<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228972</hangar_id>
 <dok_id>GK03158</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>158</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:158</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>158</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-05-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:09</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Radio och TV under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03158/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03158</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03158</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:158&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03158/prop_199697__158-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Radio och TV under höjd beredskap och vid svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att den fredstida strukturen på radio- och TV-&lt;br&gt;området skall bibehållas så långt möjligt även under höjd beredskap och&lt;br&gt;vid svåra påfrestningar på samhället i fred. De radio- och TV-företag&lt;br&gt;som av regeringen åläggs särskilda krav om beredskapsplan skall&lt;br&gt;samråda vid planeringen med Styrelsen för psykologiskt försvar. Public&lt;br&gt;service-företagen skall ha en beredskap för verksamheten under höjd&lt;br&gt;beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Även de radio-&lt;br&gt;och TV-företag utanför public service-kretsen som så önskar bör kunna&lt;br&gt;få stöd och rådgivning vid beredskapsplanering i samarbete med&lt;br&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar. Beredskapsåtgärder skall finansieras&lt;br&gt;av programföretagen själva. Regeringen föreslår också vissa lagändringar&lt;br&gt;för att möjliggöra för radio- och TV-företag att kunna fortsätta med sin&lt;br&gt;verksamhet under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)........4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lokalradiolagen (1993:120)..........5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:599) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radiokommunikation..................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844).. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Nuvarande beredskap för den avgiftsfinansierade radion och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;televisionen..............................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Pressens beredskapsplanering.................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt; 4.3/ Beredskap for övriga radio-och&amp;nbsp;TV-företag...........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Viktigt meddelande till allmänheten........................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Mediernas ställning inom totalförsvaret - funktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Psykologiskt försvar................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Radio och TV under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på samhället i fred.............................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Beredskapen på radio- och TV-området..................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Statens rätt att bestämma över användandet av radiosändare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under höjd beredskap...............................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Kommunal beredskapsradio....................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Vamingsmeddelanden.............................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Beredskapen för den avgiftsfinansierade radion och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;televisionen..............................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;Prioriteringar............................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;Uthållighet och säkerhet i sändnings- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;distributionssystemen..............................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;Beredskapsaspekter på digital&amp;nbsp;distributionsteknik..................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;Finansiering.............................................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer.....................  38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i&amp;nbsp;förfogandelagen (1978:262) ...38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i&amp;nbsp;lokalradiolagen (1993:120).....39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:599)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om radiokommunikation.........................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Förslaget till radio- och TV-lag (1996:844)............................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandets förslag (SOU&amp;nbsp;1996:80)......41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Betänkandets lagförslag...........................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden......................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag...................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådet.....................................  64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj&amp;nbsp;1997...........65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i förfogandelagen&lt;br&gt;(1978:262),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lokalradiolagen&lt;br&gt;(1993:120),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:599) om&lt;br&gt;radiokommunikation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:844),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänner vad regeringen föreslår om att den fredstida strukturen&lt;br&gt;inom radion och televisionen skall bibehållas så långt möjligt under höjd&lt;br&gt;beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred (avsnitt 5.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänner vad regeringen föreslår om att public service-företagen&lt;br&gt;skall utarbeta en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap&lt;br&gt;och vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid planeringen&lt;br&gt;samråda med Styrelsen för psykologiskt försvar (avsnitt 5.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänner vad regeringen föreslår om att även övriga radio- och&lt;br&gt;TV-företag skall kunna få stöd och rådgivning vid beredskapsplanering&lt;br&gt;(avsnitt 5.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. godkänner vad regeringen förslår om att Styrelsen för psykologiskt&lt;br&gt;försvar skall fungera som samrådsorgan i frågor om beredskap för radio&lt;br&gt;och TV-fÖretag (avsnitt 5.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. godkänner vad regeringen föreslår om uthållighet och säkerhet i&lt;br&gt;sändnings- och distributionssystemen for radio och TV (avsnitt 5.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. godkänner vad regeringen föreslår om finansiering av beredskaps-&lt;br&gt;planering på radio- och TV-området (avsnitt 5.9)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § förfogandelagen (1978:262) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förfogande kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastighet tagas i anspråk med nyttjanderätt och annan egendom tagas&lt;br&gt;i anspråk med äganderätt eller nyttjanderätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nyttjanderätt, servitut eller liknande rätt till egendom upphävas eller&lt;br&gt;begränsas och nyttjanderätt i andra hand tillskapas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ägare eller innehavare av fastighet, gruva, byggnad, industrianlägg-&lt;br&gt;ning eller annan anläggning eller av transportmedel, arbetsmaskin eller&lt;br&gt;liknande åläggas att utöva verksamhet för eller på annat sätt medverka&lt;br&gt;till framställning av egendom för statens eller annans räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ägare eller innehavare av lageranläggning åläggas att förvara&lt;br&gt;egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ägare eller innehavare av transportmedel åläggas att ombesörja&lt;br&gt;transporter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. viss person åläggas tillfällig uppgift för försvarsmakten som&lt;br&gt;vägvisare, budbärare, arbetsmanskap eller sjukvårdspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiosändare eller sändar-&lt;br&gt;utrustning får inte tas i anspråk,&lt;br&gt;om den stadigvarande utnyttjas&lt;br&gt;för tillståndspliktiga Ijudradio-&lt;br&gt;eller TV-sändningar enligt radio-&lt;br&gt;och TV-lagen (1996:844) eller&lt;br&gt;lokalradiolagen (1993:120). Det-&lt;br&gt;samma gäller anläggning för&lt;br&gt;trådsändning vari sådana sänd-&lt;br&gt;ningar vidaresänds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av egendom som omfattas av förfogande far&lt;br&gt;icke överlåta, förbruka, skada, gömma undan eller föra bort egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lokalradiolagen (1993:120) Prop. 1996/97:158&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 §&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 nödsituationer skall sådana&lt;br&gt;meddelanden som är av vikt för&lt;br&gt;allmänheten sändas utan särskild&lt;br&gt;ersättning om en myndighet begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokalradiolagen (1993:120) skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varningsmeddelanden som är&lt;br&gt;av vikt för allmänheten och som&lt;br&gt;skall skydda människor, egendom&lt;br&gt;eller miljö skall sändas kostnads-&lt;br&gt;fritt, om en myndighet begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:599) om&lt;br&gt;radiokommunikation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1993:599) om radiokommu-&lt;br&gt;nikation skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig upphör giltig-&lt;br&gt;heten av de tillstånd som har be-&lt;br&gt;slutats enligt 3 § och av de undan-&lt;br&gt;tag från tillståndsplikten som har&lt;br&gt;beslutats med stöd av 8 §. Detta&lt;br&gt;gäller inte tillstånd som har med-&lt;br&gt;delats statliga myndigheter eller&lt;br&gt;kommuner eller tillstånd som har&lt;br&gt;meddelats enskilda organisationer&lt;br&gt;eller företag som under krig skall&lt;br&gt;bedriva verksamhet som är av&lt;br&gt;särskild betydelse för total-&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser&lt;br&gt;eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, far regeringen meddela&lt;br&gt;de föreskrifter om tillstånd att inneha och använda radiosändare som&lt;br&gt;behövs med hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:844)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § radio- och TV-lagen (1996:844)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för sändningstillstånd far även avse skyldighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sända program till hela landet eller till en viss del av landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sända under en viss minsta tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtidigt sända ett visst minsta antal program i varje område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bereda utrymme för sändningar som är särskilt anpassade för syn-&lt;br&gt;eller hörselskadade enligt 2 kap. 1 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utforma sändningar på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för&lt;br&gt;funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bereda utrymme för sändningar som sker med stöd av tillstånd av&lt;br&gt;regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. använda en viss sändningsteknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. använda vissa radiosändare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ta hänsyn till ljudradions och televisionens särskilda genomslags-&lt;br&gt;kraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för&lt;br&gt;sändning av programmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. iaktta bestämmelsen i 6 kap. 3 § första stycket om beriktigande&lt;br&gt;även i fråga om ljudradion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. sända genmälen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. i programverksamheten respektera den enskildes privatliv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sända ett mångsidigt programutbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. regionalt sända och producera program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en myndighet begär det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;till Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV lämna uppgifter&lt;br&gt;som är nödvändiga för nämndens&lt;br&gt;bedömning om sända program&lt;br&gt;stämmer överens med de villkor&lt;br&gt;som har meddelats enligt denna&lt;br&gt;lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. utforma sändningarna på&lt;br&gt;sådant sätt att de inte endast kan&lt;br&gt;tas emot av en begränsad del av&lt;br&gt;allmänheten i sändningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;till Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV lämna uppgifter&lt;br&gt;som är nödvändiga för nämndens&lt;br&gt;bedömning om sända program&lt;br&gt;stämmer överens med de villkor&lt;br&gt;som har meddelats enligt denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. utforma sändningarna på&lt;br&gt;sådant sätt att de inte endast kan&lt;br&gt;tas emot av en begränsad del av&lt;br&gt;allmänheten i sändningsområdet&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1996/97:101, bet. 1996/97:KUI9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. utarbeta en beredskapsplan&lt;br&gt;för verksamheten under höjd&lt;br&gt;beredskap och vid svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred&lt;br&gt;samt lämna planen till regeringen&lt;br&gt;och till den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I juni 1994 gav regeringen i uppdrag åt den parlamentariska kommittén&lt;br&gt;(Ku 1994:08) för utredning om radion och televisionen vid krig och&lt;br&gt;krigsfara att göra en översyn av vad som bör gälla tor radion och&lt;br&gt;televisionen vid krig och krigsfara och lägga fram de förslag som&lt;br&gt;översynen gav anledning till. Utredningen överlämnade i maj 1996 sitt&lt;br&gt;betänkande Viktigt meddelande - Radio och TV i krig och kris (SOU&lt;br&gt;1996:80). I betänkandet föreslås en rad åtgärder för att stärka bered-&lt;br&gt;skapen inom radio- och TV-området. Utredningens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet samt betänkandets lagförslag finns i bilaga 1 och 2. Betän-&lt;br&gt;kandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissinstansernas&lt;br&gt;synpunkter finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om informationsberedskapen i landet har behandlats inom&lt;br&gt;ramen för försvarsbesluten. Försvarsbeslutet för perioden 1997-2001 har&lt;br&gt;fattats i två etapper. Den första etappen av försvarsbeslutet beslutades&lt;br&gt;hösten 1995 och omfattade statsmakternas ställningstaganden till&lt;br&gt;säkerhetspolitiken, försvarspolitiken, övergripande mål och uppgifter för&lt;br&gt;totalförsvaret, övergripande inriktning av totalförsvarets utformning samt&lt;br&gt;ekonomin (prop. 1995/96:12, bet. 1995/96:UFöUl, rskr. 1995/96:44, bet.&lt;br&gt;1995/96:FcUl, rskr. 1995/96:45-46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra etappen av försvarsbeslutet beslutades i december 1996 och&lt;br&gt;omfattade statsmakternas ställningstaganden till den närmare&lt;br&gt;inriktningen av det militära försvarets krigsorganisation och det civila&lt;br&gt;försvarets funktioner (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl, rskr.&lt;br&gt;1996/97:109-112, bet. 1996/97:UFöUl, rskr. 1996/97:36). I samband&lt;br&gt;med detta behandlas bl.a. frågor om informationsberedskap inom ramen&lt;br&gt;för funktionen Psykologiskt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnade i september 1996 förslag till riksdagen om&lt;br&gt;beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred (prop.&lt;br&gt;1996/97:11). Propositionen har behandlats av riksdagen den 14 maj 1997&lt;br&gt;(bet. 1996/97:FöU5. rskr. 1996/97:203).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 maj 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, vars yttrande finns i bilaga 5. har lämnat förslagen utan&lt;br&gt;erinran. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissens lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Nuvarande beredskap för den avgiftsfinansierade radion&lt;br&gt;och televisionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beredskapen inom etermedieområdet har under lång tid varit synonym&lt;br&gt;med beredskapen inom svensk public service-radio och TV. Sedan&lt;br&gt;radioverksamheten i mitten av 1920-talet fick fasta former i Sverige har&lt;br&gt;verksamheten vid krig och krigsfara reglerats i särskild ordning när det&lt;br&gt;gäller public service-bolagen. Om Sverige befinner sig i krig eller om det&lt;br&gt;råder krigsfara och regeringen förordnar det skall Sveriges Radio AB och&lt;br&gt;Sveriges Television AB bilda självständiga organisationer inom total-&lt;br&gt;försvaret som lyder direkt under regeringen. Sveriges Utbildningsradios&lt;br&gt;resurser tillförs i ett sådant läge de två andra bolagen. De verkställande&lt;br&gt;direktörerna för Sveriges Radio och Sveriges Television ansvarar för att&lt;br&gt;bolagen upprätthåller nödvändig beredskap. Bestämmelser om program-&lt;br&gt;verksamheten som meddelats i sändningstillstånd skall vara vägledande&lt;br&gt;även under krig och krigsfara. Bolagen skall bedriva beredskapsplanering&lt;br&gt;i fred och har till sitt förfogande en rådgivande nämnd som utses av&lt;br&gt;regeringen. Denna ordning har sedan länge funnits reglerad i särskilda&lt;br&gt;avtal mellan staten och public service-företagen. Beredskapsverksam-&lt;br&gt;heten inom Sveriges Radio och Sveriges Television finansieras av&lt;br&gt;företagen själva inom ramen för medelstilldelningen via rundradiokontot.&lt;br&gt;För år 1997 finns motsvarande regler i regeringens anslagsvillkor för&lt;br&gt;företagen (regeringsbeslut 1996-12-20, 27-29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreskriver regeringen i Sveriges Radios och Sveriges Tele-&lt;br&gt;visions sändningstillstånd att den tekniska kvaliteten på sändningarna&lt;br&gt;skall vara hög. Sändningarna skall ske med så god säkerhet att eventuella&lt;br&gt;sändningsavbrott blir så korta som möjligt. Verksamheten skall utformas&lt;br&gt;så att den inte understiger de kvalitets- och säkerhetsnivåer som samman-&lt;br&gt;taget rådde för programproduktion och utsändning under år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio och Sveriges Television har utöver dessa särskilda&lt;br&gt;villkor träffat överenskommelser med Statens räddningsverk (SRV) om&lt;br&gt;varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten&lt;br&gt;(se avsnitt 4.4) och med Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) om&lt;br&gt;verksamheten vid krig och krigsfara. SPF är inom det civila försvaret&lt;br&gt;funktionsansvari g myndighet för funktionen Psykologiskt försvar (se&lt;br&gt;avsnitt 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TERACOM Svensk Rundradio AB (Teracom), som svarar för utbygg-&lt;br&gt;nad och drift av rundradionätet samt utsändning och överföring av radio-&lt;br&gt;och TV-program m.m, har i ett särskilt avtal med staten åtagit sig att&lt;br&gt;svara för beredskapsplanering för krig eller krigsfara. Enligt detta avtal&lt;br&gt;skall bolaget, om landet befinner sig i krig eller krigsfara, följa anvis-&lt;br&gt;ningar av regeringen i fråga om totalförsvar och beredskapsplanering.&lt;br&gt;Det finns även en överenskommelse mellan Teracom och SPF om verk-&lt;br&gt;samheten vid höjd beredskap. Beredskapsverksamheten finansieras ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom att radio- och TV-företagen (i dag endast Sveriges Radio och&lt;br&gt;Sveriges Television) ersätter Teracom via avgifterna för distributionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;Pressens beredskapsplanering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Pressens beredskapsplanläggning bygger på ett frivilligt åtagande från&lt;br&gt;tidningsföretagens sida. Syftet är att se till att rimliga förutsättningar&lt;br&gt;finns för en fri och oberoende press även under höjd beredskap. All&lt;br&gt;svensk dags- och veckopress samt ett 90-tal tidskrifter är s.k. K-företag&lt;br&gt;(krisviktiga företag) med genomförda beredskapsplaner. Det finns ett&lt;br&gt;avtal mellan SPF och Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) samt&lt;br&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) om bered-&lt;br&gt;skapsplanering för tidningsföretagen. Till SPF är också knutet ett&lt;br&gt;pressråd som fungerar som ett samarbetsorgan i frågor om pressens&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPF och ÖCB har tillsammans med dagspressens branschorganisa-&lt;br&gt;tioner kommit överens om målsättningar för pressens beredskap. Man&lt;br&gt;har bl.a. identifierat vissa allmänna produktionsförutsättningar. De&lt;br&gt;insatser som görs är framför allt knutna till erfarenheter om att&lt;br&gt;annonsvolymen kommer att gå ner samt att tillgången på förbruknings-&lt;br&gt;varor som behövs vid framställning av tidningar kommer att minska i en&lt;br&gt;krigssituation. En överenskommelse har träffats mellan ÖCB, SPF och&lt;br&gt;Tidningsutgivarna angående pressens beredskapslagring och komplette-&lt;br&gt;rande statlig lagring vid vissa tidningar. SPF har dessutom en funktion&lt;br&gt;som rådgivare och ger stöd och rekommendationer för tidningsföretagens&lt;br&gt;beredskapsplanering. Pressstödsnämnden kommer i händelse av krig att&lt;br&gt;hänföras till SPF.