<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230156</hangar_id>
 <dok_id>GK03163</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>163</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:163</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Inrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>163</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-05-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:09</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Den kooperativa företagsformen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03163/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03163</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03163</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:163&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Den kooperativa företagsformen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Inrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I syfte att stärka de kooperativa företagens ställning och ge dem likvärdi-&lt;br&gt;ga arbetsvillkor med andra företag föreslås i propositionen vissa ändring-&lt;br&gt;ar i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, lagen (1995:1570) om&lt;br&gt;medlemsbanker och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. En viktig&lt;br&gt;nyhet är att en förening som bedriver hela sin kooperativa verksamhet i&lt;br&gt;ett helägt dotterföretag skall kunna registreras som en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning. Vidare föreslås att utdelningsbara vinstmedel skall fa föras över till&lt;br&gt;medlemsinsatser (insatsemission), att medlemmar i en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning eller en medlemsbank skall få tillskjuta förlagsinsatser utan be-&lt;br&gt;gränsning och att kravet på enhällighet för att kunna fatta beslut om fu-&lt;br&gt;sion i en ekonomisk förening och en medlemsbank frångås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att begränsningen för insatsutdelning&lt;br&gt;slopas och att insatsutdelning skall kunna lämnas till medlemmar som&lt;br&gt;har utträtt ur en förening eller medlemsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att en medlems rätt att få tillbaka sina insatser i en&lt;br&gt;medlemsbank eller kreditmarknadsförening görs beroende av att utbetal-&lt;br&gt;ning kan ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglema. Till följd av att&lt;br&gt;begränsningen för insatsutdelning slopas föreslås att avdragsrätten för&lt;br&gt;kooperativ utdelning begränsas för konsumentkooperativa föreningar i&lt;br&gt;skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska föreningar.......................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsbanker...................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt......................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden..................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisatoriska frågor.....................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kooperativ verksamhet genom dotterföretag...................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fusion...............................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalförsörjning...........................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insatsemission...................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förlagsinsatser..................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insatsutdelning..................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insatsutdelning till avgången medlem..............................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om medlemsbanker och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknadsföreninar...................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Öppenhetskravet för ekonomiska föreningar..................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av kooperativ verksamhet...........................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar..........................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om ändring i lagen (1995:1570) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsbanker.................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om ändring i lagen (1946:576) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt......................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet.............................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Betänkandets författningsförslag............................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna........................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag...................................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 §, 10 kap. 2 och 4 §§ samt 12 kap. 4 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 kap. 2 a §, av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas eko-&lt;br&gt;nomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna&lt;br&gt;deltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som konsumenter eller andra förbrukare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som leverantörer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. med egen arbetsinsats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. genom att begagna föreningens tjänster, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förenings verk-&lt;br&gt;samhet får bedrivas i ett av före-&lt;br&gt;ningen helägt dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller särskilda&lt;br&gt;villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och överskottsutdel-&lt;br&gt;ning. Om detta föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens stadgar skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:1247.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur in-&lt;br&gt;satserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen&lt;br&gt;med insats utöver vad han är skyldig att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering be-&lt;br&gt;roende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller&lt;br&gt;de högsta belopp till vilka de får bestämmas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av&lt;br&gt;dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag. hur det i så fall&lt;br&gt;skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-&lt;br&gt;genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäkti-&lt;br&gt;ges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall&lt;br&gt;förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. för det fall att förlagsin-&lt;br&gt;satser som avses i 5 kap. skall&lt;br&gt;förekomma, vad som skall gälla&lt;br&gt;därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. för det fall att förlagsinsat-&lt;br&gt;ser som avses i 5 kap. eller insats-&lt;br&gt;emission som avses i 10 kap. 2 a §&lt;br&gt;skall förekomma, vad som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla upp-&lt;br&gt;gift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser&lt;br&gt;med vilket han deltar i föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda medlemsinsatser enligt&lt;br&gt;den senast fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda eller genom insatsemis-&lt;br&gt;sion tillgodoförda medlemsinsats-&lt;br&gt;er enligt den senast fastställda ba-&lt;br&gt;lansräkningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-&lt;br&gt;kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall åter-&lt;br&gt;betalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kort-&lt;br&gt;system. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;och en som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran få skriftlig uppgift av före-&lt;br&gt;ningen om sitt medlemskap och&lt;br&gt;om de insatser som han har betalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran få skriftlig uppgift av före-&lt;br&gt;ningen om sitt medlemskap och&lt;br&gt;om de insatser som han har betalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in eller tillgodoförts genom in-&lt;br&gt;satsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlem har avgått har han&lt;br&gt;rätt att sex månader efter avgång-&lt;br&gt;en få ut sina inbetalda medlemsin-&lt;br&gt;satser. Beloppet far dock inte&lt;br&gt;överstiga vad som belöper på ho-&lt;br&gt;nom i forhållande till övriga&lt;br&gt;medlemmar av föreningens egna&lt;br&gt;kapital enligt den balansräkning&lt;br&gt;som hänför sig till tiden för av-&lt;br&gt;gången. Vid beräkningen av före-&lt;br&gt;ningens egna kapital skall bortses&lt;br&gt;från reservfonden, uppskrivnings-&lt;br&gt;fonden och förlagsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlem har avgått har han&lt;br&gt;rätt att sex månader efter avgång-&lt;br&gt;en fa ut sina inbetalda eller genom&lt;br&gt;insatsemission tillgodoförda med-&lt;br&gt;lemsinsatser. Beloppet far dock&lt;br&gt;inte överstiga vad som belöper på&lt;br&gt;honom i förhållande till övriga&lt;br&gt;medlemmar av föreningens egna&lt;br&gt;kapital enligt den balansräkning&lt;br&gt;som hänför sig till tiden för av-&lt;br&gt;gången. Vid beräkningen av före-&lt;br&gt;ningens egna kapital skall bortses&lt;br&gt;från reservfonden, uppskrivnings-&lt;br&gt;fonden och förlagsinsatserna. Ett&lt;br&gt;insatsbelopp i en kreditmarknads-&lt;br&gt;förening får betalas ut endast när&lt;br&gt;det kan ske med hänsyn till&lt;br&gt;bestämmelserna om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning i lagen (1994:2004) om kapi-&lt;br&gt;taltäckning och stora exponering-&lt;br&gt;ar för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlem-&lt;br&gt;mar få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller&lt;br&gt;meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs,&lt;br&gt;skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-&lt;br&gt;derna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgar-&lt;br&gt;na. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligtprop. 1996/97:114 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem, som deltar i förening- En medlem, som deltar i före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en med högre insatsbelopp än han&lt;br&gt;är skyldig att delta med. har rätt&lt;br&gt;att efter uppsägning fa ut över-&lt;br&gt;skjutande belopp utan att avgå ur&lt;br&gt;föreningen. Beträffande uppsäg-&lt;br&gt;ningen samt medlemmens rätt att&lt;br&gt;få ut det uppsagda beloppet och&lt;br&gt;hans skyldighet att betala tillbaka&lt;br&gt;vad han har fått ut tilllämpas 1&lt;br&gt;och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket. Sexmånadersfristen enligt&lt;br&gt;1 § skall därvid räknas från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;sedan uppsägningen har gjorts&lt;br&gt;slutar näst efter en månad eller&lt;br&gt;den längre tid, högst sex månader,&lt;br&gt;som har bestämts i stadgarna. En&lt;br&gt;kreditmarknadsförening får betala&lt;br&gt;ut ett sådant belopp endast om det&lt;br&gt;kan ske med hänsyn till bestäm-&lt;br&gt;melserna om kapitaltäckning i&lt;br&gt;lagen (1994:2004) om kapital-&lt;br&gt;täckning och stora exponeringar&lt;br&gt;för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen med högre insatsbelopp än&lt;br&gt;han är skyldig att delta med, har&lt;br&gt;rätt att efter uppsägning få ut&lt;br&gt;överskjutande belopp med un-&lt;br&gt;dantag av genom insatsemission&lt;br&gt;tillgodoförda insatser utan att av-&lt;br&gt;gå ur föreningen. Beträffande&lt;br&gt;uppsägningen samt medlemmens&lt;br&gt;rätt att få ut det uppsagda beloppet&lt;br&gt;och hans skyldighet att betala till-&lt;br&gt;baka vad han har fått ut tillämpas&lt;br&gt;1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket. Sexmånadersfristen enligt&lt;br&gt;1 § skall därvid räknas från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;sedan uppsägningen har gjorts&lt;br&gt;slutar näst efter en månad eller&lt;br&gt;den längre tid, högst sex månader,&lt;br&gt;som har bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad som&lt;br&gt;följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom särskilda&lt;br&gt;insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser får tillskjutas&lt;br&gt;med högst ett så stort belopp att&lt;br&gt;summan av gjorda förlagsinsatser&lt;br&gt;efter tillskottet uppgår till högst&lt;br&gt;det belopp som svarar mot sum-&lt;br&gt;man av andra då inbetalda insatser&lt;br&gt;än förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser från andra än&lt;br&gt;medlemmar får tillskjutas med&lt;br&gt;högst ett så stort belopp att sum-&lt;br&gt;man av sådana insatser efter till-&lt;br&gt;skottet uppgår till högst summan&lt;br&gt;av andra då inbetalda samt genom&lt;br&gt;insatsemission tillgodoförda in-&lt;br&gt;satser än förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post&lt;br&gt;bland tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förenings eget kapital skall En förenings eget kapital skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delas upp i bundet eget kapital och&lt;br&gt;fritt eget kapital eller ansamlad&lt;br&gt;förlust. Under bundet eget kapital&lt;br&gt;skall tas upp inbetalda insatser,&lt;br&gt;reservfond och uppskrivnings-&lt;br&gt;fond. Medlemsinsatser och förlag-&lt;br&gt;sinsatser skall redovisas var för&lt;br&gt;sig. Under fritt eget kapital eller&lt;br&gt;ansamlad förlust skall tas upp fria&lt;br&gt;fonder, var för sig. balanserad&lt;br&gt;vinst eller förlust samt nettovinst&lt;br&gt;eller förlust för räkenskapsåret.&lt;br&gt;Balanserad förlust och förlust för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delas upp i bundet eget kapital och&lt;br&gt;fritt eget kapital eller ansamlad&lt;br&gt;förlust. Under bundet eget kapital&lt;br&gt;skall tas upp inbetalda eller ge-&lt;br&gt;nom insatsemission tillgodoförda&lt;br&gt;insatser, reservfond samt upp-&lt;br&gt;skrivningsfond. Medlemsinsatser&lt;br&gt;och förlagsinsatser skall redovisas&lt;br&gt;var för sig. Under fritt eget kapital&lt;br&gt;eller ansamlad förlust skall tas&lt;br&gt;upp fria fonder, var för sig, balan-&lt;br&gt;serad vinst eller förlust samt net-&lt;br&gt;tovinst eller förlust för räken-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsåret. Balanserad förlust och&lt;br&gt;förlust för räkenskapsåret tas där-&lt;br&gt;vid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av full-&lt;br&gt;gjorda insatser far göras så att i balansräkningen anges hela insatskapita-&lt;br&gt;let samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de&lt;br&gt;betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en&lt;br&gt;fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall&lt;br&gt;beloppet anges särskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga&lt;br&gt;om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till&lt;br&gt;förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen och, ifråga om moderförening, i den fastställda koncembalans-&lt;br&gt;räkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som föreningens eller&lt;br&gt;koncernens fria egna kapital med avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet&lt;br&gt;eget kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det fria&lt;br&gt;egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom&lt;br&gt;denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat&lt;br&gt;ändamål än utdelning till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning, som beräknas&lt;br&gt;på annat sätt än i förhållande till&lt;br&gt;den omfattning i vilken medlem-&lt;br&gt;marna deltagit i föreningens verk-&lt;br&gt;samhet eller i övrigt tagit denna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anspråk, får fastställas till högst&lt;br&gt;en ränta för år på inbetalda med-&lt;br&gt;lemsinsatser som motsvarar det&lt;br&gt;av riksbanken fastställda diskonto&lt;br&gt;som gällde vid räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång med tillägg av tre procent-&lt;br&gt;enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant belopp som enligt 2 § kan&lt;br&gt;bli föremål för vinstutdelning får&lt;br&gt;överföras till medlemsinsatserna&lt;br&gt;genom insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksamhet eller i&lt;br&gt;övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven vinstutdelning av det slag Vinstutdelning som beräknas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 2 § andra stycket får&lt;br&gt;lämnas till innehavare av för-&lt;br&gt;lagsandelar. Därvid gäller inte&lt;br&gt;den begränsning i fråga om utdel-&lt;br&gt;ningens höjd som anges där.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat sätt än i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken någon deltagit&lt;br&gt;i föreningens verksamhet eller i&lt;br&gt;övrigt tagit denna i anspråk får&lt;br&gt;även lämnas till innehavare av&lt;br&gt;förlagsandelar och till avgången&lt;br&gt;medlem i förhållande till innestå-&lt;br&gt;ende insatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast om&lt;br&gt;det har biträtts av samtliga röstbe-&lt;br&gt;rättigade eller har fattats på två på&lt;br&gt;varandra följande föreningsstäm-&lt;br&gt;mor och på den senare stämman&lt;br&gt;har biträtts av minst två tredjede-&lt;br&gt;lar av de röstande. 1 stadgarna far&lt;br&gt;föreskrivas villkor som går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast om&lt;br&gt;det har biträtts av nio tiondelar av&lt;br&gt;de röstberättigade eller har fattats&lt;br&gt;på två på varandra följande före-&lt;br&gt;ningsstämmor och på den senare&lt;br&gt;stämman har biträtts av minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de röstande. I stad-&lt;br&gt;garna far föreskrivas villkor som&lt;br&gt;går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusio-&lt;br&gt;nen, får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på de&lt;br&gt;villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om med-&lt;br&gt;lemsbanker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsban-&lt;br&gt;ker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §, 8 kap. 2&lt;br&gt;och 4 §§ samt 10 kap. 3 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 2 a §, av följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemsbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. villkoren för medlemskap i banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken&lt;br&gt;utsträckning medlemmarna far delta i banken med insats utöver vad de är&lt;br&gt;skyldiga att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för&lt;br&gt;deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-&lt;br&gt;genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäkti-&lt;br&gt;ges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplö-&lt;br&gt;ses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. för det fall att förlagsin- 11. för det fall att förlagsin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satser som avses i 5 kap. skall satser som avses i 5 kap. eller in-&lt;br&gt;förekomma, vad som skall gälla satsemission som avses i 8 kap.&lt;br&gt;för dessa. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 a § skall förekomma, vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall gälla för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda medlemsinsatser enligt&lt;br&gt;den senast fastställda balansräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda eller genom insatsemis-&lt;br&gt;sion tillgodoförda medlemsinsats-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er enligt den senast fastställda&lt;br&gt;balansräkningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-&lt;br&gt;kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall åter-&lt;br&gt;betalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller&lt;br&gt;kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen skall hallas tillgänglig hos medlemsbanken för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var och en som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran fa skriftlig uppgift av ban-&lt;br&gt;ken om sitt medlemskap och om&lt;br&gt;sina inbetalda insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran få skriftlig uppgift av ban-&lt;br&gt;ken om sitt medlemskap och om&lt;br&gt;de medlemsinsatser som han har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalt in eller tillgodoförts genom&lt;br&gt;insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En medlem som har avgått ur en&lt;br&gt;medlemsbank har rätt att sex må-&lt;br&gt;nader efter avgången få ut sina&lt;br&gt;inbetalda medlemsinsatser. Belop-&lt;br&gt;pet far dock inte överstiga hans&lt;br&gt;andel i förhållande till övriga&lt;br&gt;medlemmar av bankens egna ka-&lt;br&gt;pital enligt den balansräkning som&lt;br&gt;hänför sig till tiden för avgången.&lt;br&gt;Vid beräkningen av bankens egna&lt;br&gt;kapital skall man bortse från re-&lt;br&gt;servfonden, fonden för orealisera-&lt;br&gt;de vinster, uppskrivningsfonden&lt;br&gt;och förlagsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som har avgått ur en&lt;br&gt;medlemsbank har rätt att sex må-&lt;br&gt;nader efter avgången fa ut sina&lt;br&gt;inbetalda eller genom insatsemis-&lt;br&gt;sion tillgodoförda medlemsinsat-&lt;br&gt;ser. Beloppet får dock inte över-&lt;br&gt;stiga hans andel i förhållande till&lt;br&gt;övriga medlemmar av bankens&lt;br&gt;egna kapital enligt den balansräk-&lt;br&gt;ning som hänför sig till tiden för&lt;br&gt;avgången. Vid beräkningen av&lt;br&gt;bankens egna kapital skall man&lt;br&gt;bortse från reservfonden, fonden&lt;br&gt;för orealiserade vinster, uppskriv-&lt;br&gt;ningsfonden och förlagsinsatser-&lt;br&gt;na. Ett insatsbelopp får betalas ut&lt;br&gt;endast när det kan ske med hän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syn till bestämmelserna om kapi-&lt;br&gt;taltäckning i lagen (1994:2004)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora ex-&lt;br&gt;poneringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar&lt;br&gt;få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången&lt;br&gt;eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs,&lt;br&gt;skall den avgångnes rätt att fa ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-&lt;br&gt;derna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgar- Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;na. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som deltar i med-&lt;br&gt;lemsbanken med högre insatsbe-&lt;br&gt;lopp än han är skyldig att delta&lt;br&gt;med, har rätt att efter uppsägning&lt;br&gt;få ut överskjutande belopp utan att&lt;br&gt;avgå ur banken. Beträffande upp-&lt;br&gt;sägningen samt medlemmens rätt&lt;br&gt;att få ut det uppsagda beloppet&lt;br&gt;och hans skyldighet att betala till-&lt;br&gt;baka vad han har fått ut tillämpas&lt;br&gt;1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket. Sexmånadersfristen enligt&lt;br&gt;1 § skall därvid räknas från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;efter det att uppsägningen har&lt;br&gt;gjorts slutar tidigast en månad&lt;br&gt;eller den längre tid, dock högst&lt;br&gt;sex månader, som har bestämts i&lt;br&gt;stadgarna. Dessutom gäller att&lt;br&gt;sådant insatsbelopp får betalas ut&lt;br&gt;endast om det kan ske med hänsyn&lt;br&gt;till bestämmelserna om kapital-&lt;br&gt;täckning i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora expone-&lt;br&gt;ringar för kreditinstitut och vär-&lt;br&gt;depappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som deltar i med-&lt;br&gt;lemsbanken med högre insatsbe-&lt;br&gt;lopp än han är skyldig att delta&lt;br&gt;med, har rätt att efter uppsägning&lt;br&gt;få ut överskjutande belopp med&lt;br&gt;undantag av genom insatsemis-&lt;br&gt;sion tillgodoförda insatser utan att&lt;br&gt;avgå ur banken. Beträffande upp-&lt;br&gt;sägningen samt medlemmens rätt&lt;br&gt;att få ut det uppsagda beloppet&lt;br&gt;och hans skyldighet att betala till-&lt;br&gt;baka vad han har fått ut tillämpas&lt;br&gt;1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket. Sexmånadersfristen enligt&lt;br&gt;1 § skall därvid räknas från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;efter det att uppsägningen har&lt;br&gt;gjorts slutar tidigast en månad&lt;br&gt;eller den längre tid, dock högst&lt;br&gt;sex månader, som har bestämts i&lt;br&gt;stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1996/97:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, ut-&lt;br&gt;över vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser (förlagsinsatser) och att sådana&lt;br&gt;än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser får tillskjutas&lt;br&gt;med högst ett så stort belopp att&lt;br&gt;summan av gjorda förlagsinsatser&lt;br&gt;efter tillskottet uppgår till högst&lt;br&gt;det belopp som svarar mot sum-&lt;br&gt;man av andra då inbetalda insatser&lt;br&gt;än förlagsinsatser i medlemsban-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatser får tillskjutas även av andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser från andra än&lt;br&gt;medlemmar får tillskjutas med&lt;br&gt;högst ett så stort belopp att sum-&lt;br&gt;man av sådana insatser efter till-&lt;br&gt;skottet uppgår till högst summan&lt;br&gt;av andra då inbetalda samt genom&lt;br&gt;insatsemission tillgodoförda in-&lt;br&gt;satser än förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förlagsinsats skall alltid fullgöras i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning far inte överstiga vad som i den fastställda balansräkning-&lt;br&gt;en och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i den fastställda&lt;br&gt;koncembalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som&lt;br&gt;bankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet&lt;br&gt;eget kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp som&lt;br&gt;av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för före-&lt;br&gt;tag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat&lt;br&gt;ändamål än utdelning till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning som beräknas på&lt;br&gt;annat sätt än i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken medlemmarna&lt;br&gt;deltagit i medlemsbankens verk-&lt;br&gt;samhet eller i övrigt tagit denna i&lt;br&gt;anspråk, får fastställas till högst&lt;br&gt;en ränta för år på inbetalda med-&lt;br&gt;lemsinsatser som motsvarar det&lt;br&gt;av riksbanken fastställda diskonto&lt;br&gt;som gällde vid räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång med tillägg av tre procent-&lt;br&gt;enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant belopp som enligt 2 § kan&lt;br&gt;bli föremål för vinstutdelning får&lt;br&gt;överföras till medlemsinsatserna&lt;br&gt;genom insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet&lt;br&gt;eller i övrigt tagit denna i anspråk far lämnas även till andra än medlem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vinstutdelning av det slag&lt;br&gt;som avses i 2 § andra stycket får&lt;br&gt;lämnas till innehavare av för-&lt;br&gt;lagsandelar. Därvid gäller inte&lt;br&gt;den begränsning i fråga om utdel-&lt;br&gt;ningens höjd som anges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning som beräknas på&lt;br&gt;annat sätt än i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken någon deltagit&lt;br&gt;i medlemsbankens verksamhet&lt;br&gt;eller i övrigt tagit den i anspråk&lt;br&gt;får även lämnas till innehavare av&lt;br&gt;förlagsandelar och till avgången&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlem i förhållande till innestå- Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;ende insatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast om&lt;br&gt;det på stämman har biträtts av&lt;br&gt;samtliga röstberättigade eller har&lt;br&gt;fattats på två på varandra följande&lt;br&gt;stämmor och på den senare stäm-&lt;br&gt;man biträtts av minst två tredje-&lt;br&gt;delar av de röstande. I stadgarna&lt;br&gt;får föreskrivas villkor som går&lt;br&gt;längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till&lt;br&gt;fusionen, far säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som&lt;br&gt;anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast om&lt;br&gt;det på stämman har biträtts av nio&lt;br&gt;tiondelar av de röstberättigade&lt;br&gt;eller har fattats på två på varandra&lt;br&gt;följande stämmor och på den se-&lt;br&gt;nare stämman biträtts av minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de röstande. I stad-&lt;br&gt;garna far föreskrivas villkor som&lt;br&gt;går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom. Har en kooperativ före-&lt;br&gt;ning av vinsten av sin kooperativa&lt;br&gt;verksamhet lämnat rabatt eller&lt;br&gt;pristillägg i förhållande till gjorda&lt;br&gt;köp eller försäljningar, medges&lt;br&gt;avdrag för denna utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom. Har en kooperativ före-&lt;br&gt;ning av vinsten av den kooperati-&lt;br&gt;va verksamheten lämnat rabatt&lt;br&gt;eller pristillägg i förhållande till&lt;br&gt;gjorda köp eller försäljningar,&lt;br&gt;medges avdrag för denna utdel-&lt;br&gt;ning. Om en förening har med-&lt;br&gt;lemmar som får skattefri utdel-&lt;br&gt;ning enligt 3 § 7 mom. första&lt;br&gt;stycket och det inte är fråga om&lt;br&gt;endast enstaka sådana medlem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mar. medges föreningen avdrag&lt;br&gt;med högst ett belopp motsvarande&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret minskad med två pro-&lt;br&gt;centenheter multiplicerad med&lt;br&gt;summan av medlemmarnas om-&lt;br&gt;sättning med föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som&lt;br&gt;lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser med-&lt;br&gt;ges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller nå-&lt;br&gt;gon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser&lt;br&gt;denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än&lt;br&gt;förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för&lt;br&gt;kooperativa föreningar, har centralorganisationen, även om den inte är&lt;br&gt;kooperativ enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag för ut-&lt;br&gt;delning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag enligt&lt;br&gt;7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med&lt;br&gt;den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet en-&lt;br&gt;ligt nämnda stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hän-&lt;br&gt;för sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för av-&lt;br&gt;drag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett en-&lt;br&gt;ligt formulär som Riksskatteverket fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till spar-&lt;br&gt;bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom ko-&lt;br&gt;operativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika röst-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den en-&lt;br&gt;ligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan&lt;br&gt;också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som&lt;br&gt;är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna&lt;br&gt;verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut&lt;br&gt;och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till&lt;br&gt;förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omstän-&lt;br&gt;digheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträ-&lt;br&gt;desansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämn-&lt;br&gt;da kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap&lt;br&gt;av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan den som&lt;br&gt;regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem&lt;br&gt;någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom förening-&lt;br&gt;en. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på&lt;br&gt;grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap - i&lt;br&gt;en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje&lt;br&gt;fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som&lt;br&gt;medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet&lt;br&gt;att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga&lt;br&gt;ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,&lt;br&gt;även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av&lt;br&gt;centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk&lt;br&gt;soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas&lt;br&gt;såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralor-&lt;br&gt;ganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förs-&lt;br&gt;tahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlems-&lt;br&gt;antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på utdelning&lt;br&gt;som lämnas efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 13 april 1994 biföll riksdagen näringsutskottets hemställan om ett&lt;br&gt;uttalande till regeringen om att de kooperativa företagen skall behandlas&lt;br&gt;likvärdigt med andra företag (bet. 1993/94:NU15, rskr. 1993/94:222).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i december 1994 att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;med uppgift att utreda om de kooperativa företagsformerna är missgyn-&lt;br&gt;nade i jämförelse med andra företagsformer och, om så är fallet, föreslå&lt;br&gt;de ändringar i lagar och andra författningar som behövs för att uppnå&lt;br&gt;likvärdighet mellan olika företagsformer. Uppdraget redovisades i febru-&lt;br&gt;ari 1996 i betänkandet Attityder och lagstiftning i samverkan (SOU&lt;br&gt;1996:31). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. De lagför-&lt;br&gt;slag som läggs fram i betänkandet finns i bilaga 2. Betänkandet har re-&lt;br&gt;missbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.&lt;br&gt;En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i detta lagstift-&lt;br&gt;ningsärende (dnr ln96/471).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB Riksförbund har i en skrivelse till regeringen den 25 januari 1996&lt;br&gt;framfört att en viss anpassning av lagen (1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar kan behövas, eftersom det är oklart om all kooperativ verksamhet&lt;br&gt;kan ske genom ett dotterföretag som ägs gemensamt av kooperativa före-&lt;br&gt;tag. Förbundet har i sitt remissyttrande begärt att en särskild utredare&lt;br&gt;skall tillkallas för att se över denna fråga. Mot bakgrund härav har en&lt;br&gt;särskild analys genomförts av de problem som aktualiserats i skrivelsen.