<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286121</hangar_id>
 <dok_id>GK03156</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>156</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:156</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>156</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-05-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:09</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03156/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03156</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03156</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:156&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Avveckling av specialsjukhus och vårdhem&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03156/prop_199697__156-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margot Wallström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en särskild lag om avveckling av vårdhem och&lt;br&gt;specialsjukhus. I lagen fastställs att vårdhemmen för utvecklingsstörda&lt;br&gt;skall vara avvecklade senast den 31 december 1999 och att specialsjuk-&lt;br&gt;hus för utvecklingsstörda skall vara avvecklade senast den 31 december&lt;br&gt;1997. Vidare föreslås att möjligheten till inskrivning på vårdhem och&lt;br&gt;specialsjukhus helt upphör från och med den 1 november 1997. Som ett&lt;br&gt;led i avvecklingen av främst det enda kvarvarande specialsjukhuset före-&lt;br&gt;slås också former för fortsatt vård av dem som i dag vistas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext........................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om avveckling av specialsjukhus och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdhem....................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1652) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1993:388) om införande av lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade....................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i rättegångsbalken..........6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i passlagen (1978:302) ......7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i utlänningslagen (1989:529) . . 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen (1994:459) om arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmedlingsregister ............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Bakgrund ..................................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Vårdhem och specialsjukhus..................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Vård oberoende av samtycke .................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Överväganden och förslag.......................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Avskaffande av tvångsvård enbart baserad på utveck-&lt;br&gt;lingsstörning ................................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Den fortsatta vården för dem som är inskrivna för vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan samtycke på specialsjukhus eller vårdhem........20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Tidpunkten för slutgiltig avveckling av vårdhem och&lt;br&gt;specialsjukhus för personer med utvecklingsstörning .... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Kostnader och uppföljning .........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Författningskommentarer...........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om avveckling av specialsjukhus och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdhem...................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1652) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1993:388) om införande av lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade...................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken .......30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i passlagen (1978:302) .... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:529) ................................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:459) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsförmedlingsregister .......................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringsuppdragen.........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialstyrelsens rapport ......................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ...................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande..........................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997 . . 73&lt;br&gt;Rättsdatablad......................................74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;br&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om avveckling av specialsjukhus och vårdhem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1652) om ändring i lagen (1993:388)&lt;br&gt;om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i passlagen (1978:302),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om avveckling av specialsjukhus och&lt;br&gt;vårdhem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Specialsjukhus för vård av psykiskt utvecklingsstörda som inrättats&lt;br&gt;enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda skall vara avvecklade senast den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdhem för vård av psykiskt utvecklingsstörda som inrättats enligt&lt;br&gt;den lagen skall vara avvecklade senast den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Personer som vid avvecklingen är intagna för vård på specialsjukhus&lt;br&gt;på grund av en domstols dom enligt 31 kap. 3 § brottsbalken i dess&lt;br&gt;lydelse före den 1 januari 1992, skall anses genom domen ha överläm-&lt;br&gt;nats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning enligt&lt;br&gt;lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Anmälan för prövning enligt&lt;br&gt;16 § lagen om rättspsykiatrisk vård skall första gången göras senast den&lt;br&gt;30 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Personer som vid avvecklingen är intagna på specialsjukhus med&lt;br&gt;stöd av 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda och som var intagna på kriminalvårdsanstalt när de&lt;br&gt;skrevs in i specialsjukhuset skall anses intagna för rättspsykiatrisk vård&lt;br&gt;enligt 4 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om patienter som avses i 2 eller 3 § vid avvecklingen är utskrivna&lt;br&gt;på försök eller om de har tillstånd att vistas på egen hand utanför sjuk-&lt;br&gt;husområdet, skall de anses ha tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrätt-&lt;br&gt;ningens område under återstoden av vårdtiden respektive under del av&lt;br&gt;vårdtiden enligt 10 eller 11 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård. Åläggande att iaktta särskilda föreskrifter eller förordnanden som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 39 § andra stycket lagen (1967:940) angåen-&lt;br&gt;de omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, skall därvid anses&lt;br&gt;utgöra särskilda villkor enligt 10 § lagen om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om andra patienter än de som avses i 2 eller 3 § den 1 november Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;1997 är intagna för vård på specialsjukhus eller vårdhem med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda, skall de innan sjukhuset eller vårdhemmet avvecklas under-&lt;br&gt;sökas för vårdintyg enligt 4 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård. Om vårdintyg utfärdas, skall patienten överlämnas till en sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård skall prövas en-&lt;br&gt;ligt 6 § lagen om psykiatrisk tvångsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett mål hos allmän förvaltningsdomstol enligt lagen (1967:940)&lt;br&gt;angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda inte är slutligt&lt;br&gt;avgjort vid avvecklingen av den institution där patienten vistas, skall&lt;br&gt;domstolen avgöra målet i enlighet med bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård när det gäller patient som avses i 2&lt;br&gt;eller 3 § eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård beträffande&lt;br&gt;patient som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1652) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:156&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ändring i lagen (1993:388) om införande av lagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:388) om införande av&lt;br&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 § i dess lydelse enligt lagen (1996:1652) om ändring i nämn-&lt;br&gt;da lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1652) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Specialsjukhus och vårdhem får användas för sitt hittillsvarande ända-&lt;br&gt;mål tills de har avvecklats helt. För innehållet i verksamheten och för&lt;br&gt;verksamhetens bedrivande i övrigt gäller bestämmelserna i den nya&lt;br&gt;lagen i tillämpliga delar. För avgifter gäller dock 4 § införandelagen till&lt;br&gt;omsorgslagen i stället för 19 och 20 §§ nya lagen. För specialsjukhusen&lt;br&gt;tillämpas därutöver bestämmelserna i 16 § första stycket och 27-30 §§&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyintagning i specialsjukhus&lt;br&gt;eller i vårdhem får inte ske i&lt;br&gt;annat fall än när det är fråga om&lt;br&gt;vård oberoende av samtycke. För&lt;br&gt;sådan vård gäller fortfarande i&lt;br&gt;tillämpliga delar 6 och 7 §§ inför-&lt;br&gt;andelagen till omsorgslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål i allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol angående inskrivning i eller&lt;br&gt;utskrivning från vårdhem eller&lt;br&gt;specialsjukhus enligt 35 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om&lt;br&gt;vissa psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;skall offentligt biträde förordnas&lt;br&gt;för den som åtgärden avser, om&lt;br&gt;det inte måste antas att behov av&lt;br&gt;biträde saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyintagning i specialsjukhus&lt;br&gt;eller i vårdhem får inte ske. För&lt;br&gt;den vård som bedrivs i special-&lt;br&gt;sjukhus och vårdhem fram tills&lt;br&gt;dessa har avvecklats gäller fort-&lt;br&gt;farande i tillämpliga delar 6 och&lt;br&gt;7 §§ införandelagen till omsorgs-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål i allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol angående utskrivning från&lt;br&gt;vårdhem eller specialsjukhus en-&lt;br&gt;ligt 35 § lagen (1967:940) angåen-&lt;br&gt;de omsorger om vissa psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda skall offentligt&lt;br&gt;biträde förordnas för den som åt-&lt;br&gt;gärden avser, om det inte måste&lt;br&gt;antas att behov av biträde saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga&lt;br&gt;om 7 § andra stycket den 1 no-&lt;br&gt;vember 1997, och i övrigt den&lt;br&gt;1 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtalsunderlåtelse) under&lt;br&gt;förutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsido-&lt;br&gt;sätts:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än&lt;br&gt;böter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för&lt;br&gt;detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om psykiatrisk vård eller vard&lt;br&gt;i specialsjukhus eller i vårdhem&lt;br&gt;för vuxna enligt 35 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger&lt;br&gt;om vissa psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda eller insatser enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service&lt;br&gt;till vissa funktionshindrade kom-&lt;br&gt;mer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtal får underlåtas i andra fall än&lt;br&gt;av särskilda skäl är uppenbart att&lt;br&gt;avhålla den misstänkte från vidare&lt;br&gt;till omständigheterna inte heller kri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om psykiatrisk vård eller in-&lt;br&gt;satser enligt lagen (1993:387) om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som nämnts i första stycket, om det&lt;br&gt;det inte krävs någon påföljd för att&lt;br&gt;brottslighet och att det med hänsyn&lt;br&gt;ivs av andra skäl att åtal väcks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:393.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § passlagen (1978:302) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Passtillstånd fordras för den som&lt;br&gt;är intagen för vård enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård eller lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, är inskriven i&lt;br&gt;specialsjukhus enligt 35 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger&lt;br&gt;om vissa psykiskt utvecklingsstör-&lt;br&gt;da eller utskriven på försök från&lt;br&gt;sådant sjukhus, dock endast om&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Passtillstånd fordras för den som&lt;br&gt;är intagen för vård enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård eller lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, dock endast&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. chefsöverläkaren vid sjukvårdsinrättningen i den ordning regeringen&lt;br&gt;föreskriver har gjort anmälan om att pass ej får utfärdas utan sådant&lt;br&gt;tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. patienten genomgår rättspsyki-&lt;br&gt;atrisk vård med särskild utskriv-&lt;br&gt;ningsprövning eller sådana för-&lt;br&gt;hållanden föreligger som avses i&lt;br&gt;42 § tredje stycket lagen angåen-&lt;br&gt;de omsorger om vissa psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för patienten tidigare utfärdat&lt;br&gt;pass efter intagningen eller in-&lt;br&gt;skrivningen har återkallats på&lt;br&gt;grund av framställning enligt 24 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. patienten genomgår rättspsyki-&lt;br&gt;atrisk vård med särskild utskriv-&lt;br&gt;ningsprövning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för patienten tidigare utfärdat&lt;br&gt;pass efter intagningen har åter-&lt;br&gt;kallats på grund av framställning&lt;br&gt;enligt 24 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1991:1963.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) Prop. 1996/97:156&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § utlänningslagen (1989:529)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om hemsändande av utlän-&lt;br&gt;ningar, som inte är flyktingar och&lt;br&gt;som har tagits om hand enligt&lt;br&gt;lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga,&lt;br&gt;lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård eller lagen (1991:1129)&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om hemsändande av utlän-&lt;br&gt;ningar, som inte är flyktingar och&lt;br&gt;som har tagits om hand enligt&lt;br&gt;lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga,&lt;br&gt;lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård eller 35 §&lt;br&gt;lagen (1967:940) angående om-&lt;br&gt;sorger om vissa psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avtal med annat land om behandling av fripassagerare får rege-&lt;br&gt;ringen föreskriva avvikelser från bestämmelserna i denna lag samt&lt;br&gt;meddela de föreskrifter i övrigt som behövs for tillämpning av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;gäller fortfarande i fråga om utlänningar som tagits om hand enligt 35 §&lt;br&gt;lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om&lt;br&gt;arbetsförmedlingsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1994:459) om arbetsförmedlings-&lt;br&gt;register skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrering enligt någon av&lt;br&gt;5-7 §§ får inte innehålla uppgifter&lt;br&gt;om att den arbetssökande miss-&lt;br&gt;tänks eller har dömts för brott&lt;br&gt;eller har avtjänat straff eller har&lt;br&gt;fått annan påföljd för brott eller&lt;br&gt;har varit föremål för tvångsin-&lt;br&gt;gripande enligt lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga, lagen (1988:870)&lt;br&gt;om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall, lagen (1991:1128) om psyki-&lt;br&gt;atrisk tvångsvård, lagen (1991:1129)&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård, lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger&lt;br&gt;om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.&lt;br&gt;eller smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrering enligt någon av&lt;br&gt;5-7 §§ får inte innehålla uppgifter&lt;br&gt;om att den arbetssökande miss-&lt;br&gt;tänks eller har dömts för brott&lt;br&gt;eller har avtjänat straff eller har&lt;br&gt;fått annan påföljd för brott eller&lt;br&gt;har varit föremål för tvångsin-&lt;br&gt;gripande enligt lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga, lagen (1988:870)&lt;br&gt;om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall, lagen (1991:1128) om psyki-&lt;br&gt;atrisk tvångsvård, lagen (1991:1129)&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård eller&lt;br&gt;smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen får inte heller innehålla uppgift om att den arbets-&lt;br&gt;sökande har vårdats med stöd av socialtjänstlagen (1980:620) eller varit&lt;br&gt;föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;gäller fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för&lt;br&gt;tvångsingripande enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;m.fl. - omsorgslagen - som trädde i kraft den 1 juli 1986, infördes inga&lt;br&gt;nya tvångsregler relaterade till utvecklingsstörning. Övergångsvis behölls&lt;br&gt;dock tvångsbestämmelser från den tidigare lagstiftningen (lagen&lt;br&gt;1967:940 angående omsorger om psykiskt utvecklingsstörda) i avvaktan&lt;br&gt;på en ny lagstiftning om tvångsvård for psykiskt störda. I propositionen&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård m.m. (prop. 1990/91:58) bedömdes det dock&lt;br&gt;inte möjligt att utan särskild beredning av frågan avveckla övergångs-&lt;br&gt;reglerna om tvångsvård av personer med utvecklingsstörning. Det&lt;br&gt;anfördes bl.a. att Socialstyrelsen skulle få i uppdrag att särskilt följa&lt;br&gt;tillämpningen av övergångsreglerna om tvångsvård av psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda. Därefter borde frågan om upphävande av tvångsbestämmel-&lt;br&gt;serna åter prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 6 februari 1992 uppdrog regeringen åt Socialstyrelsen att kartlägga&lt;br&gt;omfattningen av nuvarande tvångsvård på vårdhem och specialsjukhus&lt;br&gt;av psykiskt utvecklingsstörda personer och att belysa på vilket sätt de&lt;br&gt;verksamhetsansvariga huvudmännen borde anordna alternativ verksamhet&lt;br&gt;for personer som tvångsvårdas på vårdhem eller i specialsjukhus. Social-&lt;br&gt;styrelsen skulle även, mot bakgrund av de nya bestämmelserna om&lt;br&gt;överlämnande till rättspsykiatrisk vård, bedöma den framtida omfatt-&lt;br&gt;ningen av sådan vård för personer som är psykiskt utvecklingsstörda och&lt;br&gt;belysa hur sådan vård för personer med utvecklingsstörning borde vara&lt;br&gt;utformad samt utreda konsekvenserna for omsorgsverksamheten av att&lt;br&gt;åtal får underlåtas om särskilda omsorger enligt 1985 års omsorgslag&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skulle redovisas i sin helhet senast den 31 december 1992.&lt;br&gt;Socialstyrelsen redovisade den 4 maj 1992 bl.a. att antalet personer&lt;br&gt;med utvecklingsstörning som vårdas med tvång på vårdhem sjunkit&lt;br&gt;kraftigt under senare år. Socialstyrelsen bedömde dock att övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna om tvångsvård borde finnas kvar ytterligare en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 27 maj 1993 kompletterade regeringen det tidigare uppdraget till&lt;br&gt;Socialstyrelsen med en begäran om att Socialstyrelsen fortlöpande skulle&lt;br&gt;följa hur omfattningen av tvångsvården av utvecklingsstörda personer&lt;br&gt;förändrades och utvecklingen av alternativa lösningar till sådan vård,&lt;br&gt;både i Sverige och andra nordiska länder. Socialstyrlesen skulle vidare&lt;br&gt;kartlägga hur vårdbehovet tillgodoses för personer som före den&lt;br&gt;1 januari 1992 med stöd av domstols förordnande överlämnats till vård&lt;br&gt;i specialsjukhus samt utöver vad som sades i det tidigare uppdraget&lt;br&gt;bedöma omfattningen av psykiatrisk tvångsvård av utvecklingsstörda&lt;br&gt;personer och belysa formerna för hur sådan vård kan vara utformad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skulle slutgiltigt redovisas senast den 31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;m.fl. (prop. 1984/85:176) sades att vårdhemmen skall avvecklas men att&lt;br&gt;det bl.a. på grund av lokala förutsättningar och hänsyn till individen inte&lt;br&gt;gick att fastställa när så skulle ske. 1 propositionen om stöd och service&lt;br&gt;till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159) konstaterades att det var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändigt att skynda på avvecklingen men att slutgiltig tidpunkt för det Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;ännu inte kunde fastställas. Regeringen återupprepade kravet på en snabb&lt;br&gt;avveckling i propositionen 1994/95:100 bil. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har att följa utvecklingen av 1993 års handikappreform&lt;br&gt;som bl.a. innebär att lagen (1993:387) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade och lagen (1993:389) om assistansersättning har&lt;br&gt;införts och att rehabilitering och habilitering för funktionshindrade har&lt;br&gt;förbättrats. I den årliga rapporten med anledning av detta för år 1995&lt;br&gt;framförde Socialstyrelsen att en sluttidpunkt för vårdhemsavvecklingen&lt;br&gt;borde fastställas. Bl.a. mot denna bakgrund lämnade regeringen den&lt;br&gt;29 augusti 1996 ett nytt uppdrag till Socialstyrelsen. I detta ingick att&lt;br&gt;kartlägga och analysera konsekvenserna av ett fastställande av en slut-&lt;br&gt;giltig tidpunkt för avvecklingen av vårdhem och specialsjukhus. Ana-&lt;br&gt;lysen skulle beröra alla parter och utgå från alternativa tidpunkter för&lt;br&gt;slutgiltig avveckling. Härvid skulle särskilt beaktas de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna for såväl staten som landstingen och kommunerna och&lt;br&gt;konsekvenserna av de alternativ som blir nödvändiga vid avvecklingen.&lt;br&gt;Eventuella andra praktiska problem som avvecklingen skulle kunna&lt;br&gt;medföra skulle också redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skulle tillsammans med de tidigare nämnda uppdragen&lt;br&gt;redovisas senast den 1 november 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen inkom med sin rapport i november och den sändes på&lt;br&gt;remiss den 20 november 1996. Rapporten, utom bilagorna till denna,&lt;br&gt;finns i bilaga 2. Uppdragen och remisslista finns i bilaga 1 respektive 3.&lt;br&gt;Remissvaren och en sammanställning över remissvaren finns tillgänglig&lt;br&gt;på Socialdepartementet (dnr S96/7205/H).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 april 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter&lt;br&gt;behandlas i författningskommentaren till lagen om avveckling av special-&lt;br&gt;sjukhus och vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Vårdhem och specialsjukhus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av stödet till personer med utvecklingsstörning har i&lt;br&gt;Sverige gått via 1600-talets asyler, barnhem och fattigstugor till 1800-&lt;br&gt;talets vårdhem och 1960-talets normalisering och integrering till dagens&lt;br&gt;system. Fortfarande finns dock vissa rester av 1800-talets vårdhem kvar&lt;br&gt;tillsammans med specialsjukhus, en annan liknande särlösning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer med utvecklingsstörning. Vårdhemmen och specialsjukhusen&lt;br&gt;bygger på tanken att personer med utvecklingsstörning mår bäst av att&lt;br&gt;vistas på uppfostrande specialanstalter. Såväl de själva som personer&lt;br&gt;utan utvecklingsstörning ansågs behöva skyddas från skadlig inverkan av&lt;br&gt;varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdhem började inrättas i Sverige från senare delen av 1800-talet och&lt;br&gt;framåt - till en början i privat regi. I början av 1900-talet övertogs de i&lt;br&gt;stor utsträckning av landstingen. Under 1920-talet inrättades också, på&lt;br&gt;nedlagda militäranläggningar, statliga specialsjukhus för “asociala och&lt;br&gt;svårskötta&amp;quot; utvecklingsstörda. Dessa utvecklades till landets största&lt;br&gt;institutioner för personer med utvecklingsstörning. År 1967 överläm-&lt;br&gt;nades ansvaret för specialsjukhusen till landstingen. Som mest bodde i&lt;br&gt;slutet av 1960-talet ca 14 000 personer på vårdhem eller specialsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1954 kom den första lagstiftningen som reglerade situationen för&lt;br&gt;personer med utvecklingsstörning. Denna första lag riktade sig enbart till&lt;br&gt;de personer med utvecklingsstörning som betraktades som bildbara.