<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284948</hangar_id>
 <dok_id>GK03159</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>159</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:159</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>159</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-06-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:09</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03159/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03159</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03159</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:159&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet&lt;br&gt;för rättegångskostnader&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03159/prop_199697__159-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 juni 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att den skyldighet att i vissa fall ställa säkerhet&lt;br&gt;för rättegångskostnader som föreskrivs i lagen (1980:307) om skyldighet&lt;br&gt;för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader tas bort&lt;br&gt;såvitt avser den som är medborgare eller har hemvist i ett land inom Eu-&lt;br&gt;ropeiska unionen (EU) eller i ett annat land inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES). En sådan person föreslås vidare få samma rätt&lt;br&gt;som svenska medborgare att kräva säkerhet för rättegångskostnader av en&lt;br&gt;utländsk kärande. På motsvarande sätt likställs också juridiska personer&lt;br&gt;bildade enligt lagstiftningen i ett land inom EU eller EES i övrigt med&lt;br&gt;svenska juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna syftar i första hand till att bringa bestämmelserna i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med EG-fördraget och dess diskrimineringsforbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader..........4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning...............................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en lagändring..................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsmässiga konsekvenser......................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser....................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 1997.............15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om&lt;br&gt;skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångs-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om Prop. 1996/97:159&lt;br&gt;skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för&lt;br&gt;rättegångskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1980:307) om skyldighet för ut-&lt;br&gt;ländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utländsk medborgare som&lt;br&gt;inte är bosatt här i landet eller en&lt;br&gt;utländsk juridisk person vill väcka&lt;br&gt;talan vid svensk domstol mot en&lt;br&gt;svensk medborgare eller en svensk&lt;br&gt;juridisk person, skall på svarandens&lt;br&gt;yrkande käranden ställa säkerhet&lt;br&gt;för de rättegångskostnader som han&lt;br&gt;genom lagakraftägande avgörande i&lt;br&gt;målet kan bli skyldig att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utländsk medborgare som&lt;br&gt;inte har hemvist här i landet eller en&lt;br&gt;utländsk juridisk person vill väcka&lt;br&gt;talan vid svensk domstol mot en&lt;br&gt;svensk medborgare, mot någon som&lt;br&gt;har hemvist i Sverige eller mot en&lt;br&gt;svensk juridisk person, skall på&lt;br&gt;svarandens yrkande käranden ställa&lt;br&gt;säkerhet för de rättegångskostnader&lt;br&gt;som han genom lagakraftägande&lt;br&gt;avgörande i målet kan bli skyldig&lt;br&gt;att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om mål gäller även ärenden. Med kärande&lt;br&gt;jämställs en målsägande som för talan i brottmål och den som är sökande&lt;br&gt;i ett ärende. Med svarande jämställs den som är tilltalad i brottmål och&lt;br&gt;den som är sökandens motpart i ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är statslös eller politisk&lt;br&gt;flykting skall i fråga om skyldig-&lt;br&gt;heten att ställa säkerhet enligt