<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286994</hangar_id>
 <dok_id>GK0345</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>45</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:45</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>45</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:07</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0345/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0345</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0345</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:45&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lättnad i ägarbeskattningen i små och&lt;br&gt;medelstora företag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0345/prop_199697__45-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0345/prop_199697__45-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 oktober 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag om en lättnad i beskattningen av utdelning&lt;br&gt;och reavinst på aktier i onoterade svenska och utländska företag. Förslaget&lt;br&gt;innebär att ett visst utrymme beräknas vaije år och att utdelning inom detta&lt;br&gt;utrymme undantas från beskattning hos aktieägaren. En förutsättning är&lt;br&gt;dock att aktierna ägs av en fysisk person eller ett dödsbo som skall ta upp&lt;br&gt;utdelning och reavinst som intäkt av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för beräkning av det enkelbeskattade utrymmet har utformats&lt;br&gt;på samma sätt som de särskilda reglerna för beskattning av aktiva delägare&lt;br&gt;i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglema. Från skatteplikt undantas således ut-&lt;br&gt;delning inom ett lättnadsutrymme som beräknas genom att en räntesats&lt;br&gt;multipliceras med ett underlag som utgörs av anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;aktierna med tillägg för viss del av de löner som har utbetalats i företaget.&lt;br&gt;Räntesatsen är 65 % av statslåneräntan. Lättnadsutrymme som inte utnyttjas&lt;br&gt;för skattefri utdelning ett visst år får sparas till ett senare år. Ett sådant&lt;br&gt;sparat utrymme kan också utnyttjas av aktieägaren vid reavinstbeskatt-&lt;br&gt;ningen. Den del av reavinsten som motsvarar det sparade utrymmet undan-&lt;br&gt;tas från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innefattar även en ändring i de särskilda reglerna som gäller&lt;br&gt;för aktiva delägare i fåmansföretag. Om en delägare upphör att vara aktivt&lt;br&gt;verksam i företaget tillämpas reglerna under en karenstid på 10 år. Den&lt;br&gt;karenstiden föreslås förkortad till 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även att avdrag för avsättning till periodiserings-&lt;br&gt;fonder begränsas, att det s.k. riskkapitalavdraget slopas och att nuvärdes-&lt;br&gt;avskrivning inte införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut ..........................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt.......................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringslagen (1990:324) .......................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om periodiseringsfonder ...........................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623)&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar.............17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning........................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av ägare i små och medelstora företag .... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagsskatteutredningens förslag ...................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En lättnad i ägarbeskattningen .......................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En lättnad för små och medelstora företag..............30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Små och medelstora företag ....................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Det enkelbeskattade utrymmet ..................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa följdfrågor..................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Självdeklaration och kontrolluppgifter m.m........41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Ändringar i 3:12-reglema ......................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning av förlust på onoterade aktier.............44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor....................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigareläggning av riskkapitalavdragets slopande.......45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsning av avdraget för avsättning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiseringsfond.................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvärdesavskrivning ..............................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattetillägg......................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgeteffekter och övriga ekonomiska effekter.......50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lättnader i ägarbeskattningen........................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigareläggning av slopande av riskkapitalavdraget.....52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsning av avdraget för avsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till periodiseringsfond..............................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagens struktureffekter..........................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...........................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringslagen (1990:324) .......................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1538)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om periodiseringsfonder ...........................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar.............62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser...................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Remitterade lagförslag ...........................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande...............................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid&lt;br&gt;regeringssammanträde den 31 oktober 1996 .................. 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för risk-&lt;br&gt;kapitalinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 § 12,12 a, 12 b, 12 d och 12 e mom. samt 27 § 5 mom. skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 3 § skall införas sju nya moment, 1 a -1 g mom., av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a mom . Utdelning på aktie i&lt;br&gt;svenskt aktiebolag undantas från&lt;br&gt;skatteplikt i den utsträckning som&lt;br&gt;anges i 1 b-1 d mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bolaget inte är marknads-&lt;br&gt;noterat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bolaget under det räken-&lt;br&gt;skapsår som beslutet om utdelning&lt;br&gt;avser eller under något av de fyra&lt;br&gt;föregående räkenskapsåren inte -&lt;br&gt;direkt eller genom dotterföretag —&lt;br&gt;ägt aktier eller andelar med en röst-&lt;br&gt;eller kapitalandel på 25 procent&lt;br&gt;eller mer i ett svenskt marknads-&lt;br&gt;noterat aktiebolag eller en mark-&lt;br&gt;nadsnoterad utländsk juridisk per-&lt;br&gt;son,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bolaget, om det är ett för-&lt;br&gt;valtningsföretag, under det räken-&lt;br&gt;skapsår som beslutet om utdelning&lt;br&gt;avser inte ägt någon aktie eller&lt;br&gt;andel i ett svenskt marknadsnoterat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag eller en marknadsnote-&lt;br&gt;rad utländsk juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att bolaget inte är ett sådant&lt;br&gt;bostadsaktiebolag som avses i 2 §&lt;br&gt;7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt aktiebolag är mark-&lt;br&gt;nadsnoterat om någon aktie i bola-&lt;br&gt;get är marknadsnoterad enligt 27 §&lt;br&gt;2 mom. andra stycket. Motsvarande&lt;br&gt;gäller i fråga om utländsk juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 b mom. Det belopp som un-&lt;br&gt;dantas från skatteplikt (lättnadsbe-&lt;br&gt;loppet) beräknas som 65 procent av&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av no-&lt;br&gt;vember året före beskattningsåret&lt;br&gt;multiplicerad med summan av an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden för aktien och&lt;br&gt;70 procent av ett löneunderlag be-&lt;br&gt;räknat enligt 12 d mom. första&lt;br&gt;stycket. År aktien en sådan kvali-&lt;br&gt;ficerad aktie som avses i 12 mom.&lt;br&gt;tillämpas även 12 d mom. andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktien förvärvats under be-&lt;br&gt;skattningsåret och har bolaget tidi-&lt;br&gt;gare under året lämnat utdelning,&lt;br&gt;får den nye ägaren inte beräkna&lt;br&gt;något lättnadsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningskostnad avses&lt;br&gt;det anskaffningsvärde som skulle ha&lt;br&gt;använts vid beräkning av reali-&lt;br&gt;sationsvinst, om aktien avyttrats vid&lt;br&gt;tidpunkten för utdelningen. För&lt;br&gt;aktie som har förvärvats före in-&lt;br&gt;gången av år 1990 respektive in-&lt;br&gt;gången av år 1992 får bestämmel-&lt;br&gt;serna i 12 c mom. andra respektive&lt;br&gt;tredje styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 c mom. Understiger utdel-&lt;br&gt;ningen lättnadsbeloppet, sparas&lt;br&gt;återstående belopp (sparad lättnad)&lt;br&gt;och ökar det lättnadsbelopp som be-&lt;br&gt;räknas för nästa år. Vid beräkning&lt;br&gt;av lättnadsbeloppet för det året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggs sparad lättnad också till an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden för aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår aktien till en annan&lt;br&gt;ägare på annat sätt än genom köp,&lt;br&gt;byte eller därmed jämförligt för-&lt;br&gt;värv, övertas sparad lättnad av den&lt;br&gt;nye ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 d mom. Lättnadsbelopp be-&lt;br&gt;räknas också för år då bolaget inte&lt;br&gt;har lämnat någon utdelning. En&lt;br&gt;förutsättning är att villkoren i&lt;br&gt;1 a mom. andra stycket är upp-&lt;br&gt;fyllda. Härvid skall vad som sägs i&lt;br&gt;1 a mom. andra stycket 2 och 3 om&lt;br&gt;räkenskapsår som beslutet om ut-&lt;br&gt;delning avser i stället gälla det&lt;br&gt;räkenskapsår som har avslutats&lt;br&gt;närmast före ingången av den skatt-&lt;br&gt;skyldiges beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av lättnadsbelopp en-&lt;br&gt;ligt första stycket sker vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång, och beloppet be-&lt;br&gt;handlas som sparad lättnad nästa&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 e mom. Uppkommer realisa-&lt;br&gt;tionsvinst vid avyttring av aktie,&lt;br&gt;undantas ett belopp som svarar mot&lt;br&gt;sparad lättnad från skatteplikt, i den&lt;br&gt;mån lättnaden inte har utnyttjats vid&lt;br&gt;utdelning på aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 f mom . Har ett bolag mark-&lt;br&gt;nadsnoterats efter utgången av år&lt;br&gt;1996, gäller bestämmelserna i 1 a-&lt;br&gt;1 e mom. för utdelning och reali-&lt;br&gt;sationsvinst på aktie i bolaget till&lt;br&gt;och med det tionde året efter det år&lt;br&gt;då noteringen skedde. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast aktier som har getts ut&lt;br&gt;före tidpunkten för notering eller&lt;br&gt;som har förvärvats med stöd av&lt;br&gt;sådan aktie. Aktien får därefter inte&lt;br&gt;ha övergått till en annan ägare&lt;br&gt;genom köp, byte eller därmed&lt;br&gt;jämförligt förvärv. Kvarstående&lt;br&gt;sparad lättnad vid utgången av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo som äger kvalificerad aktie i&lt;br&gt;ett fåmansföretag skall i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i 12 a-12 e mom. ta&lt;br&gt;upp utdelning på sådan aktie som&lt;br&gt;intäkt av tjänst i stället för intäkt av&lt;br&gt;kapital. Detsamma gäller reali-&lt;br&gt;sationsvinst vid avyttring av sådan&lt;br&gt;aktie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionde året får läggas till anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 g mom. Vad som sägs i 1 a-&lt;br&gt;1 f mom. gäller även andel i annan&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening än&lt;br&gt;sådan kooperativ förening som&lt;br&gt;avses i 2 § 8 mom. Det gäller även&lt;br&gt;andel i en utländsk juridisk person&lt;br&gt;under förutsättning att den utländ-&lt;br&gt;ska juridiska personen är under-&lt;br&gt;kastad sådan jämförlig inkomstbe-&lt;br&gt;skattning som avses i 7 § 8 mom&lt;br&gt;sjätte stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 mom. Fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo som äger kvalificerad aktie i&lt;br&gt;ett fåmansföretag skall i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i 12 a-12 e mom. ta&lt;br&gt;upp utdelning på sådan aktie som&lt;br&gt;intäkt av tjänst i stället för intäkt av&lt;br&gt;kapital. Detsamma gäller reali-&lt;br&gt;sationsvinst vid avyttring av sådan&lt;br&gt;aktie. Av 1 a-1 g mom. framgår att&lt;br&gt;utdelning och realisationsvinst i viss&lt;br&gt;omfattning undantas från skatte-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 a mom. om tillämpningsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 b mom. om behandlingen av utdelning och realisationsvinst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 d mom. om ökning av anskaffningskostnaden med löneunderlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 e mom. om visst undantag från tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om aktie i ett fåmansföretag gäller också&lt;br&gt;andel i ett sådant företag. Med aktie och andel likställs andra sådana av&lt;br&gt;företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. För&lt;br&gt;sådana instrument får dock 12 c och 12 d mom. inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktieägaren eller någon denne&lt;br&gt;närstående varit verksam i företaget&lt;br&gt;i betydande omfattning under be-&lt;br&gt;skattningsåret eller något av de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret, eller under någon&lt;br&gt;del av denna tidsperiod varit&lt;br&gt;verksam i betydande omfattning i&lt;br&gt;ett annat fåmansföretag som be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktieägaren eller någon denne&lt;br&gt;närstående varit verksam i företaget&lt;br&gt;i betydande omfattning under be-&lt;br&gt;skattningsåret eller något av de fem&lt;br&gt;beskattningsår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret, eller under någon&lt;br&gt;del av denna tidsperiod varit verk-&lt;br&gt;sam i betydande omfattning i ett&lt;br&gt;annat fåmansföretag som bedriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driver samma eller likartad verk-&lt;br&gt;samhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget - direkt eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person - äger&lt;br&gt;aktier i ett annat fåmansföretag i&lt;br&gt;vilket aktieägaren eller någon denne&lt;br&gt;närstående varit verksam i betydan-&lt;br&gt;de omfattning under beskattnings-&lt;br&gt;året eller något av de tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett företag som avses i&lt;br&gt;första stycket att vara fåmansföre-&lt;br&gt;tag, anses en aktie ändå kvalificerad&lt;br&gt;under förutsättning att aktieägaren&lt;br&gt;eller någon denne närstående ägde&lt;br&gt;aktien när företaget upphörde att&lt;br&gt;vara fåmansföretag eller förvärvat&lt;br&gt;den med stöd av sådan aktie. Aktien&lt;br&gt;anses dock kvalificerad längst under&lt;br&gt;tio beskattningsår efter det år då&lt;br&gt;företaget upphörde att vara fåmans-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmans-&lt;br&gt;företag, ägare och närstående fram-&lt;br&gt;går av punkt 14 av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Vid bedömningen av&lt;br&gt;om ett fåmansföretag föreligger&lt;br&gt;jämställs utländska juridiska&lt;br&gt;personer med svenska aktiebolag&lt;br&gt;och svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar. Vidare skall vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av om ett fåtal personer äger&lt;br&gt;aktierna i ett företag sådana ägare&lt;br&gt;anses som en person, som själva&lt;br&gt;eller genom någon närstående är&lt;br&gt;eller under något av de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret har varit verk-&lt;br&gt;samma i företaget i betydande&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma eller likartad verksamhet,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget - direkt eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person - äger&lt;br&gt;aktier i ett annat fåmansföretag i&lt;br&gt;vilket aktieägaren eller någon denne&lt;br&gt;närstående varit verksam i betydan-&lt;br&gt;de omfattning under beskattnings-&lt;br&gt;året eller något av de fem beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett företag som avses i&lt;br&gt;första stycket att vara fåmansföre-&lt;br&gt;tag, anses en aktie ändå kvalificerad&lt;br&gt;under förutsättning att aktieägaren&lt;br&gt;eller någon denne närstående ägde&lt;br&gt;aktien när företaget upphörde att&lt;br&gt;vara fåmansföretag eller förvärvat&lt;br&gt;den med stöd av sådan aktie. Aktien&lt;br&gt;anses dock kvalificerad längst under&lt;br&gt;fem beskattningsår efter det år då&lt;br&gt;företaget upphörde att vara fåmans-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmans-&lt;br&gt;företag, ägare och närstående fram-&lt;br&gt;går av punkt 14 av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 &amp;nbsp;§ kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370). Vid bedömningen av&lt;br&gt;om ett fåmansföretag föreligger&lt;br&gt;jämställs utländska juridiska per-&lt;br&gt;soner med svenska aktiebolag och&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar.&lt;br&gt;Vidare skall vid bedömningen av&lt;br&gt;om ett fåtal personer äger aktierna i&lt;br&gt;ett företag sådana ägare anses som&lt;br&gt;en person, som själva eller genom&lt;br&gt;någon närstående är eller under&lt;br&gt;något av de fem beskattningsår som&lt;br&gt;närmast föregått beskattningsåret&lt;br&gt;har varit verksamma i företaget i be-&lt;br&gt;tydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även&lt;br&gt;hos den avlidnes dödsbo. Delägare i dödsboet jämställs då med närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Överstiger utdel-&lt;br&gt;ningen på en kvalificerad aktie det&lt;br&gt;gränsbelopp som anges i det följan-&lt;br&gt;de tas överskjutande belopp upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst. Gränsbeloppet&lt;br&gt;utgörs av anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;aktien multiplicerad med statslåne-&lt;br&gt;räntan vid utgången av november&lt;br&gt;året före beskattningsåret med&lt;br&gt;tillägg av fem procentenheter. Vid&lt;br&gt;beräkning av gränsbeloppet för&lt;br&gt;andra finansiella instrument än&lt;br&gt;aktier och andelar begränsas&lt;br&gt;tillägget till statslåneräntan till en&lt;br&gt;procentenhet. Avyttras efter utdel-&lt;br&gt;ning aktien till närstående, skall&lt;br&gt;denne ta upp ytterligare utdelning&lt;br&gt;som lämnas under året som intäkt av&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b mom. Överstiger utdel-&lt;br&gt;ningen på en kvalificerad aktie det&lt;br&gt;gränsbelopp som anges i det följan-&lt;br&gt;de tas överskjutande belopp upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst. Gränsbeloppet&lt;br&gt;utgörs av anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;aktien multiplicerad med statslåne-&lt;br&gt;räntan vid utgången av november&lt;br&gt;året före beskattningsåret med&lt;br&gt;tillägg av fem procentenheter. Vid&lt;br&gt;beräkning av gränsbeloppet för&lt;br&gt;andra finansiella instrument än&lt;br&gt;aktier och andelar begränsas&lt;br&gt;tillägget till statslåneräntan till en&lt;br&gt;procentenhet. Har aktien förvärvats&lt;br&gt;under beskattningsåret från när-&lt;br&gt;stående och har bolaget tidigare&lt;br&gt;under året lämnat utdelning, får&lt;br&gt;något gränsbelopp inte beräknas.&lt;br&gt;Ytterligare utdelning som lämnas&lt;br&gt;under året skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha an-&lt;br&gt;vänts vid beräkning av realisationsvinsten, om aktien avyttrats vid tid-&lt;br&gt;punkten för utdelningen. Som utdelning behandlas även vinst som upp-&lt;br&gt;kommit vid nedsättning av aktiekapitalet i företaget genom inlösen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen gräns-&lt;br&gt;beloppet sparas återstående belopp&lt;br&gt;(sparad utdelning) och ökar det&lt;br&gt;gränsbelopp som beräknas nästa år.&lt;br&gt;Vid beräkning av gränsbeloppet&lt;br&gt;läggs sparad utdelning också till&lt;br&gt;anskaffningskostnaden för aktien.&lt;br&gt;Har företaget inte lämnat någon ut-&lt;br&gt;delning beräknas gränsbelopp och&lt;br&gt;sparad utdelning vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen gräns-&lt;br&gt;beloppet, sparas återstående belopp&lt;br&gt;(sparad utdelning) och ökar det&lt;br&gt;gränsbelopp som beräknas för nästa&lt;br&gt;år. Vid beräkning av gränsbeloppet&lt;br&gt;för det året läggs sparad utdelning&lt;br&gt;också till anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;aktien. Övergår aktien till en annan&lt;br&gt;ägare på annat sätt än genom köp,&lt;br&gt;byte eller därmed jämförligt för-&lt;br&gt;värv, övertas sparad utdelning av&lt;br&gt;den nye ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsbelopp beräknas också för&lt;br&gt;år då företaget inte har lämnat&lt;br&gt;någon utdelning. Beräkning sker i&lt;br&gt;sådant fall vid årets utgång, och be-&lt;br&gt;loppet behandlas som sparad ut-&lt;br&gt;delning nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av en kvalificerad aktie&lt;br&gt;skall hälften av den del av vinsten&lt;br&gt;som överstiger sparad utdelning tas&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst. Som intäkt&lt;br&gt;av tjänst skall dock högst tas upp ett&lt;br&gt;sammanlagt belopp som för&lt;br&gt;aktieägaren och denne närstående&lt;br&gt;under avyttringsåret och de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret uppgår till 100&lt;br&gt;gånger det basbelopp som gäller för&lt;br&gt;avyttringsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktieägarens make eller -&lt;br&gt;såvitt gäller aktieägare under 18 år -&lt;br&gt;förälder är eller under någon del av&lt;br&gt;den senaste tioårsperioden i be-&lt;br&gt;tydande omfattning har varit verk-&lt;br&gt;sam i foretag som avses i 12 a mom.&lt;br&gt;första stycket och om aktieägarens&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkomst,&lt;br&gt;med bortseende från det belopp som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i första-&lt;br&gt;jjärde styckena skall tas upp som in-&lt;br&gt;täkt av tjänst, understiger makens&lt;br&gt;eller förälderns beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomst, skall vid beräk-&lt;br&gt;ning enligt 10 § av skatt på tjänste-&lt;br&gt;intäkten aktieägarens beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomst, innan tjänste-&lt;br&gt;intäkten beaktas, anses motsvara&lt;br&gt;makens eller förälderns beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av en kvalificerad aktie&lt;br&gt;skall hälften av den del av vinsten&lt;br&gt;som överstiger sparad utdelning tas&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst. Som intäkt&lt;br&gt;av tjänst skall dock högst tas upp ett&lt;br&gt;sammanlagt belopp som för aktie-&lt;br&gt;ägaren och denne närstående under&lt;br&gt;avyttringsåret och de fem beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret uppgår till 100&lt;br&gt;gånger det basbelopp som gäller för&lt;br&gt;avyttringsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktieägarens make eller -&lt;br&gt;såvitt gäller aktieägare under 18 år -&lt;br&gt;förälder är eller under någon del av&lt;br&gt;den senaste femårsperioden i be-&lt;br&gt;tydande omfattning har varit verk-&lt;br&gt;sam i foretag som avses i 12 a mom.&lt;br&gt;första stycket och om aktieägarens&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkomst,&lt;br&gt;med bortseende från det belopp som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i första-&lt;br&gt;femte styckena skall tas upp som in-&lt;br&gt;täkt av tjänst, understiger makens&lt;br&gt;eller förälderns beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomst, skall vid beräk-&lt;br&gt;ning enligt 10 § av skatt på tjänste-&lt;br&gt;intäkten aktieägarens beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomst, innan tjänste-&lt;br&gt;intäkten beaktas, anses motsvara&lt;br&gt;makens eller förälderns beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År lättnadsbeloppet beräknat&lt;br&gt;enligt Ib-ld mom. större än gräns-&lt;br&gt;beloppet, skall utdelningen vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket första&lt;br&gt;meningen minskas med skillnaden.&lt;br&gt;År sparad lättnad beräknad enligt&lt;br&gt;1c och 1 d mom. större än sparad&lt;br&gt;utdelning, skall realisationsvinsten&lt;br&gt;vid tillämpning av femte stycket&lt;br&gt;första meningen minskas med skill-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 d mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Vid beräkning av&lt;br&gt;gränsbeloppet enligt 12 b mom. får&lt;br&gt;till anskaffningskostnaden för ak-&lt;br&gt;tien läggas 10 procent av ett löne-&lt;br&gt;underlag. Löneunderlaget beräknas&lt;br&gt;på grundval av sådan ersättning som&lt;br&gt;ingår i underlag för beräkning av&lt;br&gt;avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och&lt;br&gt;som under året före beskattningsåret&lt;br&gt;har utgått till arbetstagarna i före-&lt;br&gt;taget och i dess dotterföretag. Av er-&lt;br&gt;sättning till arbetstagare i dotter-&lt;br&gt;företag som inte är helägt får&lt;br&gt;medräknas så stor del av beloppet&lt;br&gt;som svarar mot moderföretagets an-&lt;br&gt;del av antalet aktier eller andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget. Löneunderlaget ut-&lt;br&gt;görs av den del av det sammanlagda&lt;br&gt;ersättningsbeloppet som överstiger&lt;br&gt;ett belopp motsvarande tio gånger&lt;br&gt;det basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;som gällde året före beskattnings-&lt;br&gt;året fördelat med lika belopp på&lt;br&gt;aktierna i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Anskaffningskostnaden för ak-&lt;br&gt;tien får inte beräknas enligt&lt;br&gt;12 c mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ersättning till arbetstagare&lt;br&gt;som innehar sådant av företaget&lt;br&gt;utgivet finansiellt instrument som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 d mom. Vid beräkning av&lt;br&gt;gränsbeloppet enligt 12 b mom. får&lt;br&gt;till anskaffningskostnaden för ak-&lt;br&gt;tien läggas 70 procent av ett löne-&lt;br&gt;underlag. Löneunderlaget beräknas&lt;br&gt;på grundval av sådan ersättning som&lt;br&gt;ingår i underlag för beräkning av&lt;br&gt;avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och&lt;br&gt;1 § lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;br&gt;och som under året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret har utgått till arbetstagarna&lt;br&gt;i företaget och i dess dotterföretag.&lt;br&gt;Av ersättning till arbetstagare i&lt;br&gt;dotterföretag som inte är helägt får&lt;br&gt;medräknas så stor del av beloppet&lt;br&gt;som svarar mot moderföretagets an-&lt;br&gt;del av antalet aktier eller andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget. Ersättning till&lt;br&gt;arbetstagare som innehar sådant av&lt;br&gt;företaget utgivet finansiellt instru-&lt;br&gt;ment som avses i 27 § 1 mom. får&lt;br&gt;inte beaktas om 12 mom. är tillämp-&lt;br&gt;ligt på utdelning eller vinst som är&lt;br&gt;hänförlig till instrumentet. Ersätt-&lt;br&gt;ning som täcks av ett statligt bidrag&lt;br&gt;för lönekostnader får inte heller&lt;br&gt;beaktas. Löneunderlaget utgörs av&lt;br&gt;den del av det sammanlagda ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet som överstiger ett&lt;br&gt;belopp motsvarande tio gånger det&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde&lt;br&gt;året före beskattningsåret fördelat&lt;br&gt;med lika belopp på aktierna i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktieägaren i betydande&lt;br&gt;omfattning varit verksam i företaget&lt;br&gt;eller i dess dotterföretag, får löne-&lt;br&gt;underlaget läggas till anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden endast om aktieägaren&lt;br&gt;för året före beskattningsåret från&lt;br&gt;företagen har erhållit sådan ersätt-&lt;br&gt;ning som ingår i underlag för beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 27§ 1 mom. får inte beaktas&lt;br&gt;om 12 mom. är tillämpligt på utdel-&lt;br&gt;ning eller vinst som är hänförlig till&lt;br&gt;instrumentet. Ersättning som täcks&lt;br&gt;av ett statligt bidrag för löne-&lt;br&gt;kostnader får inte heller beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Aktieägaren skall för året före&lt;br&gt;beskattningsåret ha erhållit sådan&lt;br&gt;ersättning som ingår i underlag för&lt;br&gt;beräkning av avgifter enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 § lagen om socialavgifter från&lt;br&gt;företaget eller dess dotterföretag&lt;br&gt;med ett belopp som sammanlagt inte&lt;br&gt;understiger 150 procent av den&lt;br&gt;högsta ersättning som samma år har&lt;br&gt;betalats ut till en arbetstagare och&lt;br&gt;som får räknas in i det underlag som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkning av&lt;br&gt;löneunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den sammanlagda ökning av&lt;br&gt;gränsbeloppet som uppkommer&lt;br&gt;genom tillägg av löneunderlaget får&lt;br&gt;inte överstiga sådan ersättning till&lt;br&gt;aktieägaren som avses i 3.