<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285650</hangar_id>
 <dok_id>GK03154</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>154</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:154</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>154</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-06-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:09</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03154/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03154</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03154</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:154&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Kapitalförluster och organisationskostnader&lt;br&gt;vid beskattningen, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03154/prop_199697__154-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 juni 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen föreslår regeringen att kapitalförlustbegreppet tas bort ur&lt;br&gt;lagtexten. Avdragsrätten för förluster regleras i stället särskilt för inkomst-&lt;br&gt;slaget näringsverksamhet. När det gäller förluster av kontanta medel ge-&lt;br&gt;nom stöld eller rån föreslås att avdragsrätten begränsas till de fall där den&lt;br&gt;skattskyldige kan visa förlustens storlek och karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen behandlar även avdragsrätten för s.k. organisationskost-&lt;br&gt;nader. Kostnader i samband med en fusion (t.ex. konsultkostnader och&lt;br&gt;kostnader för prospekt) skall vara avdragsgilla. Vidare föreslår regeringen&lt;br&gt;att ett aktiebolags kostnader för förändring och förvaltning av bolagets&lt;br&gt;kapital skall vara avdragsgilla enligt en generell bestämmelse. En motsva-&lt;br&gt;rande reglering föreslås beträffande en ekonomisk förenings kostnader för&lt;br&gt;förändring och förvaltning av medlems- och förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att en medlems fordran på en producentföre-&lt;br&gt;ning inom jord- eller skogsbruket skall anses utgöra en tillgång i närings-&lt;br&gt;verksamheten om medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksam-&lt;br&gt;heten. Propositionen behandlar slutligen vissa justeringar i lagen&lt;br&gt;(1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade&lt;br&gt;bestämmelser om aktiekapitalets storlek och i lagen (1993:1536) om&lt;br&gt;räntefördelning vid beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 1 rad 12, 17, 28 Står: lagrådsremissen Rättat till: Propositionen&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) ..................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om statlig inkomstskatt................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om räntefördelning vid beskattning.........12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:761)&lt;br&gt;om inkomstskatteregler m.m. med anledning av&lt;br&gt;ändrade bestämmelser om aktiekapitalets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;storlek............................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för avgifter till Värdepapperscentralen VPC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag.........................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ..................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbudet mot avdrag för utgifter för förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvidgning eller förbättring av en inkomstkälla ....&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalförluster...........................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förlust av kontanta medel i näringsverksamhet&amp;nbsp;....&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdragsrätt för förlust av kontanta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel i näringsverksamhet ..............29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En särskild bevisregel..................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En särskild beloppsbegränsning...........32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En särskild presumtionsregel.............34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mervärdesskatt ......................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisationskostnader.....................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisationskostnader.................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bolagsbildningskostnader...............40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader för förändring av aktiekapitalet .... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningskostnader..................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader i samband med aktieförvärv......44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Flyttningskostnader ...................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader i samband med fusion..........47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader i skattemål..................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lantmäterikostnader.......................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avveckling av aktiebolag....................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastigheter som ändrar karaktär till om-&lt;br&gt;sättningstillgångar m.m.................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Expansionsmedel.....................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsinlåning till producentföreningar........52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångspost vid räntefördelning.............54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgeteffekter............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer....................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunalskattelagen (1928:370) ......... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ....&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning.........................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;aktiekapitalets storlek..................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalförlustutredningens sammanfattning ...61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalförlustutredningens lagförslag .......67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser..........76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remitterade lagförslag .................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande....................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 12 juni 1997 ............................... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid&lt;br&gt;beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m.&lt;br&gt;anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om upphävande av lagen (1970:599) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebo-&lt;br&gt;lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagatext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkt 5 av anvisningarna till 20 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 20 §, punkt 1 och 2 av anvisningarna till 22 § samt punkt 1&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så&lt;br&gt;som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd&lt;br&gt;eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts&lt;br&gt;av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges&lt;br&gt;barn som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), 52, 52 a och 55&lt;br&gt;§§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 5 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 31 § tullagen&lt;br&gt;(1994:1550), 60 § fordonsskattelagen (1988:327), 36 § lagen&lt;br&gt;(1996:1030) om underhållsstöd och 19 kap. 2 och 4 - 9 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000) samt dröjsmålsavgift beräknad enligt&lt;br&gt;lagen (1997:000) om dröjsmålsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 21 § insiderlagen (1990:1342);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteavdrag för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:000);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vat-&lt;br&gt;tenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på&lt;br&gt;naturgasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämm-&lt;br&gt;elser om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m.m. i vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) för vilken det&lt;br&gt;finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10&lt;br&gt;kap. nämnda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar&lt;br&gt;eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten&lt;br&gt;skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och&lt;br&gt;ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för&lt;br&gt;varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda&lt;br&gt;gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter&lt;br&gt;befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att&lt;br&gt;säga den sista affärshändelsen i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid&lt;br&gt;avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda&lt;br&gt;inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning&lt;br&gt;av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs&lt;br&gt;av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare vinst vid icke yr-&lt;br&gt;kesmässig avyttring (realisatio-&lt;br&gt;nsvinst) av andel i sådan&lt;br&gt;ekonomisk förening som avses i&lt;br&gt;2 § 8 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt såvida inne-&lt;br&gt;havet av andelen betingats av så-&lt;br&gt;dan verksamhet. I fråga om han-&lt;br&gt;delsbolag hänförs till intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet också realisa-&lt;br&gt;tionsvinst vid avyttring av andra&lt;br&gt;tillgångar som avses i 27 §&lt;br&gt;1 mom., av tillgångar som avses i&lt;br&gt;28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom.&lt;br&gt;och 31 § samt av förpliktelser som&lt;br&gt;avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare vinst vid icke yr-&lt;br&gt;kesmässig avyttring (realisa-&lt;br&gt;tionsvinst) av andel i sådan ekono-&lt;br&gt;misk förening som avses i 2 §&lt;br&gt;8 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt såvida innehavet&lt;br&gt;av andelen betingats av sådan&lt;br&gt;verksamhet. Detsamma gäller vinst&lt;br&gt;vid icke yrkesmässig avyttring av&lt;br&gt;en medlems fordran på en sådan&lt;br&gt;ekonomisk förening, om medlem-&lt;br&gt;skapet betingas av medlemmens&lt;br&gt;näringsverksamhet. I fråga om&lt;br&gt;handelsbolag hänförs till intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet också realisa-&lt;br&gt;tionsvinst vid avyttring av andra&lt;br&gt;tillgångar som avses i 27 §&lt;br&gt;1 mom., av tillgångar som avses i&lt;br&gt;28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom.&lt;br&gt;och 31 § samt av förpliktelser som&lt;br&gt;avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om&lt;br&gt;vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte&lt;br&gt;föreligger. Uttag av bränsle från fastighet som är taxerad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lantbruksenhet för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på&lt;br&gt;denna beskattas ej. Uttag av andra aktier än sådana som utgör&lt;br&gt;omsättningstillgångar enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 § beskattas&lt;br&gt;inte heller om aktierna delats eller skiftats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket eller 3 § 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av&lt;br&gt;tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna&lt;br&gt;2 och 4 av anvisningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall även ske - under förutsättning att särskilda&lt;br&gt;skäl mot det inte föreligger-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten i en förvärvskälla har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om en näringsidkare upphört att vara skattskyldig för inkomst av&lt;br&gt;en förvärvskälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om inkomst av en förvärvskälla skall undantas från beskattning på&lt;br&gt;grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;i fråga om tillgång som har förts över från en del av en&lt;br&gt;förvärvskälla till en annan del, om inkomst av den senare delen men inte&lt;br&gt;av den förra är undantagen från beskattning i Sverige på grund av avtal&lt;br&gt;om undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i sjätte stycket 2 och 3 skall uttagsbeskattning dock&lt;br&gt;inte ske till den del tillgångarna i förvärvskällan knutits till ett fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige. Undantas endast en del av inkomsten från en&lt;br&gt;förvärvskälla från beskattning på grund av avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning, gäller sjätte stycket 3 tillgångar som är hänförliga till&lt;br&gt;motsvarande del av förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Ränta på banktillgodo-&lt;br&gt;havanden som hör till närings-&lt;br&gt;verksamhet och på kundfordringar&lt;br&gt;utgör intäkt av näringsverksamhet.&lt;br&gt;Detsamma gäller beträffande ränta&lt;br&gt;och utdelning på omsättnings-&lt;br&gt;tillgångar samt utdelning som upp-&lt;br&gt;burits från aktiebolag eller eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar i förhållande&lt;br&gt;till gjorda inköp (rabatt) eller för-&lt;br&gt;säljningar (pristillägg). Utdelning&lt;br&gt;på inbetalda insatser enligt lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar utgör intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet om innehavet av den&lt;br&gt;till insatsen knutna andelen be-&lt;br&gt;tingas av sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ränta på banktillgodo-&lt;br&gt;havanden som hör till närings-&lt;br&gt;verksamhet och på kundfordringar&lt;br&gt;utgör intäkt av näringsverksamhet.&lt;br&gt;Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;räknas också ränta och utdelning&lt;br&gt;på omsättningstillgångar samt ut-&lt;br&gt;delning som uppburits från aktie-&lt;br&gt;bolag eller ekonomiska föreningar&lt;br&gt;i förhållande till gjorda inköp&lt;br&gt;(rabatt) eller försäljningar (pris-&lt;br&gt;tillägg). Ränta och utdelning på&lt;br&gt;andel i sådan ekonomisk förening&lt;br&gt;som avses i 2 § 8 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;utgör intäkt av näringsverksamhet,&lt;br&gt;om innehavet av andelen betingas&lt;br&gt;av verksamheten. Detsamma gäller&lt;br&gt;ränta på en medlems fordran på&lt;br&gt;en sådan ekonomisk förening, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemskapet betingas av med-&lt;br&gt;lemmens näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all&lt;br&gt;ränta och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från&lt;br&gt;beskattning enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Kostnaderna i en näringsverksamhet består bl.a. av kostnader för&lt;br&gt;personal, anskaffande av varor samt reparation, underhåll och&lt;br&gt;värdeminskning av anläggningstillgångar. Till kostnad i näringsverk-&lt;br&gt;samhet hänförs även räntor på lån för anskaffande av inventarier m. m.,&lt;br&gt;näringsfastighet och sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2 § 8&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om innehavet av andelen&lt;br&gt;betingas av sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag räknas räntor på lån som kostnad i närings-&lt;br&gt;verksamheten även när detta inte följer av första stycket. Utgifter i ett&lt;br&gt;handelsbolag för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i&lt;br&gt;lotteri anses inte som kostnad i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige i sina räkenskaper har inräknat sådana räntor&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena i utgiften för anskaffningen av en&lt;br&gt;tillgång och denna utgift enligt bestämmelser i denna lag skall dras av&lt;br&gt;genom årliga värdeminskningsavdrag, gäller bestämmelserna om sådana&lt;br&gt;avdrag även beträffande räntorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kostnad i näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare, utöver förluster&lt;br&gt;som avses i punkt 33, andra&lt;br&gt;förluster som har uppkommit i&lt;br&gt;verksamheten, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl mot avdragsrätt föreligger. I&lt;br&gt;fråga om förlust av kontanta medel&lt;br&gt;genom brott krävs att den&lt;br&gt;skattskyldige visar att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för avdrag föreligger.&lt;br&gt;Har förlusten av kontantanta me-&lt;br&gt;del uppkommit genom stöld eller&lt;br&gt;rån, medges inte avdrag med&lt;br&gt;större belopp än vad som mot-&lt;br&gt;svarar ett sedvanligt innehav av&lt;br&gt;kontanter i verksamheten, såvida&lt;br&gt;särskilda skäl inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering. På yrkande av den skattskyldige får de&lt;br&gt;nya bestämmelserna i punkt 1 och 2 av anvisningarna till 22 § tillämpas&lt;br&gt;redan fr.o.m. 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:1855.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall införas ett nytt moment, 2 § 16 mom., av följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 mom. Överlåtande och&lt;br&gt;övertagande företag medges av-&lt;br&gt;drag för kostnader i samband med&lt;br&gt;fusion som avses i 2 § 4 mom.&lt;br&gt;första stycket samt annan fusion&lt;br&gt;enligt 14 kap. 1 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolag medges avdrag&lt;br&gt;för kostnader för förändring av&lt;br&gt;aktiekapitalet och för förvaltning&lt;br&gt;av bolagets kapital. Detsamma&lt;br&gt;gäller en ekonomisk förenings&lt;br&gt;kostnader för ökning av före-&lt;br&gt;ningens medlems- och förlagsinsat-&lt;br&gt;ser samt för förvaltning av insat-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;december 1997 och tillämpas första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring av lagen (1993:1536) om Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;räntefördelning vid beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreslås att 9 och 18 §§ lagen (1993:1536) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntefördelning vid beskattning skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 j&lt;br&gt;Som tillgång räknas inte&lt;br&gt;egendom som avses i 27 § 1&lt;br&gt;mom., 29 § 1 mom., 30 § 1 mom.&lt;br&gt;och 31 § lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt såvida inte&lt;br&gt;vederlag eller realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av egendomen utgör&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet. Andel&lt;br&gt;i handelsbolag skall aldrig räknas&lt;br&gt;som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vid 1995 års taxering eller,&lt;br&gt;om den skattskyldige på grund av&lt;br&gt;förlängt räkenskapsår inte skall&lt;br&gt;taxeras for inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamheten detta år, vid 1996&lt;br&gt;års taxering, fördelningsunderlaget&lt;br&gt;- beräknat utan sådan jämkning&lt;br&gt;som avses i 19 § - negativt, skall&lt;br&gt;fördelningsunderlaget ökas med&lt;br&gt;motsvarande belopp (övergångs-&lt;br&gt;posten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillgång räknas inte&lt;br&gt;egendom som avses i 27 § 1&lt;br&gt;mom., 29 § 1 mom., 30 § 1 mom.&lt;br&gt;och 31 § lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt, såvida inte&lt;br&gt;avkastning av egendomen eller&lt;br&gt;vederlag eller realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av egendomen utgör&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet. Andel&lt;br&gt;i handelsbolag skall aldrig räknas&lt;br&gt;som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vid 1995 års taxering eller,&lt;br&gt;om den skattskyldige på grund av&lt;br&gt;förlängt räkenskapsår inte skall&lt;br&gt;taxeras for inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamheten detta år, vid 1996&lt;br&gt;års taxering, fördelningsunderlaget&lt;br&gt;- beräknat utan sådan jämkning&lt;br&gt;som avses i 19 § - negativt, skall&lt;br&gt;fördelningsunderlaget ökas med&lt;br&gt;motsvarande belopp (övergångs-&lt;br&gt;posten). Har fastighet som inte ut-&lt;br&gt;gör omsättningstillgång vid denna&lt;br&gt;taxering tagits upp till lägre be-&lt;br&gt;lopp än det högsta av de värden&lt;br&gt;som följer av 13 § 4 eller 14 §,&lt;br&gt;skall övergångsposten minskas&lt;br&gt;med mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om delägare i handelsbolag skall övergångsposten reduceras i&lt;br&gt;den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag över tillskott) under&lt;br&gt;beskattningsår som taxerats åren 1991-1994 överstigit såväl hans&lt;br&gt;skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skattepliktiga inkomster utöver&lt;br&gt;avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår näringsverksamheten eller, i fråga om handelsbolag, andelen&lt;br&gt;till en fysisk person eller ett dödsbo på annat sätt än genom köp, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförligt fång, övertas övergångsposten av förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om det beskattningsår som påbörjas närmast efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1885.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:761) om&lt;br&gt;inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade&lt;br&gt;bestämmelser om aktiekapitalets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 7 och 14 §§ lagen (1996:761) om&lt;br&gt;inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;aktiekapitalets storlek skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;eller avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;skall inte anses uppkomma genom&lt;br&gt;sådan avregistrering som anges 1&lt;br&gt;§. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;tillskott av aktier till handelsbolag&lt;br&gt;eller ekonomisk förening som&lt;br&gt;övertar verksamheten enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig vinst eller&lt;br&gt;avdragsgill förlust som hänför sig&lt;br&gt;till aktierna i bolaget skall inte&lt;br&gt;anses uppkomma genom sådan&lt;br&gt;avregistrering som anges i 1 §.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;tillskott av aktier till handelsbolag&lt;br&gt;eller ekonomisk förening som&lt;br&gt;övertar verksamheten enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttras övertagna tillgångar som inte föranlett uttagsbeskattning&lt;br&gt;enligt 3 §, skall aktiebolaget och övertagaren anses utgöra en&lt;br&gt;skattskyldig när frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill&lt;br&gt;realisationsförlust bedöms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övertagaren skall ta upp lager, fordringar och liknande tillgångar till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande de utgående värdena i den balansräkning som&lt;br&gt;aktiebolaget upprättat vid övertagandet. Det värde som övertagaren skall&lt;br&gt;ta upp lagret till skall dock jämkas, om lagret omfattat en fastighet som&lt;br&gt;vid övertagandet ändrar karaktär till privatbostadsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, inventarium, patenträtt eller tillgång&lt;br&gt;av goodwills natur tagits över, skall aktiebolaget och övertagaren anses&lt;br&gt;utgöra en skattskyldig när värdeminskningsavdrag och likande avdrag&lt;br&gt;samt vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde&lt;br&gt;beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter tagits över och har&lt;br&gt;aktiebolaget medgetts avdrag för utgifterna, skall motsvarande belopp tas&lt;br&gt;upp som intäkt hos övertagaren. Avdragsrätten för övertagaren prövas&lt;br&gt;med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör aktierna i aktiebolaget&lt;br&gt;omsättningstillgång enligt punkt 4&lt;br&gt;av anvisningarna till 21 § kommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör aktierna i aktiebolaget&lt;br&gt;omsättningstillgång enligt punkt 4&lt;br&gt;av anvisningarna till 21 § kommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;aktiebolagets fastigheter hos över-&lt;br&gt;tagaren tas upp till ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande det värde aktierna tagits&lt;br&gt;upp till enligt punkt 2 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 24 § nämnda lag. Det&lt;br&gt;belopp som övertagaren skall ta&lt;br&gt;upp skall dock jämkas, om värdet&lt;br&gt;på aktierna i mer än ringa om-&lt;br&gt;fattning är hänförligt till annat än&lt;br&gt;sådana fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i första -&lt;br&gt;redovisa skattepliktiga intäkter och&lt;br&gt;varit hänförliga till aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av lagen&lt;br&gt;(1993:1537) om expansionsmedel&lt;br&gt;gäller att övertagaren vid taxe-&lt;br&gt;ringen för det närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsåret skall anses ha ex-&lt;br&gt;pansionsmedel som svarar mot&lt;br&gt;138,89 procent av ett belopp som&lt;br&gt;utgörs av aktiebolagets eget kapital&lt;br&gt;minskat med tillskjutet kapital. 1&lt;br&gt;fråga om delägare i handelsbolag&lt;br&gt;och enkelt bolag gäller mot-&lt;br&gt;svarande beträffande dennes del av&lt;br&gt;kapitalet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;aktiebolagets fastigheter hos över-&lt;br&gt;tagaren tas upp till anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet i bolaget. Det belopp&lt;br&gt;som övertagaren skall ta upp skall&lt;br&gt;dock jämkas, om aktierna vid&lt;br&gt;tillämpning av punkt 2 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 24 § nämnda lag&lt;br&gt;tagits upp till lägre belopp än&lt;br&gt;anskaffningsvärdet. Jämkning skall&lt;br&gt;dock inte ske, om värdenedgången&lt;br&gt;är hänförlig till annat än fastig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fjärde styckena skall övertagaren&lt;br&gt;avdragsgilla kostnader som annars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av lagen&lt;br&gt;(1993:1537) om expansionsmedel&lt;br&gt;gäller att övertagaren vid taxe-&lt;br&gt;ringen för det närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsåret skall anses ha ex-&lt;br&gt;pansionsmedel som svarar mot&lt;br&gt;138,89 procent av ett belopp som&lt;br&gt;utgörs av aktiebolagets eget kapital&lt;br&gt;minskat med tillskjutet kapital.&lt;br&gt;Aktiebolagets egna kapital skall&lt;br&gt;dessutom minskas med det bok-&lt;br&gt;förda värdet på egendom som&lt;br&gt;beskattas enligt 3 § andra stycket.&lt;br&gt;I fråga om delägare i handelsbolag&lt;br&gt;och enkelt bolag gäller mot-&lt;br&gt;svarande beträffande dennes del av&lt;br&gt;kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger anskaffningsvärdet for aktierna, beräknat enligt 27 § 2&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, det tillskjutna kapitalet,&lt;br&gt;skall det egna kapitalet minskas med anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om upphävande av lagen (1970:599) Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1970:599) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1997. Lagen tillämpas alltjämt vid&lt;br&gt;1998 och tidigare års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 154&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen beslutade den 30 juni 1994 att ge en särskild&lt;br&gt;utredare i uppdrag att se över kapitalförlustbegreppet och bestäm-&lt;br&gt;melserna om avdrag för s.k. organisationskostnader och andra utgifter&lt;br&gt;som har att göra med förvärv, utvidgning eller förbättring av en för-&lt;br&gt;värvskälla. Utredaren redovisade uppdraget i betänkandet Kapital-&lt;br&gt;förluster och organisationskostnader vid beskattningen (SOU 1995:137).