<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2295168</hangar_id>
 <dok_id>GK0336</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>36</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:36</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Inrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>36</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:07</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Den regionala samhällsorganisationen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0336/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0336</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0336</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:36&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Den regionala samhällsorganisationen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0336/prop_199697__36-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thage G Peterson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörgen Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Inrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslår regeringen att en försöksverksamhet med ändrad&lt;br&gt;regional ansvarsfördelning genomförs i Kalmar, Gotlands, Skåne och&lt;br&gt;Jämtlands län fram till utgången av år 2002. Syftet med för-&lt;br&gt;söksverksamheten är att utveckla former för en bättre demokratisk&lt;br&gt;förankring av det regionala utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kalmar, Gotlands och Skåne län överförs det regionala utveck-&lt;br&gt;lingsansvaret, som i dag ligger på länsstyrelsen, och vissa andra statliga&lt;br&gt;uppgifter till ett regionalt självstyrelseorgan. De statliga uppgifter som&lt;br&gt;berörs är beslut om fördelning av regionalpolitiska medel och andra&lt;br&gt;utvecklingsmedel, upprättande och fastställande av länstrafikplaner och&lt;br&gt;fördelning av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner. Uppgifts-&lt;br&gt;överföringen föreslås bli reglerad i en särskild lag om försöksverksamhet&lt;br&gt;med ändrad regional ansvarsfördelning. Lagen föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För genomförande av försöksverksamheten föreslås också en lag om&lt;br&gt;försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län.&lt;br&gt;Regionförbunden, där samtliga kommuner och landsting i respektive län&lt;br&gt;skall vara medlemmar, ansvarar för de uppgifter som det regionala&lt;br&gt;självstyrelseorganet skall ha. I Skåne län gäller detta dock bara till&lt;br&gt;utgången av år 1998. Därefter övertar det nybildade landstinget ansvaret.&lt;br&gt;I Gotlands län ansvarar kommunen för verksamheten. I Jämtlands län&lt;br&gt;bedrivs försöksverksamheten av ett partssammansatt samverkansorgan,&lt;br&gt;dock utan att några statliga beslutsbefogenheter förs över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlar regeringen också vissa frågor om läns-&lt;br&gt;styrelsernas roll och organisation. Regeringen anser att länsstyrelserna bör&lt;br&gt;ges en tydlig roll att vara regeringens företrädare i länet och att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen mot en samordnad länsförvaltning bör fortsätta. En Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län&lt;br&gt;föreslås. Ett utredningsarbete för att pröva förutsättningarna att föra in&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna i länsstyrelserna kommer att övervägas av&lt;br&gt;regeringen. Regeringen avser vidare att besluta att länsstyrelserna i&lt;br&gt;försökslänen under den tid försöket pågår inte skall ha någon lekmanna-&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår regeringen i propositionen en ändring i lagen om&lt;br&gt;huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Ändringen innebär att&lt;br&gt;huvudmannaskapet för kollektivtrafiken kan läggas på de föreslagna&lt;br&gt;regionförbunden i Kalmar län och Skåne län. Förslaget möjliggör även att&lt;br&gt;den nuvarande organisationen i Skåne län kan behållas tills det nya&lt;br&gt;landstinget bildas den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om försöksverksamhet med ändrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regional ansvarsfördelning ................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om försöksverksamhet med region-&lt;br&gt;förbund i Kalmar län och Skåne län ............ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1996:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Skåne län............................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om&lt;br&gt;huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik .... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingstendenser ........................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning - statsskickets grunder............... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal självstyrelse - organisation och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reformer................................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den statliga förvaltningen på regional nivå........ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa internationella jämförelser .............. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden ......................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag om den regionala organisationen ......... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Starkare demokratisk förankring............... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting ............................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen av den statliga förvaltningen på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regional nivå............................. 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delning ..................................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksverksamhetens syfte och avgränsning ...... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Innehållet i försöksverksamheten............... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;Ett regionalt utvecklingsansvar ........... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 Beslut om regionalpolitiska&amp;nbsp;medel&amp;nbsp;m.m......42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 Beslut om länstrafikplaner............... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.4 Ansvar för kollektivtrafiken i Skåne län .... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.5 Fördelning av kulturpolitiska medel........ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.6 Beslut om regionplaner................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.7 Samverkan med olika parter ............. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regionalt samverkansorgan i Kalmar län och Skåne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;län.................................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsstyrelsens uppgifter och ledning i försökslänen . . 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Resurser och finansiering.................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning och utvärdering.................. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den statliga länsförvaltningen ..................... 60 &amp;nbsp;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksverksamhet med vidgad samordnad&amp;nbsp;länsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtning m.m............................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsstyrelsens länsexperter................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsstyrelsen som överklagningsmyndighet&amp;nbsp;....... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar .......................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om försöksverksamhet med&amp;nbsp;ändrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regional ansvarsfördelning ................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om försöksverksamhet med region-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbund i Kalmar län och Skåne län ............ 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Regionberedningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkande Regional framtid (SOU 1995:27) ...... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Remissinstanser som yttrat sig över Region-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredningens slutbetänkande (SOU 1995:27) ...... 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 september&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 ............................................ 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...................................... 94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och&lt;br&gt;Skåne län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om upphävande av lagen (1996:000) om val av ledamöter i&lt;br&gt;styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss&lt;br&gt;kollektiv persontrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner regeringens förslag om en försöksverksamhet med&lt;br&gt;vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om försöksverksamhet med ändrad&lt;br&gt;regional ansvarsfördelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försökslän och tidsperiod&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Under tiden den 1 juli 1997 - 31 december 2002 skall det enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag genomföras en försöksverksamhet med ändrad&lt;br&gt;regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgifter som ingår i den ändrade ansvarsfördelningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § I försökslänen skall ett regionalt självstyrelseorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;från och med den 1 juli 1997 från länsstyrelsen överta ansvaret för&lt;br&gt;det sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets&lt;br&gt;långsiktiga utveckling enligt 7 § förordningen (1982:877) om regionalt&lt;br&gt;utvecklingsarbete (det regionala utvecklingsansvaret),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;från och med den 1 juli 1997 från länsstyrelsen överta befogenheten&lt;br&gt;att besluta om länstrafikplaner enligt förordningen (1991:1809) om&lt;br&gt;rikstäckande väghållningsplan, regionala väghållningsplaner och planer för&lt;br&gt;länstrafikanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;från och med den 1 juli 1998 från Statens kulturråd överta&lt;br&gt;befogenheten att besluta om fördelningen av vissa statsbidrag till&lt;br&gt;regionala kulturinstitutioner, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;från och med den 1 januari 1998 besluta om användningen av vissa&lt;br&gt;regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får besluta att överföringen av en uppgift skall ske vid en&lt;br&gt;senare tidpunkt än vad som sägs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regionala självstyrelseorgan som medverkar i försöksverksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Med regionalt självstyrelseorgan avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;i Kalmar län det regionförbund som bildas enligt lagen (1996:000)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;i Gotlands län Gotlands kommun, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;i Skåne län under tiden den 1 juli 1997 - 31 december 1998 det&lt;br&gt;regionförbund som bildas enligt lagen om försöksverksamhet med region-&lt;br&gt;förbund i Kalmar län och Skåne län och under tiden den 1 januari 1999&lt;br&gt;- 31 december 2002 landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skåne läns landsting får besluta att landstingsfullmäktige och Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;landstingsstyrelsen i stället skall betecknas regionfullmäktige och&lt;br&gt;regionstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i lag eller annan författning om landstingsfullmäktige och&lt;br&gt;landstingsstyrelsen gäller i sådant fall för regionfullmäktige och region-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Det regionala utvecklingsprogrammet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Det regionala utvecklingsansvaret omfattar uppgiften att utarbeta en&lt;br&gt;strategi för länets långsiktiga utveckling (regionalt utvecklingsprogram).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala utvecklingsprogrammet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;innehålla en analys av utvecklingsmöjligheter och problem i länet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ange de långsiktiga målen för länets utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;redovisa vilka åtgärder som bör vidtas för att målen skall nås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;särskilt redovisa vilka prioriteringar som är nödvändiga för att&lt;br&gt;förbättra tillväxt, sysselsättning och den inomregionala balansen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;redovisa hur olika parter förväntas medverka i programmets genom-&lt;br&gt;förande, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;översiktligt redovisa hur insatserna skall finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samverkan och samråd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Det regionala självstyrelseorganet skall samverka med länets&lt;br&gt;kommuner och landsting samt med länsstyrelsen och övriga berörda&lt;br&gt;statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Det regionala självstyrelseorganet bör samråda med företrädare för&lt;br&gt;berörda organisationer och näringslivet i länet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Statliga myndigheter och det regionala utvecklingsprogrammet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett fastställt regionalt utvecklingsprogram skall beaktas av alla&lt;br&gt;statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter skall inom sina&lt;br&gt;verksamhetsområden lämna det regionala självstyrelseorganet det biträde&lt;br&gt;som det behöver för det regionala utvecklingsarbetet. De skall också&lt;br&gt;löpande informera det regionala självstyrelseorganet om pågående och&lt;br&gt;planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bemyndigande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen far meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för&lt;br&gt;genomförandet av försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och gäller till utgången av år&lt;br&gt;2002.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:36&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;regionförbund i Kalmar län och Skåne län&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regionförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommuner och landsting i Kalmar län och Skåne län skall bilda&lt;br&gt;regionförbund för samverkan inom respektive län för att genomföra&lt;br&gt;försöksverksamheten enligt lagen (1996:000) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;ändrad regional ansvarsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kommuner och landsting i länet skall vara medlemmar i&lt;br&gt;regionförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om medlemmarna i regionförbundet är överens om det, far de även&lt;br&gt;överlämna vården av kommunala angelägenheter till regionförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen far utse ett regionförbund till regionplaneorgan enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om regionförbundet har hand om kommunala angelägenheter som&lt;br&gt;det finns särskilda bestämmelser om, skall bestämmelserna gälla för&lt;br&gt;förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande församling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I regionförbundet skall det som beslutande församling finnas ett&lt;br&gt;förbunds fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förbundsfullmäktige skall tillsätta en förbundsstyrelse för beredning&lt;br&gt;och verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Förbundsfullmäktige far tillsätta de nämnder och andra organ som&lt;br&gt;utöver styrelsen behövs för att fullgöra regionförbundets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Förbundsfullmäktige får uppdra åt förbundsstyrelsen eller någon&lt;br&gt;annan nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller en&lt;br&gt;viss grupp av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som avses i 3 kap. 9 § första stycket kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) eller som enligt lag eller annan författning skall avgöras av&lt;br&gt;kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige får dock inte delegeras till&lt;br&gt;förbundsstyrelsen eller annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För regionförbundet skall det finnas en förbundsordning med&lt;br&gt;närmare bestämmelser om förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen skall fastställas av förbundsmedlemmamas full-&lt;br&gt;mäktige var och en för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Förbundsordningen i gällande lydelse skall finnas tillgänglig hos&lt;br&gt;regionförbundet och dess medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;regionförbundets ändamål, uppgifter och medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förbundets namn och dess säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;förbundets organisation samt organens befogenheter och inbördes&lt;br&gt;förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;hur förbundsmedlemmama skall vara representerade i förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;om förbundsmedlemmama vill bestämma det, hur de skall vara&lt;br&gt;representerade i andra organ än förbundsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;antalet ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;vem som skall utfärda kungörelse om det första sammanträdet med&lt;br&gt;förbundsfullmäktige efter det att val av förbundsfullmäktige har ägt rum&lt;br&gt;och föra ordet där till dess ordförande har valts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;att förbundsfullmäktige vid sitt första sammanträde efter det att val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förbundsfullmäktige har ägt rum och för mandattiden bland leda-&lt;br&gt;möterna skall utse en ordförande och en eller flera vice ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;antalet revisorer och revisorsersättare och deras mandattid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i&lt;br&gt;förbundsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. om det för beslut skall krävas kvalificerad majoritet i förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige och för vilka ärenden detta skall gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot&lt;br&gt;eller ersättare i förbundsfullmäktige skall ha sådan yttranderätt på sam-&lt;br&gt;manträden som sägs i 5 kap. 21 § kommunallagen (1991:900),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot&lt;br&gt;eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd skall ha sådan&lt;br&gt;närvarorätt m.m. som sägs i 4 kap. 23 § kommunallagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden skall anslås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. förbundsmedlemmamas andelar i förbundets tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. grunderna för förbundsmedlemmamas deltagande i kostnaderna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundets verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. förbundsmedlemmamas styrning av och insyn i förbundets ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. ordningen för förbundets budgetprocess,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. ordningen för och förfarandet vid förbundets likvidation och&lt;br&gt;upplösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar, när förbundet&lt;br&gt;upplöses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. hur tvister mellan förbundet och dess medlemmar skall lösas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ledamöter i förbundsfullmäktige och ersättare för dessa skall väljas&lt;br&gt;av förbundsmedlemmamas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije förbundsmedlem skall vara representerad i förbundsfullmäktige&lt;br&gt;med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare skall vara lika&lt;br&gt;många som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Föreskrifterna i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall&lt;br&gt;tillämpas vid valet av ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning de skall kallas in till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I Kalmar län skall antalet ledamöter i förbundsfullmäktige uppgå till&lt;br&gt;45, varav 30 skall väljas av kommunerna och 15 av landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I Skåne län skall antalet ledamöter i förbundsfullmäktige uppgå till&lt;br&gt;99, varav 66 skall väljas av kommunerna och 33 av landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Hur medlemmarna närmare skall vara representerade i förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige bestäms i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Valbar till ledamot eller ersättare i förbundsfullmäktige är den som&lt;br&gt;är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige&lt;br&gt;i en kommun eller ett landsting inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § När ledamöterna och ersättarna i förbundsfullmäktige väljs första&lt;br&gt;gången räknas mandattiden från valets förrättande till och med utgången&lt;br&gt;av år 1998. I förbundsfullmäktige i Kalmar län väljs ledamöterna och&lt;br&gt;ersättarna för tiden därefter för fyra år från och med den 1 januari 1999&lt;br&gt;av förbundsmedlemmamas nyvalda kommun- och landstingsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att tjänstgöringstiden för ledamöter och ersättare&lt;br&gt;i förbundsmedlemmamas fullmäktige upphör vid utgången av oktober&lt;br&gt;månad det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landstings-&lt;br&gt;fullmäktige har ägt mm medför inte att deras uppdrag som ledamot eller&lt;br&gt;ersättare i förbundsfullmäktige upphör före tjänstgöringstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsfullmäktiges arbetsformer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Utöver vad som anges i denna lag skall följande bestämmelser i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) tillämpas på förbundsfullmäktige:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 7-10 a §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 11-16 §§ och 18 § första stycket om ledighet från anställning,&lt;br&gt;ekonomiska förmåner och de förtroendevaldas initiativrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 19 och 20 §§ om omröstning och beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 22 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 7-11 §§ om tidpunkt för sammanträdena och hur samman-&lt;br&gt;trädena kungörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 18-20 §§ om beslutförhet och jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 21 och 22 §§ om rätt och skyldighet för utomstående att&lt;br&gt;medverka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 26-33 §§ om hur ärendena bereds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 36-45 §§ om bordläggning, om offentlighet och ordning vid&lt;br&gt;sammanträdena samt hur ärendena avgörs, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;5 kap. 57-61 §§ om protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden i förbundsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Ärenden i förbundsfullmäktige far väckas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;förbundsstyrelsen och annan nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;om så har bestämts i förbundsordningen, fullmäktige eller styrelsen&lt;br&gt;hos en förbundsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsfullmäktige skall besluta i ärenden som har väckts enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkännagivande av justering av protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats skall&lt;br&gt;justeringen tillkännages på minst en av förbundsmedlemmamas&lt;br&gt;anslagstavlor i enlighet med vad som har bestämts i förbundsordningen.&lt;br&gt;Av tillkännagivandet skall det framgå var protokollet finns tillgängligt&lt;br&gt;samt vilken dag det har anslagits. Tillkännagivandet far inte tas bort från&lt;br&gt;anslagstavlan före utgången av den tid som gäller för överklagande enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 6 § första stycket kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om anslagsdagen skall tecknas på protokollet eller utfärdas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkännagivandet skall även införas i de tidningar som avses i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbundsstyrelsen och övriga nämnder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare, mandattid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen väljs av förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige till det antal som har bestämts i förbundsordningen och för&lt;br&gt;den tid som anges i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i annan nämnd än förbundsstyrelsen väljs av&lt;br&gt;förbundsfullmäktige till det antal och för den tid som fullmäktige be-&lt;br&gt;stämmer, varje gång dock längst till utgången av det år då val i hela riket&lt;br&gt;till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Föreskrifterna i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall&lt;br&gt;tillämpas vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Valbar till ledamot och ersättare i förbundsstyrelsen eller annan&lt;br&gt;nämnd är den som fyller 18 år senast på dagen för valet och som är&lt;br&gt;folkbokförd i en kommun inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är svensk medborgare är valbar bara om han eller hon har&lt;br&gt;varit folkbokförd i Sverige den 1 november de tre åren närmast före&lt;br&gt;valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Utöver vad som gäller enligt denna lag tillämpas följande&lt;br&gt;bestämmelser i kommunallagen (1991:900) på förbundsstyrelsen och&lt;br&gt;övriga nämnder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 8-10 a §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 11, 12 och 17 §§ och 18 § första stycket om ledighet från&lt;br&gt;anställning, ekonomiska förmåner och de förtroendevaldas initiativrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 19-21 §§ om omröstning och beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 22 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 23 § om närvarorätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 1 § första stycket och 2-6 §§ om styrelsens uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 7 § första och andra styckena och 8 § om nämndernas ansvar&lt;br&gt;för verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 11 § om antalet ledamöter och ersättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 14 § om mandattider,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 15 och 16 §§ om ordförande och vice ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 18 § om tidpunkt för sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 19 och 19 a §§ om närvarorätt för utomstående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 20-22 §§ om utskott och nämndberedningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 23-26 §§ om beslutförhet och jäv, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 28-32 §§ om hur ärendena avgörs, protokollet, delgivning och&lt;br&gt;reglementen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegering av ärenden inom en nämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Bestämmelserna i 6 kap. 33-38 §§ kommunallagen (1991:900) om&lt;br&gt;delegering av ärenden gäller i tillämpliga delar för styrelsen och övriga&lt;br&gt;nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Interpellationer och frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § Interpellationer och frågor skall avse ämnen som hör till&lt;br&gt;förbundsfullmäktiges, förbundsstyrelsens eller annan nämnds handlägg-&lt;br&gt;ning. De far dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot&lt;br&gt;någon enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Förbundsfullmäktige far besluta att ordföranden i förbundsstyrelsen&lt;br&gt;eller annan nämnd får överlåta besvarandet av en interpellation eller fråga&lt;br&gt;till en annan ledamot i förbundsstyrelsen eller en ledamot i en nämnd&lt;br&gt;eller ett annat organ som avses i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om interpellationer och&lt;br&gt;frågor gäller bestämmelserna i 5 kap. 50 och 51 §§, 52 § första stycket,&lt;br&gt;54 § första stycket samt 55 och 56 §§ kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomisk förvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Vad som föreskrivs i 8 kap. kommunallagen (1991:900) om mål för&lt;br&gt;den ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, budgetens innehåll,&lt;br&gt;budgetprocessen, utgiftsbeslut under budgetåret, förbud mot pantsättning&lt;br&gt;samt räkenskapsföring och redovisning skall i tillämpliga delar gälla för&lt;br&gt;ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 8 kap. 6, 8, 9 och 11 §§ kommunallagen om budget-&lt;br&gt;processen gäller dock inte för ett regionförbund. I stället gäller vad som&lt;br&gt;anges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om regionförbundet saknar tillgångar för att betala en skuld, är&lt;br&gt;förbundsmedlemmama skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall&lt;br&gt;tillskjuta så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i&lt;br&gt;skulden efter de grunder som har bestämts i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Förbundsfullmäktige skall välja revisorer och revisorsersättare till&lt;br&gt;det antal och för den tid som har bestämts i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall&lt;br&gt;tillämpas vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorsersättama inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Valbar till revisor eller revisorsersättare är den som är valbar enligt Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Vad som föreskrivs i 9 kap. kommunallagen (1991:900) om revision&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla för ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 9 kap. 1 och 2 §§ kommunallagen gäller dock inte för&lt;br&gt;ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Revisorerna i regionförbundet i Kalmar län skall under år 2003 till&lt;br&gt;fullmäktige i de kommuner och det landsting som har varit medlemmar&lt;br&gt;i förbundet lämna en berättelse om resultatet av den revision som avser&lt;br&gt;verksamheten år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansvarsfrihet för den som har varit ledamot eller ersättare i&lt;br&gt;förbundsstyrelsen, annan nämnd eller förbundsfullmäktigeberedning i&lt;br&gt;regionförbundet skall prövas av fullmäktige i den kommun eller det&lt;br&gt;landsting som valt ledamoten eller ersättaren. Fullmäktige skall vid&lt;br&gt;sammanträde före utgången av år 2003 besluta om ansvarsfrihet skall&lt;br&gt;beviljas eller om någon åtgärd för att bevara kommunens eller&lt;br&gt;landstingets rätt skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Revisorerna i regionförbundet i Skåne län skall under år 1999 till&lt;br&gt;fullmäktige i Skåne läns landsting lämna en berättelse om resultatet av&lt;br&gt;den revision som avser verksamheten år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Skåne läns landsting skall vid sammanträde före utgången&lt;br&gt;av år 1999 besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om någon åtgärd&lt;br&gt;för att bevara landstingets rätt skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Likvidation och upplösning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37 § Regionförbundet i Kalmar län skall träda i likvidation efter&lt;br&gt;utgången av år 2002 och regionförbundet i Skåne län efter utgången av&lt;br&gt;år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen i egenskap av likvidator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Närmare bestämmelser om likvidation och upplösning meddelas i&lt;br&gt;förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Laglighetsprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;39 § Bestämmelserna om överklagande i 10 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) gäller i fråga om ett beslut som har fattats av&lt;br&gt;förbundsfullmäktige, förbundsstyrelsen eller annan nämnd. Ett sådant&lt;br&gt;beslut far överklagas såväl av varje kommun och landsting som är&lt;br&gt;medlem i förbundet som av deras medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit&lt;br&gt;att det verkställs, far domstolens beslut även överklagas av&lt;br&gt;regionförbundet, varje kommun och landsting som är medlem i förbundet&lt;br&gt;och av deras medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om upphävande av lagen (1996:000) om p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1996/97:36&lt;br&gt;val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1996:000) om val av ledamöter i&lt;br&gt;styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstgöringstiden för ledamöter och ersättare som valts med stöd av den&lt;br&gt;upphävda lagen skall upphöra vid utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om&lt;br&gt;huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:438) om huvudmannaskap&lt;br&gt;för viss kollektiv persontrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 5 och 6 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudman är landstinget och kommunerna i länet gemensamt. I&lt;br&gt;Stockholms län är landstinget huvudman och i Gotlands län kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget och kommunerna i ett&lt;br&gt;län kan dock överenskomma att&lt;br&gt;antingen landstinget eller&lt;br&gt;kommunerna i länet skall vara&lt;br&gt;huvudman. I Malmöhus län kan&lt;br&gt;landstinget och