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;Beredskap för övriga radio- och TV-företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan slutet av 1970-talet och i en takt som har ökat under senare år har&lt;br&gt;den tidigare monopolsituationen på radio- och TV-området ersatts med&lt;br&gt;en allt större konkurrens. Sveriges Radio och Sveriges Television har fått&lt;br&gt;sällskap av både inhemska programföretag och utländska företag som&lt;br&gt;sänder över satellit. Tidigare var markbundna sändningar den allt domi-&lt;br&gt;nerande distributionsformen. Satellitutvecklingen har bl.a. lett till en&lt;br&gt;kraftig utbyggnad av kabelnät för framför allt TV-distribution. Upp-&lt;br&gt;gifterna om kabel-TV-nätens omfattning varierar. Enligt Svenska Kabel-&lt;br&gt;TV-föreningen är ca 70 procent av de svenska TV-hushållen anslutna till&lt;br&gt;kabelnät. Det finns för närvarande ett kommersiellt företag, TV4 AB&lt;br&gt;(publ) (TV4). med rikstäckande markbundna sändningar samt flera satel-&lt;br&gt;litsändande företag vars program sänds direkt till hushållen eller&lt;br&gt;vidaresänds via kabel. Vidare finns ca 85 kommersiella lokalradioföretag&lt;br&gt;samt omkring 1 100 tillståndshavare som sänder närradio från ca 150&lt;br&gt;sändningsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även lyssnar- och tittarvanorna har förändrats i takt med att&lt;br&gt;konkurrensen på området ökat. Tillkomsten av nya radio- och TV-&lt;br&gt;kanaler har inneburit att människors lyssnande och tittande har kommit&lt;br&gt;att spridas på allt fler kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för hela den kommersiella etermediebranschen är att det i&lt;br&gt;dag saknas en reglering av vilken beredskap företagen skall ha för hur&lt;br&gt;verksamheten skall kunna fortsätta bedrivas i händelse av höjd beredskap&lt;br&gt;eller vid svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-lagen (1996:844) föreskriver att för företag som sänder&lt;br&gt;med tillstånd av regeringen far uppställas en skyldighet att på begäran av&lt;br&gt;myndighet sända meddelanden till allmänheten. I sändningstillstånden&lt;br&gt;för Sveriges Television, Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio och&lt;br&gt;TV4 finns villkor som reglerar deras skyldigheter att sända viktiga&lt;br&gt;meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § lokalradiolagen (1993:120) är den privata kommersiella&lt;br&gt;lokalradion i nödsituationer skyldig att sända meddelanden till allmän-&lt;br&gt;heten utan ersättning om en myndighet begär det. För närradion kabel-&lt;br&gt;sändningar och satellitsändningar finns inga bestämmelser om myndig-&lt;br&gt;hetsmeddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Viktigt meddelande till allmänheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utöver de ovan beskrivna lagfästa skyldigheter samt särskilda villkor&lt;br&gt;som gäller för radio- och TV-företag finns ett särskilt utvecklat vamings-&lt;br&gt;system - Varnings- och informationssystemet, VMA. VMA är utvecklat&lt;br&gt;för behoven inom befolkningsskyddets och räddningstjänstens område&lt;br&gt;och har vuxit fram genom samarbete mellan Statens Räddningsverk&lt;br&gt;(SRV) och Sveriges Radio och Sveriges Television. Det kan betraktas&lt;br&gt;som mer långtgående än de myndighetsmeddelanden som skall finnas&lt;br&gt;enligt lag och sändningstillstånd. Detta system reglerar närmare i detalj&lt;br&gt;hur räddningsledare och myndigheter vid katastrofer, allvarliga olyckor&lt;br&gt;eller liknande händelser går tillväga för att begära utsändning av medde-&lt;br&gt;lande för varning av allmänheten samt hur det sändande&lt;br&gt;programföretaget skall agera. VMA-systemet består dels av signalen&lt;br&gt;”viktigt meddelande”, som sänds med hjälp av ljudsändare på hustak runt&lt;br&gt;om i landet, dels av meddelande i radio och TV. I VMA-systemet finns&lt;br&gt;en gradering av tre nivåer för meddelanden: 1. Varningsmeddelande -&lt;br&gt;utsänds omedelbart på begäran av behörig räddningsledare eller&lt;br&gt;myndighet i situationer då fara för skada på liv eller egendom eller i&lt;br&gt;miljön bedöms föreligga. Om signalen ”viktigt meddelande” ljuder från&lt;br&gt;hustaken skall den alltid följas av varningsmeddelande i radio och TV. 2.&lt;br&gt;Informationsmeddelande - utsänds, dock utan krav på omedelbarhet,&lt;br&gt;på begäran av behörig räddningsledare eller myndighet för att förebygga&lt;br&gt;och begränsa skador på egendom eller miljö i andra situationer än som&lt;br&gt;avses i punkt 1. 3. Servicemeddelande - utsänds, utan krav på&lt;br&gt;omedelbarhet, på begäran av behörig räddningsledare eller myndighet för&lt;br&gt;att underlätta allmänhetens agerande och räddningstjänstens insatser i&lt;br&gt;andra situationer än som avses i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varningsmeddelande förutsätts i fredstid behöva användas ytterst&lt;br&gt;sällan - det gäller främst katastroftillbud såsom kemikalieutsläpp och&lt;br&gt;käm kraftsolyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio och Sveriges Television har sedan år 1993 haft en&lt;br&gt;överenskommelse med SRV om tillämpning av VMA-systemet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen förnyades under år 1995. när även TV4 träffade en Prop. 1996/97:158&lt;br&gt;överenskommelse med SRV. TV4 omfattas dock inte av nivå 3 i VMA-&lt;br&gt;systemet. SRV har under 1996 träffat en överenskommelse även med&lt;br&gt;Radioutgivareföreningen om den lokala kommersiella radions med-&lt;br&gt;verkande i VMA-systemet. Föreningen, som är ett branschorgan för&lt;br&gt;kommersiell lokalradio, förbinder sig i denna överenskommelse bl.a. att&lt;br&gt;verka för att programbolag och radiostationer informeras om överens-&lt;br&gt;kommelsen och dess rutiner. Närradio, kabelsändningar och satellit-&lt;br&gt;sändningar ingår inte i VMA-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Mediernas ställning inom totalförsvaret - funktionen&lt;br&gt;Psykologiskt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vägledande för verksamheten inom det civila försvaret är den s.k.&lt;br&gt;ansvarsprincipen som innebär att den som har ansvar för en verksamhet i&lt;br&gt;fred även har motsvarande ansvar i krig. Av detta följer att förberedelser&lt;br&gt;som krävs för att verksamheten skall kunna upprätthållas under höjd&lt;br&gt;beredskap bör vidtas. Principerna gäller all verksamhet inom det civila&lt;br&gt;försvaret, dvs. inte enbart statliga myndigheters verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i ansvarsprincipen är samhället indelat i ett antal&lt;br&gt;funktioner - samhällssektorer som anses vara särskilt betydelsefulla i krig&lt;br&gt;och som kräver någon form av central samordning. Funktionerna om-&lt;br&gt;fattar samhällsverksamhet som i större eller mindre utsträckning måste&lt;br&gt;kunna upprätthållas under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Syftet med&lt;br&gt;funktioner och funktionsindelning är att ansvaret för beredskapsför-&lt;br&gt;beredelser i fred och för verksamhet under krig och krigsfara skall för-&lt;br&gt;delas på nivån under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beredskapsförordningen (1993:242) regleras de statliga myndig-&lt;br&gt;heternas ansvar för beredskapsförberedelser och ansvar under höjd&lt;br&gt;beredskap. Här återfinns också bestämmelser om funktioner. I en&lt;br&gt;funktion kan flera myndigheter ingå, men även andra samhällsviktiga&lt;br&gt;organ, såväl statliga som privata bolag kan ha anledning att samarbeta&lt;br&gt;inom funktionen. För varje funktion finns en myndighet som ansvarar för&lt;br&gt;samordning m.m. inom funktionen. En beredskapsmyndighet som är&lt;br&gt;funktionsansvarig skall enligt 17 § beredskapsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i samråd med övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen&lt;br&gt;utarbeta underlag för statsmakternas beslut om målen för funktionen&lt;br&gt;under krig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samordna beredskapsförberedelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samordna planering och budgetering av beredskapsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. samordna och genomföra krigsplanläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. svara för att personal utbildas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. svara för att övningar genomförs samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. regelbundet till regeringen redovisa beredskapsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för beslut om funktionens inriktning och resursåtgång på fem&lt;br&gt;års sikt skall utarbetas av den funktionsansvariga myndigheten genom&lt;br&gt;programplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Massmedieområdet tillhör i beredskapshänseende det psykologiska Prop. 1996/97:158&lt;br&gt;försvaret. Funktionsansvari g myndighet är SPF. Det övergripande målet&lt;br&gt;för funktionen enligt 1996 års totalförsvarsbeslut lyder: &amp;quot;Verksamheten&lt;br&gt;inom funktionen Psykologiskt försvar skall bedrivas så att befolkningens&lt;br&gt;förtroende för det demokratiska samhället under höjd beredskap bevaras&lt;br&gt;samt att försvarsviljan och motståndsandan stärks. En snabb och korrekt&lt;br&gt;nyhetsförmedling och en konkret och fullständig myndighetsinformation&lt;br&gt;skall säkerställas genom en god och anpassningsbar informations-&lt;br&gt;beredskap. Verksamheten skall även bedrivas så att de resurser och den&lt;br&gt;beredskap som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar&lt;br&gt;på samhället i fred och för internationella fredsfrämjande och humanitära&lt;br&gt;insatser&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse, etapp 1 understryker&lt;br&gt;regeringen att bilden av tänkbara hot och risker måste ses i ett bredare&lt;br&gt;perspektiv än tidigare. Beredskapsplaneringen måste i framtiden inbe-&lt;br&gt;gripa såväl traditionella säkerhetspolitiska som icke-militära fredstida hot&lt;br&gt;och påfrestningar på samhället. Kriget är den allvarligaste påfrestningen&lt;br&gt;men ökad uppmärksamhet måste, enligt regeringen, ges åt de icke mili-&lt;br&gt;tära hoten såsom svåra påfrestningar i fred, dvs. katastrofer samt allvar-&lt;br&gt;liga störningar inom viktiga samhällsfunktioner. De särskilda resurser&lt;br&gt;som behövs för verksamheten i krig bör också användas vid&lt;br&gt;påfrestningar av olika slag i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse, etapp 2 konstaterar rege-&lt;br&gt;ringen att förmågan hos det civila försvaret väsentligen bestäms av det&lt;br&gt;fredstida samhällets inneboende flexibilitet, stabilitet och möjlighet att&lt;br&gt;hantera störningar. Det civila försvaret har generellt sett en acceptabel&lt;br&gt;förmåga. I fråga om stabilitet och flexibilitet på de viktigaste infrastruk-&lt;br&gt;turområdena, dvs. främst elförsörjning, telekommunikationer, informa-&lt;br&gt;tionsförsörjning samt ledningssystem finns en sårbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1996/97:11 om beredskapen mot svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred konstaterar regeringen att en effektiv informations-&lt;br&gt;verksamhet är en grundläggande förutsättning för att myndigheter och&lt;br&gt;andra organ skall kunna genomföra de åtgärder som behövs vid svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred. SPF skall enligt propositionen ha till&lt;br&gt;uppgift att ge råd och rekommendationer till myndigheter och organ om&lt;br&gt;information vid svåra påfrestningar. Om en myndighet önskar det skall&lt;br&gt;SPF kunna lämna expertstöd for informationsgivningen vid en inträffad&lt;br&gt;svår påfrestning. Regeringen beslutade i december 1996 om ändring av&lt;br&gt;SPF:s instruktion (1988:853) i enlighet härmed (SFS 1996:1482). Styrel-&lt;br&gt;sen föreslås vidare i prop. 1996/97:11 fa i uppgift att göra utvärderingar&lt;br&gt;av hur kommunikationen mellan myndigheter/massmedier och&lt;br&gt;människor fungerat vid inträffade svåra påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen presenteras vidare ett tiotal olika svåra påfrestningar&lt;br&gt;som regeringen anser att det bör finnas särskild god beredskap för. Svåra&lt;br&gt;störningar i viktiga infrastruktursystem som t.ex. radio och TV är exem-&lt;br&gt;pel på sådana påfrestningar. Regeringen anser att det är av stor vikt att&lt;br&gt;radio och TV har god beredskap mot störningar i fredstid. Det gäller&lt;br&gt;såväl störningar på grund av olyckshändelser eller naturkatastrofer som&lt;br&gt;avsiktliga åtgärder såsom sabotage. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPF har hittills inriktat verksamheten av beredskapsstödjande natur på Prop. 1996/97:158&lt;br&gt;dagspressen. Public service-företagen och Teracom har vidtagit sina&lt;br&gt;beredskapsförberedelser utifrån gällande avtal med staten. Företagens&lt;br&gt;rapportering har hittills skett direkt till regeringen. SPF har ännu inte&lt;br&gt;bedrivit samarbete kring frågor om beredskapsplanering med radio- och&lt;br&gt;TV-företagen utanför public service-kretsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Radio och TV under höjd beredskap och vid&lt;br&gt;svåra påfrestningar på samhället i fred&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning for försvarsviljan hos medborgarna om&lt;br&gt;landet skulle hotas eller angripas är att de har förtroende för och är väl&lt;br&gt;informerade om statsledningens och myndigheternas beslut, över-&lt;br&gt;väganden och verksamhet. Detta förutsätter att det finns ett förtroende&lt;br&gt;också för de huvudsakliga kanalerna för information och nyhets-&lt;br&gt;förmedling. dvs. för massmedierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabbhet och uthållighet är egenskaper hos etermedierna som gör dem&lt;br&gt;särskilt värdefulla som informationsmedier i krigs- och krissituationer.&lt;br&gt;Erfarenheter från krigs- och krisområden visar att radion och televisionen&lt;br&gt;har mycket stor betydelse i sådana situationer. En rundradiosändning når&lt;br&gt;mottagaren omedelbart. Eftersom signalerna rör sig fritt genom rummet&lt;br&gt;är kommunikationen mindre känslig for distributionsstömingar än tråd-&lt;br&gt;bunden eller tryckt information. Särskilt ljudradion ger möjlighet till&lt;br&gt;rörlig mottagning oberoende av elanslutning. En förutsättning för uthål-&lt;br&gt;ligheten är emellertid att sändaranläggningar och sändamät fungerar,&lt;br&gt;varför frågor om säkerhet och uthållighet i dessa system är särskilt ange-&lt;br&gt;lägna. Inom radio- och TV-området pågår dessutom ständigt en utveck-&lt;br&gt;ling av tekniken, både vad gäller produktion och distribution. T.ex.&lt;br&gt;kommer introduktionen av digital sändningsteknik for radio och TV på&lt;br&gt;sikt kräva särskild uppmärksamhet i beredskapsplanläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap kan&lt;br&gt;beredskapen i Sverige höjas för att stärka landets försvarsförmåga. Höjd&lt;br&gt;beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Är&lt;br&gt;Sverige i krig råder högsta beredskap. Är Sverige i krigsfara, eller råder&lt;br&gt;det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är&lt;br&gt;krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller&lt;br&gt;krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap. De&lt;br&gt;åtgärder på radio- och TV-området som vidtas för höjd beredskap har&lt;br&gt;stor betydelse även för planeringen av beredskapen vid svåra påfrest-&lt;br&gt;ningar i fredstid, varför en helhetssyn bör prägla samhällets åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Beredskapen på radio- och TV-området&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den fredstida strukturen inom radion och&lt;br&gt;televisionen skall bibehållas så långt möjligt även under höjd beredskap&lt;br&gt;och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. De fredstida,&lt;br&gt;grundlagsfästa principerna om yttrande- och informationsfrihet skall&lt;br&gt;gälla även när höjd beredskap råder i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen skall, liksom hittills, ha en skyldighet att&lt;br&gt;utarbeta en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och&lt;br&gt;vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Företagens beredskaps-&lt;br&gt;planering skall ske i samråd med Styrelsen för psykologiskt försvar&lt;br&gt;(SPF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra radio- och TV-företag än public service-företagen skall&lt;br&gt;kunna få stöd och rådgivning vid beredskapsplanläggning i samarbete&lt;br&gt;med det psykologiska försvaret och SPF. Någon generell ersättning för&lt;br&gt;fredstida beredskapsplanering eller kompensation för bortfall av reklam-&lt;br&gt;inkomster för kommersiella radio- och TV-företag vid en kris- eller&lt;br&gt;krigssituation skall inte utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPF skall fungera som samrådsorgan i frågor om beredskap för radio-&lt;br&gt;och TV-företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I radio- och TV-lagen skall införas en möjlighet för staten att i ett&lt;br&gt;programföretags sändningstillstånd ställa krav på att företaget utarbetar&lt;br&gt;en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred samt lämnar den både till regeringen&lt;br&gt;och till den myndighet som regeringen bestämmer. Sådant villkor skall&lt;br&gt;ställas på Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser stöder utredningens för-&lt;br&gt;slag att den fredstida strukturen på radio- och TV-området bör behållas&lt;br&gt;även vid krig eller krigsfara. De flesta instämmer även i att SPF ges en&lt;br&gt;ökad roll för massmedier och att de nya aktörerna på radio- och TV-&lt;br&gt;området ges möjlighet att frivilligt inordna sig i beredskapsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB är kritiska till att en&lt;br&gt;statlig myndighet tilldelas rollen som funktionsansvari g myndighet för&lt;br&gt;public service-bolagen. Företagen anser att nuvarande ordning med&lt;br&gt;särskilda avtal mellan staten och public service-företagen där företagen&lt;br&gt;inom egna budgetramar ansvarar för planeringen och årligen rapporterar&lt;br&gt;till regeringen är en modell som fungerar väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TERACOMSvensk Rundradio AB (Teracom) anför att det är viktigt att&lt;br&gt;bolagets planeringssamband med programföretagen inte bryts. Teracom&lt;br&gt;ställer sig negativt till att företaget i beredskapshänseende skulle hänföras&lt;br&gt;till funktionen Telekommunikationer. Teracom anför också att en stor del&lt;br&gt;av dagens radio- och TV-företag anlitar Teracom för distributionen av&lt;br&gt;sina sändningar. Om dessa företag skall genomföra beredskapsplanlägg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning måste därför denna samordnas med Teracoms planläggning. Hur&lt;br&gt;denna del av Teracoms planering skall finansieras framgår inte av&lt;br&gt;betänkandet. Enligt Teracoms mening bör finansieringen bygga på&lt;br&gt;samma förutsättningar som gäller för public service-företagen, nämligen&lt;br&gt;att Teracoms planeringskostnader ersätts av radio- och TV-företagen.&lt;br&gt;exempelvis via de avgifter som företagen betalar Teracom för distribu-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 påpekar att en överenskommelse mellan TV4 och staten rörande&lt;br&gt;en beredskapsorganisation skulle innebära kännbara ekonomiska påfrest-&lt;br&gt;ningar på företagets verksamhet. TV4 menar också att ekonomisk kom-&lt;br&gt;pensation skulle bli nödvändig om staten skulle ställa krav på TV4 att&lt;br&gt;ingå i en krigsorganisation, främst med tanke på att TV4:s normala&lt;br&gt;inkomster via försäljning av annonstid skulle utebli i en krigssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen (PTS) hävdar att eftersom kontribution och&lt;br&gt;distribution av program är att betrakta som telekommunikation bör PTS&lt;br&gt;vara funktionsansvarig myndighet vad avser Teracoms verksamhet.&lt;br&gt;Enligt PTS skulle på detta sätt Teracoms behov kunna sammanvägas med&lt;br&gt;andra aktörers behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Statens åtgärder på massmedie-&lt;br&gt;området har som sitt främsta syfte att säkerställa yttrandefrihet, till-&lt;br&gt;gänglighet och mångfald. Staten har ett övergripande ansvar för att ge&lt;br&gt;medborgarna tillgång till information och kultur och för att det finns&lt;br&gt;förutsättningar för en fri och öppen debatt där olika meningar kan fram-&lt;br&gt;föras och bemötas. I en situation där höjd beredskap råder i landet eller&lt;br&gt;vid en svår påfrestning på samhället i fred är det särskilt angeläget att&lt;br&gt;medborgarna har tillgång till den information som behövs för att kunna&lt;br&gt;hålla sig informerade och ta ställning i olika samhällsfrågor. Det är svårt&lt;br&gt;att överskatta betydelsen i sådana situationer av en fungerande radio och&lt;br&gt;TV som förmedlare av nyheter, information och vamingsmeddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att medborgarna har förtroende för de huvudsakliga&lt;br&gt;kanalerna för information och nyhetsförmedling, dvs. för massmedierna.&lt;br&gt;Massmediernas fria ställning i förhållande till staten och myndigheterna&lt;br&gt;är därför grundläggande. Den fredstida strukturen inom radion och televi-&lt;br&gt;sionen skall bibehållas så långt möjligt även under höjd beredskap eller&lt;br&gt;vid svåra påfrestningar på samhället i fred. De grundläggande principerna&lt;br&gt;för yttrande- och informationsfrihet som gäller för medierna i fred, skall&lt;br&gt;gälla för verksamheten också i sådana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om höjd beredskap råder i Sverige eller vid svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred kommer behovet av information till allmänheten att öka&lt;br&gt;kraftigt. Det gäller bl.a. nyhetsförmedling om händelseutvecklingen och&lt;br&gt;det allmänna läget, meddelanden som har samband med övergången från&lt;br&gt;freds- till krigsförhållanden och varningar till de delar av befolkningen&lt;br&gt;som är utsatta för direkta hot. I fredstid kan hoten gälla både störningar&lt;br&gt;på grund av olyckshändelser eller naturkatastrofer och avsiktliga hand-&lt;br&gt;lingar såsom sabotage och terrorism. Det är angeläget att massmedierna&lt;br&gt;kan fungera på ett sådant sätt att allmänhetens informationsbehov till-&lt;br&gt;godoses och desinformation motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till radio och TV-företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att den fredstida strukturen på medieområdet skall&lt;br&gt;kunna bevaras så långt det är möjligt också vid svåra fredstida&lt;br&gt;påfrestningar och i händelse av höjd beredskap är att enskilda medie-&lt;br&gt;företag ges möjligheter att fortsätta sin verksamhet. När det gäller radio-&lt;br&gt;och TV-företag som sänder med stöd av tillstånd från regeringen har&lt;br&gt;staten möjlighet att ställa villkor i samband med beslut om sändnings-&lt;br&gt;tillstånd. För public service-företagen, som finansieras med allmänna&lt;br&gt;medel via TV-avgiften, gäller sedan länge att staten ställer krav på att&lt;br&gt;företagen skall ha en beredskap för verksamheten i krig och krigsfara&lt;br&gt;samt en tillfredsställande säkerhet i sändningarna även under fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de nya radio- och TV-företag som tillkommit sedan slutet av 1970-&lt;br&gt;talet saknas en reglering av verksamheten under höjd beredskap och vid&lt;br&gt;svåra påfrestningar på samhället i fred liknande den som gäller för&lt;br&gt;Sveriges Radio. Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. I&lt;br&gt;förlängningen innebär detta att det i dag saknas en överblick över vilka&lt;br&gt;programföretag som i sådana situationer kan fortsätta att sända radio och&lt;br&gt;TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i&lt;br&gt;fredstid har medborgarna behov av och rätt till information från myndig-&lt;br&gt;heter och andra institutioner. Det är sålunda viktigt att säkerställa att det i&lt;br&gt;sådana situationer finns väl fungerande informationskanaler. Principen&lt;br&gt;att alla människor i landet skall kunna nås av oberoende information och&lt;br&gt;nyhetsförmedling, även i en situation där höjd beredskap råder, är i&lt;br&gt;huvudsak tillgodosedd genom att public service-företagen upprätthåller&lt;br&gt;en tillräcklig beredskap. Såväl Sveriges Radios som Sveriges Televisions&lt;br&gt;sändningar kan tas emot av i stort sett hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen skall, liksom hittills, ha en skyldighet att&lt;br&gt;utarbeta en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och&lt;br&gt;vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Företagens beredskapsplane-&lt;br&gt;ring skall ske i samråd med övriga delar av det psykologiska försvaret&lt;br&gt;och SPF (se även avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till mångfalden på medieområdet är det önskvärt att&lt;br&gt;information under höjd beredskap eller vid en allvarlig fredstida påfrest-&lt;br&gt;ning, liksom under normala förhållanden, ger utryck för ett brett spekt-&lt;br&gt;rum av åsikter, värden och intressen. Regeringen anser därför att utveck-&lt;br&gt;lingen på radio- och TV-området motiverar att även de privata radio- och&lt;br&gt;TV-företag som önskar fortsätta sin verksamhet under höjd beredskap&lt;br&gt;och vid svåra påfrestningar på samhället i fred, bör kunna få stöd och&lt;br&gt;rådgivning vid beredskapsplanläggning. Ett sådant stöd till radio- och&lt;br&gt;TV-företag bör kunna ges av SPF inom ramen för det psykologiska&lt;br&gt;försvaret. Styrelsen bör härvid använda sig av de erfarenheter som&lt;br&gt;samarbetet med representanter för pressen samt med enskilda tidnings-&lt;br&gt;företag givit. Det bör understrykas att denna form av stöd förutsätter en&lt;br&gt;frivillig medverkan från privata radio- och TV-företag och att eventuella&lt;br&gt;finansiella insatser sker på företagens bekostnad. I den mån privata radio-&lt;br&gt;och TV-företag vill upprätta en beredskapsplanläggning och förbereda&lt;br&gt;sin verksamhet för att kunna fortsätta fungera även vid svåra påfrest-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar på landet i fred eller under höjd beredskap är detta en prioritering&lt;br&gt;företagen själva bör stå för. Något generellt stöd i form av ersättning för&lt;br&gt;beredskapsplanering eller kompensation för bortfall av reklaminkomster&lt;br&gt;för kommersiell radio och TV skall sålunda inte lämnas (se även avsnitt&lt;br&gt;5.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens krav på public service-företagen om beredskapsplanering finns&lt;br&gt;för närvarande i villkor kopplade till bolagens medelstilldelning. Det är&lt;br&gt;rimligare att sådana krav ingår som en del av förutsättningarna för ett&lt;br&gt;bolag att fa sändningstillstånd. I radio- och TV-lagen bör som en följd av&lt;br&gt;regeringens förslag införas en ändring i 3 kap. 2 § innebärande att villkor&lt;br&gt;för sändningstillstånd även far avse skyldighet att utarbeta en&lt;br&gt;beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred. Programföretagen skall lämna&lt;br&gt;beredskapsplanen till regeringen och SPF. Möjligheten för regeringen att&lt;br&gt;ställa krav på beredskapsplan kommer sålunda att vara tillämplig endast&lt;br&gt;på programföretag som sänder med tillstånd av regeringen. Detta innebär&lt;br&gt;att staten inte ställer motsvarande krav på programföretag som sänder&lt;br&gt;lokalradio, sammanslutningar som sänder närradio eller programföretag&lt;br&gt;som sänder i satellit eller kabel. Regeringen anser att krav på&lt;br&gt;beredskapsplanering för verksamheten under höjd beredskap och vid&lt;br&gt;svåra påfrestningar på samhället i fred skall ställas på Sveriges Radio,&lt;br&gt;Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Ett programföretag&lt;br&gt;måste enligt 3 kap. 8 § radio- och TV-lagen godta villkor som regeringen&lt;br&gt;vill förena med tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens behov av beslutsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av största vikt att regeringen fortlöpande hålls underrättad om&lt;br&gt;aktuella frågor rörande massmediernas beredskap inför såväl svåra på-&lt;br&gt;frestningar i fred som inför höjd beredskap. Det är angeläget att ha en&lt;br&gt;helhetssyn på beredskapen inom massmedieområdet, särskilt i ljuset av&lt;br&gt;den pågående snabba utvecklingen av nya kanaler och ny teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en statlig myndighet bör följa och analysera&lt;br&gt;utvecklingen av beredskapsfrågor samlat för hela massmedieområdet.&lt;br&gt;Denna uppgift bör SPF ha. Myndigheten bör bedöma mediernas förmåga&lt;br&gt;att fungera vid såväl svåra påfrestningar på samhället i fredstid som vid&lt;br&gt;höjd beredskap. SPF har redan i dag ett liknande, väl fungerande&lt;br&gt;samarbete med representanter för tidningar och tidskrifter och har ansvar&lt;br&gt;för den övergripande informationsberedskapen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPF har tidigare fått i uppgift att ge råd och rekommendationer till&lt;br&gt;myndigheter och andra institutioner om information vid svåra påfrest-&lt;br&gt;ningar samt att. om en myndighet så begär, kunna lämna expertstöd för&lt;br&gt;informationsgivningen när en svår påfrestning har inträffat. SPF har&lt;br&gt;vidare fatt i uppgift att göra utvärderingar av hur kommunikationen&lt;br&gt;mellan myndigheter, massmedier och människor fungerat vid i en sådan&lt;br&gt;situation (prop. 1996/97:11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPF skall vidare, enligt regleringsbrev för myndigheten, verka för att&lt;br&gt;en snabb och korrekt nyhetsförmedling och en konkret och fullständig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighetsinformation säkerställs genom en god och anpassningsbar Prop. 1996/97:158&lt;br&gt;informationsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad regeringen här förordar ligger således väl i linje med SPF:s&lt;br&gt;nuvarande uppdrag. De tillkommande uppgifterna kan ses som en ut-&lt;br&gt;vidgning av SPF:s samrådsansvar vid sidan av funktionen Psykologiskt&lt;br&gt;försvar genom att omfatta såväl pressen som radio- och TV-området (se&lt;br&gt;även avsnitten 5.5-5.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med beredskapsförordningens föreskrifter om funktionsindel-&lt;br&gt;ning och funktionsansvar är att stärka en samordning av samhällsviktiga&lt;br&gt;verksamheter på olika områden. Beredskapsförordningens bestämmelser&lt;br&gt;om funktionsindelning gäller statliga myndigheter under regeringen. I&lt;br&gt;övrigt sägs att en myndighets planering av sin verksamhet för total-&lt;br&gt;försvaret skall ske i samverkan med de statliga och kommunala myn-&lt;br&gt;digheter. sammanslutningar och näringsidkare som är berörda. SPF:s&lt;br&gt;funktionsansvar gäller således de statliga och kommunala myndigheter&lt;br&gt;som ingår i funktionen Psykologiskt försvar. För att SPF skall kunna ut-&lt;br&gt;föra sin uppgift att följa och analysera beredskapen på massmedie-&lt;br&gt;området krävs dessutom att samråd kan ske med berörda medieföretag.&lt;br&gt;Det bör vara av intresse för medieföretagen att det finns ett forum för&lt;br&gt;samråd i beredskapsfrågor samt att enkla och tydliga ansvarsförhållanden&lt;br&gt;råder inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill emellertid understryka att samrådsansvaret på medie-&lt;br&gt;området inte innebär att SPF formellt är överordnad enskilda medieföre-&lt;br&gt;tag. Innehållet i sändningarna berörs överhuvudtaget inte. Beredskaps-&lt;br&gt;krav för radio- och TV-företag som sänder med stöd av tillstånd från&lt;br&gt;regeringen skall formuleras av regeringen i sändningstillstånd. SPF:s&lt;br&gt;uppgift är att i samråd med såväl myndigheter inom funktionen som med&lt;br&gt;samhällsviktiga företag inom press, radio och TV följa och analysera&lt;br&gt;utvecklingen av behoven för mediernas beredskap samt utarbeta underlag&lt;br&gt;för statsmakternas beslut om beredskapen för medieområdet. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för SPF:s samråd med radio- och TV-företag i beredskapsfrågor&lt;br&gt;skall vara de regler och villkor som uttrycks i lag och sändningstillstånd.&lt;br&gt;Programföretag som i sitt sändningstillstånd har ålagts skyldighet att&lt;br&gt;utarbeta en beredskapsplan skall lämna denna till regeringen och SPF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om till vilken samhällsfunktion distribution av radio och TV&lt;br&gt;skall höra har behandlats av utredningen. Utredningens förslag innebär&lt;br&gt;att distributionsledet inte bör skiljas ut från programverksamheten i&lt;br&gt;övrigt och att Teracom därmed skall tillhöra funktionen Psykologiskt&lt;br&gt;försvar. Det stora flertalet remissinstanser stöder i detta avseende utred-&lt;br&gt;ningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen (PTS) anser att det inte går att skilja radio-&lt;br&gt;kommunikationer från telekommunikationer. Teracom bör därför sortera&lt;br&gt;under funktionen för telekommunikationer, för vilken PTS är funktions-&lt;br&gt;ansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att distributionsledet inte&lt;br&gt;bör skiljas från programverksamheten i övrigt. Av indelningen av sam-&lt;br&gt;hällssektorer i funktioner följer att viktiga delverksamheter inom en&lt;br&gt;funktion inte kan eller bör skiljas ut. Det är viktigt att en helhetssyn&lt;br&gt;präglar en funktions ansvarsområde i arbetet med inriktning och sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordning av beredskapsåtgärder mellan dem som verkar inom funktionen. Prop. 1996/97:158&lt;br&gt;På samma sätt som det är naturligt att samhällsviktiga programföretag på&lt;br&gt;radio- och TV-området i beredskapsfrågor samarbetar med det övriga&lt;br&gt;psykologiska försvaret bör även företag med ansvar för den huvudsakliga&lt;br&gt;distributionen av radio och TV. i detta fall Teracom. tillhöra funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill dock understryka att det finns stor anledning att de&lt;br&gt;kommande åren närmare följa utvecklingen när det gäller alternativ&lt;br&gt;distributionsteknik för radio och TV och dess konsekvenser för bered-&lt;br&gt;skapsplaneringen. Regeringen förutsätter att ett samarbete mellan de&lt;br&gt;berörda kan komma till stånd för att på bästa sätt bevaka utvecklingen på&lt;br&gt;området. SPF skall initiera ett sådant samarbete i den form som myndig-&lt;br&gt;heten anser lämplig och löpande hålla regeringen underrättad om utveck-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att ett särskilt rådgivande organ för eter-&lt;br&gt;mediefrågor. knutet till SPF, inrättas. Regeringen delar uppfattningen att&lt;br&gt;SPF:s samrådsfunktion på medieområdet motiverar att ett särskilt råd&lt;br&gt;inrättas. Ett liknande råd finns redan idag för samarbete mellan repre-&lt;br&gt;sentanter för tidningar och tidskrifter. Skillnaderna mellan pressen och&lt;br&gt;radio och TV i beredskapshänseende motiverar att två parallella råd&lt;br&gt;fungerar vid sidan av. men inte oberoende av, varandra. Regeringen anser&lt;br&gt;att ett råd av denna typ har goda förutsättningar att kunna fungera som ett&lt;br&gt;organ för samråd mellan dem som berörs på massmedieområdet, särskilt&lt;br&gt;med tanke på att stora delar av denna samordning i dag saknas. 1 ett&lt;br&gt;sådant råd bör såväl berörda statliga myndigheter som representanter för&lt;br&gt;distributions- och programföretag på radio- och TV-området ingå. Ett&lt;br&gt;nyinrättat råd bör arbeta i nära kontakt med det motsvarande råd som&lt;br&gt;sedan länge finns på pressens område. SPF bör utse deltagarna i detta&lt;br&gt;råd. Regeringen förutsätter emellertid att Sveriges Radio, Sveriges&lt;br&gt;Television, Teracom, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens&lt;br&gt;Räddningsverk, PTS samt Försvarsmakten ingår i ett sådant råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att om ett sådant råd inrättas, bör den&lt;br&gt;nuvarande Rådgivande nämnden som står till Sveriges Radios och&lt;br&gt;Sveriges Televisions förfogande avvecklas. Regeringen delar utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning och avser därför besluta att nämndens verksamhet&lt;br&gt;skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Statens rätt att bestämma över användandet av&lt;br&gt;radiosändare under höjd beredskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Radiokommunikationslagen och förfogande-&lt;br&gt;lagen skall ändras för att möjliggöra för programföretagen att fortsätta&lt;br&gt;med sina sändningar under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Förslaget om en ändring av förfogandelagen&lt;br&gt;stämmer i stort sett överens med regeringens frånsett att trådanläggningar&lt;br&gt;inte berördes av förslaget. Utredningens förslag om ändring av tillstånd&lt;br&gt;enligt radiokommunikationslagen överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens. En annan lagteknisk lösning föreslogs dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan Prop. 1996/97:158&lt;br&gt;erinran av remissinstanserna. Försvarets Forskningsanstalt (FOA) på-&lt;br&gt;pekar att förfogandelagen bör kompletteras så att det klart framgår att&lt;br&gt;radioutrustning som inte utnyttjas kan tas i anspråk för förfogande.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län anser att förfogandelagen bör&lt;br&gt;kompletteras så att det framgår att det är radiosändare eller utrustning&lt;br&gt;som inte utnyttjas t.ex. på grund av brist på medel eller personal som&lt;br&gt;avses. Radio- och TV-verket har ingen erinran mot den ändring av 20 §&lt;br&gt;radiokommunikationslagen som föreslagits i departementspromemorian&lt;br&gt;Modema telekommunikationer åt alla (Ds 1996:38). Gransknings-&lt;br&gt;nämnden för radio och TV anser att det borde analyseras vad bestäm-&lt;br&gt;melsen i 20 § radiokommunikationslagen innebär för t.ex. sådana satellit-&lt;br&gt;kanaler med säte utanför Sverige som sänder en del av sina sändningar&lt;br&gt;via upplänk i Sverige. Rådet för mångfald inom massmedierna anser att&lt;br&gt;det behövs en fördjupad analys av förhållandet mellan förfogandelagen&lt;br&gt;samt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Rådet på-&lt;br&gt;pekar att bestämmelsen i förfogandelagen kan innebära att utrustning&lt;br&gt;som utnyttjas för trådsändning som inte behöver något tillstånd skulle&lt;br&gt;kunna tas i anspråk genom förfogande. Teracom anser att utredningens&lt;br&gt;förslag om ändring av 20 § radiokommunikationslagen är bättre än&lt;br&gt;departementspromemorians. Bolaget påpekar också att det oftast är&lt;br&gt;programföretagen som har rundradiotillstånd och Teracom som har&lt;br&gt;radiosändningstillstånd enligt 20 § radiokommunikationslagen vilket&lt;br&gt;innebär att undantaget i bestämmelsen även bör täcka Teracoms tillstånd.&lt;br&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) anmärker,&lt;br&gt;angående ändringen av förfogandelagen. att även förbudet mot hindrande&lt;br&gt;åtgärder enligt 1 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen kan aktualiseras vid&lt;br&gt;ett ianspråktagande enligt förfogandelagen av radioutrustning som inte är&lt;br&gt;i bruk. Föreningen är tveksam till utredningens slutsats att utrustning kan&lt;br&gt;tas i anspråk om den inte används på grund av brist på medel eller&lt;br&gt;personal. Tidningsutgivarna konstaterar att det kan röra sig om helt&lt;br&gt;tillfälliga hinder; därför bör förutsättningarna för ingripanden enligt för-&lt;br&gt;fogandelagen övervägas närmare och ges en tydligare avgränsning i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.1 har konstaterats att den&lt;br&gt;fredstida strukturen inom radion och televisionen bör bibehållas så långt&lt;br&gt;möjligt även under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred. Det finns inga bestämmelser i radio- och TV-&lt;br&gt;lagstiftningen som begränsar tillståndshavarnas rätt att sända vid sådana&lt;br&gt;situationer. Om desinformation under höjd beredskap sprids i en radio-&lt;br&gt;eller televisionssändning kan detta innebära ansvar för yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott. Finns det skäl att ifrågasätta ett programföretags sändningsrätt skall&lt;br&gt;de regler om återkallelse av tillstånd, som även gäller i fredstid, till-&lt;br&gt;lämpas. Det finns dock bestämmelser om innehav och förfogande av de&lt;br&gt;tekniska hjälpmedel som behövs för sändningarna som indirekt kan&lt;br&gt;försvåra för de programföretag som vill och har möjlighet att fortsätta&lt;br&gt;sända TV eller radio i händelse av krig eller krigsfara. Det skall betonas&lt;br&gt;att det inte är möjligt för myndighet eller annat allmänt organ att utan&lt;br&gt;stöd i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) på grund av innehållet i ett&lt;br&gt;program förbjuda eller hindra innehav eller användning av sådana tek-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;niska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot sändningen (1 kap.&lt;br&gt;3 § YGL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sänder radio eller television med stöd av tillstånd från&lt;br&gt;regeringen eller Radio- och TV-verket är även skyldig att söka tillstånd&lt;br&gt;från Post- och telestyrelsen för att få inneha och använda en radio-&lt;br&gt;sändare. Bestämmelser om detta finns i lagen (1993:599) om radio-&lt;br&gt;kommunikation. Enligt 20 § radiokommunikationslagen upphör giltig-&lt;br&gt;heten av tillstånd att använda radiosändare om Sverige kommer i krig.&lt;br&gt;Detta sker utan föregående förordnande av regeringen. Det gäller inte&lt;br&gt;tillstånd som har meddelats statliga myndigheter eller kommuner eller&lt;br&gt;tillstånd som har meddelats enskilda organisationer eller företag som&lt;br&gt;under krig skall bedriva verksamhet som är av särskild betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av att det är krig får regeringen enligt 20&lt;br&gt;§ radiokommunikationslagen meddela de föreskrifter om tillstånd att&lt;br&gt;inneha och använda radiosändare som behövs med hänsyn till landets&lt;br&gt;försvar eller säkerhet i övrigt. Bestämmelsen utgör grund för regeringens&lt;br&gt;befogenhet enligt 13 kap. 6 § regeringsformen att i en krigssituation eller&lt;br&gt;motsvarande meddela sådana föreskrifter om innehav och användning av&lt;br&gt;radiosändare som behövs med hänsyn till landets försvar eller säkerhet i&lt;br&gt;övrigt (prop. 1992/93:200 s. 331).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radion och televisionen får inte tystna under höjd beredskap. Public&lt;br&gt;service-företagens verksamhet är av stor betydelse för totalförsvaret.&lt;br&gt;Bestämmelsen i radiokommunikationslagen om att meddelade tillstånd&lt;br&gt;upphör att gälla kommer sannolikt inte att påverka deras sändningsrätt.&lt;br&gt;Utredningen konstaterade att det är väsentligt att fa detta fastslaget i&lt;br&gt;förväg samt att det även är viktigt att lokal- och närradions sändningar&lt;br&gt;kan fortsätta, för att kunna förmedla information till befolkningen i&lt;br&gt;närområdet i en krigssituation. Utredningen föreslog därför en komplette-&lt;br&gt;ring av bestämmelsen i radiokommunikationslagen så att de&lt;br&gt;programföretag som sänder radio eller television med stöd av tillstånd&lt;br&gt;från regeringen eller Radio- och TV-verket enligt de radiorättsliga&lt;br&gt;författningarna helt skall undantas från bestämmelsens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian Moderna telekommunikationer åt alla (Ds&lt;br&gt;1996:38) föreslås att bestämmelsen i 20 § första stycket radiokommuni-&lt;br&gt;kationslagen upphävs. Det konstateras i promemorian att en tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelsen i praktiken skulle medföra att även innehavet av en&lt;br&gt;radiosändare skulle bli otillåten, vilket inte är önskvärt eftersom sam-&lt;br&gt;hället under höjd beredskap så långt det är möjligt måste kunna fungera&lt;br&gt;som i fredstid. Förslagen i promemorian har i dessa delar ännu inte lett&lt;br&gt;till något förslag till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att principen om bevarandet av den fredstida struktu-&lt;br&gt;ren för radio och TV under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred bäst tillgodoses om bestämmelsen i 20 § första stycket&lt;br&gt;radiokommunikationslagen upphävs helt. Det av utredningen föreslagna&lt;br&gt;undantaget fyller främst funktionen att betona vikten av att radions och&lt;br&gt;televisionens frekvenser inte bör tas i anspråk i en krigssituation. Även&lt;br&gt;om ett sådant undantag skulle införas har regeringen alltid en möjlighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 20 § andra stycket att meddela föreskrifter om tillstånd att inneha&lt;br&gt;och använda radiosändare som behövs tor försvaret eller säkerheten. Den&lt;br&gt;möjligheten kan användas for det fall Försvarsmakten har behov av&lt;br&gt;frekvenser som i fred utnyttjas av civila tillståndshavare och som i en&lt;br&gt;krigssituation inte fyller lika stor funktion. Såsom har påpekats av&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio och TV innebär utredningens förslag att&lt;br&gt;vissa sändningsformcr. t.ex. satellitsändningar, inte skulle omfattas av&lt;br&gt;undantaget. För att bevara den fredstida strukturen inom radion och&lt;br&gt;televisionen under höjd beredskap är det nödvändigt att bestämmelsen i&lt;br&gt;20 § första stycket radiokommunikationslagen inte blir tillämplig på&lt;br&gt;tillståndspliktig ljudradio och TV. Eftersom bestämmelsen är otidsenlig&lt;br&gt;och inte heller fyller någon funktion för telekommunikationer bör&lt;br&gt;bestämmelsen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra bestämmelser som kan utgöra hinder för programföretagen att&lt;br&gt;fortsätta med sina sändningar i en krigssituation är reglerna om för-&lt;br&gt;fogande av egendom. Enligt förfogandelagen (1978:262) kan vid krig,&lt;br&gt;krigsfara eller andra särskilt angivna förhållanden förfogande ske av&lt;br&gt;egendom för att tillgodose totalförsvarets eller folkförsörjningens ofrån-&lt;br&gt;komliga behov av sådan egendom, som inte utan olägenhet kan tillgodo-&lt;br&gt;ses på annat håll. Genom förfogande kan t.ex. fastighet tas i anspråk&lt;br&gt;med nyttjanderätt och annan egendom med äganderätt eller nyttjande-&lt;br&gt;rätt. Förfogande far inte riktas mot staten. Av förfogandeförordningen&lt;br&gt;(1978:558) framgår att förfogandet kan avse radioanläggningar (2 § 3).