<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287156</hangar_id>
 <dok_id>GK0316</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>16</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:16</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>16</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-10-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:57</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En arbetsrätt för ökad tillväxt</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0316/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0316</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0316</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:16&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;En arbetsrätt för ökad tillväxt&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0316/prop_199697__16-1.png" style="width:37pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 oktober 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulrica Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1982:80) om anställ-&lt;br&gt;ningsskydd (anställningsskyddslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser från anställningsskyddslagen genom kollektivavtal skall fa&lt;br&gt;göras i samma utsträckning som i dag. Beträffande vissa regler slopas&lt;br&gt;dock kravet på att kollektivavtalet skall ha slutits eller godkänts av en&lt;br&gt;central arbetstagarorganisation. Detta gäller under förutsättning att det&lt;br&gt;mellan parterna i andra frågor gäller eller brukar gälla kollektivavtal på&lt;br&gt;central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regel upphävs som föreskriver medgivande av en central arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation för uppsägning av äldre arbetstagare med tillämpning av&lt;br&gt;ett kollektivavtal om avvikelse från lagens turordningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det införs en ny anställningsform, överenskommen visstidsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om överenskommen visstidsanställning far beträffande en och&lt;br&gt;samma arbetstagare omfatta sammanlagt högst tolv månader under tre år.&lt;br&gt;Ingen avtalsperiod får vara kortare än en månad. Träffas avtal om kortare&lt;br&gt;tid än en månad gäller avtalet en månad. I ett företag eller en verksamhet&lt;br&gt;som tidigare inte har haft någon arbetstagare och som vill börja anställa&lt;br&gt;far avtal för en och samma arbetstagare träffas för sammanlagt högst 18&lt;br&gt;månader. Arbetsgivaren far utnyttja den regeln tre år från den första&lt;br&gt;anställningen. En arbetsgivare far samtidigt ha högst fem arbetstagare med&lt;br&gt;överenskommen visstidsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid under vilken företrädesrätt till återanställning gäller förkortas&lt;br&gt;från ett år till nio månader. Den tid inom vilken en arbetstagare skall ha&lt;br&gt;varit anställd mer än tolv månader för att ha företrädesrätt utsträcks från&lt;br&gt;två till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägningstiderna sätts i relation till anställningstidens längd och inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som nu till arbetstagarens ålder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det infors en begränsning för vikariatsanställningar. En arbetstagare får&lt;br&gt;vara anställd på vikariat sammanlagt högst tre år under en femårsperiod.&lt;br&gt;Överskrids denna tid övergår anställningen i en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har en deltidsanställning och som till sin arbetsgi-&lt;br&gt;vare anmält att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsätt-&lt;br&gt;ningsgrad, dock högst heltid, skall ha företrädesrätt till en sådan&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver föreslås vissa ändringar i lagen (1974:13) om anställnings-&lt;br&gt;ffämjande åtgärder (främjandelagen). Föreskrifterna om s.k. äldreavgångar&lt;br&gt;och inskränkningar i rätten att sluta avtal om anställning för begränsad tid&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1997. De nya reglerna om&lt;br&gt;avvikelser från lagen genom kollektivavtal skall dock träda i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1997, och regeln om tidsgräns för vikariat skall träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd ........................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställningsfrämjande åtgärder.................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsrätten behöver förändras..................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Modernisering av anställningsskyddslagstifitningen ... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för förändringarna ............. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Turordning och kompetensutveckling............ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra aktuella åtgärder ..................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande regler som inte bör ändras........24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lokala kollektivavtal............................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överenskommen visstidsanställning ................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En bortre gräns för vikariat....................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppsägningstiden.............................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företrädesrätt till anställning ...................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företrädesrätt till återanställning............... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Företrädesrätt för deltidsanställda .............. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer......................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd ........................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa anställningsfrämjande åtgärder ............ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996 &amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1974:13) om anställningsfrämjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;dels att 2-5, 11, 15, 25, 26, 32 och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 25 § skall lyda &amp;quot;Företrädesrätt till åter-&lt;br&gt;anställning m.m.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 25 a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av en lag finns särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, skall&lt;br&gt;dessa föreskrifter gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbets-&lt;br&gt;tagarnas rättigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal får det&lt;br&gt;göras avvikelser från 5, 5 a, 6, 22&lt;br&gt;och 25-27 §§. Har avtalet inte&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation, krävs dock&lt;br&gt;att det mellan parterna i andra&lt;br&gt;frågor gäller ett kollektivavtal som&lt;br&gt;har slutits eller godkänts av en&lt;br&gt;sådan organisation eller att ett&lt;br&gt;sådant kollektivavtal tillfälligt inte&lt;br&gt;gäller. Under samma förutsättning&lt;br&gt;är det också tillåtet att genom ett&lt;br&gt;kollektivavtal bestämma den när-&lt;br&gt;mare beräkningen av förmåner som&lt;br&gt;avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1685.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det dock&lt;br&gt;göras avvikelser från 5, 6, 11, 15,&lt;br&gt;21, 22, 25-28, 32, 33, 40 och&lt;br&gt;41 §§. Det är också tillåtet att&lt;br&gt;genom ett sådant kollektivavtal&lt;br&gt;bestämma följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avvikelser från 6 a och 6 b §§&lt;br&gt;under förutsättning att avtalet inte&lt;br&gt;innebär att mindre förmånliga&lt;br&gt;regler skall tillämpas for arbets-&lt;br&gt;tagarna än som följer av EG-rådets&lt;br&gt;direktiv 77/187/EEG av den 14&lt;br&gt;februari 1977 och 91/533/EEG av&lt;br&gt;den 14 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den närmare beräkningen av&lt;br&gt;förmåner som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avvikelser från bestämmelserna&lt;br&gt;i 30 a §, såvitt gäller besked enligt&lt;br&gt;15 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avvikelser från bestämmelserna&lt;br&gt;i 30, 30 a och 31 §§, såvitt gäller&lt;br&gt;den lokala arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisationens rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från reglerna&lt;br&gt;i 21 § får träffas även utanför kol-&lt;br&gt;lektivavtalsförhållanden, om avtalet&lt;br&gt;innebär att kollektivavtal som med&lt;br&gt;stöd av tredje stycket har träffats&lt;br&gt;för verksamhetsområdet skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När efter bemyndigande av en&lt;br&gt;central arbetstagarorganisation ett&lt;br&gt;lokalt kollektivavtal har träffats om&lt;br&gt;avvikelser från 22 § får avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det även&lt;br&gt;göras avvikelser från 11, 15, 21,&lt;br&gt;28, 32, 33, 40 och 41 §§. Det är&lt;br&gt;också tillåtet att genom ett sådant&lt;br&gt;kollektivavtal göra avvikelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från 6 a och 6 b §§ under&lt;br&gt;förutsättning att avtalet inte innebär&lt;br&gt;att mindre förmånliga regler skall&lt;br&gt;tillämpas för arbetstagarna än som&lt;br&gt;följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rådets direktiv 77/187/EEG av&lt;br&gt;den 14 februari 1977 om&lt;br&gt;tillnärmning av medlemsstaternas&lt;br&gt;lagstiftning om skydd för&lt;br&gt;arbetstagares rättigheter vid&lt;br&gt;överlåtelse av företag,&lt;br&gt;verksamheter eller delar av verk-&lt;br&gt;samheter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rådets direktiv 91/533/EEG av&lt;br&gt;den 14 oktober 1991 om&lt;br&gt;arbetsgivares skyldighet att upplysa&lt;br&gt;arbetstagarna om de regler som är&lt;br&gt;tillämpliga på anställningsavtalet&lt;br&gt;eller anställningsförhållandet',&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;från 30 a §, såvitt gäller&lt;br&gt;besked enligt 15 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. från 30, 30 a och 31 §§, såvitt&lt;br&gt;gäller den lokala ar-&lt;br&gt;betstagarorganisationens rättighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från 21 § får&lt;br&gt;träffas även utanför kollektiv-&lt;br&gt;avtalsförhållanden, om avtalet&lt;br&gt;innebär att kollektivavtal som med&lt;br&gt;stöd av fjärde stycket har träffats&lt;br&gt;för verksamhetsområdet skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr L 61, 5.3.1977, s. 26 (Celex 377L0187).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; EGT nr L 288, 18.10.1991, s. 32 (Celex 391LO533).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas i fråga om uppsägning av&lt;br&gt;arbetstagare som vid uppsäg-&lt;br&gt;ningstidens slut är äldre än 57 och&lt;br&gt;ett halvt år bara om arbetsgivaren&lt;br&gt;får den centrala arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisationens medgivande till varje&lt;br&gt;enskild uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av&lt;br&gt;ett kollektivavtal enligt tredje&lt;br&gt;stycket far tillämpa avtalet även på&lt;br&gt;arbetstagare som inte är med-&lt;br&gt;lemmar av den avtalsslutande ar-&lt;br&gt;betstagarorganisationen men sys-&lt;br&gt;selsätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av&lt;br&gt;ett kollektivavtal enligt tredje eller&lt;br&gt;fjärde stycket far tillämpa avtalet&lt;br&gt;även på arbetstagare som inte är&lt;br&gt;medlemmar av den avtalsslutande&lt;br&gt;arbetstagarorganisationen men&lt;br&gt;sysselsätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 11, 15, 22, 25,&lt;br&gt;26 och 39 §§ gäller följande sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om beräkning&lt;br&gt;av anställningstid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning genom att övergå från&lt;br&gt;en arbetsgivare till en annan, far i&lt;br&gt;den senare anställningen tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig också tiden i den förra,&lt;br&gt;om arbetsgivarna vid tidpunkten för&lt;br&gt;övergången tillhör samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning i samband med att ett&lt;br&gt;företag, en verksamhet eller en del&lt;br&gt;av en verksamhet övergår från en&lt;br&gt;arbetsgivare till en annan genom en&lt;br&gt;sådan övergång som omfattas av&lt;br&gt;6 b §, får tillgodoräkna sig tiden&lt;br&gt;hos den förre arbetsgivaren när&lt;br&gt;anställningstid skall beräknas hos&lt;br&gt;den senare. Detta gäller även vid&lt;br&gt;byte av anställning i samband med&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det sker flera sådana byten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 5 § andra&lt;br&gt;stycket, 11, 15, 22, 25, 26 och&lt;br&gt;39 §§ gäller följande särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om beräkning av an-&lt;br&gt;ställningstid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning genom att övergå från&lt;br&gt;en arbetsgivare till en annan, far i&lt;br&gt;den senare anställningen tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig också tiden i den förra,&lt;br&gt;om arbetsgivarna vid tidpunkten för&lt;br&gt;övergången tillhör samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning i samband med att ett&lt;br&gt;företag, en verksamhet eller en del&lt;br&gt;av en verksamhet övergår från en&lt;br&gt;arbetsgivare till en annan genom en&lt;br&gt;sådan övergång som omfattas av&lt;br&gt;6 b §, får tillgodoräkna sig tiden&lt;br&gt;hos den förre arbetsgivaren när&lt;br&gt;anställningstid skall beräknas hos&lt;br&gt;den senare. Detta gäller även vid&lt;br&gt;byte av anställning i samband med&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1685.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av anställning som avses i 1-2, får&lt;br&gt;arbetstagaren räkna samman&lt;br&gt;anställningstiderna hos alla arbets-&lt;br&gt;givarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 22, 26 och&lt;br&gt;39 §§ får arbetstagaren tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig en extra anställningsmå-&lt;br&gt;nad för varje anställningsmånad&lt;br&gt;som arbetstagaren har påbörjat efter&lt;br&gt;fyllda 45 år. Sammanlagt får ar-&lt;br&gt;betstagaren dock tillgodoräkna sig&lt;br&gt;högst 60 sådana extra anställnings-&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har fått återan-&lt;br&gt;ställning enligt 25 § skall anses ha&lt;br&gt;uppnått den anställningstid som&lt;br&gt;fordras for rätt till uppsägningstid&lt;br&gt;enligt 11 § andra stycket, besked&lt;br&gt;enligt 15 § och företrädesrätt enligt&lt;br&gt;25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det sker flera sådana byten&lt;br&gt;av anställning som avses i 1-2, får&lt;br&gt;arbetstagaren räkna samman&lt;br&gt;anställningstiderna hos alla arbets-&lt;br&gt;givarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 22, 26 och&lt;br&gt;39 §§ får arbetstagaren tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig en extra anställningsmå-&lt;br&gt;nad för varje anställningsmånad&lt;br&gt;som arbetstagaren har påbörjat efter&lt;br&gt;fyllda 45 år. Sammanlagt får ar-&lt;br&gt;betstagaren dock tillgodoräkna sig&lt;br&gt;högst 60 sådana extra anställnings-&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har fått återan-&lt;br&gt;ställning enligt 25 § skall anses ha&lt;br&gt;uppnått den anställningstid som&lt;br&gt;fordras för besked enligt 15 § och&lt;br&gt;företrädesrätt enligt 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsavtal gäller tills vidare.&lt;br&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning&lt;br&gt;får dock träffas i de fall som anges&lt;br&gt;i 5 och 6 §§. Träffas i annat fall ett&lt;br&gt;sådant avtal, kan arbetstagaren på&lt;br&gt;det sätt som anges i 36 § få&lt;br&gt;domstols förklaring att avtalet skall&lt;br&gt;gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsavtal som gäller tills&lt;br&gt;vidare kan sägas upp av arbetsgi-&lt;br&gt;varen eller arbetstagaren för att&lt;br&gt;upphöra efter en viss uppsägnings-&lt;br&gt;tid. En tidsbegränsad anställning&lt;br&gt;upphör utan föregående uppsägning&lt;br&gt;vid anställningstidens utgång eller&lt;br&gt;när arbetet är slutfört, om inte&lt;br&gt;annat har avtalats eller följer av&lt;br&gt;6 §. I 33 § finns särskilda regler&lt;br&gt;om avgång med pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsavtal gäller tills vidare.&lt;br&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning&lt;br&gt;får dock träffas i de fall som anges&lt;br&gt;i 5, 5 a och 6 §§. Träffas i annat&lt;br&gt;fall ett sådant avtal, kan&lt;br&gt;arbetstagaren på det sätt som anges&lt;br&gt;i 36 § få domstols förklaring att&lt;br&gt;avtalet skall gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsavtal som gäller tills&lt;br&gt;vidare kan sägas upp av arbetsgi-&lt;br&gt;varen eller arbetstagaren för att&lt;br&gt;upphöra efter en viss uppsägnings-&lt;br&gt;tid. En tidsbegränsad anställning&lt;br&gt;upphör utan föregående uppsägning&lt;br&gt;vid anställningstidens utgång eller&lt;br&gt;när arbetet är slutfört, om inte&lt;br&gt;annat har avtalats eller följer av 5 §&lt;br&gt;andra stycket eller 6 §. I 33 § finns&lt;br&gt;särskilda regler om avgång med&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om&lt;br&gt;arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot ar-&lt;br&gt;betstagaren. I de fall som avses i 18 § kan en arbetsgivare genom av-&lt;br&gt;skedande avbryta anställningen med omedelbar verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att informera och överlägga med Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation samt att tillämpa ett visst&lt;br&gt;förfarande i samband med att ett anställningsavtal ingås eller upphör följer&lt;br&gt;av 6, 8-10, 15, 16, 19, 20 och 28-33 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning far träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av&lt;br&gt;arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två år,&lt;br&gt;om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja sådan&lt;br&gt;tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, som skall pågå&lt;br&gt;mer än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om ar-&lt;br&gt;betstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från&lt;br&gt;anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet&lt;br&gt;inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare har varit&lt;br&gt;anställd hos arbetsgivaren som&lt;br&gt;vikarie i sammanlagt mer än tre år&lt;br&gt;under de senaste fem åren, övergår&lt;br&gt;anställningen till en tills-&lt;br&gt;vidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal får även i andra fall än som&lt;br&gt;avses i 5 § träffas om tidsbe-&lt;br&gt;gränsad anställning (överenskom-&lt;br&gt;men visstidsanställning). Avtal om&lt;br&gt;sådan anställning får beträffande&lt;br&gt;en och samma arbetstagare omfatta&lt;br&gt;sammanlagt högst tolv månader&lt;br&gt;under tre år, och ingen&lt;br&gt;avtalsperiod får vara kortare än en&lt;br&gt;månad. Träffas avtal om kortare&lt;br&gt;tid än en månad, gäller avtalet en&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett företag eller en verksamhet&lt;br&gt;som tidigare inte har haft någon&lt;br&gt;arbetstagare får, när arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:777&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställs första gången och under Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;tre år därefter, avtal som avses i&lt;br&gt;första stycket beträffande en och&lt;br&gt;samma arbetstagare träffas för&lt;br&gt;sammanlagt högst 18 månader&lt;br&gt;under tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får vid en och&lt;br&gt;samma tidpunkt ha högst fem ar-&lt;br&gt;betstagare anställda med överens-&lt;br&gt;kommen visstidsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare vid uppsäg-&lt;br&gt;ningstillfället har varit anställd hos&lt;br&gt;arbetsgivaren de senaste sex&lt;br&gt;månaderna i följd eller sammanlagt&lt;br&gt;minst tolv månader under de&lt;br&gt;senaste två åren, har arbetstagaren&lt;br&gt;rätt till en uppsägningstid av&lt;br&gt;två månader vid fyllda 25 år,&lt;br&gt;tre månader vid fyllda 30 år,&lt;br&gt;fyra månader vid fyllda 35 år,&lt;br&gt;fem månader vid fyllda 40 år,&lt;br&gt;sex månader vid fyllda 45 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som är anställd för&lt;br&gt;begränsad tid enligt 5 § och som&lt;br&gt;inte kommer att fa fortsatt&lt;br&gt;anställning när anställningen upp-&lt;br&gt;hör, skall få besked av arbetsgiva-&lt;br&gt;ren om detta minst en månad före&lt;br&gt;anställningstidens utgång. En för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren har rätt till en&lt;br&gt;uppsägningstid av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två månader, om den&lt;br&gt;sammanlagda anställningstiden&lt;br&gt;hos arbetsgivaren är minst två år&lt;br&gt;men kortare än fyra år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre månader, om den&lt;br&gt;sammanlagda anställningstiden&lt;br&gt;är minst fyra år men kortare än&lt;br&gt;sex år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fyra månader, om den&lt;br&gt;sammanlagda anställningstiden&lt;br&gt;är minst sex år men kortare än&lt;br&gt;åtta år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fem månader, om den&lt;br&gt;sammanlagda anställningstiden&lt;br&gt;är minst åtta år men kortare än&lt;br&gt;tio år, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sex månader, om den&lt;br&gt;sammanlagda anställningstiden&lt;br&gt;är minst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som är anställd för&lt;br&gt;begränsad tid enligt 5 eller 5 a §&lt;br&gt;och som inte kommer att få fortsatt&lt;br&gt;anställning när anställningen&lt;br&gt;upphör, skall få besked av ar-&lt;br&gt;betsgivaren om detta minst en må-&lt;br&gt;nad före anställningstidens utgång.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsättning för rätt till sådant besked&lt;br&gt;är dock att arbetstagaren, när&lt;br&gt;anställningen upphör, har varit&lt;br&gt;anställd hos arbetsgivaren mer än&lt;br&gt;tolv månader under de senaste två&lt;br&gt;åren. Är anställningstiden så kort&lt;br&gt;att besked inte kan lämnas en må-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En forutsättning för rätt till sådant&lt;br&gt;besked är dock att arbetstagaren,&lt;br&gt;när anställningen upphör, har varit&lt;br&gt;anställd hos arbetsgivaren mer än&lt;br&gt;tolv månader under de senaste tre&lt;br&gt;åren. Är anställningstiden så kort&lt;br&gt;att besked inte kan lämnas en må-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad i förväg, skall beskedet i stället&lt;br&gt;lämnas när anställningen börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad i förväg, skall beskedet i stället&lt;br&gt;lämnas när anställningen börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en säsonganställd arbetstagare, som när anställningen upphör har&lt;br&gt;varit anställd för viss säsong hos arbetsgivaren mer än sex månader under&lt;br&gt;de senaste två åren, inte kommer att få fortsatt säsonganställning vid den&lt;br&gt;nya säsongens början, skall arbetsgivaren ge arbetstagaren besked om&lt;br&gt;detta minst en månad innan den nya säsongen börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har sagts upp på&lt;br&gt;grund av arbetsbrist har företrä-&lt;br&gt;desrätt till återanställning i den&lt;br&gt;verksamhet där de tidigare har varit&lt;br&gt;sysselsatta. Detsamma gäller&lt;br&gt;arbetstagare som har anställts för&lt;br&gt;begränsad tid enligt 5 § och som&lt;br&gt;på grund av arbetsbrist inte har fatt&lt;br&gt;fortsatt anställning. En förutsättning&lt;br&gt;för företrädesrätt är dock att&lt;br&gt;arbetstagaren har varit anställd hos&lt;br&gt;arbetsgivaren sammanlagt mer än&lt;br&gt;tolv eller, när det gäller före-&lt;br&gt;trädesrätt till ny säsonganställning&lt;br&gt;för en tidigare säsonganställd ar-&lt;br&gt;betstagare, sex månader under de&lt;br&gt;senaste två åren och att arbetstaga-&lt;br&gt;ren har tillräckliga kvalifikationer&lt;br&gt;för den nya anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller från den&lt;br&gt;tidpunkt då uppsägning skedde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har sagts upp på&lt;br&gt;grund av arbetsbrist har företrä-&lt;br&gt;desrätt till återanställning i den&lt;br&gt;verksamhet där de tidigare har varit&lt;br&gt;sysselsatta. Detsamma gäller&lt;br&gt;arbetstagare som har anställts för&lt;br&gt;begränsad tid enligt 5 eller 5 a §&lt;br&gt;och som på grund av arbetsbrist&lt;br&gt;inte har fått fortsatt anställning. En&lt;br&gt;förutsättning för företrädesrätt är&lt;br&gt;dock att arbetstagaren har varit&lt;br&gt;anställd hos arbetsgivaren sam-&lt;br&gt;manlagt mer än tolv månader un-&lt;br&gt;der de senaste tre åren eller, när&lt;br&gt;det gäller företrädesrätt till ny sä-&lt;br&gt;songanställning för en tidigare&lt;br&gt;säsonganställd arbetstagare, sex&lt;br&gt;månader under de senaste två åren&lt;br&gt;och att arbetstagaren har tillräckliga&lt;br&gt;kvalifikationer för den nya an-&lt;br&gt;ställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare kan inte göra&lt;br&gt;gällande sin företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning, om en återanställ-&lt;br&gt;ning skulle strida mot 5 § första&lt;br&gt;stycket 3 eller 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller från den&lt;br&gt;tidpunkt då uppsägning skedde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1685.