&lt;br&gt;En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 och lagförslagen&lt;br&gt;finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns i lagstiftningsärendet (dnr Fi96/307).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare frågor som behandlas är medlemsinlåning till producent-&lt;br&gt;föreningar samt vissa ändringar i lagen (1996:761) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktie-&lt;br&gt;kapitalets storlek och lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskatt-&lt;br&gt;ning. Vid beredningen av lagförslagen har synpunkter inhämtats från&lt;br&gt;Riksskatteverket. 1 fråga om förslaget om medlemsinlåning till produ-&lt;br&gt;centföreningar har kontakter också hafts med Lantbrukarnas Riksförbund&lt;br&gt;och Skogsägarnas Riksförbund. De synpunkter som framförts har varit&lt;br&gt;av teknisk art och har i allt väsentligt beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 maj 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har ifrågasatt behovet av&lt;br&gt;en särskild bevisregel avseende avdragsrätten för förluster av kontanta&lt;br&gt;medel genom brott. Frågan behandlas i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i övrigt följt Lagrådets förslag. Dessutom har vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förbudet mot avdrag för utgifter för förvärv,&lt;br&gt;utvidgning eller förbättring av en inkomstkälla&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon grundläggande förändring av&lt;br&gt;principen om förbud mot avdrag för utgifter för förvärv, utvidgning&lt;br&gt;eller förbättring av en inkomstkälla bör inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Redovisningskonsulters Förbund anser Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;att nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar skall vara&lt;br&gt;avdragsgilla vid den löpande beskattningen. Kooperativa förbundet (KF)&lt;br&gt;föreslår att den frågan utreds vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning: Grundläggande&lt;br&gt;bestämmelser om vad som utgör avdragsgilla kostnader vid&lt;br&gt;inkomstberäkningen finns i 20 § kommunalskattelagen (1928:370, KL).&lt;br&gt;1 paragrafens första stycke sägs: “Vid beräkningen av inkomsten från&lt;br&gt;särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för&lt;br&gt;intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas från samtliga intäkter&lt;br&gt;i pengar eller pengars värde (bruttointäkt) som har influtit i&lt;br&gt;förvärvskällan under beskattningsåret”. Av bestämmelsen följer att&lt;br&gt;avgörande för den löpande avdragsrätten är att det är fråga om en utgift&lt;br&gt;för intäkternas förvärvande eller bibehållande. Bestämmelsen anses&lt;br&gt;emellertid också ge uttryck för principen att avdrag inte medges för&lt;br&gt;kostnader för förvärv av en förvärvskälla och inte heller för kostnader&lt;br&gt;för utvidgning eller förbättring av den befintliga förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med forvärvskälleindelningen har varit att skapa en formell ram&lt;br&gt;för sortering av de intäkter och kostnader som hör ihop. En förändring&lt;br&gt;av denna formella indelning av intäkter och kostnader, som närmast har&lt;br&gt;karaktären av ett tekniskt hjälpmedel vid beräkning av den skattepliktiga&lt;br&gt;inkomsten, kan inte direkt påverka grunderna för vilka utgifter som är&lt;br&gt;avdragsgilla eller på vilket sätt dessa utgifter får kostnadsföras&lt;br&gt;(omedelbart, genom värdeminskningsavdrag eller vid vinst- eller&lt;br&gt;förlustberäkningen vid tillgångens eventuella avyttring). Vad som är&lt;br&gt;avdragsgillt och hur det skall dras av bestäms inte primärt av hur en&lt;br&gt;teknisk beräkningsenhet är utformad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indirekt synes dock ändringarna i forvärvskälleindelningen som 1990&lt;br&gt;års skattereform och företagsskattereformen år 1994 innebär (prop.&lt;br&gt;1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, SFS 1990:650 m.fl. respektive prop.&lt;br&gt;1993/94:50, bet. 1993/94:SkU 15, SFS 1993:1536 m.fl.) ha medfört att&lt;br&gt;möjligheterna till avdrag i vissa fall kan ha blivit större. Detta är en&lt;br&gt;följd av att all den näringsverksamhet som en juridisk eller fysisk person&lt;br&gt;bedriver med vissa mindre undantag hänförs till en och samma&lt;br&gt;förvärvskälla enligt gällande regler. Enligt tidigare bestämmelser&lt;br&gt;utgjorde i princip varje förvärvsverksamhet som var att anse som en&lt;br&gt;självständig rörelse en förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter som är nedlagda innan en skattepliktig verksamhet föreligger&lt;br&gt;är i princip inte avdragsgilla. Det går därför inte att få avdrag för&lt;br&gt;kostnader som läggs ned under uppbyggnadsskedet av en verksamhet.&lt;br&gt;Normalt kan dock utgifterna tas upp som en tillgång (aktiveras) och dras&lt;br&gt;av i form av avskrivningar när näringsverksamheten startat och det&lt;br&gt;därmed föreligger en skattepliktig verksamhet. Vidare är det enligt punkt&lt;br&gt;26 av anvisningarna till 23 § KL möjligt att under vissa förutsättningar&lt;br&gt;få avdrag i efterhand för utgifter i näringsverksamheten före verksam-&lt;br&gt;hetens påbörjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en skattskyldig redan bedriver viss skattepliktig verksamhet Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;kunde den tidigare forvärvskälleindelningen i inkomstslaget rörelse i&lt;br&gt;princip medföra att nedlagda utvecklings- och experimentkostnader inte&lt;br&gt;ansågs hänförliga till den bedrivna verksamheten. 1 stället ansågs de&lt;br&gt;syfta till att få i gång en verksamhet som till sin karaktär var så artskild&lt;br&gt;från den bedrivna att den skulle utgöra en egen förvärvskälla om den&lt;br&gt;kom till stånd. Detta medförde att utgifterna inte kunde dras av i den&lt;br&gt;bedrivna verksamheten. Först om det planerade projektet ledde fram till&lt;br&gt;en skattepliktig verksamhet (och därmed en särskild förvärvskälla) kunde&lt;br&gt;de bli avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande bestämmelser, där huvudregeln är att all näringsverk-&lt;br&gt;samhet som en skattskyldig bedriver hänförs till samma förvärvskälla,&lt;br&gt;synes i viss mån ha medfört att möjligheterna till avdrag för denna typ&lt;br&gt;av kostnader har utökats, eftersom det numera inte på motsvarande sätt&lt;br&gt;kan bli aktuellt att hänföra utvecklings- och experimentkostnader till en&lt;br&gt;ny förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvskällefrågan bör emellertid belysas även mot bakgrund av&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. Villkoren för bl.a. de små och medelstora&lt;br&gt;företagen är väsentligen annorlunda i dag än när reglerna infördes. I&lt;br&gt;många fall ställs stora krav på snabba anpassningar. En fråga är därför i&lt;br&gt;vad mån avdragsförbudet för kostnader för bl.a. utvidgning eller&lt;br&gt;förbättring av en förvärvskälla fortfarande har relevans och vilka&lt;br&gt;förändringar som kan anses behövliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstslaget tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det brukar hävdas att en följd av principen att avdrag inte medges för&lt;br&gt;förvärv etc. av en inkomstkälla är att avdrag inte medges för&lt;br&gt;grundutbildningskostnader. Kostnader för skol- och högskolestudier eller&lt;br&gt;annan utbildning som kan sägas ta sikte på anställning eller tjänst är&lt;br&gt;således i princip inte avdragsgilla. Däremot anses fortbildningskostnader,&lt;br&gt;dvs. kostnader för att bibehålla redan förvärvade kunskaper, avdragsgilla,&lt;br&gt;eftersom dessa kostnader inte är att betrakta som kostnader för förvärv&lt;br&gt;etc. av en inkomstkälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utbildningskostnader som är nedlagda innan den&lt;br&gt;skattskyldige har någon skattepliktig inkomstkälla framstår avdragsför-&lt;br&gt;budet som självklart. Kostnader nedlagda innan det finns en skattepliktig&lt;br&gt;verksamhet är i princip aldrig avdragsgilla. 1 den meningen finns det&lt;br&gt;således ett allmänt och absolut avdragsförbud mot kostnader för förvärv&lt;br&gt;av en inkomstkälla. Frågan är hur kostnader för grundutbildning som är&lt;br&gt;nedlagda när den skattskyldige har en inkomstkälla i inkomstslaget tjänst&lt;br&gt;betraktas. Om det finns ett avdragsförbud för kostnader för förvärv,&lt;br&gt;förbättring eller utvidgning av en inkomstkälla borde sådana kostnader&lt;br&gt;aldrig vara avdragsgilla. Den genomgång av rättspraxis som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalförlustutredningen gjort tyder emellertid inte på att det skulle&lt;br&gt;finnas något sådant avdragsförbud. Avdrag har tvärtom medgetts trots&lt;br&gt;att utbildningen varit ägnad att medföra högre kompetens för den&lt;br&gt;skattskyldige, dvs. haft karaktär av grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande är om kostnaderna för utbildningen kan ses som&lt;br&gt;kostnader för fullgörande av tjänsten. Är det fråga om en sådan kostnad&lt;br&gt;spelar det ingen roll att inkomstkällan samtidigt förbättras. Det primära&lt;br&gt;är således om utbildningskostnaden kan ses som en kostnad för&lt;br&gt;fullgörande av tjänsten eller inte och detta är en bevisfråga. För att få&lt;br&gt;avdrag for grundutbildningskostnader måste den skattskyldige styrka att&lt;br&gt;det är fråga om en kostnad för fullgörande av tjänsten. Såvitt framgår av&lt;br&gt;rättsfallsgenomgången sker detta i praktiken genom att det under&lt;br&gt;utbildningstiden utgått oavkortad lön eller motsvarande ersättning. Har&lt;br&gt;sådan ersättning utgått är det en presumtion för att det är fråga om&lt;br&gt;kostnader för fullgörande av tjänsten. En sådan presumtion kan givetvis&lt;br&gt;inte ställas upp förbehållslöst i fråga om fåmansföretag där det ofta inte&lt;br&gt;finns något reellt tvåpartsförhållande mellan arbetsgivare och anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har däremot ersättning över huvud taget inte utgått eller har lönen&lt;br&gt;reducerats under utbildningen medges inte avdrag. Detta kan emellertid&lt;br&gt;inte tas till intäkt för att utbildningskostnaden ses som en inte&lt;br&gt;avdragsgill kostnad för förbättring av inkomstkällan. Orsaken är snarare&lt;br&gt;att den skattskyldige inte förmått styrka att det är en kostnad som är&lt;br&gt;nödvändig för tjänstens fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstslaget näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att värdeminskningsavdrag i regel medges för utgifter för&lt;br&gt;förvärv av anläggningstillgångar har det principiella avdragsförbudet mot&lt;br&gt;avdrag för kostnader för förvärv etc. av en inkomstkälla i praktiken&lt;br&gt;begränsad betydelse. Vid förvärv av en näringsverksamhet medges&lt;br&gt;sålunda avdrag för förvärvade inventarier genom årliga&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag. På motsvarande sätt kan utgifter för förvärv av&lt;br&gt;anläggningstillgångar innan en skattepliktig verksamhet har påbörjats bli&lt;br&gt;avdragsgilla genom att vid verksamhetens start tas upp som en tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett par fall har avdragsförbudet betydelse. För den del av anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för en näringsfastighet som belöper på marken medges&lt;br&gt;inte värdeminskningsavdrag. Detta följer av att marken anses ha ett&lt;br&gt;bestående värde och därför inte förbrukas i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel på principens genomslag är att avdrag inte medges&lt;br&gt;vid den löpande beskattningen för utgifter for förvärv av aktier eller&lt;br&gt;andra andelar i bolag. Anskaffningsutgiften för aktier etc. som utgör&lt;br&gt;anläggningstillgångar kan sålunda inte kostnadsföras i näringsverksam-&lt;br&gt;heten vare sig direkt eller indirekt genom värdeminskningsavdrag.&lt;br&gt;Avdrag medges först vid vinst- eller förlustberäkningen vid aktiens&lt;br&gt;avyttring. Ett par remissinstanser tar upp denna fråga i sina yttranden&lt;br&gt;och ifrågasätter om inte nedskrivningar av finansiella anläggnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgångar borde vara avdragsgilla vid den löpande beskattningen. En Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;remissinstans anser att frågan bör utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är bl.a. med hänsyn till svårigheterna att med rimlig grad&lt;br&gt;av säkerhet värdera inte marknadsnoterade finansiella instrument inte&lt;br&gt;beredd att göra nedskrivningar av finansiella tillgångar avdragsgilla vid&lt;br&gt;den löpande taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 praktiken finns det inte något generellt avdragsförbud. Det&lt;br&gt;avgörande är om det är fråga om en kostnad för intäkternas förvärvande&lt;br&gt;eller bibehållande, dvs. om det är en kostnad i verksamheten eller inte.&lt;br&gt;Kan en viss utgift betraktas som en driftkostnad medges avdrag även om&lt;br&gt;utgiften samtidigt kan sägas vara en kostnad för förvärv, utvidgning eller&lt;br&gt;förbättring av en inkomstkälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör slutligen framhållas att den svenska skattelagstiftningen också&lt;br&gt;bygger på den principen att till beskattning för en viss tidsperiod —&lt;br&gt;beskattningsåret — tas upp på perioden belöpande intäkter efter avdrag&lt;br&gt;för på samma tidsperiod belöpande omkostnader. Varje beskattningsår&lt;br&gt;skall i princip belastas endast med sina egna kostnader. Denna princip&lt;br&gt;medför att kostnaden för anskaffning av sådana tillgångar i en&lt;br&gt;verksamhet vilka kan användas under en följd av år inte får dras av med&lt;br&gt;en gång. Anskaffningskostnaden är hänförlig till och fördelas på&lt;br&gt;samtliga de år som tillgången beräknas vara i bruk i företaget. Det&lt;br&gt;skulle med andra ord strida mot allmänna periodiseringsprinciper att&lt;br&gt;generellt medge omedelbart avdrag för investeringar som innebär att en&lt;br&gt;inkomstkälla förbättras eller utvidgas. Vad som däremot kan diskuteras&lt;br&gt;är var gränsen skall dras mellan å ena sidan sådana utgifter som skall&lt;br&gt;hänföras till anskaffningskostnaden för en viss anläggningstillgång och&lt;br&gt;därmed bli föremål för de avdragsbestämmelsersom gäller härför och å&lt;br&gt;andra sidan sådana utgifter som inte kan anses ha ett sådant direkt&lt;br&gt;samband med förvärvet av tillgången, varför de får dras av direkt.&lt;br&gt;Exempel på denna typ av frågor är konsultkostnader i samband med&lt;br&gt;aktieförvärv och lantmäterikostnader. Dessa frågor kommer att behandlas&lt;br&gt;i avsnitt 7.5 och 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstslaget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstslaget kapital är endast föremål för statlig beskattning. Genom&lt;br&gt;hänvisning i 2 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL)&lt;br&gt;är dock den allmänna avdragsbestämmelsen i 20 § första stycket KL&lt;br&gt;tillämplig vid taxeringen till statlig inkomstskatt i den mån inte annat&lt;br&gt;följer av reglerna i SIL. Detta innebär att det principiella avdragsförbud&lt;br&gt;som anses komma till uttryck i 20 § första stycket KL också gäller vid&lt;br&gt;beräkning av inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande regler om avdrag i inkomstslaget kapital finns vidare&lt;br&gt;i 3 § 2 mom. första stycket SIL. Som huvudregel gäller att avdrag får&lt;br&gt;göras för omkostnader för intäkternas förvärvande. Det innebär att&lt;br&gt;anskaffnings- och förbättringskostnader vid investeringar i aktier och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheter etc. får avräknas först vid reavinstberäkningen efter Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;avyttringen. Avdrag medges också, med vissa inskränkningar, för reaför-&lt;br&gt;luster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som undantag från huvudregeln gäller att ränteutgifter är avdragsgilla&lt;br&gt;vid den löpande beskattningen även om de inte är hänförliga till&lt;br&gt;omkostnader för intäkternas förvärvande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något absolut avdragsförbud finns inte heller i inkomstslaget kapital.&lt;br&gt;Vid beräkning av reavinst får avdrag göras för den avyttrade&lt;br&gt;egendomens anskaffningskostnad. Anskaffningskostnaden utgör uppen-&lt;br&gt;bart en kostnad för intäkternas förvärvande, men den kan också sägas&lt;br&gt;utgöra en kostnad för förvärv av inkomstkällan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kapitalförluster&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kapitalförlustbegreppet avskaffas. Avdrags-&lt;br&gt;rätten för förluster regleras särskilt vad gäller inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet. Någon särskild reglering införs inte för inkomst-&lt;br&gt;slagen tjänst och kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslog emellertid en bestämmelse avseende inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst som gav uttryck för principen att avdrag medges för kostnader&lt;br&gt;som kan anses normala for verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;De flesta remissinstanserna anser att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlustbegreppet bör avskaffas. Riksrevisionsverket föreslår dock&lt;br&gt;att man i avvaktan på Skattelagskommitténs översyn av skatte-&lt;br&gt;lagstiftningen nöjer sig med att reglera avdragsrätten för kontant-&lt;br&gt;förluster. Bl.a. RSV anser att den föreslagna regleringen avseende&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst medför en förändring av avdragsrätten och föreslår&lt;br&gt;en annan teknisk lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitalförluster har, förutom vissa mindre ändringar i samband med&lt;br&gt;1990 års skattereform, haft samma utformning sedan 1984 års taxering.&lt;br&gt;Begreppet kapitalförlust är dock av äldre datum. I SOU 1995:137 (s. 49&lt;br&gt;- 52) finns en genomgång av begreppets historia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 § andra stycket kommunalskattelagen (1928:370, KL) anges att&lt;br&gt;avdrag inte får göras for kapitalförluster “i vidare mån än som särskilt&lt;br&gt;föreskrivs”. Sin nuvarande lydelse fick bestämmelsen i samband med&lt;br&gt;skattereformen. Tidigare föreskrevs att avdrag inte får göras för&lt;br&gt;kapitalförlust “i vidare mån än som får ske enligt 36 §”. Bestämmelsen&lt;br&gt;ändrades av lagtekniska skäl, eftersom rätten till avdrag för reaförluster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;numera regleras i olika sammanhang (prop. 1989/90:110 s. 684). Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär att en kapitalförlust som inte är avdragsgill vid&lt;br&gt;den löpande inkomstberäkningen i en verksamhet kan vara avdragsgill&lt;br&gt;vid reavinstbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet kapitalförlust definieras i punkt 5 första stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 20 § KL. Det första ledet i definitionen - att avdrag&lt;br&gt;inte medges for förluster som inte har samband med någon förvärvskälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kan inte anses ha någon självständig betydelse. Att avdrag inte medges&lt;br&gt;för sådana förluster följer redan av att det inte finns något allomfattande&lt;br&gt;inkomstbegrepp i kommunalskattelagen. Om en inkomst inte kan&lt;br&gt;hänföras till något inkomstslag - och därmed inte heller inordnas i&lt;br&gt;någon särskild skatteberäkningsenhet (förvärvskälla) - är den skattefri.&lt;br&gt;På motsvarande sätt krävs för att en kostnad skall vara avdragsgill att&lt;br&gt;den skattskyldige bedriver en skattepliktig verksamhet - och att det&lt;br&gt;följaktligen finns en särskild skatteberäkningsenhet - till vilken&lt;br&gt;kostnaden kan hänföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har det andra ledet i definitionen av kapitalförlustbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att avdrag inte medges för onormala förluster trots att de har samband&lt;br&gt;med förvärvskällan - en självständig betydelse. Bestämmelsen medför&lt;br&gt;att en förlust som är onormal inte är avdragsgill trots att den har ett&lt;br&gt;sådant direkt samband med en skattepliktig verksamhet att den skulle&lt;br&gt;vara avdragsgill om kapitalförlustbestämmelsen inte fanns. Vissa&lt;br&gt;förluster som annars skulle kunna vara avdragsgilla hänförs således&lt;br&gt;genom bestämmelsen till inte avdragsgilla förluster. Bestämmelsens&lt;br&gt;självständiga betydelse har emellertid kommit att urholkas på grund av&lt;br&gt;inskränkningarna i anvisningspunktens andra stycke a) - e). I&lt;br&gt;Kapitalförlustutredningens betänkande (s. 53 - 59) finns en närmare&lt;br&gt;redogörelse för inskränkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstslaget näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inkomstslaget näringsverksamhet har utvecklingen medfört&lt;br&gt;att den ursprungliga huvudregeln att avdrag inte medges för förluster&lt;br&gt;som är onormala för verksamheten i praktiken blivit en undantagsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De successiva inskränkningarna medför att det måste ifrågasättas om&lt;br&gt;begreppet längre är nödvändigt. Det rekvisit som då måste diskuteras&lt;br&gt;och prövas är kravet på normalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tar man bort normalitetskravet finns det inte heller någon anledning&lt;br&gt;att ha kvar kapitalförlustbegreppet, eftersom dess självständiga betydelse&lt;br&gt;just är att säga att avdrag inte medges för onormala förluster. Det kan&lt;br&gt;också framhållas att begreppet driftförluster — som kan sägas utgöra&lt;br&gt;motsatsen till kapitalförluster — inte längre förekommer i lagtexten.&lt;br&gt;Normalitetskravet har under lång tid utsatts för kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av vad som är normalt respektive onormalt framstår inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sällan som subtil. Ett exempel är den distinktion som görs i praxis Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;mellan å ena sidan stöld av kontanta medel och å andra sidan&lt;br&gt;förskingring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att slopa normalitetskravet och kapitalförlustbegreppet kan&lt;br&gt;visserligen tänkas medföra att vissa förluster som i dag inte är&lt;br&gt;avdragsgilla på grund av att de är onormala för verksamheten blir&lt;br&gt;avdragsgilla. För detta krävs emellertid att de kan anses utgöra en&lt;br&gt;kostnad i verksamheten. Det är inte givet att de onormala förluster som&lt;br&gt;i dag inte anses avdragsgilla på grund av kapitalförlustbestämmelsen,&lt;br&gt;t.ex. vissa skadestånd, verkligen är av sådan karaktär att de kan betraktas&lt;br&gt;som kostnader i verksamheten. Det är med andra ord inte självfallet att&lt;br&gt;det räcker med att en förlust har ett samband med verksamheten för att&lt;br&gt;den skall kunna sägas utgöra en kostnad i verksamhet. Det kan tvärtom&lt;br&gt;hävdas att rekvisitet ”kostnader i verksamheten” (vilket är det uttryck&lt;br&gt;som används i 23 § KL) uttrycker ett hårdare krav än ”samband med ...&lt;br&gt;förvärvskällan” (vilket är det uttryck som används i bestämmelsen om&lt;br&gt;kapitalförluster).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav bör kapitalförlustbegreppet tas bort. Dess&lt;br&gt;nuvarande självständiga betydelse är begränsad och begreppet framstår&lt;br&gt;väsentligen som en historisk rest. En ny bestämmelse bör införas i&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 23 § KL där det anges att till kostnad i&lt;br&gt;näringsverksamhet hänförs också förluster som uppkommit i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning i avdragsrätten för förluster bör dock göras genom att&lt;br&gt;det i lagtexten anges att avdrag inte medges om särskilda skäl mot&lt;br&gt;avdragsrätt föreligger. Avdrag bör t.ex. inte medges för skadestånd på&lt;br&gt;grund av brottslig handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten för förluster av kontanta medel på grund av brott bör&lt;br&gt;få en särskild reglering. Den regleringen diskuteras närmare i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstslaget tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningarna i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 20 § KL&lt;br&gt;tar visserligen inte sikte på inkomstslaget tjänst, men även utanför&lt;br&gt;näringsverksamhet har avdragsförbudet för kapitalförluster begränsad&lt;br&gt;självständig betydelse. Detta hänger bl.a. samman med att förluster&lt;br&gt;utanför näringsverksamhet ofta kan hänföras till personliga&lt;br&gt;levnadskostnader som inte har samband med någon skattepliktig&lt;br&gt;verksamhet. Exempel på detta är stöld av personliga tillhörigheter och&lt;br&gt;förlust på borgensförbindelser som ingåtts utan samband med någon&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förluster som har samband med en anställning finns det&lt;br&gt;för det fallet att den anställde är redovisningsskyldig en särskild&lt;br&gt;reglering i 33 § 1 mom. andra stycket KL. 1 bestämmelsen föreskrivs att&lt;br&gt;avdrag får göras för &amp;quot;förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på&lt;br&gt;grund av sin tjänst redovisningsskyldig&amp;quot;. Vidare sägs i punkt 2 av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisningarna till samma lagrum att till denna typ av förlust &amp;quot;räknas Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;exempelvis bankkassörs ersättningsskyldighet för felräkning och&lt;br&gt;redogörares återbetalningsskyldighet för felaktigt utbetalda&lt;br&gt;avlöningsbelopp&amp;quot;. I anvisningspunkten sägs också att avdrag inte medges&lt;br&gt;om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten beror på brottslig&lt;br&gt;handling av den redovisningsansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med den särskilda regleringen saknar kapitalförlustbe-&lt;br&gt;stämmelsen betydelse for sådana förluster i inkomstslaget tjänst som är&lt;br&gt;hänförliga till redovisningsmedel. För andra typer av förluster som har&lt;br&gt;samband med en anställning kan dock avdragsförbudet för&lt;br&gt;kapitalförluster få betydelse, dvs. avdragsrätten bestäms av huruvida&lt;br&gt;förlusten kan anses normal for verksamheten eller inte. I praxis har&lt;br&gt;kapitalförlustbestämmelsen bl.a. haft betydelse vid bedömningen av&lt;br&gt;förluster som är hänförliga till egendom som har använts i tjänsten.&lt;br&gt;Avdrag har t.ex. medgivits for kostnader for reparation av bilar som&lt;br&gt;använts i tjänsten (RÅ 1969 ref. 4 och RÅ 1973 ref.46). Kostnaderna&lt;br&gt;har då varit att anse som normala driftkostnader. I sådana fall där&lt;br&gt;kostnaderna bedömts ligga vid sidan av vad som normalt följer av&lt;br&gt;tjänsten, t.ex. om den skattskyldige vållat skadan, har avdrag vägrats&lt;br&gt;(RÄ 1960 ref. 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller totalförlust av egendom som använts i tjänsten, t.ex.&lt;br&gt;genom brand eller stöld, har avdrag vid beräkning av inkomst av tjänst&lt;br&gt;inte medgetts oavsett om den skattskyldige varit vårdslös eller inte (RÅ&lt;br&gt;1962 Fi 1360, RÅ 1970 ref. 67 och RÅ 1977 ref. 