<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242421</hangar_id>
 <dok_id>GK03167</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>167</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:167</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>167</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-05-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:09</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03167/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03167</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03167</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:167&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03167/prop_199697__167-1.png" style="width:43pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 29 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljödepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för att företag, enskilda m.fl. skall kunna delta i&lt;br&gt;arbetet för en hållbar utveckling är tillgång till öppen, lättillgänglig och&lt;br&gt;kvalitetsgaranterad information som beskriver företagens miljöpåverkan.&lt;br&gt;I propositionen lämnas förslag om att sådana företag som omfattas av&lt;br&gt;1995 års årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagama för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag&lt;br&gt;skall lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre&lt;br&gt;miljön under förutsättning att företagen - eller i koncernen ingående&lt;br&gt;företag - bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387). Syftet är att årsredovisningens förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelse i större utsträckning än i dag skall innehålla miljö-&lt;br&gt;relaterad information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 167&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554).........................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.......5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning i försäkringsföretag....................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning....................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Bakgrund................................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Utgångspunkt..............................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Propositionens syfte....................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Styrmedel i miljöpolitiken.........................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Redovisning och spridning av miljörelaterad information, m.m..........14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Bakgrund...................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Begreppet miljöredovisning.....................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Redovisningslagstiftningens&amp;nbsp;struktur......................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Miljöredovisningens utveckling i&amp;nbsp;Sverige...............16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 EMAS-systemet.......................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 Danmark..................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.6 Norge.......................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Miljörelaterad information som en del av den finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningen....................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 System för spridning av miljöinformation om företagen..........22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Premiering av företagens egenkontroll.....................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ikraftträdande.......................................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Kostnader..............................................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Författningskommentar........................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring av årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554).......................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lag (1995:1559) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.....28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i lag (1995:1560) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning i försäkringsföretag..................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur Redovisningskommitténs betänkande SOU 1996:157............30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommitténs lagförslag i SOU 1996:157, såvitt avser&lt;br&gt;redovisning av miljörelaterad information..............................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser för Redovisningskommitténs betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1996:157.........................................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag enligt lagrådsremissen...........................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande...................................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser för Miljöinformationsutredningen................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 maj 1997...........40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över&lt;br&gt;utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av&lt;br&gt;bolagets ställning och resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat&lt;br&gt;under räkenskapsåret eller efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets förväntade framtida utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagets verksamhet inom forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sådan information om&lt;br&gt;verksamhetens miljöpåverkan som&lt;br&gt;skall lämnas enligt första och&lt;br&gt;andra styckena skall bolag som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som är&lt;br&gt;tillstånds- eller anmälningspliktig&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;miljöskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1969:387) lämna upplysningar i&lt;br&gt;övrigt om verksamhetens påverkan&lt;br&gt;på den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första - tredje styckena om&lt;br&gt;förvaltningsberättelsens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner&lt;br&gt;av vinst eller förlust m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första och andra stycket om&lt;br&gt;förvaltningsberättelsens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner&lt;br&gt;av vinst eller förlust m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om års-&lt;br&gt;redovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första och andra stycket om&lt;br&gt;förvaltningsberättelsens inneåll,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första - tredje styckena om&lt;br&gt;förvaltningsberättelsens innehåll,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vinst eller förlust m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vinst eller förlust m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommitténs betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade i augusti 1991 chefen för Justitiedepartementet&lt;br&gt;att tillkalla en kommitté med uppgift att göra en översyn av&lt;br&gt;redovisningslagstiftningen (dir. 1991:71). Kommittén som antog namnet&lt;br&gt;Redovisningskommittén fick senare tilläggsdirektiv (dir. 1992:19,&lt;br&gt;1995:121 och 1996:4). Bl.a. uppdrog regeringen åt kommittén att utreda&lt;br&gt;om företagen skall åläggas att i årsredovisningen lämna viss miljö-&lt;br&gt;anknuten information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1994 avgav kommittén delbetänkandet Års- och&lt;br&gt;koncernredovisning enligt EG-direktiv (SOU 1994:17). Detta betänkande&lt;br&gt;har legat till grund för den nya årsredovisningslagen (se prop.&lt;br&gt;1995/96:10, bet. 1995/96:LU4 och SFS 1995:1554). Under hösten 1996&lt;br&gt;avgav kommittén sitt slutbetänkande, Översyn av redovisnings-&lt;br&gt;lagstiftningen (SOU 1996:157). Betänkandet behandlar bl.a. frågor om&lt;br&gt;miljöredovisning. En sammanfattning av kommitténs ställningstagande i&lt;br&gt;den delen finns i bilaga 1 och kommitténs lagförslag i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av slutbetänkandet som avser miljöredovisning har remiss-&lt;br&gt;behandlats separat. I bilaga 3 finns en förteckning över, de remiss-&lt;br&gt;instanser som har yttrat sig. Inom Justitiedepartementet har gjorts en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena (dnr 96/4095 ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 maj 1997 att inhämta Lagrådets yttrandet&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Enligt Lagrådets mening kan det&lt;br&gt;sättas i fråga om det är lämpligt att vidta lagstiftningsåtgärder enligt det&lt;br&gt;nu förevarande remissförslaget med utgångspunkt i en miljöskyddsreg-&lt;br&gt;lering som kan komma att upphävas inom kortare tid. Regeringen vill för&lt;br&gt;sin del framhålla att det förslag till miljöbalk som regeringen överlämnat&lt;br&gt;till Lagrådet innebär att begreppet miljöfarlig verksamhet kommer att&lt;br&gt;finnas kvar med väsentligen samma innebörd som för närvarande. Det&lt;br&gt;finns därför inte anledning att tro att det efter miljöbalkens ikraftträdande&lt;br&gt;kommer att bli nödvändigt att göra annat än mindre korrigeringar i års-&lt;br&gt;redovisningslagen. Såsom regeringen återkommer till i avsnitt 6 bör den&lt;br&gt;nya lagstiftningen visserligen tillämpas först på räkenskapsår som inleds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter utgången av år 1998. För att verksamhetsutövama och de norm-&lt;br&gt;givande organen på redovisningsområdet skall ges tillfredsställande tid&lt;br&gt;för att vidta förberedelser bör emellertid den nya lagstiftningen beslutas&lt;br&gt;så snart som möjligt. Mot den bakgrunden anser regeringen att&lt;br&gt;lagstiftningen inte bör anstå till efter miljöbalkens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Lagrådets övriga uttalanden återkommer regeringen till&lt;br&gt;dessa i avsnitten 5.2 och 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöinformationsutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 18 april 1996 (dir. 1996:34) tillkallades en särskild&lt;br&gt;utredare för att utreda förutsättningarna för ett informationssystem för att&lt;br&gt;bedöma och jämföra företag ur ett miljöperspektiv. Utredaren antog&lt;br&gt;namnet ”Miljöinformationsutredningen”. Bakgrunden till utredningen var&lt;br&gt;de finansiella aktörernas växande behov av miljörelaterad information&lt;br&gt;om företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 14 januari 1997 överlämnade utredaren sitt betänkande&lt;br&gt;”Förbättrad Miljöinformation” (SOU 1997:4). Betänkandet har remiss-&lt;br&gt;behandlats. I bilaga 6 finns en förteckning över de remissinstanser som&lt;br&gt;yttrat sig. Förslagen i betänkandet föranleder ingen förändring av&lt;br&gt;lagstiftningen. Eftersom Miljöinformationsutredningen tar upp frågor&lt;br&gt;som nära angränsar till de frågor som behandlas i Redovisnings-&lt;br&gt;kommitténs betänkande redovisas även Miljöinformationsutredningens&lt;br&gt;slutsatser och förslag i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Utgångspunkt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett&lt;br&gt;föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Ett miljöanpassat&lt;br&gt;näringsliv är en förutsättning för ett ekologiskt hållbart samhälle, varför&lt;br&gt;regeringen på olika sätt bör underlätta och stimulera utvecklingen av ett&lt;br&gt;sådant näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Delegationen för en ekologiskt&lt;br&gt;hållbar utveckling, i vilken fem statsråd ingår, har nyligen presenterat en&lt;br&gt;plattform för ett ekologiskt hållbart Sverige (se prop. 1996/97:150, bilaga&lt;br&gt;5). Denna beskriver utgångspunkterna för det hållbara samhället och slår&lt;br&gt;fast målsättningen inför framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett näringsliv som grundas på miljö- och resurshushållning är en&lt;br&gt;viktig kugge i en ekologiskt hållbar utveckling. Ett miljöanpassat&lt;br&gt;näringsliv bör utgå från principerna om en långsiktigt hållbar samhälls-&lt;br&gt;utveckling. Näringslivets utveckling bör därför präglas av en helhetssyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som omfattar hela produktionskedjan, från utvinning av naturresurser&lt;br&gt;över produktion, distribution och användning av olika produkter, till&lt;br&gt;avfallsledet