<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2289288</hangar_id>
 <dok_id>GK0322</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>22</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:22</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>22</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:57</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Statliga stiftelser</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0322/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0322</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0322</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:22&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Statliga stiftelser&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0322/prop_199697__22-1.png" style="width:36pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vissa frågor om det allmännas inflytande över&lt;br&gt;stiftelser som har bildats genom politiska beslut. Frågorna har aktualise-&lt;br&gt;rats genom bl.a. de stiftelser som staten har bildat med medel ur All-&lt;br&gt;männa pensionsfonden, medel som härrör från avvecklingen av lön-&lt;br&gt;tagarfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det i stiftelselagen (1994:1220) skall infö-&lt;br&gt;ras särskilda bestämmelser om ändring eller upphävande av föreskrifter&lt;br&gt;i stiftelseförordnanden för stiftelser som har bildats av staten. Regering-&lt;br&gt;en skall kunna ändra eller upphäva sådana föreskrifter trots att de förut-&lt;br&gt;sättningar inte är uppfyllda som stiftelselagen annars ställer upp för änd-&lt;br&gt;ring av föreskrifter i stiftelseförordnanden. Föreskrifter om stiftelsens&lt;br&gt;ändamål skall dock inte få ändras eller upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning.......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om stiftelser..................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändring m.m. av stiftelseförordnandet - permu-&lt;br&gt;tation .............................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Några grundläggande civilrättsliga bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelser ............................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regleringen av kommunala verksamhetsstiftelser .... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagsbehandlingen av stiftelselagen, m.m......20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel .......... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelserna för strategisk och miljöstrategisk forsk-&lt;br&gt;ning ............................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelsehögskolorna ..................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga fem forskningsstiftelser och kulturstiftelsen ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelsen för innovationsstöd................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Översikt över stadgarnas innehåll.............27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när stiftelsen har bildats av det allmänna............. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skall lagändringen gälla även äldre statliga stiftelser?.....43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avvecklingen av äldre anslagsstiftelser.............. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagets kostnadseffekter ..................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga och kommunala stiftelser - Det allmännas&lt;br&gt;fortsatta inflytande över stiftelser som bildats&lt;br&gt;genom politiska beslut (Ds 1995:62)........... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag .................. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna............ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av betänkandet Former för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig verksamhet (SOU 1994:147) i relevanta delar 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagförslaget i betänkandet Former för statlig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet (SOU 1994:147)................ 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna............ 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................ 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ...................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 ....................................... 70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;br&gt;lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i stiftelselagen (1994:1220) skall införas&lt;br&gt;en ny paragraf, 6 kap. 4 a §, samt närmast före 6 kap. 4 a § en ny&lt;br&gt;rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. i fråga om stat-&lt;br&gt;liga stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;br&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en stiftelse som&lt;br&gt;har bildats av staten får rege-&lt;br&gt;ringen även utan styrelsens eller&lt;br&gt;förvaltarens samtycke och trots&lt;br&gt;vad som sägs i 1 § i ett enskilt&lt;br&gt;fall ändra eller upphäva före-&lt;br&gt;skrifter i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;som angår sådana frågor som&lt;br&gt;anges i 1 § första stycket 2-9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får pröva frågor&lt;br&gt;om ändring eller upphävande&lt;br&gt;enligt första stycket utan ansö-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under föregående mandatperiod bemyndigade riksdagen regeringen att&lt;br&gt;med de tidigare löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt&lt;br&gt;elva stiftelser. Vid utformandet av stiftelseförordnandena eftersträvades&lt;br&gt;en ordning som skulle säkerställa att riksdag och regering inte har nå-&lt;br&gt;gon fortsatt kontroll över stiftelsekapitalet. Den dåvarande socialdemo-&lt;br&gt;kratiska oppositionen motsatte sig den angivna användningen av medlen.&lt;br&gt;Mot valet av stiftelser som verksamhetsform var därvid en återkomman-&lt;br&gt;de principiell invändning att verksamheterna skulle komma att undan-&lt;br&gt;dras riksdagens och regeringens inflytande. Medlen borde i stället han-&lt;br&gt;teras i sådana former att offentlig insyn i verksamheten och påverkan&lt;br&gt;från statsmakternas sida möjliggjordes i så stor utsträckning som möj-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1996 trädde stiftelselagen (1994:1220) i kraft. Lagen&lt;br&gt;innehåller en civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet och bestämmel-&lt;br&gt;ser om tillsyn. Den gäller såväl för stiftelser som har bildats av enskilda&lt;br&gt;som för stiftelser som har bildats av staten eller andra offentliga rätts-&lt;br&gt;subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. stiftelselagen finns bestämmelser om ändring m.m. av före-&lt;br&gt;skrifter i ett stiftelseförordnande (permutation). Bestämmelserna innebär&lt;br&gt;att föreskrifter i ett stiftelseförordnande får ändras, upphävas eller i sär-&lt;br&gt;skilt fall åsidosättas endast om sådana ändrade förhållanden inträtt att&lt;br&gt;den aktuella föreskriften på grund därav inte längre kan följas eller har&lt;br&gt;blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter&lt;br&gt;eller om det finns andra särskilda skäl. Det är endast stiftelsens styrelse&lt;br&gt;eller förvaltare som för stiftelsens räkning får ansöka om tillstånd till&lt;br&gt;ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1995 gjordes vissa ändringar i lagen (1994:1221) om in-&lt;br&gt;förande av stiftelselagen (1994:1220), ”införandelagen”. Enligt en ny&lt;br&gt;bestämmelse i 1 § andra stycket införandelagen skall bestämmelserna i&lt;br&gt;6 kap. stiftelselagen börja tillämpas den 1 januari 1997 på stiftelser bil-&lt;br&gt;dade av eller tillsammans med staten, en kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;kyrklig kommun (se prop. 1995/96:61, bet. 1995/96:LU7, rskr.&lt;br&gt;1995/96:79, SFS 1995:1460). Skälet för att skjuta upp ikraftträdandet&lt;br&gt;av 6 kap. stiftelselagen såvitt gäller stiftelser bildade av eller tillsam-&lt;br&gt;mans med offentliga rättssubjekt var följande (se prop. 1995/96:61&lt;br&gt;s. 13, jfr bet. 1995/96:LU7 s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Regeringen överväger för närvarande en ny ordning för ändring av&lt;br&gt;förordnanden för stiftelser som har bildats av offentliga rättssubjekt.&lt;br&gt;Resultatet av dessa överväganden kommer troligtvis att kunna presen-&lt;br&gt;teras för riksdagen under våren 1996 och eventuella lagändringar kan&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1997. För att undvika att stiftelselagens be-&lt;br&gt;stämmelser först börjar gälla för sådana stiftelser och kort tid därefter&lt;br&gt;ändras föreslår regeringen att bestämmelserna om ändring m.m. av&lt;br&gt;föreskrifter i ett stiftelseförordnande (6 kap. stiftelselagen) inte skall&lt;br&gt;börja tillämpas på stiftelser bildade av offentliga rättssubjekt innan&lt;br&gt;bestämmelserna kan träda i kraft i sin nya lydelse. För sådana stiftelser&lt;br&gt;kommer alltså den nuvarande ordningen om ändring av stiftelseförord-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nanden att fortsätta att gälla, dvs. regeringen lämnar tillstånd till sådan p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1996/97:22&lt;br&gt;ändring efter en icke lagbunden prövning. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undersöka hur bestämmelserna om permutation av förordnanden&lt;br&gt;för stiftelser som har bildats av offentliga rättssubjekt fortsättningsvis&lt;br&gt;bör vara utformade utarbetades inom Justitiedepartementet promemorian&lt;br&gt;Statliga och kommunala stiftelser, Det allmännas fortsatta inflytande&lt;br&gt;över stiftelser som bildats genom politiska beslut (Ds 1995:62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En remissammanställning finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ju 95/4038).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Det lagförslag&lt;br&gt;som läggs fram i promemorian finns i bilaga 2. En förteckning över re-&lt;br&gt;missinstanserna finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Former för statlig verksamhet (SOU 1994:147) behand-&lt;br&gt;las frågan om en lämplig form för finansiering av framtida verksamhe-&lt;br&gt;ter som fortlöpande är beroende av statligt stöd men som inte bör be-&lt;br&gt;drivas i myndighetsform. Enligt betänkandet tillgodoser aktiebolaget och&lt;br&gt;den ideella föreningen sammantaget väl de behov som för framtiden kan&lt;br&gt;firmas av privaträttsliga former för anslagsberoende verksamhet. För an-&lt;br&gt;slagsberoende verksamheter har staten tidigare i en del fall valt att bilda&lt;br&gt;stiftelser (”anslagsstiftelser”). I betänkandet framhålls att den nyordning&lt;br&gt;som stiftelselagen innefattar med avseende på förutsättningarna för änd-&lt;br&gt;ring eller upphävande av föreskrifter i stiftelseförordnanden som medde-&lt;br&gt;lats av staten kommer att i mycket hög grad försvåra för staten att an-&lt;br&gt;passa verksamhet som staten bedriver i stiftelseform till förändringar i&lt;br&gt;omvärlden. Bestämmelserna i stiftelselagen om ändring m.m. av före-&lt;br&gt;skrifter i stiftelseförordnanden kommer att gälla även för vissa äldre an-&lt;br&gt;slagsstiftelser som har bildats av staten. I betänkandet föreslås att dessa&lt;br&gt;stiftelser bör avvecklas fortast möjligt. I syfte att underlätta avvecklings-&lt;br&gt;processen föreslås i betänkandet bestämmelser som innebär att föreskrif-&lt;br&gt;ter i stiftelseförordnandet avseende en äldre stiftelse som har bildats av&lt;br&gt;eller tillsammans med ett offentligt rättssubjekt får utan hinder av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6 kap. stiftelselagen ändras eller upphävas genom en&lt;br&gt;skriftlig överenskommelse mellan stiftarna och stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till det tidigare nämnda lagförslaget att skjuta upp ikraft-&lt;br&gt;trädandet av 6 kap. stiftelselagen för stiftelser bildade av eller tillsam-&lt;br&gt;mans med offentliga rättssubjekt behandlade regeringen i propositionen&lt;br&gt;även utredningens förslag om bestämmelser för att underlätta avveck-&lt;br&gt;lingen av anslagsstiftelser. Därvid anförde regeringen att den delade ut-&lt;br&gt;redningens bedömning att äldre anlagsstiftelser borde omprövas. Rege-&lt;br&gt;ringen anförde vidare att eftersom 6 kap. stiftelselagen inte skulle till-&lt;br&gt;lämpas på stiftelser bildade av eller tillsammans med offentliga rätts-&lt;br&gt;subjekt under år 1996, regeringen skulle återkomma till utredningens&lt;br&gt;förslag i samband med beredningen av frågan om en ny ordning för&lt;br&gt;ändring av förordnanden för stiftelser som har bildats av offentliga&lt;br&gt;rättssubjekt. (Se prop. 1995/96:61 s. 13.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av betänkandet Former för statlig verksamhet&lt;br&gt;(SOU 1994:147) i relevanta delar finns i bilaga 4. Betänkandets lagför-&lt;br&gt;slag finns i bilaga 5. En förteckning över remissinstanserna finns i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga 6. Remissvaren finns att tillgå i Finansdepartementet (dnr Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;Fi 94/4250).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 23 maj 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört flera invändningar i sak mot remissförslaget.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening är de invändningar som kan anföras mot&lt;br&gt;remissförslaget av sådan art att förslaget inte bör läggas till grund för&lt;br&gt;lagstiftning. Regeringen kommer att närmare behandla Lagrådets syn-&lt;br&gt;punkter i avsnitt 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan här skall dock nämnas att till följd av Lagrådets invändningar&lt;br&gt;förslaget i propositionen på ett par viktiga punkter avviker från förslaget&lt;br&gt;i lagrådsremissen. I propositionen tas inte upp något förslag till sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om ändring eller upphävande av föreskrifter i stif-&lt;br&gt;telseförordnanden för stiftelser som har bildats av en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun. Förslaget i propositionen omfattar&lt;br&gt;sålunda endast stiftelser som har bildats av staten. I propositionen före-&lt;br&gt;slås inte heller några särskilda bestämmelser om ändring av föreskrifter&lt;br&gt;i stiftelseförordnandet som avser stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Allmänt om stiftelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tidigare fanns det inte någon generell lag om stiftelser. Den 1 januari&lt;br&gt;1996 trädde stiftelselagen (1994:1220) i kraft. Fram till dess gällde för&lt;br&gt;stiftelser bestämmelserna i dels lagen (1929:116) om tillsyn över stif-&lt;br&gt;telser (tillsynslagen), dels permutationslagen (1972:205).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den civilrättsliga regleringen av stiftelserna anknyter&lt;br&gt;stiftelselagen i stora delar till äldre rätt. Några huvuddrag har här sär-&lt;br&gt;skilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller&lt;br&gt;flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig för-&lt;br&gt;mögenhet för ett bestämt ändamål (1 kap. 2 §). Stiftelsen är en juridisk&lt;br&gt;person, och för dess förpliktelser svarar bara stiftelsens tillgångar&lt;br&gt;(1 kap. 4 §). Om förvaltningen gäller att föreskrifterna i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet skall följas, om de inte strider mot någon bestämmelse i stiftelse-&lt;br&gt;lagen (2 kap. 1 §). Man skiljer mellan egen förvaltning, då en eller fle-&lt;br&gt;ra fysiska personer bildar styrelse för stiftelsen, och anknuten förvalt-&lt;br&gt;ning, då en juridisk person är förvaltare för stiftelsen (2 kap. 2 §).&lt;br&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet följs (2 kap. 3 §). Vid egen förvaltning skall styrelsen utse och&lt;br&gt;entlediga ledamöter, om inte annat följer av stiftelseförordnandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2 kap. 9 §). Vid anknuten förvaltning upphör ett uppdrag som förvalta- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;re efter viss anmälan av förvaltaren (2 kap. 19 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse har ingen ägare och den karakteriseras som en självstän-&lt;br&gt;dig och självägande förmögenhet. Stiftaren har ingen rätt att bestämma&lt;br&gt;över förvaltningen utöver vad som föreskrivits i stiftelseförordnandet.&lt;br&gt;Avgörande blir vad stiftelseurkunden innehåller om stiftelsens ändamål&lt;br&gt;och det sätt varpå förvaltningen skall ske. Inte heller har den person-&lt;br&gt;krets till vars förmån stiftelsen skall verka - destinatärerna - något in-&lt;br&gt;flytande över förvaltningen. Denna kontrolleras i stället bl.a. genom den&lt;br&gt;offentliga tillsyn som stiftelselagen föreskriver (9 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Ändring m.m. av stiftelseförordnandet - permutation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rättsläget vid sidan av tillämpningsområdet för 6 kap. stiftelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stiftelseförordnanden som har meddelats av enskilda reg-&lt;br&gt;lerades tidigare såväl de materiella som de formella förutsättningarna&lt;br&gt;för ändring, upphävande eller undantag i särskilt fall i permutations-&lt;br&gt;lagen. Från den 1 januari 1996 gäller permutationslagen dock inte för&lt;br&gt;stiftelser på vilka 6 kap. stiftelselagen är tillämpligt (5 § permutations-&lt;br&gt;lagen). Detta innebär att permutationslagen numera endast i mycket be-&lt;br&gt;gränsad utsträckning är tillämplig på stiftelseförordnanden. 6 kap. stif-&lt;br&gt;telselagen är inte tillämpligt på stiftelseförordnanden som ligger till&lt;br&gt;grund för sådana stiftelser som avses i 1 kap. 7 § stiftelselagen och&lt;br&gt;11 kap. 2 § sista stycket stiftelselagen samt i 4 § andra stycket infö-&lt;br&gt;randelagen (se prop. 1993/94:9 s. 241). Det är fråga om stiftelser i vars&lt;br&gt;destinatärskrets det ingår endast bestämda fysiska personer samt insam-&lt;br&gt;lingsstiftelser vilkas tillgångar får användas endast till förmån för be-&lt;br&gt;stämda fysiska personer. Bestämmelsen i 4 § andra stycket införande-&lt;br&gt;lagen innebär att 6 kap. stiftelselagen inte är tillämpligt på församlings-&lt;br&gt;kyrkor, domkyrkor, prästlönefastigheter, prästgårdar, biskopsgårdar och&lt;br&gt;annan specialreglerad kyrklig egendom av stiftelsekaraktär (se prop.&lt;br&gt;1995/96:61 s. 16 f.). En allmän förutsättning för att permutationslagen&lt;br&gt;skall vara tillämplig på sådana stiftelser som nu nämnts är att stiftelsen&lt;br&gt;bildats av enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med enskild avses i permutationslagen inte bara fysiska personer utan&lt;br&gt;också privaträttsliga juridiska personer (se prop. 1972:8 s. 31). Det kan&lt;br&gt;synas tveksamt vad som gäller när det är fråga om ett förordnande som&lt;br&gt;meddelats av såväl en enskild som ett offentligt rättssubjekt. Frågan är&lt;br&gt;inte behandlad i förarbetena. Ordalagen ger dock närmast vid handen att&lt;br&gt;permutationslagen endast är tillämplig på sådana förordnanden som har&lt;br&gt;meddelats uteslutande av enskilda (jfr Lennart Frii, Förvalta fonder och&lt;br&gt;stiftelser, 2 uppl. 1989, s. 104 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Permutationslagens bestämmelser innebär i korthet följande. Om inte&lt;br&gt;annat följer av stiftelseförordnandet, kan en föreskrift som stiftaren har&lt;br&gt;meddelat i stiftelseförordnandet ändras eller upphävas eller åsidosättas&lt;br&gt;för särskilt fall endast om det i materiellt hänseende föreligger till-&lt;br&gt;räckliga förutsättningar för detta och om det i formellt hänseende finns &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd av myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I materiellt hänseende innebär bestämmelserna i lagen att en föreskrift Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;kan ändras m.m. om den på grund av ändrade förhållanden inte längre&lt;br&gt;kan följas eller har blivit uppenbart onyttig eller stridande mot stiftarens&lt;br&gt;avsikter eller om det finns annat särskilt skäl (1 § första stycket). Avser&lt;br&gt;permutationen ändring av det ändamål som skall tillgodoses, skall det&lt;br&gt;nya ändamålet så nära som möjligt motsvara det ursprungliga (1 § andra&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I formellt hänseende krävs tillstånd av Kammarkollegiet (2 §).&lt;br&gt;Kammarkollegiets beslut kan överklagas hos regeringen (4 §). Om ett&lt;br&gt;ärende om permutation avser ändrad ändamålsbestämning för egendom&lt;br&gt;av mera betydande värde eller om i ärendet uppkommer fråga av sär-&lt;br&gt;skild vikt från allmän synpunkt, skall Kammarkollegiet med eget yttran-&lt;br&gt;de överlämna ärendet till regeringen för avgörande (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om permutation tas upp på ansökan (1 § första stycket). I&lt;br&gt;lagen anges inte vem som är behörig att ansöka om permutation. Behö-&lt;br&gt;righet torde i första hand tillkomma den som företräder stiftelsen, dvs.&lt;br&gt;styrelsen eller förvaltaren. Vidare anses stiftaren själv behörig att an-&lt;br&gt;söka. Det är möjligt att även personer som ingår i destinatärskretsen&lt;br&gt;eller som efter den ifrågasatta permutationen skulle komma att ingå i&lt;br&gt;denna krets kan anses berörda på sådant sätt att de är behöriga att an-&lt;br&gt;söka (se prop. 1972:8 s. 32, jfr dock betänkandet Generell permutation&lt;br&gt;av donationsbestämmelser SOU 1984:60 s. 90 f.). Den som företräder&lt;br&gt;egendomen bör beredas tillfälle att yttra sig i ärendet, om ansökan har&lt;br&gt;gjorts av någon annan. Detsamma gäller stiftaren själv, om han är i&lt;br&gt;livet och det är möjligt att inhämta yttrande från honom (se prop.&lt;br&gt;1972:8 s. 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare var det vanligt att regeringens permutationsbeslut gavs for-&lt;br&gt;men av ett tillstånd för styrelsen att avvika från vad som är föreskrivet&lt;br&gt;i stiftelseförordnandet. Frågan om beslutet då innebar att styrelsen blev&lt;br&gt;bunden av detta, dvs. blev skyldig att förvalta stiftelsen i enlighet med&lt;br&gt;beslutets innehåll, är inte klart besvarad (se Henrik Hessler, Om stif-&lt;br&gt;telser, s. 471 f.). Samtidigt skall dock noteras att i permutationspraxis -&lt;br&gt;både före och efter permutationslagens tillkomst - den principen synes&lt;br&gt;ha upprätthållits att stiftelsestyrelsens medverkan är nödvändig för att&lt;br&gt;permutation skall kunna komma till stånd (se Henrik Hessler, Om stif-&lt;br&gt;telser, s. 461 f. samt SOU 1984:60 s. 91 och 333 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har regeringens permutationsbeslut ibland utformats&lt;br&gt;som ett beslut om ändring av stiftelseförordnandet. Därmed torde gälla&lt;br&gt;- i enlighet med lagens ordalydelse - att permutationsbeslutet samtidigt&lt;br&gt;innefattar själva ändringen i stiftelseförordnandet. Något efterkommande&lt;br&gt;beslut av styrelsen som bekräftar permutationsbeslutet torde alltså inte&lt;br&gt;krävas. Konsekvensen skulle i stället bli att permutationen är fullbordad&lt;br&gt;i och med förvaltningsbeslutet. Detta skulle i sin tur innebära att styrel-&lt;br&gt;sen inte på rättsliga grunder kan motsätta sig att följa permutations-&lt;br&gt;beslutet; styrelsen skall rätta sig efter det stiftelseförordnande som gäller&lt;br&gt;för stiftelsen, däri inbegripet de ändringar i förordnandet som kan ha&lt;br&gt;gjorts. Huruvida detta samtidigt innebär att styrelsens medverkan inte är&lt;br&gt;nödvändig för att ett permutationsbeslut skall kunna komma till stånd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får - trots den praxis som finns i permutationsärenden - betraktas som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en öppen fråga. I förarbetena sägs endast, som tidigare nämnts, att om Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;ansökan gjorts av annan än den som företräder egendomen, denne bör&lt;br&gt;beredas tillfälle att yttra sig i ärendet (se prop. 1972:8 s. 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om förutsättningarna för ändring m.m. gäller alltså&lt;br&gt;i den mån inte annat följer av stiftelseförordnandet. Där kan nämligen&lt;br&gt;stiftaren med giltig verkan föreskriva att han själv eller någon annan när&lt;br&gt;som helst får ändra föreskrifterna i förordnandet med påföljd att kravet&lt;br&gt;på tillstånd bortfaller. Om rätten att ändra m.m. avser stiftelsens ända-&lt;br&gt;målsföreskrifter, krävs det dock för att föreskriften skall vara giltig att&lt;br&gt;rätten i den delen har gjorts beroende av att viss händelse inträffar som&lt;br&gt;den ändringsberättigade inte kan råda över (jfr Henrik Hessler, Om stif-&lt;br&gt;telser, s. 353 och 498 samt NJA 1946 s. 324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsläget är mera oklart när det gäller stiftelseförordnanden som har&lt;br&gt;meddelats av annan än enskild, dvs. av staten, en kommun eller ett&lt;br&gt;annat offentligt rättssubjekt. Permutationslagen har aldrig varit tillämp-&lt;br&gt;lig på sådana stiftelser. Och som tidigare nämnts skall bestämmelserna&lt;br&gt;i 6 kap. stiftelselagen börja tillämpas på sådana stiftelser först den&lt;br&gt;1 januari 1997. I formellt hänseende är det ändå klart att det ankommer&lt;br&gt;på regeringen att pröva frågan om permutation. Redan före permuta-&lt;br&gt;tionslagens tillkomst prövades permutationsärenden av regeringen. Den&lt;br&gt;rättsliga grunden för denna regeringens permutationsrätt har betecknats&lt;br&gt;som en konstitutionell sedvanerätt med anknytning till området för all-&lt;br&gt;män civillag (se prop. 1972:8 s. 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka krav som i övrigt ställs i formellt hän-&lt;br&gt;seende är rättsläget oklart. Så mycket är dock klart att frågan om per-&lt;br&gt;mutation kan tas upp på ansökan. Behöriga att ansöka torde i vart fall&lt;br&gt;styrelsen och stiftaren vara. Beträffande en statligt bildad stiftelse skulle&lt;br&gt;i så fall regeringen ex officio kunna ta upp frågan om permutation. Så&lt;br&gt;har också åtminstone i ett fall skett i praxis (regeringsbeslut den 15&lt;br&gt;april 1993 om permutation av stiftelseurkund för Stiftelsen Skansen).&lt;br&gt;Om ärendet aktualiseras av annan än stiftelsens styrelse torde det finnas&lt;br&gt;en skyldighet att bereda styrelsen tillfälle att yttra sig i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utanför permutationslagens tillämpningsområde torde nu ofta&lt;br&gt;gälla att permutationsbeslutet samtidigt innefattar ändring i stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet. Och detta torde i sin tur föra med sig att styrelsen inte på&lt;br&gt;rättsliga grunder kan motsätta sig att följa permutationsbeslutet. Frågan&lt;br&gt;huruvida styrelsens medverkan är nödvändig för att ett permutations-&lt;br&gt;beslut skall kunna komma till stånd är dock - liksom när det gäller&lt;br&gt;stiftelseförordnanden som har meddelats av enskild - svårbedömd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller förutsättningarna för ändring m.m. i materiellt&lt;br&gt;hänseende är rättsläget osäkert. Stiftelser bildade av staten eller en kom-&lt;br&gt;mun med allmänna medel torde i åtskilliga hänseenden vara underkasta-&lt;br&gt;de andra regler än sådana som bildas av enskilda personer. Frågor kring&lt;br&gt;dessa stiftelser har dessutom en stark anknytning till den offentliga&lt;br&gt;rättens principer (se Henrik Hessler, Om stiftelser, s. 3). Bl.a. torde&lt;br&gt;möjligheten att genomföra permutation vara mer vidsträckt än vid stif-&lt;br&gt;telser som har bildats av enskilda personer (se Henrik Hessler, Om stif-&lt;br&gt;telser, s. 495 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här nämnas att före ikraftträdandet av permutationslagen sta-&lt;br&gt;ten ansågs kunna ändra stiftelseförordnanden - även sådana som medde-&lt;br&gt;lats av enskilda - i samband med att ombesörjandet av stiftelsens ända-&lt;br&gt;mål övertagits av det allmänna. När det gäller kommunaliserade ända-&lt;br&gt;mål har i åtskilliga permutationsfall uttalats den principen att, sedan det&lt;br&gt;blivit ett åliggande för kommun (landsting, församling) att med skatte-&lt;br&gt;medel tillgodose visst ändamål, ett stiftelseförordnande som fullföljer ett&lt;br&gt;sådant ändamål bör ändras och sålunda inte komma kommunen till godo&lt;br&gt;som en skattelättnad (se Henrik Hessler, Om stiftelser, s. 416 f.). Även&lt;br&gt;då staten har övertagit ansvaret för att tillgodose vissa ändamål har mot-&lt;br&gt;svarande princip utvecklats för ändring m.m. av stiftelseförordnanden.