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller besked lämnades eller skulle&lt;br&gt;ha lämnats enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket och därefter till dess ett år&lt;br&gt;har förflutit från den dag då an-&lt;br&gt;ställningen upphörde. Vid säsong-&lt;br&gt;anställning gäller företrädesrätten i&lt;br&gt;stället från tidpunkten då besked&lt;br&gt;lämnades eller skulle ha lämnats&lt;br&gt;enligt 15 § andra stycket och där-&lt;br&gt;efter till dess ett år har förflutit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från den nya säsongens början. Har&lt;br&gt;under de nu nämnda tidsperioderna&lt;br&gt;företaget, verksamheten eller en del&lt;br&gt;av verksamheten övergått till en ny&lt;br&gt;arbetsgivare genom en sådan&lt;br&gt;övergång som omfattas av 6 b §,&lt;br&gt;gäller företrädesrätten mot den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren. Företrädesrätten&lt;br&gt;gäller även i de fall att den tidigare&lt;br&gt;arbetsgivaren försatts i konkurs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller besked lämnades eller skulle&lt;br&gt;ha lämnats enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket och därefter till dess nio&lt;br&gt;månader har förflutit från den dag&lt;br&gt;då anställningen upphörde. Vid&lt;br&gt;säsonganställning gäller företrä-&lt;br&gt;desrätten i stället från tidpunkten&lt;br&gt;då besked lämnades eller skulle ha&lt;br&gt;lämnats enligt 15 § andra stycket&lt;br&gt;och därefter till dess nio månader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har förflutit från den nya säsongens&lt;br&gt;början. Har under de nu nämnda&lt;br&gt;tidsperioderna företaget,&lt;br&gt;verksamheten eller en del av verk-&lt;br&gt;samheten övergått till en ny ar-&lt;br&gt;betsgivare genom en sådan över-&lt;br&gt;gång som omfattas av 6 b §, gäller&lt;br&gt;företrädesrätten mot den nya ar-&lt;br&gt;betsgivaren. Företrädesrätten gäller&lt;br&gt;även i de fall att den tidigare&lt;br&gt;arbetsgivaren försatts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet finns olika kollektivavtalsområden, gäller företrädesrätten&lt;br&gt;anställning inom den enhet och det avtalsområde där arbetstagaren var&lt;br&gt;sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde. Finns det i ett sådant&lt;br&gt;fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tions avtalsområde företrädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga enheter&lt;br&gt;på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt&lt;br&gt;32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En deltidsanställd arbetstagare som&lt;br&gt;har anmält till sin arbetsgivare att&lt;br&gt;han eller hon vill ha en anställning&lt;br&gt;med högre sysselsättningsgrad,&lt;br&gt;dock högst heltid, har trots 25 §&lt;br&gt;företrädesrätt till sådan&lt;br&gt;anställning. Som förutsättning för&lt;br&gt;företrädesrätten gäller att&lt;br&gt;arbetsgivarens behov av arbetskraft&lt;br&gt;tillgodoses genom att den&lt;br&gt;deltidsanställde anställs med en&lt;br&gt;högre sysselsättningsgrad och att&lt;br&gt;den deltidsanställde har tillräckliga&lt;br&gt;kvalifikationer för de nya&lt;br&gt;arbetsuppgifterna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j ]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren har flera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driftsenheter, gäller företrädesrät- Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;ten anställning inom den enhet där&lt;br&gt;arbetstagaren är sysselsatt på del-&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller inte mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som har rätt till omplacering&lt;br&gt;enligt 7 £ andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare kan inte göra&lt;br&gt;gällande sin företrädesrätt, om an-&lt;br&gt;ställningen skulle strida mot 5 §&lt;br&gt;första stycket 3 eller 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera arbetstagare har företrä-&lt;br&gt;desrätt till återanställning, bestäms&lt;br&gt;turordningen dem emellan med&lt;br&gt;utgångspunkt i varje arbetstagares&lt;br&gt;sammanlagda anställningstid hos&lt;br&gt;arbetsgivaren. Arbetstagare med&lt;br&gt;längre anställningstid har företräde&lt;br&gt;framför arbetstagare med kortare&lt;br&gt;anställningstid. Vid lika anställ-&lt;br&gt;ningstid ger högre ålder företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som avser att an-&lt;br&gt;ställa en arbetstagare, när någon&lt;br&gt;annan har företrädesrätt till återan-&lt;br&gt;ställning i verksamheten, skall först&lt;br&gt;förhandla med den berörda&lt;br&gt;arbetstagarorganisationen på det&lt;br&gt;sätt som anges i 11-14 §§ lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet. Detsamma gäller när&lt;br&gt;fråga uppkommer om vem av flera&lt;br&gt;företrädesberättigade som skall få&lt;br&gt;återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera arbetstagare har företrä-&lt;br&gt;desrätt till återanställning enligt&lt;br&gt;25 § eller företrädesrätt till en an-&lt;br&gt;ställning med högre sysselsätt-&lt;br&gt;ningsgrad enligt 25 a §, bestäms&lt;br&gt;turordningen dem emellan med&lt;br&gt;utgångspunkt i varje arbetstagares&lt;br&gt;sammanlagda anställningstid hos&lt;br&gt;arbetsgivaren. Arbetstagare med&lt;br&gt;längre anställningstid har företräde&lt;br&gt;framför arbetstagare med kortare&lt;br&gt;anställningstid. Vid lika&lt;br&gt;anställningstid ger högre ålder&lt;br&gt;företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som avser att an-&lt;br&gt;ställa en arbetstagare, när någon&lt;br&gt;annan har företrädesrätt till återan-&lt;br&gt;ställning i verksamheten eller före-&lt;br&gt;trädesrätt till en anställning med&lt;br&gt;högre sysselsättningsgrad, skall&lt;br&gt;först förhandla med den berörda&lt;br&gt;arbetstagarorganisationen på det&lt;br&gt;sätt som anges i 11-14 §§ lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet. Detsamma gäller när&lt;br&gt;fråga uppkommer om vem av flera&lt;br&gt;företrädesberättigade som skall få&lt;br&gt;återanställning eller en anställning&lt;br&gt;med högre sysselsättningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning&lt;br&gt;när arbetstagaren uppnår den ålder som medför skyldighet att avgå med&lt;br&gt;ålderspension eller, om någon sådan av gångsskyldighet inte finns, vid&lt;br&gt;fyllda 67 år, skall skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en&lt;br&gt;månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning&lt;br&gt;i samband med att arbetstagaren får rätt till hel förtidspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, skall arbetsgivaren skriftligen ge&lt;br&gt;arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom&lt;br&gt;om pensionsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 65&lt;br&gt;år eller uppnått den lägre ålder som&lt;br&gt;medför skyldighet att avgå med&lt;br&gt;ålderspension har inte rätt till&lt;br&gt;längre uppsägningstid än en månad&lt;br&gt;och har inte heller företrädesrätt&lt;br&gt;enligt 22, 23 och 25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 65&lt;br&gt;år eller uppnått den lägre ålder som&lt;br&gt;medför skyldighet att avgå med&lt;br&gt;ålderspension har inte rätt till&lt;br&gt;längre uppsägningstid än en månad&lt;br&gt;och har inte heller företrädesrätt&lt;br&gt;enligt 22, 23, 25 och 25 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § den 1 juli 1997, i fråga om&lt;br&gt;5 § andra stycket den 1 januari 2000, och i övrigt den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För anställningsavtal som har ingåtts före den 1 januari 1997 gäller&lt;br&gt;11 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För den som har förvärvat företrädesrätt till återanställning enligt 25 §&lt;br&gt;före den 1 januari 1997 gäller 25 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vid tillämpning av bestämmelserna om anställningstid i 15 § första&lt;br&gt;stycket och 25 § första stycket bortses från anställningstid före den 1&lt;br&gt;januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om an-&lt;br&gt;ställningsfrämjande åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:13) om anställningsfräm-&lt;br&gt;jande åtgärder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 a och 14 §§ samt rubriken närmast före 14 § skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9, 12, 17, 19 och 23 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skäl därtill föreligger skall&lt;br&gt;länsarbetsnämnden, på grundval av&lt;br&gt;vad som förekommit vid över-&lt;br&gt;läggning inför nämnden enligt 8 §,&lt;br&gt;meddela arbetsgivaren anvisningar&lt;br&gt;beträffande åtgärder som bör vid-&lt;br&gt;tagas för att bereda bättre syssel-&lt;br&gt;sättningsmöjligheter åt äldre ar-&lt;br&gt;betstagare eller arbetstagare med&lt;br&gt;nedsatt arbetsförmåga. Nämnden&lt;br&gt;kan därvid anmoda arbetsgivaren&lt;br&gt;att i samband med nyanställningar&lt;br&gt;öka andelen sådana arbetstagare i&lt;br&gt;arbetsstyrkan i enlighet med vad&lt;br&gt;nämnden närmare anger. Den kan&lt;br&gt;också anmoda arbetsgivaren att&lt;br&gt;avstå från att säga upp äldre ar-&lt;br&gt;betstagare på sådant sätt som av-&lt;br&gt;ses i 7 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skäl därtill föreligger skall&lt;br&gt;länsarbetsnämnden, på grundval av&lt;br&gt;vad som förekommit vid över-&lt;br&gt;läggning inför nämnden enligt 8 §,&lt;br&gt;meddela arbetsgivaren anvisningar&lt;br&gt;beträffande åtgärder som bör vid-&lt;br&gt;tagas för att bereda bättre syssel-&lt;br&gt;sättningsmöjligheter åt äldre ar-&lt;br&gt;betstagare eller arbetstagare med&lt;br&gt;nedsatt arbetsförmåga. Nämnden&lt;br&gt;kan därvid anmoda arbetsgivaren&lt;br&gt;att i samband med nyanställningar&lt;br&gt;öka andelen sådana arbetstagare i&lt;br&gt;arbetsstyrkan i enlighet med vad&lt;br&gt;nämnden närmare anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer arbetsgivare ej anvisningar Följer arbetsgivare ej anvisningar&lt;br&gt;som meddelats av arbetsmark- som meddelats av Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen enligt 11 § och är det nadsstyrelsen enligt 11 § och är det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a § 1994:1689&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § 1982:81.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;uppenbart att rättelse ej kan&lt;br&gt;åstadkommas på annat sätt, kan&lt;br&gt;styrelsen förordna att arbetsgivaren&lt;br&gt;icke får anställa andra arbetstagare&lt;br&gt;än dem som den offentliga&lt;br&gt;arbetsförmedlingen har anvisat eller&lt;br&gt;godtagit. Styrelsen kan också&lt;br&gt;besluta att arbetsgivaren inte får&lt;br&gt;utan dess medgivande säga upp&lt;br&gt;äldre arbetstagare på sådant sätt&lt;br&gt;som avses i 7 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till omständigheterna Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;uppenbart att rättelse ej kan&lt;br&gt;åstadkommas på annat sätt, kan&lt;br&gt;styrelsen förordna att arbetsgivaren&lt;br&gt;icke får anställa andra arbetstagare&lt;br&gt;än dem som den offentliga&lt;br&gt;arbetsförmedlingen har anvisat eller&lt;br&gt;godtagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att&lt;br&gt;varsla om driftsinskränkning enligt vad som föreskrives i denna lag, kan&lt;br&gt;åläggas att utge en särskild varselavgift till staten. Underlåtes varsel under&lt;br&gt;tid, då arbetsgivaren är i konkurs, skall varselavgift i stället utges av den&lt;br&gt;som företräder konkursboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varselavgift fastställes för varje påbörjad vecka som varsel försummats&lt;br&gt;samt bestämmes till lägst 100 och högst 500 kronor för varje arbetstagare&lt;br&gt;som beröres av driftsinskränkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger kan varselavgift bestämmas till lägre&lt;br&gt;belopp än nu sagts. Fullständig befrielse från sådan avgift kan också äga&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om varselavgift&lt;br&gt;tillämpas också på arbetsgivare&lt;br&gt;som inte iakttar sin underrättelse-&lt;br&gt;skyldighet enligt 7 a §. Avgiften&lt;br&gt;skall i sådana fall bestämmas till&lt;br&gt;500 kronor för varje arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i varsel enligt denna lag&lt;br&gt;eller i underrättelse eller i uppgift&lt;br&gt;som avses i 6, 7 och 7 a §§ upp-&lt;br&gt;såtligen eller av grov oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift, vilken ej&lt;br&gt;saknar betydelse, dömes till böter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i varsel enligt denna lag&lt;br&gt;eller i underrättelse eller i uppgift&lt;br&gt;som avses i 6 och 7 §§ uppsåtligen&lt;br&gt;eller av grov oaktsamhet lämnar&lt;br&gt;oriktig uppgift, vilken ej saknar&lt;br&gt;betydelse, dömes till böter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om utdömande av vite enligt&lt;br&gt;denna lag förs av länsarbetsnämnd&lt;br&gt;eller arbetsmarknadsstyrelsen eller,&lt;br&gt;när fråga är om vite som förelagts&lt;br&gt;med stöd av 14 §, av arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation som hemställt&lt;br&gt;om föreskrifter som där anges.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om utdömande av vite enligt&lt;br&gt;denna lag förs av länsarbetsnämnd&lt;br&gt;eller Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:222.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 16 mars 1995 statsrådet Leif Blomberg att&lt;br&gt;tillkalla en kommission med uppdrag att söka lösningar på de problem&lt;br&gt;som arbetsmarknadens parter anser finns på arbetsrättens område. Kom-&lt;br&gt;missionen, som leddes av direktören fil.dr. Tony Hagström, antog namnet&lt;br&gt;1995 års Arbetsrättskommission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för kommissionens arbete var enligt dess direktiv att&lt;br&gt;lösningen på de problem som finns på arbetsrättens område bör bygga på&lt;br&gt;en gemensam syn och tillkomma i en samförståndsanda. Kommissionen&lt;br&gt;fick därför uppdraget att söka lösningar på de problem som arbets-&lt;br&gt;marknadens parter anser finns inom arbetsrätten. Syftet var att kommis-&lt;br&gt;sionen under medverkan av parterna skulle finna former för hur parterna&lt;br&gt;själva i så stor utsträckning som möjligt genom kollektivavtal kunde&lt;br&gt;utforma de arbetsrättsliga reglerna så, att de fungerar väl i praktiken och&lt;br&gt;blir så enkla och effektiva som möjligt. Kommissionens mål var att&lt;br&gt;åstadkomma en långsiktig och stabil arbetsrätt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främjar flexibilitet och produktivitetsutveckling i företagen och den&lt;br&gt;offentliga sektorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillgodoser de anställdas behov av utveckling, inflytande, frihet och&lt;br&gt;trygghet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främjar jämställdhet mellan könen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främjar invandrarnas villkor på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen slutförde den 10 maj 1996 sitt arbete genom att över-&lt;br&gt;lämna rapporten Samarbetsavtal?. I rapporten, som har undertecknats av&lt;br&gt;ordföranden och de av kommissionens ledamöter som inte representerar&lt;br&gt;någon part på arbetsmarknaden, konstateras att arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;under arbetets gång närmat sig varandra påtagligt i åtskilliga väsentliga&lt;br&gt;frågor på arbetsrättens område. I vissa frågor har dock stora åsiktsskill-&lt;br&gt;nader bestått. Varken arbetsgivarnas eller arbetstagarnas representanter&lt;br&gt;kunde godta det slutförslag till avtalsrekommendation som kommissionens&lt;br&gt;ordförande presenterade. Rapporten innehåller det av parterna förkastade&lt;br&gt;förslaget till samarbetsavtal i dess helhet. Förslaget till samarbetsavtal&lt;br&gt;innehåller sammanfattningsvis följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inom ramen för kommissionen kommer arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;överens om en femårig rekommendation, med början den 1 januari 1997,&lt;br&gt;som läggs till grund för modifiering av existerande kollektivavtal på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Under avtalstiden läggs vissa delar av lagen (1982:80)&lt;br&gt;om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) &amp;quot;i malpåse&amp;quot;. Vid&lt;br&gt;avtalstidens utgång utvärderar partema vunna erfarenheter och tar ställning&lt;br&gt;till om man vill fortsätta på den inslagna vägen eller återgå till&lt;br&gt;bestämmelserna i anställningsskyddslagen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Om partema enas om förslaget görs en väsentligt utökad satsning på&lt;br&gt;kompetensutveckling inom arbetslivet för tillsvidareanställda genom av-&lt;br&gt;sättning till kompetensutvecklingskonto hos respektive företag, myndighet&lt;br&gt;och kommun. Denna avsättning finansieras genom vinstavsättning eller&lt;br&gt;nedsättning av den statliga arbetsgivaravgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hur dessa medel för kompetensutveckling skall användas beslutas&lt;br&gt;genom lokala avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillsvidareanställning är även i fortsättningen den huvudsakliga an- Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;ställningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nuvarande regler om olika visstidsanställningar ersätts huvudsakligen&lt;br&gt;av en ny anställningsform - överenskommen visstidsanställning - som får&lt;br&gt;träffas för viss tid, dock högst 12 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Om en arbetsgivare under en sexmånadersperiod ökar antalet anställda&lt;br&gt;med 25 procent eller mer får avtal om överenskommen visstidsanställning&lt;br&gt;i stället träffas för högst 18 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Visstidsanställda är garanterade ett kompetensutvecklingsbidrag på&lt;br&gt;fem procent av lönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vikariers ställning på arbetsmarknaden stärks genom att en samman-&lt;br&gt;lagd anställningstid på två år under en femårsperiod automatiskt ger en&lt;br&gt;tillsvidareanställning, om arbetstagaren begär detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Deltidsanställda får förtur till högre sysselsättningsgrad (ytterst heltid)&lt;br&gt;om de praktiska omständigheterna medger detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vid personalinskränkningar skall i första hand de lokala parterna söka&lt;br&gt;träffa lokalt kollektivavtal om turordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Om kollektivavtal om turordning ej kan träffas, gäller principen om&lt;br&gt;&amp;quot;sist in, först ut&amp;quot; med ett undantag: Arbetsgivaren får undanta högst två&lt;br&gt;arbetstagare från turordningen. Dessa arbetstagare skall vara nyckelper-&lt;br&gt;soner. Arbetsgivarens beslut skall vara sakligt grundat och kan bli föremål&lt;br&gt;för juridisk prövning, ytterst i Arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Turordningskretsama knyts till driftsenheten, oavsett kollektivavtals-&lt;br&gt;område och utan rätt för facket att lägga samman driftsenheterna på orten&lt;br&gt;till en turordningskrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Uppsägningstiden knyts till anställningstid i stället för till ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fackliga förtroendemän ges ökade möjligheter att arbeta fackligt&lt;br&gt;koncemöver gripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förbundspartema åtar sig att utöka sitt stöd till de lokala parterna i ett&lt;br&gt;partsgemensamt arbete mot osakliga löneskillnader mellan kvinnor och&lt;br&gt;män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Om det kommer ny lagstiftning eller andra föreskrifter som påverkar&lt;br&gt;avtalet under avtalstidens utgång, har varje part rätt att omedelbart&lt;br&gt;häva hela avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avtalet skall i första hand tecknas av förbunden på arbetsgivar- och&lt;br&gt;arbetstagarsidan. Men även enskilda arbetsgivare och arbetstagare skall&lt;br&gt;kunna teckna hela avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringens överläggning med centralorganisationerna den 28 maj&lt;br&gt;1996 förband sig organisationerna att förhandla i arbetsrättsliga frågor.&lt;br&gt;Grunden för förhandlingarna var parternas vilja att medverka till åtgärder&lt;br&gt;som ökar sysselsättningen och därmed minskar arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund uppdrog regeringen den 30 maj 1996 åt Statens&lt;br&gt;förlikningsmannaexpedition att tillsätta en medlargrupp med uppgift att&lt;br&gt;söka uppnå enighet mellan arbetsmarknadens parter i arbetsrättsliga&lt;br&gt;frågor. Medlargruppen förordnades samma dag. Uppdraget skulle senast &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 23 augusti 1996 redovisas till regeringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlargruppen överlämnade den 23 augusti 1996 en rapport över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdraget. Av rapporten framgår följande. Centralorganisationerna&lt;br&gt;förklarade vid överläggningar med medlargruppen i juni att de inte öns-&lt;br&gt;kade medlargruppens medverkan i de inledande förhandlingarna. Med-&lt;br&gt;largruppen meddelade då parterna att de stod till parternas förfogande och&lt;br&gt;att gruppen planerade att ta upp medlingsförhandlingar senare med parter&lt;br&gt;som redovisade kvarstående problem. Trots möjligheten att utnyttja&lt;br&gt;gruppen som medlare begärde under perioden den 30 maj - den 23&lt;br&gt;augusti 1996 ingen part, vare sig på arbetsgivarsidan eller på arbets-&lt;br&gt;tagarsidan, något ingripande från gruppen eller föreslog att den skulle&lt;br&gt;medverka i förhandlingar i någon form. Mot den bakgrunden fanns det&lt;br&gt;enligt medlargruppen inte några förutsättningar för den att fullfölja upp-&lt;br&gt;draget att söka nå enighet mellan arbetsmarknadens parter i arbetsrättsliga&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Arbetsmarknadsdepartementet upprättades det därefter ett utkast&lt;br&gt;till en lagrådsremiss. Utkastet sändes den 13 september 1996 tillsammans&lt;br&gt;med en inbjudan till ett remissammanträde till Stockholms tingsrätt,&lt;br&gt;Arbetsgivarverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Arbetsdomstolen,&lt;br&gt;Jämställdhetsombudsmannen, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Landstingsförbundet, Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorga-&lt;br&gt;nisation och Sveriges Akademikers Centralorganisation. Remissamman-&lt;br&gt;trädet hölls den 23 september 1996. Skriftliga yttranden finns att tillgå i&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepartement (dnr A96/5494/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 3 oktober 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts. Lagrådets synpunkter behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 6 och i författningskommentaren till 2 och 5 a §§ anställnings-&lt;br&gt;skyddslagen samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsrätten behöver förändras&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 &amp;nbsp;Modernisering av anställningsskyddslagstiftningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhöll nyligen i bl.a. det s.k. sysselsättningspaketet (prop.&lt;br&gt;1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslös-&lt;br&gt;heten till år 2000 och prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera&lt;br&gt;arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, fi-&lt;br&gt;nansiering m.m.) att arbetsrätten behöver förändras. Arbetsrätten måste ha&lt;br&gt;en ändamålsenlig utformning och spegla en rimlig avvägning mellan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löntagarnas behov av skydd mot godtyckliga och diskriminerande beslut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och företagens behov av att kontinuerligt kunna anpassa sin organisation Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;och sin arbetsstyrka till förändrade förutsättningar och behov. De ar-&lt;br&gt;betsrättsliga reglerna skall också vara utformade så att de inte försvårar&lt;br&gt;för företagen att göra nya satsningar och expandera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bästa sättet att uppnå långsiktigt och stabilt väl fungerande arbets-&lt;br&gt;rättsliga regler är enligt regeringens mening att låta arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter själva ta ansvaret för utformningen av reglerna. Detta har varit&lt;br&gt;parternas egen strävan. På det statliga området träffades också en&lt;br&gt;principöverenskommelse i augusti 1996. På den övriga arbetsmarknaden&lt;br&gt;är emellertid situationen den att parterna inte för närvarande förmår att&lt;br&gt;komma överens i frågan. Regeringen anser inte att det är meningsfullt att&lt;br&gt;ytterligare fördröja en nödvändig modernisering av&lt;br&gt;anställningsskyddslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens anställningsskyddsregler kom i allt väsentligt till i början av&lt;br&gt;1970-talet. Sedan dess har svensk ekonomi och arbetsmarknad genomgått&lt;br&gt;avsevärda förändringar. Företagen och deras anställda verkar i en alltmer&lt;br&gt;internationell miljö. Den fria rörligheten för kapital, personer, tjänster och&lt;br&gt;varor, påverkar svensk arbetsmarknad och dess regelsystem. Dagens&lt;br&gt;öppna internationella kapitalmarknad har också väsentligt ändrat&lt;br&gt;förutsättningarna för svensk ekonomi och svenskt näringsliv. Dagens&lt;br&gt;arbetssätt, organisation och teknik hos såväl företag som offentlig&lt;br&gt;förvaltning är väsentligt annorlunda än för 25 år sedan. Den moderna&lt;br&gt;informationstekniken ger många företag och anställda fler valmöjligheter&lt;br&gt;än tidigare vid lokalisering av arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finns det skäl att ändra anställningsskyddsreglema&lt;br&gt;och anpassa dem till dagens förhållanden. Det har skett en utveckling mot&lt;br&gt;ökad mångfald vad gäller olika former för att anlita arbetskraft, t.ex.&lt;br&gt;tidsbegränsade anställningar, inhyming av arbetskraft (något som har ökat&lt;br&gt;kraftigt i omfattning under 1990-talet), konsulttjänster m.m. Därtill&lt;br&gt;kommer förändrade verksamhetsformer i arbetslivet, t.ex. mer målstyrning&lt;br&gt;med ökad delegering av ansvar och befogenheter och ett större utnyttjande&lt;br&gt;av informationsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av de åtgärder som nu föreslås är i huvudsak följande.