kommunerna&lt;br&gt;överenskomma att landstinget och&lt;br&gt;Malmö kommun skall vara&lt;br&gt;huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget och kommunerna i&lt;br&gt;övriga län kan dock komma&lt;br&gt;överens om att antingen landstinget&lt;br&gt;eller kommunerna i länet skall vara&lt;br&gt;huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kalmar län och Skåne län kan&lt;br&gt;ett regionförbund enligt lagen&lt;br&gt;(1996:000) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med regionförbund i Kalmar län&lt;br&gt;och Skåne län vara huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppnås inte enighet i fråga om&lt;br&gt;antalet ledamöter som medlem i&lt;br&gt;kommunalförbund skall utse i för-&lt;br&gt;bundsfullmäktige gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av 2 skall&lt;br&gt;landstinget utse hälften av leda-&lt;br&gt;möterna och kommunerna i länet&lt;br&gt;tillsammans hälften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I Malmöhus län skall, om inte&lt;br&gt;huvudmannens sammansättning har&lt;br&gt;bestämts enligt 2 § andra stycket,&lt;br&gt;landstinget utse en tredjedel,&lt;br&gt;Malmö kommun en tredjedel och&lt;br&gt;övriga kommuner tillsammans en&lt;br&gt;tredjedel av antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Göteborgs och Bohus län skall&lt;br&gt;landstinget utse en fjärdedel,&lt;br&gt;Göteborgs kommun hälften och&lt;br&gt;övriga kommuner tillsammans en&lt;br&gt;fjärdedel av antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Antalet ledamöter som annan&lt;br&gt;kommun än Malmö kommun eller&lt;br&gt;Göteborgs kommun skall utse&lt;br&gt;bestäms av länsstyrelsen i för-&lt;br&gt;hållande till folkmängden i kom-&lt;br&gt;munerna vid ingången av det år då&lt;br&gt;val av förbundsfullmäktige för-&lt;br&gt;rättas. Varje kommun skall dock&lt;br&gt;utse minst en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppnås inte enighet i fråga om&lt;br&gt;antalet ledamöter som medlem i&lt;br&gt;kommunalförbund skall utse i&lt;br&gt;förbundsfullmäktige, skall lands-&lt;br&gt;tinget utse hälften av ledamöterna&lt;br&gt;och kommunerna i länet till-&lt;br&gt;sammans hälften. I Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län skall dock landstinget&lt;br&gt;utse en fjärdedel, Göteborgs kom-&lt;br&gt;mun hälften och övriga kommuner&lt;br&gt;tillsammans en fjärdedel av antalet&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter som annan&lt;br&gt;kommun än Göteborgs kommun&lt;br&gt;skall utse bestäms av länsstyrelsen&lt;br&gt;i förhållande till folkmängden i&lt;br&gt;kommunerna vid ingången av det&lt;br&gt;år då val av förbundsfullmäktige&lt;br&gt;förrättas. Varje kommun skall dock&lt;br&gt;utse minst en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppnås inte enighet i fråga om sättet att mellan medlemmarna i&lt;br&gt;kommunalförbund fördela underskott i förbundsverksamheten gäller&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av 2 eller 3 skall landstinget täcka hälften av&lt;br&gt;underskottet och kommunerna i länet tillsammans återstoden. Omfatt-&lt;br&gt;ningen av varje kommuns skyldighet att tillhandahålla medel skall&lt;br&gt;bestämmas i förhållande till det trafikarbete som har nedlagts i kommunen&lt;br&gt;under verksamhetsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I Göteborgs och Bohus län&lt;br&gt;skall landstinget och Göteborgs&lt;br&gt;kommun tillsammans täcka hälften&lt;br&gt;av underskottet. Omfattningen av&lt;br&gt;landstingets och kommunens&lt;br&gt;skyldighet att tillhandahålla medel&lt;br&gt;skall bestämmas i forhållande till&lt;br&gt;den andel av länets skatteunderlag&lt;br&gt;som belöper på vardera förbunds-&lt;br&gt;medlemmen. Motsvarande gäller i&lt;br&gt;Malmöhus län i fråga om&lt;br&gt;landstinget och Malmö kommun,&lt;br&gt;om inte huvudmannens samman-&lt;br&gt;sättning har bestämts enligt 2 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I Göteborgs och Bohus län&lt;br&gt;skall samtliga kommuner i länet&lt;br&gt;tillsammans täcka hälften av&lt;br&gt;underskottet. Omfattningen av varje&lt;br&gt;kommuns skyldighet att till-&lt;br&gt;handahålla medel skall bestämmas&lt;br&gt;i enlighet med vad som föreskrivs&lt;br&gt;i 1. Motsvarande gäller för&lt;br&gt;kommunerna i Malmöhus län, om&lt;br&gt;inte huvudmannens sammansättning&lt;br&gt;har bestämts enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I Göteborgs och Bohus län&lt;br&gt;skall landstinget och Göteborgs&lt;br&gt;kommun tillsammans täcka hälften&lt;br&gt;av underskottet. Omfattningen av&lt;br&gt;landstingets och kommunens&lt;br&gt;skyldighet att tillhandahålla medel&lt;br&gt;skall bestämmas i förhållande till&lt;br&gt;den andel av länets skatteunderlag&lt;br&gt;som belöper på vardera förbunds-&lt;br&gt;medlemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I Göteborgs och Bohus län&lt;br&gt;skall samtliga kommuner i länet&lt;br&gt;tillsammans täcka hälften av&lt;br&gt;underskottet. Omfattningen av varje&lt;br&gt;kommuns skyldighet att till-&lt;br&gt;handahålla medel skall bestämmas&lt;br&gt;i enlighet med vad som föreskrivs&lt;br&gt;i 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. I fråga om Skåne län skall&lt;br&gt;dock fram till utgången av år 1998 finnas en huvudman i vardera den del&lt;br&gt;av länet som utgjort Malmöhus län och Kristianstads län. Därvid skall 2,&lt;br&gt;5 och 6 §§ i deras äldre lydelse gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I augusti 1992 tillkallades en parlamentarisk kommitté, Region-&lt;br&gt;beredningen, för att utforma förslag om den offentliga verksamhetens&lt;br&gt;uppbyggnad och indelning på regional nivå (dir. 1992:86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningen presenterade i november 1993 delbetänkandet&lt;br&gt;Västsverige och Skåne — regioner i förändring (SOU 1993:97).&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren har&lt;br&gt;publicerats (Ds 1994:110).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1995 lämnade Regionberedningen sitt slutbetänkande Regional&lt;br&gt;framtid (SOU 1995:27). En sammanfattning av betänkandet finns i&lt;br&gt;bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissvaren&lt;br&gt;finns tillgänglig i Inrikesdepartementet (dnr In96/98/KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisade i februari 1996 sina överväganden i fråga om&lt;br&gt;länsindelningen i Skåne och Västsverige (prop. 1995/96:38). Regeringen&lt;br&gt;föreslog att Kristianstads och Malmöhus län den 1 januari 1997 skall&lt;br&gt;läggas samman till Skåne län. Riksdagen har härefter godkänt regeringens&lt;br&gt;förslag om bildandet av Skåne län (bet. 1995/96:BoU9, rskr.&lt;br&gt;1995/96:206). I prop. 1995/96:224 har regeringen behandlat vissa&lt;br&gt;följdfrågor med anledning av bildandet av Skåne län. Regeringen tog där&lt;br&gt;också upp den fortsatta behandlingen av frågor om den regionala&lt;br&gt;ansvarsfördelningen. I fråga om länsindelningen i västra Sverige avser&lt;br&gt;regeringen att återkomma till riksdagen under våren 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningar om att fa bedriva försöksverksamhet med ändrad&lt;br&gt;regional ansvarsfördelning har i olika sammanhang förts fram från&lt;br&gt;Stockholms, Kalmar, Gotlands, Västmanlands, Jämtlands och&lt;br&gt;Västerbottens län samt Skåne. Även från Västsverige har visats intresse&lt;br&gt;om att fa ingå i en försöksverksamhet med ändrad regional&lt;br&gt;ansvarsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vellinge, Falköpings och Söderhamns kommuner har begärt att på&lt;br&gt;försök fa vara s.k. landstingsfria kommuner. Regionberedningen har den&lt;br&gt;7 februari 1994 yttrat sig över framställningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer redovisade i sin rapport Samordnad länsförvaltning&lt;br&gt;(1994/95:9) resultaten av en granskning av den samordnade läns-&lt;br&gt;förvaltningen. Revisionsrapporten har efter remissbehandling legat till&lt;br&gt;grund för revisorernas förslag angående samordnad länsförvaltning&lt;br&gt;(1995/96:RR3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsutskottet uttalade i sitt betänkande med anledning av revisorernas&lt;br&gt;förslag (bet. 1995/96:BoU5) att regeringen bör överväga om den nuvarande&lt;br&gt;regleringen i länsstyrelseinstruktionen av länsexpertfunktionen är den mest&lt;br&gt;ändamålsenliga eller om den alternativa ordning som revisorerna skisserat&lt;br&gt;bättre kan tillgodose kraven på länsstyrelserna. Vad utskottet anfört har&lt;br&gt;riksdagen beslutat ge regeringen till känna (rskr. 1995/96:154).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition redovisar regeringen sin syn i regionfrågan och&lt;br&gt;föreslår att det skall inledas en försöksverksamhet med ändrad regional&lt;br&gt;ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands, Skåne och Jämtlands län.&lt;br&gt;Regeringen tar inte nu ställning till frågan om försöksverksamhet med&lt;br&gt;ändrad regional ansvarsfördelning i Stockholms, Västmanlands och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens län utan kommer efter överläggningar med företrädare för Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;de berörda länen, och fortsatt beredning i regeringskansliet, att pröva&lt;br&gt;frågan i den proposition om länsindelningen i Västsverige som planeras&lt;br&gt;föreläggas riksdagen under första halvåret 1997. Detta gäller också frågan&lt;br&gt;om försöksverksamhet i ett nytt västsvenskt län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tar regeringen vidare upp vissa frågor om länsstyrelsens&lt;br&gt;roll och organisation. Ett förslag om en försöksverksamhet på Gotland&lt;br&gt;med vidgad samordnad länsförvaltning läggs också fram. Någon&lt;br&gt;försöksverksamhet med landstingsfria kommuner föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utvecklingstendenser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning - statsskickets grunder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige är en av Europas äldsta stater och har varit en enhetsstat sedan&lt;br&gt;1500-talet. I ett till ytan stort men glest befolkat land har det emellertid&lt;br&gt;varit naturligt att ge människorna på den lokala nivån ett stort ansvar för&lt;br&gt;gemensamma angelägenheter. Redan under medeltiden fanns i Sverige en&lt;br&gt;utvecklad lokal självstyrelse både på landsbygden och i städerna. Även i&lt;br&gt;det moderna Sverige spelar den kommunala självstyrelsen en betydelsefull&lt;br&gt;roll och är en av grunderna i det svenska statsskicket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkstyrelsen bygger på allmän och lika rösträtt och på fri&lt;br&gt;åsiktsbildning. Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen förverkligas den svenska&lt;br&gt;folkstyrelsen genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och&lt;br&gt;genom kommunal självstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med 1809 års grundlagar innehåller 1974 års regeringsform fler&lt;br&gt;bestämmelser av betydelse för kommunerna och landstingen. Det faktum&lt;br&gt;att principen om kommunal självstyrelse är inskriven i regeringsformens&lt;br&gt;portalparagraf är i sig en markering av den kommunala självstyrelsens&lt;br&gt;stora betydelse i det svenska samhället. Samtidigt har de regler i&lt;br&gt;regeringsformen som rör kommunerna ofta principkaraktär och därför&lt;br&gt;avgörs den kommunala självstyrelsens faktiska innehåll huvudsakligen av&lt;br&gt;lagstiftningen på olika områden och av den ekonomiska situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av den kommunala självstyrelsen är den kommunala&lt;br&gt;beskattningsrätten, som också finns inskriven i regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan Sveriges offentliga organisation karaktäriseras&lt;br&gt;som en enhetsstat med stark kommunal självstyrelse. Den regionala&lt;br&gt;samhällsorganisationen är antingen ett utflöde av statens maktutövning på&lt;br&gt;central nationell nivå eller en del av den kommunala självstyrelsen i form&lt;br&gt;av landsting eller interkommunala samverkansorgan. Frågan om att införa&lt;br&gt;ett federativt styrelseskick med självständiga regionala beslutsorgan har&lt;br&gt;inte aktualiserats i modem tid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;Kommunal självstyrelse - organisation och reformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;År 1862 fick den kommunala självstyrelsen en genomgripande rättslig&lt;br&gt;reglering, vars principer gäller än i dag. Med församlingen som grund&lt;br&gt;bildades den borgerliga kommunen som ett självstyrelseorgan på lokal&lt;br&gt;nivå. Landet fick därigenom ca 2 500 kommuner, varav många hade en&lt;br&gt;liten befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bestämdes att det i varje län skulle finnas ett landsting.&lt;br&gt;Landstinget fick till en början vissa uppgifter inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens, utbildningens samt näringspolitikens områden. De största&lt;br&gt;städerna ingick inte i landsting, utan ombesörjde själva de uppgifter som&lt;br&gt;åvilade landstingen. Kommunerna och landstingen har anförtrotts allt fler&lt;br&gt;uppgifter, särskilt under efterkrigstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter hand som kommunernas uppgifter växte, visade det sig att de&lt;br&gt;många små och resurssvaga kommunerna inte klarade av dessa. Två&lt;br&gt;omfattande reformer med kommunsammanläggningar skedde, den första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1952 och den andra åren 1962-74. Sammanläggningarna gjorde Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;kommunerna till ekonomiskt starkare enheter. En delning av vissa&lt;br&gt;kommuner har skett därefter och i dag har Sverige 288 kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller samma rättsliga reglering for kommuner och landsting,&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900). Den ger kommuner och landsting stor frihet&lt;br&gt;att själva utforma sin organisation. Kraven på organisationen är i&lt;br&gt;huvudsak att det skall finnas en direktvald fullmäktigeförsamling och en&lt;br&gt;av fullmäktige utsedd styrelse. I övrigt kan organisationen utformas efter&lt;br&gt;lokala och regionala önskemål och behov. Den ökade friheten på det&lt;br&gt;organisatoriska området har pågått under lång tid och parallellt med en&lt;br&gt;ökad decentralisering inom flertalet samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ansvarsområde innefattar främst skolväsendet,&lt;br&gt;socialtjänsten samt barn- och äldreomsorgen. Kommunerna har även hand&lt;br&gt;om den fysiska planeringen, miljö- och hälsoskyddet samt räddnings-&lt;br&gt;tjänsten. Nämnda uppgifter är reglerade i särskild lagstiftning. Ett antal&lt;br&gt;övriga verksamheter faller inom den allmänna kommunala kompetensen&lt;br&gt;och är av mer frivillig karaktär. Hit hör bl.a. fritids- och kulturverksam-&lt;br&gt;het, näringslivsstöd samt industriell och teknisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av landstingens verksamhet är reglerad i speciallag, t.ex.&lt;br&gt;hälso- och sjukvård samt tandvård. Landstingen har också vissa uppgifter&lt;br&gt;inom utbildning och kollektivtrafik samt frivilligt ansvar för regional&lt;br&gt;kulturverksamhet. Huvuddelen av den offentliga tillväxten har under&lt;br&gt;efterkrigstiden skett inom kommuner och landsting. Av ungefar 1,4&lt;br&gt;miljoner offentligt anställda är ca 75 procent verksamma i kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Den statliga förvaltningen på regional nivå&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Strävandena att förena önskemålet om en decentraliserad förvaltning med&lt;br&gt;ett övergripande statligt ansvar för samhällsutvecklingen har föranlett&lt;br&gt;fortlöpande förändringar av samhällets regionala förvaltningsorganisation.&lt;br&gt;Frågan om den regionala samhällsorganisationen har tillmätts stor&lt;br&gt;betydelse såväl från demokratiska som förvaltningspolitiska utgångs-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två utvecklingslinjer för länsförvaltningens organisation har förekommit&lt;br&gt;sida vid sida men med olika prioritering under årens lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena har inneburit en sektorsförvaltning, där fristående centrala verk&lt;br&gt;med utlöpare i länen har getts en stark ställning. Den tongivande aspekten&lt;br&gt;är specialiseringens särskilda fördelar för den snävt preciserade verk-&lt;br&gt;samhetens effektivitet och produktionsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra linjen är en mer enhetlig och nivåsamordnad statlig&lt;br&gt;förvaltningsfunktion i länet. Samhällets intresse att samordna olika&lt;br&gt;offentliga insatser blir då ett övergripande intresse, som får störst be-&lt;br&gt;tydelse på områden där samordningsbehoven är stora. Denna linje har &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundats på bedömningen att man inom en och samma organisation -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsen - klarar av att hantera balansen mellan sektorsperspektivet Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;och tvärsektoriell samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudfråga i debatten har bl.a. gällt frågan om hur en integration av&lt;br&gt;de olika förvaltningsgrenarna på länsplanet skulle påverka förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en fortsatt decentralisering till den regionala nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i fråga om förtroendemannainflytandet på regional nivå har två&lt;br&gt;alternativa reformlinjer förts fram. Den ena linjen är att ge statlig&lt;br&gt;länsförvaltning viss kommunal förankring bl.a. med utgångspunkt i krav&lt;br&gt;på insyn och medborgamärhet. Den andra och mer långtgående linjen&lt;br&gt;innebär att lägga huvuddelen av samhällsuppgifterna på länsplanet under&lt;br&gt;en regional självstyrelseorganisation, den s.k. länsdemokratitanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsförvaltning under ständig debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under efterkrigstiden formades en organisation för utbyggnad av&lt;br&gt;välfärdsstaten. En sektoriserad organisation byggdes upp där centrala verk&lt;br&gt;höll sig med egna regionala organ vid sidan av länsstyrelsen. Problemet&lt;br&gt;som uppstod var emellertid att det saknades samordning mellan de&lt;br&gt;parallella verksamheterna på länsplanet. Statsmaktema hade ända sedan&lt;br&gt;tidigt 1950-tal försökt att bemästra problemen genom olika förslag och&lt;br&gt;beslut i syfte att stärka länsstyrelsens samordnande funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga av betydelse i sammanhanget har varit läns-&lt;br&gt;förvaltningens ändrade karaktär med ökade inslag av politiskt intressanta&lt;br&gt;frågor som regional planering, lokalisering och fördelning. Det restes krav&lt;br&gt;på ett ökat inflytande i länsförvaltningen för att på så sätt bättre kunna ta&lt;br&gt;till vara länsinvånamas intressen. Tanken väcktes på en kommunalisering&lt;br&gt;av länsförvaltningen och en ny konstitutionell ställning för landstinget.&lt;br&gt;Planeringsfrågorna i länet skulle dras in i den politiska debatten och&lt;br&gt;beslutsfattarna skulle avkrävas politiskt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället följde en utveckling mot reformen år 1971, som kom att säkra&lt;br&gt;länsstyrelsens ställning som det centrala länsorganet med huvudansvar på&lt;br&gt;en rad viktiga områden. Man avstod från att föra in de fristående&lt;br&gt;länsnämndema till länsstyrelsen. Däremot inordnades en del expert-&lt;br&gt;funktioner, bl.a. länsarkitekten, i länsstyrelsen. Samordningen garanterades&lt;br&gt;på olika sätt, huvudsakligen genom att alla väsentliga beslutsfunktioner&lt;br&gt;i frågor av större regionalpolitisk betydelse samlades hos länsstyrelsen.&lt;br&gt;Genom att länsstyrelserna i samband därmed försågs med en förtroende-&lt;br&gt;mannastyrelse ville man tillgodose demokratiseringskraven på en regional&lt;br&gt;och lokal förankring av de viktigaste besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ambitionerna sträckte sig längre än de genomförda förändringarna&lt;br&gt;markerades av att reformen betecknades som partiell. Frågan om huvud-&lt;br&gt;mannaskapet för den regionala förvaltningen och utvecklingspolitiken kom&lt;br&gt;att bli ett stående utredningsämne även under 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandlingen av länsdemokratidebattens huvudfråga ledde inte till&lt;br&gt;någon omfördelning av ansvar och arbetsuppgifter mellan länsstyrelse och&lt;br&gt;landsting. Vad man betonade var att samordningen inom den regionala&lt;br&gt;statliga förvaltningen borde förbättras och länsstyrelsens ställning stärkas.&lt;br&gt;Den länsdemokratiska linjen har i så motto förts framåt att länsstyrelsens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högsta organ, styrelsen, genom den förändrade valordningen år 1977 fick Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;en politisk sammansättning, som avspeglar länsopinionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsförvaltningsreformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under första halvan av 1980-talet koncentrerades återigen uppmärk-&lt;br&gt;samheten till hur staten strategiskt skulle utnyttja förvaltningsapparaten på&lt;br&gt;länsplanet. Särskilt för centrala verk utan egen regional organisation blev&lt;br&gt;länsstyrelsen naturligen den verkställande funktionen. Länsstyrelserna fick&lt;br&gt;ansvar för bl.a. regional miljövård, samordning av arbetet med den s.k.&lt;br&gt;fysiska riksplaneringen, kulturminnesvård och att företräda statens in-&lt;br&gt;tressen i den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen. De tidigare&lt;br&gt;hierarkiska planeringsmetoderna avlöstes av ett mer projektinriktat och&lt;br&gt;nätverksorienterat agerande, där de statliga samordningssträvandena kunde&lt;br&gt;förläggas i nära kontakt med kommunerna. Den beskattande och den&lt;br&gt;dömande verksamheten kunde inte anses ha med länsstyrelsens&lt;br&gt;samordnande och planerande uppgifter att göra och fördes till nybildade&lt;br&gt;länsskattemyndigheter och länsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformarbetet har därefter fortsatt med en serie större eller mindre&lt;br&gt;förändringar i länsförvaltningen. Frågor om näringslivets utveckling och&lt;br&gt;en jämnare regional fördelning av tillväxt och välfärd har kommit att inta&lt;br&gt;en central plats i den statliga länsförvaltningens arbete. En betydelsefull&lt;br&gt;förändring har gällt länsstyrelsens utökade befogenheter att besluta om&lt;br&gt;regionalpolitiskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvecklingslinje som varit starkt markerad har varit strävandena att&lt;br&gt;bryta igenom sektorsindelningen till förmån för regional överblick och&lt;br&gt;samordnade insatser. I slutet av 1980-talet prövades i Norrbottens län en&lt;br&gt;organisation som innebar att flertalet länsnämnder upphörde som egna&lt;br&gt;enheter och inordnades i länsstyrelsen. Denna form av sammanhållen&lt;br&gt;länsförvaltning inom länsstyrelsens ram genomfördes år 1991 i hela&lt;br&gt;landet. Länsstyrelserna gavs stor frihet att själva organisera sin&lt;br&gt;verksamhet. Den enda begränsningen kom att avse vissa länsexperter som&lt;br&gt;skall säkra viktiga sakområden och verksamhetsinriktad kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsförvaltningsreformen utgick från att de regionala aspekterna i ökad&lt;br&gt;utsträckning behöver beaktas inom de förvaltningsområden som är av&lt;br&gt;betydelse för länets utveckling och där det finns verkliga möjligheter till&lt;br&gt;regionala avvägningar. De bästa förutsättningarna för ett tvärsektoriellt&lt;br&gt;arbete är då att ha de sektoriella uppgifterna och den särskilda sakliga&lt;br&gt;kompetens dessa kräver inom en och samma myndighet. Länets sam-&lt;br&gt;manvägda intressen skulle i sig inte behöva stå i motsatsställning till de&lt;br&gt;statliga sektorsmyndighetemas uppgifter. Reformen kan också ses som ett&lt;br&gt;sätt att utnyttja de särdrag som präglar länsstyrelsen som regeringens&lt;br&gt;förvaltningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen betraktades i riksdagsbeslutet som första steget i en process.&lt;br&gt;Möjligheterna att sammanföra ytterligare regionala statliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighetsuppgifter till länsstyrelserna skulle fortlöpande prövas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del har också skett i den riktningen. De fortsatta förändringarna som&lt;br&gt;sådana har dock inte präglats av någon enhetlig tendens. För vissa&lt;br&gt;länsfunktioner har det ansetts naturligt att skapa större spelrum for&lt;br&gt;regionala variationer och egna initiativ. För andra har det ansetts ända-&lt;br&gt;målsenligt att bibehålla en tämligen fast anknytning till de centrala verken&lt;br&gt;och till enhetlighet och likformighet. För länsstyrelsernas del har en rad&lt;br&gt;uppgifter tillkommit, t.ex. bostadsfmansieringsfrågor, jämställdhetsfrågor,&lt;br&gt;konkurrensövervakning och EG-bidragshantering, samtidigt som vissa all-&lt;br&gt;männa förvaltningsuppgifter kunnat foras till andra myndigheter. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas hanteringen av bilregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under framfor allt det senaste decenniet har det också skett en&lt;br&gt;omprövning av huvudmannaskapslösningar i enlighet med de förutsätt-&lt;br&gt;ningar som kommunreformema på 1960- och 1970-talen skapade. Som&lt;br&gt;exempel på detta kan nämnas att kommunerna på senare tid övertagit upp-&lt;br&gt;gifter från länsstyrelserna när det gäller miljötillsyn, beredskapsplanering,&lt;br&gt;socialtjänst, serveringstillstånd och livsmedelskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag utgör länsorganisationen kärnan i den regionala statsförvaltningen.&lt;br&gt;Men genom framväxten av en sektorsvis regionalisering med sinsemellan&lt;br&gt;rätt olikartade organisationslösningar, håller länsindelningen på att mista&lt;br&gt;sin funktion som sammanhållande struktur för den statliga förvaltningen&lt;br&gt;på mellannivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa myndigheter har försvunnit helt från regional nivå, t.ex.&lt;br&gt;studiestödsnämndema och de regionala högskolestyrelserna. Andra har&lt;br&gt;regionala indelningar som är större än länet eller en regional organisation&lt;br&gt;under avveckling. Kommunikationsverken och affärsverken väljer genom-&lt;br&gt;gående att arbeta i egna regionala indelningar. Socialstyrelsen har fatt&lt;br&gt;regionala enheter som funktionellt är att betrakta som utlokaliserade&lt;br&gt;enheter inom den centrala myndigheten. Andra exempel på gamla och nya&lt;br&gt;avvikelser finns bl.a. inom områdena kriminalvård, tullväsen och arbetar-&lt;br&gt;skydd. Regeringen har vidare i årets budgetproposition dels redovisat hur&lt;br&gt;en regionalisering kommer att genomföras av exekutionsväsendet, dels&lt;br&gt;gjort bedömningen att regionaliseringen av skogsvårdsstyrelsema bör&lt;br&gt;fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den egentliga statliga länsförvaltningen - som i slutet av år 1960&lt;br&gt;bestod av drygt 30 myndigheter i varje län - finns i dag vid sidan av&lt;br&gt;länsstyrelsen bara en handfull myndigheter. Av dessa har särskilt&lt;br&gt;länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen ansetts ha betydelsefulla&lt;br&gt;länsbaserade uppgifter med omfattande samverkan med länsstyrelsen.&lt;br&gt;Båda omfattas också av Regionberedningens överväganden och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tendenser och nuläge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika reformer som genomförts under senare årtionden har inte&lt;br&gt;inneburit några förändringar av den regionala statsförvaltningens grund-&lt;br&gt;läggande uppgift. För den statliga länsförvaltningen är det fråga om att&lt;br&gt;verka utifrån ett nationellt perspektiv och att svara för tillsyn och&lt;br&gt;rättstillämpning. Strävan att ge länsstyrelsen en mer planerande och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samordnande funktion har inneburit såväl en betoning av länsförvalt- Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;ningens nationella roll som ett framhållande av samordnade länsut-&lt;br&gt;vecklande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har dock den länsvisa överblicken successivt tunnats ut. Valet&lt;br&gt;av olika organisationsprinciper och uppbrott från gängse indelningar har&lt;br&gt;skapat olika styrnings- och samordningsmöjligheter och påverkat möjlig-&lt;br&gt;heterna till samplanering av statliga resurser. Vissa verksamheter har fri-&lt;br&gt;kopplats eller fjärmats från politiskt inflytande. Betydelsen av ett lång-&lt;br&gt;siktigt regionperspektiv vid förändringar inom den statliga sektorn har&lt;br&gt;därför under senare tid fatt ökad uppmärksamhet. En särskild utredare&lt;br&gt;analyserar för närvarande de regionala konsekvenserna av förändringar&lt;br&gt;inom den statliga sektorn, vilket bl.a. innebär att belysa hur samord-&lt;br&gt;ningsmöjligheterna har påverkats av de olika organisatoriska lösningar och&lt;br&gt;geografiska indelningar som valts (dir. 1995:144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiken har successivt breddats och delvis fatt en ny inrikt-&lt;br&gt;ning. Till en början var den koncentrerad till att främst söka påverka&lt;br&gt;näringslivets lokalisering genom centrala beslut om selektiva stödåtgärder.&lt;br&gt;De senaste årtiondena har dock beslutanderätten successivt delegerats&lt;br&gt;samtidigt som betydelsen av ekonomisk tillväxt ökat. En tendens som kan&lt;br&gt;noteras under senare tid är att större vikt har lagts vid infrastruktur och&lt;br&gt;hur en samordning av sektorspolitiken skall kunna bidra till den regionala&lt;br&gt;utvecklingen. Miljöfrågorna har fatt ökad tyngd i arbetet. Detta har också&lt;br&gt;lett till rollförskjutningar och nya konstellationer av aktörer. Kommuner,&lt;br&gt;länsstyrelser och övriga intressenter i länet formulerar gemensamma hand-&lt;br&gt;lingslinjer för agerandet i ett antal frågor som bedöms som strategiska för&lt;br&gt;länets utveckling, t.ex. när det gäller näringslivsutveckling, infrastruktur,&lt;br&gt;kompetensförsörjning och miljöfrågor. Samverkan över länsgränsema har&lt;br&gt;också blivit allt vanligare eftersom frågorna tenderar att alltmer gälla&lt;br&gt;funktionella sakområden av varierande geografisk omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att allt större del av åtgärderna för regional utveckling under&lt;br&gt;de närmaste åren kommer att ske inom ramen för EG:s strukturfonder&lt;br&gt;verkar också i samma riktning. I detta sammanhang ställs det krav på att&lt;br&gt;alla regionala och lokala aktörer samverkar. Denna trend förstärks i rikt-&lt;br&gt;linjerna för den ekonomiska politiken för att stärka sysselsättningen och&lt;br&gt;minska arbetslösheten. På ett övergripande plan skall en ny regional&lt;br&gt;samverkan komma till stånd mellan olika närings- och regionalpolitiska&lt;br&gt;aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Vissa internationella jämförelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om regioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under efterkrigstiden har det varit en allmän tendens i de västeuropeiska&lt;br&gt;staterna att decentralisera uppgifter från den centrala till den lokala och&lt;br&gt;regionala nivån. Sätten att organisera samhällsverksamheten på lokal och&lt;br&gt;regional nivå varierar emellertid från stat till stat. I de stater där kom-&lt;br&gt;munerna har mer begränsade befogenheter och mindre egna ekonomiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurser har staten som regel initierat åtgärder för mellankommunalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbete. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala nivåns komplexitet beror till stor del på att statliga och&lt;br&gt;kommunala intressen här möts och bryts mot varandra. I ett europeiskt&lt;br&gt;perspektiv har de svenska kommunerna och landstingen mycket stora&lt;br&gt;befogenheter och en stark självstyrelse, något som Sverige delar med de&lt;br&gt;andra nordiska länderna. I nordeuropeiska länder har man ofta företagit&lt;br&gt;kommunsammanläggningar i syfte att stärka den kommunala nivån. I syd-&lt;br&gt;och mellaneuropeiska länder har det varit vanligare att stärka den&lt;br&gt;regionala nivån och behålla ett stort antal lokala självstyrelseenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska jämförelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska länderna kan vid en europeisk jämförelse karaktäriseras som&lt;br&gt;decentraliserade enhetsstater. Den kommunala självstyrelsen har en lång&lt;br&gt;tradition. Kommunerna har ansvar för en betydande del av den offentliga&lt;br&gt;verksamheten. Den regionala samhällsorganisationen är antingen en del&lt;br&gt;av den kommunala självstyrelsen eller ett utflöde av statsmakten.