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av avgifter enligt 2 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen om socialavgifter och 1 §&lt;br&gt;lagen om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster med ett belopp&lt;br&gt;som sammanlagt inte understiger&lt;br&gt;det lägsta av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 120 procent av den högsta&lt;br&gt;ersättning som samma år har beta-&lt;br&gt;lats ut till en arbetstagare och som&lt;br&gt;får räknas in i det underlag som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkning av&lt;br&gt;löneunderlaget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett belopp som svarar mot 10&lt;br&gt;gånger det basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde&lt;br&gt;för året före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktieägare som avses i före-&lt;br&gt;gående stycke får det sammanlagda&lt;br&gt;löneunderlaget inte överstiga ett be-&lt;br&gt;lopp som svarar mot 50 gånger den&lt;br&gt;ersättning som aktieägaren för året&lt;br&gt;före beskattningsåret erhållit från&lt;br&gt;företagen och som ingår i under-&lt;br&gt;laget för beräkning av avgifter&lt;br&gt;enligt 2 kap. 3 § lagen om social-&lt;br&gt;avgifter och 1 § lagen om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med innehav av sådana finansiella instrument i ett fåmansföretag som&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom. likställs innehav av finansiella instrument i ett annat&lt;br&gt;företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 e mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Om aktieägaren&lt;br&gt;visar att utomstående i betydande&lt;br&gt;omfattning äger del i företaget och&lt;br&gt;har rätt till utdelning, skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 b mom. inte&lt;br&gt;tillämpas, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger. Härvid beaktas även för-&lt;br&gt;hållandena under de tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses det företag i&lt;br&gt;vilket aktieägaren eller denne när-&lt;br&gt;stående i betydande omfattning varit&lt;br&gt;verksam under beskattningsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 e mom. Om aktieägaren&lt;br&gt;visar att utomstående i betydande&lt;br&gt;omfattning äger del i företaget och&lt;br&gt;har rätt till utdelning, skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 b mom. inte&lt;br&gt;tillämpas, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger. Härvid beaktas även för-&lt;br&gt;hållandena under de fem beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses det företag i&lt;br&gt;vilket aktieägaren eller denne när-&lt;br&gt;stående i betydande omfattning varit&lt;br&gt;verksam under beskattningsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller något av de tio beskattningsår&lt;br&gt;som närmast föregått beskattnings-&lt;br&gt;året. Med utomstående avses annan&lt;br&gt;än fysisk person och dödsbo som -&lt;br&gt;direkt eller genom förmedling av&lt;br&gt;juridisk person - äger kvalificerad&lt;br&gt;aktie i företaget eller i ett annat&lt;br&gt;fåmansföretag som avses i&lt;br&gt;12 a mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Förlust på marknads-&lt;br&gt;noterad tillgång som avses i 1 mom.&lt;br&gt;får dras av från realisationsvinst på&lt;br&gt;marknadsnoterad sådan tillgång. I&lt;br&gt;fråga om andel i värdepappersfond&lt;br&gt;gäller detta endast om värdet av&lt;br&gt;fondens innehav av sådana till-&lt;br&gt;gångar som avses i 1 mom. inte&lt;br&gt;annat än tillfälligtvis understigit tre&lt;br&gt;fjärdedelar av fondförmögenheten.&lt;br&gt;Av förlust som inte dragits av mot&lt;br&gt;vinst på marknadsnoterad egendom&lt;br&gt;eller av förlust på egendom som inte&lt;br&gt;är marknadsnoterad får 70 procent&lt;br&gt;dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller något av de fem beskattningsår&lt;br&gt;som närmast föregått beskattnings-&lt;br&gt;året. Med utomstående avses annan&lt;br&gt;än fysisk person och dödsbo som -&lt;br&gt;direkt eller genom förmedling av&lt;br&gt;juridisk person - äger kvalificerad&lt;br&gt;aktie i företaget eller i ett annat&lt;br&gt;fåmansföretag som avses i&lt;br&gt;12 a mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom. Förlust på marknads-&lt;br&gt;noterad tillgång som avses i 1 mom.&lt;br&gt;får dras av från realisationsvinst på&lt;br&gt;marknadsnoterad sådan tillgång. I&lt;br&gt;fråga om andel i värdepappersfond&lt;br&gt;gäller detta endast om värdet av&lt;br&gt;fondens innehav av sådana till-&lt;br&gt;gångar som avses i 1 mom. inte&lt;br&gt;annat än tillfälligtvis understigit tre&lt;br&gt;ljärdedelar av fondförmögenheten.&lt;br&gt;Förlust på aktie i svenskt aktiebolag&lt;br&gt;som inte är marknadsnoterad får&lt;br&gt;dras av från realisationsvinst på&lt;br&gt;sådan aktie. Motsvarande gäller&lt;br&gt;förlust på andel i utländsk juridisk&lt;br&gt;person som inte är marknads-&lt;br&gt;noterad. Av förlust som inte dragits&lt;br&gt;av mot vinst får 70 procent dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering. Har den skattskyldige eller någon denne närstående&lt;br&gt;under något av beskattningsåren 1991-1996 avyttrat del av aktierna eller&lt;br&gt;andelama i företaget, tillämpas äldre bestämmelser i 3 § 12 b mom. fjärde&lt;br&gt;stycket vid 1998 och senare års taxeringar vid avyttring av resterande del av&lt;br&gt;aktierna eller andelama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett företag marknadsnoteras före utgången av år 1996, tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 § la-lemom. för utdelning och realisationsvinst på sådan&lt;br&gt;kvalificerad aktie eller andel i företaget som avses i 3 § 12 mom. Detta&lt;br&gt;gäller dock längst till och med utgången av år 2006.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘ Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg tas inte ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av en felräkning eller misskrivning som uppenbart framgår&lt;br&gt;av självdeklarationen eller av ett annat skriftligt meddelande från den&lt;br&gt;skattskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller&lt;br&gt;kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kon-&lt;br&gt;trolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter och som varit tillgänglig för skatte-&lt;br&gt;myndigheten före november månads utgång taxeringsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den mån avvikelsen avser bedömning av ett skriftligt yrkande, såsom&lt;br&gt;fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån eller tillgång, och&lt;br&gt;avvikelsen inte gäller uppgift i sak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 gäller inte i fråga Första stycket 2 gäller inte i fråga&lt;br&gt;om kontrolluppgift enligt 3 kap. 44 om kontrolluppgift enligt 3 kap.&lt;br&gt;eller 45 § lagen om självdeklaration 32 c, 44 eller 45 § lagen om själv-&lt;br&gt;och kontrolluppgifter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;deklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1902.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1538) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridisk person får avdrag för&lt;br&gt;avsättning till periodiseringsfond&lt;br&gt;uppgå till högst 25 procent av&lt;br&gt;inkomsten för beskattningsåret före&lt;br&gt;avdraget. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;dock ej dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo får avdraget uppgå till högst&lt;br&gt;25 procent av ett positivt belopp&lt;br&gt;som motsvarar inkomsten eller&lt;br&gt;underskottet av förvärvskällan&lt;br&gt;enligt lagen (1947:576) om stadig&lt;br&gt;inkomstskatt före avdrag för av-&lt;br&gt;sättning till periodiseringsfond med&lt;br&gt;följande justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridisk person får avdrag för&lt;br&gt;avsättning till periodiseringsfond&lt;br&gt;uppgå till högst 20 procent av&lt;br&gt;inkomsten för beskattningsåret före&lt;br&gt;avdraget. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;dock ej dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo får avdraget uppgå till högst&lt;br&gt;20 procent av ett positivt belopp&lt;br&gt;som motsvarar inkomsten eller&lt;br&gt;underskottet av förvärvskällan&lt;br&gt;enligt lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt före avdrag för avsätt-&lt;br&gt;ning till periodiseringsfond med&lt;br&gt;följande justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) och avdrag på&lt;br&gt;grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,&lt;br&gt;återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § kommunalskattelagen och intäkt på grund av minskning&lt;br&gt;av expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om be-&lt;br&gt;skattningsår som avslutas efter den 31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1994:785.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;br&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1995:1623) om skattere-&lt;br&gt;duktion för riskkapitalinvesteringar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som mot betal-&lt;br&gt;ning i pengar förvärvar aktier, om de förutsättningar som följer av 2-5 § § är&lt;br&gt;uppfyllda eller kan antas bli uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattereduktion är&lt;br&gt;betalningar enligt första stycket&lt;br&gt;under åren 1996 och 1997.1 under-&lt;br&gt;laget får inräknas betalningar om&lt;br&gt;sammanlagt högst 100 000 kronor.&lt;br&gt;Betalningar för förvärv av ny-&lt;br&gt;emitterade aktier får dock inte&lt;br&gt;inräknas i underlaget till den del&lt;br&gt;nyemissionen avser höjning av&lt;br&gt;aktiekapitalet till ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande 100 000 kronor eller mot-&lt;br&gt;svarar nedsättning av aktiekapitalet&lt;br&gt;eller reservfonden som skett efter&lt;br&gt;den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattereduktion är&lt;br&gt;betalningar enligt första stycket&lt;br&gt;under år 1996. I underlaget får&lt;br&gt;inräknas betalningar om samman-&lt;br&gt;lagt högst 100 000 kronor. Betal-&lt;br&gt;ningar för förvärv av nyemitterade&lt;br&gt;aktier får dock inte inräknas i&lt;br&gt;underlaget till den del nyemissionen&lt;br&gt;avser höjning av aktiekapitalet till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande 100 000&lt;br&gt;kronor eller motsvarar nedsättning&lt;br&gt;av aktiekapitalet eller reservfonden&lt;br&gt;som skett efter den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen utgör 30 procent av underlaget men medges endast&lt;br&gt;om underlaget sammantaget uppgår till minst 10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast den 4 maj 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om skattereduk-&lt;br&gt;tion har kommit in senast den 2 maj&lt;br&gt;1997 och avser förvärv av aktier&lt;br&gt;som betalats under år 1996 skall&lt;br&gt;skattereduktion tillgodoräknas vid&lt;br&gt;debitering av skatt på grund av&lt;br&gt;1997 eller 1998 års taxering efter&lt;br&gt;vad som anges i ansökan. Kommer&lt;br&gt;ansökan in senare tillgodoräknas&lt;br&gt;skattereduktionen vid debitering av&lt;br&gt;skatt på grund av 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om skattereduk-&lt;br&gt;tion har kommit in senast den 2 maj&lt;br&gt;1997 skall skattereduktion tillgodo-&lt;br&gt;räknas vid debitering av skatt på&lt;br&gt;grund av 1997 eller 1998 års&lt;br&gt;taxering efter vad som anges i&lt;br&gt;ansökan. Kommer ansökan in se-&lt;br&gt;nare tillgodoräknas skattereduktio-&lt;br&gt;nen vid debitering av skatt på grund&lt;br&gt;av 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, bostadsadress och&lt;br&gt;personnummer samt en försäkran om att sökanden avser att behålla aktierna&lt;br&gt;till utgången av femte beskattningsåret efter det år aktierna förvärvats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intyg utfärdat av det bolag som gett ut aktierna skall bifogas ansökan.&lt;br&gt;Intyget skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om bolagets namn, organisationsnummer och säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om antalet av den skattskyldige förvärvade aktier, vad som&lt;br&gt;betalats för aktierna och om när full betalning i pengar erlades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en försäkran om att det inte föreligger något sådant förhållande som&lt;br&gt;enligt 1 § andra stycket sista meningen, 3, 4 eller 5 § utgör hinder för&lt;br&gt;skattereduktion och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om hur betalningen för aktierna har investerats eller förbru-&lt;br&gt;kats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Företagsskatteutredningen (Fi 1992:11) fick hösten 1995 genom tilläggs-&lt;br&gt;direktiv (dir. 1995:130) i uppdrag att utreda en lättnad i den ekonomiska&lt;br&gt;dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster. Uppdraget gällde i första&lt;br&gt;hand ett generellt system med en lättnad på företagsnivå. Ett företag skulle&lt;br&gt;i ett sådant system från bolagsskatten helt eller delvis kunna avräkna den&lt;br&gt;skatt som betalas i Sverige på utdelning från företaget och på reavinster på&lt;br&gt;aktier i företaget. Om utredningen fann att ett sådant generellt avräk-&lt;br&gt;ningssystem inte borde införas skulle utredningen i stället lämna förslag till&lt;br&gt;en selektiv lättnad för mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1995/96:222 aviserade regeringen att ett utrymme på 3,5 miljar-&lt;br&gt;der kronor avsatts för en lättnad i beskattningen av inkomster i små och&lt;br&gt;medelstora företag. Regeringen gjorde den bedömningen att en sådan lätt-&lt;br&gt;nad borde inforas redan fr.o.m. den 1 januari 1997 för att förbättra villkoren&lt;br&gt;för mindre och medelstora företag och därmed skapa förutsättningar för en&lt;br&gt;expansion av sysselsättningen i dessa företag. I avvaktan på Företagsskatte-&lt;br&gt;utredningens förslag lämnade vi emellertid frågan öppen hur en lättnad för&lt;br&gt;mindre och medelstora företag närmare borde utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsskatteutredningen lämnade sitt förslag den 31 juli i år. Be-&lt;br&gt;tänkandet Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster&lt;br&gt;(SOU 1996:119) har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns till-&lt;br&gt;gänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi96/4308).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen presenterar här sitt förslag till lättnad i ägarbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att regeringen aviserade att en lättnad i beskattningen av&lt;br&gt;inkomster i små och medelstora företag skall genomföras fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1997 aviserade vi också att avdragsrätten för avsättning till perio-&lt;br&gt;diseringsfonder skulle begränsas av statsfinansiella skäl. Samtidigt avise-&lt;br&gt;rades att det s.k. riskkapitalavdraget skulle slopas från samma tidpunkt.&lt;br&gt;Dessa förslag finns med i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har haft i uppdrag att bereda frågan huruvida nuvärdes-&lt;br&gt;avskrivning bör införas. I propositionen redovisar regeringen sin bedöm-&lt;br&gt;ning. Ett system med nuvärdesavskrivning bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 17 oktober 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit vissa förtydliganden i lagtexten. Regeringen har&lt;br&gt;i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Dessutom har några&lt;br&gt;redaktionella ändringar av lagtexten skett i förhållande till lagrådsremissen.&lt;br&gt;Efter lagrådsgranskningen har ett förslag till lag om ändring i taxerings-&lt;br&gt;lagen tillkommit. På grund av ändringens enkla beskaffenhet skulle&lt;br&gt;Lagrådets hörande i denna del sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna för lättnad i ägarbeskattningen har utformats på Prop. 1996/97:45&lt;br&gt;samma sätt som de särskilda reglerna för beskattning av aktiva delägare i&lt;br&gt;fåmansföretag. Lagrådet har i sitt yttrande anfört att dessa regler är mycket&lt;br&gt;svårtillgängliga. Lagrådet har därför starkt ifrågasatt om de nu föreslagna&lt;br&gt;reglerna bör föranleda lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande regelsystemets utformning kan regeringen till vissa delar&lt;br&gt;instämma i Lagrådets uttalande om dess komplexitet. I första hand är det&lt;br&gt;emellertid nödvändigt att i bedömningen väga in förslagets samhällsekono-&lt;br&gt;miska effekter. Förslaget syftar främst till att snabbt skapa bättre förut-&lt;br&gt;sättningar för att öka sysselsättningen i de mindre och medelstora företagen.&lt;br&gt;Det finns därför ett starkt allmänt intresse av att förslaget genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den lagtekniska utformningen kan konstateras att det finns&lt;br&gt;flera orsaker till att de särskilda reglerna för aktiva delägare anses svår-&lt;br&gt;tillgängliga. En särskild aspekt som bör beaktas är att reglerna begränsar det&lt;br&gt;belopp som skall behandlas som intäkt av kapital. Ett överskjutande belopp&lt;br&gt;beskattas som intäkt av tjänst. Det kan alltså bli fråga om en skärpt&lt;br&gt;beskattning i förhållande till vad som annars skulle ha varit fallet. Det är&lt;br&gt;förståeligt om sådana bestämmelser uppfattas negativt av de skattskyldiga.&lt;br&gt;De nu föreslagna reglerna om en lättnad i ägarbeskattningen medger att viss&lt;br&gt;del av ett utdelat belopp undantas från beskattning och har således en helt&lt;br&gt;annan inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig faktor vid bedömningen är att de särskilda reglerna för aktiva&lt;br&gt;delägare erbjuder olika alternativ för att beräkna kapitalavkastningen.&lt;br&gt;Förenklingar som innebär att dessa alternativa beräkningsregler slopas&lt;br&gt;skulle drabba de skattskyldiga negativt. Reglerna om lättnad i ägarbe-&lt;br&gt;skattningen har utformats med utgångspunkt från detta regelsystem vilket&lt;br&gt;bl.a. innebär att möjligheten till olika beräkningssätt tagits med i förslaget. I&lt;br&gt;detta hänseende skulle förenklingar kunna uppnås men det skulle samtidigt&lt;br&gt;innebära en försämring för vissa aktieägare i förhållande till det förslag som&lt;br&gt;lämnades av Företagsskatteutredningen. Regeringen anser därför att en&lt;br&gt;sådan förenkling inte bör genomföras. Dessutom kan det påpekas att för&lt;br&gt;många aktieägare blir flera av dessa särregler inte tillämpliga beroende på&lt;br&gt;att de gäller aktier som förvärvats före ingången av år 1990 respektive år&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan faktor som har betydelse i detta sammanhang är att reglerna&lt;br&gt;under senare år varit föremål för ett flertal ändringar. I vissa fall har det&lt;br&gt;varit fråga om ändringar av mindre omfattning men för de skattskyldiga -&lt;br&gt;och skattemyndigheterna - kan vaije förändring innebära en tillkommande&lt;br&gt;komplikation oavsett den materiella innebörden av ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tog i lagrådsremissen upp frågan om bestämmelsemas lag-&lt;br&gt;tekniska utformning och hänvisade till att Skattelagskommittén (Fi&lt;br&gt;1991:03) arbetar med en systematisk översyn av inkomstskatteförfatt-&lt;br&gt;ningama. Denna översyn är nu i sitt slutskede och ett betänkande kommer&lt;br&gt;att redovisas vid årsskiftet. Lagrådet har i sitt yttrande konstaterat att de nu&lt;br&gt;föreslagna reglerna efter en tid kan komma att förtydligas men detta&lt;br&gt;förhållande har inte påverkat Lagrådets bedömning. Regeringen anser dock&lt;br&gt;att det inte kan bortses från att ett förtydligande av lagtexten - som blir&lt;br&gt;möjligt inom ramen för en ny uppbyggnad av skatteförfattningama -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att innebära en bättre möjlighet för de skattskyldiga att ta del av&lt;br&gt;och förstå systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sammantagen bedömning är det regeringens uppfattning att det i&lt;br&gt;lagrådsremissen framlagda förslaget bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Beskattning av ägare i små och medelstora&lt;br&gt;företag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Företagsskatteutredningens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Företagsskatteutredningens (FSU) arbete hade enligt direktiven som&lt;br&gt;utgångspunkt en metod för lättnad i den ekonomiska dubbelbeskattningen&lt;br&gt;på företagsnivån. Med uttrycket dubbelbeskattning avses det förhållandet&lt;br&gt;att aktiebolagens inkomster beskattas två gånger, dels hos företaget som&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet när inkomsten uppkommer, dels hos&lt;br&gt;aktieägarna som, normalt, inkomst av kapital när inkomsten delas ut eller&lt;br&gt;när ägaren tillgodogör sig värdet av inkomsten genom aktieavyttring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i direktiven anvisade metoden - som utredningen benämner&lt;br&gt;omvänd avräkning - innebär att företagen frän sin skatt skall få räkna av&lt;br&gt;skatt som aktieägarna erlagt på utdelning och vinst på aktier i företaget.&lt;br&gt;Utredningen ansåg att den nämnda metoden har effekter som gör den&lt;br&gt;olämplig. Den allvarligaste nackdelen är att skattebelastningen i företaget -&lt;br&gt;och därmed kapitalkostnaden för företagets investeringar - beror av i vilken&lt;br&gt;utsträckning ägarna betalar svensk skatt på utdelningsinkomster och aktie-&lt;br&gt;vinster. Till den del aktierna ägs t.ex. av ett utländskt företag som inte beta-&lt;br&gt;lar kupongskatt, AP-fonden eller en svensk skattepriviligierad stiftelse er-&lt;br&gt;håller företaget ingen lättnad. Utredningens bedömning är därför att om&lt;br&gt;utgångspunkten är att skatteuttaget på företagsnivån skall sänkas är en&lt;br&gt;sänkning av bolagsskattesatsen ett bättre alternativ än den omvända avräk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utredningen inte fann metoden med omvänd avräkning lämplig att&lt;br&gt;införa skulle den enligt direktiven i stället föreslå ett system för lättnad för&lt;br&gt;mindre och medelstora företag. Utredningen har även diskuterat frågan om&lt;br&gt;en generell lättnad i dubbelbeskattningen är motiverad. Vid denna&lt;br&gt;diskussion har utredningen redovisat ett antal argument som brukar anföras&lt;br&gt;för att dubbelbeskattningen bör lindras genom en generell åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett argument är att det finns en olikbehandling av lånat resp, eget kapital.&lt;br&gt;Hos företagen är utgiftsräntor avdragsgilla men inte lämnad utdelning,&lt;br&gt;samtidigt som såväl inkomsträntor som mottagen utdelning beskattas hos&lt;br&gt;mottagaren. Denna olikbehandling gynnar lånefinansiering framför&lt;br&gt;finansiering med eget kapital och leder till en låg soliditet. Utredningen har&lt;br&gt;här gjort en skillnad mellan ett globalt perspektiv och det enskilda landets&lt;br&gt;perspektiv. Globalt snedvrider den skiljaktiga behandlingen av eget och&lt;br&gt;främmande kapital företagens finansiering, vilket får antas ha vissa negativa&lt;br&gt;effekter. Utredningens bedömning är emellertid att det inte finns något&lt;br&gt;specifikt svenskt problem eftersom nästan alla länder har liknande&lt;br&gt;beskattning på företagsnivån som Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat argument mot dubbelbeskattning är det s.k. inlåsnings-&lt;br&gt;argumentet. Aktieägaren beskattas härdare för utdelningsinkomster än för&lt;br&gt;inkomster som hålls kvar i företaget beroende på att kvarhållen inkomst be-&lt;br&gt;skattas som aktievinst först när aktien avyttras. Detta innebär att det finns&lt;br&gt;ett icke önskvärt skatteincitament att hälla kvar inkomster snarare än att dela&lt;br&gt;ut dem. FSU:s slutsats är dock att eftersom skillnaden i behandling av mot-&lt;br&gt;tagen utdelning och aktievinst är relevant endast för en begränsad andel av&lt;br&gt;ägarna, drygt 27 %, framstår det som tveksamt om inlåsningen är ett större&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar även argumentet att en lättnad i beskattningen på&lt;br&gt;ägamivån innebär ett önskvärt incitament för svenska skattskyldiga subjekt&lt;br&gt;att öka sina placeringar i aktier. Utredningen konstaterar att det är riktigt att&lt;br&gt;det uppkommer ett sådant incitament men anser att det är oklart om, och i så&lt;br&gt;fall i vilken utsträckning, sådana subjekt utövar ägarrollen på ett samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt effektivare sätt än utländska ägare eller svenska icke skatt-&lt;br&gt;skyldiga ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen redovisar utredningen argumentet om att dubbelbeskattningen&lt;br&gt;medför att avkastningskravet på investeringar i Sverige är alltför högt.&lt;br&gt;Utredningen konstaterar att Sverige har en internationellt låg bolags-&lt;br&gt;beskattning samtidigt som övriga skatter är höga. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;ifrågasätter utredningen om det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att&lt;br&gt;sänka skatten på bolagsinkomster och, för att finansiera sänkningen, höja&lt;br&gt;någon annan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser utredningen att argumenten inte motiverar en gene-&lt;br&gt;rell lättnad i dubbelbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen uppfattar direktiven så att en lättnad skall ha till ändamål att&lt;br&gt;främja investeringar särskilt i Sverige. En sänkning av bolagsskattesatsen&lt;br&gt;sänker kapitalkostnaden för investeringar som görs i Sverige oberoende av&lt;br&gt;om investeringen görs av ett svenskägt svenskt företag, ett utlandsägt&lt;br&gt;svenskt företag eller ett utländskt företag. En sänkning av bolagsskatte-&lt;br&gt;satsen anser utredningen därför vara en ändamålsenlig åtgärd om man&lt;br&gt;önskar främja investeringar särskilt i Sverige. Några tekniska kompli-&lt;br&gt;kationer i förhållande till utlandet uppkommer inte. Alternativ i form av rätt&lt;br&gt;till omedelbar avskrivning av anläggningstillgångar och avdrag för lämnad&lt;br&gt;utdelning är däremot enligt utredningen förenade med nackdelar av olika&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att svenska skattskyldiga subjekt, t.ex. fysiska&lt;br&gt;personer, endast utgör en liten del av alla aktuella och potentiella ägare till&lt;br&gt;svenska aktier. Det innebär att beteendet hos sådana subjekt, åtminstone på&lt;br&gt;längre sikt, saknar nämnvärd betydelse för kurserna på svenska aktier.&lt;br&gt;Utredningen anser därför att generella lättnader på ägamivån, t.ex. skatte-&lt;br&gt;frihet för mottagen utdelning och aktievinst, inte får någon eller endast en&lt;br&gt;begränsad effekt på företagens kapitalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en generell lättnad i dubbelbeskattningen anses önskvärd re-&lt;br&gt;kommenderar utredningen att det sker genom en sänkning av bolagsskatte-&lt;br&gt;satsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lämpligheten av en selektiv skattelättnad är utredningens&lt;br&gt;slutsats följande. En lättnad som sänker kapitalkostnaden för investeringar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i mindre företag innebär att sådana investeringar gynnas i förhållande till&lt;br&gt;investeringar i stora företag. Utredningen säger sig inte ha kunnat finna&lt;br&gt;något hållbart resonemang som visar att detta skulle vara samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt lönsamt och påpekar att traditionell marknadsekonomisk teori&lt;br&gt;säger att alla verksamheter så långt som möjligt skall ges samma skatte-&lt;br&gt;mässiga villkor. Utredningen konstaterar dock att ekonomisk teori inte ger&lt;br&gt;en heltäckande bild av verkligheten vilket innebär att man inte kan utesluta&lt;br&gt;att särskilda lättnader för mindre företag skulle ha positiva effekter.&lt;br&gt;Utredningens slutsats är att en selektiv lättnad inte kan rekommenderas. I&lt;br&gt;enlighet med sina direktiv presenterar emellertid utredningen en metod för&lt;br&gt;en sådan lättnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att lättnad medges för utdelning och reavinst på onote-&lt;br&gt;rade aktier, dvs. aktier som inte noteras på svensk eller utländsk börs eller&lt;br&gt;är föremål för liknande notering. Andelar i utländska företag omfattas inte&lt;br&gt;av lättnaden. Lättnaden avser utdelning och reavinst på aktier, som innehas&lt;br&gt;av fysiska personer och dödsbon vilka är obegränsat skattskyldiga i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden för lättnaden anknyter till vad som gäller för beskattning av&lt;br&gt;aktiva delägare i fåmansföretag. Enligt lättnadsmetoden undantas utdelning&lt;br&gt;och reavinst på onoterade aktier inom ett lättnadsutrymme från beskattning.&lt;br&gt;Lättnadsutrymmet utgörs av ett belopp, som erhålls genom att en lättnads-&lt;br&gt;sats multipliceras med ett lättnadsunderlag. Lättnadssatsen är enligt för-&lt;br&gt;slaget 65 % av statslåneräntan vid utgången av november året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret. Lättnadsunderlaget utgörs av summan av den skattskyldiges an-&lt;br&gt;skaffningskostnad för sina aktier i företaget och 70 % av ett löneunderlag. I&lt;br&gt;fråga om beräkningen av anskaffningskostnaden för aktierna gäller alter-&lt;br&gt;nativen i de särskilda reglerna för aktiva delägare i fåmansföretag. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår även vissa övriga ändringar. Dessa beskrivs senare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 En lättnad i ägarbeskattningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En selektiv lättnad i beskattningen av inkomster&lt;br&gt;i små och medelstora företag medges på ägamivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av näringslivets representanter till-&lt;br&gt;styrker att en lättnad i ägarbeskattningen införs. Ett flertal av dessa remiss-&lt;br&gt;instanser, däribland Företagarnas Riksorganisation, anser att en generell&lt;br&gt;lättnad i ägarbeskattningen bör införas. Näringslivets Skattedelegation&lt;br&gt;hävdar att den föreslagna selektiva lättnaden måste ses som ett första steg i&lt;br&gt;införandet av en generell lättnad. LO anser att en lättnad i dubbelbe-&lt;br&gt;skattningen inte kommer att medföra några positiva realekonomiska effek-&lt;br&gt;ter. Om en selektiv lättnad ändå skall införas bör utredningens förslag om-&lt;br&gt;arbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om beskattningen av inkomster&lt;br&gt;hos bolag och dess ägare har diskuterats intensivt under senare år. Föränd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringarna i skattereglerna på detta område har också varit många. Det gäller&lt;br&gt;internationellt, men också i Sverige, där alltsedan 1990 års skattereform och&lt;br&gt;de utredningar som föregick denna, olika förslag presenterats och i flera fall&lt;br&gt;också lett till lagstiftning. De senaste årens turbulenta utveckling beror på&lt;br&gt;olika prioriteringar mellan de skattepolitiska målen men också i betydande&lt;br&gt;omfattning på skilda uppfattningar om effekterna av olika åtgärder på detta&lt;br&gt;område. I den senare frågan har FSU lämnat ett väsentligt bidrag till&lt;br&gt;beskrivningen och analysen av dessa olika effekter, inkl, en redovisning av&lt;br&gt;den osäkerhet som i vissa fall råder om effekterna och det motiverade i&lt;br&gt;olika åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft två konkreta uppgifter. Den första har gällt en&lt;br&gt;analys av en metod för lättnad i beskattningen av bolagsinkomster som&lt;br&gt;utredningen benämner omvänd avräkning. Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;bedömning att metoden inte är lämplig. Liksom utredningen fäster&lt;br&gt;regeringen särskild vikt vid de negativa effekter som skulle följa av att&lt;br&gt;bolagets skattesituation blir beroende av ägarkretsens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett alternativ har utredningen haft i uppgift att utforma en selektiv&lt;br&gt;lättnad i beskattningen med inriktning på små och medelstora företags&lt;br&gt;vinster. Innan vi redovisar vår bedömning av utredningens förslag i denna&lt;br&gt;del vill vi i anslutning till utredningens mer allmänna analys av önsk-&lt;br&gt;värdheten och lämpligheten av olika metoder för lättnad i beskattningen av&lt;br&gt;bolagsvinster kommentera de centrala frågorna på området. Den första&lt;br&gt;frågan handlar om önskvärdheten av en generell lättnad i beskattningen,&lt;br&gt;den andra om en sådan generell lättnad lämpligen förläggs till företagsnivån&lt;br&gt;eller om i stället en lättnad på ägamivån är att föredra. En tredje fråga gäller&lt;br&gt;önskvärdheten av selektiva lättnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller önskvärdheten av en generellt utformad lättnad upp-&lt;br&gt;märksammar utredningen ett antal vanligt förekommande argument för en&lt;br&gt;sådan lättnad. Ett första argument gäller önskvärdheten av att företagens&lt;br&gt;soliditet förbättras, bl.a. för att minska genomslaget av variationer i efter-&lt;br&gt;frågan. En for låg soliditet torde bl.a. kunna förklaras av att utgiftsräntor till&lt;br&gt;skillnad från utdelningar är avdragsgilla i företaget medan såväl inkomst-&lt;br&gt;räntor som utdelningar beskattas hos mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen noterar såvitt gäller den skattemässiga olikbehandlingen på&lt;br&gt;företagsnivån att denna inte är något unikt för Sverige utan det helt domine-&lt;br&gt;rande förhållandet i omvärlden. Den asymmetriska skattebehandlingen av&lt;br&gt;avkastningen på eget respektive lånat kapital på företagsnivån kombineras&lt;br&gt;visserligen i flera länder med en motsatt asymmetri på ägamivån. Ut-&lt;br&gt;delningar och reavinster är helt eller delvis skattefria men räntor beskattas.&lt;br&gt;Enligt utredningens bedömning är emellertid förekomsten av denna dubbla&lt;br&gt;asymmetri av liten betydelse för företagens finansieringsbeslut och därmed&lt;br&gt;för soliditeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan i princip ansluta sig till utredningens analys såvitt gäller&lt;br&gt;beskattningens effekter på soliditeten för större företag som har möjlighet&lt;br&gt;till finansiering på de internationella kapitalmarknaderna. I övrigt saknas&lt;br&gt;det empiriska studier där man sökt klarlägga huruvida det finns&lt;br&gt;systematiska skillnader i företagens soliditet mellan länder som tillämpar&lt;br&gt;olika slag av lättnader i beskattningen och länder som tillämpar ett klassiskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system liknande det som för närvarande finns i Sverige. Som kommer att&lt;br&gt;redovisas anser dock regeringen att ägarbeskattningen kan ha betydelse för&lt;br&gt;soliditeten hos mindre företag utan tillgäng till de internationella kapital-&lt;br&gt;marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarbeskattningen anses vidare bidra till inlåsning av kapital i befintliga&lt;br&gt;verksamheter med de negativa effekter detta kan ha på effektiviteten i&lt;br&gt;användningen av knappa kapitalresurser. Denna inlåsningseffekt upp-&lt;br&gt;kommer beroende på att bolagsinkomster som delas ut beskattas hårdare än&lt;br&gt;inkomster som behålls i företagen. I det senare fallet sker beskattningen i&lt;br&gt;ägarledet först när aktien avyttras. I denna fråga anser utredningen att man&lt;br&gt;vid bedömningen av detta inlåsningsproblem bör beakta att effekten före-&lt;br&gt;ligger endast för den dryga fjärdedel av ägarna som är skattskyldiga för&lt;br&gt;utdelning och reavinst. Regeringen delar utredningens bedömning i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje vanligt förekommande argument för generella lättnader i&lt;br&gt;beskattningen baseras på önskemålet att öka incitamenten för aktiesparande.&lt;br&gt;Utredningens bedömning i denna fråga utgår från ett allmänt önskemål,&lt;br&gt;fastlagt i direktiven till utredningen, nämligen att åtgärder på området bör&lt;br&gt;bidra till att förbättra villkoren för investeringar i Sverige. Utifrån detta&lt;br&gt;perspektiv anser utredningen att det är oklart om en förskjutning i ägandet&lt;br&gt;av svenska företag till en högre andel skattskyldiga ägare (i princip&lt;br&gt;hushållen) skulle ge en samhällsekonomiskt effektivare inriktning på in-&lt;br&gt;vesteringarna än i dag, något som i så fall skulle bero på att detta slag av&lt;br&gt;ägare skulle utöva ägarrollen på ett effektivare sätt än utländska ägare och&lt;br&gt;svenska skattebefriade ägare. I denna fråga delar regeringen utredningens&lt;br&gt;bedömning. Mot den bakgrunden saknas det skäl att frångå principen om en&lt;br&gt;så långt möjligt likformig beskattning av sparande i Sverige, en princip som&lt;br&gt;lades fast i 1990 års skattereform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sista argument utredningen behandlar gäller den höjande effekt som&lt;br&gt;beskattning i flera led antas ha på avkastningskraven för investeringar. Så-&lt;br&gt;vitt gäller den allmänna frågan om önskvärdheten att sänka avkast-&lt;br&gt;ningskraven anser utredningen att skälen för en sådan sänkning är för-&lt;br&gt;hållandevis svaga. Bakgrunden till denna bedömning ges av att utgångs-&lt;br&gt;läget är att Sverige har en internationellt sett låg bolagsbeskattning och för-&lt;br&gt;hållandevis höga skatter i övrigt. Utredningen ifrågasätter om en skatte-&lt;br&gt;omfördelning med ytterligare sänkt bolagsskatt är samhällsekonomiskt&lt;br&gt;motiverad. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser sammanfattningsvis i frågan om önskvärdheten av en&lt;br&gt;generell lättnad i beskattningen av bolagsvinster att de anförda argumenten&lt;br&gt;inte motiverar en sådan lättnad. Om en lättnad ändå skall göras anser utred-&lt;br&gt;ningen att en sänkning av bolagsskattesatsen är att föredra framför andra&lt;br&gt;åtgärder om man önskar stimulera investeringar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förord för en sänkt bolagsskattesats, om nu en lättnad skall&lt;br&gt;ges, baseras på bedömningen att en lättnad i beskattningen som skall ge&lt;br&gt;effekter på investeringar i Sverige lämpligen förläggs till företagsnivån.&lt;br&gt;Regeringen delar denna principiella bedömning. I en liten öppen ekonomi&lt;br&gt;som den svenska, där den svenska kapitalmarknaden i tilltagande grad&lt;br&gt;integreras med de internationella kapitalmarknaderna, är det i första hand&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsskattereglema som är av betydelse för skattekilen på investeringar.&lt;br&gt;Ägarbeskattningen, åtminstone vad gäller större företag med tillgång till&lt;br&gt;internationella kapitalmarknader, är av underordnad betydelse när det gäller&lt;br&gt;avkastningskravets höjd. Regeringen vill något utveckla utredningens&lt;br&gt;analys av dessa frågor och behandlar först frågan om en generell&lt;br&gt;ägarlättnad och dess effekter på avkastningskraven dels för de större&lt;br&gt;företagen, dels för mindre företag vars kapitalförsöijning inte kan ske på de&lt;br&gt;internationella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de större företagen kan en lättnad i ägarbeskattningen inledningsvis&lt;br&gt;förväntas ge höjda börskurser. Detta sänker avkastningskravet. Denna&lt;br&gt;effekt blir emellertid inte bestående. För utländska ägare och skattebefriade&lt;br&gt;institutioner medför nämligen de höjda börskurserna att avkastningen på&lt;br&gt;aktieplaceringar sjunker i förhållande till andra placeringsaltemativ. Dessa&lt;br&gt;placerare kommer därför att avyttra svenska aktier vilket tenderar att&lt;br&gt;återställa börskurserna till deras ursprungliga nivå. Därmed tenderar också&lt;br&gt;avkastningskravet att återgå till nivån före det att lättnaden genomförts&lt;br&gt;vilket i sin tur leder till att inte heller villkoren för investeringar i Sverige&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mindre företag utan tillgång till internationella kapitalmarknader och&lt;br&gt;där aktierna så gott som uteslutande innehas av ägare som är skattskyldiga&lt;br&gt;i Sverige blir effekterna av en generell lättnad i ägarbeskattningen beroende&lt;br&gt;av hur ägarna värderar olika alternativ till placeringar i mindre företag. En&lt;br&gt;lättnad i beskattningen av utdelningar och reavinster sänker inledningsvis&lt;br&gt;avkastningskraven på investeringar. Det sker genom att den lägre skatten i&lt;br&gt;ägarledet reducerar avkastningskravet före ägarskatt - men efter bolags-&lt;br&gt;skatt. Det reducerar i sin tur avkastningskravet före bolagsskatt. Om kur-&lt;br&gt;serna på börsaktier i princip är oförändrade har avkastningen efter skatt på&lt;br&gt;börsaktier stigit eftersom ägarbeskattningen har slopats generellt. Detta för-&lt;br&gt;hållande kan dock i betydande omfattning bidra till att motverka sänk-&lt;br&gt;ningen av avkastningskraven i mindre företag. Det sker om ett tillräckligt&lt;br&gt;antal potentiella ägare i mindre företag kan tänka sig att placera sin&lt;br&gt;förmögenhet i börsaktier. Avkastningskravet efter ägarskatt på investe-&lt;br&gt;ringar i mindre företag stiger alltså som en följd av att avkastningen efter&lt;br&gt;skatt på börsaktier har stigit. I extremfallet där börsaktier utgör s.k perfekta&lt;br&gt;substitut till aktier i mindre företag blir avkastningskraven på investeringar&lt;br&gt;i mindre företag i princip oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har hävdat att de just beskrivna mekanismerna inte&lt;br&gt;motsvarar de verkliga förhållandena. När det gäller effekterna för de större&lt;br&gt;företagen hävdas exempelvis att kopplingen till de internationella kapital-&lt;br&gt;marknaderna inte är så stark som förutsatts. Därmed skulle också den&lt;br&gt;kurssänkande effekt som följer av förskjutningar i ägarsammansättningen&lt;br&gt;dämpas. För de mindre företagens del hävdas att för mänga ägare är den&lt;br&gt;alternativa placeringen inte börsaktier utan obligationer eller banksparande,&lt;br&gt;där beskattningen är oförändrad. En sänkt skatt på utdelningar och rea-&lt;br&gt;vinster från mindre företag skulle därför få fullt genomslag på avkast-&lt;br&gt;ningskraven på investeringar i dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller de större företagen är internationaliseringen av kapital-&lt;br&gt;marknaden ett faktum. Den exakta graden av integration kan visserligen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskuteras men det torde vara svårt att hävda att integrationen inte skulle&lt;br&gt;förstärkas i framtiden. Om önskvärdheten i en sådan utveckling kan råda&lt;br&gt;olika uppfattningar men knappast om de faktiska tendenserna till förstärkt&lt;br&gt;integration. Mot denna bakgrund framstår en lättnad i beskattningen av&lt;br&gt;aktier i större företag (börsaktier) som omotiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller effekterna för de mindre företagen har redan markerats att&lt;br&gt;det finns en större osäkerhet. För nyföretagandet spelar huvudägaren, ofta&lt;br&gt;en entreprenör, en central roll. För denne är i mänga fall alternativet att&lt;br&gt;placera sparkapitalet i börsaktier knappast aktuellt. Ett av nyföretagandets&lt;br&gt;problem ligger emellertid i svårigheten att attrahera externt riskkapital. För&lt;br&gt;externa placerare med bristande kännedom om företaget och före-&lt;br&gt;tagsledaren/entreprenören är det rimligt att anta att placeringar i börsaktier,&lt;br&gt;som kännetecknas av bättre information och likviditet, är ett mer realistiskt&lt;br&gt;alternativ än placeringar i mindre företag. Till den del expansionen av det&lt;br&gt;framtida nyföretagandet är beroende av externa placerare ger lika-&lt;br&gt;behandlingen av börsaktier och aktier i mindre företag vid en generell lätt-&lt;br&gt;nad i ägarbeskattningen de effekter som beskrivits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att en generell lättnad i ägar-&lt;br&gt;beskattningen skulle ge starkt begränsade positiva effekter på de större&lt;br&gt;företagens investeringar till priset av en betydande statsfinansiell kostnad.&lt;br&gt;Detta gäller särskilt i ett längre tidsperspektiv med en allt starkare integra-&lt;br&gt;tion mellan den svenska kapitalmarknaden och de utländska marknaderna.&lt;br&gt;För mindre företag är effekterna av en generell lättnad svårare att bedöma&lt;br&gt;men i ett perspektiv med en allt starkare integration även av den svenska&lt;br&gt;kapitalmarknaden, där potentiella placerare i mindre företag alternativt kan&lt;br&gt;spara i börsaktier, får de positiva effekterna bedömas som osäkra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att lättnaden begränsas till mindre och medel-&lt;br&gt;stora företag och inte ges i form av en generell lättnad. I själva verket skulle&lt;br&gt;en utvidgning av den selektiva lättnaden till att även avse placeringar i börs-&lt;br&gt;aktier motverka önskemålen att främja investeringar i Sverige. För det&lt;br&gt;första skulle en utvidgning ge starkt begränsat positiva effekter för investe-&lt;br&gt;ringar i större företag. För det andra skulle den höja avkastningskraven för&lt;br&gt;investeringar i mindre företag. Detta beror på att en utvidgning till börs-&lt;br&gt;aktier höjer avkastningen efter ägarskatt på alternativ till placeringar i&lt;br&gt;mindre företag, ett förhållande som skärper avkastningskravet för investe-&lt;br&gt;ringar i dessa företag. En utvidgning förefaller därför kunna motiveras&lt;br&gt;enbart med eventuella önskemål att stimulera sparande i aktier, med högst&lt;br&gt;osäkra verkningar på effektiviteten i investeringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att en selektiv lättnad i ägarbeskattningen med&lt;br&gt;inriktning på mindre företag, till skillnad från en generell lättnad, sänker&lt;br&gt;avkastningskravet på investeringar i dessa företag. Utredningen anser&lt;br&gt;däremot inte att en sådan sänkning är motiverad. Enligt utredningen beror&lt;br&gt;de högre avkastningskrav som ställs på investeringar i mindre företag på&lt;br&gt;högre informations- och transaktionskostnader och en allmänt sett högre&lt;br&gt;osäkerhet om dessa företag än om börsföretagen. Med referens till Utred-&lt;br&gt;ningen om ökat hushållssparande (SOU 1992:27) konstaterar utredningen&lt;br&gt;att det visserligen finns svårigheter för mindre företag att anskaffa kapital&lt;br&gt;men - utredningen gör dock här ingen egen bedömning - att dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårigheter beror på faktiska skillnader mellan mindre och större företag&lt;br&gt;och inte på brister i det finansiella systemet. Mot denna bakgrund drar&lt;br&gt;utredningen slutsatsen att det är svårt att finna samhällsekonomiska skäl att&lt;br&gt;kompensera mindre företag för de högre avkastningskraven, som antas&lt;br&gt;reflektera faktiska samhällsekonomiska merkostnader. Utredningen noterar&lt;br&gt;emellertid att det kan finnas faktorer som inte fångas upp vid tillämpningen&lt;br&gt;av traditionell ekonomisk teori och som kan vara av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte utredningens sammanfattande bedömning att en&lt;br&gt;selektiv lättnad inte bör genomföras. Det finns nämligen flera skäl att&lt;br&gt;stimulera investeringar i små och medelstora företag genom att reducera de&lt;br&gt;skillnader i avkastningskrav som föreligger mellan dessa företag och de&lt;br&gt;större företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska näringslivet domineras av ett relativt Htet antal stora företag.&lt;br&gt;Tillväxten i dessa företag har under de senaste hundra åren lagt grunden för&lt;br&gt;den svenska välfärden. Lågkonjunkturen i början på 1990-talet visade att ett&lt;br&gt;näringsliv dominerat av stora företag var sårbart för de kraftiga stör-&lt;br&gt;ningarna i ekonomin. För framtiden innebär detta att de större företagen&lt;br&gt;behöver kompletteras med mindre företag för att en långsiktigt stabil och&lt;br&gt;hög tiHväxt skall säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av den djupa lågkonjunkturen ökade arbetslösheten kraf-&lt;br&gt;tigt. En rad små och medelstora företag gick i konkurs. Sysselsättningen i&lt;br&gt;tillverkningsindustrin sjönk kraftigt. När konjunkturen vände uppåt ökade&lt;br&gt;sysselsättningen enbart i begränsad omfattning, bl.a. beroende på kraftiga&lt;br&gt;produktivitetshöjningar. Detta har bidragit till att arbetslösheten Hgger på en&lt;br&gt;fortsatt hög nivå. För framtiden är det inte möjligt att förlita sig på att de&lt;br&gt;traditioneHa näringsgrenarna, dominerade av basindustrier, skall expandera&lt;br&gt;sin verksamhet så kraftigt att efterfrågan på arbetskraft stiger i tillräcklig&lt;br&gt;omfattning för att bemästra arbetslöshetsproblemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten är i dag det enskilt största problemet i Sverige. En mins-&lt;br&gt;kad arbetslöshet förutsätter en god investeringstillväxt. Investeringarna har&lt;br&gt;i viss mån återhämtat sig efter stagnationsåren i böljan av 1990-talet. Sär-&lt;br&gt;skilt gäHer detta investeringarna i tillverkningsindustrin. Detta hänger bl.a.&lt;br&gt;samman med att Sverige, efter den kostnadssänkning som skett i för-&lt;br&gt;hållande till våra konkurrentländer sedan krondeprecieringen i november&lt;br&gt;1992, har attraherat investeringar som i annat fall skuHe ha gjorts i vår om-&lt;br&gt;värld. Investeringarna har dock i stor utsträckning skett i befintliga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För framtiden är det angeläget att investeringar kommer till stånd i nya&lt;br&gt;branscher. Kunskaps- och innovationsföretag utgör embryon till nya&lt;br&gt;branscher som kan förväntas bli högavkastande i framtiden, branscher som&lt;br&gt;kan utgöra viktiga komplement till traditionen basindustri. Regeringen&lt;br&gt;anser det angeläget med åtgärder för att underlätta en sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag startas ofta i liten skala med små marginaler och utan anställda.&lt;br&gt;Företagaren testar bärkraften hos olika affärsidéer på marknaden. Först i ett&lt;br&gt;senare skede krävs extern finansiering av investeringsprojekt och an-&lt;br&gt;ställning av personal. Flera studier har visat att det i svenska företag finns&lt;br&gt;en motvilja mot att släppa in externt eget kapital, bl.a. för att inflytandet&lt;br&gt;över företaget då helt eHer delvis går förlorat. Många av de nystartade före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagen förblir s.k. försöijningsföretag utan vilja och möjlighet att växa och&lt;br&gt;anställa flera personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företagare som önskar expandera utan att släppa ifrån sig kontrollen&lt;br&gt;över företaget finns möjligheten till finansiering med lånat kapital. Ett&lt;br&gt;sådant beteende underlättas av att ränteutgifter är avdragsgilla vid beskatt-&lt;br&gt;ningen. Detta tenderar att hålla nere soliditeten vilket ger lägre motstånds-&lt;br&gt;kraft mot svängningar i efterfrågan. Mot bakgrund av erfarenheterna från&lt;br&gt;den senaste lågkonjunkturen anser regeringen att det är angeläget att sänka&lt;br&gt;kostnaden för investeringar finansierade med eget kapital i mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också önskvärt att externa ägare ges möjlighet att komma in i&lt;br&gt;företagen. Med externa ägare kommer företagens verksamhet att bedömas&lt;br&gt;mer marknadsmässigt vilket ger en högre intern effektivitet. Externa ägare&lt;br&gt;har också möjlighet att genom en jämförelse av olika potentiella investe-&lt;br&gt;ringsprojekt välja sådana med högst tillväxtpotential.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har redovisats finner utredningen inte något stöd för att det&lt;br&gt;skulle finnas imperfektioner på kapitalmarknaden på grund av brister i det&lt;br&gt;finansiella systemet. Utredningen drar därav slutsatsen att det är svårt att&lt;br&gt;hävda att mindre företags svårigheter att anskaffa riskkapital beror på&lt;br&gt;strukturella orsaker. Dock framhåller utredningen att delägare i små och&lt;br&gt;medelstora företag ofta har mindre möjligheter än andra placerare på&lt;br&gt;kapitalmarknaden att minska risken i sin förmögenhetsportfölj, bl.a. därför&lt;br&gt;att de tvingas satsa en stor del av sitt kapital i det egna företaget. Detta&lt;br&gt;problem skulle enligt utredningen kunna åtgärdas genom att staten gick in&lt;br&gt;som “riskförsäkrare” i företagen. I praktiken skulle detta kunna ske genom&lt;br&gt;en skattemässig likabehandling av vinster och förluster, bl.a. bättre möjlig-&lt;br&gt;heter att utnyttja förluster på onoterade aktier. Regeringen delar dock utred-&lt;br&gt;ningens bedömning att en sådan lösning inte är möjlig annat än i begränsad&lt;br&gt;omfattning, bl.a. med hänsyn till de möjligheter till skatteundandraganden&lt;br&gt;som skulle öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen påpekar innebär gällande regler att investeringar som&lt;br&gt;ger en långsiktig avkastning (efter bolagsskatt) som överstiger den särskilda&lt;br&gt;klyvningsräntan (statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter) be-&lt;br&gt;skattas hårdare i fåmansaktiebolag än i andra bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda reglerna har en direkt inverkan på risktagandet hos investe-&lt;br&gt;rarna För det första kan en ägare som omfattas av reglerna vid värderingen&lt;br&gt;av ett visst investeringsprojekt notera att lönsamheten efter skatt blir lägre i&lt;br&gt;ett fåmansföretag än om projektet förverkligas i ett annat företag. För det&lt;br&gt;andra kan denne vid värderingen av två olika projekt, som endast skiljer sig&lt;br&gt;åt vad gäller osäkerheten i resultatet, konstatera att lönsamheten efter skatt&lt;br&gt;skiljer sig åt för de två projekten. Ett högriskprojekt missgynnas av de sär-&lt;br&gt;skilda reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att dessa neutralitetsbrister&lt;br&gt;kan hämma tillväxten i fåmansaktiebolag med aktiva delägare. Som utred-&lt;br&gt;ningen framhåller måste emellertid de särskilda reglerna för fåmans-&lt;br&gt;aktiebolagen behållas av grundläggande systemskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inhemska kapitalmarknaden är således segregerad. För institutio-&lt;br&gt;nella investerare och privata investerare som placerar i noterade aktier och&lt;br&gt;som har goda möjligheter att minska risken i sina placeringar, är infor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mationströskeln mycket hög vad gäller placeringar i mindre företag. Nya&lt;br&gt;företag som efterfrågar investeringskapital tvingas betala en extra premie&lt;br&gt;för detta kapital. Premien beror dels på den asymmetriska behandlingen av&lt;br&gt;vinster och förluster (och beskattningen av ägare i fåmansbolag), dels på de&lt;br&gt;högre informationskostnader som gäller för externa ägare. Vidare är expan-&lt;br&gt;sion i små företag i sig förknippad med hög risk. Efter överhettningen av&lt;br&gt;finansmarknaderna i slutet av 1980-talet och konkursvågen i böljan av&lt;br&gt;1990-talet är förekomsten av sådana premier lätta att förklara. De innebär&lt;br&gt;emellertid att den nödvändiga utvecklingen av nya företag och nya&lt;br&gt;branscher bromsas. Det finns exempelvis indikationer på att utnyttjandet av&lt;br&gt;svenska patent och affärsidéer förläggs till utlandet eftersom man inte hittar&lt;br&gt;finansiärer i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den föreslagna lättnaden kommer de nu beskrivna svårigheterna i&lt;br&gt;viss mån att bestå. De nya reglerna innebär emellertid att investeraren vid&lt;br&gt;investeringstillfället kan emotse en högre avkastning efter skatt på alla&lt;br&gt;projekt i ett onoterat bolag även om värdet av lättnaden avtar med stigande&lt;br&gt;avkastning. Den selektiva lättnaden i ägarbeskattningen ger också företagen&lt;br&gt;incitament att i högre grad än i dag finansiera investeringar med eget&lt;br&gt;kapital. Detta kan förväntas få positiva effekter på företagens soliditet och&lt;br&gt;innebära att de blir bättre rustade att möta svängningar i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har det privata sparandet ökat kraftigt. Genom den&lt;br&gt;föreslagna lättnaden skapas bättre förutsättningar för att en större del av&lt;br&gt;detta sparande kanaliseras till vad som kan bli framtidens storföretag.&lt;br&gt;Genom det sänkta avkastningskravet på investeringar i onoterade bolag&lt;br&gt;stimuleras riskkapitalmarknaden för aktier i sådana företag. En bättre&lt;br&gt;fungerade marknad innebär att informationen om de onoterade företagen&lt;br&gt;ökar, något som i sin tur bidrar till sänkta avkastningskrav. Dessa effekter&lt;br&gt;uppstår både på grund av den förbättrade kunskapen om de mindre före-&lt;br&gt;tagens möjligheter och genom att transaktionskostnaderna för kapitalan-&lt;br&gt;skaffning till dessa företag reduceras. En stimulans av investeringar i&lt;br&gt;mindre företag kan således skapa en positiv spiral, där kapitaltillförseln till&lt;br&gt;tillväxtföretag blir allt bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 En lättnad för små och medelstora företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Små och medelstora företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lättnad medges för utdelning och reavinst på&lt;br&gt;aktier i svenska och utländska onoterade företag. I fråga om aktier i&lt;br&gt;utländska företag gäller detta endast under förutsättning att företaget&lt;br&gt;har beskattats på ett sätt som kan anses jämförligt med svensk företags-&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Utredningen föreslog att lättnad skulle medges för aktier&lt;br&gt;i onoterade svenska företag. En förutsättning var att det svenska företaget&lt;br&gt;inte ägde aktier i ett utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV avstyrker förslaget med hänsyn till dess&lt;br&gt;komplexitet. Kammarrätten i Göteborg, Sveriges Advokatsamfund m.fl.&lt;br&gt;anser att förslaget är tekniskt komplicerat. I fråga om förslagets utformning&lt;br&gt;påpekar flera remissinstanser att den bestämmelse som innebär att ett&lt;br&gt;svenskt företag inte omfattas av lättnaden om det äger aktier i ett utländskt&lt;br&gt;företag medför bl.a. att svenska koncerner som har ett utländskt försälj-&lt;br&gt;ningsbolag kommer att uteslutas. Några remissinstanser, däribland Svea&lt;br&gt;hovrätt och Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet, har diskuterat&lt;br&gt;frågan om förslaget innebär en otillåten diskriminering enligt Romför-&lt;br&gt;draget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom förslaget ges en lättnad i&lt;br&gt;beskattningen för aktier i små och medelstora företag. Lättnaden skall ges&lt;br&gt;på ägarnivå till fysiska personer som är skattskyldiga i Sverige. Även&lt;br&gt;dödsbon är obegränsat skattskyldiga i Sverige och bör medges lättnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Onoterade företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgörande fråga för utformningen av lättnaden är var gränsen för små&lt;br&gt;och medelstora företag skall dras. Utgångspunkten bör vara att lättnaden&lt;br&gt;skall främja investeringar i mindre företag genom att kompensera dem för&lt;br&gt;den högre kapitalkostnad som de kan antas ha i förhållande till stora&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har redovisat olika gränskriterier av typen antal anställda,&lt;br&gt;omsättningen, storleken av lönesumman, storleken av aktiekapitalet eller&lt;br&gt;det egna kapitalet men dragit slutsatsen att dessa är olämpliga, eftersom de&lt;br&gt;skapar godtyckliga trösklar. Slutsatsen blev därför att gränsen för lättnads-&lt;br&gt;området borde dras vid någon form av notering. Utredningen stannade för&lt;br&gt;att dra gränsen vid börsnotering och notering på därmed jämställda in-&lt;br&gt;officiella listor men pekade på att det förhållandet att OTC- och O-listoma&lt;br&gt;exkluderas från lättnadssystemet innebär en viss motsättning vad gäller&lt;br&gt;behandlingen av aktier på O- och OTC-listoma i inkomstskattehänseende&lt;br&gt;resp, i förmögenhetsskattehänseende. Aktier på dessa listor är undantagna&lt;br&gt;från förmögenhetsskatt och förmånsbehandlas således i det senare hänseen-&lt;br&gt;det jämfört med aktier på A-listan. Riksdagen har nyligen beslutat att aktier&lt;br&gt;på OTC- och O-listoma även i fortsättningen vara undantagna från för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser är kritiska till utredningens gränsdragning. En&lt;br&gt;synpunkt som framförts är att gränsdragningen bör göras så att företag som&lt;br&gt;noteras på eventuella lokala riskkapitalbörser inte kommer att uteslutas från&lt;br&gt;lättnaden. En annan synpunkt är att gränsen måste vara så tydlig att inga&lt;br&gt;tveksamheter uppkommer. Förslaget att även notering på inofficiella listor&lt;br&gt;skall beaktas anses innebära osäkerhet om omfattningen av lättnads-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att det inte finns någon entydig gränsdragning i&lt;br&gt;fråga om företag som är av sådan karaktär att de bör omfattas av lättnaden.