<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228290</hangar_id>
 <dok_id>GK0329</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>29</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:29</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>29</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:57</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Höjning av koldioxidskatten för industrin ochväxthusnäringen </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0329/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0329</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0329</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:29&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Höjning av koldioxidskatten för industrin och&lt;br&gt;växthusnäringen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0329/prop_199697__29-1.png" style="width:61pt;height:108pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;br&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen innebär att koldioxidskatten fördubblas för indu-&lt;br&gt;strin och växthusnäringen. Samtidigt föreslås vissa skattelättnader för&lt;br&gt;energiintensiv verksamhet. Bestämmelsen om nedsättning av koldioxid-&lt;br&gt;skatten vid viss industriell framställning (1,2-procentsregeln) behålls över-&lt;br&gt;gångsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ......................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skatt på energi................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Höjd koldioxidskatt för industrin och växthusnäringen ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser för industrin av förslaget m.m............ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser för industrin................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Exempel på hur skatten beräknas .............. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiella effekter för den offentliga sektorn ........... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar............................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.......................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 12 september 1996 .................................. 26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§, 9 kap. 2, 5, 9 och 12 §§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får, i den mån avdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras&lt;br&gt;även för energiskatten samt för tre&lt;br&gt;fjärdedelar av koldioxidskatten på&lt;br&gt;annat bränsle än bensin som förbru-&lt;br&gt;kats för annat ändamål än drift av&lt;br&gt;motordrivna fordon vid tillverk-&lt;br&gt;ningsprocessen i industriell verk-&lt;br&gt;samhet eller för växthusuppvärm-&lt;br&gt;ning vid yrkesmässig växthusod-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får, i den mån avdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras&lt;br&gt;även för energiskatten samt för&lt;br&gt;hälften av koldioxidskatten på an-&lt;br&gt;nat bränsle än bensin som förbru-&lt;br&gt;kats för annat ändamål än drift av&lt;br&gt;motordrivna fordon vid tillverk-&lt;br&gt;ningsprocessen i industriell verk-&lt;br&gt;samhet eller för växthusuppvärm-&lt;br&gt;ning vid yrkesmässig växthusod-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycker gäller även sådan oljeprodukt som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och som förbrukats vid tillverknings-&lt;br&gt;processen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna&lt;br&gt;fordon än personbilar, lastbilar och bussar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om gasol som förbru-&lt;br&gt;kats för drift av stationära moto-&lt;br&gt;rer får dock avdrag för koldiox-&lt;br&gt;idskatt endast göras för den del&lt;br&gt;av skatten som överstiger 350&lt;br&gt;kronor per 1 000 kilogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om avdrag&lt;br&gt;för skatt på bränsle som avses i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 3 b, bensin&lt;br&gt;och gasol tillämpas även på bränsle&lt;br&gt;for vilket motsvarande skatt skall&lt;br&gt;betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om avdrag&lt;br&gt;för skatt på bränsle som avses i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 3 b och&lt;br&gt;bensin tillämpas även på bränsle för&lt;br&gt;vilket motsvarande skatt skall&lt;br&gt;betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som inte är skattskyl-&lt;br&gt;dig har förbrukat annat bränsle än&lt;br&gt;bensin för annat ändamål än drift&lt;br&gt;av motordrivna fordon vid tillverk-&lt;br&gt;ningsprocessen i industriell verk-&lt;br&gt;samhet eller för växthusuppvärm-&lt;br&gt;ning vid yrkesmässig växthusod-&lt;br&gt;ling, medger beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten efter ansökan återbetalning&lt;br&gt;av energiskatten och tre fjärdedelar&lt;br&gt;av koldioxidskatten på bränslet. 1&lt;br&gt;fråga om gasol, som förbrukats för&lt;br&gt;drift av stationära motorer får dock&lt;br&gt;återbetalning av koldioxidskatt en-&lt;br&gt;dast göras med belopp som översti-&lt;br&gt;ger 350 kronor per 1 000 kilogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som inte är skattskyl-&lt;br&gt;dig har förbrukat annat bränsle än&lt;br&gt;bensin för annat ändamål än drift&lt;br&gt;av motordrivna fordon vid tillverk-&lt;br&gt;ningsprocessen i industriell verk-&lt;br&gt;samhet eller för växthusuppvärm-&lt;br&gt;ning vid yrkesmässig växthusod-&lt;br&gt;ling, medger beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten efter ansökan återbe-&lt;br&gt;talning av energiskatten och hälften&lt;br&gt;av koldioxidskatten på bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verk-&lt;br&gt;samhet eller for växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling,&lt;br&gt;medger beskattningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt&lt;br&gt;värmen återbetalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. energiskatten på elektrisk kraft, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;energiskatten och tre 2. energiskatten och hälften av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärdedelar av koldioxidskatten på koldioxidskatten på annat bränsle&lt;br&gt;annat bränsle än bensin &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;än bensin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som förbrukats vid framställning av värmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har annat bränsle än sådant&lt;br&gt;som beskattas som mineraloljepro-&lt;br&gt;dukt förbrukats för annat ändamål&lt;br&gt;än drift av motordrivna fordon vid&lt;br&gt;industriell framställning av&lt;br&gt;produkter av andra mineraliska&lt;br&gt;ämnen än metaller, medger beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten efter ansökan att&lt;br&gt;koldioxidskatten på bränslet tas ut&lt;br&gt;med sådant belopp att skatten för&lt;br&gt;den som bedriver framställningen&lt;br&gt;inte överstiger 1,2 procent av de&lt;br&gt;framställda produkternas försälj-&lt;br&gt;ningsvärde fritt fabrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan möjligheterna till avdrag&lt;br&gt;enligt 7 kap. 4 § eller återbetalning&lt;br&gt;enligt 9 kap. 2 § utnyttjats medger&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten efter&lt;br&gt;ansökan nedsättning av&lt;br&gt;koldioxidskatten för den del av&lt;br&gt;skatten som överstiger 0,8 procent&lt;br&gt;av försäljningsvärdet med sådant&lt;br&gt;belopp att den överskjutande skat-&lt;br&gt;tebelastningen inte överstiger&lt;br&gt;24 procent av det överskjutande&lt;br&gt;skattebeloppet för annat bränsle än&lt;br&gt;bensin som förbrukats vid&lt;br&gt;tillverkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för växthusupp-&lt;br&gt;värmning vid yrkesmässig växthu-&lt;br&gt;sodling. Nedsättning får dock inte&lt;br&gt;medges för skatt på bränsle som&lt;br&gt;förbrukats för drift av motordrivna&lt;br&gt;fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nedsättning&lt;br&gt;enligt första stycket får den&lt;br&gt;koldioxidskatt som är hänförlig till&lt;br&gt;följande bränslen dock inte sättas&lt;br&gt;ned mer än att den motsvarar minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 160 kronor per kubikmeter die-&lt;br&gt;selbrännolja (KN-nr 2710 00 69)&lt;br&gt;eller fotogen (KN-nr 2710 00 51&lt;br&gt;eller 2710 00 55),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 125 kronor per kubikmeter eld-&lt;br&gt;ningsolja (KN-nr 2710 00 74 -&lt;br&gt;2710 00 78), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 320 kronor per 1 000 