&lt;br&gt;Sedan dess har lagstiftningen utvecklats mycket inte minst till följd av&lt;br&gt;att man under 1960-talet började diskutera nya principer. Normalise-&lt;br&gt;ringsprincipen och strävan att integrera personer med utvecklingsstörning&lt;br&gt;i det övriga samhället blev de förhärskande idéerna. Med dessa kom&lt;br&gt;också insikten om den direkt skadliga effekten av institutionsvistelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1967 tillkom lagen (1967:940) angående omsorgen om vissa psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda, den gamla omsorgslagen, som omfattade alla&lt;br&gt;personer med utvecklingsstörning. Vårdhem och specialsjukhus var dock&lt;br&gt;fortfarande en central del av de insatser som riktades till personer med&lt;br&gt;utvecklingsstörning. Men den lagen öppnade också vägen för alternativ&lt;br&gt;då så kallade inackorderingshem började inrättas. Dessa kan beskrivas&lt;br&gt;som små institutioner där den enskilde fick ett eget rum, vilket inte var&lt;br&gt;fallet på traditionella institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många ansåg att den gamla omsorgslagen var omodern redan vid&lt;br&gt;ikraftträdandet. Drygt tio år senare tillsattes den s.k. Omsorgskommittén&lt;br&gt;för att se över den gamla omsorgslagen. Omsorgskommittén presentera-&lt;br&gt;de i sin rapport om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (DsS 1978:9)&lt;br&gt;bl.a. uppgifter om den skadliga inverkan som institutionsvistelser har för&lt;br&gt;personer med utvecklingsstörning. Det framgick t.ex. att personer på&lt;br&gt;institution har sämre gång och fler taldefekter än de som bor i vanliga&lt;br&gt;bostäder. Känslolivet störs svårt på grund av bristen på djup och stabil&lt;br&gt;känslomässig gemenskap med en eller några få personer. Undersökning-&lt;br&gt;ar visade också att torftighet och social depravation hos utvecklings-&lt;br&gt;störda leder till att de blir undergivna, anspråkslösa, angelägna om&lt;br&gt;gillande och mindre kapabla att klara motgångar. Istället för social mog-&lt;br&gt;nad utvecklas olika former av självstimulering och till och med själv-&lt;br&gt;destruktivitet. Omsorgskommittén visade också att institutionsboende&lt;br&gt;negativt påverkade intelligensutvecklingen, allra mest för små barn. Ett&lt;br&gt;annat framträdande drag hos personer som vistats på institution är att&lt;br&gt;språket är sämre än hos dem som inte bott på institution. Kommittén&lt;br&gt;föreslog sedermera att specialsjukhusen skulle avvecklas inom en fem-&lt;br&gt;årsperiod och att en omfattande avveckling av större vårdhem skulle ske&lt;br&gt;inom samma period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsorgskommitténs arbete ledde så småningom till att den gamla&lt;br&gt;omsorgslagen ersattes av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda m.fl. - omsorgslagen. I denna lag fanns&lt;br&gt;varken vårdhem eller specialsjukhus med som sådana former av särskild&lt;br&gt;omsorg som den enskilde skulle erbjudas. Istället erbjöds barn och&lt;br&gt;ungdomar familjehem eller elevhem och de vuxna gruppbostad. Be-&lt;br&gt;greppet gruppbostad kom att väljas av riksdagen före det av regeringen&lt;br&gt;föreslagna grupphem. Begreppet valdes för att markera att det var fråga&lt;br&gt;om den enskildes bostad och inte en vårdinrättning. Särskilda insatser&lt;br&gt;gjordes också för att underlätta för barn att växa upp i sin familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1984/85:176) om särskilda omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl. påpekades att inga nya institutioner enligt prin-&lt;br&gt;cipen om anstaltsvård skulle byggas och de som fanns skulle successivt&lt;br&gt;avvecklas. Av praktiska skäl skulle den totala avvecklingen ske på&lt;br&gt;längre sikt och någon sluttidpunkt gick inte att förutse. Det påpekades&lt;br&gt;också att nyintagningar på vårdhem så långt som möjligt borde undvikas&lt;br&gt;under avvecklingsperioden. Under avvecklingsperioden infördes reglerna&lt;br&gt;om vårdhem och specialsjukhus i omsorgslagens promulgationslag. När&lt;br&gt;riksdagen beslutade att ersätta den gamla omsorgslagen med en ny&lt;br&gt;vistades drygt 8 000 vuxna och 700 barn på vårdhem och specialsjuk-&lt;br&gt;hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1989 tillsattes en ny handikapputredning. I den utredningens arbete&lt;br&gt;ingick även frågan om att avveckla vårdhem och specialsjukhus för&lt;br&gt;personer med utvecklingsstörning. Utredningen föreslog i betänkandet&lt;br&gt;Handikapp - Välfärd - Rättvisa (SOU 1991:46) åtgärder för att stimu-&lt;br&gt;lera avvecklingen bl.a. genom att kräva att huvudmännen upprättade&lt;br&gt;avvecklingsplaner för institutionerna. Utredningen föreslog också att&lt;br&gt;avvecklingen skulle vara avslutad senast den 1 januari 1998. Tidpunkten&lt;br&gt;motiverades med att det på grund av den samtida ÄDEL-reformen kunde&lt;br&gt;behövas viss ytterligare tid för att avveckla vårdhemsboendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade föreslogs en helt ny lagstiftning. Återigen slogs det fast att&lt;br&gt;vårdhemmen och specialsjukhusen skulle avvecklas. Tidpunkt for av-&lt;br&gt;veckling kunde dock inte fastställas på grund av att bestämmelserna om&lt;br&gt;vård utan samtycke övergångsvis skulle kvarstå enligt förslaget. Pro-&lt;br&gt;positionens förslag antogs av riksdagen. Den 1 januari 1994 ersattes&lt;br&gt;därmed omsorgslagen av en ny lag (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade - LSS. Med denna lag kan man säga att alla&lt;br&gt;principer om att särskilda samhällsordningar krävs för personer med&lt;br&gt;utvecklingsstörning har försvunnit. För första gången är personer med&lt;br&gt;utvecklingsstörning jämställda som medborgare och kommunmedlem-&lt;br&gt;mar. Det betyder bl.a. att stödet till personer med utvecklingsstörning i&lt;br&gt;första hand lämnas av kommunerna och inte som tidigare av landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I införandelagen (1993:388) till LSS slogs återigen fast att institu-&lt;br&gt;tionerna skulle avvecklas. För att påskynda avvecklingen ställdes i lagen&lt;br&gt;också krav på kommuner och landsting att planera för avvecklingen av&lt;br&gt;vårdhemmen och specialsjukhusen. Avvecklingsplaner skulle lämnas in&lt;br&gt;till Socialstyrelsen senast den 31 december 1994. Samtidigt skärpets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraven på eventuell nyinskrivning väsentligt. Endast den som omhänder- Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;togs för vård oberoende av samtycke fick skrivas in på vårdhem eller&lt;br&gt;specialsjukhus. Vid LSS ikraftträdande vistades ca 4 000 personer på&lt;br&gt;vårdhem eller specialsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag är det ungefär 950 personer som fortfarande bor på vårdhem. För&lt;br&gt;merparten av dem har kommuner eller landsting presenterat avveck-&lt;br&gt;lingsplaner, vilka som längst sträcker sig in på det nya seklets första år.&lt;br&gt;Trots att lagen kräver det har dock vissa huvudmän ännu inte presenterat&lt;br&gt;några planer på hur deras vårdhem skall avvecklas. Det betyder att&lt;br&gt;framtiden är oviss for ungefär 190 personer för vilka det saknas någon&lt;br&gt;form av planer på bostad utanför institutionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Vård oberoende av samtycke&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De tidigare vårdideologiska tankegångarna innehöll ett stort inslag av&lt;br&gt;ingripande från samhällets sida for att förverkliga idéerna. Såväl per-&lt;br&gt;soner som själva kunde ta ställning, som de som saknade förmåga att ta&lt;br&gt;ställning till vilken vård de ville ha, kunde därför vårdas på institution&lt;br&gt;utan att ha samtyckt till sådan vård. Det var en naturlig följd av de&lt;br&gt;principer som styrde de stora institutionerna. Tidigare straffrättsliga&lt;br&gt;bestämmelser innebar också att personer med utvecklingsstörning kunde&lt;br&gt;komma att genom domstols beslut få vård i specialsjukhus. Med de nya&lt;br&gt;tankegångarna om normalisering och integrering kunde denna ordning&lt;br&gt;börja ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård utan samtycke för personer med utvecklingsstörning regleras i&lt;br&gt;den gamla omsorgslagen. Vissa bestämmelser i den lagen gäller fort-&lt;br&gt;farande. Bestämmelserna gäller såväl för dem som skrivits in med stöd&lt;br&gt;av 35 § gamla omsorgslagen som för dem som före år 1992 dömts till&lt;br&gt;vård i specialsjukhus som påföljd för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan början av 1980-talet har intentionerna varit att utmönstra denna&lt;br&gt;form av vård utan samtycke ur lagstiftningen. Samtidigt har lagstift-&lt;br&gt;ningen kommit att i praktiken spela ut sin roll. Från att det år 1986&lt;br&gt;fanns 1 144 personer omhändertagna för vård utan samtycke, enbart&lt;br&gt;relaterad till utvecklingsstörning, på specialsjukhus eller vårdhem finns&lt;br&gt;det idag 16 personer som vårdas utan samtycke på specialsjukhus. Av&lt;br&gt;dessa är elva personer dömda till vård i specialsjukhus som påföljd for&lt;br&gt;brott enligt brottsbalkens äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tvångsvård aktualiserades på nytt i förarbetena till LSS. Det&lt;br&gt;främsta skälet till att specialsjukhus inte avskaffades som vårdform i&lt;br&gt;samband med att LSS infördes var att reglerna om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård nyligen hade ändrats. I avvaktan på att erfarenheterna av de nya&lt;br&gt;reglerna om psykiatrisk tvångsvård m.m. hade analyserats ordentligt fick&lt;br&gt;reglerna om vård utan samtycke kvarstå som en möjlig vårdform för&lt;br&gt;personer med utvecklingsstörning. Frågan om avskaffandet av vård utan&lt;br&gt;samtycke skulle dock väckas igen när mer kunskap om den nya lagstift-&lt;br&gt;ningen vunnits. Socialstyrelsens rapport ger enligt regeringens mening&lt;br&gt;tillräckligt underlag för att nu slutgiltigt behandla denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Avskaffande av tvångsvård enbart baserad på&lt;br&gt;utvecklingsstörning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ingen nyintagning för vård på specialsjukhus&lt;br&gt;eller vårdhem skall få ske efter den 1 november 1997. Möjligheten&lt;br&gt;att bereda personer med utvecklingsstörning vård utan samtycke en-&lt;br&gt;bart på grund av utvecklingsstörningen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I huvudsak är remissinstanserna positiva till att&lt;br&gt;avskaffa vård oberoende av samtycke enbart relaterad till utvecklings-&lt;br&gt;störning. Flera remissinstanser som t.ex. Malmö kommun påpekar att det&lt;br&gt;finns ett behov av samverkan och utbyte av kompetens. Man betonar&lt;br&gt;inte minst behovet av stöd och vägledning från den psykiatriska vården&lt;br&gt;till kommunala verksamheter. Handikappombudsmannen påpekar också&lt;br&gt;behovet av att inrätta verksamheter anpassade efter de behov som per-&lt;br&gt;soner med utvecklingsstörning kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tveksamhet till avvecklingen av specialsjukhuset och därmed vård&lt;br&gt;utan samtycke framförs av länsrätten i Västmanlands län som ser ett&lt;br&gt;behov av fortsatt möjlighet till vård oberoende av samtycke enbart base-&lt;br&gt;rad på utvecklingsstörning. Länsrätten anser också att Socialstyrelsens&lt;br&gt;lagförslag inte är möjligt att tillämpa. Liknande tankar framförs av&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet. Förbundet anser att en särskild lagstiftning&lt;br&gt;utöver den som finns i andra lagar om omhändertagande oberoende av&lt;br&gt;medgivande bör inrättas för personer med utvecklingsstörning när spe-&lt;br&gt;cialsjukhuset försvinner. De påpekar att en sådan lagstiftning kommer att&lt;br&gt;beröra en liten grupp människor. Vidare uttrycker Sala kommun tvek-&lt;br&gt;samheter då de befarar att flera personer som tidigare vistats på Salberga&lt;br&gt;kommer att vilja bosätta sig i Sala.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gällande lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 § andra stycket lagen (1993:388) om införande av lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade framgår att&lt;br&gt;nyintagning på vårdhem enbart får ske om det rör vård utan samtycke. I&lt;br&gt;dessa fall gäller fortfarande införandelagen (1985:569) till omsorgslagen&lt;br&gt;(1985:568) i tillämpliga delar. Av denna framgår bl.a. att 35 och 37 §§&lt;br&gt;i lagen (1967:940) angående omsorgen om vissa psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda, gamla omsorgslagen, skall gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § gamla omsorgslagen innehåller regler om beredande av vård obe-&lt;br&gt;roende av samtycke för psykiskt utvecklingsstörda. Där sägs att en per-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;son med utvecklingsstörning som fyllt 15 år får beredas vård oberoende Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;av samtycke om han till följd av utvecklingsstörningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) är farlig för annan persons säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa&lt;br&gt;eller för eget liv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) är ur stånd att taga vård om sig själv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) är ur stånd att skydda sig själv mot att bli sexuellt utnyttjad eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) har ett för närboende eller andra grovt störande levnadssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 37 § gamla omsorgslagen framgår att den som dömts till vård i&lt;br&gt;specialsjukhus skall skrivas in där utan dröjsmål. Efter år 1991 har dock&lt;br&gt;ingen kunnat dömas till sådan vård. Övriga fortfarande gällande regler&lt;br&gt;berör verksamhetens organisation och även administration av inskrivning&lt;br&gt;och utskrivning. Beslut om inskrivning och utskrivning fattas idag av&lt;br&gt;länsrätten i det län där institutionen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla sammanhang där upphörande av möjligheten till vård oberoende av&lt;br&gt;samtycke har diskuterats, har frågan om alternativ varit central. Handi-&lt;br&gt;kapputredningen konstaterade ett behov av nära samverkan mellan den&lt;br&gt;kommunala huvudmannen och sjukvårdshuvudmannen för att i framtiden&lt;br&gt;tillgodose behoven hos dem som idag vistats på specialsjukhus. Ungefår&lt;br&gt;samtidigt anfördes i propositionen 1990/91:58 om psykiatrisk tvångsvård&lt;br&gt;m.m. att övergångsbestämmelserna om vård utan samtycke inte kunde&lt;br&gt;avskaffas i samband med reformeringen av den psykiatriska tvångsvår-&lt;br&gt;den. Inriktningen mot avskaffande kvarstod dock och Socialstyrelsen&lt;br&gt;fick i uppdrag att följa tillämpningen av övergångsreglerna. I proposi-&lt;br&gt;tionen 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;uttalas att det är synnerligen viktigt att alternativa individuellt anpassade&lt;br&gt;åtgärder för utvecklingsstörda personer med sociala, psykiska eller be-&lt;br&gt;teendemässiga problem vidtas inom ramen för verksamheten med den&lt;br&gt;nya lagen och, då det bedöms som lämpligt, i samverkan med t.ex. psy-&lt;br&gt;kiatrin och socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att det under de senaste tio&lt;br&gt;åren utvecklats en rad boende- och omsorgsformer som erbjuder om-&lt;br&gt;fattande och kvalificerade insatser. Erfarenheten från dessa verksamheter&lt;br&gt;visar att behovsanpassade insatser som utförs av kvalificerad personal,&lt;br&gt;skräddarsys för den enskilde och där olika vårdgivare samverkar har&lt;br&gt;blivit goda alternativ till vård utan samtycke. Med stöd av flera under-&lt;br&gt;lagsrapporter konstaterar Socialstyrelsen vidare att de som är eller har&lt;br&gt;varit inskrivna för vård utan samtycke kan få en mer adekvat vård och&lt;br&gt;omsorg genom insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;funktionshindrade, LSS eller socialtjänstlagen (1980:620), SoL. Det&lt;br&gt;förutsätter dock ett väl planerat stöd, som är anpassat efter den enskildes&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Socialstyrelsens uppfattning att det numera finns be-&lt;br&gt;tydligt bättre behandlingsformer för utvecklingsstörda personer än om-&lt;br&gt;händertagande för vård utan samtycke på specialsjukhus eller vårdhem.&lt;br&gt;Efter den 1 november 1997 bör det därför inte längre vara möjligt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bereda personer med utvecklingsstörning vård oberoende av samtycke Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;enbart på grund av utvecklingsstörningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att personer med utvecklingsstörning i fortsättningen&lt;br&gt;skall behandlas precis som andra som är i behov av vård. I första hand&lt;br&gt;skall den enskilde erbjudas olika former av frivilliga insatser. Detta för-&lt;br&gt;utsätter ett noggrant planeringsarbete utifrån varje individs egna förut-&lt;br&gt;sättningar och kräver i regel omfattande resurser. Insatser skall ges av&lt;br&gt;kvalificerad personal och i samverkan mellan olika huvudmän. Huvud-&lt;br&gt;ansvaret for insatserna vilar dock på kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har idag en mängd insatser som kan komma ifråga, inte&lt;br&gt;minst med tanke på det utökade ansvaret för hälso- och sjukvård som de&lt;br&gt;senare årens reformer medfört. Insatser som kan bli aktuella är främst&lt;br&gt;sådana som regleras i LSS och SoL. Socialtjänsten kan då komma att bli&lt;br&gt;engagerad ur ett brett perspektiv, även med en sådan insats som t.ex.&lt;br&gt;missbrukarvård. Men även andra kommunala insatser kan komma i fråga&lt;br&gt;som kommunal vuxenutbildning i form av särvux. Regeringen anser att&lt;br&gt;det är angeläget att Socialstyrelsen fortsätter sprida kunskap om de erfa-&lt;br&gt;renheter som finns om insatser av detta slag. Socialstyrelsen bör också&lt;br&gt;verka för att kunskap om förutsättningarna för personer med utvecklings-&lt;br&gt;störning ges till personal i flera verksamheter, vilka kan komma att bli&lt;br&gt;berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ansvar för viss hälso- och sjukvård förbättrar deras möj-&lt;br&gt;ligheter att med egna resurser tillgodose de speciella behov som vissa&lt;br&gt;personer med utvecklingsstörning har. Det kommer ändå, som Social-&lt;br&gt;styrelsen konstaterat, att bli nödvändigt med samverkan med andra&lt;br&gt;huvudmän. Det kan t.ex. gälla vid insatser av den psykiatriska vården&lt;br&gt;och de insatser enligt LSS som landstinget ansvarar for. Det är viktigt&lt;br&gt;att en kommun som skall bygga upp en verksamhet av detta slag har&lt;br&gt;möjlighet att få stöd i sitt arbete såväl under uppbyggnadstiden som i ett&lt;br&gt;senare skede. Socialstyrelsen har här en viktig uppgift vad gäller deras&lt;br&gt;kunskapsförmedlande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser varnar för att de nödvändiga resurserna och den&lt;br&gt;unika kompetens som behövs inte kan uppbringas av enstaka kommuner.&lt;br&gt;Regeringen lade tidigare i vår fram propositionen (1996/97:105) om&lt;br&gt;kommunal samverkan. Om förslagen i denna proposition antas av riks-&lt;br&gt;dagen öppnas en möjlighet för kommuner och landsting att samverka&lt;br&gt;med andra kommuner och landsting genom att inrätta gemensamma&lt;br&gt;nämnder for vissa frågor. Härigenom ges ökade möjligheter att hitta nya&lt;br&gt;former för samarbete även i fråga om insatser till personer med utveck-&lt;br&gt;lingsstörning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra former av tvångsvård för personer med utvecklingsstörning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om frivilliga insatser inte är tillräckliga kan det bli nödvändigt att om-&lt;br&gt;händerta en utvecklingsstörd person för tvångsvård. En effekt av de&lt;br&gt;framförda förslagen är att personer med utvecklingsstörning i fort-&lt;br&gt;sättningen kommer att omhändertas för vård utan samtycke i samma&lt;br&gt;former som gäller för andra människor. Detta innebär, förutom möjlig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten att döma en person, som begått brott, till rättspsykiatrisk vård en- Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;ligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV, att tvångsvård&lt;br&gt;med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM och lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, kan&lt;br&gt;komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till viss del förekommer detta redan idag. Sedan år 1992 kan också&lt;br&gt;personer med utvecklingsstörning, precis som andra, dömas till rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård. Den som är under 20 år kan beredas vård med stöd av&lt;br&gt;LVU. För att dessa personer skall få adekvat vård måste dock hänsyn tas&lt;br&gt;till de speciella behov som kan uppkomma till följd av utvecklingsstör-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med utvecklingsstörning döms sällan till fängelse. Men det&lt;br&gt;förekommer och i undantagsfall kan det vara tal om längre fängelse-&lt;br&gt;straff. Även i fängelsemiljön bör särskild hänsyn tas till de behov som&lt;br&gt;kan uppkomma till följd av en utvecklingsstörning. Kriminalvårdsstyrel-&lt;br&gt;sen konstaterar i sitt remissvar att det, i de få fall som fängelse kan&lt;br&gt;komma ifråga, bör gå att lösa behoven i samverkan med kommunerna&lt;br&gt;och landstingen. Om personer med utvecklingsstörning i någon större&lt;br&gt;omfattning skulle komma att dömas till fängelse anser Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen att särskilda enheter bör inrättas för dessa personer. Regeringen&lt;br&gt;förutsätter att Kriminalvårdsstyrelsen kommer att följa utvecklingen&lt;br&gt;inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med utvecklingsstörning vårdas även inom ramen för psykia-&lt;br&gt;trisk tvångsvård. Vården får dock inte baseras på enbart utvecklingsstör-&lt;br&gt;ningen. De särskilda behov som personer med utvecklingsstörning som&lt;br&gt;också har andra psykiska störningar kan ha, har på senare år uppmärk-&lt;br&gt;sammats mer, t.ex. i facklitteraturen. Samarbetet mellan kommunerna&lt;br&gt;och landstingens psykiatriska enheter måste utvecklas i såväl före-&lt;br&gt;byggande som efterföljande vård i de fall som kan bli aktuella för&lt;br&gt;tvångsinsatser. Kompetens för att hjälpa personer med utvecklingsstör-&lt;br&gt;ning och andra psykiska störningar kan också vara nödvändig i andra&lt;br&gt;sammanhang. Det kan t.ex. gälla i de fall någon behöver tillgång till&lt;br&gt;somatisk vård. Regeringen förutsätter att Socialstyrelsen noggrant följer&lt;br&gt;utvecklingen med tanke på vad som framkommit i rapporten om inskriv-&lt;br&gt;ningar enligt LPT med enbart diagnosen utvecklingsstörning fastställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsvården omfattar redan idag barn med utvecklingsstörning på&lt;br&gt;samma sätt som andra barn och ungdomar. Statens institutionsstyrelse&lt;br&gt;har i sitt remissvar klargjort att de är förberedda för att ta emot barn och&lt;br&gt;ungdomar med utvecklingsstörning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att kommunen inte&lt;br&gt;mister sitt ansvar för att en person frihetsberövas. Ansvaret för insatser&lt;br&gt;enligt t.ex. LSS kvarstår även under en fängelsevistelse. Vid ett frihets-&lt;br&gt;berövande kommer den enskilde ofta att placeras utanför sin hemkom-&lt;br&gt;mun. Det förtar dock inte hemkommunen från dess ansvar. Regeringen&lt;br&gt;förutsätter att kommunerna i dessa fall kommer att finna former för att&lt;br&gt;samarbeta med varandra och med andra berörda samhällsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser menar att det kvarstår ett behov av särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om frihetsberövande enbart baserat på utvecklingsstörning.&lt;br&gt;Länsrätten i Västmanlands län baserar detta på de intagningar som gjorts&lt;br&gt;de senaste åren men säger inget om hur många de är. Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet hänvisar till den grupp personer på Salberga specialsjuk-&lt;br&gt;hus som inte kan överföras till rättspykiatrisk vård. Detta rör en grupp&lt;br&gt;om högst fem personer. Malmö kommun är mer oprecis men anser att&lt;br&gt;den nuvarande psykiatriska vården är otillräcklig. Den nuvarande formen&lt;br&gt;av vård utan samtycke vill de dock inte ha kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rör sig alltså om ett mycket begränsat antal människor som det&lt;br&gt;framförs förslag om att inrätta speciell lagstiftning for. Remissinstanser-&lt;br&gt;na framför inga förslag på hur dessa skall definieras eller hur insatserna&lt;br&gt;till dem skall utformas. Regeringen anser inte att några särskilda regler&lt;br&gt;av detta slag är nödvändiga. De instrument som finns bör vara tillräck-&lt;br&gt;liga och formerna för deras utnyttjande måste istället utvecklas så att&lt;br&gt;personer med utvecklingsstörning skall kunna tillgodogöra sig insatserna&lt;br&gt;på bästa sätt. Det bör dock framhållas att personer med utvecklingsstör-&lt;br&gt;ning kan ha mycket speciella behov och att det kan finnas enstaka per-&lt;br&gt;soner som inte uppfyller kriterierna for att få tvångsvård enligt annan&lt;br&gt;lagstiftning och där det är svårt att erbjuda bra vård enbart genom fri-&lt;br&gt;villiga insatser enligt LSS och SoL. Regeringen vill därför åter under-&lt;br&gt;stryka vikten av att formerna for samarbetet mellan olika samhällsorgan&lt;br&gt;utvecklas och anpassas med hänsyn till denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i sin rapport föreslagit att ett kommunalt betalnings-&lt;br&gt;ansvar för färdigbehandlade patienter inom rättspsykiatrin skall införas.