&lt;br&gt;Analysen har redovisats i en promemoria (dnr ln96/2966). Med anled-&lt;br&gt;ning av de förslag som presenterades i promemorian har Inrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet hållit ett remissmöte den 14 januari 1997. Vad som härvid fram-&lt;br&gt;kommit redovisas i ett protokoll från mötet. Promemorian och protokol-&lt;br&gt;let finns tillgängliga i Inrikesdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 april 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följt Lagrådets förslag. I propositionens lagförslag har&lt;br&gt;också vissa redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de kooperativa företagen har under en följd av år gjorts gällande&lt;br&gt;att den kooperativa företagsformen är missgynnad i förhållande till fram-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för allt aktiebolagen. Frågan har därför behandlats i Kooperativa rådet Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;(I1983:G) vid ett antal tillfällen. De lagstiftningsområden som därvid&lt;br&gt;särskilt har pekats ut är konkurrenslagstiftningen och skattelagstiftningen&lt;br&gt;men även kreditmarknadslagstiftningen. Ett förhållande som även har&lt;br&gt;framhållits är att ekonomiska föreningar och andra kooperativa företag&lt;br&gt;som samverkar i en federation inte betraktas som en ekonomisk enhet i&lt;br&gt;konkurrensrättslig mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade kooperationen har även i andra sammanhang framfört att&lt;br&gt;den allmänt är förbisedd och missgynnad av myndigheter och närings-&lt;br&gt;livsfrämjande organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen behandlade under våren 1994 de kooperativa företagens&lt;br&gt;ställning i förhållande till övriga företagsformer vid två tillfällen. Nä-&lt;br&gt;ringsutskottet uttalade (bet. 1993/94:NU15) att det var helt oacceptabelt&lt;br&gt;om statsmakterna genom utformning av regelsystem som missgynnar den&lt;br&gt;kooperativa företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna&lt;br&gt;företagsform. Utskottet föreslog att riksdagen genom ett uttalande till&lt;br&gt;regeringen skulle klarlägga att de kooperativa företagen skall behandlas&lt;br&gt;likvärdigt med andra företag. Riksdagen beslutade i enlighet med ut-&lt;br&gt;skottets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagskooperativa utredningen tillkallades av regeringen för att un-&lt;br&gt;dersöka om de kooperativa företagsformerna är missgynnade i jämförelse&lt;br&gt;med andra företagsformer (dir. 1994:149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i betänkandet Attityder och lagstiftning i samverkan&lt;br&gt;(SOU 1996:31) gett bilden av att kooperationen i huvudsak har samma&lt;br&gt;arbetsvillkor som andra företagsformer. En del regler är dock inte anpas-&lt;br&gt;sade till de särskilda förhållanden som är förknippade med kooperativt&lt;br&gt;företagande. Utredningen konstaterar vidare att kooperationen diskrimi-&lt;br&gt;neras indirekt genom negativa attityder. Kunskapen om det kooperativa&lt;br&gt;företagandet är på många håll i samhället låg. Enligt utredningen har de&lt;br&gt;kooperativa företagen själva och deras intresseorganisationer ett ansvar&lt;br&gt;för att sprida kunskaper om sina idéer till allmänheten och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har även analyserat kooperationens förhållande till kon-&lt;br&gt;kurrenslagen. Den har därutöver uppmärksammat vissa problem vad&lt;br&gt;gäller de kooperativa företagens organisation, kapitalförsörjning och be-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kooperativa verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperationen utgör en värdefull sektor i svenskt näringsliv. Dess om-&lt;br&gt;sättning i relation till BNP beräknas vara åtta procent. Den kooperativa&lt;br&gt;omsättningen i relation till den privata konsumtionen beräknas vara 14&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamhetsgrenar av den svenska kooperationen som är mest om-&lt;br&gt;fattande är konsumentkooperationen inom dagligvaruhandeln, lantbruks-&lt;br&gt;kooperationen och bostadskooperationen. Det finns även kooperativ&lt;br&gt;verksamhet med annan inriktning, t.ex. organisationer för sparande och&lt;br&gt;krediter liksom olika producentkooperativa verksamheter inom bl.a. åke-&lt;br&gt;rinäringen. Arbetskooperativ är en typ av företag som under senare år,&lt;br&gt;liksom under tidigare perioder av hög arbetslöshet, har rönt ökat intresse. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste decenniet har nya kooperativa företag bildats fram- Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;for allt inom områden som traditionellt räknas till den offentliga sektorn.&lt;br&gt;Exempel på detta är kooperativ inom barnomsorg, äldreomsorg, tand-&lt;br&gt;vård, hälso- och sjukvård samt grundskola. Inom den privata sektorn&lt;br&gt;växer det fram nya branscher, som t.ex. tjänsteföretag, service, turism,&lt;br&gt;energi och miljö, där den kooperativa företagsformen blir allt mer vanlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är obestridligt att intresset för nykooperativa lösningar nu växer&lt;br&gt;inom områden där det tidigare inte har funnits några kooperativa traditio-&lt;br&gt;ner. De nya kooperativa företagen bidrar i många fall till kvalitativ för-&lt;br&gt;nyelse inom såväl offentlig som privat sektor. Den kooperativa företags-&lt;br&gt;formen betraktas av allt fler som en modem funktionell lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya kooperationen ger i dag goda möjligheter till sysselsättning&lt;br&gt;och nya arbetstillfällen. 1 många fall etableras dessa företag med stöd&lt;br&gt;från lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU) som finns i flertalet&lt;br&gt;län. Etableringen av LKU har haft en stor betydelse för framväxten av&lt;br&gt;kooperativa företag. Regeringen har nyligen beslutat om extra stöd till&lt;br&gt;LKU om sammanlagt tre miljoner kronor, vilket innebär en resursför-&lt;br&gt;stärkning med nära 50 procent under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år&lt;br&gt;2000, m.m. föreslog regeringen bl.a. inrättande av ett särskilt treårigt&lt;br&gt;program för småföretagarutveckling, förnyelse och tillväxt. Regeringen&lt;br&gt;aviserade också en bred samverkan i länen för att åstadkomma en effek-&lt;br&gt;tiv tillväxtorienterad näringspolitik. I ett uppdrag som regeringen har&lt;br&gt;lämnat till landshövdingarna om åtgärder för att förbättra sysselsättning-&lt;br&gt;en ingår det kooperativa företagandet som ett viktigt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att kooperativa företag kan vara en lämplig form för&lt;br&gt;grupper som är ovana vid företagande. Även grupper som annars kan ha&lt;br&gt;svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden kan ofta finna företags-&lt;br&gt;formen lämplig. Ett särskilt projekt drivs med stöd från Allmänna arvs-&lt;br&gt;fonden med inriktning på att uppmuntra ungdomar i gymnasieskolor att&lt;br&gt;starta kooperativa småföretag inom ramen för sin utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett delbetänkande från Ungdomspolitiska kommittén Ungdomar och&lt;br&gt;arbete (SOU 1997:40) som lämnades den 7 mars 1997 föreslås en sats-&lt;br&gt;ning på att öka kunskapen om den kooperativa företagsformen. Inrikt-&lt;br&gt;ningen bör enligt kommitténs förslag vara att dels öka kunskapen om den&lt;br&gt;kooperativa företagsformen inom de myndigheter och andra offentliga&lt;br&gt;organ som har till uppgift att stödja nyföretagande, dels utöka utbudet&lt;br&gt;avseende konkret rådgivning till nykooperativt företagande. Regeringen&lt;br&gt;instämmer i att insatser bör göras för att förbättra myndigheters och all-&lt;br&gt;mänhetens kännedom om kooperativt företagande. Regeringen har därför&lt;br&gt;i vårpropositionen föreslagit en extra satsning med tio miljoner kronor på&lt;br&gt;information om den kooperativa företagsformen. Statskontoret har uti-&lt;br&gt;från detta fått i uppdrag att utreda stödet till kooperativ utveckling, samt&lt;br&gt;att föreslå åtgärder för att öka kunskapen om den kooperativa företags-&lt;br&gt;formen bland de myndigheter och andra organ som har till uppgift att&lt;br&gt;stödja nyföretagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har dessutom den 17 april 1997 beslutat att tillsätta en ar-&lt;br&gt;betsgrupp för att utreda vissa frågor på konkurrenslagens område. Ar-&lt;br&gt;betsgruppen skall bl.a. utreda frågan om konkurrenslagens utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad gäller samverkan mellan små företag. 1 uppdraget pekas särskilt på&lt;br&gt;behovet av att belysa frågan om konkurrensneutralitet mellan olika före-&lt;br&gt;tagsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kooperativa särarten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår vid bedömningen av vad som utgör den kooperativa&lt;br&gt;företagsformen från de kooperativa principerna som stadfästes av den&lt;br&gt;Internationella Kooperativa Alliansen (IKA) första gången 1937. Princi-&lt;br&gt;perna, som har en normerande funktion och som förnyades av IKA:s&lt;br&gt;kongress i Manchester 1995 är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) frivilligt och öppet medlemskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) demokratisk medlemskontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) medlemmarnas ekonomiska deltagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) självständighet och oberoende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) utbildning, praktik och information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) samarbete mellan kooperativa föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) samhällshänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kooperativa principerna ger uttryck för kooperationens suveränitet,&lt;br&gt;lokala förankring och ansvar. Kooperationen har nyligen blivit belyst i en&lt;br&gt;studie som utförts av Kooperativa institutet (KOOPI) på uppdrag av De-&lt;br&gt;mokratiutvecklingskommittén. Studien är publicerad i bilagan till utred-&lt;br&gt;ningens slutbetänkande På medborgarnas villkor (SOU 1996:162). Den&lt;br&gt;belyser även utvecklingen inom den s.k. nykooperationen. Det är en ve-&lt;br&gt;dertagen princip att det i första hand är en organisations egna medlemmar&lt;br&gt;som avgör om. och i vilken utsträckning de kooperativa principerna skall&lt;br&gt;tillämpas på verksamheten. Statens intresse i denna del inskränker sig till&lt;br&gt;de delar som har legal betydelse i t.ex. skatte- eller konkurrenshänseen-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang nämnas att regeringen avser att utveckla&lt;br&gt;Kooperativa rådet i riktning mot en tydligare uppgift att bidra till utveck-&lt;br&gt;ling av kooperativ företagsamhet. En viktig uppgift för rådet bör vara att&lt;br&gt;bidra till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten genom att&lt;br&gt;underlätta kooperativt ny företagande. Härutöver bör även frågor om&lt;br&gt;forskning om kooperation samt en bevakning av företagsformens ställ-&lt;br&gt;ning i relation till andra företagsformer kontinuerligt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kooperativa företagens ställning bör stärkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag behövs nya företag, såväl för utveckling av ny produktion som för-&lt;br&gt;ädling av redan existerande verksamheter. Genomgripande strukturella&lt;br&gt;förändringar har under senare år ändrat villkoren för företagandet. Den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen, särskilt informationsteknikens genombrott, har&lt;br&gt;lett till en omfattande förnyelse av produkter och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga arbetslösheten är inte endast konjunkturberoende utan även&lt;br&gt;ett resultat av näringslivets strukturella omvandling. Många fysiskt krä-&lt;br&gt;vande arbeten har fallit bort. I stället ökar efterfrågan på specialister och&lt;br&gt;andra högt kvalificerade personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperationen bör ha goda möjligheter att i den strukturomvandling&lt;br&gt;som pågår finna nya former för sin verksamhet och även bidra till att det&lt;br&gt;skapas ny sysselsättning. Det finns skäl att tro att kooperativt företagande&lt;br&gt;kan bli en ny närings- och sysselsättningspolitisk kraft. Det finns också&lt;br&gt;skäl att tro att den kooperativa företagsformen är särskilt lämpad för att&lt;br&gt;väcka intresse hos människor för att starta foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kooperativa företagsformen ger en möjlighet att bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet på en demokratisk grund. En verksamhet där alla delägare&lt;br&gt;har lika möjlighet att påverka företagets utveckling bör ha en betydande&lt;br&gt;utvecklingspotential. Det kooperativa alternativet kan av detta skäl vara&lt;br&gt;mycket tilltalande för den som anser att traditionellt företagande är för-&lt;br&gt;knippat med alltför stora personliga risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta anser regeringen att det är av vikt att insatser&lt;br&gt;görs för att förbättra allmänhetens kännedom om kooperativt företagan-&lt;br&gt;de. Ett sätt att åstadkomma detta är att i regleringsbrev tydliggöra för&lt;br&gt;myndigheter att alla företagsformer skall få en en likvärdig behandlig,&lt;br&gt;vilket är särskilt viktigt för myndigheter vars verksamhet riktar sig till&lt;br&gt;företag eller till personer som önskar starta företag. Regeringen vill sam-&lt;br&gt;tidigt betona att de kooperativa företagen och deras intresseorganisatio-&lt;br&gt;ner själva har ett stort ansvar för att sprida kunskap och information om&lt;br&gt;kooperativt företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att den kooperativa företagsformen&lt;br&gt;har samma förutsättningar och möjligheter att verka som andra företags-&lt;br&gt;former. Den skillnad som finns mellan kooperativa företag och andra&lt;br&gt;företagsformer medför att en total likställdhet aldrig kan uppnås. I så fall&lt;br&gt;skulle den kooperativa särarten inte kunna bibehållas. Det är emellertid&lt;br&gt;av stor vikt att de kooperativa företagen ges likvärdiga arbetsvillkor med&lt;br&gt;andra företag. Regeringen lägger därför fram förslag som avser att stärka&lt;br&gt;de kooperativa företagens ställning. Förslagen avser organisatoriska frå-&lt;br&gt;gor och kapitalförsörjning. Med den utformning som regeringens förslag&lt;br&gt;ges rubbas inte de förutsättningar som annan lagstiftning bygger på, bl.a.&lt;br&gt;konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Organisatoriska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Kooperativ verksamhet genom dotterföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ekonomisk förening skall kunna bedriva&lt;br&gt;hela sin verksamhet i ett av föreningen helägt dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen har dessutom föreslagit att en ekonomisk förening&lt;br&gt;skall få ha till ändamål att främja medlemmarnas kooperativa deltagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en eller flera andra ekonomiska föreningar, om föreningens tillgångar Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;uteslutande eller så gott som uteslutande består av andelar i de andra&lt;br&gt;ekonomiska föreningarna. Vidare har utredningen föreslagit att det i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall tas in en bestämmelse om att ut-&lt;br&gt;tagsbeskattning inte skall ske under vissa förutsättningar i det fall en&lt;br&gt;ekonomisk förening som insatskapital i en annan ekonomisk förening&lt;br&gt;tillskjuter tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Nästan samtliga remissinstanser&lt;br&gt;som har yttrat sig har tillstyrkt förslaget. HSB Riksförbund anser att för-&lt;br&gt;slaget missgynnar dess organisatoriska uppbyggnad och föreslår att ko-&lt;br&gt;operativ verksamhet även skall fa bedrivas i bolag som ägs av flera eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar. HSB begär att en särskild utredare tillkallas utan&lt;br&gt;fordröjning för ytterligare utredning. Konkurrensverket anser att en ana-&lt;br&gt;lys av effekterna för konkurrenslagens tillämplighet av förslaget saknas&lt;br&gt;och att frågorna måste utredas och analyseras närmare innan eventuella&lt;br&gt;lagändringar sker. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Skogsägarnas&lt;br&gt;Riksförbund föreslår att dotterbolag skall få ägas av flera föreningar till-&lt;br&gt;sammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett kooperativt företag är en företags-&lt;br&gt;form där de som nyttjar organisationen också äger och finansierar denna&lt;br&gt;samt tillgodogör sig resultatet av organisationens verksamhet i förhållan-&lt;br&gt;de till vars och ens deltagande. Ett sådant företag kan arbeta som en eko-&lt;br&gt;nomisk förening, ett aktiebolag eller ett handelsbolag. Det är associa-&lt;br&gt;tionsformen som ger den juridiska ramen inom vilken olika företag ar-&lt;br&gt;betar. Associationsformen ekonomisk förening har konstruerats för att&lt;br&gt;vara lämplig för kooperativa företag. Det förekommer dock att koopera-&lt;br&gt;tiva företag är organiserade som aktiebolag och handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen)&lt;br&gt;reglerar även lagen (1995:1570) om medlemsbanker verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i en ekonomisk förening. Sistnämnda lag som ersatte förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620) ger en ekonomisk förening möjlighet att bedriva&lt;br&gt;bankverksamhet. Den nya lagen bygger i stora delar på förenings-&lt;br&gt;bankslagen som i sin tur var uppbyggd med föreningslagen som förebild.&lt;br&gt;De skillnader som föreligger mellan föreningslagen och lagen om med-&lt;br&gt;lemsbanker har sin grund i de särskilda skyddsintressen som måste be-&lt;br&gt;aktas beträffande bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under våren lämnat en proposition till riksdagen (prop.&lt;br&gt;1996/97:114) i vilken föreslås att tillståndspliktig finansieringsverksam-&lt;br&gt;het som inte innefattar bankrörelse även skall fa bedrivas av ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, s.k. kreditmarknadsföreningar. Förslagen föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreningslagen skall en ekonomisk förening ha kooperativ ka-&lt;br&gt;raktär, dvs. den skall ha till ändamål att främja medlemmarnas ekono-&lt;br&gt;miska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna&lt;br&gt;deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer eller&lt;br&gt;med egen arbetsinsats eller genom att begagna föreningens tjänster eller&lt;br&gt;på annat liknande sätt (samhandel). En förening som har till ändamål att&lt;br&gt;främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verk-&lt;br&gt;samhet som inte är kooperativ kan inte registreras som juridisk person,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om inte annat följer av särskild lag. En ekonomisk förening kan även Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;bedriva kooperativ verksamhet i dotterföretag och är under sådana för-&lt;br&gt;hållanden moderföretag i en koncern. Bildandet av en koncern har ofta&lt;br&gt;affärsmässiga och finansiella skäl och medför inte att företagsgruppen&lt;br&gt;som sådan förlorar sin kooperativa karaktär. Det avgörande är att med-&lt;br&gt;lemmarna äger föreningen, och därmed indirekt dess dotterföretag, och&lt;br&gt;att ägandet utövas på det sätt som anges i 1 kap. 1 § föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med lagstiftning om en ny organisation för landshypoteks-&lt;br&gt;föreningama (prop. 1993/94:216) aktualiserades frågan om det var möj-&lt;br&gt;ligt för en ekonomisk förening att med bibehållande av sin kooperativa&lt;br&gt;karaktär låta verksamheten till huvudsaklig del utövas genom ett helägt&lt;br&gt;dotterbolag. I förevarande fall konstaterades att oavsett om en del av&lt;br&gt;verksamheten skulle bedrivas i ett aktiebolag fick 1 andshypoteksföre-&lt;br&gt;ningens kooperativa karaktär anses vara av sådan art att den skulle kunna&lt;br&gt;registreras som ekonomisk förening. I förarbetena till föreningslagen har&lt;br&gt;denna fråga inte närmare berörts. Det är även i dag oklart om en moder-&lt;br&gt;förening kan bedriva hela sin kooperativa verksamhet i ett dotterföretag&lt;br&gt;och samtidigt behålla sin rättsliga status som ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande krav för registrering som ekonomisk förening är att&lt;br&gt;föreningen bedriver kooperativ verksamhet enligt de principer som anges&lt;br&gt;i 1 kap. 1 § föreningslagen. Med kooperativ verksamhet avses den verk-&lt;br&gt;samhet som påverkar de samhandelsbetingelser som det kooperativa fö-&lt;br&gt;retaget kan erbjuda sina medlemmar. Verksamheten kan utgöras av t.ex.&lt;br&gt;medlemmarnas leveranser av produkter till föreningen och dess förädling&lt;br&gt;och vidareförsäljning i anslutning härtill samt av föreningens tillhanda-&lt;br&gt;hållande av förnödenheter och tjänster för medlemmarnas produktion&lt;br&gt;(s.k. basverksamhet). Inköp från andra än medlemmarna av produkter&lt;br&gt;som är nödvändiga för föreningens verksamhet eller som ingår i föräd-&lt;br&gt;ling och vidareförsäljning kan vara att anse som kooperativ verksamhet.&lt;br&gt;Medlemmarnas produkter bör dock utgöra en väsentlig del av de pro-&lt;br&gt;dukter som säljs. Därutöver kan verksamhet som syftar till utveckling av&lt;br&gt;nya produkter och samordning av olika verksamheter med basverksam-&lt;br&gt;heten anses utgöra kooperativ verksamhet. Oavsett vilken typ av verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs måste basverksamheten utgöra den huvudsakliga&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare år har det vuxit fram ett behov av att organisera kooperativ&lt;br&gt;verksamhet i nya strukturer där bl.a. ägandet och verksamheten skiljs åt i&lt;br&gt;olika juridiska personer. Omstrukturering har skett eller pågår i flera av&lt;br&gt;de kooperativa branscherna. Orsaken till detta är bl.a. olika statliga av-&lt;br&gt;regleringar, ett ökat konkurrenstryck, behov av en mer effektiv verksam-&lt;br&gt;het och Sveriges medlemskap i EU. Denna utveckling samt det förhållan-&lt;br&gt;det att det är oklart om en förening kan bedriva hela sin kooperativa&lt;br&gt;verksamhet i ett dotterföretag utan att förlora sin rättsliga status som&lt;br&gt;ekonomisk förening medför att en viss anpassning av föreningslagen bör&lt;br&gt;övervägas. Enligt regeringens mening bör det vara möjligt för en ekono-&lt;br&gt;misk förening att ha en organisation där ägandet och den kooperativa&lt;br&gt;verksamheten kan läggas i olika juridiska personer utan att föreningen&lt;br&gt;förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att en förening som bedriver hela sin kooperativa verksamhet i ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag skall kunna registreras som ekonomisk förening. Villkoret Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;för detta bör vara att verksamheten bedrivs i ett dotterföretag som ägs i&lt;br&gt;sin helhet av moderföreningen. Härigenom garanteras såväl moderföre-&lt;br&gt;ningens som dess medlemmars inflytande över verksamheten och att en-&lt;br&gt;dast moderföreningen tillförs de vinster som uppkommer i dotterföreta-&lt;br&gt;get. Avsikten är att medlemmarna i moderföreningen även fortsättnings-&lt;br&gt;vis skall utöva sitt ägande enligt de kooperativa principer som anges i 1&lt;br&gt;kap. 1 § föreningslagen. Utformningen av förslaget medför att de förut-&lt;br&gt;sättningar som annan lagstiftning bygger på inte rubbas, t.ex. konkur-&lt;br&gt;renslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsfrämjande föreningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att s.k. medlemsfrämjande föreningar skall få&lt;br&gt;registreras som ekonomiska föreningar. I anslutning till detta förslag har&lt;br&gt;utredningen föreslagit att en bestämmelse om att uttagsbeskattning av&lt;br&gt;ekonomiska föreningar inte skall ske under vissa förutsättningar, skall tas&lt;br&gt;in i kommunalskattelagen. Bakgrunden till förslagen är att utredningen&lt;br&gt;anser att lagstiftningen inte bör uppställa hinder för en utveckling där&lt;br&gt;medlemmarnas ägande och den medlemsfrämjande verksamheten organi-&lt;br&gt;seras i en ekonomisk förening och den kooperativa verksamheten utövas&lt;br&gt;genom en eller flera andra ekonomiska föreningar. Därutöver har HSB&lt;br&gt;Riksförbund, som tidigare redogjorts för, gjort gällande att en viss an-&lt;br&gt;passning av föreningslagen kan behövas, eftersom det är oklart om all&lt;br&gt;kooperativ verksamhet kan ske genom ett dotterföretag som ägs gemen-&lt;br&gt;samt av flera kooperativa företag. En särskild analys har gjorts med an-&lt;br&gt;ledning av förbundets skrivelse. Regeringen anser att det i dag inte finns&lt;br&gt;skäl för att utvidga förutsättningarna för registrering som ekonomisk fö-&lt;br&gt;rening mer än vad som vi redogjort för tidigare. Frågan kommer eventu-&lt;br&gt;ellt att tas upp till vidare diskussion i Kooperativa rådet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Fusion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut om fusion mellan ekonomiska föreningar&lt;br&gt;skall kunna fattas om mer än nio tiondelar av medlemmarna biträder&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överstämmer i huvudsak med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen har dessutom föreslagit att ett beslut om fusion skall få&lt;br&gt;fattas med enkel majoritet på två på varandra följande föreningsstämmor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Så gott som samtliga remissinstan-&lt;br&gt;ser som har yttrat sig över förslaget är positiva. Handelshögskolan i&lt;br&gt;Stockholm anser att ett bibehållande av nuvarande fusionsregler innebär&lt;br&gt;en diskriminering av medlemsmajoriteten och är därför positiv till försla-&lt;br&gt;get. Uppsala universitet avstyrker förslaget och anför bl.a. att ett fusions-&lt;br&gt;beslut kan vara ett allvarligt ingrepp i medlemmarnas rättsställning. Det&lt;br&gt;finns därför ingen anledning till att fusioner skall kunna genomföras lät-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tare enligt föreningslagen än enligt aktiebolagslagen. Skogsägarnas Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;Riksförbund anför att förslaget om enkel majoritet vid beslut på två på&lt;br&gt;varandra följande stämmor eventuellt bör skärpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Enligt gällande bestämmelser är ett&lt;br&gt;beslut om fusion giltigt endast om det har biträtts av samtliga röstberätti-&lt;br&gt;gade eller om det har fattats på två på varandra följande föreningsstäm-&lt;br&gt;mor och på den senare stämman har biträtts av minst två tredjedelar av de&lt;br&gt;röstande. I stadgarna för en ekonomisk förening får föreskrivas villkor&lt;br&gt;som går längre. Föreningslagens bestämmelser om fusion har utformats&lt;br&gt;för att skydda såväl borgenärerna i den överlåtande föreningen som den&lt;br&gt;eventuella minoritet av medlemmar i denna som motsätter sig en fusion.&lt;br&gt;Skyddet för medlemmarna har sin grund i att en förenings upplösning&lt;br&gt;genom fusion är av sådan betydelse för dem att frågan grundligt bör&lt;br&gt;övervägas och diskuteras (prop. 1986/87:7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen en medlem - en röst tillämpas i mycket stor utsträckning in-&lt;br&gt;om den svenska kooperationen. Detta medför att kravet på enhällighet&lt;br&gt;vid första stämman för att ett beslut om fusion redan då skall kunna fat-&lt;br&gt;tas, innebär att det är tillräckligt att en enda av de röstberättigade inte&lt;br&gt;röstar för förslaget för att en andra stämma skall behöva hållas. De eko-&lt;br&gt;nomiska intressen som en majoritet anser att fusionen främjar kan under&lt;br&gt;sådana förhållanden inte förverkligas. Mot bakgrund av det behov av&lt;br&gt;omstrukturering som föreligger i vissa kooperativa branscher anser rege-&lt;br&gt;ringen att det är rimligt att något sänka majoritetskravet på första stäm-&lt;br&gt;man. Eftersom en fusion är en ingripande händelse för medlemmarna och&lt;br&gt;det är viktigt att deras rättsställning inte rubbas bör kravet endast sänkas&lt;br&gt;till en nivå där det framstår som så gott som uteslutet att en andra stäm-&lt;br&gt;ma skulle fatta ett annat beslut. En rimlig avvägning är att sätta gränsen&lt;br&gt;vid den nivå där det i andra sammanhang i föreningslagen har ansetts att&lt;br&gt;behovet av minoritetsskydd är så starkt att det bör beaktas. Ett exempel&lt;br&gt;på detta är bestämmelsen i 7 kap. 5 § föreningslagen enligt vilken en mi-&lt;br&gt;noritet av minst en tiondel av samtliga röstberättigade kan tvinga fram en&lt;br&gt;extra föreningsstämma. Regeringen föreslår därför att beslut om fusion&lt;br&gt;mellan ekonomiska föreningar skall kunna fattas om mer än nio tiondelar&lt;br&gt;av medlemmarna biträder beslutet. Den föreslagna ändringen föreslås&lt;br&gt;även genomföras i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att en fusion även skall kunna genomföras&lt;br&gt;om beslutet fattas med enkel majoritet vid två på varandra följande&lt;br&gt;stämmor dvs. att det nuvarande kravet på två tredjedelsmajoritet på andra&lt;br&gt;stämman slopas. Som vi har anfört tidigare är en fusion en ingripande&lt;br&gt;åtgärd. Det bör därför uppställas sådana majoritetsregler vid beslut om&lt;br&gt;fusion att de enskilda medlemmarnas rättsställning inte rubbas. Att en&lt;br&gt;medlem som inte har samtyckt till fusion har rätt till s.k. särskilt utträde&lt;br&gt;och att därvid återfå sina inbetalda medlemsinsatser medför inte att be-&lt;br&gt;hovet av kvalificerad majoritet minskar. Regeringen anser därför att kra-&lt;br&gt;vet på att beslutet vid en andra stämma skall biträdas av minst två tredje-&lt;br&gt;delar av de röstande inte skall sänkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kapitalförsörjning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreningslagen bygger på principen att det är medlemmarna själva som&lt;br&gt;skall finansiera den kooperativa verksamheten. En ekonomisk förening&lt;br&gt;skall således i huvudsak vara självförsörjande. Kapitalbildningen i en&lt;br&gt;förening kan ske genom kapitaltillskott i form av medlemsinsatser och&lt;br&gt;förlagsinsatser samt genom att vinstmedel hålls kvar i föreningen och där&lt;br&gt;bildar fritt eller bundet eget kapital. Härutöver kan även medlemslån fö-&lt;br&gt;rekomma. I den mån föreningen tar ut medlemsavgifter kan dessa ibland&lt;br&gt;komma att fonderas och på så sätt bidra till kapitalbildningen. Medlems-&lt;br&gt;avgifter är dock tänkta att förbrukas i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsinsatser, som kan vara obligatoriska och frivilliga, hör till fö-&lt;br&gt;reningens bundna egna kapital. Insatserna skall i första hand ge förening-&lt;br&gt;en möjlighet att genomföra nödvändiga investeringar och att uppfylla&lt;br&gt;stadgeenlig verksamhet. Med förlagsinsatser avses särskilda kapitalinsat-&lt;br&gt;ser som får tillskjutas av såväl medlemmar som andra. Förlagsinsatserna&lt;br&gt;är förenade med vissa rättigheter. Insatserna far tidigast lösas ut fem år&lt;br&gt;efter tillskottet och tillhör föreningens bundna kapital. Syftet med för-&lt;br&gt;lagsinsatser är främst att möjliggöra för en ekonomisk förening att få&lt;br&gt;tillgång till riskbärande kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som normalt gäller för övriga företagsformer har&lt;br&gt;en ekonomisk förening inte något eget vinstsyfte. I stället syftar verk-&lt;br&gt;samheten till att, genom medlemmarnas deltagande, skapa en fördel i&lt;br&gt;medlemmarnas egna verksamheter. Ur medlemmarnas synvinkel är det&lt;br&gt;således av intresse att inte mer kapital än nödvändigt stannar kvar i före-&lt;br&gt;ningen. Mot detta står föreningens intresse av att konsolidera och eventu-&lt;br&gt;ellt utvidga verksamheten samt borgenärernas intresse av att få sina ford-&lt;br&gt;ringar täckta. För att inte äventyra föreningens förmåga att fullgöra sina&lt;br&gt;förpliktelser har det i föreningslagen ställts upp tvingande regler vad&lt;br&gt;gäller möjligheten att dela ut överskottet av föreningens verksamhet, t.ex.