<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225216</hangar_id>
 <dok_id>GK03162</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>162</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:162</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>162</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-05-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:09</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Proposition 1996/97:162</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skarven</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03162/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03162</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03162</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:162&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03162/prop_199697__162-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås statligt stöd till TUFF-utbildning i teckenspråk&lt;br&gt;för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av&lt;br&gt;teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen syfte skall vara att ge föräldrarna sådana färdigheter att&lt;br&gt;de på ett funktionellt sätt kan använda teckenspråk i kontakt med sina&lt;br&gt;barn och därmed främja barnets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillträde till utbildningen förutsätts deltagarna ha vissa&lt;br&gt;förkunskaper. Föräldrar till yngre barn skall prioriteras och utbildningen&lt;br&gt;skall i första hand ges innan barnet nått skolåldern och bör genomföras&lt;br&gt;inom loppet av fyra år. Utbildningen skall bestå av påbyggbara kurser&lt;br&gt;och omfatta 240 timmar om 60 minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall utformas i regional samverkan inom ramen för en&lt;br&gt;av Statens skolverk fastställd ramkursplan. Statsbidrag skall lämnas för&lt;br&gt;kostnader för dels anordnandet av utbildningen, dels deltagandet i&lt;br&gt;utbildningen. Statens skolverk skall följa upp, utvärdera samt ha tillsyn&lt;br&gt;över utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...............................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande förhållanden.....................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kort historik om teckenspråksutbildning för föräldrar.......4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Annan teckenspråksutbildning för vuxna............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvarsförhållanden............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksverksamhet med koncentrerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teckenspråksutbildning........................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Solbackenprojektet............................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Härnösands folkhögskola -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrlandsmodellen............................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter..................................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbidrag till utbildning i teckenspråk för föräldrar till barn som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är beroende av teckenspråk för kommunikation..............................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Systematiserad utbildning i teckenspråk...........................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TUFF-utbildningens syfte, målgrupp och&amp;nbsp;omfattning.......12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildningens utformning.................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbidrag till kostnader för anordnande och deltagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i utbildning i teckenspråk för föräldrar, m.m....................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering och genomförande........................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärare i teckenspråk, utveckling av studiematerial och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pedagogiskt utvecklingsarbete m.m.................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Teckenspråk som kärnämne.............................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1. Sammanfattning av betänkandet TUFF - Teckenspråks-&lt;br&gt;utbildning för föräldrar (SOU 1996:102).................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2. Sammanställning av remissinstanser och yttranden över&lt;br&gt;betänkandet TUFF - Teckenspråksutbildning för föräldrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1996:102).......................................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 maj 1997 ..........30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordar&lt;br&gt;om grunderna för statligt ekonomiskt stöd till utbildning i teckenspråk för&lt;br&gt;föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk för kommunikation&lt;br&gt;(avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 30 november 1995 bemyndigade regeringen det statsråd som har till&lt;br&gt;uppgift att föredra ärenden om det offentliga skolväsendet och fristående&lt;br&gt;skolor att tillkalla en särskild utredare (U 1995:13) med uppdrag att&lt;br&gt;utreda frågor kring utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva,&lt;br&gt;dövblinda och hörselskadade barn samt till andra barn med motsvarande&lt;br&gt;behov av teckenspråk för kommunikation. Enligt direktiven (dir.&lt;br&gt;1995:151) skulle utredaren lämna ett samlat förslag till hur utbildning i&lt;br&gt;teckenspråk för föräldrar bör organiseras, finansieras och administreras&lt;br&gt;samt omfattningen av offentligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda utredaren lämnade den 1 augusti 1996 sitt betänkande&lt;br&gt;TUFF - Teckenspråksutbildning för föräldrar (SOU 1996:102) som i&lt;br&gt;sammanfattning finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk (Skolverket) har i skrivelse den 23 februari 1996&lt;br&gt;lämnat underlag för regeringens bedömning i avsnitt 7 Teckenspråk som&lt;br&gt;kärnämne. Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn&lt;br&gt;(DHB) har i skrivelse tillstyrkt Skolverkets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Nuvarande förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Teckenspråket skiljer sig i flera avseenden från andra språk. Det är ett&lt;br&gt;visuellt/gestuellt språk med egen grammatik som utvecklats i samvaro&lt;br&gt;mellan döva. Teckenspråket uppfattas med synen och fungerar&lt;br&gt;oavhängigt av ljud. Det utförs med rörelser i händer, ögon, ansikte, mun,&lt;br&gt;huvud och kropp. Dessa rörelser har samma funktion som ord,&lt;br&gt;syntaktiska konstruktioner och intonation har i ett talat språk.&lt;br&gt;Teckenspråket saknar skriftspråk. Det är inte ett internationellt språk utan&lt;br&gt;vaije land har sitt nationella teckenspråk. Teckenspråk uppvisar liksom&lt;br&gt;talade språk olika språkstilar beroende på kön, ålder och olika sociala&lt;br&gt;miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inställningen till teckenspråk som språk har varierat. Under hela 1900-&lt;br&gt;talet och i ökande omfattning under efterkrigstiden kom teckenspråket,&lt;br&gt;bl.a. som en följd av tekniska uppfinningar och medicinska rön, att&lt;br&gt;betraktas som ett icke fullvärdigt språk och som en mindre önskvärd&lt;br&gt;kommunikationsmetod döva emellan. Målsättningen i dövundervisningen&lt;br&gt;var, att döva skulle lära sig svenska språket i såväl talad som skriven&lt;br&gt;form. Därigenom skulle behovet av teckenspråk minimeras. I början av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970-talet präglades kurser i teckenspråk av s.k. tecknad svenska i&lt;br&gt;motsats till vad man då under en tid kallade dövas teckenspråk. Samtidigt&lt;br&gt;inleddes forskning runt teckenspråk i Sverige. Fram till 1970-talet var&lt;br&gt;teckenspråk egentligen en icke tillåten kommunikationsmetod i&lt;br&gt;dövskolan. Teckenspråkets status som språk lades fast i början av 1980-&lt;br&gt;talet då språket infördes som första språk i läroplanen för de statliga&lt;br&gt;specialskolorna för döva. Detta innebar att skriven svenska blev andra&lt;br&gt;språk. Medvetenheten om teckenspråkets betydelse inte bara för döva&lt;br&gt;utan även för hörselskadade har ökat successivt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Kort historik om teckenspråksutbildning för föräldrar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1960-talet har bl.a. Stockholms dövas förening haft&lt;br&gt;kurser i teckenspråk. Föreningen höll i början av 1970-talet sin första&lt;br&gt;föräldrakonferens som bl.a. bidrog till att kurser i teckenspråk för&lt;br&gt;hörande föräldrar kom igång på allvar. Intensivkurser startades vid Dövas&lt;br&gt;hus i Stockholm, till en böljan i regi av Västanviks folkhögskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Västanviks folkhögskola för döva startades i början av 1970-talet&lt;br&gt;sommarkurser i teckenspråk för föräldrar. Under 1980-talet böljade flera&lt;br&gt;andra folkhögskolor och studieförbund, oftast i samverkan med&lt;br&gt;handikapporganisationerna, att anordna kurser i teckenspråk bl.a. för&lt;br&gt;föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av integrationsutredningens förslag (SOU 1982:19)&lt;br&gt;skapades under 1980-talet s.k. kunskapscentra inom specialskolornas&lt;br&gt;upptagningsområden i syfte att vara regionala komplement till det&lt;br&gt;specialpedagogiska stödet som ges till elever med hörselskada i grund-&lt;br&gt;och gymnasieskola. Dessa centra har allt sedan dess, i samverkan med&lt;br&gt;den pedagogiska hörselvården, kommunerna, organisationerna och olika&lt;br&gt;utbildningsanordnare, spelat en aktiv roll vad gäller teckenspråkskurser&lt;br&gt;för föräldrar. Särskild utbildning har anordnats för invandrarföräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tidsbegränsat statligt stimulansbidrag infördes fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1994 för att påskynda utvecklingen av habilitering och rehabilitering.&lt;br&gt;Bestämmelser om detta finns i förordningen (1993:1284) om tillfälligt&lt;br&gt;statsbidrag till utvecklingsinsatser inom habilitering och rehabilitering.&lt;br&gt;Med stöd av detta bidrag har några landsting startat projekt som syftar till&lt;br&gt;att förbättra stödet inom den pedagogiska hörselvården. Landstingen i&lt;br&gt;Örebro, Stockholms och Älvsborgs län har startat projekt i syfte att&lt;br&gt;erbjuda föräldrar ett förbättrat stöd. I samtliga projekt ingår teckenspråk&lt;br&gt;för föräldrar som en huvudsaklig del. Stimulansbidragen upphör med&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Landstingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL, reglerar bl.a. landstingens&lt;br&gt;verksamhet inom detta område. Enligt 3 a § HSL skall landstingen bl.a.