<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288844</hangar_id>
 <dok_id>GK0321</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:21</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:57</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Nedsättning av socialavgifter, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0321/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0321</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0321</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:21&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Nedsättning av socialavgifter, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0321/prop_199697__21-1.png" style="width:41pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1996/97:21&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en nedsättning av socialavgifterna. Förslagen har&lt;br&gt;aviserats tidigare (prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder for att halvera arbets-&lt;br&gt;lösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering&lt;br&gt;m.m.) och ingår som ett led i regeringens strävan att stimulera nyan-&lt;br&gt;ställningar och uppmuntra egenföretagande. Vid beräkning av arbets-&lt;br&gt;givaravgifter föreslås en arbetsgivare få göra avdrag med högst 2 500 lö-&lt;br&gt;per månad. Om flera arbetsgivare ingår tillsammans i en koncern skall de&lt;br&gt;vid bedömningen av rätten till avdrag anses som en arbetsgivare. Vid&lt;br&gt;beräkning av egenavgifter föreslås den försäkrade få göra avdrag med&lt;br&gt;högst 9 000 kr per år. Vissa avdragsbegränsningar i form av takregler&lt;br&gt;föreslås för den som skall betala både arbetsgivaravgifter och egenavgifter&lt;br&gt;samt för delägare i handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att särskild löneskatt skall tas ut på&lt;br&gt;bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna föreslås gälla från och med den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996197. 1 samt. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ......................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster .. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring ....................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om socialavgifter........................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter ....... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nedsättning av socialavgifter ................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild löneskatt på vinstandelsmedel.......... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nedsättning av socialavgifter........................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild löneskatt på vinstandelsmedel................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Bakgrund .................................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Överväganden och förslag ....................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgeteffekter ................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer.........  26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster .. &amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring ....................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om socialavgifter........................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter ....... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagförslagen i lagrådsremissen om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter ............................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådets yttrande över lagförslagen i lagråds-&lt;br&gt;remissen om nedsättning av socialavgifter....... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagförslagen i lagrådsremissen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vinstandelsmedel ........................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande över lagförslagen i lagrådsremissen&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vinstandelsmedel....... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 12 september 1996 .................................. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 23,52 procent&lt;br&gt;På&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångs-&lt;br&gt;bidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektiv-&lt;br&gt;avtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller&lt;br&gt;kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,&lt;br&gt;det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för&lt;br&gt;administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgiv-&lt;br&gt;aren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under&lt;br&gt;förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att&lt;br&gt;borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e första stycket b&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudorganisationer till den del&lt;br&gt;förtidspension eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund&lt;br&gt;av ansvarighetsförsäkring som&lt;br&gt;åtnjuts enligt grunder som fast-&lt;br&gt;ställts i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens huvudorganisa-&lt;br&gt;tioner till den del ersättningen utgår&lt;br&gt;i form av engångsbelopp som inte&lt;br&gt;utgör kompensation för mistad&lt;br&gt;inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen utgör komplement till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund&lt;br&gt;av ansvarighetsförsäkring som&lt;br&gt;åtnjuts enligt grunder som fast-&lt;br&gt;ställts i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens huvudorganisa-&lt;br&gt;tioner till den del ersättningen utgår&lt;br&gt;i form av engångsbelopp som inte&lt;br&gt;utgör kompensation för mistad&lt;br&gt;inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bidrag som en arbetsgivare&lt;br&gt;lämnar till en sådan vinstandels-&lt;br&gt;stiftelse som avses i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring eller en annan&lt;br&gt;juridisk person med motsvarande&lt;br&gt;ändamål med undantag för bidrag&lt;br&gt;som lämnas till en pensions- eller&lt;br&gt;personalstiftelse enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning eller sådant bidrag&lt;br&gt;som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatte-&lt;br&gt;underlaget enligt första stycket 6&lt;br&gt;skall bortses från ersättning för&lt;br&gt;arbetsskada som inträffat före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgången av juni 1993 om ersätt-&lt;br&gt;ningen avser tid därefter samt från&lt;br&gt;ersättning för arbetsskada som&lt;br&gt;inträffat före utgången av år 1992&lt;br&gt;om skadan anmälts till allmän&lt;br&gt;försäkringskassa efter utgången av&lt;br&gt;juni 1993. Detta gäller dock endast&lt;br&gt;ersättning som for en och samme&lt;br&gt;arbetstagare beräknas på lönedelar&lt;br&gt;som inte överstiger sju och en halv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatte-&lt;br&gt;underlaget enligt första stycket 6&lt;br&gt;skall bortses från ersättning för&lt;br&gt;arbetsskada som inträffat före&lt;br&gt;utgången av juni 1993 om ersätt-&lt;br&gt;ningen avser tid därefter samt från&lt;br&gt;ersättning for arbetsskada som&lt;br&gt;inträffat före utgången av år 1992&lt;br&gt;om skadan anmälts till allmän&lt;br&gt;försäkringskassa efter utgången av&lt;br&gt;juni 1993. Detta gäller dock endast&lt;br&gt;ersättning som för en och samme&lt;br&gt;arbetstagare beräknas på lönedelar&lt;br&gt;som inte överstiger sju och en halv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gånger basbeloppet enligt 1 kap. gånger basbeloppet enligt 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § lagen (1962:381) om allmän 6 § lagen om allmän försäkring,&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på bidrag som&lt;br&gt;arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk&lt;br&gt;person med motsvarande ändamål efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1995/96:209.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän Prop. 1996/97:21&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en&lt;br&gt;försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen&lt;br&gt;såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst {inkomst av anställning)&lt;br&gt;eller på annan grund {inkomst av annat förvärvsarbete). Som inkomst av&lt;br&gt;anställning räknas dock inte ersättning från en arbetsgivare som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller en utländsk juridisk person, om arbetet har utförts i&lt;br&gt;arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om arbete som utförs&lt;br&gt;utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för&lt;br&gt;arbete för arbetsgivarens räkning bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i&lt;br&gt;sysselsättningslandet. Som inkomst av anställning eller inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning&lt;br&gt;som anges i 1 § första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring&lt;br&gt;eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket&lt;br&gt;lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för&lt;br&gt;nämnda skatt. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av&lt;br&gt;försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst bortses&lt;br&gt;från sådan inkomst av anställning&lt;br&gt;och annat förvärvsarbete som&lt;br&gt;överstiger sju och en halv gånger&lt;br&gt;basbeloppet. Det belopp som&lt;br&gt;sålunda skall undantas skall i första&lt;br&gt;hand räknas av från inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. Ersättning för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än&lt;br&gt;pension räknas som inkomst av&lt;br&gt;anställning, såvida ersättningen&lt;br&gt;under ett år uppgår till minst 1 000&lt;br&gt;kronor, även om mottagaren inte är&lt;br&gt;anställd hos den som utger ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst bortses&lt;br&gt;från sådan inkomst av anställning&lt;br&gt;och annat förvärvsarbete som&lt;br&gt;överstiger sju och en halv gånger&lt;br&gt;basbeloppet. Det belopp som&lt;br&gt;sålunda skall undantas skall i första&lt;br&gt;hand räknas, av från inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. Ersättning för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än&lt;br&gt;pension räknas som inkomst av&lt;br&gt;anställning, såvida ersättningen&lt;br&gt;under ett år uppgår till minst 1 000&lt;br&gt;kronor, även om mottagaren inte är&lt;br&gt;anställd hos den som utger ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. I nu angivna fall skall den&lt;br&gt;som utför arbetet anses såsom&lt;br&gt;arbetstagare och den som utger&lt;br&gt;ersättningen såsom arbetsgivare.&lt;br&gt;Kan ersättning för arbete för någon&lt;br&gt;annans räkning under året inte&lt;br&gt;antas uppgå till minst 1 000 kronor,&lt;br&gt;skall ersättningen från denne inte&lt;br&gt;tas med vid beräkningen av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten i&lt;br&gt;annat fall än då den utgör inkomst&lt;br&gt;av näringsverksamhet. Vid&lt;br&gt;beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst av anställning&lt;br&gt;skall bortses från ersättning som&lt;br&gt;enligt 2 a § skall anses som inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete samt&lt;br&gt;ersättning som idrottsutövare får&lt;br&gt;från sådan ideell förening som&lt;br&gt;avses i 7 § 5 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och som har till huvudsakligt syfte&lt;br&gt;att främja idrottslig verksamhet om&lt;br&gt;ersättningen från föreningen under&lt;br&gt;året inte kan antas uppgå till minst&lt;br&gt;ett halvt basbelopp. Vid beräkning&lt;br&gt;av sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;av anställning bortses även från&lt;br&gt;ersättning från en stiftelse som har&lt;br&gt;till väsentligt ändamål att tillgodose&lt;br&gt;ekonomiska intressen hos dem som&lt;br&gt;är eller har varit anställda hos en&lt;br&gt;arbetsgivare som lämnat bidrag till&lt;br&gt;stiftelsen (vinstandelsstifielse), om&lt;br&gt;ersättningen avser en sådan anställd&lt;br&gt;och inte utgör ersättning för arbete&lt;br&gt;för stiftelsens räkning. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast om de bidrag&lt;br&gt;arbetsgivaren lämnat till stiftelsen&lt;br&gt;varit avsedda att vara bundna under&lt;br&gt;minst tre kalenderår och att på&lt;br&gt;likartade villkor tillkomma en&lt;br&gt;betydande del av de anställda. Om&lt;br&gt;arbetsgivaren är ett fåmansföretag&lt;br&gt;eller ett fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall vid beräkningen inte bortses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. I nu angivna fall skall den&lt;br&gt;som utför arbetet anses såsom&lt;br&gt;arbetstagare och den som utger&lt;br&gt;ersättningen såsom arbetsgivare.&lt;br&gt;Kan ersättning för arbete för någon&lt;br&gt;annans räkning under året inte&lt;br&gt;antas uppgå till minst 1 000 kronor,&lt;br&gt;skall ersättningen från denne inte&lt;br&gt;tas med vid beräkningen av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten i&lt;br&gt;annat fall än då den utgör inkomst&lt;br&gt;av näringsverksamhet. Vid&lt;br&gt;beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst av anställning&lt;br&gt;skall bortses från ersättning som&lt;br&gt;enligt 2 a § skall anses som inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete samt&lt;br&gt;ersättning som idrottsutövare får&lt;br&gt;från sådan ideell förening som&lt;br&gt;avses i 7 § 5 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och som har till huvudsakligt syfte&lt;br&gt;att främja idrottslig verksamhet, om&lt;br&gt;ersättningen från föreningen under&lt;br&gt;året inte kan antas uppgå till minst&lt;br&gt;ett halvt basbelopp. Vid beräkning&lt;br&gt;av sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;av anställning bortses även från&lt;br&gt;ersättning från en stiftelse som har&lt;br&gt;till väsentligt ändamål att tillgodose&lt;br&gt;ekonomiska intressen hos dem som&lt;br&gt;är eller har varit anställda hos en&lt;br&gt;arbetsgivare som lämnat bidrag till&lt;br&gt;stiftelsen (vinstandelsstifielse) eller&lt;br&gt;från en annan juridisk person med&lt;br&gt;motsvarande ändamål, om&lt;br&gt;ersättningen avser en sådan anställd&lt;br&gt;och inte utgör ersättning för arbete&lt;br&gt;för den juridiska personens&lt;br&gt;räkning. Detta gäller dock endast&lt;br&gt;om de bidrag arbetsgivaren lämnat&lt;br&gt;till den juridiska personen varit&lt;br&gt;avsedda att vara bundna under&lt;br&gt;minst tre kalenderår och att på&lt;br&gt;likartade villkor tillkomma en&lt;br&gt;betydande del av de anställda. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från ersättning som stiftelsen&lt;br&gt;lämnar till sådan företagsledare&lt;br&gt;eller delägare i företaget eller denne&lt;br&gt;närstående person som avses i&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst av anställning skall alltid&lt;br&gt;bortses från ersättning från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse som härrör från&lt;br&gt;bidrag som arbetsgivaren lämnat&lt;br&gt;under åren 1988-1991.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaren är ett fåmansföretag&lt;br&gt;eller ett fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall vid beräkningen inte bortses&lt;br&gt;från ersättning som den juridiska&lt;br&gt;personen lämnar till sådan före-&lt;br&gt;tagsledare eller delägare i företaget&lt;br&gt;eller denne närstående person som&lt;br&gt;avses i punkt 14 av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen. Vid&lt;br&gt;beräkning av sjukpenninggrund-&lt;br&gt;ande inkomst av anställning skall&lt;br&gt;alltid bortses från ersättning från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse som härrör från&lt;br&gt;bidrag som arbetsgivaren lämnat&lt;br&gt;under åren 1988-1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där&lt;br&gt;förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de&lt;br&gt;upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes&lt;br&gt;arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering&lt;br&gt;gjorts av den försäkrades inkomst. Semesterlön eller semesterersättning&lt;br&gt;får inte inräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten till högre belopp&lt;br&gt;än som motsvarar lön för utfört arbete utan sådan ersättning. Inkomst av&lt;br&gt;arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig&lt;br&gt;avlöning för liknande arbete för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnads-&lt;br&gt;ersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från&lt;br&gt;en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till&lt;br&gt;1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning som anges i 1 § första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om&lt;br&gt;arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade&lt;br&gt;levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.&lt;br&gt;Såsom inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om&lt;br&gt;delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;br&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) &amp;nbsp;timersättning vid kommunal vuxenbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs&lt;br&gt;självständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;för utfört arbete i annan form än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;för utfört arbete i annan form än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension, i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av&lt;br&gt;ideell förening samt i fråga om&lt;br&gt;ersättning från vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;samt 2 a § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension, i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av&lt;br&gt;ideell förening samt i fråga om&lt;br&gt;ersättning från vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;eller annan juridisk person med&lt;br&gt;motsvarande ändamål gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1995/96:209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:2072.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om social- &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;op- 1996/97:21&lt;br&gt;avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 och 6 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas två nya paragrafer, 2 kap. 5 a § och 3&lt;br&gt;kap. 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet for vård av barn&lt;br&gt;eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar&lt;br&gt;sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som arbets-&lt;br&gt;givare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i&lt;br&gt;hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som&lt;br&gt;arbetstagare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna&lt;br&gt;inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i&lt;br&gt;skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)&lt;br&gt;om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för&lt;br&gt;nämnda skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om&lt;br&gt;ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbelopp&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. sådan ersättning från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse från vilken&lt;br&gt;enligt de fyra sista meningarna i 3&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring skall bortses vid&lt;br&gt;beräkning av sjukpenninggrund-&lt;br&gt;ande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. sådan ersättning från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse eller en annan&lt;br&gt;juridisk person med motsvarande&lt;br&gt;ändamål från vilken enligt de fyra&lt;br&gt;sista meningarna i 3 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;skall bortses vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993&lt;br&gt;om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighets-&lt;br&gt;försäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal&lt;br&gt;mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992&lt;br&gt;om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni&lt;br&gt;1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring som&lt;br&gt;anges i 17,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. ersättning enligt 11 kap. 2 § första stycket a -1, n, p och r lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av&lt;br&gt;arbetstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda&lt;br&gt;yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom&lt;br&gt;respektive grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som&lt;br&gt;inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och&lt;br&gt;samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en&lt;br&gt;halv gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av arbets-&lt;br&gt;givaravgifter får en arbetsgivare&lt;br&gt;från arbetsgivaravgifterna varje&lt;br&gt;månad göra avdrag med 5 procent&lt;br&gt;av avgiftsunderlaget, dock högst&lt;br&gt;2 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera arbetsgivare ingår&lt;br&gt;tillsammans i en koncern, skall de&lt;br&gt;vid bedömningen av avdragsrätt&lt;br&gt;enligt första stycket anses som en&lt;br&gt;arbetsgivare. Avdraget skall i&lt;br&gt;sådant fall i första hand göras av&lt;br&gt;moderföretaget. Om avdraget inte&lt;br&gt;kan utnyttjas av moderföretaget får&lt;br&gt;det utnyttjas av dotterföretagen i&lt;br&gt;den ordning moderföretaget be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare med stöd av&lt;br&gt;7 andra stycket lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare medgivits dispens från&lt;br&gt;skyldigheten att redovisa arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna varje månad får&lt;br&gt;han, i stället för vad som föreskrivs&lt;br&gt;i första stycket, från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna varje år göra avdrag&lt;br&gt;med 5 procent av avgiftsunder-&lt;br&gt;laget, dock högst 2 500 kronor för&lt;br&gt;varje månad verksamheten&lt;br&gt;bedrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall i den&lt;br&gt;mån de inflyter fordelas mellan&lt;br&gt;olika avgifitsändamål så som de&lt;br&gt;belöper på dessa enligt arbets-&lt;br&gt;givarnas redovisning eller beslut&lt;br&gt;om fastställelse enligt lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall i den&lt;br&gt;mån de inflyter fordelas mellan&lt;br&gt;olika avgiftsändamål så som de&lt;br&gt;belöper på dessa enligt arbets-&lt;br&gt;givarnas redovisning eller beslut&lt;br&gt;om fastställelse enligt lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;br&gt;Avdrag som görs enligt 5 a § skall&lt;br&gt;avse arbetsmarknadsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas också på avgifts- och&lt;br&gt;räntebelopp som utbetalas till arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om fördelningen meddelas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av egenavgifter&lt;br&gt;får avdrag göras med 5 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget beräknat enligt&lt;br&gt;4 § första stycket, dock högst med&lt;br&gt;9 000 kronor per år. Om den&lt;br&gt;försäkrade under året även betalat&lt;br&gt;ut lön eller annan förmån till&lt;br&gt;arbetstagare och som arbetsgivare&lt;br&gt;gjort avdrag från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna enligt 2 kap. 5 a §, får&lt;br&gt;dock avdrag från egenavgifterna&lt;br&gt;medges högst med ett så stort&lt;br&gt;belopp att det sammanlagda&lt;br&gt;avdraget från egenavgifterna och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna inte över-&lt;br&gt;stiger 30 000 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade är delägare i&lt;br&gt;ett handelsbolag får det samman-&lt;br&gt;lagda avdraget från de egenav-&lt;br&gt;gifter som är hänförliga till&lt;br&gt;handelsbolagets inkomster för&lt;br&gt;samtliga delägare i handelsbolaget&lt;br&gt;inte överstiga 30 000 kronor per år.&lt;br&gt;Avdraget fördelas mellan del-&lt;br&gt;ägarna i proportion till hur den&lt;br&gt;skattepliktiga inkomsten från&lt;br&gt;handelsbolaget fördelas mellan&lt;br&gt;dem. Kan en eller flera av del-&lt;br&gt;ägarna helt eller delvis inte utnyttja&lt;br&gt;avdraget får resterande avdrag&lt;br&gt;fördelas mellan övriga delägare på&lt;br&gt;motsvarande sätt. Om handels-&lt;br&gt;bolaget under året även betalat ut&lt;br&gt;lön eller annan förmån till&lt;br&gt;arbetstagare och som arbetsgivare&lt;br&gt;gjort avdrag från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna enligt 2 kap. 5 a §, skall&lt;br&gt;delägarna medges avdrag från&lt;br&gt;egenavgifterna högst med så stort&lt;br&gt;belopp att delägarnas samman-&lt;br&gt;lagda avdrag från de egenavgifter&lt;br&gt;som är hänförliga till inkomsten&lt;br&gt;från handelsbolaget och handels-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagets avdrag från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna inte överstiger 30 000&lt;br&gt;kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket skall&lt;br&gt;i angiven ordning avse arbetsmark-&lt;br&gt;nadsavgiften, sjuiför säkrings av gift-&lt;br&gt;en, arbetsskadeavgiften, folkpen-&lt;br&gt;sionsavgiften, delpensionsavgiften&lt;br&gt;och tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Äldre föreskrifter i 2 kap. gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna i 3 kap. skall tillämpas första gången vid 1998&lt;br&gt;års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:1492.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag och rederi för&lt;br&gt;registreringspliktigt fartyg skall&lt;br&gt;varje år till ledning för delägares&lt;br&gt;taxering lämna uppgifter som avses&lt;br&gt;i 19 § första och andra styckena&lt;br&gt;samt för varje delägare uppgifter&lt;br&gt;om hans andel av bolagets eller&lt;br&gt;rederiets inkomst av varje&lt;br&gt;förvärvskälla och värdet av hans&lt;br&gt;andel eller lott i bolaget eller&lt;br&gt;rederiet. Uppgift skall också lämnas&lt;br&gt;om delägares andel av skatte-&lt;br&gt;underlag enligt 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:1052) om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt, 3 § lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;br&gt;och 2 § lagen (1991:687) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag och rederi för&lt;br&gt;registreringspliktigt fartyg skall&lt;br&gt;varje år till ledning för delägares&lt;br&gt;taxering lämna uppgifter som avses&lt;br&gt;i 19 § första och andra styckena&lt;br&gt;samt för varje delägare uppgifter&lt;br&gt;om hans andel av bolagets eller&lt;br&gt;rederiets inkomst av varje&lt;br&gt;förvärvskälla och värdet av hans&lt;br&gt;andel eller lott i bolaget eller&lt;br&gt;rederiet. Uppgift skall också lämnas&lt;br&gt;om delägares andel av avdrag från&lt;br&gt;arbetsgivaravgift enligt 2 kap. 5 a §&lt;br&gt;lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter, skatteunderlag enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt, 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel och 2 § lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall lämnas enligt bestämmelserna för särskild&lt;br&gt;självdeklaration och på det sätt som anges i 28 och 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 32 § om anstånd gäller i tillämpliga delar för&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Nedsättning av socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år&lt;br&gt;2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. aviserades&lt;br&gt;att regeringen under hösten 1996 avser att lägga fram förslag om&lt;br&gt;nedsättning av socialavgifterna från och med den 1 januari 1997.&lt;br&gt;Arbetsgivaravgifterna skall sättas ned med fem procentenheter på ett&lt;br&gt;avgiftsunderlag om högst 600 000 kr på årsbasis. Egenavgifitema för&lt;br&gt;egenföretagare sätts ned med fem procentenheter på ett avgiftsunderlag&lt;br&gt;om högst 180 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konkret förslag till nedsättning av socialavgifterna har under&lt;br&gt;sommaren utarbetats inom Finansdepartementet. Regeringen tar nu upp&lt;br&gt;detta förslag. Synpunkter på förslaget har under hand inhämtats från&lt;br&gt;Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket. Verkens synpunkter har i allt&lt;br&gt;väsentligt beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 22 augusti 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 2. Lagrådet menar att beredningen av&lt;br&gt;ärendet svårligen uppfyller regeringsformens krav, främst genom att&lt;br&gt;sammanslutningar och enskilda inte getts tillfälle att yttra sig i saken. I&lt;br&gt;lagrådsremissen anförs att avsikten med den föreslagna nedsättningen av&lt;br&gt;socialavgifterna är att reducera de indirekta lönekostnaderna för att&lt;br&gt;stimulera nyanställningar och egenföretagande. Remissen innehåller inte&lt;br&gt;någon analys som visar i vilken utsträckning förslaget kommer att leda till&lt;br&gt;de angivna målen. Enligt Lagrådets uppfattning kan lagförslagen inte mer&lt;br&gt;än möjligen marginellt tillgodose de angivna syftena. Lagrådet anser&lt;br&gt;slutligen att ett genomförande av förslagen kommer att ge upphov till&lt;br&gt;betydande tillämpningssvårigheter. Lagrådet har därför avstyrkt de remit-&lt;br&gt;terade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har mot bakgrund av det svåra sysselsättningsläget aviserat&lt;br&gt;en rad förslag i mitten av juni 1996 som syftar till att halvera arbets-&lt;br&gt;lösheten till år 2000. Enligt vår bedömning är det av mycket stor vikt att&lt;br&gt;förslaget om nedsättning av socialavgifter kan träda i kraft redan den&lt;br&gt;1 januari 1997. Det har därför varit nödvändigt att utarbeta en proposition&lt;br&gt;som kan överlämnas till riksdagen redan i september 1996 för riksdags-&lt;br&gt;behandling under innevarande riksmöte. Någon sedvanlig remissbe-&lt;br&gt;handling av förslagen har därför inte varit möjlig. Synpunkter i stället har&lt;br&gt;under arbetets gång under hand inhämtats från Riksskatteverket och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket. Verkens synpunkter har i allt väsentligt beaktats.