<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242223</hangar_id>
 <dok_id>GK03165</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>165</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:165</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>165</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-05-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:09</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa förändringar i TV-avgiftssystemet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03165/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03165</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03165</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:165&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa förändringar i TV-avgifitssystemet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att den nu pågående försöksverksamheten med&lt;br&gt;särskilt betalningssätt av TV-avgifter permanentas. Detta innebär att det&lt;br&gt;bolag som svarar för att ta ut TV-avgifter m.m.. Radiotjänst i Kiruna AB&lt;br&gt;(RIKAB), efter avtal med den avgiftsskyldige får besluta att TV-avgiften&lt;br&gt;skall betalas vid andra tidpunkter och under andra förutsättningar än vad&lt;br&gt;som följer av huvudregeln som innebär att TV-avgiften skall betalas i&lt;br&gt;fyra poster årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare att kravet på skriftlighet vid anmälan om att&lt;br&gt;innehav av TV-mottagare upphört tas bort samtidigt som det klargörs att&lt;br&gt;avgiftsskyldigheten är kopplad till det avgiftspliktiga innehavet och inte&lt;br&gt;innehavet av TV-mottagare som sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även förvaltningen av avgiftsmedlen föreslås bli ändrad i viss ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Bakgrund.............................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt........................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Betalningsskyldighet.................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;TV-avgiftens storlek m.m..........................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;När avgiftsskyldigheten inträder och upphör............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Återbetalning av avgifter.........................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Verkställighet..........................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Försöksverksamheten med särskild betalningssätt...........................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Förutsättningar for avanmälan av TV-innehav.................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Avgiftsmedlen m.m..........................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Övriga frågor....................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Avgiftsplikten för vissa innehav av TV-mottagare.................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Registerfrågor..........................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;Vissa åtgärder för att göra systemet effektivt..........................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;Verkställighet m.m..................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Författningskommentar....................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal Promemorians lagförslag.........................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser............................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1997...........33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6, 11, 23, 24 och 29 §§ samt rubriken när-&lt;br&gt;mast före 24 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala TV-&lt;br&gt;avgift omfattar inte sådana TV-&lt;br&gt;mottagare som på grund av sin&lt;br&gt;konstruktion inte kan användas för&lt;br&gt;att ta emot markbundna rund-&lt;br&gt;radiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala TV-&lt;br&gt;avgift omfattar inte sådana TV-&lt;br&gt;mottagare som på grund av sin&lt;br&gt;konstruktion inte kan användas för&lt;br&gt;att ta emot markbundna sänd-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgift betalas inte för TV-mottagare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehas av någon som är anställd vid en utländsk beskickning eller&lt;br&gt;ett karriärkonsulat, om det har beslutats av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer att avgift inte skall betalas för mottagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har förts in i riket för tillfälligt bruk och är tullfri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. innehas på prov under högst 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är varaktigt undanställd eller&lt;br&gt;obrukbar såvitt gäller tid efter det&lt;br&gt;att förhållandet skriftligen har&lt;br&gt;anmälts till bolaget av den avgifts-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är varaktigt undanställd eller&lt;br&gt;obrukbar såvitt gäller tid efter det&lt;br&gt;att förhållandet har anmälts till&lt;br&gt;bolaget av den avgiftsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgift skall betalas till dess&lt;br&gt;att den avgiftsskyldige har anmält&lt;br&gt;hos bolaget att hans eller hennes&lt;br&gt;avgiftspliktiga innehav har upp-&lt;br&gt;hört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgift skall betalas till dess&lt;br&gt;att den avgiftsskyldige skriftligen&lt;br&gt;har anmält hos bolaget att hans&lt;br&gt;innehav av TV-mottagaren har&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift som avser tid efter det att sådan anmälan har kommit in till&lt;br&gt;bolaget skall betalas tillbaka till den avgiftsskyldige. Om beloppet är&lt;br&gt;lägre än 100 kronor, betalas det dock inte tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall TV-avgiften på grund av&lt;br&gt;ändring i denna lag utgå med ett&lt;br&gt;annat belopp än tidigare, skall&lt;br&gt;avgiftsposten för en period som&lt;br&gt;löper vid ändringens ikraftträ-&lt;br&gt;dande beräknas enligt den tidigare&lt;br&gt;TV-avgiften för tiden före ikraft-&lt;br&gt;trädandet och enligt den senare&lt;br&gt;avgiften för tiden efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet. Beloppet avrundas ned-&lt;br&gt;åt till jämnt antal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget skall inte ändra TV-&lt;br&gt;avgiften enligt första stycket, om&lt;br&gt;den avgiftsskyldige före avgifts-&lt;br&gt;periodens utgång skriftligen har&lt;br&gt;anmält att hans innehav av TV-&lt;br&gt;mottagaren har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall TV-avgiften på grund av&lt;br&gt;en ändring i denna lag betalas&lt;br&gt;med ett annat belopp än tidigare,&lt;br&gt;skall avgiftsposten för en period&lt;br&gt;som löper när ändringen träder i&lt;br&gt;kraft beräknas enligt den tidigare&lt;br&gt;TV-avgiften för tiden före ikraft-&lt;br&gt;trädandet och enligt den nya av-&lt;br&gt;giften för tiden efter ikraftträdan-&lt;br&gt;det. Beloppet avrundas nedåt till&lt;br&gt;jämnt antal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget skall inte ändra TV-&lt;br&gt;avgiften enligt första stycket, om&lt;br&gt;den avgiftsskyldige före avgifts-&lt;br&gt;periodens utgång har anmält att&lt;br&gt;hans eller hennes innehav av TV-&lt;br&gt;mottagaren har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med&lt;br&gt;särskilt betalningssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt betalningssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget får bedriva en försöks-&lt;br&gt;verksamhet som innebär dels att&lt;br&gt;TV-avgift skall betalas i andra&lt;br&gt;poster och vid andra tidpunkter än&lt;br&gt;som anges i 7 §, dels att avisering&lt;br&gt;enligt 10 § inte skall ske. Bolaget&lt;br&gt;får besluta om detta efter avtal&lt;br&gt;med den avgiftsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har fattat beslut&lt;br&gt;enligt första stycket i fråga om&lt;br&gt;viss avgiftsskyldig, gäller inte be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12, 13 och 17 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget får efter avtal med en&lt;br&gt;avgiftsskyldig besluta dels att TV-&lt;br&gt;avgift skall betalas i andra poster&lt;br&gt;och vid andra tidpunkter än som&lt;br&gt;anges i 7 §, dels att avgiften inte&lt;br&gt;skall aviseras enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgiftsbelopp som bolaget&lt;br&gt;uppbär skall omedelbart överföras&lt;br&gt;till riksgäldskontoret. Medlen&lt;br&gt;skall omedelbart placeras på&lt;br&gt;räntebärande räkning där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television Aktiebolag&lt;br&gt;svarar för förvaltningen av&lt;br&gt;medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgiftsbelopp som bolaget&lt;br&gt;tar emot skall minst månadsvis&lt;br&gt;föras över till Riksgäldskontoret.&lt;br&gt;Medlen skall omedelbart placeras&lt;br&gt;på räntebärande räkning där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag&lt;br&gt;svarar för förvaltningen av&lt;br&gt;medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1989:41) om TV-avgift handhas uppbörden av avgifter för&lt;br&gt;innehav av televisionsmottagare och avgiftskontroll av Radiotjänst i&lt;br&gt;Kiruna Aktiebolag (RIKAB). RJKAB har i skrivelser till regeringen, den&lt;br&gt;första den 27 februari 1992, kommit in med förslag till förändringar i&lt;br&gt;TV-av gifts lagen samt med en utvärdering av en försöksverksamhet&lt;br&gt;avseende särskilt betalningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet och&lt;br&gt;Justitiedepartementet den 30 september 1993 har Svenska Inkasso-&lt;br&gt;föreningen krävt att regelsystemet för indrivning av obetalda TV-avgifter&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en granskning av RIKAB har riksdagens revisorer föreslagit en&lt;br&gt;översyn av TV-avgiftslagen (rapport 1994/95:7). Utgångspunkten för en&lt;br&gt;sådan översyn borde enligt revisorernas uppfattning vara såväl RIKAB:s&lt;br&gt;som Svenska Inkassoföreningens skrivelser. I en promemoria upprättad&lt;br&gt;inom Kulturdepartementet (Ds 1997:24) redovisas resultaten av denna&lt;br&gt;översyn jämte förslag till förändringar i TV-avgiftssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagförslag som läggs fram i promemorian återfinns i bilaga 1. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgängliga hos Kulturdepartementet (dnr Ku97/707/RTV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagstiftningen ger utrymme för den betalningsskyldige att&lt;br&gt;betala TV-avgift på andra tider och på annat sätt än vad huvudregeln&lt;br&gt;stadgar under förutsättning att ett avtal med denna innebörd träffats&lt;br&gt;mellan RIKAB och den avgiftsskyldige (försöksverksamhet med särskilt&lt;br&gt;betalningssätt). Det förslag som regeringen nu lägger fram innebär att&lt;br&gt;denna möjlighet permanentas. Samtidigt blir, i enlighet med vad Lag-&lt;br&gt;rådet tidigare förordat (se prop. 1988/89:18 s. 69 f och 121) TV-avgifts-&lt;br&gt;lagens regler om påminnelser, försenings- och tilläggsavgifter samt verk-&lt;br&gt;ställighet tillämpliga också vid denna form av betalningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår regeringen att det inte längre skall krävas skriftlig&lt;br&gt;anmälan om att TV-innehav upphört. De föreslagna ändringarna är av&lt;br&gt;enkel och okomplicerad beskaffenhet som permanentar eller leder till&lt;br&gt;förenklingar för den enskilde. Mot denna bakgrund och eftersom för-&lt;br&gt;slaget rörande förvaltningen av avgiftsmedlen faller utanför Lagrådets&lt;br&gt;granskningsområde är, enligt regeringens uppfattning, förslagen av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Yttrande av&lt;br&gt;Lagrådet har därför inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 mars 1989 trädde lagen (1989:41) om TV-avgift i kraft (prop.