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaringen till att avdrag inte medges i inkomstslaget tjänst vare sig&lt;br&gt;vid totalförlust av egendom som används i tjänsten eller vid försäljning&lt;br&gt;av sådan egendom synes främst kunna sökas i att den eventuella vinst&lt;br&gt;som kan uppkomma vid en försäljning av sådan egendom inte utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst utan i stället kan bli föremål för&lt;br&gt;reavinstbeskattning i inkomstslaget kapital. En jämförelse kan också&lt;br&gt;göras med vad som ursprungligen gällde vid motsvarande förluster av&lt;br&gt;inventarier i dåvarande inkomstslaget rörelse. Vid kommunalskattelagens&lt;br&gt;tillkomst bedömdes dessa som inte avdragsgilla kapitalförluster, eftersom&lt;br&gt;en avyttring av inventarierna då inte utgjorde intäkt av rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förlust på grund av borgensförbindelse medges enligt fast&lt;br&gt;praxis inte avdrag vid beräkning av inkomst av tjänst även om förlusten&lt;br&gt;kan sägas ha ett samband med tjänsten (RÅ 1965 Fi 26, RÅ 1976 ref.&lt;br&gt;70 och RÅ 1988 ref. 95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också när det gäller skadestånd som uppkommer i samband med en&lt;br&gt;anställning avgörs avdragsrätten av kapitalförlustbestämmelsen, dvs.&lt;br&gt;fråga blir om orsaken till skadeståndet kan anses normal för&lt;br&gt;verksamheten eller inte. Några särskilda regler om skadestånd finns&lt;br&gt;således inte. Här bortses från den ovan nämnda regeln i 33 § 1 mom.&lt;br&gt;andra stycket KL som i och för sig kan ses som en regel om skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsfallsgenomgången visar att vid beräkning av inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som huvudregel att avdrag inte medges för förluster som är&lt;br&gt;onormala för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praxis ger också vid handen att normalitetskravet tillmäts betydelse Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;inte endast vid bedömningen av vad som enligt allmänt språkbruk brukar&lt;br&gt;hänföras till begreppet förluster utan även vid bedömningen av utgifter i&lt;br&gt;allmänhet, såsom kostnader för att reparera egendom som används i&lt;br&gt;tjänsten (se t.ex. RÅ 1969 ref. 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med Kapitalförlustutredningen att&lt;br&gt;nödvändighetsrekvisitet (33 § 1 mom. andra stycket KL) skulle kunna&lt;br&gt;slopas. Rekvisitet får anses sakna självständig betydelse. Regeringen&lt;br&gt;delar emellertid den uppfattning som RSV och Kammarätten i Jönköping&lt;br&gt;ger uttryck för, nämligen att det föreslagna tillägget till 33 § KL medför&lt;br&gt;en förändring av avdragsrätten. En sådan förändring är inte avsedd och&lt;br&gt;utredningens förslag bör därför inte genomföras i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstslaget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild lagreglering avseende inkomstslaget kapital är obehövlig.&lt;br&gt;Distinktionen mellan normala och onormala förluster saknar i princip&lt;br&gt;betydelse, eftersom avdragsförbudet för kapitalförluster inte gäller vid&lt;br&gt;reavinstbeskattningen. Vid beräkningen av reavinst görs således inte&lt;br&gt;någon åtskillnad mellan normala och onormala förluster. Att&lt;br&gt;avdragsförbudet inte gäller vid reavinstbeskattningen, bortsett från vad&lt;br&gt;som är att hänföra till personliga levnadskostnader, kommer indirekt till&lt;br&gt;uttryck i 20 § andra stycket KL där det sägs att avdrag inte får göras för&lt;br&gt;kapitalförluster &amp;quot;i vidare mån än som särskilt föreskrivs&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förlust av kontanta medel i näringsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlust av kontanta medel i näringsverksamhet behandlas olika beroende&lt;br&gt;på hur förlusten har uppkommit. I enlighet med huvudprincipen får&lt;br&gt;avdrag för förlust av kontanta medel göras om förlusten kan betraktas&lt;br&gt;som något normalt för verksamheten. Har kontanta medel däremot&lt;br&gt;förlorats genom en extraordinär händelse, t.ex. genom brand eller genom&lt;br&gt;att en näringsidkare tappat pengar som tillhör verksamheten, är förlusten&lt;br&gt;inte avdragsgill (jfr prop. 1980/81:68 Del B s. 208 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlust av kontanta medel genom brottsligt förfarande har bedömts&lt;br&gt;som driftförlust om brottet begåtts av en anställd som genom sin tjänst&lt;br&gt;haft medel under sin förvaltning (se t.ex. RÄ 1935 ref. 14, RÅ 1940 Fi&lt;br&gt;690 och RÅ 1944 ref. 64). Däremot har stöld som förövats av en&lt;br&gt;anställd som inte varit redovisningsansvarig betraktats som kapitalförlust&lt;br&gt;(bl.a. RÅ 1941 Fi 347 och RÅ 1957 Fi 1765). Likaså har stöld som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förövats av en utomstående, dvs. icke anställd, betraktats som kapitalför- Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;lust (RÅ 1963 Fi 1406 och 1407, RÅ 1964 Fi 1469 samt RÅ79 1:94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidigare praxis har banker vägrats avdrag for förluster av&lt;br&gt;kontanta medel genom stöld eller rån. I ett förhandsbesked, RÅ 1986&lt;br&gt;ref. 148, fann emellertid Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden att en&lt;br&gt;bank hade rätt till avdrag för bl.a. de förluster av svenska pengar som&lt;br&gt;uppkommer genom rån, stöld, bankboxsprängning och liknande.&lt;br&gt;Nämnden konstaterade med stöd av bankens utredning i ärendet att&lt;br&gt;förluster av svenska pengar genom rån, stöld m.m. är en påtaglig och&lt;br&gt;återkommande risk i verksamheter av det slag som bankerna bedriver&lt;br&gt;och fann att förlusterna var ”något som man normalt behöver räkna&lt;br&gt;med i verksamheten” och därför avdragsgilla som driftförluster.&lt;br&gt;Regeringsrätten ändrade inte förhandsbeskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har därefter i ett fall, RÅ 1994 ref. 27, tagit ställning&lt;br&gt;till om förlust av kontanta medel på grund av inbrott i butikslokal är att&lt;br&gt;hänföra till driftförlust eller till inte avdragsgill kapitalförlust. Målet&lt;br&gt;gällde stöld av kontanter om 580 000 kr (tre dagskassor) vid inbrott i en&lt;br&gt;livsmedelsbutik. Omständigheterna var följande. Dagskassorna&lt;br&gt;förvarades i ett särskilt larmat utrymme i bolagets butikslokal. Att&lt;br&gt;dagskassorna förvarades i butiken hängde samman med att det var helg,&lt;br&gt;då hämtning av kontanter inte kunde ske. Under vardagar hämtades&lt;br&gt;dagskassorna varje dag av posten. Bolagets försäkringsersättning på&lt;br&gt;grund av inbrottet kom att begränsas till sammanlagt ett basbelopp.&lt;br&gt;Anledningen till detta var att kontanterna, enligt försäkringsbolaget, inte&lt;br&gt;hade förvarats på ett sätt som föreskrevs i försäkringsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten fann, i likhet med underinstansema, att förlusten var&lt;br&gt;en inte avdragsgill kapitalförlust. I sin motivering konstaterade&lt;br&gt;Regeringsrätten att avdrag kan medges för förlust av kontanter i svensk&lt;br&gt;valuta i samband med rån, inbrott, stöld o.d. endast om förlusten kan&lt;br&gt;anses normal för förvärvskällan i fråga. Utredningen i målet visade&lt;br&gt;enligt Regeringsrätten inte att butiksrån etc. var så vanliga att de var&lt;br&gt;normala för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik mot rättsläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att näringsidkare vägrats avdrag vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;för förluster som uppkommit genom stöld av kontanta medel har&lt;br&gt;föranlett ett flertal riksdagsmotioner de senaste tio åren. Att avdragsrätt&lt;br&gt;inte föreligger i dessa fall har upplevts som stötande, orättvist och&lt;br&gt;stridande mot grundläggande rättsprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet har inte ställt sig främmande för att det kan finnas skäl&lt;br&gt;att ompröva det nuvarande kapitalförlustbegreppet (SkU 1985/86:33,&lt;br&gt;SkU 1986/87:33, 1990/91 :SkU30 och 1992/93:SkU21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Avdragsrätt för förlust av kontanta medel i näringsverk- Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;samhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild regel införs om rätt till avdrag för&lt;br&gt;förluster av kontanta medel i näringsverksamhet på grund av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna anser att&lt;br&gt;förslaget bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Vid en sammanvägning av vad som&lt;br&gt;talar för och emot att anse förluster av kontanta medel på grund av brott&lt;br&gt;som avdragsgilla kostnader i näringsverksamhet bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening avgörande vikt fästas vid det förhållandet att försäljningsverk-&lt;br&gt;samhet inte kan bedrivas utan en kalkylerad risk för förlust av kontanter&lt;br&gt;på grund av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för en utvidgad avdragsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att en regel som skulle innebära en generell avdragsrätt&lt;br&gt;för förluster av kontanta medel genom brott relativt lätt skulle kunna&lt;br&gt;missbrukas. Pengar kan i allmänhet inte ”öronmärkas”, vilket medför&lt;br&gt;att det är svårt att kontrollera en förlust av pengar. De kan tillhöra vem&lt;br&gt;som helst och kan vara annat än tillgångar i verksamheten. Summorna&lt;br&gt;kan vara okända eller överdrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse är också att skattemyndigheten i realiteten inte har&lt;br&gt;någon egentlig möjlighet att utreda sanningshalten i ett påstående om att&lt;br&gt;kontanta medel har förlorats på grund av brottslig gärning.&lt;br&gt;Skattemyndigheten har varken polismyndighets befogenheter eller&lt;br&gt;resurser. Till detta kommer att skattemyndigheten i regel har att ta&lt;br&gt;ställning till ett yrkande om avdrag for förlust av kontanta medel först&lt;br&gt;en längre tid efter det att förlusten har uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill måste man enligt regeringens mening räkna med&lt;br&gt;att det kan komma att framstå som lockande att på ett otillbörligt sätt&lt;br&gt;utnyttja en generell regel som medger avdrag för förluster av kontanta&lt;br&gt;medel. Detta kan ske genom att den skattskyldige t.ex. oriktigt uppger&lt;br&gt;att han varit utsatt for brott varvid kontanta medel tillgripits eller yrkar&lt;br&gt;avdrag för ett högre belopp än vad som faktiskt har tillgripits.&lt;br&gt;Omständigheterna kan givetvis också vara sådana att inte ens den&lt;br&gt;skattskyldige med säkerhet vet hur stort belopp som har tillgripits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet kan sägas bestå i att säkerställa att en uppgiven förlust&lt;br&gt;också verkligen inträffat och haft uppgiven omfattning. Med hänsyn till&lt;br&gt;det sagda bör utgångspunkten vara att en regel om avdragsrätt för&lt;br&gt;förluster av kontanta medel på grund av brott utformas på ett sådant sätt&lt;br&gt;att möjligheterna till missbruk i möjligaste mån begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att näringsidkare har möjlighet att försäkra sig mot&lt;br&gt;förluster av kontanta medel genom inbrott och rån kan det ifrågasättas&lt;br&gt;om en utökad avdragsrätt för förluster av kontanta medel inte skulle&lt;br&gt;kunna begränsas till en rätt till avdrag för självrisk. En sådan begränsad&lt;br&gt;avdragsrätt skulle bl.a. ha den fördelen att tvister mellan&lt;br&gt;skattemyndigheten och de skattskyldiga undveks, eftersom det i regel&lt;br&gt;inte skulle uppkomma några utrednings- och bevisproblem vid&lt;br&gt;taxeringen. Om en näringsidkare har haft en självrisk med anledning av&lt;br&gt;en förlust av kontanta medel genom brott, vilket enkelt kan konstateras,&lt;br&gt;medges avdrag. I övriga fall medges inte avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begränsning av avdragsrätten bör emellertid inte komma i&lt;br&gt;fråga. Förluster av kontanta medel på grund av brott är i princip av&lt;br&gt;sådan karaktär att de bör betraktas som avdragsgilla kostnader i&lt;br&gt;näringsverksamhet. Detta innebär att den principiellt riktiga lösningen på&lt;br&gt;frågan om hur en utökad avdragsrätt för sådana förluster bör utformas är&lt;br&gt;att avdrag inte skall vägras om det är klarlagt att den skattskyldige fått&lt;br&gt;vidkännas en sådan förlust. Tillräckligt starka skäl att välja en mer&lt;br&gt;begränsad lösning kan inte anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 En särskild bevisregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att avdrag skall kunna medges för&lt;br&gt;förluster av kontanta medel i näringsverksamhet på grund av brott&lt;br&gt;krävs att den skattskyldige kan visa att förutsättningarna för avdrag&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;ifrågasätter om en särskild bevisregel behövs. Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Uppsala universitet påpekar att det redan genom allmänna&lt;br&gt;bevisregler är klart att den skattskyldige har bevisbördan och att den fria&lt;br&gt;bevisprövningen bör leda till höga men ändå rimliga krav i fall som&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En allmän bevisprincip i&lt;br&gt;taxeringsmål är att den av parterna som har lättast att prestera bevisning&lt;br&gt;också skall göra detta. Detta innebär bl.a. att den skattskyldige har&lt;br&gt;bevisbördan för de avdrag som yrkas. Vilket mått av bevisning som&lt;br&gt;krävs varierar. I allmänhet räcker det med att uppgifterna vid en objektiv&lt;br&gt;bedömning framstår som sannolika. Om de uppgivna kostnaderna kan&lt;br&gt;anses rimliga medges således yrkat avdrag normalt utan någon närmare&lt;br&gt;bevisning. Yrkas däremot avdrag för kostnader som framstår som&lt;br&gt;främmande för verksamheten eller som är ovanligt höga skärps be-&lt;br&gt;viskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller inkomst av näringsverksamhet skall sådan enligt Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;24 &amp;nbsp;§ kommunalskattelagen (1928:370, KL) beräknas enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringsmässiga grunder. Uppfyller bokföringen bokföringslagens krav&lt;br&gt;och har den skattskyldige följt vad god bokföringssed i övrigt kräver har&lt;br&gt;bokföringen i allmänhet ett stort bevisvärde. Bevisvärdet är dock inte&lt;br&gt;obegränsat utan kan i vissa fall frångås, t.ex. om vinsten framstår som&lt;br&gt;osannolikt låg (jfr RÅ 1995 ref. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som sagts ovan om möjligheterna till missbruk&lt;br&gt;anser regeringen att det bör ställas upp ett högt beviskrav för att medge&lt;br&gt;avdrag för förluster av kontanta medel på grund av brott. Lagrådet&lt;br&gt;ifrågasätter om den föreslagna bevisregeln behövs. Regeringen håller i&lt;br&gt;och för sig med om att det redan av allmänna principer följer att den&lt;br&gt;skattskyldige har bevisbördan för de avdrag han eller hon yrkar.&lt;br&gt;Regeringen anser ändå att det är motiverat med en särskild bevisregel i&lt;br&gt;det här fallet. Den typ av förluster som det handlar om är till sin&lt;br&gt;karaktär sådana att de i regel framstår som extraordinära för verksam-&lt;br&gt;heten. Vidare kan det vanligen vara nästan omöjligt för&lt;br&gt;skattemyndigheten att kontrollera sanningshalten i ett påstående om en&lt;br&gt;sådan förlust. Om man skall införa en generell avdragsrätt för förluster&lt;br&gt;krävs därför att man förenar denna rätt med ett beviskrav som i princip&lt;br&gt;innebär att avdrag för förluster av kontanta medel genom brott medges&lt;br&gt;endast om det visas att förlusten uppkommit genom brott mot&lt;br&gt;näringsidkaren och avser tillgångar i näringsverksamhet. Med andra ord&lt;br&gt;bör ett högre beviskrav uppställas än vad som följer av allmänna regler.&lt;br&gt;Det bör krävas att den skattskyldige visar såväl förlustens storlek som att&lt;br&gt;förlusten uppkommit genom brott. Vad som närmare bör krävas för att&lt;br&gt;den skattskyldige skall uppnå detta mått av bevisning bör inte anges i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande bevisprincip är den s.k. fria bevisprövningen, som&lt;br&gt;kommer till uttryck i 35 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken. 1&lt;br&gt;bestämmelsen sägs att ”Rätten skall efter samvetsgrann prövning av allt,&lt;br&gt;som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat”. Principen, som&lt;br&gt;tillämpas också i förvaltningsprocessen, innebär att det inte uppställs&lt;br&gt;några begränsningar i fråga om vilka former av bevismedel som får&lt;br&gt;användas. Varje omständighet i målet skall således beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande krav bör dock vara att den näringsidkare som yrkar&lt;br&gt;avdrag för förlust av kontanta medel har gjort en polisanmälan snarast&lt;br&gt;efter det att brottet har upptäckts. Vad som därutöver bör krävas för att&lt;br&gt;näringsidkaren skall kunna styrka att kontanta medel har förlorats genom&lt;br&gt;brott går inte att ange exakt utan får bedömas på grundval av&lt;br&gt;utredningen i varje enskilt fall. Något absolut krav på fällande dom eller&lt;br&gt;att gärningsmannen har gripits och erkänt brottet bör givetvis inte&lt;br&gt;uppställas utan det bör räcka med att det är klarlagt att ett brott har&lt;br&gt;begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en skattskyldig skall kunna styrka förlustens storlek och&lt;br&gt;karaktär torde i regel krävas att det finns någon form av kassaregistre-&lt;br&gt;ring som visar hur stor summa som har förlorats. En uppskattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlustens storlek som enbart grundar sig på en s.k. bruttovinstkalkyl bör Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;inte vara tillräckligt för att beviskravet skall kunna anses uppfyllt. Om&lt;br&gt;den skattskyldige inte har ordnad bokföring är detta en omständighet&lt;br&gt;som talar emot att förlustens storlek kan anses klarlagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 En särskild beloppsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avdrag medges inte med större belopp än vad&lt;br&gt;som motsvarar ett sedvanligt innehav av kontanter i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Sveriges Köpmannaförbund anser att det är&lt;br&gt;fel att begränsa avdragsrätten. Enligt förbundet kan det finnas en mängd&lt;br&gt;olika anledningar till att en handlare tvingas ha större belopp än en&lt;br&gt;dagskassa i sina lokaler. Det kan bero på t.ex. dålig tillgänglighet till&lt;br&gt;bank eller höga mottagningsavgifter hos banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten vid förlust av&lt;br&gt;kontanta medel genom stöld eller rån bör vara att avdrag inte medges&lt;br&gt;med ett större belopp än vad som motsvarar ett sedvanligt innehav av&lt;br&gt;kontanter i verksamheten. Vad som kan anses som ett sedvanligt innehav&lt;br&gt;av kontanta medel får bedömas från fall till fall. När det gäller&lt;br&gt;detaljhandeln torde ett sedvanligt innehav av kontanter vara detsamma&lt;br&gt;som en dagskassa, dvs. inkomsten under en dag. I andra verksamheter&lt;br&gt;kan det vara fråga om det belopp som behövs för dagens löpande&lt;br&gt;utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en näringsidkare inom detaljhandeln väljer att i verksamhetens&lt;br&gt;lokaler förvara intäkterna från flera dagars försäljning bör avdrag således&lt;br&gt;inte medges med hela det förlorade beloppet, utan avdragsrätten bör&lt;br&gt;begränsas till ett belopp som motsvarar en dagskassa i verksamheten. Att&lt;br&gt;kontanter förvaras i verksamhetens lokaler på grund av att&lt;br&gt;näringsidkaren anser att bankens mottagningsavgift är for hög är således&lt;br&gt;inte godtagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begränsning bör emellertid inte gälla undantagslöst. Det kan&lt;br&gt;för ett företag eller en företagare vid vissa tillfällen finnas anledning att&lt;br&gt;förvara ett större belopp i verksamhetens lokaler än ett sedvanligt&lt;br&gt;innehav av kontanter. Det kan t.ex. vara fråga om en tillfällig kassaök-&lt;br&gt;ning på grund av en utförsäljning. Dagskassans storlek kan också variera&lt;br&gt;med hänsyn till veckodag eller i anslutning till utbetalning av lön,&lt;br&gt;barnbidrag m.m. Det kan också förekomma fall då det vid ett visst&lt;br&gt;tillfälle inte varit möjligt att omgående lämna dagskassan till förvaring i&lt;br&gt;bank, med påföljd att kontantkassan blivit osedvanligt stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det av särskilda skäl funnits anledning att förvara ett större&lt;br&gt;belopp i verksamhetens lokaler än ett sedvanligt innehav av kontanta&lt;br&gt;medel bör avdragsrätten således inte begränsas till detta belopp, utan&lt;br&gt;avdrag bör medges med hela det förlorade beloppet. En grundförutsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning är givetvis att den skattskyldige förmår visa förlustens storlek och Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket kontanta medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 8 § andra stycket bokföringslagen (1976:125, BFL) finns bestämmelser&lt;br&gt;om vid vilken tidpunkt bokföring skall ske. Åtskillnad görs mellan å ena&lt;br&gt;sidan kontanta in- och utbetalningar och å andra sidan övriga affärs-&lt;br&gt;händelser. Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast&lt;br&gt;påföljande arbetsdag (kassabokföring). Övriga affärshändelser skall&lt;br&gt;bokföras så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon definition av vad som avses med kontanter finns inte i&lt;br&gt;bokföringslagen. När man i allmänt språkbruk talar om kontanta medel&lt;br&gt;avses i regel sedlar och mynt. Begreppet kontanter har dock en vidare&lt;br&gt;innebörd i bokföringssammanhang. I Bokföringsnämndens uttalande om&lt;br&gt;försäljning mot kontokort (BFN U 89:11) sägs beträffande bestämmelsen&lt;br&gt;i 8 § andra stycket BFL följande. ”Till kontanter räknas i detta&lt;br&gt;sammanhang förutom mynt och sedlar även checkar, postväxlar och&lt;br&gt;andra anvisningar som omedelbart kan omsättas i pengar. Den&lt;br&gt;försäljning som sker mot kontokort kan inte jämställas med kontantför-&lt;br&gt;säljning. Säljföretaget erhåller på grund av bakomliggande avtal en&lt;br&gt;fordran på kontokortsföretaget. När betalning erhålles utgör detta en&lt;br&gt;särskild affärshändelse.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avdragsrätt för förluster av kontanta medel bör på&lt;br&gt;motsvarande sätt checkar, postväxlar etc. jämställas med sedlar och&lt;br&gt;mynt. Till skillnad mot vad som gäller i bokföringssammanhang bör i&lt;br&gt;detta sammanhang även försäljning som sker mot kontokort jämställas&lt;br&gt;med kontantförsäljning. Så sker även vid tillämpningen av&lt;br&gt;kontantprincipen (41 § KL) där betalning med kreditkort jämställs med&lt;br&gt;kontant betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säljaren genom en brottslig handling blir av med en dagskassa&lt;br&gt;som innehåller köpnotor i anledning av försäljning mot kontokort kan&lt;br&gt;detta få till följd att han saknar möjlighet att få betalning från&lt;br&gt;kontokortsföretaget. Skäl saknas att i sådana fall behandla en förlust av&lt;br&gt;köpnotor på annat sätt än en förlust av sedlar eller checkar. I samman-&lt;br&gt;hanget kan också noteras att enligt försäkringsbolagens standardvillkor&lt;br&gt;jämställs förluster av pengar med förluster av värdehandlingar. Med&lt;br&gt;värdehandlingar avses bl.a. checkar och försäljningsnotor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. I samt. Nr 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 En särskild presumtionsregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En presumtionsregel för de fall då&lt;br&gt;försäkringsersättning utgår bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En presumtionsregel som innebär att kravet på&lt;br&gt;att den skattskyldige skall visa förlustens storlek och karaktär anses&lt;br&gt;uppfyllt om försäkringsersättning har betalats ut på grund av förlust av&lt;br&gt;kontanta medel genom brott införs. Avdragsrätten är i dessa fall inte&lt;br&gt;begränsad till ett sedvanligt innehav av kontanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de som yttrat sig särskilt i frågan tillstyrker&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges Redovisningskonsulters&lt;br&gt;Förbund förslaget. RSV anser dock att det inte är tillfredsställande att&lt;br&gt;låta försäkringsersättningens storlek avgöra avdragsbeloppets storlek.&lt;br&gt;Förutsättningarna for försäkringsersättning skiljer sig från vad som bör&lt;br&gt;ligga till grund för avdrag. Vidare skulle en presumtionsregel kunna ge&lt;br&gt;incitament för den skattskyldige att begå försäkringsbedrägeri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En sådan presumtionsregel som&lt;br&gt;kapitalförlustutredningen föreslår har många fördelar. För de flesta&lt;br&gt;företag och företagare som i sin verksamhet riskerar förluster av&lt;br&gt;kontanta medel på grund av inbrott och rån är det sannolikt naturligt att&lt;br&gt;ta en försäkring. Om de följer försäkringsviIlkoren skulle presumtions-&lt;br&gt;regeln i praktiken innebära att de alltid fick avdrag för den förlust de&lt;br&gt;gör om de blir utsatta for denna typ av brott. Det är naturligtvis också så&lt;br&gt;att man normalt bör kunna utgå från att om ett försäkringsbolag har&lt;br&gt;lämnat ersättning till en näringsidkare eller ett företag har försäk-&lt;br&gt;ringstagaren verkligen blivit utsatt för ett sådant brott. Man bör alltså&lt;br&gt;normalt även kunna utgå från att det utbetalda beloppet inte överstiger&lt;br&gt;vad försäkringstagaren faktiskt har förlorat vid brottet. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening finns det emellertid skäl som talar emot att en&lt;br&gt;presumtionsregel införs. Risken för missbruk av avdragsrätten har&lt;br&gt;berörts tidigare. Pengar kan inte “öronmärkas” och det är svårt att&lt;br&gt;kontrollera förluster av pengar. En presumtionsregel kan, som RSV&lt;br&gt;befarar, ge incitament for den skattskyldige att begå försäkrings-&lt;br&gt;bedrägeri, eftersom detta skulle kunna ge såväl högre ersättning som&lt;br&gt;större skatteavdrag. Lagstiftningen skall inte ge sådana impulser. Har&lt;br&gt;försäkringsersättning betalats ut är det däremot givetvis en sådan&lt;br&gt;omständighet som kan tjäna som bevisning om förlustens storlek och&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regler som gör det möjligt att korrigera&lt;br&gt;underlaget vid mervärdesbeskattningen bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte något förslag&lt;br&gt;avseende mervärdesbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan anser&lt;br&gt;att en ökad avdragsmöjlighet för kapitalförluster vid inkomstbe-&lt;br&gt;skattningen bör få en motsvarighet inom den indirekta beskattningen och&lt;br&gt;då i synnerhet såvitt gäller mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt skall betalas vid omsättning av varor och tjänster mot&lt;br&gt;vederlag om omsättningen är skattepliktig och sker i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet [1 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML]. Normalt&lt;br&gt;är det den som omsätter varan eller tjänsten som skall betala skatten (1&lt;br&gt;kap. 2 § ML). Skattskyldigheten inträder när varan levereras eller&lt;br&gt;tjänsten har tillhandahållits (1 kap. 3 § ML). Redovisningen av skatten&lt;br&gt;(utgående skatt) skall göras löpande för bestämda tidsperioder (13 kap. 3&lt;br&gt;§ ML). Redovisningsperioderna uppgår till en månad (14 kap. 8 § ML).