&lt;br&gt;erbjuda habilitering. Bestämmelsen infördes på förslag i propositionen&lt;br&gt;om stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159). Det&lt;br&gt;föredragande statsrådet uttalade i propositionen att habilitering och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rehabilitering är i vid bemärkelse verksamheter som syftar till att ge&lt;br&gt;funktionshindrade bästa möjliga funktionsförmåga och bästa möjliga&lt;br&gt;förutsättningar för delaktighet i samhället. För att nå detta ansågs det&lt;br&gt;behövas en samverkan mellan olika verksamheter på det medicinska,&lt;br&gt;psykologiska, sociala och pedagogiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Habiliteringsbegreppet har kommit att beteckna verksamheter med&lt;br&gt;inriktning på framför allt barn och ungdomar. Inom ramen för&lt;br&gt;habilitering anordnar landstingen sedan årtionden pedagogisk hörselvård&lt;br&gt;dvs. att utöver medicinsk habilitering också ge psykosocialt och&lt;br&gt;pedagogiskt stöd. I habiliteringsverksamheten ingår den första&lt;br&gt;introduktionen i form av vägledning för döva/hörselskadade barn och&lt;br&gt;föräldrar i hemmet och introduktionsundervisning i teckenspråk för&lt;br&gt;föräldrar och ibland även andra anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Annan teckenspråksutbildning för vuxna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utbildning i teckenspråk för vuxna på olika nivåer bedrivs av flera olika&lt;br&gt;utbildningsanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tiotal folkhögskolor i landet har för närvarande längre eller kortare&lt;br&gt;kurser i teckenspråk för hörande. Som förberedelse för utbildning till tolk&lt;br&gt;ges tvååriga utbildningar i teckenspråk vid sju folkhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västanviks folkhögskola har dessutom intensivkurser som är upplagda&lt;br&gt;i fem steg. Dessa kurser var från början avsedda för föräldrar men är&lt;br&gt;numera öppna för alla. Vidare anordnas en ettårig&lt;br&gt;teckenspråksutbildarlinje för döva/teckenspråkiga deltagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) kan teckenspråk som&lt;br&gt;C-språk på gymnasial nivå läsas som kurser på distans med en till två&lt;br&gt;veckor förlagda till Härnösand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet finns kurser&lt;br&gt;i teckenspråk. Även Göteborgs universitet, Mitthögskolan och Högskolan&lt;br&gt;i Örebro har utbildning i teckenspråk. Lärarhögskolan i Stockholm&lt;br&gt;bedriver teckenspråksutbildning för olika personalgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hörande som har en döv arbetskamrat kan få teckenpråksutbildning&lt;br&gt;genom AMS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMU-gruppema i Örebro och Uppsala samt stiftelsen AMU-Hadar i&lt;br&gt;Malmö ger utbildning i teckenspråk. AMU-Hadar bedriver, förutom&lt;br&gt;utbildning för döva samt pedagogiskt och tekniskt utvecklingsarbete,&lt;br&gt;också föräldrautbildning i teckenspråk på uppdrag av Pedagogiska&lt;br&gt;hörselvården i tidigare Malmöhus läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa kommuner anordnas teckenspråksutbildning som C-språk inom&lt;br&gt;den kommunala vuxenutbildningen och som individuellt val inom&lt;br&gt;gymnasieskolan. Vid Birger Sjöbergsgymnasiet i Vänersborg anordnas&lt;br&gt;vidare teckenspråksutbildning på lokal gren av&lt;br&gt;samhällsvetenskapsprogrammet. Regeringen har den 22 maj 1997&lt;br&gt;medgett att den lokala grenen i teckenspråk får anordnas med&lt;br&gt;riksrekrytering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbund och dövföreningar anordnar också allmänna kurser i&lt;br&gt;teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för anordnande av dessa utbildningar finansieras inom&lt;br&gt;ramen för respektive reguljära system. För föräldrar som deltar i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning kan ersättning utgå för kostnader för deltagarnas&lt;br&gt;resor, uppehälle och för inkomstbortfall enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;förordningen (1992:925) om försöksverksamhet med studiesocialt stöd&lt;br&gt;vid teckenspråksutbildning, det s.k. TU-stödet. Ersättning för&lt;br&gt;inkomstbortfall vid föräldrautbildning inom landstingens pedagogiska&lt;br&gt;hörselvård liksom vid föräldrakurser vid de statliga specialskolornas&lt;br&gt;kunskapscenter kan i stället ges enligt reglerna för tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utbildningar som anordnas för föräldrar har inte någon enhetlig&lt;br&gt;struktur. Någon koordination mellan de olika utbildningarna har heller&lt;br&gt;inte funnits. Detta är också anledningen till den kritik som framförts&lt;br&gt;under en lång följd av år. Det har samtidigt efterlysts en tydlig&lt;br&gt;ansvarsfördelning mellan staten och landstingen på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Ansvarsförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att barnen får omvårdnad, trygghet och en god fostran ligger&lt;br&gt;primärt hos föräldrarna. För att föräldrarna skall kunna fullgöra sitt&lt;br&gt;ansvar krävs en fungerande kommunikation mellan föräldrarna och&lt;br&gt;barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många avseenden blir kravet på föräldrarnas insatser särskilt stora för&lt;br&gt;att barn med funktionshinder skall få en med andra barn jämförbar&lt;br&gt;situation. För att så långt möjligt underlätta för familjerna och&lt;br&gt;kompensera för de svårigheter funktionshindret innebär ges därför&lt;br&gt;särskilt samhällsstöd till föräldrarna. Ansvaret för detta samhällsstöd är&lt;br&gt;delat mellan staten och landstingen. Statens ansvar tar sig uttryck&lt;br&gt;huvudsakligen i form av ekonomiskt stöd enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, AFL, och landstingens ansvar för bl.a.&lt;br&gt;habilitering som regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL.&lt;br&gt;Därutöver har staten tagit på sig ett visst ansvar genom att ge särskilda&lt;br&gt;bidrag till vissa utbildningsinsatser. Bestämmelser om ekonomiskt stöd&lt;br&gt;finns i 9 kap. AFL om vårdbidrag och i 4 kap. samma lag om tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning. Den funktionshindrade kan dessutom få&lt;br&gt;handikappersättning enligt bestämmelserna i 9 kap. 2 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen har, som tidigare redovisats, genom HSL ett ansvar för att&lt;br&gt;bl.a. erbjuda habilitering. Inom ramen för habiliteringen får föräldrarna&lt;br&gt;och i vissa fall andra närstående de första kunskaperna i teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har också tagit ett särskilt ansvar i samband med utbildning för&lt;br&gt;föräldrar till barn med vissa funktionshinder. Tomtebodaskolans&lt;br&gt;resurscenter har - när det gäller synskadade barn - en omfattande&lt;br&gt;kursverksamhet även för föräldrar och anhöriga. Ekeskolans resurscenter&lt;br&gt;för barn som är synskadade och har ytterligare funktionshinder, ger också&lt;br&gt;på liknande sätt kurser för föräldrar och syskon. Liknande resurscenter&lt;br&gt;för andra grupper av funktionshindrade barn och ungdomar drivs med&lt;br&gt;olika former av samhälleligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbildning för föräldrar till döva och hörselskadade barn&lt;br&gt;har den statliga insatsen en annan struktur än för andra grupper av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrar till barn med funktionshinder. Staten har sedan årtionden och Prop. 1996/97:162&lt;br&gt;till betydande del finansierat kurser i teckenspråk för föräldrar främst&lt;br&gt;genom statsbidrag till folkbildningen, dvs. studiecirklar och&lt;br&gt;folkhögskolekurser, genom vissa bidrag till organisationerna och genom&lt;br&gt;kurser vid Statens skolor för vuxna. Det direkta stödet har formen av s.k.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TU-stöd och särskilda bidrag till uppbyggnaden av särskilda&lt;br&gt;föräldrautbildningar t.ex. den koncentrerade teckenspråksutbildningen för&lt;br&gt;föräldrar vid Solbacken och vid Härnösands folkhögskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts omfattar landstingens habilitering till viss del också&lt;br&gt;andra närstående än föräldrarna till det döva barnet t.ex. syskon och&lt;br&gt;mor/farföräldrar. Även syskonen kan alltså på detta sätt få den första&lt;br&gt;introduktionen i teckenspråk. Utbildning i teckenspråk för syskon&lt;br&gt;anordnas som t.ex. veckokurser under sommarlovet genom de regionala&lt;br&gt;kunskapscentren vid de statliga specialskolorna och bekostas med medel&lt;br&gt;under utgiftsområde 16, ramanslaget A 8. Särskilda insatser på&lt;br&gt;skolområdet. Det finns numera också möjlighet att som språkval läsa&lt;br&gt;teckenspråk i stället för B-språk i grundskolan. En kommun är skyldig&lt;br&gt;att anordna sådan undervisning om minst fem elever i kommunen valt&lt;br&gt;ämnet. Teckenspråket kan också läsas som C-språk i gymnasieskolan och&lt;br&gt;komvux.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Försöksverksamhet med koncentrerad&lt;br&gt;teckenspråksutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En ny uppläggning av utbildning för föräldrar startade i och med att&lt;br&gt;regeringen - efter ansökan av Sveriges Dövas Riksförbund, Stockholms&lt;br&gt;dövas förening och Föräldraklubben Stockholms dövas förening -&lt;br&gt;beviljade statligt stöd fr.o.m. 1992/93, utan angiven sluttidpunkt, till en&lt;br&gt;försöksverksamhet med koncentrerad teckenspråksutbildning för&lt;br&gt;föräldrar vid Solbacken på Värmdö. Försöksverksamheten utökades&lt;br&gt;fr.o.m. hösten 1995. På ansökan av Härnösands folkhögskola tillsammans&lt;br&gt;med Hörsel vården i Landstinget Västernorrland, DHB och&lt;br&gt;Kunskapscentret vid Kristinaskolan anordnas nämligen även vid&lt;br&gt;Härnösands folkhögskola koncentrerad teckenspråksutbildning för&lt;br&gt;föräldrar främst från Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4.1 Solbackenprojektet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen vid Solbacken är uppbyggd i fyra steg, där varje steg består&lt;br&gt;av tre kurser på en vecka vardera. För att bli antagen till utbildningen&lt;br&gt;krävs vissa baskunskaper i teckenspråk. Uppläggningen är sådan att&lt;br&gt;föräldrarna skall kunna genomgå ett steg dvs. tre kursveckor per år under&lt;br&gt;fyra år eller totalt tolv kursveckor (240 tim) på fyra år. Varje nytt steg&lt;br&gt;och ny kurs förutsätter att föregående steg/kurs har genomgåtts eller att&lt;br&gt;deltagaren har motsvarande kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de fyra stegen erbjuds föräldrarna tre temakurser om vardera en&lt;br&gt;vecka vilka omfattar ämnena Föräldraskap, Skola samt Kultur och fritid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom lärarledd undervisning får kursdeltagarna ett studiematerial som&lt;br&gt;är framtaget inom projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intematet Solbacken kan föräldrarna ta med sig sina barn, såväl&lt;br&gt;döva som hörande. För medföljande barn anordnas barntillsyn medan&lt;br&gt;föräldrarna har lärarledd undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen är kostnadsfri för kursdeltagarna. Tidigare utgick full&lt;br&gt;ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Fr.o.m. höstterminen 1996 har&lt;br&gt;denna ersättning maximerats till högst 75 kr/timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen vänder sig till föräldrar från hela landet. Eftersom det&lt;br&gt;varit många sökande till få platser har man endast tagit emot föräldrar till&lt;br&gt;döva barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till verksamheten lämnas i form av en årlig totalsumma och&lt;br&gt;de närmare reglerna för verksamheten utformas av Sveriges Dövas&lt;br&gt;Riksförbund. Redovisning görs efter varje verksamhetsår till Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden som också betalar ut bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 föräldrar har hittills genomgått hela utbildningen i teckenspråk&lt;br&gt;(inkl, temakurser). Innevarande läsår (1996/97) är 160 föräldrar under&lt;br&gt;utbildning i steg 1 -4 och 60 föräldrar i temakursema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4.2 Härnösands folkhögskola - Norrlandsmodellen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen vid Härnösands folkhögskola är ett samverkansprojekt&lt;br&gt;mellan folkhögskolan, kunskapscentret vid Kristinaskolan, DHB och&lt;br&gt;landstingets hörselvård. Vidare sker samordning med utbildning i&lt;br&gt;teckenspråk för syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen är upplagd i fyra steg omfattande vardera tre veckor per&lt;br&gt;år men med två veckor på sommaren och en vecka på vintern.