<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359114</hangar_id>
 <dok_id>GK0318</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>18</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:18</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>18</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:57</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa företagsskattefrågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0318/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0318</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0318</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:18&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa företagsskattefrågor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0318/prop_199697__18-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att förbudet mot avdrag för förluster som uppkommit&lt;br&gt;vid överlåtelse av egendom mellan företag i intressegemenskap skall gälla&lt;br&gt;även vid överlåtelse till företag som inte är skattskyldigt i Sverige. Förslaget&lt;br&gt;innebär att ett totalt avdragsförbud införs och i motsats till vad som gäller&lt;br&gt;för överlåtelser mellan här i landet skattskyldiga företag medges alltså inte&lt;br&gt;avdrag när egendomen i ett senare skede överlåts till utomstående köpare.&lt;br&gt;Vidare föreslås en justering i de uppskovsregler som gäller vid överlåtelse&lt;br&gt;av aktier. Justeringen går ut på att strukturregeln i 27 § 4 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) inte skall vara tillämplig om&lt;br&gt;överlåtelsen samtidigt omfattas av någon av de regler som gäller för över-&lt;br&gt;låtelse inom företagsgrupper (2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också en justering av reglerna för internationella&lt;br&gt;andelsbyten. Om den skattskyldige särskilt begär det tillämpas strukturregeln&lt;br&gt;i 27 § 4 mom. SIL i stället för de särskilda bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruk-&lt;br&gt;tureringar inom EG. Det innebär en möjlighet att senare överlåta de&lt;br&gt;vederlagsaktier som erhölls vid bytet utan omedelbar beskattning genom&lt;br&gt;en koncemintem aktieöverlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har möjlighet att genom dispens medge befrielse från&lt;br&gt;beskattning av reavinst när aktier överlåts till ett utländskt koncernföretag.&lt;br&gt;Här föreslås att dispensen skall prövas av Riksskatteverket och att de grund-&lt;br&gt;läggande förutsättningarna för befrielse skall regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de regler som innebär att ett aktiebolag utan omedelbara skattekonsekven- Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;ser kan dela upp verksamheten på mindre enheter (lex ASEA) föreslås att&lt;br&gt;börsregistrerade kreditmarknadsbolag uttryckligen skall undantas från det&lt;br&gt;s.k. verksamhets vil Ikoret om bolaget ingår i en koncern i vilken det finns&lt;br&gt;ett bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen diskuteras även den avskattningsregel som skall tillämpas&lt;br&gt;när ett investmentföretag byter karaktär. Slutsatsen är att avskattningsregeln&lt;br&gt;bör kvarstå i princip oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att om ett svenskt aktiebolag inte längre skall anses&lt;br&gt;ha skatterättsligt hemvist i Sverige skall utdelning från bolaget behandlas&lt;br&gt;som om den lämnats av en utländsk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagtext&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppskovsreglerna i 2 § 4 mom. SIL m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förlust vid avyttring av egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppskov med beskattningen vid aktieöverlåtelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från beskattning av reavinst vid&lt;br&gt;aktieöverlåtelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella andelsbyten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lex ASEA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investmentföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG-direktiv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från svenskt bolag som inte anses ha&lt;br&gt;skatterättsligt hemvist i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsfmansiella effekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningskommentar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 12 september 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;1 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid&lt;br&gt;gränsöverskridande omstruktureringar inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt'&lt;br&gt;dels att 2 § 4 och 10 mom., 3 § 7 mom., 7 § 8 mom. och 27 § 4 mom.&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas ett nytt moment, 2 § 4 a mom., av följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga&lt;br&gt;om fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1, 2 och 8 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företaget&lt;br&gt;tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller&lt;br&gt;för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp&lt;br&gt;mellanskillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt,&lt;br&gt;hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning&lt;br&gt;av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens&lt;br&gt;anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort&lt;br&gt;en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna&lt;br&gt;för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i&lt;br&gt;räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket,&lt;br&gt;har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden&lt;br&gt;tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller&lt;br&gt;med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast&lt;br&gt;följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och&lt;br&gt;gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag&lt;br&gt;utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det&lt;br&gt;överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget.&lt;br&gt;Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i&lt;br&gt;de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras&lt;br&gt;tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om&lt;br&gt;skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit&lt;br&gt;anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd&lt;br&gt;övertagits av ett annat försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som&lt;br&gt;avses i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen&lt;br&gt;inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) vid utgången av&lt;br&gt;beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av&lt;br&gt;det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att moderbolaget ägde&lt;br&gt;mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunkten.&lt;br&gt;Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att båda föreningarna är&lt;br&gt;att anse som kooperativa enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;också då en juridisk person icke&lt;br&gt;yrkesmässigt överlåter egendom eller&lt;br&gt;rättighet som avses i 25-31 §§ till&lt;br&gt;en annan juridisk person såvida över-&lt;br&gt;låtelsen sker med förlust och före-&lt;br&gt;tagen är moderföretag och dotter-&lt;br&gt;företag eller står under i huvudsak&lt;br&gt;gemensam ledning. Vidare gäller i&lt;br&gt;nu avsedda fall bestämmelserna om&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag m.m. i tredje&lt;br&gt;och femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsgill realisationsförlust an-&lt;br&gt;ses inte uppkomma när en juridisk&lt;br&gt;person icke yrkesmässigt överlåter&lt;br&gt;egendom eller rättighet som avses&lt;br&gt;i 25-31 §§ till en annan juridisk&lt;br&gt;person om de båda juridiska per-&lt;br&gt;sonerna är moderföretag och dotter-&lt;br&gt;företag eller står under i huvudsak&lt;br&gt;gemensam ledning. Om det över-&lt;br&gt;tagandeföretaget skall beskattas för&lt;br&gt;inkomst som är hänförlig till egen-&lt;br&gt;domen eller rättigheten tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna om värdem insk-&lt;br&gt;ningsavdrag m.m. i tredje och femte&lt;br&gt;styckena. När egendomen eller rättig-&lt;br&gt;heten senare avyttras beräknas&lt;br&gt;skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust som&lt;br&gt;om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig realisationsvinst an-&lt;br&gt;ses inte uppkomma när en juridisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare - utöver vad som anges i&lt;br&gt;nionde stycket - om aktie i aktiebolag&lt;br&gt;eller andel i handelsbolag, ekonomisk&lt;br&gt;förening eller utländsk juridisk person&lt;br&gt;överlåts till ett svenskt företag inom&lt;br&gt;samma koncern såvida moderföre-&lt;br&gt;taget i koncernen är ett aktiebolag,&lt;br&gt;en ekonomisk förening, en sparbank&lt;br&gt;eller ett ömsesidigt skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag och den överlåtna aktien&lt;br&gt;eller andelen innehas som ett led i&lt;br&gt;koncernens verksamhet. Sker över-&lt;br&gt;låtelsen till ett utländskt företag, kan&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer medge befriel-&lt;br&gt;se från beskattning för vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person icke yrkesmässigt överlåter&lt;br&gt;aktie i aktiebolag eller andel i han-&lt;br&gt;delsbolag, ekonomisk förening eller&lt;br&gt;utländsk juridisk person till ett före-&lt;br&gt;tag inom samma koncern. Som förut-&lt;br&gt;sättning gäller att moderföretaget i&lt;br&gt;koncernen är ett aktiebolag, en eko-&lt;br&gt;nomisk förening, en sparbank eller&lt;br&gt;ett ömsesidigt skadeförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag, att det överlåtande företaget inte&lt;br&gt;samtidigt ingår i en annan koncern&lt;br&gt;än den i vilken det övertagande före-&lt;br&gt;taget ingår samt att den överlåtna&lt;br&gt;aktien eller andelen innehas som ett&lt;br&gt;led i koncernens verksamhet. Vidare&lt;br&gt;krävs att det övertagande företaget&lt;br&gt;skulle ha beskattats här om det&lt;br&gt;omedelbart efter övertagandet avytt-&lt;br&gt;rat aktien eller andelen. När aktien&lt;br&gt;eller andelen senare avyttras beräk-&lt;br&gt;nas skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;eller avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;som om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttags-&lt;br&gt;beskattning enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldighet&lt;br&gt;för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andra, tredje&lt;br&gt;och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om&lt;br&gt;det utdelande företaget inte uttagsbeskattats enligt punkt 1 av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a mom. När ett aktiebolag,&lt;br&gt;en ekonomisk förening, en sparbank&lt;br&gt;eller ett ömsesidigt skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företag äger samtliga andelar i ett&lt;br&gt;utländskt bolag och överlåter dessa&lt;br&gt;till ett annat utländskt bolag får Riks-&lt;br&gt;skatteverket medge befrielse från be-&lt;br&gt;skattning av realisationsvinst om inte&lt;br&gt;särskilda skäl talar mot det. En för-&lt;br&gt;utsättning är att det överlåtande&lt;br&gt;företaget äger samtliga andelar i det&lt;br&gt;övertagande bolaget och att det över-&lt;br&gt;tagande bolaget inte är skattskyldigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst från fast driftställe här&lt;br&gt;i landet. Vidare skall det avyttrade&lt;br&gt;bolaget vara hemmahörande i samma&lt;br&gt;land som det övertagande bolaget.&lt;br&gt;Det avyttrade bolaget får inte -&lt;br&gt;direkt eller indirekt - äga andelar&lt;br&gt;med en röst- eller kapitalandel&lt;br&gt;överstigande 25 procent i bolag som&lt;br&gt;är hemmahörande i annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut får över-&lt;br&gt;klagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 mom} Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, utöver&lt;br&gt;vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och&lt;br&gt;andra värdepapper som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att som intäkt tas upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången&lt;br&gt;av beskattningsåret av egendom som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att avdrag får göras för annan utdelning än som avses i 3 § 7 mom.&lt;br&gt;fjärde stycket som företaget har beslutat för beskattningsåret, dock inte med&lt;br&gt;så stort belopp att det föranleder underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att&lt;br&gt;genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare&lt;br&gt;riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som inte längre upp-&lt;br&gt;fyller kraven enligt föregående stycke&lt;br&gt;skall som intäkt ta upp ett belopp&lt;br&gt;som svarar mot 40 procent av det&lt;br&gt;högsta av värdena av tillgångar som&lt;br&gt;avses i första stycket 1 vid ingången&lt;br&gt;av beskattningsåret eller något av de&lt;br&gt;fem föregående beskattningsåren,&lt;br&gt;dock tidigast vid ingången av år&lt;br&gt;1991. Som intäkt får i stället tas upp&lt;br&gt;summan av de realisationsvinster och&lt;br&gt;realisationsförluster som företaget&lt;br&gt;haft från och med ingången av år&lt;br&gt;1991 på tillgångar som avses i första&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som inte längre upp-&lt;br&gt;fyller kraven enligt föregående stycke&lt;br&gt;skall - när det inte är fråga om att&lt;br&gt;företaget upplöses genom likvidation&lt;br&gt;- som intäkt ta upp ett belopp som&lt;br&gt;svarar mot 40 procent av det högsta&lt;br&gt;av värdena av tillgångar som avses&lt;br&gt;i första stycket 1 vid ingången av&lt;br&gt;beskattningsåret eller något av de fem&lt;br&gt;föregående beskattningsåren, dock&lt;br&gt;tidigast vid ingången av år 1991.