<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229317</hangar_id>
 <dok_id>GK0335</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>35</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:35</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>35</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:07</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ett nytt system för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0335/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0335</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0335</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:35&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ett nytt system för ekonomisk utjämning inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0335/prop_199697__35-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett nytt system för ekonomisk utjämning inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Målet för utjämningssystemet är att göra en rikstäckande&lt;br&gt;kyrklig verksamhet av ungefar nuvarande omfattning möjlig, att ge&lt;br&gt;väsentligen likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kyrkokommunerna&lt;br&gt;inom landets olika delar samt att finansiera den rikskyrkliga verksamheten&lt;br&gt;och andra för hela kyrkan gemensamma kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna utjämningssystemet består av en generell del som&lt;br&gt;omfattar alla pastorat och samfälligheter samt en individuell del där&lt;br&gt;prövning sker efter särskild ansökan. Den generella delen innehåller dels&lt;br&gt;en inkomstutjämning, dels en utjämning av kostnader som har strukturella&lt;br&gt;orsaker. Inkomst- och kostnadsutjämningen bygger på principen att&lt;br&gt;pastorat eller samfälligheter vars inkomst- eller kostnadsläge är sämre än&lt;br&gt;genomsnittet far ett bidrag och de med ett gynnsammare läge far betala&lt;br&gt;en avgift. I den generella utjämningen kommer därmed bidrag och&lt;br&gt;avgifter i huvudsak att balansera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den individuella delen innehåller samma möjligheter som i dag att&lt;br&gt;bevilja ett pastorat eller en samfallighet strukturbidrag, kyrkobyggnads-&lt;br&gt;bidrag och extra utjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna kyrkoavgiften sänks från 16 till 8 öre per skattekrona.&lt;br&gt;Den särskilda kyrkoavgiften behålls oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stiftsnivån innebär förslaget att stifts- och strukturbidraget behålls,&lt;br&gt;men beviljas efter en friare prövning. Det allmänna utjämningsbidraget&lt;br&gt;avskaffas och ersätts för stiftssamfallighetemas del inte av någon ny&lt;br&gt;inkomstutjämning. Extra utjämningsbidrag skall även i fortsättningen&lt;br&gt;kunna beviljas stiftssamfallighetema. Stiftsstyrelserna föreslås få besluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kyrkobyggnadsbidragen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för den rikskyrkliga organisationen och andra gemensamma&lt;br&gt;kostnader såsom kostnader för pensioner till präster samt för domkapitel&lt;br&gt;och biskopar betalas som tidigare från utjämningssystemet. Liksom för&lt;br&gt;närvarande sker all utjämning enligt förslaget via kyrkofonden. Kyrko-&lt;br&gt;fondens budget beräknas bli balanserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska effekterna av förslaget beräknas bli att den lokala nivån&lt;br&gt;inom kyrkan årligen får disponera 230-240 miljoner kronor mer än i dag,&lt;br&gt;räknat på 1996 års värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet föreslås träda i kraft den 1 januari 1997, med en&lt;br&gt;fyraårig övergångstid. Effekterna av förslaget har beräknats vid fullt&lt;br&gt;genomslag av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella synpunkter på utjämningen............... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning och förslaget i stort................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Målen för utjämningen...................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande krav på systemet............... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Strukturfrågor............................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhållandet till stat-kyrka-reformen............ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstitutionella och lagtekniska&amp;nbsp;frågor ............... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstutjämningen ............................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Underlaget för utjämningen .................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Graden av utjämning av skatteinkomsterna........ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstutjämningens effekter på utdebiteringsnivån . . 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utjämning av inkomster mellan stiften........... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utjämning av strukturkostnader&amp;nbsp;.................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader för drift och underhåll av kyrkor ....... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader för drift och underhåll av begravnings-&lt;br&gt;platser ................................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader på grund av låg andel kyrkotillhöriga .... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader på grund av gles bebyggelse och kallt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klimat ................................. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkobyggnadsbidrag........................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Extra utjämningsbidrag.......................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stifts- och strukturbidragen ....................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den allmänna kyrkoavgiften och fmansierihgen av kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för rikskyrklig verksamhet m.m..................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser av förslaget ............... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande ................................ 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar .......................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser............... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Första kyrkolagsutskottets betänkande 1996:5 ...... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 september&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 ............................................ 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 42 kap. skall upphöra att gälla, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 42 kap., av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;42 kap. Kyrkofonden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Genom kyrkofonden skall kostnader för Svenska kyrkans verksamhet&lt;br&gt;fördelas enligt föreskrifterna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vad som i detta kapitel sägs om pastorat skall också tillämpas på&lt;br&gt;pastoratssamfalligheter och flerpastoratssamfalligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 18-21 §§ skall tillämpas på ett pastorat endast om de&lt;br&gt;avser angelägenheter som pastoratet skall sköta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i detta kapitel skall inte tillämpas på Hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I detta kapitel används följande uttryck med den betydelse som anges&lt;br&gt;nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsår-. Det år under vilket ett bidrag betalas ut eller en avgift skall&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlag-, De sammanlagda beskattningsbara inkomster som de&lt;br&gt;kyrkotillhöriga i ett pastorat har enligt skattemyndigheternas beslut om&lt;br&gt;taxering till kommunal inkomstskatt enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid ingången av&lt;br&gt;bidragsåret förändras som en följd av ett riksdagsbeslut om ekonomiska&lt;br&gt;regleringar mellan staten och de kyrkliga kommunerna, skall skatte-&lt;br&gt;underlaget förändras i motsvarande utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelskattekraft: Skatteunderlaget för de kyrkotillhöriga i hela landet,&lt;br&gt;dividerat med antalet kyrkotillhöriga vid ingången av året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelskatteunderlag-. Medelskattekraften multiplicerad med antalet&lt;br&gt;kyrkotillhöriga i pastoratet vid ingången av året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittskostnad: De totala löpande kostnaderna som samtliga&lt;br&gt;kyrkliga kommuner på lokal nivå har för driften av en viss verksamhet&lt;br&gt;eller för ett visst utgiftsslag och som framgår av officiell statistik över de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkliga kommunernas bokslut för året före det år som föregår bidrags- Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;året, dividerat med antalet kyrkotillhöriga vid ingången av året före&lt;br&gt;bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse och förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en&lt;br&gt;ordförande och sex andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna i Kyrkofondens styrelse&lt;br&gt;utses av regeringen för tre år i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre ledamöter utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter skall väljas vid&lt;br&gt;kyrkomötets första sammanträde under sin valperiod. Valet gäller till dess&lt;br&gt;att kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För ledamöterna i Kyrkofondens styrelse skall det finnas lika många&lt;br&gt;ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de ersättare som kyrkomötet utser inte väljs proportionellt, skall det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § De av kyrkomötet utsedda ledamöterna och deras ersättare skall&lt;br&gt;tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av kyrkofonden meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkofonden tillförs medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Till kyrkofonden betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgifter enligt 14 - 20 §§ och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statsbidrag som beviljas för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kyrkofonden skall också föras avkastning och ersättning från&lt;br&gt;fondens tillgångar och från andra kapitaltillgångar enligt regeringens&lt;br&gt;bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kyrkofonden far ta upp lån i den omfattning som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkofondens medel används&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av bidrag och kostnader för kyrkliga ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ur kyrkofonden betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bidrag enligt 17-24 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader för avlöningsförmåner till biskopar och den biträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biskopen i Uppsala stift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till&lt;br&gt;präster enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kostnader för försäkringsförmåner till präster enligt statlig gruppliv-&lt;br&gt;försäkring. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Enligt regeringens bestämmande betalas ur kyrkofonden också Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i domkapitlen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvaltningskostnader för ärkebiskopsämbetet och departement eller&lt;br&gt;myndigheter där kyrkliga frågor handläggs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kostnader för verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse&lt;br&gt;för rikskyrklig verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kostnader för Kyrkofondens styrelses kansli och kyrkofondens för-&lt;br&gt;valtning i övrigt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. andra kostnader för kyrkliga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån ur kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ur kyrkofonden far lån lämnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder som syftar till att rationalisera driften av prästlönefastig-&lt;br&gt;heter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärv av jordbruksfastighet som prästlönefastighet, om förvärvet&lt;br&gt;syftar till en rationalisering av det kyrkliga jordinnehavet i stiftet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader till följd av fastighetsbildningsförrättning eller företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar, anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) eller vattenlagen (1983:291) som en prästlönefastighet&lt;br&gt;skall belastas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden far meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän och särskild kyrkoavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofon-&lt;br&gt;den. Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är åtta öre per skatte-&lt;br&gt;krona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om flerpastoratssamfälligheter som inte är totala skall Kyrko-&lt;br&gt;fondens styrelse besluta hur avgiften skall fördelas mellan samfällig-&lt;br&gt;heten och de berörda pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Stiftssamfällighetema skall betala särskild kyrkoavgift till kyrko-&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den särskilda kyrkoavgiften beräknas till femtio procent av den&lt;br&gt;nettovinst som uppkommer under räkenskapsåret på förvaltningen av&lt;br&gt;prästlönefastighetema och stiftets prästlönefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettovinsten på förvaltningen av prästlönefastighetema utgörs av vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som återstår av vinsten från den samlade förvaltningen av denna&lt;br&gt;egendom efter det att egendomsnämnden har avsatt det rörelsekapital&lt;br&gt;som behövs för förvaltningen av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettovinsten av prästlönefondens förvaltning utgörs av avkastningen&lt;br&gt;under räkenskapsåret, minskad med det belopp som enligt 41 kap. 27 §&lt;br&gt;andra stycket har avsatts till kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddela närmare föreskrifter om betalning av särskild kyrkoavgift till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstutjämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Pastorat vars skatteunderlag överstiger medelskatteunderlaget skall&lt;br&gt;betala en avgift till kyrkofonden (inkomstutjämningsavgift). Pastorat&lt;br&gt;vars skatteunderlag understiger medelskatteunderlaget skall fa ett bidrag&lt;br&gt;från kyrkofonden (inkomstutjämningsbidrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften eller bidraget fastställs varje år och är femtio procent av&lt;br&gt;skillnaden mellan pastoratets skatteunderlag och medelskatteunderlaget,&lt;br&gt;multiplicerad med en skattesats som fastställs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om flerpastoratssamfälligheter som inte är totala skall Kyrko-&lt;br&gt;fondens styrelse besluta hur avgiften eller bidraget skall fordelas mellan&lt;br&gt;samfälligheten och de berörda pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsutjämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Pastorat som den 1 januari året före bidragsåret hade fler kyrko-&lt;br&gt;tillhöriga per kyrka än medeltalet kyrkotillhöriga per kyrka i landet vid&lt;br&gt;samma tidpunkt skall betala en avgift till kyrkofonden (kyrkounder-&lt;br&gt;hållsavgift). Pastorat som hade färre kyrkotillhöriga per kyrka än&lt;br&gt;medeltalet skall fa ett bidrag från kyrkofonden (kyrkounderhållsbidrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje kyrka&lt;br&gt;på grundval av skillnaden mellan antalet kyrkotillhöriga per kyrka i&lt;br&gt;pastoratet och medeltalet kyrkotillhöriga per kyrka i landet. Skillnaden&lt;br&gt;multipliceras med en genomsnittskostnad för kyrkounderhåll och en&lt;br&gt;procentsats som fastställs av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om justering av avgifter och bidrag med hänsyn&lt;br&gt;till en kyrkas storlek, byggnadsmaterial och nyttjande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Pastorat som den 1 januari året före bidragsåret hade fler folkbok-&lt;br&gt;förda invånare per begravningsplats än medeltalet invånare per be-&lt;br&gt;gravningsplats i landet vid samma tidpunkt skall betala en avgift till&lt;br&gt;kyrkofonden (begravningsplatsavgift). Pastorat som hade färre invånare&lt;br&gt;per begravningsplats än medeltalet skall fa ett bidrag från kyrkofonden&lt;br&gt;(begravningsplatsbidrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje&lt;br&gt;begravningsplats på grundval av skillnaden mellan antalet invånare per&lt;br&gt;begravningsplats i pastoratet och medeltalet invånare per begravnings-&lt;br&gt;plats i landet. Skillnaden multipliceras med en genomsnittskostnad för&lt;br&gt;kyrkogårdsförvaltning och en procentsats som fastställs av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om justering av avgifter och bidrag med hänsyn&lt;br&gt;till hur stor en begravningsplats är, om den är belägen invid en kyrka&lt;br&gt;och om det finns ett krematorium på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om de kyrkotillhörigas andel av de folkbokförda invånarna i ett Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;pastorat den 1 januari året före bidragsåret överstiger medeltalet för de&lt;br&gt;kyrkotillhöriga i landet vid samma tidpunkt, skall pastoratet betala en&lt;br&gt;avgift till kyrkofonden (kyrkotillhörigavgift). Om de kyrkotillhörigas&lt;br&gt;andel understiger medeltalet kyrkotillhöriga i landet, skall pastoratet fa&lt;br&gt;ett bidrag från kyrkofonden (kyrkotillhörigbidrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas på grundval av&lt;br&gt;skillnaden mellan andelen kyrkotillhöriga i pastoratet och medeltalet&lt;br&gt;kyrkotillhöriga i landet. Skillnaden multipliceras med antalet folk-&lt;br&gt;bokförda invånare i pastoratet den 1 januari året före bidragsåret, en&lt;br&gt;genomsnittskostnad för egentlig verksamhet och en procentsats som&lt;br&gt;fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om minskning av procentsatsen vid låg andel tillhöri-&lt;br&gt;ga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med egentlig verksamhet avses kostnaderna för gemensam admini-&lt;br&gt;stration, kyrklig jord, fastighets- och kyrkogårdsförvaltning samt&lt;br&gt;församlingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om ett pastorat ligger i glesbygd eller har högre kostnader än&lt;br&gt;genomsnittligt för uppvärmning eller kallortstillägg, skall pastoratet&lt;br&gt;varje år fa ett bidrag från kyrkofonden enligt föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (gles-&lt;br&gt;bygdsbidrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extra utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Kyrkofondens styrelse far bevilja pastorat och stiftssamfälligheter&lt;br&gt;extra utjämningsbidrag enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Kyrkofondens styrelse far enligt föreskrifter som regeringen med-&lt;br&gt;delar bevilja stiftssamfällighetema medel ur kyrkofonden för skötseln&lt;br&gt;av deras angelägenheter och för kostnaderna för särskilda bidrag som&lt;br&gt;stiftsstyrelsen skall fördela mellan pastoraten för särskilda behov (struk-&lt;br&gt;turbidrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Kyrkofondens styrelse far enligt föreskrifter som regeringen med-&lt;br&gt;delar bevilja stiftssamfällighetema medel ur kyrkofonden som stifts-&lt;br&gt;styrelsen skall fördela mellan pastoraten till kostnadskrävande arbeten&lt;br&gt;på kyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av bidrag vid indelningsändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § När ett beviljat bidrag behöver delas upp på flera mottagare till&lt;br&gt;följd av en indelningsändring, skall Kyrkofondens styrelse besluta om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragets fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur avgifter och bidrag fastställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat avgifter och&lt;br&gt;bidrag enligt 14 och 17-21 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse skall meddela pastoraten dessa uppgifter&lt;br&gt;senast den 25 januari bidragsåret. Till ledning för det kyrkokommunala&lt;br&gt;budgetarbetet skall Kyrkofondens styrelse senast den 10 september året&lt;br&gt;före bidragsåret meddela pastoraten preliminära uppgifter om avgifterna&lt;br&gt;och bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje stiftssamfällighet vad&lt;br&gt;som skall betalas i särskild kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Stiftsstyrelserna skall meddela berörda pastorat preliminära&lt;br&gt;uppgifter om strukturbidrag enligt 23 § senast den 1 oktober året före&lt;br&gt;bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Beslut av Kyrkofondens styrelse enligt detta kapitel far inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag tillämpas äldre&lt;br&gt;föreskrifter t.o.m. den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En begränsning av förändringarna för pastoraten till följd av denna&lt;br&gt;lag skall ske enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen utgör skillnaden mellan nettot av avgifter och bidrag&lt;br&gt;för pastoraten enligt denna lag för bidragsåret 1997 jämfört med det&lt;br&gt;netto som skulle ha uppkommit samma år om äldre föreskrifter hade&lt;br&gt;tillämpats. Med nettot enligt denna lag avses skillnaden mellan bidrag&lt;br&gt;och avgifter enligt 14 och 17-21 §§. Med nettot enligt äldre före-&lt;br&gt;skrifter avses skillnaden mellan allmänt utjämningsbidrag och allmän&lt;br&gt;kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avgifter och bidrag enligt 26 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från nettot för bidragsåret 1997 avräknas tre fjärdedelar av föränd-&lt;br&gt;ringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från nettot för bidragsåret 1998 avräknas två fjärdedelar av föränd-&lt;br&gt;ringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från nettot för bidragsåret 1999 avräknas en fjärdedel av förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 9 juni 1994 chefen för Civildepartementet&lt;br&gt;att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över systemet för&lt;br&gt;ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan och lägga fram förslag till hur&lt;br&gt;detta skall vara utformat i framtiden. Med stöd av bemyndigandet&lt;br&gt;förordnades numera departementsrådet Carl-Einar Nordling som särskild&lt;br&gt;utredare. Utredaren har biträtts av en referensgrupp med representanter för&lt;br&gt;Svenska kyrkan och av sakkunniga och en expert. Utredningen antog&lt;br&gt;namnet Kyrkoutjämningsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av år 1996 redovisade Kyrkoutjämningsutredningen sitt förslag&lt;br&gt;till nytt utjämningssystem i betänkandet Utjämning av intäkter och&lt;br&gt;kostnader inom Svenska kyrkan (SOU 1995:144). Till utredarens förslag&lt;br&gt;har inte fogats några särskilda yttranden, varken från referens- eller&lt;br&gt;expertgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens betänkande har remissbehandlats.&lt;br&gt;Remissinstanserna finns förtecknade i bilaga 1. En sammanställning av&lt;br&gt;remissinstansernas yttranden har publicerats i Ds 1996:43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte har fatt tillfälle att yttra sig över ett förslag till&lt;br&gt;ändring av bestämmelserna i kyrkolagen som avser utjämningssystemet&lt;br&gt;i huvudsak enligt utredningens förslag (RegSkr 1996:2). Kyrkomötet har&lt;br&gt;med mycket stor majoritet ställt sig bakom förslaget (1KL 1996:5, kskr.&lt;br&gt;1996:7). Första kyrkolagsutskottets betänkande finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Principiella synpunkter på utjämningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Inledning och förslaget i stort&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nuvarande utjämningssystemet skall&lt;br&gt;ersättas av ett system som jämnar ut dels skillnader i inkomster,&lt;br&gt;dels kostnadsskillnader som hänför sig till strukturella faktorer. Ut-&lt;br&gt;jämningen skall grundas på mätbara och för kyrkokommunerna&lt;br&gt;opåverkbara faktorer. Den skall göra det möjligt att bedriva en&lt;br&gt;rikstäckande kyrklig verksamhet av ungefär nuvarande omfattning&lt;br&gt;och resultera i väsentligen likvärdiga ekonomiska förutsättningar för&lt;br&gt;verksamheten inom landets olika delar. Systemet skall vidare&lt;br&gt;möjliggöra en finansiering av kyrkans riksorganisation och andra för&lt;br&gt;hela kyrkan gemensamma kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: För den lokala nivån innebär&lt;br&gt;utredningens förslag att nuvarande utjämning för pastoraten ersätts dels&lt;br&gt;av en utjämning av inkomster, dels en utjämning av vissa strukturella&lt;br&gt;kostnader. Dessutom skall vissa bidrag kunna beviljas efter ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstutjämningen skall jämna ut 50 procent av skillnaden mellan&lt;br&gt;pastoratets skattekraft och medelskattekraften. De pastorat som har lägre&lt;br&gt;skattekraft än genomsnittet far ett bidrag, pastorat med högre skattekraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalar en avgift. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsutjämningen innebär utjämning av kostnadsskillnader inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande fyra områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;drift och underhåll av kyrkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;drift och underhåll av begravningsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kostnader på grund av låg andel kyrkotillhöriga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kostnader på grund av gles bebyggelse och särskilda klimatför-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kostnadsutjämningen bygger på att de pastorat som har ett&lt;br&gt;gynnsammare läge än genomsnittet betalar en avgift som finansierar&lt;br&gt;bidrag till pastorat med mindre gynnsamma strukturella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnadsbidraget behålls, men utvidgas till att omfatta alla&lt;br&gt;arbeten på en kyrka. Det skall beslutas på stiftsnivå. Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse fastställer ramanslag för stiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extra utjämningsbidrag skall finnas kvar som utjämningssystemets&lt;br&gt;säkerhetsventil och beslutas av Kyrkofondens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturbidrag skall som tidigare beviljas av stiftsstyrelserna, men skall&lt;br&gt;fa en friare användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna kyrkoavgiften sänks till åtta öre per skattekrona och den&lt;br&gt;särskilda kyrkoavgiften behålls oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stiftsnivån föreslår utredningen att stifts- och strukturbidraget från&lt;br&gt;kyrkofonden behålls, men beviljas efter en friare prövning. Det allmänna&lt;br&gt;utjämningsbidraget avskaffas och ersätts inte för stiftssamfallighetemas&lt;br&gt;del av någon ny inkomstutjämning. Extra utjämningsbidrag skall även i&lt;br&gt;fortsättningen kunna beviljas stiftssamfällighetema. Stiftsstyrelserna&lt;br&gt;föreslås fa besluta om kyrkobyggnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På riksnivå innebär förslaget att kostnader som är gemensamma för hela&lt;br&gt;kyrkan såsom kostnader för den rikskyrkliga organisationen, för pensioner&lt;br&gt;till präster samt för domkapitel och biskopar betalas som tidigare via&lt;br&gt;kyrkofonden från utjämningssystemet. Kyrkofondens budget beräknas bli&lt;br&gt;balanserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kyrkoutjämningsutredningens förslag har i&lt;br&gt;huvudsak mött ett positivt gensvar hos remissinstanserna. Det är en klar&lt;br&gt;majoritet som tillstyrker förslaget i stort. Det kan särskilt noteras att det&lt;br&gt;bland pastoraten och stiftsstyrelserna, som är de som mest berörs av&lt;br&gt;utjämningssystemet, finns en tydlig majoritet för förslaget. Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlings- och pastoratsförbund, som företräder alla kyrkliga&lt;br&gt;kommuner, har också tillstyrkt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte slår fast att utjämningssystemet är ett uttryck för&lt;br&gt;en grundläggande solidaritet mellan kyrkans olika delar. Solidariteten&lt;br&gt;måste dock vara ömsesidig och strukturförändringar i syfte att skapa&lt;br&gt;ekonomiskt bärkraftiga enheter är både önskvärda och nödvändiga.&lt;br&gt;Kyrkomötet ansluter sig till de överväganden regeringen gjort rörande de&lt;br&gt;krav som kan ställas på utjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I direktiven för Kyrkoutjämningsut-&lt;br&gt;redningen (dir. 1994:52) pekade regeringen på några brister i det&lt;br&gt;nuvarande utjämningssystemet. Bland annat nämndes att den enskilda&lt;br&gt;kyrkokommunen genom sin utdebitering kan påverka storleken av det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna utjämningsbidraget. Skattekraftsgarantinsprocentsatserhar också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifrågasatts i olika sammanhang. Vidare har systemet ansetts vara gammalt Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;och grundat på förhållanden som rådde i slutet av 1970-talet. Vi anser att&lt;br&gt;dessa brister i nuvarande utjämningssystem motiverar att systemet&lt;br&gt;reformeras. Med hänsyn till det gynnsamma remissutfallet över betänkan-&lt;br&gt;det och kyrkomötets positiva yttrande lägger vi i det följande fram ett&lt;br&gt;förslag till nytt utjämningssystem inom Svenska kyrkan i huvudsak&lt;br&gt;grundat på utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna proposition sägs om pastorat avser även kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter som inte är pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Målen för utjämningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk öppen folkkyrka med en&lt;br&gt;demokratisk organisation kombinerad med en episkopal struktur och den&lt;br&gt;bedriver en riksomfattande verksamhet. Detta kommer bland annat till&lt;br&gt;uttryck i kyrkolagens inledande kapitel som innehåller de grundläggande&lt;br&gt;reglerna om Svenska kyrkan som trossamfund. I 2 kap. 2 § kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300) sägs: &amp;quot;Genom sina församlingar upprätthåller Svenska kyrkan&lt;br&gt;en på demokratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet. Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och regionalt&lt;br&gt;för kyrkans verksamhet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den lokala nivån är det församlingen som ansvarar för verksamheten&lt;br&gt;inom sitt territoriella område. Rikstäckningen kommer till uttryck genom&lt;br&gt;att hela landet är indelat i församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan att garantera en rikstäckande kyrklig verksamhet och att göra&lt;br&gt;det möjligt för Svenska kyrkan att nå ut till alla delar av landet har varit&lt;br&gt;ett genomgående drag i den ekonomiska utjämningen inom kyrkan&lt;br&gt;alltsedan kyrkofondens tillkomst år 1914. I det nu pågående arbetet med&lt;br&gt;att skapa nya relationer mellan staten och Svenska kyrkan har betonats att&lt;br&gt;rikstäckningen utgör en av de grundläggande egenskaper som formar&lt;br&gt;Svenska kyrkans identitet. Regeringen framhöll i sin skrivelse till 1995 års&lt;br&gt;kyrkomöte (RegSkr 1995:1) angående ändrade relationer mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan att utgångspunkten för reformen var att kyrkan skall&lt;br&gt;kvarstå som en öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka. Andra&lt;br&gt;kyrkolagsutskottet bekräftade i sitt betänkande, som med bred uppslutning&lt;br&gt;antogs av kyrkomötet (2KL 1995:1, kskr. 1995:15), att Svenska kyrkan&lt;br&gt;har samma uppfattning. I den av riksdagen antagna propositionen (prop.