&lt;br&gt;Det har till och med förekommit att staten i samband med övertagande&lt;br&gt;av viss verksamhet dragit in de medel som anslagits till stiftelser och&lt;br&gt;fonder för samma verksamhet (se härom Henrik Hessler, Om stiftelser,&lt;br&gt;s. 420 med not 86 och 87 och även i Förvaltningsrättslig tidskrift 1952&lt;br&gt;s. 324; jfr även Hjalmar Karlgren, Privaträttens juridiska personer&lt;br&gt;s. 265 f., not 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagens bestämmelser om permutation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. stiftelselagen finns bestämmelser om vilka förutsättningar som&lt;br&gt;måste vara uppfyllda för att föreskrifter i ett stiftelseförordnande skall&lt;br&gt;få ändras eller upphävas eller åsidosättas i särskilt fall. Bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stiftelselagen knyter i stora delar an till permutationslagens bestäm-&lt;br&gt;melser. Till skillnad från permutationslagen skall dock bestämmelserna&lt;br&gt;gälla för alla stiftelser oavsett vem som är stiftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i 6 kap. innebär att det ställs upp krav för att få ändra&lt;br&gt;m.m. i såväl materiellt som formellt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I materiellt hänseende innebär bestämmelserna i huvudsak att före-&lt;br&gt;skrifter i stiftelseförordnandet får ändras, upphävas eller i särskilt fall&lt;br&gt;åsidosättas endast om sådana ändrade förhållanden inträtt att den aktuel-&lt;br&gt;la föreskriften på grund därav inte längre kan följas eller har blivit upp-&lt;br&gt;enbart onyttig eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter eller om&lt;br&gt;det finns andra särskilda skäl (1 § andra stycket). Vid ändring av före-&lt;br&gt;skrifter om stiftelsens ändamål skall vad som antas ha varit stiftarens&lt;br&gt;avsikt beaktas så långt som möjligt (1 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I formellt hänseende innebär bestämmelserna - i motsats till vad som&lt;br&gt;är fallet enligt permutationslagen - att det alltid är stiftelsens styrelse&lt;br&gt;eller förvaltare som ytterst svarar för besluten i frågor om ändring&lt;br&gt;m.m. Bl.a. gäller att det endast är styrelsen eller förvaltaren som för&lt;br&gt;stiftelsens räkning får ansöka om tillstånd till ändring m.m. (se 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § och prop. 1993/94:9 s. 83). Det är således styrelsen eller förvalta-&lt;br&gt;ren som beslutar om ändring m.m. av föreskriften i stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det. Enligt stiftelselagen får dock ett sådant styrelsebeslut inte tillämpas&lt;br&gt;innan Kammarkollegiet gett sitt tillstånd till det eller, om beslutet avser&lt;br&gt;föreskrifter av ren detaljnatur, innan tillsynsmyndigheten har fått tillfälle&lt;br&gt;att kontrollera att beslutet inte strider mot stiftelselagen. Kammarkolle-&lt;br&gt;giets beslut får överklagas hos regeringen (2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller gränsdragningen mellan föreskrifter som kan ändras Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;m.m. bara efter tillstånd och föreskrifter som kan ändras m.m. efter&lt;br&gt;kontroll av tillsynsmyndighet lämnar stiftelselagen ett klart besked. I&lt;br&gt;lagen finns nämligen en uppräkning av sådana föreskrifter eller slag av&lt;br&gt;föreskrifter som är tillståndspliktiga (se 1 § första stycket, jfr 3 § andra&lt;br&gt;stycket och 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § första stycket sägs sålunda att styrelsen eller förvaltaren inte&lt;br&gt;utan tillstånd av Kammarkollegiet får ändra eller upphäva eller i särskilt&lt;br&gt;fall åsidosätta föreskrifter i förordnandet som avser stiftelsens ändamål&lt;br&gt;(1 p.), hur dess förmögenhet skall vara placerad (2 p.), huruvida den&lt;br&gt;skall ha egen eller anknuten förvaltning (3 p.), av vem en styrelseleda-&lt;br&gt;mot eller förvaltaren entledigas eller utses eller hur styrelsen skall vara&lt;br&gt;sammansatt (4 p.), styrelsens beslutförhet eller omröstningsförfarande&lt;br&gt;(5 p.), arvode till styrelsens ledamöter eller förvaltaren (6 p.), räken-&lt;br&gt;skaper eller årsredovisning för stiftelsen (7 p.), revision (8 p.), eller rätt&lt;br&gt;att föra talan om skadestånd för stiftelsen eller om entledigande av sty-&lt;br&gt;relseledamot eller förvaltare (9 p.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som nu beskrivits gäller emellertid inte om styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren enligt en av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelad&lt;br&gt;föreskrift uttryckligen har förbehållits rätt att utan tillstånd av myndig-&lt;br&gt;het ändra, upphäva eller åsidosätta särskilt angivna föreskrifter i stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet som angår annan fråga än stiftelsens ändamål (ändrings-&lt;br&gt;förbehåll). I dylika fall gäller inte några restriktioner för styrelsens eller&lt;br&gt;förvaltarens rätt att fatta beslut om ändring m.m. (3 § första stycket).&lt;br&gt;Ett beslut som fattas med stöd av ett ändringsförbehåll får dock inte&lt;br&gt;tillämpas innan tillsynsmyndigheten haft tillfälle att kontrollera att det&lt;br&gt;rör sig om en föreskrift som omfattas av förbehållet och att - om beslu-&lt;br&gt;tet avser ändring eller åsidosättande i särskilt fall - det inte står i strid&lt;br&gt;med någon tvingande bestämmelse i stiftelselagen (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitlet slår alltså fast under vilka förutsättningar&lt;br&gt;föreskrifterna i ett stiftelseförordnande får ändras. I vissa fall kan före-&lt;br&gt;trädarna för en stiftelse även vara skyldiga att verka för att en ändring&lt;br&gt;kommer till stånd. Detta följer av den allmänna vårdplikt som åvilar&lt;br&gt;dem i deras egenskap av stiftelsens sysslomän. Ett sådant förhållande&lt;br&gt;kan föreligga exempelvis om det under en följd av år visat sig omöjligt&lt;br&gt;att återfinna en på visst sätt bestämd destinatärskrets och det saknas fog&lt;br&gt;för annat antagande än att detta är ett bestående förhållande (se prop.&lt;br&gt;1993/94:9 s. 176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § första stycket införandelagen föreskrivs att om stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet för en äldre stiftelse innehåller en bestämmelse som innebär att&lt;br&gt;någon får ändra eller upphäva eller i särskilt fall åsidosätta en av stifta-&lt;br&gt;ren meddelad föreskrift avseende stiftelsen, den bestämmelsen skall ha&lt;br&gt;samma giltighet som enligt äldre rätt. Bestämmelsen innebär att ett änd-&lt;br&gt;ringsförbehåll i stiftelseförordnandet för en äldre stiftelse skall ha sam-&lt;br&gt;ma giltighet efter stiftelselagens ikraftträdande som före. Härav följer&lt;br&gt;att bestämmelserna i 6 kap. 1 och 3 §§ stiftelselagen inte får någon be-&lt;br&gt;tydelse för stiftelser av nu berört slag så länge ändringsförbehållet kvar-&lt;br&gt;står i stiftelseförordnandet (se prop. 1993/94:9 s. 236).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som tidigare sagts framgår att enligt äldre rätt stiftaren kunde Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;i ett ändringsförbehåll med giltig verkan föreskriva att han själv eller&lt;br&gt;någon annan när som helst fick ändra föreskrifterna i förordnandet med&lt;br&gt;påföljd att kravet på tillstånd bortföll. Om rätten att ändra m.m. avsåg&lt;br&gt;stiftelsens ändamålsföreskrifter, krävdes det dock för att föreskriften&lt;br&gt;skulle vara giltig att rätten i den delen hade gjorts beroende av att viss&lt;br&gt;händelse inträffade som den ändringsberättigade inte kunde råda över.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Några grundläggande civilrättsliga bestämmelser om&lt;br&gt;stiftelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att helt och fullt förstå innebörden av stiftelselagens bestämmelser&lt;br&gt;om permutation bör man även känna till några grundläggande civilrätts-&lt;br&gt;liga bestämmelser om stiftelser. De civilrättsliga bestämmelserna har&lt;br&gt;nämligen betydelse även när det gäller permutation. Det är t.ex. så att&lt;br&gt;stiftelselagens tvingande bestämmelser samt vissa stiftelserättsliga&lt;br&gt;grundsatser sätter en yttersta gräns för vilka ändringar m.m. av stif-&lt;br&gt;telseförordnandet som är möjliga att besluta om med stöd av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 kap. stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här redovisas därför några civilrättsliga bestämmelser i stiftelselagen&lt;br&gt;som på olika sätt kan ha betydelse för frågan om permutation. Först&lt;br&gt;behandlas den allmänna definitionen av stiftelsebegreppet. Därefter be-&lt;br&gt;handlas förvaltningen av stiftelser. Slutligen behandlas ansvaret för stif-&lt;br&gt;telsens åtaganden mot tredje man och styrelseledamöternas skadestånds-&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna definitionen av stiftelsebegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § första stycket stiftelselagen bildas en stiftelse genom&lt;br&gt;att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att&lt;br&gt;varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare innebörden av kravet att viljeförklaringen i stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet skall innefatta ett bestämt ändamål är att ändamålet måste&lt;br&gt;vara angivet med en sådan grad av bestämdhet att det går att verkställa.&lt;br&gt;I annat fall får förordnandet inte någon rättsverkan över huvud taget.&lt;br&gt;Förordnandet får inte heller någon rättsverkan, om det av stiftaren an-&lt;br&gt;givna ändamålet strider mot lag eller goda seder eller om det - även om&lt;br&gt;det ges en rimlig tolkning - inte är möjligt att främja (se prop.&lt;br&gt;1993/94:9 s. 105).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1 kap. 2 § första stycket stiftelselagen innefattar ock-&lt;br&gt;så ett krav på att stiftarens avsikt med stiftelseförordnandet är att skapa&lt;br&gt;en självständig förmögenhet av varaktig natur. Kravet får anses uppfyllt&lt;br&gt;så snart det av stiftaren angivna ändamålet är varaktigt och förordnandet&lt;br&gt;inte innehåller föreskrifter som i sig betyder att det endast kan vara&lt;br&gt;verksamt under en kortare tid, t.ex. två eller tre år. Ett exempel på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter av det senare slaget är att förordnandet skall anses upphävt Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;efter endast ett par år. Ett annat exempel är att den avskilda egendomen&lt;br&gt;snabbt skall förbrukas för ändamålet i fråga (se prop. 1993/94:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 106).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kravet på varaktighet är uppfyllt får detta i allmänhet anses visa&lt;br&gt;att stiftaren med förordnandet avsett att få till stånd en självständig för-&lt;br&gt;mögenhet. Den omständigheten att varaktighetskravet är uppfyllt hindrar&lt;br&gt;emellertid inte att det ändå kan uppstå tvekan om vilken självständighet&lt;br&gt;stiftaren har avsett för den ifrågavarande egendomen. Särskilt gäller&lt;br&gt;detta om stiftelseförordnandet är testamentariskt och ”stiftaren” i ”stif-&lt;br&gt;telseförordnandet” utsett en juridisk person, t.ex. en ideell förening, att&lt;br&gt;vara mottagare av den egendom som anslagits (se prop. 1993/94:9&lt;br&gt;s. 106). Om syftet med förordnandet är att främja ”stiftaren” i ekono-&lt;br&gt;miskt avseende får förordnandet inte heller av ”stiftaren” avsedd rätts-&lt;br&gt;verkan. I det förhållandet att stiftelsen skall vara en självägande för-&lt;br&gt;mögenhet ligger nämligen också att den som vill gynna sig själv i eko-&lt;br&gt;nomiskt hänseende är hänvisad till andra juridiska former än stiftelsen.&lt;br&gt;Ett ”stiftelseförordnande” som innebär att ”stiftaren” för egen del skall&lt;br&gt;åtnjuta den löpande avkastningen på den egendom som ”stiftarens”&lt;br&gt;förmögenhetsdisposition omfattar blir rättsligt sett att betrakta som ett&lt;br&gt;uppdragsförhållande mellan ”stiftaren” och egendomens mottagare (se&lt;br&gt;prop. 1993/94:9 s. 44 f. och s. 106, bet. 1993/94:LU12 s. 10, jfr&lt;br&gt;Henrik Hessler, Om stiftelser, s. 132 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i 3 § införandelagen skall en äldre förmögenhets-&lt;br&gt;bildning anses som stiftelse enligt stiftelselagen, om den närmast före&lt;br&gt;ikraftträdandet uppfyllde de krav som stiftelselagen ställer på stiftelse-&lt;br&gt;bildning. Och enligt 4 § införandelagen gäller stiftelselagens bestämmel-&lt;br&gt;ser för sådana äldre stiftelser som uppfyller kraven med de begräns-&lt;br&gt;ningar som följer av införandelagen. Vissa bestämmelser i införandela-&lt;br&gt;gen som innefattar begränsningar i fråga om stiftelselagens tillämplighet&lt;br&gt;på äldre stiftelser kommer att behandlas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning av stiftelsen - styrelsens ansvar och stiftarens inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella utgångspunkten för förvaltning av stiftelser är att före-&lt;br&gt;skrifterna i stiftelseförordnandet skall följas, om de inte strider mot&lt;br&gt;tvingande bestämmelser i stiftelselagen (se 2 kap. 1 § stiftelselagen samt&lt;br&gt;prop. 1993/94:9 s. 48 och 62). Stiftelselagens förvaltningsbestämmelser&lt;br&gt;gäller således för stiftelser endast i den mån stiftaren har underlåtit att i&lt;br&gt;sitt förordnande reglera de frågor som bestämmelserna behandlar. De&lt;br&gt;tvingande förvaltningsbestämmelser som finns i stiftelselagen har ansetts&lt;br&gt;påkallade dels av hänsyn till utomstående som ingår rättshandlingar med&lt;br&gt;stiftelsen eller som på annat sätt kommer i kontakt med stiftelsen, dels&lt;br&gt;för att tillgodose vissa grundläggande krav på klarhet och reda vid för-&lt;br&gt;valtningen; det senare är närmast motiverat av hänsyn till stiftaren själv&lt;br&gt;och det ändamål för vilket stiftelsen bildats (se prop. 1993/94:9 s. 62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då en stiftelse har ett eget ledningsorgan - en styrelse - föreligger&lt;br&gt;egen förvaltning, och då förvaltningen ombesörjs av en annan juridisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person - en förvaltare - föreligger anknuten förvaltning (se 2 kap. 2 § Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;stiftelselagen). När det i den följande framställningen talas om styrelsen&lt;br&gt;avses även förvaltare, om inte något annat uttryckligen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller styrelsens allmänna åligganden gäller enligt tvingande&lt;br&gt;bestämmelser i stiftelselagen att styrelsen bl.a. skall svara för att före-&lt;br&gt;skrifterna i stiftelseförordnandet följs (2 kap. 3 §), att förmögenheten är&lt;br&gt;placerad på ett godtagbart sätt, i den mån det inte följer av stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet hur den skall vara placerad (2 kap. 4 §), att stiftelsen har&lt;br&gt;ett namn (2 kap. 7 §), att stiftelsen fullgör sin bokförings- och årsredo-&lt;br&gt;visningsskyldighet (2 kap. 8 § första stycket), samt att stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet och övriga handlingar avseende stiftelsen förvaras på ett be-&lt;br&gt;tryggande sätt (2 kap. 8 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i och för sig inte något som hindrar att det i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet föreskrivs att något annat organ än styrelsen skall fatta beslut om&lt;br&gt;t.ex. användningen av den löpande avkastningen, men det yttersta juri-&lt;br&gt;diska ansvaret för hur stiftelsens tillgångar är placerade och för hur dess&lt;br&gt;tillgångar används ligger alltid hos styrelsen (se 2 kap. 3 § stiftelselagen&lt;br&gt;och prop. 1993/94:9 s. 117 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § andra stycket införandelagen finns en bestämmelse som innebär&lt;br&gt;att om ett alltjämt giltigt äldre ändringsförbehåll föreskriver att någon&lt;br&gt;annan än styrelsen får för stiftelsens räkning fatta beslut om permuta-&lt;br&gt;tion, så gäller för det beslutet inte bestämmelserna i 2 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket stiftelselagen om att styrelsen svarar för att föreskrifterna i stif-&lt;br&gt;telseförordnandet följs. Ett giltigt äldre ändringsförbehåll kan ju som&lt;br&gt;tidigare framgått t.ex. föreskriva att någon annan än styrelsen - t.ex.&lt;br&gt;stiftaren - får fatta beslut om permutation med för styrelsen bindande&lt;br&gt;verkan (se avsnitt 4.2). Ett sådant ändringsförbehåll kan vidare före-&lt;br&gt;skriva att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att ett beslut om&lt;br&gt;permutation skall få fattas. Bestämmelsen i 10 § andra stycket införan-&lt;br&gt;delagen innebär att styrelsen i sådana fall inte kan göras ansvarig för&lt;br&gt;beslut som fattas av annan utan att de i stiftelseförordnandet föreskrivna&lt;br&gt;förutsättningarna för permutation föreligger (se prop. 1993/94:9 s. 226).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall också enligt tvingande bestämmelser företräda&lt;br&gt;stiftelsen gentemot utomstående (2 kap. 16 §, jfr beträffande förvaltaren&lt;br&gt;2 kap. 23 §). I de stiftelser som är registrerade i stiftelseregistret har&lt;br&gt;styrelsen respektive förvaltaren en ovillkorlig rätt att bemyndiga någon&lt;br&gt;annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma. Har sty-&lt;br&gt;relsen, förvaltaren eller annan företrädare för stiftelsen företagit en&lt;br&gt;rättshandling för stiftelsen och därvid överskridit sin befogenhet, gäller&lt;br&gt;inte rättshandlingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen&lt;br&gt;företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds (2 kap.&lt;br&gt;17 och 24 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av stiftelseförordnandet är det styrelsen som ut-&lt;br&gt;ser och entledigar ledamöterna i styrelsen (2 kap. 9 § första stycket).&lt;br&gt;Stiftaren kan alltså föreskriva i stiftelseförordnandet att han själv skall&lt;br&gt;utse eller entlediga styrelsens ledamöter eller utse ordföranden i styrel-&lt;br&gt;sen. Stiftaren kan vidare förbehålla sig själv rätt att utse eller entlediga&lt;br&gt;revisorer eller bestämma arvode åt styrelsens ledamöter eller reviso- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rerna. När egen förvaltning föreligger skall styrelsen därför inte svara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för åtgärd som i enlighet med stiftelseförordnandet vidtagits av någon&lt;br&gt;annan än styrelsen i fråga om att utse eller entlediga ledamöter i sty-&lt;br&gt;relsen eller att utse eller entlediga revisorer. Styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;skall inte heller svara för åtgärd som i enlighet med förordnandet vidta-&lt;br&gt;gits av någon annan i fråga om att bestämma arvode åt styrelseleda-&lt;br&gt;möterna, förvaltaren eller revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan vilket inflytande som stiftaren kan ha över för-&lt;br&gt;valtningen av stiftelsen skall till en början återigen påpekas att stiftelse-&lt;br&gt;lagen inte innehåller något hinder mot att stiftaren förbehåller sig rätten&lt;br&gt;att fortlöpande bestämma vilka personer som skall ingå i stiftelsens sty-&lt;br&gt;relse. Och inte heller i övrigt innehåller stiftelselagen några bestämmel-&lt;br&gt;ser som generellt begränsar stiftarens inflytande över förvaltningen av&lt;br&gt;stiftelsen (se prop. 1993/94:9 s. 65 och Carl Hemström, Stiftelsernas&lt;br&gt;rättsliga ställning enligt 1994 års stiftelselag, 1996, s. 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen innehåller emellertid i några särskilt angivna fall spärrar&lt;br&gt;när det gäller vilket inflytande stiftaren kan förbehålla sig. Styrelsen för&lt;br&gt;en stiftelse får inte bestå av enbart stiftaren eller stiftarna (2 kap. 10 §).&lt;br&gt;Stiftaren får inte heller vara förvaltare (2 kap. 19 § andra stycket). Av&lt;br&gt;7 § införandelagen följer dock att dessa bestämmelser inte gäller i fall&lt;br&gt;då stiftaren eller stiftarna vid stiftelselagens ikraftträdande ensamma är&lt;br&gt;styrelse eller stiftaren är förvaltare för stiftelsen. Vidare innehåller stif-&lt;br&gt;telselagen bestämmelser om jäv för styrelseledamöter och förvaltare och&lt;br&gt;dessa bestämmelser gäller även för stiftaren om han deltar i den direkta&lt;br&gt;förvaltningen (se 2 kap. 14 respektive 21 §§). I stiftelselagen finns även&lt;br&gt;ett direkt förbud för stiftaren att vara revisor i stiftelsen (4 kap. 6 §).&lt;br&gt;Stiftelselagens låneförbud träffar också stiftaren. Sålunda får en stiftelse&lt;br&gt;inte lämna penninglån till eller ställa säkerhet till förmån för bl.a. stifta-&lt;br&gt;ren (2 kap. 6 § första stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts är det en stiftelserättslig grundsats att stiftaren&lt;br&gt;inte kan använda stiftelseformen för att främja sig själv i ekonomiskt&lt;br&gt;hänseende. Denna grundsats begränsar naturligtvis också stiftarens möj-&lt;br&gt;lighet att påverka förvaltningen av stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för stiftelsens åtaganden mot tredje man och styrelseleda-&lt;br&gt;möternas skadeståndsansvar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts får en stiftelse rättskapacitet redan då den bildas&lt;br&gt;(se 1 kap. 4 § första stycket stiftelselagen och prop. 1993/94:9 s. 59 f.).&lt;br&gt;För en stiftelses skulder svarar endast stiftelsens tillgångar (1 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket stiftelselagen). Detta gäller även för stiftelser som bedri-&lt;br&gt;ver näringsverksamhet. Mot denna bakgrund har det ansetts nödvändigt&lt;br&gt;att i stiftelselagen införa vissa bestämmelser till skydd för den som trä-&lt;br&gt;der i förbindelse med t.ex. en stor avkastningsstiftelse eller en stiftelse&lt;br&gt;som utövar näringsverksamhet (se prop. 1993/94:9 s. 62). Stiftelselagen&lt;br&gt;föreskriver inte något minsta kapitaltillskott vid bildandet av en stiftelse,&lt;br&gt;men däremot finns bestämmelser som i viss utsträckning kan skydda&lt;br&gt;stiftelsens befintliga kapital. I lagen finns t.ex. bestämmelser om bokfö-&lt;br&gt;ring, årsredovisning och revision samt om låneförbud. Vidare finns be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sUmmelser om tvångslikvidation av stiftelser som bedriver näringsverk- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;samhet, om värdet av stiftelsens tillgångar är lägre än summan av skul-&lt;br&gt;derna. I lagen finns även bestämmelser om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom stiftelsens företrädare inte har något personligt ansvar för&lt;br&gt;stiftelsens förpliktelser har det ansetts angeläget att efterlevnaden av&lt;br&gt;stiftelselagens bestämmelser till skydd för tredje man sanktioneras med&lt;br&gt;skadeståndsbestämmelser för ledamöter i stiftelsestyrelser respektive&lt;br&gt;förvaltare av stiftelser samt för revisorer (se prop. 1993/94:9 s. 62 och&lt;br&gt;81). Bestämmelser om dessa sysslomäns skadeståndsskyldighet finns i&lt;br&gt;5 kap. stiftelselagen. Kapitlet innehåller bestämmelser om skadestånds-&lt;br&gt;skyldighet också gentemot stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter i en stiftelsestyrelse, förvaltaren vid anknuten förvaltning&lt;br&gt;och revisorer är sålunda skadeståndsskyldiga gentemot stiftelsen, om de&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar stiftelsen ekonomisk skada då&lt;br&gt;de fullgör sitt uppdrag. De är skadeståndsskyldiga även gentemot annan&lt;br&gt;som har tillfogats skada genom en överträdelse av stiftelseförordnandet&lt;br&gt;eller stiftelselagen. (Se 5 kap. 1 och 2 §§ stiftelselagen.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av ulan för stiftelsens räkning medger stiftelselagen sålunda&lt;br&gt;att ulan mot stiftelsens sysslomän förs jämväl av annan som har tillfo-&lt;br&gt;gats skada genom att någon av dessa har åsidosatt föreskrifterna i stif-&lt;br&gt;telseförordnandet eller stiftelselagen. Till de utomstående som berörs av&lt;br&gt;stiftelsens verksamhet och som därmed kan vara berättigade till skade-&lt;br&gt;stånd hör stiftelsens eller förvalurens ansUllda samt borgenärer eller&lt;br&gt;andra som ingår rättshandlingar med stiftelsen. Även den som ingår i&lt;br&gt;stiftelsens destinaUrskrets kan vara en sådan skadeståndsberättigad&lt;br&gt;utomstående (se prop. 1993/94:9 s. 170).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av att skadeståndskyldighet mot tredje man inträder endast&lt;br&gt;då stiftelseförordnandet eller stiftelselagen överträtts blir styrelsens leda-&lt;br&gt;möter eller förvaluren inte ansvariga för skada som har tillfogats en&lt;br&gt;motpart till stiftelsen vid kontraktsbrott från stiftelsens sida. I sådana&lt;br&gt;fall får motparten i stället vända sig mot stiftelsen. Sedan skadeståndet&lt;br&gt;har fastställts, kan dock styrelsens ledamöter eller förvaluren bli skade-&lt;br&gt;ståndsskyldiga mot stiftelsen (se prop. 1993/94:9 s. 170).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som utövar näringsverksamhet blir styrelseleda-&lt;br&gt;möterna eller förvaluren personligen och solidariskt ansvariga för stif-&lt;br&gt;telsens uppkommande förpliktelser, om de inte upprättar en särskild ba-&lt;br&gt;lansräkning då de är skyldiga att göra det eller om de, trots att balans-&lt;br&gt;räkningen utvisar att värdet av tillgångarna understiger värdet av skul-&lt;br&gt;derna, inte begär stiftelsen i likvidation. En styrelseledamot eller förval-&lt;br&gt;uren undgår dock ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror&lt;br&gt;på försummelse av honom (se 7 kap. 3 § stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från grundregeln att endast stiftelsens tillgångar svarar för stiftelsens&lt;br&gt;skulder kan det finnas undanug som följer av allmänna rättsgrundsatser.&lt;br&gt;Termen ansvarsgenombrott brukar användas som beteckning för det&lt;br&gt;ansvar för ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings förpliktelser som&lt;br&gt;uun formellt lagstöd kunnat förekomma för aktieägare, föreningsmed-&lt;br&gt;lemmar eller andra intressenter i bolaget eller föreningen (se beUnk-&lt;br&gt;andet Ansvarsgenombrott m.m. SOU 1987:59 s. 43). För en stiftelses &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del skulle ett ansvarsgenombrott närmast innebära att stiftaren åläggs ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvar för stiftelsens förpliktelser. Ansvarsgenombrott har såvitt känt Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;inte förekommit i fråga om stiftelser. 1 doktrinen har dock anförts att&lt;br&gt;ansvarsgenombrott i och för sig skulle kunna förekomma vid ett illojalt&lt;br&gt;utnyttjande av stiftelseformen (se Carl Hemström, a.a. s. 80).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Regleringen av kommunala verksamhetsstiftelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En första allmän förutsättning för att en kommun, ett landsting, eller en&lt;br&gt;kyrklig församling skall få engagera sig i en verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;en stiftelse eller en annan juridisk person är att verksamheten faller&lt;br&gt;inom den kommunala kompetensen, dvs. kommunens behörighet att&lt;br&gt;befatta sig med ett visst slag av angelägenheter (se Håkan Strömberg,&lt;br&gt;Kommunalrätt, 15 uppl. 1995, s. 28 f. och 58). I 2 kap. kommunalla-&lt;br&gt;gen (1991:900) finns bestämmelser om kommunernas och landstingens&lt;br&gt;befogenheter. Och i 11 kap. kyrkolagen (1992:300) finns en uppräkning&lt;br&gt;som bestämmer församlingars, pastoratssamfälligheters och flerpasto-&lt;br&gt;ratssamfälligheters kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 16-19 §§ kommunallagen finns bestämmelser om kommunala&lt;br&gt;företag. Enligt 3 kap. 16 § första stycket får kommuner och landsting&lt;br&gt;efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal ange-&lt;br&gt;lägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett&lt;br&gt;aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening,&lt;br&gt;en stiftelse eller en enskild individ. I paragrafens andra stycke erinras&lt;br&gt;om bestämmelsen i 11 kap. 6 § regeringsformen, att vården av en ange-&lt;br&gt;lägenhet som innefattar myndighetsutövning får överlämnas endast om&lt;br&gt;det finns stöd för det i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 16 § tredje stycket erinras om bestämmelserna i 1 kap. 9 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) om allmänhetens rätt att ta del av handlingar&lt;br&gt;hos vissa kommunala företag. I 1 kap. 9 § första stycket sekretesslagen&lt;br&gt;anges att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del&lt;br&gt;av handlingar hos myndighet skall i tillämpliga delar gälla även hand-&lt;br&gt;lingar hos bl.a. stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rätts-&lt;br&gt;ligt bestämmande inflytande. Sådana stiftelser skall vid tillämpningen av&lt;br&gt;sekretesslagen jämställas med myndighet. Kommuner och landsting&lt;br&gt;skall anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande över en stiftelse,&lt;br&gt;om de ensamma eller tillsammans har rätt att utse eller avsätta mer än&lt;br&gt;hälften av ledamöterna i styrelsen för stiftelsen (se 1 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommunal angelägenhet överlämnas till en stiftelse, gäller för&lt;br&gt;verksamheten inte de rättsregler som reglerar kommunal förvaltning.