<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285860</hangar_id>
 <dok_id>GK03173</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>173</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:173</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>173</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-06-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:19</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Beskattning av bostadsförmån, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03173/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03173</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03173</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:173&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Beskattning av bostadsförmån, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1996/97:173&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 juni 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;br&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vissa frågor inom inkomstbeskattningen. Frå-&lt;br&gt;gorna rör i huvudsak inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser värdering av bostadsförmån föreslås att förmånen även i&lt;br&gt;fortsättningen skall värderas till hyrespriset på orten. Bostadens&lt;br&gt;förmånsvärde skall, i likhet med vad som gäller i dag, bestämmas med&lt;br&gt;hänsyn till att tjänstebostaden kan vara större än vad den skattskyldiges&lt;br&gt;och hans eller hennes familjs bostad annars normalt skulle ha varit. Ar-&lt;br&gt;betsgivaren skall på kontrolluppgiften ange om bostaden är belägen på&lt;br&gt;småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya regler om värdering av bilförmån trädde i kraft den 1 januari 1997.&lt;br&gt;I propositionen tas vissa följdfrågor till reglerna upp. Det föreslås att för-&lt;br&gt;mån av fritt drivmedel skall anses åtnjuten först månaden efter det att&lt;br&gt;drivmedlet har kommit den skattskyldige till godo. Dessutom föreslås att&lt;br&gt;värdet av drivmedelsförmån skall anges särskilt på kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås vissa justeringar i reglerna om värdering av bilförmån.&lt;br&gt;Det lägsta värde som får användas som nybilspris vid värdering av bilför-&lt;br&gt;mån för bilar som är sex år gamla eller äldre skall motsvara fyra basbe-&lt;br&gt;lopp. Begreppet nybilspriset för årsmodellen definieras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarstipendier som utges direkt eller indirekt av Europeiska gemen-&lt;br&gt;skaperna (Marie Curie-stipendier) föreslås, till skillnad från vad som nor-&lt;br&gt;malt gäller för stipendier, bli skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av att använda datorutrustning som arbetsgivaren tillhanda-&lt;br&gt;håller för privat bruk skall undantas från beskattning, om förmånen&lt;br&gt;väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplat-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att avgift till utländsk arbetslöshetskassa eller motsva-&lt;br&gt;rande enligt ett annat lands system för förmåner vid arbetslöshet skall vara&lt;br&gt;avdragsgill från intäkt av tjänst, om arbetsinkomst från det land där avgif-&lt;br&gt;ten betalas beskattas i Sverige som inkomst av tjänst under beskattnings-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att det särskilda tillägget, det s.k. reallöneskyddet, vid&lt;br&gt;bestämmande av skiktgränsen vid beräkning av statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;förvärvsinkomster vid 1999 års taxering skall höjas från 1,2 procenten-&lt;br&gt;heter till 1,6 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ......................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1928:370) ........................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:244) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)...... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)...... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1997:483) .................    20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter ....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;homosexuella sambor ....................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:485) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän forsäkring . . &amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring........................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1852) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster vid 1996-1999 års taxeringar......... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsförmån ................................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt .............................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Inkomsttaxeringen ..................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Avdrag för preliminär skatt .............. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Socialavgifter......................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Kontrolluppgiftsskyldighet............... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag.................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Värdering av bostadsförmån i allmänhet ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Nedsättning på grund av representations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrymme ................................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av drivmedelsförmån, m.m................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattningstidpunkten för drivmedelsförmån ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa frågor avseende bilförmån............... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av vissa stipendier från EU................ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattefrihet för förmån av lånedatorer................. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens IT-strategi...................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt .............................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag.................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag for avgift till utländsk arbetslöshetskassa ........ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt .............................. 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella skattefrågor................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmåner vid arbetslöshet inom EU m.m......... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag.................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Justering av skiktgränsen ........................... 58 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska effekter för det allmänna................. 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar............................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370)........................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:244) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)...... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1331)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) ... &amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:483) .......................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter ....... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:813)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om homosexuella sambor.................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:485) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring .. &amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring........................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1852)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om beräkning av statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar .. &amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av promemorian Beskattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsförmån, m.m......................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag..................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna ............ 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................. 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.......................... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 juni 1997 .. &amp;nbsp;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1997:244) om ändring i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1997:485) om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § 3 c mom., punkt 23 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 §, punkt 3 av anvisningarna till 32 §, punkt 6 av anvisningarna till 33 §,&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 41 § samt punkterna 1 och 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c mom.' Om en vara eller en tjänst, som en anställd erhåller av&lt;br&gt;arbetsgivaren, är av väsentlig betydelse för utförandet av hans arbetsupp-&lt;br&gt;gifter, skall förmånen av varan eller tjänsten inte tas upp som intäkt, om&lt;br&gt;förmånen är av begränsat värde för den anställde och inte utan svårighet&lt;br&gt;kan särskiljas från nyttan i anställningen. Inte heller tas som intäkt upp&lt;br&gt;förmån av fria arbetskläder och fri uniform om förmånen avser kläder som&lt;br&gt;är anpassade för arbetet och inte lämpligen kan användas privat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förmån av att använda en av&lt;br&gt;arbetsgivaren tillhandahållen&lt;br&gt;datorutrustning för privat bruk&lt;br&gt;skall inte tas upp som intäkt, om&lt;br&gt;förmånen väsentligen riktar sig till&lt;br&gt;hela den stadigvarande personalen&lt;br&gt;på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Avdrag får göras för fastighetsskatt och särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader och speciella för näringsverksamheten utgående skatter&lt;br&gt;och avgifter till det allmänna. Däremot får svenska allmänna skatter inte&lt;br&gt;dras av (se 20 §). Avdrag får dock göras för mervärdesskatt som har&lt;br&gt;återförts enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattelagen (1994:200) och&lt;br&gt;inbetalats till staten på sätt som anges i 9 kap. 3 § första stycket 2&lt;br&gt;mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans&lt;br&gt;egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att&lt;br&gt;utfalla på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare&lt;br&gt;grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare&lt;br&gt;i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses&lt;br&gt;motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nyss nämnda befattnings-&lt;br&gt;havare räknas som omkostnad i näringsverksamheten. Premie för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reseskyddsförsäkring avseende resa i verksamheten utgör avdragsgill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omkostnad i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § om avdrag&lt;br&gt;för avgift till erkänd arbets-&lt;br&gt;löshetskassa gäller också beträffan-&lt;br&gt;de inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;om avdrag för avgift till arbets-&lt;br&gt;löshetskassa gäller också beträffan-&lt;br&gt;de inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor till och från arbetsplatsen och i 33 § 2 mom. om&lt;br&gt;begränsning i rätten till avdrag för sådana kostnader gäller också&lt;br&gt;beträffande inkomst av näringsverksamhet. Om den skattskyldige har&lt;br&gt;kostnader för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna&lt;br&gt;och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptas, bland annat, hyresvärdet av&lt;br&gt;bostad, som kan vara åt den&lt;br&gt;anställde upplåten. För den, som är&lt;br&gt;anställd och såsom löneförmån&lt;br&gt;åtnjuter bostad, skall alltså värdet&lt;br&gt;av denna bostadsförmån med-&lt;br&gt;räknas vid löneförmånernas&lt;br&gt;uppskattning. Såsom intäkt skall&lt;br&gt;även upptas exempelvis värdet av&lt;br&gt;fri kost och fria resor samt skatter,&lt;br&gt;försäkringar o.d., som arbets-&lt;br&gt;givaren betalat för den anställdes&lt;br&gt;räkning eller som den anställde&lt;br&gt;annars åtnjutit på grund av&lt;br&gt;anställningen. Skatteplikt före-&lt;br&gt;ligger dock inte för värdet av fri&lt;br&gt;kost som åtnjuts på allmänna&lt;br&gt;transportmedel vid tjänsteresa eller&lt;br&gt;för värdet av fri frukost som åtnjuts&lt;br&gt;på hotell eller liknande inrättning i&lt;br&gt;samband med övernattning där&lt;br&gt;under tjänsteresa, allt under för-&lt;br&gt;utsättning att kosten obligatoriskt&lt;br&gt;ingår i priset för transporten eller&lt;br&gt;övernattningen i fråga. Värdet av&lt;br&gt;fri kost som åtnjuts vid repre-&lt;br&gt;sentation utgör inte heller&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Såvitt avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptas, bland annat, förmån av fri&lt;br&gt;eller delvis fri bostad. Angående&lt;br&gt;värdering av bostadsförmån finns&lt;br&gt;bestämmelser i 42 § och därtill&lt;br&gt;hörande anvisningar. 1 bostads-&lt;br&gt;förmån skall inte inräknas förmån&lt;br&gt;av fritt eller delvis fritt garage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom intäkt skall även upptas&lt;br&gt;exempelvis värdet av fri kost.&lt;br&gt;Skatteplikt föreligger dock inte för&lt;br&gt;värdet av fri kost som åtnjuts på&lt;br&gt;allmänna transportmedel vid&lt;br&gt;tjänsteresa eller för värdet av fri&lt;br&gt;frukost som åtnjuts på hotell eller&lt;br&gt;liknande inrättning i samband med&lt;br&gt;övernattning där under tjänsteresa,&lt;br&gt;allt under förutsättning att kostna-&lt;br&gt;den obligatoriskt ingår i priset för&lt;br&gt;transporten eller övernattningen i&lt;br&gt;fråga. Värdet av fri kost som åtnjuts&lt;br&gt;vid representation utgör inte heller&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Såvitt avser&lt;br&gt;intern representation gäller detta&lt;br&gt;endast om sammankomsten är&lt;br&gt;tillfällig och av kort varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom intäkt skall upptas värdet&lt;br&gt;av fria resor samt skatter, för-&lt;br&gt;säkringar o.d., som arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intern representation gäller detta&lt;br&gt;endast om sammankomsten är&lt;br&gt;tillfällig och av kort varaktighet.&lt;br&gt;Arbetsgivares kostnader för trygg-&lt;br&gt;ande av arbetstagares pension&lt;br&gt;genom avsättning eller pensions-&lt;br&gt;försäkring utgör inte skattepliktig&lt;br&gt;intäkt för den anställde. Förmån av&lt;br&gt;fri försäkring avseende reseskydd&lt;br&gt;under tjänsteresa är inte heller&lt;br&gt;skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående värdesättning å bo-&lt;br&gt;stadsförmån och andra naturaför-&lt;br&gt;måner, som kunna ingå i avlöning-&lt;br&gt;en, meddelas bestämmelser i 42 §&lt;br&gt;och därtill hörande anvisningar. År&lt;br&gt;tjänstebostad med hänsyn till&lt;br&gt;vederbörande tjänsteinnehavare i&lt;br&gt;tjänsten åliggande representations-&lt;br&gt;skyldighet större än som skäligen&lt;br&gt;kan anses erforderligt för en person&lt;br&gt;i motsvarande ställning men utan&lt;br&gt;särskild, med tjänsten förenad rep-&lt;br&gt;resentationsskyldighet, skall såsom&lt;br&gt;värde å bostadsförmånen upptagas&lt;br&gt;allenast vad som kan anses mot-&lt;br&gt;svara en bostad av sistnämnda&lt;br&gt;beskaffenhet. Motsvarande gäller,&lt;br&gt;därest tjänstebostad av annan an-&lt;br&gt;ledning är större än som kan anses&lt;br&gt;erforderligt för tjänsteinnehavarens&lt;br&gt;och hans familjs behov. Har&lt;br&gt;tjänsteinnehavare fått utgiva ersätt-&lt;br&gt;ning för bostadsförmån, skall givet-&lt;br&gt;vis bostadens uppskattade värde&lt;br&gt;därmed minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Avdrag medges för avgift till&lt;br&gt;erkänd arbetslöshetskassa. Kan&lt;br&gt;sådant avdrag ifrågakomma i flera&lt;br&gt;förvärvskällor skall det i första&lt;br&gt;hand hänföras till den förvärvskälla&lt;br&gt;där bruttointäkten är störst.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalat för den anställdes räkning&lt;br&gt;eller som den anställde annars&lt;br&gt;åtnjutitit på grund av anställ-&lt;br&gt;ningen. Förmån av fri försäkring&lt;br&gt;avseende reseskydd under&lt;br&gt;tjänsteresa är dock inte skatte-&lt;br&gt;pliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivares kostnader för&lt;br&gt;tryggande av arbetstagares pension&lt;br&gt;genom avsättning eller pensions-&lt;br&gt;försäkring utgör inte skattepliktig&lt;br&gt;intäkt för den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Avdrag medges för avgift till&lt;br&gt;arbetslöshetskassa. Kan sådant&lt;br&gt;avdrag komma i fråga i flera för-&lt;br&gt;värvskällor skall det i första hand&lt;br&gt;hänföras till den förvärvskälla där&lt;br&gt;bruttointäkten är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges även för avgift&lt;br&gt;till utländsk arbetslöshetskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller motsvarande enligt ett annat&lt;br&gt;lands system för förmåner vid&lt;br&gt;arbetslöshet, om intäkt av arbete&lt;br&gt;från det landet tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst i Sverige under&lt;br&gt;beskattningsåret och avgiften inte&lt;br&gt;får dras av enligt 46 § 2 mom. 3.&lt;br&gt;Har den skattskyldige varit bosatt i&lt;br&gt;Sverige eller stadigvarande vistats&lt;br&gt;under endast en del av&lt;br&gt;beskattningsåret, medges avdrag&lt;br&gt;bara till den del avgiften belöper&lt;br&gt;på nämnda tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att inkomst&lt;br&gt;skall anses hava åtnjutits under det&lt;br&gt;år, då densamma från den&lt;br&gt;skattskyldiges synpunkt är att anse&lt;br&gt;som verkligen förvärvad och till sitt&lt;br&gt;belopp känd. Detta är framför allt&lt;br&gt;förhållandet, då inkomsten av den&lt;br&gt;skattskyldige uppburits eller blivit&lt;br&gt;för honom tillgänglig för lyftning&lt;br&gt;eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till godo,&lt;br&gt;detta oberoende av huruvida in-&lt;br&gt;komsten intjänats under året eller&lt;br&gt;tidigare. Förmån av fri eller delvis&lt;br&gt;fri resa på tåg som värderas enligt&lt;br&gt;punkt 6 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;skall dock anses åtnjuten redan när&lt;br&gt;den skattskyldige disponerar över&lt;br&gt;handling eller dylikt som berättigar&lt;br&gt;till resa. Har den skattskyldige på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått förvärva&lt;br&gt;värdepapper på förmånliga villkor,&lt;br&gt;tas förmånen upp till beskattning&lt;br&gt;det år förvärvet skedde. I fall då&lt;br&gt;behållning på pensionssparkonto&lt;br&gt;skall avskattas enligt 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket j inträder skattskyl-&lt;br&gt;digheten när pensionssparavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att inkomst&lt;br&gt;skall anses hava åtnjutits under det&lt;br&gt;år, då densamma från den&lt;br&gt;skattskyldiges synpunkt är att anse&lt;br&gt;som verkligen förvärvad och till sitt&lt;br&gt;belopp känd. Detta är framför allt&lt;br&gt;förhållandet, då inkomsten av den&lt;br&gt;skattskyldige uppburits eller blivit&lt;br&gt;för honom tillgänglig för lyftning&lt;br&gt;eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till godo,&lt;br&gt;detta oberoende av huruvida in-&lt;br&gt;komsten intjänats under året eller&lt;br&gt;tidigare. Förmån av fri eller delvis&lt;br&gt;fri resa på tåg som värderas enligt&lt;br&gt;punkt 6 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;skall dock anses åtnjuten redan när&lt;br&gt;den skattskyldige disponerar över&lt;br&gt;handling eller dylikt som berättigar&lt;br&gt;till resa. Förmån av fritt eller delvis&lt;br&gt;fritt drivmedel skall anses åtnjuten&lt;br&gt;månaden efter det att drivmedlet&lt;br&gt;har kommit den skattskyldige till&lt;br&gt;godo. Har den skattskyldige på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått förvärva&lt;br&gt;värdepapper på förmånliga villkor,&lt;br&gt;tas förmånen upp till beskattning&lt;br&gt;det år förvärvet skedde. I fall då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphör att gälla för de tillgångar&lt;br&gt;som skall avskattas. Vid sådan&lt;br&gt;överlåtelse av pensionsförsäkring&lt;br&gt;till ny försäkringsgivare som avses&lt;br&gt;i punkt 1 av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;anses pensionskapitalet utbetalt när&lt;br&gt;ansvaret för en överlåten försäkring&lt;br&gt;övergår på den övertagande&lt;br&gt;försäkringsgivaren eller, i fråga om&lt;br&gt;pensionsförsäkring som överförs&lt;br&gt;till sådan del av försäkrings-&lt;br&gt;givarens verksamhet som inte avser&lt;br&gt;pensionsförsäkring, när överföring-&lt;br&gt;en äger rum.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behållning på pensionssparkonto&lt;br&gt;skall avskattas enligt 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket j inträder&lt;br&gt;skattskyldigheten när pen-&lt;br&gt;sionssparavtalet upphör att gälla för&lt;br&gt;de tillgångar som skall avskattas.&lt;br&gt;Vid sådan överlåtelse av pensions-&lt;br&gt;försäkring till ny försäkringsgivare&lt;br&gt;som avses i punkt 1 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 31 § anses pensionskapi-&lt;br&gt;talet utbetalt när ansvaret för en&lt;br&gt;överlåten försäkring övergår på den&lt;br&gt;övertagande försäkringsgivaren&lt;br&gt;eller, i fråga om pensionsförsäkring&lt;br&gt;som överförs till sådan del av&lt;br&gt;försäkringsgivarens verksamhet&lt;br&gt;som inte avser pensionsförsäkring,&lt;br&gt;när överföringen äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet&lt;br&gt;avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den&lt;br&gt;skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats&lt;br&gt;eller först under ett senare år beräknats inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Stundom inträffar, att på en ort saknas möjlighet att uthyra bostäder&lt;br&gt;och att för den skull något hyrespris för orten inte kan fastslås. Särskilt&lt;br&gt;gäller detta i glest befolkade orter, där befolkningen huvudsakligen består&lt;br&gt;av jordbrukare, vilka bo på fastigheter, som av dem brukas. Den&lt;br&gt;omständigheten, att uthymingsmöjlighet inte föreligger, medför dock inte,&lt;br&gt;att bostadsförmån saknar värde. Vid bestämmande av bostadsförmånens&lt;br&gt;värde i nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande orter tjäna till&lt;br&gt;ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en tjänstebostad som&lt;br&gt;är större än vad den skattskyldige&lt;br&gt;och hans familj behöver, skall be-&lt;br&gt;räknas som värdet av en normal&lt;br&gt;bostad för dem, om bostadens&lt;br&gt;storlek beror på den skattskyldiges&lt;br&gt;representationsskyldighet eller på&lt;br&gt;annat sätt beror på tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsvärde avses det pris som betalas på orten, om det varit&lt;br&gt;fråga om att för kontanta medel inköpa produkter, varor eller andra&lt;br&gt;förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. Om ett sådant pris inte&lt;br&gt;direkt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp som med hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådande förhållanden kan beräknas vid en betalning med kontanta medel.&lt;br&gt;Är det fråga om produkter eller varor från egen näringsverksamhet, skall&lt;br&gt;som värde tas upp det belopp som det kan beräknas att den skattskyldige&lt;br&gt;skulle ha fått vid en försäljning under jämförbara förhållanden av&lt;br&gt;motsvarande kvantiteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om praktikanter, lärlingar, elever vid sjuksköterskeskolor och&lt;br&gt;liknande förekommer, att vederbörande under utbildningstiden åtnjuter&lt;br&gt;naturaförmåner (fri kost, fri bostad) eventuellt jämte en mindre kon-&lt;br&gt;tantersättning, som närmast har karaktär av fickpengar. I dylika fall må&lt;br&gt;värdet av naturaförmånerna jämkas och upptagas till det lägre belopp, som&lt;br&gt;med hänsyn till kontantersättningens storlek och övriga förhållanden&lt;br&gt;framstår som skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Värdet av bilförmån exklusive drivmedel skall för kalenderår&lt;br&gt;bestämmas till 0,3 basbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och&lt;br&gt;ett prisrelaterat belopp. Det ränterelaterade beloppet skall beräknas till 75&lt;br&gt;procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret multiplicerat med nybilspriset för årsmodellen. Det&lt;br&gt;prisrelaterade beloppet skall för en bil med ett nybilspris för årsmodellen&lt;br&gt;som uppgår till högst 7,5 basbelopp beräknas till 9 procent av nybilspriset.&lt;br&gt;Överstiger nybilspriset 7,5 basbelopp skall det prisrelaterade beloppet&lt;br&gt;bestämmas till 9 procent av 7,5 basbelopp med tillägg av ett belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande 20 procent av den del&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;likväl beräknas enligt första styck-&lt;br&gt;et. Som nybilspris anses dock ett&lt;br&gt;belopp som utgör 80 procent av ett&lt;br&gt;uppskattat nybilspris för beskatt-&lt;br&gt;ningsårets årsmodell av de vanli-&lt;br&gt;gast förekommande bilarna ägda&lt;br&gt;av juridiska personer om inte det&lt;br&gt;verkliga nybilspriset är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av förmåns-&lt;br&gt;värdet enligt första och andra&lt;br&gt;styckena skall till det angivna&lt;br&gt;nybilspriset i förekommande fall&lt;br&gt;läggas anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av nybilspriset som överstiger 7,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år gammal eller äldre, skall&lt;br&gt;nybilspriset anses motsvara fyra&lt;br&gt;basbelopp, om inte det verkliga&lt;br&gt;nybilspriset, med tillägg av&lt;br&gt;anskaffningskostnad för extra-&lt;br&gt;utrustning, är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av för-&lt;br&gt;månsvärdet enligt första stycket&lt;br&gt;skall - utom i fall då nybilspriset&lt;br&gt;enligt andra stycket skall anses&lt;br&gt;motsvara fyra basbelopp — till&lt;br&gt;nybilspriset i förekommande fall&lt;br&gt;läggas anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har kört minst 30 000 kilometer i tjänsten med förmåns-&lt;br&gt;bilen under ett kalenderår skall förmånsvärdet bestämmas till 75 procent&lt;br&gt;av det värde som skulle följa av reglerna i första-tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige åtnjuter förmånen endast under en del av året&lt;br&gt;skall förmånsvärdet beräknat enligt första-ljärde styckena sättas ned med&lt;br&gt;en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte har åtnjutit&lt;br&gt;förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilförmån åtnjutits endast i ringa omfattning skall förmånen inte tas&lt;br&gt;upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i bilförmånen ingår&lt;br&gt;förmån av fritt eller delvis fritt&lt;br&gt;drivmedel för förmånsbilen skall&lt;br&gt;denna förmån värderas till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet multiplicerat med 1,2.&lt;br&gt;Marknadsvärdet skall antas mot-&lt;br&gt;svara värdet för den mängd driv-&lt;br&gt;medel som kan antas ha förbrukats&lt;br&gt;för förmånsbilens totala körsträcka&lt;br&gt;under den tid den skattskyldige&lt;br&gt;varit skattskyldig för förmånsbilen,&lt;br&gt;om den skattskyldige inte gör san-&lt;br&gt;nolikt att förmånsvärdet är något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i bilförmånen ingår&lt;br&gt;förmån av fritt eller delvis fritt&lt;br&gt;drivmedel för förmånsbilen, skall&lt;br&gt;denna förmån beräknas till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet, multiplicerat med 1,2,&lt;br&gt;av den mängd drivmedel som kan&lt;br&gt;antas ha förbrukats för&lt;br&gt;förmånsbilens totala körsträcka&lt;br&gt;under den tid den skattskyldige&lt;br&gt;varit skattskyldig för bilförmånen.&lt;br&gt;Om den skattskyldige gör sannolikt&lt;br&gt;att den mängd drivmedel som han&lt;br&gt;har förbrukat vid privat körning är&lt;br&gt;lägre, skall marknadsvärdet för&lt;br&gt;drivmedlet sättas ned i motsva-&lt;br&gt;rande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nybilspris för årsmodellen&lt;br&gt;avses det pris som bilen hade när&lt;br&gt;den som ny introducerades på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Om ett sådant&lt;br&gt;introduktionspris ändras efter kort&lt;br&gt;tid skall som nybilspris för års-&lt;br&gt;modellen avses det justerade priset.&lt;br&gt;I avsaknad av introduktionspris&lt;br&gt;skall som nybilspris för årsmodel-&lt;br&gt;len anses det pris som det kan antas&lt;br&gt;att bilen skulle ha haft om den&lt;br&gt;introducerats på den svenska mark-&lt;br&gt;naden när den var ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas, om inte&lt;br&gt;annat följer av punkt 2, första gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya bestämmelsen i punkt 4 av anvisningarna till 41 § tillämpas&lt;br&gt;endast i fråga om förmåner som kommit den skattskyldige till godo efter&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:506.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1993:1515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:1157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:244) om ändring Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse enligt lagen (1997:244)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag och övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1997:244) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 § §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadefÖrsäkring, lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om&lt;br&gt;förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt&lt;br&gt;av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt&lt;br&gt;lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller&lt;br&gt;författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss&lt;br&gt;sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av&lt;br&gt;militärtjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet&lt;br&gt;för närståendevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger&lt;br&gt;enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för&lt;br&gt;merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag för doktorander, särskilt&lt;br&gt;utbildningsbidrag samt timersättning vid vuxenutbildning för utvecklings-&lt;br&gt;störda (särvux) eller vid svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas&lt;br&gt;som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning från arbetslöshetskassa, statsbidrag motsvarande&lt;br&gt;dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som lämnas till den som startar&lt;br&gt;egen näringsverksamhet, och som avser att utgöra ett tillskott till&lt;br&gt;näringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten,&lt;br&gt;räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas&lt;br&gt;som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller dagpenning som enligt av regeringen eller av statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarstipendium (Marie&lt;br&gt;Curie-stipendium) som utges direkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller indirekt av Europeiska gemen-&lt;br&gt;skaperna räknas som skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas dock fortfarande i fråga&lt;br&gt;om kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;som betalas ut efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas dock fortfarande i fråga&lt;br&gt;om kontant arabetsmarknadsstöd&lt;br&gt;som betalas ut efter ikraftträdandet.