Det är svårt att fastställa detaljerade kriterier för ett&lt;br&gt;miljöanpassat näringsliv, eftersom olika företags verksamhet varierar&lt;br&gt;kraftigt och därmed även deras påverkan på miljön. Samtidigt finns det&lt;br&gt;anledning att här belysa de övergripande miljörelaterade frågor som&lt;br&gt;näringslivet i sin verksamhet ofta ställs inför. Dessa frågor är också&lt;br&gt;sådana som är viktiga att belysa i företagens miljöinformation. Det&lt;br&gt;följande anger exempel på karaktäristik av ett miljöanpassat näringsliv&lt;br&gt;som kan gälla oavsett om företagen är varu- eller tjänsteproducerande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett miljöanpassat näringsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• använder inte längre toxiska och långlivade ämnen såsom kvicksilver,&lt;br&gt;kadmium, bly, stabila organiska miljögifter m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• använder inte längre ämnen som bryter ned ozonskiktet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• präglas av sparsamhet med råvaror och energi, både i produktion,&lt;br&gt;transport och vid produkternas användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• prioriterar fömybara råvaror och energislag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• återvinner material som metaller, fibrer, polymerer, i första hand för&lt;br&gt;återanvändning i produkter, i andra hand för energiutvinning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• sluter interna kretslopp för vatten, processkemikalier, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• strävar mot minsta möjliga mängd och farlighet hos avfall, men ser till&lt;br&gt;att det avfall som uppkommer tas om hand på ett sätt som gynnar&lt;br&gt;återvinning och inte medför risker för hälsa och miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• genomför arbetsmiljökonsekvensbeskrivningar och planerar för ett&lt;br&gt;hållbart och utvecklande arbetsliv där ohälsa och olycksfall i arbetet&lt;br&gt;förebyggs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• strävar mot minsta möjliga fysiska ingrepp i landskapet samt mot att&lt;br&gt;bevara den biologiska mångfalden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• tar hänsyn till miljöpåverkan inte bara från den egna verksamheten,&lt;br&gt;utan också från underleverantörer och för miljöpåverkan av de&lt;br&gt;produkter som saluförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att en hållbar utveckling innebär användande av&lt;br&gt;nya och radikalt mycket effektivare processer och teknik. En miljö-&lt;br&gt;anpassning är därvid ett viktigt första steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets krav och alltmer miljömedvetna hushåll har förändrat&lt;br&gt;förutsättningarna för näringslivet. I dag spelar därför miljöfrågorna en&lt;br&gt;alltmer betydelsefull roll för näringslivet. Miljöanpassade varor, tjänster&lt;br&gt;och produktionsmetoder är ett expanderande område, varför miljöanpass-&lt;br&gt;ning även kan bidra till tillväxt. I propositionen &amp;quot;En politik för arbete,&lt;br&gt;trygghet och utveckling&amp;quot; (prop. 1995/96:25) har sambandet mellan&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt och miljö beskrivits, liksom miljöpolitikens uppgift i&lt;br&gt;ett tillväxtperspektiv. 1 propositionen &amp;quot;Vissa åtgärder för att halvera&lt;br&gt;arbetslösheten till år 2000&amp;quot; (prop. 1995/96:222) belyses den möjlighet till&lt;br&gt;ökad sysselsättning som en omställning till ett ekologiskt hållbart&lt;br&gt;samhälle innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsammans med ett ökat miljömedvetande i samhället kan en Prop. 1996/97:167&lt;br&gt;kvalitetsmässigt god och öppen information om företagens miljöarbete&lt;br&gt;och effekterna av det göra det möjligt för olika grupper såsom hushåll,&lt;br&gt;producenter, kreditgivare, upphandlare, kommuner, allmänhet, fackliga&lt;br&gt;organisationer m.fl.. att genom sitt agerande driva på en ökad miljö-&lt;br&gt;anpassning av näringslivet. Genom att informationen breddas och att&lt;br&gt;befintlig information får ökad användning förbättras därför förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för ett decentraliserat ansvarstagande för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad information om företagens miljöpåverkan ger därför flera goda&lt;br&gt;effekter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Allmänhetens berättigade krav till öppen, lättillgänglig och&lt;br&gt;kvalitetsgaranterad information tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Ökade möjligheter för hushållen och olika upphandlare att göra miljö-&lt;br&gt;anpassade val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Ökade möjligheter för företagen att ställa krav på varandra och att&lt;br&gt;stimuleras av andras erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Ökade förutsättningar för företagen att fa en objektiv värdering och&lt;br&gt;bedömning av sitt miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Propositionens syfte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionen syftar i första hand till att förbättra den finansiella&lt;br&gt;informationen sammanhängande med företagens miljöpåverkan, genom&lt;br&gt;förslag till ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554) och i de&lt;br&gt;särskilda årsredovisningslagama för finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas också en beskrivning av Miljöinformations-&lt;br&gt;utredningens (SOU 1997:4) förslag. Denna utredning fokuserar på de&lt;br&gt;finansiella aktörernas behov av miljöinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat att förelägga Lagrådet ett förslag till miljöbalk.&lt;br&gt;Frågor med direkt koppling till det förslaget behandlas inte i denna&lt;br&gt;proposition. Föreskrifter m.m. för att tillämpa miljölagstiftningen torde&lt;br&gt;aktualisera frågor som berör miljöinformation i näringslivet, t.ex.&lt;br&gt;beträffande miljörapportens utformning. Regeringen avser att uppmärk-&lt;br&gt;samma frågorna om miljöinformation ytterligare i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det förslag till miljöbalk som regeringen förelagt Lagrådet är&lt;br&gt;frågan om miljöinformation från verksamhetsutövare kopplad till till-&lt;br&gt;ståndsplikten. Så är det också i den nu gällande miljöskyddslagen. Den&lt;br&gt;som utövar en verksamhet som kräver tillstånd skall inlämna en miljö-&lt;br&gt;rapport. Miljörapporten har hittills i huvudsak tjänat som underlag för&lt;br&gt;tillsynsmyndigheternas arbete och för statistisk uppföljning av nationella&lt;br&gt;utsläppsmål (enligt prop. 1991/92:137). I denna proposition redovisas&lt;br&gt;förslag om att information från den som utövar en verksamhet skall få en&lt;br&gt;vidare användning. Detta skall i första hand ske genom ett utnyttjande&lt;br&gt;och en bättre samordning av befintlig information.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Styrmedel i miljöpolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En hög grad av samverkan krävs mellan de&lt;br&gt;olika styrmedlen i miljöpolitiken för att dessa skall få avsedd effekt.&lt;br&gt;Miljörelaterad information är en nödvändig förutsättning för att en&lt;br&gt;miljöanpassning av näringslivet skall kunna komma till stånd. Rätt&lt;br&gt;utformade åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kvaliteten på&lt;br&gt;informationen möjliggör en högre måluppfyllelse för de övriga styr-&lt;br&gt;medlen. Genom information kan ett mer decentraliserat ansvarstagande&lt;br&gt;för miljön åstadkommas i och med att företag och enskilda kan deltaga i&lt;br&gt;och också själva driva på miljöförbättringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För att marknadskrafterna skall&lt;br&gt;kunna fungera fullt ut förutsätts enligt ekonomisk teori bl.a. fullständig&lt;br&gt;information. Idag är dock informationen ofta ofullständig eller svårtill-&lt;br&gt;gänglig. En politik som syftar till att öka marknadskrafternas möjligheter&lt;br&gt;att driva på företagens miljöarbete innebär också att informationsflödet&lt;br&gt;och informationens kvalitet måste förbättras. Genom frivilliga miljö-&lt;br&gt;lednings- och certifieringssystem såsom EMAS och ISO 14001 kan&lt;br&gt;företag exempelvis få en form av kvalitetsintyg på att de byggt upp&lt;br&gt;interna förutsättningar för sitt miljöarbete. Sådana system har också&lt;br&gt;under de senaste åren fått en allt större betydelse för de svenska&lt;br&gt;företagen. Information är dock inte ett tillräckligt styrmedel för att för-&lt;br&gt;bättra marknadernas funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De huvudsakliga styrmedel som regering och riksdag använder för att&lt;br&gt;driva på utvecklingen av ett miljöanpassat näringsliv är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Tillämpning av direkta regleringar (t.ex. tillståndsgivning) och&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel (t.ex. miljöskatter, avgifter och bidrag). Även&lt;br&gt;andra marknadsbaserade styrmedel kan användas, samt en ökad&lt;br&gt;miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Utöver detta kan&lt;br&gt;producentansvar införas. På kommunal och regional nivå kan även&lt;br&gt;fysisk planering användas som ett styrande instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Fastställande av nationella miljömål. För att möjliggöra en&lt;br&gt;miljöanpassning av näringslivet, baserad på såväl kort- som&lt;br&gt;långsiktiga företagsekonomiska beslut, krävs tydliga mål och stabila&lt;br&gt;och förutsebara spelregler. Med hjälp av tydliga målformuleringar&lt;br&gt;stakas färdriktningen i politiken ut och utvecklingen mot ett ekologiskt&lt;br&gt;och ekonomiskt hållbart näringsliv underlättas. De olika samhälls-&lt;br&gt;sektorerna har dock själva ett ansvar både för måluppfyllelse och för&lt;br&gt;att formulera delmål för sina respektive områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Insatser för att säkerställa tillgängligheten av tillförlitlig information.&lt;br&gt;En grundläggande förutsättning för att styrmedlen skall ha avsedd&lt;br&gt;effekt, liksom att marknaden skall fungera, är att det finns tillgång till&lt;br&gt;relevant och tillförlitlig information. Då detta många gånger ej är fallet&lt;br&gt;har staten en roll att verka för att stimulera och underlätta spridning&lt;br&gt;av olika slag av miljörelaterad information. Detta görs bl.a. genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system för miljömärkning, samt genom att företag uppmuntras till Prop. 1996/97:167&lt;br&gt;EMAS-registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av styrmedel i miljöpolitiken påverkas av olika faktorer. En&lt;br&gt;grundläggande princip i miljöpolitiken är att förorenaren själv skall bära&lt;br&gt;sina miljökostnader (”polluters pay principle”), vilket påverkar valet av&lt;br&gt;styrmedel. Styrmedlen bör dessutom utformas så att dessa leder till hög&lt;br&gt;miljömässig måluppfyllelse och kostnadseffektivitet. Påverkan på teknik-&lt;br&gt;utvecklingen kan likaså ha inflytande på valet av styrmedel. EU:s arbete&lt;br&gt;för en inre marknad är ytterligare en faktor som snarast anger utrymmet&lt;br&gt;för användningen av vissa styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög grad av samspel krävs mellan olika styrmedel för att dessa&lt;br&gt;skall fa avsedd effekt. Lagstiftning och målformulering behöver följas av&lt;br&gt;åtgärder som förbättrar informationskvaliteten och tillgängligheten till&lt;br&gt;information. Vikten av information och de olika styrmedlen beskrivs&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika former av miljörelaterad information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information är en nödvändig förutsättning för att de alltmer miljö-&lt;br&gt;medvetna företagen, konsumenterna, m.fl. skall kunna deltaga i och&lt;br&gt;också själva driva på miljöförbättringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför idag, vid sidan om den traditionella målgruppen&lt;br&gt;tillsyns- och statistikmyndigheter, en stor mängd intressenter av miljö-&lt;br&gt;relaterad information:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kreditgivare som vill minska sina miljörelaterade risker vid kredit-&lt;br&gt;givning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Investerare som vill veta hur miljörelaterade frågor i företagets&lt;br&gt;verksamhet och produkter påverkar företagets långsiktiga lönsamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Försäkringsbolag som bl.a. far erfara kostnader av brister i&lt;br&gt;miljöansvar genom olyckor och