&lt;br&gt;1995/96:80) om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan&lt;br&gt;konstateras att närmast total enighet råder om att kyrkan även i framtiden&lt;br&gt;skall vara demokratisk, öppen, rikstäckande och av folkkyrkokaraktär. Det&lt;br&gt;framhålls i detta sammanhang att rikstäckningen förutsätter ett väl funge-&lt;br&gt;rande utjämningssystem och att regeringen fäster stor vikt vid att ett&lt;br&gt;sådant system kommer till stånd, för vilket Svenska kyrkan bör överta&lt;br&gt;ansvaret efter förändrade stat-kyrka-relationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte framhåller att en grundläggande utgångspunkt för&lt;br&gt;utjämningssystemet är att det är läromässigt välmotiverat att den välbe-&lt;br&gt;ställda församlingen har en skyldighet att bistå församlingar med brist på&lt;br&gt;materiella resurser. Kyrkomötet ansluter sig till regeringens uppfattning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är en av de kyrkliga kommunernas uppgifter att medverka till att Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;kyrkan är verksam och företrädd i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör ett första mål för utjämningssystemet således&lt;br&gt;vara att göra det möjligt att bedriva en rikstäckande kyrklig verksamhet&lt;br&gt;av ungefär nuvarande omfattning. I detta sammanhang kan det finnas skäl&lt;br&gt;att något beröra innebörden och omfattningen av den rikstäckning som&lt;br&gt;utjämningssystemet bör stödja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan rymmer i sig församlingar av mycket olika storlek och&lt;br&gt;karaktär. Invånarantalet varierar mellan som lägst under 100 och som&lt;br&gt;mest över 58 000 personer. Till arealen är det stora skillnader mellan&lt;br&gt;församlingarna i olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller befolkningens sammansättning med hänsyn till&lt;br&gt;ålder, sysselsättning och inkomster är det stora skillnader mellan&lt;br&gt;församlingarna. En mindre församling på landsbygden med fast boende,&lt;br&gt;homogen befolkning arbetar under andra villkor än en stor förortsför-&lt;br&gt;samling med ung befolkning, kanske bestående av många olika nationali-&lt;br&gt;teter och med stor in- och utflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att förutsättningarna för att bedriva kyrklig verksamhet&lt;br&gt;under så skiftande yttre förhållanden är mycket olika. De enskilda för-&lt;br&gt;samlingarnas förmåga att inom sitt område ge begreppet rikstäckning ett&lt;br&gt;närmare innehåll varierar därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man talar om utjämningssystemets betydelse för rikstäckningen är&lt;br&gt;det i första hand svårigheterna för de mindre pastoraten i glest befolkade&lt;br&gt;delar av landet att upprätthålla verksamheten som kommer i åtanke.&lt;br&gt;Svårigheter att upprätthålla verksamheten kan emellertid också bli en&lt;br&gt;realitet i storstad och förort. I många områden i och runt de stora städerna&lt;br&gt;kan invånarnas engagemang i den kyrkliga verksamheten vara svagt.&lt;br&gt;Församlingarna når med sin verksamhet inte ut till befolkningen i den&lt;br&gt;utsträckning man önskar. Trots hög skattekraft och många invånare, vilket&lt;br&gt;kan tyckas ge goda förutsättningar, är gudstjänstdeltagandet lågt och&lt;br&gt;verksamheten når bara en liten andel av församlingsboma. I stadsdelar där&lt;br&gt;en stor del av befolkningen bor och många människor växer upp är kyr-&lt;br&gt;kan inte synlig. Om församlingarna i dessa områden inte har de resurser&lt;br&gt;de behöver, men inte vågar höja sin utdebitering av rädsla för att antalet&lt;br&gt;utträden ur kyrkan skall öka, kan ifrågasättas om kravet på rikstäckning&lt;br&gt;är uppfyllt. Även detta perspektiv bör ingå i bilden när rikstäckningen&lt;br&gt;diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att ge något entydigt besked om vilken omfattning&lt;br&gt;verksamheten bör ha för att kravet på rikstäckning skall kunna anses&lt;br&gt;uppfyllt. Skulle kyrkan lägga ned sin verksamhet inom en region och inte&lt;br&gt;längre erbjuda invånarna de grundläggande kyrkliga tjänsterna kan man&lt;br&gt;vara överens om att kravet på rikstäckning inte uppfylls. I likhet med vad&lt;br&gt;som gäller för många samhällsfunktioner kan det dock alltid diskuteras&lt;br&gt;vilken nivå på verksamheten på en plats som är acceptabel och som inte&lt;br&gt;far underskridas. Geografisk närhet, tillgänglighet och servicenivå far hela&lt;br&gt;tiden vägas mot kostnader och disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår uppfattning inte lämpligt att i en lagstiftning om&lt;br&gt;ekonomisk utjämning i detalj styra hur Svenska kyrkan i praktiken skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utforma rikstäckningen. Lagen kan däremot ge en generell grund-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämning och de redskap i övrigt som behövs för att åstadkomma ett Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;önskvärt resultat. Det blir sedan de tillämpande organens uppgift att ge&lt;br&gt;begreppet rikstäckning en närmare innebörd. Dessa organ kan styra&lt;br&gt;utjämningen genom de bidrag som beviljas efter ansökan - kyrkobygg-&lt;br&gt;nadsbidrag, stifts- och strukturbidrag samt extra utjämningsbidrag - så att&lt;br&gt;rikstäckningen får en rimlig innebörd i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan även finnas skäl att peka på faktorer vid sidan av utjämnings-&lt;br&gt;systemet genom vilka Svenska kyrkan kan påverka hur väl målet om&lt;br&gt;rikstäckning uppnås. En sådan faktor är de möjligheter som ligger i&lt;br&gt;stiftens strukturarbete. Kravet på insatser för att garantera rikstäckning blir&lt;br&gt;större i ett läge med många små församlingar med svag ekonomisk bas.&lt;br&gt;Samlade resurser, delade kostnader och gemensamma satsningar i en&lt;br&gt;större region kan på vissa områden ge bättre resultat än om varje&lt;br&gt;församling försöker täcka all verksamhet i egen regi. En annan faktor att&lt;br&gt;beakta är de möjligheter som det ideella arbetet ger. Förekomsten av&lt;br&gt;ideellt arbete varierar mellan olika typer av församlingar. Orsaker till detta&lt;br&gt;kan man hitta i församlingarnas storlek, befolkningens sammansättning&lt;br&gt;och lokal tradition. Det ideella arbetet har påtagliga ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser. Om det arbete som utförs ideellt i en församling görs av&lt;br&gt;anställd personal i en annan församling, blir kostnadsbilden helt an-&lt;br&gt;norlunda. Även möjligheterna till samverkan och ideellt arbete bör vägas&lt;br&gt;in vid bedömningen av målet om rikstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå önskvärd rikstäckning behöver ekonomiska resurser omför-&lt;br&gt;delas inom kyrkan. Ett andra mål for utjämningssystemet är därför att det&lt;br&gt;bör resultera i väsentligen likvärdiga ekonomiska förutsättningar för den&lt;br&gt;kyrkliga verksamheten inom landets olika delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare framhållit rymmer Svenska kyrkan församlingar av&lt;br&gt;mycket olika storlek och karaktär. Även mellan de pastorat och samfållig-&lt;br&gt;heter med arbetsgivaransvar som ingår i utjämningssystemet är spännvid-&lt;br&gt;den stor. Det minsta pastoratet som deltar i utjämningen år 1996 har 578&lt;br&gt;invånare och den största samfålligheten över 444 000 invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gör att det ställs alldeles särskilda krav på utjämningen mellan&lt;br&gt;Svenska kyrkans pastorat och samfälligheter. Även om man genom en&lt;br&gt;långtgående inkomstutjämning ger varje pastorat lika stora resurser per&lt;br&gt;kyrkotillhörig är situationen ändå helt annorlunda för pastoratet med 578&lt;br&gt;invånare jämfört med samfålligheten med 444 000 invånare. Om kost-&lt;br&gt;naderna per tillhörig är avsevärt större för det mindre pastoratet är&lt;br&gt;förutsättningarna ändå inte likvärdiga. Det går därför inte att enbart förlita&lt;br&gt;sig till inkomstutjämning mellan de olika kyrkokommunerna. Utjämnings-&lt;br&gt;systemet måste dessutom beakta skillnader i kostnadshänseende, såväl för&lt;br&gt;det enskilda pastoratet som för större områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mest uppenbara skillnaderna i kostnadshänseende mellan olika&lt;br&gt;pastorat ligger i antalet kyrkor och begravningsplatser man har att sköta.&lt;br&gt;Andra faktorer av betydelse är geografiska förhållanden såsom gles be-&lt;br&gt;byggelse och ett strängt klimat. Vidare finns det kostnadsskillnader&lt;br&gt;beroende på kyrklig verksamhet vid exempelvis sjukhus, högskolor,&lt;br&gt;flyktingförläggningar och kriminalvårdsanstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att utjämningssystemet inte skall syfta till fullständig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämning av församlingarnas inkomster. I stället läggs större vikt på att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämna de kostnader som särskilt belastar vissa pastorat eller som är Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;utmärkande för en viss del av landet. På så sätt avlastas pastoraten&lt;br&gt;onormalt tyngande kostnader och en större del av deras egna resurser kan&lt;br&gt;frigöras för andra ändamål. Vårt förslag innebär ett utjämningssystem som&lt;br&gt;bygger dels på en inkomstutjämning, dels en särskild kostnadsutjämning,&lt;br&gt;men där tyngdpunkten ligger på kostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att svara för utjämning av skattekraften mellan olika pastorat&lt;br&gt;bidrar det nuvarande utjämningssystemet även till kostnaderna för vissa&lt;br&gt;gemensamma uppgifter inom Svenska kyrkan. Exempel på sådana är&lt;br&gt;kostnaderna för den rikskyrkliga verksamheten, stiftsmyndigheterna och&lt;br&gt;prästpensioneringen. Andra finansieringskällor för dessa kostnader utgörs&lt;br&gt;av avkastningen från kyrkofonden, andra fonder och beträffande stiftskost-&lt;br&gt;nadema även av stiftsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av finansiering av de gemensamma kostnaderna kvarstår i ett&lt;br&gt;nytt utjämningssystem. Avkastningen av de fonder som finns förslår inte&lt;br&gt;till de kostnader som det här är fråga om. Ett tredje mål för utjämnings-&lt;br&gt;systemet bör därför vara att även i fortsättningen möjliggöra en&lt;br&gt;finansiering av kyrkans riksorganisation och andra för hela kyrkan&lt;br&gt;gemensamma kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vår uppfattning att det nuvarande utjämningssystemet i tillräcklig&lt;br&gt;omfattning har kunnat lämna det stöd som erfordrats för en rikstäckande&lt;br&gt;kyrklig verksamhet. Systemet har också kunnat finansiera sådana&lt;br&gt;kostnader som är gemensamma för hela kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårt förslag kommer det nya utjämningssystemets omslutning att&lt;br&gt;bli något mindre än för närvarande. Trots det kommer den lokala nivån&lt;br&gt;att fa ökade resurser. Det finns därför goda förutsättningar för att alla de&lt;br&gt;angivna målen skall kunna uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsgrunderna för utjämningen i det system som föreslås skiljer&lt;br&gt;sig till sin utformning på flera punkter från nuvarande system. Nettot från&lt;br&gt;systemet för ett enskilt pastorat kan därmed bli sämre än i nuvarande sys-&lt;br&gt;tem. Det gäller även pastorat i områden där verksamhetens omfattning&lt;br&gt;starkt begränsas av de ekonomiska resurserna. Det är därför viktigt att de&lt;br&gt;organ som beslutar om bidrag är uppmärksamma på om det uppstår&lt;br&gt;svårigheter i det enskilda fallet. Sådana övergående problem bör kunna&lt;br&gt;lösas med hjälp av dels övergångsreglerna, dels de medel som budgeteras&lt;br&gt;inom utjämningssystemet för individuellt bestämda bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Grundläggande krav på systemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utjämningssystemet bygger på grundtanken om solidaritet mellan kyrkans&lt;br&gt;olika delar. Det är därför viktigt att systemets principer uppfattas som&lt;br&gt;förståeliga och rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa krav ligger en grundläggande motsättning inbyggd. Kravet på&lt;br&gt;rättvisa tenderar att göra utjämningssystemet mer komplicerat med ett&lt;br&gt;flertal hänsynstaganden till särskilda förhållanden. Det blir därmed svårare&lt;br&gt;att förstå systemet och förutse dess effekter. Görs systemet i stället enkelt&lt;br&gt;och schablonartat finner de enskilda pastoraten att hänsyn inte tas till&lt;br&gt;deras speciella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt ett antal utjämningsfaktorer och olika sätt att Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;utforma dessa tekniskt. Erfarenheten av detta arbete är att med ett&lt;br&gt;förenklat system kommer det inte att bli möjligt att uppfylla alla de krav&lt;br&gt;på utjämningen som ställts upp och som de berörda pastoraten förväntar&lt;br&gt;sig att systemet skall infria. I valet mellan ett enkelt men okänsligt system&lt;br&gt;och ett mera rättvist men samtidigt mer komplicerat system har ut-&lt;br&gt;redningen därför valt det senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar utredningens uppfattning att ett alltför förenklat system inte&lt;br&gt;motsvarar de anspråk man bör ställa på ett modernt utjämningssystem.&lt;br&gt;Därmed riskeras nämligen att systemets legitimitet blir undergrävd. Vi&lt;br&gt;föreslår därför ett mera utvecklat system som tar hänsyn till flera olika&lt;br&gt;faktorer. Enligt vår uppfattning är det emellertid viktigt att skilja mellan&lt;br&gt;systemets huvudprinciper och den praktiska tillämpningen av principerna.&lt;br&gt;Det är principerna som bör vara okomplicerade och kunna uppfattas som&lt;br&gt;rimliga och rättvisa. Med databehandling kan sedan utifrån dessa principer&lt;br&gt;relativt komplicerade beräkningar göras för varje enskilt pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskemålen att systemets effekter skall kunna förutses av det enskilda&lt;br&gt;pastoratet bör till viss del kunna tillgodoses genom att utjämningskompo-&lt;br&gt;nentema baseras på faktorer som inte bör genomgå så stora förändringar&lt;br&gt;från ett år till ett annat. Ingen komponent i vårt förslag är heller så&lt;br&gt;dominerande att enskilda förändringar far alltför stort genomslag. Efter&lt;br&gt;genomförandeperioden skall därför inte stora oväntade förändringar av&lt;br&gt;nettot från utjämningssystemet behöva uppkomma. Helt är det dock svårt&lt;br&gt;att undvika att indelningsändringar och andra större omläggningar ger&lt;br&gt;effekter på utjämningen. Här bör det dock vara möjligt för Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse att snabbt ta fram beräkningar som visar det nya utfallet och&lt;br&gt;eventuellt vidta korrigerande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande krav på det nya utjämningssystemet är att det skall&lt;br&gt;jämna ut skillnader i skattekraft och sådana kyrkokommunala kostnader&lt;br&gt;som hänför sig till faktorer utanför respektive kommuns egen kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana kostnader som en kommun inte själv i vart fall på kort sikt kan&lt;br&gt;påverka brukar kallas för strukturella kostnader. Det är kostnader som är&lt;br&gt;högre än normalt på grund av att behovet av en viss tjänst inom&lt;br&gt;kommunen är högre eller att kostnaden för tjänsten är högre till följd av&lt;br&gt;yttre omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ser man till det kyrkliga området finns ett antal olika kostnader som är&lt;br&gt;av typisk strukturell karaktär. Vi har tidigare nämnt kostnaden för kyrko-&lt;br&gt;underhåll. Spridningen av kyrkobyggnaderna i vårt land är historiskt given&lt;br&gt;och inte något som pastoraten kan påverka, kanske inte ens på längre sikt.&lt;br&gt;Liknande förhållanden gäller för begravningsplatserna. Andra strukturella&lt;br&gt;kostnader är kostnader för uppvärmning och transporter. I viss ut-&lt;br&gt;sträckning är befolkningens sammansättning också en strukturell faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte praktiskt möjligt att utjämna alla kostnader som pastoraten&lt;br&gt;inte själva kan styra över. Vi föreslår utjämning av fyra slag av kostnader&lt;br&gt;som är strukturellt betingade och som väger tungt för olika typer av&lt;br&gt;pastorat. Dessa kostnader är: drift och underhåll av kyrkor, drift och&lt;br&gt;underhåll av begravningsplatser, kostnader för verksamhet som berör icke-&lt;br&gt;tillhöriga samt geografiskt betingade kostnader. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen bör avse den högre kostnad som är en följd av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strukturella faktorn. Däremot skall högre kostnader till följd av skillnader Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;i service, kvalitet, avgifter och effektivitet inte utjämnas. Utjämningen bör&lt;br&gt;vidare baseras på mätbara och för kyrkokommunerna opåverkbara faktorer&lt;br&gt;som mäter de strukturella skillnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i likhet med utredningen funnit att det är svårt att påvisa hur stor&lt;br&gt;del av de ökade kostnaderna för en verksamhet som direkt orsakas av den&lt;br&gt;underliggande strukturella faktorn. Kostnadsutjämningen bör därför ta sin&lt;br&gt;utgångspunkt i medelvärden som dels avser den strukturella faktorn, dels&lt;br&gt;kostnaderna för den berörda verksamheten. Därigenom far man också&lt;br&gt;värden för beräkning av utjämningen som det enskilda pastoratet inte själv&lt;br&gt;kan påverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte har framhållit som väsentligt att utjämningssystemet&lt;br&gt;som helhet är uttryck för en rimlig balans mellan skilda intressen och är&lt;br&gt;utformat under hänsynstagande även till andra intressen än sådana som&lt;br&gt;direkt låter sig avläsas i ekonomisk statistik. Enligt kyrkomötet är det&lt;br&gt;framlagda förslaget i dess helhet uttryck för ett sådant balanserat synsätt.&lt;br&gt;Vid granskning av skilda delkomponenter är det av vikt att fasthålla vid&lt;br&gt;detta synsätt såsom den övergripande utgångspunkten. Med hänsyn till&lt;br&gt;detta anser kyrkomötet att det bör krävas starka skäl för att företa ingrepp&lt;br&gt;i någon enstaka komponent, även om denna sedd för sig kan bli föremål&lt;br&gt;för mer eller mindre väl motiverad kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra grundläggande krav på utjämningssystemet bör vara att det helt&lt;br&gt;skall bygga på inomkyrkliga avgifter och bidrag genom kyrkofonden. Det&lt;br&gt;skall vara långsiktigt hållbart och rymmas inom en balanserad budget for&lt;br&gt;kyrkofonden. Det är också en förutsättning för att systemet skall bli&lt;br&gt;långsiktigt hållbart i en ändrad stat-kyrka-relation. Kyrkomötet har&lt;br&gt;anslutit sig till de överväganden regeringen gjort angående de strukturella&lt;br&gt;kostnaderna och den långsiktiga finansieringen av utjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den uppbyggnad av utjämningssystemet som vi föreslår ingår att varje&lt;br&gt;generellt bestämd del av systemet balanserar kring ett medelvärde för&lt;br&gt;inkomst- eller kostnadsfaktom. Det innebär att de olika utjämningskompo-&lt;br&gt;nentema i huvudsak kommer att balansera budgetmässigt, dvs. avgifter&lt;br&gt;och bidrag kommer att ta ut varandra. Denna del av utjämningssystemet&lt;br&gt;kommer därför att bli långsiktigt stabil och beröra kyrkofondens&lt;br&gt;nettoflöde endast i begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen med olika självfinansierande komponenter ger också&lt;br&gt;utjämningssystemet en ökad flexibilitet. Faktorernas tyngd kan ökas eller&lt;br&gt;minskas utan att hela systemet behöver påverkas. En komponent kan även&lt;br&gt;helt lyftas ut ur systemet utan att utjämningssystemets principer behöver&lt;br&gt;ändras. Vid sådana förändringar måste dock utfallet i utjämningshän-&lt;br&gt;seende för skilda delar av kyrkan beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga delar av utjämningssystemet - dvs. de bidrag som pastoraten kan&lt;br&gt;ansöka om, stifts- och rikskyrkobidrag samt pensionskostnader - måste&lt;br&gt;finansieras på annat sätt. Beräkningar visar att den särskilda kyrkoavgiften&lt;br&gt;och avkastningen på kyrkofondens medel ungefärligen motsvarar&lt;br&gt;kostnaderna för kyrkobyggnadsbidrag, extra utjämningsbidrag och&lt;br&gt;prästpensioner. Stifts- och rikskyrkokostnader behöver därmed täckas&lt;br&gt;genom den allmänna kyrkoavgiften som dock kan halveras jämfört med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i dag. Med vårt förslag kommer kyrkofondens budget att balansera.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Strukturfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts inledningsvis i detta avsnitt bygger systemet för utjämning&lt;br&gt;på den grundläggande tanken om solidaritet mellan de olika delarna av&lt;br&gt;kyrkan. I första hand är det fråga om en solidaritet från de stora och&lt;br&gt;ekonomiskt starka kyrkokommunerna gentemot de små och svaga&lt;br&gt;enheterna. Solidariteten tar sig uttryck i att den förstnämnda gruppen via&lt;br&gt;utjämningssystemet för över resurser till den sistnämnda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utjämningen i det långa loppet inte skall mista sin legitimitet och&lt;br&gt;systemet börja uppfattas som orättvist måste solidariteten emellertid vara&lt;br&gt;ömsesidig. De pastorat och samfälligheter som år efter år är nettobidrags-&lt;br&gt;givare har ett berättigat krav att de kyrkokommuner som kontinuerligt får&lt;br&gt;resurser genom systemet driver sin verksamhet på ett så rationellt sätt som&lt;br&gt;möjligt. I det sammanhanget intar strukturfrågorna en central roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för strukturarbetet på det kyrkliga lokalplanet ligger på&lt;br&gt;stiftsnivå. Under årens lopp har visserligen åtskilligt gjorts inom detta&lt;br&gt;område men mycket återstår enligt vår mening att göra innan den lokala&lt;br&gt;strukturen i Svenska kyrkan kan sägas vara optimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte har uttalat att man delar regeringens synsätt att&lt;br&gt;solidariteten måste vara ömsesidig. Förändringar i den rådande strukturen&lt;br&gt;på lokalplanet i syfte att skapa ekonomiskt bärkraftiga enheter är enligt&lt;br&gt;kyrkomötet både önskvärda och nödvändiga. I det sammanhanget finns&lt;br&gt;skäl att understryka solidaritetsaspekten. Ömsesidigheten är en förut-&lt;br&gt;sättning för att utjämningssystemet skall uppfattas som legitimt och i&lt;br&gt;längden kunna bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system för ekonomisk utjämning är enligt vad vi kunnat finna alltid&lt;br&gt;förenat med en mer eller mindre konserverande effekt på den struktur som&lt;br&gt;systemet omfattar. Även om utjämningen har andra mål går denna&lt;br&gt;konsekvens knappast att undvika helt. Vid utformningen av det nya&lt;br&gt;kyrkliga utjämningssystemet har emellertid i möjligaste mån beaktats&lt;br&gt;effekterna på den lokala strukturen inom kyrkan. Denna aspekt har&lt;br&gt;exempelvis spelat en stor roll för ställningstagandet att bestämma graden&lt;br&gt;av utjämning av inkomster för kyrkokommunerna till en avsevärt lägre&lt;br&gt;nivå än på den borgerligt kommunala sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom förhållandena är så olika inom skilda delar av Svenska kyrkan&lt;br&gt;bör man inte försöka styra strukturarbetet närmare genom generella&lt;br&gt;utjämningskomponenter. Vissa inslag i utredningens förslag syftar däremot&lt;br&gt;till att underlätta arbetet med den lokala kyrkliga strukturen via beslut i&lt;br&gt;det enskilda fallet. Exempel på det är stifts- och strukturbidragens friare&lt;br&gt;användning samt delegeringen av de individuella besluten om kyrkobygg-&lt;br&gt;nadsbidrag till stiftsstyrelserna. Denna del av reformen ger stiften&lt;br&gt;effektiva verktyg i deras strukturarbete om bidragsgivningen kombineras&lt;br&gt;med krav på strukturella åtgärder i förekommande fall. Kyrkomötet delar&lt;br&gt;uppfattningen att strukturarbetet kan genomföras utan tvång med&lt;br&gt;frivilligheten som grund och har avvisat ett förslag om obligatorisk&lt;br&gt;pastoratsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nuvarande utjämningssystem gör det möjligt att förena ett&lt;br&gt;bidragsbeslut med ett strukturkrav visavi det berörda pastoratet. I praxis&lt;br&gt;har detta dock bara förekommit i några enstaka undantagsfall. Det är vår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämda uppfattning att de verkställande organen både på regional och Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;central nivå bör utnyttja de ökade möjligheter som det nya utjämnings-&lt;br&gt;systemet erbjuder att främja en mer rationell struktur på lokalplanet inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan än vad vi har för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Förhållandet till stat-kyrka-reformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under hela den process som har lett fram till riksdagsbeslutet om ändrade&lt;br&gt;relationer mellan staten och Svenska kyrkan har diskussionen om de&lt;br&gt;ekonomiska frågorna utgjort en väsentlig del. Den har i första hand rört&lt;br&gt;beskattningsrätten och speglat en oro över Svenska kyrkans möjligheter&lt;br&gt;att utan en sådan rätt klara sin ekonomi och kunna upprätthålla en&lt;br&gt;verksamhet av nuvarande omfattning. Men det har också uttryckts en oro&lt;br&gt;från framför allt de mindre pastoraten för att relationsändringen kan&lt;br&gt;medföra en knappare ekonomi och därmed innebära påfrestningar på den&lt;br&gt;inomkyrkliga solidariteten. Det har funnits en osäkerhet om det utan stöd&lt;br&gt;av ett i lag reglerat utjämningssystem kommer att finnas förutsättningar&lt;br&gt;för att bedriva kyrklig verksamhet i ekonomiskt svaga delar av landet i&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tagit fasta på den oro som företrädare för Svenska&lt;br&gt;kyrkan gett uttryck för. I propositionen (1995/96:80) med förslag till&lt;br&gt;ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan framhålls att&lt;br&gt;förutsättningarna för att Svenska kyrkan skall kunna upprätthålla en&lt;br&gt;demokratiskt uppbyggd rikstäckande verksamhet är att relationsförändring-&lt;br&gt;en inte innebär någon drastisk förändring av kyrkans ekonomi. Det&lt;br&gt;föreslås därför att staten bör stödja Svenska kyrkan genom att erbjuda&lt;br&gt;gratis uppbördshjälp efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framhålls också i den av riksdagen antagna propositionen att det&lt;br&gt;krävs ett väl fungerande utjämningssystem för att Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;kunna bedriva en rikstäckande verksamhet. Kyrkofonden förutsätts även&lt;br&gt;i fortsättningen ha den centrala rollen i finansieringen av det kyrkliga&lt;br&gt;utjämningssystemet. I propositionen anges uttryckligen att man fäster stor&lt;br&gt;vikt vid att det kommer till stånd ett väl fungerande utjämningssystem för&lt;br&gt;vilket Svenska kyrkan bör överta ansvaret efter förändrade stat-kyrka-rela-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att ta fram ett bättre utjämningssystem kan således ses som&lt;br&gt;en förberedelse inför de ändrade relationerna. Det nya utjämningssystemet&lt;br&gt;utgör en betydelsefull grund för den framtida kyrkliga ekonomin.&lt;br&gt;Härigenom underlättas också arbetet med relationsändringen då en viktig&lt;br&gt;del av de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans olika nivåer läggs&lt;br&gt;fast. Ett välfungerande utjämningssystem bör utgöra en integrerad del av&lt;br&gt;det regelverk som skall träda i kraft år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Konstitutionella och lagtekniska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågan i vilken utsträckning ett system för ekonomisk utjämning mellan&lt;br&gt;kommuner är förenligt med regeringsformen aktualiserades i samband&lt;br&gt;med att regeringen i 1995 års kompletteringsproposition (prop.&lt;br&gt;1994/95:150) lade fram ett förslag till nytt bidrags- och utjämningssystem&lt;br&gt;för kommuner och landsting. Förslaget innebar bl.a. att utjämning skulle&lt;br&gt;ske mellan samtliga kommuner av skatteinkomster och av vissa struk-&lt;br&gt;turellt betingade kostnadsskillnader. Systemet byggde på tillägg och&lt;br&gt;avdrag där avdrag från vissa kommuner finansierade tillägg till andra.&lt;br&gt;Under riksdagsbehandlingen remitterades förslaget till Lagrådet som ansåg&lt;br&gt;att förslaget inte var förenligt med bestämmelsen i 1 kap. 7 § andra&lt;br&gt;stycket regeringsformen att kommuner får ta ut skatt för skötseln av sina&lt;br&gt;uppgifter (se bet. 1994/95 :FiUl 9 s. 96 ff). Den bestämmelsen är enligt&lt;br&gt;punkt 13 i övergångsbestämmelserna till regeringsformen tillämplig även&lt;br&gt;i fråga om kyrkliga kommuner. Riksdagen fann att det i och för sig var&lt;br&gt;möjligt att godkänna det föreliggande lagförslaget, men att i första hand&lt;br&gt;en annan teknik borde väljas för att uppnå de eftersträvade utjämnings-&lt;br&gt;effekterna. Mot bakgrund härav ansåg riksdagen att regeringen borde&lt;br&gt;återkomma med ett nytt förslag till lagstiftning (bet. 1994/95 :FiU 19, rskr.&lt;br&gt;1994/95:416 och 417).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkom i proposition 1995/96:64 till riksdagen med ett&lt;br&gt;omarbetat förslag. Den huvudsakliga förändringen i förhållande till det&lt;br&gt;tidigare förslaget var lagteknisk. Utjämningen föreslogs nu ske genom två&lt;br&gt;separata lagar. Enligt den ena lagen skulle kommuner och landsting vars&lt;br&gt;skattekraft eller mätbara strukturella förhållanden är sämre än genomsnit-&lt;br&gt;tet för riket fa ett utjämningsbidrag från staten. Den andra lagen innebar&lt;br&gt;att kommuner och landsting vars skattekraft eller mätbara strukturella&lt;br&gt;förhållanden är bättre än genomsnittet för riket betalar en utjämningsavgift&lt;br&gt;till staten. Avsikten var att de sammanlagda avgifterna i princip skulle bli&lt;br&gt;lika stora som utjämningsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen hade inhämtat Lagrådets yttrande över lagförslagen.&lt;br&gt;Lagrådet konstaterade i sitt yttrande att det förhållandet att en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting betalar en avgift till staten formellt inte täcks av&lt;br&gt;ordalagen i 1 kap. 7 § andra stycket regeringsformen. Även om de&lt;br&gt;avgifter som en kommun eller ett landsting åläggs att betala ytterst syftar&lt;br&gt;till att åstadkomma en förstärkning av andra kommuners och landstings&lt;br&gt;ekonomi, menade Lagrådet att ett avgiftssystem inte innebär att det sker&lt;br&gt;någon direktfinansiering genom skattemedel av andra kommuners och&lt;br&gt;landstings verksamhet. Till detta kom att ett system med avgiftsuttag&lt;br&gt;anknöt till tidigare lagstiftning om kommunal skatteutjämning. I det&lt;br&gt;sammanhanget nämnde Lagrådet också bestämmelserna i 42 kap.&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) om ekonomisk utjämning mellan pastoraten. Även&lt;br&gt;om bestämmelserna om utjämning tillkommit utan föregående lagråds-&lt;br&gt;granskning fann Lagrådet att lagstiftningen kunde sägas ge uttryck för en&lt;br&gt;konstitutionell praxis som har utvecklats som utfyllnad av grundlags-&lt;br&gt;regleringen. Lagrådets resonemang utmynnade i att man inte motsatte sig&lt;br&gt;att lagförslaget lades till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den diskussion som uppkommit har en parlamentarisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommitté tillkallats med uppgift att analysera innebörden av den Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;kommunala självstyrelsen och beskattningsrätten och dess förhållande till&lt;br&gt;grundlagsbestämmelserna (dir. 1995:111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämning av kostnader mellan Svenska kyrkans pastorat är inte någon&lt;br&gt;ny företeelse. De första bestämmelserna om utjämning är från år 1862 och&lt;br&gt;det nu gällande systemet infördes år 1983. Det kyrkliga utjämnings-&lt;br&gt;systemet har dock inte varit föremål för Lagrådets granskning sedan den&lt;br&gt;nya regeringsformen infördes år 1975. För de borgerliga kommunernas del&lt;br&gt;har det i ett antal rättsfall prövats vad som kan anses vara en kommuns&lt;br&gt;angelägenheter. Av dessa rättsfall kan man dra slutsatsen att lokalise-&lt;br&gt;ringsprincipen, dvs. att en kommun inte skall handha andra angelägen-&lt;br&gt;heter än sådana som har anknytning till kommunens område eller dess&lt;br&gt;medlemmar, är en viktig begränsning av kommunernas befogenheter. Det&lt;br&gt;är inte självklart att exakt samma begränsningar måste gälla de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna. Av betydelse i sammanhanget är - som närmare utvecklas&lt;br&gt;i avsnitt 4.2 - att Svenska kyrkan skall ha en riksomfattande verksamhet.&lt;br&gt;Detta har kommit till uttryck i 2 kap. 2 § kyrkolagen. Mot bakgrund&lt;br&gt;härav bör de kyrkliga kommunerna kunna anses även ha till uppgift att&lt;br&gt;medverka till att kyrkan är verksam och företrädd i hela landet. En annan&lt;br&gt;omständighet att beakta är att avgiften som pastoraten betalar till&lt;br&gt;kyrkofonden utgör en allmän finansiering av fonden. Kyrkofonden har att&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter med - förutom avgifterna från pastoraten -&lt;br&gt;avkastningen på fondens kapital och i sista hand kapitalet. Det går inte att&lt;br&gt;säga varifrån medlen för ett enskilt bidrag eller till en särskild verksamhet&lt;br&gt;kommer. Ett pastorat kan därför inte sägas ta ut skatt direkt för betalning&lt;br&gt;av ett annat pastorats kostnader. Till detta kommer, som Lagrådet anfört,&lt;br&gt;att lagstiftningen om utjämning far anses ge uttryck för en konstitutionell&lt;br&gt;praxis som har utvecklats till utfyllnad av grundlagsregleringen. Resone-&lt;br&gt;manget leder till slutsatsen att utjämningen på det kyrkokommunal a&lt;br&gt;området är förenlig med regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen mellan de kyrkliga kommunerna regleras i dag i 42 kap.