&lt;br&gt;1988/89:18. bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) De huvudsakliga&lt;br&gt;förändringarna i forhållande till den tidigare gällande lagen (1978:478)&lt;br&gt;om avgift för innehav av televisionsmottagare innebar att TV-avgiften&lt;br&gt;blev enhetlig för färg-TV-apparater och svartvita mottagare, att varje&lt;br&gt;statlig myndighet blev skyldig att betala TV-avgift men endast för var&lt;br&gt;tionde mottagare som myndigheten innehar och att avgiften för&lt;br&gt;mottagare i hotell- och pensionatsrörelse utökades till en avgift för var&lt;br&gt;tionde mottagare. Organisatoriskt föreskrevs att TV-avgiften skulle&lt;br&gt;betalas till RIKAB, ett av Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio&lt;br&gt;AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB gemensamt ägt bolag samt&lt;br&gt;att RIKAB:s beslut att påföra någon avgift fick verkställas om avgiften&lt;br&gt;var obetald och förfallen till betalning. RIKAB ålades att bedriva avgifts-&lt;br&gt;kontroll och fick för ändamålet använda särskilda pejlingsinstrument&lt;br&gt;(särskild avgiftskontroll). I lagen angavs att förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;skulle vara tillämplig vid RIKAB:s handläggning av ärenden om TV-&lt;br&gt;avgifter. Dåvarande SR skulle utöva det finansiella samordningsansvaret&lt;br&gt;för rundradiorörelsen innebärande bl.a. att SR ålades att för statens&lt;br&gt;räkning förvalta influtna avgiftsmedel. Samtidigt föreskrevs att RIKAB&lt;br&gt;omedelbart skulle överföra dessa till Riksgäldskontoret för placering på&lt;br&gt;räntebärande räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Gällande rätt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Betalningsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om avgiftsskyldighet fastslås i TV-avgiftslagens 1-3 §§.&lt;br&gt;Huvudprincipen är att alla som innehar en TV-mottagare skall betala TV-&lt;br&gt;avgift (beträffande definitionen av begreppet TV-mottagare, se prop.&lt;br&gt;1988/89: 18 s. 43 ff). Allmänt sett anses den som har hand om TV-&lt;br&gt;mottagaren och därmed kan ha direkt nytta av den vara innehavare i&lt;br&gt;lagens mening. Varje kortvarigt och tillfälligt nyttjande anses emellertid&lt;br&gt;inte utgöra innehav. I en del situationer finns det även anledning att&lt;br&gt;tillmäta rätten att förfoga över mottagaren avgörande betydelse. I lagens&lt;br&gt;2-3 §§ har begränsningar i avgiftsskyldigheten upptagits. Således stadgas&lt;br&gt;i 2 § att en TV-avgift skall betalas för samtliga TV-mottagare som är&lt;br&gt;avsedda att användas i innehavarens hushåll, som finns på samma butiks-&lt;br&gt;eller demonstrationsställe för mottagare, eller finns inom samma sjukhus,&lt;br&gt;vårdanstalt eller inrättning av liknande slag, om TV-mottagama är&lt;br&gt;avsedda att användas av dem som far vård (se också avsnitt 9.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa speciella användningsområden finns angivet det s.k.&lt;br&gt;gruppundantaget, som innebär att avgift skall betalas för var tionde&lt;br&gt;mottagare (3 §). Införandet av denna bestämmelse innebar att basen för&lt;br&gt;TV-avgiften vidgades något. Enligt den aktuella bestämmelsen skall en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgift betalas för varje påbörjad grupp om tio TV-mottagare om Prop. 1996/97:165&lt;br&gt;mottagarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- innehas av samma statliga myndighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehas av samma avgiftsskyldige och används antingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;i hotell- eller pensionatsrörelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;annars i anläggningar eller lokaler som. utan att det är fråga om TV-&lt;br&gt;handel eller vårdinrättningar, är avsedda för annat än bostadsända-&lt;br&gt;mål, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;i fortskaffningsmedel som är avsedda för yrkesmässig trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa typer av TV-mottagare, däribland sådana som på grund av&lt;br&gt;särskilt vidtagen åtgärd inte kan ta emot TV-program och TV-mottagare&lt;br&gt;som innehas av utländsk beskickning eller konsulat, har undantagits från&lt;br&gt;avgiftsskyldighet. Samma sak gäller för TV-mottagare som förts in i riket&lt;br&gt;för tillfälligt bruk och är tullfria, innehas på prov under högst 15 dagar,&lt;br&gt;eller är varaktigt undanställda eller obrukbara såvitt gäller tiden efter&lt;br&gt;anmälan till RIKAB (4-6 §§).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;TV-avgiftens storlek m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;TV-avgiften bestäms till ett visst belopp för ett år (fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1997 uppgår avgiften till 1 536 kronor). Den skall betalas i fyra poster&lt;br&gt;om för närvarande 384 kronor (7 §). Det åligger RIKAB att i god tid före&lt;br&gt;varje avgiftsperiod sända ut en avi till den avgiftsskyldige med upp-&lt;br&gt;maning att betala avgiften för perioden (10 §). Om en TV-avgift inte&lt;br&gt;betalas i tid sänds en påminnelse till den avgiftsskyldige med en upp-&lt;br&gt;maning att betala TV-avgift. En påminnelseavgift utgår för detta (12 §).&lt;br&gt;Om TV-avgiften inte betalas inom den tid som angetts i påminnelsen&lt;br&gt;utgår en tilläggsavgift. Denna avgift är 40 procent av avgiftsposten för&lt;br&gt;perioden (13 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;När avgiftsskyldigheten inträder och upphör&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som blir innehavare av en TV-mottagare och som är avgiftsskyldig&lt;br&gt;för innehavet skall senast 15 dagar därefter anmäla innehavet till RIKAB&lt;br&gt;(8 §). Av 2 § förordningen (1989:46) om TV-avgift framgår att denna&lt;br&gt;anmälan far göras skriftligen eller per telefon. Underlåtenhet att fullgöra&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten kan föranleda böter (22 § TV-avgiftslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i sammanhanget påpekas att genom en nyligen beslutad&lt;br&gt;lagändring (SFS 1996:852) har till TV-avgiftslagens 8 och 22 § överförts&lt;br&gt;de bestämmelser som tidigare återfanns i den nyligen upphävda radio-&lt;br&gt;lagen (1966:755) rörande skyldighet för överlåtare att till RIKAB anmäla&lt;br&gt;sådana överlåtelser av TV-mottagare som sker genom yrkesmässig&lt;br&gt;överlåtelse i detaljhandel. Motsvarande anmälningsplikt gäller vid yrkes-&lt;br&gt;mässig uthyrning av TV-mottagare. Anmälningsskyldigheten är bötes-&lt;br&gt;sanktionerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgift skall betalas till dess att den avgiftsskyldige skriftligen har&lt;br&gt;anmält hos RIKAB att hans innehav av TV-mottagaren har upphört&lt;br&gt;(11 §). Någon möjlighet att göra avanmälan per telefon finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 &amp;nbsp;Återbetalning av avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;TV-avgiftslagen innehåller två bestämmelser om återbetalning av av-&lt;br&gt;gifter. I 11 § andra stycket stadgas att avgift som avser tid efter det att&lt;br&gt;någon anmält att hans innehav av TV-mottagare upphört skall återbetalas&lt;br&gt;till den avgiftsskyldige under förutsättning att beloppet inte är lägre än&lt;br&gt;100 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inbetald avgift överstiger vad som skall erläggas enligt laga-&lt;br&gt;kraftvunnet beslut skall överskjutande belopp betalas tillbaka till den&lt;br&gt;avgiftsskyldige (16 §). Något lägsta belopp har här inte angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 &amp;nbsp;Verkställighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RIKABrs beslut om påförande av avgifter enligt TV-avgiftslagen skall&lt;br&gt;anses som beslut av förvaltningsmyndighet och får verkställas, om avgif-&lt;br&gt;ten är obetald och förfallen till betalning. Verkställighet får ske även om&lt;br&gt;avgiftsbeslutet har begärts omprövat eller omprövningsbeslutet har blivit&lt;br&gt;överklagat. Avser beslutet TV-avgift, krävs dock att bolaget har sänt en&lt;br&gt;påminnelse enligt 12 §. Uttagande av avgift handläggs hos kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten som allmänt mål (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Försöksverksamheten med särskilt betalningssätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försöksverksamheten med särskilt betalnings-&lt;br&gt;sätt permanentas. TV-avgiftslagens bestämmelser om betalnings-&lt;br&gt;påminnelse. påminnelseavgift, tilläggsavgift och verkställighet skall&lt;br&gt;gälla också vid denna form av betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Nuvarande rättsliga reglering av försöksverk-&lt;br&gt;samheten med särskilt betalningssätt återfinns i TV-avgiftslagens 24 §.&lt;br&gt;Verksamheten innebär att RIKAB kan besluta dels att TV-avgift får&lt;br&gt;betalas i andra poster och vid andra tidpunkter än vad huvudregeln i 7 §&lt;br&gt;stadgar, dels att avisering enligt 10 § inte skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den rapport som upprättats av riksdagens revisorer kan utläsas att&lt;br&gt;antalet TV-innehavare som betalar TV-avgiften via autogiro uppgick till&lt;br&gt;ca 20 000 år 1990. Sedan dess har antalet autogiroinbetalningar ökat med&lt;br&gt;ca 30 000 och uppgick till ca 50 000 år 1994. Av rapporten framgår&lt;br&gt;vidare att de TV-innehavare som valt en annan inbetalningsperiod än den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstadgade om tre månader i regel är juridiska personer. Dessa betalar i&lt;br&gt;huvudsak för en tolvmånadersperiod även om sexmånaders-betalningar&lt;br&gt;förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RIKAB bör försöksverksamheten med särskilt betalningssätt&lt;br&gt;permanentas. Bolaget har hävdat att systemet ger den betalningsskyldige&lt;br&gt;en valfrihet och påverkar därmed betalningsviljan positivt. RIKAB har&lt;br&gt;också hävdat att bestämmelserna i 12, 13 och 17 §§ bör gälla även vid&lt;br&gt;sådant betalningssätt. RIKAB har gjort gällande att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen med en återgång till fakturering enligt lagens betalningssystem&lt;br&gt;vid försenad eller utebliven betalning försvårar en effektiv uppbörd av&lt;br&gt;TV-avgifter med ökade administrativa kostnader som följd. RIKAB kan&lt;br&gt;inte finna någon anledning att särbehandla avgiftsskyldiga som valt att&lt;br&gt;betala avgiften på annat sätt än det lagstadgade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till TV-avgiftslagen framgår att lagens regler om hur&lt;br&gt;betalningsskyldigheten skall fullgöras bör, mot bakgrund av att det rör&lt;br&gt;sig om en obligatorisk avgift som berör ett stort antal människor och som&lt;br&gt;administreras av ett enskilt organ, vara precisa (prop. 1988/89:18 s. 68). I&lt;br&gt;propositionen angavs vidare att det är ett rättssäkerhetskrav att den&lt;br&gt;enskilde skall kunna utläsa av lagen vilka skyldigheter han eller hon har&lt;br&gt;när det gäller betalningen. Enligt föredragande statsrådet uteslöt detta&lt;br&gt;emellertid inte att betalning i annan ordning kan visa sig ändamålsenlig&lt;br&gt;och även önskvärd för vissa grupper av betalningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen biträder de slutsatser som dragits i promemorian om att en&lt;br&gt;försöksverksamhet som visat sig fungera väl och därtill uppfyller de&lt;br&gt;ändamåls- och behovskriterier som förutsattes vid dess införande kan och&lt;br&gt;bör permanentas. Det är i sammanhanget värt att notera att det alternativa&lt;br&gt;betalningssättet, liksom enligt nu gällande ordning, förutsätter samtycke&lt;br&gt;av den betalningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna innebär, såsom framhållits i promemorian, även en&lt;br&gt;materiell förändring i så måtto att TV-avgiftslagens regler om betalnings-&lt;br&gt;påminnelse, försenings- och tilläggsavgift samt omedelbar verkställighet&lt;br&gt;skall gälla även för det särskilda betalningssättet. Om försöksverksam-&lt;br&gt;heten upphör och systemet permanentas saknas nämligen skäl att som&lt;br&gt;tidigare särbehandla de fall där det särskilda betalningssättet använts (jfr&lt;br&gt;Lagrådets uttalande vid utarbetandet av TV-avgiftslagen (prop.