&lt;br&gt;Några remissinstanser tillstyrker detta men flertalet, däribland Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, avvisar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för&lt;br&gt;viss hälso- och sjukvård är kommunen betalningsansvarig för medicinskt&lt;br&gt;färdigbehandlade patienter som vårdats sammanhängande mer än tre&lt;br&gt;månader i sluten psykiatrisk vård. Denna bestämmelse gäller även for&lt;br&gt;patienter som tvångsvårdats (se prop. 1993/94:218 s. 108). Frågan om&lt;br&gt;ett mer omfattande betalningsansvar för kommunerna bör införas berör&lt;br&gt;en mycket större grupp än de nu aktuella elva personer som kan komma&lt;br&gt;att överföras till vård enligt LRV. Regeringen har inte för avsikt att nu&lt;br&gt;lämna några förslag med den inriktningen. Med ett väl utvecklat sam-&lt;br&gt;arbete borde det också vara möjligt att lösa de problem som föranlett&lt;br&gt;Socialstyrelsens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Den fortsatta vården för dem som är inskrivna för vård Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;utan samtycke på specialsjukhus eller vårdhem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När specialsjukhus och vårdhem avvecklas&lt;br&gt;skall de som vårdas på dessa institutioner med stöd av 35 eller 37 §§&lt;br&gt;lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (gamla&lt;br&gt;omsorgslagen) överföras till vård enligt LRV eller, om förutsättning-&lt;br&gt;arna härför föreligger, enligt LPT. Den som inte uppfyller förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för vård enligt LRV eller LPT skall istället erbjudas insatser&lt;br&gt;enligt LSS eller SoL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens förslag: Socialstyrelsen anser att för de personer som&lt;br&gt;varit inskrivna på specialsjukhus eller vårdhem med stöd av 35 eller&lt;br&gt;37 §§ gamla omsorgslagen kan de möjligheter till vård utan samtycke&lt;br&gt;som erbjuds med stöd av LVU, LVM, LPT och LRV i många fall till-&lt;br&gt;godose behovet av tvångsinsatser och att det behövs en kompletterande&lt;br&gt;lagstiftning som gör det möjligt att konvertera beslut om vård på special-&lt;br&gt;sjukhus till rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Justitieombudsmannen, Kammarrätten i Stockholm&lt;br&gt;och Riksåklagaren har inte haft något att erinra mot Socialstyrelsens&lt;br&gt;förslag. Göta Hovrätt anser att det i lagen om avveckling direkt bör&lt;br&gt;anges att den som vid ikraftträdandet är intagen på specialsjukhus till&lt;br&gt;följd av domstols dom skall anses genomgå rättspsykiatrisk vård med&lt;br&gt;särskild utskrivningsprövning enligt LRV. Malmö tingsrätt har framfört&lt;br&gt;att det vid avvecklingen i vanlig ordning bör prövas om berörda patien-&lt;br&gt;ter kan omhändertas för vård enligt LPT. Länsrätten i Västmanland av-&lt;br&gt;styrker Socialstyrelsens förslag. Tvångspsykiatrikommittén menar att&lt;br&gt;endast personer som av domstol överlämnats till vård på specialsjukhus&lt;br&gt;kan konverteras till vård enligt LRV. Till stöd för bedömningen bör man&lt;br&gt;ha ett intyg utfärdat av läkare med specialistkompetens i psykiatri. Det&lt;br&gt;måste också framgå av lagen vad som gäller beträffande permission,&lt;br&gt;utskrivning m.m. Landstinget i Västmanland anser att den föreslagna&lt;br&gt;lagen är otydlig och att det inte framgår hur eventuellt konverterade&lt;br&gt;patienter skall vårdas. Göteborgs kommunstyrelse slutligen påpekar att&lt;br&gt;det även kan övervägas att låta länsrätten pröva övergång till vård enligt&lt;br&gt;LPT om förutsättningarna härför är uppfyllda. Det bör också klargöras&lt;br&gt;vad som skall gälla i fråga om den fortsatta vården, vem som beslutar&lt;br&gt;om att den skall upphöra och om vistelse utanför vårdinrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Före år 1992 kunde en psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörd person, som begått brott, av domstolen överlämnas till&lt;br&gt;vård i specialsjukhus. I samband med psykiatrireformen avskaffades&lt;br&gt;emellertid denna möjlighet. I propositionen (1990/91:58 bil. 2 s. 470)&lt;br&gt;anförde justitieministern att även psykiskt utvecklingsstörda bör kunna&lt;br&gt;överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock fortfarande ett antal personer som före den 1 januari&lt;br&gt;1992 av domstol har överlämnats till vård i specialsjukhus. När special-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukhusen nu avvecklas måste dessa personer överföras till någon annan&lt;br&gt;vårdform. Frågan är då hur en sådan överföring skall gå till. När lagen&lt;br&gt;(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, LSPV,&lt;br&gt;upphävdes utformades övergångsbestämmelserna så att de som var in-&lt;br&gt;tagna på en sjukvårdsinrättning med stöd av LSPV och för vilka det&lt;br&gt;ankom på utskrivningsnämnd att besluta om utskrivning, skulle anses&lt;br&gt;genomgå rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning enligt&lt;br&gt;LRV. Med hänsyn till justitieministerns tidigare nämnda uttalande bör på&lt;br&gt;motsvarande sätt personer som en gång dömts till vård i specialsjukhus&lt;br&gt;utan något ytterligare beslut i det enskilda fallet kunna överföras till&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Detta är också&lt;br&gt;den lösning som förordas av Göta Hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vården konverterats till rättspsykiatrisk vård får det fortsatta&lt;br&gt;vårdbehovet bedömas av chefsöverläkaren och länsrätten inom ramen för&lt;br&gt;reglerna i LRV. Det kan naturligtvis inte uteslutas att det bland dem som&lt;br&gt;överförs till rättspsykiatrisk vård finns någon som inte har en sådan&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning att förutsättningarna för vård enligt LRV är&lt;br&gt;uppfyllda. Det är därför viktigt att behovet av tvångsvård övervägs så&lt;br&gt;snart som möjligt efter överföringen till den rättspsykiatriska sjukvårds-&lt;br&gt;inrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person kan också ha överförts från kriminalvården till vård i spe-&lt;br&gt;cialsjukhus. Om någon sådan patient skulle vara intagen på specialsjuk-&lt;br&gt;hus när detta avvecklas bör även denne kunna överföras till rättspsykia-&lt;br&gt;trisk vård men då enligt 4 § LRV, dvs. utan särskild utskrivningspröv-&lt;br&gt;ning. Något vårdintyg behöver inte utfärdas i detta fall, eftersom behovet&lt;br&gt;av vård redan har bedömts i samband med att patienten överfördes till&lt;br&gt;vård i specialsjukhus. Sådan vård kan emellertid inte pågå efter straff-&lt;br&gt;tidens utgång. Behövs det fortsatt tvångsvård även efter denna tid får det&lt;br&gt;ske genom psykiatrisk tvångsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan en person vara tvångsomhändertagen för vård i special-&lt;br&gt;sjukhus eller vårdhem med stöd av 35 § gamla omsorgslagen. Behovet&lt;br&gt;av vård kan då bero på att personen i fråga är farlig för annans person-&lt;br&gt;liga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa eller för eget liv, är ur&lt;br&gt;stånd att ta vård om sig själv, är ur stånd att skydda sig själv mot att bli&lt;br&gt;sexuellt utnyttjad eller har ett för närboende eller andra grovt störande&lt;br&gt;levnadssätt. Här bör också nämnas att det är möjligt att överlämna en&lt;br&gt;person till vård i specialsjukhus om denne under inflytande av psykisk&lt;br&gt;utvecklingsstörning begått brott mot annans personliga säkerhet, utan att&lt;br&gt;åtal väckts. För denna patientgrupp föreslås att, innan avvecklingen sker,&lt;br&gt;skall patienten undersökas av läkare som får bedöma om vårdintyg kan&lt;br&gt;utfärdas. Av vårdintyget skall det i så fall framgå om det finns sannolika&lt;br&gt;skäl för att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Om läkaren&lt;br&gt;bedömer att psykiatrisk tvångsvård kan komma i fråga skall patienten&lt;br&gt;överlämnas till sådan sjukvårdsinrättning. Därefter gäller reglerna i LPT&lt;br&gt;om intagning, utskrivning etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna för vård enligt LPT inte är uppfyllda eller när&lt;br&gt;förutsättningarna för tvångsvård enligt LRV eller LPT upphör, åligger&lt;br&gt;det den kommun där personen i fråga är folkbokförd att verka för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han eller hon får det stöd och den service som är nödvändig med hänsyn Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;till hans eller hennes behov enligt LSS eller enligt SoL. Detsamma&lt;br&gt;gäller naturligtvis även för andra som vårdas på vårdhem i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att dessa avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Tidpunkten för slutgiltig avveckling av vårdhem och&lt;br&gt;special sjukhus för personer med utvecklingsstörning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild lag om avveckling av specialsjuk-&lt;br&gt;hus och vårdhem införs. Därigenom fastställs att specialsjukhus skall&lt;br&gt;vara avvecklade vid utgången av år 1997 och vårdhem vid utgången&lt;br&gt;av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens förslag: Socialstyrelsen föreslår genom en särskild lag&lt;br&gt;avveckling av specialsjukhuset till den 31 december 1997 och av vård-&lt;br&gt;hem till den 31 december 1999. Skälen till avveckling är bl.a. att vård&lt;br&gt;utan samtycke föreslås upphöra samt att alternativen inte medför stora&lt;br&gt;merkostnader för kommunerna. Föreslagen tidpunkt är balanserad mellan&lt;br&gt;att inte skapa merkostnader för kommunerna och att ändå påskynda av-&lt;br&gt;vecklingen. Vissa vårdhem bör enligt förslaget få omvandlas till sär-&lt;br&gt;skilda boendeformer för äldre enligt SoL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är i den mån de kommenterar&lt;br&gt;det positiva till att slutgiltigt avveckla vårdhemmen och specialsjuk-&lt;br&gt;husen. Det som diskuteras är tidpunkten för avveckling och i viss mån&lt;br&gt;alternativet att omvandla vissa vårdhem till äldreboende. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser däribland Stockholms kommun, Skövde kommun, Östersunds&lt;br&gt;kommun och landstinget i Stockholms län stöder aktivt den föreslagna&lt;br&gt;avvecklingstidpunkten. Andra, såsom Landstingsförbundet, väljer att inte&lt;br&gt;göra några invändningar mot den föreslagna tidpunkten. Avvikande upp-&lt;br&gt;fattning presenteras av Nässjö kommun och Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;som förespråkar utgången av år 2002 istället. Även Skellefteå kommun&lt;br&gt;torde önska en senare tidpunkt för avveckling men presenterar inget&lt;br&gt;alternativ. Riksförbundet FUB säger sig inte finna skäl att lämna sin&lt;br&gt;tidigare ståndpunkt om slutlig avveckling vid utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Slutgiltig avveckling av vårdhem och specialsjukhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts föreslog Handikapputredningen i sitt betänkande&lt;br&gt;(SOU 1991:46) att alla vårdhem och specialsjukhus borde vara avveckla-&lt;br&gt;de senast den 1 januari 1998. I 6 § införandelagen till LSS föreskrevs&lt;br&gt;istället att landsting och kommuner gemensamt skulle planera för av-&lt;br&gt;veckling av befintliga specialsjukhus och vårdhem och att avvecklings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planer skulle upprättas och lämnas in till Socialstyrelsen senast den&lt;br&gt;31 december 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har till regeringen framfört att den anser att en slutgiltig&lt;br&gt;tidpunkt för vårdhemmens avveckling skall fastställas. Skälen är att så få&lt;br&gt;personer kommer att bo på vårdhem, att de i allmänhet har låg standard&lt;br&gt;samt att förslag om upphörande av tvång kommer att läggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag bor ca 950 personer fortfarande på 52 institutioner. Av dessa är&lt;br&gt;endast de som vistas på specialsjukhuset inskrivna för vård utan sam-&lt;br&gt;tycke. Enligt de planer för avveckling som finns kommer det vid utgång-&lt;br&gt;en av år 1999 att finnas 19 institutioner där 318 personer bor. För 190&lt;br&gt;personer vid 12 vårdhem är framtiden därefter oviss då det saknas av-&lt;br&gt;vecklingsplaner. Vid tre av dessa vårdhem har huvudmannen deklarerat&lt;br&gt;att man inte har för avsikt att avveckla institutionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enda kvarvarande specialsjukhuset, Salberga sjukhus i Sala, skall&lt;br&gt;enligt en beslutad avvecklingsplan vara avvecklat vid utgången av år&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § införandelagen till LSS skall landstingen vara huvudmän för&lt;br&gt;vårdhemmen om inte landstinget kommer överens med en kommun om&lt;br&gt;något annat. I de fallen sådan överenskommelse görs kan kommunerna&lt;br&gt;kompenseras ekonomiskt på så sätt som sägs i 17 § LSS. De kvarvaran-&lt;br&gt;de vårdhemmen drivs i huvudsak i kommunal regi. Vid dessa vårdhem&lt;br&gt;vistas dock personer från stora delar av landet. En avveckling av ett&lt;br&gt;vårdhem kräver därför aktivt samarbete mellan kommunen och andra&lt;br&gt;huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De huvudmän som är ansvariga för de alternativ som vanligen används&lt;br&gt;vid avveckling av vårdhemmen är kommunerna, främst genom LSS.&lt;br&gt;LSS bygger på bosättningsbegreppet vilket leder till att det i första hand&lt;br&gt;är den kommun där den enskilde är folkbokförd som skall erbjuda ett&lt;br&gt;alternativ till vårdhemmet eller specialsjukhuset. Inget hindrar dock att&lt;br&gt;den enskilde väljer att bosätta sig på någon annan plats. Någon remiss-&lt;br&gt;instans har uttryckt oro för tvister mellan kommuner om rätt folkbok-&lt;br&gt;föringsort. Det är dock inte kommunen som har att slutgiltigt fastställa&lt;br&gt;var en person skall vara folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen påpekar i sin rapport att alternativen till vårdhem inte&lt;br&gt;medför några betydande merkostnader relaterat till drift av vårdhemmen.&lt;br&gt;Ingen remissinstans har motsagt denna uppgift. Merkostnader anförs&lt;br&gt;enligt Socialstyrelsen inte heller som skäl för att inte avveckla vårdhem.&lt;br&gt;Det händer dock att kommuner uttrycker oro för att en oproportionellt&lt;br&gt;stor grupp personer med utvecklingsstörning kan komma att bosätta sig&lt;br&gt;i deras kommun. I det sammanhanget vill regeringen uppmärksamma det&lt;br&gt;arbete som pågår inom regeringskansliet för att skapa kostnadsutjämning&lt;br&gt;mellan kommunerna för insatser enligt LSS. För närvarande pågår en&lt;br&gt;fältstudie utifrån vad som framfördes i Ds 1996:47 om utjämning av&lt;br&gt;kostnadsskillnader för verksamhet enligt LSS. Vidare har kommittén (Fi&lt;br&gt;1995:16) om uppföljning och utveckling av det nya utjämningssystemet&lt;br&gt;för kommuner och landsting givits tilläggsdirektiv (dir. 1997:32) för att&lt;br&gt;se om kostnader för insatser enligt LSS kan ingå i systemet för kommu-&lt;br&gt;nal kostnadsutjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen konstaterar vidare i sin rapport att de personer som flyt-&lt;br&gt;tar från vårdhem ofta har mer omfattande funktionshinder än de som bor&lt;br&gt;kvar. Detsamma gäller för dem som bor på vårdhem med avvecklings-&lt;br&gt;plan i relation till dem som bor på vårdhem utan avvecklingsplan. Så-&lt;br&gt;ledes saknas skäl att tro att anledningen till att vissa personer bor kvar&lt;br&gt;på vårdhem är att de har mer omfattande behov än andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Socialstyrelsens uppfattning att det finns starka skäl&lt;br&gt;för att fastslå ett datum för den slutgiltiga avvecklingen av vårdhemmen&lt;br&gt;och specialsjukhusen. En grundläggande orsak är att det i denna proposi-&lt;br&gt;tion läggs fram förslag om upphörande av vård utan samtycke enbart&lt;br&gt;baserad på utvecklingsstörning. Som tidigare påpekats var det enda&lt;br&gt;skälet till att inte fastställa ett datum för slutgiltig avveckling vid in-&lt;br&gt;förandet av LSS att reglerna om vård utan samtycke skulle behållas&lt;br&gt;övergångsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget bör nämnas att riksdagen i samband med behand-&lt;br&gt;lingen av prop. 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade gjorde följande tillkännagivande (bet. 1992/93:SoU 19). &amp;quot;I vissa&lt;br&gt;fall kan dock, enligt utskottets mening, ett litet väl fungerande vårdhem&lt;br&gt;för dem som bor där utgöra en väl så god vårdmiljö som ett gruppboen-&lt;br&gt;de. Vårdbehov är individuella och det är viktigt att alla vårdbedömningar&lt;br&gt;utgår från den enskilde individens behov. Huvudmännen bör därför uti-&lt;br&gt;från varje vårdhems förutsättningar under avvecklingstiden kunna ta&lt;br&gt;ställning till frågan om nedläggning eller fortsatt drift.&amp;quot; Utskottet utveck-&lt;br&gt;lade inte närmare vad som avsågs med ett litet väl fungerande vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att uttalandet i och för sig inte motsäger att&lt;br&gt;vårdhemmen skall avvecklas utan snarare avser att diskutera formerna&lt;br&gt;for avveckling. Resonemanget utgår dock i från en något äldre vårdtanke&lt;br&gt;än de principer som lagstiftningen numera bygger på. Precis som alla&lt;br&gt;andra skall personer med utvecklingsstörning ha en egen bostad. De&lt;br&gt;flesta behöver då en bostad med särskild service for att ge dem stöd i&lt;br&gt;vardagen. I den mån personerna behöver vård skall de vända sig till hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Det kan påpekas att bostäder med särskild service en-&lt;br&gt;ligt LSS är sådana bostäder som kan omfattas av det kommunala sjuk-&lt;br&gt;vårdsansvaret i hälso- och sjukvårdslagen. Regeringen anser därför inte&lt;br&gt;att riksdagens tillkännagivande bör föranleda några särskilda åtgärder i&lt;br&gt;denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet att avveckla vårdhemmen och specialsjukhusen har riksdagen&lt;br&gt;redan fattat i samband med införandet av LSS. Att detta beslut skall&lt;br&gt;fullföljas har bekräftats senast i proposition 1994/95:100, bil. 6 som&lt;br&gt;riksdagen har godkänt (bet. 1994/95:SoU15). Det angelägna är nu att&lt;br&gt;slutföra denna avveckling inom en rimlig tid. För merparten av dem som&lt;br&gt;bor på vårdhem kommer den pågående och planerade avvecklingen att&lt;br&gt;betyda att de kan få en bostad före sekelskiftet. För ett litet antal per-&lt;br&gt;soner blir detta inte en realitet. Med detta förslag kommer avvecklingen&lt;br&gt;att tidigareläggas ett år for ca 60 personer. Viktigare är dock att det for&lt;br&gt;ca 190 personer verkligen sker en avveckling av vårdhemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter som finns av vårdhemsavveckling visar bl.a. att det under-&lt;br&gt;lättar att ha ett sista datum for avvecklingen fastställt. Det framförs ock-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så i remissvaren av Östersunds kommun med erfarenheter av vårdhems- Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;avvecklingen i Jämtland vilken slutfördes i mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av avvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att införa en särskild lag om avveckling av vårdhem och special-&lt;br&gt;sjukhus kan en definitiv sluttidpunkt för när dessa institutioner skall vara&lt;br&gt;avvecklade fastställas. Därigenom fastställs att dessa institutioner inte får&lt;br&gt;användas for sitt nuvarande ändamål efter denna tidpunkt. De kan då&lt;br&gt;heller inte längre tillgodose behov av insatsen bostad med särskild ser-&lt;br&gt;vice enligt LSS. Frågan är då vilken sluttidpunkt som kan anses lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen framför i sin rapport att tidpunkten for slutgiltig av-&lt;br&gt;veckling av vårdhem bör ligga så nära i tiden att huvudmännen börjar&lt;br&gt;förberedelser för en planerad avveckling i den mån de inte redan gjort&lt;br&gt;det. Denna tidpunkt bör därför inte ligga längre bort än fem år. Enligt&lt;br&gt;Socialstyrelsen talar mycket för att den 31 december 1999 är en lämplig&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är till övervägande del positiva till denna tidpunkt.&lt;br&gt;Två av remissinstanserna, Svenska Kommunförbundet och Nässjö kom-&lt;br&gt;mun, förordar att hela den av Socialstyrelsen förespråkade tiden på fem&lt;br&gt;år skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Socialstyrelsens uppfattning att ett fastställande av&lt;br&gt;slutdatum måste ligga inom en relativt snar framtid for att påskynda&lt;br&gt;planering och genomförande av avvecklingen. Vidare måste det ges reell&lt;br&gt;tid för att på ett för den enskilde vårdhemsboende gott sätt kunna ge-&lt;br&gt;nomföra avvecklingen. För flertalet av de personer som idag vistas på&lt;br&gt;vårdhem finns planer for att genomföra avvecklingen före sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att hänsyn skall tas till de praktiska förutsättningarna for&lt;br&gt;att avveckla de kvarvarande vårdhemmen. De omfattande och goda er-&lt;br&gt;farenheter som finns om avveckling torde dock betyda att planering och&lt;br&gt;genomförande kan göras på relativt kort tid. De huvudmän som behöver&lt;br&gt;lägga ner ett mer omfattande arbete med avvecklingen har i regel under-&lt;br&gt;låtit att tidigare genomföra i lag fastställd planering. Regering anser&lt;br&gt;därför, precis som Socialstyrelsen, att den 31 december 1999 är en&lt;br&gt;lämplig sluttidpunkt for avveckling av vårdhem för personer med ut-&lt;br&gt;vecklingsstörning. Det bör därför fastställas genom den lag om avveck-&lt;br&gt;ling som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna är något annorlunda för specialsjukhuset. Det finns&lt;br&gt;endast ett sådant kvar, Salberga i Sala. Huvudman för Salberga är lands-&lt;br&gt;tinget i Västmanlands län. Landstinget har för Socialstyrelsen presenterat&lt;br&gt;en avvecklingsplan för specialsjukhuset som innebär att det skall vara&lt;br&gt;avvecklat vid utgången av år 1997. Då det nu förslås att de gamla reg-&lt;br&gt;lerna om vård oberoende av samtycke skall upphöra finns det ingen&lt;br&gt;anledning att efter 1997 ha kvar något specialsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen föreslår i sin rapport att vissa vårdhem skall få fortleva&lt;br&gt;som institutioner för äldre. Förslaget får stöd av några remissinstanser&lt;br&gt;som Svenska Kommunförbundet och Göteborgs kommun. FUB påpekar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förslaget strider mot Socialstyrelsens egna slutsatser att ingen kan&lt;br&gt;vara för gammal för att med goda behållning flytta från ett vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar principiellt avstånd från inrättandet av nya institutioner&lt;br&gt;för personer med utvecklingsstörning. På de institutioner där det vistas&lt;br&gt;personer vars ålder betydligt överstiger folkpensionsåldem kan det dock&lt;br&gt;finnas skäl att ta hänsyn till deras vilja att inte behöva flytta. Den fort-&lt;br&gt;satta driften av en sådan institution kan dock inte ske i form av vård-&lt;br&gt;hem, eftersom dessa skall avvecklas. Det blir i stället fråga om särskilda&lt;br&gt;boendeformer för äldre. De personer som berörs måste givetvis under-&lt;br&gt;rättas om denna förändring och de bör även erbjudas reella alternativ till&lt;br&gt;sådan vård i form av andra insatser enligt LSS. Om det vid samma in-&lt;br&gt;stitution bor personer vars ålder endast obetydligt överstiger folkpen-&lt;br&gt;sionsåldem skall de dock erbjudas bostad med särskild service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också uppmärksamma de kommuner som genomför&lt;br&gt;förändringar av ovan nämnda slag på det ansvar man därmed åtar sig.&lt;br&gt;Alla som väljer att bo kvar på vårdhemmet för att de vill bo där åter-&lt;br&gt;stoden av sitt liv måste i så fall få göra det. I den mån kommunen avser&lt;br&gt;att låta även andra personer än dem som för närvarande bor på vårdhem-&lt;br&gt;met flytta dit i framtiden för att erhålla äldreomsorg kan denna vård inte&lt;br&gt;vara speciellt riktad till personer med utvecklingsstörning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen följer idag utvecklingen vid vårdhemmen såväl avseen-&lt;br&gt;de drift som avvecklingen. I enlighet med sitt ansvar för tillsynen över&lt;br&gt;vårdhemmen bör Socialstyrelsen även i fortsättningen i samverkan med&lt;br&gt;berörda länsstyrelser följa avvecklingen av vårdhemmen. Socialstyrelsen&lt;br&gt;har förklarat att den före den 1 januari 1998 kommer att göra en bedöm-&lt;br&gt;ning av alternativa boendeformer för dem som i dag bor på vårdhem.