<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284362</hangar_id>
 <dok_id>GK0319</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>19</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:19</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>19</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:57</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Beskattning av bilförmån, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0319/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0319</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0319</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:19&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Beskattning av bilförmån, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0319/prop_199697__19-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0319/prop_199697__19-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1996/97:19&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;br&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en ny beskattningsmodell skall införas för&lt;br&gt;värdering av bilförmån. Modellen innebär i princip att värdet bestäms&lt;br&gt;efter en schablon exklusive drivmedel. Schablonen, som skall motsvara&lt;br&gt;samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad genomsnitt-&lt;br&gt;lig privat körsträcka om 1 600 mil per år. Om det i bilförmånen ingår fritt&lt;br&gt;eller delvis fritt drivmedel, skall drivmedelsförmånen värderas till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet multiplicerat med 1,2. Inriktningen är alltså att tjänstebilsinne-&lt;br&gt;havaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra&lt;br&gt;mindre privat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel skall värdet av fri eller delvis fri bil bestämmas till 0,3&lt;br&gt;basbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat&lt;br&gt;belopp. Den som kör minst 3 000 mil i tjänsten om året skall få förmåns-&lt;br&gt;värdet nedsatt till 75 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förändringar i fråga om möjligheten att få värdet jämkat föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för bilförmån skall, om han har företagit resor&lt;br&gt;mellan bostad och arbetsplats eller hemresor under den tid förmånen åt-&lt;br&gt;njutits, få avdrag för kostnaden för drivmedel för resorna under samma&lt;br&gt;förutsättningar som gäller i fråga om den som har kört med egen bil. Detta&lt;br&gt;skall också gälla när sambo eller närstående till bilförmånshavaren&lt;br&gt;använder förmånsbilen för sådana resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en utvidgad uppgiftsskyldighet på kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996197.1 saml. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs också fram förslag om ändringar i lagen Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter för att tydliggöra att&lt;br&gt;kontrolluppgift avseende skattepliktig intäkt av tjänst i form av rabatt,&lt;br&gt;bonus eller annan förmån, som utges på grund av kundtrohet eller&lt;br&gt;liknande, skall lämnas av den som slutligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen, om denne är någon annan än den&lt;br&gt;kontrolluppgiften avser. Ändringar föreslås också i reglerna avseende vem&lt;br&gt;som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt i fråga&lt;br&gt;om sådana förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom läggs förslag fram om ändring i reglerna om självdeklaration&lt;br&gt;som lämnas av kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar föreslås också i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt som innebär att anställda vid&lt;br&gt;Europeiska universitetsinstitutet skall ha kvar sitt skatterättsliga hemvist i&lt;br&gt;Sverige under tjänstgöringstiden vid institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås slutligen att den ränta och den avgift, som ingår&lt;br&gt;i det system med preliminärt och slutligt bostadsbidrag vilket införs den 1&lt;br&gt;januari 1997, blir icke skattepliktig respektive ej avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997 och i huvudsak&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 1998 års taxering och preliminär skatt för år&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Beslut.................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) ........................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) ....20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter......................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter .................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av socialavgifter från arbetsgivare .....................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ............34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring........................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt......................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning...............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Beskattning av bilförmån.................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Bakgrund och gällande rätt...........................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Bakgrund....................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Gällande rätt .................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Överväganden och förslag ...........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 En ny värderingsmodell.........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Nybilspriset för årsmodellen.....................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Beräkning av värdenivån........................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Sexårsbilar och äldre bilar.......................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Värde av bilförmån vid omfattande tjänstekörning .... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 Jämkning av värdet för bestämmande av underlaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för preliminär skatt............................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.7 Bilar som deltar i test...........................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.8 Avdragsrätt ..................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.9 Väg-, bro- och färjeavgifter......................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.10 Kontrolluppgiften ............................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Skyldighet att betala socialavgifter och lämna kontrolluppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende skattepliktiga rabatter och andra förmåner............67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Bakgrund och gällande&amp;nbsp;rätt...........................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Bakgrund....................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Gällande rätt&amp;nbsp;.................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Överväganden och&amp;nbsp;förslag ...........................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Skyldighet att betala socialavgifter och lämna kontroll- Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift......................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Den skattskyldiges uppgiftsskyldighet.............78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Övriga frågor..........................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Självdeklaration avseende kreditinstitut, värdepappersbolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsföretag..................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Skatterättsligt hemvist för anställda vid Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;universitetsinstitutet m.fl.............................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Den skatterättsliga behandlingen av ränta och avgifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidragssystemet..............................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Resor mellan bostad och arbetsplats....................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;Skatteavdrag på ersättning till anställda vid EU:s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;institutioner eller organ..............................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ekonomiska effekter....................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Författningskommentarer&amp;nbsp;................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) ....................................... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i uppbördslagen (1953:272) ... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter......................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter .....................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring lagen (1984:668) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare..............96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ............97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring........................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt......................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Beskattning av bilförmån - En ny modell&lt;br&gt;(Ds 1996:34)...................................... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian Beskattning av bilförmån - En ny modell&lt;br&gt;(Ds 1996:34)..................................... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av promemorian Skyldighet att betala&lt;br&gt;socialavgifter och avge kontrolluppgift avseende skatte-&lt;br&gt;pliktiga rabatter och andra förmåner .................. 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian Skyldighet att betala socialavgifter och avge&lt;br&gt;kontrolluppgift avseende skattepliktiga rabatter och andra&lt;br&gt;förmåner........................................ 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådsremissens lagforslag ........................ 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådets yttrande................................ 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 september 1996 ....................................... 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19, 20 och 69 §§, punkt 32 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §, punkterna 3 b, 3 c och 4 av anvisningarna till 33 § samt punkter-&lt;br&gt;na 2 och 4 av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvär-&lt;br&gt;vats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärda-&lt;br&gt;de premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid&lt;br&gt;vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst&lt;br&gt;100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i&lt;br&gt;samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i&lt;br&gt;form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är&lt;br&gt;skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund&lt;br&gt;av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig&lt;br&gt;natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kaptialförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som&lt;br&gt;motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet&lt;br&gt;inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade&lt;br&gt;sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den&lt;br&gt;mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premiåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för&lt;br&gt;premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens utbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349),&lt;br&gt;internatbidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap.&lt;br&gt;samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller&lt;br&gt;statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag&lt;br&gt;likställda, och äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för&lt;br&gt;kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om&lt;br&gt;introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den&lt;br&gt;avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter&lt;br&gt;båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser&lt;br&gt;samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven&lt;br&gt;livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven&lt;br&gt;författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av&lt;br&gt;barnpension som inte är skattepliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag&lt;br&gt;som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och&lt;br&gt;hemvårdsbidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala&lt;br&gt;medel till den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och&lt;br&gt;ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller&lt;br&gt;kostnadsersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;avser resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller&lt;br&gt;EES-ländema och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte&lt;br&gt;överstiger faktiska resekostnader och vid köming med egen bil inte&lt;br&gt;överstiger det avdrag som medges för kostnader för resor med egen bil&lt;br&gt;enligt den schablon som anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten&lt;br&gt;avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat&lt;br&gt;till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering,&lt;br&gt;vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka&lt;br&gt;avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett&lt;br&gt;beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 36 § 3 mom. Lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 §&lt;br&gt;tullagen (1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 §&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifiter, 40 § lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 32 och 34 §§&lt;br&gt;tullagen (1987:1065) eller 16 kap. 15 § mervärdesskattelagen (1994:200);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift&lt;br&gt;om sådan ränta for den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt&lt;br&gt;inte uppgår till 500 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 22 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostads-&lt;br&gt;bidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen&lt;br&gt;anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för&lt;br&gt;vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av&lt;br&gt;detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av&lt;br&gt;avtalsgruppsjukforsäkring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom.&lt;br&gt;och punkt 12 av anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras for:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter,&lt;br&gt;såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd&lt;br&gt;eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts&lt;br&gt;av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges&lt;br&gt;barn som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), 52, 52 a och 55 §§&lt;br&gt;lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och 49 § 4 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), 5 kap. 12 § lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§ lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare, 30 § tullagen (1987:1065), 60 §&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327) och 16 kap. 12 och 13 &amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) samt kvarskatteavgift och dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift beräknad enlig uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan - och bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 22 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostads-&lt;br&gt;bidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 § kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger&lt;br&gt;på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om&lt;br&gt;avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrolllavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enlit lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på natur-&lt;br&gt;gasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser&lt;br&gt;om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) för vilken det&lt;br&gt;finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10 kap.&lt;br&gt;nämnda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk&lt;br&gt;makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller&lt;br&gt;lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller&lt;br&gt;konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatta&lt;br&gt;utomlands, tillämpas vad i denna lag sägs angående här i riket bosatt&lt;br&gt;person. Detsamma gäller sådan persons make samt barn under 18 år, om&lt;br&gt;de har varit svenska medborgare och har bott hos honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rektorn, general-&lt;br&gt;sekreteraren, medlem av lärarkåren&lt;br&gt;eller annan vid Europeiska&lt;br&gt;universitetsinstitutet, på vilken&lt;br&gt;artikel 12 i protokollet om&lt;br&gt;Europeiska universitetsinstitutets&lt;br&gt;immunitet och privilegier till&lt;br&gt;konventionen den 19 april 1972 om&lt;br&gt;grundandet av ett europeiskt&lt;br&gt;universitetsinstitut skall tillämpas,&lt;br&gt;gäller följande. Om personen vid&lt;br&gt;tidpunkten för tjänstetillträdet hade&lt;br&gt;sitt skatterättsliga hemvist här i&lt;br&gt;riket och endast på grund av sin&lt;br&gt;verksamhet i institutets tjänst varit&lt;br&gt;bosatt i en annan stat inom&lt;br&gt;Europeiska unionen, skall han vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag samt vid&lt;br&gt;tillämpning av dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtal mellan den staten och Sverige&lt;br&gt;anses som bosatt här i riket.&lt;br&gt;Detsamma gäller sådan persons&lt;br&gt;make, som inte utövar egen&lt;br&gt;yrkesverksamhet, samt barn som&lt;br&gt;personen har vårdnaden om och&lt;br&gt;underhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 14 i protokollet om&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;immunitet och privilegier till&lt;br&gt;fördraget den 8 april 1965 om&lt;br&gt;upprättandet av ett gemensamt råd&lt;br&gt;och en gemensam kommission för&lt;br&gt;Europeiska gemenskaperna finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om skatterättsligt&lt;br&gt;hemvist för gemenskapernas&lt;br&gt;tjänstemän och de andra personer&lt;br&gt;som artikeln enligt protokollet skall&lt;br&gt;tillämpas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Den som använt egen bil i&lt;br&gt;näringsverksamhet har rätt till&lt;br&gt;avdrag med 13 kronor för varje&lt;br&gt;körd mil. Det sagda gäller inte om&lt;br&gt;bilen utgjort tillgång i nä-&lt;br&gt;ringsverksamheten .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Den som använt egen bil i&lt;br&gt;näringsverksamhet har rätt till&lt;br&gt;avdrag med 1 krona och 30 öre för&lt;br&gt;varje körd kilometer. Det sagda&lt;br&gt;gäller inte om bilen utgjort tillgång&lt;br&gt;i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan delägare i&lt;br&gt;handelsbolag som skall&lt;br&gt;uttagsbeskattas för bilförmån och&lt;br&gt;som har använt förmånsbilen för&lt;br&gt;resor i näringsverksamheten har&lt;br&gt;rätt till avdrag för kostnaden för&lt;br&gt;dieselolja med 50 öre per körd kilo-&lt;br&gt;meter eller för kostnaden för annat&lt;br&gt;drivmedel med 80 öre per körd&lt;br&gt;kilometer. Detta gäller inte om&lt;br&gt;handelsbolaget har betalat&lt;br&gt;kostnaden för drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Den som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än sin eller sin&lt;br&gt;familjs hemort, äger rätt till skäligt avdrag för kostnad för en hemresa&lt;br&gt;varje vecka om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50&lt;br&gt;kilometer. Avdraget gäller endast kostnad för resa inom eller mellan Euro-&lt;br&gt;peiska unionens medlemsländer eller EES-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall i regel beräknas&lt;br&gt;efter kostnad för billigaste färdsätt.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för kostnad&lt;br&gt;som inte är oskälig för tåg- eller&lt;br&gt;flygresa. Om godtagbara allmänna&lt;br&gt;kommunikationer saknas får avdrag&lt;br&gt;medges för kostnader för resa med&lt;br&gt;egen bil enligt den schablon som&lt;br&gt;anges i punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall i regel beräknas&lt;br&gt;efter kostnad för billigaste färdsätt.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för kostnad&lt;br&gt;som inte är oskälig för tåg- eller&lt;br&gt;flygresa. Om godtagbara allmänna&lt;br&gt;kommunikationer saknas får avdrag&lt;br&gt;medges för kostnader för resa med&lt;br&gt;egen bil eller med den skatt-&lt;br&gt;skyldiges förmånsbil med de&lt;br&gt;belopp som anges i punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Den som använt egen bil&lt;br&gt;för resor i tjänsten har rätt till&lt;br&gt;avdrag for kostnaden med ett&lt;br&gt;belopp om 1 krona och 30 öre för&lt;br&gt;varje körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller den som, utan att&lt;br&gt;vara skattskyldig för bilförmån,&lt;br&gt;företagit resa med förmånsbil för&lt;br&gt;vilken sambo eller sådan&lt;br&gt;närstående som avses i punkt 14&lt;br&gt;trettonde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § är skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c. Den som använt egen bil&lt;br&gt;för resor i tjänsten har rätt till&lt;br&gt;avdrag för kostnaden med 1 krona&lt;br&gt;och 30 öre för varje körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig som skall&lt;br&gt;beskattas för bilförmån använt&lt;br&gt;förmånsbilen vid tjänsteresa och&lt;br&gt;betalat samtliga de kostnader för&lt;br&gt;drivmedlet som är förenade med&lt;br&gt;tjänsteresan, har han rätt till av-&lt;br&gt;drag för kostnaden för dieselolja&lt;br&gt;med 50 öre per körd kilometer eller&lt;br&gt;för kostnaden för annat drivmedel&lt;br&gt;med 80 öre per körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Även för det fall, att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är&lt;br&gt;berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader, äger han dock rätt&lt;br&gt;avdraga skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där denna varit&lt;br&gt;belägen på sådant avstånd från hans bostad, att han behövt anlita och även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anlitat särskilt fortskaffhingsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avståndet mellan den skatt-&lt;br&gt;skyldiges bostad och arbetsplats&lt;br&gt;uppgår till minst fem kilometer och&lt;br&gt;det klart framgår att användandet&lt;br&gt;av egen bil för resa till och från&lt;br&gt;arbetsplatsen regelmässigt medför&lt;br&gt;en tidsvinst på minst två timmar i&lt;br&gt;jämförelse med allmänt kom-&lt;br&gt;munikationsmedel medges avdrag&lt;br&gt;för kostnader för resa med egen bil.&lt;br&gt;Sådant avdrag medges också om&lt;br&gt;den skattskyldige använder bilen i&lt;br&gt;tjänsten under minst 60 dagar för år&lt;br&gt;räknat för de dagar som bilen&lt;br&gt;används i tjänsten. Om bilen&lt;br&gt;används i tjänsten under minst 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avståndet mellan den skatt-&lt;br&gt;skyldiges bostad och arbetsplats&lt;br&gt;uppgår till minst fem kilometer och&lt;br&gt;det klart framgår att användandet&lt;br&gt;av egen bil för resa till och från&lt;br&gt;arbetsplatsen regelmässigt medför&lt;br&gt;en tidsvinst på minst två timmar i&lt;br&gt;jämförelse med allmänt kom-&lt;br&gt;munikationsmedel medges avdrag&lt;br&gt;för kostnader för resa med egen bil.&lt;br&gt;Sådant avdrag medges också om&lt;br&gt;den skattskyldige använder bilen i&lt;br&gt;tjänsten under minst 60 dagar för år&lt;br&gt;räknat de dagar som bilen används i&lt;br&gt;tjänsten. Om bilen används i&lt;br&gt;tjänsten under minst 160 dagar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagar för år räknat medges avdrag&lt;br&gt;under alla de dagar som bilen&lt;br&gt;används för resor mellan bostad&lt;br&gt;och arbetsplats. Användningen i&lt;br&gt;tjänsten beaktas dock endast om&lt;br&gt;den uppgår till minst 300 mil för år&lt;br&gt;räknat. Avdraget skall bestämmas&lt;br&gt;enligt schablon på grundval av&lt;br&gt;genomsnittliga kostnader för&lt;br&gt;mindre bil och med hänsyn till de&lt;br&gt;kostnader, som är direkt beroende&lt;br&gt;av körd vägsträcka (milbundna&lt;br&gt;kostnader). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmer fastställer för varje&lt;br&gt;taxeringsår &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föreskrifter för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningen av avdrag i dessa fall.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år räknat medges avdrag under alla&lt;br&gt;de dagar som bilen används för&lt;br&gt;resor mellan bostad och arbetsplats.&lt;br&gt;Användningen i tjänsten beaktas&lt;br&gt;dock endast om den uppgår till&lt;br&gt;minst 300 mil för år räknat. Avdrag&lt;br&gt;för andra kostnader än sådana som&lt;br&gt;avses i femte stycket medges med 1&lt;br&gt;krona och 30 öre per körd&lt;br&gt;kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är&lt;br&gt;nödsakad att använda bil tillämpas inte bestämmelserna i andra stycket.&lt;br&gt;Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på&lt;br&gt;grund av skrymmande last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft kostnader för resa inom eller mellan Europeiska&lt;br&gt;unionens medlemsländer eller EES-ländema i samband med tillträdande&lt;br&gt;eller frånträdande av anställning eller uppdrag har rätt till skäligt avdrag&lt;br&gt;för kostnaderna. Härvid gäller vad som sägs i punkt 3 b andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige vid resorna haft kostnader för väg-, bro- eller&lt;br&gt;färjeavgift medges avdrag för den faktiska kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för&lt;br&gt;förmån av fri eller delvis fri bil&lt;br&gt;medges dock inte avdrag för andra&lt;br&gt;kostnader än sådana som avses i&lt;br&gt;femte stycket för resor som avses i&lt;br&gt;första stycket, om han har företagit&lt;br&gt;resorna med bil under den tid&lt;br&gt;förmånen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är skattskyldig för&lt;br&gt;bilförmån har företagit resor som&lt;br&gt;avses i första eller fjärde stycket&lt;br&gt;med förmånsbilen medges avdrag&lt;br&gt;under de förutsättningar som an-&lt;br&gt;ges i denna punkt. Avdrag medges&lt;br&gt;för kostnaden för dieselolja med 50&lt;br&gt;öre per körd kilometer och för&lt;br&gt;kostnaden för annat drivmedel med&lt;br&gt;80 öre per körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller den som, utan&lt;br&gt;att vara skatt skyldig för bilförmån,&lt;br&gt;företagit resorna med förmånsbil&lt;br&gt;för vilken sambo eller sådan när-&lt;br&gt;stående som avses i punkt 14&lt;br&gt;trettonde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § är skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Värdet av bilförmån skall för&lt;br&gt;helt år bestämmas till 0,7&lt;br&gt;basbelopp med tillägg av 20 pro-&lt;br&gt;cent av ny b ils pr iset för årsmo-&lt;br&gt;dellen. Värdet får dock inte över-&lt;br&gt;stiga 40 procent eller understiga 32&lt;br&gt;procent av nybilspriset för&lt;br&gt;årsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Värdet av bilförmån&lt;br&gt;exklusive drivmedel skall för&lt;br&gt;kalenderår bestämmas till 0,3&lt;br&gt;basbelopp med tillägg av ett&lt;br&gt;ränterelaterat belopp och ett&lt;br&gt;prisrelaterat belopp. Det&lt;br&gt;ränterelaterade beloppet skall&lt;br&gt;beräknas till 75 procent av&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november månad andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret multiplicerat med ny-&lt;br&gt;bilspriset för årsmodellen. Det&lt;br&gt;prisrelaterade beloppet skall för en&lt;br&gt;bil med ett nybilspris för års-&lt;br&gt;modellen som uppgår till högst 7,5&lt;br&gt;basbelopp beräknas till 9 procent&lt;br&gt;av nybilspriset. Överstiger ny-&lt;br&gt;bilspriset 7,5 basbelopp skall det&lt;br&gt;prisrelaterade beloppet bestämmas&lt;br&gt;till 9 procent av 7,5 basbelopp med&lt;br&gt;tillägg av ett belopp motsvarande&lt;br&gt;20 procent av den del av&lt;br&gt;nybilspriset som överstiger 7,5&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;också beräknas enligt första styck-&lt;br&gt;et, varvid dock som nybilspris anses&lt;br&gt;ett belopp som utgör 70 procent av&lt;br&gt;ett uppskattat nybilspris för&lt;br&gt;beskattingsårets årsmodell av de&lt;br&gt;vanligast förekommande bilarna&lt;br&gt;ägda av juridiska personer. Om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det skall för-&lt;br&gt;månsvärdet alltjämt beräknas på&lt;br&gt;grundval av nybilspriset för års-&lt;br&gt;modellen. Då gäller emellertid inte&lt;br&gt;begränsningen i första stycket sista&lt;br&gt;meningen om att förmånsvärdet&lt;br&gt;inte får överstiga 40 procent av ny-&lt;br&gt;bilspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;likväl beräknas enligt första stycket.&lt;br&gt;Som nybilspris anses dock ett&lt;br&gt;belopp som utgör 80 procent av ett&lt;br&gt;uppskattat nybilspris för beskatt-&lt;br&gt;ningsårets årsmodell av de van-&lt;br&gt;ligast förekommande bilarna ägda&lt;br&gt;av juridiska personer om inte det&lt;br&gt;verkliga nybilspriset är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av förmånsvärdet enligt första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall till det angivna nybilspriset i förekommande fall läggas anskaffnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnaden för extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige bekostar&lt;br&gt;allt drivmedel för det privata&lt;br&gt;nyttjandet av förmånsbilen skall&lt;br&gt;förmånsvärdet nedsättas med en&lt;br&gt;femtedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har kört minst&lt;br&gt;30 000 kilometer i tjänsten med för-&lt;br&gt;månsbilen under ett kalenderår&lt;br&gt;skall förmånsvärdet bestämmas till&lt;br&gt;75 procent av det värde som skulle&lt;br&gt;följa av reglerna i första-tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige åtnjuter förmånen endast under en del av året&lt;br&gt;skall förmånsvärdet beräknat enligt första-ljärde styckena sättas ned med&lt;br&gt;en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte har åtnjutit förmå-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilförmån åtnjutits endast i ringa omfattning skall förmånen inte tas&lt;br&gt;upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i bilförmånen ingår&lt;br&gt;förmån av fritt eller delvis fritt driv-&lt;br&gt;medel för förmånsbilen skall denna&lt;br&gt;förmån värderas till marknads-&lt;br&gt;värdet multiplicerat med 1,2.&lt;br&gt;Marknadsvärdet skall antas&lt;br&gt;motsvara värdet för den mängd&lt;br&gt;drivmedel som kan antas ha&lt;br&gt;förbrukats för förmånsbilens totala&lt;br&gt;körsträcka under den tid den skatt-&lt;br&gt;skyldige varit skattskyldig för&lt;br&gt;förmånsbilen, om den skattskyldige&lt;br&gt;inte gör sannolikt att förmåns-&lt;br&gt;värdet är något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Om den skattskyldige utger ersättning för en förmån skall för-&lt;br&gt;månsvärdet, beräknat enligt punkterna 2 och 3, sättas ned med ersätt-&lt;br&gt;ningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och förmån&lt;br&gt;av fri kost, beräknat enligt&lt;br&gt;punkterna 2 och 3, får jämkas&lt;br&gt;uppåt eller nedåt, om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl. Som synnerliga&lt;br&gt;skäl för jämkning nedåt av värdet&lt;br&gt;av bilförmån anses att bilen an-&lt;br&gt;vänds som arbetsredskap eller att&lt;br&gt;tjänstekörningen är omfattande&lt;br&gt;eller att andra sådana omständig-&lt;br&gt;heter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och förmån&lt;br&gt;av fri kost, beräknat enligt punkt 2&lt;br&gt;förstar-femte styckena eller punkt 3,&lt;br&gt;får jämkas uppåt eller nedåt, om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl. Som syn-&lt;br&gt;nerliga skäl för jämkning nedåt av&lt;br&gt;värdet av bilförmån anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bilen används som arbets-&lt;br&gt;redskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bilen används i taxinäring&lt;br&gt;och har körts minst 6 000 mil i&lt;br&gt;tjänsten under kalenderåret och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dispositionen för privat körning i&lt;br&gt;mer än ringa utsträckning varit&lt;br&gt;begränsad eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att andra sådana omständig-&lt;br&gt;heter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning nedåt av bilför-&lt;br&gt;månsvärdet får också ske när bilen&lt;br&gt;ingår i en större grupp av bilar som&lt;br&gt;deltar i ett test eller liknande för ut-&lt;br&gt;provning av ny eller förbättrande&lt;br&gt;miljö- eller säkerhetsteknik eller&lt;br&gt;dylikt och bilen i det utförandet inte&lt;br&gt;finns att köpa på den allmänna&lt;br&gt;marknaden inom Europeiska&lt;br&gt;unionens medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997, om inte annat följer av&lt;br&gt;punkt 2-5, och tillämpas första gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 69 § träder i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i punkt 32 av anvisningarna till 23 § samt i&lt;br&gt;punkterna 3 b, 3 c och 4 av anvisningarna till 33 § tillämpas endast i fråga&lt;br&gt;om kostnader som belöper på körning efter utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om skattskyldig som har inkomst av förvärvskälla i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet för vilken beskattningsåret har börjat&lt;br&gt;före den 1 januari 1997 skall dock vid 1998 års taxering avdrag i&lt;br&gt;förvärvskällan medges enligt äldre bestämmelser enligt schablon som&lt;br&gt;anges i andra stycket punkt 4 av anvisningarna till 33 § för kostnader som&lt;br&gt;uppkommit före den 1 januari 1997 om avdraget beräknat enligt nämnda&lt;br&gt;lagrum överstiger 1 krona och 30 öre per kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Nybilspriset för 1996 års modeller skall fr.o.m. inkomståret 1997&lt;br&gt;justeras med hänsyn till de förändringar av försäljningsskatten som skett&lt;br&gt;genom lagen (1996:833) om ändring i lagen (1996:537) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:925.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1596.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1993:1515.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:1515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Prop. 1996/97:19&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 10 §§ uppbördslagen (1953:272)' skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte kon-&lt;br&gt;tant inkomst andra förmåner skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas efter&lt;br&gt;inkomstförmånemas sammanlagda&lt;br&gt;värde. Har den skattskyldige utgett&lt;br&gt;ersättning för en förmån skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med&lt;br&gt;ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Andra stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda&lt;br&gt;anvisningspunkt skall dock&lt;br&gt;tillämpas endast i fall som avses i&lt;br&gt;sjätte stycket nedan. Värdet av&lt;br&gt;reseförmåner som avses i punkt 6&lt;br&gt;av anvisningarna till 42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;beräknas till det värde som följer av&lt;br&gt;tredje-femte styckena samma&lt;br&gt;anvisningspunkt. Värdet av förmån&lt;br&gt;av räntefritt lån eller lån där räntan&lt;br&gt;understiger marknadsräntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt punkt 10 tred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte kon-&lt;br&gt;tant inkomst andra förmåner skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas efter&lt;br&gt;inkomstförmånemas sammanlagda&lt;br&gt;värde. I fråga om skattepliktig&lt;br&gt;intäkt i form av rabatt, bonus eller&lt;br&gt;annan förmån, som utges på grund&lt;br&gt;av kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen anses som utbetalare.&lt;br&gt;Sådan skattepliktig intäkt som&lt;br&gt;avses i andra meningen skall&lt;br&gt;medräknas först när utbetalaren&lt;br&gt;har fått kännedom om att den&lt;br&gt;skattskyldige åtnjutit sådan intäkt.&lt;br&gt;Har den skattskyldige utgett&lt;br&gt;ersättning för en förmån skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med&lt;br&gt;ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall&lt;br&gt;beräknas enligt punkt 2 av an-&lt;br&gt;visningarna till 42 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370). Värdet av&lt;br&gt;reseförmåner som avses i punkt 6&lt;br&gt;av anvisningarna till 42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;beräknas till det värde som följer av&lt;br&gt;tredje-femte styckena samma&lt;br&gt;anvisningspunkt. Värdet av förmån&lt;br&gt;av räntefritt lån eller lån där räntan&lt;br&gt;understiger marknadsräntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt punkt 10 tred-&lt;br&gt;je-femte styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;je-femte styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i&lt;br&gt;områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader.&lt;br&gt;Förmånsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det&lt;br&gt;genomsnittliga värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta för&lt;br&gt;jämförbara bostäder inom området. Om bostaden är belägen utom tätort&lt;br&gt;med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det lägsta av&lt;br&gt;nämnda genomsnittsvärden reducerat med tio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;beräknas enligt 42 § andra stycket kommunalskattelagen samt punkt 1&lt;br&gt;andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fall som avses i punkt&lt;br&gt;4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen får&lt;br&gt;skattemyndigheten bestämma&lt;br&gt;värdet av förmånen med hänsyn&lt;br&gt;härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fall som avses i&lt;br&gt;punkt 4 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen får skattemyndigheten i&lt;br&gt;fråga om förmån av fri kost be-&lt;br&gt;stämma värdet av förmånen med&lt;br&gt;hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare skall detta värde användas även vid beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader, som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken&lt;br&gt;rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges i&lt;br&gt;nämnda punkt, endast till den del ersättningarna överstiger de schablonbe-&lt;br&gt;lopp som anges i nämnda lagrum eller, såvitt gäller kostnad för logi, den&lt;br&gt;faktiska utgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader som lämnas vid sådan&lt;br&gt;tjänsteresa för vilken rätten till&lt;br&gt;avdrag för kostnaderna vid&lt;br&gt;mottagarens inkomsttaxering anges&lt;br&gt;i punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas endast&lt;br&gt;till den del ersättningen överstiger&lt;br&gt;de schablonbelopp som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader som lämnas vid sådan&lt;br&gt;tjänsteresa för vilken rätten till&lt;br&gt;avdrag för kostnaderna vid&lt;br&gt;mottagarens inkomsttaxering anges&lt;br&gt;i punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas endast&lt;br&gt;till den del ersättningen överstiger&lt;br&gt;de schablonbelopp som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda lagrum. I den mån ersätt-&lt;br&gt;ning för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;under tjänsteresa utgår för längre&lt;br&gt;tid än två år på en och samma ort&lt;br&gt;skall dock preliminär A-skatt&lt;br&gt;beräknas på hela ersättningen&lt;br&gt;såvida inte skattemyndigheten på&lt;br&gt;ansökan av den som betalar ut&lt;br&gt;ersättningen beslutar att vad som&lt;br&gt;sägs i första meningen i detta&lt;br&gt;stycke skall gälla även för viss&lt;br&gt;längre tid än två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten gäller att&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas på&lt;br&gt;ersättningen endast till den del den&lt;br&gt;överstiger det i punkt 3 c av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen angivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda lagrum. I den mån ersätt-&lt;br&gt;ning för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;under tjänsteresa utgår för längre&lt;br&gt;tid än två år eller, i fall som avses i&lt;br&gt;punkt 3 andra stycket sjunde och&lt;br&gt;åttonde meningarna av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 33 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen, tre år på en och samma ort&lt;br&gt;skall dock preliminär A-skatt&lt;br&gt;beräknas på hela ersättningen&lt;br&gt;såvida inte skattemyndigheten på&lt;br&gt;ansökan av den som betalar ut&lt;br&gt;ersättningen beslutar att vad som&lt;br&gt;sägs i första meningen i detta&lt;br&gt;stycke skall gälla även för viss&lt;br&gt;längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten gäller att&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas på&lt;br&gt;ersättningen endast till den del den&lt;br&gt;överstiger det i punkt 3 c första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen angivna&lt;br&gt;beloppet. / fråga om kostnadser-&lt;br&gt;sättning för drivmedel för resa med&lt;br&gt;förmånsbil i tjänsten gäller att&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas på er-&lt;br&gt;sättningen endast till den del den&lt;br&gt;överstiger de i punkt 3 c andra&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen angivna&lt;br&gt;beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är&lt;br&gt;förenade med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är&lt;br&gt;uppenbart att ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid&lt;br&gt;mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I&lt;br&gt;sådant fall beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av&lt;br&gt;ersättningen som överstiger det avdragsgilla beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall inte utgå för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än&lt;br&gt;svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt&lt;br&gt;undantagen från beskattning i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till&lt;br&gt;1 000 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ränta på konto för klientmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om sjävdeklaration och kontrolluppgifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) ersättning till en och samma idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om&lt;br&gt;ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän forsäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) förmån av fri resa inom&lt;br&gt;Europeiska unionens medlemslän-&lt;br&gt;der eller EES-ländema i samband&lt;br&gt;med tillträdande eller frånträdande&lt;br&gt;av anställning eller uppdrag eller&lt;br&gt;ersättning för sådan resa; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) formån av fri resa inom eller&lt;br&gt;mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-ländema&lt;br&gt;i samband med tillträdande eller&lt;br&gt;frånträdande av anställning eller&lt;br&gt;uppdrag eller ersättning for kostnad&lt;br&gt;för sådan resa; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift skall lämnas enligt&lt;br&gt;sådan förbindelse som avses i 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om preliminär skatt för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’Senaste lydelse 1996:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 13, 19 och 20 §§ samt 3 kap. 4, 5 och 7 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3 kap. 4 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §‘&lt;br&gt;Särskild självdeklaration skall lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige är skyldig att&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;den skattskyldige är&lt;br&gt;företagsledare eller delägare i få-&lt;br&gt;mansföretag, fåmansägt handels-&lt;br&gt;bolag, företag som enligt 3 § 12&lt;br&gt;mom. nionde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall behandlas som fåmansföretag&lt;br&gt;eller, om uppgifter skall lämnas&lt;br&gt;enligt 24 §, i företag som upphört&lt;br&gt;att vara sådant företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i självdeklaration lämna uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige är&lt;br&gt;företagsledare eller delägare i&lt;br&gt;fåmansföretag, fåmansägt handels-&lt;br&gt;bolag, företag som enligt 3 § 12 a&lt;br&gt;mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall behandlas som fåmansföretag&lt;br&gt;eller, om uppgifter skall lämnas&lt;br&gt;enligt 24 §, i företag som upphört&lt;br&gt;att vara sådant företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;är skyldig att redovisa utgående och ingående mervärdesskatt i sin&lt;br&gt;självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;den skattskyldige inte varit bosatt i Sverige under hela&lt;br&gt;beskattningsåret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldige inte mottagit förtryckt blankett för förenklad&lt;br&gt;självdeklaration senast den 15 april taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet skall, om inte&lt;br&gt;annat framgår av 25 £ i sin&lt;br&gt;självdeklaration för varje&lt;br&gt;förvärvskälla från bokföringen&lt;br&gt;lämna uppgifter om varje slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet skall, om inte&lt;br&gt;annat framgår av 20 eller 25 §, i sin&lt;br&gt;självdeklaration för varje&lt;br&gt;förvärvskälla från bokföringen&lt;br&gt;lämna uppgifter om varje slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga&lt;br&gt;avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter skall vidare lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arten och omfattningen av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats for att&lt;br&gt;överensstämma med de for den skattemässiga inkomstberäkningen&lt;br&gt;stadgade grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hur avdrag for värdeminskning beräknats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten&lt;br&gt;eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på&lt;br&gt;annat sätt använt for att betala levnadskostnader eller for andra utgifter,&lt;br&gt;som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra&lt;br&gt;förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ändrade redovisningsprinciper samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk person som omfattas av 2 § 6 a mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om beslut om utdelning eller annat&lt;br&gt;förfogande över uppkommen vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid&lt;br&gt;utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna.&lt;br&gt;Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och&lt;br&gt;omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som&lt;br&gt;behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den&lt;br&gt;deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1&lt;br&gt;lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid av&lt;br&gt;högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten före ingången av taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på&lt;br&gt;blankett enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av&lt;br&gt;Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på&lt;br&gt;annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag eller lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall, i stället för att lämna sådana&lt;br&gt;uppgifter som anges i 19 § första&lt;br&gt;stycket, till sin självdeklaration&lt;br&gt;foga sin årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländskt skadeförsäkringsföretag som drivit försäkringsrörelse i&lt;br&gt;Sverige, skall i stället för vad som anges i 19 § i självdeklarationen lämna&lt;br&gt;uppgift om premieinkomsten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall schablonbeskattas för intäkt av fastighet skall, såvitt gäller&lt;br&gt;fastighetsinnehavet, i stället för vad som anges i 19 § i självdeklarationen&lt;br&gt;lämna uppgift om de intäkter och omkostnader som anges i förstnämnda&lt;br&gt;lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön,&lt;br&gt;arvode, andra ersättningar eller&lt;br&gt;förmåner som utgör skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst skall lämnas av den&lt;br&gt;som betalat ut beloppet eller gett ut&lt;br&gt;förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, arvode,&lt;br&gt;andra ersättningar eller förmåner&lt;br&gt;som utgör skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst skall lämnas av den som&lt;br&gt;betalat ut beloppet eller gett ut&lt;br&gt;förmånen. Kontrolluppgift&lt;br&gt;avseende skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst i form av rabatt, bonus eller&lt;br&gt;annan förmån, som ges ut på grund&lt;br&gt;av kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen, om&lt;br&gt;denne är någon annan än den som&lt;br&gt;är skattskyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas&lt;br&gt;för den som av den upp-&lt;br&gt;giftsskyldige har fått skattepliktigt&lt;br&gt;belopp eller skattepliktig förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas&lt;br&gt;för den som har fått skattepliktigt&lt;br&gt;belopp eller skattepliktig förmån&lt;br&gt;som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i&lt;br&gt;fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som&lt;br&gt;för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren antingen&lt;br&gt;har enbart en F-skattesedel eller både en F-skattesedel och en A-skatte-&lt;br&gt;sedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln samt för sådan ersättning från&lt;br&gt;arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt&lt;br&gt;avdragen preliminär skatt. Av kontrolluppgiften skall framgå hur stor del&lt;br&gt;av skatteavdraget som avser allmänna egenavgifter som den uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dige redovisat enligt bestämmelserna i 43 § 1 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad som skall&lt;br&gt;iakttas när kontrolluppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kontrolluppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreligger enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen, skall den som&lt;br&gt;kontrolluppgiften avser till den&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldige på annat&lt;br&gt;sätt än muntligen lämna uppgift om&lt;br&gt;förmånens art och omfattning och&lt;br&gt;under vilken månad denna&lt;br&gt;åtnjutits. Uppgifterna skall lämnas&lt;br&gt;senast månaden efter det att&lt;br&gt;förmånen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av&lt;br&gt;skattemyndigheten beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, som getts&lt;br&gt;ut av fysisk person eller dödsbo och inte utgör omkostnad i näringsverk-&lt;br&gt;samhet, om avdrag för preliminär A-skatt inte har gjorts och det som&lt;br&gt;mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än 1 000 kronor för hela&lt;br&gt;året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete i andra fall&lt;br&gt;än som avses i 1 om det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre&lt;br&gt;värde än 100 kronor för hela året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgiften&lt;br&gt;att sådan ersättning har lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunika-&lt;br&gt;tionsmedel, hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) kostnadsersättning för logi vid sådan resa i tjänsten som avses i&lt;br&gt;punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;motsvarande gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader vid sådan resa i tjänsten&lt;br&gt;som avses i punkterna 3 och 3 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader vid sådan resa i tjänsten&lt;br&gt;som avses i punkterna 3 och 3 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalskattelagen eller for kostnader&lt;br&gt;för resa med egen bil i tjänsten, i&lt;br&gt;den mån ersättningarna enligt 10 §&lt;br&gt;första-tredje styckena uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272) inte skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalskattelagen eller för kostnader&lt;br&gt;för resa med egen bil i tjänsten eller&lt;br&gt;kostnader för drivmedel för&lt;br&gt;bilförmånshavares resa med&lt;br&gt;förmånsbilen i tjänsten i den mån&lt;br&gt;ersättningarna enligt 10 § för-&lt;br&gt;sta-tredje styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) inte skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 2&lt;br&gt;andra stycket andra meningen och&lt;br&gt;punkt 4 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 5 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;br&gt;Värdet av annan bostadsförmån här&lt;br&gt;i riket än förmån av semesterbostad&lt;br&gt;skall beräknas i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 § tredje och&lt;br&gt;sjätte styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 4&lt;br&gt;andra eller tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 5 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;br&gt;Värdet av annan bostadsförmån här&lt;br&gt;i riket än förmån av semesterbostad&lt;br&gt;skall beräknas i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 § tredje och&lt;br&gt;sjätte styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats enligt 5 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall anges att justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av förmåner skall anges särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bilförmån skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bilens modellbeteckning och&lt;br&gt;årsmodell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nedsättning av bilförmåns-&lt;br&gt;värdet på grund av att den&lt;br&gt;skattskyldige utgett ersättning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antal kilometer tjänstekörning&lt;br&gt;som ersättning för kostnader för&lt;br&gt;drivmedel för resa i tjänsten med&lt;br&gt;förmånsbil avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fall förmån av fritt eller&lt;br&gt;delvis fritt drivmedel enligt punkt 2&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen har&lt;br&gt;utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas såvitt avser&lt;br&gt;2 kap. 13, 19 och 20 §§ första gången vid 1997 års taxering och i övrigt&lt;br&gt;första gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1996:655.&lt;br&gt;“Senaste lydelse 1995:1616.&lt;br&gt;'Senaste lydelse 1991:1903.&lt;br&gt;“Senaste lydelse 1994:1680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:681.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1995:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbets-&lt;br&gt;givaravgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;har inkomst av annat förvärvsarbete som avses 3 kap. 2 § eller 2 a § eller&lt;br&gt;11 kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 § och 2 a § lagen om allmän försäkring skall även likställas&lt;br&gt;inkomst för eget arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till&lt;br&gt;inkomst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av&lt;br&gt;anställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 10 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt. Vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag gäller&lt;br&gt;vidare vad som i 22 c § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare sägs&lt;br&gt;om iakttagande av förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra och femte&lt;br&gt;styckena lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till&lt;br&gt;inkomst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av&lt;br&gt;anställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 10 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt. I fråga om&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) i&lt;br&gt;form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall den&lt;br&gt;som slutligt har stått för de kost-&lt;br&gt;nader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen, anses som arbetsgivare,&lt;br&gt;om denne är någon annan än den&lt;br&gt;som är skattskyldig för förmånen.&lt;br&gt;Vid tillämpning av denna lag gäller&lt;br&gt;vidare vad som i 22 c § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare sägs om&lt;br&gt;iakttagande av förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1995/96:209 (senaste lydelse 1992:633).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1996/97:19&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare är skyldig att för&lt;br&gt;varje månad lämna redovisning för&lt;br&gt;utgiven lön och för summan av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna. Som lön&lt;br&gt;anses också förskott på lön. I fråga&lt;br&gt;om redovisning skall&lt;br&gt;bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) om uppbörds-&lt;br&gt;deklaration tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare är skyldig att för&lt;br&gt;varje månad lämna redovisning för&lt;br&gt;utgiven lön och för summan av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna. Sådan&lt;br&gt;skattepliktig förmån som avses i&lt;br&gt;1 kap. 2 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter skall anses utgiven&lt;br&gt;den månad som arbetsgivaren har&lt;br&gt;fått kännedom om att förmånen&lt;br&gt;åtnjutits. Som lön anses också&lt;br&gt;förskott på lön. I fråga om&lt;br&gt;redovisningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) om uppbörds-&lt;br&gt;deklaration tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avgiftsskyldighet har inträtt för en arbetstagares lön skall&lt;br&gt;redovisningen omfatta också den lön som utbetalats till arbetstagaren&lt;br&gt;tidigare under utgiftsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas&lt;br&gt;upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 § första-fjärde&lt;br&gt;styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger fall som avses&lt;br&gt;i punkt 4 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas&lt;br&gt;upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 § första-fjärde&lt;br&gt;styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Sådan drivmedels-&lt;br&gt;förmån som avses i punkt 2 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall dock värderas till marknads-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger fall som avses i&lt;br&gt;punkt 4 andra eller tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen får skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller sådant fall att den skatt-&lt;br&gt;skyldige skulle kunna få för-&lt;br&gt;månsvärdet bestämt med stöd av&lt;br&gt;punkt 2 andra stycket andra&lt;br&gt;meningen av samma anvisningar,&lt;br&gt;får skattemyndigheten på fram-&lt;br&gt;ställlning av arbetsgivaren be-&lt;br&gt;stämma värdet av förmånen med&lt;br&gt;hänsyn härtill. Motsvarande gäller&lt;br&gt;om bostadsförmånsvärde som&lt;br&gt;bestäms enligt 8 § tredje stycket&lt;br&gt;uppbördslagen avviker med mer än&lt;br&gt;10 procent från det värde som följer&lt;br&gt;av 42 § första stycket kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen. Arbetsgivaren skall&lt;br&gt;underrätta arbetstagare som berörs&lt;br&gt;av skattemyndighetens beslut.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten på framställning av&lt;br&gt;arbetsgivaren bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen med hänsyn härtill.&lt;br&gt;Motsvarande gäller om bostads-&lt;br&gt;förmånsvärde som bestäms enligt&lt;br&gt;8 § tredje stycket uppbördslagen&lt;br&gt;avviker med mer än 10 procent från&lt;br&gt;det värde som följer av 42 § första&lt;br&gt;stycket kommunalskattelagen.&lt;br&gt;Arbetsgivaren skall underrätta&lt;br&gt;arbetstagare som berörs av&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på förmån&lt;br&gt;som åtnjuts efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Senaste lydelse 1995:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 23,52 procent&lt;br&gt;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad&lt;br&gt;avgångsbidragsforsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån for&lt;br&gt;arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;avgångsersättning som annorledes än på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsforsäkring utbetalas av staten,&lt;br&gt;kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings-&lt;br&gt;och pastoratsforbund, det for kommunerna och landstingen gemensamma&lt;br&gt;organet for administration av personalpension eller Sjukvårdens och&lt;br&gt;socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning&lt;br&gt;att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan&lt;br&gt;arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;punkt 20 e första stycket b av anvisningarna till 23 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till&lt;br&gt;förtidspension eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av&lt;br&gt;engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning som avses i första sådan ersättning som avses i första&lt;br&gt;stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket. I fråga om sådan för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagaren skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst i form av rabatt, bonus eller&lt;br&gt;annan förmån, som ges ut på grund&lt;br&gt;av kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte denne är&lt;br&gt;den som är skattskyldig till&lt;br&gt;inkomstskatt för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall&lt;br&gt;bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för&lt;br&gt;arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till&lt;br&gt;allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast ersättning som för en och samma arbetstagare beräknas på&lt;br&gt;lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1&lt;br&gt;kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på lön eller&lt;br&gt;annan ersättning som utbetalas efter utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1995/96:209 (senaste lydelse 1996:656).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk&lt;br&gt;person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser&lt;br&gt;arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat&lt;br&gt;överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;skall som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete också anses&lt;br&gt;ersättning som utgör skattepliktig&lt;br&gt;inkomst av tjänst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och som, utan att&lt;br&gt;anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalas av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;skall som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete också anses&lt;br&gt;ersättning som utgör skattepliktig&lt;br&gt;inkomst av tjänst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och som, utan att&lt;br&gt;anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalas av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person. Detta gäller dock inte i&lt;br&gt;fråga om sådan skattepliktig intäkt&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till mottagare som har en F-skattesedel antingen när ersättningen&lt;br&gt;bestäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-skattesedel eller som saknar skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning för&lt;br&gt;arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att&lt;br&gt;understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren&lt;br&gt;bedriven näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till delägare i handelsbolag av bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av&lt;br&gt;grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har både en F-&lt;br&gt;skattesdel och en A-skattesedel, räknas ersättningen som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av&lt;br&gt;anställning avses lön eller&lt;br&gt;annan ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner, som&lt;br&gt;en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst. Med lön likställs&lt;br&gt;kostnadsersättning som inte enligt&lt;br&gt;10 § uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Till sådan&lt;br&gt;inkomst räknas dock inte från en&lt;br&gt;och samme arbetsgivare utgiven&lt;br&gt;lön som under ett år ej uppgått till&lt;br&gt;1 000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses i&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i&lt;br&gt;1 § första stycket 2-6 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster. I fråga om&lt;br&gt;arbete som har utförts utomlands&lt;br&gt;bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i syssel-&lt;br&gt;sättningslandet. Såsom inkomst av&lt;br&gt;anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av&lt;br&gt;anställning avses lön eller&lt;br&gt;annan ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner, som&lt;br&gt;en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst. Med lön likställs&lt;br&gt;kostnadsersättning som inte enligt&lt;br&gt;10 § uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Sådan&lt;br&gt;skattepliktig intäkt i form av rabatt,&lt;br&gt;bonus eller annan förmån som&lt;br&gt;utgår på grund av kundtrohet eller&lt;br&gt;liknande, skall också anses som&lt;br&gt;inkomst av anställning, om den som&lt;br&gt;slutligt har stått för de kostnader&lt;br&gt;som ligger till grund för förmånen&lt;br&gt;är någon annan än den som är&lt;br&gt;skatt skyldig för förmånen. Till&lt;br&gt;sådan inkomst räknas dock inte&lt;br&gt;från en och samme arbetsgivare&lt;br&gt;utgiven lön som under ett år ej&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kronor. Till sådan&lt;br&gt;inkomst räknas inte heller intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2-6 och fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster. I fråga om&lt;br&gt;arbete som har utförts utomlands&lt;br&gt;bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i&lt;br&gt;sysselsättningslandet. Såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund&lt;br&gt;av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om&lt;br&gt;delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;br&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid kommunal vuxenutbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs&lt;br&gt;självständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning&lt;br&gt;från vinstandelsstiftelse gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handesfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till&lt;br&gt;svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för&lt;br&gt;ti läggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för&lt;br&gt;tilläggspensionavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1865.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:2072.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk&lt;br&gt;makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller&lt;br&gt;lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller&lt;br&gt;konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatta&lt;br&gt;utomlands, tillämpas vad i denna lag stadgas angående här i riket bosatt&lt;br&gt;person. Detsamma gäller sådan persons make samt barn under 18 år, om&lt;br&gt;de har varit svenska medborgare och har bott hos honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rektorn, generalsekrete-&lt;br&gt;raren, medlem av lärarkåren eller&lt;br&gt;annan vid Europeiska universitets-&lt;br&gt;institutet, på vilken artikel 12 i&lt;br&gt;protokollet om Europeiska&lt;br&gt;universitetsinstitutets immunitet och&lt;br&gt;privilegier till konventionen den 19&lt;br&gt;april 1972 om grundandet av ett&lt;br&gt;europeiskt universitetsinstitut skall&lt;br&gt;tillämpas, gäller följande. Om&lt;br&gt;personen vid tidpunkten för&lt;br&gt;tjänstetillträdet hade sitt&lt;br&gt;skatterättsliga hemvist här i riket&lt;br&gt;och endast på grund av sin&lt;br&gt;verksamhet i institutets tjänst varit&lt;br&gt;bosatt i en annan stat inom&lt;br&gt;Europeiska unionen, skall han vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag samt vid&lt;br&gt;tillämpning av dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtal mellan den staten och&lt;br&gt;Sverige, anses som bosatt här i&lt;br&gt;riket. Detsamma gäller sådan&lt;br&gt;persons make, som inte utövar egen&lt;br&gt;yrkesverksamhet, samt barn som&lt;br&gt;personen har vårdnaden om och&lt;br&gt;underhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 14 i protokollet om&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;immunitet och privilegier till&lt;br&gt;fördraget den 8 april 1965 om&lt;br&gt;upprättandet av ett gemensamt råd&lt;br&gt;och en gemensam kommission för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskaperna finns&lt;br&gt;bestämmelser om skatterättsligt&lt;br&gt;hemvist för gemenskapernas&lt;br&gt;tjänstemän och de andra personer&lt;br&gt;som artikeln enligt protokollet skall&lt;br&gt;tillämpas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:926.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fri bil värderas enligt schablon vid inkomsttaxeringen och även&lt;br&gt;vid bestämmandet av underlag för preliminär skatt och uttag av arbets-&lt;br&gt;givaravgifter. Reglerna om beskattning av bilförmån har setts över ett&lt;br&gt;flertal gånger. En sådan översyn redovisades år 1993 då förslag till ändra-&lt;br&gt;de regler presenterades i departementspromemorian Beskattning av bilför-&lt;br&gt;mån (Ds 1993:53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians huvudförslag, som innebar att värdet skulle bestämmas&lt;br&gt;på grundval av den faktiska privata körsträckan, fick kraftig kritik från&lt;br&gt;flertalet av de remissinstanser som yttrade sig över förslaget. Kritiken&lt;br&gt;rörde främst de svårigheter av administrativ art som kravet på&lt;br&gt;dokumentation av den faktiska körsträckan kunde leda till samt de&lt;br&gt;kontrollproblem som förslaget innebar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av remisskritiken valde den dåvarande regeringen att inte&lt;br&gt;lägga fram promemorians huvudförslag. Den schabloniserade metoden för&lt;br&gt;beskattning av bilförmån behölls således (prop. 1993/94:90, bet.&lt;br&gt;1993/94:SkU10, rskr. 1993/94:104, SFS 1993:1515).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har utarbetats promemorian Beskattning av&lt;br&gt;bilförmån - En ny modell (Ds 1996:34). En sammanfattning av&lt;br&gt;promemorian finns i bilaga 1. Promemorian har varit föremål för&lt;br&gt;remissbehandling. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i ärendet (dnr Fi96/2773). En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att promemorian presenterades men innan remissförfarandet var&lt;br&gt;avslutat uttalade regeringen i prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att&lt;br&gt;halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96,&lt;br&gt;finansiering m.m. att den kommer att föreslå ändring av bilförmåns-&lt;br&gt;reglema i samband med budgetpropositionen. Vidare uttalades att avsikten&lt;br&gt;är att i det kommande förslaget föreslå att skatteuttaget på bilförmån&lt;br&gt;sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändrade regler om bilförmån tas nu upp till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det här sammanhanget tar regeringen också upp frågan om skyldighet&lt;br&gt;att betala socialavgifter och lämna kontrolluppgift på skattepliktiga&lt;br&gt;rabatter och andra motsvarande förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av utbildning och andra&lt;br&gt;åtgärder vid personalavveckling, m.m. föreslog regeringen att&lt;br&gt;trohetsrabatter eller andra förmåner som transportföretag enligt&lt;br&gt;internationell vedertagen praxis ger ut för visad kundtrohet vid utrikes&lt;br&gt;flygresor fr.o.m. den 1 januari 1997 inte längre skall vara undantagna från&lt;br&gt;skatteplikt. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget (bet.&lt;br&gt;1995/96:SkU25, rskr. 1995/96:274).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uttalade i propositionen att det borde vara arbetsgivaren&lt;br&gt;och inte flygbolagen som skall lämna kontrolluppgift och betala sociala&lt;br&gt;avgifter när en skattskyldig får utnyttja förmånen för privat bruk. Lagrådet&lt;br&gt;ansåg att det borde anges i lagtexten att ifrågavarande rabatter och andra&lt;br&gt;förmåner skall anses utgivna av arbetsgivaren. Regeringen delade&lt;br&gt;Lagrådets uppfattning och uttalade att den hade för avsikt att senare lägga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram regler som klargör att det är arbetsgivaren och inte flygbolaget som&lt;br&gt;skall lämna kontrolluppgift och betala socialavgifter för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian Skyldighet att betala socialavgifter och avge&lt;br&gt;kontrolluppgift avseende skattepliktiga rabatter och andra förmåner lades&lt;br&gt;förslag om lagregler fram. En sammanfattning av promemorian finns i&lt;br&gt;bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i ärendet (dnr Fi96/3047). En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi behandlar i det här sammanhanget också en framställning från&lt;br&gt;Riksskatteverket om uppgiftsskyldighet i självdeklaration for&lt;br&gt;kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag (dnr Fi96/1981)&lt;br&gt;och frågor om vissa följdändringar i kommunalskattelagen till följd av att&lt;br&gt;riksdagen har antagit nya regler om bostadsbidrag (prop. 1995/96:186,&lt;br&gt;bet. 1995/96:BoUl 1, rskr. 1995/96:229). Vidare behandlas frågan om&lt;br&gt;skatterättsligt hemvist för vissa anställda vid Europeiska&lt;br&gt;universitetsinstitutet och vissa andra frågor av i huvudsak foljdändrings-&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 augusti 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådet har lämnat förslagen&lt;br&gt;utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Vissa ändringar av&lt;br&gt;redaktionell karaktär har företagits i förhållande till de till Lagrådet&lt;br&gt;remitterade förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar i 19, 20 och 69 §§ samt punkt 4 andra stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370), 10 § andra&lt;br&gt;stycket uppbördslagen (1953:272), 5 § första stycket lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och 17 § lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt har inte granskats av Lagrådet. Dessa förslag är enligt&lt;br&gt;regeringens mening emellertid av enkel beskaffenhet och till sin karaktär&lt;br&gt;i huvudsak närmast följdändringar. Lagrådets hörande skulle därför sakna&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Beskattning av bilförmån&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Bakgrund och gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsreglerna för bilförmån har varit starkt schabloniserade sedan&lt;br&gt;1986 års lagstiftning (Ds Fi 1986:9, prop. 1986/87:46, bet. 1986/87:SkU9,&lt;br&gt;rskr. 1986/87:73, SFS 1986:1199). Därefter har reglerna justerats vid flera&lt;br&gt;tillfällen. Senast detta skedde var genom lagstiftning år 1993 (prop.&lt;br&gt;1993/94:90, bet. 1993/94:SkU10, rskr. 1993/94:104, SFS 1993:1515). En&lt;br&gt;närmare beskrivning av den historiska bakgrunden till dagens regler finns&lt;br&gt;i promemorian Beskattning av bilförmån - En ny modell (Ds 1996:34 s.&lt;br&gt;26-31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års lagstiftning föregicks av departementspromemorian&lt;br&gt;Beskattning av bilförmån (Ds 1993:53). I departementspromemorian var&lt;br&gt;huvudförslaget att värdet av bilförmån skulle bestämmas på grundval av&lt;br&gt;den faktiska privata körsträckan. För det fall tillfredsställande utredning&lt;br&gt;om den privata körsträckans längd saknades skulle förmånsvärdet&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt från en privat körsträcka på 2 500 mil per år.