<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222705</hangar_id>
 <dok_id>GK0328</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>28</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:28</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>28</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:57</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0328/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0328</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0328</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:28&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Kriterier för rätt till ersättning i form av&lt;br&gt;sjukpenning och förtidspension&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0328/prop_199697__28-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj-Inger Klingvall&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i den del av regelverket om sjukpen-&lt;br&gt;ning och förtidspension som särskilt gäller bedömningen av arbetsförmå-&lt;br&gt;gans nedsättning. En utgångspunkt är att samhällets trygghetssystem bör&lt;br&gt;renodlas efter de olika orsakerna till behovet av insats, varvid sjukpen-&lt;br&gt;ning och förtidspension mer uttalat än i dag skall vara skydd vid medi-&lt;br&gt;cinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan. Utrymmet för att vid&lt;br&gt;bedömningen av arbetsförmågans nedsättning beakta andra faktorer än&lt;br&gt;rent medicinska skall därför minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om begreppet arbetsförmåga och nedsättning av arbetsförmågan&lt;br&gt;föreslås den ändringen att den försäkrades arbetsförmåga i sista hand&lt;br&gt;skall bedömas mot alla på arbetsmarknaden normalt förekommande&lt;br&gt;arbeten, och den som har förmåga att klara något sådant arbete på heltid&lt;br&gt;skall anses ha full arbetsförmåga. Förändringar i arbetsinkomsten skall i&lt;br&gt;princip inte längre ha betydelse för bedömningen av om arbetsförmågan&lt;br&gt;är nedsatt. Vidare skall vid arbetsförmågebedömning bortses från arbete&lt;br&gt;utöver ett heltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997, med vissa över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext........................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..........................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Grundprinciper för rätt till sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förtidspension ................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Bedömning av arbetsförmåga när den&amp;nbsp;försäkrade inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan återgå till sitt vanliga arbete ..................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Betydelsen av inkomst- och arbetstidsförändringar vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning av arbetsförmåga........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Författningskommentar............................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgivit yttrande över Sjuk-&lt;br&gt;och arbetsskadekommitténs delbetänkande Försäkringsskydd vid&lt;br&gt;sjukdom - Ett delbetänkande om rätten till ersättning och beräkning&lt;br&gt;av inkomstunderlag under sjukpenningtid (SOU 1995:149)...... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 12 september 1996 ............................... 30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:508) om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utges vid sjukdom&lt;br&gt;som sätter ned den försäkrades&lt;br&gt;arbetsförmåga med minst en fjär-&lt;br&gt;dedel. Vid denna bedömning skall&lt;br&gt;bortses från arbetsmarknadsmässi-&lt;br&gt;ga, ekonomiska, sociala och lik-&lt;br&gt;nande förhållanden. Med sjukdom&lt;br&gt;jämställs ett tillstånd av nedsatt&lt;br&gt;arbetsförmåga, som orsakats av&lt;br&gt;sjukdom för vilken sjukpenning&lt;br&gt;utgetts och som fortfarande kvar-&lt;br&gt;står efter det att sjukdomen upp-&lt;br&gt;hört.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0328/prop_199697__28-2.png" style="width:27pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utges vid sjukdom&lt;br&gt;som sätter ned den försäkrades&lt;br&gt;arbetsförmåga med minst en fjär-&lt;br&gt;dedel. Vid bedömningen av om&lt;br&gt;sjukdom föreligger skall bortses&lt;br&gt;från arbetsmarknadsmässiga, eko-&lt;br&gt;nomiska, sociala och liknande för-&lt;br&gt;hållanden. Med sjukdom jämställs&lt;br&gt;ett tillstånd av nedsatt arbetsför-&lt;br&gt;måga, som orsakats av sjukdom&lt;br&gt;för vilken sjukpenning utgetts och&lt;br&gt;som fortfarande kvarstår efter det&lt;br&gt;att sjukdomen upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om ar-&lt;br&gt;betsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar&lt;br&gt;utges tre fjärdedels sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre&lt;br&gt;grad men med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en&lt;br&gt;fjärdedels sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall,&lt;br&gt;om den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete, särskilt&lt;br&gt;beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra&lt;br&gt;sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt er-&lt;br&gt;bjuder den anställde. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behö-&lt;br&gt;ver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala&lt;br&gt;arbetstid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst&lt;br&gt;motsvarande mån den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade inte kan an-&lt;br&gt;tas kunna återgå till sitt vanliga&lt;br&gt;arbete, skall försäkringskassan&lt;br&gt;undersöka om den försäkrade efter&lt;br&gt;sådan åtgärd, som avses i 7 b §&lt;br&gt;eller 22 kap. kan försörja sig själv&lt;br&gt;genom förvärvsarbete om arbets-&lt;br&gt;förhållandena ändras eller om&lt;br&gt;annat lämpligt arbete erhålls.&lt;br&gt;Därvid skall beaktas vad som rim-&lt;br&gt;ligen kan begäras av honom med&lt;br&gt;hänsyn till sjukdomen, hans ut-&lt;br&gt;bildning och tidigare verksamhet&lt;br&gt;samt ålder, bosättningsförhållan-&lt;br&gt;den och andra sådana omständig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade inte kan an-&lt;br&gt;tas kunna återgå till sitt vanliga&lt;br&gt;arbete eller till annat arbete hos&lt;br&gt;arbetsgivaren, skall vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av arbetsförmågans ned-&lt;br&gt;sättning särskilt beaktas om den&lt;br&gt;försäkrade kan försörja sig genom&lt;br&gt;sådant arbete efter åtgärd som&lt;br&gt;avses i 7 b § eller 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter prövning enligt&lt;br&gt;färde stycket bedöms att den för-&lt;br&gt;säkrade inte kan återgå till arbete&lt;br&gt;hos arbetsgivaren eller försörja&lt;br&gt;sig själv genom annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete som är normalt förekom-&lt;br&gt;mande på arbetsmarknaden, skall&lt;br&gt;vid bedömningen av arbetsförmå-&lt;br&gt;gans nedsättning särskilt beaktas&lt;br&gt;om den försäkrade efter åtgärd&lt;br&gt;som avses i 7 b § eller 22 kap.&lt;br&gt;kan försörja sig själv genom så-&lt;br&gt;dant förvärvsarbete som är nor-&lt;br&gt;malt förekommande på arbets-&lt;br&gt;marknaden, eller genom annat&lt;br&gt;lämpligt arbete som är tillgängligt&lt;br&gt;för den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl för&lt;br&gt;det får vid bedömningen av ar-&lt;br&gt;betsförmågans nedsättning beaktas&lt;br&gt;den försäkrades ålder samt den&lt;br&gt;försäkrades bosättningsförhållan-&lt;br&gt;den, utbildning, tidigare verksam-&lt;br&gt;het och andra liknande omstän-&lt;br&gt;digheter. Bedömningen av arbets-&lt;br&gt;förmågans nedsättning enligt fjär-&lt;br&gt;de och femte styckena skall göras&lt;br&gt;i förhållande till högst ett heltids-&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under&lt;br&gt;vilken han annars skulle ha uppburit föräldrapenning, skall arbetsförmå-&lt;br&gt;gan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades förmåga&lt;br&gt;att vårda barnet är nedsatt på grund av sjukdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende&lt;br&gt;från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete som ligger till grund för utgående pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 men skall inte tillämpas i&lt;br&gt;fråga om ersättning som avser tid dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:508) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, i dess lydelse enligt lagen (1995:508) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag, samt punkt 2 och 3 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1995:508) om ändring i nämnda lag, skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande i vad mån ar-&lt;br&gt;betsförmågan är nedsatt skall be-&lt;br&gt;aktas den försäkrades förmåga att&lt;br&gt;vid den nedsättning av presta-&lt;br&gt;tionsförmågan, varom är fråga,&lt;br&gt;bereda sig inkomst genom sådant&lt;br&gt;arbete, som motsvarar hans kraf-&lt;br&gt;ter och färdigheter och som rim-&lt;br&gt;ligen kan begäras av honom med&lt;br&gt;hänsyn till hans utbildning och&lt;br&gt;tidigare verksamhet samt ålder,&lt;br&gt;bosättningsförhållanden och där-&lt;br&gt;med jämförliga omständigheter.&lt;br&gt;Bedömningen skall göras efter&lt;br&gt;samma grunder oavsett arten av&lt;br&gt;den föreliggande nedsättningen av&lt;br&gt;prestationsförmågan. Med inkomst&lt;br&gt;av arbete likställs i skälig omfatt-&lt;br&gt;ning värdet av hushållsarbete i&lt;br&gt;hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av i vad mån&lt;br&gt;arbetsförmågan är nedsatt skall&lt;br&gt;beaktas den försäkrades förmåga&lt;br&gt;att försörja sig själv genom sådant&lt;br&gt;förvärvsarbete som är normalt&lt;br&gt;förekommande på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den, eller genom annat lämpligt&lt;br&gt;arbete som är tillgängligt för den&lt;br&gt;försäkrade. Bedömningen skall&lt;br&gt;göras efter samma grunder oavsett&lt;br&gt;arten av den föreliggande nedsätt-&lt;br&gt;ningen av prestationsförmågan.&lt;br&gt;Med inkomst av arbete likställs i&lt;br&gt;skälig omfattning värdet av hus-&lt;br&gt;hållsarbete i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl för&lt;br&gt;det får vid bedömningen av ar-&lt;br&gt;betsförmågans nedsättning beaktas&lt;br&gt;den försäkrades ålder samt den&lt;br&gt;försäkrades bosättningsförhållan-&lt;br&gt;den, utbildning, tidigare verksam-&lt;br&gt;het och andra liknande omstän-&lt;br&gt;digheter. Bedömningen av arbets-&lt;br&gt;förmågans nedsättning enligt&lt;br&gt;första stycket skall göras i förhål-&lt;br&gt;lande till ett heltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som anges i&lt;br&gt;3 kap. 7 b § eller 22 kap. 7 §, skall arbetsförmågan under tiden för åt-&lt;br&gt;gärden anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är&lt;br&gt;hindrad att utföra förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 7 kap. 3 § i dess äldre lydelse&lt;br&gt;gäller fortfarande vid prövning av&lt;br&gt;rätt till förtidspension eller sjuk-&lt;br&gt;bidrag om ansökan gjorts före den&lt;br&gt;1 januari 1997 och den försäkrade&lt;br&gt;fyller 60 år före den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 7 kap. 3 § första stycket tred-&lt;br&gt;je meningen i dess äldre lydelse&lt;br&gt;gäller fortfarande vid prövning av&lt;br&gt;rätt till förtidspension eller sjuk-&lt;br&gt;bidrag om ansökan gjorts före den&lt;br&gt;1 januari 1997 och den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre föreskrifterna i&lt;br&gt;7 kap. 3 § skall även tillämpas i&lt;br&gt;fråga om förtidspension eller sjuk-&lt;br&gt;bidrag om ansökan därom dels&lt;br&gt;inkommit före utgången av en&lt;br&gt;sådan sjukbidragsperiod som grun-&lt;br&gt;dar sig på en ansökan som avses i&lt;br&gt;punkt 2, dels avser en sådan grad&lt;br&gt;av nedsatt arbetsförmåga som är&lt;br&gt;lika stor som eller mindre än den&lt;br&gt;som det tidigare sjukbidraget av-&lt;br&gt;såg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyller 60 år före den 1 juli 1997.