&lt;br&gt;Redovisningen görs normalt i särskild deklaration. Olika tidpunkter för&lt;br&gt;när sådan deklaration skall inlämnas gäller beroende på verksamhetens&lt;br&gt;storlek (14 kap. 12 § ML). För företag med liten omsättning (högst en&lt;br&gt;miljon kronor) kan redovisningen ske i en sådan självdeklaration som&lt;br&gt;anges i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (14&lt;br&gt;kap. 8 § ML). Enligt 13 kap. 6 § ML skall utgående skatt redovisas för&lt;br&gt;den redovisningsperiod under vilken den som omsätter en vara eller en&lt;br&gt;tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört&lt;br&gt;omsättningen. Vissa undantag, som saknar betydelse i det här&lt;br&gt;sammanhanget, finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hur och på vilket underlag skatten skall beräknas&lt;br&gt;finns i 7 kap. ML. Normalt beräknas skatten som en procentsats på&lt;br&gt;priset för varan eller tjänsten (beskattningsunderlaget). Enligt en särskild&lt;br&gt;bestämmelse får den skattskyldige minska beskattningsunderlaget om det&lt;br&gt;uppkommer en förlust på en fordran avseende ersättning för en vara&lt;br&gt;eller tjänst, s.k. kundförlust (7 kap. 6 § tredje stycket ML). Minskningen&lt;br&gt;får ske med beloppet av förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen innehåller inte i övrigt några bestämmelser om&lt;br&gt;att hänsyn vid beskattningen får tas till förluster i en verksamhet. En&lt;br&gt;skattskyldig är således skyldig att redovisa mervärdesskatt även om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning han uppburit for en omsättning förlorats genom exempelvis Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;stöld e.d. Det är således endast vid kundförlust som beskattnings-&lt;br&gt;underlaget får minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 kap. 9 § ML finns en regel som innebär att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer får medge en skattskyldig&lt;br&gt;nedsättning eller befrielse från mervärdesskatt om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl. Regerigen har bemyndigat Riksskatteverket att medge sådan&lt;br&gt;befrielse. Förutsättningarna för befrielse anges i Riksskatteverkets&lt;br&gt;rekommendationer (RSV Im 1982:3). Av rekommendationerna framgår&lt;br&gt;bl.a. att den som ansöker om befrielse skall vara skattskyldig i den&lt;br&gt;aktuella situationen. Vidare förutsätts att den skattskyldige inte tagit ut&lt;br&gt;skatten av sina kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det sistnämnda kravet är det inte sannolikt att en&lt;br&gt;ansökan om befrielse eller nedsättning av skatt på grund av att&lt;br&gt;vederlaget gått förlorat skulle godtas. I ett sådant fall har den&lt;br&gt;skattskyldige redan uppburit ersättning från kunden, varför en&lt;br&gt;grundläggande förutsättning för befrielse saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan därför sägas att nu gällande svenska regler&lt;br&gt;inte ger någon möjlighet att ta hänsyn till sådana förluster som avses&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s mervärdesskatteregler finns huvudsakligen i det s.k. sjätte&lt;br&gt;direktivet [Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om&lt;br&gt;harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsätt-&lt;br&gt;ningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräk-&lt;br&gt;ningsgrund (EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1, Celex 395L0007), senast&lt;br&gt;ändrat genom rådets direktiv 96/95/EG]. Enligt artikel 1 i direktivet&lt;br&gt;skall mervärdesskatt betalas för leverans av varor eller tillhandahållande&lt;br&gt;av tjänster som sker mot vederlag inom landets territorium av en&lt;br&gt;skattskyldig person i denna egenskap. Med skattskyldig person avses&lt;br&gt;enligt artikel 4 varje person som självständigt någonstans bedriver någon&lt;br&gt;form av ekonomisk verksamhet som anges i punkt 2, oberoende av syfte&lt;br&gt;eller resultat. Normalt är det den som omsätter en vara eller tillhanda-&lt;br&gt;håller en tjänst som är betalningsskyldig för skatten (artikel 21.1).&lt;br&gt;Bestämmelser om på vilket underlag skatten skall beräknas finns i artikel&lt;br&gt;11. Huvudregeln när det gäller omsättning av varor och tjänster är att&lt;br&gt;beskattningsunderlaget utgörs av allt som utgör det vederlag som&lt;br&gt;leverantören har erhållit eller kommer att erhålla från kunden eller en&lt;br&gt;tredje part (artikel 11 A.l).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 11 C finns vissa bestämmelser om korrigering av beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlaget. Beskattningsunderlaget skall sättas ned bl.a. om&lt;br&gt;betalning helt eller delvis uteblir eller om priset har satts ned efter det&lt;br&gt;att tillhandahållandet ägt rum. Medlemsländerna skall bestämma de&lt;br&gt;villkor som gäller för nedsättande av beskattningsunderlaget. För de fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att betalning helt eller delvis uteblir får medlemsländerna dock göra Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;undantag från denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några andra bestämmelser om när beskattningsunderlaget kan sättas&lt;br&gt;ned finns inte i direktivet. Det sägs således inget om nedsättning i fall&lt;br&gt;då vederlaget förlorats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av visst intresse i detta sammanhang är bestämmelsen i artikel 20.1&lt;br&gt;som handlar om korrigering av gjorda avdrag för ingående skatt. Här&lt;br&gt;sägs bl.a. att ett avdrag skall korrigeras om det, efter det att redovisning&lt;br&gt;skett, inträffar någon ändring av förutsättningarna för avdragsrätten.&lt;br&gt;Detta gäller särskilt om ett köp hävs eller om prisnedsättningar erhålls.&lt;br&gt;Det sägs dock särskilt att korrigering inte skall få ske i fall då&lt;br&gt;transaktioner helt eller delvis förblir obetalda eller om det visas eller&lt;br&gt;bekräftas att egendom förstörts, gått forlorad eller stulits. Om avdrag för&lt;br&gt;ingående skatt gjorts för varor som sedermera stjäls, skall således ingen&lt;br&gt;korrigering göras av den ingående skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväger man att infora regler i mervärdesskattelagen som innebär att&lt;br&gt;korrigering medges om vederlaget för en omsättning förloras genom&lt;br&gt;t.ex. stöld, måste det klarläggas om en sådan regel kan anses förenlig&lt;br&gt;med EG:s mervärdesskatteregler. Som framgått ovan innehåller sjätte&lt;br&gt;direktivet inga bestämmelser som innebär att beskattningsunderlaget kan&lt;br&gt;korrigeras i sådana fall. I princip kan detta tolkas på två sätt. Den ena&lt;br&gt;tolkningen innebär att avsaknaden av explicita regler medför att det får&lt;br&gt;anses vara överlämnat till medlemsländerna att själva bestämma om&lt;br&gt;dylika regler skall införas. Den andra tolkningen innebär att de regler&lt;br&gt;som finns i sjätte direktivet är uttömmande och att medlemsländerna&lt;br&gt;därför är förhindrade att införa regler om korrigering av beskattnings-&lt;br&gt;underlaget i andra situationer än de som anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vissa allmänna principer som kan tala för att det är den&lt;br&gt;senare tolkningen som är den riktiga. Mervärdesskatten är en allmän&lt;br&gt;omsättningsskatt som avser att träffa konsumtion av varor och tjänster.&lt;br&gt;Har en vara sålts mot vederlag i en skattepliktig verksamhet är&lt;br&gt;förutsättningarna uppfyllda för att skatt skall betalas. Vad som i ett&lt;br&gt;senare skede sker med det erhållna vederlaget saknar betydelse för&lt;br&gt;frågan om skatt skall betalas eller inte. Den sålda varan kommer att&lt;br&gt;konsumeras och principiellt finns det inte någon anledning att korrigera&lt;br&gt;skatten. I de fall som korrigering medges enligt direktivet är&lt;br&gt;förhållandena däremot annorlunda. Om exempelvis betalning helt eller&lt;br&gt;delvis uteblir, innebär detta att det saknas ett moment (helt eller delvis)&lt;br&gt;för att en transaktion skall medföra beskattning. Det är då också logiskt&lt;br&gt;att medge korrigering av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande resonemang kan föras när det gäller avdragssidan. Har&lt;br&gt;ett avdrag för ingående skatt gjorts skall det inte göras någon korrigering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det fall varorna blir stulna. Direktivet innehåller också en uttrycklig Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;regel härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stort intresse i sammanhanget är hur förhållandena är i övriga&lt;br&gt;medlemsländer. Enligt vad som kommit fram saknar medlemsländerna&lt;br&gt;regler som gör det möjligt att korrigera beskattningsunderlaget i de nu&lt;br&gt;aktuella situationerna. Man synes vara av den uppfattningen att reglerna&lt;br&gt;i artikel 11 C i direktivet är uttömmande. Korrigering av beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlag får därför inte ske i några andra fall. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;Tyskland, Grekland, Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Irland.&lt;br&gt;Inte heller Danmark har några regler som medger korrigering av&lt;br&gt;beskattningsunderlaget i de aktuella situationerna. Det finns ett rättsfall&lt;br&gt;i Danmark som bekräftar denna princip. Målet gällde ett företag som&lt;br&gt;ville slippa betala mervärdesskatt avseende omsättning där en del av&lt;br&gt;vederlaget blivit stulet. Företaget nekades detta och fick således betala&lt;br&gt;skatt på hela beskattningsunderlaget. I en kommentar till rättsfallet anges&lt;br&gt;att avgörandet får anses riktigt, eftersom skatteplikten följer av&lt;br&gt;omsättningen, som i det aktuella fallet redan skett. Vid inkomstbe-&lt;br&gt;skattningen betraktas däremot förluster av kontanta medel på grund av&lt;br&gt;brott som avdragsgilla i dansk rätt under vissa förutsättningar (jfr SOU&lt;br&gt;1995:137 s. 76 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan slutligen nämnas att det i Tyskland finns ett system som&lt;br&gt;innebär vissa lättnader för en skattskyldig som förlorat ersättningen för&lt;br&gt;en omsättning. Systemet går ut på att den skattskyldige kan fördela&lt;br&gt;beskattningen över en längre period, t.ex. ett eller ett par år. Det är inte&lt;br&gt;känt om liknande lättnader finns i några andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening tyder genomgången på att EG-reglerna inte&lt;br&gt;medger att Sverige inför regler för korrigering av beskattningsunderlaget&lt;br&gt;i sådana fall då vederlaget för en omsatt vara eller tjänst stulits. Ett&lt;br&gt;införande av en rätt till korrigering måste dessutom anses strida mot&lt;br&gt;mervärdesskattelagens grundläggande principer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Organisationskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;7.1 Organisationskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon ändring av gällande rätt är inte&lt;br&gt;påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV anser att en särskild skatteregel om&lt;br&gt;avskrivningsmetod rörande organisationskostnader i allmänhet behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 17 § andra stycket&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125, BFL) får &amp;quot;utgifter för teknisk hjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forsknings- och utvecklingsarbete, provdrift, marknadsundersökningar&lt;br&gt;och liknande&amp;quot; tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen för den&lt;br&gt;bokföringsskyldiges rörelse under kommande år. Se även 4 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna typ av kostnader är av sådan karaktär att de i regel är att&lt;br&gt;betrakta som ett naturligt inslag i ett företags löpande drift och bör&lt;br&gt;således vara avdragsgilla som driftkostnader även vid taxeringen.&lt;br&gt;Rättspraxis ger inte heller vid handen att avdrag vägras for sådana&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller forsknings- och utvecklingskostnader finns det en&lt;br&gt;regel i punkt 24 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370, KL) som säger att avdrag får ske för kostnad för sådan&lt;br&gt;forskning och sådant utvecklingsarbete som har eller kan antas få&lt;br&gt;betydelse for den skattskyldiges näringsverksamhet. Avdrag medges även&lt;br&gt;for kostnad för erhållande av information om sådan forskning och sådant&lt;br&gt;utvecklingsarbete. Bakgrunden till bestämmelsen, som tillkom genom&lt;br&gt;lagstiftning år 1970 (prop. 1970:135, BeU 59, SFS 1970:651), var att&lt;br&gt;praxis ansågs vara alltför restriktiv i fråga om bidrag till forskning och&lt;br&gt;utveckling. Vad som nu krävs för avdragsrätt är inte mer än att företaget&lt;br&gt;har ett rimligt intresse av forskning och utvecklingsarbete i&lt;br&gt;näringsverksamheten. Avdragsrätt föreligger däremot inte för sådan&lt;br&gt;forskning och utveckling som normalt faller utanför&lt;br&gt;näringsverksamheten (prop. 1970:135 s. 33). Denna avdragsrätt ligger&lt;br&gt;således i linje med huvudprincipen att avdrag medges för kostnader i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 17 § andra stycket BFL ger en möjlighet att i vissa fall&lt;br&gt;aktivera utgifter som också kan kostnadsföras direkt. Om en skattskyldig&lt;br&gt;väljer att aktivera sådana utgifter saknas det normalt anledning att inte&lt;br&gt;godta det vid den skattemässiga bedömningen. Enligt förarbetena (prop.&lt;br&gt;1975:104 s. 227) syftar rätten att aktivera organisationsutgifter endast till&lt;br&gt;att möjliggöra en fördelning av kostnaderna åren närmast efter det år då&lt;br&gt;utgiften gjorts. En snabb avskrivning måste äga rum eftersom utgifterna&lt;br&gt;inte representerar något verkligt existerande förmögenhetsobjekt.&lt;br&gt;Bokföringsnämnden rekommenderar (BFN R 1, punkt 18) en linjär&lt;br&gt;planenlig avskrivning som huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Bolagsbildningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Direktavdrag för bolagsbildningskost-&lt;br&gt;nader bör inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser anser att&lt;br&gt;bolagsbildningskostnader bör vara direkt avdragsgilla. RSV anför att om&lt;br&gt;kostnader för ökning av aktiekapital och fusioner blir avdragsgilla bör av&lt;br&gt;praktiska skäl kostnader för bolagsbildning göras avdragsgilla, även om&lt;br&gt;de bestrids av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: 1 11 kap. 7 § femte stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385, ABL) föreskrivs att utgifter för&lt;br&gt;bolagsbildningen inte får tas upp som tillgång i balansräkningen. Sådana&lt;br&gt;utgifter skall följakligen kostnadsföras direkt vid den bokföringsmässiga&lt;br&gt;redovisningen. Avdragsrätt föreligger däremot inte vid den skattemässiga&lt;br&gt;redovisningen. Typiska kostnader som uppkommer vid ett företags&lt;br&gt;bildande såsom t.ex. registreringskostnader, annonskostnader och&lt;br&gt;juristkostnader är således inte avdragsgilla för bolaget. Utgifterna kan&lt;br&gt;däremot som regel läggas till anskaffningskostnaderna för aktierna och&lt;br&gt;på så sätt kostnadsföres vid en framtida avyttring av aktierna. I det fallet&lt;br&gt;bolagsbildarna låter bolaget överta kostnaden bör den behandlas som&lt;br&gt;utdelning och läggas till anskaffningsvärdet för aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bolagsbildningskostnadema inte är avdragsgilla för bolaget kan&lt;br&gt;även förklaras med att det är fråga om kostnader för förvärv av en&lt;br&gt;inkomstkälla. Utgifter nedlagda innan en skattepliktig verksamhet&lt;br&gt;föreligger är inte avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dansk, finsk och norsk rätt medges avdrag för bolags-&lt;br&gt;bildningskostnader (jfr SOU 1995:137 s. 75 ff.). Det väcker i och för sig&lt;br&gt;frågan om inte en motsvarande avdragsrätt bör införas i den svenska&lt;br&gt;skattelagstiftningen. Som några remissinstanser påpekat kan även&lt;br&gt;praktiska skäl tala för den lösningen. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;dock avgörande vikt fästas vid att det är fråga om utgifter som till sin&lt;br&gt;karaktär har ett direkt samband med bolagsbildarnas anskaffningskostnad&lt;br&gt;för aktierna. Lika lite som ett bolag i sin verksamhet kan göra avdrag&lt;br&gt;för andra utgifter som inte är hänförliga till den bedrivna verksamheten&lt;br&gt;utan till ett annat skattesubjekts verksamhet bör avdrag medges för de&lt;br&gt;bolagsbildningskostnader som ett bolag betalar i stället för bolags-&lt;br&gt;bildarna. Det bör också framhållas att om bolaget i sin tur väljer att&lt;br&gt;bilda ett dotterbolag medges inte omedelbart avdrag för de bolags-&lt;br&gt;bildningskostnader som då uppkommer, utan avdrag medges först vid en&lt;br&gt;eventuell avyttring av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Kostnader för förändring av aktiekapitalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett aktiebolags kostnader for ökning&lt;br&gt;respektive nedsättning av aktiekapitalet skall vara avdragsgilla. En&lt;br&gt;motsvarande reglering av avdragsrätten infors även beträffande en&lt;br&gt;ekonomisk förenings kostnader för ökning respektive nedsättning av&lt;br&gt;föreningens medlems- och förlagsinsatser. Den särskilda VPC-lagen&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog inte någon avdragsrätt&lt;br&gt;för kostnader avseende nedsättning av aktiekapital m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Företagarnas riksorganisation anser att&lt;br&gt;avdragsrätten bör gälla även enskilda näringsidkare som har kostnader&lt;br&gt;för att öka det egna riskbärande kapitalet i företaget. SRF menar att&lt;br&gt;avdragsrätten skall utsträckas till att omfatta även handelsbolag.&lt;br&gt;Näringslivets skattedelegation anser att även kostnader i samband med&lt;br&gt;nedsättning av aktiekapitalet bör vara avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett aktiebolags kostnader för&lt;br&gt;anskaffande av främmande kapital är avdragsgilla. Däremot anses&lt;br&gt;kostnader i samband med nyemission av aktier inte avdragsgilla. Inte&lt;br&gt;heller kostnader för börsintroduktion anses i regel vara avdragsgilla.&lt;br&gt;Med stöd av lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för&lt;br&gt;avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag kan dock sådana&lt;br&gt;kostnader bli avdragsgilla om de faktureras via VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder således en dubbel olikformighet på detta område. Dels finns&lt;br&gt;det en grundläggande skillnad vad gäller avdragsrätten för kostnader för&lt;br&gt;anskaffande av eget respektive främmande kapital, dels föreligger det en&lt;br&gt;skillnad i bedömningen av avdragsrätten för kostnader för ökning av&lt;br&gt;aktiekapitalet, som beror på speciell lagstiftning. Frågan är om det finns&lt;br&gt;någon saklig grund för denna olikformighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utgifter för anskaffande av främmande kapital skall betraktas som&lt;br&gt;driftkostnader framstår som självklart. Det är utgifter som typiskt sett&lt;br&gt;har ett direkt samband med driften av företaget och som uppkommer&lt;br&gt;som ett naturligt led i verksamheten. Kapitalet används i verksamheten&lt;br&gt;och syftet är oftast att förbättra dess lönsamhet. Det saknas därför skäl&lt;br&gt;att ifrågasätta nu gällande avdagsrätt för denna typ av kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skäl som föranleder att kostnader för ökning av främmande&lt;br&gt;kapital är driftkostnader kan enligt regeringens mening anföras vad&lt;br&gt;gäller kostnader för ökning av det egna kapitalet. Om avdragsrätt inte&lt;br&gt;föreligger missgynnas finansiering med eget kapital. I möjligaste mån&lt;br&gt;bör finansieringsformen bestämmas på företagsekonomiska grunder, inte&lt;br&gt;styras av beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl för att kostnader för ökning av det egna kapitalet&lt;br&gt;bör jämställas med kostnader för anskaffning av främmande kapital är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det förekommer finansieringsformer som är mellanformer av eget Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;kapital och främmande kapital. Genom att jämställa kostnader för&lt;br&gt;ökning av aktiekapitalet med kostnader för anskaffning av främmande&lt;br&gt;kapital undviks problem vid bedömningen av avdragsrätten för ett bolags&lt;br&gt;utgifter för dessa mellanformer av finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts talar för att kostnader för ökning av det egna&lt;br&gt;kapitalet bör vara avdragsgilla. På grund av den särskilda VPC-lagen är&lt;br&gt;detta också redan fallet när sådana kostnader faktureras via VPC.&lt;br&gt;Merparten av de kostnader som här är aktuella är därmed i praktiken&lt;br&gt;avdragsgilla. Likformighetsskäl talar för att avdragsrätten inte bör vara&lt;br&gt;beroende av faktureringsväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte funnit skäl att föreslå att avdrag skall medges för&lt;br&gt;bolagsbildningskostnader. Med hänsyn härtill kan det ifrågasättas om ett&lt;br&gt;bolag bör medges avdrag för kostnader för ökning av aktiekapitalet.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening finns det emellertid en avgörande skillnad&lt;br&gt;mellan bolagsbildningskostnader och kostnader för ökning av&lt;br&gt;aktiekapitalet. Detta hänger samman med att kostnaderna för ett bolags&lt;br&gt;bildande av naturliga skäl uppkommer innan bolaget bedriver&lt;br&gt;verksamhet (den juridiska personen måste bildas innan den kan bedriva&lt;br&gt;verksamhet). Detta medför att kostnaderna har ett direkt samband med&lt;br&gt;bolagsbildarna (aktieägarna). Kostnader för ökning av aktiekapitalet&lt;br&gt;uppkommer däremot under driften av företaget och har inte samma&lt;br&gt;direkta samband med aktieägarnas förvärv av aktierna utan föranleds av&lt;br&gt;ett behov av driftkapital. Enligt regeringen motiverar denna skillnad att&lt;br&gt;avdrag medges för kostnader för ökning av aktiekapitalet medan avdrag&lt;br&gt;inte medges för bolagsbildningskostnader. Slutsatsen blir att man för att&lt;br&gt;uppnå en likformighet när det gäller rätten till avdrag för kostnader för&lt;br&gt;anskaffning av kapital till ett aktiebolags verksamhet bör införa en&lt;br&gt;generell avdragsrätt för kostnader i samband med ökning av&lt;br&gt;aktiekapitalet. Med hänsyn till bestämmelserna i 11 kap. 7 § femte&lt;br&gt;stycket ABL bör kostnaderna vara omedelbart avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika oklarhet bör tilläggas att vad som här har diskuterats&lt;br&gt;är aktiebolags kostnader för ökning av det egna kapitalet. Någon&lt;br&gt;motsvarande ändring när det gäller reglerna för enskilda näringsidkare&lt;br&gt;kan inte anses aktuell. För denna grupp torde det inte heller uppkomma&lt;br&gt;några liknande kostnader. Inte heller beträffande handelsbolag torde&lt;br&gt;denna typ av kostnader förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ekonomiska föreningar regleras de av lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, som anknyter till aktiebolagslagen. Den&lt;br&gt;civilrättsliga konstruktionen för ekonomiska föreningar visar stora&lt;br&gt;likheter med vad som gäller för aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningars motsvarighet till aktiekapitalet utgörs av&lt;br&gt;inbetalda medlemsinsatser. Några regler om visst minimikapital finns&lt;br&gt;inte i lagen om ekonomiska föreningar. Vid sidan om medlemsinsatser&lt;br&gt;finns det dessutom en annan form för riskkapital s.k. förlagsinsatser.&lt;br&gt;Denna form av kapitalinsatser har införts i syfte att göra det möjligt för&lt;br&gt;ekonomiska föreningar att ta till sig riskbärande kapital även från andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än medlemmarna. Förlagsinsatser räknas till det bundna kapitalet och Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;intar en mellanställning mellan medlemskapitalet och det lånade&lt;br&gt;kapitalet. Insatser är inte förenade med rösträtt men medför en viss&lt;br&gt;insyn i föreningen. Insatserna skall vara bundna i minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån en ekonomisk förening har kostnader för att anskaffa&lt;br&gt;medlemsinsatser och förlagsinsatser bör kostnaderna i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreslagits ovan vara avdragsgilla vid den löpande taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdagsrätten bör även gälla kostnader i samband med nedsättning av&lt;br&gt;aktiekapitalet. Motsvarande bör gälla i fråga om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda VPC-lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag framgår att avgifter som&lt;br&gt;aktiebolag erlägger till VPC för uppgifter enligt 3 kap. 8 § tredje stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385), &amp;nbsp;&amp;nbsp;3 kap. 8&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § tredje stycket&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618) eller enligt särskilt uppdrag utgör&lt;br&gt;avdragsgill kostnad vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som enligt dessa bestämmelser kan lämnas över till VPC&lt;br&gt;är samtliga av sådan karaktär att de kan hänföras till kostnader för&lt;br&gt;förvaltning av aktiekapitalet. I och med att regeringen föreslår att det&lt;br&gt;införs en generell regel som medger avdrag för sådana kostnader är den&lt;br&gt;särskilda regleringen onödig i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller avdrag för kostnader avseende uppgifter enligt särskilt&lt;br&gt;uppdrag framgår det inte av lagtexten vilken typ av kostnader som&lt;br&gt;avses. Av förarbetena till lagen framgår dock att de uppdrag man haft i&lt;br&gt;åtanke täcks in av förslaget att såväl kostnader för förändring av&lt;br&gt;aktiekapitalet som kostnader för förvaltning av detsamma generellt skall&lt;br&gt;vara avdragsgilla (prop. 1970:99 s. 79). Även i denna del är således den&lt;br&gt;särskilda regleringen onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Förvaltningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Aktiebolags och ekonomiska föreningars&lt;br&gt;kostnader för förvaltning av det egna kapitalet skall vara&lt;br&gt;avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SRF anser att avdragsrätten bör utsträckas till att&lt;br&gt;omfatta även handelsbolag. LRF ifrågasätter behovet av lagstiftning och&lt;br&gt;yttrar att den slopade forvärvskälleindelningen torde medföra avdragsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för förvaltningskostnader. LRF anser vidare att avdragsrätten för&lt;br&gt;förtäring i samband med bolagstämma bör frikopplas från&lt;br&gt;representationskostnadsbegreppet. Kammarrätten i Jönköping anser att&lt;br&gt;det uttryckligen skall anges i lagtexten att kostnader för att hålla&lt;br&gt;bolagsstämma är avdragsgilla samt att kostnader för förtäring o.d. i&lt;br&gt;samband därmed inte är avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 11 kap. 7 § femte stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1957:1385, ABL) föreskrivs att utgifter för ett bolags&lt;br&gt;förvaltning inte får tas upp som tillgång i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättspraxis ger vid handen att sådana kostnader som är av&lt;br&gt;förvaltningskaraktär vid den skatterättsliga bedömningen i vissa fall har&lt;br&gt;bedömts som avdragsgilla och i andra fall som inte avdragsgilla. Till&lt;br&gt;skillnad från de kostnader som har behandlats i föregående avsnitt är&lt;br&gt;praxis således inte entydig vad gäller denna typ av kostnader. Tendensen&lt;br&gt;synes vara att kostnader som är nödvändiga för den löpande driften är&lt;br&gt;avdragsgilla även om de har samband med det egna kapitalet eller&lt;br&gt;organisationen av det egna kapitalet. Mot bakgrund av förslaget att&lt;br&gt;kostnader för förändringar av det egna kapitalet generellt bör betraktas&lt;br&gt;som avdragsgilla bör också kostnader för förvaltning av det egna&lt;br&gt;kapitalet vara avdragsgilla. Ersättningar och provisioner till banker m.fl.