&lt;br&gt;Den nya bestämmelsen tillämpas&lt;br&gt;inte i fråga om stipendium som&lt;br&gt;beviljats före utgången av år 1997&lt;br&gt;och vars storlek har bestämts med&lt;br&gt;hänsyn till att det inte är&lt;br&gt;skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:173&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1331) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 19 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri&lt;br&gt;eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till&lt;br&gt;högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i&lt;br&gt;samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i&lt;br&gt;form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är&lt;br&gt;skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund&lt;br&gt;av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig&lt;br&gt;natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som&lt;br&gt;motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet&lt;br&gt;inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade&lt;br&gt;sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den&lt;br&gt;mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för förlust eller skada på egendom vid fartygs förolyckande&lt;br&gt;som redare utger till sådan arbetstagare som avses i punkt 1 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 49 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund&lt;br&gt;av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens ut-&lt;br&gt;bildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för&lt;br&gt;andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning&lt;br&gt;för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium för mottagarens ut-&lt;br&gt;bildning, dock inte ett sådant&lt;br&gt;stipendium som anges i punkt 12&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32§-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för&lt;br&gt;andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning&lt;br&gt;för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning, dock&lt;br&gt;inte ett sådant stipendium som&lt;br&gt;anges i punkt 12 sjunde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 §',&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag&lt;br&gt;samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i&lt;br&gt;följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som&lt;br&gt;avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktions-&lt;br&gt;ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den&lt;br&gt;avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter&lt;br&gt;båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser&lt;br&gt;samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven&lt;br&gt;livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven&lt;br&gt;författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnpension som inte är skattepliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag&lt;br&gt;som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårds-&lt;br&gt;bidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala medel till&lt;br&gt;den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och&lt;br&gt;ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa fönktionshindrade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnads-&lt;br&gt;ersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser resa&lt;br&gt;inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema&lt;br&gt;och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger faktiska&lt;br&gt;resekostnader och vid köming med egen bil inte överstiger det avdrag som&lt;br&gt;medges för kostnader för resor med egen bil enligt den schablon som&lt;br&gt;anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställlning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten&lt;br&gt;avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat&lt;br&gt;till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid&lt;br&gt;första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelsen ej ägt andra medel for att lämna gottgörelse än sådana for vilka&lt;br&gt;avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett&lt;br&gt;beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 5 kap.&lt;br&gt;13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 §&lt;br&gt;lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 33 §&lt;br&gt;tullagen (1994:1550) eller 19 kap. 2 och 12-14 §§ skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift&lt;br&gt;om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt&lt;br&gt;inte uppgår till 500 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 22 § tredje stycket lagen (1993 :737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen&lt;br&gt;anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för&lt;br&gt;vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av&lt;br&gt;detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukforsäk-&lt;br&gt;ring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre bestämmelser om&lt;br&gt;stipendium i 19 § gäller i fråga om&lt;br&gt;stipendium som har beviljats före&lt;br&gt;utgången av år 1997 och vars&lt;br&gt;storlek har bestämts med hänsyn&lt;br&gt;till att det inte är skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1997:507.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses&lt;br&gt;i punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall dock värderas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grund för jämkning at&lt;br&gt;enligt punkt 4 andra eller tredje&lt;br&gt;kommunalskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bostadsförmånsvärde som&lt;br&gt;bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker&lt;br&gt;med mer än 10 % från det värde&lt;br&gt;som följer av 42 § första stycket&lt;br&gt;och punkt 3 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av bilförmån eller kostförmån&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bostadsförmånsvärde som&lt;br&gt;bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker&lt;br&gt;med mer än 10 % från det värde&lt;br&gt;som följer av 42 § första stycket&lt;br&gt;kommunalskattelagen och punkt 1&lt;br&gt;andra stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;förmåner som åtnjutits efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:173&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 och 9 §§ lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 4&lt;br&gt;andra eller tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;br&gt;Värdet av annan bostadsförmån här&lt;br&gt;i landet än förmån av&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. 15 och 16 §§ skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 4&lt;br&gt;andra eller tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;br&gt;Värdet av annan bostadsförmån här&lt;br&gt;i landet än förmån av&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. 15 och 16 §§ skatte-&lt;br&gt;betalningslagen. Dessutom skall i&lt;br&gt;fråga om sådan förmån anges om&lt;br&gt;bostaden är belägen på&lt;br&gt;taxeringsenhet som i fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;br&gt;benämns småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats enligt 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen skall anges att justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av&lt;br&gt;andra förmåner än bilförmån&lt;br&gt;exklusive drivmedel skall anges&lt;br&gt;särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av&lt;br&gt;andra förmåner än bilförmån skall&lt;br&gt;anges särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bilförmån skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bilens modellbeteckning och årsmodell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nedsättning av bilförmåns-&lt;br&gt;värdet på grund av att den&lt;br&gt;skattskyldige utgett ersättning för&lt;br&gt;förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nedsättning av värdet av&lt;br&gt;bilförmånen, exklusive drivmedel,&lt;br&gt;på grund av att den skattskyldige&lt;br&gt;utgett ersättning for förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antal kilometer tjänstekörning&lt;br&gt;som ersättning för kostnader för&lt;br&gt;drivmedel för resa i tjänsten med&lt;br&gt;förmånsbil avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fall förmån av fritt eller&lt;br&gt;delvis fritt drivmedel enligt punkt 2&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen har&lt;br&gt;utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. värdet av bilförmån exklusive&lt;br&gt;drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;värdet av bilförmånen,&lt;br&gt;exklusive drivmedel, efter&lt;br&gt;nedsättning enligt 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdet av förmån av fritt eller&lt;br&gt;delvis fritt drivmedel enligt punkt 2&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;antalet kilometer tjänste-&lt;br&gt;körning som ersättning för&lt;br&gt;kostnader för drivmedel för resa i&lt;br&gt;tjänsten med förmånsbil avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren&lt;br&gt;skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten som enligt&lt;br&gt;8 kap. 19 och 20 §§ skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483) skall&lt;br&gt;ligga till grund för beräkning av&lt;br&gt;skatteavdrag, skall i kontrolluppgift&lt;br&gt;anges som lön, arvode eller&lt;br&gt;motsvarande. Har ersättning för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader som enligt&lt;br&gt;8 kap. 19 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;inte skall ligga till grund för&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag utgått&lt;br&gt;för en eller flera tjänsteresor som&lt;br&gt;omfattat en sammanhängande pe-&lt;br&gt;riod av mer än tre månader, skall&lt;br&gt;detta anges i kontrolluppgift som&lt;br&gt;också skall innehålla upplysning&lt;br&gt;om i vad mån fråga är om inrikes&lt;br&gt;eller utrikes förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil eller förmånsbil i&lt;br&gt;tjänsten som enligt 8 kap. 19 och&lt;br&gt;20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483) skall ligga till grund för&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag, skall i&lt;br&gt;kontrolluppgift anges som lön,&lt;br&gt;arvode eller motsvarande. Har&lt;br&gt;ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader som enligt 8 kap. 19 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen inte skall&lt;br&gt;ligga till grund för beräkning av&lt;br&gt;skatteavdrag utgått för en eller flera&lt;br&gt;tjänsteresor som omfattat en&lt;br&gt;sammanhängande period av mer än&lt;br&gt;tre månader, skall detta anges i&lt;br&gt;kontrolluppgift som också skall&lt;br&gt;innehålla upplysning om i vad mån&lt;br&gt;fråga är om inrikes eller utrikes&lt;br&gt;förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda&lt;br&gt;värdet av andra kostnadsersättningar än sådana som enligt 5 § 3 a-c skall&lt;br&gt;uppges först efter föreläggande av skattemyndigheten. Dock skall&lt;br&gt;ersättningen, då det är uppenbart att den avser kostnader som inte är&lt;br&gt;avdragsgilla vid mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger&lt;br&gt;avdragsgillt belopp, till denna del anges som lön, arvode eller mot-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant skatteavdrag som&lt;br&gt;har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;förmåner som åtnjutits efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813)' om homosexuella sambor&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1&lt;br&gt;nionde stycket och punkt 3 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;samt punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;33 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1&lt;br&gt;nionde stycket och punkt 3 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;samt punkterna 3 a, 3 b och 4 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 10 § insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen&lt;br&gt;(1997:157),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 4 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2 , 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 16&lt;br&gt;kap. 7 och 9 §§ föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. säkerhetsskyddslagen (1996:627), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall&lt;br&gt;vid 1997-2001 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1997:393.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;l.l Förslag till lag om ändring i lagen (1997:485) om ändring Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:485) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersätt-&lt;br&gt;ning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig intäkt i form&lt;br&gt;av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning, om den som&lt;br&gt;slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen är&lt;br&gt;någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under&lt;br&gt;ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller&lt;br&gt;intäkt som avses i 32 &amp;nbsp;§&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 mom. första stycket h och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts&lt;br&gt;utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av&lt;br&gt;anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund&lt;br&gt;av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;vid svenskundervisning för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) stipendium som enligt punkt&lt;br&gt;12 sjunde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt av tjänst, om&lt;br&gt;stipendiet utbetalats av en fysisk&lt;br&gt;person bosatt i Sverige eller av en&lt;br&gt;svensk juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs&lt;br&gt;självständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension och ersättning från semesterkassa, i&lt;br&gt;fråga om ersättning till idrottsutövare från visst slag av ideell förening&lt;br&gt;samt i fråga om ersättning från vinstandelsstiftelse eller annan juridisk&lt;br&gt;person med motsvarande ändamål gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av annat förvärvsarbete avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade&lt;br&gt;arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;sjukpenning och rehabili-&lt;br&gt;teringspenning enligt denna lag&lt;br&gt;samt sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring eller motsvarande ersätt-&lt;br&gt;ning som utgår enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av&lt;br&gt;regeringens förordnande, i den mån&lt;br&gt;ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;inkomst som ovan nämnts samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättning som utgör&lt;br&gt;skattepliktig inkomst av tjänst&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och som, utan att&lt;br&gt;anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalats av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller av utländsk juridisk&lt;br&gt;person;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;sjukpenning och rehabi-&lt;br&gt;literingspenning enligt denna lag&lt;br&gt;samt sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning som utgår enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av&lt;br&gt;regeringens förordnande, i den mån&lt;br&gt;ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;inkomst som ovan nämnts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättning som utgör&lt;br&gt;skattepliktig inkomst av tjänst&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och som, utan att&lt;br&gt;anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalats av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller av utländsk juridisk&lt;br&gt;person samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) stipendium som enligt punkt&lt;br&gt;12 sjunde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt av tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i första stycket a) görs för sig för varje förvärvskälla&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen (1928:370). Har inkomst som avses i första&lt;br&gt;stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000 kronor för år, tas den inte i&lt;br&gt;beräkningen. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i&lt;br&gt;beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året&lt;br&gt;inte uppgått till 1 000 kr. Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och i nämnda lag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller&lt;br&gt;trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:1551.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1852) om Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid&lt;br&gt;1996-1999 års taxeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1852) om beräkning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på förvärvsinkomst utgör&lt;br&gt;200 kronor samt 25 procent av den&lt;br&gt;del av den beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomsten som överstiger&lt;br&gt;en skiktgräns som vid 1998 års&lt;br&gt;taxering uppgår till 209 100 kronor.&lt;br&gt;Vid följande års taxeringar uppgår&lt;br&gt;skiktgränsen till skiktgränsen för&lt;br&gt;föregående taxeringsår&lt;br&gt;multiplicerad med ett tal, uttryckt i&lt;br&gt;procent, som anger förhållandet&lt;br&gt;mellan det jämförelsetal som enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;ligger till grund för bestämmande&lt;br&gt;av basbeloppet för året före&lt;br&gt;taxeringsåret och det jämförelsetal&lt;br&gt;som enligt nämnda lagrum ligger&lt;br&gt;till grund för bestämmande av&lt;br&gt;basbeloppet för andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret, med tillägg av 1,2&lt;br&gt;procentenheter. Skiktgränsen&lt;br&gt;fastställs av regeringen före&lt;br&gt;utgången av andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret och avrundas nedåt&lt;br&gt;till helt hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på förvärvsinkomst utgör&lt;br&gt;200 kronor samt 25 procent av den&lt;br&gt;del av den beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomsten som överstiger&lt;br&gt;en skiktgräns som vid 1998 års&lt;br&gt;taxering uppgår till 209 100 kronor.&lt;br&gt;Vid följande års taxeringar uppgår&lt;br&gt;skiktgränsen till skiktgränsen för&lt;br&gt;föregående taxeringsår&lt;br&gt;multiplicerad med ett tal, uttryckt i&lt;br&gt;procent, som anger förhållandet&lt;br&gt;mellan det jämförelsetal som enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;ligger till grund för bestämmande&lt;br&gt;av basbeloppet för året före&lt;br&gt;taxeringsåret och det jämförelsetal&lt;br&gt;som enligt nämnda lagrum ligger&lt;br&gt;till grund för bestämmande av&lt;br&gt;basbeloppet för andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret, med tillägg av 1,6&lt;br&gt;procentenheter. Skiktgränsen&lt;br&gt;fastställs av regeringen före&lt;br&gt;utgången av andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret och avrundas nedåt&lt;br&gt;till helt hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:692.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet föreslog år 1995 att förmån av fri bostad som är förenad&lt;br&gt;med tjänsten som statsminister inte skall tas upp som intäkt om stats-&lt;br&gt;ministern disponerar också en annan permanentbostad. Motivet var att&lt;br&gt;statsministerämbetet ansågs speciellt till sin karaktär. Den osäkerhet vad&lt;br&gt;gäller hur länge bostaden kan disponeras torde regelmässigt innebära att&lt;br&gt;statsministern har behov av en privat permanentbostad vid sidan av&lt;br&gt;tjänstebostaden. Någon påtaglig inbesparing av de privata&lt;br&gt;levnadskostnaderna uppkommer därför knappast. Skatteutskottet menade&lt;br&gt;att det även för andra kategorier av tjänstebostäder kan föreligga&lt;br&gt;förhållanden av liknande slag och där en förmånsbeskattning leder till ett&lt;br&gt;resultat som inte kan anses skäligt. Utskottet förutsatte därför att&lt;br&gt;regeringen genomför en översyn och vidtar de åtgärder som kan anses&lt;br&gt;erforderliga (bet. 1994/95:SkU43). Riksdagen beslutade i enlighet med&lt;br&gt;utskottets hemställan (rskr. 1994/95:441).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik har också framförts mot tillämpningen av värderingsreglerna&lt;br&gt;avseende bostadsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av Skatteutskottets uttalande och vad som i övrigt&lt;br&gt;framkommit har en promemoria utarbetats inom Finansdepartementet,&lt;br&gt;Beskattning av bostadsförmån, m.m., där bl.a. frågan om beskattning av&lt;br&gt;bostadsförmån behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1997 trädde nya regler om beskattning av bilförmån i&lt;br&gt;kraft (prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53, SFS&lt;br&gt;1996:1208). Reglerna innebär i princip att värdet bestäms efter en&lt;br&gt;schablon exklusive drivmedel. Om det i bilförmånen ingår fritt eller delvis&lt;br&gt;fritt drivmedel, skall drivmedelsförmånen vid inkomsttaxeringen värderas&lt;br&gt;till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. De nya reglerna har&lt;br&gt;aktualiserat frågan om vid vilken tidpunkt en förmån av fritt drivmedel&lt;br&gt;blir skattepliktig. Denna fråga och vissa andra följdfrågor rörande&lt;br&gt;bilförmån behandlas i nämnda promemoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har i promemorian behandlats förmån av lånedator, avdrag&lt;br&gt;för avgift till utländsk arbetslöshetskassa, avdrag för kostnader vid resor&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten samt en höjning av avdragsbegränsningen för&lt;br&gt;övriga kostnader i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians&lt;br&gt;lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har varit föremål för&lt;br&gt;remissbehandling. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.&lt;br&gt;En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i ärendet (dnr&lt;br&gt;Fi97/941).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu upp vissa av de förslag som lades fram i&lt;br&gt;promemorian. Till förslagen om avdrag för kostnader för resor med egen&lt;br&gt;bil i tjänsten och om avdragsbegränsning för övriga kostnader i&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst återkommer regeringen i ett senare sammanhang.&lt;br&gt;Därutöver tar regeringen upp frågan om justering av skiktgränsen vid&lt;br&gt;beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 maj 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;5. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer till&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter i författningskommentaren (avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bostadsförmån&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Inkomsttaxeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebar inga ändrade regler beträffande bostadsförmån.&lt;br&gt;Bestämmelserna om värdering av bostadsförmån vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;har i stort sett varit oförändrade sedan kommunalskattelagens tillkomst&lt;br&gt;1928.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av tjänst hänförs bl.a. förmån av bostad som utgått för&lt;br&gt;tjänsten (32 § 1 mom. första stycket a kommunalskattelagen [1928:370],&lt;br&gt;KL). Det är hyresvärdet av bostaden som skall tas upp som intäkt. För den&lt;br&gt;som är anställd och såsom löneförmån åtnjuter bostad skall alltså värdet av&lt;br&gt;denna bostadsförmån medräknas när löneförmånerna uppskattas (punkt 3&lt;br&gt;första stycket av anvisningarna till 32 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock undantag när bostadsförmån inte är skattepliktig. Som&lt;br&gt;intäkt tas inte upp förmån av fri bostad, bostadskostnadsersättning eller&lt;br&gt;däremot svarande förmån för utom Sverige stationerad personal vid&lt;br&gt;utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet. Skatteplikt&lt;br&gt;föreligger inte heller för förmån av fri bostad som anvisats av styrelsen för&lt;br&gt;Stockholms internationella ffedsforskningsinstitut (SIPRI) till sådan på&lt;br&gt;bestämd tid kontraktsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk&lt;br&gt;medborgare och som vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är&lt;br&gt;bosatt i Sverige (32 § 3 mom. KL). Naturaförmåner som tillkommer&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga är skattefria. Detta gäller även vissa andra&lt;br&gt;personalgrupper som avlönas enligt de för totalförsvarspliktiga gällande&lt;br&gt;grunderna (punkt 6 av anvisningarna till 32 § KL). Om dessa kategorier&lt;br&gt;skattskyldiga i sin tjänstgöring åtnjuter bostadsförmån är den alltså&lt;br&gt;skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har i 32 § 3 g mom. KL ett särskilt undantag från skatteplikt&lt;br&gt;införts från och med den 1 augusti 1995 med tillämpning första gången&lt;br&gt;vid 1996 års taxering avseende fri bostad åt statsministern. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast förmån av sådan bostad som är förenad med tjänsten som&lt;br&gt;statsminister om statsministern för sin privata disposition har annan bostad&lt;br&gt;som är inrättad för permanent boende (bet. 1994/95:SkU43, rskr.&lt;br&gt;1994/95:441, SFS 1995:987).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående värdering av bostadsförmån finns bestämmelser i 42 §, punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 av anvisningarna till nämnda paragraf och punkt 3 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan bostadsförmån i Sverige än semesterbostad skall&lt;br&gt;beräknas med ledning av i orten gällande hyrespris eller, om tillfälle till&lt;br&gt;sådan jämförelse saknas, efter annan lämplig grund (42 § första stycket&lt;br&gt;KL). Med i orten gällande hyrespris förstås det belopp som i årlig hyra&lt;br&gt;inom samma ort vanligen betalas för en bostad av samma storlek och&lt;br&gt;standard. Semesterbostad eller förmån av bostad utomlands skall värderas&lt;br&gt;till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sina rekommendationer m.m. om vissa förmåner&lt;br&gt;att tillämpas vid beräkning av avdrag för preliminär skatt för inkomståret&lt;br&gt;1997, vid beräkning av arbetsgivaravgift för utgiftsåret 1997 och vid 1998&lt;br&gt;års taxering (RSV S 1996:36) lämnat följande rekommendationer&lt;br&gt;avseende bostadsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Förmån av bostad i hyresfastighet bör i första hand beräknas med&lt;br&gt;ledning av hyrorna för likvärdiga lägenheter i samma hus under&lt;br&gt;förutsättning att dessa kan anses marknadsmässiga. När möjlighet till&lt;br&gt;sådan jämförelse inte finns eller när hyran för uthyrda lägenheter inte är&lt;br&gt;marknadsmässig bör värdering ske med utgångspunkt i hyresnivån i de&lt;br&gt;allmännyttiga bostadsföretagen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om någon uthymingsmöjlighet inte finns och något hyrespris för&lt;br&gt;orten därför inte kan fastställas, vilket kan vara fallet med bostadshus på&lt;br&gt;jordbruksfastigheter, saknar bostaden inte värde. Hyrespriset på&lt;br&gt;kringliggande orter får då tjäna till ledning (punkt 1 första stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en tjänstebostad med hänsyn till representationsskyldighet större än&lt;br&gt;som skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning&lt;br&gt;men utan särskild med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall&lt;br&gt;som bostadsförmånsvärde upptas endast vad som kan anses motsvara en&lt;br&gt;bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller, om tjänstebostad&lt;br&gt;av annan anledning är större än som kan anses erforderligt för&lt;br&gt;tjänsteinnehavarens och hans familjs behov (punkt 3 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning av bostadsförmånsvärde kan i övrigt ske endast i begränsad&lt;br&gt;omfattning enligt följande. I fråga om praktikanter, lärlingar, elever vid&lt;br&gt;sjuksköterskeskolor och liknande förekommer att vederbörande under&lt;br&gt;utbildningstiden åtnjuter naturaförmåner (fri kost, fri bostad) eventuellt&lt;br&gt;tillsammans med en mindre kostnadsersättning, som närmast har karaktär&lt;br&gt;av fickpengar. I sådana fall får värdet av naturaförmånerna jämkas och&lt;br&gt;upptas till det lägre belopp, som med hänsyn till kontantersättningens&lt;br&gt;storlek och övriga förhållanden framstår som skäligt (punkt 1 tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 42 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fri eller delvis fri semesterbostad skall däremot alltid&lt;br&gt;värderas till marknadsvärdet. Med semesterbostad avses bostadslägenhet&lt;br&gt;som för förmånshavaren utgör en semesterbostad, dvs. som används av&lt;br&gt;honom för semester- eller fritidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har beträffande semesterbostad utfärdat&lt;br&gt;rekommendationer för inkomståret 1997 (RSV S 1996:36) som innebär att&lt;br&gt;om det saknas hyresmarknad eller det i övrigt föreligger svårigheter att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 173&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra en objektiv beräkning av värdet med utgångspunkt i marknadsvärdet Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;bör förmånen av fri semesterbostad värderas till i rekommendationen&lt;br&gt;angivna belopp. Värdet för en vecka i fjällen under jul, nyår och vårvinter&lt;br&gt;(februari-april) eller för en vecka under sommaren från mitten av juni till&lt;br&gt;mitten av augusti bör vara 2 700 kr och värdet under övrig tid 1 100 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver Riksskatteverkets rekommendationer har de flesta länsskatte-&lt;br&gt;myndigheter utfärdat meddelanden till ledning för värdering av&lt;br&gt;bostadsförmån vid inkomsttaxeringen. Dessa är till stor del likartade men&lt;br&gt;uppvisar också skillnader som inte bara är betingade av priset på orten.&lt;br&gt;Gemensamt för meddelandena är att de oftast innehåller en&lt;br&gt;sammanställning av hyresnivån beräknat per kvadratmeter bruksarea och&lt;br&gt;att den kompletteras med olika faktorer som skall höja eller sänka&lt;br&gt;hyresnivån enligt tabellerna. Sådana faktorer kan vara påkostad tomt,&lt;br&gt;störande ljud och fritt varmgarage. Dessutom förekommer att det anges att&lt;br&gt;om tjänstebostaden är inrymd i äldre hus kan under vissa förutsättningar&lt;br&gt;bortses helt eller delvis från ytor över 200 kvadratmeter, om planlösningen&lt;br&gt;är olämplig eller vid annan särskild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa länsmeddelanden anges att man i fråga om värdering av förmån&lt;br&gt;av tjänstebostad i villa i regel inte kan använda de i sammanställningarna&lt;br&gt;angivna hyresnivåerna. Skälet härtill sägs vara att i normalfallet har det&lt;br&gt;mervärde som finns i ett villaboende (större förrådsutrymme, trädgård&lt;br&gt;etc.) inte beaktats i angivna hyresnivåer. I flera länsmeddelanden sägs att&lt;br&gt;i stället ger en beräkning av förmånsvärdet med utgångspunkt från viss&lt;br&gt;andel av taxeringsvärdet ett bättre mått på marknadshyran men att lägre&lt;br&gt;värde än tabellvärdena inte bör åsättas. Den andel av taxeringsvärdet som&lt;br&gt;rekommenderas varierar från 10 % till 15 % beroende på vilket län det är&lt;br&gt;fråga om. I andra län däremot sägs att de i sammanställningen angivna&lt;br&gt;hyresnivåerna är avsedda att vara till ledning vid beräkning av&lt;br&gt;förmånsvärde av tjänstebostäder i lägenheter och i vissa fall&lt;br&gt;tjänstebostäder i villor, även om det framhålls att hyresnivån oftare är&lt;br&gt;högre när det gäller villor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästboställen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av relationsförändringen mellan kyrkan och staten har flera&lt;br&gt;statliga utredningar utrett olika följdfrågor. En sådan utredning är&lt;br&gt;Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd (C 1995:14).&lt;br&gt;Utredningen förutsatte att Finansdepartementet i sin översyn av&lt;br&gt;beskattning av bostadsförmåner också beaktar prästernas situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tjänstebostäder för biskopar och präster finns det regler dels&lt;br&gt;i 34 kap. 3-8 §§ och 41 kap. kyrkolagen (1990:300), dels i förordningen&lt;br&gt;(1989:89) om tjänstebostäder för biskopar och präster. Dessa regler rör&lt;br&gt;dock inte frågor om beskattningen. Några särskilda skatteregler för&lt;br&gt;bostäder som upplåts till kyrkans personal finns inte utan de allmänna&lt;br&gt;bestämmelserna om bostadsförmån gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får besluta att innehavare av biskopstjänst skall anvisas&lt;br&gt;bostad (34 kap. 3 § kyrkolagen). Även pastorat får besluta att innehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en tjänst som kyrkoherde eller komminister skall anvisas tjänstebostad.