&lt;br&gt;Stiftelsens beslut kan inte överklagas, dess styrelseledamöter och an-&lt;br&gt;ställda står inte under tillsyn av riksdagens ombudsmän osv. Kom-&lt;br&gt;munallagens bestämmelser gäller dock för de kommunala beslut som rör&lt;br&gt;förhållandet mellan kommunen och stiftelsen, t.ex. fullmäktiges beslut&lt;br&gt;att bilda stiftelsen (se Håkan Strömberg, a.a. s. 58 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunallagen finns också bestämmelser som begränsar risken för&lt;br&gt;att verksamheter undandras kommunalfullmäktiges kontroll genom att&lt;br&gt;kommunen bildar fristående företag, t.ex. i stiftelseform. Enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § skall fullmäktige, innan en kommun eller ett landsting ensam bil- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;dar en stiftelse för en kommunal angelägenhet, dels fastställa det kom-&lt;br&gt;munala ändamålet med verksamheten, dels utse samtliga styrelseleda-&lt;br&gt;möter och minst en revisor, dels se till att fullmäktige får yttra sig&lt;br&gt;innan sådana beslut i verksamheten fattas som är av principiell beskaf-&lt;br&gt;fenhet eller annars av större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till en stif-&lt;br&gt;telse som kommunen eller landstinget bildar tillsammans med någon&lt;br&gt;annan, skall fullmäktige se till att stiftelsen blir bunden av de villkor&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till&lt;br&gt;andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;(se 3 kap. 18 § första och andra stycket). Bestämmelserna i 1 kap. 9 §&lt;br&gt;sekretesslagen omfattar sådana ”blandade” stiftelser som omnämns i&lt;br&gt;3 kap. 18 § under förutsättning att kommunen eller landstinget har ett&lt;br&gt;rättsligt bestämmande inflytande över stiftelsen. I fråga om sådana stif-&lt;br&gt;telser som inte omfattas av sagda bestämmelser skall fullmäktige verka&lt;br&gt;för att allmänheten skall ha rätt att ta del av handlingar hos stiftelsen&lt;br&gt;enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet (se&lt;br&gt;3 kap. 18 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen innehåller även i andra sammanhang särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om kommunala stiftelser och andra fristående kommunala&lt;br&gt;företag. Enligt 5 kap. 23 § kan stiftelsens styrelse tillerkännas rätt att&lt;br&gt;väcka ärenden i fullmäktige. Bestämmelserna i lagen (1992:339) om&lt;br&gt;proportionellt valsätt skall tillämpas vid val av ledamöter och supple-&lt;br&gt;anter i styrelsen för en stiftelse samt vid val av revisorer och revisors-&lt;br&gt;suppleanter som skall granska en sådan styrelses förvaltning (se 5 kap.&lt;br&gt;46 §). Det är möjligt att överlåta till en av fullmäktige utsedd ledamot&lt;br&gt;av en stiftelsestyrelse att besvara en interpellation eller en fråga (se&lt;br&gt;5 kap. 53 och 54 §§). Enligt 6 kap. 27 § skall en nämndledamot inte&lt;br&gt;anses jävig vid handläggningen av ett ärende som berör en stiftelse i&lt;br&gt;vilken kommunen har ett bestämmande inflytande enbart därför att han&lt;br&gt;eller hon är ställföreträdare för stiftelsen. Vidare skall kommunstyrel-&lt;br&gt;sens årsredovisning också omfatta sådan kommunal verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i stiftelseform (s.k. koncernredovisning, se 8 kap. 17 § andra&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 Riksdagsbehandlingen av stiftelselagen, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det har redan framgått att stiftaren enligt stiftelselagen har ett begränsat&lt;br&gt;inflytande över stiftelsen. Och enligt lagen skall detta gälla även stiftel-&lt;br&gt;ser som har bildats av staten eller en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att det allmännas inflytande över stiftelser som har&lt;br&gt;bildats av offentliga rättssubjekt kan komma att beskäras genom stif-&lt;br&gt;telselagens bestämmelser och att detta kan leda till betänkliga följder på-&lt;br&gt;talades vid riksdagsbehandlingen av förslaget till stiftelselag. I en social-&lt;br&gt;demokratisk motion (1993/94:L1) framhölls beträffande kommunala stif-&lt;br&gt;telser att dessa tillkommit genom politiskt beslut och att därför stif-&lt;br&gt;telserna också borde kunna ändras eller upphävas genom sådana beslut;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala stiftelser borde därför undantas från permutationsreglerna. Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;I anledning härav yttrade lagutskottet att det bör finnas garantier mot&lt;br&gt;godtyckliga ändringar m.m. av stiftelseförordnanden och att det inte&lt;br&gt;finns något principiellt skäl för att möjligheten till sådana ändringar&lt;br&gt;borde vara mindre restriktiva i fråga om stiftelser bildade av en kom-&lt;br&gt;mun (se bet. 1993/94:LU12 s. 21 f.). Utskottet tillstyrkte därför de i&lt;br&gt;propositionen föreslagna bestämmelserna i 6 kap. om permutation m.m.&lt;br&gt;De socialdemokratiska utskottsledamöterna reserverade sig (bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:LU12 s. 27 f.). Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets&lt;br&gt;hemställan (rskr. 1993/94:225).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om stiftarens fortsatta inflytande över statliga stiftelser har&lt;br&gt;aktualiserats bl.a. i samband med att de tidigare löntagarfondernas me-&lt;br&gt;del användes vid statliga stiftelseförordnanden som innebar bildandet av&lt;br&gt;s.k. forskningsstiftelser och en överföring av statliga högskolor till pri-&lt;br&gt;vaträttslig form. I förgrunden har då kommit de konstitutionella betänk-&lt;br&gt;ligheter som ligger i att stiftelseformen kan göra det möjligt att binda&lt;br&gt;kommande riksdagsmajoriteter och att skattefinansierade verksamheter&lt;br&gt;kan skapas utom räckhåll för demokratisk insyn och kontinuerlig pröv-&lt;br&gt;ning. Tillkomsten av dessa stiftelser behandlas i nästföljande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om stiftelseformens lämplighet när det gäller att bedriva of-&lt;br&gt;fentlig verksamhet har också uppmärksammats i ett annat sammanhang&lt;br&gt;som har viss anknytning till de frågor som behandlas här. I betänkandet&lt;br&gt;Former för statlig verksamhet (SOU 1994:147) behandlas frågan om en&lt;br&gt;lämplig form för finansiering av framtida verksamheter som fortlöpande&lt;br&gt;är beroende av statligt stöd men som inte bör bedrivas i myndighets-&lt;br&gt;form. Betänkandet är ett delbetänkande av Utredningen om verksam-&lt;br&gt;heter som är beroende av statligt stöd. I betänkandet anges bl.a. föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en utgångspunkt gäller att statlig verksamhet i så stor utsträckning&lt;br&gt;som möjligt bör drivas i myndighetsform. I vissa fall kan det finnas skäl&lt;br&gt;för staten att samverka med någon annan och det kan då bli aktuellt att&lt;br&gt;föra över den ifrågavarande verksamheten till ett privaträttsligt organ.&lt;br&gt;Om staten avser att lämna över en förvaltningsuppgift till ett privaträtts-&lt;br&gt;ligt organ, bör staten välja att bilda ett aktiebolag. I fall då man kan&lt;br&gt;anta att förvaltningsuppgiften i fråga är av intresse för en bredare all-&lt;br&gt;mänhet bör den under vissa förutsättningar kunna lämnas över till en&lt;br&gt;ideell förening. Aktiebolaget och den ideella föreningen tillgodoser sam-&lt;br&gt;mantaget väl de behov som för framtiden kan finnas av privaträttsliga&lt;br&gt;former för anslagsberoende verksamhet. Detta gäller även för verksam-&lt;br&gt;heter som bedrivs av kommuner och landsting. - För anslagsberoende&lt;br&gt;verksamheter har staten tidigare i en del fall valt att bilda anslags-&lt;br&gt;beroende stiftelser (”anslagsstiftelser”). I 1 kap. 2 § första stycket stif-&lt;br&gt;telselagen uppställs ett krav på att en stiftelse skall ha varaktig natur.&lt;br&gt;Och i 1 kap. 2 § andra stycket stiftelselagen uppställs ett krav på att den&lt;br&gt;för stiftelsen avsedda egendomen måste vara avskild för att en stiftelse&lt;br&gt;skall ha kommit till stånd. Kravet på att egendomen skall vara avskild&lt;br&gt;är en väsentlig nyhet i förhållande till tillsynslagens stiftelsebegrepp.&lt;br&gt;Enligt äldre rätt kunde en anslagsstiftelse uppfylla varaktighetskravet&lt;br&gt;under förutsättning att stiftaren utställt löften om tillskott av ytterligare&lt;br&gt;reala förmögenhetsvärden när de ursprungligt tillförda har förbrukats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt stiftelselagen däremot skall bedömningen av om varaktighetsrek- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visitet är uppfyllt ske med utgångspunkt i den egendom som avskilts för p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1996/97:22&lt;br&gt;stiftelsen och utan hänsynstagande till eventuella utfästelser i förordnan-&lt;br&gt;det om ytterligare tillskott. Till skillnad från tillsynslagens stiftelsebe-&lt;br&gt;grepp kommer därför stiftelselagens allmänna definition av stiftelsebe-&lt;br&gt;greppet sällan att omfatta anslagsberoende ”stiftelser”. Stiftelselagen&lt;br&gt;godtar således inte anslagsstiftelser som stiftelser. Det innebär att nya&lt;br&gt;anslagsstiftelser inte kan bildas efter den 1 januari 1996. Enligt 3 §&lt;br&gt;första meningen införandelagen skall en förmögenhetsbildning som till-&lt;br&gt;kommit före stiftelselagens ikraftträdande och som närmast dessförinnan&lt;br&gt;uppfyllde de krav som stiftelselagen ställer på stiftelsebildning anses&lt;br&gt;som stiftelse enligt stiftelselagen. I 3 § andra meningen införandelagen&lt;br&gt;finns en bestämmelse som innebär att en äldre förmögenhetsbildning&lt;br&gt;anses som stiftelse enligt stiftelselagen trots att den närmast före&lt;br&gt;ikraftträdandet inte uppfyllde alla stiftelselagens krav på stiftelsebild-&lt;br&gt;ning. I bestämmelsen efterges bl.a. kravet på att besittningen av den&lt;br&gt;egendom som förmögenhetsdispositionen omfattar skall ha övergått till&lt;br&gt;den som lämnat förvaltningsåtagandet. Vid bedömning av om varaktig-&lt;br&gt;hetsrekvisitet är uppfyllt eller inte får man därmed beakta utfästelser om&lt;br&gt;ytterligare bidrag till stiftelsen. Härav följer att sådana äldre förmögen-&lt;br&gt;hetsbildningar som tillförs nya resurser allteftersom förbrukning sker i&lt;br&gt;det enskilda fallet kan vara att betrakta som stiftelser enligt stiftelse-&lt;br&gt;lagen (se prop. 1993/94:9 s. 232). - Den nyordning som stiftelselagen&lt;br&gt;innefattar med avseende på förutsättningarna för ändring eller upp-&lt;br&gt;hävande av föreskrifter i stiftelseförordnanden som meddelats av staten&lt;br&gt;kommer att i mycket hög grad försvåra för staten att anpassa verk-&lt;br&gt;samhet som staten bedriver i stiftelseform till förändringar i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i stiftelselagen om ändring m.m. av föreskrifter i stif-&lt;br&gt;telseförordnanden kommer att gälla även för vissa äldre stiftelser som&lt;br&gt;bildats av staten. Dessa stiftelser bör därför avvecklas fortast möjligt.&lt;br&gt;Eftersom det är fråga om ett stort antal stiftelser och endast ett fåtal&lt;br&gt;kommer att hinna avvecklas innan stiftelselagen träder i kraft, bör&lt;br&gt;avvecklingsprocessen underlättas. Därför föreslås en ny paragraf,&lt;br&gt;10 a §, i införandelagen. De föreslagna bestämmelserna innebär att&lt;br&gt;föreskrifter i stiftelseförordnandet avseende en äldre stiftelse som bildats&lt;br&gt;av eller tillsammans med staten, en kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;kyrklig kommun, får utan hinder av bestämmelserna i 6 kap. stiftelse-&lt;br&gt;lagen ändras eller upphävas genom skriftlig överenskommelse mellan&lt;br&gt;stiftarna och stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i proposition 1995/96:61 Former för verksamhet&lt;br&gt;som är beroende av statligt stöd. m.m. att riksdagen skulle godkänna de&lt;br&gt;förslag om verksamhetsformer för statlig verksamhet som anges i&lt;br&gt;propositionen. Regeringens förslag stämde i allt väsentligt överens med&lt;br&gt;förslagen i det nyss berörda betänkandet (se prop. s. 8 f.). Riksdagen&lt;br&gt;har också godkänt regeringens förslag om verksamhetsformer för statlig&lt;br&gt;verksamhet (se bet. 1995/96:LU7 och rskr. 1995/96:79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 anslutning till det tidigare nämnda lagförslaget att skjuta upp ikraft-&lt;br&gt;trädandet av 6 kap. stiftelselagen för stiftelser bildade av eller tillsam-&lt;br&gt;mans med offentliga rättssubjekt behandlades i propositionen utredning-&lt;br&gt;ens förslag om bestämmelser för att underlätta avvecklingen av anslags-&lt;br&gt;stiftelser. Därvid anförde regeringen följande (se prop. 1995/96:61&lt;br&gt;s. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Regeringen delar utredningens bedömning att äldre anslagsstiftelser&lt;br&gt;bör omprövas. Den översyn som utredningen gör kan ligga till grund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för regeringens överväganden om alternativ form och finansiering för Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;sådana verksamheter. Eftersom 6 kap. stiftelselagen inte skall tillämpas&lt;br&gt;på stiftelser bildade av eller tillsammans med offentliga rättssubjekt&lt;br&gt;under år 1996 återkommer regeringen till utredningens förslag om att&lt;br&gt;införa särskilda bestämmelser i syfte att göra det lättare att ändra eller&lt;br&gt;upplösa äldre stiftelser. Utredningens förslag kommer alltså att behand-&lt;br&gt;las i samband med beredningen av de frågor som nämnts ovan.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om verksamheter som är beroende av statligt stöd har i sitt&lt;br&gt;slutbetänkande Omprövning av statliga åtaganden (SOU 1995:93) redo-&lt;br&gt;visat resultatet av omprövningen av statens engagemang framför allt i&lt;br&gt;anslagstiftelser men även i privaträttsliga organisationer av annan natur.&lt;br&gt;Förslagen i betänkandet bereds för närvarande inom berörda departe-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under föregående mandatperiod bemyndigade riksdagen regeringen att&lt;br&gt;med de tidigare löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt&lt;br&gt;elva stiftelser. I och med bildandet av dessa stiftelser skedde en utskift-&lt;br&gt;ning av kapital som förvaltades av de fem löntagarfondsstyrelserna.&lt;br&gt;Dessa styrelser var statliga myndigheter som ingick i Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfondens (AP-fondens) förvaltningsorganisation och reglerades i&lt;br&gt;lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. AP-&lt;br&gt;fondens kapital förvaltas av ett antal styrelser. Bland styrelserna fanns&lt;br&gt;första - femte löntagarfondsstyrelserna. Löntagarfondsstyrelserna av-&lt;br&gt;vecklades och förvaltningen överfördes till en nyinrättad avvecklings-&lt;br&gt;styrelse (Fond 92-94) vid utgången av år 1991 (prop. 1991/92:36, bet.&lt;br&gt;1991/92:FiU9, rskr. 1991/92:92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildandet av stiftelserna skedde i olika omgångar. 1 en första omgång&lt;br&gt;bildades två stiftelser för strategisk respektive miljöstrategisk forskning.&lt;br&gt;I samband därmed donerades också medel till Stiftelsen Riksbankens&lt;br&gt;jubileumsfond. Därefter bildades två s.k. stiftelsehögskolor. Slutligen&lt;br&gt;bildades ytterligare fem forskningsstiftelser samt en kulturstiftelse och&lt;br&gt;en stiftelse för innovationsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformandet av stiftelseförordnandena eftersträvades en ordning&lt;br&gt;som skulle säkerställa att riksdag och regering inte har någon fortsatt&lt;br&gt;kontroll över stiftelsekapitalet. Den dåvarande socialdemokratiska oppo-&lt;br&gt;sitionen motsatte sig den angivna användningen av medlen. Mot valet&lt;br&gt;av stiftelser som verksamhetsform var därvid en återkommande princi-&lt;br&gt;piell invändning att verksamheterna skulle komma att undandras riks-&lt;br&gt;dagens och regeringens inflytande; medlen borde i stället hanteras i så-&lt;br&gt;dana former att offentlig insyn i verksamheten och påverkan från stats-&lt;br&gt;makternas sida möjliggjordes i så stor utsträckning som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sju forskningsstiftelserna behandlas utförligt av Forskningsfinan-&lt;br&gt;sieringsutredningen i dess slutbetänkande Forskning och pengar (SOU &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996:29). I betänkandet beskrivs forskningsstiftelsernas ändamål, resur- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;ser och styrelser (s. 184 f.). Vidare beskrivs i betänkandet forsknings-&lt;br&gt;stiftelsernas verksamhet och stiftelsernas resurser i förhållande till&lt;br&gt;forskningsresurserna i övrigt (s. 191 f.). I betänkandet analyseras också&lt;br&gt;frågan vilken plats forskningsstiftelserna har i det svenska systemet för&lt;br&gt;forskningsfinansiering, varvid utredningen framhåller betydelsen av&lt;br&gt;samverkan mellan forskningsstiftelserna och övriga forskningsfinansiär-&lt;br&gt;er (s. 202 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan ges först en kortfattad beskrivning av regeringens och riks-&lt;br&gt;dagens beslut att bilda dessa stiftelser och därefter följer en översikt av&lt;br&gt;innehållet i de stiftelseförordnanden (”stadgar”) som gäller för de olika&lt;br&gt;stiftelserna. I anslutning till detta redovisas kortfattat också några av&lt;br&gt;konstitutionsutskottets granskningsärenden som har beröring med de nu&lt;br&gt;aktuella stiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 &amp;nbsp;Stiftelserna för strategisk och miljöstrategisk forskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1992/93:171 Forskning i frontlinjen föreslog regeringen att&lt;br&gt;ca 10 miljarder kronor av de tidigare löntagarfondsmedlen skulle av-&lt;br&gt;sättas till forskning. Enligt regeringens förslag skulle huvuddelen av&lt;br&gt;medlen tilldelas en stiftelse som skulle inrättas för strategisk forskning&lt;br&gt;med naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk inriktning. Vidare före-&lt;br&gt;slog regeringen att en stiftelse skulle inrättas för miljöstrategisk forsk-&lt;br&gt;ning. Därutöver föreslog regeringen en stiftelse för kulturvetenskaplig&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutskottets majoritet beslutade att tillstyrka regeringens för-&lt;br&gt;slag att bilda en stiftelse för dels strategisk forskning, dels miljöstrate-&lt;br&gt;gisk forskning. Däremot ansåg utskottet att de medel som föreslogs av-&lt;br&gt;sättas för en kulturvetenskaplig stiftelse skulle tillföras Stiftelsen Riks-&lt;br&gt;bankens Jubileumsfond för kulturvetenskaplig forskning i form av en&lt;br&gt;donation (bet. 1992/93:UbU 16). I en reservation motsatte sig social-&lt;br&gt;demokraterna regeringens förslag och angav att deras principiella upp-&lt;br&gt;fattning var att av statsmakterna beslutade resurser till forskning skulle&lt;br&gt;anvisas över statsbudgeten. Enligt reservanterna skulle löntagarfonds-&lt;br&gt;medlen kvarstanna i pensionssystemet. I en meningsyttring av suppleant&lt;br&gt;(v) instämde suppleanten i vad reservanterna anfört. Riksdagen beslu-&lt;br&gt;tade den 3 juni 1993 i enlighet med utskottets hemställan (rskr.&lt;br&gt;1992/93:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 december 1993 att bilda två stiftelser be-&lt;br&gt;nämnda Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för miljöstra-&lt;br&gt;tegisk forskning. Samma dag beslutade regeringen om en donation till&lt;br&gt;Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond för kulturvetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 &amp;nbsp;Stiftelsehögskolorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1992/93:231 Högskolor i stiftelseform - Mångfald för&lt;br&gt;kvalitet föreslog regeringen att riksdagen skulle bemyndiga regeringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till privaträttslig form överföra två högskolor. Som stiftelsekapital Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;och reservfond skulle användas medel från de tidigare löntagarfonderna&lt;br&gt;om sammanlagt högst 1,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bl.a. en socialdemokratisk motion (1992/93:Ubl59) framhölls, ut-&lt;br&gt;över reformens olämplighet från utbildningssynpunkt, att den ingav star-&lt;br&gt;ka konstitutionella betänkligheter genom att den på detta vis innebar ett&lt;br&gt;försök att binda kommande riksdagsmajoriteter och att skattefinansiera-&lt;br&gt;de verksamheter skapades utom räckhåll för demokratisk insyn och&lt;br&gt;kontinuerlig prövning; medlen från Allmänna pensionsfonden borde i&lt;br&gt;stället användas till pensioner (se bet. 1992/93 :UBU 18 s. 4 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutskottets majoritet beslutade att tillstyrka regeringens för-&lt;br&gt;slag och de konstitutionella aspekterna berördes inte vidare. I en reser-&lt;br&gt;vation av de socialdemokratiska utskottsledamöterna anfördes liknande&lt;br&gt;synpunkter som i den ovan nämnda motionen, varvid även kritiserades&lt;br&gt;att ett regeringsförslag som bl.a. innebar att ett 15-årigt oåterkalleligt&lt;br&gt;stiftelseavtal inte blivit föremål för den beredning och remissbehandling&lt;br&gt;som regeringsform och riksdagsordning förutsatte. I en meningsyttring&lt;br&gt;av suppleant (v) instämde suppleanten i vad reservanterna anfört (se bet.&lt;br&gt;1992/93:UbU18 s. 12 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 7 juni 1993 i enlighet med utskottets hem-&lt;br&gt;ställan (rskr. 1992/93:405).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 26 maj 1994 beslutade regeringen att upprätta Stiftelsen Chal-&lt;br&gt;mers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Samma&lt;br&gt;dag beslutade regeringen att stiftelsekapitalet skulle överföras till stiftel-&lt;br&gt;serna den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Övriga fem forskningsstiftelser och kulturstiftelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under senhösten 1993 och våren 1994 blev det allt klarare att medlen i&lt;br&gt;Fond 92-94 stigit i värde och att det efter utskiftningen av medel till&lt;br&gt;forskningsstiftelser och stiftelsehögskolor skulle finnas ett flertal miljar-&lt;br&gt;der kvar. Den 24 mars 1994 uppgick kvarvarande medel till 8,4 miljar-&lt;br&gt;der kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning, kvalitet och kon-&lt;br&gt;kurrenskraft lade regeringen fram förslag om att bilda bl.a. ytterligare&lt;br&gt;fem forskningsstiftelser. Regeringens förslag innebar att stiftelserna&lt;br&gt;skulle bildas för följande ändamål, nämligen särskild kompetensutveck-&lt;br&gt;ling, högre utbildning och forskning i Stockholm, projekt med ett inter-&lt;br&gt;nationellt miljöuniversitet, vårdforskning samt internationalisering av&lt;br&gt;forskning och högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de fem forskningsstiftelserna föreslog regeringen att en stif-&lt;br&gt;telse skulle inrättas för att främja ett vitalt kulturliv. Som skäl för att&lt;br&gt;inrätta en sådan stiftelse angavs i propositionen att det med tanke på&lt;br&gt;Sveriges närmande till det övriga Europa också blev viktigare att ut-&lt;br&gt;veckla den svenska kulturtraditionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterade i propositionen (s. 130 f.) att upprättandet av&lt;br&gt;stiftelserna innebar att ett antal i förhållande till staten självständiga&lt;br&gt;rättssubjekt bildades. Genom stiftelsernas oberoende ställning förenad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stiftelseförvaltningens bundenhet till de av stiftaren givna ända- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;målen skulle det enligt regeringen uppnås en stabilitet och långsiktighet&lt;br&gt;i verksamheten, som var av betydelse för att främja de ändamål som&lt;br&gt;var i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutskottets majoritet beslutade att i allt väsentligt tillstyrka&lt;br&gt;regeringens förslag (bet. 1993/94 :UbU 12). De socialdemokratiska leda-&lt;br&gt;möterna reserverade sig och menade att löntagarfondsmedlen skulle&lt;br&gt;kvarstanna i Allmänna pensionsfonden eller alternativt överföras till&lt;br&gt;statsverket för att förstärka statens finanser. Vidare menade reservanter-&lt;br&gt;na att deras ställningstagande kunde motiveras med flera principiella&lt;br&gt;skäl. De angav bl.a. att bildandet av stiftelserna innebar att, även om&lt;br&gt;medlens förvaltning och disposition skulle komma att styras av de rikt-&lt;br&gt;linjer som angivits av statsmakterna, stiftelsernas verksamhet skulle&lt;br&gt;komma att undandras såväl riksdagens som regeringens inflytande.&lt;br&gt;Medlen borde i stället hanteras i sådana former att offentlig insyn i&lt;br&gt;verksamheten och påverkan från statsmakternas sida möjliggjordes i så&lt;br&gt;stor utsträckning som möjligt (se bet. 1993/94:UbU12 s. 71 f.). En&lt;br&gt;suppleant (v) anförde i en meningsyttring att fondmedlen i första hand&lt;br&gt;skulle ligga kvar i pensionssystemet. Riksdagen beslutade den 3 juni&lt;br&gt;1994 i enlighet med utskottets hemställan (rskr. 1993/94:399).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 23 juni 1994 att bilda de fem forsknings-&lt;br&gt;stiftelserna och Stiftelsen framtidens kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens utnyttjande av riksdagens bemyndigande att inrätta Stif-&lt;br&gt;telsen framtidens kultur har varit föremål för konstitutionsutskottets&lt;br&gt;granskning. Granskningen föranleddes av en anmälan och avsåg frågan&lt;br&gt;om regeringens beslut stod i överensstämmelse med riksdagens beslut i&lt;br&gt;motsvarande delar. Konstitutionsutskottet fann att det saknades anled-&lt;br&gt;ning för utskottet att göra något uttalande i fråga om regeringens hand-&lt;br&gt;läggning av riksdagens beslut när det gäller stiftelseförordnandets ut-&lt;br&gt;formning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget uttalade konstitutionsutskottets majoritet därut-&lt;br&gt;över följande (se bet. 1994/95:KU30 s. 221).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Riksdagens nu aktuella beslut att med de tidigare löntagarfondsmedlen&lt;br&gt;bilda en kulturstiftelse, liksom besluten att på samma sätt bilda de andra&lt;br&gt;stiftelserna, innebär att stiftelsen tillförts kapital som vid riksdagens&lt;br&gt;beslut utgjorde allmänna medel och som därefter kommit att slutgiltigt&lt;br&gt;frånhändas regeringens och riksdagens kontroll. Stiftelsens ändamål, i&lt;br&gt;likhet med vad som gäller för de övriga stiftelserna, är ändock att finan-&lt;br&gt;siera ett område som får anses falla under det allmännas ansvar. Mot&lt;br&gt;bakgrund av att regeringen beträffande de övriga stiftelserna har valt att&lt;br&gt;låta styrelserna själva utse sina efterträdare, kan utskottet i fråga om&lt;br&gt;Stiftelsen framtidens kultur med tillfredsställelse konstatera att rege-&lt;br&gt;ringen valt formen att själv utse styrelsens ledamöter och dess ordfö-&lt;br&gt;rande och därigenom tillförsäkra regering och riksdag ett visst inflytan-&lt;br&gt;de över stiftelsens verksamhet. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets ledamöter från Moderata samlingspartiet, Folk-&lt;br&gt;partiet liberalerna och Centerpartiet reserverade sig mot uttalandet (se&lt;br&gt;bet. 1994/95:KU30 s. 272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5 Stiftelsen för innovationsstöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1993/94:206 Innovationsstöd föreslog regeringen att en&lt;br&gt;stiftelse skulle bildas, benämnd Stiftelsen Innovationscentrum, med an-&lt;br&gt;svar för verksamhet med innovationsstöd och andra innovationsfräm-&lt;br&gt;jande åtgärder. Även denna stiftelse skulle tillföras kapital i form av de&lt;br&gt;tidigare löntagarfondsmedlen. Stiftelsen skulle tillföras drygt 500 miljo-&lt;br&gt;ner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottet behandlade i betänkandet 1993/94:NU25 bl.a. rege-&lt;br&gt;ringens förslag att inrätta Stiftelsen Innovationscentrum. Utskottets&lt;br&gt;majoritet tillstyrkte förslaget. I en reservation (s) anfördes att rege-&lt;br&gt;ringens förslag borde avslås och att medlen från de tidigare löntagar-&lt;br&gt;fonderna borde återföras till pensionssystemet eller till statskassan. En&lt;br&gt;suppleant (v) instämde i en meningsyttring i allt väsentligt i de synpunk-&lt;br&gt;ter reservanterna framfört. Riksdagen beslutade den 2 juni 1994 i en-&lt;br&gt;lighet med utskottets hemställan (rskr. 1993/94:398).