&lt;br&gt;Regeringen anser mot bakgrund av detta att behövliga upplysningar och&lt;br&gt;yttranden inhämtats från berörda myndigheter. Vid bedömningen av&lt;br&gt;behovet av att genom ett sedvanligt remissförfarande lämna enskilda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanslutningar tillfälle att yttra sig måste frågans karaktär och den&lt;br&gt;korta tid som stått till buds for utarbetandet av förslagen beaktas.&lt;br&gt;Dessutom tillkommer att regeringens ställningstagande om nedsättning&lt;br&gt;och ramarna för nedsättningen tillkännagivits redan genom prop.&lt;br&gt;1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000,&lt;br&gt;ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. och därför varit&lt;br&gt;känt en längre tid. Berörda näringar har således sedan länge haft möjlighet&lt;br&gt;att komma in med synpunkter på förslagets utformning. Eventuella&lt;br&gt;synpunkter har, eftersom regeringens ställningstagande i juni varit&lt;br&gt;tämligen detaljerat och vilat på en bred politisk överenskommelse, endast&lt;br&gt;kunnat ta sikte på detaljutformningen av förslaget. Regeringen anser vid&lt;br&gt;en samlad bedömning att propositionen nu bör överlämnas till riksdagen.&lt;br&gt;Frågan om eventuell ytterligare beredning får prövas vid behandlingen i&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller frågan om en nedsättning av arbetsgivaravgifterna och&lt;br&gt;egenavgiftema på det sätt som föreslagits kommer att leda till ökad&lt;br&gt;sysselsättning vill vi påpeka att arbetslösheten är ett mångfasetterat&lt;br&gt;problem och att det är förenat med mycket stora svårigheter att se direkta&lt;br&gt;samband mellan enskilda åtgärder och en förändring i sysselsättnings-&lt;br&gt;graden. Regeringens bedömning kvarstår dock att de åtgärder som föreslås&lt;br&gt;i prop. 1995/96:222 sammantaget kommer att ha en sysselsättnings-&lt;br&gt;befrämjande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beaktat Lagrådets synpunkter på lagtexten och vår&lt;br&gt;bedömning är att förslagen inte kan antas leda till sådana&lt;br&gt;tillämpningsproblem att det av den anledningen finns skäl att inte lägga&lt;br&gt;fram förslagen för riksdagen. Eftersom propositionens förslag i realiteten&lt;br&gt;innebär att ett helt nytt moment, en generell progressiv avgifitsskala, införs&lt;br&gt;i lagen (1981:691) om socialavgifter, kommer regeringen dock givetvis att&lt;br&gt;följa upp effekterna av de föreslagna åtgärderna och föreslå åtgärder för&lt;br&gt;att undanröja eventuella tillämpningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen väljer alltså att trots Lagrådets kritik överlämna förslagen&lt;br&gt;till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter i övrigt behandlas närmare i författnings-&lt;br&gt;kommentarerna till 2 kap. 5 a § och 3 kap. 5 a § lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Särskild löneskatt på vinstandelsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop.&lt;br&gt;1994/95:25 s. 43) uttalas att avgiftsfriheten vad gäller socialavgifter för&lt;br&gt;vissa vinstandelsstiftelser bör slopas. I propositionen uttalas också att&lt;br&gt;regeringen avser att senare efter närmare beredning återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med förslag om slopande av avgiftsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har härefter beretts inom regeringskansliet i syfte att lägga fram Prop. 1996/97:21&lt;br&gt;ett förslag till riksdagen om uttag av någon form av skatt eller avgift på&lt;br&gt;bidrag till vinstandelsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 juni 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Regeringen har i propositionen följt&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nedsättning av socialavgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetsgivare får vid beräkning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter varje månad göra ett särskilt avdrag med 5 procent&lt;br&gt;av avgiftsunderlaget, dock högst med 2 500 kr. Om flera arbetsgivare&lt;br&gt;ingår tillsammans i en koncern skall de vid tillämpningen av&lt;br&gt;avdragsregeln anses som en arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av egenavgifter skall avdrag göras med 5 procent&lt;br&gt;av avgiftsunderlaget, dock högst med 9 000 kr per år. En företagare&lt;br&gt;som redovisar såväl egenavgifter som arbetsgivaravgifter får dock&lt;br&gt;inte medges högre avdrag från egenavgiftema än att det sammanlagda&lt;br&gt;avdraget från egenavgiftema och arbetsgivaravgifterna uppgår till&lt;br&gt;högst 30 000 kr per år. Vissa begränsande bestämmelser har även&lt;br&gt;intagits för handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Socialavgifter tas ut enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter för finansiering av den allmänna&lt;br&gt;försäkringen och vissa andra sociala ändamål. Avgifterna tas ut som&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av&lt;br&gt;arbetsgivare och beräknas på ett underlag som består av lön och andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner som arbetsgivaren utger till anställda. Uttaget av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt lagen om socialavgifter under inkomståret 1996&lt;br&gt;uppgår till 31,56 procent. Därtill kommer allmän löneavgift, som uppgår&lt;br&gt;till 1,5 procent. Egenavgifter betalas främst av den som bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet och beräknas på ett underlag som består av inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. Egenavgiftema uppgår for närvarande till 29,75&lt;br&gt;procent. Därtill kommer den allmänna löneavgiften om 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter medges i&lt;br&gt;vissa fall nedsättning av arbetsgivaravgifter resp, egenavgifter med 10&lt;br&gt;procentenheter. Stödet ges till näringslivet i vissa särskilt angivna&lt;br&gt;kommuner, främst i norrlandslänen. Lagen tillämpas på socialavgifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är hänförliga till arbete inom sådan verksamhet som är stödberättigad&lt;br&gt;enligt 6 eller 11 § och omfattar tiden till och med utgiftsåret resp,&lt;br&gt;inkomståret 2000. Nedsättning av avgifter enligt denna lag skall, i fråga&lt;br&gt;om arbetsgivaravgifter, i första hand avse folkpensionsavgiften och&lt;br&gt;därefter sjukförsäkringsavgiften eller, i fråga om egenavgifter,&lt;br&gt;folkpensionsavgiften och därefter i angiven ordning sjukförsäkrings-&lt;br&gt;avgiften, delpensionsavgiften, arbetsskadeavgiften och tilläggspensions-&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m. föreslås bl.a.&lt;br&gt;en ändring i uttaget av arbetsgivaravgifter på så sätt att sjukförsäkrings-&lt;br&gt;avgiften sänks med 1,24 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997,&lt;br&gt;varefter arbetsgivaravgifterna uppgår till 30,32 procent. För år 1998&lt;br&gt;föreslås att en ytterligare sänkning av sjukförsäkringsavgiften med 1,10&lt;br&gt;procentenheter skall genomföras, varefter arbetsgivaravgifterna uppgår till&lt;br&gt;29,22 procent. Vidare föreslås att egenavgiftema enligt lagen om&lt;br&gt;socialavgifter vid motsvarande tidpunkter sänks med 1,10 procentenheter&lt;br&gt;vid vardera tillfället till 28,65 procent resp. 27,55 procent. Den allmänna&lt;br&gt;löneavgiften föreslås höjd med 1,10 procentenheter fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1997 och med ytterligare 1,10 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts har regeringen i prop. 1995/96:222 om vissa&lt;br&gt;åtgärder for att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag for&lt;br&gt;budgetåret 1995/96, finansiering m.m. aviserat ett förslag om att&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna fr.o.m. den 1 januari 1997 skall sättas ned med fem&lt;br&gt;procentenheter på ett avgiftsunderlag om högst 600 000 kr på årsbasis.&lt;br&gt;Egenavgiftema för egen företagare skall sättas ned med fem procent-&lt;br&gt;enheter på ett avgiftsunderlag om högst 180 000 kr på årsbasis. Avsikten&lt;br&gt;med en sänkning av socialavgifterna är att reducera de indirekta&lt;br&gt;lönekostnaderna för att stimulera nyanställningar och uppmuntra&lt;br&gt;egenföretagande. Bakgrunden till förslagen är den oacceptabelt höga&lt;br&gt;arbetslösheten och att socialavgifterna utgör en betydande del av&lt;br&gt;lönekostnaderna och därför, inte minst i nystartade företag och vid&lt;br&gt;överväganden om nyanställningar, kan utgöra ett hinder for expansion och&lt;br&gt;ökad sysselsättning. Förslagen riktar sig därvidlag främst till små och&lt;br&gt;medelstora företag även om lättnaderna i avgiftsuttaget kommer samtliga&lt;br&gt;arbetsgivare och egenföretagare till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare redovisar varje månad arbetsgivaravgifter i&lt;br&gt;uppbördsdeklarationen (4 § lagen [1984:668] om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare). Skattemyndigheten kan dock om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl medge att utländsk arbetsgivare, som saknar fast&lt;br&gt;driftställe här i landet, redovisar arbetsgivaravgifterna för en längre&lt;br&gt;tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att arbetsgivare vid beräkning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter varje månad får göra ett särskilt avdrag med 5 procent&lt;br&gt;av avgiftsunderlaget, dock högst med 2 500 kr. De utländska arbetsgivare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som fått dispens från skyldigheten att redovisa och betala Prop. 1996/97:21&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter varje månad föreslås varje år få göra ett särskilt avdrag&lt;br&gt;med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 2 500 kr för varje&lt;br&gt;månad som verksamheten bedrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter tas inte ut på ersättning till arbetstagare som vid&lt;br&gt;årets ingång fyllt 65 år. I stället betalas särskild löneskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Någon&lt;br&gt;nedsättning av den särskilda löneskatten föreslås inte i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nedsättning som föreslås här kan kombineras med nedsättning&lt;br&gt;enligt lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts är syftet med de nya bestämmelserna i första hand att&lt;br&gt;underlätta för små och medelstora företag. Regeringen har därför övervägt&lt;br&gt;olika modeller för att begränsa avdragsrätten för större företag och för&lt;br&gt;företag som ingår i större företagsgrupper med intressegemenskap.&lt;br&gt;Begreppet intressegemenskap har emellertid en tämligen vid innebörd och&lt;br&gt;saknar en preciserad och enhetlig definition. För att undvika&lt;br&gt;tillämpningsproblem föreslår därför regeringen att begränsningsregeln&lt;br&gt;utformas med utgångspunkt i det civilrättsliga koncernbegreppet.&lt;br&gt;Begränsningen bör utformas på så sätt att om flera företag ingår i en och&lt;br&gt;samma koncern skall de vid tillämpning av avdragsregeln anses som en&lt;br&gt;arbetsgivare. Inom koncernen får sålunda endast ett avdrag utnyttjas. I&lt;br&gt;första hand skall avdraget tillgodoföras moderföretaget. Om avdraget inte&lt;br&gt;kan utnyttjas av moderföretaget får det utnyttjas av dotterföretagen i den&lt;br&gt;ordning moderföretaget bestämmer. I detta sammanhang kan nämnas att&lt;br&gt;anknytningen till det civilrättsliga koncernbegreppet innebär att utländska&lt;br&gt;koncerners dotterbolag i Sverige inte anses ingå i en koncern i den mening&lt;br&gt;som här åsyftas (se författningskommentaren till 2 kap. 5 a § lagen&lt;br&gt;[1981:691] om socialavgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag i denna del föranleder att en ny paragraf, 2 kap. 5 a §,&lt;br&gt;införs i lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som är fysiska&lt;br&gt;personer skall betala egenavgifter. Motsvarande gäller i vissa fall även de&lt;br&gt;som har inkomst av tjänst. Beräkningen av egenavgiftema baseras på&lt;br&gt;taxeringen till statlig inkomstskatt. På inkomst av passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet eller för näringsidkare som fyllt 65 år skall i stället för&lt;br&gt;egenavgifter särskild löneskatt betalas. I vissa fall tas inte fulla&lt;br&gt;egenavgifter ut, t.ex. i det fall sjukpenningförsäkringen gäller med&lt;br&gt;karenstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debitering av egenavgifter sker på årsbasis. Avdrag föreslås därför få&lt;br&gt;göras med 5 procent av avgiftsunderlaget per år, dock högst med 9 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan även förekomma att en egenföretagare har anställd personal. I&lt;br&gt;dessa fall skall, förutom egenavgifter avseende den egna inkomsten, även&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter betalas för den lön och andra förmåner som utgivits till&lt;br&gt;den anställda personalen. Det är inte regeringens avsikt att fullt avdrag i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa fall skall kunna erhållas såväl från egenavgiftema som från&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna. Vi föreslår därför att avdraget från egenavgiftema i&lt;br&gt;sådana fall begränsas så att det sammanlagda avdraget från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter och egenavgifter inte överstiger 30 000 kr per år, dvs. motsvar-&lt;br&gt;ande beloppsgräns som gäller for aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande handelsbolag finns anledning till särskilda begränsnings-&lt;br&gt;regler. För att uppnå neutralitet mellan olika associationsformer föreslås&lt;br&gt;att det sammanlagda avdraget från egenavgiftema for samtliga delägare i&lt;br&gt;ett handelsbolag maximeras till 30 000 kr. Dessutom gäller det tidigare&lt;br&gt;nämnda 9 000-kronorstaket for var och en av delägarna. Vidare gäller&lt;br&gt;motsvarande begränsning som for enskilda näringsidkare i de fall handels-&lt;br&gt;bolaget även betalat ut lön till arbetstagare och gjort avdrag från&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder införandet av en ny paragraf, 3 kap. 5 a §, i lagen&lt;br&gt;om socialavgifter och en komplettering i 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), KL, medges avdrag vid taxeringen, förutom for påförda&lt;br&gt;egenavgifter, for belopp som har avsatts for att täcka på beskattningsåret&lt;br&gt;belöpande egenavgifter avseende näringsverksamhet här i landet. Sådant&lt;br&gt;avdrag får uppgå till högst 25 procent av ett underlag som motsvarar den&lt;br&gt;skattskyldiges inkomst av förvärvskällan minskat med bl.a. sjukpenning.