&lt;br&gt;Utbildningen vänder sig i första hand till familjer från norra Sverige med&lt;br&gt;döva/hörselskadade barn som har teckenspråk som första språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurserna genomförs som intematkurser vid Härnösands folkhögskola.&lt;br&gt;För barn i förskoleåldern ordnas barntillsyn vid landstingets&lt;br&gt;hörselförskola. Syskon i åldrarna 7-16 år har möjlighet att samtidigt delta&lt;br&gt;i en för dem speciellt anpassad teckenspråksutbildning vid Kristinaskolan&lt;br&gt;i Härnösand. För skolbarn som inte deltar i teckenspråksundervisning&lt;br&gt;erbjuds verksamhet i kommunens skola/fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten finansieras av folkhögskolan, landstingens hörselvård&lt;br&gt;och ett särskilt statsbidrag. Vidare utgår ersättning till föräldrarna - TU-&lt;br&gt;stöd - enligt bestämmelserna i förordningen (1992:925) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid teckenspråksutbildning.&lt;br&gt;Teckenspråksutbildning för syskon finansieras med medel från&lt;br&gt;utgiftsområde 16, anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet via&lt;br&gt;kunskapscentret vid Kristinaskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utbildningen i Härnösand startade 1995 har inga föräldrar&lt;br&gt;ännu hunnit slutföra utbildningen där. 41 är under utbildning i steg 1-3&lt;br&gt;innevarande läsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelse Solbacken- och Norrlandsmodelien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning enligt Solbacken- respektive Norrlandsmodelien har samma&lt;br&gt;omfattning (totalt 12 kursveckor under 4 år) men skiljer något i&lt;br&gt;uppläggning. Numera är ersättningen till föräldrar densamma utom att&lt;br&gt;egenföretagare inte kan få ersättning vid utbildning enligt&lt;br&gt;Norrlandsmodelien eftersom där gäller reglerna för TU-stöd. I&lt;br&gt;Norrlandsmodelien sker samordning med teckenspråksutbildning för&lt;br&gt;syskon vilket inte sker i Solbackenmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon oberoende utvärdering av de båda försöksverksamheterna har&lt;br&gt;inte gjorts. Utbildningarna vid såväl Solbacken som Härnösand är mycket&lt;br&gt;efterfrågade och uppskattade av föräldrarna. Kritik har dock framförts&lt;br&gt;främst mot att alltför få föräldrar kunnat beredas plats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mycket tidigt insåg berörda handkapporganisationer betydelsen av att&lt;br&gt;föräldrar till döva barn lärde sig teckenspråk. De första utbildningarna för&lt;br&gt;föräldrar startade i mitten på 1960-talet och har sedan vuxit i omfattning i&lt;br&gt;form av kurser anordnade av studieförbund eller folkhögskola, i&lt;br&gt;samverkan med aktuella handikapporganisationer. Staten stöder sådana&lt;br&gt;utbildningar genom statsbidrag till anordnama. Landstingen ger inom sitt&lt;br&gt;habiliteringsansvar den första introduktionen i teckenspråk för&lt;br&gt;föräldrarna och andra anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsresultat har visat att små barn med normal&lt;br&gt;förstaspråksutveckling får en bra och stabil grund för en&lt;br&gt;andraspråksinläming. Detta gör att barn som har kunnat utveckla sitt&lt;br&gt;teckenspråk väl har bättre förutsättningar att lära sig svenska och även&lt;br&gt;andra språk. Detta är givetvis oerhört viktigt för all kunskapsinhämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i det dagliga samspelet med föräldrar, syskon och andra som&lt;br&gt;barnet utvecklar sin personlighet och sin identitet. Förutsättningen är en&lt;br&gt;fungerande kommunikation mellan föräldrar och barn. För föräldrar till&lt;br&gt;döva, gravt hörselskadade och många dövblinda barn liksom för barnen&lt;br&gt;själva innebär det behov av att behärska teckenspråk. Det gäller även&lt;br&gt;syskon till barnet. Finns inget gemensamt språk kan man inte diskutera,&lt;br&gt;argumentera och leka med varandra. Föräldrarna måste ofta agera tolk&lt;br&gt;och medlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har konstaterat att den utbildning i teckenspråk som ges&lt;br&gt;inom landstingens habiliteringsansvar inte är tillräcklig för en bra&lt;br&gt;kommunikation mellan barn och föräldrar. Utbildningar i teckenspråk&lt;br&gt;inom reguljära utbildningssystem är inte uppbyggda utifrån föräldrarnas&lt;br&gt;behov. Många remissinstanser har också understrukit detta i sina&lt;br&gt;yttranden och därför välkomnat utredarens förslag till en samordnad&lt;br&gt;utbildning i teckenspråk för alla föräldrar till barn som för&lt;br&gt;kommunikation är beroende av teckenspråk. Det stora sökandeintresset&lt;br&gt;till plats inom pågående försöksverksamheter med koncentrerad&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för föräldrar till döva barn m.fl. visar på ett stort&lt;br&gt;behov av sådana utbildningsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1996/97. 1 sand. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det angeläget att skapa möjligheter till att reguljär&lt;br&gt;utbildning i teckenspråk anordnas för föräldrar till barn som är beroende&lt;br&gt;av teckenspråk för kommunikation. I och med detta kan&lt;br&gt;försöksverksamheterna med koncentrerad teckenspråksutbildning för&lt;br&gt;föräldrar till döva barn m.fl. utvecklas samtidigt som de blir tillgängliga&lt;br&gt;för fler. En svårighet i uppbyggnaden av en sådan utbildning är dock den&lt;br&gt;stora bristen på teckenspråkslärare och lämpligt studiematerial.&lt;br&gt;Utbyggnaden får därför ske successivt i takt med att lärartillgången kan&lt;br&gt;lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör även fortsättningsvis stödja utbildning i teckenspråk för&lt;br&gt;föräldrar genom att särskilda medel ställs till förfogande såsom närmare&lt;br&gt;redovisas i avsnitt 5.6. Det bör dock redan nu nämnas att förslaget inte&lt;br&gt;avses innebära någon kostnadsökning för staten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Statsbidrag till utbildning i teckenspråk för&lt;br&gt;föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk för&lt;br&gt;kommunikation&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Systematiserad utbildning i teckenspråk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statligt stöd skall lämnas till TUFF-utbildning i&lt;br&gt;teckenspråk för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende&lt;br&gt;av teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagarna förutsätts ha vissa förkunskaper för tillträde till TUFF-&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har en allmänt positiv&lt;br&gt;inställning till utredarens förslag. Huvuddelen av instanserna påtalar&lt;br&gt;behovet av en tydlig målbeskrivning av landstingens ansvar för den första&lt;br&gt;utbildningen i teckenspråk för föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Att som vuxen lära sig teckenspråk är&lt;br&gt;mycket svårt eftersom språket har en helt annan struktur och uppbyggnad&lt;br&gt;än ett talat språk. Människors förmåga, dvs. den tid det tar att lära, växlar&lt;br&gt;mellan olika personer oavsett vilket språk det gäller. Det är därför&lt;br&gt;omöjligt att ange ett exakt antal timmar som föräldrar kan behöva för att&lt;br&gt;obehindrat kunna kommunicera med sina barn på teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning i teckenspråk kan idag erhållas genom dels landstingens&lt;br&gt;habilitering, dels de aktuella handikapporganisationerna i samverkan med&lt;br&gt;studieförbund, dels försöksverksamheter med koncentrerad&lt;br&gt;teckenspråksutbildning samt dels folkhögskolor och distansundervisning&lt;br&gt;via Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH). Den främsta kritiken&lt;br&gt;mot det nuvarande utbudet av teckenspråksutbildningar för föräldrar är&lt;br&gt;bristen på en gemensam struktur. Den primära uppgiften är därför att se&lt;br&gt;hur en gemensam struktur kan skapas för åtminstone delar av dagens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbud. En naturlig start för en sådan struktur är enligt regeringens mening&lt;br&gt;den första utbildningen i teckenspråk (introduktionsutbildning) som ges&lt;br&gt;inom ramen för landstingens habiliteringsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det angeläget att en systematiserad utbildning i&lt;br&gt;teckenspråk för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av&lt;br&gt;teckenspråk utvecklas. Den bör kunna delas in i tre delar,&lt;br&gt;introduktionsutbildning, TUFF-utbildning och efterföljande utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens habiliteringsansvar enligt HSL innebär en skyldighet att ta&lt;br&gt;den första kontakten med en familj med ett dövt eller hörselskadat barn.&lt;br&gt;Att bli förälder är i sig en omvälvande och krävande roll. Att som&lt;br&gt;hörande få ett dövt barn medför ytterligare en mycket stor omställning&lt;br&gt;som innebär att man behöver medicinska, psykologiska, sociala och&lt;br&gt;pedagogiska stödinsatser. En inledande utbildning i teckenspråk är en del&lt;br&gt;av stödet till familjen. Även om de största och kanske viktigaste&lt;br&gt;insatserna av stöd till familjen sker när det konstaterats att barnet har ett&lt;br&gt;funktionshinder gäller ingen övre åldersgräns hos barnet för landstingets&lt;br&gt;ansvar för nödvändiga habiliteringsinsatser. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning bör teckenspråksutbildning via landstingens&lt;br&gt;habiliteringsansvar även i fortsättningen utgöra basen för utbildning i&lt;br&gt;teckenspråk för föräldrar. Såväl utredaren som huvuddelen av&lt;br&gt;remissinstanserna har påtalat den stora ojämnheten i omfattningen av den&lt;br&gt;teckenspråksutbildning som ges genom landstingens habiliteringsansvar.