&lt;br&gt;Utöver frågan om hur gränsdragningen bör utformas för att omfatta de&lt;br&gt;företag som bör få del av lättnaden tillkommer den praktiska frågan om hur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydlig gränsen kan bli. En fast gräns är börsnotering vilket i praktiken i dag&lt;br&gt;innebär notering vid någon lista på Stockholms Fondbörs. Det innebär dock&lt;br&gt;att inofficiella listor som utgör jämförbara alternativ till börsens OTC- och&lt;br&gt;O-listor erhåller en konkurrensfördel. En annan gräns kan dras mellan&lt;br&gt;publika och privata aktiebolag som bygger på den skillnad som ställs upp i&lt;br&gt;aktiebolagslagen. Enligt uppgift finns det ca 500 publika aktiebolag varav&lt;br&gt;drygt 200 är börsnoterade. Någon närmare uppgift om de onoterade publika&lt;br&gt;bolagen storlek finns inte och inte heller i vilken utsträckning de är noterade&lt;br&gt;på en inofficiell lista. En gränsdragning mellan publika och privata bolag&lt;br&gt;har tidigare inte använts i skattesammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör den bättre tillgång till kapitalmarknaden&lt;br&gt;som följer av notering vara avgörande för vilka aktier som skall omfattas av&lt;br&gt;en lättnad. Av konkurrensskäl bör notering inbegripa även inofficiella&lt;br&gt;listor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i sin gränsdragning utgått från den schablonregel som&lt;br&gt;finns i 27 § 2 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;SIL, och som får användas vid beräkning av reavinst på marknadsnoterade&lt;br&gt;aktier. Den innebär att anskaffningsvärdet för aktier och andra finansiella&lt;br&gt;instrument bestäms till 20 % av vad den skattskyldige erhåller vid av-&lt;br&gt;yttringen efter avdrag för avyttringskostnader. En förutsättning för att be-&lt;br&gt;stämmelsen skall vara tillämplig är att instrumentet är &amp;quot;föremål för notering&lt;br&gt;på inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av&lt;br&gt;marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till detta förslag. Det kan naturligtvis inte helt&lt;br&gt;uteslutas att uttrycket “axman kontinuerlig notering” ger upphov till tolk-&lt;br&gt;ningssvårigheter. Vid bedömningen av denna fråga är det av betydelse i&lt;br&gt;vilken omfattning en inofficiell lista uppdateras och i vilken utsträckning en&lt;br&gt;notering är tillgänglig för allmänheten. Uttrycket “kontinuerlig notering”&lt;br&gt;innebär inte ett krav på daglig notering men däremot krävs en viss regel-&lt;br&gt;bundenhet i uppdateringen av noteringarna. Aktier som noteras på listor&lt;br&gt;som dagligen publiceras i media får anses uppfylla detta noteringskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör påpekas att uttryckssättet att “ett bolag skall anses&lt;br&gt;noterat” i någon mening är missvisande eftersom det är aktierna i bolaget&lt;br&gt;som är föremål för notering. Det saknar för bedömningen betydelse om&lt;br&gt;samtliga aktier i bolaget är noterade eller om endast någon aktieserie har&lt;br&gt;noterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att utesluta noterade aktier reser frågan hur indirekta innehav&lt;br&gt;av noterade aktier skall behandlas, dvs. aktier i onoterade företag som äger&lt;br&gt;noterade aktier. Om sådana innehav inte beaktas kan konsekvenserna av&lt;br&gt;notering undvikas exempelvis genom att notering sker av ett dotterföretag&lt;br&gt;till det företag, i vilket de gamla ägarna innehar aktier. Ett sådant indirekt&lt;br&gt;ägande är dock ointressant om utdelning från det noterade företaget&lt;br&gt;kommer att utgöra skattepliktig intäkt i det mottagande företaget. Utdelning&lt;br&gt;är skattefri för det mottagande företaget om röstetalet för aktierna i det&lt;br&gt;utdelande företaget motsvarar minst 25 % eller om innehavet betingas av&lt;br&gt;verksamhet i det ägande företaget eller i företag som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det&lt;br&gt;nära (7 § 8 mom. SIL). Utredningen föreslog att med hänsyn till verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetskravet skulle lättnad kunna medges om det onoterade företaget - direkt&lt;br&gt;eller genom dotterföretag - äger mindre än 25 % av rösterna i det noterade&lt;br&gt;företaget. Hänsyn bör tas till förhållandena under det räkenskapsår som ett&lt;br&gt;beslut om utdelning avser och de fyra föregående räkenskapsåren. Närings-&lt;br&gt;livets skattedelegation har invänt mot förslaget med motiveringen att detta&lt;br&gt;kommer att exkludera ett antal svenska tillväxtföretag från lättnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en förutsättning för att indirekta innehav av aktier i&lt;br&gt;noterade företag inte skall föranleda att det aktieägande företaget utesluts&lt;br&gt;från lättnadssystemet när innehavet uppgår till 25 % eller mer är att värdet&lt;br&gt;av de noterade aktierna inte får ingå i det underlag som ligger till grund för&lt;br&gt;beräkning av lättnaden. Att konstruera en sådan avräkningsmodell innebär&lt;br&gt;stora svårigheter. Som ett exempel kan nämnas att det kan vara fråga om&lt;br&gt;nyförvärvade aktier som har ett anskaffningsvärde motsvarande mark-&lt;br&gt;nadsvärdet medan aktierna i det direktägda företaget har ägts en längre tid&lt;br&gt;och därmed har en helt annan relation till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till svårigheter som föreligger vid konstruktionen av en&lt;br&gt;sådan modell anser regeringen att någon ändring i utredningens förslag i&lt;br&gt;denna del inte bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karens vid notering av företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett selektivt system som ger lättnad för aktier i onoterade företag innebär en&lt;br&gt;kostnad när delägaren förlorar rätten till lättnaden. Utredningen har&lt;br&gt;föreslagit att denna kostnad minskas genom att delägare, som innehar en&lt;br&gt;aktie i företaget vid tidpunkten för noteringen, får behålla rätten till lättnad&lt;br&gt;under en viss tid efter noteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett selektivt system innebär med nödvändighet vissa tröskeleffekter.&lt;br&gt;Regeringen delar därför uppfattningen att det är väsentligt att lättnaden får&lt;br&gt;behållas viss tid efter det att aktien noteras. Här finns emellertid olika&lt;br&gt;aspekter att beakta. För en lång övergångstid talar det faktum att ju längre&lt;br&gt;tiden är, desto lägre är nuvärdet av förlusten av lättnaden vid tidpunkten för&lt;br&gt;noteringen. A andra sidan innebär en övergångstid en form av inlåsnings-&lt;br&gt;effekt eftersom aktieägaren vid en avyttring av aktierna inte får betalt för att&lt;br&gt;han förlorar lättnaden (rätten till framtida lättnad får inte övertas av&lt;br&gt;förvärv aren). Det talar för en kort övergångstid. Regeringen anser - i likhet&lt;br&gt;med utredningen - att en lämplig övergångstid kan vara 10 år. Denna över-&lt;br&gt;gångstid bör gälla för aktier som innehas vid tidpunkten för notering men&lt;br&gt;även för aktier som förvärvas därefter med stöd av sådana aktier. Om det&lt;br&gt;finns outnyttjat lättnadsutrymme vid utgången av den tioåriga karenstiden&lt;br&gt;bör detta få läggas till anskaffningskostnaden för aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterade också frågan om det på motsvarande sätt&lt;br&gt;behövs en övergångstid vid avnotering för att minska incitamentet till&lt;br&gt;avnotering. En sådan regel skulle emellertid träffa även fall där avnotering&lt;br&gt;sker av andra skäl än att erhålla lättnaden. Utredningen ansåg därför att&lt;br&gt;någon övergångsregel vid avnotering inte bör införas. Regeringen delar&lt;br&gt;denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen begränsade sitt förslag till att omfatta aktier i svenska företag.&lt;br&gt;Skälet var utredningens utgångspunkt att syftet med en lättnad är att stimu-&lt;br&gt;lera investeringar i Sverige. En konsekvens av förslaget är att även indirekta&lt;br&gt;innehav av aktier i utländska företag skall exkluderas från lättnad. Lag-&lt;br&gt;tekniskt har detta utformats så att lättnad inte medges om företaget äger&lt;br&gt;aktie i utländskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påpekat att förslaget bl.a. innebär att svenska&lt;br&gt;koncerner i vilket det ingår ett utländskt försäljningsföretag inte kommer att&lt;br&gt;få del av lättnaden. Dessutom uppkommer en olikbehandling i förhållande&lt;br&gt;till företag som bedriver utlandsverksamhet genom filial. Ett förslag som&lt;br&gt;framförts är att värdet av det utländska bolaget i stället avskiljs från det&lt;br&gt;underlag som skall användas för beräkning av lättnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör i denna fråga följande bedömning. En svensk koncern&lt;br&gt;bör inte uteslutas från lättnaden på grund av innehav av ett utländskt för-&lt;br&gt;säljningsbolag. En metod som skiljer av värdet av det utländska bolaget&lt;br&gt;från underlaget för beräkningen av lättnaden medför emellertid samma&lt;br&gt;tekniska komplikationer som vid ett avskiljande av värdet av indirekt ägda&lt;br&gt;noterade aktier. Av likformighetsskäl bör i sådant fall någon skillnad inte&lt;br&gt;heller göras mellan företag som bedriver utlandsverksamhet genom filial&lt;br&gt;resp, genom dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till omständigheterna anser regeringen att den lösning som&lt;br&gt;bör väljas är att svenska bolag som äger andelar i utländska företag skall&lt;br&gt;omfattas av lättnadssystemet om det inte är fråga om innehav av noterade&lt;br&gt;andelar som uppgår till 25 % eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av neutralitetsskäl bör även fysiska personers direkta innehav av ut-&lt;br&gt;ländska onoterade aktier omfattas av lättnaden. En förutsättning bör dock&lt;br&gt;vara att det utländska bolaget är “jämförligt beskattat”, dvs. det skall ha&lt;br&gt;varit föremål för en bolagsbeskattning som i princip motsvarar den som ett&lt;br&gt;svenskt företag skulle ha underkastats om inkomsten uppkommit i detta&lt;br&gt;företag. Dessa regler finns redan i dag i fråga om möjligheten för ett&lt;br&gt;svenskt företag att ta emot skattefri utdelning på näringsbetingade aktier i&lt;br&gt;ett utländskt företag (jfr 7 § 8 mom. SIL). Ett sådant villkor behövs för att&lt;br&gt;motverka oberättigade skatteförmåner. Aktieägaren har möjlighet att läna&lt;br&gt;upp ett belopp som sedan tillskjuts ett utländskt företag. Räntan på lånet är&lt;br&gt;avdragsgill. Om lättnad medges för utdelning från det utländska bolaget&lt;br&gt;uppkommer en skatteförmån om detta bolag är lågbeskattat. Förfarandet&lt;br&gt;skulle kunna sättas i system med förvärv i bolaget av exempelvis värde-&lt;br&gt;papper endast i syfte att erhålla skatteförmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har diskuterat frågan om uteslutande av innehav i utländska&lt;br&gt;företag innebär en otillåten diskriminering enligt Romfördraget. Med den&lt;br&gt;av regeringen föreslagna lösningen faller dock invändningen om otillåten&lt;br&gt;diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i ekonomiska föreningar beskattas inkomsten i två led. För ekono-&lt;br&gt;miska föreningar som i beskattningshänseende anses som kooperativa finns&lt;br&gt;emellertid sådana lättnader att man i praktiken kan hävda att de enkel-&lt;br&gt;beskattas. En förening anses som kooperativ om den är öppen och tillämpar&lt;br&gt;lika rösträtt. Enkelbeskattning åstadkoms genom att föreningen har av-&lt;br&gt;dragsrätt för dels s.k. kooperativ utdelning, dvs. återbäring eller efter-&lt;br&gt;likvider på medlemmarnas köp eller försäljningar, dels insatsutdelning och&lt;br&gt;utdelning på förlagsinsatser. Möjligheten att lämna insatsutdelning är dock&lt;br&gt;begränsad till ett belopp motsvarande insatskapitalet multiplicerat med&lt;br&gt;diskontot plus tre procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten för insatsutdelning återinfördes genom lagstiftning hösten&lt;br&gt;1995 samtidigt som det temporära riskkapitalavdraget infördes (prop.&lt;br&gt;1995/96:109, bet. 1995/96:SkU20, SFS 1995:1623). Riskkapitalavdraget&lt;br&gt;ansågs inte böra omfatta ekonomiska föreningar. I avvaktan på mer&lt;br&gt;långsiktiga lättnader i beskattningen ansågs det i stället motiverat att koope-&lt;br&gt;rativa ekonomiska föreningar fick tillbaka avdragsrätten för insatsutdelning&lt;br&gt;och utdelning på förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga uppkommer därför om den nuvarande lättnaden i beskattningen av&lt;br&gt;ekonomiska föreningar bör ersättas av den nu föreslagna lättnaden på&lt;br&gt;ägamivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagskooperativa utredningen har i sitt betänkande Attityder och lag-&lt;br&gt;stiftning i samverkan (SOU 1996:31) föreslagit en fullständig enkelbe-&lt;br&gt;skattning av ekonomiska föreningar. Betänkandet har remissbehandlats och&lt;br&gt;bereds nu inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU har diskuterat frågan om behandlingen av innehav i s.k. mellan-&lt;br&gt;händer. Med &amp;quot;mellanhand&amp;quot; avses normalt subjekt som i ekonomisk mening&lt;br&gt;innehar aktier för axmans räkning. Exempel på mellanhänder är investment-&lt;br&gt;företag och värdepappersfonder samt förvaltningsföretag. Ett förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag beskattas inte för mottagen utdelning till den del den mot-&lt;br&gt;svaras av utdelning som företaget lämnat. Aktier i ett förvaltningsföretag&lt;br&gt;bör därför inte omfattas av lättnaden om företaget under det räkenskapsår&lt;br&gt;som beslutet om utdelning avser innehar någon aktie eller andel som inte&lt;br&gt;skulle ha omfattats av lättnaden om den ägts av en fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog i fråga om övriga s.k. mellanhandsinnehav att&lt;br&gt;någon lättnad inte skulle medges. Svenska Bankföreningen anser att för-&lt;br&gt;slaget bör ändras i denna del och att värdepappersfondernas innehav av&lt;br&gt;onoterade aktier skall berättiga till lättnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att särskilda regler gäller för beskattning av&lt;br&gt;värdepappersfonder. Reglerna har utformas så att det skall råda neutralitet&lt;br&gt;mellan direkt och indirekt ägande av värdepapper. Aktier i invest-&lt;br&gt;mentföretag omfattas inte av lättnaden eftersom dessa företag generellt är&lt;br&gt;noterade. För att upprätthålla balansen mellan dessa företag och värde-&lt;br&gt;pappersfonderna är det därför inte lämpligt att ge de senare lättnad för deras&lt;br&gt;innehav av onoterade aktier. Till detta kommer den komplexitet som ett&lt;br&gt;sådant förslag skulle innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning och vinst på aktier, som utgör lagertillgång i enskild närings- Prop. 1996/97:45&lt;br&gt;verksamhet, beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Det är inte&lt;br&gt;motiverat att utsträcka lättnaden till sådana aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerade aktieägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att fysiska personer och dödsbon som är skattskyldiga i&lt;br&gt;Sverige skall medges lättnad. Utredningen diskuterade även huruvida&lt;br&gt;utländska ägare skulle medges lättnad. Det skulle i så fall vara fråga om en&lt;br&gt;lättnad endast såvitt gäller kupongskatt eftersom det inte är aktuellt att till&lt;br&gt;utländska ägare utbetala belopp motsvarande den skattelättnad som skulle&lt;br&gt;ha medgetts om ägaren skulle ha varit obegränsat skattskyldig i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ansåg att eftersom syftet med en lättnad är att främja&lt;br&gt;investeringar i Sverige borde lättnaden i och för sig omfatta även&lt;br&gt;kupongskatt. Normalt förhåller det sig emellertid så att kupongskatt, som&lt;br&gt;erlagts i ett annat land än aktieägarens hemland, får räknas av från aktie-&lt;br&gt;ägarens skatt på utdelningen i hemlandet. I sådana fall skulle en lättnad inte&lt;br&gt;slå igenom hos aktieägaren, utan i stället medföra att skatteintäkten&lt;br&gt;överflyttades från Sverige till aktieägarens hemland. Med hänsyn till detta&lt;br&gt;ansåg utredningen att lättnaden inte bör utsträckas till kupongskatt som&lt;br&gt;erläggs av utländska ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning i denna fråga. Det finns inte&lt;br&gt;något skäl för Sverige att avstå skatteanspråk om detta inte kommer&lt;br&gt;aktieägaren till del beroende på att hemlandet tar ut en i motsvarande mån&lt;br&gt;ökad skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har diskuterat om förslaget i denna del kan anses innebära&lt;br&gt;otillåten diskriminering enligt Romfördraget men har noterat att man i de&lt;br&gt;utländska lättnadssystemen inte utsträcker lättnaden till ländernas mot-&lt;br&gt;svarighet till kupongskatten. Regeringen vill också framhålla att en lättnad&lt;br&gt;omfattande kupongskatt i flertalet fall inte skulle innebära någon minskad&lt;br&gt;beskattning av aktieägaren. Något förslag om en kupongskattelättnad läggs&lt;br&gt;därför inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Det enkelbeskattade utrymmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det enkelbeskattade utrymmet utformas med&lt;br&gt;utgångspunkt i de regler som gäller för beskattning av aktiva ägare i&lt;br&gt;fåmansföretag. Det enkelbeskattade beloppet uppgår till 65 % av&lt;br&gt;statslåneräntan multiplicerad med summan av anskaffningskostnaden&lt;br&gt;för aktierna och ett löneunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Motsvarar regeringens förslag med den avvikelsen att&lt;br&gt;förslaget inte omfattande någon särskild bestämmelse för beräkning av det&lt;br&gt;enkelbeskattade utrymmet vid överlåtelser under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV avstyrker förslaget beroende på dess kom- Prop. 1996/97:45&lt;br&gt;plexitet. Ett antal remissinstanser inom näringslivet anser att det enkel-&lt;br&gt;beskattade utrymmet bör kunna utvidgas i förhållande till utredningens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det budgetmässiga utrymme som har&lt;br&gt;reserverats för en lättnad är 3,5 miljarder kr. Vid bedömningen av hur detta&lt;br&gt;budgetmässiga utrymme skall utnyttjas måste de särskilda reglerna för be-&lt;br&gt;skattning av aktiva delägare i fåmansföretag beaktas. Reglerna finns i 3 §&lt;br&gt;12-12 e mom. SIL och begränsar den del av utdelat belopp på aktier i ett&lt;br&gt;fåmansföretag som får tas upp som intäkt i kapital, det kapitalinkomst-&lt;br&gt;behandlade utrymmet. Det bestäms som statslåneräntan med tillägg av fem&lt;br&gt;procentenheter multiplicerad med - enligt huvudregeln - anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för aktierna. Utdelning som överskjuter det kapitalinkomst-&lt;br&gt;behandlade utrymmet beskattas som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från de särskilda fåmansföretagsreglema redovisade&lt;br&gt;utredningen en metod som begränsade lättnaden till en viss andel av utdel-&lt;br&gt;ning resp, aktievinst. Med det budgetmässiga utrymme som reserverats&lt;br&gt;skulle 55 % av utdelade belopp enkelbeskattas. För delägare som omfattas&lt;br&gt;av 3:12-reglema skulle denna metod kunna tillämpas enligt två olika alter-&lt;br&gt;nativ. Enligt det ena skulle lättnaden bestämmas till 55 % av utdelning och&lt;br&gt;aktievinst inom utrymmet för kapitalinkomstbehandling. Det andra alter-&lt;br&gt;nativet innebar att lättnaden skulle ges för all utdelning och aktievinst. För&lt;br&gt;att kunna upprätthålla systemet för beskattning av förvärvsinkomster i det&lt;br&gt;senare fallet skulle beskattningen enligt de särskilda reglerna behöva&lt;br&gt;skärpas, dvs. en större del av utdelat belopp skulle behöva tas upp som in-&lt;br&gt;täkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det viktigt att slå fast att den olikbehandling av för-&lt;br&gt;värvsinkomst och kapitalinkomst, som infördes genom 1990 års skatte-&lt;br&gt;reform, gör det nödvändigt att ha sådana regler som de särskilda reglerna&lt;br&gt;för aktiva delägare i systemet. En metod för lättnad bör inte utformas så att&lt;br&gt;de s.k. 3:12-reglema utsätts för större press. En diskussion av frågan hur&lt;br&gt;lättnadsutrymmet skall utformas bör därför lämpligen ske med utgångs-&lt;br&gt;punkt i dessa regler. Metoden bör utformas så att av utdelning och aktie-&lt;br&gt;vinst som faller inom det kapitalinkomstbehandlade utrymmet - bestämt&lt;br&gt;enligt 3:12-reglema - skall viss del undantas från beskattning. Det enkel-&lt;br&gt;beskattade utrymmet bestäms alltså på motsvarande sätt som det kapital-&lt;br&gt;inkomstbehandlade utrymmet enligt 3:12-reglema, dvs. genom att en ränte-&lt;br&gt;sats multipliceras med ett underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för det s.k. kapitalinkomstbehandlade utrymmet utgörs enligt&lt;br&gt;huvudregeln av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna i&lt;br&gt;företaget. För aktie, som har förvärvats före ingången av år 1990, får&lt;br&gt;anskaffningskostnaden räknas upp med hänsyn till förändringarna i det&lt;br&gt;allmänna prisläget fr.o.m. förvärvsåret, dock tidigast fr.o.m. år 1970, till år&lt;br&gt;1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott, som gjorts före år&lt;br&gt;1990. För aktie, som förvärvats före ingången av år 1992, får som&lt;br&gt;anskaffningskostnad tas upp kapitalunderlaget i företaget fördelat med lika&lt;br&gt;belopp på aktierna i företaget. Kapitalunderlaget avser förhållandena vid&lt;br&gt;utgången av år 1992 och beräknas enligt lagen (1994:775) om beräkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag. Det motsvarar i&lt;br&gt;princip summan av tillskjutet kapital och bolagsbeskattat kapital i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anskaffningskostnaden för en aktie får läggas 10 % av ett löne-&lt;br&gt;underlag (lönesummeregeln). Löneunderlaget beräknas på grundval av&lt;br&gt;löner och andra ersättningar till arbetstagare i företaget. Även arbets-&lt;br&gt;ersättningar i dotterföretag får medräknas, i proportion till moderföretagets&lt;br&gt;ägarandel i dotterföretaget. Löneunderlaget utgörs av den del av det&lt;br&gt;sammanlagda ersättningsbeloppet, som överstiger ett belopp motsvarande&lt;br&gt;tio gånger basbeloppet för året före beskattningsåret, fördelat med lika&lt;br&gt;belopp på aktierna i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lönesummeregeln skall få tillämpas skall vissa villkor vara&lt;br&gt;uppfyllda. Regeringen återkommer till dessa. En första fråga är hur stort&lt;br&gt;utrymmet för enkelbeskattning skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en lättnad är att främja investeringar hos mindre företag&lt;br&gt;genom att kompensera dessa för den högre kapitalkostnad som de kan antas&lt;br&gt;ha i förhållande till stora företag. Av detta följer att lättnaden i första hand&lt;br&gt;bör grundas på kapital som satsas i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har fört en diskussion med utgångspunkt i att grunderna för&lt;br&gt;bestämning av räntesatsen i 3:12-reglema i princip borde vara den avkast-&lt;br&gt;ning som kan förväntas i industriell och annan &amp;quot;regelrätt näringsverksam-&lt;br&gt;het&amp;quot;. Om det kapitalinkomstbehandlade utrymmet bestäms med utgångs-&lt;br&gt;punkt i sådan verksamhet kommer företag som gör riskfria investeringar,&lt;br&gt;t.ex. i statsobligationer, inte att utnyttja hela 3:12-utrymmet för kapital-&lt;br&gt;avkastning på investeringen. Kvarstående kapitalinkomstbehandlat ut-&lt;br&gt;rymme kan utnyttjas för arbetsinkomst, som då kommer att behandlas som&lt;br&gt;inkomst av kapital hos delägaren. Den räntesats som enligt gällande regler&lt;br&gt;används för att bestämma det kapitalinkomstbehandlade utrymmet (stats-&lt;br&gt;låneräntan + 5 procentenheter) har bestämts genom en avvägning av dessa&lt;br&gt;faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nuvarande reglema motverkas lönsamheten av att lägga in t.ex.&lt;br&gt;obligationer i företaget delvis av att avkastningen beskattas i två led om till-&lt;br&gt;gången ligger i företaget, medan den beskattas endast i ett led om ägaren&lt;br&gt;innehar tillgången direkt. Med en lättnad påverkas den nuvarande balansen&lt;br&gt;genom att avkastning på egendom, som läggs in i företaget, kommer att&lt;br&gt;enkelbeskattas till den del avkastningen ryms inom lättnadsutrymmet. Detta&lt;br&gt;lägger en restriktion på hur stort ett kapitalbaserat lättnadsutrymme kan&lt;br&gt;vara utan att utbytet av att lägga in egendom med låg avkastning i företaget&lt;br&gt;blir för stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att den räntesats som skall användas för att&lt;br&gt;beräkna det enkelbeskattade utrymmet skall vara 65 % av statslåneräntan.&lt;br&gt;Utgångspunkten för detta förslag är att avkastning i företaget motsvarande&lt;br&gt;riskfri ränta, dvs. i praktiken statslåneräntan, skall enkelbeskattas. Om stats-&lt;br&gt;låneräntan antas vara 7 % ger en statsobligation som ägs direkt av en fysisk&lt;br&gt;person en behållning efter skatt för vaije krona på (0,7*0,07=) 4,9 öre.&lt;br&gt;Läggs obligationen in i ett aktiebolag kvarstår efter bolagsskatt&lt;br&gt;(0,72*0,07=) 5,04 öre. Om avkastningen efter bolagsskatt delas ut till&lt;br&gt;ägaren erhåller denne samma resultat som vid direktägande om lättnad&lt;br&gt;medges med 65 % av statslåneräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en lämplig jämförelse vid fastställandet av det&lt;br&gt;enkelbeskattade utrymmet är den avkastning som erhålls efter skatt vid&lt;br&gt;direktinnehav av en statsobligation. Vid bedömningen måste dock även&lt;br&gt;beaktas möjligheterna till ökad avkastning som kan erhållas om en tillgång&lt;br&gt;med låg avkastning läggs in i ett bolag beroende på att den schablonmässigt&lt;br&gt;bestämda avkastningsprocenten i 3:12-reglema är oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett exempel kan tas avkastningen på en direktägd räntebärande till-&lt;br&gt;gång som i enlighet med tidigare angivna förutsättningar antas uppgå till&lt;br&gt;4,90 % efter skatt. Läggs tillgången in i ett företag genom tillskott ökar&lt;br&gt;underlaget för kapitalinkomstbehandling. Den del av det outnyttjade ut-&lt;br&gt;rymmet för kapitalinkomstbehandling som skapas av tillskottet till före-&lt;br&gt;taget, kan i stället användas för kapitalinkomstbehandling av arbetsin-&lt;br&gt;komster som överstiger 7,5 basbelopp vilket med dagens regler ger en&lt;br&gt;avkastning efter skatt på 5,49 %. Om ett utrymme motsvarande 65 % av&lt;br&gt;statslåneräntan enkelbeskattas ökar avkastningen efter skatt till 6,49 %.&lt;br&gt;Utredningen har diskuterat huruvida denna ökning av avkastningen är av&lt;br&gt;sådan storlek att det blir motiverat för aktieägare i mindre företag att lägga&lt;br&gt;in privata räntebärande sparmedel i företaget. Den förväntade avkastningen&lt;br&gt;på aktier är däremot för hög för att det skall vara lönsamt att lägga in dessa&lt;br&gt;i ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att frågan om möjligheten att tillskjuta lågavkastande&lt;br&gt;egendom och därmed utnyttja utrymmet i 3:12-reglema på ett ej avsett sätt&lt;br&gt;är en avgörande fråga hur stort det enkelbeskattade utrymmet kan vara. Det&lt;br&gt;finns visserligen inte något som hindrar att detta utrymme bestäms utan&lt;br&gt;hänsyn till det kapitalinkomstbehandlade utrymmet enligt 3:12-reglema. En&lt;br&gt;sådan skillnad innebär dock att beskattningen enligt 3:12-reglema måste&lt;br&gt;skärpas för att upprätthålla den nuvarande nivån på förvärvsinkomst-&lt;br&gt;beskattningen. RSV har avstyrkt förslaget att beräkna det enkelbeskattade&lt;br&gt;utrymmet på i huvudsak samma underlag som 3:12-reglema på grund av&lt;br&gt;den komplexitet som uppkommer i systemet. Av den tidigare redogörelsen&lt;br&gt;framgår emellertid att regeringen anser att det är nödvändigt att behålla&lt;br&gt;dessa regler. Eftersom även ett system för enkelbeskattning måste innehålla&lt;br&gt;begränsningar uppnås trots allt vissa förenklingar om de två systemen&lt;br&gt;bygger på samma principer. Det enkelbeskattade utrymmet måste dock be-&lt;br&gt;stämmas så att möjligheterna till skatteundandragande begränsas. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att en räntesats på 65 % av statslåneräntan kan anses utgöra en&lt;br&gt;lämplig avvägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en motsvarighet till vad som gäller enligt de särskilda reglerna för&lt;br&gt;aktiva delägare bör lättnadsutrymme, som inte kan utnyttjas ett visst&lt;br&gt;beskattningsår, få sparas med ränteuppräkning. Räntesatsen vid uppräk-&lt;br&gt;ningen bör utgöras av lättnadssatsen på 65 % av statslåneräntan. Sparat ut-&lt;br&gt;rymme medför att lättnad även erhålls vid beskattning av aktievinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktieägare som är verksamma i sitt företag och som därför omfattas&lt;br&gt;av 3:12-systemet kommer underlagen för beräkning av det kapitalinkomst-&lt;br&gt;behandlade utrymmet resp, av lättnadsbeloppet att vara detsamma. Det&lt;br&gt;förhållandet att räntesatserna är olika i lättnadssystemet resp, i 3:12-reglema&lt;br&gt;innebär dock att i den män aktieägaren inte fullt ut utnyttjar utrymmet&lt;br&gt;kommer underlagen att skilja sig åt beroende på att sparad utdelning - som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att uppgå till olika belopp i de två systemen - läggs till underlaget.