den-&lt;br&gt;na lag vara likställd med en med-&lt;br&gt;borgare i den stat där han är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;likställs den som är medborgare&lt;br&gt;eller har hemvist i ett land inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området och juridiska personer&lt;br&gt;som har bildats enligt ett sådant&lt;br&gt;lands lagstiftning med svenska&lt;br&gt;medborgare och svenska juridiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är statslös eller politisk&lt;br&gt;flykting skall i fråga om skyldig-&lt;br&gt;heten att ställa säkerhet enligt den-&lt;br&gt;na lag vara likställd med en med-&lt;br&gt;borgare i den stat där han har hem-&lt;br&gt;vist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna gäller också i mål som är anhängiga vid&lt;br&gt;svensk domstol vid ikraftträdandet. Har säkerhet i ett sådant mål ställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en kärande som inte längre omfattas av en skyldighet att ställa säker- Prop. 1996/97:159&lt;br&gt;het, skall säkerheten återgå.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen) meddelade den 26&lt;br&gt;september 1996 ett förhandsavgörande där det klargjordes att bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa&lt;br&gt;säkerhet för rättegångskostnader (i fortsättningen kallad 1980 års lag)&lt;br&gt;inte är förenliga med EG-fördragets diskrimineringsförbud (målet C-&lt;br&gt;43/95 Data Delecta Aktiebolag och Ronny Forsberg mot MSL Dynamics&lt;br&gt;Ltd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Presidenten i Svea hovrätt hade dessförinnan i ett brev till Justitiede-&lt;br&gt;partementet påtalat att bestämmelserna i lagen inte borde gälla för käran-&lt;br&gt;de från länder inom Europeiska unionen (EU) eller länder i övrigt inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslås en lagändring som avser att bringa 1980&lt;br&gt;års lag i överensstämmelse med EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Göteborgs tingsrätt, Sveriges advokatsamfund, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet och Sveriges Industriförbund har&lt;br&gt;beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till lagrådsremiss med ett för-&lt;br&gt;slag till ändring som i huvudsak överensstämmer med propositionens&lt;br&gt;förslag. Remissinstanserna har tillstyrkt den föreslagna ändringen eller&lt;br&gt;lämnat förslaget utan erinringar. Svea hovrätt och Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund har lämnat synpunkter av lagteknisk karaktär. Yttrandena finns till-&lt;br&gt;gängliga i lagstiftningsärendet (dnr Ju94/1344).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 22 maj 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådet föreslår två lagtekniska&lt;br&gt;justeringar. Yttrandet finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Gällande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En utländsk medborgare som inte är bosatt i Sverige eller en utländsk&lt;br&gt;juridisk person som vill väcka talan vid svensk domstol mot en svensk&lt;br&gt;medborgare eller en svensk juridisk person skall på yrkande av svaranden&lt;br&gt;ställa säkerhet för de rättegångskostnader som han genom ett lagakraft-&lt;br&gt;ägande avgörande kan bli skyldig att betala. Bestämmelser om detta finns&lt;br&gt;i 1 § i 1980 års lag. Skyldigheten att ställa säkerhet gäller i både mål och&lt;br&gt;ärenden. Med kärande jämställs en målsägande som för talan i brottmål&lt;br&gt;och en sökande i ett ärende och med svarande den som är tilltalad i&lt;br&gt;brottmål och den som är motpart i ett ärende. Den som är statslös eller&lt;br&gt;politisk flykting anses i fråga om skyldigheten att ställa säkerhet likställd&lt;br&gt;med en medborgare i den stat där han är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § behöver säkerhet inte ställas i mål som handläggs enligt la-&lt;br&gt;gen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, mål vid fastighetsdomstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte avser en arrendetvist, ansökningsmål enligt 13 kap. 13 § vat-&lt;br&gt;tenlagen (1983:291), växelmål och checkmål, mål som har tagits upp&lt;br&gt;efter offentlig stämning och mål vid förvaltningsdomstol eller Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen. Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan&lt;br&gt;väcks genom genstämning. Ett yrkande om säkerhet skall framställas&lt;br&gt;senast när svaranden första gången skall föra talan i målet (se 4 §). När&lt;br&gt;yrkandet om säkerhet har framställts skall domstolen förelägga käranden&lt;br&gt;att inom en viss tid ställa säkerhet. Ställs inte säkerhet som godkänns av&lt;br&gt;svaranden eller av domstolen skall talan avvisas. Enligt 3 § skall säkerhet&lt;br&gt;enligt lagen bestå av pant eller borgen. Borgen skall ställas såsom för&lt;br&gt;egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara&lt;br&gt;solidarisk. Med svarandens medgivande kan dock även annan säkerhet&lt;br&gt;ställas. Säkerheten skall tas i förvar av domstolen eller av den som dom-&lt;br&gt;stolen utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § anges att utländska medborgare och utländska juridiska personer&lt;br&gt;är befriade från skyldigheten att ställa säkerhet i den mån det har avtalats&lt;br&gt;i internationella överenskommelser som är bindande för Sverige. Utländ-&lt;br&gt;ska kärande skall också jämställas med svenska medborgare och svenska&lt;br&gt;juridiska personer i fråga om rätten att kräva säkerhet om överenskom-&lt;br&gt;melse finns om det. Med avtal som nyss nämnts skall jämställas åtagande&lt;br&gt;som regeringen har gjort i förhållande till en annan stat eller del av stat&lt;br&gt;vid ömsesidigt internationellt samarbete för indrivning av underhållsbi-&lt;br&gt;drag. Av regeringens tillkännagivande (1996:625) om befrielse i vissa&lt;br&gt;fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader,&lt;br&gt;m.m. framgår när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till en viss stat&lt;br&gt;och om det enligt överenskommelsen gäller särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 års lag ersatte en lag från 1886 (1886:84 s. 14) om skyldighet för&lt;br&gt;utländska medborgare att ställa säkerhet i rättegång vid svensk domstol.&lt;br&gt;Enligt den gamla lagen var alla utländska medborgare skyldiga att, om&lt;br&gt;det yrkades, ställa säkerhet för rättegångskostnader. Detta ansågs inte&lt;br&gt;tillfredsställande och i den nya lagen undantogs därför de utlänningar&lt;br&gt;som var bosatta i Sverige från den skyldigheten. Lagen ändrades också i&lt;br&gt;vissa andra avseenden och genomgick en språklig omarbetning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångs-&lt;br&gt;kostnader skall ses mot bakgrund av att svenska domar i princip inte är&lt;br&gt;verkställbara utomlands. Även om svaranden vinner målet kan han därför&lt;br&gt;gå miste om ersättning för rättegångskostnader, om käranden saknar till-&lt;br&gt;gångar i Sverige. Främmande stater, vars medborgare är befriade från&lt;br&gt;skyldigheten att ställa säkerhet i rättegång, har som regel åtagit sig att&lt;br&gt;verkställa dom eller beslut angående rättegångskostnad som har med-&lt;br&gt;delats här i landet. Motsvarande utfästelser har gjorts från svensk sida (se&lt;br&gt;prop. 1985/86:161, bet. 1986/87:JuU2, rskr. 1986/87:18). Bestämmelser&lt;br&gt;om verkställighet i Sverige av utländska rättegångskostnadsbeslut finns i&lt;br&gt;lagen (1986:1042) om verkställighet av vissa utländska beslut om rätte-&lt;br&gt;gångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rättegångskostnadsbeslut som har meddelats i en stat&lt;br&gt;som är medlem i EU eller EFTA, med undantag för beslut meddelade i&lt;br&gt;Belgien, Grekland och Liechtenstein, kan internationell verkställighet&lt;br&gt;numera också utverkas med stöd av bestämmelserna i 1988 års konven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion om domstols behörighet och om verkställighet av domar på pri-&lt;br&gt;vaträttens område (Luganokonventionen; jfr lagen [1992:794] med an-&lt;br&gt;ledning av Sveriges tillträde till Luganokonventionen). När konventionen&lt;br&gt;om Sveriges, Finlands och Österrikes anslutning till Brysselkonventio-&lt;br&gt;nen, den parallella konvention om