&lt;br&gt;Om tjänsten är tillsatt får pastoratet meddela eller upphäva ett sådant&lt;br&gt;beslut bara med samtycke av den som innehar tjänsten (34 kap. 4 §&lt;br&gt;kyrkolagen). När en tjänstebostad har anvisats är den som innehar tjänsten&lt;br&gt;skyldig att bo i den (34 kap. 7 § kyrkolagen). Under vissa förutsättningar&lt;br&gt;kan beslut fattas om befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad (34&lt;br&gt;kap. 8 § kyrkolagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 januari 1988 gällde att pastoraten var skyldiga att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänstebostad för ordinarie församlingspräster om regeringen&lt;br&gt;bestämde det. Den anvisade tjänstebostaden före nämnda datum gav enligt&lt;br&gt;en övergångsbestämmelse rätt och skyldighet att behålla tjänstebostaden&lt;br&gt;så länge prästen hade kvar sin tjänst. Kostnaderna för en tjänstebostad åt&lt;br&gt;en kyrkoherde eller komminister betalas av pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkoherde eller komminister som har anvisats tjänstebostad skall&lt;br&gt;betala hyra för den. Hyran betalas till pastoratet. Stiftets egendomsnämnd&lt;br&gt;fastställer hyran (34 kap. 6 § kyrkolagen). När hyrans storlek beräknas&lt;br&gt;skall bruksvärdet styra. Dock tas hänsyn till de särskilda förhållanden som&lt;br&gt;betingas av bostadens karaktär av tjänstebostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyra skall enligt gällande regler aldrig beräknas för mer än 100&lt;br&gt;kvadratmeter. Kostnader för värme och varmvatten skall ingå i hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att präster betalar hyra för sina bostäder betyder inte i sig att det inte&lt;br&gt;kan ha uppkommit en skattepliktig bostadsförmån. Liksom andra&lt;br&gt;arbetstagare som har tjänstebostad har i princip en skattepliktig förmån&lt;br&gt;uppkommit om hyran understiger bostadens hyresvärde. Till den del&lt;br&gt;bostaden måste användas för exempelvis representation eller&lt;br&gt;församlingsverksamhet och på grund härav är större än en normal bostad&lt;br&gt;för den skattskyldige och hans familj, skall förmånsvärdet inte bestämmas&lt;br&gt;till ett högre värde än vad som motsvarar en normal bostad för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare fanns det dock en rekommendation från Riksskatteverket som&lt;br&gt;utfärdades i direkt anslutning till en överenskommelse den 25 november&lt;br&gt;1983 mellan å ena sidan dåvarande Statens arbetsgivarverk och å andra&lt;br&gt;sidan SACO/SR och TCO-S. Rekommendationen innebar i princip att om&lt;br&gt;präster betalade hyra efter bostadens bruksvärde, dock högst för 100&lt;br&gt;kvadratmeter, skulle någon skattepliktig förmån inte anses föreligga om&lt;br&gt;hyra begärdes enligt överensskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets rekommendation från 1983 har inte följts av någon&lt;br&gt;rekommendation som tagit direkt sikte på prästers tjänstebostäder. I&lt;br&gt;nuvarande rekommendationer finns ingen hänvisning till den äldre&lt;br&gt;rekommendationen från 1983 och inte heller sägs något om en maximal&lt;br&gt;beräknad boyta vid förmånsbeskattningen. Det är således de allmänna&lt;br&gt;reglerna som gäller också i fråga om prästers bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Avdrag för preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen här i landet och som inte är&lt;br&gt;semesterbostad skall vid beräkning av preliminär A-skatt beräknas enligt&lt;br&gt;följande grunder. Sverige delas in i områden som är väsentligen enhetliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om boendekostnader. Förmånsvärdet av en bostad inom varje&lt;br&gt;område skall bestämmas till det genomsnittliga värdet beräknat per&lt;br&gt;kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder inom ett område som är&lt;br&gt;väsentligen enhetligt i fråga om boendekostnader. Om bostaden är belägen&lt;br&gt;utom tätort med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det&lt;br&gt;lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat med 10 % (8 § tredje&lt;br&gt;stycket uppbördslagen [1953:272], UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i föreskrifter (RSFS 1996:24) fastställt värden att&lt;br&gt;användas vid beräkning av förmån av bostad som är belägen i Sverige och&lt;br&gt;som inte är semesterbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonvärdena varierar mellan 588 och 775 kr per kvadratmeter&lt;br&gt;bostadsyta per år beroende på i vilken kommun bostaden är belägen. Detta&lt;br&gt;förmånsvärde avser hyra av bostad i omöblerat skick inklusive värme men&lt;br&gt;exklusive hushållsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan bostadsförmån skall beräknas enligt 42 § andra stycket&lt;br&gt;KL samt punkt 1 andra och tredje styckena av anvisningarna till 42 § KL&lt;br&gt;(8 § fjärde stycket UBL). Exempel på sådana bostadsförmåner som inte&lt;br&gt;skall värderas enligt schablon är semesterbostad och förmån av bostad&lt;br&gt;som är belägen utomlands. Enligt 42 § andra stycket KL skall värdet av&lt;br&gt;förmån, som ingår i lön eller annan inkomst beräknas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkat värde för praktikanter m.fl. enligt punkt 1 tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ KL skall beaktas även från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preliminärskattesynpunkt om förmånen skall värderas till marknadsvärdet&lt;br&gt;och inte efter schablon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen fattat beslut om en ny skattebetalningslag som&lt;br&gt;träder i kraft den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet.&lt;br&gt;1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276). Bestämmelserna i 8 § UBL återfinns&lt;br&gt;i 8 kap. 14-17 §§ i skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av fri bostad skall som huvudregel ingå i underlaget för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga naturaförmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 § första - fjärde styckena UBL. Om bostadsförmånsvärdet&lt;br&gt;som bestäms enligt 8 § tredje stycket UBL avviker med mer än 10 % från&lt;br&gt;det värde som följer av 42 § första stycket och punkt 3 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § KL får skattemyndigheten på framställning av&lt;br&gt;arbetsgivaren bestämma värdet av förmånen med hänsyn härtill (5 § lagen&lt;br&gt;[1984:668] om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jämkning av värdet medges vid bestämmande av underlaget för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter skall också det jämkade värdet gälla vid beräkning av&lt;br&gt;preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarighet till 5 § USAL finns i 9 kap. 2 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bostadsförmån som kan hänföras till inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete, skall ingå i underlaget för egenavgifter i den mån värdet&lt;br&gt;tillsammans med annan ersättning från en och samma utgivare uppgått till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr. Bostadsförmånen skall tas upp till ett värde som bestäms i Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;enlighet med 8 § första - fjärde styckena UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skattepliktiga värdet av bostadsförmån ingår normalt i den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten och skall enligt 4 § lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, värderas enligt samma grunder som vid avdrag för&lt;br&gt;preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Kontrolluppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om bl.a. förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst&lt;br&gt;skall lämnas av den som gett ut förmånen (3 kap. 4 § lagen [1990:325] om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i annat än pengar skall normalt beräknas&lt;br&gt;i enlighet med bestämmelserna i kommunalskattelagen.Värdet av annan&lt;br&gt;bostadsförmån än förmån av semesterbostad skall dock beräknas i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 8 § tredje stycket UBL. Hur bostadsförmån&lt;br&gt;värderas enligt sistnämnda paragraf framgår av avsnitt 4.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Värdering av bostadsförmån i allmänhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Värdet av bostadsförmån skall även i&lt;br&gt;fortsättningen beräknas till hyrespriset på orten. Lagtexten föreslås&lt;br&gt;dock förtydligas så att det klart framgår att förmån av fritt eller delvis&lt;br&gt;fritt garage inte ingår i begreppet bostadsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kontrolluppgiften skall anges om bostaden är belägen på sådan&lt;br&gt;taxeringsenhet som enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;br&gt;betecknas som småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag utom såvitt avser att det på kontrolluppgiften skall anges om&lt;br&gt;bostaden är belägen på sådan taxeringsenhet som enligt&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) betecknas som småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller&lt;br&gt;lämnat förslaget utan erinran. Länsrätten i Vasternorrlands län anser att&lt;br&gt;de närmare faktorer som bör beaktas och vilka metoder som bör användas&lt;br&gt;vid värderingen - i vart fall i huvudsak - bör införas i lagtexten och inte&lt;br&gt;enbart framgå av Riksskatteverkets rekommendationer. Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet tillstyrker förslaget vad avser grunderna för värdering&lt;br&gt;men anser att den särskilda regeln om statsministerns bostad bör&lt;br&gt;upphävas. Reglerna bör i stället vara generella. Dessutom anser samfundet&lt;br&gt;att det faktiska förmånsvärdet bör ligga till grund även vid beräkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preliminär skatt och arbetsgivaravgifter. Riksskatteverket anser att det bör&lt;br&gt;undersökas om inte ett schablonvärde för tjänstevillor kan beräknas med&lt;br&gt;ledning av taxeringsvärdet samt anser att det på kontrolluppgiften bör&lt;br&gt;anges om bostaden är belägen i villa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En grundläggande princip när det&lt;br&gt;gäller naturaförmåner är sedan skattereformen att de skall värderas till&lt;br&gt;marknadsvärdet. När det gäller förmån av bostad som är belägen här i&lt;br&gt;landet och inte används som semesterbostad sägs i lagtexten (42 § första&lt;br&gt;stycket KL) att den skall värderas till hyrespriset på orten. Med detta torde&lt;br&gt;avses vad som i hyreslagstiftningen anges som bruksvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en tjänst är förenad med en tjänstebostad förekommer inom olika&lt;br&gt;områden. Det finns t.ex. i det nuvarande Chefsavtalet (Arbetsgivarverkets&lt;br&gt;Cirkulär 1996:A 5) en bestämmelse om att en landshövding eller biskop&lt;br&gt;har rätt till fri bostad med uppvärmning och elektrisk ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsförmån för präster förekommer också i stor omfattning.&lt;br&gt;Sammanlagt nära 1 300 kyrkoherdar och komministrar är skyldiga att bo i&lt;br&gt;anvisad tjänstebostad. Även inom det privata näringslivet förekommer&lt;br&gt;tjänstebostäder för t.ex. personer på ledande befattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta fall är tjänstebostaden bestämd till en viss fastighet och&lt;br&gt;någon valfrihet finns inte för förmånstagaren i fråga om vilken bostad som&lt;br&gt;skall fungera som tjänstebostad. Bostadsförmånen kan också avse en&lt;br&gt;övemattningslägenhet på annan ort än den där den skattskyldige har sin&lt;br&gt;familj och lägenheten kanske också används av andra anställda. I andra&lt;br&gt;fall är det kanske fråga om att bostaden endast används som&lt;br&gt;semesterbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet bostadsförmån ligger att det är en förmån som har ett&lt;br&gt;positivt ekonomiskt värde. Förmånen skall värderas till vad det normalt&lt;br&gt;hade kostat för den skattskyldige att själv hyra bostaden utan&lt;br&gt;arbetsgivarens medverkan. Någon prövning av om förmånstagaren skulle&lt;br&gt;ha skaffat sig en motsvarande bostad om han hade behövt bekosta den&lt;br&gt;själv görs dock inte utöver vad som kan följa av förmånstagarens&lt;br&gt;representationsskyldighet eller motsvarande (jfr avsnitt 4.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det undantag från skatteplikt som nu finns vad gäller fri bostad åt&lt;br&gt;statsministern har sin grund i den osäkerhet som gäller hur länge bostaden&lt;br&gt;kan disponeras, varför han regelmässigt har behov av en privat&lt;br&gt;permanentbostad vid sidan av tjänstebostaden. Även om det kan finnas fall&lt;br&gt;som uppvisar likheter med statsministerns situation avseende&lt;br&gt;bostadsförmån är dock, enligt regeringens mening, statsministerns&lt;br&gt;situation unik och det har inte heller framkommit något vid översynen&lt;br&gt;eller vid remissförfarandet som tyder på att det skulle finnas fall där det är&lt;br&gt;oskäligt att över huvud taget beskatta en bostadsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det synes inte möjligt att, såsom en remissinstans föreslagit, skapa&lt;br&gt;sådana generella regler att ett undantag av detta slag skulle inrymmas utan&lt;br&gt;att det skulle medföra stor risk för icke önskvärda spridningseffekter.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför inte några ytterligare undantag från beskattning&lt;br&gt;av bostadsförmån. Däremot finns det skäl att närmare undersöka&lt;br&gt;värderingen av bostadsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som har betydelse för värderingen är hur olika omständigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och faktorer skall påverka värderingen av förmånen. Det är också själva&lt;br&gt;värderingen som kritiken främst har inriktats på. Reglerna verkar dock&lt;br&gt;inte vålla några problem när det finns ett hyrespris på orten för jämförbara&lt;br&gt;bostäder. Svårigheterna uppkommer snarast när värdet måste bestämmas&lt;br&gt;efter annan lämplig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis angeläget att lagstiftningen är så klar att&lt;br&gt;tillämpningen av reglerna inte skiljer sig åt på ett omotiverat sätt. Eftersom&lt;br&gt;förhållandena emellertid kan skilja sig markant åt från fall till fall är det&lt;br&gt;inte möjligt att i lag uttryckligen ange hur värdet skall räknas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får anses som självklart att man skall beakta bostadens storlek och&lt;br&gt;standard, ändamålet med bostaden, under vilka omständigheter&lt;br&gt;bostadsförmånen åtnjuts - om det t.ex. är en tjänstebostad - samt&lt;br&gt;hyresnivån på orten eller i kringliggande orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadens storlek påverkar helt naturligt hyresvärdet. Priset per&lt;br&gt;kvadratmeter bostadsyta är dock inte lika högt för en större lägenhet som&lt;br&gt;för en mindre lägenhet. Detta beror på att en stor del av kostnaderna&lt;br&gt;belöper på kök och våtutrymme, vilket inte skiljer sig nämnvärt åt från en&lt;br&gt;mindre lägenhet till en större. Att en tjänstebostad däremot kan vara större&lt;br&gt;än vad förmånstagaren annars skulle ha haft är en omständighet som får&lt;br&gt;beaktas för sig, se avsnitt 4.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör ändamålet med bostaden påverka värdet. Om den används&lt;br&gt;som permanentbostad bör jämförelse naturligtvis göras med&lt;br&gt;hyresmarknaden för permanentbostäder och är det en fritidsbostad bör&lt;br&gt;hyresvärdet för fritidsbostäder användas som jämförelse. Som&lt;br&gt;utgångspunkt bör värdering göras utifrån vad bostaden är avsedd att&lt;br&gt;användas för. Om det däremot står klart att en permanentbostad endast&lt;br&gt;används som fritidsbostad, eller att en fritidsbostad används som&lt;br&gt;permanentbostad bör detta kunna beaktas. På samma sätt bör den&lt;br&gt;omständigheten att en bostad disponeras av flera - utan att det är&lt;br&gt;närstående till den skattskyldige - också beaktas vid värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot framstår det som främmande att göra ett särskilt tillägg på&lt;br&gt;värdet enbart av den omständigheten att det är fråga om en bostad i villa.&lt;br&gt;Inte heller är det självklart att tillgången till trädgård skall förhöja värdet&lt;br&gt;av själva bostaden. Tillgång till trädgård påverkar naturligtvis ofta&lt;br&gt;trivselvärdet av bostaden och därmed också hyresvärdet. Trädgårdar av&lt;br&gt;större eller mindre omfattning kan dock finnas även vid boende i&lt;br&gt;hyreslägenheter och något särskilt tillägg enbart på grund av detta har i&lt;br&gt;praxis knappast lagts till det hyresvärde som bostadslägenheten ansetts ha.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör således inte ett särskilt tillägg göras till&lt;br&gt;hyresvärdet enbart på grund av tillgång till en normal villaträdgård. Värdet&lt;br&gt;av trädgård och t.ex. tennisbana, swimmingpool o.d. som finns i&lt;br&gt;anslutning till bostaden kommer oftast att avspegla sig i att hyresvärdet för&lt;br&gt;bostaden är något högre än motsvarande bostad utan tillgång till trädgård,&lt;br&gt;tennisbana o.d. Något särskilt värde för sådana anordningar bör inte&lt;br&gt;åsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra faktorer än de nu nämnda kan påverka värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är vilken metod som kan användas för att bestämma&lt;br&gt;värdet av bostadsförmån i villa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bostadsförmån i hyreslägenhet framstår det som naturligt&lt;br&gt;att utgå från kvadratmeterpriset för boytan för andra lägenheter i huset,&lt;br&gt;eller om detta inte avspeglar ortens hyrespris, från kvadratmeterpriset för&lt;br&gt;hyreslägenheter på orten. Härvid ger de allmännyttiga bostadsföretagens&lt;br&gt;hyresnivåer ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det oftast saknas en fungerande hyresmarknad av någon&lt;br&gt;omfattning på de flesta orter avseende bostad i villa uppkommer frågan&lt;br&gt;utifrån vilka utgångspunkter värdering av sådan bostadsförmån skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att de framräknade kvadratmeterprisema&lt;br&gt;avseende hyreslägenheter även bör fungera som utgångspunkt vid&lt;br&gt;värdering av bostad i villa. Men det sägs också att det framräknade värdet,&lt;br&gt;på grund av olika omständigheter såsom läge, standard m.m., kan behöva&lt;br&gt;justeras i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksskatteverket torde en modell med taxeringsvärdet som&lt;br&gt;utgångspunkt bättre spegla marknadsvärdet av en bostad i villa än vad&lt;br&gt;hyressättningen i de allmännyttiga bostadsföretagen gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om möjligheten att använda taxeringsvärdet som utgångspunkt&lt;br&gt;har utretts tidigare. Utredningen om tjänsteinkomstbeskattning fann i&lt;br&gt;betänkandet Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen (SOU 1993:44) att&lt;br&gt;en viss procentuell andel av taxeringsvärdet gav en alltför stor avvikelse&lt;br&gt;från vad som kunde antas vara hyresvärdet. Utredningen föreslog därför&lt;br&gt;inte ens en sådan metod vid preliminärskatteberäkningen. Spridningen av&lt;br&gt;relationstalen mellan taxeringsvärde och hyresvärde visade dels att&lt;br&gt;värdering på grundval av taxeringsvärdena kunde leda till stora&lt;br&gt;felaktigheter, dels att taxeringsvärdena varierade i landet i större&lt;br&gt;utsträckning än vad lägenhetshyroma varierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter utredningens betänkande har reglerna om fastighetstaxering&lt;br&gt;förändrats i vissa avseenden. Fastighetstaxering sker vid allmän och&lt;br&gt;särskild fastighetstaxering samt genom omräkning. Taxeringsvärdena&lt;br&gt;torde därföri större utsträckning än tidigare avspegla marknadsvärdet.&lt;br&gt;Taxeringsvärdet är dock ett mått på marknadsvärdet vid försäljning av en&lt;br&gt;fastighet och inte ett värde för vad man kan erhålla i hyra för samma&lt;br&gt;fastighet. Den omständigheten att taxeringsvärdet följer marknadsvärdet&lt;br&gt;innebär inte att spridningen av relationstalen mellan taxeringsvärdet och&lt;br&gt;hyresvärdet har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar därför den bedömning som görs i promemorian att&lt;br&gt;utgångspunkten för värderingen även för villabostad bör vara&lt;br&gt;kvadratmeterprisema avseende hyreslägenheter. Detta bör även gälla i&lt;br&gt;andra fall när värdet inte kan beräknas med ledning av i orten gällande&lt;br&gt;hyrespris utan måste beräknas efter annan lämplig grund. Även om det&lt;br&gt;beräknas efter annan grund skall förmånsvärdet nämligen spegla&lt;br&gt;hyresvärdet, vilket i fråga om bostäder (som inte är semesterbostad eller&lt;br&gt;belägen i utlandet) är bruksvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det däremot finns en fungerande hyresmarknad för bostad i villa&lt;br&gt;på en ort, som - utan större spridning av relationstalen - ger ett visst&lt;br&gt;relationstal i förhållande till taxeringsvärdena, kan detta naturligtvis vara&lt;br&gt;en framkomlig väg att bestämma värdet. Men stor försiktighet måste&lt;br&gt;iakttas eftersom det, särskilt i storstäderna, många gånger är företag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte enskilda personer som hyr villor. Det kan i sådana fall antas att&lt;br&gt;företag är beredda att betala mer än vad som motsvaras av bostadens&lt;br&gt;bruksvärde. Sammanfattningsvis torde det därför normalt sett inte vara&lt;br&gt;lämpligt att värdera förmån av bostad i villa efter en viss procentsats av&lt;br&gt;taxeringsvärdet. Taxeringsvärdet kan dock ge viss vägledning i fråga om&lt;br&gt;bostadens standard och läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om olika faktorer som bör beaktas och vilka metoder&lt;br&gt;som bör användas vid värderingen bör lämpligen anges i&lt;br&gt;Riksskatteverkets rekommendationer och inte i lagtexten. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att det bör ankomma på Riksskatteverket att utfärda&lt;br&gt;rekommendationer över vilka faktorer som bör beaktas och hur dessa skall&lt;br&gt;påverka värdet av bostadsförmån. Detta gäller också vilken metod som&lt;br&gt;bör användas. Särskilt viktigt är detta i fråga om förmån av bostad i villa&lt;br&gt;där det ofta inte finns någon fungerande marknad att jämföra med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att det i lagtexten klargörs att förmån av fritt&lt;br&gt;eller delvis fritt garage inte ingår i bostadsförmånen. Skälet till detta är att&lt;br&gt;det i hyran för en hyreslägenhet normalt inte ingår garage. Det bör då inte&lt;br&gt;heller gälla när bostaden är inrymd i villa. Regeringen delar denna&lt;br&gt;bedömning. Har bostadsförmånshavaren även förmån av fritt garage skall&lt;br&gt;det i stället värderas för sig till marknadsvärdet enligt de allmänna&lt;br&gt;reglerna om värdering av naturaförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har berört svårigheterna att värdera olika former&lt;br&gt;av tjänster. Frågan hur värdet av tjänster såsom städning i bostaden skall&lt;br&gt;bestämmas har inte med värderingen av bostadsförmånen att göra. Det&lt;br&gt;finns därför ingen anledning att närmare beröra frågan i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har föreslagit att bostadsförmån i villa vid&lt;br&gt;preliminärskatteberäkningen skall bestämmas till det värde som är högst&lt;br&gt;av nuvarande schablon eller en viss del av taxeringsvärdet. Med hänsyn&lt;br&gt;till de felaktigheter som en beräkning utifrån taxeringsvärdet kan ge anser&lt;br&gt;regeringen att det inte finns anledning att införa en ytterligare&lt;br&gt;schablonvärderingsmetod vid preliminärskatteberäkningen och vid&lt;br&gt;bestämmande av underlaget för arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har framhållit att det är viktigt att inte&lt;br&gt;bostadsförmåner regelmässigt undervärderas eftersom detta i fråga om&lt;br&gt;fåmansföretag skulle kunna medföra att bostäder säljs till det egna&lt;br&gt;företaget. Några särskilda regler för fåmansföretag i fråga om värdering av&lt;br&gt;bostadsförmån föreslås inte. Om särskilda regler behövs får bedömas inom&lt;br&gt;ramen för utredningen om översyn av reglerna för beskattning av&lt;br&gt;fåmansföretag och delägare m.fl. (dir. 1997:70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare frågor om värdering när fråga är om representations-&lt;br&gt;åliggande och liknande behandlas i avsnitt 4.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt remissvar föreslagit att kontrolluppgiften&lt;br&gt;kompletteras med uppgift om att förmånen avser bostad i villa. Detta för&lt;br&gt;att en korrekt värdering skall kunna åstadkommas i större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att avvikelsen mellan schablonvärderingen som anges på&lt;br&gt;kontrolluppgiften och det verkliga värdet som skall gälla vid taxeringen&lt;br&gt;avviker i större utsträckning i fråga om bostadsförmån i villa än i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsförmån i hyreslägenhet. Regeringen anser att det finns fog för att Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;markera på kontrolluppgiften att bostaden är inrymd i villa. Det bör därför&lt;br&gt;anges på kontrolluppgiften om bostaden är belägen på sådan&lt;br&gt;taxeringsenhet som i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) benämns&lt;br&gt;småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i punkt 3 av anvisningarna till 32 § och&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 42 § KL, 9 kap. 2 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) samt i 3 kap. 7 § lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Nedsättning på grund av representationsutrymme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Även i fortsättningen skall bostadens&lt;br&gt;förmånsvärde bestämmas med hänsyn tagen till att tjänstebostaden&lt;br&gt;kan vara större än vad den skattskyldiges och hans eller hennes&lt;br&gt;familjs bostad annars normalt skulle ha varit. Redaktionella ändringar&lt;br&gt;i lagtexten föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslaget stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har tillstyrkt eller&lt;br&gt;lämnat förslaget utan erinran. Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund anser att rättsläget är sådant att Riksskatteverkets&lt;br&gt;skrivelse från 1983 fortfarande har giltighet och att det bör finnas&lt;br&gt;särskilda regler för prästernas tjänstebostäder. Även Svenska kyrkans&lt;br&gt;personalförbund framför liknande synpunkter. Arbetsgivarverket&lt;br&gt;förutsätter att det i Riksskatteverkets rekommendationer tas särskild&lt;br&gt;hänsyn till de speciella förhållanden som gäller för många prästbostäder.&lt;br&gt;Riksskatteverket anser att justering av värdet på grund av representation i&lt;br&gt;bostaden inte bör avse andra fall än då bostaden är anpassad till mer&lt;br&gt;omfattande representation och sådan faktiskt utövas i annan ordning än&lt;br&gt;intem representation. Vidare anser Riksskatteverket att en justering av&lt;br&gt;värdet i andra fall bör komma i fråga endast när tjänstebostadens storlek&lt;br&gt;inte står i paritet med den relativa lönenivån för tjänsten och i den mån&lt;br&gt;den skattskyldige är skyldig att bo där. HBH Consultants KB anser att&lt;br&gt;värdet schablonmässigt inte skall beräknas för större boyta än 200&lt;br&gt;kvadratmeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I punkt 3 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § KL sägs att om en tjänstebostad med hänsyn till&lt;br&gt;vederbörande tjänsteinnehavares i tjänsten åliggande&lt;br&gt;representationsskyldighet är större än som skäligen kan anses erforderligt&lt;br&gt;för en person i motsvarande ställning men utan särskild, med tjänsten&lt;br&gt;förenad representationsskyldighet, skall som värde på bostadsförmånen tas&lt;br&gt;upp endast vad som kan anses motsvara en bostad av sistnämnda&lt;br&gt;beskaffenhet. Motsvarande gäller, om tjänstebostaden av annan anledning&lt;br&gt;är större än som kan anses erforderligt för tjänsteinnehavarens och hans&lt;br&gt;familjs behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna regel har i stort sett varit oförändrad sedan Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;kommunalskattelagens tillkomst. I propositionen med förslag till&lt;br&gt;kommunalskattelag (prop. 1927:102, s. 398) uttalade departementschefen&lt;br&gt;att en regel av denna innebörd var önskvärd. Närmast avsågs då sådana&lt;br&gt;bostäder som t.ex. landshövdingsresidens. Om bostadsförmånen skulle&lt;br&gt;värdebestämmas efter hyrespriset på orten skulle man kanske komma till&lt;br&gt;ett hyresvärde, som nästan uppgick till samma belopp som den kontanta&lt;br&gt;lönen och detta ansågs vara uppenbart orimligt. Det värde som borde&lt;br&gt;beskattas skulle vara hyresvärdet av en bostad som varit fullt tillräcklig för&lt;br&gt;tjänsteinnehavarens behov, om han inte haft särskild, med hans tjänst&lt;br&gt;förenad representationsplikt. Vidare angavs att motsvarande var&lt;br&gt;förhållandet om t.ex. åt en bruksdisponent såsom bostad upplåts ett corps&lt;br&gt;de logis på bruket, som är avsevärt större än som erfordras for hans behov,&lt;br&gt;så att en del av byggnaden står obegagnad eller bara används tillfälligtvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra yrkeskategorier kan ha bostadsförmån under liknande&lt;br&gt;omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som motiverade stadgandets tillkomst år 1928 har alltjämt&lt;br&gt;giltighet. Det bör således finnas kvar en bestämmelse med den innebörd&lt;br&gt;att hänsyn vid värderingen får tas till om tjänstebostaden är större på&lt;br&gt;grund av representationsskyldighet eller annan omständighet än vad som&lt;br&gt;motsvarar en normal bostad for den skattskyldige och hans familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket menar att en justering av värdet på grund av&lt;br&gt;representation i bostaden inte bör avse andra fall än då bostaden är&lt;br&gt;anpassad till mer omfattande representation och sådan faktiskt utövas i&lt;br&gt;annan ordning än intern representation. Regeringen anser att dessa&lt;br&gt;förutsättningar normalt bör vara for handen för att nedsättning skall&lt;br&gt;komma i fråga på nämnda grund. Men det kan dock inte uteslutas att det&lt;br&gt;kan finnas skäl for nedsättning även i fall där dessa förutsättningar inte är&lt;br&gt;uppfyllda. Bestämmelsen bör därför utformas så att den ger utrymme for&lt;br&gt;prövning även i andra fall än sådana som Riksskatteverket beskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är bestämmelsen ålderdomligt formulerad och bör förenklas.