&lt;br&gt;Exempelvis tar sig det regionala utvecklingsansvaret något olika uttryck&lt;br&gt;vid en jämförelse de nordiska länderna emellan. Det finns också skillnader&lt;br&gt;i sättet att organisera övriga verksamheter på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har den statliga regionala förvaltningen byggts upp för att&lt;br&gt;i första hand kontrollera genomförandet av statliga beslut. Statsamten är&lt;br&gt;i dag 14 till antalet och har mycket begränsade uppgifter. Regeringen&lt;br&gt;utser statsamtmanden (landshövdingen). Vad gäller den regionala själv-&lt;br&gt;styrelsen, motsvarar amtskommunerna i Danmark våra landsting. De&lt;br&gt;geografiska gränserna sammanfaller med statsamtens. Amtskommunemas&lt;br&gt;uppgifter kräver ett större befolkningsunderlag än varje enskild kommun&lt;br&gt;och rör främst sjukvård samt fysisk och regionalekonomisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den statliga regionala förvaltningen är utvecklingen i Norge&lt;br&gt;snarlik den i Danmark. I de numera 19 fylkena har fylkesmannen en rad&lt;br&gt;kontrollfunktioner gentemot kommunerna. Det statliga fylkesorganet hand-&lt;br&gt;lägger också ett antal frågor av ungefar samma karaktär som de svenska&lt;br&gt;länsstyrelserna har att hantera. Genom att införa fylkeskommuner ville&lt;br&gt;man stärka den regionala självstyrelsenivån i stället för att som i Sverige&lt;br&gt;bilda storkommuner. Fylkeskommunema handlägger bl.a. regionalpolitiska&lt;br&gt;frågor. Norge står mitt uppe i en omfattande förändring av den offentliga&lt;br&gt;regionala administrationen och organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland påminner den statliga regionala förvaltningen mycket om den&lt;br&gt;svenska. Länsstyrelserna är 11 till antalet och har som chef en lands-&lt;br&gt;hövding som utses av regeringen. Länsstyrelsens viktigaste ansvars-&lt;br&gt;områden utgörs av kontroll och tillsyn av kommunal verksamhet. I&lt;br&gt;Finland är den kommunala samverkan på regional nivå uppbyggd på ett&lt;br&gt;sätt som skiljer sig från de övriga nordiska länderna. Någon direkt&lt;br&gt;folkvald sekundärkommun finns inte, däremot bl.a. 20 landskapsförbund&lt;br&gt;som numera övertagit länsstyrelsens roll för bl.a. ansvaret för den&lt;br&gt;regionala utvecklingen och planeringen samt beslut om statliga utveck-&lt;br&gt;lingsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av den europeiska integrationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diskussionen om relationen mellan EU och medlemsstaterna har de&lt;br&gt;lokala och regionala nivåerna kommit att fa ökad uppmärksamhet.&lt;br&gt;Kommuner och regioner förväntades bli betydelsefulla aktörer i det&lt;br&gt;europeiska samarbetet. När Maastrichtfördraget trädde i kraft år 1993&lt;br&gt;inrättades därför Regionkommittén. Därmed togs ytterligare ett steg mot&lt;br&gt;ett ökat inflytande för kommuner och regioner på EU:s politik.&lt;br&gt;Kommittén har rådgivande status. Vissa organisatoriska förutsättningar för&lt;br&gt;Regionkommittén granskas nu i samband med översynen av fördraget&lt;br&gt;under den pågående regeringskonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de mest intressanta utvecklingstendenserna i dag är de nya&lt;br&gt;samarbetsformer mellan kommuner och mellan regioner som växer fram&lt;br&gt;på olika håll i Europa. Begreppet regioner i Europasamarbetet avser dock&lt;br&gt;ofta befolkningsmässigt stora enheter som inte behöver ansluta till&lt;br&gt;administrativa gränser. Flera regioner i Europa går t.ex. över nations-&lt;br&gt;gränser. Ett ökat samarbete mellan regioner runt Östersjön har också&lt;br&gt;etablerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderniseringen av näringslivet och infrastrukturen bildar ofta ut-&lt;br&gt;gångspunkt för nya samarbetsmönster. Regionindelningen i framtiden&lt;br&gt;torde därför mer än i dag komma att utgå från hur man tolkar de för-&lt;br&gt;ändringskrafter som verkar inom näringslivet och samhällsutvecklingen i&lt;br&gt;vid mening och hur man väljer att formera sig för att möta nya krav. För&lt;br&gt;olika verksamheter kan olika geografiska områden ingå i en region. Den&lt;br&gt;administrativa indelningen har underordnad betydelse i flera av Europas&lt;br&gt;regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tendenserna mot allt starkare regionala samarbetssträvanden som&lt;br&gt;uppstår ur ekonomiska behov är sällan anpassade till de administrativa&lt;br&gt;nationsgränserna. I och med att nationsgränserna förlorar sin betydelse&lt;br&gt;stimuleras utbytet mellan näraliggande regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;Förslag om den regionala organisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för ekonomisk utveckling, välstånd och en god livsmiljö&lt;br&gt;kommer i framtiden att bli allt mer beroende av de insatser som görs på&lt;br&gt;lokal och regional nivå. Företagsetableringar påverkas inte bara av&lt;br&gt;kostnadsfaktorer utan även av arbetskraftens kunskaper, kommuni-&lt;br&gt;kationerna, kvaliteten i den lokala samhällsservicen samt tillgången till&lt;br&gt;högre utbildning och forskningsmiljöer, kultur och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många företag inom industri- och serviceverksamhet verkar i dag på en&lt;br&gt;internationell marknad med begränsad koppling till de enskilda nation-&lt;br&gt;ernas gränser. Detta gör att samspelet mellan företagen och aktörerna på&lt;br&gt;den nationella politiska nivån ändrar karaktär. Det praktiska samspelet&lt;br&gt;mellan näringslivet och den offentliga verksamheten förskjuts i ökad&lt;br&gt;utsträckning till lokal och regional nivå. Den nationella nivån är emeller-&lt;br&gt;tid av fortsatt betydelse när det gäller att påverka rambetingelserna för&lt;br&gt;näringslivet, t.ex. skattepolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska integrationen förstärker effekterna av ekonomins inter-&lt;br&gt;nationalisering i övrigt. Rörligheten över nationsgränser av varor, tjänster,&lt;br&gt;människor och kapital, innebär att konkurrensen mellan företagen och&lt;br&gt;mellan regionerna skärps. De regioner som kan erbjuda de bästa förut-&lt;br&gt;sättningarna för företag och människor har de bästa framtidsutsikterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala nivån har också kommit allt mer i centrum för&lt;br&gt;diskussionen om den offentliga organisationen. En anledning till detta är&lt;br&gt;de initiativ som lokala och regionala företrädare har tagit för att lyfta fram&lt;br&gt;sin egen regions kvaliteter och utvecklingsmöjligheter. Detta kan ses som&lt;br&gt;ett inslag i den allt hårdare konkurrensen om företagens etableringar. Det&lt;br&gt;blir således allt vanligare, också i vårt land, att de regionala politikerna&lt;br&gt;utvecklar strategier för sin regions utveckling. Det pågår också ett&lt;br&gt;sökande efter nya politiska arenor för att manifestera regionaliserings-&lt;br&gt;strävandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutbetänkandet Regional framtid (SOU 1995:27) har Region-&lt;br&gt;beredningen presenterat ett förslag till utformning av den offentliga&lt;br&gt;organisationen på regional nivå. Förslaget innebär för det första att&lt;br&gt;ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala självstyrelsen&lt;br&gt;ändras så att det regionala utvecklingsansvaret förs över från läns-&lt;br&gt;styrelserna till landstingen. För det andra föreslår Regionberedningen att&lt;br&gt;Kristianstads och Malmöhus län slås samman till Skåne län och att&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län samt Kungsbacka&lt;br&gt;kommun slås samman till Västra Götalands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har godkänt regeringens förslag att Skåne län bildas den&lt;br&gt;1 januari 1997. Riksdagen har också i princip godtagit regeringens förslag&lt;br&gt;att ett västsvenskt län skall bildas genom en sammanläggning av&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län (bet. 1995/96:BoU9,&lt;br&gt;rskr. 1995/96:206). Regeringen har gett i uppdrag åt en särskild utredare&lt;br&gt;(dir. 1996:11) att klarlägga den geografiska utformningen av ett nytt&lt;br&gt;västsvenskt län. Regeringen kommer att förelägga riksdagen förslag om&lt;br&gt;det västsvenska länet under det första halvåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Falköpings kommun ansökte i en skrivelse till regeringen den 12 Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;februari 1992 om att, på försök, fa bli s.k. landstingsfri kommun. Vellinge&lt;br&gt;och Söderhamns kommuner gjorde motsvarande framställningar den 26&lt;br&gt;maj 1993 respektive den 16 juni 1993. Till stöd for framställningarna åbe-&lt;br&gt;ropades bl.a. demokrati- och effektivitetsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendena överlämnades av regeringen till Regionberedningen för&lt;br&gt;yttrande. Regionberedningen har i sin tur inhämtat synpunkter från bl.a.&lt;br&gt;landstingen i Skaraborgs, Malmöhus och Gävleborgs län. Landstingen av-&lt;br&gt;styrkte bifall till respektive framställning. Regionberedningen redovisade&lt;br&gt;sin bedömning till regeringen i en skrivelse den 7 februari 1994.&lt;br&gt;Beredningen framhöll därvid att det är av grundläggande betydelse att det&lt;br&gt;finns en bred uppslutning i berörda regioner för förändringar av den&lt;br&gt;regionala uppgiftshanteringen. Enligt beredningen föreligger inte någon&lt;br&gt;sådan uppslutning beträffande någon av de tre aktuella framställningarna&lt;br&gt;om att bli landstingsfria kommuner. Regionberedningen avstyrkte därmed&lt;br&gt;ansökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att det kan finnas fördelar för en enskild&lt;br&gt;kommun att svara för de uppgifter som ankommer på landstinget. Om ett&lt;br&gt;utträde ur landstinget bedöms kunna skapa svårigheter för landstinget eller&lt;br&gt;övriga kommuner i länet så måste hänsyn tas till detta. Mot den nu&lt;br&gt;redovisade bakgrunden anser regeringen inte att något försök med s.k.&lt;br&gt;landstingsfria kommuner bör genomföras i de aktuella fallen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Starkare demokratisk förankring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samhällsutvecklingen har successivt ökat den lokala och regionala nivåns&lt;br&gt;betydelse inom det svenska folkstyret. En decentralisering av ansvar och&lt;br&gt;befogenheter har skett till framför allt kommunerna. Därigenom har&lt;br&gt;medborgarnas möjligheter till inflytande över samhällsverksamheten ökat.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör nu ytterligare åtgärder vidtas för att ge&lt;br&gt;medborgarna vidgade möjligheter att utöva ett inflytande över den&lt;br&gt;regionala samhällsverksamheten. Detta bör i första hand ske genom att de&lt;br&gt;kommunala självstyrelseorganen inom ramen för en försöksverksamhet far&lt;br&gt;ett ökat ansvar för det regionala utvecklingsarbetet i samarbete med&lt;br&gt;statens förvaltning på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det bör inledas en försöksverksamhet med&lt;br&gt;ändrad regional ansvarsfördelning mellan staten och den kommunala&lt;br&gt;självstyrelsen. Huvudsyftet med denna försöksverksamhet är att utveckla&lt;br&gt;former för en bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklings-&lt;br&gt;ansvaret. I försöksverksamheten skall det också vara möjligt att föra över&lt;br&gt;viss beslutskompetens från staten till regionala självstyrelseorgan. Rege-&lt;br&gt;ringen redovisar i avsnitt 6 sina närmare överväganden om genomförandet&lt;br&gt;av en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och&lt;br&gt;landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala självstyrelsen och den decentralisering av beslut som&lt;br&gt;skett under en längre tid har gjort de lokala och regionala nivåerna till&lt;br&gt;betydelsefulla aktörer inom allt fler politikområden. Denna utveckling vill&lt;br&gt;regeringen nu förstärka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av uppgifter bör emellertid utgå från förutsättningen att&lt;br&gt;Sverige alltjämt skall vara en enhetsstat och att någon federalistisk ut-&lt;br&gt;veckling inte skall eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal verksamheter där ansvaret bör anförtros endast&lt;br&gt;statliga myndigheter. Dessa verksamheter kan ordnas i två grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första grupp bildas av de uppgifter som det behövs ett centraliserat&lt;br&gt;beslutsfattande och en enhetlig ledning for. Uppgifter som militärt försvar,&lt;br&gt;säkerhetspolitik och utrikespolitik i övrigt är av denna karaktär och kan&lt;br&gt;inte anförtros andra än statliga myndigheter. Även om en central ledning&lt;br&gt;är nödvändig behöver dock, t.ex. på försvarets område, åtskilliga delar av&lt;br&gt;verksamheten decentraliseras till regional och lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna grupp hör också de frågor som kräver överblick över hela&lt;br&gt;landet och som uttrycker en nationell syn på hur t.ex. stora kommunika-&lt;br&gt;tionsstråk i form av vägar, järnvägar och teleförbindelser bör utformas.&lt;br&gt;Uppgiften bör anförtros organ med nationell räckvidd, vilket direkt&lt;br&gt;undantar kommuner och landsting som var för sig verkar inom endast&lt;br&gt;begränsade delar av landet. Däremot bör det vara möjligt att öka den&lt;br&gt;andel av resurserna som har en regional anknytning och där de slutliga&lt;br&gt;besluten fattas på denna nivå. För den sistnämnda gruppen av frågor är&lt;br&gt;det naturligt med en demokratisk förankring grundad i det politiska livet&lt;br&gt;på lokal och regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som gäller rättsvården eller avser fiskala angelägenheter utgör en&lt;br&gt;andra grupp av uppgifter, som bör ses som renodlat statliga ange-&lt;br&gt;lägenheter. Även om ett decentraliserat arbetssätt tillämpas även här bör&lt;br&gt;ansvaret for verksamheten ligga på nationell nivå. Även om det t.ex. finns&lt;br&gt;utrymme for kommunal medverkan i vissa delar av polisverksamheten&lt;br&gt;ändrar detta inte den principiella bedömningen att polis, åklagarväsende&lt;br&gt;och domstolar bör vara statliga uppgifter liksom tull-, skatte- och exeku-&lt;br&gt;tionsväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välfärdspolitiken är ett gemensamt ansvar for staten och den kom-&lt;br&gt;munala självstyrelsen. Staten har ett övergripande ansvar for att ställa upp&lt;br&gt;nationella mål och garantera att medborgarna ges möjlighet till en lik-&lt;br&gt;värdig utbildning och samhällsservice oberoende av var de bor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har det praktiska ansvaret för de välfärds-&lt;br&gt;funktioner som riktar sig direkt till medborgarna i form av utbildning,&lt;br&gt;barnomsorg, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Behovet av och&lt;br&gt;möjligheterna att anpassa verksamheten till lokala och regionala för-&lt;br&gt;hållanden inom de ramar som en nationell lagstiftning medger, ger den&lt;br&gt;kommunala självstyrelsen en viktig roll i fråga om välfärdsstatens upp-&lt;br&gt;gifter. Till detta område av grundläggande uppgifter for kommunal själv-&lt;br&gt;styrelse skall också räknas de frågor som avser teknisk service såsom&lt;br&gt;vatten, avlopp, renhållning och energi. De ansvarsområden som den kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munala självstyrelsens organ åtagit sig med stöd av kommunallagens Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;allmänna kompetensregel hör definitionsmässigt till ansvarsområdet för&lt;br&gt;kommunal självstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår en utveckling inom flera verksamhetsområden som innebär&lt;br&gt;att staten behåller ett övergripande ansvar för politikens inriktning men&lt;br&gt;samtidigt ger de kommunala självstyrelseorganen allt större möjligheter&lt;br&gt;att delta i den nationella politikens genomförande på lokal och regional&lt;br&gt;nivå. Denna utveckling är särskilt tydlig inom närings-, regional-, arbets-&lt;br&gt;marknads- och miljöpolitiken. Enligt regeringens mening bör denna ut-&lt;br&gt;veckling mot en ökad samverkan mellan staten och den kommunala&lt;br&gt;självstyrelsen fa ytterligare konkreta uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Utvecklingen av den statliga förvaltningen på regional&lt;br&gt;nivå&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De motiv som låg till grund för länsförvaltningsreformen år 1991 är enligt&lt;br&gt;regeringens mening alltjämt aktuella och utgör därför utgångspunkt för&lt;br&gt;utvecklingen av den statliga regionala förvaltningen. Motiven som då&lt;br&gt;framfördes för den samordnade länsförvaltningen var bl.a. att minska&lt;br&gt;sektoriseringen och att stärka den regionala överblicken. Länsstyrelsernas&lt;br&gt;verksamhet borde dessutom breddas för att på så sätt bidra till en fortsatt&lt;br&gt;decentralisering av den statliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det ett stort behov av fortsatt&lt;br&gt;reformering av den statliga förvaltningen. Frågan om den samlade stats-&lt;br&gt;förvaltningens struktur bereds för närvarande i utredningen om den stat-&lt;br&gt;liga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 1995:93) och det&lt;br&gt;arbetet skall ligga till grund för fortsatta överväganden om en ny statlig&lt;br&gt;förvaltningspolitik. Även andra pågående utredningar kan förväntas lämna&lt;br&gt;bidrag till den fortsatta diskussionen om den statliga regionala nivån, bl.a.&lt;br&gt;frågor om organisations- och uppgiftsfördelningen mellan centrala statliga&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter och mellan central, regional och lokal statlig&lt;br&gt;nivå. Det nu pågående arbetet med bildandet av Skåne län och&lt;br&gt;förberedelserna för ett nytt västsvenskt län kommer noggrant att följas av&lt;br&gt;regeringen och erfarenheterna härifrån kommer naturligtvis att tas till vara&lt;br&gt;när överväganden görs om den fortsatta utvecklingen av den statliga&lt;br&gt;förvaltningen på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill emellertid redan i det här sammanhanget ge sin&lt;br&gt;principiella syn på några frågor som aktualiseras genom Regionbered-&lt;br&gt;ningens förslag. I avsnitt 7 redovisar regeringen vissa överväganden be-&lt;br&gt;träffande ansvarsfördelningen inom den statliga sektorn. Där behandlas&lt;br&gt;också frågor om länsstyrelsernas länsexperter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har stora och viktiga samhällsuppgifter decentraliserats.&lt;br&gt;Det är enligt regeringens mening därför viktigt att det finns en sam-&lt;br&gt;manhållen och kompetent statlig organisation på regional nivå som kan&lt;br&gt;svara för tillsyn och rättstillämpning samt följa upp och utvärdera stats-&lt;br&gt;makternas beslut. En given utgångspunkt härvidlag är att staten, hur än&lt;br&gt;formerna för det lokala och regionala inflytandet utvecklas i framtiden,&lt;br&gt;måste se till att de mål som anges i den nationella politiken genomförs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landets alla delar. Likaså måste staten ta ett ansvar för att säkra en Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;samordning av offentlig verksamhet som kan tillgodose samhällets hel-&lt;br&gt;hetssyn. På länsplanet har båda uppgifterna anförtrotts länsstyrelsen. I&lt;br&gt;detta ligger bl.a. att sammanväga skilda nationella statliga intressen och&lt;br&gt;att uppträda på ett enhetligt sätt i hela landet. Samordningsrollen och&lt;br&gt;uppgiften att stå för avvägningen mellan olika samhällssektorer har ökat&lt;br&gt;i betydelse i takt med samhällets tilltagande komplexitet och kravet på ett&lt;br&gt;effektivare resursutnyttjande. Mot denna bakgrund framstår det som&lt;br&gt;angeläget att vidareutveckla den samordnade länsförvaltningen så att den&lt;br&gt;fullt ut kan ta till vara de möjligheter som en sådan modell innebär. Ett&lt;br&gt;konsekvent användande av länsstyrelsen som det regionala statliga organet&lt;br&gt;har stor betydelse för möjligheterna att flytta uppgifter från central till&lt;br&gt;regional och lokal nivå. Förutsättningarna för att flytta centrala&lt;br&gt;myndighetsfunktioner till den regionala nivån kommer därför att studeras&lt;br&gt;närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7 redovisar regeringen sina närmare överväganden om genom-&lt;br&gt;förandet av en försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning&lt;br&gt;i Gotlands län. Regeringen överväger även att tillkalla en utredare för att&lt;br&gt;pröva förutsättningarna att inordna länsarbetsnämnderna i länsstyrelse-&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1991 års länsreform kan noteras att länsstyrelsernas arbets-&lt;br&gt;inriktning utöver traditionell myndighetsutövning utvecklas allt mer mot&lt;br&gt;en helhetssyn, samverkan och samordning. Regeringen anser att denna&lt;br&gt;utveckling i länsstyrelserna är positiv för utvecklingen av den samordnade&lt;br&gt;länsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att se över instruktionen för länsstyrelserna så att det&lt;br&gt;av denna tydligare framgår att länsstyrelsernas huvuduppgift är att vara&lt;br&gt;statens företrädare i länet. Det övergripande målet är att se till att länet&lt;br&gt;utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen far genomslag, sam-&lt;br&gt;tidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Försöksverksamhet med ändrad regional&lt;br&gt;ansvarsfördelning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Försöksverksamhetens syfte och avgränsning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: En försöksverksamhet genomförs i fyra län&lt;br&gt;varav verksamheten i tre län regleras i lag. I dessa tre län överförs&lt;br&gt;det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen till ett kom-&lt;br&gt;munalt organ på regional nivå. Vidare överförs till sådant organ&lt;br&gt;ansvaret för vissa statliga uppgifter, som är knutna till det regionala&lt;br&gt;utvecklingsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kalmar län överförs ansvaret den 1 juli 1997 till ett region-&lt;br&gt;förbund som bildas av länets samtliga kommuner och landstinget.&lt;br&gt;I Gotlands län övertar kommunen ansvaret från den 1 juli 1997. I&lt;br&gt;Skåne län överförs utvecklingsansvaret den 1 juli 1997 till ett&lt;br&gt;regionförbund som bildas av länets kommuner och landsting. När&lt;br&gt;det nya landstinget i Skåne län är bildat år 1999 överförs ansvaret&lt;br&gt;till landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Jämtlands län görs försök med ett samverkansorgan på regional&lt;br&gt;nivå. I detta län sker ingen ändring av ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;staten och den kommunala nivån. Verksamheten behöver därför inte&lt;br&gt;regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksperioden omfattar tiden den 1 juli 1997 till den 31&lt;br&gt;december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Regionberedningen har föreslagit att det&lt;br&gt;regionala utvecklingsansvaret samt ansvaret för vissa statliga uppgifter&lt;br&gt;skall överföras till landstingen i samtliga län i landet från år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Regionberedningens förslag att föra över det&lt;br&gt;regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna till landstingen har fatt&lt;br&gt;ett blandat mottagande av remissinstanserna. Flertalet statliga myndigheter&lt;br&gt;inklusive en majoritet av länsstyrelserna är negativa till förslaget medan&lt;br&gt;landstingen som regel är positiva. Kommunerna är mer splittrade. Något&lt;br&gt;fler kommuner är emellertid negativa till förslaget. I samband med remiss-&lt;br&gt;behandlingen av Regionberedningens förslag har det i några län&lt;br&gt;formulerats förslag om försöksverksamhet med att överföra det regionala&lt;br&gt;utvecklingsansvaret till samverkansorgan mellan kommunerna och lands-&lt;br&gt;tingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Många remissinstanser har varit&lt;br&gt;tveksamma eller negativa till Regionberedningens förslag om att flytta&lt;br&gt;över utvecklingsansvaret från länsstyrelsen till landstingen. En fram-&lt;br&gt;gångsrik samverkan på regional nivå kan enligt regeringens mening inte&lt;br&gt;skapas om de offentliga organen i regionen motsätter sig föreslagna&lt;br&gt;former för samverkan. Regeringen bedömer därför att Regionberedningens&lt;br&gt;förslag inte kan genomföras. En försöksverksamhet bör i stället&lt;br&gt;genomföras i ett begränsat antal län för att i praktisk verksamhet pröva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika former för samverkan. Försöksverksamhetens omfattning och inrikt- Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;ning bör regleras i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhetens syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill genom försöksverksamheten tillmötesgå det intresse som&lt;br&gt;finns i vissa län att pröva nya metoder för att utveckla den regionala&lt;br&gt;verksamheten och ge den en starkare demokratisk förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bred förankring av det regionala utvecklingsarbetet kan bidra till en&lt;br&gt;bättre samordning och därmed till ett effektivare utnyttjande av de&lt;br&gt;resurser som finns inom regionen. En sådan kraftsamling av resurser på&lt;br&gt;regional nivå bör kunna underlätta utvecklingen av konkurrenskraftiga&lt;br&gt;regioner. För flera svenska regioner är det också angeläget att ha en tydlig&lt;br&gt;representation vid kontakter inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsning av försöksverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representanter för några län har hos regeringen anmält intresse för en&lt;br&gt;försöksverksamhet. Framställningarna har utgjort grunden för urvalet av&lt;br&gt;försökslän. I denna proposition föreslås att fyra län skall medverka i&lt;br&gt;försöksverksamheten, nämligen Kalmar, Gotlands, Skåne och Jämtlands&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala självstyrelseorgan som omfattas av försöksverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika former för det demokratiska inflytandet över den regionala&lt;br&gt;utvecklingen bör prövas. Avsikten är att fa ett brett underlag av erfaren-&lt;br&gt;heter från olika stora län och län med olika förutsättningar för regional&lt;br&gt;utveckling. Beteckningen regionalt självstyrelseorgan bör användas som&lt;br&gt;ett samlat begrepp för de olika regionala organ som föreslås fa ansvaret&lt;br&gt;för länets långsiktiga utveckling, dvs. det regionala utvecklingsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kalmar län bör ansvaret överföras till ett regionförbund som skall&lt;br&gt;bildas av länets samtliga kommuner och landstinget. Regionförbundets&lt;br&gt;konstruktion och uppgifter beskrivs närmare i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Gotlands län bör kommunen överta ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Skåne bör utvecklingsansvaret överföras den 1 juli 1997 till ett region-&lt;br&gt;förbund som skall bildas av länets samtliga kommuner och landsting. När&lt;br&gt;det nya landstinget i Skåne län är bildat överförs ansvaret till Skåne läns&lt;br&gt;landsting. Ansvarsförändringen föreslås ske den 1 januari 1999. För att&lt;br&gt;markera att landstinget är ett regionalt självstyrelseorgan bör landstings-&lt;br&gt;fullmäktige kunna fa kallas regionfullmäktige och motsvarande namn-&lt;br&gt;ändring bör även kunna ske från landstingsstyrelsen till regionstyrelsen.&lt;br&gt;En sådan namnändring kan för medborgare, myndigheter och näringsliv&lt;br&gt;markera landstingets förändrade roll i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Jämtlands län skall Jämtforum verka som ett samrådsorgan på regional&lt;br&gt;nivå. Jämtforum är ett informellt organ på länsnivå som består av före-&lt;br&gt;trädare för länsstyrelsen, kommuner, landsting, näringsliv och organisa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner. Jämtforum kommer inte att i formell mening ta över besluts- Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;kompetens från någon annan part utan skall enbart vara ett organ för&lt;br&gt;diskussion och samordning av frågor som behöver behandlas på en&lt;br&gt;regional nivå. Försöksverksamheten i Jämtland behöver därför inte&lt;br&gt;regleras i lag. Om framställning senare görs från regionala organ som&lt;br&gt;visar att verksamheten bör bedrivas i någon annan form som kräver&lt;br&gt;lagstöd, far regeringen ta ställning till denna fråga och i så fall återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med förslag till lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten bör inledas så snart som möjligt. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att det regionala utvecklingsansvaret överförs till de&lt;br&gt;regionala självstyrelseorganen den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten bör bedrivas under så lång tid att erfarenheter kan&lt;br&gt;vinnas av den förändrade ansvarsfördelningen bl.a. vad gäller arbetet med&lt;br&gt;utvecklingsprogram. Försöksverksamheten bör fortlöpande utvärderas och&lt;br&gt;erfarenheterna läggas till grund för statsmakternas beslut i frågan i god tid&lt;br&gt;före utgången av år 2002. Regeringen föreslår att försöksperioden av-&lt;br&gt;slutas den 31 december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Innehållet i försöksverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Ett regionalt utvecklingsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I de tre län som omfattas av den föreslagna&lt;br&gt;försökslagen överförs länsstyrelsens utvecklingsansvar till ett&lt;br&gt;regionalt självstyrelseorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala utvecklingsansvaret omfattar uppgiften att utarbeta&lt;br&gt;ett program för länets långsiktiga utveckling (regionalt utveck-&lt;br&gt;lingsprogram). Det regionala utvecklingsprogrammet skall bl.a.&lt;br&gt;redovisa de långsiktiga målen för länets utveckling, vilka åtgärder&lt;br&gt;som bör vidtas för att de uppsatta målen skall nås, hur olika parter&lt;br&gt;förväntas medverka i genomförandet och hur insatserna avses&lt;br&gt;finansieras. Utvecklingsprogrammet bör i första hand inriktas på&lt;br&gt;åtgärder som stimulerar tillväxt och sysselsättning och har betydelse&lt;br&gt;för näringslivets struktur och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fastställt regionalt utvecklingsprogram skall beaktas av statliga&lt;br&gt;myndigheter i den mån som deras verksamhet i länet berörs av pro-&lt;br&gt;grammet. Ansvaret för kommunal verksamhet förändras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Regionberedningen föreslår att&lt;br&gt;landstingen från år 1999 skall upprätta regionala utvecklingsplaner och att&lt;br&gt;länsstyrelsernas ansvar för regionala utvecklingsfrågor begränsas i&lt;br&gt;motsvarande mån. Frågor som har regional betydelse - näringsliv och&lt;br&gt;sysselsättning, fysisk planering, miljö, kommunikationer, hälso- och sjuk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vård, utbildning och forskning, kultur, turism och jämställdhetsfrågor - Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;bör ingå i det regionala utvecklingsansvaret. Landstingen bör också ersätta&lt;br&gt;länsstyrelserna som regionens företrädare i olika sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Cirka 360 remissinstanser har yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget att föra över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen&lt;br&gt;till landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet centrala statliga myndigheter avstyrker förslaget.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket avvisar förslaget med motivering att det innebär en&lt;br&gt;risk för expansion och kostnadsdrivande effekter inom den landstings-&lt;br&gt;kommunala sektorn. Statskontoret framhåller att förslaget kan innebära att&lt;br&gt;effektiviteten försämras och det demokratiska inflytandet försvagas.&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) framhåller att regionalt&lt;br&gt;utvecklingsarbete ställer krav på statens ansvarstagande och inflytande och&lt;br&gt;att detta ansvar bör kanaliseras via länsstyrelserna. Flera myndigheter&lt;br&gt;framhåller att oklara ansvarsförhållanden och dubbelarbete skapas genom&lt;br&gt;att staten även framgent kommer att vara en viktig aktör som måste sam-&lt;br&gt;ordna statlig verksamhet i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga landsting tillstyrker beredningens förslag med undantag för&lt;br&gt;landstingen i Kalmar och Jämtlands län, som framhåller att en försöks-&lt;br&gt;verksamhet bör genomföras, varvid de lösningar som tagits fram inom&lt;br&gt;respektive län bör prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet länsstyrelser avstyrker beredningens förslag eller är negativa till&lt;br&gt;det. Länsstyrelsen i Hallands län anser att staten även i fortsättningen bör&lt;br&gt;ha ett sammanhållande ansvar för utvecklingsfrågorna och att utredningens&lt;br&gt;förslag innebär en inskränkning i kommunernas ansvarsområde. Nio läns-&lt;br&gt;styrelser är positiva - i samtliga dessa fall har länsstyrelsens styrelse fattat&lt;br&gt;beslutet. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att beslutanderätten över de&lt;br&gt;regionalpolitiska stödmedlen och anslagen till länstrafikanläggningar bör&lt;br&gt;föras över till landstinget. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att läns-&lt;br&gt;styrelsens roll skall renodlas till att bara vara av statlig myndig-&lt;br&gt;hetskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något mindre än hälften av de kommunala remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Av dessa finns drygt hälften i Skåne eller i västra Sverige.&lt;br&gt;Kommuner som tillstyrker anför i första hand demokrati- och effektivi-&lt;br&gt;tetsskäl som motiv för sitt ställningstagande. Flera kommuner i Skåne&lt;br&gt;ställer sig bakom yttrandet från Skånestyrelsen med motiveringen att&lt;br&gt;förslaget ger bättre förutsättningar för att effektivisera, kraftsamla och&lt;br&gt;utveckla de offentliga insatserna. Även många kommuner i västra Sverige&lt;br&gt;är positiva med samma motivering. Göteborgs kommun anför att ansvaret&lt;br&gt;för den regionala utvecklingen bör bli en självstyrelseuppgift inom den&lt;br&gt;nationellt beslutade politikens ramar. Haninge kommun tillstyrker huvud-&lt;br&gt;tankegångarna med motivering att den föreslagna ordningen delvis redan&lt;br&gt;är genomförd i Stockholms län där landstinget genomför regional&lt;br&gt;planering. Landstingsförbundet tillstyrker bl.a. med motiveringen att&lt;br&gt;regionalpolitiken behöver kompletteras med en regionpolitik som mo-&lt;br&gt;biliserar regionens egna resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av kommunerna avstyrker förslaget. Dessa kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anför ofta att det föreslagna utvecklingsansvaret för landstingen försvagar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den kommunala självstyrelsen, att regionens samhällsfrågor bör hanteras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kommuner i samverkan, att landstingen har en svagare demokratisk&lt;br&gt;förankring än kommunerna och att en ny regional nivå med föreslagna&lt;br&gt;uppgifter är främmande för Sveriges statsskick. Exempelvis är Stockholms&lt;br&gt;kommun tveksam till förslaget med motivering att olika former av kom-&lt;br&gt;munal samverkan krävs beroende på vilken verksamhet det gäller.