&lt;br&gt;För att undvika detta problem skulle räntesatsen behöva vara densamma i&lt;br&gt;båda systemen. Det skulle i sin tur fordra att räntesatsen i 3:12-systemet&lt;br&gt;sänks. Även om räntesatsen i lättnadssystemet skulle kunna höjas något&lt;br&gt;kommer passiva delägare som inte omfattas av 3:12-reglema då att få ett&lt;br&gt;högre utbyte efter skatt än aktiva delägare. En sådan effekt är inte önskvärd&lt;br&gt;och regeringen lägger därför inte fram något förslag med den inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har tagit upp frågan om det skall vara möjligt att beräkna ett&lt;br&gt;enkelbeskattat utrymme för aktieägare som förvärvat aktien under året om&lt;br&gt;bolaget redan lämnat utdelning. I nuvarande 3:12-regler finns en be-&lt;br&gt;stämmelse som innebär att det inte är möjligt att beräkna ett kapitalinkomst-&lt;br&gt;behandlat utrymmet när aktie efter utdelning överlåts till närstående. Läm-&lt;br&gt;nar bolaget ytterligare utdelning under året skall aktieägaren ta upp denna&lt;br&gt;som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas fall när möjligheten till enkelbeskattad utdelning utnyttjas&lt;br&gt;genom att överlåtelse sker till ny aktieägare som därefter i sin tur tar ut&lt;br&gt;enkelbeskattad utdelning under samma år. Regeringen anser att det bör&lt;br&gt;införas en bestämmelse som förhindrar ett sådant förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneunderlaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönesummeregeln innebär enligt gällande 3:12-regler att viss del av ut-&lt;br&gt;betalade löner får läggas till anskaffningskostnaden för aktierna vid&lt;br&gt;beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna finns i 3 § 12 mom. d SIL och innebär att till anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för en aktie får läggas 10 % av ett löneunderlag. Löneunderlaget&lt;br&gt;beräknas på grundval av löner och andra ersättningar till arbetstagare i före-&lt;br&gt;taget. Även arbetsersättningar i dotterföretag får medräknas, i proportion till&lt;br&gt;moderföretagets ägarandel i dotterföretaget. Löneunderlaget utgörs av den&lt;br&gt;del av det sammanlagda ersättningsbelopp som överstiger ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande 10 gånger basbeloppet för året före beskattningsåret fördelat med&lt;br&gt;lika belopp på aktierna i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte lämpligt att löneunderlaget utformas på olika sätt i lättnads-&lt;br&gt;systemet och i 3:12-reglema. Det är alltså den nuvarande lönesummeregeln&lt;br&gt;som bör utgöra utgångspunkt för diskussionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag är att löneunderlaget höjs från 10 till 70 % av löne-&lt;br&gt;summan. Svenska Arbetsgivareföreningen och Företagarnas Riksorgani-&lt;br&gt;sation anser att även de första 10 basbeloppen bör få räknas med i under-&lt;br&gt;laget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare understrukit vikten av att gynna små och medel-&lt;br&gt;stora företag. Inslaget i lönesummeregeln som innebär att de första 10&lt;br&gt;basbeloppen inte får räknas med kan i vissa fall anses innebära att små-&lt;br&gt;företag missgynnas. Ett slopande av den begränsningen innebär emellertid&lt;br&gt;att med det reserverade budgetmässiga utrymmet kan löneunderlaget inte&lt;br&gt;höjas till av utredningen föreslagna 70 % utan endast till 50 %. Regeringens&lt;br&gt;uppfattning är att de första 10 basbeloppen bör avräknas så att lättnaden kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncentreras till expanderande företag. Det innebär att underlaget kan höjas Prop. 1996/97:45&lt;br&gt;till 70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande 3:12-regler får lönesummeregeln inte användas när&lt;br&gt;kapitalunderlaget tas upp som anskaffningskostnad för aktierna. Regeln&lt;br&gt;tillkom av statsfinansiella skäl men den bör nu kunna slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler skall aktieägaren för året före beskattningsåret ha&lt;br&gt;erhållit lön eller annan ersättning från företaget eller dess dotterföretag med&lt;br&gt;ett belopp som inte understiger 150 % av den högsta ersättning som samma&lt;br&gt;år har betalats ut till en arbetstagare i företaget som inte är aktiv delägare&lt;br&gt;(jämförelseregelri). Regeln syftar till att lönesummeregeln skall få utnyttjas&lt;br&gt;endast under förutsättning att delägaren tagit ut en rimlig lön från företaget.&lt;br&gt;Denna bestämmelse bör behållas men regeringen anser att kravet på ägarens&lt;br&gt;löneuttag bör kunna sänkas. Regeringen ansluter sig till utredningens för-&lt;br&gt;slag som innebär att löneuttaget skall uppgå till minst 120 % av den högsta&lt;br&gt;ersättning som samma år har betalats ut till en arbetstagare, som inte är&lt;br&gt;aktiv delägare i företaget eller, om detta är lägre, 10 basbelopp (362 000 kr&lt;br&gt;år 1996).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökning av 3:12-utrymmet som uppkommer genom tillämpning av&lt;br&gt;lönesummeregeln får enligt gällande regler inte överstiga summan av lön&lt;br&gt;eller annan ersättning som ägaren tar ut från företaget (takregeln). Höj-&lt;br&gt;ningen av den andel av lönesumman, som får läggas till anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna, från 10 % till 70 % motiverar en höjning av taket i ungefär&lt;br&gt;motsvarande mån. Med hänsyn till att takregeln skall tillämpas såväl i fråga&lt;br&gt;om reglerna för aktiva delägare som för lättnadsreglema kan den inte längre&lt;br&gt;anknytas till 3:12-utrymmet. Den bör i stället anknytas till löneunderlaget.&lt;br&gt;Regeln kan lämpligen utformas så att löneunderlaget inte får utnyttjas till&lt;br&gt;den del det överstiger 50 gånger den egna lönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelseregeln och takregeln är tillämpliga även på en delägare, som&lt;br&gt;är närstående till en aktiv delägare men som inte själv är anställd i företaget&lt;br&gt;och således inte uppbär lön från detta. Det innebär att en sådan delägare inte&lt;br&gt;kan använda sig av lönesummeregeln. Eftersom regeringens förslag innebär&lt;br&gt;att löneunderlaget skall få betydelse även för beräkningen av det enkel-&lt;br&gt;beskattade utrymmet bör denna regel inte tillämpas på delägare som inte&lt;br&gt;själva är aktiva men som är närstående till en aktiv delägare. Reglerna bör&lt;br&gt;inte heller vara tillämpliga på övriga passiva delägare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Vissa följdfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Självdeklaration och kontrolluppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till förslaget om en lättnad i ägarbeskattningen bör några frågor&lt;br&gt;av mer teknisk natur beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal av de svenska aktiebolagen är s.k. avstämningsbolag. Det inne-&lt;br&gt;bär att aktier och vissa andra aktierelaterade instrument som bolagen gett ut&lt;br&gt;är registrerade i ett “papperslöst” aktiekonto system, VP-systemet, som&lt;br&gt;administreras av Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (VPC). Enligt&lt;br&gt;3 kap. 27 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(LSK) skall den som har betalt ut utdelning på aktie i svenskt aktiebolag&lt;br&gt;som är avstämningsbolag lämna kontrolluppgift om denna utdelning. Av&lt;br&gt;3 § 2 mom. tredje stycket uppbördslagen (1953:272) följer att i ett sådant&lt;br&gt;fall föreligger även, såvitt gäller fysiska personer bosatta i Sverige och&lt;br&gt;svenska dödsbon, en skyldighet att göra avdrag för den preliminärskatt som&lt;br&gt;belöper på det utdelade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgift finns ca 500 avstämningsbolag varav ca 200 är noterade&lt;br&gt;på börsen. Uppgift saknas om ägarstrukturen i de företag som är onoterade.&lt;br&gt;Det kan i vart fall inte för närvarande undvikas att VPC måste göra avdrag&lt;br&gt;för preliminärskatt även i sådana fall då viss del av det utdelade beloppet&lt;br&gt;skall undantas från skatteplikt, eftersom lättnadssystemet utgår från den en-&lt;br&gt;skilde aktieägarens förhållanden. I de fall aktieägaren inte begär och&lt;br&gt;medges jämkning av uttag av preliminärskatt återbetalas skatten som över-&lt;br&gt;skjutande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i sitt yttrande påpekat att systemet med en lättnad på ägamivå&lt;br&gt;fordrar utredning om hur stor del av inkomsten som skall undantas från&lt;br&gt;skatteplikt hos aktieägaren. Det krävs därför att den skattskyldige på sär-&lt;br&gt;skild blankett lämnar de uppgifter som behövs för bedömningen av det&lt;br&gt;enkelbeskattade utrymmet. En sådan blankett fordrar en särskild granskning&lt;br&gt;jämförbar med deklarationen för delägare i fåmansföretag. Enligt RSV:s&lt;br&gt;bedömning ryms inte en sådan kvalificerad granskning inom ramen för&lt;br&gt;hanteringen av den förenklade deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens strävan är att skattskyldiga som äger aktier i onoterade&lt;br&gt;bolag och som i dag lämnar förenklad självdeklaration skall kunna göra&lt;br&gt;detta även i fortsättningen. Skattskyldiga som omfattas av 3:12-reglema&lt;br&gt;skall redan enligt nuvarande bestämmelser lämna särskild självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för såväl den skattskyldige vid deklarerandet som för&lt;br&gt;skattemyndigheten vid granskningen bör uppgift om det enkelbeskattade&lt;br&gt;utrymmet i så stor utsträckning som möjligt förtryckas. Detta förutsätter att&lt;br&gt;företaget lämnar skattemyndigheten de upplysningar som är nödvändiga.&lt;br&gt;Företaget har genom aktieboken tillgång till uppgifter om vilka som är&lt;br&gt;aktieägare och om hur stort innehavet är (för de onoterade bolag som är&lt;br&gt;avstämningsbolag kan dessa uppgifter erhållas via VPC). Företaget har&lt;br&gt;även tillgång till övriga relevanta uppgifter med ett undantag och det avser&lt;br&gt;den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det nu föreslagna systemet med lättnads-&lt;br&gt;regler kompletteras med bestämmelser om deklarations- och kontrollupp-&lt;br&gt;giftsskyldighet. Några sådana bestämmelser har inte föreslagits av FSU.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att återkomma i denna del sedan frågan beretts&lt;br&gt;inom Finansdepartementet. I det sammanhanget kommer regeringen även&lt;br&gt;att ta upp den ändring i 3 kap. 27 § LSK som utredningen föreslog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Ändringar i 3:12-reglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den karenstid som innebär att 3:12-reglema&lt;br&gt;skall tillämpas under 10 år efter det att delägaren har upphört att vara&lt;br&gt;aktivt verksam i företaget sänks till 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Frågan behandlas inte i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser anser att karenstiden skall&lt;br&gt;sänkas. Andra synpunkter som framställs är att syskon skall uteslutas ur&lt;br&gt;närståendekretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De s.k. 3:12-reglema har varit föremål&lt;br&gt;för ändringar ett antal gånger, senast hösten 1995. Vid det tillfället gjordes&lt;br&gt;en relativt omfattande redaktionell omarbetning av lagtexten. Reglerna har&lt;br&gt;alltsedan tillkomsten i samband med 1990 års skattereform kritiserats för att&lt;br&gt;vara svårförståeliga och komplexa. Det har också framförts krav på att en&lt;br&gt;översyn skall företas i syfte att förenkla regelsystemet. Regeringen har&lt;br&gt;tidigare uttalat att reglerna bör ses över sedan ställning tagits till detalj-&lt;br&gt;utformningen av lättnaden i beskattningen av bolagens vinster och att&lt;br&gt;möjligheten att förenkla systemet då skall beaktas (prop. 1995/96:222&lt;br&gt;s. 4.13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en översyn av reglerna har tagits upp av ett antal remiss-&lt;br&gt;instanser. Vissa har framfört att reglerna bör utformas annorlunda och&lt;br&gt;hävdat att tjänsteinkomstbeskattning av utdelat belopp inte bör ske om&lt;br&gt;aktieägaren tagit ut marknadsmässig lön. Ett förslag är att marknadsmässig&lt;br&gt;lön skall anses föreligga om lönen överstiger 10 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan tidigare slagit fast att de särskilda reglerna för be-&lt;br&gt;skattning av aktiva delägare i fåmansföretag skall finnas kvar. Det kan i&lt;br&gt;sammanhanget noteras att i de ursprungliga regler som infördes i 1990 års&lt;br&gt;skattereform fanns en undantagsregel som gjorde det möjligt för den skatt-&lt;br&gt;skyldige att visa att en reavinst vid försäljning av aktierna i ett fåmans-&lt;br&gt;företag inte skulle hänföras till hans arbetsinsatser i företaget. Den be-&lt;br&gt;stämmelsen slopades senare och ersattes med ett beloppstak som maximerar&lt;br&gt;den reavinst som skall redovisas som inkomst av tjänst (prop. 1990/91:54).&lt;br&gt;Skälet till att bestämmelsen slopades var att varken den skattskyldige eller&lt;br&gt;skattemyndigheterna har möjlighet att avgöra vad som egentligen är arbets-&lt;br&gt;resp. kapitalinkomst. I samband med att lönesummeregeln infördes under&lt;br&gt;den föregående regeringens mandatperiod gjordes den bedömningen att det&lt;br&gt;inte är möjligt att göra en prövning av vad som i varje enskilt fall skall&lt;br&gt;anses utgöra en normal lön och att det inte heller är möjligt att fastställa en&lt;br&gt;rimlig schablon för löneuttag (prop. 1993/94:234 s.77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även påpekas att det av några remissinstanser framförda för-&lt;br&gt;slaget att en schablonmässigt fastställd marknadsmässig lön på exempelvis&lt;br&gt;10 basbelopp innebär att arbetsinkomster i exempelvis konsultverksamhet&lt;br&gt;överstigande 10 basbelopp kommer att kapitalbeskattas. Effekten skulle i&lt;br&gt;många fall bli att betydande arbetsinkomster vaije år skulle undantas från&lt;br&gt;tjänsteinkomstbeskattning. För små företag med lägre lönsamhet innebär&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;däremot ett sådant förslag i många fall en försämring. Regeringen anser inte&lt;br&gt;att det är aktuellt med någon förändring i dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om en översyn av systemet i förenklingssyfte har regeringen&lt;br&gt;redan i anslutning till redovisningen av Lagrådets yttrande (se avsnitt 3)&lt;br&gt;konstaterat att en inte oväsentlig faktor i bedömningen av komplexiteten är&lt;br&gt;att ett antal ändringar skett i systemet sedan reglernas tillkomst. Systemet&lt;br&gt;måste därför nu få vara i kraft under ett par års tid utan att det genomförs&lt;br&gt;ytterligare ändringar. Först därefter är det möjligt att ta ställning till frågan&lt;br&gt;om ändringar bör göras i något eller några avseenden. Regeringen anser&lt;br&gt;dock att det i ett hänseende är motiverat att redan nu föreslå en regelför-&lt;br&gt;ändring som även innebär en förenkling och det gäller frågan om karens-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan särskilda karensregler i 3:12-reglema skulle det vara möjligt att&lt;br&gt;upphöra med verksamheten och omedelbart eller i vart fall under påföljande&lt;br&gt;beskattningsår ta ut uppsamlade förvärvsinkomster som utdelning. I 3 §&lt;br&gt;12 mom. SIL finns därför regler som innebär att de särskilda reglerna skall&lt;br&gt;tillämpas under en övergångstid av 10 år efter det att ägaren upphört att&lt;br&gt;vara aktiv i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör den bedömningen att det är möjligt att sänka karenstiden&lt;br&gt;till 5 år utan att det därigenom uppkommer någon beaktansvärd möjlighet&lt;br&gt;till skatteplanering. Som en konsekvens av förslaget om en sänkning av&lt;br&gt;karenstiden bör även den s.k. takbeloppsregeln justeras. Den bestämmelsen&lt;br&gt;begränsar den del av reavinsten som vid avyttring skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst till högst 100 basbelopp. Hänsyn tas även till de reavinster som&lt;br&gt;redovisats under en tioårsperiod (och reavinster som under denna period&lt;br&gt;har redovisats av närstående till den skattskyldige.) Denna period bör sän-&lt;br&gt;kas till 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 3 § 12 mom. SIL&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kvittning av förlust på onoterade aktier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förlust på onoterade aktier får kvittas mot vinst&lt;br&gt;på onoterade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Vissa anser att kvittningsrätten skall utsträckas till vinster på&lt;br&gt;noterade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Enligt gällande regler medges avdrag för förlust&lt;br&gt;på aktier i inkomstslaget kapital med 70 % av förlusten. Förlust på noterade&lt;br&gt;aktier får dock kvittas mot vinst på andra noterade aktier som uppkommit&lt;br&gt;under samma beskattningsår. Motsvarande regler gäller inte för förlust på&lt;br&gt;onoterade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om kvotering av aktieförluster {avdragskvoteringeri) infördes&lt;br&gt;genom 1990 års skattereform. Om förluster behandlades symmetriskt i för-&lt;br&gt;hållande till vinster skulle, framhölls det i propositionen (prop. 1989/90:110&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 391), de skattskyldiga kunna &amp;quot;plocka russinen ur kakan&amp;quot; genom att tidigt&lt;br&gt;sälja egendom, som minskat i värde, och vänta med att sälja egendom med&lt;br&gt;värdestegring. Genom förfarandet skulle en skattekredit uppkomma, som&lt;br&gt;ansågs strida mot reformens mål om likformig beskattning. Kvoteringen&lt;br&gt;kunde, anfördes det i propositionen (samma sida), antas inte i nämnvärd&lt;br&gt;utsträckning försvåra företagens riskkapitalförsöijning. På annat ställe i&lt;br&gt;propositionen (s. 428) anfördes i huvudsak följande. En generell avdrags-&lt;br&gt;begränsning till 70 % för reaförluster skulle innebära en omotiverat hård&lt;br&gt;behandling av aktieförsäljningar och det risktagande som aktieinnehav är&lt;br&gt;förenat med. Full kvittning av förluster mot vinster borde därför medges i&lt;br&gt;fråga om gruppen marknadsnoterade aktier (och värdepapper som skall&lt;br&gt;beskattas som aktier). Med hänsyn till de kontrollsvårigheter som ansågs&lt;br&gt;föreligga beträffande icke marknadsnoterade aktier och för att motverka&lt;br&gt;effekterna av tidig realisation av förluster och uppskjuten realisation av&lt;br&gt;vinster, fanns det anledning att behandla dessa aktier mindre generöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår här att förlust på onoterade aktier får dras av mot&lt;br&gt;vinst på sådana aktier. Skälet är att all verksamhet i ett aktiebolag utgör en&lt;br&gt;förvärvskälla. Resultatet av olika verksamhetsgrenar i samma aktiebolag&lt;br&gt;kan därför utjämnas mot varandra. Det saknas därför anledning att bibe-&lt;br&gt;hålla kvoteringen vid kvittning av förlust på onoterade aktier. Någon änd-&lt;br&gt;ring av möjligheten att kvitta förlust på onoterade aktier mot vinst på&lt;br&gt;noterade aktier finns det däremot inte skäl att genomföra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tas in i 27 § 5 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Tidigareläggning av riskkapitalavdragets slopande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattereduktionen för riskkapitalinvesteringar&lt;br&gt;slopas för investeringar under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Systemet med skattereduktion för risk-&lt;br&gt;kapitalinvesteringar (riskkapitalavdrag) tillkom som en provisorisk åtgärd i&lt;br&gt;avvaktan på permanenta åtgärder för att stimulera de små och medelstora&lt;br&gt;företagens försöijning med riskkapital (prop. 1995/96:109 s. 46). Systemet&lt;br&gt;tidsbegränsades till att gälla aktieköp under åren 1996 och 1997. När&lt;br&gt;regeringen i propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till&lt;br&gt;år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. avise-&lt;br&gt;rade att en permanent lättnad i beskattningen av inkomster i mindre och&lt;br&gt;medelstora företag skulle genomföras redan fr.o.m. den 1 januari 1997&lt;br&gt;framhölls följaktligen att riskkapitalavdraget borde slopas fr.o.m. samma&lt;br&gt;dag (prop. 1995/96:222 s. 4.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler medges skattereduktion för riskkapitalinveste-&lt;br&gt;ringar vid 1997 och 1998 års taxeringar. Skattereduktionen uppgår till 30 %&lt;br&gt;av ett underlag bestående av betalningar för nyemitterade aktier på&lt;br&gt;sammanlagt 100 000 kr för de två åren. Ansökan skall göras senast den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 maj 1998. Avser ansökan aktier som förvärvas under år 1996 och&lt;br&gt;kommer ansökan in till skattemyndigheten senast den 2 maj 1997&lt;br&gt;tillgodoräknas skattereduktionen vid 1997 eller 1998 års taxering efter vad&lt;br&gt;som anges i ansökan. I annat fall medges skattereduktionen vid 1998 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna bör ändras så att skattereduktion endast medges för aktier som&lt;br&gt;betalas under år 1996. Den nuvarande avdragsramen om 100 000 kr bör&lt;br&gt;kvarstå. Likaså bör möjligheten att yrka skattereduktion vid 1998 års&lt;br&gt;taxering behållas. Det kan nämligen tänkas att det finns skattskyldiga som&lt;br&gt;förvärvat aktier under år 1996 i avsikt att helt eller delvis tillgodogöra sig&lt;br&gt;skattereduktionen vid 1998 års taxering på grund av att reduktionen&lt;br&gt;beräknas överstiga skatten vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleder ändringar i 1 och 7 §§ lagen (1995:1623)&lt;br&gt;om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Begränsning av avdraget för avsättning till&lt;br&gt;periodiseringsfond&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avdraget för avsättning till periodiseringsfond&lt;br&gt;begränsas till 20 procent av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid beräkning av inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet finns sedan 1995 års taxering en generell reserveringsmöj-&lt;br&gt;lighet, nämligen avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1538) om periodiseringsfonder. Avsättningsmöjligheten gäller både&lt;br&gt;för juridiska och fysiska personer. Avdrag medges för juridiska personer&lt;br&gt;med högst 25 % av beskattningsårets inkomst före avdraget. För enskilda&lt;br&gt;näringsidkare medges avdrag med högst 25 % av ett motsvarande inkomst-&lt;br&gt;underlag. Avdraget skall återföras till beskattning senast femte beskatt-&lt;br&gt;ningsåret efter avsättningsåret. Avdraget ger alltså - förutom uppskjuten&lt;br&gt;beskattning för en del av den intjänade inkomsten - även en möjlighet till&lt;br&gt;förlustutjämning bakåt under en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till&lt;br&gt;år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop.&lt;br&gt;1995/96:222) aviserades att avdragsrätten vid avsättning till periodiserings-&lt;br&gt;fond borde begränsas av statsfinansiella skäl. En minskning av avdraget&lt;br&gt;med fem procentenheter till 20 % borde enligt den då gjorda bedömningen&lt;br&gt;kunna ske utan att några mer påtagliga olägenheter uppkommer. Begräns-&lt;br&gt;ningen av avdragsrätten skulle gälla fr.o.m. 1998 års taxering. Av propo-&lt;br&gt;sitionen framgår att samma bedömning gjordes beträffande enskilda&lt;br&gt;näringsidkares avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets Skattedelegation anser att sänkningen av utrymmet för&lt;br&gt;avsättning till periodiseringsfond bör utgå eftersom förslaget enligt delega-&lt;br&gt;tionen är överfinansierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 7.3 är emellertid en sänkning av avdrags-&lt;br&gt;utrymmet med fem procentenheter nödvändig för att finansiera de ifråga-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varande skattelättnaderna. Det kvarvarande avdragsutrymmet - 20 procent&lt;br&gt;av inkomsten fem år i följd - måste ändå betecknas som ett väl tilltaget&lt;br&gt;reserveringsutrymme. Av samma skäl finns det inte heller, såsom Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen hemställt i en framställning hos Finansdepartementet (dnr&lt;br&gt;Fi94/1205), anledning att ge kreditinstituten ökade reserveringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vidhåller således den i prop. 1995/96:222 aviserade avdrags-&lt;br&gt;begränsningen. Förslaget föranleder ändringar i 3 § lagen om perio-&lt;br&gt;diseringsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Nuvärdesavskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvärdesavskrivning bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ett system med nuvärdes-&lt;br&gt;avskrivning skulle innebära att företagen i stället för ordinarie avskriv-&lt;br&gt;ningar omedelbart fick möjlighet att göra engångsavdrag med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar nuvärdet av de skattemässiga avskrivningarna på tillgången.&lt;br&gt;Ett förslag om nuvärdesavskrivning och periodiseringsfonder presenterades&lt;br&gt;i betänkandet Reformerad företagsbeskattning (SOU 1989:34). Syftet med&lt;br&gt;förslaget var att i ett system utan investeringsfonder främja investeringar&lt;br&gt;genom att förstärka företagens likviditet och stimulera till risktagande. För-&lt;br&gt;slaget mötte hård kritik under remissbehandlingen. Företrädare för närings-&lt;br&gt;livet var i huvudsak positiva, men ansåg att förslaget borde gå längre. RSV&lt;br&gt;avstyrkte förslaget med hänvisning till att det öppnade möjligheter till&lt;br&gt;skatteplanering och att reglerna var komplicerade, administrativt be-&lt;br&gt;tungande och internationellt avvikande. Bokföringsnämnden avstyrkte med&lt;br&gt;hänvisning till den bristande överensstämmelsen mellan redovisning och&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid genomförandet av skattereformen frångick man utredningens för-&lt;br&gt;slag såvitt gällde nuvärdesavskrivning och periodiseringsfonder. I propo-&lt;br&gt;sitionen Reformerad inkomst- och företagsbeskattning (prop. 1989/90:110&lt;br&gt;s. 541 f.) anfördes bl.a. följande. Ett system med periodiseringsfonder och&lt;br&gt;nuvärdesavskrivning skulle utgöra ett komplicerande drag i beskattningen&lt;br&gt;för såväl företag som skattemyndigheter. Det skulle innebära nackdelar i&lt;br&gt;form av redovisningsproblem och svårigheter för externa bedömare, sär-&lt;br&gt;skilt i ett internationellt perspektiv. Vidare kunde det befaras att systemet&lt;br&gt;skulle utnyttjas för skatteplanering och skatteundandragande. Mot bak-&lt;br&gt;grund av de förtjänster förslaget trots allt kunde rymma borde dock frågan&lt;br&gt;utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professor Jan Södersten fick därför i uppdrag att frän ett national-&lt;br&gt;ekonomiskt perspektiv analysera de ekonomiska effekterna av systemet.&lt;br&gt;Söderstens analys omfattade förslagens likviditetsverkningar samt dess&lt;br&gt;effekter för investeringars lönsamhet och företagens risktagande. Enligt&lt;br&gt;Södersten kan nuvärdesavskrivningen sammanfattningsvis från likvidi-&lt;br&gt;tetssynpunkt sägas ge en temporär fördel. Vid investeringstillfället tar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget upp en skattekredit som sedan betalas av genom högre skatte-&lt;br&gt;betalningar i framtiden på grund av bortfallande reguljära avskrivningar.&lt;br&gt;Likviditetsverkningama påverkas av tillväxttakten i företagets brutto-&lt;br&gt;investeringar - ju högre tillväxttakt desto mer värd är nuvärdesavskriv-&lt;br&gt;ningen. För vaije inflationstakt finns en kritisk tillväxtgräns över vilken den&lt;br&gt;effektiva skattebelastningen är lägre vid nuvärdesavskrivning än vid&lt;br&gt;reguljär avskrivning. Med ett givet nuvärdestal satt utifrån vissa inflations-&lt;br&gt;förväntningar blir investeringen lönsam om inflationstakten blir högre än&lt;br&gt;vad som antogs när nuvärdestalet bestämdes. Även när det gäller&lt;br&gt;lönsamhetskalkyler är finansieringskostnaden för den skattekredit som&lt;br&gt;nuvärdesavskrivning ger beroende av inflationstakten. En väsentlig slutsats&lt;br&gt;är att eventuellt positiva effekter på risktagandet i första hand är knutna till&lt;br&gt;något slag av periodiseringsfonder, inte till avskrivningsmetoden som&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Företagsskatteutredningen (FSU) fick i uppdrag att göra en för-&lt;br&gt;nyad prövning. I betänkandet Fortsatt reformering av företagsbeskatt-&lt;br&gt;ningen, del 1 (SOU 1992:67 s. 65.) fann utredningen argumenten för såväl&lt;br&gt;nuvärdesavskrivning som periodiseringsfonder svaga. FSU avrådde från&lt;br&gt;införande av såväl periodiseringsfonder som nuvärdesavskrivning. FSU&lt;br&gt;ansåg att ett system med periodiseringsfonder kombinerade med nuvärdes-&lt;br&gt;avskrivning var ett sämre alternativ än ett system med enbart periodise-&lt;br&gt;ringsfonder. I enlighet med sina direktiv redovisade utredningen en ny&lt;br&gt;modell för periodiseringsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förnyad genomgång av argumenten för och emot nuvärdesavskriv-&lt;br&gt;ning och periodiseringsfonder gjordes i en inom Finansdepartementet&lt;br&gt;utarbetad promemoria, Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m.&lt;br&gt;Ändringar i bolagsbeskattningen (Ds 1993:28 s. 225). En allmän upp-&lt;br&gt;fattning ansågs vara att positiva effekter av periodiseringsfonder upp-&lt;br&gt;kommer även i förening med de vanliga avskrivningsreglema. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill och till den kritik som framförts mot nuvärdesavskrivning avvisades&lt;br&gt;tanken på en sådan avskrivningsmetod. 1 stället redovisades ett nytt (tredje)&lt;br&gt;förslag till periodiseringsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett splittrat remissutfall redovisade den förra regeringen ett nytt&lt;br&gt;(fjärde) förslag till periodiseringsfonder i propositionen Fortsatt reforme-&lt;br&gt;ring av företagsbeskattningen (prop. 1993/94:50 s. 209). I enlighet därmed&lt;br&gt;genomfördes det nu gällande systemet med periodiseringsfonder. Något&lt;br&gt;förslag om nuvärdesavskrivning lades inte fram i propositionen. Istället&lt;br&gt;uttalades att frågan borde beredas ytterligare. Även Skatteutskottet fann vid&lt;br&gt;behandlingen av propositionen det angeläget att bereda frågan ytterligare.