&lt;br&gt;avsättning till reservfond och begränsning av insatsutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekoncniska föreningarna har tidigare getts en möjlighet att ge ut&lt;br&gt;förlagsinsatser och att minska kapitalkostnaderna genom en avdragsrätt&lt;br&gt;för insatsutdelning (prop. 1983/84:84). Enligt utredningen har dessa åt-&lt;br&gt;gärder inte varit tillräckliga för att ge de ekonomiska föreningarna den&lt;br&gt;kapitalanskaffningsförmåga som på lång sikt är nödvändig för att ut-&lt;br&gt;veckla verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som anförts tidigare (avsnitt 4) anser regeringen&lt;br&gt;att det är viktigt att främja kooperationens tillväxt. För att möjliggöra en&lt;br&gt;sådan tillväxt föreligger i dag, som utredningen konstaterat, ett behov av&lt;br&gt;att förbättra den ekonomiska föreningens försörjning av kapital. Gällande&lt;br&gt;regler kan försvåra för en förening att balansera behovet av att kvarhålla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstmedel för nödvändiga investeringar mot medlemmarnas krav på Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;direkt avkastning på deras eget engagemang. För att behålla det koopera-&lt;br&gt;tiva företagets självständighet bör ökade möjligheter till kapitalanskaff-&lt;br&gt;ning i första hand riktas mot medlemmarna. Det föreligger således ett&lt;br&gt;behov av att förbättra den ekonomiska föreningens möjligheter till själv-&lt;br&gt;finansiering. Regeringen lägger av dessa skäl i det följande fram förslag&lt;br&gt;till sådana ändringar i föreningslagen som kan underlätta den ekonomis-&lt;br&gt;ka föreningens kapitalförsörjning. Lagen (1995:1570) om medlemsban-&lt;br&gt;ker är i stora delar uppbyggd som föreningslagen. Det är därför lämpligt&lt;br&gt;att införa motsvarande bestämmelser i denna lag. Vad som fortsättnings-&lt;br&gt;vis sägs gäller således i motsvarande mån för medlemsbanker. Regering-&lt;br&gt;en föreslår även att vissa skyddsregler för kapitaltäckning införs för&lt;br&gt;medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Insatsemission&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Belopp som kan bli föremål för vinstutdelning&lt;br&gt;får föras över till medlemsinsatser, s.k. insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har dessutom föreslagit att beteckningen grundinsats införs&lt;br&gt;på den insats medlemmen enligt stadgarna är skyldig att delta med, be-&lt;br&gt;teckningen överinsats för frivilliga insatser och beteckningen emissions-&lt;br&gt;insats för kapital som tillförs medlem genom insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget har antingen tillstyrkt förslaget eller inte haft någon erin-&lt;br&gt;ran. Uppsala universitet anför dock att systemet med insatsemissioner&lt;br&gt;kan komma att urholka de ekonomiska föreningarnas kapitalbas i större&lt;br&gt;utsträckning än i dag. Handelshögskolan i Stockholm anför att förslaget&lt;br&gt;kan bidra till att underlätta de kooperativa företagens kapitalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser har&lt;br&gt;en medlem vid avgång ur en ekonomisk förening endast rätt att få ut in-&lt;br&gt;betalda insatser och andel i beslutad överskottsutdelning. Någon rätt till&lt;br&gt;andel i föreningens fria egna kapital finns inte. Det ligger således i den&lt;br&gt;enskilde medlemmens intresse att överskottet av verksamheten inte kvar-&lt;br&gt;står i föreningen. Som vi anfört tidigare föreligger ett behov av att för-&lt;br&gt;bättra den ekonomiska föreningens möjligheter till självfinansiering. En&lt;br&gt;åtgärd för att uppnå detta är att göra det mer attraktivt för medlemmarna&lt;br&gt;att låta föreningens överskott kvarstå i föreningen. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att det i föreningslagen införs en möjlighet att genom s.k. insats-&lt;br&gt;emission omvandla föreningens fria egna kapital till individuellt insats-&lt;br&gt;kapital. En insatsemission innebär att ett belopp tillgodoförs medlem-&lt;br&gt;mens insatskapital. Beloppet bör enligt regeringens mening behandlas&lt;br&gt;som den insats medlemmen enligt stadgarna varit skyldig att delta med i&lt;br&gt;föreningen. Det fria egna kapitalet tillförs således genom beslut om in-&lt;br&gt;satsemission medlemmen men binds samtidigt i föreningen till den tid-&lt;br&gt;punkt då medlemmen har rätt att få ut sin insats. Eftersom en genom in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satsemission tillgodoförd insats skall behandlas som de obligatoriska&lt;br&gt;insatserna medför en insatsemission att en sådan insats betalas ut till&lt;br&gt;medlemmen när han lämnar föreningen. Av det skälet bör enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening möjligheten till insatsemission begränsas till sådant eget&lt;br&gt;kapital som enligt gällande regler kan bli föremål för vinstutdelning dvs.&lt;br&gt;utdelningsbara medel. Av en förenings stadgar bör det. liksom vad som&lt;br&gt;gäller för förlagsinsatser, framgå om insatsemissioner får förekomma och&lt;br&gt;vad som skall gälla för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte meningen att det skall vara svårare för föreningen att gen-&lt;br&gt;temot medlemmarna motivera och fatta beslut om kapitaluppbyggnad&lt;br&gt;genom en insatsemission än vad som i dag gäller i fråga om vinstutdel-&lt;br&gt;ning. Beslut om att insatsemission skall ske bör därför kunna fattas i&lt;br&gt;samma ordning som gäller för överskottsutdelning eller uppbyggnad av&lt;br&gt;fritt eget kapital, dvs. med absolut majoritet. Medlemmen beskattas enligt&lt;br&gt;generella bestämmelser först när beloppet i fråga betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om insatsemission medför att kapitalet i en förening fram-&lt;br&gt;deles kan tillskjutas genom medlemsinsatser (obligatoriska och frivilliga)&lt;br&gt;och förlagsinsatser samt tillföras genom insatsemission. 1 syfte att göra&lt;br&gt;en större åtskillnad mellan de olika slagen av insatser har utredningen&lt;br&gt;föreslagit att beteckningen grundinsats skall användas för sådana insatser&lt;br&gt;som medlemmarna enligt stadgarna är skyldig att delta med, beteckning-&lt;br&gt;en överinsats för frivilliga insatser och beteckningen emissionsinsats på&lt;br&gt;det belopp som har tillförts medlemmen genom insatsemission. 1 före-&lt;br&gt;ningslagen finns i dag beteckningen medlemsinsats och förlagsinsats.&lt;br&gt;Regeringen anser inte att det finns något skäl att införa två nya beteck-&lt;br&gt;ningar för medlemsinsatser. Vad gäller kapital som har tillförts medlem-&lt;br&gt;mens insatskapital genom insatsemission så skall detta behandlas, som&lt;br&gt;tidigare har anförts, som obligatoriska medlemsinsatser. Någon särskild&lt;br&gt;beteckning behöver därför inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Förlagsinsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begränsningen av storleken av medlemmarnas&lt;br&gt;förlagsinsatser slopas. Förlagsinsatser från andra än medlemmarna far&lt;br&gt;vid tillskottet uppgå till högst summan av andra medlemsinsatser än&lt;br&gt;förlagsinsatser samt genom insatsemission tillgodoförda insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Utredning-&lt;br&gt;en har dessutom föreslagit att en förening far besluta att förlagsinsatser&lt;br&gt;förfaller till betalning vid viss tidpunkt utan uppsägning och att en eko-&lt;br&gt;nomisk förening skall fa registrera förlagsinsatser hos Värdepapperscent-&lt;br&gt;ralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som yttrat sig är&lt;br&gt;positiva till förslaget. Handelshögskolan i Stockholm anser att förslaget&lt;br&gt;innebär en förbättring inom kapitalförsörjningsområdet. Värdepappers-&lt;br&gt;centralen VPC Aktiebolag (VPC) konstaterar att förlagsinsatser väl kan&lt;br&gt;lämpa sig för registrering samt betonar vikten av att perioden mellan be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slut och ikraftträdande inte är alltför begränsad eftersom VPC i dag inte Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;omedelbart kan registrera förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kapitaltillskott till en ekonomisk fö-&lt;br&gt;rening kan, som vi har redogjort för tidigare, utöver de obligatoriska&lt;br&gt;medlemsinsatsema i dag göras i form av frivilliga medlemsinsatser och&lt;br&gt;förlagsinsatser. Förlagsinsatser infördes som finansieringsform bl.a. för&lt;br&gt;att öppna en möjlighet att tillföra föreningen riskkapital från andra än&lt;br&gt;medlemmarna. Insatserna intar en mellanställning mellan medlemskapi-&lt;br&gt;talet och det lånade kapitalet. För att förhindra att alltför stor del av före-&lt;br&gt;ningens eget kapital utgörs av kapital från andra än medlemmar infördes&lt;br&gt;en begränsning av storleken av insatsernas sammanlagda belopp. För-&lt;br&gt;lagsinsatser far således tillskjutas med högst ett så stort belopp att sum-&lt;br&gt;man av dessa insatser inte överstiger summan av andra då inbetalade in-&lt;br&gt;satser än förlagsinsatser. Begränsningen motiverades med att medlemsin-&lt;br&gt;flytandet skulle komma att minska om det externa kapitalet tilläts bli allt-&lt;br&gt;för stort i förhållande till medlemmarnas kapitalinsatser (prop.&lt;br&gt;1983/84:84 s. 46f). Med förlagsinsatser är förenade vissa rättigheter,&lt;br&gt;förlagsandelar. En innehavare av en förlagsandel har inte rösträtt på före-&lt;br&gt;ningsstämman och inte heller rätt till styrelserepresentation. Emellertid&lt;br&gt;föreligger rätt att klandra föreningsstämmobeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare konstaterats har införandet av förlagsinsatser och av-&lt;br&gt;dragsrätt för insatsränta inte varit tillräckligt för att ge de ekonomiska&lt;br&gt;föreningarna erforderligt kapital för att utveckla verksamheten. De eko-&lt;br&gt;nomiska föreningarnas möjligheter till självfinansiering bör därför för-&lt;br&gt;bättras. Som tidigare anförts bör sådana åtgärder främst riktas mot före-&lt;br&gt;ningens medlemmar. Regeringen anser härvid att förlagsinsatser är ett&lt;br&gt;bra finansieringsinstrument när en ekonomisk förening vänder sig till&lt;br&gt;sina medlemmar för att erhålla nytt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att erbjuda förlagsandelar med marknadsmässig avkastning&lt;br&gt;förbättras förutsättningarna för föreningen att fa tillgång till kapital för&lt;br&gt;såväl investeringar som innebär ett högt risktagande som stora investe-&lt;br&gt;ringar. Begränsningen av storleken av förlagsinsatsernas sammanlagda&lt;br&gt;belopp hindrar dock att insatserna kan användas på ett effektivt sätt. Mo-&lt;br&gt;tivet för begränsningen var att det externa kapitalet inte skulle bli för&lt;br&gt;stort i förhållande till medlemskapitalet. De ekonomiska föreningarnas&lt;br&gt;möjligheter till kapitalanskaffning bör dock som tidigare anförts förbätt-&lt;br&gt;ras. Ett sätt är att begränsningen av storleken av tillskjutna förlagsinsatser&lt;br&gt;för medlemmar tas bort. Eftersom förlagsandelar kan överlåtas kan detta&lt;br&gt;emellertid medföra att betydande förlagsinsatser efter överlåtelse från&lt;br&gt;medlemmar innehas av icke-medlemmar. En förening har dock möjlighet&lt;br&gt;att i stadgarna inskränka rätten för andra än medlemmarna att förvärva&lt;br&gt;förlagsandelar helt eller delvis. Enligt regeringens mening bör detta i&lt;br&gt;rimlig mån tillgodose medlemmarnas krav på inflytande. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att bestämmelserna i föreningslagen ändras så att begräns-&lt;br&gt;ningen av de sammanlagda förlagsinsatserna som får tillskjutas skall&lt;br&gt;gälla endast för förlagsinsatser som tillskjuts av andra än medlemmar,&lt;br&gt;och att man vid jämförelsen mellan tillskjutna förlagsinsatser och högsta&lt;br&gt;tillåtna förlagsinsatser bortser från förlagsinsatser som tillskjutits av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemmarna. Förslaget innebär enligt regeringens mening en forbätt- Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;ring inom kapitalförsörjningsområdet för ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra innehav av förlagsandelar mer attraktivt har utredningen&lt;br&gt;föreslagit att det införs en möjlighet för en ekonomisk förening att regist-&lt;br&gt;rera förlagsandelar hos VPC enligt bestämmelserna i aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827). Under beredningen har framkommit att ytterligare övervä-&lt;br&gt;ganden måste göras innan regeringen kan ta ställning till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Insatsutdelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begränsningen av storleken av insatsutdelning&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överenstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen har också föreslagit att begreppet vinstutdelning&lt;br&gt;delas upp i kooperativ vinstutdelning och insatsutdelning samt att det i&lt;br&gt;föreningslagen anges vad de olika utdelningarna kännetecknas av och&lt;br&gt;huvudprincipen för utdelningsgrundema för de olika formerna av över-&lt;br&gt;skottsutdelning. Dessutom har utredningen föreslagit att föreningsstäm-&lt;br&gt;man inte far besluta om överskottsutdelning med större belopp än vad&lt;br&gt;styrelsen föreslagit eller godkänt, om inte stämman är skyldig att fatta ett&lt;br&gt;sådant beslut enligt föreskrifter i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som har yttrat&lt;br&gt;sig är positiva till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den egentliga avkastningen på före-&lt;br&gt;ningens kapital består enligt gällande bestämmelser av överskottsutdel-&lt;br&gt;ning som kan utgå i form av gottgörelse eller vinstutdelning. Den del av&lt;br&gt;överskottsutdelningen som utgår i form av efterlikvider, återbäringar el-&lt;br&gt;ler liknande brukar kallas kooperativ utdelning oavsett om den utgår i&lt;br&gt;form av gottgörelse eller utdelning. Vinstutdelning som utgår i förhållan-&lt;br&gt;de till insatskapitalets storlek brukar kallas insatsränta eller insatsutdel-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottet kan i huvudsak delas ut till medlemmarna dels efter den&lt;br&gt;omfattning i vilken medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller&lt;br&gt;i övrigt tagit denna i anspråk, dels i förhållande till varje medlems inbe-&lt;br&gt;talda medlemsinsatser. Även icke-medlem och innehavare av förlagsan-&lt;br&gt;delar kan i vissa fall komma i åtnjutande av överskottsutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om avsättning till reservfond samt begränsningen för&lt;br&gt;insatsutdelning sätter vissa gränser för överskottsutdelning. Den sist-&lt;br&gt;nämnda, som innebär att sådan utdelning far fastställas till högst en ränta&lt;br&gt;som motsvarar diskontot med tillägg av tre procentenheter, har motive-&lt;br&gt;rats med att den kooperativa grundtanken bygger på att överskottet i en&lt;br&gt;förening i princip skall fördelas i förhållande till medlemmarnas utnytt-&lt;br&gt;jande av föreningen. Vidare finns en allmän försiktighetsregel. Enligt&lt;br&gt;denna far överskottsutdelningen inte ske med ett så stort belopp att utdel-&lt;br&gt;ningen med hänsyn till föreningens eller koncernens konsolideringsbe-&lt;br&gt;hov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom grundtanken med kooperativ företagsamhet inte är att verk-&lt;br&gt;samheten skall ge vinst är den traditionella kooperativa uppfattningen att&lt;br&gt;medlemmarna skall fä så låg ränta som möjligt eller ingen ränta alls på&lt;br&gt;sitt ägarkapital. Medlemmarna skall i stället få ersättning för sin samhan-&lt;br&gt;del i form av förmånliga priser, högre service etc. Detta kan medföra att&lt;br&gt;medlemmarna vill investera så lite som möjligt och att medlemskapets&lt;br&gt;ägarroll undervärderas. Vidare innebär begränsningen för insatsutdelning&lt;br&gt;att vinster styrs över till återbäring och efterlikvider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skulle inte kännetecknet på kooperativt fö-&lt;br&gt;retagande gå förlorat om marknadsmässig avkastning kunde betalas på&lt;br&gt;medlemsinsatsen. Företaget kunde då på ett bättre sätt än nu ersätta&lt;br&gt;medlemmarna i förhållande till både deras samhandel och kapitalinsats.&lt;br&gt;Detta är av betydelse eftersom näringsverksamhet ofta är kapitalberoende&lt;br&gt;och medlemmarnas egna kapitalinsatser är avgörande för att garantera&lt;br&gt;föreningens självständighet och dess verksamhetsmål. Som anförts tidi-&lt;br&gt;gare utgör kapitalförsörjningen ett problem för de ekonomiska förening-&lt;br&gt;arna. För att underlätta kapitalanskaffningen föreslår därför regeringen&lt;br&gt;att den nuvarande begränsningen av storleken på insatsutdelningen slo-&lt;br&gt;pas. Detta medför att en mer marknadsmässig avkastning kan utgå på det&lt;br&gt;kapital en medlem satsar i föreningen vilket bör kunna fa till följd att det&lt;br&gt;blir mer attraktivt för medlemmar att tillskjuta kapital i föreningen ge-&lt;br&gt;nom frivilliga insatser eller beslut om insatsemission. Detta bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening gynna de kooperativa företagens tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att begreppet vinstutdelning ersätts av ut-&lt;br&gt;trycken kooperativ vinstutdelning och insatsutdelning, att det i förening-&lt;br&gt;slagen anges vad de olika utdelningarna kännetecknas av samt att huvud-&lt;br&gt;principerna för utdelningsgrundema anges i lagen. Förslaget har inte mo-&lt;br&gt;tiverats närmare. Enligt gällande rätt har föreningsstämman fri disposi-&lt;br&gt;tionsrätt över vinsten, med iakttagande av bestämmelserna om avsättning&lt;br&gt;till reservfond och den allmänna försiktighetsregeln. Regeringen anser&lt;br&gt;inte att det finns något skäl att i föreningslagen närmare ange vad de oli-&lt;br&gt;ka slagen av utdelning kännetecknas av eller att ange några huvudprinci-&lt;br&gt;per för utdelningsgrunder. Inte heller föreligger skäl att ersätta begreppet&lt;br&gt;vinstutdelning med nya uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare föreslagit att det i föreningslagen bör införas en&lt;br&gt;regel om att föreningsstämman inte far fatta beslut om överskottsutdel-&lt;br&gt;ning med större belopp än vad styrelsen föreslagit eller godkänt. Bak-&lt;br&gt;grunden till detta förslag är att motsvarande bestämmelse finns i aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385). Aktiebolagslagens vinstutdelningsregler är för&lt;br&gt;närvarande föremål för översyn. Med hänsyn härtill bör den föreslagna&lt;br&gt;ändringen inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Insatsutdelning till avgången medlem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Insatsutdelning på insatser som inte utbetalats&lt;br&gt;skall även fa lämnas till avgången medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som yttrat sig är&lt;br&gt;positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En avgången medlem kan. utöver in-&lt;br&gt;betalda insatser, erhålla överskottsutdelning i form av gottgörelse och&lt;br&gt;sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den omfattning i vil-&lt;br&gt;ken denne har deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna&lt;br&gt;i anspråk. Detta slag av utdelning får enligt bestämmelser i föreningsla-&lt;br&gt;gen lämnas även till andra än medlemmar. Denna möjlighet föreligger&lt;br&gt;emellertid inte för insatsutdelning. Sådan utdelning kan således inte läm-&lt;br&gt;nas till avgången medlem även om hans insatser skall betalas ut över en&lt;br&gt;tidsperiod som sträcker sig bortom tidpunkten för hans avgång. Enligt 4&lt;br&gt;kap. 1 § föreningslagen har en medlem rätt att få ut sina inbetalda insat-&lt;br&gt;ser sex månader efter avgången. Bestämmelsen är dispositiv. Inom vissa&lt;br&gt;typer av kooperativ är det vanligt med föreskrifter i stadgarna om längre&lt;br&gt;återbetalningstider. Detta är ett problem eftersom långa återbetalningsti-&lt;br&gt;der har ansetts konkurrensbegränsande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvarstående insatskapitalet skuldförs vid avgången bör det inte fö-&lt;br&gt;religga något hinder för att betala marknadsmässig ränta på beloppet, om&lt;br&gt;annat inte föreskrivs i föreningens stadgar. En skuldföring innebär dels&lt;br&gt;att den synliga soliditeten försämras, dels att det skuldförda beloppet får&lt;br&gt;bättre rätt än kvarvarande medlemmars insatskapital. Detta kan inte anses&lt;br&gt;skäligt framförallt mot bakgrund av att de avgångna medlemmarna delta-&lt;br&gt;git i beslut för vilket insatserna som riskkapital varit en förutsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligare att inte utbetalt belopp liksom i dag står kvar i före-&lt;br&gt;ningen som insatskapital och att det i föreningslagen införs en möjlighet&lt;br&gt;för föreningen att lämna insatsutdelning på avgången medlems kvarstå-&lt;br&gt;ende insatskapital. Om insatsutdelning lämnas till avgången medlemmen&lt;br&gt;kan denne lättare finansiera ett lån till en kapitalinsats i ett konkurrerande&lt;br&gt;företag vilket i ett sådant fall förbättrar dennes ställning i konkurrenshän-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 1 § föreningslagen skall en ekonomisk förening främja&lt;br&gt;medlemmarnas ekonomiska intressen. Mot bakgrund härav uppkommer&lt;br&gt;frågan om en utbetalning av insatsutdelning till en person som inte är&lt;br&gt;medlem är förenlig med denna bestämmelse. Redan i dag kan dock över-&lt;br&gt;skottsutdelning i viss utsträckning lämnas till även andra än medlemmar,&lt;br&gt;se 10 kap. 4 § föreningslagen. Vidare erhåller innehavare av förlagsinsat-&lt;br&gt;ser, vilka inte behöver vara medlemmar i föreningen, avkastning på det&lt;br&gt;kapital de satsat i föreningen. Insatsutdelning till avgångna medlemmar&lt;br&gt;kan mot bakgrund härav inte anses strida mot grundläggande förenings-&lt;br&gt;rättsliga principer. Regeringen föreslår därför att det i föreningslagen&lt;br&gt;införs en bestämmelse om att insatsutdelning kan lämnas även till av-&lt;br&gt;gången medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Särskilt om medlemsbanker och kreditmarknadsföreninar Prop. 1996/97:163&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rätten att fa ut medlemsinsatser i kreditmark-&lt;br&gt;nadsföreningar och medlemsbanker görs beroende av att återbetalning&lt;br&gt;kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något förslag i&lt;br&gt;denna del, men har redovisat sin uppfattning som stämmer överens med&lt;br&gt;regeringens förslag såvitt avser medlemsbankerna. Utredningen har an-&lt;br&gt;sett att denna fråga, som har koppling till reglerna om reservfonder i&lt;br&gt;medlemsbanker, bör behandlas av Banklagskommittén som har i uppgift&lt;br&gt;att göra en bredare översyn av reglerna om kreditinstitutens primärkapi-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Konkurrensverket och LRF har berört&lt;br&gt;denna fråga varvid de påtalat vikten av att olikheterna i bestämmelserna&lt;br&gt;om medlemsbankers respektive bankaktiebolags reservfonder tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom lagen (1995:1570) om med-&lt;br&gt;lemsbanker som gäller från den 1 januari 1996 är det möjligt att bedriva&lt;br&gt;bankrörelse i en ekonomisk förening. Med bankrörelse menas verksam-&lt;br&gt;het i vilken ingår inlåning på konto om behållningen är nominellt be-&lt;br&gt;stämd och tillgänglig med kort varsel. Tillståndspliktig finansierings-&lt;br&gt;verksamhet som inte innefattar bankrörelse kan i dag bedrivas i aktiebo-&lt;br&gt;lagsform, s.k. kreditmarknadsbolag. Regeringen har i en proposition den&lt;br&gt;27 februari 1997 (prop. 1996/97:114) föreslagit att det från den 1 juli&lt;br&gt;1997 skall finnas möjlighet att bedriva sådan verksamhet även för eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar (kreditmarknadsföreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankerna och kreditmarknadsföretagen bedriver en typ av verksamhet&lt;br&gt;som av lagstiftaren bedömts särskilt skyddsvärd. Ett fallisemang i ett&lt;br&gt;sådant kreditinstitut riskerar nämligen att bl.a. skada förtroendet för det&lt;br&gt;finansiella systemet. Lagstiftningen har därför ställt upp särskilda rörel-&lt;br&gt;seregler för dessa företag, bl.a. med krav på viss minsta tillåtna kapital-&lt;br&gt;täckning. Enligt lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora expone-&lt;br&gt;ringar i kreditinstitut och värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen)&lt;br&gt;åläggs sålunda dessa företag att upprätthålla en kapitaltäckning som be-&lt;br&gt;räknas på visst sätt enligt denna lag och Finansinspektionens föreskrifter.&lt;br&gt;Dessa kapitaltäckningsbestämmelser har tillkommit på grundval av&lt;br&gt;EG-direktiv. Kapitaltäckningen uttrycks som en relation mellan bankens&lt;br&gt;kapitalbas och värdet på de samlade tillgångarna. I en medlemsbanks&lt;br&gt;kapitalbas far inräknas bl.a. medlemsinsatsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar. alltså två slag av&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, kommer likalydande bestämmelser att gälla be-&lt;br&gt;träffande medlemmens rätt att fa tillbaka sina insatser. En medlem som&lt;br&gt;avgått ur en medlemsbank eller en kreditmarknadsförening har rätt att&lt;br&gt;sex månader efter avgången få ut sina inbetalda insatser, dock inte mer&lt;br&gt;än vad som motsvarar medlemmens andel av föreningens eget kapital&lt;br&gt;med bortseende från reservfonden och vissa andra fonder. Insatser som&lt;br&gt;en medlem deltar med utöver vad han är skyldig kan återbetalas till en&lt;br&gt;medlem efter uppsägning utan att han behöver avgå. En sådan insats far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock betalas ut till kvarvarande medlem endast om det kan ske med hän- Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;syn till bestämmelserna om kapitaltäckning. Medlemmarnas rätt att få ut&lt;br&gt;sina insatser efter avgången är alltså inte beroende av att den lagstadgade&lt;br&gt;kapitaltäckningen kan upprätthållas. En sådan ordning får antas försvåra&lt;br&gt;bankernas och kreditmarknadsföreningamas kapitalanskaffning eftersom&lt;br&gt;borgenärerna riskerar att den minsta tillåtna kapitaltäckningen kommer&lt;br&gt;att underskridas enbart på grund av att antalet medlemmar minskar. Det&lt;br&gt;kan dessutom befaras att större medlemsavhopp sker när föreningen visar&lt;br&gt;dåliga resultat, dvs. då ett foretag har som störst behov av det egna kapi-&lt;br&gt;talet för att möta ekonomiska påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan ingår inte en medlems andel av reservfonden i det&lt;br&gt;belopp som kan återbetalas till medlemmen. För att i någon mån hindra&lt;br&gt;att bankens eget kapital dräneras i samband med större medlemsavgångar&lt;br&gt;har därför beträffande medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar&lt;br&gt;uppställts strängare krav på reservfondsavsättning än vad som gäller för&lt;br&gt;bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag. I likhet med vad Konkur-&lt;br&gt;rensverket och LRF uttalat anser också regeringen att olikheterna i be-&lt;br&gt;stämmelserna om reservfonder medför en oönskad snedvridning av kon-&lt;br&gt;kurrensen mellan de båda associationsformerna aktiebolag och ekono-&lt;br&gt;misk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank eller en kreditmarknadsförening som balanserar på&lt;br&gt;den lägsta tillåtna kapitaltäckningsgraden måste kompensera bortfallet av&lt;br&gt;medlemsinsatser med åtgärder som är ägnade att förstärka kapitaltäck-&lt;br&gt;ningssituationen, t.ex. genom att infordra kompletterande insatskapital&lt;br&gt;från kvarvarande medlemmar eller genom att minska skuldsättningen.&lt;br&gt;Sådana åtgärder kan vara svåra att genomföra om föreningens finansiella&lt;br&gt;ställning redan är försvagad. Resultatet av att insatserna återbetalas till&lt;br&gt;medlemmarna med stöd av bestämmelserna i lagen om medlemsbanker&lt;br&gt;kan därmed bli att den lägsta tillåtna kapitaltäckningen underskrids, nå-&lt;br&gt;got som strider mot bestämmelserna i kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med att använda insatskapital som riskkapital i medlems-&lt;br&gt;banker och den därtill hörande reservfondsproblematiken uppmärksam-&lt;br&gt;mades av regeringen i samband med tillkomsten av lagen om medlems-&lt;br&gt;banker. Regeringen uttalade då att problemet borde bli föremål för en&lt;br&gt;allmän analys av samtliga bankformer beträffande det primära kapitalets&lt;br&gt;funktion som riskkapital i samband med att kapitalsituationen är an-&lt;br&gt;strängd (prop. 1995/96:74 s. 116). En sådan analys ligger inom ramen för&lt;br&gt;Banklagskommitténs arbete (dir. 1995:86) som skall vara slutfört före&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att underlätta medlemsbankernas och kreditmarknadsförening-&lt;br&gt;amas kapitalanskaffning från andra än medlemmar, men också med hän-&lt;br&gt;syn till de särskilda skyddsintressen som måste beaktas i lagstiftningen&lt;br&gt;på det finansiella området, samt till de krav som uppställs i kapitaltäck-&lt;br&gt;ningslagen, bör lagen om medlemsbanker och föreningslagen redan nu&lt;br&gt;ändras så att medlemmarnas rätt att fa ut sina insatser från en medlems-&lt;br&gt;bank eller en kreditmarknadsförening alltid görs beroende av om återbe-&lt;br&gt;talningen kan ske med hänsyn till reglerna om kapitaltäckning. Denna&lt;br&gt;lösning är inte avsedd att binda upp Banklagskommitténs framtida över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väganden om skyddet för det primära kapitalet samt reserv fondsbestäm- Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;melsema.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Öppenhetskravet för ekonomiska föreningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En ekonomisk förening skall även i fort-&lt;br&gt;sättningen vara öppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den ekonomiska&lt;br&gt;föreningen själv skall kunna bestämma om den skall vara öppen eller&lt;br&gt;sluten. Utredningen hänvisar bl.a. till att detta skulle förbättra kapitalför-&lt;br&gt;sörjningen inom nykooperationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Flertalet av de remissinstanser som&lt;br&gt;har yttrat sig över förslaget har tillstyrkt förslaget eller har inget att erinra&lt;br&gt;mot det. Konkurrensverket anför bl.a. att verket förutsätter att eventuella&lt;br&gt;lagändringar inte kommer att medföra något hinder för en prövning enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen i de fall ett vägrat medlemskap kan strida mot lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En ekonomisk förening far enligt&lt;br&gt;gällande bestämmelser inte vägra någon inträde som medlem, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen&lt;br&gt;av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak.&lt;br&gt;Kravet på öppenhet i en ekonomisk förening är väl etablerat i lagstift-&lt;br&gt;ningen och i samhället. En ändring av denna princip skulle kunna leda till&lt;br&gt;konsekvenser vad gäller t.ex. konkurrensvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte närmare analyserat vilka konsekvenser den före-&lt;br&gt;slagna ändringen skulle kunna fa. Utredningen har inte heller anfört att&lt;br&gt;det skulle finnas brister i de möjligheter som redan i dag finns att begrän-&lt;br&gt;sa medlemskapet i en ekonomisk förening. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;det inte är möjligt att göra ett sakligt grundat ställningstagande till utred-&lt;br&gt;ningens förslag i denna del. Regeringen vill samtidigt framhålla att vi är&lt;br&gt;av den uppfattningen att ett led i den kooperativa särarten är just öppen-&lt;br&gt;heten och att det skulle föra alldeles för långt att göra ingrepp i denna&lt;br&gt;princip.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beskattning av kooperativ verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avdragsrätten för kooperativ utdelning begrän-&lt;br&gt;sas för konsumentkooperativa föreningar. Avdrag medges för koope-&lt;br&gt;rativ utdelning i en konsumentkooperativ förening med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar statslåneräntan vid utgången av november året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad med med-&lt;br&gt;lemmarnas omsättning med föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Kraven på öppenhet och lika rösträtt föreslås&lt;br&gt;slopad. En ekonomisk förening föreslås som huvudregel medges avdrag&lt;br&gt;för lämnad utdelning, oavsett om det är fråga om gottgörelse. kooperativ&lt;br&gt;vinstutdelning, instatsutdelning eller utdelning på förlagsinsatser. En fö-&lt;br&gt;rening som har fler än enstaka medlemmar som åtnjuter skattefrihet för&lt;br&gt;utdelning därför att den utgör en inbesparing i levnadskostnaderna för&lt;br&gt;medlemmen medges dock avdrag för överskottsutdelningen endast om&lt;br&gt;föreningen tillämpar lika rösträtt och är öppen för medlemskap för var&lt;br&gt;och en som söker inträde. Som sådan återbäring som innebär inbesparing&lt;br&gt;av levnadskostnader anses som mest ett belopp motsvarande statslåne-&lt;br&gt;räntan vid utgången av november året före beskattningsåret minskad med&lt;br&gt;två procentenheter multiplicerad med medlemmens omsättning med fö-&lt;br&gt;reningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har tillstyrkt förslagen.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket och Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har&lt;br&gt;avstyrkt förslagen. Riksrevisionsverket anför bl.a. att utredningens för-&lt;br&gt;slag innebär att avkastningen på det egna kapitalet för ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar kommer i en förmånlig särställning eftersom avkastning på risk-&lt;br&gt;kapital i bolagssektom är föremål för dubbelbeskattning. Verket anser att&lt;br&gt;det bör prövas om den obegränsade rätten till avdrag för utdelning bör&lt;br&gt;kompletteras med kvalitativa villkor på föreningens verksamhet som så&lt;br&gt;långt möjligt garanterar att föreningen verkligen har den kooperativa&lt;br&gt;verksamheten som huvudsaklig verksamhet. Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Uppsala universitet framhåller att neutralitet bör eftersträvas i beskatt-&lt;br&gt;ningen av olika företagsformer. De föreslagna ändringarna innebär&lt;br&gt;emellertid att avkastningen från en ekonomisk förening i många fall be-&lt;br&gt;handlas fördelaktigare än om verksamheten hade bedrivits i aktiebolag.&lt;br&gt;Riksskatteverket avstyrker förslaget att ta bort kopplingen mellan av-&lt;br&gt;dragsrätt och kooperativ verksamhet och härigenom göra enkelbeskatt-&lt;br&gt;ningen till huvudregel för ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Ekonomiska föreningar är i&lt;br&gt;princip liksom aktiebolag föremål för dubbelbeskattning. Överskottet i&lt;br&gt;aktiebolaget beskattas först hos bolaget och sedan i den mån utdelning&lt;br&gt;sker hos delägaren. Sedan länge skiljer sig beskattningen av kooperativa&lt;br&gt;företag i vissa hänseenden från beskattningen av t.ex. aktiebolag. Särbe-&lt;br&gt;handlingen har sin grund i den kooperativa företagsformens speciella&lt;br&gt;villkor såvitt avser dess finansiella uppbyggnad och sätt att fördela över-&lt;br&gt;skottet. Lättnaderna i beskattningen är så långtgående att man i realiteten&lt;br&gt;kan säga att kooperativa ekonomiska föreningar är enkelbeskattade. En&lt;br&gt;förening anses i skattelagstiftningen som kooperativ om den är öppen och&lt;br&gt;i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt. Enkelbeskattning åstadkoms&lt;br&gt;genom att föreningen har dels avdragsrätt för s.k. kooperativ utdelning,&lt;br&gt;dvs. återbäring eller efterlikvider på medlemmarnas köp eller försälj-&lt;br&gt;ningar, dels avdragsrätt för insatsutdelning och för utdelning på förlags-&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten för kooperativ utdelning utvecklades i praxis när koope-&lt;br&gt;rationen var en ung företeelse. Beskattningen av kooperativa föreningar&lt;br&gt;reglerades första gången år 1910. Genom regleringen inskränktes av-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragsrätten till sådana föreningar som inte sträckt sin verksamhet utanför Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;kretsen av medlemmar. De nu gällande reglerna tillkom redan år 1920 då&lt;br&gt;avdragsrätten utvidgades till att också omfatta föreningar som handlade&lt;br&gt;med även andra än medlemmar och då kraven på öppenhet och lika röst-&lt;br&gt;rätt infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt för insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser inför-&lt;br&gt;des år 1985 (prop. 1983/84:84. bet. 1983/84:NU24. rskr. 1983/84:241.