&lt;br&gt;Dorotea kommun avstyrker och anför att landstingen saknar de styrande&lt;br&gt;befogenheter som möjliggör ett politisk ansvarstagande för regionens&lt;br&gt;utveckling. Karlskrona kommun anför att det utanför storstäderna i hög&lt;br&gt;grad är kommunerna som driver utvecklingsfrågorna. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet avstyrker förslaget bl.a. med motivering att det innebär en&lt;br&gt;centralisering av ansvar från kommunerna till regionala självstyrelseorgan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har enligt förordningen (1990:1510) med länsstyrelsein-&lt;br&gt;struktion till uppgift att noga följa länets tillstånd och behov, främja länets&lt;br&gt;utveckling och befolkningens bästa och verka för att de fastställda&lt;br&gt;nationella målen inom olika samhällssektorer far genomslag i länet. I&lt;br&gt;frågor som har betydelse också för angränsande län skall länsstyrelsen&lt;br&gt;främja länens gemensamma intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall länsstyrelsen särskilt verka för att statlig, kommunal och&lt;br&gt;landstingskommunal verksamhet i länet samordnas och anpassas efter de&lt;br&gt;övergripande miljö- och regionalpolitiska målen samt kravet på en lång-&lt;br&gt;siktigt, god hushållning med naturresurserna. Länsstyrelsen skall också&lt;br&gt;genomföra, eller hos regeringen eller dess myndigheter föreslå, sådana&lt;br&gt;åtgärder som är nödvändiga eller lämpliga för länets utveckling. Läns-&lt;br&gt;styrelsens styrelse, som utses av landstingen, beslutar om viktigare frågor&lt;br&gt;som rör samhällsplaneringen, miljön och regionala utvecklingsinsatser&lt;br&gt;eller andra åtgärder som är betydelsefulla för länets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna fick i det regionalpolitiska beslutet år 1994 i uppdrag att&lt;br&gt;i samverkan med bl. a. andra statliga myndigheter, landsting, länets kom-&lt;br&gt;muner och näringslivsorganisationer utveckla en strategi för länets&lt;br&gt;långsiktiga utveckling (prop. 1993/94:140). Förordningen (1982:877) om&lt;br&gt;regionalt utvecklingsarbete kompletterades därvid med förtydliganden om&lt;br&gt;vad en sådan strategi skall omfatta. Strategin skall bl.a. innehålla en&lt;br&gt;analys av utvecklingsmöjligheterna, redovisa långsiktiga mål, vilka åt-&lt;br&gt;gärder som skall vidtas, hur insatserna skall finansieras, vilken samverkan&lt;br&gt;som krävs och hur planen skall följas upp. Strategin skall utformas så att&lt;br&gt;den kan utgöra underlag för planering och samordning av statlig och kom-&lt;br&gt;munal verksamhet. I dag arbetar i stort sett alla län med att ta fram en&lt;br&gt;långsiktig övergripande strategi för den regionala utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års budgetproposition uttalade regeringen att en tyngdpunkts-&lt;br&gt;förskjutning skall ske så att länsstyrelserna även skall medverka till att&lt;br&gt;uppfylla de krav som bl.a. det svenska EU-medlemskapet ställer (prop.&lt;br&gt;1994/95:100 bil. 14 s. 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del landsting har under senare år höjt sin ambitionsnivå i arbetet med&lt;br&gt;regionala utvecklingsfrågor. Det gäller t.ex. i Stockholms län där&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstinget svarar för vissa planerande uppgifter som länsstyrelserna Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;svarar för i andra län. Kommunerna är också mer engagerade i utveck-&lt;br&gt;lingsfrågorna än tidigare. I båda fallen är en väsentlig orsak arbetslösheten&lt;br&gt;och åtgärderna mot denna som alltmer genomförs av kommunerna och&lt;br&gt;landstingen. En annan orsak är de många EU-projekten som har engagerat&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional näringspolitik kompletterar regionalpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning vill&lt;br&gt;regeringen pröva nya metoder för att fa en starkare demokratisk för-&lt;br&gt;ankring av det regionala utvecklingsarbetet. Det är också regeringens&lt;br&gt;uppfattning att en bred förankring av det regionala utvecklingsarbetet kan&lt;br&gt;bidra till en bättre samordning och därmed till ett effektivare utnyttjande&lt;br&gt;av de resurser som finns inom regionen. En sådan kraftsamling av&lt;br&gt;resurser på regional nivå bör kunna underlätta utvecklingen av kon-&lt;br&gt;kurrenskraftiga regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas uppgifter avseende regional utveckling har successivt&lt;br&gt;förändrats. Den tidigare huvuduppgiften var att genomföra en nationell&lt;br&gt;regionalpolitik där staten centralt tog ett stort ansvar för att utjämna&lt;br&gt;skillnader mellan regioner med hjälp av stöd och utvecklingsprojekt. Detta&lt;br&gt;ansvar har under de senaste årtiondena successivt delegerats till läns-&lt;br&gt;styrelserna. Sedan början av 1990-talet har också problembilden&lt;br&gt;förändrats. En snabbt ökande arbetslöshet och ett ökande budgetunderskott&lt;br&gt;har medfört en betoning på ekonomisk tillväxt. Det som tidigare upp-&lt;br&gt;fattades som ett regionalt problem främst i norra Sverige har nu blivit en&lt;br&gt;nationell angelägenhet i hela landet. Enligt regeringens uppfattning krävs&lt;br&gt;numera inte bara speciella insatser i några fa regioner utan även en&lt;br&gt;regionalt anpassad utveckling och tillväxt i alla regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten kan inte på samma sätt som tidigare lösa regionala problem med&lt;br&gt;bidrag för olika ändamål. Dagens utvecklingsarbete inriktas därför alltmer&lt;br&gt;på att stimulera de faktorer och processer som har betydelse för den egna&lt;br&gt;regionens utveckling. Den regionala utvecklingsrollen kommer att kräva&lt;br&gt;mer av samarbete mellan staten, kommuner, landsting, näringsliv, orga-&lt;br&gt;nisationer och EU. EU-medlemskapet har också förändrat förut-&lt;br&gt;sättningarna för arbetet genom att EG:s strukturfondsprogram i betydande&lt;br&gt;omfattning har kommit att styra såväl inriktning som sättet att arbeta i be-&lt;br&gt;rörda regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala utvecklingsansvaret föreslås överföras den 1 juli 1997 till&lt;br&gt;de nybildade regionförbunden i Skåne län respektive Kalmar län. I&lt;br&gt;Gotlands län överförs ansvaret till kommunen vid samma tidpunkt Om&lt;br&gt;förberedelsearbetet skulle visa att någon del av försöksverksamheten&lt;br&gt;behöver senareläggas i visst län bör regeringen kunna besluta om en sådan&lt;br&gt;senareläggning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överföring av det regionala utvecklingsansvaret till ett regionalt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självstyrelseorgan innebär en sådan formell utvidgning av den kommunala Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;kompetensen som kräver uttryckligt lagstöd. Det är därför nödvändigt att&lt;br&gt;begreppet regionalt utvecklingsansvar definieras och avgränsas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att en ändrad ansvarsfördelning inte kommer i konflikt med&lt;br&gt;vare sig grundläggande statligt ansvar eller kommunalt självbestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försökslagen bör därför finnas en bestämmelse om att det regionala&lt;br&gt;utvecklingsansvaret omfattar uppgiften att utarbeta en strategi för länets&lt;br&gt;långsiktiga utveckling i ett regionalt utvecklingsprogram. Ansvaret&lt;br&gt;kopplas alltså direkt till utarbetande och fastställande av det regionala&lt;br&gt;utvecklingsprogrammet. För att stärka genomförandet av utvecklings-&lt;br&gt;programmet bör från staten överföras beslutanderätten avseende länstrafik-&lt;br&gt;planer, vissa regionalpolitiska och andra utvecklingsinriktade medel samt&lt;br&gt;statsbidrag till regionala kulturinstitutioner. För genomförande av ut-&lt;br&gt;vecklingsprogrammet har det regionala självstyrelseorganet även vissa be-&lt;br&gt;fogenheter inom ramen för sin ordinarie kompetens. Denna kompetens&lt;br&gt;varierar beroende på om det regionala självstyrelseorganet är ett landsting,&lt;br&gt;en kommun eller ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala utvecklingsprogrammet har i sig ingen överordnad ställ-&lt;br&gt;ning som binder kommuner och landsting till vissa åtgärder. De av&lt;br&gt;riksdagen fastställda regionalpolitiska målen bör gälla som en ram för&lt;br&gt;verksamheten även i försökslänen. Utvecklingsprogrammet skall vara&lt;br&gt;långsiktigt och omfatta en tidsperiod om fem till tio år. Kravet på&lt;br&gt;långsiktighet innebär också en viss avgränsning av innehållet i planen.&lt;br&gt;Vilka verksamhetsområden som skall ingå i det regionala&lt;br&gt;utvecklingsprogrammet bör inte lagregleras. Regeringen anser dock att&lt;br&gt;innehållet i första hand bör inriktas på områden som stimulerar tillväxt&lt;br&gt;och sysselsättning och har betydelse för näringslivets struktur och&lt;br&gt;utveckling. Det regionala utvecklingsprogrammet kan också ta upp andra&lt;br&gt;frågor som har betydelse för regionens långsiktiga utveckling. Det kan&lt;br&gt;t.ex. röra sig om hushållningen med naturresurser, tillgången till god&lt;br&gt;samhällsservice, högre utbildning och forskning samt ett aktivt kulturliv.&lt;br&gt;En väl utbyggd barnomsorg kan exempelvis ses som en förutsättning för&lt;br&gt;en sysselsättningsökning bland såväl kvinnor som män. Utbildning och&lt;br&gt;forskning måste anpassas till länets behov av utbildad arbetskraft på&lt;br&gt;längre sikt osv. Det finns därför inget som hindrar att även samhällets&lt;br&gt;service behandlas i ett utvecklingsperspektiv. De frågor som tas upp bör&lt;br&gt;även belysas ur ett jämställdhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett huvudansvar för bl.a. regionalpolitik, näringspolitik och&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitik. Förändringen i försökslänen bör inte innebära&lt;br&gt;någon principiell förändring härvidlag. Det bör således t.ex. inte vara&lt;br&gt;tillåtet för ett landsting att inrätta ett företagsstöd som finansieras via&lt;br&gt;landstingsskatten. Det regionala utvecklingsprogrammet kan däremot ange&lt;br&gt;vilka statliga åtgärder som bedöms vara mest verkningsfulla för att nå&lt;br&gt;regionala mål inom det regional-, närings- och arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter med verksamhet i länet skall enligt regeringens för-&lt;br&gt;slag beakta utvecklingsprogrammet om deras verksamhet berörs av ut-&lt;br&gt;vecklingsprogrammet. Detta kommer framför allt att ha betydelse för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regionala myndigheter, som länsstyrelsen och länsarbetsnämnden, men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även för centrala myndigheter som Vägverket och NUTEK. De statliga Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet bör anpassas så att den stödjer den enligt pro-&lt;br&gt;grammet önskvärda utvecklingen av länet. En förutsättning är dock att&lt;br&gt;utvecklingsprogrammet inte står i strid med nationella intressen eller&lt;br&gt;ekonomiska restriktioner för berörd myndighet. Länsstyrelsen och övriga&lt;br&gt;statliga myndigheter skall inom sina verksamhetsområden lämna det&lt;br&gt;regionala självstyrelseorganet det biträde som det behöver för det&lt;br&gt;regionala utvecklingsarbetet. Detta bör ligga inom ramen för den&lt;br&gt;samverkan som förutsätts och någon rätt till mer omfattande biträde med&lt;br&gt;större utredningar, sekretariat m.m. avses inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dét regionala självstyrelseorganets utvecklingsprogram skall fa&lt;br&gt;genomslag i kommunernas och landstingens verksamhet måste det vara&lt;br&gt;väl förankrat i kommunerna, landstinget och de statliga myndigheterna.&lt;br&gt;De åtgärder som krävs för ett genomförande åvilar i många fall staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting, näringsliv eller andra intressenter. Det samarbete&lt;br&gt;som byggs upp mellan dessa parter när utvecklingsprogrammet utformas&lt;br&gt;kommer att vara av avgörande betydelse när varje part skall genomföra&lt;br&gt;sin del av programmet. Det regionala organet åläggs därför enligt lagför-&lt;br&gt;slaget att samverka med länets kommuner och landstinget samt läns-&lt;br&gt;styrelsen och övriga berörda statliga myndigheter. Samråd bör även ske&lt;br&gt;med organisationer och näringslivets företrädare i syfte att åstadkomma&lt;br&gt;en samsyn på länets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen bör ange vissa grundläggande krav på utvecklings-&lt;br&gt;programmets innehåll. Motsvarande bestämmelser finns för länsstyrelsen.&lt;br&gt;En sådan reglering motiveras främst av statens, medborgarnas och olika&lt;br&gt;intressenters behov av information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter skall löpande informera&lt;br&gt;det regionala självstyrelseorganet om pågående och planerad verksamhet&lt;br&gt;som har betydelse för länets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har enligt sin instruktion ett ansvar för att med beaktande&lt;br&gt;av fastställda nationella mål verka för att statlig, kommunal och lands-&lt;br&gt;tingskommunal verksamhet i länet samordnas och anpassas efter de&lt;br&gt;övergripande miljö- och regionalpolitiska målen samt kravet på en lång-&lt;br&gt;siktigt, god hushållning med naturresurserna. Detta samordningsansvar far&lt;br&gt;i försökslänen en annan karaktär och bör där i första hand avse att i&lt;br&gt;samverkan med det regionala självstyrelseorganet hävda de nationella&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Beslut om regionalpolitiska medel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I de tre län som omfattas av försökslagen&lt;br&gt;skall det regionala självstyrelseorganet besluta om vissa regional-&lt;br&gt;politiska och andra utvecklingsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Regionberedningen har föreslagit att&lt;br&gt;beslut om de regionalpolitiska medlens fördelning i regionen skall fattas&lt;br&gt;av landstingen i stället för av länsstyrelserna. Landstingen föreslås också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fa ansvaret för de regionala planeringsinsatser som syftar till att erhålla Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;medel från EG:s strukturfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som är positiva till att det&lt;br&gt;regionala utvecklingsansvaret förändras anser vanligen att de regional-&lt;br&gt;politiska medlen skall följa med vid en ansvarsförändring och vice versa.&lt;br&gt;NUTEK anser inte att ansvaret för det regionalpolitiska stödet bör ändras&lt;br&gt;bl.a. med motivet att det regionala utvecklingsarbetet har starka kopp-&lt;br&gt;lingar till nationella tillväxtprogram. Statskontoret anser att det finns syn-&lt;br&gt;ergieffekter att vinna genom att länsstyrelserna beslutar om olika former&lt;br&gt;av företagsstöd och att beslutanderätten över de regionalpolitiska stöd-&lt;br&gt;medlen därmed inte bör förändras. Riksrevisionsverket är kritiskt till för-&lt;br&gt;slaget bl.a. med motivering att landstingen i så fall skulle få disponera&lt;br&gt;såväl egna medel som statliga medel för medfinansieringen i EG:s&lt;br&gt;strukturfondsprojekt. Det statliga inflytandet skulle också försvagas. Några&lt;br&gt;länsstyrelser är kritiska till förslaget med motivering att det sedan länge&lt;br&gt;varit en princip att företagsstöd inte skall vara en kommunal uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De länsstyrelser som är positiva till en förändring av det regionala&lt;br&gt;utvecklingsansvaret är i allmänhet positiva till Regionberedningens för-&lt;br&gt;slag. Exempelvis anser Länsstyrelsen i Stockholms län att beslutanderätten&lt;br&gt;över de regionalpolitiska stödmedlen bör föras över till landstinget. Det-&lt;br&gt;samma anser de kommuner som är positiva till att det regionala utveck-&lt;br&gt;lingsansvaret förs från länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Länsstyrelsen beslutar bl.a. om olika&lt;br&gt;former av regionalpolitiska företagsstöd enligt förordningen (1994:577)&lt;br&gt;om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service samt förordningen&lt;br&gt;(1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Länsstyrelsen kan använda&lt;br&gt;medlen för bl.a. företagsstöd, medfinansiering av EG:s struktur-&lt;br&gt;fondsprogram och regional projektverksamhet. Medlen disponeras för&lt;br&gt;närvarande via anslaget Regionalpolitiska utvecklingsinsatser m.m.&lt;br&gt;Länsstyrelserna disponerar för närvarande även medel för särskilda&lt;br&gt;åtgärder för regional utveckling som bl.a. far användas för stöd enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1994:773) om tillfälligt företagsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att beslut om medel för sådana åtgärder som&lt;br&gt;fördelas till försökslänen, skall fattas av de nybildade regionförbunden i&lt;br&gt;Skåne och Kalmar län från och med år 1998. Motsvarande befogenhet bör&lt;br&gt;ges Gotlands kommun från samma tidpunkt. Genom att regionalpolitiska&lt;br&gt;och andra utvecklingsmedel disponeras av samma organ som har det&lt;br&gt;regionala utvecklingsansvaret kan medlens användning direkt kopplas till&lt;br&gt;ett genomförande av det regionala utvecklingsprogrammet. De&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för länsstyrelsens beslut om regionalpolitiska och&lt;br&gt;andra utvecklingsmedel bör gälla även för det regionala själv-&lt;br&gt;styrelseorganet. Därigenom säkerställs att medlens användning står i&lt;br&gt;överensstämmelse med riksdagens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya regionala myndigheter har inrättats för att hantera struktur-&lt;br&gt;fondsprojekten. Myndigheternas befogenheter regleras genom förord-&lt;br&gt;ningen (1995:1325) med instruktion för beslutsgrupper. Dessa myndig-&lt;br&gt;heter beslutar om föreslagna projekt i enlighet med fastställda planer.&lt;br&gt;Deras formella beslutskompetens är att de disponerar de medel som EG &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsatt för regionens strukturfondsprojekt. I de nya regionala myndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetema fattas besluten av en beslutsgrupp bestående av representanter för Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;bl.a. länsstyrelse, länsarbetsnämnd, kommuner och landsting. Regeringen&lt;br&gt;anser inte att det nu finns skäl att ändra den nyligen inrättade besluts-&lt;br&gt;ordningen. Den bör emellertid utvärderas när nuvarande strukturfonds-&lt;br&gt;program löper ut år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara en uppgift för regeringen att inför år 1998 utarbeta de&lt;br&gt;närmare regler som behövs för att förändra handläggningsordning och&lt;br&gt;beslutsrätt på sätt som svarar mot vad som här redovisats. En&lt;br&gt;utgångspunkt skall härvid vara att de nya självstyrelseorganen vid sin&lt;br&gt;handläggning skall följa de föreskrifter som regeringen, med riksdagens&lt;br&gt;bemyndigande, kan komma att besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.3 Beslut om länstrafikplaner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Planeringsprocessen bör utformas så att&lt;br&gt;ansvaret för den regionala transportinfrastrukturens utveckling och&lt;br&gt;dess effekter far en starkare lokal och regional förankring hos de&lt;br&gt;folkvalda församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de tre län som omfattas av försökslagen överförs länsstyrelsernas&lt;br&gt;ansvar för att upprätta och fastställa planer för länstrafik-&lt;br&gt;anläggningar (LTA-planer) eller motsvarande planer till regionala&lt;br&gt;självstyrelseorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Regionberedningen har föreslagit att&lt;br&gt;beslutanderätten över länstrafikplanema överförs till landstingen och att&lt;br&gt;ett större regionalt inflytande ges över de medel som fördelas på Väg-&lt;br&gt;verkets väghållarregioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som är positiva till Region-&lt;br&gt;beredningens förslag att landstingen far ett regionalt utvecklingsansvar är&lt;br&gt;i regel också positiva till att beslutanderätten över länstrafikplanema över-&lt;br&gt;förs till landstingen och vice versa. Vägverket påpekar att det finns en risk&lt;br&gt;att landstingen inte skulle vara opartiska när det gäller att besluta om för-&lt;br&gt;delning av investeringar mellan länsvägar, länsjämvägar, kollektiv-&lt;br&gt;trafikanläggningar m.m. Banverket anför att en optimal användning av&lt;br&gt;jämvägsanslagen förutsätter att Banverket har det fulla ansvaret för rein-&lt;br&gt;vesterings- och nyinvesteringsinsatser på hela det statliga jämvägs-&lt;br&gt;systemet, dvs. även på länsjämvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några länsstyrelser tillstyrker Regionberedningens förslag, bl.a. läns-&lt;br&gt;styrelserna i Stockholms och i Kristianstads län, medan andra avstyrker,&lt;br&gt;bl.a. länsstyrelserna i Skaraborgs och i Värmlands län. Landstinget i&lt;br&gt;Stockholms län tillstyrker förslaget och framhåller att även be-&lt;br&gt;slutanderätten över de underhållsåtgärder som i dag beslutas av Väg-&lt;br&gt;verkets regioner bör överföras till landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några är dock tveksamma med hänsyn till att kommunernas inflytande&lt;br&gt;kan minskas. Skånestyrelsen föreslår ett ökat regionalt demokratiskt in-&lt;br&gt;flytande även över Banverkets investeringsbeslut. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet anser att riksdagen bör fastställa en något utvidgad länsram för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringar och att länsstyrelsen bör fördela medlen inom länet. Lands- Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;tingsförbundet tillstyrker Regionberedningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationskommitténs förslag: Kommittén föreslår i sitt del-&lt;br&gt;betänkande /Vy kurs i trafikpolitiken (SOU 1996:26) en försöksverksamhet&lt;br&gt;med två olika inriktningar. Försöksverksamhet i Skåne och Stockholms&lt;br&gt;län föreslås bli inriktade på att öka det politiska inflytandet på regional&lt;br&gt;nivå. Försöksverksamhet i Västemorrlands och Jämtlands län inriktas på&lt;br&gt;att medel för drift och underhåll tillförs LTA-anslaget för att stärka länens&lt;br&gt;inflytande över vilka åtgärder som skall genomföras och i vilken ordning.&lt;br&gt;Kommitténs förslag innebär inte några förändringar vad gäller Vägverkets&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som inkommit med yttrande&lt;br&gt;över Kommunikationskommitténs delbetänkande har cirka hälften tagit&lt;br&gt;upp ämnesområdet stärkt politisk förankring. Samtliga remissinstanser&lt;br&gt;som tagit upp ämnet anser att den regionala förankringen av&lt;br&gt;trafikpolitiken bör utvecklas. En majoritet av remissinstanserna är positivt&lt;br&gt;inställda till försöksverksamheten i de fyra områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningsberedningen och Riksrevisionsverket nämner&lt;br&gt;risken att den regionala prioriteringen av investeringar kan strida mot&lt;br&gt;övergripande nationella intressen om det politiska inflytandet ökar på den&lt;br&gt;regionala nivån. Riksrevisionsverket anser inte att kommittén redovisar&lt;br&gt;några tillräckligt starka skäl för att genomföra försöken i Skåne och&lt;br&gt;Stockholm. Även Statskontoret ställer sig tveksamt till försöken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga länsstyrelser som direkt berörs av försöksverksamheten avvisar att&lt;br&gt;försök genomförs i det egna länet. I Stockholms län har det inkommit&lt;br&gt;yttranden från 12 kommuner som ställt sig negativa, medan 8 kommuner&lt;br&gt;i länet har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker förslaget och är beredd att med-&lt;br&gt;verka i försöksverksamheten om vissa förutsättningar uppfylls. En av&lt;br&gt;dessa är en reell resursförstärkning av LTA-anslaget. En annan är att&lt;br&gt;tidsperioden för försöket förlängs. Enskilda vägar kan ingå i förslaget&lt;br&gt;under förutsättning att statsbidraget till drift och underhåll återförs till&lt;br&gt;1995 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västemorrlands län välkomnar försöksverksamheten&lt;br&gt;men föreslår att försöket utsträcks till 1999 innan det utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket avstyrker förslaget till försöksverksamhet i Jämtlands och&lt;br&gt;Västemorrlands län med motivering att en rationell hantering av drift och&lt;br&gt;underhåll kräver att resurserna finns hos Vägverket. Industriförbundet,&lt;br&gt;Skogsindustrierna och SCA avstyrker också förslaget. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet menar å sin sida att frågor om underhålls- och förbätt-&lt;br&gt;ringsinsatser på de befintliga vägarna i dessa län har framhållits som&lt;br&gt;särskilt angelägna från kommunerna. Skånestyrelsen menar att försöket i&lt;br&gt;det egna länet borde omfatta drift och underhåll på det sätt som föreslagits&lt;br&gt;i rapporten ”Trafiken och politiken”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av länsstyrelserna konstaterar att planeringen för vägsektom&lt;br&gt;bör begränsas till två nivåer. Beslut om investeringar i övriga riksvägar&lt;br&gt;bör samordnas med besluten om bl.a. länsvägar och länsjämvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens forslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder i statliga vägar och järnvägar samt länstrafikanläggningar&lt;br&gt;planeras i tioåriga planer som omarbetas efter fyra år. Nya planer skall&lt;br&gt;upprättas under år 1997 för perioden 1998 till 2007. En utgångspunkt för&lt;br&gt;planeringsarbetet är de inriktningsbeslut som riksdagen tar inför varje&lt;br&gt;planeringsomgång och som ligger till grund för de direktiv för&lt;br&gt;planeringen som regeringen beslutar. Regeringen avser att lägga fram en&lt;br&gt;proposition om inriktning av infrastrukturåtgärder under senhösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planering av länstrafikanläggningar regleras i förordningen (1991:1809)&lt;br&gt;om rikstäckande väghållningsplan, regionala väghållningsplaner och planer&lt;br&gt;för länstrafikanläggningar. Med länstrafikanläggningar avses länsvägar,&lt;br&gt;länsjämvägar samt regionala kollektivtrafikanläggningar som är statsbi-&lt;br&gt;dragsberättigade, exempelvis hållplatser och bussterminaler. Vidare kan&lt;br&gt;investeringar i stomjämvägsnätet som är betingade av regional person-&lt;br&gt;och godstrafik tas upp i LTA-planema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LTA-planema upprättas med utgångspunkt från s.k. planeringsramar&lt;br&gt;vilka bestäms utifrån på bedömningar om de framtida anslagens storlek&lt;br&gt;och fördelning. Vägverket tar fram principer för fördelning av LTA-ramen&lt;br&gt;mellan länen och beslutar om denna fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerna för länstrafikanläggningar tas fram efter förslag om åtgärder&lt;br&gt;från Banverket, Vägverket, trafikhuvudmannen, kommunerna i länet och&lt;br&gt;andra med väsentligt intresse. Förslag till planer bereds i särskilda&lt;br&gt;beredningsgrupper. Länsstyrelsen fastställer LTA-planen sedan trafik-&lt;br&gt;verkens och de olika förslagsgivamas synpunkter har hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen beslutar genom LTA-planen om åtgärder som skall&lt;br&gt;finansieras av LTA-anslaget och prioritetsordning mellan åtgärderna. Väg-&lt;br&gt;verket disponerar anslagsmedlen och svarar för att beslut om investeringar&lt;br&gt;blir genomförda. För att infrastrukturplanema skall kunna genomföras&lt;br&gt;måste de följas upp med årliga riksdagsbeslut om budgetmedel i överens-&lt;br&gt;stämmelse med planeringsramarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av den regionala transportinfrastrukturen bör ske så att&lt;br&gt;angelägna regionala transportbehov effektivt kan tillgodoses. Vidare bör&lt;br&gt;infrastrukturplaneringen ske så att ett miljöanpassat transportsystem&lt;br&gt;främjas och så att de nationella trafikpolitiska målen kan uppfyllas&lt;br&gt;regionalt i högre utsträckning än med dagens ordning. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att planeringsprocessen bör utformas så att de regionala priorite-&lt;br&gt;ringarna, vad gäller transportinfrastrukturens utveckling och dess effekter,&lt;br&gt;far en starkare lokal och regional politisk förankring. Med en sådan för-&lt;br&gt;stärkt politisk förankring kan anpassningen till särskilda lokala och&lt;br&gt;regionala förutsättningar förbättras samt samordningen med andra sam-&lt;br&gt;hällssektorer på regional nivå öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheten att fastställa LTA-planema bör överlåtas till de nybildade&lt;br&gt;regionförbunden i Skåne och Kalmar län från den 1 juli 1997. Mot-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande befogenheter ges Gotlands kommun från samma tidpunkt. Innan&lt;br&gt;planen fastställs bör yttrande inhämtas från länsstyrelsen. Det samråd som&lt;br&gt;Vägverket har om inriktningen av bl.a. drift- och underhållsåtgärder med&lt;br&gt;regionala och lokala organ kommer i försökslänen att också omfatta de&lt;br&gt;regionala självstyrelseorganen. Även om t.ex. avgränsningen av en LTA-&lt;br&gt;plan skulle förändras framöver bör inriktningen vara att det regionala&lt;br&gt;organet i försökslänen skall kunna besluta om planeringen av motsvarande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de föreslagna försöken i Stockholms respektive i&lt;br&gt;Västemorrlands och Jämtlands län är intressanta. Beträffande&lt;br&gt;försöksverksamheten i Stockholms län avvaktar regeringen med beslutet&lt;br&gt;i enlighet med önskemål från länets företrädare. Försöken i Väster-&lt;br&gt;norrlands och Jämtlands län berör LTA-planeringens innehåll. Regeringen&lt;br&gt;avser att ta upp överväganden om planeringen i den kommande proposi-&lt;br&gt;tionen om inriktningen av åtgärder i transportinfrastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upprättande av LTA-planen bör motsvarande bestämmelser som&lt;br&gt;gäller för länsstyrelsen också gälla för det regionala självstyrelseorganet.&lt;br&gt;Av förordningen (1991:1809) om rikstäckande väghållningsplan, regionala&lt;br&gt;väghållningsplaner och planer för länstrafikanläggningar, framgår bl.a. att&lt;br&gt;om länsstyrelsen och Vägverket har olika uppfattningar om innehållet i en&lt;br&gt;plan för länstrafikanläggningar skall planen överlämnas till regeringen för&lt;br&gt;att fastställas. Denna regel motiveras av det beroendeförhållande som&lt;br&gt;finns mellan LTA-planen och de regionala och nationella planerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör vara en uppgift för Banverket och Väg-&lt;br&gt;verket att förse de regionala självstyrelseorganen med det underlag som&lt;br&gt;krävs för att göra de regionala prioriteringarna. Banverkets och Väg-&lt;br&gt;verkets underlag skall utarbetas mot bakgrund av verkens respektive&lt;br&gt;sektorsansvar och utformas så att verkens prioriteringar av olika regionala&lt;br&gt;investeringar framgår. Med ett sådant underlag blir det tydligt vilka&lt;br&gt;effekter de regionala självstyrelseorganens förslag kan förväntas fa på de&lt;br&gt;olika trafik- och miljöpolitiska delmålen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.4 Ansvar för kollektivtrafiken i Skåne län&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I det nybildade Skåne län skall fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1999 landstinget i Skåne län, ensamt eller tillsammans&lt;br&gt;med kommunerna i länet, vara huvudman för den kollektiva person-&lt;br&gt;trafiken i länet. Intill utgången av år 1998 skall ansvaret för trafiken&lt;br&gt;utövas enligt de bestämmelser som gällde före den 1 januari 1997,&lt;br&gt;såvida inte kommunerna och landstingen kommer överens om att&lt;br&gt;föra över huvudmannaskapet till ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sammanläggningen av Kristianstads&lt;br&gt;län och Malmöhus län till Skåne län samt möjligheterna till att bedriva&lt;br&gt;försöksverksamhet och att bilda regionförbund i Kalmar län och i Skåne&lt;br&gt;län föranleder ändringar i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektiv persontrafik (huvudmannaskapslagen). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag sägs att det i varje län skall finnas en huvudman för den&lt;br&gt;lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. Samman-&lt;br&gt;läggningen av Kristianstads och Malmöhus län innebär alltså att de båda&lt;br&gt;huvudmän som finns i länen måste ersättas med en för Skåne gemensam&lt;br&gt;ny huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de allra flesta län, bl.a. i Kristianstads län och i Kalmar län, är kom-&lt;br&gt;munerna och landstinget gemensamt huvudman. I Malmöhus län har&lt;br&gt;emellertid kommunerna och landstinget kommit överens om att endast&lt;br&gt;landstinget och Malmö kommun skall vara huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av två slag. För det första bör det ges möjlighet för&lt;br&gt;kommunerna och landstinget att komma överens om att ett regionförbund&lt;br&gt;skall kunna vara huvudman för den kollektiva persontrafiken i Kalmar län&lt;br&gt;respektive Skåne län i stället för nuvarande huvudmän. Detta kan ske&lt;br&gt;genom en hänvisning i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss&lt;br&gt;kollektiv persontrafik till den föreslagna lagen om försöksverksamhet med&lt;br&gt;regionförbund i Kalmar län och Skåne län. En sådan frivillig överföring&lt;br&gt;av ansvaret skall vara möjlig fr.o.m. den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra ändringen föranleds av att Kristianstads län och Malmöhus&lt;br&gt;län upphör vid årsskiftet 1996/97. Även om kommunerna och landstingen&lt;br&gt;i de båda länen kommer överens om att föra över ansvaret för&lt;br&gt;kollektivtrafiken till ett regionförbund måste ändringar vidtas i huvud-&lt;br&gt;mannaskapslagen. Ändringarnas omfattning kan däremot diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av bildandet av Skåne län skulle exempelvis en ändring&lt;br&gt;behöva göras i 5 § beträffande parternas inflytande över verksamheten. I&lt;br&gt;denna fråga gäller helt olika förhållanden för Kristianstads och Malmöhus&lt;br&gt;län. Väsentliga skillnader finns också när det gäller tillämpningen av 6 §,&lt;br&gt;som reglerar fördelningen mellan kommunerna och landstinget av&lt;br&gt;underskottet i verksamheten. Om bestämmelserna ändras så skulle de bara&lt;br&gt;vara i kraft från den 1 januari 1997 till utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1999 finns det bara ett landsting i Skåne län.