&lt;br&gt;Den lydelse som Skattelagskommittén föreslagit i sitt betänkande&lt;br&gt;Inkomstskattelag (SOU 1997:2) framstår i stort som lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär i praktiken att det görs en individuell prövning&lt;br&gt;av vad som skulle vara normalt för just den skattskyldige som har&lt;br&gt;tjänstebostaden. Det medför att sådana omständigheter som familjens&lt;br&gt;storlek, inkomstförhållanden och tidigare bostadsförhållanden kan ha&lt;br&gt;betydelse. På grund härav kan alltså en och samma bostad komma att&lt;br&gt;medföra olika förmånsvärden beroende på vem som bor i tjänstebostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till nedsättning i andra fall än representationsfallen bör inte&lt;br&gt;begränsas till endast fall där lönen inte står i relation till bostadsförmånen&lt;br&gt;och det föreligger en skyldighet att bo i bostaden. Detta framstår enligt&lt;br&gt;regeringen som alltför snävt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om värdering av bostadsförmån gäller även i fråga om&lt;br&gt;prästers bostadsförmåner. Det kan dock finnas skäl att i de&lt;br&gt;rekommendationer som Riksskatteverket skall utfärda särskilt&lt;br&gt;uppmärksamma dessa tjänstebostäder, eftersom det är fråga om ett stort&lt;br&gt;antal bostäder for en yrkesgrupp med likartade anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till redaktionella ändringar avser punkt 3 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § och punkt 1 av anvisningarna till 42 § KL samt 9 kap. 2 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Beskattning av drivmedelsförmån, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Beskattningstidpunkten för drivmedelsförmån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förmån av fritt drivmedel skall anses åtnjuten&lt;br&gt;forst månaden efter det att drivmedlet har kommit den skattskyldige&lt;br&gt;till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kontrolluppgiften skall särskilt anges värdet av förmån av&lt;br&gt;drivmedel som ingår i bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag stämmer i huvudsak&lt;br&gt;överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i princip tillstyrkt eller&lt;br&gt;lämnat förslaget utan erinran. Svenska Revisorsamfundet anser att tiden&lt;br&gt;från det att drivmedlet har kommit den skattskyldige till godo och till dess&lt;br&gt;att förmånen blir skattepliktig bör utsträckas ytterligare så att&lt;br&gt;drivmedelsfakturor hinner beaktas vid löneredovisningen. Riksskatteverket&lt;br&gt;föreslår att värdet av drivmedelsförmån som ingår i bilförmån vid&lt;br&gt;bestämmande av underlaget för preliminär skatt och för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter skall beräknas på samma sätt. Om detta inte skulle vara&lt;br&gt;möjligt anser Riksskatteverket att förmånens värde skall särskilt anges på&lt;br&gt;kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. den 1 januari 1997 gäller nya&lt;br&gt;regler för värdering av bilförmån (prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiUl,&lt;br&gt;rskr. 1996/97:53, SFS 1996:1208). Reglerna innebär i huvudsak att värdet&lt;br&gt;bestäms efter en schablon exklusive drivmedel. Schablonen, som skall&lt;br&gt;motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad&lt;br&gt;genomsnittlig privat körsträcka om 1 600 mil per år. Om det i bilförmånen&lt;br&gt;ingår fritt eller delvis fritt drivmedel, skall drivmedelsförmånen vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen (och vid beräkningen av preliminär skatt) värderas till&lt;br&gt;marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. Inriktningen är alltså att&lt;br&gt;tjänstebilsinnehavaren själv skall betala allt drivmedel och därmed får ett&lt;br&gt;incitament att köra mindre privat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel skall beaktas vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär skatt och uttag av arbetsgivaravgifter. Den skall&lt;br&gt;också redovisas på kontrolluppgiften. Detta gäller inte bara när&lt;br&gt;drivmedelsförmån ges till den som har bilförmån utan även i alla andra&lt;br&gt;fall när sådan förmån utges. De flesta naturaförmåner behandlas på samma&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att beskattning av en formån skall ske när den åtnjuts.&lt;br&gt;När en förmån skall anses åtnjuten kan i och för sig variera med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna och mellan olika slags förmåner. Förmån av fritt&lt;br&gt;eller delvis fritt drivmedel bör normalt anses som åtnjuten när tankning&lt;br&gt;har skett eller i vart fall senast när drivmedlet har förbrukats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall i princip betalas för sådan ersättning för arbete,&lt;br&gt;vilken helt eller delvis lämnas i pengar. Åtnjuter den skattskyldige jämte&lt;br&gt;kontant inkomst andra förmåner skall preliminär A-skatt beräknas efter&lt;br&gt;inkomstförmånemas sammanlagda värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drivmedelsförmånens storlek varierar ofta från månad till månad. För&lt;br&gt;att arbetsgivaren skall kunna göra en riktig värdering av förmånen måste&lt;br&gt;uppgifter finnas om den privata körsträckans längd, drivmedels-&lt;br&gt;förbrukningen och drivmedelspriset. Skatteavdrag görs oftast före&lt;br&gt;månadens slut och den administrativa hanteringen som föregår&lt;br&gt;löneutbetalningar o.d. avslutas ytterligare en tid före månadens slut. Vid&lt;br&gt;denna tidpunkt kan arbetsgivaren inte veta hur stor den egentliga&lt;br&gt;förmånen av fritt drivmedel blir den aktuella månaden. Arbetsgivaren&lt;br&gt;måste således uppskatta förmånens värde, trots att uppbördslagens regler&lt;br&gt;innebär att det är det faktiska värdet som skall användas. I de fall det&lt;br&gt;uppskattade värdet inte stämmer överens med det senare framkomna&lt;br&gt;faktiska värdet görs i praktiken en avstämning, vilket normalt sker så snart&lt;br&gt;underlag finns tillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om när arbetsgivaravgifter skall betalas har närmare&lt;br&gt;redovisats i avsnitt 4.1.3.1 underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;ingår normalt summan av vad arbetsgivaren under året har utgett som lön&lt;br&gt;i pengar, dock inte pension, eller andra skattepliktiga förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsdeklaration avseende skatteavdrag och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;skall lämnas senast den 10 i månaden efter den månad då skatteavdraget&lt;br&gt;gjordes eller förmånen utgått. I det nya systemet för redovisning och&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter skall skattedeklaration lämnas senast den&lt;br&gt;12, utom i januari och augusti då deklarationen skall lämnas senast den 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika slag av förmåner bör så långt det är möjligt inordnas i det&lt;br&gt;nuvarande systemet utan särlösningar. Förmån av drivmedel skiljer sig&lt;br&gt;dock något från de flesta andra förmåner dels genom att den åtnjuts&lt;br&gt;löpande och med varierande storlek, vilket kräver en viss eftersläpande&lt;br&gt;administration, dels genom att det kan röra sig om stora värden. Detta&lt;br&gt;sammantaget motiverar att reglerna bör justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att redovisningen i såväl uppbördsdeklarationen som&lt;br&gt;kontrolluppgiften skall avse samma period som vid inkomsttaxeringen bör&lt;br&gt;enligt regeringens mening en ändring i fråga om beskattningstidpunkten&lt;br&gt;för förmån av fritt drivmedel göras i kommunalskattelagen (1928:370,&lt;br&gt;KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att förmån av fritt drivmedel bör anses åtnjuten&lt;br&gt;först månaden efter det att drivmedlet kommit den skattskyldige till godo,&lt;br&gt;dvs. en månad senare än vad som gäller i dag. En remissinstans har&lt;br&gt;framfört önskemål om att tidpunkten förskjuts ytterligare en tid framåt så&lt;br&gt;att drivmedelsfakturor hinner beaktas vid löneredovisningen. Regeringen&lt;br&gt;anser dock att beskattningstidpunkten inte behöver flyttas fram längre än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som föreslås i promemorian. De uppgifter som arbetsgivaren bör ha Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;genom körjoumaler och dylikt bör vara tillräckliga för att korrekt värdera&lt;br&gt;drivmedelsförmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt remissyttrande föreslagit att värdet av&lt;br&gt;drivmedelsförmån som ingår i bilförmån vid bestämmande av underlaget&lt;br&gt;för arbetsgivaravgifter skall beräknas på samma sätt som vid&lt;br&gt;preliminärskatteberäkningen, eftersom nuvarande regler medför problem&lt;br&gt;vid avstämningen mellan avgiftsunderlaget och kontrolluppgiften. Om inte&lt;br&gt;detta är möjligt anser Riksskatteverket att kontrolluppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;bör ändras så att drivmedelsförmån redovisas separat med belopp.&lt;br&gt;Differenserna kan då hanteras maskinellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen med en uppräkning av marknadsvärdet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,2 vid inkomsttaxeringen och preliminärskatteberäkningen och värdering&lt;br&gt;endast till marknadsvärdet vid bestämmande av underlaget for&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter beslutades så sent som hösten 1996 (prop. 1996/97:19,&lt;br&gt;bet. 1996/97:FiU 1, rskr. 1996/97:53). Att underlagen for preliminär skatt&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter inte skulle stämma överens framstod härvid som&lt;br&gt;klart. Regeringen anser inte att det finns anledning att nu föreslå ändringar&lt;br&gt;i detta avseende. Däremot anser regeringen att kontrolluppgiften avseende&lt;br&gt;drivmedelsförmån bör ändras på sätt som Riksskatteverket föreslagit från&lt;br&gt;enbart en kryssmarkering till att anges med belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL&lt;br&gt;och i 3 kap. 7 § lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Vissa frågor avseende bilförmån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det lägsta värde som får användas som&lt;br&gt;nybilspris vid värdering av bilförmån för bilar som är sex år gamla&lt;br&gt;eller äldre skall vara fyra basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare klargörs att vid jämförelse mellan det lägsta värdet och det&lt;br&gt;verkliga nybilspriset skall till det verkliga nybilspriset läggas värdet&lt;br&gt;av extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet nybilspriset för årsmodellen definieras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtydligas att ersättning for drivmedel for köming med&lt;br&gt;förmånsbil i tjänsten inte skall anges som lön i kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Regeringens förslag stämmer i huvudsak överens&lt;br&gt;med promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat&lt;br&gt;förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I samband med de ändrade reglerna&lt;br&gt;för värdering av bilförmån, som trädde i kraft den 1 januari 1997, infördes&lt;br&gt;en regel i fråga om bilar som är sex år gamla eller äldre som innebär att&lt;br&gt;nybilspriset anses utgöra ett belopp om 80 % av ett uppskattat nybilspris&lt;br&gt;for beskattningsårets årsmodell av de vanligaste förekommande bilarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägda av juridiska personer, om inte det verkliga nybilspriset är högre. En&lt;br&gt;liknande regel fanns även tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, som är den myndighet som ansvarar för att beloppen&lt;br&gt;tas fram, har påtalat att regelns konstruktion gör det svårt att få fram&lt;br&gt;önskat värde utan vissa antaganden. För det första måste&lt;br&gt;prisundersökningen göras under hösten före beskattningsåret. Vid denna&lt;br&gt;tidpunkt har beskattningsårets årsmodell nyligen presenterats och antalet&lt;br&gt;nyregistrerade foretagsägda bilar med senaste årsmodell är därför&lt;br&gt;begränsat. För det andra finns det en viss osäkerhet i uttrycket &amp;quot;de&lt;br&gt;vanligaste förekommande bilarna&amp;quot;. Konstruktionen med en sådan&lt;br&gt;beräkning gör att lagtexten är svår att förstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anförda omständigheterna talar enligt regeringens mening för att&lt;br&gt;denna beräkning bör förenklas. Det lägsta beloppet för år 1997 är&lt;br&gt;146 000 kr. Detta motsvarar ca fyra basbelopp. I promemorian föreslås att&lt;br&gt;det lägsta beloppet bör bestämmas till just fyra basbelopp. Regeringen&lt;br&gt;delar denna bedömning. Visserligen kan prisutvecklingen på bilar skilja&lt;br&gt;sig från konsumentprisutvecklingen men skillnaden torde inte vara större&lt;br&gt;än att beloppet i stället kan beräknas till fyra basbelopp. Det innebär en&lt;br&gt;stor förenkling både av lagtexten och hanteringsmässigt för&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tas i promemorian upp frågan om hur regeln om lägsta&lt;br&gt;nybilspris skall tillämpas i förhållande till tredje stycket i samma&lt;br&gt;anvisningspunkt. I tredje stycket sägs nämligen att till nybilspriset skall i&lt;br&gt;förekommande fall läggas värdet av extrautrustning. Det har hävdats att&lt;br&gt;reglerna skall tolkas så att bedömningen av om det verkliga nybilspris är&lt;br&gt;högre än det lägsta tillåtna beloppet enligt andra stycket, skall göras utan&lt;br&gt;hänsyn till eventuell extrautrustning. Detta innebär att en bil med ett&lt;br&gt;nybilspris om t.ex. 140 000 kr vid beräkningen skall använda det lägsta&lt;br&gt;värdet 146 000 kr och till detta skall extrautrustningen läggas till. Den&lt;br&gt;andra tolkningen, som Riksskatteverket också har gett uttryck för, är att&lt;br&gt;man till nybilspriset först lägger värdet av eventuell extrautrustning och&lt;br&gt;först därefter görs jämförelsen med det i andra stycket lägsta tillåtna&lt;br&gt;beloppet. Är då det förstnämnda beloppet högst skall det verkliga&lt;br&gt;nybilspriset användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att reglerna bör medge att värdet av extrautrustning&lt;br&gt;får läggas till nybilspriset före jämförelsen. För att inga tveksamheter skall&lt;br&gt;råda i detta avseende föreslås att reglerna justeras så att detta klart&lt;br&gt;framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har det framförts synpunkter om att det bör ges möjlighet att&lt;br&gt;jämka värde för förmån av fritt drivmedel i form av etanol eftersom&lt;br&gt;personbilar drivna på etanol och bensin, s.k. bränsleflexibla bilar, drar&lt;br&gt;större mängd drivmedel och kostnaden per mil därför blir större än for en&lt;br&gt;motsvarande bensindriven bil. Även vad gäller avdragsschablonema har&lt;br&gt;önskemål framförts om ett högre avdrag när köming skett med etanol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av grundtankarna med det nyligen införda regelsystemet för&lt;br&gt;värdering av bilförmån är att förmån av fritt drivmedel skall värderas till&lt;br&gt;sitt marknadsvärde multiplicerat med 1,2. Den omständigheten att en&lt;br&gt;etanoldriven bil är dyrare att köra per mil bör inte ändra detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall etanol gynnas som drivmedel bör detta ske på annat sätt än genom&lt;br&gt;inkomstbeskattningen. Inte heller framstår det som lämpligt att, i fråga om&lt;br&gt;avdragsrätt för resor, införa ett särskilt schablonbelopp för avdrag för&lt;br&gt;drivmedelskostnad för etanol, eftersom de bilar som drivs med etanol&lt;br&gt;också kan köras på bensin. Det skulle nämligen innebära att köming&lt;br&gt;faktiskt kan ha skett med bensin men avdrag yrkas med&lt;br&gt;etanolavdragsschablonen eftersom den då skulle vara högre. Några&lt;br&gt;särregler föreslås inte i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i punkt 2 av anvisningarna till 42 § KL&lt;br&gt;och i 3 kap. 7 och 9 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter. Dessutom föreslås en mindre justering i lagen&lt;br&gt;(1987:813) om homosexuella sambor som närmare kommenteras i&lt;br&gt;författningskommentaren (avsnitt 11.5).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beskattning av vissa stipendier från EU&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Forskarstipendium som utges av Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna (Marie Curie-stipendium) skall, till skillnad från vad&lt;br&gt;som normalt gäller för stipendium, inte undantas från beskattning.&lt;br&gt;Stipendiet skall tas upp som intäkt av tjänst. Beloppet skall ingå i&lt;br&gt;underlaget för uttag av socialavgifter och görs pensionsgrundande för&lt;br&gt;mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stipendium som beviljats före den 1 januari 1998 och vars nivå&lt;br&gt;bestämts med hänsyn till att stipendiet är undantaget från beskattning&lt;br&gt;skall inte omfattas av de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag stämmer i huvudsak&lt;br&gt;överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet har tillstyrkt eller lämnat&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Riksskatteverket tillstyrker förslaget i princip men&lt;br&gt;föreslår att när stipendiet betalas ut genom en värdinrättning i Sverige&lt;br&gt;skall stipendiet anses som inkomst av anställning och inrättningen i fråga&lt;br&gt;som arbetsgivare. Om stipendiet utbetalas av något utländskt organ direkt&lt;br&gt;till stipendiaten skall beloppet anses som pensionsgrundande inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. Naturvetenskapliga forskningsrådet har framhållit&lt;br&gt;att det förutsätter att redan beviljade stipendier inte skall omfattas av&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 19 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370, KL) skall stipendium för mottagarens utbildning inte tas upp&lt;br&gt;som intäkt. Inte heller skall stipendium som är avsett för andra ändamål&lt;br&gt;och som inte utgår periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har&lt;br&gt;utförts eller skall utföras för utgivarens räkning, tas upp som intäkt. Om&lt;br&gt;stipendium utgår under längre tid än två år har det i praxis ansetts vara&lt;br&gt;periodiskt och därmed skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Europeiska gemenskaperna finns flera olika program för&lt;br&gt;utbildning och forskning. Bl.a. finns det forskarstipendier, också kallade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marie Curie-stipendier, vars huvudmål är att ge unga forskare, helst med Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;doktorsexamen, möjlighet att genomföra ett forskningsprojekt i ett annat&lt;br&gt;gemenskapsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarstipendiatema får netto- och bruttobelopp i stipendium enligt&lt;br&gt;gällande tillfälliga system. Systemet är utformat så att stipendiaterna skall&lt;br&gt;ha samma levnadsvillkor som inhemska forskare på samma nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på den nationella lagstiftningen i värdlandet och forskarens&lt;br&gt;nivå kan gemenskapsstipendiaten placeras in i en av kategorierna&lt;br&gt;studenter, arbetstagare eller egenföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsstipendiet, som betalas ut till värdutbildningsanstalten&lt;br&gt;enligt ett forskarutbildningskontrakt, omfattar följande delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Ett belopp till stipendiaten som består av ett bruttobelopp som skall&lt;br&gt;täcka levnadskostnader och obligatoriska skatter och sociala avgifter,&lt;br&gt;en rörlighetsersättning (400 ecu per månad för dem som har doktorerat&lt;br&gt;och 300 ecu per månad för doktorander) samt ett engångsbelopp i&lt;br&gt;ersättning för resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Ett schablonbelopp på 830 ecu/månad till värdutbildningsanstalten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för förvaltnings- och forskningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa länder kan ersättning för rörlighet och resor jämställas med&lt;br&gt;inkomster och beläggas med skatt och sociala avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är ett av få länder som inte behandlar forskarstipendiatema som&lt;br&gt;arbetstagare och som inte beskattar stipendierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet har framfört att dessa&lt;br&gt;forskarstipendier bör beskattas i Sverige. Dels för att få en likartad&lt;br&gt;behandling av stipendierna i Sverige som i de flesta andra EU-länder, dels&lt;br&gt;för att stipendierna skall behandlas lika även om de utgår under längre tid&lt;br&gt;än två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns skäl att ändra de svenska reglerna så att&lt;br&gt;stipendierna, i likhet med vad som sker i en stor majoritet av de övriga&lt;br&gt;länderna, beskattas i Sverige. För den enskilde stipendiaten innebär det&lt;br&gt;ingen nackdel, eftersom stipendierna beräknas som nettobelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stipendierna bör vidare räknas som pensionsgrundande inkomst och&lt;br&gt;sociala avgifter bör betalas på beloppen. Regeringen delar därvid&lt;br&gt;Riksskatteverkets uppfattning, att stipendier som betalas ut av svensk&lt;br&gt;värdinrättning betraktas som inkomst av anställning och stipendier&lt;br&gt;utbetalade av utländska organ som inkomst av annat förvärvsarbete. I den&lt;br&gt;förstnämnda situationen kommer värdinrättningen att vara skyldig att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter medan det i den sistnämnda situationen blir&lt;br&gt;mottagaren av stipendiet som själv får betala sociala avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de stipendier som redan beviljats och beräknats som nettobelopp&lt;br&gt;inte skall beskattas när de utbetalas efter den 1 januari 1998 föreslår&lt;br&gt;regeringen att de nya reglerna inte skall tillämpas i fråga om stipendier&lt;br&gt;som beviljats före nämnda datum och beräknats med hänsyn till att&lt;br&gt;stipendierna är skattefria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 19 § och punkt 12 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § KL samt i 11 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Skattefrihet för förmån av lånedatorer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Regeringens IT-strategi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1995/96:125 (bet. 1995/96:TU19, rskr.&lt;br&gt;1995/96:282) angett målen för en nationell IT-strategi (IT=&lt;br&gt;informationsteknologi). Den tar sikte på att övergången till informations-&lt;br&gt;och kunskapssamhället skall omfatta nationen i sin helhet och att alla&lt;br&gt;medborgare skall dra nytta av IT:s möjligheter. Att så många som möjligt,&lt;br&gt;både kvinnor och män, får god kunskap om IT och att tillgången på&lt;br&gt;information och kunskap ökar, befrämjar kreativitet, tillväxt och&lt;br&gt;sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya tekniken är av gränsöverskridande karaktär och tvingar fram&lt;br&gt;förändringar i de strukturer som byggts upp med utgångspunkt i&lt;br&gt;industrisamhället. Arbete och fritid kan komma att vävas samman på ett&lt;br&gt;nytt sätt och påverka organisationen av såväl arbetet som privatlivet.&lt;br&gt;Arbete på distans blir allt vanligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en allmänt hög utbildningsnivå i samhället är större än&lt;br&gt;någonsin. Huvuddelen av den arbetskraft som är verksam i dag kommer&lt;br&gt;även att vara verksam långt in i nästa sekel. Kunskaper om IT måste&lt;br&gt;därför komma även vuxna till del. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot&lt;br&gt;de grupper av arbetstagare som inte så ofta kommer i kontakt med datorer.&lt;br&gt;Ett sätt att nå dessa grupper och motivera dem för utbildningsinsatser kan&lt;br&gt;vara att ge dem möjligheter till distansutbildning. Det är en metod där&lt;br&gt;undervisning och inlärning i hög grad anpassas till den studerandes behov&lt;br&gt;vad gäller när, var och i vilken takt studierna bedrivs. För många kan detta&lt;br&gt;vara avgörande för möjligheten att utbilda eller fortbilda sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade användningen av datorer i arbetslivet ställer krav på ökade&lt;br&gt;grundläggande datakunskaper och därmed på olika utbildningsinsatser.&lt;br&gt;Det har blivit allt vanligare att företag erbjuder sina anställda olika former&lt;br&gt;av utbildning inom IT-området. Syftet är i många fall att höja personalens&lt;br&gt;allmänna datamognad och därigenom underlätta och förbereda en&lt;br&gt;övergång till att använda den nya tekniken inom olika arbetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalutbildningen genomförs i en del fall genom självstudier på&lt;br&gt;fritiden i hemmet. Utbildningen sker med hjälp av bl.a. interaktiva&lt;br&gt;utbildningsprogram kombinerade med distansundervisning. I samband&lt;br&gt;med utbildningen kan arbetsgivaren ställa nödvändig datorutrustning till&lt;br&gt;den anställdes förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har uppmärksammats att det råder viss osäkerhet i vilka situationer&lt;br&gt;nuvarande skatteregler leder till att den anställde skall förmånsbeskattas&lt;br&gt;med anledning av datautbildning som sker i hemmet på fritiden. Framför&lt;br&gt;allt gäller det i vilken mån datorutrustningen som arbetsgivaren på olika&lt;br&gt;sätt tillhandahåller arbetstagaren skall förmånsbeskattas. Det är viktigt att&lt;br&gt;osäkerhet om skattebestämmelsemas tillämpning inte hindrar nödvändiga&lt;br&gt;förändringar och utbildningsinsatser i arbetslivet. Det kan försvåra att&lt;br&gt;målen för den nationella IT-strategin uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av tjänst hänförs bl.a. avlöning, arvode och kostnadsersättning&lt;br&gt;samt annan förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten&lt;br&gt;(32 § 1 mom. kommunalskattelagen [1928:370], KL). Huvudprincipen i&lt;br&gt;beskattningen är således att förmåner som utgått för tjänsten skall&lt;br&gt;likställas med kontant lön. En förmån skall i princip värderas till&lt;br&gt;marknadsvärdet. En del förmåner har dock undantagits från beskattning,&lt;br&gt;t.ex. personalvårdsförmåner och vissa personalrabatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i 32 § 3 c mom. KL, som trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996, har det skattefria området för förmåner utvidgats till att avse varor&lt;br&gt;eller tjänster som är av väsentlig betydelse för utförandet av den anställdes&lt;br&gt;arbetsuppgifter. För att en sådan förmån inte skall tas upp som intäkt hos&lt;br&gt;den anställde krävs, förutom att varan eller tjänsten är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för utförandet arbetsuppgifterna, att förmånen, dvs. den privata&lt;br&gt;användningen, är av begränsat värde för den anställde och inte utan&lt;br&gt;svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bestämmelsen åsyftas endast förmåner som tillkommer den&lt;br&gt;anställde genom att arbetsgivaren direkt betalar varan eller tjänsten (jfr&lt;br&gt;prop. 1994/95:182 s. 44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en vara eller tjänst skall vara av väsentlig betydelse bör krävas&lt;br&gt;att betydelsen är påtaglig, utan att för den skull vara direkt nödvändig för&lt;br&gt;arbetets utförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kravet att förmånen skall vara av begränsat värde ligger att förmånen&lt;br&gt;inte får uppgå till större belopp. Någon absolut beloppsgräns finns dock&lt;br&gt;inte angiven. Av betydelse vid bedömningen av om förmånen har ett&lt;br&gt;begränsat värde är t.ex. förmånens faktiska värde och om den innebär en&lt;br&gt;faktisk inbesparing i den anställdes privata levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på en förmån där förmånen inte utan svårighet kan&lt;br&gt;särskiljas från nyttan i anställningen kan nämnas en tidnings-&lt;br&gt;prenumeration som arbetsgivaren betalar för en anställd. Även om&lt;br&gt;tidningen är av väsentlig betydelse för arbetsuppgifterna, kan den också&lt;br&gt;vara av visst privat värdet. Det privata värdet, dvs. värdet på förmånen, är&lt;br&gt;emellertid svårt att skilja ut. Detsamma gäller användandet av persondator&lt;br&gt;för privat bruk när datorn betalats av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang nämnas att även om en vara eller tjänst är&lt;br&gt;av väsentlig betydelse för utförandet av arbetsuppgifterna, ger det inte den&lt;br&gt;anställde rätt till avdrag, om han själv står för kostnaderna för&lt;br&gt;anskaffandet av varan eller tjänsten. Reglerna för förmånsbeskattning får&lt;br&gt;skiljas från rätten till avdrag för olika kostnader. Avdrag från intäkt av&lt;br&gt;tjänst får göras för samtliga utgifter, som är att anse som kostnader för&lt;br&gt;fullgörande av tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande skatteregler innebär således att en skattepliktig förmån&lt;br&gt;uppkommer i de fall en anställd får använda en av arbetsgivaren tillhörig&lt;br&gt;datorutrustning för privat bruk i hemmet, om inte förmånen är skattefri&lt;br&gt;enligt bestämmelser i 32 § 3 c mom. KL. I vilken omfattning&lt;br&gt;datorutrustningen i sådant fall får användas för privat bruk i hemmet utan&lt;br&gt;att en skattepliktig förmån uppkommer, torde vara oklart. Används den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast för privat bruk torde förmånen inte anses vara av begränsat värde. Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förmån av att använda datorutrustning som&lt;br&gt;arbetsgivaren tillhandahåller för privat bruk undantas från&lt;br&gt;beskattning, om förmånen väsentligen riktar sig till hela den&lt;br&gt;stadigvarande personalen på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer i huvudsak&lt;br&gt;överens med regeringens. Regeringen föreslår dock inte att det skall&lt;br&gt;krävas att datorutrustningen får vara av högst motsvarande tekniska&lt;br&gt;standard som normalt används på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket avstyrker förslaget som det är&lt;br&gt;utformat i promemorian. En majoritet av remissinstanserna tillstyrker att&lt;br&gt;skattefrihet för förmån av lånedatorer införs. Arbetsgivarverket anser dock&lt;br&gt;att kravet på att förmånen skall rikta sig till hela personalen är olämpligt&lt;br&gt;mot bakgrund av dagens krav på kompetensutveckling av arbetstagare och&lt;br&gt;önskvärdheten att skapa flexiblare arbetsformer. Även Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation avstyrker att nämnda krav skall vara en förutsättning&lt;br&gt;för skattefrihet. Svenska Revisorsamfundet, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel avstyrker att skattefriheten skall vara beroende av de&lt;br&gt;restriktioner som föreslås i promemorian. Svenska arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;och Sveriges Industriförbund tillstyrker i princip förslaget men anser att&lt;br&gt;det inte bör krävas att hela den stadigvarande personalen erbjuds förmånen&lt;br&gt;samt att frågan om skattefrihet för datautbildning också bör tas upp.&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation förutsätter att inga undantag görs för ägare&lt;br&gt;till fåmansaktiebolag i vilka inga anställda finns förutom ägarna och att&lt;br&gt;inte heller företagare som driver enskild firma eller handelsbolag&lt;br&gt;undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgår av redogörelsen för&lt;br&gt;gällande regler när det gäller förmånsbeskattning är det i vissa situationer&lt;br&gt;oklart om en skattepliktig förmån uppkommer när en arbetsgivare t.ex. i&lt;br&gt;utbildningssyfte tillhandahåller en anställd datorutrustning för att&lt;br&gt;användas på fritiden i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förmånsbeskattning av personalutbildning under pågående&lt;br&gt;anställning har varit föremål för regeringens ställningstagande i prop.&lt;br&gt;1995/96:152 s. 40 f. Där uttalas att det avgörande för om en utbildning&lt;br&gt;skall medföra beskattningskonsekvenser för den anställde är nyttan av&lt;br&gt;utbildningen i företaget och inte kostnadens storlek eller var den&lt;br&gt;genomförs. Regeringen menade att nuvarande regler och praxis&lt;br&gt;beträffande skattefrihet m.m. för utbildning under pågående anställning&lt;br&gt;fungerade väl. Denna bedömning torde alltjämt ha fog för sig. I synnerhet&lt;br&gt;när det gäller normal datautbildning. Om en arbetsgivare låter den&lt;br&gt;anställde genomgå en datautbildning bör utbildningen rimligen vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föranledd av en planerad eller redan genomförd datorisering i&lt;br&gt;verksamheten. Arbetsgivarens nytta i verksamheten av att de anställda får&lt;br&gt;utbildning torde i dessa fall vara odiskutabel. Regeringen utgår från att&lt;br&gt;datautbildningen i dessa fall inte kan anses utgöra en skattepliktig förmån,&lt;br&gt;vare sig den anställde tidigare har datautbildning eller inte. Det finns&lt;br&gt;därför inte skäl att i detta sammanhang närmare gå in på frågor som rör&lt;br&gt;förmånsbeskattning av datautbildningen som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skattekonsekvenser av att få använda arbetsgivarens&lt;br&gt;datorutrustning i hemmet är däremot situationen annorlunda. För&lt;br&gt;skattefrihet krävs bl.a. att utrustningen är av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;utförandet av arbetsuppgifterna. Om t.ex. en datautbildning sker på&lt;br&gt;fritiden i hemmet kan det uppstå tveksamheter, om datorutrustning kan&lt;br&gt;anses vara av sådan betydelse att förmånen är undantagen från skatteplikt&lt;br&gt;enligt nuvarande regler. Detta torde särskilt gälla om utbildningen inte&lt;br&gt;bedrivs i ordnade former eller den anställdes innehav av datorutrustningen&lt;br&gt;inte är knutet till den tid som den egentliga utbildningen pågår.&lt;br&gt;Tillhandahåller arbetsgivaren i sådant fall den anställde datorutrustning i&lt;br&gt;hemmet talar mycket för att arrangemanget kommer att bedömas som en&lt;br&gt;skattepliktig förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom naturaförmåner och kontant lön i stor utsträckning är&lt;br&gt;utbytbara mot varandra är det viktigt för att undvika samhällsekonomiska&lt;br&gt;snedvridningar och andra komplikationer att skillnaderna i beskattningen&lt;br&gt;mellan kontantlöner och andra förmåner i tjänsten är så små som möjligt.