incidenter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Konsumenter som genom sina val vill påverka produkternas utform-&lt;br&gt;ning och tillverkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Privata och offentliga upphandlare som i ökande utsträckning ställer&lt;br&gt;miljökrav;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Personalen som i ökad grad ställer krav på, och via utbildning,&lt;br&gt;engageras i företagets miljöarbete;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Allmänhet och kringboende, vars krav ökar på miljöhänsyn i&lt;br&gt;samhällsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på information som ökar möjligheterna för dessa grupper att&lt;br&gt;fatta adekvata beslut är uppgifter om hur företagen har organiserat sitt&lt;br&gt;miljöarbete, om utsläpp och avfall vid produktion, om miljörisker i verk-&lt;br&gt;samheterna och deras finansiella effekter, om produkternas kort- och&lt;br&gt;långsiktiga miljöeffekter, om resursutnyttjandet och företagets strategiska&lt;br&gt;miljöplanering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken miljörelaterad information som olika grupper har behov av har&lt;br&gt;också delvis behandlats i ett par utredningar. Betänkandet ”Konsumen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tema och miljön” innehåller förslag som rör information till konsu- Prop. 1996/97:167&lt;br&gt;mentema. Vid beredningen av betänkandet kommer frågan om vilken typ&lt;br&gt;av miljöinformation som bäst tillgodoser konsumenternas behov att&lt;br&gt;uppmärksammas närmare. Avsikten är att presentera en åtgärdsinriktad&lt;br&gt;handlingsplan inom området konsumtion och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet ”Förbättrad miljöinformation” (SOU 1997:4), som&lt;br&gt;behandlas närmare i avsnitt 5.2.1. har i enlighet med direktiven fokuserat&lt;br&gt;på kredit- och försäkringsgivares samt kapitalplacerares behov av miljö-&lt;br&gt;information. Utredningen har funnit att dessa aktörer menar att miljö-&lt;br&gt;faktorer och miljörisker spelar en stor och växande roll i besluts-&lt;br&gt;underlaget. Samtidigt är det mycket svårt att i generella termer&lt;br&gt;konkretisera vad det är för information som efterfrågas. En slutsats är&lt;br&gt;dock att det snarare är faktaupplysningar än värderingar som dessa&lt;br&gt;grupper har behov av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att så långt som möjligt tillgodose dessa gruppers varierande behov&lt;br&gt;av information är en första viktig uppgift att ta tillvara och öka tillgäng-&lt;br&gt;ligheten till den värdefulla information som annars endast kommer till&lt;br&gt;användning hos tillsynsmyndigheter. Denna information bör därför&lt;br&gt;anpassas och göras lättillgänglig för andra grupper, såsom t.ex. enskilda&lt;br&gt;medborgare, media, miljöorganisationer eller aktörer inom den&lt;br&gt;finansiella sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på miljörelaterad information ökar ständigt, varför&lt;br&gt;regeringen även vid senare tidpunkt avser att återkomma till åtgärder&lt;br&gt;med syfte att stödja en öppen, lättillgänglig och kvalitetsgaranterad&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har förelagt lagrådet ett förslag till miljöbalk. Där samlas de&lt;br&gt;flesta miljölagar som påverkar företagens miljöarbete. Förutom dessa&lt;br&gt;lagar finns bl.a. lagen om frivillig miljöstyrning. Den fysiska planeringen&lt;br&gt;och lagarna på trafikområdet påverkar även företagens lokalisering m.m.&lt;br&gt;Miljölagstiftningen har givetvis en betydelsefull roll som ett styrmedel i&lt;br&gt;miljöpolitiken. Regeringen hänvisar i detta avseende till lagrådsremissen&lt;br&gt;och vad som där sägs om miljöbalkens syfte, effekter samt krav på&lt;br&gt;verksamhetsutövarens uppgiftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nuvarande miljölagstiftningen ställs ett antal krav om&lt;br&gt;information rörande produkter och verksamheters miljökonsekvenser.&lt;br&gt;Företag som är tillståndspliktiga enligt miljöskyddslagen skall enligt&lt;br&gt;38b § miljöskyddslagen varje år lämna en miljörapport till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten. I förordningen om kemiska produkter (1985:835) finns en&lt;br&gt;förteckning över de kemiska produkter som skall anmälas till det av&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen förda produktregistret. I förordning 1996: 971 om&lt;br&gt;farligt avfall anges vilka typer av avfall som klassificeras som farligt&lt;br&gt;avfall och uppgiftsskyldighet föreskrivs för den som yrkesmässigt utövar&lt;br&gt;verksamhet där farligt avfall uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska lagstiftningen har också betydelse för miljöfrågorna i&lt;br&gt;näringslivet. Det gäller inte minst skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsbaserade styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska styrmedel (såsom miljöskatter och -avgifter) syftar till att&lt;br&gt;uppnå miljömål på ett kostnadseffektivt sätt. Företagen far själva avgöra&lt;br&gt;vilka åtgärder som är lönsamma att vidta, utifrån de företagsekonomiska&lt;br&gt;kostnader eller intäkter för miljöpåverkan som styrmedlet skapar. Ekono-&lt;br&gt;miska styrmedel stimulerar också teknisk utveckling, uppmuntrar åtgär-&lt;br&gt;der utöver minimikrav och medför ofta låga administrativa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska styrmedel ställer inte samma krav på företagsspecifik&lt;br&gt;information riktad till myndigheter som direkta regleringar gör. Sam-&lt;br&gt;tidigt kräver de ekonomiska styrmedlen, om dessa skall vara effektiva, att&lt;br&gt;företagen har god kännedom om den egna kostnadsbilden beträffande&lt;br&gt;kostnaden för att vidta miljöförbättrande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målform ulering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerhet om framtida miljökrav kan fördröja en miljöanpassning av&lt;br&gt;företag och även förhindra nyetablering av företag. Tydliga mål och en&lt;br&gt;tydlig ansvarsfördelning kan däremot undanröja detta hinder samt gagna&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen. Under våren 1998 avser regeringen att&lt;br&gt;lämna förslag till reviderade nationella miljömål inför 2000-talet. Det är&lt;br&gt;angeläget att verksamhetsutövare kan formulera miljömål för sin egen&lt;br&gt;verksamhet med ledning av de nationellt fastlagda målen. Förutom&lt;br&gt;nationella miljömål bör också miljömål formuleras för olika sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålen skall vara uppföljningsbara. En förutsättning för att&lt;br&gt;uppföljning skall kunna ske är en öppenhet i samhället som skapas bl.a.&lt;br&gt;genom ökad tillgång på miljörelaterad information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten som föregångare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stat och kommun skall vara föregångare själva och på så vis driva på&lt;br&gt;miljöarbetet. Varje statlig myndighet har ett generellt miljöansvar enligt&lt;br&gt;7 § verksförordningen. Miljöansvar kan bl.a. tas genom att den statliga&lt;br&gt;förvaltningen och kommuner integrerar miljöfrågorna i sin vanliga verk-&lt;br&gt;samhet och genomför en aktiv och miljöanpassad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån förslag från Miljövårdsberedningen (Betänkandet ”Integrering&lt;br&gt;av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen, SOU 1996:112) startade&lt;br&gt;regeringen i januari 1997 projektet &amp;quot;Miljöledningssystem i statlig&lt;br&gt;förvaltning&amp;quot; med 25 medverkande pilotmyndigheter. Avsikten är att&lt;br&gt;vidga detta till en bredare tillämpning inom regeringskansliet och statliga&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva miljöledningssystemet syftar till att fa en systematisk hantering&lt;br&gt;av miljöfrågorna i en organisation och även att informera utåt om det&lt;br&gt;interna miljöarbetets mål och resultat och därigenom vara ett föredöme&lt;br&gt;för andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ** Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 167&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Redovisning och spridning av miljörelaterad&lt;br&gt;information, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel behandlas förslag till förbättrad information från företagen&lt;br&gt;till olika intressenter. Följande områden för att förbättra informationen&lt;br&gt;om företagens miljöpåverkan och miljöarbete behandlas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Krav på redovisning av miljörelaterad information i företagens&lt;br&gt;finansiella redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• System för att förmedla bl.a. frivillig miljöinformation från företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Premiering av företagens miljöarbete&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.1 Begreppet miljöredovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Begreppet miljöredovisning kan i huvudsak struktureras utifrån två olika&lt;br&gt;synsätt. Det ena bygger på klassisk redovisningsteori. Enligt detta synsätt&lt;br&gt;syftar miljöredovisningen till att identifiera och rapportera direkta finan-&lt;br&gt;siella risker med miljöanknytning, dvs. olika former av förpliktelser och&lt;br&gt;eventualförpliktelser. Frågan huruvida verksamhetens miljömässiga effek-&lt;br&gt;ter på omvärlden är av sådan karaktär att de bör rapporteras i den externa&lt;br&gt;redovisningen - antingen i resultat- och balansräkningarna eller i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen - avgörs enligt de bedömningsgrunder som gäller&lt;br&gt;för företagets affärsverksamhet i övrigt. Detta innebär att de sedvanliga&lt;br&gt;reglerna för intäkts- och kostnadsrapporteringen, såsom de grundläggande&lt;br&gt;försiktighets- och realisationsprinciperna, tillämpas även på miljöanknutna&lt;br&gt;händelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det andra synsättet på miljöredovisning har redovisningen ett&lt;br&gt;vidare syfte än att ge enbart traditionell finansiell information. En miljö-&lt;br&gt;redovisning i denna vidare bemärkelse kan utgöras av en beskrivning av&lt;br&gt;företagets totala miljöarbete, både sådant som kan presenteras i siffror och&lt;br&gt;sådant som kan redovisas enbart i ord. Syftet med en sådan redovisning är&lt;br&gt;att ge läsaren en helhetsbild av verksamhetens miljöpåverkan och företa-&lt;br&gt;gets syn på miljöarbetet både i ett kort och i ett längre perspektiv. Enligt&lt;br&gt;detta synsätt kan det vara nödvändigt att lämna upplysningar om miljö-&lt;br&gt;påverkan även om det på balansdagen inte finns någon direkt företags-&lt;br&gt;ekonomisk förpliktelse. Redovisningen kan t.ex. innehålla en redogörelse&lt;br&gt;för företagets miljöpolicy och andra riktlinjer som företaget har antagit för&lt;br&gt;sitt miljöarbete liksom kort- och långfristiga mål för detta arbete.&lt;br&gt;Informationen kan i sistnämnda del omfatta även planerade aktiviteter på&lt;br&gt;miljöområdet. Vidare kan den innehålla en beskrivning av de miljöskydds-&lt;br&gt;åtgärder som företaget vidtagit som en följd av sin miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av begreppet miljöredovisning förekommer termen miljö-&lt;br&gt;rapport. Med det senare uttrycket avses en sådan redovisning som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 b § miljöskyddslagen (1969:387) varje år skall lämnas till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten av foretag som är tillståndspliktiga enligt miljöskyddslagen.