&lt;br&gt;kyrkolagen. Där finns utöver regler om de olika utjämningskomponentema&lt;br&gt;även föreskrifter om kyrkofondens förvaltning och hur dess medel far&lt;br&gt;användas. Det finns inte några avgörande principiella skillnader mellan&lt;br&gt;det tidigare och det nya utjämningssystemet som motiverar en annan&lt;br&gt;systematik, liknande den som gäller för kommuner och landsting. Till&lt;br&gt;detta kommer att den nuvarande ordningen innebär att den kyrkliga&lt;br&gt;lagstiftningen kan hållas samman i ett lagverk. Mot bakgrund härav finns&lt;br&gt;det inte skäl att dela upp bestämmelserna på flera lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Inkomstutjämningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inkomstutjämning blir en grundläggande&lt;br&gt;komponent i utjämningssystemet. Pastorat med högre skattekraft än&lt;br&gt;medelskattekraften far betala en avgift till kyrkofonden och pastorat&lt;br&gt;med lägre skattekraft far ett bidrag från kyrkofonden. Avgifter och&lt;br&gt;bidrag beräknas genom att överskott respektive underskott av skatte-&lt;br&gt;underlag jämfört med medeltalet multipliceras med en fastställd&lt;br&gt;medelutdebitering. Genom att skatteunderlagen över och under&lt;br&gt;medelnivån är lika stora blir utjämningen självfinansierande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medelskattesats skall bestämmas för beräkningar av bidrag&lt;br&gt;och avgifter i inkomstutjämningen. Vid fastställande av skattesatsen&lt;br&gt;skall sådana skillnader i skyldigheter mellan olika kyrkokommuner&lt;br&gt;beaktas som t.ex. gäller för begravningsverksamheten i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen begränsas till att utjämna 50 procent av skillnaden&lt;br&gt;mellan pastoratets skatteunderlag och medelskatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen genom den särskilda kyrkoavgiften av inkomster&lt;br&gt;från prästlönefonder och prästlönefastigheter behålls oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer i allt&lt;br&gt;väsentligt med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det är ett mindre antal av remissinstanserna som&lt;br&gt;yttrat sig över principerna för inkomstutjämningen. Av dessa är en stor&lt;br&gt;majoritet positiva till förslaget om en inkomstutjämning som sådan.&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) påpekar att en förutsättning för att&lt;br&gt;inkomstutjämningen skall kunna fungera även efter en relationsändring är&lt;br&gt;att det finns en koppling mellan den borgerliga indelningen och den för-&lt;br&gt;samlingsindelning som Svenska kyrkan kommer att bestämma om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte godtar förslagets utformning vad gäller in-&lt;br&gt;komstutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skillnaden i skattekraft mellan de&lt;br&gt;kyrkliga kommunerna är mycket stor. En inkomstutjämning måste därför&lt;br&gt;ingå som en grundläggande del av ett kyrkligt utjämningssystem. Vi&lt;br&gt;föreslår en inkomstutjämning som bygger på det enskilda pastoratets&lt;br&gt;skattekraft jämfört med genomsnittet för riket. Pastorat med lägre&lt;br&gt;skattekraft far ett tillskott av skatteunderlag till en viss nivå. Vi kommer&lt;br&gt;längre fram att diskutera hur hög denna nivå bör vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande system finansieras inkomstutjämningen genom en allmän&lt;br&gt;kyrkoavgift på 16 öre per skattekrona som betalas av alla pastorat och&lt;br&gt;som även täcker kostnader för andra delar av utjämningssystemet. Denna&lt;br&gt;lösning medför att även pastorat som erhåller allmänt utjämningsbidrag&lt;br&gt;far vara med och betala detta bidrag, vilket innebär en rundgång av&lt;br&gt;pengar. Det kan även minska förståelsen för utjämningssystemet att man&lt;br&gt;inte kan se hur mycket man betalar för de olika delarna av utjämningen.&lt;br&gt;Slutligen är ett sådant system inte långsiktigt stabilt eftersom det inte&lt;br&gt;finns någon direkt koppling mellan inkomsterna och utgifterna för&lt;br&gt;inkomstutjämningen. Avgifterna eller kostnaderna kan därför behöva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justeras med vissa intervall om systemet inte skall bli över- eller under- Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;finansierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa problem undviks om inkomstutjämningen görs till en i huvudsak&lt;br&gt;självfinansierad komponent inom utjämningssystemet. Det kan man&lt;br&gt;åstadkomma med en metod där de samlade tillskotten av skatteunderlag&lt;br&gt;för dem som får bidrag motsvaras av lika stora avdrag av skatteunderlag&lt;br&gt;for dem som har skattekraft över medelskattekraften. Systemet blir själv-&lt;br&gt;justerande och följer utvecklingen av skattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att beräkna det enskilda pastoratets bidrag eller avgift i kronor&lt;br&gt;måste tillskottet respektive avdraget av skatteunderlag multipliceras med&lt;br&gt;en skattesats. I nuvarande utjämningssystem multipliceras tillskottet med&lt;br&gt;pastoratets egen skattesats. Denna lösning är förenad med en väsentlig&lt;br&gt;nackdel. Vid ett givet tillskott kan pastoratet påverka bidragets storlek i&lt;br&gt;kronor genom förändrad egen utdebitering. En högre utdebitering ger&lt;br&gt;högre utjämningsbidrag medan en lägre utdebitering ger mindre ut-&lt;br&gt;jämningsbidrag. Det är ur rättvisesynpunkt otillfredsställande att bidrags-&lt;br&gt;mottagare själva kan påverka hur stor del av de gemensamma utjämnings-&lt;br&gt;medlen de tar i anspråk. Att utjämningsbidraget påverkas på detta sätt vid&lt;br&gt;förändringar i utdebiteringen bidrar på lång sikt till en högre utdebite-&lt;br&gt;ringsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt system för inkomstutjämning bör i stället en gemensam&lt;br&gt;skattesats gälla för beräkningarna. Med tanke på att skatteunderlaget&lt;br&gt;utjämnas till en nivå som relateras till den genomsnittliga bör utgångs-&lt;br&gt;punkten vara att den genomsnittliga skattesatsen skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av den gemensamma skattesatsen bör hänsyn tas till&lt;br&gt;att kyrkokommunerna är organiserade på olika sätt. Vissa är totala ekono-&lt;br&gt;miska samfälligheter och skattesatsen speglar då det totala medelsbehovet.&lt;br&gt;I andra har ansvaret och utdebiteringen fördelats mellan pastoratet och de&lt;br&gt;ingående församlingarna. För att få jämförbara utdebiteringar måste i&lt;br&gt;sådana fall de olika församlingarnas utdebitering vägas samman med&lt;br&gt;pastoratets till en vägd pastoratsutdebitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av den kyrkokommunala verksamheten skiljer sig i vissa&lt;br&gt;fall från det vanliga. Inom några kommuner har pastoraten ett mycket&lt;br&gt;begränsat ansvar för begravningsverksamheten. Denna sköts i stället helt&lt;br&gt;eller delvis av den borgerliga kommunen. Medborgarnas kostnad för&lt;br&gt;verksamheten tas ut via kommunalskatten och församlingsskatten ligger&lt;br&gt;därför på motsvarande lägre nivå. Även denna skillnad bör beaktas när&lt;br&gt;medelskattesatsen skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vårt förslag beräknas inkomstutjämningens avgifter och bidrag&lt;br&gt;enligt följande. För varje pastorat jämförs det egna skatteunderlaget med&lt;br&gt;det underlag man skulle haft om skattekraften för alla kyrkotillhöriga i&lt;br&gt;pastoratet motsvarat medelskattekraften. Under- respektive överskott av&lt;br&gt;skatteunderlag multipliceras med den fastställda medelutdebiteringen och&lt;br&gt;procentsatsen 50 varvid resultatet blir bidraget eller avgiften i kronor. Be-&lt;br&gt;loppen betalas till eller från kyrkofonden som är den centrala utjämnings-&lt;br&gt;funktionen i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstutjämningen skall omfatta pastorat, pastoratssamfälligheter och&lt;br&gt;flerpastoratssamfälligheter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Statistiska centralbyrån anfört om behovet av en koppling mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den borgerliga och den kyrkliga indelningen är en fråga som är av stor Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;teknisk betydelse för utjämningssystemets möjligheter att fungera efter&lt;br&gt;ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Vi förutsätter att&lt;br&gt;frågan far en tillfredsställande lösning i det utredningsarbete som pågår&lt;br&gt;inför relationsändringen. För utjämningssystemets funktion under&lt;br&gt;nuvarande relationer fordras emellertid inte några åtgärder i detta&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda kyrkoavgiften har relativt nyligen fatt en ändrad&lt;br&gt;utformning (prop. 1993/94:73, bet. 1993/94:KU14, rskr. 1993/94:47).&lt;br&gt;Utredningen har ansett att det bör krävas särskilda skäl att redan nu&lt;br&gt;överväga ändringar av den särskilda kyrkoavgiften och föreslår att den&lt;br&gt;skall behållas oförändrad. Vi delar utredningens bedömning och föreslår&lt;br&gt;därför inte några förändringar beträffande denna avgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Underlaget för utjämningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inkomstutjämningen skall baseras på de&lt;br&gt;kyrkotillhörigas kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomster. Vid&lt;br&gt;beräkning av utjämningen skall ett pastorats skatteunderlag&lt;br&gt;förändras med samma faktor som påverkar pastoratets skattemedels-&lt;br&gt;fordran genom beslutade ekonomiska regleringar mellan staten och&lt;br&gt;de kyrkliga kommunerna för bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fatal pastorat har yttrat sig över denna&lt;br&gt;fråga och dessa har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I gällande utjämningssystem görs en&lt;br&gt;åtskillnad mellan ett pastorats skatteunderlag när det gäller att fastställa&lt;br&gt;skattekraften för beräkningar enligt inkomstgarantin och när det gäller att&lt;br&gt;fastställa underlaget för den allmänna kyrkoavgiften. I det förra fallet&lt;br&gt;beaktas skatteunderlaget för alla folkbokförda invånare. I det senare fallet&lt;br&gt;tar man hänsyn till att de som inte tillhör Svenska kyrkan endast betalar&lt;br&gt;församlingsskatt på 25 procent av inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen av befolkningen som tillhör Svenska kyrkan varierar kraftigt&lt;br&gt;mellan olika pastorat. I vissa pastorat i lands- och glesbygd överstiger&lt;br&gt;andelen som tillhör Svenska kyrkan 97 procent. I förorter till storstäderna&lt;br&gt;kan andelen kyrkotillhöriga ligga under 75 procent, i enstaka fall under&lt;br&gt;50 procent av antalet invånare. Med så stora skillnader mellan andelen&lt;br&gt;tillhöriga blir effekterna av utjämningssystemet för det enskilda pastoratet&lt;br&gt;väsentligt annorlunda beroende på vilken grupps skatteunderlag som far&lt;br&gt;utgöra grunden för utjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vilket skatteunderlag som bör utgöra grund för&lt;br&gt;utjämningen är det rimligt att se till systemets uppgift att utjämna de eko-&lt;br&gt;nomiska skillnaderna mellan pastoraten. Alla beräkningar inom ut-&lt;br&gt;jämningssystemet bör därför baseras på skatteunderlaget för de kyrkotill-&lt;br&gt;höriga som är det som pastoraten far huvuddelen av sina skatteinkomster&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från. Från och med år 2000 blir det också detta skatteunderlag som blir Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;basen för ekonomin för samtliga pastorat inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har riksdagen beslutat att reglera kommunernas skatte-&lt;br&gt;medelsfordran för att neutralisera ändringar som påverkar det kommunala&lt;br&gt;skatteunderlaget. För de kyrkliga kommunernas del har regleringen även&lt;br&gt;omfattat den skatteadministrationsersättning som riksdagen beslutat att&lt;br&gt;Svenska kyrkans pastorat skall erlägga. För år 1996 innebär regleringen&lt;br&gt;att skattemedelsfordran vid ingången av året reducerats med 7,6 procent.&lt;br&gt;Det medför att de faktiska skatteinkomsterna för pastoraten inte motsvarat&lt;br&gt;utdebiteringen på skatteunderlaget. Det har förts fram önskemål om att&lt;br&gt;utjämningssystemet skall ta hänsyn till sådana förändringar och endast&lt;br&gt;räkna med de inkomster som verkligen kommer pastoraten till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringarna mellan staten och kyrkokommunerna utgörs av poster av&lt;br&gt;delvis olika karaktär. Neutraliseringarna innebär att kyrkokommunen inte&lt;br&gt;får tillgodogöra sig en skatteunderlagsökning som har sin orsak i särskilda&lt;br&gt;riksdagsbeslut. Skatteadministrationsersättningen kan i princip ses som en&lt;br&gt;kostnad som pastoraten ålagts att betala för en viss tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett skälen till regleringarna har vi förståelse för önskemålet att&lt;br&gt;utjämningen skall utgå från pastoratets ekonomiska förmåga såsom den&lt;br&gt;avspeglar sig i skatteinkomsterna. Till det kommer att skatteadmini-&lt;br&gt;strationsersättningen utgör en sådan kostnad som det enskilda pastoratet&lt;br&gt;inte kan påverka. Vi anser därför att man kan tillmötesgå önskemålet om&lt;br&gt;att samma skatteunderlag som ligger till grund för skatteinkomsterna skall&lt;br&gt;ligga till grund för utjämningen. Skatteunderlagen som utgör grund för&lt;br&gt;beräkningarna i utjämningssystemet bör därför förändras procentuellt i&lt;br&gt;samma mån som den statligt ekonomiska regleringen påverkar skatteme-&lt;br&gt;delsfordran under bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Graden av utjämning av skatteinkomsterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inkomstutjämningen skall utjämna 50 procent&lt;br&gt;av skillnaden mellan pastoratets skatteunderlag och medelskatte-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Mindre än hälften av remissinstanserna har särskilt&lt;br&gt;kommenterat den föreslagna nivån på inkomstutjämningen. Av dessa är&lt;br&gt;det hälften som accepterar nivån 50 procent, en tredjedel som anser att&lt;br&gt;nivån är för låg och övriga anser att nivån är för hög. Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse, Kyrkofondens styrelse, Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund samt stiftsstyrelserna i Uppsala, Lund och Karlstad hör&lt;br&gt;till dem som tillstyrkt förslaget. Stiftsstyrelserna i Skara, Växjö, Göteborg&lt;br&gt;och Luleå anser däremot att utjämningsnivån borde ha varit högre. Bland&lt;br&gt;de kyrkokommuner som yttrat sig spontant har fyra, samtliga från Stock-&lt;br&gt;holms stift, anfört att utjämningsnivån borde vara lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte konstaterar att det inte är möjligt att på helt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;objektiva grunder påvisa att någon viss bestämd nivå på inkomstutjäm- Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;ningen är att föredra före varje annan. Avgörandet måste i sista hand bli&lt;br&gt;beroende av en i viss mån skönsmässig helhetsbedömning, där den lokala&lt;br&gt;balansen mellan olika intressen inom systemet i sin helhet måste tillmätas&lt;br&gt;största betydelse. Enligt kyrkomötets mening återspeglar regeringens&lt;br&gt;förslag en rimlig avvägning. Man ansluter sig därför till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I propositionen angående ett nytt&lt;br&gt;utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m. (prop. 1995/96:64)&lt;br&gt;föreslog regeringen att de länsvisa skattesatserna skulle bestämmas så att&lt;br&gt;en kompensationsgrad på 95 procent uppnåddes. Det framhölls i samband&lt;br&gt;därmed att en långtgående utjämning av såväl skatteinkomster som&lt;br&gt;kostnadsskillnader är av avgörande betydelse för möjligheterna att&lt;br&gt;åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De överväganden som gjorts beträffande de borgerliga kommunerna är&lt;br&gt;inte utan vidare i alla delar relevanta för de kyrkliga kommunerna. Det&lt;br&gt;grundläggande syftet med inkomstutjämningen är likartat, nämligen att&lt;br&gt;utjämna skillnaderna i kommunernas inkomster och kostnader. Som&lt;br&gt;beskrivits ovan i avsnittet om principiella synpunkter på utjämningen har&lt;br&gt;målet för den kyrkliga utjämningen dock begränsats till att den skall&lt;br&gt;resultera i väsentligen likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kyrko-&lt;br&gt;kommunerna att bedriva sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkokommunerna är inte i lika hög grad som de borgerliga kommuner-&lt;br&gt;na tvångssammanslutningar. Det är möjligt att lämna kyrkan varvid det&lt;br&gt;lokala pastoratet förlorar större delen av skatteinkomsterna från den ut-&lt;br&gt;trädande. Med en lägre utjämning ökar incitamenten för pastoraten att&lt;br&gt;försöka behålla eller öka antalet tillhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan faktor att uppmärksamma är att spännvidden mellan de olika&lt;br&gt;kyrkokommunerna är avsevärt mycket större än mellan de borgerliga&lt;br&gt;kommunerna. De kommunreformer som genomförts har skapat ett&lt;br&gt;begränsat antal borgerliga kommuner som är relativt lika till storlek, be-&lt;br&gt;folkningsunderlag och ekonomiska förutsättningar. Olikheter som därefter&lt;br&gt;trots allt kvarstår kan därmed i högre grad förklaras av grundläggande&lt;br&gt;strukturella skillnader och det framstår då som mera motiverat att tillgripa&lt;br&gt;en långtgående utjämning av dessa skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande strukturreformer har inte genomförts för kyrkokommuner-&lt;br&gt;na. Detta medför att medan det finns 288 borgerliga kommuner, varav nio&lt;br&gt;vid ingången av år 1996 hade mindre än 5 000 invånare, finns det 1 098&lt;br&gt;pastorat varav 465 hade mindre än 4 000 invånare. Detta förhållande gör&lt;br&gt;att det finns utrymme för en diskussion om incitament i fråga om&lt;br&gt;storleken på den ekonomiska samfallighet som ingår i utjämningssystemet.&lt;br&gt;Åtskilliga pastorat bör ha möjlighet att bilda större ekonomiska samfallig-&lt;br&gt;heter och därigenom ta vara på de rationaliseringsvinster som bör kunna&lt;br&gt;nås. En samfallighetsbildning kan sägas innebära en första utjämning på&lt;br&gt;lokal nivå och medför att samfallighetens krav på utjämningssystemet ofta&lt;br&gt;blir mindre än de ingående pastoratens var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningssystemet bygger på solidaritet mellan ekonomiskt starka och&lt;br&gt;svaga pastorat vilket visar sig i att ekonomiska medel ställs till förfogande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där de egna resurserna inte räcker till. Redan tidigare har emellertid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påpekats att de betalande pastoraten även kan ställa kravet att bidragsmot- Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;tagarna visar motsvarande solidaritet genom att organisera sin verksamhet&lt;br&gt;på det mest ekonomiska sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kyrkligt utjämningssystem bör således inte motarbeta strukturföränd-&lt;br&gt;ringar som är nödvändiga eller önskvärda. Med nuvarande strukturer kan&lt;br&gt;det antas att en hög kompensationsgrad i inkomstutjämningen motverkar&lt;br&gt;sådana förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är karaktären på de kyrkliga&lt;br&gt;uppgifterna. För de borgerliga kommunerna utgörs en överväldigande del&lt;br&gt;av verksamheten av viktiga samhällsuppgifter inom skola, vård och&lt;br&gt;omsorg som de av riksdag och regering ålagts att sköta och som kom-&lt;br&gt;munmedborgama har rätt att kräva av dem. Svenska kyrkan har som&lt;br&gt;självständigt trossamfund betydligt större möjligheter att själv forma sin&lt;br&gt;verksamhet. I den egentliga kyrkliga verksamheten har de enskilda för-&lt;br&gt;samlingarna möjlighet att i stor utsträckning på egen hand avgöra hur&lt;br&gt;verksamheten skall bedrivas och vad den far kosta. Utrymmet för ideellt&lt;br&gt;arbete är också ett helt annat än vad som gäller för borgerliga kommuner.&lt;br&gt;Betraktas även de kyrkotillhöriga som en resurs blir det inte av samma&lt;br&gt;stora betydelse att utjämningen garanterar helt likvärdiga inkomster för&lt;br&gt;alla pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt sett leder en hög kompensationsgrad i kombination med fast&lt;br&gt;utdebitering till över- och underkompenseringar för vissa pastorat. För att&lt;br&gt;undvika orimliga resultat måste därför spärregler införas. En hög kom-&lt;br&gt;pensationsgrad leder till att spärreglerna måste tillämpas oftare. Enkel-&lt;br&gt;heten och förutsebarheten i systemet minskar därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som redovisats ovan leder sammantaget till att kompensationsgraden&lt;br&gt;i inkomstutjämningen bör bestämmas till en avsevärt lägre nivå än den&lt;br&gt;som gäller för de borgerliga kommunerna. Vi delar utredningens upp-&lt;br&gt;fattning att en inkomstutjämning som kompenserar 50 procent av&lt;br&gt;skillnaden mellan pastoratets skattekraft och medelskattekraften är den&lt;br&gt;nivå där de negativa effekterna minimeras utan att den önskade utjäm-&lt;br&gt;ningseffekten går förlorad. I likhet med kyrkomötet anser vi inte att&lt;br&gt;remissutfallet ger stöd för en lägre grad av utjämning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Inkomstutjämningens effekter på utdebiteringsnivån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I flera av remissvaren från pastorat som far ett sämre utfall i det&lt;br&gt;föreslagna utjämningssystemet än i det nuvarande framförs en oro över att&lt;br&gt;det sämre utfallet måste leda till en skattehöjning, vilket i sin tur medför&lt;br&gt;risk för ökade utträden ur Svenska kyrkan. Särskilt för pastorat med en&lt;br&gt;mycket låg eller en mycket hög skattekraft innebär den nya metoden för&lt;br&gt;inkomstutjämning påtagliga effekter. Det är dock främst pastorat inom&lt;br&gt;Stockholms stift som har en utdebitering under medelutdebiteringen som&lt;br&gt;anser att de inte kan höja sin skatt på grund av risk för utträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de pastorat med en hög utdebitering som får ett sämre utfall&lt;br&gt;genom det föreslagna systemet kommer flera åtgärder att vidtas som&lt;br&gt;dämpar dessa effekter. Dels kommer en övergångsperiod att införas som&lt;br&gt;gör att systemet gradvis far genomslag och pastoratet hinner anpassa sina&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader. Dels kommer stiften att få ökade möjligheter att använda Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;tillgängliga resurser på ett sätt som främjar en god struktur med syfte att&lt;br&gt;begränsa de högsta utdebiteringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de pastorat i Stockholmsregionen som har en skattesats&lt;br&gt;under medelutdebiteringen bedömer vi att risken for dramatiskt ökade&lt;br&gt;utträden vid en eventuell skattehöjning är överdriven. Det finns inga klart&lt;br&gt;bevisade och styrkta belägg for ett nära samband mellan utdebiteringsnivå&lt;br&gt;och tillhörighet. Tvärtom är tillhörigheten hög i många kyrkokommuner&lt;br&gt;med långt högre utdebitering än vad som är vanligt i Stockholms stift.&lt;br&gt;Även efter de höjningar av skattesatserna som kan bli aktuella kommer&lt;br&gt;utdebiteringen för de ifrågavarande pastoraten att bli mycket lägre än&lt;br&gt;genomsnittet för landet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Utjämning av inkomster mellan stiften&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det allmänna utjämningsbidraget för&lt;br&gt;stiftssamfällighetema avskaffas och ersätts inte av någon generell&lt;br&gt;inkomstutjämning. Stiftssamfållighetemas behov av stöd regleras&lt;br&gt;genom stiftsbidrag och det extra utjämningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har behandlat frågan om en&lt;br&gt;obligatorisk inkomstutjämning för stiftssamfällighetema. Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse och Stiftsstyrelsen i Karlstad har inte någon invändning&lt;br&gt;mot att det allmänna utjämningsbidraget avskaffas för stiftssamfållig-&lt;br&gt;hetema, men anser att det borde ersättas av en obligatorisk inkomstutjäm-&lt;br&gt;ning för stiftssamfällighetema av samma slag som föreslås för pastoraten,&lt;br&gt;men upp till 100 procent. Även Östersunds församling anser att stiftssam-&lt;br&gt;fållighetema bör omfattas av inkomstutjämningen. Stiftsstyrelserna i&lt;br&gt;Uppsala och Linköping samt Botkyrka kyrkliga samfällighet godtar&lt;br&gt;utredningens förslag och Stiftsstyrelsen i Skara tillstyrker det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Stiftssamfällighetema utgör en speciell&lt;br&gt;grupp av kyrkliga samfälligheter. De är mycket stora till sin omfattning,&lt;br&gt;både till invånarantal och yta. Inom sina områden rymmer stiften både&lt;br&gt;storstad och landsbygd, både områden med hög och med låg skattekraft.&lt;br&gt;Genom stiftens storlek utjämnas olikheten i skattekraft i hög grad inom&lt;br&gt;stiften. Dessa ligger därmed som grupp betraktat nära varandra i skatte-&lt;br&gt;kraft, med två tydliga undantag: Visby stift med en skattekraft på 79&lt;br&gt;procent och Stockholms stift med en skattekraft på 125 procent av&lt;br&gt;medelskattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund borde stiftssamfällighetema ha förutsättningar att&lt;br&gt;i huvudsak själva svara för sin ekonomi och behovet av utjämning borde&lt;br&gt;vara begränsat. Det finns därför mycket som talar för det förslag om&lt;br&gt;skatteväxling som Kyrkoberedningen förde fram i delbetänkandet Vissa&lt;br&gt;kyrkofrågor (SOU 1993:46). Som ett komplement till skatteväxlingen&lt;br&gt;skulle då utjämningssystemet kunna överbrygga de kvarstående skillnader&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan stiften som inte anses godtagbara. En sådan utjämning borde dock Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;i likhet med utjämningen på pastoratsnivå bestå både av en inkomstutjäm-&lt;br&gt;ning och en kostnadsutjämning. I utredningsarbetet har inte några&lt;br&gt;strukturkostnadsfaktorer som har relevans for stiftssamfällighetema&lt;br&gt;prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som närmare behandlas längre fram i propositionen anser vi&lt;br&gt;emellertid inte att en skatteväxling för närvarande är möjlig att genom-&lt;br&gt;föra. Vårt förslag är därför att stiftsbidragen tills vidare skall finnas kvar.&lt;br&gt;Under sådana omständigheter finns det inte behov av en särskild&lt;br&gt;inkomstutjämning. Stiftssamfållighetemas medelsbehov prövas bäst om&lt;br&gt;det bedöms samlat vid ett tillfälle i beredningen av stiftsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Utjämning av strukturkostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utjämningssystemet skall jämna ut kost-&lt;br&gt;nadsskillnader hänförliga till vissa strukturella faktorer, så kallade&lt;br&gt;strukturkostnader, mellan de kyrkliga kommunerna. Med struk-&lt;br&gt;turkostnader avses kostnader som kyrkokommunerna på kort sikt&lt;br&gt;inte själva kan påverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett pastorat far ett bidrag eller far betala en avgift om de&lt;br&gt;strukturella faktorerna i pastoratet avviker från medeltalet i&lt;br&gt;landet. Pastorat med bättre värden än medelvärdet far betala en&lt;br&gt;avgift medan pastorat med sämre värden far ett bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämning skall ske av följande strukturkostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- driftskostnader för kyrkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- driftskostnader för begravningsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kostnader på grund av låg andel kyrkotillhöriga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kostnader på grund av geografiska faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastorat och samfälligheter skall omfattas av utjämningen av&lt;br&gt;de strukturkostnadsfaktorer som avser angelägenheter som pasto-&lt;br&gt;ratet eller samfålligheten skall sköta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En i det närmaste enig remissopinion är positiv till&lt;br&gt;tekniken att inkomstutjämningen kompletteras med en särskild struktur-&lt;br&gt;kostnadsutjämning. I den mån kritik framförs rör det i allmänhet utform-&lt;br&gt;ningen av de enskilda strukturkostnadskomponentema. Några instanser vill&lt;br&gt;att hänsyn skall tas till ytterligare faktorer. Synpunkter lämnas också på&lt;br&gt;underlagsmaterialets riktighet och dess framtida underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse anser att det är en positiv ambition att&lt;br&gt;utjämna strukturellt opåverkbara förhållanden. Förslaget tillstyrks ur denna&lt;br&gt;synvinkel. Centralstyrelsen anser dock att de fyra delkomponenterna&lt;br&gt;behöver bearbetas ytterligare innan förslaget kan genomföras. Stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen i Härnösand och Svenska kyrkans personalförbund anser att be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkningens sammansättning i åldershänseende också medför struktur- Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;kostnader som bör utjämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte delar uppfattningen att en schabloniserad objektiv&lt;br&gt;beräkningsmetod, vilken inte kan påverkas genom enskilda pastorats&lt;br&gt;beslut, bör ligga till grund för kostnadsutjämningen. Kyrkomötet godtar&lt;br&gt;regeringens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: En av fördelarna med den föreslagna&lt;br&gt;modellen för utjämning är att den kan göras flexibel. De olika komponen-&lt;br&gt;ternas tyngd kan förändras om det kommer fram skäl för detta. Genom att&lt;br&gt;komponenterna i princip blir självfinansierande kan en komponent även&lt;br&gt;lyftas ut ur systemet och en annan kan läggas till utan att hela ut-&lt;br&gt;jämningssystemet behöver förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av strukturella faktorer kan alltid bli föremål för diskussion. Vi&lt;br&gt;anser att de faktorer som utredningen föreslagit i första hand bör komma&lt;br&gt;ifråga för utjämning. Den ytterligare faktor som några remissinstanser&lt;br&gt;pekat på - åldersfördelningen inom pastoratet - skulle i och för sig också&lt;br&gt;kunna tänkas ingå som en strukturkostnadskomponent. Denna faktor är&lt;br&gt;dock inte lika tydligt som de övriga förknippad med särskilda kostnader,&lt;br&gt;utan dessa beror mer på hur församlingen väljer att bedriva sin verksam-&lt;br&gt;het inom olika ålderskategorier. Riktlinjen för övriga strukturkost-&lt;br&gt;nadskomponenter är snarare att minska onormalt höga kostnader som det&lt;br&gt;enskilda pastoratet inte kan påverka och som tar medel i anspråk från&lt;br&gt;andra ändamål. För närvarande är vi därför inte beredda att utvidga&lt;br&gt;strukturkostnadsutjämningen med ytterligare en faktor avseende åldersför-&lt;br&gt;delningen inom pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Kostnader för drift och underhåll av kyrkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Pastorat som har färre kyrkotillhöriga per&lt;br&gt;kyrka än medeltalet i landet far ett bidrag som finansieras med en&lt;br&gt;avgift från de pastorat som har fler kyrkotillhöriga per kyrka än&lt;br&gt;medeltalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen och avgifterna justeras för varje kyrka med hänsyn till&lt;br&gt;kyrkans storlek, byggnadsmaterial och nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En klar majoritet av dem som yttrat sig över denna&lt;br&gt;komponent är positiva till principen för utjämningen och den praktiska&lt;br&gt;utformningen av den. Många yttranden innehåller förslag till tillägg och&lt;br&gt;förändringar av de faktorer som påverkar utfallet av komponenten. Av det&lt;br&gt;fatal instanser som är negativa till förslaget menar en del att alla&lt;br&gt;medborgare bör vara med och betala kostnaderna för kyrkounderhållet.&lt;br&gt;Några anser att pastoraten bör stimuleras till att lägga ned övertaliga&lt;br&gt;kyrkor. Ett pastorat anser att medel bör gå till verksamheten, ej till&lt;br&gt;byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ofta återkommande synpunkt är att även stiftelsekyrkor av olika slag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och samarbetskyrkoma (EFS-kyrkoma) skall ingå i beräkningsunderlaget. Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;Bland andra Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund har framfört detta önskemål. Denna fråga har samband med&lt;br&gt;frågan om en definition av kyrkobegreppet. Pastoratsförbundet och Lunds&lt;br&gt;kyrkliga samfällighet har invändningar mot den definition utredningen&lt;br&gt;använt i sitt arbete och efterlyser ett klarare kyrkobegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Visby, Visby domkyrkoförsamling och Samfålligheten&lt;br&gt;Gotlands kyrkor har påpekat att samfålligheten, som har ansvaret för&lt;br&gt;underhållet av Gotlandskyrkorna, måste omfattas av utjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser har yttrat sig över valet av justeringsfaktorer&lt;br&gt;i komponenten. Några anser att nyttjandet inte är en lämplig justerings-&lt;br&gt;faktor medan andra menar att pastorat med få kyrkor får högre nyttjande-&lt;br&gt;grad med åtföljande slitage och kostnader. Antalet besökare bör därför få&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte har viss förståelse för den kritik som riktas mot&lt;br&gt;att stiftelse- och samarbetskyrkor inte omfattas av det kyrkobegrepp som&lt;br&gt;ligger till grund för utjämningen. Med hänsyn till att utjämningen uppbärs&lt;br&gt;av principen att den skall grunda sig på faktorer som pastoratet inte kan&lt;br&gt;påverka och underhållsansvaret för stiftelse- och samarbetskyrkor i de&lt;br&gt;flesta fall är frivilliga åtaganden, accepterar kyrkomötet dock att dessa&lt;br&gt;inte kan inkluderas i beräkningen. Kyrkomötet utgår från att kyrkofonds-&lt;br&gt;styrelsen anlägger ett flexibelt och generöst synsätt i fråga om bidrag till&lt;br&gt;pastorat som drabbas hårt av en sådan restriktiv tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi delar utredningens bedömning att&lt;br&gt;kostnaderna för kyrkounderhåll är en strukturell kostnad som är lämplig&lt;br&gt;att utjämna genom en generell utjämningskomponent. Vi föreslår därför&lt;br&gt;en kostnadsutjämning enligt följande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkokomponenten bör i likhet med övriga komponenter utgå från ett&lt;br&gt;medelvärde för riket som avspeglar underhållsbördan. Pastoraten med&lt;br&gt;bättre värden än medelvärdet får vidkännas en avgift som används till att&lt;br&gt;kompensera pastoraten med sämre värden. Den variabel som är bäst&lt;br&gt;lämpad som bas för utjämning av driftskostnader för kyrkor är antalet&lt;br&gt;kyrkotillhöriga per kyrka i pastoratet. Denna kvot är lätt att avläsa ur den&lt;br&gt;offentliga statistiken och kan inte påverkas av pastoratet. Med kyrka avses&lt;br&gt;i detta sammanhang en kyrkobyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen till pastorat med underskott av tillhöriga per kyrka jämfört&lt;br&gt;med medelvärdet beräknas som underskottet tillhöriga multiplicerat med&lt;br&gt;det belopp som varje kyrkotillhörig i genomsnitt bidrar med för drift och&lt;br&gt;underhåll av kyrkor. Detta belopp erhålls ur Statistiska centralbyråns&lt;br&gt;(SCB) fmansstatistik på riksnivå. För ett pastorat som har ett överskott av&lt;br&gt;tillhöriga per kyrka och därför skall betala en avgift enligt denna&lt;br&gt;komponent används motsvarande metod fast med omvända tecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp man på detta sätt erhåller blir ett belopp per kyrka utan&lt;br&gt;hänsynstagande till den enskilda kyrkans särskilda förhållanden. Med&lt;br&gt;tanke på de stora skillnader som råder mellan kyrkorna måste beloppen&lt;br&gt;justeras med hänsyn till några faktorer som är utslagsgivande för&lt;br&gt;kostnaderna. Vi föreslår att grundbeloppen justeras med hänsyn till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkans storlek, byggnadsmaterial och nyttjandegrad. Justeringen kan be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas som ett tillskott eller avdrag i procent på grundbeloppet. Principen Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;bakom de justeringar som föreslås är att i ett bidragsfall skall större&lt;br&gt;bidrag beviljas en stor kyrka, byggd av trä som används ofta. I ett av gifts-&lt;br&gt;fall skall justeringarna ge omvänd effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränserna för och storleken av justeringarna kan behöva förändras&lt;br&gt;allteftersom man vinner erfarenhet av systemet. Vi föreslår därför att de&lt;br&gt;inte låses fast i en lag. Det bör i stället överlämnas till den praktiska&lt;br&gt;tillämpningen att fastställa nämnda faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar enligt denna teknik visar att det totala beloppet på riksnivå&lt;br&gt;för bidrag inte motsvaras av de totala avgifterna. För att kompensera detta&lt;br&gt;far bidrag och avgifter bestämmas till olika procentnivå av de beräknade&lt;br&gt;beloppen. Procentnivåema bör fastställas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition av begreppet kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser efterlyser en klar definition av begreppet kyrka och&lt;br&gt;önskar att en sådan skall införas i lagstiftningen om utjämningen.&lt;br&gt;Samtidigt har man påvisat olika brister i den avgränsning av kyrko-&lt;br&gt;begreppet som utredningen arbetat med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i gällande utjämningssystem åligger det Kyrkofondens styrelse&lt;br&gt;att tolka vad som avses med begreppet kyrka när man fördelar kyrkobygg-&lt;br&gt;nadsbidrag. I kyrkolagen finns inte någon egentlig definition av kyrkobe-&lt;br&gt;greppet. Detta förekommer dock på flera håll. Det närmaste man kommer&lt;br&gt;en definition är bestämmelsen i 40 kap. 3 § kyrkolagen. I praxis har&lt;br&gt;Kyrkofondens styrelse när det gäller kyrkobyggnadsbidrag bestämt vad&lt;br&gt;som skall avses med kyrka mot bakgrund av bestämmelserna i kyrkola-&lt;br&gt;gen. Att ha ett särskilt kyrkobegrepp för utjämningsändamål bör inte&lt;br&gt;komma ifråga. Följden skulle bli flera olika definitioner på olika håll&lt;br&gt;inom kyrkolagens ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som framförts mot den definition av begreppet kyrka som&lt;br&gt;utredningen har arbetat med visar också att även en klar definition ger&lt;br&gt;upphov till tillämpningssvårigheter. Preciserade kriterier riskerar att&lt;br&gt;oavsiktligt utesluta en viss typ av kyrkor. Det måste till slut också bli&lt;br&gt;fråga om en tolkning i det enskilda fallet. Vi delar utredningens upp-&lt;br&gt;fattning att det bör överlämnas åt de verkställande organen att avgränsa&lt;br&gt;de kyrkor som bör omfattas av utjämningen med ledning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om Samfålligheten Gotlands kyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfålligheten Gotlands kyrkor är en partiell flerpastoratssamfållighet&lt;br&gt;vars kompetens omfattar vård och underhåll av församlingskyrkorna inom&lt;br&gt;Visby stift. Med detta förstås vård och underhåll av byggnadskroppen&lt;br&gt;med dess olika delar och fast anbringade inventarier. Samfålligheten ut-&lt;br&gt;debiterar för närvarande 15 öre per skattekrona för sin verksamhet. I&lt;br&gt;nuvarande utjämningssystem får samfålligheten ett allmänt utjämnings-&lt;br&gt;bidrag beräknat på summan av de tillskott som tillfaller de i samfållig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten ingående församlingarna multiplicerad med samfållighetens egen ut-&lt;br&gt;debitering. Bidraget uppgick för år 1996 till nära 2 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens tabellbilaga har inte någon strukturutjämning för kyrko-&lt;br&gt;underhåll beräknats för samfålligheten. Med anledning av detta har&lt;br&gt;remissinstanser med anknytning till Visby stift och samfålligheten begärt&lt;br&gt;att samfållighetens speciella funktion skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De partiella flerpastoratssamfållighetema skall enligt vårt förslag endast&lt;br&gt;omfattas av kostnadsutjämning som avser verksamhet som ligger inom&lt;br&gt;samfållighetemas kompetens. Den nu aktuella kostnadskomponenten avser&lt;br&gt;att kompensera pastorat med lågt antal kyrkotillhöriga per kyrka för de&lt;br&gt;löpande kostnaderna för den dagliga driften och underhållet av kyrkorna.&lt;br&gt;Vi bedömer att det i första hand ankommer på de enskilda pastoraten i&lt;br&gt;Visby stift att svara för kostnaderna för dessa uppgifter. Samfålligheten&lt;br&gt;Gotlands kyrkor har kompetens avseende mer kostnadskrävande renove-&lt;br&gt;ringar och restaureringar av kyrkobyggnaden. Ekonomiskt stöd till&lt;br&gt;sistnämnda typ av arbeten skall enligt förslaget till utjämningssystem&lt;br&gt;lämnas genom kyrkobyggnadsbidrag. Det blir Kyrkofondens styrelse som&lt;br&gt;vid beslut om utjämningssystemets avgifter och bidrag får bestämma om&lt;br&gt;reglerna om utjämning av en viss strukturkostnad skall tillämpas på en&lt;br&gt;partiell flerpastoratssamfållighet eller på de i samfålligheten ingående&lt;br&gt;pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stifielsekyrkor och samarbetskyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många remissvar uttrycks ett önskemål om att komponenten för&lt;br&gt;utjämning av kostnader för drift och underhåll av kyrkor skall beräknas&lt;br&gt;även på stiftelsekyrkor och samarbetskyrkor där pastoratet åtagit sig ett&lt;br&gt;betydande underhållsansvar. Det är främst kyrkor inom Göteborgs stift&lt;br&gt;som tillhör Göteborgs småkyrkostiftelse och EFS-kyrkor i de nordliga&lt;br&gt;stiften som skulle beröras av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns från principiella synpunkter en väsentlig invändning mot att&lt;br&gt;man genom en uttrycklig bestämmelse i lag skulle inkludera även kyrkor&lt;br&gt;som pastoraten åtagit sig ansvar för i den obligatoriska utjämningen. Ut-&lt;br&gt;jämningen av strukturkostnader bärs upp av principen att den skall grunda&lt;br&gt;sig på faktorer som pastoratet inte kan påverka. Det antal kyrkor eller&lt;br&gt;lokaler som ett pastorat genom avtal åtar sig underhållsansvar för är i hög&lt;br&gt;grad en faktor som pastoratet själv kan styra över. Det blir också en&lt;br&gt;besvärlig avvägningsfråga att bedöma hur långsiktigt och stort under-&lt;br&gt;hållsansvaret skall vara för att hänsyn skall tas till det. Eftersom antalet&lt;br&gt;kyrkor som ett pastorat har underhållsansvar för har stor betydelse för&lt;br&gt;storleken på ett bidrag eller en avgift i utjämningen bör oklarheter på&lt;br&gt;denna punkt undvikas. Mot denna bakgrund finner vi att en anknytning&lt;br&gt;till den i lag föreskrivna underhållsskyldigheten är den enda möjliga. Vi&lt;br&gt;är därför inte beredda att föreslå en utvidgning av kyrkobegreppet i&lt;br&gt;kyrkolagen i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en underhållsskyldighet grundad på avtal inte motiverar att man&lt;br&gt;beaktar förhållandet vid den generella utjämningen betyder inte att avtalet&lt;br&gt;saknar betydelse. Det är en faktor som far vägas in vid fördelning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag efter särskild ansökan såsom strukturbidrag och extra utjämnings- Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;bidrag. Regeringen delar kyrkomötets uppfattning att Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse har möjlighet att vid sin bidragsgivning anlägga både ett flexibelt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och generöst synsätt gentemot de berörda pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Kostnader för drift och underhåll av begravningsplatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Pastorat som har farre invånare per be-&lt;br&gt;gravningsplats än medeltalet i landet får ett bidrag som finansieras&lt;br&gt;med en avgift från de pastorat som har fler invånare per begrav-&lt;br&gt;ningsplats än medeltalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen och avgifterna justeras för varje begravningsplats med&lt;br&gt;hänsyn till dess storlek, om den ligger invid en kyrka och om det&lt;br&gt;finns ett krematorium på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Omkring en tredjedel av remissinstanserna har&lt;br&gt;behandlat frågan om utjämning av kostnader för begravningsplatser. Av&lt;br&gt;dessa är över 80 procent positiva till förslaget i stort, men flera har syn-&lt;br&gt;punkter på delar av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre remissinstanser är negativa till förslaget. Statskontoret anser att&lt;br&gt;antalet begravningsplatser inte är en strukturell faktor som bör vara bas&lt;br&gt;för en utjämning. Det som är avgörande för kostnaderna och bör utgöra&lt;br&gt;grunden för utjämningen är i stället gravsättningsfrekvensen. Även&lt;br&gt;Stiftsstyrelsen i Strängnäs är tveksam till en utjämning. Man ifrågasätter&lt;br&gt;om inte kostnaderna för begravningsplatserna är starkt relaterade till för-&lt;br&gt;samlingarnas behov av gravplatser. Täby församling anser att kompo-&lt;br&gt;nenten för begravningsplatsunderhåll bör tas bort med tanke på att det&lt;br&gt;pågår en särskild utredning om begravningsväsendets finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund och Sveriges kyrkokamerala förening efterlyser en&lt;br&gt;klarare definition av begreppet begravningsplats. Flera remissinstanser&lt;br&gt;anser att frågan om pastoraten i Stockholms och Tranås kommuner skall&lt;br&gt;omfattas av utjämningen bör utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser föreslår att bidrag och avgifter skall justeras med&lt;br&gt;hänsyn till antalet gravplatser på en begravningsplats eller om den är av&lt;br&gt;särskilt kulturhistoriskt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund tillstyrker förslaget i stort.&lt;br&gt;Förbundet är tveksamt till att förekomst av krematorium skall påverka&lt;br&gt;utjämningen. Man föreslår med hänsyn till utvecklingen på området att&lt;br&gt;endast krematorier med godkänd rökgasrening skall beaktas. Vidare&lt;br&gt;framhåller man att begravningskapellen som finns i anslutning till&lt;br&gt;krematoriema bör stödjas så att de icke-tillhöriga far fortsatt tillgång till&lt;br&gt;dessa oftast neutrala begravningsceremonirum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer framhåller att det inte är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;storleken eller läget invid en kyrka som avgör om en begravningsplats är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;billig eller dyr i drift. Förvaltningens organisation är av större betydelse. Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;1996 års kyrkomöte har behandlat ett motionsyrkande om att utjäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av begravningskostnader skall lyftas ur utjämningssystemet i&lt;br&gt;avvaktan på resultatet av den statliga utredningen om begravnings-&lt;br&gt;verksamheten. Kyrkomötet avslog yrkandet med hänvisning till att ut-&lt;br&gt;jämningssystemet måste ses som en helhet och en hel utjämnings-&lt;br&gt;komponent därför inte bör lyftas ur systemet, även om detta sker endast&lt;br&gt;för en begränsad period. I stället bör erforderliga justeringar göras&lt;br&gt;framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns ett starkt stöd i remissopi-&lt;br&gt;nionen för förslaget att ta hänsyn till kostnaderna för drift och underhåll&lt;br&gt;av begravningsplatser. Vi instämmer i utredningens bedömning att&lt;br&gt;storleken och karaktären på kostnaderna är sådana att det är lämpligt att&lt;br&gt;de ingår i ett nytt utjämningssystem. Att det för närvarande pågår en&lt;br&gt;statlig utredning om den framtida begravningsverksamheten förändrar&lt;br&gt;enligt vår uppfattning inte det förhållandet. Denna utredning skall enligt&lt;br&gt;sina direktiv behandla bl.a. frågor som gäller kostnaderna för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten för dem som inte tillhör Svenska kyrkan och frågor rörande&lt;br&gt;begravningsclearingen. De kostnader som utjämningskomponenten för be-&lt;br&gt;gravningsplatser avser att utjämna är emellertid de löpande kostnaderna&lt;br&gt;för skötsel och underhåll. Det gäller även sådana begravningsplatser där&lt;br&gt;nya begravningar inte sker. Huvuddelen av dessa kostnader torde även i&lt;br&gt;framtiden komma att vila på det enskilda pastoratet. Det finns därmed&lt;br&gt;klara motiv för en utjämning av kostnaderna. Skulle emellertid be-&lt;br&gt;gravningsutredningen komma fram till en lösning som innehåller en hög&lt;br&gt;grad av utjämning mellan pastoraten kan begravningskomponenten&lt;br&gt;minskas i motsvarande mån eller helt lyftas ut ur systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför en utjämning av kostnaderna som är uppbyggd på&lt;br&gt;samma sätt som utjämningen av kostnaderna för kyrkounderhållet. Med&lt;br&gt;tanke på att komponenten avser att utjämna en mindre del av kostnaderna&lt;br&gt;för begravningsplatserna och i huvudsak de kostnader som avser den&lt;br&gt;löpande skötseln, oavsett antalet begravningar, är antalet invånare per&lt;br&gt;begravningsplats en godtagbar grund för utjämningen. Beräkningen av&lt;br&gt;utjämningen för varje enskilt pastorat bör därför grundas på antalet&lt;br&gt;invånare per begravningsplats i pastoratet, jämfört med det genomsnittliga&lt;br&gt;antalet invånare per begravningsplats i landet. De pastorat som har ett&lt;br&gt;överskott av invånare per begravningsplats jämfört med genomsnittet&lt;br&gt;betalar en avgift per begravningsplats medan pastorat med underskott av&lt;br&gt;invånare far ett bidrag per begravningsplats. Bidraget/avgiften utgör&lt;br&gt;skillnaden mellan pastoratets antal invånare per begravningsplats och&lt;br&gt;genomsnittet, multiplicerad med den genomsnittliga kostnaden per&lt;br&gt;invånare i landet för underhåll av begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det på detta sätt erhållna grundbeloppet per begravningsplats skall&lt;br&gt;sedan justeras med avseende på de särskilda förhållanden som gäller för&lt;br&gt;den enskilda begravningsplatsen. Slutligen multipliceras beloppen med en&lt;br&gt;procentsats som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har efterlyst en klarare definition av vilka enheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall ingå i utjämningen. Vad som utgör en begravningsplats är i och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sig tillräckligt definierat genom gällande kyrkolag och begravningslag. Prop. 1996/97:3 5&lt;br&gt;Problem kan uppkomma om två begravningsplatser ligger invid varandra&lt;br&gt;men sköts som en förvaltningsenhet. Det rimliga är då enligt vår&lt;br&gt;uppfattning att betrakta dem som en enhet i utjämningssammanhang.&lt;br&gt;Frågor av detta slag far avgöras av de verkställande organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om justeringsfaktorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att grundbeloppen bör justeras med hänsyn till&lt;br&gt;begravningsplatsens storlek, om den ligger invid en kyrka samt förekomst-&lt;br&gt;en av krematorium. Flera remissinstanser har haft synpunkter på hur dessa&lt;br&gt;faktorer påverkar utjämningen eller föreslagit att ytterligare förhållanden&lt;br&gt;skall påverka utjämningen. I första hand anser man att kulturhistoriska&lt;br&gt;miljöer och gravkapell som innebär ökade kostnader bör beaktas. En&lt;br&gt;uppfattning som förs fram är också att justeringsfaktorerna skall verka&lt;br&gt;styrande i rationaliserande riktning. Så t.ex. menar Sveriges kyrkogårds-&lt;br&gt;och krematorieförbund att justeringarna bör leda till rationaliseringar av&lt;br&gt;krematorieverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som enligt utredningens förslag fördelas i bidrag genom den&lt;br&gt;föreslagna utjämningskomponenten motsvarar i 1995 års värden endast&lt;br&gt;cirka fyra procent av de totala kostnaderna för drift och underhåll av&lt;br&gt;begravningsplatser. Möjligheterna att påverka och styra verksamheten i&lt;br&gt;rationaliserande riktning är därmed begränsade. Vi anser emellertid att det&lt;br&gt;i rationaliseringssyfte bör vara möjligt för de verkställande organen att vid&lt;br&gt;justeringarna helt eller delvis bortse från krematorier som inte längre&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är riktigt som framhållits att begravningsplatsernas kulturhistoriska&lt;br&gt;miljöer med begravningskapell och krematoriekapell kan innebära&lt;br&gt;merkostnader. Att ta särskild hänsyn till detta skulle därför kunna ligga&lt;br&gt;inom utjämningssystemets uppgifter. Det finns emellertid flera svårigheter&lt;br&gt;förknippade med detta. Någon enhetlig klassificering av de olika be-&lt;br&gt;gravningsplatsernas kulturhistoriska värde finns inte genomförd. Det finns&lt;br&gt;inte heller något underlag för att bedöma hur stora merkostnader det&lt;br&gt;kulturhistoriska inslaget betyder. När det gäller gravkapellen kan dessa&lt;br&gt;vara relativt olika till storlek och nyttjande. En indelning av dem liknande&lt;br&gt;den som föreslås för kyrkor fordras för att kunna beakta detta. Det&lt;br&gt;innebär en avsevärt mer komplicerad hantering. Vi anser att det för&lt;br&gt;närvarande inte är motiverat att göra komponenten så fingraderad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer anser att förvaltningsformen är&lt;br&gt;den enskilt största faktorn av betydelse för kostnaderna. Även för denna&lt;br&gt;faktor finns svårigheter att objektivt mäta sambandet mellan förvaltnings-&lt;br&gt;formen och kostnaderna. Faktorn lider även av nackdelen att pastoraten&lt;br&gt;själva kan påverka den. En sådan faktor skulle därför fa en starkt styrande&lt;br&gt;effekt. Det behövs en grundligare analys av kostnadssambanden innan en&lt;br&gt;justeringsfaktor av detta slag kan göras obligatorisk för alla pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har kommit fram synpunkter på de föreslagna justeringsfaktorerna&lt;br&gt;men inte något som innebär ett allmänt avstyrkande av någon av dem. Vi&lt;br&gt;anser att de fyller funktionen som enkla justeringsfaktorer i ett system&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som måste arbeta med schabloner. Allteftersom man vinner praktisk Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;erfarenhet av faktorerna kan de vidareutvecklas i önskad riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämning av kostnader för begravningsplatser för pastorat inom&lt;br&gt;Stockholms och Tranås kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några fall sköts begravningsverksamheten huvudsakligen av den&lt;br&gt;borgerliga kommunen. Detta gäller Stockholms och Tranås kommuner.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att pastoraten i dessa kommuner inte skall omfattas&lt;br&gt;av utjämningen av kostnader för begravningsplatserna. Bland remissvaren&lt;br&gt;framhålls att vissa pastorat i dessa kommuner ändå har kostnader för be-&lt;br&gt;gravningsverksamhet som är jämförbara med andra pastorats. Man menar&lt;br&gt;att alla pastorat därför borde omfattas av utjämningen och särskild hänsyn&lt;br&gt;tas till de kostnader som betalas av den borgerliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av pastoraten inom Stockholms kommun redovisar inga&lt;br&gt;eller mycket låga kostnader för kyrkogårdsförvaltning. Kostnaderna för&lt;br&gt;kyrkogårdarna kring innerstadens kyrkor vore sannolikt i stort sett&lt;br&gt;desamma om kyrkan endast var omgiven av en kyrkotomt. De över-&lt;br&gt;vägande kostnaderna för begravningsverksamheten bärs av den borgerliga&lt;br&gt;kommunen och pastoratens utdebitering är avpassad efter detta. Eftersom&lt;br&gt;begravningsväsendet handhas av den borgerliga kommunen blir antalet&lt;br&gt;invånare per begravningsplats för pastoratet inte ett rättvisande nyckeltal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att låta dessa pastorat delta i utjämningen skulle innebära att de inte&lt;br&gt;deltog i utjämningen på samma villkor som övriga pastorat i Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Flertalet Stockholmspastorat skulle fa betala en avgift. Om&lt;br&gt;utdebiteringen för pastoratet skulle ökas för att finansiera utjämningen i&lt;br&gt;den delen medför detta en belastning för de kyrkotillhöriga, som redan&lt;br&gt;betalar för begravningsväsendet via kommunalskatten. Det skulle medföra&lt;br&gt;ett komplicerat regelverk att försöka väga in den borgerliga kommunens&lt;br&gt;kostnader för begravningsväsendet i utjämningen mellan pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprincipen måste därför vara att ett pastorat endast skall delta i&lt;br&gt;utjämningen avseende sådana kostnader som ligger inom kompetensen för&lt;br&gt;det pastoratet att sköta. I gränsfall far överlämnas åt tillämpningen av&lt;br&gt;utjämningssystemet att avgöra om ett pastorat skall ingå i utjämningen av&lt;br&gt;en viss strukturkostnad eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Kostnader på grund av låg andel kyrkotillhöriga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En komponent införs som jämnar ut kost-&lt;br&gt;nader på grund av en låg andel kyrkotillhöriga. Pastorat med färre&lt;br&gt;tillhöriga än medeltalet i landet far ett bidrag som betalas genom en&lt;br&gt;avgift från de pastorat som har fler tillhöriga än medeltalet. Bidrag&lt;br&gt;och avgift beräknas som under- respektive överskottet av tillhöriga&lt;br&gt;multiplicerat med genomsnittskostnaden per tillhörig för egentlig&lt;br&gt;kyrklig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En spärregel införs som begränsar bidragen vid mycket låg andel&lt;br&gt;kyrkotillhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer med Prop.&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast en mindre del av remissorganen har yttrat&lt;br&gt;sig särskilt över denna utjämningskomponent. Av dem som yttrat sig är&lt;br&gt;det övervägande antalet positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som är negativa eller uttrycker tveksamhet till&lt;br&gt;förslaget tar fasta på ett par olika förhållanden. Ett par stiftsstyrelser och&lt;br&gt;pastorat har i olika grad uppfattningen att det ger fel signaler att gynna&lt;br&gt;pastorat med låg andel tillhöriga och att lägga avgifter på dem med hög&lt;br&gt;andel tillhöriga. En församling tillstyrker förslaget men anser att&lt;br&gt;utjämningen skall finansieras genom den allmänna kyrkoavgiften så att&lt;br&gt;hög kyrkotillhörighet inte uppfattas som en belastning. Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse, Stiftsstyrelsen i Karlstad samt Täby och Lidingö för-&lt;br&gt;samlingar pekar på att en betydande del av strukturbidragen går till&lt;br&gt;invandrarverksamhet och ifrågasätter om inte detta är ett bättre sätt att&lt;br&gt;stödja pastorat med låg andel tillhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissvar innehåller synpunkter på underlaget för beräkningar&lt;br&gt;inom komponenten. Centralstyrelsen och Stiftsstyrelsen i Lund anser att&lt;br&gt;begravningskostnader inte skall ingå i beräkningsunderlaget. Anledningen&lt;br&gt;till detta är att även de icke-tillhöriga genom dissenterskatten bidrar till&lt;br&gt;begravningskostnaderna. Ett par samfälligheter anser att endast icke-&lt;br&gt;tillhöriga från utomnordiska länder bör beaktas i utjämningen eller att&lt;br&gt;större hänsyn skall tas till denna kategori icke-tillhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte framhåller att ökade kostnader för evangelisation&lt;br&gt;och diakoni bör uppstå i en aktiv församling med låg andel tillhöriga, men&lt;br&gt;det är ingen självklar regel. Att församlingarnas strävan att öka sitt antal&lt;br&gt;kyrkotillhöriga skulle motverkas av den aktuella komponenten anser&lt;br&gt;kyrkomötet vara mer ett teoretiskt än ett praktiskt problem. Man tar för&lt;br&gt;givet att församlingarnas strävanden är att så många församlingsbor som&lt;br&gt;möjligt skall bli en del av församlingens och kyrkans gemenskap.&lt;br&gt;Kyrkomötet har därför ingen erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den undersökning som utredningen&lt;br&gt;låtit genomföra visar att en hög andel icke-tillhöriga i ett pastorat medför&lt;br&gt;behov av en mängd olika arbetsinsatser som sammantaget medför att&lt;br&gt;avsevärda resurser tas i anspråk. När dessa ökade kostnader skall bäras av&lt;br&gt;en mindre andel kyrkotillhöriga uppkommer en snedfördelning av&lt;br&gt;kostnader som det är rimligt att beakta i en obligatorisk utjämning.&lt;br&gt;Arbetet bland de icke-tillhöriga kan också betraktas som en angelägenhet&lt;br&gt;för hela Svenska kyrkan. Andelen tillhöriga i olika pastorat är emellertid&lt;br&gt;mycket ojämn. Vi bedömer inte heller att den i någon högre grad är&lt;br&gt;möjlig för pastoraten att påverka, i varje fall inte på kort sikt. Den är&lt;br&gt;därför en strukturell faktor som lämpar sig som grund för utjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar inte vissa remissinstansers uppfattning att förslaget i denna del&lt;br&gt;på ett felaktigt sätt skulle gynna pastorat med mindre andel tillhöriga och&lt;br&gt;att det skulle kunna uppfattas som en belastning att ha en hög andel&lt;br&gt;tillhöriga. Vi förutsätter att Svenska kyrkans pastorat skall ha förståelse&lt;br&gt;för principerna bakom utjämningen och att arbetet för att uppnå en hög&lt;br&gt;andel tillhöriga i ett pastorat inte skall påverkas av de oftast små föränd-&lt;br&gt;ringar av den totala utjämningen som kan uppstå genom denna kompo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nent. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissorgan har pekat på möjligheterna att genom strukturbidrag&lt;br&gt;stödja verksamhet bland icke-tillhöriga. Den ekonomiska ramen för&lt;br&gt;strukturbidrag är dock inte av den storleken att bidragen kan ersätta den&lt;br&gt;utjämning som utredningen föreslår. Strukturbidrag har inte heiler den&lt;br&gt;långsiktighet som utmärker ett regelbundet bidrag som fördelas genom&lt;br&gt;generella normer utan är ofta mer projektinriktade. Därför anser vi att&lt;br&gt;strukturbidrag inte far ses som ett alternativ utan ett komplement till den&lt;br&gt;föreslagna utjämningskomponenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår alltså en utjämning av kostnader som grundar sig på andelen&lt;br&gt;icke-tillhöriga i ett pastorat. Principen för utjämningen är densamma som&lt;br&gt;föreslås för övrig kostnadsutjämning. Utgångspunkten för utjämningen är&lt;br&gt;medeltalet tillhöriga i riket. Pastorat med en andel tillhöriga som är lägre&lt;br&gt;än medeltalet far ett bidrag som betalas genom en avgift från pastorat med&lt;br&gt;en andel tillhöriga som är högre än medeltalet. Bidraget respektive&lt;br&gt;avgiften beräknas som under- respektive överskottet av tillhöriga jämfört&lt;br&gt;med medeltalet, multiplicerat med genomsnittskostnaden per kyrkotillhörig&lt;br&gt;för egentlig kyrklig verksamhet och den procentsats för komponenten som&lt;br&gt;fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att den genomsnittligt redovisade kostnaden&lt;br&gt;per tillhörig för egentlig kyrklig verksamhet skall användas vid be-&lt;br&gt;räkningen. Detta begrepp, som förekommer både i bokslut och statistik,&lt;br&gt;innefattar i huvudsak administration, fastighetsförvaltning och försam-&lt;br&gt;lingsverksamhet. Ett par remissinstanser har invänt att i begreppet ingår&lt;br&gt;kostnaderna för begravningsverksamhet, som de icke-tillhöriga bidrar till&lt;br&gt;genom dissenterskatten. Pastoraten skulle därmed fa dubbel kompensation&lt;br&gt;för denna kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helt utslagsgivande för utjämningen mellan pastoraten inom en viss&lt;br&gt;strukturkostnadskomponent är den basfaktor som valts för utjämningen,&lt;br&gt;i detta fall andelen tillhöriga i pastoratet. Utjämningsbeloppet i kronor&lt;br&gt;bestäms därefter till viss del av den kostnadsfaktor som väljs, men i lika&lt;br&gt;hög grad av den procentsats som bestäms för komponenten. Den slutliga&lt;br&gt;storleken av en utjämningskomponent är resultatet av avvägningar mellan&lt;br&gt;de olika strukturkostnadskomponentema i syfte att uppnå bästa möjliga&lt;br&gt;helhetsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att kostnadsfaktorema i systemet far karaktären av&lt;br&gt;schabloner. En förändring av en kostnadsfaktor kan helt kompenseras av&lt;br&gt;en motverkande ändring av procentsatsen som bestämmer nivån. Kravet&lt;br&gt;att kostnadsfaktom till varje del måste ha direkt samband med den&lt;br&gt;strukturella faktorn behöver därför inte vara absolut. Även om remissin-&lt;br&gt;stansernas påpekande har fog för sig anser vi att den förenkling det&lt;br&gt;innebär att använda begreppet egentlig kyrklig verksamhet har stora&lt;br&gt;fördelar. Den kan därför godtas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av en spärregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen tillhöriga varierar starkt mellan olika pastorat. Det medför att&lt;br&gt;också utfallet av utjämningskomponenten varierar kraftigt. Enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningar som utredningen har gjort skulle bidrag enligt denna kompo-&lt;br&gt;nent för vissa pastorat kunna motsvara över 40 öre per skattekrona.&lt;br&gt;Samtidigt kan konstateras att det inte går att exakt bestämma de kostnader&lt;br&gt;som är en följd av hög andel icke-tillhöriga. Man kan därmed inte heller&lt;br&gt;avgöra om kostnaderna ökar i direkt proportion till andelen icke-tillhöriga.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund är det motiverat att iaktta försiktighet vid för-&lt;br&gt;delningen av bidrag. Det bör därför göras begränsningar inom den grupp&lt;br&gt;som får bidrag så att dessa stannar på en rimlig nivå. För sådana begräns-&lt;br&gt;ningar fordras en särskild spärregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att regeln utformas på det sättet att den vid minskande andel&lt;br&gt;tillhöriga gradvis reducerar ökningen av bidraget. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer får besluta om den närmare utform-&lt;br&gt;ningen av regeln.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Kostnader på grund av gles bebyggelse och kallt klimat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utjämning införs för kostnader som hänför&lt;br&gt;sig till gles bebyggelse, uppvärmning och tidigare kallortstillägg.