2281799GK031501996/97150propproppropProposition 1996/97:150 Inledning och innehållsförteckningPropositionProposition150.1Finansdepartementet15001997-04-09 00:00:002025-12-19 14:02:091997-01-01 00:00:001997 års ekonomiska vårpropositionInledning och innehållsförteckningdigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GK03150/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GK03150https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03150
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1996/97:150</h1>
<p>1997 års ekonomiska vårproposition</p>
<p>Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, ett program<br>för arbete och utbildning, utgiftstak, ändrade anslag för<br>budgetåret 1997, vissa skattefrågor, bedömning av<br>kommunsektorns ekonomiska utveckling, m.m.</p>
<h2>Regeringens proposition</h2>
<h2>1996/97:150</h2>
<p>1997 års ekonomiska vårproposition</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 9 april 1997</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Erik Åsbrink</p>
<p>(Finansdepartementet)</p>
<p>Propositionens huvudsakliga innehåll</p>
<p>Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Förslag läggs om bud-<br>getpolitiska mål fr.o.m. år 1999 samt förslag till utgiftstak för staten för år 2000. Regeringen aviserar inom<br>ramen för budgetmålen ett fempunktsprogram för arbete och utbildning och föreslår åtgärder för innevarande<br>budgetår. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling m.m. samt<br>lämnar förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1997.</p>
<p>Regeringen förslår ett utgiftstak för staten på 744 miljarder kronor år 2000.</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h4>Innehållsförteckning</h4>
<p>1 Finansplan........................................................................................... 11</p>
<p>1.1 Politik för arbete och utbildning........................................... 11</p>
<p>1.2 Den ekonomiska utvecklingen.............................................. 12</p>
<p>1.2.1 Den internationella utvecklingen.......................................... 12</p>
<p>1.2.2 Den svenska utvecklingen..................................................... 13</p>
<p>1.2.3 Den förväntade utvecklingen................................................ 13</p>
<p>1.3 Sunda statsfinanser och stabila priser................................... 15</p>
<p>1.3.1 Finanspolitiken..................................................................... 15</p>
<p>1.3.2 Fempunktsprogrammet........................................................ 16</p>
<p>1.3.3 Penning-och valutapolitiken................................................ 18</p>
<p>1.4 Sysselsättningspolitiken........................................................ 19</p>
<p>1.4.1 Sysselsättning och arbetslöshet............................................. 19</p>
<p>1.4.2 Ett modernare Sverige........................................................... 20</p>
<p>1.4.3 Vården, omsorgen och skolan.............................................. 23</p>
<p>1.4.4 Offensivare arbetsmarknadspolitik...................................... 24</p>
<p>1.4.5 Lönebildningen måste fungera............................................. 25</p>
<p>1.5 Budget-och skattepolitiken.................................................. 26</p>
<p>1.5.1 Skattepolitiken...................................................................... 27</p>
<p>1.6 Rättvis fördelning................................................................. 28</p>
<p>2 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................... 33</p>
<p>3 Lagförslag............................................................................................ 43</p>
<p>4 Politiska prioriteringar........................................................................ 81</p>
<p>4.1 Inledning............................................................................... 81</p>
<p>4.2 Utgångspunkter för regeringens politiska prioriteringar...... 81</p>
<p>4.3 Precisering av det budgetpolitiska målet om permanent</p>
<p>överskott i de offentliga finanserna...................................... 82</p>
<p>4.4 Fempunktsprogram för arbete och utbildning..................... 82</p>
<p>4.5 Vården, omsorgen och skolan.............................................. 83</p>
<p>4.6 Utbildningssatsningar under perioden 1997-2000............... 84</p>
<p>4.7 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder....................................... 85</p>
<p>4.8 Insatser för en ekologiskt hållbar utveckling........................ 87</p>
<p>4.8.1 Lokala investeringsprogram................................................. 87</p>
<p>4.8.2 Nationella program.............................................................. 87</p>
<p>4.9 Småföretagssatsning............................................................. 89</p>
<p>4.10 Sammanfattning av fempunktsprogrammet........................ 91</p>
<p>5 Utgiftstak för den offentliga sektorn................................................... 95</p>
<p>5.1 Förutsättningar..................................................................... 95</p>
<p>5.1.1 Budgetpolitiska mål.............................................................. 95</p>
<p>5.1.2 Fempunktsprogrammet........................................................ 95</p>
<p>5.1.3 Beräkningsförutsättningar.................................................... 96</p>
<p>5.2 De offentliga finanserna....................................................... 96</p>
<p>5.3 Statsbudgetens utveckling..................................................... 96</p>
<p>5.3.1 Statsbudgetens inkomster..................................................... 97</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h4>Innehållsförteckning</h4>
<p>5.3.2 Statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor och</p>
<p>nettoutlåning......................................................................... 97</p>
<p>5.3.3 Statsskuldsräntor.................................................................. 98</p>
<p>5.3.4 Statens lånebehov och statsskuld.......................................... 99</p>
<p>5.4 Uppföljning av 1997............................................................. 100</p>
<p>5.5 Utgiftstaket för den offentliga sektorn.................................. 101</p>
<p>5.5.1 Utgiftstaket för staten........................................................... 101</p>
<p>5.5.2 Den offentliga sektorns utgiftstak......................................... 102</p>
<p>5.6 Utgiftstak för staten med fördelning på utgiftsområden...... 102</p>
<p>5.6.1 Preliminär fördelning på utgiftsområden åren 1998-2000 .. 102</p>
<p>5.6.2 Beskrivning av utgiftsområden m.m..................................... 104</p>
<p>5.7 Utfallet för budgetåret 1995/96............................................ 118</p>
<p>5.8 Uppföljning av konsolideringsprogrammet.......................... 121</p>
<p>5.9 Uppräkning av basbeloppet.................................................. 121</p>
<p>6 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997....... 125</p>
<p>6.1 Inledning............................................................................... 125</p>
<p>6.2 Avräkning av anslag och inkomsttitlar................................ 125</p>
<p>6.3 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse............................................ 126</p>
<p>6.4 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning... 127</p>
<p>6.5 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet............................................. 134</p>
<p>6.6 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell</p>
<p>samverkan............................................................................. 135</p>
<p>6.7 Utgiftsområde 6 Totalförsvar............................................... 135</p>
<p>6.8 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................... 136</p>
<p>6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.... 136</p>
<p>6.10 Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet...... 140</p>
<p>6.11 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.................. 145</p>
<p>6.12 Utgiftsområde 15 Studiestöd................................................ 159</p>
<p>6.13 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning...... 160</p>
<p>6.14 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ... 162</p>
<p>6.15 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning</p>
<p>och byggande........................................................................ 163</p>
<p>6.16 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling......... 168</p>
<p>6.17 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård................... 169</p>
<p>6.18 Utgiftsområde 21 Energi....................................................... 170</p>
<p>6.19 Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................... 171</p>
<p>6.20 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med</p>
<p>anslutande näringar.............................................................. 173</p>
<p>6.21 Utgiftsområde 24 Näringsliv................................................ 177</p>
<p>6.22 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.............. 182</p>
<p>6.23 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen.... 183</p>
<p>Bilaga till avsnitt 6................................................................ 184</p>
<p>7 Vissa skattefrågor................................................................................ 187</p>
<p>7.1 Inledning............................................................................... 187</p>
<p>7.2 Allmänna överväganden....................................................... 187</p>
<p>7.3 Energirelaterade frågor......................................................... 188</p>