behörighet, erkännande och verkstäl-&lt;br&gt;lighet av privaträttsliga domar som gäller mellan EU:s medlemsstater&lt;br&gt;inbördes, har tillträtts av samtliga medlemsstater, kan detta ske inom&lt;br&gt;hela EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Behovet av en lagändring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som är medborgare eller har hemvist i ett&lt;br&gt;land inom EU eller i ett annat land inom EES och juridiska personer&lt;br&gt;bildade enligt ett sådant lands lagstiftning likställs vid tillämpningen&lt;br&gt;av 1980 års lag med svenska medborgare och svenska juridiska perso-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om förhållandet mellan 1980&lt;br&gt;års lag och Sveriges europeiska samarbete har aktualiserats i ett mål vid&lt;br&gt;svensk domstol, vilket föranledde Högsta domstolen att begära ett för-&lt;br&gt;handsbesked av EG-domstolen enligt artikel 177 i EG-fördraget (se av-&lt;br&gt;snitt 3). I målet hade en brittisk juridisk person väckt talan mot en svensk&lt;br&gt;medborgare och en svensk juridisk person om betalning för levererade&lt;br&gt;varor. De svenska svarandena yrkade att det brittiska bolaget skulle fö-&lt;br&gt;reläggas att ställa säkerhet för de rättegångskostnader det skulle kunna bli&lt;br&gt;skyldigt att betala. I tingsrätt och hovrätt lämnades yrkandet utan bifall&lt;br&gt;med hänvisning till att en tillämpning av 1980 års lag i enlighet med sva-&lt;br&gt;randenas yrkande skulle strida mot Luganokonventionen. Hovrätten an-&lt;br&gt;förde i sitt beslut att det måste anses strida mot de strävanden efter lika-&lt;br&gt;behandling som kännetecknar Luganokonventionen och det för Sveriges&lt;br&gt;del då gällande EES-avtalet om en part på grund av 1980 års lag skulle&lt;br&gt;hindras att väcka en talan i Sverige som enligt Luganokonventionen en-&lt;br&gt;dast kan väckas här. Högsta domstolen begärde hos EFTA-domstolen ett&lt;br&gt;rådgivande yttrande i frågan om det stred mot EES-avtalet - i första hand&lt;br&gt;artikel 4 - att av en kärande som är brittisk juridisk person kräva säkerhet&lt;br&gt;för rättegångskostnad enligt 1980 års lag, när något motsvarande krav&lt;br&gt;inte kan ställas på svenska juridiska personer. Sedan Sverige inträtt som&lt;br&gt;medlem i EU riktades i stället motsvarande fråga till EG-domstolen med&lt;br&gt;hänvisning till artikel 6 i EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolens avgörande i målet innebär att artikel 6 i EG-fördraget&lt;br&gt;skall tolkas så, att det strider mot den bestämmelsen att en medlemsstat&lt;br&gt;kräver att juridiska personer, som är etablerade i en annan medlemsstat&lt;br&gt;och som har väckt talan vid en domstol i förstnämnda stat mot medbor-&lt;br&gt;gare i den staten eller mot där etablerade bolag, skall ställa säkerhet för&lt;br&gt;de rättegångskostnader som de kan bli förpliktade att ersätta, när något&lt;br&gt;sådant krav inte kan ställas på juridiska personer som tillhör den med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemsstaten och det är fråga om en talan som har samband med utövandet&lt;br&gt;av de grundläggande friheter som garanteras av gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att målet i sak avsåg varor som levererats före Sveri-&lt;br&gt;ges anslutning till EU gjorde Högsta domstolen bedömningen att tvisten&lt;br&gt;inte hade något samband med utövande av en sådan grundläggande frihet&lt;br&gt;som garanteras av gemenskapsrätten. Eftersom inte heller Luganokon-&lt;br&gt;ventionen kunde ge något stöd för att åsidosätta 1980 års lag bifölls yr-&lt;br&gt;kandet om att käranden skulle ställa säkerhet för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har också nyligen behandlat frågan om krav på säkerhet&lt;br&gt;för rättegångskostnader och förhållandet till artikel 6 i EG-fördraget när&lt;br&gt;det gäller fysiska personer som är medborgare i en annan medlemsstat än&lt;br&gt;rättegångsstaten (målet C-323/95 David Charles Hayes och Jeanette Ka-&lt;br&gt;ren Hayes mot Kronenberger GmbH i likvidation). Ett sådant krav är&lt;br&gt;enligt EG-domstolens avgörande diskriminerande om motsvarande