&lt;br&gt;1988/89:18 s. 121).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förutsättningar för avanmälan av TV-innehav&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I likhet med vad som gäller för anmälan om&lt;br&gt;innehav av TV-mottagare skall det inte längre krävas skriftlig anmälan&lt;br&gt;om att innehavet har upphört. Avanmälan skall kunna göras såväl&lt;br&gt;skriftligen som per telefon. Samma krav skall gälla vid anmälan om&lt;br&gt;att en TV-mottagare är varaktigt undanställd eller obrukbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians forslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget i promemorian eller lämnar det utan erinran. RIKAB har emellertid,&lt;br&gt;med instämmande av Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB,&lt;br&gt;framhållit vikten av att bolaget ges möjlighet att efterfråga orsaken till&lt;br&gt;varför någon avanmäler sitt innehav av TV-mottagare. Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall menar att den föreslagna ändringen kan leda till nya typer av&lt;br&gt;bevissvårigheter och flera tvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Som redovisats i avsnitt 5.3 föreligger för när-&lt;br&gt;varande ett krav på skriftlighet vid avanmälan av innehav. Bestämmelsen&lt;br&gt;motiverades av en önskan att minska risken för oklarheter och tvister om&lt;br&gt;när avgiftsskyldigheten upphör (prop. 1988/89:18 s. 57). I lagmotiven&lt;br&gt;uppmärksammades också risken för att avanmälan skulle ske i andra&lt;br&gt;personers namn med följd att RIKAB upphörde att påföra dessa TV-&lt;br&gt;avgift, trots att så rätteligen bort ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare utvecklas i avsnitt 9.1 är det av stor vikt att tidpunkten&lt;br&gt;för avgiftsskyldighetens upphörande klart fastställs. Nära förknippad&lt;br&gt;med denna fråga är självfallet vad som bör gälla beträffande sättet för&lt;br&gt;avanmälan. Det kan av flera skäl antas att de farhågor som tidigare&lt;br&gt;framförts beträffande riskerna med ett muntligt avanmälningsförfarande&lt;br&gt;inte längre äger samma bärighet. Således har t.ex. den allmänna utveck-&lt;br&gt;lingen med en ökad användning av informationsteknik lett till att den&lt;br&gt;administrativa hanteringen blivit alltmer mångfacetterad. På ett flertal&lt;br&gt;områden har denna utveckling liksom andra faktorer medfört att admini-&lt;br&gt;strativa förfaranden förändrats och förenklats utan att större komplika-&lt;br&gt;tioner uppstått. Samtidigt har allmänheten alltmer anpassat sig till denna&lt;br&gt;utveckling och kunnat ställa krav på utökad och förbättrad service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund och för att den administrativa verksamheten hos&lt;br&gt;RIKAB skall kunna förenklas samt för att öka bolagets service åt allmän-&lt;br&gt;heten bör därför, såsom föreslagits i promemorian, kravet på skriftlig&lt;br&gt;avanmälan av innehav tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopandet av skriftlighetskravet vid avanmälan enligt 11 § TV-avgifts-&lt;br&gt;lagen leder, såsom påpekats av Radio- och TV-verket, till att det blir&lt;br&gt;nödvändigt också med en ändring i lagens 23 § andra stycket. Följenligt&lt;br&gt;tas också skriftlighetskravet bort i 6 § 4, se närmare författnings-&lt;br&gt;kommentaren till dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsättningsvis blir det således möjligt att göra en avanmälan såväl&lt;br&gt;skriftligen som per telefon. Ett klarläggande om detta bör göras i&lt;br&gt;förordningen (1989:46) om TV-avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall har påpekat att, om ändringen införs är det&lt;br&gt;viktigt dels med tydliga rutiner i samband med avanmälan, dels med er-&lt;br&gt;forderliga tillämpningsföreskrifter. I sådan rutiner skulle, enligt kammar-&lt;br&gt;rätten, t.ex. någon form av bekräftelseförfarande kunna ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår ifrån att RIKAB utarbetar ändamålsenliga rutiner och&lt;br&gt;redovisar bl.a. därför inte här några ändringar i förordningen (1989:46)&lt;br&gt;om TV-avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgift från RIKAB noteras en markant ökning av antalet&lt;br&gt;avanmälningar i anslutning till sommarens semesterperiod. En trolig för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klaring till detta är att den som är bortrest inte vill betala TV-avgift för&lt;br&gt;denna period. Av denna anledning har RIKAB, som vid avanmälnings-&lt;br&gt;tillfallena säger sig ha kunnat märka en viss okunnighet om gällande&lt;br&gt;avgiftsbestämmelser. begärt att bolaget vid avanmälan skall ges rätt att&lt;br&gt;efterfråga anledningen till avanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna lydelsen av 11 § framgår klart att avanmälan får&lt;br&gt;ske först när det avgiftspliktiga innehavet av TV-mottagare upphör. I&lt;br&gt;likhet med vad som anförts i promemorian anser regeringen att frågan&lt;br&gt;om en rätt för RIKAB att efterhöra anledningen till att ett innehav av TV-&lt;br&gt;mottagare upphört inte lämpar sig för lagstiftning. Regeringen instämmer&lt;br&gt;i det resonemang som framförts i promemorian om att det inte kan ute-&lt;br&gt;slutas att frågor om varför någon inte längre har TV-mottagare uppfattas&lt;br&gt;som integritetskänsliga samtidigt som frågor av detta slag saknar effekt&lt;br&gt;gentemot dem som verkligen har för avsikt att undkomma avgift.&lt;br&gt;Regeringen vill, i likhet med vad som angetts i promemorian, betona att&lt;br&gt;det sagda självfallet inte innebär att RIKAB saknar möjlighet att vid&lt;br&gt;avanmälningstillfället lämna information om reglerna kring avgifts-&lt;br&gt;skyldigheten. Regeringen instämmer i vad som anförts i promemorian&lt;br&gt;om att en ömsesidig och på frivillig basis förd dialog mellan anmälaren&lt;br&gt;och RIKAB i många fall torde vara tillräcklig för att undanröja oriktiga&lt;br&gt;avanmälningar. Det finns också anledning att erinra om RIKAB :s rätt att&lt;br&gt;använda särskilt pejlinstrument för att ta reda på i vilken utsträckning det&lt;br&gt;finns TV-mottagare i bostäder (25 § TV-avgiftslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Avgiftsmedlen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De avgiftsbelopp som RIKAB tar emot skall&lt;br&gt;minst månadsvis, och inte som nu omedelbart, föras över till Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret. Ansvaret för medelsförvaltningen förs samtidigt över&lt;br&gt;från Sveriges Television AB till RIKAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser ställer sig bakom för-&lt;br&gt;slaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Riksdagen fastställer årligen TV-avgiftens storlek. År&lt;br&gt;1995 uppgick TV-avgiften till 1 440 kronor som betalades i fyra poster&lt;br&gt;om 360 kronor. År 1996 höjdes TV-avgiften till 1 476 kronor. Enligt&lt;br&gt;riksdagens beslut uppgår TV-avgiften fr.o.m. den 1 januari 1997 till&lt;br&gt;1 536 kronor per år. Antalet TV-avgiftsbetalande hushåll uppgick år&lt;br&gt;1995 till drygt 3,3 miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-verksamheten, inklusive Radio Swedens programverk-&lt;br&gt;samhet för utlandssändningar, finansieras med TV-avgiftsmedel. Influtna&lt;br&gt;avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det s.k. rundradiokontot,&lt;br&gt;hos Riksgäldskontoret. Riksdagen anvisar medel ur rundradiokontot till&lt;br&gt;public service-verksamheten. Utbetalning av medlen värdesäkras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgångspunkt i ett särskilt kompensationsindex. Staten tillhandahåller Prop. 1996/97:165&lt;br&gt;genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver&lt;br&gt;om avgiftsmedlen ur likviditetssynpunkt inte räcker till. Även Gransk-&lt;br&gt;ningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med medel ur rund-&lt;br&gt;radiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TERACOM Svensk Rundradio AB, ett av staten helägt bolag, tillför&lt;br&gt;rundradiokontot årligen dels ett belopp motsvarande kompensation för&lt;br&gt;värdet av hittills gjorda direktavskrivna investeringar, dels ett belopp&lt;br&gt;motsvarande avkastningskravet på den konkurrensutsatta verksamheten.&lt;br&gt;Rundradiokontot tillfördes tidigare intäkter från TV4 genom en fast och&lt;br&gt;en rörlig koncessionsavgift. TV4:s koncessionsavgifter som inbetalas&lt;br&gt;efter den 1 januari 1996 skall dock redovisas på inkomsttitel på stats-&lt;br&gt;budgeten i stället för till rundradiorörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala intäkterna i rundradiokontot under verksamhetsåret 1995&lt;br&gt;uppgick till ca 5 454 miljoner kronor, en ökning med ca 149 miljoner&lt;br&gt;kronor jämfört med år 1994. De totala kostnaderna år 1995 uppgick&lt;br&gt;samtidigt till ca 5 587 miljoner kronor, en ökning med ca 437 miljoner&lt;br&gt;kronor jämfört med föregående år. Ränteintäkterna år 1995 uppgick till&lt;br&gt;ca 61,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med drygt 16 miljoner&lt;br&gt;kronor jämfört med året innan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rundradiorörelsens resultat för år 1995 uppgick till -71,5 miljoner&lt;br&gt;kronor, vilket är en försämring med 271,6 miljoner kronor jämfört med&lt;br&gt;år 1994. Detta innebär att det ackumulerade resultatet för&lt;br&gt;rundradiorörelsen uppgår till 212,6 miljoner kronor. Likviditetsmässigt&lt;br&gt;innebär detta resultat att saldot på rundradiokontot minskat med&lt;br&gt;39,5 miljoner kronor. Per den 31 december 1995 uppgick saldot på&lt;br&gt;kontot till 542 miljoner kronor (förutom rörelseresultatet har här med-&lt;br&gt;räknats förskottsinbetalda TV-avgifter). I sammanhanget bör noteras att&lt;br&gt;TERACOM:s avgift för investeringar upphör år 2001. Därmed bortfaller&lt;br&gt;också en intäkt till rundradiokontot om ca 230 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Som framgått utgör TV-avgiftema tillsammans&lt;br&gt;med påminnelseavgifter och tilläggsavgifter offentliga medel av bety-&lt;br&gt;dande omfattning. I samband med TV-avgiftslagens tillkomst betonades&lt;br&gt;vikten av att dessa medel förvaltas på ett sådant sätt att god avkastning&lt;br&gt;uppnås. Att medlen placerades på ett sätt som gav god säkerhet framhölls&lt;br&gt;också som angeläget. Regeringen ansåg mot denna bakgrund den&lt;br&gt;gynnsammaste lösningen vara att placera medlen hos ett statligt organ,&lt;br&gt;nämligen Riksgäldskontoret. Det förutsattes att erhållen ränta var mark-&lt;br&gt;nadsmässig, dvs. Sveriges Radio AB borde erbjudas lika fördelaktiga&lt;br&gt;villkor vid olika placeringsaltemativ som de statliga affärsverken.