&lt;br&gt;Denna kommer särskilt att inriktas på de vårdhem som ännu inte inkom-&lt;br&gt;mit med avvecklingsplaner och möjligheten att konvertera vårdhem till&lt;br&gt;annan boendeform skall då beaktas. Bedömningen kommer att utgå från&lt;br&gt;bestämmelserna i LSS och SoL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättning efter avvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långa institutionsvistelser vid centrala institutioner kan leda till att vissa&lt;br&gt;personer vill stanna kvar på orten för institutionen efter avslutad vård.&lt;br&gt;Denna fråga behandlades bl.a. i regeringens proposition 1994/95:77 om&lt;br&gt;vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvaret för insatser&lt;br&gt;enligt LSS, där man föreslog en tillfällig lösning. En reglering av detta&lt;br&gt;förhållande måste ta sin utgång i det faktum att alla skall ha rätt att&lt;br&gt;bosätta sig var de vill i landet. Dagens regler om rätt till förhandsbesked&lt;br&gt;enligt LSS och rätten för vissa grupper att ansöka om insatser enligt SoL&lt;br&gt;i en annan kommun än den där man är bosatt, som föreslås i proposition&lt;br&gt;1996/97:124 om ändring i socialtjänstlagen, bygger på denna princip.&lt;br&gt;Denna frihet betyder dock inte att hemkommunen kan frånsäga sig ett&lt;br&gt;ansvar för den enskilde under institutionsvistelsen och inte heller under&lt;br&gt;avvecklingstiden. Kommunen skall bl.a. planera för den enskildes nya&lt;br&gt;bostad och stöd och service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det slutgiltiga valet av bostadsort beror förstås på den enskildes val. Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;Det finns en risk för att vissa kommuner kommer att ha betydligt högre&lt;br&gt;kostnader för insatser enligt LSS än andra. Regeringen är medveten om&lt;br&gt;denna fara. Som tidigare påpekats pågår ett arbete i regeringskansliet för&lt;br&gt;att tillskapa faktorer relaterade till LSS i det kommunala kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kostnader och uppföljning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens rapport visar att ett beslut om slutgiltig avveckling av&lt;br&gt;vårdhem inte påför kommunerna några direkta kostnader. Den av kom-&lt;br&gt;munerna beräknade altemativkostnaden överensstämmer i stort med&lt;br&gt;kostnaderna för vårdhemmen. Det är inte heller ett nytt åtagande för&lt;br&gt;kommunerna utan en reglering av redan beslutade åligganden för dem.&lt;br&gt;Staten påför således inte kommunerna några extra kostnader med det&lt;br&gt;framförda förslaget. Vårdhemmen har också funnits med i underlaget för&lt;br&gt;den skatteväxling som skett till följd av införandet av LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård vid specialsjukhus är ett ansvar för landstingen. Detsamma gäller&lt;br&gt;för vård enligt LRV. När personer överförs från specialsjukhus till vård&lt;br&gt;enligt LRV medför det således ingen skillnad i ansvaret för kostnaderna.&lt;br&gt;Det torde heller inte betyda några skillnader i kostnaderna för vården.&lt;br&gt;För dem som kan komma att skrivas ut från specialsjukhus övergår dock&lt;br&gt;kostnadsansvaret från landstinget till kommunen. Det rör dock ett fåtal&lt;br&gt;personer och är egentligen inget nytt ansvar för kommunen. Ett problem&lt;br&gt;i det sammanhanget är att man i vissa fall underlåtit att beakta dem som&lt;br&gt;vistas på Salberga vid den genomförda skatteväxlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer kan komma att vilja bo kvar på den ort där de länge varit in-&lt;br&gt;tagna på en institution. Sala kommun har föreslagit att i de fall en per-&lt;br&gt;son som vistas på Salberga skulle vilja bosätta sig i Sala skall den kom-&lt;br&gt;mun där man senast var folkbokförd betala den nya kommunen under&lt;br&gt;flera år. Liknande förslag har framförts i andra sammanhang, senast vid&lt;br&gt;omarbetningen av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen, utan att&lt;br&gt;sådan lagstiftning blivit aktuell. Regeringen anser inte att förslagen i&lt;br&gt;denna proposition föranleder någon särskild lösning av denna fråga för&lt;br&gt;den nu aktuella gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kommer också att påverka vissa statliga kostnader. I viss&lt;br&gt;mån kan det komma att avlasta kommunerna vissa kostnader. De som&lt;br&gt;med folkpension flyttar från institution till egen bostad får rätt till sär-&lt;br&gt;skilt bostadstillägg. Vissa personer kan också komma att bli berättigade&lt;br&gt;till statlig assistansersättning. Av förarbetena till LSS framgår att assi-&lt;br&gt;stansersättning kan vara ett alternativ till att bo på institution. De som&lt;br&gt;bor på institution idag kan också vara berättigade till handikappersätt-&lt;br&gt;ning i form av daghandikappersättning. Då de flyttar till egen bostad&lt;br&gt;kommer de att förlora rätten till sådan ersättning. De kan då istället få&lt;br&gt;rätt till handikappersättning i vanlig ordning. För den som bor i en bo-&lt;br&gt;stad med särskild service är dock de behov som ligger till grund för rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till handikappersättning i regel tillgodosedda genom boendet, men där- Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;emot kan daghandikappersättning beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnadseffekter som kan uppstå för statens del till följd av att ett&lt;br&gt;slutdatum sätts för vårdhemsavvecklingen berör i första hand eventuell&lt;br&gt;statlig assistansersättning för den som i dag bor vid vårdhem där av-&lt;br&gt;vecklingsplan saknas. Kostnaderna för sådan ersättning har beräknats&lt;br&gt;och uppskattas till 4 miljoner kronor från år 1999. Dessa skall finan-&lt;br&gt;sieras inom utgiftsområde 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser som t.ex. Riksrevisionsverket och Stockholms&lt;br&gt;läns landsting påpekar behovet av en aktiv och effektiv uppföljning vid&lt;br&gt;en lagändring som den nu aktuella. Någon kommun och Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet anser dock att någon särskild uppföljning inte skall vara&lt;br&gt;nödvändig utan att detta skall ske inom ramen för Socialstyrelsens ordi-&lt;br&gt;narie arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera centrala myndigheter berörs av de förslag som framförs i denna&lt;br&gt;proposition. Alla dessa har att inom sina respektive områden svara för&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering. En särskilt viktig roll får dock Socialstyrel-&lt;br&gt;sen som bör samordna erfarenheterna från andra myndigheter. Det år&lt;br&gt;dock inte aktuellt att nu ge Socialstyrelsen något särskilt uppdrag med&lt;br&gt;anledning av de framförda förslagen utan arbetet bör ske inom ramen för&lt;br&gt;det normala uppföljningsarbetet. Även utvecklingen av kostnaderna för&lt;br&gt;den statliga assistansersättningen med anledning av förslagen i denna&lt;br&gt;proposition bör följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om avveckling av specialsjukhus och&lt;br&gt;vårdhem&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges när avvecklingen av specialsjukhus och vårdhem&lt;br&gt;senast skall vara genomförd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar vad som skall ske vid avvecklingen av specialsjuk-&lt;br&gt;hus med dem som är intagna där på grund av domstols dom enligt 31&lt;br&gt;kap. 3 § brottsbalken. Att dessa patienter skall överföras till rättspsy-&lt;br&gt;kiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har redan behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård i specialsjukhus behöver inte omprövas efter viss tid så som är&lt;br&gt;fallet med rättspsykiatrisk vård. Om det begärs skall dock frågan om&lt;br&gt;utskrivning prövas av länsrätten. Sedan patienten överförts till rättspsyki-&lt;br&gt;atrisk vård gäller reglerna om anmälan och omprövning av vården enligt&lt;br&gt;16 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV. För att det inte&lt;br&gt;skall råda någon osäkerhet om när en första anmälan till länsrätten skall&lt;br&gt;göras föreskrivs det här att detta skall ske senast den 30 april 1998.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;reglerar vad som skall ske med patienter som har beretts vård i special-&lt;br&gt;sjukhus under tid då de varit intagna på kriminalvårdsanstalt. Dessa&lt;br&gt;patienter skall, så som tidigare anförts i avsnitt 5.2, anses intagna för&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård enligt 4 § LRV utan särskild utskrivningsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För patienter som vårdas med stöd av 4 § LRV gäller att behovet av&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård skall övervägas fortlöpande och upphöra senast då&lt;br&gt;patienten i fråga friges från kriminalvårdsanstalten. Om det fortfarande&lt;br&gt;skulle föreligga ett vårdbehov vid ffigivningstidpunkten kan vården över-&lt;br&gt;gå till psykiatrisk tvångsvård enligt 14 § lagen (1991:1128) om psykia-&lt;br&gt;trisk tvångsvård, LPT.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av denna paragraf framgår att för patienter som vårdas på specialsjuk-&lt;br&gt;hus p.g.a. domstols dom eller efter överlämnande från kriminalvården&lt;br&gt;skall beslut om försöksutskrivning, tillstånd att vistas på egen hand utan-&lt;br&gt;för sjukhusområdet samt särskilda föreskrifter eller förordnande om&lt;br&gt;tillsyn som meddelats enligt 39 § lagen (1967:940) angående omsorger&lt;br&gt;om vissa psykiskt utvecklingsstörda, gamla omsorgslagen, anses som&lt;br&gt;motsvarande beslut enligt LRV sedan patienten i fråga har överförts till&lt;br&gt;sådan vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på om den som ges rättspsykiatrisk vård har överlämnats till&lt;br&gt;sådan vård genom domstols dom eller av kriminalvården är det antingen&lt;br&gt;10 eller 11 § LRV som är tillämplig på beslut om försöksutskrivning&lt;br&gt;m.m. I 11 § LRV finns en hänvisning till 25 § LPT som bl.a. innehåller&lt;br&gt;regler om särskilda villkor m.m. Bestämmelsen har utformats i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som utformats som Lagrådet föreslagit, regleras vad&lt;br&gt;som skall ske med övriga personer som vårdas på specialsjukhus eller&lt;br&gt;vårdhem med stöd av 35 § gamla omsorgslagen, när avveckling sker.&lt;br&gt;Dessa patienter skall undersökas av legitimerad läkare som får bedöma&lt;br&gt;om s.k. vårdintyg enligt 4 § LPT kan utfärdas. Av ett sådant intyg skall&lt;br&gt;det framgå att det finns sannolika skäl for att förutsättningarna for&lt;br&gt;tvångsvård är uppfyllda. Om den undersökande läkaren gör den bedöm-&lt;br&gt;ningen att det finns förutsättningar för att utfärda ett vårdintyg beträffan-&lt;br&gt;de en patient skall sådant utfärdas och han eller hon får sedan överläm-&lt;br&gt;nas till en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk tvångsvård. Därefter får&lt;br&gt;chefsöverläkaren vid enheten besluta om intagning for tvångsvård enligt&lt;br&gt;6 § LPT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom även patienter som är forsöksutskrivna enligt 39 § gamla om-&lt;br&gt;sorgslagen är intagna för vård skall ett vårdintyg utfärdas också för en&lt;br&gt;sådan patient. Det framgår av prop. 1990/91:58 om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård m.m. att man kan besluta om fortsatt tvångsvård enligt LPT även&lt;br&gt;om patienten får vistas utanför vårdinrättningen. Den läkare, som be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutar om intagning för tvångsvård av en patient som är försöksut- Prop. 1996/97:156&lt;br&gt;skriven, får också bedöma om patienten skall ges tillstånd att vistas&lt;br&gt;utanför sjukvårdsinrättningen enligt 25 § LPT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte föreligger förutsättningar för vård enligt LPT skall patien-&lt;br&gt;ten skrivas ut och i stället, om det behövs, erbjudas insatser enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, eller&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen regleras vad som skall gälla för eventuella mål enligt&lt;br&gt;gamla omsorgslagen som ännu inte är avgjorda när avveckling sker av&lt;br&gt;det specialsjukhus eller det vårdhem där patienten i fråga vistas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1652) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1993:388) om införande av lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att möjligheten till nyintagning av&lt;br&gt;patienter i specialsjukhus eller vårdhem avskaffas helt från och med den&lt;br&gt;1 november 1997. Den nya rättshjälpslagen (1996:1619) som utfärdades&lt;br&gt;i december 1996 träder i kraft den 1 december 1997. Den har föranlett&lt;br&gt;en del följdändringar bl.a. i lagen om införande av lagen om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade. Eftersom någon nyinskrivning i&lt;br&gt;vårdhem eller specialsjukhus inte får förekomma efter den 1 november&lt;br&gt;1997 bör emellertid bestämmelsen i tredje stycket om offentligt biträde&lt;br&gt;ändras så att den endast gäller för mål om utskrivning. För tiden före&lt;br&gt;den 1 december 1997 gäller reglerna om offentligt biträde i den gamla&lt;br&gt;rättshjälpslagen (1972:429).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;20 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att nyintagning för vård i specialsjukhus eller&lt;br&gt;vårdhem inte får förekomma efter den 1 november 1997 och därmed kan&lt;br&gt;inte heller åtalsunderlåtelse meddelas på den grunden att sådan vård&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att det efter den 31 december 1997 inte kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att finnas någon som är intagen för vård på specialsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att nyintagning för vård enligt 35 § inte får ske&lt;br&gt;efter den 1 november 1997. Eftersom vård enligt 35 § gamla omsorgs-&lt;br&gt;lagen dock kan förekomma ända fram till dess att avveckling skett av&lt;br&gt;den institution där patienten i fråga vårdas, har övergångsbestämmelsen&lt;br&gt;utformats så att den möjlighet att meddela föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;har beträffande utlänning som tagits om hand enligt 35 § gamla om-&lt;br&gt;sorgslagen gäller även efter den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:459) om&lt;br&gt;arbetsförmedlingsregister&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att nyintagning för vård i specialsjukhus och&lt;br&gt;vårdhem inte får förekomma efter den 1 november 1997 och att både&lt;br&gt;specialsjukhus och vårdhem skall avvecklas. Av övergångsbestämmelser-&lt;br&gt;na följer emellertid att de restriktioner som gäller för registrering av&lt;br&gt;uppgift om att någon fått vård enligt omsorgslagen skall gälla även i&lt;br&gt;fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringsuppdragen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REGERINGSBESLUT 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992-02-06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S91/2381/H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S91/6225/H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106 30 STOCKHOLM&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppdrag angående tvångsvård av psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;personer och frågor kring psykiskt utvecklingsstörda lagöverträdare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;m.fl. innehåller inte som 1967 års omsorgslag regler om vård på vård-&lt;br&gt;hem eller specialsjukhus. Utgångspunkten vid lagens tillkomst var att&lt;br&gt;kvarvarande vårdhem och specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;skulle avvecklas. Genom lagen (1985:569) om införande av lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.&lt;br&gt;behölls dock - i avvaktan på ny lagstiftning om tvångsvård for psykiskt&lt;br&gt;störda - vissa regler om vård oberoende av samtycke på vårdhem och&lt;br&gt;specialsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1990/91:58) om psykiatrisk tvångsvård m.m., bedömde&lt;br&gt;emellertid föredragande statsrådet att övergångsreglerna i införandelagen&lt;br&gt;om tvångsvård då inte kunde avskaffas till följd av den föreslagna nya&lt;br&gt;psykiatriska vårdlagstiftningen. Den tidigare inriktningen mot att upp-&lt;br&gt;häva tvångsbestämmelserna angavs emellertid ligga fast. Vidare angavs&lt;br&gt;att socialstyrelsen borde ges i uppdrag att följa tillämpningen av över-&lt;br&gt;gångsreglerna om tvångsvård av psykiskt utvecklingsstörda och att&lt;br&gt;senast inom två år redovisa gjorda erfarenheter (1990/91 SoU13,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:329).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989 års handikapputredning har i betänkandet (SOU 1991:46) Handi-&lt;br&gt;kapp, Välfärd, Rättvisa föreslagit att tvångsomhändertagande på grund&lt;br&gt;av utvecklingsstördning avskaffas i samband med att en ny lag om sär-&lt;br&gt;skilt stöd och service till vissa funktionshindrade träder i kraft. Vidare&lt;br&gt;lämnas förslag om en tidpunkt då vårdhem och specialsjukhus inte&lt;br&gt;längre skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1991:1138) om ändring i brottsbalken avskaffades fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1992 möjligheten att enligt 1967 års omsorgslag överlämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en lagöverträdare som är psykiskt utvecklingsstörd till vård i specialsjuk-&lt;br&gt;hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regleringen i brottsbalken innebär vidare att påföljden över-&lt;br&gt;lämnande till rättspsykiatrisk vård kan tillämpas på lagöverträdare som&lt;br&gt;är psykiskt utvecklingsstörda, om den psykiska störningen är allvarlig&lt;br&gt;och kriterierna i övrigt för rättspsykiatrisk vård föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får åklagare fr.o.m. den 1 januari 1992 enligt lagen (1991:1139)&lt;br&gt;om ändring i rättegångsbalken, under vissa i lagen angivna förutsätt-&lt;br&gt;ningar, besluta att underlåta åtal för brott som begåtts av psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda personer. En förutsättning härför är att psykiatrisk vård&lt;br&gt;eller vård i specialsjukhus eller vårdhem för vuxna enligt 35 § 1967 års&lt;br&gt;omsorgslag eller särskilda omsorger enligt 1985 års omsorgslag kommer&lt;br&gt;till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovan under 1. nämnda förhållanden uppdrar rege-&lt;br&gt;ringen åt Socialstyrelsen att kartlägga omfattningen av nuvarande tvångs-&lt;br&gt;vård på vårdhem och specialsjukhus av psykiskt utvecklingsstörda per-&lt;br&gt;soner och att belysa på vilket sätt de verksamhetsansvariga huvudmän-&lt;br&gt;nen bör anordna alternativa verksamheter för personer som tvångsvårdas&lt;br&gt;på vårdhem eller i specialsjukhus. Det bör härvid ankomma på Social-&lt;br&gt;styrelsen, att inom ramen för sin tillsynsfunktion, initiera diskussioner&lt;br&gt;med huvudmännen om principer och inriktning för sådana verksamheter.&lt;br&gt;Socialstyrelsen bör även överväga om det är lämpligt att utfärda all-&lt;br&gt;männa råd som vägledning för huvudmännen i deras planering av sådana&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrar vidare åt Socialstyrelsen att mot bakgrund av de&lt;br&gt;nya bestämmelserna om överlämnande till rättspsykiatrisk vård bedöma&lt;br&gt;den framtida omfattningen av sådan vård för personer som är psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda, att belysa hur sådan vård för psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda personer bör vara utformad samt att - om så bedöms lämpligt -&lt;br&gt;initiera diskussion mellan berörda huvudmän om samverkan beträffande&lt;br&gt;sådan vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrar slutligen åt Socialstyrelsen att utreda konsekven-&lt;br&gt;serna för omsorgsverksamheten av att åtal får underlåtas om särskilda&lt;br&gt;omsorger enligt 1985 års omsorgslag kommer till stånd. I denna del bör&lt;br&gt;uppdraget samordnas med vad som ovan sägs om alternativa verksam-&lt;br&gt;heter till tvångsvård på vårdhem och i specialsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skall i sin helhet genomföras i samråd med Landstingsför-&lt;br&gt;bundet och Svenska kommunförbundet. Socialstyrelsen skall också sam-&lt;br&gt;råda med berörda myndigheter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall före den 1 maj 1992 till regeringen redovisa om-&lt;br&gt;fattningen av tvångsvård av psykiskt utvecklingsstörda personer och, mot&lt;br&gt;bakgrund av handikapputredningens förslag i fråga om tvångsvård, be-&lt;br&gt;döma när förutsättningar kan finnas för att avskaffa sådan vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör uppdraget redovisas på det sätt som Socialstyrelsen finner&lt;br&gt;lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget bör i sin helhet vara avslutat senast den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Leczinsky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopia till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REGERINGSBESLUT 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993-05-27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S93/4696/H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106 30 STOCKHOLM&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kompletterande uppdrag angående tvångsvård av utvecklingsstörda&lt;br&gt;personer och frågor kring utvecklingsstörda lagöverträdare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 6 februari 1992 till Socialstyrelsen att kartlägga&lt;br&gt;omfattningen av tvångsvård på vårdhem och specialsjukhus av utveck-&lt;br&gt;lingsstörda personer, att belysa på vilket sätt de verksamhetsansvariga&lt;br&gt;huvudmännen bör anordna alternativa verksamheter för personer som&lt;br&gt;tvångsvårdas på vårdhem eller i specialsjukhus, att bedöma vissa frågor&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård av utvecklingsstörda personer samt att utreda&lt;br&gt;konsekvenserna för omsorgsverksamheten av att åtal får underlåtas om&lt;br&gt;särskilda omsorger enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda m.fl. kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen redovisade till regeringen den 4 maj 1992 bl.a. att an-&lt;br&gt;talet utvecklingsstörda personer som tvångsvårdas i vårdhem har sjunkit&lt;br&gt;kraftigt under senare år och att utvecklingen varit mycket god avseende&lt;br&gt;möjligheter att finna alternativa vårdformer for utvecklingsstörda per-&lt;br&gt;soner som varit tvångsinskrivna. Socialstyrelsen bedömde att bestämmel-&lt;br&gt;serna om tvångsvård i lagen (1985:569) om införande av lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.&lt;br&gt;bör finnas kvar ytterligare en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1992/93:159) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade föreslås att bestämmelserna om vård oberoende av&lt;br&gt;samtycke för utvecklingsstörda personer skall finnas kvar under ytter-&lt;br&gt;ligare en tid. Föredraganden framhåller emellertid, att den tidigare in-&lt;br&gt;riktningen mot att upphäva bestämmelser om tvångsvård för utvecklings-&lt;br&gt;störda personer bör ligga fast. Riksdagen beslutade i enlighet med för-&lt;br&gt;slaget (bet. 1992/93:SoU 19, rskr. 1992/93:321).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som framhålls om tvångsvård av utvecklings-&lt;br&gt;störda personer i propositionen om stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade, beslutar regeringen att utvidga regeringsuppdraget till Social-&lt;br&gt;styrelsen den 6 februari 1992 om tvångsvård m.m. enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall fortlöpande följa hur omfattningen av tvångsvård&lt;br&gt;av utvecklingsstörda personer förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall även följa utvecklingen av altnerativa lösningar&lt;br&gt;till sådan vård, både i Sverige och andra nordiska länder. Härvid bör for-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;merna för samverkan mellan omsorgsverksamheten och andra huvud-&lt;br&gt;män, t.ex. den psykiatriska verksamheten och socialtjänsten, uppmärk-&lt;br&gt;sammas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall också kartlägga hur vårdbehovet tillgodoses för&lt;br&gt;personer som före den 1 januari 1992 med stöd av domstols förordnande&lt;br&gt;överlämnats till vård i specialsjukhus. Om så bedöms lämpligt skall&lt;br&gt;styrelsen initiera diskussioner med berörda huvudmän om tillhanda-&lt;br&gt;hållandet av sådan vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som sägs om rättspsykiatrisk vård i uppdraget den 6 feb-&lt;br&gt;ruari 1992, skall Socialstyrelsen bedöma omfattningen av psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård av utvecklingsstörda personer samt belysa former för hur&lt;br&gt;sådan vård kan vara utformad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skall genomföras i kontakt med Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, samt berörda myndigheter och organisa-&lt;br&gt;tioner. I frågor som avser utvecklingsstörda lagöverträdare skall Social-&lt;br&gt;styrelsen samråda med Kriminalvårdsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget bör i den del som avser omfattningen av tvångsvård redo-&lt;br&gt;visas fortlöpande och senast den 31 december varje år t.o.m. år 1995.