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 23 juni 1994 att bilda Stiftelsen Innovations-&lt;br&gt;centrum.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6 Översikt över stadgarnas innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandena är beträffande flertalet av de ovan angivna stiftel-&lt;br&gt;serna upplagda efter ett enhetligt mönster. Beträffande tre av de elva&lt;br&gt;stiftelserna, nämligen Framtidens kultur, Chalmers tekniska högskola&lt;br&gt;och Högskolan i Jönköping, är förordnandena upplagda på ett avvikande&lt;br&gt;sätt. Här skall först göras en översikt över de förordnanden som gäller&lt;br&gt;för flertalet av stiftelserna. Även inom denna grupp förekommer smärre&lt;br&gt;individuella avvikelser som dock inte behöver beröras i detta samman-&lt;br&gt;hang. Därefter behandlas innehållet i stadgarna för de övriga tre stif-&lt;br&gt;telserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av stiftelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnandet för flertalet av stiftelserna inleds med en bestämmelse&lt;br&gt;som klargör stiftelsens namn och ändamål. Härefter anges i en bestäm-&lt;br&gt;melse att stiftelsens förmögenhet utgörs av de medel som staten har&lt;br&gt;överfört till stiftelsen och av medel som kan komma att överlämnas&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild bestämmelse anges sedan mera i detalj hur verksamheten&lt;br&gt;skall bedrivas av stiftelsen. Här anges exempelvis att verksamheten&lt;br&gt;skall bedrivas genom att stöd lämnas till enskilda personer eller ny-&lt;br&gt;startade företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelserna om stiftelsens organisation anges hur stiftelsens&lt;br&gt;styrelse skall utses. Den består av ett ojämnt antal ledamöter, som utses&lt;br&gt;av regeringen vid bildandet. Därefter ankommer det på styrelsen att ut-&lt;br&gt;se och entlediga ledamöter. En ledamot utses dock av regeringen (utom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt gäller Stiftelsen Innovationscentrum). Mandattiden uppgår till fyra Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;år. Inom styrelsen skall finnas en ordförande, som vid bildandet utses&lt;br&gt;av regeringen och senare av styrelsen. Slutligen finns bestämmelser om&lt;br&gt;beslutsfattande i styrelsen. I allmänhet krävs enkel majoritet. Ett undan-&lt;br&gt;tag gäller dock för ansökan om permutation av stiftelseförordnandet: för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta krävs kvalificerad majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I särskilda bestämmelser om förmögenhetsförvaltningen anges att stif-&lt;br&gt;telsens förmögenhet eller en del av den får förbrukas, antingen ”på&lt;br&gt;sikt” eller under en period om minst fem eller tio år. Beträffande Stif-&lt;br&gt;telsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen&lt;br&gt;och Östeuropa gäller dock att stiftelsens kapital inte får förbrukas. Sty-&lt;br&gt;relsen ansvarar för att stiftelsens förmögenhet förvaltas på betryggande&lt;br&gt;sätt så att riskerna begränsas och möjligheterna till god avkastning till-&lt;br&gt;varatas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande behörighet att företräda stiftelsen anges att firman tecknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om redovisning och revision innebär följande. Stiftel-&lt;br&gt;sen skall föra räkenskaper i enlighet med bestämmelserna i bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125). En årsredovisning skall göras för varje kalenderår.&lt;br&gt;Denna skall granskas av två revisorer, varav minst en skall vara aukto-&lt;br&gt;riserad. Årsredovisning och revisionsberättelse skall i kopia överlämnas&lt;br&gt;till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utvärdering anges i särskilda bestämmelser att viss institu-&lt;br&gt;tion, exempelvis Ingenjörsvetenskapsakademin, skall ha rätt att granska&lt;br&gt;stiftelsens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en avslutande bestämmelse föreskrivs att stiftelsen skall vara undan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagen från tillsyn enligt 1929 års lag om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan nämnas att utbildningsministern i december&lt;br&gt;1994 tillskrev styrelserna för de sju forskningsstiftelserna för att pre-&lt;br&gt;cisera regeringens syn på stiftelserna. I skrivelserna angavs bl.a. följan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen önskar att de olika styrelserna beslutar att tillämpa samma&lt;br&gt;principer om offentlighet som gäller för forskningsfinansierande myn-&lt;br&gt;digheter. Det förhållandet att stiftelseledamöterna själva skall utse leda-&lt;br&gt;möter när mandatperioden är över stämmer enligt regeringen inte över-&lt;br&gt;ens med allmänna demokratiska principer. Med hänsyn härtill och med&lt;br&gt;tanke på behovet av samverkan mellan regering, myndigheter och&lt;br&gt;övriga forskningsfinansiärer är det önskvärt att stiftelserna finner former&lt;br&gt;för förnyelse av styrelserna vilka dels tillfredsställer nyssnämnda prin-&lt;br&gt;ciper, dels upprätthåller förtroendet för stiftelsernas arbete hos regering,&lt;br&gt;riksdag och - inte minst - forskarsamhället. Det sätt på vilket detta kan&lt;br&gt;ske är att styrelserna till regeringen inkommer med ansökningar om&lt;br&gt;permutation vad avser stiftelsernas stadgar i denna del. Permutationen&lt;br&gt;bör syfta till att en förnyelse av styrelserna efter den löpande mandat-&lt;br&gt;perioden sker på sätt som i tillämpliga delar ansluter sig till vad som&lt;br&gt;gäller för forskningsråden. När det gäller inriktningen av stiftelsernas&lt;br&gt;medelsanvändning anser regeringen, mot bakgrund av det allvarliga&lt;br&gt;statsfinansiella läget, det rimligt att styrelserna avsätter en del av stif-&lt;br&gt;telsernas avkastning för verksamheter som i dag stöds av statliga forsk-&lt;br&gt;ningsfinansiärer. Stiftelserna skulle då kunna kompensera regeringens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besparingar så att det svenska forskningssystemet kan upprätthållas i Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;största möjliga utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga de sju forskningsstiftelserna inkom under slutet av januari&lt;br&gt;1995 med svar på utbildningsministerns skrivelser. Stiftelserna förklara-&lt;br&gt;de sig villiga att tillmötesgå utbildningsministerns önskemål i fråga om&lt;br&gt;tillämpning av principer om offentlighet. Ingen av stiftelserna förklarade&lt;br&gt;sig emellertid villig att ansöka om permutation i avsikt att ändra regler-&lt;br&gt;na för styrelsens förnyelse. Flera av styrelserna angav att skälet härför&lt;br&gt;var att stadgarna redan innebär att valet av ledamöter kommer att ske&lt;br&gt;på sådant sätt att förtroendet för stiftelserna och deras verksamheter be-&lt;br&gt;varas. I några svar angavs därutöver att en ändring i berört hänseende&lt;br&gt;skulle stå i strid med stiftelsens gällande stadgar. Stiftelserna ville inte&lt;br&gt;heller i något fall tillmötesgå utbildningsministerns önskemål om en for-&lt;br&gt;mell överenskommelse med regeringen om avsättning av medel i enlig-&lt;br&gt;het med vad som angetts i utbildningsministerns skrivelser. Detta skulle&lt;br&gt;enligt stiftelserna strida mot de stadgar som styrelserna hade åtagit sig&lt;br&gt;att följa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsministerns ovan beskrivna handlande gentemot forsknings-&lt;br&gt;stiftelserna har efter anmälan granskats av konstitutionsutskottet. I an-&lt;br&gt;mälan gjordes gällande att utbildningsministern utövat påtryckningar&lt;br&gt;som kan uppfattas som hot. Granskningen föranledde inte något uttalan-&lt;br&gt;de från utskottets sida (se bet. 1994/95:KU30 s. 232). I en reservation&lt;br&gt;från utskottets ledamöter från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet&lt;br&gt;liberalerna och Centerpartiet angavs att utbildningsministern får anses&lt;br&gt;ha agerat på ett olämpligt sätt genom att ha försökt att förmå stiftelserna&lt;br&gt;att fördela sina medel på ett sätt som skulle strida mot de förordnanden&lt;br&gt;som stiftelsernas styrelser har åtagit sig att följa (se bet. 1994/95:KU30&lt;br&gt;s. 273).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Stiftelsen framtidens kultur har förordnandet i stort sett&lt;br&gt;samma uppläggning som för flertalet av stiftelserna enligt föregående&lt;br&gt;avsnitt. En viktig skillnad är emellertid - som tidigare framgått - att&lt;br&gt;styrelsens ledamöter inte bara vid stiftelsens bildande utan även senare&lt;br&gt;skall utses av regeringen. En annan skillnad är att det i förordnandet an-&lt;br&gt;ges att stiftelsen skall ”successivt förbruka sin förmögenhet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 december 1994 att enlediga fyra perso-&lt;br&gt;ner från uppdraget att vara ledamöter i styrelsen för Stiftelsen framti-&lt;br&gt;dens kultur. Samma dag beslutade regeringen att förordna fyra nya sty-&lt;br&gt;relseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till bytet av styrelseledamöterna tillskrev kulturministern&lt;br&gt;stiftelsen för att ge sin syn på stiftelsens arbete. I skrivelsen angav kul-&lt;br&gt;turministern bl.a. följande. Utbytet av ledamöter i styrelsen är en direkt&lt;br&gt;följd av regeringsskiftet och det syftar till att stiftelsens ändamål skall&lt;br&gt;kunna uppfyllas på bästa sätt i enlighet med regeringens intresse att&lt;br&gt;stärka kulturen i samhället. Det är önskvärt att stiftelsens bidragsgivning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ett rimligt sätt balanseras i förhållande till fördelningen av statliga Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;resurser på kulturområdet. Därutöver angavs en önskvärd fördelnings-&lt;br&gt;modell för stiftelsens utdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en granskningsanmälan till konstitutionsutskottet angavs att utskottet&lt;br&gt;borde granska kulturministerns handlande vid avsättningen av styrelse-&lt;br&gt;ledamöterna och de uttalanden om inriktningen av stiftelsens arbete som&lt;br&gt;utseendet av de nya ledamöterna förenades med. Granskningen föran-&lt;br&gt;ledde inte något uttalande från konstitutionsutskottets sida (se bet.&lt;br&gt;1994/95:KU30 s. 232). I en reservation från utskottets ledamöter från&lt;br&gt;Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna angavs att den av&lt;br&gt;kulturministern förordade inriktningen av stiftelsens bidragsverksamhet&lt;br&gt;saknar stöd i stiftelseförordnandet och att hon därför inte kan anses ha&lt;br&gt;handlat på ett från konstitutionella synpunkter tillbörligt sätt i samband&lt;br&gt;med utbytet av styrelseledamöter i stiftelsen (se bet. 1994/95:KU30&lt;br&gt;s. 272 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också stiftelseförordnandet för Högskolan i Jönköping inleds med en&lt;br&gt;bestämmelse om stiftelsens ändamål. Till detta ansluter en särskild be-&lt;br&gt;stämmelse om de principer som skall vägleda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen om stiftelsekapitalet anges bl.a. de aktier som ingår i&lt;br&gt;kapitalet. Dessa aktier får inte avyttras. Övriga tillgångar (kontanta me-&lt;br&gt;del) får omplaceras i andra tillgångar som ger betryggande säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall bestå av sju eller nio ledamöter. Högskolans rektor&lt;br&gt;skall alltid vara ledamot. Studenterna och regeringen utser vardera en&lt;br&gt;ledamot. Övriga ledamöter utses av en särskild elektorsförsamling. Sty-&lt;br&gt;relsen utses första gången av regeringen efter förslag från studenter och&lt;br&gt;de organ som skall utse elektorsförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan skall som redan framgått ha en rektor, tillika verkställande&lt;br&gt;direktör, som utses av styrelsen. Rektorn har det övergripande ansvaret&lt;br&gt;för högskolan och har bl.a. vetorätt i fråga om anställning av lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beslutsfattande i styrelsen och rätten att företräda&lt;br&gt;stiftelsen överensstämmer i stort sett med vad som gäller för flertalet av&lt;br&gt;stiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare omtalade elektorsförsamlingen skall ha femton ledamö-&lt;br&gt;ter. De utses av sju olika organ (vart och ett av dem har rätt att utse en&lt;br&gt;till tre ledamöter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens förvaltning skall revideras av en eller två auktoriserade re-&lt;br&gt;visorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en särskild bestämmelse skall det vid högskolan finnas en disci-&lt;br&gt;plinnämnd, vars verksamhet inte regleras närmare i stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en avslutande bestämmelse anges att, om stiftelsen skulle upplösas,&lt;br&gt;dess förmögenhet skall tillfalla staten för att användas för högre utbild-&lt;br&gt;ning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Chalmers tekniska högskola finns ett stiftelseförordnande som i&lt;br&gt;stort sett överensstämmer med det som gäller för Högskolan i&lt;br&gt;Jönköping. Det finns dock inte några bestämmelser om rektor och disci-&lt;br&gt;plinnämnd, frånsett en bestämmelse om att rektor är ledamot i styrel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Ändringar m.m. av föreskrifter i ett stiftelse- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;förordnande när stiftelsen har bildats av det&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;allmänna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I fråga om stiftelser som har bildats av&lt;br&gt;staten skall regeringen även utan styrelsens eller förvaltarens sam-&lt;br&gt;tycke kunna ändra eller upphäva föreskrifter i stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det. Föreskrifter om stiftelsens ändamål samt föreskrifter av de-&lt;br&gt;taljnatur skall dock inte få ändras eller upphävas. Det skall inte&lt;br&gt;ställas upp några särskilda materiella förutsättningar för ändring&lt;br&gt;eller upphävande av sådana föreskrifter som omfattas av förslaget.&lt;br&gt;Regeringen skall kunna pröva frågor om ändring eller upphävande&lt;br&gt;utan ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Bestämmelserna om ändring eller upphävande&lt;br&gt;av stiftelseförordnanden skall gälla även för stiftelser som har bildats av&lt;br&gt;en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun. Föreskrifter om&lt;br&gt;stiftelsens ändamål skall kunna ändras, om det krävs för att tillgodose&lt;br&gt;angelägna allmänna intressen. Det skall vara möjligt att i särskilt fall&lt;br&gt;åsidosätta föreskrifter i ett stiftelseförordnande samt att ändra m.m. för-&lt;br&gt;valtningsföreskrifter av detaljnatur. Om stiftelsen har bildats av en kom-&lt;br&gt;mun, ett landsting eller en kyrklig kommun, skall frågor om ändring&lt;br&gt;eller upphävande prövas på ansökan av stiftaren. I övrigt överens-&lt;br&gt;stämmer promemorians förslag med regeringens förslag (se promemo-&lt;br&gt;rian s. 30 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget avstyrks helt av en majoritet av remiss-&lt;br&gt;instanserna, häribiand Juridiska fakulteterna vid Uppsala och Stock-&lt;br&gt;holms universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet, Kammarkollegiet,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund och Stockholms handelskammare. Bland de&lt;br&gt;remissinstanser som avstyrker förslaget finns också Stiftelsen för strate-&lt;br&gt;gisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för&lt;br&gt;vård- och allergiforskning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensut-&lt;br&gt;veckling, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och&lt;br&gt;forskning, Stiftelsen framtidens kultur, Stiftelsen för Internationella&lt;br&gt;institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen&lt;br&gt;för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och&lt;br&gt;Östeuropa, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola samt Stiftelsen Hög-&lt;br&gt;skolan i Jönköping (härefter ”Stiftelserna”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Göta hovrätt, Juridiska&lt;br&gt;fakulteten vid Lunds universitet, Riksrevisionsverket, Stiftelsen Innova-&lt;br&gt;tionscentrum och Länsstyrelsen i Stockholms län ställer sig huvudsak-&lt;br&gt;ligen negativa till förslaget, dock utan att direkt avstyrka det. Högskole-&lt;br&gt;verket tillstyrker förslaget såvitt gäller ändring m.m. av föreskrifter i ett&lt;br&gt;stiftelseförordnande som avser av vem en styrelseledamot eller förvalta-&lt;br&gt;ren entledigas eller utses eller hur styrelsen skall vara sammansatt, men&lt;br&gt;avstyrker förslaget i övrigt. Landstingsförbundet samt Göteborgs och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bohus läns landsting avstyrker förslaget såvitt gäller stiftelser som har Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;bildats av landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som riktas mot förslaget går bl.a. ut på att det inte är för-&lt;br&gt;enligt med bestämmelserna om egendomsskydd i regeringsformen och&lt;br&gt;Europakonventionen. Stiftelserna, Sveriges advokatsamfund och Stock-&lt;br&gt;holms handelskammare anser att det är helt klart att förslaget strider&lt;br&gt;mot bestämmelserna om egendomsskydd, medan Juridiska fakulteterna&lt;br&gt;vid Uppsala, Lunds och Stockholms universitet samt Kammarkollegiet&lt;br&gt;anser att det kan ifrågasättas om inte förslaget möjliggör åtgärder som&lt;br&gt;kan likställas med expropriativa förfoganden. Justitiekanslern och Göta&lt;br&gt;hovrätt anser att lagförslaget möjliggör så långtgående åtgärder att de i&lt;br&gt;vissa fall skulle kunna likställas med expropriativa förfoganden. I stort&lt;br&gt;sett alla remissinstanser delar emellertid - uttryckligen eller underför-&lt;br&gt;stått - den bedömning som görs i promemorian, att de problem som rör&lt;br&gt;frågan om egendomsskyddets omfattning bara torde uppstå när det gäl-&lt;br&gt;ler äldre stiftelser, dvs. stiftelser som bildats före ikraftträdandet av de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anför Stiftelserna mot förslaget att det skulle leda till att de&lt;br&gt;egendomsbildningar som bildats av offentliga rättsubjekt inte är stiftel-&lt;br&gt;ser, bl.a. därför att de inte är tillräckligt självständiga för att uppfylla&lt;br&gt;stiftelselagens krav i detta hänseende. Göta hovrätt, Juridiska fakulteten&lt;br&gt;vid Stockholms universitet och Kammarkollegiet är inne på liknande&lt;br&gt;tankegångar. I nära anslutning till denna invändning anför de nu&lt;br&gt;nämnda remissinstanserna - samt även Riksdagens ombudsmän, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket och Sveriges advokatsamfund - att förslaget i vart fall&lt;br&gt;leder till att det uppkommer en särskild stiftelsetyp av mera osjälvstän-&lt;br&gt;digt slag och att detta i sin tur för med sig osäkerhet om vad som gäller&lt;br&gt;för dessa stiftelser i civilrättsligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan invändning mot förslaget, som framförs av Stiftelserna, är&lt;br&gt;att det strider mot bestämmelserna om normgivning i 8 kap. regerings-&lt;br&gt;formen. Oförenligheten skulle bestå i att förslaget ger regeringen en så&lt;br&gt;vidsträckt rätt att bestämma över samtliga stiftelser som bildats av&lt;br&gt;offentliga rättssubjekt att det inte är fråga om en beslutanderätt i särskilt&lt;br&gt;angivna fall utan i realiteten en normgivningsbefogenhet. Denna befo-&lt;br&gt;genhet är av ett sådant slag som inte får överlåtas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg, Statens kulturråd, Närings- och teknik-&lt;br&gt;utvecklingsverket NUTEK, Svenska Kommunförbundet, Svenska kyr-&lt;br&gt;kans församlings- och pastoratförbund, Helsingborgs kommun, Luleå&lt;br&gt;kommun samt Svenska kyrkans Centralstyrelse, tillstyrker i huvudsak&lt;br&gt;förslaget eller förklarar sig inte ha något att erinra mot det. De flesta av&lt;br&gt;dessa instanser begränsar dock sitt yttrande till särskilda områden. Så-&lt;br&gt;lunda yttrar sig Kammarrätten i Göteborg bara över de konstitutionella&lt;br&gt;och konventionsrättsliga frågorna, Statens kulturråd yttrar sig över för-&lt;br&gt;slagets konsekvenser för Stiftelsen framtidens kultur och NUTEK yttrar&lt;br&gt;sig i huvudsak över vissa forskningsfinansieringsfrågor. De flesta re-&lt;br&gt;missinstanserna på den kommunala sidan förordar ett i vissa delar&lt;br&gt;längre gående förslag som innebär att kommuner och landsting ges rätt&lt;br&gt;att fritt bestämma om permutation för de stiftelser som man har bildat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av särskilda permutationsregler för stiftelser som har bildats&lt;br&gt;av det allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna att ett stiftelseändamål skall vara orubbligt och att en stif-&lt;br&gt;telses förvaltning inte skall vara beroende av sådana önskemål hos stif-&lt;br&gt;taren som inte kommit till uttryck i stiftelseförordnandet är sedan gam-&lt;br&gt;malt grundläggande inom svensk stiftelserätt. Att stiftelserna behandlas&lt;br&gt;som självständiga juridiska personer som ensamma svarar för ådragna&lt;br&gt;förpliktelser bygger till stor del på att stiftaren inte kan utnyttja denna&lt;br&gt;juridiska form för att löpande tillgodose sina egna intressen. Även om&lt;br&gt;kretsen av destinatärer kan vara förhållandevis obestämd och dessa sak-&lt;br&gt;nar rättslig möjlighet att själva tillvarata sina intressen, måste rättssäker-&lt;br&gt;heten i regel anses kräva att man utan vidare kan förlita sig på stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet i vart fall såvitt gäller stiftelsens ändamål och dess förvalt-&lt;br&gt;ning. Också hänsyn till tredje man, främst stiftelsens eventuella ford-&lt;br&gt;ringsägare, motiverar en sådan ståndpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anförs att man vid en särskild typ av stiftelser emeller-&lt;br&gt;tid kan sätta i fråga om dessa grundsatser till alla delar bör upprätthål-&lt;br&gt;las. När det gäller stiftelser inrättade av det allmänna bör man ta hänsyn&lt;br&gt;också till det starka offentliga intresset av att förvaltningen sker enligt&lt;br&gt;riktlinjer utformade med respekt för demokratiska principer och för det&lt;br&gt;allmännas bästa. Särskilt när förvaltningen rör stora belopp och avser&lt;br&gt;väsentliga inslag i den offentliga verksamheten är det enligt promemo-&lt;br&gt;rian otillfredsställande att ansvariga demokratiska institutioner skulle&lt;br&gt;sakna möjlighet att påverka besluten under lång, kanske obegränsad tid&lt;br&gt;framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framhålls vidare att förutsättningarna för verksamheten&lt;br&gt;kan förändras även när det inte föreligger sådana ändrade förhållanden&lt;br&gt;och liknande som utgör grund för permutation enligt stiftelselagen, och&lt;br&gt;man kan inte utgå från att styrelsen eller förvaltaren tar de initiativ som&lt;br&gt;enligt stiftelselagen krävs för en omläggning. Och i de fall där det är&lt;br&gt;styrelsens uppgift att utse och entlediga styrelseledamöter, kan den vid&lt;br&gt;varje tillfälle rådande politiska ledningen inte heller påverka styrelsens&lt;br&gt;sammansättning. Även om ändamålet är fastslaget, kan detta uppnås på&lt;br&gt;olika sätt, och för de enskilda besluten kan det ha stor betydelse vilka&lt;br&gt;allmänna värderingar som ligger bakom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga stiftelsebildningar som ägt rum med medel ur Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden illustrerar enligt promemorian väl de nackdelar som stif-&lt;br&gt;telselagens bestämmelser om permutation kan komma att medföra i&lt;br&gt;fråga om sådana stiftelser. Genom dessa stiftelsebildningar har stora&lt;br&gt;medel för forsknings- och utbildningsverksamhet undandragits från ordi-&lt;br&gt;när kontroll och budgetbehandling i ett läge där det av statsfinansiella&lt;br&gt;skäl är särskilt viktigt att löpande pröva resursernas användning. Också&lt;br&gt;när kommunala stiftelser inrättas kan detta enligt promemorian ske för&lt;br&gt;att tillgodose intressen hos en tillfällig majoritet, som - kanske inför ett&lt;br&gt;väntat regimskifte i kommunen - vill ställa det nya kommunstyret inför&lt;br&gt;ett fullbordat faktum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anförs vidare att det är från demokratiska utgångs- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;punkter rimligt att förvaltningen och användningen av medel som varit&lt;br&gt;allmänna i någon mån kan styras fortlöpande av de riktlinjer som anges&lt;br&gt;av staten eller en kommun också sedan medlen avskilts för att bilda en&lt;br&gt;självständig stiftelse. Det är från sådana utgångspunkter också rimligt&lt;br&gt;att medlen även efter en stiftelsebildning hanteras så att man kan garan-&lt;br&gt;tera en offentlig insyn i verksamheten. I promemorian påpekas att stif-&lt;br&gt;telselagens bestämmelser om permutation av stiftelseförordnanden skulle&lt;br&gt;vid statliga och kommunala stiftelsebildningar kunna föra med sig att de&lt;br&gt;allmänna medlens fortsatta användning helt undandras demokratiskt in-&lt;br&gt;flytande och demokratisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl föreslås med sikte på dessa speciella stiftelsetyper i pro-&lt;br&gt;memorian ett undantag från principen om stiftelseförordnandets orubb-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, häribiand Stiftelserna och Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund, anser att de rättspolitiska skäl som framförs i promemorian&lt;br&gt;inte utgör tillräckliga motiv för förslaget. Göta hovrätt däremot ansluter&lt;br&gt;sig till uppfattningen som framförs i promemorian att det är otillfreds-&lt;br&gt;ställande att man genom vissa stiftelsebildningar, som rör stora belopp&lt;br&gt;och avser väsentliga inslag i offentlig verksamhet, har skapat en situa-&lt;br&gt;tion som innebär att de allmänna medlens fortsatta användning undan-&lt;br&gt;dras demokratiskt inflytande och demokratisk kontroll. Utgångspunkten&lt;br&gt;för ställningstagandet bör därför enligt Göta hovrätt vara att försöka&lt;br&gt;åstadkomma en förbättring i detta hänseende. De flesta remissinstan-&lt;br&gt;serna kommenterar dock inte förslaget utifrån de ovan angivna rätts-&lt;br&gt;politiska utgångspunkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har uttalat förståelse för de rättspolitiska skäl som ligger&lt;br&gt;bakom det remitterade förslaget, vilket i huvudsak överensstämmer med&lt;br&gt;promemorieförslaget. Lagrådet har emellertid anfört att förslaget är i&lt;br&gt;allt väsentligt motiverat av en önskan att åstadkomma en förändring&lt;br&gt;avseende de s.k. forskningsstiftelserna. Lagrådet har vidare anfört att&lt;br&gt;det i lagrådsremissen inte har gjorts någon närmare analys beträffande&lt;br&gt;behovet av att införa särregler även för andra statliga stiftelser än forsk-&lt;br&gt;ningsstiftelserna. Lagrådet har också efterlyst en diskussion rörande&lt;br&gt;lämpligheten av att ha samma regler om bl.a. ändring av stiftelseända-&lt;br&gt;målet beträffande alla statligt bildade stiftelser. Även när det gäller för-&lt;br&gt;slaget i lagrådsremissen rörande stiftelser som har bildats av en kom-&lt;br&gt;mun, ett landsting eller en kyrklig kommun har Lagrådet anfört att mo-&lt;br&gt;tiven för de föreslagna bestämmelserna är bristfälliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett stort antal stiftelser som har bildats av staten. De statliga&lt;br&gt;stiftelserna har kartlagts i olika sammanhang. I betänkandet Stiftelser&lt;br&gt;för samverkan (SOU 1989:50) görs en inventering av stiftelser som har&lt;br&gt;bildats för samverkan mellan högskola och näringsliv. I betänkandet&lt;br&gt;Former för statlig verksamhet (SOU 1994:147) finns en redovisning av&lt;br&gt;bl.a. statliga stiftelser som har fått organisationsanslag. Och i betänk-&lt;br&gt;andet Omprövning av statliga åtaganden (SOU 1995:93) beskrivs bl.a.