&lt;br&gt;Departementschefen uttalade vidare att eftersom medlen skall placeras&lt;br&gt;hos Riksgäldskontoret bör RIKAB i lag åläggas att omedelbart till&lt;br&gt;kontoret överföra de avgiftsbelopp som bolaget uppbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den utredning som gjorts framgår att RIKAB betalar in influtna&lt;br&gt;avgiftsbelopp till Riksgäldskontoret en gång per månad. För tiden före&lt;br&gt;denna överföring placeras medlen på konto i bank. På detta sätt har&lt;br&gt;RIKAB. i förhållande till placeringen hos Riksgäldskontoret, för denna&lt;br&gt;tid uppnått bättr^ avkastning på avgiftsmedlen. Den sålunda uppburna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntan har tillförts rundradiokontot. Förfarandet har emellertid föranlett Prop. 1996/97:165&lt;br&gt;påpekande från Riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet med omedelbara överföringar kan, om det&lt;br&gt;efterföljs och med hänsyn till det stora antalet avgifter som inbetalas vid&lt;br&gt;skilda tidpunkter, leda till att det administrativa förfarandet blir kostsamt&lt;br&gt;och svårhanterligt. Det får samtidigt anses klart att det sätt på vilket&lt;br&gt;RIKAB i dagsläget hanterar avgiftsmedlen i detta avseende inte står i&lt;br&gt;överensstämmelse med lagens krav på omedelbar överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår enligt regeringens uppfattning som rimligt att RIKAB ges&lt;br&gt;en lagstadgad rätt att fortsättningsvis göra överföringar av avgiftsmedel&lt;br&gt;till Riksgäldskontoret vid en mer rationell tidpunkt, särskilt som det visat&lt;br&gt;sig att ett system med månadsvisa överföringar inte leder till eftersatt&lt;br&gt;säkerhet eller försämrad avkastning. Riksrevisionsverket, som delar den i&lt;br&gt;promemorian framförda uppfattningen om att den nuvarande utform-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna om överföring av avgiftsmedel kan leda till&lt;br&gt;administrativa olägenheter, har påpekat att det i dagsläget kan finnas&lt;br&gt;tekniska lösningar för att göra dagliga överföringar och att man därför&lt;br&gt;bör överväga att ge möjligheter till kortare överföringsfrister än den&lt;br&gt;månadsvisa som föreslagits i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar verkets uppfattning och menar att systemet med&lt;br&gt;överföring av avgiftsmedlen till Riksgäldskontoret bör utformas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det inte förhindrar att överföringar görs oftare än en gång&lt;br&gt;per månad om detta bedöms tekniskt möjligt och mer ändamålsenligt.&lt;br&gt;Detta kan genomföras på det sätt som Riksrevisionsverket förordat, dvs.&lt;br&gt;genom att det i 29 § TV-avgiftslagen föreskrivs att de avgiftsbelopp som&lt;br&gt;bolaget uppbär skall minst månadsvis överföras till Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att vad som tidigare påtalats om vikten av&lt;br&gt;att TV-avgiftsmedlen placeras på ett sätt som ger god säkerhet självfallet&lt;br&gt;även gäller de medel som tillfälligt disponeras vid RIKAB före över-&lt;br&gt;föringen till Riksgäldskontoret och att detta är en fråga som kan komma&lt;br&gt;att regleras i ett kommande avtal mellan staten och RIKAB (se nedan).&lt;br&gt;Det bör i sammanhanget påpekas att regeringen har för avsikt att noga&lt;br&gt;följa utvecklingen beträffande de tekniska förutsättningarna för elektro-&lt;br&gt;niska kapitaltransaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att svara för hur avgiftsmedlen förvaltas, dvs. att med&lt;br&gt;hänsyn till det behov av likviditet som rundradiorörelsen har välja mellan&lt;br&gt;de olika placeringsaltemativ som Riksgäldskontoret erbjuder, ligger&lt;br&gt;sedan år 1993 hos Sveriges Television AB (SVT). I förvaltnings-&lt;br&gt;uppdraget ingår också att svara för utbetalningar från rundradiokontot&lt;br&gt;samt ansvara för bedömningar av det framtida avgiftsuttagets storlek.&lt;br&gt;RIKAB har, med instämmande av SVT och Sveriges Radio AB (SR),&lt;br&gt;hemställt att bolaget skall överta detta förvaltningsansvar. Även om en&lt;br&gt;nu fungerande ordning etablerats anser RIKAB, SR och SVT att det är&lt;br&gt;naturligt att samla hela förvaltningen av rundradioverksamheten hos&lt;br&gt;RIKAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de två största av de tre företag som äger RIKAB, tillika ett av de&lt;br&gt;bolag som för närvarande svarar för förvaltningen, begärt att RIKAB&lt;br&gt;övertar aktuell medelsförvaltning väger naturligtvis tungt. Härtill&lt;br&gt;kommer att Riksrevisionsverket framfört vissa synpunkter på att de tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägarbolagen gett RIKAB dispositionsrätt över medlen på rundradio-&lt;br&gt;kontot. Även om ägarebolagens agerande i detta avseende motiveras av&lt;br&gt;praktiska skäl medför denna hantering vissa juridiska svårigheter som är&lt;br&gt;svåra att komma tillrätta med om nuvarande system bibehålls. Mot&lt;br&gt;bakgrund av det anförda och eftersom verksamheten vid RIKAB i övrigt&lt;br&gt;bedrivs på ett rationellt och effektivt sätt föreligger inget hinder mot att&lt;br&gt;tillföra bolaget den aktuella förvaltningsuppgiften. Det förutsätts härvid&lt;br&gt;att bokföringen, liksom tidigare, anordnas så att den med lätthet kan&lt;br&gt;överblickas bl.a. av de övriga programbolagen i de delar som de berörs&lt;br&gt;av bokföringen (jfr Kulturutskottets betänkande 1991/92:KrU28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill regeringen framföra att den utgår ifrån att&lt;br&gt;RIKAB årligen förser regeringen med de uppgifter och den information&lt;br&gt;som krävs för att regeringen skall kunna informera riksdagen vad avser&lt;br&gt;verksamheten för uppbörd av TV-avgifter. En sådan redovisning bör, i&lt;br&gt;enlighet med riksdagens revisorers förslag (rapport 1994/95:7 s. 27)&lt;br&gt;omfatta bl.a. verksamhetens mål, kostnaderna för uppbördssystemet,&lt;br&gt;utvecklingen av antalet TV-avgifter och täckningsgraden för olika&lt;br&gt;avgiftskategorier. Regeringen förutsätter också att ett avtal kan träffas&lt;br&gt;mellan staten och RIKAB om förvaltningen av TV-avgiftsmedlen i&lt;br&gt;huvudsak utifrån de principer som i dag gäller enligt motsvarande avtal&lt;br&gt;mellan staten och SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Avgifitsplikten för vissa innehav av TV-mottagare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den bestämmelse bör bibehållas oföränd-&lt;br&gt;rad som innebär att en enda TV-avgift skall betalas för samtliga TV-&lt;br&gt;mottagare som finns inom samma sjukhus, vårdanstalt eller inrättning&lt;br&gt;av liknande slag, om TV-mottagama är avsedda att användas av dem&lt;br&gt;som får vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom RIKAB, med in-&lt;br&gt;stämmande av Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB, delar den&lt;br&gt;bedömning som gjorts i promemorian eller lämnar densamma utan&lt;br&gt;erinran. RIKAB anser att ifrågavarande regel måste ändras eller, i varje&lt;br&gt;fall, att regelverket måste bli tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I avsnitt 5.1 och 5.3 har redo-&lt;br&gt;visats vad som allmänt gäller om betalningsskyldighet och när avgifts-&lt;br&gt;skyldigheten inträder respektive upphör. Att en enda avgift skall betalas&lt;br&gt;för samtliga TV-mottagare som finns inom samma sjukhus, vårdanstalt&lt;br&gt;eller inrättning av liknande slag, om TV-mottagama är avsedda att&lt;br&gt;användas av dem som far vård framgår av 2 § andra stycket TV-avgifts-&lt;br&gt;lagen. Detta betyder att en vårdinrättning eller liknande betalar en TV-&lt;br&gt;avgift för de TV-mottagare som inrättningen äger, hyr eller lånar när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagaren är avsedd att användas av dem som far vård. En TV-mot-&lt;br&gt;tagare som en vårdtagare på inrättningen äger, hyr eller lånar faller också&lt;br&gt;in under denna bestämmelse och för en sådan mottagare utgår inte någon&lt;br&gt;ytterligare avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIKAB har påpekat att det idag finns en mängd olika boendeformer&lt;br&gt;inom omsorgen som i ett samlingsbegrepp kallas särskilda boendeformer.&lt;br&gt;Begreppet omfattar, enligt RIKAB, det som tidigare kallades ålderdoms-&lt;br&gt;hem, sjukhem, servicehus och gruppbostäder. Enligt RIKAB:s uppfatt-&lt;br&gt;ning leder denna begreppsbildning, liksom TV-avgiftslagens vård-&lt;br&gt;begrepp, till tolkningsproblem. I sitt remissvar har RIKAB pekat på att i&lt;br&gt;dagsläget måste den boende på inrättningen, föreståndaren och RIKAB&lt;br&gt;tolka begreppet vård vilket självklart leder till olika bedömningar från&lt;br&gt;fall till fall. Enligt RIKAB tar detta resurser från verksamheten som inte&lt;br&gt;står i proportion till resultatet. RIKAB har hävdat att om ingen ändring&lt;br&gt;görs kommer det oklara rättsläget att avgöras domstolsvägen. Av&lt;br&gt;förarbetena till TV-avgiftslagen framgår vidare (prop. 1988/89:18 s. 80)&lt;br&gt;att som bostad inte bör räknas en lägenhet inom omsorgsvården för&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda. En sådan lägenhet bör enligt motiven anses&lt;br&gt;utgöra del av vårdinrättning. RIKAB har hemställt om en översyn av&lt;br&gt;denna fråga eftersom den nuvarande ordningen, enligt RIKAB:s uppfatt-&lt;br&gt;ning, motverkar omsorgens mål att integrera psykiskt utvecklingsstörda i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda har RIKAB föreslagit att 3 § TV-&lt;br&gt;avgiftslagen ändras så att för TV-mottagare som innehas av samma&lt;br&gt;sjukhus, vårdanstalt eller inrättning av liknande slag skall betalas en TV-&lt;br&gt;avgift för varje påbörjad grupp om tio TV-mottagare. RIKAB har vidare&lt;br&gt;föreslagit att samma paragraf kompletteras med en bestämmelse om att&lt;br&gt;boende på sådan inrättning skall betala en TV-avgift för den TV-&lt;br&gt;mottagare som den boende innehar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som föreslagits av RIKAB innebär en utvidgning av det&lt;br&gt;avgiftsbelagda området såväl för ifrågavarande institutioner som för&lt;br&gt;vårdtagama. Av flera skäl kan det ifrågasättas om en sådan ändring är&lt;br&gt;ändamålsenlig. Genom en utvidgning av det avgiftsbelagda området&lt;br&gt;uppnås i sig ingen klarhet vad gäller skillnaden mellan olika boende-&lt;br&gt;former respektive mellan vårdtagare och andra boende. Eftersom det&lt;br&gt;alltjämt finns goda skäl att behålla den särskilda regeln för sjukhus och&lt;br&gt;liknande inrättningar kan inte enbart administrativa skäl och vissa&lt;br&gt;tillämpningssvårigheter motivera en ändring på det sätt som föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar tolkningen av begreppen ”vårdanstalt” och ”dem som far&lt;br&gt;vård” kan följande sägas. I förarbetena till TV-avgiftslagen angavs som&lt;br&gt;exempel på sådana inrättningar som avses i 2 § andra stycket 2, förutom&lt;br&gt;sjukvård i snäv bemärkelse, även åldringsvård, mentalvård, alkohol- och&lt;br&gt;narkomanvård, socialvård och kriminalvård (prop. 1988/89:18 s. 52). Till&lt;br&gt;denna kategori räknades dock inte lägenheter i s.k. servicehus och lik-&lt;br&gt;nande