&lt;br&gt;Landstinget blir då också enligt lagen om försöksverksamhet med ändrad&lt;br&gt;regional ansvarsfördelning ett regionalt självstyrelseorgan. Detta talar för&lt;br&gt;att man under denna korta övergångsperiod inte bör ändra i organisationen&lt;br&gt;för kollektivtrafiken. Förslaget till lagändring innebär således att, i det ny-&lt;br&gt;bildade Skåne län, ansvaret för den kollektiva persontrafiken till utgången&lt;br&gt;av år 1998 skall utövas enligt de bestämmelser som vid utgången av år&lt;br&gt;1996 gällde för Kristianstads län och Malmöhus län, såvida inte kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen kommer överens om att föra över ansvaret för&lt;br&gt;trafiken till ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det naturligt att det i Skåne blir landstinget som bör&lt;br&gt;vara huvudman för den kollektiva persontrafiken från 1999. Lagstiftningen&lt;br&gt;innebär dock att även landstinget tillsammans med samtliga kommuner i&lt;br&gt;länet kan vara huvudman. Det bör vara en demokratisk process i länet&lt;br&gt;som leder fram till ett beslut om vilken huvudmannaskapslösning som bör&lt;br&gt;väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1999 bör således landstinget i Skåne län, ensamt&lt;br&gt;eller tillsammans med samtliga kommuner i länet, vara huvudman för den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektiva persontrafiken i länet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.5 Fördelning av kulturpolitiska medel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: I de tre län som omfattas av försökslagen&lt;br&gt;överfors uppgiften att fördela statsbidrag för regional kultur-&lt;br&gt;verksamhet från Statens kulturråd till de regionala självstyrelse-&lt;br&gt;organen från den 1 juli 1998. Vissa villkor bör därvid föreskrivas&lt;br&gt;för att säkerställa att nationella kulturpolitiska mål och åtgärder&lt;br&gt;beaktas vid bidragsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Regionberedningen har föreslagit att det&lt;br&gt;regionala utvecklingsprogrammet bör innefatta en strategi för den samlade&lt;br&gt;regionala kulturella utvecklingen. För att kunna förverkliga denna strategi&lt;br&gt;bör landstinget fa befogenhet att fördela statliga medel till regional och&lt;br&gt;lokal kulturverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens kulturråd avstyrker Regionberedningens&lt;br&gt;förslag att statliga bidrag till lokala och regionala kulturinstitutioner skall&lt;br&gt;läggas på landstingen. Dagens kulturpolitik bygger på ett delat ansvar för&lt;br&gt;kulturstödet. De statliga bidragen till lokala och regionala kultur-&lt;br&gt;institutioner är ett av de viktigaste instrumenten för en nationell kultur-&lt;br&gt;politik. Kulturrådet finner det dock värdefullt att landstingens&lt;br&gt;utvecklingsansvar på kulturområdet förstärks. Riksantikvarieämbetet av-&lt;br&gt;styrker beredningens förslag att föra över statliga bidrag för&lt;br&gt;kulturmiljövård, t.ex. bidrag till länsmuseerna, från länsstyrelserna till&lt;br&gt;landstingen. Ämbetet anser det olämpligt att skilja utvecklingsansvaret&lt;br&gt;från myndighetsutövningen på så sätt som Regionberedningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt sett svarar kommuner och landsting för cirka 55 procent av de&lt;br&gt;offentligt finansierade kulturinsatserna. Staten har ansvaret för en&lt;br&gt;övergripande kulturpolitik och stödjer finansiellt främst centrala och&lt;br&gt;rikstäckande verksamheter. Statens stöd till regionala och lokala kultur-&lt;br&gt;institutioner utgör cirka en sjättedel av de statliga kulturanslagen. Staten&lt;br&gt;lämnar bidrag till bl.a. följande kulturverksamhet på regional nivå. Till de&lt;br&gt;regionala museerna och till regionala och lokala teater-, dans- och musik-&lt;br&gt;institutioner utgår statsbidrag under förutsättning att de även far bidrag&lt;br&gt;från kommun eller landsting. Staten lämnar också bidrag till utveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet inom kulturområdet. Bidrag lämnas också till regional&lt;br&gt;musikverksamhet och bidragens fördelning på respektive bidragsmottagare&lt;br&gt;på detta område fastställs genom årliga förhandlingar mellan staten och&lt;br&gt;Landstingsförbundet. Statsbidrag utgår också till regional biblioteksverk-&lt;br&gt;samhet (länsbiblioteken). Totalt uppgår statsbidragen inom nämnda om-&lt;br&gt;råden till knappt 900 miljoner kronor för en tolvmånadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer vilka institutioner som är bidragsberättigade.&lt;br&gt;Statens kulturråd har huvudansvaret för fördelning av anslagna medel i&lt;br&gt;enlighet med de av regeringen fastställda målen för dessa medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av regeringens förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har som en viktig uppgift att skapa goda förutsättningar för&lt;br&gt;kulturell verksamhet. Kulturen i dess olika former - konstarterna,&lt;br&gt;kulturarvet, medierna m.m. - är en viktig utvecklingsfaktor. Mot bakgrund&lt;br&gt;av synpunkter som lämnats av vissa remissinstanser i anledning av&lt;br&gt;Kulturutredningens förslag Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84)&lt;br&gt;finns skäl för att pröva nya former för ansvarsfördelningen inom&lt;br&gt;kulturområdet. Ett sådant försök bör ha sin utgångspunkt i att&lt;br&gt;samhällsansvaret för förverkligandet av ett regionalt utvecklingsprogram,&lt;br&gt;inklusive kulturell utveckling, i större utsträckning än hittills bör åvila de&lt;br&gt;förtroendevalda i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråds uppgift att fördela statsbidragen till regionala&lt;br&gt;kulturinstitutioner bör enligt regeringens mening överföras till de&lt;br&gt;nybildade regionförbunden i Skåne och Kalmar län från och med den&lt;br&gt;1 juli 1998. Motsvarande befogenhet ges Gotlands kommun från samma&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i kulturpropositionen (prop. 1996/97:3) framhållit att en&lt;br&gt;analys bör ske av de krav som utifrån kulturpolitiska utgångspunkter skall&lt;br&gt;ställas på en försöksverksamhet med ändrad ansvarsfördelning vad gäller&lt;br&gt;bidragen till regionala och lokala kulturinstitutioner. Regeringen avser att&lt;br&gt;genomföra en sådan analys. Detta arbete bör ske i nära kontakt med de&lt;br&gt;berörda länen. Av analysen bör framgå hur de mål och riktlinjer som&lt;br&gt;kulturpropositionen föreslagit kan genomföras inom ramen för den&lt;br&gt;förändrade beslutsordning som föreslås för de aktuella försökslänen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att närmare analysera de villkor som skall gälla&lt;br&gt;för de regionala självstyrelseorganens fördelning av de statliga bidragen&lt;br&gt;till regionala kulturinstitutioner. Förbehåll för medlens användning bör&lt;br&gt;t.ex. kunna anges av regeringen för sådana utvecklingsåtgärder som har&lt;br&gt;ett nationellt kulturpolitiskt värde. Kulturinstitutionernas självständighet&lt;br&gt;gentemot bidragsgivarna är också en viktig aspekt som bör återspeglas i&lt;br&gt;de villkor som bör utformas rörande medlens disposition. Det kan t.ex.&lt;br&gt;gälla frågor om skydd för snabba förändringar i bidragsnivån. Vidare är&lt;br&gt;det naturligt att staten liksom hittills bör kunna ställa vissa krav på&lt;br&gt;ekonomiska motprestationer från kommunala och landstingskommunala&lt;br&gt;huvudmän. Ansvaret för den del av statsbidraget till regionala museer som&lt;br&gt;avser ersättning för uppgifter inom kulturmiljövården bör övervägas med&lt;br&gt;beaktande av att nationella intressen skall kunna hävdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen i försökslänen innebär därför att ett antal ekonomiska&lt;br&gt;frågor behöver preciseras t.ex. vilka anslag och bidragsformer som bör&lt;br&gt;omfattas av förändringen och hur bidragen för försökslänen bör beräknas.&lt;br&gt;Vidare behöver regeringen utifrån kulturpolitikens nya inriktning utarbeta&lt;br&gt;de villkor eller föreskrifter som är nödvändiga för att nationella intressen&lt;br&gt;skall tillgodoses. Utgångspunkter för uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;försöksverksamheten behöver också preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att utarbeta de närmare regler som behövs för att&lt;br&gt;förändra beslutsordningen på sätt som svarar mot vad som nu har sagts.&lt;br&gt;Regeringen återkommer till riksdagen i nästa års budgetproposition med&lt;br&gt;en redovisning av hur anslags- och ansvarsfrågorna bör lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.6 Beslut om regionplaner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regionförbunden i Kalmar län och Skåne län&lt;br&gt;skall kunna utses till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10). I den mån det därutöver finns behov av regionplanering&lt;br&gt;i enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10) är&lt;br&gt;regeringen beredd att i varje särskilt fall pröva frågan om att utse&lt;br&gt;de regionala självstyrelseorganen i försökslänen till region-&lt;br&gt;planeorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Regionberedningen har föreslagit att de&lt;br&gt;föreslagna storlandstingen i Skåne och Västsverige genom lag skall utses&lt;br&gt;att vara regionplaneorgan liksom Stockholms läns landsting länge har&lt;br&gt;varit det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några kommuner, bl.a. Klippans kommun,&lt;br&gt;framhåller att något regionplaneorgan inte bör tillskapas eftersom det&lt;br&gt;urholkar det kommunala planmonopolet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 7 kap. plan- och bygglagen (PBL)&lt;br&gt;finns bestämmelser om regionplanering som innebär att regeringen far&lt;br&gt;utse ett kommunalförbund till regionplaneorgan. För detta krävs att be-&lt;br&gt;rörda kommuner inte mer allmänt motsätter sig detta. Däremot far ett&lt;br&gt;landsting inte utgöra ett regionplaneorgan. Ett undantag har emellertid&lt;br&gt;gjorts genom lagen (1987:147) om regionplanering för kommunerna i&lt;br&gt;Stockholms län. Genom lagen har landstinget i Stockholms län utsetts till&lt;br&gt;regionplaneorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stockholm upprättas regionplaner således genom beslut i landstinget.&lt;br&gt;I Göteborgsregionen har Göteborgsregionens kommunalförbund befogen-&lt;br&gt;het att upprätta regionplan. Regionberedningen har föreslagit att lands-&lt;br&gt;tingen i de tre storstadsområdena skall utgöra regionplaneorgan. Region-&lt;br&gt;beredningens förslag innebär att landstingen i storstadslänen obligatoriskt&lt;br&gt;görs till regionplaneorgan oavsett om berörda kommuner motsätter sig&lt;br&gt;detta eller inte. Regeringen är inte beredd att lägga fram förslag till en lag&lt;br&gt;som innebär att det kommunala planmonopolet delvis upphävs. Däremot&lt;br&gt;är regeringen beredd att i varje särskilt fall och i enlighet med reglerna i&lt;br&gt;PBL, pröva frågan om regionplaneorgan bör inrättas i försökslänen. En&lt;br&gt;lagändring krävs i sådant fall för det försökslän där landstinget utgör det&lt;br&gt;regionala självstyrelseorganet. När det gäller regionförbunden i Kalmar&lt;br&gt;och Skåne län, som blir en typ av kommunalförbund, bör redan nu klar-&lt;br&gt;läggas att de kan utses till regionplaneorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.7 Samverkan med olika parter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det regionala självstyrelseorganet skall&lt;br&gt;samverka med länets kommuner och landsting samt länsstyrelsen.&lt;br&gt;Sådan samverkan skall ske i alla frågor som berör regionens utveck-&lt;br&gt;lingsansvar. Samråd bör även ske med företrädare för organisationer&lt;br&gt;och näringsliv i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Regionberedningen har föreslagit att&lt;br&gt;landstingen skall ha en sammanhållande roll på det regionala planet inom&lt;br&gt;områden som miljö, kultur, turism, utbildning och forskning. Kom-&lt;br&gt;munerna skall dock behålla sitt ansvar och sina uppgifter på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser, statliga myndigheter,&lt;br&gt;landsting och kommuner, framhåller nödvändigheten i ett bra samspel&lt;br&gt;med kommunerna i de regionala frågorna. Flera remissinstanser framhåller&lt;br&gt;emellertid att rollfördelningen behöver klargöras. Många kommuner&lt;br&gt;avvisar en utveckling som kan leda till att ”överkommuner” bildas med&lt;br&gt;ett oklart ansvar. Några kommuner redovisar en oro för att samråd inte&lt;br&gt;kommer att ske med kommunerna i viktiga frågor. Några statliga&lt;br&gt;myndigheter har i sina yttranden pekat på att utredningens förslag kan&lt;br&gt;leda till en mer komplicerad samverkanssituation för att statliga intressen&lt;br&gt;skall kunna hävdas i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett regionalt utvecklingsprogram kan&lt;br&gt;komma att beröra verksamheter som staten, kommuner och landsting&lt;br&gt;svarar för. Berörda myndigheter bör därför garanteras ett inflytande över&lt;br&gt;planeringsarbetet och de frågor som de berörs av i fråga om det regionala&lt;br&gt;utvecklingsarbetet. Därför föreslås i lagstiftningen ett obligatoriskt krav&lt;br&gt;på samverkan med kommuner, landsting, länsstyrelsen och övriga berörda&lt;br&gt;statliga myndigheter. Formerna för detta får avgöras i berörda län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på samverkan innebär inte att en huvudmans fulla ansvar för viss&lt;br&gt;verksamhet förändras. Ansvaret för genomförande av utvecklings-&lt;br&gt;programmets olika delar måste som tidigare sagts ligga på den eller de&lt;br&gt;parter som har ansvaret för berörd verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till försöksverksamheten innebär inte att det sker någon för-&lt;br&gt;ändring av sådant huvudmannaskap som åvilar kommunerna enligt&lt;br&gt;särskild lag. Om det skulle visa sig att behov uppstår av att ändra ansvaret&lt;br&gt;för i dag specialreglerad verksamhet är regeringen beredd att, på ansökan&lt;br&gt;av det regionala självstyrelseorganet, pröva en förändrad ansvarsfördel-&lt;br&gt;ning. Om en lagändring skulle visa sig nödvändig får regeringen i sådant&lt;br&gt;fall återkomma till riksdagen med förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det icke specialreglerade området, t.ex. kultur och fritid, har kom-&lt;br&gt;muner och landsting i princip jämbördig kompetens. Inom dessa områden&lt;br&gt;finns stora möjligheter att samverka i den utsträckning som kommuner&lt;br&gt;och landsting i regionen finner det lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Regionalt samverkansorgan i Kalmar län och Skåne län p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1996/97:36&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För genomforande av försöksverksamheten&lt;br&gt;i Kalmar län och Skåne län bildas ett regionförbund inom respek-&lt;br&gt;tive län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionförbundens verksamhet regleras i en särskild lag och för-&lt;br&gt;bunden ges offentligrättslig ställning. Medlemmar i ett förbund är&lt;br&gt;länets kommuner och landsting. Förtroendevalda från länets&lt;br&gt;fullmäktigeförsamlingar är valbara representanter från med-&lt;br&gt;lemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionförbundet ges kompetens att fatta beslut i de frågor som&lt;br&gt;överförs från staten inom ramen för försöksverksamheten. Härutöver&lt;br&gt;far, om medlemmarna i regionförbundet är överens om det, för-&lt;br&gt;bundet även ha hand om kommunala angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Beredningen har föreslagit en upp-&lt;br&gt;giftsöverföring till landstingen. Förslag om försöksverksamhet med&lt;br&gt;regionförbund finns i betänkandet Västsverige och Skåne - regioner i för-&lt;br&gt;ändring (SOU 1993:97). Förslaget innebär att kommuner och landsting i&lt;br&gt;Skåne och Västsverige skall bilda regionförbund för regional samverkan.&lt;br&gt;Förslaget innebär också att ett regionförbund kan omfatta flera län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Regionberedningens förslag om regionförbund har&lt;br&gt;tidigare remissbehandlats och en remissammanställning finns i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian Ds 1994:110. Drygt 40 remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;Regionberedningens förslag eller lämnar det utan några väsentliga invänd-&lt;br&gt;ningar och ytterligare cirka 50 remissinstanser har en övervägande positiv&lt;br&gt;inställning. 16 remissinstanser tillstyrker med förbehåll eller är över-&lt;br&gt;vägande negativa. Drygt 60 remissinstanser avstyrker eller är klart&lt;br&gt;negativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som är positiva pekar ofta på behovet av samverkan&lt;br&gt;och en regional nivå som kan fatta vissa övergripande beslut. Det finns&lt;br&gt;vidare yttranden som tar upp frågor i lagförslaget som rör frågan om&lt;br&gt;obligatorisk anslutning eller ej, valsystemets utformning, om region-&lt;br&gt;förbundet skall bildas av kommuner och landsting eller enbart kommuner,&lt;br&gt;befogenheter och ansvar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är mer negativa anför t.ex. att det inte finns behov av en ny&lt;br&gt;administrativ nivå, att uppgiftsfördelning mellan regional och lokal nivå&lt;br&gt;blir oklar och att förslaget ur demokratisynpunkt är bristfälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kommuner och landsting kan&lt;br&gt;samverka i kommunalförbund. Denna form av samverkan regleras genom&lt;br&gt;en särskild lag, kommunalförbundslagen (1985:894).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kommunalförbund är en från kommunerna och landstingen själv-&lt;br&gt;ständig juridisk person. När kommuner eller landsting för över vissa&lt;br&gt;verksamheter till ett kommunalförbund övertar förbundet hela ansvaret för&lt;br&gt;verksamheten. Som regeringen har föreslagit i det föregående bör det&lt;br&gt;utses regionala självstyrelseorgan i Kalmar län och Skåne län och för&lt;br&gt;dessa bör en lagstiftning liknande kommunalförbundslagen införas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna måste dock anpassas till de särskilda förhållanden som gäller för Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;försöksverksamheten, t.ex. kan bestämmelserna om hur den beslutande&lt;br&gt;församlingen utses behöva anpassas till de olika förutsättningarna i små&lt;br&gt;och stora län om samtliga kommuner skall vara medlemmar. Kommunal-&lt;br&gt;förbundslagens regler om utträde m.m. är inte heller anpassade till de för-&lt;br&gt;utsättningar som måste gälla när långsiktiga beslut för en hel region skall&lt;br&gt;fattas. En mer ändamålsenlig reglering behöver därför skapas för den&lt;br&gt;planerade regionala försöksverksamheten i Kalmar län och Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför en lag som enbart skall gälla regionförbunden&lt;br&gt;i Kalmar län och Skåne län. Vissa regler i kommunallagen (1991:900) bör&lt;br&gt;göras tillämpliga på regionförbundet. Det gäller exempelvis regler om&lt;br&gt;ekonomisk förvaltning, revision, laglighetsprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i ett regionförbunds fullmäktige bör väljas av samtliga be-&lt;br&gt;rörda kommuners och landstings fullmäktigeförsamlingar. Valbara bör&lt;br&gt;vara ledamöter eller ersättare i respektive fullmäktige. Medlemmarna i&lt;br&gt;regionförbundet bör inte kunna utträda under försöksperioden. Mandat-&lt;br&gt;tiden anpassas till de allmänna valen på så sätt att en första förkortad val-&lt;br&gt;period sträcker sig fram till och med den 31 december 1998. Nästa&lt;br&gt;valperiod löper fram till och med den 31 december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionförbundet bör ges formell beslutanderätt för de uppgifter som&lt;br&gt;regleras försökslagstiftningen. Härutöver bör, om landsting och kommuner&lt;br&gt;som är medlemmar i regionförbundet är överens om det, förbundet även&lt;br&gt;få ha hand om angelägenheter som ankommer på kommuner och landsting&lt;br&gt;i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kalmar län bör ett regionförbund inrättas snarast efter det att den nya&lt;br&gt;lagstiftningen trätt i kraft och sedan verka under hela försöksperioden. I&lt;br&gt;Skåne län bör ett regionförbund också inrättas snarast efter det att den nya&lt;br&gt;lagstiftningen trätt i kraft. Regionförbundet i Skåne län föreslås vara&lt;br&gt;gemensamt för samtliga kommuner och de två landstingen. Det regionala&lt;br&gt;utvecklingsansvaret överförs den 1 januari 1999 från regionförbundet till&lt;br&gt;landstinget. Regionförbundet kan då avvecklas eller fortsätta med kom-&lt;br&gt;munala angelägenheter som ett vanligt kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Länsstyrelsens uppgifter och ledning i försökslänen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning och förslag: Länsstyrelsen behåller&lt;br&gt;uppgifterna att verka for att statlig verksamhet i länet samordnas&lt;br&gt;och anpassas efter övergripande miljö- och regionalpolitiska mål,&lt;br&gt;samordna de olika sektorerna inom länsstyrelsens ansvarsområde,&lt;br&gt;följa upp och utvärdera olika insatser i länet, vidta lämpliga åtgärder&lt;br&gt;for länets utveckling samt informera regeringen om tillståndet i&lt;br&gt;länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försökslänen leds länsstyrelsen av landshövdingen och någon ny&lt;br&gt;styrelse bör inte utses i Kalmar, Gotlands och Skåne län for tiden&lt;br&gt;efter den 1 januari 1998. Den särskilda lag om val av ledamöter for&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Skåne län skall upphöra att gälla vid utgången av år&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kan inrätta ett eller flera råd for att tillföra verk-&lt;br&gt;samheten sakkunskap och samrådsmöjlighet. För vissa frågor kan&lt;br&gt;länsstyrelsen inrätta nämnder med beslutsrätt inom bestämda&lt;br&gt;ansvarsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Regionberedningen har föreslagit att&lt;br&gt;länsstyrelsen bör vara ett renodlat statligt organ och att länsstyrelsen&lt;br&gt;därmed inte bör ha en av landstinget utsedd styrelse. Beredningen tar inte&lt;br&gt;ställning till om länsstyrelsen i sin förändrade roll bör ha en styrelse. Om&lt;br&gt;en styrelse inrättas bör den emellertid utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förtydliga länsstyrelsens roll föreslår beredningen att det i läns-&lt;br&gt;styrelseinstruktionen fors in en bestämmelse om länsstyrelsens ansvar for&lt;br&gt;samordning av statliga regionala insatser. Samtidigt bör bestämmelser i&lt;br&gt;länsstyrelseinstruktionen om länsstyrelsens ansvar for länets utveckling tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Oavsett om beredningens huvudförslag tillstyrks&lt;br&gt;eller avstyrks är remissorganen överens med Regionberedningen om att&lt;br&gt;ledamöterna i länsstyrelsens styrelse bör utses av regeringen. Länsrätten&lt;br&gt;i Stockholms län, Glesbygdsverket och Kammarkollegiet tillstyrker&lt;br&gt;Regionberedningens förslag att avskaffa landstingsvalda ledamöter. Ett&lt;br&gt;flertal länsstyrelser framhåller att det även i fortsättningen bör finnas en&lt;br&gt;styrelse. Länsstyrelsen i Malmöhus län förordar att ledamöterna i&lt;br&gt;lekmannastyrelsen utses av regeringen. Länsstyrelsen förutsätter att de&lt;br&gt;som rekryteras för ett sådant uppdrag är väl förtrogna med länets&lt;br&gt;förhållanden. Svenska Kommunförbundet betonar behovet av att&lt;br&gt;länsstyrelsen far rollen som en tydlig företrädare for staten på den&lt;br&gt;regionala nivån. En logisk följd härav är enligt Kommunförbundet att&lt;br&gt;landstinget i framtiden inte bör utse styrelseledamöterna i länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsereformen år 1971 innebar bl.a. att länsstyrelsen försågs med&lt;br&gt;en s.k. lekmannastyrelse. Syftet var att länsstyrelsen därigenom skulle till-&lt;br&gt;föras bättre orts- och personkännedom än tidigare och att arbetet vid&lt;br&gt;länsstyrelsen skulle fa en fastare lokal och regional förankring. Förutom&lt;br&gt;landshövdingen, som alltid varit självskriven ordförande, består styrelsen&lt;br&gt;av 14 ledamöter, alla utsedda av landstingen och de landstingsfria kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början hade styrelsen möjlighet att delta i alla viktiga beslut.&lt;br&gt;Men under 1980-talets andra hälft snävades befogenheterna in, delvis som&lt;br&gt;en följd av den diskussion, som fördes i samband med riksdagens s.k.&lt;br&gt;verksledningsbeslut år 1987. Från lekmannastyrelsens beslutsområde&lt;br&gt;fördes därför bl.a. frågor om disciplinansvar, tjänstetillsättningar och andra&lt;br&gt;intemadministrativa beslut. För närvarande gäller att styrelsen enligt läns-&lt;br&gt;styrelseinstruktionen skall besluta om viktigare frågor om samhällsplane-&lt;br&gt;ringen och miljön, om regionala utvecklingsinsatser, eller andra åtgärder&lt;br&gt;som är betydelsefulla för länets utveckling. Vidare skall styrelsen bl.a.&lt;br&gt;besluta om viktigare frågor om polisverksamheten, viktigare frågor om&lt;br&gt;länsstyrelsens verksamhetsinriktning samt frågor om att inrätta särskilda&lt;br&gt;nämnder och fastställa deras ansvarsområde. Styrelsen far överlåta till&lt;br&gt;landshövdingen att besluta sådana föreskrifter som inte är av principiellt&lt;br&gt;slag eller annars av större vikt. Enligt verksförordningen (1995:1322) skall&lt;br&gt;styrelsen fatta beslut om myndighetens årsredovisning, delårsrapport och&lt;br&gt;anslagsframställning, åtgärder med anledning av Riksrevisionsverkets&lt;br&gt;rapporter m.m. samt om föreskrifter som riktar sig till enskilda, kom-&lt;br&gt;muner eller landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försökslänen kommer länsstyrelsens övergripande ansvar för det&lt;br&gt;regionala utvecklingsarbetet att upphöra i enlighet med de förslag som&lt;br&gt;tidigare redovisats. Genom denna förändring försvinner konflikten i läns-&lt;br&gt;styrelsernas hittillsvarande dubbla roll, dvs. att vara regeringens före-&lt;br&gt;trädare i länet och att samtidigt vara regionens företrädare inför stats-&lt;br&gt;makterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försökslänen kan nu prövas en mer renodlad roll där länsstyrelsen kon-&lt;br&gt;centrerar sig på sin uppgift som sektorsövergripande förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het med ett tydligt ansvar direkt mot regeringen. Detta kommer enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning att ge bättre förutsättningar för länsstyrelsen att&lt;br&gt;verka för att nationella mål uppnås och att inom sina områden samordna&lt;br&gt;den statliga verksamheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För länsstyrelserna i försökslänen bör detta tydliggöras genom instruk-&lt;br&gt;tionsändringar i den riktning som Regionberedningen föreslagit. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att besluta om sådana ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kommer dock att ha kvar övriga uppgifter som i dag fram-&lt;br&gt;går av länsstyrelseinstruktionen och andra författningar. Länsstyrelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bibehåller bl.a. uppgifterna att med beaktande av fastställda nationella mål Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;verka för att statlig verksamhet i länet samordnas och anpassas efter de&lt;br&gt;övergripande miljö- och regionalpolitiska målen samt kravet på en lång-&lt;br&gt;siktigt god hushållning med naturresurserna. Vidare skall länsstyrelsen&lt;br&gt;samordna de olika sektorerna inom länsstyrelsens ansvarsområde och där-&lt;br&gt;vid beakta de aspekter som är av betydelse för den regionala utveck-&lt;br&gt;lingen, följa upp och utvärdera olika insatser i länet, vidta lämpliga åt-&lt;br&gt;gärder för länets utveckling och informera regeringen om tillståndet i&lt;br&gt;länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för länsstyrelsen kommer att vara att delta i och ge&lt;br&gt;stöd till det utvecklingsarbete som det regionala självstyrelseorganet&lt;br&gt;svarar för. Staten skall även i fortsättningen aktivt stödja regionalt utveck-&lt;br&gt;lingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens ledningsform bör reformeras i de län som deltar i för-&lt;br&gt;söksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning. När det&lt;br&gt;regionala utvecklingsansvaret överförs till ett regionalt självstyrelseorgan&lt;br&gt;kommer länsstyrelsen i första hand att företräda staten. Regeringen anser&lt;br&gt;att länsstyrelsernas styrelse inte kan bibehållas på samma sätt som i dag.&lt;br&gt;Det skulle skapa en oklar ställning för de av landstinget utsedda leda-&lt;br&gt;möterna i länsstyrelsens styrelse. De skulle t.ex. få uppgiften att hävda&lt;br&gt;statliga intressen i förhållande till det regionala självstyrelseorganet. Med&lt;br&gt;en fortsatt styrning av länsstyrelsen från styrelsen via de av landstinget&lt;br&gt;utsedda ledamöterna skulle det inte i alla situationer vara trovärdigt att&lt;br&gt;länsstyrelsen i första hand skall tillgodose nationella statliga intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att länsstyrelserna under försöksverksamheten&lt;br&gt;inte bör ha någon styrelse. Länsstyrelserna i Kalmar, Gotlands och Skåne&lt;br&gt;län bör således ledas av landshövdingen som under regeringen har det&lt;br&gt;yttersta ansvaret för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att göra en förändring i länsstyrelseinstruktionen för&lt;br&gt;de län, med undantag för Jämtlands län, som ingår i försöksverksamheten.&lt;br&gt;De nuvarande ledamöterna i länsstyrelsernas styrelse är förordnade till&lt;br&gt;utgången av år 1997. Instruktionen bör för dessa län ändras så att det&lt;br&gt;framgår att styrelsen avvecklas vid utgången av år 1997. Detta kommer&lt;br&gt;också att innebära att landstingen i dessa län inte skall utse ledamöter i&lt;br&gt;dessa län enligt lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelsens&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Skåne län kommer styrelsen att vara utsedd för åren 1997 och 1998&lt;br&gt;med stöd av lagen om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Skåne län (prop. 1995/96:224, bet. 1996:97:BoU4). Denna lag bör&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1997 och mandattiden för de valda&lt;br&gt;ledamöterna och ersättarna bör avbrytas då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Jämtlands län flyttas inga formella befogenheter från länsstyrelsen till&lt;br&gt;det regionala samverkansorgan som där bildats. Länsstyrelsens styrelse i&lt;br&gt;Jämtlands län bör därför behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i försökslänen har ett fortsatt ansvar för en grupp viktiga&lt;br&gt;frågor som brukar hanteras som styrelseärenden, t.ex. polisfrågor.