&lt;br&gt;Även regeringen finner det önskvärt med en jämnare nivå men anser att&lt;br&gt;detta bör kunna åstadkommas genom samverkan mellan landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUFF-utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha fått den utbildning som landstingen ger bör föräldrarna ges&lt;br&gt;möjligheter att få en ytterligare utbildning i teckenspråk, TUFF-&lt;br&gt;utbildning. Målet för denna bör vara att ge föräldrarna sådana färdigheter&lt;br&gt;att de på ett funktionellt sätt kan använda teckenspråk i kontakt med sina&lt;br&gt;barn och därmed främja barnets utveckling. För att säkerställa att&lt;br&gt;utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva, gravt hörselskadade och&lt;br&gt;många dövblinda barn som är beroende av teckenspråk för&lt;br&gt;kommunikation kommer till stånd, bör statsbidrag till anordnande av&lt;br&gt;sådan utbildning införas. Bidrag bör också lämnas till vissa kostnader för&lt;br&gt;att delta i TUFF-utbildningen. Denna utbildning bör utgå från att&lt;br&gt;deltagarna har en kunskapsnivå i teckenspråk som innebär att de kan&lt;br&gt;använda handalfabetet och kan använda teckenspråk i vardagssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterföljande utbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUFF-utbildningen bör kunna byggas på för att möta ytterligare behov.&lt;br&gt;Denna efterföljande utbildning bör kunna ske inom redan befintliga&lt;br&gt;system med indirekt statligt stöd nämligen studier i t.ex. studiecirkel,&lt;br&gt;studier vid SSVH eller folkhögskola. Denna proposition berör emellertid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enbart TUFF-utbildningen varför det inte finns anledning att närmare gå&lt;br&gt;in på dem här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydliggöra sambandet mellan de tre olika delarna bör en&lt;br&gt;samverkan ske mellan utbildningsanordnama. Denna samverkan&lt;br&gt;behandlas närmare under avsnitt 5.3. Regeringen anser i likhet med&lt;br&gt;många remissinstanser, bl.a. Landstingsförbundet, att det är angeläget att&lt;br&gt;den nya utbildningen kan påbörjas snarast möjligt. Den närmare&lt;br&gt;utformningen liksom tidpunkten för införandet behandlas utförligare&lt;br&gt;under avsnitten 5.2-5.5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 TUFF-utbildningens syfte, målgrupp och omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Syftet med TUFF-utbildningen skall vara att ge&lt;br&gt;föräldrarna sådana färdigheter att de på ett funktionellt sätt kan&lt;br&gt;använda teckenspråk i kontakt med sina barn och därmed främja&lt;br&gt;barnets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar till yngre barn skall prioriteras. Utbildningen skall i första&lt;br&gt;hand ges innan barnet nått skolåldern och bör genomföras inom loppet&lt;br&gt;av fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall vara sammanhållen, bestå av påbyggbara kurser&lt;br&gt;och omfatta 240 timmar om 60 minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredaren har dock föreslagit att barnen inte får ha fyllt 18 år.&lt;br&gt;Utredaren har också pekat på att särskild uppmärksamhet behöver riktas&lt;br&gt;på de behov av teckenspråksutbildning som föräldrar med&lt;br&gt;invandrarbakgrund har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att någon övre&lt;br&gt;åldersgräns inte skall finnas samt att särskilda insatser behöver ordnas för&lt;br&gt;elever till föräldrar med invandrarbakgrund. Några remissinstanser har&lt;br&gt;också menat att det är viktigt att en utbildning utformas för gruppen&lt;br&gt;föräldrar till tal/språkstörda barn m.fl. dvs. barn som behöver tecken som&lt;br&gt;stöd som komplement till talad svenska. Framför allt berörda&lt;br&gt;handikapporganisationer anser att omfattningen 240 timmar är alltför&lt;br&gt;liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med den utbildning vi föreslår&lt;br&gt;är att ge föräldrarna sådana färdigheter att de på ett funktionellt sätt kan&lt;br&gt;använda teckenspråk i kontakt med sina barn och därmed främja barnets&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målgruppen för den nu föreslagna utbildningen är föräldrar till bam&lt;br&gt;som är beroende av kommunikation på teckenspråk. Med förälder bör&lt;br&gt;likställas sådana personer som avses i 4 kap. 2 § första och andra&lt;br&gt;styckena lagen (1962:381) om allmän försäkring, t.ex. den som en&lt;br&gt;förälder är gift eller sammanboende med. I likhet med utredaren anser&lt;br&gt;regeringen det viktigt att invandrarföräldramas speciella behov&lt;br&gt;uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av teckenspråksutbildning är naturligtvis allra störst när&lt;br&gt;barnen behöver utveckla ett språk för att kunna förstå vad som händer,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna delta i det sociala samspelet och få en egen identitet. En Prop. 1996/97:162&lt;br&gt;förutsättning är en fungerande kommunikation mellan föräldrar och barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna måste få en chans att också vara den länk mellan språk och&lt;br&gt;lärande som föräldrar är till hörande barn. Utbildningen skall därför i&lt;br&gt;första hand erbjudas innan barnet nått skolåldern. Det innebär att&lt;br&gt;föräldrar till yngre barn skall prioriteras. Den nu föreslagna utbildningen&lt;br&gt;innebär en möjlighet för föräldrarna till en teckenspråksutbildning utifrån&lt;br&gt;deras behov, men på grund av begränsat resursutrymme kan det visa sig&lt;br&gt;att inte alla kan beredas plats direkt vid sökt tillfälle. Det kan betyda att&lt;br&gt;förälder i något fall kan behöva vänta tills plats kan beredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mån av plats skall även föräldrar till barn som nått skolåldern eller&lt;br&gt;övre tonåren kunna erbjudas utbildning. Till skillnad från utredaren anser&lt;br&gt;regeringen att det inte är nödvändigt att sätta någon övre åldersgräns för&lt;br&gt;barnen för att föräldrarna skall kunna omfattas av utbildningen. Det är&lt;br&gt;vidare en fördel, men skall inte vara något krav, om de första stegen i&lt;br&gt;utbildningen kan erbjudas för utbildning av båda föräldrarna samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen föreslås utgöra en sammanhållen stegvis uppbyggd&lt;br&gt;utbildning fördelad under högst fyra år och omfatta 240 timmar om 60&lt;br&gt;minuter. Vid bedömningen av omfattningen har vi utgått främst från vad&lt;br&gt;som gäller inom försöksverksamheterna med koncentrerad utbildning i&lt;br&gt;teckenspråk vid Solbacken och vid Härnösands folkhögskola, nämligen&lt;br&gt;240 timmar. En väl strukturerad utbildning bör kunna ge förutsättningar&lt;br&gt;för goda kunskaper, metoder och verktyg för att genom egen träning och&lt;br&gt;tillämpning vidareutveckla språket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Utbildningens utformning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utbildningen skall anordnas på regional basis.&lt;br&gt;Dessutom skall det finnas en anordnare med hela landet som&lt;br&gt;upptagningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall följa en plan som upprättats inom ramen för en&lt;br&gt;fastställd ramkursplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk skall fastställa ramkursplan för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utbildningen skall planeras utifrån regionala&lt;br&gt;behov och utformas i regional samverkan mellan utbildningsanordnare,&lt;br&gt;landstingens pedagogiska hörselvård, berörda handikapporganisationer,&lt;br&gt;berörda kommuner och kunskapscenter vid respektive specialskola.&lt;br&gt;Utbildningen skall följa en av Skolverket fastställd ramkursplan. Innehåll&lt;br&gt;och uppläggning skall utgå från ett föräldraperspektiv och kunna&lt;br&gt;anpassas till deltagarnas teckenspråksnivå och till barnets ålder och&lt;br&gt;utvecklingsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Instämmer i utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt vad vi tidigare nämnt skall den&lt;br&gt;nya utbildningen omfatta 240 timmar, vara sammanhållen, uppbyggd av&lt;br&gt;påbyggbara kurser i flera steg och fördelade under högst fyra år. Som&lt;br&gt;redan nämnts anser vi det vara en fördel om de första stegen i&lt;br&gt;utbildningen kan erbjudas för utbildning av båda föräldrarna samtidigt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom inlärning sker olika snabbt, måste det emellertid inför varje steg Prop. 1996/97:162&lt;br&gt;i utbildningen vara möjligt att indela i grupper efter kunskapsnivå. Den&lt;br&gt;totala gruppen på utbildningsorten får därför inte vara för liten om detta&lt;br&gt;skall vara möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktuella målgruppen är inte så stor att underlag för utbildning i&lt;br&gt;teckenspråk för föräldrar finns kontinuerligt lokalt eller i de flesta fall ens&lt;br&gt;inom länet. Ett större upptagningsområde är därför nödvändigt. De fem&lt;br&gt;statliga specialskolorna för döva har var sitt regionalt upptagningsområde&lt;br&gt;som tillsammans täcker hela landet. Regionala kunskapscenter finns&lt;br&gt;också kopplade till dessa specialskolor. Erfarenheterna från det samarbete&lt;br&gt;som sker i verksamheterna runt dagens regionala kunskapscentra visar att&lt;br&gt;de sammanlagda kunskaperna hos landstingens hörselvård, aktuella&lt;br&gt;handikapporganisationer, kommunerna och de statliga specialskolorna är&lt;br&gt;mycket goda. Regeringen anser att specialskolornas&lt;br&gt;upptagningsområden, i vart fall tills vidare, bör kunna vara naturliga&lt;br&gt;upptagningsområden för utbildningen i teckenspråk för föräldrar. I vissa&lt;br&gt;fall kanske inte ens det regionala upptagningsområdet ger tillräckligt&lt;br&gt;underlag för denna utbildning. En riksrekryterande utbildningsanordnare&lt;br&gt;vid sidan av dessa &amp;quot;regionala&amp;quot; upptagningsområden bör därför finnas.&lt;br&gt;Denna kan utgöra en resurs också för de efterföljande kurser som bör&lt;br&gt;finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det inte nödvändigt att bestämma antalet orter där&lt;br&gt;utbildningen skall anordnas. I likhet med utredaren anser regeringen att&lt;br&gt;någon folkhögskola i respektive regioner kan vara tänkbar&lt;br&gt;utbildningsanordnare. Även andra anordnare som uppfyller kraven bör&lt;br&gt;dock kunna komma i fråga. Det blir en fråga för den myndighet som skall&lt;br&gt;besluta om statsbidrag till utbildningsanordnare. Myndigheten får vidare&lt;br&gt;ansvara för att målsättningen att få en för landet heltäckande och&lt;br&gt;jämförbar utbildning i teckenspråk för föräldrar uppfylls och kommer till&lt;br&gt;stånd. Detta samtidigt som ett effektivt utnyttjande av tillgängliga&lt;br&gt;resurser sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredarens uppfattning att flexibilitet bör vara&lt;br&gt;utmärkande för utbildningens organisation. I en del fall kan därvid&lt;br&gt;intematet vara den lämpliga formen. I andra fall där deltagarna kan företa&lt;br&gt;dagliga resor kanske detta är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för likvärdighet och kvalitet är att utbildningen&lt;br&gt;bedrivs inom ramen för en ramkursplan. I likhet med utredaren och&lt;br&gt;flertalet remissinstanser anser vi att Statens skolverk skall ta fram och&lt;br&gt;fastställa denna ramkursplan. Det är därvid viktigt att verket samråder&lt;br&gt;med utbildningsanordnare som ger teckenspråksutbildning för föräldrar&lt;br&gt;men även sådana som ger efterföljande utbildningar. Varje&lt;br&gt;utbildningsanordnare skall sedan utifrån ramkursplanen utarbeta en plan&lt;br&gt;för utbildningen i fråga. Utbildningens innehåll och uppläggning skall&lt;br&gt;utgå från ett föräldraperspektiv och bör kunna anpassas inte bara till&lt;br&gt;föräldrarnas kunskapsnivå av teckenspråk utan också till barnets ålder&lt;br&gt;och utvecklingsnivå. En förutsättning för god kvalitet är vidare att&lt;br&gt;utbildningen ges av kompetenta