inrättningar där människor bor väsentligen på samma självständiga&lt;br&gt;sätt som i andra bostadslägenheter. Det sagda innebär att det far anses stå&lt;br&gt;klart att också vissa av de boendeformer inom omsorgen som särskilt&lt;br&gt;påtalats av RIKAB, t.ex. sjukhem och kvarvarande vårdhem för utveck-&lt;br&gt;lingsstörda, bör definieras som vårdanstalter eller liknande inrättningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att dessa normalt kan komma att innefatta vård. Bestämmelsen i 2 §&lt;br&gt;andra stycket 2 TV-avgiftslagen blir därför tillämplig i dessa fall. Lika&lt;br&gt;klart är att de som bor på servicehus eller liknande och som lever på&lt;br&gt;samma självständiga sätt som i andra bostadslägenheter inte omfattas av&lt;br&gt;den aktuella bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som framförts i promemorian konstaterar regeringen&lt;br&gt;att det i den allmänna debatten har uppmärksammats fall där personer&lt;br&gt;som för vård flyttat till exempelvis sjukhem har betalat TV-avgift trots&lt;br&gt;att någon sådan skyldighet inte funnits. Genom att någon avanmälan inte&lt;br&gt;skett har det genom utformningen av 11 § inte heller varit möjligt att&lt;br&gt;återbetala det inbetalda beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprincipen måste vara att TV-avgift skall betalas intill en viss&lt;br&gt;bestämd tidpunkt. Ett motsatt synsätt skulle innebära att RIKAB tvingas&lt;br&gt;ta ställning till bl.a. bevisfrågor i en utsträckning som inte kan anses&lt;br&gt;rimlig. Att avgiftsskyldighet föreligger intill dess avanmälan skett är&lt;br&gt;därmed en såväl nödvändig som ändamålsenlig lösning. Det är inte heller&lt;br&gt;motiverat att - utan mycket starka skäl - skapa ett undantag från&lt;br&gt;avanmälningsskyldigheten enbart för den persongrupp som, under vissa&lt;br&gt;förutsättningar, kommer i åtnjutande av avgiftsbefrielse. Avanmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten bör därför finnas kvar för alla grupper av avgiftsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta vårdtagare torde vara informerade om gällande regler på&lt;br&gt;området. Detta utesluter dock inte att informationen kan brista i några fall&lt;br&gt;eller att vårdtagaren inte förmår tillgodogöra sig densamma. Detta är&lt;br&gt;naturligtvis inte acceptabelt. Såsom påpekats av Kammarrätten i Sunds-&lt;br&gt;vall är problemet till stor del fråga om att lämna tydlig information. Där-&lt;br&gt;för bör ytterligare informationsinsatser vara det lämpligaste sättet att göra&lt;br&gt;vårdtagama medvetna om gällande regler. Regeringen utgår t.ex. ifrån att&lt;br&gt;RIKAB. vilket också förutskickats av bolaget, på sina fakturor tydligare&lt;br&gt;och mer utförligt än idag lämnar information om gällande bestämmelser i&lt;br&gt;det aktuella avseendet. Även kommuner och andra vårdgivare bör bidra&lt;br&gt;till att informationen når fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda hindrar dock inte att det i sig blir enklare att avanmäla (se&lt;br&gt;avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt beträffar möjligheten att i situationer som den nyss be-&lt;br&gt;handlade återfå redan betald TV-avgift kan följande noteras. Kammar-&lt;br&gt;rätten i Sundsvall har framhållit att man. genom en utvidgning av möjlig-&lt;br&gt;heten till eftergift enligt bestämmelsen i 20 § TV-avgiftslagen, eventuellt&lt;br&gt;skulle kunna medge eftergift också av inbetald avgift och således inte&lt;br&gt;enbart av en fordran samt kunna medge återbetalning av för mycket&lt;br&gt;betald avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av en sådan bestämmelse innebär emellertid, såvitt avser&lt;br&gt;eftergift av avgift, att RIKAB skulle ställas inför nya bevisfrågor. Stora&lt;br&gt;problem kan vidare uppstå med att åstadkomma en lämplig avvägning för&lt;br&gt;den tidsgräns som måste fastställas vad gäller möjligheterna att få efter-&lt;br&gt;gift. Regeringen lägger därför inte fram något förslag i denna riktning (se&lt;br&gt;vidare avsnitt 9.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Registerfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon särskild registerförfattning bör inte&lt;br&gt;inforas för att reglera det personregister som RIKAB för avseende&lt;br&gt;innehav av TV-mottagare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom RIKAB, med in-&lt;br&gt;stämmande av Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB, delar den&lt;br&gt;bedömning som framförts i promemorian eller lämnar densamma utan er-&lt;br&gt;inran. RIKAB har därvid upprepat vad bolaget tidigare framfört, nämligen&lt;br&gt;att det bl.a. av kostnadsskäl är angeläget med en särskild författnings-&lt;br&gt;reglering av bolagets register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: 2 kap. 3 § andra stycket rege-&lt;br&gt;ringsformen innebär att varje medborgare i den utsträckning som när-&lt;br&gt;mare anges i lag skall skyddas mot att hans eller hennes personliga&lt;br&gt;integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av&lt;br&gt;ADB (regelverket om förbud mot censur, meddelarfrihet m.m. i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen behandlas inte här).&lt;br&gt;Regeln slår alltså fast att det skall finnas en datalagstiftning till skydd för&lt;br&gt;den personliga integriteten. Omfattningen av detta skydd får likaledes&lt;br&gt;regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen (1973:289)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande datalagens tillämpningsområde är knutet till använd-&lt;br&gt;ningen av personregister, dvs. register som förs med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling (ADB) och som innehåller personuppgift som kan hän-&lt;br&gt;föras till den som avses med uppgiften. Personregister far inrättas och&lt;br&gt;föras endast av den som efter anmälan fatt licens av Datainspektionen&lt;br&gt;(DI). För vissa register, som bedöms innehålla särskilda risker för otill-&lt;br&gt;börligt intrång i enskilds personliga integritet, krävs utöver licens ett&lt;br&gt;särskilt tillstånd från DI. Tillstånd behövs i regel för att inrätta och föra&lt;br&gt;ett personregister som innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) &amp;nbsp;känsliga personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;omdömen eller andra värderande upplysningar om den registrerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) &amp;nbsp;uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den register-&lt;br&gt;ansvarige som följer av medlemskap, anställning, kundförhållande&lt;br&gt;eller något annat därmed jämförligt förhållande, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) &amp;nbsp;personuppgifter som inhämtats från något annat personregister (s.k.&lt;br&gt;samköming).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att Datainspektionen skall kunna&lt;br&gt;ge tillstånd att inrätta och föra personregister är att det inte finns anled-&lt;br&gt;ning att anta att registreringen medför otillbörligt intrång i de registre-&lt;br&gt;rades integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt innebär att register skall föras för ett bestämt ändamål.&lt;br&gt;Vidare skall iakttas bl.a. att inte andra uppgifter registreras än som står i&lt;br&gt;överensstämmelse med registrets ändamål samt att uppgifter inte insam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;las i övrigt, lämnas ut eller används annat än i överensstämmelse med&lt;br&gt;registerändamålet eller vad som gäller enligt lag eller annan författning&lt;br&gt;eller i enlighet med den registrerades medgivande (7 § datalagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillståndspliktiga register bestäms registerändamålet av Data-&lt;br&gt;inspektionen (5 §). För register som inte kräver tillstånd av Datainspek-&lt;br&gt;tionen och som inte regleras av statsmakterna, bestäms ändamålet av den&lt;br&gt;registeransvarige själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åtskilliga av de register som myndigheterna för idag är ändamålet&lt;br&gt;förhållandevis vagt angivet. Inte sällan uppges ändamålet vara planering,&lt;br&gt;tillsyn, statistik etc. (se SOU 1993:10 En ny datalag s. 89). Ändamåls-&lt;br&gt;beskrivningen är samtidigt av avgörande betydelse för vilka bearbet-&lt;br&gt;ningar en myndighet far göra. Principen är den att en myndighet far göra&lt;br&gt;endast sådana bearbetningar som ligger inom ramen för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt arbete m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1995 antogs EG:s s.k. dataskyddsdirektiv (Europaparlamentets och&lt;br&gt;rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda&lt;br&gt;personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria&lt;br&gt;flödet av sådana uppgifter). En parlamentariskt sammansatt kommitté har&lt;br&gt;tillsatts med uppgift att bl.a. analysera på vilket sätt detta direktiv skall&lt;br&gt;införlivas i svensk lagstiftning samt lägga fram ett förslag till ny lag på&lt;br&gt;området (Ny datalag m.m., dir. 1995:91). Den 5 mars 1997 presenterade&lt;br&gt;utredningen betänkandet Integritet Offentlighet Informationsteknik, SOU&lt;br&gt;1997:39, innehållande bl.a. förslag till ny persondatalag. Enligt utred-&lt;br&gt;ningens lagförslag skall det inte krävas särskilda myndighetstillstånd för&lt;br&gt;förandet av det som i dag kallas personregister. I förslaget till person-&lt;br&gt;datalag finns det dock, med hänsyn till skyddet för den enskildes&lt;br&gt;personliga integritet, en rad bestämmelser om hur personuppgifter far&lt;br&gt;behandlas över huvud taget. Betänkandet är för närvarande föremål för&lt;br&gt;remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialreglering genom s.k. statsmaktsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har av flera skäl ansetts nödvändigt att särbehandla vissa statliga&lt;br&gt;register (prop. 1973:33 s. 97). Bortsett från behovet av register för riks-&lt;br&gt;dagens egen verksamhet har det ansetts att vissa offentliga register varit&lt;br&gt;så viktiga ur allmän och enskild synpunkt att frågan om registrens&lt;br&gt;inrättande bör förbehållas statsmakten. Regeringen uttalade år 1990 att&lt;br&gt;målsättningen bör vara att register med ett stort antal registrerade och ett&lt;br&gt;särskilt känsligt innehåll skall regleras i lag (prop. 1990/91:60 s. 58).&lt;br&gt;Konstitutionsutskottet ansåg att det allmänt sett är av stor betydelse att en&lt;br&gt;författningsreglering kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de&lt;br&gt;registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga&lt;br&gt;uppgifter i myndighetsregister. Det förutsattes att regeringen ägnar&lt;br&gt;fortlöpande uppmärksamhet åt frågan om vilka register som bör regleras&lt;br&gt;och att åtgärder vidtas för att sådana regleringar kommer till stånd (KU&lt;br&gt;1990/91:11 s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § datalagen är personregister som inrättats efter beslut av&lt;br&gt;riksdag eller regering undantagna från kravet på tillstånd (Datainspek-&lt;br&gt;tionen kan emellertid meddela beslut om villkor for dessa register, i den&lt;br&gt;mån riksdagen eller regeringen inte har meddelat något villkor i samma&lt;br&gt;hänseende, 6 a och 18 §§). I det fall ett statsmaktsregister utvidgas, måste&lt;br&gt;det också prövas om utvidgningen är sådan att den kan jämställas med att&lt;br&gt;ett nytt register inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIKAB:s register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIKAB sökte och erhöll redan 1989 tillstånd av Datainspektionen att in-&lt;br&gt;rätta och föra personregister. Enligt Datainspektionens beslut skulle&lt;br&gt;registret innehålla uppgifter om innehavare av TV-mottagare och faktura-&lt;br&gt;mottagare för administration av den verksamhet som ålagts RIKAB&lt;br&gt;genom TV-avgiftslagen. Genom Datainspektionens föreskrifter angavs&lt;br&gt;också vilka uppgifter som registret fick innehålla och det sätt på vilket&lt;br&gt;registret fick bearbetas (beslutet i denna del innebar att RIKAB fick ta&lt;br&gt;fram listor över befintliga TV-innehavare inom olika geografiska om-&lt;br&gt;råden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom olika beslut av Datainspektionen 1991, 1993 och 1995 har&lt;br&gt;RIKAB:s register erhållit ett annorlunda och mer utvidgat ändamål.