kilogram&lt;br&gt;gasol som förbrukats för drift av&lt;br&gt;stationära motorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i andra stycket före-&lt;br&gt;skrivs om dieselbrännolja, fotogen,&lt;br&gt;eldningsolja och gasol tillämpas&lt;br&gt;även på bränsle för vilket motsva-&lt;br&gt;rande skatt skall betalas enligt&lt;br&gt;2 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period&lt;br&gt;om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast&lt;br&gt;inom ett år efter kalenderårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återbetalning av eller&lt;br&gt;kompensation för skatt har skett&lt;br&gt;med för högt belopp på grund av en&lt;br&gt;oriktig uppgift som den sökande&lt;br&gt;lämnat eller på grund av felräkning,&lt;br&gt;felskrivning eller något annat up-&lt;br&gt;penbart förbiseende, får beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten besluta att den&lt;br&gt;sökande skall betala tillbaka vad&lt;br&gt;han fått för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att ta ut ett oriktigt&lt;br&gt;utbetalat återbetalnings- eller kom-&lt;br&gt;pensationsbelopp får inte vidtas&lt;br&gt;senare än fem år efter utgången av&lt;br&gt;det kalenderår under vilket belop-&lt;br&gt;pet betalats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återbetalning av, nedsätt-&lt;br&gt;ning av eller kompensation för&lt;br&gt;skatt har skett med för högt belopp&lt;br&gt;på grund av en oriktig uppgift som&lt;br&gt;den sökande lämnat eller på grund&lt;br&gt;av felräkning, felskrivning eller&lt;br&gt;något annat uppenbart förbiseende,&lt;br&gt;får beskattningsmyndigheten beslu-&lt;br&gt;ta att den sökande skall betala till-&lt;br&gt;baka vad han fått för mycket eller&lt;br&gt;att ytterligare skatt skall påföras&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att ta ut ett oriktigt&lt;br&gt;utbetalat belopp eller för att påföra&lt;br&gt;ytterligare skatt får inte vidtas se-&lt;br&gt;nare än fem år efter utgången av&lt;br&gt;det kalenderår under vilket belop-&lt;br&gt;pet betalats ut eller nedsättningen&lt;br&gt;medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket,&lt;br&gt;nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut om ställande av säkerhet enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut om återbetalning av 6. beslut om återbetalning av,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller kompensation för skatt enligt nedsättning av eller kompensation&lt;br&gt;9 kap. 1-12 §§, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för skatt enligt 9 kap. 1-12 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan&lt;br&gt;avgift enligt 10 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig eller en sökande överklagar ett beslut enligt första&lt;br&gt;stycket förs det allmännas talan av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För tid fram till den 1 januari 2000 medger beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;efter ansökan, utöver vad som framgår av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §,&lt;br&gt;att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen&lt;br&gt;än metaller koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som beskattas som&lt;br&gt;mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än drift av mo-&lt;br&gt;tordrivna fordon tas ut med sådant belopp att skatten för den som bedriver&lt;br&gt;framställningen inte överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas&lt;br&gt;försäljningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period&lt;br&gt;om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast&lt;br&gt;inom ett år efter kalenderårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Senaste lydelse 1995:1525.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Senaste lydelse 1995:912.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att höja koldioxidskatten för industrin från en fjärdedel till&lt;br&gt;hälften av den generella nivån aktualiserades inför propositionen om fi-&lt;br&gt;nansieringen av medlemskapet i Europeiska unionen (prop. 1994/95:203),&lt;br&gt;men lämnades då öppen med hänvisning till behovet av fortsatta analyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.&lt;br&gt;1995/96:25) har regeringen därefter aviserat en fördubblad koldioxidskatt&lt;br&gt;för bränslen som förbrukas vid industriell verksamhet. Avsikten var dock&lt;br&gt;att denna skattehöjning skulle förenas med nedsättningsregler för energiin-&lt;br&gt;tensiv industri i syfte att undvika konkurrenssnedvridningar vid handel&lt;br&gt;med andra länder. Regeringen avsåg att anmäla de föreslagna åtgärderna&lt;br&gt;till kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under våren 1996 till kommissionen dels anmält den&lt;br&gt;tilltänkta förändringen, dels ansökt om undantag från reglerna i rådets&lt;br&gt;direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av&lt;br&gt;strukturerna för punktskatter på mineraloljor (EGT nr L316, 31.10.1992 s.&lt;br&gt;12, Celex 392L0081), mineraloljedirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet väntas under hösten 1996 fatta beslut i anledning av Sveriges&lt;br&gt;begäran om undantag från reglerna i direktiv 92/81/EEG. Det är regering-&lt;br&gt;ens bedömning att rådet med all sannolikhet kommer att bifalla den svens-&lt;br&gt;ka ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 92 - 94 i Romfördraget innehåller bestämmelser om statligt&lt;br&gt;stöd. Det ankommer på kommissionen att granska åtgärder i medlemssta-&lt;br&gt;terna som innefattar sådant stöd, i syfte att utröna i vad mån stödet p.g.a.&lt;br&gt;konkurrenssnedvridning är oförenligt med den gemensamma marknaden.&lt;br&gt;Regeringens anmälan av den tilltänkta förändringen av koldioxidbeskatt-&lt;br&gt;ningen har skett i syfte att få kommissionens beslut i fråga om ändringens&lt;br&gt;förenlighet med statsstödsreglema. I den mån ett stöd berör även sådana&lt;br&gt;produkter som omfattas av Kol- och stålfördraget krävs dock ett enhälligt&lt;br&gt;beslut av rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för kommissionen och regeringskansliet har vid ett samm-&lt;br&gt;anträffande i juni 1996 ingående diskuterat det anmälda förslaget till änd-&lt;br&gt;rad koldioxidbeskattning. Regeringen har därefter skriftligen kompletterat&lt;br&gt;ansökan. Kommissionens granskning av det svenska förslaget är ännu inte&lt;br&gt;slutförd, men ett yttrande från kommissionen kan förväntas under hösten&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att de tilltänkta förändringarna kan träda i kraft så&lt;br&gt;snart som möjligt. Oaktat att EG-institutionema ännu inte tagit slutlig&lt;br&gt;ställning till det anmälda svenska förslaget, har regeringen beslutat att nu&lt;br&gt;lämna en proposition med förslag till ändrad lagstiftning till riksdagen, i&lt;br&gt;syfte att möjliggöra en behandling av förslaget så att ändringarna kan&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten tillåter inte att en medlemsstat genomför en planerad&lt;br&gt;åtgärd innan de förfaranden som innefattar granskning respektive beslut&lt;br&gt;av EG-institutioner har lett till slutgiltigt beslut. Om kommissionens ytt-&lt;br&gt;rande respektive rådets beslut inte föreligger i sådan tid som krävs för att&lt;br&gt;riksdagen skall kunna beakta dessa vid sin behandling, kan regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således vara nödsakad att återkalla propositionen. Det kan vidare inte&lt;br&gt;uteslutas att kommissionens respektive rådets beslut kan medföra att de i&lt;br&gt;propositionen föreslagna åtgärderna kan komma att behöva justeras under&lt;br&gt;riksdagsbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som lämnas i propositionen innebär att koldioxidskatten&lt;br&gt;upp till en viss andel av skattens andel av försäljningsvärdet höjs från 25&lt;br&gt;till 50 % av den generella skattenivån för bränslen som förbrukas vid&lt;br&gt;industriell verksamhet eller vid yrkesmässig växthusodling. Över denna&lt;br&gt;nivå föreslås att koldioxidskatten tas ut med belopp som motsvarar 12 %&lt;br&gt;av den generella nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen om nedsättning av koldioxidskatten för&lt;br&gt;viss industriell framställning (den s.k. 1,2-procentsregeln) föreslås slopad&lt;br&gt;efter tre år. Under en övergångsperiod kan dock regeln alltjämt tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av författningsförslagen har skett i samråd med Riksskat-&lt;br&gt;teverket. Synpunkter har under hand även inhämtats från Sveriges Indu-&lt;br&gt;striförbund, som avstyrkt förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 augusti 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådets yttrande finns i bila-&lt;br&gt;ga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande påpekat att lagförslaget inte har varit före-&lt;br&gt;mål för sedvanlig remissbehandling. Lagrådet har ansett att bestämmelser-&lt;br&gt;na i lagförslaget i vissa avseenden är sådana att lagrådets granskning, utan&lt;br&gt;en närmare belysning av de problem som kan uppstå, inte kunnat ske på&lt;br&gt;det sätt som varit önskvärt. Vidare har Lagrådet ifrågasatt det lämpliga i&lt;br&gt;att för lagrådsgranskning överlämna ett förslag, vars slutliga utformning&lt;br&gt;och genomförande är beroende av utfallet av EG-institutionemas gransk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad Lagrådet anfört vill regeringen uttala följande.