krav&lt;br&gt;inte ställs på medborgare i rättegångsstaten som varken har tillgångar&lt;br&gt;eller hemvist där. På samma sätt som i avgörandet med svensk anknyt-&lt;br&gt;ning, anges som en ytterligare förutsättning att det är fråga om en talan&lt;br&gt;som har samband med utövandet av de grundläggande friheter som ga-&lt;br&gt;ranteras av gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av diskrimineringsförbudet och dess förhållande till regle-&lt;br&gt;ringen i 1980 års lag, såsom det klarlagts genom EG-domstolens avgö-&lt;br&gt;randen, betyder att 1980 års lag måste ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget kan frågan ställas om en lag av ifrågavarande slag&lt;br&gt;fyller någon funktion. Den frågan ställdes också i det lagstiftningsärende&lt;br&gt;som föregick 1980 års lag. Behovet av bestämmelser om skyldighet att&lt;br&gt;ställa säkerhet bör ställas mot det förhållandet att medborgare och juri-&lt;br&gt;diska personer i många västeuropeiska stater på grund av internationella&lt;br&gt;avtal är befriade från denna skyldighet. Så är för övrigt fallet med med-&lt;br&gt;lemsländerna i EU, med undantag för juridiska personer från Grekland,&lt;br&gt;Irland och Storbritannien samt för medborgare i Portugal och Österrike&lt;br&gt;som inte har hemvist i en stat ansluten till den i Haag den 1 mars 1954&lt;br&gt;dagtecknade konventionen (SÖ 1957:53) angående vissa till civilproces-&lt;br&gt;sen hörande ämnen. För brottmålens del finns ytterligare undantag. För&lt;br&gt;övriga EES-länders del, dvs. Island, Liechtenstein och Norge, är situatio-&lt;br&gt;nen den att medborgare i Island och Norge samt juridiska personer från&lt;br&gt;Norge är undantagna från lagens tillämpningsområde genom internatio-&lt;br&gt;nella konventioner. För länder anslutna till Luganokonventionen, dvs.&lt;br&gt;samtliga EFTA-länder utom Liechtenstein och samtliga EU-länder utom&lt;br&gt;Belgien och Grekland, gäller dessutom - som nämnts ovan - att en dom&lt;br&gt;meddelad i en konventionsstat skall erkännas i en annan konventionsstat.&lt;br&gt;Luganokonventionens tillämpningsområde är dock begränsat till pri-&lt;br&gt;vaträtten med undantag för vissa, i huvudsak familjerättsliga mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda kan leda till slutsatsen att ett upphävande av 1980 års lag&lt;br&gt;skulle få liten praktisk betydelse. Mot detta kan anföras att lagen - även&lt;br&gt;om den inte tillämpas i mer än ett fåtal fall om året - kan fylla en preven-&lt;br&gt;tiv funktion när det gäller att avhålla utländska rättssubjekt utanför EU&lt;br&gt;eller EES i övrigt från att föra en svagt grundad talan vid svensk dom-&lt;br&gt;stol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot den nu skisserade bakgrunden inte i dag underlag för ett&lt;br&gt;beslut att helt upphäva lagen. Tillämpningsområdet bör dock förändras så&lt;br&gt;att lagen uppfyller dels EG-fördragets krav på ickediskriminering på&lt;br&gt;grund av nationalitet, dels det motsvarande krav som ställs upp i EES-&lt;br&gt;avtalet. Detta innebär dels att medborgare i ett land inom EU eller EES i&lt;br&gt;övrigt och juridiska personer från ett sådant land skall likställas med&lt;br&gt;svenska subjekt och alltså befrias från skyldighet att ställa säkerhet enligt&lt;br&gt;lagen, dels att de - för att helt likställas med svenska medborgare och&lt;br&gt;svenska juridiska personer - skall tilläggas rätt att kräva säkerhet för rät-&lt;br&gt;tegångskostnader av utländska kärande som inte omfattas av befrielsen&lt;br&gt;från lagens tillämpningsområde. När det gäller definitionen av juridiska&lt;br&gt;personer bör ett uttryckssätt väljas som inte är för snävt i förhållande till&lt;br&gt;EG-domstolens avgörande och som klargör att det beträffande juridiska&lt;br&gt;personer är nationaliteten som skall avgöra om de omfattas av den nu&lt;br&gt;föreslagna reformen. Likställigheten bör gälla juridiska personer som har&lt;br&gt;bildats enligt lagstiftningen i ett land inom EU eller EES i övrigt. Den&lt;br&gt;definitionen har sin förebild i annan svensk lagstiftning med anknytning&lt;br&gt;till det europeiska samarbetet (se t.ex. 