&lt;br&gt;Radiosändare ingår i radioanläggningar. Förfogande av en radiosändare&lt;br&gt;är därför möjligt enligt nuvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förfogande inte får riktas mot staten innebär att statens egendom&lt;br&gt;inte far tas i anspråk. Däremot är inte egendom som ägs av statliga&lt;br&gt;företag såsom självständiga juridiska personer undantagen från be-&lt;br&gt;stämmelsen om förfogande (prop. 1977/78:72 s. 88). De flesta program-&lt;br&gt;företag som sänder radio eller TV i marknätet köper utsändningstjänster&lt;br&gt;av Teracom. som är ett statligt ägt bolag. Vissa programföretag som&lt;br&gt;sänder lokalradio och sammanslutningar som sänder närradio använder&lt;br&gt;sig av egna sändare. Eftersom Teracom är en självständig juridisk person&lt;br&gt;kan bolagets radiosändare tas i anspråk genom förfogande om landet&lt;br&gt;kommer i krig eller krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förfoga över en radiosändare eller radioutrustning som är i drift är&lt;br&gt;en yttrandefrihetsbegränsning. En begränsning av yttrandefriheten kan&lt;br&gt;vara tillåten om den sker med hänsyn till rikets säkerhet (2 kap. 13 §&lt;br&gt;regeringsformen). Begränsningar av rätten att sända radio- och TV-&lt;br&gt;program i marknätet får även ske genom lag som innehåller föreskrifter&lt;br&gt;om tillstånd och villkor för att sända (3 kap. 2 § YGL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det kan finnas situationer när staten kan behöva&lt;br&gt;förfoga över radiosändare eller sändarutrustning. antingen för att kunna&lt;br&gt;nå ut med viktiga meddelanden till allmänheten eller av andra skäl med&lt;br&gt;hänsyn till rikets säkerhet. Av yttrandefrihetsskäl är det dock viktigt att&lt;br&gt;sändningar i radion och televisionen kan fortsätta under höjd beredskap&lt;br&gt;och att sändare som används för detta ändamål inte skall tas i anspråk&lt;br&gt;genom förfogande. Det vore önskvärt att all sändarutrustning som&lt;br&gt;används för sändningar till allmänheten, oavsett vilken sändningsteknik&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tillämpas, skulle undantas från risken att tas i anspråk. De sändare Prop. 1996/97:158&lt;br&gt;det finns starkast skäl att värna om är de som kontinuerligt används för&lt;br&gt;radio- och TV-sändningar till allmänheten och som når ut till nästan hela&lt;br&gt;befolkningen. Det är radiosändama som brukas för de sändningar som&lt;br&gt;sker med stöd av tillstånd från regeringen eller Radio- och TV-verket;&lt;br&gt;dvs. sändningar från public service-företagen, TV4 och lokal- och&lt;br&gt;närradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ett undantag skall införas for radiosändare&lt;br&gt;som utnyttjas för tillståndspliktiga sändningar enligt radio- och TV-lagen&lt;br&gt;eller lokalradiolagen. Regeringen delar den uppfattningen. Rådet för&lt;br&gt;mångfald inom massmedierna har påpekat att bestämmelsen innebär att&lt;br&gt;en anläggning för trådsändning skulle kunna tas i anspråk genom för-&lt;br&gt;fogande. Så torde vara fallet med nuvarande regler. Eftersom de TV-&lt;br&gt;sändningar som regeringen ger tillstånd till skall vidaresändas i kabel-&lt;br&gt;näten i enlighet med bestämmelsen i 8 kap. 1 § radio- och TV-lagen&lt;br&gt;skulle ett förfogande av anläggningen kunna innebära att de tillstånds-&lt;br&gt;pliktiga sändningarna från Sveriges Television och TV4 tystnar. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att det inte överensstämmer med förslaget om oförändrade&lt;br&gt;sändningsmöjligheter för programföretagen under höjd beredskap och&lt;br&gt;vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Undantaget bör därför även&lt;br&gt;gälla sådan anläggning för trådsändning som vidaresänder de&lt;br&gt;tillståndspliktiga TV-sändningama i nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några starkt vägande skäl mot att ta i anspråk utrustning som inte&lt;br&gt;stadigvarande är i bruk finns inte. Det kan finnas olika skäl till att sänd-&lt;br&gt;ningsutrustning inte begagnas. Programföretaget kan vara utan personal&lt;br&gt;eller medel for att sända. Är utrustningen endast tillfälligt ur bruk skall&lt;br&gt;den inte kunna tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att förfogandelagen skall kompletteras så att&lt;br&gt;det klart framgår att förfogande inte får ske av radiosändare eller&lt;br&gt;utrustning som stadigvarande är i bruk för sändningar enligt de radio-&lt;br&gt;rättsliga författningarna eller av trådanläggning som vidaresänder till-&lt;br&gt;ståndspliktiga TV-sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Kommunal beredskapsradio&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen är inte nu beredd att föreslå&lt;br&gt;några åtgärder med anledning av utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningen föreslår att kommunerna bör få möjlighet&lt;br&gt;att vid krig eller förhöjd beredskap bedriva radioverksamhet i samarbete&lt;br&gt;med den eller de som har tillstånd att sända närradio eller lokalradio i&lt;br&gt;kommunen. För det fall att lämpliga samarbetspartners saknas bör man&lt;br&gt;kunna gå ihop med angränsande kommuner och använda det regionala&lt;br&gt;nätet i samarbete med Sveriges Radios kanal P4. Kommunalt avgränsade&lt;br&gt;sändningar i kommunens egen regi bör också kunna komma i fråga som&lt;br&gt;en sista utväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fatal kommuner har lämnat synpunkter på&lt;br&gt;betänkandet. Flertalet av dessa stöder i huvudsak utredningens förslag.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommuner, exempelvis Trollhättans kommun, ser dock svårigheter&lt;br&gt;med inrättande av kommunal beredskapsradio på grund av att inte alla&lt;br&gt;kommuner besitter den kompetens som krävs för att kunna samla in,&lt;br&gt;redigera, presentera och sända material på ett sätt som motsvarar&lt;br&gt;allmänhetens krav på god information och säker teknisk kvalitet. Radio-&lt;br&gt;och TV-verket påpekar att det inom närradion inte finns en självklar part&lt;br&gt;att teckna avtal med. sådant avtal skulle behöva träffas med varje enskild&lt;br&gt;sammanslutning som innehar tillstånd att sända närradio inom en&lt;br&gt;kommun. Dessutom, menar verket, ökar svårigheterna med tanke på att&lt;br&gt;kretsen av tillståndsinnehavare för närradion är synnerligen föränderlig.&lt;br&gt;Sveriges Radio AB ställer sig tveksamt till att kommuner delvis skulle&lt;br&gt;kunna ta över P4-nätet för egen informationsverksamhet. Det finns en&lt;br&gt;risk för en sammanblandning av kommunal egeninformation och&lt;br&gt;obunden nyhets- och informationsförmedling som skulle verka för-&lt;br&gt;virrande för lyssnarna och kunna minska tilltron till de lokala SR-&lt;br&gt;kanalemas opartiskhet. Svenska Tidningsutgivareföreningen anser att det&lt;br&gt;tydligare bör klargöras vilken beredskap kommunerna egentligen skall ha&lt;br&gt;i ett krigsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Kommunerna är sedan den 1 juli 1995 högsta total-&lt;br&gt;försvarsmyndighet på lokal nivå (lagen (1994:1720) om civilt försvar).&lt;br&gt;Beträffande befolkningsskydd och räddningstjänst finns i dag en&lt;br&gt;överenskommen arbetsfördelning om vamingssystemet Viktigt Med-&lt;br&gt;delande till Allmänheten, VMA (se avsnitt 4.4). SRV har träffat&lt;br&gt;överenskommelser med den lokala kommersiella radion genom dess&lt;br&gt;samarbetsorgan Radioutgivareföreningen om tillämpningen av VMA-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att det är en&lt;br&gt;uppgift för kommunerna själva att i första hand kartlägga och bedöma&lt;br&gt;genomslagskraften av de sändningar som i dag förekommer på lokal nivå&lt;br&gt;och därefter analysera vilka behov som finns vad gäller möjligheterna att&lt;br&gt;nå medborgarna med särskilt anpassad information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte beredd att nu föreslå några åtgärder med anledning&lt;br&gt;av utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Vamingsmeddelanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyldigheterna för den kommersiella lokal-&lt;br&gt;radion skall ändras till att gälla vamingsmeddelanden som är av vikt för&lt;br&gt;allmänheten och som skall skydda människor, egendom eller miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens frånsett att&lt;br&gt;utredningen dels föreslog att VMA-systemet skulle inarbetas i program-&lt;br&gt;företagens tillståndsvillkor. dels att den kommersiella lokalradion skulle&lt;br&gt;fa samma skyldigheter att sända myndighetsmeddelanden som public&lt;br&gt;service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna stöder i huvudsak utred-&lt;br&gt;ningens förslag. Många remissinstanser betonar hur väsentligt det är&lt;br&gt;att skyldigheten att sända myndighetsmeddelanden även omfattar de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommersiella radio- och TV-företagen. Radioutgivareföreningen har inte Prop. 1996/97:158&lt;br&gt;svarat på remissen. Överstyrelsen för civil beredskap konstaterar att den&lt;br&gt;kommersiella lokalradion är en viktig resurs för att förmedla lokal&lt;br&gt;information och viktiga meddelanden till allmänheten, inte minst vid&lt;br&gt;akuta krissituationer och påfrestningar på samhället. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Göteborg och Bohus län pekar på att det är i vamingsskedet som det från&lt;br&gt;samhällets synpunkt är mest angeläget att de kommersiella sändarna&lt;br&gt;fungerar så att så många som möjligt nås av varning och en första&lt;br&gt;information. Radio- och TV-verket tillstyrker utredningens förslag att&lt;br&gt;programföretagens skyldigheter skall framgå av lag och tillståndsvillkor&lt;br&gt;men anser att det inte bör hindra att överenskommelser träffas mellan&lt;br&gt;Räddningsverket och tillståndshavama om de närmare villkoren för hur&lt;br&gt;meddelandena skall sändas, så länge villkoren grundas på de i lag&lt;br&gt;angivna skyldigheterna. Verket har inget principiellt att erinra mot&lt;br&gt;utökade skyldigheter för lokalradion att sända myndighetsmeddelanden&lt;br&gt;men pekar på att, i synnerhet om skyldigheten skall gälla under nu-&lt;br&gt;varande tillståndsperiod. innebörden av bestämmelsen bör preciseras så&lt;br&gt;att skyldigheten inte gäller for mer ordinära myndighetsmeddelanden.&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio och TV ifrågasätter om inte den före-&lt;br&gt;slagna lydelsen av 23 § lokalradiolagen går längre än som behövs; det&lt;br&gt;bör vara vamingsmeddelanden och inte meddelanden av mer allmän&lt;br&gt;karaktär som skall omfattas av skyldigheten. Sveriges Radio AB och&lt;br&gt;Sveriges Television AB anser att lagstiftningen bör vara allmänt hållen&lt;br&gt;och inte så detaljerad och omfattande att programföretagens&lt;br&gt;självständighet inom ramen för yttrandefrihetslagstiftningen påverkas.&lt;br&gt;Rådet för mångfald inom massmedierna anser att det faktum att en&lt;br&gt;skyldighet att sända myndighetsmeddelanden bör framgå av lag och&lt;br&gt;sändningstillstånd inte skall hindra ett fortlöpande samarbete mellan&lt;br&gt;programföretagen och Räddningsverket eller annan myndighet inom&lt;br&gt;totalförsvaret på frivillighetens grund angående meddelandets&lt;br&gt;utformning. Lokal- och närradiokommittén anser att lagändringen om&lt;br&gt;myndighetsmeddelande för lokalradion bör genomföras och träda i kraft&lt;br&gt;redan under löpande tillståndsperiod, under förutsättning att det gäller&lt;br&gt;vamingsmeddelanden om situationer av visst allvar, där fara för liv, hälsa&lt;br&gt;eller egendom föreligger och inte myndighetsmeddelanden av mer&lt;br&gt;alldaglig karaktär. Kommittén anser att förslaget kan genomföras under&lt;br&gt;nuvarande tillståndsperiod. Enligt kommittén finns det nämligen ett&lt;br&gt;sådant starkt allmänintresse av en sådan ändring samtidigt som den&lt;br&gt;belastning skyldigheten skulle innebära för tillståndshavaren är liten i&lt;br&gt;förhållande till den skyldighet som finns idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För att få sända radio och television i marknätet krävs&lt;br&gt;tillstånd antingen av regeringen eller Radio- och TV-verket. Regeringen&lt;br&gt;är tillståndsmyndighet för TV-sändningar och radiosändningar i hela&lt;br&gt;landet och till utlandet. Sändningstillstånd har meddelats bl.a. Sveriges&lt;br&gt;Television AB. Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB och&lt;br&gt;TV4 AB (publ) (TV4). Sändningstillstånd meddelade av regeringen får&lt;br&gt;förenas med villkor av olika slag. Ett sådant villkor som får ställas på ett&lt;br&gt;programföretag är skyldigheten att kostnadsfritt sända myndighets-&lt;br&gt;meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sändningstillstånden for Sveriges Television. Sveriges Radio och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio föreskrivs en sådan skyldighet att sända&lt;br&gt;meddelanden, medan för TV4 gäller att meddelanden endast behöver&lt;br&gt;sändas kostnadsfritt i nödsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket meddelar tillstånd att sända närradio och&lt;br&gt;lokalradio. Enligt 23 § lokalradiolagen (1993:120) skall den privata&lt;br&gt;kommersiella lokalradion i nödsituationer sända meddelanden till&lt;br&gt;allmänheten utan ersättning om en myndighet begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio och Sveriges Television har sedan år 1993 haft&lt;br&gt;överenskommelser med Statens Räddningsverk (SRV) om tillämpning av&lt;br&gt;informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten, VMA.&lt;br&gt;Överenskommelserna förnyades under år 1995, när även TV4 träffade en&lt;br&gt;motsvarande överenskommelse med SRV. Sedan den 1 oktober 1996 har&lt;br&gt;SRV en överenskommelse även med Radioutgivareföreningen om den&lt;br&gt;lokala kommersiella radions medverkande i VMA-systemet. Föreningen,&lt;br&gt;som är branschorgan för kommersiell lokalradio, förbinder sig i denna&lt;br&gt;överenskommelse bl.a. att verka för att programbolag och radiostationer&lt;br&gt;informeras om överenskommelsen och dess rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närradio, kabelsändningar och satellitsändningar finns inga be-&lt;br&gt;stämmelser om myndighetsmeddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Tillkomsten av nya radio- och TV-&lt;br&gt;kanaler vid sidan av public service-radio och TV har inneburit att&lt;br&gt;människors lyssnande och tittande har kommit att spridas på allt fler&lt;br&gt;kanaler. Att snabbt nå människor med vamingsmeddelanden vid allvar-&lt;br&gt;liga krissituationer bör därmed inte längre vara en uppgift endast för&lt;br&gt;public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att nå ut med viktiga meddelanden till allmänheten är en&lt;br&gt;grundläggande förutsättning för att kunna skydda medborgare och&lt;br&gt;egendom såväl vid allvarliga olyckor i fredstid som under höjd bered-&lt;br&gt;skap. För att säkerställa att så kan ske finns en möjlighet för staten att i&lt;br&gt;sändningstillstånd ställa krav på att radio- och TV-företag som sänder&lt;br&gt;med tillstånd av regeringen skall sända meddelanden som är av vikt för&lt;br&gt;allmänheten om en myndighet begär det. För den kommersiella lokal-&lt;br&gt;radion återfinns motsvarande skyldighet i lokalradiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att kommersiell radio åläggs samma skyl-&lt;br&gt;digheter som public service-företagen när det gäller myndighetsmed-&lt;br&gt;delanden. Detta skulle innebära att myndigheter har rätt att kräva att&lt;br&gt;samtliga typer av meddelanden sänds, inte endast sådana som krävs för&lt;br&gt;att varna allmänheten vid en svår påfrestning, olycka eller liknande.&lt;br&gt;Regeringen anser i likhet med några av remissinstanserna att förslaget&lt;br&gt;går för långt. Vill myndigheterna i normala situationer använda&lt;br&gt;lokalradion för att informera medborgarna bör de göra detta under köpt&lt;br&gt;reklamtid (jfr prop. 1992/93:70 s. 28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med att ställa krav på radio- och TV-företag att sända med-&lt;br&gt;delanden på begäran av en myndighet är att säkerställa att allmänheten i&lt;br&gt;alla situationer kan nås av vamingsmeddelanden när det bedöms finnas&lt;br&gt;risk för skada på människor, egendom eller miljön. Mot bakgrund av att&lt;br&gt;flera privata lokalradiostationer i dag har relativt stora lyssnargrupper,&lt;br&gt;särskilt bland yngre människor, är det av stor vikt att också deras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lyssnare kan nås av viktiga meddelanden. Även vamingsmeddelanden&lt;br&gt;som sänds ut i syfte att förebygga och begränsa skador på egendom eller&lt;br&gt;miljö bör. enligt regeringens mening, kunna omfattas av en sådan&lt;br&gt;bestämmelse. Lokalradiolagens bestämmelse om skyldigheten att sända&lt;br&gt;myndighetsmeddelanden i nödsituationer bör således ändras till att avse&lt;br&gt;sådana vamingsmeddelanden. Programföretag bör därutöver kunna träffa&lt;br&gt;frivilliga överenskommelser med SRV angående vamingssystemets&lt;br&gt;närmare utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår alltså att de programföretag som sänder lokalradio&lt;br&gt;får något utökade förpliktelser jämfört med i dag. Utredningen föreslog&lt;br&gt;att deras förslag gällande lokalradion, som innebar ännu större förplikt-&lt;br&gt;else, skulle träda i kraft först år 2001. Som skäl för detta anfördes att&lt;br&gt;staten riskerar att bli skadeståndsskyldig för det fall reglerna för lokal-&lt;br&gt;radion ändras under pågående tillståndsperiod. Lokalradiokommittén har&lt;br&gt;ansett att ändringen kan träda i kraft redan under nuvarande tillstånds-&lt;br&gt;period. Ingen remissinstans har haft kritiska synpunkter på utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den föreslagna skyldigheten att sända vamings-&lt;br&gt;meddelanden inte innebär någon stor förändring jämfört med skyldig-&lt;br&gt;heten att sända myndighetsmeddelanden i nödsituationer. Det finns ett&lt;br&gt;starkt allmänintresse av att en sådan ändring av bestämmelsen görs. Vid&lt;br&gt;en avvägning mellan statligt och enskilt intresse av ändringen anser&lt;br&gt;regeringen det allmänna intresset väga tyngre. Eftersom lokalradion på&lt;br&gt;frivillig väg åtagit sig att medverka vid sändningar av VMA torde detta&lt;br&gt;inte vara något problem för branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på att sända myndighetsmeddelanden gäller således program-&lt;br&gt;företag som sänder med tillstånd av regeringen och tillståndshavare för&lt;br&gt;lokalradio, men inte för närradiosändningar eller sändningar i satellit och&lt;br&gt;kabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av SRV utvecklade VMA-systemet bedöms i huvudsak fungera väl&lt;br&gt;av de programföretag som i dag tillämpar det. Regeringen ser VMA-&lt;br&gt;systemet som ett sätt att praktiskt tillämpa de krav som staten via lag och&lt;br&gt;sändningstillstånd ställer på programföretag. VMA-systemet kan ses som&lt;br&gt;en del av hela systemet med myndighetsmeddelanden i radio och TV.&lt;br&gt;VMA utgör en i detalj närmare utformad arbetsordning på befolk-&lt;br&gt;ningsskyddets och räddningstjänstens område mellan räddningsledare&lt;br&gt;runt om i landet och programföretagens sändningsledning. En sådan&lt;br&gt;tydlig arbetsordning fyller en viktig funktion i och med att alla in-&lt;br&gt;blandade vid exempelvis en allvarlig olycka känner till vilka som skall&lt;br&gt;kontaktas (se avsnitt 4.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att SRV bör kunna fortsätta samarbetet via&lt;br&gt;frivilliga överenskommelser om VMA-systemet med radio- och TV-&lt;br&gt;företag. Regeringen utgår därför från att de överenskommelser som i dag&lt;br&gt;finns mellan SRV och olika programföretag kommer att fortsätta gälla&lt;br&gt;även i framtiden. Programföretagens skyldigheter att sända&lt;br&gt;myndighetsmeddelanden skall framgå av lag och sändningstillstånd.&lt;br&gt;Räddningsverkets överenskommelser med programföretag om VMA-&lt;br&gt;systemet skall grundas på de regler som gäller i radio- och TV-lagen&lt;br&gt;samt i olika programföretags sändningstillstånd, i de fall sådana före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer. Överenskommelser av detta slag är frivilliga och skall inte gå&lt;br&gt;längre än de krav som ställs i lag och sändningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att de krav om att sända myndighets-&lt;br&gt;meddelanden som finns i radio- och TV-lagen. lokalradiolagen samt i&lt;br&gt;olika programföretags sändningstillstånd, gäller alla myndigheter. Även&lt;br&gt;myndigheter utanför befolkningsskyddets och räddningstjänstens&lt;br&gt;område, dvs. myndigheter som inte omfattas av VMA-systemet, har&lt;br&gt;alltså rätt att få viktiga meddelanden sända i radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Beredskapen för den avgiftsfinansierade radion och&lt;br&gt;televisionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utgångspunkten för de villkor om bered-&lt;br&gt;skapsplanering som staten ställer på public service-verksamheten skall&lt;br&gt;liksom i dag vara att de bestämmelser om bolagens programverksamhet&lt;br&gt;som meddelas i sändningstillstånd skall vara vägledande också för verk-&lt;br&gt;samheten under höjd beredskap eller vid svåra påfrestningar på samhället&lt;br&gt;i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills skall föreskrivas att om höjd beredskap råder i landet&lt;br&gt;skall Sveriges Radio och Sveriges Television utgöra självständiga orga-&lt;br&gt;nisationer inom totalförsvaret och lyda direkt under regeringen. Utbild-&lt;br&gt;ningsradions resurser skall i en sådan situation tillföras de två andra&lt;br&gt;programbolagen. Vidare skall liksom nu ansvaret för en tillräcklig&lt;br&gt;beredskap vila på de verkställande direktörerna för Sveriges Radio AB&lt;br&gt;och Sveriges Television AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Riksdagen beslutade den 11 juni 1996 om propositionen&lt;br&gt;En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001 (prop. 1995/96:161,&lt;br&gt;bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). I december 1996 fattade&lt;br&gt;regeringen beslut om sändningstillstånd för Sveriges Radio AB, Sveriges&lt;br&gt;Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. De nya sändningstill-&lt;br&gt;stånden gäller under perioden 1 januari 1997 - 31 december 2001.