<p>7.3.1 Energibeskattning................................................................. 188</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h4>Innehållsförteckning</h4>
<p>7.3.2 Direktavdrag för investeringar i nya värme- och<br>kraftproduktionsanläggningar.............................................. 190</p>
<p>7.4 Småföretagsåtgärder............................................................. 190</p>
<p>7.4.1 Lättnader i beskattningen för ägare i små och medelstora</p>
<p>företag................................................................................... 190</p>
<p>7.4.2 Positiv räntefördelning.......................................................... 191</p>
<p>7.4.3 Nedsättning av arbetsgivaravgifter....................................... 192</p>
<p>7.4.4 Kapitalförluster och organisationskostnader....................... 193</p>
<p>7.4.5 Medlemsinlåning till producentföreningar........................... 193</p>
<p>7.4.6 Stoppreglerna ses över.......................................................... 193</p>
<p>7.5 Omräkningstalen för 1998 års taxeringsvärden.................. 194</p>
<p>7.6 Övriga frågor........................................................................ 194</p>
<p>7.6.1 Höjd tobaksskatt.................................................................. 194</p>
<p>7.6.2 Gåva från förälder till omyndigt bam.................................. 195</p>
<p>7.6.3 Inskränkt skattskyldighet för Konung Carl XVI Gustafs</p>
<p>50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö......................... 195</p>
<p>7.6.4 Gruppregistrering i mervärdesskattesystemet...................... 196</p>
<p>7.6.5 Försäkransystem för växthusnäringen och yrkesfiskarna.... 196</p>
<p>7.7 Finansiella effekter för stat och offentlig sektor................... 197</p>
<p>8 Kommunsektorn.................................................................................. 203</p>
<p>8.1 Allmänna förutsättningar..................................................... 203</p>
<p>8.2 Kommunsektorns ekonomiska utveckling........................... 204</p>
<p>8.2.1 Kommunsektorn i samhällsekonomin.................................. 204</p>
<p>8.2.2 Utvecklingen fram till år 1996.............................................. 204</p>
<p>8.2.3 Förutsättningar för de närmaste åren................................... 206</p>
<p>8.2.4 Sammanfattande bedömning................................................ 207</p>
<p>8.3 Den kommunala verksamheten............................................ 207</p>
<p>8.3.1 Sysselsättningen.................................................................... 207</p>
<p>8.3.2 Vård, omsorg och skola........................................................ 207</p>
<p>8.3.3 Sammanfattande bedömning................................................ 208</p>
<p>8.4 Ökade satsningar på kommuner och landsting.................... 209</p>
<p>8.4.1 Höjda statsbidrag................................................................. 209</p>
<p>8.4.2 Allmänna förutsättningar för de höjda statsbidragen.......... 210</p>
<p>8.4.3 Redovisning och uppföljning................................................ 210</p>
<p>8.4.4 Särskilda insatser för vissa kommuner och landsting........... 210</p>
<p>8.4.5 Andra insatser för kommuner och landsting........................ 211</p>
<p>8.5 Beräkning av ramen för utgiftsområdet 25 Allmänna</p>
<p>bidrag till kommuner år 1998.............................................. 211</p>
<p>8.6 Övriga frågor........................................................................ 213</p>
<p>8.6.1 Lagreglerat balanskrav år 2000............................................ 213</p>
<p>8.6.2 Bildande av ett råd för kommunal redovisning.................... 214</p>
<p>8.6.3 Ekonomiska regleringar mellan staten och de kyrkliga</p>
<p>kommunerna år 1998........................................................... 214</p>
<p>8.7 Bedömning av den kommunala sektorns ekonomiska</p>
<p>utveckling efter resurstillskottet under åren 1997-2000...... 215</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h4>Innehållsförteckning</h4>
<p>9 Europeiska revisionsrättens rapporter för verksamhets-<br>året 1995.............................................................................................. 219</p>
<p>9.1 Bakgrund............................................................................... 219</p>
<p>9.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande................................. 219</p>
<p>9.3 Iakttagelser i rapporterna för 1995 och svenskt agerande</p>
<p>i rådet.................................................................................... 220</p>
<p>9.4 Årsrapporten......................................................................... 220</p>
<p>9.5 Revisionsförklaringen........................................................... 220</p>
<p>9.6 Rapporter avseende andra EU-institutioner......................... 221</p>
<p>9.7 Bedömning av iakttagelser rörande Sverige i års-</p>
<p>rapporten .............................................................................. 221</p>
<p>Bilagor</p>
<p>Bilaga 1 Svensk ekonomi</p>
<p>Bilaga 2 Avstämning av det svenska konvergensprogrammet</p>
<p>Bilaga 3 Avstämning av målet om en halverad öppen arbetslöshet<br>till år 2000</p>
<p>Bilaga 4 Redovisning av skatteawikelser</p>
<p>Bilaga 5 Ett hållbart Sverige</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p>
<p>Finansplan</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<h2>1 Finansplan</h2>
<h3>1.1 Politik för arbete och utbildning</h3>
<p>Den svenska ekonomin står idag starkare än på<br>mycket länge. De offentliga finanserna har förbätt-<br>rats i en takt som saknar internationellt motstycke.<br>Inflationen är den lägsta inom OECD-området. By-<br>tesbalansen uppvisar stora och växande överskott.<br>Härigenom har en handlingsfrihet återskapats som<br>gör det möjligt för regeringen att i denna proposition<br>presentera en rad åtgärder som syftar till att öka sys-<br>selsättningen och bekämpa arbetslösheten.</p>
<p>För bara tre år sedan stod Sverige på randen till en<br>hotande statsfinansiell kollaps. För att bemästra den<br>statsfinansiella krisen har nästan alla svenskar fått<br>göra betydande uppoffringar. Det har genomförts så-<br>väl omfattande utgiftsnedskärningar som stora skat-<br>tehöjningar.</p>
<p>Det har inte funnits något alternativ till sanerings-<br>politiken. Den var nödvändig för att återskapa för-<br>troendet för svensk ekonomi och svensk ekonomisk<br>politik. Det är endast härigenom som det varit möj-<br>ligt att åstadkomma en kraftig räntenedgång. Detta<br>är i sin tur en förutsättning för att öka sysselsättning-<br>en och nedbringa arbetslösheten. Ytterst ger detta en<br>möjlighet att slå vakt om och utveckla välfärden för<br>alla människor.</p>
<p>De budgetpolitiska målen ligger fast. De kommer<br>också att uppnås. Underskottet 1997 i den offentliga<br>sektorns finansiella sparande beräknas bli 2,1 pro-<br>cent av BNP. År 1998 uppnås balans i de offentliga<br>finanserna.</p>
<p>Målet att etablera ett överskott i de offentliga fi-<br>nanserna efter 1998 preciseras nu till att långsiktigt<br>motsvara ett överskott om 2 procent av BNP i ge-<br>nomsnitt över en konjunkturcykel. Detta mål skall<br>nås gradvis till år 2001.</p>
<p>Det är regeringens bestämda övertygelse att de<br>budgetpolitiska målen är förenliga med målet att<br>halvera den öppna arbetslösheten till år 2000.</p>
<p>Den ekonomiska politiken syftar till att skapa en<br>stark och växande svensk ekonomi. Detta förutsätter<br>att fler människor sätts i arbete och att deras kompe-<br>tens höjs genom ett väl fungerande och utbyggt ut-<br></p>
<p>bildningsväsende. Villkoren för företagande måste<br>förbättras. Arbetsmarknaden måste fungera väl och<br>lönebildningen reformeras. Framtidstron måste åter-<br>upprättas och rimligt stabila spelregler etableras.</p>
<p>Tillväxt och ökad sysselsättning är nödvändiga<br>för att pressa tillbaka arbetslösheten och värna väl-<br>färden.</p>
<p>Genom framgångarna i den ekonomiska politiken<br>är det nu möjligt att än mer sätta regeringens vikti-<br>gaste mål - att halvera den öppna arbetslösheten till<br>år 2000 - i fokus. Sysselsättningspolitiken bygger på<br>fem grundstenar:</p>
<p>- Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen ge-<br>nom att fler människor får arbete eller utbildning<br>som ger ökade möjligheter till arbete. Arbets- och<br>kompetenslinjen gäller.</p>
<p>- Huvuddelen av sysselsättningsökningen de kom-<br>mande åren bör ske i den privata sektorn.</p>
<p>- I den offentliga sektorn skall verksamheter priori-<br>teras framför transfereringar. Vården, omsorgen<br>och skolan utgör kärnan i välfärden.</p>
<p>- Det krävs en bättre fungerande lönebildning för<br>att arbetslösheten skall kunna halveras.</p>
<p>- Statsfinanserna skall vara sunda och priserna sta-<br>bila.</p>
<p>Utifrån detta synsätt och till följd av den återvunna<br>handlingsfrihet som de stärkta offentliga finanserna<br>medger aviserar regeringen i denna proposition ett<br>fempunktsprogram för arbete och utbildning:</p>
<p>- Vården, skolan och omsorgen stärks för att främ-<br>ja sysselsättning och säkra kvaliteten på välfär-<br>den. 4 miljarder kronor tillförs den kommunala<br>sektorn redan i år. År 1998 tillförs ytterlig are 4<br>miljarder kronor. Satsningen är därmed en per-<br>manent åtgärd på 8 miljarder kronor per år för<br>att minska arbetslösheten, främja sysselsättningen<br>och höja kvaliteten. Resursarbeten, den s.k. Kal-<br>marmodellen, införs temporärt redan år 1997 i<br>hela landet. De upphör den 31/12 1998 då det</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>permanenta tillskottet till den kommunala sek-<br>torn fått full kraft.</p>