&lt;br&gt;Regeringen vill här peka på möjligheten att länsstyrelsen inrättar ett råd&lt;br&gt;med en rådgivande funktion eller en nämnd som även kan fatta beslut i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna grupp av ärenden. Detta är redan i dag möjligt enligt länsstyrelse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instruktionen. Vad gäller möjligheten att inrätta en beslutande nämnd Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;ankommer detta i dag på länsstyrelsens styrelse. När landshövdingen&lt;br&gt;ensam leder länsstyrelsen bör landshövdingen ha motsvarande befogenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Resurser och finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En ekonomisk reglering mellan staten&lt;br&gt;och berörda regionala självstyrelseorgan bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Regionberedningen har föreslagit att de&lt;br&gt;resurser som frigörs vid länsstyrelserna till följd av överföringen av vissa&lt;br&gt;uppgifter överförs från staten till landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;Regionberedningens förslag på denna punkt har några länsstyrelser anfört&lt;br&gt;att dubbelarbete och merkostnader kan uppkomma för samhället om det&lt;br&gt;regionala utvecklingsansvaret överförs till landstingen. Flera landsting har&lt;br&gt;anfört att reformen skall vara kostnadsmässigt neutral för kommunsektorn,&lt;br&gt;dvs. ekonomiska resurser skall överföras för de uppgifter som kommun-&lt;br&gt;sektorn skall hantera. De kommuner som är positiva till att det regionala&lt;br&gt;utvecklingsansvaret överförs, och som yttrat sig i frågan, framhåller&lt;br&gt;vanligen att ekonomiska resurser för verksamheten bör överföras från&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: När staten lägger över uppgifter&lt;br&gt;på kommuner eller landsting skall en ekonomisk reglering göras enligt&lt;br&gt;den s.k. finansieringsprincipen. De förslag som regeringen nu lägger fram&lt;br&gt;för försöksverksamhet innebär en sådan uppgiftsöverföring och en&lt;br&gt;ekonomisk reglering bör därför göras för de nya uppgifter som åläggs&lt;br&gt;kommuner och landsting enligt försökslagen. I den del försöksverk-&lt;br&gt;samheten därutöver medför en utökad samverkan mellan kommuner och&lt;br&gt;landsting i en region far eventuella kostnader åvila de samverkande&lt;br&gt;parterna i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde inte vara möjligt att på nuvarande stadium precisera vilka&lt;br&gt;belopp som skall regleras i respektive försökslän. Det bör därför vara&lt;br&gt;regeringen som beslutar om en sådan reglering i varje enskilt fall efter&lt;br&gt;överläggningar med berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna är den myndighet som påverkas mest av uppgifts-&lt;br&gt;överföringen. En uppgiftsöverföring kan komma att påverka personal-&lt;br&gt;behovet för länsstyrelsen men omfattningen kan inte nu bedömas. För&lt;br&gt;staten skall den ekonomiska regleringen göras inom befintliga utgifts-&lt;br&gt;ramar. Regeringen avser att redovisa den ekonomiska regleringen och&lt;br&gt;anslagskonsekvensema i budgetproposition för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Uppföljning och utvärdering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En parlamentarisk kommitté bör tillkallas&lt;br&gt;för att följa och utvärdera försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den försöksverksamhet med&lt;br&gt;ändrad regional ansvarsfördelning som regeringen föreslår i denna propo-&lt;br&gt;sition skapar nya förutsättningar både for kommuner, landsting och stat-&lt;br&gt;liga myndigheter inklusive länsmyndigheter. Försöksverksamheten bör&lt;br&gt;följas upp och utvärderas så att erfarenheterna av försöksverksamheten&lt;br&gt;kan läggas till grund for statsmakternas ställningstagande om den&lt;br&gt;regionala samhällsorganisationens långsiktiga inriktning och struktur i god&lt;br&gt;tid före de allmänna valen år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår i flera län ett utvecklingsarbete för att hitta lämpliga sam-&lt;br&gt;arbetsformer mellan stat, landsting och kommuner. Regeringen ser positivt&lt;br&gt;på detta utvecklingsarbete och det är angeläget att även erfarenheter från&lt;br&gt;denna verksamhet tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör utvärderingen och arbetet med att ut-&lt;br&gt;forma förslag om den framtida regionala organisationen läggas på en&lt;br&gt;parlamentarisk kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Den statliga länsförvaltningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Försöksverksamhet med vidgad samordnad&lt;br&gt;länsförvaltning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: En försöksverksamhet med vidgad samordnad&lt;br&gt;länsförvaltning genomförs i Gotlands län. Försöksverksamheten&lt;br&gt;innebär att länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen inordnas i&lt;br&gt;länsstyrelsens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer härutöver att överväga att tillkalla en särskild&lt;br&gt;utredare med uppgift att utreda och pröva förutsättningarna för att&lt;br&gt;inordna länsarbetsnämnderna i länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Regionberedningen föreslår att skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen förs in i länsstyrelseorganisationen. Verksamhetsgrenar som&lt;br&gt;inte utgör myndighetsutövning föreslås bolagiseras eller läggas över på&lt;br&gt;skogsnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Regionberedningen finns det däremot ingen anledning att föreslå&lt;br&gt;att uppgifter förs över från länsarbetsnämnden till länsstyrelsen eller att&lt;br&gt;hela nämnden integreras i länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är kritiska till förslaget att&lt;br&gt;inordna skogsvårdsstyrelsema i länsstyrelseorganisationen. Med hänvis-&lt;br&gt;ning till bl.a. brister och ofullständigheter i Regionberedningens material&lt;br&gt;anser de att förslaget inte kan ligga till grund för ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som yttrat sig i fråga om en överflyttning av läns-&lt;br&gt;arbetsnämnderna till länsstyrelserna biträder Regionberedningens bedöm-&lt;br&gt;ning att de arbetsmarknadspolitiska frågorna även i fortsättningen skall&lt;br&gt;hanteras av ett självständigt statligt regionalt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att en mer&lt;br&gt;samordnad länsförvaltning behövs för att uppnå en förbättrad statlig&lt;br&gt;samverkan och effektivitet på regional nivå. Regeringen anser vidare att&lt;br&gt;länsstyrelserna bör ges en tydlig roll att vara regeringens företrädare i&lt;br&gt;länet och att utvecklingen mot en samordnad länsförvaltning bör fortsätta.&lt;br&gt;Regeringen har i avsnitt 5 närmare utvecklat sin syn på behovet av en&lt;br&gt;stark regional samordnad statsförvaltning med möjligheter att göra&lt;br&gt;avvägningar och samordna och följa upp samhällets insatser för att nå&lt;br&gt;bästa möjliga resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 6 föreslagit en försöksverksamhet med ändrad&lt;br&gt;regional ansvarsfördelning i ett antal län. Regeringen vill därigenom till-&lt;br&gt;mötesgå det intresse som finns i vissa län att pröva nya former för att&lt;br&gt;stärka den demokratiska förankringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör man också pröva nya former för att utöva&lt;br&gt;den statliga verksamheten på regional nivå i syfte att stärka den statliga&lt;br&gt;samordningen. Regeringen har en strävan att samordna verksamheter inom&lt;br&gt;en samlad länsförvaltning. Mot bakgrund av bl.a. krav på besparingar&lt;br&gt;inom den statliga förvaltningen, har inom flera sektorer strävandena vad&lt;br&gt;gäller samordning fatt stå tillbaka till följd av krav på andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrativa indelningsgrunder än länsgränser. Behovet av samordning Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;och samverkan inom den statliga sektorn ökar dock, inte minst vad gäller&lt;br&gt;initiativ, helhetssyn i agerandet samt uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1995/96:222 om vissa åtgärder för att halvera arbets-&lt;br&gt;lösheten till år 2000 m.m. har regeringen framhållit att den kommunala&lt;br&gt;självstyrelsen och den decentralisering av beslut som skett under en längre&lt;br&gt;tid också har gjort den lokala och regionala nivån till betydelsefulla&lt;br&gt;näringspolitiska aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av de förändrade villkoren för tillväxt och sysselsättning har&lt;br&gt;regeringen i nämnda proposition därför särskilt betonat de ökade kraven&lt;br&gt;på helhetslösningar, där samverkan mellan olika aktörer på främst regional&lt;br&gt;och lokal nivå är en nödvändighet. Mot denna bakgrund har regeringen&lt;br&gt;gett landshövdingarna i uppdrag att tillsammans med berörda parter ut-&lt;br&gt;arbeta förslag till regionala och lokala åtgärder, för att åstadkomma ökad&lt;br&gt;tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnderna är betydelsefulla aktörer i den regionala sysselsätt-&lt;br&gt;ningspolitiken. De leder, samordnar och utvecklar arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;i länet och har en etablerad samverkan med arbetsmarknadens parter. För&lt;br&gt;att de näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska insatserna på regional&lt;br&gt;nivå skall få full effekt, krävs att dessa samordnas. Statsmakternas beslut&lt;br&gt;om ett ökat kommunalt ansvar i genomförandet av de nationella arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska målen har inneburit att länsarbetsnämndernas arbets-&lt;br&gt;uppgifter förändrats och nu ligger i linje med uppgifterna inom den sam-&lt;br&gt;ordnade länsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försöksverksamhet, i vilken länsarbetsnämnderna inordnas i läns-&lt;br&gt;styrelsens organisation, kan ge värdefulla erfarenheter av hur samspelet&lt;br&gt;mellan olika politikområden som har betydelse för sysselsättningen kan&lt;br&gt;utvecklas och stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skogsvårdsstyrelsema har regeringen ansett det vara ange-&lt;br&gt;läget att den nya skogspolitiken får ett snabbt genomslag och har därför&lt;br&gt;i årets budgetproposition (prop. 1996/97:1, utgiftsområde 23) framhållit&lt;br&gt;att regionaliseringen av skogsvårdsstyrelsema bör fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Gotlands län har i en skrivelse till regeringen den 29 maj&lt;br&gt;1996 uttryckt önskemål om att fa genomföra en försöksverksamhet med&lt;br&gt;vidgad samordnad länsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill nu pröva möjligheterna att på försök vidga den sam-&lt;br&gt;ordnade länsförvaltningen i Gotlands län genom att föra in&lt;br&gt;länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen i länsstyrelsen. Det är av&lt;br&gt;särskilt värde att förlägga en försöksverksamhet till Gotlands län, eftersom&lt;br&gt;försök med ändrad regional ansvarsfördelning mellan stat och kommun&lt;br&gt;föreslås där under samma tidsperiod. Erfarenheter kan då vinnas av en&lt;br&gt;mer samlad statlig regional förvaltning i ett län, där arbetet bedrivs med&lt;br&gt;delvis nya förutsättningar. Det är också med hänsyn till Gotlands&lt;br&gt;särställning som region lämpligt att inordna skogsvårdsstyrelsen i den&lt;br&gt;samordnade länsförvaltningen, trots den allmänna inriktning som&lt;br&gt;regeringen uttalat i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöket bör inledas den 1 januari 1998 och bedrivas så att det kan av-&lt;br&gt;slutas den 31 december 2002. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts i avsnitt 6 avser regeringen att tillkalla en parla-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mentarisk kommitté med uppgift att följa och utvärdera försöksverk- Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;samheten med ändrad regional ansvarsfördelning. Kommitténs uppdrag&lt;br&gt;bör också omfatta den föreslagna försöksverksamheten med utvidgad sam-&lt;br&gt;ordnad länsförvaltning i Gotlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fa ett bättre och mer fullständigt underlag för ett ställ-&lt;br&gt;ningstagande till en utvidgad samordnad länsförvaltning överväger&lt;br&gt;regeringen dessutom att tillkalla en särskild utredare med uppgift att&lt;br&gt;utreda och pröva förutsättningarna att inordna länsarbetsnämnden i läns-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Länsstyrelsens länsexperter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Länsstyrelseinstruktionen bör ändras i&lt;br&gt;syfte att göra systemet med länsexperter mer flexibelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Riksdagens revisorer har i&lt;br&gt;rapporten samordnad länsförvaltning (1994/95:9) bl.a. behandlat frågan&lt;br&gt;om länsexperter i länsstyrelserna. Av rapporten framgår att revisorerna&lt;br&gt;anser kravet på att länsstyrelsen skall ha länsexperter verkar styrande för&lt;br&gt;länsstyrelsernas organisationsutformning och att regleringen därför kan&lt;br&gt;ifrågasättas. Rapporten överlämnades till bostadsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har med anledning av bostadsutskottets betänkande sam-&lt;br&gt;ordnad länsförvaltning (1995/96:BoU5, rskr. 1995/96:154) gett regeringen&lt;br&gt;till känna vad utskottet anfört beträffande länsexperter. Tillkännagivandet&lt;br&gt;innebär att regeringen bör överväga om den nuvarande länsexpertfunk-&lt;br&gt;tionen är den mest ändamålsenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid skilda tillfällen uttalat att några organisatoriska&lt;br&gt;hinder inte föreligger för olika lösningar när det gäller placeringen av&lt;br&gt;länsexperter. I 1992 års budgetproposition framhöll regeringen att det&lt;br&gt;ankommer på respektive länsstyrelse att avgöra på vilket sätt den inre&lt;br&gt;organisationen skall utformas för att tillgodose dels kravet på läns-&lt;br&gt;expertemas och därmed sakområdenas tyngd i organisationen, dels en&lt;br&gt;effektiv organisation som främjar ett tvärsektoriellt arbetssätt. Av läns-&lt;br&gt;styrelsernas yttranden över riksdagens revisorers rapport framgår det att&lt;br&gt;flertalet av länsstyrelserna vill att regeringen även i fortsättningen reglerar&lt;br&gt;länsexpertfunktionen och att de ser regleringen mer som ett stöd för verk-&lt;br&gt;samheten än som ett hinder vid utformningen av organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens roll är bl.a. att samordna och väga samman olika&lt;br&gt;sektoriella intressen. Det är viktigt att länsstyrelsen inom varje sektor är&lt;br&gt;företrädd av hög kompetens för att säkra de nationella målen och de&lt;br&gt;sektorsspecifika intressena på ett bra sätt. Regeringen ser länsexpertens&lt;br&gt;funktionsansvar som särskilt viktig. Länsexpertema utgör en förutsättning&lt;br&gt;för en kompetent bevakning av sektorn. De centrala verkens roll vid&lt;br&gt;rekryteringen bidrar till att förtroendet för länsstyrelsernas kompetens&lt;br&gt;inom sektorn bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De farhågor som riksdagens revisorer gett uttryck för bör kunna undan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röjas genom att länsstyrelserna eftersträvar flexibla lösningar när det gäller&lt;br&gt;utnyttjandet av samtliga personella resurser inom länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt länsstyrelseinstruktionen har länsstyrelserna redan i dag möjlighet&lt;br&gt;att samverka med varandra i syfte att utnyttja resurserna effektivt och&lt;br&gt;rationellt. Det kan t.ex. vara tillfyllest att länsstyrelsen samverkar med en&lt;br&gt;annan länsstyrelse för att därigenom tillgodose kompetenskravet.&lt;br&gt;Regeringen avser att göra ytterligare förtydliganden om länsexpertfunk-&lt;br&gt;tionen i länsstyrelseinstruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen prövar fortlöpande behovet av länsexperter i syfte att stärka&lt;br&gt;eller markera tyngdpunktsförskjutningar inom olika politikområden. I&lt;br&gt;1995 års kompletteringsproposition redovisade regeringen bl.a. att kraven&lt;br&gt;på reglering av funktionen som utbildningsexpert skulle slopas till följd&lt;br&gt;av att sakområdet förändrats och tyngdpunkten förskjutits mot regionala&lt;br&gt;utvecklingsfrågor, bl.a. inom EG:s strukturfondsprogram (prop.&lt;br&gt;1994/95:150, bet. 1994/95:FiU 120, rskr. 1994/95:454). Regeringen avser&lt;br&gt;att även fortsättningsvis pröva behovet av länsexperter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Länsstyrelsen som överklagningsmyndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Länsstyrelsen skall även i fortsättningen&lt;br&gt;vara instans för överklaganden i vissa förvaltningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Regionberedningen föreslår att läns-&lt;br&gt;styrelsens överklagandefunktion förs över till länsrätten eller, om särskilda&lt;br&gt;skäl talar för det, till annan domstol. Förslaget är enligt beredningen i det&lt;br&gt;närmaste kostnadsneutralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet i denna fråga är splittrat. De dom-&lt;br&gt;stolar som yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget. Domstolsverket avstyrker&lt;br&gt;däremot förslaget. Verket ifrågasätter beredningens slutsats beträffande de&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenserna bl.a. med hänsyn till den väsentligt ökade&lt;br&gt;arbetsbörda för domstolarna som beredningens förslag skulle komma att&lt;br&gt;medföra. Av de statliga myndigheterna i övrigt tillstyrker Kammar-&lt;br&gt;kollegiet, medan Statskontoret, Naturvårdsverket, Riksrevisionsverket och&lt;br&gt;16 länsstyrelser avstyrker förslaget. Av de drygt 30 kommuner som tagit&lt;br&gt;upp denna fråga tillstyrker hälften och hälften avstyrker. Även Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet avstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Länsstyrelsen är sedan länge&lt;br&gt;överklagningsinstans för vissa kommunala och lokala statliga myndig-&lt;br&gt;heters beslut. Vid omorganisationen av länsstyrelserna år 1971 fördelades&lt;br&gt;överklagningsärendena dels till länsstyrelserna, dels till särskilda&lt;br&gt;länsdomstolar, länsskatterätt och länsrätt, som var organisatoriskt knutna&lt;br&gt;till länsstyrelserna. År 1979 bröts domstolarna ut ur länsstyrelse-&lt;br&gt;organisationen och bildade en ny fristående allmän förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;benämnd länsrätt. Åtskilliga överklagningsärenden från kommunala och&lt;br&gt;lokala statliga myndigheter kom emellertid att ligga kvar på länsstyrelsen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av Regionberedningens förslag utgår regeringen från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den övergripande syn på förvaltningsdomstolarnas roll och uppgifter som Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;kommit till uttryck i prop. 1992/93:100 bil. 3 och riksdagens beslut med&lt;br&gt;anledning därav (bet. 1992/93 :JuU24, rskr. 1992/93:289). Denna syn inne-&lt;br&gt;bär en principiell ordning med länsrätt som första instans i de måltyper&lt;br&gt;som prövas av förvaltningsdomstolarna, men den behöver inte gälla för&lt;br&gt;samtliga måltyper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens arbetsuppgifter rör olika sakområden. Den breda&lt;br&gt;kompetens som länsstyrelsen besitter inom olika områden har stor be-&lt;br&gt;tydelse för handläggning och beredning av överklagningsärenden. I vissa&lt;br&gt;fall kan visserligen, som Regionberedningen har påpekat, rollkonflikter&lt;br&gt;uppstå. Dessa kan emellertid oftast klaras ut, genom att överklag-&lt;br&gt;ningsärenden hanteras av särskild juridisk expertis som organisatoriskt är&lt;br&gt;skild från tillsynsfunktionen. Därigenom säkerställs att rollkonflikter och&lt;br&gt;jävssituationer minimeras. Den nuvarande ordningen innebär enligt&lt;br&gt;regeringens mening tillräckliga garantier för att objektiviteten upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av att länsstyrelsen i dag är första instans för vissa över-&lt;br&gt;klaganden är att ärendena redan på ett tidigt stadium far en allsidig&lt;br&gt;belysning, både sakligt och rättsligt. Ett ärende är därför väl förberett för&lt;br&gt;en eventuell fortsatt process i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget måste även kostnadsaspekterna beaktas. En&lt;br&gt;domstolsprövning är en förhållandevis dyrbar handläggningsform och en&lt;br&gt;uppgiftsöverföring enligt Regionberedningens förslag skulle innebära&lt;br&gt;ökade kostnader för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förutsätts i Europakonventionen om skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna att förvaltningsdomstolarna&lt;br&gt;far ses som en särskild rättssäkerhetsgaranti. Konventionen kräver dock&lt;br&gt;inte domstolsprövning i första instans. Det finns således inga hinder för&lt;br&gt;att länsstyrelsen prövar överklaganden med en fortsatt process i domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning har länsstyrelsen även framdeles en viktig&lt;br&gt;funktion som instans för överklaganden. Regeringens bedömning är alltså&lt;br&gt;att det inte finns tillräckliga skäl att flytta överklagningsärenden från läns-&lt;br&gt;styrelserna till länsrätt eller annan domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om försöksverksamhet med ändrad&lt;br&gt;regional ansvarsfördelning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Försökslän och tidsperiod&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Under tiden den 1 juli 1997 — 31 december 2002 skall det enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag genomföras en försöksverksamhet med&lt;br&gt;ändrad regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten skall avslutas den 31 december 2002. Försöks-&lt;br&gt;verksamheten omfattar bara de i lagen uppräknade länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uttrycklig rätt att utträda ur försöksverksamheten finns inte. Om&lt;br&gt;något försökslän inte längre önskar delta i försöksverksamheten far&lt;br&gt;regeringen överväga att föreslå riksdagen en lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgifter som ingår i den ändrade ansvarsfördelningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § I försökslänen skall ett regionalt självstyrelseorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med den 1 juli 1997från länsstyrelsen överta ansvaret för&lt;br&gt;det sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets&lt;br&gt;långsiktiga utveckling enligt 7 § förordningen (1982:877) om regionalt&lt;br&gt;utvecklingsarbete (det regionala utvecklingsansvaret),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med den 1 juli 1997från länsstyrelsen överta befogenheten&lt;br&gt;att besluta om länstrafikplaner enligt förordningen (1991:1809) om&lt;br&gt;rikstäckande väghållningsplan, regionala väghållningsplaner och planer&lt;br&gt;för länstrafikanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. från och med den 1 juli 1998 från Statens kulturråd överta&lt;br&gt;befogenheten att besluta om fördelningen av vissa statsbidrag till&lt;br&gt;regionala kulturinstitutioner, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. från och med den 1 januari 1998 besluta om användningen av vissa&lt;br&gt;regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får besluta att överföringen av en uppgift skall ske vid en&lt;br&gt;senare tidpunkt än vad som sägs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten innebär bl.a. att det bildas nya kommunala organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka det är framgår av 3 §. I Kalmar län och Skåne län skall det bildas&lt;br&gt;regionförbund. Dessa regleras i förslaget till lag om försöksverksamhet&lt;br&gt;med regionförbund i Kalmar län och Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala självstyrelseorganet är rättsligt sett ett kommunalt organ.&lt;br&gt;De statliga uppgifter som läggs över på självstyrelseorganen blir således&lt;br&gt;kommunala uppgifter. Enligt 8 kap. 5 § regeringsformen skall befogen-&lt;br&gt;heter och åligganden för kommuner och landsting regleras i lag. Regle-&lt;br&gt;ringen av försöksverksamheten görs därför i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har enligt förordningen (1990:1510) med länsstyrelse- Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;instruktion och enligt förordningen (1982:877) om regionalt utvecklings-&lt;br&gt;arbete ett ansvar som kan sammanfattas under begreppet regionalt utveck-&lt;br&gt;lingsansvar. I försökslänen överförs detta ansvar till det regionala själv-&lt;br&gt;styrelseorganet i första stycket punkt 1. Motsvarande befogenhets-&lt;br&gt;inskränkning för länsstyrelsen regleras av regeringen i berörda förord-&lt;br&gt;ningar. I 5 § denna lag görs en precisering av det regionala självstyrelse-&lt;br&gt;organets utvecklingsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas befogenhet att besluta om länstrafikplaner överförs i&lt;br&gt;punkt 2 till det regionala självstyrelseorganet. De befogenheter som&lt;br&gt;överförs motsvarar 14 § och 18-22 §§ i förordningen (1991:1809) om&lt;br&gt;rikstäckande väghållningsplan, regionala väghållningsplaner och planer för&lt;br&gt;länstrafikanläggningar. Beslut om sådana planer fattas vart fjärde år och&lt;br&gt;denna periodicitet kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd fördelar vissa statsbidrag till regionala kultur-&lt;br&gt;institutioner i enlighet med vad riksdagen beslutar och regeringen anger&lt;br&gt;i regleringsbrev. Från och med den 1 juli 1998 och under resterande del&lt;br&gt;av försöksperioden avser regeringen att införa en förändrad beslutsordning&lt;br&gt;som innebär att det regionala självstyrelseorganet får beslutanderätten över&lt;br&gt;de medel som skall fördelas i respektive försökslän. Den närmare&lt;br&gt;utformningen av hur regleringen skall ske i denna del kommer att&lt;br&gt;övervägas särskilt. Befogenheten att besluta om bidrag överförs i punkt&lt;br&gt;3 till det regionala självstyrelseorganet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen disponerar över vissa regionalpolitiska och andra utveck-&lt;br&gt;lingsmedel. Från och med budgetåret 1998 och senare under försöks-&lt;br&gt;perioden avser regeringen att införa en förändrad beslutsordning som&lt;br&gt;innebär att det regionala självstyrelseorganet far beslutanderätten över de&lt;br&gt;medel som skall fördelas i respektive försökslän. Den närmare utform-&lt;br&gt;ningen av hur regleringen skall ske i denna del kommer att övervägas&lt;br&gt;särskilt. Befogenheten att besluta om bidrag överförs i punkt 4 till det&lt;br&gt;regionala självstyrelseorganet. För verksamheten skall gälla samma eller&lt;br&gt;motsvarande föreskrifter för medlens användning som gäller för de statliga&lt;br&gt;myndigheter som i dag beslutar om dessa medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges regeringen en rätt att besluta att någon av de upp-&lt;br&gt;gifter som anges i första stycket skall läggas över på det regionala själv-&lt;br&gt;styrelseorganet vid en senare tidpunkt än som i första stycket anges för&lt;br&gt;respektive uppgift. Om det under förberedelsearbetets gång skulle visa sig&lt;br&gt;att uppgiftsöverföringen i ett enskilt län inte kan ske vid den angivna tid-&lt;br&gt;punkten far regeringen besluta om en senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regionala självstyrelseorgan som medverkar i försöksverksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Med regionalt självstyrelseorgan avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;i Kalmar län det regionförbund som bildas enligt lagen (1996:000)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;i Gotlands län Gotlands kommun, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;i Skåne län under tiden den 1 juli 1997 - 31 december 1998 det&lt;br&gt;regionförbund som bildas enligt lagen om försöksverksamhet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regionförbund i Kalmar län och Skåne län och under tiden den 1 januari Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;1999 - 31 december 2002 landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen sägs vilket kommunalt organ som skall utgöra regionalt&lt;br&gt;självstyrelseorgan enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kalmar län skall från och med den 1 juli 1997 ett särskilt region-&lt;br&gt;förbund bildas enligt förslaget till lag om försöksverksamhet med&lt;br&gt;regionförbund i Kalmar och Skåne län. Detsamma gäller i Skåne län fram&lt;br&gt;till dess att landstinget i det nya Skåne län bildas den 1 januari 1999. Från&lt;br&gt;och med denna tidpunkt och försökstiden ut är det landstinget som är&lt;br&gt;regionalt självstyrelseorgan. I Gotlands län är under hela försöksperioden&lt;br&gt;kommunen regionalt självstyrelseorgan. För verksamheten i landstinget i&lt;br&gt;Skåne län och Gotlands kommun gäller kommunallagen i vanlig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;«&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Skåne läns landsting får besluta att landstingsfullmäktige och&lt;br&gt;landstingsstyrelsen i stället skall betecknas regionfullmäktige och&lt;br&gt;regionstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i lag eller annan författning om landstingsfullmäktige och&lt;br&gt;landstingsstyrelsen gäller i sådant fall för regionfullmäktige och&lt;br&gt;regionstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Skåne län kommer att genom regeringsbeslut bildas den&lt;br&gt;1 januari 1999. Landstinget kommer att från denna dag vara ett regionalt&lt;br&gt;självstyrelseorgan. Det sägs i 3 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § första stycket ges landstinget i Skåne län en rätt att kalla full-&lt;br&gt;mäktigeförsamlingen för regionfullmäktige och styrelsen för region-&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket klargörs att om landstinget väljer att byta beteckning på&lt;br&gt;sin fullmäktigeförsamling och sin styrelse innebär detta inte några&lt;br&gt;ändringar i de befogenheter eller åligganden landstinget har enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning. När det i en författning således talas om lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige skall det för landstingsfullmäktige i Skåne län läsas som&lt;br&gt;regionfullmäktige. Det innebär heller ingen skyldighet för myndigheter&lt;br&gt;eller enskilda att använda den nya beteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall särskilt noteras att beteckningen regionfullmäktige inte kan&lt;br&gt;användas i samband med valet till fullmäktige i landstinget i Skåne län år&lt;br&gt;1998. Skåne läns landsting kan inte besluta om ändrad beteckning förrän&lt;br&gt;efter att landstinget formellt bildats, dvs. den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Det regionala utvecklingsprogrammet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Det regionala utvecklingsansvaret omfattar uppgiften att utarbeta&lt;br&gt;en strategi för länets långsiktiga utveckling (regionalt utvecklings-&lt;br&gt;program).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala utvecklingsprogrammet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehålla en analys av utvecklingsmöjligheter och problem i länet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ange de långsiktiga målen för länets utveckling,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;redovisa vilka åtgärder som bör vidtas för att målen skall nås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;särskilt redovisa vilka prioriteringar som är nödvändiga för att&lt;br&gt;förbättra tillväxt, sysselsättning och den inomregionala balansen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;redovisa hur olika parter förväntas medverka i programmets&lt;br&gt;genomförande, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;översiktligt redovisa hur insatserna skall finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras skyldigheten att utarbeta ett regionalt utvecklings-&lt;br&gt;program och dess innehåll. Det åligger det regionala självstyrelseorganet&lt;br&gt;att utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram. Ett sådant utvecklings-&lt;br&gt;program skall utarbetas så snart som möjligt efter det att försöksverk-&lt;br&gt;samheten startat i respektive län. Det är av stor vikt att erfarenheter kan&lt;br&gt;dras under försöksperiodens gång. I lagen anges dock ipte någon tidsgräns&lt;br&gt;för när utvecklingsprogrammet skall vara utarbetat och antaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsprogrammet skall vara långsiktigt, vilket i detta samman-&lt;br&gt;hang innebär en tidsperspektiv om fem till tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka verksamhetsområden som skall ingå i det regionala utvecklings-&lt;br&gt;programmet regleras inte i lagen. I avsnitt 6.2.1 sägs dock att innehållet&lt;br&gt;i första hand bör inriktas på områden som stimulerar tillväxt och&lt;br&gt;sysselsättning och som har betydelse för näringslivets struktur och&lt;br&gt;utveckling. En förutsättning för att utvecklingsprogrammet skall fa en&lt;br&gt;reell betydelse för länets utveckling är att länets berörda myndigheter står&lt;br&gt;bakom det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala utvecklingsansvaret innefattar ett ansvar för att utarbeta&lt;br&gt;ett regionalt utvecklingsprogram. Lagen reglerar däremot inte vem som&lt;br&gt;har ansvar för att programmet genomförs. Detta ansvar åvilar i många fall&lt;br&gt;statliga myndigheter, kommuner, näringsliv eller andra intressenter, var&lt;br&gt;och en för sig eller gemensamt. Det regionala självstyrelseorganet svarar&lt;br&gt;själv endast för genomförandet i de delar som berörs av verksamhet som&lt;br&gt;sköts av organet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samverkan och samråd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Det regionala självstyrelseorganet skall samverka med länets&lt;br&gt;kommuner och landsting samt med länsstyrelsen och övriga berörda&lt;br&gt;statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras den obligatoriska samverkan som vid utarbetandet&lt;br&gt;av utvecklingsprogrammet skall ske mellan de kommunala och statliga&lt;br&gt;organ och myndigheter som finns i länet. Syftet är att åstadkomma en&lt;br&gt;samsyn på länets utveckling och på så sätt borga för att planerna efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för samverkan regleras inte. De måste anpassas efter vad som&lt;br&gt;i varje särskilt fall är ändamålsenligt. Det förutsätts dock att det förs en&lt;br&gt;löpande dialog när programmet arbetas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ Det regionala självstyrelseorganet bör samråda med företrädare för Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;berörda organisationer och näringslivet i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på det regionala utvecklingsprogrammets inriktning mot till-&lt;br&gt;växt, näringsliv och arbetsmarknad är det både önskvärt och naturligt att&lt;br&gt;också företrädare för berörda organisationer och näringslivet deltar i&lt;br&gt;arbetet med att utarbeta det regionala utvecklingsprogrammet och att sam-&lt;br&gt;råd sker inför beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samråd som regleras här är till skillnad från samverkansansvaret i&lt;br&gt;6 § inte obligatoriskt. Formerna för samråd bör avgöras av det regionala&lt;br&gt;självstyrelseorganet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Statliga myndigheter och det regionala utvecklingsprogrammet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett fastställt regionalt utvecklingsprogram skall beaktas av alla&lt;br&gt;statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter skall inom sina&lt;br&gt;verksamhetsområden lämna det regionala självstyrelseorganet det biträde&lt;br&gt;som det behöver för det regionala utvecklingsarbetet. De skall också&lt;br&gt;löpande informera det regionala själv styr el se organet om pågående och&lt;br&gt;planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vilken verkan det regionala utvecklingsprogrammet&lt;br&gt;har. Ett fastställt regionalt utvecklingsprogram skall enligt första stycket&lt;br&gt;beaktas av berörda statliga myndigheter. Begreppet beakta innebär inte att&lt;br&gt;berörda statliga myndigheter binds i sitt eget beslutsfattande. Det ligger&lt;br&gt;dock i sakens natur att en berörd statlig myndighet skall ha starka skäl att&lt;br&gt;inte följa programmet. Sådana skäl kan exempelvis föreligga om pro-&lt;br&gt;grammet strider mot nationella intressen eller ekonomiska restriktioner för&lt;br&gt;berörd myndighet. Alla statliga myndigheter med verksamhet som berör&lt;br&gt;länet omfattas av bestämmelsen, inte bara de i länet lokaliserade&lt;br&gt;myndigheterna. I praktiken kommer även vissa centrala myndigheter som&lt;br&gt;t.ex. NUTEK att beröras av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter åläggs i andra stycket en skyldighet att biträda det&lt;br&gt;regionala självstyrelseorganet. I lagen anges inte vilket biträde som skall&lt;br&gt;ges eller i vilken form. Detta far anpassas till de regionala förut-&lt;br&gt;sättningarna. Biträde skall dock lämnas i frågor som ligger inom&lt;br&gt;respektive myndighets verksamhetsområde och som ryms inom de resurs-&lt;br&gt;ramar som kan avsättas för verksamheten. Något rätt till mer omfattande&lt;br&gt;biträde med större utredningar, sekretariat m.m. avses inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är inte heller formellt bundna att vidta vissa åtgärder för&lt;br&gt;att genomföra utvecklingsprogrammet. Även i denna del utgår regeringen&lt;br&gt;från att den obligatoriska samverkan som regleras i 6 § skall borga för&lt;br&gt;samsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för&lt;br&gt;genomförandet av försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats tidigare i avsnitt 6.2.2, 6.2.3 och 6.2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett genomförande av försöksverksamheten krävs som tidigare&lt;br&gt;nämnts att vissa av de nu gällande författningarna ändras. De lagtekniska&lt;br&gt;förändringar som behöver göras för att genomföra försöksverksamheten&lt;br&gt;ligger i huvudsak inom regeringens normgivningskompetens. Det kan&lt;br&gt;dock visa sig att det finns ett behov av att meddela föreskrifter om själva&lt;br&gt;genomförandet av försöksverksamheten. Genom bemyndigandet ges&lt;br&gt;regeringen rätt att inom de ramar som finns i 8 kap. regeringsformen&lt;br&gt;meddela sådana föreskrifter även i de fall de innehåller befogenheter eller&lt;br&gt;åligganden för de i försöksverksamheten ingående kommunerna och&lt;br&gt;landstingen eller för de regionala självstyrelseorganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer behov av att förändra former, inriktning, omfattning och&lt;br&gt;annat som inte ryms inom försökslagens ram far i stället frågan om&lt;br&gt;lagändring föreläggas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandebestämmelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 juli 1997 och gäller till utgången av år 2002,&lt;br&gt;då försöksverksamheten skall avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om försöksverksamhet med&lt;br&gt;regionförbund i Kalmar län och Skåne län&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regionförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommuner och landsting i Kalmar län och Skåne län skall bilda&lt;br&gt;regionförbund för samverkan inom respektive län för att genomföra&lt;br&gt;försöksverksamheten enligt lagen (1996:000) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;ändrad regional ansvarsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kommuner och landsting i länet skall vara medlemmar i&lt;br&gt;regionförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om medlemmarna i regionförbundet är överens om det, får de även&lt;br&gt;överlämna vården av kommunala angelägenheter till regionförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen får utse ett regionförbund till regionplaneorgan enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Om regionförbundet har hand om kommunala angelägenheter som Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;det finns särskilda bestämmelser om, skall bestämmelserna gälla för&lt;br&gt;förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ 1 § första stycket sägs att kommuner och landsting inom respektive län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Skåne och Kalmar skall bilda regionförbund för att genomföra&lt;br&gt;försöksverksamheten enligt lagen (1996:000) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;ändrad regional ansvarsfördelning. Detta är förbundets huvuduppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning&lt;br&gt;framgår bl.a. följande. Regionförbundet är ett regionalt självstyrelseorgan.