&lt;br&gt;Många företag ger uttryck för att anställningsskyddsreglema utgör ett&lt;br&gt;hinder för dem att nyanställa. En del ändringar av regelverket bör vidtas&lt;br&gt;för att underlätta för företagen, särskilt småföretagen, att expandera. Detta&lt;br&gt;är viktigt för att målet om en halvering av den öppna arbetslösheten till&lt;br&gt;år 2000 skall kunna uppnås. Samtidigt måste hänsyn tas till arbetstagarnas&lt;br&gt;berättigade krav på trygghet. En viktig aspekt i det sammanhanget är&lt;br&gt;främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. En annan&lt;br&gt;viktig aspekt är främjandet av invandrares villkor i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter framförda vid remissammanträdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet instämmer i den grunduppfattning som ligger bakom&lt;br&gt;förslaget som går ut på att sysselsättningsläget endast i ringa utsträckning&lt;br&gt;kan påverkas genom uppluckringar i löntagarnas anställningsskydd.&lt;br&gt;Institutet anför vidare att detta dock inte innebär att arbetsrätten inte bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna justeras och att arbetsrätten sannolikt i icke obetydlig utsträckning Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;kan påverka hur arbetslösheten fördelas mellan olika grupper på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Enligt institutet presenterar dock förslaget i detta hänseende&lt;br&gt;inte en systematisk övervägd rättspolitisk linje, utan måste snarare ses&lt;br&gt;som en rad åtgärder av ad hoc-karaktär av vilka flera förefaller motive-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har inga principiella invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsombudsmannen (JämO) anser att det saknas en redovisning&lt;br&gt;av förslagets jämställdhetspolitiska konsekvenser. Förslaget saknar analys&lt;br&gt;av vad varje enskild föreslagen lagändring far för effekt för kvinnor&lt;br&gt;respektive män. Det saknas också en sammanfattande analys av hur&lt;br&gt;&amp;quot;paketet&amp;quot; av förändringar påverkar kvinnors och mäns ställning på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden. JämO anser att anställningsskyddslagen är lika viktig som&lt;br&gt;skydd mot könsdiskriminering som jämställdhetslagen. Om en rimlig&lt;br&gt;avvägning betyder att skyddsnivån skall sänkas av omtanke om ar-&lt;br&gt;betsgivarnas flexibilitet så måste de uppluckrade reglerna i anställnings-&lt;br&gt;skyddslagen kompenseras med skärpningar av jämställdhetslagen och&lt;br&gt;annan lagstiftning mot diskriminering. JämO anser vidare att det är viktigt&lt;br&gt;att lagförslaget också bedöms utifrån vilka effekter det kan tänkas få för&lt;br&gt;invandrares och funktionshindrades arbetssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) anser att de ändringar som&lt;br&gt;föreslås är helt otillräckliga för att förbättra förutsättningarna för tillväxt&lt;br&gt;och nyanställningar i företagen. Förslag till ändringar saknas på flera&lt;br&gt;väsentliga punkter - inte minst vad gäller turordningsreglema. Före-&lt;br&gt;tagarnas Riksorganisation (FR) instämmer i kritiken framförd av SAF och&lt;br&gt;anser i princip att den allmänna civilrätten, utan särskild detaljreglerande&lt;br&gt;arbetsrättslig lagstiftning, borde kunna gälla på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet (Kommunförbundet) anser att det föreligger&lt;br&gt;en obalans i förslagen eftersom de förenklingar som föreslås underlättar&lt;br&gt;främst för de privata arbetsgivarna medan de förstärkningar av anställ-&lt;br&gt;ningstryggheten som föreslås, exempelvis &amp;quot;vikariestoppet&amp;quot;, framför allt&lt;br&gt;kommer att leda till avsevärda problem för de kommunala arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen (LO) anför att många av LO-förbundens med-&lt;br&gt;lemmar i dag befinner sig i en mycket utsatt position på grund av den&lt;br&gt;höga arbetslösheten. En modernisering av arbetsrätten borde därför slå&lt;br&gt;vakt om och förstärka den sociala skyddslagstiftningen som arbetsrätten&lt;br&gt;utgör. Enligt LO medför flera av förslagen allvarliga försämringar av&lt;br&gt;anställningsskyddet och de förslag som utger sig för att stärka arbets-&lt;br&gt;tagarnas ställning saknar till stora delar reellt innehåll. LO accepterar att&lt;br&gt;uppsägningstiden för en tillsvidareanställd beräknas efter anställnings-&lt;br&gt;tidens längd istället för efter ålder. Detta innebär att en arbetsgivare alltid&lt;br&gt;kan säga upp en tillsvidareanställd arbetstagare på grund av arbetsbrist&lt;br&gt;med en månads uppsägningstid under de två första åren av en anställning.&lt;br&gt;Av nyanställningarna är f.n. ca 70 procent visstidsanställningar. Nära&lt;br&gt;hälften av LO-förbundens unga, kvinnliga medlemmar är visstidsanställda.&lt;br&gt;LO delar därför inte uppfattningen att det behöver bli lättare för företagen&lt;br&gt;att anställa på begränsad tid. Enligt LO innebär ändringen av&lt;br&gt;uppsägningsreglema, slopandet av kravet på centralt avtal eller centralt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkännande och införandet av den nya anställningsformen sammantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anställningsskyddet allvarligt urholkas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att förslaget som&lt;br&gt;helhet inte uppfyller de krav som kan ställas på en arbetsrätt som är&lt;br&gt;anpassad till de nya förhållandena i arbetslivet. Anställningsskyddslagen&lt;br&gt;är en social skyddslagstiftning med syfte att förhindra att de anställda blir&lt;br&gt;utsatta för godtycke och diskriminering. Mot den bakgrunden är TCO&lt;br&gt;kritisk mot delar av förslaget medan förslagen i andra delar är&lt;br&gt;tillfredsställande. Det är positivt att det inte föreslås några ändringar i&lt;br&gt;arbetstagarbegreppet och turordningsreglema. TCO understryker vikten av&lt;br&gt;att frågan om kompetensutveckling far en tillfredsställande lösning&lt;br&gt;avseende materiella regler, fackligt inflytande och finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) anser att möjlig-&lt;br&gt;heterna att uppnå lägre arbetslöshet inte i någon avgörande utsträckning&lt;br&gt;försvåras av arbetsrättsreglema. Trots detta anser sig SACO beredda att&lt;br&gt;medverka till vissa förändringar för att öka flexibiliteten. SACO har bl.a.&lt;br&gt;därför förordat att 5 och 6 §§ i anställningsskyddslagen ersätts med en&lt;br&gt;generell rätt till tidsbegränsad anställning oberoende av skäl, under högst&lt;br&gt;tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Utgångspunkter för förändringarna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att uppnå en god och uthållig tillväxt för att kunna&lt;br&gt;nedbringa arbetslösheten. Detta kan bara ske genom att näringslivet ges&lt;br&gt;goda möjligheter att verka och utvecklas. Särskilt viktigt är detta när det&lt;br&gt;gäller småföretagen. De flesta stora företag har en gång börjat sin&lt;br&gt;verksamhet i liten skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som ofta har varit aktuell i debatten är vilken inverkan reglerna&lt;br&gt;om anställningsskydd har på arbetslöshetsnivån eller på arbetsmarknadens&lt;br&gt;funktionssätt i övrigt. Den forskning som har gjorts på området (se t.ex.&lt;br&gt;Per-Anders Edin och Bertil Holmlund, Effekter av anställningsskydd,&lt;br&gt;bilaga till SOU 1993:32 Ny anställningsskyddslag) ger inte vid handen att&lt;br&gt;olika anställningsskyddsregler skulle kunna förklara skillnader i&lt;br&gt;arbetslöshetsnivåer mellan olika länder. Det förefaller dessutom oklart&lt;br&gt;vilken inverkan graden av anställningsskydd har på utvecklingen av&lt;br&gt;produktiviteten, men denna inverkan är sannolikt av underordnad&lt;br&gt;betydelse. Däremot har anställningsskyddsreglema tydliga effekter på&lt;br&gt;arbetslöshetens och sysselsättningens variabilitet över en konjunkturcykel,&lt;br&gt;och ökade möjligheter till tidsbegränsade anställningar kommer sannolikt&lt;br&gt;att förstärka sysselsättningsexpansionen vid en konjunkturuppgång. Flera&lt;br&gt;av remissinstanserna, bl.a. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet delar den ovan redovisade uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund som regeringen nu föreslår att det införs en&lt;br&gt;ny möjlighet till tidsbegränsad anställning, överenskommen visstids-&lt;br&gt;anställning. Det finns anledning att tro att detta kommer att ge effekter i&lt;br&gt;form av ökad sysselsättning. Vidare föreslås vidgade möjligheter att träffa&lt;br&gt;lokala kollektivavtal i vissa frågor inom lagens område. Äldre arbetstagare&lt;br&gt;som har förlorat sin anställning har haft svårt att finna nytt arbete, bl.a.&lt;br&gt;till följd av att uppsägningstiden enligt lagen ökar med stigande ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu att uppsägningstiden sätts i relation till Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;anställningstidens längd och inte till arbetstagarens ålder. I syfte att öka&lt;br&gt;flexibiliteten på arbetsmarknaden och stimulera arbetsgivare till&lt;br&gt;nyanställningar föreslås att tiden för företrädesrätt till återanställning för&lt;br&gt;den som blivit uppsagd förkortas från tolv till nio månader. En tidsgräns&lt;br&gt;för vikariat föreslås bli införd för att komma till rätta med problemet med&lt;br&gt;s.k. rullande vikariatsanställningar. Vidare föreslår regeringen att&lt;br&gt;deltidsanställda arbetstagare som vill ha en anställning med högre sys-&lt;br&gt;selsättningsgrad eller en heltidsanställning skall ha företrädesrätt till en&lt;br&gt;sådan anställning, under förutsättning att arbetsgivarens behov av arbets-&lt;br&gt;kraft därmed tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna räknar regeringen med att före-&lt;br&gt;tagens benägenhet att nyanställa skall öka. Den stimulans till en utökning&lt;br&gt;av personalstyrkan som de nya reglerna syftar till bör enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning bidra till att minska arbetslösheten. Det gäller inte minst bland&lt;br&gt;ungdomar och invandrare som står inför sitt första inträde på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. När det gäller benägenheten att nyanställa är det&lt;br&gt;dessutom av särskild vikt att regelverket präglas av långsiktighet och&lt;br&gt;stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Turordning och kompetensutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finns det behov av att göra undantag från turordningsreglema vid upp-&lt;br&gt;sägning på grund av arbetsbrist, kan det göras om arbetsgivaren och den&lt;br&gt;fackliga organisationen är överens om det, självfallet under förutsättning&lt;br&gt;att undantaget inte är t.ex. könsdiskriminerande eller diskriminerande på&lt;br&gt;annan grund. Enligt en undersökning som trygghetsrådet nyligen har&lt;br&gt;genomfört omfattas fler än varannan uppsagd tjänsteman av ett sådant&lt;br&gt;undantag från turordningen. Vilken betydelse frågan om turordningen har&lt;br&gt;är mycket omdiskuterad. Reglerna är viktiga för både arbetstagarna och&lt;br&gt;arbetsgivarna. Detta visar att frågan primärt är de avtalsslutande parternas&lt;br&gt;ansvar. Regeringen föreslår därför inte några förändringar av&lt;br&gt;turordningsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anställdas kompetensutveckling kommer att spela en allt viktigare&lt;br&gt;roll för tryggheten och utvecklingen i arbetet, liksom för företagens&lt;br&gt;produktivitet och tillväxt. Kompetensutveckling är därför, som bl.a. TCO&lt;br&gt;påpekat, en viktig framtida reformfråga. Denna fråga bereds för&lt;br&gt;närvarande i en parlamentarisk kommitté (Kunskapslyftskommittén,&lt;br&gt;U 1995:09), men är också aktuell i flera andra sammanhang. Regeringen&lt;br&gt;avser därför att återkomma till denna fråga i syfte att åstadkomma en&lt;br&gt;samlad lösning. Bl.a. måste ansvarsfördelningen mellan staten och ar-&lt;br&gt;betsmarknadens parter klargöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Andra aktuella åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i anställningsskyddslagen är inte de enda åtgärder som är&lt;br&gt;aktuella inom det arbetsrättsliga området. Regeringen har nyligen tillsatt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en särskild utredare (dir. 1996:58) med uppgift att utvärdera och analysera Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;effekter och konsekvenser av avregleringen av arbetsförmedlings-&lt;br&gt;monopolet. Utredaren skall bl.a. bedöma om det finns behov av skärpt&lt;br&gt;lagstiftning vad gäller uthyrning av arbetskraft och om så är fallet föreslå&lt;br&gt;nödvändiga ändringar av lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och&lt;br&gt;uthyrning av arbetskraft. Arbetet skall vara slutfört senast den 31&lt;br&gt;december 1996. Regeringen har vidare i sin proposition 1995/96:125&lt;br&gt;Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik&lt;br&gt;angett reglering av distansarbete som ett av fem prioriterade rättsområden&lt;br&gt;i det sammanhanget. Målet är att inom tre år genomföra erforderliga&lt;br&gt;författningsändringar. Riksdagen har godkänt regeringens förslag till&lt;br&gt;prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja IT-utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lönestatistikens roll för att synliggöra löneskillnader mellan&lt;br&gt;kvinnor och män har aktualiserats de senaste åren. Central lönestatistik av&lt;br&gt;god kvalitet är en nödvändig förutsättning för att regering och riksdag&lt;br&gt;skall kunna följa löneutvecklingen för kvinnor och män. Under hösten&lt;br&gt;1995 redovisade SCB ett regeringsuppdrag om hur lönestatistiken kan&lt;br&gt;förbättras i detta avseende (Lönestatistik och jämställdhet, 1995:5).&lt;br&gt;Regeringen har tagit upp denna fråga i budgetpropositionen och i en&lt;br&gt;skrivelse till riksdagen om jämställdhetspolitiken (regeringens skrivelse&lt;br&gt;1996/97:41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens mening anledning att se över frågan om&lt;br&gt;tillämpningen av skadeståndspåföljden inom arbetsrätten. Det bör i högre&lt;br&gt;grad än hittills bli möjligt att beakta ett företags ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;vid utdömande av skadestånd. Reglerna bör ses över i detta syfte, och&lt;br&gt;regeringen avser att återkomma i frågan under våren 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 Grundläggande regler som inte bör ändras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som nyss har framhållits finns det ett behov av förändringar i anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen. Det är samtidigt viktigt att peka på några grundläg-&lt;br&gt;gande regler som enligt regeringens mening inte bör ändras. Till att börja&lt;br&gt;med gäller det huvudregeln i lagens 4 § att anställningsavtal gäller tills&lt;br&gt;vidare. Det framhålls ofta i debatten att användningen av flexiblare&lt;br&gt;anställningsformer än den traditionella tillsvidareanställningen blir allt&lt;br&gt;vanligare. Regeringen anser att denna utveckling bör tillmötesgås genom&lt;br&gt;införandet av en ny anställningsform, överenskommen visstidsanställning.&lt;br&gt;Skälen för detta utvecklas närmare i avsnitt 6. För det stora flertalet&lt;br&gt;arbetstagare kommer dock tillsvidareanställningen även fortsättningsvis att&lt;br&gt;vara den naturliga anställningsformen. Detta bör liksom hittills avspegla&lt;br&gt;sig i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör inte heller enligt regeringens mening komma i fråga att luckra&lt;br&gt;upp kravet i 7 § på att en uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara&lt;br&gt;sakligt grundad. Det skydd mot godtycke som regeln innehåller är av stor&lt;br&gt;vikt för arbetstagarna, och den princip som den uttrycker har vunnit&lt;br&gt;allmänt erkännande på svensk arbetsmarknad. När det gäller tillämpningen&lt;br&gt;i praktiken av regeln kan det också konstateras att den i det stora hela&lt;br&gt;fungerar tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår inga förändringar av reglerna om turordning vid Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;uppsägning på grund av arbetsbrist. Företrädesrätten till återanställning&lt;br&gt;behålls med en förändring när det gäller den tid under vilken arbetstaga-&lt;br&gt;ren har företrädesrätt. Den tidsperiod under vilken företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning kan förvärvas utökas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Lokala kollektivavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Avvikelser från anställningsskyddslagen&lt;br&gt;genom kollektivavtal skall fa göras i samma utsträckning som i dag.&lt;br&gt;Beträffande vissa regler slopas dock kravet på att kollektivavtalet&lt;br&gt;skall ha slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.&lt;br&gt;Detta gäller under förutsättning att det mellan parterna i andra&lt;br&gt;frågor gäller kollektivavtal på central nivå eller att ett sådant&lt;br&gt;kollektivavtal tillfälligt inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver upphävs den regel som föreskriver att en central arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation skall medge varje enskild uppsägning av äldre&lt;br&gt;arbetstagare som sägs upp genom tillämpning av en s.k. avtalstur-&lt;br&gt;lista. Följdändringar görs i främjandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter framförda vid remissammanträdet: SAF delar intentio-&lt;br&gt;nerna bakom förslaget att avvikelser från lagen skall kunna göras lokalt&lt;br&gt;men kan inte godta förslaget att lokala kollektivavtal endast skulle fa&lt;br&gt;ingås på arbetsplatser som omfattas av ett centralt kollektivavtal. FR&lt;br&gt;framför liknande synpunkter och tillägger att kravet att det mellan par-&lt;br&gt;terna ska gälla eller brukar gälla ett centralt kollektivavtal är oacceptabelt&lt;br&gt;och diskriminerande eftersom behovet av lokal, flexibel anpassning är&lt;br&gt;störst i de mindre företagen som många gånger inte omfattas av något&lt;br&gt;kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO och Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet har&lt;br&gt;inga principiella invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO ifrågasätter behovet av att göra den föreslagna förändringen. TCO&lt;br&gt;anser att förslaget är onödigt om syftet är att öka möjligheterna att träffa&lt;br&gt;lokala kollektivavtal i vissa frågor eftersom fackförbunden själva avgör&lt;br&gt;vem som skall vara part på arbetstagarsidan lokalt. TCO anser att dessa&lt;br&gt;frågor bäst hanteras inom ramen for dagens lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet anser att förslaget förefaller ogenomtänkt och prob-&lt;br&gt;lematiskt. Institutet tillstyrker att avvikelser från 22 § (turordningsreg-&lt;br&gt;lema) och 26-27 §§ (bl.a. turordning vid återanställningsrätt) kan göras&lt;br&gt;lokalt men att lagen klart bör ange vilka typer av avvikelser som kan&lt;br&gt;göras från 5-6 §§ (visstidsanställningar) och 25 § (företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning) och att dessa sistnämnda avvikelser bör vara generella och&lt;br&gt;inte avvikelser i det enskilda fallet. Institutet anser att ändringen förefaller&lt;br&gt;vara oförenlig med ILO:s konvention 158 om uppsägning av&lt;br&gt;anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ. En reglering som öppnar full&lt;br&gt;rätt att lokalt avtala om att samtliga anställningsavtal inom ett företag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingås som ettåriga visstidsavtal som kan förnyas ett obegränsat antal Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;gånger ger knappast sådana garantier som konventionen förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JämO anser att den nuvarande ordningen inte bör ändras förrän man&lt;br&gt;övervägt vad ändringen praktiskt betyder för individens skydd mot disk-&lt;br&gt;riminering. JämO anser att förbunden men inte de lokala facken utgör en&lt;br&gt;&amp;quot;grindvakt&amp;quot; mot könsdiskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO avstyrker förslaget. LO anför följande. Bestämmelserna som de är&lt;br&gt;utformade idag är en del av &amp;quot;den svenska modellen&amp;quot; och fungerar väl.&lt;br&gt;Avtal om avvikelser sker normalt i de sedvanliga avtalsförhandlingarna&lt;br&gt;utan att någon av parterna är bundna av fredsplikt och den fackliga&lt;br&gt;organisationen har då en jämbördig förhandlingssituation gentemot ar-&lt;br&gt;betsgivaren. De föreslagna lokala avtalen kommer dock typiskt sett att&lt;br&gt;träffas i sådana situationer där arbetstagarna är som svagast. De fackliga&lt;br&gt;organisationerna kommer att sättas i en utpressningssituation. Förslaget&lt;br&gt;kommer också att innebära att olika regler kommer att gälla mellan&lt;br&gt;företagen i samma bransch och det föreligger även en risk att det kan&lt;br&gt;komma att uppstå geografiska skillnader i anställningsskyddet. LO anser&lt;br&gt;vidare att förslaget strider mot ILO:s konvention 158 om uppsägning av&lt;br&gt;anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet och Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet ifrågasätter hur de lokala avtal som kommer att ingås förhåller&lt;br&gt;sig till befintliga och kommande centrala avtal i samma fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO avvisar förslaget om att ta bort det skydd som finns i 2 § avseende&lt;br&gt;äldre arbetstagare (57 och ett halvt år). LO godtar och AMS tillstyrker&lt;br&gt;förslaget att ta bort vissa bestämmelser i främjandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Anställningsskyddslagen bygger&lt;br&gt;på tanken att de grundläggande reglerna om skydd för den enskilde skall&lt;br&gt;vara tvingande. Avtal mellan enskilda parter är ogiltiga i den utsträckning&lt;br&gt;de upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter. Däremot har det&lt;br&gt;sedan gammalt ansetts att kollektivavtalsslutande parter skall kunna göra&lt;br&gt;avsteg från lagen för att anpassa lagreglerna till de förhållanden som råder&lt;br&gt;inom branschen i fråga. Sådana kollektivavtal skall dock enligt lagens 2 §&lt;br&gt;ha slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, dvs. ett&lt;br&gt;fackförbund, en förhandlingskartell eller liknande. Det är också möjligt&lt;br&gt;för en central arbetstagarorganisation att delegera avtalsrätten till en lokal&lt;br&gt;organisation, dvs. en klubb, en avdelning eller liknande, för&lt;br&gt;överenskommelser i det enskilda fallet. Lokala turord-&lt;br&gt;ningsöverenskommelser utgör exempel på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det har träffats ett kollektivavtal om avvikelser från lagens regler far&lt;br&gt;avtalet enligt sista stycket i 2 § tillämpas även på arbetstagare som inte&lt;br&gt;är medlemmar i den kollektivavtalsslutande organisationen men som&lt;br&gt;sysselsätts i arbete som avses med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagens tillkomst ansågs det finnas ett behov av att skapa garantier&lt;br&gt;för att avtalsfriheten inte begagnades på ett sätt som i otillbörlig ut-&lt;br&gt;sträckning försämrade det lagfasta anställningsskyddet. Regeln om att&lt;br&gt;överenskommelser om avvikelser från lagen skall vara träffade eller&lt;br&gt;godkända på förbundsnivå infördes därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeln om att avvikelser från lagreg-&lt;br&gt;lerna endast kan göras på förbundsnivå har gällt oförändrad i över tjugo&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år. Under senare tid har det allt oftare satts i fråga om inte avvikelser från Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;lagens regler borde kunna göras med lokala kollektivavtal. Många fackliga&lt;br&gt;organisationer har också delegerat rätten att göra avvikelser från lagens&lt;br&gt;regler till den lokala fackliga organisationen. Av en redogörelse i 1992 års&lt;br&gt;arbetsrättskommittés betänkande Ny anställningsskyddslag (SOU 1993:32&lt;br&gt;s. 461) framgår t.ex. att praktiskt taget samtliga LO-förbund har avtal som&lt;br&gt;medger avsteg från lagens turordningsregler. Det vanligaste är att avtalen&lt;br&gt;anger att lokal överenskommelse om avvikelse far ske men att det i övrigt&lt;br&gt;inte anges några riktlinjer for vilka kriterier som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De farhågor som fanns vid lagens tillkomst om missbruk av avtals-&lt;br&gt;friheten bör numera kunna tonas ner. De fackliga organisationerna är väl&lt;br&gt;ägnade att ta till vara sina och medlemmarnas intressen. Det kan därför&lt;br&gt;nu finnas anledning att öka möjligheterna att träffa lokala kollektivavtal&lt;br&gt;om avvikelse från lagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är lämpligt att kravet på centralt avtal eller&lt;br&gt;centralt godkännande tas bort beträffande avvikelser genom kollektivavtal&lt;br&gt;som sker avseende reglerna om tidsbegränsade anställningar i 5-6 §§,&lt;br&gt;turordningsreglema i 22 § och reglerna om företrädesrätt till åter-&lt;br&gt;anställning m.m. i 25-27 §§ samt den närmare beräkningen av förmåner&lt;br&gt;enligt 12 § (lön och andra förmåner under uppsägningstid). Såvitt avser&lt;br&gt;möjlighet till avvikelser från 25 § om företrädesrätt till återanställning har&lt;br&gt;Arbetsdomstolen i domen AD 1995 nr 108 bl.a. funnit att det strider mot&lt;br&gt;grunderna för anställningsskyddslagen att helt avtala bort reglerna om&lt;br&gt;företrädesrätt. Detta bör gälla oavsett om avvikelsen sker genom centralt&lt;br&gt;eller lokalt avtal. Regeringen anser som tidigare sagts att de fackliga&lt;br&gt;organisationerna har de kunskaper och den kompetens som krävs för att&lt;br&gt;tillvarata medlemmarnas intressen. Flera av frågorna handhas redan idag&lt;br&gt;på lokal nivå. Att ta bort kravet på centralt avtal eller godkännande för de&lt;br&gt;angivna reglerna kan därför i sig inte strida mot ILO-konventionen nr 158&lt;br&gt;om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock enligt regeringens mening inte lämpligt att, som SAF och&lt;br&gt;FR anfört, utan vidare avskaffa den centrala arbetstagarorganisationens&lt;br&gt;inflytande. En koppling till den centrala nivån bör behållas såtillvida att&lt;br&gt;lokala kollektivavtal om avvikelse från lagreglerna far träffas endast på&lt;br&gt;arbetsplatser där det gäller kollektivavtal i andra frågor som har slutits&lt;br&gt;eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Tanken är alltså att&lt;br&gt;det far träffas avtal i de angivna anställningsskyddsfrågoma mellan ar-&lt;br&gt;betsgivaren och en lokal facklig organisation på de arbetsplatser där det&lt;br&gt;gäller ett centralt kollektivavtal, t.ex. rörande allmänna anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten bör dock utformas på sådant sätt att den är neutral i relation&lt;br&gt;till frågan om på vilken nivå inom arbetstagarorganisationen ett kollek-&lt;br&gt;tivavtal i dessa frågor skall träffas. Den lokala nivån utpekas således inte,&lt;br&gt;men kravet på centralt avtal eller centralt godkännande tas bort. Det finns&lt;br&gt;givetvis inget hinder mot att avtal i de aktuella frågorna träffas på central&lt;br&gt;nivå. I sammanhanget kan erinras om att enligt 26 § lagen (1976:580) om&lt;br&gt;medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen) binder ett&lt;br&gt;kollektivavtal som slutits av en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation&lt;br&gt;inom sitt tillämpningsområde även medlem i organisationen. En lokal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagarorganisation, som är medlem i en central&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagarorganisation, kan alltså inte träffa avtal som strider mot kol-&lt;br&gt;lektivavtal som den centrala organisationen träffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser fördelar med förslaget i två avseenden. Genom att det&lt;br&gt;krävs att ett centralt kollektivavtal gäller (eller endast tillfälligt inte gäller,&lt;br&gt;t.ex. när ett sådant avtal har löpt ut men ännu inte ersatts av något nytt)&lt;br&gt;för att lokala kollektivavtal skall vara tillåtna, uppmuntras anslutningen&lt;br&gt;till de centrala kollektivavtalen om bl.a. allmänna anställningsvillkor.