&lt;br&gt;Övriga bestämmelser i 7 kap. 3 §&lt;br&gt;i dess äldre lydelse tillämpas på&lt;br&gt;förtidspension och sjukbidrag till&lt;br&gt;den del förmånen beviljats före&lt;br&gt;den 1 januari 1997 eller beviljas&lt;br&gt;efter en ansökan som gjorts före&lt;br&gt;den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre föreskrifterna i&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket tredje&lt;br&gt;meningen skall även tillämpas i&lt;br&gt;fråga om förtidspension eller sjuk-&lt;br&gt;bidrag om ansökan därom dels&lt;br&gt;inkommit före utgången av en&lt;br&gt;sådan sjukbidragsperiod som grun-&lt;br&gt;dar sig på en ansökan som avses i&lt;br&gt;punkt 2 första meningen, dels av-&lt;br&gt;ser en sådan grad av nedsatt ar-&lt;br&gt;betsförmåga som är lika stor som&lt;br&gt;eller mindre än den som det tidi-&lt;br&gt;gare sjukbidraget avsåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.&lt;br&gt;(prop. 1994/95:25) redovisades planerade besparingar om 3 miljarder&lt;br&gt;kronor netto inom området förtidspension och sjukförsäkring. En första&lt;br&gt;del av besparingen beslutades när propositionen Rätten till förtidspension&lt;br&gt;och sjukpenning samt folkpension för gifta (prop. 1994/95:147) antogs av&lt;br&gt;riksdagen i maj 1995 (bet. 1994/95:SfU10, rskr. 1994/95:343). Åtgärder&lt;br&gt;för att förbättra det underlag som ligger till grund för beslut om förtids-&lt;br&gt;pension och sjukpenning trädde i kraft den 1 oktober 1995. Den reste-&lt;br&gt;rande delen av besparingen avses uppfyllas genom de förslag som läggs&lt;br&gt;fram i det följande. Tillsammans med förslagen som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;oktober 1995 kommer den totala besparingen inom förtidspension och&lt;br&gt;sjukförsäkring att uppgå till 4,55 miljarder kronor brutto vilket motsvarar&lt;br&gt;3 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kriterier för rätt till ersättning från sjukförsäkringen och för-&lt;br&gt;tidspensioneringen har utretts av Sjuk- och arbetsskadekommittén (tidi-&lt;br&gt;gare Sjuk- och arbetsskadeberedningen). Genom regeringsbeslut den 20&lt;br&gt;april 1995 fick Sjuk- och arbetsskadeberedningen nya direktiv (Dir.&lt;br&gt;1995:54). I direktiven angavs bl.a. att beredningen skulle lämna förslag&lt;br&gt;till kriterier för rätt till ersättning från den allmänna försäkringen med&lt;br&gt;utgångspunkten att prövningen av arbetsförmågans nedsättning jämfört&lt;br&gt;med dagens regler mer renodlat skall baseras på medicinska grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sjuk- och arbetsskadekommitténs delbetänkande Försäkringsskydd&lt;br&gt;vid sjukdom (SOU 1995:149) har kommittén lagt fram vissa förslag om&lt;br&gt;regelförändringar vad avser kriterier för rätt till ersättning. Betänkandet&lt;br&gt;har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i&lt;br&gt;bilaga. Remissvaren finns tillgängliga i Socialdepartementet (dnr&lt;br&gt;S96/289/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Grundprinciper för rätt till sjukpenning och&lt;br&gt;förtidspension&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utrymmet för att inom sjukförsäkringen och&lt;br&gt;förtidspensioneringen vid bedömningen av arbetsförmågans nedsätt-&lt;br&gt;ning beakta andra faktorer än rent medicinska minskas. Kriterierna&lt;br&gt;för arbetsförmågebedömningen i de fall där den försäkrade inte kan&lt;br&gt;återgå till sitt vanliga arbete skall vara lika oavsett om det gäller rätt&lt;br&gt;till sjukpenning eller rätt till förtidspension, dvs. oavsett prognosen&lt;br&gt;och varaktigheten i arbetsförmågans nedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till en&lt;br&gt;renodling av systemen. Flertalet remissinstanser är positiva till en rimlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsbedömning. Arbetsgivarverket, Kammarrätten i Göteborg, Läns-&lt;br&gt;rätten i Uppsala, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket (RFV) pekar på att utredningens forslag till rimlighets-&lt;br&gt;bedömning är oprecist formulerad och kan leda till tolknings- och&lt;br&gt;tillämpningssvårigheter. Riksrevisionsverket pekar på att en rimlighets-&lt;br&gt;bedömning innebär att det inte blir någon renodling av systemen och att&lt;br&gt;arbetslinjen blir mindre tydlig. Flera remissinstanser, bl.a. Försäk-&lt;br&gt;ringsanställdas Förbund, Handikappförbundens samarbetsorgan, Neu-&lt;br&gt;rologiskt handikappades Riksförbund, RFV, Reumatikerförbundet,&lt;br&gt;SAMHALL, Socialstyrelsen och Statskontoret pekar på att försörj-&lt;br&gt;ningsffågan måste få en lösning for att en renodling skall kunna genom-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket, Försäkringsanställdas förbund, Jämställdhets-&lt;br&gt;ombudsmannen, Landsorganisationen i Sverige, Pensionärernas riks-&lt;br&gt;organisation, Socialstyrelsen, Riksrevisionsverket, Statskontoret och&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet pekar på risken för övervältring av kostnader&lt;br&gt;på socialbidragssystemet och arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen, Landsorganisationen i Sverige, Pensionärer-&lt;br&gt;nas riksorganisation och Svenska Kommunalarbetareförbundet är negati-&lt;br&gt;va och menar att en renodling av systemen medför att många försäkrade&lt;br&gt;faller mellan systemen. Arbetslöshetskassornas samorganisation menar&lt;br&gt;att det blir svårt att finna arbete för dem som är ffiskskrivna till viss del.&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att egenföretagare riskerar att i&lt;br&gt;ökad utsträckning hamna i en situation där varken sjukförsäkringen eller&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen ger rätt till ersättning. LRF anser vidare att&lt;br&gt;samspelet mellan de båda ersättningssystemen inte har beaktats av ut-&lt;br&gt;redningen. Jämställdhetsombudsmannen anser att förslaget kommer att&lt;br&gt;slå hårt och orättvist mot kvinnor eftersom de har en hög representation&lt;br&gt;bland de typer av sjukdomar som kommer att ligga till grund för en stor&lt;br&gt;del av besparingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I propositionen Vissa ekonomisk-&lt;br&gt;politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25) redovisades planerade bespa-&lt;br&gt;ringar om 3 miljarder kronor netto inom området förtidspension och&lt;br&gt;sjukförsäkring. Dessa beräknas uppnås dels genom de förslag som riks-&lt;br&gt;dagen beslutat i anledning av regeringens proposition Rätten till förtids-&lt;br&gt;pension och sjukpenning samt folkpension för gifta (prop. 1994/95:147,&lt;br&gt;bet. 1994/95:SfU10, rskr. 1994/95:343) och som trädde i kraft den 1 ok-&lt;br&gt;tober 1995, dels genom de förslag som nu läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med att bedöma arbetsförmågan mer renodlat utifrån medicinska&lt;br&gt;kriterier är att utforma klarare regler som medverkar till att tydliggöra&lt;br&gt;gränserna för vad som bör ersättas från socialförsäkringen. Detta innebär&lt;br&gt;att mindre hänsyn bör tas till de tilläggskriterier såsom utbildning och&lt;br&gt;tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och därmed&lt;br&gt;jämförliga omständigheter som i dag tillåts påverka bedömningen. En&lt;br&gt;renodling av kriterierna för arbetsförmågebedömningen när det gäller rätt&lt;br&gt;till sjukpenning och rätt till förtidspension skulle, förutom att leda till en&lt;br&gt;minskning av försäkringens kostnader, också ge underlag för en mer&lt;br&gt;rättvisande bild av samhällets kostnader inom olika områden. Problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i grunden inte är medicinskt betingade bör i första hand hanteras&lt;br&gt;med arbetsmarknads- eller socialpolitiska medel. Detta är i linje med de&lt;br&gt;åtgärder som redan tidigare vidtagits. Kostnader till följd av ohälsa kom-&lt;br&gt;mer då att redovisas inom ramen för socialförsäkringen, medan kostna-&lt;br&gt;der som uppkommer till följd av arbetslöshet eller andra problem för en&lt;br&gt;försäkrad att finna ett arbete kommer att redovisas inom arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken. Genom att kostnader redovisas inom det område de hör&lt;br&gt;hemma ger de bättre underlag för framtida beslut om åtgärder för att&lt;br&gt;komma tillrätta med problem och prioriteringar mellan välfärdspolitikens&lt;br&gt;olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En renodling av försäkringssystemen är positiv också för att den ger&lt;br&gt;möjlighet att hänvisa människor till de samhällsorgan som är bäst läm-&lt;br&gt;pade att ta sig an deras problem. Det är också viktigt att stärka arbets-&lt;br&gt;linjen. I de fall det finns en partiell arbetsförmåga bör denna tas till vara.