&lt;br&gt;statliga stiftelser som är verksamma inom tre särskilda områden: kultur,&lt;br&gt;forskning och utveckling samt organisationer med verksamhet i utlan- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det. I betänkandet redovisas också sådana stiftelser som olika myndighe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter har bildat utan att inhämta tillstånd från statsmakterna i strid med re- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;geringsformens bestämmelser. 1 de ovan nämnda betänkandena lämnas&lt;br&gt;också för några av de statliga stiftelserna en närmare beskrivning av&lt;br&gt;stiftelsens stadgar och verksamhet. De kartläggningar av statliga stiftel-&lt;br&gt;ser som finns är dock inte heltäckande. För att bedöma behovet av lag-&lt;br&gt;stiftning är det enligt regeringens mening inte heller nödvändigt att göra&lt;br&gt;en fullständig inventering av de stiftelser som staten har bildat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de flesta av de statliga stiftelserna torde stiftelseförordnandet vara&lt;br&gt;så utformat att det tillfredsställer det starka offentliga intresset av att&lt;br&gt;förvaltningen sker enligt riktlinjer utformade med respekt för demokra-&lt;br&gt;tiska principer och för det allmännas bästa. Det finns också skäl att anta&lt;br&gt;att en offentlig insyn är garanterad i de flesta statliga stiftelser. Och för&lt;br&gt;de statliga stiftelser som uppfyller rimliga krav på demokratiskt infly-&lt;br&gt;tande och demokratisk kontroll behöver i normala fall inte heller några&lt;br&gt;andra permutationsbestämmelser tillämpas än de som för närvarande&lt;br&gt;finns i 6 kap. stiftelselagen. Behovet av särskilda permutationsbestäm-&lt;br&gt;melser uppkommer framför allt i fall där de ovan nämnda kraven har&lt;br&gt;åsidosatts. Som tidigare framhållits är en brist på demokratiskt inflytan-&lt;br&gt;de särskilt besvärande i fråga om stiftelser där förvaltningen rör stora&lt;br&gt;belopp och avser väsentliga inslag i den offentliga verksamheten. Även&lt;br&gt;om de särskilda bestämmelserna skulle komma att tillämpas endast i ett&lt;br&gt;mindre antal fall, anser regeringen att behovet av lagstiftning är starkt.&lt;br&gt;Det är i detta sammanhang viktigt att framhålla att lagbestämmelser om&lt;br&gt;permutation bör ges en generell avfattning och att de bör gälla även för&lt;br&gt;statliga stiftelser som bildas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför samma uppfattning som uttrycks i promemo-&lt;br&gt;rian om behovet av särskilda permutationsregler för stiftelser som har&lt;br&gt;bildats av staten. Frågan om det behövs särskilda permutationsregler för&lt;br&gt;stiftelser som har bildats av en kommun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun behandlas i ett särskilt avsnitt nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken betydelse för frågan har egendomsskyddet i regeringsformen och&lt;br&gt;Europakonventionen ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framhålls att man vid utformningen av de särskilda per-&lt;br&gt;mutationsreglerna får hålla i sikte förslagets förenlighet med vedertagna&lt;br&gt;allmänna rättsprinciper, bl.a. de som fastslagits i regeringsformen och&lt;br&gt;genom Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna&lt;br&gt;och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), som nu är in-&lt;br&gt;förlivad med svensk rätt. Här kan det enligt promemorian uppkomma&lt;br&gt;särskilda problem framför allt när det gäller det grundlagsfästa skyddet&lt;br&gt;för egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstateras dock att de problem som rör frågan om&lt;br&gt;egendomsskyddets omfattning torde uppstå bara när det gäller äldre stif-&lt;br&gt;telser, dvs. stiftelser som kommit till före ikraftträdandet av de nu&lt;br&gt;diskuterade lagändringarna. De nya stiftelser som bildas efter ikraftträ-&lt;br&gt;dandet tillkommer under de förutsättningar som lagen anger och får där-&lt;br&gt;med redan från början den mera osjälvständiga ställning som följer med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna om permutation. När stiftaren sedan utnyttjar sin rätt Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;att ändra stiftelseförordnandet, innebär det inte att stiftelsen berövas nå-&lt;br&gt;gon rätt som den har. Ett annat sätt att uttrycka saken är enligt prome-&lt;br&gt;morian att stiftelser som har bildats av offentliga rättssubjekt redan från&lt;br&gt;början får en mera begränsad eller villkorad rätt att bestämma över&lt;br&gt;stiftelseegendomen än vad andra stiftelser normalt får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian är därför att varken regeringsformens&lt;br&gt;eller Europakonventionens bestämmelser om egendomsskydd hindrar&lt;br&gt;den förordade ändringen såvitt gäller stiftelser som bildas efter ikraftträ-&lt;br&gt;dandet. De flesta remissinstanser delar promemorians bedömning på&lt;br&gt;denna punkt. Regeringen är av samma mening. Frågan om egendoms-&lt;br&gt;skyddets betydelse för de äldre stiftelserna behandlas i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör möjligheterna till permutation begränsas av andra skäl?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anför att förslaget skulle leda till att de egen-&lt;br&gt;domsbildningar som skapats av offentliga rättsubjekt inte är stiftelser,&lt;br&gt;bl.a. därför att de inte är tillräckligt självständiga för att uppfylla stiftel-&lt;br&gt;selagens krav i detta hänseende. Stiftelselagen skulle därmed inte bli&lt;br&gt;tillämplig på dessa offentliga egendomsbildningar. Flera instanser fram-&lt;br&gt;för den mindre långtgående, men i sak närliggande invändningen att&lt;br&gt;förslaget i vart fall skulle leda till att det uppkommer en särskild stif-&lt;br&gt;telsetyp som är av mera osjälvständigt slag än vanliga stiftelser och att&lt;br&gt;detta i sin tur för med sig osäkerhet om vad som gäller för dessa stif-&lt;br&gt;telser i civilrättsligt hänseende. En osäkerhet skulle enligt dessa instan-&lt;br&gt;ser uppkomma bl.a. när det gäller frågor om ansvarsfördelningen mel-&lt;br&gt;lan styrelsen och stiftaren, styrelseledamöternas skadeståndsansvar, an-&lt;br&gt;svaret för stiftelsens åtaganden och andra frågor som hänför sig till för-&lt;br&gt;hållandet till tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är helt klart att promemorians förslag om permutation innebär att&lt;br&gt;staten och kommunerna får ett i förhållande till stiftelselagens nuvaran-&lt;br&gt;de bestämmelser ökat inflytande över de aktuella stiftelserna. Ett klart&lt;br&gt;uttalat syfte med förslaget är också att i viss mån säkra det allmännas&lt;br&gt;fortsatta inflytande över stiftelser som har bildats genom politiska be-&lt;br&gt;slut. En ofrånkomlig följd av förslaget är att stiftelser bildade av offent-&lt;br&gt;liga rättssubjekt kommer att i vissa hänseenden vara mindre självstän-&lt;br&gt;diga i förhållande till stiftaren än vad de flesta andra stiftelser är. Av-&lt;br&gt;sikten med förslaget är dock inte att ge staten eller en kommun något&lt;br&gt;som liknar ägarbefogenheter över stiftelserna och de bestämmelser om&lt;br&gt;permutation som föreslås i promemorian kan enligt regeringens mening&lt;br&gt;inte heller anses ge sådana långtgående befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början sätter stiftelselagens tvingande bestämmelser samt vissa&lt;br&gt;stiftelserättsliga grundsatser en yttersta gräns för vilka ändringar m.m.&lt;br&gt;av stiftelseförordnandet som är möjliga att besluta om med stöd av de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna. Sålunda skulle bestämmelserna om ändring&lt;br&gt;m.m. inte göra det möjligt att ändra stiftelsens ändamål så att syftet&lt;br&gt;skulle vara att gynna stiftaren genom att denne skulle åtnjuta den löpan-&lt;br&gt;de avkastningen av stiftelsekapitalet. En sådan ändring skulle i rättslig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mening innebära att stiftelseförordnandet upphävdes och ersattes av ett Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;uppdragsförhållande mellan ”stiftaren” och egendomens förvaltare. Och&lt;br&gt;de bestämmelser som föreslås i promemorian gäller inte för upphävande&lt;br&gt;av stiftelseändamålet utan endast för ändring av detta. Bestämmelserna&lt;br&gt;om ändring m.m. ger naturligtvis inte heller stiftaren stöd för att till&lt;br&gt;förmån för sig själv eller annan medverka till en överträdelse av stiftel-&lt;br&gt;selagens låneförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innehåller också i sig en begränsningsregel för&lt;br&gt;ändringar av stiftelseändamålet. Regeln motiveras i promemorian av det&lt;br&gt;skyddsbehov som finns för destinatärernas del och den innebär att ända-&lt;br&gt;målsförordnandet får ändras endast om det krävs för att tillgodose ange-&lt;br&gt;lägna allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare begränsas möjligheterna till ändring m.m. av stiftelselagens&lt;br&gt;tvingande bestämmelser om styrelsens eller förvaltarens ansvar, bl.a.&lt;br&gt;när det gäller att se till att stiftelseförordnandet följs. De föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelserna gör det därför inte möjligt att ändra förvaltningsföreskrif-&lt;br&gt;terna så att styrelsen eller förvaltaren fråntas det grundläggande förvalt-&lt;br&gt;ningsansvaret för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gör det däremot möjligt att ändra föreskrifter som av-&lt;br&gt;ser av vem en styrelseledamot eller förvaltaren entledigas eller utses&lt;br&gt;eller hur styrelsen skall vara sammansatt. Även i detta avseende finns i&lt;br&gt;stiftelselagen en viss begränsning genom de tvingande bestämmelserna&lt;br&gt;om att stiftaren inte får vara förvaltare och att styrelsen för en stiftelse&lt;br&gt;inte får bestå enbart av stiftaren eller stiftarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller att bedöma den fråga som remissinstanserna&lt;br&gt;väckt, att förslaget skulle leda till att stiftelser bildade av offentliga&lt;br&gt;rättsubjekt inte skulle falla under stiftelselagens allmänna definition av&lt;br&gt;stiftelsebegreppet, är det till en början av visst intresse att jämföra dessa&lt;br&gt;stiftelser dels med stiftelser som i dag kan bildas enligt stiftelselagens&lt;br&gt;bestämmelser, dels med vissa äldre stiftelser som faller under stiftelse-&lt;br&gt;lagen till följd av införandelagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av redogörelsen i avsnitt 4.3 innehåller stiftelselagen&lt;br&gt;inte några bestämmelser som generellt begränsar stiftarens inflytande&lt;br&gt;över förvaltningen av stiftelsen. För vissa fall finns särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser. Det är sålunda möjligt för stiftaren att i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;förbehålla sig själv rätten att fortlöpande bestämma vilka personer som&lt;br&gt;skall ingå i styrelsen. Vidare får stiftaren själv ingå i styrelsen, dock att&lt;br&gt;styrelsen inte får bestå endast av stiftaren. Stiftaren kan vidare i stif-&lt;br&gt;telseförordnandet ta in ett ändringsförbehåll av innebörd att styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltaren skall ha rätt att utan tillstånd av myndighet ändra m.m.&lt;br&gt;särskilt angivna föreskrifter i stiftelseförordnandet som angår annan frå-&lt;br&gt;ga än stiftelsens ändamål. I dylika fall gäller inte några restriktioner för&lt;br&gt;styrelsens eller förvaltarens rätt att fatta beslut om ändring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 § införandelagen följer att stiftelselagen kan vara tillämplig på&lt;br&gt;äldre stiftelser där styrelsen består av enbart stiftaren eller stiftarna.&lt;br&gt;Stiftelselagen kan också vara tillämplig på en äldre stiftelse vars förord-&lt;br&gt;nande innehåller ett ändringsförbehåll av innebörd att stiftaren själv får&lt;br&gt;ändra föreskrifterna i förordnandet med påföljd att kravet på tillstånd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bortfaller. Om rätten att ändra m.m. avser stiftelsens ändamålsföreskrif-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter, krävs det dock för att föreskriften skall vara giltig att rätten i den Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;delen har gjorts beroende av att viss händelse inträffar som den änd-&lt;br&gt;ringsberättigade, dvs. stiftaren, inte kan råda över (se 10 § införande-&lt;br&gt;lagen och prop. 1993/94:9 s. 44 och 226).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda visar att stiftelselagen redan i dag är tillämplig på stiftelser,&lt;br&gt;särskilt äldre sådana, i vilka stiftaren har ett inte obetydligt inflytande&lt;br&gt;över förvaltningen. Det skulle mot denna bakgrund kunna hävdas att de&lt;br&gt;i promemorian föreslagna bestämmelserna inte medför att de aktuella&lt;br&gt;stiftelserna skulle bli så osjälvständiga i förhållande till stiftaren att de&lt;br&gt;inte uppfyller stiftelselagens krav i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har dock anfört att det remitterade förslaget medför att det&lt;br&gt;kommer att finnas skillnader mellan olika typer av stiftelser och att&lt;br&gt;detta väcker betänkligheter. Enligt Lagrådet avviker de föreslagna reg-&lt;br&gt;lerna på väsentliga punkter från de principer som i dag gäller på stiftel-&lt;br&gt;seområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en stiftelse skall anses föreligga är det enligt 1 kap. 2 § stif-&lt;br&gt;telselagen ett grundläggande krav att egendom avskiljs för att ”varaktigt&lt;br&gt;förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål”.&lt;br&gt;Lagrådet påpekar att det av förarbetena till stiftelselagen (prop.&lt;br&gt;1993/94:9 s. 106) framgår att det inte bara är förmögenhetsförvaltning-&lt;br&gt;en utan också det av stiftaren angivna ändamålet som skall ha varaktig&lt;br&gt;karaktär. Den möjlighet för regeringen att förändra stiftelseändamålet&lt;br&gt;som följer av remissförslaget stämmer enligt Lagrådet dåligt med kravet&lt;br&gt;på varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet pekar också på att de nuvarande bestämmelserna om permu-&lt;br&gt;tation i 6 kap. 1 § stiftelselagen innebär att föreskrifter i stiftelseförord-&lt;br&gt;nanden får ändras bara i klara undantagsfall, varvid man vid ändring av&lt;br&gt;föreskrifterna om stiftelsens ändamål så långt som möjligt skall beakta&lt;br&gt;vad som kan antas ha varit stiftarens avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anför att sammantagna innebär de föreslagna bestämmelser-&lt;br&gt;na, främst rätten för regeringen att ändra stiftelseändamålet, att stiftelser&lt;br&gt;som är bildade av offentliga rättssubjekt blir klart mindre självständiga&lt;br&gt;i förhållande till stiftaren än de flesta andra stiftelser. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening kan det hävdas att lagförslaget innebär ett alltför stort brott mot&lt;br&gt;allmänna stiftelserättsliga principer och liksom några remissinstanser an-&lt;br&gt;för Lagrådet att det rentav kan ifrågasättas om stiftelser bildade av of-&lt;br&gt;fentliga rättssubjekt i fortsättningen skulle komma att falla under stif-&lt;br&gt;telselagens stiftelsebegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snäva begränsningsregeln för ändringar av ändamålsförordnandet&lt;br&gt;som föreslås i promemorian motiveras av att en sådan ändring är ett&lt;br&gt;vittgående ingrepp som kan innebära att stiftelsen helt ändrar karaktär&lt;br&gt;och inriktning; det anges att en sådan ändring därför bör kunna ske&lt;br&gt;endast i undantagsfall och bara om starka skäl motiverar det. Det sagda&lt;br&gt;innebär att bestämmelsen om ändring av stiftelseändamålet sällan skulle&lt;br&gt;komma i tillämpning. Till detta kommer att de övriga bestämmelserna i&lt;br&gt;promemorieförslaget i de allra flesta fall torde vara tillräckliga för att&lt;br&gt;tillgodose de rättspolitiska skäl som bär upp hela förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund - och då Lagrådet har anfört att det främst är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten för regeringen att ändra stiftelseändamålet som medför betänkliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skillnader i regelsystemet och som innebär ett alltför stort brott mot all- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;männa stiftelserättsliga principer - bör det enligt regeringens mening&lt;br&gt;inte införas någon särskild permutationsbestämmelse som avser ändring&lt;br&gt;av föreskrifter om stiftelsens ändamål. Därmed torde det inte råda nå-&lt;br&gt;gon tvekan om att stiftelselagen blir tillämplig på sådana stiftelser som&lt;br&gt;omfattas av lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har flera remissinstanser framfört att även om&lt;br&gt;promemorieförslaget inte för med sig att stiftelser bildade av offentliga&lt;br&gt;rättssubjekt faller utanför stiftelselagens tillämpningområde, förslaget i&lt;br&gt;vart fall medför att det uppstår osäkerhet om vad som i civilrättsligt&lt;br&gt;hänseende gäller för dessa stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt anser att om promemorieförslaget genomförs, det inte&lt;br&gt;längre blir styrelsen som ensam och under skadeståndsansvar skall tolka&lt;br&gt;och tillämpa stiftelseförordnandet, vilket leder till en oklar ansvars- och&lt;br&gt;rollfördelning. Kammarkollegiet anser att förslaget leder till att den i&lt;br&gt;stiftelselagen fastlagda principen att styrelsen eller förvaltaren bär det&lt;br&gt;yttersta ansvaret för förvaltningen och att förvaltningen inte får vara de-&lt;br&gt;lad mellan olika organ sätts ur spel. Stiftelserna anser att förslaget inne-&lt;br&gt;bär att regeringen får ett i det närmaste obegränsat inflytande över stif-&lt;br&gt;telser bildade av staten. Stiftelserna anser vidare att förslaget leder till&lt;br&gt;att regeringen i praktiken kan diskretionärt bestämma över stiftelsernas&lt;br&gt;hela existens och att stiftelsernas styrelser blir helt beroende av de be-&lt;br&gt;slut som regeringen från tid till annan finner för gott att fatta. Detta tor-&lt;br&gt;de enligt Stiftelserna få återverkningar på styrelsens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har framfört som en&lt;br&gt;brist i promemorian att den inte behandlar frågan hur statens ansvar kan&lt;br&gt;komma att påverkas av att den åtar sig den yttersta bestämmanderätten&lt;br&gt;i ett antal stiftelsers angelägenheter. Och Stiftelserna anser att eftersom&lt;br&gt;förslaget leder till en intressegemenskap mellan stiftaren och stiftelsen&lt;br&gt;så ökar tredje mans möjlighet att göra stiftaren ansvarig för stiftelsens&lt;br&gt;förbindelser enligt reglerna om ansvarsgenombrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan föreslår regeringen att promemorieförslaget be-&lt;br&gt;gränsas på så sätt att det inte skall vara möjligt att ändra föreskrifter om&lt;br&gt;stiftelsens ändamål. Denna väsentliga begränsning bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening undanröja en del av den civilrättsliga osäkerhet som remissin-&lt;br&gt;stanserna befarat. Vad som återstår att undersöka är om den i prome-&lt;br&gt;morian föreslagna möjligheten att ändra förvaltningsföreskrifterna för&lt;br&gt;stiftelserna kan medföra en sådan civilrättslig osäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de föreslagna bestämmelserna är inte att göra det möjligt&lt;br&gt;för stiftaren att lägga sig i den löpande förvaltningen av stiftelsen. De&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna ger inte heller något stöd för ett sådant age-&lt;br&gt;rande från stiftarens sida. För att ytterligare markera att bestämmelserna&lt;br&gt;inte skall kunna användas som ett medel för stiftaren att lägga sig i den&lt;br&gt;löpande förvaltningen bör promemorieförslaget begränsas i ett par av-&lt;br&gt;seenden. För det första bör bestämmelsen inte omfatta föreskrifter av&lt;br&gt;ren detaljnatur. Endast sådana föreskrifter som normalt kräver Kammar-&lt;br&gt;kollegiets tillstånd för ändring (se 6 kap. 1 § stiftelselagen) bör kunna&lt;br&gt;ändras med tillämpning av de föreslagna bestämmelserna. Vidare bör &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte vara tillåtet att med stöd av bestämmelserna åsidosätta en för- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;valtningsföreskrift i ett särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller frågan om förslaget för med sig osäkerhet om vad&lt;br&gt;som gäller i civilrättsligt hänseende för stiftelser som bildats av offent-&lt;br&gt;liga rättssubjekt är det enligt regeringens mening av intresse att jämföra&lt;br&gt;dessa stiftelser med vissa stiftelser som inte omfattas av lagförslaget&lt;br&gt;men som tveklöst faller under stiftelselagens tillämpningsområde. Som&lt;br&gt;ovan anförts är stiftelselagens bestämmelser redan i dag tillämpliga på&lt;br&gt;stiftelser, särskilt äldre sådana, i vilka stiftaren har ett inte obetydligt&lt;br&gt;inflytande över förvaltningen. Det kan enligt regeringens mening inte&lt;br&gt;med fog hävdas att det förhållandet att ett sådant inflytande föreligger&lt;br&gt;skulle kunna påverka t.ex. styrelsens grundläggande förvaltningsansvar&lt;br&gt;för dessa stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått sätter stiftelselagens tvingande bestämmelser&lt;br&gt;samt vissa stiftelserättsliga grundsatser en yttersta gräns för vilka änd-&lt;br&gt;ringar m.m. av stiftelseförordnandet som det är möjligt att besluta om&lt;br&gt;med stöd av de föreslagna bestämmelserna. Bl.a. gäller som nyss&lt;br&gt;nämnts att det inte är möjligt att med stöd av de föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melserna ändra förvaltningsföreskrifterna så att styrelsen eller förvalta-&lt;br&gt;ren fråntas det grundläggande förvaltningsansvaret. Bestämmelserna&lt;br&gt;skall inte heller göra det möjligt för stiftaren att lägga sig i den löpande&lt;br&gt;förvaltningen av stiftelsen. Det är därför svårt att se hur de föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna skulle kunna leda till en oklar ansvars- och rollfördel-&lt;br&gt;ning mellan stiftaren och stiftelsens styrelse. I vart fall bör de modifie-&lt;br&gt;ringar av promemorieförslaget som regeringen föreslår undanröja even-&lt;br&gt;tuell oklarhet i det hänseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden kommer regeringen till slutsatsen att de&lt;br&gt;särskilda bestämmelserna om permutation som nu föreslås inte kan an-&lt;br&gt;ses medföra att det beträffande statliga stiftelser uppstår rättsosäkerhet&lt;br&gt;av sådan betydelse att det sålunda begränsade förslaget inte bör genom-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att för stiftelser som&lt;br&gt;staten har bildat det skall införas särskilda bestämmelser om ändring&lt;br&gt;eller upphävande av föreskrifter i stiftelseförordnandet såvitt avser såda-&lt;br&gt;na frågor som anges i 6 kap. 1 § första stycket 2-9 stiftelselagen. Det är&lt;br&gt;således fråga om ändring eller upphävande av föreskrifter som behand-&lt;br&gt;lar bl.a. förvaltningen av stiftelsen, hur stiftelsens förmögenhet skall&lt;br&gt;vara placerad samt av vem en styrelseledamot eller förvaltare entledigas&lt;br&gt;eller utses eller hur styrelsen skall vara sammansatt. Det kan här anmär-&lt;br&gt;kas att förslaget därmed motsvarar den lösning som Lagrådet ansåg vara&lt;br&gt;värd att pröva närmare som ett alternativ till det remitterade och av&lt;br&gt;Lagrådet avstyrkta lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens prövning av permutationsärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändring m.m. av stiftelseförordnanden i nu angivna fall bör&lt;br&gt;prövas av regeringen. Permutationsbeslut bör kunna komma till stånd&lt;br&gt;utan styrelsens eller förvaltarens medverkan. Frågan om permutation&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall alltså kunna prövas utan att styrelsen eller förvaltaren begär det. Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;Och att styrelsen eller förvaltaren motsätter sig permutation skall inte&lt;br&gt;vara ett hinder mot ett sådant beslut. Regeln bör i stället vara att rege-&lt;br&gt;ringen skall kunna pröva frågor om ändring m.m. utan ansökan (ex offi-&lt;br&gt;cio), om stiftelsen har bildats av staten. - Styrelsen eller förvaltaren bör&lt;br&gt;dock självfallet beredas tillfälle att yttra sig i ärendet; någon uttrycklig&lt;br&gt;föreskrift om detta torde inte behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av en enskild part kan regeringens beslut i ett permuta-&lt;br&gt;tionsärende prövas enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa&lt;br&gt;förvaltningsbeslut (jfr prop. 1993/94:9 s. 84). Regeringsrätten kan så-&lt;br&gt;lunda pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel. Stif-&lt;br&gt;telsen genom dess styrelse eller förvaltare torde normalt vara behörig&lt;br&gt;att ansöka om rättsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall bestämmelserna gälla även för stiftelser som har bildats av en&lt;br&gt;kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att bestämmelserna om permutation skall vara&lt;br&gt;tillämpliga inte bara på statliga stiftelser utan även på stiftelser som har&lt;br&gt;bildats av en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet samt Göteborgs och Bohus läns landsting anför&lt;br&gt;att promemorieförslaget grundar sig på missförhållanden som hänför sig&lt;br&gt;till stiftelser som staten har bildat och att några motsvarande missförhål-&lt;br&gt;landen inte förekommit bland landstingen. Dessa remissinstanser anser&lt;br&gt;därför att förslaget inte bör genomföras såvitt gäller stiftelser som har&lt;br&gt;bildats av ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser på den kommunala sidan pekar på att kommu-&lt;br&gt;nala verksamhetsstiftelser i dag skall bildas i enlighet med bestämmel-&lt;br&gt;serna i kommunallagen (1991:900) och att detta i tillräcklig grad garan-&lt;br&gt;terar dels den politiska styrningen och kontrollen av stiftelserna, dels&lt;br&gt;den offentliga insynen i stiftelsernas verksamhet. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet anför att förbundets grundsyn är att kommunerna själva bör&lt;br&gt;kunna disponera över kommunala verksamhetsstiftelsers ändamål och&lt;br&gt;verksamhet. Landstingsförbundet anser att promemorieförslaget innebär&lt;br&gt;ett avsteg från den övergripande uppfattningen att kommuner och lands-&lt;br&gt;ting bör ges stor frihet att själva bestämma sina organisationsformer. De&lt;br&gt;flesta remissinstanserna på den kommunala sidan förordar också ett&lt;br&gt;längre gående förslag som innebär att kommuner, landsting och kyrk-&lt;br&gt;liga kommuner ges rätt att fritt bestämma om permutation för de stif-&lt;br&gt;telser som man har bildat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att motiven för de föreslagna bestämmelserna är&lt;br&gt;bristfälliga när det gäller stiftelser som har bildats av en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun. Lagrådet har särskilt pekat på dels&lt;br&gt;att Svenska Kommunförbundet i sitt remissvar framhållit att det inte&lt;br&gt;finns något rättssäkerhetsbehov eller skyddsintresse som kan motivera&lt;br&gt;en statlig kontroll över ändring av kommunala stiftelsestadgar, dels att&lt;br&gt;Landstingsförbundet för sin del anfört att det är av avgörande betydelse,&lt;br&gt;om man vill diskutera förslaget beträffande kommunalt inrättade stiftel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser, att veta om och i så fall hur många och vilken typ av stiftelser det Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;kan röra sig om, något som inte kan utläsas ur promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens bestämmelser om kommunala verksamhetsstiftelser&lt;br&gt;är så utformade att de i flera viktiga hänseenden tillgodoser det starka&lt;br&gt;offentliga intresse som finns av att stiftelsernas förvaltning sker enligt&lt;br&gt;riktlinjer utformade med respekt för demokratiska principer och för det&lt;br&gt;allmännas bästa. Det finns också bestämmelser som på ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande sätt garanterar en offentlig insyn i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redogörelsen för regleringen av de kommunala verksamhetsstiftel-&lt;br&gt;serna i avsnitt 4.4 framgår bl.a. att fullmäktige skall, innan en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting ensam bildar en stiftelse för en kommunal angelägen-&lt;br&gt;het, dels fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, dels&lt;br&gt;utse samtliga styrelseledamöter och minst en revisor, dels se till att full-&lt;br&gt;mäktige får yttra sig innan sådana beslut i verksamheten fattas som är&lt;br&gt;av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall tillämpas vid val av&lt;br&gt;ledamöter och suppleanter i styrelsen för en stiftelse samt vid val av re-&lt;br&gt;visorer och revisorssuppleanter som skall granska en sådan styrelses&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda bestämmelserna gör det i och för sig inte möjligt att ändra&lt;br&gt;stiftelseförordnandet för kommunala stiftelser. Bestämmelserna garante-&lt;br&gt;rar dock i tillräcklig grad att den vid varje tillfälle rådande politiska led-&lt;br&gt;ningen kan påverka styrelsens sammansättning. Som framgått ovan bör&lt;br&gt;det enligt regeringens mening inte införas någon särskild permutations-&lt;br&gt;bestämmelse som avser ändring av föreskrifter om stiftelsens ändamål.