&lt;br&gt;Enligt utskottets mening borde regeringen så snart som möjligt presentera&lt;br&gt;resultatet av beredningsarbetet. Utskottet framhöll dock att ett system med&lt;br&gt;nuvärdesavskrivning måste finansieras fullt ut (bet. 1993/94:SkU15 s. 155).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU har vidare i sin senaste utredningsetapp snuddat vid ämnet. I sin&lt;br&gt;diskussion av generella tänkbara investeringsfrämjande åtgärder förkastar&lt;br&gt;FSU ett direktavdrag för investeringar (SOU 1996:119 s. 66).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter fortsatt beredning av ärendet har regeringen inte kunnat finna några&lt;br&gt;nya argument eller omständigheter som talar för att nuvärdesavskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör införas. Tvärtom talar vårt deltagande i EU mot att vi inför nya sär-&lt;br&gt;lösningar som markant avviker från omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvärdesavskrivning är ett instrument som motverkar inflationens ur-&lt;br&gt;holkande effekt på värdet av avskrivningarna. Vid låg inflation finns inga&lt;br&gt;skäl för en sådan värdesäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelen med nuvärdesavskrivning kan sägas vara att den i någon mån&lt;br&gt;kan inverka positivt på företagens likviditet. Denna inverkan är dock&lt;br&gt;mycket begränsad. För företagens risktagande synes nuvärdesavskrivning&lt;br&gt;inte alls ha någon betydelse. Vad gäller lönsamheten för företagen resp,&lt;br&gt;kostnaden för staten är den förväntade inflationstakten av avgörande&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvärdestal på 84 som Utredningen för reformerad företags-&lt;br&gt;beskattning föreslog i sitt betänkande år 1989 motsvarar en nominell ränta&lt;br&gt;efter skatt på 14,5 %. Vid förväntningar om låg eller ingen inflation bör&lt;br&gt;nuvärdestalet sättas lägre. Utifrån det satta nuvärdestalet kan företagen&lt;br&gt;spekulera i huruvida inflationen blir högre eller lägre än vad som antogs när&lt;br&gt;nuvärdestalet bestämdes. Blir inflationen högre tjänar företagen på att välja&lt;br&gt;nuvärdesavskrivning framför ordinarie avskrivning. Blir inflationen lägre&lt;br&gt;bör de välja ordinarie avskrivning. Regeringens ekonomiska politik är&lt;br&gt;inriktad på att sanera statsfinanserna, öka sysselsättningen och hålla tillbaka&lt;br&gt;inflationen. Det är olämpligt att genom nuvärdesavskrivning komplicera&lt;br&gt;systemet och tillskapa en nytt, numera tämligen obehövligt, inslag som kan&lt;br&gt;störa företagens beteende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl mot nuvärdesavskrivning som redovisats i det föregående kvar-&lt;br&gt;står alltjämt. Nuvärdesavskrivning skulle utgöra ett komplicerande inslag i&lt;br&gt;skattesystemet för såväl företag som skattemyndigheter. Det skulle innebära&lt;br&gt;redovisningsproblem och svårigheter för externa bedömare att värdera&lt;br&gt;företag. I internationellt hänseende skulle ett införande av nuvärdes-&lt;br&gt;avskrivning innebära en kraftig avvikelse. Vidare utgör skattekrediter och&lt;br&gt;andra begränsningar av skattebasen främmande inslag i ett system med bred&lt;br&gt;bas och låg skattesats. Det kan också befaras att systemet skulle utnyttjas&lt;br&gt;för skatteplanering och skatteundandragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning står det klart att fördelarna med nuvärdes-&lt;br&gt;avskrivning inte på långt när uppväger de nackdelar som är förknippade&lt;br&gt;med ett sådant system. Regeringen har därför kommit till slutsatsen att ett&lt;br&gt;system med nuvärdesavskrivning inte bör införas och att det inte finns&lt;br&gt;någon anledning till ytterligare beredning av denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Skattetillägg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Undantagsregeln i taxeringslagen att skatte-&lt;br&gt;tillägg inte skall tas ut om rättelse av en oriktig uppgift i fråga om in-&lt;br&gt;komst av tjänst eller kapital har gjorts eller kunnat göras med ledning&lt;br&gt;av kontrolluppgift skall inte gälla i fråga om kontrolluppgift avseende&lt;br&gt;avyttring av finansiellt instrument enligt 3 kap. 32 c § lagen om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Enligt 5 kap. 1 § första stycket taxe- Prop. 1996/97:45&lt;br&gt;ringslagen (1990:324, TL) skall skattetillägg påföras en skattskyldig som&lt;br&gt;lämnat oriktig uppgift i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande&lt;br&gt;som han avgett till ledning för taxeringen. Skattetillägg tas enligt andra&lt;br&gt;stycket vid inkomstbeskattningen ut med 40 procent av den skatt som, om&lt;br&gt;den oriktiga uppgiften godtagits, inte skulle ha påförts honom. Enligt tredje&lt;br&gt;stycket skall skattetillägget i stället tas ut med 20 procent om den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontroll-&lt;br&gt;material som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och som varit&lt;br&gt;tillgängligt för myndigheten före utgången av november månad taxe-&lt;br&gt;ringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 § TL innehåller fyra undantag till bestämmelserna i 1 §. Enligt&lt;br&gt;första stycket punkt 2 skall skattetillägg inte tas ut vid rättelse av en oriktig&lt;br&gt;uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital om rättelsen gjorts eller&lt;br&gt;hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift som skall lämnas utan&lt;br&gt;föreläggande enligt LSK och som varit tillgänglig för myndigheten före ut-&lt;br&gt;gången av november månad taxeringsåret. Detta undantag gäller dock&lt;br&gt;enligt andra stycket inte i fråga om vissa kontrolluppgifter avseende&lt;br&gt;bostadsrätter enligt 3 kap. 44 och 45 §§ LSK. Skälet till att denna&lt;br&gt;undantagsregel införts är att uppgifterna i sig inte är tillräckliga för att&lt;br&gt;beräkna den skattepliktiga inkomsten i fråga. Den skattskyldige måste&lt;br&gt;därför själv redovisa uppgiften även i den förenklade självdeklarationen.&lt;br&gt;Detta innebär att om rättelse av oriktig uppgift gjorts med ledning av en&lt;br&gt;sådan kontrolluppgift skall skattetillägg tas ut med 20 procent enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap.l § tredje stycket TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med 1997 års taxering skall värdepappersinstitut lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument (3 kap. 32 c § LSK).&lt;br&gt;Kontrolluppgiften skall ta upp den ersättning som överenskommits vid&lt;br&gt;avyttringen efter avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader,&lt;br&gt;antalet avyttrade finansiella instrument samt slag och sort. På samma sätt&lt;br&gt;som nyss nämnts i fråga om bostadsrätter kan skattepliktig reavinst eller&lt;br&gt;reaförlust inte beräknas enbart med ledning av kontrolluppgiften och kan&lt;br&gt;följaktligen inte heller förtryckas i den förenklade självdeklarationen. Den&lt;br&gt;skattskyldige måste således även i dessa fall fortsättningsvis själv redovisa&lt;br&gt;detta. Det framstår i sådana fall naturligt att undantaget i 5 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 2 TL inte omfattar de fall där kontrolluppgift enligt 3 kap. 32 c §&lt;br&gt;LSK lämnats. Regeringen föreslår därför att ett förtydligande i denna del&lt;br&gt;intas i 5 kap. 4 § andra stycket TL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Budgeteffekter och övriga ekonomiska effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas inledningsvis de olika förslagens finansiella&lt;br&gt;effekter för den offentliga sektorn. Därefter beskrivs förslagens struktur-&lt;br&gt;effekter, dvs. hur skattebelastningen förväntas påverka olika slag av&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Lättnader i ägarbeskattningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslaget om en selektiv lättnad i ägarbeskattningen för onote-&lt;br&gt;rade bolag har en utförlig redovisning av bedömningen av budgeteffekterna&lt;br&gt;lämnats i betänkandet från Företagsskatteutredningen. Då regeringens&lt;br&gt;förslag i allt väsentligt överensstämmer med utredningsförslaget saknas&lt;br&gt;anledning att här lämna en detaljerad redovisning av grunderna för den&lt;br&gt;finansiella bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen beräknade den varaktiga kostnaden för förslaget till 3,43&lt;br&gt;miljarder kronor. I detta förslag exkluderades emellertid utländska&lt;br&gt;onoterade aktier från lättnad. I denna del avviker regeringens förslag från&lt;br&gt;utredningens, då vårt förslag innebär att sådana aktier får del av lättnaden.&lt;br&gt;Detta motiverar en viss uppjustering av den varaktiga kostnaden, som&lt;br&gt;bedöms uppgå till 3,50 miljarder kronor. Av denna kostnad belöper 2,39&lt;br&gt;miljarder kronor på den lättnad som är knuten till kapitalunderlaget.&lt;br&gt;Resterande del av kostnaden, 1,11 miljarder kronor, beror på att en större&lt;br&gt;del av lönesumman, 70 % i stället för 10 %, får läggas till det underlag som&lt;br&gt;tillsammans med räntesatsen enligt 3 § 12 mom. SIL bestämmer fördel-&lt;br&gt;ningen av utdelningar och reavinster mellan inkomstslagen kapital och&lt;br&gt;tjänst och att denna större del av lönesumman också påverkar lättnads-&lt;br&gt;utrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella kostnaden om 3,50 miljarder kronor avser den varaktiga&lt;br&gt;kostnaden för förslaget, där bl.a. den lägre skatten på reavinster beaktas.&lt;br&gt;Vad gäller effekterna knutna till reavinsterna kan dessa förväntas upp-&lt;br&gt;komma med viss tidsfördröjning. Det är svårt att periodisera dessa effekter&lt;br&gt;och det är över huvud taget svårt att bedöma i vilken utsträckning ägarna&lt;br&gt;väljer att redan från böljan utnyttja det maximala utrymmet för lättnad, bl.a.&lt;br&gt;med tanke på att reglerna medger att icke utnyttjat utrymme kan sparas till&lt;br&gt;ett senare år och att detta utrymme ränteuppräknas. I den redovisning som&lt;br&gt;lämnas i tabell 7.1 av de olika förslagens effekter för staten och den offent-&lt;br&gt;liga sektorn görs en försiktig bedömning, innebärande att budgetför-&lt;br&gt;svagningen för år 1998 beräknas uppgå till 3,20 miljarder kronor för att&lt;br&gt;därefter öka något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att de effekter som redovisas i tabell 7.1 avser de kassa-&lt;br&gt;mässiga effekterna för staten och den offentliga sektorn. Detta är förkla-&lt;br&gt;ringen till att det inte uppkommer några effekter för år 1997 trots att de&lt;br&gt;föreslagna reglerna träder i kraft den 1 januari 1997. Eftersom lättnaden&lt;br&gt;avser skatten på utdelningar och reavinster på onoterade aktier kommer&lt;br&gt;nämligen de kassamässiga effekterna att inträffa först året efter inkomståret,&lt;br&gt;vilket innebär att den första effekten uppkommer först år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.1 Budgeteffekter av föreslagna åtgärder. Kassamässiga Prop. 1996/97:45&lt;br&gt;effekter för staten och offentlig sektor åren 1997-2000 samt varaktiga&lt;br&gt;effekter för offentlig sektor. Miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Varaktigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997 &amp;nbsp;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lättnad i&lt;br&gt;ägarbeskattningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00 -3,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begränsat&lt;br&gt;riskkapitalavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begränsad&lt;br&gt;periodiseringsfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00 &amp;nbsp;&amp;nbsp;2,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,21 -0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Administrativa kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt remissyttrande angett att de administrativa kost-&lt;br&gt;naderna för ett genomförande av förslaget kan uppskattas till 65 miljoner&lt;br&gt;kronor första året och därefter ca 30 miljoner kronor per år. Det är bl.a.&lt;br&gt;fråga om kostnader för utökad deklarationsgranskning och framtagande av&lt;br&gt;informationsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller införandeåret är det enligt regeringens mening uppenbart att&lt;br&gt;genomförandet av förslaget orsakar inte obetydligt merarbete för skatte-&lt;br&gt;myndigheterna, liksom även kostnader av annat slag, bl.a. för informations-&lt;br&gt;insatser. Enligt vad regeringen inhämtat finns det dock möjligheter att klara&lt;br&gt;genomförandet utan att övrig verksamhet påverkas genom att en del av an-&lt;br&gt;slagssparandet tas i anspråk för detta ändamål. Frågan om vilken&lt;br&gt;omfattning merarbetet kommer att ha efter införandeåret är mera&lt;br&gt;svårbedömd. Det hänger bl.a. samman med osäkerheten om i vilken&lt;br&gt;utsträckning de nya reglerna kommer att utnyttjas av de skattskyldiga.&lt;br&gt;Regeringen är därför inte beredd att nu redovisa någon bedömning av&lt;br&gt;resurskonsekvensema i ett längre perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Tidigareläggning av slopande av riskkapitalavdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förändrade reglerna för riskkapitalavdraget innebär att skattereduktion&lt;br&gt;enbart medges för aktier som förvärvats under år 1996. Som tidigare gäller&lt;br&gt;att skattereduktion kan åtnjutas vid 1997 eller 1998 års taxering. Den&lt;br&gt;tidigare beslutade avdragsramen om 100 000 kronor är oförändrad. Detta&lt;br&gt;torde medföra att avdrag till viss del kommer att tidigareläggas. Som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgår av tabell 7.1 medför detta en viss budgetförsvagning för år 1997 Prop. 1996/97:45&lt;br&gt;som emellertid tas igen under år 1998. Den varaktiga inkomstförstärk-&lt;br&gt;ningen utgörs av ränteeffekten av den omperiodiserade kostnaden för av-&lt;br&gt;draget och beräknas uppgå till 10 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Begränsning av avdraget för avsättning till&lt;br&gt;periodiseringsfond&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att den maximala avsättningen till periodiseringsfond&lt;br&gt;fr.o.m. 1998 års taxering begränsas till 20 % av årsvinsten (tidigare 25 %).&lt;br&gt;När sysselsättningspropositionen presenterades i juni 1996 beräknades&lt;br&gt;denna regeländring medföra en inkomstförstärkning om 3 miljarder kronor&lt;br&gt;för åren 1998 och 1999. Förnyade bedömningar, som bl.a. baseras på&lt;br&gt;användande av data avseende enskilda aktiebolag och information om före-&lt;br&gt;tagens utnyttjande av gällande regler, ger en något modifierad bild. För år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 beräknas inkomstförstärkningen för offentlig sektor till 2,40 miljarder&lt;br&gt;kronor medan effekten för år 1999 kan beräknas till 4,97 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vid den tidigare bedömningen beräknas de förändrade reglerna&lt;br&gt;inte ge några kassamässiga effekter för år 1997 beroende på att företagens&lt;br&gt;betalningar av preliminärskatt för detta år inte påverkas av regeländringen.&lt;br&gt;Den förhöjda effekten för år 1999 beror dels på fyllnadsbetalningar av skatt&lt;br&gt;avseende år 1998, dels på att den förhöjda preliminärskatten på grund av&lt;br&gt;regeländringen 1997 får genomslag först år 1999. Denna förhöjda effekt är&lt;br&gt;enbart temporär, vilket framgår av att den beräknade effekten för år 2000,&lt;br&gt;2,59 miljarder kronor, ungefär ligger på nivån för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den varaktiga effekten av regeländringen beräknas uppgå till 1,18 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Att den varaktiga effekten blir lägre än de första kalender-&lt;br&gt;årseffekterna beror på att lägre avsättningar till periodiseringsfond under&lt;br&gt;inkomståren 1997-2001 delvis balanseras av att återföringen av fonder åren&lt;br&gt;därefter blir mindre, vilket ger en budgetförsvagning under dessa år. Den&lt;br&gt;varaktiga effekten utgörs i princip av räntan på de nuvärdeberäknade&lt;br&gt;förändringarna av framtida skattebetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna åtgärderna finansieras genom utnyttjande av resterande&lt;br&gt;del av den särskilda ram för åtgärder på företagsskatteområdet som avsattes&lt;br&gt;hösten 1994 i prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.&lt;br&gt;Enligt den redovisning som lämnades i prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder&lt;br&gt;för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret&lt;br&gt;1995/96, finansiering m.m. uppgår denna resterande ram för åren 1997-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999 till 0,8, 0,7 respektive 1,6 miljarder kronor. För åren därefter uppgår&lt;br&gt;den outnyttjade ramen till ca 1,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Förslagens struktureffekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lättnaden i ägarbeskattningen för små och medelstora före-&lt;br&gt;tag finansieras delvis genom en begränsning i möjligheterna att göra avsätt-&lt;br&gt;ningar till periodiseringsfonder. Sänkningen av periodiseringsfondsavsätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama till 20% är en generell åtgärd som berör alla typer av företag.&lt;br&gt;Utöver aktiebolagen omfattas ekonomiska föreningar, handelsbolag och en-&lt;br&gt;skild näringsverksamhet. Mot denna bakgrund är det av intresse att studera&lt;br&gt;hur en lättnad i ägarbeskattningen finansierad på detta sätt omfördelar&lt;br&gt;skatteuttaget mellan olika grupper av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast icke-finansiella företag har studerats med undantag för fördel-&lt;br&gt;ningen av nettoeffekterna efter ägarkategori. Här har enskilda näringsidkare&lt;br&gt;och delägare i handelsbolag tagits med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1: Nettoeffekterna av skatteomläggningen för olika kategorier av&lt;br&gt;majoritetsägare. Mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda nlringsidkare och&lt;br&gt;HB-dellgare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fipersonslgda företag utan&lt;br&gt;koncemanknytning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fipersonslgda företag med&lt;br&gt;koncemanknytning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulandslgda företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser o dyl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noterade pi A-listan med&lt;br&gt;koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producentkoopera tva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentkooperatva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0345/prop_199697__45-3.png" style="width:156pt;height:159pt;"/&gt;
&lt;p&gt;-500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I figur 1 visas nettoeffekterna av skatteomläggningen för olika kate-&lt;br&gt;gorier av majoritetsägare, dvs. företag i vilka minst 50 % av rösterna inne-&lt;br&gt;has av personer som tillhör resp, ägarkategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av figuren framgår att det är fåpersonsägda företag med och fåpersons-&lt;br&gt;ägda företag utan koncemanknytning som sammantaget får en lättnad. De&lt;br&gt;som främst bidrar till finansieringen är företag noterade på A-listan och&lt;br&gt;företag i koncern med dessa, samt utlandsägda företag. Vidare bidrar&lt;br&gt;enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. De två gynnade&lt;br&gt;ägarkategoriema har dock bidragit med ca 34% av finansieringen genom&lt;br&gt;begränsningen av periodiseringsfondsavsättningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I figur 2 visas nettoeffekterna av skatteomläggningen fördelat över&lt;br&gt;branscher. Av figuren framgår att fördelningen är relativt jämn. Den enda&lt;br&gt;bransch som missgynnas genom omläggningen är “brytning av mineraliska&lt;br&gt;produkter”. De branscher som gynnas mest är varuhandel, hotell och&lt;br&gt;restaurang samt uppdragsverksamhet. De tjänsteorienterade branscherna&lt;br&gt;gynnas i större utsträckning än de varuproducerande branscherna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2: Nettoeffekterna av skatteomläggningen för olika branscher. Prop. 1996/97:45&lt;br&gt;Mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig förvaltning och&lt;br&gt;andra tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfärdsel, post, tele&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varuhandel, restaurang och&lt;br&gt;hotel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;El, gas, värme och vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THverkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brytning av mineralska&lt;br&gt;produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk, skogsbruk, fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-500&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0345/prop_199697__45-4.png" style="width:30pt;height:157pt;"/&gt;
&lt;p&gt;0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller fördelningen enligt storleksklass framgår denna av figur 3.&lt;br&gt;För företag med över 500 anställda innebär skatteomläggningen en netto-&lt;br&gt;förlust. För företagen i de mindre storleksklassema innebär omläggningen&lt;br&gt;ett nettotillskott. Företag med mellan 10 och 49 anställda gynnas mest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 3: Nettoeffekterna av skatteomläggningen för företag fördelade&lt;br&gt;efter storlek. Mkr.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0345/prop_199697__45-5.png" style="width:211pt;height:175pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0345/prop_199697__45-6.png" style="width:253pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Av figuren framgår att åtgärderna leder till en sänkning av kostnaderna&lt;br&gt;för små och medelstora företag och att sänkningen är störst för företag med&lt;br&gt;mindre än 200 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya momentets första stycke anges att utdelning på aktie i svenskt&lt;br&gt;aktiebolag i viss utsträckning undantas från skatteplikt. Bestämmelserna i&lt;br&gt;3 § behandlar inkomstslaget kapital och undantaget från skatteplikt gäller&lt;br&gt;därför endast när utdelning skall tas upp som intäkt av kapital, dvs. för&lt;br&gt;fysiska personer och dödsbon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket 1 framgår att lättnaden endast omfattar aktier i svenska&lt;br&gt;aktiebolag som inte är marknadsnoterade. Begreppet marknadsnoterad har&lt;br&gt;här samma innebörd som i 27 § 2 mom. andra stycket SIL. Förutom aktier&lt;br&gt;som är noterade vid svensk eller utländsk börs omfattar begreppet “mark-&lt;br&gt;nadsnoterad” aktier som är noterade på någon lista utanför börsen om det är&lt;br&gt;fråga om “annan kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning som&lt;br&gt;är allmänt tillgänglig”. Däremot anses aktier inte marknadsnoterade om ett&lt;br&gt;erbjudande riktas till allmänheten vid enstaka tillfälle att köpa aktier i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket 2 får det bolag som gett ut aktien inte i sin tur äga&lt;br&gt;aktier i noterade svenska och utländska företag. Denna begränsning gäller&lt;br&gt;dock endast i de fall innehavet under det räkenskapsår utdelningen avser&lt;br&gt;eller något av de fyra föregående räkenskapsåren någon gäng uppgått till&lt;br&gt;25 % eller mer av röstetalet eller av aktiekapitalet. Här beaktas även&lt;br&gt;innehav via dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket 3 finns ett särskilt undantag för förvaltningsföretag om&lt;br&gt;detta äger marknadsnoterad aktie. Här beaktas innehav under det räken-&lt;br&gt;skapsår som utdelningen avser. Begreppet förvaltningsföretag definieras i&lt;br&gt;7 § 8 mom. andra stycket SEL. Undantaget i andra stycket 4 avser schablon-&lt;br&gt;beskattade bostadsaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet har begreppet “marknadsnoteraf ’ av lagtekniska skäl knutits&lt;br&gt;till att bolaget är marknadsnoterat. Formellt är det emellertid aktierna i&lt;br&gt;bolaget som är marknadsnoterade. I tredje stycket finns därför en definition&lt;br&gt;av ett marknadsnoterat svenskt aktiebolag och en marknadsnoterad ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 b mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas den del av det utdelade beloppet som ryms inom&lt;br&gt;ett lättnadsutrymme. Detta benämns i lagtexten “lättnadsbeloppet” efter&lt;br&gt;mönster av gränsbeloppet i 12 b mom. Beräkning görs alltid per aktie. I&lt;br&gt;momentet finns bestämmelser om hur lättnad sutrymmet skall beräknas.&lt;br&gt;Räntesatsen utgör 65 % av statslåneräntan. Eftersom statslåneräntan faställs&lt;br&gt;med två decimaler är det lämpligt att motsvarande gäller för denna ränte-&lt;br&gt;sats. Löneunderlaget skall beräknas enligt 12 d mom. första stycket. För&lt;br&gt;aktieägare som skall tillämpa 3:12-reglema gäller även villkoren i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 d mom. andra och tredje styckena vilket bl.a. innebär att aktieägare som&lt;br&gt;är verksamma i företaget kan utnyttja löneunderlaget endast under för-&lt;br&gt;utsättning att villkoret om eget löneuttag är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får ett lättnadsbelopp inte beräknas om aktien har&lt;br&gt;förvärvats under beskattningsåret och företaget tidigare under året lämnat&lt;br&gt;utdelning. Bestämmelsen gäller den nye ägarens möjlighet att beräkna ett&lt;br&gt;lättnadsbelopp för förvärvsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknytningen i tredje stycket till det anskaffningsvärde som skulle ha&lt;br&gt;använts vid en reavinstberäkning om aktien sålts vid utdelningstillfället&lt;br&gt;innebär bl.a. att den allmänna bestämmelsen om kontinuitet vid benefika&lt;br&gt;förvärv gäller, dvs. överlåtarens anskaffningsvärde övertas. Vid beräkning&lt;br&gt;av lättnadsutrymmet får användas en alternativ anskaffningskostnad enligt&lt;br&gt;12 c mom. andra och tredje styckena, dvs. antingen en uppräknad anskaff-&lt;br&gt;ningskostnad eller ett värde beräknat med utgångspunkt i kapitalunderlaget.&lt;br&gt;Här gäller även villkoret i 12 c mom. tredje stycket att kapitalunderlaget får&lt;br&gt;användas endast under förutsättning att metoden används för samtliga ak-&lt;br&gt;tier i företaget som aktieägaren förvärvat före ingången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 c mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den lämnade utdelningen understiger lättnadsbeloppet får den&lt;br&gt;outnyttjade delen av lättnadsutrymmet sparas. För att skilja detta från&lt;br&gt;begreppet sparad utdelning som används inom 3:12-systemet används här&lt;br&gt;uttrycket “sparad lättnad”. Ett belopp motsvarande sparad lättnad får även&lt;br&gt;läggas till underlaget för beräkning av lättnadsbeloppet för nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel visar den använda tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägaren har ett sammanlagt underlag för beräkning av lättnads-&lt;br&gt;utrymme på 250 000 kr. Statslåneräntan antas vara 7 %. Lättnadssatsen blir&lt;br&gt;då (65 % x 7 %=) 4,55 % och lättnadsbeloppet (4,55 % x 250 000=)&lt;br&gt;11 375 kr. Om bolaget år 1 inte lämnar någon utdelning kommer hela lätt-&lt;br&gt;nadsbeloppet att sparas. År 2 uppgår underlaget för beräkning av lättnads-&lt;br&gt;beloppet till (250 000 + 11 375=) 261 375 kr och lättnadsbeloppet till&lt;br&gt;(4,55 % x 261 375=) 11 893 kr. Den sparade lättnaden ökar dessutom lätt-&lt;br&gt;nadsbeloppet som år 2 totalt kommer att uppgå till (11 893 + 11 375=)&lt;br&gt;23 268 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att sparad lättnad får övertas vid benefika för-&lt;br&gt;värv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 d mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att beräknad sparad lättnad finns även när aktieägaren inte har&lt;br&gt;erhållit någon utdelning under beskattningsåret. Även i dessa fall gäller att&lt;br&gt;bolaget skall ha uppfyllt de villkor som finns ila mom. andra stycket.&lt;br&gt;Bolaget får exempelvis inte vara marknadsnoterat. Begränsningarna i&lt;br&gt;möjligheten för bolaget att inneha marknadsnoterade aktier (la mom. andra&lt;br&gt;stycket 2 och 3) knyter an till det räkenskapår för vilket utdelning lämnas. I&lt;br&gt;de fall utdelning inte lämnas skall bedömningen av om detta villkor är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyllt avse förhållandena under det räkenskapsår som avslutats närmast&lt;br&gt;före ingången av den skattskyldiges beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges tidpunkten för beräkning av lättnadsbelopp i det nu&lt;br&gt;avsedda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 e mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lättnadsreglema tillämpas även i fråga om reavinst. Momentet har ut-&lt;br&gt;formats i enlighet med Lagrådets förslag. Undantaget från skatteplikt gäller&lt;br&gt;den del av reavinsten som svarar mot sparad lättnad som kvarstår outnyttjad&lt;br&gt;vid avyttringstillfället. I klargörande syfte anges att sparad lättnad får&lt;br&gt;utnyttjas endast i den mån den inte har utnyttjats vid utdelning på aktien.&lt;br&gt;Villkoren i 1 a mom. andra stycket gäller endast vid beräkning av sparad&lt;br&gt;lättnad. Finns kvarstående sparad lättnad vid avyttringstillfället får den&lt;br&gt;utnyttjas även om bolaget då äger exempelvis 50 % av aktierna i ett&lt;br&gt;marknadsnoterat bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 fmom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet innehåller en regel som blir tillämplig om ett bolag marknads-&lt;br&gt;noterar sina aktier eller aktier av ett visst slag. Om notering sker efter&lt;br&gt;utgången av år 1996 gäller undantaget från skatteplikt under en period av&lt;br&gt;10 år från noteringstidpunkten. Undantaget omfattar dock endast aktier som&lt;br&gt;getts ut innan bolaget marknadsnoterats eller som har förvärvats med stöd&lt;br&gt;av sådana aktier. Dessa aktier får därefter inte heller ha övergått till annan&lt;br&gt;ägare på annat sätt än genom ett benefikt förvärv. Kvarstående sparad&lt;br&gt;lättnad vid utgången av tioårsperioden får läggas till anskaffningskostnaden&lt;br&gt;for aktien. Det tillägget kommer att påverka det resultat som skall redovisas&lt;br&gt;vid en försäljning av aktien, oavsett om det är fråga om en reavinst eller en&lt;br&gt;reaförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 g mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet anges att lättnad i ägarbeskattningen gäller även i fråga om&lt;br&gt;andelar i andra ekonomiska föreningar än kooperativa föreningar. Det-&lt;br&gt;samma gäller utdelning och reavinst på andelar i utländska onoterade&lt;br&gt;företag. En förutsättning är att villkoren ila mom. andra stycket är upp-&lt;br&gt;fyllda. I fråga om utländska juridiska personer gäller även villkoret att det&lt;br&gt;utländska företaget är underkastat en inkomstbeskattning som är jämförlig&lt;br&gt;med svensk bolagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med “jämförlig beskattning” framgår av 7 § 8 mom.