<p>- Utbildningen byggs ut ytterligare för att långsik-<br>tigt stärka Sveriges konkurrenskraft. Antalet hög-<br>skoleplatser utökas med 15 000 hösten 1998 och<br>ytterligare 15 000 hösten 2000. Totalt har då<br>60 000 nya permanenta högskoleplatser inrättats<br>under perioden 1997-2000. En ny modern lär-<br>lingsutbildning införs. Pilotförsök införs under<br>hösten 1997. Försöksverksamheten med den kva-<br>lificerade yrkesutbildningen utökas med 1 500<br>platser hösten 1997 och 4 300 platser hösten</p>
<p>1998 för att då totalt omfatta ca 9 000 platser.<br>En utökning av vuxenutbildningssatsningen inom<br>kunskapslyftet föreslås med 10 000 nya platser<br>hösten 1997, med möjlighet till ersättning mot-<br>svarande a-kassa. Regeringen bedömer att den<br>utökade satsningen till stor del kommer att gälla<br>vuxna över 25 år som är långtidsarbetslösa.<br>Denna satsning utökas successivt även 1998,</p>
<p>1999 och år 2000 till att omfatta, inklusive tidi-<br>gare satsningar, totalt 140 000 platser hösten<br>2000.</p>
<p>- Politiken inriktas på hållbar tillväxt. En rad all-<br>männa åtgärder skall vidtas. Därtill kommer ett<br>lokalt och ett nationellt investeringsprogram. Det<br>lokala programmet omfattar 5,4 miljarder kro-<br>nor under perioden 1998-2000. De nationella in-<br>vesteringarna omfattar de energipolitiska pro-<br>grammen för en omställning av energisystemet.<br>Där ingår också vissa kostnader för utbyggnad av<br>Botniabanan och reviderade storstadsprojekt i<br>Stockholm och Göteborg.</p>
<p>- Företagsklimatet i Sverige förbättras ytterligare.<br>Nedsättningen av arbetsgivaravgifter med sär-<br>skild inriktning mot mindre företag utvidgas ge-<br>nom att underlaget för nedsättningen ökar till<br>850 000 kronor per år. Beskattningen av små och<br>medelstora företag lindras genom att det s.k. lö-<br>neunderlaget höjs från 70 till 100 procent vid be-<br>räkning av bl.a. lättnadsutrymmet. Enskilda nä-<br>ringsidkare m.fl. kommer också att kunna ta ut<br>en större del av inkomsten som kapitalinkomst.<br>Anslaget till miljöstöd för jordbruket höjs så att<br>EU-ramen kan utnyttjas fullt ut. Elbeskattningen<br>läggs om, så att belastningen på den elintensiva<br>industrin minskas. Förslag kommer att läggas om<br>direktavskrivning för investeringar i biobaserad<br>energiproduktion. Rätt till tjänstledighet införs<br>vid start av eget företag.</p>
<p>- Arbetsmarknadspolitiken stärks för att minska<br>risken för utslagning och utanförskap. Regering-<br>en aviserar en kvalitetshöjning inom arbetsmark-<br>nadspolitiken genom att tillföra 1 miljard kronor<br>1998 för kvalificerad arbetsmarknadsutbildning.<br>För att kraftsamla resurserna till de yngre föreslås<br>under 1997 en möjlighet till tillfällig avgångser-<br></p>
<p>sättning för äldre arbetslösa. Dessutom aviseras<br>förslag om en generationsväxling redan under<br>1997 där personer i åldern 63 och 64 år erbjuds<br>avgångsersättning om arbetsgivaren anställer en<br>långtidsarbetslös yngre person. För att påtagligt<br>öka det lokala inflytandet och motverka passivi-<br>tet och utslagning föreslås regeringen få ett be-<br>myndigande att använda a-kassemedel på ett me-<br>ra aktivt sätt under en tidsbegränsad period. Här-<br>med uppnås en flexiblare användning av bidraget<br>till arbetslöshetsersättningen. Vidare skapas en<br>möjlighet att förlänga tiden i åtgärderna arbets-<br>livsutveckling och arbetsplatsintroduktion upp till<br>1 år och ytterligare regelförenklingar genomförs.</p>
<p>Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning<br>med uppgift att se över möjligheterna att förbättra<br>lönebildningen. Detta kan bl.a. ske genom att för-<br>stärka medlingsinstitutionen.</p>
<p>Socialdemokraterna och centerpartiet har sedan<br>våren 1995 samarbetat om den ekonomiska politi-<br>ken. Detta samarbete har haft en avgörande betydel-<br>se för Sverige och bidragit till sänkta räntor och<br>stärkt krona. Den ekonomiska vårpropositionen har<br>föregåtts av överläggningar med centerpartiet som<br>därför står bakom propositionens förslag.</p>
<h3>1.2 Den ekonomiska utvecklingen</h3>
<p>Den ekonomiska utvecklingen hittills under 1990-<br>talet kan karaktäriseras som ett djupt fall och en be-<br>gynnande återhämtning. Under tre år i rad föll pro-<br>duktionen i Sverige. Arbetslösheten steg dramatiskt<br>och de offentliga finanserna försämrades på ett sätt<br>som allvarligt hotade grunden för den svenska väl-<br>färden. Sedan dess har den ekonomiska politiken va-<br>rit inriktad på att sanera statens finanser och att<br>återställa förtroendet för svensk ekonomi. Detta har<br>resulterat i att det nu finns en god grund för en gynn-<br>sam ekonomisk utveckling. Statsfinanserna har sane-<br>rats. Räntorna har i det närmaste halverats. Infla-<br>tionstakten har sänkts. Kronan har stärkts. Detta har<br>skapat goda förutsättningar för att halvera den öpp-<br>na arbetslösheten till 4 procent år 2000.</p>
<h4>1.2.1 Den internationella utvecklingen</h4>
<p>Utsikterna för den internationella ekonomin är för-<br>hållandevis gynnsamma. Den amerikanska ekono-<br>min uppvisar en fortsatt hög ekonomisk tillväxt. I<br>EU väntas konjunkturen gradvis stärkas. Tillväxten i<br>resten av världen är fortsatt god. I OECD-området<br>stärks tillväxten något under 1997 och 1998 jämfört</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>med föregående år. Detta gynnar den svenska eko-<br>nomin via exportindustrin.</p>
<p>En viktig tendens i den internationella utveckling-<br>en är att inflationen fortsätter att vara låg. I flera av<br>de större EU-länderna ligger inflationen under två<br>procent och för EU som helhet väntas inflationen<br>hamna strax över två procent per år. Återhämtning-<br>en i EU väntas fortsätta med stöd av lägre räntor och<br>en starkare dollar. Den budgetsanering som genom-<br>förts bland EU:s medlemsländer har på ett väsentligt<br>sätt bidragit till lägre räntor. Arbetslösheten i EU är<br>dock mycket hög. Drygt 18 miljoner personer, dvs.<br>omkring 11 procent av arbetskraften, är arbetslösa i<br>EU.</p>
<p>Förenta staterna har fört en framgångsrik makro-<br>ekonomisk politik efter recessionen 1990-1991. Den<br>ekonomiska tillväxten har varit god och inflationen<br>låg. Utsikterna för de närmaste åren ser också goda<br>ut. Det amerikanska budgetunderskottet har fallit<br>och är idag förhållandevis lågt. Ytterligare åtgärder<br>för att minska underskottet skulle lätta bördan på<br>den amerikanska penningpolitiken, vilket vore posi-<br>tivt för världsekonomin. Arbetslösheten i Förenta<br>staterna har fallit till drygt 5 procent.</p>
<p>TABELL 1.1 NYCKELTAL 1996-1998 FÖR EU,<br>FÖRENTA STATERNA OCH JAPAN</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÄRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>BNP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Konsumentpriser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Arbetslöshet (nivå)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>11.4</p></td><td>
<p>11.5</p></td><td>
<p>11,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>5.4</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3.1</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Källor: OECD och Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<p>I Japan har utvecklingen under 1990-talets första<br>hälft varit svag. Trots tecken på en begynnande kon-<br>junkturuppgång under 1996 och 1997 råder osäker-<br>het som bl.a. reflekteras i oron på den japanska bör-<br>sen. Genom en expansiv finans- och penningpolitik<br>har de japanska myndigheterna stött återhämtning-<br>en. Budgetunderskottet är emellertid stort och rege-<br>ringen avser att genomföra en sanering av de offent-<br>liga finanserna. En fortsatt stimulans från penning-<br>politiken är av vikt i ett läge där de offentliga finan-<br>serna stramas åt. Arbetslösheten i Japan är fortfa-<br>rande låg, drygt 3 procent.</p>
<h4>1.2.2 Den svenska utvecklingen</h4>
<p>I början av 1990-talet genomled Sverige den värsta<br>ekonomiska krisen sedan 1930-talets depression.<br>Under tre år hade Sverige negativ tillväxt. Resultatet<br>var förödande. År 1990 var arbetslösheten 1,7 pro-<br>cent, tre år senare hade den ökat till 8,2 procent. År<br>1990 uppvisade de offentliga finanserna ett överskott<br>på 4,2 procent av BNP, tre år senare hade överskot-<br>tet vänts till ett underskott på 12,3 procent av BNP.</p>
<p>Den ekonomiska politik som vidtagits för att vän-<br>da denna utveckling har i de flesta avseenden varit<br>framgångsrik. Tillväxten under 1994 och 1995 var<br>god, 3,3 procent respektive 3,6 procent. Under 1995<br>föll räntenivån och inflationen kraftigt. Investering-<br>arna och bytesbalansen utvecklades positivt. Syssel-<br>sättningen steg under 1994 och 1995 med ca 60 000<br>personer.</p>
<p>Under slutet av 1995 drabbades den svenska eko-<br>nomin av den svaga europeiska utvecklingen. Upp-<br>gången i den svenska industrin dämpades och i ex-<br>empelvis pappers- och massaindustrin stoppades del-<br>vis tillverkningen under en period. Till detta kom en<br>kraftig neddragning av lagren. Avmattningen fick till<br>följd att sysselsättningsuppgången bröts och hushål-<br>lens optimism sjönk. Arbetslösheten ökade och sys-<br>selsättningen minskade. Tillväxten dämpades till 1,1<br>procent 1996.</p>
<p>I dag står Sverige åter på en stark grund. Investe-<br>ringarna har ökat kraftigt. Bytesbalansen företer sto-<br>ra och växande överskott. Sverige uppvisar den<br>snabbaste förbättringen av de offentliga finanserna i<br>västvärlden. Inflationen är obefintlig. Räntemargi-<br>nalen mot Tyskland är i april 1997 en tredjedel av<br>vad den var två år tidigare. Den stora politiska ut-<br>maningen är arbetslösheten, som fortfarande är oac-<br>ceptabelt hög.</p>
<h4>1.2.3 Den förväntade utvecklingen</h4>