&lt;br&gt;Visserligen har inte lagförslaget varit föremål för sedvanlig remissbehand-&lt;br&gt;ling. Regeringen har dock redan under våren 1995 aktualiserat frågan om&lt;br&gt;en fördubbling av koldioxidskatten för industrin (se prop. 1994/95:203). I&lt;br&gt;propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.&lt;br&gt;1995/96:25) har regeringen därefter under hösten 1995 aviserat en sådan&lt;br&gt;skattehöjning i förening med nedsättningsregler för energiintensiv indu-&lt;br&gt;stri. Lagförslaget har i sin helhet blivit offentligt i och med att regeringen&lt;br&gt;under våren 1996 anmält de tilltänkta förändringarna till kommissionen.&lt;br&gt;Berörda näringar har således under en längre tid haft möjlighet att komma&lt;br&gt;in med synpunkter på förslagets utformning. Så har också skett, såväl&lt;br&gt;muntligen som skriftligen, i icke obetydlig utsträckning. Med hänsyn till&lt;br&gt;dessa omständigheter får kravet på beredning enligt regeringens mening&lt;br&gt;anses tillgodosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av statsfmansiella skäl angeläget att de tilltänkta förändringarna&lt;br&gt;kan träda i kraft så snart som möjligt. Mot den bakgrunden har regeringen&lt;br&gt;ansett det lämpligt att nu, sedan Lagrådet inte funnit anledning att göra&lt;br&gt;några erinringar av lagteknisk art mot det framlagda förslaget, lämna en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proposition i frågan till riksdagen. Som anförts ovan i avsnitt 3, är det&lt;br&gt;dock inte möjligt att genomföra de planerade åtgärderna innan slutligt&lt;br&gt;beslut erhållits från EG-institutionema i de anhängiggjorda frågorna. Lag-&lt;br&gt;förslaget bör alltså inte leda till lagstiftning innan sådana besked förelig-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Höjd koldioxidskatt för industrin och&lt;br&gt;växthusnäringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Koldioxidskatten höjs från 25 till 50 % av den&lt;br&gt;generella nivån för bränslen som förbrukas vid industriell verksamhet&lt;br&gt;eller vid yrkesmässig växthusodling. Om den koldioxidskatt som&lt;br&gt;belastar ett företag inom dessa näringar överstiger 0,8 % av försälj-&lt;br&gt;ningsvärdet införs en möjlighet att sätta ned skatten så att den översti-&lt;br&gt;gande skattebelastningen inte överstiger ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;12 % av den generella skattenivån. Bränsle som förbrukats för drift av&lt;br&gt;motordrivna fordon beskattas dock som hittills med full skatt. Be-&lt;br&gt;stämmelsen om nedsättning av koldioxidskatten (1,2-procentsregeln)&lt;br&gt;vid industriell framställning slopas efter en tre-årig övergångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: 1992 års energiskattereform&lt;br&gt;innebar att energiskatten slopades for industrin och att koldioxidskatten&lt;br&gt;reducerades till 25 % av den generella nivån. Växthusnäringen har t.o.m.&lt;br&gt;utgången av år 1995 betalat endast 15 % av de generella energi- och kol-&lt;br&gt;dioxidskattesatsema på fossila bränslen. Sedan årsskiftet 1995/1996 lik-&lt;br&gt;ställs växthusnäringen med industrin och betalar således 25 % av den&lt;br&gt;generella nivån på koldioxidskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med nedsättning av energi- och koldioxidskatt för energiin-&lt;br&gt;tensiv industri kunde i stort sett avskaffas i och med energiskattereformen.&lt;br&gt;Det beslutades dock att de tidigare nedsättningsreglema i viss modifierad&lt;br&gt;form skulle behållas under en övergångsperiod. Denna möjlighet till ned-&lt;br&gt;sättning av koldioxidskatten for den energiintensiva industrin så att den&lt;br&gt;inte överstiger 1,2 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde har&lt;br&gt;därefter förlängts samt ytterligare begränsats. Den kan i dag endast tilläm-&lt;br&gt;pas av företag som bedriver industriell tillverkning av produkter av andra&lt;br&gt;mineraliska ämnen än metaller. Den omfattar vidare endast andra fossila&lt;br&gt;bränslen än mineraloljeprodukter, dvs. kolbränslen och naturgas. I dag är&lt;br&gt;ca sex företag inom cement- och kalkbranschema berättigade till nedsätt-&lt;br&gt;ning med stöd av 1,2-procentsregeln. Avsikten har dock varit att 1,2-pro-&lt;br&gt;centsregeln endast skall finnas kvar i avvaktan på att en gemensam be-&lt;br&gt;skattning av kolbränslen införs inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 Bilaga 1) angavs att de&lt;br&gt;inkomstförstärkningar som behövdes for att finansiera medlemskapet i EU&lt;br&gt;generellt sett skulle riktas mot de sektorer som gynnades av ett medlem-&lt;br&gt;skap. Åtgärder skulle i första hand belasta produktionen. Regeringen skul-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;le återkomma med förslag till inkomstförstärkningar inom energi- och&lt;br&gt;miljöområdet, bl.a. höjd koldioxidskatt för industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1995 beslöt riksdagen att koldioxidskatten skulle höjas generellt&lt;br&gt;som ett led i finansieringen av EU-medlemskapet (prop. 1994/95:203, bet.&lt;br&gt;1994/95:SkU28, rskr. 1994/95:439, SFS 1995:912). Med den årliga index-&lt;br&gt;uppräkningen innebär beslutet att koldioxidskatten sedan den 1 januari&lt;br&gt;1996 motsvarar 37 öre/kg koldioxidutsläpp. I anslutning till den generella&lt;br&gt;höjningen av skatten angavs att djupare analyser av möjligheterna att&lt;br&gt;införa utökade nedsättningsmöjligheter för energiintensiva företag vid&lt;br&gt;fördubbling av industrins koldioxidskatt krävdes, ifall inte motsvarande&lt;br&gt;beskattning infördes i våra konkurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.&lt;br&gt;1995/96:25) angavs, som nämnts i avsnitt 3, att koldioxidskatten för indu-&lt;br&gt;strin borde höjas från 25 till 50 % av den nivå som gäller allmänt. Denna&lt;br&gt;höjning skulle kombineras med nedsättningsregler med en sådan utform-&lt;br&gt;ning att den höjda skattesatsen inte skulle leda till konkurrenssnedvrid-&lt;br&gt;ningar för energiintensiv industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I enlighet med vad som har uttalats i&lt;br&gt;ovan nämnda propositioner och i enlighet med riksdagens ställningstagan-&lt;br&gt;de i denna fråga, anser regeringen att industrins fossilbränsleanvändning&lt;br&gt;bör beskattas med skattesatser som uppgår till 50 % av den generella ni-&lt;br&gt;vån för koldioxidskatt i stället för den nuvarande nivån på 25 %. Samma&lt;br&gt;beskattningssystem bör, i likhet med vad som gäller idag, tillämpas för&lt;br&gt;industrin och den yrkesmässiga växthusodlingen. För energiintensiv verk-&lt;br&gt;samhet inom industriell tillverkning och yrkesmässig växthusodling nöd-&lt;br&gt;vändiggör dock de internationella konkurrensförhållandena att en lägre&lt;br&gt;skattesats tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att samtliga fossilbränslen beskattas på motsvarande nivå&lt;br&gt;även i våra konkurrentländer kräver således en hög energiskattebelastning&lt;br&gt;att skattelättnader ges för energiintensiv verksamhet. Det är dock regering-&lt;br&gt;ens avsikt att det föreslagna nedsättningssystemet, som närmare beskrivs&lt;br&gt;nedan, endast skall tillämpas intill dess rådet fattat beslut om ett energibe-&lt;br&gt;skattningsdirektiv som omfattar samtliga fossila bränslen. I och med att ett&lt;br&gt;sådant direktiv genomförs i svensk rätt, avser således regeringen att före-&lt;br&gt;slå att nedsättningssystemet anpassas till direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1992 års energiskattereform har skattelättnader getts genom en&lt;br&gt;generellt lägre skattenivå för hela tillverkningsindustrin. Fördelarna med&lt;br&gt;en generellt lägre skattenivå i stället för en individuellt anpassad nedsätt-&lt;br&gt;ning av energibeskattningen för varje enskilt företag är uppenbara. Den&lt;br&gt;valda modellen är enkel att tillämpa och lätt att kontrollera. Vidare är den&lt;br&gt;faktiska energiskattebelastningen känd på förhand av de skattskyldiga,&lt;br&gt;vilket underlättar företagens ekonomiska planering. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att i så stor utsträckning som möjligt behålla nuvarande generella&lt;br&gt;skattemetod vid utformningen av en ny skattemodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet till skattelättnader för energiintensiv verksamhet är att låta&lt;br&gt;en skattesats gälla upp till en viss nivå av energiskattebelastningens andel&lt;br&gt;av företagens försäljningsvärde, medan en lägre nivå gäller för den del av&lt;br&gt;beskattningen som överstiger denna nivå. Med en sådan konstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bibehålls ett skatteincitament att reducera energianvändningen och begrän- Prop. 1996/97:29&lt;br&gt;sa koldioxidutsläppen även för energiintensiva företag. En lämpligt av-&lt;br&gt;vägd brytpunkt mellan den högre respektive den lägre koldioxidskattebe-&lt;br&gt;lastningen för energiintensiv verksamhet går enligt regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning vid 0,8 % av företagens försäljningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan EU-medlemskapet är Sverige bundet av bl.a. de minim iskattesat-&lt;br&gt;ser på mineraloljeområdet som framgår av rådets direktiv 92/82/EEG av&lt;br&gt;den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor&lt;br&gt;(EGT nr L316, 31.10.1992 s. 12, Celex 392L0082). Till allra största delen&lt;br&gt;är den olja som förbrukas inom tillverkningsindustrin s.k. tjock eldnings-&lt;br&gt;olja. Med en nedsättning till 12 % av den koldioxidskattebelastning som&lt;br&gt;överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet kommer EG:s minimiskattenivå för&lt;br&gt;sådan olja att respekteras även av den energiintensiva verksamheten. Iakt-&lt;br&gt;tagandet av EG:s minimiskattenivå för s.k. lätt eldningsolja innebär dock&lt;br&gt;att nedsättning för skatt som belöper på sådan olja endast kan ske till ca&lt;br&gt;15 % av den generella skattenivån. Företag med förbrukning av lätt eld-&lt;br&gt;ningsolja kan därför inte fullt ut komma i åtnjutande av nedsättning till&lt;br&gt;12 % av den generella skattenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom all bränsleförbrukning först belastas med enbart 50 % av den&lt;br&gt;generella koldioxidskatten skall för det skattebelopp som överstiger 0,8 %&lt;br&gt;av försäljningsvärdet nedsättning ske till 24 % för att 12-procentsnivån&lt;br&gt;skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den föreslagna lägre skattenivån, som åstadkoms genom den nya&lt;br&gt;0,8-procentsregeln, finns det vissa företag inom framför allt cement- och&lt;br&gt;kalkbranschema som får en skattebelastning som allvarligt hotar den be-&lt;br&gt;drivna verksamheten. I syfte att lindra övergången till en högre skattenivå&lt;br&gt;samt att ge dessa företag en möjlighet att anpassa sig efter de nya reglerna,&lt;br&gt;föreslås därför att bestämmelsen om nedsättning av koldioxidskatten för&lt;br&gt;den del av skattebelastningen som överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet&lt;br&gt;behålls fram till den 1 januari 2000. På samma sätt som för närvarande&lt;br&gt;kan 1,2-procentsregeln endast gälla för andra fossila bränslen än oljepro-&lt;br&gt;dukter, dvs. för kolbränslen och naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna systemet är den faktiska skattebelastningen inte känd&lt;br&gt;förrän i efterhand om det är fråga om företag som är berättigade till ned-&lt;br&gt;sättning enligt 0,8-procentsregeln. Detta får till följd att konkurrensneutra-&lt;br&gt;litet i fråga om fossilbränslebeskattningen i detta fall inte kan uppnås inom&lt;br&gt;skattesystemet mellan externt levererad värme och värmeproduktion i&lt;br&gt;industrins eller växthusnäringens egen regi. Det är dock i dagsläget osä-&lt;br&gt;kert i vilken utsträckning problemet i realiteten kan komma att uppstå&lt;br&gt;inom ramen för den nya 0,8-procentsregeln. Med hänsyn härtill samt till&lt;br&gt;att problemet är svårlöst är regeringen inte i nuläget beredd att lämna nå-&lt;br&gt;got förslag till lösning. Frågan kommer att bli föremål för fortsatta övervä-&lt;br&gt;ganden inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 4 och 7 §§, 9 kap. 2, 5, 9 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §§ samt 12 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Konsekvenser för industrin av förslaget m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 Konsekvenser för industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden av förslaget är att de flesta industriföretagen kommer att få en&lt;br&gt;fördubbling av koldioxidskattebördan. De företag som kan komma att&lt;br&gt;utnyttja den nya nedsättningsregeln är företag som får en koldioxidskatt&lt;br&gt;som är högre än 0,8 % av omsättningen. Dessa företag finns företrädsvis&lt;br&gt;inom branscherna tegel, fodertorkar, glas och kemi. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning torde förslaget leda till att prishöjningen på eldningsolja ökar&lt;br&gt;efterfrågan på biobränslen inom vissa industrisektorer. Förslaget bedöms&lt;br&gt;därför bidra till att de klimatpolitiska målen kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett begränsat antal företag beräknas komma att betala mindre&lt;br&gt;koldioxidskatt i det nya systemet jämfört med dagens system. Anledning-&lt;br&gt;en till att dessa företag får en minskad skattebelastning är att de har en&lt;br&gt;mycket hög energikonsumtion i förhållande till omsättningen. Det är de&lt;br&gt;mest energiintensiva företagen som samtliga har en skattebelastning som&lt;br&gt;överstiger 1,2 % av omsättningen. De gynnas därmed av att den marginel-&lt;br&gt;la skattesatsen är lägre i det nya systemet jämfört med dagens system.&lt;br&gt;Genom en lägre marginell skattesats i kombination med en hög bränsleför-&lt;br&gt;brukning så sjunker också den genomsnittliga skattebördan. De berörda&lt;br&gt;företagen beräknas finnas inom branscherna tegel, fodertorkar, glas,&lt;br&gt;jord/sten, board samt massa/papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Exempel på hur skatten beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att belysa hur skattenedsättningen kan beräknas har två räkneexempel&lt;br&gt;konstruerats. Det första exemplet behandlar ett företag som använder olja&lt;br&gt;och kol, men som inte berörs av 1,2-procentsregeln. I det andra exemplet&lt;br&gt;är dessutom 1,2-procentsregeln tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I exempel 1 beräknas först den sammanlagda skatten före nedsättning,&lt;br&gt;dvs. 50 % av den generella koldioxidskattesatsen tillämpas på förbruk-&lt;br&gt;ningen av respektive bränsle. Därefter beräknas hur stor del av den sam-&lt;br&gt;manlagda skatten som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet. För denna&lt;br&gt;del begränsas skatten till 24 %. De två delarna adderas sedan för att få den&lt;br&gt;slutliga skattebelastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller oljans del görs vidare en kontroll av att den del av skatten&lt;br&gt;som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet inte understiger EU:s minimi-&lt;br&gt;skattenivå för bränslet. Skulle den göra det måste den skatt som belöper på&lt;br&gt;oljan höjas så att minimigränsen, vad gäller de bränslemängder som mot-&lt;br&gt;svarar den skatt som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet, uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen i exempel 2 görs inledningsvis på samma sätt som i exem-&lt;br&gt;pel 1. När belastningen enligt 0,8-procentsregeln är ffamräknad görs en&lt;br&gt;proportionering för att räkna fram den andel av den totala koldioxidskatte-&lt;br&gt;belastningen som avser kolförbrukningen. Denna andel jämförs med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 % av försäljningsvärdet. Överskjutande del dras av. Slutligen görs för&lt;br&gt;oljans del motsvarande kontroll som i exempel 1 av att minimiskattenivån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljeförbrukning:&lt;br&gt;Kolförbrukning:&lt;br&gt;Försäljningsvärde:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 000 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebelastning på oljan: 0,5 x 1 054 x 7000 =&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebelastning på kolet: 0,5 x 916 x 2 000 =&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagd skattebelastning före nedsättning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 689 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ 916 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 605 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebelastning före nedsättning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 605 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8 % av företagets försäljningsvärde:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;./. 