&lt;br&gt;Utjämningen finansieras genom den allmänna kyrkoavgiften och&lt;br&gt;kyrkofondens intäkter i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av de remissinstanser som har&lt;br&gt;yttrat sig över denna utjämningskomponent tillstyrker den. Endast tre&lt;br&gt;instanser är negativa till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser inte att det visats att glesbygd behöver medföra&lt;br&gt;ökade kostnader för kyrklig verksamhet. Det är rimligare att tro att högre&lt;br&gt;kostnader beror på högre standard eller högre kostnader för annat än den&lt;br&gt;egentliga verksamheten. En utjämning kommer därför att förhindra att&lt;br&gt;arbetet bedrivs effektivare. Skall faktorn ingå i utjämningssystemet bör&lt;br&gt;den inte få slå igenom så starkt som föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Skara anser att systemet skulle vinna på att glesbygds-&lt;br&gt;stödet reducerades och Oscars församling anser att Rikskyrkan själv borde&lt;br&gt;få utforma ett system där erforderliga medel ställs till förfogande till dem&lt;br&gt;som behöver sådana bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund, Stiftsstyrelsen i Luleå samt Bygdeå-Robertsfors kyrkliga&lt;br&gt;samfällighet är positiva till glesbygdsutjämning men framhåller att&lt;br&gt;indelningen av pastoraten i olika grupper ibland ger otillfredsställande&lt;br&gt;effekter. Pastorat som i övrigt är lika varandra men där det ena har&lt;br&gt;klassats som landsbygd och det andra som glesbygd får väsentligt olika&lt;br&gt;utfall. Stiftsstyrelsen i Härnösand föreslår en uppdelning av glesbygds-&lt;br&gt;pastoraten i normal och extrem glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) framhåller i sitt remissvar att det inom&lt;br&gt;SCB pågår arbete med att analysera glesbygdsstrukturer. De erfarenheter&lt;br&gt;man där vinner kan bli möjliga att utnyttja för att ytterligare utveckla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;glesbygdsklassificeringen. SCB upplyser vidare att verket i sin anslags- Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;framställning för år 1997 föreslagit att församlingsvisa uppgifter om&lt;br&gt;landareal inte längre skall äjourhållas. Uppgifterna utgör ett av underlagen&lt;br&gt;för glesbygdsklassificeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Stiftsstyrelsen i Visby, länsstyrelsen i&lt;br&gt;Gotlands län och Pastoratsförbundet pekar särskilt på den speciella&lt;br&gt;situation som råder för pastoraten i Visby stift. Man menar att dessa är att&lt;br&gt;jämställa med glesbygdspastorat och därför bör tilldelas bidrag enligt&lt;br&gt;samma beräkningsgrund som glesbygdspastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte anser att en indelning av pastoraten i ännu en&lt;br&gt;kategori, extrem glesbygd, skulle ytterligare komplicera utjämnings-&lt;br&gt;systemet. SCB:s arbete med analys av glesbygdsstrukturer kan dock&lt;br&gt;komma till nytta för utjämningen i framtiden. Mot denna bakgrund har&lt;br&gt;kyrkomötet inte någon invändning mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Att vissa verksamhetskostnader såsom&lt;br&gt;transportkostnader och uppvärmningskostnader ökar i glesbygd och vid&lt;br&gt;kallt klimat torde vara odiskutabelt. För de borgerliga kommunerna har&lt;br&gt;också en betydande utjämning beslutats för klimat- och glesbygds-&lt;br&gt;relaterade kostnader. Utredningen har inte kunnat kartlägga hur stor&lt;br&gt;betydelse sådana kostnader har för den kyrkliga verksamheten. Den före-&lt;br&gt;slagna utjämningen har dock begränsats till tre områden där objektivt&lt;br&gt;mätbara faktorer kan utgöra grund för utjämningen. Dessa faktorer -&lt;br&gt;glesbygdsgrad. energiindex och index för kallortstillägg - visar skillnader&lt;br&gt;som bör ha betydelse för kostnaderna för den kyrkliga verksamheten. Med&lt;br&gt;hänsyn till detta och den entydiga inomkyrkliga opinionen på alla nivåer&lt;br&gt;till förmån för en glesbygdsutjämning anser vi att en utjämning av&lt;br&gt;geografiskt betingade kostnader bör ingå i utjämningen mellan kyrkokom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av utredningen föreslagna utformningen av denna utjämnings-&lt;br&gt;komponent och den tyngd den fått i den totala utjämningen synes i&lt;br&gt;huvudsak vara väl avvägd. Några remissinstanser har dock pekat på att i&lt;br&gt;glesbefolkade regioner har klassificeringen av pastorat i landsbygd&lt;br&gt;respektive glesbygd ibland fatt oönskade konsekvenser. Pastorat som i&lt;br&gt;övrigt har förhållandevis likartade strukturella förhållanden har fått&lt;br&gt;väsentligt olika utfall av utjämningen beroende på om de klassats som&lt;br&gt;glesbygd eller landsbygd. Kriterierna för glesbygdsklassificeringen tar inte&lt;br&gt;heller tillräcklig hänsyn till om pastoratet har en stor tätort med om-&lt;br&gt;givande glesbygd eller om det är fråga om ett stort område med jämnt&lt;br&gt;utspridd men gles bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar remissinstansernas uppfattning att glesbygdsklassificeringen&lt;br&gt;skulle kunna vara mera fingraderad så att tröskeleffektema mellan&lt;br&gt;landsbygds- och glesbygdspastorat inte blir så stora. Det arbete som&lt;br&gt;bedrivs inom SCB skulle här kunna utgöra grunden för en översyn av&lt;br&gt;klassificeringen som resulterar i en glesbygdsindelning som uppfattas som&lt;br&gt;mera rättvis. Enligt vad vi erfarit finns dock för närvarande inte något&lt;br&gt;förslag till ändrad klassificering som kan påverka föreliggande förslag till&lt;br&gt;utjämningssystem. Som kyrkomötet har anfört bör det dock finnas möjlig-&lt;br&gt;heter att i framtiden använda detta arbete för att förfina utjämningen för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gles bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har meddelat att redovisningen av arealuppgifter på försam- Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;lingsnivå, vilken utgör grunden for glesbygdsklassificeringen, kan komma&lt;br&gt;att upphöra fr.o.m. år 1997. Det blir därmed en fråga for Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse att avgöra om den aktuella redovisningen skall upphandlas från&lt;br&gt;SCB som en del av administrationen av utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd som kan sänka de påtalade tröskeleffektema mellan lands-&lt;br&gt;bygds- och glesbygdspastorat är att minska den tyngd glesbygdsfaktom&lt;br&gt;fatt inom utjämningskomponenten jämfört med energifaktom och kallorts-&lt;br&gt;faktom. Enligt utredningens förslag väger glesbygdsfaktom tyngre än de&lt;br&gt;båda andra. Vi föreslår i stället att alla delar skall väga lika inom denna&lt;br&gt;komponent. Med en sådan beräkning minskar de negativa konsekvenserna&lt;br&gt;av nuvarande glesbygdsklassificering väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår således att utjämningssystemet skall jämna ut kostnadsskill-&lt;br&gt;nader hänförliga till gles bebyggelse och strängt klimat. De faktorer som&lt;br&gt;bör ingå i komponenten är en allmän glesbygdsfaktor, en energi- och upp-&lt;br&gt;värmningsfaktor samt en faktor som bygger på det högre löneläge som&lt;br&gt;härrör från tidigare kallortstillägg. Med hänsyn till att de olika delkompo-&lt;br&gt;nenterna tangerar varandra är det motiverat att behandla dem inom en&lt;br&gt;sammanhållen utjämningskomponent där de far ingå med ungefärligen&lt;br&gt;lika stora andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen av kostnader på grund av gles bebyggelse skall omfatta&lt;br&gt;pastorat i glesbygd med mindre än 6,0 invånare per km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och en tätorts-&lt;br&gt;grad under 75 procent. Ett bidrag beräknas som produkten av antalet&lt;br&gt;tillhöriga i pastoratet, skillnaden mellan kostnaderna för egentlig kyrklig&lt;br&gt;verksamhet per kyrkotillhörig för pastorat inom gruppen glesbygdspastorat&lt;br&gt;och motsvarande kostnader för samtliga pastorat i landet, samt den pro-&lt;br&gt;centsats som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen av uppvärmningskostnader baseras på ett energiindex som&lt;br&gt;återger skillnader i uppvärmningskostnader. För pastorat som ligger i en&lt;br&gt;kommun där index överstiger 1,0 utgör bidraget produkten av antalet&lt;br&gt;kyrkotillhöriga i pastoratet vid ingången av året före bidragsåret, en&lt;br&gt;sjättedel av genomsnittskostnaden för fastighetsförvaltning, den del av&lt;br&gt;indextalet för pastoratet som överstiger 1,0 och den procentsats som&lt;br&gt;regeringen fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämning av kostnader till följd av att kallortstillägg tidigare tillämpats&lt;br&gt;på en ort baseras på ett kallortsindex framtaget för de borgerliga kommu-&lt;br&gt;nerna. För ett pastorat som ligger i en kommun där indextalet överstiger&lt;br&gt;1,0 beräknas ett bidrag som utgör produkten av antalet tillhöriga i&lt;br&gt;pastoratet, den genomsnittliga lönekostnaden per tillhörig för den kyrkliga&lt;br&gt;verksamheten, den del av index som överstiger 1,0 samt den procentsats&lt;br&gt;som fastställs av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom denna utjämningskomponent består av tre olika delkomponen-&lt;br&gt;ter och två av dem inte är relaterade till medelvärden bör komponenten&lt;br&gt;finansieras genom den allmänna kyrkoavgiften och kyrkofondens intäkter&lt;br&gt;i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om pastoraten på Öland och Gotland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samlade utfallet för pastoraten på Öland och Gotland innebär att ett&lt;br&gt;stort antal av dessa pastorat får försämringar som uppgår till 20 öre eller&lt;br&gt;mer per skattekrona jämfört med nuvarande läge. I remissvaren från&lt;br&gt;berörda pastorat och stiftsstyrelser har framhållits att detta inte är&lt;br&gt;acceptabelt och att särskilda lösningar måste sökas. Som ett förslag har&lt;br&gt;framförts att pastoraten på Gotland med hänsyn till det geografiska läget&lt;br&gt;skall jämställas med glesbygdspastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi instämmer i remissorganens bedömning att resultatet av utjämningen&lt;br&gt;för pastoraten på Öland och Gotland enligt utredningens förslag inte är&lt;br&gt;helt tillfredsställande. Visserligen far flertalet av de aktuella pastoraten&lt;br&gt;även efter försämringarna höga nettobelopp från utjämningssystemet. Som&lt;br&gt;remissorganen framhållit är förhållandena på Öland och Gotland dock&lt;br&gt;mycket speciella med en låg skattekraft bland den fasta befolkningen och&lt;br&gt;ett stort tryck från fritidsbefolkningen under sommarhalvåret. Den&lt;br&gt;glesbygdsliknande situation som kan sägas råda för pastoraten på öama&lt;br&gt;förstärker svårigheterna. Även om det finns mer att göra för att stärka&lt;br&gt;samarbetet och de ekonomiska strukturerna på Öland och Gotland är det&lt;br&gt;inte rimligt att pastoraten inom dessa områden på kort tid förlorar en stor&lt;br&gt;del av sitt ekonomiska underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är därför beredda att gå remissorganen till mötes och föreslår att&lt;br&gt;samtliga pastorat på Öland och Gotland i utjämningshänseende behandlas&lt;br&gt;som glesbygd. Det innebär att för pastoraten beräknas bidrag i glesbygds-&lt;br&gt;delen inom komponenten för utjämning av kostnader för gles bebyggelse&lt;br&gt;och kallt klimat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Gotlandspastoraten har föreslagits att bidragen skulle beräknas&lt;br&gt;samlat för alla pastoraten och fördelas av stiftsstyrelsen. En sådan lösning&lt;br&gt;skulle enligt vår uppfattning innebära ett alltför stort avsteg från de&lt;br&gt;generella regler som gäller för utjämningssystemet. Vi är därför inte&lt;br&gt;beredda att föreslå det. I den mån ett glesbygdsbidrag tillfaller ett pastorat&lt;br&gt;som inte har lika stort behov av det som andra pastorat bör stiftsstyrelsen&lt;br&gt;ha möjlighet att beakta detta t.ex. vid fördelning av strukturbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kyrkobyggnadsbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kyrkobyggnadsbidraget behålls som en&lt;br&gt;komponent i utjämningssystemet. Bidraget skall kunna användas för&lt;br&gt;alla arbeten på en kyrka. Beslutanderätten över bidragen flyttas till&lt;br&gt;stiftsstyrelserna. Kyrkofondens styrelse fastställer årligen ramanslag&lt;br&gt;för stiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Närmare hälften av remissinstanserna har yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget rörande kyrkobyggnadsbidraget och så gott som samtliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstyrker utredningens förslag. Stiftsstyrelsen i Uppsala anser dock att Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;besluten om kyrkobyggnadsbidrag även i fortsättningen bör ligga kvar hos&lt;br&gt;Kyrkofondens styrelse. Stiftsstyrelsen i Strängnäs föreslår att bidraget på&lt;br&gt;sikt bör upphöra och att all ersättning för kyrkounderhåll skall bakas in&lt;br&gt;i den nya kostnadsutjämningen avseende drift och underhåll av kyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer understryker starkt&lt;br&gt;kyrkobyggnadsbidragets avgörande betydelse för vården av det kyrkliga&lt;br&gt;kulturarvet. Man har ingen principiell invändning mot förslaget att&lt;br&gt;bidraget utvidgas till alla slags åtgärder på kyrkor, men betonar att&lt;br&gt;förändringen ej far leda till en sänkt ambition för de kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla kyrkorna. Ämbetet föreslår att bidrag i vissa fall skall kunna&lt;br&gt;ges till kyrkor ägda av stiftelser samt även för underhåll av kyrkliga&lt;br&gt;inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse pekar på att pastoratens aktuella ekonomiska&lt;br&gt;situation under senare år fått ökad betydelse för fördelningen av bidrag&lt;br&gt;och förutsätter att denna modell för behovsprövning kan överföras till&lt;br&gt;stiftsstyrelserna. Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller att nivån på&lt;br&gt;det samlade bidraget bör sänkas till tidigare nivå, cirka 50 miljoner kronor&lt;br&gt;per år. Det bör också klargöras hur bidragsramen skall fördelas mellan&lt;br&gt;stiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet stiftsstyrelser har tillstyrkt att beslutanderätten flyttas till&lt;br&gt;stiftsnivå, men några uttalar oro för att hanteringen av bidragen skall bli&lt;br&gt;tungrodd och fordra särskild kompetens. Stiftsstyrelsen i Göteborg föreslår&lt;br&gt;ett samrådsforum mellan stift, länsstyrelse och länsmuseum som en&lt;br&gt;enklare och effektivare metod. Stiftsstyrelsen i Västerås betonar att den&lt;br&gt;utvidgade användningen av bidragen inte får leda till att det kultur-&lt;br&gt;historiska skyddet får stå tillbaka och Stiftsstyrelsen i Växjö anser att det&lt;br&gt;bör övervägas om bidrag skall kunna beviljas för vård av lösa inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds kyrkliga samfällighet anser att bidraget bör kunna nyttjas för att&lt;br&gt;ge ekonomiska incitament till en önskvärd strukturomvandling. Man&lt;br&gt;föreslår att bidrag skall kunna ges för åtgärder i kyrkotäta områden som&lt;br&gt;innebär att man lägger kyrkor i malpåse och tar dem ur bruk. Göteborgs&lt;br&gt;kyrkliga samfällighet och Oscars församling anser att bidrag bör kunna&lt;br&gt;beviljas alla pastorat för särskilt omfattande investeringar, inte bara små&lt;br&gt;pastorat med dålig ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Remissutfallet på Kyrkoutjämnings-&lt;br&gt;utredningens betänkande visar att det finns en stor enighet om att&lt;br&gt;kyrkobyggnadsbidraget är effektivt för utjämning av kostnader för kyrko-&lt;br&gt;restaurering och att bidragstypen bör behållas i ett nytt utjämningssystem.&lt;br&gt;Det finns även ett brett stöd för den föreslagna utvidgade användningen&lt;br&gt;av bidraget och den ändrade handläggningsordningen. Vi föreslår därför&lt;br&gt;ett friare och decentraliserat kyrkobyggnadsbidrag i enlighet med ut-&lt;br&gt;redningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande detta bidrag har frågan väckts vilka byggnader som&lt;br&gt;skall kunna omfattas av bidraget. Önskemål har framförts om att stiftelse-&lt;br&gt;kyrkor, begravningskapell och hyrda kyrkolokaler skall bli bidragsbe-&lt;br&gt;rättigade. Vi finner det naturligt att i allt väsentligt samma kriterier som&lt;br&gt;skall gälla för de byggnader som skall omfattas av utjämningen inom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadskomponenten för kyrkounderhåll även skall tillämpas för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkobyggnadsbidraget. Vi hänvisar därför till vad som i tidigare avsnitt Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;av propositionen sägs om definition av begreppet kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser har framhållit vikten av att den vidgade&lt;br&gt;användningen av bidraget inte får leda till att det kulturhistoriska skyddet&lt;br&gt;eftersätts. Vi anser inte att vårt förslag behöver innebära någon sådan risk.&lt;br&gt;Kulturminneslagens regler till skydd för de kyrkliga kulturminnena gäller&lt;br&gt;fortfarande för kyrkobyggnaderna. Det innebär en skyldighet att vårda och&lt;br&gt;underhålla dem. De kulturvårdande myndigheternas krav på pastoraten i&lt;br&gt;detta avseende påverkas inte av reglerna för kyrkobyggnadsbidraget. I&lt;br&gt;flertalet kyrkor far ingrepp inte göras utan tillstånd från länsstyrelsen.&lt;br&gt;Stiftsstyrelserna och länsstyrelserna bör i stor utsträckning kunna sam-&lt;br&gt;arbeta i den process som leder fram till beslut om fördelning av bidrag.&lt;br&gt;Vi förutsätter att stiftsstyrelserna därvid inte beslutar om bidrag för&lt;br&gt;åtgärder som står i konflikt med kulturminneslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera stiftsstyrelser befarar att hanteringen av ansökningarna om&lt;br&gt;kyrkobyggnadsbidrag skall bli tungrodd och resurskrävande. Det blir&lt;br&gt;emellertid i stor uträckning beroende av stiftsstyrelserna själva vilken&lt;br&gt;arbetsinsats man väljer att lägga ned på ärendena. Med det antal&lt;br&gt;ansökningar som gjorts de senaste åren kommer det att vara ett begränsat&lt;br&gt;antal ansökningar som skall behandlas av varje stiftsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Kyrkofondens styrelse skall kunna fastställa bidragsramama är&lt;br&gt;det nödvändigt att styrelsen far del av ansökningarna från stiften. Detta&lt;br&gt;behöver dock inte innebära krav på stiftsstyrelserna att göra någon&lt;br&gt;omfattande bearbetning av ansökningarna. Parallellt med att Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse överväger ramarna kan stiftsstyrelsen gå vidare med att bereda&lt;br&gt;ansökningarna för beslut. Man bör därvid i stor omfattning kunna dra&lt;br&gt;nytta av den utredning rörande projektets kulturhistoriska, tekniska och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som tas fram i det tillståndsärende som i&lt;br&gt;flertalet fall löper samtidigt med bidragsansökan. Den modell för samråd&lt;br&gt;mellan de berörda organen som Stiftsstyrelsen i Göteborg föreslagit kan&lt;br&gt;vara ett praktiskt sätt att organisera samarbetet. Med den vilja till&lt;br&gt;samförstånd och samarbete mellan Svenska kyrkan och de kulturvårdande&lt;br&gt;myndigheterna som dokumenterats i 1993 års kyrkobyggnadsutrednings&lt;br&gt;betänkande Fädernas kyrkor - och framtidens (Svenska kyrkans ut-&lt;br&gt;redningar 1996:1) bör det också finnas möjligheter att utarbeta modeller&lt;br&gt;för samarbete som passar i olika delar av landet. Genom ett sådant&lt;br&gt;arbetssätt kan stiftsstyrelsens insatser begränsas till att ta fram underlag&lt;br&gt;för en bedömning av den aktuella kyrkans betydelse för församlingslivets&lt;br&gt;behov, pastoratets ekonomiska förmåga och strukturförhållandena. Det bör&lt;br&gt;kunna överlämnas till de myndigheter som berörs av bidragshanteringen&lt;br&gt;att gemensamt finna former för arbetet som tillgodoser kravet på allsidig&lt;br&gt;beredning utan att arbetet blir tungrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har efterlyst klarare regler dels för Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelses fördelning av ramar mellan stiften, dels stiftsstyrelsernas&lt;br&gt;fördelning av bidrag mellan pastoraten. Vi anser emellertid inte att det är&lt;br&gt;motiverat att detaljreglera prövningen på annat sätt än vad som gäller för&lt;br&gt;närvarande, dvs. att bidrag far beviljas pastorat som har behov av bidrag.&lt;br&gt;Bidragets plats inom utjämningssystemets ram innebär att kravet att det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall föreligga behov av bidrag måste vara grundläggande. Tolkningen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta kriterium i det enskilda fallet måste dock överlämnas till de organ Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;som beslutar om bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har även förts fram förslag om att kyrkobyggnadsbidrag skall kunna&lt;br&gt;beviljas för arbeten på de kyrkliga inventarierna. Ansvaret för inventarier&lt;br&gt;ligger i dag på församlingarna medan kyrkobyggnaderna är pastoratens&lt;br&gt;ansvar. Det är för närvarande endast pastoraten som kan beviljas kyrko-&lt;br&gt;byggnadsbidrag. En utvidgning av bidragen till att omfatta inventarier&lt;br&gt;berör därför fördelningen av kompetens mellan församling och pastorat.&lt;br&gt;Kyrkobyggnadsutredningen har föreslagit att kompetensfördelningen&lt;br&gt;ändras så att pastoraten far ansvar för anskaffande och underhåll av lös&lt;br&gt;egendom och kan beviljas kyrkobyggnadsbidrag för underhållet av de&lt;br&gt;kyrkliga inventarierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har förståelse för önskemålet att vidga tillämpningen av kyrkobyg-&lt;br&gt;gnadsbidraget till att även omfatta de kyrkliga inventarierna. På sikt ser&lt;br&gt;vi inte något skäl att göra skillnad mellan vården av kyrkobyggnaden och&lt;br&gt;dess fasta inventarier å ena sidan och de lösa kyrkliga inventarierna å&lt;br&gt;andra sidan. En ändring av den kyrkokommunala kompetensen är&lt;br&gt;emellertid en ingripande åtgärd och bör inte utan föregående remissbe-&lt;br&gt;handling prövas i detta sammanhang. Vi lägger därför inte nu fram något&lt;br&gt;förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Extra utjämningsbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Extra utjämningsbidrag behålls som ut-&lt;br&gt;jämningssystemets säkerhetsventil. Bidrag skall liksom i dag kunna&lt;br&gt;lämnas både efter ansökan och utan särskild framställning. Oför-&lt;br&gt;ändrat blir såväl pastorat som stiftssamfälligheter mottagare av&lt;br&gt;denna bidragsform och Kyrkofondens styrelse kvarstår som&lt;br&gt;beslutsfattande instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Med hänsyn till att man på olika sätt&lt;br&gt;får ett förbättrat system för utjämning jämfört med nuläget förutsätts&lt;br&gt;att omfattningen av de extra utjämningsbidragen på sikt kommer att&lt;br&gt;minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av den cirka en tredjedel av remissinstanserna som&lt;br&gt;yttrat sig över det extra utjämningsbidraget tillstyrker en majoritet&lt;br&gt;förslaget att bidraget skall finnas kvar oförändrat. De som har avvikande&lt;br&gt;mening berör främst frågan om extra utjämningsbidrag till stiftssamfällig-&lt;br&gt;hetema och frågan om vem som bör besluta om individuella bidrag till&lt;br&gt;pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse och stiftsstyrelserna i Skara, Lund,&lt;br&gt;Göteborg och Karlstad anser att Kyrkofondens styrelse endast bör fördela&lt;br&gt;generella extra utjämningsbidrag till pastoraten. Individuella bidrag bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutas av stiftsstyrelserna. Centralstyrelsen och Stiftsstyrelsen i Karlstad Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;bedömer att med den ordningen kan ramen för extra utjämningsbidrag&lt;br&gt;halveras från nivån 80 miljoner kronor. Stiftsstyrelserna i Göteborg och&lt;br&gt;Stockholm anser att extra utjämningsbidrag inte behövs till stiftssam-&lt;br&gt;fällighetema. Dessa bör fa sina tillskott från kyrkofonden genom&lt;br&gt;stiftsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga pastorat som har yttrat sig över bidraget har tillstyrkt att det&lt;br&gt;finns kvar. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och&lt;br&gt;Sveriges kyrkokamerala förening betonar vikten av att pastorat som&lt;br&gt;drabbas särskilt av övergången till det nya systemet kan hjälpas genom&lt;br&gt;extra utjämningsbidrag under en övergångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det extra utjämningsbidraget har fyllt&lt;br&gt;en viktig funktion under de år som nuvarande utjämningssystem varit i&lt;br&gt;funktion. Det har erbjudit ett praktiskt verktyg för att dels kompensera&lt;br&gt;pastoraten för snabba förändringar i omvärlden, dels komplettera&lt;br&gt;utjämningssystemet när detta varit otillräckligt i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Genom bidraget har statliga medel tidigare kunnat slussas till den&lt;br&gt;kyrkokommunala sektorn som kompensation främst för förändringar som&lt;br&gt;påverkat skatteunderlaget. Genom bidraget har också Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse kunnat lämna generella bidrag för förändringar som berört alla&lt;br&gt;pastorats ekonomi. Senast skedde det som kompensation för ändringarna&lt;br&gt;i avräkningen på församlingsskatten för sådana som inte tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan, det så kallade dubbla avdraget. Det extra utjämningsbidraget bör&lt;br&gt;därför finnas kvar som systemets säkerhetsventil. Bidragen bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis utgå som individuellt bestämda bidrag vid särskilda behov,&lt;br&gt;men utrymme bör också finnas för Kyrkofondens styrelse som hittills att&lt;br&gt;- om så skulle bli erforderligt - besluta om bidrag enligt generellt&lt;br&gt;verkande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har ifrågasatt behovet av extra utjämningsbidrag&lt;br&gt;till stiftssamfällighetema med hänsyn till den behovsprövning som skall&lt;br&gt;göras för stiften vid fördelningen av stiftsbidrag. Det är riktigt att det&lt;br&gt;mesta av stiftens medelsbehov bör kunna fångas upp i den process som&lt;br&gt;leder fram till fördelning av stiftsbidragen. Dessa bidrag beviljas dock för&lt;br&gt;ett år i taget vilket innebär att det kan gå lång tid från det ansökan om&lt;br&gt;stiftsbidrag upprättats till dess att verksamhetsåret avslutats. Det extra ut-&lt;br&gt;jämningsbidraget är till sin karaktär särskilt anpassat för akuta händelser&lt;br&gt;som inte fångas upp i en normal budgetprocess. Det kan därför fort-&lt;br&gt;farande finnas anledning att ha kvar en säkerhetsventil även på denna&lt;br&gt;nivå. Erfarenheten visar att det är sällan som det uppstått behov av att&lt;br&gt;stödja stiftssamfällighetema genom bidrag av detta slag. Vi bedömer&lt;br&gt;därför inte att det finns någon risk att det skall leda till negativa&lt;br&gt;konsekvenser att behålla möjligheten till sådana bidrag för stiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den av remissinstanserna väckta frågan om vem som bör&lt;br&gt;besluta om individuella bidrag till pastoraten gör vi följande bedömning.&lt;br&gt;Med den friare användning av stiftsbidraget som vi föreslår kommer&lt;br&gt;gränserna för användningen av strukturbidrag respektive extra utjämnings-&lt;br&gt;bidrag inte längre att vara så skarpa. Stiftsstyrelserna har därmed redan ett&lt;br&gt;instrument med vilket man kan tillgodose speciella behov även av akut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;karaktär hos pastoraten inom stiften. Det är inte troligt att en möjlighet för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiften att också besluta om extra utjämningsbidrag skulle innebära någon Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;avsevärd förbättring i detta hänseende. För att göra det möjligt för&lt;br&gt;stiftsstyrelserna att besluta om extra utjämningsbidrag skulle också krävas&lt;br&gt;att Kyrkofondens styrelse först fördelar medelsramar mellan stiften på&lt;br&gt;liknande sätt som vi föreslår beträffande kyrkobyggnadsbidragen. Med&lt;br&gt;hänsyn till de relativt sett mindre belopp som fördelas genom individuella&lt;br&gt;extra utjämningsbidrag samt den snabbhet och flexibilitet som ofta krävs&lt;br&gt;vid beslut om sådana bidrag förefaller detta vara en tungrodd handlägg-&lt;br&gt;ningsordning. Vi är därför inte beredda att flytta besluten om individuella&lt;br&gt;extra utjämningsbidrag till stiftsnivån. Att behålla denna beslutanderätt&lt;br&gt;hos Kyrkofondens styrelse ligger också i linje med det övergripande&lt;br&gt;ansvar som styrelsen har för utjämningssystemets funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt kommer den friare användningen av strukturbidragen att på&lt;br&gt;sikt minska behoven av centralt beslutade individuella extra utjämnings-&lt;br&gt;bidrag. Det är en utveckling som det finns anledning att se positivt på. De&lt;br&gt;individuellt fördelade bidragen ligger emellertid sedan några år redan på&lt;br&gt;en relativt låg nivå omkring 20 miljoner kronor årligen. Det är således en&lt;br&gt;mindre del av de extra utjämningsbidragen som fördelas på detta sätt. Den&lt;br&gt;erforderliga nivån för extra utjämningsbidrag i budgeten för kyrkofonden&lt;br&gt;beror huvudsakligen på bedömningen av behovet av insatser genom&lt;br&gt;generella bidrag under budgetåret. Det är därför inte möjligt att, som har&lt;br&gt;föreslagits, omedelbart halvera posten för extra utjämningsbidrag utan en&lt;br&gt;närmare analys av behoven.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Stifts- och strukturbidragen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Stifts- och strukturbidrag ur kyrkofonden&lt;br&gt;behålls som en finansiering av verksamheten på regional nivå.&lt;br&gt;Bidragen far ett bredare användningsområde med ökad frihet för&lt;br&gt;stiftssamfällighetema att prioritera bidragen till de mest angelägna&lt;br&gt;ändamålen. Liksom i dag beslutar Kyrkofondens styrelse om den&lt;br&gt;stiftsvisa bidragsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av stifts- och strukturbidragen sker oförändrat&lt;br&gt;genom den allmänna kyrkoavgiften och kyrkofondens intäkter i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En tredjedel av remissinstanserna har yttrat sig&lt;br&gt;angående stifts- och strukturbidragen. En klar majoritet av dessa tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Även bland stiftssamfällighetema finns det en majoritet för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse tillstyrker en friare användning av bidragen. Be-&lt;br&gt;träffande fördelningen av bidrag mellan stiften upplyser styrelsen att det&lt;br&gt;för närvarande pågår diskussioner med Centralstyrelsen om utveckling av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett system för generell bidragsfördelning baserad på flera strukturella Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse avstyrker förslaget att bibehålla stifts-&lt;br&gt;bidragen. Man föreslår i stället en skatteväxling med 4, eventuellt 5 öre&lt;br&gt;per skattekrona och en 100-procentig inkomstutjämning. Behovet av&lt;br&gt;bidrag till stiften blir därmed mycket begränsat. Bidragen bör grundas på&lt;br&gt;tydliga strukturella förhållanden för stiftssamfällighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På stiftsnivå anser stiftsstyrelserna i Strängnäs, Göteborg och Karlstad&lt;br&gt;att man i första hand bör genomföra en skatteväxling. Stiftsstyrelsen i&lt;br&gt;Karlstad delar Centralstyrelsens uppfattning att en fullständig inkomstu-&lt;br&gt;tjämning dessutom skall genomföras för stiften. Stiftsstyrelserna /&lt;br&gt;Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö, Lund, Göteborg, Luleå och&lt;br&gt;Stockholm är i huvudsak positiva till förslaget. Några av dem betonar&lt;br&gt;dock att en förutsättning är att fördelningen av stiftsbidragen baseras på&lt;br&gt;klara och mätbara kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande strukturbidragen framhåller några stiftsstyrelser att klara&lt;br&gt;kriterier måste finnas för hur bidragen skall fördelas och vad de får&lt;br&gt;användas till. Det måste betonas att bidragen är en del av utjämnings-&lt;br&gt;systemet och inte ett allmänt verksamhetsstöd. Ett par stiftsstyrelser är&lt;br&gt;tveksamma till en friare användning av strukturbidragen eftersom större&lt;br&gt;delen av bidragen är låsta till fasta ändamål och resurserna inte räcker för&lt;br&gt;att tillgodose de användningsområden som finns i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om finansieringen av den&lt;br&gt;regionala kyrkliga verksamheten behandlades redan av Kyrkoberedningen&lt;br&gt;i delbetänkandet Vissa kyrkofrågor (SOU 1993:46). Där föreslog be-&lt;br&gt;redningen att stiftsbidragen skulle avskaffas och att stiftssamfällighetemas&lt;br&gt;kostnader för sin verksamhet och för strukturbidragen skulle finansieras&lt;br&gt;genom att stiftsskatten höjdes med tre öre samtidigt som pastoratens&lt;br&gt;utdebitering och den allmänna kyrkoavgiften sänktes med motsvarande&lt;br&gt;öretal. För att stödja de stift som skulle förlora på en sådan skatteväxling&lt;br&gt;jämfört med tidigare läge föreslogs att ett nytt bidrag, särskilt stiftsbidrag,&lt;br&gt;skulle kunna ges ur kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna var genomgående positiva till Kyrkoberedningens&lt;br&gt;förslag. De flesta domkapitlen och stiftsstyrelserna angav emellertid som&lt;br&gt;en förutsättning för sitt tillstyrkande av förslaget att detta inte fick&lt;br&gt;innebära en minskning av stiftssamfallighetemas inkomster. Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse erinrade om att stiftsbidragen vid införandet år 1989 hade motsva-&lt;br&gt;rat kostnaderna för vissa verksamheter som stiften då bedrivit. Bidragen&lt;br&gt;hade därefter i huvudsak räknats upp med kostnadsfördyringen och andra&lt;br&gt;smärre justeringar. Den avvägning av stiftens resursbehov och den&lt;br&gt;styrning av verksamheten inom stiften som förutsattes i samband med&lt;br&gt;bidragsformens införande hade därför inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund tillstyrkte i princip&lt;br&gt;att stiftsbidragen avskaffades och att en skatteväxling skedde mellan&lt;br&gt;pastorat och stift. Pastoratsförbundet noterade dock att förslaget i denna&lt;br&gt;del tillkommit vid en tidpunkt då det kommunalekonomiska läget var&lt;br&gt;tämligen gott och då dessutom skattestopp gällde för kommunerna.