&lt;br&gt;Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästfoljande&lt;br&gt;beskattningsår. Enligt punkt 7 av anvisningarna till 33 § KL medges&lt;br&gt;avdrag för påförda egenavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sådan&lt;br&gt;intäkt av tjänst som enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring utgör inkomst av annat förvärvsarbete. Från sådan intäkt av&lt;br&gt;tjänst medges dessutom i huvudfallet avdrag med 25 procent. Medgivet&lt;br&gt;avdrag skall återföras till beskattning nästfoljande beskattningsår. De&lt;br&gt;förslag som nu lagts fram är inte skäl att ändra ovan nämnda procentsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av avdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall vid fördelningen av arbetsgivaravgifterna avse&lt;br&gt;arbetsmarknadsavgiften. Avdrag från egenavgiftema skall i angiven&lt;br&gt;ordning avse arbetsmarknadsavgiften och till den del avdraget överstiger&lt;br&gt;denna, sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften, folkpensionsavgiften,&lt;br&gt;delpensionsavgiften och tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Särskild löneskatt på vinstandelsmedel&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal företag har sedan i huvudsak början av 1980-talet överfört&lt;br&gt;vinstmedel till särskilda stiftelser, s.k. vinstandelsstiftelser. Syftet med&lt;br&gt;överföringarna är bl.a. att de anställda skall få del av företagets vinst och&lt;br&gt;att därigenom känslan av samhörighet med företaget skall öka&lt;br&gt;produktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 regel beslutar företaget om överföring av vinstmedel i anslutning till&lt;br&gt;att resultatet for det gångna året fastställs. Överföringen sker till en av de&lt;br&gt;anställda eller av personalorganisationerna vid företaget bildad stiftelse.&lt;br&gt;Stiftelsen, som är ett från företaget fristående rättssubjekt, förvaltar de&lt;br&gt;överförda medlen (vinstandelsmedlen) för andelsägarnas räkning och&lt;br&gt;placerar dem i regel i värdepapper, ofta i aktier i det företag som lämnat&lt;br&gt;bidraget. Medlen delas sedan ut till de anställda efter en viss tid, vanligen&lt;br&gt;efter tre till fem år eller sedan den anställde har pensionerats. En anställds&lt;br&gt;andel i stiftelsens förmögenhet grundas på anställning i det överförande&lt;br&gt;företaget vid en viss tidpunkt eller under en viss tidsperiod. När stiftelsen&lt;br&gt;betalar ut medlen beskattas enligt 32 § 1 mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) mottagaren för sin andel i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter på vinstandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1988 infördes skyldighet för arbetsgivare att betala&lt;br&gt;socialavgifter på de bidrag som lämnades till en vinstandelsstiftelse (prop.&lt;br&gt;1986/87:107, bet. 1986/87:SfU20, rskr. 1986/87:334, SFS 1987:567).&lt;br&gt;Dessförinnan fanns inte någon reglering vad gäller uttag av avgifter och&lt;br&gt;for den anställde beräknades varken pensionsgrundande eller sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst på dessa medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna gällde t.o.m. 1990 och innebar att en arbetsgivare var skyldig&lt;br&gt;att betala arbetsgivaravgifter i form av andra avgifter än&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift for de bidrag som lämnades&lt;br&gt;till vinstandelsstiftelsen. Värdet som därvid tillgodofördes den anställde&lt;br&gt;grundade rätt till allmän tilläggspension (ATP) men däremot inte - i&lt;br&gt;överensstämmelse med den motsvarande avgiftsfriheten - rätt till&lt;br&gt;sjukförsäkrings- och arbetsskadeformåner. Detta motiverades med&lt;br&gt;svårigheter att ta med andelen vid beräkning av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten, eftersom denna inkomst bygger på en förväntad&lt;br&gt;framtida inkomst och det inte gick att på förhand uppskatta vinstandelens&lt;br&gt;storlek. Skulle en anställds andel göras sjukpenninggrundande ansågs&lt;br&gt;detta strida mot grundtanken inom sjukförsäkringssystemet eftersom något&lt;br&gt;inkomstbortfall inte skulle inträffa om den anställde tillgodoräknades sin&lt;br&gt;andel oavsett senare sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen (prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, rskr.&lt;br&gt;1989/90:356, SFS 1990:650 m.fl. samt prop. 1990/91:54, bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/9 l:SkU 10, rskr. 1990/91:106, SFS 1990:1426 m.fl.) blev i princip&lt;br&gt;alla inkomster som skulle tas upp till beskattning under inkomst av tjänst&lt;br&gt;också förmånsgrundande inom den allmänna försäkringen och därigenom&lt;br&gt;avgiftspliktiga enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Även&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift togs sålunda ut på de bidrag&lt;br&gt;som arbetsgivaren lämnade till en vinstandelsstiftelse. Bestämmelserna&lt;br&gt;kom att gälla endast för bidrag som lämnades under år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera det sparande som vinstandelssystem ansågs innebära&lt;br&gt;slopades fr.o.m. den 1 januari 1992 avgiftsskyldigheten för bidrag till&lt;br&gt;vinstandelsstiftelser (prop. 1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, rskr.&lt;br&gt;1991/92:97, SFS 1991:1842). I prop. 1991/92:60 om skattepolitik för&lt;br&gt;tillväxt framhölls att socialavgifter inte heller skulle tas ut när medel&lt;br&gt;betalades ut från stiftelsen till anställda eller tidigare anställda. Vidare&lt;br&gt;angavs att eftersom bidrag till en vinstandelsstiftelse inte skulle ingå i&lt;br&gt;underlagen för beräkning av arbetsgivaravgifter skulle värdet av vad som&lt;br&gt;tillfördes en anställd genom avsättning till stiftelsen inte vara&lt;br&gt;pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de ändringar som gjordes i samband med skattereformen var att&lt;br&gt;utvidga arbetsgivarbegreppet. Denna utvidgning fick till följd att det blev&lt;br&gt;oklart huruvida socialavgifter skulle betalas vid utbetalning av medel från&lt;br&gt;vinstandelsstiftelser. På grund härav klargjordes att ersättningar från&lt;br&gt;vinstandelsstiftelser varken skulle vara förmånsgrundande eller&lt;br&gt;avgiftsgrundande (prop. 1992/93:29, bet. 1992/93 :SfU5, rskr.&lt;br&gt;1992/93:140, SFS 1992:1710-1711). Bestämmelserna trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993 och avsåg ersättningar som lämnats fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1992. Vissa krav uppställdes dock för att avgiftsfriheten skulle gälla. De&lt;br&gt;bidrag som arbetsgivaren lämnar till stiftelsen skall vara avsedda att vara&lt;br&gt;bundna under minst tre kalenderår, tillkomma en betydande del av de&lt;br&gt;anställda - minst en tredjedel av personalen - och lämnas till dem efter&lt;br&gt;enhetliga principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av principerna vid genomförandet av skattereformen var - vad gäller&lt;br&gt;socialavgifter - att alla förvärvsinkomster skulle beläggas med fulla&lt;br&gt;avgifter om inkomsten var förmånsgrundande och en särskild löneskatt&lt;br&gt;motsvarande skattedelen av socialavgifterna, dvs. de socialavgifter en&lt;br&gt;arbetsgivare betalar för sina anställda och som saknar samband med någon&lt;br&gt;förmån, om inkomsten inte var förmånsgrundande (prop. 1989/90:110,&lt;br&gt;bet. 1989/90:SkU30, rskr. 1989/90:356, SFS 1990:650 m.fl.). Syftet var&lt;br&gt;att så långt det var möjligt åstadkomma likformighet mellan alla&lt;br&gt;förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Särskild löneskatt tas ut på bidrag som en&lt;br&gt;arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En av grundtankarna bakom&lt;br&gt;skattereformen är att alla typer av förvärvsinkomster skall behandlas&lt;br&gt;likformigt. I de fall inkomsterna grundar rätt till socialförsäkringsförmåner&lt;br&gt;tas socialavgifter ut. Beträffande inkomster som inte grundar sådana&lt;br&gt;förmåner begränsas uttaget till den särskilda löneskatten som motsvarar&lt;br&gt;skattedelen av socialavgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande tas varken socialavgifter eller särskild löneskatt ut på&lt;br&gt;överföringar som görs till vinstandelsstiftelser. De medel som betalas ut&lt;br&gt;från en vinstandelsstiftelse utgör skattepliktig inkomst för mottagaren.&lt;br&gt;Inkomsten grundar sig på en överföring som en arbetsgivare gjort för en&lt;br&gt;anställds räkning. De bidrag som arbetsgivare lämnar till&lt;br&gt;vinstandelsstiftelser bör därför beläggas med antingen socialavgifter eller&lt;br&gt;särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som avsätts till en vinstandelsstiftelse får i de flesta fall lyftas&lt;br&gt;av den anställde först efter det att en viss tid förflutit - minst tre år - och&lt;br&gt;den anställde uppnått viss ålder, vanligen 55-65 år. Ofta förekommer att&lt;br&gt;utbetalning görs i samband med den anställdes pensionering. Utbetal-&lt;br&gt;ningen sker periodiskt eller i form av engångsbelopp som avser&lt;br&gt;arbetsprestationer som utförts under tidigare år. Avsättningen betraktas&lt;br&gt;ofta av såväl arbetsgivaren som den anställde som en form av pension. Det&lt;br&gt;finns således stora likheter mellan överföringar till vinstandelsstiftelser&lt;br&gt;och avsättningar till pensioner, för vilka det tas ut särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bidrag som lämnas till en vinstandelsstiftelse blir inte skattepliktiga&lt;br&gt;för den anställde i samband med själva överlämnandet. I stället blir&lt;br&gt;bidraget, efter att det har förräntats hos stiftelsen, skattepliktigt först det år&lt;br&gt;då mottagaren får medlen från stiftelsen. Det råder därför inte någon&lt;br&gt;samstämmighet mellan det belopp som avsätts för en anställd till en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse och det belopp som betalas ut från en sådan stiftelse.&lt;br&gt;På grund härav uppkommer svårigheter att veta hur mycket av utbetalda&lt;br&gt;medel som grundas på den anställdes eget arbete resp, värdestegringen på&lt;br&gt;andelen. Detta har betydelse vid beräkning av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att särskild löneskatt skall tas ut i stället för&lt;br&gt;socialavgifter på överföringar som görs till en vinstandelsstiftelse. Medlen&lt;br&gt;grundar därmed inte rätt till socialförsäkringsförmåner. Vårt förslag&lt;br&gt;föranleder ändringar i 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster, 3 kap. 2 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring samt 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Budgeteffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om nedsättning av socialavgifter är finansierade. De offentlig-&lt;br&gt;finansiella effekterna av förslagen har behandlats i prop. 1995/96:222 om&lt;br&gt;vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96, finansiering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder,&lt;br&gt;m.m. skulle ett införande av socialavgifter på vinstandelsmedel medföra&lt;br&gt;en inkomstförstärkning på 100 milj. kr. Förslaget att införa särskild&lt;br&gt;löneskatt på vinstandelsmedel torde ge motsvarande budgeteffekt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket, i en ny punkt 7, anges att särskild löneskatt skall betalas på&lt;br&gt;bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter är&lt;br&gt;avgiftsbefriad. Detsamma gäller bidrag som lämnas till en annan juridisk&lt;br&gt;person med motsvarande ändamål. De bidrag som beläggs med särskild&lt;br&gt;löneskatt skall enligt nämnda lag även i fortsättningen undantas vid&lt;br&gt;beräkning av såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst av anställning. Punkten har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att den som utgett bidraget är skattskyldig. Det är&lt;br&gt;således den arbetsgivare som lämnar bidraget till vinstandelsstiftelsen eller&lt;br&gt;den juridiska personen som skall betala den särskilda löneskatten.&lt;br&gt;Skattskyldigheten inträder vid den tidpunkt då medlen faktiskt överlämnas&lt;br&gt;till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att enligt övergångsbestämmelserna till förslagen i&lt;br&gt;prop. 1995/96:209 om ändring i lagen om särskild löneskatt på förvärvs-&lt;br&gt;inkomster skall i fråga om inkomster som uppbärs under år 1997 särskild&lt;br&gt;löneskatt utgå med 22,42 procent.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 § och 11 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av redaktionell art och har gjorts i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag. I sammanhanget kan nämnas att 11 kap. 2 § föreslås ändrad också&lt;br&gt;i prop. 