&lt;br&gt;Ordnade förhållanden på arbetsmarknaden främjas alltså. Samtidigt&lt;br&gt;innebär förslaget ökade möjligheter till lokal anpassning av de aktuella&lt;br&gt;lagreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon inskränkning av kretsen av regler i anställningsskyddslagen som&lt;br&gt;är dispositiva föreslås inte. Däremot bör de nya reglerna i 5 § andra&lt;br&gt;stycket om vikariat, 5 a § om överenskommen visstidsanställning och 25&lt;br&gt;a § om företrädesrätt för deltidsanställda till anställning med högre&lt;br&gt;sysselsättningsgrad göras dispositiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldreavgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är 1984 infördes det i 2 § anställningsskyddslagen en regel som rör s.k.&lt;br&gt;äldreavgångar. Om det efter bemyndigande av en central arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisation har träffats ett lokalt kollektivavtal om avvikelse från lagens&lt;br&gt;turordningsregler far avtalet tillämpas i fråga om uppsägning av arbets-&lt;br&gt;tagare som vid uppsägningstidens slut är äldre än 57 och ett halvt år bara&lt;br&gt;om arbetsgivaren får den centrala arbetstagarorganisationens medgivande&lt;br&gt;till varje enskild uppsägning. Syftet med regeln var att komma till rätta&lt;br&gt;med de s.k. 58,3-årspensioneringama. Denna företeelse innebar att&lt;br&gt;arbetsgivaren och den fackliga organisationen träffade ett turordningsavtal,&lt;br&gt;som innebar att i första hand de äldsta arbetstagarna sades upp. Avtalet&lt;br&gt;träffades då regelmässigt på lokal nivå efter delegation av den centrala&lt;br&gt;fackliga organisationen. Arbetstagare som var minst 58 år och tre månader&lt;br&gt;och sades upp på grund av arbetsbrist kunde efter uppsägningen fa&lt;br&gt;ersättning från arbetslöshetskassa och därefter vid 60 års ålder&lt;br&gt;förtidspensioneras av arbetsmarknadsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 avskaffades möjligheten att bevilja förtidspension av arbets-&lt;br&gt;marknadsskäl. Frågan är då om inte särregleringen i 2 § nu kan upphävas.&lt;br&gt;LO har anfört att äldre arbetstagare fortfarande behöver skydd och har&lt;br&gt;därför förordat att regeln behålls. De övriga remissinstanserna har inte&lt;br&gt;yttrat sig i frågan. Regeringen anser att eftersom de skäl som fanns för att&lt;br&gt;införa särregeln för de s.k. äldreavgångama har förlorat sin aktualitet så&lt;br&gt;bör bestämmelsen upphävas. Detsamma gäller 7 a § lagen (1974:13) om&lt;br&gt;vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen), som stadgar att en&lt;br&gt;arbetsgivare är skyldig att först underrätta länsarbetsnämnden i fall då han&lt;br&gt;avser att med stöd av ett kollektivavtal om avvikelse från&lt;br&gt;anställningsskyddslagens turordningsregler säga upp en arbetstagare som&lt;br&gt;är äldre än 57 och ett halvt år. Därutöver följer ett antal&lt;br&gt;konsekvensändringar i främjandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Överenskommen visstidsanställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det infors en ny anställningsform, överens-&lt;br&gt;kommen visstidsanställning. Avtal om överenskommen visstidsan-&lt;br&gt;ställning far beträffande en och samma arbetstagare omfatta&lt;br&gt;sammanlagt högst tolv månader under tre år. Ingen avtalsperiod får&lt;br&gt;vara kortare än en månad. Träffas avtal om kortare tid än en månad&lt;br&gt;gäller avtalet en månad. I ett företag eller en verksamhet som&lt;br&gt;tidigare inte har haft några arbetstagare och som vill börja anställa&lt;br&gt;får avtal om överenskommen visstidsanställning träffas för&lt;br&gt;sammanlagt högst 18 månader. Arbetsgivaren får utnyttja den regeln&lt;br&gt;tre år från den första anställningen. En arbetsgivare får samtidigt ha&lt;br&gt;högst fem arbetstagare med överenskommen visstidsanställning.&lt;br&gt;Den tid inom vilken en arbetstagare skall ha varit anställd mer än&lt;br&gt;tolv månader för att ha företrädesrätt till återanställning utsträcks&lt;br&gt;från två till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i främjandelagen om inskränkning i rätten att sluta&lt;br&gt;avtal om anställning för begränsad tid upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter framförda vid remissammanträdet: SAF anser att förslaget&lt;br&gt;är en positiv förändring. Begränsningen till fem arbetstagare bör dock&lt;br&gt;slopas eller antalet i vart fall höjas om den nya anställningsformen skall&lt;br&gt;få betydelse också för stora och medelstora företag. Därutöver bör&lt;br&gt;tidsgränserna höjas till 18 respektive 24 månader och det bör införas en&lt;br&gt;möjlighet till uppsägning av visstidsanställningen. FR anser att förslaget&lt;br&gt;går i rätt riktning eftersom det finns behov av vidgade möjligheter av att&lt;br&gt;kunna anställa på begränsad tid. Även Arbetsgivarverket anser att det är&lt;br&gt;positivt att ytterligare en möjlighet till tidsbegränsning av anställning&lt;br&gt;införs. Landstingsförbundet har ingen erinran mot förslaget. Kommun-&lt;br&gt;förbundet anser att om bestämmelsen skall ha någon effekt i kommunerna&lt;br&gt;bör det tillåtna antalet anställda med anställningsformen i stället vara&lt;br&gt;maximerad som en andel av antalet tillsvidareanställda hos arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS anser att alla tidsbegränsat anställda, inte bara den nu föreslagna&lt;br&gt;anställningsformen, bör ges samma rätt till uppsägning på egen begäran&lt;br&gt;som tillsvidareanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet anser att förslaget hör till de mest omvälvande i&lt;br&gt;lagförslaget eftersom det innebär att arbetsgivaren oberoende av det&lt;br&gt;sammanlagda antalet anställda ständigt kan ha fem anställda med tidsbe-&lt;br&gt;gränsad anställning utan att behöva motivera varför. Institutet anser att det&lt;br&gt;förefaller onödigt byråkratiskt att det krävs en domstolsprövning för att&lt;br&gt;en felaktigt tidsbegränsad överenskommen visstidsanställning skall&lt;br&gt;omvandlas till en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO har inget att erinra mot att det införs en regel om överenskom-&lt;br&gt;men visstidsanställning under högst tolv månader under förutsättning att&lt;br&gt;anställningsformen ersätter samtliga nuvarande möjligheter till tidsbe-&lt;br&gt;gränsade anställningar enligt 5 och 6 §§ med undantag för vikariat och&lt;br&gt;säsonganställning. Såsom förslaget i utkastet till lagrådsremiss är utformat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör dock anställningsformen ett komplement till rådande möjligheter till Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;tidsbegränsade anställningar. Den lösningen avvisas av SACO. Förslaget&lt;br&gt;leder inte till några förenklingar, medan kringgående- och miss-&lt;br&gt;bruksmöjlighetema fmns kvar och kan komma att ytterligare öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JämO, LO och TCO avstyrker förslaget. JämO anför att i förslaget i&lt;br&gt;utkastet till lagrådsremiss fmns ingen gräns för hur många enskilda&lt;br&gt;överenskomna visstidsanställningar som kan komma i fråga för varje&lt;br&gt;arbetstagare inom den sammanlagda tolv-månadersperioden. Förslaget kan&lt;br&gt;därför leda till att arbetstagare, ofta kvinnor, kommer att användas &amp;quot;just&lt;br&gt;in time&amp;quot;, dvs. vara förhindrade att ta annat arbete därför att de måste vara&lt;br&gt;tillgängliga om det skulle erbjudas några dagars anställning. I kombination&lt;br&gt;med regeln om lokala kollektivavtal kan tidsgränserna dessutom komma&lt;br&gt;att utvidgas, och då kommer det i själva verket inte att finnas någon&lt;br&gt;bortre tidsgräns för visstidsanställning. LO anser att principen om att&lt;br&gt;tillsvidareanställning skall vara huvudregel sätts ur spel med regeln.&lt;br&gt;Regeln möjliggör, genom att fem personer samtidigt far vara anställda&lt;br&gt;som överenskommet visstidsanställda, att personalen på små och&lt;br&gt;medelstora företag kan komma att sakna anställningsskydd. Den nya&lt;br&gt;anställningsformen i kombination med de nuvarande formerna för&lt;br&gt;tidsbegränsade anställningar leder till att visstidsanställningar kan sättas&lt;br&gt;i system och att en och samma arbetstagare fullt lagligt kan vara&lt;br&gt;visstidsanställd i många år, t.ex. i upp till åtta år. TCO anser att anställ-&lt;br&gt;ningsformen riskerar att helt urholka anställningstryggheten i små företag.&lt;br&gt;Om förslaget genomförs är det nödvändigt att förstärka regler mot&lt;br&gt;missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet, Arbetsgivarverket och LO anser att det är oklart om&lt;br&gt;lagförslaget innebär att det är tillåtet med &amp;quot;kombinationsavtal&amp;quot; som ingås&lt;br&gt;&amp;quot;tills vidare dock längst..(t.ex. 12 månader)&amp;quot; och som alltså kan sägas upp&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att regeln,&lt;br&gt;som den formulerats i utkastet till lagrådsremiss, bör omformuleras i den&lt;br&gt;delen den avser företag som inte har någon anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO godtar och AMS tillstyrker förslaget att upphäva 14 § främjandela-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I 4 § anställningsskyddslagen&lt;br&gt;föreskrivs som huvudregel att ett anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal&lt;br&gt;om tidsbegränsad anställning far dock träffas i de fall som anges i lagens&lt;br&gt;5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § får avtal om tidsbegränsad anställning träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- säsongarbete eller visst arbete, om det föranleds av arbetets särskilda&lt;br&gt;beskaffenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vikariat, praktikarbete eller feriearbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillfällig arbetsanhopning, dock sammanlagt högst sex månader under&lt;br&gt;två år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för tiden fram till dess arbetstagaren skall påbörja sin värnpliktstjänst-&lt;br&gt;göring, om den skall pågå mer än tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anställning efter pensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § far avtal även träffas om tidsbegränsad provanställning, om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövotiden är högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett anställningsavtal tidsbegränsas i strid med vad som föreskrivs i Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;5 och 6 §§ skall avtalet, enligt 36 § anställningsskyddslagen, förklaras&lt;br&gt;gälla tills vidare, om arbetstagaren begär det. En otillåten tidsbegränsning&lt;br&gt;kan alltså föra med sig att anställningen genom ett domstolsbeslut&lt;br&gt;omvandlas till en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsvidareanställning, även kallad fast anställning, gäller till dess den&lt;br&gt;sägs upp av arbetstagaren eller arbetsgivaren. Anställningsavtalet upphör&lt;br&gt;då efter en viss uppsägningstid. Uppsägningstiderna regleras i 11 §. För&lt;br&gt;uppsägning från arbetsgivarens sida krävs enligt 7 § att uppsägningen är&lt;br&gt;sakligt grundad. En uppsägning kan vara sakligt grundad då det föreligger&lt;br&gt;arbetsbrist eller då uppsägningen föranleds av förhållanden som hänför sig&lt;br&gt;till arbetstagaren personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tidsbegränsad anställning enligt 5 § upphör utan föregående upp-&lt;br&gt;sägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inte&lt;br&gt;annat har avtalats. En tidsbegränsad anställning kan således i princip inte&lt;br&gt;sägas upp, utan anställningsavtalet gäller hela den avtalade tiden. När det&lt;br&gt;gäller vissa mera varaktiga anställningar har arbetsgivaren emellertid&lt;br&gt;ålagts att iaktta vissa formella regler. En arbetstagare med tidsbegränsad&lt;br&gt;anställning, som varit anställd hos samma arbetsgivare mer än tolv&lt;br&gt;månader under de senaste två åren, skall enligt 15 § fa besked av&lt;br&gt;arbetsgivaren att hon eller han inte kommer att fa fortsatt anställning när&lt;br&gt;anställningen upphör. Ett sådant besked skall lämnas minst en månad i&lt;br&gt;förväg. Särskilda regler gäller om anställningstiden är kort och för&lt;br&gt;säsonganställda. En arbetstagare som har fått ett sådant besked, har vidare&lt;br&gt;enligt 17 § rätt att fa skälig ledighet med bibehållna anställningsförmåner&lt;br&gt;för att söka sig ett annat arbete. Enligt 25 § har en arbetstagare som&lt;br&gt;uppfyller tidskraven i 15 § företrädesrätt till återanställning om&lt;br&gt;arbetstagaren inte fatt fortsatt anställning på grund av arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En provanställning övergår till en tillsvidareanställning vid prövotidens&lt;br&gt;slut om inte någon av parterna lämnar besked om att den inte önskar att&lt;br&gt;anställningen skall fortsätta. En provanställning kan till skillnad mot andra&lt;br&gt;tidsbegränsade anställningar avbrytas i förtid före prövotidens utgång, utan&lt;br&gt;att det behöver redovisas några skäl för det. Både i det fallet att&lt;br&gt;arbetsgivaren vill avbryta provanställningen i förtid och att&lt;br&gt;provanställningen inte skall övergå i en tillsvidareanställning så skall&lt;br&gt;arbetsgivaren enligt 31 § underrätta arbetstagaren om detta minst två&lt;br&gt;veckor i förväg. Den som har varit provanställd har inte företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Arbetsrättskommissionens rapport och förslag till samarbetsavtal&lt;br&gt;föreslås att det skall införas en ny anställningsform, överenskommen&lt;br&gt;visstidsanställning. I avtalsförslaget anges att tillsvidareanställning även&lt;br&gt;fortsättningsvis skall vara huvudregel men att i stället för de tidsbegrän-&lt;br&gt;sade anställningarna i 5 §, med undantag av vikariats- och säsonganställ-&lt;br&gt;ningar, och provanställning i 6 § skall avtal om överenskommen viss-&lt;br&gt;tidsanställning få träffas. Ett sådant avtal skall dock få träffas för sam-&lt;br&gt;manlagt högst tolv månader under tre år. Ett eller flera avtal skulle&lt;br&gt;således inte fa innebära att den sammanlagda anställningstiden för en&lt;br&gt;arbetstagare överstiger tolv månader under tre år. Till skillnad mot de&lt;br&gt;nuvarande visstidsanställningama skulle skälen för anställningsformen inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöva motiveras, men anställningsbesluten skulle givetvis inte få vara Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;diskriminerande eller på annat sätt strida mot god sed på arbets-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten föreslås vidare att om en arbetsgivare under en sexmå-&lt;br&gt;nadersperiod ökar antalet anställda med 25 procent eller mer, så får avtal&lt;br&gt;om överenskommen visstidsanställning träffas för högst 18 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa överenskomna visstidsanställningar föreslås i rapporten att&lt;br&gt;anställningsskyddslagens bestämmelser om tidsbegränsade anställningar&lt;br&gt;skall gälla. Hit räknas regeln om att tidsbegränsade anställningar upphör&lt;br&gt;utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång samt bestäm-&lt;br&gt;melserna om företrädesrätt till återanställning och att besked skall lämnas&lt;br&gt;till arbetstagaren om att en tidsbegränsad anställning inte kommer att&lt;br&gt;fortsätta. Enligt förslaget skall arbetstagaren kunna säga upp en över-&lt;br&gt;enskommen visstidsanställning att upphöra efter en månads uppsägnings-&lt;br&gt;tid. Om avtalet om överenskommen visstidsanställning innebär att an-&lt;br&gt;ställningen kan sägas upp av arbetsgivaren, dvs. i de fall parterna så&lt;br&gt;avtalat, skall anställningsskyddslagens bestämmelser om uppsägning av&lt;br&gt;anställningsavtal som gäller tills vidare tillämpas. Uppsägningstiden&lt;br&gt;föreslås bli minst en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De möjligheter till visstidsanställningar&lt;br&gt;som fmns i dag kräver att arbetsgivaren har vissa angivna skäl att anställa&lt;br&gt;någon för viss tid, t.ex. som vikarie, för ett visst angivet projekt, på grund&lt;br&gt;av arbetsanhopning eller på prov. För att stimulera arbetsgivarna att&lt;br&gt;anställa, särskilt de små företagen och de nystartade företagen och&lt;br&gt;verksamheterna, bör det i anställningsskyddslagen införas en möjlighet att&lt;br&gt;anställa på viss tid utan att det krävs några särskilt angivna skäl för detta.&lt;br&gt;Syftet med att införa den nya anställningsformen är att underlätta för&lt;br&gt;nyanställningar. Detta är särskilt angeläget i en uppåtgående konjunktur.&lt;br&gt;Till skillnad mot de visstidsanställningar som avses i 5 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsskyddslagen behöver arbetsgivaren inte ange något särskilt&lt;br&gt;skäl för att anställa på viss tid. Till skillnad mot provanställning rör det&lt;br&gt;sig inte om att arbetstagaren prövas i anställningen - snarare kan det&lt;br&gt;sägas vara arbetsgivarens verksamhet eller möjlighet att anställa som&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetstagaren kan det innebära både för- och nackdelar att ha en&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning. Det är givetvis bättre att ha en tidsbegränsad&lt;br&gt;anställning än att inte ha någon anställning alls. Provanställning, men&lt;br&gt;även de övriga tidsbegränsade anställningarna, kan vara ett sätt att få&lt;br&gt;prova på många olika slags arbeten och visa att man klarar arbetsuppgif-&lt;br&gt;terna. En tidsbegränsad anställning (utom provanställning) innebär, om&lt;br&gt;inget annat har avtalats, en säkrare anställningsform för den bestämda&lt;br&gt;tidsperioden än en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företagen, särskilt de små företagen, kan möjligheterna till tidsbe-&lt;br&gt;gränsad anställning ha stor betydelse. Arbetsgivaren slipper att genast&lt;br&gt;binda sig för en obestämd tidsperiod. Arbetsgivaren behöver inte heller&lt;br&gt;vid avslutandet av anställningen iaktta reglerna för uppsägning. Företagen&lt;br&gt;kan med vidgade möjligheter till tidsbegränsade anställningar enkelt&lt;br&gt;anställa mer personal och sedan, när behovet inte längre finns, dra ned på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personalstyrkan. En vidgad möjlighet till tidsbegränsade anställningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär en ökad flexibilitet for företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsperiod, referensperiod och tak för antalet överenskommet&lt;br&gt;visstidsanställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan har framhållits skall tillsvidareanställning även fortsättningsvis&lt;br&gt;vara huvudregel. För att den föreslagna anställningsformen inte skall&lt;br&gt;missbrukas bör den därför utformas på ett sådant sätt att sådana möjlig-&lt;br&gt;heter inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de i dag tillåtna visstidsanställningama enligt 5 och 6 §§&lt;br&gt;anställningsskyddslagen så är de begränsade i tiden till antingen slut-&lt;br&gt;punkten på arbetet (projektanställningar och vikariat t.ex.) eller till en i&lt;br&gt;lagen angiven tidsperiod (arbetsanhopning, provanställning). Det fmns&lt;br&gt;ingen uttrycklig lagregel som förbjuder en arbetsgivare att sätta viss-&lt;br&gt;tidsanställningar i system, s.k. rullande visstidsanställningar. I förarbetena&lt;br&gt;till anställningsskyddslagen uttalar föredragande statsrådet att han delar&lt;br&gt;uppfattningen att s.k. rullande visstidsanställningar i allmänhet inte bör fa&lt;br&gt;förekomma men att fall kan tänkas när det ligger i båda parters intresse&lt;br&gt;att ingå avtal om flera på varandra följande visstidsanställningar (prop.&lt;br&gt;1973:129 s. 236).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren inte skall behöva ha något angivet skäl för att fa&lt;br&gt;anställa en arbetstagare på viss tid, förutom att parterna i fråga är överens&lt;br&gt;om tidsbegränsningen, innebär detta att det inte kan anses som ett&lt;br&gt;kringgående av lagen att sätta just den typen av visstidsanställning i&lt;br&gt;system. En arbetsgivare skulle således kunna välja att ha endast över-&lt;br&gt;enskommet visstidsanställda i sin verksamhet. För att motverka detta bör&lt;br&gt;därför en regel om överenskommen visstidsanställning kombineras med&lt;br&gt;en referensperiod inom vilken en och samma arbetstagare inte far an-&lt;br&gt;ställas mer än en maximalt tillåten tid. Ju längre referensperiod som väljs,&lt;br&gt;desto större blir skyddet för den enskilde arbetstagaren mot att utnyttjas&lt;br&gt;för rullande korttidsanställningar. Regeln bör därutöver kombineras med&lt;br&gt;ett tak om hur många arbetstagare som en arbetsgivare far ha&lt;br&gt;överenskommet visstidsanställda samtidigt. På så sätt motverkas&lt;br&gt;möjligheten att missbruka den nya anställningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den maximala period som överenskommen viss-&lt;br&gt;tidsanställning bör vara tillåten lämpligen bör sättas till tolv månader.&lt;br&gt;Referensperioden bör då rimligen sättas till tre år. Som jämförelse kan&lt;br&gt;nämnas att vid arbetsanhopningsanställningar är den maximala tiden sex&lt;br&gt;månader och referensperioden två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att det maximala antalet/andelen arbetstagare&lt;br&gt;som samtidigt kan vara överenskommet visstidsanställda hos en arbetsgi-&lt;br&gt;vare bör bestämmas till ett visst angivet antal och inte, som t.ex. Kom-&lt;br&gt;munförbundet föreslagit, till en procentsats. Genom en sådan bestämmelse&lt;br&gt;gynnas de mindre företagen. Ett lämpligt antal bör vara fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel om överenskommen visstidsanställning leder med den kon-&lt;br&gt;struktion som här är beskriven till att en arbetsgivare ständigt kan ha fem&lt;br&gt;arbetstagare överenskommet visstidsanställda, men att en och samma&lt;br&gt;arbetstagare inte kan vara anställd på det sättet mer än tolv månader under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nystartade företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nystartat foretag kan osäkerheten vara stor om företagets framtid. I&lt;br&gt;uppbyggnadsskedet kan det vara svårt att bedöma hur stor personalstyrka&lt;br&gt;som behövs. Det är samtidigt mycket viktigt att nyföretagandet på olika&lt;br&gt;sätt underlättas och stöds. Regeringen anser därför att det finns skäl att ge&lt;br&gt;dessa nystartade verksamheter en möjlighet att träffa avtal om&lt;br&gt;överenskommen visstidsanställning i upp till 18 månader. En sådan regel&lt;br&gt;kan öka villigheten att pröva nya affärsideér och fa möjlighet att&lt;br&gt;kontrollera om en satsning är hållbar utan alltför stora personella åta-&lt;br&gt;ganden. Regeln bör gälla för företag som tidigare inte har haft några&lt;br&gt;arbetstagare och som vill börja expandera och anställa, oavsett hur länge&lt;br&gt;företaget verkat utan anställda. Denna möjlighet att träffa avtal i upp till&lt;br&gt;sammanlagt 18 månader bör gälla inom en treårsperiod från och med den&lt;br&gt;första anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägningsbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som inställer sig är om en överenskommen visstidsan-&lt;br&gt;ställning skall vara möjlig att avbryta i förtid eller vara uppsägningsbar.&lt;br&gt;Skall med andra ord en överenskommen visstidsanställning kunna från-&lt;br&gt;trädas på något sätt, annat än på grund av kontraktsbrott, före den av-&lt;br&gt;talade tidsperiodens utgång?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel gäller i dag att de tidsbegränsade anställningarna enligt&lt;br&gt;5 § anställningsskyddslagen upphör utan föregående uppsägning vid&lt;br&gt;anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inte annat har&lt;br&gt;avtalats. Detta gäller både arbetsgivaren och arbetstagaren. En sådan&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning kan alltså i princip inte frånträdas i förtid, annat&lt;br&gt;än genom hävning med omedelbar verkan på grund av kontraktsbrott.&lt;br&gt;Arbetsgivaren far således avskeda arbetstagaren om denne i väsentlig mån&lt;br&gt;åsidosatt sina åligganden. På motsvarande sätt har arbetstagaren rätt att&lt;br&gt;omedelbart frånträda anställningen om arbetsgivaren i väsentlig mån&lt;br&gt;åsidosatt sina åligganden. I vissa speciella situationer kan en tidsbegränsad&lt;br&gt;anställning sägas upp i förtid med iakttagande av en skälig uppsägningstid&lt;br&gt;(prop. 1973:129 s. 240 f., se även AD 1979 nr 152). Som framgår av 5 §&lt;br&gt;gäller emellertid avtalet den avtalade tiden endast om inte annat har&lt;br&gt;avtalats. 