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund är behovet av särskilda permutationsbestämmelser&lt;br&gt;som rör förvaltningsföreskrifter för kommunala stiftelser inte särskilt&lt;br&gt;trängande. Till detta skall läggas den kritik som Lagrådet framfört mot&lt;br&gt;förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det inte tillräckligt starka skäl för att&lt;br&gt;införa särskilda permutationsbestämmelser för stiftelser som har bildats&lt;br&gt;av en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun. För dessa stif-&lt;br&gt;telser bör sålunda stiftelseförordnandena kunna ändras m.m. endast en-&lt;br&gt;ligt de övriga bestämmelserna i 6 kap. stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År förslaget förenligt med bestämmelserna om normgivning i 8 kap.&lt;br&gt;regeringsformen ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna anser att den i promemorian föreslagna bestämmelsen ger&lt;br&gt;regeringen en så stor och vidsträckt rätt att bestämma över samtliga stif-&lt;br&gt;telser som bildats av offentliga rättssubjekt att vad som i praktiken över-&lt;br&gt;låts till regeringen inte bara är en beslutanderätt i vissa särskilt angivna&lt;br&gt;fall, utan en ren normgivningsbefogenhet. Stiftelserna menar att rege-&lt;br&gt;ringen med stöd av bestämmelsen kan fatta identiska beslut avseende&lt;br&gt;alla berörda stiftelser med ett resultat som är detsamma som om rege-&lt;br&gt;ringen fattade beslut om en generell norm. Vidare anför stiftelserna att&lt;br&gt;det inte är tillåtet enligt bestämmelserna i 8 kap. regeringsformen om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagar och andra föreskrifter att genom lag till regeringen delegera be- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;hörighet att besluta om generella föreskrifter om stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är otvivelaktigt riktigt att föreskrifter om bl.a. stiftelser hör till&lt;br&gt;sådana civilrättsliga föreskrifter som enligt 8 kap. 2 § regeringsformen&lt;br&gt;skall meddelas genom lag. Det är också helt klart att enligt regerings-&lt;br&gt;formens bestämmelser det inte är tillåtet att delegera normgivningsmak-&lt;br&gt;ten för sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen upprätthåller en skillnad mellan normbeslut å ena&lt;br&gt;sidan och rättskipnings- eller förvaltningsavgöranden å den andra. Rege-&lt;br&gt;ringen handlägger för närvarande ärenden om permutation av stiftelse-&lt;br&gt;förordnanden som förvaltningsärenden med det beredningskrav som för&lt;br&gt;regeringsärenden följer av 7 kap. 2 § regeringsformen. Beredningskra-&lt;br&gt;vet innefattar bl.a. en skyldighet att i den omfattning som behövs bere-&lt;br&gt;da sammanslutningar och enskilda tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har svårt att se att lagförslaget skulle innefatta en delega-&lt;br&gt;tion av normgivningsmakt. Frågan om permutation bör beslutas skall&lt;br&gt;avgöras efter en allmän lämplighetsbedömning. Även om regeringens&lt;br&gt;prövning således föreslås bli diskretionär och beslut om permutation av-&lt;br&gt;ses kunna fattas utan styrelsens eller förvaltarens samtycke, är avsikten&lt;br&gt;med bestämmelsen ändå att lämplighetsprövningen skall ske i varje en-&lt;br&gt;skilt fall. 1 promemorian har framhållits att styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;självfallet skall beredas tillfälle att yttra sig i ärendet och de sakskäl&lt;br&gt;som den enskilda styrelsen eller förvaltaren framför skall naturligvis&lt;br&gt;vägas in vid prövningen. Lagtexten bör dock utformas så att det klarare&lt;br&gt;framgår att den tar sikte på en prövning i ett enskilt fall. Därmed torde&lt;br&gt;det inte kunna råda någon tvekan om att lagförslaget inte innefattar&lt;br&gt;någon delegation av normgivningsmakt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Skall lagändringen gälla även äldre statliga&lt;br&gt;stiftelser?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya reglerna skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1997. De skall gälla även statliga stiftelser som har till-&lt;br&gt;kommit före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag (se promemorian s. 37 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna avstyrker förslaget&lt;br&gt;om att de nya reglerna skall gälla även äldre stiftelser. Den kritik som&lt;br&gt;riktats mot att förslaget ges retroaktiv tillämpning går framför allt ut på&lt;br&gt;att en sådan tillämpning inte är förenlig med bestämmelserna om egen-&lt;br&gt;domsskydd i regeringsformen och Europakonventionen. Stiftelserna,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund och Stockholms handelskammare anser att det&lt;br&gt;är helt klart att förslaget strider mot bestämmelserna om egendoms-&lt;br&gt;skydd, medan Juridiska fakulteterna vid Uppsala, Lunds och Stock-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;holms universitet samt Kammarkollegiet anser att det kan ifrågasättas&lt;br&gt;om inte förslaget möjliggör åtgärder som kan likställas med expropria-&lt;br&gt;tiva förfoganden. Justitiekanslern och Göta hovrätt anser att lagförslaget&lt;br&gt;möjliggör så långtgående åtgärder att de i vissa fäll skulle kunna likstäl-&lt;br&gt;las med expropriativa förfoganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg ansluter sig till den bedömning som redo-&lt;br&gt;visas i promemorian att förslaget är förenligt med bestämmelserna om&lt;br&gt;egendomsskydd i regeringsformen och Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nya reglerna bör kunna träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1997. Som tidigare nämnts skall bestämmelserna i&lt;br&gt;6 kap. stiftelselagen om ändring m.m. av ett stiftelseförordnande börja&lt;br&gt;tillämpas på stiftelser bildade av offentliga rättssubjekt den 1 januari&lt;br&gt;1997 (se 1 § andra stycket införandelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättspolitiska skäl som anförts för att göra ett undantag från prin-&lt;br&gt;cipen om stiftelseförordnandets orubblighet har enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning bärkraft även när det gäller äldre statliga stiftelser. Allmänt sett är&lt;br&gt;det en fördel att ha samma lagregler för alla stiftelser som har bildats av&lt;br&gt;staten oavsett när stiftelsebildningen ägt rum. Utgångspunkten bör där-&lt;br&gt;för vara att lagändringen skall gälla även äldre statliga stiftelser, om&lt;br&gt;inte regeringsformens eller Europakonventionens bestämmelser om&lt;br&gt;egendomsskydd hindrar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framhålls att det finns en betydande rättslig osäkerhet&lt;br&gt;om vilka närmare materiella och formella krav som finns i dag när det&lt;br&gt;gäller permutation av stiftelseförordnanden som meddelats av offentliga&lt;br&gt;rättssubjekt. Det torde dock enligt promemorian vara klart att möjlig-&lt;br&gt;heten att genomföra permutation är mer vidsträckt beträffande stiftelser&lt;br&gt;som har bildats av det allmänna än vid stiftelser som har bildats av en-&lt;br&gt;skilda personer; det är inte ens säkert att de lagbestämmelser som före-&lt;br&gt;slås ger större möjligheter till ändring av stiftelseförordnanden än vad&lt;br&gt;som är fallet enligt gällande rätt. Även när det gäller äldre stiftelser kan&lt;br&gt;därför enligt promemorian ifrågasättas om inte de föreslagna lagbestäm-&lt;br&gt;melserna är förenliga med bestämmelserna om egendomsskydd redan av&lt;br&gt;det skälet att förslaget inte innebär någon ändring i förhållande till gäl-&lt;br&gt;lande rätt. Promemorians bedömning är dock att den osäkerhet som&lt;br&gt;trots allt finns om innehållet i gällande rätt medför att det är nödvändigt&lt;br&gt;att för de äldre stiftelsernas del närmare undersöka vilken omfattning&lt;br&gt;regeringsformens och Europakonventionens egendomsskydd har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet och Stiftelserna anser att den redovisning av gällan-&lt;br&gt;de rätt som görs i promemorian avseende permutation av stiftelseförord-&lt;br&gt;nanden som meddelats av offentliga rättssubjekt är felaktig i vissa delar.&lt;br&gt;Remissinstanserna anser framför allt att rättsläget är klart på några&lt;br&gt;punkter där det i promemorian anges finnas en osäkerhet om innebörden&lt;br&gt;av gällande rätt. De nämnda remissinstanserna hävdar att det är helt&lt;br&gt;klart att gällande rätt innebär att stiftelsestyrelsens medverkan är en&lt;br&gt;nödvändig förutsättning för permutation och att detta gäller oavsett om&lt;br&gt;stiftelsen bildats av en enskild eller av ett offentligt rättssubjekt. Stiftel-&lt;br&gt;serna anser vidare att det uttalande av Henrik Hessler som återges i&lt;br&gt;promemorian, att möjligheten att genomföra permutation torde vara mer&lt;br&gt;vidsträckt vid stiftelser som har grundats med allmänna medel än vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelser som har bildats av enskilda personer, inte kan utgöra grund för&lt;br&gt;att påstå att promemorieförslaget överensstämmer med gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts synes i permutationspraxis - både före och efter&lt;br&gt;permutationslagens tillkomst - den principen ha upprätthållits att stiftel-&lt;br&gt;sestyrelsens medverkan är nödvändig för att permutation skall kunna&lt;br&gt;komma till stånd. Det finns dock inte någon bestämmelse om detta i&lt;br&gt;permutationslagen. Det är klart att andra än styrelsen, t.ex. stiftaren, är&lt;br&gt;behöriga att ansöka om permutation. I permutationslagens förarbeten&lt;br&gt;sägs i frågan endast att om ansökan gjorts av annan än den som före-&lt;br&gt;träder egendomen, denne bör beredas tillfälle att yttra sig i ärendet. I&lt;br&gt;litteraturen har anförts att kravet på styrelsens medverkan främst tycks&lt;br&gt;ha tillkommit för att tillgodose önskemål av administrativ karaktär.&lt;br&gt;Vidare har i litteraturen anförts kritik mot att låta en ansökningsrätt&lt;br&gt;vara beroende av om annan samtycker till ansökan (se Lennart Frii,&lt;br&gt;Förvalta fonder och stiftelser, 2 uppl. 1989, s. 112).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan det ifrågasättas om den icke lagfästa&lt;br&gt;principen, att stiftelsestyrelsens medverkan är en nödvändig förutsätt-&lt;br&gt;ning för permutation, växt sig så stark och dessutom bärs upp av så&lt;br&gt;starka sakskäl att den inte under några förhållanden kan frångås. Det är&lt;br&gt;fullt möjligt att föreställa sig fall där det vore från rättslig synpunkt&lt;br&gt;ohållbart att upprätthålla principen. Antag t.ex. att stiftaren ansöker om&lt;br&gt;permutation av en föreskrift i stiftelseförordnandet om stiftelsens ända-&lt;br&gt;mål. Stiftaren anför som skäl för permutation att ändamålsföreskriften&lt;br&gt;på grund av ändrade förhållanden kommit att strida mot hans avsikt (jfr&lt;br&gt;1 § andra stycket permutationslagen). Stiftaren styrker också sitt påstå-&lt;br&gt;ende genom att lägga fram utredning. De förutsättningar för permuta-&lt;br&gt;tion som lagen uppställer är sålunda uppfyllda. Stiftelsens styrelse be-&lt;br&gt;reds tillfälle att yttra sig över ansökan och avstyrker bifall utan att ange&lt;br&gt;något sakligt skäl för det. - Det är naturligtvis möjligt att tänka sig fall&lt;br&gt;där frågan om betydelsen av styrelsens medverkan är mer svårbedömd&lt;br&gt;än i det nu angivna exemplet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en självklarhet att Henrik Hesslers uttalande, att möjligheten&lt;br&gt;att genomföra permutation är mer vidsträckt vid stiftelser som har grun-&lt;br&gt;dats med allmänna medel än vid stiftelser som har bildats av enskild,&lt;br&gt;inte utgör tillräcklig grund för att säkert kunna påstå att promemorie-&lt;br&gt;förslaget överensstämmer med gällande rätt. Detta görs inte heller i pro-&lt;br&gt;memorian. I promemorian dras i stället den slutsatsen att rättsläget är&lt;br&gt;osäkert och att det inte ens är säkert att förslaget ger större möjligheter&lt;br&gt;till permutation än vad som är fallet enligt gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en mycket svår och omfattande uppgift att genom undersök-&lt;br&gt;ningar av permutationspraxis försöka närmare fastställa gällande rätt i&lt;br&gt;fråga om förutsättningarna för permutation vid stiftelser som bildats av&lt;br&gt;offentliga rättssubjekt. I fråga om praxis i permutationsärenden finns&lt;br&gt;praxisöversikter avseende enstaka år i prop. 1972:8 bilaga 1 s. 35 f.&lt;br&gt;(vissa regeringsbeslut från år 1968) och i Mikael Nordlander, Några an-&lt;br&gt;teckningar om praxis i permutationsärenden, FT 1974 s. 172 f. (vissa&lt;br&gt;beslut av Kammarkollegiet från år 1973). I betänkandet Generell permu-&lt;br&gt;tation av donationsbestämmelser (SOU 1984:60) presenteras ett urval av&lt;br&gt;regeringens och Kammarkollegiets beslut angående permutation under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perioden från permutationslagens ikraftträdande den 1 juli 1972 fram till Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;den 1 januari 1984 (se s. 163 f.). Viss redovisning av praxis finns också&lt;br&gt;i Lennart Frii, Förvalta fonder och stiftelser, 2 uppl. 1989 s. 120 f. De&lt;br&gt;praxisöversikter som finns är emellertid långt ifrån heltäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det inte nödvändigt att i detta lagstift-&lt;br&gt;ningsärende göra en omfattande genomgång av praxis. Det är för övrigt&lt;br&gt;inte ens säkert att en sådan genomgång skulle ge ett säkrare svar på&lt;br&gt;frågan om den närmare innebörden av gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund gör regeringen samma bedömning som görs i&lt;br&gt;promemorian, dvs. att rättsläget är osäkert på flera punkter och att det&lt;br&gt;därför är nödvändigt att närmare undersöka vilken omfattning bestäm-&lt;br&gt;melserna om egendomsskydd har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock redan här påpekas att regeringens förslag på en för&lt;br&gt;frågan om egendomsskydd viktig punkt skiljer sig från förslaget i&lt;br&gt;promemorian och i lagrådsremissen. Som framgått i avsnitt 6 föreslår&lt;br&gt;regeringen inte några särskilda bestämmelser om ändring av föreskrifter&lt;br&gt;i stiftelseförordnandet som avser stiftelsens ändamål. Denna inskränk-&lt;br&gt;ning av lagförslaget får naturligtvis betydelse även för frågan om för-&lt;br&gt;slagets förenlighet med bestämmelserna om egendomsskydd i regerings-&lt;br&gt;formen och Europakonventionen. En ändring av förvaltningsföreskrif-&lt;br&gt;terna för en äldre stiftelse kan visserligen innebära ett ingrepp i stiftel-&lt;br&gt;sernas bestämmanderätt över stiftelseegendomen, men det torde stå helt&lt;br&gt;klart att ett sådant ingrepp allmänt sett måste bedömas som mindre all-&lt;br&gt;varligt än en ändring av stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av regeringsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse i detta sammanhang är till en början de ändringar i rege-&lt;br&gt;ringsformen som gjordes i samband med inkorporeringen av Europa-&lt;br&gt;konventionen. Grundlagsbestämmelsen om egendomsskydd i 2 kap.&lt;br&gt;18 § regeringsformen har en ny lydelse fr.o.m. den 1 januari 1995. I&lt;br&gt;propositionen uttalas att ändringen i regeringsformen innebär en preci-&lt;br&gt;sering av det egendomsskydd som Europakonventionen anger. Bestäm-&lt;br&gt;melsen i 2 kap. 18 § första stycket uttalar att varje medborgares egen-&lt;br&gt;dom är tryggad genom att ”ingen kan tvingas avstå sin egendom till det&lt;br&gt;allmänna eller någon enskild genom expropriation eller annat sådant&lt;br&gt;förfogande”. Men detta är enligt grundlagen tillåtet, om det krävs för&lt;br&gt;att tillgodose angelägna allmänna intressen; i så fall skyddas den enskil-&lt;br&gt;de genom sin rätt till ersättning enligt 2 kap. 18 § andra stycket. Någon&lt;br&gt;annan garanti ger inte grundlagsregeln, såvitt gäller lös egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 18 § första stycket andra ledet avser fall då det&lt;br&gt;allmänna ”inskränker användningen av mark eller byggnad”. Som Lag-&lt;br&gt;rådet har anfört torde bestämmelsen om inskränkning i användningen av&lt;br&gt;mark eller byggnad avse bara det fysiska nyttjandet och alltså inte så-&lt;br&gt;dana typer av rådighetsinskränkningar då den enskilde hindras att fritt&lt;br&gt;överlåta eller upplåta egendom. Som Lagrådet vidare har påpekat tar&lt;br&gt;det remitterade förslaget uppenbarligen inte sikte på den rent fysiska an-&lt;br&gt;vändningen av sådan mark eller sådana byggnader som eventuellt kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingå i stiftelseförmögenheten. Det innebär att bestämmelsen om in-&lt;br&gt;skränkning i användningen av mark eller byggnad saknar intresse i&lt;br&gt;sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är till en början om en ändring av ett stiftelseförordnande för&lt;br&gt;en äldre stiftelse i enlighet med de föreslagna bestämmelserna utgör ex-&lt;br&gt;propriation eller annat sådant förfogande i regeringsformens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges att vad som avses med lagens regler om expro-&lt;br&gt;priativa förordnanden är tvångsöverföring av annans egendom, inte bara&lt;br&gt;föreskrifter om dess användning. Motiven talar om ”tvångsövertagande&lt;br&gt;av förmögenhetsrätt som innebär ett överförande eller ianspråktagande&lt;br&gt;av rätten” (se bl.a. prop. 1993/94:117 s. 49). Det står enligt promemo-&lt;br&gt;rian klart att man genom en ändring av stiftelsens ändamål inte tar i&lt;br&gt;anspråk stiftelseförmögenheten; den behålls av stiftelsen. Än mindre kan&lt;br&gt;enligt promemorian ett sådant ianspråktagande anses förekomma, om&lt;br&gt;man bara ändrar förvaltningsföreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa närliggande frågor har berörts av Bertil Bengtsson i Ersättning vid&lt;br&gt;offentliga ingrepp I (1986). I ett sammanhang diskuteras om regeln i&lt;br&gt;2 kap. 18 § regeringsformen (i äldre utformning) var tillämplig be-&lt;br&gt;träffande övergång av bestämmanderätt: den enskilde ägaren behåller&lt;br&gt;rätten till egendomens avkastning och nyttjande, men rätten att bestäm-&lt;br&gt;ma över den tilläggs det allmänna eller något annat enskilt rättssubjekt&lt;br&gt;än ägaren; det skulle alltså inte vara fråga om bara en inskränkning utan&lt;br&gt;också om en överföring av rådigheten. Enligt Bertil Bengtsson är lik-&lt;br&gt;heten med expropriativa förfoganden mera påtaglig i dessa fall än vid&lt;br&gt;rådighetsinskränkning; om den överflyttade bestämmanderätten var att&lt;br&gt;betrakta som egendom i grundlagens mening, kan ersättningsgarantin i&lt;br&gt;paragrafen bli tillämplig. Efter en diskussion av olika fall kommer&lt;br&gt;Bertil Bengtsson fram till att, åtminstone när staten eller kommunen&lt;br&gt;skaffar sig aktiemajoriteten i ett företag eller tillsätter majoriteten av&lt;br&gt;styrelseledamöter, det är tänkbart att förfogandet likställs med expro-&lt;br&gt;priation, varvid dock det bör krävas åtminstone att det är rätten att råda&lt;br&gt;över egendomen i förvärvssyfte som överförs; i annat fall kunde man&lt;br&gt;knappast tala om vinning på det allmännas sida, och då är skillnaden&lt;br&gt;mot expropriation påtaglig. Man skulle alltså kräva en förmögenhets-&lt;br&gt;överföring. Som jämförelse nämns ett norskt pleniavgörande (Norsk&lt;br&gt;rettstidende 1979 s. 572) där aktieägarna fråntogs bestämmanderätten&lt;br&gt;över affärsbankernas drift; detta ansågs som expropriation enligt norsk&lt;br&gt;rätt. Det påpekas dock att den norska rätten inte överensstämde med&lt;br&gt;den svenska. (A.a. s. 110 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett annat sammanhang behandlas återkrav av en förmån som ett en-&lt;br&gt;skilt rättssubjekt har fått av det allmänna på den grund att den tidigare&lt;br&gt;överföringen får anses oriktig enligt vissa allmänna värderingar eller&lt;br&gt;från politisk synpunkt; åtgärden går åter, fast den från början varit lag-&lt;br&gt;lig. Som exempel nämns bl.a. att återgång av överförd egendom kan&lt;br&gt;aktualiseras efter ett regeringsskifte eller möjligen efter ett maktskifte i&lt;br&gt;en kommun; medlen kan t.ex. ha tilldelats en stiftelse eller en organisa-&lt;br&gt;tion som tidigare makthavande av politiska eller andra ideologiska skäl&lt;br&gt;velat gynna men som de nuvarande tar avstånd ifrån. Om den tidigare&lt;br&gt;överföringen varit (uppenbart) grundlagsstridig, verkar det enligt Bertil&lt;br&gt;Bengtsson inte otänkbart att en lagstiftning om återgång från enskilda&lt;br&gt;kan godtas, men i övrigt skulle det inte vara möjligt att återställa egen-&lt;br&gt;dom till tidigare ägare utan kompensation enligt 2 kap. 18 § regerings-&lt;br&gt;formen. (A.a. s. 138 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att Fri- och rättighetskommittén, närmast p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;på tal om bostadsförvaltningslagen (1977:792) och den nu upphävda&lt;br&gt;bostadssaneringslagen (1973:351), ansett att det möjligen finns anled-&lt;br&gt;ning ifrågasätta om inte ett överflyttande av bestämmanderätten i vissa&lt;br&gt;fall utgör ett ingrepp i annans egendom som borde medföra att 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § regeringsformen blir tillämplig. Kommittén framhöll emellertid att&lt;br&gt;ingen av de nämnda lagarna avsåg ett fullständigt överförande av ägar-&lt;br&gt;rådigheten och att lagreglerna i fråga tydligen ansetts förenliga med&lt;br&gt;grundlagsregeln. (SOU 1993:40 Del A s. 64 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian påpekas att varken i Bertil Bengtssons framställning eller&lt;br&gt;i något annat sammanhang den situation som detta lagstiftningsärende&lt;br&gt;berör synes ha uppmärksammats. Att ändamålet med en stiftelse föränd-&lt;br&gt;ras framstår visserligen som ett mera vittgående ingrepp än att bara&lt;br&gt;rätten att bestämma över stiftelsen överförs. En ändring av stiftelseända-&lt;br&gt;målet kan ju innebära att stiftelsen helt ändrar karaktär och inriktning.&lt;br&gt;Det finns dock enligt promemorian inte något stöd för att en ändring av&lt;br&gt;stiftelsens ändamål skulle betraktas som likvärdig med ett expropriativt&lt;br&gt;förordnande. I promemorian anförs att skillnaden vid en jämförelse med&lt;br&gt;tvångsöverföring av egendom är påtaglig: en ändring av stiftelseända-&lt;br&gt;målet lämnar stiftelsens förmögenhet orörd, och ändringen innebär inte&lt;br&gt;någon direkt ekonomisk vinning för staten. Att ändringen kan medföra&lt;br&gt;en nackdel för vissa destinatärer och en fördel för andra innebär enligt&lt;br&gt;promemorian inte någon sådan överföring som grundlagen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian talar därför vägande skäl mot att en ändring i&lt;br&gt;fråga om stiftelsens ändamål skulle betraktas som likvärdig med ett ex-&lt;br&gt;propriativt förfogande och omfattas av de särskilda reglerna i 2 kap.&lt;br&gt;18 § första och andra stycket regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad angår ersättningsregeln i 2 kap. 18 § andra stycket regeringsfor-&lt;br&gt;men, torde den enligt promemorian sakna betydelse i sammanhanget&lt;br&gt;även om åtgärden skulle likställas med expropriation. En ändring av&lt;br&gt;stiftelsens ändamål lämnar ju stiftelseförmögenheten orörd. Om någon&lt;br&gt;ekonomisk skada för stiftelsen lär alltså enligt promemorian inte bli tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning är således att de beslut som kan fattas med&lt;br&gt;stöd av de föreslagna bestämmelserna inte utgör sådana expropriativa&lt;br&gt;förfoganden som avses i regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått anser flera remissinstanser att förslaget i pro-&lt;br&gt;memorian inte är förenligt med bestämmelserna om egendomsskydd i&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet anser att en ändring av stiftelseändamålet innebär att&lt;br&gt;stiftelseförmögenheten tas i anspråk. Kammarkollegiet anför att efter-&lt;br&gt;som stiftelser har en annan karaktär än andra juridiska personer, egen-&lt;br&gt;domsbildningen inte kan jämföras med en äganderätt där man har fri rå-&lt;br&gt;dighet och dispositionsrätt. Äganderätten för en stiftelse är enligt Kam-&lt;br&gt;markollegiet helt knuten till ändamålet. Även om förmögenheten for-&lt;br&gt;mellt finns kvar i stiftelsen, innebär ett upphävande av det ursprungliga&lt;br&gt;ändamålet att staten förfogar över egendomen på ett sätt som är jämför-&lt;br&gt;bart med förfogande över äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna anför att de åtgärder som kommer att kunna vidtas om&lt;br&gt;lagförslaget genomförs framstår som betydligt mera långtgående än de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall som Bertil Bengtsson diskuterar och som refererats ovan. Stiftelser- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;na anför vidare att Bertil Bengtssons uttalanden gjordes vid en tidpunkt&lt;br&gt;(år 1986) då det var klarlagt att rena rådighetsinskränkningar inte om-&lt;br&gt;fattades av 2 kap. 18 § regeringsformen. Regeringsformens bestämmel-&lt;br&gt;ser om egendomsskydd omfattar numera rådighetsinskränkningar. Efter-&lt;br&gt;som Bertil Bengtsson tidigare ansåg att det var mer sannolikt att sådana&lt;br&gt;åtgärder som var mindre långtgående än de i promemorieförslaget borde&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om egendomsskydd än rena rådighetsin-&lt;br&gt;skränkningar, betyder detta enligt Stiftelserna att överfört till dagens&lt;br&gt;förhållanden de föreslagna åtgärderna tveklöst omfattas av 2 kap. 18 §&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna anser att det inte finns någon skillnad mellan lagförslaget&lt;br&gt;och det fallet att staten exproprierar stiftelseförmögenheter. Enligt stif-&lt;br&gt;telserna uppnår regeringen samma effekt som vid en expropriation,&lt;br&gt;eftersom lagförslaget ger regeringen rätt att utan egentlig begränsning&lt;br&gt;bestämma över och kontrollera användningen av stiftelseförmögenheten&lt;br&gt;på det sätt den finner för gott. Stiftelserna anför också att mot bakgrund&lt;br&gt;av vad som förevarit innan lagförslaget presenterades det är uppenbart&lt;br&gt;att regeringen genom förslaget avser att kompensera sig för de bespa-&lt;br&gt;ringar som görs inom den offentliga sektorn; det är därför enligt Stiftel-&lt;br&gt;serna omöjligt att med framgång påstå att förslaget inte innebär någon&lt;br&gt;ekonomisk vinning för staten. Mot denna bakgrund anser Stiftelserna&lt;br&gt;det klarlagt att ett så långtgående ingrepp som det kan bli fråga om ge-&lt;br&gt;nom förslaget är ett sådant expropriativt förfogande som avses i 2 kap.&lt;br&gt;18 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna anför vidare att det resonemang som förs i promemorian&lt;br&gt;också kan föras avseende stiftelser som bildats av enskilda. Och om re-&lt;br&gt;sonemanget är riktigt skulle det enligt Stiftelserna betyda att grundlagen&lt;br&gt;inte hindrar att regeringen på motsvarande sätt skaffar sig ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande över envar av de stiftelser som bildats av enskilda.&lt;br&gt;Stiftelserna menar att detta exempel klargör att den argumentation som&lt;br&gt;förs i promemorian inte är riktig. Sveriges advokatsamfund åberopar&lt;br&gt;samma exempel och anför att det visar att bedömningen i promemorian&lt;br&gt;inte kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anför att det står klart att regeringen med stöd av de i lag-&lt;br&gt;rådsremissen föreslagna bestämmelserna kan vidta långtgående åtgärder&lt;br&gt;i fråga om såväl en stiftelses förmögenhet och avkastning som dess för-&lt;br&gt;valtning. Lagrådet anför vidare att regeringen inom de ramar som anges&lt;br&gt;i bestämmelsen kan skaffa sig kontroll över hur stiftelsens tillgångar an-&lt;br&gt;vänds. Även om stiftelseändamålet inte kan ändras så att stiftelsens av-&lt;br&gt;kastning tillfaller staten, kan stiftelsemedlen enligt Lagrådet dirigeras så&lt;br&gt;att de indirekt blir till nytta för statskassan, exempelvis genom att de&lt;br&gt;används för ändamål som annars skulle ha bekostats av staten. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening är det dock tveksamt om denna nytta för statskassan&lt;br&gt;innebär att det kan anses ha uppstått en sådan förmögenhetsöverföring&lt;br&gt;som bör krävas för att det skall vara fråga om en expropriation eller ett&lt;br&gt;därmed likställt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser sammanfattningsvis, när det gäller frågan om det re- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mitterade förslagets grundlagsenlighet, att övervägande skäl talar för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte föreligger någon konflikt gentemot 2 kap. 18 § regeringsfor- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;men. Lagrådet anför vidare att saken emellertid måste bedömas som&lt;br&gt;tveksam och att redan detta kan åberopas som ett skäl mot att förslaget&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande utgångspunkt vid bedömningen av lagförslagets&lt;br&gt;grundlagsenlighet måste enligt regeringens mening vara att det inte gör&lt;br&gt;det möjligt att överföra äganderätten till stiftelsernas tillgångar till staten&lt;br&gt;eller någon annan. Det blir alltså inte fråga om att ”avstå” egendom på&lt;br&gt;sätt som anges i 2 kap. 18 § första stycket. Den nyligen tillkomna&lt;br&gt;grundlagsregeln måste här tolkas efter sin ordalydelse. Regeringen delar&lt;br&gt;också promemorians uppfattning att skillnaden vid en jämförelse med&lt;br&gt;tvångsöverföring av egendom är påtaglig och skillnaden blir än mer på-&lt;br&gt;taglig när förslaget inte omfattar ändringar av stiftelsens ändamål. Skill-&lt;br&gt;naden visar sig inte minst genom att det är svårt att tänka sig något fall&lt;br&gt;där en stiftelse skulle kunna lida en ekonomisk förlust genom ett permu-&lt;br&gt;tationsbeslut enligt den föreslagna regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att det införts en grundlagsfäst rätt till ersättning för&lt;br&gt;rådighetsinskränkningar avseende mark och byggnader kan inte gärna&lt;br&gt;anses ha förändrat rättsläget när det gäller grundlagsskyddet för övriga&lt;br&gt;typer av egendom (jfr SOU 1993:40 s. 90 f. och 234 samt prop.&lt;br&gt;1993/94:117 s. 49). Regeringen delar därför inte Stiftelsernas uppfatt-&lt;br&gt;ning att grundlagsändringen skulle ha en inverkan på bedömningen av&lt;br&gt;förevarande lagförslags grundlagsenlighet. - Vad gäller de speciella fall&lt;br&gt;som Bertil Bengtsson diskuterar och som refererats ovan, kan för övrigt&lt;br&gt;noteras att Bertil Bengtsson uttalat att promemorieförslaget inte lär inne-&lt;br&gt;bära något expropriativt förfogande i grundlagens mening (se Bertil&lt;br&gt;Bengtsson, Grundlagen och fastighetsrätten, 1996, s. 26 not 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte heller Stiftelsernas uppfattning att förslaget ger&lt;br&gt;regeringen rätt att utan egentlig begränsning bestämma över och kon-&lt;br&gt;trollera användningen av stiftelseförmögenheten på det sätt den finner&lt;br&gt;för gott. Av betydelse vid den bedömningen är de begränsningar som&lt;br&gt;ligger inbyggda i själva lagförslaget, särskilt med de modifieringar rege-&lt;br&gt;ringen föreslår. Vidare framgår av redogörelsen i avsnitt 6 om försla-&lt;br&gt;gets inverkan på de statliga stiftelsernas civilrättsliga ställning att stif-&lt;br&gt;telselagens tvingande bestämmelser samt vissa stiftelserättsliga grund-&lt;br&gt;satser i inte obetydlig utsträckning begränsar regeringens handlingsfri-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att förslaget bl.a. kommer att öka statens möjligheter&lt;br&gt;att åstadkomma en bättre samordnad forskningsfinansiering kan enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte göra det befogat att tala om en ”vinning” för&lt;br&gt;staten och det kan inte heller påverka bedömningen av förslagets grund-&lt;br&gt;lagsenlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte Stiftelsernas och Advokatsamfundets uppfattning&lt;br&gt;att det resonemang som förs i promemorian utan vidare kan överföras&lt;br&gt;till ett motsvarande förslag som tar sikte på stiftelser som bildats av en-&lt;br&gt;skilda. Frågan om ett lagförslag som det förevarande är grundlagsenligt&lt;br&gt;bör enligt regeringens mening avgöras utifrån en helhetsbedömning där&lt;br&gt;en grundläggande utgångspunkt visserligen är att stiftelsen behåller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äganderätten till egendomen, men där även andra omständigheter skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna vägas in vid bedömningen av hur vittgående ingreppet är. En så- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;dan omständighet är att förevarande förslag handlar om förhållandet&lt;br&gt;mellan stiftaren och stiftelsen, medan i remissinstansernas exempel&lt;br&gt;karaktären av angrepp utifrån är långt mera framträdande. Förutom att&lt;br&gt;en motsvarande reglering beträffande stiftelser som enskilda har bildat&lt;br&gt;skulle vara klart olämplig ur flera synvinklar, är det enligt regeringens&lt;br&gt;mening alltså fullt möjligt att en prövning av grundlagsenligheten i det&lt;br&gt;fallet skulle få motsatt utgång. Även om det skulle vara så att det utan&lt;br&gt;vidare skulle vara möjligt att överföra promemorians resonemang till&lt;br&gt;stiftelser som enskilda har bildat, innebär naturligtvis inte detta med&lt;br&gt;nödvändighet att promemorieförslaget är grundlagsstridigt. Slutsatsen&lt;br&gt;skulle också kunna bli att grundlagsbestämmelsen om egendomsskydd är&lt;br&gt;så utformad att den inte omfattar ett fall som de allra flesta skulle be-&lt;br&gt;trakta som skyddsvärt. Det är inte särskilt märkligt att det som staten&lt;br&gt;får göra inte alltid sammanfaller med det som den bör göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan har Lagrådet ansett att övervägande skäl talar för&lt;br&gt;att det remitterade förslaget inte kommer i konflikt med regeringsfor-&lt;br&gt;mens bestämmelser om egendomsskydd. De eventuella tveksamheter&lt;br&gt;som kan ha funnits kring frågan om förslagets tillåtlighet enligt rege-&lt;br&gt;ringsformen har enligt regeringens mening undanröjts genom att försla-&lt;br&gt;get i propositionen inskränkts så att det inte omfattar ändringar av före-&lt;br&gt;skrifter om stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda kommer regeringen till slutsatsen att beslut&lt;br&gt;som kan fattas med stöd av de föreslagna bestämmelserna inte utgör&lt;br&gt;expropriativa förfoganden och att förslaget är förenligt med regerings-&lt;br&gt;formens bestämmelser om egendomsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillåtligheten enligt Europakonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om det skydd för äganderätten som behandlas i Europakonven-&lt;br&gt;tionens första tilläggsprotokoll, artikel 1, gäller numera lagen&lt;br&gt;(1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lagen innebär&lt;br&gt;att Europakonventionen med de tillägg som gjorts bl.a. i det första&lt;br&gt;tilläggsprotokollet skall gälla som lag här i landet (prop. 1993/94:117,&lt;br&gt;bet. 1993/94:KU24 och rskr. 1993/94:246). Och enligt 2 kap. 23 § re-&lt;br&gt;geringsformen får lag eller annan föreskrift ej meddelas i strid med&lt;br&gt;Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Lagen trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1995. Europakonventionen har år 1994 nyöversatts&lt;br&gt;till svenska (se bet. 1994/95:KU5). I artikeln om egendomsskydd i&lt;br&gt;Europakonventionen sägs följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Varje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för sin egen-&lt;br&gt;dom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse&lt;br&gt;och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna&lt;br&gt;grundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående bestämmelser inskränker dock inte en stats rätt att ge-&lt;br&gt;nomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera&lt;br&gt;nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av Prop.&lt;br&gt;böter och viten. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad angår de föreslagna bestämmelsernas tillåtlighet enligt Europakon-&lt;br&gt;ventionen har den aktuella typen av ingrepp i bestämmanderätten över&lt;br&gt;egendom inte prövats i något avgörande av Europeiska kommissionen&lt;br&gt;eller Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter (Europadomsto-&lt;br&gt;len).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt promemorian mindre sannolikt att en ändring av stiftel-&lt;br&gt;seändamålet, som inte berör stiftelseförmögenheten, skulle betraktas&lt;br&gt;som ett otillåtet egendomsberövande. Möjligen skulle den kunna upp-&lt;br&gt;fattas som en sådan reglering av nyttjandet som avses i andra stycket i&lt;br&gt;artikel 1 av tilläggsprotokollet och som i regeringsformen bara motsva-&lt;br&gt;ras av bestämmelsen om inskränkning av användningen av mark eller&lt;br&gt;byggnad. I promemorian anförs att lagändringen i vart fall torde ligga&lt;br&gt;inom den ”margin of appreciation” som spelar så stor roll i Europa-&lt;br&gt;domstolens praxis just i dessa sammanhang (jfr Hans Danelius, Mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheter, 5 uppl. 1993 s. 249 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna anser att promemorieförslaget innebär ett otillåtet egen-&lt;br&gt;domsberövande enligt Europakonventionens bestämmelser. Stiftelserna&lt;br&gt;anser vidare att om förslaget inte skulle uppfattas som ett egendoms-&lt;br&gt;berövande utan som en reglering av nyttjandet, det i förevarande fall&lt;br&gt;saknas sådana konkreta och preciserade samhällsbehov som skulle kun-&lt;br&gt;na göra en sådan reglering tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att bedöma om förslaget innefattar ett egendomsberö-&lt;br&gt;vande enligt Europakonventionen gör i allt väsentligt samma omständig-&lt;br&gt;heter sig gällande som vid prövningen av om förslaget innebär ett ex-&lt;br&gt;propriativt förfogande enligt 2 kap. 18 § regeringsformen. Och enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör bedömningen bli densamma, nämligen att för-&lt;br&gt;slaget inte innebär ett egendomsberövande. Som tidigare anförts blir&lt;br&gt;skillnaden vid en jämförelse med ett egendomsberövande än mer påtag-&lt;br&gt;lig när förslaget inte omfattar ändringar av stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anför att till skillnad från 2 kap. 18 § regeringsformen om-&lt;br&gt;fattar bestämmelserna i artikel 1 i Europakonventionens tilläggsprotokoll&lt;br&gt;allt nyttjande av egendom, alltså inte bara nyttjande av mark och bygg-&lt;br&gt;nader. Lagrådet påpekar att det i artikeln dock anges att bestämmelserna&lt;br&gt;inte inskränker en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten&lt;br&gt;finner nödvändig för att bl.a. ”reglera nyttjandet av egendom i överens-&lt;br&gt;stämmelse med det allmännas intresse”. Med beaktande bl.a. av denna&lt;br&gt;formulering finner Lagrådet att, i den mån förslaget innebär en rätt för&lt;br&gt;regeringen att bestämma över användningen av stiftelsegendom, försla-&lt;br&gt;get inte kan anses stå i strid med Europakonventionen. Inte heller i&lt;br&gt;övrigt utgör Europakonventionen enligt Lagrådets mening något hinder&lt;br&gt;mot att det remitterade förslaget läggs till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inledande bestämmelsen i artikel 1 anges att varje fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person skall ha rätt till respekt för sin egendom. Enligt Europa-&lt;br&gt;domstolens tolkning har denna bestämmelse om respekt för egendom,&lt;br&gt;som saknar motsvarighet i den svenska grundlagsregeln, en viss själv-&lt;br&gt;ständig betydelse utöver vad som i övrigt föreskrivs i artikeln. I fall där&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte är fråga om ett egendomsberövande och inte heller om en åt- Prop. 1996/97:22&lt;br&gt;gärd för att reglera nyttjandet av egendom i det allmännas intresse kan&lt;br&gt;alltså ett visst ingrepp i äganderätten ändå strida mot den allmänna be-&lt;br&gt;stämmelsen i första meningen av artikel 1 (se Hans Danelius, a.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 256 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europadomstolen har tillämpat den nyss nämnda bestämmelsen bl.a. i&lt;br&gt;fall där en stat inte har upprätthållit en rimlig balans mellan det enskilda&lt;br&gt;och det allmänna intresset. I de fall där Europadomstolen funnit att en&lt;br&gt;stat brutit mot bestämmelsen har omständigheterna varit väsentligt&lt;br&gt;annorlunda än de som skulle uppstå genom den föreslagna lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna anser att Europadomstolen vid en intresseavvägning mel-&lt;br&gt;lan det allmännas och den enskildes intresse troligen skulle uppfatta för-&lt;br&gt;slaget som oproportionerligt, eftersom det innefattar ett långtgående&lt;br&gt;samt ersättningslöst ingrepp i stiftelsernas äganderätt. Stiftelserna anser&lt;br&gt;därför att förslaget innebär ett brott också mot den inledande bestäm-&lt;br&gt;melsen i artikel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått delar regeringen inte Stiftelsernas uppfattning&lt;br&gt;när det gäller omfattningen av förslagets inverkan på stiftelsernas ställ-&lt;br&gt;ning. Och enligt regeringens mening är det med stor säkerhet så att&lt;br&gt;Europadomstolen vid en intresseavvägning skulle finna att förslaget inte&lt;br&gt;innebär att Sverige inte upprätthållit en rimlig balans mellan det enskil-&lt;br&gt;da och det allmänna intresset. Även vid denna bedömning skall beaktas&lt;br&gt;att regeringens förslag är mindre ingripande än promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att inte heller Europakonvention-&lt;br&gt;en hindrar att de föreslagna bestämmelserna skall kunna gälla även för&lt;br&gt;äldre statliga stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Avvecklingen av äldre anslagsstiftelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas några nya be-&lt;br&gt;stämmelser för att göra det lättare att avveckla äldre statliga och&lt;br&gt;kommunala anslagsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Enligt utredningens förslag skall det införas en&lt;br&gt;ny paragraf, 10 a §, i införandelagen. Förslaget innebär att föreskrifter&lt;br&gt;i ett stiftelseförordnande avseende en äldre stiftelse som har bildats av&lt;br&gt;eller tillsammans med staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun, får utan hinder av bestämmelserna i 6 kap. stiftelselagen änd-&lt;br&gt;ras eller upphävas genom en skriftlig överenskommelse mellan stiftarna&lt;br&gt;och stiftelsen. (Se betänkandet Former för statlig verksamhet SOU&lt;br&gt;1994:147 s. 19 och 99 f., jfr avsnitt 4.5.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks av flertalet av de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrar sig i frågan. Ett mindre antal är dock nega-&lt;br&gt;tiva till förslaget. Dessa remissinstanser anser att förslaget kan komma&lt;br&gt;att innebära betydande avsteg från stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har tidigare uttalat&lt;br&gt;att vi delar utredningens uppfattning att äldre anslagsstiftelser som har&lt;br&gt;bildats av staten eller en kommun bör omprövas (se prop. 1995/96:61&lt;br&gt;s. 13). Utredningens förslag avser att göra det lättare att avveckla såda-&lt;br&gt;na stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lagförslag som utredningen lagt fram omfattar emellertid inte bara&lt;br&gt;anslagsstiftelser utan alla äldre stiftelser som har bildats av eller tillsam-&lt;br&gt;mans med offentliga rättssubjekt. Förslaget kommer därmed att omfatta&lt;br&gt;även statliga och kommunala stiftelser som inte är anslagsberoende. En&lt;br&gt;del av dessa stiftelser har betydande egendom. Det gäller bl.a. de stif-&lt;br&gt;telser som har inrättats med löntagarfondsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7 framhålls att en grundläggande utgångspunkt vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av lagförslagets grundlagsenlighet är att det inte gör det möjligt&lt;br&gt;att överföra äganderätten till stiftelsernas tillgångar till staten eller nå-&lt;br&gt;gon annan. Om utredningens förslag genomförs, skulle det emellertid&lt;br&gt;bli möjligt att genom en skriftlig överenskommelse mellan stiftaren och&lt;br&gt;stiftelsen upphäva stiftelseförordnandet, varvid stiftelseegendomen skall&lt;br&gt;återgå till stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det mot bakgrund av de överväganden&lt;br&gt;som görs i avsnitt 6 och 7 inte förenligt med bestämmelserna om egen-&lt;br&gt;domsskydd i regeringsformen och Europakonventionen att i förening&lt;br&gt;med de tidigare lämnade förslagen genomföra också det förslag för att&lt;br&gt;underlätta avveckling av äldre statliga stiftelser som utredningen lagt&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6 och 7 framgår att regeringen inte föreslår några särskilda&lt;br&gt;permutationsbestämmelser för stiftelser som har bildats av en kommun,&lt;br&gt;ett landsting eller en kyrklig kommun. Enligt regeringens mening med-&lt;br&gt;för emellertid redan den omständigheten att utredningens lagförslag om-&lt;br&gt;fattar inte bara anslagsstiftelser utan även kommunala stiftelser som kan&lt;br&gt;ha betydande egendom, att det uppstår en tveksamhet i frågan om utred-&lt;br&gt;ningens förslag i alla delar är förenligt med bestämmelserna om egen-&lt;br&gt;domsskydd. Utredningens förslag bör därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslagets kostnadseffekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna innebär inte några stora avsteg från vad som&lt;br&gt;redan gäller. Det kan antas att förslaget inte kommer att medföra någon&lt;br&gt;betydande ökning av antalet förvaltningsärenden hos regeringen. Några&lt;br&gt;remissinstanser anser att det finns skäl att befara att statens kostnader&lt;br&gt;kommer att öka genom förslaget, eftersom det medför ökade möjlig-&lt;br&gt;heter för fordringsägare att göra staten ansvarig för stiftelsernas förplik-&lt;br&gt;telser enligt reglerna om ansvarsgenombrott. (Se närmare om dessa&lt;br&gt;regler i avsnitt 4.3.) Ansvarsgenombrott torde i och för sig kunna före-&lt;br&gt;komma vid ett illojalt utnyttjande av stiftelseformen. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening medför förslaget dock inte att risken för ansvarsgenombrott&lt;br&gt;ökar. Mot denna bakgrund finns det skäl att anta att förslaget inte kom-&lt;br&gt;mer att leda till några ökade kostnader för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en stiftelse som har bildats av staten får regeringen även&lt;br&gt;utan styrelsens eller förvaltarens samtycke och trots vad som sägs i 1 §&lt;br&gt;i ett enskilt fall ändra eller upphäva föreskrifter i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;som angår sådana frågor som anges i 1 § första stycket 2-9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får pröva frågor om ändring eller upphävande enligt första&lt;br&gt;stycket utan ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den ingår i 6 kap. stiftelselagen, som innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser om vilka förutsättningar som måste föreligga för att före-&lt;br&gt;skrifter i stiftelseförordnanden skall få ändras eller upphävas eller åsido-&lt;br&gt;sättas i särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller bara för stiftelser som har bildats av staten och den&lt;br&gt;innefattar ett undantag från principen i 1 § första stycket att det ytterst&lt;br&gt;är styrelsen eller förvaltaren som svarar för beslut om ändring m.m. av&lt;br&gt;stiftelseförordnandet. Den innehåller också undantag från de allmänna&lt;br&gt;förutsättningar som i materiellt hänseende måste vara uppfyllda för att&lt;br&gt;en föreskrift i ett stiftelseförordnande skall få ändras m.m. och som slås&lt;br&gt;fost i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att paragrafen endast är tillämplig på stif-&lt;br&gt;telser som har bildats av staten. Bestämmelserna gäller inte för stiftelser&lt;br&gt;som har bildats av eller tillsammans med ett annat offentligt rättssub-&lt;br&gt;jekt, såsom en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun. Bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller inte heller för stiftelser som har bildats av eller tillsam-&lt;br&gt;mans med enskilda. Att enskilda efter bildandet tillför medel till en stif-&lt;br&gt;telse som staten ensam har bildat medför självfallet inte att bestämmel-&lt;br&gt;serna förlorar sin tillämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår också att paragrafen tar sikte på en pröv-&lt;br&gt;ning i ett enskilt fall. Det är således inte möjligt att med stöd av para-&lt;br&gt;grafen fatta generella permutationsbeslut för flera stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får ändra eller upphäva en föreskrift i ett stiftelseförord-&lt;br&gt;nande även utan styrelsens eller förvaltarens samtycke. Även om styrel-&lt;br&gt;sen eller förvaltaren motsätter sig ändringen eller upphävandet får rege-&lt;br&gt;ringen alltså besluta om den. Styrelsen eller förvaltaren bör dock själv-&lt;br&gt;fallet beredas tillfälle att yttra sig i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår vidare att en ändring eller ett upphävande&lt;br&gt;får ske trots vad som sägs i 1 §. Det krävs således inte att de materiella&lt;br&gt;förutsättningarna för ändring m.m. som ställs upp i 1 § andra stycket&lt;br&gt;föreligger. Frågan om ändring eller upphävande får i stället avgöras&lt;br&gt;efter en allmän lämplighetsbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller endast för ändring eller upphävande av före-&lt;br&gt;skrifter i ett stiftelseförordnande. Det är således inte möjligt att med&lt;br&gt;stöd av bestämmelsen i ett särskilt fall åsidosätta en föreskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller endast för permutation av föreskrifter i ett stiftel-&lt;br&gt;seförordnande som angår sådana frågor som anges i 6 kap. 1 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 2-9 stiftelselagen, dvs. föreskrifter som i andra fall bara kan&lt;br&gt;ändras m.m. efter tillstånd av Kammarkollegiet. Det är således inte&lt;br&gt;möjligt att med stöd av förevarande paragraf besluta om ändring eller&lt;br&gt;upphävande av en sådan detaljföreskrift som styrelsen eller förvaltaren&lt;br&gt;kan ändra m.m. utan tillstånd. Det är inte heller möjligt att med stöd av&lt;br&gt;paragrafen besluta om ändring eller upphävande av föreskrifter som&lt;br&gt;avser stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges de formella förutsättningarna för ändring eller&lt;br&gt;upphävande. Där föreskrivs att regeringen får pröva frågor om ändring&lt;br&gt;eller upphävande enligt första stycket utan ansökan. Regeringen kan så-&lt;br&gt;lunda beträffande statliga stiftelser ta upp frågan om ändring eller upp-&lt;br&gt;hävande ex officio, dvs. utan att stiftelsens styrelse eller förvaltare be-&lt;br&gt;gär det. Förevarande paragraf hindrar dock inte att styrelsen eller för-&lt;br&gt;valtaren aktualiserar en ändring m.m. enligt de övriga bestämmelserna&lt;br&gt;i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av departementspromemorian &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:22&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Statliga och kommunala stiftelser - Det allmännas &lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;s&lt;sup&gt;a 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;fortsatta inflytande över stiftelser som bildats&lt;br&gt;genom politiska beslut (Ds 1995:62)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas vissa frågor om det allmännas inflytande över&lt;br&gt;stiftelser som bildats genom politiska beslut. Frågorna har aktualiserats&lt;br&gt;genom bl.a. de stiftelser som staten bildat med medel ur Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden, medel som härrör från avvecklingen av löntagarfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås särskilda bestämmelser om ändring, upphä-&lt;br&gt;vande eller åsidosättande i särskilt fall av föreskrifter i stiftelseförord-&lt;br&gt;nanden för stiftelser som bildats av staten, en kommun, ett landsting&lt;br&gt;eller en kyrklig kommun. Regeringen skall kunna ändra m.m. sådana&lt;br&gt;föreskrifter trots att de förutsättningar som stiftelselagen ställer upp för&lt;br&gt;ändring av enskildas stiftelseförordnanden inte är uppfyllda. Föreskrifter&lt;br&gt;om stiftelsens ändamål skall dock få ändras endast om det krävs för att&lt;br&gt;tillgodose angelägna allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i stiftelselagen (1994:1220) skall införas&lt;br&gt;en ny paragraf, 6 kap. 4 a §, samt närmast före 6 kap. 4 a § en ny ru-&lt;br&gt;brik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. i fråga om statliga och kommunala stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som bildats av staten, en kommun, ett landsting&lt;br&gt;eller en kyrklig kommun får regeringen även utan styrelsens eller för-&lt;br&gt;valtarens samtycke och trots vad som sägs i 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändra eller upphäva eller i särskilt fall åsidosätta sådana föreskrif-&lt;br&gt;ter i stiftelseförordnandet som inte avser stiftelsens ändamål, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändra föreskrifter om stiftelsens ändamål, om det krävs för att till-&lt;br&gt;godose angelägna allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När stiftelsen bildats av staten får frågor om ändring m.m. enligt för-&lt;br&gt;sta stycket prövas utan ansökan. När stiftelsen bildats av en kommun,&lt;br&gt;ett landsting eller en kyrklig kommun prövas frågor om ändring m.m.&lt;br&gt;på ansökan av stiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över departementspromemorian Statliga och&lt;br&gt;kommunala stiftelser - Det allmännas fortsatta inflytande över stiftelser&lt;br&gt;som bildats genom politiska beslut (Ds 1995:62) avgetts av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, Justitiekanslern, Göta hovrätt, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Lunds universitet, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, Högskoleverket, Kammarkollegiet, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Statens kulturråd, Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;NUTEK, Sveriges advokatsamfund, Svenska Kommunförbundet, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund,&lt;br&gt;Helsingborgs kommun, Luleå kommun, Göteborgs och Bohus läns&lt;br&gt;landsting, Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrate-&lt;br&gt;gisk forskning, Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Stiftelsen för&lt;br&gt;kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för internationalisering&lt;br&gt;av högre utbildning och forskning, Stiftelsen Innovationscentrum, Stif-&lt;br&gt;telsen framtidens kultur, Stiftelsen för Internationella institutet för indu-&lt;br&gt;striell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för forskning inom&lt;br&gt;områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola samt Stiftelsen Högskolan i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun har beretts tillfälle att avge yttrande men avstått&lt;br&gt;från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över promemorian har också avgetts av Stockholms Handels-&lt;br&gt;kammare, Länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska Kyrkans Central-&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forsk-&lt;br&gt;ning, Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Stiftelsen för kunskaps-&lt;br&gt;och kompetensutveckling samt Stiftelsen för internationalisering av hög-&lt;br&gt;re utbildning och forskning har givit in ett yttrande från Gernandt &amp;amp;&lt;br&gt;Danielsson Advokatbyrå. Advokatbyrån har i sin tur bifogat utlåtanden&lt;br&gt;från juris doktor Joakim Nergelius, professor Gunnar Bramstång, pro-&lt;br&gt;fessor Michael Bogdan och doktoranden Katarina Olsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet Former för statlig&lt;br&gt;verksamhet (SOU 1994:147) i relevanta delar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. av föreskrifter för äldre stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i stiftelselagen om ändring eller upphävande av före-&lt;br&gt;skrifter i stiftelseförordnanden kommer att gälla även för nu befintliga&lt;br&gt;stiftelser (äldre stiftelser) som bildats av staten. Dessa stiftelser bör&lt;br&gt;därför avvecklas. Det är emellertid ett stort antal stiftelser som berörs&lt;br&gt;och det är endast ett fåtal som kommer att hinna avvecklas innan&lt;br&gt;stiftelselagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Processen med att avveckla av staten bildade stiftelser bör underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i stiftelseförordnandet för en äldre stiftelse som bildats&lt;br&gt;av eller tillsammans med staten bör därför utan hinder av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 6 kap. stiftelselagen (1994:1220) få ändras eller upphävas genom&lt;br&gt;skriftlig överenskommelse mellan stiftarna och stiftelsen. En bestämmel-&lt;br&gt;se om detta bör tas in i lagen (1994:1221) om införande av stiftelse-&lt;br&gt;lagen. Betänkandet innehåller ett förslag till en sådan bestämmelse. Den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen gäller även för äldre stiftelser som bildats av&lt;br&gt;eller tillsammans med en kommun, ett landsting eller en kyrklig kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avvecklingen av en av staten bildad stiftelse skall - om den verk-&lt;br&gt;samhet som stiftelsen hittills bedrivit även i framtiden skall ses som ett&lt;br&gt;statligt åtagande - valet av ny verksamhetsform avgöras med ledning av&lt;br&gt;de principer som redovisats i detta betänkande. Alternativen är alltså&lt;br&gt;myndighet, aktiebolag och ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslaget i betänkandet Former för statlig&lt;br&gt;verksamhet (SOU 1994:147)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1994:1221) om införande av&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1221) om införande av&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) att det i lagen skall införas en ny paragraf,&lt;br&gt;10 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter i stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det avseende en äldre stiftelse som&lt;br&gt;bildats av eller tillsammans med&lt;br&gt;staten, en kommun, ett landsting&lt;br&gt;eller en kyrklig kommun, får utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelserna i 6 kap.