<p>Ekonomin visar nu tydliga tecken på en återhämt-<br>ning. Industrins orderingång utvecklas gynnsamt och<br>förstärkningen av den internationella konjunkturen<br>bedöms fortsätta. Den relativt goda kostnadsutveck-<br>lingen gör att Sverige står sig väl i konkurrenskraft.<br>Exportökningen beräknas därför bli ca 5-6 procent<br>per år under de kommande åren. Importen antas öka<br>i ungefär samma takt. På grund av att exportvoly-<br>men är större än importvolymen blir bidraget till till-<br>växten från utrikeshandeln positivt men med tiden<br>avtagande. Investeringsutvecklingen bedöms dock gå<br>in i en lugnare fas under de kommande två åren för<br>att sedan återigen få en ökad betydelse som tillväxt-<br>motor. Lagerinvesteringarna bör kunna ge ett litet<br>positivt bidrag till tillväxten i år.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>TABELL 1.2 FÖRSÖRJNINGSBALANS 1995-1998</p>
<p>MOR KR PROCENTUELL VOLYMFÖRÄNDRING</p>
<p>1996 1995 1996 1997 1998</p>
<p>Export____________________670,4 12,6 5,6 6,3 5,8</p>
<p>Import 558,2 10,3 3,5 5,1 5,6</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>885,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>434,2</p></td><td>
<p>■0.1</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>132,2</p></td><td>
<p>-3,3</p></td><td>
<p>-3.7</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>302,1</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>249,6</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>5.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>183,6</p></td><td>
<p>25.1</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav industri</p></td><td>
<p>69,1</p></td><td>
<p>44,3</p></td><td>
<p>13,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>30,3</p></td><td>
<p>-28,0</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>-12,3</p></td><td>
<p>13.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>35,6</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>-3.3</p></td><td>
<p>3.3</p></td></tr>
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar'</p></td><td>
<p>-3.2</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1678,1</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
</table>
<p>1 Bidrag till BNP-tillväxt</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Hushållens situation har gradvis stabiliserats bl.a. ge-<br>nom att sparandet varit högt under ett antal år, men<br>också tack vare att tillgångspriserna stigit de senaste<br>åren. Förmögenhetsställningen har förstärkts avse-<br>värt. Nybilsinköpen, som är en indikator på stigande<br>konsumtion, har ökat. Då konsumtionen under en<br>följd av år utvecklats svagt, bör det finnas ett upp-<br>dämt behov av kapitalvaror. De starka offentliga fi-<br>nanserna innebär att förtroendet för välfärdssyste-<br>men bör öka, vilket även det stimulerar till konsum-<br>tion. Konsumtionen beräknas därför stiga med ca 2<br>procent per år under den kommande 4-årsperioden.</p>
<p>TABELL 1.3 NYCKELTAL</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>PROCENTUELL FÖRÄNDRING</p></td><td>
<p>1995 1996 1997 1998 1999 2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön kostnad</p></td><td>
<p>3,4 6,1 4,7 3.5 3.5 3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec.-dec.</p></td><td>
<p>2.6 -0.2 1.8 1.5 2,0 2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5-årig ränta</p></td><td>
<p>9.9 7,2 5.6 5.9 6.1 6.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>-0.4 -0.1 0.4 1,3 3.7 2.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot (nivå)</p></td><td>
<p>6.9 5.4 3.8 3.2 4,6 5.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>1</sup> (nivå)</p></td><td>
<p>7.7 8,1 7,9 7,1 5,6 4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder<sup>1</sup> (nivå)</p></td><td>
<p>4,4 4,5 4,7 4,7 4,7 4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning</p></td><td>
<p>1,5 -0,6 -0,7 0,7 1,6 1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 I procent av arbetskraften<br>Källa: Finansdepartementet</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Kalkylen för åren 1999-2000 bygger på att arbets-<br>marknaden och framför allt lönebildningen fungerar<br>bättre än under 1995 och 1996. Timlönerna antas<br>stiga med 3,5 procent, vilket givet en rimlig produk-<br>tivitetsökning innebär att inflationsmålet på 2 pro-<br>cent kan nås utan åtstramande finans- eller penning-<br>politik. Det arbete som arbetsmarknadens parter har<br>bedrivit under våren liksom den oväntat låga infla-<br></p>
<p>tionen under slutet av 1996 och början av 1997 är<br>indikatorer på att inflationsbenägenheten och löne-<br>bildningen genomgår viktiga förändringar, vilket lig-<br>ger till grund för antagandet om löneökningarna<br>framgent. Sverige håller på att anpassa sig till låg in-<br>flation.</p>
<p>Vid sidan av Sveriges anpassning till låg inflation<br>talar ett flertal faktorer för att de kommande åren<br>kommer att innebära en stark och stabil realekono-<br>misk återhämtning. Den kraftfulla förstärkningen av<br>de offentliga finanserna skapar tilltro till välfärden<br>och ett stabilt företags- och investeringsklimat. De så<br>gott som halverade räntorna medför billigare inves-<br>teringar och ökad köpkraft för hushållen. I kombina-<br>tion med den stärkta arbetsmarknadspolitiken och<br>det livslånga lärandet medför investeringarna att<br>flaskhalsar vid produktionsökning kan undvikas och<br>inflationen förbli låg. De många åtgärder som riks-<br>dagen har fattat beslut om under de senaste två åren<br>har avsevärt förbättrat förutsättningarna för en lång-<br>siktig och stark tillväxt.</p>
<p>Det statsfinansiella utrymmet de kommande fyra<br>åren innebär att Sverige kan kombinera Europas<br>mest offensiva sysselsättningsstrategi med Europas<br>snabbaste förbättring av de offentliga finanserna. Åt-<br>gärderna som i denna proposition presenteras för att<br>stärka kompetensen, förbättra välfärden, påskynda<br>den ekologiska omställningen och förbättra möjlig-<br>heterna för små- och medelstora företag att etableras<br>och växa, stärker Sveriges tillväxtmöjligheter lång-<br>siktigt och får genomslag på arbetslösheten redan<br>1997 och 1998.</p>
<p>Tillväxten beräknas mot bakgrund av detta bli ca<br>2,5 procent årligen under åren 1997-2000. Det är en<br>lägre nivå än under den starka återhämtningen<br>1994-1995, men en högre nivå än under det kon-<br>junkturmässigt svaga 1996. Tillväxtökningen i år får<br>genomslag i sysselsättningen först med viss tidsefter-<br>släpning. Därför förväntas sysselsättningen som ge-<br>nomsnitt under 1997 att sjunka, men fram till år<br>2000 ökar den reguljära sysselsättningen med när-<br>mare 4 procent, dvs. ca 150 000 personer.</p>
<p>Den goda utvecklingen i sysselsättningen under<br>slutet av 1990-talet förutsätter att lönebildningen<br>fungerar väl och att arbetsmarknaden är flexibel.<br>Under 1998 förväntas medelarbetstiden plana ut för<br>att därefter minska något. Det beror dels på att hus-<br>hållens disponibla inkomster förbättras, vilket ökar<br>utrymmet för att efterfråga fritid, dels på att de se-<br>naste årens kraftiga minskning av sjukfrånvaron nått<br>så långt att den trenden inte kan fortsätta.</p>
<p>Den huvudsakliga tillväxten under de senaste åren<br>har skett genom att industrin har expanderat, vilket<br>har varit möjligt på grund av en exceptionellt hög<br>produktivitetstillväxt. I takt med att hushållens eko-<br>nomi förbättras kan hemmamarknaden stärkas, vil-<br>ket innebär en ökning av inte minst tjänstesektorn.<br>Därigenom minskar möjligheterna till en fortsatt ge-<br>nomsnittligt hög produktivitetsökning. Under åren</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>1999 och 2000 bedöms ökningstakten minska till<br>mer normal takt. Sammantaget beräknas sysselsätt-<br>ningen öka betydligt snabbare än den gjorde 1994<br>och 1995, trots den något lägre tillväxten.</p>
<p>Vidare hålls den öppna arbetslösheten tillbaka av<br>att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förväntas<br>ligga kvar på i stort sett oförändrade nivåer, samt att<br>såväl generationsväxlingen som möjligheterna till<br>tillfällig avgångsersättning och expansionen av ut-<br>bildningen förväntas hålla tillbaka arbetskraftsutbu-<br>det.</p>
<p>En väl fungerande lönebildning, en måttfull ut-<br>veckling av arbetskraftsutbudet främst som en följd<br>av utbildningssatsningen och en kraftfull ökning av<br>sysselsättningen leder till att den öppna arbetslöshe-<br>ten bedöms falla till i genomsnitt 4,5 procent år<br>2000. Dock är så långsiktiga kalkyler alltid behäfta-<br>de med stor osäkerhet. Detta gäller särskilt beträf-<br>fande arbetsmarknadens och lönebildningens funk-<br>tionssätt. För att säkerställa att målet att halvera den<br>öppna arbetslösheten verkligen nås kommer rege-<br>ringen att fortsätta att inför riksdagen halvårsvis av-<br>stämma utvecklingen på arbetsmarknaden. Om ut-<br>vecklingen visar sig sämre än väntat på grund av att<br>åtgärder inte får det förväntade utfallet, lönebild-<br>ningen blir sämre än väntat eller att konjunkturen<br>försämras kan nya åtgärder aktualiseras. Vilka de i<br>så fall blir är avhängigt orsaken till att utvecklingen<br>blir sämre än förväntad. Mot bakgrund av den för-<br>väntade utvecklingen och de föreslagna åtgärderna i<br>denna proposition gör regeringen dock bedömningen<br>att målet kommer att nås under år 2000.</p>
<h3>1.3 Sunda statsfinanser och stabila<br>priser</h3>
<p>Den ekonomiska politiken är inriktad på att öka sys-<br>selsättningen och minska arbetslösheten. Målet är att<br>den öppna arbetslösheten skall halveras från 8 pro-<br>cent 1994 till 4 procent år 2000. Sunda statsfinanser<br>och stabila priser är nödvändiga förutsättningar för<br>en uthålligt ökande sysselsättning. Förnyade under-<br>skott liksom ökat inflationstryck skulle allvarligt och<br>långvarigt försämra den svenska ekonomiska utveck-<br>lingen och därigenom göra arbetslöshetsmålet omöj-<br>ligt att nå.</p>
<h4>1.3.1 Finanspolitiken</h4>
<p>Grunden för en framgångsrik ekonomisk politik är<br>makroekonomisk stabilitet. Denna grund har nu<br>återställts. Därmed finns goda förutsättningar för en<br>gynnsam ekonomisk utveckling.</p>