&lt;br&gt;för arbete i samband med utdelning bör således vara avdragsgilla.&lt;br&gt;Detsamma bör gälla t.ex. kostnader för att vidmakthålla en börsnotering&lt;br&gt;och kostnader för att hålla bolagsstämma. Eftersom rättsläget inte är helt&lt;br&gt;entydigt krävs ett klargörande i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kostnader för förtäring och liknande i samband med&lt;br&gt;bolagsstämma åsyftas inte någon ändring av gällande rätt. De är att&lt;br&gt;betrakta som representationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledning saknas att särbehandla ekonomiska föreningar. Eventuella&lt;br&gt;kostnader för förvaltning av medlems- och förlagsinsatser bör således på&lt;br&gt;motsvarande sätt vara avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Kostnader i samband med aktieförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kostnader i samband med förvärv av&lt;br&gt;aktier bör inte vara direkt avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i&lt;br&gt;frågan. De anser att kostnader i samband med förvärv av aktier bör vara&lt;br&gt;direkt avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för planerade men inte genomförda aktieförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 praxis medges omedelbart avdrag för utgifter för planerade men inte&lt;br&gt;genomförda aktieförvärv. Någon ändring härvidlag bör inte komma i&lt;br&gt;fråga. Det framstår som ett naturligt led i ett bolags fortlöpande&lt;br&gt;verksamhet att organisationen ses över. Kostnader härför bör därför vara&lt;br&gt;avdragsgilla. Om omedelbart avdrag inte medges för utgifter av detta&lt;br&gt;slag blir de över huvud taget inte avdragsgilla, eftersom de inte är av&lt;br&gt;sådan karaktär att de kan aktiveras och de av naturliga skäl inte heller&lt;br&gt;kan kostnadsföras vid en framtida avyttring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse kan också göras med bestämmelsen i punkt 5 andra&lt;br&gt;stycket e) av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370,&lt;br&gt;KL). Den innebär att omedelbart avdrag medges för utgifter för&lt;br&gt;projektering av byggnader och markanläggningar som inte kommer till&lt;br&gt;stånd. På motsvarande sätt torde utgifter för planerade men inte&lt;br&gt;genomförda förvärv av maskiner och andra inventarier vara omedelbart&lt;br&gt;avdragsgilla. Att omedelbart avdrag medges för utgifter för planerade&lt;br&gt;men inte genomförda aktieförvärv är således i enlighet med hur andra&lt;br&gt;liknande utgifter behandlas enligt gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i samband med förvärv av aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att omedelbart avdrag inte medges för utgifter i&lt;br&gt;samband med förvärv av aktier står i överensstämmelse med god&lt;br&gt;redovisningssed. Det är också i enlighet med hur man i gällande rätt&lt;br&gt;behandlar denna typ av utgifter vid förvärv av andra&lt;br&gt;anläggningstillgångar än aktier. Man kan visserligen hävda att en lösning&lt;br&gt;som innebär omedelbar avdragsrätt för utgifter för inte genomförda&lt;br&gt;aktieförvärv, medan utgifter för genomförda aktieförvärv betraktas som&lt;br&gt;en del av anskaffningspriset, kan ge upphov till tillämpningsproblem.&lt;br&gt;Det kan t.ex. vara svårt att fördela konsultinsatser mellan förkastade och&lt;br&gt;genomförda projekt. Ett annat fördelningsproblem hänger samman med&lt;br&gt;beskattningsårets slutenhet. Dessa tillämpningsproblem bör emellertid&lt;br&gt;inte överdrivas. Liknande gränsdragningar är inte ovanliga inom&lt;br&gt;skatterätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omedelbar avdragsrätt för kringkostnader i samband med förvärv&lt;br&gt;av aktier skulle avvika från systemet i övrigt. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;saknas skäl att föreslå en sådan särlösning. Om någon ändring skulle&lt;br&gt;göras borde denna inte begränsas till utgifter i samband med förvärv av&lt;br&gt;aktier utan även omfatta motsvarande utgifter vid förvärv av andra&lt;br&gt;anläggningstillgångar. När det gäller lämpligheten av en sådan utökad&lt;br&gt;avdragsrätt bör avgörande vikt fastas vid att det är i enlighet med god&lt;br&gt;redovisningssed att aktivera denna typ av utgifter. Detta medför enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens mening att det inte finns skäl att föreslå någon förändring av Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan konstateras att också det förhållandet att omedelbart&lt;br&gt;avdrag har medgetts i praxis för utgifter som uppkommit efter det att ett&lt;br&gt;förvärv av aktier har genomförts (RÅ 1994 ref. 18) synes vara i enlighet&lt;br&gt;med god redovisningssed. För att utgifter som hänför sig till tiden efter&lt;br&gt;ett förvärv av en anläggningstillgång skall få inräknas i tillgångens&lt;br&gt;anskaffningsvärde krävs att det är fråga om en värdehöjande förbättring&lt;br&gt;av tillgången (15 § första stycket BFL och 4 kap. 3 § ÅRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Flyttningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon ändring av gällande rätt är inte&lt;br&gt;påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan.&lt;br&gt;Skälen för regeringens bedömning: I RÅ 1971 ref. 52 medgavs ett&lt;br&gt;aktiebolag omedelbart avdrag för kostnader för transport av maskiner&lt;br&gt;och andra inventarier i samband med flyttning av rörelsen till en annan&lt;br&gt;kommun. Regeringsrätten konstaterade att flyttningen främst föranletts&lt;br&gt;av bolagets behov av större lokaler för utökning av driften. Varken detta&lt;br&gt;förhållande eller vad i övrigt förekommit kunde emellertid medföra, att&lt;br&gt;kostnaderna för flyttningen skulle anses likställda med inte avdragsgilla&lt;br&gt;kostnader vid startande av en ny rörelse. Målet, som avgjordes i plenum,&lt;br&gt;innebar en ändring av äldre praxis. I RÅ 1942 ref. 29 hade ett bolag&lt;br&gt;vägrats avdrag för motsvarande typ av flyttningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avdrag medges för flyttningskostnader måste anses ligga i linje&lt;br&gt;med huvudprincipen att avdrag medges för kostnader för driften av ett&lt;br&gt;företag. Härvid är särskilt att märka att det inte är fråga om kostnader&lt;br&gt;som uppkommit innan det föreligger en skattepliktig verksamhet. Det är&lt;br&gt;normalt inte heller fråga om utgifter av sådan karaktär att de kan&lt;br&gt;hänföras till anskaffningskostnaden för de maskiner och andra&lt;br&gt;inventarier som flyttas. För att utgifter som hänför sig till tiden efter ett&lt;br&gt;förvärv av en tillgång skall få inräknas i tillgångens anskaffningsvärde&lt;br&gt;krävs enligt 15 § första stycket bokföringslagen (1976:125, BFL) att det&lt;br&gt;är fråga om en värdehöjande förbättring av tillgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 Kostnader i samband med fusion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kostnader i samband med fusioner enligt 14&lt;br&gt;kap. ABL och motsvarande associationsrättslig lagstiftning görs&lt;br&gt;avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon avdragsrätt för kostnader i samband med lex ASEA-&lt;br&gt;utdelning införs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Handelshögskolan anser att avdrag bör kunna&lt;br&gt;medges för kostnader i samband med ombildningar som accepteras&lt;br&gt;skattemässigt, nämligen ombildningar vid vilka uttagsbeskattning&lt;br&gt;underlåts, fusioner som omfattas av 2 § 4 mom. SIL och fissioner enligt&lt;br&gt;3 § 7 mom. SIL. Byggentreprenörerna anser att regeln bör ges ett eget&lt;br&gt;moment eller att den skall placeras tillsammans med den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen om kapitalanskaffningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Tidigare har föreslagits att avdrag&lt;br&gt;skall medges för kostnader för ökning av aktiekapitalet men inte för&lt;br&gt;bolagsbildningskostnader. De olika synsätten motiveras med att&lt;br&gt;kostnader för ökning av aktiekapitalet till skillnad från&lt;br&gt;bolagsbildningskostnader uppkommer under driften av företaget och&lt;br&gt;därför inte har samma direkta samband med aktieägarnas förvärv av&lt;br&gt;aktierna som bolagsbildningskostnader. På motsvarande sätt uppkommer&lt;br&gt;kostnader för en fusion under driften av ett företag och det finns inte&lt;br&gt;heller något direkt samband med aktieägarnas förvärv av aktierna. En&lt;br&gt;fusion måste som regel antas vara motiverad av företagsekonomiska&lt;br&gt;skäl. Det är därför rimligt att också kostnader för att genomföra en&lt;br&gt;fusion är avdragsgilla vid den löpande beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fusion kan från det övertagande bolagets sida ses som ett&lt;br&gt;inkråmsförvärv. Med hänsyn härtill kan det hävdas att det övertagande&lt;br&gt;bolagets kostnader för förfarandet bör fördelas på de olika tillgångar&lt;br&gt;som ingår i förvärvet och läggas till avskrivningsunderlaget för&lt;br&gt;respektive tillgång. Även hos överlåtande bolag uppkommer dock&lt;br&gt;kostnader för förfarandet. Kostnader vid en fusion bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening inte behandlas olika beroende på om de har betalats av det&lt;br&gt;övertagande eller överlåtande bolaget. Kostnaderna bör mot den&lt;br&gt;bakgrunden vara omedelbart avdragsgilla. Med hänsyn till den oklarhet&lt;br&gt;som får anses råda beträffande gällande rätt krävs ett klargörande genom&lt;br&gt;lagstiftning. Regleringen bör begränsas till sådana fusioner för vilka det&lt;br&gt;finns en civilrättslig reglering, dvs. fusioner enligt 14 kap.&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385, ABL) samt motsvarande&lt;br&gt;associationsrättslig lagstiftning. Det är obehövligt att införa någon&lt;br&gt;särskild reglering avseende lex ASEA-utdelning. Den omfattas av&lt;br&gt;förslaget i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniskt bör bestämmelsen sammanföras med de föreslagna Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;reglerna om kostnader för förändring av aktiekapitalet m.m. och ges ett&lt;br&gt;eget moment i 2 § lagen (1947:576) om statlig inkomsskatt, SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 Kostnader i skattemål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Avdragsrätt för kostnader i skattemål bör&lt;br&gt;inte inforas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser anser att kostnader i&lt;br&gt;skattemål och kostnader for att upprätta deklarationer bör vara&lt;br&gt;avdragsgilla. De pekar bl.a. på lagstiftningens komplexitet och anför&lt;br&gt;vidare att kostnader av detta slag är en direkt följd av&lt;br&gt;näringsverksamheten. Vidare görs gällande att det brister i neutralitet&lt;br&gt;mellan stora och små företag, eftersom stora företag har intern&lt;br&gt;kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande rätt är kostnader&lt;br&gt;i skattemål inte avdragsgilla. Avdrag medges således inte för&lt;br&gt;ombudsarvoden i taxeringsmål. Inte heller kostnader för deklarations-&lt;br&gt;hjälp är avdragsgilla. Grunden för att juridiska personer inte medges&lt;br&gt;avdrag för sådana kostnader får sökas i att det inte är fråga om&lt;br&gt;kostnader i driften utan om kostnader som åligger alla och envar i&lt;br&gt;samband med taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har avdrag medgetts för ombudsarvode i mervärdes-&lt;br&gt;skatteprocess. Till skillnad mot kostnader vid inkomsttaxeringen rör det&lt;br&gt;sig här om en skatt som kan påverka bolagets resultat före skatt. Därmed&lt;br&gt;kan det sägas vara en kostnad för driften av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Lantmäterikostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En generell avdragsrätt för lant-&lt;br&gt;mäterikostnader bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV anser att kostnader för fastighetsbestämning&lt;br&gt;av förenklingsskäl bör läggas till anskaffningskostnaden för fastigheten&lt;br&gt;och avdrag medges först vid en framtida avyttring. Bl.a. Skogsstyrelsen&lt;br&gt;och Företagarnas riksorganisation anser att lantmäterikostnader bör vara&lt;br&gt;omedelbart avdragsgilla. Lantmäteriverket anser att lantmäterikostnader&lt;br&gt;för fastighetsbildning generellt bör få dras av som direktavdrag vid den&lt;br&gt;löpande inkomstbeskattningen av näringsfastighet. Om generellt avdrag&lt;br&gt;inte kan genomföras bör avdrag medges för strukturrationaliseringar som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomförs med stöd av ett av länsstyrelsen antaget strukturprogram. I Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;andra hand bör avdrag medges i form av värdeminskningsavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten bör avse även lantmäteriförrättningar enligt&lt;br&gt;anläggningslagen och ledningsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kapitalförlustutredningens&lt;br&gt;slutsats, som delas av regeringen, är att lantmäterikostnaderna&lt;br&gt;skatterättsligt behandlas på ett sätt som är helt förenligt med&lt;br&gt;skattesystemets grundläggande principer. Skäl att utifrån rent principiella&lt;br&gt;synpunkter medge avdrag för lantmäterikostnader vid den löpande&lt;br&gt;beskattningen föreligger således inte. Detta gäller även s.k.&lt;br&gt;omarronderingar. Fråga är dock om det likväl finns skäl som talar för att&lt;br&gt;lantmäterikostnader bör särbehandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som argument för en omedelbar avdragsrätt för lantmäterikostnader&lt;br&gt;brukar anföras det återkommande behovet av strukturrationaliseringar&lt;br&gt;inom jord- och skogsbruket för att uppnå en tillfredsställande lönsamhet.&lt;br&gt;Som framgått av Kapitalförlustutredningens betänkande kan det i vissa&lt;br&gt;fall finnas behov av en bättre markarrondering. 1 andra fall kan det vara&lt;br&gt;fråga om ett behov att öka jord- eller skogsbruksfastighetens storlek.&lt;br&gt;Behovet av omarrondering kan lösas endast genom fastighetsreglering&lt;br&gt;medan behovet av storleksrationalisering kan vara möjligt att tillgodose&lt;br&gt;både genom fastighetsreglering och genom köp av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser man att det finns skäl att underlätta rationaliseringsverksam-&lt;br&gt;heten inom jord- och skogsbruket genom ökad avdragsrätt vid den&lt;br&gt;löpande beskattningen bör det emellertid inte göras någon åtskillnad&lt;br&gt;mellan förvärv genom köp eller genom fastighetsreglering eller annan&lt;br&gt;fastighetsbildningsåtgärd. Lagfartskostnader och förrättningskostnader i&lt;br&gt;anledning av fastighetsbildning behandlas på samma sätt. Det bör också&lt;br&gt;framhållas att det är den lösning som har valts beträffande skogsavdrag&lt;br&gt;vid rationaliseringsförvärv. En lagändring som innebär att omedelbart&lt;br&gt;avdrag medges för lagfartskostnader och lantmäterikostnader i samband&lt;br&gt;med strukturrationaliseringar inom jord- och skogsbruket inger&lt;br&gt;emellertid betänkligheter. Ett problem som uppkommer är att avgränsa&lt;br&gt;dessa fall från de fall av fastighets- eller markförvärv som inte&lt;br&gt;genomförs i rationaliseringssyfte. En lösning på detta skulle i och för sig&lt;br&gt;kunna vara att, i enlighet med vad som gäller beträffande skogsavdrag&lt;br&gt;vid rationaliseringsförvärv, kräva att den skattskyldige visar att det är&lt;br&gt;fråga om ett förvärv som utgör ett led i jordbrukets yttre rationalisering.&lt;br&gt;Gränsdragningsproblem skulle trots en sådan regel ändå uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer avgörande invändning är att det synes svårt att motivera&lt;br&gt;varför just kostnader för rationaliseringsförvärv inom jord- och&lt;br&gt;skogsbruket skall vara omedelbart avdragsgilla. Det är uppenbart att det&lt;br&gt;även inom andra verksamheter än jord- och skogsbruk kan förekomma&lt;br&gt;fastighets- och markförvärv av rationaliseringsskäl. För att uppnå&lt;br&gt;enhetlighet borde därför avdrag medges även härför. Och är man beredd&lt;br&gt;att föreslå detta uppkommer i sin tur fråga om inte även kostnader för&lt;br&gt;förvärv av andra tillgångar, t.ex. inventarier, som genomförs i&lt;br&gt;rationaliseringssyfte borde vara omedelbart avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att behovet av strukturrationaliseringar inte framstår som Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;så särpräglat för just jord- och skogsbruket att det motiverar en&lt;br&gt;omedelbar avdragsrätt för lantmäterikostnader. Inte heller finns skäl att&lt;br&gt;medge avdrag i form av årliga värdeminskningsavdrag, eftersom det inte&lt;br&gt;är ett värde som förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller omarronderingar kan det visserligen hävdas att det&lt;br&gt;finns starkare skäl för en särbehandling. Ett argument som har framförts&lt;br&gt;för omedelbar avdragsrätt är att det skulle öka markägarnas benägenhet&lt;br&gt;att medverka till omarronderingar, vilket är av betydelse då en förbättrad&lt;br&gt;fastighetsindelning är önskvärd från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteritaxan innehåller emellertid möjligheter till nedsättning av&lt;br&gt;ersättningen. Omarronderingsfallen är i regel av sådan karaktär att de&lt;br&gt;omfattas av dessa bestämmelser. Skall man underlätta omarronderingar&lt;br&gt;bör man i första hand välja att öka nedsättningsbeloppets storlek i stället&lt;br&gt;för att införa särregler på skatterättens område.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Avveckling av aktiebolag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;9.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1995 delas aktiebolagen in i två kategorier,&lt;br&gt;publika och privata bolag (prop. 1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, SFS&lt;br&gt;1994:802 och bet. 1994/95:LU1, SFS 1994:1395). Alla aktiebolag som&lt;br&gt;bildats efter den 1 januari 1995 måste ha minst 100 000 kr i&lt;br&gt;aktiekapital. För befintliga bolag gäller att de måste ha anmält den&lt;br&gt;nödvändiga ökningen av aktiekapitalet till Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;före utgången av år 1997. Annars blir bolaget avregistrerat och avförs ut&lt;br&gt;aktiebolagsregistret. Aktiebolaget är dämed upplöst. Ett bolag som inte&lt;br&gt;har ett registrerat aktiekapital som uppgår till 100 000 kr kan också&lt;br&gt;avregistreras om samtliga aktieägare och styrelseledamöter samt&lt;br&gt;verkställande direktören begär det före utgången av oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upplösning av ett aktiebolag medför skatterättsliga konsekvenser&lt;br&gt;för såväl bolaget som dess ägare. Ägaren blir reavinstbeskattad och för&lt;br&gt;bolagets del kommer bl.a. uttagsbeskattning i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt våren 1996 (prop. 1995/96:168, bet.&lt;br&gt;1995/96:SkU27, SFS 1996:761) att införa regler i syfte att underlätta ett&lt;br&gt;byte av företagsform för de aktiebolag som inte klarar av det nya&lt;br&gt;minikravet. Den principiella utgångspunkten för lagstiftningen är att&lt;br&gt;skattereglerna skall vara neutrala i fråga om valet av företagsform, dvs.&lt;br&gt;skattereglerna skall varken försvåra eller ge incitament till att byta&lt;br&gt;företagsform. Lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med&lt;br&gt;anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek&lt;br&gt;(avvecklingslagen) ger i princip inte heller någon definitiv skattelättnad.&lt;br&gt;Avsikten är endast att göra det möjligt att driva aktiebolagens&lt;br&gt;verksamhet vidare utan omedelbara skattekonsekvenser. 1 det följande&lt;br&gt;föreslår regeringen att avvecklingslagen justeras i några avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Fastigheter som ändrar karaktär till omsättningstill-&lt;br&gt;gångar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övertagaren får i princip använda&lt;br&gt;aktiebolagets anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Aktier i fastighetsförvaltande bolag&lt;br&gt;som ägs av den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med&lt;br&gt;fastigheter utgör omsättningstillgång hos den skattskyldige om&lt;br&gt;fastigheterna vid ett direkt ägande hade varit omsättningstillgång hos den&lt;br&gt;skattskyldige och om bl.a. intressegemenskap råder mellan den&lt;br&gt;skattskyldige och företaget. I företaget utgör fastigheterna däremot&lt;br&gt;anläggningstillgång. Fastigheterna ändrar normalt karaktär till&lt;br&gt;omsättningstillgång vid de verksamhetsöverföringar som regleras i&lt;br&gt;avvecklingslagen. En särskild värderingsregel (7 § fjärde stycket)&lt;br&gt;infördes för de här fallen. Bestämmelsen innebär att övertagaren skall ta&lt;br&gt;upp fastigheterna till ett belopp som svarar mot aktiernas skattemässiga&lt;br&gt;värde. Bestämmelsen syftar till att upprätthålla kontinuiteten i&lt;br&gt;beskattningen i de fall en fastighet övertas och därmed blir&lt;br&gt;omsättningstillgång hos övertagaren. Beroende bl.a. på att regeln inte tar&lt;br&gt;hänsyn till olika sätt att finansiera ett fastighetsförvärv har den fått en&lt;br&gt;utformning som många gånger ger ett felaktigt beskattningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsförvärv är ofta lånefinansierade. Vid beräkning av&lt;br&gt;räntefördelningsunderlaget kommer - från och med det andra&lt;br&gt;verksamhetsåret - fastigheter som ändrat karaktär till&lt;br&gt;omsättningsfastigheter att tas upp till ett värde som understiger&lt;br&gt;anskaffningskostnaden. Skuldsidan kommer däremot att belastas fullt ut&lt;br&gt;med lånet. Detta kan medföra att övertagaren får ett negativt&lt;br&gt;fördelningsunderlag och därigenom negativ räntefördelning. Vidare kan&lt;br&gt;takbeloppet enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel&lt;br&gt;(expansionsmedelslagen) i en del situationer att bli negativt, vilket får&lt;br&gt;till följd att expansionsmedel måste lösas upp. Slutligen blir den&lt;br&gt;skattepliktiga vinsten vid en eventuell försäljning hög. Motsvarande&lt;br&gt;effekter kan även uppkomma om förvärvet har finansierats med&lt;br&gt;intjänade vinstmedel. Den särskilda värderingsregeln kan således i en del&lt;br&gt;situationer leda till materiellt felaktigt resultat. Ett sätt att lösa problemet&lt;br&gt;är att låta övertagaren använda aktiebolagets anskaffningskostnad för&lt;br&gt;fastigheten. Beloppet bör kunna jämkas om aktierna har tagits upp till&lt;br&gt;ett lägre belopp än anskaffningskostnaden i räkenskaperna. Hänför sig&lt;br&gt;värdenedgången till något annat än fastigheten skall beloppet givetvis&lt;br&gt;inte jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upplösning av ett aktiebolag är ur aktieägarnas synpunkt&lt;br&gt;detsamma som en avyttring av aktierna. I 4 § avvecklingslagen finns en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelse som anger att avregistreringen inte skall föranleda Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;reavinstbeskattning. Bestämmelsen gäller alltså formellt inte aktier som&lt;br&gt;skattemässigt utgör omsättningstillgång. Avsikten har dock, som redan&lt;br&gt;framgått, varit att även bolag vars aktier utgör omsättningstillgång skall&lt;br&gt;kunna avvecklas utan vinstbeskattning. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;avvecklingslagen justeras för att säkerställa att avvecklingen inte heller i&lt;br&gt;sådana fall skall föranleda beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Expansionsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När övertagarens expansionsmedel beräknas&lt;br&gt;skall aktiebolagets egna kapital korrigeras på så sätt att det minskas&lt;br&gt;med det bokförda värdet på uttagsbeskattad egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Expansionsmedel i enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet (eller för delägare i handelsbolag) motsvaras i princip&lt;br&gt;av aktiebolagets fria egna kapital, dvs. sådana vinstmedel som kan delas&lt;br&gt;ut eller fonderas för att senare användas t.ex. för expansion av&lt;br&gt;verksamheten. I avvecklingslagen finns en bestämmelse (14 §) som&lt;br&gt;syftar till att bibehålla kontinuiteten i beskattningen på så sätt att endast&lt;br&gt;förstaledsbeskattat kapital i aktiebolaget skall utgöra förstaledsbeskattat&lt;br&gt;kapital hos övertagaren. Detta åstadkoms genom att övertagarens&lt;br&gt;expansionsmedel vid taxeringen för det närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsåret anses motsvara 138,89 % av aktiebolagets egna kapital,&lt;br&gt;minskat med tillskjutet kapital. Som bestämmelsen är utformad kan&lt;br&gt;merbeskattning bli följden i de fall uttagsbeskattade belopp ingår i&lt;br&gt;underlaget för beräkning av expansionsmedel. Regeringen anser därför&lt;br&gt;att det egna kapitalet även bör minskas med det bokförda värdet av&lt;br&gt;sådan egendom som uttagsbeskattas. Förslaget motiveras närmare i&lt;br&gt;författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Medlemsinlåning till producentföreningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En medlems fordran på en producentförening&lt;br&gt;skall anses utgöra en tillgång i näringsverksamheten om&lt;br&gt;medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370, KL) samtliga intäkter i pengar eller varor som influtit i&lt;br&gt;verksamheten. Intäkten skall vara av sådan beskaffenhet att den normalt&lt;br&gt;är att räkna med i verksamheten. I punkt 2 av anvisningarna till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KL finns bestämmelser om ränta och utdelning. Till Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;näringsverksamheten räknas ränta på banktillgodohavanden som hör till&lt;br&gt;näringsverksamheten, ränta på kundfordringar och ränta på omsätt-&lt;br&gt;ningstillgångar. I förarbetena har lagstiftaren uttalat, för de fall särskilda&lt;br&gt;regler saknas, att kapitalplaceringar endast undantagsvis skall beskattas i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet ( t.ex. prop. 1993/94:50 s. 224 och&lt;br&gt;senast prop. 1995/96:168 s. 18 och 31). Uppräkningen av fall där ränta&lt;br&gt;och utdelning skall beskattas i inkomstslaget kapital har mot bakgrund&lt;br&gt;av förarbetsuttalandena (prop. 1989/90:110 s. 661) i praxis ansetts vara&lt;br&gt;uttömmande (jfr Regeringsrättens dom, mål nr 5341-1996, av den 28&lt;br&gt;januari 1997).