&lt;br&gt;Om en försäkrad har svårigheter att ta till vara den arbetsförmåga han&lt;br&gt;eller hon har kvar, sin sjukdom till trots, är detta i första hand ett arbets-&lt;br&gt;marknadsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialförsäkringen anses sedan länge en försäkrad ha arbets-&lt;br&gt;förmåga när han eller hon, trots en sjukdom, har förmåga att försörja sig&lt;br&gt;själv genom förvärvsarbete. Regeringen delar utredningens uppfattning&lt;br&gt;att denna definition av begreppet arbetsförmåga bör gälla även i fort-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet bör vara att den försäkrade skall återfå sin arbetsförmåga även&lt;br&gt;om han eller hon drabbats av sjukdom. Om arbetsförmåga finns trots&lt;br&gt;sjukdomen, eller när förmågan återställts, bör inte längre rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning föreligga. Rätten till ersättning i form av sjukpenning och förtids-&lt;br&gt;pension bör alltså förbehållas de fall där det är sjukdom eller ett därmed&lt;br&gt;jämställt medicinskt tillstånd som sätter ned den försäkrades arbets-&lt;br&gt;förmåga och den nedsatta arbetsförmågan har konsekvenser för förmågan&lt;br&gt;att försörja sig genom på arbetsmarknaden normalt förekommande arbe-&lt;br&gt;te. Nedsatt arbetsförmåga av andra skäl bör alltså inte ge rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning. Att förvärvsinkomsten förändras skall inte heller kunna ha någon&lt;br&gt;självständig betydelse i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att kriterierna för bedömning av en försäkrads ar-&lt;br&gt;betsförmåga, när han eller hon inte kan återgå till sitt vanliga arbete,&lt;br&gt;skall vara desamma inom sjukförsäkringen och förtidspensioneringen,&lt;br&gt;dvs. oavsett prognosen och varaktigheten på arbetsförmågans nedsätt-&lt;br&gt;ning. Grunden för utredningens ställningstagande i denna del är den&lt;br&gt;inriktning som regering och riksdag slagit fast, nämligen att rätten till&lt;br&gt;försäkringsersättning skall baseras på medicinska kriterier utan att sär-&lt;br&gt;skilda arbetsmarknadsmässiga eller sociala förhållanden vägs in. Rege-&lt;br&gt;ringen delar utredningens uppfattning att samma arbetsförmågebegrepp&lt;br&gt;bör användas vid bedömning av rätt till sjukpenning som vid bedömning&lt;br&gt;av rätt till förtidspension när den försäkrade inte kan antas kunna återgå&lt;br&gt;till sitt vanliga arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har även analyserat förslagen ur ett jämställdhetsperspek-&lt;br&gt;tiv. Utredningen konstaterar att en renodling av försäkringen kommer att&lt;br&gt;öka diagnosens betydelse vid arbetsförmågebedömningen. För de typer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av sjukdomar eller besvär som ibland endast med svårighet låter sig&lt;br&gt;objektivt fastställas, eller som åsätts symtomdiagnoser, kan de förslagna&lt;br&gt;reglerna få större betydelse än när det gäller sjukdomar som är objektivt&lt;br&gt;påvisbara och där sambandet mellan sjukdom och arbetsoförmåga klart&lt;br&gt;kan konstateras. Ett exempel på de typer av sjukdomar eller besvär som&lt;br&gt;kan vara svåra att objektivt fastställa är olika sjukdomar i rörelse- och&lt;br&gt;stödjeorganen. Fler kvinnor än män har den diagnosen enligt statistiken&lt;br&gt;över nybeviljade förtidspensioner. Detta har också i remissyttrande på-&lt;br&gt;pekats av Jämställdhetsombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar att det inom ett generellt system inte kan skapas&lt;br&gt;särskilda regler for några sjukdomsgrupper. Om osäkerheten på vilket&lt;br&gt;sätt vissa sjukdomar påverkar arbetsförmågan leder till att någon grupp&lt;br&gt;missgynnas, anser utredningen att detta främst bör åtgärdas genom att&lt;br&gt;den medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringen förbättras inom&lt;br&gt;det aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning och anser att det är viktigt&lt;br&gt;att tillämpningen av förslagen noga följs ur ett jämställdhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rimlighetsbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att arbetsförmågan i princip bör bedömas rent medi-&lt;br&gt;cinskt, men att viss möjlighet ändå bör ges att väga in annat än enbart&lt;br&gt;medicinska förhållanden när det gäller den försäkrades förmåga eller&lt;br&gt;möjlighet att försörja sig genom förvärvsarbete. Det handlar här för det&lt;br&gt;första om den möjlighet till individuella hänsynstaganden som ligger&lt;br&gt;inom själva ersättningsrekvisitet &amp;quot;sjukdom som sätter ned den försäkra-&lt;br&gt;des arbetsförmåga&amp;quot;. Av olika orsaker sätter en och samma sjukdom ned&lt;br&gt;olika individers arbetsförmåga olika mycket. Det handlar också om de&lt;br&gt;särskilda bestämmelser som i dag föreskriver att hänsyn skall tas till vad&lt;br&gt;som rimligen kan begäras av den försäkrade med hänsyn till hans eller&lt;br&gt;hennes utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsfor-&lt;br&gt;hållanden och därmed jämförliga omständigheter. Utredningen framhåller&lt;br&gt;att ett förbud mot att beakta några andra omständigheter än de rent me-&lt;br&gt;dicinska i vissa fall skulle kunna leda till stötande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör i denna fråga följande bedömning. Inriktningen bör&lt;br&gt;vara att markera den medicinska grunden for rätten till sjukpenning och&lt;br&gt;förtidspension. För att berättiga till ersättning från sjukförsäkringen eller&lt;br&gt;förtidspensioneringen skall nedsättningen av arbetsförmågan vara orsa-&lt;br&gt;kad av sjukdom (eller ett därmed jämställt medicinskt tillstånd). Med&lt;br&gt;detta är emellertid inte sagt att det inte skall gå att ta hänsyn till indivi-&lt;br&gt;duella förhållanden med avseende på hur sjukdomen i det enskilda fallet&lt;br&gt;påverkar den försäkrades arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln for bedömning av arbetsförmåga bör få en utformning som&lt;br&gt;innebär att enbart medicinska kriterier som huvudregel ger rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning. Vid bedömningen av arbetsförmågan bör emellertid ges en - jäm-&lt;br&gt;fört med i dag minskad - möjlighet att beakta också annat än rent medi-&lt;br&gt;cinska förhållanden som i det enskilda fallet kan påverka arbetsförmågan&lt;br&gt;och därmed den försäkrades förmåga att trots sin sjukdom försörja sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom förvärvsarbete. Det kan t.ex. röra sig om en person som har nära Prop. 1996/97:28&lt;br&gt;till den allmänna pensionsåldern och som befinner sig i en socialt och&lt;br&gt;arbetsmarknadsmässigt utsatt situation. En samlad bedömning av för-&lt;br&gt;hållandena i det enskilda fallet bör därför i vissa fall kunna leda till att&lt;br&gt;en försäkrad som rent medicinskt har en viss restarbetsförmåga ändå&lt;br&gt;bedöms inte kunna försörja sig på rimliga villkor och därför ha rätt till&lt;br&gt;ersättning. Vid bedömningen bör, liksom i dag, hänsyn kunna tas till den&lt;br&gt;försäkrades ålder och bosättningsförhållanden. Det torde också vara svårt&lt;br&gt;att bortse från faktorer som utbildning och tidigare yrkeserfarenhet. En&lt;br&gt;försäkrad med en viss sjukdom/nedsättning av arbetsförmågan och be-&lt;br&gt;gränsad yrkeserfarenhet samt låg utbildning kan anses ha sämre förmåga&lt;br&gt;att ta ett annat arbete än en försäkrad med samma sjukdom och högre&lt;br&gt;utbildning. En sammanvägning av nu nämnda faktorer, där åldersfaktorn&lt;br&gt;bör väga tyngst, bör i det enskilda fallet i begränsad omfattning kunna&lt;br&gt;påverka bedömningen av den försäkrades förmåga att försörja sig själv&lt;br&gt;genom arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1997 avskaffas de nuvarande särreglerna för försäkrade&lt;br&gt;som är 60 år eller äldre vad gäller rätten till förtidspension (prop.&lt;br&gt;1994/95:147, SfUlO, rskr. 343). Den ovan beskrivna möjligheten att i&lt;br&gt;begränsad omfattning göra undantag från huvudregeln att enbart medi-&lt;br&gt;cinska kriterier ger rätt till ersättning skall inte ses som ett återinförande&lt;br&gt;av de nuvarande särreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu föreslås innebär inte att tillämparen i varje ersättningsfall&lt;br&gt;skall väga in andra faktorer än de medicinska vid bedömningen. Möjlig-&lt;br&gt;heten att i begränsad omfattning väga in andra förhållande utöver de rent&lt;br&gt;medicinska bör alltså ses som en möjlighet till ett mer balanserat synsätt&lt;br&gt;i ärenden där en bedömning på grundval av enbart medicinska kriterier&lt;br&gt;skulle ge ett icke acceptabelt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsatt arbetsförmåga orsakas i många fall av en blandning av olika&lt;br&gt;medicinska, psykologiska och arbetsmarknadsrelaterade problem. Perso-&lt;br&gt;ner som har flera och sammansatta problem har ofta behov av stöd från&lt;br&gt;flera olika huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om samverkan har varit aktuell i flera utredningar som bl.a. har&lt;br&gt;haft i uppdrag att kartlägga och analysera utvecklingen av den arbets-&lt;br&gt;livsinriktade rehabiliteringen. Vidare har gränsdragningsfrågor mellan&lt;br&gt;olika ersättningssystem varit föremål för utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1993 pågår försök med finansiell samordning mellan hälso-&lt;br&gt;och sjukvård och socialförsäkring. Sjukvårdsdistrikt i fem olika län del-&lt;br&gt;tar. I ytterligare en försöksverksamhet ingår också socialtjänsten. För&lt;br&gt;närvarande diskuteras en ytterligare utvidgning av försöken till att också&lt;br&gt;omfatta arbetsmarknadsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår ett omfattande arbete ute i landet för att utveckla olika for-&lt;br&gt;mer av samverkan. För att få en bättre överblick över lokala projekt&lt;br&gt;tillkallade regeringen i februari 1996 en särskild utredning för att kart-&lt;br&gt;lägga lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet mellan hu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vudmän som har näraliggande verksamheter. Betänkandet - Egon&lt;br&gt;Jönsson - en kartläggning av lokala samverkansprojekt inom rehabilite-&lt;br&gt;ringsområdet (SOU 1996:85) - överlämnades i maj och är för närvaran-&lt;br&gt;de under remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuk- och arbetsskadekommittén har i juli överlämnat sitt slut-&lt;br&gt;betänkande, En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilite-&lt;br&gt;ring (SOU 1996:113). Frågor om förbättrad samverkan ingick i kommit-&lt;br&gt;téns uppdrag och betänkandet behandlar bl.a. samordnad rehabilitering&lt;br&gt;för utsatta grupper. Betänkandet är för närvarande under remissbehand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har således på olika sätt uppmärksammat behovet av för-&lt;br&gt;bättrad samverkan mellan huvudmän med närliggande verksamhet. En-&lt;br&gt;ligt regeringens bedömning är det viktigt att insatserna för rehabilitering&lt;br&gt;och samverkan mellan olika huvudmän fortsätter och att de ansvariga&lt;br&gt;utvecklar och förbättrar rehabiliteringsarbetet. Det är därvid viktigt att ta&lt;br&gt;tillvara de erfarenheter som finns inom rehabiliteringsområdet och på&lt;br&gt;olika sätt verka för att dessa erfarenheter omsätts i det praktiska utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Bedömning av arbetsförmåga när den försäkrade&lt;br&gt;inte kan återgå till sitt vanliga arbete&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bedömning av arbetsförmåga skall göras steg-&lt;br&gt;vis enligt en modifierad steg-för-steg-modell. Bedömningen när den&lt;br&gt;försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete relateras i första&lt;br&gt;hand till annat arbete hos arbetsgivaren. Saknas möjligheter till annat&lt;br&gt;arbete hos arbetsgivaren, eller kräver ett sådant alltför långvariga&lt;br&gt;rehabiliteringsinsatser, skall den försäkrades arbetsförmåga prövas&lt;br&gt;mot arbetsmarknaden i övrigt. Om den försäkrade, trots den sjukdom&lt;br&gt;han eller hon har, kan klara ett annat på arbetsmarknaden normalt&lt;br&gt;förekommande arbete har han eller hon inte rätt till ersättning från&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en försäkrad inte längre på heltid klarar sitt vanliga arbete,&lt;br&gt;annat arbete hos arbetsgivaren eller annat på arbetsmarknaden nor-&lt;br&gt;malt förekommande arbete, men en restarbetsförmåga ändå bedöms&lt;br&gt;föreligga, skall rätten till partiell förmån prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet (FKF) tillstyrker att&lt;br&gt;arbetsförmågan när den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete&lt;br&gt;i första hand relateras till annat arbete hos arbetsgivaren. Vidare är FKF&lt;br&gt;positiva till steg-för-steg-modellen. Riksförbundet för Social och Mental&lt;br&gt;Hälsa anser att det är ett steg i rätt riktning att arbetsförmåga i första&lt;br&gt;hand relateras till annat arbete hos arbetsgivaren. Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstyrker att arbetsförmågan bedöms i förhållande till arbeten som är&lt;br&gt;normalt förekommande på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kommer enligt Arbetsmarknadsstyrelsen att öka behovet av&lt;br&gt;att använda Arbetsmarknadsverkets kompetens, inte minst bedömningar&lt;br&gt;av den försäkrades förutsättningar att klara annat på arbetsmarknaden&lt;br&gt;normalt förekommande arbete. Riksrevisionsverket (RRV) anser att ar-&lt;br&gt;betsförmågan bör bedömas i förhållande till i princip alla förekommande&lt;br&gt;arbeten på den nationella arbetsmarknaden. RRV tillstyrker att arbets-&lt;br&gt;förmågan när den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete i&lt;br&gt;första hand relateras till annat arbete hos arbetsgivaren, dock under för-&lt;br&gt;utsättning att arbetsgivaren får ett betydligt större reellt ansvar för reha-&lt;br&gt;biliteringen och försörjningen av anställda som på grund av sjukdom inte&lt;br&gt;klarar av sitt tidigare arbete. RRV anser vidare att det bör ingå som ett&lt;br&gt;första steg att avgöra om sjukdomen kan anses omöjliggöra att den för-&lt;br&gt;säkrade arbetar eller söker arbete. Annars kan man enligt RRV få in-&lt;br&gt;tryck av att sjukpenning alltid utges, frågan är bara för hur lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen anser att steg-fÖr-steg-modellen kan bli svår&lt;br&gt;att tillämpa i vissa fall där den försäkrade har eller förvärvar en funk-&lt;br&gt;tionsnedsättning. En funktionsnedsättning behöver inte innebära att en&lt;br&gt;person saknar arbetsförmåga, det handlar mer om tillgång till nödvän-&lt;br&gt;diga hjälpmedel. SAMHALL har inga större invändningar mot steg-för-&lt;br&gt;steg-modellen men vill betona betydelsen av att bedömningen tydligt&lt;br&gt;också tar hänsyn till de möjligheter till anpassning och utveckling som&lt;br&gt;arbetslivet rymmer. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) avvisar&lt;br&gt;inte modellen men anser att det finns risker med den. TCO anser att den&lt;br&gt;fokuserar för lite på arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. TCO anser&lt;br&gt;vidare att större krav borde ställas på arbetsgivarna att anpassa arbetet&lt;br&gt;efter den restarbetsförmåga som finns efter en rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Huruvida en försäkrad som drabbas&lt;br&gt;av sjukdom har möjlighet att återuppta sitt vanliga arbete beror i hög&lt;br&gt;grad på vilket arbete han eller hon har. Sjukdomens inverkan på den&lt;br&gt;försäkrades möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter har en avgörande&lt;br&gt;betydelse för bedömningen av arbetsförmågan. Arbetsförmåga är inte&lt;br&gt;något statiskt, objektivt påvisbart tillstånd, arbetsförmåga måste bedömas&lt;br&gt;i förhållande till ett visst arbete eller vissa arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har utredningen diskuterat vad den försäkrades&lt;br&gt;arbetsförmåga bör relateras till i de fall han eller hon inte kan återgå till&lt;br&gt;sitt vanliga arbete. Denna fråga - där det för närvarande saknas lagregle-&lt;br&gt;ring och klara och uttalade ställningstaganden - kan naturligtvis inte&lt;br&gt;behandlas helt skilt från frågor som rörjehabilitering. Rätten till ersätt-&lt;br&gt;ning under rehabilitering belyses närptare i det följande i samband med&lt;br&gt;redovisningen av den s.k. steg-föp-steg-modellen. Med rehabilitering i&lt;br&gt;detta sammanhang avses arbetslivsinriktad rehabilitering, dvs. utbildning&lt;br&gt;och liknande, inte medicinsk rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller att de diskussioner om arbetsgivarens rehabili-&lt;br&gt;teringsansvar som fördes i regeringens proposition om rehabilitering och&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning (prop. 1990/91:141) kan tas som utgångspunkt&lt;br&gt;även för hur bedömningen bör göras när det gäller arbetsförmåga. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;propositionen sägs att inriktningen vid rehabilitering skall vara att den&lt;br&gt;anställde i första hand skall beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren och&lt;br&gt;andra alternativ prövas först när dennes möjligheter är uttömda. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår mot den bakgrunden att försäkringens koppling till ar-&lt;br&gt;betsgivarens rehabiliteringsansvar skall bibehållas och att en person som&lt;br&gt;har en anställning bör ges möjlighet att behålla denna. Regeringen delar&lt;br&gt;utredningens uppfattning och anser att anknytningen till arbetsplatsen&lt;br&gt;och arbetsgivaren är viktig att framhålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu förslås bygger på det förstahandsansvar för rehabilitering&lt;br&gt;som en arbetsgivare har för sina anställda. Det förstärker kopplingen&lt;br&gt;mellan arbetsgivaren och den anställde även i det fall den anställde på&lt;br&gt;grund av sjukdom inte kan återgå till sitt vanliga arbete. Förslaget står&lt;br&gt;också i samklang med de skyldigheter som åvilar en arbetsgivare enligt&lt;br&gt;lagen om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nackdel med förslaget kan enligt utredningen vara att rätten till er-&lt;br&gt;sättning från försäkringen blir beroende av förvärvsförhållanden och&lt;br&gt;arbetsgivarens förutsättningar att medverka till annat arbete. Alla försäk-&lt;br&gt;rade får inte lika rätt till sjukpenning och rätt till ersättning under rehabi-&lt;br&gt;litering, eftersom denna rätt inte enbart kopplas till sjukdomen och den&lt;br&gt;därav föranledda arbetsoförmågan utan också till vilka möjligheter till&lt;br&gt;arbete som finns hos arbetsgivaren. Försäkrade som efter rehabilitering&lt;br&gt;har möjlighet att erhålla annat arbete hos sin arbetsgivare får rätt till&lt;br&gt;ersättning från försäkringen även om han eller hon utan rehabilitering&lt;br&gt;skulle kunna utföra annat på arbetsmarknaden normalt förekommande&lt;br&gt;arbete. En försäkrad som saknar möjligheten till annat arbete hos arbets-&lt;br&gt;givaren eller saknar anställning har i motsvarande situation inte rätt till&lt;br&gt;ersättning från försäkringen, om han eller hon kan utföra annat på&lt;br&gt;arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför enligt utredningens uppfattning en viss utvidgning i&lt;br&gt;förhållande till dagens regler för rätt till ersättning. Den försäkrade kom-&lt;br&gt;mer enligt förslaget att ges rätt till ersättning från försäkringen i avvak-&lt;br&gt;tan på och under rehabiliteringsåtgärder som skall leda till annat arbete&lt;br&gt;hos arbetsgivaren trots att han eller hon skulle kunna klara ett normalt&lt;br&gt;förekommande arbete utan eller med mindre omfattande rehabiliterings-&lt;br&gt;insatser. Regeringen delar utredningens uppfattning att anknytningen till&lt;br&gt;arbetsplatsen och arbetsgivaren är av stort värde och att detta motiverar&lt;br&gt;en utvidgning i förhållande till dagens regler för rätt till ersättning. De&lt;br&gt;tidsramar för ersättning vid rehabilitering som gäller i dag bör även gälla&lt;br&gt;framöver. Det innebär rätt till ersättning vid en rehabiliteringsinsats som&lt;br&gt;i normalfallet inte tar mer än cirka ett år i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att rehabiliteringsinsatserna, i det fall en försäkrad&lt;br&gt;inte kan återgå till sitt vanliga arbete, inledningsvis fokuseras enbart på&lt;br&gt;möjligheter att få annat arbete hos arbetsgivaren. Detta kan möjligen&lt;br&gt;också uppfattas som en nackdel om det innebär att andra mer ändamåls-&lt;br&gt;enliga rehabiliteringsinsatser inte vidtas. Regeringen delar dock utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning att möjligheten för den försäkrade att i första hand&lt;br&gt;få behålla sin anställning får anses väga betydligt tyngre i detta samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknas möjligheter till annat arbete hos arbetsgivaren, eller kräver ett&lt;br&gt;sådant alltför långvariga rehabiliteringsinsatser, bör den försäkrades ar-&lt;br&gt;betsförmåga prövas mot arbetsmarknaden i övrigt. Bedöms den försäkra-&lt;br&gt;de kunna klara ett annat på arbetsmarknaden normalt förekommande&lt;br&gt;arbete har han eller hon inte rätt till ersättning från försäkringen. Den&lt;br&gt;försäkrade bör bedömas som arbetsför även om arbetet inte finns direkt&lt;br&gt;tillgängligt för honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sysselsättning som anordnas särskilt för personer med&lt;br&gt;nedsatt arbetsförmåga krävs det däremot att den försäkrade faktiskt er-&lt;br&gt;bjuds ett sådant skyddat arbete för att han eller hon inte längre skall ha&lt;br&gt;rätt till ersättning från försäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiell arbetsförmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av arbetsförmågan bör såsom ovan beskrivits göras steg-&lt;br&gt;vis, dvs. i första hand relateras till det tidigare arbetet och därefter till&lt;br&gt;annat arbete hos arbetsgivaren. Saknas möjligheter till annat arbete hos&lt;br&gt;arbetsgivaren, eller kräver ett sådant alltför långvariga rehabiliteringsin-&lt;br&gt;satser, bör den försäkrades arbetsförmåga prövas mot annat på arbets-&lt;br&gt;marknaden normalt förekommande arbete. Arbetsförmågan bör härvid,&lt;br&gt;när det gäller rätt till sjukpenning, relateras till arbete av samma omfatt-&lt;br&gt;ning som den försäkrade tidigare haft - dock högst heltidsarbete - eller,&lt;br&gt;när det gäller förtidspension, till förmågan att utföra ett heltidsarbete&lt;br&gt;(angående deltidsarbetande se närmare kapitel 6). För en försäkrad med&lt;br&gt;heltidsanställning bör målet vara att han eller hon skall återgå i heltids-&lt;br&gt;arbete. Kan den försäkrade inte återgå till sitt vanliga arbete på heltid&lt;br&gt;bör i första hand annat heltidsarbete hos arbetsgivaren prövas. Saknas&lt;br&gt;möjligheter till annat heltidsarbete hos arbetsgivaren, eller kräver ett&lt;br&gt;sådant alltför långvariga rehabiliteringsinsatser, bör den försäkrades ar-&lt;br&gt;betsförmåga prövas mot annat på arbetsmarknaden normalt förekomman-&lt;br&gt;de heltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har diskuterat hur arbetsförmågan bör bedömas när en&lt;br&gt;person som har en heltidsanställning av medicinska skäl inte längre&lt;br&gt;klarar sitt vanliga arbete på heltid. En situation som under sådana för-&lt;br&gt;hållanden inte alltför sällan inträffar är att den försäkrade klarar sitt&lt;br&gt;vanliga arbete på deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats delar regeringen utredningens uppfattning att&lt;br&gt;anknytningen till arbetsplatsen och arbetsgivaren är av