&lt;br&gt;Undantaget är Utbildningsradions tillstånd som gäller under perioden&lt;br&gt;1 januari 1997 - 31 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande regleras verksamheten i krig och krigsfara genom&lt;br&gt;villkor i samband med Sveriges Radios. Sveriges Televisions och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradios medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Tillgången till radio- och TV-&lt;br&gt;program varierar kraftigt. Vissa hushåll har enbart tillgång till de tre&lt;br&gt;markbundna kanalerna SVT1. SVT2 och TV4. medan andra hushåll även&lt;br&gt;väljer att ta emot TV-program som sänds via satellit. På samma sätt&lt;br&gt;varierar tillgången på radioprogram. I vissa områden finns i dag enbart&lt;br&gt;Sveriges Radios kanaler. Hela radio- och TV-utbudet når alltså inte alla&lt;br&gt;hushåll i Sverige. Public service-företagens kanaler når dock i stort sett&lt;br&gt;samtliga hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förutsättningar ger unika möjligheter. Det är naturligt att ställa&lt;br&gt;höga krav på de företag som ges ett public service-uppdrag och har&lt;br&gt;tillgång till en säkrad finansiering. En utgångspunkt är att alla som bor i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall ha tillgång till radio- och TV-program av god kvalitet.&lt;br&gt;Programutbudet från public service-företagen skall vara mångsidigt och&lt;br&gt;tjäna hela publiken, både minoriteter av olika slag och den stora&lt;br&gt;majoriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio. Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio har&lt;br&gt;sedan länge rutiner för beredskapsplanering. Det ligger i allmänhetens&lt;br&gt;intresse att staten ställer krav på att public service-företagen skall ha en&lt;br&gt;beredskap för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrest-&lt;br&gt;ningar på samhället i fred. Företagen skall i enlighet med vad som sagts&lt;br&gt;tidigare samråda med SPF vid planeringen av sin beredskap (se avsnitt&lt;br&gt;5.1). Sveriges Radios och Sveriges Televisions beredskapsplaner skall&lt;br&gt;tillställas regeringen och SPF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för de villkor för beredskapsplanering som staten&lt;br&gt;ställer på public service-verksamheten skall liksom i dag vara att de&lt;br&gt;bestämmelser om bolagens programverksamhet som meddelas i sänd-&lt;br&gt;ningstillstånd skall vara vägledande också för verksamheten under höjd&lt;br&gt;beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred (se även avsnitt&lt;br&gt;5.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sveriges Radios och Sveriges Televisions sändningstillstånd ställer&lt;br&gt;regeringen krav på den tekniska säkerheten och kvaliteten i sänd-&lt;br&gt;ningarna. Dessa krav skall, liksom företagens sändningstillstånd i övrigt,&lt;br&gt;vara vägledande även i händelse av höjd beredskap och bidrar därutöver&lt;br&gt;till att företagen upprätthåller en beredskap för svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att införa villkor om beredskapsplanering i Sveriges&lt;br&gt;Radios. Sveriges Televisions och Sveriges Utbildningsradios sändnings-&lt;br&gt;tillstånd. Liksom hittills bör föreskrivas att om höjd beredskap råder i&lt;br&gt;landet skall Sveriges Radio och Sveriges Television utgöra självständiga&lt;br&gt;organisationer med totalförsvarsuppgifter och lyda direkt under rege-&lt;br&gt;ringen. Sveriges Utbildningsradios resurser skall i en sådan situation&lt;br&gt;tillföras de två andra programbolagen. Mot bakgrund av detta skall&lt;br&gt;Sveriges Radios och Sveriges Televisions beredskapsplanering ske i nära&lt;br&gt;samarbete med Utbildningsradion. Vidare bör liksom nu ansvaret för en&lt;br&gt;tillräcklig beredskap åvila de verkställande direktörerna för Sveriges&lt;br&gt;Radio och Sveriges Television. Mot bakgrund av vad som sagts tidigare&lt;br&gt;om inrättandet av ett särskilt råd vid SPF bör den rådgivande nämnd om&lt;br&gt;fem personer som hittills stått till de verkställande direktörernas för-&lt;br&gt;fogande upphöra. Regeringen bedömer att de verkställande direktörerna&lt;br&gt;för Sveriges Radio och Sveriges Television kan få ett mer ändamålsenligt&lt;br&gt;stöd inom ramen för det råd som enligt regeringens förslag knyts till SPF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagen skall vidare, liksom hittills, i samråd med berörda statliga&lt;br&gt;myndigheter och Teracom utarbeta de beredskapsplaner som behövs för&lt;br&gt;verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred. Sveriges Television och Sveriges Radio skall på sina&lt;br&gt;leverantörer av tjänster för utsändning och programinsamling ställa de&lt;br&gt;krav som är nödvändiga för att uppfylla de säkerhets- och beredskaps-&lt;br&gt;krav som företagen åläggs av regeringen. När det gäller marksänd radio&lt;br&gt;och TV är public service-företagen skyldiga att anlita Teracom (se avsnitt&lt;br&gt;5.7). För programinsamling och liknande kan dock även andra leveran-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;törer komma i fråga. Programföretagen är således ansvariga för att de&lt;br&gt;krav som regeringen ställer med anledning av säkerhet och kvalitet i&lt;br&gt;sändningarna och beredskapsplanering efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller vikten av att Sveriges Radios programservice&lt;br&gt;på invandrar- och minoritetsspråk kan upprätthållas i rimlig omfattning&lt;br&gt;vid krig och krigsfara, även om det disponibla sändningsutrymmet&lt;br&gt;kommer att minska. Vidare anser utredningen att public service-bolagen&lt;br&gt;särskilt bör beakta de funktionshindrades behov av särskilt anpassad&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar uppfattningen att programverksamhet på invandrar-&lt;br&gt;och minoritetsspråk, liksom särskilt anpassad information för funktions-&lt;br&gt;hindrade. både inom radio och TV, inte får eftersättas i dessa samman-&lt;br&gt;hang. I prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997—&lt;br&gt;2001 återfinns de bakomliggande motiven till de krav regeringen ställer&lt;br&gt;på public service-företagen vad gäller verksamheten på invandrar- och&lt;br&gt;minoritetsspråk samt för funktionshindrade i företagens tillstånds- och&lt;br&gt;anslagsvillkor (regeringsbeslut 1996-12-12, 34-36 och 1996-12-20, 27-&lt;br&gt;29).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Prioriteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En beredskap för radio- och TV-området&lt;br&gt;bör inriktas på att information skall kunna nå ut till allmänheten i så&lt;br&gt;många kanaler som möjligt även under höjd beredskap och vid svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningen föreslår att man vid beredskapsplaneringen&lt;br&gt;i första hand bör satsa på radion. Strävan bör vara att upprätthålla&lt;br&gt;verksamheten på tre nivåer, nämligen central och högre regional nivå&lt;br&gt;(sändningar över hela landet), länsnivå (regionala sändningar) samt&lt;br&gt;kommunal nivå (lokala lösningar). Radiosändningar bör så långt möjligt&lt;br&gt;förekomma på riksnivå (P1 och P3). Närradions och lokalradions&lt;br&gt;sändningsresurser förutsätts vidare kunna användas för kommunalt av-&lt;br&gt;gränsade sändningar. En rikstäckande TV-kanal, SVT1, eventuellt komp-&lt;br&gt;letterad med regional verksamhet, prioriterar utredningen lägre med&lt;br&gt;hänsyn till det stora behovet av elförsörjning vid distribution och&lt;br&gt;mottagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Sveriges Radio och Sveriges Television under-&lt;br&gt;stryker i ett gemensamt remissvar att vad gäller sårbarheten i distribution&lt;br&gt;föreligger inga avgörande skillnader mellan radio och television som&lt;br&gt;distribueras i Teracoms regi. Televisionen är visserligen mer sårbar i&lt;br&gt;mottagarledet. Det finns emellertid, enligt företagen, skäl att trots detta&lt;br&gt;värdera TV högre än vad utredningen gör. Man pekar på TV:s stora&lt;br&gt;genomslagskraft och spridning, för närvarande tittar ca 80 procent&lt;br&gt;dagligen på TV. TV är också en av de primära informationskanalerna.&lt;br&gt;Övriga fördelar med TV är, enligt Sveriges Television, förutsättningarna&lt;br&gt;att nå ut till speciella grupper, t.ex. textade nyhetssändningar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hörselskadade och Text-TV. Försvarsmakten konstaterar att i krig och Prop. 1996/97:158&lt;br&gt;krigsfara måste P2-sändama. liksom tidigare, disponeras av Försvars-&lt;br&gt;makten för luftförsvarsändamål. Civilbefälhavaren i mellersta civilom-&lt;br&gt;rådet anser att TV:s regionala verksamhet bör behållas så länge det är&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Som konstaterats i det före-&lt;br&gt;gående skall den fredstida strukturen på radio- och TV-området bi-&lt;br&gt;behållas så långt möjligt även under höjd beredskap och vid svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred. En beredskap på radio- och TV-&lt;br&gt;området skall därför inriktas på att säkerställa att information kan nå ut&lt;br&gt;till allmänheten i så många kanaler som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sårbarheten på radio- och TV-området är emellertid förhållandevis&lt;br&gt;stor. Sändamäten är beroende av att elförsörjning fungerar och att&lt;br&gt;sändaranläggningar är intakta. Ungefär två tredjedelar av TV-hushållen&lt;br&gt;är anslutna till olika kabel-TV-nät. De allra flesta TV-mottagare är&lt;br&gt;dessutom beroende av fast elförsörjning. Radiomediet är i detta avseende&lt;br&gt;mer flexibelt och mindre sårbart än televisionen, särskilt med tanke på&lt;br&gt;möjligheterna till rörlig mottagning som är oberoende av elanslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en prioritering har sin bakgrund i de satsningar som görs i&lt;br&gt;fredstid för att säkerställa alternativa distributionsvägar samt att skapa&lt;br&gt;säkerhet och uthållighet i såväl produktionen som i distributionen av&lt;br&gt;radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är först i ett svårt krisskede, där det behövs mycket omfattande&lt;br&gt;prioriteringar, t.ex. beroende på akut brist på elförsörjning, som det kan&lt;br&gt;bli aktuellt att överväga att stänga av kanaler. När situationen är så&lt;br&gt;allvarlig att ett val måste ske mellan att sända radio eller TV bör, mot&lt;br&gt;bakgrund av vad som sagts, radio väljas före TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radios kanal P2 förutsätts liksom hittills vara reserverad för&lt;br&gt;Försvarsmaktens behov för luftförsvarsändamål under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avstår från att i detalj föreskriva den närmare inriktningen&lt;br&gt;på planeringen, men förutsätter att programföretagen i samråd med SPF&lt;br&gt;och Teracom bevakar utvecklingen och löpande rapporterar till&lt;br&gt;regeringen om eventuella behov av förändringar av nuvarande inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Uthållighet och säkerhet i sändnings- och&lt;br&gt;distributionssystemen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En hög säkerhet och uthållighet i distributionen av&lt;br&gt;radio och TV skall eftersträvas såväl i fredstid som under höjd beredskap&lt;br&gt;och vid svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att sändningsverksamheten uppfyller uppställda krav i&lt;br&gt;beredskapshänseende vilar på enskilda programföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningen har inte i tillräcklig utsträckning kunnat&lt;br&gt;bedöma det aktuella behovet av särskilda beredskapsåtgärder för säkerhet&lt;br&gt;i distributionen av radio och TV eller vilka kostnader som är förknippade&lt;br&gt;med detta. Försvarets forskningsanstalt (FOA) har på uppdrag av&lt;br&gt;utredningen och Teracom gjort en studie av sårbarhetsfrågor i samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 158&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med rundradiodistributionen. FOA rekommenderar i sin studie bl.a. att&lt;br&gt;man i beredskapsplaneringen ser till att skaffa reservkapacitet i systemen&lt;br&gt;så att enskilda objekt kan ersättas. Andra aspekter som enligt FOA bör&lt;br&gt;studeras är tillgången till bevakning och sabotage- och inbrottsskydd vid&lt;br&gt;viktiga anläggningar. Vidare visar studien att möjligheterna till mottag-&lt;br&gt;ning av TV är starkt beroende av elförsörjning. För att bedöma sårbar-&lt;br&gt;heten är det också viktigt att notera att ca två tredjedelar av de svenska&lt;br&gt;hushållen är anslutna till olika kabel-TV-nät. FOA rekommenderar därför&lt;br&gt;radion som det huvudsakliga alternativet i en krigssituation. Alternativa&lt;br&gt;vägar för distribution av radio och TV diskuteras. Utredningen anser att&lt;br&gt;FOA:s studie bör kunna tjäna som en utgångspunkt för en fördjupad&lt;br&gt;diskussion om målen for beredskapsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Teracom anser att såväl sändamätet som för-&lt;br&gt;bindelserna mellan detta och programföretagens sändningsplatser är i god&lt;br&gt;kondition, men att det ändå kan finnas anledning att löpande förstärka&lt;br&gt;beredskapen i rundradionäten. Teracom finner det starkt överdrivet att&lt;br&gt;tala om ett upprustningsbehov. Teracom delar uppfattningen att reserv-&lt;br&gt;vägar och alternativa matningsvägar för radio och TV utreds vidare.&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap för fram ytterligare utredningar och&lt;br&gt;studier, gjorda av Överstyrelsen och FOA. som kan ligga till grund för&lt;br&gt;fortsatta diskussioner om beredskapen på rundradioområdet. Telia&lt;br&gt;InfoMedia Television AB anser att det är angeläget att en kartläggning&lt;br&gt;med konsekvensanalys görs beträffande kabel-TV-näten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett säkert och uthålligt distribu-&lt;br&gt;tionssystem för radio och TV är en grundläggande förutsättning för att&lt;br&gt;medborgarna i alla lägen skall kunna nås av nyheter, information och&lt;br&gt;vamingsmeddelanden. Utgångspunkten skall vara att en hög säkerhet och&lt;br&gt;uthållighet eftersträvas såväl i fredstid som under höjd beredskap och vid&lt;br&gt;svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör i totalförsvarspropositionens etapp 2 (prop. 1996/97:4)&lt;br&gt;bedömningen att Sveriges Radio. Sveriges Television och Teracom har&lt;br&gt;god förmåga att distribuera program under störda förhållanden. Samtidigt&lt;br&gt;visar den studie som gjorts av FOA på uppdrag av utredningen och&lt;br&gt;Teracom att det finns en rad svåra frågor att hantera när det gäller att&lt;br&gt;upprätthålla en hög nivå på säkerhet och uthållighet i beredskapen för&lt;br&gt;rundradiodistributionen, bl.a. med anledning av att ny teknik införs och&lt;br&gt;att nya aktörer etablerar sig på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att de kommande åren följa utvecklingen när det&lt;br&gt;gäller den successiva övergången till digital distributionsteknik samt&lt;br&gt;annan distributionsteknik än den markbundna och dess konsekvenser för&lt;br&gt;beredskapsplaneringen på radio- och TV-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att en kombination av flera&lt;br&gt;olika beredskapsåtgärder samt olika möjligheter för distribution av&lt;br&gt;sändningar som kompletterar varandra är nödvändig för att åstadkomma&lt;br&gt;en grund för säker informationsförmedling vid svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred eller under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte i nuläget beredd att föreslå några särskilda åtgärder&lt;br&gt;med anledning av det underlag, bl.a. den utredning som genomförts av&lt;br&gt;FOA, som utredningen presenterat. FOA:s utredning bör emellertid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna tjäna som en av utgångspunkterna för en fortsatt diskussion. SPF Prop. 1996/97:158&lt;br&gt;bör i samarbete med myndigheter och programföretag bevaka utveck-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill emellertid i detta sammanhang förtydliga de ansvars-&lt;br&gt;förhållanden som råder meilan programföretag som har särskilda bered-&lt;br&gt;skapskrav samt krav på säkerhet i sändningarna och företag som&lt;br&gt;tillhandahåller distributions- och programinsamlingstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för ett säkert och uthålligt distributionssystem för&lt;br&gt;radio och TV bör vara de krav som regeringen ställer på enskilda&lt;br&gt;programföretag om den tekniska säkerheten och kvaliteten i sänd-&lt;br&gt;ningarna. Regeringen ställer särskilda krav om nivån på säkerhet och&lt;br&gt;kvalitet i sändningarna endast på Sveriges Radio och Sveriges&lt;br&gt;Television. Dessa krav, liksom företagens sändningstillstånd i övrigt,&lt;br&gt;skall vara vägledande även under höjd beredskap och vid svåra påfrest-&lt;br&gt;ningar på samhället i fred. Det är en uppgift för programföretagen att på&lt;br&gt;sina leverantörer av tjänster för utsändning och programinsamling ställa&lt;br&gt;de krav som är nödvändiga för att uppfylla de säkerhets- och&lt;br&gt;beredskapskrav som företagen åläggs av regeringen. Public service-&lt;br&gt;företagen är skyldiga att anlita Teracom för utsändningstjänster för&lt;br&gt;marksändningar. Det är naturligt att kraven på programföretagen utgör&lt;br&gt;grunden för de åtgärder som Teracom i sin tur vidtar, både vad gäller&lt;br&gt;planering för beredskap mot fredstida svåra påfrestningar och för höjd&lt;br&gt;beredskap. Ansvaret för att sådana åtgärder vidtas ligger sålunda på&lt;br&gt;programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom har emellertid en särställning genom ansvaret för den&lt;br&gt;huvudsakliga distributionen av radio och TV i Sverige. Det markbundna&lt;br&gt;sändamätet utgör en utomordentligt samhällsviktig totalförsvarsresurs,&lt;br&gt;varför staten även i fortsättningen bör ställa vissa krav på Teracom vad&lt;br&gt;gäller beredskapsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att förnya avtalet mellan staten och Teracom, under&lt;br&gt;förutsättning att riksdagen godkänner vad regeringen anfört i denna&lt;br&gt;proposition. Utgångspunkten bör vara att Teracom, liksom hittills, om&lt;br&gt;höjd beredskap råder i landet följer de anvisningar regeringen meddelar i&lt;br&gt;fråga om totalförsvar och beredskapsplanering. Teracom bör också i&lt;br&gt;enlighet med de anvisningar som regeringen meddelar, och i samråd med&lt;br&gt;vederbörande statliga myndigheter, utarbeta erforderliga beredskaps-&lt;br&gt;planer och vidta nödvändiga åtgärder för verksamheten under höjd&lt;br&gt;beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av beredskapsförordningen (1993:242) skall Teracom, liksom&lt;br&gt;hittills, jämställas med myndighet. Vidare bör Teracom vid beredskaps-&lt;br&gt;planeringen samråda med såväl Styrelsen för psykologiskt försvar som&lt;br&gt;programbolagen Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB. Om&lt;br&gt;också andra programföretag åläggs krav på beredskapsplanering eller&lt;br&gt;själva önskar ställa särskilda krav på Teracom och dess tjänster bör&lt;br&gt;samråd naturligtvis även ske med dessa företag. Utgångspunkten för den&lt;br&gt;säkerhet och uthållighet som Teracom skall upprätthålla är de krav som&lt;br&gt;programföretagen ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Beredskapsaspekter på digital distributionsteknik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Beredskapsfrågor bör beaktas inom ramen för&lt;br&gt;de utvärderingar som skall göras av digital ljudradio och digital tele-&lt;br&gt;vision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har ej&lt;br&gt;kommenterat utredningens förslag i detta avseende. Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt (FOA) konstaterar att en trolig följd av digitaliseringen&lt;br&gt;är att mottagarna blir mindre energislukande. Detta kan bana väg för ett&lt;br&gt;större antal batteridrivna TV-mottagare, vilket ger större möjlighet att nå&lt;br&gt;befolkningen även vid elavbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Våren 1995 beslutade riksdagen i enlighet med&lt;br&gt;regeringens förslag (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95 :Ku47. rskr.&lt;br&gt;1994/95:369) att digitala ljudradiosändningar skulle påbörjas i ett&lt;br&gt;begränsat antal områden. I propositionen angavs att sändningar skulle ske&lt;br&gt;både i storstadsregionerna och i andra delar av landet. Såväl Sveriges&lt;br&gt;Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB som privata programföretag&lt;br&gt;gavs möjlighet att delta i sändningarna. Digitala ljudradiosändningar&lt;br&gt;pågår i Sverige sedan hösten 1995. Sveriges Radio sänder för närvarande&lt;br&gt;digital radio i fyra områden: Stockholm, Göteborg, Malmö och Norr-&lt;br&gt;botten. Sändningarna skall utvärderas när mottagare funnits tillgängliga&lt;br&gt;en tid och såväl radioföretag som allmänheten i tillräcklig utsträckning&lt;br&gt;har givits möjligheter att bedöma för- och nackdelar med den nya&lt;br&gt;tekniken. Regeringen bereder för närvarande frågan om sändnings-&lt;br&gt;tillstånd för privata programföretag i regionala frekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnade den 20 december 1996 proposition&lt;br&gt;1996/97:67 Digitala TV-sändningar till riksdagen. 