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning&lt;br&gt;utgörs fördelningsunderlaget vid räntefördelning av skillnaden mellan&lt;br&gt;skulder och tillgångar i näringsverksamheten vid utgången av närmast&lt;br&gt;föregående beskattningsår. Takbeloppet vid beräkning av expansions-&lt;br&gt;medel beräknas enligt 7 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel enligt&lt;br&gt;samma grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperationen har av tradition finansierat verksamheten med medel&lt;br&gt;som härrör från medlemmarna. Medlemmarnas inlåning till jord- och&lt;br&gt;skogsbrukets producentföreningar uppgår till ca 3 miljarder kr. Ford-&lt;br&gt;ringarna på föreningarna synes alltid ha redovisats i näringsverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens dom av den 28 januari 1997 får till följd att&lt;br&gt;medlemmarnas inlåning till lantbrukskooperationen inte utgör en tillgång&lt;br&gt;i näringsverksamheten. Fordringarna på föreningarna får därför inte&lt;br&gt;räknas in i underlaget för räntefördelning eller i taket för expansions-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är uppenbart att fordringarna på lant-&lt;br&gt;brukskooperationen har en sådan stark anknytning till medlemmarnas&lt;br&gt;verksamhet att de bör anses utgöra en tillgång i näringsverksamheten om&lt;br&gt;medlemskapet i föreningen betingas av medlemmens näringsverksamhet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att bestämmelserna i punkt 1 och 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § KL ändras så att det framgår att en fordran på en&lt;br&gt;producentförening får räknas som tillgång i verksamheten. Förslaget&lt;br&gt;aktualiserar även en justering av 9 § lagen (1993:1536) om ränteför-&lt;br&gt;delning vid beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att det finns någon näringsidkare som har haft&lt;br&gt;skäl att redovisa en sådan fordran som nu är ifråga i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital. För att förslaget inte skall strida mot förbudet mot retroaktiv&lt;br&gt;skattelagstiftning till den skattskyldiges nackdel föreslår regeringen att&lt;br&gt;bestämmelsen blir obligatoriskt tillämplig från och med 1999 års&lt;br&gt;taxering. Mot bakgrund av att fordringarna i regel redovisats i&lt;br&gt;näringsverksamheten bör reglerna dock på yrkande av den skattskyldige&lt;br&gt;få tillämpas från och med taxeringsåret 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Övergångspost vid räntefördelning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Har vid beräkning av övergångsposten en&lt;br&gt;fastighet tagits upp till lägre belopp än det högsta av de värden som&lt;br&gt;följer av de båda värderingsreglerna i lagen om räntefördelning vid&lt;br&gt;beskattning skall övergångsposten fr.o.m. 1998 års taxering minskas&lt;br&gt;med mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid räntefördelning enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1536) om räntefördelning vid beskattning skall ett&lt;br&gt;fördelningsunderlag beräknas. Fördelningsunderlaget utgörs av skillnaden&lt;br&gt;mellan tillgångar och skulder i förvärvskällan värderade på visst sätt.&lt;br&gt;Fastigheter som utgör anläggningstillgångar skall enligt huvudregeln i&lt;br&gt;13 § punkt 4 tas upp till anskaffningsvärdet minskat med medgivna&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag. I fråga om fastigheter som förvärvats före&lt;br&gt;utgången av år 1990 finns en alternativ värderingsregel i 14 § enligt&lt;br&gt;vilken fastigheten i stället får värderas till viss del av det för år 1993&lt;br&gt;gällande taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skulderna överstiger tillgångarna, dvs. om det egna kapitalet är&lt;br&gt;negativt, föreligger ett negativt fördelningsunderlag. Vid införandet av&lt;br&gt;systemet med räntefördelning ville man undvika att gamla underskott&lt;br&gt;skulle ge upphov till negativ räntefördelning. Vid 1995 års taxering&lt;br&gt;eller, om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte&lt;br&gt;taxerades för inkomst av näringsverksamhet detta år, vid 1996 års&lt;br&gt;taxering, fick därför fördelningsunderlaget, om det var negativt, ökas&lt;br&gt;med ett belopp motsvarande det negativa underlaget. Detta belopp&lt;br&gt;benämns övergångsposten. Vid de följande taxeringarna behandlas över-&lt;br&gt;gångsposten som en tillgångspost och läggs till fördelningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdering av en fastighet enligt den ena värderingsregeln kan ge&lt;br&gt;ett kraftigt negativt fördelningsunderlag samtidigt som en värdering&lt;br&gt;enligt den andra regeln ger ett positivt fördelningsunderlag. Inom delar&lt;br&gt;av skatteförvaltningen finns en uppfattning om att det föreligger&lt;br&gt;valfrihet att växla mellan värderingsreglerna över åren. Vid beräkning av&lt;br&gt;övergångsposten skulle man enligt detta synsätt kunna tillämpa den&lt;br&gt;värderingsregel som ger lägst fastighetsvärde och därigenom få en hög&lt;br&gt;övergångspost, för att påföljande år skifta till den värderingsregel som&lt;br&gt;ger ett högre fastighetsvärde. Efter tillägg för övergångsposten ger&lt;br&gt;förfarandet ett betydligt högre underlag för positiv räntefördelning.&lt;br&gt;Avsikten med bestämmelserna var självfallet inte att de skulle ges en&lt;br&gt;sådan innebörd. Med hänsyn härtill föreslår regeringen att ett&lt;br&gt;förtydligande görs i 18 § lagen om räntefördelning vid beskattning. Har&lt;br&gt;fastighet vid beräkning av övergångsposten tagits upp till lägre belopp&lt;br&gt;än det högsta av de värden som följer av de båda värderingsreglerna&lt;br&gt;skall övergångsposten minskas med mellanskillnaden. Ändringen träder&lt;br&gt;i kraft den 1 december 1997 och skall, i enlighet med vad Lagrådet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordat, tillämpas första gången i fråga om det beskattningsår som Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;påbörjas närmast efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Budgeteffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för en avdragsrätt för förlust av kontanta medel genom&lt;br&gt;brott kan antas ha en varaktig effekt på de offentliga finanserna på drygt&lt;br&gt;10 mkr årligen. Budgeteffekterna av ett utvidgat avdrag för kostnader i&lt;br&gt;samband med nyemission torde varaktigt ligga mellan 20 och 30 mkr&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att kapital förlustbegreppet avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket görs ett tillägg som innebär att reavinst vid avyttring av&lt;br&gt;en medlems fordran på en kooperativ ekonomisk förening beskattas i&lt;br&gt;näringsverksamheten om medlemskapet betingas av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket görs ett tillägg som innebär att ränta på inlåning till en&lt;br&gt;kooperativ ekonomisk förening skall beskattas i näringsverksamheten om&lt;br&gt;innehavet betingas av näringsverksamheten. Motiven för ändringen finns&lt;br&gt;i avsnitt 10. Vidare har en inskränkning gjorts i tredje meningen för att&lt;br&gt;åstadkomma överensstämmelse med anvisningspunkt 1. Bestämmelsen&lt;br&gt;omfattar i fortsättningen endast andelar i kooperativa ekonomiska&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunkten har införts ett nytt fjärde stycke som behandlar&lt;br&gt;förluster som uppkommit i en näringsverksamhet. Bestämmelsen är en&lt;br&gt;följd av att kapitalförlustbegreppet avskaffas. Finns det särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser såsom för reaförluster och för underskott av näringsverk-&lt;br&gt;samhet gäller naturligtvis dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen sägs att till kostnad i näringsverksamhet hänförs&lt;br&gt;förluster som har uppkommit i verksamheten om inte annat följer av&lt;br&gt;punkt 33 eller särskilda skäl mot avdragsrätt föreligger. Samtliga&lt;br&gt;förluster som är avdragsgilla enligt gällande rätt, eftersom de är att&lt;br&gt;betrakta som normala för verksamheten eller därför att de omfattas av&lt;br&gt;inskränkningarna av kapitalförlustbegreppet i punkt 5 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 20 § KL, omfattas också av den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen. Hänvisningen till punkt 33, där avdragsrätten för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;realisationsförluster regleras, har tagits in i bestämmelsen för att undvika&lt;br&gt;oklarhet om hur denna typ av förluster skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur förlusten skall dras av, dvs. omedelbart eller i form av&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag, regleras inte primärt av bestämmelsen. Finns det&lt;br&gt;särskilda periodiseringsregler i KL skall de givetvis följas. Vad gäller&lt;br&gt;t.ex. förluster som uppkommit genom att inventarier brandskadats följer&lt;br&gt;de således reglerna om avdrag för värdeminskning. Detta innebär ingen&lt;br&gt;förändring av gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att det inte - som i nuvarande regel om kapitalförluster -&lt;br&gt;ställs något krav på att förlusten skall vara normal för verksamheten&lt;br&gt;innebär bestämmelsen formellt sett en utvidgning av avdragsrätten för&lt;br&gt;förluster. I praktiken är det dock fråga om en högst begränsad&lt;br&gt;utvidgning. Genom de undantag från kapitalförlustbegreppet som finns i&lt;br&gt;punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 20 § KL medges i realiteten&lt;br&gt;redan i dag avdrag för de flesta förluster som kan uppkomma i en&lt;br&gt;verksamhet. När det gäller förluster av kontanta medel genom brott&lt;br&gt;innebär bestämmelsen en utvidgning av avdragsrätten. För sådana&lt;br&gt;förluster införs dock särskilda begränsningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen anges att avdrag för en förlust inte skall medges&lt;br&gt;om särskilda skäl mot avdragsrätt föreligger. Inskränkningen har gjorts&lt;br&gt;för att undvika att regeln ges en tolkning som medför att avdrag medges&lt;br&gt;för förluster som inte har något naturligt samband med driften av ett&lt;br&gt;företag och som en seriös företagare eller ett seriöst företag inte heller&lt;br&gt;har anledning att räkna med i planeringen av driften. Avdrag bör således&lt;br&gt;inte medges för de förluster på grund av skadestånd som enligt gällande&lt;br&gt;rätt torde bedömas som inte avdragsgilla kapitalförluster, t.ex.&lt;br&gt;skadestånd som orsakats av näringsidkarens brottsliga handling. När det&lt;br&gt;gäller förluster av kontanta medel genom brott bör på motsvarande sätt&lt;br&gt;avdrag inte medges om förlusten har sin grund i brottslig gärning av&lt;br&gt;verksamhetens ägare eller någon denne närstående. Avdrag bör inte&lt;br&gt;heller medges om näringsidkaren tappat kontanta medel som tillhör&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förluster av kontanta medel genom brott omfattas av avdragsrätten.&lt;br&gt;Av skäl som redovisas i avsnitt 6.3 begränsas avdragsrätten till de fall&lt;br&gt;där den skattskyldige kan visa att förutsättningarna för avdrag är&lt;br&gt;uppfyllda. Denna begränsning framgår av andra meningen. Om förlusten&lt;br&gt;har uppkommit genom stöld eller rån gäller vidare (tredje meningen) att&lt;br&gt;avdrag inte medges med större belopp än vad som motsvarar ett&lt;br&gt;sedvanligt innehav av kontanter i verksamheten om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger. Beloppsbegränsningen, som inte avser förluster på grund av&lt;br&gt;förskingring, motiveras i avsnitt 6.4. I det sist nämnda avsnittet förklaras&lt;br&gt;också vad som avses med uttrycket “kontanta medel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna förutsättningen för avdragsrätt som anges i första&lt;br&gt;meningen - att särskilda skäl inte talar mot avdragsrätt - gäller också&lt;br&gt;förluster av kontanta medel på grund av brott. Om en kontantkassa har&lt;br&gt;förvarats på ett för den aktuella verksamheten onaturligt sätt kan det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medföra att avdrag vägras även om förutsättningarna i övrigt för Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;avdragsrätt är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 76 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet är nytt. Av första stycket framgår att avdrag medges för olika&lt;br&gt;kringkostnader som kan uppkomma i samband med en fusion. Några&lt;br&gt;exempel på denna typ av kostnader är utgifter för rådgivning, prospekt&lt;br&gt;och annonsering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten gäller samtliga sådana fusioner som avses i 2 § 4 mom.&lt;br&gt;första stycket SIL. Dessutom omfattas även andra typer av fusion enligt&lt;br&gt;aktiebolagslagen än fusioner mellan moderbolag och helägt dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras ett aktiebolags avdragsrätt för kostnader för&lt;br&gt;förändring och förvaltning av aktiekapitalet, t.ex. kostnader för&lt;br&gt;rådgivning, prospekt, annonsering och kostnader för utbetalning av&lt;br&gt;utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med aktiebolag avses även bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också en ekonomisk förenings kostnader i samband med förändring&lt;br&gt;av föreningens medlems- och förlagsinsatser och för förvaltning av&lt;br&gt;insatserna omfattas av avdragsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1536) om&lt;br&gt;räntefördelning vid beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen införs ett tillägg som förtydligar att egendom enligt de&lt;br&gt;uppräknade paragraferna räknas som tillgång vid beräkning av&lt;br&gt;fördelningsunderlaget om avkastningen på egendomen beskattas i&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen tar sikte på sådana fall där en fastighet när övergångsposten&lt;br&gt;beräknades, dvs. normalt vid 1995 års taxering, värderades efter den&lt;br&gt;värderingsregel som gav det lägsta fastighetsvärdet. 1 sådana fall skall&lt;br&gt;övergångsposten fortsättningsvis minskas med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;mellanskillnaden mellan de båda värderingsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:761) om&lt;br&gt;inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade&lt;br&gt;bestämmelser om aktiekapitalets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen klarläggs det att aktiebolag vars aktier utgör&lt;br&gt;omsättningstillgångar skall kunna avvecklas utan att ägaren&lt;br&gt;vinstbeskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket innebär att aktiebolagets fastigheter skall tas&lt;br&gt;upp till bolagets anskaffningsvärde i de fall aktierna utgör&lt;br&gt;omsättningstillgång enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 § KL. Värdet&lt;br&gt;skall jämkas om aktierna vid tillämpningen av punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 24 § KL tagits upp till ett lägre belopp än anskaffningsvärdet under&lt;br&gt;förutsättning att värdenedgången hänför sig till fastigheten/fastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen gör det möjligt att korrigera aktiebolagets egna kapital på så&lt;br&gt;sätt att uttagsbeskattade belopp inte ingår i övertagarens&lt;br&gt;expansionsmedel. Genom korrigeringen undviks merbeskattning. Ett&lt;br&gt;exempel visar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enmansaktiebolag använder förstaledsbeskattat kapital för en&lt;br&gt;investering i värdepapper. Efter avregistreringen drivs verksamheten&lt;br&gt;vidare i form av enskild näringsverksamhet. Värdepapper får normalt&lt;br&gt;inte ingå i enskild näringsverksamhet. Aktiebolaget blir uttagsbeskattat.&lt;br&gt;Led två i beskattningen utlöses i och med att övertagaren&lt;br&gt;utdelningsbeskattas. Det förstaledsbeskattade kapitalet enligt bolagets&lt;br&gt;sista balansräkning omräknas till expansionsmedel hos ävertagaren. På&lt;br&gt;grund av att tillgångarna som svarar mot expansionsmedlen inte kan ingå&lt;br&gt;i näringsverksamheten minskar takbeloppet vid beskattningsårets utgång.&lt;br&gt;Härigenom utlöses en trippelbeskattning. Detta undviks om aktiebolagets&lt;br&gt;egna kapital minskas med aktiebolagets bokförda värde på egendomen i&lt;br&gt;fråga. Huruvida bolaget finansierat anskaffningen av aktierna med&lt;br&gt;balanserade vinstmedel eller på annat sätt saknar betydelse. Regeln&lt;br&gt;tillämpas alltså i vilketdera fallet. Detta ger också det materiellt riktiga&lt;br&gt;resultatet i båda fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande sitauation uppkommer när fastigheter (bostadsrätter)&lt;br&gt;byter karaktär till privatbostadsfastigheter (privatbostäder). I den mån&lt;br&gt;sådana fastigheter har finansierats med förstaledsbeskattat kapital&lt;br&gt;kommer det att omräknas till expansionsmedel hos övertagaren. Även&lt;br&gt;här blir konsekvensen att expansionsmedel måste lösas upp, eftersom&lt;br&gt;fastigheten inte ingår i näringsverksamheten. Aktiebolagets egna kapital&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör emellertid inte korrigeras i detta fall. I annat fall skulle den del av i Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;bolaget kvarhållna förstaledsbeskattade vinstmedel som svarar mot&lt;br&gt;fastighetens anskaffningsvärde undgå det andra ledet i den ekonomiska&lt;br&gt;dubbelbeskattningen av aktiebolag. Detta kompenseras inte vid&lt;br&gt;reavinstbeskattningen vid en framtida försäljning av fastigheten. Någon&lt;br&gt;merbeskattning uppkommer således inte i fallet med&lt;br&gt;privatbostadsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kapitalförlustutredningens sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsuppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsuppdraget berör två grundläggande principer för inkomstbe-&lt;br&gt;skattningen: dels principen att avdrag inte medges för utgifter for&lt;br&gt;förvärv, utvidgning eller förbättring av en förvärvskälla, dels avdrags-&lt;br&gt;förbudet for kapitalförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller principen att avdrag inte medges för utgifter för förvärv,&lt;br&gt;utvidgning eller förbättring av en förvärvskälla skall utredningen ta&lt;br&gt;ställning till om den förändring av forvärvskällebegreppetsom har skett&lt;br&gt;under senare år, bl.a. i samband med 1990 års skattereform, påverkar&lt;br&gt;frågan om avdragsrätt vid förvärv etc. av en förvärvskälla. Principens&lt;br&gt;relevans skall också belysas utifrån den samhällsutveckling som har skett&lt;br&gt;sedan reglerna infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kapitalförlustbegreppet består uppdraget i att utreda om&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser kan ändras och avdragsrätten utvidgas.&lt;br&gt;Utredningsuppdraget tar särskilt sikte på avdragsrätten för förluster i&lt;br&gt;näringsverksamhet av kontanta medel på grund av brott. För denna typ&lt;br&gt;av förluster bör en teknisk lösning till en utvidgning av avdragsrätten&lt;br&gt;presenteras oavsett vilket ställningstagande utredningen kommer fram&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsuppdraget avser vidare avdragsrätten for s.k. organisa-&lt;br&gt;tionskostnader. Avdragsrätten härför hänger samman med principen att&lt;br&gt;avdrag inte medges för utgifter för förvärv etc. av en förvärvskälla.&lt;br&gt;Enligt direktiven bör förutsättningarna for avdrag för olika typer av&lt;br&gt;organisationskostnader bli mer likformiga än vad som nu är fallet och&lt;br&gt;anpassas till dagens förutsättningar att driva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget omfattar slutligen också avdragsrätten för lantmäterikost-&lt;br&gt;nader. Även denna typ av kostnader har samband med principen att&lt;br&gt;avdrag inte medges for utgifter för förvärv etc. av en förvärvskälla.&lt;br&gt;Uppdraget består i att överväga i vilken utsträckning lantmäterikostnader&lt;br&gt;bör vara avdragsgilla som en driftkostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;Principen att avdrag inte medges för utgifter för förvärv, Bilaga 1&lt;br&gt;utvidgning eller förbättring av en inkomstkälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att avdrag inte medges för utgifter for förvärv etc. av en&lt;br&gt;förvärvskälla anses komma till uttryck i den allmänna avdragsbe-&lt;br&gt;stämmelsen i 20 § första stycket KL. I bestämmelsen sägs att vid&lt;br&gt;beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla om-&lt;br&gt;kostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;br&gt;Jag föreslår inte någon förändring av denna princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör emellertid uttrycket förvärvskälla i betydelsen&lt;br&gt;särskild skatteberäkningsenhet inte användas i sammanhanget. 1&lt;br&gt;betänkandet markeras detta genom att termen inkomstkälla används i&lt;br&gt;stället för termen förvärvskälla när principens innebörd diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen har sin historiska grund i den s.k. källteorin, enligt vilken&lt;br&gt;man inte får avdrag för en inkomstkällas anskaffning eller förbättring,&lt;br&gt;men däremot för källans bibehållande. Förenklat uttryckt innebär det att&lt;br&gt;man inte får omedelbart avdrag för investering i en verksamhet som&lt;br&gt;genererar skattepliktig inkomst, om det inte är fråga om att vidmakthålla&lt;br&gt;en tidigare gjord investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av att principen inte är knuten till förvärvskällebegreppet i&lt;br&gt;betydelsen särskild skatteberäkningsenhet är att den förändring av&lt;br&gt;forvärvskälleindelningen som har skett de senaste åren inte direkt&lt;br&gt;påverkar principens betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller den samhällsutveckling som har ägt rum sedan principen&lt;br&gt;infördes utgör enligt min mening skäl att föreslå någon grundläggande&lt;br&gt;förändring av principen. Numera beräknas all näringsverksamhet enligt&lt;br&gt;bokföringsmässiga grunder, varvid avdrag medges för värdeminskning.&lt;br&gt;Härigenom medges i praktiken avdrag vid den löpande beskattningen för&lt;br&gt;utgifter för förvärv, utvidgning eller förbättring av en inkomstkälla, i&lt;br&gt;den mån den förvärvade tillgången förbrukas i verksamheten. Att t.ex.&lt;br&gt;generellt medge omedelbart avdrag för utgifter i samband med&lt;br&gt;investeringar som medför att en inkomstkälla förbättras eller utvidgas&lt;br&gt;skulle strida mot allmänna periodiseringsprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalförlustbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 § andra stycket KL anges att avdrag inte får göras för kapitalför-&lt;br&gt;luster ”i vidare mån än som särskilt föreskrivs”. Begreppet kapitalför-&lt;br&gt;lust definieras i punkt 5 första stycket av anvisningarna till samma&lt;br&gt;lagrum. Enligt definitionen räknas till kapitalförlust &amp;quot;förlust som inte&lt;br&gt;har samband med någon förvärvskälla samt förlust som visserligen har&lt;br&gt;sådant samband men inte kan anses normal för förvärvskällan i fråga’’.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagtexten gäller således som huvudregel att avdrag inte medges&lt;br&gt;för onormala förluster. Detta är emellertid missvisande vad beträffar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdragsrätten i inkomstslaget näringsverksamhet. Enligt anvisnings-&lt;br&gt;punktens andra stycke a)—e) skall vissa förluster, som i och för sig&lt;br&gt;måste betecknas som onormala, inte anses som kapitalförluster. För&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet medför dessa inskränkningar att&lt;br&gt;huvudregeln enligt första stycket — att avdrag inte medges för onormala&lt;br&gt;förluster — i praktiken är en undantagsregel med högst begränsad&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att kapitalförlustbegreppet helt tas bort ur lagtexten. I&lt;br&gt;stället föreslår jag att det i punkt 1 av anvisningarna till 23 § KL införs&lt;br&gt;en bestämmelse som föreskriver att till kostnad i näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs förluster som har uppkommit i verksamheten. En viss inskränk-&lt;br&gt;ning av avdragsrätten görs dock genom att det i bestämmelsen sägs att&lt;br&gt;avdrag för en förlust inte skall medges om särskilda skäl mot avdragsrätt&lt;br&gt;föreligger. Sådana särskilda skäl kan bl.a. föreligga om förlusten har sin&lt;br&gt;grund i brottslig handling av näringsidkaren eller någon denne&lt;br&gt;närstående. Detsamma kan bli fallet om näringsidkaren påstår att han&lt;br&gt;tappat kontanta medel som tillhör verksamheten. Denna inskränkning&lt;br&gt;syftar dock inte till någon ändring av gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förluster av kontanta medel genom stöld eller rån&lt;br&gt;föreslås att avdragsrätten begränsas till de fall den skattskyldige kan visa&lt;br&gt;förlustens storlek och karaktär. Att beviskravet bör sättas så högt som&lt;br&gt;visar beror på att det inte går att bortse ifrån att en regel som medger&lt;br&gt;avdrag för förlust av kontanta medel genom brott kan missbrukas. Av-&lt;br&gt;dragsrätten begränsas också genom att avdrag inte medges med större&lt;br&gt;belopp än vad som motsvarar ett sedvanligt innehav av kontanter i&lt;br&gt;verksamheten, om det inte av särskilda skäl funnits anledning att i det&lt;br&gt;aktuella fallet förvara ett större belopp i verksamhetens lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de flesta företag och företagare som i sin verksamhet riskerar&lt;br&gt;förluster av kontanta medel på grund av stöld eller rån torde det framstå&lt;br&gt;som naturligt att försäkra sig häremot. För det fallet att den&lt;br&gt;skattskyldige har erhållit försäkringsersättning för förlust av kontanta&lt;br&gt;medel genom brott föreslås en regel som innebär att det presumeras att&lt;br&gt;det är fråga om en avdragsgill förlust i verksamheten. Avdrag medges i&lt;br&gt;dessa fall med ett belopp som motsvarar ersättningen och den självrisk&lt;br&gt;som den skattskyldige har fått erlägga, dvs. nyssnämnda begränsningar&lt;br&gt;gäller inte. Utfallande försäkringsersättning skall givetvis tas upp som&lt;br&gt;skattepliktig intäkt i den skattskyldiges verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan har förslaget att avskaffa kapitalförlustbegreppet&lt;br&gt;sin grund i att begreppet i stort sett har förlorat sin betydelse vad&lt;br&gt;beträffar inkomstslaget näringsverksamhet. När det gäller inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst är situationen något annorlunda. I praxis har normalitetskravet haft&lt;br&gt;betydelse också vid tolkningen av 33 § KL. Här har alltså utvecklingen&lt;br&gt;inte medfört någon motsvarande inskränkning av begreppets betydelse.&lt;br&gt;Till följd av att kapitalförlustbegreppet avskaffas föreslås därför att det i&lt;br&gt;33 § 1 mom. KL tas in en bestämmelse som föreskriver att avdrag&lt;br&gt;medges för kostnader som kan anses normala för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomstslaget kapital medför förslaget inte några effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet organisationskostnader förekommer inte i skatteförfattningarna&lt;br&gt;och begreppet har inte heller någon bestämd innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilrättsligt skiljer man mellan å ena sidan utgifter för bolags-&lt;br&gt;bildning, för ökning av aktiekapitalet och för bolagets förvaltning och å&lt;br&gt;andra sidan utgifter för teknisk hjälp, forsknings- och utvecklingsarbete,&lt;br&gt;provdrift, marknadsundersökningar och liknande. Endast sistnämnda&lt;br&gt;utgifter brukar betecknas som organisationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den skatterättsliga doktrinen görs inte motsvarande distinktion.