&lt;br&gt;Ingendera av dessa förutsättningar förelåg konstaterade förbundet, varför &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man förordade att genomförandet av reformen senarelades till en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gynnsammare tidpunkt. Från Kyrkofondens styrelse framhölls att Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;erfarenheterna av att på frivillig väg åstadkomma skattesänkningar&lt;br&gt;antydde att det kunde erfordras konkreta garantier för att en sänkning av&lt;br&gt;skatten verkligen kom till stånd. En liknande inställning kom till uttryck&lt;br&gt;också på annat håll bland remissvaren och någon instans avstyrkte&lt;br&gt;uttryckligen förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningen har i princip ställt sig positiv till tanken&lt;br&gt;på att ta bort stiftsbidragen och i stället finansiera stiftssamfällighetemas&lt;br&gt;verksamhet via en höjning av stiftsskatten med tre öre. Utredningen&lt;br&gt;instämmer emellertid i Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-&lt;br&gt;bunds bedömning att tidpunkten för skatteväxling inte kan anses gynnsam&lt;br&gt;i det ekonomiskt besvärliga läge som pastoraten befinner sig i. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill finner utredningen att risken är stor för att en skatteväxling&lt;br&gt;inte skulle gå att genomföra fullt ut, utan i stället leda till sammanlagda&lt;br&gt;skattehöjningar. Utredningen stannar därför vid att föreslå att stifts-&lt;br&gt;bidragen tills vidare behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar utredningens tveksamhet inför att i nuvarande ekonomiska&lt;br&gt;situation genomföra en skatteväxling mellan pastorat och stiftssamfällig-&lt;br&gt;heter. Det kan av konstitutionella skäl ifrågasättas om det är möjligt att&lt;br&gt;införa regler som garanterar att pastoraten sänker sin utdebitering i samma&lt;br&gt;grad som stiftsskatten höjs. Risken måste därför bedömas vara betydande&lt;br&gt;att resultatet av åtgärden blir en sammanlagd skatteökning. Även den&lt;br&gt;allmänna osäkerhet som kan finnas på många håll inför den förestående&lt;br&gt;förändringen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan kan verka&lt;br&gt;i samma riktning. I nuvarande läge för svensk ekonomi är det inte godtag-&lt;br&gt;bart att den kyrkokommunala sektorn på detta sätt tar ökat samhällsekono-&lt;br&gt;miskt utrymme i anspråk. Det strider även mot våra generella strävanden&lt;br&gt;att motverka kommunala skattehöjningar. På den kyrkliga sidan har den&lt;br&gt;genomsnittliga utdebiteringsnivån under de senaste två åren höjts med 4&lt;br&gt;öre, vilket motsvarar en ökning med 3,5 procent. Reformer bör inte&lt;br&gt;genomföras som kan leda till en ytterligare höjning. Den ifrågasatta&lt;br&gt;skatteväxlingen har inte sådana påtagliga fördelar att den inte kan skjutas&lt;br&gt;upp till ett senare tillfälle. Stifts- och strukturbidragen ur kyrkofonden bör&lt;br&gt;därför tills vidare behållas som en del av finansieringen av stiftsverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit en friare användning av de bidrag som går&lt;br&gt;till stiftssamfällighetemas egen verksamhet. Bidragsprövningen föreslås&lt;br&gt;också bli förenklad med en grundligare prövning vart tredje år och&lt;br&gt;däremellan uppräkningar av bidragen. Några remissinstanser har i stället&lt;br&gt;efterlyst klara och mätbara kriterier för fördelningen av bidragen.&lt;br&gt;Kyrkofondens styrelse har samtidigt meddelat att diskussioner pågår med&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse om ett system för generell fördelning av&lt;br&gt;bidrag baserat på strukturella faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser vi att det finns anledning att överväga hur&lt;br&gt;långt författningsregleringen av fördelningen av bidrag bör sträcka sig.&lt;br&gt;Bidragens ställning som en del av utjämningssystemet anger att det bör&lt;br&gt;vara behovet av bidrag som bör vara grundläggande. Hur detta behov&lt;br&gt;skall fastställas borde emellertid kunna överlämnas till de verkställande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organen att besluta om. Det har varit en medveten strävan från regering-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ens sida under senare år att överlämna åt dessa organ att själva bestämma&lt;br&gt;inom sina områden. Det bör därför överlämnas till Kyrkofondens styrelse&lt;br&gt;att i samråd med Centralstyrelsen utforma kriterier för fördelningen av&lt;br&gt;bidragen och rutiner för hanteringen av bidragsansökningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om strukturbidragen har från några håll påpekats att man&lt;br&gt;vill se klarare avgränsningar av vad strukturbidragen skall användas till.&lt;br&gt;För närvarande gäller att bidragen kan användas relativt fritt. Utredningen&lt;br&gt;har föreslagit en fri användning, särskilt har möjligheten att använda&lt;br&gt;bidragen för aktiva strukturåtgärder framhållits. På samma sätt som gäller&lt;br&gt;för bidraget till stiftssamfällighetema ser vi inte några skäl för att&lt;br&gt;detaljreglera vilka kyrkliga ändamål som bör stödjas framför andra. Det&lt;br&gt;bör vara möjligt att med beaktande av det grundläggande behovskravet&lt;br&gt;uppnå enighet om hur bidragen skall fördelas mellan stiften och vilka&lt;br&gt;ändamål stiftsstyrelserna kan stödja genom bidrag. Vi är därför inte villiga&lt;br&gt;att låsa utvecklingen genom en noggrann avgränsning av vissa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några stiftsstyrelser har pekat på att möjligheterna att använda struktur-&lt;br&gt;bidrag för särskilda insatser är begränsade eftersom medlen inte förslår till&lt;br&gt;de ändamål som man stödjer redan i dag. Det kan i det sammanhanget&lt;br&gt;finnas skäl att understryka att det nya utjämningssystemet kommer att&lt;br&gt;betyda ökade resurser för den lokala nivån inom kyrkan. Införandet av ett&lt;br&gt;nytt system innebär att vissa pastorat far väsentligt mer i bidrag, andra&lt;br&gt;mindre. Det är då naturligt att stiftsstyrelserna ser över och omprövar&lt;br&gt;behovet av strukturbidrag för samtliga pastorat. I denna process bör&lt;br&gt;utrymme kunna skapas även för att stödja satsningar av annorlunda och&lt;br&gt;tidsbegränsad karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Den allmänna kyrkoavgiften och finansieringen&lt;br&gt;av kostnader för rikskyrklig verksamhet m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den kyrkliga verksamheten på riksnivå&lt;br&gt;finansieras genom den allmänna kyrkoavgiften och kyrkofondens&lt;br&gt;intäkter i övrigt. Kostnaderna för prästernas pensioner och arbets-&lt;br&gt;givaravgifter, för biskoparna och domkapitlen samt för driften av ut-&lt;br&gt;jämningssystemet och kyrkofondens administration m.m. finansieras&lt;br&gt;på samma sätt som den rikskyrkliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna kyrkoavgiften fastställs i lag och betalas av alla&lt;br&gt;pastorat till kyrkofonden. Med hänsyn till de kostnader som i det&lt;br&gt;nya systemet skall täckas av avgiften och till kyrkofondens övriga&lt;br&gt;intäkter kan avgiften halveras jämfört med i dag och fastställas till&lt;br&gt;åtta öre per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En mindre del av remissinstanserna har yttrat sig&lt;br&gt;över denna del av förslaget. Ingen avstyrker det men några instanser har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat synpunkter på storleken av den rikskyrkliga verksamheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse pekar på att utvecklingen och driften av&lt;br&gt;Svenska kyrkans kyrkobokföring föreslås bli gemensamt finansierad&lt;br&gt;genom kyrkofonden. Kostnaden for detta kan beräknas till 15 miljoner&lt;br&gt;kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Stockholm anser att kyrkans verksamhet bör bedrivas så&lt;br&gt;lokalt som möjligt. Den rikskyrkliga verksamheten bör begränsas till&lt;br&gt;sådant som är kyrkans gemensamma ansvarstagande, t.ex. den kyrkliga&lt;br&gt;utbildningen, som inte alls bör belasta stiften. Stiftsstyrelsen och några&lt;br&gt;församlingar menar att kostnaderna for den rikskyrkliga verksamheten är&lt;br&gt;för höga och bör utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser behandlar särskilt frågan om pensioner. Stiftssty-&lt;br&gt;relsen i Härnösand framhåller att kyrkokommunerna även har ansvar for&lt;br&gt;pensioner för den kyrkokommunala personalen och föreslår fortsatt&lt;br&gt;utredning i detta avseende. Svenska kyrkans personalförlnind betonar&lt;br&gt;vikten av att utjämningssystemet har sådana resurser att pensions-&lt;br&gt;åtagandena for prästerna kan tryggas. Man pekar också på behovet av&lt;br&gt;fortsatt utredning rörande utjämningssystemets relation till den kyrkokom-&lt;br&gt;munala personalens pensioner. Personalförbundet framhåller även att&lt;br&gt;bidraget för den rikskyrkliga verksamheten måste fastställas med&lt;br&gt;hänsynstagande till penningvärdeförsämringar m.m. så att en god&lt;br&gt;personalförsörjning for den rikskyrkliga verksamheten och pensions-&lt;br&gt;åtagandena for denna personal kan tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte har avvisat ett motionsyrkande om ytterligare&lt;br&gt;sänkning av den allmänna kyrkoavgiften till sju öre och stöder regerings-&lt;br&gt;förslaget att fastställa avgiften till åtta öre per skattekrona. Skulle förslaget&lt;br&gt;leda till en viss kapitalförstärkning for kyrkofonden under någon tid&lt;br&gt;framstår inte det som obefogat med tanke på att den förestående&lt;br&gt;relationsreformen till viss del försvårar den ekonomiska framtidsprog-&lt;br&gt;nosen anser kyrkomötet, som inte heller i övrigt har något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget om finansiering av den rikskyrkliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen har bedömt att kost-&lt;br&gt;naderna för den rikskyrkliga verksamheten i det nya systemet i huvudsak&lt;br&gt;kommer att behöva ligga kvar på nuvarande nivå. Det innebär ett&lt;br&gt;finansieringsbehov som motsvarar cirka 2,5 öre på skatteunderlaget.&lt;br&gt;Storleken av den allmänna kyrkoavgiften har bestämts med utgångspunkt&lt;br&gt;bland annat från detta behov. En huvudsaklig finansiering genom den&lt;br&gt;allmänna kyrkoavgiften innebär att de tillgängliga resurserna förändras i&lt;br&gt;takt med skatteunderlagsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningen av kostnaderna till ett visst öretal av den allmänna&lt;br&gt;kyrkoavgiften innebär emellertid inte att ramen for kostnaderna därigenom&lt;br&gt;är låst. Utrymmet i kyrkofondens budget bestäms av samtliga intäktskällor&lt;br&gt;och utgiftsposter och ingen utgift är formellt låst till en viss intäktspost.&lt;br&gt;Minskade kostnader inom ett område kan leda till större insatser på ett&lt;br&gt;annat. Kostnaderna for den rikskyrkliga verksamheten far således prövas&lt;br&gt;årligen inom ramen för kyrkofondens resurser. Med hänsyn till fondens&lt;br&gt;omslutning ser vi inte någon risk for att kostnader for rikskyrkligt anställd&lt;br&gt;personal eller nya åtaganden såsom kostnaderna for kyrkobokföringen inte&lt;br&gt;skall kunna rymmas inom kyrkofondens budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har lämnat synpunkter på kostnaderna för den Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;rikskyrkliga verksamheten och vilka verksamhetsområden som bör ligga&lt;br&gt;på rikskyrklig nivå. Vi anser att denna fråga inte bör avgöras i detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende. Den far i första hand prövas i de årliga besluten i&lt;br&gt;kyrkomötet om budget för den rikskyrkliga verksamheten och av&lt;br&gt;regeringen genom beslutet om budget för kyrkofonden. 1996 års kyrkomö-&lt;br&gt;te har uttalat att någon drastisk nedskärning av utgiftsbehovet för den&lt;br&gt;rikskyrkliga verksamheten knappast är realistisk. I likhet med kyrkomötet&lt;br&gt;ser vi inte någon anledning att föreslå ändringar på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens ansvar för prästpensioner infördes år 1942 vid en reform&lt;br&gt;av familjepensioneringen för präster. I samband därmed överfördes medel&lt;br&gt;för pensionskostnaderna till fonden. Med hänsyn till kyrkofondens&lt;br&gt;stiftelseliknande karaktär gäller stor restriktivitet i fråga om att ta fondens&lt;br&gt;medel i anspråk för andra ändamål än de ursprungligen bestämda. Frågan&lt;br&gt;om utjämning även av kostnaderna för den kyrkokommunala personalens&lt;br&gt;pensioner fordrar därför särskilda överväganden. I en av de utredningar&lt;br&gt;som pågår med anledning av principbeslutet om ändrade relationer mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan kommer olika aspekter på den kyrkokommuna-&lt;br&gt;la personalens ställning att behandlas. Det finns inte någon anledning att&lt;br&gt;vidta förändringar i utjämningssystemet i detta hänseende innan resultatet&lt;br&gt;av stat-kyrka-arbetet föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ekonomiska konsekvenser av förslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I avsnitt 7.4 i propositionen föreslås&lt;br&gt;justeringar i glesbygdskomponenten som förbättrar utfallet för de&lt;br&gt;pastorat på Öland och Gotland som annars skulle fa de största&lt;br&gt;försämringarna av nettot från utjämningssystemet. Tillsammans med&lt;br&gt;övergångsreglerna medför det att de ekonomiska konsekvenserna av&lt;br&gt;ändringarna i utjämningssystemet för flertalet pastorat kommer att&lt;br&gt;ligga på en rimlig nivå. Uppkommer trots detta svårigheter för&lt;br&gt;enskilda pastorat far individuella bidrag - främst extra utjämnings-&lt;br&gt;bidrag - användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter och kostnader för kyrkofonden kommer till stora delar&lt;br&gt;att balansera vilket medför att fondens utveckling förblir stabil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens bedömning: Överensstämmer i&lt;br&gt;huvudsak med regeringens bedömning. Utredningen ansåg dock att de in-&lt;br&gt;dividuella bidrag som kan ges till särskilt behövande pastorat utgjorde till-&lt;br&gt;räckligt stöd för de pastorat på Öland och Gotland som fick försämrade&lt;br&gt;netton från utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket pekar på att förslaget skapar&lt;br&gt;förutsättningar för en skattesänkning med 3 öre per skattekrona. Det&lt;br&gt;innebär dock inte automatiskt att möjligheterna att sänka skatten kommer&lt;br&gt;att tas tillvara. Kammarkollegiet uppger att kyrkofondens marknadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vid utgången av år 1995 uppgick till cirka 2,8 miljarder kronor, med 70&lt;br&gt;procent placerat i kollegiets aktiekonsortium och 30 procent i dess&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntekonsortium. Med denna placeringsinriktning kan fonden långsiktigt&lt;br&gt;förväntas ge knappt 6 procents realavkastning. Den skulle därmed väl&lt;br&gt;kunna täcka det finansieringsbehov på 140 miljoner kronor som ut-&lt;br&gt;redningen räknat med i budgeten för utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse anser att kyrkofondens placeringsinriktning i allt&lt;br&gt;väsentligt kan vara oförändrad. Styrelsen bedömer den budget for&lt;br&gt;kyrkofonden som utredningen presenterat som trovärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera stiftsstyrelser har behandlat utfallet inom stiftet. Stiftsstyrelserna&lt;br&gt;i Växjö, Härnösand, Luleå och Visby uttrycker oro för situationen i de&lt;br&gt;pastorat som förlorar mest på den förändrade utjämningen. Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Sveriges kyrkokamerala&lt;br&gt;förening och Svenska kyrkans personalförbund understryker vikten av&lt;br&gt;riktade insatser for de pastorat som drabbas särskilt hårt av förändringen,&lt;br&gt;särskilt nämns pastoraten på Öland och Gotland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tiotal församlingar/samfalligheter som förlorar på förändringen har&lt;br&gt;redogjort for sin situation och avstyrkt förslaget i dess nuvarande&lt;br&gt;utformning. Några stiftsstyrelser och pastorat föreslår att någon form av&lt;br&gt;spärr skall införas for att hindra alltför stora negativa förändringar for&lt;br&gt;enskilda pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal församlingar i Stockholms stift påpekar att stiftets pastorat i&lt;br&gt;dag svarar for 31 procent av nettokostnaderna for utjämningen och får&lt;br&gt;denna andel ökad till 44 procent. Man framhåller att kostnaderna for ut-&lt;br&gt;jämningen inte far bli så höga det uppstår ett incitament for enskilda&lt;br&gt;kyrkotillhöriga att lämna kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser som behandlar den samhällsekonomiska effekten&lt;br&gt;av utjämningen befarar att rationaliseringstrycket minskar och att pastora-&lt;br&gt;ten som betalar avgift far minskade möjligheter att sänka sin utdebitering.&lt;br&gt;Man framhåller att systemet måste premiera ekonomisk och administrativ&lt;br&gt;effektivitet hos mottagarna av bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Stockholm och några pastorat från stiftet anser med&lt;br&gt;hänsyn till vad den allmänna kyrkoavgiften skall finansiera, det inte vara&lt;br&gt;nödvändigt att sätta avgiften högre än 7 öre per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte har inte någon erinran mot de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Flertalet pastorat far förbättringar&lt;br&gt;av sitt netto från utjämningssystemet genom utredningens förslag. Bland&lt;br&gt;dem som förlorar i netto har vi under avsnitt 7.4 uppmärksammat de&lt;br&gt;försämringar som pastorat på Öland och Gotland genomgående skulle fa.&lt;br&gt;Vi har därför föreslagit att dessa pastorat i strukturkostnadshänseende&lt;br&gt;skall behandlas som glesbygdspastorat. Genom detta far pastoraten bidrag&lt;br&gt;som avsevärt förbättrar deras situation. De särskilda problem som uppstått&lt;br&gt;på Öland och Gotland har därmed fått en rimlig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmänna remissutfallet från pastoraten angående effekterna av&lt;br&gt;utredningens förslag kommer skilda synpunkter fram. Från de pastorat&lt;br&gt;som får avsevärt minskade bidrag framhålls de svårigheter som detta&lt;br&gt;kommer att innebära for verksamheten. Från de pastorat som skall betala&lt;br&gt;mer i avgifter reses krav på ökad effektivisering och strukturomvandling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;hos de mottagande pastoraten. Man pekar också på riskerna att de Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;kyrkotillhöriga i ökad utsträckning kommer att lämna kyrkan om man&lt;br&gt;finner att en stor del av den församiingskatt man betalar går till verksam-&lt;br&gt;het i andra församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar inte farhågorna att ökade kostnader för utjämning skall leda till&lt;br&gt;ökat utträde ur kyrkan. Vi är övertygade om att de flesta kyrkotillhöriga&lt;br&gt;är införstådda med att Svenska kyrkan är ett trossamfund med en&lt;br&gt;rikstäckande verksamhet. Det finns grundad anledning anta att de&lt;br&gt;kyrkotillhöriga stödjer tanken att det skall finnas kyrkor och kyrklig&lt;br&gt;verksamhet i alla delar av landet och är villiga att bidra till detta. I&lt;br&gt;samband med högtider inom släkt eller vänkrets kommer många männi-&lt;br&gt;skor också i direkt kontakt med den kyrkliga verksamheten i andra&lt;br&gt;församlingar än där man bor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av att rationalisera och effektivisera verksamheten har vi betonat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i avsnitt 4.4. Strävan efter effektivitet och god struktur far emellertid inte&lt;br&gt;leda till att stöd vägras pastorat som saknar förutsättningar att på egen&lt;br&gt;hand eller med rimliga strukturåtgärder klara sin ekonomi. Det har visat&lt;br&gt;sig svårt att i den generella delen av utjämningssystemet bygga in faktorer&lt;br&gt;som främjar strukturåtgärder där sådana är möjliga, men ger stöd där&lt;br&gt;sådana inte går att genomföra. Ett utjämningssystem är till sin natur i viss&lt;br&gt;mån konserverande. Vi delar utredningens uppfattning att det föreslagna&lt;br&gt;utjämningssystemet skapar ett visst strukturomvandlingstryck genom&lt;br&gt;främst den lägre nivån på inkomstutjämningen. Det huvudsakliga ansvaret&lt;br&gt;för strukturarbetet måste emellertid tas av kyrkan själv, både på den&lt;br&gt;lokala nivån och på stiftsnivån, där arbetet skall ledas och samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har velat begränsa effekterna av den ändrade&lt;br&gt;utjämningen genom särskilda spärregler. Andra menar att en så stor&lt;br&gt;förbättring som det är fråga om för lokalnivån totalt sett måste fa komma&lt;br&gt;alla pastorat tillgodo. Enligt vår mening leder det dock fel om man alltför&lt;br&gt;mycket utgår från dagens system och endast tar hänsyn till förändringen.&lt;br&gt;Om man bedömer att det föreslagna systemet i högre grad än det&lt;br&gt;nuvarande grundas på rättvisande inkomst- och kostnadsfaktorer måste&lt;br&gt;man också vara beredd att godta att förändringen far vissa konsekvenser.&lt;br&gt;Kan inte förändringarna fa slå igenom kommer nuvarande brister inte att&lt;br&gt;kunna rättas till. En spärregel som relateras till förändringen leder därför&lt;br&gt;fel och blir svårare att motivera och förstå med tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de åtgärder som vidtagits för Ölands- och Gotlandspastoraten&lt;br&gt;och den fyraåriga övergångsperiod som föreslås kommer effekterna för de&lt;br&gt;flesta pastorat att ligga på hanterbara nivåer. I likhet med utredningen&lt;br&gt;finner vi att Kyrkofondens styrelse och stiftsstyrelserna kommer att&lt;br&gt;förfoga över avsevärda bidragsmöjligheter som kan användas för att hjälpa&lt;br&gt;de pastorat som övergångsvis behöver särskilt stöd. De beslutande&lt;br&gt;organen har därvid möjlighet att beakta de krav på effektivitet och god&lt;br&gt;struktur som kan ställas i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens storlek och kravet på avkastning på fondmedlen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar remissinstansernas åsikt att kyrkofonden bör ha en storlek som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garanterar de pensionsförpliktelser som åvilar fonden. Genom övergångs-&lt;br&gt;reglernas konstruktion kan fonden under ytterligare några år förväntas få&lt;br&gt;ett överskott i sin verksamhet, vilket sannolikt medför att reserveringar&lt;br&gt;motsvarande pensionsförpliktelsema har skett när systemet är fullt genom-&lt;br&gt;fört. Förpliktelser därutöver i form av garantier för kyrkliga åtaganden är&lt;br&gt;för närvarande inte aktuella men kan komma att aktualiseras i det fortsatta&lt;br&gt;stat-kyrka-arbetet. Genom utjämningssystemets konstruktion bedöms&lt;br&gt;intäkter och kostnader för kyrkofonden till stora delar balansera vilket&lt;br&gt;medför att fondens utveckling förblir stabil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har uttalat att behovet av finansiering genom&lt;br&gt;avkastningen från kyrkofonden kan tillgodoses med nuvarande fondstorlek&lt;br&gt;och placeringsinriktning. Ett avkastningskrav på denna nivå bör därför&lt;br&gt;långsiktigt kunna ställas på förvaltningen. Med tanke på den ytterligare&lt;br&gt;ökning av kapitalet som kan väntas de närmaste åren bör fondens&lt;br&gt;avkastning med erforderlig marginal kunna täcka de kostnader som nu kan&lt;br&gt;förutses.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Genomförande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nya utjämningssystemet träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1997. För att mildra effekterna av förändringarna införs en&lt;br&gt;övergångstid på fyra år. De nominella förändringarna för pastoraten&lt;br&gt;jämfört med nuvarande system - positiva och negativa - slår&lt;br&gt;igenom med en fjärdedel under vart och ett av åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under genomförandeåret 1997 prövas stiftsbidragen och kyrko-&lt;br&gt;byggnadsbidragen enligt nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens förslag: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Mindre än hälften av remissinstanserna har yttrat&lt;br&gt;sig angående förslaget om genomförande och övergångsregler. Av dem&lt;br&gt;är det ungefar dubbelt så många som instämmer i förslaget än som&lt;br&gt;avstyrker det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt anser att det mot bakgrund av beslutet om ändrade&lt;br&gt;relationer mellan staten och Svenska kyrkan inte bör komma ifråga att nu&lt;br&gt;besluta om en omläggning av det ekonomiska systemet i kyrkan. Även&lt;br&gt;Kammarkollegiet förordar att förslaget om nytt utjämningssystem prövas&lt;br&gt;tillsammans med resultatet av övriga pågående utredningar på det kyrkliga&lt;br&gt;området. Kyrkofondens styrelse däremot ser i dagsläget inga förslag&lt;br&gt;innebärande omfattande förändringar av den lokala organisationen eller&lt;br&gt;kompetensen. Styrelsen finner det därför naturligt att reformen genomförs&lt;br&gt;från och med 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse känner osäkerhet inför ett genomförande&lt;br&gt;redan 1997. Utredningsarbetet inför de ändrade stat-kyrka-relationema&lt;br&gt;behandlar sådant som kan bli av betydelse för utjämningssystemet, såsom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringen av begravningsverksamheten och ersättning för kultur- Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;historiska kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stiftsstyrelserna avstyrker Stiftsstyrelsen i Karlstad att förslaget&lt;br&gt;genomförs innan resultatet av utredningar som påverkar utjämnings-&lt;br&gt;systemet är klara. Stiftsstyrelsen i Uppsala anser att samordning bör ske&lt;br&gt;mellan samtliga tillsatta utredningar som berör kyrkans framtid. Övriga&lt;br&gt;stiftsstyrelser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Sveriges&lt;br&gt;kyrkokamerala förening anser att det är angeläget att förslagets tidsplan&lt;br&gt;följs. Av de lokala instanser som yttrat sig, inklusive dem som inte varit&lt;br&gt;remissinstanser utan yttrat sig spontant, är det fler som tillstyrker än som&lt;br&gt;avstyrker förslaget. Många som avstyrker ett genomförande år 1997 pekar&lt;br&gt;på att ett beslut om införande av systemet kommer att fattas så sent att&lt;br&gt;budgetarbetet allvarligt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser betonar vikten av att främst de uppgifter om&lt;br&gt;kyrkor och begravningsplatser som utgör underlag för utjämningen är&lt;br&gt;korrekta och kontrolleras innan de far ligga till grund för uttag av&lt;br&gt;avgifter. Uppgifterna måste sedan fortlöpande kontrolleras. Lunds kyrkliga&lt;br&gt;samfällighet har i det sammanhanget också framfört önskemål om att det&lt;br&gt;skall bli möjligt för ett enskilt pastorat att kontrollera beräkningarna av&lt;br&gt;bidragen och avgifterna enligt systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års kyrkomöte godtar regeringens skäl för att reformen bör&lt;br&gt;genomföras den 1 januari 1997. Därvid framhåller man att de befarade&lt;br&gt;svårigheterna i budgetarbetet kan minimeras genom de preliminärbesked&lt;br&gt;som under hösten 1996 sänds ut till pastoraten. Kyrkomötet understryker&lt;br&gt;övergångsreglernas stora betydelse för att minska negativa nettoeffekter&lt;br&gt;samt framhåller vikten av att beslutande organ uppmärksammar sådana&lt;br&gt;svårigheter och utnyttjar de individuellt bestämda bidragen för att lösa&lt;br&gt;uppkommande problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I principbeslutet om ändrade relationer&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan betonas vikten av att det kommer till&lt;br&gt;stånd ett välfungerande utjämningssystem för vilket Svenska kyrkan bör&lt;br&gt;överta ansvaret efter relationsändringen. Enligt riksdagsbeslutet utgör ett&lt;br&gt;sådant utjämningssystem en förutsättning för att Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;kunna bedriva en rikstäckande verksamhet, vilket är ett av de krav som&lt;br&gt;staten ställer på kyrkan och samtidigt utgör en av de egenskaper som&lt;br&gt;formar Svenska kyrkans identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningssystemet är en del av den ekonomiska ramen för pastoratens&lt;br&gt;verksamhet. För pastoraten och för det fortsatta stat-kyrka-arbetet ligger&lt;br&gt;det ett värde i att så stor del av de ekonomiska förutsättningarna som&lt;br&gt;möjligt är kända i god tid före relationsförändringen. Om förslaget till nytt&lt;br&gt;utjämningssystem träder i kraft den 1 januari 1997 kommer det att år&lt;br&gt;2000 ha prövats i praktiskt bruk under tre års tid. Övergångsreglerna&lt;br&gt;innebär att systemet far fullt genomslag år 2000. Därefter kommer endast&lt;br&gt;årliga förändringar av skatteunderlag och liknande basfaktorer att påverka&lt;br&gt;utfallet för enskilda pastorat. Pastoraten bör därmed ha fått en god&lt;br&gt;uppfattning om de ekonomiska villkor under vilka de har att verka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland remissinstanserna har uttryckts tveksamhet mot att införa ett nytt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämningssystem i nuvarande skede när man inte vet resultatet av de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningar som pågår inför relationsändringen. Man påpekar att flera Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;förslag kan förväntas som påverkar förutsättningarna för utjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning skulle det leda till ökad osäkerhet om man till de&lt;br&gt;förändringar som relationsförändringen innebär skulle lägga en osäkerhet&lt;br&gt;om hur utjämningssystemet kommer att fungera. Skulle ett beslut om ut-&lt;br&gt;jämningssystemet skjutas fram, finns det en risk för att överväganden&lt;br&gt;angående utjämningen kommer att fa stå tillbaka för andra, mer akut&lt;br&gt;nödvändiga förändringar som måste genomföras. Osäkerheten om&lt;br&gt;effekterna av alla förändringar kan även leda till att reformeringen av&lt;br&gt;utjämningssystemet skjuts ytterligare på framtiden. Riksdagens beslut att&lt;br&gt;ett välfungerande utjämningssystem skall komma till stånd har då inte&lt;br&gt;följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att förslaget till nytt utjämningssystem bygger på&lt;br&gt;principer som gör att det kan anpassas till de förändringar som kan&lt;br&gt;förutses som ett resultat av stat-kyrka-utredningama. Enskilda utjämnings-&lt;br&gt;komponenter kan ökas eller minskas i vikt eller helt tas ut ur systemet&lt;br&gt;utan att detta behöver förändras i grunden. Osäkerheten om resultatet av&lt;br&gt;de pågående utredningarna behöver därför inte vara något hinder mot att&lt;br&gt;införa systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att förslaget till nytt utjämningssystem bör införas utan&lt;br&gt;dröjsmål. Denna uppfattning delas av en majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;och kyrkomötet. Förslaget innebär också att den lokala nivån inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan far disponera ett större ekonomiskt utrymme. Med tanke&lt;br&gt;på att pastoraten kan ha önskemål om en konsolidering av ekonomin inför&lt;br&gt;år 2000 finns det inte heller någon anledning att dröja med genomföran-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera pastorat har framfört att ett beslut om ett nytt utjämningssystem&lt;br&gt;kommer för sent på året för att kunna beaktas i budgetprocessen. Med&lt;br&gt;hänsyn till att kyrkomötets yttrande skall inhämtas över förslaget är det&lt;br&gt;inte möjligt att lägga fram det tidigare på året utan att ikraftträdandet&lt;br&gt;samtidigt måste skjutas fram. När Kyrkofondens styrelse i september 1996&lt;br&gt;lämnade pastoraten preliminära besked om utjämningen för år 1997&lt;br&gt;informerade styrelsen dock om utfallet enligt både det nuvarande och det&lt;br&gt;föreslagna systemet. Pastoraten kan därmed själva bedöma vilket ut-&lt;br&gt;jämningsbelopp som man bör ta upp i budgeten mot bakgrund av frågans&lt;br&gt;behandling i kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar remissinstansernas uppfattning att det är av stor vikt att&lt;br&gt;underlaget för utjämningen är korrekt. Eftersom underlaget skall ligga till&lt;br&gt;grund för under flera år påförda avgifter eller utbetalade bidrag måste&lt;br&gt;höga krav ställas på kvaliteten. Samtidigt bör inte systemet leda till ett&lt;br&gt;omfattande och arbetskrävande uppgiftslämnande från pastoraten.&lt;br&gt;Utredningen har anvisat en väg för en förenklad årlig verifiering av&lt;br&gt;uppgifterna. Det ankommer i första hand på Kyrkofondens styrelse att&lt;br&gt;finna rutiner för att genomföra och underhålla systemet med iakttagande&lt;br&gt;av hög kvalitet och rimliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Författningskommentar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:35&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Av lagtekniska skäl upphävs 42 kap. och ersätts av ett nytt kapitel. Av&lt;br&gt;sammanställningen nedan framgår vilka bestämmelser som har oförändrad&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter i&lt;br&gt;kyrkolagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § 3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § bortsett från ett nytt andra stycke.&lt;br&gt;Ändringen innebär att bestämmelserna om kostnadsutjämningen i 18-21&lt;br&gt;§§ skall tillämpas på ett pastorat eller en samfälligheter endast och i den&lt;br&gt;mån pastoratet eller samfålligheten handhar angelägenheter som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner av vissa termer som används i kapitlet.&lt;br&gt;I nuvarande 3 § finns definitioner av delvis samma termer. Med bidragsår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses enligt bestämmelsen både det år bidraget betalas och det år avgift Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;skall betalas. Det skatteunderlag som utgör grunden för beräkning av&lt;br&gt;medelskattekraften och medelskatteunderlaget berörs närmare i avsnitt 6.1.