&lt;br&gt;Som intäkt får i stället tas upp&lt;br&gt;summan av de realisationsvinster och&lt;br&gt;realisationsförluster som företaget&lt;br&gt;haft från och med ingången av år&lt;br&gt;1991 på tillgångar som avses i första&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivits i första stycket för investmentföretag gäller också&lt;br&gt;för värdepappersfonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt första&lt;br&gt;stycket 2 dock 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund,&lt;br&gt;är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning&lt;br&gt;av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9 mom. skall,&lt;br&gt;om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten&lt;br&gt;kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda&lt;br&gt;andelar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av&lt;br&gt;annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del&lt;br&gt;av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetalningar till företaget&lt;br&gt;än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från svenskt aktiebolag&lt;br&gt;är skattefri om den har uppburits i&lt;br&gt;förhållande till innehavda aktier och&lt;br&gt;utgår i form av aktier i ett annat&lt;br&gt;svenskt aktiebolag. Som förutsätt-&lt;br&gt;ningar gäller följande. Det utdelande&lt;br&gt;bolaget skall ha aktier inregistrerade&lt;br&gt;vid en svensk börs. När utdelning&lt;br&gt;lämnas skall bolaget - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - ha innehaft samtliga aktier&lt;br&gt;i det andra bolaget sedan ingången&lt;br&gt;av närmast föregående beskattningsår&lt;br&gt;eller sedan det andra bolaget böljade&lt;br&gt;bedriva verksamhet av något slag.&lt;br&gt;Samtliga aktier i det andra bolaget&lt;br&gt;skall delas ut. Den verksamhet som&lt;br&gt;därefter bedrivs eller skall bedrivas&lt;br&gt;i vartdera bolaget skall vara av be-&lt;br&gt;tydande omfattning i förhållande till&lt;br&gt;den verksamhet som bedrevs i det&lt;br&gt;utdelande bolaget. Utgör de utdelade&lt;br&gt;aktierna lager hos mottagaren av ut-&lt;br&gt;delningen skall denne som intäkt ta&lt;br&gt;upp värdet av aktierna. Värdet skall&lt;br&gt;bestämmas enligt punkt 2 första och&lt;br&gt;sjunde styckena av anvisningarna till&lt;br&gt;24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från svenskt aktiebolag&lt;br&gt;är skattefri om den har uppburits i&lt;br&gt;förhållande till innehavda aktier och&lt;br&gt;utgår i form av aktier i ett annat&lt;br&gt;svenskt aktiebolag. Som förutsätt-&lt;br&gt;ningar gäller följande. Det utdelande&lt;br&gt;bolaget skall ha aktier inregistrerade&lt;br&gt;vid en svensk börs. När utdelning&lt;br&gt;lämnas skall bolaget - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - ha innehaft samtliga aktier&lt;br&gt;i det andra bolaget sedan ingången&lt;br&gt;av närmast föregående beskattningsår&lt;br&gt;eller sedan det andra bolaget böljade&lt;br&gt;bedriva verksamhet av något slag.&lt;br&gt;Samtliga aktier i det andra bolaget&lt;br&gt;skall delas ut. Den verksamhet som&lt;br&gt;därefter bedrivs eller skall bedrivas&lt;br&gt;i vartdera bolaget skall vara av be-&lt;br&gt;tydande omfattning i förhållande till&lt;br&gt;den verksamhet som bedrevs i det&lt;br&gt;utdelande bolaget. Utgör de utdelade&lt;br&gt;aktierna lager hos mottagaren av ut-&lt;br&gt;delningen skall denne som intäkt ta&lt;br&gt;upp värdet av aktierna. Värdet skall&lt;br&gt;bestämmas enligt punkt 2 första och&lt;br&gt;sjunde styckena av anvisningarna till&lt;br&gt;24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370). Är det utdelande bolaget&lt;br&gt;ett bankaktiebolag gäller inte tredje&lt;br&gt;och sjätte meningarna i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370). Är det utdelande bolaget&lt;br&gt;ett bankaktiebolag gäller inte tredje&lt;br&gt;och sjätte meningarna i detta stycke.&lt;br&gt;Sjätte meningen i detta stycke gäller&lt;br&gt;inte heller om det utdelande bolaget&lt;br&gt;ärettkreditmarknadsbolag som utgör&lt;br&gt;moderbolag i en koncern i vilken det&lt;br&gt;ingår ett bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte&lt;br&gt;äger aktierna i det utdelande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning anses utbetalning till aktieägare från ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;vid nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella&lt;br&gt;belopp eller vid nedsättning av reservfonden eller överkursfonden. Även&lt;br&gt;utbetalning från en utländsk juridisk person genom ett motsvarande förfarande&lt;br&gt;anses som utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning som&lt;br&gt;anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppburits i&lt;br&gt;förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter&lt;br&gt;annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 §&lt;br&gt;8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan gäller inte&lt;br&gt;sådan utdelning på förlagsinsatser, som är avdragsgill för det utdelande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvaltnings-&lt;br&gt;företag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda&lt;br&gt;beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning än som avses i 3 §&lt;br&gt;7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för samma beskattningsår.&lt;br&gt;Som förvaltningsföretag anses inte investmentföretag som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag&lt;br&gt;av investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet&lt;br&gt;för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. Detsamma gäller&lt;br&gt;svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Med&lt;br&gt;näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel&lt;br&gt;eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande&lt;br&gt;företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå&lt;br&gt;det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på&lt;br&gt;aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta äger&lt;br&gt;mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit&lt;br&gt;skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag&lt;br&gt;som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte uppenbart&lt;br&gt;att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt&lt;br&gt;och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet, föreligger&lt;br&gt;inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen&lt;br&gt;av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och&lt;br&gt;som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses&lt;br&gt;i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp&lt;br&gt;eller inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för det&lt;br&gt;fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka&lt;br&gt;Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer)&lt;br&gt;skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle&lt;br&gt;ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om personens&lt;br&gt;intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och verksamheten&lt;br&gt;är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där den bedrivs.&lt;br&gt;I det fall personens intäkter endast till obetydlig del härrör från verksamhet&lt;br&gt;i andra länder eller från särskilt skattemässigt gynnad verksamhet skall den&lt;br&gt;ändå anses underkastad jämförlig beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvaltnings-&lt;br&gt;företag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i&lt;br&gt;ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen&lt;br&gt;- även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för handen - om&lt;br&gt;innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25 procent eller mer&lt;br&gt;av andelskapitalet i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen&lt;br&gt;avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam&lt;br&gt;ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/435/EEG). En förutsättning&lt;br&gt;är att den inkomstbeskattning bolaget är underkastad är jämförlig med den&lt;br&gt;inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag om inkomsten hade&lt;br&gt;förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från ett svenskt företag&lt;br&gt;som enligt avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning skall anses ha&lt;br&gt;hemvist i en främmande stat skall&lt;br&gt;vid tillämpning av detta moment&lt;br&gt;behandlas som utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i utländsk juridisk person&lt;br&gt;hemmahörande i den främmande&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Har en här i riket bosatt eller hemmahörande person avyttrat&lt;br&gt;aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och&lt;br&gt;utgörs vederlaget för de avyttrade aktierna av nyemitterade aktier i det&lt;br&gt;köpande bolaget och eventuellt pengar motsvarande högst tio procent av&lt;br&gt;de nyemitterade aktiernas nominella värde skall som skattepliktig realisa-&lt;br&gt;tionsvinst räknas den del av vederlaget som utgörs av pengar. Vad nu sagts&lt;br&gt;tillämpas också vid avyttring av andelar i ekonomisk förening. De mottagna&lt;br&gt;aktierna skall anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde för&lt;br&gt;de avyttrade aktierna eller andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte person som har avflyttat&lt;br&gt;från riket men som till följd av reg-&lt;br&gt;lerna om väsentlig anknytning hit&lt;br&gt;ändå anses bosatt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte person som har avflyttat&lt;br&gt;från Sverige men som till följd av&lt;br&gt;reglerna om väsentlig anknytning hit&lt;br&gt;ändå anses bosatt här. De gäller inte&lt;br&gt;heller om 2 § 4 mom. nionde eller&lt;br&gt;tionde stycket är tillämpligt på av-&lt;br&gt;yttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av aktier eller andelar i fåmansföretag som avses i 3 §&lt;br&gt;12 a mom. tredje stycket tillämpas första stycket endast om skattemyndigheten&lt;br&gt;lämnar medgivande till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte någon&lt;br&gt;del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier&lt;br&gt;eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller&lt;br&gt;tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när utflyttningen&lt;br&gt;sker i fråga om den del av realisationsvinsten som tidigare inte tagits upp&lt;br&gt;till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering om inte annat framgår av punkterna 2-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 2 § 4 mom. och 2 § 4 a mom. tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om avyttringar efter utgången av december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i 7 § 8 mom. tillämpas i fråga om utdelning om&lt;br&gt;skattskyldighet för denna har uppkommit före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Har nyemitterade aktier erhållits före utgången av december 1996&lt;br&gt;som vederlag vid sådan avyttring som omfattats av 27 § 4 mom. och har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket varit tillämpligt på avyttringen skall&lt;br&gt;vid avyttring av aktierna efter utgången av december 1996 skattepliktig&lt;br&gt;realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust beräknas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i marknadsvärdet på aktierna vid tidpunkten för nyemissionen. Har&lt;br&gt;företaget beskattats för ett kontantvederlag skall dock ett belopp motsvarande&lt;br&gt;detta läggas till anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1577.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1614.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1854) om Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett internationellt andelsbyte&lt;br&gt;gäller inte 27 § 4 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett internationellt andelsbyte&lt;br&gt;skall 27 § 4 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt tillämpas i&lt;br&gt;stället för bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag om den skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en realisationsvinst uppkommit enligt den nämnda lagen för den&lt;br&gt;som avyttrat andelar i det förvärvade bolaget, gäller 23 § denna lag. Har&lt;br&gt;de avyttrade andelarna utgjort lagertillgångar i näringsverksamhet och&lt;br&gt;överstiger vederlaget deras skattemässiga värde, gäller 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för bestämmelserna i andra stycket är, om vederlag i&lt;br&gt;pengar utgår, att denna del av vederlaget understiger realisationsvinsten&lt;br&gt;eller, i fråga om lagertillgångar, skillnaden mellan hela vederlaget och de&lt;br&gt;avyttrade andelarnas skattemässiga värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;andelsbyten som genomförs efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1996 utarbetades inom Finansdepartementet promemorian Vissa&lt;br&gt;företagsskattefrågor (Ds 1996:24). Promemorian har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi96/2253).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian lämnas förslag till ändring i vissa omstruktureringsfrågor.&lt;br&gt;Företagsskatteutredningen (1992:11, FSU) har i tilläggsdirektiv fått i uppdrag&lt;br&gt;att göra en översyn av vissa inkomstskatteffågor i samband med omstruk-&lt;br&gt;tureringar (dir. 1993:54). Utredningen har i ett första steg lagt fram ett förslag&lt;br&gt;om anpassning av svenska beskattningsregler till två EG-direktiv på området&lt;br&gt;direkt skatt (SOU 1994:100). Ett direktiv behandlar skattemässiga regler&lt;br&gt;för fusion och vissa andra företagsombildningar. Det andra direktivet behand-&lt;br&gt;lar utdelning från dotterbolag till moderbolag. Förslaget har lett till lag-&lt;br&gt;stiftning (prop. 1994/95:52). Ett förslag om omstruktureringar i övrigt skulle&lt;br&gt;läggas fram före utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU fick hösten 1995 genom tilläggsdirektiv i uppdrag att utreda en&lt;br&gt;lättnad i den ekonomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster (dir.