1 propositionen&lt;br&gt;föreslås att TV-sändningar med digital teknik skall införas i flera steg&lt;br&gt;med möjlighet till staten att successivt ta ställning till om och på vilket&lt;br&gt;sätt verksamheten skall fortsätta. Sändningarna skall starta på ett be-&lt;br&gt;gränsat antal orter. Regeringen gav i januari 1997 en särskild utredare i&lt;br&gt;uppdrag att förbereda sändningsverksamheten, föreslå sändningsorter och&lt;br&gt;utforma en modell för olika programföretags samverkan i tekniska&lt;br&gt;frågor. En kommitté med parlamentariskt inslag skall följa sändnings-&lt;br&gt;verksamheten och medverka vid utvärderingen av verksamheten.&lt;br&gt;Riksdagen fattade den 9 april 1997 beslut med anledning av regeringens&lt;br&gt;proposition (bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utvecklingen av ny distribu-&lt;br&gt;tionsteknik och ny teknik på mottagarsidan kan leda till ändrade&lt;br&gt;förutsättningar för beredskapen på radio- och TV-området. Det är därför&lt;br&gt;viktigt att frågan följs kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har. både när det gäller introduktionen av digital ljudradio&lt;br&gt;och digital TV, meddelat riksdagen att en utvärdering skall göras när&lt;br&gt;sändningarna pågått en tid (prop. 1996/97:67). Inom ramen för sådana&lt;br&gt;utvärderingar kommer beredskapsfrågor att beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sveriges Radio AB. Sveriges Television AB och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio AB skall, liksom hittills, finansiera sin&lt;br&gt;beredskapsplanering inom ramen för företagens ordinarie medels-&lt;br&gt;tilldelning via TV-avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommersiella radio- och TV-företag skall själva bekosta eventuell&lt;br&gt;beredskapsplanering och investeringar i samband med en sådan plane-&lt;br&gt;ring. Någon ersättning från statens sida skall inte lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningen avstår från att lämna ett detaljerat förslag&lt;br&gt;till finansiering, men föreslår att kostnaderna för beredskapsförberedelser&lt;br&gt;bör vara ett statligt ansvar och inte bekostas med TV-avgiftsmedel eller&lt;br&gt;på annat sätt. Dock skall Teracom svara för kostnaderna för skydd av&lt;br&gt;befintliga sändaranläggningar. Utredningen konstaterar att det inte blir&lt;br&gt;aktuellt med några större utgifter under innevarande försvarsbesluts-&lt;br&gt;period. dvs. före år 2001. Vad som kommer att krävas fram till dess är&lt;br&gt;utrednings- och planeringsresurser, i första hand en viss resursförstärk-&lt;br&gt;ning vid SPF. Utredningen tar upp ett förslag från en särskild utredare&lt;br&gt;som på uppdrag av försvarsministern lagt fram förslag till principer för&lt;br&gt;beredskapsåtgärder inom det civila försvaret (den s.k. CFF-utredningen).&lt;br&gt;I betänkandet Finansieringen av det civila försvaret (SOU 1996:58)&lt;br&gt;föreslås i fortsättningen att en fast del av mottagaravgiftema avsätts för&lt;br&gt;beredskapsändamål och samlas i en särskild beredskapsfond. Medel från&lt;br&gt;fonden förutsätts användas bl.a. för att finansiera public service-sektorns&lt;br&gt;beredskapskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Radio och Sveriges Television, liksom&lt;br&gt;Teracom avvisar, liksom tidigare, förslaget från CFF-utredningen om att&lt;br&gt;en fond inrättas med TV-avgiftsmedel för beredskapsändamål, med hän-&lt;br&gt;visning till att förslaget kan innebära möjligheter till statlig styrning som&lt;br&gt;i sin tur kan skada programbolagens trovärdighet. Teracom anför vidare&lt;br&gt;att om också radio- och TV-företag utanför public service-kretsen skall&lt;br&gt;genomföra beredskapsplanläggning måste denna samordnas med Tera-&lt;br&gt;coms planering beroende på att en stor andel av dessa företag anlitar&lt;br&gt;Teracom för distribution av sina sändningar. Enligt Teracom bör en&lt;br&gt;sådan finansiering bygga på samma förutsättningar som gäller för public&lt;br&gt;service-företagen, nämligen att Teracoms planeringskostnader ersätts av&lt;br&gt;företagen via avgifterna för distributionen. Överstyrelsen för civil bered-&lt;br&gt;skap (ÖCB) delar inte utredningens uppfattning om hur beredskapsåt-&lt;br&gt;gärdema inom rundradioområdet skall finansieras. ÖCB konstaterar att&lt;br&gt;om statsmakterna väljer, som föreslås i totalförsvarspropositionen. att&lt;br&gt;helt eller delvis avgiftsfinansiera beredskapsåtgärdema inom elförsörj-&lt;br&gt;ningen och telekommunikationerna bör detta även fortsättningsvis gälla&lt;br&gt;för rundradioverksamheten som sedan lång tid tillämpat denna finan-&lt;br&gt;sieringsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för en beredskap på&lt;br&gt;radio- och TV-området är att den fredstida strukturen bör bibehållas även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred (se&lt;br&gt;avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägledande för verksamheten inom det civila försvaret är den s.k.&lt;br&gt;ansvarsprincipen som innebär att den som har ansvar för en verksamhet i&lt;br&gt;fred även har motsvarande ansvar i krig. Principen gäller all verksamhet&lt;br&gt;inom det civila försvaret, dvs. inte enbart statliga myndigheters verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av beredskapsåtgärder på radio- och TV-området bör&lt;br&gt;bekostas av medieföretagen själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Radio. Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio&lt;br&gt;gäller i dag att företagen ansvarar för beredskapsplanering utifrån sär-&lt;br&gt;skilda villkor. Verksamheten finansieras av företagen själva inom ramen&lt;br&gt;för företagens ordinarie medelstilldelning via TV-avgiften. Mot&lt;br&gt;bakgrund av public service-företagens särskilda uppdrag och unika&lt;br&gt;möjligheter att nå hela befolkningen med ett rikt och varierande utbud är&lt;br&gt;det naturligt att en del av mottagaravgiftema, liksom hittills, används för&lt;br&gt;företagens beredskapsplanering. Företagen bör därför, liksom hittills,&lt;br&gt;kunna finansiera sin beredskapsverksamhet inom ramen för ordinarie&lt;br&gt;medelstilldelning via TV-avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra företag på radio- och TV-området skall, i enlighet med vad&lt;br&gt;som sagts tidigare (se avsnitt 5.1). kunna få stöd och rådgivning vid&lt;br&gt;beredskapsplanläggning av Styrelsen för psykologiskt försvar. Detta stöd&lt;br&gt;skall bygga på frivillig medverkan och någon särskild ersättning för&lt;br&gt;beredskapsplanering eller kompensation för bortfall av reklamintäkter&lt;br&gt;eller liknande skall inte lämnas. Principen skall vara att företag på radio&lt;br&gt;och TV-området själva svarar för eventuella beredskapsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom bör, liksom hittills, kunna finansiera beredskapsåtgärder för&lt;br&gt;skydd och säkerhet via avgifter som tas ut av de företag som använder&lt;br&gt;sig av Teracoms tjänster för distribution och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i förfogandelagen&lt;br&gt;(1978:262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att den som sänder markbunden ljudradio eller&lt;br&gt;television med tillstånd enligt radio- och TV-lagen eller lokalradiolagen&lt;br&gt;inte skall riskera att radiosändaren och sändarutrustningen tas i anspråk&lt;br&gt;genom förfogande. En förutsättning är dock att sändarutrustningen&lt;br&gt;stadigvarande är i bruk. Med stadigvarande i bruk avses att utrustningen&lt;br&gt;används kontinuerligt utan annat än tillfälliga avbrott. Står utrustningen&lt;br&gt;obrukad under några dagar för att programföretaget saknar personal,&lt;br&gt;elkraft e.d. skall staten inte kunna ta i anspråk utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 1 § radio- och TV-lagen är innehavare av kabelnät&lt;br&gt;skyldig att se till att de boende i anslutna fastigheter har möjlighet att ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot vissa TV-program. för närvarande program från SVT och TV4&lt;br&gt;(must carry-principcn). Ett ianspråktagande av en anläggning för tråd-&lt;br&gt;sändning skulle innebära att dessa sändningar inte skulle nå dem som är&lt;br&gt;anslutna till nätet. Undantaget i andra stycket skall därför även gälla&lt;br&gt;anläggning för trådsändning som vidaresänder de tillståndspliktiga sänd-&lt;br&gt;ningarna. Bestämmelsen har motiverats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lokalradiolagen (1993:120)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalradion fyller en viktig funktion när det gäller att få ut viktiga med-&lt;br&gt;delanden till allmänheten, speciellt under höjd beredskap och vid svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred. Tillståndshavama för lokalradio skall&lt;br&gt;därför ha skyldighet att kostnadsfritt sända vamingsmeddelanden som är&lt;br&gt;av vikt för allmänheten. Det krävs dock att det är meddelanden som skall&lt;br&gt;skydda människor, egendom eller miljö, se närmare avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:599) om&lt;br&gt;radiokommunikation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har föranletts av önskemålet att mångfalden i ljudradio och&lt;br&gt;TV skall behållas även om landet befinner sig i krig. Ändringen innebär&lt;br&gt;att bestämmelsen i första stycket att vissa tillstånd att inneha och använda&lt;br&gt;radiosändare automatiskt upphör att gälla om landet är i krig tas bort.&lt;br&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:844)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till utgången av år 1996 ställdes beredskapskrav på Sveriges&lt;br&gt;Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB i&lt;br&gt;avtal mellan staten och programföretagen. Efter radio- och TV-lagens&lt;br&gt;ikraftträdande den 1 december 1996 skall det inte längre finnas avtal&lt;br&gt;mellan staten och programföretag som reglerar vilka krav staten ställer på&lt;br&gt;ett programföretag som sänder ljudradio eller TV med stöd av tillstånd&lt;br&gt;från regeringen. Villkor för sändningsrätten skall i stället framgå av&lt;br&gt;programföretagens sändningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller en uttömmande uppräkning av vilka villkor&lt;br&gt;för sändningsrätten som regeringen far ställa på ett programföretag som&lt;br&gt;far tillstånd att sända ljudradio eller television i marknätet. Tillägget i&lt;br&gt;punkt 18 att regeringen även far ställa krav att programföretaget skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred ersätter motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;avtal samt innebär att villkoret är möjligt att ställa på andra program-&lt;br&gt;företag än public service-bolagen. Beredskapsplanen skall lämnas till&lt;br&gt;regeringen och den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandets förslag&lt;br&gt;(SOU 1996:80)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överväganden och förslag i sammandrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skall vi göra en översyn av vad som bör gälla for radio&lt;br&gt;och television vid krig och krigsfara. Uppdraget skall ses mot bakgrund&lt;br&gt;av den kraftigt förändrade mediesituationen under senare år. Sveriges&lt;br&gt;Radios (SR) och Sveriges Televisions (SVT) monopolställning har&lt;br&gt;brutits, och vi har fatt en struktur med många programföretag och ökad&lt;br&gt;konkurrens. Vid sidan om public service-TV finns nu ett antal utlands-&lt;br&gt;baserade företag som sänder via satellit för svensk publik och en&lt;br&gt;markbunden reklamfinansierad TV-kanal (TV 4). Vid sidan av Sveriges&lt;br&gt;Radio finns både närradio och kommersiell lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige kommer i krig eller om det råder krigsfara och regeringen&lt;br&gt;förordnar det skall SR och SVT bilda självständiga organisationer inom&lt;br&gt;totalförsvaret och lyda direkt under regeringen. TERACOM Svensk&lt;br&gt;Rundradio AB (Teracom) som förvaltar sändamätet för SR. SVT och TV&lt;br&gt;4 skall även ingå i denna krigsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de övriga programföretagen saknas bestämmelser om och i&lt;br&gt;så fall hur de skall inordnas i totalförsvaret vid krig och krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har - i linje med vad som uttalas i den senaste försvarspropo-&lt;br&gt;sitionen - eftersträvat en helhetssyn för de åtgärder och principer som&lt;br&gt;kan bli aktuella vid såväl krig och krigsfara som vid allvarliga fredstida&lt;br&gt;störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för våra förslag är medborgarnas rätt till och behov av&lt;br&gt;information från myndigheter och från andra samhällsinstitutioner både i&lt;br&gt;krigstillstånd och vid allvarliga störningar i fredstid. Det är individens&lt;br&gt;behov som står i centrum. Samhället har ett ansvar för att medborgarna&lt;br&gt;skall få den information som de behöver för att kunna skydda liv, hälsa&lt;br&gt;och egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande principerna om yttrande- och tryckfrihet skall gälla&lt;br&gt;även när landet befinner sig i krig. Det ankommer på det psykologiska&lt;br&gt;försvaret att säkerställa rimliga arbetsvillkor för massmedierna vid krig&lt;br&gt;och krigsfara. Vi finner starka motiv för att i vissa avseenden jämställa&lt;br&gt;beredskapsplaneringen för radio och TV med vad som sedan länge gäller&lt;br&gt;för pressen. Av olika skäl har den funktionsansvariga myndigheten Sty-&lt;br&gt;relsen för psykologiskt försvar (SPF) kommit att lägga tyngdpunkten av&lt;br&gt;sin beredskapsstödjande verksamhet till dagspressen. Samtidigt har SR.&lt;br&gt;SVT och Teracom skött sina beredskapsförberedelser i stort sett utan&lt;br&gt;uppföljning från SPF:s sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår ett för dagspressen och radio- och TV-verksamheten vid&lt;br&gt;sidan av public service-sektorn likartat stöd till beredskapsplanläggning.&lt;br&gt;Möjligheter till samverkan mellan kommunala myndigheter och lokal-&lt;br&gt;radio (i vissa fall närradion) bör undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi diskuterar också en i direktiven särskild specificerad fråga som&lt;br&gt;gäller i vilken utsträckning den fredstida strukturen inom radion och&lt;br&gt;televisionen kan och bör behållas även vid krig eller krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett samhälleligt intresse att mångfalden i radio och television&lt;br&gt;bibehålls även när landet befinner sig krig eller krigsfara. Strävan bör&lt;br&gt;således vara att underlätta för de programföretag som så önskar att&lt;br&gt;fortsätta sin verksamhet. Dessa företag bör vidare få stöd till beredskaps-&lt;br&gt;planläggning - i princip av samma slag som den som gäller för dags-&lt;br&gt;pressen för närvarande. Vi avstyrker dock generell kompensation för&lt;br&gt;bortfall av reklaminkomster. Ett selektivt stöd till vissa radiostationer för&lt;br&gt;att få ut viss typ av information kan däremot vara motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med denna fråga tar vi upp en bestämmelse i radio-&lt;br&gt;kommunikationslagen (1993:599). Denna bestämmelse bör ändras på så&lt;br&gt;sätt att de programföretag som sänder ljudradio eller television även med&lt;br&gt;tillstånd enligt de radiorättsliga författningarna skall undantas från till-&lt;br&gt;lämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan lag som kan ha betydelse vid krig eller krigstillstånd är för-&lt;br&gt;fogandelagen (1978:262). Förfogandelagen bör ändras så att det klart&lt;br&gt;framgår att staten genom förfogande kan ta i anspråk radiosändare och&lt;br&gt;radioutrustning som inte är i bruk för sändning av ljudradio eller tele-&lt;br&gt;vision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi diskuterar hur tillgängligt sändningsutrymme skall disponeras på&lt;br&gt;bästa sätt vid krig eller krigsfara. Vår utgångspunkt är härvidlag&lt;br&gt;SR/SVT:s planeringsförutsättningar. I likhet med SR anser vi att två&lt;br&gt;rikstäckande kanaler bör reserveras för rikssändningar i ljudradion. Det&lt;br&gt;är P1 och P3 som det här är fråga om (P2 förutsätts tillsvidare stå till&lt;br&gt;försvarsmaktens disposition för luftförsvarsändamål.) Så länge omstän-&lt;br&gt;digheterna medger skall vidare P4 - som består både av de lokala&lt;br&gt;kanalerna inom Sveriges Radio och rikstäckande sändningar - fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljudradio är betydligt mer flexibel och mindre sårbar än TV. I första&lt;br&gt;hand bör beredskapssatsningar avse radiomediet. Vårt förslag är att&lt;br&gt;verksamheten skall kunna upprätthållas på tre nivåer: rikssändningar i&lt;br&gt;hela landet, regionala sändningar samt på kommunal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utomordentligt viktigt att Sveriges Radios programservice för&lt;br&gt;språkliga minoriteter kan upprätthållas vid krig eller krigsfara, även om&lt;br&gt;det disponibla sändningsutrymmet kommer att minska. Många närradio-&lt;br&gt;sändningar sker på invandrarspråk, även sådana språk som inte finns&lt;br&gt;representerade i Sveriges Radios utbud. Vissa av dessa sändningar kan&lt;br&gt;alltså ha stor betydelse för informationen till berörda grupper. Vi föreslår&lt;br&gt;därför att i de kommuner där sådana sändningar förekommer bör man&lt;br&gt;försöka bedöma genomslagskraften samt undersöka möjligheterna till&lt;br&gt;samverkan med sändande organisation i en krigssituation. Ambitionen&lt;br&gt;för språkminoriteter är också tillämplig för de funktionshindrade. I&lt;br&gt;fredstid har public service-bolagen skyldighet att sända program som är&lt;br&gt;avpassade för dessa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall vid krig och krigsfara kunna engagera sig mera&lt;br&gt;aktivt i ljudradioverksamhet. Beroende på de lokala förutsättningarna bör&lt;br&gt;samverkan kunna utvecklas mellan kommunledning och närradio respek-&lt;br&gt;tive lokalradio som sänder över området. Flera angränsande kommuner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan också samarbeta. Det skall också finnas möjlighet för kommunerna&lt;br&gt;att sända i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning för sändning av myndighetsmeddelanden som gäller för&lt;br&gt;public service-bolagen och TV 4 bör utsträckas till den kommersiella&lt;br&gt;lokalradion. Det är möjligt att beslut måste anstå tills den nuvarande&lt;br&gt;tillståndsperioden löpt ut. Vi förordar vidare att det av Räddningsverket&lt;br&gt;utvecklade varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till&lt;br&gt;allmänheten (VMA) far en annan lagteknisk utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi utgår från att när detta betänkande har remissbehandlats och de all-&lt;br&gt;männa förutsättningarna klarlagts, kan principerna för en eventuell upp-&lt;br&gt;rustning av sändaranläggningama och andra beredskapsåtgärder fastslås.&lt;br&gt;Under innevarande försvarsbeslutsperiod som löper ut år 2001 räknar vi&lt;br&gt;med ett engångsbelopp i storleksordningen 15 miljoner kronor för att fa i&lt;br&gt;gång den nödvändiga utrednings- och planeringsprocessen. SPF som i sin&lt;br&gt;egenskap av funktionsansvarig myndighet kommer att ha en central roll i&lt;br&gt;planeringen bör förstärkas. Vi skisserar de ökade arbetsuppgifter som&lt;br&gt;kommer att ligga på SPF enligt våra förslag. Samordningsansvaret&lt;br&gt;kommer att öka, liksom granskningen av efterlevnaden av uppställda mål&lt;br&gt;för beredskapen samt bevakningen av medieutvecklingen från försvars-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för beredskapsförberedelser bör vara ett statligt ansvar&lt;br&gt;och inte bekostas med TV-avgiftsmedel eller på annat sätt. Om det&lt;br&gt;nödvändiga resurstillskottet måste skapas genom omfördelning av till-&lt;br&gt;gängliga medel bör man i första hand överväga en överföring av medel&lt;br&gt;som har avsatts för beredskapsåtgärder på telekommunikationssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis behandlar vi aspekter på digitaliseringen av svensk&lt;br&gt;ljudradio och television. Vår slutsats är att även fortsättningsvis bör man&lt;br&gt;satsa på i första hand ljudradion för beredskapsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Betänkandets lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:000)'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § och 9 kap. 2 § radio- och TV-&lt;br&gt;lagen (1996:000) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för sändningstillstånd&lt;br&gt;far även avse skyldighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sända program till hela landet&lt;br&gt;eller till en viss del av landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sända under en viss minsta&lt;br&gt;tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;samtidigt sända ett visst&lt;br&gt;minsta antal program i varje om-&lt;br&gt;råde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bereda utrymme för sänd-&lt;br&gt;ningar som är särskilt anpassade&lt;br&gt;för syn- eller hörselskadade enligt&lt;br&gt;2 kap. 1 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utforma sändningar på ett så-&lt;br&gt;dant sätt att de blir tillgängliga för&lt;br&gt;funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bereda utrymme för sänd-&lt;br&gt;ningar som sker med stöd av till-&lt;br&gt;stånd av regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. använda en viss sändnings-&lt;br&gt;teknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. använda vissa radiosändare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ta hänsyn till ljudradions och&lt;br&gt;televisionens särskilda genom-&lt;br&gt;slagskraft när det gäller program-&lt;br&gt;mens ämnen och utformning samt&lt;br&gt;tiden för sändning av program-&lt;br&gt;men,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för sändningstillstånd&lt;br&gt;far även avse skyldighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sända program till hela landet&lt;br&gt;eller till en viss del av landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sända under en viss minsta&lt;br&gt;tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;samtidigt sända ett visst&lt;br&gt;minsta antal program i varje om-&lt;br&gt;råde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bereda utrymme för sänd-&lt;br&gt;ning-ar som är särskilt anpassade&lt;br&gt;för syn- eller hörselskadade enligt&lt;br&gt;2 kap. 1 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utforma sändningar på ett så-&lt;br&gt;dant sätt att de blir tillgängliga för&lt;br&gt;funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bereda utrymme för sänd-&lt;br&gt;ningar som sker med stöd av&lt;br&gt;tillstånd av regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. använda en viss sändnings-&lt;br&gt;teknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. använda vissa radiosändare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ta hänsyn till ljudradions och&lt;br&gt;televisionens särskilda genom-&lt;br&gt;slagskraft när det gäller program-&lt;br&gt;mens ämnen och utformning samt&lt;br&gt;tiden för sändning av program-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Förslag i prop. 1995/96:160.