stort värde. Det&lt;br&gt;är emellertid viktigt beträffande förtidspension att den utges först när&lt;br&gt;alla möjligheter att återge den försäkrade arbetsförmågan har prövats och&lt;br&gt;att den renodlas i syfte att utgöra ersättning vid nedsatt arbetsförmåga på&lt;br&gt;grund av medicinska orsaker. Klarar den försäkrade att, trots sitt medi-&lt;br&gt;cinska tillstånd, arbeta heltid bör arbetsförmågan tas till vara. Detta är ett&lt;br&gt;led i strävandena att stärka arbetslinjen. Därför anser regeringen att den-&lt;br&gt;na omständighet bör väga tyngre än anknytningen till arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att den försäkrades arbetsförmå-&lt;br&gt;ga även i dessa fall bör bedömas enligt den steg-för-steg-modell som ut-&lt;br&gt;redningen föreslår och som närmare redovisas i det följande. Härvid bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den försäkrades bibehållna arbetsförmåga inte bedömas enbart i relation&lt;br&gt;till arbeten som finns direkt tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till annat arbete utan eller med rehabiliteringsinsatser bör&lt;br&gt;alltså prövas i första hand hos den egna arbetsgivaren, först därefter mot&lt;br&gt;arbetsmarknaden i stort. Görs bedömningen att det medicinska tillståndet&lt;br&gt;inte utgör något hinder för den försäkrade att arbeta heltid (eller i ytterli-&lt;br&gt;gare ett deltidsarbete) i ett annat arbete har han eller hon inte någon rätt&lt;br&gt;till ersättning från försäkringen. När den försäkrade bedöms arbetsför i&lt;br&gt;annat arbete kan han eller hon sägas vara partiellt arbetslös om något&lt;br&gt;annat arbete inte finns tillgängligt. En heltidsarbetande person som inte&lt;br&gt;är anställd bedöms på samma sätt, dock utan den prövning mot arbets-&lt;br&gt;möjligheter hos arbetsgivaren som bör göras för en anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt förekommande arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrades förmåga att trots sin sjukdom försörja sig genom arbete&lt;br&gt;skulle kunna bedömas gentemot varje typ av arbete som är förekomman-&lt;br&gt;de på arbetsmarknaden. Utredningen anser dock att en sådan bedömning&lt;br&gt;skulle leda allt for långt och framhåller att den krets av arbeten som den&lt;br&gt;försäkrades arbetsförmåga skall bedömas i förhållande till måste ges en&lt;br&gt;praktisk och rationell avgränsning. Utredningen föreslår därför att den&lt;br&gt;bibehållna arbetsförmågan skall ställas i relation till på arbetsmarknaden&lt;br&gt;normalt förekommande arbeten. Regeringen delar utredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som kan anses vara &amp;quot;normalt förekommande arbeten&amp;quot; påverkas av&lt;br&gt;faktorer som inte är statiska. Med den övergripande benämningen &amp;quot;nor-&lt;br&gt;malt förekommande arbeten&amp;quot; kan tillämpningen anpassas till förändring-&lt;br&gt;arna på arbetsmarknaden utan att reglerna behöver ändras. Omfattningen&lt;br&gt;och det förvärvsmässiga värdet av den trots sjukdomen bibehållna ar-&lt;br&gt;betsförmågan, är naturligtvis beroende av vilken sjukdom eller skada&lt;br&gt;som drabbat den försäkrade. Den förvärvsförmåga som finns kvar trots&lt;br&gt;sjukdomen kan behöva bedömas i förhållanden till arbeten som på en&lt;br&gt;rad skilda sätt ställer fysiska eller psykiska krav. Av den anledningen är&lt;br&gt;det inte heller möjligt att generellt ange vad som är att anse som &amp;quot;nor-&lt;br&gt;malt förekommande arbeten&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i ett enskilt fall måste göras med utgångspunkt i den för-&lt;br&gt;säkrades sjukdom. Avgörande blir vilken sjukdom som föreligger och på&lt;br&gt;vilket sätt denna sjukdom inskränker den försäkrades förmåga att utföra&lt;br&gt;arbete. En fysisk sjukdom får andra konsekvenser än en psykisk sjuk-&lt;br&gt;dom. Samma sjukdom kan också påverka olika personer på olika sätt.&lt;br&gt;När en sjukdom och dess konsekvenser är fastställda bör tillämparen&lt;br&gt;bedöma om den bibehållna arbetsförmågan kan utnyttjas av den försäk-&lt;br&gt;rade för att försörja sig själv genom ett förvärvsarbete som är normalt&lt;br&gt;förekommande på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser liksom utredningen att en bedömning som är vidare,&lt;br&gt;dvs. omfattar mer än normalt förekommande arbeten, kan få konse-&lt;br&gt;kvenser som inte kan anses vara acceptabla. Om sjukdomen medför att&lt;br&gt;den försäkrade enbart kan klara ett speciellt arbete som endast förekom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer i mycket begränsad utsträckning kan det inte vara rimligt att be- Prop. 1996/97:28&lt;br&gt;döma hans eller hennes arbetsförmåga i förhållande till detta arbete med&lt;br&gt;mindre än att han eller hon faktiskt erbjuds det arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedöms den försäkrade kunna klara ett normalt förekommande arbete&lt;br&gt;föreligger inte längre rätt till ersättning. Kan den försäkrade inte få ett&lt;br&gt;sådant arbete är han eller hon att anse som arbetslös. Avgränsningen&lt;br&gt;innebär alltså att den försäkrades bibehållna arbetsförmåga inte enbart&lt;br&gt;bör bedömas i förhållande till de arbeten som finns direkt tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör i begreppet &amp;quot;normalt förekommande arbete&amp;quot; ligga att den&lt;br&gt;försäkrades arbetsförmåga bör bedömas i förhållande till den nationella&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Någon begränsning till att låta bedömningen endast&lt;br&gt;omfatta arbetsmarknaden på lokal eller regional nivå bör inte ske. I detta&lt;br&gt;sammanhang bör det dock påpekas att möjlighet finns att, såsom framgår&lt;br&gt;av kapitel 4, i vissa fall göra en sammanvägning av andra faktorer ut-&lt;br&gt;över de medicinska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steg-för-steg-modellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med steg-för-steg-modellen är att beskriva hur tillämparen bör&lt;br&gt;göra bedömningen av arbetsförmåga med olika arbeten som grund och&lt;br&gt;de ställningstaganden som tillämparen bör göra när rätten till ersättning&lt;br&gt;skall avgöras. Om svaret i t.ex. steg 1 är ja behöver ytterligare prövning&lt;br&gt;inte göras. Om svaret är nej går tilllämparen vidare till nästa steg, osv. I&lt;br&gt;förutsättningarna ingår då givetvis att det är klarlagt att den försäkrade&lt;br&gt;lider av en sjukdom, samt att det är denna sjukdom som sätter ned den&lt;br&gt;försäkrades arbetsförmåga. Begreppet &amp;quot;rehabilitering&amp;quot; används i detta&lt;br&gt;sammanhang i betydelsen arbetslivsinriktad rehabilitering. Medicinsk&lt;br&gt;rehabilitering ingår i benämningen nödvändig behandling och konva-&lt;br&gt;lescens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av arbetsförmågan och rätten till ersättning bör föl-&lt;br&gt;jande överväganden vara vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Steg 1. Kan den försäkrade utföra sitt vanliga arbete efter&lt;br&gt;nödvändig behandling och konvalescens?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det första steget bör arbetsförmågan i första hand bedömas i förhållan-&lt;br&gt;de till i vilken utsträckning den försäkrade har förmåga att utföra sitt&lt;br&gt;vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt&lt;br&gt;erbjuder den anställde. Om den försäkrade inte kan utföra sitt vanliga&lt;br&gt;arbete men bedöms kunna göra det efter behandling och konvalescens&lt;br&gt;utges sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Steg 2. Kan den försäkrade utföra sina nuvarande arbetsuppgifter&lt;br&gt;efter viss rehabilitering eller anpassning av arbetsuppgifterna?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Här gäller frågan i första hand om den försäkrade kan anses kunna åter-&lt;br&gt;gå till sitt vanliga arbete. Bedömningen blir beroende av vilka åtgärder&lt;br&gt;för återgång som krävs och hur omfattande dessa är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som t.ex. fysisk anpassning av arbetsplatsen, exempelvis i&lt;br&gt;form av en anpassad arbetsstol eller liknande, kan anses vara en åtgärd&lt;br&gt;av sådan begränsad omfattning som gör att den försäkrade kan bedömas&lt;br&gt;i förhållande till återgång till sitt vanliga arbete. Sjukpenning utges från&lt;br&gt;försäkringen under nödvändiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att rehabilitering för åter-&lt;br&gt;gång till det vanliga arbetet inte alltid bör vara det alternativ som kom-&lt;br&gt;mer före nästa alternativ (3) enligt vilket den försäkrades arbetsförmåga&lt;br&gt;bedöms i förhållande till annat arbete som den försäkrade kan omplace-&lt;br&gt;ras till utan rehabiliteringsåtgärder. Direkt omplacering till annat arbete&lt;br&gt;kan inte heller alltid vara det alternativ som bör komma först. Omstän-&lt;br&gt;digheterna i det enskilda fallet får vara avgörande for om ersättning&lt;br&gt;under rehabilitering bör kunna utges. Vid bedömningen av vilket alterna-&lt;br&gt;tiv som är lämpligast bör såväl den försäkrades och arbetsgivarens&lt;br&gt;önskemål som kostnaderna för försäkringen vägas in. Om arbetsgivaren&lt;br&gt;erbjuder återgång till det tidigare arbetet bör rätten till ersättning under&lt;br&gt;rehabilitering infor sådan återgång vara begränsad i tiden. Utredningen&lt;br&gt;har vid sina överväganden diskuterat möjligheten att som riktlinje ange&lt;br&gt;att ersättning under upp till tre månader skulle kunna godtas. Regeringen&lt;br&gt;anser att en sådan riktlinje utgör en rimlig tid för rätt till rehabiliterings-&lt;br&gt;ersättning i dessa fall och att ersättning därför inte annat än i undantags-&lt;br&gt;fall bör lämnas för längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Steg 3. Kan den försäkrade utföra och erhålla andra arbetsuppgifter&lt;br&gt;hos sin arbetsgivare utan extra insatser?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I och med att det blir klarlagt att den försäkrade inte kan återgå till sitt&lt;br&gt;vanliga arbete bör arbetsförmågan bedömas i förhållande till möjligheter-&lt;br&gt;na att få ett annat arbete, dvs. omplacering hos arbetsgivaren. Om så är&lt;br&gt;fallet bör den försäkrades arbetsförmåga bedömas i förhållande till detta&lt;br&gt;arbete. Sjukpenning utges under nödvändig behandling och konva-&lt;br&gt;lescens. Ingen sjukpenning utges i avvaktan på att arbetet blir tillgäng-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steg 4. Kan den försäkrade erhålla andra arbetsuppgifter hos sin&lt;br&gt;arbetsgivare efter viss utbildning, anpassning av arbetsuppgifter&lt;br&gt;eller liknande rehabiliterande insatser?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen i denna del får förutsättas ske med utgångspunkt i den be-&lt;br&gt;gränsade tid under vilken ersättning vid rehabilitering kan utges idag.