&lt;br&gt;Genom de nyss nämnda besluten har ändamålet med registret nu även&lt;br&gt;kommit att avse utskick av förfrågan om TV-avgift för avgiftskontroll,&lt;br&gt;underlag för utskick av information och för avgiftskontroll samt underlag&lt;br&gt;för muntliga förfrågningar om TV-innehav för avgiftskontroll. Därtill&lt;br&gt;kommer ändringar i föreskrifterna vad gäller bearbetning, gallring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIKAB:s register har inte upprättats till följd av ett riksdags- eller&lt;br&gt;regeringsbeslut på det sätt som avses i datalagen och utgör därför inte ett&lt;br&gt;statsmaktsregister (för exempel på sådana register se SOU 1993:10 bil.&lt;br&gt;6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som ålagts RIKAB ställer stora krav på att person-&lt;br&gt;uppgifterna i bolagets register är korrekta. Enligt uppgift från RIKAB&lt;br&gt;uppgår bolagets kostnader för adressuppdatering m.m. av registret via det&lt;br&gt;statliga person- och adressregistret (SPAR) respektive det allmänna&lt;br&gt;företagsregistret (BASUN) till ca 3 miljoner kronor årligen. Om registret&lt;br&gt;skulle erhålla statsmaktsstatus tillhandahålls, enligt RIKAB, nämnda&lt;br&gt;uppdatering utan avgift och endast kostnaderna för själva dataöver-&lt;br&gt;föringen skulle kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nyss redovisade framgår att en speciell författningsreglering för&lt;br&gt;RIKABis register skulle leda till inte minst en betydande ekonomisk&lt;br&gt;besparing för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som framförts i promemorian konstaterar regeringen&lt;br&gt;dock att uppgifterna i RIKAB:s register används för strikt avgränsade&lt;br&gt;ändamål. Av detta skäl erfordras således ingen specialreglering. De upp-&lt;br&gt;gifter som i allmänhet förekommer i registret kan inte sägas vara av sär-&lt;br&gt;skilt känslig natur. Till detta kommer att frågor om t.ex. persondataskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och offentiighetsinsyn övervägs i annan ordning (se ovan under rubriken&lt;br&gt;Internationellt arbete m.m.). Regeringen vill inte föregripa detta arbete.&lt;br&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att det inte nu är lämpligt&lt;br&gt;att föreslå en särskild reglering avseende RIKAB:s register.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Vissa åtgärder för att göra systemet effektivt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen anser att det nuvarande&lt;br&gt;systemet med påminnelse- och tilläggsavgifter inte bör ändras. Inte&lt;br&gt;heller bör RIKAB ges rätt att kvitta belopp som skall återbetalas mot&lt;br&gt;obetald och förfallen TV-avgift m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser delar den&lt;br&gt;bedömning som redovisats i promemorian eller lämnar densamma utan&lt;br&gt;erinran. RIKAB har dock, med instämmande av Sveriges Radio AB och&lt;br&gt;Sveriges Television AB, framhållit vikten av att bolaget ges rätt att kvitta&lt;br&gt;belopp som skall återbetalas mot obetalda TV-avgifter. Svenska Inkasso-&lt;br&gt;föreningen har gjort gällande bl.a. att det saknas saklig grund att tillämpa&lt;br&gt;en högre påminnelseavgift för TV-avgifter än för andra fordringar och att&lt;br&gt;detta strider mot den grundläggande principen om konkurrensneutralitet.&lt;br&gt;Vidare har Svenska Inkassoföreningen gjort gällande att systemet med&lt;br&gt;tilläggsavgifter är helt främmande för det civilrättsliga systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 11 kap. 6 § tredje stycket&lt;br&gt;regeringsformen skall ett överlämnande av förvaltningsuppgift till ett&lt;br&gt;privaträttsligt subjekt ske med stöd av lag om uppgiften innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning. I 17 § TV-avgiftslagen har givits det författnings-&lt;br&gt;mässiga stödet för sådan verksamhet hos RIKAB. Ifrågavarande paragraf&lt;br&gt;stadgar att RIKAB:s beslut att påföra TV-avgift m.m. anses som beslut&lt;br&gt;av förvaltningsmyndighet och far verkställas om avgiften är obetald och&lt;br&gt;förfallen till betalning. Verkställighet far ske även om avgiftsbeslutet&lt;br&gt;omprövats eller om omprövningsbeslutet överklagats. Uttagandet av av-&lt;br&gt;gift handläggs hos kronofogdemyndigheten som allmänt mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsregleringen rörande påminnelse- och tilläggsavgifterna&lt;br&gt;bygger i huvudsak på tanken att uppbördssystemet skall vara så effektivt&lt;br&gt;som möjligt (se prop 1988/89:18 s. 60 f). Föredragande statsrådet på-&lt;br&gt;pekade därvid att vissa åtgärder var nödvändiga för att främja effektivi-&lt;br&gt;teten i TV-avgiftssystemet. Han konstaterade vidare att varje betalnings-&lt;br&gt;försummelse kan leda till i varje fall ett temporärt intäktsbortfall för&lt;br&gt;RIKAB och rundradiorörelsen samt att om detta bortfall blir besvärande&lt;br&gt;kan det i sig motivera till höjningar av TV-avgiften. Det noterades därvid&lt;br&gt;att de administrativa åtgärderna för att sända ut en påminnelse medför&lt;br&gt;direkta kostnader för RIKAB och därmed för rundradiorörelsen. Avslut-&lt;br&gt;ningsvis gjordes gällande att de försumliga avgiftsbetalamas agerande&lt;br&gt;inte skulle leda till negativa följder för den stora majoritet som betalar&lt;br&gt;TV-avgiften i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påminnelseavgifi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Inkassoföreningen har kritiserat att påminnelseavgiften vid ute-&lt;br&gt;bliven TV-avgiftsbetalning i enlighet med 12 § TV-avgiftslagen uppgår&lt;br&gt;till 50 kronor eftersom allmänna regler om påminnelseavgifter före-&lt;br&gt;skriver att denna far uppgå till högst 40 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler vartill Svenska Inkassoföreningen hänvisar återfinns i lagen&lt;br&gt;(1981:739) om ersättning för inkassokostnad m.m. och förordningen&lt;br&gt;(1981:1057) om ersättning för inkassokostnad m.m.. Enligt sistnämnda&lt;br&gt;förordning utgår ersättning för skriftlig betalningspåminnelse numera&lt;br&gt;med högst 45 kronor. Regelverket som sådant tar sikte på en gäldenärs&lt;br&gt;skyldighet att ersätta en borgenärs kostnad för åtgärder som syftar till att&lt;br&gt;förmå gäldenären att erlägga betalning för en förfallen skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller påminnelseavgiftens storlek i ärenden om TV-avgift angavs&lt;br&gt;i motiven att den bör täcka den ränteförlust som orsakats av betalnings-&lt;br&gt;försummelsen och RIKAB:s kostnader för påminnelsen samt att det&lt;br&gt;borde ankomma på regeringen att bestämma avgiftens storlek med beak-&lt;br&gt;tande av det aktuella ränte- och kostnadsläget ( prop. 1988/89:18 s. 60).&lt;br&gt;Regeringen har, i likhet med vad som redovisats i promemorian, inte&lt;br&gt;funnit att det framkommit några bärande skäl till varför påminnelse-&lt;br&gt;avgiftens storlek nu skall ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåtenhet att betala en avgiftspost inom den tid som har satts ut i&lt;br&gt;påminnelsen medför att den avgiftsskyldige också blir skyldig att betala&lt;br&gt;en tilläggsavgift (13 §). Avgiftens storlek är 40 procent av avgiftsposten&lt;br&gt;för perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Inkassoföreningen har motsatt sig RIKAB:s rätt till vad för-&lt;br&gt;eningen benämner progressiv tilläggsavgift eftersom andra fordrings-&lt;br&gt;ägare saknar sådan rätt. Andra fordringsägare far. menar föreningen,&lt;br&gt;själva eller genom ett inkassoföretag skicka ut ett inkassokrav, vilket&lt;br&gt;ersätts med ett fastställt belopp oavsett fordringens storlek. Om ford-&lt;br&gt;ringen förblir obetald måste, enligt föreningen, fordringsägaren själv stå&lt;br&gt;för inkassokostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som konstaterats i avsnitt 8 utgör TV-avgiftsmedlen jämte påminnel-&lt;br&gt;se- och tilläggsavgifter offentliga medel av betydande omfattning. Såsom&lt;br&gt;anförts ovan har tilläggsavgiften införts för att främja effektiviteten i&lt;br&gt;systemet. Tilläggsavgiftens storlek är självfallet avsedd att öka de&lt;br&gt;avgiftsskyldigas benägenhet att betala TV-avgiften i rätt tid. Av den&lt;br&gt;sammanställning som redovisas på s. 13 i riksdagens revisorers rapport&lt;br&gt;framgår samtidigt att de belopp som inbetalts i påminnelse- och tilläggs-&lt;br&gt;avgifterna inte är särskilt stora, vilket naturligtvis beror på den höga&lt;br&gt;betalningsviljan (som exempel kan nämnas att år 1994 inbetalades&lt;br&gt;13,9 miljoner kronor i påminnelse- och tilläggsavgifter). Detta illustrerar&lt;br&gt;på ett tydligt sätt att bl.a. tilläggsavgiften utgör ett effektivt sätt att&lt;br&gt;påverka de avgiftsskyldigas betalningsmoral. Regeringen ansluter sig till&lt;br&gt;den uppfattning som redovisats i promemorian, nämligen att tillräcklig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning att nu ändra det nuvarande systemet med en särskild tilläggs-&lt;br&gt;avgift därför inte finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av avgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 5.4 följer av 16 § TV-avgiftslagen att om en&lt;br&gt;inbetald avgift överstiger vad som skall erläggas enligt beslut som vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall överskjutande belopp betalas tillbaka till den avgifts-&lt;br&gt;skyldige. Någon rätt för RIKAB att kvitta belopp som skall återbetalas&lt;br&gt;mot obetald och förfallen TV-avgift, påminnelseavgift och tilläggsavgift&lt;br&gt;föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för TV-avgiftsbetalama har RIKAB hemställt att bo-&lt;br&gt;laget medges rätt att kvitta belopp som skall återbetalas till den avgifts-&lt;br&gt;skyldige eller som inkommer till RIKAB i form av överbetalning mot&lt;br&gt;förfallen TV-avgift, påminnelseavgift och tilläggsavgift. En sådan rätt för&lt;br&gt;RIKAB skulle, enligt bolaget, förenkla de administrativa rutinerna och&lt;br&gt;underlätta för de avgiftsskyldiga. Uppgifter från RIKAB tyder på att det&lt;br&gt;förekommer cirka 40 000 överbetalningar per år och att det i ungefar en&lt;br&gt;fjärdedel av dessa fall föreligger en motfordran från bolagets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna om antalet överbetalningar och motfordringar som redo-&lt;br&gt;visats i föregående avsnitt ger vid handen att avsaknaden av kvittnings-&lt;br&gt;möjligheter för RIKAB leder till administrativa olägenheter. I sitt remiss-&lt;br&gt;svar har RIKAB angett att en möjlighet till kvittning dock är mest&lt;br&gt;angelägen ur ett kundperspektiv eftersom en kund har svårt att förstå var-&lt;br&gt;för RIKAB