1 600 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp överstigande 0,8 % av försäljningsvärdet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 005 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 % av ovanstående belopp:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;721 200 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8 % av företagets försäljningsvärde:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 600 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slutlig koldioxidskattebelastning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 321 200 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av den sammanlagda skattebelastningen före nedsättning avser ca 80 %&lt;br&gt;oljan och ca 20 % kolet. Motsvarande fördelning av det skattebelopp som&lt;br&gt;överstiger brytpunkten (dvs. 0,8 % av försäljningsvärdet), eller 721 200 kr&lt;br&gt;innebär att av detta belopp kan 143 457 kr hänföras till kolet och 577 743&lt;br&gt;kr till oljan. Detta motsvarar en skattesats om 110 kr per ton kol som här-&lt;br&gt;rör från skatt som ligger över brytpunkten. Detta motsvarar 12 % av den&lt;br&gt;generella skattenivån för kol (916 kr x 12 %). Vad gäller oljan erhålls i&lt;br&gt;exemplet en skattesats om 126 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; för motsvarande del. Även detta&lt;br&gt;belopp motsvarar 12 % av den generella skattesatsen på olja (1 054 kr x&lt;br&gt;12%).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontroll behöver slutligen göras av att de minimiskattesatser som&lt;br&gt;anges för olika sorters olja inte underskrids. Beräkningen görs på det be-&lt;br&gt;lopp som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet och som har reducerats&lt;br&gt;till 24 %, dvs. på beloppet 721 200 kr. Fördelningen mellan olja och kol i&lt;br&gt;detta belopp får anses vara densamma som motsvarande fördelning av den&lt;br&gt;sammanlagda skattebelastningen före nedsättning. Oljeandelen kan där-&lt;br&gt;med beräknas till: 3 689 000 x 721 200 = 577 743 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 605 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För denna oljeandel gäller en marginell skattesats som kan beräknas enligt&lt;br&gt;följande: 0,5 x 1 054 x 0,24 = 126 kr/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Använder företaget endast tjock&lt;br&gt;eldningsolja underskrids inte minimiskattesatsen på 125 kr/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Används&lt;br&gt;däremot annan olja underskrids minimiskatten på 160 kr/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; och en upp-&lt;br&gt;räkning måste göras. I sådant fall måste följande belopp adderas till den&lt;br&gt;tidigare beräknade slutliga skattebelastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160 - 126 x 577 743 = 155 899 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar: Ett foretag inom cement- eller kalkbranschen som förbru-&lt;br&gt;kar olja och kol. Trots att skatten begränsas av 0,8-procentsegeln är den&lt;br&gt;kvarstående belastningen på kol så stor att den överstiger 1,2 % av försälj-&lt;br&gt;ningsvärdet. Den övergångsvisa 1,2-procentsbegränsningen får därför&lt;br&gt;tillämpas för detta företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljeförbrukning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolförbrukning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 000 ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsvärde: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70 miljoner&amp;nbsp;kr&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebelastning på oljan: 0,5 x 1 054 x 1 000 =&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebelastning på kolet: 0,5 x 916 x 10 000 =&lt;br&gt;Sammanlagd skattebelastning före nedsättning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;527 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ 4 580 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 107 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;/ Beräkning enligt 0,8-procentsregeln&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagd skattebelastning före nedsättning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 107 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8 % av företagets försäljningsvärde: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;./&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. 560 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp överstigande 0,8 av försäljningsvärdet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 547 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 % av ovanstående belopp:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 091 280 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;0,8 % av företagets försäljningsvärde: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;560 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskattebelastning enligt 0,8-procentsregeln:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 651 280 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;II Beräkning om 1,2-procentsregeln är tillämplig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av skattebelastningen som hänför sig till kol:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 580 000 x 1 651 281 =&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 107 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 480 882 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebelastning på kolandelen:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 480 882 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2 % av försäljningsvärdet: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;./&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. &amp;nbsp;840 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på kolandelen överstigande 1,2 %:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;640 882 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskattebelastning enligt 0,8-procentsregeln:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 651 280 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på kolandelen överstigande 1,2 %: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;./&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. &amp;nbsp;640 882 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slutlig koldioxidskattebelastning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 010 398 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;III Beräkning av om minimiskattenivåerna iakttas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med exempel 1 är den marginella skattesatsen för oljeandelen som&lt;br&gt;överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet lika med 126 kr/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Om annan än&lt;br&gt;tjock olja används beräknas på motsvarande sätt först skatten på oljeande-&lt;br&gt;len till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;527 000 x 1 091 280= 112 611 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 107 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som i sådant fall adderas till den tidigare beräknade slutliga&lt;br&gt;skattebelastningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160 - 126 x 112 611 = 30 387 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV Total slutlig koldioxidskattebelastning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagd skattebelastning före nedsättning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 107 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskattebelastning enligt 1,2-procentsregeln: 1 010 398 kr&lt;br&gt;Tillägg med hänsyn till minimiskattenivån: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30 387 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Total slutlig koldioxidskatt: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 040 785 kr&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;Finansiella effekter för den offentliga sektorn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget beräknas