&lt;br&gt;1995:130). Enligt direktiven skulle utredningen bedriva sitt arbete med&lt;br&gt;inriktning på ett förslag som kunde leda till lagstiftning med tillämpning&lt;br&gt;fr.o.m. inkomståret 1998. Tidpunkten för redovisning av utredningens arbete&lt;br&gt;avseende omstruktureringar förlängdes till utgången av år 1997. Med utgångs-&lt;br&gt;punkt från detta tidsperspektiv gjordes den bedömningen att förslag till&lt;br&gt;ändring i några av omstruktureringsfrågoma inte kunde anstå till dess att&lt;br&gt;FSU lämnar sitt förslag om nya skatteregler för omstruktureringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1995/96:222 aviserat att en lättnad i den ekonomiska&lt;br&gt;dubbelbeskattningen skall införas för små och medelstora företag fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1997. FSU har därför tidigarelagt sitt förslag och nyligen&lt;br&gt;avlämnat ett delbetänkande i denna fråga (SOU 1996:119). Även med hänsyn&lt;br&gt;till att FSU:s arbete med omstruktureringsfrågoma nu kan komma igång&lt;br&gt;tidigare än beräknat anser regeringen att de i promemorian framställda&lt;br&gt;förslagen är av sådan karaktär att de bör genomföras redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 22 augusti att inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;vissa lagförslag. De till Lagrådet remitterade förslagen är, frånsett redak-&lt;br&gt;tionella ändringar, likalydande med de lagförslag som finns i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Uppskovsreglema i 2 § 4 mom. SIL m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:18&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förlust vid avyttring av egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid överlåtelse av anläggningstillgångar mellan&lt;br&gt;företag i intressegemenskap medges inte avdrag för förlust. Vid över-&lt;br&gt;låtelse till företag som inte är skattskyldigt i Sverige kommer resultatet&lt;br&gt;att bli ett totalt avdragsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överenstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna är kritiska till&lt;br&gt;förslaget. Flertalet accepterar visserligen att avdrag inte skall medges för&lt;br&gt;förlust vid avyttring till utländskt intresseföretag men anser däremot att&lt;br&gt;förlustavdrag skall medges när tillgången avyttras utanför intressegemenskapen&lt;br&gt;alternativt när intressegemenskapen upphör. Några remissinstanser anser&lt;br&gt;att förslaget kan strida mot Sveriges förpliktelser i ingångna dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtal resp, mot Romfördraget. Synpunkter har också framförts&lt;br&gt;avseende förslagets tekniska utformning. Svenska kommunförbundet påpekar&lt;br&gt;att när en verksamhet skall avbolagiseras skall uttagsbeskattning alltid ske.&lt;br&gt;Denna uttagsbeskattning kan i viss mån elimineras genom att avdrag kan&lt;br&gt;erhållas för de tillgångar som nedgått i värde. Genomförs förslaget i prome-&lt;br&gt;morian försvåras möjligheterna att genomföra sådana omstruktureringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 2 § 4 mom. nionde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) anges att avdrag inte medges för&lt;br&gt;förlust vid överlåtelse av egendom mellan moder- och dotterföretag eller&lt;br&gt;mellan företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Det övertagande&lt;br&gt;företaget övertar det överlåtande företagets rätt till värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;m.m. Kontinuitet gäller också ifråga om anskaffningsvärden på olika slag&lt;br&gt;av egendom. När det övertagande företaget i sin tur överlåter egendomen&lt;br&gt;beräknas alltså reavinst eller reaförlust som om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 4 mom. SIL finns förutom den nu beskrivna bestämmelsen huvud-&lt;br&gt;sakligen en reglering av skattekonsekvenserna vid olika slag av fusioner.&lt;br&gt;I sjunde stycket stadgas att en fusion av det slag som omfattas av momentet&lt;br&gt;inte skall leda till någon skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust.&lt;br&gt;Vidare anges att när tillgångar som övertagits vid fusionen avyttras skall&lt;br&gt;vid bedömandet av om någon skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust&lt;br&gt;har uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort&lt;br&gt;en skattskyldig. Förbudet mot avdrag för reaförlust i nionde stycket framgår&lt;br&gt;lagtekniskt genom en hänvisning till motsvarande bestämmelse i sjunde&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsförbudet i nionde stycket infördes i 1990 års skattereform och&lt;br&gt;har sin grund i uppfattningen att avdrag för förlust på anläggningstillgångar&lt;br&gt;bör medges först när egendomen realiseras. För att det inte skall vara möjligt&lt;br&gt;att kringgå detta avdragsförbud genom att avyttra egendomen till ett annat&lt;br&gt;företag inom samma företagsgrupp medges avdrag först när egendom säljs&lt;br&gt;till köpare utanför gruppen (prop. 1989/90:110 s.557). Bestämmelsen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare uppfattats så att avdragsförbudet även omfattar överlåtelser till ett Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;utländskt foretag eller till ett svenskt foretag som inte är skattskyldigt i&lt;br&gt;Sverige även om det övertagande företaget i dessa fall inte kan få avdrag&lt;br&gt;för förlusten vid en framtida försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har nu i två fall tagit ställning till frågan om avdragsrätt&lt;br&gt;för förlust vid överlåtelse av aktier inom en företagsgrupp. I ett fall har&lt;br&gt;ett fastighetsaktiebolag överlåtit aktier i ett dotterbolag till en kommun som&lt;br&gt;ägde samtliga aktier i det säljande bolaget (RÅ 1995 ref. 13). I det andra&lt;br&gt;fallet har aktier i ett dotterbolag överlåtits till ett utländskt koncernbolag&lt;br&gt;(RÅ 1995 ref. 43). Regeringsrätten har i båda fallen medgett avdrag för&lt;br&gt;förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har sammanfattningsvis gjort följande bedömning i målen.&lt;br&gt;Vid överlåtelse till en kommun (ref. 13) bör avdrag medges bl.a. därför&lt;br&gt;att en kommun inte kan omfattas av det i 2 § 4 mom. SIL använda företags-&lt;br&gt;begreppet eftersom kommunen inte är skattskyldig till statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Den omständigheten att kommunen inte är ett skattesubjekt medför att de&lt;br&gt;skatterättsliga effekter som bestämmelserna beskriver inte kan komma att&lt;br&gt;inträda i den omfattning och på det sätt som beskrivs i bestämmelsen. Det&lt;br&gt;är exempelvis inte möjligt att skapa konstruktionen att överlåtande och&lt;br&gt;övertagande företag skall ses som en skattskyldig när överlåtelse sker till&lt;br&gt;en kommun. Motsvarande bedömning gäller vid överlåtelse till utländskt&lt;br&gt;bolag eftersom den i de aktuella bestämmelserna förutsatta kontinuiteten&lt;br&gt;inte kan upprätthållas om förvärvaren inte är skattskyldig i Sverige (ref. 43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens bedömning innebär att en förutsättning för att avdrags-&lt;br&gt;förbudet i 2 § 4 mom. SIL skall gälla är att det övertagande företaget är&lt;br&gt;skattskyldigt i Sverige. Är skattskyldigheten begränsad gäller avdragsförbudet&lt;br&gt;om den egendom som överlåts knyts till ett fast driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avdrag för reaförlust skall medges krävs - förutom att det skall&lt;br&gt;vara fråga om en verklig förlust - att förlusten är definitiv (24 § 4 mom.&lt;br&gt;första stycket SIL). En konsekvens av Regeringsrättens bedömning är att&lt;br&gt;en definitiv förlust kan anses föreligga även vid överlåtelser inom intresse-&lt;br&gt;grupper. Överlåtelser till svenska resp, utländska intressebolag kommer&lt;br&gt;därmed att behandlas olika. En företagsgrupp i vilken ingår ett utländskt&lt;br&gt;företag kan realisera en förlust genom att överlåta egendomen till det&lt;br&gt;utländska koncernföretaget. En koncern med enbart svenska företag har&lt;br&gt;inte motsvarande möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstaterades att det inte är tillfredsställande att överlåtelser&lt;br&gt;till utländska företag på detta sätt behandlas gynnsammare. Även vid&lt;br&gt;överlåtelse till utländska koncernföretag borde avdrag för reaförlust medges&lt;br&gt;först när egendomen avyttras externt. En senarelagd avdragsrätt är emellertid&lt;br&gt;av olika skäl svår att genomföra. Det fordrar ett annorlunda system eftersom&lt;br&gt;det är det bolag som gjorde den första överlåtelsen (det svenska bolaget)&lt;br&gt;som måste medges avdrag. Exempel på andra frågor som måste hanteras&lt;br&gt;är att det koncemförhållande som fanns vid den första överlåtelsen kan&lt;br&gt;ha upphört när egendomen senare säljs vidare. Med hänsyn till dessa&lt;br&gt;komplikationer föreslogs att ett totalt avdragsförbud skulle införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna är negativa till förslaget. Visserligen&lt;br&gt;accepteras att det överlåtande företaget inte skall medges avdrag vid över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låtelsen men flertalet remissinstanser anser att bestämmelsen bör utformas Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;som en uppskjuten avdragsrätt. Enligt denna uppfattning bör avdrag således&lt;br&gt;medges när egendomen avyttras externt eller när intressegemenskapen upphör.&lt;br&gt;Några remissinstanser ifrågasätter om inte förslaget strider mot Sveriges&lt;br&gt;förpliktelser i dubbelbeskattningsavtal resp, mot Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inte kan accepteras att avdrag medges för förlust&lt;br&gt;vid överlåtelser inom en intressegemenskap när överlåtelse sker till ett företag&lt;br&gt;som inte är skattskyldigt i Sverige. Ett förbud mot avdrag måste således&lt;br&gt;omfatta även dessa fall. Den fråga som kan diskuteras är huruvida det skall&lt;br&gt;vara fråga om ett totalt avdragsförbud eller om en uppskjuten avdragsrätt.&lt;br&gt;I denna fråga har regeringen följande inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har alltsedan den nu gällande bestämmelsen infördes i samband med&lt;br&gt;skattereformen rått en allmän uppfattning om att avdragsförbudet omfattar&lt;br&gt;överlåtelser mellan företag i intressegemenskap även i de fallen då&lt;br&gt;konsekvensen blir att det övertagande företaget inte kan utnyttja denna förlust&lt;br&gt;vid överlåtelse till extern ägare. Ett system med uppskjuten avdragsrätt för&lt;br&gt;överlåtande företag innebär att avdrag sannolikt måste medges även när&lt;br&gt;koncemförhållandet upphör även om egendomen då fortfarande innehas&lt;br&gt;av det övertagande företaget. Motsvarande möjlighet finns inte vid överlåtelse&lt;br&gt;till svenska företag då ett koncemförhållande upphör eftersom avdragsrätten&lt;br&gt;i dessa fall uppkommer först när egendomen avyttras. Alternativet innebär&lt;br&gt;således en gynnsammare behandling av överlåtelser till utländska företag.&lt;br&gt;Regeringen anser att det för närvarande inte bör införas ett sådant system.&lt;br&gt;Om en annan lösning bör införas som en följd av det förslag Företags-&lt;br&gt;skatteutredningen (FSU) kan komma att lämna på detta område bör övervägas&lt;br&gt;av utredningen i dess fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förslaget kan komma att stå i motsättning till internationella&lt;br&gt;åtaganden gör regeringen följande bedömning. I Sveriges avtal om undvikande&lt;br&gt;av dubbelbeskattning finns olika förbud mot diskriminering intagna. Av&lt;br&gt;intresse i detta sammanhang är den s.k. icke-diskrimineringsklausulen som&lt;br&gt;innehåller ett förbud mot ägardiskriminering. Ett företag som helt eller delvis&lt;br&gt;ägs av utländska personer får inte behandlas på annat sätt än företag som&lt;br&gt;ägs av svenska personer, dvs. utlandsägda svenska företag far inte diskrimine-&lt;br&gt;ras. Det föreslagna avdragsförbudet för reaförluster gäller emellertid vid&lt;br&gt;överlåtelse till företag som inte är skattskyldigt i Sverige oavsett vem som&lt;br&gt;är ägare till företaget. Förslaget kan därför inte anses innebära något brott&lt;br&gt;mot icke-diskrimineringsklausulen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat diskrimineringsförbud som förekommer i dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtalen är det s.k. avdragsförbudet. Innebörden av detta är att ränta, royalty&lt;br&gt;och andra utbetalningar till ett utländskt företag skall vara avdragsgilla under&lt;br&gt;samma förutsättningar som motsvarande utbetalningar till ett svenskt företag.&lt;br&gt;Avdragsförbudet är alltså inte tillämpligt i fråga om avdrag för reaförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse i Romfördraget som kan vara aktuell är artikel 73 b&lt;br&gt;som förbjuder alla restriktioner för kapitalrörelser och betalningar mellan&lt;br&gt;medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag reglerar en situation när överlåtelse sker till ett&lt;br&gt;närstående företag. Effekterna av förslaget blir något annorlunda vid&lt;br&gt;överlåtelse till subjekt som inte är skattskyldigt i Sverige i förhållande till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelse till ett i Sverige skattskyldigt subjekt. Det är dock inte fråga Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;om två jämförbara situationer och det är inte heller möjligt att infora samma&lt;br&gt;regelsystem för de två olika situationerna. Regeringens bedömning är att&lt;br&gt;förslaget inte kan anses innebära någon otillåten diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian togs förslaget om ett totalt avdragsförbud vid överlåtelse&lt;br&gt;till i Sverige icke skattskyldiga subjekt in i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL.&lt;br&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet anser att bestämmelserna lag-&lt;br&gt;tekniskt inte hör hemma i 2 § 4 mom. SIL eftersom dessa regler huvud-&lt;br&gt;sakligen avser fusioner. Regeringen instämmer i detta påpekande. Eftersom&lt;br&gt;skattelagskommittén som arbetar med en systematisk översyn av inkomst-&lt;br&gt;skatteförfattningama (dir. 1991:39) skall lämna ett betänkande vid utgången&lt;br&gt;av år 1996 finns det emellertid inte skäl att nu flytta de föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Uppskov med beskattningen vid aktieöverlåtelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Föreligger förutsättningar att vid aktieöverlåtelse&lt;br&gt;tillämpa den uppskovsregel i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL som gäller&lt;br&gt;i koncemförhållanden skall strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL inte&lt;br&gt;samtidigt tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inskränkning görs i koncernbegreppet i uppskovsregeln beroende&lt;br&gt;på att ett aktiebolag enligt det ändrade civilrättsliga koncernbegreppet&lt;br&gt;under vissa särskilda förutsättningar kan komma att ingå i två olika&lt;br&gt;koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens i fråga om&lt;br&gt;tillämpning av uppskovsreglema. Inskränkningen i koncernbegreppet har&lt;br&gt;i promemorian en något annorlunda teknisk utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Revisorsatnfundet SRS ifrågasätter om det&lt;br&gt;finns något behov av att inskränka koncernbegreppet. Flertalet remissinstanser&lt;br&gt;accepterar i och för sig förslaget men vissa har påpekat att inskränkningen&lt;br&gt;i koncernbegreppet har blivit alltför omfattande. Invändningar har inte&lt;br&gt;framförts mot förslaget att strukturregeln inte skall få användas om&lt;br&gt;förutsättningar samtidigt föreligger att tillämpa koncemregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att underlätta omstruktureringar&lt;br&gt;inom näringslivet finns flera olika uppskovsregler i skattesystemet. En&lt;br&gt;bestämmelse med anknytning till den regel som diskuterades i föregående&lt;br&gt;avsnitt är koncemregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL. Den innebär att&lt;br&gt;när näringsbetingad aktie eller andel överlåts till ett svenskt företag i samma&lt;br&gt;koncern anses någon reavinst inte uppkomma. Kontinuitetsprincipen gäller&lt;br&gt;vilket innebär att när aktien eller andelen avyttras externt beräknas reavinsten&lt;br&gt;eller reaförlusten som om överlåtande och övertagande företag utgjort en&lt;br&gt;skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan uppskovsregel är strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL. Den är&lt;br&gt;tillämplig om ett bolag förvärvar aktier i ett annat bolag och som vederlag&lt;br&gt;utger egna nyemitterade aktier och eventuellt ett kontantvederlag, dock högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 % av de nyemitterade aktiernas nominella belopp. Bestämmelsen är Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;tillämplig oavsett om det är en juridisk eller fysisk person som säljer aktierna.&lt;br&gt;Ett eventuellt kontantvederlag beskattas fullt ut men i övrigt anses inte någon&lt;br&gt;skattepliktig reavinst uppkomma. Vederlagsaktiema övertar anskaffningsvärdet&lt;br&gt;for de sålda aktierna och därigenom erhålls kontinuitet i beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktier eller andelar överlåts koncemintemt mot ett vederlag som&lt;br&gt;utgörs av nyemitterade aktier i det övertagande bolaget finns inte något&lt;br&gt;uttryckligt hinder mot att kontinuitetsprincipen såsom den kommit till uttryck&lt;br&gt;i koncemregeln tillämpas på det övertagande företaget samtidigt som den&lt;br&gt;i enlighet med strukturregeln tillämpas på det överlåtande bolaget. Enligt&lt;br&gt;strukturregeln bestäms överlåtarens anskaffningsvärde för de mottagna -&lt;br&gt;nyemitterade - aktierna till samma belopp som gällde för de inapporterade&lt;br&gt;aktierna. Koncemregeln tillämpas på det övertagande - emitterande - bolaget&lt;br&gt;som övertar det överlåtande bolagets anskaffningsvärde för de förvärvade&lt;br&gt;aktierna. Anskaffningsvärdet för de överlåtna - inapporterade - aktierna&lt;br&gt;utgör alltså nytt anskaffningsvärde såväl för de nyemitterade aktierna som&lt;br&gt;för de inapporterade aktierna. En samtidig tillämpning av strukturregeln&lt;br&gt;och koncemregeln kan därför innebära att samma vinst beskattas två gånger&lt;br&gt;eller, i förlustfallen, att dubbelt avdrag medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systematiskt borde det vara så att resp, bolag från det andra bolaget övertar&lt;br&gt;anskaffningsvärdet på övertagna aktier eller att vederlagsaktiema hos resp,&lt;br&gt;bolag tas upp till samma anskaffningsvärde som de sålda aktierna. Detta&lt;br&gt;uppnås om endast en av uppskovsreglema är tillämplig vid aktiebyten. Det&lt;br&gt;naturliga är att aktieöverlåtelser inom en koncern regleras enligt den särskilda&lt;br&gt;koncemregeln oavsett om vederlaget utges i kontanter eller nyemitterade&lt;br&gt;aktier. I 27 § 4 mom. SIL bör därför anges att strukturregeln inte skall&lt;br&gt;tillämpas om förutsättningar samtidigt föreligger att tillämpa 2 § 4 mom.&lt;br&gt;tionde stycket SIL. Motsvarande bör gälla om 2 § 4 mom. nionde stycket&lt;br&gt;SIL är tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att vid avyttringar efter utgången av december&lt;br&gt;1996 av aktier som har erhållits genom koncemintem överlåtelse och där&lt;br&gt;anskaffningsvärdet således hos det övertagande - emitterande - bolaget&lt;br&gt;bestämts enligt 2 § 4 mom. nionde eller tionde styckena SIL skall resultatet&lt;br&gt;beräknas enligt de kontinuitetsregler som finns i nämnda bestämmelser.&lt;br&gt;Detta skall gälla även om det varit fråga om en sådan apportemission som&lt;br&gt;avses i 27 § 4 mom. SIL. Näringslivets skaltedelegation har invänt att denna&lt;br&gt;övergångsbestämmelse innebär en materiell retroaktivitet eftersom skatte-&lt;br&gt;mässigt anskaffningsvärde för aktier som erhållits som vederlag för ny-&lt;br&gt;emitterade aktier enligt praxis utgörs av marknadsvärdet. Delegationen föreslår&lt;br&gt;att om ett förvärv genom byte enligt 27 § 4 mom. SIL skett före utgången&lt;br&gt;av december 1996 skall marknadsvärdet få användas som skattemässigt&lt;br&gt;anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Anskaffningsvärdet på de aktier&lt;br&gt;för vilka vederlag har utgetts i form av nyemitterade aktier utgörs enligt&lt;br&gt;allmänna regler av marknadsvärdet vid tidpunkten för emissionen. I de fall&lt;br&gt;det är fråga om överlåtelse som skett i enlighet med de villkor som anges&lt;br&gt;i 2 § 4 mom. nionde eller tionde styckena SIL kommer emellertid - som&lt;br&gt;tidigare konstaterats — anskaffningsvärdet på de förvärvade aktierna hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det nyemitterande bolaget att bestämmas enligt 2 § 4 mom. SIL. Anskaff- Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;ningsvärdet övertas alltså från det överlåtande bolaget. Den aktuella över-&lt;br&gt;gångsbestämmelsen är emellertid avsedd att tillämpas på det foretag som&lt;br&gt;erhåller de nyemitterade aktierna som vederlag. I förhållande till promemorie-&lt;br&gt;förslaget bör emellertid den tekniska utformningen av övergångsbestämmelsen&lt;br&gt;ändras. Anskaffningsvärdet för mottagna, nyemitterade, aktier bör utgöras&lt;br&gt;av aktiernas marknadsvärde vid förvärvstidpunkten (emissionstillfället).&lt;br&gt;Detta bör gälla även om anskaffningsvärdet på de avyttrade aktierna varit&lt;br&gt;högre. Har ett aktiebyte skett före utgången av år 1996 och har ett kontant-&lt;br&gt;vederlag lämnats vid bytet bör ingångsvärdet för aktierna justeras med hänsyn&lt;br&gt;till detta för att undvika att kontantvederlaget beskattas dubbelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) har påpekat risken för att 27 § 4 mom. SIL ger&lt;br&gt;möjlighet för exempelvis ett moderbolag att till ett dotterbolag överlåta&lt;br&gt;aktier som inte är näringsbetingade mot vederlag av nyemitterade aktier.&lt;br&gt;Det övertagande bolaget - dotterbolaget - torde sedan kunna sälja aktierna&lt;br&gt;utan reavinstbeskattning beroende på att anskaffningsvärdet utgörs av&lt;br&gt;marknadsvärdet. Möjligheter finns därefter att dela ut vinsten skattefritt&lt;br&gt;till moderbolaget. RSV anser att det är angeläget att möjligheterna till sådana&lt;br&gt;transaktioner förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det för närvarande inte bör göras någon ändring&lt;br&gt;i detta avseende i 27 § 4 mom. SIL. Det är lämpligt att FSU i sitt fortsatta&lt;br&gt;arbete bedömer om någon justering bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om överlåtelse av egendom i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL gäller&lt;br&gt;vid överlåtelse mellan moderföretag och dotterföretag eller mellan företag&lt;br&gt;som står under i huvudsak gemensam ledning. Bestämmelsen i tionde stycket&lt;br&gt;samma moment gäller vid överlåtelse till svenskt företag inom samma&lt;br&gt;koncern. Moderföretag skall vara aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank&lt;br&gt;eller ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Vad som avses med koncern definie-&lt;br&gt;ras inte särskilt utan det är det civilrättsliga koncernbegreppet som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilrättsligt avses med koncern ett moderföretag och dess dotterbolag.&lt;br&gt;Om ett företag äger så många aktier eller andelar i en juridisk person att&lt;br&gt;det har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar anses&lt;br&gt;företaget som moderbolag och den juridiska personen som dotterbolag. En&lt;br&gt;koncern kan också föreligga om ett företag på grund av aktieinnehav i ett&lt;br&gt;annat företag eller på grund av avtal ensamt har såväl ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande över detta företag som en betydande andel i resultatet av dess&lt;br&gt;verksamhet. Definitionen av begreppet koncern finns bl.a. i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385, ABL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1995 beslutades om ändringar i redovisningslagstiftningen för&lt;br&gt;aktiebolag och vissa andra företag. Flertalet av dessa ändringar har sin&lt;br&gt;utgångspunkt i EG-direktiv (prop. 1995/96:10 del 2, s. 105 ff). En av de&lt;br&gt;beslutade ändringarna avser en ny koncemdefinition i bl.a. ABL som skall&lt;br&gt;tillämpas på såväl redovisningsrättens som bolagsrättens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya koncemdefinitionen innebär att en koncern också kan föreligga Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;om ett bolag äger aktier eller andelar i en annan juridisk person och har&lt;br&gt;rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller&lt;br&gt;motsvarande ledningsorgan (1 kap. 5 § första stycket 3 ABL). Det innebär&lt;br&gt;att ett bolag i undantagsfall kan ingå i två olika koncerner. Ett exempel&lt;br&gt;kan illustrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolag (A) som äger samtliga aktier i ett dotterbolag (B) säljer&lt;br&gt;49 % av aktierna i dotterbolaget till ett utomstående bolag (D). Köparen&lt;br&gt;får rätt att tillsätta mer än hälften av styrelseledamöterna i bolag B. Den&lt;br&gt;utvidgade definitionen av koncernbegreppet innebär att bolag B kan komma&lt;br&gt;att utgöra dotterbolag till såväl A som D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget B i det beskrivna exemplet i sin tur har ett dotterbolag C&lt;br&gt;skulle den nya koncemdefinitionen vid tillämpning av koncemregeln i 2 §&lt;br&gt;4 mom. tionde stycket SIL kunna tolkas så att bolaget C kan överlåtas till&lt;br&gt;bolag D utan att några omedelbara skattekonsekvenser uppkommer genom&lt;br&gt;överlåtelserna. Förutsättningarna för tillämpning av koncemregeln skulle&lt;br&gt;vara uppfyllda eftersom såväl B som D ingår i samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra att den nya koncemdefinitionen utnyttjas på ett inte&lt;br&gt;avsett sätt föreslogs i promemorian att det skulle införas en bestämmelse&lt;br&gt;som innebär att det avyttrade företaget endast får utgöra dotterbolag till&lt;br&gt;det överlåtande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det endast torde vara i ett fåtal fall som den utvidgade&lt;br&gt;civilrättsliga koncemdefinitionen skulle kunna missbrukas vid tillämpning&lt;br&gt;av koncemregeln. En bestämmelse bör dock införas som förhindrar ett sådant&lt;br&gt;utnyttjande. Några remissinstanser har påpekat att så som promemorieförslaget&lt;br&gt;har utformats kan det tolkas så att uppskov med beskattningen endast medges&lt;br&gt;vid överlåtelse av dotterbolag. En sådan begränsning är inte avsedd.&lt;br&gt;Regeringens förslag har därför utformats tekniskt annorlunda än promemorie-&lt;br&gt;förslaget och innebär att det överlåtande företaget inte samtidigt får anses&lt;br&gt;ingå i en arman koncern än den i vilken det övertagande företaget ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm anser att det kan finnas ett mer allmänt&lt;br&gt;behov av att se över koncernbegreppet även i annan lagstiftning, exempelvis&lt;br&gt;i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet&lt;br&gt;(underskottsavdragslagen). Regeringen konstaterar att motsvarande behov&lt;br&gt;även skulle kunna anses föreligga beträffande regleringen i 2 § 4 mom.&lt;br&gt;nionde stycket SIL. Den ändring som införts har emellertid till syfte att&lt;br&gt;undvika att koncemregeln utnyttjas på ett inte avsett sätt. Koncernbegreppet&lt;br&gt;i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL resp, i underskottsavdragslagen får betydelse&lt;br&gt;i fråga om rätt till avdrag. Vid tillämpning av dessa bestämmelser har&lt;br&gt;företaget alltid möjlighet att före transaktionen bedöma vilken inverkan&lt;br&gt;koncemdefinitionen kommer att få. Regeringen anser att det för närvarande&lt;br&gt;inte är nödvändigt att göra någon ändring i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Befrielse från beskattning av reavinst vid aktieöverlåtelse Prop. 1996/97:18&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringens nuvarande möjlighet att genom&lt;br&gt;dispens medge befrielse från reavinst vid överlåtelse av näringsbetingade&lt;br&gt;aktier till utländskt koncernföretag upphävs. Befrielse från beskattning&lt;br&gt;skall under vissa särskilt angivna grunder kunna medges efter beslut&lt;br&gt;av RSV om inte särskilda skäl mot dispens föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Handelshögskolan i Stockholm ifrågasätter om det&lt;br&gt;är nödvändigt att kräva att det överlåtande bolaget skall äga samtliga andelar&lt;br&gt;i ett utländskt bolag. Näringslivets skattedelegation anser att icke-diskrimine-&lt;br&gt;ringsklausulen i dubbelbeskattningsavtalen även med promemorieförslaget&lt;br&gt;möjliggör skattebefrielse vid överlåtelse till utländskt dotterbolag som ägs&lt;br&gt;av ett utländskt moderbolag. RSV anser i princip att prövningen av dispenser&lt;br&gt;i första hand bör läggas på skattemyndigheterna men motsätter sig inte&lt;br&gt;förslaget med hänsyn till de skäl som angetts. I övrigt har några invändningar&lt;br&gt;inte framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 2 § 4 mom. tionde stycket SIL finns&lt;br&gt;förutom koncemregeln en bestämmelse som gäller när aktier eller andelar&lt;br&gt;överlåts till ett utländskt koncernbolag. Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer kan medge befrielse från beskattning av reavinsten.