&lt;br&gt;Det bör i sin helhet och slutligt redovisas senast den 31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Leczinsky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopia till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket&lt;br&gt;Landstingsförbundet&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;Riksförbundet FUB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REGERINGSBESLUT 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993-05-27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;S93/255/H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S93/2990/H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S93/3121/H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S93/4142/H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(delvis)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106 30 STOCKHOLM&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppdrag att beskriva, följa upp och utvärdera handikappreformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av regeringens proposition om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade (prop. 1992/93:159) har riksdagen beslutat om förbätt-&lt;br&gt;rade stöd- och serviceinsatser för personer med funktionshinder&lt;br&gt;(bet. 1992/93:SoU 19, rskr. 1992/93:321).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut innebär bl.a. att en särskild rättighetslag för personer&lt;br&gt;med funktionshinder införs; lagen om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade, LSS. Genom lagen ges bl.a. personer med utvecklings-&lt;br&gt;störning och personer med stora och varaktiga funktionshinder rätt till&lt;br&gt;stöd- och serviceinsatser. LSS träder i kraft den 1 januari 1994. Vid&lt;br&gt;samma tidpunkt upphör lagen (1985:568) om omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) och lagen (1965:136) om elev-&lt;br&gt;hem för vissa rörelsehindrade m.fl. (elevhemslagen) att gälla. Den nu-&lt;br&gt;varande verksamheten med omsorger om psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;m.fl. enligt omsorgslagen skall, med undantag för insatsen rådgivning&lt;br&gt;och annat personligt stöd, successivt föras över till kommunerna. Över-&lt;br&gt;föringen skall vara slutförd senast den 31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om avveckling av vårdhemmen instämmer social-&lt;br&gt;utskottet i sitt betänkande 1992/93 :SoU 19 i propositionens förslag, att&lt;br&gt;något slutdatum för avvecklingen av vårdhemmen och specialsjukhusen&lt;br&gt;inte nu bör anges. Enligt utskottet bör större institutioner avvecklas.&lt;br&gt;Socialutskottet framhåller vidare: &amp;quot;I vissa fall kan dock, enligt utskottets&lt;br&gt;mening, ett litet väl fungerande vårdhem för dem som bor där utgöra en&lt;br&gt;väl så god vårdmiljö som ett gruppboende. Vårdbehov är individuella&lt;br&gt;och det är viktigt att alla vårdbedömningar utgår från den enskilde in-&lt;br&gt;dividens behov. Huvudmännen bör därför utifrån varje vårdhems förut-&lt;br&gt;sättningar under avvecklingstiden kunna ta ställning till frågan om ned-&lt;br&gt;läggning eller fortsatt drift.&amp;quot; Riksdagen beslutade att ge regeringen det&lt;br&gt;nu sagda till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer som inte fyllt 65 år och som bor i eget boende, service-&lt;br&gt;hus eller hos familj eller anhörig införs en ny statlig ersättning, s.k. assi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stansersättning. Assistansersättningen är avsedd att täcka kostnader för&lt;br&gt;personlig assistans och skall lämnas till personer som har behov av per-&lt;br&gt;sonlig assistans under mer än 20 timmar per vecka. Rätten till assistans-&lt;br&gt;ersättning regleras i lagen om assistansersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg till hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL,&lt;br&gt;åläggs sjukvårdshuvudmännen en skyldighet att erbjuda invånarna habili-&lt;br&gt;tering, rehabilitering och hjälpmedel. För att påskynda utvecklingen&lt;br&gt;inom habilitering och rehabilitering samt inom hjälpmedelsförsörjningen&lt;br&gt;införs särskilda statliga stimulansbidrag för verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut innebär vidare att stödet till små och mindre kända&lt;br&gt;handikappgrupper skall byggas ut och samordnas. Inriktningen är att&lt;br&gt;tillskapa ett flexibelt och dynamiskt system av olika kunskapscentrer,&lt;br&gt;nätverk och resurspersoner på riks- och regionnivå som skall svara för&lt;br&gt;att dessa grupper får tillgång till kvalificerade specialistresurser. Social-&lt;br&gt;styrelsen åläggs ett ansvar för särskilda informations- och uppföljnings-&lt;br&gt;insatser inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i socialtjänstlagen (1980:620) åläggs kommunerna en&lt;br&gt;skyldighet att göra sig väl förtrogna med levnadsförhållandena för män-&lt;br&gt;niskor med funktionshinder och att bedriva uppsökande verksamhet.&lt;br&gt;Kommunerna får vidare ett ansvar för att planera sina insatser för funk-&lt;br&gt;tionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens skyldighet att erbjuda bamdomsdöva, vuxendöva, döv-&lt;br&gt;blinda och hörselskadade personer tolktjänst för vardagstolkning slås fast&lt;br&gt;genom ett tillägg i HSL. 1 propositionen redovisas behovet av en succes-&lt;br&gt;siv utbyggnad av landstingens tolktjänst. För att underlätta utbyggnaden&lt;br&gt;av verksamheten införs ett statligt bidrag inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda förändringarna skall gälla ff.o.m. den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framhålls vikten av att handikappreformen blir föremål&lt;br&gt;för en ingående uppföljning och utvärdering. För att skapa förutsättning-&lt;br&gt;ar för en kvalitativt sett god uppföljning och utvärdering har riksdagen&lt;br&gt;anvisat särskilda medel till Socialstyrelsen för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen uttalas vidare att en särskild kostnadsuppföljning av&lt;br&gt;handikappreformen skall genomföras under år 1995. Regeringen avser&lt;br&gt;att senare uppdra åt Socialstyrelsen att genomföra en sådan kostnadsupp-&lt;br&gt;följning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att senare uppdra åt Socialstyrelsen och&lt;br&gt;Handikappinstitutet att fortlöpande följa upp och beskriva effekterna av&lt;br&gt;stimulansbidraget till habilitering och rehabilitering respektive stimulans-&lt;br&gt;bidraget till hjälpmedelsförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att kontinuerligt och allsidigt be-&lt;br&gt;skriva, följa upp och utvärdera handikappreformen vad avser de olika&lt;br&gt;insatsernas innehåll, kvalitet, kostnader samt genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget ingår att särskilt behandla följande frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Hur LSS tillämpas och hur tillämpningen utvecklas när det gäller att&lt;br&gt;bedöma vilka som ingår i lagens personkrets samt formerna för huvud-&lt;br&gt;männens beslut om personkretstillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I vilken utsträckning assistansreformen innebär att svårt funktions-&lt;br&gt;hindrade tillförsäkras valfrihet och självbestämmande samt hur andra&lt;br&gt;näraliggande stödformer utvecklas till följd av assistansreformen. Över-&lt;br&gt;gången från personlig assistans enligt LSS till annat stöd enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen för personer som uppnår 65 års ålder skall ägnas särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet. Vidare skall belysas hur samverkan mellan kommuner&lt;br&gt;och försäkringskassor i frågor om personlig assistans sker. Socialstyrel-&lt;br&gt;sen skall också redovisa hur beslut om beviljad personlig assistans för-&lt;br&gt;delar sig, både på central och regional nivå, mellan statlig assistans-&lt;br&gt;ersättning och personlig assistans enligt LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hur insatsen rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS ut-&lt;br&gt;vecklas samt hur insatsen förhåller sig till habil iterings- och rehabilite-&lt;br&gt;ringsinsatser enligt HSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Hur samverkan mellan kommuner och landsting samt mellan huvud-&lt;br&gt;männen, handikapporganisationerna och andra berörda organ bedrivs och&lt;br&gt;utvecklas när det gäller insatser och verksamheter enligt LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vilka effekter LSS får när det gäller service och stöd enligt annan&lt;br&gt;lagstiftning för personer som inte omfattas av LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Hur överföringen av nuvarande omsorger enligt omsorgslagen&lt;br&gt;genomförs. I uppdraget ingår att redovisa sammanställningar av beslut&lt;br&gt;och planer om överföringen av huvudmannaskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Hur och i vilken takt avvecklingen av vårdhemmen genomförs. Mot&lt;br&gt;bakgrund av nyss nämnda tillkännagivande av riksdagen angående av-&lt;br&gt;vecklingen av vårdhemmen skall särskild uppmärksamhet ägnas frågan&lt;br&gt;om vilka prioriteringar huvudmännen gör vid beslut om avveckling av&lt;br&gt;vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Hur habiliterings- och rehabiliteringsverksamheten samt hälpmedels-&lt;br&gt;försörjningen utvecklas mot bakgrund av de åtgärder som vidtas inom&lt;br&gt;områdena inom ramen för handikappreformen. Som framhållits ovan&lt;br&gt;avses regeringen att uppdra åt Socialstyrelsen och Handikappinstitutet att&lt;br&gt;följa effekterna av de särskilda stimulansbidragen för respektive verk-&lt;br&gt;samheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Hur instasema för små och mindre kända handikappgrupper utveck-&lt;br&gt;las vad gäller tillgången till stöd- och specialistresurser samt tillgång till&lt;br&gt;adekvat information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Hur tolktjänsten utvecklas mot bakgrund av de åtgärder som vidtas&lt;br&gt;inom ramen för handikappreformen. Socialstyrelsen skall redovisa hur&lt;br&gt;den i propositionen förutsedda utökningen av landstingens tolktjänst för&lt;br&gt;vardagstolkning fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget ingår vidare att kontinuerligt följa upp beslut av förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar med anledning av överklaganden om insatser för särskilt&lt;br&gt;stöd och särskild service enligt 9 § LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står Socialstyrelsen fritt att belysa även andra frågeställningar&lt;br&gt;under uppföljningen och utvärderingen av handikappreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget i den del som avser att följa upp och beskriva handikapp-&lt;br&gt;reformen skall redovisas för regeringen årligen senast den 1 oktober. En&lt;br&gt;första rapport skall således lämnas senast den 1 oktober 1994. Den del&lt;br&gt;av uppdraget som avser överföringen av huvudmannaskapet for nuvaran-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de omsorger enligt omsorgslagen (punkt 6) skall dock revovisas särskilt&lt;br&gt;genom delrapporter senast den 1 december 1993 respektive den 1 april&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortlöpande uppföljningen skall utgöra underlag för en samman-&lt;br&gt;fattande utvärdering av handikappreformen. En slutredovisning av upp-&lt;br&gt;draget, innefattandes en sammanfattande utvärdering av reformen, skall&lt;br&gt;lämnas till regeringen senast den 1 maj 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skall genomföras i kontakt med Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Socialvetenskapliga forskningsrådet samt handi-&lt;br&gt;kapporganisationerna. Vad gäller den del av uppdraget som avser insat-&lt;br&gt;sen personlig assistans (punkt 2) skall samråd ske med Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket. I den del av uppdraget som gäller hjälpmedelsförsörjningen&lt;br&gt;(punkt 8) skall samråd ske med Handikappinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Håkan Ceder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopia till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet/Ba&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens centralkommitté&lt;br&gt;De handikappades riksförbund&lt;br&gt;Synskadades riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges dövas riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REGERINGSBESLUT 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996-08-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S96/5264/H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106 30 STOCKHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag angående fastställande av tidpunkt för slutgiltig avveckling&lt;br&gt;av vårdhem och specialsjukhus för utvecklingsstörda&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Insatserna till människor med utvecklingsstörning har under lång tid&lt;br&gt;varit särskilt ordnad på vårdhem och specialsjukhus. Synen på insatserna&lt;br&gt;har dock förändrats och med lagen (1967:940) angående omsorger om&lt;br&gt;vissa psykiskt utvecklingsstörda togs steg mot de då nya principerna om&lt;br&gt;normalisering och integrering. När denna lag ersattes av lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgs-&lt;br&gt;lagen) fastslogs också i lag att vårdhemmen och specialsjukhusen skulle&lt;br&gt;avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När riksdagen 1993 beslutade att ersätta 1985 års omsorgslag med&lt;br&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)&lt;br&gt;togs ytterligare steg mot avveckling av vårdhem och specialsjukhus.&lt;br&gt;Med den nya lagen förbjöds nyintagningar på vårdhem och specialsjuk-&lt;br&gt;hus som inte var relaterade till vård oberoende av samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har senast i propositionen 1994/95:100 bil. 6 framhållit be-&lt;br&gt;tydelsen av att avvecklingen av vårdhemmen fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av vårdhemmen har sedan det första beslutet om avveck-&lt;br&gt;ling fortskridit. Som mest vistades mer än 14 000 personer på vårdhem&lt;br&gt;eller i specialsjukhus i Sverige. När riksdagen beslutade om LSS hade&lt;br&gt;denna grupp minskat till ca 4 000 personer. Enligt de senaste statistiska&lt;br&gt;uppgifterna vistats i dag ca 1 300 personer på sådana institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avvecklingsplaner som enligt lagen (1993:388) om införande av&lt;br&gt;LSS skall vara upprättade visar att de flesta institutioner som finns kvar&lt;br&gt;kommer att vara avvecklade inom de närmaste åren. Det finns emellertid&lt;br&gt;en viss osäkerhet för en del av de kvarvarande vårdhemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att fastställa en tidpunkt för när vårdhemmen skall vara&lt;br&gt;slutgiltigt avvecklade behandlades redan i utredningsarbetet inför 1985&lt;br&gt;års omsorgslag. I propositionen 1984/85:176 om särskilda omsorger om&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda m.fl. konstaterades dock att en total avveck-&lt;br&gt;ling av vårdhem för vuxna inte var praktiskt möjlig att genomföra förrän&lt;br&gt;på längre sikt. Handikapputredningen föreslog i sitt huvudbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1991:46) Handikapp, Välfärd, Rättvisa att vårdhemmen skulle&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutgiltigt avvecklas senast den 1 januari 1998. I propositionen&lt;br&gt;1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade avvisades&lt;br&gt;det förslaget med hänvisning till de övergångsregler om vård oberoende&lt;br&gt;av samtycke som bedömdes nödvändiga. I övrigt framförde föredragande&lt;br&gt;statsråd att avvecklingen borde påskyndas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de ovan nämnda övergångsreglerna om vård obe-&lt;br&gt;roende av samtycke uppdrog regeringen den 6 februari 1992 och i ett&lt;br&gt;kompletterande uppdrag den 27 maj 1993 åt Socialstyrelsen att utreda&lt;br&gt;omfattningen och den framtida utformningen av sådana insatser. Vidare&lt;br&gt;har Socialstyrelsen enligt uppdrag av den 27 maj 1993 att följa upp och&lt;br&gt;utvärdera handikappreformen. I detta ligger att följa hur och i vilken takt&lt;br&gt;avvecklingen av vårdhem genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i årsrapporten for 1995 om uppföljningen av handi-&lt;br&gt;kappreformen framfört ett förslag om att ett slutdatum for avvecklingen&lt;br&gt;av vårdhem och specialsjukhus bör fastställas. Som grund för detta för-&lt;br&gt;slag framförs att få personer kommer att bo på vårdhem, att vårdhem i&lt;br&gt;allmänhet innebär låg standard och att förslag kommer att framföras om&lt;br&gt;att bestämmelserna om tvångsomhändertagande bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens årsrapport innehåller dock ingen beskrivning av de&lt;br&gt;konsekvenser ett beslut om fastställande av tidpunkt för slutgiltig av-&lt;br&gt;veckling av vårdhem och specialsjukhus kan få. Det lämnas inget förslag&lt;br&gt;om när vårdhemmen skulle kunna vara slutgiltigt avvecklade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet for utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna har i&lt;br&gt;olika sammanhang framfört krav på att Handikapputredningens förslag&lt;br&gt;om slutgiltig vårdhemsavveckling skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen, för att få underlag till en sam-&lt;br&gt;lad bedömning, det angeläget att få belyst vilka ekonomiska och andra&lt;br&gt;konsekvenser ett beslut om slutgiltig avveckling av vårdhem och special-&lt;br&gt;sjukhus kan få.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att kartlägga och analysera konse-&lt;br&gt;kvenserna av ett fastställande av tidpunkt for en slutgiltig avveckling av&lt;br&gt;vårdhem och specialsjukhus för personer med utvecklingsstörning. Kart-&lt;br&gt;läggningen och analysen skall utgå från alternativa tidpunkter for en&lt;br&gt;slutgiltig avveckling. Frågan skall behandlas brett och konsekvenserna&lt;br&gt;for alla berörda parter skall belysas. Med berörda parter avses såväl&lt;br&gt;personerna som vistas på institutioner och deras företrädare och anhöriga&lt;br&gt;som huvudmännen för institutionerna samt huvudmännen for de alterna-&lt;br&gt;tiv som måste erbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall i detta arbete särskilt beakta de ekonomiska kon-&lt;br&gt;sekvenser ett beslut om slutgiltig avveckling kan få for staten, landsting-&lt;br&gt;en och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall särskilt beaktas vilka konsekvenser ett beslut kan få på&lt;br&gt;utformningen av de insatser som skall ersätta vårdhem och specialsjuk-&lt;br&gt;hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall vidare redovisa om det finns några andra prak-&lt;br&gt;tiska problem förknippade med en slutgiltig avveckling av vårdhem och&lt;br&gt;specialsjukhus för personer med utvecklingsstörning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skall redovisas tillsammans med slutredovisningen av de&lt;br&gt;nämnda regeringsuppdragen angående tvångsvård av utvecklingsstörda&lt;br&gt;och frågor kring utvecklingsstörda lagöverträdare senast den 1 november&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skall genomföras i kontakt med Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet samt berörda myndigheter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margot Wallström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Lööw&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopia till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksföreningen autism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna&lt;br&gt;De handikappades riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialstyrelsens rapport&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffande av tvångsvård enligt 35 § i 1967 års&lt;br&gt;omsorgslag och fastställande av tidpunkt för slutlig&lt;br&gt;avveckling av specialsjukhus och vårdhem för&lt;br&gt;utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Regeringsuppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har 1992-02-06 samt 1993-05-27 givit Socialstyrelsen i upp-&lt;br&gt;drag att ange när förutsättningar finns för att avskaffa tvångsvård enligt&lt;br&gt;35 § i 1967 års omsorgslag. I augusti 1996 utvidgades uppdraget till att&lt;br&gt;även omfatta tidpunkt för avveckling av vårdhem för personer med ut-&lt;br&gt;vecklingsstörning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdragets första del har överläggningar förts i en särskilt tillsatt&lt;br&gt;referensgrupp med bl a representanter för Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet samt berörda myndigheter och organisationer. För&lt;br&gt;att stödja och underlätta den successiva avvecklingen av Salberga spe-&lt;br&gt;cialsjukhus har Socialstyrelsen genomfört en rad planeringsdagar med&lt;br&gt;berörda kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget ingår att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• kartlägga omfattningen av vård oberoende av samtycke enligt 35 § i&lt;br&gt;1967 års omsorgslag, 1985 års införandelag samt LSS införandelag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• belysa på vilket sätt huvudmännen bör anordna vård och stödformer&lt;br&gt;som kan utgöra alternativ till vård oberoende av samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• kartlägga hur vårdbehovet tillgodoses för personer som före den&lt;br&gt;1 januari 1992 med stöd av domstols förordnande överlämnats till&lt;br&gt;vård på specialsjukhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• bedöma vissa frågor om rättspsykiatrisk vård av utvecklingsstörda&lt;br&gt;personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• kartlägga hur många psykiskt utvecklingsstörda som dömts till rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård som brottspåföljd samt att belysa lämplig utformning&lt;br&gt;av sådan vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• bedöma omfattningen av psykiatrisk tvångsvård för utvecklingsstörda&lt;br&gt;personer samt att belysa hur sådan vård kan utformas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utreda konsekvenserna för omsorgsverksamheten av åtalsunderlåtelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• beskriva nordiska erfarenheter av omsorg för utvecklingsstörda lag-&lt;br&gt;överträdare m fl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragets andra del omfattar förslag till slutår för avveckling av&lt;br&gt;vårdhem för personer med utvecklingsstörning. I denna del skall kon-&lt;br&gt;sekvenserna för alla parter bearbetas liksom konsekvenserna för personer&lt;br&gt;som vistas på institutioner och deras företrädare, avlämnande och mot-&lt;br&gt;tagande huvudmän. Dessutom skall de ekonomiska konsekvenserna för&lt;br&gt;stat, landsting och kommuner belysas. Kartläggning och analys skall&lt;br&gt;baseras på alternativa tidpunkter för slutavveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget ingår att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• beskriva omvårdnadsbehovet hos personer på vårdhem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• motivera varför man bör fastställa slutdatum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• beskriva hur avvecklingen genomförts till dags dato&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• beskriva nuvarande avvecklingsplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• kartlägga de vårdhem som saknar avvecklingsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget andra del har genomförts i kontakt med Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet, Landstingsförbundet samt berörda myndigheter och organisa-&lt;br&gt;tioner ( Se bilaga 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens uppläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget redovisas i denna rapport med ett samlat förslag till bort-&lt;br&gt;tagande av regler för vård utan samtycke samt förslag till slutpunkt för&lt;br&gt;avveckling av vårdhemmen. Rapporten är upplagd i två delar, där vård&lt;br&gt;utan samtycke behandlas för sig och vårdhemmen för sig. Sist redovisas&lt;br&gt;Socialstyrelsens samlade synpunkter och förslag till vissa lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Tvångsvård av personer med psykisk utvecklingsstörning&lt;br&gt;och frågor kring lagöverträdare med psykisk&lt;br&gt;utvecklingsstörning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen redovisade till regeringen 1992 05 04 att antalet utveck-&lt;br&gt;lingsstörda personer som tvångsvårdas i vårdhem hade minskat samtidigt&lt;br&gt;som alternativa vård- och boendeformer utvecklats starkt. Socialstyrelsen&lt;br&gt;bedömde dock att bestämmelserna om tvångsvård borde finnas