&lt;br&gt;Syftet med förslaget var att göra reglerna mer materiellt rättvisa och bättre&lt;br&gt;ur miljösynvinkel genom att skapa ett direkt samband mellan den privata&lt;br&gt;körsträckans längd och förmånsvärdet. Vid beräkning av preliminär skatt&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter skulle värdet av bilförmån dock beräknas enligt&lt;br&gt;schablon på grundval av en privat körsträcka om 1 500 mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian presenterades dessutom vissa andra förslag som - enligt&lt;br&gt;vad som uttalades - borde genomföras oavsett ställningstagandet till&lt;br&gt;huvudförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians huvudförslag fick kraftig kritik från flertalet av de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrade sig över förslaget. Kritiken rörde främst de&lt;br&gt;svårigheter av administrativ art som kravet på dokumentation av den&lt;br&gt;faktiska körsträckan kunde leda till samt de kontrollproblem som förslaget&lt;br&gt;innebar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av remisskritiken valde dåvarande regering att inte lägga fram&lt;br&gt;promemorians huvudförslag. Den schabloniserade metoden för&lt;br&gt;beskattning av bilförmån behölls således och endast vissa mindre&lt;br&gt;ändringar i enlighet med promemorians altemativförslag genomfördes.&lt;br&gt;Ändringarna innebar bl.a. att möjligheterna till jämkning av förmånsvärdet&lt;br&gt;ökade för den som hade en omfattande tjänsteköming. De nya reglerna&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:90, bet. 1993/94:SkU10,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:104, SFS 1993:1515).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen konstaterades emellertid att schablonmetoden inte&lt;br&gt;motverkade ökad privatköming och att ökad privatköming inte låg i linje&lt;br&gt;med regeringens miljö- och klimatpolitik. Med detaljjusteringar&lt;br&gt;uppnåddes dock påtagliga förbättringar av reglerna, bl.a. genom att det i&lt;br&gt;större utsträckning blev möjligt att beakta faktiska förhållanden (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:90, s. 87). Regeringen uttalade vidare följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Fortfarande kvarstår i viss utsträckning de tidigare påtalade&lt;br&gt;problemen. Dessa frågor bör skyndsamt beredas vidare. Beredningen&lt;br&gt;bör ske så att ett eventullt förslag skall kunna träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1995. En naturlig utgångspunkt är att förmånen i princip&lt;br&gt;skall värderas till ett belopp som motsvarar de kostnader den&lt;br&gt;skattskyldige skulle ha haft om han själv svarat för dem. Syftet är att&lt;br&gt;uppnå en mer korrekt beskattning och positiva miljöeffekter.&lt;br&gt;Eventuella regeländringar bör företas inom ramen för en oförändrad&lt;br&gt;nivå för beskattningen av förmånsbilar. Eventuella förändringar bör&lt;br&gt;också vara förenliga med en enkel och obyråkratisk administration.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen av propositionen gjorde skatteutskottet följande&lt;br&gt;uttalande mot bakgrund bl.a. av vissa motionsyrkanden om att förmånsbe-&lt;br&gt;skattningen skulle bli mer beroende av den privata körsträckan (bet.&lt;br&gt;1993/94:SkU10, s. 42).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Enligt utskottets uppfattning innebär propositionen väsentliga&lt;br&gt;förbättringar. Utskottet instämmer i och för sig i motionärernas&lt;br&gt;önskemål att värderingen bör ske med hänsyn till den privata kör-&lt;br&gt;sträckans längd och beklagar alltså att det inte hittills gått att lösa&lt;br&gt;denna fråga på ett praktiskt hanterbart sätt. Samtidigt vill utskottet&lt;br&gt;konstatera att de jämkningsregler som regeringen nu förordar ligger&lt;br&gt;i linje med dessa önskemål och att frågorna skyndsamt kommer att&lt;br&gt;beredas vidare i syfte att få fram ytterligare förbättringar fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1995.1 det sammanhanget bör man beakta vad som anförts&lt;br&gt;i de aktuella motionerna, t.ex. i motion Sk 25 om att sänka värdena&lt;br&gt;för den som själv står för rörliga kostnader.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd härav gjordes en översyn av reglerna om beskattning av&lt;br&gt;bilförmån. Översynen gjordes av en arbetsgrupp bestående av företrädare&lt;br&gt;för Finans-, Kommunikations-, Miljö- och Näringsdepartementen och&lt;br&gt;syftade till att uppnå en mer korrekt beskattning av bilförmån och positiva&lt;br&gt;miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att uppnå större samband mellan den faktiska privata&lt;br&gt;körsträckan och förmånsvärdet i det enskilda fallet studerades. Det fram-&lt;br&gt;kom dock inte någon metod för en sådan förmånsbeskattning som inte var&lt;br&gt;förenad med påtagliga nackdelar av administrativ art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra möjliga åtgärder att skapa samband mellan bilens miljö-&lt;br&gt;och trafiksäkerhetsegenskaper och förmånsvärdet utreddes av arbets-&lt;br&gt;gruppen. Att inom ramen för en schablonbeskattning skapa ett samband&lt;br&gt;mellan å en sidan förmånsvärdet och å andra sidan bilens miljö- och&lt;br&gt;trafiksäkerhetsegenskaper ansågs vara möjligt. Men eftersom miljö- och&lt;br&gt;trafiksäkerhetsegenskaper i detta sammanhang i viss mån står i&lt;br&gt;motsatsförhållande till varandra tenderar de att jämna ut varandra och&lt;br&gt;förmånssvärdet skulle i det enskilda fallet förändras endast marginellt.&lt;br&gt;Dessutom skulle införandet av miljö- eller säkerhetsparametrar enbart i&lt;br&gt;inkomstskattesystemet strida mot den grundläggande principen om en&lt;br&gt;neutral beskattning. Principen innebär att beskattningsresultatet bör bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detsamma oavsett om den anställde får lönen i pengar och köper sig&lt;br&gt;förmånen eller om han eller hon får förmånen direkt av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1995/96:25 En politik for arbete, trygghet och utveckling&lt;br&gt;aviserade regeringen en översyn av vägtrafikens samlade beskattning&lt;br&gt;omfattande såväl lätta som tunga fordon. Däremot borde enligt regeringen&lt;br&gt;beskattning av bilförmån inte aktualiseras i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet anförde i sitt yttrande till finansutskottet (1995/96:-&lt;br&gt;SkU3y) att det är angeläget att få till stånd en beskattning som är mer&lt;br&gt;relaterad till den privata körsträckan än vad det nuvarande regelverket&lt;br&gt;medger. Skatteutskottet betonade att beskattningen av förmånsbilar med&lt;br&gt;rätt utformning kan ha stor betydelse for miljön. Nuvarande regler innebär&lt;br&gt;att det inte finns något incitament for förmånstagaren att begränsa sin&lt;br&gt;körning eller att välja en bränslesnål bil. Skatteutskotttet förutsatte att det&lt;br&gt;utredningsarbete som pågick i regeringskansliet rörande beskattningen av&lt;br&gt;förmånsbilar påskyndades så att ett förslag snabbt kunde föreläggas riks-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet (bet. 1995/96:FiU 1) erinrade om att finansminstem i&lt;br&gt;riksdagens kammare den 16 november 1995 redovisade att det gjordes en&lt;br&gt;samlad översyn vad gäller beskattning av vägtrafik i allmänhet men att&lt;br&gt;frågan om bilförmånerna är utbruten ur det sammanhanget och studeras i&lt;br&gt;särskild ordning. Finansutskottet uttalade vidare att det inte ville föregripa&lt;br&gt;det arbete som pågick i regeringskansliet i dessa frågor och ansåg att något&lt;br&gt;tillkännagivande inte var påkallat men förutsatte liksom skatteutskottet att&lt;br&gt;utredningsarbetet rörande beskattningen av förmånsbilar påskyndas så att&lt;br&gt;ett förslag snabbt kan föreläggas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av en interpellation (1995/96:30) där frågeställaren bl.a.&lt;br&gt;undrade när regeringen beräknade att överlämna en proposition om en&lt;br&gt;miljövänlig beskattning av bilförmån, uttalade dåvarande finansminister&lt;br&gt;Persson i sitt svar att han inte var beredd att lägga fram förslag om&lt;br&gt;ändrade beskattningsregler som medför påtagliga nackdelar av&lt;br&gt;administrativ art eller strider mot grundläggande skatterättsliga principer.&lt;br&gt;Om entydiga uppgifter visar att den genomsnittliga privata körsträckan för&lt;br&gt;bilförmånshavare är längre än 1 500 mil om året, kunde det dock finnas&lt;br&gt;anledning att justera schablonen i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den efterföljande debatten i kammaren framfördes en mängd olika&lt;br&gt;synpunkter på hur beskattningsreglerna bör vara utformade.&lt;br&gt;Finansministern sammanfattade önskemålen enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget skall vara stabilt och robust, rättvist, enkelt, ha en miljöprofil&lt;br&gt;och skall inte slå mot svensk bilindustri. Vidare skall reglerna vara&lt;br&gt;neutrala så utfallet blir detsamma oavsett om förmånen utgår i natura eller&lt;br&gt;i form av högre lön. Det skall inte höja skattetrycket totalt sett, utan det&lt;br&gt;skall vara en omfördelning. Det skall medverka till att förbättra jämställd-&lt;br&gt;heten och ansluta till skattereformens grundläggande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande regelsystemet finns närmare beskrivit i promemorian&lt;br&gt;(s. 31-35). Kortfattat innebär reglerna följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att värdet av bilförmån för helt år skall bestämmas till&lt;br&gt;0,7 basbelopp med tillägg av 20 % av nybilspriset för årsmodellen. Värdet&lt;br&gt;får dock inte överstiga 40 % eller understiga 32 % av nybilspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex år eller äldre skall förmånsvärdet också&lt;br&gt;beräknas på nyss angivet sätt men med den skillnaden att som nybilspris&lt;br&gt;anses ett belopp som utgör 70 % av ett uppskattat nybilspris för&lt;br&gt;beskattningsårets årsmodell av de vanligast förekommande bilarna ägda&lt;br&gt;av juridiska personer. Alternativt kan dock den skattskyldige i fråga om&lt;br&gt;sexårsbilar begära att huvudregeln skall tillämpas fullt ut, alltså att&lt;br&gt;nybilspriset för årsmodellen läggs till grund för beräkningen. I sistnämnda&lt;br&gt;fall gäller emellertid inte begränsningen att förmånsvärdet inte får&lt;br&gt;överstiga 40 % av nybilspriset. Vid beräkning av förmånsvärdet skall till&lt;br&gt;det angivna nybilspriset läggas anskaffningskostnaden för extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel för det privata nyttjandet&lt;br&gt;av bilen skall förmånsvärdet sättas ned med en femtedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsvärde skall inte påföras om bilförmån endast åtnjutits i ringa&lt;br&gt;omfattning. Därmed avses enligt förarbetena ett fåtal tillfällen per år och&lt;br&gt;en sammanlagd körsträcka om högst 100 mil (prop. 1993/94:90 s. 93).&lt;br&gt;Riksskatteverket har i sina rekommendationer (RSV S 1995:28) angett att&lt;br&gt;med ett fåtal tillfällen bör avses högst tio gånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsvärdet kan vidare jämkas om det föreligger synnerliga skäl.&lt;br&gt;Som synnerliga skäl för jämkning nedåt av förmånsvärdet anses att bilen&lt;br&gt;används som arbetsredskap eller att tjänstekömingen är omfattande eller&lt;br&gt;att andra sådana omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 En ny värderingsmodell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Som huvudregel skall värdet av fri eller delvis&lt;br&gt;fri bil bestämmas enligt en schablon som innefattar samtliga&lt;br&gt;kostnader utom drivmedel. Det förutsätts att förmånshavaren själv&lt;br&gt;står för de privata drivmedelskostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren betalar drivmedel för förmånshavarens privata&lt;br&gt;körning skall förmånshavaren påföras förmån av fritt drivmedel med&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar förmånens marknadsvärde multiplicerat&lt;br&gt;med 1,2. Marknadsvärdet skall dock antas motsvara värdet av den&lt;br&gt;mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för den sträcka som&lt;br&gt;bilen totalt körts under förmånstiden, om inte den skattskyldige kan&lt;br&gt;göra sannolikt att värdet är något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Promemorian innehöll dock även ett förslag att om förmån av fritt&lt;br&gt;eller delvis fritt drivmedel utgått, kunde förmånsvärdet för drivmedel&lt;br&gt;aldrig understiga ett belopp som motsvarar värdet av fritt drivmedel vid en&lt;br&gt;körsträcka om 4 000 mil. Regeringens förslag innehåller inte en sådan&lt;br&gt;stoppregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgivarverket, Riksrevisionsverket, Konsu-&lt;br&gt;mentverket, Väg- och transportforskningsinstitutet, Landsorganisationen&lt;br&gt;LO och Vägverket tillstyrker i princip förslaget. Även Naturvårdsverket&lt;br&gt;och Naturskyddsföreningen anser att förslaget är ett steg i rätt riktning&lt;br&gt;men anser att också övriga rörliga kostnader bör betalas av&lt;br&gt;förmånstagaren. Sveriges Arbetsgivareförening, Svenska Taxiförbundet,&lt;br&gt;Motorbranschens riksförbund och Sveriges Redovisningskonsulters&lt;br&gt;förbund avstyrker förslaget. Arbetsgivarverket framhåller att det är viktigt&lt;br&gt;att modellen inte medför alltför stora administrativa kostnader för arbets-&lt;br&gt;givaren. Riksrevisionsverket anser att värdenivån inte bör sänkas utöver&lt;br&gt;vad som motsvarar drivmedelskostnadema eftersom detta skulle kunna&lt;br&gt;leda till ett ökat antal förmånsbilar. Verket menar också att det finns skäl&lt;br&gt;att på sikt finna en modell där förmånstagaren betalar samtliga rörliga&lt;br&gt;kostnader. Riksskatteverket, som i och för sig anser att det är principiellt&lt;br&gt;riktigt att bilförmånshavares bilkostnader är relaterade till den privata&lt;br&gt;körsträckan, är till följd av kontrollproblemen tveksamt till om den&lt;br&gt;föreslagna modellen leder till att detta syfte uppnås i mer än begränsad&lt;br&gt;omfattning. Kammarrätten i Stockholm vidhåller den inställning som den&lt;br&gt;redovisade i sitt remissyttrande över departementspromemorian (Ds&lt;br&gt;1993:53) Beskattning av bilförmån. Kammarrätten ställde där frågan om&lt;br&gt;dagens system hade så många nackdelar att det motiverade den föreslagna&lt;br&gt;ändringen. Statskontoret anser att om den privata körsträckan skall&lt;br&gt;påverka kostnaden för förmånstagaren torde den föreslagna modellen vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det minst administrativt krångliga för såväl företag och förmånstagare som Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;för skattemyndigheterna. Volvo Personvagnar AB och Saab Automobile&lt;br&gt;AB accepterar att kostnader för drivmedel läggs utanför schablon-&lt;br&gt;värderingen och föreslår att även den miljörelaterade vägtrafikskatten&lt;br&gt;läggs in i värderingsmodellen som en särskild parameter. Svenska Taxiför-&lt;br&gt;bundet hemställer att särskilda beskattningsregler för fordon i taxitrafik&lt;br&gt;införs. Motorbranschens riksförbund anser att förslaget även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis innebär en överbeskattning av bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag om att värdet av fritt drivmedel skall värderas till&lt;br&gt;lägst ett belopp som motsvarar drivmedel för 4 000 mils privat körning&lt;br&gt;avstyrks av de remissinstanser som särskilt kommenterat detta, däribland&lt;br&gt;Riksskatteverket, Länsrätten i Kalmar län, Sveriges Industriförbund samt&lt;br&gt;Volvo Personvagnar AB och Saab Automobile AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nu gällande regler innebär att förmån&lt;br&gt;av fri bil värderas enligt schablon där värdet inte påverkas av hur mycket&lt;br&gt;förmånshavaren faktiskt kör privat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna modell har en rad fördelar. Den är enkel att beräkna,&lt;br&gt;administrera och kontrollera. Däremot har modellen den nackdelen, som&lt;br&gt;alla schabloner, att den många gånger inte ger en rättvis beskattning i det&lt;br&gt;enskilda fallet. Det speciella med bilförmån är dock att utnyttjandet av&lt;br&gt;förmånen i viss utsträckning också påverkar avgasutsläppens storlek och&lt;br&gt;därmed vår miljö. Värderingsreglerna ger inte något kostnadsincitament&lt;br&gt;för förmånstagaren till att begränsa sin privata körning. Detta kan leda till&lt;br&gt;att den som har förmånsbil tenderar att köra mer privat eftersom det inte&lt;br&gt;medför högre förmånsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dock konstateras att även om förmånstagaren inte har någon&lt;br&gt;marginalkostnad genom värderingsreglerna motverkas detta till viss del av&lt;br&gt;att arbetsgivaren, som är den som står för kostnaderna, har intresse av att&lt;br&gt;dessa begränsas. Inte sällan kommer detta till uttryck genom att för-&lt;br&gt;månshavaren, genom t.ex. ett bruttolöneavdrag, far betala en viss ersätt-&lt;br&gt;ning som är relaterad till arbetsgivarens bilkostnader eller till antalet körda&lt;br&gt;mil utan att detta leder till sänkt förmånsvärde. Även egenföretagaren har&lt;br&gt;ett visst intresse av att privatkörningen inte blir alltför omfattande&lt;br&gt;eftersom kostnaderna drabbar den egna rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsaknaden av kostnadsincitament för förmånstagaren att begränsa&lt;br&gt;bilkörningen har under senare år lett till en intensiv debatt om förmånsbe-&lt;br&gt;skattningens utformning och dess betydelse för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den nuvarande schablonens fördelar anser regeringen att det är&lt;br&gt;nödvändigt att försöka hitta regler som bättre stämmer överens med&lt;br&gt;regeringens miljöpolitik och också ger en rättvisare beskattning. Reglerna&lt;br&gt;bör ändras så att förmånshavaren på något sätt far en rörlig kostnad i för-&lt;br&gt;hållande till sin privata körsträcka. En följd av kravet på rörlig&lt;br&gt;beskattningsmodell är att denna måste bygga på uppgifter som lämnas av&lt;br&gt;arbetsgivaren och den skattskyldige. Det innebär, som flera&lt;br&gt;remissinstanser också påpekat, att möjligheten till fusk ökar jämfört med&lt;br&gt;dagens regler. Regeringen anser dock att intresset av att åstadkomma en&lt;br&gt;beskattningsmodell som är beroende av den privata körsträckans längd&lt;br&gt;väger tyngre än de kontrollproblem en sådan modell kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande principen vid inkomsttaxeringen är att alla intäkter&lt;br&gt;skall beskattas och kostnader förenade med intäkten skall få dras av. Vid&lt;br&gt;utformningen av de enskilda reglerna skall inte bara denna princip försöka&lt;br&gt;vidmakthållas utan reglerna skall dessutom vara enkla att tillämpa, möjliga&lt;br&gt;att kontrollera for skattemyndigheterna, och inte leda till onödigt stora&lt;br&gt;administrativa kostnader. En avvägning av dessa till viss del motstående&lt;br&gt;intressen måste således göras vid valet av värderingsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian föreslås en beskattningsmodell som bygger på att för-&lt;br&gt;månshavaren själv står för drivmedelskostnadema och genom en reseräk-&lt;br&gt;ning till arbetsgivaren i efterhand får ut ersättning for drivme-&lt;br&gt;delskostnaden for tjänstekömingen. Med en sådan modell kommer man i&lt;br&gt;från nackdelen med dagens system där förmånshavaren inte drabbas av&lt;br&gt;några marginalkostnader vid ökad privat körning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser som har ställt sig positiva till promemorieforsla-&lt;br&gt;get menar dock att förmånshavaren bör stå for samtliga rörliga kostnader&lt;br&gt;förknippade med den privata körningen, inte enbart bränslekostnaden.&lt;br&gt;Detta skulle också, menar man, leda till att valet av tjänstebil går mot&lt;br&gt;mindre drivmedelsslukande bilar vilket på sikt kan antas ge en&lt;br&gt;miljövänligare sammansättning av den svenska bilparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga är således om man skall ha en beskattningsmodell, som den som&lt;br&gt;föreslogs i 1993 års promemoria, som fördelar samtliga rörliga kostnader&lt;br&gt;mer eller mindre schablonmässigt mellan privat körning och&lt;br&gt;tjänstekörning eller om man skall ha en modell där enbart&lt;br&gt;drivmedelskostnaden hålls utanför bilformånsschablonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu används reseräkningar när en privatägd bil körs i tjänsten. Ett&lt;br&gt;system med reseräkning är lika svårt att kontrollera som körjoumaler vad&lt;br&gt;avser uppgifternas riktighet. Innehållet i en körjoumal eller reseräkning&lt;br&gt;skall var detsamma, dvs. det skall på ett tillförlitligt sätt visa&lt;br&gt;tjänstekörningens omfattning och ändamål. Resterande är därmed privat-&lt;br&gt;köming. Oavsett vilken metod som används for att registrera antalet körda&lt;br&gt;mil torde problemet med att kontrollera vad som har skett for privat&lt;br&gt;ändamål och vad som har varit ren tjänstekörning komma att kvarstå.&lt;br&gt;Kravet på underlag blir således detsamma oavsett vilken metod som&lt;br&gt;används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en modell där samtliga rörliga kostnader skall fördelas mellan&lt;br&gt;privat körning och tjänstekörning måste dessa uppskattas schablonmässigt.&lt;br&gt;Det kan nämligen inte komma i fråga att låta kostnaderna hänförliga till&lt;br&gt;bilen i det enskilda fallet påverka förmånsvärdet. Som utvecklats i&lt;br&gt;promemorian (s. 68) kan ett sådant system bli orättvist eftersom den&lt;br&gt;skattskyldige t.ex. kan drabbas av högre förmånsvärde på grund av&lt;br&gt;kostnader för reparationer m.m. som inte har samband med&lt;br&gt;formånstagarens körsätt eller privata körning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En modell där endast drivmedelskostnadema ger en rörlig beskattning&lt;br&gt;innebär att samma värde utan större svårigheter kan ligga till grund vid&lt;br&gt;både taxeringen och vid bestämmande av underlaget for beräkning av&lt;br&gt;preliminär skatt och arbetsgivaravgifter. Underlaget är således lika månad&lt;br&gt;från månad under innehavstiden om inte arbetsgivaren även utger förmån&lt;br&gt;av fritt drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påpekat att det finns ett behov för Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;arbetsgivaren att kunna betala drivmedlet för tjänstekömingen och att&lt;br&gt;systemet med reseräkningar innebär en alltför betungande ökad&lt;br&gt;administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att en modell som exkluderar&lt;br&gt;drivmedel ger en viss rörlig kostnad i förhållande till hur mycket för-&lt;br&gt;månshavaren kör privat och något ökat administrativt merarbete för såväl&lt;br&gt;arbetsgivare som arbetstagare. De flesta arbetsgivare har rutiner för hur&lt;br&gt;körning med egen bil i tjänsten redovisas. Redovisningen av tjänstekör-&lt;br&gt;ningen med förmånsbilen skall således gå till på samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, vid en avvägning mellan kravet på ökat samband&lt;br&gt;mellan den privata körningen och förmånsvärdet och miljöeffekterna å ena&lt;br&gt;sidan och ökat administrativt arbete och kontrollproblem å andra sidan, att&lt;br&gt;en beskattningsmodell som exkluderar enbart drivmedelskostnaden är att&lt;br&gt;föredra framför en modell där samtliga rörliga kostnader fördelas mellan&lt;br&gt;privat körning och tjänstekörning. Vi föreslår därför att schablonen skall&lt;br&gt;omfatta samtliga kostnader utom drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer dock alltid att finnas en grupp bilförmånshavare som&lt;br&gt;åtnjuter bilförmån med helt eller delvis fritt drivmedel. Det måste således&lt;br&gt;finnas värderingsregler även för dessa fall. Det behövs därför en komplet-&lt;br&gt;terande regel för de fall där arbetsgivaren har betalat allt eller viss del av&lt;br&gt;drivmedlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att det införs en stoppregel som innebär att om&lt;br&gt;arbetsgivaren betalar drivmedel skall förmånshavaren påföras förmån av&lt;br&gt;fritt drivmedel med ett belopp som motsvarar förmånens marknadsvärde.&lt;br&gt;Värdet får dock inte understiga ett belopp som motsvarar värdet av fritt&lt;br&gt;drivmedel vid en körsträcka om 4 000 mil. Förslaget har kritiserats av&lt;br&gt;flera remissinstanser. Bl.a. har Riksskatteverket avstyrkt förslaget i denna&lt;br&gt;del och i stället föreslagit att förmånshavaren förmånsbeskattas för det&lt;br&gt;drivmedel som han eller hon får för privat bruk och att värdering sker till&lt;br&gt;marknadsvärdet. Riksskatteverket menar att promemorians förslag inte&lt;br&gt;innebär mindre kontrollproblem än en värdering till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot när arbetsgivaren betalar drivmedlet direkt kan&lt;br&gt;arbetsgivaren, när ersättning för drivmedel betalas till förmånstagaren,&lt;br&gt;inte göra avdrag för den mervärdesskatt som ingår i drivmedelspriset,&lt;br&gt;vilket har påpekats av flera remissinstanser. När arbetstagaren betalar all&lt;br&gt;bensin uppstår inte problemen med att urskilja kostnaderna för drivmedel&lt;br&gt;för förmånstagarens privata bruk från företagets kostnader vid&lt;br&gt;tjänstekörning. Det är främst detta som kan motivera en stoppregel på sätt&lt;br&gt;som föreslås i promemorian. Å andra sidan finns det i dag goda möjlig-&lt;br&gt;heter för arbetsgivaren att med individuella bensinkort m.m. på ett ganska&lt;br&gt;enkelt sätt särskilja hur mycket drivmedel var och en har tillgodogjort sig.&lt;br&gt;Det är dessutom rimligt att arbetsgivaren skall kunna göra avdrag för den&lt;br&gt;mervärdesskatt som belöper på arbetsgivarens kostnad för drivmedel för&lt;br&gt;tjänstekömingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vikten av att bilförmånsvärdet så nära som möjligt skall&lt;br&gt;träffa det verkliga värdet och med beaktande av de kontrollproblem med&lt;br&gt;stoppregeln som påtalats bl.a. av Riksskatteverket, anser regeringen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den regel som föreslogs i promemorian inte bör genomföras. Har Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;arbetsgivaren betalat drivmedel för förmånshavarens privata körning skall&lt;br&gt;detta tas upp till beskattning och värderas särskilt för sig. Härigenom&lt;br&gt;möjliggörs det också för arbetsgivaren att välja att betala allt drivmedel&lt;br&gt;och därmed kunna dra av mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslogs att förmån av fritt eller delvis fritt&lt;br&gt;drivmedel skulle värderas till marknadsvärdet. Eftersom en arbetsgivare i&lt;br&gt;mervärdesskattehänseende har avdragsrätt för driftkostnader för personbil&lt;br&gt;som utgör inventarium i verksamheten eller som förhyrts för användning&lt;br&gt;i verksamheten, även om bilen till viss del används privat, är det&lt;br&gt;emellertid mer fördelaktigt för honom att ge arbetstagaren lön i form av&lt;br&gt;drivmedel än ge motsvarande värde i pengar. Detta innebär, vid beaktande&lt;br&gt;av både arbetsgivarens och förmånstagarens situation, att det inte&lt;br&gt;föreligger en fullständig kostnadsneutralitet mellan de båda alternativen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna av bilförmånsreglema är bl.a. motiverade av att ge ett&lt;br&gt;kostnadsincitament till förmånstagaren att begränsa sin privata körning,&lt;br&gt;vilket är angeläget från miljösynpunkt. Detta incitament försvagas av att&lt;br&gt;det inte föreligger kostnadsneutralitet mellan de båda alternativen pengar&lt;br&gt;eller motsvarande värde i drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör i första hand förmånstagaren själv betala&lt;br&gt;drivmedelskostnadema för den privata körningen. För att uppnå detta&lt;br&gt;anser regeringen att förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel skall&lt;br&gt;värderas till marknadsvärdet mulitiplicerat med 1,2. Därigenom kan&lt;br&gt;värderingsregeln ge ett incitament för förmånstagaren att betala&lt;br&gt;drivmedlet själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan värderingsregel kan sägas ge större positiva miljöeffekter än&lt;br&gt;vad som skulle vara fallet med en värdering av drivmedelsförmånen till&lt;br&gt;marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även en sådan regel innebär kontrollproblem. För att underlätta för&lt;br&gt;skattemyndigheterna och för att ge en klar signal om att det måste finnas&lt;br&gt;ett verkligt underlag som styrker tjänstekömingen behöver denna regel&lt;br&gt;kompletteras med en bevisbörderegel som anger hur marknadsvärdet&lt;br&gt;skall bestämmas om inte annat kan göras sannolikt. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att marknadsvärdet skall anses motsvara värdet av den mängd&lt;br&gt;drivmedel som kan antas ha förbrukats för den sträcka som bilen totalt&lt;br&gt;körts under förmånstiden, om inte den skattskyldige gör sannolikt att&lt;br&gt;värdet är något annat. För att en skattskyldig skall kunna göra sannolikt att&lt;br&gt;värdet är något annat torde krävas att det finns någon form av underlag&lt;br&gt;som ger stöd för att tjänstekörning har gjorts i viss omfattning. Detta&lt;br&gt;måste inte nödvändigtvis finnas i form av en reseräkning. Informationen i&lt;br&gt;t.ex. taxametrar som finns i taxibilar torde i normalfallet ge ett tillräckligt&lt;br&gt;underlaget för att bestämma ett riktigt marknadsvärde. Det viktiga är att&lt;br&gt;det finns ett tillförlitligt underlag som visar eller gör sannolikt&lt;br&gt;tjänstekömingens omfattning och ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att den omständigheten att en bilförmånshavare får&lt;br&gt;bruttolöneavdrag på grund av förmånen inte påverkar förmånsvärdet. För&lt;br&gt;att förmånstagaren skall anses ha utgett ersättning för förmånen skall&lt;br&gt;denna ersättning betalas med beskattade pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i den här delen föranleder ändring i punkt 2 av anvisningarna Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen (1928:370) och 5 § lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Nybilspriset för årsmodellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utgångspunkten för värderingen skall även&lt;br&gt;i fortsättningen vara nybilspriset för årsmodellen. De redan fastställda&lt;br&gt;nybilsprisema för 1996 års bilmodeller skall justeras fr.o.m. inkomst-&lt;br&gt;året 1997 med hänsyn till den slopade försäljningsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer med regeringens. Någon möjlighet att&lt;br&gt;justera nybilsprisema för 1996 års bilmodeller föreslogs dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Enligt Riksskatteverkets uppfattning bör ett&lt;br&gt;fastställt pris inte kunna ändras av andra skäl än sådant som i dag ger den&lt;br&gt;möjligheten, nämligen om introduktionsprisema ändras efter kort tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den nuvarande lagstiftningen&lt;br&gt;bygger på att förmånsvärdet beräknas till viss del på nybilspriset för&lt;br&gt;årsmodellen. Promemorieförslaget innebär att så även skall ske i&lt;br&gt;framtiden. Detta kommenteras närmare i avsnitt 4.2.3. Regeringen anser&lt;br&gt;således att nybilspriset för årsmodellen bör användas i framtiden vid&lt;br&gt;värdering av bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt remissyttrande påpekat att det torde krävas en&lt;br&gt;lagändring för att Riksskatteverket skall kunna sänka redan fastställt&lt;br&gt;listpris med hänsyn till de förändringar som skett under året av&lt;br&gt;försäljningsskatten på bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man ändrar reglerna så att Riksskatteverket kan sänka nybilspriset&lt;br&gt;på grund av förändrad försäljningsskatt eller liknande så innebär detta att&lt;br&gt;även de förmånshavare som har betalat den högre försäljningsskatten för&lt;br&gt;samma årsmodell får ett sänkt förmånsvärde. Men å andra sidan innebär&lt;br&gt;en utebliven sänkning av Riksskatteverkets fastställda nybilspriser ett visst&lt;br&gt;överuttag av skatt för de bilar av årsmodellen där priset sänkts till följd av&lt;br&gt;ändringen. Detta kan sägas strida mot strävan mot en neutral beskattning&lt;br&gt;där förmånsvärdet i princip skall motsvara en privatpersons kostnader för&lt;br&gt;samma bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändring av nybilsprisema som har aktualiserat frågan är inte av&lt;br&gt;den storleksordning att den påverkar förmånsvärdet mer än med ett par tre&lt;br&gt;hundra kronor i månaden. Med hänsyn härtill och till att värderingen är&lt;br&gt;schablonmässig anser regeringen att det inte finns anledning att ändra&lt;br&gt;redan fastställda nybilspriser för inkomståret 1996. Däremot bör&lt;br&gt;Riksskatteverket justera nybilsprisema för 1996 års modeller att gälla&lt;br&gt;fr.o.m. inkomståret 1997. Detta föranleder införande av en särskild&lt;br&gt;övergångsbestämmelse till ändringarna i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påpekas i promemorian kan det finnas importerade bilar som inte&lt;br&gt;har någon fastställd årsmodell varför fråga uppkommer vilket pris som då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vara utgångspunkten för beräkningen. Begreppet årsmodell före- Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;kommer även i annan lagstiftning och arbete pågår med att finna andra&lt;br&gt;begrepp än årsmodell för att foga in även bilar utan årsmodell i den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen. Regeringen anser att detta arbete bör avvaktas&lt;br&gt;innan ändringar görs i detta avseende när det gäller bilförmånsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Beräkning av värdenivån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Värdet skall bestämmas till 0,3 basbelopp med&lt;br&gt;tillägg av ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ränterelaterade beloppet skall bestämmas till 75 % av&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret multiplicerad med nybilspriset för årsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bilar med ett nybilspris för årsmodellen som uppgår till högst&lt;br&gt;7,5 basbelopp skall det prisrelaterade beloppet beräknas till 9 % av&lt;br&gt;nybilspriset. För bilar med ett nybilspris som överstiger 7,5 basbelopp&lt;br&gt;skall beloppet beräknas till 9 % av 7,5 basbelopp med tillägg av 20 %&lt;br&gt;av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer i princip överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Promemorieförslaget innebar dock att jämförelseräntan skulle&lt;br&gt;bestämmas till 75 % av statslåneräntan vid utgången av november månad&lt;br&gt;året före beskattningsåret med tillägg av två procentenheter. De beräknade&lt;br&gt;kostnaderna för privatägd bil har också justerats i förhållande till&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har lämnat värderings-&lt;br&gt;modellens tekniska utformning utan erinran. Däremot har flera remissin-&lt;br&gt;stanser, bl.a. Konsumentverket, Sveriges Industriförbund samt Volvo&lt;br&gt;Personvagnar AB och Saab Automobile AB synpunkter på de olika&lt;br&gt;parametrarnas storlek och ansett att förmånens värdenivå bör bli lägre än&lt;br&gt;enligt promemorieförslaget. Några remissinstanser, bl.a. Konsumentverket&lt;br&gt;anser att beräkningarna för en bils kostnader bör justeras med hänsyn till&lt;br&gt;att verket i vissa delar har reviderat sitt bilkostnadskalkylprogram.&lt;br&gt;Motorbranschens riksförbund tillstyrker att det av Riksskatteverket&lt;br&gt;angivna listpriset även fortsättningsvis läggs till grund för beräkningen av&lt;br&gt;förmånsvärdet under förutsättning att det i kalkylen tas hänsyn till att&lt;br&gt;privatköpare har en genomsnittlig rabatt överstigande 6 %. Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund och Bilindustriföreningen anser att rabattens storlek bör&lt;br&gt;beräknas till 7 %. Konsumentverket har uppgett att verket, efter en mindre&lt;br&gt;marknadsundersökning, numera har justerat sin bilkostnadskalkyl så att&lt;br&gt;hänsyn tas till att en genomsnittlig rabatt ges på nybilspriset om 5 %. Riks-&lt;br&gt;revisonsverket, avstyrker att värdenivån sänks i förhållande till värdenivån&lt;br&gt;enligt gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata körsträckans längd m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata körsträckans längd har försökt uppskattas. Som redovisas i&lt;br&gt;promemorian (s. 49-51 och 57) finns det flera uppgifter som pekar på att&lt;br&gt;den genomsnittliga körsträckan är drygt 1 500 mil om året. Den av&lt;br&gt;Konsumentverket gjorda undersökningen pekar på en privat körsträcka&lt;br&gt;om ca 1 570 mil om året. Statens Institut för Kommunikationsanalys&lt;br&gt;(SIKA) har i sitt remissyttrande hävdat att de bearbetningar av&lt;br&gt;resvaneundersökningen som institutet låtit Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;br&gt;genomföra visar att förmånsbilarna under 1995 i genomsnitt kördes 800&lt;br&gt;mil för tjänsteändamål och 2 460 mil för privata ärenden. Analysen bygger&lt;br&gt;dock enbart på hushåll som disponerar en bil. Den av SCB gjorda&lt;br&gt;resvaneundersökningen innehåller inga uppgifter om förmånsbilars&lt;br&gt;körsträckor. Vid en närmare granskning av resultatrapporten Svenskarnas&lt;br&gt;resor 1994 från SCB finner man att frågorna i undersökningen har ställts&lt;br&gt;på ett sådant sätt att det inte framgår hur många eller hur långa resor som&lt;br&gt;har företagits med just förmånsbil. Däremot finns uppgift om hushållet&lt;br&gt;disponerar en förmånsbil, om en resa har företagits med en personbil (inte&lt;br&gt;nödvändigtvis hushållets bil) och hur lång denna har varit. Någon&lt;br&gt;specificering av om den enskilda resan har företagits med förmånsbil görs&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediankörsträckan mätt mellan besiktningen 1994 och besiktningen&lt;br&gt;1995 var för bilar av 1991 och 1992 års modell 1 900 mil. Hur långt bilar&lt;br&gt;som är yngre än 1992 års modell körs finns inte med i statistiken, men en&lt;br&gt;försiktig uppskattning är att mediankörsträckan är något högre än 1 900&lt;br&gt;mil. Vid det första besiktningstillfället år 1994 hade bilar av årsmodell&lt;br&gt;1992 nämligen en ingående medianmätarställning på 4 499 mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sammanfattande bedömning av de uppgifter som således finns&lt;br&gt;tillgängliga anser regeringen det rimligt att anta att den privata körsträckan&lt;br&gt;för bilförmånshavama genomsnittligt är ca 1 600 mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av värdenivån bör en av utgångspunkterna således&lt;br&gt;vara att den genomsnittlige bilförmånshavaren kör 1 600 mil per år privat&lt;br&gt;med förmånsbilen. Av denna körsträcka torde, enligt Konsumentverkets&lt;br&gt;undersökning, ca 600 mil avse resor mellan bostaden och arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad för privatägd bil&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de grundläggande principerna i 1990 års skattereform är principen&lt;br&gt;om likformig och neutral beskattning. Detta innebär att skatteuttaget skall&lt;br&gt;vara detsamma oavsett om arbetsersättningen utgår i form av kontant lön&lt;br&gt;eller naturaförmån, som exempelvis förmån av fri bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för beskattning av bilförmån är således att förmånen&lt;br&gt;skall motsvara kostnaden för en motsvarande privat bil. Principerna för en&lt;br&gt;sådan beräkning måste, som påpekas i promemorian, vara accepterad och&lt;br&gt;tillgänglig. De beräkningar som ligger till grund för jämförelsen i&lt;br&gt;promemorian har därför gjorts med hjälp av Konsumentverkets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilkostnadskalkylprogram. Vid de beräkningar som redovisas i Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;promemorian har vid användandet av detta kalkylprogram förutsatts en&lt;br&gt;innehavstid om tre år, 70 % bonus på trafikförsäkringen samt 1 600 mils&lt;br&gt;privat körning. En schablonmodell för beskattning måste med&lt;br&gt;nödvändighet baseras på ett antal olika bilmodeller, vilket även innebär att&lt;br&gt;förmånsvärdet för vissa bilmodeller blir högre än den privata kostnaden&lt;br&gt;för motsvarande bilmodell medan det motsatta förhållandet gäller för&lt;br&gt;andra bilmodeller. De bilmodeller som ligger till grund för den nya&lt;br&gt;värderingsmodellen är de som redovisades i promemorians bilaga 1 (Ds&lt;br&gt;1996:34 s. 103). För att närmare belysa de olika bilkostnads-&lt;br&gt;komponentema samt kapitalkostnadens påverkan av olika nivåer på&lt;br&gt;räntesatsen finns i promemorian även en detaljerad kostnadsredovisning&lt;br&gt;avseende en Volvo 850 GLT av 1996 års modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan promemorian offentliggjordes har försäljningsskatten på nya&lt;br&gt;bilar slopats samtidigt som fordonsskatten har höjts med cirka 50 %. Detta&lt;br&gt;har medfört att Konsumentverket har reviderat sitt bilkostnadskalkyl-&lt;br&gt;program. 1 den reviderade versionen finns ytterligare ett antal ändringar&lt;br&gt;genomförda. Till de viktigare ändringarna hör att värdeminskningen&lt;br&gt;numera beräknas på nybilspriset minskat med en schablonmässigt&lt;br&gt;uppskattad rabatt om 5 %. Den tidigare beräkningen av värdeminsk-&lt;br&gt;ningen, som baserades på nybilspriset före rabatt, har även kritiserats av&lt;br&gt;många remissinstanser, eftersom de ansett det vanligt förekommande med&lt;br&gt;rabatter med 6 eller 7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan vanligt förekommande synpunkt från remissinstanserna är att&lt;br&gt;Konsumentverkets beräkning av värdeminskningen bygger på&lt;br&gt;återanskaffningsvärdet och inte på anskaffningsvärdet. I detta avseende&lt;br&gt;har ingen ändring skett i den reviderade versionen av verkets&lt;br&gt;bilkostnadskalkylprogram. Skälet till detta är att en bilägare måste, utöver&lt;br&gt;de medel som åtgår för att täcka den värdeminskning som kan beräknas&lt;br&gt;utifrån anskaffningspriset, avsätta ytterligare medel för att kunna byta till&lt;br&gt;en motsvarande bilmodell om ett antal år. En värdeminskning baserad på&lt;br&gt;återanskaffningsvärdet förutsätter emellertid att ett framtida byte alltid&lt;br&gt;skall ske till en motsvarande bilmodell. Om så ej är fallet överskattas den&lt;br&gt;verkliga kostnaden för värdeminskningen. I tider med snabbt stigande&lt;br&gt;bilpriser blir denna överskattning mer markant jämfört med perioder med&lt;br&gt;stillastående eller svagt stigande priser. Om värdeminskningen beräknad&lt;br&gt;utifrån anskaffningsvärdet uppgår till 20 000 kr för en bil med&lt;br&gt;anskaffningspris om 200 000 kr och med ett återanskaffningspris om&lt;br&gt;230 000 kr, dvs. en prisökning om 15 % under en treårsperiod, överskattas&lt;br&gt;värdeminskningen med 3 000 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att anskaffningsvärdet skall användas vid beräkning&lt;br&gt;av värdeminskningen i bilförmånsmodellen, vilket också framhållits av&lt;br&gt;flera remissinstanser. Kostnaden för värdeminskning i Konsumentverkets&lt;br&gt;bilkostnadskalkylprogram, som används vid beräkningarna, har därför&lt;br&gt;schablonmässigt korrigerats ned till 90 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på räntan är en faktor som har stor betydelse för bilkostnadens&lt;br&gt;storlek. En kontobaserad inlåningsränta ligger i dagsläget runt 4 eller 5 %&lt;br&gt;medan en privatobligation ger en ränta om ca 7 %. Om finansiering sker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med lånade medel är räntan och därmed kostnaden beroende av vilken Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;säkerhet man som låntagare har att erbjuda. Med säkerhet i fastighet&lt;br&gt;ligger den bundna räntan för treårslån mellan 7 och 8 % medan lån utan&lt;br&gt;säkerhet betingar en ränta runt 12 %. I Konsumentverkets bilkostnads-&lt;br&gt;kalkylprogram beräknas kapitalkostnaden som en altemativkostnad för&lt;br&gt;eget kapital. Kapitalkostnaden beräknas med ränta på ränta och den&lt;br&gt;genomsnittliga årskostnaden fås fram genom att dividera den totala&lt;br&gt;kapitalkostnaden med antalet år kalkylen avser. I den förra versionen av&lt;br&gt;bilkostnadskalkylprogrammet användes en räntesats om 5,5 % medan en&lt;br&gt;högre räntesats användes i promemorian. I den reviderade versionen av&lt;br&gt;bilkostnadskalkylprogrammet har räntan satts till knappt 7 %, vilket&lt;br&gt;ungefärligen motsvarar räntan på en treårig privatobligation. I&lt;br&gt;beräkningen av bilkostnaden har regeringen valt att följa&lt;br&gt;Konsumentverkets beräkningar, vilket innebär att kapitalkostnaden&lt;br&gt;beräknas utifrån en finansiering med eget kapital med en räntesats om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,96 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har vid beräkningen av motsvarande kostnader&lt;br&gt;för privat bil tagit hänsyn till att privatbilisten kör viss sträcka i tjänsten&lt;br&gt;och får ersättning för detta. Detta är enligt regeringens mening inte rimligt.&lt;br&gt;Kostnadsberäkningen görs i syfte att finna en kostnadsnivå för den som&lt;br&gt;enbart kör 1 600 mil privat med en motsvarande bil. Kostnader eller&lt;br&gt;ersättning för ytterligare tjänstekörning bör därför inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs att avdrag för resor till och från arbetet skulle&lt;br&gt;beaktas vid bestämmandet av den schablonmässiga nivån för bilförmåns-&lt;br&gt;värdet. Skälen härför var dels att många bilförmånshavare behöver bilen i&lt;br&gt;tjänsten och därför är berättigade till avdrag för kostnader för resor mellan&lt;br&gt;bostad och arbetsplats oavsett tidsvinst och avstånd till arbetsplatsen, dels&lt;br&gt;att en sådan lösning även torde underlätta arbetet för skattemyndigheterna&lt;br&gt;och dessutom minska risken för fusk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 4.2.8 föreslår regeringen att avdragsrätt för&lt;br&gt;kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats skall kunna medges&lt;br&gt;under vissa förutsättningar i huvudsak enligt de regler som gäller för&lt;br&gt;körning med egen bil. Med hänsyn härtill bör schablondelen inte beakta&lt;br&gt;sådan avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsregelns utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med promemorieförslaget anser regeringen att utgångspunkten&lt;br&gt;som bör gälla vid beräkning av värdenivån är att det skattepliktiga värdet&lt;br&gt;i princip skall motsvara kostnaderna för en privatägd bil med samma&lt;br&gt;privata körsträcka samt att reglerna skall vara enkla att tillämpa för både&lt;br&gt;arbetsgivare och skattemyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika konsekvenser som i vissa fall kan uppfattas som inte&lt;br&gt;önskvärda och för att uppnå bättre ekonomisk precision bör reglerna&lt;br&gt;utformas på ett något annorlunda sätt än vad som nu är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts medför nuvarande förmånsvärden att kostnaden&lt;br&gt;för en förmånsbil är högre än kostnaden för en privat bil. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmånsvärde, baserat på bilkostnaden exklusive kostnaden for drivmedel, Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;som ger neutralitet mellan de olika innehaven av bilar skulle för den&lt;br&gt;tidigare nämnda Volvo 850 GLT medföra ett sänkt förmånsvärde med&lt;br&gt;drygt 25 000-30 000 kr jämfört med dagens förmånsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande regelsystemet tar ingen hänsyn till räntenivån, varför&lt;br&gt;förmånsvärdet blir for högt i tider med låg ränta och för lågt i tider med&lt;br&gt;hög ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya regelsystemet for bilförmån bör därför baseras på basbeloppet,&lt;br&gt;bilens inköpspris och en ränta som kan variera med ränteläget, vilket&lt;br&gt;innebär att förmånsvärdet kommer att bestå av en basbeloppsdel, en&lt;br&gt;prisdel och en räntedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattelagstiftningen finns ett antal regler som är ränteberoende. Den&lt;br&gt;använda räntan är i samtliga dessa fall statslåneräntan. Statslåneräntan&lt;br&gt;fastställs veckovis och ligger för närvarande strax över 8 %. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att statslåneräntan även bör användas för beräkning av den&lt;br&gt;ränterelaterade delen av förmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Konsumentverkets bilkostnadskalkylprogram är kapitalkostnaden&lt;br&gt;beräknad som ränta på ränta och med hänsyn tagen till skatten på&lt;br&gt;kapitalinkomst. Den ränta som kapitalkostnaden skall beräknas efter bör&lt;br&gt;därför vid förmånsberäkningen egentligen korrigeras ned till 70 % av den&lt;br&gt;valda räntan. För att även ta hänsyn till effekten av ränta på ränta bör dock&lt;br&gt;nedsättningen av räntefaktorn begränsas till 75 % av den valda&lt;br&gt;räntesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntedelen skall således beräknas till 75 % av statslåneräntan&lt;br&gt;multiplicerad med bilens nybilspris. Statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november månad andra året före taxeringsåret bör användas vid&lt;br&gt;beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna regelsystemet har i möjligaste mån kalibrerats så att&lt;br&gt;förmånsvärdet skall stämma överens med kostnaden för motsvarande&lt;br&gt;privata bil. Värdeminskning och kapitalkostnader för dyrare bilar är&lt;br&gt;relativt sett högre. För att få en rimlig anpassning av förmånsvärdet till&lt;br&gt;kostnaden för motsvarande privata bil har bilarna delats upp i två&lt;br&gt;prisklasser, dels bilar med inköpspris upp t.o.m. 7,5 basbelopp, dels bilar&lt;br&gt;vars inköpspris överstiger 7,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För båda prisklasserna gäller att 30 % av basbeloppet skall ingå i&lt;br&gt;förmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den prisrelaterade delen beräknas för bilar med inköpspris upp t.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,5 basbelopp som 9 % av bilens nybilspris. För bilar med nybilspris som&lt;br&gt;överstiger 7,5 basbelopp skall prisdelen beräknas som 9 % av 7,5&lt;br&gt;basbelopp samt 20 % av den del av bilens nybilspris som överstiger 7,5&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i punkt 2 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), 10 § uppbördslagen (1953:372) och 5 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Sexårsbilar och äldre bilar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Är bilen sex år eller äldre skall värdet alltjämt&lt;br&gt;beräknas enligt huvudregeln. Men är nybilspriset för årsmodellen&lt;br&gt;lägre än 80 % av ett uppskattat nybilspris för beskattningsårets&lt;br&gt;årsmodell av de vanligast förekommande bilarna ägda av juridiska&lt;br&gt;personer skall i stället som nybilspris anses sistnämnda belopp. Detta&lt;br&gt;belopp skall också användas för äldre bilar där svårighet föreligger att&lt;br&gt;bestämma nybilspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat förslaget&lt;br&gt;utan erinran. Tjänstebilsförlaget Ynnor AB menar att effekten av att vissa&lt;br&gt;äldre bilar kan få ett högre värde än en ny bil innebär ett avsteg från en&lt;br&gt;neutral och rättvis beskattning och att regeln således bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Promemorieförslaget innebär i princip&lt;br&gt;att även bilar som är sex år eller äldre skall värderas enligt huvudregeln&lt;br&gt;men att det nybilspris som skall ligga till grund för beräkningen aldrig kan&lt;br&gt;understiga ett visst angivet pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller äldre bilar har det hävdats att reglerna är för förmånliga&lt;br&gt;och inte gynnar en föryngring av tjänstebilsparken. Nuvarande regler&lt;br&gt;innebär att förmånsvärdet för en dyr bil, vilken också oftast är större och&lt;br&gt;mer bränsleslukande, blir lägre än vad som är motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inte finns skäl att ha kvar nuvarande&lt;br&gt;förmånliga regler för äldre bilar, eftersom det schabloniserade värdet i&lt;br&gt;princip bör motsvara kostnaderna för motsvarande privatägda bil. Med&lt;br&gt;hänsyn till att värdeminskningen generellt avtar på äldre bilar och att&lt;br&gt;reparationskostnader o.d. har en tendens att öka för äldre bilar bör det&lt;br&gt;ändå finnas en regel som styr den lägsta nivå värdet kan ha. Dessutom bör&lt;br&gt;reglerna ge ett incitament till att byta den äldre bilen mot en ny och&lt;br&gt;därmed oftast till en från miljösynpunkt bättre bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör det därför finnas en spärregel. Detta&lt;br&gt;kan man uppnå på det sätt som föreslås i promemorian, nämligen genom&lt;br&gt;att omformulera den nuvarande sexårsregeln till en spärregel. Är bilen sex&lt;br&gt;år eller äldre skall, om nybilspriset för årsmodellen är lägre än 80 % av ett&lt;br&gt;uppskattat nybilspris för beskattningsårets årsmodell av de vanligast&lt;br&gt;förekommande bilarna ägda av juridiska personer, detta belopp i stället&lt;br&gt;anses som nybilspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bilar av 1991 års modell och äldre kan det finnas svårigheter att&lt;br&gt;fastställa nybilspriset. 1 sådana fall måste det finnas en regel som anger&lt;br&gt;vilket pris man skall utgå från. Såsom föreslås i promemorian bör den nu&lt;br&gt;beskrivna spärregeln därför kunna tillämpas även i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att reglerna i punkt 2 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), 10 § uppbördslagen (1953:272) och 5 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Värde av bilförmån vid omfattande tjänstekörning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bilfbrmånsvärdet skall reduceras till 75 % om&lt;br&gt;förmånshavaren har kört minst 3 000 mil i tjänsten under ett&lt;br&gt;kalenderår. Jämkning behöver inte sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild jämkningsregel som tar sikte på taxibilar som har körts&lt;br&gt;minst 6 000 mil i tjänsten infors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Någon särskild&lt;br&gt;regel for taxibilar föreslogs dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Sveriges Industriförbund, Volvo Personvagnar AB&lt;br&gt;och Saab Automobile AB, Firma Bilekonomen &amp;amp; Problemlösaren och&lt;br&gt;Tjänstebilsförlaget Ynnor AB menar att de båda tidigare jämknings-&lt;br&gt;nivåerna (70 % vid 3 000 mil och 50 % vid 4 000 mil) bör finnas kvar.&lt;br&gt;Volvo Personvagnar AB och Saab Automobile AB framhåller att ned-&lt;br&gt;sättningsnivån bör vara densamma även om arbetsgivaren har tillhanda-&lt;br&gt;hållit drivmedlet. Säljarnas Riksförbund anser att nedsättningen bör vara&lt;br&gt;60 % i stället för 75 %. Svenska Taxiförbundet och Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation avstyrker att nuvarande jämkningsmöjligheter försämras.&lt;br&gt;Förbundet menar att förslaget torde försämra de nuvarande jämknings-&lt;br&gt;möjlighetema för taxibilar. Svenska Taxiförbundet föreslår att särskilda&lt;br&gt;värderingsregler skall gälla för bilar som används i taxitrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Riksskatteverkets rapport Förslag till&lt;br&gt;förenklingar i skattelagstiftningen (RSV rapport 1995:10) föreslås att&lt;br&gt;jämkningsgrunden omfattande körning i tjänsten slopas. I de fall jämkning&lt;br&gt;av bilförmånsvärde på andra grunder skall ske bör, menar&lt;br&gt;Riksskatteverket, endast utgivaren av förmånen få söka jämkning av för-&lt;br&gt;månsvärdet. Jämkningsbeslutet skall då gälla även vid avdrag för&lt;br&gt;förmånstagarens preliminära A-skatt och vid förmånstagarens taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkningsgrunden omfattande tjänstekörning har tolkats olika av&lt;br&gt;skattemyndigheterna och orsakat många tvister mellan skattemyndigheter&lt;br&gt;och förmånstagare. Det finns enligt Riksskatteverket inte något tillförlitligt&lt;br&gt;belägg för att omfattande tjänstekörning generellt leder till en&lt;br&gt;inskränkning i det privata nyttjandet. Även om bilen används mycket i&lt;br&gt;tjänsten kan den disponeras för privatköming på fritid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverkets undersökning tyder på att den privata körsträckan&lt;br&gt;ökar med tjänstekörning upp till en viss nivå (ca 3 000 mil), vilket talar&lt;br&gt;för att ökad tjänstekömingen inte generellt leder till minskad privat-&lt;br&gt;köming. Men å andra sidan visar uppgifterna i en genom Säljarnas&lt;br&gt;Riksförbund gjord Temo-undersökning (jfr promemorian s. 49 och 50) att&lt;br&gt;denna grupp säljare, som kör långt i tjänsten, har en genomsnittlig privat&lt;br&gt;körsträcka om ca 1 000 mil per år. Även en av Tjänstebilsförlaget Ynnor&lt;br&gt;AB gjord undersökning visar på ett visst samband mellan ökad&lt;br&gt;tjänstekörning och minskad privatköming (jfr promemorian s. 50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inte har framkommit något som visar att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreligger ett för förmånsbilshavama generellt samband mellan ökad Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;tjänstekörning och minskad privat körning. Men det kan naturligtvis&lt;br&gt;finnas ett sådant samband för vissa grupper bland förmånshavama. Detta&lt;br&gt;stöds bl.a. av resultatet av den undersökning som Säljarnas Riksförbund&lt;br&gt;har presenterat. Detta kan t.ex. bero mer på villkoren tjänstekömingen än&lt;br&gt;antalet mil i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således ifrågasättas om det finns anledning att behålla&lt;br&gt;möjligheten till jämkning på grund av omfattande tjänstekörning. I likhet&lt;br&gt;med vad som sägs i promemorian kan det dock hävdas att de som har sin&lt;br&gt;arbetsplats i bilen förmodligen har behov av och också använder en större&lt;br&gt;och säkrare bil med mer dyrbar extrautrustning än vad som annars skulle&lt;br&gt;ha varit fallet. I vissa fall kan det även vara så att arbetsgivaren ställer krav&lt;br&gt;på valet av bilmodell. Valet styrs också av till vilket ändamål i tjänsten&lt;br&gt;bilen skall användas. Skall bilen användas för omfattande tjänstekörning&lt;br&gt;och mycket landsvägsköming ökar kraven på komfort och säkerhet, vilket&lt;br&gt;också är fallet för bilar i yrkestrafik. Dessa omständigheter kan samman-&lt;br&gt;taget motivera en viss nedsättning av förmånsvärdet för den som har en&lt;br&gt;omfattande tjänstekörning. Nedsättningen bör dock inte vara större än att&lt;br&gt;förmånsvärdet skall bestämmas till 75 % av vad som annars följer av&lt;br&gt;huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inte finns skäl för en ytterligare möjlighet till&lt;br&gt;nedsättning enbart på grund av omfattande tjänstekörning. Däremot finns&lt;br&gt;det skäl att genom en särskild jämkningsregel säkerställa att jämkning&lt;br&gt;skall kunna medges i fråga om taxibilar som har körts minst 6 000 mil i&lt;br&gt;tjänsten och möjligheteten att använda bilen privat varit inskränkt i mer än&lt;br&gt;ringa omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Riksskatteverket lämnade sitt förslag har Regeringsrätten i en&lt;br&gt;dom prövat rätten till jämkning på grund av omfattande tjänstekörning vid&lt;br&gt;beräkning av underlaget för arbetsgivaravgifter. En närmare redogörelse&lt;br&gt;för domen finns i promemorian (s. 33-34). Utgången torde innebära att så&lt;br&gt;gott som samtliga som ansöker om jämkning och har en omfattande&lt;br&gt;tjänstekörning kommer att få jämkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom föreslås i promemorian bör, för att förenkla hanteringen som&lt;br&gt;ändå är schablonmässig, förmånsvärdet kunna nedsättas direkt vid om-&lt;br&gt;fattande tjänstekörning, utan ett ansökningsförfarande hos skattemyndig-&lt;br&gt;heten. Hur regeln härom närmare bör utformas anges i kommentaren till&lt;br&gt;punkt 2 av anvisningarna till 42 § i avsnitt 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket uppger i sin rapport att det finns skäl att anta att 25 %&lt;br&gt;av bilförmånerna är föremål för ansökan om jämkning på någon av de&lt;br&gt;möjliga jämkningsgrundema. En inte obetydlig andel härav kan antas&lt;br&gt;hänföra sig till jämkningsgrunden att &amp;quot;körningen i tjänsten är omfattande&amp;quot;.&lt;br&gt;Genom att slopa jämkningsmöjligheten och i stället bestämma att värdet&lt;br&gt;skall nedsättas om tjänstekömingen varit minst 3 000 mil torde man&lt;br&gt;minska den administrativa hanteringen hos skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring av punkt 2 och 4 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 Jämkning av värdet för bestämmande av underlaget för&lt;br&gt;preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Jämkning av förmånsvärdet för beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt skall inte kunna sökas av förmånshavaren.&lt;br&gt;Däremot skall arbetsgivaren även i fortsättningen kunna ansöka om&lt;br&gt;jämkning for bestämmande av underlaget för beräkning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Det värde som därvid bestäms skall gälla även for&lt;br&gt;att bestämma underlaget for preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran&lt;br&gt;av en majoritet av remissinstanserna. Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Tjänstebilsförlaget Ynnor AB avstyrker dock förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksskatteverket föreslår i rapporten&lt;br&gt;Förenklingar i skattelagstiftningen (RSV Rapport 1995:10) att endast&lt;br&gt;arbetsgivare eller utgivare av förmånen får beviljas jämkning av&lt;br&gt;bilförmånsvärdet såvitt gäller preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter.&lt;br&gt;Arbetsgivaren anger det jämkade värdet på kontrolluppgiften. Det sålunda&lt;br&gt;jämkade värdet bör gälla även vid den anställdes taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens förfaranderegler är enligt Riksskatteverket otillfredsställande.&lt;br&gt;Det kan inträffa att tre olika beslut måste fattas beträffande samma situa-&lt;br&gt;tion. I extremfallet kan dessa beslut komma att fattas av tre olika besluts-&lt;br&gt;fattare (skattekontor). Risken for bristande enhetlighet och skattebortfall är&lt;br&gt;betydande. Tilltron till skattemyndigheternas förmåga att fatta enhetliga&lt;br&gt;och rättvisa beslut kan rubbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkningsgrundema vid beräkning av värdet på bilförmån är - om&lt;br&gt;omfattande tjänstekörning inte längre är jämkningsgrund - i allt väsentligt&lt;br&gt;knutna till bilens rent fysiska skick eller tillstånd. Om en bil är lyxbil, lätt&lt;br&gt;lastbil eller personbil inrättad for transport av verktyg eller försedd med&lt;br&gt;skrymmande utrustning kan i normalfallet utan större svårigheter&lt;br&gt;klarläggas redan vid inkomstårets ingång eller när bilen börjar nyttjas som&lt;br&gt;förmånsbil. Härmed finns goda möjligheter att låta arbetsgivaren söka&lt;br&gt;eventuell jämkning och att låta den bedömning som ligger till grund för&lt;br&gt;beslutet beträffande arbetsgivaravgifterna gälla i princip även för den&lt;br&gt;anställdes preliminära A-skatt och vid taxeringen. Förändringar under året&lt;br&gt;kan beaktas genom att arbetsgivaren söker ny jämkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kvarstår jämkningsgrunden &amp;quot;eller andra sådana&lt;br&gt;omständigheter&amp;quot; vid taxeringen vilket i förarbetena sades avse sådana&lt;br&gt;förhållanden att tjänstekömingen visserligen inte var omfattande men&lt;br&gt;bilen använts huvudsakligen i tjänsten och den skattskyldige kan visa att&lt;br&gt;den privata körsträckan varit mycket begränsad i förhållande till den totala&lt;br&gt;körsträckan utan att för den skull ringa användning kan anses föreligga.&lt;br&gt;Som exempel på sådana bilar nämndes taxibilar. Dessutom föreslås i&lt;br&gt;avsnitt 4.2.5 en ny jämkningsgrund som tar sikte på just taxibilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att söka jämkning på preliminärskattestadiet bör, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket föreslagit, förbehållas utgivaren av förmånen. Däremot Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;bör detta beslut inte automatiskt ligga till grund for taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheter kan nämligen ha inträffat eller visat sig inte vara kända&lt;br&gt;för arbetsgivaren, som gör att värdet bör vara något annat. I praktiken&lt;br&gt;torde dock det jämkade värdet komma att också ligga till grund for&lt;br&gt;värderingen av bilförmån vid taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 10 § uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.7 Bilar som deltar i test&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Jämkning av förmånsvärdet skall kunna ske när&lt;br&gt;bilen ingår i en större grupp bilar som deltar i ett test eller liknande&lt;br&gt;för att prova eller introducera ny eller förbättrad miljö- eller&lt;br&gt;säkerhetsteknik eller liknande. Detta gäller endast om bilen i det&lt;br&gt;utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom&lt;br&gt;Europeiska unionens länder eller EES-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran.&lt;br&gt;Några remissinstanser, bl.a. Riksskatteverket och Länsrätten i Kalmar län&lt;br&gt;har dock påpekat att såväl lagtext som motiv bör utvecklas for att klargöra&lt;br&gt;avgränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bilar som endast finns att tillgå som&lt;br&gt;deltagande i ett försök av en större grupp bilar för att t.ex. utveckla eller&lt;br&gt;testa ny teknik, nya bränslen m.m. bör kunna få ett jämkat värde. Sådana&lt;br&gt;bilar har många gånger lika högt och i bland högre nybilspris än sina&lt;br&gt;traditionella motsvarigheter på bilmarknaden. Det är då rimligt att den&lt;br&gt;som deltar i ett sådant försök eller en sådan test skall kunna få värdet&lt;br&gt;jämkat nedåt. Försöket eller testen innebär ju att tekniken inte är fullt&lt;br&gt;utprovad eller att man t.ex. inte vet hur bilen klarar ett kallt klimat. Även&lt;br&gt;andra inskränkningar kan förekomma, som t.ex. fallet är för de bilar som&lt;br&gt;kör på vissa alternativa bränslen för vilka det kan finnas få tankställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning på denna grund bör endast vara möjlig när det är fråga om&lt;br&gt;utveckling av teknik eller drivmedel som kan förbättra bilars miljöegen-&lt;br&gt;skaper eller trafiksäkerhetsegenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i punkt 4 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.8 Avdragsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En delägare i handelsbolag som skall&lt;br&gt;uttagsbeskattas for fri eller delvis fri bil och som använt förmånsbilen&lt;br&gt;i näringsverksamheten skall ha rätt till avdrag för kostnaden för&lt;br&gt;dieselolja med 50 öre per körd kilometer och for annat drivmedel med&lt;br&gt;80 öre per körd kilometer. Detta skall dock gälla endast under&lt;br&gt;förutsättning att handelsbolaget inte har betalat drivmedlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för bilförmån och som använt&lt;br&gt;förmånsbilen vid körning i tjänsten har rätt till motsvarande avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånshavaren skall under de förutsättningar som gäller vid&lt;br&gt;resor med egen bil få avdrag för kostnader for resor mellan bostaden&lt;br&gt;och arbetsplatsen eller resa i samband med tillträdande eller&lt;br&gt;frånträdande av anställning eller uppdrag. För andra kostnader än&lt;br&gt;väg-, bro- eller färjeavgifter skall avdrag medges schablonmässigt för&lt;br&gt;kostnad för dieselolja med 50 öre per körd kilometer och för kostnad&lt;br&gt;för annat drivmedel med 80 öre per körd kilometer. Detta skall gälla&lt;br&gt;även när sambo eller närstående till förmånshavaren använder&lt;br&gt;förmånsbilen for sådana resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande avdragsrätt införs for den som företagit hemresor&lt;br&gt;med förmånsbil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget stämmer delvis överens med regeringens förslag.&lt;br&gt;Förslaget i promemorian innebar dock att avdragsrätt vid användning av&lt;br&gt;bilen i näringsverksamhet eller i tjänsten endast skulle medges under&lt;br&gt;förutsättning att förmånshavaren inte skall påföras förmånsvärde av fritt&lt;br&gt;drivmedel. Vidare föreslogs i promemorian att avdrag för kostnader för&lt;br&gt;resor mellan bostaden och arbetsplatsen inte skall medges utan endast&lt;br&gt;beaktas schablonmässigt i bilförmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De invändningar som framförts av remissin-&lt;br&gt;stanserna är i huvudsak att det inte är rimligt att avdrag skall vägras enbart&lt;br&gt;därför att förmån av fritt drivmedel har påförts. Flera remissinstanser anser&lt;br&gt;att avdrag bör medges för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader vid resor i tjänsten eller i näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den föreslagna värderingsmodellen bygger på att&lt;br&gt;förmånshavaren betalar allt drivmedel själv, är det rimligt att avdrag&lt;br&gt;medges för de kostnader for drivmedel som förmånshavaren åsamkas vid&lt;br&gt;körning med förmånsbilen i näringsverksamheten eller i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bilen är ett inventarium i näringsverksamheten medges avdrag&lt;br&gt;för alla kostnader hänförliga till detta. Det kan dock tänkas fall där en&lt;br&gt;delägare i ett handelsbolag själv har betalat allt drivmedel vid körning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamheten. Det är då rimligt att delägaren medges avdragsrätt&lt;br&gt;for kostnaden. Men om handelsbolaget betalar drivmedlet skall delägaren&lt;br&gt;inte medges avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren betalar allt drivmedel för tjänstekömingen medges&lt;br&gt;naturligtvis förmånshavaren inte något avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som föreslås i avsnitt 4.2.2 bör avdragsrätten inte&lt;br&gt;vara beroende av om förmån av fritt drivmedel skall påföras eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i punkt 32 av anvisningarna till 23 § och&lt;br&gt;punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Dessutom krävs följdändringar i 10 § uppbördslagen (1953:272) och 3&lt;br&gt;kap. 5 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen och för hemresor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler innebär att den som är skattskyldig för fri eller delvis fri&lt;br&gt;bil inte medges avdrag för andra kostnader än väg-, bro- eller färjeavgifter&lt;br&gt;för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare angetts (avsnitt 4.2.3) skall det vid bestämmandet av&lt;br&gt;schablonens nivå inte beaktas att förmånshavaren får avdrag för resor till&lt;br&gt;och från arbetsplatsen. Visserligen innebär en avdragsrätt att antalet&lt;br&gt;avdragsyrkanden ökar men det är inte tillräckliga skäl för att inte införa&lt;br&gt;avdragsrätt även för denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser således, i likhet med flera remissinstanser, att avdrag&lt;br&gt;bör medges under de förutsättningar som gäller med egen bil även om&lt;br&gt;resan företagits med förmånsbil. Detta skall även gälla när sambo eller&lt;br&gt;närstående till den skattskyldige använder förmånsbilen vid resor mellan&lt;br&gt;bostaden och arbetsplatsen. Avdrag bör medges för kostnad för dieselolja&lt;br&gt;med 50 öre per körd kilometer och för kostnad för annat drivmedel med&lt;br&gt;80 öre per körd kilometer. På motsvarande sätt skall avdrag medges också&lt;br&gt;för kostnader för resor i samband med tillträdande eller frånträdande av&lt;br&gt;anställning eller uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har påpekat att avdragsrätt bör gälla i fråga om&lt;br&gt;kostnader för hemresor. Regeringen instämmer i detta. En motsvarande&lt;br&gt;avdragsrätt för drivmedelskostnader bör också införas vad gäller&lt;br&gt;avdragsrätt för hemresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i punkterna 3 b och 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.9 Väg-, bro- och färjeavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Avdrag för väg-, bro- eller färjeavgifter&lt;br&gt;skall även i fortsättningen medges vid resa med förmånsbil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning stämmer överens med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot denna bedömning. Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kostnader for väg- och&lt;br&gt;broavgifter ingår inte i förmånsvärdet. Om arbetsgivaren betalar för-&lt;br&gt;månshavarens avgifter vid privat körning är detta en formån som skall tas&lt;br&gt;upp till beskattning till marknadsvärdet. Ä andra sidan är förmånshavaren&lt;br&gt;berättigad till avdrag for dessa kostnader om de kan anses skäliga och&lt;br&gt;avser resor mellan bostaden och arbetsplatsen eller resa i samband med&lt;br&gt;inställelse eller frånträdande av anställning eller uppdrag. Endast om&lt;br&gt;kostnaderna for avgifterna tillsammans med kostnaderna for resorna&lt;br&gt;överstiger 6 000 kr får avdrag göras och då endast med den överskjutande&lt;br&gt;delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna bör behållas oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.10 Kontrolluppgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Har bilformån utgetts skall på&lt;br&gt;kontrolluppgiften lämnas uppgift om bilens modellbeteckning och&lt;br&gt;årsmodell. Har bilförmånsvärdet satts ned på grund av att den&lt;br&gt;skattskyldige har betalat ersättning for förmånen skall upppgift också&lt;br&gt;lämnas om nedsättningens storlek. Dessutom skall kontrolluppgiften&lt;br&gt;innehålla uppgift om for hur många kilometer ersättning for resa i&lt;br&gt;tjänsten med förmånsbil har utbetalats samt med kryssmarkering ange&lt;br&gt;om förmån av fritt drivmedel har utgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i övrigt om ersättning for drivmedel vid resa i tjänsten&lt;br&gt;med förmånsbil behöver bara lämnas efter föreläggande från&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens i allt väsentligt med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket avstyrker förslaget om att&lt;br&gt;kontrolluppgift skall innehålla uppgift om bilens modellbeteckning och&lt;br&gt;årsmodell men tillstyrker att uppgift skall lämnas om nedsättning av&lt;br&gt;förmånsvärdet och antalet kilometer tjänstekörning för vilka&lt;br&gt;drivmedelskostnader ersatts. Företagens IJppgiftslamnar delegation och&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med dagens regler kan det på&lt;br&gt;kontrolluppgiften endast utläsas att den skattskyldige har haft en bilförmån&lt;br&gt;och om värdet har justerats enligt 5 § lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare samt om förmånen utgått endast del av år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta kontrollen av bilförmån bör ytterligare uppgifter&lt;br&gt;lämnas på kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att uppgifter lämnas om bilens modellbe-&lt;br&gt;teckning, årsmodell och, om förmånsvärdet har satts ned på grund av att&lt;br&gt;den skattskyldige har betalat ersättning för förmånen, nedsättningens&lt;br&gt;storlek. Dessutom föreslås, som en följd av att förmånsvärdet inte skall&lt;br&gt;omfatta drivmedel, att det anges för hur många kilometer drivme-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsersättning har lämnats samt om förmån av fritt drivmedel har påförts.