&lt;br&gt;sjätte stycket SIL. Enligt 7 § 8 mom. SIL är utdelning på ett näringsbetingat&lt;br&gt;andelsinnehav skattebefriad om den inkomstbeskattning som den utländska&lt;br&gt;juridiska personen är underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning&lt;br&gt;som skulle ha skett enligt svenska regler om inkomsten hade förvärvats av&lt;br&gt;ett svenskt företag. I praktiken är det fråga om att beskattning skall ha skett&lt;br&gt;efter minst 15 % på ett underlag beräknat enligt svenska regler. Enligt en&lt;br&gt;presumtionsregel skall jämförlighetskravet anses uppfyllt i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridiska personer i ett land med vilket Sverige ingått ett avtal om und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning. Presumtionen gäller dock endast om per-&lt;br&gt;sonens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och&lt;br&gt;verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det land eller de länder&lt;br&gt;där den bedrivs. Om personens intäkter endast till obetydlig del härrör från&lt;br&gt;verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt gynnad verk-&lt;br&gt;samhet, skall den också anses underkastad jämförlig beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12-12 e mom. finns bestämmelser som tillämpas när en aktieägare i&lt;br&gt;betydande omfattning är verksam i ett fåmansföretag. Bestämmelserna&lt;br&gt;reglerar i första hand i vilken utsträckning utdelade belopp skall behandlas&lt;br&gt;som intäkt av kapital. Detta gäller för utdelning till den del den ryms inom&lt;br&gt;ett utrymme för kapitalinkomstbehandling. Överskjutande belopp tas upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst. Av den nu föreslagna hänvisningen i första stycket&lt;br&gt;framgår att av den del av det utdelade beloppet som hänförs till det kapital-&lt;br&gt;inkomstbehandlade utrymmet undantas viss del från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel kan illustrera mekanismen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägaren har ett sammanlagt underlag för beräkning av det&lt;br&gt;kapitalinkomstbehandlade utrymmet på 250 000 kr. Statslåneräntan antas&lt;br&gt;vara 7 % vilket ger en räntesats på (7 % + 5 % =) 12 % för beräkning av&lt;br&gt;det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Detta blir 30 000 kr. Lättnadsut-&lt;br&gt;rymmet enligt 3 § 1 a mom. uppgår till (65% x 7 % x 250 000=) 11 375 kr.&lt;br&gt;Det beloppet undantas från skatteplikt och resterande del av det kapital-&lt;br&gt;inkomstbehandlade utrymmet (30 000 - 11 375=) 18 625 kr beskattas som&lt;br&gt;intäkt av kapital. Om utdelat belopp överstiger 30 000 kr skall den över-&lt;br&gt;skjutande delen tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utdelat belopp antas motsvara lättnadsbeloppet, 11 375 kr, får&lt;br&gt;resterande del av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet sparas inom&lt;br&gt;3:12-systemet. Påföljande år kommer underlagen för beräkning av lättnads-&lt;br&gt;utrymmet resp. det kapitalinkomstbehandlade utrymmet inom 3:12 att vara&lt;br&gt;olika. Lättnadsunderlaget är 250 000 kr och lättnadsutrymmet (4,55 % x&lt;br&gt;250 000=) 11 375 kr. Vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade ut-&lt;br&gt;rymmet får till underlaget läggas det sparade beloppet på 18 625 kr. Det ger&lt;br&gt;ett kapitalinkomstbehandlat utrymme på [12% x (250 000 + 18 625)=]&lt;br&gt;32 235 kr. Det sparade utrymmet läggs till detta belopp. Det belopp som&lt;br&gt;år 2 behandlas som kapitalinkomst utgör således (32 235 + 18 625=)&lt;br&gt;50 860 kr, varav lättnadsbeloppet 11 375 kr undantas från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet anges under vilka förutsättningar en aktie skall anses kvali-&lt;br&gt;ficerad. Är aktieägaren eller någon närstående verksam i betydande&lt;br&gt;omfattning är aktien kvalificerad. Här beaktas även verksamhet som&lt;br&gt;förekommit under tidigare år och det innebär att bestämmelserna i 3:12 blir&lt;br&gt;tillämpliga under en viss karenstid efter det att verksamheten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande karenstiden på 10 år föreslås sänkt till 5 år vilket har Prop. 1996/97:45&lt;br&gt;föranlett ett antal ändringar i momentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 b mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har skett en redaktionell anpassning till motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i 1 b mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förtydligande syfte har i tredje stycket angetts att sparad utdelning får&lt;br&gt;övertas vid benefika förvärv. Sista meningen i nuvarande tredje stycket&lt;br&gt;finns i ett nytt fjärde stycke som utformats på samma sätt som 1 d mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya sista stycket finns bestämmelser som fått en ändrad lydelse i&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissen. Bestämmelserna är tillämpliga när lättnads-&lt;br&gt;beloppet beräknat enligt 1 b-1 d mom. överstiger gränsbeloppet. Detta kan&lt;br&gt;inträffa någon enstaka gång när en passiv aktieägare har ett sparat lättnads-&lt;br&gt;utrymme och övergår till att bli aktivt verksam i företaget. Den del av det&lt;br&gt;utdelade beloppet som överstiger gränsbeloppet skulle utan särskilda regler&lt;br&gt;anses utgöra överskjutande utdelning som skall tas upp som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Om lättnadsbeloppet överstiger gränsbeloppet skall enligt den aktuella&lt;br&gt;bestämmelsen skillnaden minska utdelningen. Skillnadsbeloppet kommer&lt;br&gt;därmed att behandlas som intäkt av kapital och undantas från skatteplikt&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 1 a mom. Första stycket första meningen i&lt;br&gt;12 b mom. tillämpas på det resterande utdelningsbeloppet. Andra meningen&lt;br&gt;innehåller en motsvarande bestämmelse i fråga om reavinst. Det är således&lt;br&gt;endast den del av reavinsten som överstiger sparad lättnad som till hälften&lt;br&gt;skall tas upp som intäkt av tjänst enligt femte stycket första meningen. Ett&lt;br&gt;annat sätt att uttrycka detta är att som intäkt av tjänst skall tas upp hälften av&lt;br&gt;den del av reavinsten som överstiger summan av sparad utdelning och&lt;br&gt;skillnaden mellan sparad lättnad och sparad utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 d mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet finns bestämmelser om löneunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har införts ett tillägg som innebär att även lön för vilken&lt;br&gt;särskild löneskatt tagits ut likställs med lön som belagts med arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter och kan räknas in i löneunderlaget. Nuvarande andra stycket 2 har&lt;br&gt;flyttats till första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande andra stycket 1 har slopats vilket innebär att löneunderlaget&lt;br&gt;får utnyttjas även i de fall kapitalunderlaget används. Ändringen i andra&lt;br&gt;stycket-nuvarande andra stycket 3 - innebär att kravet att aktieägaren skall&lt;br&gt;ta ut en viss lägsta lön endast gäller aktieägare som i betydande omfattning&lt;br&gt;är verksam i företaget eller i ett dotterföretag. För aktieägare som skall&lt;br&gt;tillämpa 3:12-reglema på grund av att de är närstående till en aktiv delägare&lt;br&gt;har kravet på löneuttag slopats. För aktieägare som är verksamma i före-&lt;br&gt;taget har den s.k. jämförelseregeln mjukats upp. Den lägsta lön som skall&lt;br&gt;tas ut utgör det lägsta av 120 % av den lön som betalats till den högsta&lt;br&gt;betaide anställde i företaget och ett belopp som svarar mot 10 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. takregel som tidigare fanns i andra stycket 4 har med ändrat&lt;br&gt;innehåll flyttats till tredje stycket. Det sammanlagda löneunderlaget får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt den nya takregeln inte överstiga 50 gånger den lön aktieägaren har Prop. 1996/97:45&lt;br&gt;tagit ut från bolaget och dess dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 e mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen följer av att karenstiden har sänkts till 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet har införts en kvittningsrätt för förluster på icke marknads-&lt;br&gt;noterade aktier från reavinst på sådana aktier. För att avdrag för förlust skall&lt;br&gt;medges skall det vara fråga om en verklig förlust. I de fall det är fråga om&lt;br&gt;förlust på andel i utländskt företag måste särskilda krav ställas på den&lt;br&gt;skattskyldige att visa att dett villkor är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna tillämpas fr.o.m. 1998 års taxering. I ett hänseende skall&lt;br&gt;emellertid den gamla “takregeln” i 3 § 12 b mom. tillämpas även vid 1998&lt;br&gt;och senare års taxeringar. Har den skattskyldige sålt några av aktierna&lt;br&gt;under åren 1991 t.o.m. 1996 skall den tidigare gränsen för takregeln på 10&lt;br&gt;år tillämpas även vid senare års avyttring. Det innebär att om reavinst har&lt;br&gt;uppkommit vid en tidigare avyttring skall den del av vinsten som tagits upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst tillgodoräknas när resterande aktier senare avyttras&lt;br&gt;under en tioårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att undantag från skatteplikt enligt 3 § 1 a mom.&lt;br&gt;gäller även för utdelning och reavinst på aktier och andelar som enligt 3 §&lt;br&gt;12 mom. är kvalificerade. Det är sådana aktier och andelar som inte&lt;br&gt;omfattas av den tioåriga övergångsbestämmelsen i 3 § 1 f mom. på grund&lt;br&gt;av att bolaget har marknadsnoterats före utgången av år 1996. Undantaget&lt;br&gt;från skatteplikt gäller alltså endast om utdelning och reavinst på aktien eller&lt;br&gt;andelen behandlas enligt bestämmelsen i 3 § 12 mom. Lättnad medges&lt;br&gt;längst till och med år 2006 men den upphör dessförinnan om aktien inte&lt;br&gt;längre omfattas av regelsystemet i 3 § 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har intagits ett förtydligande som innebär att undantaget i&lt;br&gt;första stycket 2 från skattetillägg inte gäller när oriktig uppgift har kunnat&lt;br&gt;rättas med ledning av kontrolluppgift om avyttring av finansiella instrument&lt;br&gt;enligt 3 kap. 32 c § LSK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringarna i första och andra styckena begränsas avdraget för&lt;br&gt;avsättning till periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;br&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i andra stycket begränsas lagen till att enbart gälla&lt;br&gt;förvärv av aktier under år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs en följdändring med anledning av att skattereduktionen&lt;br&gt;begränsas till att avse enbart aktier som förvärvas under år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;Företagsskatteutredningens betänkande (SOU 1996:119)&lt;br&gt;Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet inkommit från Riksskatteverket,&lt;br&gt;Riksbanken, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten&lt;br&gt;vid Uppsala universitet, Byggentreprenörerna, Centralorganisationen&lt;br&gt;SACO, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas riks-&lt;br&gt;organisation, Grossistförbundet Svensk Handel, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters för-&lt;br&gt;bund, Tjänstemännens Centralorganisation, Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;AB, Aktiefrämjandet och Sveriges Aktiesparares Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från Fondbolagens Förening, Stockholms&lt;br&gt;Handelskammare, Svensk industriförening och Föreningen Den nya Väl-&lt;br&gt;färden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har till sitt yttrande fogat yttranden som inhämtats från&lt;br&gt;skattemyndigheterna i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus, Värmlands och Västemorrlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, Svensk Industriförening och Stockholms&lt;br&gt;Handelskammare har åberopat yttrande frän Näringslivets Skattedelegation.&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Bankföreningen har förutom&lt;br&gt;egna yttranden åberopat detta yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remitterade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 § 12,12 a, 12 b, 12 d och 12 e mom. samt 27 § 5 mom. skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 3 § skall införas två nya moment, 1 a mom. och 1 b mom.,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a mom. Utdelning och&lt;br&gt;realisationsvinst på aktie i svenskt&lt;br&gt;aktiebolag undantas från skatteplikt&lt;br&gt;i den utsträckning som anges i detta&lt;br&gt;moment. Som förutsättning gäller&lt;br&gt;dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bolaget inte är marknads-&lt;br&gt;noterat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bolaget under det räken-&lt;br&gt;skapsår som beslutet om utdelning&lt;br&gt;avser eller under något av de fyra&lt;br&gt;föregående räkenskapsåren inte —&lt;br&gt;direkt eller genom dotterföretag -&lt;br&gt;ägt aktier eller andelar med en röst-&lt;br&gt;eller kapitalandel på 25 procent&lt;br&gt;eller mer i ett svenskt marknads-&lt;br&gt;noterat bolag eller en marknads-&lt;br&gt;noterad utländsk juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bolaget, om det är ett för-&lt;br&gt;valtningsföretag, under det räken-&lt;br&gt;skapsår som beslutet om utdelning&lt;br&gt;avser inte ägt någon aktie i ett&lt;br&gt;svenskt marknadsnoterat bolag eller&lt;br&gt;en marknadsnoterad utländsk juri-&lt;br&gt;disk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att bolaget inte är ett sådant&lt;br&gt;bostadsaktiebolag som avses i 2 §&lt;br&gt;7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som undantas från&lt;br&gt;skatteplikt (lättnadsbeloppet) beräk-&lt;br&gt;nas som 65 procent av statslåne-&lt;br&gt;räntan vid utgången av november&lt;br&gt;året före beskattningsåret multi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plicerad med summan av anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för aktien och&lt;br&gt;70 procent av ett löneunderlag be-&lt;br&gt;räknat enligt 12 d mom. första&lt;br&gt;stycket. År aktien en sådan kvali-&lt;br&gt;ficerad aktie som avses i 12 a mom.&lt;br&gt;tillämpas även 12 d mom. andra&lt;br&gt;och tredje styckena. Har aktien&lt;br&gt;förvärvats under beskattningsåret&lt;br&gt;och har bolaget tidigare under året&lt;br&gt;lämnat utdelning får den nya äga-&lt;br&gt;ren inte beräkna något lättnads-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningskostnad avses&lt;br&gt;det anskaffningsvärde som skulle ha&lt;br&gt;använts vid beräkning av reali-&lt;br&gt;sationsvinst, om aktien avyttrats vid&lt;br&gt;tidpunkten för utdelningen. För&lt;br&gt;aktie som har förvärvats före in-&lt;br&gt;gången av år 1990 respektive&lt;br&gt;ingången av år 1992 får bestäm-&lt;br&gt;melserna i 12 c mom. andra&lt;br&gt;respektive tredje styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen lätt-&lt;br&gt;nadsbeloppet sparas återstående&lt;br&gt;belopp (sparad lättnad) och ökar&lt;br&gt;det lättnadsbelopp som beräknas&lt;br&gt;nästa år. Vid beräkning av lättnads-&lt;br&gt;beloppet läggs sparad lättnad också&lt;br&gt;till anskaffningskostnaden för akt-&lt;br&gt;ien. Har bolaget inte lämnat någon&lt;br&gt;utdelning, beräknas lättnadsbelopp&lt;br&gt;och sparad lättnad vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång. Övergår aktien&lt;br&gt;till annan ägare på annat sätt än&lt;br&gt;genom köp, byte eller därmed jäm-&lt;br&gt;förligt förvärv övertas sparad lätt-&lt;br&gt;nad av den nya ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av aktie undantas ett be-&lt;br&gt;lopp som svarar mot sparad lättnad&lt;br&gt;från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett bolag marknadsnoterats&lt;br&gt;efter utgången av år 1996, gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i detta moment för&lt;br&gt;utdelning och realisationsvinst på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktie i bolaget till och med det&lt;br&gt;tionde året efter det år då note-&lt;br&gt;ringen skedde. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast aktier som getts ut före tid-&lt;br&gt;punkten för notering eller som har&lt;br&gt;förvärvats med stöd av sådan aktie.&lt;br&gt;Aktien får därefter inte ha övergått&lt;br&gt;till annan ägare genom köp, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförligt förvärv.&lt;br&gt;Kvarstående sparad lättnad vid ut-&lt;br&gt;gången av det tionde året får läggas&lt;br&gt;till anskaffningskostnaden för ak-&lt;br&gt;tien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör aktie sådan kvalificerad&lt;br&gt;aktie som avses i 12 mom. tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i första-femte&lt;br&gt;styckena även om bolaget har mark-&lt;br&gt;nadsnoterats före utgången av år&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag är marknadsnoterat&lt;br&gt;och en utländsk juridisk person är&lt;br&gt;marknadsnoterad om någon aktie i&lt;br&gt;bolaget och andel i den utländska&lt;br&gt;juridiska personen är marknads-&lt;br&gt;noterad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 b mom. Bestämmelserna i&lt;br&gt;1 a mom. gäller även andel i annan&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening än&lt;br&gt;sådan kooperativ förening som&lt;br&gt;avses i 2 § 8 mom. De gäller även&lt;br&gt;andel i en utländsk juridisk person&lt;br&gt;under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att företaget inte är marknads-&lt;br&gt;noterat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att företaget under det räken-&lt;br&gt;skapsår som beslutet om utdelning&lt;br&gt;avser eller under något av de fyra&lt;br&gt;föregående räkenskapsåren inte -&lt;br&gt;direkt eller genom dotterföretag -&lt;br&gt;ägt aktier eller andelar med en röst-&lt;br&gt;eller kapitalandel på 25 procent&lt;br&gt;eller mer i ett svenskt marknads-&lt;br&gt;noterat bolag eller en marknads-&lt;br&gt;noterad utländsk juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att den utländska juridiska&lt;br&gt;personen är underkastad sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 mom &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo som äger kvalificerad aktie i&lt;br&gt;ett fåmansföretag skall i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i 12 a-12 e mom. ta&lt;br&gt;upp utdelning på sådan aktie som&lt;br&gt;intäkt av tjänst i stället för intäkt av&lt;br&gt;kapital. Detsamma gäller reali-&lt;br&gt;sationsvinst vid avyttring av sådan&lt;br&gt;aktie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförlig inkomstbeskattning som&lt;br&gt;avses i 7 § 8 mom sjätte stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 mom. Fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo som äger kvalificerad aktie i&lt;br&gt;ett fåmansföretag skall i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i 12 a- 12 e mom.&lt;br&gt;ta upp utdelning på sådan aktie som&lt;br&gt;intäkt av tjänst i stället för intäkt av&lt;br&gt;kapital. Detsamma gäller reali-&lt;br&gt;sationsvinst vid avyttring av sådan&lt;br&gt;aktie. Av 1 a mom. framgår att&lt;br&gt;utdelning och realisationsvinst i viss&lt;br&gt;omfattning undantas från skatte-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 a mom. om tillämpningsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 b mom. om behandlingen av utdelning och realisationsvinst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 d mom. om ökning av anskaffningskostnaden med löneunderlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 e mom. om visst undantag från tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om aktie i ett fåmansföretag gäller också&lt;br&gt;andel i ett sådant företag. Med aktie och andel likställs andra sådana av&lt;br&gt;företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. För&lt;br&gt;sådana instrument får dock 12 c och 12 d mom. inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktieägaren eller någon denne&lt;br&gt;närstående varit verksam i företaget&lt;br&gt;i betydande omfattning under&lt;br&gt;beskattningsåret eller något av de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret, eller under någon&lt;br&gt;del av denna tidsperiod varit&lt;br&gt;verksam i betydande omfattning i&lt;br&gt;ett annat fåmansföretag som be-&lt;br&gt;driver samma eller likartad verk-&lt;br&gt;samhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget - direkt eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person - äger&lt;br&gt;aktier i ett annat fåmansföretag i&lt;br&gt;vilket aktieägaren eller någon denne&lt;br&gt;närstående varit verksam i betydan-&lt;br&gt;de omfattning under beskattnings-&lt;br&gt;året eller något av de tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktieägaren eller någon denne&lt;br&gt;närstående varit verksam i företaget&lt;br&gt;i betydande omfattning under&lt;br&gt;beskattningsåret eller något av de&lt;br&gt;fem beskattningsår som närmast&lt;br&gt;föregått beskattningsåret, eller under&lt;br&gt;någon del av denna tidsperiod varit&lt;br&gt;verksam i betydande omfattning i&lt;br&gt;ett annat fåmansföretag som be-&lt;br&gt;driver samma eller likartad verk-&lt;br&gt;samhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget - direkt eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person - äger&lt;br&gt;aktier i ett annat fåmansföretag i&lt;br&gt;vilket aktieägaren eller någon denne&lt;br&gt;närstående varit verksam i betydan-&lt;br&gt;de omfattning under beskattnings-&lt;br&gt;året eller något av de fem beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett företag som avses i&lt;br&gt;första stycket att vara fåmansföre-&lt;br&gt;tag, anses en aktie ändå kvalificerad&lt;br&gt;under förutsättning att aktieägaren&lt;br&gt;eller någon denne närstående ägde&lt;br&gt;aktien när företaget upphörde att&lt;br&gt;vara fåmansföretag eller förvärvat&lt;br&gt;den med stöd av sådan aktie. Aktien&lt;br&gt;anses dock kvalificerad längst under&lt;br&gt;tio beskattningsår efter det år då&lt;br&gt;företaget upphörde att vara fåmans-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmans-&lt;br&gt;företag, ägare och närstående fram-&lt;br&gt;går av punkt 14 av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 &amp;nbsp;§ kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370). Vid bedömningen av&lt;br&gt;om ett fåmansföretag föreligger&lt;br&gt;jämställs utländska juridiska&lt;br&gt;personer med svenska aktiebolag&lt;br&gt;och svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar. Vidare skall vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av om ett fåtal personer äger&lt;br&gt;aktierna i ett företag sådana ägare&lt;br&gt;anses som en person, som själva&lt;br&gt;eller genom någon närstående är&lt;br&gt;eller under något av de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret har varit verk-&lt;br&gt;samma i företaget i betydande&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även&lt;br&gt;hos den avlidnes dödsbo. Delägare i dödsboet jämställs då med närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Överstiger ut-&lt;br&gt;delningen på en kvalificerad aktie&lt;br&gt;det gränsbelopp som anges i det&lt;br&gt;följande tas överskjutande belopp&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst. Gräns-&lt;br&gt;beloppet utgörs av anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för aktien multiplicerad&lt;br&gt;med statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november året före beskattningsåret&lt;br&gt;med tillägg av fem procentenheter.&lt;br&gt;Vid beräkning av gränsbeloppet för&lt;br&gt;andra finansiella instrument än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett företag som avses i&lt;br&gt;första stycket att vara fåmansföre-&lt;br&gt;tag, anses en aktie ändå kvalificerad&lt;br&gt;under förutsättning att aktieägaren&lt;br&gt;eller någon denne närstående ägde&lt;br&gt;aktien när företaget upphörde att&lt;br&gt;vara fåmansföretag eller förvärvat&lt;br&gt;den med stöd av sådan aktie. Aktien&lt;br&gt;anses dock kvalificerad längst under&lt;br&gt;fem beskattningsår efter det år då&lt;br&gt;företaget upphörde att vara fåmans-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmans-&lt;br&gt;företag, ägare och närstående fram-&lt;br&gt;går av punkt 14 av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Vid bedömningen av&lt;br&gt;om ett fåmansföretag föreligger&lt;br&gt;jämställs utländska juridiska per-&lt;br&gt;soner med svenska aktiebolag och&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar.&lt;br&gt;Vidare skall vid bedömningen av&lt;br&gt;om ett fåtal personer äger aktierna i&lt;br&gt;ett företag sådana ägare anses som&lt;br&gt;en person, som själva eller genom&lt;br&gt;någon närstående är eller under&lt;br&gt;något av de fem beskattningsår som&lt;br&gt;närmast föregått beskattningsåret&lt;br&gt;har varit verksamma i företaget i be-&lt;br&gt;tydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b mom. Överstiger ut-&lt;br&gt;delningen på en kvalificerad aktie&lt;br&gt;det gränsbelopp som anges i det&lt;br&gt;följande tas överskjutande belopp&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst. Gräns-&lt;br&gt;beloppet utgörs av anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för aktien multiplicerad&lt;br&gt;med statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november året före beskattningsåret&lt;br&gt;med tillägg av fem procentenheter.&lt;br&gt;Vid beräkning av gränsbeloppet för&lt;br&gt;andra finansiella instrument än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier och andelar begränsas&lt;br&gt;tillägget till statslåneräntan till en&lt;br&gt;procentenhet. Avyttras efter utdel-&lt;br&gt;ning aktien till närstående, skall&lt;br&gt;denne ta upp ytterligare utdelning&lt;br&gt;som lämnas under året som intäkt av&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier och andelar begränsas&lt;br&gt;tillägget till statslåneräntan till en&lt;br&gt;procentenhet. Har aktien förvärvats&lt;br&gt;under beskattningsåret frän när-&lt;br&gt;stående och har bolaget tidigare&lt;br&gt;under året lämnat utdelning får&lt;br&gt;något gränsbelopp inte beräknas.&lt;br&gt;Ytterligare utdelning som lämnas&lt;br&gt;under året skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha an-&lt;br&gt;vänts vid beräkning av realisationsvinsten, om aktien avyttrats vid tid-&lt;br&gt;punkten för utdelningen. Som utdelning behandlas även vinst som upp-&lt;br&gt;kommit vid nedsättning av aktiekapitalet i företaget genom inlösen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen gräns-&lt;br&gt;beloppet sparas återstående belopp&lt;br&gt;(sparad utdelning) och ökar det&lt;br&gt;gränsbelopp som beräknas nästa år.&lt;br&gt;Vid beräkning av gränsbeloppet&lt;br&gt;läggs sparad utdelning också till&lt;br&gt;anskaffningskostnaden för aktien.&lt;br&gt;Har företaget inte lämnat någon ut-&lt;br&gt;delning beräknas gränsbelopp och&lt;br&gt;sparad utdelning vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av en kvalificerad aktie&lt;br&gt;skall hälften av den del av vinsten&lt;br&gt;som överstiger sparad utdelning tas&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst. Som intäkt&lt;br&gt;av tjänst skall dock högst tas upp ett&lt;br&gt;sammanlagt belopp som för&lt;br&gt;aktieägaren och denne närstående&lt;br&gt;under avyttringsåret och de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret uppgår till 100&lt;br&gt;gånger det basbelopp som gäller för&lt;br&gt;avyttringsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen gräns-&lt;br&gt;beloppet sparas återstående belopp&lt;br&gt;(sparad utdelning) och ökar det&lt;br&gt;gränsbelopp som beräknas nästa år.&lt;br&gt;Vid beräkning av gränsbeloppet&lt;br&gt;läggs sparad utdelning också till&lt;br&gt;anskaffningskostnaden för aktien.&lt;br&gt;Har företaget inte lämnat någon ut-&lt;br&gt;delning beräknas gränsbelopp och&lt;br&gt;sparad utdelning vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång. Övergår aktien till&lt;br&gt;annan ägare på annat sätt än&lt;br&gt;genom köp, byte eller därmed jäm-&lt;br&gt;förligt förvärv övertas sparad ut-&lt;br&gt;delning av den nya ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av en kvalificerad aktie&lt;br&gt;skall hälften av den del av vinsten&lt;br&gt;som överstiger sparad utdelning tas&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst. Som intäkt&lt;br&gt;av tjänst skall dock högst tas upp ett&lt;br&gt;sammanlagt belopp som för&lt;br&gt;aktieägaren och denne närstående&lt;br&gt;under avyttringsåret och de fem&lt;br&gt;beskattningsår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret uppgår till 100&lt;br&gt;gånger det basbelopp som gäller för&lt;br&gt;avyttringsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktieägarens make eller -&lt;br&gt;såvitt gäller aktieägare under 18 år -&lt;br&gt;förälder är eller under någon del av&lt;br&gt;den senaste tioårsperioden i be-&lt;br&gt;tydande omfattning har varit verk-&lt;br&gt;sam i företag som avses i 12 a mom.