&lt;br&gt;Regionförbundet i Kalmar län skall ha ansvaret för försöksverksamheten&lt;br&gt;under hela försöksperioden, dvs. under tiden den 1 juli 1997 — 31&lt;br&gt;december 2002. I Skåne län kommer försöksverksamheten däremot att&lt;br&gt;handhas av regionförbundet bara under tiden den 1 juli 1997 - 31&lt;br&gt;december 1998. Därefter övergår ansvaret till det nybildade Skåne läns&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket slås fast att samtliga kommuner och landsting skall ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i regionförbundet. Inom försöksverksamhetens ram kommer det att fattas&lt;br&gt;långsiktiga beslut inom ett län. Det är därför av stor vikt att samtliga&lt;br&gt;kommuner och landsting inom länet medverkar under hela försöks-&lt;br&gt;perioden. Någon utträdesrätt har således inte medgetts förbundsmed-&lt;br&gt;lemmama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ 2 § sägs att regionförbundet även far ta över kommunala&lt;br&gt;angelägenheter. För att kunna genomföra detta måste emellertid för-&lt;br&gt;bundsmedlemmama vara överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommunala angelägenheter avses såväl uppgifter som ligger inom&lt;br&gt;kommunernas och landstingens allmänna kompetens som uppgifter inom&lt;br&gt;det specialreglerade området. Exempel på områden som är möjliga att föra&lt;br&gt;över till ett regionförbund är kulturverksamhet och räddningstjänst. En&lt;br&gt;uppgift som lämnas över till ett regionförbund behöver inte vara gemen-&lt;br&gt;sam för medlemmarna. Uppgift som lämnas över måste givetvis ligga&lt;br&gt;inom den överlämnande kommunens eller landstingets kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 6.2.6 föreslagit att det bör finnas en möjlighet&lt;br&gt;för regeringen att utse ett regionförbund till ett regionplaneorgan. Denna&lt;br&gt;möjlighet framgår av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\4 § regleras det fall när regionförbundet har hand om specialreglerade&lt;br&gt;uppgifter. I sådana fall skall de särskilda bestämmelserna för kommuner&lt;br&gt;eller landsting även gälla för regionförbundet. Regleringen avser både&lt;br&gt;obligatoriska och frivilliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande församling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 regionförbundet skall det som beslutande församling finnas ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förbundsfullmäktige skall tillsätta en förbundsstyrelse för beredning&lt;br&gt;och verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Förbundsfullmäktige får tillsätta de nämnder och andra organ som Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;utöver styrelsen behövs för att fullgöra regionförbundets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Förbundsfullmäktige får uppdra åt förbundsstyrelsen eller någon&lt;br&gt;annan nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller en&lt;br&gt;viss grupp av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som avses i 3 kap. 9 § första stycket kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) eller som enligt lag eller annan författning skall avgöras av&lt;br&gt;kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige får dock inte delegeras till&lt;br&gt;förbundsstyrelsen eller annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § anges att det skall finnas ett förbundsfullmäktige som beslutande&lt;br&gt;församling. Det är således endast fullmäktigeförsamlingen som har egen&lt;br&gt;formell beslutanderätt i regionförbundet. Av 6 § framgår att fullmäktige&lt;br&gt;skall tillsätta en förbundsstyrelse för beredning och verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag har förbundsmedlemmama fatt stor frihet att bestämma om&lt;br&gt;regionförbundets organisation. Det ställs endast krav på att det skall finnas&lt;br&gt;en beslutande församling och ett organ som svarar för beredning och&lt;br&gt;verkställighet. I övrigt far regionförbundet själv bestämma om sin&lt;br&gt;organisation. I 7 f sägs därför att förbundsfullmäktige far tillsätta de&lt;br&gt;nämnder och andra organ som utöver styrelsen behövs för att fullgöra&lt;br&gt;regionförbundets uppgifter. Om regionförbundet tar över en kommunal&lt;br&gt;angelägenhet som enligt 2 § far föras över till förbundet kan förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige således tillsätta en ansvarig nämnd för att fullgöra denna&lt;br&gt;angelägenhet. Tillsätter fullmäktige en nämnd kan uppgiftsområdet för&lt;br&gt;nämnden lämpligen anges i ett reglemente. Av 4 § följer då också att de&lt;br&gt;krav som ställs i speciallagstiftning på den nämnd eller de nämnder som&lt;br&gt;ansvarar för uppgifter även gäller för regionförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I &amp;lt;S sägs att förbundsfullmäktige ges en möjlighet att delegera sin&lt;br&gt;beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till för-&lt;br&gt;bundsstyrelsen eller någon annan nämnd. Beslutanderätt kan således inte&lt;br&gt;delegeras till annat organ än en nämnd. Bestämmelsen innebär att full-&lt;br&gt;mäktige efter egen bedömning skall avgöra i vilken omfattning delegering&lt;br&gt;är möjlig. Den begränsningen gäller dock att ärenden som avses i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första stycket kommunallagen (1991:900) eller som enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning skall avgöras av kommunfullmäktige eller landstings-&lt;br&gt;fullmäktige inte far bli föremål för delegering. I 3 kap. 9 § kommunal-&lt;br&gt;lagen anges att fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet&lt;br&gt;eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst ärenden&lt;br&gt;som rör verksamhetens mål och riktlinjer, budget, skatt och andra viktiga&lt;br&gt;ekonomiska frågor m.m. Härav följer att merparten av de frågor som&lt;br&gt;ligger inom ramen för lagen om försöksverksamhet med ändrad regional&lt;br&gt;ansvarsfördelning bör falla utanför möjligheten att delegera. Det bör dock&lt;br&gt;även inom detta område vara möjligt att kunna delegera vissa frågor av&lt;br&gt;mindre vikt till förbundsstyrelsen eller en annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För regionförbundet skall det finnas en förbundsordning med&lt;br&gt;närmare bestämmelser om förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen skall fastställas av förbundsmedlemmamas full-&lt;br&gt;mäktige var och en för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Förbundsordningen i gällande lydelse skall finnas tillgänglig hos&lt;br&gt;regionforbundet och dess medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § första stycket sägs att det skall finnas en förbundsordning med&lt;br&gt;närmare bestämmelser om regionförbundet. Enligt andra stycket skall&lt;br&gt;förbundsordningen fastställas av förbundsmedlemmamas fullmäktigeför-&lt;br&gt;samlingar. När förbundsordningen är fastställd av samtliga förbundsmed-&lt;br&gt;lemmar är regionförbundet bildat och har rättskapacitet. Ändringar i för-&lt;br&gt;bundsordningen skall ske på samma sätt, dvs. skall fastställas av samtliga&lt;br&gt;medlemmar var och en för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110 § sägs att förbundsordningen, inklusive ändringar i den, skall finnas&lt;br&gt;tillgänglig både hos regionförbundet och dess medlemmar. Bestämmelsen&lt;br&gt;tillgodoser allmänhetens och myndigheters behov av insyn i regionför-&lt;br&gt;bundets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;regionförbundets ändamål, uppgifter och medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förbundets namn och dess säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;förbundets organisation samt organens befogenheter och inbördes&lt;br&gt;förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;hur förbundsmedlemmama skall vara representerade i förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;om förbundsmedlemmama vill bestämma det, hur de skall vara&lt;br&gt;representerade i andra organ än förbundsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;antalet ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;vem som skall utfärda kungörelse om det första sammanträdet med&lt;br&gt;förbundsfullmäktige efter det att val av förbundsfullmäktige har ägt rum&lt;br&gt;och föra ordet där till dess ordförande har valts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;att förbundsfullmäktige vid sitt första sammanträde efter det att val&lt;br&gt;av förbundsfullmäktige har ägt rum och för mandattiden bland leda-&lt;br&gt;möterna skall utse en ordförande och en eller flera vice ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;antalet revisorer och revisorsersättare och deras mandattid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i för-&lt;br&gt;bundsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. om det för beslut skall krävas kvalificerad majoritet i för-&lt;br&gt;bundsfullmäktige och för vilka ärenden detta skall gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot&lt;br&gt;eller ersättare i förbundsfullmäktige skall ha sådan yttranderätt på sam-&lt;br&gt;manträden som sägs i 5 kap. 21 § kommunallagen (1991:900),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot&lt;br&gt;eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd skall ha&lt;br&gt;sådan närvarorätt m.m. som sägs i 4 kap. 23 § kommunallagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden skall Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;anslås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. förbundsmedlemmamas andelar i förbundets tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. grunderna för förbundsmedlemmamas deltagande i kostnaderna för&lt;br&gt;förbundets verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. förbundsmedlemmamas styrning av och insyn i förbundets ekonomi&lt;br&gt;och verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. ordningen för förbundets budgetprocess,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. ordningen för och förfarandet vid förbundets likvidation och upp-&lt;br&gt;lösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar, när för-&lt;br&gt;bundet upplöses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. hur tvister mellan förbundet och dess medlemmar skall lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar innehållet i förbundsordningen. De områden som&lt;br&gt;anges i denna paragraf kan med ett undantag (femte punkten) inte regleras&lt;br&gt;på annat sätt än i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten skall regionförbundets ändamål, uppgifter och för-&lt;br&gt;bundsmedlemmar anges i förbundsordningen. Den yttre ramen för&lt;br&gt;regionförbundets ändamål och uppgifter begränsas i 1-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra punkten framgår att förbundets namn och den ort där det skall&lt;br&gt;ha sitt säte skall anges i förbundsordningen. Förbundets säte avgör bl.a.&lt;br&gt;vilken domstol som är rätt forum vid eventuella tvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten. I fråga om regionförbundets organisation krävs endast&lt;br&gt;att förbundet skall ha ett regionfullmäktige som beslutande organ och en&lt;br&gt;förbundsstyrelse för beredning och verkställighet (5 och 6 §§). Förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige har därutöver getts en möjlighet att tillsätta nämnder och&lt;br&gt;andra organ (7 §). Det är därför nödvändigt att i förbundsordningen&lt;br&gt;reglera dels hur förbundet skall vara organiserat, dels organens inbördes&lt;br&gt;förhållanden och befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde punkten. Av 12 § andra stycket framgår att varje för-&lt;br&gt;bundsmedlem skall ha minst en representant i förbundsfullmäktige.&lt;br&gt;Medlemmarna har dock frihet att närmare bestämma hur de skall vara&lt;br&gt;representerade där (jfr 16 §). Förbundsmedlemmama kan t.ex. införa&lt;br&gt;bestämmelser i förbundsordningen om att kommunförbundet eller parti-&lt;br&gt;organisationerna i länet far lösa frågan om mandatfördelningen och hur&lt;br&gt;många representanter varje medlem skall få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte punkten. Representationen i nämnder och övriga organ är frivillig&lt;br&gt;att lösa i förbundsordningen. Förbundsmedlemmama kan således välja om&lt;br&gt;de genom regler i förbundsordningen önskar styra hur de skall vara&lt;br&gt;representerade i dessa organ eller om de vill ge förbundsfullmäktige frihet&lt;br&gt;att lösa frågan. Även representationen i presidier i förbundets organ kan&lt;br&gt;bli föremål för styrning enligt denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sjätte punkten skall antalet ledamöter och ersättare i förbunds-&lt;br&gt;styrelsen regleras i förbundsordningen. Dessa väljs sedan av förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sjunde punkten skall förbundsmedlemmama utse någon att utfärda&lt;br&gt;kungörelse om förbundsfullmäktiges första sammanträde. Detta skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgå av förbundsordningen. Här avses både de första sammanträdena&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som hålls efter det att förbunden i Kalmar län och Skåne län bildats och Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;det första sammanträde som hålls i Kalmar län efter de allmänna kom-&lt;br&gt;munala valen år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av åttonde punkten framgår att förbundsordningen skall innehålla en be-&lt;br&gt;stämmelse om att förbundsfullmäktige skall utse en ordförande och minst&lt;br&gt;en vice ordförande vid sitt första sammanträde. Även valet av ordförande&lt;br&gt;och vice ordförande skall ske vid två tillfallen i enlighet med vad som&lt;br&gt;sägs i anslutning till sjunde punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nionde punkten. I 32 § första stycket sägs att det är förbundsfullmäktige&lt;br&gt;som utser revisorerna och revisorsersättama men att förbunds-&lt;br&gt;medlemmama har getts en frihet att bestämma antalet och mandattiden i&lt;br&gt;förbundsordningen. Mandattidens utgång bör anpassas till den tidpunkt&lt;br&gt;revisorerna enligt 35 och 36 §§ skall avge sina respektive&lt;br&gt;revisionsberättelser, dvs. år 2003 i Kalmar län och år 1999 i Skåne län.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 1 och 2 §§ kommunallagen om val av revisorer&lt;br&gt;och revisorsersättare ersätts av bestämmelserna i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tionde punkten. Om medlemmarna har bestämt att de skall ha rätt att&lt;br&gt;väcka ärenden i förbundsfullmäktige skall detta framgå av förbunds-&lt;br&gt;ordningen (jfr 20 § 4). I annat fall finns inte någon sådan rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elfte punkten. Av 5 kap. 43 § kommunallagen, som gjorts tillämplig på&lt;br&gt;förbundsfullmäktige genom 19 §, framgår att utgången i ett ärende skall&lt;br&gt;bestämmas genom enkel majoritet om inte något annat är särskilt före-&lt;br&gt;skrivet. I denna punkt föreskrivs att förbundsmedlemmama kan bestämma&lt;br&gt;att vissa frågor i fullmäktige skall avgöras med kvalificerad majoritet. I&lt;br&gt;förbundsordningen skall det då framgå i vilka ärenden det krävs&lt;br&gt;kvalificerad majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tolfte punkten regleras att även andra förtroendevalda hos&lt;br&gt;medlemmarna än de som är ledamöter i förbundsfullmäktige kan ges en&lt;br&gt;möjlighet till insyn. Det är inte givet att samtliga partier som finns&lt;br&gt;representerade i samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar blir repre-&lt;br&gt;senterade i förbundsfullmäktige. För att ge partier möjlighet till insyn och&lt;br&gt;att kunna påverka förbundet kan medlemmarna enas om att vidga kretsen&lt;br&gt;med rätt att yttra sig i förbundsfullmäktige. Medlemmarna har alltså&lt;br&gt;möjlighet att generellt ge sina förtroendevalda utanför förbundet yttrande-&lt;br&gt;rätt i fullmäktige. Denna möjlighet skall i så fall införas i förbunds-&lt;br&gt;ordningen. Förbundsfullmäktige kan härutöver besluta att även andra än&lt;br&gt;ledamöter skall ha rätt att delta i överläggningarna (jfr 19 § och 5 kap.&lt;br&gt;21 § kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt trettonde punkten kan även andra förtroendevalda hos med-&lt;br&gt;lemmarna som inte dessutom sitter i förbundsstyrelsen eller en annan&lt;br&gt;nämnd få närvarorätt vid förbundsstyrelsens eller en viss nämnds&lt;br&gt;sammanträden om detta framgår av förbundsordningen (jfr 25 § och 4&lt;br&gt;kap. 23 § kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjortonde punkten skall det framgå i förbundsordningen på vilken&lt;br&gt;eller vilka av förbundsmedlemmamas anslagstavlor som förbundets&lt;br&gt;kungörelser och andra tillkännagivanden skall anslås (jfr 21 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femtonde punkten behandlar förbundsmedlemmamas andelstal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna skall i förbundsordningen ange vilka andelar de har i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundets tillgångar och skulder. Andelstalen kan komma till användning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid upplösning av ett förbund eller om ett förbund under löpande drift Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;saknar tillgångar för att betala en skuld (jfr även 31 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sextonde punkten skall förbundsordningen innehålla bestämmelser&lt;br&gt;om hur regionförbundets kostnader skall fördelas mellan medlemmarna.&lt;br&gt;Förbundsmedlemmama kan komma fram till samma fördelning som gäller&lt;br&gt;för medlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder enligt&lt;br&gt;femtonde punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuttonde punkten. Medlemmarna har stora möjligheter att välja hur de&lt;br&gt;vill styra regionförbundets verksamhet och ekonomi. Medlemmarna skall&lt;br&gt;genom föreskrifter i förbundsordningen ange vad som skall gälla.&lt;br&gt;Exempelvis kan medlemmarna meddela begränsningar i fråga om&lt;br&gt;förbundets rätt att ta upp lån, ingå borgen och andra förbindelser eller&lt;br&gt;avsätta medel till fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artonde punkten. Bestämmelserna i 8 kap. kommunallagen har genom&lt;br&gt;30 § gjorts tillämpliga på regionförbund utom vad gäller 6, 8, 9, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §§ angående budgetprocessen. I förbundsordningen skall därför bl.a.&lt;br&gt;regleras när budgeten skall upprättas och fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nittonde punkten skall frågan om regionförbundets likvidation och&lt;br&gt;upplösning regleras i förbundsordningen (jfr 38 §). Medlemmarna skall&lt;br&gt;ange under vilka omständigheter ett förbund skall likvideras och upplösas&lt;br&gt;samt hur det skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjugonde punkten. I samband med att regionförbundet upplöses skall dess&lt;br&gt;tillgångar delas upp mellan medlemmarna. Bestämmelser om hur detta&lt;br&gt;skall ske skall införas i förbundsordningen. Medlemmarnas andelar av för-&lt;br&gt;bundets tillgångar framgår av förbundsordningen (jfr femtonde punkten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjugoförsta punkten avser sådana situationer som kan uppkomma om&lt;br&gt;förbundet och medlemmarna inte kan komma överens. Bestämmelser om&lt;br&gt;hur tvister skall lösas skall tas in i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ledamöter i förbundsfullmäktige och ersättare för dessa skall väljas&lt;br&gt;av förbundsmedlemmamas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje förbundsmedlem skall vara representerad i förbundsfullmäktige&lt;br&gt;med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare skall vara lika&lt;br&gt;många som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Föreskrifterna i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall&lt;br&gt;tillämpas vid valet av ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning de skall kallas in till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I Kalmar län skall antalet ledamöter i förbundsfullmäktige uppgå&lt;br&gt;till 45, varav 30 skall väljas av kommunerna och 15 av landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I Skåne län skall antalet ledamöter i förbundsfullmäktige uppgå till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99, varav 66 skall väljas av kommunerna och 33 av landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Hur medlemmarna närmare skall vara representerade i förbunds- Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;fullmäktige bestäms i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer finns bestämmelser om valsätt, antalet ledamöter och&lt;br&gt;ersättare samt hur förbundsmedlemmama skall vara representerade i för-&lt;br&gt;bundsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § första stycket skall ledamöter och ersättare i förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige väljas av medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. I lagen&lt;br&gt;anges inte när valen skall äga rum. Det far dock förutsättas att valen&lt;br&gt;första gången äger rum i nära anslutning till att förbundet har bildats. När&lt;br&gt;det gäller valen till förbundsfullmäktige i Kalmar län andra gången&lt;br&gt;förrättas de i anslutning till de kommunala valen år 1998. Jfr också 18 §&lt;br&gt;där mandattiderna regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har bedömts som väsentligt att samtliga kommuner och landsting är&lt;br&gt;representerade i förbundsfullmäktige. Att så skall vara fallet framgår av&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113 § första stycket anges att lagen (1992:339) om proportionellt valsätt&lt;br&gt;är tillämplig vid de val i förbundsmedlemmamas fullmäktige där leda-&lt;br&gt;möterna och ersättarna i förbundsfullmäktige utses. Någon formell&lt;br&gt;tillämpning av denna lag torde dock knappast bli aktuell, eftersom det&lt;br&gt;förutsätts att valen till förbundsfullmäktige sker efter en politisk&lt;br&gt;överenskommelse i regionen (jfr 16 § och 11 § 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar&lt;br&gt;skall bestämma i vilken ordning ersättarna skall kallas in till tjänstgöring&lt;br&gt;om de inte väljs genom proportionellt val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 och 15 §§ regleras antalet ledamöter och ersättare i Kalmar&lt;br&gt;respektive Skåne län. Antalet ledamöter och ersättare har bestämts i&lt;br&gt;samråd med företrädare för de berörda partema. I Kalmar län har antalet&lt;br&gt;ledamöter fördelats mellan länets 12 kommuner på så sätt att en ledamot&lt;br&gt;har tillfallit varje kommun per 10 000 invånare. För att inte fa en ohanter-&lt;br&gt;ligt stor beslutande församling i Skåne län med 33 kommuner och två&lt;br&gt;landsting fram till utgången av år 1998 har det totala antalet ledamöter&lt;br&gt;begränsats till 99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid bestämmandet av det sammanlagda antalet leda-&lt;br&gt;möter har varit att fa en hanterligt stor beslutande församling inom&lt;br&gt;respektive län, att antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda tal samt&lt;br&gt;att två tredjedelar av ledamöterna skall väljas av kommunerna och en&lt;br&gt;tredjedel av landstingen. En effekt av denna fördelning blir att de största&lt;br&gt;kommunerna kommer att vara underrepresenterade i förbundsfullmäktige&lt;br&gt;i förhållande till de mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 § far förbundsmedlemmama själva bestämma hur de närmare&lt;br&gt;skall vara representerade i förbundsfullmäktige. Detta skall ske i förbunds-&lt;br&gt;ordningen (jfr 11 § 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Valbar till ledamot eller ersättare iförbundsfullmäktige är den som&lt;br&gt;är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en kommun eller ett landsting inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;An 17 § framgår att endast den som är ledamot eller ersättare i kommun-&lt;br&gt;eller landstingsfullmäktige inom respektive län kan väljas till ledamot&lt;br&gt;eller ersättare. Denna begränsning har gjorts mot bakgrund av föreskriften&lt;br&gt;i 1 kap. 7 § regeringsformen om att beslutanderätten i kommunerna skall&lt;br&gt;utövas av valda församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § När ledamöterna och ersättarna i förbundsfullmäktige väljs första&lt;br&gt;gången räknas mandattiden från valets förrättande till och med utgången&lt;br&gt;av år 1998. I förbundsfullmäktige i Kalmar län väljs ledamöterna och&lt;br&gt;ersättarna för tiden därefter för fyra år från och med den 1 januari 1999&lt;br&gt;av förbundsmedlemmamas nyvalda kommun- och landstingsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att tjänstgöringstiden för ledamöter och ersättare&lt;br&gt;i förbundsmedlemmamas fullmäktige upphör vid utgången av oktober&lt;br&gt;månad det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och&lt;br&gt;landstingsfullmäktige har ägt rum medför inte att deras uppdrag som&lt;br&gt;ledamot eller ersättare i förbundsfullmäktige upphör före tjänst-&lt;br&gt;göringstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118 § första stycket första meningen regleras mandattiden för ledamöterna&lt;br&gt;och ersättarna första gången de väljs. Av paragrafen följer även att&lt;br&gt;valperioden till viss del har anpassats till de allmänna valen år 1998.&lt;br&gt;Mandattiden avser tiden från valets förrättande till och med den 31&lt;br&gt;december 1998.1 Skåne län skall regionförbundet avvecklas efter den 31&lt;br&gt;december 1998 eftersom det nybildade landstinget i länet därefter övertar&lt;br&gt;ansvaret för försöksverksamheten. Därför regleras i andra meningen&lt;br&gt;endast val av ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige i Kalmar län.&lt;br&gt;(Jfr också 12 §.) Mandattiden sträcker sig från och med den 1 januari&lt;br&gt;1999 till och med den dag försöksverksamheten enligt lagen om för-&lt;br&gt;söksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning är avslutad, dvs.&lt;br&gt;den 31 december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att tjänstgöringstiden för ledamöterna och ersättarna i&lt;br&gt;medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar upphör i oktober månad valåren&lt;br&gt;1998 och 2002 innebär inte att tjänstgöringstiden i förbundsfullmäktige&lt;br&gt;upphör vid samma tidpunkt. Den upphör i stället vid årsskiftena 1998/99&lt;br&gt;respektive 2002/2003. Detta framgår av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbundsfullmäktiges arbetsformer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Utöver vad som anges i denna lag skall följande bestämmelser i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) tillämpas på förbundsfullmäktige:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 7-10 a §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 11-16 §§ och 18 § första stycket om ledighet från anställning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska förmåner och de förtroendevaldas initiativrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;4 kap. 19 och 20 §§ om omröstning och beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;4 kap. 22 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;5 kap. 7-11 om tidpunkt för sammanträdena och hur samman-&lt;br&gt;trädena kungörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;5 kap. 18-20 §§ om beslutförhet och jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;5 kap. 21 och 22 §§ om rätt och skyldighet för utomstående att med-&lt;br&gt;verka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;5 kap. 26-33 §§ om hur ärendena bereds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;5 kap. 36-45 om bordläggning, om offentlighet och ordning vid&lt;br&gt;sammanträdena samt hur ärendena avgörs, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;5 kap. 57-61 §§ om protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 19 § har delar av bestämmelserna i 4 och 5 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) gjorts tillämpliga på förbundsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden i förbundsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Ärenden i förbundsfullmäktige får väckas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;förbundsstyrelsen och annan nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;om så har bestämts i förbundsordningen, fullmäktige eller styrelsen&lt;br&gt;hos en förbundsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsfullmäktige skall besluta i ärenden som har väckts enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 § första stycket, som motsvarar 5 kap. 23 § kommunallagen, anges&lt;br&gt;vilka som far väcka ärenden i förbundsfullmäktige (jfr 11 § 10). Att&lt;br&gt;förbundsfullmäktige skall besluta i de ärenden som har väckts slås fast i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkännagivande av justering av protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats skall&lt;br&gt;justeringen tillkännages på minst en av förbundsmedlemmamas&lt;br&gt;anslagstavlor i enlighet med vad som har bestämts i förbundsordningen.