&lt;br&gt;Regeringen har inte delegerat beslutanderätten i denna fråga. Antalet&lt;br&gt;ansökningarom skattebefrielse uppgår till 10-15 per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispensmöjligheten är på samma sätt som koncemregeln avsedd att&lt;br&gt;möjliggöra omstruktureringar. Departementschefen uttalade vid regelns till-&lt;br&gt;komst att aktieöverföring till utländskt koncernbolag skall leda till rea-&lt;br&gt;vinstbeskattning enligt vanliga regler i den mån inte dispens av särskilda&lt;br&gt;skäl skall medges. Uttalandet visar att dispensgivningen är avsedd att vara&lt;br&gt;restriktiv (prop. 1975/76:180 s. 162).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens praxis har under ett antal år legat fast. Den kan samman-&lt;br&gt;fattningsvis beskrivas på följande sätt. Befrielse medges normalt om en&lt;br&gt;aktieöverlåtelse sker i syfte att organisera koncernens innehav av bolag i&lt;br&gt;ett och samma land som en nationell koncern, dvs. under ett nationellt&lt;br&gt;holdingbolag. Däremot avslås regelmässigt ansökningar om befrielse från&lt;br&gt;beskattning av reavinst som uppkommer i samband med gränsöverskridande&lt;br&gt;överlåtelser. En gränsöverskridande överlåtelse föreligger exempelvis när&lt;br&gt;ett svenskt moderbolag överlåter andelar i ett tyskt dotterbolag till ett engelskt&lt;br&gt;dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om gränsöverskridande omstruktureringar finns i lagen&lt;br&gt;(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstrukture-&lt;br&gt;ringar inom EG - omstruktureringslagen (OL). Lagen har sin utgångspunkt&lt;br&gt;i EG:s rådsdirektiv av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem&lt;br&gt;för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar&lt;br&gt;som berör bolag i olika medlemsstater (90/434/EEG). Reglerna innebär&lt;br&gt;att omstruktureringar av företag över gränserna mellan medlemsstaterna&lt;br&gt;inte skall hindras eller försvåras av att beskattning utlöses. Direktivet omfattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella fusioner, fissioner, andelsbyten och verksamhetsöverlåtelser.&lt;br&gt;En grundsten i direktivet och därmed i omstruktureringslagen är att de&lt;br&gt;tillgångar och skulder som överlåts vid en gränsöverskridande omstrukturering&lt;br&gt;skall knytas till ett fast driftställe för det övertagande bolaget i den stat&lt;br&gt;där det överlåtande bolaget är hemmahörande. Den medlemsstaten kommer&lt;br&gt;därigenom inte att förlora rätten att beskatta avkastningen av verksamheten&lt;br&gt;eller vinst vid avyttring av tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av EG:s fusionsdirektiv kan det ifrågasättas om det är&lt;br&gt;principiellt riktigt att medge definitiv skattebefrielse vid vissa aktieöverlåtelser&lt;br&gt;på det sätt som nu sker. Flertalet ansökningar om dispens avser omorganisa-&lt;br&gt;tioner i samband med förvärv av en annan koncern som även den har&lt;br&gt;utländska dotterbolag. En samordning av de utländska koncernbolag som&lt;br&gt;finns i resp, land kan många gånger genomföras med stöd av strukturregeln&lt;br&gt;i 27 § 4 mom. SIL. Det förutsätter dock en ökning av aktiekapitalet eftersom&lt;br&gt;vederlaget skall utges i form av nyemitterade aktier. En lösning skulle kunna&lt;br&gt;vara att införa en uppskovsbestämmelse motsvarande den koncemregel som&lt;br&gt;gäller vid överlåtelse mellan i Sverige skattskyldiga företag. Metoden är&lt;br&gt;dock förenad med samma problem som de som aktualiseras i fråga om en&lt;br&gt;uppskjuten avdragsrätt för förlust vid överlåtelse till utländskt företag. För&lt;br&gt;att ge möjlighet att omorganisera en koncern utan att genomföra en ny-&lt;br&gt;emission men med uppskjuten beskattning torde enda möjligheten vara att&lt;br&gt;behålla en begränsad möjlighet till befrielse från beskattning. Det bör dock&lt;br&gt;understrykas att tillämpningsområdet för befrielseregeln bör vara restriktivt&lt;br&gt;utformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så som regeringens praxis är utformad behöver ställning inte tas till om&lt;br&gt;de skäl som anförs för omorganisationen är ägnade att i ett eller flera hänseen-&lt;br&gt;den förbättra förutsättningarna för den aktuella näringsverksamheten, över-&lt;br&gt;väganden som är mycket svåra att ta ställning till för en utomstående. Det&lt;br&gt;gör det möjligt att ange villkoren för befrielse i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielsemöjligheten bör reserveras för den situationen att ett svenskt&lt;br&gt;bolag överlåter samtliga aktier i ett helägt utländskt dotterföretag till ett&lt;br&gt;annat helägt dotterföretag i samma land. Handelshögskolan i Stockholm&lt;br&gt;har ifrågasatt om begränsningen till överlåtelse av helägda dotterbolag är&lt;br&gt;nödvändig eftersom det är ett betydligt hårdare krav än vad som gäller vid&lt;br&gt;rent nationella överlåtelser. Med hänsyn till att det här är fråga om befrielse&lt;br&gt;från beskattning anser regeringen att villkoren bör utformas på detta sätt.&lt;br&gt;För att befrielse skall medges bör vidare krävas att det är fråga om överlåtelse&lt;br&gt;av ett utländskt bolag till ett annat utländskt bolag. Skäl saknas att tillämpa&lt;br&gt;bestämmelserna på utländsk juridisk person som inte utgör ett utländskt&lt;br&gt;bolag enligt den definition som finns i 16 § 2 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts medges enligt praxis inte befrielse när det är fråga&lt;br&gt;om gränsöverskridande överlåtelser. Ett undantag gäller för ett särskilt slags&lt;br&gt;gränsöverskridande överlåtelser. När ett svenskt bolag är dotterbolag till&lt;br&gt;ett utländskt moderbolag föreligger inte en svensk koncern. I enlighet med&lt;br&gt;Regeringsrättens avgöranden i fråga om koncemregeln skall bestämmelserna&lt;br&gt;emellertid tillämpas som om det var fråga om en svensk koncern om Sverige&lt;br&gt;har ingått dubbelbeskattningsavtal med det land i vilket moderbolaget är&lt;br&gt;hemmahörande och om det i avtalet finns en icke-diskrimineringsklausul&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr RÅ 1986 ref. 147 och RÅ 1987 ref. 158). Denna praxis har vid Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;tillämpning av dispensregeln inneburit att om ett svenskt bolag ägs av ett&lt;br&gt;utländskt moderbolag kan befrielse medges när det svenska bolaget överlåter&lt;br&gt;ett utländskt dotterbolag till ett utländskt bolag som ägs av det utländska&lt;br&gt;moderbolaget. En förutsättning är att det även i de fallen är fråga om att&lt;br&gt;bilda en nationell underkoncem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation har i sitt remissyttrande uttalat att prome-&lt;br&gt;morieförslaget har utformats så att icke-diskrimineringsklausulen i dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtalen även i fortsättningen kommer att möjliggöra skatte-&lt;br&gt;befrielse. Regeringen gör dock den bedömningen att eftersom förslaget innebär&lt;br&gt;att bestämmelsen är tillämplig när ett svenskt bolag under angivna förut-&lt;br&gt;sättningar överlåter ett utländskt bolag till ett annat utländskt bolag torde&lt;br&gt;frågan om tillämpning av icke-diskrimineringsklausulen inte aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga i samband med omorganisationer är om några särskilda krav&lt;br&gt;bör ställas på det bolag som skall utgöra holdingbolag i den nationella&lt;br&gt;underkoncemen. I ett ärende som prövats av regeringen hade ett svenskt&lt;br&gt;bolag ett dotterbolag i ett annat land. Ett nytt dotterbolag skulle bildas i&lt;br&gt;samma land och därefter skulle aktierna i det befintliga bolaget överlåtas&lt;br&gt;till det nybildade dotterbolaget varigenom en nationell koncern bildades.&lt;br&gt;Ansökan om befrielse från reavinstbeskattning avslogs. Frågan om befrielse&lt;br&gt;vid överlåtelse till ett nybildat holdingbolag har prövats i ytterligare några&lt;br&gt;ärenden. Även i dessa fall har ansökan om befrielse från beskattning avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav att det övertagande bolaget inte får vara nybildat medför&lt;br&gt;avgränsningsproblem. En av de frågor som uppkommer är om ett vilande&lt;br&gt;bolag skall få användas. Ett skäl att använda ett nybildat bolag kan vara&lt;br&gt;att moderföretaget vill minska det kapital som är bundet i holdingbolaget&lt;br&gt;och om dispens medges kan det ske utan beskattningskonsekvenser. Det&lt;br&gt;kan därför diskuteras om ett nybildat bolag skall få användas om bolaget&lt;br&gt;har ett kapital av motsvarande storlek som befintliga bolag. En prövning&lt;br&gt;med utgångspunkt i dessa faktorer måste göras utifrån förutsättningarna&lt;br&gt;i vaije enskilt fall. Den praxis som utvecklats i övrigt tar inte hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna i det enskilda fallet utan begränsas i huvudsak till ett&lt;br&gt;konstaterade av om det är fråga om att bilda en nationell underkoncem.&lt;br&gt;En särskild prövning av förhållandena i det framtida holdingbolaget passar&lt;br&gt;därför inte in i systemet. I promemorian föreslogs att något krav på att det&lt;br&gt;framtida holdingbolaget inte får vara nybildat inte bör ställas upp. Regeringen&lt;br&gt;delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid omständigheter som kan innebära att sådana särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger att befrielse inte bör medges. Befrielse bör normalt förbehållas&lt;br&gt;sådana fall där det kan förutses ett reellt behov av en omorganisation. Det&lt;br&gt;typiska exemplet, som redan nämnts, är förvärv av en annan koncern som&lt;br&gt;även den har utländska koncernbolag. Här finns också möjlighet att beakta&lt;br&gt;hur koncernen i övrigt är organiserad. Finns det anledning att anta att den&lt;br&gt;överlåtelse för vilken reavinstskattebefrielse söks inte utgör ett led i en&lt;br&gt;omorganisation utan snarare ett första led i en vidareöverlåtelse bör befrielse&lt;br&gt;inte medges. Det innebär att förutsättningar för skattebefrielse inte alltid&lt;br&gt;kommer att föreligga. Tillämpning av bestämmelsen bör därför ske genom&lt;br&gt;ett dispensförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det endast är ett fåtal ärenden per år bör dispensen Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;i första hand prövas av RSV och inte av skattemyndigheten. Det ger en&lt;br&gt;bättre möjlighet att upprätthålla en fast praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör tas in som ett nytt moment i 2 § SIL, 4 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Internationella andelsbyten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid ett internationellt andelsbyte får efter yrkande&lt;br&gt;av den skattskyldige strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL tillämpas i stället&lt;br&gt;för reglerna i omstruktureringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket (RSV) anför bl.a. att om den skatt-&lt;br&gt;skyldige väljer strukturregeln bör valet av denna metod ske före en viss&lt;br&gt;tidpunkt. Handelshögskolan i Stockholm anser att det bör övervägas om&lt;br&gt;det inte är möjligt att redan genomförda internationella andelsbyten skall&lt;br&gt;kunna följas av en koncemintem transaktion utan att denna överlåtelse&lt;br&gt;föranleder skatteplikt. Näringslivets skattedelegation framför synpunkten&lt;br&gt;att om ett internationellt andelsbyte som genomförts enligt omstruk-&lt;br&gt;tureringslagen följs av en koncemintem överlåtelse bör ingångsvärdet på&lt;br&gt;aktierna korrigeras med den latenta reavinsten för att omedelbar beskattning&lt;br&gt;skall kunna undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med ett internationellt andelsbyte avses&lt;br&gt;att ett bolag förvärvar aktier i ett annat bolag av aktieägare i detta bolag&lt;br&gt;(6 § OL). Vederlaget skall utges i form av nyemitterade aktier i det&lt;br&gt;förvärvande bolaget och eventuellt ett kontantvederlag på högst 10 % av&lt;br&gt;aktiernas nominella belopp. Förutsättningarna är alltså desamma som i struk-&lt;br&gt;turregeln. För att ett internationellt andelsbyte skall föreligga skall aktieägaren&lt;br&gt;vara hemmahörande i Sverige och det förvärvande bolaget i annan medlems-&lt;br&gt;stat. I lagtexten används begreppet vederlagsandelar för att markera att det&lt;br&gt;är fråga om aktier i utländska bolag. Här används dock genomgående&lt;br&gt;begreppet vederlagsaktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL övertar vederlagsaktiema anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet på de sålda aktierna. Strukturregeln är emellertid inte tillämplig&lt;br&gt;vid internationella andelsbyten. Uppskovsregleringen vid internationella&lt;br&gt;andelsbyten har utformats på ett annat sätt (23 § OL). Reavinsten beräknas&lt;br&gt;enligt allmänna regler och ett eventuellt kontantvederlag beskattas omedelbart.&lt;br&gt;Reavinsten i övrigt beskattas först när vederlagsaktiema avyttras. Den beskatt-&lt;br&gt;ningen sker vid sidan av den reguljära beskattningen av vederlagsaktiema.&lt;br&gt;Skälet till att en annan lösning valdes för internationella andelsbyten är&lt;br&gt;att ett sådant byte kan omfatta såväl lageraktier som aktier som skall beskattas&lt;br&gt;enligt det särskilda regelsystemet i 3 § 12 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett internationellt andelsbyte anses alltså vederlagsaktiema ha förvärvats&lt;br&gt;för ett belopp som motsvarar deras marknadsvärde vid förvärvet. Om&lt;br&gt;vederlagsaktiema överlåts vidare beskattas även den reavinst som är hänförlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till de aktier som avyttrades genom andelsbytet. Detta gäller även vid&lt;br&gt;koncemintema överlåtelser enligt 2 § 4 mom. tionde stycket SIL eftersom&lt;br&gt;den bestämmelsen medger uppskov med beskattning endast av den reavinst&lt;br&gt;som är hänförlig till de aktier som omfattas av den koncemintema över-&lt;br&gt;låtelsen, dvs. de aktier som utgjort vederlagsaktier vid det internationella&lt;br&gt;andelsbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att problem kan uppkomma vid en koncemintem överlåtelse av aktier&lt;br&gt;som erhållits genom ett internationellt andelsbyte uppmärksammades i&lt;br&gt;skatteutskottet vid beredningen av den proposition som innefattade förslaget&lt;br&gt;om skatteregler för internationella andelsbyten (bet. 1994/95 :SkU 10 s. 24).