&lt;br&gt;Det bör i detta sammanhang påpekas att värdet av drivmedelsförmånen&lt;br&gt;skall beräknas på samma sätt som vid taxeringen, dvs. marknadsvärdet&lt;br&gt;multiplicerat med 1,2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har avstyrkt att uppgift skall lämnas på kontrolluppgift&lt;br&gt;om modellbeteckning och årsmodell eftersom dessa uppgifter inte torde&lt;br&gt;fylla något ändamål när uppgifterna granskas maskinellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget har till huvudsyfte att underlätta skattemyn-&lt;br&gt;digheternas kontroll. Riksskatteverket synpunkt att detta inte uppnås&lt;br&gt;genom att kräva uppgifter om modellbeteckning och årsmodell bygger på&lt;br&gt;uppfattningen att dessa uppgifter skulle skrivas ut med angivande av årtal&lt;br&gt;och modellbeteckning. Förslaget förutsätter dock att det upprättas koder&lt;br&gt;som motsvarar de olika bilmodellerna och årtalen. Med en sådan&lt;br&gt;utformning av uppgifterna i denna del torde det dock innebära att&lt;br&gt;kontrollmöjligheterna ökar. Med hänsyn till bilförmånernas totala värde&lt;br&gt;är det viktigt att det finns ett system som vid en maskinell kontroll ger&lt;br&gt;signal om avvikelser från normalvärden. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;kontrolluppgiften bör innehålla dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter följer att om någon förmån endast avser en del av året skall uppgift&lt;br&gt;lämnas om den tid för vilken förmånen utgått. Såsom Riksskatteverket&lt;br&gt;påpekat behövs således inte någon särskild regel om att uppgift skall&lt;br&gt;lämnas om hur många månader bilförmån utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att promemorians förslag om uppgift om antal&lt;br&gt;kilometer tjänstekörning för vilka ersättning för kostnader för drivmedel&lt;br&gt;för resa i tjänsten med förmånsbil har betalats och om förmån av fritt&lt;br&gt;drivmedel enligt punkt 2 sista stycket av anvisningarna till 42 § behövs.&lt;br&gt;Uppgiften om drivmedelsförmån bör dock kunna lämnas genom en&lt;br&gt;kryssmarkering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Skyldighet att betala socialavgifter och lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift avseende skattepliktiga rabatter och&lt;br&gt;andra förmåner&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrund och gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant ersättning eller annan förmån som utgått för en tjänst är i princip&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Rabatter kan således i vissa fall vara skattepliktiga.&lt;br&gt;Ett generellt undantag gäller dock för personalrabatter. Reglerna om&lt;br&gt;personalrabatt finns i 32 § 3 f mom. kommunalskattelagen (1928:370,&lt;br&gt;KL). Enligt bestämmelsens lydelse fr.o.m. den 1 januari 1996 är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personalrabatter skattefria om de ges vid inköp av en vara eller en tjänst Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;från arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern, om varan&lt;br&gt;eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Även vissa andra förut-&lt;br&gt;sättningar måste vara uppfyllda för att rabatten skall anses som skattefri&lt;br&gt;personalrabatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten gäller dock inte om rabatten är en direkt ersättning för&lt;br&gt;utfört arbete, om den överstiger den största rabatt som en konsument kan&lt;br&gt;erhålla på affärsmässiga grunder eller om den uppenbart överstiger&lt;br&gt;personalrabatt som är sedvanlig i branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rabatter som lämnas för visad kundtrohet och som finns bl.a. inom&lt;br&gt;flyg- och hotellbranschen kan således vara skattepliktiga om de utnyttjas&lt;br&gt;för privat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för beskattning är att mottagarens&lt;br&gt;arbetsgivare eller uppdragsgivare bekostat de varor eller tjänster som ger&lt;br&gt;rätt till rabatten eller att förmånen av annat skäl kan anses som ett utflöde&lt;br&gt;av tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller flygbranschen erbjuder de flesta flygbolagen en form av&lt;br&gt;trohetsrabatt, s.k. frequent flyer-rabatt, som exempelvis innebär att&lt;br&gt;resenärerna belönas med ett antal poäng varje gång de väljer att flyga&lt;br&gt;med samma flygbolag. Ett visst antal ihopsamlade poäng medför sedan&lt;br&gt;att resenären kan få en flygresa, hotellrum, hyrbil eller annan förmån&lt;br&gt;gratis eller till rabatterat pris. En förmån av detta slag är således, om&lt;br&gt;ingen undantagsregel finns, skattepliktig om den grundar sig på&lt;br&gt;tjänsteresor som arbetsgivaren har betalat och förmånen inte utnyttjats i&lt;br&gt;tjänsten. Vidare anses den som utgett en skattepliktig förmån vara&lt;br&gt;skyldig att lämna kontrolluppgift till skattemyndigheterna och skyldig att&lt;br&gt;betala socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 undantogs frequent fly er-rabatter vid utrikes&lt;br&gt;flygresor från skatteplikt genom en bestämmelse i 32 § 3 f mom. KL. I&lt;br&gt;prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av utbildning och andra&lt;br&gt;åtgärder vid personalavveckling, m.m. föreslog regeringen att undantaget&lt;br&gt;skulle slopas fr.o.m. den 1 januari 1997. Riksdagen har beslutat i&lt;br&gt;enlighet med förslaget (bet. 1995/96:SkU25, rskr. 1995/96:274, SFS&lt;br&gt;1996:651).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till att skattefriheten infördes var bl.a. att möjligheten för&lt;br&gt;svenska skattemyndigheter att beskatta de frequent flyer-rabatter som&lt;br&gt;lämnas av utländska bolag ansågs i det närmaste obefintlig, om inte den&lt;br&gt;skattskyldige själv redovisar förmånen. Flygbolaget som utgivare av&lt;br&gt;rabatten ansågs skyldigt att lämna kontrolluppgift enligt 3 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Det innebar dock&lt;br&gt;svårigheter för det kontrolluppgiftsskyldiga bolaget att veta om rabatten&lt;br&gt;faktiskt kommit att utnyttjas och, om den utnyttjats, vilken del av&lt;br&gt;rabatten som grundar sig på av arbetsgivaren betalda resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anför regeringen flera omständigheter för att det är&lt;br&gt;arbetsgivaren som bör anses vara den som gett ut förmånen och därmed&lt;br&gt;skall lämna kontrolluppgift. Regeringen anför bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Rätten till bonuspoäng torde kunna ses som en del av avtalet mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaren och flygbolaget om transport av resenären. Att bonus-&lt;br&gt;poängen är personliga skulle således inte spela någon roll. Även en&lt;br&gt;flygbiljett är ju personlig och kan normalt inte utnyttjas av någon&lt;br&gt;annan. Detta innebär att en anställd som vid en tjänsteresa registrerar&lt;br&gt;bonuspoäng i så fall gör detta för sin arbetsgivares räkning. Den rätt&lt;br&gt;till bonuspoäng som grundar sig på av arbetsgivaren betalda resor bör&lt;br&gt;således inte anses tillhöra resenären utan arbetsgivaren. Med en sådan&lt;br&gt;utgångspunkt är det naturligtvis arbetsgivaren och inte flygbolaget som&lt;br&gt;skall lämna kontrolluppgift och betala sociala avgifter när en skattskyl-&lt;br&gt;dig får utnyttja bonusen för privat bruk. Detta gäller oavsett vilket&lt;br&gt;flygbolag som är rabattgivande.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anförde i sitt yttrande över förslagen i den lagrådsremiss som&lt;br&gt;föregick prop. 1995/96:152 att detta resonemang inte är helt&lt;br&gt;invändningsfritt. Mot bakgrund av att den nu gällande skattefriheten&lt;br&gt;avser förmåner som transportföretag har gett ut, torde det inte kunna&lt;br&gt;förväntas att kontrolluppgiftsskyldigheten enbart på grund av sådana&lt;br&gt;förarbetsuttalanden kommer att tillämpas så att den skall ligga på arbets-&lt;br&gt;givaren. För att uppnå detta bör därför enligt Lagrådets mening i lagtext&lt;br&gt;anges att ifrågavarande rabatter och andra förmåner skall anses utgivna&lt;br&gt;av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uttalade i propositionen att den delade Lagrådets&lt;br&gt;uppfattning att en lagreglering behövs och att den hade för avsikt att&lt;br&gt;senare återkomma med förslag till regler som klargör att det är arbets-&lt;br&gt;givaren och inte flygbolaget som skall lämna kontrolluppgift och betala&lt;br&gt;sociala avgifter för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet uttalade att den omständigheten att systemet med&lt;br&gt;trohetsrabatter inom flygbranschen ordnats på ett sätt som kan medföra&lt;br&gt;administrativa problem för företagen inte bör föranleda en annan&lt;br&gt;bedömning än att undantaget från skatteplikt bör slopas. Utskottet utgick&lt;br&gt;från att de administrativa frågorna skulle komma att belysas i det förslag&lt;br&gt;som regeringen avser att lägga fram rörande kontrollupgifter och&lt;br&gt;redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. (bet. 1995/96:SkU25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttaxeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av tjänst hänförs avlöning, arvode och kostnadsersättning samt&lt;br&gt;annan förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten (32 § 1&lt;br&gt;mom. första stycket a kommunalskattelagen [1928:370], KL). Härav&lt;br&gt;följer att om en skattskyldig får rabatt hos annan än arbetsgivaren och&lt;br&gt;rabattförmånen utgått för tjänsten är den skattepliktig, såvida det inte är&lt;br&gt;fråga om sådan skattefri personalrabatt som regleras i 32 § 3 f mom. KL&lt;br&gt;(jfr avsnitt 5.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på en skattepliktig rabattförmån ges i rättsfallet RÅ 1987&lt;br&gt;ref. 81 (förhandsbesked). Förhållandena i rättsfalllet var i huvudsak&lt;br&gt;följande. SIF hade träffat avtal med SJ om s.k. tågkonto för tjänsteresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIF erhöll härigenom 50 % rabatt på alla tågbiljetter. Biljetter kunde&lt;br&gt;beställlas både för tjänsteresor och privatresor. Sökandena i målet, som&lt;br&gt;var anställda i SIF, önskade få svar på om privatresor med utnyttjande av&lt;br&gt;tågkontoavtalet kunde bli föremål för beskattning. Avtalet mellan SIF och&lt;br&gt;SJ gällde för en treårsperiod och omfattade tjänsteresor inom landet med&lt;br&gt;tåg som betalades av SIF. SIF betalade för avtalsperioden en &amp;quot;fast&lt;br&gt;kostnad till SJ&amp;quot; om 1,1 miljoner kr. SIF tilldelades tågkonton utvisande&lt;br&gt;vilka färdbiljetter m.m. som levererades till fullt normalpris. SJ&lt;br&gt;fakturerade levererade biljetter månadsvis och gjorde härvid avdrag med&lt;br&gt;50 % av fakturans slutsumma. Dåvarande Riksskatteverkets nämnd för&lt;br&gt;rättsärenden ansåg att utnyttjandet av tågkontot för köp av biljetter till&lt;br&gt;privatresor var skattepliktigt. Nämnden angav som skäl härför bl.a. att de&lt;br&gt;anställdas möjlighet att utnyttja kontot för privat ändamål hade sin grund&lt;br&gt;i anställningen hos SIF och arbetsgivarens avtalsförhållande med SJ.&lt;br&gt;Regeringsrätten ändrade inte förhandsbeskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om resenären med egna medel eller med ett privat kreditkort i&lt;br&gt;ett första skede betalar en tjänsteresa och sedan i ett senare skede får&lt;br&gt;ersättning för resan från arbetsgivaren torde rabatten eller bonusen, som&lt;br&gt;belöper på vad arbetsgivaren har betalat, vara skattepliktig (jfr RÅ 1988&lt;br&gt;ref. 54).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall betalas av skattskyldig med belopp vilket så nära&lt;br&gt;som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten. Den preliminära A-&lt;br&gt;skatten betalas normalt genom skatteavdrag (3 § 1 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272, UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall i princip betalas för sådan ersättning för&lt;br&gt;arbete, vilken helt eller delvis lämnas i pengar. Åtnjuter den&lt;br&gt;skattskyldige jämte kontant inkomst andra förmåner skall preliminär A-&lt;br&gt;skatt beräknas efter inkomstförmånemas sammanlagda värde (8 § UBL).&lt;br&gt;Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som tillsammans med&lt;br&gt;annan ersättning för arbete från samma utbetalare understiger 10 000 kr&lt;br&gt;under inkomståret, om utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo&lt;br&gt;och vad som utbetalas inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven&lt;br&gt;näringsverksamhet (3 § 2 mom. UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av kontant ersättning för arbete skall den som betalar&lt;br&gt;ut ersättningen göra avdrag för betalning av mottagarens preliminära A-&lt;br&gt;skatt. Har mottagaren F-skattesedel eller såväl A- som F-skattesedel och&lt;br&gt;åberopar han skriftligen F-skattesedeln skall skatteavdrag inte göras. I&lt;br&gt;sådant fall skall preliminär F-skatt betalas av den som tilldelats F-skat-&lt;br&gt;tesedel. Om den sammanlagda ersättningen från utbetalaren för arbete&lt;br&gt;under kalenderåret kan antas understiga 1 000 kr föreligger inte&lt;br&gt;skyldighet att göra skatteavdrag (39 § 1 mom. UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär skatt skall inte göras på grund av utgiven&lt;br&gt;rabattförmån såvida inte utbetalaren också betalar ut kontant ersättning. I&lt;br&gt;sådant fall skall också rabattförmånens värde ingå i underlaget för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkning av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetsgi varav gifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter är summan av vad&lt;br&gt;arbetsgivaren under året har utgett som lön i pengar eller annan&lt;br&gt;ersättning för utfört arbete eller eljest med anledning av tjänsten, dock&lt;br&gt;inte pension, eller andra skattepliktiga förmåner eller i fall som avses i 3&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)&lt;br&gt;annan ersättning för utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 2 § AFL skall ersättning i pengar eller andra skatteplik-&lt;br&gt;tiga förmåner för utfört arbete i annan form än pension räknas som&lt;br&gt;inkomst av anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst&lt;br&gt;1 000 kr, även om mottagaren inte är anställd hos den som utger&lt;br&gt;ersättningen. I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom&lt;br&gt;arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. I prop.&lt;br&gt;1995/96:209 föreslås att bestämmelsen ändras så att vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst inte skall ingå andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner än ersättning i pengar och inte heller skattepliktiga&lt;br&gt;kostnadsersättningar. I avgiftsunderlaget skall dock även i fortsättningen&lt;br&gt;naturaförmåner ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avgiftsunderlaget skall även ingå ersättning i sådana fall där den&lt;br&gt;utbetalas för utfört arbete utan att anställning eller uppdrag föreligger.&lt;br&gt;Detta innebär också att avgift skall tas ut även om arbetet inte utförts i&lt;br&gt;direkt förvärvssyfte. Den för vars räkning arbetet utförs behöver alltså&lt;br&gt;inte nödvändigtvis vara samma person som utger förmånen för att av-&lt;br&gt;giftsskyldighet skall uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den mån förmån av rabatt eller bonus således är att anse som&lt;br&gt;ersättning för arbete skall den som ger ut förmånen betala arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter även om arbetet inte utförts för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förmån enligt lagen om allmän försäkring hänförs till inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete skall fömånen ingå i underlaget för uttag av&lt;br&gt;egenavgifter. Med inkomst av annat förvärvsarbete avses bl.a. i detta fall&lt;br&gt;ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner eller ersättning som utgör skattepliktig inkomst av&lt;br&gt;tjänst enligt kommunalskattelagen och som, utan att anställningsför-&lt;br&gt;hållande föreligger, utbetalas av fysisk person bosatt utomlands eller&lt;br&gt;utländsk juridisk person, allt i den mån inkomsten inte är att hänföra till&lt;br&gt;inkomst av anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattepliktig rabatt eller bonus som t.ex. utges av en utländsk&lt;br&gt;generalagent skall alltså ingå i underlaget för uttag av egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomster av&lt;br&gt;anställning och inkomster av annat förvärvsarbete i den mån summan&lt;br&gt;överstiger det vid årets ingång gällande basbeloppet (11 kap. 5 § AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;måste ersättningen i regel uppgå till minst 1 000 kr för att medräknas i&lt;br&gt;den pensionsgrundande inkomsten. Denna beloppsgräns gäller dock inte&lt;br&gt;om ersättningen utgör sådan skattepliktig inkomst av tjänst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen som, utan att anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;betalats ut av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person. Inte heller tas ersättning för arbete för någon annans räkning i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga förmåner med vid beräkningen om&lt;br&gt;ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året inte uppgått&lt;br&gt;till minst 1 000 kr eller är inkomst av näringsverksamhet (11 kap. 3 §&lt;br&gt;AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån övriga förutsättningar för att en skattepliktig förmån skall&lt;br&gt;ingå i underlaget för pensionsgrundande inkomst är uppfyllda skall även&lt;br&gt;värdet av rabatt eller bonus ingå i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om lön och arvode, andra ersättningar eller förmåner&lt;br&gt;som utgör skattepliktig intäkt skall lämnas av den som betalat ut beloppet&lt;br&gt;eller gett ut förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har&lt;br&gt;fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån. Uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreligger även i fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får&lt;br&gt;för arbete och som för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte&lt;br&gt;mottagaren antingen har enbart en F-skattesedel eller både en F-skatte-&lt;br&gt;sedel och en A-skattesedel och skriftligen åberopat en F-skattesedel samt&lt;br&gt;för sådan ersättning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt beskattas som intäkt av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt&lt;br&gt;avdragen preliminär skatt (3 kap. 4 § lagen [1990:325] om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK). Utgiven förmån skall tas&lt;br&gt;upp oavsett om den utgått kontant eller på annat sätt eller utgjort&lt;br&gt;ersättning för kostnader som mottagaren betalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren har betalat ersättning för en förmån skall förmånsvär-&lt;br&gt;det sättas ned med ersättningens belopp. Avser förmånen endast en del av&lt;br&gt;året skall uppgift lämnas om den tid för vilken förmånen utgått (3 kap.&lt;br&gt;6 § LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i KL. Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån, kostförmån och bostadsförmån gäller dock särskilda regler.&lt;br&gt;Om värdet har justerats enligt 5 § andra stycket lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall anges att justering har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skett. Det sammanlagda värdet av förmånerna skall anges särskilt för sig&lt;br&gt;(3 kap. 7 § LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivare&lt;br&gt;skall betala arbetsgivaravgifter. I kontrolluppgiften skall slutligen tas upp&lt;br&gt;sådant avdrag som har gjorts för preliminär skatt (3 kap. 9 § LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Skyldighet att betala socialavgifter och lämna kontrolluppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetsgivaravgifter avseende skattepliktig&lt;br&gt;rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall betalas av den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för förmånen om denne är någon&lt;br&gt;annan än den som är skattskyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande skall gälla i fråga om skyldighet att lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift och göra avdrag för preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att arbetsgivaren skall betala arbetsgivaravgifter,&lt;br&gt;göra avdrag för preliminär A-skatt och lämna kontrolluppgift på&lt;br&gt;sådana skattepliktiga förmåner som t.ex. trohetsrabatter inom&lt;br&gt;flygbranschen eller hotellbranschen som grundar sig på kostnader&lt;br&gt;som arbetsgivaren stått för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket, Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer FAR och Landsorganisationen LO tillstyrker i princip&lt;br&gt;förslaget. Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Företagens Uppgiftslämnardelegation avstyrker förslaget och anser att&lt;br&gt;frågan om skattefrihet för s.k. frequent flyer-rabatter bör omprövas.&lt;br&gt;Även Tjänstemännens Centralorganisation avstyrker förslaget. Länsrätten&lt;br&gt;i Kristianstads län är tveksam till förslaget dels på grund av&lt;br&gt;kontrollsvårigheterna, dels med anledning av de gräns-&lt;br&gt;dragningssvårigheter som uppkommer. Länsrätten anser att en del av&lt;br&gt;svårigheterna sannolikt skulle minska om uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;begränsades till förmåner av lite större värde. Arbetsgivarverket anser att&lt;br&gt;förslagen är genomförbara men anser att det finns anledning att noga&lt;br&gt;överväga om det är lämpligt att förändra skattereglerna på föreslaget sätt.&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS anser att det bör enbart ankomma på den&lt;br&gt;skattskyldige att redovisa förmånen i deklarationen och att denne skall&lt;br&gt;betala egenavgifter. Statskontoret anser att många frågor kvarstår olösta&lt;br&gt;och det måste vara möjligt att kontrollera utnyttjade rabatter och&lt;br&gt;kostnaderna och de administrativa svårigheterna måste stå i proportion&lt;br&gt;till statens intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När arbetsgivaren utger en rabatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån och den inte är att beteckna som en sådan personalrabatt som är Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;skattefri skall naturligtvis arbetsgivaren betala de arbetsgivaravgifter som&lt;br&gt;hänför sig till förmånen. En grundläggande förutsättning är dock att&lt;br&gt;rabatten är att anse som ersättning för arbete eller eljest utgått för&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats i avsnitt 5.1.3 är i princip all ersättning för&lt;br&gt;arbete avgiftsgrundande. Det spelar alltså inte någon roll om ersättningen&lt;br&gt;eller förmånen utges av någon annan än den för vilken arbetet utförts.&lt;br&gt;Som arbetsgivare räknas då den som har utgett förmånen eller&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande fråga när det gäller om ett rabattgivande företag&lt;br&gt;som vänt sig till en anställd på ett annat företag skall betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter eller inte är om det måste krävas att det som utges är&lt;br&gt;ersättning för arbete eller om det räcker med att ersättningen utgått med&lt;br&gt;anledning av tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren på något sätt har förmedlat eller förhandlat sig till&lt;br&gt;rabattförmåner för sina anställda bör rabatten vara att anse som&lt;br&gt;ersättning för arbete. Arbetsgivarens medverkan till rabatten kan ta sig&lt;br&gt;olika uttryck. Det kan vara fråga om rabatter som ges i efterhand till&lt;br&gt;följd av kundtrohet, som t.ex. flygbranschens och hotellbranschens&lt;br&gt;trohetsrabatter. När dessa rabatter bygger på vad arbetsgivaren har&lt;br&gt;betalat är de således att anse som ersättning för arbete. Det kan också&lt;br&gt;vara fråga om rabatter som ges i samband med den anställdes privata&lt;br&gt;inköp. Som exempel kan nämnas att arbetsgivaren i samband med ett&lt;br&gt;avtal om inköp av ett större antal persondatorer lyckas uppnå ett avtal&lt;br&gt;som innebär att det säljande företaget lämnar 20 % rabatt på&lt;br&gt;försäljningspriset men att också de anställda skall få samma rabatt om de&lt;br&gt;köper datorer för privat bruk. Gemensamt för båda fallen är att&lt;br&gt;arbetsgivaren på något sätt har medverkat till rabatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om däremot ett utomstående företag utan någon kontakt med arbets-&lt;br&gt;givaren vänder sig till arbetstagarna med ett erbjudande om rabatt om de&lt;br&gt;handlar hos företaget, kan rabatten knappast anses utgöra ersättning för&lt;br&gt;arbete. I dessa fall torde det rabattgivande företaget inte behöva betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter även om rabatten skulle anses som skattepliktig&lt;br&gt;inkomst vid mottagarens taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis torde gällande regler innebära att om en&lt;br&gt;rabattförmån är att anse som ersättning för arbete utgivaren av rabatten&lt;br&gt;eller bonusen är att betrakta som arbetsgivare i avgiftshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom regeringen anfört i prop. 1995/96:152 kan det i vissa fall&lt;br&gt;ifrågasättas om inte arbetsgivaren snarast är att anse som utgivare av den&lt;br&gt;skattepliktiga förmånen även om det är någon annan som är rabatt-&lt;br&gt;givande. Detta gäller främst i sådana fall där förmånen utfaller till följd&lt;br&gt;av köptrohet eller liknande och det är arbetsgivaren som är den slutlige&lt;br&gt;betalande köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå detta bör enligt vad Lagrådet uttalat i lagtext anges att&lt;br&gt;ifrågavarande rabatter och andra förmåner skall anses utgivna av&lt;br&gt;arbetsgivaren (jfr avsnitt 5.1.1). Regeringen delade Lagrådets uppfattning&lt;br&gt;att en lagreglering behövs för att klargöra att det är arbetsgivaren och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte t.ex. flygbolaget som skall lämna kontrolluppgift och betala sociala&lt;br&gt;avgifter för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är dock var gränsen skall dras mellan sådana förmåner för&lt;br&gt;vilka arbetsgivaren skall betala socialavgifter och lämna kontrolluppgift&lt;br&gt;för och sådana för vilka det rabattgivande eller förmånsgivande företaget&lt;br&gt;skall fullgöra dessa skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en skillnad mellan rabatter som arbetsgivaren medverkar till&lt;br&gt;på ett eller annat sätt och sådana där arbetsgivaren inte medverkar och&lt;br&gt;kanske inte ens känner till att de anställda får. För förmåner av det&lt;br&gt;senare slaget kan det inte komma i fråga att övervältra ansvaret för&lt;br&gt;socialavgifter och kontrolluppgift från det rabattgivande företaget till&lt;br&gt;arbetsgivaren. Dessa förmåner kan helt lämnas åt sidan här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grupp förmåner som är av intresse i förevarande sammanhang är&lt;br&gt;sådana som arbetsgivaren har medverkat till. Man kan här urskilja två&lt;br&gt;typer av medverkan från arbetsgivarens sida. Den ena kännetecknas av&lt;br&gt;att förmånen utgår till följd av vad arbetsgivaren har köpt eller bekostat.&lt;br&gt;Den andra gruppen av förmåner utgår visserligen till följd av privata&lt;br&gt;inköp men arbetsgivaren har medverkat till att rabatt- eller bonusavtalet&lt;br&gt;har kommit till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första typen av fall bör det rimligen vara så att arbetsgivaren kan&lt;br&gt;kräva en redovisning av den anställde avseende de förmåner som utgår&lt;br&gt;till följd av arbetsgivarens kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har föreslagit att den skattskyldige själv i sin&lt;br&gt;deklaration skall redovisa förmånen och betala egenavgifter för denna.&lt;br&gt;Som redovisats i avsnitt 5.1.2 utgår sådana avgifter i dag i speciella&lt;br&gt;situationer. Regeringen anser dock att i de situationer som det nu är fråga&lt;br&gt;om bör socialavgifterna betalas i form av arbetsgivaravgifter. Det&lt;br&gt;främsta skälet till detta är intresset av enhetliga och enkla regler.&lt;br&gt;Ytterligare ett skäl är att så många uppgifter som möjligt bör vara&lt;br&gt;förtryckta på den förenklade självdeklarationen. Det bör därför vara&lt;br&gt;arbetsgivaren som skall betala arbetsgivaravgifter och lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock mera tveksamt om arbetsgivaren i den andra typen av fall&lt;br&gt;skall kunna kräva löpande redovisning för privata inköp som den&lt;br&gt;anställde gör och som innebär att den anställde tillgodogör sig rabatter&lt;br&gt;som arbetsgivaren medverkat till. Det är dessutom lättare för det rabatt-&lt;br&gt;givande företaget att i sådant fall hålla reda på omfattningen av&lt;br&gt;förmånerna. Det finns därför fog för att det är rabattutgivaren som i&lt;br&gt;sådana fall skall betala arbetsgivaravgifter. Gällande rätt torde också&lt;br&gt;innebära detta varför det inte behövs någon ändring av reglerna i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som lämnas i det följande tar därför sikte enbart på den&lt;br&gt;förstnämnda typen av fall, där rabatten eller bonusen utgår till följd av&lt;br&gt;vad arbetsgivaren har köpt eller bekostat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invändningar mot en ordning där arbetsgivaren skall betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och som framförts är bl.a. att det är orimligt att&lt;br&gt;arbetsgivaren under straffansvar åläggs en kontrolluppgiftsskyldighet och&lt;br&gt;ansvar för arbetsgivaravgifter för en förmån som arbetsgivaren inte utgett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som ligger utanför arbetsgivarens kontroll. Regeringen återkommer Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;till denna fråga i avsnitt 5.2.2. Några remissinstanser menar att med&lt;br&gt;hänsyn till de svårigheter som förslaget är förknippat med bör&lt;br&gt;skattefriheten för frequent flyer-rabatter återinföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis bör klargöras att regeringen inte delar remissinstansernas&lt;br&gt;uppfattning att skattefriheten för trohetsrabatter inom flygbranschen bör&lt;br&gt;återinföras. För det första är det inte bara fråga om rabatter och bonus i&lt;br&gt;form av frequent flyer-rabatter utan om alla slags förmåner som utges&lt;br&gt;under motsvarande förhållanden. Det kan t.ex. vara fråga om förmån av&lt;br&gt;en gratis hotellövemattning till följd av ett visst antal övernattningar&lt;br&gt;inom en viss hotellkedja eller bonusförmåner till följd av inrikes&lt;br&gt;flygresor. För dessa andra slags förmåner har något undantag från&lt;br&gt;skatteplikt inte funnits vid inkomsttaxeringen. I dessa fall skall således&lt;br&gt;redan i dag arbetsgivaravgifter betalas och kontrolluppgift lämnas. Det&lt;br&gt;kan inte komma i fråga att införa en generell skattefrihet för förmåner&lt;br&gt;som utgår från arman än arbetsgivaren. Det skulle innebära en avvikelse&lt;br&gt;från de grundläggande principerna i skattelagstiftningen och kan också&lt;br&gt;befaras ge icke önskvärda spridningseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har föreslagit att införandet av en beloppsgräns för&lt;br&gt;förmånerna inom vilken arbetsgivaravgifter inte behöver betalas och&lt;br&gt;kontrolluppgift avges. Reglerna innehåller redan sådana beloppsgränser.&lt;br&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte om det kan antas att vad&lt;br&gt;arbetsgivaren kommer att betala ut till arbetstagaren under inkomståret&lt;br&gt;inte uppgår till minst 1 000 kr. Vad gäller arbetsgivaravgifter skall bl.a.&lt;br&gt;bortses från ersättning till en och samme arbetstagare om den under året&lt;br&gt;inte uppgått till 1 000 kr. Vad gäller skyldigheten att avge kontrolluppgift&lt;br&gt;finns också beloppsgränser. Bl.a. behöver inte kontrolluppgift lämnas för&lt;br&gt;ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete i andra fall om&lt;br&gt;det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än 100 kr.&lt;br&gt;Regeringen anser att även de förmåner som förslaget nu avser skall&lt;br&gt;inordnas i de ordinarie reglerna. Det innebär att någon särskild&lt;br&gt;beloppsgräns inte bör gälla för dessa förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats bör rabatt, bonus eller annan förmån som ges&lt;br&gt;till följd av kostnader som arbetsgivaren har haft för tjänster egentligen&lt;br&gt;tillkomma arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan därför i förhållande till&lt;br&gt;arbetstagaren reglera i vad mån kostnader för tjänsteresor och liknande&lt;br&gt;får läggas till grund för rabatt- eller bonusberäkningar. Redan i dag har&lt;br&gt;t.ex. flera arbetsgivare regler om att sådan bonus inte får användas för&lt;br&gt;privat bruk. Genom att arbetsgivaren reglerar detta kan han också få&lt;br&gt;uppgifter om t.ex. rabattens eller bonusens storlek och när den&lt;br&gt;tillhandahålls en anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAS har i sitt remissvar redovisat att resenären löpande får&lt;br&gt;redovisning som visar de sträckor som flugits och de bonuserbjudande&lt;br&gt;som reserverats samt antal poäng som finns kvar. För att erhålla poäng&lt;br&gt;måste dessutom medlemmen uppge sitt medlemsnummer antingen vid&lt;br&gt;reservation av resan eller vid incheckningen. Resenären måste alltså vara&lt;br&gt;aktiv för att resan skall bli poänggrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheten med att kontrollera när en förmån åtnjuts - och därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir skattepliktig - är inte något specifikt för just denna typ av förmån. I Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;prop. 1995/96:152 uttalades att beskattningstidpunkten för frequent flyer-&lt;br&gt;rabatter torde inträffa när resenären utnyttjar rabatten. Arbetsgivaren får&lt;br&gt;göra en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av remissinstanserna har berört frågan om vem som skall&lt;br&gt;värdera förmånen och svårigheterna att värdera förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger naturligtvis arbetsgivaren att värdera förmånen men&lt;br&gt;regeringens förslag i avsnitt 5.2.2 innebär också att förmånstagaren&lt;br&gt;måste ge sådana uppgifter om förmånen att arbetsgivaren kan göra en&lt;br&gt;riktig värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte anses svårare att värdera en förmån som utges på sätt&lt;br&gt;som nu är i fråga än att värdera naturaförmåner i allmänhet. Enligt&lt;br&gt;huvudregeln i 42 § andra stycket KL skall förmåner värderas till&lt;br&gt;marknadsvärdet. Med marknadsvärde avses det pris som betalas på&lt;br&gt;orten, om det varit fråga om att för kontanta medel inköpa produkter,&lt;br&gt;varor eller andra förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. Om ett&lt;br&gt;sådant pris inte direkt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp som&lt;br&gt;med hänsyn till rådande förhållanden kan beräknas vid en betalning med&lt;br&gt;kontanta medel (punkt 1 av anvisningarna till 42 § KL). En bedömning&lt;br&gt;av vad som är marknadsvärdet får således göras i varje enskilt fall. Om&lt;br&gt;vad arbetsgivaren finansierat är endast en del av de kostnader som ligger&lt;br&gt;till grund för förmånen får en proportionering göras. En proportionering&lt;br&gt;får också göras om det är fråga om flera arbetsgivare som har haft de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för rabatten eller bonusen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis innebär reglerna en ökad administration för arbetsgivarna&lt;br&gt;men det är en nödvändig följd av att förmånerna är skattepliktiga. Det är&lt;br&gt;dessutom möjligt för arbetsgivarna att undvika detta merarbete genom att&lt;br&gt;antingen inte tillåta att tjänsteresor läggs till grund för bonuspoäng eller&lt;br&gt;att se till att eventuella trohetsrabatter eller andra förmåner används i&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret menar att om arbetsgivaren skall kunna lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift om utnyttjade rabatter bör de få underlag från&lt;br&gt;flygbolagen. Samma svårigheter och nackdelar med att lägga&lt;br&gt;arbetsgivaravgifts- och kontrolluppgiftsskyldigheten på det rabatt-&lt;br&gt;utgivande flygbolagen, som bl.a. har motiverat att arbetsgivaren i stället&lt;br&gt;skall åläggas denna skyldighet, kan anföras mot en sådan&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet från flygbolagens sida som föreslås av Statskontoret.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att en sådan uppgiftsskyldighet inte är lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS har i sitt remissyttrande föreslagit att&lt;br&gt;avgiftsskyldighet i första hand av förenklingsskäl endast bör inträda en&lt;br&gt;gång om året. I andra hand föreslår samfundet att förmånen skall&lt;br&gt;redovisas i samband med den löneredovisning som infaller i månaden&lt;br&gt;efter det att den anställde anmäler att han utnyttjat förmånen och&lt;br&gt;avgiftsskyldigheten inträder därför månaden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att även i detta avseende bör förmånerna i möjligaste&lt;br&gt;mån inordnas i det nuvarande systemet utan särlösningar. De förmåner&lt;br&gt;som förslaget avser skiljer sig emellertid från andra förmåner för vilka&lt;br&gt;arbetsgivaren skall göra avdrag för preliminär skatt och betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifter i så avgörande hänseenden att en undantagsreglering Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;är motiverad. Preliminärskatteavdrag bör därför göras när arbetsgivaren&lt;br&gt;fått kännedom om att förmånen är åtnjuten och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;betalas månaden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som nu föreslagits i fråga om vem som skall&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter skall särskild löneskatt betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, 8 § uppbördslagen (1953:272), 3 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 4 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 1 § lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster samt 3 kap.