&lt;br&gt;Genomsnittskostnad hänför sig till vissa utgiftsslag i officiell statistik.&lt;br&gt;Begreppet används i 18-21 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar sakligt nuvarande 5 § med en viss språklig justering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak nuvarande 9 §. Första stycket 1. har&lt;br&gt;dock ändrats som en följd av övriga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 10 § med en viss justering som inte&lt;br&gt;innebär någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i stora delar nuvarande 11 §. Ändringen innebär att&lt;br&gt;att det införs en ny punkt 1 som ersätter nuvarande punkterna 1 och 2.&lt;br&gt;Liksom i fråga om 9 § är det en följd av övriga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen stadgas att pastoraten skall betala allmän kyrkoavgift till&lt;br&gt;kyrkofonden med åtta öre per skattekrona. Av 2 § följer att denna&lt;br&gt;skyldighet även avser pastoratssamfälligheter och totala flerpastoratssam-&lt;br&gt;fälligheter. Beträffande flerpastoratssamfälligheter som inte är totala skall&lt;br&gt;Kyrkofondens styrelse enligt andra stycket i paragrafen besluta om&lt;br&gt;fördelning av avgiften mellan samfålligheten och de berörda pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 16 §. Den ändring som gjorts avser&lt;br&gt;hänvisningen till 41 kap. 27 § kyrkolagen. Det är en ren följdändring och&lt;br&gt;innebär inte någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iförsta stycket anges vilka pastorat som skall betala avgift till kyrkofon-&lt;br&gt;den och vilka som är berättigade till bidrag. Av andra stycket framgår hur&lt;br&gt;avgift respektive bidrag skall beräknas. Tredje stycket avser det fall att en&lt;br&gt;flerpastoratssamfallighet handhar vissa, men inte alla, uppgifter som&lt;br&gt;ankommer på pastoraten. Kyrkofondens styrelse beslutar i så fall om&lt;br&gt;fördelning av avgift respektive bidrag mellan samfålligheten och de&lt;br&gt;berörda pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vilka pastorat som skall betala avgift till kyrkofon-&lt;br&gt;den och vilka som är berättigade till bidrag. Av andra stycket framgår hur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift respektive bidrag skall beräknas. Enligt tredje stycket ges regering- Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;en eller den myndighet regeringen bemyndigar rätt att med meddela före-&lt;br&gt;skrifter om justering av bidrag respektive avgift med hänsyn till vissa i&lt;br&gt;stycket angivna faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med kyrka berörs i avsnitt 7.1. Utgångspunkten för vad&lt;br&gt;som skall anses vara en kyrka är begreppet som det används i 40 kap. 3&lt;br&gt;§ kyrkolagen, nämligen församlingskyrkor och andra kyrkor som är&lt;br&gt;invigda för Svenska kyrkan gudstjänst och som vårdas av en församling&lt;br&gt;eller en kyrklig samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vilka pastorat som skall betala avgift till kyrkofon-&lt;br&gt;den och vilka som är berättigade till bidrag. Av andra stycket framgår hur&lt;br&gt;avgift resp, bidrag skall beräknas. Enligt tredje stycket ges regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bemyndigar rätt att med meddela föreskrifter&lt;br&gt;om justering av bidrag respektive avgift med hänsyn till vissa i stycket&lt;br&gt;angivna faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vilka pastorat som skall betala avgift till kyrkofon-&lt;br&gt;den och vilka som är berättigade till bidrag. Av andra stycket framgår hur&lt;br&gt;avgift respektive bidrag skall beräknas. Sista meningen i stycket ger&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer möjlighet att&lt;br&gt;föreskriva om en successiv nedtrappning av procentsatsen vid låg andel&lt;br&gt;tillhöriga. I tredje stycket definieras begreppet egentlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall bidrag utgå till pastorat som ligger i glesbygd&lt;br&gt;eller som har högre kostnader som hänför sig till uppvärmning eller&lt;br&gt;kallortstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen far Kyrkofondens styrelse bevilja stiftssamfällig-&lt;br&gt;hetema stiftsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen far Kyrkofondens styrelse bevilja stiftssamfällig-&lt;br&gt;hetema medel ur kyrkofonden för kyrkobyggnadsbidrag. Stiftsstyrelserna&lt;br&gt;skall fördela bidragen mellan pastoraten. Beträffande vad som avses med&lt;br&gt;kyrka hänvisas till kommentaren till 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande 26 § första och andra&lt;br&gt;stycket samt 27 §. Första stycket har dock nytt innehåll som en följd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i sak nuvarande 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningens betänkande Utjämning av intäkter och&lt;br&gt;kostnader inom Svenska kyrkan (SOU 1995:144) har remitterats till&lt;br&gt;följande instanser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Göta hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Kammarrätten i Sundsvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Kyrkofondens styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Stiftsstyrelsen i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Linköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Skara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Strängnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Västerås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Växjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Karlstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Härnösand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Luleå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Visby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Märsta kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Gävle kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Bollnäs kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Alfta församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Ödeshögs kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Norrköpings kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Vara kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Tidaholms kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Fristad-Gingri pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Salems församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Eskilstuna kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Arboga stadsförsamlings pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Hällefors kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Mora kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Växjö kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Forsheda kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Högby kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Lunds kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Malmö kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Hammenhögs kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Karlshamns församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Göteborgs kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. Partilie kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Kalvs pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Övre Älvdals kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. Åmåls kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Själevads kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. Östersunds församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Ytterhogdals kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. Umeå kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. Norrfjärdens församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. Pajala kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. Gällivare kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. Visby domkyrkoförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. Väskinde kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. Oscars församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. Täby församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. Botkyrka kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. Tjänstemännens centralorganisation (TCO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. Sveriges kyrkokamerala förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68. Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Av dessa har följande avstått från att yttra sig:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26. Bollnäs kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Alfita församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Tidaholms kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Fristad-Gingri pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Arboga stadsförsamlings pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Mora kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Hammenhögs kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Karlshamns församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Kalvs pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Själevads kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. Väskinde kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. Tjänstemännens centralorganisation (TCO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;På eget initiativ har följande yttrat sig:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bygdeå-Robertsfors kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bromma församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farsta församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sollentuna församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vällingby forsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matteus församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danderyds församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfålligheten Gotlands kyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteryds pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saltsjöbadens församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlslunda pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lidingö församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellersta Ölands kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sollerö församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Gotlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Första kyrkolagsutskottets&lt;br&gt;betänkande&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996:5&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomisk utjämning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utskottet har hänvisats regeringens skrivelse 1996:2, enligt vilken rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta kyrkomötets yttrande över det förslag till nytt system&lt;br&gt;för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan som läggs fram i skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utskottet har vidare hänvisats följande motioner som angår utjäm-&lt;br&gt;ningen, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motion 1996:15 av Åke Blomqvist och Ann Berg, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen tillkänna att stifts- och&lt;br&gt;strukturbidrag till stiftssamfällighetema med fördel kan fördelas efter modell&lt;br&gt;utformad utan s.k. utjämningseffekt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motion 1996:45 av Karl-Johan Nilsson m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse yrkar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att inkomstutjämningen skall utjämna 45procent av skillnaden mellan&lt;br&gt;pastoratets skatteunderlag och medelskatteunderlaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att den allmänna kyrkoavgiften bestäms till 7 öre per skattekrona,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att kyrkomötet i skrivelse till Svenska kyrkans centralstyrelse hemstäl-&lt;br&gt;ler att Centralstyrelsen lägger fram ett förslag till obligatorisk pastoratsregle-&lt;br&gt;ring med målsättningen att minska kostnadsbehovet i utjämningssystemet,&lt;br&gt;motion 1996:50 av Jan-Hans Sjöberg, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse yrkar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;att förslaget ang. kostnader för drift och underhåll av begravningsplatser&lt;br&gt;utgår i väntan på den statliga utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;att förslaget om kostnader för låg andel kyrkotillhöriga helt utgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;att det nya utjämningssystemet träder i kraft tidigast den 1 januari 1998,&lt;br&gt;motion 1996:51 av Elisabeth Engberg och Nils-Ola Andersson, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att komponenten&lt;br&gt;för utjämning av kostnader för drift och underhåll av kyrkor bör beräknas även&lt;br&gt;på samarbetskyrkor där pastoraten åtagit sig ett betydande underhållsansvar&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motion 1996:52 av biskop Karl-Johan Tyrberg och Bengt Risberg, vari före-&lt;br&gt;slås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen tillkänna att särskilda regler&lt;br&gt;om utjämningsbidrag måste tillskapas för små pastorat i den extrema glesbyg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den pä sätt som framgår av stiftsstyrelsens i Härnösand remissyttrande över&lt;br&gt;kyrkoutjämningsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden har yttrat sig över regeringens skrivelse samt motionerna&lt;br&gt;1996:50-52, se Ln 1996:2, bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inhämtat muntliga uppgifter frän kanslichefen Torbjörn Zyg-&lt;br&gt;munt, Kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiveringarna i skrivelsen och motionerna berörs av utskottet nedan i&lt;br&gt;män av behov. För de närmare motiveringarna hänvisas till skrivelsen och&lt;br&gt;motionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet följer i huvudsak skrivelsens disposition.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Principiella synpunkter på utjämningen, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(RegSkrs. 11-21)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär i stort att nuvarande utjämningssystem ersätts av&lt;br&gt;ett system bestående av dels en generell, automatiskt verkande del som omfat-&lt;br&gt;tar alla pastorat och samfälligheter och som jämnar ut såväl skillnader i intäk-&lt;br&gt;ter som strukturellt betingade kostnadsskillnader, dels en individuell del, där&lt;br&gt;vissa slags bidrag kan beviljas på ansökan. Lagtekniskt avses systemet ge-&lt;br&gt;nomföras genom ändringar i 42 kap. kyrkolagen. Efter relationsändringen&lt;br&gt;skall Svenska kyrkan överta ansvaret för systemet. I regeringens skrivelse&lt;br&gt;poängteras det nära sambandet med arbetet inför relationsreformen och vikten&lt;br&gt;av att systemet är i god funktion när det nya regelverket skall träda i kraft år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att möjliggöra en rikstäckande verksamhet, skall systemet tillgo-&lt;br&gt;dose målen att skapa väsentligen likvärdiga ekonomiska förutsättningar här-&lt;br&gt;för i landets olika delar. Därtill kommer uppgiften att finansiera riksorganisa-&lt;br&gt;tionen och andra för hela kyrkan gemensamma kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningssystemet är, såsom framhålls i skrivelsen, ett uttryck för en&lt;br&gt;grundläggande tanke om solidaritet mellan kyrkans olika delar. Läronämnden&lt;br&gt;har i sitt yttrande understrukit den materiellt välbeställda församlingens skyl-&lt;br&gt;dighet att bistå församlingar som har brist på materiella resurser och från&lt;br&gt;denna utgångspunkt konstaterat att ett utjämningssystem är läromässigt väl-&lt;br&gt;motiverat. Detta är även enligt utskottets mening en grundläggande utgångs-&lt;br&gt;punkt. Utskottet kan ansluta sig till regeringens uppfattning (skrivelsen s. 21)&lt;br&gt;att det är en av de kyrkliga kommunernas uppgifter att medverka till att kyrkan&lt;br&gt;är verksam och företrädd i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solidaritetstanken tillgodoses i förslaget framför allt genom de föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna om inkomstutjämning (17 §) och om kostnadsutjämning (18-&lt;br&gt;21 §§), varvid tyngdpunkten ligger på den senare delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utskottets synsätt - liksom enligt regeringens - innebär solidaritets-&lt;br&gt;tanken inte bara att ekonomiska resurser ställs till de svagare kyrkokommu-&lt;br&gt;nernas förfogande. Solidariteten måste vara ömsesidig. Utskottet har i annat&lt;br&gt;sammanhang (jfr. betänkandet 1 KL 1996:2, Strukturfrågor m.m.) uttalat sig&lt;br&gt;om behovet av förändring i den rådande strukturen på lokalplanet. Utskottet&lt;br&gt;har därvid konstaterat att strukturförändringar i syfte att skapa ekonomiskt&lt;br&gt;bärkraftiga enheter är både önskvärda och nödvändiga. I detta sammanhang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns skäl att understryka solidaritetsaspekten. Ömsesidigheten är, såsom på-&lt;br&gt;pekats i skrivelsen, en förutsättning för att systemet skall uppfattas som legi-&lt;br&gt;timt och i längden kunna bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan aspekt, som angår solidariteten och som utskottet vill framhålla&lt;br&gt;som väsentlig, är att utjämningsystemet som helhet är uttryck för en rimlig&lt;br&gt;balans mellan skilda intressen och är utformat under hänsynstagande även till&lt;br&gt;andra strukturellt betingade problem än sådana som direkt låter sig avläsas i&lt;br&gt;ekonomisk statistik. Enligt utskottets uppfattning är regeringens förslag i dess&lt;br&gt;helhet uttryck för ett sådant balanserat synsätt. Vid granskningen av skilda&lt;br&gt;delkomponenter i förslaget är det enligt utskottets mening av vikt att fasthålla&lt;br&gt;vid detta synsätt såsom den övergripande utgångspunkten. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;anser utskottet att det bör krävas starka skäl för att företa ingrepp i någon&lt;br&gt;enstaka komponent, även om denna sedd för sig kan bli föremål för mer eller&lt;br&gt;mindre väl motiverad kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag är utformat med utgångspunkt i vissa grundläggande&lt;br&gt;krav. Av särskild betydelse är att kostnadsutjämningen endast skall avse struk-&lt;br&gt;turella kostnader, varmed förstås sådana som inte på kortare sikt kan påverkas&lt;br&gt;av den enskilda kyrkokommunen. Endast strukturellt betingade, objektivt&lt;br&gt;mätbara förhållanden skall läggas till grund för kompensation. Därtill kom-&lt;br&gt;mer bl.a. kravet att systemet på ett långsiktigt hållbart sätt skall bygga på&lt;br&gt;inomkyrkliga avgifter och rymmas inom en balanserad budget för Kyrkofon-&lt;br&gt;den. Utskottet ansluter sig till de överväganden regeringen gjort i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Obligatorisk pastoratsreglering för att minska&lt;br&gt;kostnadsbehovet i utjämningssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(RegSkr s. 18 f, motion 45, yrkande 2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har, enligt utskottets mening på goda grunder, avvisat tanken på&lt;br&gt;att försöka styra strukturarbetet närmare genom generella utjämningskompo-&lt;br&gt;nenter och i stället hänvisat till de verktyg för stiftsstyrelserna som den friare&lt;br&gt;användningen av stifts- och strukturbidragen och de individuella besluten om&lt;br&gt;kyrkobyggnadsbidrag utgör. Utskottet har för sin del redan vid sin behandling&lt;br&gt;av strukturfrågorna i förut nämnda betänkande 1996:2 uttalat att strukturarbe-&lt;br&gt;tet bör genomföras utan tvång med frivilligheten som utgångspunkt. I det an-&lt;br&gt;förda ligger att utskottet inte kan tillstyrka bifall till motion 45, yrkande 2 vari&lt;br&gt;förordas en obligatorisk pastoratsreglering för att minska kostnadsbehovet i&lt;br&gt;utjämningsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Graden av utjämning av skatteinkomsterna, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(RegSkr s. 25-28, motion 45, yrkande 1 a)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i likhet med utredningen att inkomstutjämningen skall&lt;br&gt;utjämna hälften av skillnaden mellan pastoratets skatteunderlag och medel-&lt;br&gt;skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina överväganden uppehåller sig regeringen vid skillnaderna mellan de&lt;br&gt;kyrkliga kommunerna och de borgerliga, där en kompensationsgrad på 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent bedöms erforderlig för att skapa likvärdiga ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningar. Det anförs att kyrkokommunerna inte i lika hög grad är tvångssam-&lt;br&gt;manslutningar och att lägre utjämning ökar incitamentet att behälla och öka&lt;br&gt;antalet kyrkotillhöriga. Vidare uppehåller sig regeringen vid den stora struktu-&lt;br&gt;rella spännvidd som kvarstår mellan de kyrkliga kommunerna i fråga om stor-&lt;br&gt;lek, befolkningsunderlag och ekonomiska förutsättningar samt vid dessa&lt;br&gt;kommuners jämförelsevis större utrymme att själva forma sin verksamhet och&lt;br&gt;tillgång till ideella arbetsprestationer. En hög kompensationsgrad måste leda&lt;br&gt;till flitigare tillämpning av spärregler, varvid systemets enkelhet samt förutse-&lt;br&gt;barheten minskar. De överväganden regeringen redovisar leder den till samma&lt;br&gt;uppfattning som utredningen, att de negativa effekterna minimeras utan att&lt;br&gt;önskad utjämningseffekt går förlorad vid en kompensation på nivån 50 pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 45, vänder sig mot ökad kostnadsövervältring på pastoraten i Stock-&lt;br&gt;holms stift samt därmed förknippad belastning på solidariteten och tar upp&lt;br&gt;risken för att inkomstutjämningen verkar konserverande på strukturer som&lt;br&gt;inte på sikt är ekonomiskt försvarbara. En utjämningsnivå om 45 procent för-&lt;br&gt;ordas därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet konstaterar att det inte är möjligt att på helt objektiva grunder&lt;br&gt;påvisa att någon viss bestämd nivå på inkomstutjämningen är att föredra före&lt;br&gt;varje annan. Avgörandet måste i sista hand bli beroende av en i viss mån&lt;br&gt;skönsmässig helhetsbedömning, där den lokala balansen mellan olika intres-&lt;br&gt;sen inom systemet i sin helhet måste tillmätas största betydelse på sätt utskot-&lt;br&gt;tet framhållit i det föregående. Enligt utskottets mening återspeglar utredning-&lt;br&gt;ens och regeringens förslag en rimlig avvägning. Utskottet delar uppfatt-&lt;br&gt;ningen att de negativa effekterna, till vilka också hör risken för att utjäm-&lt;br&gt;ningen verkar konserverande på icke önskvärda lokala strukturer, minimeras&lt;br&gt;på en så pass låg nivå som 50 procent. Med hänsyn till remissutfallet torde&lt;br&gt;det vara svårt att finna erforderligt stöd för en lägre grad av inkomstutjämning.&lt;br&gt;En utjämning till hälften framstår följaktligen för utskottet som en naturlig&lt;br&gt;utgångsnivå, vilken dock givetvis låter sig justeras sedan en tids erfarenheter&lt;br&gt;vunnits av tillämpningen. Med det anförda ansluter sig utskottet till regering-&lt;br&gt;ens bedömning och avstyrker bifall till motion 45, yrkande la.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet godtar även i övrigt förslagets utformning vad gäller inkomstut-&lt;br&gt;jämningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Utjämning av strukturkostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(RegSkr s. 29-42)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i likhet med utredningen att utjämningssystemet skall&lt;br&gt;jämna ut kostnadsskillnader hänförliga till vissa strukturella faktorer, s.k.&lt;br&gt;strukturkostnader, mellan de kyrkliga kommunerna. Därmed avses kostnader&lt;br&gt;som kyrkokommunerna på kort sikt inte själva kan påverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i de grundläggande krav som uppställs för systemets&lt;br&gt;utformning har utformats fyra särskilda kostnadsutjämningskomponenter.&lt;br&gt;Dessa syftar alla till utjämning endast så vitt gäller den strukturellt betingade&lt;br&gt;merkostnaden, sådan denna framkommer vid jämförelse med motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medelvärden. Utskottet delar uppfattningen att en sådan schabloniserad&lt;br&gt;objektiv beräkningsmetod, vilken inte kan påverkas genom enskilda pastorats&lt;br&gt;beslut, bör ligga till grund för kostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet tar i det följande särskilt upp delkomponenterna i vad dessa be-&lt;br&gt;rörs av motionsyrkanden. Utskottet har i övrigt intet särskilt att anföra i denna&lt;br&gt;del utan godtar regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Kostnader för drift och underhåll av kyrkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(RegSkr s. 30 f.f, motion 51)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag, som överensstämmer med utredningens, skall pas-&lt;br&gt;torat med färre kyrkotillhöriga per kyrka än genomsnittligt få ett kyrkounder-&lt;br&gt;hållsbidrag, finansierat genom kyrkounderhållsavgift från pastorat med fler&lt;br&gt;kyrkotillhöriga per kyrka. Föreskrifter om justering av avgifter och bidrag&lt;br&gt;med hänsyn till kyrkas storlek, byggnadsmaterial och nyttjandegrad får med-&lt;br&gt;delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skrivelsen har en ofta återkommande remissynpunkt varit att även&lt;br&gt;stiftelsekyrkor av olika slag och samarbetskyrkor skall ingå. Vidare har efter-&lt;br&gt;lysts ett klarare kyrkobegrepp än utredningens, att införas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av regeringens skäl framgår att Kyrkofondens styrelse i fråga om kyrko-&lt;br&gt;byggnadsbidrag har bestämt begreppet kyrka mot bakgrund av bestämmel-&lt;br&gt;serna i kyrkolagen, där 40 kap. 3 § ligger närmast en definition. Regeringen&lt;br&gt;har på anförda skäl avvisat en särskild avgränsning av kyrkobegreppet för ut-&lt;br&gt;jämningsändamålet. En utvidgning av nu ifrågavarande utjämningskompo-&lt;br&gt;nent till även stiftelsekyrkor och samarbetskyrkor, där pastoratet åtagit sig un-&lt;br&gt;derhållsansvar, har regeringen likaså avvisat och i stället funnit en anknytning&lt;br&gt;till den i lag föreskrivna underhållsskyldigheten vara den enda möjliga. Rege-&lt;br&gt;ringen har därvid hänvisat främst till principen om att utjämningen av struk-&lt;br&gt;turkostnader skall grunda sig på förhållanden som pastoratet inte kan påverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 51 noteras bl.a. att många samarbetskyrkor har etablerats som&lt;br&gt;distriktskyrkor i expanderande bostadsområden till förmån för rikstäck-&lt;br&gt;ningen. Motionen vänder sig mot regeringens ställningstagande att inte ta med&lt;br&gt;samarbetskyrkoma. Dessa borde ses som ett sätt att uppfylla kyrkolagens krav&lt;br&gt;på församlingarna att upprätthålla kyrklig verksamhet inom sina områden. Vi-&lt;br&gt;dare anförs att samarbetsavtalet i regel är mycket långsiktigt och medför bety-&lt;br&gt;dande underhållsansvar. Enligt motionen verkar utjämningskomponenten&lt;br&gt;principiellt emot ställningstagandena om samverkan mellan Svenska kyrkan&lt;br&gt;och EFS resp. Metodistkyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har viss förståelse för den kritik som riktas i motionen mot den&lt;br&gt;begränsning av kyrkobegreppet som görs i skrivelsen. Som anförts ovan upp-&lt;br&gt;bärs emellertid utjämningen av strukturkostnader av principen att den skall&lt;br&gt;grunda sig på faktorer som pastoratet inte kan påverka. Detta medför att så-&lt;br&gt;dana stiftelse- och samarbetskyrkor som pastoraten åtagit sig ett underhålls-&lt;br&gt;ansvar för inte kan inkluderas i beräkningen, eftersom det i de flesta fall är&lt;br&gt;fråga om frivilliga åtaganden från pastoratens sida och förhållandena i övrigt&lt;br&gt;är alltför skiftande. Utskottet accepterar detta synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att det finns pastorat som drabbas särskilt hårt med en sådan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och för sig restriktiv tillämpning. Det kan exempelvis vara fråga om olika&lt;br&gt;typer av kyrkor där det inte finns något offentligrättsligt underhållsansvar för&lt;br&gt;pastoratet men där pastoratet av andra skäl nödgas svara för kostnaderna. Sär-&lt;br&gt;skilt drabbade pastorat förutsätts därvid kompenseras genom strukturbidrag&lt;br&gt;och extra utjämningsbidrag. Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten&lt;br&gt;av att kyrkofondsstyrelsen vid sin bidragsbedömning anlägger ett både flexi-&lt;br&gt;belt och generöst synsätt. Detta är viktigt ej minst vad gäller vissa samarbets-&lt;br&gt;kyrkor med hänsyn till Svenska kyrkans särskilda relation till EFS. Då utskot-&lt;br&gt;tet har anledning att utgå från att så blir fallet och på ovan i övrigt anförda&lt;br&gt;skäl saknas anledning att bifalla motionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Kostnader för drift och underhåll av begravningsplatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(RegSkr s. 33 f.f, motion 50, yrkande a)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall en strukturell faktor utgöras av pastoratens&lt;br&gt;kostnader för drift och underhåll av begravningsplatser. Pastorat som har färre&lt;br&gt;invånare per begravningsplats än medeltalet i landet får ett bidrag som finan-&lt;br&gt;sieras med en avgift från de pastorat som har fler invånare per begravnings-&lt;br&gt;plats än medeltalet. Justering av bidrag och avgifter skall ske för vaije begrav-&lt;br&gt;ningsplats med hänsyn till dess storlek, om den ligger invid en kyrka och om&lt;br&gt;det finns krematorium på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1996:50, yrkande a, hemställs att denna komponent i strukturkost-&lt;br&gt;nadsutjämningen skall utgå i avvaktan på den statliga utredningen om den&lt;br&gt;framtida begravningsverksamheten. Motivet härför, enligt motionen, är att re-&lt;br&gt;sultatet av detta utredningsarbete kommer att påverka hela finansieringen av&lt;br&gt;begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna utjämningsystemet bygger i och för sig på ett antal självfi-&lt;br&gt;nansierande komponenter som enligt skrivelsen medför en ökad flexibilitet i&lt;br&gt;den meningen att en enskild komponent kan lyftas ur systemet utan att hela&lt;br&gt;systemet behöver påverkas. Emellertid måste systemet, såsom utskottet sär-&lt;br&gt;skilt framhållit i det föregående, ses som en helhet. Utskottet kan inte till-&lt;br&gt;styrka att en hel utjämningskomponent lyftes ur systemet, även om detta en-&lt;br&gt;dast sker för en begränsad period. I stället bör erforderliga justeringar göras&lt;br&gt;framöver. Av dessa skäl och på de grunder som utskottet anför nedan under&lt;br&gt;9. Genomförandet avstyrker utskottet bifall till motionen i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Kostnader på grund av låg andel kyrkotillhöriga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(RegSkr s. 37 ff, motion 50, yrkande b)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen föreslås en utjämningskomponent baserad på andelen kyrkotillhö-&lt;br&gt;riga i pastoratet. Pastorat med färre tillhöriga än medeltalet i landet får ett&lt;br&gt;bidrag som finansieras genom en avgift som betalas av pastorat med fler till-&lt;br&gt;höriga än medeltalet. Bidrag och avgift skall på visst sätt beräknas efter ge-&lt;br&gt;nomsnittskostnader per tillhörig för egentlig kyrklig verksamhet. En särskild&lt;br&gt;spärregel föreslås vad gäller bidragen för att dessa skall stanna på en rimlig&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1996:50, yrkande b, föreslås att denna utjämningskomponent helt&lt;br&gt;skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet är medvetet om att denna komponent, sedd för sig, tål diskussion.&lt;br&gt;Ökade kostnader för evangelisation och diakoni bör uppstå i en aktiv försam-&lt;br&gt;ling med låg andel kyrkotillhöriga, men det är ingen självklar regel. Försam-&lt;br&gt;lingarnas strävan att öka sitt antal kyrkotillhöriga kan motverkas, om ekono-&lt;br&gt;miska motiv sätts i förgrunden. Utskottet är dock av den uppfattningen att&lt;br&gt;detta mer är ett teoretiskt än ett praktiskt problem. Utskottet tar för givet att&lt;br&gt;församlingarnas strävanden är att så många församlingsbor som möjligt ska&lt;br&gt;bli en del av församlingens och kyrkans gemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill och vad som anförts i det föregående föreslår utskottet&lt;br&gt;avslag på motion 1996:50, yrkande b.