&lt;br&gt;Miljörapporten skall bl.a. innehålla en redogörelse för de åtgärder som har&lt;br&gt;vidtagits för att uppfylla villkoren i ett tillståndsbeslut och resultatet av&lt;br&gt;dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2 Redovisningslagstiftningens struktur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande svensk redovisningslagstiftning finns det två parallella&lt;br&gt;system av redovisningsregler för företag i allmänhet. Det ena systemet&lt;br&gt;kommer till uttryck i bokföringslagens (1976:125) regler om årsbokslut&lt;br&gt;samt i bestämmelser om årsredovisning m.m. i t.ex. lagen (1980:1103)&lt;br&gt;om årsredovisning m.m. i vissa företag (1980 års årsredovisningslag) och&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen). Dessa&lt;br&gt;regler far tillämpas av t.ex. ekonomiska föreningar, enskilda närings-&lt;br&gt;idkare och sådana handelsbolag som faller utanför den nya årsredovis-&lt;br&gt;ningslagens tillämpningsområde. Det andra systemet kommer till uttryck&lt;br&gt;i 1995 års årsredovisningslag. Den lagen gäller framför allt för&lt;br&gt;aktiebolag. Redovisningskommittén har emellertid i sitt slutbetänkande&lt;br&gt;föreslagit att 1995 års årsredovisningslag fr.o.m. den 1 januari 1999&lt;br&gt;utsträcks till att omfatta samtliga fysiska och juridiska personer som är&lt;br&gt;skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med någon form av bokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års årsredovisningslag föreskrivs att årsredovisningen skall&lt;br&gt;bestå av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse&lt;br&gt;samt, i vissa fall, finansieringsanalys. En årsredovisning enligt 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag och föreningslagen skall bestå av balansräkning och&lt;br&gt;resultaträkning. Samtliga ekonomiska föreningar samt större företag som&lt;br&gt;omfattas av 1980 års årsredovisningslag skall dessutom till årsredovis-&lt;br&gt;ningen foga en förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika delarna av årsredovisningen har skilda syften. Balans-&lt;br&gt;räkningen skall ge en bild av företagets ställning vid en given tidpunkt,&lt;br&gt;balansdagen. Resultaträkningen skall utvisa de kostnader och intäkter&lt;br&gt;som har uppstått under räkenskapsåret. Fordras det ytterligare upp-&lt;br&gt;lysningar för att ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat,&lt;br&gt;skall dessa lämnas i noterna. Syftet med förvaltningsberättelsen är, såsom&lt;br&gt;det kommer till uttryck i den nya årsredovisningslagen, att det redo-&lt;br&gt;visande företaget där skall lämna en rättvisande översikt över utveck-&lt;br&gt;lingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat. Upplysningar skall&lt;br&gt;även lämnas om förhållanden som är av betydelse för bedömningen av&lt;br&gt;bolagets ställning och resultat men som inte skall redovisas i balans-&lt;br&gt;räkningen, resultaträkningen eller noterna. Vidare skall det upplysas bl.a.&lt;br&gt;om händelser av väsentlig natur för bolaget som har inträffat under eller&lt;br&gt;efter räkenskapsåret slut, bolagets förväntade framtida utveckling och&lt;br&gt;bolagets verksamhet inom forskning och utveckling (se 6 kap. 1 § första&lt;br&gt;och andra styckena årsredovisningslagen). Liknande men något mera&lt;br&gt;begränsade upplysningar skall lämnas i de förvaltningsberättelser som&lt;br&gt;upprättas enligt 1980 års årsredovisningslag och föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokförings- och redovisningslagstiftningen utgör en ramlagstiftning&lt;br&gt;som kompletteras av annan normbildning. I lagstiftningen kommer detta&lt;br&gt;till uttryck genom hänvisningar till &amp;quot;god redovisningssed”. Begreppet&lt;br&gt;god redovisningssed brukar ofta beskrivas som ”en faktiskt förekom-&lt;br&gt;mande praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokförings-&lt;br&gt;skyldiga”. I praktiken torde uttalanden från normgivande organ, såsom&lt;br&gt;Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet, bli bestämmande för vad&lt;br&gt;som är att anse som god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande rätt finns inte något uttryckligt krav på att miljörelaterad&lt;br&gt;information skall särredovisas i årsredovisningen. Emellertid kan t.ex. en&lt;br&gt;miljöanknuten inträffad händelse ha en sådan direkt påverkan på före-&lt;br&gt;tagets finansiella ställning eller framtida utvecklingsförmåga att konse-&lt;br&gt;kvensen av händelsen måste framgå av årsredovisningen. Den lämnade&lt;br&gt;informationen bedöms i sådana fall utifrån samma grunder som andra&lt;br&gt;förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning omfattas av&lt;br&gt;revisionsplikt. Revisionsplikten innebär bl.a. att företagets revisor i den&lt;br&gt;omfattning som följer av god revisionssed skall granska företagets&lt;br&gt;årsredovisning. Miljöanknuten information intar ingen särställning vid&lt;br&gt;revisionen. Lagstiftningen ställer inte heller några särskilda krav på&lt;br&gt;”miljörevision”.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.3 Miljöredovisningens utveckling i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens växande intresse för miljöfrågor har gjort att allt fler&lt;br&gt;företag frivilligt lämnar information till allmänheten om verksamhetens&lt;br&gt;miljöpåverkan och om de åtgärder som vidtas med anledning av denna&lt;br&gt;påverkan. Ca 60 procent av de svenska börsbolagen respektive de större&lt;br&gt;onoterade bolagen lämnar någon form av miljöinformation till sina&lt;br&gt;aktieägare och andra intressenter. En del väljer att upprätta fristående&lt;br&gt;miljöredovisningar men de flesta lämnar miljöinformationen i den tryckta&lt;br&gt;årsredovisningen eller i en separat bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att miljörelaterad information har fått ökad betydelse bland aktörer&lt;br&gt;inom den finansiella sektorn märks bl.a. genom att Sveriges Finans-&lt;br&gt;analytikers Förening nyligen har publicerat rekommendationen ”Miljö-&lt;br&gt;information för finansanalytiker”. Rekommendationen avser den miljö-&lt;br&gt;information som lämnas i företagets årsredovisning och som vänder sig&lt;br&gt;till aktörer på de finansiella marknaderna. Enligt rekommendationen&lt;br&gt;skall den information som lämnas i företagets årsredovisning i första&lt;br&gt;hand avse fakta samt beslutade eller planerade åtgärder. Vaga uttalanden&lt;br&gt;om målsättningar och ambitioner som inte ger underlag för kvantifie-&lt;br&gt;ringar bör undvikas. I rekommendationen räknas ett antal områden upp&lt;br&gt;vilka bör behandlas i de upplysningar som lämnas. Exempel på dessa&lt;br&gt;områden är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vilka miljöfrågor som är av väsentlig betydelse för företagets&lt;br&gt;framtidsutsikter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljöarbetets viktigaste mål, strategier och medel liksom dess Prop. 1996/97:167&lt;br&gt;organisation och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- framtida kostnader av icke oväsentlig betydelse för att åtgärda&lt;br&gt;miljöskador, t.ex. mark- eller vattensanering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.4 EMAS-systemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har det utarbetats en förordning om frivillig miljöstyrning och&lt;br&gt;miljörevision (rådets förordning EEG nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om&lt;br&gt;en gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning). Förordning-&lt;br&gt;en kompletteras i Sverige av lagen (1994:1596) om frivillig miljöstyrning&lt;br&gt;och miljörevision. Det särskilda system som förordningen ligger till grund&lt;br&gt;för kallas Eco-management and Audit Scheme (EMAS). Deltagande är&lt;br&gt;frivilligt och registreringen sker anläggningsvis. Syftet med förordningen&lt;br&gt;är att främja en förbättring av industrins miljöarbete genom att företagen&lt;br&gt;utarbetar och genomför en miljöpolicy, ett miljöprogram och ett miijöstyr-&lt;br&gt;ningssystem för sina anläggningar. Effekterna av åtgärderna skall utvärde-&lt;br&gt;ras regelbundet och allmänheten skall informeras om resultatet av denna&lt;br&gt;utvärdering. Detta skall ske i form av en särskild miljöredovisning som för&lt;br&gt;varje berörd anläggning skall innehålla bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en beskrivning av verksamheten och väsentliga miljöförhållanden som&lt;br&gt;berörs av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sammanfattande upplysningar om bl.a. utsläpp, avfall och buller från&lt;br&gt;anläggningen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en presentation av hur företagets miljöpolicy, miljöprogram och&lt;br&gt;miljöstymingssystem har genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljöredovisning enligt EMAS skall minst vart tredje år&lt;br&gt;kontrolleras av en extern ackrediterad miljökontrollant. Anläggningar&lt;br&gt;som har godkänts registreras och får därmed använda en särskild symbol.&lt;br&gt;I Sverige skall den godkända miljöredovisningen skickas till AB Svenska&lt;br&gt;Miljöstymingsrådet som registrerar anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har också diskuterats miljöredovisning inom ramen för&lt;br&gt;företagens finansiella redovisning. Några rättsakter förekommer dock&lt;br&gt;inte på detta område. Däremot har EG-kommissionens rådgivande organ&lt;br&gt;i redovisningsfrågor - the Accounting Advisory Forum - som&lt;br&gt;diskussionsunderlag sammanställt dokumentet Environmental Issues in&lt;br&gt;Financial reporting. I detta behandlas frågor om redovisning och&lt;br&gt;beräkning av jämförbar och likvärdig miljöinformation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.5 Danmark&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1996 infördes i Danmark en lagstiftning som ålägger&lt;br&gt;företagen att upprätta s.k. gröna räkenskaper. Lagstiftningen har berörings-&lt;br&gt;punkter med både den danska årsredovisningslagen och den danska&lt;br&gt;miljölagstiftningen. Ett företags miljöpåverkan skall redovisas i en fri-&lt;br&gt;stående rapport som bl.a. skall innehålla en redovisning i fysiska termer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt nyckeltal, exempelvis energiförbrukning och avfallsmängd i Prop. 1996/97:167&lt;br&gt;förhållande till verksamhetens nettoomsättning. Miljöredovisningen skall&lt;br&gt;upprättas för samma räkenskapsperiod som företagets finansiella redo-&lt;br&gt;visning och ges in till både Erhvervs- og Selskabsstyrelsen och berörd&lt;br&gt;miljömyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som är anslutna till EMAS kan fullgöra sin miljöredovis-&lt;br&gt;ningsskyldighet genom att till Erhvervs- og Selskabsstyrelsen ge in den&lt;br&gt;särskilda miljöredovisning som företaget har förbundit sig att upprätta&lt;br&gt;enligt det systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.6 Norge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den norska aksjeloven uppställer krav på att årsredovisningen skall&lt;br&gt;innehålla viss information med miljöanknytning. Ett bolag som förorenar&lt;br&gt;den yttre miljön skall lämna upplysning om de åtgärder som vidtagits eller&lt;br&gt;som planeras att vidtas för att motverka föroreningen. Motsvarande regler&lt;br&gt;återfinns i regnskapsloven. Syftet är att identifiera sådana verksamheter&lt;br&gt;som är förenade med miljörisker av viss omfattning, eftersom sådana&lt;br&gt;risker också innefattar ett större mått av företagsekonomisk risk. Av&lt;br&gt;förarbetena framgår att upplysningskravet knyter an till begreppet&lt;br&gt;forurensning så som det är definierat i forurensningsloven.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Miljörelaterad information som en del av den finansiella&lt;br&gt;redovisningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förvaltningsberättelsen skall - liksom hittills -&lt;br&gt;innehålla miljöanknuten information i den mån informationen är av&lt;br&gt;betydelse för bedömningen av ett bolags verksamhet, ställning och&lt;br&gt;resultat och dess utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter. Därutöver&lt;br&gt;införs ett särskilt upplysningskrav för sådana bolag som är tillstånds—&lt;br&gt;eller anmälningpliktiga enligt miljöskyddslagen. Upplysningskravet&lt;br&gt;omfattar verksamhetens påverkan på den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs&lt;br&gt;förslag eller har inte haft något att invända. Naturvårdsverket, Kemikalie-&lt;br&gt;inspektionen, Kooperativa Förbundet m.fl. har dock ansett att kommittén&lt;br&gt;borde ha föreslagit mera långtgående krav. Bl.a. Bokföringsnämnden,&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer och Redovisningsrådet har avstyrkt&lt;br&gt;kommitténs förslag med hänvisning till att redan gällande regler&lt;br&gt;tillgodoser rimliga krav på informationslämnande. Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund har framfört en liknande uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall kraven på redovisning av miljörelaterad information utvidgas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöredovisningsområdet har under senare tid kommit att bli föremål för&lt;br&gt;ett tilltagande intresse. Utvecklingen befinner sig ännu i ett initialskede&lt;br&gt;och har huvudsakligen skett genom en ofullständig självreglering. Detta&lt;br&gt;har fått till följd att jämförbarheten mellan olika företag är låg. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden finns det enligt regeringens mening all anledning att ställa&lt;br&gt;sig bakom en fortsatt utveckling på miljöredovisningsområdet. En&lt;br&gt;utvidgad miljöredovisning torde leda till ett ökat medvetande om miljö-&lt;br&gt;frågornas betydelse för näringslivet. Detta är positivt men bör inte vara&lt;br&gt;bestämmande vid utformningen av bestämmelserna om företagens finan-&lt;br&gt;siella redovisning. En utvidgad miljöredovisning inom ramen för före-&lt;br&gt;tagens finansiella redovisning bör i stället vara inriktad på att bereda ett&lt;br&gt;bättre underlag för olika intressenters bedömning av företagens&lt;br&gt;ekonomiska förhållande och utvecklingsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första fråga blir därvid om denna utveckling över huvud taget bör&lt;br&gt;ske inom ramen för företagens årsredovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningarnas primära syfte är att ge företagets intressenter&lt;br&gt;möjlighet att bilda sig en uppfattning om företagets finansiella ställning&lt;br&gt;och resultat och om dess utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter i&lt;br&gt;finansiellt hänseende. En årsredovisning skall innehålla uppgifter om&lt;br&gt;inträffade händelser eller tillstånd som kan påverka företagets finansiella&lt;br&gt;ställning och resultat. Det står mot den bakgrunden alldeles klart att&lt;br&gt;miljörelaterad information som har direkt eller indirekt betydelse för&lt;br&gt;företagets ställning, resultat och utveckling har en naturlig plats i års-&lt;br&gt;redovisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgad redovisning av miljörelaterad information skulle i och för&lt;br&gt;sig kunna lämnas i en separat redovisning av det slag som dansk lag-&lt;br&gt;stiftning fordrar. Regeringens uppfattning är emellertid att miljörelaterad&lt;br&gt;information som har finansiell anknytning bör lämnas inom ramen för&lt;br&gt;företagens årsredovisningar. Det ger bättre möjligheter att integrera&lt;br&gt;informationen med annan information av finansiell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det då anledning att fordra en mera ingående miljörelaterad&lt;br&gt;redovisning i årsredovisningarna än vad som förekommer i dag? Som har&lt;br&gt;framgått av redogörelsen i det föregående kan miljöredovisningens syfte&lt;br&gt;och funktion ses på olika sätt. Miljöredovisning enligt det snävare&lt;br&gt;synsättet - traditionell finansiell information - omfattas redan i dag av&lt;br&gt;lagstiftningen. Regeringens uppfattning är emellertid att detta synsätt är&lt;br&gt;alltför snävt och inte fullt ut beaktar betydelsen av miljöanknuten&lt;br&gt;information för långsiktiga och allsidiga bedömningar av företagens&lt;br&gt;finansiella utvecklingsmöjligheter. De upplysningar som lämnas med&lt;br&gt;stöd av 6 kap. 1 § första och andra styckena årsredovisningslagen (se&lt;br&gt;ovan avsnitt 4.2.1) torde inte alltid vara så omfattande som är önskvärt.&lt;br&gt;Lämnas upplysningar om bolagets framtida utveckling, torde dessa&lt;br&gt;framför allt avse kända förhållanden eller förväntningar som är baserade&lt;br&gt;på konkreta och kända förhållanden som berör bolaget direkt. Mera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;långsiktiga risker som ännu inte har föranlett några åtgärder från Prop. 1996/97:167&lt;br&gt;företagets sida utelämnas inte sällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har hävdat att det ligger utanför årsredo-&lt;br&gt;visningslagens primära syfte att införa krav på mer långtgående upp-&lt;br&gt;lysningar än sådana som baseras på redan kända förhållanden med&lt;br&gt;anknytning till företagets finansiella ställning och resultat. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är det emellertid naturligt att årsredovisningen&lt;br&gt;utformas så att den kan ligga till grund för utomstående intressenters&lt;br&gt;bedömningar av företagets långsiktiga finansiella utvecklingsförmåga.&lt;br&gt;Den miljörelaterade information som i dag lämnas i företagens årsredo-&lt;br&gt;visningar torde i flera fall inte vara tillräcklig för att tillgodose dessa&lt;br&gt;behov. Finansinspektionen har i sitt remissvar understrukit kreditgivarnas&lt;br&gt;behov av god information om verksamhetens påverkan på den yttre&lt;br&gt;miljön; informationen behövs för att kreditgivarna skall kunna bedöma&lt;br&gt;kreditrisken. Svenska Bankföreningen har i sitt remissvar gett uttryck för&lt;br&gt;en liknande uppfattning. Regeringen anser mot denna bakgrund att det är&lt;br&gt;önskvärt med en mera omfattande redovisning av miljörelaterad infor-&lt;br&gt;mation som har direkt eller indirekt betydelse för företagets finansiella&lt;br&gt;utvecklingsmöjligheter. Sådan information bör kunna ge underlag för en&lt;br&gt;långsiktig bedömning av de effekter som företagens miljöpåverkan har&lt;br&gt;på företagets egen situation. Så kan t.ex konkreta uppgifter om utsläpp&lt;br&gt;och avfall ha betydelse för bedömningar av om företaget längre fram kan&lt;br&gt;påverkas av framtida utsläppsbegränsningar eller utsättas för efter-&lt;br&gt;behandlingskrav eller krav på miljöinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skall kravet på utvidgad redovisning komma till uttryck?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningslagstiftningen utgör en ramlagstiftning som i fråga om reg-&lt;br&gt;lernas närmare innehåll hänvisar mycket till god redovisningssed,&lt;br&gt;väsentligen grundad på uttalanden av normgivande organ. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening bör även den närmare utformningen av en framtida,&lt;br&gt;utvidgad miljöredovisning lämnas till normgivande organ. Till skillnad&lt;br&gt;från några remissinstanser anser regeringen emellertid att frågan inte helt&lt;br&gt;bör överlämnas till självreglering och god redovisningssed utan att&lt;br&gt;lagstiftaren bör ställa upp vissa allmänna krav som kan bereda vägen för&lt;br&gt;en fortsatt utveckling på området. Ett sätt att åstadkomma en sådan&lt;br&gt;utveckling är att - såsom har skett i Norge - i lagstiftningen införa ett&lt;br&gt;krav på att bolagen i sina årsredovisningar skall lämna upplysningar om&lt;br&gt;den miljöpåverkan som verksamheten ger upphov till. Ett sådant krav bör&lt;br&gt;lämpligen ta sikte på sådan information som har en mer allmän och&lt;br&gt;strategisk betydelse för bolaget i framtiden. I linje med årsredovisnings-&lt;br&gt;lagens struktur bör lagens utformning vara generell och inte i detalj&lt;br&gt;reglera innehållet i den information som skall lämnas. De farhågor som&lt;br&gt;några remissinstanser har gett uttryck för - att lagregler av detta slag kan&lt;br&gt;komma att uppfattas som maximiregler - kan regeringen för sin del inte&lt;br&gt;instämma i. Det kan antas att normgivande organ kommer att utarbeta&lt;br&gt;den information och de rekommendationer om miljörelaterad information&lt;br&gt;som kan antas vara behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka företag skall omfattas av den utvidgade uppgifisskyldigheten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om en sådan lagreglerad upplysningsskyldighet bör&lt;br&gt;gälla samtliga eller endast vissa foretag. Upplysningskravet bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening åläggas endast de mest miljöpåverkande företagen&lt;br&gt;vars finansiella risker delvis ligger i verksamhetens miljöpåverkan. Den&lt;br&gt;utvidgade upplysningsskyldigheten bör därför gälla enbart för sådana&lt;br&gt;bolag vilka bedriver verksamhet som är tillstånds- eller&lt;br&gt;anmälningspliktig enligt miljöskyddslagen. Det torde framför allt vara i&lt;br&gt;dessa bolag som miljöpåverkan av någon betydenhet uppkommer. Om&lt;br&gt;upplysningsskyldigheten utformas på detta sätt, beaktas de i redovis-&lt;br&gt;ningssammanhang generella kraven på relevans och väsentlighet. Vidare&lt;br&gt;torde företagens kostnader för att ta fram relevanta uppgifter begränsas.&lt;br&gt;Tillståndspliktiga företag måste nämligen redan i dag ta fram miljö-&lt;br&gt;relaterad information för sina miljörapporter. Också de anmälnings-&lt;br&gt;pliktiga företagen kan - mot bakgrund av miljöskyddslagstiftningens&lt;br&gt;krav på anmälan vid ändringar i verksamheten - som regel antas ha de&lt;br&gt;relevanta uppgifterna tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen har föreslagits att bestämmelser om skyldighet att&lt;br&gt;lämna miljörelaterad information skall införas även i de särskilda års-&lt;br&gt;redovisningslagama för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive&lt;br&gt;för försäkringsföretag. Lagrådet har ansett att det kan behöva övervägas&lt;br&gt;ytterligare huruvida det finns tillräckliga skäl att genomföra de före-&lt;br&gt;slagna ändringarna i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill först framhålla att redan Redovisningskommitténs&lt;br&gt;förslag innebar att kravet på utvidgad miljöinformation skulle gälla också&lt;br&gt;sådana företag som omfattas av de särskilda årsredovisningslagama för&lt;br&gt;finansiella företag. Några invändningar mot detta har inte framförts under&lt;br&gt;remissförfarandet. Enligt regeringens mening är särskild information&lt;br&gt;med miljöanknytning av intresse även i finansiella företag. Med den&lt;br&gt;utformning som bestämmelserna om redovisning av miljörelaterad&lt;br&gt;information enligt regeringens uppfattning bör ges torde bestämmelserna&lt;br&gt;visserligen endast ganska sällan komma att aktualiseras beträffande de&lt;br&gt;finansiella företagens års- och koncernredovisningar. Det kan dock före-&lt;br&gt;komma situationer då en enligt miljöskyddslagen tillståndspliktig verk-&lt;br&gt;samhet kontrolleras av ett finansiellt företag. Ett fall är då en bank för&lt;br&gt;skyddande av fordran har övertagit en fastighet eller ett bolag där en&lt;br&gt;sådan verksamhet bedrivs. I sådana och liknande fall kan det vara&lt;br&gt;motiverat att uppgift om den miljöfarliga verksamheten lämnas i förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finns det enligt regeringens mening skäl att låta&lt;br&gt;det nya kravet på redovisning av miljörelaterad information gälla även de&lt;br&gt;företag som omfattas av de särskilda årsredovisningslagama för finan-&lt;br&gt;siella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken miljöpåverkan skall redovisas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöredovisning kan inriktas såväl mot verksamheten som mot produk-&lt;br&gt;ternas innehåll, användning och slutliga omhändertagande. Kommittén&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har förordat att det lagreglerade upplysningskravet endast bör omfatta Prop. 1996/97:167&lt;br&gt;den miljöpåverkan som produktionsprocessen ger upphov till. En del&lt;br&gt;remissinstanser har menat att upplysningskravet även bör omfatta på-&lt;br&gt;räkneliga effekter vid användning och återanvändning av företagets&lt;br&gt;produkter. Regeringen anser dock att det för närvarande är svårt att&lt;br&gt;överblicka konsekvenserna av ett sådant mer omfattande informations-&lt;br&gt;krav. Nyttan av informationen måste vägas mot kostnaden för att ta fram&lt;br&gt;den. Om upplysningskravet begränsas till den miljöpåverkan som uppstår&lt;br&gt;i verksamheten, kan en stor del av de berörda bolagen fullgöra upp-&lt;br&gt;lysningsskyldigheten på ett relativt enkelt och billigt sätt genom att&lt;br&gt;utnyttja inom företaget redan samlad information om utsläpp, avfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o. dyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör noteras att den utvidgade miljöredovisning som&lt;br&gt;regeringen nu föreslår är av ett annat slag än den som följer av EMAS-&lt;br&gt;förordningen. De huvudsakliga skillnaderna är att deltagande i EMAS är&lt;br&gt;frivilligt och att den redovisningen inte sker för en juridisk person utan&lt;br&gt;för en viss anläggning. Den redovisningsform som vi föreslår torde bättre&lt;br&gt;än EMAS tillgodose företagens och kreditgivarnas behov av finansiell&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är i vilken omfattning företagens revisorer skall vara&lt;br&gt;skyldiga att granska upplysningar av detta slag. Det kan hävdas att det&lt;br&gt;här är fråga om information som ligger utanför det normala kompetens-&lt;br&gt;området för en revisor. I de remissvar som inkommit från revisors-&lt;br&gt;organisationema har det emellertid inte uttryckts några farhågor beträf-&lt;br&gt;fande kårens möjligheter att anpassa revisionsinsatsen till en utvidgad&lt;br&gt;redovisning av miljörelaterad information. Det är också naturligt att&lt;br&gt;revisorskåren, när den ställs inför granskning av detta slag, kompletterar&lt;br&gt;sin kompetens i lämplig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 System för spridning av miljöinformation om företagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Uppbyggnaden