lärare. Eftersom vuxna döva och&lt;br&gt;hörselskadade är de viktigaste förmedlarna av dövas språk och kultur till&lt;br&gt;såväl föräldrar som barn, är döva lärare särskilt betydelsefulla i&lt;br&gt;undervisningen av föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förutsättning för kvalitet innebär att anordnare av&lt;br&gt;utbildningen skall representera varaktighet och ha kontinuerlig&lt;br&gt;pedagogisk kompetens vad gäller utbildning i teckenspråk samt ha&lt;br&gt;förutsättningar för lokalt utvecklingsarbete. Vidare skall&lt;br&gt;utbildningsanordnaren ansvara för kontinuerlig uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts är målet för utbildningen att ge förutsättningar för&lt;br&gt;god kommunikation mellan föräldrar och barn. Något betyg efter&lt;br&gt;genomgången utbildning skall inte ges eftersom målet är inte primärt att&lt;br&gt;ge kompetens för vidare studier. Däremot skall kursdeltagarna kunna få&lt;br&gt;ett intyg efter varje genomgånget steg i utbildningen. Den som eventuellt&lt;br&gt;vill ha ett formellt betyg kan genomgå prövning vid en gymnasieskola&lt;br&gt;eller i komvux i C-språk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Statsbidrag till kostnader för anordnande och deltagande&lt;br&gt;i utbildning i teckenspråk för föräldrar, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statsbidrag skall lämnas för kostnader för dels&lt;br&gt;anordnandet av utbildning, dels deltagandet i utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan skall besluta om och&lt;br&gt;utbetala statsbidrag till utbildningsanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden skall besluta om och utbetala bidrag&lt;br&gt;till deltagare i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk skall följa upp och utvärdera utbildningen samt&lt;br&gt;utöva tillsyn över utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Instämmer i huvudsak i utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Statsbidraget bör avse kostnader för&lt;br&gt;att bedriva utbildningen. I det fall utbildningen anordnas vid intemat bör&lt;br&gt;också bidrag ges dels till kostnad för logi på intematet, dels till kostnader&lt;br&gt;för bamtillsyn/förskola/ fritidsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare nödvändigt att föräldrarna kan få ett bidrag till kostnader&lt;br&gt;för deltagande i utbildningen. Bidraget till föräldrarna bör avse dels&lt;br&gt;kostnader för resor till och från utbildningsorten vid kurs i form av&lt;br&gt;intematboende, dels en för alla föräldrar lika stor ersättning per timme för&lt;br&gt;mistad arbetsförtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av nackdelarna med nuvarande bestämmelser i förordningen&lt;br&gt;(1992:925) om försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid&lt;br&gt;teckenspråksutbildning är att föräldrar som är egenföretagare inte kunnat&lt;br&gt;få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Utgångspunkt för&lt;br&gt;bestämmelserna i förordningen är bestämmelserna om korttidsstudiestöd&lt;br&gt;och intematbidrag i studiestödslagen (1973:349) och&lt;br&gt;studiestödsförordningen (1973:418). Korttidstudiestöd kan endast lämnas&lt;br&gt;till arbetstagare. Regeringen föreslår nu att bidraget till föräldrarna skall&lt;br&gt;vara helt frikopplat från de nämnda studiestödsbestämmelsema. De&lt;br&gt;närmare bestämmelserna om statsbidraget bör återfinnas i en särskild&lt;br&gt;förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts skall .Skolverket fastställa den ramkursplan som Prop. 1996/97:162&lt;br&gt;skall gälla för utbildningen. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;skall göras av varje utbildningsanordnare. Vidare skall en oberoende&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering göras enligt utredarens förslag efter en&lt;br&gt;period av fyra år. Flera remissinstanser har tillstyrkt detta. Skolverket har&lt;br&gt;föreslagit att verket får i uppdrag att göra denna uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering. Eftersom uppföljning och utvärdering av utbildning är en av&lt;br&gt;Skolverkets uppgifter finner regeringen det naturligt att verket också får i&lt;br&gt;uppdrag att följa upp och utvärdera denna utbildning liksom att utöva&lt;br&gt;tillsyn. Regeringen delar utredarens uppfattning att Statens institut för&lt;br&gt;handikappfrågor i skolan (SIH) skall administrera statsbidraget till&lt;br&gt;utbildningsanordnama. SIH besitter sakkunskap på teckenspråksområdet&lt;br&gt;och har dessutom ett väl upparbetat kontaktnät med aktuella&lt;br&gt;organisationer och anordnare av teckenspråksutbildning. En samordning&lt;br&gt;med resurstilldelningen för utbildning i teckenspråk för syskon&lt;br&gt;underlättas också på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredarens uppfattning att den bästa kunskapen om&lt;br&gt;geografiska förutsättningar och föräldrarnas behov finns på nära håll.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att den som anser sig uppfylla villkoren för att&lt;br&gt;anordna utbildningen skall lämna ansökan till SIH. Innan institutet&lt;br&gt;beslutar om statsbidraget skall dock samverkansgruppen vid&lt;br&gt;kunskapscentret i varje region ha fått yttra sig över ansökning som gäller&lt;br&gt;utbildning för föräldrarna i regionen. Som tidigare nämnts skall SIH vid&lt;br&gt;sin prövning av ansökningarna beakta att det blir utbildningar i&lt;br&gt;teckenspråk för föräldrar som täcker hela landet. Vidare skall SIH också&lt;br&gt;kontrollera att de olika anordnama har en jämförbar nivå för de olika&lt;br&gt;stegen i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till kursdeltagaren bör liksom i dag prövas och utbetalas av&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Finansiering och genomförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utbildningen i teckenspråk för föräldrar till&lt;br&gt;döva och hörselskadade barn som är beroende av teckenspråk får börja&lt;br&gt;genomföras successivt fr.o.m. den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Förslaget till utbildning genomförs snarast&lt;br&gt;möjligt och nuvarande försöksverksamheter upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Instämmer med utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Medelsramen för såväl den nya&lt;br&gt;utbildningen som utbildning inom de successivt avslutande&lt;br&gt;försöksverksamheterna utgörs av medel under nuvarande utgiftsområde&lt;br&gt;15 anslaget A 4. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,&lt;br&gt;anslagsposten 2 Studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredaren anser regeringen att det är viktigt att den nya&lt;br&gt;utbildningen kan starta så snart som möjligt. Vi föreslår således att den&lt;br&gt;nya utbildningen får införas successivt med början fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1998. Hur snabbt genomförandet kan ske är naturligtvis beroende på dels&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vad mån utbildningsanordnama har beredskap att utforma en sådan Prop. 1996/97:162&lt;br&gt;utbildning, dels tillgången på lärare. De föräldrar som påbörjat utbildning&lt;br&gt;inom de koncentrerade teckenspråksutbildningama vid Solbacken och i&lt;br&gt;Härnösand bör få avsluta sin utbildning men denna bör så långt möjligt&lt;br&gt;samordnas med den nya TUFF-utbildningen. Någon nyintagning inom&lt;br&gt;ramen för försöksverksamheterna bör dock inte få göras fr.o.m. 1998. I&lt;br&gt;likhet med utredaren och flertalet remissinstanser beräknar vi att ca 900&lt;br&gt;föräldrar årligen kommer att omfattas av den nya TUFF-utbildningen vid&lt;br&gt;full utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Lärare i teckenspråk, utveckling av&lt;br&gt;studiematerial och pedagogiskt utvecklingsarbete&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En särskild kartläggning och analys bör&lt;br&gt;genomföras av behoven av lärare i teckenspråk inom olika&lt;br&gt;utbildningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningen bör också omfatta behovet av teckenspråkstolkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens forslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser understryker&lt;br&gt;bristen på teckenspråkslärare, studiematerial och behov av åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens bedömning: Tillgång på utbildade lärare är en&lt;br&gt;förutsättning för genomförandet av den nya TUFF-utbildningen fullt ut.&lt;br&gt;Samtidigt behövs utbildade lärare i teckenspråk även i andra&lt;br&gt;sammanhang i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och för&lt;br&gt;utbildning av teckenspråkstolkar. Det behövs också andra personer än&lt;br&gt;lärare kunniga i teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge SIH och Tolk- och översättarinstitutet vid&lt;br&gt;Stockholms universitet (TÖI) ett gemensamt uppdrag att i samråd med&lt;br&gt;berörda myndigheter och organisationer kartlägga och analysera behoven&lt;br&gt;av lärare och andra personer kunniga i teckenspråk inom olika&lt;br&gt;utbildningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom teckenspråksområdet är behovet av studiematerial stort inom alla&lt;br&gt;utbildningsformer och det finns ett stort behov av utveckling av nya och&lt;br&gt;bättre läromedel och av samordning inom området. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är det viktigt att ett utvecklingsarbete med denna inriktning&lt;br&gt;påbörjas. I ett sådant utvecklingsarbete bör också möjligheterna att&lt;br&gt;tillämpa ny teknik på läromedelsområdet belysas. Det är särskilt viktigt&lt;br&gt;att handikapporganisationerna ges tillfälle att delta i detta arbete.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för att&lt;br&gt;påskynda bl.a. utvecklingsarbete inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen inser svårigheterna i uppbyggnaden av utbildningen till&lt;br&gt;följd av bristen på teckenspråkslärare och lämpligt studiematerial.&lt;br&gt;Utbyggnaden får emellertid ske successivt i takt med att lärartillgången&lt;br&gt;kan lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har givit regeringen till känna att en samlad översyn bör&lt;br&gt;göras av utbildningarna för vuxna inom teckenspråksområdet. Vid&lt;br&gt;översynen bör förutsättningslöst prövas om och på vilket sätt den&lt;br&gt;yrkesförberedande utbildningen i teckenspråk bör förändras och&lt;br&gt;förbättras och vilka förändringar som behöver göras när det gäller&lt;br&gt;utbildningen av teckenspråks/dövtolkar, teckenspråkslärare m.m. Vidare&lt;br&gt;bör prövas i vilken utsträckning teckenspråksutbildningama inom&lt;br&gt;folkhögskolan och högskolan bör samordnas (bet. 1996/97:KrU9, rskr.&lt;br&gt;1996/97:229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att som ett första steg i denna översyn bör det ovan&lt;br&gt;aviserade uppdraget till SIH/TÖI om kartläggning också omfatta behovet&lt;br&gt;av teckenspråkstolkar. När resultatet av denna kartläggning föreligger&lt;br&gt;avser regeringen att ytterligare överväga hur den av riksdagen föreslagna&lt;br&gt;översynen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Teckenspråk som kärnämne&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vid riksgymnasiet för döva bör&lt;br&gt;teckenspråk vara ett kärnämne. Vidare bör svenska för döva och&lt;br&gt;engelska för döva utgöra kärnämnen och vara alternativ till ämnena&lt;br&gt;svenska respektive engelska. På samma sätt bör B-språk för döva och&lt;br&gt;C-språk för döva få utgöra alternativ till respektive kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: De bestämmelser som gäller&lt;br&gt;gymnasieskolan skall tillämpas även för utbildning vid riksgymnasiet för&lt;br&gt;döva i Örebro (RGD) om inte annat särskilt anges i 9 kap.