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Kostnader på grund av gles bebyggelse och kallt klimat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(RegSkr s. 39 f.f, motion 52)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag, som i huvudsak motsvarar utredningens, skall ett&lt;br&gt;pastorat som ligger i glesbygd eller som har högre kostnader än genomsnitt-&lt;br&gt;ligt för uppvärmning och kallortstillägg erhålla årligt glesbygdsbidrag från&lt;br&gt;Kyrkofonden enligt närmare föreskrifter. Utjämningskomponenten är avsedd&lt;br&gt;att finansieras genom den allmänna kyrkoavgiften och Kyrkofondens intäkter&lt;br&gt;i övrigt. Samtliga pastorat på Öland och Gotland behandlas som glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller utjämning av kostnader på grund av gles bebyggelse, skall ut-&lt;br&gt;jämningen omfatta glesbygdspastorat med färre än sex invånare per km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och&lt;br&gt;en tätortsgrad under 75 procent. Bidraget avses beräknas efter en viss procent-&lt;br&gt;sats på produkten av antalet kyrkotillhöriga och skillnaden mellan kostna-&lt;br&gt;derna för egentlig kyrklig verksamhet per kyrkotillhörig i glesbygdspastoratet&lt;br&gt;och pastorat i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har regeringen under intryck av vissa&lt;br&gt;remissyttranden med kritik mot tröskeleffekter av gängse glesbygdskriterier&lt;br&gt;minskat tyngden av glesbygdsdelen i denna utjämningskomponent i förhål-&lt;br&gt;lande till energi- och kallortsdelama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 52, som hänför sig till stiftsstyrelsens i Härnösand remissyttrande&lt;br&gt;över kyrkoutjämningsutredningens förslag, påpekas att avstånden i extremfall&lt;br&gt;kan vara alltför stora för att tillräcklig ekonomisk bärkraft och varierad perso-&lt;br&gt;nalstyrka skall kunna uppnås genom sammanslagningar. Motionärerna anslu-&lt;br&gt;ter sig till ett förslag av stiftsstyrelserna om en uppdelning av glesbygdspasto-&lt;br&gt;rat i syftet att ett särskilt utjämningsbidrag skall utgå till pastorat som utgör&lt;br&gt;extrem glesbygd i den meningen att merparten av befolkningen bor längre&lt;br&gt;bort än 80 km från huvudorten i angränsande pastorat, med vilket annars sam-&lt;br&gt;manslagning kunnat ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att ett tillgodoseende av motionens önskemål sannolikt&lt;br&gt;skulle ytterligare komplicera det föreslagna utjämningssystemet. Statistiska&lt;br&gt;Centralbyrån har i sitt remissvar framhållit att det pågår arbete med att analy-&lt;br&gt;sera glesbygdsstrukturema och att de erfarenheter som där kan vinnas kan&lt;br&gt;komma att utnyttjas för att ytterligare utveckla glesbygdsklassificeringen. Det&lt;br&gt;finns enligt utskottet skäl att tro att detta i en framtid också kan användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förfina utjämningen för glesbebyggelse även i kyrkans eget utjämnings-&lt;br&gt;system. Mot denna bakgrund och på de av regeringen i övrigt anförda skälen&lt;br&gt;föreslår utskottet avslag på motionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Stifts- och strukturbidragen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(RegSkr s. 47 f.f, motion 15)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att det allmänna utjämningsbidraget för stifts-&lt;br&gt;samfällighetema avskaffas och inte ersätts av någon generell inkomstutjäm-&lt;br&gt;ning mellan stiften, varvid stiftssamfällighetemas behov av stöd tillgodoses&lt;br&gt;genom stiftsbidrag och genom det extra utjämningsbidrag som Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse kan bevilja pastorat och stiftssamfälligheter enligt föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar (RegSkr s. 28 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller stifts- och strukturbidrag ur Kyrkofonden innebär regeringens&lt;br&gt;förslag, i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens, att dessa behålls&lt;br&gt;som en finansiering av verksamheten på regional nivå. Bidragen får emellertid&lt;br&gt;ett bredare användningsområde med ökad frihet för stiftssamfällighetema att&lt;br&gt;prioritera angelägna ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 15 gäller fördelningen av stifts- och strukturbidrag och innehåller&lt;br&gt;synpunkter på vissa modeller härför, som utarbetas av Kyrkofondens kansli i&lt;br&gt;samråd med Svenska kyrkans centralstyrelse. Motionen synes förorda en i&lt;br&gt;stort sett schablonmässig fördelning efter vissa objektiva kriterier som åter-&lt;br&gt;speglar skiftande stiftsstrukturer och arbetsförhållanden med större frihet för&lt;br&gt;stiften att på bästa sätt främja församlingslivets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utskottet inhämtat är arbetet med de ifrågavarande s.k. model-&lt;br&gt;lerna inte avslutat. Efter genomförd remissbehandling i vilken samtliga&lt;br&gt;stiftsstyrelser blivit hörda har Kyrkofonden för avsikt att ta ett preliminärt&lt;br&gt;beslut i början av hösten; detta för att sedan kunna informera kyrkokommu-&lt;br&gt;nerna om förutsättningarna för budgetarbetet inför kommande år. I januari&lt;br&gt;nästa år avser kyrkofondsstyrelsen att fatta sitt slutliga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördelningsmodeller som avses i motionen uppfattar utskottet som myn-&lt;br&gt;dighetens egna riktlinjer för sin bidragsgivning. Kyrkofonden är en statlig&lt;br&gt;myndighet under regeringen och är som sådan inte underställd något kyrkligt&lt;br&gt;organ. Att anhängiggöra frågan hos Centralstyrelsen framstår för utskottet&lt;br&gt;som opåkallat. Utskottet föreslår sålunda avslag på motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10. Finansiering av kostnader för den rikskyrkliga&lt;br&gt;verksamheten, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(RegSkr s. 50-54,42 kap. 14 § förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;kyrkolagen, motion 45, yrkande lb)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär i huvudsaklig överensstämmelse med utredning-&lt;br&gt;ens att den kyrkliga verksamheten på riksnivå finansieras genom den all-&lt;br&gt;männa kyrkoavgiften samt Kyrkofondens intäkter i övrigt och på samma sätt&lt;br&gt;kostnaderna för prästernas pensioner och arbetsgivaravgifter, för biskoparna&lt;br&gt;och domkapitlen samt för Kyrkofondens administration m.m. Den allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkoavgiften skall enligt förslaget vara 8 öre per skattekrona, beräknad på&lt;br&gt;skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skrivelsen innebär rikskyrklig verksamhet på i huvudsak nuvarande&lt;br&gt;nivå ett finansieringsbehov motsvarande 2,5 öre på skatteunderlaget. Storle-&lt;br&gt;ken på den allmänna kyrkoavgiften har bestämts bl.a. med utgångspunkt häri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 45 förordas i anslutning till yrkandet lb att den allmänna kyrkoav-&lt;br&gt;giften bestäms till endast 7 öre. Förslaget vilar på uppfattningen att det finns&lt;br&gt;möjligheter till inbesparingar i den rikskyrkliga verksamheten, så att dess fi-&lt;br&gt;nansieringsbehov inte blir så stort som 2,5 öre. I motionen anförs också att&lt;br&gt;Svenska kyrkans huvudsakliga verksamhet ännu efter relationsreformen kom-&lt;br&gt;mer att bedrivas i församlingarna och pastoraten samt att kyrkomötet och om-&lt;br&gt;budsmötet bör vara restriktiva med att ge den rikskyrkliga organisationen upp-&lt;br&gt;drag att verkställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet konstaterar för sin del att regeringens förslag i fråga om utgiftsbe-&lt;br&gt;hovet för den rikskyrkliga verksamheten vilar på fast underlag. Enligt utskot-&lt;br&gt;tets mening ter sig en sådan drastisk nedskärning av denna verksamhet som&lt;br&gt;motionsyrkandet synes förutsätta knappast realistisk. Utskottet är visserligen&lt;br&gt;medvetet om att en allmän kyrkoavgift om 8 öre per skattekrona kan tänkas&lt;br&gt;leda till en viss förstärkning av Kyrkofondens kapitalreserv under någon tid.&lt;br&gt;Enligt utskottets mening är emellertid en sådan eventualitet att föredra fram-&lt;br&gt;för det motsatta perspektivet, att en höjning av avgiften kan komma att krävas.&lt;br&gt;En viss kapitaluppbyggnad framstår inte som obefogad i betraktande bl.a. av&lt;br&gt;att den förestående relationsreformen till viss del försvårar den ekonomiska&lt;br&gt;framtidsprognosen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet förordar för sin del regeringens mer försiktiga förslag och avstyr-&lt;br&gt;ker bifall till motionsyrkandet. Ej heller i övrigt har utskottet någon erinran&lt;br&gt;mot vad regeringen anfört angående finansieringen och de ekonomiska konse-&lt;br&gt;kvenserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11. Genomförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(RegSkr s. 55 f.f, motion 50, yrkande c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag, som överensstämmer med utredningens, skall det&lt;br&gt;nya utjämningssystemet träda i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om stiftsbi-&lt;br&gt;drag och kyrkobyggnadsbidrag tillämpas dock de äldre bestämmelserna även&lt;br&gt;under år 1997. Dcraftträdandebestämmelsema punkt 3 innebär vidare att ef-&lt;br&gt;fekterna i övrigt får fullt genomslag först efter en övergångstid, på så sätt att&lt;br&gt;förändringen för pastoraten framräknas och reduceras under tre år; år 1997&lt;br&gt;med tre fjärdedelar, år 1998 med hälften och år 1999 med en fjärdedel. För-&lt;br&gt;ändringen beräknas som skillnaden mellan å ena sidan nettot av avgifter och&lt;br&gt;bidrag till följd av de nya reglerna om den allmänna kyrkoavgiften, inkomstut-&lt;br&gt;jämningen samt kostnadsutjämningen och å andra sidan motsvarande netto&lt;br&gt;av allmänt utjämningsbidrag och allmän kyrkoavgift, om nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser hade tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har övervägt tidpunkten för utjämningssystemets genomfö-&lt;br&gt;rande och stannat för att det bör införas utan dröjsmål. Den har därvid hänvisat&lt;br&gt;bl.a. till fördelen med att det nya systemet kan prövas praktiskt under tre år&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och vara i full funktion år 2000 när relationsändringen sker. Ett senareläg-&lt;br&gt;gande bedöms leda till ökad osäkerhet, utöver vad som ändå följer med rela-&lt;br&gt;tionsförändringen, och medföra risker för ytterligare uppskov i strid med riks-&lt;br&gt;dagens beslut, enligt vilket ett väl fungerande utjämningssystem är en förut-&lt;br&gt;sättning för Svenska kyrkans rikstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt motion 50 är det föreslagna ikraftträdandet olämpligt med tanke på&lt;br&gt;att den ekonomiska planeringsprocessen för år 1997 redan nu är i full gång&lt;br&gt;och att församlingarna behöver arbetsro. Motionen ansluter härvidlag till syn-&lt;br&gt;punkter som flera pastorat framfört under remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill för sin del framhålla att pastoraten enligt regeringens skri-&lt;br&gt;velse kommer att få preliminära besked om utjämningen i så god tid att de&lt;br&gt;med kännedom om kyrkomötets beslut kan bedöma vilka belopp som skall&lt;br&gt;tas upp i budgeten. De i motionen befarade svårigheterna med budgetarbetet&lt;br&gt;i församlingar och samfälligheter har därmed minimerats. På grund härav och&lt;br&gt;med åberopande av de av regeringen anförda skälen för reformens genom-&lt;br&gt;förande redan den 1 januari 1997 föreslår utskottet avslag på motion 50,&lt;br&gt;yrkande c.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill slutligen understryka övergångsreglernas stora betydelse för&lt;br&gt;att mildra negativa nettoeffekter för en del enskilda pastorat av övergången&lt;br&gt;till ett annorlunda utjämningssystem. Utskottet vill i likhet med regeringen&lt;br&gt;($. 16) framhålla vikten av att beslutande organ är uppmärksamma på sådana&lt;br&gt;svårigheter i det enskilda fallet och utnyttjar möjligheten att med de indivi-&lt;br&gt;duellt bestämda bidragen lösa uppkommande problem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beträffande obligatorisk pastoratsreglering för att minska kost-&lt;br&gt;nadsbehovet i utjämningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna&lt;br&gt;del och med avslag på motion 45, yrkande 2, som sin mening ger rege-&lt;br&gt;ringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande graden av utjämning av skatteinkomsterna, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna&lt;br&gt;del och med avslag på motion 45, yrkandet la, som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beträffande kostnader för drift och underhåll av kyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna&lt;br&gt;del och med avslag på motion 51, som sin mening ger regeringen till&lt;br&gt;känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beträffande kostnader for drift och underhåll av begravningsplat-&lt;br&gt;ser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna&lt;br&gt;del och med avslag på motion 50, yrkande a, som sin mening ger rege-&lt;br&gt;ringen till känna vad utskottet anfört samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beträffande kostnader på grund av låg andel kyrkotillhöriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del och med avslag på motion 1996:50, yrkande b, som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beträffande kostnader på grund av gles bebyggelse och kallt kli-&lt;br&gt;mat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna&lt;br&gt;del och med avslag på motion 52, som sin mening ger regeringen till&lt;br&gt;känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beträffande stifts- och strukturbidragen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna&lt;br&gt;del och med avslag på motion 15, som sin mening ger regeringen till&lt;br&gt;känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beträffande finansieringen av kostnader for den rikskyrkliga verk-&lt;br&gt;samheten, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna&lt;br&gt;del och med avslag på motion 45, yrkande lb, som sin mening ger rege-&lt;br&gt;ringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. beträffande genomförandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna&lt;br&gt;del och med avslag på motion 50, yrkande c, som sin mening ger rege-&lt;br&gt;ringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. beträffande regeringens skrivelse i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i övrigt&lt;br&gt;som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna den 27 augusti 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På första kyrkolagsutskottets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Evert Josefsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Pålsson Patrik Tibbling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Britas Lennart Eriksson, Gurli&lt;br&gt;Nylund, Sven Håkansson, Else-Maj Silvemagel, Ann-Marie Nilsson, Alvar&lt;br&gt;Gahm, Inger Lifv, Åsa Ingårda, Kerstin Linder, Karl-Johan Nilsson, Göran&lt;br&gt;Petterson, Gunnar Blomgren, Nils Gårder, Åke Blomqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskop KG Hammar har deltagit i utskottets överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Reservationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Frågan om obligatorisk pastoratsreglering för att minska&lt;br&gt;kostnadsbehovet i utjämningssystemet (mom. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Åke Blomqvist, Karl-Johan Nilsson och Göran Petterson som anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottet i stället för texten under 2. Obligatorisk pastoratsreglering för&lt;br&gt;att minska kostnadsbehovet i utjämningssystemet hade bort anföra följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vidimerar att riksdagen redan 1958 rekommenderade en nedre&lt;br&gt;gräns för pastoraten på 2 000 invånare. Också i utredningarna inför reformen&lt;br&gt;på stifts- och lokalplan 1989 nämndes samma nedre gräns men uttalades skäl&lt;br&gt;för att ett lägre tal kunde medges på grund av lokala förhållanden. Enligt kyr-&lt;br&gt;kobyggnadsutredningen finns alltjämt drygt 150 pastorat som inte når upp till&lt;br&gt;2 000 invånare. I betänkande 1996:2 har utskottet framhållit att ekonomiskt&lt;br&gt;bärkraftiga enheter på lokalplanet är en viktig förutsättning för att Svenska&lt;br&gt;kyrkan på lång sikt skall kunna fullgöra sin uppgift som kyrka för hela&lt;br&gt;svenska folket. Strukturförändringar i detta syfte är därför både önskvärda&lt;br&gt;och nödvändiga, fortsätter utskottet. Också gentemot ”givarna” i utjämnings-&lt;br&gt;systemet är det en hederssak att tillskapa mer bärkraftiga ekonomiska enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har frivilligheten varit strukturförändringarnas ledstjärna. Ett spe-&lt;br&gt;ciellt ansvar lades 1989 på stiftstyrelsema. I samband därmed uttalade depar-&lt;br&gt;tementschefen i propositionen 1987/88:31 behov av en utvärdering av den&lt;br&gt;frivilliga benägenheten till nödvändiga strukturförändringar. En sådan skulle&lt;br&gt;ske före år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid föregående års kyrkomöte anförde utskottet i sitt betänkande 1995:6&lt;br&gt;Kyrkans strukturförvandling att det var för tidigt att utvärdera genomförda&lt;br&gt;indelningsändringar och ange riktlinjer för framtiden. På utskottets förslag&lt;br&gt;beslöt kyrkomötet uppdra åt Centralstyrelsen att i en delrapport redovisa re-&lt;br&gt;sultatet av det hittills utförda strukturarbetet samt erfarenheter och slutsatser i&lt;br&gt;övrigt av detta arbete. Av Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för år 1995&lt;br&gt;framgår att - i stället för en redovisning till kyrkomötet - frågan överlämnats&lt;br&gt;till de kyrkliga utredningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års kyrkobyggnadsutredning har i sitt betänkande ”Fädernas kyrkor -&lt;br&gt;och framtidens” tagit upp kravet på strukturförändringar under punkt 6.2.&lt;br&gt;Kyrkobyggnadsutredningen gjorde bl.a. följande uttalande: ”Utjämning mel-&lt;br&gt;lan alla pastorat i ett utjämningssystem bygger på en hög grad av solidaritet&lt;br&gt;mellan de inblandade. Som poängterades när systemet skapades innebär det&lt;br&gt;inte bara en enkelriktad solidaritet från de välbeställda pastoraten till de små&lt;br&gt;och svaga. Det kan ställas motsvarande krav på solidaritet från de mindre en-&lt;br&gt;heternas sida att genom rationaliseringar i organisationen medverka till bespa-&lt;br&gt;ringar som gör att utjämningssystemets bördor inte blir för stora för dem som&lt;br&gt;ska bära dessa. Vi är övertygade om att samverkan på lokalplanet skapar den&lt;br&gt;mest effektiva utjämningen” (Sid. 124).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening vore det en fördel om åren fram till år 2000 med&lt;br&gt;kyrkobyggnadsutredningen som grund kan leda till frivilliga strukturföränd-&lt;br&gt;ringar. Mycket talar emellertid för att frivillighetens väg inte är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande kommunindelning har kommit till genom både frivillighet och ob-&lt;br&gt;ligatorium via kommunblocksindelning m.m. En motsvarande plan upprättad&lt;br&gt;av Centralstyrelsen efter samråd med stiftstyrelsema skulle kunna vara vägle-&lt;br&gt;dande för en obligatorisk pastoratsreglering genomförd senast vid den tid-&lt;br&gt;punkt kyrkobyggnadsutredningen förordat - dvs år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beträffande obligatorisk pastoratsreglering för att minska kost-&lt;br&gt;nadsbehovet i utjämningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i&lt;br&gt;denna del och motion 1996:45, yrkande 2, begär att Centralstyrelsen&lt;br&gt;lägger fram ett förslag till obligatorisk pastoratsreglering med målsätt-&lt;br&gt;ningen att minska kostnadsbehovet i utjämningssystemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Frågan om graden av utjämning av skatteinkomsterna, m.m. (mom.&lt;br&gt;2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Karl-Johan Nilsson, Göran Petterson, Kerstin Linder och Åke Blomqvist&lt;br&gt;som anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottet i stället för texten under 3. Graden av utjämning av skattein-&lt;br&gt;komsterna, m.m. hade bort anföra följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den kostnadsutjämning som nu införs behöver Svenska kyrkan&lt;br&gt;inom sig ha en inkomstutjämning, men utjämningen måste ligga på rätt nivå.&lt;br&gt;Inkomstutjämningens nivå bör inte vara så hög att den motverkar erforderliga&lt;br&gt;strukturella förändringar. Skattekraft och skatteunderlag ger inte alltid en rätt-&lt;br&gt;visande bild. Yrkesnäringars art är en ofta icke nämnd faktor, som påverkar&lt;br&gt;skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är beslutande i Svenska kyrkans lokala organ accepterar att en in-&lt;br&gt;komstutjämning inom Svenska kyrkan måste finnas. Men de betalande pasto-&lt;br&gt;raten måste också få se att det finns en vilja till rationalisering hos de motta-&lt;br&gt;gande pastoraten. En 50-procentig inkomstutjämning tenderar att konservera&lt;br&gt;en struktur som inte går att ekonomiskt försvara på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att förslagets tyngdpunkt ligger på kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen (s. 15). Regeringen föreslår utjämning av fyra slag av kostnader, som&lt;br&gt;är strukturellt betingade. Kyrkobyggnadsbidrag och extra utjämningsbidrag&lt;br&gt;lär liksom hitintills gå till pastorat med svag ekonomisk bas. Kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen och bidragen beaktar således pastoratens strukturella och speciella för-&lt;br&gt;hållanden. Starka skäl talar för att denna utjämningskomponent inte skall få&lt;br&gt;fullt så stor genomslagskraft som regeringen förslår. Med hänsyn härtill bör&lt;br&gt;inkomstutjämningen vara lägre än 50 procent. Utskottet är av uppfattningen&lt;br&gt;att, i enlighet med yrkande la i motion 45, bör inkomstutjämningen utjämna&lt;br&gt;45 procent av skillnaden mellan pastoratets skatteunderlag och medelskatte-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande graden av utjämning av skatteinkomsterna, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna del och motion 1996:45, yrkandet 1 a, som sin mening ger rege-&lt;br&gt;ringen till känna vad utskottet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Frågan om stifts- och strukturbidragen (mom. 7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Åke Blomqvist, Karl-Johan Nilsson, Göran Petterson och Gunnar Blom-&lt;br&gt;gren som anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottet i stället för texten under 9. Stifts- och strukturbidragen hade&lt;br&gt;bort anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion nr 15 anknyter till den del av regeringens skrivelse som handlar om&lt;br&gt;stifts- och strukturbidragen. Kritik framförs mot ett av Kyrkofondens kansli&lt;br&gt;i samverkan med Centralstyrelsens kansli upprättat förslag till principer för&lt;br&gt;framtida fördelning av stifts- och strukturbidrag. Motionärerna anser att för-&lt;br&gt;slagets s.k. utjämningseffekt vid framräkning av stiftsbidrag skall tas bort&lt;br&gt;med motivering att den innebär en ”dubbelbeskattning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill inledningsvis tillstyrka ett förenklat förfarande vad gäller&lt;br&gt;stifts- och strukturbidrag. Grunderna och relationerna mellan stiften vad gäl-&lt;br&gt;ler stifts- och strukturbidragen härrör från reformen 1989. Från böljan lade&lt;br&gt;stiftssamfällighetema ned mycken tid på underlaget för ansökan, men sedan&lt;br&gt;Centralstyrelsen och Kyrkofonden successivt kommit att inta ståndpunkten&lt;br&gt;att endast begränsad uppskrivning medges - vissa år och till vissa delar ingen&lt;br&gt;alls - har det i stiften inte känts meningsfullt att lägga ner stor tid på ansök-&lt;br&gt;ningarna, eftersom de reellt inte blivit prövade efter behov och samfälligheter-&lt;br&gt;nas ekonomiska ställning. Som argument för en sådan hållning har Centralsty-&lt;br&gt;relsen framhållit förestående förändring av utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsskrivelsen kan under avsnitt 6.4 hämtas skäl som talar till förmån&lt;br&gt;för motionen. Regeringen anför nämligen att stiftssamfällighetema till sin&lt;br&gt;omfattning är stora både till yta och invånarantal och rymmer områden med&lt;br&gt;både hög och låg skattekraft. Mot denna bakgrund anser regeringen att stifts-&lt;br&gt;samfällighetemas behov av utjämning borde vara begränsat. Vidare uttalas&lt;br&gt;sympati för förslaget om skatteväxling som framförts i Kyrkoberedningens&lt;br&gt;betänkande ”Vissa kyrkofrågor” (SOU 1993:46). Slutligen har regeringen&lt;br&gt;dock stannat för att stifts- och strukturbidragen skall finnas kvar och uttalar&lt;br&gt;att det under sådana omständigheter inte finns behov av en särskild inkomstut-&lt;br&gt;jämning. Stiftssamfällighetemas medelsbehov prövas bäst om det bedöms&lt;br&gt;samlat vid ett tillfälle i beredningen av stiftsbidragen. Under avsnitt 10 gör&lt;br&gt;regeringen bedömningen att det bör vara behovet av bidrag som skall vara&lt;br&gt;grandläggande och att det bör ankomma på Kyrkofondens styrelse i samråd&lt;br&gt;med Centralstyrelsen att utforma kriterier för fördelningen av bidragen och&lt;br&gt;rutiner för handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningsförslaget finns varken under § 17 eller § 23 något om inkomst-&lt;br&gt;utjämning mellan stiftssamfällighetema. Det synes mot denna bakgrund sak-&lt;br&gt;nas stöd för att vid fördelning av stiftsbidrag bygga in flera inkomstutjäm-&lt;br&gt;nande variabler. Som sådana tolkar utskottet dels ”tillskott/avdrag av skatte-&lt;br&gt;underlag” dels den föreslagna ”reduceringstrappan”. Samtidigt finner ut-&lt;br&gt;skottet skäl framhålla att slutlig ställning ännu ej tagits, utan modellerna är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att betrakta som ett preliminärt arbetsmaterial för remissbehandling med ef-&lt;br&gt;terföljande utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet som i övrigt lämnar regeringens förslag i denna del utan erinran,&lt;br&gt;delar uppfattningen i motion 15 au kyrkomötet som sin mening bör ge Cen-&lt;br&gt;tralstyrelsen till känna att stifts- och strukturbidrag till stiftssamfällighetema&lt;br&gt;med fördel kan fördelas efter modell utformad utan s.k. utjämningseffekt.&lt;br&gt;dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beträffande stifts- och strukturbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelser 1996:2 i denna&lt;br&gt;del och motion 1996:15 som sin mening ger regeringen och Centralsty-&lt;br&gt;relsen till känna vad utskottet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Frågan om finansiering av kostnader för den rikskyrkliga&lt;br&gt;verksamheten, m.m. (mom. 8)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Karl-Johan Nilsson, Göran Petterson och Kerstin Linder, som anser&lt;br&gt;dels att utskottet i stället för texten under 10. Finansiering av kostnader för&lt;br&gt;den rikskyrkliga verksamheten, m.m. hade bort anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens lagförslag § 14 anges allmän kyrkoavgift till 8 öre per skatte-&lt;br&gt;krona. Den kyrkliga verksamheten på riksnivå finansieras genom den all-&lt;br&gt;männa kyrkoavgiften och Kyrkofondens intäkter i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att 2,5 öre per skattekrona för rikskyrklig verksamhet fram&lt;br&gt;till år 2000 är för högt beräknad och anser därför att allmänna kyrkoavgiften&lt;br&gt;bör bestämmas till 7 öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoutjämningsutredningen har avstått ifrån att analysera och föreslå in-&lt;br&gt;besparingar på rikskyrklig nivå. Utredningen nöjde sig med att räkna med ett&lt;br&gt;nominellt oförändrat belopp på avrundat 165 miljoner kronor per år (s. 168 i&lt;br&gt;betänkandet). Utredningen ansåg att den del av den allmänna kyrkoavgiften&lt;br&gt;som behöver avsättas för de rikskyrkliga ändamålen kan med någon marginal&lt;br&gt;sättas till 2,5 öre per skattekrona (s. 172 i betänkandet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen synes godta Kyrkoutjämningsutredningens antagande att fi-&lt;br&gt;nansieringsbehovet motsvarar 2,5 öre på skatteunderlag (s. 51).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans huvudsakliga verksamhet bedrivs i de lokala församling-&lt;br&gt;arna och i pastoraten. Så bör det vara och så kommer det att förbli även efter&lt;br&gt;den relationsreform som nu genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkan har dock också uppgifter som måste utföras på riksnivå och inom&lt;br&gt;kyrkans stift. Rikskyrkan har uppgifter av ekumenisk art inom Sverige och&lt;br&gt;gentemot kyrkor i andra länder. Mission kommer också framgent att bedrivas&lt;br&gt;även om formerna för denna ändras allteftersom de samhällen som denna vän-&lt;br&gt;der sig till ändras. Internationell diakoni huvudsakligen genom Lutherhjäl-&lt;br&gt;pen, kommer också i framtiden att vara en väsentlig uppgift för Svenska kyr-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikskyrkans uppdrag inom Sverige är dessutom att utföra vissa serviceupp-&lt;br&gt;gifter mot stift och församlingar. Dessa kan variera från tid till tid och är i stor&lt;br&gt;utsträckning beroende av de uppdrag som kyrkomöte/ombudsmöte lämnar till&lt;br&gt;den rikskyrkliga organisationen att verkställa. Beslut om sådan verksamhet&lt;br&gt;bör dock vara restriktiva, inte minst i en tid där kyrkans framtida ekonomiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situation är nägot osäker med hänsyn till att medlemsutvecklingen kan&lt;br&gt;komma att förändras efter reformen om nya tillhörighetsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan hösten 1995 har ett projektarbete bedrivits i Kyrkans hus i Uppsala&lt;br&gt;med sikte på en ny kansliorganisation där alla anställda hos SFRV, SKM,&lt;br&gt;SKUT och Lutherhjälpen blir anställda i en och samma stiftelse fr.o.m. 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1997. Projektet har fått namnet Giraff, Gemenskap i rikskyrkan arbete&lt;br&gt;för framtiden. Målsättningen är att minska antalet tjänster med 40.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att det finns möjligheter till inbesparing i den rikskyrkliga&lt;br&gt;verksamheten. Finansieringsbehovet av rikskyrkan under de år som den nuva-&lt;br&gt;rande lagstiftningen finns kvar (i planeringen fram till 1 januari år 2000) kan&lt;br&gt;med hänsyn till vad vi ovan anfört sättas lägre än till 2,5 öre. Situationen efter&lt;br&gt;år 2000 får bedömas när kännedom föreligger om vilka inomkyrkliga regel-&lt;br&gt;verk som kommer att gälla för den ekonomiska hanteringen av kyrkans medel&lt;br&gt;nationellt och internationellt. Utskottet finner därför att regeringen bör be-&lt;br&gt;stämma den allmänna kyrkoavgiften till 7 öre per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beträffande finansieringen av kostnader for den rikskyrkliga verk-&lt;br&gt;samheten, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna&lt;br&gt;del och motion 1996:45, yrkande lb, som sin mening ger regeringen&lt;br&gt;till känna vad utskottet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996:2&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;med anledning av regeringens skrivelse om ett nytt&lt;br&gt;system för ekonomisk utjämning inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan och motioner i anslutning därtill&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats RegSkr 1996:2 och KMot&lt;br&gt;1996:50-52.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En utjämning skall ske” skriver aposteln Paulus till församlingen i&lt;br&gt;Korinth (2 Kor 8:13). Med de orden ville aposteln motivera församlingen i&lt;br&gt;Korinth att ekonomiskt stödja den fattigare kristna församlingen i Jerusalem.&lt;br&gt;Det i bibeltexten givna exemplet har sedan i alla tider tjänat som motivering,&lt;br&gt;vägledning och kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kristen församling som materiellt sett har det välbeställt är skyldig att&lt;br&gt;bistå församlingar med brist på materiella resurser. Detta gäller vare sig den&lt;br&gt;mottagande församlingen befinner sig i en annan världsdel eller är en del av&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Ett utjämningssystem är således läromässigt välmotiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 13 augusti 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR WEMAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ragnar Persenius&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, biskop Martin Lind,&lt;br&gt;biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil&lt;br&gt;Ytterberg, biskop Anders Wejryd, biskop KG Hammar, biskop Lars Eckerdal,&lt;br&gt;biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund,&lt;br&gt;biskop Biöm Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Göran Bexell, vice&lt;br&gt;ordförande, Birger Olsson, Bjöm Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring,&lt;br&gt;Anna-Lena Weberup.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:35&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, Ahnberg,&lt;br&gt;Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:35 Ett nytt system för&lt;br&gt;ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52074, Stockholm 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:KU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-09-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-09-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-09-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:57:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0335</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:57:51</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:KU5</uppgift>
<ref_dok_id>GK01KU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ett nytt system för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:35&lt;br/&gt;
Ett nytt system för ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:35 Ett nytt system för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta E Nordenvall  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:35&lt;br/&gt;
Ett nytt system för ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:35 Ett nytt system för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta E Nordenvall  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>