&lt;br&gt;Det bör inte vara möjligt att undgå beskattningen av arbetsinkomster&lt;br&gt;genom att arbetsgivaren i stället utger skattefria förmåner. En given&lt;br&gt;utgångspunkt bör vara att privata levnadskostnader skall finansieras med&lt;br&gt;beskattade medel. En strikt tillämpning av principerna om beskattning av&lt;br&gt;förmåner kan emellertid leda till olika komplikationer och oönskade&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydligare beskriva i vilka situationer en skattepliktig förmån&lt;br&gt;avseende datorutrustning i hemmet inte skall anses uppkomma och för att&lt;br&gt;vidga möjligheterna till alternativa former för personalutbildning utan risk&lt;br&gt;för skattekonsekvenser för den enskilde föreslås i promemorian att en&lt;br&gt;regel införs som innebär att tillgången till en av arbetsgivaren&lt;br&gt;tillhandahållen dator i hemmet inte skall medföra förmånsbeskattning.&lt;br&gt;Regeringen anser att det är angeläget att en sådan regel införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian sägs att bestämmelsen endast bör omfatta&lt;br&gt;datorutrustning som i huvudsak är högst av motsvarande tekniska standard&lt;br&gt;som den som normalt används på arbetsplatsen i övrigt. Regeringen finner&lt;br&gt;dock att ett sådant krav inte är ändamålsenligt. Såsom några&lt;br&gt;remissinstanser påpekat kan kravet vara svårt att tillämpa i de fall det inte&lt;br&gt;finns någon datorutrustning på arbetsplatsen. Dessutom kan&lt;br&gt;datorutrustningen på arbetsplatsen behöva vara av annat slag, t.ex. på&lt;br&gt;grund av anslutning till nätverk, än vad den behöver vara vid användning&lt;br&gt;i hemmet. Det bör därför inte uppställas någon begränsning vad avser&lt;br&gt;datorutrustningens tekniska standard. Kostnaderna för datorutrustning&lt;br&gt;utgör dessutom i sig en naturlig begränsning i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en förutsättning för skattefrihet bör gälla att arbetsgivaren direkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalar kostnaden för datorutrustningen, antingen genom att köpa eller&lt;br&gt;hyra den. Bestämmelsen skall inte vara tillämplig i de fall där den&lt;br&gt;anställde köper datorutrustningen till ett av arbetsgivaren subventionerat&lt;br&gt;pris. I dessa fall får frågan om en skattepliktig förmån uppkommit&lt;br&gt;bedömas utifrån redan gällande regler. Skattefriheten bör gälla även om&lt;br&gt;den anställde betalar ersättning för datorn, så länge detta inte görs på ett&lt;br&gt;sådant sätt så att det kommer att bedömas som ett köp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att i viss mån begränsa möjligheterna att byta ut skattepliktig lön&lt;br&gt;mot en skattefri förmån av fri datorutrustning föreslås i promemorian att&lt;br&gt;skattefriheten endast bör gälla om arbetsgivaren erbjuder hela den&lt;br&gt;stadigvarande personalen samma möjligheter att använda datorutrustning&lt;br&gt;i hemmet. Flera remissinstanser har påpekat att detta krav medför att&lt;br&gt;möjligheten att erbjuda personalen skattefria lånedatorer försvåras i stora&lt;br&gt;företag med många anställda och som t.ex. kan ha arbetsplatser på skilda&lt;br&gt;håll i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns visst fog för den framförda kritiken och&lt;br&gt;föreslår därför att det skall räcka med att erbjudandet väsentligen riktar sig&lt;br&gt;till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen. Det innebär att det&lt;br&gt;bör räcka att erbjudandet riktar sig till i princip alla kategorier anställda på&lt;br&gt;en och samma arbetsplats. Inom denna grupp behöver erbjudandet bara&lt;br&gt;t.ex. rikta sig till dem som inte redan disponerar en lånedator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren däremot begränsar erbjudandet att låna hem datorer&lt;br&gt;till enstaka anställda eller till en viss personalkategori, bör frågan om&lt;br&gt;skattepliktig förmån uppkommer bedömas utifrån om datorutrustning är&lt;br&gt;av väsentlig betydelse för utförandet av den anställdes arbetsuppgifter etc.&lt;br&gt;En annan sak är att antalet datorer som företaget har ekonomisk möjlighet&lt;br&gt;att tillhandahålla kan vara begränsat. Även i dessa fall bör dock i princip&lt;br&gt;hela personalen utan åtskillnad ha samma möjlighet att ta del av erbjudan-&lt;br&gt;det genom t.ex. ett lottningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anställningens upphörande bör utgångspunkten vara att&lt;br&gt;datorutrustningen återlämnas till arbetsgivaren. Ingenting bör dock hindra&lt;br&gt;att den anställde då förvärvar utrustningen. Om detta sker till&lt;br&gt;marknadspriset uppkommer inte någon skattepliktig förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda regler för fåmansföretag föreslås inte. Om särskilda&lt;br&gt;regler behövs får bedömas inom ramen för utredningen om översyn av&lt;br&gt;reglerna för beskattning av fåmansföretag och delägare m.fl i sådana&lt;br&gt;företag (dir. 1997:70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 32 § 3 c mom. KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Avdrag för avgift till utländsk&lt;br&gt;arbetslöshetskassa&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser räknas dagpenning från arbetslöshetskassa&lt;br&gt;som skattepliktig inkomst av tjänst (punkt 12 fjärde stycket av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen [1928:370], KL). Samtidigt Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;är avgifter till arbetslöshetskassa avdragsgilla. Avdrag för avgifter får&lt;br&gt;göras från både intäkt av tjänst och intäkt av näringsverksamhet - punkt 6&lt;br&gt;av anvisningarna till 33 § respektive punkt 23 tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § KL. Avgifter till arbetslöshetskassa är enligt punkt&lt;br&gt;1 av anvisningarna till 20 § KL undantagna från det generella&lt;br&gt;avdragsförbudet för den skattskyldiges privata levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inkomstslaget tjänst omfattas avgifter till arbetslöshetskassa av&lt;br&gt;avdragsbegränsningen i 33 § 2 mom. KL. Begränsningen innebär att&lt;br&gt;avdrag medges endast till den del kostnaderna överstiger 1 000 kr.&lt;br&gt;Avgifterna till arbetslöshetskassa måste således, eventuellt tillsammans&lt;br&gt;med vissa andra kostnader, uppgå till minst 1 000 kr för att vara&lt;br&gt;avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetslöshetskassa i kommunalskattelagen avses arbets-&lt;br&gt;löshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.&lt;br&gt;Avdragsrätten omfattar således endast avgifter till en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;som regleras i den lagen. Detsamma gäller enligt den nya lagen&lt;br&gt;(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring respektive den nya lagen&lt;br&gt;(1997:239) om arbetslöshetskassor (prop. 1996/97:107, bet.&lt;br&gt;1996/97:AU13, rskr. 1996/97:236). Utgifter för andra slag av&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringar, t.ex. utländska försäkringar, är alltså inte&lt;br&gt;avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om arbetslöshetsförsäkring gäller sedan 1974. Samtidigt infördes&lt;br&gt;en skatteplikt för dagpenning från arbetslöshetskassa. Den särskilda&lt;br&gt;avdragsrätten för avgifter till arbetslöshetskassa tillkom däremot först&lt;br&gt;1980.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Internationella skattefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår interna rätt är fysiska personer som är bosatta i Sverige&lt;br&gt;oinskränkt skattskyldiga här, dvs. de är skattskyldiga för alla inkomster&lt;br&gt;inklusive arbetsinkomster från ett annat land. Vissa inskränkningar i vår&lt;br&gt;beskattningsrätt kan följa av bestämmelser i skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt OECD:s modellavtal får inkomst av enskild tjänst beskattas i den&lt;br&gt;stat där arbetet utförs. Undantag gäller vid visst korttidsarbete enligt den&lt;br&gt;s.k. 183-dagarsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande nordiska dubbelbeskattningsavtalet innehåller särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om s.k. gränsgångare, som innebär ett visst avsteg från&lt;br&gt;OECD:s modellavtal. Enligt dessa bestämmelser skall i vissa fall inkomst&lt;br&gt;som en person uppbär på grund av arbete i ett annat land beskattas endast&lt;br&gt;i hemviststaten. Mellan Sverige och Danmark gäller vidare särskilda&lt;br&gt;bestämmelser som har samband med byggandet av Öresundsbron.&lt;br&gt;Bestämmelserna innebär i huvudsak att en person med hemvist i Danmark&lt;br&gt;eller Sverige som uppbär löneinkomst från företag som deltar i byggandet&lt;br&gt;och driften av fasta förbindelser över Öresund beskattas endast i&lt;br&gt;hemviststaten, om arbetet avser byggandet och driften av bron respektive&lt;br&gt;den därmed sammanhängande tunnelförbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsgångarreglema i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet upphörde Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;att gälla den 1 januari 1997 i förhållande till Danmark. I stället gäller&lt;br&gt;regler motsvarande de i OECD:s modellavtal. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas dock på den som vid i kraftträdandet var och fortsätter att vara&lt;br&gt;gränsgångare enligt äldre bestämmelser. Likaså gäller alltjämt de särskilda&lt;br&gt;bestämmelserna för arbete vid Öresundsbron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har således behållit exklusiv beskattningsrätt till&lt;br&gt;arbetsinkomster som uppburits i utlandet i vissa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Förmåner vid arbetslöshet inom EU m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På bl.a. arbetslöshetsförsäkringens område gäller rådets förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen ger i princip möjlighet att ta med sig förmåner som&lt;br&gt;upparbetats (kvalifikationsperioder) i en stat till en annan medlemsstat.&lt;br&gt;Det gäller även förmåner vid arbetslöshet. En förutsättning är dock att&lt;br&gt;man har omfattats av arbetslandets system för förmåner vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa särskilda regler gäller enligt EG-förordningen för gränsarbetare&lt;br&gt;och andra än gränsarbetare som bor i ett land och arbetar i ett annat, s.k.&lt;br&gt;sällanhemvändare. Som gränsarbetare räknas en anställd eller&lt;br&gt;egenföretagare som är verksam inom en medlemsstats territorium men&lt;br&gt;bosatt i en annan medlemsstat, dit han i regel återvänder dagligen eller&lt;br&gt;åtminstone en gång i veckan (artikel 1). Definitionen av gränsarbetare&lt;br&gt;omfattar bl.a. personer som är gränsgångare enligt det nordiska&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gränsarbetare som är delvis eller periodvis arbetslös, har rätt till&lt;br&gt;förmåner i den stat i vilken han eller hon tidigare arbetade. Om&lt;br&gt;gränsarbetaren däremot blir helt arbetslös, har han eller hon rätt till&lt;br&gt;förmåner i bosättningslandet (artikel 71).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sällanhemvändare gäller till skillnad från gränsarbetare att han vid&lt;br&gt;hel arbetslöshet kan söka förmåner i arbetslandet, om han står till&lt;br&gt;arbetsmarknadens förfogande i det landet. Han kan emellertid också söka&lt;br&gt;ersättning i den stat där han är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges del gäller vidare en nordisk konvention av den 15 juni&lt;br&gt;1992 om social trygghet. Denna konvention är mer långtgående än EG-&lt;br&gt;förordningen. Enligt konventionen behöver inte den som inom en&lt;br&gt;femårsperiod återvänder till ett nordiskt land, där han eller hon tidigare&lt;br&gt;omfattades av försäkringen eller uppbar förmåner, uppfylla villkoren i&lt;br&gt;EG-förordningen på att utföra arbete, för att åter omfattas av landets&lt;br&gt;försäkring. Bestämmelsen innebär i praktiken att om en person flyttar&lt;br&gt;inom Norden och återvänder till Sverige inom fem år har han rätt att&lt;br&gt;omedelbart få inträde i sin förra arbetslöshetskassa och uppbära ersättning&lt;br&gt;såsom arbetslös, dock under förutsättning att han under tiden har omfattats&lt;br&gt;av arbetslöshetsförsäkringen i det land han arbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avgift till utländsk arbetslöshetskassa eller&lt;br&gt;motsvarande enligt ett annat lands system for förmåner vid&lt;br&gt;arbetslöshet skall vara avdragsgill från intäkt av tjänst, om&lt;br&gt;arbetsinkomst från det landet där utgifterna betalats beskattas i&lt;br&gt;Sverige som intäkt av tjänst under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag stämmer i huvudsak&lt;br&gt;överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat förslaget&lt;br&gt;utan erinran. Riksskatteverket tillstyrker förslaget i huvudsak men föreslår&lt;br&gt;att avdragsrätten begränsas till sådana avgifter som är avdragsgilla enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i arbetslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För den som bor i Sverige och arbetar&lt;br&gt;i en annan stat inom EU eller EES-området har det betydelse for hans eller&lt;br&gt;hennes rätt till arbetslöshetsersättning, bl.a. i Sverige, om han eller hon har&lt;br&gt;omfattats av det system för förmåner vid arbetslöshet som gäller i&lt;br&gt;arbetslandet. Utgifter för att omfattas av ett utländskt arbetslöshetssystem&lt;br&gt;kan därför i princip sägas ha samma betydelse for rätten till&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning i Sverige som avgifter till svensk&lt;br&gt;arbetslöshetskassa. Omvänt gäller också att avgifter till svensk&lt;br&gt;arbetslöshetskassa kan ge rätt till förmåner i en annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall arbetsinkomster beskattas i den stat där arbetet utförs, kommer&lt;br&gt;frågan om en avgift till en utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande&lt;br&gt;är avdragsgill eller inte att bedömas enligt lagstiftningen i arbetsstaten.&lt;br&gt;Nuvarande bestämmelse om avdragsrätt för avgifter till svensk&lt;br&gt;arbetslöshetskassa föranleder i sådana fall inga inkonsekvenser.&lt;br&gt;Arbetsinkomsten beskattas i den stat vars trygghetssystem som den som&lt;br&gt;uppbär inkomsten också omfattas av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhåller sig emellertid annorlunda i de fall Sverige förbehållit sig&lt;br&gt;exklusiv beskattningsrätten till utländska arbetsinkomster, såsom är fallet&lt;br&gt;när det gäller gränsgångare enligt det nordiska dubbelbeskattningsavtalet.&lt;br&gt;I dessa fall tillkommer inte beskattningsrätten till arbetsinkomsten den stat&lt;br&gt;i vilken den som uppbär inkomsten har att betala avgifter eller liknande&lt;br&gt;för förmåner vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om gränsgångarregeln i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet i&lt;br&gt;förhållande till Danmark upphört att gälla, kan alltjämt de beskrivna&lt;br&gt;inkonsekvenserna uppkomma i ett flertal situationer i framtiden. Det som&lt;br&gt;kan tala emot en utvidgad avdragsrätt for avgifter till utländsk arbets-&lt;br&gt;löshetskassa eller motsvarande är att det för närvarande föreligger en viss&lt;br&gt;osäkerhet om utfallande utländska arbetslöshetsersättningar utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt i Sverige, dvs. om reciprociteten i beskattningen&lt;br&gt;upprätthålls. I det sammanhanget bör dock sägas att avdrag medges redan&lt;br&gt;enligt nuvarande bestämmelser för utländska obligatoriska social-&lt;br&gt;försäkringsavgifter utan att det for den skull har ansetts vara nödvändigt&lt;br&gt;att införa en uttrycklig bestämmelser om att utländska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkringsersättningar är skattepliktiga i Sverige. En eventuell brist Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;på reciprocitet i behandlingen av arbetslöshetsförsäkringar bör därför inte&lt;br&gt;anses utgöra något hinder mot att införa en avdragsrätt för avgifter till&lt;br&gt;utländska arbetslöshetskassor eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås det därför att nuvarande avdragsmöjligheter&lt;br&gt;för avgifter till svensk arbetslöshetskassa utvidgas till att även omfatta&lt;br&gt;utgifter för avgifter för arbetslöshetsförsäkringar som har betalats i ett&lt;br&gt;annat land, under förutsättning att inkomst av arbete från det landet&lt;br&gt;beskattas i Sverige och att den skattskyldige varit bosatt här hela&lt;br&gt;beskattningsåret. En ytterligare förutsättning för avdrag för utgifter för&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring föreslås vara att det inte är fråga om sådana&lt;br&gt;obligatoriska socialförsäkringsavgifter som avses i 46 § 2 mom. 3 KL. Om&lt;br&gt;så är fallet föreligger i stället rätt till avdrag för avgifterna enligt&lt;br&gt;sistnämnda bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i huvudsak denna bedömning men förslaget bör&lt;br&gt;justeras i följande avseenden. För det första kan konstateras att vad som är&lt;br&gt;avdragsgillt enligt intem rätt är avgift till arbetslöshetskassa, inte avgift för&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring. Avgift eller premie för sådan försäkring är inte&lt;br&gt;avdragsgill. Det är därför inte lämpligt att uttrycka avdragsrätten för avgift&lt;br&gt;till motsvarande förmånssystem i ett annat land som att avdrag medges för&lt;br&gt;utgift för en försäkring. Avdragsrätten bör alltså inte avse avgifter för&lt;br&gt;sådana privata arbetslöshetsförsäkringar som över huvud taget inte beaktas&lt;br&gt;i fråga om möjligheten att omfattas av den svenska&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen. I stället bör avgift till utländsk&lt;br&gt;arbetslöshetskassa eller motsvarande enligt ett annat lands system för&lt;br&gt;förmåner vid arbetslöshet vara avdragsgill. För det andra bör avdrag&lt;br&gt;medges även om den skattskyldige inte varit bosatt här hela&lt;br&gt;beskattningsåret. Avdrag bör då medges till den del avgifterna belöper på&lt;br&gt;tid då den skattskyldige varit bosatt eller stadigvarande vistats här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder tillägg i punkt 23 av anvisningarna till 23 § och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 av anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgade avdragsrätten bör avse endast inkomst av tjänst. Några&lt;br&gt;skäl att vidga avdragsrätten i näringsverksamhet finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Justering av skiktgränsen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkning av skiktgränsen vid 1999 års&lt;br&gt;taxering skall det särskilda tillägget, det s.k. reallöneskyddet, uppgå&lt;br&gt;till 1,6 procentenheter i stället för 1,2 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 10 § lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt (SIL) finns bestämmelser om beräkning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomster. Där anges att statlig inkomstskatt&lt;br&gt;utgår med 200 kr och med ytterligare 20 % på den del av inkomsten som&lt;br&gt;överstiger en skiktgräns på 170 000 kr vid 1992 års taxering. Vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande taxeringar uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för föregående&lt;br&gt;taxeringsår multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som&lt;br&gt;anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret med tillägg&lt;br&gt;av 2 procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen och avrundas&lt;br&gt;nedåt till helt hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För taxeringsåren 1996-1999 utgör dock skatten, enligt den tillfälliga&lt;br&gt;lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar, 200 kr (t.o.m. 1997 års&lt;br&gt;taxering 100 kr) samt 25 % av den del av förvärvsinkomsten som&lt;br&gt;överstiger en skiktgräns som vid 1998 års taxering uppgår till&lt;br&gt;209 100 kr. Vid följande taxering uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för&lt;br&gt;föregående taxeringsår multiplicerad med ett tal, uttryckt i procent, som&lt;br&gt;anger förhållandet mellan det jämförelsetal som enligt 1 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring ligger till grund för&lt;br&gt;bestämmande av basbeloppet för året före taxeringsåret och det&lt;br&gt;jämförelsetal som enligt nämnda lagrum ligger till grund för&lt;br&gt;bestämmande av basbeloppet för andra året före taxeringsåret, med&lt;br&gt;tillägg av 1,2 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda tillägget, det s.k. reallöneskyddet, har i den särskilda&lt;br&gt;lagen begränsats till 1,2 procentenheter. Den uppräkning som beror på&lt;br&gt;reallöneskyddet begränsades således i den särskilda lagen på motsvarande&lt;br&gt;sätt som uppräkningen av basbeloppet, vilket för inkomståret 1995 var&lt;br&gt;60 % av full uppräkning (jfr prop. 1994/95:25, s. 66). Det har därefter&lt;br&gt;varit oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1997 års ekonomiska vårproposition föreslagit bl.a.&lt;br&gt;att basbeloppet för år 1998 skall justeras med 80 % av prisutvecklingen&lt;br&gt;under tiden 1 juli 1996 - 30 juni 1997. Riksdagen har nyligen beslutat i&lt;br&gt;enlighet härmed (prop. 1996/97:150, s. 121, bet. 1996/97:FiU20, rskr.&lt;br&gt;1996/97:284, SFS 1997:565).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att reallöneskyddet nu, på motsvarande sätt&lt;br&gt;som vid beräkning av basbeloppet, vid bestämmande av skiktgränsen för&lt;br&gt;1999 års taxering bör höjas så att det motsvarar 80 % av det oreducerade&lt;br&gt;reallöneskyddet om 2 procentenheter, vilket innebär att det särskilda&lt;br&gt;tillägget bör höjas från 1,2 procentenheter till 1,6 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 2 § lagen om beräkning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ekonomiska effekter för det allmänna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det intäktsbortfall som kan följa av förslaget att göra förmån av&lt;br&gt;lånedator skattefri är svårt att uppskatta. Den form av lånedatorer som&lt;br&gt;förslaget omfattar har hittills inte förekommit i någon större omfattning&lt;br&gt;och effekterna torde därför vara marginella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avseende justering av skiktgränsen påverkar statens intäkter&lt;br&gt;men är endast en följd av vad som beslutats år 1994 när den särskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar infördes (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145) och kostnaderna har&lt;br&gt;därför redan beaktats i samband därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag torde ha marginell ekonomisk betydelse för det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget torde således förslagen inte påverka den konsoliderade&lt;br&gt;offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslaget till lag om ändring i kommunal skattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;32 § 3 c mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att det infors ett hytt andra stycke avseende skattefrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vissa fall for formån av fri datorutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar endast lån eller hyra av datorutrustning från&lt;br&gt;arbetsgivare. Förfaranden som innebär att äganderätten till utrustningen&lt;br&gt;övergår till den anställde omfattas inte av skattefriheten. Med&lt;br&gt;datorutrustning i detta sammanhang avses i första hand själva datorn&lt;br&gt;inklusive bildskärm, tangentbord o.d. och nödvändiga program. I&lt;br&gt;utrustningen bör även kunna ingå t.ex. skrivare och modem. Däremot skall&lt;br&gt;inte abonnemang på uppkopplingar mot t.ex. Internet hänföras till&lt;br&gt;datorutrustning. Skattefriheten avser endast en datorutrustning per&lt;br&gt;anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kravet att erbjudandet skall väsentligen gälla hela den&lt;br&gt;stadigvarande personalen på arbetsplatsen bör i första hand förstås att&lt;br&gt;erbjudandet skall komma alla tillsvidareanställda till del. För skattefrihet&lt;br&gt;bör inte krävas att erbjudandet också skall gälla vid olika tidsbegränsade&lt;br&gt;anställningar, t.ex. vikariat, praktikarbete eller feriearbete. Däremot&lt;br&gt;omfattas dessa av skattefriheten om arbetsgivaren erbjuder dem&lt;br&gt;lånedatorer. Om en person som tillhör den stadigvarande personalen blir&lt;br&gt;uppsagd bör han eller hon också under uppsägningstiden anses tillhöra den&lt;br&gt;stadigvarande personalen. Uppdragstagare omfattas inte av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsplats i detta sammanhang avses en naturligt avgränsad&lt;br&gt;arbetsplatsenhet, geografiskt eller verksamhetsmässigt. För de som arbetar&lt;br&gt;i en och samma byggnad är det normalt fråga om en och samma&lt;br&gt;arbetsplats och så bör även anses vara fallet när arbetet visserligen bedrivs&lt;br&gt;i flera byggnader men dessa ligger samlade inom ett väl avgränsat område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;br&gt;punkt 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är endast av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;br&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det nuvarande första stycket delas in fyra stycken&lt;br&gt;och att en hänvisning avseende värdering av bostadsförmån görs till 42 §&lt;br&gt;och därtill hörande anvisningar. I det nya första stycket klargörs att&lt;br&gt;garageförmån inte ingår i bostadsförmån. Detta gäller både varm- och&lt;br&gt;kallgarage. Dessutom föreslås att det nuvarande andra stycket slopas. En&lt;br&gt;motsvarighet till andra stycket införs i stället i punkt 1 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;br&gt;punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket är endast redaktionella. Beteckningen “erkänd&lt;br&gt;arbetslöshetskassa” används inte längre i lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke föreslås en avdragsrätt i vissa fall för avgifter till&lt;br&gt;utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande enligt ett annat lands system&lt;br&gt;för förmåner vid arbetslöshet. Förslaget har kommenterats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;br&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att drivmedelsförmån skall anses åtnjuten först&lt;br&gt;månaden efter det att drivmedlet har kommit den skattskyldige till godo.&lt;br&gt;Det innebär att den som får bensin i januari blir skattskyldig för denna i&lt;br&gt;februari. Av bestämmelserna i skattebetalningslagen (1997:483) följer att&lt;br&gt;förmånen då skall redovisas i den skattedeklaration som lämnas i mars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 §&lt;br&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att det införs ett nytt andra stycke. Det innehåller i&lt;br&gt;princip samma bestämmelse som tidigare fanns i punkt 3 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 §. Förändringen är av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande andra och tredje styckena blir i stället tredje och fjärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunkten reglerar värdering av bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punktens andra stycke innebär att det lägsta belopp som&lt;br&gt;bilförmånsvärdet får beräknas utifrån skall motsvara fyra basbelopp.&lt;br&gt;Skälen härför har närmare utvecklats i avsnitt 5.2. Dessutom klargörs att&lt;br&gt;vid jämförelsen mellan det verkliga nybilspriset och fyra basbelopp, skall&lt;br&gt;till det verkliga nybilspriset läggas kostnader för extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket innebär att anskaffningskostnad för&lt;br&gt;extrautrustning endast skall läggas till det verkliga nybilspriset och inte i&lt;br&gt;de fall nybilspris enligt andra stycket skall bestämmas till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar fyra basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådet bör andra och tredje styckena förtydligas i förhållande&lt;br&gt;till förslaget i lagrådsremissen. Styckena har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen i sjunde stycket är att om förmånsbilen har&lt;br&gt;använts i tjänsten eller i övrigt på ett sätt som inte omfattas av den&lt;br&gt;skattskyldiges privata köming, den skattskyldige skall kunna få till stånd&lt;br&gt;en motsvarande minskning av värdet av drivmedelsförmånen. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening bör detta framgå direkt av lagtexten. Lagtexten har&lt;br&gt;utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt åttonde stycke definieras begreppet nybilspriset för&lt;br&gt;årsmodellen. Begreppet kort tid bör inte kunna inrymma en tidsperiod som&lt;br&gt;är längre än sex månader. Vad som är kort tid bör också avgöras i&lt;br&gt;förhållande till om det farms en rimlig möjlighet att utnyttja ett&lt;br&gt;priserbjudande och om det faktiskt såldes några bilar till det första&lt;br&gt;introduktionspriset. Har t.ex. ett kampanjpris satts under så kort tid att&lt;br&gt;endast ett fåtal köpare har kommit att kunna utnyttja det och priset därefter&lt;br&gt;höjts, bör det senare priset föranleda ändring av nybilspriset. Om det visar&lt;br&gt;sig att ett introduktionspris måste sänkas för att försäljningen skall komma&lt;br&gt;i gång, och det dessförinnan endast sålts ett fåtal bilar, bör också&lt;br&gt;nybilspriset ändras trots att priset gällt under kanske flera månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyheten är att det klargörs vad som skall anses vara nybilspris för&lt;br&gt;årsmodellen när det saknas introduktionspris, som t.ex. fallet kan vara med&lt;br&gt;privatimport. I sådant fall skall som nybilspris för årsmodellen anses ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar det pris det kan antas att den skulle ha haft om den&lt;br&gt;hade introducerats i Sverige när den var ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:244) om Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt sjunde stycke anges att vissa forskarstipendier som utges direkt&lt;br&gt;eller indirekt av Europeiska gemenskaperna skall tas upp som intäkt av&lt;br&gt;tjänst. Förslaget har närmare kommenterats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:13 31) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;W&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att vissa forskarstipendier från Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna inte skall ingå bland de stipendier som är undantagna från&lt;br&gt;skatteplikt. Skälen för detta har närmare utvecklats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring av att punkt 3 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen tas bort och att en&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse förs in i punkt 1 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs ett tillägg om att det i fråga om bostadsförmån skall&lt;br&gt;anges på kontrolluppgiften om bostaden är belägen på sådan&lt;br&gt;taxeringsenhet som i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) benämns&lt;br&gt;småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket ändras formuleringen så att det framgår att förmån av&lt;br&gt;fritt drivmedel som ingår i bilförmån inte skall ingå i det sammanlagda&lt;br&gt;värdet av förmåner som skall anges för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande fjärde stycket skall uppgift i fråga om bilförmån&lt;br&gt;lämnas bl.a. om förmån av fritt drivmedel enligt punkt 2 sjunde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen har utgått. Detta görs i&lt;br&gt;praktiken med en kryssmarkering. Förslaget innebär att värdet för&lt;br&gt;drivmedelsförmånen i stället skall anges med belopp. Vidare klargörs att&lt;br&gt;den uppgift om nedsättning av bilförmånsvärdet som skall anges på&lt;br&gt;kontrolluppgiften endast skall avse bilförmånsvärdet exklusive drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sak inte haft något att erinra mot de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna enligt lagrådsremissens lagtextförslag. Däremot anser&lt;br&gt;Lagrådet att ordningsföljden mellan de fem punkterna i stycket framstår&lt;br&gt;som ologisk och har därför föreslagit en ändring av styckets lydelse. I&lt;br&gt;propositionen har lagtexten utformats i enlighet med Lagrådets yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs endast ett förtydligande om att endast den del av&lt;br&gt;ersättningen för köming med förmånsbil i tjänsten som överstiger&lt;br&gt;avdragsgillt schablonbelopp skall behandlas som lön i kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.6 Förslaget till lag om ändring lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det i lagens punkt 6 införs en hänvisning till punkt&lt;br&gt;3 b och 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Dessa bestämmelser ändrades under hösten 1996 till följd av att det&lt;br&gt;infördes avdragsrätt för kostnader för drivmedel vid köming med&lt;br&gt;förmånsbil. Sådan avdragsrätt gäller enligt lagtexten både förmånshavaren&lt;br&gt;och dennes sambo eller närstående. Med sambo avsågs enligt&lt;br&gt;författningskommentaren (prop. 1996/97:19) en person som stadigvarande&lt;br&gt;lever tillsammans med förmånshavaren. Något krav på att det skulle vara&lt;br&gt;en sambo av motsatt kön uppställdes inte. Med hänsyn till den lagteknik&lt;br&gt;som emellertid används som innebär att alla bestämmelser som även är&lt;br&gt;tillämpliga på homosexuella sambor räknas upp i lagen om homosexuella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sambor bör även uppräkningen omfatta de nämnda anvisningspunkterna. Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:485) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det i första stycket o) anges att forskarstipendium&lt;br&gt;(Marie Curie-stipendium) som utges direkt eller indirekt av Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna och som utbetalas av fysisk person bosatt i Sverige eller&lt;br&gt;svensk juridisk person räknas som inkomst av anställning. Stipendiet blir&lt;br&gt;därmed pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreslås ett nytt led, f). Ändringen innebär att sådana&lt;br&gt;skattepliktiga stipendier som enligt punkt 12 sjunde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst, skall anses som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete om inte stipendierna enligt 11 kap. 2 § är att betrakta som&lt;br&gt;inkomst av anställning. Detta innebär att stipendier som utbetalas av fysisk&lt;br&gt;person som är bosatt utomlands eller av utländsk juridisk person skall&lt;br&gt;anses som inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.9 Förslaget om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning&lt;br&gt;av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999&lt;br&gt;års taxeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Beskattning&lt;br&gt;av bostadsförmån m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas vissa frågor inom inkomstbeskattningen. Frå-&lt;br&gt;gorna rör i huvudsak inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet föreslog år 1995 att förmån av fri bostad som är förenad&lt;br&gt;med tjänsten som statsminister inte skall tas upp som intäkt om statsminis-&lt;br&gt;tern disponerar också en annan permanentbostad. I samband härmed utta-&lt;br&gt;lade utskottet att det även för andra kategorier av tjänstebostäder kunde&lt;br&gt;föreligga förhållanden av liknande slag och där en förmånsbeskattning&lt;br&gt;ledde till ett resultat som inte kunde anses skälig. Utskottet utgick därför&lt;br&gt;från att regeringen genomförde en översyn av reglerna. En sådan översyn&lt;br&gt;har nu gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att värdet av bostadsförmån även i fortsättningen skall&lt;br&gt;värderas till hyrespriset på orten. Riksskatteverket bör dock meddela re-&lt;br&gt;kommendationer avseeende vilka faktorer som bör beaktas och hur dessa&lt;br&gt;bör påverka värderingen samt vilken metod som bör användas. Genom&lt;br&gt;sådana rekommendationer kan större enhetlighet uppnås i tillämpningen&lt;br&gt;av reglerna. Bostadens förmånsvärde skall i likhet med vad som gäller i&lt;br&gt;dag bestämmas med hänsyn tagen till att tjänstebostaden kan var större än&lt;br&gt;vad den skattskyldiges och hans familjs bostad annars normalt skulle ha&lt;br&gt;varit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av de nya reglerna om värdering av bilförmån som trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1997 tas vissa därmed sammanhängande följdfrågor&lt;br&gt;upp. Det föreslås att förmån av fritt drivmedel skall anses åtnjuten först&lt;br&gt;månaden efter det att drivmedlet har komit den skattskyldige till godo.&lt;br&gt;Detta medför att arbetsgivarna ges större möjlighet att ta fram ett korrekt&lt;br&gt;underlag för beräkning av skatteavdrag och uttag av arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås vissa justeringar i reglerna om värdering av bilförmån.&lt;br&gt;Det lägsta värde som får användas som nybilspris vid värdering av bilför-&lt;br&gt;mån för bilar som är sex år eller äldre skall vara fyra basbelopp. Det fö-&lt;br&gt;reslås också att en definition av begreppet nybilspriset för årsmodellen&lt;br&gt;införs i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för köming med egen bil i tjänsten och i näringsverksamheten&lt;br&gt;medges i dag med 1,30 kr per körd kilometer. Det föreslås att avdrag skall&lt;br&gt;medges enligt två schablonnivåer, 1,30 kr och 2 kr per kilometer. Avdrag&lt;br&gt;för varje körd kilometer upp till och med 20 000 kilometer skall medges&lt;br&gt;med den lägre avdragsschablonen 1,30 kr. Avdrag för varje körd kilome-&lt;br&gt;ter därutöver under kalenderåret skall medges med den högre avdrags-&lt;br&gt;schablonen, 2 kr per kilometer. Motsvarande skall gälla för den som kör&lt;br&gt;med egen bil i näringsverksamheten med den skillnad att gränsen för det&lt;br&gt;högre avdraget skall ha uppnåtts under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall betalas endast på den del av ersättningen som&lt;br&gt;överstiger det lägre schabonavdraget. I den mån ersättning från en och&lt;br&gt;samma utbetalare utges för mer än 20 000 kilometers köming i tjänsten&lt;br&gt;under ett kalenderår skall dock preliminär skatt betalas endast till den del&lt;br&gt;ersättningen överstiger det högre schblonavdraget på den del av ersätt-&lt;br&gt;ningen som avser köming utöver 20 000 kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget för övrig kostnader i inkomstslaget tjänst som för närvarande Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;medges endast till den del de överstiger 1 000 kr skall i stället medges Bilaga 1&lt;br&gt;endast till den del kostnaderna överstiger 2 000 kr. Dagbamvårdares kost-&lt;br&gt;nader skall dock inte längre ingå bland de kostnader för vilka nämnda&lt;br&gt;avdragsbegränsning gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarstipendier som utges direkt eller indirekt av Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna (Marie Curie-stipendier) skall till skillnad från vad som&lt;br&gt;normalt gäller för stipendier, inte undantas från beskattning. Stipendierna&lt;br&gt;skall tas upp som intäkt av tjänst. Socialavgifter skall tas ut. Inkomsten&lt;br&gt;blir pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av att använda datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahål-&lt;br&gt;ler för privat bruk skall undantas från beskattning, om förmånen riktas till&lt;br&gt;hela personalen och datorutrustningen huvudsakligen är av högst motsva-&lt;br&gt;rande tekniska standard som normalt används på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian har i vissa fall lagförslagen inte utgått från gällande rätt&lt;br&gt;utan från förslaget till lag om betalning av skatter och avgifter som&lt;br&gt;återfinns i lagrådsremissen Ett nytt system för betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter, m.m. samt de ändringar av lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter och av lagen (1962:381) om allmän försäkring som&lt;br&gt;också föreslås i nämnda lagrådsremiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998 och&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § 3 c mom., 33 § 2 mom., punkterna 23&lt;br&gt;och 32 av anvisningarna till 23 §, punkterna 3 och 12 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 §, punkterna 3 c och 6 av anvisningarna till 33 §, punkt 4 av&lt;br&gt;anvisningarna till 41 § samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c mom.' Om en vara eller en tjänst, som en anställd erhåller av&lt;br&gt;arbetsgivaren, är av väsentlig betydelse för utförandet av hans arbetsupp-&lt;br&gt;gifter, skall förmånen av varan eller tjänsten inte tas upp som intäkt, om&lt;br&gt;förmånen är av begränsat värde för den anställde och inte utan svårighet&lt;br&gt;kan särskiljas från nyttan i anställningen. Inte heller tas som intäkt upp&lt;br&gt;förmån av fria arbetskläder och fri uniform, om förmånen avser kläder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är anpassade för arbetet och inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Avdrag för kostnader&lt;br&gt;som avses i punkt 4 av anvisning-&lt;br&gt;arna får göras endast till den del&lt;br&gt;kostnaderna överstiger 6 000 kro-&lt;br&gt;nor och för övriga kostnader till&lt;br&gt;den del kostnaderna överstiger&lt;br&gt;1 000 kronor. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;dock inte i fråga om kostnader som&lt;br&gt;avses i 1 mom. tredje stycket,&lt;br&gt;punkterna 3-3 c och 7 av anvis-&lt;br&gt;ningarna samt färdkostnader för&lt;br&gt;resa i tjänsten.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpligen kan användas privat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förmån av att använda en av&lt;br&gt;arbetsgivaren tillhandahållen&lt;br&gt;datorutrustning för privat bruk&lt;br&gt;skall inte tas upp som intäkt, om&lt;br&gt;förmånen riktar sig till hela den&lt;br&gt;stadigvarande personalen och&lt;br&gt;datorutrustningen huvudsakligen är&lt;br&gt;högst av motsvarande tekniska&lt;br&gt;standard som normalt används på&lt;br&gt;arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Avdrag för kostnader&lt;br&gt;som avses i punkt 4 av anvisning-&lt;br&gt;arna får göras endast till den del&lt;br&gt;kostnaderna överstiger 6 000 kro-&lt;br&gt;nor och för övriga kostnader till&lt;br&gt;den del kostnaderna överstiger&lt;br&gt;2 000 kronor. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;dock inte i fråga om kostnader som&lt;br&gt;avses i 1 mom. tredje stycket,&lt;br&gt;punkterna 3-3 c och 7 av anvis-&lt;br&gt;ningarna, kostnader i tjänsten för&lt;br&gt;dagbarnvårdare i familjedaghem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt färdkostnader för resa i tjäns-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Avdrag får göras för fastighetsskatt och särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader och speciella för näringsverksamheten utgående skatter&lt;br&gt;och avgifter till det allmänna. Däremot för svenska allmänna skatter inte&lt;br&gt;dras av (se 20 §). Avdrag får dock göras för mervärdesskatt som har&lt;br&gt;återförts enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattelagen (1994:200) och&lt;br&gt;inbetalats till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring, som tecknats för fysisk person i hans&lt;br&gt;egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att&lt;br&gt;utfalla på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare&lt;br&gt;grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare&lt;br&gt;i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses&lt;br&gt;motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nyss nämnda befattnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havare räknas som omkostnad i&lt;br&gt;reseskyddsförsäkring avseende resa&lt;br&gt;omkostnad i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § om avdrag&lt;br&gt;för avgift till erkänd arbets-&lt;br&gt;löshetskassa gäller också beträffan-&lt;br&gt;de inkomst av näringsverksamhet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamheten. Premie för&lt;br&gt;i verksamheten utgör avdragsgill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;om avdrag för avgift till arbets-&lt;br&gt;löshetskassa gäller också beträffan-&lt;br&gt;de inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor till och från arbetsplatsen och i 33 § 2 mom. om&lt;br&gt;begränsning i rätten till avdrag för sådana kostnader gäller också&lt;br&gt;beträffande inkomst av näringsverksamhet. Om den skattskyldige har&lt;br&gt;kostnader för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna&lt;br&gt;och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Den som använt egen bil i&lt;br&gt;näringsverksamhet har rätt till&lt;br&gt;avdrag med 1 krona och 30 öre för&lt;br&gt;varje körd kilometer. Det sagda&lt;br&gt;gäller inte om bilen utgjort tillgång&lt;br&gt;i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Den som använt egen bil i&lt;br&gt;näringsverksamhet har rätt till&lt;br&gt;avdrag med 1 krona och 30 öre för&lt;br&gt;varje körd kilometer upp till och&lt;br&gt;med 20 000 kilometer under be-&lt;br&gt;skattningsåret och med 2 kronor för&lt;br&gt;varje körd kilometer därutöver&lt;br&gt;under samma tid. Det sagda gäller&lt;br&gt;inte om bilen utgjort tillgång i&lt;br&gt;näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan delägare i handelsbolag som skall uttagsbeskattas för&lt;br&gt;bilförmån och som har använt förmånsbilen för resor i näringsverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten har rätt till avdrag för kostnaden för dieselolja med 50 öre per körd Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;kilometer eller för kostnaden för annat drivmedel med 80 öre per körd Bilaga 2&lt;br&gt;kilometer. Detta gäller inte om handelsbolaget har betalat kostnaden för&lt;br&gt;drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptas, bland annat, hyresvärdet av&lt;br&gt;bostad, som kan vara åt den&lt;br&gt;anställde upplåten. För den, som är&lt;br&gt;anställd och såsom löneförmån&lt;br&gt;åtnjuter bostad, skall alltså värdet&lt;br&gt;av denna bostadsförmån&lt;br&gt;medräknas vid löneförmånernas&lt;br&gt;uppskattning. Såsom intäkt skall&lt;br&gt;även upptas exempelvis värdet av&lt;br&gt;fri kost och fria resor samt skatter,&lt;br&gt;försäkringar o.d., som&lt;br&gt;arbetsgivaren betalat för den&lt;br&gt;anställdes räkning eller som den&lt;br&gt;anställde annars åtnjutit på grund&lt;br&gt;av anställningen. Skatteplikt&lt;br&gt;föreligger dock inte for värdet av&lt;br&gt;fri kost som åtnjuts på allmänna&lt;br&gt;transportmedel vid tjänsteresa eller&lt;br&gt;för värdet av fri frukost som åtnjuts&lt;br&gt;på hotell eller liknande inrättning i&lt;br&gt;samband med övernattning där&lt;br&gt;under tjänsteresa, allt under&lt;br&gt;förutsättning att kosten&lt;br&gt;obligatoriskt ingår i priset för&lt;br&gt;transporten eller övernattningen i&lt;br&gt;fråga. Värdet av fri kost som åtnjuts&lt;br&gt;vid representation utgör inte heller&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Såvitt avser&lt;br&gt;intern representation gäller detta&lt;br&gt;endast om sammankomsten är&lt;br&gt;tillfällig och av kort varaktighet.&lt;br&gt;Arbetsgivarens kostnader för tryg-&lt;br&gt;gande av arbetstagares pension&lt;br&gt;genom avsättning eller pensions-&lt;br&gt;försäkring utgör inte skattepliktig&lt;br&gt;intäkt för den anställde. Förmån av&lt;br&gt;fri försäkring avseende reseskydd&lt;br&gt;under tjänsteresa är inte heller&lt;br&gt;skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående värdesättning å bo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptas förmån av fri eller delvis fri&lt;br&gt;bostad. Angående värdering av&lt;br&gt;bostadsförmån finns bestämmelser i&lt;br&gt;42 § och därtill hörande anvis-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som intäkt skall även upptas&lt;br&gt;exempelvis värdet av fri kost.&lt;br&gt;Skatteplikt föreligger dock inte för&lt;br&gt;värdet av fri kost som åtnjuts på&lt;br&gt;allmänna transportmedel vid&lt;br&gt;tjänsteresa eller för värdet av fri&lt;br&gt;frukost som åtnjuts på hotell eller&lt;br&gt;liknande inrättning i samband med&lt;br&gt;övernattning där under tjänsteresa,&lt;br&gt;allt under förutsättning att kostna-&lt;br&gt;den obligatoriskt ingår i priset för&lt;br&gt;transporten eller övernattningen i&lt;br&gt;fråga. Värdet av fri kost som åtnjuts&lt;br&gt;vid representation utgör inte heller&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Såvitt avser&lt;br&gt;intern representation gäller detta&lt;br&gt;endast om sammankomsten är&lt;br&gt;tillfällig och av kort varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom intäkt skall även upptas&lt;br&gt;värdet fria resor samt skatter, för-&lt;br&gt;säkringar o.d, som arbetsgivaren&lt;br&gt;betalat för den anställdes räkning&lt;br&gt;eller som den anställde annars&lt;br&gt;åtnjutitit på grund av anställningen.&lt;br&gt;Förmån av fri försäkring avseende&lt;br&gt;reseskydd under tjänsteresa är dock&lt;br&gt;inte skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivares kostnader för&lt;br&gt;tryggande av arbetstagares pension&lt;br&gt;genom avsättning eller pensions-&lt;br&gt;försäkring utgör inte skattepliktig&lt;br&gt;intäkt för den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadsförmån och andra naturaför-&lt;br&gt;måner, som kunna ingå i avlöning-&lt;br&gt;en, meddelas bestämmelser i 42 §&lt;br&gt;och därtill hörande anvisningar. År&lt;br&gt;tjänstebostad med hänsyn till&lt;br&gt;vederbörande tjänsteinnehavare i&lt;br&gt;tjänsten åliggande representations-&lt;br&gt;skyldighet större än som skäligen&lt;br&gt;kan anses erforderligt för en person&lt;br&gt;i motsvarande ställning men utan&lt;br&gt;särskild, med tjänsten förenad rep-&lt;br&gt;resentationsskyldighet, skall såsom&lt;br&gt;värde å bostadsförmånen upptagas&lt;br&gt;allenast vad som kan anses mot-&lt;br&gt;svara en bostad av sistnämnda&lt;br&gt;beskaffenhet. Motsvarande gäller,&lt;br&gt;därest tjänstebostad av annan an-&lt;br&gt;ledning är större än som kan anses&lt;br&gt;erforderligt för tjänsteinnehavarens&lt;br&gt;och hans familjs behov. Har&lt;br&gt;tjänsteinnehavare fått utgiva ersätt-&lt;br&gt;ning för bostadsförmån, skall givet-&lt;br&gt;vis bostadens uppskattade värde&lt;br&gt;därmed minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om&lt;br&gt;förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt&lt;br&gt;av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt&lt;br&gt;lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller&lt;br&gt;författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss&lt;br&gt;sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av&lt;br&gt;militärtjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet&lt;br&gt;för närståendevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger&lt;br&gt;enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för&lt;br&gt;merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag för doktorander, särskilt&lt;br&gt;utbildningsbidrag samt timersättning vid vuxenutbildning för utvecklings-&lt;br&gt;störda (särvux) eller vid svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas&lt;br&gt;som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;statsbidrag motsvarande dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som Bilaga 2&lt;br&gt;lämnas till den som startar egen näringsverksamhet, och som avser att&lt;br&gt;utgöra ett tillskott till näringsidkarens försörjning under inledningsskedet&lt;br&gt;av verksamheten, räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas&lt;br&gt;som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller dagpenning som enligt av regeringen eller av statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarstipendium (Marie&lt;br&gt;Curie-stipendium) som utges direkt&lt;br&gt;eller indirekt av Europeiska gemen-&lt;br&gt;skaperna skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Den som använt egen bil&lt;br&gt;för resor i tjänsten har rätt till&lt;br&gt;avdrag för kostnaden med 1 krona&lt;br&gt;och 30 öre för varje körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c. Den som använt egen bil för&lt;br&gt;resor i tjänsten har rätt till avdrag&lt;br&gt;för kostnaden med 1 krona och 30&lt;br&gt;öre för varje körd kilometer under&lt;br&gt;kalenderåret upp till och med&lt;br&gt;20 000 kilometer och med 2 kronor&lt;br&gt;för varje körd kilometer därutöver&lt;br&gt;under samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig som skall beskattas för bilförmån använt förmåns-&lt;br&gt;bilen vid tjänsteresa och betalat samtliga de kostnader för drivmedlet som&lt;br&gt;är förenade med tjänsteresan, har han rätt till avdrag för kostnaden för&lt;br&gt;dieselolja med 50 öre per körd kilometer eller för kostnaden för annat&lt;br&gt;drivmedel med 80 öre per körd kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Avdrag medges för avgift till&lt;br&gt;erkänd arbetslöshetskassa. Kan&lt;br&gt;sådant avdrag ifrågakomma i flera&lt;br&gt;förvärvskällor skall det i första&lt;br&gt;hand hänföras till den förvärvskälla&lt;br&gt;där bruttointäkten är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Avdrag medges för avgift till&lt;br&gt;arbetslöshetskassa. Kan sådant&lt;br&gt;avdrag komma i fråga i flera för-&lt;br&gt;värvskällor skall det i första hand&lt;br&gt;hänföras till den förvärvskälla där&lt;br&gt;bruttointäkten är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som varit bosatt&lt;br&gt;här i landet hela beskattningsåret&lt;br&gt;medges avdrag även för utgifter för&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring i annat&lt;br&gt;land än Sverige, om intäkt av&lt;br&gt;arbete i det landet tas upp som&lt;br&gt;intäkt av tjänst under&lt;br&gt;beskattningsåret och utgiften inte&lt;br&gt;får dras av enligt 46 § 2 mom. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att inkomst&lt;br&gt;skall anses hava åtnjutits under det&lt;br&gt;år, då densamma från den&lt;br&gt;skattskyldiges synpunkt är att anse&lt;br&gt;som verkligen förvärvad och till sitt&lt;br&gt;belopp känd. Detta är framför allt&lt;br&gt;förhållandet, då inkomsten av den&lt;br&gt;skattskyldige uppburits eller blivit&lt;br&gt;för honom tillgänglig för lyftning&lt;br&gt;eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till godo,&lt;br&gt;detta oberoende av huruvida in-&lt;br&gt;komsten intjänats under året eller&lt;br&gt;tidigare. Förmån av fri eller delvis&lt;br&gt;fri resa på tåg som värderas enligt&lt;br&gt;punkt 6 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;skall dock anses åtnjuten redan när&lt;br&gt;den skattskyldige disponerar över&lt;br&gt;handling eller dylikt som berättigar&lt;br&gt;till resa. Har den skattskyldige på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått förvärva&lt;br&gt;värdepapper på förmånliga villkor,&lt;br&gt;tas förmånen upp till beskattning&lt;br&gt;det år förvärvet skedde. I fall då&lt;br&gt;behållning på pensionssparkonto&lt;br&gt;skall avskattas enligt 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket j inträder skattskyl-&lt;br&gt;digheten när pensionssparavtalet&lt;br&gt;upphör att gälla för de tillgångar&lt;br&gt;som skall avskattas. Vid sådan&lt;br&gt;överlåtelse av pensionsförsäkring&lt;br&gt;till ny försäkringsgivare som avses&lt;br&gt;i punkt 1 av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;anses pensionskapitalet utbetalt när&lt;br&gt;ansvaret för en överlåten försäkring&lt;br&gt;övergår på den övertagande&lt;br&gt;försäkringsgivaren eller, i fråga om&lt;br&gt;pensionsförsäkring som överförs&lt;br&gt;till sådan del av försäkrings-&lt;br&gt;givarens verksamhet som inte avser&lt;br&gt;pensionförsäkring, när överföring-&lt;br&gt;en äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.’ I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att inkomst&lt;br&gt;skall anses hava åtnjutits under det&lt;br&gt;år, då densamma från den&lt;br&gt;skattskyldiges synpunkt är att anse&lt;br&gt;som verkligen förvärvad och till sitt&lt;br&gt;belopp känd. Detta är framför allt&lt;br&gt;förhållandet, då inkomsten av den&lt;br&gt;skattskyldige uppburits eller blivit&lt;br&gt;för honom tillgänglig för lyftning&lt;br&gt;eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till godo,&lt;br&gt;detta oberoende av huruvida in-&lt;br&gt;komsten intjänats under året eller&lt;br&gt;tidigare. Förmån av fri eller delvis&lt;br&gt;fri resa på tåg som värderas enligt&lt;br&gt;punkt 6 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;skall dock anses åtnjuten redan när&lt;br&gt;den skattskyldige disponerar över&lt;br&gt;handling eller dylikt som berättigar&lt;br&gt;till resa. Förmån av fritt eller delvis&lt;br&gt;fritt drivmedel skall anses åtnjuten&lt;br&gt;månaden efter det att det kommit&lt;br&gt;den skattskyldige till godo. Har den&lt;br&gt;skattskyldige på grund av sin tjänst&lt;br&gt;fått förvärva värdepapper på&lt;br&gt;förmånliga villkor, tas förmånen&lt;br&gt;upp till beskattning det år förvärvet&lt;br&gt;skedde. I fall då behållning på&lt;br&gt;pensionssparkonto skall avskattas&lt;br&gt;enligt 32 § 1 mom. första stycket j&lt;br&gt;inträder skattskyldigheten när pen-&lt;br&gt;sionsparavtalet upphör att gälla för&lt;br&gt;de tillgångar som skall avskattas.&lt;br&gt;Vid sådan överlåtelse av pensions-&lt;br&gt;försäkring till ny försäkringsgivare&lt;br&gt;som avses i punkt 1 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 31 § anses pensionskapi-&lt;br&gt;talet utbetalt när ansvaret for en&lt;br&gt;överlåten försäkring övergår på den&lt;br&gt;övertagande försäkringsgivaren&lt;br&gt;eller, i fråga om pensionsförsäkring&lt;br&gt;som överförs till sådan del av&lt;br&gt;försäkringsgivarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som inte avser pen-&lt;br&gt;sionförsäkring, när överföringen&lt;br&gt;äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet&lt;br&gt;avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den&lt;br&gt;skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats&lt;br&gt;eller först under ett senare år beräknats inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,'° Stundom inträffar, att på en ort saknas möjlighet att uthyra bostäder&lt;br&gt;och att för den skull något hyrespris för orten inte kan fastslås. Särskilt&lt;br&gt;gäller detta i glest befolkade orter, där befolkningen huvudsakligen består&lt;br&gt;av jordbrukare, vilka bo på fastigheter, som av dem brukas. Den&lt;br&gt;omständigheten, att uthymingsmöjlighet inte föreligger, medför dock inte,&lt;br&gt;att bostadsförmån saknar värde. Vid bestämmande av bostadsförmånens&lt;br&gt;värde i nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande orter tjäna till&lt;br&gt;ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bostadsförmånen skall inte&lt;br&gt;inräknas förmån av garage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en tjänstebostad som&lt;br&gt;är större än vad den skattskyldige&lt;br&gt;och hans familj behöver skall be-&lt;br&gt;räknas som värdet av en normal&lt;br&gt;bostad för dem. Detta gäller dock&lt;br&gt;bara om bostadens storlek beror på&lt;br&gt;den skattskyldiges representations-&lt;br&gt;skyldighet eller på annat sätt beror&lt;br&gt;på tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsvärde avses det pris som betalas på orten, om det varit&lt;br&gt;fråga om att for kontanta medel inköpa produkter, varor eller andra&lt;br&gt;förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. Om ett sådant pris inte&lt;br&gt;direkt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp som med hänsyn till&lt;br&gt;rådande förhållanden kan beräknas vid en betalning med kontanta medel.&lt;br&gt;Är det fråga om produkter eller varor från egen näringsverksamhet, skall&lt;br&gt;som värde tas upp det belopp som det kan beräknas att den skattskyldige&lt;br&gt;skullle ha fått vid en försäljning under jämförbara förhållanden av&lt;br&gt;motsvarande kvantiteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om praktikanter, lärlingar, elever vid sjuksköterskeskolor och&lt;br&gt;liknande förekommer, att vederbörande under utbildningstiden åtnjuter&lt;br&gt;naturaförmåner (fri kost, fri bostad) eventuellt jämte en mindre&lt;br&gt;kontantersättning, som närmast har karaktär av fickpengar. I dylika fall må&lt;br&gt;värdet av naturaförmånerna jämkas och upptagas till det lägre belopp, som&lt;br&gt;med hänsyn till kontantersättningens storlek och övriga förhållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framstår som skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&amp;quot;Värdet av bilförmån exklusive drivmedel skall för kalenderår&lt;br&gt;bestämmas till 0,3 basbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och&lt;br&gt;ett prisrelaterat belopp. Det ränterelaterade beloppet skall beräknas till 75&lt;br&gt;procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret multiplicerat med nybilspriset för årsmodellen. Det&lt;br&gt;prisrelaterade beloppet skall för en bil med ett nybilspris för årsmodellen&lt;br&gt;som uppgår till högst 7,5 basbelopp beräknas till 9 procent av nybilspriset.&lt;br&gt;Överstiger nybilspriset 7,5 basbelopp skall det prisrelaterade beloppet&lt;br&gt;bestämmas till 9 procent av 7,5 basbelopp med tillägg av ett belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande 20 procent av den del&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;likväl beräknas enligt första styck-&lt;br&gt;et. Som nybilspris anses dock ett&lt;br&gt;belopp som utgör 80 procent av ett&lt;br&gt;uppskattat nybilspris för beskatt-&lt;br&gt;ningsårets årsmodell av de vanli-&lt;br&gt;gast förekommande bilarna ägda&lt;br&gt;av juridiska personer om inte det&lt;br&gt;verkliga nybilspriset är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av nybilspriset som överstiger 7,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;likväl beräknas enligt första styck-&lt;br&gt;et. Som nybilspris anses dock ett&lt;br&gt;belopp som utgör fyra basbelopp&lt;br&gt;om inte det verkliga nybilspriset,&lt;br&gt;med tillägg av anskaffningskostna-&lt;br&gt;den för extrautrustning enligt tredje&lt;br&gt;stycket, är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av förmånsvärdet enligt första och andra styckena&lt;br&gt;skall till det angivna nybilspriset i förekommande fall läggas anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har kört minst 30 000 kilometer i tjänsten med förmåns-&lt;br&gt;bilen under ett kalenderår skall förmånsvärdet bestämmas till 75 procent&lt;br&gt;av det värde som skulle följa av reglerna i första-tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige åtnjuter förmånen endast under en del av året&lt;br&gt;skall förmånsvärdet beräknat enligt första-fjärde styckena sättas ned med&lt;br&gt;en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte har åtnjutit&lt;br&gt;förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilförmån åtnjutits endast i ringa omfattning skall förmånen inte tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i bilförmånen ingår&lt;br&gt;förmån av fritt eller delvis fritt&lt;br&gt;drivmedel för förmånsbilen skall&lt;br&gt;denna förmån värderas till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet multiplicerat med 1,2.&lt;br&gt;Marknadsvärdet skall antas mot-&lt;br&gt;svara värdet för den mängd driv-&lt;br&gt;medel som kan antas ha förbrukats&lt;br&gt;för förmånsbilens totala körsträcka&lt;br&gt;under den tid den skattskyldige&lt;br&gt;varit skattskyldig för förmånsbilen,&lt;br&gt;om den skattskyldige inte gör san-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i bilförmånen ingår&lt;br&gt;förmån av fritt eller delvis fritt&lt;br&gt;drivmedel för förmånsbilen skall&lt;br&gt;denna förmån värderas till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet multiplicerat med 1,2.&lt;br&gt;Marknadsvärdet skall antas mot-&lt;br&gt;svara värdet för den mängd driv-&lt;br&gt;medel som kan antas ha förbrukats&lt;br&gt;för förmånsbilens totala körsträcka&lt;br&gt;under den tid den skattskyldige&lt;br&gt;varit skattskyldig för förmånsbilen,&lt;br&gt;om den skattskyldige inte gör san-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nolikt att förmånsvärdet är något nolikt att marknadsvärdet är något Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;annat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;annat. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nybilspris för årsmodellen&lt;br&gt;avses det pris som bilen hade när&lt;br&gt;den som ny introducerades på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Om ett sådant&lt;br&gt;introduktionspris ändras efter kort&lt;br&gt;tid skall som nybilspris för års-&lt;br&gt;modellen avses det justerade priset.&lt;br&gt;I avsaknad av introduktionspris&lt;br&gt;skall som nybilspris för årsmodel-&lt;br&gt;len anses det pris som det kan antas&lt;br&gt;att bilen skulle haft om den&lt;br&gt;introducerats på den svenska mark-&lt;br&gt;naden när den var ny.