kvar&lt;br&gt;ytterligare en tid. Bestämmelserna om tvångsvård finns kvar i lag&lt;br&gt;(1993:338) om införande av lagen om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade (LSS) samtidigt som regeringen anger att den tidigare&lt;br&gt;inriktningen att upphäva bestämmelserna om tvångsvård ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av vård oberoende av samtycke har redovisats i årsrap-&lt;br&gt;porter från Socialstyrelsens uppföljning av handikappreformen. Rege-&lt;br&gt;ringsuppdraget berör även vårdhemsavvecklingen som har dokumenterats&lt;br&gt;i underlags- och årsrapporter (se bilaga 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktaunderlag är hämtat från nedanstående delutredningar som genom-&lt;br&gt;förts på uppdrag av Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Juridiska konsekvenser av avveckling av Salberga specialsjukhus&lt;br&gt;(Göran Ewerlöf 1995)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Frågan om konvertering från vård i specialsjukhus eller vårdhem till&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård (Göran Ewerlöf 1995)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En efterundersökning av de personer som skrivits ut från Salberga&lt;br&gt;specialsjukhus 1984-1994 (Agneta Kanold)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utvecklingsstörda inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård (Nency Nyström 1995)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Boende for personer med utvecklingsstörning och psykisk störning -&lt;br&gt;en studie av hur konflikter och kriser hanteras i vardagssituationer&lt;br&gt;(Ingvar Sandling 1996)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Konsekvenserna av åtalseftergift för utvecklingsstörda (Nency&lt;br&gt;Nyström, publiceras i november 1996)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Uppföljning av svagbegåvade vuxna med särskilt psykiatriskt vårdbe-&lt;br&gt;hov (Monica Björkman, publiceras i december 1996)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Rättsläget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nyintagning på specialsjukhus eller vårdhem får inte ske i annat fall än&lt;br&gt;när det är fråga om vård oberoende av samtycke. För sådan vård gäller&lt;br&gt;enligt 7 § lag (1993:388) om införande av lagen om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade fortfarande i tillämpliga delar 6 och 7 §§ in-&lt;br&gt;förandelagen till 1985 års omsorgslag. Denna lag hänvisar i sin tur till&lt;br&gt;35 § och därtill anslutande bestämmelser i 36-37 §§ och 39-54 §§ i&lt;br&gt;1967 års omsorgslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskrivning från specialsjukhus beslutas efter anmälan av chefsöver-&lt;br&gt;läkare av länsrätten i det län där sjukhuset är beläget. I den mån insats&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen eller LSS kan anses tillräcklig for patienten vid&lt;br&gt;Salberga sjukhus kan chefsöverläkaren begära hos länsrätten i Västman-&lt;br&gt;land att vården skall upphöra samt överlämna åt behörig kommun att&lt;br&gt;besluta om lämplig insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns förutsättningar för vård enligt lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga eller lagen (1988:870) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall kan chefsöverläkaren besluta att vården skall upphöra&lt;br&gt;samt anmäla till socialnämnden i behörig kommun om behovet av så-&lt;br&gt;dan vård. Det är sedan nämndens sak att efter prövning ev gå vidare&lt;br&gt;med en ansökan till länsrätten om LVU/LVM insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lagen om psykiatrisk tvångsvård trädde i kraft 1 januari 1992&lt;br&gt;kan ingen person dömas till vård på specialsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns ett akut behov av och förutsättningar för psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård skall en leg. läkare vid Salberga specialsjukhus utfärda vård-&lt;br&gt;intyg och begära att patienten skall bli intagen för vård enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) inom ortens psykiatriska&lt;br&gt;vårdorganisation. Chefsöverläkaren vid den mottagande enheten bedömer&lt;br&gt;om vård enligt LPT kan komma till stånd. Eftersom avsikten är att den-&lt;br&gt;na lag skall tillämpas endast vid akut vårdbehov kan det bli aktuellt att&lt;br&gt;patienten efter begränsad vårdtid får återgå till lämplig vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård kan komma&lt;br&gt;ifråga som påföljd för brott om person med utvecklingsstörning också&lt;br&gt;lider av en allvarlig psykisk störning och intagning på psykiatrisk vård-&lt;br&gt;inrättning anses påkallad. Allmän domstol beslutar om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård. Personer som enligt äldre lag dömts till vård i specialsjukhus kan&lt;br&gt;inte på nytt dömas för samma brott till annan påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättsliga förutsättningarna och frågan om hur vård på specialsjukhus&lt;br&gt;skall kunna ersättas med rättspsykiatrisk vård när Salberga specialsjuk-&lt;br&gt;hus läggs ner belyses mer ingående i Göran Ewerlöfs bägge utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska erfarenheterna från vård av utvecklingsstörda lagöver-&lt;br&gt;trädare har bl a belysts i samband med ett antal nordiska konferenser.&lt;br&gt;Problematiken är densamma i de nordiska länderna medan lösningarna&lt;br&gt;naturligtvis anpassas till de specifika förutsättningarna i varje land.&lt;br&gt;Övriga nordiska länder har kvar särbestämmelser för personer med ut-&lt;br&gt;vecklingsstörning som begår lagbrott eller där vård utan samtycke av&lt;br&gt;andra skäl anses vara nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Betalningsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om specialsjukhus finns i lagen (1993:388) om införan-&lt;br&gt;de av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.&lt;br&gt;Av 8 § denna lag framgår att landstingen är huvudmän för specialsjuk-&lt;br&gt;hus och att huvudmannaskapet ej kan överföras till en kommun såsom är&lt;br&gt;fallet med vårdhemmen för utvecklingsstörda. Vårdkostnaden för per-&lt;br&gt;soner som är placerade på Salberga specialsjukhus åvilar således respek-&lt;br&gt;tive persons hemlandsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för insatser enligt LSS åvilar den kommun där den enskilde&lt;br&gt;är bosatt vilket i de flesta fall är folkbokföringskommunen. I stort sett&lt;br&gt;samtliga de personer som är inskrivna på Salberga och som bedöms&lt;br&gt;kunna flytta kommer att behöva stödinsatser i form av boende med sär-&lt;br&gt;skilt stöd m fl LSS insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången från vård i specialsjukhus till eget boende med särskilt&lt;br&gt;stöd innebär således i kostnadshänseende att kostnadsansvaret överförs&lt;br&gt;från den utflyttades hemlandsting till bosättningskommunen. Samma för-&lt;br&gt;hållande gäller efter avslutad vård för personer som omhändertagits för&lt;br&gt;vård enligt LPT eller LRV.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Antal personer som vårdas utan samtycke på specialsjukhus&lt;br&gt;eller vårdhem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer som vårdats utan samtycke på specialsjukhus eller&lt;br&gt;vårdhem har minskat från 1 144 personer 1986 till 19 personer vid års-&lt;br&gt;skiftet 1995/96, varav 3 personer var försöksutskrivna. Antalet har&lt;br&gt;sjunkit kraftigt under de senaste åren som en direkt följd av omsorgs-&lt;br&gt;huvudmännens aktiva arbete med att se över och ompröva inskrivningar-&lt;br&gt;na under denna period. En av anledningarna till den omfattande och&lt;br&gt;snabba minskningen av antalet inskrivna är att många tidigare skrivits in&lt;br&gt;enbart för att de ej kunnat ge något samtycke till placeringen på vård-&lt;br&gt;hem. Inflyttningen har således ej varit föranledd av ett behov av tvångs-&lt;br&gt;insatser. Sådana inskrivningar har till största delen varit administrativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Personer på specialsjukhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Salberga specialsjukhus är landets enda kvarvarande specialsjukhus. De&lt;br&gt;personer som i dag vårdas på Salberga är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• personer med utvecklingsstörning som begått lagbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;personer som överlämnats till vård på specialsjukhus efter att åklaga-&lt;br&gt;ren beslutat att underlåta åtal för brott samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;personer som skrivits in enligt 35 § i 1967 års omsorgslag samt inför-&lt;br&gt;andelagen till LSS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt införandelagen till LSS skall landstingen och kommunerna ge-&lt;br&gt;mensamt planera för avveckling av befintliga specialsjukhus och vård-&lt;br&gt;hem. I Salbergas fall planeras avvecklingen vara avslutad senast den&lt;br&gt;31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid årsskiftet 1995/96 var 16 personer inskrivna på Salberga. Av dessa&lt;br&gt;16 hade 11 skrivits in med stöd av 37 §, fyra med stöd av 35 § och en&lt;br&gt;med stöd av 34 §. Under perioden 1985 - 1994 har 32 personer skrivits&lt;br&gt;in varav 11 tidigare vårdats på Salberga. Ansvariga för Salberga special-&lt;br&gt;sjukhus bedömer att 14 av de inskrivna under nuvarande förhållanden ej&lt;br&gt;kan skrivas ut från Salberga till eget boende eller boende enligt LSS. Av&lt;br&gt;dessa 14 bedöms 12 uppfylla nedan beskrivna krav för konvertering till&lt;br&gt;LRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Personer som skrivits ut från Salberga specialsjukhus 1984-94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De 56 personer som flyttat ut från Salberga specialsjukhus till integre-&lt;br&gt;rade boendeformer den senaste tioårsperioden har följts upp i en särskild&lt;br&gt;studie (Socialstyrelsen, Agneta Kanold 1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis konstateras att 42 av de 56 aktuella personernas&lt;br&gt;situation har förbättrats genom att deras problematik minskat och att de&lt;br&gt;har funnit sig tillrätta i sin nya livssituation. Hälften av de som flyttat ut&lt;br&gt;från Salberga bodde vid undersökningstillfället i gruppbostad. Av dessa&lt;br&gt;hade alla utom en utvecklats positivt efter utflyttningen från Salberga.&lt;br&gt;Fjorton personer av totalt 56 har utvecklats negativt och fått försämrade&lt;br&gt;livsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktorer som bidragit till en positiv utveckling är ändamålsenlig bostad&lt;br&gt;med personligt utformat stöd som ger trygghet i vardagen, kunnig per-&lt;br&gt;sonal som arbetar med strukturerade och målinriktade stödinsatser samt&lt;br&gt;inte minst stöd från anhöriga. Även psykologiskt stöd och samverkan&lt;br&gt;med psykiatrin är nyckelfaktorer som har avgörande betydelse för en&lt;br&gt;positiv utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder för en positiv utveckling är avsaknad av fast bostad och/eller&lt;br&gt;problem med alkohol och psykiska svårigheter. Det stöd som dessa per-&lt;br&gt;soner fått har många gånger varit otillräckligt och dessutom satts in för&lt;br&gt;sent. Adekvata behandlingsformer mot missbruk och möjlighet till ett&lt;br&gt;adekvat omhändertagande under perioder har saknats i många fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 56 hade 20 personer dömts till vård på specialsjukhus och av&lt;br&gt;dessa hade 10 återfallit i brott efter utskrivning. Flertalet av dessa har&lt;br&gt;fortsatt med samma slag av brottslighet som tidigare och flera har begått&lt;br&gt;upprepade brott. Brotten har i ett fall varit av grövre slag jämfört med&lt;br&gt;de som föranledde intagning på specialsjukhus men de flesta har mindre&lt;br&gt;grov brottslighet efter utskrivningen. Antalet vålds och sexualbrott har&lt;br&gt;minskat medan t ex fylleri, skadegörelse och stöld har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 Personer inskrivna på vårdhem med stöd av 35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre personer var inskrivna på vårdhem med stöd av § 35 andra kvartalet&lt;br&gt;1996. En av dessa bor på ett vårdhem som planeras att avvecklas under&lt;br&gt;1998. För resterande två förs diskussioner med länets psykiatriska verk-&lt;br&gt;samhet om en lösning efter det att möjligheterna till vård utan samtycke&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Utvecklingsstörda inom psykiatrisk tvångsvård och&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har låtit utföra en kvantitativ och kvalitativ utvärdering&lt;br&gt;av utvecklingsstörda inom rättspsykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård (Socialstyrelsen 1995)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 Psykiatrisk tvångsvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den psykiatriska tvångsvården fanns under åren 1992/93 72 pa-&lt;br&gt;tienter som diagnosticerats som psykiskt utvecklingsstörda. Förhållande-&lt;br&gt;na för dessa patienter var i vissa avseenden mer positiva än för genom-&lt;br&gt;snittet av de tvångsvårdade, bl a hade de kortare vårdtider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot saknade många en adekvat diagnos vid intagning till tvångs-&lt;br&gt;vård. I vissa fall angavs endast psykisk utvecklingsstörning, vilket for-&lt;br&gt;mellt inte är en grund for tvångsvård enligt LPT. Tvångsåtgärder av&lt;br&gt;olika slag förekom också i större utsträckning. Behandlingsplaner upp-&lt;br&gt;rättades inte och behov av socialtjänst klarlades inte heller i samma&lt;br&gt;utsträckning som for andra patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandlingsplanering för de utvecklingsstörda gjordes i större utsträck-&lt;br&gt;ning med närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga vården bestod av psykofarmakabehandling kom-&lt;br&gt;binerat med utvecklat kontaktmannaskap. All eftervård gavs inom&lt;br&gt;öppenvårdspsykiatrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framkom önskemål från omsorgen i kontakterna med den psykia-&lt;br&gt;triska tvångsvården om ett samarbete samt möjligheter till temporär&lt;br&gt;återinskrivning. Trots uttryckliga önskemål förekommer inget samarbete&lt;br&gt;i form av kontinuerlig konsultation eller handledning. Omsorgens sam-&lt;br&gt;lade kunskap om begåvningshandikapp efterfrågades inte heller av psy-&lt;br&gt;kiatrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Rättspsykiatrisk vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den rättspsykiatriska vården fanns 1992-93 14 patienter med dia-&lt;br&gt;gnosen psykisk utvecklingsstörning. Även här var förhållandena i vissa&lt;br&gt;avseenden bättre för patienter med utvecklingsstörning än för övriga&lt;br&gt;patienter. Åtgärder mot patientens vilja förekom i mindre omfattning än&lt;br&gt;vad som var fallet för andra patienter. Behandlingsplaner upprättades på&lt;br&gt;ett tillfredsställande sätt och behov av sociala tjänster klarlades i samma&lt;br&gt;utsträckning som for övriga patienter. När behandlingsplaner upprättades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltog närstående till de utvecklingsstörda i större utsträckning än vad&lt;br&gt;som var fallet för övriga patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 vissa avseenden var förhållandena däremot otillfredsställande. Många&lt;br&gt;yngre utvecklingsstörda män vårdades längre tid än andra. Generellt var&lt;br&gt;vårdtiderna för personer med utvecklingsstörning längre än för övriga&lt;br&gt;patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården bestod också här i huvudsak av omvårdnad, psykofarmakabe-&lt;br&gt;handling och social träning. Antabusbehandling ingick också som medi-&lt;br&gt;cinsk behandling för några av missbrukarna. De flesta patienterna hade&lt;br&gt;daglig sysselsättning/arbete och i några enstaka fall även vuxenundervis-&lt;br&gt;ning. Hälften av patienterna hade haft psykologsamtal, alltifrån några få&lt;br&gt;samtal till mer omfattande psykoterapi. Samarbete med anhöriga var&lt;br&gt;sällsynt men förekom i något enstaka fall. Likaså var samarbetet med&lt;br&gt;omsorgen under behandlingstiden sporadiskt och gällde framförallt an-&lt;br&gt;sökningar om omsorger efter vårdtidens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 14 patienterna fick endast 4 eftervård och omhändertagande i&lt;br&gt;form av en bostad med särskilt kvalificerad personal och omfattande&lt;br&gt;personalresurser. Den aktuella kliniken bistod i dessa fall i regel med&lt;br&gt;utbildning, kontinuerlig konsultation och handledning. 1 vissa fall återin-&lt;br&gt;skrevs patienten temporärt på sjukhuset. De brott som dessa personer&lt;br&gt;hade begått var alltifrån rån till eldsanläggelse och mord. En majoritet,&lt;br&gt;nio personer, var tidigare dömda till vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis kan konstateras att de personer som diagnosticerats&lt;br&gt;som psykiskt utvecklingsstörda sannolikt inkluderar flera olika grupper&lt;br&gt;med olika intellektuella och känslomässiga handikapp, medfödda eller&lt;br&gt;förvärvade på olika sätt. Den grupp utvecklingsstörda som sedan tidig&lt;br&gt;ålder hört till omsorgslagens personkrets finns både inom den psykia-&lt;br&gt;triska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. Dessutom finns&lt;br&gt;också en grupp patienter som från tidig ålder inte bedömts som psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda, men som genom stora brister i uppväxtmiljön åsam-&lt;br&gt;kats en hämmad känslomässig och intellektuell utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Överväganden och slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från utflyttningen från specialsjukhus under senare år&lt;br&gt;visar att flertalet som skrivits ut till andra omsorgsformer får ett bättre&lt;br&gt;liv med minskad problematik och bättre levnadsförhållanden. Viktiga&lt;br&gt;faktorer som bidragit till detta är att boende- och vårdformer noga an-&lt;br&gt;passas till den enskilde personens behov och att han erbjuds ett om-&lt;br&gt;fattande professionellt och individuellt stöd. Det innebär att man från&lt;br&gt;kommunens sida undviker att tänka i färdiga “gruppbostadslösningar“&lt;br&gt;utan låter den enskildes personliga förutsättningar och behov styra bosta-&lt;br&gt;dens utformning och personalstödets karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de kommuner som berörs av utflyttningen måste omfattande resurser&lt;br&gt;mobiliseras för att utveckla kompetens och innehåll samt för att finan-&lt;br&gt;siera de omfattande stödinsatser som i de flesta fall är en förutsättning&lt;br&gt;för att kunna erbjuda en god och säker omsorg. Många gånger är det&lt;br&gt;dessa och liknande praktiska problem som gör att fler kommuner tvekar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför uppgiften att överta ansvaret. Kommunerna behöver samverka&lt;br&gt;sinsemellan för att utveckla bra och kvalificerade boende- och vårdalter-&lt;br&gt;nativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter från tidigare utflyttningar visar att det framförallt saknas&lt;br&gt;adekvata behandlingsformer mot missbruk och bristande möjlighet till&lt;br&gt;omhändertagande under kortare perioder. Ofta krävs också boendeformer&lt;br&gt;där utbildningsinsatser och stöd / handledning från psykiatrin kan erbju-&lt;br&gt;das. De beslutade förändringarna i ansvarsförhållanden angående lång-&lt;br&gt;varigt psykiskt störda gör att kommunerna måste skaffa sig kompetens i&lt;br&gt;psykiatrisk omvårdnad eftersom de enligt 18 § hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;har ansvar för hälso- och sjukvård upp till läkamivå för dem som bor i&lt;br&gt;särskilda boendeformer. Psykiatrin bör biträda med psykiaterinsatser vid&lt;br&gt;behov, vilket naturligtvis även omfattar utvecklingsstörda med en psy-&lt;br&gt;kisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstens personal behöver tillgång till kontinuerlig konsultation&lt;br&gt;och handledning från psykiatrin och de behöver omsorgens samlade&lt;br&gt;kunskaper om begåvningshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de övervägande positiva erfarenheterna av den pågående avveck-&lt;br&gt;lingen av vård på specialsjukhus visar det sig att det finns ett litet antal&lt;br&gt;personer som behöver fortsatt tvångsvård eller mer kvalificerade boende&lt;br&gt;och omsorgsformer än vad som normalt erbjuds i boende med särskilt&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Socialstyrelsen anser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att de personer som varit inskrivna på specialsjukhus eller vårdhem&lt;br&gt;med stöd av 35 § i flertalet fall har fått ett bättre boende och omsorg&lt;br&gt;med stöd av socialtjänstlagen och LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att samarbetet mellan kommunernas hälso- och sjukvård, socialtjänst&lt;br&gt;och psykiatrin behöver förbättras nu när kommunerna fått ansvaret för&lt;br&gt;långvarigt psykiskt stördas boende och sysselsättning. Detta samarbete&lt;br&gt;bör också omfatta den personal som arbetar med utvecklingsstörda&lt;br&gt;personer även om primärvården kan svara för många av läkarinsatser-&lt;br&gt;na. Omsorgspersonal kan behöva konsultation och handledning av&lt;br&gt;psykiater. På samma sätt behöver psykiatrin stöd från socialtjänsten&lt;br&gt;när någon utvecklingsstörd person behöver psykiatriska vårdinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att de möjligheter till vård utan samtycke som erbjuds med LVU,&lt;br&gt;LVM, LPT och LRV i många fall tillgodoser de behov av tvångsin-&lt;br&gt;satser som kan uppstå. I vissa fall kan även fängelse som brottspå-&lt;br&gt;följd bli aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att den pågående individuella planeringen för de personer som bor på&lt;br&gt;Salberga ger förutsättningar för att avveckla Salberga specialsjukhus&lt;br&gt;senast 1997 12 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att flera av de personer som nu är placerade på specialsjukhus med&lt;br&gt;stöd av 35 § och/eller 37 § ej kommer att kunna skrivas ut till LSS-&lt;br&gt;boende före utgången av 1997. Flertalet av dessa personer har för-&lt;br&gt;utom utvecklingsstörningen en sådan allvarlig psykisk störning att de&lt;br&gt;bör uppfylla kriterierna för rättspsykiatrisk vård. Det finns dock viss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;osäkerhet om framtida omsorgsform för två personer som i dag bor&lt;br&gt;på Salberga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det också för övrigt finns ett litet antal personer som, trots att de&lt;br&gt;ej är aktuella för vård inom LRV eller kriminalvården, kommer att&lt;br&gt;kräva omfattande och speciella åtgärder inom ramen för det kommu-&lt;br&gt;nala ansvaret. I dessa fall handlar det om personer som ej uppfyller&lt;br&gt;kraven för intagning till psykiatrisk tvångsvård - vård trots att de kan&lt;br&gt;vara till skada för sig själva eller andra. Under de senaste tio åren har&lt;br&gt;en rad alternativa boende och omsorgsformer där man erbjuder omfat-&lt;br&gt;tande och kvalificerade insatser utvecklats. Erfarenheterna från dessa&lt;br&gt;verksamheter visar att behovsanpassade insatser som utförs av kvalifi-&lt;br&gt;cerad personal, skräddarsys för den enskilde och där olika vårdgivare&lt;br&gt;samverkar har blivit goda alternativ till vård utan samtycke på spe-&lt;br&gt;cialsjukhus eller vårdhem. Fortfarande finns det dock en viss osäker-&lt;br&gt;het om dessa alternativa boende och omsorgsformer är tillräckliga i&lt;br&gt;varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det behövs kompletterande lagstiftning som gör det möjligt att&lt;br&gt;konvertera beslut om vård på specialsjukhus till rättspsykiatrisk vård.