<p>När den socialdemokratiska regeringen tillträdde i<br>oktober 1994 var den svenska välfärden hotad i<br>grunden. Lånebehovet för budgetåret 1994/95 be-<br>räknades till över 230 miljarder kronor. I oktober<br>1991 var statsskulden 651 miljarder kronor. Tre år<br>senare, i oktober 1994, hade statsskulden nästan<br>fördubblats till 1 232 miljarder kronor. Situationen<br>var ohållbar. Huvuduppgiften för finanspolitiken<br>blev därför att snabbt och resolut minska underskot-<br>tet i de offentliga finanserna. Saneringsprogrammet<br>konstruerades efter tre grundläggande principer: Det<br>skulle verka så snabbt att statsskuldens ökning kun-<br>de hejdas. Det skulle utformas fördelningspolitiskt så<br>att de som har det bäst ställt skulle bidra med den<br>största andelen. De offentliga verksamheterna skulle<br>prioriteras framför transfereringar.</p>
<p>Regering och riksdag har satt upp fyra budgetpo-<br>litiska mål:</p>
<p>1. Statsskulden mätt som andel av BNP skall stabili-<br>seras senast 1996.</p>
<p>2. Underskottet i de offentliga finanserna får ej<br>överstiga 3 procent av BNP 1997.</p>
<p>3. År 1998 skall de offentliga finanserna vara i ba-<br>lans.</p>
<p>4. Efter 1998 skall de offentliga finanserna uppvisa<br>ett permanent överskott.</p>
<p>Det första målet är uppfyllt. Statsskulden mätt som<br>andel av BNP nådde sin topp på 84,3 procent redan<br>1995.</p>
<p>Underskottet i de offentliga finanserna beräknas<br>för 1997 till 2,1 procent av BNP. Det innebär att<br>även det andra målet uppfylls. Inom EU tillämpas en<br>annan definition av offentligt underskott än den som<br>traditionellt används i Sverige. Även med denna de-<br>finition beräknas underskottet 1997 till 2,1 procent.<br>Sverige är därmed ett av de länder som klarar EMU-<br>kriteriet för underskott i de offentliga finanserna.</p>
<p>År 1998 kommer de offentliga finanserna åter att<br>vara i balans. Då har beaktats att regeringen i denna<br>proposition aviserar ett fempunktsprogram för arbe-<br>te och utbildning på sammanlagt 16,3 miljarder kro-<br>nor, som ryms inom ramen för målet om offentliga<br>finanser i balans.</p>
<p>Målet att etablera ett överskott i de offentliga fi-<br>nanserna efter 1998 preciseras. Regeringen föreslår<br>ett långsiktigt mål om ett överskott i de offentliga<br>finanserna på 2 procent av BNP i genomsnitt över en<br>konjunkturcykel.</p>
<p>Regeringen föreslår dessutom en gradvis anpass-<br>ning mot det långsiktiga målet genom ett målsätt<br>överskott på 0,5 procent av BNP 1999, 1,5 procent<br>av BNP år 2000 och 2 procent av BNP år 2001.<br>Målen för dessa år gäller vid den kalkylerade tillväx-<br>ten. Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl skulle<br>bli väsentligt lägre kommer den offentliga sektorns<br>sparande att tillåtas utvecklas sämre. Om tillväxten<br>av konjunkturmässiga skäl skulle bli väsentligt högre</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>kommer kraven på överskott att skärpas. Detta för<br>att undvika en finanspolitik som förstärker konjunk-<br>tursvängningarna .</p>
<p>För 1999 och år 2000 uppgår överskottet i de of-<br>fentliga finanserna till målsatta 0,5 respektive 1,5<br>procent av BNP efter en tänkt överföring från den<br>offentliga till den privata sektorn. Utrymmet för en<br>sådan överföring beräknas till ca 15 miljarder kronor</p>
<p>1999 och ytterligare ca 11 miljarder kronor år 2000.<br>Överföringen skall användas för att öka rättvisan<br>och jämlikheten i Sverige. Härvid bör dock beaktas<br>att årliga utbetalningar i storleksordningen 10-12<br>miljarder kronor kommer att göras till premie-<br>reserven i det nya pensionssystemet. De målsatta<br>överskotten på 0,5 procent 1999 och 1,5 procent år</p>
<p>2000 skall användas till att amortera den offentliga<br>nettoskulden. Frågan om utrymmet och formerna för<br>en överföring från den offentliga till den privata sek-<br>torn 1999 och år 2000 kommer att prövas i sam-<br>band med de vårpropositioner som läggs fram 1998<br>och 1999.</p>
<p>TABELLI.4 FEMPUNKTSPROGRAM FÖR<br>ARBETE OCH UTBILDNING</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>MILJARDER KRONOR</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Vård, omsorg, skola</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hållbar utveckling</p></td><td></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småföretag</p></td><td></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitik</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa program</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>16,3</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>23,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiering</p></td><td>
<p>•4.5</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>■1.3</p></td><td>
<p>-1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrymme för överföring</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>25,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrymme som tas i anspråk</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>47,9</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräknat överskott, procent av BNP</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
</table>
<h4>1.3.2 Fempunktsprogrammet</h4>
<p>År 1993 uppvisade de svenska offentliga finanserna<br>OECD-ländernas näst största underskott med 12,3<br>procent av BNP. Fem år senare bedöms de vara i<br>balans. Trots den kraftiga minskningen av budget-<br>underskottet fortsätter statsskuldsräntorna att vara<br>höga. De utgör i dag den största enskilda budgetpos-<br>ten. För 1997 bedöms räntorna på statsskulden kos-<br>ta 109 miljarder kronor.</p>
<p>Orsaken till den kraftiga förbättringen av de of-<br>fentliga finanserna är det saneringsprogram som<br>riksdagen har beslutat om. I budgetpropositionen i<br>januari 1995 (1994/95:100) föreslog regeringen ett<br>saneringsprogram motsvarande 113 miljarder kro-<br>nor. Detta utvidgades till 118 miljarder kronor i<br>samband med kompletteringspropositionen i april<br>1995 (1994/95:150). Under våren 1996 gjordes be-<br>dömningen att målet om balans i de offentliga finan-<br>serna 1998 inte skulle uppfyllas. Regeringen föreslog<br>därför att saneringsprogrammet skulle förstärkas<br>från 118 miljarder kronor till 126 miljarder kronor.<br>Som ett resultat av den förda ekonomiska politiken<br>har räntesatserna i det närmaste halverats, vilket i sin<br>tur ytterligare har förstärkt de offentliga finanserna.</p>
<p>Inom ramen för målet om offentliga finanser i balans<br>finns ett utrymme för en offensiv mot arbetslösheten.<br>Beräkningar visar att balans uppnås 1998 vid en<br>satsning på 13,9 miljarder kronor. Regeringen avise-<br>rar därtill en omfördelning på 2,4 miljarder kronor,<br>som är finansierad genom skattehöjningar och ut-<br>giftsneddragningar. Den sammanlagda insatsen på</p>
<p>16,3 miljarder kronor 1998 går till ett fempunkts-<br>program för arbete och utbildning: vård, skola och<br>omsorg, omställningen till ett hållbart samhälle, ut-<br>bildning, förbättrade villkor för små och medelstora<br>företag samt arbetsmarknadspolitiken. Denna sats-<br>ning kan genomföras tack vare att saneringspro-<br>grammet fullföljs.</p>
<p>DIAGRAM 1.1</p>
<p>Konsoliderade offentliga sektorns utgifter 1970-2000</p>
<p>Uttryckt som andel av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-1.png" style="width:166pt;height:55pt;"/>
<p>30</p>
<p>20</p>
<p>10</p>
<p>1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000</p>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Mellan 1990 och 1993 ökade de offentliga utgifterna<br>som andel av BNP mycket kraftigt. År 1993 motsva-<br>rade de offentliga utgifterna hela 72,8 procent av<br>BNP. Sedan dess har utgiftskvoten sjunkit påtagligt. I<br>år utgör den 64,7 procent av BNP.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>TABELL 1.5 OFFENTLIGA FINANSER</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>PROCENT AV BNP</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstkvot</p></td><td>
<p>65,2</p></td><td>
<p>61,9</p></td><td>
<p>61,6</p></td><td>
<p>60,5</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>59,9</p></td><td>
<p>63,5</p></td><td>
<p>62,6</p></td><td>
<p>61,9</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>59,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot</p></td><td>
<p>55,8</p></td><td>
<p>52,8</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>49,8</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>54,3</p></td><td>
<p>53,6</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>52,1</p></td><td>
<p>51,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftskvot</p></td><td>
<p>61,0</p></td><td>
<p>63,0</p></td><td>
<p>69,4</p></td><td>
<p>72,8</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td>
<p>67,8</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>64,7</p></td><td>
<p>61,9</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>57,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>-1.1</p></td><td>
<p>-7,8</p></td><td>
<p>-12,3</p></td><td>
<p>-10,3</p></td><td>
<p>-7,9</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens lånebehov, mrd kr</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>242</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>-6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>-8,2</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>11.1</p></td><td>
<p>22,1</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>28,2</p></td><td>
<p>29,7</p></td><td>
<p>27,9</p></td><td>
<p>26,8</p></td><td>
<p>25,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>45,5</p></td><td>
<p>47,9</p></td><td>
<p>61,1</p></td><td>
<p>78,3</p></td><td>
<p>84,0</p></td><td>
<p>84,3</p></td><td>
<p>84,1</p></td><td>
<p>82,6</p></td><td>
<p>78,8</p></td><td>
<p>75.7</p></td><td>
<p>72,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad skuld</p></td><td>