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas, om inte&lt;br&gt;annat följer av punkt 2, första gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i punkt 32 av anvisningarna till 23 § och&lt;br&gt;punkt 3 c av anvisningarna till 33 § tillämpas endast i fråga om kostnader&lt;br&gt;som belöper på köming efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1855.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:1157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreslås att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess&lt;br&gt;lydelse enligt lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri&lt;br&gt;eller vid vinstragning på utländska premieobligationer, som uppgår till&lt;br&gt;högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i&lt;br&gt;samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i&lt;br&gt;form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är&lt;br&gt;skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund&lt;br&gt;av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig&lt;br&gt;natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som&lt;br&gt;motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäking, i den mån beloppet&lt;br&gt;inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade&lt;br&gt;sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den&lt;br&gt;mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omkostnad for näringsverksamhet; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för förlust eller skada på egendom vid fartygs förolyckande Bilaga 2&lt;br&gt;som redare utger till sådan arbetstagare som avses i punkt 1 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 49 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund&lt;br&gt;av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens ut-&lt;br&gt;bildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för&lt;br&gt;andra ändmål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning&lt;br&gt;för arbete som har utförts eller skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens ut-&lt;br&gt;bildning, dock inte sådant stipen-&lt;br&gt;dium som anges i punkt 12 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 32 j&amp;gt;;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för&lt;br&gt;andra ändmål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning&lt;br&gt;för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utföras för utgivarens räkning, dock&lt;br&gt;inte sådant stipendium som anges i&lt;br&gt;punkt 12 sjunde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 £;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag&lt;br&gt;samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i&lt;br&gt;följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som&lt;br&gt;avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktions-&lt;br&gt;ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den&lt;br&gt;avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter&lt;br&gt;båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser&lt;br&gt;samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven&lt;br&gt;livränta i form av efierlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven&lt;br&gt;författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av&lt;br&gt;barnpension som inte är skattepliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag Bilaga 2&lt;br&gt;som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter for resor&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av sjukt eller handikappat barn som hemsjukvårdsbidrag och hemvårds-&lt;br&gt;bidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala medel till&lt;br&gt;den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och&lt;br&gt;ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som faställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser resersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnads-&lt;br&gt;ersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser resa&lt;br&gt;inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema&lt;br&gt;och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger faktiska&lt;br&gt;resekostnader och vid köming med egen bil inte överstiger det avdrag som&lt;br&gt;medges för kostnader för resor med egen bil enligt den schablon som&lt;br&gt;anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställlning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten&lt;br&gt;avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat&lt;br&gt;till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid&lt;br&gt;första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelse än sådan för vilka&lt;br&gt;avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett&lt;br&gt;beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 22 § tullagen (1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om&lt;br&gt;avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5&lt;br&gt;kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40&lt;br&gt;§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 32 och&lt;br&gt;34 §§ tullagen (1987:1065) eller 16 kap. 15 § mervärdeskattelagen&lt;br&gt;(1994:200);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift&lt;br&gt;om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt&lt;br&gt;inte uppgår till 500 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 22 § tredje stycket lagen (1993 :737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen&lt;br&gt;anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för&lt;br&gt;vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av&lt;br&gt;detta utgör belopp som har fallit bort, och for vilket avdrag medgetts vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 20 § och 9 kap. 2 § lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från någon annan ersättning för kostnader i arbetet än sådan som avses&lt;br&gt;i 19 § skall skatteavdrag göras endast i följande utsträckning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som mottagaren&lt;br&gt;inte får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas på hela&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det är uppenbart att ersättningen överstiger det belopp som&lt;br&gt;mottagaren får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas&lt;br&gt;på den överstigande delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kostnadsersättning&lt;br&gt;för resa med egen bil i tjänsten&lt;br&gt;gäller att skatteavdrag beräknas på&lt;br&gt;ersättningen endast till den del den&lt;br&gt;överstiger det lägre kilometer-&lt;br&gt;avdraget i punkt 3 c av anvisning-&lt;br&gt;arna till 33 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Om ersättning från en&lt;br&gt;och samma utbetalare utges för&lt;br&gt;mer än 20 000 kilometers köming i&lt;br&gt;tjänsten under kalenderåret skall&lt;br&gt;skatteavdrag endast göras på den&lt;br&gt;del av ersättningen som överstiger&lt;br&gt;det högre kilometeravdraget i punkt&lt;br&gt;3 c första stycket kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen och som belöper på köming&lt;br&gt;överstigande 20 000 kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses&lt;br&gt;i punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall dock värderas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grund for jämkning av värdet av bilförmån eller kostförmån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvisningarna till 42 § Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bostadsförmånsvärde som&lt;br&gt;bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker&lt;br&gt;med mer än 10 % från det värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bostadsförmånsvärde som&lt;br&gt;bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker&lt;br&gt;med mer än 10 % från det värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som följer av 42 § första stycket&lt;br&gt;och punkt 3 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som följer av 42 § första stycket&lt;br&gt;och punkt 1 av anvisningarna till&lt;br&gt;nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1990:325) självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter i dess lydelse enligt lagen (1997:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren&lt;br&gt;skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten som enligt 8&lt;br&gt;kap. 19 och 20 §§ lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter skall ligga till grund för&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag, skall i&lt;br&gt;kontrolluppgift anges som lön,&lt;br&gt;arvode eller motsvarande. Har&lt;br&gt;ersättning för ökade levnadskost-&lt;br&gt;nader som enligt 8 kap. 19 § lagen&lt;br&gt;om betalning av skatter och avgif-&lt;br&gt;ter inte skall ligga till grund för&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag utgått&lt;br&gt;för en eller flera tjänsteresor som&lt;br&gt;omfattat en sammanhängande pe-&lt;br&gt;riod av mer än tre månader, skall&lt;br&gt;detta anges i kontrolluppgift som&lt;br&gt;också skall innehålla upplysning&lt;br&gt;om i vad mån fråga är om inrikes&lt;br&gt;eller utrikes förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil eller förmånsbil i&lt;br&gt;tjänsten som enligt 8 kap. 19 och&lt;br&gt;20 §§ lagen (1997:000) om betal-&lt;br&gt;ning av skatter och avgifter skall&lt;br&gt;ligga till grund för beräkning av&lt;br&gt;skatteavdrag, skall i kontrolluppgift&lt;br&gt;anges som lön, arvode eller&lt;br&gt;motsvarande. Har ersättning för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader som enligt&lt;br&gt;8 kap. 19 § lagen om betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter inte skall ligga&lt;br&gt;till grund för beräkning av prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt utgått för en eller flera&lt;br&gt;tjänsteresor som omfattat en&lt;br&gt;sammanhängande period av mer än&lt;br&gt;tre månader, skall detta anges i&lt;br&gt;kontrolluppgift som också skall&lt;br&gt;innehålla upplysning om i vad mån&lt;br&gt;fråga är om inrikes eller utrikes&lt;br&gt;förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda värdet&lt;br&gt;av andra kostnadsersättningar än sådana som enligt 5 § 3 a-c skall uppges&lt;br&gt;först efter föreläggande av skattemyndigheten. Dock skall ersättningen, då&lt;br&gt;det är uppenbart att den avser kostnader som inte är avdragsgilla vid&lt;br&gt;mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt beloppp,&lt;br&gt;till denna del anges som lön, arvode eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgften skall särskilt för sig tas upp sådant skatteavdrag som&lt;br&gt;har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Nuvarande lydelse enligt lagrådsremiss Ett nytt system för betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter, m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1&lt;br&gt;nionde styscket och punkt 3 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;samt punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1&lt;br&gt;nionde stycket och punkt 3 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;samt punkterna 3 a, 3 b och 4 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1979:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 10 § insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.11 kap. 3 § första och andra stycket och 5 § andra stycket vallagen&lt;br&gt;(1972:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. 2 § andra stycket lagen (1993:1404) om brevröstning i Förbunds-&lt;br&gt;republiken Tyskland och i Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 10 kap. 18 §, 11 kap 2 , 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 16&lt;br&gt;kap. 7 och 9 §§ föräldrabalken, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. säkerhetsskyddslagen (1996:627),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall&lt;br&gt;vid 1997-2001 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:1233.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om&lt;br&gt;ändring lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersätt-&lt;br&gt;ning som inte enligt 8 kap. lagen (1997:000) om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig intäkt&lt;br&gt;i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning,&lt;br&gt;om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till&lt;br&gt;sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven&lt;br&gt;lön som som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts&lt;br&gt;utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av&lt;br&gt;anställning anse även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadefÖrsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund&lt;br&gt;av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;forsäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller lagen (1983:1030) om säskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen Bilaga 2&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid vuxenutbildning for utvecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;vid svenskundervisning for invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) stipendium som enligt punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 sjunde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt av tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs&lt;br&gt;självständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) semesterersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner for&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension och semesterersättning från&lt;br&gt;semesterkassa, i fråga om ersättning till idrottsutövare från visst slag av&lt;br&gt;ideell förening samt i fråga om ersättning från vinstandelsstiftelse eller&lt;br&gt;annan juridisk person med motsvarande ändamål gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svensk medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara for tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Bilaga 2&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Nuvarande lydelse enligt lagrådsremiss Ett nytt system för betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avgett yttrande. Riksförsäkringsverket, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Västemorrlands län,&lt;br&gt;Arbetsgivarverket, Konsumentverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation TCO, Landsorganisationen i Sverige LO,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen SAF, Företagarnas Riksförbund, Gros-&lt;br&gt;sistförbundet Svensk Handel, Svenska Revisorsamfundet SRS, IT-Kom-&lt;br&gt;missionen, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Svenska församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbundet SKPF, Svenska kyrkans personalförbund och Säljarnas&lt;br&gt;Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Företagens Upp-&lt;br&gt;giftslämnardelegation FUD och Auktoriserade revisorer FAR har avstått&lt;br&gt;från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svensk Etanolutveckling har inte svarat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har&lt;br&gt;lämnat ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har det inkommit yttrande från Telia, Bilindustriföreningen&lt;br&gt;och HBH Consultants KB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § 3 c mom., punkt 23 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 §, punkterna 3 och 12 av anvisningarna till 32 §, punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 §, punkt 4 av anvisningarna till 41 § samt punkterna&lt;br&gt;1 och 2 av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c mom.' Om en vara eller en tjänst, som en anställd erhåller av&lt;br&gt;arbetsgivaren, är av väsentlig betydelse för utförandet av hans arbetsupp-&lt;br&gt;gifter, skall förmånen av varan eller tjänsten inte tas upp som intäkt, om&lt;br&gt;förmånen är av begränsat värde för den anställde och inte utan svårighet&lt;br&gt;kan särskiljas från nyttan i anställningen. Inte heller tas som intäkt upp&lt;br&gt;förmån av fria arbetskläder och fri uniform om förmånen avser kläder som&lt;br&gt;är anpassade för arbetet och inte lämpligen kan användas privat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förmån av att använda en av&lt;br&gt;arbetsgivaren tillhandahållen&lt;br&gt;datorutrustning för privat bruk&lt;br&gt;skall inte tas upp som intäkt, om&lt;br&gt;förmånen väsentligen riktar sig till&lt;br&gt;hela den stadigvarande personalen&lt;br&gt;på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23? Avdrag får göras för fastighetsskatt och särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader och speciella för näringsverksamheten utgående skatter&lt;br&gt;och avgifter till det allmänna. Däremot får svenska allmänna skatter inte&lt;br&gt;dras av (se 20 §). Avdrag får dock göras för mervärdesskatt som har&lt;br&gt;återförts enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattelagen (1994:200) och&lt;br&gt;inbetalats till staten på sätt som anges i 9 kap. 3 § första stycket 2&lt;br&gt;mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans&lt;br&gt;egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att&lt;br&gt;utfalla på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare&lt;br&gt;grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare&lt;br&gt;i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses&lt;br&gt;motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nyss nämnda befattnings-&lt;br&gt;havare räknas som omkostnad i näringsverksamheten. Premie för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reseskyddsförsäkring avseende resa i verksamheten utgör avdragsgill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omkostnad i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § om avdrag&lt;br&gt;för avgift till erkänd arbets-&lt;br&gt;löshetskassa gäller också beträffan-&lt;br&gt;de inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;om avdrag för avgift till arbets-&lt;br&gt;löshetskassa gäller också beträffan-&lt;br&gt;de inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor till och från arbetsplatsen och i 33 § 2 mom. om&lt;br&gt;begränsning i rätten till avdrag för sådana kostnader gäller också&lt;br&gt;beträffande inkomst av näringsverksamhet. Om den skattskyldige har&lt;br&gt;kostnader för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna&lt;br&gt;och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3? Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptas, bland annat, hyresvärdet av&lt;br&gt;bostad, som kan vara åt den&lt;br&gt;anställde upplåten. För den, som är&lt;br&gt;anställd och såsom löneförmån&lt;br&gt;åtnjuter bostad, skall alltså värdet&lt;br&gt;av denna bostadsförmån med-&lt;br&gt;räknas vid löneförmånernas&lt;br&gt;uppskattning. Såsom intäkt skall&lt;br&gt;även upptas exempelvis värdet av&lt;br&gt;fri kost och fria resor samt skatter,&lt;br&gt;försäkringar o.d., som arbets-&lt;br&gt;givaren betalat för den anställdes&lt;br&gt;räkning eller som den anställde&lt;br&gt;annars åtnjutit på grund av&lt;br&gt;anställningen. Skatteplikt före-&lt;br&gt;ligger dock inte för värdet av fri&lt;br&gt;kost som åtnjuts på allmänna&lt;br&gt;transportmedel vid tjänsteresa eller&lt;br&gt;för värdet av fri frukost som åtnjuts&lt;br&gt;på hotell eller liknande inrättning i&lt;br&gt;samband med övernattning där&lt;br&gt;under tjänsteresa, allt under för-&lt;br&gt;utsättning att kosten obligatoriskt&lt;br&gt;ingår i priset för transporten eller&lt;br&gt;övernattningen i fråga. Värdet av&lt;br&gt;fri kost som åtnjuts vid repre-&lt;br&gt;sentation utgör inte heller&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Såvitt avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Såsom intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;upptas, bland annat, förmån av fri&lt;br&gt;eller delvis fri bostad. Angående&lt;br&gt;värdering av bostadsförmån finns&lt;br&gt;bestämmelser i 42 § och därtill&lt;br&gt;hörande anvisningar. I bostads-&lt;br&gt;förmån skall inte inräknas förmån&lt;br&gt;av fritt eller delvis fritt garage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom intäkt skall även upptas&lt;br&gt;exempelvis värdet av fri kost.&lt;br&gt;Skatteplikt föreligger dock inte för&lt;br&gt;värdet av fri kost som åtnjuts på&lt;br&gt;allmänna transportmedel vid&lt;br&gt;tjänsteresa eller för värdet av fri&lt;br&gt;frukost som åtnjuts på hotell eller&lt;br&gt;liknande inrättning i samband med&lt;br&gt;övernattning där under tjänsteresa,&lt;br&gt;allt under förutsättning att kostna-&lt;br&gt;den obligatoriskt ingår i priset för&lt;br&gt;transporten eller övernattningen i&lt;br&gt;fråga. Värdet av fri kost som åtnjuts&lt;br&gt;vid representation utgör inte heller&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Såvitt avser&lt;br&gt;intern representation gäller detta&lt;br&gt;endast om sammankomsten är&lt;br&gt;tillfällig och av kort varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom intäkt skall upptas värdet&lt;br&gt;av fria resor samt skatter, för-&lt;br&gt;säkringar o.d., som arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intern representation gäller detta&lt;br&gt;endast om sammankomsten är&lt;br&gt;tillfällig och av kort varaktighet.&lt;br&gt;Arbetsgivares kostnader för trygg-&lt;br&gt;ande av arbetstagares pension&lt;br&gt;genom avsättning eller pensions-&lt;br&gt;försäkring utgör inte skattepliktig&lt;br&gt;intäkt för den anställde. Förmån av&lt;br&gt;fri försäkring avseende reseskydd&lt;br&gt;under tjänsteresa är inte heller&lt;br&gt;skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående värdesättning å bo-&lt;br&gt;stadsförmån och andra naturaför-&lt;br&gt;måner, som kunna ingå i avlöning-&lt;br&gt;en, meddelas bestämmelser i 42 §&lt;br&gt;och därtill hörande anvisningar. Ar&lt;br&gt;tjänstebostad med hänsyn till&lt;br&gt;vederbörande tjänsteinnehavare i&lt;br&gt;tjänsten åliggande representations-&lt;br&gt;skyldighet större än som skäligen&lt;br&gt;kan anses erforderligt för en person&lt;br&gt;i motsvarande ställning men utan&lt;br&gt;särskild, med tjänsten förenad rep-&lt;br&gt;resentationsskyldighet, skall såsom&lt;br&gt;värde å bostadsförmånen upptagas&lt;br&gt;allenast vad som kan anses mot-&lt;br&gt;svara en bostad av sistnämnda&lt;br&gt;beskaffenhet. Motsvarande gäller,&lt;br&gt;därest tjänstebostad av annan an-&lt;br&gt;ledning är större än som kan anses&lt;br&gt;erforderligt för tjänsteinnehavarens&lt;br&gt;och hans familjs behov. Har&lt;br&gt;tjänsteinnehavare fått utgiva ersätt-&lt;br&gt;ning för bostadsförmån, skall givet-&lt;br&gt;vis bostadens uppskattade värde&lt;br&gt;därmed minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalat för den anställdes räkning&lt;br&gt;eller som den anställde annars&lt;br&gt;åtnjutitit på grund av anställ-&lt;br&gt;ningen. Förmån av fri försäkring&lt;br&gt;avseende reseskydd under&lt;br&gt;tjänsteresa är dock inte skatte-&lt;br&gt;pliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivares kostnader för&lt;br&gt;tryggande av arbetstagares pension&lt;br&gt;genom avsättning eller pensions-&lt;br&gt;försäkring utgör inte skattepliktig&lt;br&gt;intäkt för den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeforsäkring, lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om&lt;br&gt;förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt&lt;br&gt;av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt&lt;br&gt;lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller&lt;br&gt;författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av&lt;br&gt;militärtjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet&lt;br&gt;för närståendevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger&lt;br&gt;enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning for&lt;br&gt;merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag för doktorander, särskilt&lt;br&gt;utbildningsbidrag samt timersättning vid vuxenutbildning for utvecklings-&lt;br&gt;störda (särvux) eller vid svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas&lt;br&gt;som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning från arbetslöshetskassa, statsbidrag motsvarande&lt;br&gt;dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som lämnas till den som startar&lt;br&gt;egen näringsverksamhet, och som avser att utgöra ett tillskott till&lt;br&gt;näringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten,&lt;br&gt;räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas&lt;br&gt;som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller dagpenning som enligt av regeringen eller av statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarstipendium (Marie&lt;br&gt;Curie-stipendium) som utges direkt&lt;br&gt;eller indirekt av Europeiska gemen-&lt;br&gt;skaperna räknas som skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Avdrag medges för avgift till&lt;br&gt;erkänd arbetslöshetskassa. Kan&lt;br&gt;sådant avdrag ifrågakomma i flera&lt;br&gt;förvärvskällor skall det i första&lt;br&gt;hand hänföras till den förvärvskälla&lt;br&gt;där bruttointäkten är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Avdrag medges för avgift till&lt;br&gt;arbetslöshetskassa. Kan sådant&lt;br&gt;avdrag komma i fråga i flera för-&lt;br&gt;värvskällor skall det i första hand&lt;br&gt;hänföras till den förvärvskälla där&lt;br&gt;bruttointäkten är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges även för avgift&lt;br&gt;till utländsk arbetslöshetskassa&lt;br&gt;eller motsvarande enligt ett annat&lt;br&gt;lands system för förmåner vid&lt;br&gt;arbetslöshet, om intäkt av arbete&lt;br&gt;från det landet tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst i Sverige under&lt;br&gt;beskattningsåret och avgiften inte&lt;br&gt;får dras av enligt 46 § 2 mom. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige varit bosatt i&lt;br&gt;Sverige under endast del av&lt;br&gt;beskattningsåret medges avdrag&lt;br&gt;bara till den del avgiften belöper&lt;br&gt;på nämnda tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;1 fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att inkomst&lt;br&gt;skall anses hava åtnjutits under det&lt;br&gt;år, då densamma från den&lt;br&gt;skattskyldiges synpunkt är att anse&lt;br&gt;som verkligen förvärvad och till sitt&lt;br&gt;belopp känd. Detta är framför allt&lt;br&gt;förhållandet, då inkomsten av den&lt;br&gt;skattskyldige uppburits eller blivit&lt;br&gt;för honom tillgänglig för lyftning&lt;br&gt;eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till godo,&lt;br&gt;detta oberoende av huruvida in-&lt;br&gt;komsten intjänats under året eller&lt;br&gt;tidigare. Förmån av fri eller delvis&lt;br&gt;fri resa på tåg som värderas enligt&lt;br&gt;punkt 6 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;skall dock anses åtnjuten redan när&lt;br&gt;den skattskyldige disponerar över&lt;br&gt;handling eller dylikt som berättigar&lt;br&gt;till resa. Har den skattskyldige på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått förvärva&lt;br&gt;värdepapper på förmånliga villkor,&lt;br&gt;tas förmånen upp till beskattning&lt;br&gt;det år förvärvet skedde. I fall då&lt;br&gt;behållning på pensionssparkonto&lt;br&gt;skall avskattas enligt 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket j inträder skattskyl-&lt;br&gt;digheten när pensionssparavtalet&lt;br&gt;upphör att gälla för de tillgångar&lt;br&gt;som skall avskattas. Vid sådan&lt;br&gt;överlåtelse av pensionsförsäkring&lt;br&gt;till ny försäkringsgivare som avses&lt;br&gt;i punkt 1 av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;anses pensionskapitalet utbetalt när&lt;br&gt;ansvaret för en överlåten försäkring&lt;br&gt;övergår på den övertagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att inkomst&lt;br&gt;skall anses hava åtnjutits under det&lt;br&gt;år, då densamma från den&lt;br&gt;skattskyldiges synpunkt är att anse&lt;br&gt;som verkligen förvärvad och till sitt&lt;br&gt;belopp känd. Detta är framför allt&lt;br&gt;förhållandet, då inkomsten av den&lt;br&gt;skattskyldige uppburits eller blivit&lt;br&gt;för honom tillgänglig för lyftning&lt;br&gt;eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till godo,&lt;br&gt;detta oberoende av huruvida in-&lt;br&gt;komsten intjänats under året eller&lt;br&gt;tidigare. Förmån av fri eller delvis&lt;br&gt;fri resa på tåg som värderas enligt&lt;br&gt;punkt 6 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;skall dock anses åtnjuten redan när&lt;br&gt;den skattskyldige disponerar över&lt;br&gt;handling eller dylikt som berättigar&lt;br&gt;till resa. Förmån av fritt eller delvis&lt;br&gt;fritt drivmedel skall anses åtnjuten&lt;br&gt;månaden efter det att drivmedlet&lt;br&gt;har kommit den skattskyldige till&lt;br&gt;godo. Har den skattskyldige på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått förvärva&lt;br&gt;värdepapper på förmånliga villkor,&lt;br&gt;tas förmånen upp till beskattning&lt;br&gt;det år förvärvet skedde. I fall då&lt;br&gt;behållning på pensionssparkonto&lt;br&gt;skall avskattas enligt 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket j inträder&lt;br&gt;skattskyldigheten när pen-&lt;br&gt;sionssparavtalet upphör att gälla för&lt;br&gt;de tillgångar som skall avskattas.&lt;br&gt;Vid sådan överlåtelse av pensions-&lt;br&gt;försäkring till ny försäkringsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsgivaren eller, i fråga om&lt;br&gt;pensionsförsäkring som överförs&lt;br&gt;till sådan del av försäkrings-&lt;br&gt;givarens verksamhet som inte avser&lt;br&gt;pensionsförsäkring, när överföring-&lt;br&gt;en äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i punkt 1 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 31 § anses pensionskapi-&lt;br&gt;talet utbetalt när ansvaret för en&lt;br&gt;överlåten försäkring övergår på den&lt;br&gt;övertagande försäkringsgivaren&lt;br&gt;eller, i fråga om pensionsförsäkring&lt;br&gt;som överförs till sådan del av&lt;br&gt;försäkringsgivarens verksamhet&lt;br&gt;som inte avser pensionsförsäkring,&lt;br&gt;när överföringen äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet&lt;br&gt;avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den&lt;br&gt;skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats&lt;br&gt;eller först under ett senare år beräknats inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Stundom inträffar, att på en ort saknas möjlighet att uthyra bostäder&lt;br&gt;och att för den skull något hyrespris för orten inte kan fastslås. Särskilt&lt;br&gt;gäller detta i glest befolkade orter, där befolkningen huvudsakligen består&lt;br&gt;av jordbrukare, vilka bo på fastigheter, som av dem brukas. Den&lt;br&gt;omständigheten, att uthymingsmöjlighet inte föreligger, medför dock inte,&lt;br&gt;att bostadsförmån saknar värde. Vid bestämmande av bostadsförmånens&lt;br&gt;värde i nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande orter tjäna till&lt;br&gt;ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en tjänstebostad som&lt;br&gt;är större än vad den skattskyldige&lt;br&gt;och hans familj behöver, skall be-&lt;br&gt;räknas som värdet av en normal&lt;br&gt;bostad för dem, om bostadens&lt;br&gt;storlek beror på den skattskyldiges&lt;br&gt;representationsskyldighet eller på&lt;br&gt;annat sätt beror på tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsvärde avses det pris som betalas på orten, om det varit&lt;br&gt;fråga om att för kontanta medel inköpa produkter, varor eller andra&lt;br&gt;förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. Om ett sådant pris inte&lt;br&gt;direkt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp som med hänsyn till&lt;br&gt;rådande förhållanden kan beräknas vid en betalning med kontanta medel.&lt;br&gt;Är det fråga om produkter eller varor från egen näringsverksamhet, skall&lt;br&gt;som värde tas upp det belopp som det kan beräknas att den skattskyldige&lt;br&gt;skulle ha fått vid en försäljning under jämförbara förhållanden av&lt;br&gt;motsvarande kvantiteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om praktikanter, lärlingar, elever vid sjuksköterskeskolor och&lt;br&gt;liknande förekommer, att vederbörande under utbildningstiden åtnjuter&lt;br&gt;naturaförmåner (fri kost, fri bostad) eventuellt jämte en mindre kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tantersättning, som närmast har karaktär av fickpengar. I dylika fall må&lt;br&gt;värdet av naturaförmånerna jämkas och upptagas till det lägre belopp, som&lt;br&gt;med hänsyn till kontantersättningens storlek och övriga förhållanden&lt;br&gt;framstår som skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Värdet av bilförmån exklusive drivmedel skall for kalenderår&lt;br&gt;bestämmas till 0,3 basbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och&lt;br&gt;ett prisrelaterat belopp. Det ränterelaterade beloppet skall beräknas till 75&lt;br&gt;procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret multiplicerat med nybilspriset för årsmodellen. Det&lt;br&gt;prisrelaterade beloppet skall för en bil med ett nybilspris för årsmodellen&lt;br&gt;som uppgår till högst 7,5 basbelopp beräknas till 9 procent av nybilspriset.