2 kap. 1 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;[1975:1385]) och återfinns också i EG-fördraget (se t.ex. artikel 58). Det&lt;br&gt;är emellertid inte nödvändigt att - på det sätt som sker i dessa bestäm-&lt;br&gt;melser - begränsa regleringen till att omfatta juridiska personer som&lt;br&gt;dessutom har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksam-&lt;br&gt;het inom EU eller EES i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av främst Luganokonventionens regler om verkställig-&lt;br&gt;het av domar och med beaktande av det huvudsakliga syftet med 1980&lt;br&gt;års lag anser regeringen att regleringen i 1980 års lag bör utsträckas till&lt;br&gt;att omfatta dem som har hemvist i Sverige och inom EU eller EES i öv-&lt;br&gt;rigt. Av samma skäl och också med beaktande av svårigheten att lagstift-&lt;br&gt;ningsvägen åstadkomma en lämplig avgränsning anser regeringen att det&lt;br&gt;inte är meningsfullt att begränsa den föreslagna ändringen till enbart&lt;br&gt;tvister som rör sådana grundläggande friheter som skyddas av gemen-&lt;br&gt;skapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kostnadsmässiga konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen medför inga ökade kostnader för staten eller det allmänna i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen bör träda i kraft snarast, lämpligen den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regleringen bör gälla även i mål där talan har väckts före&lt;br&gt;ikraftträdandet. En säkerhet som redan har ställts av ett rättssubjekt som&lt;br&gt;inte längre kommer att omfattas av någon skyldighet att ställa säkerhet&lt;br&gt;bör inte - eftersom detta skulle innebära en fortsatt diskriminering - be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stå. En sådan ordning kräver en särskild övergångsbestämmelse. Be- Prop. 1996/97:159&lt;br&gt;stämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet&lt;br&gt;för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostna-&lt;br&gt;der&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första stycket har ett tillägg gjorts som innebär ett förtydligande av&lt;br&gt;att även den som har hemvist i Sverige får rätt att kräva sådan säkerhet&lt;br&gt;som avses i lagen. Tillägget är en logisk följd av att personer med hem-&lt;br&gt;vist i ett land inom EU eller EES i övrigt likställs med svenska medbor-&lt;br&gt;gare enligt den ändring som görs i tredje stycket. I bestämmelsens inled-&lt;br&gt;ning görs en redaktionell ändring för att terminologin i lagen skall bli&lt;br&gt;enhetlig. Någon ändring i sak är inte avsedd (se prop. 1979/80:78 s. 9 och&lt;br&gt;20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke likställs vid tillämpningen av lagen en medbor-&lt;br&gt;gare i ett land inom EES, den som har hemvist i ett sådant land samt en&lt;br&gt;juridisk person som har bildats enligt ett sådant lands lagstiftning med&lt;br&gt;svenska medborgare och svenska juridiska personer. Bestämmelsen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Det valda uttryckssättet före-&lt;br&gt;kommer som en samlande benämning också i annan lagstiftning med&lt;br&gt;anknytning till EU och EES, se t.ex. 8 kap. 2 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fjärde stycket görs motsvarande redaktionella ändring som i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet&lt;br&gt;för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostna-&lt;br&gt;der&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1980:307) om skyldighet för ut-&lt;br&gt;ländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utländsk medborgare som&lt;br&gt;inte är bosatt här i landet eller en&lt;br&gt;utländsk juridisk person vill väcka&lt;br&gt;talan vid svensk domstol mot en&lt;br&gt;svensk medborgare eller en svensk&lt;br&gt;juridisk person, skall på svarandens&lt;br&gt;yrkande käranden ställa säkerhet&lt;br&gt;för de rättegångskostnader som han&lt;br&gt;genom lagakraftägande avgörande i&lt;br&gt;målet kan bli skyldig att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utländsk medborgare som&lt;br&gt;inte har hemvist här i landet