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 16 har ändrats i redaktionellt hänseende i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, har i första stycket intagits en bestämmelse om&lt;br&gt;rätt för arbetsgivare att från arbetsgivaravgifterna varje månad göra avdrag&lt;br&gt;med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 2 500 kr. Med&lt;br&gt;avgiftsunderlag avses underlaget efter det att eventuellt kostnadsavdrag&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 § första stycket 6 gjorts. Avdraget görs i samband med&lt;br&gt;redovisningen av arbetsgivaravgifter. Om avdraget inte utnyttjas till fullo&lt;br&gt;för en månad, kan den outnyttjade delen inte användas för en annan&lt;br&gt;månad. Undantag gäller dock i vissa fall för utländska arbetsgivare, se&lt;br&gt;kommentaren till tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget kan som nämnts utnyttjas av den som redovisar&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Detta innebär bl.a. att även stat och kommun i&lt;br&gt;egenskap av arbetsgivare kommer att erhålla avdrag. Lagrådet har påpekat&lt;br&gt;att det för den offentliga sektorns vidkommande får betydelse om en viss&lt;br&gt;statlig eller kommunal förvaltning vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;kommer att betraktas som en särskild arbetsgivare eller inte. Arbetsgivar-&lt;br&gt;begreppet i första stycket knyter helt an till det arbetsgivarbegrepp som&lt;br&gt;generellt gäller på socialavgiftsområdet. Vad gäller den statliga sektorn&lt;br&gt;anses varje myndighet normalt som en arbetsgivare. För kommuner gäller&lt;br&gt;att varje kommun anses som en arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte avsikten att endast den som betalar fulla avgifter skall kunna&lt;br&gt;åtnjuta avdrag. Även den som betalar endast ATP-avgift, ATP- och&lt;br&gt;folkpensionsavgift eller ATP-, folkpensions- och arbetsskadeavgift har&lt;br&gt;således möjlighet att göra avdrag. Det förstnämnda fallet gäller normalt&lt;br&gt;för arbetsgivare med anställda som avses arbeta i utlandet (tredje land)&lt;br&gt;mer än tolv månader. De två senare fallen kan uppstå till följd av&lt;br&gt;konvention med tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta sammanhang bör vidare nämnas att avdrag enligt de nu&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna inte hindrar att nedsättning sker enligt lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Det kan också påpekas att&lt;br&gt;bestämmelserna inte innebär att avdrag får göras från särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en begränsningsregel intagits beträffande vissa&lt;br&gt;företag med intressegemenskap. Ingår flera företag tillsammans i en&lt;br&gt;koncern skall de vid bedömning av avdragsrätten enligt första stycket&lt;br&gt;anses som en arbetsgivare. Sålunda får endast ett avdrag göras. Avdraget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall i första hand tillgodoföras moderföretaget. I den utsträckning&lt;br&gt;avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, t.ex. beroende på att&lt;br&gt;moderföretaget inte har några lönekostnader, får dock resterande del av&lt;br&gt;avdraget utnyttjas av dotterföretag. I lagtexten har med anledning av&lt;br&gt;Lagrådets yttrande tagits in en bestämmelse som innebär att moder-&lt;br&gt;företaget, under förutsättning att företaget inte självt kan utnyttja avdraget,&lt;br&gt;får bestämma i vilken ordning dotterföretagen får utnyttja avdrags-&lt;br&gt;möjligheten. Bestämmelsen innebär inte att moderföretaget får fördela&lt;br&gt;avdraget mellan två eller flera dotterföretag utan endast att företaget får&lt;br&gt;bestämma i vilken ordning dotterföretagen får utnyttja avdraget. Kan det&lt;br&gt;dotterföretag som i första hand får göra avdrag utnyttja avdraget fullt ut&lt;br&gt;skall avdraget göras där och rätten till avdrag för koncernen kommer då att&lt;br&gt;vara förbrukad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern avses samtliga inom civilrätten förekommande&lt;br&gt;koncernbegrepp (jfr 1 kap. 5 § aktiebolagslagen [1975:1385], 1 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen [1987:667] om ekonomiska föreningar, 1 kap. 4 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisningslagen [1995:1554], 1 a § lagen [1980:1103] om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag m.fl.). Svenska dotterföretag i utländska&lt;br&gt;koncerner, liksom det fallet att en fysisk person äger flera aktiebolag utan&lt;br&gt;att det är fråga om ett koncemförhållande, dvs. om den fysiska personen&lt;br&gt;inte bedriver enskild näringsverksamhet, faller därför utanför&lt;br&gt;begränsningsregelns tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet har påpekat innebär en anknytning till de civilrättsliga&lt;br&gt;koncernbegreppen att den föreslagna koncemregeln blir tillämplig på en&lt;br&gt;mängd olika situationer och olika rättssubjekt. Problemen med att bedöma&lt;br&gt;om ett koncemförhållande föreligger blir dock inte större på socialavgifts-&lt;br&gt;området än det är inom civilrätten. Utgångspunkten måste vara att berörda&lt;br&gt;företag väl känner till koncemförhållandet. Några samordningsproblem av&lt;br&gt;betydelse inom en koncern torde knappast uppstå i normalfallet eftersom&lt;br&gt;det i första hand är moderföretaget som får göra avdrag. Endast i det fall&lt;br&gt;moderföretaget inte kan göra fullt avdrag finns det behov av kontakt&lt;br&gt;mellan moderföretaget och ett dotterföretag. Avdragsbeloppens storlek gör&lt;br&gt;att det måste vara ytterst sällsynt att fler dotterföretag berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket har intagits ett undantag från regeln att avdrag skall&lt;br&gt;göras månadsvis. Om en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är&lt;br&gt;juridisk person saknar fast driftställe i Sverige, kan han om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger få redovisa arbetsgivaravgifterna med längre intervall än en&lt;br&gt;månad, vanligen årsvis (7 § andra stycket lagen [1984:668] om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare jämfört med 3 § första stycket samma&lt;br&gt;lag). I sådant fall får avdrag göras från arbetsgivaravgifterna varje år med&lt;br&gt;5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 2 500 kr för varje månad&lt;br&gt;verksamheten bedrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som innehåller bestämmelser om fördelning av influtna&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, har ett tillägg gjorts innebärande att avdrag enligt&lt;br&gt;5 a § skall avse arbetsmarknadsavgiften. Att avräkning enligt den nu&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuella paragrafen skall göras före eventuell nedsättning enligt 14 § lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter följer av att lagen om&lt;br&gt;socialavgifter innehåller de centrala bestämmelserna om sådana avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att den försäkrade får&lt;br&gt;medges avdrag från egenavgiftema med 5 procent av avgiftsunderlaget&lt;br&gt;beräknat enligt 4 § första stycket, dock högst 9 000 kr per år. Lagrådet har&lt;br&gt;efterlyst ett klarläggande i fråga vad som avses med år. Eftersom&lt;br&gt;inkomsttaxeringen utgör utgångspunkt för avgifter enligt 3 kap. avses här&lt;br&gt;med år - liksom i bestämmelsen i övrigt - beskattningsår. Detta innebär att&lt;br&gt;det blir aktuellt med ett avdrag på högst 9 000 kr även i de fall&lt;br&gt;egenföretagarens räkenskapsår/beskattningsår, t.ex. i samband med&lt;br&gt;bokföringsskyldighetens inträdande, omfattar kortare eller längre tid än&lt;br&gt;tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 4 § första stycket innebär att avdraget beräknas efter&lt;br&gt;avgiftsunderlaget for t.ex. arbetsmarknadsavgift. Hänvisningen gäller&lt;br&gt;oavsett om någon avgift vars underlag skall beräknas enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket rent faktiskt skall påföras eller inte. Beloppsgränsen 9 000 kr avser&lt;br&gt;det totala avdragsbeloppet även om den försäkrade bedriver flera olika&lt;br&gt;verksamheter. Att avräkning enligt den nu aktuella paragrafen skall göras&lt;br&gt;före eventuell nedsättning enligt 14 § lagen (1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter följer av att lagen om socialavgifter innehåller de centrala&lt;br&gt;bestämmelserna om sådana avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsningsregel har intagits för de fall den som är skyldig att&lt;br&gt;betala egenavgifter även har anställd personal, för vilken arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter skall betalas för utgiven lön och andra förmåner. Om avdrag&lt;br&gt;under året även gjorts från arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 5 a §, får&lt;br&gt;avdrag från egenavgiftema medges högst med så stort belopp att det&lt;br&gt;sammanlagda avdraget från egenavgifter och arbetsgivaravgifter inte&lt;br&gt;överstiger 30 000 kr per år. Som illustration kan nämnas följande&lt;br&gt;exempel. En egenföretagare har under tio månader haft anställd personal&lt;br&gt;och utbetald lön uppgår till sådana belopp att han är berättigad till&lt;br&gt;maximalt avdrag från arbetsgivaravgifterna för var och en av de tio&lt;br&gt;månaderna. Maximalt avdrag från egenavgiftema är då 5 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget, dock högst 5 000 kr (30 000 ./. [10x2 500]). Det bör&lt;br&gt;dock observeras att, som tidigare nämnts, avdraget från egenavgiftema&lt;br&gt;enligt grundregeln inte i något fall får överstiga 9 000 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handelsbolag har i andra stycket en särskild begränsningsregel&lt;br&gt;intagits. Det sammanlagda avdraget från de egenavgifter som är hänförliga&lt;br&gt;till handelsbolagets inkomster för samtliga delägare får inte överstiga&lt;br&gt;30 000 kr per år. Avdragstaket 30 000 kr avser således i dessa fall&lt;br&gt;handelsbolaget som helhet. Om handelsbolaget har fler än tre delägare,&lt;br&gt;kan dessa därför inte få avdrag från egenavgiftema med mer än 30 000 kr&lt;br&gt;sammantaget. Samtidigt gäller den i första stycket angivna beloppsgränsen&lt;br&gt;på 9 000 kr for var och en av dem. Avdraget fördelas mellan delägarna i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proportion till hur den skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget&lt;br&gt;fördelas mellan dem. I vissa fall kan den civilrättsliga fördelningen av&lt;br&gt;inkomster från handelsbolaget avvika från den fördelning som läggs till&lt;br&gt;grund för beskattningen. Att utgångspunkten skall vara den skattepliktiga&lt;br&gt;och inte - i den mån någon avvikelse föreligger - den civilrättsliga fördel-&lt;br&gt;ningen har efter Lagrådets påpekande kommit till uttryck i lagtexten.&lt;br&gt;Lagrådet har uppmärksammat den situationen att en delägare i bland inte&lt;br&gt;kan utnyttja avdraget. Lagrådet har ansett att en nedsättning av avgifterna&lt;br&gt;som baseras på en proportionell fördelning av handelsbolagets inkomst i&lt;br&gt;dessa fall kan leda till ett materiellt otillfredsställande resultat. Regeringen&lt;br&gt;delar Lagrådets uppfattning därvidlag och föreslår därför en uttrycklig&lt;br&gt;lagregel med den innebörden att om en eller flera av delägarna helt eller&lt;br&gt;delvis inte kan utnyttja avdraget får resterande avdrag fördelas mellan&lt;br&gt;övriga delägare i proportion till hur den skattepliktiga inkomsten från&lt;br&gt;handelsbolaget fördelas mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de fall där handelsbolaget även betalat ut lön till&lt;br&gt;arbetstagare och gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna gäller motsvar-&lt;br&gt;ande begränsning som för enskilda näringsidkare. Avdraget från de&lt;br&gt;egenavgifter som är hänförliga till inkomsten från handelsbolaget för&lt;br&gt;samtliga handelsbolagsdelägare får, tillsammans med handelsbolagets&lt;br&gt;avdrag från arbetsgivaravgifterna, således inte överstiga 30 000 kr. Detta&lt;br&gt;innebär att för handelsbolag med anställda kommer något avdrag på&lt;br&gt;egenavgiftema i regel inte att bli aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För delägare i handelsbolag kommer rätten till avdrag att schematiskt&lt;br&gt;bedömas i följande led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om handelsbolagsdelägaren har anställda i egen enskild närings-&lt;br&gt;verksamhet skall avdrag först göras för arbetsgivaravgifter. Taket här är&lt;br&gt;30 000 kr (2 kap. 5 a §). Om avdragsmöjligheten på arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;i den enskilda näringsverksamheten kan utnyttjas fullt ut kan något avdrag&lt;br&gt;på egenavgifter inte göras för den delägaren. Om däremot avdrags-&lt;br&gt;möjligheten för arbetsgivaravgifter inte utnyttjats fullt ut kan avdrag för&lt;br&gt;egenavgifter komma i fråga, dock högst upp till ett sammanlagt avdrags-&lt;br&gt;belopp per år räknat för arbetsgivaravgifter och egenavgifter på 30 000 kr&lt;br&gt;(3 kap. 5 a § första stycket andra meningen). Även begränsningen på&lt;br&gt;9 000 kr skall beaktas (3 kap. 5 a § första stycket första meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det avdragsbelopp som kan utnyttjas i handelsbolaget i dess helhet&lt;br&gt;beräknas. Det sammanlagda avdraget från egenavgifter som är hänförliga&lt;br&gt;till handelsbolagets inkomster för samtliga delägare i handelsbolaget får&lt;br&gt;inte överstiga 30 000 kr per år (3 kap 5 a § andra stycket första meningen).&lt;br&gt;Avdrag för egenavgifter kan erhållas av delägarna endast i den mån&lt;br&gt;handelsbolagets avdrag från eventuella arbetsgivaravgifter inte överstiger&lt;br&gt;30 000 kr (3 kap. 5 a § andra stycket fjärde meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid fördelningen av det avdrag som kan utnyttjas inom handels-&lt;br&gt;bolaget på de enskilda handelsbolagsdelägama skall, förutom eventuella&lt;br&gt;begränsningar på grund av enskild näringsverksamhet, även begräns-&lt;br&gt;ningen på 9 000 kr per delägare beaktas (3 kap. 5 a § första stycket första&lt;br&gt;meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande exempel får illustrera det anförda. Ett handelsbolag har åtta&lt;br&gt;delägare. En delägares inkomst räknas som inkomst av passiv närings-&lt;br&gt;verksamhet. Han skall inte betala egenavgifter och är därför inte berättigad&lt;br&gt;till något avdrag. Två av delägarna driver enskild näringsverksamhet vid&lt;br&gt;sidan av handelsbolaget. Den ene av dem har anställda och betalar ut lön&lt;br&gt;till arbetstagare med mer än 600 000 kr. Han har därför gjort avdrag från&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna med 30 000 kr och är inte berättigad till ytterligare&lt;br&gt;avdrag. Den andre delägaren som driver enskild näringsverksamhet har&lt;br&gt;inga anställda. Hans inkomst från den egna näringsverksamheten är dock&lt;br&gt;så stor att han kan göra avdrag från egenavgiftema som är hänförliga till&lt;br&gt;denna inkomst med avdragstaket 9 000 kr. I och med detta är inte heller&lt;br&gt;han berättigad till ytterligare avdrag. Resterande fem delägare får nu i&lt;br&gt;proportion till hur den skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget&lt;br&gt;fördelas mellan dem göra avdrag med det belopp som handelsbolaget är&lt;br&gt;berättigat till, dvs sammantaget högst 30 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivna ordningen innebär att om en eller flera delägare redan&lt;br&gt;utnyttjat maximal avdragsrätt t.ex. i enskilt bedriven näringsverksamhet&lt;br&gt;eller om han inte är berättigad till avdrag på grund av att inkomsten räknas&lt;br&gt;som passiv näringsverksamhet kan resterande avdrag med vissa&lt;br&gt;begränsningar i form av 9 000 kronors- och 30 000 kronorsreglema i vissa&lt;br&gt;fall utnyttjas av övriga delägare. Om en delägare som skall beskattas för&lt;br&gt;inkomst från bolaget samtidigt har inkomst i enskilt bedriven verksamhet&lt;br&gt;utgör detta däremot två skilda förvärvskällor och underskott i den ena är&lt;br&gt;normalt inte avdragsgill i den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som anförts i kommentaren till 2 kap. 5 § är avsikten&lt;br&gt;att även den som inte betalar fulla avgifter skall kunna åtnjuta avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall avdrag enligt första stycket i angiven ordning&lt;br&gt;avse arbetsmarknadsavgiften, sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften&lt;br&gt;folkpensionsavgiften, delpensionsavgiften och tilläggspensionsavgiften.