&lt;br&gt;SFS 1984:190). Lagreglerna tillkom mot bakgrund av då genomförda&lt;br&gt;lättnader i dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster, bl.a. Annellav-&lt;br&gt;draget, i syfte att tillgose kooperationens behov av kapitalförsörjning. I&lt;br&gt;samband med att enkelbeskattning infördes generellt år 1993 slopades&lt;br&gt;rätten till avdrag för insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser.&lt;br&gt;Utdelningen blev i stället skattefri hos mottagaren (prop. 1993/94:50 s.&lt;br&gt;190).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattefriheten för utdelning slopades och dubbelbeskattningen åter&lt;br&gt;blev huvudregel år 1994 återinfördes inte Annellavdraget eller de sär-&lt;br&gt;skilda reglerna om avdrag för insatsutdelning och utdelning på förlagsin-&lt;br&gt;satser (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145. SFS&lt;br&gt;1994:1859). Avdragsrätten för insatsutdelning återinfördes dock senare&lt;br&gt;genom lagstiftning hösten 1995 samtidigt som det temporära riskkapi-&lt;br&gt;talavdraget infördes (prop. 1995/96:109. bet. 1995/96:SkU20, rskr.&lt;br&gt;1995/96:135, SFS 1995:1623). Det ansågs inte lämpligt att riskkapitalav-&lt;br&gt;draget omfattade ekonomiska föreningar. 1 avvaktan på mera långsiktiga&lt;br&gt;lättnader i dubbelbeskattningen ansågs det i stället motiverat att koopera-&lt;br&gt;tiva ekonomiska föreningar fick tillbaka avdragsrätten för insatsutdelning&lt;br&gt;och utdelning på förlagsinsatser. Möjligheten att lämna insatsutdelning&lt;br&gt;har begränsats enligt 10 kap. 2 § andra stycket föreningslagen till dis-&lt;br&gt;kontot plus tre procentenheter. Regeringen föreslår i avsnitt 6.4 att denna&lt;br&gt;begränsning i föreningslagen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare föreslagit att&lt;br&gt;kravet på öppenhet skall kvarstå i den föreningsrättsliga lagstiftningen.&lt;br&gt;Även de skattemässiga kraven på dessa för den kooperativa företagsfor-&lt;br&gt;men karaktäristiska egenskaperna, öppenhet och lika rösträtt, i 2 § 8&lt;br&gt;mom. åttonde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) bör&lt;br&gt;enligt regeringens mening bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ekonomiska föreningar som enligt nämnda lagrum i beskattnings-&lt;br&gt;hänseende anses som kooperativa finns såsom nämnts redan enligt gäl-&lt;br&gt;lande regler så långtgående lättnader att man i realiteten kan hävda att de&lt;br&gt;enkelbeskattas. Lättnaderna i beskattningen finns på företagsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lättnader i ägarbeskattningen av små och medelstora företag&lt;br&gt;har nyligen varit föremål för riksdagens behandling (prop. 1996/97:45,&lt;br&gt;bet. 1996/97:SkU13, rskr. 1996/97:133, SFS 1996:1611). Riksdagen har&lt;br&gt;beslutat att införa lättnader i beskattningen för dessa företag på ägamivå.&lt;br&gt;Lättnad medges för utdelning och reavinst på aktier i svenska och utländ-&lt;br&gt;ska onoterade företag. Det enkelbeskattade utrymmet har utformats med&lt;br&gt;utgångspunkt i de regler som gäller för beskattning av aktiva ägare i få-&lt;br&gt;mansföretag. Det enkelbeskattade beloppet är begränsat till 65 procent av&lt;br&gt;statslåneräntan multiplicerad med summan av anskaffningskostnaderna&lt;br&gt;för aktierna och ett på visst sätt bestämt löneunderlag. Av neutralitetsskäl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansågs även ekonomiska föreningar som inte är kooperativa böra omfat- Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;tas av reglerna om lättnad på ägamivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den påbörjade beredningen av Företagskooperativa&lt;br&gt;utredningens betänkande valde regeringen att inte lägga fram något för-&lt;br&gt;slag om ändringar i beskattningen av kooperativa ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som redovisades i prop. 1996/97:45 mot en lättnad av beskatt-&lt;br&gt;ningen på företagsnivån för aktiebolag gäller enligt regeringens mening&lt;br&gt;inte i fråga om ekonomiska föreningar. Det finns tvärtom skäl som talar&lt;br&gt;för att en lättnad i beskattningen av ekonomiska föreningar bör ske på&lt;br&gt;företagsnivån. En lättnad på ägamivån skulle nämligen för konsument-&lt;br&gt;kooperationen innebära ett alltför komplicerat inslag i beskattningen.&lt;br&gt;Regeringen delar i detta avseende utredningens uppfattning att nuvarande&lt;br&gt;ordning med avdragsrätt för föreningen bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening kan enligt föreningslagen bedriva såväl koope-&lt;br&gt;rativ som icke kooperativ verksamhet. För registrering som ekonomisk&lt;br&gt;förening uppställs dock i praxis villkoret att föreningen i huvudsak skall&lt;br&gt;bedriva kooperativ verksamhet. Den kooperativa verksamheten skall en-&lt;br&gt;ligt regeringens förslag i avsnitt 5.1 även kunna bedrivas i helägda dotter-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av föreningslagens regler om överskottsutdelning&lt;br&gt;saknar det betydelse vilken verksamhet i föreningen som har finansierat&lt;br&gt;utdelningen. Överskottsutdelning kan utgå i förhållande till dels den om-&lt;br&gt;fattning medlemmarna deltagit i verksamheten, dels varje medlems in-&lt;br&gt;betalda medlemsinsatser. Vidare kan innehavare av förlagsandel få del av&lt;br&gt;överskottet genom utdelning på sin andel. Överskottsutdelning kan enligt&lt;br&gt;10 kap.l § andra stycket utgöras av gottgörelse och vinstutdelning. Ko-&lt;br&gt;operativ utdelning kan vid tillämpning av föreningslagens terminologi&lt;br&gt;utgå såväl i form av gottgörelse som vinstutdelning. Enligt 2 § 8 mom.&lt;br&gt;SIL medges en kooperativ förening avdrag vid beskattningen för koope-&lt;br&gt;rativ utdelning. Med kooperativ utdelning avses rabatt eller pristillägg&lt;br&gt;som föreningen lämnat av vinsten av sin kooperativa verksamhet i för-&lt;br&gt;hållande till gjorda inköp och försäljningar. Begreppen rabatt och&lt;br&gt;pristillägg motsvaras av föreningslagens begrepp för återbäring och efter-&lt;br&gt;likvid. Avdraget enligt 2 § 8 mom. SIL är beroende av i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning medlemmen deltagit i verksamheten. Avdragsrätt föreligger för fö-&lt;br&gt;reningen om utdelningen uppfyller förutsättningarna för kooperativ ut-&lt;br&gt;delning oavsett om den enligt föreningslagen utgått som gottgörelse eller&lt;br&gt;som kooperativ vinstutdelning enligt fastställd balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en ekonomisk förening skall medges avdrag&lt;br&gt;för all överskottsutdelning. Begreppet överskottsutdelning har utredning-&lt;br&gt;en hämtat från föreningslagen. Utredningen anför som skäl för sitt för-&lt;br&gt;slag dels att en vägrad avdragsrätt leder till en kedjebeskattning, dels att&lt;br&gt;gränsdragningen mellan överskott från den kooperativa respektive den&lt;br&gt;icke-kooperativa verksamheten i många fall kan vara svår att dra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utredningens farhågor är överdrivna när det gäller&lt;br&gt;gränsdragningen mellan överskott från den kooperativa och den&lt;br&gt;icke-kooperativa verksamheten. Enligt 9 kap. 8 § 6 föreningslagen skall&lt;br&gt;föreningen om den driver rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av&lt;br&gt;varandra redovisa bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar kan från och med räkenskapsåret 1997 lägga den&lt;br&gt;nya årsredovisningslagens (1995:1554) regelverk till grund för sin redo-&lt;br&gt;visning (prop. 1996/97:32. bet. 1996/97:LU3, rskr. 1996/97:56, SFS&lt;br&gt;1996:1142). 1 5 kap. 6 § årsredovisningslagen föreskrivs på liknande sätt&lt;br&gt;att om bolagets rörelsegrenar avviker betydligt från varandra skall upp-&lt;br&gt;gift lämnas om nettoomsättningens fördelning på rörelsegrenama. En&lt;br&gt;ekonomisk förening är således redan på grund av den civilrättsliga lag-&lt;br&gt;stiftningen skyldig att skilja mellan olika verksamheter. Det bör mot&lt;br&gt;bakgrund härav inte medföra några större svårigheter for föreningen att&lt;br&gt;särbehandla olika verksamheter vid beskattningen samt att avgöra om det&lt;br&gt;är fråga om kooperativ utdelning eller annan utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har uttalat att den skatterättsliga tolkningen av begreppet&lt;br&gt;vinsten av sin kooperativa verksamhet är mer begränsad än vad som föl-&lt;br&gt;jer från allmänna kooperativa och föreningsrättsliga utgångspunkter. Som&lt;br&gt;exempel anger utredningen att balanserade vinstmedel och reavinst vid&lt;br&gt;försäljning av anläggningstillgångar inför förestående likvidation inte&lt;br&gt;enligt praxis kunnat delas ut med avdragsrätt (RÅ 1977 1:16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid reglernas tillkomst avsågs med kooperativ verksamhet i princip fö-&lt;br&gt;reningens basverksamhet, dvs. den kärnverksamhet som grundade sig på&lt;br&gt;samhandeln med medlemmarna. En restriktiv tolkning har förordats i&lt;br&gt;tidigare forarbetsuttalanden. I Betänkande angående beskattning av in-&lt;br&gt;ländska juridiska personers inkomst och förmögenhet (SOU 1926:18 s.&lt;br&gt;24 ff). anges t.ex. att vinst som härrör från inkomst av kapital, reavinst&lt;br&gt;eller vinst på handel med utomstående inte är att betrakta som vinst å den&lt;br&gt;kooperativa verksamheten. Begreppet kooperativ verksamhet har ur-&lt;br&gt;sprungligen fatt sin innebörd i skattelagstiftningen mot bakgrund av de&lt;br&gt;förhållanden som rådde under början av detta sekel. De materiella skatte-&lt;br&gt;reglerna har genomgått flera reformer och skatteplikten har utvidgats i&lt;br&gt;förhållande till vad som gällde på 1920-talet. Villkoren for och kraven på&lt;br&gt;företagen har också förändrats. Begreppet kooperativ verksamhet i skat-&lt;br&gt;telagstiftningen bör därför ges en innebörd som överensstämmer med&lt;br&gt;intentionerna i nu gällande skatteregler samt som svarar mot den moder-&lt;br&gt;na kooperativa företagsformens strukturella och organisatoriska krav. En&lt;br&gt;anpassning till nya materiella regler och organisationsformer har enligt&lt;br&gt;vad regeringen inhämtat redan skett. Sålunda torde inget hindra att av-&lt;br&gt;drag medges om utdelning finansieras med balanserade vinstmedel. Även&lt;br&gt;vinst vid försäljning av reavinsttillgångar som ingått i den kooperativa&lt;br&gt;verksamheten bör numera kunna delas ut med avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare (avsnitt 5.1) redogjort för hur begreppet ko-&lt;br&gt;operativ verksamhet enligt vår mening bör avgränsas i den förenings-&lt;br&gt;rättsliga lagstiftningen. Regeringen anser att den föreslagna avgränsning-&lt;br&gt;en i den föreningsrättsliga lagstiftningen överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med de krav som ställs på en verksamhet för att den skall anses vara ko-&lt;br&gt;operativ vid tillämpningen 2 § 8 mom. SIL. Rent redaktionellt bör be-&lt;br&gt;greppet &amp;quot;vinsten av sin kooperativa verksamhet&amp;quot; omformuleras till&lt;br&gt;&amp;quot;vinsten av den kooperativa verksamheten&amp;quot;. Såsom utredningen fram-&lt;br&gt;håller bör begrepp som har betydelse för såväl den föreningsrättsliga som&lt;br&gt;den skatterättliga lagstiftningen så långt som möjligt ges samma inne-&lt;br&gt;börd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår som framgår av det föregående att den nuvarande Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;begränsningen i föreningslagen av möjligheten att lämna insatsutdelning&lt;br&gt;slopas. Någon särskild begränsning föreslås inte införas i skattelagstift-&lt;br&gt;ningen. Förslaget innebär att föreningen i större omfattning kan undgå&lt;br&gt;beskattning på vinster som delas ut i förhållande till inbetalda insatser.&lt;br&gt;Inkomsten blir ändå föremål för tillräcklig beskattning eftersom den be-&lt;br&gt;skattas i inkomstslaget näringsverksamhet hos medlemmen. Medlem-&lt;br&gt;marna i en producentkooperativ förening beskattas enligt punkt 2 av an-&lt;br&gt;visningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) för koopera-&lt;br&gt;tiv utdelning, insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser i inkomst-&lt;br&gt;slaget näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konsumentkooperativa föreningar måste andra övervä-&lt;br&gt;ganden göras. Konsumentkooperationens avdragsrätt för utdelning måste&lt;br&gt;bedömas mot bakgrund av den gällande skattefriheten för mottagaren.&lt;br&gt;Kooperativ utdelning är enligt 3 § 7 mom. SIL skattefri för mottagaren&lt;br&gt;om den utgår i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed&lt;br&gt;jämförlig grund och om den endast innebär en minskning i levnadskost-&lt;br&gt;naderna. Vinsten är till den del som den utgör inbesparing av levnads-&lt;br&gt;kostnaderna helt skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att all överskottsutdelning skall vara avdragsgill.&lt;br&gt;Utredningen menar att det många gånger är en grannlaga uppgift att av-&lt;br&gt;göra vad som är kooperativ verksamhet eller inte. Regeringen har tidiga-&lt;br&gt;re förklarat att den inte delar utredningens farhågor när det gäller svårig-&lt;br&gt;heterna för föreningarna att särredovisa resultaten av olika verksamheter.&lt;br&gt;Någon skillnad mellan producent- och konsumentkooperativa föreningar&lt;br&gt;föreligger inte i det avseendet enligt vår bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller dock att det av statsfinansiella skäl är viktigt&lt;br&gt;att den del av överskottet som hänförs till inbesparade levnadskostnader&lt;br&gt;inte utvidgas. I syfte att säkerställa att så inte sker föreslår utredningen att&lt;br&gt;en begränsningsregel införs. Utredningens uppfattning är att den enklaste&lt;br&gt;och rakaste begränsningsregeln är att bestämma hur stor del av över-&lt;br&gt;skottet som tillåts vara hänförligt till inbesparade levnadskostnader. Nå-&lt;br&gt;gon allmängiltig handelsmarginal eller annat lätt konstaterbart faktum att&lt;br&gt;ta fasta på vid utformningen av en sådan regel finns inte. Utredningen har&lt;br&gt;utgått från de procentsatser som varit tillämpliga i Kooperativa Förbun-&lt;br&gt;det (KF) verksamhetsåret 1994. Enligt KF är redovisade procentsatser&lt;br&gt;representativa för en lång följd av år tillbaka när återbäringen har fast-&lt;br&gt;ställts. Utredningen har mot bakgrund av dessa uppgifter föreslagit att till&lt;br&gt;inbesparade levnadskostnader bör få hänföras högst ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande statslåneräntan vid utgången av november året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad med medlem-&lt;br&gt;mens omsättning med föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utredningen framhållit är det bl.a. av statsfinansiella skäl viktigt&lt;br&gt;att det skattfria området för kooperativa föreningar inte utvidgas genom&lt;br&gt;att reglerna om skattefrihet missbrukas. Regeringen delar därför utred-&lt;br&gt;ningens bedömning att en begränsningsregel måste införas. Regeringen&lt;br&gt;anser emellertid att en begränsningsregel på medlemsnivå skulle bli ett&lt;br&gt;alltför komplicerat inslag i beskattningen för medlemmarna. En begräns-&lt;br&gt;ningsregel på medlemsnivå skulle vidare medföra betydande merarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och administrativa kostnader för skatteförvaltningen. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att begränsningen införs på föreningsnivå. Avdragsrätten för ko-&lt;br&gt;operativ utdelning begränsas till ett belopp motsvarande statslåneräntan&lt;br&gt;vid utgången av november året före beskattningsåret minskad med två&lt;br&gt;procentenheter multiplicerad med medlemmarnas omsättning med före-&lt;br&gt;ningen. Föreningens omsättning med icke medlemmar får inte räknas in i&lt;br&gt;underlaget för avdragsrätt. Den kooperativa utdelningen är skattefri för&lt;br&gt;mottagaren om den utgör en inbesparing av levnadskostnaderna för den-&lt;br&gt;ne. Kooperativ utdelning som överstiger nämnda belopp är skattefri hos&lt;br&gt;mottagaren men beskattas hos föreningen. I dessa fall blir utdelningen&lt;br&gt;endast föremål för enkelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleder ändring av 2 § 8 mom. första stycket&lt;br&gt;SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har slutligen föreslagit att bestämmelsen i 2 § 8 mom. åt-&lt;br&gt;tonde stycket SIL om centralorganisationer upphävs. Utredningen har&lt;br&gt;som skäl för sitt förslag anfört att centralorganisationer alltid är juridiska&lt;br&gt;personer och skattskyldiga för utdelningen som är avdragsgill i cent-&lt;br&gt;ralorganisationerna. Invändningar kan framföras mot förslaget. Rege-&lt;br&gt;ringen anser därför att det inte finns skäl att nu upphäva regeln om cent-&lt;br&gt;ralorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda ikraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att slopa begränsningen av beloppet för insatsutdelning innebär&lt;br&gt;att avdrag för sådan utdelning kan göras med ett högre belopp vid taxe-&lt;br&gt;ringen av en ekonomisk förening. Förslaget bedöms inte medföra några&lt;br&gt;nämnvärda ekonomiska konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i övrigt bedöms förslagen leda till ökade kostnader eller&lt;br&gt;minskade inkomster för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Lagen om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas&lt;br&gt;ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken med-&lt;br&gt;lemmarna deltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som konsumenter eller andra förbrukare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som leverantörer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. med egen arbetsinsats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. genom att begagna föreningens tjänster, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förenings verksamhet får bedrivas i ett av föreningen&lt;br&gt;helägt dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller särskil-&lt;br&gt;da villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och överskottsut-&lt;br&gt;delning. Om detta föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nya andra stycke slås fast att en ekonomisk förenings&lt;br&gt;verksamhet i sin helhet kan bedrivas i ett av föreningen helägt dotterfö-&lt;br&gt;retag. Villkoret är att föreningen innehar samtliga andelar i dotterföreta-&lt;br&gt;get. Det finns inte något hinder mot att bedriva verksamheten i sin helhet&lt;br&gt;genom flera helägda dotterföretag. Huruvida föreningens verksamhet i&lt;br&gt;huvudsak är kooperativ, vilket är ett villkor för registrering, avgörs med&lt;br&gt;utgångspunkt i föreningens och dotterföretagets samlade verksamhet. Om&lt;br&gt;föreningen själv inte bedriver någon verksamhet måste således dotterfö-&lt;br&gt;retagets verksamhet i huvudsak vara kooperativ. Ändringen medför att i&lt;br&gt;den ekonomiska föreningens stadgar bör anges att föreningen har till än-&lt;br&gt;damål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att det i&lt;br&gt;föreningen eller i ett helägt dotterföretag bedrivs ifrågavarande koopera-&lt;br&gt;tiva verksamhet. Förslaget har närmare kommenterats i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Föreningens stadgar skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur&lt;br&gt;insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i före-&lt;br&gt;ningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering&lt;br&gt;beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp&lt;br&gt;eller de högsta belopp till vilka de far bestämmas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revi-&lt;br&gt;sorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om&lt;br&gt;någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur&lt;br&gt;det i så fall skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras&lt;br&gt;befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas&lt;br&gt;samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller&lt;br&gt;fullmäktiges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man&lt;br&gt;skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upp-&lt;br&gt;löses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatse-&lt;br&gt;mission som avses i 10 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall&lt;br&gt;gälla för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresen-&lt;br&gt;tanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresenta-&lt;br&gt;tion för de privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den nya 10 kap. 2 a § införs möjlighet för en ekono-&lt;br&gt;misk förening att genom s.k. insatsemission överföra utdelningsbara&lt;br&gt;vinstmedel till medlemsinsatser. Ändringen i 2 kap. 2 § innebär att det i&lt;br&gt;stadgarna skall anges att insatsemission kan förekomma och vad som i så&lt;br&gt;fall skall gälla i fråga om fördelningsgrunder m.m. för insatser som till-&lt;br&gt;godoförts medlemmarna genom insatsemission. Detta far till följd att det&lt;br&gt;krävs en stadgeändring i de fall en i dag registrerad ekonomisk förening i&lt;br&gt;framtiden vill ha möjlighet att besluta om insatsemission. Vid sådant be-&lt;br&gt;slut krävs kvalificerad majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsat-&lt;br&gt;ser med vilket han deltar i föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet inbetalda eller genom insatsemission&lt;br&gt;tillgodoförda medlemsinsatser enligt den senast fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-&lt;br&gt;kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall&lt;br&gt;återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller&lt;br&gt;kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller&lt;br&gt;på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för&lt;br&gt;var och en som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av före-&lt;br&gt;ningen om sitt medlemskap och om de insatser som han har betalt in&lt;br&gt;eller tillgodoförts genom insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafens första och fjärde stycke är en följd av att in-&lt;br&gt;satsemission införs enligt 10 kap. 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § När en medlem har avgått har han rätt att sex månader efter av-&lt;br&gt;gången få ut sina inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda&lt;br&gt;medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga vad som belöper på&lt;br&gt;honom i förhållande till övriga medlemmar av föreningens egna kapi-&lt;br&gt;tal enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången.&lt;br&gt;Vid beräkningen av föreningens egna kapital skall bortses från reserv-&lt;br&gt;fonden, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna. Ett insatsbelopp i&lt;br&gt;en kreditmarknadsförening far betalas ut endast när det kan ske med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och vär-&lt;br&gt;depappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga med-&lt;br&gt;lemmar fa ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången&lt;br&gt;eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i&lt;br&gt;konkurs, skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas&lt;br&gt;enligt grunderna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stad-&lt;br&gt;garna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 §&lt;br&gt;tredje stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna om insatsemission påverkar också bestämmelserna om&lt;br&gt;återbetalning av medlemsinsatser. Avsikten är att det insatsemitterade&lt;br&gt;kapitalet skall vara bundet på samma sätt som grundinsatsen. Ändringen i&lt;br&gt;paragrafens första stycke första meningen jämfört med 3 § innebär alltså&lt;br&gt;att obligatoriska insatser och genom insatsemission tillgodoförda insat-&lt;br&gt;ser, till skillnad från frivilliga insatser, kan betalas ut först i samband&lt;br&gt;med en medlems avgång ur föreningen. Däremot skall det alltjämt vara&lt;br&gt;möjligt att genom s.k. partiellt utträde säga upp frivilliga insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläget i första stycket fjärde meningen innebär att en återbetalning av&lt;br&gt;en medlemsinsats. eller del därav, i en kreditmarknadsförening alltid görs&lt;br&gt;beroende av om utbetalningen kan ske med hänsyn till reglerna om kapi-&lt;br&gt;taltäckning som gäller för sådana föreningar. En förening som på grund&lt;br&gt;av kapitaltäckningsreglema inte kan betala ut det annars återbetalnings-&lt;br&gt;pliktiga beloppet är dock skyldig att verkställa utbetalningen så fort ka-&lt;br&gt;pitaltäckningssituationen tillåter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En medlem, som deltar i föreningen med högre insatsbelopp än&lt;br&gt;han är skyldig att delta med. har rätt att efter uppsägning få ut över-&lt;br&gt;skjutande belopp med undantag av genom insatsemission tillgodoför-&lt;br&gt;da insatser utan att avgå ur föreningen. Beträffande uppsägningen&lt;br&gt;samt medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyl-&lt;br&gt;dighet att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt&lt;br&gt;3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid&lt;br&gt;räknas från utgången av det räkenskapsår som sedan uppsägningen har&lt;br&gt;gjorts slutar näst efter en månad eller den längre tid. högst sex måna-&lt;br&gt;der, som har bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras medlemmens rätt att få ut frivilliga insatser efter&lt;br&gt;uppsägning. Ändring innebär att insatser som tillgodoförts genom beslut&lt;br&gt;om insatsemission undantas från denna rätt. Därutöver har bestämmelsen&lt;br&gt;om begränsningen för kreditmarknadsföreningar att betala ut frivilliga&lt;br&gt;insatser till följd av reglerna om kapitaltäckning (se prop. 1996/97:114)&lt;br&gt;tagits bort eftersom återbetalningsbegränsningen gjorts generellt tillämp-&lt;br&gt;lig på alla medlemsinsatser, se avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad&lt;br&gt;som följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom&lt;br&gt;särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser far tillskju-&lt;br&gt;tas även av andra än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser från andra än medlemmar får tillskjutas med högst&lt;br&gt;ett så stort belopp att summan av sådana insatser efter tillskottet upp-&lt;br&gt;går till högst summan av andra då inbetalda eller genom insatsemis-&lt;br&gt;sion tillgodoförda insatser än förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande 5 kap. 1 § andra stycket får förlagsinsatser tillskjutas&lt;br&gt;med högst ett så stort belopp att summan av gjorda förlagsinsatser efter&lt;br&gt;tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot summan av andra&lt;br&gt;då inbetalda insatser än förlagsinsatser. Ändringen innebär att begräns-&lt;br&gt;ningen för förlagsinsatser endast gäller för sådana insatser som tillskjuts&lt;br&gt;av andra än medlemmar. Vid jämförelsen skall således bortses från för-&lt;br&gt;lagsinsatskapital som tillskjuts av medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild&lt;br&gt;post bland tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och&lt;br&gt;fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall&lt;br&gt;tas upp inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, re-&lt;br&gt;servfond samt uppskrivningsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsat-&lt;br&gt;ser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad&lt;br&gt;förlust skall tas upp fria fonder, var för sig. balanserad vinst eller för-&lt;br&gt;lust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust&lt;br&gt;och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av&lt;br&gt;fullgjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insats-&lt;br&gt;kapitalet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skill-&lt;br&gt;naden - de betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår&lt;br&gt;en fordran hos eller skuld till ett dotterbolag eller en moderförening,&lt;br&gt;skall beloppet anges särskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma&lt;br&gt;gäller ifråga om pant och med pant jämförliga säkerheter eller an-&lt;br&gt;svarsförbindelser till förmån för ett dotterbolag eller en moderföre-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att det nya systemet med insatsemis-&lt;br&gt;sion införs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Vinstutdelning far inte överstiga vad som i den fastställda balans-&lt;br&gt;räkningen och, ifråga om moderförening, i den fastställda koncemba-&lt;br&gt;lansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som förening-&lt;br&gt;ens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet&lt;br&gt;eget kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det&lt;br&gt;fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag&lt;br&gt;inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något an-&lt;br&gt;nat ändamål än utdelning till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att andra stycket upphävs. Härigenom kommer den&lt;br&gt;tidigare begränsningen av storleken på insatsutdelningen att slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § Sådant belopp som enligt 2 § kan bli föremål för vinstutdelning&lt;br&gt;får överföras till medlemsinsatsema genom insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny. innehåller en bestämmelse om insatsemission.&lt;br&gt;Skälen för införandet av möjligheten till insatsemission har redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 6.2. Som framgår av bestämmelsen får insatsemission endast avse&lt;br&gt;utdelningsbara medel, dvs. fria fonder, övriga balanserade vinstmedel&lt;br&gt;samt den del av årsvinsten som inte sätts av till reservfond. En insatse-&lt;br&gt;mission far inte ske genom att reservfond eller uppskrivningsfond tas i&lt;br&gt;anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förening som vill tillämpa de nya bestämmelserna om insatsemis-&lt;br&gt;sion skall i sina stadgar ange de närmare villkoren; se 2 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket 12. Det gäller i första hand de fördelningsgrunder som skall gälla.&lt;br&gt;Eftersom insatsemission är ett alternativ till att dela ut fria vinstmedel&lt;br&gt;som överskottsutdelning bör fördelningsgrunden vara densamma som för&lt;br&gt;sådan utdelning. En annan fråga som bör regleras i stadgarna är tidpunk-&lt;br&gt;ten för återbetalning till avgången medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som genom insatsemission överförs till medlemsinsatser skall&lt;br&gt;därefter redovisas och behandlas på samma sätt som andra medlemsin-&lt;br&gt;satser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande&lt;br&gt;till den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksam-&lt;br&gt;het eller i övrigt tagit denna i anspråk far lämnas även till andra än&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken någon deltagit i föreningens verksamhet eller i öv-&lt;br&gt;rigt tagit denna i anspråk far även lämnas till innehavare av förlagsan-&lt;br&gt;delar och till avgången medlem i förhållande till innestående insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att insatsutdelning även&lt;br&gt;får lämnas till avgången medlem. Ändringen har närmare motiverats i&lt;br&gt;avsnitt 6.5. Paragrafen innehöll tidigare en hänvisning till 2 § andra&lt;br&gt;stycket. Etersom detta stycke har upphävts så har redaktionella och&lt;br&gt;språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det&lt;br&gt;har biträtts av nio tiondelar av de röstberättigade eller har fattats på två&lt;br&gt;på varandra följande föreningsstämmor och på den senare stämman&lt;br&gt;har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. 1 stadgarna far fö-&lt;br&gt;reskrivas villkor som går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fu-&lt;br&gt;sionen, får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på&lt;br&gt;de villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens första stycke innebär att beslutsreglema for&lt;br&gt;godkännande av fusionsavtal ändras på så sätt att beslut skall kunna fat-&lt;br&gt;tas vid en enda föreningsstämma om nio tiondelar av de röstberättigade&lt;br&gt;biträder förslaget istället för som enligt paragrafens nuvarande lydelse,&lt;br&gt;samtliga röstberättigade. Skälet för ändringen har närmare redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Lagen om ändring i lagen (1995:1570) om medlems-&lt;br&gt;banker&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Stadgarna skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemsbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. villkoren för medlemskap i banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vil-&lt;br&gt;ken utsträckning medlemmarna far delta i banken med insats utöver&lt;br&gt;vad de är skyldiga att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revi-&lt;br&gt;sorer samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt&lt;br&gt;tiden for deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras&lt;br&gt;befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas&lt;br&gt;samt hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller&lt;br&gt;fullmäktiges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den&lt;br&gt;upplöses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatse-&lt;br&gt;mission som avses i 8 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla&lt;br&gt;för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det i medlemsbankens stadgar skall anges om&lt;br&gt;insatsemissioner kan förekomma och vad som i så fall skall gälla dessa.