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. iaktta bestämmelsen i 6 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket om beriktigande&lt;br&gt;även i fråga om ljudradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. sända genmälen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. i programverksamheten re-&lt;br&gt;spektera den enskildes privatliv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sända ett mångsidigt pro-&lt;br&gt;gramutbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. kostnadsfritt sända medde-&lt;br&gt;landen som är av vikt för allmän-&lt;br&gt;heten om en myndighet begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;till Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV lämna uppgifter&lt;br&gt;som är nödvändiga för nämndens&lt;br&gt;bedömning om sända program&lt;br&gt;stämmer överens med de villkor&lt;br&gt;som har meddelats enligt denna&lt;br&gt;lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. utforma sändningarna på&lt;br&gt;sådant sätt att de inte endast kan&lt;br&gt;tas emot av en begränsad del av&lt;br&gt;allmänheten i sändningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. iaktta bestämmelsen i 6 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket om beriktigande&lt;br&gt;även i fråga om ljudradion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. sända genmälen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. i programverksamheten re-&lt;br&gt;spektera den enskildes privatliv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sända ett mångsidigt pro-&lt;br&gt;gramutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. kostnadsfritt sända medde-&lt;br&gt;landen som är av vikt för allmän-&lt;br&gt;heten om en myndighet begär det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;till Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV lämna uppgifter&lt;br&gt;som är nödvändiga för nämndens&lt;br&gt;bedömning om sända program&lt;br&gt;stämmer överens med de villkor&lt;br&gt;som har meddelats enligt denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. utforma sändningarna på&lt;br&gt;sådant sätt att de inte endast kan&lt;br&gt;tas emot av en begränsad del av&lt;br&gt;allmänheten i sändningsområdet,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. svara för beredskapsplan&lt;br&gt;för verksamheten under krig och&lt;br&gt;krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV övervakar genom granskning i&lt;br&gt;efterhand om sända program står i överensstämmelse med denna lag och&lt;br&gt;de villkor som kan gälla för sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om reklam i 7 Bestämmelserna om reklam i 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 3. 4 och 10 §§ övervakas&lt;br&gt;dock av Konsumentombuds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 3, 4 och 10 §§ övervakas&lt;br&gt;dock av Konsumentombuds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mannen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mannen. Tillsyn över att villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 kap. 2 § 17 efterlevs&lt;br&gt;utövas av myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningar som sker med stöd av tillstånd till vidaresändning enligt 3&lt;br&gt;kap. 5 § skall inte granskas av Granskningsnämnden för radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner Granskningsnämnden för radio och TV att en sändning inne-&lt;br&gt;håller våldsskildringar eller pornografiska bilder i strid med 6 kap. 2 §,&lt;br&gt;skall nämnden göra anmälan om förhållandet till Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § förfogandelagen (1978:262) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förfogande kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastighet tagas i anspråk med nyttjanderätt och annan egendom&lt;br&gt;tagas i anspråk med äganderätt eller nyttjanderätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nyttjanderätt, servitut eller liknande rätt till egendom upphävas eller&lt;br&gt;begränsas och nyttjanderätt i andra hand tillskapas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ägare eller innehavare av fastighet, gruva, byggnad, industrianlägg-&lt;br&gt;ning eller annan anläggning eller av transportmedel, arbetsmaskin eller&lt;br&gt;liknande åläggas att utöva verksamhet för eller på annat sätt medverka&lt;br&gt;till framställning av egendom för statens eller annans räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ägare eller innehavare av lageranläggning åläggas att förvara&lt;br&gt;egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ägare eller innehavare av transportmedel åläggas att ombesörja&lt;br&gt;transporter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. viss person åläggas tillfällig uppgift för försvarsmakten som&lt;br&gt;vägvisare, budbärare, arbetsmanskap eller sjukvårdspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiosändare eller sändarut-&lt;br&gt;rustning som utnyttjas för till-&lt;br&gt;ståndspliktiga sändningar av ljud-&lt;br&gt;radio- eller TV-sändningar enligt&lt;br&gt;radio- och TV-lagen (1996:000)&lt;br&gt;eller lokalradiolagen (1993:120)&lt;br&gt;får inte tagas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av egendom som omfattas av förfogande far&lt;br&gt;icke överlåta, förbruka, skada, gömma undan eller föra bort egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:599) om&lt;br&gt;radiokommunikation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1993:599) om radio-&lt;br&gt;kommunikation skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig upphör giltig-&lt;br&gt;heten av de tillstånd som har be-&lt;br&gt;slutats enligt 3 § och av de&lt;br&gt;undantag från tillståndsplikten&lt;br&gt;som har beslutats med stöd av&lt;br&gt;8 §. Detta gäller inte tillstånd som&lt;br&gt;har meddelats statliga&lt;br&gt;myndigheter eller kommuner eller&lt;br&gt;tillstånd som har meddelats&lt;br&gt;enskilda organisationer eller&lt;br&gt;företag som under krig skall&lt;br&gt;bedriva verksamhet som är av&lt;br&gt;särskild betydelse för total-&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig upphör giltig-&lt;br&gt;heten av de tillstånd som har be-&lt;br&gt;slutats enligt 3 § och av de&lt;br&gt;undantag från tillståndsplikten&lt;br&gt;som har beslutats med stöd av&lt;br&gt;8 §. Detta gäller inte tillstånd som&lt;br&gt;har meddelats statliga&lt;br&gt;myndigheter eller kommuner eller&lt;br&gt;tillstånd som har meddelats&lt;br&gt;enskilda organisationer eller&lt;br&gt;företag som under krig skall&lt;br&gt;bedriva verksamhet som är av&lt;br&gt;särskild betydelse för total-&lt;br&gt;försvaret. Detta gäller inte heller&lt;br&gt;den som även har tillstånd att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sända ljudradio eller television&lt;br&gt;enligt radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:000) eller lokalradiolagen&lt;br&gt;(1993:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser&lt;br&gt;eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela&lt;br&gt;de föreskrifter om tillstånd att inneha och använda radiosändare som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behövs med hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till förordning om ändring i&lt;br&gt;beredskapsförordningen (1993:242)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bilagan till beredskapsförordningen (1993:242)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelning i funktioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*=myndigheten är beredskapsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig myndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter med&lt;br&gt;uppgifter inom funktionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;* Statens räddningsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;♦Statens strålskyddsinstitut&lt;br&gt;♦Statens&lt;br&gt;kämkraftsinspektion&lt;br&gt;♦Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;♦Sjöfartsverket&lt;br&gt;♦Luftfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Kustbevakningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Psykologiskt försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för&lt;br&gt;psykologiskt försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkring m.m.&lt;br&gt;(administration av&lt;br&gt;socialförsäkringen samt&lt;br&gt;arbetslöshets- och&lt;br&gt;tjänstegrupplivförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;♦Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;* De allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Statens löne- och&lt;br&gt;pensionsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:215.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelning i funktioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*=myndigheten är beredskapsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvarig myndighet Övriga myndigheter med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter inom funktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Statens räddningsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Psykologiskt försvar&lt;br&gt;(Övergripande ansvar&lt;br&gt;för statlig och kommunal&lt;br&gt;informationsberedskap&lt;br&gt;samt stöd till&lt;br&gt;beredskapsplanläggning&lt;br&gt;för massmedieföretag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkring m.m.&lt;br&gt;(administration av&lt;br&gt;socialförsäkringen samt&lt;br&gt;arbetslöshets- och&lt;br&gt;tj änstegruppl i v försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för&lt;br&gt;psykologiskt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Statens strålskyddsinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Statens kämkrafts-&lt;br&gt;inspektion&lt;br&gt;♦Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;♦Sjöfartsverket&lt;br&gt;♦Luftfartsverket&lt;br&gt;♦Kustbevakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Civilbefälhavarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Länsstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦De allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna&lt;br&gt;♦Statens löne- och&lt;br&gt;pensionsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i lokalradiolagen&lt;br&gt;(1993:120)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lokalradiolagen (1993:120) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 nödsituationer skall sådana&lt;br&gt;meddelanden som är av vikt för all-&lt;br&gt;mänheten sändas utan särskild er-&lt;br&gt;sättning om en myndighet begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelanden som är av vikt för&lt;br&gt;allmänheten skall sändas kostnads-&lt;br&gt;fritt om en myndighet begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1996:80) Viktigt meddelande&lt;br&gt;- Radio och TV i krig och kris&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Justitiekanslem,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm. Försvarets forskningsanstalt (FOA),&lt;br&gt;Försvarsmakten. Statens Räddningsverk. Styrelsen för psykologiskt&lt;br&gt;försvar (SPF). Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), Totalförsvarets&lt;br&gt;chefsnämnd, Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet, Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen (PTS). Statskontoret. Riksrevisionsverket (RRV). Länssty-&lt;br&gt;relsen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jönköpings län. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län. Västerbottens läns landsting. Kemikalieinspektionen,&lt;br&gt;Statens strålskyddsinstitut. Närings- och teknikutvecklingsverket,&lt;br&gt;(NUTEK). Radio- och TV-verket (RTV). Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV. Rådet för mångfald inom massmedierna (Ku 1995:01). Lokal-&lt;br&gt;och närradiokommittén (Ku 1995:04), Stockholms stad, Uppsala&lt;br&gt;kommun. Oxelösunds kommun, Linköpings kommun. Karlskrona&lt;br&gt;kommun. Göteborgs stad. Stenungsunds kommun. Trollhättans kommun.&lt;br&gt;Kristinehamns kommun. Karlskoga kommun, Härnösands kommun.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet. Sveriges Radio AB (SR). Sveriges&lt;br&gt;Television AB (SVT), TV4 AB. TERACOM Svensk Rundradio AB&lt;br&gt;(Teracom), Kabelvision KB, Telia AB. Sveriges närradioförbund,&lt;br&gt;Frivilligorganisationemas samarbetskommitté och Tidningsutgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänt om betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Andelen remissinstanser som svarat ligger på ca 60 procent. Många&lt;br&gt;remissinstanser har valt att enbart svara på delar av betänkandet. Den&lt;br&gt;övervägande delen instämmer i huvudsak i utredningens förslag.&lt;br&gt;Utredningens förslag om finansiering via statsbudgeten tillbakavisas av&lt;br&gt;flera instanser, med invändningen att avgifter bör användas för&lt;br&gt;beredskapsförberedelser. Förslaget om att ge Styrelsen för psykologiskt&lt;br&gt;försvar en ökad roll för massmedier får. med något undantag, brett stöd&lt;br&gt;av remissinstanserna. Förslagen till lagändringar stöds i huvudsak med&lt;br&gt;några justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningen har delats in efter vilka uppgifter instanserna har.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Radio- och TV-myndigheter och domstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Radio-och TV-verket delar utredningens ståndpunkt att programföre-&lt;br&gt;tagens skyldigheter skall framgå av lag och tillståndsvillkor. Verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menar att detta bör inte hindra att överenskommelser träffas mellan&lt;br&gt;statens Räddningsverk och tillståndshavama om de närmare villkoren för&lt;br&gt;hur meddelandena skall sändas. Utredningens förslag om att teckna&lt;br&gt;samarbetsavtal mellan kommunledning och organisationer som bedriver&lt;br&gt;närradio anser verket vara svårt eftersom en självklar part att teckna avtal&lt;br&gt;med saknas för närradion. När det gäller digital ljudradio (DAB) hävdar&lt;br&gt;verket att tillstånden för DAB. på samma sätt som för analog ljudradio,&lt;br&gt;kan förenas med villkor för utsändning av myndighetsmeddelanden för&lt;br&gt;såväl public service-företagen som privata programföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV pekar i anslutning till&lt;br&gt;utredningens förslag till ändring i lagen (1993:559) om radiokommu-&lt;br&gt;nikation på frågor som kan uppkomma om sådana satellitkanaler med&lt;br&gt;säte utanför Sverige som sänder i vart fall en del av sina sändningar via&lt;br&gt;upplänk i Sverige, t.ex. TV 3. Nämnden pekar vidare på att bestäm-&lt;br&gt;melserna i den nya radio- och TV-lagen (1996:844) i 3 kap. 2 § innebär&lt;br&gt;en möjlighet att föreskriva en skyldighet att kostnadsfritt sända&lt;br&gt;meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det.&lt;br&gt;Nämnden delar uppfattningen om att det är viktigt att vamingsmed-&lt;br&gt;delanden kan nå ut även till dem som lyssnar på lokalradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem anger att den föreslagna formuleringen i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;radio- och TV-lagen om svara för beredskapsplan för verksamheten&lt;br&gt;under krig och krigsfara kan ge upphov till missförstånd, och föreslår&lt;br&gt;därför att det byts till utarbeta beredskapsplan för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten anser att utredningens betänkande faller utanför deras&lt;br&gt;anvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Företag inom radio- och TV-området&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio och Sveriges Television lämnar ett gemensamt svar. En&lt;br&gt;grundläggande princip från programbolagen är att den fredstida kris- och&lt;br&gt;katastrofberedskapen integreras med den rena krigsbredskapen. Detta&lt;br&gt;gäller både för finansiering samt tekniska och organisatoriska förutsätt-&lt;br&gt;ningar. En statlig inblandning i något avseende skulle kunna innebära att&lt;br&gt;den principen bryts, vilket bl.a. kan göra att programbolagens tro-&lt;br&gt;värdighet sätts på spel, menar programbolagen. SVT och SR betonar att&lt;br&gt;medieföretagen inte far åläggas sådana villkor för verksamheten att deras&lt;br&gt;oberoende och möjligheter till fortsatt fri nyhets- och informationsför-&lt;br&gt;medling samt opinionsbildning kan uppfattas som kringskurna. Program-&lt;br&gt;bolagen avvisar därför förslaget om att SPF tilldelas rollen som s.k.&lt;br&gt;funktionsansvarig myndighet för massmedierna. Vidare anser de att&lt;br&gt;ljudradion och televisionen bör prioriteras likvärdigt till följd av tele-&lt;br&gt;visionens stora genomslagskraft och förutsättningar att nå speciella&lt;br&gt;publik grupper. Beredskapsplanering är ett åtagande som enligt ansvars-&lt;br&gt;principen skall regleras i respektive programbolags tillståndsvillkor.&lt;br&gt;menar programbolagen. Finansieringen av beredskapsåtgärder bör bestri-&lt;br&gt;das av berörda bolag. Programbolagen avvisar idén om finansiering via&lt;br&gt;statsbudgeten, med hänsyn till de integritetsproblem detta skapar för&lt;br&gt;medierna. Programbolagen menar vidare att medierna skall stå själv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständiga gentemot myndigheterna. Detta menar programbolagen, står i&lt;br&gt;strid med förslagen i betänkandet om att SPF skall utöva en form av&lt;br&gt;tillsyn över medierna. SVT och SR ifrågasätter starkt funktionsansvarig-&lt;br&gt;hetsrollen för SPF vad gäller massmedia. Den nuvarande ordningen där&lt;br&gt;programbolagen har krigsavtal med staten och självständigt, inom egna&lt;br&gt;budgetramar, ansvarar för beredskapsplaneringen är ett fullt tillräckligt&lt;br&gt;mått av myndighetsinsyn. anser programbolagen. SR och SVT har tidi-&lt;br&gt;gare även avvisat förslagen i CFF-utredningen därför att förslagen däri&lt;br&gt;kan innebära möjligheter till statlig styrning som i sin tur kan skada&lt;br&gt;programbolagens trovärdighet. Programbolagen erinrar om att regeringen&lt;br&gt;enligt grundlagen inte kan förorda om aktiebolags verksamheter och att&lt;br&gt;beredskapsförordningen därför inte kan åberopas. Programbolagen är&lt;br&gt;emellertid positiva till att delta i ett rådgivande organ knutet till SPF,&lt;br&gt;vilket kan ersätta den Rådgivande nämnden. SR ställer sig tvekande om&lt;br&gt;förslaget för kommunal beredskapsradio kan tolkas så att kommunerna&lt;br&gt;delvis kan ta över P4-nätet för egen information. Detta skulle då te sig&lt;br&gt;förvirrande för allmänheten, som kan sammanblanda informationen med&lt;br&gt;en obunden nyhetsförmedling m.m.. SR uttrycker ett starkt önskemål om&lt;br&gt;att behålla P2 inom företagets krigsorganisation. Programbolagen ställer&lt;br&gt;sig positiva till att beredskapsmedel som PTS förfogar över inom deras&lt;br&gt;budget, fördelas ut till programföretagen och till Teracom. Program-&lt;br&gt;bolagen för fram ett förslag om att en organisationskommitté skall till-&lt;br&gt;skapas för att vidare bereda utredningens förslag. Berörda medieföretag&lt;br&gt;bör där ha en rimlig representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 AB konstaterar att regeringen ännu inte tagit initiativ till villkor&lt;br&gt;som skall gälla för sändningar om Sverige kommer i krig eller krigsfara.&lt;br&gt;TV4 menar att SVT är det programbolag som får stå för bildandet av en&lt;br&gt;självständig organisation inom totalförsvaret och lyda direkt under&lt;br&gt;regeringen. TV4 menar att kompletteringen i radio- och TV-lagens 3 kap.&lt;br&gt;2 § inte innebär att ett åtagande om beredskapsplan behöver komma med&lt;br&gt;i ett tillstånd för en kommersiell TV-kanal. TV4 understryker att ett&lt;br&gt;förväntat bortfall av annonsintäkter vid en krigssituation måste kom-&lt;br&gt;penseras. inte enbart för själva beredskapsplanläggningen. TV4 anser&lt;br&gt;bl.a. av säkerhetsskäl att de inte måste ingå i den beredskapsplan som&lt;br&gt;staten efterlyser eftersom avtal finns med SVT och SR gällande krigs-&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom hävdar att många radio- och TV-företag anlitar Teracom för&lt;br&gt;distributionen av sina sändningar. Om dessa företag skall genomföra&lt;br&gt;beredskapsplanläggning, som föreslås i betänkandet, måste den sam-&lt;br&gt;ordnas med planläggningen för Teracom. Finansieringen bör bygga på&lt;br&gt;samma förutsättningar som gäller för public service-företagen, där före-&lt;br&gt;tagen t.ex. via avgiften för distributionen även betalar för Teracoms&lt;br&gt;planeringskostnader. Teracom anser att kravet på god framförhållning i&lt;br&gt;beredskapsplaneringen kräver att frågan om huruvida tillstånd att an-&lt;br&gt;vända radiosändare kan upphöra eller inte blir klarlagd. Ett sådant&lt;br&gt;klargörande behövs i lag. Enligt Teracom far Kommunikationsdeparte-&lt;br&gt;mentets promemoria (Ds 1996:38) Moderna telekommunikationer åt alla,&lt;br&gt;icke önskvärda konsekvenser för rundradion. De förslag som utredningen&lt;br&gt;om Radion och televisionen i krig och krigsfara lagt fram bör därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomföras i den del förslaget gäller sändning av ljudradio eller&lt;br&gt;television. Förslaget till lagändring i radio- och TV-lagen bör ändras så&lt;br&gt;att det även täcker Teracoms tillstånd för radiosändningar. Teracom&lt;br&gt;instämmer i att SVT1 bör prioriteras bl.a. av uthållighetsskäl för reserv-&lt;br&gt;elkraft. Teracom understryker att planeringssambandet mellan public&lt;br&gt;service-företagen och Teracom inte får brytas oavsett vilket förslag av&lt;br&gt;Hot- och riskutredningen eller Krig- och krisutredningen som genomförs.