&lt;br&gt;Det innebär en rehabiliteringsinsats som inte tar mer än cirka ett år i&lt;br&gt;anspråk. Vidare bör det vara klarlagt att den försäkrade efter rehabilite-&lt;br&gt;ringsinsatsen i princip erbjuds ett arbete hos arbetsgivaren. Det är visser-&lt;br&gt;ligen inte möjligt att garantera vad som sker i framtiden, men reha-&lt;br&gt;biliteringsinsatserna bör ha ett klart mål och det bör vara troligt att detta&lt;br&gt;mål kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabilitering som syftar till en önskad, men inte klarlagd, möjlighet Prop. 1996/97:28&lt;br&gt;till annat arbete hos arbetsgivaren bör inte ge rätt till ersättning från&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Steg 5. Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden&lt;br&gt;normalt förekommande arbete, utan extra insatser?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om det inom ramen for arbetsgivarens verksamhet inte finns något&lt;br&gt;lämpligt arbete bör arbetsförmågan prövas mot arbetsmarknaden utanför&lt;br&gt;den försäkrades anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade, trots den sjukdom han eller hon har, kan klara ett&lt;br&gt;annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete har han eller&lt;br&gt;hon inte rätt till ersättning från försäkringen. Den försäkrade är, objektivt&lt;br&gt;sett, arbetsför även om arbetet inte finns direkt tillgängligt for honom&lt;br&gt;eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föregående stegen tar enbart sikte på försäkrade som har en anställ-&lt;br&gt;ning. För försäkrade som saknar arbetsgivare, t.ex. arbetslösa, uppdrags-&lt;br&gt;tagare och egenföretagare bedöms rätten till ersättning direkt enligt reg-&lt;br&gt;lerna i detta steg. En närmare redovisning av bedömningen av arbetsför-&lt;br&gt;mågan hos arbetslösa lämnas i kapitel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steg 6. Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden&lt;br&gt;normalt förekommande arbete efter vissa rehabiliterande insatser&lt;br&gt;t.ex. utbildning eller omskolning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i detta steg bör prövningen ske med utgångspunkt i de tidsramar&lt;br&gt;for rehabilitering som i dag står till buds. Det innebär en rehabiliterings-&lt;br&gt;insats som inte tar mer än cirka ett år i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsinsatserna bör syfta till att göra den försäkrade rustad att&lt;br&gt;klara ett lämpligt arbete på arbetsmarknaden. Om något lämpligt arbete&lt;br&gt;inte finns att tillgå efter avslutad rehabilitering, men den försäkrade har&lt;br&gt;förmåga att utföra ett sådant, utges inte längre ersättning från socialför-&lt;br&gt;säkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Steg 7. Är den försäkrade varaktigt eller för avsevärd tid&lt;br&gt;arbetsoförmögen?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den prövning som bör göras i detta steg motsvarar den som i dag sker&lt;br&gt;när den försäkrade ansöker om fortidspension/sjukbidrag eller när försäk-&lt;br&gt;ringskassan byter ut den försäkrades sjukpenning mot sådan pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sysselsättning som anordnas särskilt för personer med&lt;br&gt;nedsatt arbetsförmåga krävs det att den försäkrade faktiskt erbjuds ett&lt;br&gt;sådant skyddat arbete for att han eller hon inte längre skall ha rätt till&lt;br&gt;ersättning från försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Betydelsen av inkomst- och arbetstidsförändringar Prop. 1996/97:28&lt;br&gt;vid bedömning av arbetsförmåga&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid arbetsförmågebedömningen skall en be-&lt;br&gt;dömning göras av den försäkrades förmåga att trots sjukdom eller ett&lt;br&gt;därmed jämställt medicinskt tillstånd försörja sig genom arbete. Er-&lt;br&gt;sättning skall inte utges i det fall då den försäkrade, i ett arbete som&lt;br&gt;han eller hon bedöms kunna utföra, kan räkna med att få en lön som&lt;br&gt;är avtalsmässig eller gängse inom det nya alternativa arbetet/yrkes-&lt;br&gt;området. Vidare skall arbetsförmåga bedömas i förhållande till högst&lt;br&gt;ett heltidsarbete utan beaktande av tidigare arbetstid eller förvärvs-&lt;br&gt;inkomster i de fall en försäkrad inte kan återgå till sitt vanliga arbete&lt;br&gt;eller då den försäkrade inte längre har förmåga att utföra mer än ett&lt;br&gt;heltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som uttalat sig&lt;br&gt;i frågan är positiva. Endast Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är nega-&lt;br&gt;tiva. LRF anser att egenföretagare ställs utanför såväl socialförsäkrings-&lt;br&gt;systemet som arbetslöshetsersättningssystemet vid partiell arbetsförmåga&lt;br&gt;eftersom hela rörelsen måste vara avvecklad för att egenföretagaren skall&lt;br&gt;kunna erhålla arbetslöshetsersättning. LRF anser vidare att bedömningen&lt;br&gt;av arbetsförmågan måste göras på ett annat sätt än enbart utifrån arbets-&lt;br&gt;tiden då arbetstiden är ett dåligt mått på arbetsförmåga för egna före-&lt;br&gt;tagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med dagens förtidspensione-&lt;br&gt;ring är, enligt förarbetena (SOU 1961:29), i princip att tillförsäkra med-&lt;br&gt;borgarna rätt till ekonomisk trygghet vid förtida förlust eller nedsättning&lt;br&gt;av arbetsförmågan. Pensionen avser att vara en kompensation för sådana&lt;br&gt;försörjningsekonomiska konsekvenser som har sin grund i sjukdom eller&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invaliditetsprövningen har skett genom att följande omständigheter&lt;br&gt;regelmässigt har beaktats:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det medicinska handikappets inverkan på försörjningsförmågan i&lt;br&gt;den tidigare sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det medicinska handikappets inverkan på försörjningsförmågan i&lt;br&gt;andra sysselsättningar som kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Möjligheten för den försäkrade att få sådan sysselsättning som han&lt;br&gt;med hänsyn till sitt handikapp kan klara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna förändringarna innebär att prövningen enligt de två&lt;br&gt;första punkterna ovan kommer att finnas kvar. Den tidigare redovisade&lt;br&gt;steg-for-steg-bedömningen av arbetsförmågan kan sägas vara en utveck-&lt;br&gt;ling av dessa punkter. När det gäller den tredje punkten blir utgångs-&lt;br&gt;punkten framdeles en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att med förtidspension kompensera inkomstbortfall for per-&lt;br&gt;soner som på grund av sjukdom övergår i annat heltidsarbete kommer i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;princip att försvinna då den försäkrades förmåga att, sin sjukdom till&lt;br&gt;trots, försörja sig skall bedömas i förhållande till normalt förekommande&lt;br&gt;arbeten. Det som skall beaktas vid framtida prövning av rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning, oberoende av arbetsoförmågans varaktighet, är i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning det medicinska tillståndet påverkar försörjningsförmågan. Andra&lt;br&gt;faktorer utöver de medicinska, vilka i sig kan ha stor betydelse för den&lt;br&gt;enskildes möjligheter att faktiskt få ett arbete som han eller hon kan&lt;br&gt;försörja sig på, bör i princip inte längre ge rätt till ersättning. Den efter-&lt;br&gt;strävade renodlingen av regelsystemen får alltså till följd att förtidspen-&lt;br&gt;sion kommer att beviljas i betydligt mindre utsträckning än enligt dagens&lt;br&gt;regler eftersom den kvarvarande arbetsförmågan skall bedömas i för-&lt;br&gt;hållande till arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden&lt;br&gt;och som huvudregel med bortseende från de tilläggskriterier som tidigare&lt;br&gt;beaktats utöver de medicinska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även antalet sjukpenningfall kommer att minska. Ett tydligt angivande&lt;br&gt;av hur arbetsförmågan bör bedömas när den försäkrade inte kan återgå&lt;br&gt;till sitt vanliga arbete ger riktlinjer för hur försäkringskassorna bör gå till&lt;br&gt;väga vid bedömningen. Detta bör bl.a. medföra att ställningstagande till&lt;br&gt;den försäkrades möjligheter att utföra arbete kommer till stånd tidigare i&lt;br&gt;sjukfallen än vad som sker i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre inkomstnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för dagens förtidspensionering finns möjlighet att med för-&lt;br&gt;tidspension kompensera inkomstbortfall for personer som på grund av&lt;br&gt;sjukdom övergår till annat heltidsarbete. Som exempel på detta nämner&lt;br&gt;utredningen en publicerad dom (TAF 29/1967) där Försäkringsdomstolen&lt;br&gt;tagit ställning till invaliditetsbedömning i ett mål angående förtidspen-&lt;br&gt;sion (sjukbidrag) till en person som på grund av sjukdom övergått till&lt;br&gt;annat heltidsarbete. Målet gällde en byggnadsarbetare som på grund av&lt;br&gt;sjukdom övergått till arbete som kontorist. Som byggnadsarbetare skulle&lt;br&gt;han ha haft en inkomst om cirka 27 000 - 28 000 kronor per år och&lt;br&gt;som kontorist hade han en inkomst om 12 100 kronor per år. Försäk-&lt;br&gt;ringsdomstolen fann att arbetsförmågan till följd av sjukdom var nedsatt&lt;br&gt;med minst hälften trots att den försäkrade fortfarande utförde ett heltids-&lt;br&gt;arbete. Rätt till sjukbidrag förelåg därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som nu föreslås skall vid bedömningen av i vad mån arbets-&lt;br&gt;förmågan är nedsatt den försäkrades förmåga att försörja sig genom&lt;br&gt;normalt förekommande arbete beaktas. Med uttrycket &amp;quot;försörja sig själv&lt;br&gt;genom arbete&amp;quot; avses i detta sammanhang att arbeta heltid och få en lön&lt;br&gt;som överensstämmer med gällande kollektivavtal eller som i övrigt är&lt;br&gt;gängse inom det nya arbetet/yrkesområdet. Detta får till följd att det inte&lt;br&gt;längre finns utrymme for att bevilja partiell förtidspension då den försäk-&lt;br&gt;rade arbetar heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna förändringen får också motsvarande konsekvenser for&lt;br&gt;försäkrade som arbetar betydligt mer än heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer än ett heltidsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätten till sjukpenning bedöms enligt nuvarande regler arbets-&lt;br&gt;förmågans nedsättning i förhållande till den tidigare arbetsinsatsen och&lt;br&gt;detta gäller oavsett om personen tidigare varit deltidsarbetande eller&lt;br&gt;arbetat betydligt mer än heltid. Beträffande sjukpenningunderlaget kan&lt;br&gt;en försäkrad i dag få en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) beräknad&lt;br&gt;på den sammanlagda inkomsten från flera anställningar om han eller&lt;br&gt;hon kan förutsättas fortsättningsvis förvärvsarbeta i minst samma omfatt-&lt;br&gt;ning. Någon begränsning av inkomstunderlaget i förhållande till arbets-&lt;br&gt;tiden görs inte. Däremot gäller generellt att årsinkomster inte beaktas till&lt;br&gt;den del de överstiger 7,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av SGI för en egenföretagare utgår enligt nuvarande reg-&lt;br&gt;ler från nettoinkomsten av rörelsen men SGI:n får inte beräknas till&lt;br&gt;högre belopp