&lt;br&gt;Jfr kommentar till 2 kap. 2 § föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet inbetalda eller genom insatsemission&lt;br&gt;tillgodoförda medlemsinsatser enligt den senast fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-&lt;br&gt;kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall&lt;br&gt;återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller&lt;br&gt;kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller&lt;br&gt;på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken&lt;br&gt;för var och en som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av banken&lt;br&gt;om sitt medlemskap och om de medlemsinsatser som han har betalt in&lt;br&gt;eller tillgodoförts genom insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafens första och Jjärde stycke är en följd av att in-&lt;br&gt;satsemission införs enligt 8 kap. 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att sex må-&lt;br&gt;nader efter avgången få ut sina inbetalda eller genom insatsemission&lt;br&gt;tillgodoförda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga hans&lt;br&gt;andel i förhållande till övriga medlemmar av bankens egna kapital en-&lt;br&gt;ligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången. Vid be-&lt;br&gt;räkningen av bankens egna kapital skall man bortse från reservfonden,&lt;br&gt;fonden för orealiserade vinster, uppskrivningsfonden och förlagsinsat-&lt;br&gt;serna. Ett insatsbelopp far betalas ut endast när det kan ske med hän-&lt;br&gt;syn till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappers företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga med-&lt;br&gt;lemmar få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från av-&lt;br&gt;gången eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i&lt;br&gt;konkurs, skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas&lt;br&gt;enligt grunderna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stad-&lt;br&gt;garna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 §&lt;br&gt;tredje stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafens första stycke är föranledda av dels att insats-&lt;br&gt;emission införs, dels att utbetalningar av medlemskapitalet görs beroende&lt;br&gt;av reglerna om kapitaltäckning. Jfr kommentar till 4 kap. 1 § förenings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En medlem som deltar i medlemsbanken med högre insatsbelopp&lt;br&gt;än han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut över-&lt;br&gt;skjutande belopp med undantag av genom insatsemission tillgodoför-&lt;br&gt;da insatser utan att avgå ur banken. Beträffande uppsägningen samt&lt;br&gt;medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet&lt;br&gt;att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas&lt;br&gt;från utgången av det räkenskapsår som efter det att uppsägningen har&lt;br&gt;gjorts slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock högst sex må-&lt;br&gt;nader, som har bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt är det endast återbetalning av överinsatser utan&lt;br&gt;samband med medlems avgång som kan villkoras av bestämmelserna i&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen. Genom ändringen i 4 kap. 1 § skall alla medlems-&lt;br&gt;insatser omfattas av den begränsning i återbetalningsrätten som bestäm-&lt;br&gt;melserna i kapitaltäckningslagen kan föranleda. Sista meningen i 3 § be-&lt;br&gt;hövs inte längre eftersom medlemmens rätt att återfå överinsatser redan&lt;br&gt;enligt gällande lydelse av 3 § andra meningen är beroende av att utbetal-&lt;br&gt;ning kan ske enligt vad som föreskrivs i bl.a. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskju-&lt;br&gt;tas, utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom sär-&lt;br&gt;skilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas&lt;br&gt;även av andra än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser från andra än medlemmar får tillskjutas med högst&lt;br&gt;ett så stort belopp att summan av sådana insatser efter tillskottet upp-&lt;br&gt;går till högst summan av andra då inbetalda samt genom insatsemis-&lt;br&gt;sion tillgodoförda insatser än förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förlagsinsats skall alltid fullgöras i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens andra stycke är föranledd av att begränsning-&lt;br&gt;en för förlagsinsatser som tillskjuts av medlemmar slopas. Jfr kommentar&lt;br&gt;till 5 kap. 1 § föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balans-&lt;br&gt;räkningen och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i den&lt;br&gt;fastställda koncembalansräkningen för det senaste räkenskapsåret re-&lt;br&gt;dovisas som bankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet&lt;br&gt;eget kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp&lt;br&gt;som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna&lt;br&gt;för företag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något an-&lt;br&gt;nat ändamål än utdelning till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att andra stycket upphävs. Härigenom slopas den Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;tidigare begränsningen av storleken på insatsutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § Sådant belopp som enligt 2 § kan bli föremål för vinstutdelning&lt;br&gt;far överföras till medlemsinsatsema genom insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen innehåller bestämmelsen om insatsemission. Jfr&lt;br&gt;kommentar till 10 kap. 2 a § föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande&lt;br&gt;till den omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verk-&lt;br&gt;samhet eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken någon deltagit i medlemsbankens verksamhet eller&lt;br&gt;i övrigt tagit den i anspråk får även lämnas till innehavare av för-&lt;br&gt;lagsandelar och till avgången medlem i förhållande till innestående in-&lt;br&gt;satser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att insatsutdelning får&lt;br&gt;lämnas till avgången medlem på inte utbetalda insatser. Jfr kommentar&lt;br&gt;till 10 kap. 4 § föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det&lt;br&gt;på stämman har biträtts av nio tiondelar av de röstberättigade eller har&lt;br&gt;fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare stäm-&lt;br&gt;man biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får fö-&lt;br&gt;reskrivas villkor som går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt&lt;br&gt;till fusionen, får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor&lt;br&gt;som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens första stycke innebär att beslutsreglema för&lt;br&gt;godkännande av fusionsavtal ändras. Jfr kommentar till 12 kap. 4 § före-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Lagen om ändring i lagen (1946:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 8 mom. Har en kooperativ förening av vinsten av den kooperativa&lt;br&gt;verksamheten lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda&lt;br&gt;köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning. Om en fö-&lt;br&gt;rening har medlemmar som får skattefri utdelning enligt 3 § 7 mom.&lt;br&gt;första stycket och det inte är fråga om endast enstaka sådana med-&lt;br&gt;lemmar, medges föreningen avdrag med högst ett belopp motsvarande&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret&lt;br&gt;minskad med två procentenheter multiplicerad med summan av med-&lt;br&gt;lemmarnas omsättning med föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som&lt;br&gt;lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser&lt;br&gt;medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet till-&lt;br&gt;faller någon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelning-&lt;br&gt;en. Avser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på&lt;br&gt;annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation&lt;br&gt;för kooperativa föreningar, har centralorganisationen, även om den&lt;br&gt;inte är kooperativ enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag&lt;br&gt;för utdelning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag&lt;br&gt;enligt 7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet mins-&lt;br&gt;kas med den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skatt-&lt;br&gt;skyldighet enligt nämnda stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen&lt;br&gt;hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för&lt;br&gt;avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett&lt;br&gt;enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhets-&lt;br&gt;kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till&lt;br&gt;sparbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom&lt;br&gt;kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika&lt;br&gt;rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den&lt;br&gt;enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,&lt;br&gt;utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och&lt;br&gt;en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör&lt;br&gt;dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens&lt;br&gt;stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att&lt;br&gt;som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna an-&lt;br&gt;givna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sö-&lt;br&gt;kande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap,&lt;br&gt;betar inte föreningen dess egenskap av öppen. 1 det fall att en förening&lt;br&gt;säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öpp-&lt;br&gt;na karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han&lt;br&gt;brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens sty-&lt;br&gt;relse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent personliga&lt;br&gt;förhållanden inte kan beviljas medlemskap - i en stor förening, som&lt;br&gt;säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försälj-&lt;br&gt;ningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar - så&lt;br&gt;bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekono-&lt;br&gt;miskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge ho-&lt;br&gt;nom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom&lt;br&gt;öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som&lt;br&gt;fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och&lt;br&gt;ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje&lt;br&gt;område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så be-&lt;br&gt;rövas en centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om röst-&lt;br&gt;rätten bland dess förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter&lt;br&gt;föreningarnas medlemsantal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslagen har kommenterats i avsnitt 8. Lagtexten har ut-&lt;br&gt;formats i enlighet med vad Lagrådet förordat. Ändringen innebär att av-&lt;br&gt;dragsrätten för kooperativ utdelning är begränsad för konsumentkoope-&lt;br&gt;rativa föreningar till statslåneräntan vid utgången av november månad&lt;br&gt;året före beskattningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad&lt;br&gt;med medlemmarnas omsättning. Överstiger utdelningen detta tak be-&lt;br&gt;skattas denna i föreningen. Lagrådet har i sitt yttrande anfört att det är&lt;br&gt;önskvärt att det i motiven anges vad som avses med begreppet ”enstaka&lt;br&gt;medlemmar”. Enligt regeringens mening kan begreppet inte ges en ab-&lt;br&gt;solut betydelse. Begreppet bör i stället sättas i relation till sådana om-&lt;br&gt;ständigheter som anger konsumenternas ägande och inflytande i före-&lt;br&gt;ningen. Vid bedömningen av om det är fråga om ”enstaka medlemmar”&lt;br&gt;måste hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Omständig-&lt;br&gt;heter som kan vara av betydelse är det totala antalet medlemmar i före-&lt;br&gt;ningen, storleken av medlemmarnas omsättning med denna. Om t.ex. en&lt;br&gt;förening har hundratals medlemmar som alla omsätter i stort sett lika&lt;br&gt;mycket med föreningen varav fem medlemmar får skattefri utdelning kan&lt;br&gt;det givetvis vara fråga om ”enstaka medlemmar”. Har en förening endast&lt;br&gt;tre medlemmar varav en medlem far skattefri utdelning torde man däre-&lt;br&gt;mot inte kunna anse det vara fråga om ”enstaka medlem”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar inledningsvis att alla associationsformer skall&lt;br&gt;erbjudas likvärdiga villkor. Först om villkoren är likvärdiga är det möj-&lt;br&gt;ligt för företagarna att jämföra de olika associationsformernas förtjänster&lt;br&gt;och nackdelar på objektiva grunder. Om det är så att antingen effekterna&lt;br&gt;av lagstiftningen för att bedriva en viss form av företag är sämre eller&lt;br&gt;kunskaper och information om någon av de förekommande företags-&lt;br&gt;formerna är bristfällig är villkoren inte likvärdiga. Det nu förda resone-&lt;br&gt;manget har enligt utredningens mening samma innebörd som riksdagen&lt;br&gt;har uttryckt i samband med sitt uttalande om att denna utredning borde&lt;br&gt;komma till stånd, nämligen att det är helt oacceptabelt om statsmakterna&lt;br&gt;genom utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa före-&lt;br&gt;tagsformen åstadkommer en styrning bort från denna företagsform. För&lt;br&gt;att kooperativa företag skall kunna hävda sig framgångsrikt i en dyna-&lt;br&gt;misk värld behöver både lagstiftning och andra regelverk vara avpassade&lt;br&gt;för att ge utrymme för utveckling av nya sorters företag och för att kunna&lt;br&gt;möta nya situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperationens roll i samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en på utredningens initiativ utförda undersökningar framskymtar som&lt;br&gt;en uppfattning bland flera av de intervjuade, att kooperationen har den&lt;br&gt;ställning på marknaden som den förtjänar, dvs. kooperationen är inte&lt;br&gt;värd större uppmärksamhet än vad den har. De redovisade resultaten från&lt;br&gt;en annan undersökning, som bygger på ett bredare och mer kontinuerligt&lt;br&gt;intervjuunderlag tyder dock på ett mer positivt omdöme bland allmän-&lt;br&gt;heten. Den omfattning som en viss associationsform har på marknaden&lt;br&gt;kan dock enligt utredningens uppfattning inte utan vidare anses vara rätt-&lt;br&gt;visande för dess potentiella användbarhet. Utredningens allmänna be-&lt;br&gt;dömning är att kooperativt företagande med fördel skulle kunna använ-&lt;br&gt;das i större utsträckning än vad som nu sker. Många människor som inte&lt;br&gt;tidigare har föreställt sig en roll som företagare har uppenbarligen kunnat&lt;br&gt;tänka om när möjligheten erbjudits att ingå i ett kooperativt företag. Sist-&lt;br&gt;nämnda ståndpunkt bygger utredningen bl.a. på de framgångsrika exem-&lt;br&gt;pel på kooperativt nyföretagande som finns i Sverige och på exempel&lt;br&gt;från övriga Europa. Det förefaller t.ex. som om kooperativa företag&lt;br&gt;skulle kunna utgöra ett verksamt verktyg för att öka antalet småföretag&lt;br&gt;och minska arbetslösheten. Som exempel från Sverige kan nämnas &amp;quot;sam-&lt;br&gt;hällskooperativ&amp;quot; i Jämtland och turistföretag i Blekinge. Jämtland och&lt;br&gt;Värmland. I många ekonomiskt utvecklade länder utom Sverige är det&lt;br&gt;mycket vanligt att banker och andra kreditinstitut drivs som kooperativa&lt;br&gt;företag. I vissa länder, som Italien och Spanien, är kooperativa företag&lt;br&gt;inom de mest skilda branscher vanliga. De anses av staten bl.a. vara&lt;br&gt;mycket effektiva i att skapa nya arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa rådgivare runt om i landet har rapporterat att de flesta som&lt;br&gt;tar initiativ till och startar kooperativa företag är kvinnor samt att man når&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupper som är icke-tradilionella företagare. Detta har också RRV kunnat&lt;br&gt;notera i en egen utvärdering om statligt stöd till kooperativ utveckling.&lt;br&gt;Där konstateras att kunderna i mycket stor utsträckning är kvinnor. 1 vis-&lt;br&gt;sa fall upp till 90 procent. Av det totala antalet kvinnor på den svenska&lt;br&gt;arbetsmarknaden finns den övervägande delen inom offentlig sektor.&lt;br&gt;Kvinnor som är arbetslösa söker sig därför i första hand till välfärdstjäns-&lt;br&gt;tesektor och omsorg dvs. branscher som i dag inte väntas expandera i&lt;br&gt;offentlig regi. Behovet av välfärd och sociala tjänster minskar dock inte,&lt;br&gt;snarare tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en del europeiska länder är kooperationen positivt särbehandlad därför&lt;br&gt;att den anses uppfylla vissa samhälleliga mål. I gengäld anses koope-&lt;br&gt;rationen då också ha särskilda skyldigheter gentemot samhället och&lt;br&gt;medlemmarna. Utredningens utgångspunkt är att de kooperativa före-&lt;br&gt;tagen inte skall gynnas framför andra företag. De skall självklart inte&lt;br&gt;heller missgynnas. För att ge de kooperativa företagen (ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar, bostadsrättsföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag och med-&lt;br&gt;lemsbanker) likvärdiga villkor med aktiebolagen har utredningen före-&lt;br&gt;slagit en rad lagändringar i lagen om ekonomiska föreningar och i skat-&lt;br&gt;telagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Attityder till kooperativt företagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om attityder till kooperativt företagande - som behandlas i kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;quot;Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag?&amp;quot; - kon-&lt;br&gt;staterar utredningen på basis av de gjorda undersökningarna att företräda-&lt;br&gt;re för myndigheter och näringsliv i övrigt oftast saknar djupare kunska-&lt;br&gt;per om kooperation vilket naturligt färgar deras sätt att se på företags-&lt;br&gt;formen. Samarbete mellan myndigheter och andra organisationer som&lt;br&gt;kan förbättra möjligheterna till bättre kunskaper om de kooperativa före-&lt;br&gt;tagen bör uppmuntras. Utredningen föreslår också att regeringen i regle-&lt;br&gt;ringsbrev erinrar berörda myndigheter om att de skall iakttaga opartisk-&lt;br&gt;het vid utformningen av informationsmaterial, blanketter och annars i&lt;br&gt;alla sammanhang då olika associationsformer behandlas i myndigheter-&lt;br&gt;nas verksamhet. Utredningen kan också med stöd av olika kartläggningar&lt;br&gt;konstatera att läroböcker i gymnasieskolan oftast behandlar de kooperati-&lt;br&gt;va företagen mer summariskt än andra typer av företag. Även om koope-&lt;br&gt;rationen inte direkt motarbetas får den likgiltiga eller kallsinniga attity-&lt;br&gt;den ändå till följd att kooperativt företagande förbises i olika samman-&lt;br&gt;hang. På det sättet kan man tala om att kooperationen utsätts för en indi-&lt;br&gt;rekt diskriminering. Utredningen framhåller dock att de kooperativa fö-&lt;br&gt;retagen och dess intresseorganisationer har ett eget ansvar för att sprida&lt;br&gt;kunskaper och information om sina idéer till allmänheten och myndig-&lt;br&gt;heter samt att skapa kontakter med skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4. &amp;quot;Kapitalförsörjning&amp;quot; behandlas inslag i de civilrättsliga och&lt;br&gt;skatterättsliga lagstiftningarna som direkt eller indirekt påverkar de eko-&lt;br&gt;nomiska föreningarnas möjligheter att anskaffa erforderligt kapital för&lt;br&gt;verksamheten. Utredningen föreslår ändringar i lagen om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar och lagen om statlig inkomstskatt. Utredningens förslag inne-&lt;br&gt;bär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett behov har vuxit fram att organisera den kooperativa företagsamheten&lt;br&gt;i nya strukturer där bl. a. ägandet och den kooperativa affärsverksam-&lt;br&gt;heten skiljs åt i olika juridiska personer. För att möta detta behov - utan&lt;br&gt;att verksamhetens kooperativa karaktär går förlorad - föreslår utredning-&lt;br&gt;en att en ekonomisk förening får bedriva den kooperativa samhandeln&lt;br&gt;med medlemmarna inte bara direkt i föreningen utan även indirekt i ett&lt;br&gt;eller flera av föreningen helägda dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl föreslår utredningen att en ekonomisk förening inte själv&lt;br&gt;skall behöva bedriva den kooperativa samhandeln med medlemmarna&lt;br&gt;utan far ha till ändamål att främja medlemmarnas kooperativa deltagande&lt;br&gt;i en eller flera andra ekonomiska föreningar, om dess tillgångar uteslu-&lt;br&gt;tande eller så gott som uteslutande består av andelar i den eller de andra&lt;br&gt;ekonomiska föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att underlätta strukturrationalisering inom vissa branscher föreslås&lt;br&gt;också vissa ändringar i fusionsreglema. Vidare görs reglerna om rätten&lt;br&gt;till medlemskap dispositiva, d.v.s. det överlämnas till föreningen att i&lt;br&gt;stadgarna bestämma om rätten till inträde i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att stimulera medlemmarna att bidra till föreningarnas kapital-&lt;br&gt;försörjning föreslås att en ekonomisk förening far besluta om insats-&lt;br&gt;emission genom att utdelningsbara vinstmedel förs över till medlemsin-&lt;br&gt;satser. Medlem skall tillföras emissionsinsatser i förhållande till den om-&lt;br&gt;fattning i vilken medlemmen deltagit i föreningens verksamhet eller i&lt;br&gt;övrigt tagit denna i anspråk under det senaste avslutade räkenskapsåret&lt;br&gt;eller tidigare räkenskapsår eller i förhållande till vid det senaste räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång inbetalda grund- och överinsatser samt tillgodoförda&lt;br&gt;emissionsinsatser. Emissionsinsats betalas ut först vid medlemmens av-&lt;br&gt;gång ur föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande reglerna om överskottsutdelning föreslår utredningen att ta-&lt;br&gt;ket för insatsutdelning slopas samtidigt som det klargörs att fördelningen&lt;br&gt;av gottgörelser och kooperativ utdelning far vara medlemmens samhan-&lt;br&gt;del med föreningen inte bara under ett utan flera räkenskapsår. Insatsut-&lt;br&gt;delning far lämnas även till avgången medlem på inte utbetalda insatser&lt;br&gt;vilket torde minska medlemmens bindning till föreningen till förmån för&lt;br&gt;förbättrade konkurrensbetingelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande begränsningen i fråga om forlagsinsatskapitalets storlek i&lt;br&gt;förhållande till annat insatskapital slopas vad gäller förlagsinsatser som&lt;br&gt;tecknas av medlemmar. Vidare öppnas en möjlighet att VPC-registrera&lt;br&gt;förlagsandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereglerna anpassas till föreningslagens regler om överskottsut-&lt;br&gt;delning. Det innebär att en ekonomisk förening som huvudregel skall&lt;br&gt;medges avdrag för överskottsutdelning oavsett om det är fråga om ko-&lt;br&gt;operativ vinstutdelning, insatsutdelning eller utdelning på förlagsinsatser.&lt;br&gt;En förening som har mer än enstaka medlemmar som åtnjuter skattefrihet&lt;br&gt;för utdelning därför att utdelningen anses utgöra en inbesparing i lev-&lt;br&gt;nadskostnaderna. medges dock avdrag för annan överskottsutdelning än&lt;br&gt;utdelning på förlagsinsatser endast om föreningen tillämpar lika rösträtt&lt;br&gt;och är öppen för medlemskap för var och en som söker inträde. Medlem&lt;br&gt;beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för överskottsutdelning på&lt;br&gt;sin andel om innehavet betingas av näringsverksamhet. Detta gäller såle-&lt;br&gt;des oavsett om medlemmen är enskild näringsidkare eller juridisk per-&lt;br&gt;son. I övriga fall beskattas utdelningen i inkomstslaget kapital, om det&lt;br&gt;inte är fråga om återbäring som innebär en inbesparing i medlemmens&lt;br&gt;levnadskostnader i vilket fall utdelningen är skattefri. Som inbesparing&lt;br&gt;av levnadskostnader anses dock som mest ett belopp motsvarande stats-&lt;br&gt;låneräntan minskad med två procentenheter multiplicerad med med-&lt;br&gt;lemmens omsättning med föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsinsatser som tillgodoförs en medlem finansieras med före-&lt;br&gt;ningens beskattade fria egna kapital. Medlemmen har ingen anskaff-&lt;br&gt;ningskostnad för emissionsinsatsen varför han beskattas för hela beloppet&lt;br&gt;när det utbetalas till honom i samband med att han lämnar föreningen.&lt;br&gt;Beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital bero-&lt;br&gt;ende på om andelen utgör en tillgång i näringsverksamhet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 5. &amp;quot;Konkurrenslagstiftningen&amp;quot; behandlas frågan om det finns&lt;br&gt;särskilda problem som kan uppkomma vid tillämpningen av konkur-&lt;br&gt;renslagstiftningen på kooperativ samverkan. Utredningen har dock be-&lt;br&gt;gränsat sig till kooperativ samverkan i ekonomiska föreningar. Det som&lt;br&gt;redovisats i detta kapitel torde dock kunna tjäna till ledning för den kon-&lt;br&gt;kurrensrättsliga bedömningen av kooperativ samverkan i andra associa-&lt;br&gt;tionsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar en genomgång av de svenska förarbetena till KL&lt;br&gt;på det aktuella området samt en genomgång av konkurrentverkets praxis&lt;br&gt;beträffande ekonomiska föreningar. Vidare har utredningen låtit Koope-&lt;br&gt;rativa Institutet undersöka förhållandet mellan kooperativa företag och&lt;br&gt;EU:s konkurrenspolitik. Ett rättsutlåtande har hämtats in från docent Nils&lt;br&gt;Wahl rörande kooperativs rättsliga ställning inom EU:s konkurrensrätt.&lt;br&gt;Utredningen redovisar också en företagsekonomisk analys av vilka effek-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter som kan uppstå genom affärsverksamhet i kooperativa företag. Såväl&lt;br&gt;effekter för företagen som för marknadens funktion belyses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller bl. a. att med likvärdiga marknadsförutsättningar&lt;br&gt;finns inte några bärande skäl för att behandla de svenska kooperativa&lt;br&gt;företagen strängare än vad EG:s rättstillämpning ger uttryck för. Utred-&lt;br&gt;ningen tvingas dock konstatera att rättsläget alltjämt är oklart och fram-&lt;br&gt;håller det angelägna i att en praxis på området nu skyndsamt växer fram,&lt;br&gt;eftersom osäkerheten om rättsläget med stor sannolikhet leder till eko-&lt;br&gt;nomiska förluster i form av uteblivna affärsmöjligheter. Utredningen&lt;br&gt;uttalar också som sin mening att skulle rättsutvecklingen hos de rättsvår-&lt;br&gt;dande myndigheterna i Sverige visa sig slå in på en annan väg än den&lt;br&gt;som EG-domstolen nu stakat ut, finns starka skäl att se över den svenska&lt;br&gt;konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ömsesidiga försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 6. &amp;quot;Annat missgynnande av ekonomiska föreningar&amp;quot; behandlar&lt;br&gt;utredningen två fall där ömsesidiga försäkringsbolag uppenbarligen&lt;br&gt;missgynnats i förhållande till försäkringsaktiebolag. Det ena gäller om-&lt;br&gt;vandling av obeskattade reserver till beskattat eget kapital i skade-&lt;br&gt;försäkringsbolag. Det andra avser mervärdeskatt på interna tjänster. Ut-&lt;br&gt;redningen anser att så snart det statsfinansiella läget tillåter bör det på&lt;br&gt;nytt prövas om dessa former av missgynnanden kan undanröjas genom&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens betänkande överlämnas till regeringen i mitten av mars&lt;br&gt;1996. Efter sedvanlig remissbehandling kan arbetet på en lagrådsremiss&lt;br&gt;påbörjas i regeringskansliet vid månadsskiftet juni/juli 1996. Därmed&lt;br&gt;torde det - även om förslagen inte är av enklare karaktär - vara möjligt&lt;br&gt;för regeringen att lämna en proposition till riksdagen i sådan tid att riks-&lt;br&gt;dagen kan fatta beslut i ärendet hösten 1996. Vid angivna förhållanden&lt;br&gt;och att ett genomförande av förslagen är mycket angeläget för de koope-&lt;br&gt;rativa företagen förslår utredningen att ikraftträdandetidpunkten blir re-&lt;br&gt;dan den första januari 1997. 1 fråga om ändringar i skattelagstiftningen&lt;br&gt;innebär det att de nya reglerna kan tillämpas första gången vid 1998 års&lt;br&gt;inkomsttaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Betänkandets författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 och 6 §§. 4 kap. 1 och 3 §§.&lt;br&gt;5 kap. 1, 4, 6 och 7 §§, 7 kap. 4 och 15 §§, 9 kap. 7 §, 10 kap. 1. 2 och&lt;br&gt;4 § samt 12 kap. 4 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas ny bestämmelse, 10 kap. 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas eko-&lt;br&gt;nomiska intresse genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna&lt;br&gt;deltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som konsumenter eller andra förbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som leverantörer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. med egen arbetsinsats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. genom att begagna föreningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ekonomisk förening är&lt;br&gt;utmärkande att den uppfyller&lt;br&gt;särskilda villkor i fråga om rät-&lt;br&gt;ten till medlemskap, rösträtt och&lt;br&gt;överskottsutdelning. Om detta&lt;br&gt;föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ister, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening kan även&lt;br&gt;ha till ändamål att främja med-&lt;br&gt;lemmarnas ekonomiska intressen&lt;br&gt;genom deras deltagande på sätt&lt;br&gt;som anges i första stycket i en&lt;br&gt;eller flera andra ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, om dess tillgångar&lt;br&gt;uteslutande eller så gott som&lt;br&gt;uteslutande består av andelar i&lt;br&gt;den eller de andra ekonomiska&lt;br&gt;föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förenings verk-&lt;br&gt;samhet kan bedrivas i förening-&lt;br&gt;en eller i ett av föreningen he-&lt;br&gt;lägt dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens stadgar skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den insats med vilken varje&lt;br&gt;medlem skall delta i föreningen,&lt;br&gt;hur insatserna skall fullgöras&lt;br&gt;samt i vad mån en medlem far&lt;br&gt;delta i föreningen med insats&lt;br&gt;utöver vad han är skyldig att&lt;br&gt;delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den insats med vilken varje&lt;br&gt;medlem skall delta i föreningen,&lt;br&gt;(grundinsats) och hur denna&lt;br&gt;skall fullgöras samt i vad mån en&lt;br&gt;medlem far delta i föreningen&lt;br&gt;med insats utöver vad han är&lt;br&gt;skyldig att delta med (överin-&lt;br&gt;sats).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering be-&lt;br&gt;roende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller&lt;br&gt;de högsta belopp till vilka de far bestämmas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av&lt;br&gt;dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall&lt;br&gt;skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-&lt;br&gt;genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäkti-&lt;br&gt;ges kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall&lt;br&gt;förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. för det fall att förlagsin-&lt;br&gt;satser som avses i 5 kap. skall&lt;br&gt;förekomma, vad som skall gälla&lt;br&gt;därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. för det fall att förlagsin-&lt;br&gt;satser som avses i 5 kap. eller&lt;br&gt;emissionsinsatser som avses i 10&lt;br&gt;kap. 1 a § skall förekomma, vad&lt;br&gt;som skall gälla för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening får inte&lt;br&gt;vägra någon inträde som med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening är öppen&lt;br&gt;för medlemskap, om inte annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:1247.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lem, om det inte finns särskilda&lt;br&gt;skäl för vägran med hänsyn till&lt;br&gt;arten eller omfattningen av före-&lt;br&gt;ningens verksamhet eller före-&lt;br&gt;ningens syfte eller annan orsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av&lt;br&gt;stadgarna. I stadgarna far föreskrivas att inträdesansökan skall göras&lt;br&gt;skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökan-&lt;br&gt;dens bevittnade namnunderskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en medlems-&lt;br&gt;förteckning. Denna skall inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och&lt;br&gt;postadress samt det antal med-&lt;br&gt;lemsinsatser med vilket han del-&lt;br&gt;tar i föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda medlemsinsatser enligt&lt;br&gt;den senast fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsin-&lt;br&gt;satsbelopp som efter utgången&lt;br&gt;av det räkenskapsår balansräk-&lt;br&gt;ningen avser har återbetalats&lt;br&gt;eller högst skall återbetalas en-&lt;br&gt;ligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om&lt;br&gt;tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en medlems-&lt;br&gt;förteckning. Denna skall inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och&lt;br&gt;postadress samt det antal med-&lt;br&gt;lemsinsatser med vilket han del-&lt;br&gt;tar i föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda grund- och överinsat-&lt;br&gt;ser samt tillgodoförda emission-&lt;br&gt;sinsatser enligt den senast fast-&lt;br&gt;ställda balansräkningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsin-&lt;br&gt;satsbelopp som efter utgången&lt;br&gt;av det räkenskapsår balansräk-&lt;br&gt;ningen avser har återbetalats&lt;br&gt;eller högst skall återbetalas en-&lt;br&gt;ligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om&lt;br&gt;tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsys-&lt;br&gt;tem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat&lt;br&gt;liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var och&lt;br&gt;en som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran fa skriftlig uppgift av före-&lt;br&gt;ningen om sitt medlemskap och&lt;br&gt;om de insatser som han har be-&lt;br&gt;talt in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran fa skriftlig uppgift av före-&lt;br&gt;ningen om sitt medlemskap och&lt;br&gt;om de medlemsinsatser som han&lt;br&gt;har betalt in eller tillgodoförts&lt;br&gt;genom insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;När en medlem har avgått har&lt;br&gt;han rätt att sex månader efter&lt;br&gt;avgången fa ut sina inbetalda&lt;br&gt;medlemsinsatser. Beloppet far&lt;br&gt;dock inte överstiga vad som be-&lt;br&gt;löper på honom i förhållande till&lt;br&gt;övriga medlemmar av förening-&lt;br&gt;ens egna kapital enligt den ba-&lt;br&gt;lansräkning som hänför sig till&lt;br&gt;tiden för avgången. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen av föreningens egna ka-&lt;br&gt;pital skall bortses från reservfon-&lt;br&gt;den, uppskrivningsfonden och&lt;br&gt;förlagsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlem har avgått har&lt;br&gt;han rätt att sex månader efter&lt;br&gt;avgången få ut sina inbetalda&lt;br&gt;grund- och överinsatser samt&lt;br&gt;tillgodoförda emissionsinsatser.&lt;br&gt;Beloppet far dock inte överstiga&lt;br&gt;vad som belöper på honom i för-&lt;br&gt;hållande till övriga medlemmar&lt;br&gt;av föreningens egna kapital en-&lt;br&gt;ligt den balansräkning som hän-&lt;br&gt;för sig till tiden för avgången.&lt;br&gt;Vid beräkningen av föreningens&lt;br&gt;egna kapital skall bortses från&lt;br&gt;reservfonden, uppskrivningsfon-&lt;br&gt;den och förlagsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlem&lt;br&gt;mar få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller&lt;br&gt;meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs,&lt;br&gt;skall den avgångnes rätt att fa ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-&lt;br&gt;derna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket&lt;br&gt;eller 12 kap. 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem, som deltar i för-&lt;br&gt;eningen med högre insatsbelopp&lt;br&gt;än han är skyldig att delta med,&lt;br&gt;har rätt att efter uppsägning få ut&lt;br&gt;överskjutande belopp utan att&lt;br&gt;avgå ur föreningen. Beträffande&lt;br&gt;uppsägningen samt medlemmens&lt;br&gt;rätt att få ut det uppsagda belop-&lt;br&gt;pet och hans skyldighet att betala&lt;br&gt;tillbaka vad han har fått ut till-&lt;br&gt;ämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket. Sexmånaders-&lt;br&gt;fristen enligt 1 § skall därvid&lt;br&gt;räknas från utgången av det rä-&lt;br&gt;kenskapsår som sedan uppsäg-&lt;br&gt;ningen har gjorts slutar näst efter&lt;br&gt;en månad eller den längre tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem har rätt att efter upp-&lt;br&gt;sägning få ut överinsats utan att&lt;br&gt;avgå ur föreningen. Beträffande&lt;br&gt;uppsägningen samt medlemmens&lt;br&gt;rätt att få ut det uppsagda belop-&lt;br&gt;pet och hans skyldighet att betala&lt;br&gt;tillbaka vad han har fått ut till-&lt;br&gt;ämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket. Sexmånaders-&lt;br&gt;fristen enligt 1 § skall därvid&lt;br&gt;räknas från utgången av det rä-&lt;br&gt;kenskapsår som sedan uppsäg-&lt;br&gt;ningen har gjorts slutar näst efter&lt;br&gt;en månad eller den längre tid,&lt;br&gt;högst sex månader, som har be-&lt;br&gt;stämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst sex månader, som har be-&lt;br&gt;stämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att. utöver vad som&lt;br&gt;följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom särskilda&lt;br&gt;insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av&lt;br&gt;andra än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser får tillskjutas&lt;br&gt;med högst ett så stort belopp att&lt;br&gt;summan av gjorda förlagsinsat-&lt;br&gt;ser efter tillskottet uppgår till&lt;br&gt;högst det belopp som svarar mot&lt;br&gt;summan av andra då inbetalda&lt;br&gt;insatser än förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser från andra än&lt;br&gt;medlemmar får tillskjutas med&lt;br&gt;högst ett så stort belopp att sum-&lt;br&gt;man av sådana förlagsinsatser&lt;br&gt;efter tillskottet uppgår till högst&lt;br&gt;det belopp som svarar mot sum-&lt;br&gt;man av andra då inbetalda insat-&lt;br&gt;ser än förlagsinsatser samt till-&lt;br&gt;godoförda emissionsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje förlagsinsats skall för-&lt;br&gt;eningen utfärda ett förlagsan-&lt;br&gt;delsbevis. Beviset skall ställas&lt;br&gt;till viss man, till innehavaren&lt;br&gt;eller till viss man eller order och&lt;br&gt;innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nummer eller annan beteck-&lt;br&gt;ning för beviset,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. insatsens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den rätt till utdelning som&lt;br&gt;insatsen medför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det sätt på vilket utdelning&lt;br&gt;skall utbetalas och inlösen ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. föreskrifter som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. erinran enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsandelsbeviset skall un-&lt;br&gt;dertecknas av föreningen. Styrel-&lt;br&gt;seledamöters eller firmateckna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föreningen beslutar om att&lt;br&gt;förlagsinsatser skall tillskjutas&lt;br&gt;skall samtidigt villkoren för in-&lt;br&gt;satserna fastställas. Villkoren&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. insatsernas storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den rätt till utdelning som&lt;br&gt;en insats medför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det sätt på vilket utdelning&lt;br&gt;skall utbetalas och inlösen skall&lt;br&gt;ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föreskrifter som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. erinran enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. huruvida förlagsandelsbevis&lt;br&gt;skall utfärdas eller om insat-&lt;br&gt;serna istället skall registreras&lt;br&gt;hos Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolag enligt bestämmelser-&lt;br&gt;na i aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsandelsbevis skall ställas&lt;br&gt;till viss person, till innehavaren&lt;br&gt;eller till viss person eller order&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;res namnteckning får återges &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom tryckning eller på liknan- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de sätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2. nummer eller annan beteck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning för beviset, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de uppgifter som framgår av&lt;br&gt;första stycket 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall fora en förteck-&lt;br&gt;ning över samtliga förlagsinsat-&lt;br&gt;ser. Denna kan bestå av betryg-&lt;br&gt;gande lösblads- eller kortsystem&lt;br&gt;eller föras med automatisk data-&lt;br&gt;behandling eller på annat liknan-&lt;br&gt;de sätt. Förteckningen skall in-&lt;br&gt;nehålla uppgift om storleken på&lt;br&gt;varje förlagsinsats, om tidpunk-&lt;br&gt;ten för varje insats och om den&lt;br&gt;rätt till utdelning som insatsen&lt;br&gt;medför. Förteckningen skall hål-&lt;br&gt;las tillgänglig för var och en som&lt;br&gt;vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en förteck-&lt;br&gt;ning över samtliga förlagsinsat-&lt;br&gt;ser för vilka förlagsandelsbevis&lt;br&gt;har utfärdats. Denna kan bestå&lt;br&gt;av betryggande lösblads- eller&lt;br&gt;kortsystem eller föras med auto-&lt;br&gt;matisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt. En sådan&lt;br&gt;förteckning skall innehålla upp-&lt;br&gt;gift om storleken på varje för-&lt;br&gt;lagsinsats, om tidpunkten för&lt;br&gt;varje insats och om den rätt till&lt;br&gt;utdelning som insatsen medför.&lt;br&gt;Förteckningen skall hållas till-&lt;br&gt;gänglig för var och en som vill ta&lt;br&gt;del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förlagsinsatser som regist-&lt;br&gt;rerats hos Värdepapperscentra-&lt;br&gt;len VPC Aktiebolag förs istället&lt;br&gt;förteckningen av detta bolag.&lt;br&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller även för en sådan för-&lt;br&gt;teckning med undantag för att&lt;br&gt;den rätt till utdelning som in-&lt;br&gt;satsen medför inte behöver an-&lt;br&gt;ges i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst tidi-&lt;br&gt;gast efter fem år från tillskottet, om han skriftligen säger upp beloppet&lt;br&gt;minst två år i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen far inlösa en förlagsinsats tidigast efter fem år från tillskottet,&lt;br&gt;om föreningen skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen kan också föreskriva&lt;br&gt;att förlagsinsatserna förfaller till&lt;br&gt;betalning vid viss tidpunkt utan&lt;br&gt;uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösen enligt denna paragraf&lt;br&gt;sker till det belopp som utgör&lt;br&gt;insatsens storlek enligt förlag-&lt;br&gt;sandelsbeviset. Beloppet far&lt;br&gt;dock inte överstiga vad som av&lt;br&gt;föreningens egna kapital enligt&lt;br&gt;den senast fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen, utan anlitande av reserv-&lt;br&gt;fonden eller uppskrivningsfon-&lt;br&gt;den, belöper på andelen i för-&lt;br&gt;hållande till övriga förlagsinsat-&lt;br&gt;ser. Om föreningen försätts i&lt;br&gt;konkurs på en ansökan som görs&lt;br&gt;inom ett år efter inlösen, skall&lt;br&gt;vad som föreskrivits i 4 kap. 2 §&lt;br&gt;beträffande återbetalning tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om förlagsinsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösen enligt denna paragraf&lt;br&gt;sker till det belopp som utgör&lt;br&gt;insatsens storlek enligt förlags-&lt;br&gt;andelsbeviset eller, för förlags-&lt;br&gt;insatser som registrerats hos&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolag, insatsens storlek en-&lt;br&gt;ligt registreringen. Beloppet får&lt;br&gt;dock inte överstiga vad som av&lt;br&gt;föreningens egna kapital enligt&lt;br&gt;den senast fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen, utan anlitande av reserv-&lt;br&gt;fonden eller uppskrivningsfon-&lt;br&gt;den, belöper på andelen i förhål-&lt;br&gt;lande till övriga förlagsinsatser.&lt;br&gt;Om föreningen försätts i konkurs&lt;br&gt;på en ansökan som görs inom ett&lt;br&gt;år efter inlösen, skall vad som&lt;br&gt;föreskrivits i 4 kap. 2 § beträf-&lt;br&gt;fande återbetalning tillämpas i&lt;br&gt;fråga om förlagsinsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången&lt;br&gt;av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram års-&lt;br&gt;redovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderförening, koncern-&lt;br&gt;redovisningen och koncemrevisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stämman skall beslut fattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i&lt;br&gt;moderförening, koncemresultaträkningen och koncembalansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda&lt;br&gt;balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktö-&lt;br&gt;ren, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag eller&lt;br&gt;stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i en fråga som avses i&lt;br&gt;andra stycket 1-3 skall dock&lt;br&gt;skjutas upp till en fortsatt stäm-&lt;br&gt;ma, om majoriteten eller en mi-&lt;br&gt;noritet som består av minst en&lt;br&gt;tiondel av samtliga röstberättiga-&lt;br&gt;de begär det. Sådan stämma&lt;br&gt;skall hållas minst en och högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i en fråga som avses i&lt;br&gt;andra stycket 1-3 skall dock&lt;br&gt;skjutas upp till en fortsatt stäm-&lt;br&gt;ma, om majoriteten eller en mi-&lt;br&gt;noritet som består av minst en&lt;br&gt;tiondel av samtliga röstberättiga-&lt;br&gt;de begär det. Sådan stämma&lt;br&gt;skall hållas minst en och högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två månader därefter. Något yt- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;två månader därefter. Något yt-&lt;br&gt;terligare uppskov är inte tillåtet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;terligare uppskov är inte tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämman får dock inte fatta be-&lt;br&gt;slut som avses i andra stycket 2,&lt;br&gt;om det avser överskottsutdelning&lt;br&gt;med större belopp än vad styrel-&lt;br&gt;sen föreslagit eller godkänt, om&lt;br&gt;inte stämman är skyldig att fatta&lt;br&gt;ett sådant beslut enligt föreskrift&lt;br&gt;i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om sådan ändring av&lt;br&gt;stadgarna som innebär att en&lt;br&gt;medlems förpliktelse att erlägga&lt;br&gt;insatser eller avgifter till före-&lt;br&gt;ningen ökas eller att hans rätt&lt;br&gt;till årsvinst inskränks är giltigt,&lt;br&gt;om beslutet på den senare stäm-&lt;br&gt;man enligt 14 § har biträtts av&lt;br&gt;minst tre fjärdedelar av de rös-&lt;br&gt;tande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om sådan ändring av&lt;br&gt;stadgarna som innebär att en&lt;br&gt;medlems förpliktelse att erlägga&lt;br&gt;grundinsatser eller avgifter till&lt;br&gt;föreningen ökas eller att hans&lt;br&gt;rätt till årsvinst inskränks är gil-&lt;br&gt;tigt. om beslutet på den senare&lt;br&gt;stämman enligt 14 § har biträtts&lt;br&gt;av minst tre fjärdedelar av de&lt;br&gt;röstande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt&lt;br&gt;till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är gil-&lt;br&gt;tigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § har biträtts av samtli-&lt;br&gt;ga röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär inskränkning i en&lt;br&gt;medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en&lt;br&gt;medlems utträde ur föreningen försvåras och ändringen skall gälla även&lt;br&gt;dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena far inte tillämpas mot en medlem som inte har sam-&lt;br&gt;tyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur föreningen inom&lt;br&gt;en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av&lt;br&gt;fullmäktige, från det att medlemmen underrättades om beslutet. 1 ett så-&lt;br&gt;dant fall far medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur&lt;br&gt;föreningen vid den utgång av ett räkenskapsår som infaller näst efter en&lt;br&gt;månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena tillkommer en avgående med-&lt;br&gt;lem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post&lt;br&gt;bland tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förenings eget kapital skall&lt;br&gt;delas upp i bundet eget kapital&lt;br&gt;och fritt eget kapital eller an-&lt;br&gt;samlad förlust. Under bundet&lt;br&gt;eget kapital skal) tas upp inbe-&lt;br&gt;talda insatser, reservfond och&lt;br&gt;uppskrivningsfond. Medlemsin-&lt;br&gt;satser och förlagsinsatser skall&lt;br&gt;redovisas var för sig. Under fritt&lt;br&gt;eget kapital eller ansamlad för-&lt;br&gt;lust skall tas upp fria fonder, var&lt;br&gt;för sig, balanserad vinst eller&lt;br&gt;förlust eller samt nettovinst eller&lt;br&gt;förlust för räkenskapsåret. Ba-&lt;br&gt;lanserad förlust och förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret tas därvid upp&lt;br&gt;som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förenings eget kapital skall&lt;br&gt;delas upp i bundet eget kapital&lt;br&gt;och fritt eget kapital eller an-&lt;br&gt;samlad förlust. Under bundet&lt;br&gt;eget kapital skall tas upp inbe-&lt;br&gt;talda grund- och överinsatser,&lt;br&gt;emissionsinsatser, reservfond&lt;br&gt;samt uppskrivningsfond. Med-&lt;br&gt;lemsinsatser och förlagsinsatser&lt;br&gt;skall redovisas var för sig. Under&lt;br&gt;fritt eget kapital eller ansamlad&lt;br&gt;förlust skall tas upp fria fonder,&lt;br&gt;var för sig, balanserad vinst eller&lt;br&gt;förlust samt nettovinst eller för-&lt;br&gt;lust för räkenskapsåret. Balanse-&lt;br&gt;rad förlust och förlust för räken-&lt;br&gt;skapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på insats far inte tas upp som tillgång. Redovisningen av full-&lt;br&gt;gjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insatskapi-&lt;br&gt;talet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden -&lt;br&gt;de betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en&lt;br&gt;fordran hos eller skuld till ett dotterbolag eller en moderförening, skall&lt;br&gt;beloppet anges särskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga&lt;br&gt;om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvars-förbindelser till&lt;br&gt;förmån för ett dotterbolag eller en moderförening.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens medel far betalas ut till medlemmarna endast i form av&lt;br&gt;överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., ut-&lt;br&gt;betalning vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp och utskiftning&lt;br&gt;vid föreningens likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överskottsutdelning avses i&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gottgörelse i form av efter-&lt;br&gt;likvider, återbäringar eller lik-&lt;br&gt;nande som grundas på rörelsens&lt;br&gt;resultat utan att ha räknats in i&lt;br&gt;redovisade årsresultat och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utdelningar från redovisade&lt;br&gt;årsresultat i form av medlems-&lt;br&gt;återbäring eller på annat sätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överskottsutdelning avses i&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gottgörelse i form av efter-&lt;br&gt;likvider, återbäringar eller lik-&lt;br&gt;nande som grundas på rörelsens&lt;br&gt;resultat utan att ha räknats in i&lt;br&gt;redovisade årsresultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utdelning i form av efter-&lt;br&gt;likvid, återbäring eller liknande&lt;br&gt;som utgår i förhållande till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(vinstutdelning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;br&gt;omfattning medlem deltagit i&lt;br&gt;föreningens verksamhet (koope-&lt;br&gt;rativ vinstutdelning), från såda-&lt;br&gt;na utdelningsbara vinstmedel&lt;br&gt;som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. insatsutdelning från sådana&lt;br&gt;utdelningsbara vinstmedel som&lt;br&gt;avses i 2 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utdelning på förlagsinsatser&lt;br&gt;från sådana utdelningsbara&lt;br&gt;vinstmedel som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse och kooperativ vin-&lt;br&gt;stutdelning enligt andra stycket&lt;br&gt;2 skall utgå i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning medlem deltagit i&lt;br&gt;föreningens verksamhet eller i&lt;br&gt;övrigt tagit denna i anspråk un-&lt;br&gt;der ett eller flera räkenskapsår.&lt;br&gt;Insatsutdelning skall utgå i för-&lt;br&gt;hållande till medlems vid det&lt;br&gt;senaste räkenskapsårets utgång&lt;br&gt;inbetalda grund- och överinsat-&lt;br&gt;ser samt tillgodoförda emis-&lt;br&gt;sionsinsatser. Om utdelning på&lt;br&gt;förlagsinsatser finns bestäm-&lt;br&gt;melser i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av vinst&lt;br&gt;och av behållna tillgångar vid föreningens likvidation följer av 2 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatsemission kan ske genom&lt;br&gt;att sådana utdelningsbara vinst-&lt;br&gt;medel som avses i 2 § överförs&lt;br&gt;till medlemsinsatserna. Medlem&lt;br&gt;skall tillföras emissionsinsats i&lt;br&gt;förhållande till den omfattning i&lt;br&gt;vilken medlemmen har deltagit i&lt;br&gt;föreningens verksamhet eller i&lt;br&gt;övrigt tagit denna i anspråk un-&lt;br&gt;der det senaste avslutade räken-&lt;br&gt;skapsåret eller tidigare räken-&lt;br&gt;skapsår eller i förhållande till&lt;br&gt;medlemmens vid det senaste rä-&lt;br&gt;kenskapsårets utgång inbetalda&lt;br&gt;grund- och överinsatser samt&lt;br&gt;tillgodoförda emissionsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning får inte överstiga&lt;br&gt;vad som i den fastställda balans-&lt;br&gt;räkningen och, ifråga om moder-&lt;br&gt;förening, i den fastställda kon-&lt;br&gt;cembalansräkningen för det se-&lt;br&gt;naste räkenskapsåret redovisas&lt;br&gt;som föreningens eller koncer-&lt;br&gt;nens fria egna kapital med av-&lt;br&gt;drag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag&lt;br&gt;eller stadgarna skall avsättas till&lt;br&gt;bundet eget kapital eller, i fråga&lt;br&gt;om moderförening, det belopp&lt;br&gt;som av det fria egna kapitalet i&lt;br&gt;koncernen enligt årsredovisning-&lt;br&gt;arna för företag inom denna skall&lt;br&gt;föras över till det bundna egna&lt;br&gt;kapitalet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt&lt;br&gt;stadgarna skall användas för nå-&lt;br&gt;got annat ändamål än utdelning&lt;br&gt;till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativ vinstutdelning och&lt;br&gt;insatsutdelning får inte överstiga&lt;br&gt;vad som i den fastställda balans-&lt;br&gt;räkningen och, ifråga om moder-&lt;br&gt;förening, i den fastställda kon-&lt;br&gt;cembalansräkningen för det se-&lt;br&gt;naste räkenskapsåret redovisas&lt;br&gt;som föreningens eller koncer-&lt;br&gt;nens fria egna kapital med av-&lt;br&gt;drag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag&lt;br&gt;eller stadgarna skall avsättas till&lt;br&gt;bundet eget kapital eller, i fråga&lt;br&gt;om moderförening, det belopp&lt;br&gt;som av det fria egna kapitalet i&lt;br&gt;koncernen enligt årsredovisning-&lt;br&gt;arna för företag inom denna skall&lt;br&gt;föras över till det bundna egna&lt;br&gt;kapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt&lt;br&gt;stadgarna skall användas för nå-&lt;br&gt;got annat ändamål än utdelning&lt;br&gt;till medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. belopp som enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i utfärdade förlagsan-&lt;br&gt;delsbevis skall användas till ut-&lt;br&gt;delning på förlagsinsats, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. belopp som föreningsstäm-&lt;br&gt;man beslutat använda för insats-&lt;br&gt;emission som avses i la §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning som beräknas på&lt;br&gt;annat sätt än i förhållande till&lt;br&gt;den omfattning i vilken medlem-&lt;br&gt;marna deltagit i föreningens&lt;br&gt;verksamhet eller i övrigt tagit&lt;br&gt;denna i anspråk, får fastställas&lt;br&gt;till högst en ränta för år på inbe-&lt;br&gt;talda medlemsinsatser som mot-&lt;br&gt;svarar det av riksbanken fast-&lt;br&gt;ställda diskonto som gällde vid&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång med&lt;br&gt;tillägg av tre procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelser och sådan vinstut-&lt;br&gt;delning som beräknas i förhål-&lt;br&gt;lande till den omfattning i vilken&lt;br&gt;någon har deltagit i föreningens&lt;br&gt;verksamhet eller i övrigt tagit&lt;br&gt;denna i anspråk far lämnas även&lt;br&gt;till andra än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vinstutdelning av det slag&lt;br&gt;som avses i 2 § andra stycket får&lt;br&gt;lämnas till innehavare av för-&lt;br&gt;lagsandelar. Därvid gäller inte&lt;br&gt;den begränsning i fråga om ut-&lt;br&gt;delningens höjd som anges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse och kooperativ vin-&lt;br&gt;stutdelning får lämnas även till&lt;br&gt;andra än medlemmar. Insatsut-&lt;br&gt;delning får lämnas även till av-&lt;br&gt;gången medlem på inte utbetal-&lt;br&gt;da insatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast om&lt;br&gt;det har biträtts av samtliga röst-&lt;br&gt;berättigade eller har fattats på&lt;br&gt;två på varandra följande före-&lt;br&gt;ningsstämmor och på den senare&lt;br&gt;stämman har biträtts av minst&lt;br&gt;två tredjedelar av de röstande. I&lt;br&gt;stadgarna far föreskrivas villkor&lt;br&gt;som går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast om&lt;br&gt;det har biträtts av nio tiondelar&lt;br&gt;av de röstberättigade eller har&lt;br&gt;fattats på två på varandra följan-&lt;br&gt;de föreningsstämmor. I stadgar-&lt;br&gt;na far föreskrivas villkor som&lt;br&gt;går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusionen,&lt;br&gt;far säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på de villkor&lt;br&gt;som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som har&lt;br&gt;fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller äldre&lt;br&gt;bestämmelser. Detsamma gäller beslut som styrelsen har fattat före&lt;br&gt;nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsbanker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 §. 3 kap. 1 och 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 kap. 1 och 3 §§. 5 kap. 1. 4. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 7 §§, 7 kap. 15 §, 8 kap. 1. 2 och 4 §§ samt 10 kap. 3 § skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas ny bestämmelse, 8 kap. 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemsbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. villkoren för medlemskap i banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den insats med vilken varje&lt;br&gt;medlem skall delta i banken och&lt;br&gt;i vilken utsträckning medlemmar&lt;br&gt;far delta i banken med insats&lt;br&gt;utöver vad de är skyldiga att&lt;br&gt;delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den insats med vilken varje&lt;br&gt;medlem skall delta i banken&lt;br&gt;(grundinsats) och i vilken ut-&lt;br&gt;sträckning medlemmar får delta i&lt;br&gt;banken med insats utöver vad de&lt;br&gt;är skyldiga att delta med (överin-&lt;br&gt;sats),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för&lt;br&gt;deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-&lt;br&gt;genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäkti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplö-&lt;br&gt;ses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. för det fall att förlagsin-&lt;br&gt;satser som avses i 5 kap. skall&lt;br&gt;förekomma, vad som skall gälla&lt;br&gt;för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. för det fall att förlagsin-&lt;br&gt;satser som avses i 5 kap. eller&lt;br&gt;emissionsinsatser som avses i 8&lt;br&gt;kap. 1 a § skall förekomma, vad&lt;br&gt;som skall gälla för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank får inte vägra&lt;br&gt;någon inträde som medlem, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl för&lt;br&gt;det med hänsyn till arten eller&lt;br&gt;omfattningen av bankens verk-&lt;br&gt;samhet eller bankens syfte eller&lt;br&gt;annan omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank är öppen för&lt;br&gt;medlemskap, om inte annat an-&lt;br&gt;ges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person som en medlemsbank har ett dominerande inflytande i&lt;br&gt;far inte vara medlem i banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av&lt;br&gt;stadgarna. I stadgarna far det föreskrivas att inträdesansökan skall göras&lt;br&gt;skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökan-&lt;br&gt;dens bevittnade namnunderskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en medlems-&lt;br&gt;förteckning. Förteckningen skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och&lt;br&gt;postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda medlemsinsatser enligt&lt;br&gt;den senast fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsin-&lt;br&gt;satsbelopp som efter utgången&lt;br&gt;av det räkenskapsår balans-&lt;br&gt;räkningen avser har återbetalats&lt;br&gt;eller högst skall återbetalas en-&lt;br&gt;ligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om&lt;br&gt;tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en medlems-&lt;br&gt;förteckning. Förteckningen skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och&lt;br&gt;postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda grund- och överin-&lt;br&gt;satser samt tillgodoförda emis-&lt;br&gt;sionsinsatser enligt den senast&lt;br&gt;fastställda balansräkningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsin-&lt;br&gt;satsbelopp som efter utgången&lt;br&gt;av det räkenskapsår balans-&lt;br&gt;räkningen avser har återbetalats&lt;br&gt;eller högst skall återbetalas en-&lt;br&gt;ligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om&lt;br&gt;tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsys-&lt;br&gt;tem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat&lt;br&gt;liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för&lt;br&gt;var och en som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran fa skriftlig uppgift av ban-&lt;br&gt;ken om sitt medlemskap och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran fa skriftlig uppgift av ban-&lt;br&gt;ken om sitt medlemskap och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina betalda insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de medlemsinsatser som han har&lt;br&gt;betalt in eller tillgodoförts ge-&lt;br&gt;nom insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som har avgått ur en&lt;br&gt;medlemsbank har rätt att sex&lt;br&gt;månader efter avgången få ut&lt;br&gt;sina inbetalda medlemsinsatser.&lt;br&gt;Beloppet far dock inte överstiga&lt;br&gt;hans andel i förhållande till övri-&lt;br&gt;ga medlemmar av bankens egna&lt;br&gt;kapital enligt den balansräkning&lt;br&gt;som hänför sig till tiden för av-&lt;br&gt;gången. Vid beräkningen av ban-&lt;br&gt;kens egna kapital skall man bort-&lt;br&gt;se från reservfonden, fonden för&lt;br&gt;orealiserade vinster, uppskriv-&lt;br&gt;ningsfonden och förlagsinsatser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som har avgått ur en&lt;br&gt;medlemsbank har rätt att sex&lt;br&gt;månader efter avgången fa ut&lt;br&gt;sina inbetalda grund- och över-&lt;br&gt;insatser samt tillgodoförda emis-&lt;br&gt;sionsinsatser. Beloppet far dock&lt;br&gt;inte överstiga hans andel i för-&lt;br&gt;hållande till övriga medlemmar&lt;br&gt;av bankens egna kapital enligt&lt;br&gt;den balansräkning som hänför&lt;br&gt;sig till tiden för avgången. Vid&lt;br&gt;beräkningen av bankens egna&lt;br&gt;kapital skall man bortse från&lt;br&gt;reservfonden, fonden för oreali-&lt;br&gt;serade vinster, uppskrivnings-&lt;br&gt;fonden och förlagsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar&lt;br&gt;fa ut sin andel av beslutad vinstutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången&lt;br&gt;eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs,&lt;br&gt;skall den avgångnes rätt att fa ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-&lt;br&gt;derna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket&lt;br&gt;eller 10 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som deltar i med-&lt;br&gt;lemsbanken med högre in-&lt;br&gt;satsbelopp än han är skyldig att&lt;br&gt;delta med, har rätt att efter upp-&lt;br&gt;sägning fa ut överskjutande be-&lt;br&gt;lopp utan att avgå ur banken.&lt;br&gt;Beträffande uppsägningen samt&lt;br&gt;medlemmens rätt att fa ut det&lt;br&gt;uppsagda beloppet och hans&lt;br&gt;skyldighet att betala tillbaka vad&lt;br&gt;han har fatt ut tillämpas 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem har rätt att efter upp-&lt;br&gt;sägning få ut överinsats utan att&lt;br&gt;avgå ur föreningen. Beträffande&lt;br&gt;uppsägningen samt medlemmens&lt;br&gt;rätt att få ut det uppsagda belop-&lt;br&gt;pet och hans skyldighet att betala&lt;br&gt;tillbaka vad han har fatt ut till-&lt;br&gt;ämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket. Sexmånaders-&lt;br&gt;fristen enligt 1 § skall därvid&lt;br&gt;räknas från utgången av det rä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §§ samt 3 kap. 4 § första styc-&lt;br&gt;ket. Sexmånadersfristen enligt 1&lt;br&gt;§ skall därvid räknas från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;efter det att uppsägningen har&lt;br&gt;gjorts slutar tidigast en månad&lt;br&gt;eller den längre tid. dock högst&lt;br&gt;sex månader, som har bestämts i&lt;br&gt;stadgarna. Dessutom gäller att&lt;br&gt;sådant insatsbelopp far betalas ut&lt;br&gt;endast om det kan ske med hän-&lt;br&gt;syn till bestämmelserna om kapi-&lt;br&gt;taltäckning i lagen (1994:2004)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kenskapsår som efter det att upp-&lt;br&gt;sägningen har gjorts slutar tidi-&lt;br&gt;gast en månad eller den längre&lt;br&gt;tid. dock högst sex månader,&lt;br&gt;som har bestämts i stadgarna.