&lt;br&gt;Samtliga nu nämnda utgifter brukar betecknas som organisationskost-&lt;br&gt;nader. Även andra kostnader, t.ex. flyttningskostnader, hänförs inte&lt;br&gt;sällan till gruppen organisationskostnader. Den distinktion som görs är&lt;br&gt;mellan avdragsgilla resp, icke avdragsgilla organisationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att begreppet organisationskostnader inte har någon&lt;br&gt;bestämd och enhetlig innebörd inom skatterätten utan avser utgifter av&lt;br&gt;olika karaktär finns det enligt min mening inte grund att föreslå någon&lt;br&gt;generell reglering av avdragsrätten for dessa kostnader. Det kan särskilt&lt;br&gt;noteras att den grupp av utgifter som civilrättsligt brukar hänföras till&lt;br&gt;organisationskostnader — utgifter for teknisk hjälp, marknadsunder-&lt;br&gt;sökningar etc. — enligt gällande rätt är avdragsgilla vid den löpande be-&lt;br&gt;skattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett par punkter föreslår jag dock en särskild reglering av&lt;br&gt;avdragsrätten. För det första föreslås att avdragsrätten for kringkostnader&lt;br&gt;i samband med en fusion såsom exempelvis konsultkostnader och&lt;br&gt;kostnader for prospekt skall vara avdragsgilla. Förslaget omfattar&lt;br&gt;fusioner enligt aktiebolagslagen (1975:1385) och motsvarande associa-&lt;br&gt;tionsrättslig lagstiftning. I vad mån denna typ av kostnader är&lt;br&gt;avdragsgilla enligt gällande rätt är inte helt klart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att ett aktiebolags kostnader för ökning av aktiekapita-&lt;br&gt;let och for förvaltning av bolagets kapital skall vara avdragsgilla enligt&lt;br&gt;en generell bestämmelse. (Med aktiebolag avses även bankaktiebolag&lt;br&gt;och försäkringsaktiebolag.) Det kan röra sig om t.ex. konsultkostnader,&lt;br&gt;kostnader i samband med bolagsstämmor och vinstutdelning. Enligt&lt;br&gt;gällande rätt är denna typ av kostnader till viss del avdragsgilla med&lt;br&gt;stöd av lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter&lt;br&gt;till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Denna lag blir till följd av&lt;br&gt;den generella bestämmelsen överflödig. Jag föreslår därför att den&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande generell reglering av avdragsrätten föreslås också&lt;br&gt;beträffande en ekonomisk förenings kostnader för ökning av föreningens&lt;br&gt;medlems- och förlagsinsatser samt för förvaltning av insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterikostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterikostnader uppkommer bl.a. vid åtgärder enligt fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988). Lagen skiljer på åtgärderna fastighetsbildning&lt;br&gt;och fastighetsbestämning. Enligt 2 kap. 1 § FBL sker fastighetsbildning&lt;br&gt;genom fastighetsreglering om den avser ombildning av fastigheter och&lt;br&gt;genom avstyckning, klyvning eller sammanläggning om den avser&lt;br&gt;nybildning av en fastighet. En allmän beskrivning av institutet&lt;br&gt;fastighetsbestämning finns i 1 kap. I § andra stycket FBL. I&lt;br&gt;bestämmelsen sägs att frågor om beskaffenheten av gällande fastighets-&lt;br&gt;indelning samt frågor rörande beståndet eller omfånget av ledningsrätt&lt;br&gt;eller vissa servitut kan avgöras genom fastighetsbestämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rättspraxis är kostnader i samband med fastighetsbildning inte&lt;br&gt;avdragsgilla vid den löpande beskattningen utan de får läggas till&lt;br&gt;anskaffningskostnaden för fastigheten. De är således avdragsgilla forst&lt;br&gt;vid en eventuell avyttring av fastigheten. Däremot har omedelbart&lt;br&gt;avdrag medgetts för kostnader i samband med åtgärder som är att&lt;br&gt;beteckna som fastighetsbestämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är nuvarande behandling av lantmäterikostnader i&lt;br&gt;enlighet med skattesystemet i övrigt. Att omedelbart avdrag inte medges&lt;br&gt;för utgifter i samband med fastighetsbildning förklaras av att det är&lt;br&gt;fråga om utgifter som antingen kan betraktas som utgifter för&lt;br&gt;anskaffning av fastigheten eller medför en bestående värdehöjning av&lt;br&gt;fastigheten. Skäl att utifrån principiell synpunkt medge omedelbart&lt;br&gt;avdrag för dessa utgifter föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det inte heller skäl att utifrån det ofta&lt;br&gt;åberopade behovet av strukturrationaliseringar inom jord- och skogs-&lt;br&gt;bruket särbehandla lantmäterikostnader. Det är uppenbart att det även&lt;br&gt;inom andra verksamheter än jord- och skogsbruket kan förekomma&lt;br&gt;fastighets- och markförvärv av rationaliseringsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon förändring av gällande rätt föreslås således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagens finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samlade finansieringsbehovet till följd av förslagen uppskattas till ca&lt;br&gt;40 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de tilläggsdirektiv som lämnats till 1992 års&lt;br&gt;företagsskatteutredning om att utreda en lättnad i den ekonomiska&lt;br&gt;dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster (dir. 1995:130) står den&lt;br&gt;svenska bolagsbeskattningen med all sannolikhet inför stora föränd-&lt;br&gt;ringar. De kostnader som uppkommer som en följd av förslagen framstår&lt;br&gt;i ett sådant perspektiv som små. Man kan därför ifrågasätta lämpligheten&lt;br&gt;av att finansiera förslagen genom en specifik åtgärd. Enligt utredningens&lt;br&gt;direktiv krävs emellertid att ett finansierings- förslag anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att förslagen finansieras genom en begränsning i&lt;br&gt;avdragsrätten för representation. Genom att reducera det belopp som får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. I samt. Nr 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dras av vid varje representationstillfälle med 0,05 % av basbeloppet Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring uppkommer en för- Bilaga 1&lt;br&gt;stärkning av de offentliga finanserna med 60 mkr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kapitalförlustutredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att punkt 5 av anvisningarna till 20 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 20 §, 33 § 1 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskost-&lt;br&gt;nader och därtill hänförliga&lt;br&gt;utgifter, så som vad skattskyldig&lt;br&gt;utgett som gåva eller som perio-&lt;br&gt;diskt understöd eller därmed&lt;br&gt;jämförlig periodisk utbetalning till&lt;br&gt;person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plock-&lt;br&gt;ning av vilt växande bär och&lt;br&gt;svampar eller kottar till den del&lt;br&gt;kostnaderna inte överstiger de&lt;br&gt;intäkter som är skattefria enligt 19&lt;br&gt;§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den&lt;br&gt;skattskyldiges förvärvsverksamhet&lt;br&gt;utförts av den skattskyldige själv&lt;br&gt;eller andre maken eller av den&lt;br&gt;skattskyldiges barn som ej fyllt 16&lt;br&gt;år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget&lt;br&gt;kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;br&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskost-&lt;br&gt;nader och därtill hänforliga&lt;br&gt;utgifter, så som vad skattskyldig&lt;br&gt;utgett som gåva eller som perio-&lt;br&gt;diskt understöd eller därmed&lt;br&gt;jämförlig periodisk utbetalning till&lt;br&gt;person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plock-&lt;br&gt;ning av vilt växande bär och&lt;br&gt;svampar eller kottar till den del&lt;br&gt;kostnaderna inte överstiger de&lt;br&gt;intäkter som är skattefria enligt 19&lt;br&gt;§;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den&lt;br&gt;skattskyldiges förvärvsverksamhet&lt;br&gt;utförts av den skattskyldige själv&lt;br&gt;eller andre maken eller av den&lt;br&gt;skattskyldiges barn som ej fyllt 16&lt;br&gt;år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget&lt;br&gt;kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;br&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studies-&lt;br&gt;tödslagen (1973:349), 52, 52 a och&lt;br&gt;55 &amp;nbsp;§§ lagen (1941:416) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och&lt;br&gt;49 § 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 5 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifiter, 13 och 14&lt;br&gt;§§ lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;30 § tullagen (1987:1065), 60 §&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327) och&lt;br&gt;16 kap. 12 och 13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;samt kvarskatteavgift och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift beräknad enligt&lt;br&gt;uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om&lt;br&gt;överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlän-&lt;br&gt;ningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbets-&lt;br&gt;miljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen&lt;br&gt;(1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på&lt;br&gt;lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet eller annan lag&lt;br&gt;som gäller förhållandet mellan&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare, när&lt;br&gt;skadeståndet avser annat än&lt;br&gt;ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap.&lt;br&gt;brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 §&lt;br&gt;tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är&lt;br&gt;betalningsskyldig enligt 75 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen (1953:272) eller for&lt;br&gt;vilket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;betalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreligger på grund av under-&lt;br&gt;låtenhet att göra avdrag enligt&lt;br&gt;lagen (1982:1006) om avdrags-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;br&gt;vissa uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studies- Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;tödslagen (1973:349), 52, 52 a och Bilaga 2&lt;br&gt;55 &amp;nbsp;§§ lagen (1941:416) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och&lt;br&gt;49 &amp;nbsp;§ 4 mom. uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272), 5 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifiter, 13 och 14&lt;br&gt;§§ lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;30 § tullagen (1987:1065), 60 §&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327) och&lt;br&gt;16 kap. 12 och 13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;samt kvarskatteavgift och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift beräknad enligt&lt;br&gt;uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;böter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om&lt;br&gt;överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlän-&lt;br&gt;ningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbets-&lt;br&gt;miljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen&lt;br&gt;(1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på&lt;br&gt;lagen (1976:580) om medbe-&lt;br&gt;stämmande i arbetslivet eller&lt;br&gt;annan lag som gäller förhållandet&lt;br&gt;mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare, när skadeståndet&lt;br&gt;avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap.&lt;br&gt;brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 §&lt;br&gt;tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är&lt;br&gt;betalningsskyldig enligt 75 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen (1953:272) eller för&lt;br&gt;vilket betalningsskyldighet&lt;br&gt;föreligger på grund av under-&lt;br&gt;låtenhet att göra avdrag enligt&lt;br&gt;lagen (1982:1006) om avdrags-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;br&gt;vissa uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206)&lt;br&gt;om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1984:318) om kontrollavgift vid&lt;br&gt;olovlig parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt&lt;br&gt;ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt&lt;br&gt;lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85)&lt;br&gt;med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av&lt;br&gt;varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1984:1049) om beredskapslagring&lt;br&gt;av olja och kol eller lagen&lt;br&gt;(1985:635) om försörjningsbe-&lt;br&gt;redskap på naturgasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m.m. i vidare mån&lt;br&gt;än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervär-&lt;br&gt;desskattelagen (1994:200) för&lt;br&gt;vilken det finns rätt till avdrag&lt;br&gt;enligt 8 kap. eller rätt till åter-&lt;br&gt;betalning enligt 10 kap. nämnda&lt;br&gt;lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och&lt;br&gt;13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;om felparkeringsavgift; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1984:318) om kontrollavgift vid&lt;br&gt;olovlig parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt&lt;br&gt;ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt&lt;br&gt;lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85)&lt;br&gt;med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av&lt;br&gt;varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1984:1049) om beredskapslagring&lt;br&gt;av olja och kol eller lagen&lt;br&gt;(1985:635) om försörjningsbe-&lt;br&gt;redskap på naturgasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervär-&lt;br&gt;desskattelagen (1994:200) för&lt;br&gt;vilken det finns rätt till avdrag&lt;br&gt;enligt 8 kap. eller rätt till åter-&lt;br&gt;betalning enligt 10 kap. nämnda&lt;br&gt;lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Med den begränsning som följer av 2 mom. får från intäkt&lt;br&gt;av tjänst avdrag göras för samtliga utgifter, vilka är att anse som&lt;br&gt;kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader&lt;br&gt;anvisats särskilt anslag, som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall tas&lt;br&gt;upp såsom intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får i enlighet härmed &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag får i enlighet härmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske för, bland annat: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ske för kostnader som kan anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normala för verksamheten, bland&lt;br&gt;annat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter som den skattskyldige i&lt;br&gt;samband med tjänsten erlagt för&lt;br&gt;egen eller efterlevandes pensio-&lt;br&gt;nering annorledes än genom&lt;br&gt;försäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyra eller annan kostnad för&lt;br&gt;tjänste- eller arbetslokal, för vilken&lt;br&gt;den skattskyldige haft att själv&lt;br&gt;vidkännas utgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för arbetsbiträde, som&lt;br&gt;den skattskyldige använt för tjänsts&lt;br&gt;utförande och som han själv&lt;br&gt;avlönat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlust å medel, för vilka den&lt;br&gt;skattskyldige varit på grund av sin&lt;br&gt;tjänst redovisningsskyldig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökad levnadskostnad vid resa i&lt;br&gt;tjänsten utom den vanliga verk-&lt;br&gt;samhetsorten som varit förenad&lt;br&gt;med övernattning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färdkostnad vid resa i tjänsten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för facklitteratur, in-&lt;br&gt;strument och dylikt, som varit&lt;br&gt;nödigt för tjänstens fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter som den skattskyldige i&lt;br&gt;samband med tjänsten erlagt för&lt;br&gt;egen eller efterlevandes pensio-&lt;br&gt;nering annorledes än genom&lt;br&gt;försäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyra eller annan kostnad för&lt;br&gt;tjänste- eller arbetslokal, for vilken&lt;br&gt;den skattskyldige haft att själv&lt;br&gt;vidkännas utgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för arbetsbiträde, som&lt;br&gt;den skattskyldige använt för tjänsts&lt;br&gt;utförande och som han själv&lt;br&gt;avlönat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlust å medel, för vilka den&lt;br&gt;skattskyldige varit på grund av sin&lt;br&gt;tjänst redovisningsskyldig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökad levnadskostnad vid resa i&lt;br&gt;tjänsten utom den vanliga verk-&lt;br&gt;samhetsorten som varit förenad&lt;br&gt;med övernattning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färdkostnad vid resa i tjänsten;&lt;br&gt;kostnad for facklitteratur, in-&lt;br&gt;strument och dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som&lt;br&gt;ej skall hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras&lt;br&gt;for utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om&lt;br&gt;de betalats under beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana&lt;br&gt;kostnader om de betalats under något av de fem år som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret i den mån de överstiger respektive års intäkter. Avdrag&lt;br&gt;får inte ske med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkt&lt;br&gt;av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte dras av mot&lt;br&gt;överskott i en annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning&lt;br&gt;eller annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1? Kostnaderna i en näringsverksamhet består bl.a. av kostnader för&lt;br&gt;personal, anskaffande av varor samt reparation, underhåll och&lt;br&gt;värdeminskning av anläggningstillgångar. Till kostnad i näringsverk-&lt;br&gt;samhet hänförs även räntor på lån för anskaffande av inventarier m. m.,&lt;br&gt;näringsfastighet och sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2 § 8&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om innehavet av andelen&lt;br&gt;betingas av sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om handelsbolag räknas räntor på lån som kostnad i närings-&lt;br&gt;verksamheten även när detta inte följer av första stycket. Utgifter i ett&lt;br&gt;handelsbolag för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i&lt;br&gt;lotteri anses inte som kostnad i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kostnad i näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare förluster som har&lt;br&gt;uppkommit i verksamheten om&lt;br&gt;annat inte följer av punkt 33 eller&lt;br&gt;särskilda skäl mot avdragsrätt&lt;br&gt;föreligger. För att en förlust av&lt;br&gt;kontanta medel på grund av brott&lt;br&gt;skall anses ha uppkommit i&lt;br&gt;verksamheten krävs att den&lt;br&gt;skattskyldige visar förlustens&lt;br&gt;storlek, att förlusten uppkommit&lt;br&gt;genom brottslig handling samt att&lt;br&gt;den avser tillgångar i verksam-&lt;br&gt;heten. Har förlusten av kontanta&lt;br&gt;medel uppkommit genom stöld&lt;br&gt;eller rån medges inte avdrag med&lt;br&gt;större belopp än vad som mot-&lt;br&gt;svarar ett sedvanligt innehav av&lt;br&gt;kontanter i verksamheten såvida&lt;br&gt;särskilda skäl inte föreligger. Om&lt;br&gt;den skattskyldige har erhållit&lt;br&gt;försäkringsersättning för förlust av&lt;br&gt;kontanta medel genom brott&lt;br&gt;medges utan hinder av andra och&lt;br&gt;tredje meningen avdrag med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar ersättningen&lt;br&gt;och den självrisk som har utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1990.&lt;br&gt;’ Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig Bilaga 2&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § 4 mom. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas ett nytt moment, 2 § 16 mom., av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.' Bestämmelserna i andra—åttonde styckena nedan gäller i&lt;br&gt;fråga om fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande&lt;br&gt;företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsav-&lt;br&gt;seende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande&lt;br&gt;företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium,&lt;br&gt;patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid&lt;br&gt;beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet&lt;br&gt;av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och över-&lt;br&gt;tagande företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt&lt;br&gt;reglerna för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa&lt;br&gt;tillgångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer&lt;br&gt;av tredje stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter&lt;br&gt;fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller&lt;br&gt;att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då&lt;br&gt;fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda beskattningsår&lt;br&gt;och vart och ett av de två närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och&lt;br&gt;gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det&lt;br&gt;överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget.&lt;br&gt;Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i&lt;br&gt;de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill reali- Bilaga 2&lt;br&gt;sationsförlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett&lt;br&gt;försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott&lt;br&gt;som avses i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om&lt;br&gt;fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) vid&lt;br&gt;utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag&lt;br&gt;vid ingången av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att&lt;br&gt;moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid&lt;br&gt;den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar&lt;br&gt;krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller&lt;br&gt;rättighet som avses i 25—31 §§ till en annan juridisk person såvida&lt;br&gt;överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och&lt;br&gt;dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare&lt;br&gt;gäller i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;m.m. i tredje och femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;vidare — utöver vad som anges i nionde stycket — om aktie i aktiebolag&lt;br&gt;eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida&lt;br&gt;moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en&lt;br&gt;sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna&lt;br&gt;aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker&lt;br&gt;överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges för kostnader i&lt;br&gt;samband med fusion, till exempel&lt;br&gt;för rådgivning, prospekt och an-&lt;br&gt;nonsering. Detta gäller sådan&lt;br&gt;fusion som avses i första stycket&lt;br&gt;punkt 2—6 samt fusion enligt 14&lt;br&gt;kap. 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall&lt;br&gt;uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna om det utdelande företaget inte uttags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattats enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 mom. Ett aktiebolag medges&lt;br&gt;avdrag för kostnader i samband&lt;br&gt;med ökning av aktiekapitalet och&lt;br&gt;för förvaltning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bolagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital, till exempel för råd-&lt;br&gt;givning, prospekt, annonsering&lt;br&gt;och vinstutdelning. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler en ekonomisk förenings kost-&lt;br&gt;nader i samband med ökning av&lt;br&gt;föreningens medlems- och förlags-&lt;br&gt;insatser samt för förvaltning av in-&lt;br&gt;satserna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om upphävande av lagen (1970:599)&lt;br&gt;om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1997. Lagen tillämpas alltjämt vid&lt;br&gt;1997 och tidigare års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande kommit in från Riksskatteverket (RSV),&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Datainspektionen, Bokföringsnämnden&lt;br&gt;(BFN), Kommerskollegium, Rikspolisstyrelsen, Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Närings- och teknikutveckl-&lt;br&gt;ingsrådet (NUTEK), Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten&lt;br&gt;vid Uppsala universitet, Byggentreprenörerna, Finansbolagens förening,&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas riksorganisation,&lt;br&gt;Grossistförbundet Svensk handel, Konstnärliga och Litterära Yrkesut-&lt;br&gt;övares Samarbetsnämnd KLYS, Kooperativa förbundet (KF), Lantbruk-&lt;br&gt;arnas riksförbund (LRF), Skogsägarnas Riksförbund, Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Stockholms Handels-&lt;br&gt;kammare, Svenska kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges&lt;br&gt;Jordägareförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Redareförening,&lt;br&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och Tjänsteförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också kommit in från Lantmäteriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har hämtat in yttranden från Skattemyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholms, Uppsala, Hallands, Göteborgs- och Bohus och Jämtlands&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har&lt;br&gt;kommit in med ett gemensamt yttrande. Sveriges Jordägareförbund hän-&lt;br&gt;visar i sitt remissvar till detta yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Stock-&lt;br&gt;holms Handelskammare och Sveriges Industriförbund hänvisar i sina&lt;br&gt;remissvar till Näringslivets Skattedelegations yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken, Riksförsäkringsverket, Bankstödsnämnden, Samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, Sveriges akademikers&lt;br&gt;centralorganisation (SACO), Föreningsbanken, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO), Landstingsförbundet, Redovisningsrådet, Sparbankernas&lt;br&gt;Bank AB, Svensk Industriförening, Svenska Revisorssamfundet SRS,&lt;br&gt;Svenska Samemas Riksförbund, Svenska uppfinnareföreningen, Sveriges&lt;br&gt;ackordscentral, Sveriges Fiskares Riksförbund och Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO) har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remitterade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att punkt 5 av anvisningarna till 20 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 20 §, punkt 1 och 2 av anvisningarna till 22 § samt punkt 1&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så&lt;br&gt;som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd&lt;br&gt;eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts&lt;br&gt;av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges&lt;br&gt;barn som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), 52, 52 a och 55&lt;br&gt;§§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 5 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 31 § tullagen&lt;br&gt;(1994:1550), 60 § fordonsskattelagen (1988:327), 36 § lagen&lt;br&gt;(1996:1030) om underhållsstöd och 19 kap. 2 och 4 - 9 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000) samt dröjsmålsavgift beräknad enligt&lt;br&gt;lagen (1997:000) om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 21 § insiderlagen (1990:1342);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;br&gt;skatteavdrag för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på&lt;br&gt;naturgasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m.m. i vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) för vilken det&lt;br&gt;finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10&lt;br&gt;kap. nämnda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar&lt;br&gt;eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten&lt;br&gt;skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och&lt;br&gt;ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för&lt;br&gt;varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda&lt;br&gt;gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter&lt;br&gt;befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att&lt;br&gt;säga den sista affärshändelsen i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid&lt;br&gt;avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda&lt;br&gt;inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning&lt;br&gt;av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs&lt;br&gt;av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare vinst vid icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring (realisa-&lt;br&gt;tionsvinst) av andel i sådan eko-&lt;br&gt;nomisk förening som avses i 2 § 8&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt såvida innehavet av&lt;br&gt;andelen betingats av sådan verk-&lt;br&gt;samhet. I fråga om handelsbolag&lt;br&gt;hänförs till intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet också realisationsvinst&lt;br&gt;vid avyttring av andra tillgångar&lt;br&gt;som avses i 27 § I mom., av&lt;br&gt;tillgångar som avses i 28 §, 29 §&lt;br&gt;1 mom., 30 § 1 mom. och 31 §&lt;br&gt;samt av förpliktelser som avses i&lt;br&gt;3 § 1 mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare vinst vid icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring (realisa-&lt;br&gt;tionsvinst) av andel i sådan eko-&lt;br&gt;nomisk förening som avses i 2 § 8&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt såvida innehavet av&lt;br&gt;andelen betingats av sådan verk-&lt;br&gt;samhet. Detsamma gäller medlems&lt;br&gt;fordran på en sådan ekonomisk&lt;br&gt;förening om medlemsskapet beting-&lt;br&gt;as av medlemmens näringsverk-&lt;br&gt;samhet. 