&lt;br&gt;Av tillkännagivandet skall det framgå var protokollet finns tillgängligt&lt;br&gt;samt vilken dag det har anslagits. Tillkännagivandet får inte tas bort från&lt;br&gt;anslagstavlan före utgången av den tid som gäller för överklagande enligt&lt;br&gt;10 kap. 6 § första stycket kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om anslagsdagen skall tecknas på protokollet eller utfärdas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkännagivandet skall även införas i de tidningar som avses i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 21 §, som motsvarar 5 kap. 62 § kommunallagen, reglerar&lt;br&gt;tillkännagivandet om justering av förbundsfullmäktiges protokoll. Av 10&lt;br&gt;kap. 6 § kommunallagen framgår att dagen för tillkännagivandet är ut-&lt;br&gt;gångspunkt för klagotidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 10 § kommunallagen följer att det är förbundsfullmäktige som&lt;br&gt;beslutar i vilka tidningar som tillkännagivandet skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbundsstyrelsen och övriga nämnder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare, mandattid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen väljs av förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige till det antal som har bestämts i förbundsordningen och för&lt;br&gt;den tid som anges i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i annan nämnd än förbundsstyrelsen väljs av&lt;br&gt;förbundsfullmäktige till det antal och för den tid som fullmäktige be-&lt;br&gt;stämmer, varje gång dock längst till utgången av det år då val i hela riket&lt;br&gt;till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Föreskrifterna i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall&lt;br&gt;tillämpas vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna finns bestämmelser om valet av ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;förbundsstyrelsen eller i en arman nämnd samt om valbarheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 § första stycket sägs att ledamöterna och ersättarna i förbunds-&lt;br&gt;styrelsen väljs av förbundsfullmäktige samt att förbundsmedlemmama har&lt;br&gt;getts frihet att i förbundsordningen själva bestämma antalet ledamöter och&lt;br&gt;ersättare. Valet till förbundsstyrelsen skall ske dels efter de första valen&lt;br&gt;av ledamöter i fullmäktige i samband med att förbunden bildas, dels efter&lt;br&gt;de allmänna kommunala valen år 1998 då fullmäktiges nyvalda ledamöter&lt;br&gt;har påbörjat sin tjänstgöring. Av 18 § följer att mandattiden för leda-&lt;br&gt;möterna och ersättarna i Kalmar län och Skåne län sträcker sig från de&lt;br&gt;första valens förrättande i samband med att förbunden bildas till och med&lt;br&gt;den 31 december 1998. Mandattiden för ledamöterna och ersättarna i&lt;br&gt;Kalmar län sträcker sig därefter från och med den 1 januari 1999 till och&lt;br&gt;med den 31 december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall även ledamöterna och ersättarna i annan&lt;br&gt;nämnd än förbundsstyrelsen väljas av förbundsfullmäktige. Antalet leda-&lt;br&gt;möter och ersättare samt mandattiden för dessa skall bestämmas av&lt;br&gt;förbundsfullmäktige. Mandattiden har dock begränsats till utgången av år&lt;br&gt;1998 och 2002 i enlighet med kommentaren till första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23 $ första stycket sägs att lagen (1992:339) om proportionellt valsätt&lt;br&gt;är tillämplig vid förbundsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare till&lt;br&gt;förbundsstyrelsen och annan nämnd. I lagens 2 § regleras under vilka för-&lt;br&gt;utsättningar valet skall vara proportionellt. Om ersättarna har valts&lt;br&gt;proportionellt skall de tjänstgöra enligt vad som föreskrivs i 25 § samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket sägs att förbundsfullmäktige skall bestämma i vilken Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;ordning ersättarna skall kallas in till tjänstgöring om de inte väljs genom&lt;br&gt;proportionellt val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Valbar till ledamot och ersättare i förbundsstyrelsen eller annan&lt;br&gt;nämnd är den som fyller 18 år senast på dagen för valet och som är&lt;br&gt;folkbokförd i en kommun inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är svensk medborgare är valbar bara om han eller hon&lt;br&gt;har varit folkbokförd i Sverige den 1 november de tre åren närmast före&lt;br&gt;valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 24 § följer att valbarheten, till skillnad från vad som gäller för leda-&lt;br&gt;möterna och ersättarna i förbundsfullmäktige, inte är begränsad till&lt;br&gt;ledamöter och ersättare i kommun- och landstingsfullmäktige inom&lt;br&gt;respektive län. Valbar är i stället var och en som uppfyller de allmänna&lt;br&gt;valbarhetsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Utöver vad som gäller enligt denna lag tillämpas följande&lt;br&gt;bestämmelser i kommunallagen (1991:900) på förbundsstyrelsen och&lt;br&gt;övriga nämnder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 8-10 a §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 11, 12 och 17 §§ och 18 § första stycket om ledighet från&lt;br&gt;anställning, ekonomiska förmåner och de förtroendevaldas initiativrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 19-21 §§ om omröstning och beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 22 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;4 kap. 23 § om närvarorätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 1 § första stycket och 2-6 §§ om styrelsens uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 7 § första och andra styckena och 8 § om nämndernas ansvar&lt;br&gt;för verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 11 § om antalet ledamöter och ersättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 14 § om mandattider,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 15 och 16 §§ om ordförande och vice ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 18 § om tidpunkt för sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 19 och 19 a §§ om närvarorätt för utomstående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 20-22 §§ om utskott och nämndberedningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 23-26 §§ om beslutförhet och jäv, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;6 kap. 28-32§§ om hur ärendena avgörs, protokollet, delgivning och&lt;br&gt;reglementen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegering av ärenden inom en nämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Bestämmelserna i 6 kap. 33-38 §§ kommunallagen (1991:900) om&lt;br&gt;delegering av ärenden gäller i tillämpliga delar för styrelsen och övriga&lt;br&gt;nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragraferna tillämpas delar av bestämmelserna i 4 och 6 kap. Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) på förbundsstyrelsen och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Interpellationer och frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § Interpellationer och frågor skall avse ämnen som hör till&lt;br&gt;förbundsfullmäktiges, förbundsstyrelsens eller annan nämnds hand-&lt;br&gt;läggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot&lt;br&gt;någon enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Förbundsfullmäktige får besluta att ordföranden i förbundsstyrelsen&lt;br&gt;eller annan nämnd får överlåta besvarandet av en interpellation eller&lt;br&gt;fråga till en annan ledamot i förbundsstyrelsen eller en ledamot i en&lt;br&gt;nämnd eller ett annat organ som avses i 7 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om interpellationer och&lt;br&gt;frågor gäller bestämmelserna i 5 kap. 50 och 51 §§, 52 § första stycket,&lt;br&gt;54 § första stycket samt 55 och 56 §§ kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom dessa paragrafer har kommunallagens regler om interpellationer&lt;br&gt;och frågor anpassats och gjorts tillämpliga på regionförbundet. Inter-&lt;br&gt;pellationer och frågor far ställas av ledamöterna i förbundsfullmäktige och&lt;br&gt;skall riktas till ordföranden i en nämnd, förbundsstyrelsen eller full-&lt;br&gt;mäktigeberedning. Vidare får fullmäktige besluta att ordföranden i för-&lt;br&gt;bundsstyrelsen eller annan nämnd far överlåta besvarandet av en inter-&lt;br&gt;pellation eller fråga till en annan ledamot i förbundsstyrelsen eller&lt;br&gt;ledamot i ett sådant annat organ som fullmäktige far tillsätta enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomisk förvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Vad som föreskrivs i 8 kap. kommunallagen (1991:900) om mål för&lt;br&gt;den ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, budgetens innehåll,&lt;br&gt;budgetprocessen, utgiftsbeslut under budgetåret, förbud mot pantsättning&lt;br&gt;samt räkenskapsföring och redovisning skall i tillämpliga delar gälla för&lt;br&gt;ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 8 kap. 6, 8, 9 och 11 §§ kommunallagen om budget-&lt;br&gt;processen gäller dock inte för ett regionförbund. 1 stället gäller vad som&lt;br&gt;anges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om regionförbundet saknar tillgångar för att betala en skuld, är&lt;br&gt;förbundsmedlemmama skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall&lt;br&gt;tillskjuta så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i&lt;br&gt;skulden efter de grunder som har bestämts i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 30 § första stycket gäller bestämmelserna i 8 kap. kommunallagen&lt;br&gt;i tillämpliga delar för regionförbundet. Exempelvis skall budgeten ha&lt;br&gt;samma innehåll som i en kommun eller ett landsting men med undantag&lt;br&gt;för angivande av skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens bestämmelser om budgetprocessen skall dock bara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas delvis, vilket följer av andra stycket. Förbundsmedlemmama har Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;i stället getts en frihet att meddela föreskrifter om budgetprocessen i&lt;br&gt;förbundsordningen. Det kan t.ex. gälla av vem och när budgetförslaget&lt;br&gt;skall upprättas och när budgeten skall fastställas. De bestämmelser i&lt;br&gt;kommunallagen om budgetprocessen som gjorts direkt tillämpliga är&lt;br&gt;8 kap. 10 § om att allmänheten har rätt att ta del av budgetförslaget och&lt;br&gt;8 kap. 7 § om inlämnandet av budgetförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 31 § framgår att förbundsmedlemmama har ett ansvar för region-&lt;br&gt;förbundets skulder enligt de andelstal som har bestämts i förbunds-&lt;br&gt;ordningen (jfr 11 § 15). Om regionförbundet saknar tillgångar för att&lt;br&gt;betala en skuld skall medlemmarna därför skjuta till medel i förhållande&lt;br&gt;till bristen. Någon skyldighet finns dock inte för förbundsmedlemmama&lt;br&gt;att infria sin del av skulden direkt till förbundets borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Förbundsfullmäktige skall välja revisorer och revisorsersättare till&lt;br&gt;det antal och för den tid som har bestämts i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall&lt;br&gt;tillämpas vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorsersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Valbar till revisor eller revisorsersättare är den som är valbar&lt;br&gt;enligt 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Vad som föreskrivs i 9 kap. kommunallagen (1991:900) om revision&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla för ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 9 kap. 1 och 2 §§ kommunallagen gäller dock inte för&lt;br&gt;ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Revisorerna i regionförbundet i Kalmar län skall under år 2003 till&lt;br&gt;fullmäktige i de kommuner och det landsting som har varit medlemmar&lt;br&gt;i förbundet lämna en berättelse om resultatet av den revision som avser&lt;br&gt;verksamheten år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansvarsfrihet för den som har varit ledamot eller ersättare&lt;br&gt;i förbundsstyrelsen, annan nämnd eller förbundsfullmäktigeberedning i&lt;br&gt;regionförbundet skall prövas av fullmäktige i den kommun eller det&lt;br&gt;landsting som valt ledamoten eller ersättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall vid sammanträde före utgången av år 2003 besluta om&lt;br&gt;ansvarsfrihet skall beviljas eller om någon åtgärd för att bevara&lt;br&gt;kommunens eller landstingets rätt skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Revisorerna i regionförbundet i Skåne län skall under år 1999 till&lt;br&gt;fullmäktige i Skåne läns landsting lämna en berättelse om resultatet av&lt;br&gt;den revision som avser verksamheten år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Skåne läns landsting skall vid sammanträde före utgången&lt;br&gt;av år 1999 besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om någon åtgärd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att bevara landstingets rätt skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 32 § första stycket skall revisorer och revisorsersättare väljas av&lt;br&gt;förbundsfullmäktige. Antalet revisorer och revisorsersättare samt deras&lt;br&gt;mandattid skall regleras i förbundsordningen (jfr 11 § 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att lagen (1992:339) om proportionellt valsätt är&lt;br&gt;tillämplig vid förbundsfullmäktiges val av revisorer och revisorsersättare.&lt;br&gt;I lagens 2 § regleras under vilka förutsättningar valet skall vara pro-&lt;br&gt;portionellt. Om revisorsersättama har valts proportionellt skall de tjänst-&lt;br&gt;göra enligt vad som föreskrivs i 25 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att förbundsfullmäktige skall bestämma i&lt;br&gt;vilken ordning ersättarna skall kallas in till tjänstgöring om de inte väljs&lt;br&gt;genom proportionellt val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är den som uppfyller de allmänna valbarhetsvillkoren. Detta&lt;br&gt;framgår av 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. kommunallagen (1991:900) om revision görs&lt;br&gt;tillämpliga på regionförbundet med undantag för 1 och 2 §§ om val av&lt;br&gt;revisorer och revisorsersättare och deras mandattid samt antalet revisorer&lt;br&gt;och revisorsersättare, 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framgår av 35 och 36 §§ när och till vem revisionsberättelsen&lt;br&gt;skall lämnas när förbunden har upphört samt vem som då skall pröva&lt;br&gt;frågan om ansvarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Likvidation och upplösning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37 § Regionförbundet i Kalmar län skall träda i likvidation efter&lt;br&gt;utgången av år 2002 och regionförbundet i Skåne län efter utgången av&lt;br&gt;år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen i egenskap av likvidator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Närmare bestämmelser om likvidation och upplösning meddelas i&lt;br&gt;förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om regionförbundets likvidation och upplösning har&lt;br&gt;förenklats i jämförelse med motsvarande bestämmelser i kommunalför-&lt;br&gt;bundslagen (1985:894). Förbundsmedlemmama har i stället en skyldighet&lt;br&gt;att själva bestämma om förutsättningarna för och förfarandet vid för-&lt;br&gt;bundens likvidation och upplösning i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Laglighetsprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;39 § Bestämmelserna om överklagande i 10 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) gäller i fråga om ett beslut som har fattats av&lt;br&gt;förbundsfullmäktige, förbundsstyrelsen eller annan nämnd. Ett sådant&lt;br&gt;beslut far överklagas såväl av varje kommun och landsting som är&lt;br&gt;medlem i förbundet som av deras medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit&lt;br&gt;att det verkställs, får domstolens beslut även överklagas av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regionförbundet, varje kommun och landsting som är medlem i förbundet Prop. 1996/97:36&lt;br&gt;och av deras medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas rätten att fä lagligheten av förbundsfullmäktiges,&lt;br&gt;förbundsstyrelsens eller en annan nämnds beslut prövad. Rätten att över-&lt;br&gt;klaga tillkommer såväl varje kommun och landsting som är medlem i&lt;br&gt;förbundet som deras medlemmar. I de fall länsrätten eller kammarrätten&lt;br&gt;har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs tillkommer rätten&lt;br&gt;att överklaga domstolens beslut även regionförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandebestämmelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 juli 1997. Den har med hänsyn till att vissa&lt;br&gt;åtgärder enligt lagen skall vidtas även efter utgången av år 2002 inte&lt;br&gt;tidsbegränsats. Den far i stället upphävas när den inte längre behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Regionberedningens&lt;br&gt;slutbetänkande regional framtid (SOU 1995:27)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningen överlämnade den 30 mars 1995 sitt slutbetänkande&lt;br&gt;regional framtid (SOU 1995:27). Förslagen innebär sammanfattningsvis&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala självstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för den regionala utvecklingen föreslås bli en&lt;br&gt;självstyrelseuppgift inom den nationellt beslutade politikens ramar. En&lt;br&gt;konsekvens av detta blir att vissa kompetensförskjutningar görs från&lt;br&gt;länsstyrelserna till landstingen. Ansvarsfördelningen i övrigt bedöms vara&lt;br&gt;väl avvägd. Konkret innebär förslaget bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Beslut om fördelningen av de regionalpolitiska stödmedlen inom&lt;br&gt;regionerna bör fattas av landstingen i stället för av länsstyrelserna. En&lt;br&gt;särskild samverkan bör etableras mellan landstingen och&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Landstingen i det nya Skåne och Västra Götalands län föreslås fa&lt;br&gt;samma uppgifter i fråga om regionplanering som Stockholms läns&lt;br&gt;landsting har i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Landstingen bör genom offensiva åtgärder verka för en förbättrad&lt;br&gt;miljö inom regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Landstingen föreslås fa inflytande över de väginvesteringar som&lt;br&gt;beslutas av Vägverkets väghållarregioner. Beslutanderätten i fråga om&lt;br&gt;de nuvarande länstrafikanslagen bör föras över från länsstyrelserna till&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Beredningen föreslår ingen ändring av nuvarande huvudmannaskap&lt;br&gt;för den offentliga hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Landstingen bör ha en viktig roll för samordningen och planeringen&lt;br&gt;på utbildningsområdet. Landstingen bör i fortsättningen svara för de&lt;br&gt;uppgifter på utbildningsområdet som nu åvilar länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ansvaret för den regionala kulturutvecklingen bör åvila landstingen.&lt;br&gt;I detta bör bl.a. ingå att fördela statliga medel till regional och lokal&lt;br&gt;kulturverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Turistfrågorna bör ingå som en viktig del i det regionala&lt;br&gt;handlingsprogram som landstingen skall utarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att vara regionens företrädare bör åvila landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsfördelningen inom den statliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningen har övervägt uppgiftsfördelningen inom den statliga&lt;br&gt;sektorn. Sammanfattningsvis framförs följande synpunkter och förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Staten bör även fortsättningsvis ha en regional samordnad&lt;br&gt;organisation som bl.a. ansvarar för allmänna förvaltningsuppgifter,&lt;br&gt;t.ex. tillståndsgivning samt uppföljning av statliga mål och utövning&lt;br&gt;av tillsyn och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Skogsvårdsstyrelsema föreslås föras in i länsstyrelseorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Länsarbetsnämnderna bör även i fortsättningen vara fristående&lt;br&gt;regionala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Länsstyrelsen bör ges uppgiften att som sammanhållande kraft i ett&lt;br&gt;län ta initiativ till att driva myndighetsövergripande insatser som,&lt;br&gt;inom länsstyrelsens ansvarsområde, avser tillsyn och åtgärder mot&lt;br&gt;brott och andra oegentligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En förstärkning av länsstyrelsens samordnande funktioner på den&lt;br&gt;regionala nivån kan inte åstadkommas enbart genom organisatoriska&lt;br&gt;åtgärder på denna nivå. Det finns enligt beredningen anledning att&lt;br&gt;överväga om det inte behövs ett närmare samarbete mellan regeringen&lt;br&gt;och ämbetsverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Länsstyrelsen bör i framtiden endast ha renodlad statlig karaktär.&lt;br&gt;Därför bör den inte längre ha några av landstingen utsedda&lt;br&gt;styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Prövningen av överklaganden i förvaltningsärenden på den regionala&lt;br&gt;nivån föreslås föras över från länsstyrelsen till länsrätten eller annan&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En systematisk genomgång förordas av de många författningar, som&lt;br&gt;på något sätt berör länsstyrelsen för att närmare analysera bl.a. olika&lt;br&gt;uppgifters lämpliga organisatoriska tillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beredningens uppdrag har ingått att överväga länsindelningen. Följande&lt;br&gt;förslag läggs fram:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;I Västsverige föreslås ett nytt län bildas av Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;Älvsborgs och Skaraborgs län samt av Kungsbacka kommun i&lt;br&gt;Hallands län. Det nya länet bör benämnas Västra Götalands län och&lt;br&gt;Vänersborg bör bli huvudort för länsstyrelsen (residensstad).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kristianstads och Malmöhus län föreslås slås samman och Skåne&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed utgöra ett enda län. Det nya länet bör benämnas Skåne län &amp;nbsp;Bilaga&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ha Kristianstad som residensstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;I övriga delar av landet anser beredningen att man bör avvakta&lt;br&gt;initiativ från lokal och regional nivå, innan några&lt;br&gt;länsgränsförändringar vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Samordningen av offentlig regional verksamhet bör förbättras.&lt;br&gt;Regeringen föreslås utfärda anvisningar beträffande vilka&lt;br&gt;överväganden myndigheterna skall göra i fråga om sina indelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Beredningen bedömer att ingen särskild lagstiftning behövs om&lt;br&gt;Sveriges indelning i län eller om ändringar i länsindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regionberedningen bedömer att landstingens ansvar för den regionala&lt;br&gt;utvecklingen inte medför några kostnadsökningar totalt sett för det&lt;br&gt;allmänna. De resurser som frigörs vid länsstyrelserna till följd av&lt;br&gt;överföringen av vissa uppgifter till landstingen beräknas motsvara de&lt;br&gt;ökade administrationskostnader som landstingen far till följd av de&lt;br&gt;nya uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Enligt beredningens mening kan man inte dra slutsatsen att tre&lt;br&gt;beskattningsnivåer medför högre skattetryck än två.&lt;br&gt;Forskningsresultaten pekar i båda riktningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Skogsvårdsstyrelsemas inordnande i länsstyrelserna beräknas medföra&lt;br&gt;samordningsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;De ekonomiska konsekvenserna av sammanslagningarna av&lt;br&gt;länsstyrelserna i Västsverige och i Skåne är svåra att beräkna till följd&lt;br&gt;av osäkerhet om vilken organisationsutformning som kommer att&lt;br&gt;väljas. Enligt beredningens mening inrymmer emellertid&lt;br&gt;förändringarna en besparingspotential.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sammanslagningen av landstingen i Västsverige och i Skåne förväntas&lt;br&gt;medföra betydande rationaliseringsvinster på hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regionberedningens förslag om ökat demokratiskt inflytande,&lt;br&gt;förbättrad samordning samt en mer rationell administrativ indelning&lt;br&gt;i vissa delar av landet innebär ett effektivare utnyttjande av de&lt;br&gt;offentliga insatserna på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det är mycket svårt att göra konkreta beräkningar av de&lt;br&gt;effekter som beredningens förslag innebär på det samhällsekonomiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området, torde emellertid betydande förbättringar kunna åstadkommas&lt;br&gt;till följd av effektivare insatser för den regionala utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandefrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Reformen föreslås i sin helhet träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;br&gt;Dessförinnan vidtas erforderliga åtgärder för att ändra gränserna för&lt;br&gt;län och landsting i Västsverige och i Skåne. På landstingssidan&lt;br&gt;förbereder indelningsdelegerade bildandet av ett landsting i Skåne, i&lt;br&gt;vilket Malmö kommun ingår och ett landsting i det nybildade Västra&lt;br&gt;Götalands län, i vilket Göteborgs kommun ingår. Organisations-&lt;br&gt;kommittéer förbereder sammanslagningar av de berörda läns-&lt;br&gt;styrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Skogsvårdsstyrelsens inordnande i länsstyrelsen föreslås ske den&lt;br&gt;1 januari 1996 liksom också överflyttningen från länsstyrelsen till&lt;br&gt;länsrätten av uppgiften att pröva överklaganden i förvaltningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Reformen med landstingens ansvar för det regionala utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet tidigareläggs i Skåne och i Västra Götalands län samt i&lt;br&gt;Jämtlands och i Stockholms län. Erforderliga beslut bör fattas så tidigt&lt;br&gt;att reformen i dessa områden kan påbörjas under 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som yttrat sig över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:36&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Regionberedningens slutbetänkande (SOU 1995:27) Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten&lt;br&gt;i Göteborg,Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Kristianstads län,&lt;br&gt;Länsrätten i Älvsborgs län, Domstolsverket, Riksåklagaren,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Banverket, Vägverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Boverket, Statens&lt;br&gt;skolverk, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Glesbygdsverket,&lt;br&gt;Expertgruppen för forskning om regional utveckling, Statens kulturråd,&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket, Skogsstyrelsen, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kristianstads län, Länsstyrelsen i Malmöhus län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Skaraborgs län.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västemorrlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län, Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för&lt;br&gt;miljöskydd, Kommittén (Ku 1993:03) om kulturpolitikens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga landsting har yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botkyrka kommun, Danderyds kommun, Haninge kommun, Huddinge&lt;br&gt;kommun, Järfälla kommun, Lidingö kommun, Nacka kommun, Norrtälje&lt;br&gt;kommun, Nynäshamns kommun, Salems kommun, Sigtuna kommun.&lt;br&gt;Sollentuna kommun, Stockholms kommun, Sundbybergs kommun.&lt;br&gt;Södertälje kommun, Tyresö kommun, Täby kommun, Upplands-Bro&lt;br&gt;kommun, Upplands-Väsby kommun, Vallentuna kommun, Värmdö&lt;br&gt;kommun, Österåkers kommun, Enköpings kommun, Håbo kommun,&lt;br&gt;Tierps kommun, Uppsala kommun, Eskilstuna kommun, Flens kommun,&lt;br&gt;Katrineholms kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun,&lt;br&gt;Strängnäs kommun, Trosa kommun, Vingåkers kommun, Boxholms&lt;br&gt;kommun, Kinda kommun, Linköpings kommun, Mjölby kommun, Motala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun, Norrköpings kommun, Söderköpings kommun, Valdermarsviks&lt;br&gt;kommun, Ydre kommun, Åtvidabergs kommun, Ödeshögs kommun,&lt;br&gt;Aneby kommun, Eksjö kommun, Gislaveds kommun, Gnosjö kommun,&lt;br&gt;Jönköpings kommun, Nässjö kommun, Sävsjö kommun, Tranås kommun,&lt;br&gt;Vaggeryds kommun, Vetlanda kommun, Värnamo kommun, Alvesta&lt;br&gt;kommun, Lessebo kommun, Ljungby kommun, Markaryds kommun,&lt;br&gt;Tingsryds kommun, Uppvidinge kommun, Växjö kommun, Älmhults&lt;br&gt;kommun, Hultsfreds kommun, Kalmar kommun, Mönsterås kommun,&lt;br&gt;Mörbylånga kommun, Nybro kommun, Gotlands kommun, Karlshamns&lt;br&gt;kommun, Karlskrona kommun, Olofströms kommun, Ronneby kommun,&lt;br&gt;Sölvesborgs kommun, Bromölla kommun, Båstads kommun, Klippans&lt;br&gt;kommun, Kristianstads kommun, Osby kommun, Perstorps kommun,&lt;br&gt;Simrishamns kommun, Tomelilla kommun, Åstorps kommun, Ängelholms&lt;br&gt;kommun, Örkelljunga kommun, Östra Göinge kommun, Bjuvs kommun,&lt;br&gt;Burlövs kommun, Eslövs kommun, Helsingborgs kommun, Höganäs&lt;br&gt;kommun, Hörby kommun, Höörs kommun, Kävlinge kommun,&lt;br&gt;Landskrona kommun, Lomma kommun, Malmö kommun, Sjöbo kommun,&lt;br&gt;Skurups kommun, Staffanstorps kommun, Svalövs kommun, Svedala&lt;br&gt;kommun, Trelleborgs kommun, Vellinge kommun, Ystads kommun,&lt;br&gt;Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Kungsbacka&lt;br&gt;kommun, Laholms kommun, Varbergs kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Härryda kommun, Munkedals kommun, Orusts kommun, Sotenäs&lt;br&gt;kommun, Strömstads kommun, Tanums kommun, Uddevalla kommun,&lt;br&gt;Öckerö kommun, Ale kommun, Alingsås kommun, Bengtsfors kommun,&lt;br&gt;Bollebygds kommun. Borås kommun, Dals-Eds kommun, Färgelanda&lt;br&gt;kommun, Herrljunga kommun, Lilla Edets kommun, Marks kommun,&lt;br&gt;Melleruds kommun, Svenljunga kommun, Tranemo kommun, Trollhättans&lt;br&gt;kommun, Vår gårda kommun, Vänersborgs kommun, Åmåls kommun,&lt;br&gt;Essunga kommun, Falköpings kommun, Grästorps kommun, Gullspångs&lt;br&gt;kommun, Götene kommun, Habo kommun, Hjo kommun, Karlsborgs&lt;br&gt;kommun, Lidköpings kommun, Mariestads kommun, Mullsjö kommun,&lt;br&gt;Skara kommun, Skövde kommun, Tibro kommun, Tidaholms kommun,&lt;br&gt;Töreboda kommun, Vara kommun, Arvika kommun, Eda kommun,&lt;br&gt;Filipstads kommun, Forshaga kommun, Grums kommun, Hagfors&lt;br&gt;kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun,&lt;br&gt;Kristinehamns kommun, Munkfors kommun, Storfors kommun, Sunne&lt;br&gt;kommun, Säffle kommun, Torsby kommun, Årjängs kommun. Askersunds&lt;br&gt;kommun, Hallsbergs kommun, Hällefors kommun, Karlskoga kommun,&lt;br&gt;Kumla kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs&lt;br&gt;kommun, Örebro kommun, Arboga kommun, Hallstahammars kommun,&lt;br&gt;Heby kommun, Köpings kommun, Skinnskattebergs kommun,&lt;br&gt;Surahammars kommun, Västerås kommun, Avesta kommun, Borlänge&lt;br&gt;kommun, Falu kommun, Hedemora kommun, Ludvika kommun, Malungs&lt;br&gt;kommun, Orsa kommun, Smedjebackens kommun, Vansbro kommun,&lt;br&gt;Bollnäs kommun, Gävle kommun, Hofors kommun, Hudiksvalls&lt;br&gt;kommun, Ljusdals kommun, Nordanstigs kommun, Ockelbo kommun,&lt;br&gt;Ovanåkers kommun, Sandvikens kommun, Söderhamns kommun,&lt;br&gt;Härnösands kommun, Kramfors kommun, Sollefteå kommun, Sundsvalls&lt;br&gt;kommun, Timrå kommun, Ömsköldsviks kommun, Bergs kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Strömsunds&lt;br&gt;kommun, Östersunds kommun, Bjurholms kommun, Dorotea kommun,&lt;br&gt;Lycksele kommun, Malå kommun, Nordmalings kommun, Norsjö&lt;br&gt;kommun, Robertsfors kommun, Skellefteå kommun, Sorsele kommun,&lt;br&gt;Storumans kommun, Umeå kommun, Vilhelmina kommun, Vindelns&lt;br&gt;kommun, Vännäs kommun, Åsele kommun, Arjeplogs kommun,&lt;br&gt;Arvidsjaurs kommun, Bodens kommun, Gällivare kommun, Haparanda&lt;br&gt;kommun, Kalix kommun, Kiruna kommun, Luleå kommun, Pajala&lt;br&gt;kommun, Piteå kommun, Överkalix kommun, Övertomeå kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan-Skånes kommunalförbund, Nordvästra Skånes kommunalförbund,&lt;br&gt;Sydvästra Skånes kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalför-&lt;br&gt;bund, Kommunalförbundet Fyrstadskansliet, Kommunalförbundet Bosam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydsvenska handelskammaren, Västsvenska handelskammaren,&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet, Svenska Lokaltrafikföreningen, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Företagamas Riksorganisation, Kooperativa förbundet, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation,&lt;br&gt;Folkbildningsförbundet, Sveriges Hembygdsförbund, Sydsam, ALMI&lt;br&gt;Företagspartner AB, Stiftelsen Skånsk Framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har ett antal organisationer och enskilda personer på eget&lt;br&gt;initiativ kommit in med skrivelser med anledning av Regionberedningens&lt;br&gt;betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;INRIKESDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Wallström,&lt;br&gt;Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog,&lt;br&gt;Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,&lt;br&gt;Pagrotsky, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:36 Den regionala&lt;br&gt;samhällsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:36&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om försöksverk-&lt;br&gt;samhet med ändrad&lt;br&gt;regional ansvarsfördel-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52075, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:KU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om en försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om en försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:KU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-10-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-10-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:35:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0336</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:35:47</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:KU4</uppgift>
<ref_dok_id>GK01KU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgit Friggebo  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgit Friggebo  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erik Arthur Egervärn  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erik Arthur Egervärn  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göte Jonsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göte Jonsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Backman  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Backman  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Eriksson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:36&lt;br/&gt;
Den regionala samhällsorgansiationen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Eriksson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>