av system för spridning av&lt;br&gt;företagens frivilliga miljöinformation bör underlättas och anslutning till&lt;br&gt;systemen uppmuntras genom olika åtgärder. Åtgärder för att genomföra&lt;br&gt;miljöinformationsutredningens förslag kommer bl.a. att beaktas i sam-&lt;br&gt;band med regeringens arbete med föreskrifter för att tillämpa miljö-&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Miljöinformationsutredningen tillsattes&lt;br&gt;under våren 1996 med uppgift att undersöka förutsättningarna för ett&lt;br&gt;samlat informationssystem för miljörelaterad information om företag&lt;br&gt;riktad till finansiella aktörer. Av betänkandet ”Förbättrad miljö-&lt;br&gt;information” (SOU 1997:4) framgår att utredaren funnit att banker,&lt;br&gt;försäkringsbolag och andra finansiella institutioner har ett växande och&lt;br&gt;hittills otillfredsställt behov av miljöinformation som underlag för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömningar av ekonomiska risker och möjligheter. Eftersom informa- Prop. 1996/97:167&lt;br&gt;tionsbehovet växlar från ärende till ärende finner utredningen att det ännu&lt;br&gt;är opraktiskt och ekonomiskt olämpligt att försöka bygga upp ett nytt&lt;br&gt;system för aggregerad information som kan ge svar på alla de miljöfrågor&lt;br&gt;som finansmarknadens aktörer behöver ställa. Likaså har t.ex. kredit-&lt;br&gt;givare och kapitalplacerare olika behov av information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöinformationsutredningen föreslår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• de redan existerande kreditupplysningsföretagen utvidgar sin&lt;br&gt;verksamhet till att omfatta även miljöinformation, för att ge den&lt;br&gt;finansiella sektorn förbättrad information som underlag för dess&lt;br&gt;bedömning av miljörisker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• staten genom Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter och&lt;br&gt;organisationer medverkar till att upplysningsföretagen på samma sätt&lt;br&gt;som sker ifråga om rent finansiell information på enklast möjliga sätt&lt;br&gt;far tillgång till sådan icke sekretessbelagd miljöinformation, som finns&lt;br&gt;hos respektive myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande miljörapportering föreslår utredningen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• en översyn görs av de i Miljöskyddslagen föreskrivna miljö-&lt;br&gt;rapporternas innehåll och utformning, varvid bör beaktas behoven från&lt;br&gt;såväl tillsyns- och statistikmyndighetema som allmänheten och&lt;br&gt;särskilt den finansiella sektorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• man därvid undersöker vilka grupper av företag som obligatoriskt&lt;br&gt;skall lämna miljörapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med syftet att informationen skall bli tillgänglig på företags- eller&lt;br&gt;koncemnivå, föreslår utredningen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• regeringen på lämpligt sätt föranstaltar om att organisationsnummer&lt;br&gt;införs som generellt sökbegrepp i fråga om all hos myndigheterna&lt;br&gt;registrerad miljöinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen uppmärksammar vidare att man inom Naturvårdsverket&lt;br&gt;och andra statliga myndigheter bedriver ett omfattande utvecklingsarbete&lt;br&gt;för informationsförsörjning via Svenska Miljönätet och Internet varför&lt;br&gt;utredningen också föreslår att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• man i de statliga myndigheternas utvecklingsarbete för informa-&lt;br&gt;tionsförsörjning och informationssamverkan också beaktar den&lt;br&gt;finansiella sektorns behov av förbättrad miljöinformation och verktyg&lt;br&gt;för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har därmed kommit fram till att ett miljöinfor-&lt;br&gt;mationssystem för den finansiella sektorn bör kunna komma till stånd&lt;br&gt;genom att ett nära samarbete mellan kreditupplysningsföretag och&lt;br&gt;Naturvårdsverket samt övriga miljövårdsmyndigheter upprättas. Under&lt;br&gt;arbetet med betänkandet har utredaren också initierat ett sådant sam-&lt;br&gt;arbete. Utredningen menar att förslagen inte kräver uppbyggnad av nya&lt;br&gt;institutioner och inte heller några nämnvärda kostnader eller investe-&lt;br&gt;ringar. I den mån det krävs anpassningar, som myndigheterna måste göra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin databehandling och som enbart betingas av upplysningsföretagens&lt;br&gt;behov, bör kostnaderna för dessa bäras av upplysningsföretagen. som i&lt;br&gt;sin tur bör kunna fa dem täckta genom kundernas betalning av upplys-&lt;br&gt;ningsföretagens tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen betonas vidare att miljörapportema (vilka berör närmare&lt;br&gt;8000 anläggningar) har ett sådant innehåll att de skulle kunna utgöra ett&lt;br&gt;underlag även för bedömningar hos finansiella aktörer såsom banker och&lt;br&gt;försäkringsbolag. De miljörapporter som i dag upprättas är enligt utred-&lt;br&gt;ningen dock ofta alltför specialinriktade på tillsynsmyndigheternas&lt;br&gt;behov, varför en förändrad form av rapportering måste utvecklas innan&lt;br&gt;rapporterna kan tjäna ett sådant syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är överlag positiva till förslaget&lt;br&gt;att låta kreditupplysningsinstituten utvidga verksamheten till miljöinfor-&lt;br&gt;mation. Dock framhävs att utredningen ej preciserar vilken typ av&lt;br&gt;information som efterfrågas och hur informationsinsamlingen i praktiken&lt;br&gt;skall gå till, vilket i sin tur beror på att de tilltänkta användarna ej heller&lt;br&gt;kunnat precisera detta. Flera remissinstanser menar samtidigt att miljö-&lt;br&gt;information i form av faktaupplysningar bör ha en större målgrupp än&lt;br&gt;upplysningsföretagens kunder, dvs. också media, allmänheten, kommu-&lt;br&gt;ner, statliga myndigheter, enskilda placerare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser ställer sig tveksamma till huruvida efterfrågan på&lt;br&gt;miljöinformation från de finansiella aktörerna är tillräckligt stor för att&lt;br&gt;man skall vara beredd att betala kostnaderna för att inhämta informa-&lt;br&gt;tionen. Några anser också att det kan komma att krävas särskilda resurser&lt;br&gt;i ett inledningsskede av uppbyggnaden av informationssystemet. Orsaken&lt;br&gt;till detta är, menar instanserna, att efterfrågan på informationen ej kan&lt;br&gt;förväntas vara tillräckligt stor för att kunna täcka de initiala kostnaderna&lt;br&gt;förknippade med systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta ser mycket positivt på förslaget om att se över miljörappor-&lt;br&gt;temas innehåll och utformning, och påpekar samtidigt att man bör se&lt;br&gt;över möjligheterna till samordning med annan rapportering, som EMAS&lt;br&gt;och den finansiella rapporteringen. Flera instanser menar att dessa andra&lt;br&gt;rapporter bör utgöra huvudsakliga informationskällor för den finansiella&lt;br&gt;sektorn. RRV betonar att samordningsambitioner inte far leda till&lt;br&gt;utarmning av innehållet i miljörapportema, och i Naturvårdsverkets&lt;br&gt;remissvar anförs att det är olämpligt att anpassa miljörapporten till så&lt;br&gt;olika målgruppers referensramar och behov som utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta instanser avvisar förslaget att ändra reglerna för vilka företag&lt;br&gt;som skall lämna obligatoriska miljörapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dem som kommenterar förslaget om att införa organisa-&lt;br&gt;tionsnummer som generellt sökbegrepp är de flesta positiva, bl.a. kredit-&lt;br&gt;upplysningsföretagen Dun &amp;amp; Bradstreet och Upplysningscentralen.&lt;br&gt;Naturvårdsverket menar att förslaget är alltför resurskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Miljöinformationsutredningens&lt;br&gt;förslag är sådana att de i stora delar kan genomföras i samarbete på fri-&lt;br&gt;villig grund. Regeringen kommer att återkomma till frågan om miljö-&lt;br&gt;rapporternas utformning och syfte i samband med arbetet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter för att tillämpa miljölagstiftningen. I detta sammanhang bör&lt;br&gt;beaktas om det finns skäl att, utöver verksamheter som omfattas av&lt;br&gt;miljöskyddslagen, även information från andra verksamheter bör göras&lt;br&gt;tillgänglig för den finansiella sektorn. Exempelvis kan upplysningar från&lt;br&gt;ägare och brukare som upptäcker föroreningar på fastigheten, samt&lt;br&gt;verksamheter som omfattas av lagen om kemiska produkter vara av&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Premiering av företagens egenkontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör utredas om och hur verksamhets-&lt;br&gt;utövaren kan stimuleras att ta ett utökat egenansvar för miljöarbetet&lt;br&gt;genom någon form av premiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen lägger i annan ordning&lt;br&gt;fram ett förslag till miljöbalk. Lagstiftningen lägger ett betydande ansvar&lt;br&gt;på den som utövar en verksamhet. Om verksamhetsutövare själv utövar&lt;br&gt;en god egenkontroll så att tillsynsanmärkningama blir fa kan detta&lt;br&gt;innebära att tillsynsmyndigheternas lagkontrollerade arbete underlättas&lt;br&gt;och blir billigare. Detta kan också innebära fördelar för företagen i och&lt;br&gt;med att myndigheterna i ökad utsträckning kan utöva systemtillsyn och&lt;br&gt;att tillsynen mer kan inriktas på att ge stöd i form av råd m.m. för&lt;br&gt;miljöförbättringar. Kostnaderna för tillsynen skall täckas av avgifter.&lt;br&gt;Naturvårdsverket utreder för närvarande avgifter enligt miljöbalken.&lt;br&gt;Företag som har miljöledningssystem far ett samlat grepp om miljö-&lt;br&gt;arbetet, och de kan planera in åtgärder i sin långsiktiga strategi.&lt;br&gt;Konkurrensmässigt kan det också innebära fördelar om företagen utåt&lt;br&gt;kan uppvisa ett stort miljöansvar. I propositionen till lagen om frivillig&lt;br&gt;miljöstyrning och miljörevision (prop. 1994/95:101) gör regeringen&lt;br&gt;bedömningen att det frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsarbetet&lt;br&gt;inte bör ersätta tillsynsmyndigheternas arbete. I samband med miljö-&lt;br&gt;balksutredningens förslag till miljöbalk påpekade dock vissa remiss-&lt;br&gt;instanser att miljöledningssystemet skapar förutsättningar för samord-&lt;br&gt;ningsvinster och effektivisering av tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom premiering av företagen skulle företagens miljöarbete och&lt;br&gt;anslutning till miljöledningssystem kunna uppmuntras. Detta måste dock&lt;br&gt;förutsätta att miljökrav uppfylls, t.ex. att alla nödvändiga tillstånd&lt;br&gt;innehas. Hur en premiering skall ske bör utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya bestämmelserna i redovisnings-&lt;br&gt;lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som påbörjas närmast efter den 31 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs forslag: Redovisningskommittén har föreslagit att lag-&lt;br&gt;stiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Enligt vad som har sagts i det&lt;br&gt;föregående har utvecklingen av miljöredovisning hittills skett genom en&lt;br&gt;ofullständig självreglering. Det finns enligt regeringens uppfattning all&lt;br&gt;anledning att utan dröjsmål ge utvecklingen ökat stöd i lagstiftningen.