&lt;br&gt;Anledningen till uppräkningen är att egenavgiftema specificeras på&lt;br&gt;slutskattesedeln och att samtliga av de uppräknade avgifterna inte betalas&lt;br&gt;t.ex. vid vissa s.k. konventionsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en komplettering gjorts med innebörden att ett&lt;br&gt;handelsbolag skall vara skyldigt att lämna uppgift om varje delägares&lt;br&gt;andel av avdrag från arbetsgivaravgifterna. Anledningen är att&lt;br&gt;skattemyndigheterna skall kunna stämma av att ett handelsbolag inte&lt;br&gt;sammantaget får avdrag från arbetsgivaravgifterna med mer än 30 000 kr.&lt;br&gt;Paragrafen föreslås ändrad också i prop. 1996/97:12 Vissa justeringar i&lt;br&gt;lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i lagrådsremissen om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691) om socialavgifter'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 5 a § och 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av arbets-&lt;br&gt;givaravgifter får en arbetsgivare&lt;br&gt;från arbetsgivaravgifterna varje&lt;br&gt;månad göra avdrag med 5 procent&lt;br&gt;av avgiftsunderlaget, dock högst&lt;br&gt;2 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera arbetsgivare ingår&lt;br&gt;tillsammans i en koncern, skall de&lt;br&gt;vid bedömningen av avdragsrätt&lt;br&gt;enligt första stycket anses som en&lt;br&gt;arbetsgivare. Avdraget skall i&lt;br&gt;sådant fall i första hand göras av&lt;br&gt;moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare med stöd av&lt;br&gt;7 andra stycket lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare medgivits dispens från&lt;br&gt;skyldigheten att redovisa arbetsgiv-&lt;br&gt;aravgifterna varje månad får han, i&lt;br&gt;stället för vad som föreskrivs i&lt;br&gt;första stycket, från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna varje år göra avdrag&lt;br&gt;med 5 procent av avgiftsunder-&lt;br&gt;laget, dock högst 2 500 kronor för&lt;br&gt;varje månad verksamheten be-&lt;br&gt;drivits.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall i den&lt;br&gt;mån de inflyter fordelas mellan&lt;br&gt;olika avgiftsändamål så som de&lt;br&gt;belöper på dessa enligt arbetsgiva-&lt;br&gt;rnas redovisning eller beslut om&lt;br&gt;fastställelse enligt lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall i den&lt;br&gt;mån de inflyter fordelas mellan&lt;br&gt;olika avgiftsändamål så som de&lt;br&gt;belöper på dessa enligt arbetsgiva-&lt;br&gt;rnas redovisning eller beslut om&lt;br&gt;fastställelse enligt lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare. Avdrag som görs&lt;br&gt;enligt 5 a § skall avse arbetsmark-&lt;br&gt;nadsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas också på avgifts- och&lt;br&gt;räntebelopp som utbetalas till arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om fördelningen meddelas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av egenavgifter&lt;br&gt;får avdrag göras med 5 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget beräknat enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket, dock högst med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 000 kronor per år. Om den&lt;br&gt;försäkrade under året även betalat&lt;br&gt;ut lön eller annan förmån till&lt;br&gt;arbetstagare och som arbetsgivare&lt;br&gt;gjort &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avdrag från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifterna enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a §, får dock avdrag från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egenavgiftema medges högst med&lt;br&gt;ett så stort belopp att det samm-&lt;br&gt;anlagda avdraget från&lt;br&gt;egen avgifterna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifterna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överstiger 30 000 kronor för år&lt;br&gt;räknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade är delägare i&lt;br&gt;ett handelsbolag får det&lt;br&gt;sammanlagda avdraget från de&lt;br&gt;egenavgifter som är hänförliga till&lt;br&gt;handelsbolagets inkomster för&lt;br&gt;samtliga delägare i handelsbolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte överstiga 30 000 kronor för år&lt;br&gt;räknat. Avdraget fördelas mellan&lt;br&gt;delägarna i proportion till hur&lt;br&gt;inkomsten från handelsbolaget&lt;br&gt;fördelas mellan dem. Om&lt;br&gt;handelsbolaget under året även&lt;br&gt;betalat ut lön eller annan förmån&lt;br&gt;till arbetstagare och som&lt;br&gt;arbetsgivare gjort avdrag från&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna enligt 2 kap.&lt;br&gt;5 a §, skall delägarna medges&lt;br&gt;avdrag från egenavgiftema högst&lt;br&gt;med så stort belopp att delägarnas&lt;br&gt;sammanlagda avdrag från de&lt;br&gt;egenavgifter som är hänförliga till&lt;br&gt;inkomsten från handelsbolaget och&lt;br&gt;handelsbolagets avdrag från&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna inte&lt;br&gt;överstiger 30 000 kronor för år&lt;br&gt;räknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket skall&lt;br&gt;i angiven ordning avse arbets-&lt;br&gt;marknadsavgiften sjulförsäkrings-&lt;br&gt;avgiften, arbetsskadeavgiften, folk-&lt;br&gt;pensionsavgiften, delpensionsav-&lt;br&gt;giften och tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Äldre föreskrifter i 2 kap. gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna i 3 kap. skall tillämpas första gången vid 1998 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag och rederi för&lt;br&gt;registreringspliktigt fartyg skall&lt;br&gt;varje år till ledning för delägares&lt;br&gt;taxering lämna uppgifter som avses&lt;br&gt;i 19 § första och andra styckena&lt;br&gt;samt för varje delägare uppgifter&lt;br&gt;om hans andel av bolagets eller&lt;br&gt;rederiets inkomst av varje&lt;br&gt;förvärvskälla och värdet av hans&lt;br&gt;andel eller lott i bolaget eller&lt;br&gt;rederiet. Uppgift skall också lämnas&lt;br&gt;om delägares andel av skatte-&lt;br&gt;underlag enligt 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:1052) om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt, 3 § lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;br&gt;och 2 § lagen (1991:687) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag och rederi för&lt;br&gt;registreringspliktigt fartyg skall&lt;br&gt;varje år till ledning för delägares&lt;br&gt;taxering lämna uppgifter som avses&lt;br&gt;i 19 § första och andra styckena&lt;br&gt;samt för varje delägare uppgifter&lt;br&gt;om hans andel av bolagets eller&lt;br&gt;rederiets inkomst av varje&lt;br&gt;förvärvskälla och värdet av hans&lt;br&gt;andel eller lott i bolaget eller&lt;br&gt;rederiet. Uppgift skall också lämnas&lt;br&gt;om delägares andel av avdrag från&lt;br&gt;arbetsgivaravgift enligt 2 kap. 5 a §&lt;br&gt;lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter, skatteunderlag enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt, 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel och 2 § lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall lämnas enligt bestämmelserna för särskild&lt;br&gt;självdeklaration och på det sätt som anges i 28 och 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 32 § om anstånd gäller i tillämpliga delar för&lt;br&gt;uppgiflsskyldighet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande över lagförslagen i lagråds-&lt;br&gt;remissen om nedsättning av socialavgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Bengt Lambe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 22 augusti 1996 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Stefan Holgersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 18 § regeringsformen skall Lagrådets granskning avse bl.a.&lt;br&gt;hur ett lagförslag förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i&lt;br&gt;övrigt, om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna&lt;br&gt;syften samt vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förhållandet mellan lagförslaget och grundlagarna är bl.a. i 7&lt;br&gt;kap. 2 § regeringsformen intagna bestämmelser om beredning av&lt;br&gt;regeringsärenden av intresse. Vid sådan beredning skall enligt lagrummet&lt;br&gt;behövliga upplysningar inhämtas från berörda myndigheter. I den&lt;br&gt;omfattning som behövs skall tillfälle vidare lämnas sammanslutningar och&lt;br&gt;enskilda att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de föreliggande lagförslagens beredning kan till en början&lt;br&gt;konstateras att någon sedvanlig remissbehandling inte förekommit. 1 den&lt;br&gt;till Lagrådet överlämnade remissen anförs endast att ett konkret förslag till&lt;br&gt;nedsättning av socialavgifter under sommaren utarbetats inom&lt;br&gt;Finansdepartementet samt att synpunkter på förslaget under hand&lt;br&gt;inhämtats från Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket. Tillfälle synes&lt;br&gt;således inte ha lämnats sammanslutningar eller enskilda att yttra sig i&lt;br&gt;saken. Lagrådsremissen innehåller inte heller några upplysningar om i&lt;br&gt;vilken utsträckning Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket lämnat&lt;br&gt;synpunkter på eller riktat anmärkningar mot Finansdepartementets förslag&lt;br&gt;och i vad mån dessa beaktats vid utformningen av remissen. Med tanke på&lt;br&gt;att lagförslagen synes kunna ge upphov till problem av såväl principiell&lt;br&gt;som praktisk natur - mer härom i det följande - råder det enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening inget tvivel om att ett mer omfattande informationsinhämtande&lt;br&gt;hade varit av värde. Lagrådets slutsats är att beredningen av ärendet&lt;br&gt;svårligen uppfyller de krav som uppställs i 7 kap. 2 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts skall Lagrådet också granska om ett lagförslag kan&lt;br&gt;antas tillgodose angivna syften. I lagrådsremissen anförs att avsikten med&lt;br&gt;den föreslagna nedsättningen av socialavgifterna är att reducera de&lt;br&gt;indirekta lönekostnaderna for att stimulera nyanställningar och uppmuntra&lt;br&gt;egenföretagande. Bakgrunden till förslaget anges vara den oacceptabelt&lt;br&gt;höga arbetslösheten och att socialavgifterna utgör en betydande del av&lt;br&gt;lönekostnaderna och därför, inte minst i nystartade företag och vid&lt;br&gt;övervägande av nyanställningar, kan utgöra ett hinder for expansion och&lt;br&gt;ökad sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissen innehåller inte någon diskussion om vilken effekt en&lt;br&gt;nedsättning av avgiftsuttaget med femprocentenheter inom ett&lt;br&gt;avgiftsunderlag for arbetsgivaravgifter på 600 000 kr och egenavgifter på&lt;br&gt;180 000 kr kan förväntas fä på nyanställningar och egenföretagande. Det&lt;br&gt;finns således inte någon analys som visar i vilken utsträckning förslaget&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning kommer att leda till de angivna målen.&lt;br&gt;Några uppgifter i detta hänseende lämnades inte heller när regeringen i&lt;br&gt;juni 1996 aviserade den nu aktuella nedsättningen av socialavgifterna&lt;br&gt;(prop. 1995/96:222). Som framgått av det föregående har regeringens&lt;br&gt;beredning av ärendet vidare fått till följd att det saknas remissyttranden&lt;br&gt;vari förslagets inverkan på sysselsättning och egenföretagande belyses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att den överlämnade remissen saknar uppgifter om&lt;br&gt;förslagets effekter medför inte att Lagrådet kan avstå från att göra en&lt;br&gt;sådan bedömning. Lagrådet avser därför att - med nödvändighet ytterst&lt;br&gt;översiktligt - ta upp frågan i vad mån förslaget kan förväntas påverka&lt;br&gt;sysselsättning och egenföretagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller arbetsgivare föreslås nedsättningen uppgå till fem&lt;br&gt;procent av avgiftsunderlaget, dock högst 2 500 kr per månad. Lättnaden&lt;br&gt;utgör således maximalt 30 000 kr per år och omfattar därmed inte&lt;br&gt;avgiftsunderlag som överstiger 600 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslagets utformning följer att for arbetsgivare vars avgiftsunderlag&lt;br&gt;är högre än 600 000 kr - vilket normalt torde vara fallet om arbetsgivaren&lt;br&gt;har fler än fyra helårsanställda - kan nedsättningen ses som ett rent bidrag&lt;br&gt;på 30 000 kr. Nedsättningen uppgår med andra ord till samma belopp&lt;br&gt;oavsett om arbetsgivaren anställer fler personer eller inte. Att&lt;br&gt;nedsättningen i dessa fall skulle stimulera till nyanställning framstår som&lt;br&gt;osannolikt. För övriga arbetsgivare, dvs. sådana vars avgiftsunderlag&lt;br&gt;understiger 600 000 kr, innebär nedsättningen däremot att avgiftsuttaget&lt;br&gt;för en nyanställd blir lägre än vad som annars skulle ha varit fallet. Om&lt;br&gt;hänsyn tas även till indirekta lönekostnader och andra kostnader i&lt;br&gt;samband med nyanställning blir lättnaden emellertid väsentligt lägre än&lt;br&gt;fem procent. Såvitt Lagrådet kan finna kan en förmån av så begränsad&lt;br&gt;omfattning inte annat än undantagsvis antas påverka sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att den till Lagrådet&lt;br&gt;överlämnade remissen inte innehåller något underlag som visar att den&lt;br&gt;föreslagna nedsättningen av socialavgifterna kommer att öka&lt;br&gt;sysselsättningen eller uppmuntra egenföretagande. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;uppfattning kan lagförslagen inte mer än möjligen marginellt tillgodose de&lt;br&gt;syften som regeringen angivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar problem vid tillämpningen bör inledningsvis slås fast att&lt;br&gt;förslaget introducerar ett nytt element vid beräkningen av socialavgifter,&lt;br&gt;nämligen övergång från ett i princip strikt proportionellt till ett progressivt&lt;br&gt;avgiftssystem. Förslaget innebär sålunda att avgiftssatsen höjs med fem&lt;br&gt;procentenheter när avgiftsunderlaget uppnått en viss nivå (600 000 kr för&lt;br&gt;arbetsgivare och 180 000 kr för egenföretagare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett progressivt system förutsätter - vilket också beaktats i remissen - att&lt;br&gt;hänsyn tas inte bara till den enskilda arbetsgivarens underlag utan även till&lt;br&gt;underlaget hos närstående personer. Utan en sådan samordning skulle den&lt;br&gt;åsyftade progressiviteten kunna kringgås genom en uppdelning av&lt;br&gt;verksamheten på ett antal formellt fristående personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har mot denna bakgrund inte något att invända mot förslaget&lt;br&gt;att - såvida flera arbetsgivare ingår i en koncern - dessa vid bedömningen&lt;br&gt;av avgiftsuttaget skall räknas som en enda arbetsgivare. Med koncern&lt;br&gt;avses, enligt vad som upplysts under lagrådsföredragningen, samtliga&lt;br&gt;inom civilrätten förekommande koncernbegrepp. Koncemregeln skall&lt;br&gt;således tillämpas inte bara på aktiebolagsrättsliga koncerner utan också&lt;br&gt;exempelvis på koncerner enligt stiftelselagen (1994:1220) och lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Enligt sistnämnda lag&lt;br&gt;kan bl.a. fysiska personer, handelsbolag och ideella föreningar vara&lt;br&gt;moderföretag i en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det sagda följer att den föreslagna koncemregeln är tillämplig i&lt;br&gt;en mängd olika situationer och på en mängd olika rättssubjekt. Det ligger&lt;br&gt;i öppen dag att svårigheter kan uppkomma när avgiftsuttaget hos&lt;br&gt;moderföretaget skall samordnas med dotterföretag som kanske är belägna&lt;br&gt;på helt andra platser i landet. Ytterligare problem kan uppstå vid&lt;br&gt;gränsdragningen mellan s.k. oäkta koncerner - exempelvis två aktiebolag&lt;br&gt;vars aktier ägs av en icke näringsdrivande fysisk person - och de &amp;quot;äkta&amp;quot;&lt;br&gt;koncerner för vilka koncemregeln är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheter motsvarande dem som koncemregeln föranleder kan vidare&lt;br&gt;väntas uppkomma vid uttag av socialavgifter för handelsbolag som har&lt;br&gt;fysiska personer som delägare. Som Lagrådet påpekar i följande&lt;br&gt;kommentarer till lagtexten kan särskilda överväganden behöva göras om&lt;br&gt;en delägare i ett handelsbolag samtidigt är enskild näringsidkare. För en&lt;br&gt;korrekt beräkning av nedsättningens storlek erfordras i dessa fall en&lt;br&gt;samordning mellan underlagen för dels delägarna inbördes, dels&lt;br&gt;handelsbolaget och delägarna. Även denna samordning torde förutsätta att&lt;br&gt;nya rutiner införs vid avgiftskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Lagrådet i det föregående redovisat innebär att kritik kan riktas&lt;br&gt;mot det sätt varpå regeringen berett ärendet. Det framstår vidare som&lt;br&gt;uppenbart att ett genomförande av förslaget kommer att ge upphov till&lt;br&gt;betydande tillämpningsproblem. Till detta kommer att det inte heller&lt;br&gt;framstår som sannolikt att lagförslagen mer än marginellt kommer att&lt;br&gt;tillgodose de syften som regeringen angivit. De nu anförda bristerna är&lt;br&gt;enligt Lagrådets uppfattning sammantagna av så allvarlig natur att den&lt;br&gt;föreslagna nedsättningen av socialavgifterna inte bör genomföras.&lt;br&gt;Lagrådet avstyrker därför de remitterade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Synpunkter på lagtexten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För den händelse regeringen trots Lagrådets avstyrkande beslutar att&lt;br&gt;överlämna en proposition i ämnet till riksdagen redovisas i det följande&lt;br&gt;vissa synpunkter på den föreslagna lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nedsättningen av avgiftsuttaget innebär, som Lagrådet&lt;br&gt;tidigare framhållit, att ett progressivt element införs i avgiftssystemet.&lt;br&gt;Detta medför att en och samma lönesumma kan bli föremål för olika&lt;br&gt;avgiftbelastning beroende på om lönen anses ha kommit från en eller flera&lt;br&gt;arbetsgivare. För den offentliga sektorns vidkommande får det därför&lt;br&gt;betydelse om en viss statlig eller kommunal förvaltning vid tillämpning av&lt;br&gt;första stycket skall anses utgöra en särskild arbetsgivare eller inte. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets uppfattning bör denna problematik belysas närmare om&lt;br&gt;förslaget genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av koncemregeln i andra stycket skall avdraget i första&lt;br&gt;hand göras av moderföretaget. Varken lagtext, allmänmotivering eller&lt;br&gt;författningskommentar ger något besked om vilken ordning som skall&lt;br&gt;gälla när moderföretagets outnyttjade avdragsutrymme skall fördelas&lt;br&gt;mellan dotterföretag. Även denna fråga bör klarläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första meningen i första stycket framgår att nedsättningen av egen-&lt;br&gt;avgifter kan uppgå till högst 9 000 kr &amp;quot;per år&amp;quot;. Vad som avses med&lt;br&gt;sistnämnda begrepp framstår som oklart i de fall då egenföretagarens&lt;br&gt;räkenskapsår/beskattningsår, t.ex. i samband med bokföringsskyldighetens&lt;br&gt;inträdande, omfattar kortare eller längre tid än tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt styckets sista mening får nedsättningen av egenavgiftema uppgå&lt;br&gt;till högst ett så stort belopp att den sammanlagda nedsättningen av&lt;br&gt;egenavgifter och arbetsgivaravgifter inte överstiger 30 000 kr &amp;quot;för år&lt;br&gt;räknat&amp;quot;. Uttrycket &amp;quot;för år räknat&amp;quot; leder tanken till att nedsättningens&lt;br&gt;storlek är beroende av räkenskapsårets/beskattningsårets längd. Av&lt;br&gt;remissen kan inte med säkerhet utläsas om detta varit avsikten och - i så&lt;br&gt;fall - varför ett annat tidsbegrepp använts i styckets första mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra meningen i andra stycket skall nedsättningen av egen-&lt;br&gt;avgifter fördelas mellan delägarna i ett handelsbolag &amp;quot;i proportion till hur&lt;br&gt;inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan dem.&amp;quot; Under före-&lt;br&gt;dragningen har upplysts att foredelningen skall göras med utgångspunkt i&lt;br&gt;den skattepliktiga inkomst från handelsbolaget som skall delas upp mellan&lt;br&gt;delägarna. Enligt Lagrådets mening bör detta komma till uttryck i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förekomma att en delägare i ett handelsbolag skall beskattas för&lt;br&gt;inkomst från bolaget samtidigt som delägaren har underskott i enskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriven näringsverksamhet. Såväl skatte- som avgiftsuttaget beräknas i&lt;br&gt;en sådan situation normalt på nettot av verksamheterna, dvs. underskottet&lt;br&gt;kan kvittas mot inkomsten från handelsbolaget. Det är tydligt att en&lt;br&gt;nedsättning av avgifterna som baseras på en proportionell fördelning av&lt;br&gt;handelsbolagets inkomst här kan leda till ett materiellt otillfredsställande&lt;br&gt;resultat. Skäl kan anföras för att proportionalitetsregeln bör jämkas i nu&lt;br&gt;beskrivna fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller uttrycken &amp;quot;för år räknat&amp;quot; och &amp;quot;året&amp;quot; hänvisar Lagrådet till&lt;br&gt;vad som sagts i anslutning till första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i lagrådsremissen om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vinstandelsmedel&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 23,52 procent&lt;br&gt;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad&lt;br&gt;avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för&lt;br&gt;arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;avgångsersättning som annorledes än på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten,&lt;br&gt;kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings-&lt;br&gt;och pastoratsförbund, det för kommunerna och landstingen gemensamma&lt;br&gt;organet för administration av personalpension eller Sjukvårdens och&lt;br&gt;socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning&lt;br&gt;att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan&lt;br&gt;arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;punkt 20 e första stycket b av anvisningarna till 23 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till&lt;br&gt;förtidspension eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund&lt;br&gt;av ansvarighetsförsäkring som&lt;br&gt;åtnjuts enligt grunder som&lt;br&gt;fastställts i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens&lt;br&gt;organisationer till&lt;br&gt;ersättningen utgår&lt;br&gt;engångsbelopp som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompensation för mistad inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvud-&lt;br&gt;den del&lt;br&gt;form av&lt;br&gt;inte utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund&lt;br&gt;av ansvarighetsförsäkring som&lt;br&gt;åtnjuts enligt grunder som&lt;br&gt;fastställts i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del&lt;br&gt;ersättningen utgår i form av&lt;br&gt;engångsbelopp som inte utgör&lt;br&gt;kompensation för mistad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bidrag som en arbetsgivare&lt;br&gt;lämnar till en vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;eller en annan juridisk person som&lt;br&gt;har till väsentligt ändamål att&lt;br&gt;tillgodose ekonomiska intressen hos&lt;br&gt;dem som är eller har varit&lt;br&gt;anställda hos arbetsgivaren med&lt;br&gt;undantag för bidrag som lämnas&lt;br&gt;till en pensions- eller personal-&lt;br&gt;stiftelse enligt lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning som avses i första sådan ersättning eller sådant bidrag&lt;br&gt;stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall&lt;br&gt;bortses från ersättning for arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för&lt;br&gt;arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till&lt;br&gt;allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på&lt;br&gt;lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1&lt;br&gt;kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på bidrag som&lt;br&gt;arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1995/96:209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst är den årliga inkomst i&lt;br&gt;pengar som en försäkrad kan antas&lt;br&gt;komma att tills vidare få för eget&lt;br&gt;arbete, antingen såsom arbetstagare&lt;br&gt;i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställning) eller&lt;br&gt;på annan grund (inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete). Som&lt;br&gt;inkomst av anställning räknas dock&lt;br&gt;inte ersättning från en arbetsgivare&lt;br&gt;som är bosatt utomlands eller en&lt;br&gt;utländsk juridisk person, om arbetet&lt;br&gt;har utförts i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet utom riket. I fråga om&lt;br&gt;arbete som utförs utomlands av den&lt;br&gt;som av en statlig arbetsgivare sänts&lt;br&gt;till ett annat land för arbete för&lt;br&gt;arbetsgivarens räkning bortses vid&lt;br&gt;beräkningen av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst från sådana&lt;br&gt;lönetillägg som betingas av ökade&lt;br&gt;levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i syssel-&lt;br&gt;sättningslandet. Som inkomst av&lt;br&gt;anställning eller inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte heller&lt;br&gt;intäkt som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2-6 och fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster. Som&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;räknas inte sådan ersättning enligt&lt;br&gt;gruppsjukförsäkring eller trygg-&lt;br&gt;hetsforsäkring vid arbetsskada som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst är den årliga inkomst i&lt;br&gt;pengar som en försäkrad kan antas&lt;br&gt;komma att tills vidare få för eget&lt;br&gt;arbete, antingen såsom arbetstagare&lt;br&gt;i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställning) eller&lt;br&gt;på annan grund (inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete). Som&lt;br&gt;inkomst av anställning räknas dock&lt;br&gt;inte ersättning från en arbetsgivare&lt;br&gt;som är bosatt utomlands eller en&lt;br&gt;utländsk juridisk person, om arbetet&lt;br&gt;har utförts i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet utom riket. I fråga om&lt;br&gt;arbete som utförs utomlands av den&lt;br&gt;som av en statlig arbetsgivare sänts&lt;br&gt;till ett annat land for arbete för&lt;br&gt;arbetsgivarens räkning bortses vid&lt;br&gt;beräkningen av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst från sådana&lt;br&gt;lönetillägg som betingas av ökade&lt;br&gt;levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i syssel-&lt;br&gt;sättningslandet. Som inkomst av&lt;br&gt;anställning eller inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte heller&lt;br&gt;intäkt som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning eller sådant bidrag som&lt;br&gt;anges i 1 § första stycket 2-7 och&lt;br&gt;fjärde stycket lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster. Som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte sådan&lt;br&gt;ersättning enligt gruppsjuk-&lt;br&gt;försäkring eller trygghetsforsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 2 § första stycket lagen om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster utgör underlag&lt;br&gt;för nämnda skatt. Den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten fastställs av&lt;br&gt;försäkringskassan. Inkomst av&lt;br&gt;anställning och inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete skall därvid var för&lt;br&gt;sig avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid arbetsskada som enligt 2 §&lt;br&gt;första stycket lagen om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster utgör underlag för&lt;br&gt;nämnda skatt. Den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten fastställs av&lt;br&gt;försäkringskassan. Inkomst av&lt;br&gt;anställning och inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete skall därvid var för&lt;br&gt;sig avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan&lt;br&gt;inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en&lt;br&gt;halv gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i&lt;br&gt;första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av anställning,&lt;br&gt;såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om&lt;br&gt;mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. I nu angivna&lt;br&gt;fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som&lt;br&gt;utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon&lt;br&gt;annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall&lt;br&gt;ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning skall bortses från ersättning som enligt 2 a § skall anses som&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete samt ersättning som idrottsutövare får&lt;br&gt;från sådan ideell förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte kan antas&lt;br&gt;uppgå till minst ett halvt basbelopp. Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst av anställning bortses även från ersättning från en&lt;br&gt;stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen&lt;br&gt;hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som lämnat&lt;br&gt;bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse), om ersättningen avser en sådan&lt;br&gt;anställd och inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens räkning. Detta&lt;br&gt;gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren lämnat till stiftelsen varit&lt;br&gt;avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade&lt;br&gt;villkor tillkomma en betydande del av de anställda. Om arbetsgivaren är&lt;br&gt;ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag skall vid beräkningen&lt;br&gt;inte bortses från ersättning som stiftelsen lämnar till sådan företagsledare&lt;br&gt;eller delägare i företaget eller denne närstående person som avses i punkt&lt;br&gt;14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen. Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall alltid bortses från&lt;br&gt;ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som&lt;br&gt;arbetsgivaren lämnat under åren 1988-1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där&lt;br&gt;förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de&lt;br&gt;upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes&lt;br&gt;arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering&lt;br&gt;gjorts av den försäkrades inkomst. Semesterlön eller semesterersättning&lt;br&gt;får inte inräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten till högre belopp&lt;br&gt;än som motsvarar lön för utfört arbete utan sådan ersättning. Inkomst av&lt;br&gt;arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig&lt;br&gt;avlöning för liknande arbete för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;br&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning&lt;br&gt;avses lön eller annan ersättning i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, som en försäkrad har fått&lt;br&gt;såsom arbetstagare i allmän eller&lt;br&gt;enskild tjänst. Med lön likställs&lt;br&gt;kostnadsersättning som inte enligt&lt;br&gt;10 § uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Till sådan&lt;br&gt;inkomst räknas dock inte från en&lt;br&gt;och samme arbetsgivare utgiven&lt;br&gt;lön som under ett år ej uppgått till&lt;br&gt;1 000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses i&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i&lt;br&gt;1 § första stycket 1-6 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster. I fråga om&lt;br&gt;arbete som har utförts utomlands&lt;br&gt;bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i syssel-&lt;br&gt;sättningslandet. Såsom inkomst av&lt;br&gt;anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning&lt;br&gt;avses lön eller annan ersättning i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, som en försäkrad har fått&lt;br&gt;såsom arbetstagare i allmän eller&lt;br&gt;enskild tjänst. Med lön likställs&lt;br&gt;kostnadsersättning som inte enligt&lt;br&gt;10 § uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Till sådan&lt;br&gt;inkomst räknas dock inte från en&lt;br&gt;och samme arbetsgivare utgiven&lt;br&gt;lön som under ett år ej uppgått till&lt;br&gt;1 000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses i&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning eller sådant&lt;br&gt;bidrag som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2-7 och fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster. I fråga om&lt;br&gt;arbete som har utförts utomlands&lt;br&gt;bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i syssel-&lt;br&gt;sättningslandet. Såsom inkomst av&lt;br&gt;anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om&lt;br&gt;delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;br&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid kommunal vuxenbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare (sfr),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs&lt;br&gt;självständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning&lt;br&gt;från vinstandelsstiftelse gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om sjukpenninggrundande inkomst och pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1995/96:209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:2072.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn&lt;br&gt;eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar&lt;br&gt;sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som&lt;br&gt;arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:591) om särskild inkomstskatt for utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i&lt;br&gt;hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som&lt;br&gt;arbetstagare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna&lt;br&gt;inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;ersättning for skiljemannauppdrag i fall där parterna i&lt;br&gt;skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)&lt;br&gt;om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. ersättning som avses i 3 kap. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-6 lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster utgör underlag&lt;br&gt;for nämnda skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ lagen om allmän försäkring,&lt;br&gt;mom. första stycket h och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning eller sådant&lt;br&gt;bidrag som enligt 1 § första stycket&lt;br&gt;2-7 lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster utgör underlag for&lt;br&gt;nämnda skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbelopp&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens&lt;br&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse från vilken enligt de&lt;br&gt;fyra sista meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring skall bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993&lt;br&gt;om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av&lt;br&gt;ansvarighetsförsäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i&lt;br&gt;kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992&lt;br&gt;om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni&lt;br&gt;1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring som&lt;br&gt;anges i 17,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. ersättning enligt 11 kap. 2 § första stycket a -1, n, p och r lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av&lt;br&gt;arbetstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda&lt;br&gt;yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom&lt;br&gt;respektive grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som&lt;br&gt;inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och&lt;br&gt;samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en&lt;br&gt;halv gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:1492.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande över lagförslagen i&lt;br&gt;lagrådsremissen om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vinstandelsmedel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-08-21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 13 juni 1996 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Ingrid Engquist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innebär att en ny punkt 7 förs in i 1 § första stycket. Enligt&lt;br&gt;den nya punkten skall särskild löneskatt betalas på bidrag som en&lt;br&gt;arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk&lt;br&gt;person som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen&lt;br&gt;hos dem som är eller har varit anställda hos arbetsgivaren. Detta skall&lt;br&gt;dock inte gälla bidrag till pensions- eller personalstiftelser enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som utgör en vinstandelsstiftelse framgår inte direkt av den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen. En bestämning av begreppet finns i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och det är enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening lämpligt att hänvisa till sistnämnda bestämmelse.&lt;br&gt;Vidare kan beträffande andra juridiska personer lämpligen anges att dessa&lt;br&gt;skall ha &amp;quot;motsvarande ändamål&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övergångsbestämmelserna bör, i stället för vad som sägs i det&lt;br&gt;remitterade förslaget, anges att den nya lagen tillämpas på bidrag som en&lt;br&gt;arbetsgivare efter ikraftträdandet lämnar till en vinstandelsstiftelse eller en&lt;br&gt;annan juridisk person med motsvarande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 2 § anges vad som utgör sjukpenninggrundande inkomst. Dit&lt;br&gt;räknas bl.a. inkomst av anställning. Enligt den gällande lydelsen av&lt;br&gt;paragrafens första stycke räknas inte ersättning som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2-6 eller fjärde stycket lagen om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster som inkomst av anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt remissförslaget skall hänvisningen till lagen om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster omfatta även den nya punkten 7. Det&lt;br&gt;finns dock enligt Lagrådets mening en avgörande skillnad mellan&lt;br&gt;punkterna 2-6 och punkten 7. De förstnämnda punkterna avser&lt;br&gt;ersättningar som utges direkt till en enskild person, under det att punkten&lt;br&gt;7 avser bidrag som en arbetsgivare lämnar till en juridisk person med visst&lt;br&gt;ändamål. Även utan en hänvisning till punkt 7 torde det följa av&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap 2 § första stycket lagen om allmän försäkring att&lt;br&gt;sådana bidrag inte är att jämställa med inkomst av anställning och därför&lt;br&gt;inte är sjukpenninggrundande. Någon ändring av det angivna stycket&lt;br&gt;synes därför inte behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens andra stycket finns en bestämmelse om att vid beräkning&lt;br&gt;av sjukpenninggrundande inkomst av anställning bortses från ersättning&lt;br&gt;från en vinstandelsstiftelse. I likhet med vad som föreslås beträffande 1 §&lt;br&gt;första stycket 7 lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster bör&lt;br&gt;det göras ett tillägg som innebär att bestämmelsen gäller också beträffande&lt;br&gt;en annan juridisk person med motsvarande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 kap. 2 § första stycket behöver, av samma skäl som anförts&lt;br&gt;beträffande 3 kap. 2 § första stycket, enligt Lagrådets mening någon&lt;br&gt;ändring inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke bör, på samma sätt som 3 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket, ändras så att vad som föreskrivs om ersättning från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse skall gälla också ersättning från en annan juridisk&lt;br&gt;person med motsvarande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Lagrådet har förordat i det föregående innebär att någon särskild&lt;br&gt;övergångsbestämmelse inte torde behövas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med vad Lagrådet anfört beträffande 3 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket och 11 kap 2 § första stycket lagen om allmän försäkring torde i 2&lt;br&gt;kap. 4 § första stycket lagen om socialavgifter inte behövas någon&lt;br&gt;hänvisning till 1 § första stycket 7 lagen om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster. I punkt 16 bör, som i bl.a. 3 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring, läggas till orden &amp;quot;eller annan juridisk person&lt;br&gt;med motsvarande ändamål.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller när det gäller förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;socialavgifter torde någon särskild övergångsbestämmelse behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1996/97:21 Nedsättning av socialav-&lt;br&gt;gifter, m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52550, Stockholm 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SkU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-09-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:27:05</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0321</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:27:05</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:FiU1</uppgift>
<ref_dok_id>GK01FiU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SkU7</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SkU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:21&lt;br/&gt;
Nedsättning av socialavgifter, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:21&lt;br/&gt;
Nedsättning av socialavgifter, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:21&lt;br/&gt;
Nedsättning av socialavgifter, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:21&lt;br/&gt;
Nedsättning av socialavgifter, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:21&lt;br/&gt;
Nedsättning av socialavgifter, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Gösta Svenson  m.fl. (M, KD, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:21&lt;br/&gt;
Nedsättning av socialavgifter, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Gösta Svenson  m.fl. (M, KD, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Rosengren  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:21&lt;br/&gt;
Nedsättning av socialavgifter, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Rosengren  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:21&lt;br/&gt;
Nedsättning av socialavgifter, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>