återbetalar en överinbetalning fastän kunden har en obetald&lt;br&gt;faktura hos bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom anförts i promemorian finns det många komplikationer med att&lt;br&gt;ge RIKAB kvittningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om det allmännas möjligheter att ta i anspråk&lt;br&gt;återbetalningar av skatter och avgifter för betalning av fordringar som det&lt;br&gt;allmänna har på den återbetalningsberättigade återfinns i lagen&lt;br&gt;(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;(avräkningslagen). Någon utförlig redogörelse för reglerna kring detta&lt;br&gt;avräkningssystem görs inte här men följande huvudlinjer i regelverket&lt;br&gt;bör uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avräkningslagen, 1 §, ges bestämmelser om avräkning från belopp&lt;br&gt;som återbetalas på grund av bestämmelser i vissa lagar. Exempel på&lt;br&gt;sådana är uppbördslagen och mervärdesskattelagen. Den egentliga avräk-&lt;br&gt;ningsbestämmelsen finns i 2 § avräkningslagen. Av paragrafen framgår&lt;br&gt;bl.a. att om någon har rätt till ett belopp som avses i 1 § och om det all-&lt;br&gt;männa mot denna person har en fordran, som är registrerad för indriv-&lt;br&gt;ning i utsökningsregistret och drivs in enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1993:981) om indrivning av statliga fordringar m.m., skall från beloppet&lt;br&gt;räknas av så mycket som kan gå till betalning av fordringen, om inte&lt;br&gt;något annat följer av andra bestämmelser i avräkningslagen (Med det&lt;br&gt;allmännas fordran avses också förrättningskostnader i 17 kap. 1 § utsök-&lt;br&gt;ningsbalken). Endast det belopp som överstiger det allmännas fordran far&lt;br&gt;betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nyss anförda kan slutsatsen dras att klara gränser har uppställts&lt;br&gt;vad gäller det allmännas möjligheter att avräkna skatter och avgifter. På&lt;br&gt;områden utanför avräkningslagen är en lagstadgad rätt till kvittning inte&lt;br&gt;vanligt förekommande, jfr dock lagen (1970:215) om arbetsgivares kvitt-&lt;br&gt;ningsrätt. Samtidigt bör framhållas att TV-avgiftens rättsliga status inte&lt;br&gt;är självklar. Eftersom en TV-mottagare kan användas för annat än att se&lt;br&gt;TV-program från public service-bolagen torde avgiften rättsligt sett när-&lt;br&gt;mast vara att betrakta som skatt, även om en motprestation i form av till-&lt;br&gt;gång till TV-program utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgiftslagen har inte tagits med i uppställningen i 1 § avräknings-&lt;br&gt;lagen och det är därför inte möjligt att vidta någon avräkning med stöd av&lt;br&gt;denna lag. Som angetts i avsnitt 5.5 och som närmare utvecklas i avsnitt&lt;br&gt;9.4 skall RIKAB:s beslut om påförande av avgifter enligt TV-avgifts-&lt;br&gt;lagen anses som beslut av förvaltningsmyndighet som far verkställas&lt;br&gt;under vissa angivna förutsättningar. Det sagda innebär emellertid inte att&lt;br&gt;RIKAB är en förvaltningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur TV-avgiften rättsligt definieras står det klart att de rättsliga&lt;br&gt;förutsättningarna avseende kvittningsrätt för RIKAB respektive för det&lt;br&gt;allmänna skiljer sig åt. Regeringen delar den i promemorian dragna slut-&lt;br&gt;satsen att det inte är lämpligt att, vid sidan av redan existerande regler&lt;br&gt;vad gäller avräkning av skatter och avgifter, nu tillskapa en särskild kvitt-&lt;br&gt;ningsregel för en avgift som är nära besläktad med de skatter och avgifter&lt;br&gt;som berörs av avräkningslagens bestämmelser. Några förslag i denna&lt;br&gt;riktning läggs därför inte fram nu. Inte heller är det önskvärt att göra&lt;br&gt;avräkningslagen tillämplig på TV-avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Verkställighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande ordning för hur avgiftsärenden&lt;br&gt;handläggs m.m. bör bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom Svenska Inkasso-&lt;br&gt;föreningen ställer sig bakom den bedömning som gjorts i promemorian&lt;br&gt;eller lämnar densamma utan erinran. Svenska Inkassoföreningen har häv-&lt;br&gt;dat bl.a. att det nuvarande systemet innebär att RIKAB gynnas framför&lt;br&gt;andra borgenärer på ett sätt som strider mot allmänna principer om kon-&lt;br&gt;kurrensneutralitet och likabehandling av fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Svenska Inkassoföreningen har&lt;br&gt;framfört anmärkningar mot det förhållandet att RIKAB:s beslut om på-&lt;br&gt;förande av TV-avgift m.m. anses som beslut av förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;och således far verkställas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anförts i avsnitt 9.3 bör följande sägas. RIKAB är ett&lt;br&gt;organ som anförtrotts uppgifter som omfattar myndighetsutövning mot&lt;br&gt;enskilda. Rättssäkerhetsskäl talar för att de bestämmelser som ett sådant&lt;br&gt;organ har att tillämpa är så enkla och tydliga som möjligt. Departements-&lt;br&gt;chefen anförde vid TV-avgiftslagens tillkomst att det därför varit en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strävan att söka eliminera sådana inslag i det dåvarande regelverket som&lt;br&gt;bedömdes försvåra tillämpningen av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om förfarandet hos myndigheterna finns i förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223). Reglerna i lagen syftar till att garantera rättssäkerheten inom&lt;br&gt;förvaltningen och att underlätta för den enskilde att ha med myndig-&lt;br&gt;heterna att göra. Utanför förvaltningslagens tillämpningsområden faller&lt;br&gt;organ som inte utgör myndigheter. Lagen är således inte tillämplig på&lt;br&gt;bolag och andra organ som är organiserade i privaträttsliga former. För&lt;br&gt;att förvaltningslagen skall vara tillämplig hos ett enskilt organ med&lt;br&gt;offentliga förvaltningsuppgifter krävs alltså att detta föreskrivs särskilt&lt;br&gt;för organet i fråga. Med hänsyn till att RIKAB:s verksamhet innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning mot enskilda och de flesta människor berörs av&lt;br&gt;verksamheten ansåg departementschefen att det var lämpligt att RIKAB i&lt;br&gt;allt väsentligt iakttar samma regler i fråga om handläggningen som gäller&lt;br&gt;för myndigheternas verksamhet. Förvaltningslagen bör därför tillämpas&lt;br&gt;när RIKAB handlägger ärenden om TV-avgifter, påminnelseavgifter och&lt;br&gt;tilläggsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att obetalda TV-avgifter före den nuvarande TV-&lt;br&gt;avgiftslagens tillkomst inte kunde drivas in utan föregående prövning av&lt;br&gt;domstol gjordes vissa förändringar. För att undvika att domstolsväsendet&lt;br&gt;belastades med en rad beslut om obetalda TV-avgiftsräkningar beslöts att&lt;br&gt;mottagaravgiftema i den nya ordningen skulle kunna indrivas omedel-&lt;br&gt;bart, dvs. utan mellankommande domstolsprövning. Därigenom kom&lt;br&gt;debiteringen av TV-avgifter att bli bindande för den enskilde och fick&lt;br&gt;också karaktären av myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Svenska Inkassoföreningen särskilt berört frågan finns det&lt;br&gt;anledning att här kortfattat hänvisa till de särskilda regler som gäller be-&lt;br&gt;träffande statens förmånsrätt för skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatte- och avgiftsfordringar har förmånsrätt enligt 11 § förmånsrätts-&lt;br&gt;lagen (1970:979). I en särskild lag (1971:1072) om förmånsberättigade&lt;br&gt;skattefordringar m.m. anges för vilka fordringar förmånsrätten gäller. Hit&lt;br&gt;hör inte TV-avgiften. Sådana fordringar har prioritet efter fordringar med&lt;br&gt;särskild förmånsrätt men före löne- och pensionsfordringar och givetvis&lt;br&gt;före oprioriterade fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett avskaffande av skatteförmånsrätten har behandlats av&lt;br&gt;lagstiftaren vid åtskilliga tillfallen. En redovisning av frågans tidigare&lt;br&gt;behandling finns i SOU 1992:113 s. 108 f. Se även bet. 1981/82:LU19&lt;br&gt;s. 12 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnade den 12 oktober 1995 propositionen Lag om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion (prop. 1995/96:5) till riksdagen. Till grund för&lt;br&gt;propositionen låg Insolvensutredningens (Ju 1988:02) slutbetänkande&lt;br&gt;Lag om företagsrekonstruktion (SOU 1992:113). Förslaget innebar bl.a.&lt;br&gt;att statens förmånsrätt för vissa skatte- och avgiftsfordringar skulle&lt;br&gt;avskaffas. Trots att en majoritet av remissinstanserna gav sitt stöd åt&lt;br&gt;förslaget framfördes också vissa viktiga invändningar. I nämnda propo-&lt;br&gt;sition lade regeringen därför inte fram något förslag om att avskaffa&lt;br&gt;skatteförmånsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 21 december 1995 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté&lt;br&gt;som skall utreda frågor om förmånsrätt i konkurs m.m. (dir. 1995:163).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall förutsättningslöst pröva frågan om skatteförmåns-&lt;br&gt;rättens avskaffande varvid särskild vikt skall fästats vid de samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska aspekterna av skatteförmånsrätten. Inverkan på kreditgiv-&lt;br&gt;ning och den eventuella betydelsen för näringslivet i övrigt skall klar-&lt;br&gt;göras. Kommittén skall ha slutfört sitt uppdrag senast den 31 december&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Inkassoföreningen har hävdat att TV-avgiftens särställning&lt;br&gt;innebär en kraftigt försämrad utbetalning av restitutionsfordringar för&lt;br&gt;enskilda borgenärer. Föreningen har också framhållit att en grundsats i&lt;br&gt;svensk exekutionsrätt är likabehandlingen av skilda fordringsägares ford-&lt;br&gt;ringar och att det i detta sammanhang saknas anledning att acceptera&lt;br&gt;någon som helst överrepresentation för ett fordringsförslag framför ett&lt;br&gt;annat. Enligt uppgift från RIKAB uppgick totalt restfört belopp vid tid-&lt;br&gt;punkten för restitution av överskjutande skatt år 1994 till 73 miljarder&lt;br&gt;kronor. Av detta belopp utgjorde 57 miljarder kr allmänna mål och&lt;br&gt;16 miljarder enskilda mål. Kronofogdemyndigheterna tog under år 1994&lt;br&gt;totalt 572,4 miljoner kronor i anspråk. Därav fördelades 410,6 miljoner&lt;br&gt;kronor till allmänna mål medan 161,6 miljoner kronor tillföll enskilda&lt;br&gt;mål. RIKAB erhöll 35,6 miljoner kronor vilket motsvarade 6 procent av&lt;br&gt;det totala beloppet. Fördelningen av medlen har därmed resulterat i att en&lt;br&gt;knapp procent av de allmänna fordringarna respektive en procent av de&lt;br&gt;enskilda fordringarna fatt utdelning i 1994 års fördelning av den&lt;br&gt;överskjutande skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver kan tilläggas följande. Något reellt påtryckningsmedel,&lt;br&gt;utöver de rent ekonomiska, för att få folk att betala TV-avgift, föreligger&lt;br&gt;inte. Den tidigare sammanräkningen med telefonavgifter och, som många&lt;br&gt;- felaktigt - uppfattade det, möjligheten att därmed blockera tillgången&lt;br&gt;till telenätet har upphört. Man är skyldig att anmäla TV-innehav men det&lt;br&gt;är inte straffbart att ej betala TV-avgiften. Kreditupplysning är också ett&lt;br&gt;oanvändbart instrument när det gäller möjligheterna för RIKAB att för-&lt;br&gt;säkra sig om möjligheterna att få betalt. Ett negativt besked av en