1 förarbetena till 1974 års anställningsskyddslag (prop. 1973:129&lt;br&gt;s. 240) anges att ett avtal sålunda kan föreskriva att en anställning&lt;br&gt;visserligen gäller för en viss period eller för ett visst projekt men att&lt;br&gt;anställningsförhållandet kan brytas genom uppsägning innan den&lt;br&gt;ursprungligen avsedda tiden har gått till ända. Vidare anges att avtal kan&lt;br&gt;träffas om att arbetstagaren är anställd tills vidare, dock längst till en viss&lt;br&gt;tidpunkt. Därutöver anges att vid anställning av denna blandade typ blir&lt;br&gt;uppenbarligen olika regelkomplex tillämpliga, beroende på om uppsägning&lt;br&gt;sker eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En provanställning far däremot avbrytas före prövotidens utgång, utan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppsägning och utan skäl. Om det är arbetsgivaren som vill avbryta Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;anställningen i förtid skall denne underrätta arbetstagaren om detta minst&lt;br&gt;två veckor i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett avtal om överenskommen visstidsanställning skall kunna från-&lt;br&gt;trädas i förtid skulle detta kunna regleras på olika sätt. Anställningsavtalet&lt;br&gt;skulle kunna avbrytas i förtid på det sätt som gäller för provanställning,&lt;br&gt;dvs. med i princip omedelbar verkan och utan att det krävs saklig grund&lt;br&gt;eller angivande av skäl. Alternativt skulle avtalet kunna sägas upp före&lt;br&gt;avtalstidens utgång efter en viss uppsägningtid. I sådant fall skulle&lt;br&gt;arbetstagaren kunna sägas upp när saklig grund föreligger, dvs. på grund&lt;br&gt;av personliga skäl eller på grund av arbetsbrist. Uppsägningstiden skulle&lt;br&gt;kunna särregleras eller så skulle de uppsägningstider som gäller enligt&lt;br&gt;lagen kunna vara tillämpliga. Man kan också tänka sig att&lt;br&gt;anställningsavtalet skulle kunna sägas upp ensidigt av arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anställningsformen görs möjlig att avbryta i förtid utan skäl leder&lt;br&gt;det till att oavsett hur kort eller långt anställningsavtalet är så kan avtalet&lt;br&gt;avbrytas med kort varsel. Tryggheten i en visstidsanställning, att den i&lt;br&gt;vart fall gäller den avtalade tiden, försvinner då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är att föredra att den nya anställningsformen&lt;br&gt;konstrueras på så sätt att regeln om att en visstidsanställning i princip&lt;br&gt;gäller den avtalade tiden behålls och att det inte införs några särskilda&lt;br&gt;uppsägningsregler. Med en sådan lösning bryts inte systematiken i an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagen. En överenskommen visstidsanställning bör således&lt;br&gt;i princip gälla den tid som avtalats, dvs. upphöra utan föregående&lt;br&gt;uppsägning vid anställningstidens utgång. På samma sätt som gäller i dag&lt;br&gt;enligt 4 § för de andra tidsbegränsade anställningarna skall detta gälla om&lt;br&gt;inte parterna avtalar annat. Parterna kan alltså avtala om att&lt;br&gt;anställningsavtalet kan upphöra efter uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett eller flera avtal samt minsta tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en överenskommen visstidsanställning skall kunna frånträdas&lt;br&gt;i förtid av annat skäl än kontraktsbrott hänger samman med om det inom&lt;br&gt;den maximalt tillåtna perioden om tolv alternativt 18 månader, skall vara&lt;br&gt;möjligt att träffa ett eller flera efter varandra följande avtal. Skall det&lt;br&gt;vara möjligt att träffa t.ex. sex avtal om vardera två månader (sammanlagt&lt;br&gt;ett år) inom treårsperioden eller skall det vara så att om det träffats ett&lt;br&gt;avtal om kortare tid än ett år, t.ex. sex månader, så får därefter något nytt&lt;br&gt;avtal inte träffas med samma arbetstagare inom referensperioden? Både&lt;br&gt;arbetsgivare eller arbetstagare kan vara ovilliga att binda sig för så lång&lt;br&gt;tid som tolv eller 18 månader utan möjlighet att frigöra sig från&lt;br&gt;anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den överenskomna visstidsanställningen således i princip inte far&lt;br&gt;sägas upp eller avbrytas i förtid och arbetsgivaren och arbetstagaren inte&lt;br&gt;heller har rätt att träffa flera på varandra följande avtal kan det starkt&lt;br&gt;ifrågasättas om den nya anställningsformen ger några fördelar för ar-&lt;br&gt;betsgivarna eller arbetstagarna som inte redan finns med de anställnings-&lt;br&gt;former som gäller idag. En sådan ordning skulle leda till att arbetsgivaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och arbetstagaren redan inledningsvis måste bestämma sig för vilken Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;tidsperiod som skall gälla och att den tidsperioden inte går att ändra,&lt;br&gt;förkorta eller förlänga. Att ge nya företagare en möjlighet att överens-&lt;br&gt;kommet visstidsanställa en längre period än ett år skulle då sannolikt bli&lt;br&gt;utan verkan. Regeringen anser därför att det bör vara tillåtet att träffa flera&lt;br&gt;avtal inom referensperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna har haft invändningar mot den föreslagna&lt;br&gt;anställningsformen. I utkastet till lagrådsremiss fanns inte angiven någon&lt;br&gt;minsta tid som skulle gälla för varje avtal. Både JämO och TCO har&lt;br&gt;därför pekat på risken att anställningar kommer att ske för mycket korta&lt;br&gt;perioder, t.ex. enstaka dagar eller veckor. Syftet med förslaget är emel-&lt;br&gt;lertid inte att stimulera allt för korta anställningar. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att anställningstiden i vart fall bör vara minst en månad. Om ett&lt;br&gt;avtal träffas för kortare tid än en månad skall avtalet ändå gälla en månad.&lt;br&gt;Regeln bör därför kompletteras med en sådan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överenskommen visstidsanställning bör således i princip gälla den tid&lt;br&gt;som avtalats. Avtalet far dock inte omfatta kortare tid än en månad. Det&lt;br&gt;bör inte vara möjligt att avbryta den i förtid utan skäl eller att säga upp&lt;br&gt;den, om inte annat har avtalats. Det bör dock vara tillåtet att träffa flera&lt;br&gt;avtal inom referensperioden. Regeringen anser att förslaget bidrar till att&lt;br&gt;öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. Med den föreslagna konstruktionen&lt;br&gt;ges företagen en vidgad möjlighet att enkelt anställa personal. Åtagandet&lt;br&gt;blir också tidsmässigt avgränsat och därmed överblickbart. För&lt;br&gt;arbetstagaren bibehålls tryggheten att avtalet gäller den avtalade tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För denna anställningsform skall då också gälla samma regler som för&lt;br&gt;de andra visstidsanställningama enligt 5 § anställningsskyddslagen såvitt&lt;br&gt;gäller rätt till besked enligt 15 § och rätt till företrädesrätt till återan-&lt;br&gt;ställning enligt 25 §. Dock bör referensperioden i dessa sistnämnda&lt;br&gt;bestämmelser ändras till tre år. Om tvåårsperioden skulle behållas skulle&lt;br&gt;de arbetstagare som först efter två år men inom treårsperioden arbetat&lt;br&gt;sammanlagt mer än tolv månader hos samma arbetsgivare ställas utanför&lt;br&gt;rätten att erhålla besked och rätten till företrädesrätt. Ändringen får till&lt;br&gt;följd att företrädesrätt enligt 25 § föreligger när en arbetstagare varit&lt;br&gt;anställd hos arbetsgivaren, oavsett anställningsform, i sammanlagt mer än&lt;br&gt;tolv månader under de senaste tre åren. För säsonganställda arbetstagare&lt;br&gt;finns dock inte skäl att göra någon ändring. Som framgår av avsnitt 9&lt;br&gt;föreslås att företrädesrätten inte skall gälla om den nya anställningen&lt;br&gt;kommer att strida mot reglerna om arbetstoppanställning eller överens-&lt;br&gt;kommen visstidsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främjandelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § främjandelagen stadgas att om en arbetsgivare vid upprepade&lt;br&gt;tillfallen avtalar om tidsbegränsad anställning i strid mot 4 § första stycket&lt;br&gt;anställningsskyddslagen så kan länsarbetsnämnden förbjuda arbetsgivaren&lt;br&gt;att träffa avtal om tidsbegränsad anställning eller inskränka arbetsgivarens&lt;br&gt;möjlighet att träffa sådana avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) föreslog att 14 § skulle upphävas i sitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissvar på 1992 års arbetsrättskommittés delbetänkande Ny an-&lt;br&gt;ställningsskyddslag (SOU 1993:32). I propositionen om ändring i lagen&lt;br&gt;om anställningsskydd och medbestämmande i arbetslivet (prop.&lt;br&gt;1993/94:67) anfördes att i bl.a. denna fråga önskade man avvakta ar-&lt;br&gt;betsrättskommitténs slutbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års arbetsrättskommitté behandlade främjandelagen i kapitel 15 i&lt;br&gt;sitt betänkande Arbetsrättsliga utredningar (SOU 1994:141). I syfte att få&lt;br&gt;en uppfattning om den praktiska tillämpningen av främjandelagens regler&lt;br&gt;genomförde kommittén en enkätundersökning. Frågorna i enkäten&lt;br&gt;besvarades av samtliga tjugofyra länsarbetsnämnder och AMS. Beträf-&lt;br&gt;fande tillämpningen av 14 § uppgav samtliga länsarbetsnämnder att man&lt;br&gt;inte tillämpat bestämmelserna i 14 §, i vart fall inte under de senaste tio&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fråga tillämpas således inte i praktiken. Med en regel&lt;br&gt;som dessutom tillåter visstidsanställning utan att skäl anges måste 14 §&lt;br&gt;i vart fall omarbetas. Eftersom regeln förlorat sin praktiska betydelse&lt;br&gt;anser dock regeringen att den bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 En bortre gräns för vikariat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det införs en gräns om sammanlagt högst tre&lt;br&gt;år under en femårsperiod för vikariatsanställningar. Överskrids&lt;br&gt;denna tid gäller anställningsavtalet tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: I utkastet till lagrådsremiss&lt;br&gt;föreslogs att avtal om vikariatsanställning skulle få träffas sammanlagt&lt;br&gt;högst tre år under en femårsperiod. Överskreds denna tid, kunde arbets-&lt;br&gt;tagaren få domstols förklaring att avtalet skulle gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter framförda vid remissammanträdet: TCO tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget i utkastet till lagrådsremiss men anser att bestämmelsen bör ut-&lt;br&gt;formas så att treårsgränsen kommer att omfatta även s.k. blandade an-&lt;br&gt;ställningar, dvs. sådana anställningar där vikariat kombineras med andra&lt;br&gt;typer av visstidsanställningar. SACO är positivt till tidsbegränsningsregeln&lt;br&gt;men anser att denna vikariatsregel och anställningsformen över-&lt;br&gt;enskommen visstidsanställning skall ersätta nuvarande anställningsformer&lt;br&gt;i 5-6 §§ och inte komplettera de nuvarande anställningsformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JämO tillstyrker förslaget i utkastet men förordar en klarare teknisk&lt;br&gt;lösning. JämO förordar en regel som innebär att det skall föreligga ett&lt;br&gt;dokumenterat stadigvarande behov av arbetskraft som skall lösas med&lt;br&gt;tillsvidareanställd personal i stället för den föreslagna schablonregeln.&lt;br&gt;JämO anser att det bör klargöras vad som händer i en återanställnings-&lt;br&gt;situation om arbetsgivaren enbart har behov av en vikarie men den före-&lt;br&gt;trädesberättigade redan har varit anställd den tillåtna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO avstyrker förslaget i dess utformning enligt utkastet och har anfört&lt;br&gt;följande. Det är en brist att regeln utformats som en förbudsregel. Den&lt;br&gt;bör i stället utformas som en positiv regel om att visstidsanställning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergår i en tillsvidareanställning. Den tidsmässiga begränsningen är för Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;lång. En tidsbegränsning bör omfatta alla former av tidsbegränsade&lt;br&gt;anställningar. Tidsgränsen bör vara 18 månader, varefter anställningen&lt;br&gt;automatiskt övergår i en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF, FR, Landstingsförbundet och Kommunförbundet avstyrker förslaget&lt;br&gt;i utkastet. Landstingsförbundet och Kommunförbundet har anfört följande.&lt;br&gt;Förslaget kommer att leda till mindre flexibilitet, ökad byråkrati,&lt;br&gt;överanställningar och därmed ökade kostnader som i sin tur riskerar&lt;br&gt;sysselsättningen. Den kostnadsökning som blir en följd omfattas enligt&lt;br&gt;förbunden av finansieringsprincipen. Landstingens och kommunernas&lt;br&gt;åtagande att &amp;quot;i möjligaste mån undvika att säga upp fast anställd personal&amp;quot;&lt;br&gt;under 1997 och 1998 kommer genom förslaget inte att vara möjligt att&lt;br&gt;hålla om inte full ekonomisk kompensation erhålls. Förslaget medför&lt;br&gt;större osäkerhet och en sämre anställningstrygghet för tillsvidareanställd&lt;br&gt;personal med kort anställningstid. Under alla omständigheter borde&lt;br&gt;ikraftträdandebestämmelsen ändras. Det är inte med rimliga medel&lt;br&gt;praktiskt möjligt att kontrollera längden av tidigare vikariatsperioder som&lt;br&gt;fullgjorts hos alla tänkbara enheter inom ett landsting eller en kommun&lt;br&gt;fem år tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Vikariatsanställningar är tillåtna&lt;br&gt;enligt 5 § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen härunder 1970-talet&lt;br&gt;i sin praxis lagt fast vissa krav för att vikariatsanställning skall godkännas.&lt;br&gt;Det skall i princip finnas en anknytning till en viss, frånvarande person.&lt;br&gt;Arbetsgivaren har dock rätt att ta in en vikarie en viss tid i förväg för&lt;br&gt;uppläming av arbetsuppgifterna. En viss omfördelning av&lt;br&gt;arbetsuppgifterna på arbetsplatsen kan också vara tillåten. Det är tillåtet&lt;br&gt;att låta en vikarie gå kvar under utföst tid, även om den fast anställde&lt;br&gt;kommer tillbaka i förtid. Det viktiga är att arbetsgivaren haft fog för sitt&lt;br&gt;agerande och att bedömningarna har varit rimliga samt att det inte kan&lt;br&gt;sägas ha förelegat något syfte att kringgå anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Arbetsrättskommissionens förslag till samarbetsavtal berörs problemet&lt;br&gt;med långvariga tidsbegränsade anställningar. Där föreslås en generell&lt;br&gt;begränsning av tiden för tidsbegränsade anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Upprepade vikariatsanställningar, s.k.&lt;br&gt;rullande vikariat, innebär att en arbetstagare kan arbeta på en arbetsplats&lt;br&gt;under ibland mycket lång tid utan den trygghet som en tillsvidareanställ-&lt;br&gt;ning ger. Detta bör enligt regeringens mening betraktas som ett missför-&lt;br&gt;hållande. Arbetsgivarens behov av arbetskraft bör i sådana fall tillgodoses&lt;br&gt;med tillsvidareanställd personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på ett effektivt sätt komma till rätta med överutnyttjandet av&lt;br&gt;rullande vikariat är det, som påpekats under remissammanträdet, rimligt&lt;br&gt;att en regel i ämnet utformas så att ett överskridande av den tidsgräns som&lt;br&gt;läggs fast leder till att anställningen övergår i en tillsvidareanställning. En&lt;br&gt;sådan regel innebär mer ingripande konsekvenser för arbetsgivarens del&lt;br&gt;än den regel som föreslogs i utkastet till lagrådsremiss. Det är likväl inte&lt;br&gt;fråga om att gå så långt som att direkt föreskriva att arbetsgivaren är&lt;br&gt;skyldig att tillgodose ett stadigvarande behov av arbetskraft i sin&lt;br&gt;verksamhet med tillsvidareanställd personal. Det skall emellertid inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döljas att den regel som nu föreslås innebär att det åtminstone för vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stora arbetsgivare kommer att bli nödvändigt att inrätta en personalreserv&lt;br&gt;för att tillgodose det stadigvarande behovet av vikarier, och att&lt;br&gt;lagstiftningen i detta hänseende sålunda framtvingar en viss per-&lt;br&gt;sonalorganisation. Detta har hittills undvikits. Problemet med rullande&lt;br&gt;vikariat är emellertid enligt regeringens mening så väsentligt att denna&lt;br&gt;konsekvens far accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln innebär att en arbetstagare som har varit anställd som vikarie&lt;br&gt;under mer än tre år inom en femårsperiod far en tillsvidareanställning.&lt;br&gt;Om tidsgränsen överskrids under en pågående anställning uppstår alltså&lt;br&gt;en tillsvidareanställning. På detta sätt liknar regeln vad som gäller for&lt;br&gt;provanställningar. Till skillnad från vad som gäller för provanställningar&lt;br&gt;har dock vikarier som har varit anställda sammanlagt mer än tolv månader&lt;br&gt;under de senaste tre åren företrädesrätt till återanställning. Regeln far&lt;br&gt;således betydelse när arbetsgivaren avser att anställa en tidigare vikarie&lt;br&gt;på ett nytt vikariat. Så snart tidsgränsen om tre år under de senaste fem&lt;br&gt;åren överskrids, övergår anställningen i en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln träffar alla arbetstagarens vikariatsanställningar hos arbetsgivaren&lt;br&gt;under femårsperioden. Dessutom bör arbetstagaren få tillgodoräkna sig&lt;br&gt;vikariatsanställningar hos tidigare arbetsgivare, enligt vad som gäller för&lt;br&gt;andra situationer enligt 3 §. Ett tillägg bör därför göras till 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller statlig anställning bör det anmärkas, att&lt;br&gt;anställningsmyndigheten och inte staten som sådan brukar anses som&lt;br&gt;arbetsgivare (se t.ex. SOU 1994:141 s. 89 f. och prop. 1993/94:65 s. 30&lt;br&gt;och 120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är angeläget inte minst från jämställdhetssynpunkt, då det&lt;br&gt;främst är kvinnor som har otrygga upprepade vikariatsanställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad Landstingsförbundet och Kommunförbundet anfört&lt;br&gt;bör regeln träda i kraft senare än de andra delarna i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Uppsägningstiden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppsägningstiderna sätts i relation till an-&lt;br&gt;ställningstidens längd och inte som nu till arbetstagarens ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter framförda vid remissammanträdet: Samtliga närvarande&lt;br&gt;vid remissammanträdet, utom FR, tillstyrker eller har ingen erinran mot&lt;br&gt;förslaget. FR tar inte ställning till förslaget men anser att det kan ge nya&lt;br&gt;inlåsningseffekter eftersom förslaget minskar äldres vilja att byta an-&lt;br&gt;ställning. SAF anser att regeln bör korrigeras så att den längsta uppsäg-&lt;br&gt;ningstiden nås efter en längre anställningstid än i förslaget. SAF anser&lt;br&gt;vidare att det nuvarande regeln om tillgodoräknande av extra anställ-&lt;br&gt;ningstid efter 45 års ålder bör slopas. LO accepterar att uppsägningstiden&lt;br&gt;för en tillsvidareanställd beräknas efter anställningstidens längd istället för&lt;br&gt;efter ålder. Detta innebär att en arbetsgivare alltid kan säga upp en&lt;br&gt;tillsvidareanställd arbetstagare på grund av arbetsbrist med en månads&lt;br&gt;uppsägningstid under de två första åren av en anställning. TCO anser att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeln bör kopplas till en rätt till tjänstledighet för att pröva annat arbete. Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;Arbetsgivarverket föreslår en annan formulering av lagregeln.&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet och Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet har synpunkter på övergångsregeln. LO anser att det är oac-&lt;br&gt;ceptabelt att införa någon annan övergångsbestämmelse till regeln än den&lt;br&gt;föreslagna, som stadgar att de nya uppsägningsreglema endast träffar nya&lt;br&gt;anställningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I 11 § anställningsskyddslagen&lt;br&gt;finns regler om uppsägningstid. För både arbetsgivare och arbetstagare&lt;br&gt;gäller en minsta uppsägningstid om en månad. Om arbetstagaren vid&lt;br&gt;uppsägningstillfallet varit anställd hos arbetsgivaren under de senaste sex&lt;br&gt;månaderna i följd eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste&lt;br&gt;två åren har arbetstagaren rätt till längre uppsägningstider - två månader&lt;br&gt;om han har fyllt 25 år, tre månader om han har fyllt 30 år, fyra månader&lt;br&gt;om han har fyllt 35 år, fem månader om han har fyllt 40 år och sex&lt;br&gt;månader om han har fyllt 45 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägningstiden har bl.a. den funktionen att arbetstagaren får rimlig&lt;br&gt;tid att inrätta sig efter den omställning som uppsägningen innebär och att&lt;br&gt;söka sig en annan anställning. Uppsägningstiden skall också ge utrymme&lt;br&gt;för förhandlingar angående uppsägningens giltighet eller för&lt;br&gt;överläggningar med arbetsgivaren om annat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande regler överfördes i princip oförändrade från 1974 års&lt;br&gt;anställningsskyddslag. Reglerna i den lagen byggde i sin tur på 1971 års&lt;br&gt;anställningsskyddslag, som, tillsammans med övriga s.k. äldrelagar,&lt;br&gt;särskilt syftade till att skydda den äldre arbetskraften. När lagregler om&lt;br&gt;uppsägningstider skulle införas valde man - trots att kollektivavtalens&lt;br&gt;bestämmelser vid den tiden oftast utgick från anställningstidens längd -&lt;br&gt;att införa regler om att uppsägningstiden skulle sättas i relation till ar-&lt;br&gt;betstagarens ålder. Skälet till att åldern valdes som utgångspunkt var att&lt;br&gt;en regel som följde anställningstidens längd ansågs motverka rörligheten&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Oavsett vilken princip som valdes som utgångspunkt&lt;br&gt;för beräkning av uppsägningstiden ansågs skillnaden i praktiken inte bli&lt;br&gt;så stor för flertalet av arbetstagarna, eftersom lång anställningstid ofta&lt;br&gt;också kommer till uttryck i stigande ålder. En äldre arbetstagare som bytt&lt;br&gt;anställning och som kort därefter blir uppsagd fick genom reglerna ett&lt;br&gt;skydd som han inte skulle ha fått om endast anställningstiden hade varit&lt;br&gt;avgörande. Det ansågs särskilt viktigt att skyddet för de äldre&lt;br&gt;arbetstagarna, vars arbetskraft inte alltid var lika attraktiv på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden som de yngre arbetstagarnas, blev så fullständigt som&lt;br&gt;möjligt (prop. 1973:129 s. 133).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gjordes dispositiv och det förutsattes att de skulle ersättas&lt;br&gt;av kollektivavtal med annat innehåll för den händelse skyddet behövde&lt;br&gt;anpassas till de särskilda förhållandena som kunde tänkas råda inom ett&lt;br&gt;visst avtalsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Dagens arbetsmarknad skiljer sig på&lt;br&gt;avgörande sätt från de förhållanden som rådde för 25 år sedan då den nu&lt;br&gt;gällande principen för anställningstidens beräkning infördes i lagen.&lt;br&gt;Skyddet för den äldre arbetskraften har förstärkts i olika avseenden. Vi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har däremot fått en situation där den yngre arbetskraften inte har samma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självklart starka ställning på arbetsmarknaden som for 25 år sedan. Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;Arbetslösheten, som har helt andra dimensioner än tidigare, är i själva&lt;br&gt;verket högre bland de yngsta åldersgrupperna än bland de äldsta. Det kan&lt;br&gt;därför ifrågasättas om dagens regler skall vara konstruerade på samma sätt&lt;br&gt;som 1970-talets. I dag är det inte den bristande rörligheten på&lt;br&gt;arbetsmarknaden som är det stora problemet utan den höga arbetslösheten.