förstärka den konsoliderade offentliga sektorns finan-&lt;br&gt;ser med ca 510 miljoner kr brutto per år. Den varaktiga nettoeffekten&lt;br&gt;beräknas till 255 miljoner kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan brutto- och nettoeffekt avspeglar att det sker en över-&lt;br&gt;vältring av koldioxidskatten på andra skattebaser genom att löner, vinster&lt;br&gt;och priser påverkas. Enligt tillämpade beräkningskonventioner reduceras&lt;br&gt;underlaget för socialavgifter, fysiska personers inkomstskatt och bolags-&lt;br&gt;skatt. Övervältringen antas ske successivt, där drygt halva övervältringen&lt;br&gt;har skett efter ungefär fem år. Då beräknas inkomstförstärkningen netto&lt;br&gt;till ca 360 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 § och 9 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna regleras de generella skattelättnaderna för industrin och den&lt;br&gt;yrkesmässiga växthusodlingen. Skattelättnader åstadkoms för skattskyldi-&lt;br&gt;ga genom avdrag (se 7 kap. 4 §) och för icke skattskyldiga genom skatte-&lt;br&gt;återbetalning (se 9 kap. 2 §). Förslaget innebär att rätten till avdrag respek-&lt;br&gt;tive återbetalning, vad gäller koldioxidskatten, begränsas från 75 % till&lt;br&gt;50 % av skattebelastningen. Befrielsen från energiskatt berörs inte av&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den specialreglering vad gäller gasol, som framgår av 7 kap. 4 § tredje&lt;br&gt;stycket respektive 9 kap. 2 § sista meningen infördes i syfte att säkerställa&lt;br&gt;att EU:s minimiskattesats för gasol som används för drift av stationära&lt;br&gt;motorer iakttas. Denna minimiskattenivå uppgår till 36 ecu per 1 000 kg,&lt;br&gt;vilket motsvarar ca 306 kr per 1 000 kg (växelkurs 1 ecu = 8,50 svenska&lt;br&gt;kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskattesatsen för gasol som används för angivet ändamål upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;går nu till 1 105 kr per 1 000 kg. Förslaget till höjning av skattenivån för Prop. 1996/97:29&lt;br&gt;industrin och växthusnäringen innebär således att en koldioxidskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;552 kr 50 öre kommer att tillämpas för gasolen. Denna skattenivå översti-&lt;br&gt;ger den angivna miniminivån, vilket innebär att paragrafens särreglering&lt;br&gt;avseende gasol kan slopas. En bestämmelse för att säkerställa att minimi-&lt;br&gt;skattesatsen iakttas vid tillämpningen av den nya 0,8-procentsregeln fö-&lt;br&gt;reslås dock i 9 kap. 9 § (se vidare kommentaren i anslutning till detta lag-&lt;br&gt;rum).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom särregleringen av gasol i 7 kap. 4 § föreslås slopad, saknas be-&lt;br&gt;hov av att låta gasol omfattas av uppräkningen av bränslen i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna ändringen tillämpas en koldioxidskattesats om&lt;br&gt;50 % av den generella nivån även på bränsle som används vid framställ-&lt;br&gt;ning av värme som från en extern producent levereras för tillverknings-&lt;br&gt;processen i industriell verksamhet eller för växthusuppvärmning vid yr-&lt;br&gt;kesmässig växthusodling. Det nya systemet innehåller dock, som framgått&lt;br&gt;av avsnitt 4 ovan, inte någon möjlighet till ytterligare skatteåterbetalning i&lt;br&gt;de fall då mottagaren av värmeleveransen är ett företag som är berättigat&lt;br&gt;till nedsättning av skatten med stöd av 0,8-procentsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås en möjlighet till nedsättning av koldioxidskatten för&lt;br&gt;den del av skatten som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet för företag&lt;br&gt;inom industrin och växthusnäringen. Det nya nedsättningssystemet ersät-&lt;br&gt;ter den tidigare 1,2-procentsregeln och är i förhållande till den regeln mer&lt;br&gt;generell, i och med att dels samtliga företag inom sektorerna tillverkning&lt;br&gt;och växthus omfattas, dels samtliga skattepliktiga bränslen kan användas&lt;br&gt;som grund för beräkningen av om förutsättningar för skattenedsättning&lt;br&gt;finns. Uttrycket försäljningsvärdet bör ha samma betydelse som handels-&lt;br&gt;termen ex factory enligt de internationella regler för tolkning av handels-&lt;br&gt;termer som utarbetats av Internationella Handelskammaren (s.k. INCO-&lt;br&gt;TERMS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att det skattebelopp som överstiger 0,8 % av försäljnings-&lt;br&gt;värdet inte skall överstiga ett belopp som motsvarar 12 % av den generella&lt;br&gt;skattenivån. Eftersom 50 % koldioxidskatt i utgångsläget belastar allt&lt;br&gt;bränsle, måste skattebelastningen på den del som överstiger brytpunkten -&lt;br&gt;i syfte att uppnå en skattebelastning om 12 % - beräknas på så sätt att&lt;br&gt;nedsättningen skall ske till 24 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som i dag gäller för tillämpning av 1,2-procentsregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall värdet av företagets samlade produktion - alltså inte enskilda&lt;br&gt;produktionsled eller produkter - läggas till grund för beräkning om ned-&lt;br&gt;sättning är möjlig. Vidare bör det även med den föreslagna 0,8-procentsre-&lt;br&gt;geln vara möjligt för ett företag att i början av ett kalenderår hos beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten söka ett preliminärt besked om tillämplig skattesats.&lt;br&gt;Beskattningsmyndigheten prövar därefter, när det faktiska utfallet under&lt;br&gt;kalenderåret är känt, åter företagets ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att säkerställa att EG:s minimiskattesatser för mineraloljor inte i&lt;br&gt;något fall underskrids, föreslås i paragrafens andra stycke begränsningar i&lt;br&gt;möjligheterna till nedsättning med stöd av 0,8-procentsregeln. Sålunda får&lt;br&gt;koldioxidskatten på dieselbrännolja och fotogen inte sättas ned mer än att&lt;br&gt;minst 160 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; alltid tas ut. På motsvarande sätt skall minst 125 kr&lt;br&gt;per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; alltid tas ut för eldningsolja. Med dieselbrännolja avses olja enligt&lt;br&gt;KN-nr 2710 00 69. Endast olja som används för annat ändamål än drift av&lt;br&gt;motordrivna fordon, dvs. för uppvärmning respektive drift av stationära&lt;br&gt;motorer, kan komma ifråga för nedsättning enligt 0,8-procentsregeln. Den&lt;br&gt;dieselbränn-olja som kan bli aktuell torde därför till övervägande del vara&lt;br&gt;s.k. lätt eldningsolja. Med eldningsolja avses de oljor som ryms under&lt;br&gt;KN-nr 2710 00 74 - 2710 00 78, vilket innebär tjocka oljor. Slutligen&lt;br&gt;medför EG:s minimiskattesatser även att minst 320 kr per 1 000 kg alltid&lt;br&gt;skall tas ut för gasol som används för drift av stationära motorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s minimiskattesatser för dieselbrännolja och fotogen, som används&lt;br&gt;för uppvärmning respektive drift av stationära motorer, är 18 ecu per&lt;br&gt;1 000 liter. Minimiskattesatsen för tjock eldningsolja är 13 ecu per 1 000&lt;br&gt;kg. Vad gäller gasol är minimiskattesatsen för uppvärmning 0 ecu, medan&lt;br&gt;nivån för gasol som används för drift av stationära motorer är 36 ecu per&lt;br&gt;1 000 kg. Med en växelkurs om 1 ecu = 8,50 svenska kronor motsvarar de&lt;br&gt;angivna skattesatserna ca 153, 110 respektive 306 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet ges inte till nedsättning för skatt på bränsle som för-&lt;br&gt;brukats för drift av motordrivna fordon. För olja som förbrukats i vissa&lt;br&gt;gruvfordon kan, med stöd av en specialregel i 7 kap. 4 § andra stycket,&lt;br&gt;industriskattesatsen användas. Detta gäller inte för andra typer av motor-&lt;br&gt;drivna fordon och innebär alltså en generell skattereduktion med 50 % för&lt;br&gt;sådan olja. Utformningen av 9 kap. 9 § innebär dock att olja som förbru-&lt;br&gt;kats i gruvfordon inte kan ingå i underlaget för beräkning om nedsättning&lt;br&gt;enligt 0,8-procentsregeln är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att skatt på bensin inte skall omfattas av möjligheten till&lt;br&gt;nedsättning är en följdändring av att motsvarande reglering föreslagits i&lt;br&gt;prop. 1996/97:14 såvitt avser de generella skattelättnaderna för industrin&lt;br&gt;och växthusnäringen (se 7 kap. 4 § samt 9 kap. 2 och 5 §§ i dess lydelse&lt;br&gt;enligt angiven proposition).