sådan&lt;br&gt;upplysning är betydelselöst eftersom det står var och en fritt att inför-&lt;br&gt;skaffa en TV-apparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finner regeringen med instämmande av vad som&lt;br&gt;framförts i promemorian att vad som framkommit inte utgör tillräckliga&lt;br&gt;skäl att ändra nuvarande ordning beträffande avgiftsärendenas handlägg-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4 § Skyldigheten att betala TV-avgift omfattar inte sådana TV-mottagare&lt;br&gt;som på grund av sin konstruktion inte kan användas för att ta emot&lt;br&gt;markbundna sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att begreppet rundradiosändningar har ersatts med&lt;br&gt;det - i detta sammanhang - mer passande begreppet sändningar. Bak-&lt;br&gt;grunden till ändringen är att begreppet rundradiosändning inte används i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radio- och TV-lagen (jfr prop. 1995/96:160 s. 62 f). D&lt;sup&gt;et&lt;/sup&gt; bör därför inte&lt;br&gt;heller användas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § TV-avgift betalas inte för TV-mottagare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehas av någon som är anställd vid en utländsk beskickning eller&lt;br&gt;ett karriärkonsulat, om det har beslutats av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer att avgift inte skall betalas för mottagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har förts in i riket för tillfälligt bruk och är tullfri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. innhas på prov under högst 15 dagar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är varaktigt undanställd eller obrukbar såvitt gäller tid efter det att&lt;br&gt;förhållandet har anmälts till bolaget av den avgiftsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopandet av skriftlighetskravet i punkt 4 har samma motiv som änd-&lt;br&gt;ringen i 11 §, se kommentaren till den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § TV-avgift skall betalas till dess att den avgiftsskyldige har anmält&lt;br&gt;hos bolaget att hans eller hennes avgiftspliktiga innehav har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift som avser tid efter det att sådan anmälan kommit in till bolaget&lt;br&gt;skall betalas tillbaka till den avgiftsskyldige. Om beloppet är lägre än&lt;br&gt;100 kronor, betalas det dock inte tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kommenterats i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket uppställs inte längre något krav på skriftlig form vid&lt;br&gt;anmälan om att ett avgiftspliktigt innehav upphört. Detta motsvarar vad&lt;br&gt;som gäller vid anmälan om innehav av TV-mottagare. Den föreslagna&lt;br&gt;lydelsen medger således att regeringen, i överensstämmelse med vad som&lt;br&gt;redan gäller beträffande anmälan om innehav, i verkställighetsföreskrifter&lt;br&gt;närmare anger sättet för avanmälan, jfr 2 § förordningen (1989:46) om&lt;br&gt;TV-avgift. I samma stycke har också gjorts en ändring av redaktionell art&lt;br&gt;som bl.a. tydliggör att avanmälan tar sikte på det avgiftspliktiga inne-&lt;br&gt;havet och inte innehavet av TV-mottagare som sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Skall TV-avgiften på grund av en ändring i denna lag betalas med&lt;br&gt;ett annat belopp än tidigare, skall avgiftsposten för en period som löper&lt;br&gt;när ändringen träder i kraft beräknas enligt den tidigare TV-avgiften för&lt;br&gt;tiden före ikraftträdandet och enligt den nya avgiften för tiden efter&lt;br&gt;ikraftträdandet. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget skall inte ändra TV-avgiften enligt första stycket, om den&lt;br&gt;avgiftsskyldige före avgiftsperiodens utgång har anmält att hans eller&lt;br&gt;hennes innehav av TV-mottagaren har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iförsta stycket har endast redaktionella ändringar vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sakliga ändringen i andra stycket föranleds av att&lt;br&gt;skriftlighetskravet vid anmälan om att innehav av TV-mottagare upphört&lt;br&gt;enligt 11 § tagits bort, se kommentaren till den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bolaget far efter avtal med en avgiftsskyldig besluta dels att TV-&lt;br&gt;avgift skall betalas i andra poster och vid andra tidpunkter än som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §, dels att avgiften inte skall aviseras enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lydelsen av bestämmelsen, som har behandlats i av-&lt;br&gt;snitt 6, förlorar reglerna om särskilt betalningssätt sin karaktär av&lt;br&gt;försöksverksamhet. Möjligheten att efter avtal härom betala TV-avgift på&lt;br&gt;andra tider och i andra poster än vad som gäller enligt huvudregeln&lt;br&gt;permanentas därmed. Genom att det nuvarande andra stycket i paragrafen&lt;br&gt;tas bort blir även de allmänna reglerna om betalningspåminnelse, på-&lt;br&gt;minnelse- och tilläggsavgift samt verkställighet tillämpliga också när&lt;br&gt;särskilt betalningssätt används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § De avgiftsbelopp som bolaget tar emot skall minst månadsvis föras&lt;br&gt;över till Riksgäldskontoret. Medlen skall omedelbart placeras på ränte-&lt;br&gt;bärande räkning där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag svarar for förvaltningen av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i denna paragraf har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att RIKAB åläggs att minst månadsvis föra&lt;br&gt;över uppburna avgiftsmedel till Riksgäldskontoret. Bestämmelsen kodi-&lt;br&gt;fierar vad som redan sker i praktiken. Ändringen föranleds huvudsak-&lt;br&gt;ligen av en önskan att underlätta den administrativa hanteringen av&lt;br&gt;avgiftsmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att RIKAB skall svara för förvaltningen av rund-&lt;br&gt;radiomedlen. Motiven for detta har redovisats i avsnitt 8. Liksom tidigare&lt;br&gt;ingår i förvaltningsuppdraget att välja mellan de olika placeringsaltema-&lt;br&gt;tiv som Riksgäldskontoret erbjuder, låna upp medel vid underskott på&lt;br&gt;rundradiokontot, svara for likviditetsplanering avseende utbetalningar&lt;br&gt;från rundradiokontot, redovisa medelförvaltningen, två gånger per år&lt;br&gt;lämna ekonomiska redovisningar till regeringen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja en smidig övergång vad gäller RIKAB:s övertagande av&lt;br&gt;ansvaret for förvaltningen av avgiftsmedlen bör de forfattningsförslag&lt;br&gt;som framläggs i denna proposition träda i kraft vid budgetårsskiftet, dvs.&lt;br&gt;den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:41) om TV-avgift att 11,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 och 29 §§ skall ha följande lydelse samt att rubriken närmast före 24 §&lt;br&gt;skall lyda ”Särskilt betalningssätt”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgift skall betalas till dess&lt;br&gt;att den avgiftsskyldige skriftligen&lt;br&gt;har anmält hos bolaget att hans&lt;br&gt;innehav av TV-mottagaren har&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift som avser tid efter det&lt;br&gt;att sådan anmälan har kommit in&lt;br&gt;till bolaget skall betalas tillbaka&lt;br&gt;till den avgiftsskyldige. Om be-&lt;br&gt;loppet är lägre än 100 kronor,&lt;br&gt;betalas det dock inte tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget far bedriva en försöks&lt;br&gt;verksamhet som innebär dels att&lt;br&gt;TV-avgift skall betalas i andra&lt;br&gt;poster och vid andra tidpunkter än&lt;br&gt;som anges i 7 §, dels att avisering&lt;br&gt;enligt 10 § inte skall ske. Bolaget&lt;br&gt;får besluta om detta efter avtal&lt;br&gt;med den avgiftsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har fattat beslut&lt;br&gt;enligt första stycket i fråga om&lt;br&gt;viss avgiftsskyldig, gäller inte be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12, 13 och 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgift skall betalas till dess&lt;br&gt;att den avgiftsskyldige anmält hos&lt;br&gt;bolaget att hans eller hennes&lt;br&gt;avgiftspliktiga innehav har upp-&lt;br&gt;hört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift som avser tid efter det&lt;br&gt;att sådan anmälan kommit in till&lt;br&gt;bolaget skall betalas tillbaka till&lt;br&gt;den avgiftsskyldige. Om beloppet&lt;br&gt;är lägre än 100 kronor, betalas det&lt;br&gt;dock inte tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget får efter avtal med en&lt;br&gt;avgiftsskyldig besluta dels att TV-&lt;br&gt;avgift skall betalas i andra poster&lt;br&gt;och vid andra tidpunkter än som&lt;br&gt;anges i 7 §, dels att avisering&lt;br&gt;enligt 10 § inte skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgiftsbelopp som bolaget&lt;br&gt;uppbär skall omedelbart överföras&lt;br&gt;till riksgäldskontoret. Medlen&lt;br&gt;skall omedelbart placeras på&lt;br&gt;räntebärande räkning där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television Aktiebolag&lt;br&gt;svarar för förvaltningen av&lt;br&gt;medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgiftsbelopp som bolaget&lt;br&gt;uppbär skall månadsvis överföras&lt;br&gt;till Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen skall omedelbart pla-&lt;br&gt;ceras på räntebärande räkning där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna AB svarar&lt;br&gt;för förvaltningen av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som getts tillfälle att yttra sig Prop. 1996/97:165&lt;br&gt;om promemorian om vissa förändringar i TV- avgiftssystemet Bilaga 2&lt;br&gt;(dnr Ku97/707/RTV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har tillställts följande remissinstanser: Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall, Datainspektionen, Riksskatteverket, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Post- och telestyrelsen, Konkurrensverket, Konsument-&lt;br&gt;verket, Statskontoret, Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och&lt;br&gt;TV-verket, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Radiotjänst i Kiruna AB, Svenska Inkassoföreningen, Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio AB, TERACOM Svensk Rundradio AB och TV 4 AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen och Socialstyrelsen har förklarat att de inte har några&lt;br&gt;synpunkter på förslagen. Landstingsförbundet, Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet och TERACOM Svensk Rundradio AB har angett att de avstår&lt;br&gt;från att lämna synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°p-1996/97:165&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freivalds, Äsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Ähnberg, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:165 Vissa förändringar i TV-&lt;br&gt;avgiftssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53336, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-05-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-05-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-06-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:31:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03165</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:31:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KrU2</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KrU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa förändringar i TV-avgiftssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>