&lt;br&gt;Sådana lagförslag redovisas nedan. För den rättspsykiatriska vården&lt;br&gt;ställer detta krav på utveckling av individuella stödformer anpassade&lt;br&gt;till utvecklingsstörda personers behov. Därför bör erfarenheterna från&lt;br&gt;den vård som bedrivits vid Salberga specialsjukhus tillföras LRV-&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ett kommunalt betalningsansvar införs i de fall en kommun ej kun-&lt;br&gt;nat bereda lämpligt boende och omsorg för en person med utveck-&lt;br&gt;lingsstörning som är intagen för vård inom LRV och där har bedömts&lt;br&gt;färdigbehandlad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det reella behovet av att kunna tillgripa vård utan samtycke för de&lt;br&gt;personer som omfattas av 35 § har reducerats avsevärt i takt med att&lt;br&gt;alternativa boende- och omsorgsformer utvecklats och prövats och att&lt;br&gt;därför nu är möjligt att avveckla denna tvångsmöjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att frågan om upphävande av 35 § i 1967 års omsorgslag rent tekniskt&lt;br&gt;löses i och med att 1967 års omsorgslag har upphört att gälla och att&lt;br&gt;bestämmelserna om specialsjukhus endast gäller fram till dess special-&lt;br&gt;sjukhusen avvecklats, dvs med utgången av 1997. Någon särskild&lt;br&gt;upphörande lag behövs således ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en förutsättning för att personer med utvecklingsstörning skall till-&lt;br&gt;försäkras adekvat vård och omsorg även då de är intagna för vård&lt;br&gt;inom kriminalvård och rättspsykiatri är att rättspsykiatrin och krimi-&lt;br&gt;nalvården var och en för sig och i samverkan anvisar särskilda re-&lt;br&gt;surser och anpassar och utvecklar sådana insatser att personer med&lt;br&gt;utvecklingsstörning kan erhålla vård och omsorg anpassat till deras&lt;br&gt;särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det för att garantera verksamhetens kvalité när det gäller dessa&lt;br&gt;frågor finns behov av en aktiv tillsyn. Denna bör ske i samverkan&lt;br&gt;mellan tillsynsmyndigheterna för socialtjänst och hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Fastställande av tidpunkt för slutlig avveckling av&lt;br&gt;vårdhem för utvecklingsstörda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av vårdhemmen har nu pågått under en lång period men&lt;br&gt;fortfarande finns drygt 1000 personer kvar i vårdhemsboende. I 1985 års&lt;br&gt;omsorgslag (OL) upphörde vårdhem att vara en särskild omsorg. Vård-&lt;br&gt;hemmen reglerades av införandelagen till OL där det framgick att det&lt;br&gt;årligen skulle prövas om de personer som bodde på vårdhem kunde&lt;br&gt;flytta till boende enligt 6 § OL. Huvudmännen skulle planera för en av-&lt;br&gt;veckling (3§). 1 1989 års handikapputredning föreslogs att samtliga vård-&lt;br&gt;hem skulle vara avvecklade senast den 1 januari 1998. Något slutdatum&lt;br&gt;har emellertid ej fastställts i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att OL trädde i kraft upphörde intagningen av barn på&lt;br&gt;vårdhem. Erfarenheten hade visat att även svårt skadade barn kunde bo&lt;br&gt;i små hemlika elevhem. Under en kort tid avvecklades så gott som samt-&lt;br&gt;liga bamvårdhem i landet. Det har emellertid funnits en viss eftersläp-&lt;br&gt;ning. Två bamvårdhem var vid tidpunkten för Socialstyrelsens föreskrif-&lt;br&gt;ter om avvecklingsplaner för vårdhem (1994:16) inte ersatta med tids-&lt;br&gt;enliga boendeformer. Socialstyrelsen har sedan dess fört kontinuerliga&lt;br&gt;överläggningar med huvudmannen för dessa vårdhem. Enligt aktuella&lt;br&gt;avvecklingsplaner kommer efter 1997 01 01 endast 5 barn att bo kvar på&lt;br&gt;ett av dessa vårdhem. Under 1997 planeras dessa barn planeras flytta till&lt;br&gt;bostad med särskild service. Barnens medicinska omvårdnad kommer att&lt;br&gt;tillgodoses av medicinskt kompetent personal och särskilt avdelade&lt;br&gt;läkare vid landstingets hälso- och sjukvårdsinrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vårdhem som i dag regleras av införandelagen till LSS är inrätt-&lt;br&gt;ningar som godkänts som sådana av Socialstyrelsen och som tidigare&lt;br&gt;erhållit statsbidrag för uppförandet. Vårdhem kännetecknas i regel av&lt;br&gt;flera boendeenheter utformade för kollektivt boende med lokaler för&lt;br&gt;daglig verksamhet i nära anslutning till boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vårdhem är enligt Socialstyrelsens uppfattning avvecklat då verk-&lt;br&gt;samheten avslutats genom att alla boende erhållit annan boendeform&lt;br&gt;eller då vårdhemmet byggts om till en bostad med särskilt stöd enligt&lt;br&gt;LSS. En sådan bostad kan utformas på olika sätt. Huvudformerna är&lt;br&gt;servicebostad, gruppbostad och annan särskilt anpassad bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa äldre utvecklingsstörda kan utöver boende enligt LSS även&lt;br&gt;ett särskilt boende enligt 20 § SOL vara aktuellt. Prövning av rätten till&lt;br&gt;insats skall alltid göras utifrån personens egen önskan och individuella&lt;br&gt;behov av stöd och service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktaunderlaget i detta avsnitt som rör vårdhemsavvecklingen är&lt;br&gt;hämtat från berörda huvudmän i en enkät som sänts ut i september 1996&lt;br&gt;samt i nedanstående underlagsrapporter och årsrapporter från Socialsty-&lt;br&gt;relsen i samband med LSS uppföljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Uppföljning av vårdhemsavvecklingen 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Uppföljning av vårdhemsavvecklingen 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En bit på väg — om utflyttning från vårdhem i Halland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Vårdhemsavvecklingen- Socialstyrelsens uppföljningsrapport 1996&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Rättsläget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I införande lagen till LSS finns bestämmelser om avvecklingen av vård-&lt;br&gt;hem för personer med utvecklingsstörning. För dem som bor på vårdhem&lt;br&gt;gäller LSS i tillämpliga delar. I införandelagen föreskrivs också att kom-&lt;br&gt;muner och landsting gemensamt skall upprätta avvecklingsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyintagning på vårdhem får enligt införandelagen till LSS ej ske utom&lt;br&gt;när det är fråga om vård oberoende av samtycke (se avsnitt 2.2). På&lt;br&gt;samma sätt som i införandelagen till OL skall huvudmannen regelbundet&lt;br&gt;och minst en gång per år individuellt pröva om boendet kan fortsätta i&lt;br&gt;någon annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Socialstyrelsens verkställighetsföreskrifter skall planering för av-&lt;br&gt;veckling upprättas dels för varje enskild person, dels samlat för vård-&lt;br&gt;hemmet och ev landstinget/kommunen om det finns fler vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Ekonomiska förutsättningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt den tidigare OL gällde att placerande landsting behöll kostnads-&lt;br&gt;ansvaret när en person med utvecklingsstörning flyttade till vårdhem i&lt;br&gt;annat landsting. Enligt 6 § i folkbokföringslagen skulle personen dock&lt;br&gt;folkbokföra sig i boendekommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelserna i LSS är att det är bosättningskom-&lt;br&gt;munen som har kostnadsansvaret. Enligt 17§ LSS och 4 § införande-&lt;br&gt;lagen kan kommunen träffa avtal för att övergångsvis jämna ut en “orätt-&lt;br&gt;vis“ kostnadsfördelning som uppstått p.g.a. den nya lagen. I proposi-&lt;br&gt;tionen till LSS anges att avvecklingen skall ske i beaktande av situa-&lt;br&gt;tionen för vårdhemshemspersonalen och de ekonomiska konsekvenserna&lt;br&gt;för huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Planerad vårdhemsavveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av följande sammanställning framgår att avvecklingen av vårdhem fort-&lt;br&gt;gått i snabb takt den senaste 1 O-årsperioden&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal vårdhem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal boende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Sex län har avvecklat alla sina vårdhem och för de flesta övriga är&lt;br&gt;vårdhemsavvecklingen inne i ett slutskede. Under 1995 avvecklades 26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdhem och 533 personer flyttade ut till annat boende, i flertalet fall till&lt;br&gt;en gruppbostad enligt LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens uppföljningsrapport av vårdhemsavvecklingen 1996&lt;br&gt;visar att det år 2000 kommer att återstå endast 16 vårdhem med ca 300&lt;br&gt;boende vilket framgår av följande sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal vårdhem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal boende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De vårdhem som planerar avveckling har påbörjat avvecklingspro-&lt;br&gt;cessen. Det låga antalet genomförda individuella prövningar enligt in-&lt;br&gt;förandelagen visar dock att planeringen för enskilda personer är eftersatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Personer som flyttat ut från vårdhem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1992/93:159) till LSS betonas att det är väsentligt att ut-&lt;br&gt;flyttningen från vårdhemmen sker med varsamhet och med hänsyns-&lt;br&gt;tagande till och efter samråd med varje enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor andel personer med omfattande omvårdnadsbehov har de&lt;br&gt;senaste åren flyttat från vårdhemmen. Det finns breda erfarenheter av&lt;br&gt;lämpliga bostadsformer och stöd för personer med omfattande funktions-&lt;br&gt;hinder. De som flyttar ut från vårdhemmen kan därför erbjudas både ett&lt;br&gt;bättre boende och större möjligheter till individuellt stöd än vad som&lt;br&gt;kunde ges på vårdhemmen. Flera studier visar att inte minst anhöriga är&lt;br&gt;mycket nöjda efter utflyttning med det alternativa boendet för sitt barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har genomfört en studie av den slutliga avvecklingen&lt;br&gt;av vårdhemmen i Hallands län. Undersökningen bekräftar erfarenheten&lt;br&gt;att såväl äldre personer som personer med omfattande stödbehov hade&lt;br&gt;stora fördelar av utflyttningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att de integrerade boendeformer som erbjuds vid&lt;br&gt;utflyttning från vårdhem ger ett mycket gott omhändertagande av per-&lt;br&gt;soner med omfattande funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6 Personer som bor på vårdhemmen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1996 bodde 1269 personer med utvecklingsstörning på de&lt;br&gt;återstående 59 vårdhemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års uppföljningsrapport av vårdhemsavvecklingen gjordes en&lt;br&gt;beskrivning av samtliga personer som bodde på vårdhem avseende ålder,&lt;br&gt;grad av utvecklingsstörning och ytterligare svåra funktionsnedsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen visar att ca en tredjedel var ålderspensionärer och lika&lt;br&gt;många bedömdes ha en grav utvecklingsstörning. 60 procent bedömdes&lt;br&gt;ha en eller flera funktionsnedsättningar utöver utvecklingsstörningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare undersöka dessa aspekter har en jämförelse gjorts av&lt;br&gt;angivna omvårdnadsbehov hos personer som enligt planerna till Social-&lt;br&gt;styrelsen 1994 beräknades flytta ut från vårdhemmet efter 1995 och&lt;br&gt;personer som av olika skäl ej beräknades flytta. Jämförelsen bygger på&lt;br&gt;kriterierna hög ålder (65 år eller äldre) och/eller grav utvecklingsstörning&lt;br&gt;och/eller andra omfattande funktionsnedsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studien visar att nästan hälften av dem som inte hade planerad utflytt-&lt;br&gt;ning varken var ålderspensionärer eller hade en grav utvecklingsstörning&lt;br&gt;eller ett annat omfattande funktionshinder. Antalet som uppfyller ett av&lt;br&gt;dessa kriterier är lägre än de som planeras flytta och skillnaden blir ännu&lt;br&gt;större vid två kriterier. Endast två personer som planerades flytta 1996&lt;br&gt;eller senare uppfyllde alla tre kriterierna. Socialstyrelsens slutsats är att&lt;br&gt;det stora flertalet som bor på vårdhem i dag inte har ett mer omfattande&lt;br&gt;omvårdnadsbehov än de som flyttat ut tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.7 Vårdhem utan avvecklingsplan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 4 redovisas uppgifter för de vårdhem som saknar avvecklings-&lt;br&gt;plan och huvudmännens motiv för att ej utarbeta avvecklingsplaner.&lt;br&gt;Uppgifterna har inhämtats via en enkät som sänts ut till de berörda&lt;br&gt;huvudmännen i september 1996. Detta förklarar vissa skillnader från&lt;br&gt;uppgifterna i Socialstyrelsens uppföljningsrapport 1996, som baseras på&lt;br&gt;uppgifter som inhämtats i januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Socialstyrelsens uppföljningsrapport 1996 ( Bilaga 3) redovisas 16&lt;br&gt;vårdhem som saknade avvecklingsplan. För fem av dessa med 93&lt;br&gt;boende har huvudmännen i samband med detta uppdrag redovisat av-&lt;br&gt;vecklingsplaner. För ytterligare fem vårdhem med 84 boende fors&lt;br&gt;diskussioner om ändrad verksamhetsinriktning, ombyggnad eller avveck-&lt;br&gt;ling utan att någon avvecklingsplan har utarbetats. För resterande sex&lt;br&gt;vårdhem med 80 boende planeras inga särskilda åtgärder. På dessa vård-&lt;br&gt;hem bor många äldre. Huvudmännens motiv för att ej planera för av-&lt;br&gt;veckling är att de boende och deras gode män ej efterfrågat någon för-&lt;br&gt;ändring eller annat boende.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.9 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudmännen för vårdhem som saknar avvecklingsplan har tillfrågats&lt;br&gt;om vårddygnskostnader 1996 för respektive vårdhem samt kostnader för&lt;br&gt;altemativboende i kommunen. I de fall kostnad för daglig verksamhet ej&lt;br&gt;angivits har den beräknats till 300 kr per dag. Kostnaden baseras på en&lt;br&gt;totalinventering i ett län samt uppgifter Socialstyrelsen inhämtat från&lt;br&gt;CMT. Alla boende förutsätts ha tillgång till daglig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdhem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dygnskostnad*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknad kostnad&lt;br&gt;för LSS boende*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Simrishamnshemmet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter saknas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter saknas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrsö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höglunda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter saknas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Backen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Berga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lövängen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingridshem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjungande Dalen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter saknas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter saknas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betesta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvbacka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forsgården&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter saknas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦Kostnad för daglig verksamhet ingår om ej annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningen visar inget entydigt mönster. I några fall bedöms&lt;br&gt;vårdkostnaden lägre och i några fall högre. Sannolikt blir den&lt;br&gt;genomsnittliga kostnaden ej högre för LSS boende än för vårdhems-&lt;br&gt;boende. Flertalet huvudmän anger också andra skäl än ekonomiska för&lt;br&gt;att ej upprätta avvecklingsplaner. Däremot påverkar tidpunkten för slutår&lt;br&gt;huvudmannens kostnader. Med hänsyn till detta och för att inte rubba de&lt;br&gt;planer som upprättats av huvudmännen bör ett ev slutår ej ligga före år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsfördelningen mellan huvudmännen påverkas sannolikt ej av att&lt;br&gt;ett slutdatum sätts upp. Utflyttning från vårdhem kan i och för sig med-&lt;br&gt;föra en kostnadsförskjutning från kommun till stat om den enskilde&lt;br&gt;söker och beviljas personlig assistans. Utvecklingen hittills visar emeller-&lt;br&gt;tid ej någon sådan tendens.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.10 Överväganden och slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens uppföljning av vårdhemsavvecklingen visar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att de personer som flyttat från vårdhem ofta har mer omfattande&lt;br&gt;funktionshinder än de som bor kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att de som bor på vårdhem utan avvecklingsplan inte har mer om-&lt;br&gt;fattande funktionshinder än de som bor på vårdhem där avveckling&lt;br&gt;planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att huvudmännen inte anger högre driftskostnader för altemativboende&lt;br&gt;som huvudmotiv för att ej fastställa slutdatum för avveckling av sina&lt;br&gt;vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att alternativen till vårdhemsboende ej medför sådana merkostnader&lt;br&gt;att de lägger hinder i vägen för en avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Vård utan samtycke&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i ett antal underlagsrapporter visat att merparten av&lt;br&gt;de personer som varit föremål för vård utan samtycke och de som i dag&lt;br&gt;är inskrivna på specialsjukhus eller vårdhem med stöd av 35 § kan få en&lt;br&gt;mer adekvat vård i boende och omsorg om detta anpassas efter den&lt;br&gt;enskildes förutsättningar och behov. Sådan vård och omsorg har i fler-&lt;br&gt;talet fall kunnat ges med stöd av socialtjänstlagen och LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter till vård utan samtycke som erbjuds via kriminalvården&lt;br&gt;eller med LVM, LVU, LPT och LRV tillgodoser enligt Socialstyrelsens&lt;br&gt;mening väl de behov som kan uppstå trots att det finns osäkerhet i något&lt;br&gt;enstaka fall. En förutsättning för att personer med utvecklingsstörning&lt;br&gt;skall tillförsäkras adekvat vård och omsorg även då de är intagna for&lt;br&gt;vård inom kriminalvård och rättspsykiatri är dock att dessa instanser var&lt;br&gt;och en för sig och i samverkan anvisar särskilda resurser och anpassar&lt;br&gt;och utvecklar sådana insatser att personer med utvecklingsstörning kan&lt;br&gt;erhålla vård och omsorg anpassat till deras särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen konstaterar att det finns ett antal personer som trots att&lt;br&gt;de ej är aktuella för vård inom LRV eller kriminalvården, kommer att&lt;br&gt;kräva omfattande och speciella åtgärder inom ramen för det kommunala&lt;br&gt;ansvaret. Sådana åtgärder måste utarbetas i samverkan mellan berörda&lt;br&gt;vårdgivare och med utgångspunkt från den enskilde personens behov och&lt;br&gt;förutsättningar. I dessa fall handlar det om personer som ej uppfyller&lt;br&gt;kraven for intagning till LRV- eller LPT - vård trots att de kan vara till&lt;br&gt;skada för sig själva eller andra. Erfarenheterna från de alternativa boen-&lt;br&gt;de och omsorgsformer där man erbjuder omfattande och kvalificerade&lt;br&gt;insatser som utvecklats de senaste åren visar att behovsanpassade in-&lt;br&gt;satser som utförs av kvalificerad personal, skräddarsys for den enskilde&lt;br&gt;och där olika vårdgivare samverkar kan utgöra goda alternativ till vård&lt;br&gt;utan samtycke på specialsjukhus eller vårdhem. Borttagandet av de möj-&lt;br&gt;ligheter till tvång som införandelagen medger innebär emellertid inte&lt;br&gt;enligt Socialstyrelsens mening att samhällets behov av individualpreven-&lt;br&gt;tion sätts ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten for utskrivning från den rättspsykiatriska vården är bl a av-&lt;br&gt;hängiga kommunernas förmåga och möjlighet att planera och organisera&lt;br&gt;skräddarsydda lösningar som tillgodoser de aktuella personernas behov&lt;br&gt;av omsorg och tillsyn. Socialstyrelsen föreslår därför att ett kommunalt&lt;br&gt;betalningsansvar införs i de fall en kommun ej kunnat bereda lämpligt&lt;br&gt;boende och omsorg for en person med utvecklingsstörning som är in-&lt;br&gt;tagen för vård inom LRV och där har befunnits färdigbehandlad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera verksamhetens kvalité när det gäller dessa frågor som&lt;br&gt;kräver särskilda insatser finns också särskilda behov av en aktiv tillsyn.&lt;br&gt;Denna bör ske i nära samverkan mellan tillsynsmyndigheterna for social-&lt;br&gt;tjänst och hälso- och sjukvård. För att nå resultat kan det finnas behov&lt;br&gt;av att den sociala tillsynen ges samma sanktionsmöjligheter eller mot-&lt;br&gt;svarande som hälso- och sjukvårdens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Avveckling av vårdhemmen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen konstaterar att merparten av vårdhemmen kommer att&lt;br&gt;vara avvecklade år 2000. För elva vårdhem har slutpunkt för avveck-&lt;br&gt;lingen ännu ej fastställts. För hälften av dessa förs diskussioner om av-&lt;br&gt;veckling eller förändring av verksamheten. På resterande vårdhem bor en&lt;br&gt;hög andel gamla personer med utvecklingsstörning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen är positiv till att vårdhem där det bor gamla personer&lt;br&gt;utvecklas till olika former av äldreboende av god kvalitet och anpassade&lt;br&gt;till utvecklingsstördas särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på avveckling av samtliga vårdhem före år 2000 kommer enligt&lt;br&gt;vissa huvudmän att medföra merkostnader. För de huvudmän som redan&lt;br&gt;utarbetat avvecklingsplaner kommer ett sådant krav att ändra förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för avveckling vilket kan bli till men för verksamheten. En&lt;br&gt;sådan snabbavveckling är enligt Socialstyrelsens mening inte till gagn&lt;br&gt;för de personer som bor på de aktuella vårdhemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser av ovanstående skäl att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;fastställande av slutår före år utgången av 1999 skulle försvåra vissa&lt;br&gt;huvudmäns planering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;slutår för avvecklingen bör ligga så nära i tiden att huvudmännen på-&lt;br&gt;börjar förberedelser för en planerad avveckling i den mån de inte&lt;br&gt;redan gjort detta. Slutåret bör därför ligga inom den närmaste 5-års-&lt;br&gt;perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;mycket talar för att en lämplig tidpunkt för slutavveckling är&lt;br&gt;1999 12 31. Tre år är en rimlig tidsperiod för att huvudmännen skall&lt;br&gt;kunna skaffa fram boendealternativ för de personer som bor på vård-&lt;br&gt;hemmen inklusive de som ev bor där med stöd av vård utan sam-&lt;br&gt;tycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag (1996:000) om avveckling av specialsjukhus och&lt;br&gt;vårdhem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Befintliga specialsjukhus skall vara avvecklade senast den 31 de-&lt;br&gt;cember 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en patient är intagen på ett specialsjukhus skall länsrätten i det&lt;br&gt;län där vårdinrättningen är belägen senast den 1 december 1997, efter&lt;br&gt;anmälan av chefsöverläkaren*, besluta om vårdens upphörande eller om&lt;br&gt;förutsättningarna i punkterna 1-3 i 4 § 1 st LRV är uppfyllda, om vår-&lt;br&gt;dens övergång till rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i första stycket gäller också patient som är intagen på&lt;br&gt;vårdhem oberoende av eget samtycke. Anmälan skall i sådant fall göras&lt;br&gt;av vårdföreståndaren*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• From 1997 01 01 av verksamhetschefen eller den han delegerat uppgiften till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Efter den 1 januari 1998 får nyintagning av person på vårdhem obe-&lt;br&gt;roende av samtycke ej ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om rättspsykiatrisk vård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Föreskrifter om beslut av&lt;br&gt;domstol om överlämnande till&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård finns i&lt;br&gt;31 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Föreskrifter om beslut av&lt;br&gt;domstol om överlämnande till&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård finns i&lt;br&gt;31 kap. 3 § brottsbalken och i&lt;br&gt;lagen (1997:000) om avveckling&lt;br&gt;av specialsjukhus och vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Claes örtendahl. I&lt;br&gt;den slutliga handläggningen har vidare deltagit överdirektör Ann Marie&lt;br&gt;Begler, överdirektör Nina Rehnqvist, chefsjurist Kristina Widgren, sam-&lt;br&gt;ordnare Ulla Höjgård och projektchef Peter Brusén. Utredare Sven&lt;br&gt;Lusensky har varit föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Claes Örtendahl&lt;br&gt;Generaldirektör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Referens och kontaktgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Vårdhemsavvecklingen - Socialstyrelsens uppföljningsrapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Juridiska konsekvenser av avveckling av Salberga specialsjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hus (Göran Ewerlöf 1995)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om konvertering från vård i specialsjukhus eller vård-&lt;br&gt;hem till rättspsykiatrisk vård (Göran Ewerlöf 1995)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Svar på Socialstyrelsens enkät till huvudmän med vårdhem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan avvecklingsplan&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;61&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens rapport Avskaffande av tvångsvård enligt 35 § i 1967&lt;br&gt;års omsorgslag och fastställande av tidpunkt för slutlig avveckling av&lt;br&gt;specialsjukhus och vårdhem för utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser: Riksdagens ombudsmän, Göta hovrätt, Malmö tings-&lt;br&gt;rätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Västmanlands län, Riks-&lt;br&gt;åklagaren, Kriminalvårdsstyrelsen, Rättsmedicinal verket, Statens institu-&lt;br&gt;tionsstyrelse, Handikappombudsmannen, Statskontoret, Kommittén&lt;br&gt;(S 1995:11) för vissa frågor om psykiatrisk tvångsvård m.m., Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Handikappförbundens samarbetsorgan, De handikappades&lt;br&gt;riksförbund, Stockholms kommun, Linköpings kommun, Nässjö kom-&lt;br&gt;mun, Sävsjö kommun, Hässleholms kommun, Malmö kommun,&lt;br&gt;Varbergs kommun, Göteborgs kommun, Skövde kommun, Sala kom-&lt;br&gt;mun, Säters kommun, Östersunds kommun, Skellefteå kommun,&lt;br&gt;Gällivare kommun, Luleå kommun, Svenska kommunförbundet, Lands-&lt;br&gt;tinget i Stockholms län, Landstinget i Västmanlands län, Landstinget i&lt;br&gt;Västerbottens län, Landstingsförbundet, Omsorgsverksamhetsansvarigas&lt;br&gt;förening, Riksföreningen Autism, Riksförbundet för utvecklingsstörda&lt;br&gt;barn, ungdomar och vuxna, Synskadades riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om avveckling av specialsjukhus och&lt;br&gt;vårdhem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Specialsjukhus för vård av psykiskt utvecklingsstörda som inrättats&lt;br&gt;enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda skall vara avvecklade senast den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdhem för vård av psykiskt utvecklingsstörda som inrättats enligt&lt;br&gt;den lagen skall vara avvecklade senast den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Personer som vid avvecklingen är intagna för vård på specialsjukhus&lt;br&gt;på grund av en domstols dom enligt 31 kap. 3 § brottsbalken i dess&lt;br&gt;lydelse före den 1 januari 1992, skall anses genom domen ha överläm-&lt;br&gt;nats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning enligt&lt;br&gt;lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om försöksutskrivning eller utskrivning enligt 42 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda skall&lt;br&gt;därvid anses som ett beslut enligt 16 § lagen om rättspsykiatrisk vård.