&lt;br&gt;Överstiger nybilspriset 7,5 basbelopp skall det prisrelaterade beloppet&lt;br&gt;bestämmas till 9 procent av 7,5 basbelopp med tillägg av ett belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande 20 procent av den del&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;likväl beräknas enligt första styck-&lt;br&gt;et. Som nybilspris anses dock ett&lt;br&gt;belopp som utgör 80 procent av ett&lt;br&gt;uppskattat nybilspris för beskatt-&lt;br&gt;ningsårets årsmodell av de vanli-&lt;br&gt;gast förekommande bilarna ägda&lt;br&gt;av juridiska personer om inte det&lt;br&gt;verkliga nybilspriset är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av förmåns-&lt;br&gt;värdet enligt första och andra&lt;br&gt;styckena skall till det angivna&lt;br&gt;nybilspriset i förekommande fall&lt;br&gt;läggas anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av nybilspriset som överstiger 7,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånsbilens årsmodell sex&lt;br&gt;år eller äldre skall förmånsvärdet&lt;br&gt;likväl beräknas enligt första styck-&lt;br&gt;et. Som nybilspris anses dock ett&lt;br&gt;belopp som utgör fyra basbelopp&lt;br&gt;om inte det verkliga nybilspriset,&lt;br&gt;med tillägg av anskaffningskostna-&lt;br&gt;den för extrautrustning enligt tredje&lt;br&gt;stycket, är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av för-&lt;br&gt;månsvärdet enligt första och andra&lt;br&gt;styckena skall till det verkliga&lt;br&gt;nybilspriset i förekommande fall&lt;br&gt;läggas anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har kört minst 30 000 kilometer i tjänsten med förmåns-&lt;br&gt;bilen under ett kalenderår skall förmånsvärdet bestämmas till 75 procent&lt;br&gt;av det värde som skulle följa av reglerna i första-tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige åtnjuter förmånen endast under en del av året&lt;br&gt;skall förmånsvärdet beräknat enligt första-ljärde styckena sättas ned med&lt;br&gt;en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte har åtnjutit&lt;br&gt;förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilförmån åtnjutits endast i ringa omfattning skall förmånen inte tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i bilförmånen ingår&lt;br&gt;förmån av fritt eller delvis fritt&lt;br&gt;drivmedel för förmånsbilen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i bilförmånen ingår&lt;br&gt;förmån av fritt eller delvis fritt&lt;br&gt;drivmedel för förmånsbilen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna förmån värderas till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet multiplicerat med 1,2.&lt;br&gt;Marknadsvärdet skall antas mot-&lt;br&gt;svara värdet för den mängd driv-&lt;br&gt;medel som kan antas ha förbrukats&lt;br&gt;för förmånsbilens totala körsträcka&lt;br&gt;under den tid den skattskyldige&lt;br&gt;varit skattskyldig för förmånsbilen,&lt;br&gt;om den skattskyldige inte gör san-&lt;br&gt;nolikt att förmånsvärdet är något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna förmån värderas till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet multiplicerat med 1,2.&lt;br&gt;Marknadsvärdet skall antas mot-&lt;br&gt;svara värdet för den mängd driv-&lt;br&gt;medel som kan antas ha förbrukats&lt;br&gt;för förmånsbilens totala körsträcka&lt;br&gt;under den tid den skattskyldige&lt;br&gt;varit skattskyldig för bilförmånen,&lt;br&gt;om den skattskyldige inte gör san-&lt;br&gt;nolikt att marknadsvärdet är något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nybilspris för årsmodellen&lt;br&gt;avses det pris som bilen hade när&lt;br&gt;den som ny introducerades på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Om ett sådant&lt;br&gt;introduktionspris ändras efter kort&lt;br&gt;tid skall som nybilspris för års-&lt;br&gt;modellen avses det justerade priset.&lt;br&gt;I avsaknad av introduktionspris&lt;br&gt;skall som nybilspris för årsmodel-&lt;br&gt;len anses det pris som det kan antas&lt;br&gt;att bilen skulle ha haft om den&lt;br&gt;introducerats på den svenska mark-&lt;br&gt;naden när den var ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas, om inte&lt;br&gt;annat följer av punkt 2 och 3, första gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya bestämmelsen i punkt 4 av anvisningarna till 41 § tillämpas&lt;br&gt;endast i fråga om förmåner som kommit den skattskyldige till godo efter&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya bestämmelsen i punkt 12 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;tillämpas inte i fråga om stipendium som beviljats före utgången av år&lt;br&gt;1997 och vars storlek har bestämts med hänsyn till att det inte är&lt;br&gt;skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:107.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:1157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1331) om ändring i&lt;br&gt;kommunaskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 19 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri&lt;br&gt;eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till&lt;br&gt;högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeforsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i&lt;br&gt;samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i&lt;br&gt;form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är&lt;br&gt;skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund&lt;br&gt;av skadeståndsforsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig&lt;br&gt;natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats for anställdas räkning betalar ut och som&lt;br&gt;motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet&lt;br&gt;inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade&lt;br&gt;sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för förlust eller skada på egendom vid fartygs förolyckande&lt;br&gt;som redare utger till sådan arbetstagare som avses i punkt 1 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 49 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund&lt;br&gt;av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens ut-&lt;br&gt;bildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för&lt;br&gt;andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning&lt;br&gt;för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ icke är berättigad till avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium för mottagarens ut-&lt;br&gt;bildning, dock inte ett sådant&lt;br&gt;stipendium som anges i punkt 12&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32§-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för&lt;br&gt;andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning&lt;br&gt;för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning, dock&lt;br&gt;inte ett sådant stipendium som&lt;br&gt;anges i punkt 12 sjunde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag&lt;br&gt;samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i&lt;br&gt;följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som&lt;br&gt;avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktions-&lt;br&gt;ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den&lt;br&gt;avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter&lt;br&gt;båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser&lt;br&gt;samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven&lt;br&gt;livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forfattning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av&lt;br&gt;barnpension som inte är skattepliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag&lt;br&gt;som utgör ersättning för merkostnader, ersättning for merutgifter for resor&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårds-&lt;br&gt;bidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala medel till&lt;br&gt;den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och&lt;br&gt;ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning for tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnads-&lt;br&gt;ersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser resa&lt;br&gt;inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema&lt;br&gt;och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger faktiska&lt;br&gt;resekostnader och vid köming med egen bil inte överstiger det avdrag som&lt;br&gt;medges for kostnader för resor med egen bil enligt den schablon som&lt;br&gt;anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställlning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten&lt;br&gt;avser minnesforemål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat&lt;br&gt;till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel for vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid&lt;br&gt;första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel for att lämna gottgörelse än sådana for vilka&lt;br&gt;avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett&lt;br&gt;beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 5 kap.&lt;br&gt;13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 §&lt;br&gt;lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 33 §&lt;br&gt;tullagen (1994:1550) eller 19 kap. 2 och 12-14 §§ skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift&lt;br&gt;om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt&lt;br&gt;inte uppgår till 500 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 22 § tredje stycket lagen (1993 :737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen&lt;br&gt;anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för&lt;br&gt;vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av&lt;br&gt;detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Åldre bestämmelser om&lt;br&gt;stipendium i 19 § gäller i fråga om&lt;br&gt;stipendium som har beviljats före&lt;br&gt;utgången av år 1997 och vars&lt;br&gt;storlek har bestämts med hänsyn&lt;br&gt;till att det inte är skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1996/97:100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;(1997:000) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses&lt;br&gt;i punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall dock värderas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grund för jämkning av värdet av bilförmån eller kostförmån&lt;br&gt;enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bostadsförmånsvärde som 2. bostadsförmånsvärde som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker&lt;br&gt;med mer än 10 % från det värde&lt;br&gt;som följer av 42 § första stycket&lt;br&gt;och punkt 3 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker&lt;br&gt;med mer än 10 % från det värde&lt;br&gt;som följer av 42 § första stycket&lt;br&gt;och punkt 1 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;förmåner som åtnjutitis efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 och 9 §§ lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;7§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 4&lt;br&gt;andra eller tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;br&gt;Värdet av annan bostadsförmån här&lt;br&gt;i landet än förmån av&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. 15 och 16 §§ skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 4&lt;br&gt;andra eller tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;br&gt;Värdet av annan bostadsförmån här&lt;br&gt;i landet än förmån av&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. 15 och 16 §§ skatte-&lt;br&gt;betalningslagen. Dessutom skall i&lt;br&gt;fråga om sådan förmån anges om&lt;br&gt;bostaden är belägen på&lt;br&gt;taxeringsenhet som i fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;br&gt;benämns småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats enligt 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen skall anges att justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av&lt;br&gt;andra förmåner än bilförmån&lt;br&gt;exklusive drivmedel skall anges&lt;br&gt;särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av&lt;br&gt;andra förmåner än bilförmån skall&lt;br&gt;anges särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bilförmån skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bilens modellbeteckning och årsmodell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nedsättning av bilförmåns-&lt;br&gt;värdet på grund av att den&lt;br&gt;skattskyldige utgett ersättning för&lt;br&gt;förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nedsättning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån exklusive drivmedel på&lt;br&gt;grund av att den skattskyldig utgett&lt;br&gt;ersättning för förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antal kilometer tjänsteköming som ersättning för kostnader för&lt;br&gt;drivmedel för resa i tjänsten med förmånsbil avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fall förmån av fritt eller&lt;br&gt;delvis fritt drivmedel enligt punkt 2&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen har&lt;br&gt;utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdet av förmån av fritt eller&lt;br&gt;delvis fritt drivmedel enligt punkt 2&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. värdet av bilförmån exklusive drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren&lt;br&gt;skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten som enligt&lt;br&gt;8 kap. 19 och 20 §§ skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:000) skall&lt;br&gt;ligga till grund för beräkning av&lt;br&gt;skatteavdrag, skall i kontrolluppgift&lt;br&gt;anges som lön, arvode eller&lt;br&gt;motsvarande. Har ersättning för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader som enligt&lt;br&gt;8 kap. 19 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;inte skall ligga till grund för&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag utgått&lt;br&gt;för en eller flera tjänsteresor som&lt;br&gt;omfattat en sammanhängande pe-&lt;br&gt;riod av mer än tre månader, skall&lt;br&gt;detta anges i kontrolluppgift som&lt;br&gt;också skall innehålla upplysning&lt;br&gt;om i vad mån fråga är om inrikes&lt;br&gt;eller utrikes förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil eller förmånsbil i&lt;br&gt;tjänsten som enligt 8 kap. 19 och&lt;br&gt;20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:000) skall ligga till grund för&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag, skall i&lt;br&gt;kontrolluppgift anges som lön,&lt;br&gt;arvode eller motsvarande. Har&lt;br&gt;ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader som enligt 8 kap. 19 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen inte skall&lt;br&gt;ligga till grund för beräkning av&lt;br&gt;skatteavdrag utgått för en eller flera&lt;br&gt;tjänsteresor som omfattat en&lt;br&gt;sammanhängande period av mer än&lt;br&gt;tre månader, skall detta anges i&lt;br&gt;kontrolluppgift som också skall&lt;br&gt;innehålla upplysning om i vad mån&lt;br&gt;fråga är om inrikes eller utrikes&lt;br&gt;förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda&lt;br&gt;värdet av andra kostnadsersättningar än sådana som enligt 5 § 3 a-c skall&lt;br&gt;uppges först efter föreläggande av skattemyndigheten. Dock skall&lt;br&gt;ersättningen, då det är uppenbart att den avser kostnader som inte är&lt;br&gt;avdragsgilla vid mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger&lt;br&gt;avdragsgillt belopp, till denna del anges som lön, arvode eller mot-&lt;br&gt;svarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant skatteavdrag som&lt;br&gt;har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;förmåner som åtnjutits efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1996/97:100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;!&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1996/97:100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813)' om homosexuella sambor&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1&lt;br&gt;nionde stycket och punkt 3 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;samt punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1&lt;br&gt;nionde stycket och punkt 3 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;samt punkterna 3 a, 3 i och 4 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1979:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 10 § insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen&lt;br&gt;(1997:157),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 4 § andra stycket lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 16&lt;br&gt;kap. 7 och 9 § § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. säkerhetsskyddslagen (1996:627), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall&lt;br&gt;vid 1997-2001 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1996/97:133.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:OOO) om ändring Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;i lagen (1962:381) om allmän försäkring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:000) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersätt-&lt;br&gt;ning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig intäkt i form&lt;br&gt;av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning, om den som&lt;br&gt;slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen är&lt;br&gt;någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under&lt;br&gt;ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller&lt;br&gt;intäkt som avses i 32 § &amp;nbsp;1 mom. första stycket h och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts&lt;br&gt;utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av&lt;br&gt;anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund&lt;br&gt;av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;vid svenskundervisning för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) stipendium som enligt punkt&lt;br&gt;12 sjunde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt av tjänst, om&lt;br&gt;stipendiet utbetalats av en fysisk&lt;br&gt;person bosatt i Sverige eller av en&lt;br&gt;svensk juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs&lt;br&gt;självständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension och ersättning från semesterkassa, i&lt;br&gt;fråga om ersättning till idrottsutövare från visst slag av ideell förening&lt;br&gt;samt i fråga om ersättning från vinstandelsstiftelse eller annan juridisk&lt;br&gt;person med motsvarande ändamål gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1996/97:100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän Prop. 1996/97:173&lt;br&gt;försäkring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av annat förvärvsarbete avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade&lt;br&gt;arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tillfälliga förvärvsinkomster av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ersättning för arbete för någon&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;sjukpenning och rehabili-&lt;br&gt;teringspenning enligt denna lag&lt;br&gt;samt sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring eller motsvarande ersätt-&lt;br&gt;ning som utgår enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av&lt;br&gt;regeringens förordnande, i den mån&lt;br&gt;ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;inkomst som ovan nämnts samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättning som utgör&lt;br&gt;skattepliktig inkomst av tjänst&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och som, utan att&lt;br&gt;anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalats av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller av utländsk juridisk&lt;br&gt;person;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självständigt bedriven verksamhet;&lt;br&gt;annans räkning i pengar eller andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;sjukpenning och rehabi-&lt;br&gt;literingspenning enligt denna lag&lt;br&gt;samt sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning som utgår enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av&lt;br&gt;regeringens förordnande, i den mån&lt;br&gt;ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;inkomst som ovan nämnts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättning som utgör&lt;br&gt;skattepliktig inkomst av tjänst&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och som, utan att&lt;br&gt;anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalats av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller av utländsk juridisk&lt;br&gt;person samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) stipendium som enligt punkt&lt;br&gt;12 sjunde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt av tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i första stycket a) görs för sig för varje förvärvskälla&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen (1928:370). Har inkomst som avses i första&lt;br&gt;stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000 kronor för år, tas den inte i&lt;br&gt;beräkningen. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i&lt;br&gt;beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts , under året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte uppgått till 1 000 kr. Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h&lt;br&gt;och i nämnda lag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller&lt;br&gt;trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:1551.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1852) om Bilaga 4&lt;br&gt;beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid&lt;br&gt;1996-1999 års taxeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1852) om beräkning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst&lt;br&gt;enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på förvärvsinkomst utgör&lt;br&gt;200 kronor samt 25 procent av den&lt;br&gt;del av den beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomsten som överstiger&lt;br&gt;en skiktgräns som vid 1998 års&lt;br&gt;taxering uppgår till 209 100 kronor.&lt;br&gt;Vid följande års taxeringar uppgår&lt;br&gt;skiktgränsen till skiktgränsen för&lt;br&gt;föregående taxeringsår&lt;br&gt;multiplicerad med ett tal, uttryckt i&lt;br&gt;procent, som anger förhållandet&lt;br&gt;mellan det jämförelsetal som enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;ligger till grund för bestämmande&lt;br&gt;av basbeloppet för året före&lt;br&gt;taxeringsåret och det jämförelsetal&lt;br&gt;som enligt nämnda lagrum ligger&lt;br&gt;till grund för bestämmande av&lt;br&gt;basbeloppet för andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret, med tillägg av 1,2&lt;br&gt;procentenheter. Skiktgränsen&lt;br&gt;fastställs av regeringen före&lt;br&gt;utgången av andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret och avrundas nedåt&lt;br&gt;till helt hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på förvärvsinkomst utgör&lt;br&gt;200 kronor samt 25 procent av den&lt;br&gt;del av den beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomsten som överstiger&lt;br&gt;en skiktgräns som vid 1998 års&lt;br&gt;taxering uppgår till 209 100 kronor.&lt;br&gt;Vid följande års taxeringar uppgår&lt;br&gt;skiktgränsen till skiktgränsen för&lt;br&gt;föregående taxeringsår&lt;br&gt;multiplicerad med ett tal, uttryckt i&lt;br&gt;procent, som anger förhållandet&lt;br&gt;mellan det jämförelsetal som enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;ligger till grund för bestämmande&lt;br&gt;av basbeloppet för året före&lt;br&gt;taxeringsåret och det jämförelsetal&lt;br&gt;som enligt nämnda lagrum ligger&lt;br&gt;till grund för bestämmande av&lt;br&gt;basbeloppet för andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret, med tillägg av 1,6&lt;br&gt;procentenheter. Skiktgränsen&lt;br&gt;fastställs av regeringen före&lt;br&gt;utgången av andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret och avrundas nedåt&lt;br&gt;till helt hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:692.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-06-05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 29 maj 1997 (Finansdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren&lt;br&gt;Monica Dahlbom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 av anvisningarna till 42 § innehåller bestämmelser om värdering&lt;br&gt;av bilförmån. De grundläggane bestämmelserna om värdet av bilförmån,&lt;br&gt;exklusive drivmedel, finns i punkt 2 första stycket, medan andra stycket&lt;br&gt;innehåller vissa specialregler beträffande äldre förmånsbilar. Enligt punkt&lt;br&gt;2 tredje stycket i dess gällande lydelse skall vid beräkningen av förmåns-&lt;br&gt;värdet enligt första och andra styckena det nybilspris som anges där i före-&lt;br&gt;kommande fall ökas med anskaffningskostnaden för extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås vissa ändringar i andra och tredje styckena.&lt;br&gt;Bl.a. skall nybilspriset beträffande äldre bilar beräknas på ett annat sätt än&lt;br&gt;hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör andra och tredje styckena förtydligas i för-&lt;br&gt;hållande till remissförslaget. Lagrådet förordar att styckena ges följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Är förmånsbilens årsmodell sex år gammal eller äldre, skall nybilspriset&lt;br&gt;anses motsvara fyra basbelopp, om inte det verkliga nybilspriset, med&lt;br&gt;tillägg av anskaffningskostnad för extrautrustning, är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av förmånsvärdet enligt första stycket skall - utom i fall&lt;br&gt;då nybilspriset enligt andra stycket skall anses motsvara fyra basbelopp -&lt;br&gt;till nybilspriset i förekommande fall läggas anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;extrautrustning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § lämnas bestämmelser&lt;br&gt;om beräkningen av värdet av förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel för&lt;br&gt;en förmånsbil. Förmånen skall värderas till marknadsvärdet, multiplicerat&lt;br&gt;med 1,2. Marknadsvärdet skall antas motsvara värdet för den mängd driv-&lt;br&gt;medel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka&lt;br&gt;under den tid som den skattskyldige varit skattskyldig för bilförmånen.&lt;br&gt;Den skattskyldige ges dock enligt remissförslaget en möjlighet att göra&lt;br&gt;sannolikt att marknadsvärdet är något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som upplysts vid föredragningen inför Lagrådet är syftet med&lt;br&gt;den sistnämnda bestämmelsen att, om förmånsbilen har använts i tjänsten&lt;br&gt;eller i övrigt på ett sätt som inte omfattas av den skattskyldiges privata&lt;br&gt;köming, den skattskyldige skall kunna få till stånd en motsvarande min-&lt;br&gt;skning av värdet av drivmedelsförmånen. Enligt Lagrådets mening bör&lt;br&gt;detta framgå direkt av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att sjunde stycket ges följande utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Om det i bilförmånen ingår förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel för&lt;br&gt;förmånsbilen, skall denna förmån beräknas till marknadsvärdet, multipli-&lt;br&gt;cerat med 1,2, av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för&lt;br&gt;förmånsbilens totala körsträcka under den tid den skattskyldige varit skatt-&lt;br&gt;skyldig för bilförmånen. Om den skattskyldige gör sannolikt att den&lt;br&gt;mängd drivmedel som han har förbrukat vid privat köming är lägre, skall&lt;br&gt;marknadsvärdet för drivmedlet sättas ned i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 7 § fjärde stycket finns bestämmelser i fem olika punkter om vilka&lt;br&gt;uppgifter i fråga om bilförmån som skall lämnas i en kontrolluppgift. En-&lt;br&gt;ligt punkt 2 skall anges den nedsättning av bilförmånsvärdet som förelig-&lt;br&gt;ger på grund av att den skattskyldige utgett ersättning för förmånen. Enligt&lt;br&gt;punkt 4 skall anges om förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel har ut-&lt;br&gt;gått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att punkt 2 ändras så att det klargörs att uppgif-&lt;br&gt;ten om nedsättning av bilförmånsvärdet skall avse bilförmånsvärdet exklu-&lt;br&gt;sive drivmedel. Vidare föreslås att punkt 4 bygggs ut så att det inte endast&lt;br&gt;skall anges att förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel har utgått utan&lt;br&gt;också med vilket belopp en sådan förmån har utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte någon erinran mot de föreslagna ändringarna i sak. Ord-&lt;br&gt;ningsföljden mellan de fem punkterna i stycket framstår emellertid som&lt;br&gt;ologisk. Vissa fÖrtydliganden i punkterna bör också göras. Lagrådet fö-&lt;br&gt;reslår att fjärde stycket i 3 kap. 7 § får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“I fråga om bilförmån skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bilens modellbeteckning och årsmodell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nedsättning av värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, på grund av&lt;br&gt;att den skattskyldige utgett ersättning för förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, efter nedsättning enligt&lt;br&gt;punkt 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdet av förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel enligt punkt 2&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antalet kilometer tjänsteköming som ersättning for kostnader för driv-&lt;br&gt;medel för resa i tjänsten med förmånsbil avser.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 juni 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Johansson,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky och Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1996/97:173 Beskattning av bostads-&lt;br&gt;förmån, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53498. Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SkU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-07-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-09-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-09-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-10-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:52:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03173</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:52:20</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SkU4</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SkU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Beskattning av bostadsförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:173&lt;br/&gt;
Beskattning av bostadsförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:173&lt;br/&gt;
Beskattning av bostadsförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:173&lt;br/&gt;
Beskattning av bostadsförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:173&lt;br/&gt;
Beskattning av bostadsförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:173&lt;br/&gt;
Beskattning av bostadsförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Svärd  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:173&lt;br/&gt;
Beskattning av bostadsförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Svärd  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:173&lt;br/&gt;
Beskattning av bostadsförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:173&lt;br/&gt;
Beskattning av bostadsförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Michael Stjernström  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:173&lt;br/&gt;
Beskattning av bostadsförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Michael Stjernström  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ronny Korsberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:173&lt;br/&gt;
Beskattning av bostadsförmån, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ronny Korsberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>