1 fråga om handelsbolag&lt;br&gt;hänförs till intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet också realisationsvinst&lt;br&gt;vid avyttring av andra tillgångar&lt;br&gt;som avses i 27 § 1 mom., av&lt;br&gt;tillgångar som avses i 28 §, 29 §&lt;br&gt;1 mom., 30 § 1 mom. och 31 §&lt;br&gt;samt av förpliktelser som avses i&lt;br&gt;3 § 1 mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om&lt;br&gt;vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte&lt;br&gt;föreligger. Uttag av bränsle från fastighet som är taxerad som&lt;br&gt;lantbruksenhet för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på&lt;br&gt;denna beskattas ej. Uttag av andra aktier än sådana som utgör&lt;br&gt;omsättningstillgångar enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 § beskattas&lt;br&gt;inte heller om aktierna delats eller skiftats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket eller 3 § 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av&lt;br&gt;tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna&lt;br&gt;2 och 4 av anvisningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall även ske - under förutsättning att särskilda&lt;br&gt;skäl mot det inte föreligger -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten i en förvärvskälla har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om en näringsidkare upphört att vara skattskyldig för inkomst av&lt;br&gt;en förvärvskälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om inkomst av en förvärvskälla skall undantas från beskattning på&lt;br&gt;grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om tillgång som har förts över från en del av en&lt;br&gt;förvärvskälla till en annan del, om inkomst av den senare delen men inte&lt;br&gt;av den förra är undantagen från beskattning i Sverige på grund av avtal&lt;br&gt;om undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i sjätte stycket 2 och 3 skall uttagsbeskattning dock&lt;br&gt;inte ske till den del tillgångarna i förvärvskällan knutits till ett fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige. Undantas endast en del av inkomsten från en&lt;br&gt;förvärvskälla från beskattning på grund av avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning, gäller sjätte stycket 3 tillgångar som är hänförliga till&lt;br&gt;motsvarande del av förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2? Ränta på banktillgodohavanden&lt;br&gt;som hör till näringsverksamhet och&lt;br&gt;på kundfordringar utgör intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet. Detsamma&lt;br&gt;gäller beträffande ränta och ut-&lt;br&gt;delning på omsättningstillgångar&lt;br&gt;samt utdelning som uppburits från&lt;br&gt;aktiebolag eller ekonomiska fören-&lt;br&gt;ingar i förhållande till gjorda in-&lt;br&gt;köp (rabatt) eller försäljningar&lt;br&gt;(pristillägg). Utdelning på inbe-&lt;br&gt;talda insatser enligt lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska fören-&lt;br&gt;ingar utgör intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet om innehavet av den&lt;br&gt;till insatsen knutna andelen be-&lt;br&gt;tingas av sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ränta på banktillgodohavanden&lt;br&gt;som hör till näringsverksamhet och&lt;br&gt;på kundfordringar utgör intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet. Till intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet räknas också&lt;br&gt;ränta och utdelning på omsätt-&lt;br&gt;ningstillgångar samt utdelning som&lt;br&gt;uppburits från aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomiska föreningar i förhåll-&lt;br&gt;ande till gjorda inköp (rabatt) eller&lt;br&gt;försäljningar (pristillägg). Ränta&lt;br&gt;och utdelning på sådan andel i&lt;br&gt;ekonomisk förening som avses i 2&lt;br&gt;§ 8 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt utgör intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet om innehavet&lt;br&gt;av andelen betingas av verksam-&lt;br&gt;heten. Detsamma gäller ränta på&lt;br&gt;en medlems fordran på en eko-&lt;br&gt;nomisk förening om medlemskapet&lt;br&gt;betingas av medlemmens närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all&lt;br&gt;ränta och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från&lt;br&gt;beskattning enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Kostnaderna i en näringsverksamhet består bl.a. av kostnader för&lt;br&gt;personal, anskaffande av varor samt reparation, underhåll och&lt;br&gt;värdeminskning av anläggningstillgångar. Till kostnad i näringsverk-&lt;br&gt;samhet hänförs även räntor på lån för anskaffande av inventarier m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsfastighet och sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2 § 8&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om innehavet av andelen&lt;br&gt;betingas av sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag räknas räntor på lån som kostnad i närings-&lt;br&gt;verksamheten även när detta inte följer av första stycket. Utgifter i ett&lt;br&gt;handelsbolag for inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i&lt;br&gt;lotteri anses inte som kostnad i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige i sina räkenskaper har inräknat sådana räntor&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena i utgiften för anskaffningen av en&lt;br&gt;tillgång och denna utgift enligt bestämmelser i denna lag skall dras av&lt;br&gt;genom årliga värdeminskningsavdrag, gäller bestämmelserna om sådana&lt;br&gt;avdrag även beträffande räntorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kostnad i näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare förluster som har&lt;br&gt;uppkommit i verksamheten om inte&lt;br&gt;annat följer av punkt 33 eller&lt;br&gt;särskilda skäl mot avdragsrätt&lt;br&gt;föreligger. I fråga om förlust av&lt;br&gt;kontanta medel genom brott krävs&lt;br&gt;att den skattskyldige visar att&lt;br&gt;förutsättningarna för avdrag&lt;br&gt;föreligger. Har förlusten av kon-&lt;br&gt;tanta medel uppkommit genom&lt;br&gt;stöld eller rån, medges inte avdrag&lt;br&gt;med större belopp än vad som&lt;br&gt;motsvarar ett sedvanligt innehav&lt;br&gt;av kontanter i verksamheten såvida&lt;br&gt;särskilda skäl inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering. På yrkande av den skattskyldige får den&lt;br&gt;nya bestämmelsen i punkt 2 av anvisningarna till 22 § tillämpas redan&lt;br&gt;fr.o.m. 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lydelse enligt prop. 1996/97:100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:1855.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;inkomstskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt' skall införas ett nytt moment, 2 § 16 mom., av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 mom. Överlåtande och&lt;br&gt;övertagande företag medges av-&lt;br&gt;drag för kostnader i samband med&lt;br&gt;fusion som avses i 2 § 4 mom.&lt;br&gt;första stycket samt annan fusion&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolag medges avdrag&lt;br&gt;för kostnader för förändring av&lt;br&gt;aktiekapitalet och för förvaltning&lt;br&gt;av bolagets kapital. Detsamma&lt;br&gt;gäller en ekonomisk förenings&lt;br&gt;kostnader för &amp;nbsp;&amp;nbsp;ökning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;medlems-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlagsinsatser samt för förvaltning&lt;br&gt;av insatserna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 19969/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om ändring av lagen (1993:1536) om&lt;br&gt;räntefördelning vid beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreslås att 9 och 18 §§ lagen (1993:1536) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntefördelning vid beskattning skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillgång räknas inte&lt;br&gt;egendom som avses i 27 § 1&lt;br&gt;mom., 29 § 1 mom., 30 § 1 mom.&lt;br&gt;och 31 § lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt såvida inte&lt;br&gt;vederlag eller realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av egendomen utgör&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet. Andel&lt;br&gt;i handelsbolag skall aldrig räknas&lt;br&gt;som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillgång räknas inte&lt;br&gt;egendom som avses i 27 § 1&lt;br&gt;mom., 29 § 1 mom., 30 § 1 mom.&lt;br&gt;och 31 § lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt såvida inte&lt;br&gt;avkastning av egendomen eller&lt;br&gt;vederlag eller realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av egendomen utgör&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet. Andel&lt;br&gt;i handelsbolag skall aldrig räknas&lt;br&gt;som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vid 1995 års taxering eller,&lt;br&gt;om den skattskyldige på grund av&lt;br&gt;förlängt räkenskapsår inte skall&lt;br&gt;taxeras för inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamheten detta år, vid&lt;br&gt;1996 års taxering, fördel-&lt;br&gt;ningsunderlaget - beräknat utan&lt;br&gt;sådan jämkning som avses i 19 § —&lt;br&gt;negativt, skall fördelnings-&lt;br&gt;underlaget ökas med motsvarande&lt;br&gt;belopp (övergångsposten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vid 1995 års taxering eller,&lt;br&gt;om den skattskyldige på grund av&lt;br&gt;förlängt räkenskapsår inte skall&lt;br&gt;taxeras för inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamheten detta år, vid&lt;br&gt;1996 års taxering, fördel-&lt;br&gt;ningsunderlaget - beräknat utan&lt;br&gt;sådan jämkning som avses i 19 § —&lt;br&gt;negativt, skall fördelnings-&lt;br&gt;underlaget ökas med motsvarande&lt;br&gt;belopp (övergångsposten). Har&lt;br&gt;fastighet som inte utgör omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång vid denna taxering&lt;br&gt;tagits upp till lägre belopp än det&lt;br&gt;högsta av de värden som följer av&lt;br&gt;13 § 4 eller 14 § skall övergångs-&lt;br&gt;posten minskas med mellan-&lt;br&gt;skillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 19969/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om delägare i handelsbolag skall övergångsposten reduceras i&lt;br&gt;den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag&lt;br&gt;över tillskott) under beskattningsår som taxerats åren 1991-1994&lt;br&gt;överstigit såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget&lt;br&gt;(skattepliktiga inkomster utöver avdragsgilla underskott) som hans andel&lt;br&gt;av bolagets resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår näringsverksamheten eller, i fråga om handelsbolag, andelen&lt;br&gt;till en fysisk person eller ett dödsbo på annat sätt än genom köp, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförligt fång, övertas övergångsposten av förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1885.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:761) om Prop. 19969/97&lt;br&gt;inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade Bilaga 4&lt;br&gt;bestämmelser om aktiekapitalets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 7 och 14 §§ lagen (1996:761) om&lt;br&gt;inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;aktiekapitalets storlek skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;eller avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;skall inte anses uppkomma genom&lt;br&gt;sådan avregistrering som anges i 1&lt;br&gt;§. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;tillskott av aktier till handelsbolag&lt;br&gt;eller ekonomisk förening som&lt;br&gt;övertar verksamheten enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig vinst eller&lt;br&gt;avdragsgill förlust skall inte anses&lt;br&gt;uppkomma på aktierna i bolaget&lt;br&gt;genom sådan avregistrering som&lt;br&gt;anges i 1 §. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om tillskott av aktier till&lt;br&gt;handelsbolag eller ekonomisk&lt;br&gt;förening som övertar verksamheten&lt;br&gt;enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttras övertagna tillgångar som inte föranlett uttagsbeskattning&lt;br&gt;enligt 3 §, skall aktiebolaget och övertagaren anses utgöra en&lt;br&gt;skattskyldig när frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill&lt;br&gt;realisationsförlust bedöms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övertagaren skall ta upp lager, fordringar och liknande tillgångar till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande de utgående värdena i den balansräkning som&lt;br&gt;aktiebolaget upprättat vid övertagandet. Det värde som övertagaren skall&lt;br&gt;ta upp lagret till skall dock jämkas, om lagret omfattat en fastighet som&lt;br&gt;vid övertagandet ändrar karaktär till privatbostadsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, inventarium, patenträtt eller tillgång&lt;br&gt;av goodwills natur tagits över, skall aktiebolaget och övertagaren anses&lt;br&gt;utgöra en skattskyldig när värdeminskningsavdrag och likande avdrag&lt;br&gt;samt vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde&lt;br&gt;beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter tagits över och har&lt;br&gt;aktiebolaget medgetts avdrag för utgifterna, skall motsvarande belopp tas&lt;br&gt;upp som intäkt hos övertagaren. Avdragsrätten för övertagaren prövas&lt;br&gt;med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör aktierna i aktiebolaget&lt;br&gt;omsättningstillgång enligt punkt 4&lt;br&gt;av anvisningarna till 21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall aktiebolagets fastigheter hos&lt;br&gt;övertagaren tas upp till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande det värde aktierna&lt;br&gt;tagits upp till enligt punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § nämnda&lt;br&gt;lag. Det belopp som övertagaren&lt;br&gt;skall ta upp skall dock jämkas, om&lt;br&gt;värdet på aktierna i mer än ringa&lt;br&gt;omfattning är hänförligt till annat&lt;br&gt;än sådana fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör aktierna i aktiebolaget&lt;br&gt;omsättningstillgång enligt punkt 4&lt;br&gt;av anvisningarna till 21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall aktiebolagets fastigheter hos&lt;br&gt;övertagaren tas upp till&lt;br&gt;anskaffningsvärdet i bolaget. Det&lt;br&gt;belopp som övertagaren skall ta&lt;br&gt;upp skall dock jämkas om aktierna&lt;br&gt;vid tilllämpning av punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § nämnda&lt;br&gt;lag tagits upp till lägre belopp än&lt;br&gt;anskaffningsvärdet. Jämkning skall&lt;br&gt;dock inte ske om värdenedgången&lt;br&gt;är hänförlig till annat än&lt;br&gt;fastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 19969/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i första - fjärde styckena skall övertagaren&lt;br&gt;redovisa skattepliktiga intäkter och avdragsgilla kostnader som annars&lt;br&gt;varit hänförliga till aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av lagen&lt;br&gt;(1993:1537) om expansionsmedel&lt;br&gt;gäller att övertagaren vid&lt;br&gt;taxeringen för det närmast&lt;br&gt;föregående beskattningsåret skall&lt;br&gt;anses ha expansionsmedel som&lt;br&gt;svarar mot 138,89 procent av ett&lt;br&gt;belopp som utgörs av aktiebolagets&lt;br&gt;eget kapital minskat med tillskjutet&lt;br&gt;kapital. I fråga om delägare i&lt;br&gt;handelsbolag och enkelt bolag&lt;br&gt;gäller motsvarande beträffande&lt;br&gt;dennes del av kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av lagen&lt;br&gt;(1993:1537) om expansionsmedel&lt;br&gt;gäller att övertagaren vid&lt;br&gt;taxeringen för det närmast&lt;br&gt;föregående beskattningsåret skall&lt;br&gt;anses ha expansionsmedel som&lt;br&gt;svarar mot 138,89 procent av ett&lt;br&gt;belopp som utgörs av aktiebolagets&lt;br&gt;eget kapital minskat med tillskjutet&lt;br&gt;kapital. Aktiebolagets egna kapital&lt;br&gt;skall därvid minskas med det&lt;br&gt;boiförda värdet på egendom som&lt;br&gt;beskattas enligt 3 § andra stycket.&lt;br&gt;I fråga om delägare i handelsbolag&lt;br&gt;och enkelt bolag gäller motsvar-&lt;br&gt;ande beträffande dennes del av&lt;br&gt;kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 19969/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger anskaffningsvärdet för aktierna, beräknat enligt 27 § 2&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, det tillskjutna kapitalet,&lt;br&gt;skall det egna kapitalet minskas med anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december&amp;quot;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till lag om upphävande av lagen (1970:599) om Prop. 19969/97&lt;br&gt;avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värde- Bilaga 4&lt;br&gt;papperscentralen VPC Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1970:599) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen for avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1997. Lagen tillämpas alltjämt vid&lt;br&gt;1998 och tidigare års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 15 maj 1997 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid&lt;br&gt;beskattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m.&lt;br&gt;med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets&lt;br&gt;storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om upphävande av lagen (1970:599) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrätts-&lt;br&gt;assessorn Lena Lagercrantz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagrådsremissen föreslås bl.a. ett tillägg i tredje stycket i punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §. Tillägget innebär att intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;skall kunna anses föreligga i vissa fall när avyttring sker av en medlems&lt;br&gt;fordran på en sådan ekonomisk förening som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Lagrådet förordar att den&lt;br&gt;tillagda bestämmelsen förtydligas och ges följande utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Detsamma gäller vinst vid icke yrkesmässig avyttring av en medlems&lt;br&gt;fordran på en sådan ekonomisk förening, om medlemskapet betingas av&lt;br&gt;medlemmens näringsverksamhet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 punkt 1 av anvisningarna till 23 § föreslås ett nytt fjärde stycke som&lt;br&gt;behandlar förluster som har uppkommit i en näringsverksamhet.&lt;br&gt;Förslaget är en följd av att kapitalförlustbegreppet avskaffas och att&lt;br&gt;föreskrifterna om kapitalförlust i punkt 5 av anvisningarna till 20 §&lt;br&gt;föreslås upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen i det föreslagna stycket sägs att till kostnad i&lt;br&gt;näringsverksamhet skall hänföras förluster som har uppkommit i&lt;br&gt;verksamheten, om inte annat följer av punkt 33 eller särskilda skäl mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdragsrätt föreligger. I punkt 33 regleras avdragsrätten för Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;realisationsförluster. Enligt Lagrådets mening vinner bestämmelsen i Bilaga 5&lt;br&gt;klarhet, om den formuleras om och ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Till kostnad i näringsverksamhet hänförs vidare, utöver förluster som&lt;br&gt;avses i punkt 33, andra förluster som har uppkommit i verksamheten,&lt;br&gt;om inte särskilda skäl mot avdragsrätt föreligger.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen begränsas avdragsrätten för förlust av kontanta medel&lt;br&gt;genom brott till de fall där &amp;quot;den skattskyldige visar att&lt;br&gt;förutsättningarna för avdrag föreligger&amp;quot;. Möjligheterna till missbruk av&lt;br&gt;avdragsrätten motiverar enligt remissförslaget en sådan särskild&lt;br&gt;bevisregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en allmän princip i taxeringsmål att den skattskyldige har&lt;br&gt;bevisbördan för de avdrag som yrkas. Härav torde följa att det i princip&lt;br&gt;åligger en skattskyldig som vill utnyttja den föreslagna&lt;br&gt;avdragsrätten att visa att han förlorat kontanter genom brott och att&lt;br&gt;kontanterna utgjort tillgångar i näringsverksamheten. Vidare får det&lt;br&gt;anses åligga honom att visa hur stor förlusten är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och för sig talar missbruksrisken för att man, när det gäller det nu&lt;br&gt;diskuterade avdraget, ställer upp ett högt beviskrav. Det finns också&lt;br&gt;exempel på fall då man i skattelagstiftningen har fört in en särskild&lt;br&gt;bevisregel motsvarande den nu aktuella (se t.ex. punkt 26 sista stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen). Lagrådet vill trots&lt;br&gt;detta ifrågasätta om den föreslagna bevisregeln behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om räntefördelning vid&lt;br&gt;beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen skall vid beräkning av bl.a. fysiska personers inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet skillnaden mellan tillgångarna och skulderna i&lt;br&gt;verksamheten (fördelningsunderlaget) läggas till grund för en ränte-&lt;br&gt;fördelning. Om tillgångarna överstiger skulderna får ett avdrag göras för&lt;br&gt;en schablonmässigt beräknad avkastning på kapitalet och motsvarande&lt;br&gt;belopp tas upp som intäkt av kapital (positiv räntefördelning). Om&lt;br&gt;skulderna överstiger tillgångarna skall ett på visst sätt bestämt belopp i&lt;br&gt;stället tas upp som inkomst av näringsverksamhet och samma belopp&lt;br&gt;dras av vid beräkning av inkomst av kapital (negativ räntefördelning).&lt;br&gt;Positiv räntefördelning medges enligt 5 § endast i den mån resultatet,&lt;br&gt;justerat enligt 7 § för olika tillkommande och avgående poster i form av&lt;br&gt;avdrag och återföringar av avdrag, är positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då skatten på inkomst av näringsverksamhet är högre än skatten&lt;br&gt;på inkomst av kapital ger positiv räntefördelning en lägre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebelastning för den skattskyldige och negativ räntefördelning en Prop. 1996/97:154&lt;br&gt;högre skattebelastning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 § finns bestämmelser om en s.k. övergångspost, som är avsedd att&lt;br&gt;nollställa negativa fördelningsunderlag som förelåg det år då&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen första gången tillämpades. Ett belopp&lt;br&gt;motsvarande detta negativa fördelningsunderlag skall läggas till&lt;br&gt;fördelningsunderlaget varje år, vilket synes vara till den skattskyldiges&lt;br&gt;förmån när skatten på inkomst av näringsverksamhet är högre än skatten&lt;br&gt;på inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i remissen föreslagna ändringen i 18 § innebär att övergångsposten&lt;br&gt;skall minskas på visst sätt, vilket kan leda till en högre skattebelastning&lt;br&gt;för en skattskyldig än den skattebelastning som följer av gällande&lt;br&gt;bestämmelser. Ändringen föreslås träda i kraft den I december 1997 och&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § i lagen utgörs fördelningsunderlaget vid räntefördelning av&lt;br&gt;skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid ut-gången&lt;br&gt;av närmast föregående beskattningsår. 1998 års taxering avser&lt;br&gt;beskattningsåret/kalenderåret 1997 eller, om räkenskapsåret inte&lt;br&gt;sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår som gått ut närmast före&lt;br&gt;år 1998. Av detta följer att 1998 års taxering kan avse ett beskattningsår&lt;br&gt;som gått ut innan lagen träder i kraft. Även i fall då beskattningsåret&lt;br&gt;inte har gått ut före ikraftträdandet, kan det dessförinnan ha vidtagits&lt;br&gt;åtgärder i näringsverksamheten som får betydelse vid bestämmandet av&lt;br&gt;räntefördelningen. I den mån ändringen av 18 § leder till en högre&lt;br&gt;skattebelastning för en skattskyldig synes förslaget att de nya&lt;br&gt;bestämmelserna skall tillämpas första gången vid 1998 års taxering strida&lt;br&gt;mot retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som nu sagts förordar Lagrådet att ikraft-&lt;br&gt;trädandebestämmelsen utformas så att lagen träder i kraft den 1&lt;br&gt;december 1997 och tillämpas första gången i fråga om det beskattningsår&lt;br&gt;som påbörjas närmast efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 juni 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Uusmann,&lt;br&gt;Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragnade: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:154 Kapitalförluster och&lt;br&gt;organisationskostnader vid beskattningen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;got a b 53473, Stockholm 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SkU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-06-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-09-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-09-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-10-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:24:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03154</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:24:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SkU2</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SkU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:154&lt;br/&gt;
Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:154&lt;br/&gt;
Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:154&lt;br/&gt;
Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:154&lt;br/&gt;
Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:154&lt;br/&gt;
Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:154&lt;br/&gt;
Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Rosengren  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:154&lt;br/&gt;
Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Rosengren  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ronny Korsberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:154&lt;br/&gt;
Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ronny Korsberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>