&lt;br&gt;Utskottet hänvisade till regeringens uttalande att utgångspunkten för det&lt;br&gt;lämnade förslaget var att det i den svenska skattelagstiftningen inte skulle&lt;br&gt;införas regler som går utöver de krav fusionsdirektivet ställer. Utskottet&lt;br&gt;instämde i denna slutsats med hänsyn till den pågående generella översynen&lt;br&gt;av reglerna för omstruktureringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund har aktualiserat frågan i en skrivelse till&lt;br&gt;Finansdepartementet och bl.a. påpekat att vederlagsaktier som erhållits vid&lt;br&gt;ett internationellt andelsbyte inte utan skattekonsekvenser kan överlåtas&lt;br&gt;genom en koncemintem aktieöverlåtelse (dnr Fi95/6283). I skrivelsen fram-&lt;br&gt;hålls att detta kan leda till ett sämre skatteutfall för omstruktureringar inom&lt;br&gt;EG än vid andra internationella omstruktureringar. Förbundet har föreslagit&lt;br&gt;att strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL skall kunna tillämpas vid internationella&lt;br&gt;andelsbyten efter yrkande av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att med hänsyn till att reglerna i OL i någon mån kan&lt;br&gt;missgynna internationella andelsbyten bör en sådan ändring göras att det&lt;br&gt;blir möjligt att utan omedelbara skattekonsekvenser genomföra en koncem-&lt;br&gt;intem överlåtelse av aktier som erhållits i samband med ett internationellt&lt;br&gt;andelsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuterades möjligheten att justera koncemregeln i 2 §&lt;br&gt;4 mom. SIL. Det konstaterades emellertid att en sådan justering måste&lt;br&gt;innebära att uppskov med beskattningen skall medges för dels den vinst&lt;br&gt;som är hänförlig till vederlagsaktiema, dels den tidigare fastställda reavinsten&lt;br&gt;som dämtöver skall beskattas. Det innebär bl.a. att skattskyldigheten för&lt;br&gt;den reavinst som uppkom i samband med det internationella andelsbytet&lt;br&gt;måste flyttas över till det övertagande företaget. Är det fråga om överlåtelse&lt;br&gt;av en del av vederlagsaktiema skall endast motsvarande del av skatt-&lt;br&gt;skyldigheten för den tidigare reavinsten överflyttas. De särskilda bestämmelser&lt;br&gt;i OL som reglerar hur hänsyn skall tas till att ett eventuellt kontantvederlag&lt;br&gt;har beskattats vid andelsbytet måste också anpassas till ett sådant system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enklare alternativ är att medge att strukturregeln får tillämpas vid&lt;br&gt;internationella andelsbyten. Vederlagsaktiema kan då ingå i en efterföljande&lt;br&gt;koncemintem aktieöverlåtelse utan att det behövs någon justering av 2 §&lt;br&gt;4 mom. tionde stycket SIL. Regeringen föreslår att en ändring av detta slag&lt;br&gt;införs i 22 § OL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation anser att i det fall ett internationellt andels-&lt;br&gt;byte genomförs enligt OL borde det vara möjligt att undvika omedelbar&lt;br&gt;beskattning vid en efterföljande koncemintem överlåtelse genom att&lt;br&gt;ingångsvärdet på de överlåtna aktierna korrigeras med den latenta reavinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm ifrågasätter om det inte bör inforas en särskild&lt;br&gt;övergångsreglering för de internationella andelsbyten som fram till den&lt;br&gt;tidpunkt då ändringen i 22 § OL har trätt i kraft redan har genomförts. RSV&lt;br&gt;påpekar att eftersom den skattskyldige har möjlighet att välja vilken&lt;br&gt;bestämmelse som skall tillämpas för ett internationellt andelsbyte kan ett&lt;br&gt;andelsbyte på aktieägamivå komma att hanteras enligt två parallella system&lt;br&gt;vilket blir administrativt betungande för skatteförvaltningen. Vidare anser&lt;br&gt;RSV att en tidsgräns bör sättas för den skattskyldiges möjlighet att välja&lt;br&gt;att 27 § 4 mom. SIL skall tillämpas i stället för OL:s regler, exempelvis&lt;br&gt;utgången av taxeringsåret. En ordning som innebär att den skattskyldige&lt;br&gt;kan ändra sig anses administrativt betungande för skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i taxeringslagen (1990:324) innebär att den skattskyldige kan&lt;br&gt;begära omprövning av taxeringen intill utgången av det femte året efter&lt;br&gt;taxeringsåret. En föreskrift om att den skattskyldige vid en tidigare tidpunkt&lt;br&gt;slutligt skall välja mellan tillämpning av 27 § 4 mom. SIL och 22 § OL&lt;br&gt;utan möjlighet till omprövning av beslutet innebär ett främmande inslag&lt;br&gt;i det omprövningsförfarande som föreskrivs i taxeringslagen. Regeringen&lt;br&gt;anser inte att någon sådan bestämmelse bör införas. Skäl att införa ytterligare&lt;br&gt;särbestämmelser för internationella andelsbyten finns inte heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 LexASEA&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ett kreditmarknadsbolag ingår i samma&lt;br&gt;koncern som ett bankaktiebolag undantas utdelning från kreditmarknads-&lt;br&gt;bolaget i form av aktier i ett dotterbolag från beskattning utan krav&lt;br&gt;på att det utdelande bolaget skall bedriva verksamhet av viss omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har framhållit att en översyn&lt;br&gt;behöver göras av reglerna men accepterat att detta sker inom ramen för&lt;br&gt;FSU:s arbete. Lantbrukarnas Riksförbund vill understryka det angelägna&lt;br&gt;i att frågan om fission av ekonomisk förening behandlas i FSU:s fortsatta&lt;br&gt;arbete. Näringslivets skattedelegation föreslår att det s.k. verksamhetsvillkoret&lt;br&gt;kompletteras med en bestämmelse att villkoret skall anses uppfyllt om det&lt;br&gt;avskilda bolaget marknadsnoteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 3 § 7 mom. SIL finns bestämmelser&lt;br&gt;som innebär att ett aktiebolag utan omedelbara skattekonsekvenser kan dela&lt;br&gt;upp verksamheten på mindre enheter genom att till sina aktieägare dela&lt;br&gt;ut aktierna i ett helägt dotterbolag. För att sådan utdelning skall undantas&lt;br&gt;från beskattning ställs följande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. Utdelningen&lt;br&gt;skall lämnas i form av aktier i ett svenskt aktiebolag som det utdelande&lt;br&gt;bolaget har ägt sedan ingången av föregående beskattningsår eller sedan&lt;br&gt;detta började bedriva verksamhet av något slag. Samtliga aktier skall delas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut. Den verksamhet som skall bedrivas i vartdera bolaget efter det att utdel- Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;ningen har lämnats skall vara av betydande omfattning i förhållande till&lt;br&gt;den verksamhet som före utdelningen av aktierna bedrevs i det utdelande&lt;br&gt;bolaget - det s.k. verksamhetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsvillkoret har inte preciserats närmare men ett allmänt krav&lt;br&gt;är att den verksamhet som skall bedrivas i det avskiljda dotterbolaget bör&lt;br&gt;utgöra minst ca 20 % av den verksamhet som bedrevs i det förutvarande&lt;br&gt;moderbolaget. Den verksamhet som finns kvar i det förutvarande moder-&lt;br&gt;bolaget bör även den utgöra minst 20 % av den ursprungliga verksamheten&lt;br&gt;(prop. 1990/91:167 s. 19 och 26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 3 § 7 mom. SIL ändrades hösten 1995 efter en framställning&lt;br&gt;från Svenska Bankföreningen. Syftet med ändringen var att bereda bankerna&lt;br&gt;möjlighet att avveckla det stora fastighetsbestånd som övertagits i samband&lt;br&gt;med bankkrisen (prop. 1995/96:104 s. 46 ff, bet. 1995/96:SkU19, rskr.&lt;br&gt;1995/96:123, SFS 1995:1614). Regeringen uttalade bl.a. att det är väsentligt&lt;br&gt;att bereda bankerna möjlighet att på olika sätt avveckla sitt fastighetsinnehav&lt;br&gt;och att en avveckling utgjorde ett led i den då pågående normaliseringen&lt;br&gt;av banksektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank är i princip förbjuden att förvärva fast egendom som placeringstill-&lt;br&gt;gång. Ett undantag finns bl.a. i 2 kap. 8 § bankrörelselagen (1987:617, BRL)&lt;br&gt;som medger att en bank för att skydda fordran får köpa egendom som är&lt;br&gt;utmätt eller utgör säkerhet for fordringen. Om det föreligger risk för avsevärd&lt;br&gt;förlust får banken även överta viss egendom som betalning för fordran.&lt;br&gt;Egendom som en bank har förvärvat för att skydda fordran skall enligt 2 kap.&lt;br&gt;8 § sjätte stycket BRL avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast&lt;br&gt;när det kan äga rum utan förlust för banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte föregripa FSU:s arbete begränsades den nämnda ändringen&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. SIL till en omprövning av de villkor som kan hindra en om-&lt;br&gt;strukturering av bankaktiebolagen. Dessa bolag undantogs dels från verk-&lt;br&gt;samhetsvillkoret, dels från villkoret att det utdelande bolaget skall ha aktier&lt;br&gt;inregistrerade vid en svensk börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den ändring som gjorts beträffande bankaktiebolag&lt;br&gt;diskuterades i promemorian om det finns skäl att genomföra ett generellt&lt;br&gt;slopande av verksamhetsvillkoret. En sådan prövning är beroende av flera&lt;br&gt;faktorer varav en är om det medför någon negativ budgeteffekt. - Bankernas&lt;br&gt;utvidgade möjligheter till utdelning ansågs inte medföra några budgeteffekter&lt;br&gt;(prop. 1995/96:104 s. 53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När aktier i dotterbolag har delats ut i enlighet med förutsättningarna&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. SIL skall anskaffningsvärdet på aktien i det utdelande bolaget&lt;br&gt;fördelas på denna och den utdelade aktien med ledning av förändringen&lt;br&gt;i marknadsvärdet till följd av utdelningen (27 § 2 mom. SIL). Vinsten vid&lt;br&gt;en framtida försäljning av resp, aktie beräknas med utgångspunkt i detta&lt;br&gt;fördelade anskaffningsvärde och beskattas enligt allmänna regler. Ett delnings-&lt;br&gt;förfarande innebär därför att aktieägaren kan skjuta upp sin beskattning&lt;br&gt;men att det inte är fråga om någon definitiv skattelättnad. Förutsättningarna&lt;br&gt;är dock delvis annorlunda för utländska aktieägare. En utländsk aktieägare&lt;br&gt;är skattskyldig för erhållen utdelning och kupongskatt utgår med 30 % på&lt;br&gt;utdelat belopp (i de fall skatten inte genom överenskommelse i dubbelbeskatt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsavtal är nedsatt). Däremot föreligger inte skattskyldighet i Sverige&lt;br&gt;för reavinst vid försäljning av aktier. För utländska aktieägare kan ett del-&lt;br&gt;ningsförfarande således innebära en definitiv skattelättnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen i promemorian var att en generell ändring av verksamhets-&lt;br&gt;villkoret skulle medföra negativa budgeteffekter. Någon generell ändring&lt;br&gt;i lex ASEA föreslogs därför inte. Däremot föreslogs att det undantag som&lt;br&gt;gjorts för bankaktiebolagen skall omfatta även utdelning fiån kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag om det i koncernen ingår ett bankaktiebolag. Bakgrunden till förslaget&lt;br&gt;är att Stadshypotek AB vid beredningen av det i höstas framlagda förslaget&lt;br&gt;om ändring i reglerna inkom med en skrivelse till skatteutskottet. I skrivelsen&lt;br&gt;framfördes önskemål om att bolaget - som inte är ett bankaktiebolag - skulle&lt;br&gt;få dela ut aktier i fastighetsförvaltande dotterbolag på samma villkor som&lt;br&gt;gäller för bankaktiebolag. Bolaget begärde ett undantag från verk-&lt;br&gt;samhetsvillkoret. Utskottet hänvisade till den beredning som pågick i Finans-&lt;br&gt;departementet och vidtog inga åtgärder (bet. 1995/96:SkU19 s. 31 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda omständigheter gäller för Stadshypotek AB. I koncernen finns&lt;br&gt;ett bankaktiebolag. Av 1 kap. 11 § BRL framgår att om ett bankaktiebolag&lt;br&gt;ingår i en koncern gäller begränsningarna i BRL i fråga om banks rörelse&lt;br&gt;även för övriga i koncernen ingående företag. De skäl som motiverade att&lt;br&gt;möjligheten till ett delningsförfarande utvidgades till att omfatta bankaktie-&lt;br&gt;bolag ansågs motivera att Stadshypotek AB och andra börsregistrerade&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag får motsvarande möjlighet om det ingår en bank i&lt;br&gt;koncernen. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i 3 § 7 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Investmentföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den avskattningsregel som gäller när ett invest-&lt;br&gt;mentföretag byter karaktär kvarstår oförändrad. Avskattning skall dock&lt;br&gt;inte ske när ett investmentföretag upphör genom likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Någon ändring i avskattningsregeln föreslås inte.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Näringslivets skattedelegation motsätter sig förslaget&lt;br&gt;och framhåller att avskattningsregeln inte behövs i ett system med dubbel-&lt;br&gt;beskattning av bolagsinkomstema. Delegationen framhåller vidare att&lt;br&gt;argumentet för att behålla avskattningsregeln introducerar en ny norm för&lt;br&gt;beskattning av investmentföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med investmentföretag avses ett företag&lt;br&gt;som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller&lt;br&gt;likartad lös egendom. Utmärkande för ett investmentföretag är att företaget&lt;br&gt;har ett välfördelat innehav av värdepapper och därigenom erbjuder ägarna&lt;br&gt;riskspridning. Företaget skall också ägas av ett stort antal fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de grundläggande utgångspunkterna vid utformningen av beskatt-&lt;br&gt;ningsreglerna för investmentföretag i 1990 års skattereform var att det skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råda neutralitet mellan direkt och indirekt ägande av värdepapper. En annan&lt;br&gt;utgångspunkt var att beskattningsreglerna inte skulle försvåra omplaceringar&lt;br&gt;av aktieinnehavet (prop. 1989/90:110 s. 562 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beskattning av investmentföretag finns i 2 § 10 mom.&lt;br&gt;SIL och har tekniskt utformats så att mottagna utdelningar är skattepliktiga&lt;br&gt;och avdrag medges för lämnad utdelning. Reavinster på aktier e.d. beskattas&lt;br&gt;inte. Ett investmentföretag kan alltså omsätta aktieportföljen utan att beskatt-&lt;br&gt;ning uppkommer på grund av omsättningen. Utan särskilda regler skulle&lt;br&gt;det innebära en förmån i förhållande till ett direkt ägande av en motsvarande&lt;br&gt;portfölj. För att uppnå neutralitet mellan direkt och indirekt ägande krävs&lt;br&gt;en kompenserande åtgärd som eliminerar denna s.k. sparbösseeffekt. Ett&lt;br&gt;investmentföretag skall därför beskattas för en schablonintäkt beräknad på&lt;br&gt;aktiernas marknadsvärde vid ingången av beskattningsåret. Schablonintäkten&lt;br&gt;uppgår till 2 % av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1994 var utdelningsinkomster skattebefriade hos aktieägarna.