&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) ändras&lt;br&gt;eller upphävas genom skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse mellan stiftarna&lt;br&gt;och stiftelsen. Vid som anges i&lt;br&gt;2-10 kap. stiftelselagen om före-&lt;br&gt;skrifter i ett stiftelseförordnande&lt;br&gt;skall därvid gälla även föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats genom en så-&lt;br&gt;dan överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över deibetänkandet Former för statlig verk-&lt;br&gt;samhet (SOU 1994:147) avgetts av Svea hovrätt, Kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Handikappinstitutet, Statskon-&lt;br&gt;toret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Länsskattekontoret i Stock-&lt;br&gt;holms län, Bokföringsnämnden, Lunds universitet, Stockholms universi-&lt;br&gt;tet, Uppsala universitet, Mitthögskolan, Forskningsrådsnämnden, Sam-&lt;br&gt;hall AB, Stiftelsen Invandrartidningen, Statens kulturråd, Kungliga Tea-&lt;br&gt;tern AB, Musikaliska akademien, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Riksut-&lt;br&gt;ställningar, Stiftelsen Svenska filminstitutet, Svenska språknämnden,&lt;br&gt;Kommittén om kulturpolitikens inriktning (1993:03), Närings- och tek-&lt;br&gt;nikutvecklingsverket, Ingenjörsvetenskapsakademien, Stiftelsen Sveriges&lt;br&gt;Tekniska Attachéer, Kammarkollegiet, Stiftelsen Stockholm Environ-&lt;br&gt;ment Institute, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Värm-&lt;br&gt;lands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Statens naturvårdsverk,&lt;br&gt;Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen Jordbrukets Forsk-&lt;br&gt;ningsinstitut, Utrikespolitiska Institutet, Svenska Kommunförbundet och&lt;br&gt;Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Institutet för framtidsstudier, Statens invandrarverk, Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplys-&lt;br&gt;ning, Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut, Stiftelsen för utvecklande av&lt;br&gt;god redovisningssed och Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén har&lt;br&gt;avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från FAR, SkogForsk, Nordiska Museet,&lt;br&gt;Sveriges Hembygdsförbund, Teatrarnas Riksförbund, Länsmuseernas&lt;br&gt;Länssamarbetsråd och Redovisningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:22&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i stiftelselagen (1994:1220) skall införas&lt;br&gt;en ny paragraf, 6 kap. 4 a §, samt närmast före 6 kap. 4 a § en ny&lt;br&gt;rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring m.m. i fråga om stat-&lt;br&gt;liga och kommunala stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en stiftelse som&lt;br&gt;har bildats av staten, en kom-&lt;br&gt;mun, ett landsting eller en kyrk-&lt;br&gt;lig kommun får regeringen även&lt;br&gt;utan styrelsens eller förvaltarens&lt;br&gt;samtycke och trots vad som sägs&lt;br&gt;i J § i ett enskilt fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändra eller upphäva före-&lt;br&gt;skrifter i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;som angår sådana frågor som&lt;br&gt;anges i 1 § första stycket 2-9,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändra föreskrifter i stiftel-&lt;br&gt;seförordnandet om stiftelsens&lt;br&gt;ändamål, om det krävs för att&lt;br&gt;tillgodose angelägna allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen har bildats av&lt;br&gt;staten, får frågor om ändring&lt;br&gt;eller upphävande enligt första&lt;br&gt;stycket prövas utan ansökan.&lt;br&gt;Om stiftelsen har bildats av en&lt;br&gt;kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;kyrklig kommun, skall frågor om&lt;br&gt;ändring eller upphävande prö-&lt;br&gt;vas på ansökan av stiftaren.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-06-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 23 maj 1996 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Mats&lt;br&gt;Dahl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att det i stiftelselagen skall föras in särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om ändring eller upphävande av föreskrifter i stiftelse-&lt;br&gt;förordnanden för stiftelser som har bildats av staten, en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun. Regeringen skall kunna ändra eller&lt;br&gt;upphäva sådana föreskrifter trots att de förutsättningar som stiftelselagen&lt;br&gt;annars ställer upp för ändring av föreskrifter i stiftelseförordnanden inte&lt;br&gt;är uppfyllda. Föreskrifter om stiftelsens ändamål skall dock inte få upp-&lt;br&gt;hävas och de skall få ändras endast om det krävs för att tillgodose&lt;br&gt;”angelägna allmänna intressen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i stiftelselagen har aktualiserats främst ge-&lt;br&gt;nom de stiftelser som staten har bildat med medel som har överförts&lt;br&gt;från Allmänna Pensionsfonden och som härrör från avvecklingen av&lt;br&gt;löntagarfonderna. Det framhålls i remissprotokollet att man, när det&lt;br&gt;gäller stiftelser inrättade av det allmänna, bör ta hänsyn också till det&lt;br&gt;starka offentliga intresset av att förvaltningen sker enligt riktlinjer som&lt;br&gt;är utformade med respekt för demokratiska principer och för det all-&lt;br&gt;männas bästa. Särskilt när förvaltningen rör stora belopp och avser&lt;br&gt;väsentliga inslag i den offentliga verksamheten är det enligt remiss-&lt;br&gt;protokollet otillfredsställande att ansvariga demokratiska institutioner&lt;br&gt;skulle sakna möjlighet att påverka besluten under lång, kanske obegrän-&lt;br&gt;sad tid framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för det remitterade förslaget ligger promemorian (Ds&lt;br&gt;1995:62) Statliga och kommunala stiftelser, som har blivit föremål för&lt;br&gt;remissbehandling. Det aktuella förslaget överensstämmer i allt väsentligt&lt;br&gt;med promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen utsattes promemorieförslaget för en om-&lt;br&gt;fattande kritik. Kritiken gick bl.a. ut på att förslaget inte var förenligt&lt;br&gt;med bestämmelserna om egendomsskydd i regeringsformen och Europa-&lt;br&gt;konventionen. Det ansågs dock allmänt att de problem som rörde egen-&lt;br&gt;domsskyddets omfattning bara uppstod i fråga om äldre stiftelser, dvs.&lt;br&gt;stiftelser som bildats före ikraftträdandet av de föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;serna. När det gäller framtida stiftelser påpekades emellertid från en del&lt;br&gt;håll bl.a. att förslaget skulle leda till att det uppkom en särskild stif-&lt;br&gt;telsetyp av mera osjälvständigt slag och att detta i sin tur skulle föra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med sig en osäkerhet om vad som gäller för dessa stiftelser i civilrätts-&lt;br&gt;ligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om egendomsskydd finns i 2 kap. 18 § regeringsfor-&lt;br&gt;men. I paragrafens första stycke sägs att varje medborgares egendom är&lt;br&gt;tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna&lt;br&gt;eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfo-&lt;br&gt;gande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller&lt;br&gt;byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna in-&lt;br&gt;tressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet understryks att det framlagda förslaget inte gör det&lt;br&gt;möjligt att överföra äganderätten till stiftelsernas tillgångar till staten&lt;br&gt;eller någon annan. Det blir alltså inte fråga om att ”avstå” egendom på&lt;br&gt;det sätt som anges i 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen. Det&lt;br&gt;påpekas också i remissprotokollet att grundlagsbestämmelsen beträffan-&lt;br&gt;de inskränkningar i rätten att använda egendom är begränsad till mark&lt;br&gt;eller byggnad. Slutsatsen är enligt remissprotokollet att beslut som kan&lt;br&gt;fattas med stöd av de föreslagna bestämmelserna inte utgör expropriati-&lt;br&gt;va förfoganden och att förslaget är förenligt med regeringsformens&lt;br&gt;bestämmelser om egendomsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om skydd för äganderätten finns också i Europakonventionens&lt;br&gt;första tilläggsprotokoll, artikel 1. Det talas där bl.a. om egendomsberö-&lt;br&gt;vande och om inskränkningar i rätten att nyttja egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om förslaget innefattar ett egendomsberövande&lt;br&gt;enligt Europakonventionen gör sig, enligt vad som framhålls i remiss-&lt;br&gt;protokollet, i allt väsentligt samma omständigheter gällande som vid&lt;br&gt;prövningen av om förslaget innebär ett expropriativt förfogande enligt&lt;br&gt;2 kap. 18 § regeringsformen. Det innebär att det inte är fråga om något&lt;br&gt;egendomsberövande. I remissprotokollet framhålls också att Europa-&lt;br&gt;domstolen vid en intresseavvägning med stor säkerhet skulle finna att&lt;br&gt;förslaget inte innebär att Sverige inte har upprätthållit en rimlig balans&lt;br&gt;mellan det enskilda och det allmänna intresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de statliga och kommunala stiftelsernas civilrättsliga&lt;br&gt;ställning sägs i remissprotokollet att det är en ofrånkomlig följd av för-&lt;br&gt;slaget att dessa stiftelser kommer att i vissa hänseenden vara mindre&lt;br&gt;självständiga i förhållande till stiftaren än vad de flesta andra stiftelser&lt;br&gt;är. Det bestrids emellertid att det beträffande de angivna stiftelserna&lt;br&gt;skulle uppstå rättsosäkerhet av sådan betydelse att det skulle hindra&lt;br&gt;förslagets genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill inledningsvis uttala förståelse för de rättspolitiska skäl&lt;br&gt;som ligger bakom det remitterade förslaget. Även om åtgärder kan be-&lt;br&gt;höva vidtas, är det emellertid självklart att åtgärderna inte får stå i strid&lt;br&gt;med regeringsformen eller Europakonventionen. Vidare måste ändringar&lt;br&gt;i stiftelselagen vara förenliga med det stiftelserättsliga systemet i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det först gäller förslagets grundlagsenlighet konstaterar Lagrådet&lt;br&gt;att, som har framhållits i remissprotokollet, de föreslagna bestämmelser-&lt;br&gt;na inte gör det möjligt för regeringen att föra över äganderätten beträf-&lt;br&gt;fande stiftelsernas förmögenhet till staten eller till någon annan. Så långt&lt;br&gt;uppstår - åtminstone formellt sett - inte någon konflikt med bestämmel-&lt;br&gt;serna i 2 kap. 18 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står emellertid klart att regeringen med stöd av de föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelserna kan vidta långtgående åtgärder i fråga om såväl en stif-&lt;br&gt;telses förmögenhet och avkastning som dess förvaltning. Inom de ramar&lt;br&gt;som anges i bestämmelserna kan regeringen skaffa sig kontroll över hur&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar används. Även om stiftelseändamålet inte kan änd-&lt;br&gt;ras så att stiftelsernas avkastning direkt tillfaller staten, kan stiftelse-&lt;br&gt;medlen dirigeras så att de indirekt blir till nytta för statskassan, exem-&lt;br&gt;pelvis genom att de används för ändamål som annars skulle ha bekostats&lt;br&gt;av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan i vad mån rådighetsinskränkningar och liknande åtgärder be-&lt;br&gt;träffande viss egendom faller under 2 kap. 18 § regeringsformen har i&lt;br&gt;litteraturen diskuterats av bl.a. Bertil Bengtsson (Ersättning vid offentli-&lt;br&gt;ga ingrepp 1 s. 110 ff.). Det är emellertid att märka att Bengtssons utta-&lt;br&gt;landen avsåg lagrummet i dess lydelse år 1986. Vid den tidpunkten tog&lt;br&gt;lagrummet endast sikte på fall då egendom ”tages i anspråk genom ex-&lt;br&gt;propriation eller annat sådant förfogande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Bengtsson omfattades en ren rådighetsinskränkning inte av&lt;br&gt;2 kap. 18 § (jfr Holmberg-Stjernquist, Grundlagarna s. 136). Det var&lt;br&gt;emellertid enligt Bengtssons uppfattning inte uteslutet att tillämpa&lt;br&gt;lagrummet i fall då det var fråga om en övergång av bestämmanderätten&lt;br&gt;beträffande viss egendom, dvs. då rätten att vidta positiva åtgärder med&lt;br&gt;egendomen överfördes till det allmänna. För att förfogandet skulle lik-&lt;br&gt;ställas med expropriation torde man dock enligt Bengtsson böra kräva&lt;br&gt;åtminstone att det var rätten att råda över egendomen ”i förvärvssyfte”&lt;br&gt;som överfördes och att det alltså gjordes en vinning på det allmännas&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om rådighetsinskränkningar och deras förhållande till grund-&lt;br&gt;lagen togs också upp av Fri- och rättighetskommittén i betänkandet&lt;br&gt;SOU 1993:40. Kommittén konstaterade där (bet. del A s. 64 f.) att en&lt;br&gt;ren rådighetsinskränkning inte föll under 2 kap. 18 § regeringsformen.&lt;br&gt;Det kunde däremot, ansåg kommittén, möjligen finnas anledning att&lt;br&gt;ifrågasätta om inte ett överflyttande av bestämmanderätten i vissa fall&lt;br&gt;utgjorde ett sådant ingrepp i annans egendom som borde medföra att&lt;br&gt;lagrummet blev tillämpligt. Som exempel på lagar som kunde medföra&lt;br&gt;att en person fråntogs bestämmanderätten över egendom nämnde kom-&lt;br&gt;mittén bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsförvaltningslagén&lt;br&gt;(1977:792). Kommittén konstaterade dock att ingen av dessa lagar avsåg&lt;br&gt;ett fullständigt överförande av ägarrådigheten och att lagreglerna i fråga&lt;br&gt;tydligen hade ansetts förenliga med 2 kap. 18 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts är det tänkbart att stiftelseegendom med stöd av&lt;br&gt;de nu föreslagna bestämmelserna kan komma att användas på ett sätt&lt;br&gt;som är till nytta för statskassan. Det kan hävdas att rekvisitet att vin-&lt;br&gt;ning skall ha uppstått för det allmänna därmed är uppfyllt. Enligt Lag-&lt;br&gt;rådets mening är det dock tveksamt om det kan anses ha uppstått en&lt;br&gt;sådan förmögenhetsöverföring som bör krävas för att det skall vara frå-&lt;br&gt;ga om en expropriation eller ett därmed likställt förfarande. Att en änd-&lt;br&gt;ring av stiftelseändamålet kan medföra en ekonomisk nackdel för vissa&lt;br&gt;destinatärer och en fördel för andra kan också svårligen betecknas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en sådan överföring av egendom som 2 kap. 18 § regeringsformen av-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den tidigare redogörelsen är 2 kap. 18 § regerings-&lt;br&gt;formen i sin nuvarande lydelse tillämplig inte bara på expropriation och&lt;br&gt;annat sådant förfogande utan också på fall då det allmänna ”inskränker&lt;br&gt;användningen av mark och byggnad”. Regeln om inskränkning i an-&lt;br&gt;vändningen av mark och byggnad torde avse bara det fysiska nyttjandet&lt;br&gt;och alltså inte sådana typer av rådighetsinskränkningar då den enskilde&lt;br&gt;hindras att fritt överlåta eller upplåta egendom (se prop. 1993/94:117&lt;br&gt;s. 48 f.). I sitt arbete Grundlagen och fastighetsrätten (s. 25 f.) har&lt;br&gt;Bertil Bengtsson uttalat att lagtexten och motivuttalandena inte tyder på&lt;br&gt;att äganderätten skyddas i andra avseenden än paragrafen behandlar.&lt;br&gt;Detta innebär enligt Bengtsson att det inte förefaller möjligt att åberopa&lt;br&gt;2 kap. 18 § regeringsformen exempelvis mot lagstiftning som ger det&lt;br&gt;allmänna visst inflytande över enskilda stiftelser. Enligt Bengtsson är&lt;br&gt;det i sådana fall fråga om en sorts rådighetsinskränkning beträffande lös&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna möjligheten för regeringen att beträffande vissa&lt;br&gt;stiftelser ändra stiftelseändamålet tar uppenbarligen inte sikte på den&lt;br&gt;rent fysiska användningen av sådan mark eller sådana byggnader som&lt;br&gt;eventuellt kan ingå i stiftelseförmögenheten. Det innebär att bestämmel-&lt;br&gt;sen i 2 kap. 18 § regeringsformen om inskränkning i användningen av&lt;br&gt;mark eller byggnad saknar intresse i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att Bengtsson i arbetet Grundlagen och fastighets-&lt;br&gt;rätten (s. 26 not 2) har berört den promemoria som ligger till grund för&lt;br&gt;det aktuella lagförslaget och därvid uttalat att promemorieförslaget inte&lt;br&gt;lär innebära något expropriativt förfogande i grundlagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser sammanfattningsvis, när det gäller frågan om det re-&lt;br&gt;mitterade förslagets grundlagsenlighet, att övervägande skäl talar för att&lt;br&gt;det inte föreligger någon konflikt gentemot 2 kap. 18 § regeringsfor-&lt;br&gt;men. Saken måste emellertid bedömas som tveksam. Redan detta kan&lt;br&gt;åberopas som ett skäl mot att förslaget genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från 2 kap. 18 § regeringsformen omfattar bestämmelser-&lt;br&gt;na i artikel 1 i Europakonventionens tilläggsprotokoll allt nyttjande av&lt;br&gt;egendom, alltså inte bara nyttjande av mark och byggnader. Det anges&lt;br&gt;dock i artikeln att bestämmelserna inte inskränker en stats rätt att ge-&lt;br&gt;nomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att bl.a.&lt;br&gt;”reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas&lt;br&gt;intresse”. Med beaktande bl.a. av denna formulering finner Lagrådet&lt;br&gt;att, i den mån förslaget innebär en rätt för regeringen att bestämma&lt;br&gt;över användningen av stiftelsegendom, förslaget inte kan anses stå i&lt;br&gt;strid med Europakonventionen. Inte heller i övrigt utgör Europakonven-&lt;br&gt;tionen enligt Lagrådets mening något hinder mot att det remitterade för-&lt;br&gt;slaget läggs till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något som emellertid väcker betänkligheter är de skillnader i regel-&lt;br&gt;systemet som kommer att finnas mellan olika typer av stiftelser, om för-&lt;br&gt;slaget genomförs. De regler som föreslås i fråga om statliga och kom-&lt;br&gt;munala stiftelser avviker på väsentliga punkter från de principer som i&lt;br&gt;dag gäller på stiftelseområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en stiftelse skall anses föreligga är det enligt 1 kap. 2 § stif-&lt;br&gt;telselagen ett grundläggande krav att egendom avskiljs för att ”varaktigt&lt;br&gt;förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål”. Av&lt;br&gt;förarbetena till stiftelselagen (prop. 1993/94:9 s. 106) framgår att det&lt;br&gt;inte bara är förmögenhetsförvaltningen utan också det av stiftaren an-&lt;br&gt;givna ändamålet som skall ha varaktig karaktär. Den möjlighet för rege-&lt;br&gt;ringen att förändra stiftelseändamålet som följer av remissförslaget&lt;br&gt;stämmer dåligt med kravet på varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna om permutation i 6 kap. 1 § stiftelse-&lt;br&gt;lagen innebär att föreskrifter i stiftelseförordnanden får ändras bara i&lt;br&gt;klara undantagsfall. Kammarkollegiets remissyttrande ger också vid&lt;br&gt;handen att praxis när det gäller tillstånd till permutation är restriktiv.&lt;br&gt;Till detta kommer att, enligt en särskild bestämmelse i 6 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket stiftelselagen, man vid ändring av föreskrifter om stiftelsens&lt;br&gt;ändamål så långt möjligt skall beakta vad som kan antas ha varit&lt;br&gt;stiftarens avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon regel motsvarande den sist angivna föreslås inte när det gäller&lt;br&gt;den föreslagna rätten för regeringen att ändra stiftelseändamål. Däremot&lt;br&gt;har lagförslaget försetts med den spärren att en förändring av stiftelse-&lt;br&gt;ändamålet får ske bara om det krävs för att tillgodose ”angelägna all-&lt;br&gt;männa intressen”. Samma formulering finns i 2 kap. 18 § regeringsfor-&lt;br&gt;men när det gäller förutsättningarna för expropriation och därmed lik-&lt;br&gt;ställda förfaranden. Uttrycket ”angelägna allmänna intressen” är emel-&lt;br&gt;lertid tämligen obestämt. 1 förarbetena till regeringsformen (prop.&lt;br&gt;1993/94:117 s. 48) har gjorts vissa uttalanden om uttryckets innebörd.&lt;br&gt;Det är emellertid tveksamt om vad som sägs där har någon relevans för&lt;br&gt;den nu föreslagna lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotollet ges inte något enda exempel på vilka angelägna all-&lt;br&gt;männa intressen som det kan bli fråga om, frånsett ett uttalande om att&lt;br&gt;förslaget bl.a. kommer att ”öka statens möjligheter att åstadkomma en&lt;br&gt;bättre samordnad forskningsfinansiering”. Det framhålls i remissproto-&lt;br&gt;kollet att det enligt regeringens mening inte är lämpligt att i detta lag-&lt;br&gt;stiftningsärende försöka närmare precisera innebörden av uttrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantagna innebär de föreslagna bestämmelserna, främst rätten för&lt;br&gt;regeringen att ändra stiftelseändamålet, att stiftelser som är bildade av&lt;br&gt;offentliga rättssubjekt blir klart mindre självständiga i förhållande till&lt;br&gt;stiftaren än de flesta andra stiftelser. Det framgår av remissprotokollet&lt;br&gt;att en sådan följd är avsedd. Det framhålls också att följden är ofrån-&lt;br&gt;komlig, om man vill säkra det allmännas fortsatta inflytande över stiftel-&lt;br&gt;ser som har bildats genom politiska beslut. Enligt Lagrådets mening kan&lt;br&gt;det emellertid hävdas att lagförslaget innebär ett alltför stort brott mot&lt;br&gt;allmänna stiftelserättsliga principer. Som har påpekats av en del remiss-&lt;br&gt;instanser kan det rentav ifrågasättas om stiftelser bildade av offentliga&lt;br&gt;rättssubjekt i fortsättningen skulle komma att falla under stiftelselagens&lt;br&gt;stiftelsebegrepp (jfr prop. 1993/94:9 s. 104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till stöd för lagförslaget uttalas i remissprotokollet att stiftelser som&lt;br&gt;är bildade av staten eller en kommun med allmänna medel redan nu i&lt;br&gt;åtskilliga hänseenden är underkastade andra regler än sådana som har&lt;br&gt;bildats av enskilda personer. Bl.a., sägs det, torde möjligheten att ge-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomföra permutation vara mera vidsträckt. I sammanhanget hänvisas till&lt;br&gt;ett uttalande av Henrik Hessler i arbetet Om stiftelser (s. 495 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har det från flera håll ifrågasatts om&lt;br&gt;Hesslers uttalande bör tillmätas en sådan betydelse som har gjorts i mo-&lt;br&gt;tiven till det framlagda förslaget. Det har påpekats att Hessler i sitt&lt;br&gt;arbete i allt väsentligt har lämnat frågor rörande offentliga stiftelser åt&lt;br&gt;sidan. Kammarkollegiet har i sitt remissyttrande anfört att, enligt kolle-&lt;br&gt;giets erfarenhet, regeringen när det gäller de offentligt bildade stiftel-&lt;br&gt;serna har följt samma principer som gäller för ändringar enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i permutationslagen, nämligen att ändamålet inte skall ändras&lt;br&gt;om styrelsen eller förvaltaren inte kan visa att ändamålet inte går att&lt;br&gt;tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget är i allt väsentligt motiverat av en önskan att&lt;br&gt;åstadkomma en förändring avseende de s.k. forskningsstiftelserna. Som&lt;br&gt;förslaget är utformat kommer det emellertid att gälla även andra stiftel-&lt;br&gt;ser som är bildade av staten, liksom alla kommunala stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet har inte gjorts någon närmare analys beträffande&lt;br&gt;behovet av att införa särregler även för andra statliga stiftelser än forsk-&lt;br&gt;ningsstiftelserna. Inte heller innehåller remissprotokollet någon diskus-&lt;br&gt;sion rörande lämpligheten av att ha samma regler om bl.a. ändring av&lt;br&gt;stiftelseändamålet beträffande alla statligt bildade stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller stiftelser som har bildats av en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun är motiven för de föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melserna bristfälliga. Kommunförbundet har i sitt remissvar framhållit&lt;br&gt;att det inte finns något rättssäkerhetsbehov eller skyddsintresse som kan&lt;br&gt;motivera en statlig kontroll över ändring av kommunala stiftelsestadgar.&lt;br&gt;Enligt Landstingsförbundet är det av grundläggande betydelse, om man&lt;br&gt;vill diskutera förslaget beträffande kommunalt inrättade stiftelser, att&lt;br&gt;veta om och i så fall hur många och vilken typ av stiftelser det kan röra&lt;br&gt;sig om, något som inte kan utläsas ur promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits har Lagrådet i och för sig förståelse för de&lt;br&gt;rättspolitiska skäl som ligger bakom den föreslagna lagstiftningen. En-&lt;br&gt;ligt Lagrådets mening är emellertid de invändningar som kan anföras&lt;br&gt;mot remissförslaget av sådan art att förslaget inte bör läggas till grund&lt;br&gt;för lagstiftning. Vill man komma till rätta med de missförhållanden som&lt;br&gt;man anser föreligga, bör alltså andra vägar prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka alternativ som skulle kunna vara lämpliga saknar Lagrådet möj-&lt;br&gt;lighet att bedöma. Under remissbehandlingen har emellertid förts fram&lt;br&gt;den tanken att man - åtminstone tills vidare - skulle nöja sig med att&lt;br&gt;genomföra bestämmelsen i 6 kap. 4 a § första stycket punkt 1 och alltså&lt;br&gt;begränsa regeringens möjligheter att påverka stiftelseförordnanden till&lt;br&gt;att avse sådana frågor som anges i 6 kap. 1 § första stycket 2-9. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets uppfattning kan denna möjlighet vara värd att pröva närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:22&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lindh, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52334, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:LU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-09-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:35:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0322</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:35:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:LU2</uppgift>
<ref_dok_id>GK01LU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Ruwaida  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:22&lt;br/&gt;
Statliga stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Ruwaida  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>