&lt;br&gt;De regler som skulle skydda den äldre arbetskraften har visat sig kunna&lt;br&gt;ha motsatt effekt. I det arbetsmarknadsläge som nu råder innebär de&lt;br&gt;längre uppsägningstiderna for äldre arbetstagare att arbetsgivare blir&lt;br&gt;obenägna att anställa sådana arbetstagare. Kortare uppsägningstider for&lt;br&gt;äldre arbetstagare skulle innebära att det blev lättare för dessa att över&lt;br&gt;huvud taget fl en ny anställning. Viljan hos arbetsgivarna att anställa&lt;br&gt;dessa personer skulle alltså öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av reglerna på så sätt att principen för uppsägningstidens&lt;br&gt;längd blir anställningstid och inte ålder innebär inte bara en återgång till&lt;br&gt;den princip som parterna valt i den kollektivavtalsreglering som gällde när&lt;br&gt;de s.k. äldrelagama infördes i början av 1970-talet. Det innebär även en&lt;br&gt;anpassning till vad som är det vanliga i våra nordiska grannländer liksom&lt;br&gt;för övrigt i de flesta europeiska länder, vare sig reglerna finns i&lt;br&gt;kollektivavtal eller lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också nämnas att den europeiska sociala stadgan från 1961 har&lt;br&gt;en bestämmelse om arbetstagares rätt till skälig uppsägningstid, som&lt;br&gt;Sverige har ratificerat. Denna bestämmelse har i den praxis som utformats&lt;br&gt;av övervakningsorganen för stadgan kommit att innebära en tillämpning&lt;br&gt;av en princip om ökat anställningsskydd vid ökad anställningstid. En&lt;br&gt;uppsägningstid om två veckor för en arbetstagare med en anställningstid&lt;br&gt;mellan två och fem år anses inte tillräckligt, inte heller fyra veckor för&lt;br&gt;den som varit anställd mellan fem och tio år. Det har för övrigt riktats&lt;br&gt;kritik mot Sverige för att de nu gällande reglerna tillåter avtal som&lt;br&gt;innebär att stadgans krav inte uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finns en rad skäl för att nu ändra reglerna så att det&lt;br&gt;i fortsättningen blir anställningstidens längd som blir avgörande för&lt;br&gt;uppsägningstidens längd. Syftet med förslaget är främst att underlätta för&lt;br&gt;äldre arbetssökande att fa ny anställning. Sådana regler fanns också i det&lt;br&gt;förslag till samarbetsavtal som finns presenterat i Arbetsrättskom-&lt;br&gt;missionens rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare bör en minsta uppsägningstid om en månad gälla för&lt;br&gt;både arbetsgivare och arbetstagare. Därefter bör det ske en ökning av den&lt;br&gt;minsta uppsägningstiden vid uppsägning från arbetsgivarens sida med&lt;br&gt;början då arbetstagaren varit anställd i två år. Uppsägningstiden bör då&lt;br&gt;vara två månader för att sedan förlängas med en månad för varje&lt;br&gt;tvåårsperiod som arbetstagaren varit anställd till sex månader vid en&lt;br&gt;anställningstid på minst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna bestämmelsen försvinner kravet på viss anställ-&lt;br&gt;ningstid för att reglerna skall bli tillämpliga. I 3 § sista stycket finns en&lt;br&gt;bestämmelse om att arbetstagare som har fatt återanställning enligt 25 §&lt;br&gt;skall anses ha uppnått den anställningstid som fordras för bl.a. rätt till&lt;br&gt;uppsägningstid enligt 11 § andra stycket. Denna del av 3 § blir nu över-&lt;br&gt;flödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Företrädesrätt till anställning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Företrädesrätt till återanställning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den tid under vilken företrädesrätt till åter-&lt;br&gt;anställning gäller förkortas från ett år till nio månader. Företrä-&lt;br&gt;desrätten skall inte gälla om återanställningen strider mot reglerna&lt;br&gt;om anställning för tillfällig arbetsanhopning eller överenskommen&lt;br&gt;visstidsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter framförda vid remissammanträdet: SAF anser att före-&lt;br&gt;trädesrättsreglema bör slopas helt eller att tiden i vart fall bör sänkas till&lt;br&gt;sex månader. SAF avstyrker förslaget om att den tidsperiod under vilken&lt;br&gt;företrädesrätt kan förvärvas utökas från två till tre år. Landstingsförbundet&lt;br&gt;har ingen erinran mot att tiden för företrädesrätt till återanställning&lt;br&gt;förkortas från ett år till nio månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO, TCO och SACO avstyrker förslaget att förkorta tiden för rätt till&lt;br&gt;återanställning. LO och TCO anser att förslaget leder till en försvagning&lt;br&gt;av anställningsskyddet och att förslaget gör det lättare att kringgå reglerna&lt;br&gt;om saklig grund för uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JämO anser att en sänkning av företrädesrättstiden inte bör ske förrän&lt;br&gt;en analys gjorts av effekterna ur könssynpunkt. JämO anser att förslaget&lt;br&gt;kan fa negativa konsekvenser för föräldralediga, särskilt om man samtidigt&lt;br&gt;utökar möjligheterna till kortare visstidsanställningar. LO instämmer i att&lt;br&gt;förslaget kan innebära att föräldralediga kvinnor missgynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Motivet bakom företrädesrättsreglema&lt;br&gt;är att arbetsgivaren inte skall kunna sätta trygghetsreglema ur spel genom&lt;br&gt;att säga upp på grund av arbetsbrist och därefter nyanställa personal.&lt;br&gt;Vidare har det ansetts rättvist och rimligt att en arbetsgivare som har sagt&lt;br&gt;upp arbetstagare i en nedåtgående konjunktur bör vara skyldig att anställa&lt;br&gt;dessa arbetstagare ånyo om det blir aktuellt att inom en viss tid utöka&lt;br&gt;personalstyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har alltså&lt;br&gt;enligt gällande bestämmelser företrädesrätt till återanställning. Rätten till&lt;br&gt;återanställning föreligger i den verksamhet där arbetstagaren tidigare har&lt;br&gt;varit sysselsatt. Företrädesrätten gäller också den som har varit anställd&lt;br&gt;för begränsad tid och som på grund av arbetsbrist inte fått fortsatt an-&lt;br&gt;ställning. En förutsättning för företrädesrätten är att arbetstagaren har varit&lt;br&gt;anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de&lt;br&gt;senaste två åren. När det gäller företrädesrätt till ny säsonganställning&lt;br&gt;utgörs motsvarande tid av sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller företrädesrättens begränsning i tiden så gäller denna från&lt;br&gt;den tidpunkt då uppsägningen skedde eller från den tidpunkt då besked&lt;br&gt;om upphörande av en tidsbegränsad anställning lämnades eller skulle ha&lt;br&gt;lämnats. Företrädesrätten gäller därefter fram till dess ett år har förflutit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från den dag då anställningen upphörde. För en person som sägs upp på Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;grund av arbetsbrist med sex månaders uppsägningstid gäller således&lt;br&gt;företrädesrätten från det att personen erhöll uppsägningsbeskedet och&lt;br&gt;sträcker sig därefter ett år framåt i tiden räknat från utgången av&lt;br&gt;uppsägningstiden. Vid säsonganställning gäller företrädesrätten i stället&lt;br&gt;från tidpunkten då besked om upphörande av en tidsbegränsad anställning&lt;br&gt;lämnades eller skulle ha lämnats och därefter till dess ett år förflutit från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nya säsongens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsgränsen på ett år tillkom i samband med utarbetandet av 1974 års&lt;br&gt;anställningsskyddslag. Tidigare hade gällt en företrädesrätt till återan-&lt;br&gt;ställning på sex månader från anställningens upphörande. I propositionen&lt;br&gt;(prop. 1973:129 s. 163) angav departementschefen att det vid&lt;br&gt;utformningen av reglerna om återanställningsrätt var naturligt att bygga&lt;br&gt;vidare på de gällande reglerna men att en förstärkning av återanställ-&lt;br&gt;ningsrätten borde åstadkommas genom en utsträckning av tiden från sex&lt;br&gt;månader till ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det nu fmns anledning att förkorta den tidsgräns&lt;br&gt;som gäller vad avser återanställningsrätten. Det fmns en risk att den&lt;br&gt;nuvarande tiden för företrädesrätt om ett år innebär att många arbetsgivare&lt;br&gt;avvaktar alltför länge med nyanställningar. Med den höga arbetslöshet&lt;br&gt;som för närvarande finns bör stimulans ges till arbetsgivarna att anställa&lt;br&gt;snarast möjligt. Genom att förkorta tiden för företrädesrätt bör&lt;br&gt;nyanställningar kunna påskyndas. Genom den föreslagna ändringen&lt;br&gt;förväntas även flexibiliteten på arbetsmarknaden att öka. Tidsgränsen kan&lt;br&gt;lämpligen bestämmas till nio månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därutöver att den tid inom vilken en arbetstagare&lt;br&gt;skall ha varit anställd mer än tolv månader för att ha företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning utsträcks från två till tre år (se avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 25 § har även arbetstagare som varit anställda för begränsad tid&lt;br&gt;enligt 5 § återanställningsrätt. En förutsättning är att de inte fatt fortsatt&lt;br&gt;anställning på grund av arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har varit anställd med överenskommen visstidsan-&lt;br&gt;ställning den maximala tiden kan därefter enligt lagen inte anställas med&lt;br&gt;samma anställningsform igen förrän treårsperioden är slut. Arbetstagaren&lt;br&gt;har dock företrädesrätt till återanställning om arbetstagaren har varit&lt;br&gt;anställd mer än tolv månader under de senaste tre åren, vilket kan vara&lt;br&gt;fallet om arbetstagaren under någon tid har varit anställd med någon&lt;br&gt;annan anställningsform, t.ex. som vikarie. Om arbetsgivaren således&lt;br&gt;önskar använda överenskommen visstidsanställning igen så har alltså den&lt;br&gt;tidigare arbetstagaren i princip företrädesrätt till den nya anställningen.&lt;br&gt;Eftersom det finns en tidsgräns för överenskommen visstidsanställning -&lt;br&gt;en arbetstagare far inte vara anställd med överenskommen&lt;br&gt;visstidsanställning mer än ett år - kan följaktligen arbetstagaren inte heller&lt;br&gt;göra gällande sin företrädesrätt till just den anställningsformen. Däremot&lt;br&gt;har arbetstagaren självklart företrädesrätt till tillsvidareanställning eller&lt;br&gt;andra tidsbegränsade anställningsformer än överenskommen&lt;br&gt;visstidsanställning. En konsekvensändring i reglerna om företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning bör därför göras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande justering bör göras även beträffande den andra tidsbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsade anställningsformen för vilken en maximalt tillåten tid gäller, Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;nämligen anställning vid tillfällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Företrädesrätt för deltidsanställda&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En arbetstagare som har en deltidsanställning&lt;br&gt;och som till sin arbetsgivare anmält att han eller hon vill ha en&lt;br&gt;anställning med högre sysselsättningsgrad eller heltidsanställning&lt;br&gt;skall ha företrädesrätt till en sådan anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter framförda vid remissammanträdet: TCO, SACO, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet och Arbetslivsinstitutet tillstyrker eller har ingen erinran&lt;br&gt;mot förslaget. Arbetslivsinstitutet påpekar att företrädesrätten blir skenbar&lt;br&gt;om den inte kombineras med en viss rätt till omskolning eller kom-&lt;br&gt;petenshöjning. TCO anser att förslaget bör förstärkas så att incitamentet&lt;br&gt;ökar för arbetsgivaren att organisera sin verksamhet så att möjligheterna&lt;br&gt;till högre sysselsättningsgrad för de anställda ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO är positivt till en regel om företrädesrätt för deltidsanställda men&lt;br&gt;anser att den föreslagna bestämmelsen bör ändras på väsentliga punkter.&lt;br&gt;LO anför följande. Arbetsgivaren har i dag ett helt fritt val av anställ-&lt;br&gt;ningsform och behöver inte ens överväga möjligheten att anpassa verk-&lt;br&gt;samheten så att deltidsanställningar undviks. Begränsas inte denna rätt&lt;br&gt;genom juridiskt tvingande regler kommer reformen inte att ha någon som&lt;br&gt;helst effekt på andelen deltidsanställningar utan endast på hur de&lt;br&gt;heltidsanställningar som redan fmns fördelas mellan redan anställda. LO&lt;br&gt;anser vidare att företrädesrätten inte bör begränsas till arbetstagarens&lt;br&gt;driftsenhet och att företrädesrätten inte bör omfatta annat kollektivavtals-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JämO anser att den föreslagna företrädesrätten är ett värdefullt tillskott&lt;br&gt;till de arbetsrättsliga reglerna men instämmer i LO:s kritik och anser att&lt;br&gt;regeln lagtekniskt bör utformas så att den blir en rättighet för de deltids-&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen önskar klarläggande motivuttalanden i frågan om vad&lt;br&gt;som skall gälla i olika företrädesrättssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och FR avstyrker förslaget. SAF anser att förslaget minskar flexi-&lt;br&gt;biliteten när det gäller rekrytering, personalsammansättning och arbets-&lt;br&gt;organisation samt att regeln leder till färre nyanställningar, ökad byråkrati,&lt;br&gt;ökade kostnader och risk för fler tvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Inom många branscher förekommer det&lt;br&gt;sedan gammalt att en stor del av arbetstagarna är anställda på deltid. Ofta&lt;br&gt;gäller det kvinnor. Endast 9 procent av de manliga arbetstagarna arbetade&lt;br&gt;mindre än 35 timmar per vecka år 1995, samtidigt som motsvarande siffra&lt;br&gt;för kvinnornas del var 40 procent. En stor del av de deltidsanställda vill&lt;br&gt;ha ett högre arbetstidsmått. Sin försörjning har dessa arbetstagare hittills&lt;br&gt;i många fall klarat genom utfyllnad från arbetslöshetskassa, s.k.&lt;br&gt;fyllnadsmarkering. Möjligheterna för fast deltidsanställda att fylla ut sin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön med ersättning från arbetslöshetskassa har dock begränsats under förra Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;året. Bland annat mot denna bakgrund anser regeringen det angeläget att&lt;br&gt;det skapas förutsättningar för att en arbetstagare skall kunna fa en&lt;br&gt;sammanlagd arbetstid som motsvarar dennes önskemål. Regeringen anser&lt;br&gt;att anställning på heltid bör eftersträvas och att deltidsanställning bör&lt;br&gt;komma i fråga endast när det är motiverat med hänsyn till verksamhetens&lt;br&gt;behov eller arbetstagarens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en arbetstagare som har en deltidsanställning och&lt;br&gt;som har gjort en anmälan till sin arbetsgivare om att hon eller han vill ha&lt;br&gt;en anställning med högre sysselsättningsgrad eller en heltidsanställning&lt;br&gt;skall ha företrädesrätt till en sådan anställning hos arbetsgivaren. Som&lt;br&gt;förutsättning för detta gäller dock dels att arbetsgivarens behov av&lt;br&gt;ytterligare arbetskraft tillgodoses, dels att arbetstagaren har tillräckliga&lt;br&gt;kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna. Begreppet tillräckliga kvali-&lt;br&gt;fikationer fmns redan i dag i 25 § första stycket anställningsskyddslagen&lt;br&gt;om företrädesrätt till återanställning. Begreppet i den nu föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen skall ha samma innebörd. Om arbetsgivaren har flera&lt;br&gt;driftsenheter skall företrädesrätten gälla inom den driftsenhet där arbets-&lt;br&gt;tagaren är sysselsatt på deltid. Det bör inte i dessa situationer finnas&lt;br&gt;någon rätt för en facklig organisation att påfordra att företrädesrätten skall&lt;br&gt;utsträckas till att gälla arbetsgivarens samtliga driftsenheter på orten,&lt;br&gt;såsom är fallet enligt 25 § sista stycket i fråga om företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning. Å andra sidan saknas det skäl att begränsa företrädesrätten&lt;br&gt;till en anställning med högre sysselsättningsgrad till det egna&lt;br&gt;kollektivavtalsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att arbetsgivaren, om behov av ytterligare arbetskraft&lt;br&gt;uppstår, måste försöka tillgodose detta behov genom att erbjuda en&lt;br&gt;deltidsanställd den ökade sysselsättningsgrad som denne har anmält&lt;br&gt;intresse för. Behov av ytterligare arbetskraft kan uppstå t.ex. på grund av&lt;br&gt;tillkomna arbetsuppgifter, men det kan också röra sig om att en redan&lt;br&gt;anställd slutar, minskar sin arbetstid e.d. I normalfallet skall alltså&lt;br&gt;arbetsgivaren - i stället för att nyanställa - låta de nya arbetsuppgifterna&lt;br&gt;utföras av någon redan anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en deltidsanställd skall ha företrädesrätt skall tre krav vara&lt;br&gt;uppfyllda. För det första skall en anmälan från arbetstagaren till arbets-&lt;br&gt;givaren ha gjorts. För det andra skall arbetsgivarens aktuella behov av&lt;br&gt;arbetskraft tillgodoses genom att arbetstagaren får ökad arbetstid. För det&lt;br&gt;tredje skall arbetstagaren ha tillräckliga kvalifikationer för de nya&lt;br&gt;arbetsuppgifterna. Om heltidsanställningen innehåller samma arbetsupp-&lt;br&gt;gifter som deltidsanställningen, far det antas att arbetstagaren i normal-&lt;br&gt;fallet har sådana kvalifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är värt att påpeka att bestämmelsen inte ger arbetstagarsidan någon&lt;br&gt;rätt att styra hur arbetsgivaren lägger upp sin verksamhet, t.ex. genom att&lt;br&gt;kräva att arbetsgivaren skall inrätta tjänster med sådana arbetstidsmått att&lt;br&gt;arbetstagarnas önskemål tillgodoses fullt ut. Inte heller ger bestämmelsen&lt;br&gt;arbetstagarsidan rätt att påfordra att arbetstagare omplaceras eller flyttas&lt;br&gt;omkring så att deras önskemål tillgodoses fullt ut. När arbetsgivaren har&lt;br&gt;behov av ytterligare arbetskraft måste dock en samlad avvägning göras&lt;br&gt;varvid hänsyn även måste tas till en arbetstagares berättigade krav på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högre arbetstidsmått. Arbetsgivare och arbetstagare bör därutöver Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;gemensamt sträva efter en ökad andel heltidsanställningar. Enligt 32 § har&lt;br&gt;en arbetsgivare som avser att anställa en arbetstagare, när någon annan&lt;br&gt;har företrädesrätt till återanställning i verksamheten, en&lt;br&gt;förhandlingsskyldighet gentemot den berörda arbetstagarorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bör gälla även vid företrädesrätt enligt den nu föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen. Enligt reglerna i medbestämmandelagen (t.ex.&lt;br&gt;forhandlingsregeln i 10 § och regeln om medbestämmandeavtal i 32 §)&lt;br&gt;har dessutom den fackliga organisationen möjlighet att förhandla med&lt;br&gt;arbetsgivaren om hur arbetsgivaren t.ex. leder och fördelar arbetet samt&lt;br&gt;i övrigt organiserar sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera arbetstagare har anmält att de vill ha högre arbetstidsmått&lt;br&gt;bestäms turordningen dem emellan med utgångspunkt i varje arbetstagares&lt;br&gt;sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre&lt;br&gt;anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare&lt;br&gt;anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätt enligt den nu föreslagna bestämmelsen skall gälla före&lt;br&gt;reglerna om företrädesrätt till återanställning men efter omplaceringar som&lt;br&gt;görs som alternativ till uppsägningar. Företrädesrätten bör begränsas på&lt;br&gt;samma sätt som nu föreslås beträffande företrädesrätt till återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om företrädesrätt till en heltidsanställning eller en&lt;br&gt;anställning med högre sysselsättningsgrad bör vara dispositiva. Det skall&lt;br&gt;således vara möjligt att träffa avtal om avvikelser från bestämmelserna for&lt;br&gt;att t.ex. åstadkomma en anpassning av dem efter förhållandena lokalt eller&lt;br&gt;i branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På delar av arbetsmarknaden förekommer det kollektivavtal som be-&lt;br&gt;handlar frågan om intresse hos arbetstagare för höjd sysselsättningsgrad.&lt;br&gt;Den regel som nu föreslås innebär att situationen förändras, och de&lt;br&gt;avtalsslutande parterna torde fa anledning att se över sina avtal. I vilken&lt;br&gt;utsträckning avtalen påverkas av den nya regeln är en fråga for parterna&lt;br&gt;själva och ytterst for Arbetsdomstolen, om parterna inte kan komma&lt;br&gt;överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 65 år eller som har uppnått den lägre ålder&lt;br&gt;som medför skyldighet att avgå med ålderspension har enligt 33 § inte&lt;br&gt;företrädesrätt enligt bl.a. 25 §. Detsamma bör gälla företrädesrätten enligt&lt;br&gt;den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 F örfattningskommentarer&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;2§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av dispositiva regler behålls oförändrad, såvitt gäller de regler&lt;br&gt;som gäller sedan tidigare. I fråga om de nya regler som föreslås görs&lt;br&gt;följande dispositiva: 5 § andra stycket om vikariat, 5 a § om den nya&lt;br&gt;anställningsformen, överenskommen visstidsanställning, och 25 a § om&lt;br&gt;företräde för deltidsanställda till högre sysselsättningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt tredje stycke har införts. Kravet att kollektivavtal om avvikelse&lt;br&gt;från lagens regler i vissa bestämda hänseenden endast får göras genom&lt;br&gt;kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisation har slopats beträffande följande regler: 5-6 §§ om tidsbegrän-&lt;br&gt;sade anställningar, 22 § om turordning vid uppsägning och 25-27 §§ om&lt;br&gt;företrädesrätt till återanställning m.m., samt den närmare beräkningen av&lt;br&gt;förmåner som avses i 12 §. Kollektivavtal om avvikelse från lagens regler&lt;br&gt;far i dessa frågor träffas på vilken nivå som helst på arbetstagarsidan.&lt;br&gt;Skall det träffas ett avtal på lägre nivå än förbundsnivå eller motsvarande,&lt;br&gt;krävs dock att det i andra frågor gäller kollektivavtal som har slutits eller&lt;br&gt;godkänts på förbundsnivå. Med sådant avtal avses även ett s.k. hängavtal,&lt;br&gt;dvs. ett avtal som träffats av en arbetsgivare och en lokal&lt;br&gt;arbetstagarorganisation som hänvisar till vid var tid gällande centrala&lt;br&gt;kollektivavtal som träffats av den centrala arbetstagarorganisationen och&lt;br&gt;någon arbetsgivarorganisation. Kravet är även uppfyllt under s.k. tillfälligt&lt;br&gt;kollektivavtalslöst tillstånd. Stycket har fatt sin utformning i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I det första stycket har det nya andra stycket i 5 § lagts till vid uppräk-&lt;br&gt;ningen av de paragrafer för vilka det gäller särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;beräkning av anställningstid. I övrigt innebär ändringen att 11 § andra&lt;br&gt;stycket har tagits bort ur uppräkningen i sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har det tillagts att det kan träffas avtal om&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning även enligt den nya 5 a §, överenskommen&lt;br&gt;visstidsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träffas ett avtal i strid med de begränsningar som anges i 5 a § kan&lt;br&gt;arbetstagaren enligt 36 § fa domstols förklaring att avtalet gäller tills&lt;br&gt;vidare. Vid bedömningen av om ett avtal står i strid med 5 a § är det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandena vid avtalstidpunkten som är avgörande. För en överens- Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;kommen visstidsanställning krävs dock inga skäl for tidsbegränsningen,&lt;br&gt;varför tidsbegränsningen i sig inte kan medföra att anställningsformen&lt;br&gt;anses otillåten. Om däremot t.ex. tidsfristerna i 5 a § kommer att&lt;br&gt;överskridas under avtalstiden är det otillåtet och kan leda till att&lt;br&gt;domstolen förklarar att anställningen i stället skall gälla tills vidare. Om&lt;br&gt;avtalet träffas för kortare tid än en månad föreskrivs emellertid i 5 a § att&lt;br&gt;avtalet i det fallet ändå skall gälla en månad. Ett avtal som strider mot&lt;br&gt;regeln på så sätt att det avser kortare tid än en månad kan alltså inte&lt;br&gt;förklaras gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som for de andra tidsbegränsade anställningsformerna&lt;br&gt;upphör avtalet utan uppsägning vid avtalstidens slut, om inte annat av-&lt;br&gt;talats. Ett anställningsavtal av blandad typ, t.ex. tills vidare, dock längst&lt;br&gt;till en viss tidpunkt, är således tillåten. För just anställningsformen&lt;br&gt;överenskommen visstidsanställning kan ett sådant avtal dock inte sträcka&lt;br&gt;sig längre än tolv respektive 18 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra stycket har det tagits in en erinran om det nya andra stycket&lt;br&gt;i 5 §, som innebär att en vikariatsanställning som överskrider den&lt;br&gt;tidsgräns som anges där automatiskt övergår i en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som innebär att ett nytt andra stycke införs, behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 7. Den innebär att det införs en bortre gräns for vikariatsanställ-&lt;br&gt;ningar. Överskrids tiden om sammanlagt högst tre år under en femårs-&lt;br&gt;period övergår anställningen i en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som varit anställd som vikarie har enligt 25 § före-&lt;br&gt;trädesrätt till återanställning, om arbetstagaren inte fått fortsatt anställning&lt;br&gt;på grund av arbetsbrist. En förutsättning är dock att arbetstagaren varit&lt;br&gt;anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de&lt;br&gt;senaste tre åren. Om t.ex. en arbetstagare har varit anställd som vikarie&lt;br&gt;hos arbetsgivaren i sammanlagt tre år men på grund av arbetsbrist inte fått&lt;br&gt;fortsatt anställning, har alltså arbetstagaren företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning. Om återanställningen sker i form av ett nytt vikariat,&lt;br&gt;övergår dock anställningen till en tillsvidareanställning till följd av den&lt;br&gt;nya regeln. I praktiken blir således arbetsgivaren i dessa fall tvungen att&lt;br&gt;tillsvidareanställa arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln är dispositiv enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5a§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 6. Den har fått sin utformning i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen har lagen tillförts en ytterligare möjlighet till&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning, överenskommen visstidsanställning. Om&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare är överens om det kan avtal om en&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning träffas utan att skäl för tidsbegränsningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöver anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i första stycket får den sammanlagda avtalstiden för Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;en och samma arbetstagare inte vara längre än tolv månader. Den totala&lt;br&gt;avtalsperioden om ett år får delas upp på flera olika avtal. Ett sådant avtal&lt;br&gt;får dock inte vara kortare än en månad. Om det träffas avtal om en&lt;br&gt;kortare tid än en månad skall avtalet ändå gälla en månad (se även&lt;br&gt;kommentaren till 4 §). Som mest kan det således bli fråga om tolv&lt;br&gt;enmånadersavtal. Den sammanlagda avtalsperioden får emellertid inte bli&lt;br&gt;längre än tolv månader inom en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att om ett företag eller en verksamhet tidigare inte&lt;br&gt;har haft någon arbetstagare får avtal om överenskommen&lt;br&gt;visstidsanställning för en och samma arbetstagare träffas för sammanlagt&lt;br&gt;högst 18 månader inom en referensperiod om tre år. Ett företag saknar&lt;br&gt;anställda t.ex. när bara företagets ägare arbetar i handelsbolag, enkla bolag&lt;br&gt;och rörelser som bedrivs som enskild firma. Ägaren anses i dessa fall i&lt;br&gt;princip inte som anställd i företaget. Som Lagrådet påpekat kan det&lt;br&gt;ifrågasättas om den som i andra fall ensam äger hela företaget kan anses&lt;br&gt;som arbetstagare. Den regel om enmansföretagare som lagrådsremissen&lt;br&gt;innehåller har därför utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket &amp;quot;företag&amp;quot; avses alla förekommande företagsformer.