&lt;br&gt;första stycket och om aktieägarens&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkomst,&lt;br&gt;med bortseende från det belopp som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i första-&lt;br&gt;fjärde styckena skall tas upp som in-&lt;br&gt;täkt av tjänst, understiger makens&lt;br&gt;eller förälderns beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomst, skall vid beräk-&lt;br&gt;ning enligt 10 § av skatt på tjänste-&lt;br&gt;intäkten aktieägarens beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomst, innan tjänste-&lt;br&gt;intäkten beaktas, anses motsvara&lt;br&gt;makens eller förälderns beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 d mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Vid beräkning av&lt;br&gt;gränsbeloppet enligt 12 b mom. får&lt;br&gt;till anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;aktien läggas 10 procent av ett löne-&lt;br&gt;underlag. Löneunderlaget beräknas&lt;br&gt;på grundval av sådan ersättning som&lt;br&gt;ingår i underlag för beräkning av&lt;br&gt;avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och&lt;br&gt;som under året före beskattningsåret&lt;br&gt;har utgått till arbetstagarna i&lt;br&gt;företaget och i dess dotterföretag.&lt;br&gt;Av ersättning till arbetstagare i&lt;br&gt;dotterföretag som inte är helägt får&lt;br&gt;medräknas så stor del av beloppet&lt;br&gt;som svarar mot moderföretagets an-&lt;br&gt;del av antalet aktier eller andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget. Löneunderlaget ut-&lt;br&gt;görs av den del av det sammanlagda&lt;br&gt;ersättningsbeloppet som överstiger&lt;br&gt;ett belopp motsvarande tio gånger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktieägarens make eller -&lt;br&gt;såvitt gäller aktieägare under 18 år -&lt;br&gt;förälder är eller under någon del av&lt;br&gt;den senaste femårsperioden i be-&lt;br&gt;tydande omfattning har varit verk-&lt;br&gt;sam i företag som avses i 12 a mom.&lt;br&gt;första stycket och om aktieägarens&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkomst,&lt;br&gt;med bortseende från det belopp som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i första-&lt;br&gt;fjärde styckena skall tas upp som in-&lt;br&gt;täkt av tjänst, understiger makens&lt;br&gt;eller förälderns beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomst, skall vid beräk-&lt;br&gt;ning enligt 10 § av skatt på tjänste-&lt;br&gt;intäkten aktieägarens beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomst, innan tjänste-&lt;br&gt;intäkten beaktas, anses motsvara&lt;br&gt;makens eller förälderns beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År lättnadsbeloppet beräknat&lt;br&gt;enligt 1 a mom. större än gränsbe-&lt;br&gt;loppet skall skillnaden tas upp som&lt;br&gt;intäkt av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 d mom. Vid beräkning av&lt;br&gt;gränsbeloppet enligt 12 b mom. får&lt;br&gt;till anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;aktien läggas 70 procent av ett löne-&lt;br&gt;underlag. Löneunderlaget beräknas&lt;br&gt;på grundval av sådan ersättning som&lt;br&gt;ingår i underlag för beräkning av&lt;br&gt;avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och&lt;br&gt;1 § lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;br&gt;och som under året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret har utgått till arbetstagarna&lt;br&gt;i företaget och i dess dotterföretag.&lt;br&gt;Av ersättning till arbetstagare i&lt;br&gt;dotterföretag som inte är helägt får&lt;br&gt;medräknas så stor del av beloppet&lt;br&gt;som svarar mot moderföretagets an-&lt;br&gt;del av antalet aktier eller andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget. Ersättning till&lt;br&gt;arbetstagare som innehar sådant av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;som gällde året före beskattnings-&lt;br&gt;året fördelat med lika belopp på&lt;br&gt;aktierna i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Anskaffningskostnaden för ak-&lt;br&gt;tien får inte beräknas enligt&lt;br&gt;12 c mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ersättning till arbetstagare som&lt;br&gt;innehar sådant av företaget utgivet&lt;br&gt;finansiellt instrument som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. får inte beaktas om 12&lt;br&gt;mom. är tillämpligt på utdelning&lt;br&gt;eller vinst som är hänförlig till&lt;br&gt;instrumentet. Ersättning som täcks&lt;br&gt;av ett statligt bidrag för löne-&lt;br&gt;kostnader får inte heller beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Aktieägaren skall för året före&lt;br&gt;beskattningsåret ha erhållit sådan&lt;br&gt;ersättning som ingår i underlag för&lt;br&gt;beräkning av avgifter enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 § lagen om socialavgifter från&lt;br&gt;företaget eller dess dotterföretag&lt;br&gt;med ett belopp som sammanlagt inte&lt;br&gt;understiger 150 procent av den&lt;br&gt;högsta ersättning som samma år har&lt;br&gt;betalats ut till en arbetstagare och&lt;br&gt;som får räknas in i det underlag som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkning av&lt;br&gt;löneunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den sammanlagda ökning av&lt;br&gt;gränsbeloppet som uppkommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget utgivet finansiellt instru-&lt;br&gt;ment som avses i 27 § 1 mom. får&lt;br&gt;inte beaktas om 12 mom. är tillämp-&lt;br&gt;ligt på utdelning eller vinst som är&lt;br&gt;hänförlig till instrumentet. Ersätt-&lt;br&gt;ning som täcks av ett statligt bidrag&lt;br&gt;för lönekostnader får inte heller&lt;br&gt;beaktas. Löneunderlaget utgörs av&lt;br&gt;den del av det sammanlagda ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet som överstiger ett&lt;br&gt;belopp motsvarande tio gånger det&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde&lt;br&gt;året före beskattningsåret fördelat&lt;br&gt;med lika belopp på aktierna i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktieägaren i betydande&lt;br&gt;omfattning varit verksam i företaget&lt;br&gt;eller i dess dotterföretag får löne-&lt;br&gt;underlaget läggas till anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden endast om aktieägaren&lt;br&gt;för året före beskattningsåret från&lt;br&gt;företagen har erhållit sådan ersätt-&lt;br&gt;ning som ingår i underlag för beräk-&lt;br&gt;ning av avgifter enligt 2 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen om socialavgifter och 1 §&lt;br&gt;lagen om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster med ett belopp&lt;br&gt;som sammanlagt inte understiger&lt;br&gt;det lägsta av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 120 procent av den högsta&lt;br&gt;ersättning som samma år har beta-&lt;br&gt;lats ut till en arbetstagare och som&lt;br&gt;får räknas in i det underlag som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkning av&lt;br&gt;löneunderlaget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett belopp som svarar mot 10&lt;br&gt;gånger det basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde&lt;br&gt;för året före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktieägare som avses i före-&lt;br&gt;gående stycke får det sammanlagda&lt;br&gt;löneunderlaget inte överstiga ett be-&lt;br&gt;lopp som svarar mot 50 gånger den&lt;br&gt;ersättning som aktieägaren för året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom tillägg av löneunderlaget får före beskattningsåret erhållit från&lt;br&gt;inte överstiga sådan ersättning till företagen och som ingår i under-&lt;br&gt;aktieägaren som avses i 3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;laget för beräkning av avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 2 kap. 3 § lagen om social-&lt;br&gt;avgifter och 1 § lagen om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med innehav av sådana finansiella instrument i ett fåmansföretag som&lt;br&gt;avses i 27 S 1 mom. likställs innehav av finansiella instrument i ett annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 e mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Om aktieägaren visar&lt;br&gt;att utomstående i betydande omfatt-&lt;br&gt;ning äger del i företaget och har rätt&lt;br&gt;till utdelning, skall bestämmelserna&lt;br&gt;i 12 b mom. inte tillämpas, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger. Härvid&lt;br&gt;beaktas även förhållandena under de&lt;br&gt;tio beskattningsår som närmast före-&lt;br&gt;gått beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses det företag i&lt;br&gt;vilket aktieägaren eller denne när-&lt;br&gt;stående i betydande omfattning varit&lt;br&gt;verksam under beskattningsåret&lt;br&gt;eller något av de tio beskattningsår&lt;br&gt;som närmast föregått beskattnings-&lt;br&gt;året. Med utomstående avses annan&lt;br&gt;än fysisk person och dödsbo som -&lt;br&gt;direkt eller genom förmedling av&lt;br&gt;juridisk person - äger kvalificerad&lt;br&gt;aktie i företaget eller i ett annat&lt;br&gt;fåmansföretag som avses i&lt;br&gt;12 a mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 e mom. Om aktieägaren visar&lt;br&gt;att utomstående i betydande omfatt-&lt;br&gt;ning äger del i företaget och har rätt&lt;br&gt;till utdelning, skall bestämmelserna&lt;br&gt;i 12 b mom. inte tillämpas, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger. Härvid&lt;br&gt;beaktas även förhållandena under de&lt;br&gt;fem beskattningsår som närmast&lt;br&gt;föregått beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses det företag i&lt;br&gt;vilket aktieägaren eller denne när-&lt;br&gt;stående i betydande omfattning varit&lt;br&gt;verksam under beskattningsåret&lt;br&gt;eller något av de fem beskattningsår&lt;br&gt;som närmast föregått beskattnings-&lt;br&gt;året. Med utomstående avses annan&lt;br&gt;än fysisk person och dödsbo som -&lt;br&gt;direkt eller genom förmedling av&lt;br&gt;juridisk person - äger kvalificerad&lt;br&gt;aktie i företaget eller i ett annat&lt;br&gt;fåmansföretag som avses i&lt;br&gt;12 a mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom.'' Förlust på marknads-&lt;br&gt;noterad tillgång som avses i 1 mom.&lt;br&gt;får dras av från realisationsvinst på&lt;br&gt;marknadsnoterad sådan tillgång. I&lt;br&gt;fråga om andel i värdepappersfond&lt;br&gt;gäller detta endast om värdet av&lt;br&gt;fondens innehav av sådana till-&lt;br&gt;gångar som avses i 1 mom. inte&lt;br&gt;annat än tillfälligtvis understigit tre&lt;br&gt;fjärdedelar av fondförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom. Förlust på marknads-&lt;br&gt;noterad tillgång som avses i 1 mom.&lt;br&gt;får dras av från realisationsvinst på&lt;br&gt;marknadsnoterad sådan tillgång. I&lt;br&gt;fråga om andel i värdepappersfond&lt;br&gt;gäller detta endast om värdet av&lt;br&gt;fondens innehav av sådana till-&lt;br&gt;gångar som avses i 1 mom. inte&lt;br&gt;annat än tillfälligtvis understigit tre&lt;br&gt;fjärdedelar av fondförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förlust som inte dragits av mot&lt;br&gt;vinst på marknadsnoterad egendom&lt;br&gt;eller av förlust på egendom som inte&lt;br&gt;är marknadsnoterad får 70 procent&lt;br&gt;dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlust på aktie som inte är mark-&lt;br&gt;nadsnoterad får dras av från&lt;br&gt;realisationsvinst på sådan aktie. Av&lt;br&gt;förlust som inte dragits av mot vinst&lt;br&gt;får 70 procent dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering. Har den skattskyldige eller någon denne närstående&lt;br&gt;under något av beskattningsåren 1991-1996 avyttrat del av aktierna eller&lt;br&gt;andelarna i företaget tillämpas äldre bestämmelser i 3 § 12 b mom. fjärde&lt;br&gt;stycket vid 1998 och senare års taxeringar vid avyttring av resterande del av&lt;br&gt;aktierna eller andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1538) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridisk person får avdrag för&lt;br&gt;avsättning till periodiseringsfond&lt;br&gt;uppgå till högst 25 procent av&lt;br&gt;inkomsten för beskattningsåret före&lt;br&gt;avdraget. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;dock ej dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo får avdraget uppgå till högst&lt;br&gt;25 procent av ett positivt belopp&lt;br&gt;som motsvarar inkomsten eller&lt;br&gt;underskottet av förvärvskällan&lt;br&gt;enligt lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt före avdrag för av-&lt;br&gt;sättning till periodiseringsfond med&lt;br&gt;följande justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridisk person får avdrag för&lt;br&gt;avsättning till periodiseringsfond&lt;br&gt;uppgå till högst 20 procent av&lt;br&gt;inkomsten för beskattningsåret före&lt;br&gt;avdraget. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;dock ej dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo får avdraget uppgå till högst&lt;br&gt;20 procent av ett positivt belopp&lt;br&gt;som motsvarar inkomsten eller&lt;br&gt;underskottet av förvärvskällan en-&lt;br&gt;ligt lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt före avdrag för avsätt-&lt;br&gt;ning till periodiseringsfond med&lt;br&gt;följ ande justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) och avdrag på&lt;br&gt;grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,&lt;br&gt;återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvisningar-&lt;br&gt;na till 22 § kommunalskattelagen och intäkt på grund av minskning av&lt;br&gt;expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om be-&lt;br&gt;skattningsår som avslutas efter den 31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:785.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;br&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1995:1623) om skattere-&lt;br&gt;duktion för riskkapitalinvesteringar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som mot betal-&lt;br&gt;ning i pengar förvärvar aktier, om de förutsättningar som följer av 2-5 § § är&lt;br&gt;uppfyllda eller kan antas bli uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattereduktion är&lt;br&gt;betalningar enligt första stycket&lt;br&gt;under åren 1996 och 1997.1 under-&lt;br&gt;laget får inräknas betalningar om&lt;br&gt;sammanlagt högst 100 000 kronor.&lt;br&gt;Betalningar för förvärv av nyemitte-&lt;br&gt;rade aktier får dock inte inräknas i&lt;br&gt;underlaget till den del nyemissionen&lt;br&gt;avser höjning av aktiekapitalet till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande 100 000&lt;br&gt;kronor eller motsvarar nedsättning&lt;br&gt;av aktiekapitalet eller reservfonden&lt;br&gt;som skett efter den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattereduktion är&lt;br&gt;betalningar enligt första stycket&lt;br&gt;under år 1996. I underlaget får&lt;br&gt;inräknas betalningar om samman-&lt;br&gt;lagt högst 100 000 kronor. Betal-&lt;br&gt;ningar för förvärv av nyemitterade&lt;br&gt;aktier får dock inte inräknas i&lt;br&gt;underlaget till den del nyemissionen&lt;br&gt;avser höjning av aktiekapitalet till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande 100 000&lt;br&gt;kronor eller motsvarar nedsättning&lt;br&gt;av aktiekapitalet eller reservfonden&lt;br&gt;som skett efter den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen utgör 30 procent av underlaget men medges endast&lt;br&gt;om underlaget sammantaget uppgår till minst 10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast den 4 maj 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om skattereduk-&lt;br&gt;tion har kommit in senast den 2 maj&lt;br&gt;1997 och avser förvärv av aktier&lt;br&gt;som betalats under år 1996 skall&lt;br&gt;skattereduktion tillgodoräknas vid&lt;br&gt;debitering av skatt på grund av&lt;br&gt;1997 eller 1998 års taxering efter&lt;br&gt;vad som anges i ansökan. Kommer&lt;br&gt;ansökan in senare tillgodoräknas&lt;br&gt;skattereduktionen vid debitering av&lt;br&gt;skatt på grund av 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om skattereduk-&lt;br&gt;tion har kommit in senast den 2 maj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 skall skattereduktion tillgodo-&lt;br&gt;räknas vid debitering av skatt på&lt;br&gt;grund av 1997 eller 1998 års&lt;br&gt;taxering efter vad som anges i an-&lt;br&gt;sökan. Kommer ansökan in senare&lt;br&gt;tillgodoräknas skattereduktionen vid&lt;br&gt;debitering av skatt på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, bostadsadress och&lt;br&gt;personnummer samt en försäkran om att sökanden avser att behålla aktierna&lt;br&gt;till utgången av femte beskattningsåret efter det år aktierna förvärvats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intyg utfärdat av det bolag som gett ut aktierna skall bifogas ansökan.&lt;br&gt;Intyget skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om bolagets namn, organisationsnummer och säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om antalet av den skattskyldige förvärvade aktier, vad som&lt;br&gt;betalats för aktierna och om när full betalning i pengar erlades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en försäkran om att det inte föreligger något sådant förhållande som&lt;br&gt;enligt 1 § andra stycket sista meningen, 3, 4 eller 5 § utgör hinder för&lt;br&gt;skattereduktion och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om hur betalningen för aktierna har investerats eller förbru-&lt;br&gt;kats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;LAGRÅDET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-10-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i För-&lt;br&gt;säkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 17 oktober 1996 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1993:1538) omperiodiseringsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-&lt;br&gt;investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Ingrid Melbi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att det införs vissa lättnader i beskattningen av utdelning&lt;br&gt;och reavinst på aktier i onoterade svenska och utländska företag. Enligt vad&lt;br&gt;som anges i remissprotokollet syftar förslaget bl.a. till att stimulera investe-&lt;br&gt;ringar i små och medelstora företag. Genom att företagen får ett incitament&lt;br&gt;att i högre grad än i dag finansiera investeringar med eget kapital kan det&lt;br&gt;enligt remissprotokollet väntas uppstå positiva effekter på företagens soli-&lt;br&gt;ditet, något som innebär att de blir bättre rustade att möta svängningar i&lt;br&gt;ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet saknar för sin del möjlighet att bedöma i vad mån de angivna&lt;br&gt;syftena med lagförslaget kan antas bli tillgodosedda. Det finns emellertid&lt;br&gt;anledning att kommentera den lagtekniska utformningen av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade lagförslaget överensstämmer i allt väsentligt med det för-&lt;br&gt;slag som lades fram av 1992 års företagsskatteutredning i betänkandet SOU&lt;br&gt;1996:119. Under remissbehandlingen anmärkte flera remissinstanser på att&lt;br&gt;förslaget var alltför komplicerat. Till dessa remissinstanser hörde Riks-&lt;br&gt;skatteverket, som ansåg att förslaget skulle medföra högst betydande&lt;br&gt;informations-, hanterings- och kontrollproblem för skatteförvaltningen. I&lt;br&gt;motsvarande utsträckning kunde det enligt Riksskatteverkets mening förut-&lt;br&gt;sättas att reglerna skulle bli svåra att förstå och tillämpa för deklaranterna.&lt;br&gt;Med hänsyn till det föreslagna regelsystemets komplexitet ansåg sig Riks-&lt;br&gt;skatteverket inte kunna tillstyrka att förslaget lades till grund för lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan i stor utsträckning ansluta sig till Riksskatteverkets syn-&lt;br&gt;punkter. Redan nu är de bestämmelser som rör företagsbeskattning i vissa&lt;br&gt;avseenden mycket svårtillgängliga. Detta gäller bl.a. de speciella reglerna&lt;br&gt;för aktiva aktieägare i fåmansföretag. Att nu ytterligare öka regelsystemets&lt;br&gt;komplexitet inger starka betänkligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i detta sammanhang, liksom vid andra tillfällen när reg-&lt;br&gt;lerna om företagsbeskattning har föreslagits bli ändrade, hänvisat till att&lt;br&gt;skattelagskommittén (Fi 1991:03) arbetar med en mera systematisk översyn&lt;br&gt;av inkomstskatteförfattningama och att det, i avvaktan på resultatet av&lt;br&gt;kommitténs arbete, inte finns så stor anledning att vidta särskilda åtgärder&lt;br&gt;beträffande regelsystemets lagtekniska utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med beaktande av att de nu föreslagna reglerna efter en tid kan&lt;br&gt;komma att förtydligas anser Lagrådet att reglerna är så svårtillgängliga att&lt;br&gt;det starkt kan ifrågasättas om de bör föranleda lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det ändå anses att det remitterade lagförslaget bör genomföras, för-&lt;br&gt;ordar Lagrådet att lagtexten justeras på några punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I upptakten till första stycket sägs att &amp;quot;utdelning och realisationsvinst&amp;quot; på&lt;br&gt;aktie i svenskt aktiebolag undantas från skatteplikt i den utsträckning som&lt;br&gt;anges i 1 a mom. Såväl första styckets fortsättning som andra - fjärde&lt;br&gt;styckena tar emellertid enbart sikte på den situationen att det är fråga om ut-&lt;br&gt;delning på aktie, medan frågan om undantag från skatteplikt vid&lt;br&gt;realisationsvinst behandlas i femte stycket. Med hänsyn härtill föreslår&lt;br&gt;Lagrådet att orden &amp;quot;och realisationsvinst&amp;quot; i inledningen till första stycket&lt;br&gt;får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har tagits in bestämmelser om s.k. sparad lättnad m.m.&lt;br&gt;Lagrådet anser att bestämmelserna bör förtydligas. Det finns bl.a. anledning&lt;br&gt;att ha utförligare regler om beräkning av lättnadsbelopp för år då bolaget&lt;br&gt;inte har lämnat någon utdelning. Det bör framgå att spärreglerna ila mom.&lt;br&gt;första stycket 1—4 är tillämpliga även i denna situation. Härvid bör man&lt;br&gt;lämpligen, i stället för &amp;quot;det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser&amp;quot;&lt;br&gt;(la mom. första stycket punkterna 2 och 3), tala om &amp;quot; det räkenskapsår&lt;br&gt;som har avslutats närmast före ingången av den skattskyldiges beskatt-&lt;br&gt;ningsår&amp;quot;. Riksskatteverket har i sitt remissyttrande föreslagit en liknande&lt;br&gt;formulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelsen i femte stycket om undantag av ett belopp vid rea-&lt;br&gt;lisationsvinst bör enligt Lagrådets mening göras tydligare. Det bör sålunda&lt;br&gt;uttryckligen framgå att ett belopp som svarar mot sparad lättnad får undan-&lt;br&gt;tas endast i den mån lättnaden inte har utnyttjats för undantag från skatte-&lt;br&gt;plikt vid utdelning på aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantagna är bestämmelserna i 3 § 1 a mom. mycket omfattande. De&lt;br&gt;avser också flera olika situationer. Med hänsyn härtill anser Lagrådet att&lt;br&gt;bestämmelserna bör omstruktureras och delas upp på ett antal olika&lt;br&gt;moment, 1 a-1 f mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att momenten får följande lydelse:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“1 a mom. Utdelning på aktie i svenskt aktiebolag undantas från skatteplikt&lt;br&gt;i den utsträckning som anges i lb-ld mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bolaget inte är marknadsnoterat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bolaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser&lt;br&gt;eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren inte - direkt eller&lt;br&gt;genom dotterföretag - ägt aktier eller andelar med en röst- eller kapitalandel&lt;br&gt;på 25 procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat bolag eller en mark-&lt;br&gt;nadsnoterad utländsk juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bolaget, om det är ett förvaltningsföretag, under det räkenskapsår&lt;br&gt;som beslutet om utdelning avser inte ägt någon aktie eller andel i ett svenskt&lt;br&gt;marknadsnoterat bolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att bolaget inte är ett sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag är marknadsnoterat och en utländsk juridisk person är mark-&lt;br&gt;nadsnoterad, om någon aktie i bolaget eller andel i den utländska juridiska&lt;br&gt;personen är marknadsnoterad enligt 27 § 2 mom. andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 b mom. Det belopp som undantas från skatteplikt (lättnadsbeloppet)&lt;br&gt;beräknas som 65 procent av statslåneräntan vid utgången av november året&lt;br&gt;före beskattningsåret multiplicerad med summan av anskaffningskostnaden&lt;br&gt;för aktien och 70 procent av ett löneunderlag beräknat enligt 12 d mom.&lt;br&gt;första stycket. Är aktien en sådan kvalificerad aktie som avses i 12 a mom.&lt;br&gt;tillämpas även 12 d mom. andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktien förvärvats under beskattningsåret och har bolaget tidigare&lt;br&gt;under året lämnat utdelning, får den nye ägaren inte beräkna något lättnads-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha&lt;br&gt;använts vid beräkning av realisationsvinst, om aktien avyttrats vid tid-&lt;br&gt;punkten för utdelningen. För aktie som har förvärvats före ingången av år&lt;br&gt;1990 respektive ingången av år 1992 får bestämmelserna i 12 c mom. andra&lt;br&gt;respektive tredje styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 c mom. Understiger utdelningen lättnadsbeloppet, sparas återstående&lt;br&gt;belopp (sparad lättnad) och ökar det lättnadsbelopp som beräknas för nästa&lt;br&gt;år. Vid beräkning av lättnadsbeloppet för det året läggs sparad lättnad också&lt;br&gt;till anskaffningskostnaden för aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår aktien till en annan ägare på annat sätt än genom köp, byte eller&lt;br&gt;därmed jämförligt förvärv, övertas sparad lättnad av den nye ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 d mom. Lättnadsbelopp beräknas också för år då bolaget inte har&lt;br&gt;lämnat någon utdelning. En förutsättning är att villkoren i 1 a mom. andra&lt;br&gt;stycket är uppfyllda. Härvid skall vad som sägs ila mom. andra stycket 2&lt;br&gt;och 3 om räkenskapsår som beslutet om utdelning avser i stället gälla det&lt;br&gt;räkenskapsår som har avslutats närmast före ingången av den skattskyldiges&lt;br&gt;beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av lättnadsbelopp enligt första stycket sker vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång, och beloppet behandlas som sparad lättnad för nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 e mom. Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktie, undantas&lt;br&gt;ett belopp som svarar mot sparad lättnad från skatteplikt, i den mån lätt-&lt;br&gt;naden inte har utnyttjats vid utdelning på aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 f mom. Har ett bolag marknadsnoterats efter utgången av år 1996,&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 1 a- 1 e mom. för utdelning och realisationsvinst på&lt;br&gt;aktie i bolaget till och med det tionde året efter det år då noteringen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock endast aktier som har getts ut före tidpunkten för notering&lt;br&gt;eller som har förvärvats med stöd av sådan aktie. Aktien får därefter inte ha&lt;br&gt;övergått till en annan ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt&lt;br&gt;förvärv. Kvarstående sparad lättnad vid utgången av det tionde året får&lt;br&gt;läggas till anskaffningskostnaden för aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör aktie sådan kvalificerad aktie som avses i 12 mom., tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1 a-1 e mom. även om bolaget har marknadsnoterats före&lt;br&gt;utgången av år 1996.“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 b mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas Lagrådets förslag till uppdelning av bestämmelserna i 3 § 1 a mom.&lt;br&gt;på olika moment, får 3 § 1 b mom. i det remitterade förslaget betecknas 3 §&lt;br&gt;1 g mom. Vidare bör momentet inledas med orden &amp;quot;Bestämmelserna i 1 a -&lt;br&gt;1 f mom.....&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkterna 1 och 2 bör ordet &amp;quot;företaget&amp;quot; bytas ut mot &amp;quot;den utländska&lt;br&gt;juridiska personen&amp;quot; (jfr punkt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförs Lagrådets förslag till utbyggnad och omstrukturering av&lt;br&gt;bestämmelserna 3 § 1 a mom. fjärde stycket, bör bestämmelserna i&lt;br&gt;12 b mom. tredje stycket ändras på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i&lt;br&gt;små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SkU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-11-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:59:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0345</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:59:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SkU13</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SkU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:45&lt;br/&gt;
Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:45&lt;br/&gt;
Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:45&lt;br/&gt;
Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:45&lt;br/&gt;
Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:45&lt;br/&gt;
Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:45&lt;br/&gt;
Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:45&lt;br/&gt;
Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Ericsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:45&lt;br/&gt;
Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Ericsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Odell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:45&lt;br/&gt;
Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Odell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Rosengren  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:45&lt;br/&gt;
Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Rosengren  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>