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens nuvarande andra stycke flyttas, utan materiella ändringar, i&lt;br&gt;förslaget till fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens beslut i ärenden om nedsättning enligt 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § är inte beskattningsbeslut, vilket innebär att reglerna om omprövning&lt;br&gt;m.m. i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter inte är&lt;br&gt;tillämpliga. I syfte att tydliggöra möjligheten för beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;att besluta att den sökande skall betala tillbaka vad han fått för mycket&lt;br&gt;respektive att han skall kunna påföras ytterligare skatt görs vissa ändringar&lt;br&gt;i paragrafen. Detta kan bl.a. aktualiseras vid den slutliga prövningen efter&lt;br&gt;ett kalenderårs utgång av nedsättningsansökningar med stöd av 0,8-pro-&lt;br&gt;centsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens beslut om nedsättning av skatt enligt 9 kap. 9 §&lt;br&gt;bör överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, dvs. i första instans läns-&lt;br&gt;rätten. Detta åstadkoms genom tillägget i första stycket 6. Även beslut i&lt;br&gt;nedsättningsärende, som fattats med stöd av 9 kap. 12 §, omfattas av den-&lt;br&gt;na punkt i uppräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 2 följer att den nuvarande 1,2-procentsregeln parallellt får&lt;br&gt;tillämpas med de nya nedsättningsreglema under de redovisningsperioder&lt;br&gt;som ligger i tiden fram till och med utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;br&gt;att 7 kap. 4 och 7 §§, 9 kap. 2, 5, 9 och 12 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får, i den mån avdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras&lt;br&gt;även för energiskatten samt för tre&lt;br&gt;fjärdedelar av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränsle som förbrukats för annat&lt;br&gt;ändamål än drift av motordrivna&lt;br&gt;fordon vid tillverkningsprocessen i&lt;br&gt;industriell verksamhet eller för&lt;br&gt;växthusuppvärmning vid yrkesmäs-&lt;br&gt;sig växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får, i den mån avdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras&lt;br&gt;även för energiskatten samt för&lt;br&gt;hälften av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränsle som förbrukats för annat&lt;br&gt;ändamål än drift av motordrivna&lt;br&gt;fordon vid tillverkningsprocessen i&lt;br&gt;industriell verksamhet eller för&lt;br&gt;växthusuppvärmning vid yrkesmäs-&lt;br&gt;sig växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycker gäller även sådan oljeprodukt som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och som förbrukats vid tillverknings-&lt;br&gt;processen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna&lt;br&gt;fordon än personbilar, lastbilar och bussar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om gasol som förbru-&lt;br&gt;kats för drift av stationära moto-&lt;br&gt;rer får dock avdrag för koldiox-&lt;br&gt;idskatt endast göras för den del&lt;br&gt;av skatten som överstiger 350&lt;br&gt;kronor per 1 000 kilogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om avdrag&lt;br&gt;för skatt på bränsle som avses i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 3 b, bensin&lt;br&gt;och gasol tillämpas även på bränsle&lt;br&gt;för vilket motsvarande skatt skall&lt;br&gt;betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om avdrag&lt;br&gt;för skatt på bränsle som avses i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 3 b och&lt;br&gt;bensin tillämpas även på bränsle för&lt;br&gt;vilket motsvarande skatt skall&lt;br&gt;betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som inte är skattskyl- Om någon som inte är skattskyl-&lt;br&gt;dig har förbrukat bränsle för annat dig har förbrukat bränsle för annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål än drift av motordrivna&lt;br&gt;fordon vid tillverkningsprocessen i&lt;br&gt;industriell verksamhet eller för&lt;br&gt;växthusuppvärmning vid yrkesmäs-&lt;br&gt;sig växthusodling, medger beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;återbetalning av energiskatten och&lt;br&gt;tre fjärdedelar av koldioxidskatten&lt;br&gt;på bränslet. I fråga om gasol, som&lt;br&gt;förbrukats för drift av stationära&lt;br&gt;motorer får dock återbetalning av&lt;br&gt;koldioxidskatt endast göras med&lt;br&gt;belopp som överstiger 350 kronor&lt;br&gt;per 1 000 kilogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;br&gt;Om värme har levererats för till-&lt;br&gt;verkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för växthusupp-&lt;br&gt;värmning vid yrkesmässig växthus-&lt;br&gt;odling, medger beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten efter ansökan av den som&lt;br&gt;framställt värmen återbetalning av&lt;br&gt;energiskatten och tre fjärdedelar av&lt;br&gt;koldioxidskatten på bränsle som&lt;br&gt;förbrukats vid framställning av vär-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har annat bränsle än sådant&lt;br&gt;som beskattas som mineraloljepro-&lt;br&gt;dukt förbrukats för annat ändamål&lt;br&gt;än drift av motordrivna fordon vid&lt;br&gt;industriell framställning av&lt;br&gt;produkter av andra mineraliska&lt;br&gt;ämnen än metaller, medger beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten efter ansökan att&lt;br&gt;koldioxidskatten på bränslet tas ut&lt;br&gt;med sådant belopp att skatten för&lt;br&gt;den som bedriver framställningen&lt;br&gt;inte överstiger 1,2 procent av de&lt;br&gt;framställda produkternas försälj-&lt;br&gt;ningsvärde fritt fabrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål än drift av motordrivna&lt;br&gt;fordon vid tillverkningsprocessen i&lt;br&gt;industriell verksamhet eller för&lt;br&gt;växthusuppvärmning vid yrkesmäs-&lt;br&gt;sig växthusodling, medger&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten efter an-&lt;br&gt;sökan återbetalning av energiskat-&lt;br&gt;ten och hälften av koldioxidskatten&lt;br&gt;på bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värme har levererats för&lt;br&gt;tillverkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för växthusupp-&lt;br&gt;värmning vid yrkesmässig växt-&lt;br&gt;husodling, medger beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten efter ansökan av den&lt;br&gt;som framställt värmen återbetal-&lt;br&gt;ning av energiskatten och hälften&lt;br&gt;av koldioxidskatten på bränsle som&lt;br&gt;förbrukats vid framställning av vär-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan möjligheterna till avdrag&lt;br&gt;enligt 7 kap. 4 § eller återbetalning&lt;br&gt;enligt 9 kap. 2 § utnyttjats medger&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten efter&lt;br&gt;ansökan nedsättning av&lt;br&gt;koldioxidskatten för den del av&lt;br&gt;skatten som överstiger 0,8 procent&lt;br&gt;av försäljningsvärdet med sådant&lt;br&gt;belopp att den överskjutande skat-&lt;br&gt;tebelastningen inte överstiger&lt;br&gt;24 procent av det överskjutande&lt;br&gt;skattebeloppet för bränsle som&lt;br&gt;förbrukats vid tillverkningsproces-&lt;br&gt;sen i industriell verksamhet eller&lt;br&gt;för växthusuppvärmning vid yrkes-&lt;br&gt;mässig växthusodling. Nedsättning&lt;br&gt;får dock inte medges för skatt på&lt;br&gt;bränsle som förbrukats för drift av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motordrivna fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nedsättning&lt;br&gt;enligt första stycket får den&lt;br&gt;koldioxidskatt som är hänförlig till&lt;br&gt;följande bränslen dock inte sättas&lt;br&gt;ned mer än att den motsvarar minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 160 kronor per kubikmeter die-&lt;br&gt;selbrännolja (KN-nr 2710 00 69)&lt;br&gt;eller fotogen (KN-nr 2710 00 51&lt;br&gt;eller 2710 00 55),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 125 kronor per kubikmeter eld-&lt;br&gt;ningsolja (KN-nr 2710 00 74 -&lt;br&gt;2710 00 78), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 320 kronor per 1 000 kilogram&lt;br&gt;gasol som förbrukats för drift av&lt;br&gt;stationära motorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i andra stycket före-&lt;br&gt;skrivs om dieselbrännolja, fotogen,&lt;br&gt;eldningsolja och gasol tillämpas&lt;br&gt;även på bränsle för vilket motsva-&lt;br&gt;rande skatt skall betalas enligt&lt;br&gt;2 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period&lt;br&gt;om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast&lt;br&gt;inom ett år efter kalenderårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återbetalning av eller&lt;br&gt;kompensation för skatt har skett&lt;br&gt;med för högt belopp på grund av en&lt;br&gt;oriktig