eller en&lt;br&gt;utländsk juridisk person vill väcka&lt;br&gt;talan vid svensk domstol mot en&lt;br&gt;svensk medborgare, mot någon som&lt;br&gt;har hemvist i Sverige eller mot en&lt;br&gt;svensk juridisk person, skall på&lt;br&gt;svarandens yrkande käranden ställa&lt;br&gt;säkerhet för de rättegångskostnader&lt;br&gt;som han genom lagakraftägande&lt;br&gt;avgörande i målet kan bli skyldig&lt;br&gt;att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om mal gäller även ärenden. Med kärande&lt;br&gt;jämställs en målsägande som för talan i brottmål och den som är sökande&lt;br&gt;i ett ärende. Med svarande jämställs den som är tilltalad i brottmål och&lt;br&gt;den som är sökandens motpart i ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är statslös eller politisk&lt;br&gt;flykting skall i fråga om skyldig-&lt;br&gt;heten att ställa säkerhet enligt den-&lt;br&gt;na lag vara likställd med en med-&lt;br&gt;borgare i den stat där han är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;likställs den som är medborgare&lt;br&gt;eller har hemvist i ett land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen eller i ett annat&lt;br&gt;land inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet och juridiska&lt;br&gt;personer som har bildats enligt ett&lt;br&gt;sådant lands lagstiftning med&lt;br&gt;svenska medborgare och svenska&lt;br&gt;juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är statslös eller politisk&lt;br&gt;flykting skall i fråga om skyldig-&lt;br&gt;heten att ställa säkerhet enligt den-&lt;br&gt;na lag vara likställd med en med-&lt;br&gt;borgare i den stat där han har hem-&lt;br&gt;vist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna gäller också i mål där talan har väckts före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Säkerhet som har ställts av en kärande som inte längre&lt;br&gt;omfattas av en sådan skyldighet skall återgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 22 maj 1997 (Justitiedepartementet) har re-&lt;br&gt;geringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa&lt;br&gt;säkerhet för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ragnar&lt;br&gt;Palmkvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär bl.a. att det förs in ett nytt tredje stycke i 1 § i 1980 års&lt;br&gt;lag, där det sägs att, vid tillämpningen av lagen, den som är medborgare&lt;br&gt;eller har hemvist i ett land inom Europeiska unionen eller i ett annat land&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och juridiska personer&lt;br&gt;som har bildats enligt ett sådant lands lagstiftning skall likställas med&lt;br&gt;svenska medborgare och svenska juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör lagtexten lämpligen förkortas så, att man&lt;br&gt;avstår från att nämna Europeiska unionen och enbart talar om ”ett land&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar vidare att punkt 2 i övergångsbestämmelserna för-&lt;br&gt;tydligas och ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”De nya bestämmelserna gäller också i mål som är anhängiga vid svensk&lt;br&gt;domstol vid ikraftträdandet. Har säkerhet i ett sådant mål ställts av en&lt;br&gt;kärande som inte längre omfattas av en skyldighet att ställa säkerhet,&lt;br&gt;skall säkerheten återgå.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Tham, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;br&gt;Ulvskog, Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Ähnberg,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:159 Skyldighet för utländska&lt;br&gt;kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53433, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JuU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-06-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:24:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03159</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:24:19</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:JuU4</uppgift>
<ref_dok_id>GL01JuU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Säkerhet för rättegångskostnader</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>