<p>43,8</p></td><td>
<p>53,0</p></td><td>
<p>67,1</p></td><td>
<p>76,0</p></td><td>
<p>79,0</p></td><td>
<p>78,2</p></td><td>
<p>77,7</p></td><td>
<p>77,1</p></td><td>
<p>73,9</p></td><td>
<p>71.1</p></td><td>
<p>67,8</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, Statistiska centralbyrån. Riksbanken och Finansdepartementet</p>
<p>Finanspolitiken efter 1998</p>
<p>Sverige hade fram till mitten av 1970-talet starka of-<br>fentliga finanser. Under efterkrigstiden byggdes det<br>upp en betydande finansiell förmögenhet inom den<br>gemensamma sektorn, bl.a. genom sparande i AP-<br>fonden. År 1975 uppgick den offentliga sektorns fi-<br>nansiella nettoförmögenhet till motsvarande 30 pro-<br>cent av BNP. Detta bidrog till en god och stabil eko-<br>nomisk utveckling som gjorde det möjligt att förena<br>full sysselsättning och stigande reallöner med låg in-<br>flation. Under senare delen av 1970-talet urholkades<br>de offentliga finanserna, vilket kulminerade i den<br>statsfinansiella krisen i 1980-talets inledning. Det<br>fick till följd att den offentliga finansiella nettoför-<br>mögenheten förbyttes i en nettoskuld.</p>
<p>Budgetsaneringen under 1980-talet i kombination<br>med en god sysselsättningsutveckling medförde att<br>den offentliga sektorns förmögenhetsställning till stor<br>del återställdes mot slutet av decenniet. Vid 1990-<br>talets inträde hade den gemensamma sektorn åter-<br>igen en positiv finansiell förmögenhet genom de be-<br>tydande tillgångarna i AP-fonden. Den ekonomiska<br>krisen i början av 1990-talet raderade dock ut den<br>offentliga förmögenheten. I år beräknas den offentli-<br>ga sektorns skulder överstiga motsvarande finansiella<br>tillgångar med drygt 500 miljarder kronor eller 30<br>procent av BNP, dvs. en omvänd situation mot mit-<br>ten av 1970-talet.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition ett lång-<br>siktigt mål om ett överskott i de offentliga finanserna<br>på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-<br>turcykel. Det finns en rad skäl för detta:</p>
<p>- En sådan politik innebär ett ansvarstagande för<br>välfärden. På längre sikt är det avgörande för<br>Sveriges möjligheter att bibehålla en god välfärd<br>och ett anständigt samhälle. En bit in på nästa<br>sekel kommer de offentliga åtagandena att utsät-<br>tas för en större belastning bl.a. genom ett väx-<br>ande antal äldre. Den offentliga sektorn måste då<br>stå rustad för att möta denna utveckling.</p>
<p>- I takt med att de offentliga finanserna bringas<br>under kontroll skapas utrymme för att aktivt an-<br>vända finanspolitiken för att motverka försvag-<br></p>
<p>ningar av konjunkturen eller tendenser till över-<br>hettning. Med ett överskott på 2 procent som<br>utgångsläge finns det en marginal att aktivt mot-<br>verka konjunkturavmattningar utan att under-<br>skottet i de offentliga finanserna hotar att bli för<br>stort.</p>
<p>- Tendenser till stora underskott i de offentliga fi-<br>nanserna uppmärksammas snabbt - både inter-<br>nationellt och inom landet. Särskilt gäller detta<br>naturligtvis de länder som har en stor offentlig<br>skuld.</p>
<p>- En stor offentlig sektor kräver starka offentliga fi-<br>nanser. För att Sverige skall kunna klara att be-<br>hålla en trygg och stabil välfärd krävs därför ett<br>gemensamt sparande. Detta garanterar det de-<br>mokratiska inflytandet över vård, omsorg och<br>skola.</p>
<p>- EU-ländemas stats- och regeringschefer beslutade<br>i Dublin december 1996 om en stabilitets- och<br>tillväxtpakt som syftar till att varaktigt upprätt-<br>hålla sunda offentliga finanser i hela EU. Alla<br>medlemsstater - även de som inte går in i EMU<br>vid bildandet - har åtagit sig att på medellång<br>sikt sträva mot offentliga finanser nära balans el-<br>ler med överskott. Härigenom säkras en tillräck-<br>lig marginal till det s.k. referensvärdet för under-<br>skott i de offentliga finanserna, 3 procent av<br>BNP. Detta uppnår Sverige med ett långsiktigt<br>budgetmål om 2 procents överskott.</p>
<p>- Ett högt offentligt finansiellt sparande ger ut-<br>rymme för höga investeringar i Sverige utan att<br>vår internationella skuldsättning ökar.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>DIAGRAM 1.2</p>
<p>Finansiellt sparande offentlig sektor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-2.png" style="width:171pt;height:109pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>DIAGRAM 1.3</p>
<p>Korta och långa räntor 1994 -1997</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-3.png" style="width:158pt;height:109pt;"/>
<p>Inom ramen för budgetmålen finns utrymme för att<br>genomföra fempunktsprogrammet för arbete och<br>utbildning. Programmet uppgår brutto till 16,3 mil-<br>jarder kronor 1998, 21,0 miljarder kronor 1999 och</p>
<p>23,3 miljarder kronor år 2000.</p>
<h4>1.3.3 Penning-och valutapolitiken</h4>
<p>Den övergripande uppgiften för penningpolitiken är<br>prisstabilitet. Riksbanken bedriver penningpolitiken<br>självständigt och riksbanksfullmäktige har definierat<br>prisstabilitetsmålet som att ökningen av konsument-<br>prisindex skall begränsas till 2 procent med en tole-<br>rans om 1 procentenhet uppåt respektive nedåt. Re-<br>geringen stödjer penningpolitikens inriktning och<br>ställer sig bakom Riksbankens inflationsmål.</p>
<p>Prisstabilitet är en förutsättning för en framgångs-<br>rik ekonomisk politik. Erfarenheterna visar att hög<br>inflation försämrar förutsättningarna för en balanse-<br>rad och uthållig tillväxt och därmed också för en<br>stabilt ökande sysselsättning. Länder med varaktigt<br>låg inflation är betydligt mindre sårbara när det in-<br>träffar ekonomiska störningar eller kriser av olika<br>slag. Detta har varit mycket påtagligt i samband med<br>den turbulens som vid olika tillfällen rått på de fi-<br>nansiella marknaderna under senare år. En hög infla-<br>tion medför dessutom att inflationen varierar mer.<br>Det försämrar möjligheterna för hushållen och före-<br>tagen att planera och hämmar tillväxten. En hög in-<br>flation minskar möjligheterna till en god fördel-<br>ningspolitik och en rättvis fördelning av tillgångar<br>och inkomster. Utvecklingen under sent 1980-tal och<br>tidigt 1990-tal visar tydligt risken med att släppa<br>fram en ökad inflation. Förmögenheter omfördelades<br>godtyckligt under inflationsåren och arbetslösheten<br>steg dramatiskt när inflationsbubblan sprack.</p>
<p>Förtroendet för den svenska ekonomin har stärkts.<br>De kraftigt förbättrade statsfinanserna är huvudor-<br>saken till detta. Under 1996 och början av 1997 har<br>inflationen och inflationsförväntningarna minskat.<br>Även detta är en framgång för den ekonomiska poli-<br>tiken. Resultatet är att räntorna så gott som har hal-<br>verats sedan januari 1995. Detta har skett trots den<br>internationella ränteturbulensen i början av 1997.<br>Den låga inflationen och det ökade förtroendet har<br>möjliggjort för Riksbanken att lätta på penningpoli-<br>tiken genom att stegvis sänka den s.k. reporäntan. I<br>början av 1996 var reporäntan knappt 9 procent. I<br>mitten av april 1997 var reporäntan drygt 4 procent.</p>
<p>Under de senaste månaderna har kronan försva-<br>gats. Detta har skett i en internationell finansiell<br>miljö som varit mindre förmånlig än under 1996.<br>Även om penningpolitiken primärt är inriktad på<br>prisstabilitet och det därför inte finns något mål för<br>växelkursen är instabiliteten icke tillfredsställande.</p>
<p>Lägre räntor är väsentligt på många vis. Investe-<br>ringar och sysselsättning stimuleras. Det blir lättare<br>att sanera de offentliga finanserna och därmed att<br>säkra en god offentlig verksamhet. En lägre ränta får<br>också ett direkt genomslag i hushållens ekonomi.<br>Räntefallet har medfört att kostnaden för bl.a. villa-<br>lån har sjunkit. I figuren nedan visas hur månads-<br>kostnaden för ett normalt villalån på 500 000 kro-<br>nor efter skatt har fallit sedan 1994. Jämfört med<br>april 1995 har månadskostnaden efter skatt minskat<br>med 1 500 kronor. En liknande utveckling har även<br>skett för bostadsrättslån. De som bor i hyresrätt<br>gynnas också av de fallande räntorna i takt med att<br>de sjunkande räntekostnaderna slår igenom i hyres-<br>sättningen.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>DIAGRAM 1.4</p>
<p>Månadskostnad för ett villalån på 500.000 kronor,<br>rörlig och 5-års bindningstid, efter skatt</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-4.png" style="width:172pt;height:135pt;"/>
<p>Under hösten 1997 skall riksdagen ta ställning till ett<br>svenskt deltagande i den europeiska valutaunionen.<br>För att deltagande skall vara möjligt krävs att Sveri-<br>ge uppfyller inträdeskraven, de s.k. konvergenskrite-<br>rierna. Endast genom att uppfylla dessa får Sverige<br>en reell handlingsfrihet. Det kommande beslutet skall<br>tas utifrån en styrkeposition. Regeringens bedömning<br>är att Sverige kommer att kvalificera sig för ett del-<br>tagande i EMU.</p>
<p>Regeringens uppfattning är att det i dag inte är<br>aktuellt att delta i det europeiska växelkurssamarbe-<br>tet ERM. Sedan november 1992 har Sverige en fly-<br>tande växelkurs. Prisstabilitet är det övergripande<br>målet för penningpolitiken. Denna inriktning av<br>penning- och valutapolitiken har fungerat väl. Valet<br>av vilken växelkurspolitik Sverige bör bedriva fram-<br>gent är beroende av riksdagens beslut hösten 1997<br>om ett svenskt deltagande i valutaunionen.</p>
<p>Vissa lagändringar behöver göras till följd av de<br>åtaganden Sverige gjort i anslutningsfördraget i sam-<br>band med Sveriges inträde i EU. Detta gäller bl.a.<br>Riksbankens ställning. EG-fördraget anger att Riks-<br>banken inte får begära eller ta emot instruktioner<br>från riksdag, regering eller andra organ. Vidare skall<br>riksbankschefen kunna avsättas under mandatperio-<br>den endast om hon eller han gjort sig skyldig till all-<br>varlig försummelse eller inte längre uppfyller de krav<br>som ställs för utövandet av ämbetet. Riksdagen skall<br>i höst ta ställning till om Sverige skall gå med i valu-<br>taunionen eller ej. Vid ett ställningstagande för ett<br>deltagande bör även en lagändring om sedelutgiv-<br>ningsmonopolet övervägas.</p>