&lt;br&gt;Har någon prövning av vården inte skett inom sex månader före det att&lt;br&gt;patienten överfördes till rättspsykiatrisk vård skall anmälan enligt 16 §&lt;br&gt;lagen om rättspsykiatrisk vård göras inom fyra månader från det att&lt;br&gt;patienten överfördes till rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Personer som varit intagna på kriminalvårdsanstalt när de skrivits in&lt;br&gt;i specialsjukhus med stöd av 35 § lagen (1967:940) angående omsorger&lt;br&gt;om vissa psykiskt utvecklingsstörda skall vid avvecklingen anses in-&lt;br&gt;tagna för rättspsykiatrisk vård enligt 4 § lagen (1991:1129) om rättspsy-&lt;br&gt;kiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om andra patienter än de som avses i 2 eller 3 §§ är intagna för&lt;br&gt;vård på specialsjukhus eller vårdhem med stöd av 35 § lagen (1967:940)&lt;br&gt;angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, skall de vid&lt;br&gt;avvecklingen undersökas för vårdintyg enligt 4 § lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård. Om vårdintyg utfärdas skall patienten överlämnas&lt;br&gt;till en sjukvårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård skall&lt;br&gt;prövas enligt 6 § lagen om psykiatrisk tvångsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om patienter som avses i 2 eller 3 §§ är utskrivna på försök vid&lt;br&gt;avvecklingen eller om de har tillstånd att vistas på egen hand utanför&lt;br&gt;sjukhusområdet, skall de anses ha tillstånd att vistas utanför sjukvårdsin-&lt;br&gt;rättningens område under återstoden av vårdtiden respektive under del av&lt;br&gt;vårdtiden enligt 10 eller 11 §§ lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård. Sådana särskilda föreskrifter eller ett sådant förordnande om att&lt;br&gt;patienten skall ställas under tillsyn av lämplig person som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av 39 § andra stycket lagen (1967:940) angående omsorger om&lt;br&gt;vissa psykiskt utvecklingsstörda, skall därvid anses utgöra särskilda vill-&lt;br&gt;kor enligt 10 § lagen om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om patienter som avses i 4 § är utskrivna på försök vid avvecklingen&lt;br&gt;eller om de har tillstånd att vistas på egen hand utanför sjukhusområdet,&lt;br&gt;gäller i stället att den medicinskt ansvarige läkaren vid vårdinrättningen&lt;br&gt;får bedöma om patienten i fortsättningen skall anses ha tillstånd till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vistelse utanför sjukvårdsinrättningen enligt 25 § lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård. Läkaren får då också bedöma om sådana sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter eller ett sådant förordnande om att patienten skall&lt;br&gt;ställas under tillsyn av lämplig person som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;39 § andra stycket lagen angående omsorger om vissa psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda, skall anses utgöra särskilda villkor enligt 25 § lagen om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård. Uppgifter om patienten skall i så fall lämnas till&lt;br&gt;den sjukvårdsinrättning som i fortsättningen skall ha behandlingsansvaret&lt;br&gt;för patienten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett mål hos allmän förvaltningsdomstol enligt lagen (1967:940)&lt;br&gt;angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda inte är slutligt&lt;br&gt;avgjort vid avvecklingen av den institution där patienten vistas, skall&lt;br&gt;domstolen i stället avgöra målet i enlighet med bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård när det gäller patient som avses i 2&lt;br&gt;eller 3 §§ eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård beträffande&lt;br&gt;patient som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1652) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:156&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ändring i lagen (1993:388) om införande av lagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:388) om införande av&lt;br&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 § i dess lydelse enligt lagen (1996:1652) om ändring i nämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1652) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Specialsjukhus och vårdhem får användas för sitt hittillsvarande ända-&lt;br&gt;mål tills de har avvecklats helt. För innehållet i verksamheten och för&lt;br&gt;verksamhetens bedrivande i övrigt gäller bestämmelserna i den nya&lt;br&gt;lagen i tillämpliga delar. För avgifter gäller dock 4 § införandelagen till&lt;br&gt;omsorgslagen i stället för 19 och 20 §§ nya lagen. För specialsjukhusen&lt;br&gt;tillämpas därutöver bestämmelserna i 16 § första stycket och 27-30 §§&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyintagning i specialsjukhus&lt;br&gt;eller i vårdhem får inte ske i&lt;br&gt;annat fall än när det är fråga om&lt;br&gt;vård oberoende av samtycke. För&lt;br&gt;sådan vård gäller fortfarande i&lt;br&gt;tillämpliga delar 6 och 7 §§ infor-&lt;br&gt;andelagen till omsorgslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål i allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol angående inskrivning i eller&lt;br&gt;utskrivning från vårdhem eller&lt;br&gt;specialsjukhus enligt 35 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om&lt;br&gt;vissa psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;skall offentligt biträde förordnas&lt;br&gt;för den som åtgärden avser, om&lt;br&gt;det inte måste antas att behov av&lt;br&gt;biträde saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyintagning i specialsjukhus&lt;br&gt;eller i vårdhem får inte ske. För&lt;br&gt;den vård som bedrivs i special-&lt;br&gt;sjukhus och vårdhem fram tills&lt;br&gt;dessa har avvecklats gäller fort-&lt;br&gt;farande i tillämpliga delar 6 och&lt;br&gt;7 §§ införandelagen till omsorgs-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål i allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol angående utskrivning från&lt;br&gt;vårdhem eller specialsjukhus en-&lt;br&gt;ligt 35 § lagen (1967:940) angåen-&lt;br&gt;de omsorger om vissa psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda skall offentligt&lt;br&gt;biträde förordnas för den som åt-&lt;br&gt;gärden avser, om det inte måste&lt;br&gt;antas att behov av biträde saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga&lt;br&gt;om 7 § tredje stycket den 1 de-&lt;br&gt;cember 1997, och i övrigt den&lt;br&gt;1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtalsunderlåtelse) under&lt;br&gt;förutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsido-&lt;br&gt;sätts:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än&lt;br&gt;böter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för&lt;br&gt;detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om psykiatrisk vård eller vård&lt;br&gt;i specialsjukhus eller i vårdhem&lt;br&gt;för vuxna enligt 35 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger&lt;br&gt;om vissa psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda eller insatser enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service&lt;br&gt;till vissa funktionshindrade kom-&lt;br&gt;mer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtal får underlåtas i andra fall än&lt;br&gt;av särskilda skäl är uppenbart att&lt;br&gt;avhålla den misstänkte från vidare&lt;br&gt;till omständigheterna inte heller kr&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om psykiatrisk vård eller in-&lt;br&gt;satser enligt lagen (1993:387) om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som nämnts i första stycket, om det&lt;br&gt;det inte krävs någon påföljd för att&lt;br&gt;brottslighet och att det med hänsyn&lt;br&gt;ivs av andra skäl att åtal väcks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:393.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § passlagen (1978:302) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Passtillstånd fordras för den som&lt;br&gt;är intagen för vård enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård eller lagen (1991:1129)&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård, är in-&lt;br&gt;skriven i specialsjukhus enligt&lt;br&gt;35 § lagen (1967:940) angående&lt;br&gt;omsorger om vissa psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda eller utskriven på&lt;br&gt;försök från sådant sjukhus, dock&lt;br&gt;endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Passtillstånd fordras för den som&lt;br&gt;är intagen för vård enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård eller lagen (1991:1129)&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård, dock en-&lt;br&gt;dast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. chefsöverläkaren vid sjukvårdsinrättningen i den ordning regeringen&lt;br&gt;föreskriver har gjort anmälan om att pass ej får utfärdas utan sådant&lt;br&gt;tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. patienten genomgår rättspsyki-&lt;br&gt;atrisk vård med särskild utskriv-&lt;br&gt;ningsprövning eller sådana för-&lt;br&gt;hållanden föreligger som avses i&lt;br&gt;42 § tredje stycket lagen angåen-&lt;br&gt;de omsorger om vissa psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för patienten tidigare utfärdat&lt;br&gt;pass efter intagningen eller in-&lt;br&gt;skrivningen har återkallats på&lt;br&gt;grund av framställning enligt 24 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. patienten genomgår rättspsyki-&lt;br&gt;atrisk vård med särskild utskriv-&lt;br&gt;ningsprövning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för patienten tidigare utfärdat&lt;br&gt;pass efter intagningen har åter-&lt;br&gt;kallats på grund av framställning&lt;br&gt;enligt 24 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1963.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § utlänningslagen (1989:529)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om hemsändande av utlän-&lt;br&gt;ningar, som inte är flyktingar och&lt;br&gt;som har tagits om hand enligt&lt;br&gt;lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga,&lt;br&gt;lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård eller 35 §&lt;br&gt;lagen (1967:940) angående om-&lt;br&gt;sorger om vissa psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;br&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om hemsändande av utlän-&lt;br&gt;ningar, som inte är flyktingar och&lt;br&gt;som har tagits om hand enligt&lt;br&gt;lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga,&lt;br&gt;lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård eller lagen (1991:1129)&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avtal med annat land om behandling av ffipassagerare får rege-&lt;br&gt;ringen föreskriva avvikelser från bestämmelserna i denna lag samt&lt;br&gt;meddela de föreskrifter i övrigt som behövs för tillämpning av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om utlänning som tagits om hand enligt 35 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:398.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om&lt;br&gt;arbetsförmedlingsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1994:459) om arbetsförmedlings-&lt;br&gt;register skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrering enligt någon av&lt;br&gt;5-7 §§ får inte innehålla uppgifter&lt;br&gt;om att den arbetssökande miss-&lt;br&gt;tänks eller har dömts for brott&lt;br&gt;eller har avtjänat straff eller har&lt;br&gt;fått annan påföljd för brott eller&lt;br&gt;har varit föremål för tvångsin-&lt;br&gt;gripande enligt lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga, lagen (1988:870)&lt;br&gt;om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall, lagen (1991:1128) om psyki-&lt;br&gt;atrisk tvångsvård, lagen (1991:1129)&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård, lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger&lt;br&gt;om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.&lt;br&gt;eller smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrering enligt någon av&lt;br&gt;5-7 §§ får inte innehålla uppgifter&lt;br&gt;om att den arbetssökande miss-&lt;br&gt;tänks eller har dömts for brott&lt;br&gt;eller har avtjänat straff eller har&lt;br&gt;fått annan påföljd för brott eller&lt;br&gt;har varit föremål för tvångsin-&lt;br&gt;gripande enligt lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga, lagen (1988:870)&lt;br&gt;om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall, lagen (1991:1128) om psyki-&lt;br&gt;atrisk tvångsvård, lagen (1991:1129)&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård eller&lt;br&gt;smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen får inte heller innehålla uppgift om att den arbets-&lt;br&gt;sökande har vårdats med stöd av socialtjänstlagen (1980:620) eller varit&lt;br&gt;föremål for åtgärd enligt utlänningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för tvångs-&lt;br&gt;ingripande enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 24 april 1997 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om avveckling av specialsjukhus och vårdhem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1996:1652) om ändring i lagen (1993:388)&lt;br&gt;om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i passlagen (1978:302),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Anita Linder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om avveckling av specialsjukhus och&lt;br&gt;vårdhem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 2 § har tagits in bestämmelser om personer som vid avvecklingen av&lt;br&gt;specialsjukhus är intagna på ett sådant sjukhus på grund av domstols&lt;br&gt;dom enligt 31 kap. 3 § brottsbalken i dess lydelse före den 1 januari&lt;br&gt;1992. Enligt 2 § första stycket skall dessa personer genom domen anses&lt;br&gt;ha överlämnats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningspröv-&lt;br&gt;ning enligt lagen om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte någon erinran mot den nu återgivna bestämmelsen.&lt;br&gt;Lagrådet utgår från att bestämmelsen bör tolkas så, att om ett special-&lt;br&gt;sjukhus inte avvecklas slutligt förrän den 31 december 1997 men en&lt;br&gt;partiell avveckling sker dessförinnan, vissa intagna då också före den&lt;br&gt;31 december skall kunna anses ha blivit överlämnade till rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård med särskild utskrivningsprövning. Ett sådant överlämnande kan&lt;br&gt;dock inte anses ha kommit till stånd före den 1 november 1997, då den&lt;br&gt;nu aktuella lagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den angivna paragrafens andra stycke föreskrivs att ett beslut om för-&lt;br&gt;söksutskrivning eller utskrivning enligt 42 § lagen angående omsorger&lt;br&gt;om vissa psykiskt utvecklingsstörda skall anses som ett beslut enligt&lt;br&gt;16 § lagen om rättspsykiatrisk vård. Har någon prövning av vården inte&lt;br&gt;skett inom sex månader före det att patienten överfördes till rättspsykiat-&lt;br&gt;risk vård skall, sägs det vidare i lagrummet, anmälan enligt 16 § lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om rättspsykiatrisk vård göras inom fyra månader från det att patienten&lt;br&gt;överfördes till rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är det onödigt att slå fast att ett beslut om&lt;br&gt;försöksutskrivning eller utskrivning enligt 1967 års omsorgslag är att&lt;br&gt;anse som ett beslut enligt 16 § lagen om rättspsykiatrisk vård. Vad som&lt;br&gt;behöver sägas är bara att anmälan till länsrätt enligt det nyssnämnda lag-&lt;br&gt;rummet skall göras inom en viss tid. Av praktiska skäl bör det i lagen&lt;br&gt;anges ett datum då anmälan senast skall ske, t.ex. den 30 april 1998. Av&lt;br&gt;16 § lagen om rättspsykiatrisk vård följer att ny anmälan därefter måste&lt;br&gt;göras inom var sjätte månad från den dag då rätten senast meddelade&lt;br&gt;beslut i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu förordade bestämmelsen om anmälan bör lämpligen fogas till&lt;br&gt;2 § första stycket som en sista mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar således att 2 § får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Personer som vid avvecklingen är intagna för vård på specialsjukhus&lt;br&gt;på grund av en domstols dom enligt 31 kap. 3 § brottsbalken i dess&lt;br&gt;lydelse före den 1 januari 1992, skall anses genom domen ha över-&lt;br&gt;lämnats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Anmälan för pröv-&lt;br&gt;ning enligt 16 § lagen om rättspsykiatrisk vård skall första gången&lt;br&gt;göras senast den 30 april 1998.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § regleras vad som skall ske med patienter som har beretts vård i&lt;br&gt;specialsjukhus under tid då de har varit intagna på kriminalvårdsanstalt.&lt;br&gt;Av lagtexten bör framgå att paragrafen gäller sådana patienter som vid&lt;br&gt;tidpunkten för avvecklingen alltjämt är intagna på specialsjukhus. Lag-&lt;br&gt;rådet förslår att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Personer som vid avvecklingen är intagna på specialsjukhus med&lt;br&gt;stöd av 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda och som var intagna på kriminalvårdsanstalt när de&lt;br&gt;skrevs in i specialsjukhuset skall anses intagna for rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård enligt 4 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § skall andra patienter än de som avses i 2 eller 3 § vid av-&lt;br&gt;vecklingen av ett specialsjukhus eller vårdhem undersökas för vårdintyg&lt;br&gt;enligt 4 § lagen om psykiatrisk tvångsvård, om de är intagna for vård på&lt;br&gt;specialsjukhuset eller vårdhemmet med stöd av 35 § lagen angående&lt;br&gt;omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är det mindre lämpligt att föreskriva att un-&lt;br&gt;dersökningen skall göras &amp;quot;vid&amp;quot; avvecklingen. I stället bör kunna anges&lt;br&gt;att patienterna &amp;quot;innan sjukhuset eller vårdhemmet avvecklas&amp;quot; skall un-&lt;br&gt;dersökas för vårdintyg. Vidare bör det av lagtexten framgå att det skall&lt;br&gt;vara fråga om patienter som är intagna för vård vid lagens ikraftträdan-&lt;br&gt;de, dvs. den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 finns föreskrifter om vad som skall gälla beträffande patienter&lt;br&gt;som vid avvecklingen är utskrivna på försök eller har tillstånd att vistas&lt;br&gt;på egen hand utanför sjukhusområdet. I första stycket behandlas patien-&lt;br&gt;ter som avses i 2 eller 3 § och i andra stycket patienter som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nyss behandlade bestämmelserna i 4 § om undersökning för vård-&lt;br&gt;intyg synes omfatta även patienter som är utskrivna på försök eller har&lt;br&gt;tillstånd att vistas på egen hand utanför sjukhusområdet. Om ett vård-&lt;br&gt;intyg för en sådan patient utfärdas och om patienten skall tas in för&lt;br&gt;tvångsvård enligt 6 § lagen om psykiatrisk tvångsvård kommer bestäm-&lt;br&gt;melserna i 25 § den lagen om möjlighet att få vistas utanför sjukvårdsin-&lt;br&gt;rättningens område att vara tillämpliga. I samband med vårdprövningen&lt;br&gt;torde få prövas om tillstånd till sådan vistelse skall ges. Något behov av&lt;br&gt;de i 5 § andra stycket intagna bestämmelserna synes därför inte finnas.&lt;br&gt;Stycket bör alltså kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § kommer därefter att gälla endast patienter som&lt;br&gt;avses i 2 eller 3 §. 5 § bör därför flyttas och tas in direkt efter&lt;br&gt;3 §. Remissförslagets 4 § blir då 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen om ändring i lagen&lt;br&gt;(1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås en ändring i 7 § andra stycket som skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 november 1997. Redan beslutade ändringar i samma paragrafs&lt;br&gt;första och tredje stycken skall träda i kraft den 1 december 1997. Den&lt;br&gt;nu föreslagna övergångsbestämmelsen bör med hänsyn härtill formuleras&lt;br&gt;om och ges följande lydelse: &amp;quot;Denna lag träder i kraft, i fråga om 7 §&lt;br&gt;andra stycket den 1 november 1997 och i övrigt den 1 december 1997.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg,&lt;br&gt;Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wallström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:156 Avveckling av specialsjukhus&lt;br&gt;och vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:156&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-05-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:55:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03156</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:55:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SoU5</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SoU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:156&lt;br/&gt;
Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</uppgift>
<ref_dok_id>GK02So62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:156 Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:156&lt;br/&gt;
Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</uppgift>
<ref_dok_id>GK02So63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:156 Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:156&lt;br/&gt;
Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</uppgift>
<ref_dok_id>GK02So64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:156 Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:156&lt;br/&gt;
Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</uppgift>
<ref_dok_id>GK02So65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:156 Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:156&lt;br/&gt;
Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</uppgift>
<ref_dok_id>GK02So63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:156 Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av My Persson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:156&lt;br/&gt;
Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</uppgift>
<ref_dok_id>GK02So62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:156 Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av My Persson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Larsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:156&lt;br/&gt;
Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</uppgift>
<ref_dok_id>GK02So64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:156 Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Larsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thomas Julin  och Ragnhild Pohanka  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:156&lt;br/&gt;
Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</uppgift>
<ref_dok_id>GK02So65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:156 Avveckling av specialsjukhus och vårdhem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thomas Julin  och Ragnhild Pohanka  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>