&lt;br&gt;gymnasieförordningen (1992:394). Enligt 7 § samma kapitel får styrelsen&lt;br&gt;för utbildningen i Örebro kommun besluta att utbildningstiden förlängs&lt;br&gt;för de elever som behöver det. Det tillämpas på så vis att alla elever på&lt;br&gt;RGD går fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning i svenska för döva måste utgå från att elevema har&lt;br&gt;teckenspråket som sitt första språk. I läroplanen för det obligatoriska&lt;br&gt;skolväsendet (Lpo 94) slås fast att specialskolan ansvarar för att varje&lt;br&gt;döv eller hörselskadad elev efter genomgången specialskola är&lt;br&gt;tvåspråkig, dvs. kan avläsa teckenspråk och läsa svenska samt uttrycka&lt;br&gt;tankar och idéer på teckenspråk och i skrift samt kan kommunicera i&lt;br&gt;skrift på engelska. Det är i första hand genom undervisningen i&lt;br&gt;teckenspråk som elevema ges den språkliga självkänsla och språkliga&lt;br&gt;identitet som varje individ behöver för sin allsidiga utveckling.&lt;br&gt;Undervisning i teckenspråk ökar elevernas medvetenhet och kunskaper&lt;br&gt;om det egna språket och stödjer härigenom deras utveckling mot aktiv&lt;br&gt;tvåspråkighet. Regeringen anser det viktigt att elevema vid RGD ges&lt;br&gt;möjligheter till fortsatt utbildning i teckenspråk också i gymnasieskolan.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att införa teckenspråket som kärnämne vid RGD&lt;br&gt;inom ramen för den studietid som gäller vid RGD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnet svenska för döva .skiljer sig med nödvändighet till form och&lt;br&gt;innehåll både från svenska som modersmål och från svenska som andra&lt;br&gt;språk. Undervisningen kan inte bygga på tal och hörsel. Den måste&lt;br&gt;istället utgå från att döva elever uppfattar och lär sig språk via synen.&lt;br&gt;Läs- och skrivkunnighet står för något annat än vad det begreppet&lt;br&gt;vanligen innebär. Eftersom döva inte kan utgå från det talade språket är&lt;br&gt;läsinläming och svenskinlärning i grunden samma sak för dem.&lt;br&gt;Undervisningen måste inriktas mot att väcka och vidmakthålla elevernas&lt;br&gt;intresse för att själva ta aktiv del av skriven svenska i olika former också&lt;br&gt;utanför klassrummet och undervisningen. Den kan inte utgå från att&lt;br&gt;elevema får möjligheter att utveckla sina svenskkunskaper i naturlig&lt;br&gt;direktkommunikation med andra utanför klassrummet. Elevema måste få&lt;br&gt;insikt om att de själva måste ta ansvar för en stor del av sin&lt;br&gt;svenskinlärning om de skall uppnå tvåspråkighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för specialskolan, varifrån elevema till&lt;br&gt;RGD rekryteras, bör särskilda kursplaner i språk fastställas för denna&lt;br&gt;gmpp elever. Kurserna i svenska och engelska bör fastställas som&lt;br&gt;alternativa kämämneskurser. Regeringen anser att språk vid RGD skall&lt;br&gt;kunna erbjudas elevema som alternativa kurser benämnda svenska för&lt;br&gt;döva, engelska för döva etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134)&lt;br&gt;omfattar också utbildning vid riksgymnasiet för döva i Örebro.&lt;br&gt;Ytterligare förändringar kan komma att aktualiseras när utredningen&lt;br&gt;slutfört sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet TUFF -&lt;br&gt;Teckenspråksutbildning för föräldrar (SOU&lt;br&gt;1996:102)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för utredarens förslag har varit alla barns rätt till för-&lt;br&gt;äldrar som kan ge dem god vård, omsorg och stöd för deras utveckling.&lt;br&gt;Denna grundläggande rättighet innebär bl.a. att barn och föräldrar skall&lt;br&gt;ha möjlighet att kommunicera med varandra på ett språk som båda&lt;br&gt;förstår. Är barnet dövt måste föräldrarna ha möjlighet att lära sig&lt;br&gt;teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisade erfarenheter och synpunkter har gett utredaren en bild som&lt;br&gt;visar att problemen i dag inte främst består i brist på utbildning utan brist&lt;br&gt;på god bildning. Det saknas struktur och kontinuitet i uppbyggnaden. Det&lt;br&gt;är brist på utbildade lärare och på studiematerial. Kursplaner och&lt;br&gt;utvärderingar saknas. Utvecklingsarbete behövs vad gäller metodik,&lt;br&gt;pedagogik och läromedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet har redan bedrivits inom området. Den grund för&lt;br&gt;ställningstaganden som försöksverksamheter i allmänhet förväntas ge har&lt;br&gt;emellertid inte varit för handen. Det är stora skillnader i ekonomiska&lt;br&gt;villkor mellan pågående försöksverksamheter och annan utbildning.&lt;br&gt;Skillnaderna gäller såväl för föräldrarna som för utbildningsanordnarna.&lt;br&gt;Erfarenheter från försöksverksamheterna och i övrigt tyder på att&lt;br&gt;invandrarföräldrar i mycket liten omfattning deltar i gängse kurser.&lt;br&gt;Särskilda insatser har därför gjorts för dem via specialskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens syfte med förslaget har varit att skapa en strukturerad och&lt;br&gt;konkret utbildningsmodell, inom den givna ekonomiska ramen, som är&lt;br&gt;möjlig att följa upp och utvärdera. Vägledande har varit att erbjuda&lt;br&gt;samtliga föräldrar en viss mängd sammanhållen utbildning i teckenspråk.&lt;br&gt;Så är i dag inte fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utbildningen kallas TUFF-utbildning&lt;br&gt;(TeckenspråksUtbildningFörFöräldrar) och innebär att ett statsbidrag&lt;br&gt;inrättas för utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva bam m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Målgrupp, antal, syfte&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall erbjudas föräldrar till bam som är beroende av&lt;br&gt;kommunikation på teckenspråk. Detta torde enligt utredarens bedömning&lt;br&gt;innebära totalt 900 föräldrar i utbildning per år vid fullt utbyggd&lt;br&gt;organisaton. Utredaren understryker vikten av att invandrarfamiljer med&lt;br&gt;döva bam erbjuds utbildning i teckenspråk på ett sätt som svarar mot&lt;br&gt;deras speciella behov. Behov av teckenspråk kan också finnas för&lt;br&gt;talskadade och språkstörda bam, bam med försenat tal eller bam med&lt;br&gt;utvecklingsstörning och som har stora svårigheter i eller saknar&lt;br&gt;kommunikation. I dessa fall torde det dock huvudsakligen vara fråga om&lt;br&gt;att använda tecken från teckenspråket som stöd för talad och/eller skriven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska. Utbildning för dessa föräldrar bedöms dock kräva en annan&lt;br&gt;inriktning än den som uppdraget avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med utbildningen är att ge föräldrarna sådana färdigheter att de&lt;br&gt;på ett funktionellt sätt kan använda teckenspråk i kontakt med sina bam&lt;br&gt;och därmed främja barnets utveckling. Föräldrar till yngre bam skall&lt;br&gt;prioriteras. Utbildningen skall i första hand ges innan barnet nått&lt;br&gt;skolåldern och genomföras inom loppet av fyra år. Utbildningen skall&lt;br&gt;även kunna erbjudas föräldrar till bam som blir beroende av teckenspråk&lt;br&gt;senare i bam- och ungdomsåren dock senast tills barnet fyllt 18 år. Båda&lt;br&gt;föräldrarna bör om möjligt beredas möjlighet att följa utbildningen&lt;br&gt;tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omfattning, uppläggning och kvalitet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall vara sammanhållen och bestå av påbyggbara kurser i&lt;br&gt;flera steg som fördelas över 4 år och omfatta totalt 240 timmar (om 60&lt;br&gt;minuter). Utbildnignen skall vidare bygga på den introduktion i&lt;br&gt;teckenspråk som landstingen inom ramen för sitt habiliteringsansvar&lt;br&gt;erbjuder föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall planeras utifrån regionala behov och utformas med&lt;br&gt;flexibilitet och i regional samverkan mellan utbildningsanordnare,&lt;br&gt;landstingens pedagogiska hörselvård, brukarorganisationer, berörda&lt;br&gt;kommuner och kunskapscenter vid respektive specialskola. Utbildningen&lt;br&gt;skall följa en av Skolverket fastställd ramkursplan. Innehåll och&lt;br&gt;uppläggning skall utgå från ett föräldraperspektiv och kunna anpassas till&lt;br&gt;deltagarnas teckenspråksnivå och till barnets ålder och utvecklingsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till anordnande av utbildning, ersättning till&lt;br&gt;föräldrarnas kostnader i samband med utbildningen, utbetalande&lt;br&gt;myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två av de viktigaste förutsättningarna som måste vara uppfyllda för att&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för föräldrarna skall komma till stånd är att den&lt;br&gt;som anordnar utbildningen har reella ekonomiska förutsättningar att&lt;br&gt;bedriva verksamheten samt att de praktiska och ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningarna är sådana att föräldrarna också kan och vill välja utbildningen.&lt;br&gt;Det främsta målet har varit att säkerställa att alla föräldrar kan erbjudas&lt;br&gt;en likvärdig utbildning. Kostnaderna skiljer sig betydligt beroende på hur&lt;br&gt;utbildningen arrangeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst bidrag skall också kunna utgå till utbildningsanordnare som&lt;br&gt;erbjuder barntillsyn och logi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för vissa resekostnader och förlorad arbetsförtjänst bör i&lt;br&gt;förekommande fall kunna utgå till den som deltar i TUFF-utbildning för&lt;br&gt;vilken statsbidrag utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär på sikt att TUFF-utbildning kommer att vara den&lt;br&gt;enda som ger någon form av ersättning till föräldrarna. Andra former av&lt;br&gt;temautbildning eller liknande faller utanför. Det finns emellertid i dag&lt;br&gt;möjlighet att få korttidsstudiestöd och intematersättning vid studier som&lt;br&gt;syftar till att utveckla handikappades färdigheter och kunskaper om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappet. Enligt CSN:s anvisningar kan sådant stöd utgå vid utbild-&lt;br&gt;ningar som främst vänder sig till handikappade och deras anhöriga.&lt;br&gt;Denna möjlighet förutsätts komma att kvarstå och alltså liksom hittills&lt;br&gt;kunna utnyttjas vid olika temakurser etc. för föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) föreslås besluta om&lt;br&gt;statsbidrag till utbildningsanordnama och Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;(CSN) föreslås besluta om ersättningar till föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnadsberäkning.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna bygger på totalt 880 föräldrar vid fullt utbyggd&lt;br&gt;organisation. Ersättning för mistad lön har beräknats med 75 kr per tim-&lt;br&gt;me. Reseersättning har beräknats utgå med 13 kr per mil för högst fyra&lt;br&gt;tur- och returresor å 40 mil med egen bil. Ingen ersättning utgår vid dag-&lt;br&gt;liga resor. Eventuellt logi förutsätts vanligen lösas kollektivt genom&lt;br&gt;utbildningsanordnarens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån ett antagande att hälften av föräldrarna erbjuds intematutbild-&lt;br&gt;ning, 380 erbjuds utbildning under ett par förlängda veckoslut per år och&lt;br&gt;ca 60 erbjuds utbildning under kvällar och helger på pendlingsavstånd till&lt;br&gt;hemmet, leder till följande kostnader vid fullt utbyggd organisation.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till anordnande av utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• Utbildningskostnader (lärarlöner,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;administration, uppföljning etc.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inklusive medel för central förvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• Barntillsyn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• Logi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kursdeltagarnas kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• Ersättning för mistad lön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• Resekostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen innebär i enlighet med utredarens förslag att statsbidrag&lt;br&gt;om 6,5 miljoner kronor fördelas via SIH för utbildningskostnader m.m.&lt;br&gt;och 3,8 miljoner kronor av CSN för vissa ersättningar för kursdeltagar-&lt;br&gt;nas kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genomförande, uppföljning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om TUFF-utbildning bör genomföras snarast möjligt och&lt;br&gt;nuvarande försöksverksamheter upphöra. Detta innebär att nuvarande&lt;br&gt;förordning (1992:925) om försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid&lt;br&gt;teckenspråksutbildning (TU-stöd) skall upphöra och ersättas av en&lt;br&gt;särskild förordning om vissa statsbidrag till utbildning i teckenspråk för&lt;br&gt;föräldrar till bam som är beroende av kommunikation på teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUFF-utbildningen skall följas upp kontinuerligt för att sedan utvär-&lt;br&gt;deras. Med hänsyn till att uppläggningen av utbildningen kan innebära en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomströmningstakt på 4 år bör en utvärdering ske med samma tidsin- Prop. 1996/97:162&lt;br&gt;tervall. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillgången på lärare och läromedel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att en kartläggning och analys genomförs av behoven&lt;br&gt;av lärare i teckenspråk inom olika utbildningsformer, att frågan om&lt;br&gt;studiematerial i teckenspråk främjas genom ett samordnat&lt;br&gt;utvecklingsprojekt, att behovet av att utveckla pedagogik och metodik&lt;br&gt;uppmärksammas och stimuleras och att anslag till utbildning för syskon&lt;br&gt;till döva bam på sikt förs samman med anslaget till TUFF-utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissinstanser och yttranden&lt;br&gt;över betänkandet TUFF - Teckenspråksutbildning för&lt;br&gt;föräldrar (SOU 1996:102)&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;I Remissinstanser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har kommit in från Socialstyrelsen (SoS),&lt;br&gt;Handikappombudsmannen (HO), Barnombudsmannen (BO), Nämnden&lt;br&gt;för vårdartjänst(NV), Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens&lt;br&gt;skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden (CSN), Tolk- och översättarinstitutet (TÖI),&lt;br&gt;Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Örebro,&lt;br&gt;Mitthögskolan, Statens Invandrarverk (SIV), Folkbildningsrådet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Stockholms läns landsting, Bohuslandstinget och&lt;br&gt;Landstinget i Älvsborgs län, Örebro läns landsting, Landstinget i&lt;br&gt;Dalarna, Landstinget Västernorrland, Västerbottens läns landsting,&lt;br&gt;Norrbottens läns landsting, Gotlands kommun, Halmstads kommun,&lt;br&gt;Arvika kommun, Mora kommun, Umeå kommun, Vilhelmina kommun,&lt;br&gt;Kiruna kommun, Haparanda kommun, Riksförbundet för döva,&lt;br&gt;hörselskadade och språkstörda bam, Sveriges Dövas Riksförbund,&lt;br&gt;Hörselskadades Riksförbund, Stockholms Dövas Förening, Föreningen&lt;br&gt;för hörselskadade och döva bam med familjer, Föreningen Sveriges&lt;br&gt;Dövblinda, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Läkarförbund, Svenska&lt;br&gt;Logopedförbundet, Hörselvårdskonsulentemas förening, Birgittaskolan,&lt;br&gt;Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan, Åsbackaskolan,&lt;br&gt;Östervångsskolan (med bifogat yttrande av Föräldraföreningen vid&lt;br&gt;skolan), Hällsboskolan, Tomtebodaskolans resurscenter, Härnösands&lt;br&gt;folkhögskola, Västanviks folkhögskola, Nordiska folkhögskolan i&lt;br&gt;Kungälv, Väddö folkhögskola, Önnestads folkhögskola, AMU-Hadar i&lt;br&gt;Malmö, Statens skolor för vuxna i Härnösand och Utredningen om&lt;br&gt;funktionshindrade elever i skolan (U 1995:14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden kommit in från Sveriges Förstadielärares&lt;br&gt;förening, Yrkesföreningen socionomer för döva och hörselskadade,&lt;br&gt;Föreningen för utvecklingsstörda bam, Familj eResursen, och&lt;br&gt;Afasiförbundet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II Yttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av remissinstanserna är allmänt positiva till utredarens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen (SoS), Landstingsförbundet och Tolk- och&lt;br&gt;översättarinstitutet (TÖI) finner det angeläget att förslaget snarast&lt;br&gt;genomförs. Barnombudsmannen (BO) anser att utredningens syfte med&lt;br&gt;utbildningen i alltför hög grad utgår från ett föräldraperspektiv istället för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i det enskilda barnets behov av kommunikation. Statskontoret anser det Prop. 1996/97:162&lt;br&gt;angeläget att en tydlig ansvarsfördelning för föräldra- och Bilaga 2&lt;br&gt;syskonutbildning mellan staten och landstingen görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN) anser att en regionalt förankrad&lt;br&gt;grundkurs av TUFF-modell är att föredra framför dagens sins emellan&lt;br&gt;oberoende utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målgrupp, antal, syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker utredarens förslag. Därutöver anser&lt;br&gt;BO, Skolverket, Statens invandrarverk (SIV) och Stockholms läns&lt;br&gt;landsting att särskild uppmärksamhet måste riktas mot föräldrar med&lt;br&gt;invandrarbakgrund. SoS saknar en analys över andra nära personers, än&lt;br&gt;syskons, betydelse för barns utveckling och föreslår att en analys görs av&lt;br&gt;möjligheten av en utvidgning till ytterligare grupper lämpligen i samband&lt;br&gt;med den uppföljning som utredningen föreslår efter fyra år. SoS anser det&lt;br&gt;vidare viktigt att uppmärksamma behovet av stödåtgärder för att utveckla&lt;br&gt;kommunikationsmöjligheter mellan föräldrar och talskadade och&lt;br&gt;språkstörda bam, bam med försenat tal eller bam med&lt;br&gt;utvecklingsstörning. CSN anser att målgruppen bör utökas till alla som&lt;br&gt;har en bestående kontakt med ett dövt eller hörselskadat bam och menar&lt;br&gt;att merkostnaderna ryms inom tillgänglig medelsram. Alternativet är att&lt;br&gt;personer utöver föräldrakretsen söker korttidsstudiestöd och&lt;br&gt;intematbidrag för s.k. handikappstudier (teckenspråksutbildning) men då&lt;br&gt;krävs att TUFF-utbildningen samtidigt är en samverkanskurs med&lt;br&gt;folkhögskola eller en studiecirkel. Följden av nuvarande regler blir att&lt;br&gt;personer äldre än 64 år inte kan få ersättning för merkostnader för kost&lt;br&gt;och logi. CSN bedömer, utifrån det antal föräldrar (723 st. under&lt;br&gt;1995/96) som fått stöd för utbildning i teckenspråk, att det av utredaren&lt;br&gt;beräknade antalet föräldrar t.o.m. kan rymma utbildning också för&lt;br&gt;syskon, far-och morföräldrar. CSN anser vidare det inte skall finnas&lt;br&gt;någon åldersgräns för rätt till utbildning. Stockholms universitet&lt;br&gt;(Institutionen för lingvistik) anser att samhällets ansvar för föräldrars&lt;br&gt;teckenspråksutbildning inte bör begränsas till barnets förskoleperiod.&lt;br&gt;Göteborgs universitet understryker vikten av att inte&lt;br&gt;'hörselskadeföräldrar' utestängs från teckenspråksutbildning med&lt;br&gt;hänvisning till att deras bam har hörselrester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattning, uppläggning, kvalitet, statsbidrag till utbildningsanordnare,&lt;br&gt;ersättning till föräldrar för kostnader vid utbildning och administration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser bl.a. HO, BO och Folkbildningsrådet är&lt;br&gt;tveksamma till om de föreslagna 240 timmarna är tillräckliga för att nå de&lt;br&gt;mål som angivits för utbildningen. NV och SIH anser att 240 timmar&lt;br&gt;under en 4-årsperiod bör vara ett minimum. Förslaget om en ramkursplan&lt;br&gt;och att utbildningsanordnama åläggs att inom ramkursplanen utforma en&lt;br&gt;egen plan för utbildningen stöds av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SoS påpekar att den basutbildning som ges av landstingen inom deras&lt;br&gt;habiliteringsansvar varierar starkt. Enligt SoS är det därför viktigt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följa upp hur basutbildningen utvecklats i olika landsting i samband med&lt;br&gt;uppföljningen om fyra år. HO anser också att det vore bättre om ingen&lt;br&gt;fast tidsgräns fanns utan föräldrarna skulle få rätt till utbildning i den&lt;br&gt;omfattning som behövs för att uppnå målet. BO delar utredningens&lt;br&gt;uppfattning att utbildningen bör genomföras innan barnet nått skolåldern.&lt;br&gt;NV anser att det vore önskvärt med någon form av norm för ett visst&lt;br&gt;timantal eller krav på en kunskapsnivå för en basutbildning eftersom det&lt;br&gt;är viktigt att TUFF-utbildning kan ges med kvalitet och omfattning som&lt;br&gt;är likvärdig över landet. NV förutser vidare begränsade möjligheter för&lt;br&gt;föräldrarna till ytterligare utbildning efter TUFF-utbildningen. Statens&lt;br&gt;skolverk tillstyrker förslaget vad gäller omfattning, uppläggning och&lt;br&gt;kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet tillsammans med särskilda yttranden av&lt;br&gt;institutionerna för lingvistik, för nordiska språk och pedagogiska&lt;br&gt;institutionen menar att omfattningen 240 timmars undervisning är helt&lt;br&gt;otillräcklig. Högskolan i Örebro föreslår att istället för TUFF inrättas ett&lt;br&gt;kurspaket som omfattar grundutbildning progressivt uppbyggd i 12 steg&lt;br&gt;följt av 4 stegs vidareutbildning och därefter ytterligare steg efter&lt;br&gt;individuell bedömning av sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att utbildningen skall planeras med flexibilitet&lt;br&gt;och att den skall genomföras regionalt liksom att Västanviks&lt;br&gt;folkhögskola bör svara för en riksrekryterande del av TUFF-utbildning&lt;br&gt;tillstyrks av huvuddelen av remissinstanserna bl.a. NV, Skolverket, SIH&lt;br&gt;och Folkbildningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NV förordar att en statlig myndighet inom vuxenutbildningsområdet får&lt;br&gt;i uppdrag att pröva en särskild administrativ lösning under tiden som en&lt;br&gt;lösning på längre sikt kan bli möjlig för TUFF-utbildning för föräldrar.