<p>För närvarande pågår det överläggningar med re-<br>presentanter för riksdagspartierna om dessa frågor.<br>Här ingår även de frågor som har aktualiserats av<br>den s.k. valutakompetensutredningen. Strävan är att<br>inom en snar framtid åstadkomma en bred samsyn<br>kring erforderliga lagändringar. Detta bör ske på ett<br>sådant sätt att trovärdigheten hos penning- och valu-<br>tapolitiken stärks.</p>
<h3>1.4 Sysselsättningspolitiken</h3>
<p>Regeringens viktigaste uppgift är att öka sysselsätt-<br>ningen och minska arbetslösheten. Målet är att den<br>öppna arbetslösheten skall halveras till 4 procent år<br>2000.</p>
<p>Arbetslöshet innebär alltid ett slöseri med resurser.<br>Arbetslöshet är en olycka för den som drabbas. Den<br>skapar klyftor och påfrestningar för både vuxna och<br>barn och för samhället som sådant. Möjligheterna<br>att i längden upprätthålla välfärd och en god social<br>service och trygghet är helt beroende av förmågan<br>att upprätthålla en hög sysselsättning. Det är genom<br>arbete välfärden säkras. Kampen för full sysselsätt-<br>ning är ytterst en kamp för att hålla samman Sverige.</p>
<p>Under mandatperioden har riksdagen fattat en<br>rad viktiga beslut: budgetsaneringen, EU-medlem-<br>skapet, omställningen av energisystemet, arbets-<br>marknadspolitiken m.m. Att osäkerheten om dessa<br>frågor försvinner och att var och en kan lita på att<br>välfärden bärs upp av sunda offentliga finanser,<br>kommer att ha en positiv effekt på medborgarnas<br>framtidstro.</p>
<p>Regeringens ekonomiska strategi gör det möjligt<br>att nå målet om 4 procents öppen arbetslöshet år<br>2000. Kunniga människor, ett gott företagsklimat<br>och en omställning till ekologisk hållbarhet skall för<br>lång tid göra Sverige som nation starkare. Kvaliteten<br>på och tillgången till vård, omsorg och skola skall<br>förbättras för att möjliggöra ett högt deltagande i<br>arbetskraften för både kvinnor och män och för att<br>skapa den för utvecklingen av samhället nödvändiga<br>tryggheten. Utbildning och kompetens skall prägla<br>hela Sverige. Såväl unga som äldre, kvinnor som<br>män skall ges möjlighet att förbättra sin kompetens<br>och kunskap. Arbetsmarknadspolitiken skall bli än<br>mer flexibel, kvaliteten höjas och utnyttjandet av re-<br>surser förbättras.</p>
<h4>1.4.1 Sysselsättning och arbetslöshet</h4>
<p>Under början av 1990-talet förlorade Sverige mer än<br>en halv miljon arbetstillfällen, drygt 400 000 i den<br>privata sektorn och ca 120 000 i den offentliga sek-<br>torn, varav ca 100 000 i kommuner och landsting.<br>Mellan 1990 och 1994 försvann 225 000 jobb inom<br>industrin.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>DIAGRAM 1.5</p>
<p>Öppet arbetslösa och personer i<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-5.png" style="width:170pt;height:120pt;"/>
<p>Källa:Finansdepartementet</p>
<p>Under 1995 och 1996 tillkom det ca 65 000 nya ar-<br>betstillfällen i den privata sektorn. Det var framför<br>allt inom industrin som sysselsättningen ökade till<br>följd av en kraftig ökning av industriproduktionen.<br>Eftersom denna sektor har en större andel män som<br>anställda har arbetslösheten för män fallit kraftigare<br>än för kvinnor; från 9,1 procent 1994 till 8,5 procent<br>1996. Den exportinriktade sektorn är av central be-<br>tydelse för Sverige. Utan en stark privat sektor går<br>det inte att ha en stark offentlig sektor.</p>
<p>DIAGRAM 1.6</p>
<p>Öppen arbetslöshet män och kvinnor »Man</p>
<p>Procent »Kvinnor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-6.png" style="width:172pt;height:124pt;"/>
<p>I den offentliga sektorn har sysselsättningen i stort<br>sett fallit under hela 1990-talet. Mellan 1990 och<br>1994 försvann 120 000 jobb i den offentliga sektorn.<br>Därefter har sysselsättningen minskat med ytterligare<br>30 000 personer. Orsaken till denna utveckling är att<br>den svaga ekonomiska utvecklingen i den privata<br>sektorn under 1990-talets början ledde till kraftigt<br>försvagade offentliga finanser. Den offentliga sektorn<br>har en större andel kvinnor som anställda. Arbets-<br>lösheten för kvinnor har stigit från 6,7 procent 1994<br>till 7,5 procent 1996. Satsningen på 8 miljarder kro-<br>nor till den kommunala sektorn kommer också att<br>bidra till att vända den stigande arbetslösheten för<br>kvinnor. Utan den starka uppgången för det svenska<br></p>
<p>näringslivet och den framgångsrika budgetsanering-<br>en hade denna satsning inte varit möjlig.</p>
<p>DIAGRAM 1.7</p>
<p>Antal arbetade timmar</p>
<p>Miljoner timmar</p>
<p>6800 ,</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-7.png" style="width:166pt;height:103pt;"/>
<p>1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000</p>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Under 1990-talet har produktiviteten stigit med i ge-<br>nomsnitt 2 procent per år. Samtidigt har dock me-<br>delarbetstiden ökat. Den höjda produktiviteten och<br>den ökade medelarbetstiden tenderar i det korta<br>perspektivet att öka arbetslösheten. På längre sikt är<br>det positivt för den svenska ekonomin. Produktivite-<br>ten och människors vilja att arbeta utgör grunden för<br>en hög standard.</p>
<p>Kvinnor fortsätter att förvärvsarbeta i nästan lika<br>hög utsträckning som män. Det är en styrka för<br>svensk ekonomi. Arbetsmarknaden är emellertid<br>fortfarande könsuppdelad, vilket bl.a. leder till skilda<br>villkor för kvinnor och män, t.ex. när det gäller löner<br>och utvecklingsmöjligheter. De åtgärder regeringen<br>nu föreslår bidrar till minskad könssegregering och<br>ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<h4>1.4.2 Ett modernare Sverige</h4>
<p>Sverige skall stärkas för framtiden. Vi skall konkur-<br>rera med välutbildad arbetskraft, ett bra företags-<br>klimat, en stark offentlig sektor samt med att vara<br>ett ekologiskt föregångsland. De möjligheter som<br>samarbetet i EU innebär för att stärka Sveriges för-<br>måga skall aktivt tas tillvara.</p>
<p>Utbildning</p>
<p>Utbildning är en nödvändig förutsättning för att<br>uppnå en uthålligt hög tillväxt. Nyckeln till lägre ar-<br>betslöshet, högre tillväxt, ökad jämställdhet och vid-<br>gad valfrihet är mer än något annat utbildning och<br>kompetenshöjning. Samhällets omvandling medför<br>att allt högre krav ställs på kunskap och kompetens.<br>Förr räckte det med en utbildning i början av livet.<br>Nu behövs ett livslångt lärande.</p>
<p>Sverige skall konkurrera med välutbildad arbets-<br>kraft. Tillgången på arbetskraft med högre utbild-<br>ning, särskilt inom det naturvetenskapliga och tek-</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>niska området, är av central betydelse. Andelen hög-<br>utbildade i det privata näringslivet i Sverige är mind-<br>re än i andra jämförbara länder. Av dessa skäl krävs<br>en andra utbildningsrevolution i Sverige inför 2000-<br>talet. Regeringen har redan påbörjat en kraftfull in-<br>sats i denna riktning</p>
<p>Under 1996 har riksdagen beslutat om en utbild-<br>ningssatsning på i storleksordningen 10 miljarder<br>kronor. Den är fullt ut finansierad. Att i en statsfi-<br>nansiellt trängd situation satsa på utbildning är ett<br>uttryck för den vikt regering och riksdag lägger på<br>utbildningen. Antalet reguljära utbildningsplatser vid<br>universitet och högskola har utökats med 30 000 och<br>antalet reguljära vuxenutbildningsplatser med<br>100 000. Antalet sökande till högskolan har dock<br>ökat mycket den senaste femårsperioden. En fortsatt<br>utbyggnad av den högre utbildningen är därför nöd-<br>vändig för att bereda fler ungdomar plats och samti-<br>digt ge möjlighet för fler vuxna att genomgå en<br>grundläggande högskoleutbildning eller vidareut-<br>bildning.</p>
<p>Det är nu möjligt att ytterligare öka denna utbild-<br>ningssatsning. Istället för passiv arbetslöshet kan ut-<br>bildning stärka såväl enskilda människor som Sveri-<br>ges långsiktiga tillväxt:</p>
<p>- Under hösten 1998 skall det tillkomma 15 000<br>nya högskoleplatser och under hösten 2000 yt-<br>terligare 15 000, dvs. sammanlagt 30 000 nya<br>platser. Därigenom kan 60 000 nya permanenta<br>högskoleplatser inrättats under perioden 1997-<br>2000.</p>
<p>- En utökning av vuxenutbildningssatsningen för<br>arbetslösa med möjlighet till ersättning motsva-<br>rande a-kassa. Regeringen bedömer att den ut-<br>ökade satsningen till stor del kommer att gälla<br>vuxna över 25 år som är långtidsarbetslösa. Ut-<br>byggnaden sker successivt för att omfatta 40 000<br>platser hösten år 2000. Därmed har totalt<br>140 000 platser inom vuxenutbildningen skapats<br>år 2000. Kunskapslyftet blir verklighet.</p>
<p>- En ny modern gymnasial lärlingsutbildning in-<br>förs. Utbildningen inleds med två års gemensam<br>utbildning för alla inom programmet. Därefter<br>ges möjlighet att antingen välja den traditionella<br>studievägen eller en arbetsplatsförlagd lärlingsut-<br>bildning varvad med studier i syfte att främja<br>samspelet mellan skola och näringsliv. Vidare in-<br>rättas ett praktikprogram inom ramen för det s.k.<br>individuella programmet.</p>
<p>- Resurstillskottet till kommunsektorn ger grund-<br>skolan bättre förutsättningar att uppfylla sina<br>mål för alla elever. Enligt regeringen bör tillskot-<br>tet leda till att förstärkta resurser ges till elever<br>med behov av särskilt stöd, och att en särskild<br>satsning görs på miljö, natur och teknik i skolan.</p>
<p>- Den kvalificerade yrkesutbildningen utökas med<br>1 500 platser hösten 1997 och ytterligare 2.800<br></p>