&lt;br&gt;I samband därmed infördes särskilda regler som begränsade investment-&lt;br&gt;företagens möjlighet att lämna skattefri utdelning. Reglerna förhindrade&lt;br&gt;bl.a. att obeskattade reavinster kunde delas ut till aktieägarna (som inte&lt;br&gt;beskattades för det utdelade beloppet). Samtidigt infördes en särskild avskatt-&lt;br&gt;ningsregel för investmentföretag. Avskattningsregeln var tillämplig om ett&lt;br&gt;investmentföretag bytte karaktär och upphörde att vara ett investmentföretag.&lt;br&gt;Företaget skulle i sådant fall schablonmässigt beskattas för en intäkt mot-&lt;br&gt;svarande 30 % av värdet på innehavet av aktier och liknande tillgångar&lt;br&gt;(prop. 1993/94:50 s. 193). Företag som haft obeskattade reavinster uppgående&lt;br&gt;till ett lägre belopp kunde i stället ta upp en intäkt motsvarande summan&lt;br&gt;av de faktiska reavinster och reaförluster som företaget haft sedan ingången&lt;br&gt;av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med återgången till en enhetlig kapitalinkomstbeskattning&lt;br&gt;behölls avskattningsregeln i avvaktan på ytterligare överväganden i samband&lt;br&gt;med FSU:s kommande förslag beträffande omstrukturering av företag (prop.&lt;br&gt;1994/95:25 s.52). Som en anpassning till den allmänna höjningen av&lt;br&gt;beskattningen av reavinster i bolagssektom från 14 till 28 % höjdes den&lt;br&gt;andel av portföljen som skall redovisas vid en avskattning till 40 % (2 §&lt;br&gt;10 mom. tredje stycket SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund har i en skrivelse till Finansdepartmentet ifrågasatt&lt;br&gt;bibehållandet av avskattningsregeln i ett dubbelbeskattningssystem (dnr&lt;br&gt;Fi96/197). Om det anses föreligga skäl att behålla regeln i avvaktan på&lt;br&gt;en mer noggrann bedömning anser Industriförbundet att det bör vara möjligt&lt;br&gt;att skjuta upp avskattningen så länge investmentföretaget efter karaktärsbytet&lt;br&gt;är kvar i investmentbolagssfären, dvs. utgör dotterbolag till ett annat invest-&lt;br&gt;mentföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonintäktens storlek har beräknats med utgångspunkt i att det skall&lt;br&gt;föreligga neutralitet mellan direkt och indirekt ägande av aktier. En fysisk&lt;br&gt;person som äger en aktieportfölj dels direkt, dels via ett investmentföretag,&lt;br&gt;skall således vid avveckling av resp, portfölj få samma nettoresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för beräkningen ligger följande antaganden. Aktieportföljerna&lt;br&gt;antas omsättas med samma hastighet och ha samma värdeökning. Aktieägaren&lt;br&gt;reavinstbeskattas vid vaije tillfälle då ett värdepapper i den direktägda port-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följen omsätts. Investmentföretaget kan omsätta sin portfölj utan reavinst- Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;beskattning men företaget skall i stället varje år till beskattning ta upp en&lt;br&gt;schablonintäkt. Efter tio år säljer aktieägaren dels den direktägda aktieport-&lt;br&gt;följen, dels aktierna i investmentföretaget. Vid denna tidpunkt kommer aktie-&lt;br&gt;portföljen i investmentföretaget att ha ett större värde än den direktägda&lt;br&gt;portföljen. Försäljningen innebär i båda fallen att aktieägaren kommer att&lt;br&gt;reavinstbeskattas. Reavinstbeskattningen av aktien i investmentföretaget&lt;br&gt;omfattar dock hela värdeökningen på aktien eftersom den i motsats till värde-&lt;br&gt;ökningen i den direktägda aktieportföljen inte fortlöpande har skattats av.&lt;br&gt;Efter beaktande av reavinstbeskattningen erhålls i princip samma nettoresultat&lt;br&gt;för direkt och indirekt ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna slutsats skulle det alltså inte finnas något behov av en&lt;br&gt;avskattningsregel. I promemorian redovisades emellertid ett resonemang&lt;br&gt;som tar sin utgångspunkt i jämförelsen av en aktieportfölj i ett investment-&lt;br&gt;företag resp, i ett företag som beskattas enligt allmänna regler. Av det&lt;br&gt;förhållandet att värdeökningen på en indirekt ägd aktieportfölj innan hänsyn&lt;br&gt;har tagits till reavinstbeskattningen av aktieägaren, är högre än på en direktägd&lt;br&gt;portfölj följer att motsvarande högre värdeökning framkommer vid en&lt;br&gt;jämförelse mellan en aktieportfölj i ett investmentföretag resp, i ett företag&lt;br&gt;som beskattas enligt allmänna regler när värdepapper i portföljen omsätts.&lt;br&gt;Det företag som beskattas enligt allmänna regler beskattas ju för eventuella&lt;br&gt;omplaceringsvinster. Slutsatsen i promemorian var att denna skillnad i&lt;br&gt;värdeökning innebär att ett slopande av avskattningsregeln ger en skatteförmån&lt;br&gt;for ett investmentföretag som byter karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm har invänt att någon hänsyn inte har tagits&lt;br&gt;till den s.k. investmentbolagsrabatten vid jämförelsen mellan direkt och&lt;br&gt;indirekt ägande av en aktieportfölj. Näringslivets skattedelegation anför&lt;br&gt;att förslaget i promemorian innebär att en ny norm har införts i jämförelse&lt;br&gt;med utgångspunkterna i 1990 års skattereform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör i dessa frågor följande bedömning. Med invest-&lt;br&gt;mentbolagsrabatt avses i allmänhet att aktier i ett investmentföretag värderas&lt;br&gt;till ett lägre värde än vad som skulle kunna anses motiverat av mark-&lt;br&gt;nadsvärdet på de i aktieportföljen ingående aktierna. Hänsyn till en eventuell&lt;br&gt;investmentbolagsrabatt vid diskussionen av avskattningsregeln skulle kunna&lt;br&gt;få betydelse vid en jämförelse mellan en fysisk persons direkta resp, indirekta&lt;br&gt;innehav av en aktieportfölj. Den jämförelse som nu är aktuell är emellertid&lt;br&gt;beskattningen vid innehav av en aktieportfölj i ett investmentföretag resp,&lt;br&gt;ett rörelsedrivande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsen visar således att värdeökningen på en portfölj i ett&lt;br&gt;investmentföretag är högre än for motsvarande portfölj i ett företag som&lt;br&gt;beskattas enligt allmänna regler. Normen i 1990 års skattereform var att&lt;br&gt;åstadkomma neutralitet mellan direkt ägande resp, ägande genom mellan-&lt;br&gt;händer (indirekt ägande). Ett investmentföretag som byter karaktär utgör&lt;br&gt;dock inte längre en sådan mellanhand. Regeringen anser därför inte att det&lt;br&gt;är fråga om att introducera en ny norm vid utformningen av skattereglerna&lt;br&gt;för investmentföretag. Med den utformning skattereglerna har kan alltså&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett investmentföretag få en högre värdeökning på aktieportföljen än vad&lt;br&gt;som skulle ha varit fallet om allmänna skatteregler tillämpats. En sådan&lt;br&gt;förmån bör skattas av vid ett karaktärsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian drogs den slutsatsen att om uppskov med avskattningen&lt;br&gt;skall medges måste särskilda regler införas för att neutralisera skattekrediten.&lt;br&gt;Något skäl att införa sådana regler ansågs inte föreligga. Regeringen&lt;br&gt;instämmer i denna slutsats. Avskattningsregeln bör därför behållas som&lt;br&gt;en del av regelsystemet för beskattning av investmentföretag. Däremot kan&lt;br&gt;sättas i fråga om inte avskattningsregeln bör ändras i ett hänseende. När&lt;br&gt;ett investmentföretag upphör genom likvidation beskattas aktieägarna på&lt;br&gt;samma sätt som om aktierna avyttrats. När företaget upphör genom likvidation&lt;br&gt;bör därför någon avskattning inte ske. Eftersom den nuvarande utformningen&lt;br&gt;av lagtexten innebär en osäkerhet om avskattningsregeln är tillämplig även&lt;br&gt;i dessa fall bör lagtexten förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i 2 § 10 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 EG-direktiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Hänvisningarna i omstruktureringslagen&lt;br&gt;till bilagan till EG:s fusionsdirektiv bör for närvarande kvarstå oför-&lt;br&gt;ändrade. Detsamma gäller de hänvisningar som finns till bilagan i EG:s&lt;br&gt;moder-dotterbolagsdirektiv i SIL m.fl. lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: På området direkt skatt har EG antagit&lt;br&gt;två rådsdirektiv, dels det tidigare nämnda fusionsdirektivet, dels rådets direktiv&lt;br&gt;av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag&lt;br&gt;och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (90/435/EEG), moder-&lt;br&gt;dotterbolagsdirektivet. Båda direktiven antogs av rådet den 23 juli 1990.&lt;br&gt;De skulle genomföras i resp, medlemsstats nationella lagstiftning med rätts-&lt;br&gt;verkningar fr.o.m. den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har i enlighet med sitt anslutningsfördrag genomfört direktiven&lt;br&gt;i svensk lagstiftning med tillämpning fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop.&lt;br&gt;1994/95:52, bet. 1994/95:SkU 10, rskr. 1994/95:155, SFS 1994:1854 ff).&lt;br&gt;Fusionsdirektivet har införlivats i den svenska lagstiftningen genom OL.&lt;br&gt;Moder-dotterbolagsdirektivet har införlivats genom bestämmelser i 7 §&lt;br&gt;8 mom. SIL, 1 § tredje stycket lagen (1986:468) om avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt, 4 § femte stycket kupongskattelagen (1970:624) samt punkt 2 sjätte&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370, KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for att direktiven skall tillämpas är att de bolag som&lt;br&gt;deltar i förfarandet omfattas av den uppräkning av företagsformer som finns&lt;br&gt;i bilaga till resp, direktiv. Av Sveriges anslutningsfördrag framgår att denna&lt;br&gt;uppräkning för Sveriges del omfattar aktiebolag, bankaktiebolag och försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag. Vid införlivandet av direktiven uttalades att innehållet i&lt;br&gt;resp, bilaga borde tas in i den svenska lagstiftningen. Vid denna tidpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saknades emellertid officiell översättning av direktiven. Den dag lagen före- Prop. 1996/97:18&lt;br&gt;slogs träda i kraft, den 1 januari 1995, skulle det också kunna finnas&lt;br&gt;ytterligare medlemsländer. Bilagan till direktivet skulle då kompletteras&lt;br&gt;med de företagsformer de nya medlemsstaterna angett i resp, anslutningsför-&lt;br&gt;drag. Regeringen uttalade att så snart en officiell översättning av direktivet&lt;br&gt;förelåg skulle förslag om ändring i lagen läggas fram. Förslaget skulle gå&lt;br&gt;ut på att hänvisningarna till direktiven slopades och att samtliga villkor&lt;br&gt;för lagens tillämpning togs in i lagen (prop. 1994/95:52 s.27 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En officiell översättning av direktiven har utkommit i februari 1996.&lt;br&gt;Översättningen har publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;br&gt;(EGT) som har officiell status som författningssamling för de EG-rättsakter&lt;br&gt;som skall gälla här i landet (EGT L 225, 20.8.1990, s.l respektive EGT&lt;br&gt;L 225, 20.8 1990, s.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en diskussion om en utvidgning av tillämpnings-&lt;br&gt;området för de två direktiven. Kommissionen lämnade i juli 1993 förslag&lt;br&gt;till direktiv om ändring av såväl fusionsdirektivet som moder-dotterbolags-&lt;br&gt;direktivet [COM (93)293, OJ 93/C225/05 och 06], Förslagen gäller bl.a.&lt;br&gt;utökning av de företagsformer som skall ha möjlighet att tillämpa de&lt;br&gt;gynnande regler som de två direktiven innehåller. Ändringsförslagen har&lt;br&gt;under våren 1996 varit föremål för diskussion i en rådsarbetsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en ändring i den svenska lagstiftningen bör anstå&lt;br&gt;i avvaktan på resultatet av beredningen av direktivförslagen. Det bör påpekas&lt;br&gt;att Sveriges anslutningsfördrag med EU finns intaget i prop. 1994/95:19.