&lt;br&gt;2 a § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Den skattskyldiges uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som är skattskyldig för en skattepliktig&lt;br&gt;rabatt, bonus eller annan förmån, som utges på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande för vilken kontrolluppgiftsskyldighet föreligger skall&lt;br&gt;på annat sätt än muntligen till den kontrolluppgiftsskyldige lämna&lt;br&gt;uppgift om förmånens art och omfattning och under vilken månad&lt;br&gt;denna åtnjutits. Uppgiften skall lämnas senast månaden efter det att&lt;br&gt;förmånen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Revisorsamfundet SRS tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Länsrätten i Kristianstads län ifrågasätter om det inte vore&lt;br&gt;lämpligt med en beloppsgräns för vilka förmåner man skall lämna uppgift&lt;br&gt;om. Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund anser&lt;br&gt;att det inte finns någon koppling mellan den i förslaget ålagda&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten och arbetsgivarens straffansvar och ansvar för&lt;br&gt;lämnande av oriktiga uppgifter och i kontrolluppgift och&lt;br&gt;uppbördsdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till den skyldighet som&lt;br&gt;enligt vad som sägs i föregående avsnitt skall åläggas arbetsgi-&lt;br&gt;varen/uppdragsgivaren måste även den anställdes/uppdragstagarens&lt;br&gt;skyldigheter gentemot arbetsgivaren/uppdragsgivaren klargöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK)&lt;br&gt;finns noggrant angivet vilka uppgifter som skall lämnas i&lt;br&gt;självdeklarationen och i kontrolluppgiften. Men endast i ett fåtal fall finns&lt;br&gt;det närmare angivet i vilken utsträckning den som kontrolluppgiften avser&lt;br&gt;skall lämna uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige. Däremot finns det&lt;br&gt;ansvarsbestämmelser som anger vad följden kan bli om man uppsåtligen&lt;br&gt;lämnar oriktiga uppgifter om förhållande som har betydelse för&lt;br&gt;skyldighetens fullgörande till arbetsgivare eller någon annan som är&lt;br&gt;skyldig att avge kontrolluppgift angående honom. Fr.o.m. den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 återfinns ansvarsbestämmelserna i 7 och 8 §§ skattebrottslagen Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;(1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § första stycket 2 skattebrottslagen skall den som på annat sätt&lt;br&gt;än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till någon som är skyldig&lt;br&gt;att för honom innehålla skatt eller lämna kontrolluppgift eller motsvaran-&lt;br&gt;de underrättelse dömas för skatteredovisningsbrott, om uppgiften rör för-&lt;br&gt;hållande som har betydelse för skyldighetens fullgörande eller för&lt;br&gt;skyldigheten för honom eller arman att betala skatt. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som uppsåtligen underlåter att lämna föreskriven uppgift. Straffet är&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader. Även om man begår sådan&lt;br&gt;gärning av grov oaktsamhet kan man enligt 8 § skattebrottslagen dömas&lt;br&gt;till ansvar för vårdslös skatteredovisning till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader. Dessa bestämmelser kan således bli tillämpliga om den&lt;br&gt;skattskyldige underlåter att underrätta den kontrolluppgiftsskyldige om att&lt;br&gt;han åtnjuter en skattepliktig rabatt, bonus eller annan förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör klart anges i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;att mottagaren av den skattepliktiga förmånen har en uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;gentemot den kontrolluppgiftsskyldige. En sådan skyldighet bör avse&lt;br&gt;uppgift om förmånens art, storlek och under vilken månad denna&lt;br&gt;åtnjutits. I promemorian har föreslagits att uppgiften skall lämnas så&lt;br&gt;snart som möjligt. Som några remissinstansers påpekat bör denna&lt;br&gt;tidsangivelse vara mera exakt eftersom underlåtenhet är förenad med&lt;br&gt;straffansvar. Regeringen anser därför att dessa uppgifter bör lämnas&lt;br&gt;senast månaden efter det att förmånen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund anser i&lt;br&gt;sitt gemensamma remissvar det oacceptabelt att arbetsgivarna under&lt;br&gt;straffansvar åläggs ansvar för arbetsgivaravgifter för en förmån som&lt;br&gt;ligger utanför arbetsgivarens kontroll. De har också tagit upp frågan om&lt;br&gt;arbetsgivarens ansvar när arbetstagaren inte meddelar sin arbetsgivare&lt;br&gt;uttag av bonusresa och ifrågasätter om inte arbetsgivaren i en sådan&lt;br&gt;situation enligt gällande rätt lämnat oriktig uppgift och således i efterhand&lt;br&gt;kan påföras arbetsgivaravgifter och avgiftstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarens redovisningsskyldighet i uppbördsdeklarationen in-&lt;br&gt;träder med regeringens förslag till lydelse av 4 § lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare först månaden efter det att&lt;br&gt;arbetsgivaren fått kännedom om att förmånen åtnjutits. Något&lt;br&gt;straffansvar för arbetsgivaren kan således inte komma i fråga förrän efter&lt;br&gt;det att han har fått kännedom om förmånen och ändå underlåtit att&lt;br&gt;redovisa den. Samma sak gäller frågan om oriktig uppgift i&lt;br&gt;avgiftshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om uppgiftsskyldighet föranleder införande av en ny be-&lt;br&gt;stämmelse, 3 kap. 4 a §, i lagen om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Självdeklaration avseende kreditinstitut,&lt;br&gt;värdepappersbolag och försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Företag som omfattas av lagen om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag skall till sin självdeklaration foga&lt;br&gt;årsredovisningen. I sådana fall skall uppgifter från bokföringen i form&lt;br&gt;av ett s.k. räkenskapsschema inte lämnas i självdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag överensstämmer i allt väsentligt med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 19 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK), skall den&lt;br&gt;som har inkomst av näringsverksamhet i sin självdeklaration lämna&lt;br&gt;uppgifter från bokföringen avseende dels intäkter, kostnader,&lt;br&gt;bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga avsättningar, dels&lt;br&gt;tillgångar, skulder, obeskattade reserver och eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag i allmänhet fullgör uppgiftsskyldigheten genom att som en del&lt;br&gt;av självdeklarationen redovisa uppgifterna i ett s.k. räkenskapsschema. Av&lt;br&gt;Riksskatteverkets föreskrifter, RSFS 1990:27, framgår närmare innehållet&lt;br&gt;i och uppbyggnaden av räkenskapsschemat. Uppgifterna i&lt;br&gt;räkenskapsschemat tas in i skatteförvaltningens ADB-system och används&lt;br&gt;i kontrollsammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag fullgör i&lt;br&gt;princip uppgiftsskyldigheten på samma sätt som företag i allmänhet. Med&lt;br&gt;hänsyn till de speciella kraven på redovisning i form av indelning och&lt;br&gt;specifikationsgrad för denna kategori företag har det emellertid tagits fram&lt;br&gt;särskilda räkenskapsscheman, ett för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;och ett för försäkringsföretag. Innehållet i och uppbyggnaden av&lt;br&gt;respektive räkenskapsschema framgår av Riksskatteverkets föreskrifter&lt;br&gt;RSFS 1991:36 och RSFS 1991:37. Innehållet i dessa företags&lt;br&gt;räkenskapsscheman tas inte in i skatteförvaltningens ADB-system. Detta&lt;br&gt;har huvudsakligen sin grund i att registrering och behandling av sådana&lt;br&gt;uppgifter skulle kräva ett särskilt ADB-system och att antalet berörda&lt;br&gt;företag har ansetts för litet för att motivera de kostnader detta skulle&lt;br&gt;innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av en ny årsredovisningslag (1995:1554) har&lt;br&gt;även nya speciella årsredovisningslagar för kreditinstitut,&lt;br&gt;värdepappersbolag och försäkringsföretag införts, lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinsitut och värdepappersbolag, ÅRKL, och lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL (prop.&lt;br&gt;1995/96:10, bet. 1995/96:LU4, rskr. 1995/96:91). De två sistnämnda&lt;br&gt;lagarna, som trätt i kraft den 1 januari 1996, har sin grund i rådets direktiv&lt;br&gt;86/635/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning av banker och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra finansiella institut (det s.k. bankredovisningsdirektivet) och rådets&lt;br&gt;direktiv 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för&lt;br&gt;försäkringsföretag (det s.k. försäkringsredovisningsdirektivet) och har&lt;br&gt;inneburit omfattande förändringar jämfört med förutvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya redovisningslagstiftningen har bl.a. inneburit att&lt;br&gt;uppställningsformerna för balansräkning och resultaträkning har&lt;br&gt;förändrats. Detaljeringsgraden har utökats och vad gäller&lt;br&gt;försäkringsföretag måste alternativa uppställningsformer av&lt;br&gt;resultaträkningen användas beroende på om fråga är om&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag eller livförsäkringsföretag. Uppställnings-&lt;br&gt;formerna är betingade av de särskilda redovisningskrav som ställs på&lt;br&gt;denna typ av företag. Företagen måste följa uppställningsformerna.&lt;br&gt;Innehållet i balans- och resultaträkningen påverkas också av de utökade&lt;br&gt;kraven på information som ställs i de särskilda föreskrifter och allmänna&lt;br&gt;råd om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och&lt;br&gt;försäkringsföretag som Finansinspektionen utfärdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utökad notapparat har införts i form av omfattande tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar till balans- och resultaträkningen. Beträffande tillgångar,&lt;br&gt;avsättningar och skulder i utländsk valuta skall anges efter vilka principer&lt;br&gt;beloppen har omräknats till svenska kronor. Likaså skall, om en tillgång är&lt;br&gt;föremål för av- eller nedskrivning uteslutande av skatteskäl, upplysning&lt;br&gt;om detta lämnas i not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har marknadsvärdering (verkligt värde) införts för vissa typer av&lt;br&gt;tillgångar (placeringstillgångar). Värderingen gäller inte i skatte-&lt;br&gt;hänseende. Hur denna typ av tillgångar värderats skall anges i not till&lt;br&gt;balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att redovisningen skall ske i enlighet med god redovisningssed&lt;br&gt;har införts ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av&lt;br&gt;företagets resultat och ställning. Avvikelse från rättvisande bild skall&lt;br&gt;anges i not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sin hemställan anfört att nuvarande&lt;br&gt;räkenskapsschema, som enbart baseras på sifferinformation, med hänsyn&lt;br&gt;till den ändrade redovisningslagstiftningen inte ger tillräcklig information&lt;br&gt;för beskattningsändamål. Anledningen är främst de alternativa&lt;br&gt;uppställningsformerna av resultaträkningen i försäkringsföretag och kravet&lt;br&gt;på tilläggsinformation i den utökade notapparaten. Dagens&lt;br&gt;uppgiftslämnande fångar enligt verket inte upp denna för beskatt-&lt;br&gt;ningsändamål viktiga information. Riksskatteverket föreslår därför att&lt;br&gt;räkenskapsschemat för kreditinstitut och värdepappersbolag och för&lt;br&gt;försäkringsföretag ersätts med årsredovisningen upprättad enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i ÅRKL och ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i samband med utarbetandet av sin framställan&lt;br&gt;samrått med företrädare för Svenska Bankföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbund och Finansbolagens Förening. Information har även&lt;br&gt;lämnats till fristående kreditinstitut, värdepappersbolag och&lt;br&gt;försäkringsföretag. Ingen av dessa företrädare har enligt Riksskatteverket&lt;br&gt;sett någon nackdel eller några administrativa hinder med att ersätta&lt;br&gt;räkenskapsschemat med årsredovisningen, tvärtom har man sett det som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en fördel att inte behöva upprätta en särskild handling i form av ett&lt;br&gt;räkenskapsschema enbart för beskattningsändamål. Även Företagarnas&lt;br&gt;Uppgiftslämnardelegation FUD har under hand till verket förklarat sig&lt;br&gt;vara positiv till de framlagda förslagen. Granskningen av deklarationer&lt;br&gt;från kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag är, med&lt;br&gt;hänsyn till dessa företags koncentration till storstäderna, förlagd till ett&lt;br&gt;fåtal skattekontor. Redan i dag anses tillgång till årsredovisningen som&lt;br&gt;nödvändig vid granskningen av dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagar om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och&lt;br&gt;försäkringsföretag som gäller sedan årsskiftet innebär att tillräcklig&lt;br&gt;information för beskattningsändamål inte längre kan fås genom&lt;br&gt;räkenskapsscheman, som enbart baseras på sifferuppgifter. Regeringen&lt;br&gt;delar därför Riksskatteverkets bedömning att dessa grupper av företag i&lt;br&gt;stället för räkenskapsscheman skall foga årsredovisningen till sin&lt;br&gt;självdeklaration. Förslaget innebär också ett förenklat uppgiftslämnande&lt;br&gt;för de berörda företagen. Vi föreslår därför att en bestämmelse om detta&lt;br&gt;tas in i 2 kap. 20 § LSK. De nya årsredovisningslagama gäller fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1996. De nya bestämmelserna bör därför införas att gälla fr.o.m.&lt;br&gt;1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Skatterättsligt hemvist för anställda vid Europeiska&lt;br&gt;universitetsinstitutet m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anställd vid Europeiska universitetsinstitutet,&lt;br&gt;som vid tidpunkten för tjänstetillträdet hade sitt skatterättsliga&lt;br&gt;hemvist i Sverige och som endast på grund av sin verksamhet i&lt;br&gt;institutets tjänst bosatt sig i annat land inom EU, skall ha kvar sitt&lt;br&gt;skatterättsliga hemvist här. Detsamma gäller sådan persons make,&lt;br&gt;såvida denne inte utövar egen yrkesverksamhet, samt barn som&lt;br&gt;personen har vårdnaden om och underhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 § lagen (1994:1500) med&lt;br&gt;anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen,&lt;br&gt;anslutningslagen, skall de fördrag och andra instrument som anges i lagen&lt;br&gt;samt de rättsakter, avtal och andra beslut som före Sveriges anslutning till&lt;br&gt;Europeiska unionen antagits av Europeiska gemenskaperna gälla här i&lt;br&gt;landet med den verkan som följer av dessa fördrag och andra instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de grundläggande fördrag som genom anslutningslagen blev&lt;br&gt;gällande här i landet är fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett&lt;br&gt;gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna, det s.k. fusionsfördraget. Till fördraget har fogats ett&lt;br&gt;särskilt protokoll om europeiska gemenskapernas immunitet och&lt;br&gt;privilegier. I protokollet regleras bl.a. skattskyldigheten för intäkterna från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemenskaperna och frågan om skatterättsligt hemvist för t.ex.&lt;br&gt;gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 14 i protokollet skall gemenskapernas tjänstemän och&lt;br&gt;övriga anställda som enbart på grund av sin tjänsteutövning i gemen-&lt;br&gt;skaperna bosätter sig i en annan medlemsstat än den i vilken de vid tiden&lt;br&gt;för sitt tjänstetillträde vid gemenskaperna var skatterättsligt bosatta, - vad&lt;br&gt;avser inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och&lt;br&gt;tillämpning av dubbelbeskattningsavtal som ingåtts mellan&lt;br&gt;gemenskapernas medlemsstater - i båda länderna behandlas som om de&lt;br&gt;fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna&lt;br&gt;befinner sig inom en av gemenskapernas medlemsstater. Detta gäller även&lt;br&gt;för äkta makar, förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet,&lt;br&gt;och för barn som personer som avses i artikeln försörjer och har hand om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14 skall tillämpas även på bl.a. kommissionens ledamöter&lt;br&gt;(artikel 20), domstolens domare och generaladvokater m.fl. (artikel 21),&lt;br&gt;Europeiska Investeringsbankens ledamöter och personal m.fl. (artikel 22)&lt;br&gt;och Europeiska centralbanken, medlemmar av dess beslutande organ och&lt;br&gt;dess personal (artikel 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen Forskning och samhälle (prop.&lt;br&gt;1996/97:5) föreslagit att riksdagen godkänner en konvention om&lt;br&gt;grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut. Till konventionen har&lt;br&gt;fogats ett protokoll som bl.a. behandlar frågor om immunitet och&lt;br&gt;privilegier för institutet och dess personal. I artikel 12 i protokollet till&lt;br&gt;konventionen regleras bl.a. frågan om skatterättsligt hemvist för rektorn,&lt;br&gt;generalsekreteraren, medlemmarna av lärarkåren samt annan personal vid&lt;br&gt;institutet. Enligt artikel 13 i protokollet skall styrelsen enhälligt besluta om&lt;br&gt;vilka grupper bland personalen som bl.a. artikel 12 skall tillämpas på. De&lt;br&gt;fördragsslutande staternas regeringar skall vidare enligt artikel 19&lt;br&gt;regelbundet underrättas om vilka personer artikel 12 är tillämplig på. Vid&lt;br&gt;en anslutning till konventionen är Sverige bundet av dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut&lt;br&gt;omfattas inte av anslutningslagens reglering. Konventionens bestämmelser&lt;br&gt;om immunitet och privilegier blir i stället gällande här i landet genom den&lt;br&gt;ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier som föreslås i&lt;br&gt;forskningspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om när en person skall anses ha skatterättsligt hemvist&lt;br&gt;här i landet vid taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt finns i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. När det gäller konventionens bestämmelser rörande&lt;br&gt;skatterättsligt hemvist för institutets personal krävs en ändring i dessa&lt;br&gt;lagar. Regleringen i konventionen överensstämmer med den som finns i&lt;br&gt;artikel 14 i protokollet till fusionsfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För diplomater m.fl. som tjänstgör utomlands finns en liknande&lt;br&gt;reglering i 69 § kommunalskattelagen och 17 § lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. Bestämmelser om skatterättsligt hemvist för anställda vid&lt;br&gt;universtitetsinstitutet tas därför lämpligen in i dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär att de personer som berörs av förslaget vid&lt;br&gt;taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt kommer att ha kvar sitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatterättsliga hemvist i Sverige, trots att de bosatt sig och tjänstgör Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;utomlands. Detta har betydelse vad gäller beskattning av andra inkomster&lt;br&gt;än tjänsteinkomster från institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i ett senare sammanhang återkomma i de delar&lt;br&gt;som gäller förmögenhetsskatt och arvsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 69 § kommunalskattelagen och 17 § lagen om statlig inkomststskatt&lt;br&gt;bör enligt regeringens mening även tas in en hänvisning till&lt;br&gt;fusionsfördragets bestämmelser om skatterättsligt hemvist för anställda&lt;br&gt;vid EU:s institutioner och andra organ. Detta för att regleringen i&lt;br&gt;kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt skall stämma&lt;br&gt;överens med fusionsfördragets bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Den skatterättsliga behandlingen av ränta och avgift i&lt;br&gt;bostadsbidragssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sådan ränta och avgift som kan utgå inom&lt;br&gt;ramen för de regler som gäller fr.o.m. den 1 januari i fråga om&lt;br&gt;bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall vara&lt;br&gt;skattefri respektive ej avdragsgill vid taxering till statlig och&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom riksdagens beslut i anledning av&lt;br&gt;regeringens proposition Nya regler för bostadsbidrag har införts ett&lt;br&gt;system med preliminärt och slutligt bostadsbidrag liknande systemet med&lt;br&gt;preliminär och slutlig skatt (prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoUl 1,&lt;br&gt;rskr. 1995/96:229). Det nya systemet, som gäller bidrag från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1997, inbegriper ränta och avgift liknande ö-skatteränta och&lt;br&gt;kvarskatteavgift. Räntan och avgiften bör vara icke skattepliktig&lt;br&gt;respektive icke avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta föranleder ändring i 19 och 20 §§ kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Resor med egen bil mellan bostaden och arbetsplatsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avdrag för kostnader för resor med egen bil&lt;br&gt;mellan bostaden och arbetsplatsen skall medges med 1 kr och 30 öre&lt;br&gt;per kilometer. Beloppet skall anges i kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avdrag för kostnader för resor med&lt;br&gt;egen bil mellan bostaden och arbetsplatsen medges enligt en särskild lag&lt;br&gt;(SFS 1993:1519) med 13 kr per mil vid 1995-1997 års taxeringar. Vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års taxering kommer, om inga särskilda åtgärder vidtas, reglerna i Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;andra stycket av punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370, KL) att gälla. Avdragsbeloppet per kilometer enligt&lt;br&gt;sistnämnda regel kan beräknas först nästa år. Genom en hänvisning till&lt;br&gt;nämnda bestämmelse i punkt 23 av anvisningarna till 23 § KL gäller&lt;br&gt;avdragsbegränsningen också i näringsverksamhet. Det kan dock antas att&lt;br&gt;beloppet kommer att bli lägre än 1 kr och 30 öre per kilometer. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill är det enligt regeringens mening lämpligt att nu klargöra&lt;br&gt;vilket belopp som skall gälla vid 1998 års taxering. Regeringen anser att&lt;br&gt;avdrag även i fortsättningen bör medges med 1 kr och 30 öre per&lt;br&gt;kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om gällande regler för avdrag för kostnader för körning med&lt;br&gt;egen bil i tjänsten eller i näringsverksamheten anges avdragsbeloppets&lt;br&gt;storlek per körd kilometer direkt i kommunalskattelagen. Regeringen har&lt;br&gt;också i avsnitt 4.2 föreslagit att avdrag för kostnader för resa med&lt;br&gt;förmånsbil mellan bostad och arbetsplats under vissa förutsättningar skall&lt;br&gt;medges med 50 öre för dieselolja och med 80 öre för för annat&lt;br&gt;drivmedel. Förslaget innebär att beloppen anges i kommunalskattelagen.&lt;br&gt;Mot bakgrund härav anser regeringen att även i fråga om avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor med egen bil mellan bostaden och arbetsplatsen bör&lt;br&gt;beloppet anges i nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL&lt;br&gt;samt en särskild övergångsbestämmelse till ändringen i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Skatteavdrag på ersättningar till anställda vid EU:s&lt;br&gt;institutioner eller organ&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som betalar ut ersättning för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader till anställd vid EU:s insitutioner eller organ under&lt;br&gt;längre tid än tre år skall vid beräkningen av skatteavdraget ta hänsyn&lt;br&gt;till hela ersättningen, om inte skattemyndigheten efter särskild&lt;br&gt;ansökan beslutat något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1996 trädde en ändring av&lt;br&gt;punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370, KL)&lt;br&gt;i kraft (prop. 1995/96:152, bet. 1995/96:SkU25, SFS 1996:651).&lt;br&gt;Ändringen innebär att en skattskyldig som under en begränsad tid arbetar&lt;br&gt;vid någon av Europeiska unionens institutioner eller organ eller vid&lt;br&gt;Europaskolorna men får den huvudsakliga delen av lönen från arbetet&lt;br&gt;från annan arbetsgivare skall, under längst tre år, anses ha sitt&lt;br&gt;tjänsteställe hos den arbetsgivare som betalar den huvudsakliga delen av&lt;br&gt;lönen, om den skattskyldige begär det. Om bostaden på arbetsorten i&lt;br&gt;sådant fall är tillfällig och beror enbart på tjänsteutövningen, skall den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte anses som sådan bostad som avses i nämnda anvisningspunkt, under&lt;br&gt;förutsättning att den skattskyldige har annan permanent bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är dessa förutsättningar uppfyllda medges således den skattskyldige&lt;br&gt;avdrag med de belopp som anges i punkt 3 a av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;KL. Av reglerna i 10 § uppbördslagen (1953:272) följer att ersättning för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader inte skall ingå i underlaget under de första två&lt;br&gt;åren till den del de inte överstiger de i punkt 3 av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;KL angivna beloppen. För att ersättningen inte skall medräknas i&lt;br&gt;underlaget för beräkning av prelimiär skatt under det tredje året måste&lt;br&gt;arbetsgivaren ansöka hos skattemyndigheten om att så inte skall ske. Är&lt;br&gt;förutsättningarna i punkt 3 väl uppfyllda skall skattemyndigheten fatta&lt;br&gt;sådant beslut. Detta framstår som ett onödigt förfarande. För att undvika&lt;br&gt;detta ansökningsförfarande föreslås att ersättning i sådant fall inte skall&lt;br&gt;ingå i underlaget under de första tre åren. För eventuell tid därefter får&lt;br&gt;arbetsgivaren på vanligt sätt ansöka hos skattemyndigheten om undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 10 § uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ekonomiska effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av bilförmånsreglema medför att värdenivån generellt sett&lt;br&gt;sänks. Skattebortfallet för offentlig sektor kan beräknas till knappt 1 040&lt;br&gt;miljoner kr. Detta belopp inkluderar även effekten av den individuellt&lt;br&gt;införda avdragsrätten för kostnader för resor till och från arbetet.&lt;br&gt;Kostnadsberäkningen baseras på att antalet helårsförmånsbilar uppgår till&lt;br&gt;130 000, medan kostnaden i promemorian beräknades utifrån antalet&lt;br&gt;skattskyldiga med förmånsbil för helt år eller för någon del av året. I&lt;br&gt;beräkningen har inte hänsyn tagits till de beteendeförändringar som&lt;br&gt;förslaget kan medföra. Belastningen på statsbudgeten för budgetåret 1997&lt;br&gt;beräknas till 275 miljoner kr och för budgetåren 1998 och 1999 till 350&lt;br&gt;miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag torde inte ha någon saldopåverkan för offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det i bestämmelsens första stycke anges att ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag inte är Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;skattepliktig. Ändring av 19 § föreslås också i prop. 1995/96:227&lt;br&gt;Beskattning av sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen i andra stycket av avgifter som inte får dras av utökas till&lt;br&gt;att också avse avgift enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det införs ett nytt andra stycke. Där regleras rätten&lt;br&gt;till avdrag för kostnader för drivmedel när delägare i handelsbolag som&lt;br&gt;skall uttagsbeskattas för bilförmån har använt förmånsbilen i näringsverk-&lt;br&gt;samheten. En förutsättning för avdraget är dock att kostnaderna för&lt;br&gt;drivmedlet inte har betalats av handelsbolaget. Detta är en följdändring&lt;br&gt;av att värderingsreglerna för bilförmån föreslås ändras i punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln har sin motsvarighet i den ändring som föreslås i punkt 3 c av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 §. Förutsättningarna för avdrag kommenteras&lt;br&gt;ytterligare under sistnämnda anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det i andra stycket anges att om skattskyldig under&lt;br&gt;den tid han åtnjutit bilförmån företagit hemresorna med förmånsbilen kan&lt;br&gt;avdrag medges men endast med de belopp som gäller för avdrag för&lt;br&gt;kostnader med förmånsbil för resor mellan bostad och arbetsplats enligt&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 33 §. Detsamma skall också gälla när sambo&lt;br&gt;eller närstående till den som är skattskyldig för förmånsbilen använder&lt;br&gt;bilen för sådana resor. Vem som avses med sambo eller närstående anges&lt;br&gt;i kommentaren till punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är av endast redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke föreslås att den som är skattskyldig för&lt;br&gt;bilförmån och som har använt förmånsbilen för resor i tjänsten skall ha&lt;br&gt;rätt till avdrag för kostnader för drivmedel. Detta gäller endast under&lt;br&gt;förutsättning att den skattskyldige har stått för samtliga kostnader för&lt;br&gt;drivmedel under tjänsteresan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för avdrag för kostnad för egen bil i&lt;br&gt;tjänsten anges avdragsbeloppets storlek i lagtexten. Är bilen dieseloljedri-&lt;br&gt;ven skall avdrag medges för drivmedelskostnaden med 50 öre per körd&lt;br&gt;kilometer. Drivs bilen med bensin eller annat drivmedel skall avdrag&lt;br&gt;medges för kostnaden med 80 öre per körd kilometer. Avdrag för&lt;br&gt;kostnader för t.ex. biobaserade bränslen skall således vara detsamma som&lt;br&gt;för bensin. Detta är lämpligt eftersom ett fordon t.ex. kan drivas på både&lt;br&gt;biobaserade bränslen och bensin eller en blandning av dessa bränslen.&lt;br&gt;Beloppen skall i princip motsvara en uppskattad kostnad för drivmedel&lt;br&gt;vid körning med en genomsnittlig bil av senaste årsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 anvisningspunkten regleras avdragsrätten för kostnader för resor mellan&lt;br&gt;bostaden och arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att den nuvarande schablonen&lt;br&gt;ersätts med ett schablonmässigt bestämt belopp, 1 kr och 30 öre per körd&lt;br&gt;kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte styckets nuvarande lydelse anges att den som är skattskyldig&lt;br&gt;för förmån av fri eller delvis fri bil inte har rätt till avdrag för andra&lt;br&gt;kostnader än kostnader för väg-, bro- eller färjeavgifter om han eller hon&lt;br&gt;har företagit resorna med bil under den tid förmånen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att en bilförmånshavare som använt förmånsbilen&lt;br&gt;för resor mellan bostaden och arbetsplatsen eller för resor i samband med&lt;br&gt;tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag har rätt till&lt;br&gt;avdrag för sina kostnader under samma förutsättningar som gäller för&lt;br&gt;resor med egen bil. Avdrag skall dock endast medges för kostnaderna för&lt;br&gt;drivmedel beräknat till 50 öre per körd kilometer i fråga om dieselolja&lt;br&gt;och till 80 öre per körd kilometer i fråga om annat drivmedel. Vad som&lt;br&gt;avses med annat drivmedel har kommenterats i kommentaren till punkt&lt;br&gt;3 c av anvisningarna. Avdragsbeloppet påverkas således inte av att värdet&lt;br&gt;av drivmedelsförmån enligt punkt 2 av anvisningarna till 42 § värderas&lt;br&gt;till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande skall enligt det nya sjunde stycket gälla när närstående till&lt;br&gt;förmånshavaren eller sambo till denne använder förmånsbilen för resor&lt;br&gt;mellan bostaden och arbetsplatsen eller för resor i samband med&lt;br&gt;tillträdande och frånträdande av anställning eller uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sambo avses den som lever tillsammans med den som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldig för bilförmån i ett varaktigt förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med närstående i denna punkt avses samma sak som i punkt 14&lt;br&gt;trettonde stycket av anvisningarna till 32 §. Som närstående enligt detta&lt;br&gt;stycke räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller&lt;br&gt;avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt&lt;br&gt;dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är&lt;br&gt;delägare. Med avkomling likställs också styvbarn och fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ändras värderingsregeln på så sätt att bilförmånens värde&lt;br&gt;skall beräknas enligt schablon men denna del av förmånsvärdet skall inte&lt;br&gt;omfatta förmån av fritt drivmedel. Till följd härav och de skäl som i&lt;br&gt;övrigt anförts i avsnitt 4.2.3 ändras beräkningsgrunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet exklusive drivmedel föreslås således för kalenderår bestämmas&lt;br&gt;till 0,3 basbelopp med tillägg av dels ett prisrelaterat belopp, dels ett&lt;br&gt;ränterelaterat belopp. Med basbelopp avses det i 1 kap. 6 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring angivna basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ränterelaterade beloppet skall beräknas på grundval av nybilspriset&lt;br&gt;för årsmodellen. Beloppet skall beräknas genom att 75 procent av stats-&lt;br&gt;låneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret&lt;br&gt;multipliceras med nybilspriset för årsmodellen. Hur statslåneräntan&lt;br&gt;bestäms finns angivet i förordningen (1989:248) med instruktion för&lt;br&gt;Riksgäldskontoret. Begreppet nybilspriset för årsmodellen infördes&lt;br&gt;genom lagstiftning år 1993. Härmed avsågs det av Riksskatteverket&lt;br&gt;fastställda s.k. “listpriset”, vanligtvis priset då årsmodellen introduceras&lt;br&gt;(jfr prop. 1993/94:90, s. 106). Någon ändring av begreppets innebörd är&lt;br&gt;inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det prisrelaterade beloppet skall beräknas till en viss andel av&lt;br&gt;nybilspriset för årsmodellen. Andelarnas storlek varierar med&lt;br&gt;nybilsprisets storlek. Bilarna skall indelas i två prisklasser. För bilar med&lt;br&gt;ett nybilspris för årsmodellen som uppgår till högst 7,5 basbelopp skall&lt;br&gt;beloppet beräknas till 9 % av nybilspriset. För bilar med ett nybilspris&lt;br&gt;för årsmodellen som överstiger 7,5 basbelopp skall beloppet beräknas till&lt;br&gt;9 % av 7,5 basbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 % av&lt;br&gt;den del av nybilspriset som överstiger 7,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande exempel visar hur värdet skall räknas fram för en bil med&lt;br&gt;nybilspris för årsmodellen om 200 000 kr och en antagen nivå på&lt;br&gt;statslåneräntan om 8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,3 basbelopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&amp;nbsp;860&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,75x0,08x 200 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,09x200 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;summa = förmånsvärde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&amp;nbsp;860&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda regeln i andra stycket om värdering av bilar skall inte&lt;br&gt;längre vara huvudregel för äldre bilar. I stället skall värdet bestämmas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma sätt för nya och yngre bilar. Denna möjlighet finns även för&lt;br&gt;närvarande men först om den skattskyldige begär det. En sexårsregel&lt;br&gt;skall dock fortfarande gälla men som en undre gräns för det nybilspris&lt;br&gt;som skall användas vid värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket föreslås att en av de nuvarande jämkningsgrunderna i&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna, omfattande tjänstekörning, nu blir en del av&lt;br&gt;värderingsreglerna i denna punkt. För den som har kört minst 3 000 mil&lt;br&gt;i tjänsten under ett kalenderår med förmånsbilen skall förmånsvärdet&lt;br&gt;reduceras men endast till 75 %. Varken arbetsgivaren eller den skattskyl-&lt;br&gt;dige behöver således ansöka hos skattemyndigheten om jämkning i&lt;br&gt;sådana situationer. Någon ytterligare nedsättning skall inte göras även om&lt;br&gt;tjänstekömingen överstiger 4 000 mil. För att nedsättning skall kunna ske&lt;br&gt;måste de 3 000 milen ha körts under samma kalenderår. Detta innebär att&lt;br&gt;även om en förmånshavare har haft förmånsbil under del av år skall ändå&lt;br&gt;tjänstekömingen uppgå till 3 000 mil. För en näringsidkare som har&lt;br&gt;räkenskapsår som inte stämmer överens med kalenderår kan det innebära&lt;br&gt;svårigheter att uppfylla kravet om 3 000 mils tjänstekörning under ett och&lt;br&gt;samma kalenderår. Detta trots att denna sträcka kanske uppnåtts under en&lt;br&gt;tolvmånadersperiod. I sådana fall finns dock möjlighet att söka jämkning&lt;br&gt;enligt punkt 4 av anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i bilförmånen ingår förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel&lt;br&gt;skall således förmånsvärde påföras och värderas till marknadsvärdet&lt;br&gt;multiplicerat med 1,2, vilket framgår av ett nytt sjunde stycke.