&lt;br&gt;Nuvarande ordning fungerar väl. Teracom ställer sig positiva till SPF:s&lt;br&gt;föreslagna mer aktiva roll, något som inte hindras av en fortsatt till-&lt;br&gt;lämpning av den nuvarande ordningen. Teracom finner det högst&lt;br&gt;anmärkningsvärt att de inte föreslås ingå i det föreslagna Rådet. När det&lt;br&gt;gäller finansiering har Teracom avvisat CFF-utredningens förslag om&lt;br&gt;finansiering av beredskapsåtgärder via TV-avgiften. Teracom påpekar att&lt;br&gt;deras avtal med staten för krig och krigsfara bör revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia Info Media AB anser att en övergripande kartläggning av kabel-&lt;br&gt;TV-näten med konsekvensanalys snarast bör ske. De fyra största kabel-&lt;br&gt;TV-operatörema svarar för nästan hälften av distributionen för must&lt;br&gt;carry-program till hushållen. Telia menar att SPF bör satsa på uthållighet&lt;br&gt;för kabel-TV-näten för att stärka uthålligheten i radio- och TV-&lt;br&gt;distributionen, på samma sätt som PTS har satsat på uthållighet för&lt;br&gt;telefoni. Vidare deltar Telia gärna i en fortsatt utredning och utveckling&lt;br&gt;för att säkerställa reservmatning av TV-program via kabel eller satellit.&lt;br&gt;Telia föreslår att en särskild studie initieras för att förbereda en digital&lt;br&gt;reserv-TV-kanal. som aktiveras då det inte är möjligt att använda&lt;br&gt;terrester mottagning på grund av lokala olyckshändelser. Sveriges&lt;br&gt;närradioförbund har inget att erinra mot vad som föreslås i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelvision AB avstår från att yttra sig över betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;T otalförsvarsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt föreslår att man i stället för krig och&lt;br&gt;krigsfara använder begreppet krig och svåra påfrestningar såsom görs i&lt;br&gt;Totalförsvarspropositionen. FOA hävdar att den föreslagna ändringen av&lt;br&gt;förfogandelagen bör förtydligas så att det klart framgår att&lt;br&gt;radioutrustning som inte utnyttjas kan tas i anspråk. FOA hävdar vidare&lt;br&gt;att TV:ns stora genomslagskraft och allmänhetens stora TV-beroende&lt;br&gt;kan motivera åtgärder på mottagarsidan. FOA anser att kriterierna för ett&lt;br&gt;funktionsansvar för radio- och TV-funktionen (inklusive distributionen)&lt;br&gt;bör sökas i programföretagens verksamhet, och att det är rimligt att SPF&lt;br&gt;far den uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar anser att åtgärder är mycket&lt;br&gt;väsentliga vad gäller TV-mediets beredskap. SPF konstaterar att det kan&lt;br&gt;vara en ändamålsenlig lösning att de får en central roll vad gäller&lt;br&gt;rundradions beredskap. SPF påpekar att funktionsansvaret egentligen&lt;br&gt;stannar inom begreppet införmationsberedskap. dvs. myndigheters och&lt;br&gt;mediers beredskap att i extraordinära lägen svara upp mot de krav på&lt;br&gt;informationsverksamhet som medborgarna ställer. SPF betonar att&lt;br&gt;sändarna resp, förmedlarna av information själva svarar för innehåll och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformning av den information man önskar sprida. Helhetssynen ger&lt;br&gt;också grund för att en god beredskap skall genomföras vad avser&lt;br&gt;bildmediet. SPF ställer sig positiv till att ett etermedieråd inrättas vid&lt;br&gt;SPF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen hävdar att eftersom kontribution och distri-&lt;br&gt;bution av program är telekommunikation bör PTS vara funktionsansvarig&lt;br&gt;myndighet vad avser Teracorms verksamhet. Det skulle innebära att&lt;br&gt;Teracom skulle medverka i PTS upphandlingsprocess. PTS motsätter sig&lt;br&gt;en omfördelning av medel till SPF därför att beredskapsåtgärdema inte&lt;br&gt;samordnas och att det kräver en ökad kompetens inom SPF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten konstaterar att utredningens förslag om de genomförs&lt;br&gt;kommer att medföra förbättringar av beredskapen inför svåra påfrest-&lt;br&gt;ningar i beredskap, kris och krig. Försvarsmakten understryker att man i&lt;br&gt;krig och krigsfara måste kunna disponera Sveriges Radios P2-sändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB delar utredningens allmänna utgångspunkter. ÖCB anser också&lt;br&gt;att utredningens föreslagna prioriteringar vid beredskapsplaneringen,&lt;br&gt;övriga lagstiftningsfrågor och andra viktiga åtgärdsförslag tillstyrks.&lt;br&gt;ÖCB delar inte utredningens uppfattning om hur beredskapsåtgärdema&lt;br&gt;inom rundradioverksamheten skall finansieras. ÖCB hänvisar till Total-&lt;br&gt;försvarspropositionen om att helt eller delvis avgiftsfinansiera bered-&lt;br&gt;skapsåtgärdema inom elförsörjningen och telekommunikationerna även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör gälla för rundradioverksamheten, som sedan lång tid&lt;br&gt;tillämpat denna finansieringsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK avgränsar sitt yttrande till de frågor som berör energi-&lt;br&gt;funktionen. NUTEK anser att utökningen av sändningsmöjligheter för&lt;br&gt;radio- och TV-stationer bör inordnas i ett beredskapssystem, enligt utred-&lt;br&gt;ningens förslag. NUTEK menar att viss skyldighet inom bered-&lt;br&gt;skapsområdet inkluderas i sändningstillstånden. NUTEK finner att utred-&lt;br&gt;ningens förslag om särskilt beredskapsstöd till kommersiella stationer&lt;br&gt;vidare behöver analyseras. NUTEK menar vidare att en enhetlig finan-&lt;br&gt;sieringsprincip för beredskapsåtgärder bör eftersträvas motsvarande de&lt;br&gt;finansieringsförslag som är aktuella inom t.ex. elkraftsområdet och&lt;br&gt;telekommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets chefsnämnd anser att betänkandet belyser de problem&lt;br&gt;och svagheter som finns med det nuvarande regelverket för radio och TV&lt;br&gt;i krig och kris. Chefsnämnden anser det synnerligen angeläget att dessa&lt;br&gt;svagheter snarast åtgärdas, särskilt inom informationsfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet delar utredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning om att de redan i dag grundlagsfästa reglerna, som tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, även skall gälla i krig och&lt;br&gt;krigsfara. Den fredstida mediestrukturen bör behållas så långt det är&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Räddningsverk anser att ordet ”kris&amp;quot; i betänkandets titel är&lt;br&gt;missvisande och kan lätt ge felaktiga associationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut instämmer med utredningens överväganden&lt;br&gt;och förslag. Kemikalieinspektionen har inget att invända mot förslagen i&lt;br&gt;betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Centrala stabsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, anser att statsmakterna bör vara restriktiva med att inrätta&lt;br&gt;nya råd. Ett råd för radio- och TV-frågor bör prövas mot alternativet att&lt;br&gt;utöka nuvarande Pressrådets ansvarsområde. Statskontoret anser även att&lt;br&gt;den Rådgivande nämnden bör avvecklas. Statskontoret menar vidare att&lt;br&gt;utredningen inte tillräckligt tydligt påvisat att ytterligare medel, utöver de&lt;br&gt;som föreslogs i Totalförsvarspropositionen (prop. 1996/97:4) behövs.&lt;br&gt;Statskontoret menar att i det fall SPF behöver ytterligare medel bör dessa&lt;br&gt;omfördelas ur den civila planeringsramen. Statskontoret delar inte utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning att TV-avgiftsmedel inte skall användas för bered-&lt;br&gt;skapsförberedelser. I stället bör den s.k. ansvarsprincipen gälla vid&lt;br&gt;finansiering av kostnaderna för beredskapsförberedelser. Statskontoret&lt;br&gt;delar den uppfattning som fördes fram i betänkandet för CFF-&lt;br&gt;utredningen (SOU 1996:58) där det framhålls att ansvarsprincipen också&lt;br&gt;bör vara vägledande vid fördelningen av kostnadsansvaret och en ökad&lt;br&gt;användning av avgifts- och egenfinansiering inom det civila försvaret&lt;br&gt;förordas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att utredningens föreslagna utökade arbetsuppgifter för SPF&lt;br&gt;ryms inom ramen för deras instruktion samt inom de uppgifter som&lt;br&gt;ankommer på myndigheten som funktionsansvarig för totalförsvarsfunk-&lt;br&gt;tionen. RRV anser inte att utredningen redovisat några vägande motiv för&lt;br&gt;att tillföra ytterligare resurser till SPF. RRV anser vidare att utredningens&lt;br&gt;förslag om att inrätta ett rådgivande organ faller inom ramen för de prin-&lt;br&gt;cipiella uppgifter som SPF åläggs i egenskap av funktionsansvarig&lt;br&gt;myndighet. Några resurser bör inte tillföras. RRV delar utredningens&lt;br&gt;uppfattning om att kostnaderna för skyddet av befintlig sändarutrustning&lt;br&gt;bör finansieras av Teracom och att kommunernas eventuella kostnader&lt;br&gt;för anskaffning av utrustning för radioverksamheten i krig bör bäras av&lt;br&gt;kommunerna. RRV anser inte att utredningen tillräckligt belyst direk-&lt;br&gt;tivens uppgifter om frågan om sändnings- och distributionsteknikens&lt;br&gt;uthållighet vid krig och krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Länsstyrelser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län ansluter sig i allt väsentligt till utred-&lt;br&gt;ningens förslag. SPF bör i förfättningsförslaget för beredskapsförord-&lt;br&gt;ningen förses med en &amp;quot;stjärna&amp;quot; som betecknar att de är en beredskaps-&lt;br&gt;myndighet. Länsstyrelsen prioriterar SR (P4) och SVT samt TV4. I&lt;br&gt;möjligaste mån skall även andra radiokanaler utnyttjas. Länsstyrelsen är&lt;br&gt;beredd att ingå i det föreslagna rådet. Funktionsansvaret för Psykologiskt&lt;br&gt;försvar bör ligga kvar hos SPF. Vissa av de kommersiella radio- och TV-&lt;br&gt;bolagen bör inte bara behandlas, utan även registreras, som K-företag.&lt;br&gt;Länstyrelsen anser att namnet på funktionen och på SPF bör bytas till&lt;br&gt;namn som bättre beskriver verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län instämmer i huvudsak i betänkandet.&lt;br&gt;Länsstyrelsen anser att ÖCB bör ingå i det föreslagna rådet. Utred-&lt;br&gt;ningens förslag om att låta kostnader för beredskap finansieras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsbudgetmedel är tveksamt anser länsstyrelsen. De pekar vidare på&lt;br&gt;förslagen om avgiftsfinansiering som grundprincip i CFF-utredningen&lt;br&gt;och i Totalförsvarspropositionen. Däremot anser länsstyrelsen att statliga&lt;br&gt;medel bör bekosta sändarutrustning för kommunala radiosändningar.&lt;br&gt;Annars måste avtalet mellan kommunerna och staten for kommunernas&lt;br&gt;uppgifter inom totalförsvaret omförhandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län anser att det är angeläget att&lt;br&gt;snarast få fram bestämmelser för hur de nya programföretagen skall&lt;br&gt;kunna inordnas i totalförsvaret vid krig, krigsfara och allvarliga fredstida&lt;br&gt;störningar. Vidare anser länsstyrelsen att det är rätt att prioritera&lt;br&gt;ljudradion före televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län instämmer i utredningens förslag och&lt;br&gt;tillstyrker de ändringar som föreslås i gällande lagar och författningar.&lt;br&gt;Samtidigt påpekar de att vissa delar i Norbotten - inom de västra fjäll-&lt;br&gt;trakterna - inte nås av VMA. Teracom borde snarast åtgärda dessa brister&lt;br&gt;eftersom länsstyrelsen anser att alla människor skall ha möjlighet att ta&lt;br&gt;del av information. Vid tillståndsgivning för sändningstillstånd bör&lt;br&gt;tillstånden utformas så att sändningsinnehavaren ges skyldighet att sända&lt;br&gt;myndighetsmeddelanden och VMA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens Läns Landsting tillstyrker de förslag som utredningen&lt;br&gt;for fram i betänkandet. Landstinget anser att utredningen funnit tre väl&lt;br&gt;avvägda nivåer när det gäller radiosändningar i allvarliga lägen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stads uppfattning är att de överväganden och förslag som&lt;br&gt;förs fram i betänkandet kommer att förbättra möjligheterna att nå ut med&lt;br&gt;information till allmänheten i krig och krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun tillstyrker i huvudsak förslagen i betänkandet.&lt;br&gt;Linköpings kommun anser att radio- och TV-företag utanför public&lt;br&gt;service-kretsen skall kunna påräkna liknande stöd för beredskapsplane-&lt;br&gt;ringen som gäller för dagspressen samt att sändning över ljudradion skall&lt;br&gt;kunna ske nationellt, regionalt och lokalt. Kommunen är tveksam till att&lt;br&gt;TV skall prioriteras lägre än radio. Kommunen menar att TV psykolo-&lt;br&gt;giskt har ett övertag i förhållande till andra medier. I förslaget om ändrad&lt;br&gt;beredskapsförordning bör kommunstyrelserna kompletteras under rubri-&lt;br&gt;ken ”Övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona kommun delar i allt väsentligt de förslag som presenteras i&lt;br&gt;betänkandet. Kommunen anser att kommunerna skall kunna beredas&lt;br&gt;möjlighet att. i samarbete med tillståndsinnehavaren. bedriva ljudradio-&lt;br&gt;verksamhet i egen regi om behovet är starkt påkallat. Vidare anser de att&lt;br&gt;radio skall ges en högre prioritet än såväl nationell som regional TV.&lt;br&gt;Karlskrona kommun menar att kommunerna bör ingå i det föreslagna&lt;br&gt;rådet. Kommunerna bör ingå under rubriken ”Övriga myndigheter med&lt;br&gt;uppgift inom funktionen” i beredskapsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs stad tillstyrker utredningens förslag. Kommunen anser att&lt;br&gt;det bör övervägas om inte sändningstillstånd för när- och lokalradio samt&lt;br&gt;lokal-TV skall förenas med villkor som innebär skyldighet att sända&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelanden av vikt för allmänheten om myndigheten begär det. Kom-&lt;br&gt;munen anser vidare att förslaget i Hot- och riskutredningen - Ett säkrare&lt;br&gt;samhälle (SOU 1995:19) om att kommersiella lokalradiostationer skulle&lt;br&gt;åläggas att ha reservkraft kan öka kommunernas möjlighet till beredskap&lt;br&gt;vid allvarliga störningar i krissituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stenungsunds kommun anser att det är viktigt att de kommersiella&lt;br&gt;radiokanalerna omfattas av skyldigheten att sända myndighetsmed-&lt;br&gt;delanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trollhättans kommun tillstyrker i stora drag betänkandet. De är tvek-&lt;br&gt;samma till att inrätta kommunal beredskapsradio med mindre än att&lt;br&gt;radiokompetens finns tillgänglig för att ge sändningarna nödvändig&lt;br&gt;auktoritet. Trollhättans kommun pekar på att kommunerna redan i dag&lt;br&gt;belastas med kostnader för information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristinehamns kommun, Karlskoga kommun, Härnösands kommun och&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet avstår från att lämna synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § förfogandelagen (1978:262) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förfogande kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastighet tagas i anspråk med nyttjanderätt och annan egendom tagas&lt;br&gt;i anspråk med äganderätt eller nyttjanderätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nyttjanderätt, servitut eller liknande rätt till egendom upphävas eller&lt;br&gt;begränsas och nyttjanderätt i andra hand tillskapas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ägare eller innehavare av fastighet, gruva, byggnad, industrianlägg-&lt;br&gt;ning eller annan anläggning eller av transportmedel, arbetsmaskin eller&lt;br&gt;liknande åläggas att utöva verksamhet för eller på annat sätt medverka&lt;br&gt;till framställning av egendom för statens eller annans räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ägare eller innehavare av lageranläggning åläggas att förvara&lt;br&gt;egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ägare eller innehavare av transportmedel åläggas att ombesörja&lt;br&gt;transporter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. viss person åläggas tillfällig uppgift för försvarsmakten som&lt;br&gt;vägvisare, budbärare, arbetsmanskap eller sjukvårdspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiosändare eller sända-&lt;br&gt;rutrustningar får inte tas i an-&lt;br&gt;språk, om de stadigvarande ut-&lt;br&gt;nyttjas för tillståndspliktiga ljud-&lt;br&gt;radio- eller TV-sändningar enligt&lt;br&gt;radio- och TV-lagen (1996:844)&lt;br&gt;eller lokalradiolagen (1993:120).&lt;br&gt;Detsamma gäller anläggning för&lt;br&gt;trådsändning vari sådana sänd-&lt;br&gt;ningar vidaresänds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av egendom som omfattas av förfogande far&lt;br&gt;icke överlåta, förbruka, skada, gömma undan eller föra bort egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lagom ändring i lokalradiolagen (1993:120) Prop. 1996/97:158&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 §&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 nödsituationer skall sådana&lt;br&gt;meddelanden som är av vikt för&lt;br&gt;allmänheten sändas utan särskild&lt;br&gt;ersättning om en myndighet begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokalradiolagen (1993:120) skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vamingsmeddelanden som är&lt;br&gt;av vikt för allmänheten skall&lt;br&gt;sändas kostnadsfritt, om en myn-&lt;br&gt;dighet begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:599) om&lt;br&gt;radiokommunikation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1993:599) om radiokommu-&lt;br&gt;nikation skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År Sverige i krig upphör giltig-&lt;br&gt;heten av de tillstånd som har be-&lt;br&gt;slutats enligt 3 § och av de undan-&lt;br&gt;tag från tillståndsplikten som har&lt;br&gt;beslutats med stöd av 8 §. Detta&lt;br&gt;gäller inte tillstånd som har med-&lt;br&gt;delats statliga myndigheter eller&lt;br&gt;kommuner eller tillstånd som har&lt;br&gt;meddelats enskilda organisationer&lt;br&gt;eller företag som under krig skall&lt;br&gt;bedriva verksamhet som är av&lt;br&gt;särskild betydelse för total-&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser&lt;br&gt;eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela&lt;br&gt;de föreskrifter om tillstånd att inneha och använda radiosändare som&lt;br&gt;behövs med hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:844)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § radio- och TV-lagen (1996:844)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för sändningstillstånd far även avse skyldighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sända program till hela landet eller till en viss del av landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sända under en viss minsta tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtidigt sända ett visst minsta antal program i varje område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bereda utrymme för sändningar som är särskilt anpassade för syn-&lt;br&gt;eller hörselskadade enligt 2 kap. 1 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utforma sändningar på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för&lt;br&gt;funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bereda utrymme för sändningar som sker med stöd av tillstånd av&lt;br&gt;regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. använda en viss sändningsteknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. använda vissa radiosändare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ta hänsyn till ljudradions och televisionens särskilda genomslags-&lt;br&gt;kraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för&lt;br&gt;sändning av programmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. iaktta bestämmelsen i 6 kap. 3 § första stycket om beriktigande&lt;br&gt;även i fråga om ljudradion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. sända genmälen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. i programverksamheten re-spektera den enskildes privatliv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sända ett mångsidigt programutbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. regionalt sända och producera program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en myndighet begär det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;till Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV lämna uppgifter&lt;br&gt;som är nödvändiga för nämndens&lt;br&gt;bedömning om sända program&lt;br&gt;stämmer överens med de villkor&lt;br&gt;som har meddelats enligt denna&lt;br&gt;lag. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. utforma sändningarna på&lt;br&gt;sådant sätt att de inte endast kan&lt;br&gt;tas emot av en begränsad del av&lt;br&gt;allmänheten i sändningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;till Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV lämna uppgifter&lt;br&gt;som är nödvändiga för nämndens&lt;br&gt;bedömning om sända program&lt;br&gt;stämmer överens med de villkor&lt;br&gt;som har meddelats enligt denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. utforma sändningarna på&lt;br&gt;sådant sätt att de inte endast kan&lt;br&gt;tas emot av en begränsad del av&lt;br&gt;allmänheten i sändningsområdet&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt; Förslag i prop. 1996/97:101.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. utarbeta en beredskapsplan&lt;br&gt;för verksamheten under höjd&lt;br&gt;beredskap och vid svåra påfrest-&lt;br&gt;ningar på samhället i fred samt&lt;br&gt;lämna den både till regeringen&lt;br&gt;och till den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von&lt;br&gt;Bahr, justitierådet Edvard Nilsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 7 maj 1997 (kulturdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lokalradiolagen (1993:120),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1993:599) om radiokommunikation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lena&lt;br&gt;Hjelmtorp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg,&lt;br&gt;Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:158 Radio och TV under höjd&lt;br&gt;beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53357, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 10:47:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03158</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 10:47:28</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KU3</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Radio och TV under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>