uppgift som den sökande&lt;br&gt;lämnat eller på grund av felräkning,&lt;br&gt;felskrivning eller något annat up-&lt;br&gt;penbart förbiseende, får beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten besluta att den&lt;br&gt;sökande skall betala tillbaka vad&lt;br&gt;han fått för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att ta ut ett oriktigt&lt;br&gt;utbetalat återbetalnings- eller kom-&lt;br&gt;pensationsbelopp får inte vidtas&lt;br&gt;senare än fem år efter utgången av&lt;br&gt;det kalenderår under vilket belop-&lt;br&gt;pet betalats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återbetalning av, nedsätt-&lt;br&gt;ning av eller kompensation för&lt;br&gt;skatt har skett med för högt belopp&lt;br&gt;på grund av en oriktig uppgift som&lt;br&gt;den sökande lämnat eller på grund&lt;br&gt;av felräkning, felskrivning eller&lt;br&gt;något annat uppenbart förbiseende,&lt;br&gt;får beskattningsmyndigheten beslu-&lt;br&gt;ta att den sökande skall betala till-&lt;br&gt;baka vad han fått för mycket eller&lt;br&gt;att ytterligare skatt skall påföras&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att ta ut ett oriktigt&lt;br&gt;utbetalat belopp eller för att påföra&lt;br&gt;ytterligare skatt får inte vidtas se-&lt;br&gt;nare än fem år efter utgången av&lt;br&gt;det kalenderår under vilket belop-&lt;br&gt;pet betalats ut eller nedsättningen&lt;br&gt;medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut om ställande av säkerhet enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut om återbetalning av 6. beslut om återbetalning av,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller kompensation för skatt enligt nedsättning av eller kompensation&lt;br&gt;9 kap. 1-12 §§, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för skatt enligt 9 kap. 1-12 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan&lt;br&gt;avgift enligt 10 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens beslut enligt första stycket får även överkla-&lt;br&gt;gas av Riksskatteverket. Om en skattskyldig eller en sökande överklagar&lt;br&gt;ett beslut enligt första stycket förs det allmännas talan av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För tid fram till den 1 januari 2000 medger beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;efter ansökan, utöver vad som framgår av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §,&lt;br&gt;att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen&lt;br&gt;än metaller koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som beskattas som&lt;br&gt;mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än drift av mo-&lt;br&gt;tordrivna fordon tas ut med sådant belopp att skatten för den som bedriver&lt;br&gt;framställningen inte överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas&lt;br&gt;försäljningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period&lt;br&gt;om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast&lt;br&gt;inom ett år efter kalenderårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Senaste lydelse 1995:912.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Senaste lydelse 1995:1525.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Senaste lydelse 1995:912.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senaste lydelse 1996:687.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Senaste lydelse 1995:912.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Senaste lydelse 1995:611.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 29 augusti 1996 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Susanne&lt;br&gt;Åkerfeldt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en höjning av koldioxidskatten behandlades i propositionen om&lt;br&gt;finansieringen av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop.&lt;br&gt;1994/95:203). Riksdagen beslöt under våren 1995 att skatten skulle höjas&lt;br&gt;generellt som ett led i den finansieringen (1994/95:SkU28, rskr.&lt;br&gt;1994/95:439).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i lagrådsremissen föreslagna höjningen av koldioxidskatten avise-&lt;br&gt;rades i prop. 1995/96:25, varvid önskemål att dämpa utsläppen angavs&lt;br&gt;som det centrala i sammanhanget. Samtidigt angavs att man borde sträva&lt;br&gt;efter att värna om den energiintensiva industrins konkurrensförutsättning-&lt;br&gt;ar genom lämpligt utformade nedsättningsregler som inte leder till kon-&lt;br&gt;kurrenssnedvridning. Under riksdagsbehandlingen framhölls att höjningen&lt;br&gt;av koldioxidskatten var önskvärd av miljöskäl (1995/96:FiUl s. 132-133).&lt;br&gt;Såväl regeringen som riksdagen har således tagit ställning till att en höj-&lt;br&gt;ning av koldioxidskatten skall ske av miljöskäl och som ett led i finansie-&lt;br&gt;ringen av EU-medlemskapet. Det remitterade lagförslaget kan därför ses&lt;br&gt;som en konsekvens av lagstiftarens principiella ställningstagande i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget har emellertid inte varit föremål för sedvanlig remissbe-&lt;br&gt;handling. Utformningen av författningsförslaget har skett i samråd med&lt;br&gt;Riksskatteverket. Därutöver har synpunkter endast under hand inhämtats&lt;br&gt;från Sveriges Industriförbund, som avstyrkt förslaget. Bestämmelserna i&lt;br&gt;lagförslaget är i vissa avseenden sådana att Lagrådets granskning, utan en&lt;br&gt;närmare belysning av de problem som kan uppstå, inte kunnat ske på det&lt;br&gt;sätt som varit önskvärt. Detta gäller särskilt reglerna om nedsättning av&lt;br&gt;koldioxidskatten och övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen (avsnitt 3) anges att regeringen har anmält de tilltänkta för-&lt;br&gt;ändringarna i koldioxidbeskattningen till kommissionen för att få beslut i&lt;br&gt;fråga om ändringarnas förenlighet med Romfördragets statsstödsregler och&lt;br&gt;att ett enhälligt beslut av rådet krävs, om ett stöd berör även sådana&lt;br&gt;produkter som omfattas av Kol- och stålfördraget. Regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att lämna en proposition till riksdagen med förslag till ändrad lag-&lt;br&gt;stiftning för ikraftträdande den 1 januari 1997, även om EG-institutionema&lt;br&gt;ännu inte tagit ställning till det anmälda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill ifrågasätta det lämpliga i att for lagrådsgranskning över-&lt;br&gt;lämna ett förslag, vars slutliga utformning och genomförande är beroende&lt;br&gt;av utfallet av EG-institutionemas granskning. Väl kan en sådan ordning&lt;br&gt;vara försvarbar, när det rör sig om lagförslag där det är av stor vikt att ett&lt;br&gt;genomförande kan ske vid en bestämd tidpunkt. I lagrådsremissen anges&lt;br&gt;som enda skäl för att lämna en proposition innan EG-institutionemas&lt;br&gt;granskning är slutförd att det är angeläget att de tilltänkta förändringarna&lt;br&gt;kan träda i kraft så snart som möjligt. Vad som gör detta så angeläget&lt;br&gt;utvecklas dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det granskningsunderlag som Lagrådet har tillgång till finner Lag-&lt;br&gt;rådet inte anledning att göra några erinringar av lagteknisk art mot det&lt;br&gt;framlagda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1996/97:29 Höjning av koldioxidskat-&lt;br&gt;ten för industrin och växthusnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-09-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:05:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0329</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:05:13</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:FiU20</uppgift>
<ref_dok_id>GK01FiU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1997, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:29&lt;br/&gt;
Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:29&lt;br/&gt;
Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:29&lt;br/&gt;
Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:29&lt;br/&gt;
Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Eriksson  och Peter Weibull Bernström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:29&lt;br/&gt;
Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Eriksson  och Peter Weibull Bernström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:29&lt;br/&gt;
Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:29&lt;br/&gt;
Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roy Ottosson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:29&lt;br/&gt;
Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roy Ottosson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>