&lt;br&gt;Därunder faller enskilda fysiska personer som driver rörelse under enskild&lt;br&gt;firma och alla olika former av juridiska personer, såsom aktiebolag,&lt;br&gt;handelsbolag, ekonomiska och ideella föreningar samt stiftelser. Uttrycket&lt;br&gt;verksamhet avser även verksamhet i offentlig regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att utnyttja 18-månadersregeln gäller oavsett hur länge&lt;br&gt;företaget eller verksamheten verkat utan anställda. 18-månadersregeln&lt;br&gt;gäller under tre år från det att det första anställningsavtalet har träffats.&lt;br&gt;Regeln kan användas även om anställningstiden kommer att sträcka sig&lt;br&gt;längre än tre år från den första anställningen. Det avgörande är om avtalet&lt;br&gt;träffas inom den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket regleras det antal anställda som samtidigt kan vara&lt;br&gt;överenskommet visstidsanställda hos en och samma arbetsgivare. Det&lt;br&gt;maximala antalet är fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är dispositiv. Se 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare är den minsta uppsägningstiden för både arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare en månad, och den längsta uppsägningstid som en ar-&lt;br&gt;betstagare har rätt till är också liksom tidigare sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya andra stycket har dock en ny princip för beräkning av&lt;br&gt;uppsägningstidens längd införts. Denna relateras nu inte längre till ar-&lt;br&gt;betstagarens ålder utan till anställningstidens längd. Med anställningstid&lt;br&gt;avses den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren vid uppsäg-&lt;br&gt;ningstillfallet. Enligt 3 § gäller särskilda bestämmelser om beräkning av&lt;br&gt;anställningstid. Som framgår av 2 § tredje stycket är reglerna om upp-&lt;br&gt;sägningstid liksom tidigare dispositiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna skall inte tillämpas på anställningsavtal som ingåtts före &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;15 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har det tillagts att även den som har en tids-&lt;br&gt;begränsad anställning enligt den nya 5 a § har rätt till besked om att&lt;br&gt;anställningen inte kommer att fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referensperioden om tidigare två år har förlängts till tre år. För sä-&lt;br&gt;songanställda är perioden dock fortfarande två år.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;25 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har på motsvarande sätt som i 15 § refe-&lt;br&gt;rensperioden förlängts. Därmed har den tid under vilken företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning kan förvärvas förlängts från två till tre år. För säsongan-&lt;br&gt;ställda är perioden dock fortfarande två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillförts ett nytt andra stycke. De arbetstagare som&lt;br&gt;uppnått de maximalt tillåtna tidsgränserna i 5 och 5 a §§ avseende ar-&lt;br&gt;betstoppanställning (sex månader inom två år) och överenskommen&lt;br&gt;visstidsanställning (tolv respektive 18 månader inom tre år) kan inte göra&lt;br&gt;gällande sin företrädesrätt till återanställning inom referensperioden när&lt;br&gt;arbetsgivaren på nytt avser att använda motsvarande anställningsform.&lt;br&gt;Däremot gäller självklart företrädesrätt till återanställning när det gäller&lt;br&gt;någon annan anställningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att den tid under vilken företrädesrätten gäller&lt;br&gt;förkortats från ett år till nio månader. Ändringen behandlas i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;25 a §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 9.2. Den ger den som är deltidsanställd&lt;br&gt;företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad eller högst&lt;br&gt;på heltid. Vad som är en anställning på deltid i det enskilda fallet far&lt;br&gt;avgöras genom en jämförelse med vad som gäller enligt tillämpligt&lt;br&gt;kollektivavtal eller annars är brukligt inom branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre krav skall enligt det första stycket vara uppfyllda för att en deltids-&lt;br&gt;anställd skall ha företrädesrätt. För det första skall en anmälan till ar-&lt;br&gt;betsgivaren ha gjorts. För det andra skall arbetsgivarens behov av ytter-&lt;br&gt;ligare arbetskraft tillgodoses. Detta krav är inte uppfyllt t.ex. då en&lt;br&gt;restaurangägare behöver ytterligare serveringspersonal under vissa tider&lt;br&gt;och någon som redan är anställd och arbetar under sådan tid gör anspråk&lt;br&gt;på en högre sysselsättningsgrad. Det avgörande är om en högre&lt;br&gt;sysselsättningsgrad för arbetstagaren kan sägas bidra till att arbetsgivarens&lt;br&gt;behov av arbetskraft tillgodoses. Det krävs självfallet inte alltid att&lt;br&gt;arbetsgivarens hela behov av arbetskraft tillgodoses genom att en viss&lt;br&gt;arbetstagare far en högre sysselsättningsgrad. För det tredje skall&lt;br&gt;arbetstagaren ha tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna.&lt;br&gt;Arbetsgivaren skall ha bevisbördan för ett påstående att en arbetstagare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte har tillräckliga kvalifikationer. Begreppet tillräckliga kvalifikationer Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;skall ha samma innebörd som i 25 §. I förarbeten till 1974 års&lt;br&gt;anställningsskyddslag (prop. 1973:129 s. 260) anges att kravet på&lt;br&gt;allmänna kvalifikationer inte får ges en vidare innebörd än att&lt;br&gt;arbetstagaren skall ha de allmänna kvalifikationer som normalt ställs på&lt;br&gt;den som söker det arbete det är fråga om. Eftersom en arbetssökande ofta&lt;br&gt;får genomgå viss upplämingstid, betyder detta att det inte krävs att&lt;br&gt;arbetstagaren fullständigt behärskar sina nya arbetsuppgifter från början&lt;br&gt;utan endast att han har möjlighet att inom rimlig tid lära sig dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller före en tidigare anställds anspråk på företrädesrätt&lt;br&gt;till återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att företrädesrätten är begränsad till den&lt;br&gt;driftsenhet där arbetstagaren var sysselsatt på deltid. Om det i arbetsgi-&lt;br&gt;varens verksamhet finns flera kollektivavtalsområden är företrädesrätten&lt;br&gt;dock inte begränsad till det avtalsområde där arbetstagaren är sysselsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten påverkar inte rätten enligt 7 § andra stycket till om-&lt;br&gt;placering som ett alternativ till uppsägning. En föreskrift om detta finns&lt;br&gt;i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens fjärde stycke motsvarar det nya andra stycket i 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;26 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 9.2. Paragrafen har tillförts en bestämmelse&lt;br&gt;som reglerar turordningen när flera arbetstagare har företrädesrätt till&lt;br&gt;anställning med högre sysselsättningsgrad enligt den nya 25 a §.&lt;br&gt;Turordningen mellan arbetstagarna bestäms med utgångspunkt i varje&lt;br&gt;arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren, och arbets-&lt;br&gt;tagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med&lt;br&gt;kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;32 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 9.2. Den förhandlingsskyldighet som gäller&lt;br&gt;enligt paragrafen i vissa situationer när en arbetstagare har företrädesrätt&lt;br&gt;till återanställning utsträcks till att gälla också vid företrädesrätt enligt den&lt;br&gt;nya 25 a §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;33 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 9.2. Arbetstagare som på grund av ålder&lt;br&gt;inte har bl.a. företrädesrätt till återanställning skall inte heller ha före-&lt;br&gt;trädesrätt enligt den nya regeln om företrädesrätt till högre&lt;br&gt;sysselsättningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;, • &lt;sup&gt;51&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Lagändringarna träder med vissa undantag i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om slopande av kravet på centralt avtal eller centralt godkännan-&lt;br&gt;de avseende kollektivavtal om avvikelse från vissa av lagens regler träder&lt;br&gt;i kraft forst den 1 juli 1997. Härigenom far parterna på arbetsmarknaden&lt;br&gt;längre tid på sig att anpassa sig till den nya regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den nya tidsbegränsningsregeln avseende vikariatsanställningar&lt;br&gt;träder i kraft senare, i detta fall dock först den 1 januari 2000. Det innebär&lt;br&gt;t.ex. att den arbetstagare som vid denna tidpunkt är vikarie och som då&lt;br&gt;varit vikarie i mer än tre år under de senaste fem åren far en&lt;br&gt;tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya beräkningsgrunden för uppsägningstidens längd gäller endast&lt;br&gt;för anställningsavtal som har ingåtts den 1 januari 1997 eller senare. De&lt;br&gt;äldre reglerna om uppsägningstid kan således i vissa fall komma att gälla&lt;br&gt;under mycket lång tid, och dessutom kommer olika regler att gälla för&lt;br&gt;olika arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller företrädesrätt till återanställning gäller äldre bestäm-&lt;br&gt;melser för den som före den 1 januari 1997 har förvärvat sådan&lt;br&gt;företrädesrätt. Detta innebär t.ex. att en arbetstagare som sägs upp strax&lt;br&gt;före ikraftträdandet kommer att ha företrädesrätt till återanställning under&lt;br&gt;sin uppsägningstid - kanske sex månader - och därefter till dess att ett år&lt;br&gt;har förflutit sedan anställningen upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått lämna sin anställning före den 1 januari 1997 utan att&lt;br&gt;ha företrädesrätt till återanställning bör inte ges företrädesrätt till följd av&lt;br&gt;att kvalifikationsperioden utsträcks till tre år. Det bör i dessa fall inte&lt;br&gt;heller uppstå någon skyldighet för arbetsgivaren att lämna besked enligt&lt;br&gt;15 §. När det gäller tillämpningen av bestämmelserna om anställningstid&lt;br&gt;i 15 § och 25 § skall därför bortses från anställningstid före den 1 januari&lt;br&gt;1995. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa&lt;br&gt;anställningsfrämjande åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna behandlas i avsnitt 5 och 6. De innebär slopande av&lt;br&gt;paragraferna 7 a, om arbetsgivares underrättelseskyldighet till&lt;br&gt;länsarbetsnämnden vid s.k. äldreavgångar och 14, om länsarbetsnämndens&lt;br&gt;möjlighet att inskränka en arbetsgivares rätt att träffa avtal om&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning. Följdändringar har gjorts i 9, 12, 17, 19 och&lt;br&gt;23 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;dels att 2-5, 11, 15, 25, 26, 32 och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 25 § skall lyda &amp;quot;Företrädesrätt till åter-&lt;br&gt;anställning m.m.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 25 a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av en lag fmns särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, skall&lt;br&gt;dessa föreskrifter gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbets-&lt;br&gt;tagarnas rättigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal får det&lt;br&gt;dock göras avvikelser från 5, 5 a,&lt;br&gt;6, 22 och 25-27 §§, under förut-&lt;br&gt;sättning att det mellan parterna&lt;br&gt;gäller eller brukar gälla kollektiv-&lt;br&gt;avtal som har slutits eller godkänts&lt;br&gt;av en central arbetstagarorgani-&lt;br&gt;sation. Under samma förutsättning&lt;br&gt;är det också tillåtet att genom ett&lt;br&gt;kollektivavtal bestämma den när-&lt;br&gt;mare beräkningen av förmåner som&lt;br&gt;avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1685.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation får det dock&lt;br&gt;göras avvikelser från 5, 6, 11, 15,&lt;br&gt;21, 22, 25-28, 32, 33, 40 och 41&lt;br&gt;§§. Det är också tillåtet att genom&lt;br&gt;ett sådant kollektivavtal bestämma&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avvikelser från 6 a och 6 b §§&lt;br&gt;under förutsättning att avtalet inte&lt;br&gt;innebär att mindre förmånliga&lt;br&gt;regler skall tillämpas för arbets-&lt;br&gt;tagarna än som följer av EG-rådets&lt;br&gt;direktiv 77/187/EEG av den 14&lt;br&gt;februari 1977 och 91/533/EEG av&lt;br&gt;den 14 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den närmare beräkningen av&lt;br&gt;förmåner som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avvikelser från bestämmelser-&lt;br&gt;na i 30 a §, såvitt gäller besked&lt;br&gt;enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avvikelser från bestämmelser-&lt;br&gt;na i 30, 30 a och 31 §§, såvitt&lt;br&gt;gäller den lokala arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisationens rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från reglerna&lt;br&gt;i 21 § far träffas även utanför kol-&lt;br&gt;lektivavtalsförhållanden, om avtalet&lt;br&gt;innebär att kollektivavtal som med&lt;br&gt;stöd av tredje stycket har träffats&lt;br&gt;för verksamhetsområdet skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När efter bemyndigande av en&lt;br&gt;central arbetstagarorganisation ett&lt;br&gt;lokalt kollektivavtal har träffats om&lt;br&gt;avvikelser från 22 § får avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som har&lt;br&gt;slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation far det även&lt;br&gt;göras avvikelser från 11, 15, 21,&lt;br&gt;28, 32, 33, 40 och 41 §§. Det är&lt;br&gt;också tillåtet att genom ett sådant&lt;br&gt;kollektivavtal bestämma följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avvikelser får göras från 6 a&lt;br&gt;och 6 b §§ under förutsättning att&lt;br&gt;avtalet inte innebär att mindre för-&lt;br&gt;månliga regler skall tillämpas för&lt;br&gt;arbetstagarna än som följer av rå-&lt;br&gt;dets direktiv 77/187/EEG av den&lt;br&gt;14 februari 1977 om tillnärmning&lt;br&gt;av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om skydd för arbetstagares rättig-&lt;br&gt;heter vid överlåtelse av företag,&lt;br&gt;verksamheter eller delar av verk-&lt;br&gt;samheter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; och 91/533/EEG av den&lt;br&gt;14 oktober 1991 om arbetsgivares&lt;br&gt;skyldighet att upplysa arbetstagar-&lt;br&gt;na om de regler som är tillämpliga&lt;br&gt;på anställningsavtalet eller anställ-&lt;br&gt;ningsförhållandet*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avvikelser far göras från be-&lt;br&gt;stämmelserna i 30 a §, såvitt gäller&lt;br&gt;besked enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avvikelser far göras från be-&lt;br&gt;stämmelserna i 30, 30 a och 31 §§,&lt;br&gt;såvitt gäller den lokala ar-&lt;br&gt;betstagarorganisationens rättighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om avvikelser från reglerna&lt;br&gt;i 21 § får träffas även utanför kol-&lt;br&gt;lektivavtalsförhållanden, om avtalet&lt;br&gt;innebär att kollektivavtal som med&lt;br&gt;stöd av fjärde stycket har träffats&lt;br&gt;för verksamhetsområdet skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr L 61, 5.3.1977, s. 26 (Celex 377L0187).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGT nr L 288, 18.10.1991, s. 32 (Celex 391L0533).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas i fråga om uppsägning av&lt;br&gt;arbetstagare som vid uppsäg-&lt;br&gt;ningstidens slut är äldre än 57 och&lt;br&gt;ett halvt år bara om arbetsgivaren&lt;br&gt;får den centrala arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisationens medgivande till varje&lt;br&gt;enskild uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av&lt;br&gt;ett kollektivavtal enligt tredje&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på&lt;br&gt;arbetstagare som inte är med-&lt;br&gt;lemmar av den avtalsslutande ar-&lt;br&gt;betstagarorganisationen men sys-&lt;br&gt;selsätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av&lt;br&gt;ett kollektivavtal enligt tredje och&lt;br&gt;fiärde styckena får tillämpa avtalet&lt;br&gt;även på arbetstagare som inte är&lt;br&gt;medlemmar av den avtalsslutande&lt;br&gt;arbetstagarorganisationen men&lt;br&gt;sysselsätts i arbete som avses med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 11, 15, 22, 25,&lt;br&gt;26 och 39 §§ gäller följande sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om beräkning&lt;br&gt;av anställningstid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning genom att övergå från&lt;br&gt;en arbetsgivare till en annan, får i&lt;br&gt;den senare anställningen tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig också tiden i den förra,&lt;br&gt;om arbetsgivarna vid tidpunkten för&lt;br&gt;övergången tillhör samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning i samband med att ett&lt;br&gt;företag, en verksamhet eller en del&lt;br&gt;av en verksamhet övergår från en&lt;br&gt;arbetsgivare till en annan genom en&lt;br&gt;sådan övergång som omfattas av&lt;br&gt;6 b §, får tillgodoräkna sig tiden&lt;br&gt;hos den förre arbetsgivaren när&lt;br&gt;anställningstid skall beräknas hos&lt;br&gt;den senare. Detta gäller även vid&lt;br&gt;byte av anställning i samband med&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det sker flera sådana byten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 5 j andra&lt;br&gt;stycket, 11, 15, 22, 25, 26 och&lt;br&gt;39 §§ gäller följande särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om beräkning av an-&lt;br&gt;ställningstid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning genom att övergå från&lt;br&gt;en arbetsgivare till en annan, får i&lt;br&gt;den senare anställningen tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig också tiden i den förra,&lt;br&gt;om arbetsgivarna vid tidpunkten för&lt;br&gt;övergången tillhör samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En arbetstagare, som byter&lt;br&gt;anställning i samband med att ett&lt;br&gt;företag, en verksamhet eller en del&lt;br&gt;av en verksamhet övergår från en&lt;br&gt;arbetsgivare till en annan genom en&lt;br&gt;sådan övergång som omfattas av&lt;br&gt;6 b §, får tillgodoräkna sig tiden&lt;br&gt;hos den förre arbetsgivaren när&lt;br&gt;anställningstid skall beräknas hos&lt;br&gt;den senare. Detta gäller även vid&lt;br&gt;byte av anställning i samband med&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1685.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av anställning som avses i 1—2, får&lt;br&gt;arbetstagaren räkna samman&lt;br&gt;anställningstiderna hos alla arbets-&lt;br&gt;givarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 22, 26 och&lt;br&gt;39 §§ får arbetstagaren tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig en extra anställningsmå-&lt;br&gt;nad for varje anställningsmånad&lt;br&gt;som arbetstagaren har påbörjat efter&lt;br&gt;fyllda 45 år. Sammanlagt får ar-&lt;br&gt;betstagaren dock tillgodoräkna sig&lt;br&gt;högst 60 sådana extra anställnings-&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har fått återan-&lt;br&gt;ställning enligt 25 § skall anses ha&lt;br&gt;uppnått den anställningstid som&lt;br&gt;fordras för rätt till uppsägningstid&lt;br&gt;enligt 11 § andra stycket, besked&lt;br&gt;enligt 15 § och företrädesrätt enligt&lt;br&gt;25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det sker flera sådana byten&lt;br&gt;av anställning som avses i 1-2, får&lt;br&gt;arbetstagaren räkna samman&lt;br&gt;anställningstiderna hos alla arbets-&lt;br&gt;givarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 22, 26 och&lt;br&gt;39 §§ får arbetstagaren tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig en extra anställningsmå-&lt;br&gt;nad för varje anställningsmånad&lt;br&gt;som arbetstagaren har påbörjat efter&lt;br&gt;fyllda 45 år. Sammanlagt får ar-&lt;br&gt;betstagaren dock tillgodoräkna sig&lt;br&gt;högst 60 sådana extra anställnings-&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har fått återan-&lt;br&gt;ställning enligt 25 § skall anses ha&lt;br&gt;uppnått den anställningstid som&lt;br&gt;fordras för besked enligt 15 § och&lt;br&gt;företrädesrätt enligt 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsavtal gäller tills vidare.&lt;br&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning&lt;br&gt;får dock träffas i de fall som anges&lt;br&gt;i 5 och 6 §§. Träffas i annat fall ett&lt;br&gt;sådant avtal, kan arbetstagaren på&lt;br&gt;det sätt som anges i 36 § få&lt;br&gt;domstols förklaring att avtalet skall&lt;br&gt;gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsavtal som gäller tills&lt;br&gt;vidare kan sägas upp av arbetsgi-&lt;br&gt;varen eller arbetstagaren för att&lt;br&gt;upphöra efter en viss uppsägnings-&lt;br&gt;tid. En tidsbegränsad anställning&lt;br&gt;upphör utan föregående uppsägning&lt;br&gt;vid anställningstidens utgång eller&lt;br&gt;när arbetet är slutfört, om inte&lt;br&gt;annat har avtalats eller följer av&lt;br&gt;6 §. I 33 § finns särskilda regler&lt;br&gt;om avgång med pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsavtal gäller tills vidare.&lt;br&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning&lt;br&gt;får dock träffas i de fall som anges&lt;br&gt;i 5, 5 a och 6 §§. Träffas i annat&lt;br&gt;fall ett sådant avtal, kan&lt;br&gt;arbetstagaren på det sätt som anges&lt;br&gt;i 36 § få domstols förklaring att&lt;br&gt;avtalet skall gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsavtal som gäller tills&lt;br&gt;vidare kan sägas upp av arbetsgi-&lt;br&gt;varen eller arbetstagaren för att&lt;br&gt;upphöra efter en viss uppsägnings-&lt;br&gt;tid. En tidsbegränsad anställning&lt;br&gt;upphör utan föregående uppsägning&lt;br&gt;vid anställningstidens utgång eller&lt;br&gt;när arbetet är slutfört, om inte&lt;br&gt;annat har avtalats eller följer av 5 §&lt;br&gt;andra stycket eller 6 §.133 § finns&lt;br&gt;särskilda regler om avgång med&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om&lt;br&gt;arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot ar-&lt;br&gt;betstagaren. I de fall som avses i 18 § kan en arbetsgivare genom av-&lt;br&gt;skedande avbryta anställningen med omedelbar verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att informera och överlägga med Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation samt att tillämpa ett visst Bilaga 1&lt;br&gt;förfarande i samband med att ett anställningsavtal ingås eller upphör följer&lt;br&gt;av 6, 8-10, 15, 16, 19, 20 och 28-33 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av&lt;br&gt;arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två år,&lt;br&gt;om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja sådan&lt;br&gt;tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalforsvarsplikt, som skall pågå&lt;br&gt;mer än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal for viss tid som avser anställning efter pensionering, om ar-&lt;br&gt;betstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från&lt;br&gt;anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet&lt;br&gt;inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare har varit&lt;br&gt;anställd hos arbetsgivaren som&lt;br&gt;vikarie i sammanlagt mer än tre år&lt;br&gt;under de senaste fem åren, övergår&lt;br&gt;anställningen till en tills-&lt;br&gt;vidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal får också träffas om tidsbe-&lt;br&gt;gränsad anställning, överenskom-&lt;br&gt;men visstidsanställning. Avtalen får&lt;br&gt;omfatta sammanlagt högst tolv&lt;br&gt;månader under tre år och inget av&lt;br&gt;avtalen får omfatta kortare tid än&lt;br&gt;en månad. Träffas avtal om kortare&lt;br&gt;tid än en månad gäller avtalet en&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett företag som inte har några&lt;br&gt;arbetstagare får sådana avtal träf-&lt;br&gt;fas för sammanlagt högst 18 må-&lt;br&gt;nader under tre år. Arbetsgivaren&lt;br&gt;far utnyttja denna möjlighet under&lt;br&gt;tre år från det att arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:777&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställde någon för första gången.&lt;br&gt;Detsamma gäller företag där bara&lt;br&gt;företagaren är arbetstagare, varvid&lt;br&gt;treårsperioden räknas från det att&lt;br&gt;arbetsgivaren anställde någon&lt;br&gt;utöver företagaren för första gång-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare för vid en och&lt;br&gt;samma tidpunkt ha högst fem ar-&lt;br&gt;betstagare anställda med överens-&lt;br&gt;kommen visstidsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av&lt;br&gt;en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare vid uppsäg- Arbetstagaren har rätt till en upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillfället har varit anställd hos&lt;br&gt;arbetsgivaren de senaste sex&lt;br&gt;månaderna i följd eller sammanlagt&lt;br&gt;minst tolv månader under de&lt;br&gt;senaste två åren, har arbetstagaren&lt;br&gt;rätt till en uppsägningstid av&lt;br&gt;två månader vid fyllda 25 år,&lt;br&gt;tre månader vid fyllda 30 år,&lt;br&gt;fyra månader vid fyllda 35 år,&lt;br&gt;fem månader vid fyllda 40 år,&lt;br&gt;sex månader vid fyllda 45 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som är anställd för&lt;br&gt;begränsad tid enligt 5 § och som&lt;br&gt;inte kommer att få fortsatt&lt;br&gt;anställning när anställningen upp-&lt;br&gt;hör, skall fa besked av arbetsgiva-&lt;br&gt;ren om detta minst en månad före&lt;br&gt;anställningstidens utgång. En för-&lt;br&gt;utsättning för rätt till sådant besked&lt;br&gt;är dock att arbetstagaren, när&lt;br&gt;anställningen upphör, har varit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägningstid av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- två månader vid en sammanlagd&lt;br&gt;anställningstid hos arbetsgivaren&lt;br&gt;som är minst två år men kortare än&lt;br&gt;fyra år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-tre månader vid en sammanlagd&lt;br&gt;anställningstid som är minst fyra&lt;br&gt;år men kortare än sex år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-fyra månader vid en sammanlagd&lt;br&gt;anställningstid som är minst sex år&lt;br&gt;men kortare än åtta år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-fem månader vid en sammanlagd&lt;br&gt;anställningstid som är minst åtta år&lt;br&gt;men kortare än tio år, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-sex månader vid en sammanlagd&lt;br&gt;anställningstid som är minst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som är anställd för&lt;br&gt;begränsad tid enligt 5 eller 5 a §&lt;br&gt;och som inte kommer att få fortsatt&lt;br&gt;anställning när anställningen&lt;br&gt;upphör, skall få besked av ar-&lt;br&gt;betsgivaren om detta minst en må-&lt;br&gt;nad före anställningstidens utgång.