&lt;br&gt;I denna proposition finns även anslutningsfördragen med övriga nya&lt;br&gt;medlemsstater intagna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Utdelning från svenskt bolag som inte anses ha skatterättsligt&lt;br&gt;hemvist i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ett svenskt aktiebolag anses ha skatterättsligt&lt;br&gt;hemvist i en annan stat enligt ett avtal om undvikande av dubbel-&lt;br&gt;beskattning skall utdelning från bolaget till ett svenskt företag behandlas&lt;br&gt;som om den lämnats från en utländsk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Frågan behandlas inte i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I prop. 1994/95:91 infördes regler som&lt;br&gt;gäller då ett svenskt aktiebolag byter skatterättsligt hemvist. Regleringen&lt;br&gt;föranleddes av en ändring i 8 kap. 4 § ABL som innebär ett slopande av&lt;br&gt;det tidigare kravet att styrelseledamot och verkställande direktör i ett&lt;br&gt;aktiebolag skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya lydelsen av 8 kap. 4 § ABL skall verkställande direktören&lt;br&gt;och minst halva antalet styrelseledamöter vara bosatta inom det Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES). Ändringen trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1994. Den kan få betydelse vid tillämpning av de avtal om undvikande&lt;br&gt;av dubbelbeskattning som Sverige har ingått med andra länder. I dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtalen anses en juridisk person ha hemvist i en avtalsslutande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stat om personen är skattskyldig där på grund av plats för företagsledning&lt;br&gt;eller liknande omständighet. Innebär en sådan bestämmelse att en juridisk&lt;br&gt;person skall anses ha hemvist i båda avtalsslutande staterna anses personen&lt;br&gt;ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt aktiebolag förändrar ledningens sammansättning exempelvis&lt;br&gt;genom att den verkställande direktören och en majoritet av styrelseledamöter-&lt;br&gt;na är bosatta i en stat inom EES med vilken Sverige har ingått ett dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtal torde detta kunna innebära att bolaget enligt avtalet skall&lt;br&gt;anses ha sitt skatterättsliga hemvist i denna stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslagen i prop. 1994/95:91 infördes bestämmelser som innebär&lt;br&gt;att uttagsbeskattning skall ske när ett bolag byter skatterättsligt hemvist&lt;br&gt;(punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 22 § KL). Vidare infördes en&lt;br&gt;bestämmelse som innebär att koncernbidrag inte får lämnas till bolag som&lt;br&gt;på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte skall beskattas&lt;br&gt;här (2 § 3 mom. första stycket f SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en situation bör regleras i fråga om byte av skatterättsligt&lt;br&gt;hemvist. Det gäller behandlingen av utdelning från ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;som anses ha skatterättsligt hemvist i ett annat land till ett annat svenskt&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på aktier i ett svenskt bolag är skattebefriad om aktieinnehavet&lt;br&gt;är näringsbetingat (7 § 8 mom. SIL). Ett innehav anses vara näringsbetingat&lt;br&gt;om det sammanlagda röstetalet för företagets aktier i det andra bolaget&lt;br&gt;motsvarar minst 25 % av röstetalet för alla aktier eller om aktieinnehavet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betingas av den verksamhet som bedrivs av företaget eller ett företag som&lt;br&gt;är närstående till detta. För utdelning från en utländsk juridisk person gäller&lt;br&gt;ytterligare ett krav för att skattefrihet skall föreligga. Den inkomstbeskattning&lt;br&gt;som den utländska juridiska personen är underkastad skall vara jämförlig&lt;br&gt;med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt SIL om inkomsten&lt;br&gt;hade förvärvats av ett svenskt företag. Det finns en särskild presumtionsregel&lt;br&gt;som innebär att jämförlighetskravet skall anses uppfyllt för juridiska personer&lt;br&gt;som är hemmahörande i land med vilket Sverige har ingått ett avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning. En förutsättning är dock att personens&lt;br&gt;intäkter härrör från avtalslandet - eller Sverige - och att verksamheten är&lt;br&gt;underkastad normal inkomstskatt i det land där den bedrivs. Om intäkterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast till obetydlig del härrör från verksamhet från skattemässigt gynnad&lt;br&gt;verksamhet är presumtionsregeln ändå tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på jämförlig beskattning är utformat så att det endast omfattar&lt;br&gt;utdelning från utländsk juridisk person, däremot inte utdelning från svenskt&lt;br&gt;bolag som bytt skatterättsligt hemvist. En ändring bör därför göras i 7 §&lt;br&gt;8 mom. SIL så att kravet på jämförlig beskattning kommer att gälla även&lt;br&gt;i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Statsfmansiella effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De lämnade förslagen är av sådan karaktär att de inte kan anses medföra&lt;br&gt;några statsfmansiella effekter annat än i fråga om det föreslagna av-&lt;br&gt;dragsförbudet för reaförluster. Effekten av detta förbud är dock mycket&lt;br&gt;svår att bedöma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nionde stycket har omformulerats för att säkerställa att avdrag för reaförlust&lt;br&gt;inte skall medges vid överlåtelse av egendom inom en företagsgrupp. Med&lt;br&gt;företagsgrupp avses att överlåtande och övertagande företag utgör moder-&lt;br&gt;och dotterföretag eller att företagen står under i huvudsak gemensam ledning.&lt;br&gt;I begreppet företag ingår såväl utländskt bolag som inte är skattskyldigt&lt;br&gt;i Sverige som kommun eller annat rättssubjekt som inte utgör ett företag&lt;br&gt;(i vedertagen mening). Är det övertagande företaget skattskyldigt i Sverige&lt;br&gt;gäller kontinuitetsregler som innebär att avskrivningsunderlag m.m.får övertas&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i tredje och femte styckena. Det övertagande företaget&lt;br&gt;kan även tillgodogöra sig förlustavdrag när egendomen vidareöverlåts till&lt;br&gt;extern köpare. Det sker genom att kontinuitetsprincipen används även vid&lt;br&gt;beräkning av resultatet vid en vidareförsäljning av tillgångarna. Resultatet&lt;br&gt;beräknas alltså med utgångspunkt i överlåtarens anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tionde stycket första meningen har skett en ändring i koncemregeln&lt;br&gt;som redaktionellt har anpassats till motsvarande ändring i nionde stycket.&lt;br&gt;I andra meningen finns ett nytt villkor för att koncemregeln skall vara&lt;br&gt;tillämplig. Villkoret har föranletts av den nya koncemdefinitionen i 1 kap.&lt;br&gt;5 § ABL som medför att ett bolag i undantagsfall kan ingå i två koncerner.&lt;br&gt;Eftersom en grundläggande förutsättning är att överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag skall ingå i samma koncern föreskrivs att det överlåtande företaget&lt;br&gt;dämtöver inte får ingå i annan koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en förutsättning för att koncemregeln skall vara tillämplig&lt;br&gt;är att det övertagande företaget skall vara skattskyldigt i Sverige. Skatt-&lt;br&gt;skyldighet i Sverige kan föreligga på flera grunder. När det övertagande&lt;br&gt;företaget är hemmahörande i Sverige är det enligt 6 § 1 mom. första stycket b&lt;br&gt;SIL skattskyldigt för all inkomst som företaget förvärvar. En förutsättning&lt;br&gt;är att företaget inte är undantaget från skattskyldighet enligt andra&lt;br&gt;bestämmelser i SIL (exempelvis 7 § 4 mom.) eller på grund av att det enligt&lt;br&gt;avtal om undvikande av dubbelbeskattning anses ha hemvist i främmande&lt;br&gt;stat. Även en utländsk juridisk person kan vara skattskyldig i Sverige om&lt;br&gt;den har ett fast driftställe här i landet. Skattskyldighet kan också föreligga&lt;br&gt;i fråga om avkastning och reavinst som är hänförlig till fast egendom eller&lt;br&gt;bostadsrätt i Sverige. För att lagtekniskt fånga in alla situationer har kravet&lt;br&gt;på skattskyldighet utformats så att företaget skulle ha beskattats för resultatet&lt;br&gt;om det omedelbart efter övertagandet skulle ha sålt aktien eller andelen.&lt;br&gt;I detta villkor ryms dels kravet att företaget skall vara skattskyldigt, dels&lt;br&gt;kravet att skattskyldigheten inte får ha inskränkts genom villkor i dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i tionde stycket sista meningen om befrielse&lt;br&gt;från reavinstbeskattning har flyttats till ett nytt moment, 4 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya momentet anges förutsättningarna för att befrielse från rea-&lt;br&gt;vinstbeskattning skall kunna medges vid överlåtelser av aktier i ett utländskt&lt;br&gt;företag till ett annat utländskt företag i samma koncern. Det skall vara fråga&lt;br&gt;om överlåtelse av ett helägt dotterbolag till ett annat helägt dotterbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samma land. En förutsättning är att det avyttrade dotterbolagets innehav&lt;br&gt;av aktier i bolag som är hemmahörande i annat land än dotterbolaget, inte&lt;br&gt;överstiger 25 % av andelskapitalet eller röstetalet i det andra bolaget. Här&lt;br&gt;beaktas även indirekta innehav. Det övertagande bolaget får inte vara skatt-&lt;br&gt;skyldigt för inkomst från fast driftställe här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En situation när förutsättningar for befrielse i allmänhet bör föreligga&lt;br&gt;är vid omstruktureringar som företas i samband med att koncernen har&lt;br&gt;förvärvat nya bolag och dessa skall inordnas i en föreliggande organisations-&lt;br&gt;struktur. Däremot skall befrielse inte medges om särskilda skäl talar mot&lt;br&gt;det. Om en koncern inte är organiserad med nationella underkoncemer och&lt;br&gt;befrielse söks för överlåtelse av ett enstaka bolag som innehafts under lång&lt;br&gt;tid kan det finnas särskild anledning att ifrågasätta om inte syftet med&lt;br&gt;överlåtelsen är ett led i en vidareöverlåtelse till ett annat utländskt bolag.&lt;br&gt;Dispens bör då inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;dvs. till länsrätten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket innebär att avskattningsregeln inte skall tillämpas&lt;br&gt;när ett investmentföretag likvideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har tagits in en bestämmelse som undantar kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag från det s.k. verksamhetsvillkoret under förutsättning att det i&lt;br&gt;samma koncern finns ett bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt sista stycke införs en bestämmelse som gäller i de fall ett svenskt&lt;br&gt;bolag som har skatterättsligt hemvist i ett annat land lämnar utdelning till&lt;br&gt;ett svenskt företag. Denna utdelning skall behandlas som om den lämnas&lt;br&gt;från en utländsk juridisk person med hemvist i det landet. Kravet på jämförlig&lt;br&gt;beskattning skall därför vara uppfyllt för att utdelningen skall vara skattefri&lt;br&gt;hos det mottagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att strukturregeln inte är tillämplig om&lt;br&gt;det är fråga om sådana överlåtelser som även omfattas av 2 § 4 mom. nionde&lt;br&gt;eller tionde stycket SIL (överlåtelser inom koncerner eller intressegrupper).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering. I punkterna 2-4 finns några särskilda tillämp-&lt;br&gt;ningsbestämmelser. Punkten 4 behandlar den situationen att aktier före&lt;br&gt;utgången av år 1996 har överlåtits genom en koncemintem transaktion mot&lt;br&gt;ett vederlag av nyemitterade aktier. Anskaffningsvärdet för de nyemitterade&lt;br&gt;aktierna utgörs enligt 27 § 4 mom. av anskaffningsvärdet på de överlåtna&lt;br&gt;aktierna. Om vederlagsaktiema avyttrats efter utgången av år 1996 skall&lt;br&gt;skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust beräknas med utgångspunkt&lt;br&gt;i marknadsvärdet vid emissionstillfället. På så vis erhålls samma materiella&lt;br&gt;resultat som nu föreslagits för motsvarande transaktioner som företagits&lt;br&gt;efter ikraftträdandet. Om ett kontantvederlag lämnats i kombination med&lt;br&gt;de nyemitterade aktierna har detta enligt 27 § 4 mom. beskattats i sin helhet.&lt;br&gt;Kontantvederlag bör därför läggas till anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att den skattskyldige kan yrka att 27 §&lt;br&gt;4 mom. SIL skall tillämpas trots att det är fråga om ett internationellt&lt;br&gt;andelsbyte. Det förutsätter givetvis att det är fråga om ett aktiebyte som&lt;br&gt;skett i enlighet med de förutsättningar som anges i 27 § 4 mom. SIL.&lt;br&gt;Valfriheten gäller således inte vid byte av aktier som utgör omsättnings-&lt;br&gt;tillgångar. En följd av den tidigare föreslagna ändringen i 27 § 4 mom.&lt;br&gt;SIL är att den bestämmelsen inte får tillämpas om förutsättningarna för&lt;br&gt;en skattefri överlåtelse inom en koncern eller företagsgrupp enligt 2 § 4 mom.&lt;br&gt;nionde eller tionde stycket SIL är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;Finansdepartementets promemoria (Ds 1996:24) Vissa&lt;br&gt;företagsskattefrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian inkommit från Riksskatteverket,&lt;br&gt;Finansinspektionen, Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Bokföringsnämnden, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten&lt;br&gt;vid Uppsala universitet, Byggentreprenörerna, Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer FAR, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Revisor-&lt;br&gt;samfundet SRS, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund och Tjänstemännens Centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har också inkommit från Stockholms Handelskammare och&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har till sitt yttrande fogat yttranden som inhämtats från&lt;br&gt;skattemyndigheterna i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus samt Västmanlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen och Stockholms&lt;br&gt;Handelskammare har åberopat yttrande från Näringslivets Skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund har förutom eget yttrande åberopat yttrande&lt;br&gt;från Näringslivets Skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken, Centralorganisationen SACO och Företagarnas Riksorganisa-&lt;br&gt;tion har förklarat sig avstå från att yttra sig över förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;LAGRÅDET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Bengt Lambe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 22 augusti 1996 (Finansdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 lag om ändring i lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid&lt;br&gt;gränsöverskridande omstruktureringar inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Ingrid Melbi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:18&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-Wallén,&lt;br&gt;Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1996/97:18 Vissa företagsskattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52333, Stockholm 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SkU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-09-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 15:26:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0318</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 15:26:25</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SkU9</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SkU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa företagsskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:18&lt;br/&gt;
Vissa företagsskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:18 Vissa företagsskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:18&lt;br/&gt;
Vissa företagsskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:18 Vissa företagsskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:18&lt;br/&gt;
Vissa företagsskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:18 Vissa företagsskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:18&lt;br/&gt;
Vissa företagsskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:18 Vissa företagsskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>