än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete&lt;br&gt;för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rätten till förtidspension bedöms arbetsförmågans ned-&lt;br&gt;sättning i förhållande till den försäkrades förmåga att arbeta heltid oav-&lt;br&gt;sett hans eller hennes faktiska arbetstid. Det innebär att personer som&lt;br&gt;arbetar deltid eller aldrig kunnat arbeta har fullgott skydd i händelse av&lt;br&gt;att arbetsförmågan blir helt eller delvis nedsatt. Det finns i dag inte nå-&lt;br&gt;got uttryckligt hinder mot att bevilja partiell förtidspension till en försäk-&lt;br&gt;rad som före nedsättningen av arbetsförmågan arbetade mer än heltid&lt;br&gt;och efter nedsättningen av arbetsförmågan kan arbeta heltid. Som tidiga-&lt;br&gt;re nämnts fmns inom ramen för dagens förtidspensionering även möjlig-&lt;br&gt;het att med förtidspension kompensera inkomstbortfall för personer som&lt;br&gt;på grund av sjukdom övergår till annat heltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har på senare år i olika sammanhang diskuterats om det borde&lt;br&gt;finnas en begränsningsregel som hindrar att ersättning utges från försäk-&lt;br&gt;ringen när personer har fler än ett heltidsarbete, eller har en sammanlagd&lt;br&gt;arbetstid som vida överstiger 40 timmar per vecka. Som skäl för för-&lt;br&gt;slaget att införa begränsningar av ersättningsrätten för den som har fler&lt;br&gt;än ett heltidsarbete har anförts att en alltför lång veckoarbetstid kan ge&lt;br&gt;upphov till exempelvis förslitningsskador som medför långtidssjuk-&lt;br&gt;skrivningar och förtidspension. Den allmänna försäkringen bör därför&lt;br&gt;inte stimulera människor att ta flera arbeten och få en sammanlagd&lt;br&gt;arbetstid som vida överstiger normal heltidsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att arbetsförmågan bör bedömas i förhållande till&lt;br&gt;högst ett heltidsarbete utan beaktande av tidigare arbetsutbud eller för-&lt;br&gt;värvsinkomster i de fall den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga&lt;br&gt;arbete eller då den försäkrade inte längre har förmåga att utföra mer än&lt;br&gt;ett heltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det inte rimligt att ersättning lämnas&lt;br&gt;från socialförsäkringen i de fall en försäkrad före nedsättningen av&lt;br&gt;arbetsförmågan arbetade mer än heltid och efter nedsättningen av arbets-&lt;br&gt;förmågan fortfarande kan arbeta heltid. När den försäkrade kan arbeta&lt;br&gt;heltid måste han eller hon anses ha förmåga att försörja sig själv genom&lt;br&gt;sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarkna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den. Regeringen delar utredningens uppfattning att arbetsförmågan bör&lt;br&gt;bedömas i förhållande till högst ett heltidsarbete utan beaktande av tidi-&lt;br&gt;gare arbetsutbud eller förvärvsinkomster i de fall den försäkrade inte kan&lt;br&gt;återgå till sitt vanliga arbete eller då den försäkrade inte längre har för-&lt;br&gt;måga att utföra mer än ett heltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete&lt;br&gt;bör sjukpenning lämnas oavsett arbetsutbud. När den försäkrade inte kan&lt;br&gt;återgå till sitt vanliga arbete eller när han eller hon inte kan återgå i&lt;br&gt;samma omfattning som tidigare bör bedömningen av hans eller hennes&lt;br&gt;fortsatta förmåga göras i förhållande till om han eller hon kan klara ett&lt;br&gt;annat heltidsarbete. Sjukpenning bör lämnas under nödvändig behandling&lt;br&gt;och konvalescens samt nödvändiga rehabiliteringsåtgärder. En person&lt;br&gt;som bedöms ha förmåga att klara ett annat heltidsarbete bör inte längre&lt;br&gt;ha rätt till sjukpenning eller förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som inte kan återgå i sitt vanliga arbete och inte heller kan&lt;br&gt;få annat arbete hos arbetsgivaren bör alltså enligt vad som nu föreslås&lt;br&gt;anses arbetsför om han eller hon kan klara ett annat på arbetsmarknaden&lt;br&gt;normalt förekommande arbete. Med annat normalt förekommande arbete&lt;br&gt;avses i dessa fall, när det gäller rätt till sjukpenning, arbete av samma&lt;br&gt;omfattning som personen tidigare haft, dock högst heltidsarbete. När det&lt;br&gt;gäller rätten till förtidspension avses heltidsarbete. Detta medför att en&lt;br&gt;person som trots sin sjukdom bedöms klara att utföra ett heltidsarbete&lt;br&gt;inte längre får rätt till ersättning även om han eller hon tidigare klarade&lt;br&gt;två heltidsarbeten. Varken den tidigare förvärvsinkomsten eller den tidi-&lt;br&gt;gare arbetstiden bör alltså inverka på bedömningen av arbetsförmågan i&lt;br&gt;de fall då det rörde sig om en arbetstid som översteg ett heltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsarbetande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En deltidsanställd person som skulle vilja arbeta heltid men som på&lt;br&gt;grund av sjukdom klarar enbart deltidsarbete i sitt vanliga arbete bör&lt;br&gt;också bedömas enligt den i kapitel 5 redovisade steg-för-steg-modellen&lt;br&gt;(steg 5). När den ordinarie arbetstiden är deltid finns i dag inte någon&lt;br&gt;rätt till sjukpenning på den tid som inte utnyttjas för förvärvsarbete. Här&lt;br&gt;föreslås inte någon ändring i denna del. För den del av sin arbetsförmå-&lt;br&gt;ga som den försäkrade inte utnyttjar för förvärvsarbete anses han eller&lt;br&gt;hon vara arbetslös utan rätt till ersättning från socialförsäkringen vare sig&lt;br&gt;under sjukdom eller under rehabilitering om sådan krävs. En arbetsgiva-&lt;br&gt;re torde inte kunna åläggas något rehabiliteringsansvar för den arbets-&lt;br&gt;oförmåga som ligger utanför anställningsavtalets arbetstidsmått. På den&lt;br&gt;del av sin möjliga arbetstid som den försäkrade har en deltidsanställning&lt;br&gt;bedöms han eller hon däremot utifrån alla leden i steg-för-steg-modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrade utan förvärvsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varaktig arbetsoförmåga kan en försäkrad i dag få hel förtidspen-&lt;br&gt;sion/sjukbidrag om förutsättningarna for detta är uppfyllda. När det&lt;br&gt;gäller rätten till förtidspension bedöms arbetsförmågans nedsättning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till den försäkrades förmåga att arbeta heltid oavsett hans Prop. 1996/97:28&lt;br&gt;eller hennes faktiska arbetstid. Det innebär att personer som arbetar&lt;br&gt;deltid eller aldrig kunnat arbeta har rätt till förtidspension i händelse av&lt;br&gt;att arbetsförmågan blir helt eller delvis nedsatt. De nu föreslagna regler-&lt;br&gt;na avses inte ändra på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bedömningen av hur en sjukdom begränsar arbetsförmågan för&lt;br&gt;arbetslösa kan variera beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;br&gt;För den som under en arbetslöshetsperiod är föremål för en arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitisk åtgärd bör arbetsförmågan bedömas i förhållande till denna.&lt;br&gt;Om den arbetslöse genomgår t.ex. arbetsmarknadsutbildning eller arbets-&lt;br&gt;livsutveckling bör arbetsförmågan alltså bedömas i förhållande till hur&lt;br&gt;sjukdomen påverkar den arbetslöses förmåga att delta i eller genomföra&lt;br&gt;denna åtgärd. Bedömningen bör i detta fall utgå ifrån att om den arbets-&lt;br&gt;löse kan antas kunna återgå till den arbetsmarknadspolitiska åtgärden bör&lt;br&gt;arbetsförmågan bedömas i förhållande till åtgärden. Bedöms den arbets-&lt;br&gt;löse däremot inte kunna återgå till åtgärden bör arbetsförmågan bedömas&lt;br&gt;enligt nedan. Är den arbetslöse fortsatt sjuk när arbetsmarknadsåtgärden&lt;br&gt;upphör bör arbetsförmågan även i det fallet bedömas enligt nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som står till arbetsmarknadens förfogande som arbetssökande&lt;br&gt;bör arbetsförmågan bedömas i ett bredare perspektiv, dvs. i förhållande&lt;br&gt;till arbetsmarknaden i sin helhet. Arbetsförmågan bör bedömas i förhål-&lt;br&gt;lande till hur sjukdomen begränsar den arbetslöses förmåga att vara&lt;br&gt;aktivt arbetssökande och stå till arbetsmarknadens förfogande och kunna&lt;br&gt;anta erbjudet lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmågan hos en arbetslös bör alltså bedömas i det bredare per-&lt;br&gt;spektivet och bör inte begränsas till att enbart avse arbetsförmågan i&lt;br&gt;förhållande till t.ex. en eventuell yrkesutbildning eller tidigare yrkes-&lt;br&gt;erfarenhet utan bör relateras till på arbetsmarknaden normalt förekom-&lt;br&gt;mande arbeten. Detta följer av att rätten till arbetslöshetsersättning bl.a.&lt;br&gt;är avhängig att den arbetslöse står till arbetsmarknadens förfogande och&lt;br&gt;är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om ändrade kriterier för rätt till sjukpenning respektive för-&lt;br&gt;tidspension är en fortsättning på den inriktning beträffande förtydligande&lt;br&gt;och renodling av regelsystemen inom socialförsäkringen som lades fast&lt;br&gt;i regeringens proposition Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.&lt;br&gt;(prop. 1994/95:25). Syftet var att utforma klarare regler som medverkar&lt;br&gt;till att tydliggöra gränserna för vad som bör ersättas från socialförsäk-&lt;br&gt;ringen. En besparing om sammanlagt tre miljarder kronor netto avisera-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första delen av besparingen togs i propositionen Rätten till förtids-&lt;br&gt;pension och sjukpenning samt folkpension för gifta (prop. 1994/95:147,&lt;br&gt;bet. 1994/95:SfU 10, rskr. 1994/95:343). Förslag om åtgärder för att för-&lt;br&gt;bättra det underlag som ligger till grund för beslut om förtidspension och&lt;br&gt;sjukpenning trädde i kraft den 1 oktober 1995. Den resterande delen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besparingen uppfylls genom de förslag som nu läggs fram. Tillsammans&lt;br&gt;med förslagen som trädde i kraft den 1 oktober 1995 kommer den totala&lt;br&gt;besparingen inom förtidspension och sjukförsäkring att uppgå till 4,55&lt;br&gt;miljarder kronor brutto vilket motsvarar 3 miljarder kronor netto. Bespa-&lt;br&gt;ringen fördelas på förtidspension respektive sjukpenning. Besparingen&lt;br&gt;inom förtidspensioneringen fördelas i sin tur på folkpension och ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingen på förtidspensionsanslaget beräknas till 310 miljoner kro-&lt;br&gt;nor år 1997 och 590 miljoner kronor från och med år 1998. För anslaget&lt;br&gt;sjukpenning och rehabilitering beräknas besparingen uppgå till 360 mil-&lt;br&gt;joner kronor år 1997. För år 1998 och därefter beräknas besparingen till&lt;br&gt;690 miljoner kronor. ATP utgifterna beräknas till följd av förslagen i&lt;br&gt;denna proposition minska med 530 miljoner kronor år 1997 och 1 020&lt;br&gt;miljoner kronor från och med år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En renodling av de olika trygghetssystemen kommer att ge underlag&lt;br&gt;för en mer rättvisande bild av samhällets kostnader inom olika problem-&lt;br&gt;områden. Genom att kostnader redovisas inom det område de hör hem-&lt;br&gt;ma ger de bättre underlag för framtida politiska beslut och prioriteringar&lt;br&gt;mellan välfärdspolitikens olika områden. En renodling av försäk-&lt;br&gt;ringssystemen är positiv också för att den ger möjlighet att hänvisa män-&lt;br&gt;niskor till de samhällsorgan som är bäst lämpade att ta sig an deras&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att effekterna av den pågående renodlingen av de olika&lt;br&gt;trygghetssystemen följs upp. Regeringen anser därför att de centrala&lt;br&gt;myndigheterna - Riksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen och&lt;br&gt;Socialstyrelsen - noggrant bör följa utvecklingen. Det är också viktigt&lt;br&gt;att en tydlig praxis utvecklas så snabbt som möjligt. Som tidigare redo-&lt;br&gt;visats i kapitel 4 bör tillämpningen av förslagen noga följas även ur ett&lt;br&gt;jämställdhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1961:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. 