&lt;br&gt;Dessutom gäller att sådant in-&lt;br&gt;satsbelopp får betalas ut endast&lt;br&gt;om det kan ske med hänsyn till&lt;br&gt;bestämmelserna om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, ut-&lt;br&gt;över vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insat-&lt;br&gt;ser (förlagsinsatser) och att sådana insatser far tillskjutas även av andra&lt;br&gt;än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser far tillskjutas&lt;br&gt;med högst ett så stort belopp att&lt;br&gt;summan av gjorda förlags-&lt;br&gt;insatser efter tillskottet uppgår&lt;br&gt;till högst det belopp som svarar&lt;br&gt;mot summan av andra då inbe-&lt;br&gt;talda insatser än förlagsinsatser i&lt;br&gt;medlemsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser från andra än&lt;br&gt;medlemmar far tillskjutas med&lt;br&gt;högst ett så stort belopp att sum-&lt;br&gt;man av sådana förlagsinsatser&lt;br&gt;efter tillskottet uppgår till högst&lt;br&gt;det belopp som svarar mot sum-&lt;br&gt;man av andra då inbetalda insat-&lt;br&gt;ser än förlagsinsatser samt till-&lt;br&gt;godoförda emissionsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje förlagsinsats skall&lt;br&gt;medlemsbanken utfärda ett för-&lt;br&gt;lagsandelsbevis. Beviset skall&lt;br&gt;ställas till viss person, till inne-&lt;br&gt;havaren eller till viss person&lt;br&gt;eller order och innehålla uppgift&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nummer eller annan beteck-&lt;br&gt;ning för beviset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När banken beslutar om att för-&lt;br&gt;lagsinsatser skall tillskjutas skall&lt;br&gt;samtidigt villkoren för insatser-&lt;br&gt;na fastställas. Villkoren skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. insatsernas storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den rätt till utdelning som&lt;br&gt;en insats medför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det sätt på vilket utdelning&lt;br&gt;skall utbetalas och inlösen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. insatsens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den rätt till utdelning som&lt;br&gt;insatsen medför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det sätt på vilket utdelning&lt;br&gt;skall betalas ut och inlösen ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. föreskrifter som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. upplysning om vad 2 § and-&lt;br&gt;ra stycket innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsandelsbeviset skall un-&lt;br&gt;dertecknas av banken. Styrelse-&lt;br&gt;ledamöters eller firmatecknares&lt;br&gt;namnteckning får återges genom&lt;br&gt;tryckning eller på liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föreskrifter som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. erinran enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. huruvida förlagsandelsbevis&lt;br&gt;skall utfärdas eller om insatser-&lt;br&gt;na istället skall registreras hos&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolag enligt bestämmelser-&lt;br&gt;na i aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsandelsbevis skall ställas&lt;br&gt;till viss person, till innehavaren&lt;br&gt;eller till viss person eller order&lt;br&gt;och innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nummer eller annan beteck-&lt;br&gt;ning för beviset, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de uppgifter som framgår av&lt;br&gt;första stycket 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en förteck-&lt;br&gt;ning över samtliga förlagsinsat-&lt;br&gt;ser. Denna kan bestå av betryg-&lt;br&gt;gande lösblads- eller kortsystem&lt;br&gt;eller föras med automatisk data-&lt;br&gt;behandling eller på annat liknan-&lt;br&gt;de sätt. Förteckningen skall in-&lt;br&gt;nehålla uppgift om storleken på&lt;br&gt;varje förlagsinsats, om tidpunk-&lt;br&gt;ten för varje insats och om den&lt;br&gt;rätt till utdelning som insatsen&lt;br&gt;medför. Förteckningen skall hål-&lt;br&gt;las tillgänglig för var och en som&lt;br&gt;vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en förteck-&lt;br&gt;ning över samtliga förlagsinsat-&lt;br&gt;ser för vilka förlagsandelsbevis&lt;br&gt;har utfärdats. Denna kan bestå&lt;br&gt;av betryggande lösblads- eller&lt;br&gt;kortsystem eller föras med auto-&lt;br&gt;matisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt. En sådan&lt;br&gt;förteckning skall innehålla upp-&lt;br&gt;gift om storleken på varje för-&lt;br&gt;lagsinsats, om tidpunkten för&lt;br&gt;varje insats och om den rätt till&lt;br&gt;utdelning som insatsen medför.&lt;br&gt;Förteckningen skall hållas till-&lt;br&gt;gänglig för var och en som vill ta&lt;br&gt;del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förlagsinsatser som regist-&lt;br&gt;rerats hos Värdepapperscentra-&lt;br&gt;len VPC Aktiebolag förs istället&lt;br&gt;förteckningen av detta bolag.&lt;br&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller även för en sådan för-&lt;br&gt;teckning med undantag för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den rätt till utdelning som in-&lt;br&gt;satsen medför inte behöver an-&lt;br&gt;ges i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar en forlagsandel har rätt att fa förlagsinsatsen inlöst tidi-&lt;br&gt;gast fem år efter tillskottet under förutsättning att han skriftligen säger&lt;br&gt;upp beloppet minst två år i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsbanken far lösa in en förlagsinsats tidigast fem år efter tillskot-&lt;br&gt;tet under förutsättning att banken skriftligen säger upp beloppet minst&lt;br&gt;sex månader i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösen enligt denna paragraf&lt;br&gt;sker till det belopp som utgör&lt;br&gt;insatsens storlek enligt förlag-&lt;br&gt;sandelsbeviset. Beloppet får&lt;br&gt;dock inte överstiga innehavarens&lt;br&gt;andel i förhållande till övriga&lt;br&gt;förlagsinsatser av medlemsban-&lt;br&gt;kens egna kapital enligt den se-&lt;br&gt;nast fastställda balansräkningen,&lt;br&gt;utan anlitande av reservfond el-&lt;br&gt;ler uppskrivningsfond. Om ban-&lt;br&gt;ken försätts i konkurs på en an-&lt;br&gt;sökan som görs inom ett år efter&lt;br&gt;inlösen, skall vad som föreskri-&lt;br&gt;vits i 4 kap. 2 § om återbetalning&lt;br&gt;tillämpas i fråga om förlagsinsat-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banken kan också föreskriva att&lt;br&gt;förlagsinsatserna förfaller till&lt;br&gt;betalning vid viss tidpunkt utan&lt;br&gt;uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösen enligt denna paragraf&lt;br&gt;sker till det belopp som utgör&lt;br&gt;insatsens storlek enligt förlags-&lt;br&gt;andelsbeviset eller, för förlags-&lt;br&gt;insatser som registrerats hos&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolag, insatsens storlek&lt;br&gt;enligt registreringen. Beloppet&lt;br&gt;får dock inte överstiga inneha-&lt;br&gt;varens andel i förhållande till&lt;br&gt;övriga förlagsinsatser av med-&lt;br&gt;lemsbankens egna kapital enligt&lt;br&gt;den senast fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen, utan anlitande av reserv-&lt;br&gt;fond eller uppskrivningsfond.&lt;br&gt;Om banken försätts i konkurs på&lt;br&gt;en ansökan som görs inom ett år&lt;br&gt;efter inlösen, skall vad som före-&lt;br&gt;skrivits i 4 kap. 2 § om återbetal-&lt;br&gt;ning tillämpas i fråga om för-&lt;br&gt;lagsinsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om sådan ändring av&lt;br&gt;stadgarna som innebär att en&lt;br&gt;medlems förpliktelse att erlägga&lt;br&gt;insatser till medlemsbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om sådan ändring av&lt;br&gt;stadgarna som innebär att en&lt;br&gt;medlems förpliktelse att erlägga&lt;br&gt;grundinsatser till medlemsban-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökas eller att hans rätt till år-&lt;br&gt;svinst inskränks är giltigt, om&lt;br&gt;beslutet på den senare stämman&lt;br&gt;enligt 14 § biträtts av minst tre&lt;br&gt;fjärdedelar av de röstande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken ökas eller att hans rätt till&lt;br&gt;årsvinst inskränks är giltigt, om&lt;br&gt;beslutet på den senare stämman&lt;br&gt;enligt 14 § biträtts av minst tre&lt;br&gt;fjärdedelar av de röstande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt&lt;br&gt;till medlemsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är&lt;br&gt;giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av samtliga&lt;br&gt;röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär en inskränkning i en&lt;br&gt;medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en&lt;br&gt;medlems utträde ur banken försvåras och ändringen skall gälla även dem&lt;br&gt;som var medlemmar i banken när frågan avgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena far inte tillämpas mot en medlem som inte har sam-&lt;br&gt;tyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur medlemsbanken&lt;br&gt;inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fatta-&lt;br&gt;des av fullmäktige, från det medlemmen underrättades om beslutet. 1 ett&lt;br&gt;sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur&lt;br&gt;banken vid utgången av det räkenskapsår som slutar tidigast en månad&lt;br&gt;efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som en avgå-&lt;br&gt;ende medlem har enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsbankens medel far betalas ut till medlemmarna endast i form av&lt;br&gt;överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., ut-&lt;br&gt;betalning vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp och utskiftning&lt;br&gt;vid bankens likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överskottsutdelning avses i&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gottgörelse i form av åter-&lt;br&gt;bäringar eller liknande som&lt;br&gt;grundas på rörelsens resultat&lt;br&gt;utan att ha räknats in i redovisa-&lt;br&gt;de årsresultat, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överskottsutdelning avses i&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gottgörelse i form av åter-&lt;br&gt;bäringar eller liknande som&lt;br&gt;grundas på rörelsens resultat&lt;br&gt;utan att ha räknats in i redovi-&lt;br&gt;sande årsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utdelningar från redovisade&lt;br&gt;årsresultat i form av medlems-&lt;br&gt;återbäring eller på annat sätt&lt;br&gt;(vinstutdelning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utdelning i form av åter-&lt;br&gt;bäring eller liknande som utgår&lt;br&gt;i förhållande till den omfattning&lt;br&gt;medlem deltagit i bankens verk-&lt;br&gt;samhet (kooperativ vinstut-&lt;br&gt;delning), från sådana utdel-&lt;br&gt;ningsbara vinstmedel som avses&lt;br&gt;i2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. insatsutdelning från sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelningsbara vinstmedel som&lt;br&gt;avses i 2 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utdelning på förlagsinsatser&lt;br&gt;från sådana utdelningsbara&lt;br&gt;vinstmedel som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse och kooperativ vin-&lt;br&gt;stutdelning enligt andra stycket&lt;br&gt;2 skall utgå i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning medlem deltagit z&lt;br&gt;bankens verksamhet eller i öv-&lt;br&gt;rigt tagit denna i anspråk under&lt;br&gt;ett eller flera räkenskapsår. In-&lt;br&gt;satsutdelning skall utgå i för-&lt;br&gt;hållande till medlems vid det&lt;br&gt;senaste räkenskapsårets utgång&lt;br&gt;inbetalda grund- och överinsat-&lt;br&gt;ser samt tillgodoförda emis-&lt;br&gt;sionsinsatser. Om utdelning på&lt;br&gt;förlagsinsatser finns bestäm-&lt;br&gt;melser i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av behållna&lt;br&gt;tillgångar vid medlemsbankens likvidation följer av 2 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatsemission kan ske genom&lt;br&gt;att sådana utdelningsbara vinst-&lt;br&gt;medel som avses i 2 § överförs&lt;br&gt;till medlemsinsatserna. Medlem&lt;br&gt;skall tillföras emissionsinsats i&lt;br&gt;förhållande till den omfattning i&lt;br&gt;vilken medlemmen har deltagit i&lt;br&gt;föreningens verksamhet eller i&lt;br&gt;övrigt tagit denna i anspråk un-&lt;br&gt;der det senaste avslutade räken-&lt;br&gt;skapsåret eller tidigare räken-&lt;br&gt;skapsår eller i förhållande till&lt;br&gt;medlemmens vid det senaste rä-&lt;br&gt;kenskapsårets utgång inbetalda&lt;br&gt;grund- och överinsatser samt&lt;br&gt;tillgodoförda emissionsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning far inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativ vinstutdelning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som i den fastställda balans-&lt;br&gt;räkningen och. i fråga om med-&lt;br&gt;lemsbank som är moderföretag, i&lt;br&gt;den fastställda koncern-&lt;br&gt;balansräkningen för det senaste&lt;br&gt;räkenskapsåret redovisas som&lt;br&gt;bankens eller koncernens fria&lt;br&gt;egna kapital med avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag&lt;br&gt;eller stadgarna skall avsättas till&lt;br&gt;bundet eget kapital eller, i fråga&lt;br&gt;om bank som är moderföretag,&lt;br&gt;det belopp som av det fria egna&lt;br&gt;kapitalet i koncernen enligt års-&lt;br&gt;redovisningarna för företag inom&lt;br&gt;denna skall föras över till det&lt;br&gt;bundna egna kapitalet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt&lt;br&gt;stadgarna skall användas för&lt;br&gt;något annat ändamål än utdel-&lt;br&gt;ning till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;br&gt;insatsutdelning får inte överstiga&lt;br&gt;vad som i den fastställda balans-&lt;br&gt;räkningen och. i fråga om med-&lt;br&gt;lemsbank som är moderföretag, i&lt;br&gt;den fastställda koncembalans-&lt;br&gt;räkningen för det senaste räken-&lt;br&gt;skapsåret redovisas som bankens&lt;br&gt;eller koncernens fria egna kapi-&lt;br&gt;tal med avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag&lt;br&gt;eller stadgarna skall avsättas till&lt;br&gt;bundet eget kapital eller, i fråga&lt;br&gt;om bank som är moderföretag,&lt;br&gt;det belopp som av det fria egna&lt;br&gt;kapitalet i koncernen enligt års-&lt;br&gt;redovisningarna för företag inom&lt;br&gt;denna skall föras över till det&lt;br&gt;bundna egna kapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt&lt;br&gt;stadgarna skall användas för&lt;br&gt;något annat ändamål än utdel-&lt;br&gt;ning till medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. belopp som enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i utfärdade förlagsan-&lt;br&gt;delsbevis skall användas till ut-&lt;br&gt;delning på förlagsinsats, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp som förenings-&lt;br&gt;stämman beslutat använda för&lt;br&gt;insatsemission som avses i la §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning som beräknas på&lt;br&gt;annat sätt än i förhållande till&lt;br&gt;den omfattning i vilken medlem-&lt;br&gt;marna deltagit i medlems-&lt;br&gt;bankens verksamhet eller i öv-&lt;br&gt;rigt tagit denna i anspråk, får&lt;br&gt;fastställas till högst en ränta för&lt;br&gt;år på inbetalda medlemsinsatser&lt;br&gt;som motsvarar det av riksbanken&lt;br&gt;fastställda diskonto som gällde&lt;br&gt;vid räkenskapsårets utgång med&lt;br&gt;tillägg av tre procentenheter.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelser och sådan vinstut-&lt;br&gt;delning som beräknas i förhål-&lt;br&gt;lande till den omfattning i vilken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse och kooperativ vin-&lt;br&gt;stutdelning får lämnas även till&lt;br&gt;andra än medlemmar. Insatsut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon har deltagit i medlems-&lt;br&gt;bankens verksamhet eller i öv-&lt;br&gt;rigt tagit denna i anspråk får&lt;br&gt;lämnas även till andra än med-&lt;br&gt;lemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delning får lämnas även till av-&lt;br&gt;gången medlem på inte utbetal-&lt;br&gt;da insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vinstutdelning av det slag&lt;br&gt;som avses i 2 § andra stycket får&lt;br&gt;lämnas till innehavare av för-&lt;br&gt;lagsandelar. Därvid gäller inte&lt;br&gt;den begränsning i fråga om ut-&lt;br&gt;delningens höjd som anges där.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast om&lt;br&gt;det på stämman har biträtts av&lt;br&gt;samtliga röstberättigade eller har&lt;br&gt;fattats på två på varandra följan-&lt;br&gt;de stämmor och på den senare&lt;br&gt;stämman biträtts av minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de röstande. I&lt;br&gt;stadgarna far föreskrivas villkor&lt;br&gt;som går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast om&lt;br&gt;det på stämman har biträtts av&lt;br&gt;nio tiondelar av de röst-&lt;br&gt;berättigade eller har fattats på&lt;br&gt;två på varandra följande stäm-&lt;br&gt;mor. 1 stadgarna får föreskrivas&lt;br&gt;villkor som går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till&lt;br&gt;fusionen, far säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som&lt;br&gt;anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som har&lt;br&gt;fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller äldre&lt;br&gt;bestämmelser. Detsamma gäller beslut som styrelsen har fattat före&lt;br&gt;nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kre-&lt;br&gt;ditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att 5 kap. 4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skulder&lt;br&gt;och eget kapital:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av&lt;br&gt;samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, låne-&lt;br&gt;valuta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida&lt;br&gt;återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för&lt;br&gt;betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall samman-&lt;br&gt;fattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efter-&lt;br&gt;ställda skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till&lt;br&gt;sin storlek och art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag&lt;br&gt;skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital el-&lt;br&gt;ler ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktiekapital,&lt;br&gt;Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade&lt;br&gt;vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, ba-&lt;br&gt;lanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret.&lt;br&gt;Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som av-&lt;br&gt;dragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust&lt;br&gt;för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond,&lt;br&gt;Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benämning-&lt;br&gt;en fond far inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret tas upp som avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I medlemsbank skall eget&lt;br&gt;kapital delas upp i bundet eget&lt;br&gt;kapital och fritt eget kapital eller&lt;br&gt;ansamlad förlust. Under bundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I medlemsbank skall eget&lt;br&gt;kapital delas upp i bundet eget&lt;br&gt;kapital och fritt eget kapital eller&lt;br&gt;ansamlad förlust. Under bundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eget kapital skall tas upp Insats-&lt;br&gt;kapital, Uppskrivningsfond, Re-&lt;br&gt;servfond och Fond för orealise-&lt;br&gt;rade vinster. Medlemsinsatser&lt;br&gt;och förlagsinsatser skall redovi-&lt;br&gt;sas var för sig. Under fritt eget&lt;br&gt;kapital skall tas upp fria fonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eget kapital skall tas upp Grund-&lt;br&gt;och Överinsats, Emissionsinsat-&lt;br&gt;ser, Uppskrivningsfond, Re-&lt;br&gt;servfond och Fond för orealise-&lt;br&gt;rade vinster. Medlemsinsatser&lt;br&gt;och förlagsinsatser skall redovi-&lt;br&gt;sas var för sig. Under fritt eget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var för sig, balanserad vinst eller&lt;br&gt;förlust samt vinst eller förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret. Balanserad för-&lt;br&gt;lust och förlust för räkenskaps-&lt;br&gt;året tas därvid upp som avdrags-&lt;br&gt;poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital skall tas upp fria fonder,&lt;br&gt;var för sig, balanserad vinst eller&lt;br&gt;förlust samt vinst eller förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret. Balanserad för-&lt;br&gt;lust och förlust för räkenskaps-&lt;br&gt;året tas därvid upp som avdrags-&lt;br&gt;poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;att punkt 1 av anvisningarna till 22 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar till&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar&lt;br&gt;eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten&lt;br&gt;skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och&lt;br&gt;ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för va-&lt;br&gt;ror, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller&lt;br&gt;även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga&lt;br&gt;varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista&lt;br&gt;affärshändelsen i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid av-&lt;br&gt;yttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier&lt;br&gt;eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en&lt;br&gt;fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-&lt;br&gt;mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening&lt;br&gt;som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida&lt;br&gt;innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om handels-&lt;br&gt;bolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som&lt;br&gt;avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser&lt;br&gt;som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en&lt;br&gt;förvärvskälla sker beskattning&lt;br&gt;som om tillgången i stället hade&lt;br&gt;avyttrats för ett vederlag motsva-&lt;br&gt;rande marknadsvärdet (uttagsbe-&lt;br&gt;skattning). Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;dock endast om vederlag eller&lt;br&gt;vinst vid en avyttring skulle ha&lt;br&gt;tagits upp som intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet och särskilda skäl&lt;br&gt;mot uttagsbeskattning inte före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en&lt;br&gt;förvärvskälla sker beskattning&lt;br&gt;som om tillgången i stället hade&lt;br&gt;avyttrats för ett vederlag motsva-&lt;br&gt;rande marknadsvärdet (uttagsbe-&lt;br&gt;skattning). Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;dock endast om vederlag eller&lt;br&gt;vinst vid en avyttring skulle ha&lt;br&gt;tagits upp som intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet och särskilda skäl&lt;br&gt;mot uttagsbeskattning inte före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger. Uttag av bränsle från fas-&lt;br&gt;tighet som är taxerad som lant-&lt;br&gt;bruksenhet för uppvärmning av&lt;br&gt;den skattskyldiges privatbostad&lt;br&gt;på denna beskattas ej. Uttag av&lt;br&gt;andra aktier än sådana som utgör&lt;br&gt;omsättningstillgångar enligt&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § beskattas inte heller om&lt;br&gt;aktierna delats eller skiftats ut&lt;br&gt;enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket&lt;br&gt;eller 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger. Uttag av bränsle från fas-&lt;br&gt;tighet som är taxerad som lant-&lt;br&gt;bruksenhet för uppvärmning av&lt;br&gt;den skattskyldiges privatbostad&lt;br&gt;på denna beskattas ej. Uttag av&lt;br&gt;andra aktier än sådana som utgör&lt;br&gt;omsättningstillgångar enligt&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § beskattas inte om aktierna&lt;br&gt;delats eller skiftats ut enligt 3 §&lt;br&gt;7 mom. fjärde stycket eller 3 § 8&lt;br&gt;mom. tredje stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt. Uttagsbe-&lt;br&gt;skattning skall inte heller ske,&lt;br&gt;om en ekonomisk förening som&lt;br&gt;insatskapital i en annan ekono-&lt;br&gt;misk förening tillskjuter tillgång-&lt;br&gt;ar och efter tillskottet uteslutan-&lt;br&gt;de eller så gott som uteslutande&lt;br&gt;enbart innehar egendom i form&lt;br&gt;av andelar i den andra ekono-&lt;br&gt;miska föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av&lt;br&gt;tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna 2&lt;br&gt;och 4 av anvisningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall även ske - under förutsättning att särskilda skäl&lt;br&gt;mot det inte föreligger -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten i en förvärvskälla har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om en näringsidkare upphört att vara skattskyldig för inkomst av en&lt;br&gt;förvärvskälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om inkomst av en förvärvskälla skall undantas från beskattning på&lt;br&gt;grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om tillgång som har förts över från en del av en förvärvskälla&lt;br&gt;till en annan del, om inkomst av den senare delen men inte av den förra&lt;br&gt;är undantagen från beskattning i Sverige på grund av avtal om undvikan-&lt;br&gt;de av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i sjätte stycket 2 och 3 skall uttagsbeskattning dock inte&lt;br&gt;ske till den del tillgångarna i förvärvskällan knutits till ett fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige. Undantas endast en del av inkomsten från en förvärvskälla från&lt;br&gt;beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning, gäl-&lt;br&gt;ler sjätte stycket 3 tillgångar som är hänförliga till motsvarande del av&lt;br&gt;förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att 2 § 8 mom och 3 § 7 mom skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 mom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en kooperativ förening av&lt;br&gt;vinsten av sin kooperativa verk-&lt;br&gt;samhet lämnat rabatt eller pris-&lt;br&gt;tillägg i förhållande till gjorda&lt;br&gt;köp eller försäljningar, medges&lt;br&gt;avdrag för denna utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kooperativ förening har ock-&lt;br&gt;så rätt till avdrag för utdelning&lt;br&gt;som lämnas i förhållande till&lt;br&gt;inbetalda insatser enligt lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar. I fråga om andra insat-&lt;br&gt;ser än förlagsinsatser medges&lt;br&gt;emellertid inte avdrag till den&lt;br&gt;del det utdelade beloppet tillfal-&lt;br&gt;ler någon som enligt 7 § 8 mom.&lt;br&gt;inte är skattskyldig för utdel-&lt;br&gt;ningen. Avser denna del av ut-&lt;br&gt;delningen högst 10 procent av&lt;br&gt;utdelningen på annat än förlags-&lt;br&gt;insatser är dock utdelningen i&lt;br&gt;sin helhet avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en ekonomisk förening direkt&lt;br&gt;eller indirekt centralorganisa-&lt;br&gt;tion för kooperativa föreningar,&lt;br&gt;har centralorganisationen, även&lt;br&gt;om den inte är kooperativ enligt&lt;br&gt;åttonde-tionde styckena nedan,&lt;br&gt;rätt till avdrag för utdelning på&lt;br&gt;förlagsinsatser. Är föreningen&lt;br&gt;ett förvaltningsföretag enligt 7 §&lt;br&gt;8 mom. andra stycket skall det&lt;br&gt;avdragsgilla beloppet minskas&lt;br&gt;med den del av utdelningen som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening medges&lt;br&gt;avdrag för överskottsutdelning.&lt;br&gt;En förening som har mer än en-&lt;br&gt;staka medlemmar som åtnjuter&lt;br&gt;skattefrihet för utdelning enligt&lt;br&gt;3 § 7 mom. medges dock avdrag&lt;br&gt;för överskottsutdelning endast&lt;br&gt;om föreningen tillämpar lika&lt;br&gt;rösträtt och är öppen på det sätt&lt;br&gt;som anges i sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föranlett frikallelse från skatt-&lt;br&gt;skyldighet enligt nämnda stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hän-&lt;br&gt;för sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för av-&lt;br&gt;drag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett en-&lt;br&gt;ligt formulär som Riksskatteverket fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas säkerhetskassa far göra avdrag för utdelning till spar-&lt;br&gt;bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening är i&lt;br&gt;beskattningshänseende att anse&lt;br&gt;såsom kooperativ, om den är&lt;br&gt;öppen och i sina angelägenheter&lt;br&gt;tillämpar lika rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den en-&lt;br&gt;ligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan&lt;br&gt;också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som&lt;br&gt;är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna&lt;br&gt;verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut&lt;br&gt;och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till&lt;br&gt;förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omstän-&lt;br&gt;digheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträ-&lt;br&gt;desansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämn-&lt;br&gt;da kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap&lt;br&gt;av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan den som&lt;br&gt;regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem&lt;br&gt;någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom förening-&lt;br&gt;en. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på&lt;br&gt;grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap - i en&lt;br&gt;stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall&lt;br&gt;inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som&lt;br&gt;medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet&lt;br&gt;att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga&lt;br&gt;ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.&lt;br&gt;Kooperativa föreningars cent-&lt;br&gt;ralorganisationer är att anse&lt;br&gt;såsom öppna, även om inträde&lt;br&gt;beviljas blott sådana lokala fö-&lt;br&gt;reningar, som fyller av cent-&lt;br&gt;ralorganisationen uppställda&lt;br&gt;krav på stadgar, skötsel och&lt;br&gt;ekonomisk soliditet, och även om&lt;br&gt;endast ett enda företag inom&lt;br&gt;varje område antas såsom med-&lt;br&gt;lem. Vad angår kravet på lika&lt;br&gt;rösträtt så berövas en centralor-&lt;br&gt;ganisation inte dess kooperativa&lt;br&gt;karaktär, om rösträtten bland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess förstahandsmedlemmar,&lt;br&gt;föreningarna, utövas efter före-&lt;br&gt;ningarnas medlemsantal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomisk förening, som utgår i&lt;br&gt;förhållande till inköp eller för-&lt;br&gt;säljningar eller efter därmed&lt;br&gt;jämförlig grund, är skattefri, när&lt;br&gt;utdelningen endast innebär en&lt;br&gt;minskning i levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomisk förening, som utgår i&lt;br&gt;förhållande till inköp eller för-&lt;br&gt;säljningar eller efter därmed&lt;br&gt;jämförlig grund, är skattefri, när&lt;br&gt;utdelningen endast innebär en&lt;br&gt;minskning i levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från ekonomisk före-&lt;br&gt;ning anses motsvara en minsk-&lt;br&gt;ning av levnadskostnaderna med&lt;br&gt;högst ett belopp motsvarande det&lt;br&gt;av riksbanken fastställda diskon-&lt;br&gt;tot som gäller vid ingången av&lt;br&gt;det räkenskapsår utdelningen&lt;br&gt;avser med tillägg av en procen-&lt;br&gt;tenhet multiplicerat med med-&lt;br&gt;lemmens omsättning med före-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teck-&lt;br&gt;ning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9&lt;br&gt;mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom fö-&lt;br&gt;reträdesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i 2 §&lt;br&gt;7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda an-&lt;br&gt;delar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av&lt;br&gt;annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del&lt;br&gt;av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetalningar till före-&lt;br&gt;taget än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från svenskt aktiebolag är skattefri om den har uppburits i för-&lt;br&gt;hållande till innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat&lt;br&gt;svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande&lt;br&gt;bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. När utdelning&lt;br&gt;lämnas skall bolaget - direkt eller indirekt - ha innehaft samtliga aktier i&lt;br&gt;det andra bolaget sedan ingången av närmast föregående beskattningsår&lt;br&gt;eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag.&lt;br&gt;Samtliga aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av bety-&lt;br&gt;dande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det&lt;br&gt;utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager hos mottagaren av&lt;br&gt;utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall&lt;br&gt;bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till&lt;br&gt;24 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte&lt;br&gt;äger aktierna i det utdelande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning anses utbetalning till aktieägare från ett svenskt aktiebo-&lt;br&gt;lag vid nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas no-&lt;br&gt;minella belopp eller vid nedsättning av reservfonden. Även utbetalning&lt;br&gt;från en utländsk juridisk person genom ett motsvarande förfarande anses&lt;br&gt;som utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge. Kammarrätten i Stockholm. Stats-&lt;br&gt;kontoret, Statistiska centralbyrån. Finansinspektionen. Riksrevisions-&lt;br&gt;verket, Riksskatteverket. Statens skolverk. Universitetet i Uppsala (Juri-&lt;br&gt;diska fakulteten). Högskolan i Växjö, Mitthögskolan i Östersund (Insti-&lt;br&gt;tutet för Social ekonomi). Handelshögskolan i Stockholm. Sveriges Lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Glesbygdsverket, Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Länssty-&lt;br&gt;relsen i Norrbottens län, Högsby kommun, Örebro kommun, Lycksele&lt;br&gt;kommun, Stockholms läns landsting. Älvsborgs läns landsting, ALM1&lt;br&gt;företagspartner AB, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, Folksam,&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR, Föreningen för kooperativ&lt;br&gt;utveckling i Sverige, Föreningen för kooperativa studier, Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSB Riksför-&lt;br&gt;bund, Hushållningssällskapens förbund. Industriförbundet, Kooperativa&lt;br&gt;institutet, Kooperativa Förbundet. Landsorganisationen i Sverige, Land-&lt;br&gt;stingsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Länsförsäkringar, Skogsä-&lt;br&gt;garnas Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Redovis-&lt;br&gt;ningskonsulters förbund, Sveriges Advokatsamfund. Sveriges Akademi-&lt;br&gt;kers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, SAF, och Värdepappercentralen AB. VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §,&lt;br&gt;9 kap. 7 §, 10 kap. 2 och 4 §§ samt 12 kap. 4 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 4 a § och 10&lt;br&gt;kap. 1 a § av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas eko-&lt;br&gt;nomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna&lt;br&gt;deltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som konsumenter eller andra förbrukare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som leverantörer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. med egen arbetsinsats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. genom att begagna föreningens tjänster, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förenings verk-&lt;br&gt;samhet far bedrivas i ett av före-&lt;br&gt;ningen helägt dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller särskilda&lt;br&gt;villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och överskottsutdel-&lt;br&gt;ning. Om detta föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens stadgar skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur in-&lt;br&gt;satserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem far delta i föreningen&lt;br&gt;med insats utöver vad han är skyldig att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering be-&lt;br&gt;roende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller&lt;br&gt;de högsta belopp till vilka de far bestämmas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:1247.