&lt;br&gt;Marknadsvärdet skall dock antas motsvara värdet för den mängd&lt;br&gt;drivmedel som kan antas ha förbrukats för bilens totala körsträcka under&lt;br&gt;förmånstiden. Viss ledning kan härvid hämtas av de uppgifter om bilars&lt;br&gt;bränsleförbrukning som tillverkare och generalagenter är skyldiga att&lt;br&gt;deklarera enligt Konsumentverkets föreskrifter (KOVFS) Riktlinjer för&lt;br&gt;information om nya personbilars bränsleförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den skattskyldige som har bevisbördan för att värdet är något&lt;br&gt;annat än marknadsvärdet motsvarande allt drivmedel som åtgått för&lt;br&gt;körning med förmånsbilen. Som angetts i avsnitt 4.2.1 torde det krävas&lt;br&gt;att det finns någon form av underlag som ger stöd för att&lt;br&gt;tjänstekömingen har gjorts i viss omfattning för att en skattskyldig skall&lt;br&gt;kunna göra sannolikt att värdet är något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att den särskilda jämkningsgrunden&lt;br&gt;omfattande tjänstekörning slopas. Hur en bilförmån skall värderas när&lt;br&gt;den skattskyldige har omfattande tjänstekörning föreslås i stället regleras&lt;br&gt;i punkt 2 fjärde stycket av anvisningarna. Jämkning av förmånsvärdet är&lt;br&gt;fortfarande möjlig i andra fall. För att taxibilar även fortsättningsvis skall&lt;br&gt;kunna få värdet jämkat införs i stället en ny jämkningsgrund som tar&lt;br&gt;sikte på bilar inom taxinäringen som körs minst 6 000 mil i tjänsten per&lt;br&gt;år och där dispositionen, dvs. möjligheten att använda bilen, för privat&lt;br&gt;bruk är begränsad i mer än ringa utsträckning. Så kan t.ex. vara fallet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när taxibilen används i sådan omfattning i taxiverksamheten att det krävs&lt;br&gt;extra personal, utöver en heltidsarbetande chaufför, för att ha den i&lt;br&gt;trafik. Så kan t.ex. vara fallet med taxibil som körs av förmånshavaren&lt;br&gt;på heltid måndag-fredag och på helgen av annan person.&lt;br&gt;Värderingsregeln i punkt 2 fjärde stycket av anvisningarna kan tillämpas&lt;br&gt;parallellt med jämkningsregeln i förevarande anvisningspunkt. Som&lt;br&gt;närmare kommenterats i avsnitt 4.2.6 kvarstår jämkningsgrunden “eller&lt;br&gt;andra sådana omständigheter”. Hur stor jämkning av förmånsvärdet som&lt;br&gt;bör göras får bedömas med hänsyn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke föreslås att jämkning skall kunna ske även i&lt;br&gt;andra särskilt angivna fall. Regeln har närmare kommenterats i avsnitt&lt;br&gt;4.2.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning bör således ske ned till en nivå som motsvarar&lt;br&gt;förmånsvärdet för motsvarande bil utan den särskilda utrustning eller&lt;br&gt;teknik som testas eller är under utprovning eller med beaktande av de&lt;br&gt;särskilda inskränkningar som deltagandet i testet får antas medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997, om inte annat&lt;br&gt;följer av punkt 2-5, och tillämpas första gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 69 § föreslås träda i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Ikraftträdandet är beroende av när Sverige blir bunden av&lt;br&gt;konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna i punkterna 32 av anvisningarna till 23 § och 3 b, 3 c&lt;br&gt;och 4 av anvisningarna till 33 § tillämpas endast i fråga om kostnader&lt;br&gt;som belöper på körning efter utgången av år 1996. Det innebär alltså att&lt;br&gt;själva körningen i näringsverksamheten eller i tjänsten måste ha skett&lt;br&gt;efter utgången av år 1996 för att avdrag skall kunna medges. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om hemresor och resor mellan bostaden och arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § föreslås träda&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas vid 1998 års taxering med vissa&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda näringsidkare kan i undantagsfall ha ett s.k. brutet&lt;br&gt;räkenskapsår, dvs. ett beskattningsår som inte sammanfaller med&lt;br&gt;kalenderår. Detta innebär att de vid 1998 års taxering kan komma att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattas för inkomster som hänför sig till år 1996. För det fall&lt;br&gt;avdragsbeloppet enligt andra stycket av punkt 4 av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;skulle visa sig bli högre än 13 kr per mil kan det förslag vi lägger fram&lt;br&gt;beträffande avdrag för kostnader för enskilda näringsidkares resor med&lt;br&gt;bil mellan bostaden och arbetsplatsen ge upphov till en skärpt beskattning&lt;br&gt;som träffar inkomster som hänför sig till tiden före de nya reglernas&lt;br&gt;ikraftträdande. För att dessa ändringar inte skall komma i strid med&lt;br&gt;regeringsformens bestämmelser om förbud mot retroaktiv skattelag-&lt;br&gt;stiftning bör de nämnda reglerna inte tillämpas för skattskyldiga med&lt;br&gt;beskattningsår som börjar före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser om avdragsrätten för kostnader för resor mellan&lt;br&gt;bostad och arbetsplats vid körning med egen bil gäller endast i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 4.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs ett tillägg som anger dels när en viss förmån skall&lt;br&gt;medräknas vid bestämmande av underlaget för preliminär skatt, dels vem&lt;br&gt;som skall anses som utbetalare av förmånen. Den typ av förmån som det&lt;br&gt;är fråga om är skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande och där någon&lt;br&gt;annan än den skattskyldige har stått för de kostnader som ligger till grund&lt;br&gt;för förmånen. Vad som närmare avses härmed redovisas i kommentaren&lt;br&gt;till 3 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utbetalare skall anses den som har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen. Först när denne har fått kännedom om att&lt;br&gt;den skattskyldige har åtnjutit förmånen skall den medräknas i underlaget&lt;br&gt;för beräkning av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att nuvarande andra mening slopas,&lt;br&gt;vilket är en följdändring till den nya lydelsen av punkt 2 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket ändras så att den skattskyldige inte längre genom egen&lt;br&gt;begäran kan få jämkning av bilförmånsvärde vid beräkning av preliminär&lt;br&gt;skatt (se avsnitt 4.2.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås ändrad också i prop. 1995/96:227 Beskattning av&lt;br&gt;sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/0§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket har kommenterats i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att den som kör i tjänsten med förmånsbil under vissa&lt;br&gt;förutsättningar är berättigad till avdrag för kostnader för drivmedel görs&lt;br&gt;ett tillägg i tredje stycket som innebär att ersättning som skall täcka&lt;br&gt;sådana kostnader inte skall ingå i underlaget för beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket h görs en justering av lagtexten så att lydelsen kommer&lt;br&gt;att stämma överens med motsvarande lydelse i 19 § och punkterna 3 b&lt;br&gt;och 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;li§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av lagen (1996:655) om ändring i lagen om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter har av förbiseende hänsyn inte&lt;br&gt;tagits till den tidigare ändring i punkt 3 som företogs genom lagen&lt;br&gt;(1995:1629) om ändring i samma lag. Felet rättas härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är en konsekvens av den nya bestämmelsen i&lt;br&gt;20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt första stycke har intagits ett undantag från skyldigheten enligt&lt;br&gt;19 § första stycket att vid redovisning av inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;upprätta ett så kallat räkenskapsschema. Företag som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall, i&lt;br&gt;stället för att i självdeklarationen lämna sådana uppgifter som anges i&lt;br&gt;första stycket, till sin självdeklaration foga sin årsredovisning uppställd&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i nämnda lagar. Årsredovisningen skall därvid&lt;br&gt;bestå av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. I&lt;br&gt;detta sammanhang kan nämnas att det förhållandet att årsredovisningen&lt;br&gt;skall fogas till självdeklarationen, innebär att det är fråga om uppgifter&lt;br&gt;som lämnas till ledning för egen taxering. Oriktiga uppgifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisningen omfattas därmed bl.a. av bestämmelserna i taxe- Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;ringslagen (1990:324) om skattetillägg och av ansvarsbestämmelserna i&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att den i lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter fastställda tidpunkten för att lämna självdeklaration -&lt;br&gt;den 31 mars taxeringsåret - i vissa fall kan inträda före det att&lt;br&gt;årsredovisningen underskrivits torde inte orsaka några större problem i&lt;br&gt;praktiken. De företag som berörs har ofta anstånd med att lämna&lt;br&gt;deklarationen till långt in i maj, då bolagsstämma i de flesta fall hunnit&lt;br&gt;hållas och årsredovisningen kan undertecknas. Skulle så ej vara fallet bör&lt;br&gt;anstånd med att lämna årsredovisningen kunna medges. Det är ju&lt;br&gt;dessutom en förutsättning för att företaget över huvud taget skall kunna&lt;br&gt;lämna en deklaration att man har ett underlag där bl.a. resultatet&lt;br&gt;framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg till första stycket klargörs att även om en person inte kan&lt;br&gt;anses som utgivare av en förmån skall kontrolluppgift ändå lämnas i visst&lt;br&gt;fall. Det föreslås att kontrolluppgift skall lämnas avseende skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utges på&lt;br&gt;grund av kundtrohet eller liknande, av den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för förmånen om denne är annan än den&lt;br&gt;som är skattskyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rabatt eller annan bonus avses alla former av rabatter, t.ex. både&lt;br&gt;sådana som ges i samband med inköpet och sådana som ges i efterhand&lt;br&gt;antingen i pengar eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men ett ytterligare krav uppställs dock, nämligen att förmånen utges på&lt;br&gt;grund av kundtrohet eller liknande. Som exempel härpå kan nämnas de&lt;br&gt;nuvarande trohetsbonussystemen inom flyg- och hotellbranschen.&lt;br&gt;Liknande system kan t.ex. vara olika former av introduktionserbjudanden&lt;br&gt;där en viss extra bonusförmån ges om man blir kund hos ett visst företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna kontrolluppgift avseende de aktuella förmånerna&lt;br&gt;har den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;rabatten eller bonusen om denne är annan än den som är skattskyldig för&lt;br&gt;förmånen. Med att någon slutligt har stått för kostnaderna avses i detta&lt;br&gt;sammanhang t.ex. det fallet att en arbetsgivaren betalar en tjänsteresa eller&lt;br&gt;ett hotellrum men det är resenären eller gästen som får någon form av&lt;br&gt;rabatt eller bonus. I sådant fall är det arbetsgivaren som skall lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift. Detta gäller även om den anställde först betalar t.ex. med&lt;br&gt;någon form av kreditkort och sedan begär ersättning av arbetsgivaren för&lt;br&gt;kostnaderna utan att reducera för den rabatt som kan vara förenad med&lt;br&gt;inköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men om någon i sin näringsverksamhet, t.ex. en entreprenör, får rabatt&lt;br&gt;på sina inköp hos en underleverantör och denne ger rabatten till en av&lt;br&gt;entreprenörens anställda, och entreprenören debiterar kunden kostnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan avdrag för rabatten skall entreprenören ha ansetts slutligt stått för&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är bestämmelsen inte tillämplig om en anställd får en viss&lt;br&gt;rabatt, t.ex. 15 % vid privata inköp, och rabatten inte betalas av någon&lt;br&gt;annan än rabattutgivaren. De kostnader som ligger till grund för förmånen&lt;br&gt;är den anställdes egna privata inköp. I sådant fall kan rabatten dock vara&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst och, om förmånen är att anse som ersättning&lt;br&gt;för arbete, skall utgivaren av rabatten eller bonusen, i enlighet med&lt;br&gt;gällande regler, lämna kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en följdändring till de ändringar som görs&lt;br&gt;i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och reglerar uppgiftsskyldighet för den som är&lt;br&gt;skattskyldig för rabatt, bonus eller annan förmån gentemot den som skall&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift avseende honom enligt vad som sägs i 4 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om förmånens art och omfattning och under&lt;br&gt;vilken månad denna åtnjutits. En förmån i form av t.ex. en frequent flyer-&lt;br&gt;rabatt torde ha åtnjutits när resenären har utnyttjat rabatten (se prop.&lt;br&gt;1995/96:152 s. 57). Uppgiften skall lämnas senast månaden efter det att&lt;br&gt;förmånen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att uppgiftsskyldighet i vissa fall föreligger först efter&lt;br&gt;föreläggande av skattemyndigheten. Ändringen innebär att även&lt;br&gt;ersättning för kostnader för drivmedel för resa med förmånsbil skall&lt;br&gt;tillhöra denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1995/96:227 Beskattning av sjömän föreslås också vissa&lt;br&gt;ändringar av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket görs en ändring till följd av att värderingsreglerna i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370) föreslås&lt;br&gt;ändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke föreslås att vissa uppgifter avseende bilförmån&lt;br&gt;och tjänstekörning med förmånsbil skall anges på kontrolluppgiften. De&lt;br&gt;uppgifter som skall lämnas är till att börja med uppgift om förmånsbilens&lt;br&gt;modellbeteckning och årsmodell. Dessa uppgifter skall lämnas med&lt;br&gt;koder, som det bör ankomma på Riksskatteverket att sammanställa&lt;br&gt;tillsammans med listan över nybilspriset för årsmodellen. Har bilförmån&lt;br&gt;utgått skall uppgift vidare lämnas om hur mycket förmånsvärdet har satts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned på grund av att den skattskyldige har betalat ersättning för förmånen.&lt;br&gt;Dessutom skall uppgift lämnas om för hur många kilometer ersättning för&lt;br&gt;resa i tjänsten med förmånsbil har utbetalats. Slutligen skall med&lt;br&gt;kryssmarkering anges om förmån av fritt drivmedel har utgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas såvitt avser&lt;br&gt;2 kap. 12, 19 och 20 §§ första gången vid 1997 års taxering och i övrigt&lt;br&gt;vid 1998 års taxering. Det kan noteras att tidpunkten för ändringen i&lt;br&gt;kommunalskattelagens 32 § 3 f mom. som innebar att skattefriheten för&lt;br&gt;frequent flyer-rabatter slopades tillämpas fr.o.m. 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det i andra stycket anges vem som skall anses som&lt;br&gt;arbetsgivare vad gäller skattepliktig intäkt av tjänst i form av rabatt, bonus&lt;br&gt;eller annan förmån som utgetts på grund av kundtrohet eller liknande. Det&lt;br&gt;är den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;rabatten eller bonusen som skall anses som arbetsgivare, om denne är&lt;br&gt;någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt stämmer ändringen överens med den föreslagna lydelsen av&lt;br&gt;3 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;vilken närmare har kommenterats i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket införs en bestämmelse som anger när sådan skattepliktig&lt;br&gt;intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande som regleras i 1 kap. 2 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen lagen (1981:691) om socialavgifter skall anses utgiven. Den&lt;br&gt;skall anses utgiven först den månad som arbetsgivaren har fått kännedom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att förmånen åtnjutits. Genom att den som är skattskyldig för&lt;br&gt;förmånen skall vara skyldig att upplysa den som stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen om förmånens art och omfattning och när&lt;br&gt;den åtnjutits bör sådan kännedom i vart fall kunna fås på detta sätt (jfr&lt;br&gt;kommentaren till 4 a § lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter). Uppgiften skall lämnas på annat sätt än muntligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första och andra styckena är följdändringar av att&lt;br&gt;värderingsreglerna för bilförmån i punkt 2 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att om det i bilförmån ingår&lt;br&gt;drivmedelsförmån skall denna förmån i avgiftshänseende värderas till&lt;br&gt;marknadsvärdet. Någon uppräkning av marknadsvärdet skall således inte&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen motsvarar den ändring som föreslås i 1 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter. Ändring av paragrafen föreslås också i&lt;br&gt;prop. 1996/97:2INedsättning av socialavgifter, m.m. Det bör observeras&lt;br&gt;att enligt övergångsbestämmelserna till förslagen om ändring i lagen om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster i prop. 1995/96:209&lt;br&gt;Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m. skall, i fråga om inkomster som&lt;br&gt;uppbärs under år 1997, särskild löneskatt utgå med 22,42 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket görs ett tillägg till följd av den ändring som görs i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §. Tillägget innebär att sådan förmån som anges i 11 kap 2 § första&lt;br&gt;stycket tredje meningen alltid är att betrakta som inkomst av anställning&lt;br&gt;och kan således inte komma att betraktas som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket förs in en ny mening som innebär att sådana förmåner som&lt;br&gt;utgår på grund av kundtrohet eller liknande alltid skall anses som inkomst&lt;br&gt;av anställning om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger&lt;br&gt;till grund för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för&lt;br&gt;förmånen. Till följd härav och den hänvisning som görs i 3 kap. 2 a §&lt;br&gt;denna lag skall socialavgifter betalas i form av arbetsgivaravgifter. En&lt;br&gt;motsvarande avgränsning föreslås i 3 kap. 4 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter och kommenteras där närmare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Beskattning av bilförmån - En&lt;br&gt;ny modell (Ds 1996:34).&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian redovisas och ananlyseras flera olika beskattningsmodeller&lt;br&gt;vad avser värdering av bilformån. Promemorian har utarbetats av&lt;br&gt;företrädare för Finans-, Kommunikations-, Närings- och Miljö-&lt;br&gt;departementen och syftar till att uppnå en mer korrekt beskattning och&lt;br&gt;pröva möjligheterna att från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt få bättre&lt;br&gt;regler för förmånsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian förslås att en ny beskattningsmodell skall införas för&lt;br&gt;värdering av bilförmån. Modellen innebär i princip att värdet bestäms&lt;br&gt;efter en schablon exklusive drivmedel. Schablonen som skall motsvara&lt;br&gt;samtliga kostnader utom drivmedlet bygger på en uppskattad&lt;br&gt;genomsnittlig privat körsträcka om 1 600 mil. Huvudinriktningen är alltså&lt;br&gt;att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett&lt;br&gt;incitament att köra mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel skall värdet av fri eller delvis fri bil bestämmas till&lt;br&gt;0,25 basbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ränterelaterade beloppet skall bestämmas till 75 % av en jämförel-&lt;br&gt;seränta multiplicerat med nybilspriset. I förslaget har jämförelseräntan&lt;br&gt;satts till summan av statslåneräntan vid utgången av november månad året&lt;br&gt;före beskattningsåret och två procentenheter. Vilken jämförelseränta som&lt;br&gt;skall väljas är beroende av möjligheten att utforma ett statsfinansiellt&lt;br&gt;neutralt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bilar med ett nybilspris för årsmodellen som uppgår till högst 7,5&lt;br&gt;basbelopp skall det prisrelaterade beloppet beräknas till 11 % av&lt;br&gt;nybilspriset. För bilar med ett nybilspris för årsmodellen som är högre än&lt;br&gt;7,5 basbelopp skall det prisrelaterade beloppet beräknas till 11 % av 7,5&lt;br&gt;basbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 % av den del av&lt;br&gt;nybilspriset som överstiger 7,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är bilen sex år eller äldre skall värdet i normalfallet alltjämt beräknas&lt;br&gt;enligt huvudregeln. Men understiger nybilspriset för årsmodellen 80 % av&lt;br&gt;ett uppskattat nybilspris för beskattningsårets årsmodell av de vanligaste&lt;br&gt;förekommande bilarna ägda av juridiska personer skall i stället som&lt;br&gt;nybilspris anses sistnämnda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånshavaren inte bekostar samtliga kostnader för drivmedel&lt;br&gt;skall till förmånsvärdet läggas ett särskilt värde avseende förmån av fritt&lt;br&gt;drivmedel motsvarande marknadsvärdet. Värdet på tillägget får dock&lt;br&gt;aldrig understiga kostnaderna för drivmedel för 4 000 mils körning. För&lt;br&gt;den som får förmånsvärdet nedsatt på grund av omfattande tjänstekörning&lt;br&gt;får dock värdet varken understiga eller överstiga ett belopp motsvarande&lt;br&gt;kostnaderna för drivmedel för 4 000 mils körning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har en omfattande tjänstekörning med minst 3 000 mil om året&lt;br&gt;skall få förmånsvärdet nedsatt till 75 %. Om den skattskyldige inte betalar&lt;br&gt;bilens drivmedel skall förmånsvärdet sättas ned till 80 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som betalat allt drivmedel själv kan ersättning for&lt;br&gt;tjänstekömingen eller i näringsverksamhet lämnas mot reseräkning.&lt;br&gt;Avdrag bör således medges för kostnader för drivmedel vid körning i&lt;br&gt;tjänsten eller i näringsverksamhet. Avdrag för kostnader för dieselolja&lt;br&gt;föreslås medges med 50 öre per körd kilometer och avdrag för kostnader&lt;br&gt;för bensin eller annat drivmedel med 80 öre per körd kilometer.&lt;br&gt;Avdragsrätten förutsätter dock att man betalat allt drivmedel själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare jämkningsgrunden omfattande tjänstekörning föreslås&lt;br&gt;slopad och ersätts med den ovan redovisade nedsättningsregeln. Jämkning&lt;br&gt;nedåt skall dock fortfarande kunna medges om bilen används som&lt;br&gt;arbetsredskap eller att andra sådana omständigheter föreligger. Däremot&lt;br&gt;föreslås att jämkning av förmånsvärdet även skall kunna ske när bilen&lt;br&gt;ingår i ett test eller liknande för att prova eller introducera ny eller&lt;br&gt;förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning av förmånsvärdet för beräkning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;föreslås inte kunna sökas av den skattskyldige. Men däremot skall&lt;br&gt;arbetsgivaren fortfarande kunna få jämkning vid bestämmande av&lt;br&gt;underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter. I sådant fall skall samma&lt;br&gt;värde användas vid beräkning av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånshavaren skall, på samma sätt som i dag, inte få avdrag för&lt;br&gt;andra kostnader för resor mellan bostaden och arbesplatsen än kostnader&lt;br&gt;för väg-, bro- eller färjeavgifter om han eller hon företagit resorna med bil&lt;br&gt;under den tid förmånen åtnjutits. Detta skall också gälla när annan än&lt;br&gt;förmånshavaren använder förmånsbil för sådana resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en utvidgad uppgiftsskyldighet på kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1998 års taxering och vad avser preliminär skatt för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig Bilaga 2&lt;br&gt;över betänkandet Beskattning av bilförmån - En ny&lt;br&gt;modell (Ds 1996:34)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Hovrätten för Västra Sverige,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Kalmar län, Arbetsgivarverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket, Vägverket, Naturvårdsverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, Väg- och transportforskningsinstitutet, Statens Institut&lt;br&gt;för Kommunikationsanalys, Tjänstemännens Centralorganisation,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade revisorer FAR, Säljarnas Riksförbund, Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel, Bilindustriföreningen, Svenska Taxiförbundet,&lt;br&gt;Motorbranschens Riksförbund, Naturskyddsföreningen, Volvo&lt;br&gt;Personvagnar AB, Saab Automobile AB, FUD Företagens&lt;br&gt;Uppgiftslämnardelegation, Firma Bilekonomen &amp;amp; Problemlösaren och&lt;br&gt;Tjänstebilsförlaget Ynnor AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Volvo Personvagnar AB och Saab Automobile AB har lämnat ett&lt;br&gt;gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom yttrande från remissinstanserna enligt remisslista har yttrande&lt;br&gt;inkommit från Neste Cellplast AB, Nils Brunsson, Tjänstemannaförbundet&lt;br&gt;HTF, Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet, Motormännens&lt;br&gt;Riksförbund, Sveriges Redovisningskonsulters förbund, Svenska&lt;br&gt;Kommunalarbetarförbundet avdelning Stockholms län,&lt;br&gt;Riksorganisationen Bilfront, Miljöförbundet Jordens vänner,&lt;br&gt;Fältbiologerna, Finansbolagens förening, Bilmiljögruppen, Gröna Bilis-&lt;br&gt;ter, q 2000 och Thomas Erlandsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Skyldighet att be-&lt;br&gt;tala socialavgifter ocn avge kontrolluppgift avseende&lt;br&gt;skattepliktiga rabatter ocn andra förmaner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgär-&lt;br&gt;der vid personalavveckling, m.m. föreslog regeringen att rabatter eller&lt;br&gt;andra förmåner som transportföretag enligt internationellt vedertagen&lt;br&gt;praxis ger ut för visad kundtrohet vid utrikes flygresor från och med 1998&lt;br&gt;års taxering inte längre skall vara undantagna från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skattefrihet tillkom genom lagstiftning år 1991. En av&lt;br&gt;de invändningar som då framfördes mot skatteplikt var att flygbolagen&lt;br&gt;skulle bli skyldiga att lämna kontrolluppgift om rabatten var skattepliktig.&lt;br&gt;Det skulle dessutom, menade man, vålla svårigheter att kontrollera om&lt;br&gt;rabatten faktiskt kom att utnyttjas och - om den utnyttjats - vilken del av&lt;br&gt;rabatten som grundade sig på resor som arbetsgivaren betalt. En sådan&lt;br&gt;skyldighet skulle dessutom vara negativ for SAS från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt, eftersom det i praktiken skulle vara svårt att kontrol-&lt;br&gt;lera utländska flygbolags lämnande av rabatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att skattefriheten föreslogs slopad uttalade regeringen att&lt;br&gt;det kunde anföras flera omständigheter som talar för att det är arbetsgiva-&lt;br&gt;ren som bör anses vara den som gett ut formånen och därmed skall lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift och betala sociala avgifter. Lagrådet ansåg dock att det i&lt;br&gt;lagtext borde anges att ifrågavarande rabatter och andra förmåner skall&lt;br&gt;anses utgivna av arbetsgivaren. Regeringen delade Lagrådets uppfattning&lt;br&gt;och uppgav at man skulle återkomma med forslag till sådana klargörande&lt;br&gt;regler. Riksdagen beslutade i enlighet med propositioen i denna del (bet.&lt;br&gt;1995/96:SkU25, rskr. 1995/96:274).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av beslutet om skatteplikt för frequent flyer-rabatter och utta-&lt;br&gt;landena i propositionen föreslås nu att det i lagen (1990:325) om självde-&lt;br&gt;klaration och kontrolluppgifter anges att kontrolluppgift avseende skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt av tjänst i form av rabatt eller annan bonus, som utges på&lt;br&gt;grund av kundtrohet eller liknande, skall lämnas av den som slutligt har&lt;br&gt;stått för de kostnader som ligger till grund for rabatten eller bonusen, om&lt;br&gt;denne är någon annan än den kontrolluppgifter avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar föreslås också i 1 kap. 2 § och 3 kap. 4 § lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter, så att det klart framgår vem som är skyldig att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter resp, vem som skall anses vara utbetalare av den skat-&lt;br&gt;tepliktiga förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås ändringar i lagen om självdeklaration och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter som innebär att den som är skattskyldig for förmånerna skall lämna&lt;br&gt;uppgift till den kontrolluppgiftsskyldige om rabattens eller bonusens stor-&lt;br&gt;lek och under vilken månad den åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas såvitt&lt;br&gt;avser kontrolluppgiftsskyldigheten fr.o.m. 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian Skyldighet att betala socialavgif-&lt;br&gt;ter och avge kontrolluppgift avseende skattepliktiga&lt;br&gt;rabatter ocn andra förmaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, Riksrevisionsverket, Riksförsäkringsverket, Kammarrät-&lt;br&gt;ten i Göteborg, Länsrätten i Kristianstads län, Arbetsgivarverket, Statskon-&lt;br&gt;toret, Landsorganisationen i Sverige LO, Tjänstemännens Centralorganisa-&lt;br&gt;tion TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsam-&lt;br&gt;fundet SRS, FUD Företagens Uppgiftslämnardelegation, Scandinavian&lt;br&gt;Airlines System SAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;o &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 32 av anvisningarna till 23 §, punkterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b, 3 c och 4 av anvisningarna till 33 § samt punkterna 2 och 4 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.' Den som använt egen bil i näringsverksamhet har rätt till avdrag&lt;br&gt;med 13 kronor för varje körd mil. Det sagda gäller inte om bilen utgjort&lt;br&gt;tillgång i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan delägare i handelsbo-&lt;br&gt;lag som skall uttagsbeskattas för&lt;br&gt;bilförmån och som har använt&lt;br&gt;förmånsbilen för resor i nä-&lt;br&gt;ringsverksamheten har rätt till av-&lt;br&gt;drag för kostnaden för dieselolja&lt;br&gt;med 50 öre per körd kilometer eller&lt;br&gt;för kostnaden för annat drivmedel&lt;br&gt;med 80 öre per körd kilometer.&lt;br&gt;Detta gäller inte om handelsbola-&lt;br&gt;get har betalat kostnaden för&lt;br&gt;drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Den som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än sin eller sin&lt;br&gt;familjs hemort, äger rätt till skäligt avdrag för kostnad för en hemresa&lt;br&gt;varje vecka om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50&lt;br&gt;kilometer. Avdraget gäller endast kostnad för resa inom eller mellan Euro-&lt;br&gt;peiska unionens medlemsländer eller EES-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall i regel beräknas&lt;br&gt;efter kostnad för billigaste färdsätt.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för kostnad&lt;br&gt;som inte är oskälig för tåg- eller&lt;br&gt;flygresa. Om godtagbara allmänna&lt;br&gt;kommunikationer saknas får avdrag&lt;br&gt;medges för kostnader för resa med&lt;br&gt;egen bil enligt den schablon som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall i regel beräknas&lt;br&gt;efter kostnad för billigaste färdsätt.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för kostnad&lt;br&gt;som inte är oskälig för tåg- eller&lt;br&gt;flygresa. Om godtagbara allmänna&lt;br&gt;kommunikationer saknas får avdrag&lt;br&gt;medges för kostnader för resa med&lt;br&gt;egen bil eller med den skattskyldi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i punkt 4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ges förmånsbil enligt de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;schabloner som anges i punkt 4.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som, utan att&lt;br&gt;vara skattskyldig för bilförmån,&lt;br&gt;företagit resa med förmånsbil för&lt;br&gt;vilken sambo eller sådan närståen-&lt;br&gt;de som avses i punkt 13 trettonde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;är skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Den som använt egen bil för resor i tjänsten har rätt till avdrag för&lt;br&gt;kostnaden med ett belopp om 1 krona och 30 öre för varje körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig som skall&lt;br&gt;beskattas för bilförmån använt&lt;br&gt;förmånsbilen vid tjänsteresa och&lt;br&gt;betalat samtliga de kostnader för&lt;br&gt;drivmedlet som är förenade med&lt;br&gt;tjänsteresan, har han rätt till av-&lt;br&gt;drag för kostnaden för dieselolja&lt;br&gt;med 50 öre per körd kilometer eller&lt;br&gt;för kostnaden för annat drivmedel&lt;br&gt;med 80 öre per körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Även för det fall, att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är&lt;br&gt;berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader, äger han dock rätt av-&lt;br&gt;draga skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där denna varit&lt;br&gt;belägen på sådant avstånd från hans bostad, att han behövt anlita och även&lt;br&gt;anlitat särskilt fortskaffningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och arbetsplats uppgår&lt;br&gt;till minst fem kilometer och det klart framgår att användandet av egen bil&lt;br&gt;för resa till och från arbetsplatsen regelmässigt medför en tidsvinst på&lt;br&gt;minst två timmar i jämförelse med allmänt kommunikationsmedel medges&lt;br&gt;avdrag för kostnader för resa med egen bil. Sådant avdrag medges också&lt;br&gt;om den skattskyldige använder bilen i tjänsten under minst 60 dagar för år&lt;br&gt;räknat för de dagar som bilen används i tjänsten. Om bilen används i tjäns-&lt;br&gt;ten under minst 160 dagar för år räknat medges avdrag under alla de dagar&lt;br&gt;som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats. Användningen&lt;br&gt;i tjänsten beaktas dock endast om den uppgår till minst 300 mil för år&lt;br&gt;räknat. Avdraget skall bestämmas enligt schablon på grundval av&lt;br&gt;genomsnittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader,&lt;br&gt;som är direkt beroende av körd vägsträcka (milbundna kostnader). Rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje&lt;br&gt;taxeringsår föreskrifter för beräkningen av avdrag i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är&lt;br&gt;nödsakad att använda bil tillämpas inte bestämmelserna i andra stycket.&lt;br&gt;Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av skrymmande last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft kostnader for resa inom eller mellan Europeiska&lt;br&gt;unionens medlemsländer eller EES-ländema i samband med tillträdande&lt;br&gt;eller frånträdande av anställning eller uppdrag har rätt till skäligt avdrag&lt;br&gt;för kostnaderna. Härvid gäller vad som sägs i punkt 3 b andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige vid resorna haft kostnader för väg-, bro- eller&lt;br&gt;färjeavgift medges avdrag för den faktiska kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för för-&lt;br&gt;mån av fri eller delvis fri bil med-&lt;br&gt;ges dock inte avdrag för andra kost-&lt;br&gt;nader än sådana som avses i femte&lt;br&gt;stycket för resor som avses i första&lt;br&gt;stycket, om han har företagit resor-&lt;br&gt;na med bil under den tid förmånen&lt;br&gt;åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är skattskyldig för&lt;br&gt;bilförmån har företagit resor som&lt;br&gt;avses i första eller fjärde stycket&lt;br&gt;med förmånsbilen medges avdrag&lt;br&gt;under de förutsättningar som an-&lt;br&gt;ges i denna punkt. Avdrag medges&lt;br&gt;för kostnaden för dieselolja med 50&lt;br&gt;öre per körd kilometer och för kost-&lt;br&gt;naden för annat drivmedel med 80&lt;br&gt;öre per körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller den som, utan&lt;br&gt;att vara skattskyldig för bilförmån,&lt;br&gt;företagit resorna med förmånsbil&lt;br&gt;för vilken sambo eller sådan när-&lt;br&gt;stående som avses i punkt 13 tret-&lt;br&gt;tonde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § är skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Värdet av bilförmån skall för&lt;br&gt;helt år bestämmas till 0,7 basbelopp&lt;br&gt;med tillägg av 20 procent av&lt;br&gt;nybilspriset för årsmodellen. Vär-&lt;br&gt;det får dock inte överstiga 40 pro-&lt;br&gt;cent eller understiga 32 procent av&lt;br&gt;nybilspriset för årsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Värdet av bilförmån exklusi-&lt;br&gt;ve drivmedel skall för helt år be-&lt;br&gt;stämmas till 0,3 basbelopp med&lt;br&gt;tillägg av ett ränterelaterat belopp&lt;br&gt;och ett prisrelaterat belopp. Det&lt;br&gt;ränterelaterade beloppet skall be-&lt;br&gt;räknas till 75 procent av statslåne-&lt;br&gt;räntan vid utgången av november&lt;br&gt;månad andra året före taxeringså-&lt;br&gt;ret multiplicerat med nybilspriset&lt;br&gt;för årsmodellen. Det prisrelaterade&lt;br&gt;beloppet skall för en bil med ett&lt;br&gt;nybilspris för årsmodellen som&lt;br&gt;uppgår till högst 7,5 basbelopp&lt;br&gt;beräknas till 9 procent av&lt;br&gt;nybilspriset. Överstiger nybilspriset&lt;br&gt;7,5 basbelopp skall det&lt;br&gt;prisrelaterade beloppet bestämmas&lt;br&gt;till 9 procent av 7,5 basbelopp med&lt;br&gt;tillägg av ett belopp motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 procent av den del av&lt;br&gt;nybilspriset som överstiger 7,5&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;också beräknas enligt första styck-&lt;br&gt;et, varvid dock som nybilspris anses&lt;br&gt;ett belopp som utgör 70 procent av&lt;br&gt;ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppskattat nybilspris för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsårets årsmodell av de&lt;br&gt;vanligast förekommande bilarna&lt;br&gt;ägda av juridiska personer. Om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det skall förm-&lt;br&gt;ånsvärdet alltjämt beräknas på&lt;br&gt;grundval av nybilspriset för års-&lt;br&gt;modellen. Då gäller emellertid inte&lt;br&gt;begränsningen i första stycket sista&lt;br&gt;meningen om att förmånsvärdet&lt;br&gt;inte får överstiga 40 procent av ny-&lt;br&gt;bilspriset.