7 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har gjorts en justering för att det klarare skall framgå att&lt;br&gt;meningen &amp;quot;Vid denna bedömning skall bortses från arbetsmark-&lt;br&gt;nadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden&amp;quot; syftar på&lt;br&gt;sjukdomsbegreppet (se prop. 1994/95:147 s. 19). Föreskriften syftar&lt;br&gt;visserligen indirekt också på nedsättningen av arbetsförmågan, eftersom&lt;br&gt;det skall vara sjukdom och ingenting annat som orsakar nedsättningen.&lt;br&gt;Detta framgår emellertid av lagtexten även utan något tillägg, och när&lt;br&gt;det gäller bedömningen av hur sjukdomen i det enskilda fallet påverkar&lt;br&gt;den försäkrades arbetsförmåga är det inte alltid riktigt att denna bedöm-&lt;br&gt;ning skall göras med bortseende från de uppräknade faktorerna. Den&lt;br&gt;frågan behandlas i tredje och därpå följande stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket har anpassats till de förändringar i arbetsförmåge-&lt;br&gt;begreppet och steg-för-steg-prövningen av arbetsförmågan som regering-&lt;br&gt;en föreslår. Dessa har närmare beskrivits i avsnitt 4-6. Det nya femte&lt;br&gt;stycket innehåller de följande stegen i prövningen. Grundläggande i&lt;br&gt;fråga om arbetsförmågebegreppet är att var och en som bedöms kunna&lt;br&gt;klara att försörja sig själv genom något sådant förvärvsarbete som nor-&lt;br&gt;malt förekommer på arbetsmarknaden skall anses ha full arbetsförmåga.&lt;br&gt;Rätt till ersättning från försäkringen föreligger då inte. Det skall här&lt;br&gt;observeras att bedömningen avser förmågan att utföra arbete; om något&lt;br&gt;sådant arbete som den försäkrade bedöms kunna klara inte finns ledigt,&lt;br&gt;och den försäkrade av denna orsak inte kan försörja sig själv genom&lt;br&gt;arbete, saknar detta betydelse för rätten till ersättning från den allmänna&lt;br&gt;försäkringen. Andra arbeten än sådana som är normalt förekommande på&lt;br&gt;arbetsmarknaden skall däremot bara beaktas om de finns faktiskt till-&lt;br&gt;gängliga för den försäkrade. Med uttrycket &amp;quot;försörja sig själv genom&lt;br&gt;förvärvsarbete&amp;quot; avses i detta sammanhang att arbeta heltid och få en lön&lt;br&gt;som överensstämmer med gällande kollektivavtal eller som i övrigt är&lt;br&gt;gängse i det förvärvsarbete som prövningen avser. Steg-för-steg-pröv-&lt;br&gt;ningen såvitt gäller dem som på grund av sjukdomen inte kan återgå till&lt;br&gt;sitt vanliga arbete och som inte heller kan övergå till annat arbete hos&lt;br&gt;samma arbetsgivare beskrivs i fjärde och femte styckena. Beskrivningen&lt;br&gt;ger uttryck för att förmågan att utföra arbete alltid skall prövas innan&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder övervägs; om den försäkrade bedöms ha förmåga&lt;br&gt;att utföra arbete utan föregående rehabiliteringsåtgärder skall ersättning&lt;br&gt;inte utges och inte heller rehabiliteringsåtgärder vidtas. Det är först se-&lt;br&gt;dan det klarlagts att den försäkrade saknar förmåga att utföra förvärvs-&lt;br&gt;arbete som rehabiliteringsåtgärder skall prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har den hittills gällande föreskriften om beaktande i&lt;br&gt;rehabiliterings- och arbetsbytessituationer av vad som rimligen kan be-&lt;br&gt;gäras av den försäkrade med hänsyn till sjukdomen, hans utbildning och&lt;br&gt;tidigare erfarenhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra sådana&lt;br&gt;omständigheter tagits bort. Motsvarande bestämmelse, i en något ändrad&lt;br&gt;lydelse, återfinns nu i det nya sjätte stycket. Den ändrade lydelsen mar-&lt;br&gt;kerar det minskade utrymme som enligt regeringens förslag skall finnas&lt;br&gt;för att beakta dessa faktorer vid sidan av rent medicinska förhållanden.&lt;br&gt;Den ändrade ordningsföljden mellan de uppräknade faktorerna avser att&lt;br&gt;återspegla att åldern bör väga tyngst vid den sammanvägning som i&lt;br&gt;förekommande fall skall ske. Det som åsyftas med ålderskriteriet är hur&lt;br&gt;lång tid den försäkrade har kvar till den allmänna pensionsåldern. Den&lt;br&gt;försäkrade bör ha en relativt kort tid kvar till ålderspension för att en&lt;br&gt;bedömning med beaktande av de uppräknade faktorerna skall kunna leda&lt;br&gt;till ett annat resultat än en bedömning efter rent medicinska förhållan-&lt;br&gt;den. Ju längre tid den försäkrade har kvar till ålderspension desto mindre&lt;br&gt;är utrymmet för att beakta annat än medicinska förhållanden. Frågan har&lt;br&gt;behandlats närmare i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya sjätte stycket finns också den kompletterande regeln att ar-&lt;br&gt;betsförmåga &amp;quot;utöver&amp;quot; heltid inte skall beaktas vid bedömningen av ar-&lt;br&gt;betsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:508) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. 3 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ändrats på i princip samma sätt som 3 kap. 7 § fjärde&lt;br&gt;och femte styckena, och det nya andra stycket motsvarar det nya sjätte&lt;br&gt;stycket i den paragrafen. I fråga om kommentar till paragrafen hänvisas&lt;br&gt;därför till kommentaren till 3 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;punkt 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Punkten delas upp på den ändring som beslutades genom SFS 1995:508&lt;br&gt;- borttagandet av 7 kap. 3 § första stycket tredje meningen - och den nu&lt;br&gt;föreslagna ändringen i samma stycke. I fråga om den tidigare ändringen&lt;br&gt;skall de ursprungliga övergångsbestämmelserna gälla oförändrade. Den&lt;br&gt;nu föreslagna ändringen skall inte gälla förtidspension eller sjukbidrag&lt;br&gt;som beviljats före ikraftträdandet den 1 januari 1997. Den skall inte&lt;br&gt;heller gälla förtidspension eller sjukbidrag som beviljas senare men efter&lt;br&gt;en ansökan som gjorts före den 1 januari 1997. Om det är en partiell&lt;br&gt;förmån som beviljas är det denna som omfattas av övergångsregeln. En&lt;br&gt;senare utökning skall då prövas enligt de nya reglerna. En senare pröv-&lt;br&gt;ning av fortsatt sjukbidrag sedan tidigare sjukbidragsperiod löpt ut eller&lt;br&gt;en senare övergång från sjukbidrag till förtidspension prövas också enligt&lt;br&gt;de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;punkt 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Punkten har endast ändrats så att den även fortsättningsvis skall gälla&lt;br&gt;bara den ursprungliga ändringen, enligt SFS 1995:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgivit&lt;br&gt;yttrande över Sjuk- och arbetsskadekommitténs&lt;br&gt;delbetänkande Försäkringsskydd vid sjukdom&lt;br&gt;- Ett delbetänkande om rätten till ersättning och&lt;br&gt;beräkning av inkomstunderlag under sjukpenningtid&lt;br&gt;(SOU 1995:149)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inkommit med yttrande: Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, Arbetsdomstolen, Justitiekanslem, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Länsrätten i Uppsala län, Statens löne- och pensionsverk, Arbetsgivar-&lt;br&gt;verket, Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Statskontoret, Centrala Studiestödsnämnden, Statens&lt;br&gt;invandrarverk, Handikappombudsmannen, Jämställdhetsombudsmannen,&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet, Svenska Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Företagarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Försäk-&lt;br&gt;ringsanställdas förbund, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarför-&lt;br&gt;bund, Föreningen Svensk Företagshälsovård, SAMHALL AB, Arbetslös-&lt;br&gt;hetskassornas Samorganisation, Handikappförbundens Samarbetsorgan,&lt;br&gt;Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund,&lt;br&gt;Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Social och Mental hälsa, Ung-&lt;br&gt;domsstyrelsen, Sveriges Försäkringsförbund och Pensionärernas Riks-&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ovannämnda svar från remissinstanser har ett antal spontan-&lt;br&gt;remisser inkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Klingvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:28 Kriterier för rätt till ersättning&lt;br&gt;i form av sjukpenning och förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52043, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SfU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-09-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:19:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0328</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:19:47</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SfU6</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SfU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändrade kriterier för rätt till sjukpenning och förtidspension</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspension </ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspension</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspension</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspension</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspension</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspenion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Carlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspension</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Carlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Eriksson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspension</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Eriksson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspension</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspension</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspension</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:28&lt;br/&gt;
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och  förtidspension</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till  ersättning i form av sjukpenning och förtidspenion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>