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fal)&lt;br&gt;skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-&lt;br&gt;genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäkti-&lt;br&gt;ges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall&lt;br&gt;förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. för det fall att förlagsin-&lt;br&gt;satser som avses i 5 kap. skall&lt;br&gt;förekomma, vad som skall gälla&lt;br&gt;därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. för det fall att förlagsin-&lt;br&gt;satser som avses i 5 kap. eller in-&lt;br&gt;satsemission som avses i 10 kap. 1&lt;br&gt;a § skall förekomma, vad som&lt;br&gt;skall gälla för dessa.&lt;br&gt;gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;45) om styrelserepresentation för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser&lt;br&gt;med vilket han deltar i föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda medlemsinsatser enligt&lt;br&gt;den senast fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda eller genom insatsemis-&lt;br&gt;sion tillgodoförda medlemsinsats-&lt;br&gt;er enligt den senast fastställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balansräkningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-&lt;br&gt;kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall åter-&lt;br&gt;betalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kort-&lt;br&gt;system. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var&lt;br&gt;och en som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran fa skriftlig uppgift av före-&lt;br&gt;ningen om sitt medlemskap och&lt;br&gt;om de insatser som han har betalt&lt;br&gt;in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran fa skriftlig uppgift av före-&lt;br&gt;ningen om sitt medlemskap och&lt;br&gt;om de insatser som han har betalt&lt;br&gt;in eller tillgodoförts genom in-&lt;br&gt;satsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlem har avgått har han&lt;br&gt;rätt att sex månader efter avgång-&lt;br&gt;en få ut sina inbetalda medlemsin-&lt;br&gt;satser. Beloppet far dock inte&lt;br&gt;överstiga vad som belöper på ho-&lt;br&gt;nom i förhållande till övriga&lt;br&gt;medlemmar av föreningens egna&lt;br&gt;kapital enligt den balansräkning&lt;br&gt;som hänför sig till tiden för av-&lt;br&gt;gången. Vid beräkningen av före-&lt;br&gt;ningens egna kapital skall bortses&lt;br&gt;från reservfonden, uppskrivnings-&lt;br&gt;fonden och förlagsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlem har avgått har han&lt;br&gt;rätt att sex månader efter avgång-&lt;br&gt;en få ut sina inbetalda eller genom&lt;br&gt;insatsemission tillgodoförda med-&lt;br&gt;lemsinsatser. Beloppet får dock&lt;br&gt;inte överstiga vad som belöper på&lt;br&gt;honom i förhållande till övriga&lt;br&gt;medlemmar av föreningens egna&lt;br&gt;kapital enligt den balansräkning&lt;br&gt;som hänför sig till tiden för av-&lt;br&gt;gången. Vid beräkningen av före-&lt;br&gt;ningens egna kapital skall bortses&lt;br&gt;från reservfonden, uppskrivnings-&lt;br&gt;fonden och förlagsinsatserna. Ett&lt;br&gt;insatsbelopp i en kreditmarknads-&lt;br&gt;förening far betalas ut endast om&lt;br&gt;det kan ske med hänsyn till&lt;br&gt;bestämmelserna om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning i lagen (1994:2004) om kapi-&lt;br&gt;taltäckning och stora exponering-&lt;br&gt;ar för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlem-&lt;br&gt;mar få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller&lt;br&gt;meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs,&lt;br&gt;skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-&lt;br&gt;derna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgar-&lt;br&gt;na. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1996/97:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem, som deltar i förening-&lt;br&gt;en med högre insatsbelopp än han&lt;br&gt;är skyldig att delta med, har rätt&lt;br&gt;att efter uppsägning få ut över-&lt;br&gt;skjutande belopp utan att avgå ur&lt;br&gt;föreningen. Beträffande uppsäg-&lt;br&gt;ningen samt medlemmens rätt att&lt;br&gt;få ut det uppsagda beloppet och&lt;br&gt;hans skyldighet att betala tillbaka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem, som deltar i före-&lt;br&gt;ningen med högre insatsbelopp än&lt;br&gt;han är skyldig att delta med, har&lt;br&gt;rätt att efter uppsägning få ut&lt;br&gt;överskjutande belopp med undan-&lt;br&gt;tag av genom insatsemission till-&lt;br&gt;godoförda insatser utan att avgå&lt;br&gt;ur föreningen. Beträffande upp-&lt;br&gt;sägningen samt medlemmens rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad han har fatt ut tilllämpas 1&lt;br&gt;och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket. Sexmånadersfristen enligt&lt;br&gt;1 § skall därvid räknas från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;sedan uppsägningen har gjorts&lt;br&gt;slutar näst efter en månad eller&lt;br&gt;den längre tid, högst sex månader,&lt;br&gt;som har bestämts i stadgarna. En&lt;br&gt;kreditmarknadsförening får betala&lt;br&gt;ut ett sådant belopp endast om det&lt;br&gt;kan ske med hänsyn till bestäm-&lt;br&gt;melserna om kapitaltäckning i&lt;br&gt;lagen (1994:2004) om kapital-&lt;br&gt;täckning och stora exponeringar&lt;br&gt;för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att få ut det uppsagda beloppet&lt;br&gt;och hans skyldighet att betala till-&lt;br&gt;baka vad han har fatt ut tillämpas&lt;br&gt;1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket. Sexmånadersfristen enligt&lt;br&gt;1 § skall därvid räknas från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;sedan uppsägningen har gjorts&lt;br&gt;slutar näst efter en månad eller&lt;br&gt;den längre tid, högst sex månader,&lt;br&gt;som har bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad som&lt;br&gt;följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital far tillskjutas genom särskilda&lt;br&gt;insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser far tillskjutas även av&lt;br&gt;andra än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser far tillskjutas&lt;br&gt;med högst ett så stort belopp att&lt;br&gt;summan av gjorda förlagsinsatser&lt;br&gt;efter tillskottet uppgår till högst&lt;br&gt;det belopp som svarar mot sum-&lt;br&gt;man av andra då inbetalda insatser&lt;br&gt;än förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser från andra än&lt;br&gt;medlemmar får tillskjutas med ett&lt;br&gt;så stort belopp att summan av så-&lt;br&gt;dana insatser efter tillskottet upp-&lt;br&gt;går till högst summan av andra då&lt;br&gt;inbetalda samt genom insats-&lt;br&gt;emission tillgodoförda insatser än&lt;br&gt;förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bland tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förenings eget kapital skall&lt;br&gt;delas upp i bundet eget kapital och&lt;br&gt;fritt eget kapital eller ansamlad&lt;br&gt;förlust. Under bundet eget kapital&lt;br&gt;skall tas upp inbetalda insatser,&lt;br&gt;reservfond och uppskrivnings-&lt;br&gt;fond. Medlemsinsatser och förlag-&lt;br&gt;sinsatser skall redovisas var för&lt;br&gt;sig. Under fritt eget kapital eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förenings eget kapital skall&lt;br&gt;delas upp i bundet eget kapital och&lt;br&gt;fritt eget kapital eller ansamlad&lt;br&gt;förlust. Under bundet eget kapital&lt;br&gt;skall tas upp inbetalda eller ge-&lt;br&gt;nom insatsemission tillgodoförda&lt;br&gt;insatser, reservfond samt upp-&lt;br&gt;skrivningsfond. Medlemsinsatser&lt;br&gt;och förlagsinsatser skall redovisas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansamlad förlust skall tas upp fria&lt;br&gt;fonder, var för sig, balanserad&lt;br&gt;vinst eller förlust samt nettovinst&lt;br&gt;eller förlust för räkenskapsåret.&lt;br&gt;Balanserad förlust och förlust för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var för sig. Under fritt eget kapital&lt;br&gt;eller ansamlad förlust skal) tas&lt;br&gt;upp fria fonder, var för sig. balan-&lt;br&gt;serad vinst eller förlust samt net-&lt;br&gt;tovinst eller förlust för räken-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsåret. Balanserad förlust och&lt;br&gt;förlust för räkenskapsåret tas där-&lt;br&gt;vid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på insats far inte tas upp som tillgång. Redovisningen av full-&lt;br&gt;gjorda insatser far göras så att i balansräkningen anges hela insatskapita-&lt;br&gt;let samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de&lt;br&gt;betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en&lt;br&gt;fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall&lt;br&gt;beloppet anges särskilt. Detta far ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga&lt;br&gt;om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till&lt;br&gt;förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatsemission får ske genom att&lt;br&gt;ett sådant belopp som enligt 2 §&lt;br&gt;kan bli föremål för vinstutdelning&lt;br&gt;överförs till medlemsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning far inte överstiga vad som i den fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen och, ifråga om moderförening, i den fastställda koncembalans-&lt;br&gt;räkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som föreningens eller&lt;br&gt;koncernens fria egna kapital med avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet&lt;br&gt;eget kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det fria&lt;br&gt;egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom&lt;br&gt;denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat&lt;br&gt;ändamål än utdelning till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning, som beräknas&lt;br&gt;på annat sätt än i förhållande till&lt;br&gt;den omfattning i vilken medlem-&lt;br&gt;marna deltagit i föreningens verk-&lt;br&gt;samhet eller i övrigt tagit denna i&lt;br&gt;anspråk, får fastställas till högst&lt;br&gt;en ränta för år på inbetalda med-&lt;br&gt;lemsinsatser som motsvarar det&lt;br&gt;av riksbanken fastställda diskonto&lt;br&gt;som gällde vid räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång med tillägg av tre procent-&lt;br&gt;enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till&lt;br&gt;den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksamhet eller&lt;br&gt;i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven vinstutdelning av det slag Vinstutdelning som beräknas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 2 § andra stycket får&lt;br&gt;lämnas till innehavare av för-&lt;br&gt;lagsandelar. Därvid gäller inte&lt;br&gt;den begränsning i fråga om utdel-&lt;br&gt;ningens höjd som anges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat sätt än i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken någon deltagit&lt;br&gt;i föreningens verksamhet eller i&lt;br&gt;övrigt tagit denna i anspråk får&lt;br&gt;även lämnas till innehavare av&lt;br&gt;förlagsandelar och till avgången&lt;br&gt;medlem på insatser som inte be-&lt;br&gt;talats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast om&lt;br&gt;det har biträtts av samtliga röstbe-&lt;br&gt;rättigade eller har fattats på två på&lt;br&gt;varandra följande föreningsstäm-&lt;br&gt;mor och på den senare stämman&lt;br&gt;har biträtts av minst två tredjede-&lt;br&gt;lar av de röstande. I stadgarna far&lt;br&gt;föreskrivas villkor som går längre.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast om&lt;br&gt;det har biträtts av nio tiondelar av&lt;br&gt;de röstberättigade eller har fattats&lt;br&gt;på två på varandra följande före-&lt;br&gt;ningsstämmor och på den senare&lt;br&gt;stämman har biträtts av minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de röstande. I stad-&lt;br&gt;garna far föreskrivas villkor som&lt;br&gt;går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusio-&lt;br&gt;nen, far säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på de&lt;br&gt;villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som&lt;br&gt;har fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser. Detsamma gäller för beslut som styrelsen har fattat&lt;br&gt;före nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om med-&lt;br&gt;lemsbanker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsban-&lt;br&gt;ker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 §. 3 kap. 6 §. 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §, 8 kap. 2&lt;br&gt;och 4 §§ samt 10 kap. 3 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 4 a § och 8&lt;br&gt;kap. 1 a § av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemsbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. villkoren för medlemskap i banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken&lt;br&gt;utsträckning medlemmarna får delta i banken med insats utöver vad de är&lt;br&gt;skyldiga att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för&lt;br&gt;deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-&lt;br&gt;genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäkti-&lt;br&gt;ges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplö-&lt;br&gt;ses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. för det fall att förlagsin- 11. för det fall att förlagsin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satser som avses i 5 kap. skall satser som avses i 5 kap. eller in-&lt;br&gt;förekomma, vad som skall gälla satsemission som avses i 8 kap.&lt;br&gt;för dessa. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 a § skall förekomma, vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall gälla för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda medlemsinsatser enligt&lt;br&gt;den senast fastställda balansräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;inbetalda eller genom insatsemis-&lt;br&gt;sion tillgodoförda medlemsinsats-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen, samt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;er enligt den senast fastställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balansräkningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-&lt;br&gt;kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall åter-&lt;br&gt;betalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller&lt;br&gt;kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen skall hallas tillgänglig hos medlemsbanken för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var och en som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran fa skriftlig uppgift av ban-&lt;br&gt;ken om sitt medlemskap och om&lt;br&gt;sina inbetalda insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på be-&lt;br&gt;gäran få skriftlig uppgift av ban-&lt;br&gt;ken om sitt medlemskap och om&lt;br&gt;de medlemsinsatser som han har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalt in eller tillgodoförts genom&lt;br&gt;insatsemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som har avgått ur en&lt;br&gt;medlemsbank har rätt att sex må-&lt;br&gt;nader efter avgången få ut sina&lt;br&gt;inbetalda medlemsinsatser. Belop-&lt;br&gt;pet far dock inte överstiga hans&lt;br&gt;andel i förhållande till övriga&lt;br&gt;medlemmar av bankens egna ka-&lt;br&gt;pital enligt den balansräkning som&lt;br&gt;hänför sig till tiden för avgången.&lt;br&gt;Vid beräkningen av bankens egna&lt;br&gt;kapital skall man bortse från re-&lt;br&gt;servfonden, fonden för orealisera-&lt;br&gt;de vinster, uppskrivningsfonden&lt;br&gt;och förlagsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som har avgått ur en&lt;br&gt;medlemsbank har rätt att sex må-&lt;br&gt;nader efter avgången få ut sina&lt;br&gt;inbetalda eller genom insatsemis-&lt;br&gt;sion tillgodoförda medlemsinsat-&lt;br&gt;ser. Beloppet far dock inte över-&lt;br&gt;stiga hans andel i förhållande till&lt;br&gt;övriga medlemmar av bankens&lt;br&gt;egna kapital enligt den balansräk-&lt;br&gt;ning som hänför sig till tiden för&lt;br&gt;avgången. Vid beräkningen av&lt;br&gt;bankens egna kapital skall man&lt;br&gt;bortse från reservfonden, fonden&lt;br&gt;för orealiserade vinster, uppskriv-&lt;br&gt;ningsfonden och förlagsinsatser-&lt;br&gt;na. Ett insatsbelopp får betalas ut&lt;br&gt;endast om det kan ske med hänsyn&lt;br&gt;till bestämmelserna om kapital-&lt;br&gt;täckning i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora expone-&lt;br&gt;ringar för kreditinstitut och vär-&lt;br&gt;depappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar&lt;br&gt;fa ut sin andel av beslutad vinstutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången&lt;br&gt;eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs,&lt;br&gt;skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-&lt;br&gt;derna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som deltar i med-&lt;br&gt;lemsbanken med högre insatsbe-&lt;br&gt;lopp än han är skyldig att delta&lt;br&gt;med, har rätt att efter uppsägning&lt;br&gt;få ut överskjutande belopp med&lt;br&gt;undantag av genom insatsemis-&lt;br&gt;sion tillgodoförda insatser utan att&lt;br&gt;avgå ur banken. Beträffande upp-&lt;br&gt;sägningen samt medlemmens rätt&lt;br&gt;att få ut det uppsagda beloppet&lt;br&gt;och hans skyldighet att betala till-&lt;br&gt;baka vad han har fått ut tillämpas&lt;br&gt;1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket. Sexmånadersfristen enligt&lt;br&gt;1 § skall därvid räknas från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;efter det att uppsägningen har&lt;br&gt;gjorts slutar tidigast en månad&lt;br&gt;eller den längre tid, dock högst&lt;br&gt;sex månader, som har bestämts i&lt;br&gt;stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som deltar i med-&lt;br&gt;lemsbanken med högre insatsbe-&lt;br&gt;lopp än han är skyldig att delta&lt;br&gt;med, har rätt att efter uppsägning&lt;br&gt;få ut överskjutande belopp utan att&lt;br&gt;avgå ur banken. Beträffande upp-&lt;br&gt;sägningen samt medlemmens rätt&lt;br&gt;att få ut det uppsagda beloppet&lt;br&gt;och hans skyldighet att betala till-&lt;br&gt;baka vad han har fått ut tillämpas&lt;br&gt;1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket. Sexmånadersfristen enligt&lt;br&gt;1 § skall därvid räknas från ut-&lt;br&gt;gången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;efter det att uppsägningen har&lt;br&gt;gjorts slutar tidigast en månad&lt;br&gt;eller den längre tid, dock högst&lt;br&gt;sex månader, som har bestämts i&lt;br&gt;stadgarna. Dessutom gäller att&lt;br&gt;sådant insatsbelopp får betalas ut&lt;br&gt;endast om det kan ske med hänsyn&lt;br&gt;till bestämmelserna om kapital-&lt;br&gt;täckning i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora expone-&lt;br&gt;ringar för kreditinstitut och vär-&lt;br&gt;depappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1996/97:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas,&lt;br&gt;över vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda in:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser (förlagsinsatser) och att sådana&lt;br&gt;än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser får tillskjutas&lt;br&gt;med högst ett så stort belopp att&lt;br&gt;summan av gjorda förlagsinsatser&lt;br&gt;efter tillskottet uppgår till högst&lt;br&gt;det belopp som svarar mot sum-&lt;br&gt;man av andra då inbetalda insatser&lt;br&gt;än förlagsinsatser i medlemsban-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatser får tillskjutas även av andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser från andra än&lt;br&gt;medlemmar får tillskjutas med ett&lt;br&gt;så stort belopp att summan av så-&lt;br&gt;dana insatser efter tillskottet upp-&lt;br&gt;går till högst summan av andra då&lt;br&gt;inbetalda samt genom insatsemis-&lt;br&gt;sion tillgodoförda insatser än för-&lt;br&gt;lagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förlagsinsats skall alltid fullgöras i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatsemission får ske genom att&lt;br&gt;ett sådant belopp som enligt 2 §&lt;br&gt;kan bli föremål för vinstutdelning&lt;br&gt;överförs till medlemsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning far inte överstiga vad som i den fastställda balansräkning-&lt;br&gt;en och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i den fastställda&lt;br&gt;koncembalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som&lt;br&gt;bankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet&lt;br&gt;eget kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp som&lt;br&gt;av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för före-&lt;br&gt;tag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat&lt;br&gt;ändamål än utdelning till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning som beräknas på&lt;br&gt;annat sätt än i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken medlemmarna&lt;br&gt;deltagit i medlemsbankens verk-&lt;br&gt;samhet eller i övrigt tagit denna i&lt;br&gt;anspråk, får fastställas till högst&lt;br&gt;en ränta för år på inbetalda med-&lt;br&gt;lemsinsatser som motsvarar det&lt;br&gt;av riksbanken fastställda diskonto&lt;br&gt;som gällde vid räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång med tillägg av tre procent-&lt;br&gt;enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet&lt;br&gt;eller i övrigt tagit denna i anspråk far lämnas även till andra än medlem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven vinstutdelning av det slag&lt;br&gt;som avses i 2 § andra stycket får&lt;br&gt;lämnas till innehavare av för-&lt;br&gt;lagsandelar. Därvid gäller inte&lt;br&gt;den begränsning i fråga om utdel-&lt;br&gt;ningens höjd som anges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning som beräknas på&lt;br&gt;annat sätt än i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken någon deltagit&lt;br&gt;i medlemsbankens verksamhet&lt;br&gt;eller i övrigt tagit den i anspråk&lt;br&gt;får även lämnas till innehavare av&lt;br&gt;förlagsandelar och till avgången&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlem på insatser som inte be-&lt;br&gt;talats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast&lt;br&gt;det på stämman har biträtts av nio&lt;br&gt;tiondelar av de röstberättigade&lt;br&gt;eller har fattats på två på varandra&lt;br&gt;följande stämmor och på den se-&lt;br&gt;nare stämman biträtts av minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de röstande. I stad-&lt;br&gt;garna far föreskrivas villkor som&lt;br&gt;går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande&lt;br&gt;fusionsavtal är giltigt endast&lt;br&gt;det på stämman har biträtts&lt;br&gt;samtliga röstberättigade eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattats på två på varandra följande&lt;br&gt;stämmor och på den senare stäm-&lt;br&gt;man biträtts av minst två tredje-&lt;br&gt;delar av de röstande. I stadgarna&lt;br&gt;får föreskrivas villkor som går&lt;br&gt;längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till&lt;br&gt;fusionen, far säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som&lt;br&gt;anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som&lt;br&gt;har fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser. Detsamma gäller for beslut som styrelsen har fattat&lt;br&gt;före nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom. Har en kooperativ före-&lt;br&gt;ning av vinsten av sin kooperativa&lt;br&gt;verksamhet lämnat rabatt eller&lt;br&gt;pristillägg i förhållande till gjorda&lt;br&gt;köp eller försäljningar, medges&lt;br&gt;avdrag för denna utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom. Har en kooperativ före-&lt;br&gt;ning av vinsten av den kooperati-&lt;br&gt;va verksamheten lämnat rabatt&lt;br&gt;eller pristillägg i förhållande till&lt;br&gt;gjorda köp eller försäljningar,&lt;br&gt;medges avdrag för denna utdel-&lt;br&gt;ning. En förening som har mer än&lt;br&gt;enstaka medlemmar som får skat-&lt;br&gt;tefri utdelning enligt 3 § 7 mom.&lt;br&gt;första stycket medges avdrag med&lt;br&gt;högst ett belopp motsvarande&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret minskad med två pro-&lt;br&gt;centenheter multiplicerad med&lt;br&gt;summan av medlemmarnas om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som&lt;br&gt;lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser med-&lt;br&gt;ges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller nå-&lt;br&gt;gon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser&lt;br&gt;denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än&lt;br&gt;förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för&lt;br&gt;kooperativa föreningar, har centralorganisationen, även om den inte är&lt;br&gt;kooperativ enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag för ut-&lt;br&gt;delning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag enligt&lt;br&gt;7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med&lt;br&gt;den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet en-&lt;br&gt;ligt nämnda stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hän-&lt;br&gt;för sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för av-&lt;br&gt;drag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett en-&lt;br&gt;ligt formulär som Riksskatteverket fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till spar-&lt;br&gt;bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom ko-&lt;br&gt;operativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika röst-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den&lt;br&gt;enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,&lt;br&gt;utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,&lt;br&gt;som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess&lt;br&gt;angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och&lt;br&gt;beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bi-&lt;br&gt;dra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den&lt;br&gt;omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att prö-&lt;br&gt;va inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter&lt;br&gt;nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess&lt;br&gt;egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan&lt;br&gt;den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som&lt;br&gt;medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom&lt;br&gt;föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande kö-&lt;br&gt;pare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlem-&lt;br&gt;skap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i&lt;br&gt;vaije fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda&lt;br&gt;som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyl-&lt;br&gt;dighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill&lt;br&gt;säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,&lt;br&gt;även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av&lt;br&gt;centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk&lt;br&gt;soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas&lt;br&gt;såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralor-&lt;br&gt;ganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förs-&lt;br&gt;tahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlems-&lt;br&gt;antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på utdelning&lt;br&gt;som lämnas efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-04-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 24 april 1997 (Inrikesdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ann-&lt;br&gt;Jeanette Eriksson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 1 § finns bestämmelser om återbetalning av medlemsinsatser. I&lt;br&gt;lagrådsremissen föreslås bl.a. ett tillägg i första stycket fjärde meningen&lt;br&gt;som innebär att en återbetalning av medlemsinsats i en kreditmarknads-&lt;br&gt;förening görs beroende av om utbetalningen kan ske med hänsyn till be-&lt;br&gt;stämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersföretag.&lt;br&gt;Av författningskommentaren framgår att en förening som på grund av&lt;br&gt;kapitaltäckningsreglema inte kan betala ut det annars återbetalningsplik-&lt;br&gt;tiga beloppet skall vara skyldig att göra detta så fort kapitaltäckningssitu-&lt;br&gt;ationen tillåter det. Denna avsikt bör enligt Lagrådets mening komma till&lt;br&gt;uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår att ordet ”om” byts ut mot ”när”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. 1 a § har tagits in en bestämmelse om insatsemission. I be-&lt;br&gt;stämmelsen sägs att insatsemission far ske genom att ett sådant belopp&lt;br&gt;som enligt 10 kap. 2 § kan bli föremål för vinstutdelning överförs till&lt;br&gt;medlemsinsatsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn bl.a. till att det i bestämmelsen hänvisas till 10 kap. 2 § an-&lt;br&gt;ser Lagrådet att bestämmelsen bör placeras närmast efter den paragrafen&lt;br&gt;och betecknas 10 kap. 2 a §. Lagrådet anser vidare att bestämmelsen bör&lt;br&gt;formuleras om, så att den far följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Sådant belopp som enligt 2 § kan bli föremål för vinstutdelning far&lt;br&gt;överföras till medlemsinsatsema genom insatsemission.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lagrådets förslag till ändrad paragrafbeteckning följs, far en följ-&lt;br&gt;dändring göras i 2 kap. 2 § första stycket 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 i övergångsbestämmelserna framstår enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;som onödig och bör kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om medlemsbanker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller 2 kap. 4 § 11. 4 kap. 1 § första stycket. 8 kap. 1 a § och&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna bör justeringar göras motsvarande dem som&lt;br&gt;Lagrådet har föreslagit beträffande förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 8 mom, första stycket föreslås vissa ändringar som innebär begräns-&lt;br&gt;ningar i kooperativa föreningars avdragsrätt för kooperativ utdelning.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening bör bestämmelserna förtydligas och utformas på&lt;br&gt;följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Har en kooperativ förening av vinsten av den kooperativa verksam-&lt;br&gt;heten lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller för-&lt;br&gt;säljningar, medges avdrag för denna utdelning. Om en förening har&lt;br&gt;medlemmar som får skattefri utdelning enligt 3 § 7 mom. första stycket&lt;br&gt;och det inte är fråga om endast enstaka sådana medlemmar, medges före-&lt;br&gt;ningen avdrag med högst ett belopp motsvarande statslåneräntan vid ut-&lt;br&gt;gången av november året före beskattningsåret minskad med två procent-&lt;br&gt;enheter multiplicerad med summan av medlemmarnas omsättning med&lt;br&gt;föreningen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med ”enstaka medlemmar” har inte berörts i motiven.&lt;br&gt;Lagrådet anser det önskvärt med ett uttalande på denna punkt. Fråga upp-&lt;br&gt;står bl.a. om ordet ”enstaka” skall ges en absolut betydelse eller om&lt;br&gt;”enstaka” skall sättas i relation till det sammanlagda antalet medlemmar i&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:163&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;INRIKESDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog,&lt;br&gt;Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Ahnberg, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:163 Den kooperativa företags-&lt;br&gt;formen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53344, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:LU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljöpartiet de gröna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:55:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03163</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:55:20</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:LU3</uppgift>
<ref_dok_id>GL01LU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den kooperativa företagsformen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:163&lt;br/&gt;
Den kooperativa företagsformen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:163 Den kooperativa företagsformen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:163&lt;br/&gt;
Den kooperativa företagsformen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:163 Den kooperativa företagsformen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Carlström  och Nils T Svensson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:163&lt;br/&gt;
Den kooperativa företagsformen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:163 Den kooperativa företagsformen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Carlström  och Nils T Svensson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Ruwaida  och Ronny Korsberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:163&lt;br/&gt;
Den kooperativa företagsformen</uppgift>
<ref_dok_id>GK02L16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:163 Den kooperativa företagsformen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Ruwaida  och Ronny Korsberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>