&lt;br&gt;Det långsiktiga perspektivet menar NV innesluter såväl ekonomisk&lt;br&gt;ersättning för bam och föräldrar t.ex. inom ramen för tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning som en uppbyggnad av hela verksamheten med TUFF-&lt;br&gt;utbildning. Under ett uppbyggnadsskede förordar NV att&lt;br&gt;samordningsansvaret läggs på en myndighet och gäller såväl ekonomiskt&lt;br&gt;stöd till föräldrar som till utbildningsanordnare, utarbetande av&lt;br&gt;ramkursplan och samordning av utvecklingsarbete och information.&lt;br&gt;Arbetet bör vidare ske i samråd med berörda handikapporganisationer.&lt;br&gt;RR V ställer sig tveksam till förslaget om delat ansvar för planering och&lt;br&gt;genomförande av TUFF-utbildning. Det kan vara osäkert att den&lt;br&gt;regionala samrådsgruppens sammansättning och föräldraorganisations&lt;br&gt;medverkan alltid utgör en tillräcklig garanti för att utbildning kommer till&lt;br&gt;stånd. RRV anser därför att ett formellt ansvar bör läggas på någon av&lt;br&gt;aktörerna samt att flera organisatoriska modeller skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket föreslår att verket får i uppdrag att fastställa den föreslagna&lt;br&gt;ramkursplanen. Verket anser det vidare angeläget att TUFF-utbildningen&lt;br&gt;utvärderas enligt utredarens förslag och föreslår att verket får i uppdrag&lt;br&gt;att göra utvärderingen. Däremot föreslår verket att ansvarsfrågor som rör&lt;br&gt;organisation, finansiering, information samt utveckling av läromedel,&lt;br&gt;pedagogik och metodik hänvisas till FUNKIS-kommittén för vidare&lt;br&gt;utredning. Enligt SIH är det viktigt med tydliga krav på&lt;br&gt;utbildningsanordnaren och att utbildningen anordnas i nära samråd med&lt;br&gt;den regionala samverkansgruppen. SIH lyfter vidare fram de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samordningsvinster som erhålls om TUFF-utbildningen och Prop. 1996/97:162&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för syskon och bam till döva kopplas ihop. SIH Bilaga 2&lt;br&gt;finner det vara bra att SIH skall administrera ansökningarna från&lt;br&gt;presumtiva utbildningsanordnare vilket innebär att bedöma kriterier,&lt;br&gt;svara för uppföljning och utvärdering och främja pedagogiskt och&lt;br&gt;metodiskt utvecklingsarbete inom området. SIH instämmer med&lt;br&gt;utredarens förslag att CSN med sin erfarenhet föreslås hantera ersättning&lt;br&gt;till föräldrar. Den avsatta medelsramen anses otillräcklig och därför bör&lt;br&gt;finansieringen ske på sådant sätt att det kan samfinansieras med andra&lt;br&gt;liknande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN tolkar förslaget så att för tema- eller föräldrautbildning vid sidan&lt;br&gt;av TUFF förutsätter tillgång till ordinarie korttidsstudiestöd och&lt;br&gt;intematbidrag. CSN befarar att en sådan ordning skapar mer missförstånd&lt;br&gt;än klarhet och menar därför att all föräldrautbildning skall rymmas inom&lt;br&gt;ett regelverk och förutsätter att medel ur anslaget för korttidsstudiestöd&lt;br&gt;kan tillföras TUFF-anslaget. Slutligen anger CSN att erfarenheterna av&lt;br&gt;Solbackenprojektet och den s.k. Norrlandsmodelien att sammanhållna&lt;br&gt;utbildningar medför en effektivare studiestödshantering. När det gäller&lt;br&gt;ersättning till föräldrar anser CSN att det finns anledning att överväga en&lt;br&gt;höjning av ersättningen för inkomstbortfall och för intematkostnader&lt;br&gt;eftersom dessa varit oförändrade sedan 1995 resp. 1994. CSN tillstyrker&lt;br&gt;den föreslagna fördelningen av anslaget mellan CSN och SIH.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÖI ifrågasätter den gjorda kostnadsberäkningen som bygger på en&lt;br&gt;grundfinansiering hos utbildningsanordnaren. TÖI stöder förslaget att&lt;br&gt;SIH får ansvaret för utbildningen trots att det innebär en Ijärde&lt;br&gt;myndighet som kan komma att fördela medel till folkbildningen.&lt;br&gt;Stockholms universitet (Institutionen för Lingvistik) saknar förslag om&lt;br&gt;ansvar för att sådana kurser verkligen kommer till stånd. Institutionen för&lt;br&gt;nordiska språk välkomnar en skärpning av kvalitetskraven och&lt;br&gt;understryker behovet av en anknytning till aktuell forskning. Vidare&lt;br&gt;anser institutionen den finansiella ramen vara otillräcklig. Den&lt;br&gt;sammanlagda kostnaden för utbildning måste relateras till de vinster en&lt;br&gt;god föräldrautbildning ger på sikt. Högskolan i Örebro anser att bristen&lt;br&gt;på anknytning till universitet och högskola i förslaget är olycklig. Vidare&lt;br&gt;anser högskolan att ansvaret för utbildning har sin naturliga hemvist i väl&lt;br&gt;fungerande kunskapscenter. Vad gäller administration anser högskolan&lt;br&gt;att det inte finns några skäl att bygga upp lokala administrativa&lt;br&gt;funktioner. SIV instämmer i utredningens förslag att det behövs regionala&lt;br&gt;planer i vilka det framgår hur samtliga föräldrars behov av utbildning&lt;br&gt;skall tillgodoses. Verket betonar också vikten av uppföljning av de&lt;br&gt;regionala planerna och återkommande utvärdering av undervisningens&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet anser att studieförbundens roll bör stärkas genom&lt;br&gt;att de kan utgöra en resurs för att genomföra vissa förberedande och&lt;br&gt;kompletterande utbildningsinsatser i anslutning till TUFF-utbildningama.&lt;br&gt;Enligt rådet bör vidare Nämnden för vårdartjänst vara central myndighet&lt;br&gt;för utbildningen. Rådet föreslår att det uppdras åt en myndighet som får&lt;br&gt;det centrala planeringsansvaret att i samband med fastställandet av&lt;br&gt;ramkursplaner m.m. samråda med studieförbunden om i vilken mån vissa&lt;br&gt;delar av cirkelverksamheten i teckenspråk kan anses som en direkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förberedande och kompletterande del av TUFF. Stockholms läns Prop. 1996/97:162&lt;br&gt;landsting ser det som ett välkommet förslag att med hjälp av statsbidrag Bilaga 2&lt;br&gt;permanent bidra till att tydliggöra ansvaret för teckenspråksutbildning för&lt;br&gt;vuxna personer med döva bam och erbjuda en genomtänkt utbildning.&lt;br&gt;Landstinget instämmer med utredarens bedömning att en enskild&lt;br&gt;kommun inte kan ha tillräckligt underlag för att kunna anordna en&lt;br&gt;sammanhållen teckenspråksutbildning för föräldrar och menar dessutom&lt;br&gt;att inte ens ett landsting, annat än i undantagsfall som Stockholm, har det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget finner vidare gjorda kostnadsberäkningar vara realistiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO menar att det finns risk med utredningens förslag att åtminstone en&lt;br&gt;av föräldrarna inte väljer att genomgå utbildningen eftersom förslaget&lt;br&gt;inte ger full kostnadstäckning. Det finns också risk att en del familjer&lt;br&gt;tvingas avstå av ekonomiska orsaker vilket är oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NV är tveksam till om ett förslag om samma ersättning till alla föräldrar&lt;br&gt;på ett bättre sätt svarar mot föräldrarnas behov och menar att eftersom&lt;br&gt;gruppen är så liten borde en för ändamålet särskild modell kunna prövas&lt;br&gt;som ger underlag för en lösning på längre sikt. Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instämmer i att alla föräldrar som deltar i teckenspråksutbildning bör&lt;br&gt;ha likartade regler för ersättning. Statskontoret föreslår att ersättningen&lt;br&gt;på lång sikt ges inom ramen för vårdnadsbidraget vilket skulle innebära&lt;br&gt;att kostnader förknippade med ett handikappat bam samordnas i en&lt;br&gt;ersättningsform vilket skulle skapa en enhetlig och effektiv&lt;br&gt;handläggning. Högskolan i Örebro föreslår att för vaije bam skall finnas&lt;br&gt;en öronmärkt summa pengar/år att användas av föräldrar och syskon i&lt;br&gt;samband med teckenspråkskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare i teckenspråk, pedagogisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser bl.a. BO, Skolverket, SIH, Göteborgs&lt;br&gt;universitet, Folkbildningsrådet och Stockholms läns landsting&lt;br&gt;understryker behovet av att läromedel inom området utvecklas, att&lt;br&gt;pedagogik utvecklas och att metodik stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIH anser när det gäller utveckling av läromedel att det är viktigt med&lt;br&gt;samordning mellan olika aktörer. Detta gäller också pedagogiskt&lt;br&gt;utvecklingsarbete. SIH finner det särskilt angeläget att anknyta till&lt;br&gt;forskningen då teckenspråk är ett relativt nytt område. TÖI redovisar att&lt;br&gt;behovet är stort av utveckling av läromedel i teckenspråk såväl inom&lt;br&gt;vuxenutbildning som ungdomsskola. SIH bör få ansvar att tillsammans&lt;br&gt;med berörda vuxenutbildningsanordnare ta fram sådana läromedel. En&lt;br&gt;kartläggning och analys av vilken kompetens lärare behöver för olika&lt;br&gt;teckenspråksutbildningar för bam och vuxna, hur utbildningarna skall se&lt;br&gt;ut och vem eller vilka som skall ansvara för sådana är av stor betydelse&lt;br&gt;även för TÖI. Högskolan i Örebro anser att en myndighet bör få ett&lt;br&gt;konkret utredningsuppdrag att genomföra en kompetensanalys vad gäller&lt;br&gt;lärare i teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teckenspråk för syskon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO poängterar vikten av att också syskon ges möjlighet att delta i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning och delar därför förslaget att sammanföra medlen&lt;br&gt;för teckenspråksutbildningen för syskon med medlen för TUFF-&lt;br&gt;utbildning. SIH anser att det på sikt finns skäl att sammanföra medlen för&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för syskon med anslaget till TUFF-utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;UTBILDNINGSDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Uusmann, Ulvskog, Johansson, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:162 Utbildning i teckenspråk&lt;br&gt;för vissa föräldrar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53396, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om grunderna för statligt ekonomiskt stöd till utbildning i teckenspråk för föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk för kommunikation (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om grunderna för statligt ekonomiskt stöd till utbildning i teckenspråk för föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk för kommunikation (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:24:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:24:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:UbU4</uppgift>
<ref_dok_id>GL01UbU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:162&lt;br/&gt;
Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:162 Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:162&lt;br/&gt;
Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:162 Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:162&lt;br/&gt;
Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:162 Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:162&lt;br/&gt;
Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:162 Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>