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;likväl beräknas enligt första stycket.&lt;br&gt;Som nybilspris anses dock ett&lt;br&gt;belopp som utgör 80 procent av ett&lt;br&gt;uppskattat nybilspris för beskatt-&lt;br&gt;ningsårets årsmodell av de van-&lt;br&gt;ligast förekommande bilarna ägda&lt;br&gt;av juridiska personer om inte det&lt;br&gt;verkliga nybilspriset är högre.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av förmånsvärdet enligt första och andra styckena&lt;br&gt;skall till det angivna nybilspriset i förekommande fall läggas anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige bekostar För den som kör minst 30 000&lt;br&gt;allt drivmedel för det privata kilometer i tjänsten per år med för-&lt;br&gt;nyttjandet av förmånsbilen skall månsbilen skall förmånsvärdet be-&lt;br&gt;förmånsvärdet nedsättas med en stämmas till 75 procent av det&lt;br&gt;femtedel. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värde som skulle följa av reglerna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första-tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige åtnjuter förmånen endast under en del av året&lt;br&gt;skall förmånsvärdet beräknat enligt första-fjärde styckena sättas ned med&lt;br&gt;en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte har åtnjutit förmå-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilförmån åtnjutits endast i ringa omfattning skall förmånen inte tas&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;upp till beskattning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige åtnjuter&lt;br&gt;förmån av fritt eller delvis fritt&lt;br&gt;drivmedel för förmånsbilen skall&lt;br&gt;förmånen värderas till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Marknadsvärdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall antas motsvara värdet av&lt;br&gt;drivmedel för den körsträcka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;107&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bilen totalt körts under den&lt;br&gt;tid den skattskyldige varit skatt-&lt;br&gt;skyldig för förmånsbil, om den&lt;br&gt;skattskyldige inte gör sannolikt&lt;br&gt;att förmånsvärdet är något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Om den skattskyldige utger ersättning for en förmån skall för-&lt;br&gt;månsvärdet, beräknat enligt punkterna 2 och 3, sättas ned med ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och&lt;br&gt;förmån av fri kost, beräknat&lt;br&gt;enligt punkterna 2 och 3, får&lt;br&gt;jämkas uppåt eller nedåt, om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl. Som syn-&lt;br&gt;nerliga skäl för jämkning nedåt&lt;br&gt;av värdet av bilförmån anses att&lt;br&gt;bilen används som&lt;br&gt;arbetsredskap eller att&lt;br&gt;tjänstekömingen är omfattande&lt;br&gt;eller att andra sådana&lt;br&gt;omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och&lt;br&gt;förmån av fri kost, beräknat&lt;br&gt;enligt punkt 2 första-femte&lt;br&gt;styckena eller punkt 3, får jäm-&lt;br&gt;kas uppåt eller nedåt, om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl. Som syn-&lt;br&gt;nerliga skäl för jämkning nedåt&lt;br&gt;av värdet av bilförmån anses att&lt;br&gt;bilen används som&lt;br&gt;arbetsredskap eller att bilen&lt;br&gt;används i taxinäring och körs&lt;br&gt;minst 6 000 mil i tjänsten om&lt;br&gt;året och att dispositionen för&lt;br&gt;privat körning i mer än ringa&lt;br&gt;utsträckning är begränsad eller&lt;br&gt;att andra sådana omständigheter&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning nedåt av bilför-&lt;br&gt;månsvärdet får också ske när&lt;br&gt;bilen ingår i en större grupp av&lt;br&gt;bilar som deltar i ett test eller&lt;br&gt;liknande för utprovning av ny&lt;br&gt;eller förbättrande miljö- eller&lt;br&gt;säkerhetsteknik eller dylikt och&lt;br&gt;bilen i det utförandet inte finns&lt;br&gt;att köpa på den allmänna&lt;br&gt;marknaden inom Europeiska&lt;br&gt;unionens länder eller EES-län-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i punkt 32 av anvisningarna till 23 § samt i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkterna 3 b, 3 c och 4 av anvisningarna till 33 § tillämpas endast i fråga&lt;br&gt;om kostnader som belöper på körning efter utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydeslse 1992:1596.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:1515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:1515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 10 §§ uppbördslagen (1953:272)' skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte&lt;br&gt;kontant inkomst andra förmåner&lt;br&gt;skall preliminär A-skatt beräknas&lt;br&gt;efter inkomstförmånernas&lt;br&gt;sammanlagda värde. Har den&lt;br&gt;skattskyldige utgett ersättning för&lt;br&gt;en förmån skall förmånsvärdet&lt;br&gt;sättas ned med ersättningens&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Andra stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda&lt;br&gt;anvisningspunkt skall dock&lt;br&gt;tillämpas endast i fall som avses i&lt;br&gt;sjätte stycket nedan. Värdet av&lt;br&gt;reseförmåner som avses i punkt 6&lt;br&gt;av anvisningarna till 42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;beräknas till det värde som följer av&lt;br&gt;tredje-femte styckena samma&lt;br&gt;anvisningspunkt. Värdet av förmån&lt;br&gt;av räntefritt lån eller lån där räntan&lt;br&gt;understiger marknadsräntan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte&lt;br&gt;kontant inkomst andra förmåner&lt;br&gt;skall preliminär A-skatt beräknas&lt;br&gt;efter inkomstförmånemas&lt;br&gt;sammanlagda värde. I fråga om&lt;br&gt;skattepliktig intäkt i form av rabatt,&lt;br&gt;bonus eller annan förmån, som&lt;br&gt;utges på grund av kundtrohet eller&lt;br&gt;liknande, skall den som slutligt har&lt;br&gt;stått för de kostnader som ligger till&lt;br&gt;grund för förmånen anses som&lt;br&gt;utbetalare. Sådan skattepliktig&lt;br&gt;intäkt som avses i andra meningen&lt;br&gt;skall medräknas först när&lt;br&gt;utbetalaren har fått kännedom om&lt;br&gt;att den skattskyldige åtnjutit sådan&lt;br&gt;intäkt. Har den skattskyldige utgett&lt;br&gt;ersättning för en förmån skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med&lt;br&gt;ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall&lt;br&gt;beräknas enligt punkt 2 av an-&lt;br&gt;visningarna till 42 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370). Värdet av&lt;br&gt;reseförmåner som avses i punkt 6&lt;br&gt;av anvisningarna till 42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;beräknas till det värde som följer av&lt;br&gt;tredje-femte styckena samma&lt;br&gt;anvisningspunkt. Värdet av förmån&lt;br&gt;av räntefritt lån eller lån där räntan&lt;br&gt;understiger marknadsräntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt punkt 10 tred-&lt;br&gt;je-femte styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas enligt punkt 10 tred-&lt;br&gt;je-femte styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i&lt;br&gt;områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader.&lt;br&gt;Förmånsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det&lt;br&gt;genomsnittliga värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta för&lt;br&gt;jämförbara bostäder inom området. Om bostaden är belägen utom tätort&lt;br&gt;med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det lägsta av&lt;br&gt;nämnda genomsnittsvärden reducerat med tio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;beräknas enligt 42 § andra och ljärde styckena kommunalskattelagen samt&lt;br&gt;punkt 1 andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fall som avses i punkt&lt;br&gt;4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen får&lt;br&gt;skattemyndigheten bestämma&lt;br&gt;värdet av förmånen med hänsyn&lt;br&gt;härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fall som avses i&lt;br&gt;punkt 4 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen får skattemyndigheten i&lt;br&gt;fråga om förmån av fri kost be-&lt;br&gt;stämma värdet av förmånen med&lt;br&gt;hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare skall detta värde användas även vid beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader, som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken&lt;br&gt;rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges i&lt;br&gt;nämnda punkt, endast till den del ersättningarna överstiger de schablonbe-&lt;br&gt;lopp som anges i nämnda lagrum eller, såvitt gäller kostnad för logi, den&lt;br&gt;faktiska utgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan&lt;br&gt;tjänsteresa för vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens&lt;br&gt;inkomsttaxering anges i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersätt-&lt;br&gt;ningen överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum. I den&lt;br&gt;mån ersättning för ökade levnadskostnader under tjänsteresa utgår för&lt;br&gt;längre tid än två år på en och samma ort skall dock preliminär A-skatt&lt;br&gt;beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten på ansökan&lt;br&gt;av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten gäller att&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas på&lt;br&gt;ersättningen endast till den del den&lt;br&gt;överstiger det i punkt 3 c av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen angivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för resa med&lt;br&gt;egen bil i tjänsten gäller att&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas på&lt;br&gt;ersättningen endast till den del den&lt;br&gt;överstiger det i punkt 3 c första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen angivna&lt;br&gt;beloppet. / fråga om kostnadser-&lt;br&gt;sättning för drivmedel för resa med&lt;br&gt;förmånsbil i tjänsten gäller att&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas på er-&lt;br&gt;sättningen endast till den del den&lt;br&gt;överstiger de i punkt 3 c andra&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen angivna&lt;br&gt;beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande annan skattepliktig&lt;br&gt;förenade med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är&lt;br&gt;uppenbart att ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid&lt;br&gt;mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I&lt;br&gt;sådant fall beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av&lt;br&gt;ersättningen som överstiger det avdragsgilla beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall inte utgå för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än&lt;br&gt;svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt&lt;br&gt;undantagen från beskattning i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ränta på konto för klientmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om sjävdeklaration och kontrolluppgifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) ersättning till en och samma idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om&lt;br&gt;ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) förmån av fri resa inom&lt;br&gt;Europeiska unionens medlemslän-&lt;br&gt;der eller EES-ländema i samband&lt;br&gt;med tillträdande eller frånträdande&lt;br&gt;av anställning eller uppdrag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för kostnader som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) förmån av fri resa inom eller&lt;br&gt;mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-ländema&lt;br&gt;i samband med tillträdande eller&lt;br&gt;frånträdande av anställning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för sådan resa; eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppdrag eller ersättning för kostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sådan resa; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift skall lämnas enligt&lt;br&gt;sådan förbindelse som avses i 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om preliminär skatt för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1994/95:227 (senaste lydelse 1996:652).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’Senaste lydelse 1996:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 13, 19 och 20 §§ samt 3 kap. 4, 5 och 7 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3 kap. 4 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild självdeklaration skall lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige är skyldig att&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;den skattskyldige är&lt;br&gt;företagsledare eller delägare i&lt;br&gt;fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag, företag, som enligt&lt;br&gt;3 § 12 mom. nionde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall behandlas som fåmansföretag&lt;br&gt;eller, om uppgifter skall lämnas&lt;br&gt;enligt 24 §, i företag som upphört&lt;br&gt;att vara sådant företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i självdeklaration lämna uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige är&lt;br&gt;företagsledare eller delägare i&lt;br&gt;fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag, företag, som enligt&lt;br&gt;3 § 12 a mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall behandlas som fåmansföretag&lt;br&gt;eller, om uppgifter skall lämnas&lt;br&gt;enligt 24 §, i företag som upphört&lt;br&gt;att vara sådant företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;är skyldig att redovisa utgående och ingående mervärdesskatt i sin&lt;br&gt;självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;den skattskyldige inte varit bosatt i Sverige under hela&lt;br&gt;beskattningsåret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldige inte mottagit förtryckt blankett för förenklad&lt;br&gt;självdeklaration senast den 15 april taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet skall, om inte&lt;br&gt;annat framgår av 25 £ i sin&lt;br&gt;självdeklaration för varje&lt;br&gt;förvärvskälla från bokföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet skall, om inte&lt;br&gt;annat framgår av 20 eller 25 §, i sin&lt;br&gt;självdeklaration för varje&lt;br&gt;förvärvskälla från bokföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna uppgifter om varje slag av lämna uppgifter om varje slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga&lt;br&gt;avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter skall vidare lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arten och omfattningen av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats for att&lt;br&gt;överensstämma med de for den skattemässiga inkomstberäkningen&lt;br&gt;stadgade grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hur avdrag for värdeminskning beräknats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten&lt;br&gt;eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på&lt;br&gt;annat sätt använt for att betala levnadskostnader eller för andra utgifter,&lt;br&gt;som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra&lt;br&gt;förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ändrade redovisningsprinciper samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk person som omfattas av 2 § 6 a mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om beslut om utdelning eller annat&lt;br&gt;förfogande över uppkommen vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fordelningsunderlag&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid&lt;br&gt;utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna.&lt;br&gt;Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och&lt;br&gt;omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som&lt;br&gt;behövs for tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den&lt;br&gt;deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1&lt;br&gt;lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid av&lt;br&gt;högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten före ingången av taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på&lt;br&gt;blankett enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av&lt;br&gt;Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på&lt;br&gt;annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditinstitut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersbolag eller lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag skall, i stället&lt;br&gt;för att lämna sådana uppgifter som&lt;br&gt;anges i 19 § första stycket, till sin&lt;br&gt;självdeklaration foga sin&lt;br&gt;årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländskt skadeförsäkringsföretag som drivit försäkringsrörelse i&lt;br&gt;Sverige, skall i stället för vad som anges i 19 § i självdeklarationen lämna&lt;br&gt;uppgift om premieinkomsten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall schablonbeskattas för intäkt av fastighet skall, såvitt gäller&lt;br&gt;fastighetsinnehavet, i stället för vad som anges i 19 § i självdeklarationen&lt;br&gt;lämna uppgift om de intäkter och omkostnader som anges i förstnämnda&lt;br&gt;lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön,&lt;br&gt;arvode, andra ersättningar eller&lt;br&gt;förmåner som utgör skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst skall lämnas av den&lt;br&gt;som betalat ut beloppet eller gett ut&lt;br&gt;förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, arvode,&lt;br&gt;andra ersättningar eller förmåner&lt;br&gt;som utgör skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst skall lämnas av den som&lt;br&gt;betalat ut beloppet eller gett ut&lt;br&gt;förmånen. Kontrolluppgift&lt;br&gt;avseende skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst i form av rabatt, bonus eller&lt;br&gt;annan förmån, som ges ut på grund&lt;br&gt;av kundtrohet eller liknande, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen, om&lt;br&gt;denne är någon annan än den som&lt;br&gt;är skattskyldig för förmånen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas&lt;br&gt;för den som av den upp-&lt;br&gt;giftsskyldige har fått skattepliktigt&lt;br&gt;belopp eller skattepliktig förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas&lt;br&gt;för den som har fått skattepliktigt&lt;br&gt;belopp eller skattepliktig förmån&lt;br&gt;som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i&lt;br&gt;fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som&lt;br&gt;för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren antingen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har enbart en F-skattesedel eller både en F-skattesedel och en A-skatte-&lt;br&gt;sedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln samt for sådan ersättning från&lt;br&gt;arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt&lt;br&gt;avdragen preliminär skatt. Av kontrolluppgiften skall framgå hur stor del&lt;br&gt;av skatteavdraget som avser allmänna egenavgifter som den uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dige redovisat enligt bestämmelserna i 43 § 1 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad som skall&lt;br&gt;iakttas när kontrolluppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kontrolluppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreligger enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen, skall den som&lt;br&gt;kontrolluppgiften avser till den&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldige lämna&lt;br&gt;uppgift om förmånens art och&lt;br&gt;omfattning och under vilken månad&lt;br&gt;denna åtnjutits. Uppgifterna skall&lt;br&gt;lämnas senast månaden efter det att&lt;br&gt;förmånen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av&lt;br&gt;skattemyndigheten beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, som getts&lt;br&gt;ut av fysisk person eller dödsbo och inte utgör omkostnad i näringsverk-&lt;br&gt;samhet, om avdrag för preliminär A-skatt inte har gjorts och det som&lt;br&gt;mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än 1 000 kronor för hela&lt;br&gt;året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete i andra fall&lt;br&gt;än som avses i 1 om det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre&lt;br&gt;värde än 100 kronor för hela året samt förmån av fritt logi ombord för&lt;br&gt;arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgiften&lt;br&gt;att sådan ersättning har lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunika-&lt;br&gt;tionsmedel, hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) kostnadsersättning för logi vid sådan resa i tjänsten som avses i&lt;br&gt;punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen, motsvarande&lt;br&gt;gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader vid sådan resa i tjänsten&lt;br&gt;som avses i punkterna 3 och 3 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen eller för kostnader&lt;br&gt;för resa med egen bil i tjänsten, i&lt;br&gt;den mån ersättningarna enligt 10 §&lt;br&gt;första-tredje styckena uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272) inte skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader vid sådan resa i tjänsten&lt;br&gt;som avses i punkterna 3 och 3 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen eller för kostnader&lt;br&gt;för resa med egen bil i tjänsten eller&lt;br&gt;kostnader för drivmedel för&lt;br&gt;bilförmånshavares resa med&lt;br&gt;förmånsbilen i tjänsten i den mån&lt;br&gt;ersättningarna enligt 10 § för-&lt;br&gt;sta-tredje styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) inte skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 2&lt;br&gt;andra stycket andra meningen och&lt;br&gt;punkt 4 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 5 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;br&gt;Värdet av annan bostadsförmån här&lt;br&gt;i riket än förmån av semesterbostad&lt;br&gt;skall beräknas i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 § tredje och&lt;br&gt;sjätte styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 4&lt;br&gt;andra eller tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 5 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;br&gt;Värdet av annan bostadsförmån här&lt;br&gt;i riket än förmån av semesterbostad&lt;br&gt;skall beräknas i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 § tredje och&lt;br&gt;sjätte styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats enligt 5 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall anges att justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av förmåner skall anges särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om bilförmån skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bilens modellbeteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och årsmodell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nedsättning av&lt;br&gt;bilförmånsvärdet på grund av att&lt;br&gt;den skattskyldige utgett ersättning&lt;br&gt;för förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antal kilometer tjänstekörning&lt;br&gt;som ersättning för kostnader för&lt;br&gt;drivmedel för resa i tjänsten med&lt;br&gt;förmånsbil avser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förmån av fritt drivmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt punkt 2 sjunde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas såvitt avser 2&lt;br&gt;kap. 13, 19 och 20 §§ första gången vid 1997 års taxering och i övrigt&lt;br&gt;första gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:1616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:1903.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Lydelse enligt prop. 1995/96:227 (senaste lydelse 1992:681).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbets-&lt;br&gt;givaravgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;har inkomst av annat förvärvsarbete som avses 3 kap. 2 § eller 2 a § eller&lt;br&gt;11 kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3&lt;br&gt;kap. 2 § och 2 a § lagen om allmän försäkring skall även likställas inkomst&lt;br&gt;för eget arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till&lt;br&gt;inkomst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av&lt;br&gt;anställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 10 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt. Vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag gäller&lt;br&gt;vidare vad som i 22 c § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare sägs&lt;br&gt;om iakttagande av förhandsbesked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra och femte&lt;br&gt;styckena lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till&lt;br&gt;inkomst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av&lt;br&gt;anställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 10 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt. / fråga om&lt;br&gt;skattepliktig förmån i form av&lt;br&gt;rabatt, bonus eller annan förmån&lt;br&gt;som ges ut på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som&lt;br&gt;slutligt har stått för de kostnader&lt;br&gt;som ligger till grund för förmånen,&lt;br&gt;om denne är någon annan än den&lt;br&gt;som är skattskyldig för förmånen,&lt;br&gt;anses som arbetsgivare. Vid till-&lt;br&gt;ämpning av denna lag gäller vidare&lt;br&gt;vad som i 22 c § lagen (1984:668)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare sägs om iakttagande&lt;br&gt;av förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1995/96:209 (senaste lydelse 1992:633).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare är skyldig att för&lt;br&gt;varje månad lämna redovisning för&lt;br&gt;utgiven lön och för summan av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna. Som lön&lt;br&gt;anses också förskott på lön. 1 fråga&lt;br&gt;om redovisning skall&lt;br&gt;bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördsdeklaration tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare är skyldig att för&lt;br&gt;varje månad lämna redovisning för&lt;br&gt;utgiven lön och för summan av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna. Sådan&lt;br&gt;skattepliktig förmån som avses i 1&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter skall anses utgiven&lt;br&gt;den månad som arbetsgivaren har&lt;br&gt;fått kännedom om att förmånen&lt;br&gt;åtnjutits. Som lön anses också&lt;br&gt;förskott på lön. 1 fråga om&lt;br&gt;redovisningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördsdeklaration tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avgiftsskyldighet har inträtt för en arbetstagares lön skall&lt;br&gt;redovisningen omfatta också den lön som utbetalats till arbetstagaren&lt;br&gt;tidigare under utgiftsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 § första-fjärde styckena uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger fall som&lt;br&gt;avses i punkt 4 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), eller sådant fall att&lt;br&gt;den skattskyldige skulle kunna få&lt;br&gt;förmånsvärdet bestämt med stöd&lt;br&gt;av punkt 2 andra stycket andra&lt;br&gt;meningen av samma&lt;br&gt;anvisningar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framställlning av arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger fall som&lt;br&gt;avses i punkt 4 andra eller tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheten på&lt;br&gt;framställning av arbetsgivaren&lt;br&gt;bestämma värdet av förmånen&lt;br&gt;med hänsyn härtill.&lt;br&gt;Motsvarande gäller om&lt;br&gt;bostadsförmånsvärde som&lt;br&gt;bestäms enligt 8 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämma värdet av förmånen&lt;br&gt;med hänsyn härtill.&lt;br&gt;Motsvarande gäller om&lt;br&gt;bostadsförmånsvärde som&lt;br&gt;bestäms enligt 8 § tredje stycket&lt;br&gt;uppbördslagen avviker med mer&lt;br&gt;än 10 procent från det värde&lt;br&gt;som följer av 42 § första stycket&lt;br&gt;kommunalskattelagen.&lt;br&gt;Arbetsgivaren skall underrätta&lt;br&gt;arbetstagare som berörs av&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen avviker med mer&lt;br&gt;än 10 procent från det värde&lt;br&gt;som följer av 42 § första stycket&lt;br&gt;kommunalskattelagen.&lt;br&gt;Arbetsgivaren skall underrätta&lt;br&gt;arbetstagare som berörs av&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på förmån&lt;br&gt;som åtnjuts efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 23,52 procent&lt;br&gt;På&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad&lt;br&gt;avgångsbidragsforsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för&lt;br&gt;arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;avgångsersättning som annorledes än på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsforsäkring utbetalas av staten,&lt;br&gt;kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings-&lt;br&gt;och pastoratsförbund, det för kommunerna och landstingen gemensamma&lt;br&gt;organet för administration av personalpension eller Sjukvårdens och&lt;br&gt;socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning&lt;br&gt;att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan&lt;br&gt;arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;punkt 20 e första stycket b av anvisningarna till 23 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till&lt;br&gt;förtidspension eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av&lt;br&gt;engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning som avses i första sådan ersättning som avses i första&lt;br&gt;stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket. I fråga om sådan för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagaren skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst i form av rabatt, bonus eller&lt;br&gt;annan förmån, som ges ut på grund&lt;br&gt;av kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt denna lag, om inte denne är&lt;br&gt;den som är skattskyldig för&lt;br&gt;förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall&lt;br&gt;bortses från ersättning for arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning for&lt;br&gt;arbetsskada som inträffat fore utgången av år 1992 om skadan anmälts till&lt;br&gt;allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast ersättning som for en och samma arbetstagare beräknas på&lt;br&gt;lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1&lt;br&gt;kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän forsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på lön eller&lt;br&gt;annan ersättning som utbetalas efter utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lydelse enligt prop. 1995/96:209 (Senaste lydelse 1996:656).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk&lt;br&gt;person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser&lt;br&gt;arbete som utförts inom rike samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat&lt;br&gt;överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;skall som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete också anses&lt;br&gt;ersättning som utgör skattepliktig&lt;br&gt;inomst av tjänst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och som, utan att&lt;br&gt;anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalas av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;skall som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete också anses&lt;br&gt;ersättning som utgör skattepliktig&lt;br&gt;inkomst av tjänst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och som, utan att&lt;br&gt;anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalas av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person. Detta gäller dock inte i&lt;br&gt;fråga om sådan skattepliktig intäkt&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till mottagare som har en F-skattesedel antingen när ersättningen&lt;br&gt;bestäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-skattesedel eller som saknar skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning för&lt;br&gt;arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att&lt;br&gt;understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo samt vad som utbetalts inte utgör utgift i en av utbetalaren&lt;br&gt;bedriven näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till delägare i handelsbolag av bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av&lt;br&gt;grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har både en F-&lt;br&gt;skattesdel och en A-skattesedel, räknas ersättningen som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av&lt;br&gt;anställning avses lön eller&lt;br&gt;annan ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner, som&lt;br&gt;en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst. Med lön likställs&lt;br&gt;kostnadsersättning som inte enligt&lt;br&gt;10 § uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Till sådan&lt;br&gt;inkomst räknas dock inte från en&lt;br&gt;och samme arbetsgivare utgiven&lt;br&gt;lön som under ett år ej uppgått till&lt;br&gt;1 000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses i&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som enligt 1&lt;br&gt;§ första stycket 2-6 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster. I fråga om&lt;br&gt;arbete som har utförts utomlands&lt;br&gt;bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i&lt;br&gt;sysselsättningslandet. Såsom&lt;br&gt;inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av&lt;br&gt;anställning avses lön eller&lt;br&gt;annan ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner, som&lt;br&gt;en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst. Med lön likställs&lt;br&gt;kostnadsersättning som inte enligt&lt;br&gt;10 § uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Sådan&lt;br&gt;skattepliktig intäkt i form av rabatt,&lt;br&gt;bonus eller annan förmån som&lt;br&gt;utgår på grund av kundtrohet eller&lt;br&gt;liknande skall också anses som&lt;br&gt;inkomst av anställning, om den som&lt;br&gt;slutligt har stått för de kostnader&lt;br&gt;som ligger till grund för förmånen&lt;br&gt;är någon annan än den som är&lt;br&gt;skattskyldig för förmånen. Till&lt;br&gt;sådan inkomst räknas dock inte&lt;br&gt;från en och samme arbetsgivare&lt;br&gt;utgiven lön som under ett år ej&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kronor. Till sådan&lt;br&gt;inkomst räknas inte heller intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som enligt 1&lt;br&gt;§ första stycket 2-6 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster. I fråga om&lt;br&gt;arbete som har utförts utomlands&lt;br&gt;bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i&lt;br&gt;sysselsättningslandet. Såsom&lt;br&gt;inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund&lt;br&gt;av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsm arkn adsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om&lt;br&gt;delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;br&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid kommunal vuxenutbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs&lt;br&gt;självständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning&lt;br&gt;från vinstandelsstifitelse gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handesfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för&lt;br&gt;tiläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för&lt;br&gt;tilläggspensionavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller ijärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1865.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:2072.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 29 augusti 1996 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Monica&lt;br&gt;Dahlbom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1996/97:19 Beskattning av bilförmån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52045, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-09-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:25:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0319</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:25:55</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:FiU1</uppgift>
<ref_dok_id>GK01FiU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:19&lt;br/&gt;
Beskattning av bilförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:19&lt;br/&gt;
Beskattning av bilförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:19&lt;br/&gt;
Beskattning av bilförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:19&lt;br/&gt;
Beskattning av bilförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:19&lt;br/&gt;
Beskattning av bilförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:19&lt;br/&gt;
Beskattning av bilförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  och Isa Halvarsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:19&lt;br/&gt;
Beskattning av bilförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  och Isa Halvarsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Odell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:19&lt;br/&gt;
Beskattning av bilförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Odell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Rosengren  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:19&lt;br/&gt;
Beskattning av bilförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Rosengren  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roy Ottosson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:19&lt;br/&gt;
Beskattning av bilförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roy Ottosson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>