&lt;br&gt;En förutsättning för rätt till sådant&lt;br&gt;besked är dock att arbetstagaren,&lt;br&gt;när anställningen upphör, har varit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställd hos arbetsgivaren mer än&lt;br&gt;tolv månader under de senaste två&lt;br&gt;åren. Är anställningstiden så kort&lt;br&gt;att besked inte kan lämnas en må-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställd hos arbetsgivaren mer än&lt;br&gt;tolv månader under de senaste tre&lt;br&gt;åren. Är anställningstiden så kort&lt;br&gt;att besked inte kan lämnas en må-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad i förväg, skall beskedet i stället&lt;br&gt;lämnas när anställningen börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad i förväg, skall beskedet i stället&lt;br&gt;lämnas när anställningen böljar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en säsonganställd arbetstagare, som när anställningen upphör har&lt;br&gt;varit anställd för viss säsong hos arbetsgivaren mer än sex månader under&lt;br&gt;de senaste två åren, inte kommer att fa fortsatt säsonganställning vid den&lt;br&gt;nya säsongens början, skall arbetsgivaren ge arbetstagaren besked om&lt;br&gt;detta minst en månad innan den nya säsongen börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har sagts upp på&lt;br&gt;grund av arbetsbrist har företrä-&lt;br&gt;desrätt till återanställning i den&lt;br&gt;verksamhet där de tidigare har varit&lt;br&gt;sysselsatta. Detsamma gäller&lt;br&gt;arbetstagare som har anställts för&lt;br&gt;begränsad tid enligt 5 § och som&lt;br&gt;på grund av arbetsbrist inte har fatt&lt;br&gt;fortsatt anställning. En förutsättning&lt;br&gt;för företrädesrätt är dock att&lt;br&gt;arbetstagaren har varit anställd hos&lt;br&gt;arbetsgivaren sammanlagt mer än&lt;br&gt;tolv eller, när det gäller före-&lt;br&gt;trädesrätt till ny säsonganställning&lt;br&gt;för en tidigare säsonganställd ar-&lt;br&gt;betstagare, sex månader under de&lt;br&gt;senaste två åren och att arbetstaga-&lt;br&gt;ren har tillräckliga kvalifikationer&lt;br&gt;för den nya anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller från den&lt;br&gt;tidpunkt då uppsägning skedde&lt;br&gt;eller besked lämnades eller skulle&lt;br&gt;ha lämnats enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket och därefter till dess ett år&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har sagts upp på&lt;br&gt;grund av arbetsbrist har företrä-&lt;br&gt;desrätt till återanställning i den&lt;br&gt;verksamhet där de tidigare har varit&lt;br&gt;sysselsatta. Detsamma gäller&lt;br&gt;arbetstagare som har anställts för&lt;br&gt;begränsad tid enligt 5 eller 5 a §&lt;br&gt;och som på grund av arbetsbrist&lt;br&gt;inte har fått fortsatt anställning. En&lt;br&gt;förutsättning för företrädesrätt är&lt;br&gt;dock att arbetstagaren har varit&lt;br&gt;anställd hos arbetsgivaren sam-&lt;br&gt;manlagt mer än tolv månader un-&lt;br&gt;der de senaste tre åren eller, när&lt;br&gt;det gäller företrädesrätt till ny sä-&lt;br&gt;songanställning för en tidigare&lt;br&gt;säsonganställd arbetstagare, sex&lt;br&gt;månader under de senaste två åren&lt;br&gt;och att arbetstagaren har tillräckliga&lt;br&gt;kvalifikationer för den nya an-&lt;br&gt;ställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare kan inte göra&lt;br&gt;gällande sin företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning om en återanställ-&lt;br&gt;ning skulle strida mot 5 § första&lt;br&gt;stycket 3 eller 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller från den&lt;br&gt;tidpunkt då uppsägning skedde&lt;br&gt;eller besked lämnades eller skulle&lt;br&gt;ha lämnats enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket och därefter till dess nio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1685.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har förflutit från den dag då an-&lt;br&gt;ställningen upphörde. Vid säsong-&lt;br&gt;anställning gäller företrädesrätten i&lt;br&gt;stället från tidpunkten då besked&lt;br&gt;lämnades eller skulle ha lämnats&lt;br&gt;enligt 15 § andra stycket och där-&lt;br&gt;efter till dess ett år har förflutit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från den nya säsongens början. Har&lt;br&gt;under de nu nämnda tidsperioderna&lt;br&gt;företaget, verksamheten eller en del&lt;br&gt;av verksamheten övergått till en ny&lt;br&gt;arbetsgivare genom en sådan&lt;br&gt;övergång som omfattas av 6 b §,&lt;br&gt;gäller företrädesrätten mot den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren. Företrädesrätten&lt;br&gt;gäller även i de fall att den tidigare&lt;br&gt;arbetsgivaren försatts i konkurs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månader har förflutit från den dag&lt;br&gt;då anställningen upphörde. Vid&lt;br&gt;säsonganställning gäller företrä-&lt;br&gt;desrätten i stället från tidpunkten&lt;br&gt;då besked lämnades eller skulle ha&lt;br&gt;lämnats enligt 15 § andra stycket&lt;br&gt;och därefter till dess nio månader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har förflutit från den nya säsongens&lt;br&gt;början. Har under de nu nämnda&lt;br&gt;tidsperioderna företaget,&lt;br&gt;verksamheten eller en del av verk-&lt;br&gt;samheten övergått till en ny ar-&lt;br&gt;betsgivare genom en sådan över-&lt;br&gt;gång som omfattas av 6 b §, gäller&lt;br&gt;företrädesrätten mot den nya ar-&lt;br&gt;betsgivaren. Företrädesrätten gäller&lt;br&gt;även i de fall att den tidigare&lt;br&gt;arbetsgivaren försatts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet finns olika kollektivavtalsområden, gäller företrädesrätten&lt;br&gt;anställning inom den enhet och det avtalsområde där arbetstagaren var&lt;br&gt;sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde. Finns det i ett sådant&lt;br&gt;fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tions avtalsområde företrädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga enheter&lt;br&gt;på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En deltidsanställd arbetstagare som&lt;br&gt;har anmält till sin arbetsgivare att&lt;br&gt;han eller hon vill ha en anställning&lt;br&gt;med högre sysselsättningsgrad eller&lt;br&gt;högst på heltid har trots 25 §&lt;br&gt;företrädesrätt till sådan&lt;br&gt;anställning. En förutsättning för&lt;br&gt;företrädesrätten är att arbetsgiva-&lt;br&gt;rens behov av arbetskraft tillgodo-&lt;br&gt;ses genom att den deltidsanställde&lt;br&gt;anställs med ett högre arbetstids-&lt;br&gt;mått och att den deltidsanställde&lt;br&gt;har tillräckliga kvalifikationer för&lt;br&gt;de nya arbetsuppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren har flera&lt;br&gt;driftsenheter gäller företrädesrätten&lt;br&gt;anställning inom den enhet där&lt;br&gt;arbetstagaren är sysselsatt på del-&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten gäller inte mot Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;den som har rätt till omplacering Bilaga 1&lt;br&gt;enligt 7 andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare kan inte göra&lt;br&gt;gällande sin företrädesrätt om an-&lt;br&gt;ställningen skulle strida mot 5 §&lt;br&gt;första stycket 3 eller 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera arbetstagare har företrä-&lt;br&gt;desrätt till återanställning, bestäms&lt;br&gt;turordningen dem emellan med&lt;br&gt;utgångspunkt i varje arbetstagares&lt;br&gt;sammanlagda anställningstid hos&lt;br&gt;arbetsgivaren. Arbetstagare med&lt;br&gt;längre anställningstid har företräde&lt;br&gt;framför arbetstagare med kortare&lt;br&gt;anställningstid. Vid lika anställ-&lt;br&gt;ningstid ger högre ålder företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera arbetstagare har företrä-&lt;br&gt;desrätt till återanställning enligt&lt;br&gt;25 § eller företrädesrätt till en an-&lt;br&gt;ställning med högre sysselsätt-&lt;br&gt;ningsgrad eller högst på heltid&lt;br&gt;enligt 25 a §, bestäms turordningen&lt;br&gt;dem emellan med utgångspunkt i&lt;br&gt;varje arbetstagares sammanlagda&lt;br&gt;anställningstid hos arbetsgivaren.&lt;br&gt;Arbetstagare med längre anställ-&lt;br&gt;ningstid har företräde framför ar-&lt;br&gt;betstagare med kortare anställ-&lt;br&gt;ningstid. Vid lika anställningstid&lt;br&gt;ger högre ålder företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som avser att an-&lt;br&gt;ställa en arbetstagare, när någon&lt;br&gt;annan har företrädesrätt till återan-&lt;br&gt;ställning i verksamheten, skall först&lt;br&gt;förhandla med den berörda&lt;br&gt;arbetstagarorganisationen på det&lt;br&gt;sätt som anges i 11-14 §§ lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet. Detsamma gäller när&lt;br&gt;fråga uppkommer om vem av flera&lt;br&gt;företrädesberättigade som skall fa&lt;br&gt;återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som avser att an-&lt;br&gt;ställa en arbetstagare, när någon&lt;br&gt;annan har företrädesrätt till återan-&lt;br&gt;ställning i verksamheten eller före-&lt;br&gt;trädesrätt till en anställning med&lt;br&gt;högre sysselsättningsgrad eller&lt;br&gt;högst på heltid, skall först för-&lt;br&gt;handla med den berörda arbetsta-&lt;br&gt;garorganisationen på det sätt som&lt;br&gt;anges i 11-14 §§ lagen (1976:580)&lt;br&gt;om medbestämmande i arbetslivet.&lt;br&gt;Detsamma gäller när fråga upp-&lt;br&gt;kommer om vem av flera företrä-&lt;br&gt;desberättigade som skall få återan-&lt;br&gt;ställning eller en anställning med&lt;br&gt;högre sysselsättningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning&lt;br&gt;när arbetstagaren uppnår den ålder som medför skyldighet att avgå med&lt;br&gt;ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet inte finns, vid&lt;br&gt;fyllda 67 år, skall skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en&lt;br&gt;månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning&lt;br&gt;i samband med att arbetstagaren får rätt till hel förtidspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, skall arbetsgivaren skriftligen ge&lt;br&gt;arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom&lt;br&gt;om pensionsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 65&lt;br&gt;år eller uppnått den lägre ålder som&lt;br&gt;medför skyldighet att avgå med&lt;br&gt;ålderspension har inte rätt till&lt;br&gt;längre uppsägningstid än en månad&lt;br&gt;och har inte heller företrädesrätt&lt;br&gt;enligt 22, 23 och 25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 65&lt;br&gt;år eller uppnått den lägre ålder som&lt;br&gt;medför skyldighet att avgå med&lt;br&gt;ålderspension har inte rätt till&lt;br&gt;längre uppsägningstid än en månad&lt;br&gt;och har inte heller företrädesrätt&lt;br&gt;enligt 22, 23, 25 och 25 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § den 1 juli 1997, i fråga om&lt;br&gt;5 § andra stycket den 1 januari 2000, och i övrigt den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För anställningsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller 11 §&lt;br&gt;i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För den som vid lagens ikraftträdande har företrädesrätt till återan-&lt;br&gt;ställning enligt 25 § gäller paragrafen i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För anställningstid hos arbetsgivaren före den 1 januari 1995 skall&lt;br&gt;15 § första stycket och 25 § första stycket tillämpas i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1990:1357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om Bilaga 1&lt;br&gt;anstälmingsframjande åtgärder&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:13) om anställningsfräm-&lt;br&gt;jande åtgärder'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 a och 14 §§ samt rubriken närmast före 14 § skall upphöra att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9, 12, 17, 19 och 23 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skäl därtill föreligger skall&lt;br&gt;länsarbetsnämnden, på grundval av&lt;br&gt;vad som förekommit vid över-&lt;br&gt;läggning inför nämnden enligt 8 §,&lt;br&gt;meddela arbetsgivaren anvisningar&lt;br&gt;beträffande åtgärder som bör vid-&lt;br&gt;tagas för att bereda bättre syssel-&lt;br&gt;sättningsmöjligheter åt äldre ar-&lt;br&gt;betstagare eller arbetstagare med&lt;br&gt;nedsatt arbetsförmåga. Nämnden&lt;br&gt;kan därvid anmoda arbetsgivaren&lt;br&gt;att i samband med nyanställningar&lt;br&gt;öka andelen sådana arbetstagare i&lt;br&gt;arbetsstyrkan i enlighet med vad&lt;br&gt;nämnden närmare anger. Den kan&lt;br&gt;också anmoda arbetsgivaren att&lt;br&gt;avstå från att säga upp äldre ar-&lt;br&gt;betstagare på sådant sätt som av-&lt;br&gt;ses i 7 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skäl därtill föreligger skall&lt;br&gt;länsarbetsnämnden, på grundval av&lt;br&gt;vad som förekommit vid över-&lt;br&gt;läggning inför nämnden enligt 8 §,&lt;br&gt;meddela arbetsgivaren anvisningar&lt;br&gt;beträffande åtgärder som bör vid-&lt;br&gt;tagas för att bereda bättre syssel-&lt;br&gt;sättningsmöjligheter åt äldre ar-&lt;br&gt;betstagare eller arbetstagare med&lt;br&gt;nedsatt arbetsförmåga. Nämnden&lt;br&gt;kan därvid anmoda arbetsgivaren&lt;br&gt;att i samband med nyanställningar&lt;br&gt;öka andelen sådana arbetstagare i&lt;br&gt;arbetsstyrkan i enlighet med vad&lt;br&gt;nämnden närmare anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer arbetsgivare ej anvisningar Följer arbetsgivare ej anvisningar&lt;br&gt;som meddelats av arbetsmark- som meddelats av Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen enligt 11 § och är det nadsstyrelsen enligt 11 § och är det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a § 1994:1689&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § 1982:81.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;uppenbart att rättelse ej kan&lt;br&gt;åstadkommas på annat sätt, kan&lt;br&gt;styrelsen förordna att arbetsgivaren&lt;br&gt;icke får anställa andra arbetstagare&lt;br&gt;än dem som den offentliga&lt;br&gt;arbetsförmedlingen har anvisat eller&lt;br&gt;godtagit. Styrelsen kan också&lt;br&gt;besluta att arbetsgivaren inte får&lt;br&gt;utan dess medgivande säga upp&lt;br&gt;äldre arbetstagare på sådant sätt&lt;br&gt;som avses i 7 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till omständigheterna Prop. 1996/97:16&lt;br&gt;uppenbart att rättelse ej kan Bilaga 1&lt;br&gt;åstadkommas på annat sätt, kan&lt;br&gt;styrelsen förordna att arbetsgivaren&lt;br&gt;icke far anställa andra arbetstagare&lt;br&gt;än dem som den offentliga&lt;br&gt;arbetsförmedlingen har anvisat eller&lt;br&gt;godtagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att&lt;br&gt;varsla om driftsinskränkning enligt vad som föreskrives i denna lag, kan&lt;br&gt;åläggas att utge en särskild varselavgift till staten. Underlåtes varsel under&lt;br&gt;tid, då arbetsgivaren är i konkurs, skall varselavgift i stället utges av den&lt;br&gt;som företräder konkursboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varselavgift fastställes för varje påbörjad vecka som varsel försummats&lt;br&gt;samt bestämmes till lägst 100 och högst 500 kronor för varje arbetstagare&lt;br&gt;som beröres av driftsinskränkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger kan varselavgift bestämmas till lägre&lt;br&gt;belopp än nu sagts. Fullständig befrielse från sådan avgift kan också äga&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om varselavgift&lt;br&gt;tillämpas också på arbetsgivare&lt;br&gt;som inte iakttar sin underrättelse-&lt;br&gt;skyldighet enligt 7 a §. Avgiften&lt;br&gt;skall i sådana fall bestämmas till&lt;br&gt;500 kronor för varje arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i varsel enligt denna lag&lt;br&gt;eller i underrättelse eller i uppgift&lt;br&gt;som avses i 6, 7 och 7 a §§ upp-&lt;br&gt;såtligen eller av grov oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift, vilken ej&lt;br&gt;saknar betydelse, dömes till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i varsel enligt denna lag&lt;br&gt;eller i underrättelse eller i uppgift&lt;br&gt;som avses i 6 och 7 §§ uppsåtligen&lt;br&gt;eller av grov oaktsamhet lämnar&lt;br&gt;oriktig uppgift, vilken ej saknar&lt;br&gt;betydelse, dömes till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om utdömande av vite enligt&lt;br&gt;denna lag förs av länsarbetsnämnd&lt;br&gt;eller arbetsmarknadsstyrelsen eller,&lt;br&gt;när fråga är om vite som förelagts&lt;br&gt;med stöd av 14 §, av arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation som hemställt&lt;br&gt;om föreskrifter som där anges.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om utdömande av vite enligt&lt;br&gt;denna lag förs av länsarbetsnämnd&lt;br&gt;eller Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1985:222.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;LAGRÅDET&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-10-09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 3 oktober 1996 (Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1974:13) om anställningsfrämjande åt-&lt;br&gt;gärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna Lars&lt;br&gt;Dirke och Cathrine Lilja Hansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett nytt tredje stycke i 2 § skall det genom kollektivavtal kunna&lt;br&gt;göras avvikelser från vissa angivna paragrafer i det följande. Det krävs&lt;br&gt;inte att avtalet har slutits eller godkänts av en central arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation. Skall det träffas ett avtal på lägre nivå än förbundsnivå&lt;br&gt;eller motsvarande, krävs det dock att det mellan parterna i andra frågor&lt;br&gt;&amp;quot;gäller eller brukar gälla&amp;quot; kollektivavtal som har slutits eller godkänts av&lt;br&gt;en central arbetstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt författningskommentaren skall uttrycket &amp;quot;brukar gälla&amp;quot; täcka&lt;br&gt;situationer då det råder ett s.k. tillfälligt kollektivavtalslöst tillstånd.&lt;br&gt;Lagrådet anser att det på ett tydligare sätt bör komma fram i lagtexten att&lt;br&gt;det är fråga om sådana situationer (jfr 5 § andra stycket lagen (1976:580)&lt;br&gt;om medbestämmande i arbetslivet). Lagtexten bör förtydligas även i andra&lt;br&gt;avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att 2 § tredje stycket formuleras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Genom ett kollektivavtal far det göras avvikelser från 5, 5 a, 6, 22 och&lt;br&gt;25-27 §§. Har avtalet inte slutits eller godkänts av en central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation, krävs dock att det mellan parterna i andra frågor&lt;br&gt;gäller kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en sådan&lt;br&gt;organisation eller att ett sådant kollektivavtal tillfälligt inte gäller. Under&lt;br&gt;samma förutsättning är det också tillåtet att genom kollektivavtal&lt;br&gt;bestämma den närmare beräkningen av förmåner som avses i 12 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs en ny form av anställning, kallad överenskommen&lt;br&gt;visstidsanställning. Även 5 § avser olika tidsbegränsade anställningar. 5&lt;br&gt;a § första stycket bör därför inledas med orden &amp;quot;Avtal far även i andra&lt;br&gt;fall än som avses i 5 § ....&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller i övrigt bestämmelser om den längsta&lt;br&gt;sammanlagda tid som &amp;quot;avtalen&amp;quot; om överenskommen visstidsanställning får&lt;br&gt;omfatta - tolv månader under tre år - och om den kortaste tid ett avtal far&lt;br&gt;omfatta, en månad. Bestämmelserna innebär bl.a. att upp till tolv&lt;br&gt;enmånadersavtal kan träffas beträffande en och samma anställd. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening bör lagtexten ändras, så att bestämmelsernas innebörd&lt;br&gt;framgår klarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke föreskrivs att den längsta sammanlagda tiden&lt;br&gt;för överenskommen visstidsanställning får vara 18 månader i ett företag&lt;br&gt;som inte har några arbetstagare. I andra meningen anges att denna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet får utnyttjas under tre år från det att arbetsgivaren anställde&lt;br&gt;någon för första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt författningskommentaren avses med &amp;quot;företag&amp;quot; alla förekommande&lt;br&gt;företagsformer, däribland alla olika former av juridiska personer och&lt;br&gt;verksamhet i offentlig regi. Detta bör enligt Lagrådet återspeglas i lag-&lt;br&gt;texten, som bör inledas med orden &amp;quot;I ett företag eller en verksamhet...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner vidare att det föreligger en konflikt mellan första och&lt;br&gt;andra meningarna i andra stycket. Enligt andra meningen får möjligheten&lt;br&gt;till överenskommen visstidsanställning användas även efter det att någon&lt;br&gt;har anställts i företaget, medan förutsättningen för att första meningen&lt;br&gt;skall vara tillämplig är att företaget inte har några arbetstagare.&lt;br&gt;Meningarna bör därför formuleras om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styckets tredje mening behandlar det fallet att det i ett företag är endast&lt;br&gt;företagaren som är arbetstagare. Med &amp;quot;företagaren&amp;quot; avses enligt&lt;br&gt;författningskommentaren den som ensam äger hela företaget. Det kan&lt;br&gt;ifrågasättas om en sådan företagare kan anses som arbetstagare (se SOU&lt;br&gt;1993:32 s. 235). Lagrådet anser bl.a. mot bakgrund härav att&lt;br&gt;bestämmelsen i andra stycket tredje meningen bör kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att 5 a § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Avtal får även i andra fall än som avses i 5 § träffas om tidsbegränsad&lt;br&gt;anställning (överenskommen visstidsanställning). Avtal om sådan&lt;br&gt;anställning får beträffande en och samma arbetstagare omfatta sammanlagt&lt;br&gt;högst tolv månader under tre år och ingen avtalsperiod får vara kortare än&lt;br&gt;en månad. Träffas avtal om kortare tid än en månad, gäller avtalet en&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett företag eller en verksamhet som tidigare inte har haft någon&lt;br&gt;arbetstagare får, när arbetstagare anställs första gången och under tre år&lt;br&gt;därefter, avtal som avses i första stycket beträffande en och samma&lt;br&gt;arbetstagare träffas för sammanlagt högst 18 månader under tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får vid en och samma tidpunkt ha högst fem arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda med överenskommen visstidsanställning.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingen invändning mot de föreslagna övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna i sak men anser att de, såvitt gäller punkterna 2-4, bör&lt;br&gt;förtydligas och ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2. För anställningsavtal som har ingåtts före den 1 januari 1997 gäller 11&lt;br&gt;§ i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För den som har förvärvat företrädesrätt till återanställning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § före den 1 januari 1997 gäller 25 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vid tillämpning av bestämmelserna om anställningstid i 15 § första&lt;br&gt;stycket och 25 § första stycket bortses från anställningstid före den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1995.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om anställningsfrämjande&lt;br&gt;åtgärder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Schori,&lt;br&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad&lt;br&gt;tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52286, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-10-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-10-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-10-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-11-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:12:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0316</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:12:42</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:AU4</uppgift>
<ref_dok_id>GK01AU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En arbetsrätt för ökad tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:16&lt;br/&gt;
En arbetsrätt för ökad tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:16&lt;br/&gt;
En arbetsrätt för ökad tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:16&lt;br/&gt;
En arbetsrätt för ökad tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:16&lt;br/&gt;
En arbetsrätt för ökad tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:16&lt;br/&gt;
En arbetsrätt för ökad tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Johansson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:16&lt;br/&gt;
En arbetsrätt för ökad tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Johansson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:16&lt;br/&gt;
En arbetsrätt för ökad tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:16&lt;br/&gt;
En arbetsrätt för ökad tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:16&lt;br/&gt;
En arbetsrätt för ökad tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:16&lt;br/&gt;
En arbetsrätt för ökad tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>