&lt;br&gt;Samtidigt är det angeläget att de normgivande organen på redovisnings-&lt;br&gt;området liksom bolagen själva ges rimlig tid att genomfora de för-&lt;br&gt;beredelser som behövs före ikraftträdandet. Med hänsyn härtill bör lagen&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Krav på att företagen i sina årsredovisningar skall lämna upplysningar&lt;br&gt;om den påverkan som verksamheten har på den yttre miljön innebär&lt;br&gt;kostnadskonsekvenser dels i samband med att informationen produceras,&lt;br&gt;dels i samband med att den lämnade informationen skall revideras. I och&lt;br&gt;med att upplysningskravet är begränsat till sådana företag som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöskydds-&lt;br&gt;lagen torde merkostnaden för att ta fram upplysningarna bli föga omfat-&lt;br&gt;tande; till detta kommer kostnader för revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget torde inte leda till några merkostnader för stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring av årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över&lt;br&gt;utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av&lt;br&gt;bolagets ställning och resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat&lt;br&gt;under räkenskapsåret eller efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets förväntade framtida utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagets verksamhet inom forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sådan information om verksamhetens miljöpåverkan som skall&lt;br&gt;lämnas enligt första och andra styckena skall bolag som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387) lämna upplysningar i övrigt om&lt;br&gt;verksamhetens påverkan på den vttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 1 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts ett nytt tredje stycke angående upplysningar om&lt;br&gt;bolagets påverkan på den yttre miljön. Stycket har utformats i huvudsak i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen skall ses mot bakgrund av första och andra styc-&lt;br&gt;kena. Redan bestämmelserna i dessa medför att det ibland måste lämnas&lt;br&gt;information som har att göra med företagets påverkan på den yttre&lt;br&gt;miljön. Så kan t.ex. förekommande utsläpp eller förekomst av förorenad&lt;br&gt;mark ha sådan påverkan på bolagets ställning och resultat att uppgift om&lt;br&gt;utsläppet eller återställningskostnader måste redovisas enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket. Om produktionsprocessen ger upphov till visst avfall, kan&lt;br&gt;det också påverka företagets utvecklingsmöjligheter; det kan vara en&lt;br&gt;anledning att lämna uppgift om förhållandet enligt andra stycket 3.&lt;br&gt;Lagstiftaren har emellertid valt att inte precisera under vilka närmare&lt;br&gt;förutsättningar som information av detta slag skall lämnas. F.n. torde god&lt;br&gt;redovisningssed inte kräva någon mera allmän redovisning av exem-&lt;br&gt;pelvis miljöfarlig verksamhet som inte har direkt inverkan på bolagets&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket syftar till att framhäva att vissa bolag har en mera&lt;br&gt;generell skyldighet att redovisa miljörelaterad information än vad som&lt;br&gt;följer av första och andra styckena. Av tredje stycket följer sålunda att&lt;br&gt;bolag som är tillstånds- eller anmälningsskyldiga enligt miljöskydds-&lt;br&gt;lagen (jfr 3 och 19 §§ miljöskyddsförordningen, 1989:364, jämte den till&lt;br&gt;förordningen fogade bilagan) alltid skall lämna upplysningar om&lt;br&gt;verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Det har ansetts att det bör&lt;br&gt;överlämnas till normgivande organ att inom ramen för vad som är god&lt;br&gt;redovisningssed fastställa den närmare innebörden i upplysningskravet.&lt;br&gt;Det är emellertid naturligt att upplysningskravet tar sin utgångspunkt i&lt;br&gt;miljöskyddslagstiftningens regler om miljöfarlig verksamhet (se 1 §&lt;br&gt;miljöskyddslagen) och att de lämnade upplysningarna förmedlar en bild&lt;br&gt;av den miljöfarliga verksamhet som bolaget bedriver och de effekter som&lt;br&gt;den får på omgivningen. Det kan alltså finnas anledning att lämna upp-&lt;br&gt;lysningar om förekommande utsläpp och avfall av olika slag. Det synes&lt;br&gt;emellertid också naturligt att informationen framför allt inriktas på sådant&lt;br&gt;som direkt eller indirekt kan ha betydelse för en bedömning av företagets&lt;br&gt;finansiella utveckling. Det finns därför mindre anledning att redovisa&lt;br&gt;förhållanden som inte ens på lång sikt kan antas fa betydelse för&lt;br&gt;företagets finansiella ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningskravet avser verksamhetens påverkan på den yttre miljön.&lt;br&gt;Det innebär att i bolag som bedriver tillverkning av varor skall upplys-&lt;br&gt;ningar lämnas om sådan påverkan som uppkommer i produktions-&lt;br&gt;processen. Ägnar sig bolaget åt utvinning av mineraler, skall den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöpåverkan som uppkommer vid utvinningen redovisas. Men även Prop. 1996/97:167&lt;br&gt;miljöpåverkan som uppkommer vid utförande av olika tjänster kan -&lt;br&gt;förutsatt att tillhandahållandet av dessa medför tillstånds- eller&lt;br&gt;anmälningsplikt - omfattas av upplysningskravet, t.ex. sådan påverkan&lt;br&gt;som är en följd av avfallshantering eller vissa slag av reparations- och&lt;br&gt;serviceverksamhet. Avgörande är om miljöpåverkan är en direkt och&lt;br&gt;naturlig följd av den verksamhet som bolaget bedriver. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas att den som bedriver flygplatsverksamhet bör redovisa miljö-&lt;br&gt;effekterna av flygtrafiken oavsett att det är andra företag som sköter&lt;br&gt;flygningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan miljöpåverkan som följer av användning av produkter som har&lt;br&gt;tillverkats i verksamheten omfattas däremot inte av upplysningskravet.&lt;br&gt;Däremot kan, om produkterna används i ett annat företags verksamhet,&lt;br&gt;detta företag kan vara skyldigt att redovisa miljöeffekterna i sin&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av de hänvisningar som finns i 7 kap. 30 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen om förvaltningsberättelse m.m. för koncerner, kommer&lt;br&gt;kravet på en utökad redovisning av miljörelaterad information även att få&lt;br&gt;betydelse vid upprättande av den särskilda förvaltningsberättelsen för&lt;br&gt;koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lag (1995:1559) om års-&lt;br&gt;redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första - tredje styckena om förvaltningsberättelsens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 § årsredovisningslagen har ändrats genom att det i ett nytt&lt;br&gt;tredje stycke har tagits in ett upplysningskrav avseende verksamhetens&lt;br&gt;påverkan på den yttre miljön. Hänvisningarna i förevarande paragraf har&lt;br&gt;därför ändrats så att de omfattar även det tredje stycket i 6 kap. 1 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen. Även sådana företag som omfattas av lagen om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag är alltså, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i årsredovisningslagen, skyldiga att lämna viss&lt;br&gt;miljörelaterad information.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lag (1995:1560) om års-&lt;br&gt;redovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första - tredje styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, Prop. 1996/97:167&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jfr kommentaren till 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utdrag ur Redovisningskommitténs betänkande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;SOU 1996:157&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör redovisningslagstiftningen i första hand ta sikte på&lt;br&gt;sådan information som är av omedelbar och väsentlig betydelse för att&lt;br&gt;utomstående intressenter skall kunna bilda sig en riktig uppfattning om&lt;br&gt;företagets finansiella ställning och resultat samt om företagets utvecklings-&lt;br&gt;möjligheter och framtidsutsikter i finansiellt hänseende. Miljöanknuten&lt;br&gt;information intar inte någon särställning i dessa hänseenden. Vidare bör&lt;br&gt;redovisningslagstiftningen ges en så generell utformning som möjligt med&lt;br&gt;bestämmelser som snarare anger ramarna för redovisningens utformning&lt;br&gt;och innehåll än i detalj föreskriver särskilda redovisningsmetoder för&lt;br&gt;specifika händelser eller situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts innebär t.ex. att frågan om en inträffad händelse eller ett&lt;br&gt;under en tid utvecklat tillstånd är av sådan karaktär att händelsen eller&lt;br&gt;tillståndet ger upphov till en ekonomisk förpliktelse - som i en eller annan&lt;br&gt;form skall redovisas i årsredovisningen - bör avgöras utifrån samma&lt;br&gt;bedömningsgrunder oberoende av grunden för den eventuella förpliktelsen.&lt;br&gt;Om förpliktelsen har uppkommit som en följd av företagets påverkan på&lt;br&gt;den yttre miljön - t.ex. skyldighet att återställa ett förorenat eller på annat&lt;br&gt;sätt förstört markområde i ursprungligt skick - eller som ett resultat av&lt;br&gt;företagets affärsverksamhet i övrigt - t.ex. ett garantiåtagande eller ett&lt;br&gt;framställt skadeståndsanspråk - saknar enligt vår mening betydelse i&lt;br&gt;sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att den nuvarande lagstiftningen - i vart fall såvitt gäller&lt;br&gt;redovisningen i balans- och resultaträkningarna - tillgodoser de krav på&lt;br&gt;miljöanknuten information som det är rimligt att ställa på, företagen i&lt;br&gt;redovisningssammanhang. För att understryka vikten av att sådan&lt;br&gt;miljöinformation som är av väsentlig betydelse för bedömningen av ett&lt;br&gt;företags utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter lyfts fram föreslår vi&lt;br&gt;dock att viss miljöinformation obligatoriskt skall lämnas i förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tar enbart sikte på företag som bedriver miljöfarlig verk-&lt;br&gt;samhet i miljöskyddslagens (ML) mening och innebär att sådana företag&lt;br&gt;skall lämna upplysning om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.&lt;br&gt;Av de generellt giltiga kraven på relevans och väsentlighet följer vidare&lt;br&gt;att i princip endast sådana företag som är antingen anmälningspliktiga&lt;br&gt;eller tillståndspliktiga enligt ML omfattas av kravet. Slutligen avses i&lt;br&gt;detta sammanhang endast sådan miljöpåverkan som uppstår i produk-&lt;br&gt;tionsprocessen, såsom utsläpp och avfall av olika slag. Däremot omfattas&lt;br&gt;inte sådan miljöpåverkan som uppkommer vid användningen av före-&lt;br&gt;tagets produkter eller som har samband med produktionen av varor eller&lt;br&gt;tjänster som företaget förvärvar från en utomstående näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Redovisningskommitténs lagförslag i SOU 1996:157,&lt;br&gt;såvitt avser redovisning av miljörelaterad information&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs /........../&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen av bolagets verksamhet&lt;br&gt;Upplysningar skall även lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte&lt;br&gt;skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna, men&lt;br&gt;som är viktiga för bedömningen av&lt;br&gt;bolagets ställning och resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för bolaget som har&lt;br&gt;inträffat under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets förväntade framtida&lt;br&gt;utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagets verksamhet inom&lt;br&gt;forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte&lt;br&gt;skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna, men&lt;br&gt;som är viktiga för bedömningen av&lt;br&gt;företagets ställning och resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för företaget som har&lt;br&gt;inträffat under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företagets förväntade framtida&lt;br&gt;utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets verksamhet inom&lt;br&gt;forskning och utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. företagets filialer i utlandet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. verksamhetens påverkan på den&lt;br&gt;yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening skall&lt;br&gt;utöver vad som framgår av första -&lt;br&gt;tredje styckena lämna upplysningar&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;väsentliga förändringar i&lt;br&gt;medlemsantalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. summorna av insatsbelopp som&lt;br&gt;skall återbetalas under nästa&lt;br&gt;räkenskapsår enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:677)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;den rätt till utdelning som&lt;br&gt;gjorda förlagsinsatser medför och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. summan av de förlagsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har sagts upp och skall inlösas&lt;br&gt;under de nästföljande två&lt;br&gt;räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i förde stycket 2 sägs om&lt;br&gt;insats gäller också lösenbelopp för&lt;br&gt;medlems andel i sambruksförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser för Redovisningskommitténs&lt;br&gt;betänkande SOU 1996:157&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss ha yttranden inkommit från Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, Göteborgs tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Riksåklaga-&lt;br&gt;ren, Rikspolisstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Bokföringsnämnden,&lt;br&gt;Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnden vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Natur-&lt;br&gt;vårdsverket, Kemikalieinspektionen, Koncessionsnämnden för miljö-&lt;br&gt;skydd, Konkurrensverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Skåne län, Svenska Kommunförbundet, Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer, Svenska Revisorssamfundet, Sveriges Redovisningskonsulters&lt;br&gt;Förbund, Redovisningsrådet, Finansanalytikernas Förening, Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund, Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen, Svenska Fondhandlarföreningen, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Finansbolagens Förening. Stockholms Fondbörs Aktiebolag, Sveriges&lt;br&gt;Ackordcentral, Byggentreprenörerna, Sveriges Fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;Sveriges Redareförening, Grossistförbundet Svensk Handel, Svenska&lt;br&gt;Handelskammarförbundet, Sveriges Köpmannaförbund, Kooperativa&lt;br&gt;förbundet och Skogsägarnas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag enligt lagrådsremissen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:167&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över&lt;br&gt;utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av&lt;br&gt;bolagets ställning och resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat&lt;br&gt;under räkenskapsåret eller efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets förväntade framtida utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagets verksamhet inom forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall vidare&lt;br&gt;lämnas om verksamhetens&lt;br&gt;påverkan på den yttre miljön. För&lt;br&gt;bolag som inte bedriver&lt;br&gt;verksamhet som är tillstånds- eller&lt;br&gt;anmälningspliktig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöskyddslagen (1969:387)&lt;br&gt;gäller detta dock endast i den&lt;br&gt;omfattning som följer av första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första - tredje styckena om&lt;br&gt;förvaltningsberättelsens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner&lt;br&gt;av vinst eller förlust m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första och andra stycket om&lt;br&gt;förvaltningsberättelsens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner&lt;br&gt;av vinst eller förlust m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första och andra stycket om&lt;br&gt;förvaltningsberättelsens inneåll,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner&lt;br&gt;av vinst eller förlust m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första - tredje styckena om&lt;br&gt;förvaltningsberättelsens innehåll,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner&lt;br&gt;av vinst eller förlust m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 7 maj 1997 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Staffan&lt;br&gt;Lind.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen läggs fram förslag om att i årsredovisnings-&lt;br&gt;lagstiftningen föra in krav på upplysningar i företagens försvaltnings-&lt;br&gt;berättelser om hur verksamheten påverkar den yttre miljön. Det nya&lt;br&gt;kravet avses vara begränsat till att gälla för företag som bedriver&lt;br&gt;tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslag-&lt;br&gt;stiftningen. Till grund för remissen ligger redovisningskommitténs slut-&lt;br&gt;betänkande med förslag i anledning av en översyn av hela redovis-&lt;br&gt;ningslagstiftningen. Betänkandet innehåller ett särskilt avsnitt gällande&lt;br&gt;frågan om miljöredovisning. Enligt lagrådsremissen finns det anledning&lt;br&gt;att bryta ut kommitténs förslag i fråga om miljöredovisning till separat&lt;br&gt;behandling så att utvecklingen avseende företagens miljöredovisning&lt;br&gt;utan dröjsmål ges ökat stöd i lagstiftningen. Lagändringarna föreslås&lt;br&gt;träda i kraft vid nästkommande årskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den utvidgade upplysningsskyldigheten avses knyta an till miljö-&lt;br&gt;skyddslagen innebär att den föreslagna nya regleringen utgår från be-&lt;br&gt;greppet miljöfarlig verksamhet, ett begrepp som tar sikte på vissa typer&lt;br&gt;av miljöstörningar vid användning eller åtgärd beträffande mark, bygg-&lt;br&gt;nad eller anläggning. Till Lagrådet har nyligen avlämnats en lagråds-&lt;br&gt;remiss med förslag om att sammanföra centrala delar av den miljörätts-&lt;br&gt;liga lagstiftningen - däribland miljöskyddslagen - till en miljöbalk.&lt;br&gt;Miljöbalksförslaget kan sägas bygga på ett vittsyftande miljöbegrepp&lt;br&gt;som fångar in frågor om skydd för människors hälsa och miljön jämte&lt;br&gt;skydd för natur- och kulturmiljöer och biologisk mångfald samt hushåll-&lt;br&gt;ning med naturen och andra resurser. Detta förslag är således inriktat på&lt;br&gt;ett långt större område än miljöskydd i den mening som nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöskyddslag åsyftar. Miljöbalken planeras enligt uppgift träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden kan enligt Lagrådets mening sättas i&lt;br&gt;fråga om det är lämpligt att vidta lagstiftningsåtgärder enligt det nu före-&lt;br&gt;varande remissförslaget med utgångspunkt i en miljöskyddsreglering&lt;br&gt;som kan komma att upphävas inom kortare tid. Att en stor del av&lt;br&gt;bestämmelserna i nuvarande miljöskyddslag, inklusive de som bestäm-&lt;br&gt;mer begreppet miljöfarlig verksamhet, torde komma att bli överförda till&lt;br&gt;miljöbalken undanröjer knappast betänkligheterna helt. Som Lagrådet ser&lt;br&gt;det hade det varit naturligast att avvakta den vidare behandling av miljö-&lt;br&gt;balksförslaget och i anslutning därtill göra förnyade överväganden i&lt;br&gt;miljöredovisningsfrågan med de utgångspunkter som då kan föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås kompletterad med ett nytt tredje stycke. I styckets&lt;br&gt;första mening slås fast att skyldighet skall finnas att i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen lämna upplysningar förutom i de hänseenden som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena även beträffande verksamhetens påverkan på&lt;br&gt;den yttre miljön. Därefter följer en andra mening som begränsar skyldig-&lt;br&gt;heten till att avse företag som är tillstånds- eller anmälningspliktiga&lt;br&gt;enligt miljöskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sätt varpå tredje stycket har utformats kan ge intryck av att den nya&lt;br&gt;upplysningsskyldigheten går längre än vad som egentligen åsyftas. Att&lt;br&gt;den nya skyldigheten så som motiven får förstås skall gälla upplysningar&lt;br&gt;om störningar från fast egendom eller fasta anläggningar av sådant slag&lt;br&gt;som miljöskyddslagen gäller men däremot inte andra typer av påverkan&lt;br&gt;på miljön kommer knappast till klart uttryck. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;bör lagtexten anpassas så att syftet med och begränsningen i förslaget&lt;br&gt;kommer fram tydligare. Lagrådet förordar att det nya tredje stycket ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Utöver sådan information om verksamhetens betydelse för den yttre&lt;br&gt;miljön som följer av första och andra stycken skall bolag som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöskydds-&lt;br&gt;lagen (1969:387) lämna upplysningar i övrigt om verksamhetens påver-&lt;br&gt;kan i miljöskyddshänseende”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från Redovisningskommitténs betänkande innehåller&lt;br&gt;lagrådsremissen förslag om att införa samma upplysningsskyldighet&lt;br&gt;avseende verksamhetens påverkan på den yttre miljön för sådana företag&lt;br&gt;som omfattas av de särskilda årsredovisningslagama för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag. Någon närmare&lt;br&gt;motivering för ändringsförslagen har inte anförts i remissen. Lagrådet&lt;br&gt;saknar underlag för att bedöma om det kan finnas ett praktiskt behov av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att låta dessa typer av företag omfattas av den särskilda Prop. 1996/97:167&lt;br&gt;upplysningsskydligheten. Enligt lagrådsremissens allmänna motivering&lt;br&gt;bör det nya upplysningskravet åläggas ”endast de mest miljöpåverkande&lt;br&gt;företagen vars finansiella risker delvis ligger i verksamhetens&lt;br&gt;miljöpåverkan”. Det synes Lagrådet svårt att föreställa sig att&lt;br&gt;kreditinstitut, värdepappersbolag eller försäkringsföretag skulle kunna&lt;br&gt;hänföras till den kategori företag som det nämnda motivuttalandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att det kan behöva ytterligare övervägas huruvida det&lt;br&gt;finns tillräckliga skäl att genomföra de föreslagna ändringarna i de&lt;br&gt;särskilda årsredovisningslagama. Mot utformningen av lagförslagen har&lt;br&gt;Lagrådet inte någon erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser för Miljöinformationsutredningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inkommit med svar: Statskontoret, Statis-&lt;br&gt;tiska Centralbyrån, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Kungliga&lt;br&gt;Tekniska Högskolan, Lunds universitet, Linköpings universitet,&lt;br&gt;Göteborgs universitet. Närings- och teknikutvecklingsverket, Statsen råd&lt;br&gt;for byggnadsforskning, Sveriges Tekniska Attachéer, Jemkontoret,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Örebro län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektio-&lt;br&gt;nen, Ingenjörsvetenskapsakademien, Södertälje kommun, Gnosjö kom-&lt;br&gt;mun, Helsingborgs kommun, Hudiksvalls kommun, Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Försäkringsförbund, Lantbrukarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Föreningen Skogsindustrierna, Svenska Petroleuminstitutet, Svenska&lt;br&gt;Revisorssamfundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens&lt;br&gt;Förening, Stockholms Fondbörs, Svenska Fondhandlarföreningen,&lt;br&gt;Sveriges Finansanalytikers Förening, Aktiespararnas Riksförbund, Miljö-&lt;br&gt;revisorer i Sverige, Svensk Industriförening, Kemikontoret, Svenska&lt;br&gt;Åkeriförbundet, AB Miljöstymingsrådet, Miljöförbundet Jordens&lt;br&gt;Vänner, Dun &amp;amp; Bradstreet Solidetet AB, Svenska Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbundet, Svensk Byggtjänst, Hyregästemas Riksförbund och RealBiz&lt;br&gt;International AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande har avstått från att lämna synpunkter: Riksbanken,&lt;br&gt;Bokföringsnämnden, Handelshögskolan i Stockholm, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det, Företagarnas Riksorganisation, Föreningen Auktoriserade Revisorer,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige och&lt;br&gt;Naturskyddsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljödepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson,&lt;br&gt;Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Anna Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:167 Miljöredovisning och&lt;br&gt;miljöinformation i näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53407, Stockholm 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JoU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-06-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-06-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-06-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:44:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03167</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:44:12</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:JoU8</uppgift>
<ref_dok_id>GL01JoU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:167&lt;br/&gt;
Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:167&lt;br/&gt;
Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:167&lt;br/&gt;
Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göte Jonsson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:167&lt;br/&gt;
Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göte Jonsson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maggi Mikaelsson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:167&lt;br/&gt;
Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maggi Mikaelsson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Samuelsson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:167&lt;br/&gt;
Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Jo2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Samuelsson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>