<p>platser hösten 1998. Totalt kommer det att fin-<br>nas ca 9 000 platser hösten 1998. Utbildningen<br>är på eftergymnasial nivå och en tredjedel av den<br>är arbetsplatsförlagd.</p>
<p>Framgångsrika och växande företag</p>
<p>Den kraftiga förbättringen av de offentliga finanser-<br>na och det därpå ökade förtroendet och de fallande<br>räntorna har varit av stor vikt för företagandet. An-<br>talet konkurser har minskat kraftigt. Antalet nyeta-<br>bleringar ligger på närmare 30 000 per år. Industrins<br>lönsamhet - mätt som vinstandel av förädlingsvärdet<br>- har stigit från 25 procent 1992 till 40 procent<br>1995. Räntabiliteten på eget kapital har under sam-<br>ma period stigit från 2,5 till 21 procent. De utländ-<br>ska direktinvesteringarna har stigit från runt 30 mil-<br>jarder kronor i början av 1990-talet till att överstiga<br>100 miljarder kronor 1995.</p>
<p>DIAGRAM 1.8</p>
<p>Utvecklingen av företagskonkurser och nyetableringar</p>
<p>1990-1996</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-8.png" style="width:169pt;height:113pt;"/>
<p>Källa: SCB</p>
<p>Anm: Nyetableringar avser företag med en omsättning på minst 30 000<br>kronor.</p>
<p>Endast genom starka företag i en konkurrenskraf-<br>tig miljö kan Sverige fortsätta att utveckla ett gott<br>samhälle med hög tillväxt och välstånd för hela<br>folket. Det har dock inte varit möjligt att helt un-<br>danta näringslivet från budgetsaneringen. Samti-<br>digt är det företagen som snabbast känner av de<br>sänkta räntorna och uppgången i den inhemska<br>ekonomin. Med sunda statsfinanser ökar även fö-<br>retagens styrka. När tryggheten hos medborgarna<br>ökar och tilliten till de offentliga välfärdssystemen<br>stärks kan den inhemska efterfrågan öka. En fort-<br>satt ansvarstagande finanspolitik är därför det<br>viktigaste bidraget till ett gott företagsklimat.</p>
<p>Riksdagen har därtill beslutat om en rad förbätt-<br>ringar i villkoren för företag som t.ex. sänkta soci-<br>alavgifter med särskild inriktning på småföretag,<br>lättnader i ägarbeskattningen för små och medelsto-<br>ra företag samt förenklingar i skattereglerna. Detta<br>hindrar inte att ytterligare åtgärder behöver genom-<br>föras för att stärka företagen och då särskilt de små<br>och medelstora:</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>- Vid start av eget företag ges rätt till tjänstledighet<br>under 6 månader. En förutsättning är dock att<br>det nya företaget inte konkurrerar med det gam-<br>la.</p>
<p>- Nedsättningen av arbetsgivaravgifter med sär-<br>skild inriktning mot mindre företag utvidgas och<br>kommer att omfatta en lönesumma på högst<br>850 000 kronor per år.</p>
<p>- Beskattningen av små och medelstora företag<br>lindras genom att det s.k. löneunderlaget höjs<br>från 70 till 100 procent vid beräkning av lätt-<br>nadsutrymmet.</p>
<p>- Enskilda näringsidkare ges möjlighet att ta ut en<br>större del av inkomsten som kapitalinkomst.</p>
<p>- Det s.k. kapitalförlustbegreppet utmönstras ur<br>lagstiftningen, vilket gör det möjligt att dra av<br>t.ex. förluster på grund av att man utsatts för<br>brott.</p>
<p>- Villkoren för livsmedelsproduktion förbättras yt-<br>terligare genom att 0,7 miljarder kronor satsas på<br>bl.a. en utbyggnad av miljöprogrammet för jord-<br>bruk så att detta EU-stöd kan utnyttjas fullt ut.<br>Hälften finansieras av EU. Därmed utnyttjas nu<br>miljöstöden fullt ut samtidigt som jordbrukets<br>roll som en framtidsnäring ytterligare förstärks.</p>
<p>- Regeringen aviserar ett tillskott för informations-<br>insatser m.m. till kooperativt företagande och<br>kvinnors företagande.</p>
<p>- Krånglet skall minska. Ett förslag om ett nytt sys-<br>tem för skatteinbetalningar kommer under våren<br>att föreläggas riksdagen. Så kallade skattekonton<br>kan därigenom tas i bruk redan nästa år. Det<br>kommer att underlätta och effektivisera företa-<br>gens arbete på en rad sätt.</p>
<p>- Produktionsskatten på vattenkraft sänks vilket<br>har särskild betydelse för den elintensiva indust-<br>rin.</p>
<p>- För att gynna små företag aviserar regeringen ett<br>utvidgat särskilt högriskskydd under sjuklönepe-<br>rioden.</p>
<p>- Regeringen kommer att lägga förslag om direkt-<br>avdrag för investeringar i biobaserad energipro-<br>duktion.</p>
<p>Hållbar tillväxt</p>
<p>En hållbar utveckling innebär att vi som lever i dag<br>klarar våra behov utan att äventyra förutsättningar-<br>na för framtida generationer. FN:s konferens om<br>miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 betonade<br>sambandet mellan social, kulturell, ekonomisk och<br>ekologisk hållbarhet. Ekonomisk utveckling, en rik<br>kultur och social välfärd måste gå hand i hand med<br>skydd av miljön och hushållning med naturresurser-<br>na.</p>
<p>Vi i de rikare länderna har ett särskilt ansvar.<br>Trots att vi utgör en begränsad del av jordens befolk-<br>ning så står vi för huvuddelen av den globala belast-<br>ningen på miljö och naturresurser. Vi har också de<br>största möjligheterna att ändra livsstil och teknik ef-<br>tersom vi kommit längst i ekonomisk utveckling och<br>social välfärd. För oss är den nya stora uppgiften in-<br>för 2000-talet att utveckla den ekologiska hållbarhe-<br>ten.</p>
<p>Programmet för att ställa om Sverige till ekologisk<br>hållbarhet bär i sig en tillväxtpotential och skall där-<br>för ses som en del i politiken för att stärka Sveriges<br>konkurrenskraft och öka sysselsättningen. Omställ-<br>ningen medför ett ökat behov av investeringar och<br>utvecklande av modern teknik. Detta gäller inte<br>minst på energiområdet. Om Sverige går före och<br>utvecklar ny teknik kan nya marknader skapas för<br>svenska företag och många nya företag etableras på<br>enerigområdet. Satsningen på den högre utbildning-<br>en, med särskild inriktning mot naturvetenskap och<br>teknik, fyller ur detta perspektiv ett viktigt syfte.</p>
<p>En rad insatser har redan gjorts för att förbättra<br>miljön och hushålla med naturresurserna. Regering-<br>ens ambition är att öka takten i omställningen till ett<br>ekologiskt hållbart samhälle. Det skall ske inom tre<br>områden: Åtgärder för nationella investeringar, sats-<br>ning på lokala investeringar och generella åtgärder<br>för att påverka arbetet inom alla berörda samhälls-<br>områden.</p>
<p>Investeringarna är av avgörande betydelse för om-<br>ställningen till ekologisk hållbarhet. Därför föreslås<br>ett investeringsprogram på 5,4 miljarder kronor un-<br>der tre år. Detta skall gå till investeringar som ökar<br>den ekologiska hållbarheten. Avsikten är bl.a. att ti-<br>digarelägga investeringar och öka investeringstakten.<br>Det lokala perspektiven i arbetet för en hållbar ut-<br>veckling är av central betydelse. Många kommuner<br>arbetar aktivt med lokala Agenda 21. För att bygga<br>vidare på denna positiva utveckling föreslår rege-<br>ringen medel till lokala investeringsprogram. Alla<br>kommuner ges möjlighet att i samverkan med olika<br>lokala investerare utforma och föreslå program för<br>insatser som ökar den ekologiska hållbarheten. Må-<br>let är att hela Sverige skall delta i omställningsarbe-<br>tet. De kommuner eller grupper av kommuner som<br>utses inledningsvis har en viktig roll som föregångare<br>i arbetet.</p>
<p>Staten skall i detta arbete vara ett föredöme.<br>Verksförordningen kommer att ändras så att det<br>krav som ställs på verksamheten med hänsyn till<br>ekologiskt hållbar utveckling beaktas. Myndighetsin-<br>struktionerna ses över. Statsförvaltningen skall arbe-<br>ta mer med miljörevisorer och miljöledning. De stat-<br>liga stöden bör utformas så att hållbarheten främjas.<br>Det kan t.ex. gälla miljökrav på byggande.</p>
<p>Vidare skall den offentliga upphandlingen i större<br>utsträckning gynna miljön. Ekonomiska styrmedel<br>skall användas aktivt, och regeringens större proposi-<br>tioner av betydelse i detta sammanhang skall åtföljas</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>av en ekologisk hållbarhetsbeskrivning. Detsamma<br>gäller statliga utredningar.</p>
<p>En effektivare energianvändning och ökad an-<br>vändning av förnybara energikällor är en avgörande<br>del i omställningsarbetet. Därför förelår regeringen<br>ett program som omfattar 9 miljarder kronor under<br>en sjuårsperiod i detta syfte. Programmet ingår i de i<br>proposition 1996/97:84 föreslagna riktlinjerna för<br>energipolitiken som syftar till att på ett kostnadsef-<br>fektivt sätt minska användningen av el för uppvärm-<br>ning, utnyttja det befintliga elsystemet effektivare<br>och öka tillförseln av el och värme från förnybara<br>energikällor. Programmets huvudinriktning är en<br>kraftfull långsiktig satsning på forskning, utveckling<br>och demonstration av ny energiteknik. Omställning-<br>en av energisystemet är ett led i Sveriges strävan att<br>vara ett föregångsland när det gäller att skapa en<br>ekologisk hållbar utveckling.</p>
<p>Vidare aviseras ett nationellt investeringsprogram<br>för ökade infrastrukturinvesteringar som bidrar till<br>en ökad sysselsättning. 1 programmet ingår vissa<br>kostnader för utbyggnad av Botniabanan mellan<br>Nyland och Umeå. Programmet medger också en<br>finansiell beredskap för ett fortsatt statligt stöd till<br>Inlandsbanan. Vidare ingår en nationell finansiering<br>av vissa storstadsprojekt i Stockholm och Göteborg.<br>Denna nationella finansiering kommer att omprövas<br>när förutsättningarna för regional finansiering ytter-<br>ligare utretts.</p>
<p>En rad generella åtgärder vidtas. Regeringen avser<br>att årligen i budgetpropositionen redovisa hur arbe-<br>tet på respektive område fortskrider och att i en sär-<br>skild skrivelse följa upp det samlade arbetet. Indika-<br>torer för en ekologiskt hållbar utveckling skall ut-<br>vecklas. Propositioner och utredningar av betydelse<br>skall redovisa effekterna på miljö och resursförbruk-<br>ning. Ekonomiska styrmedel och den offentliga upp-<br>handlingen skall användas aktivt i arbetet. Hållbar<br>utveckling bör vara ett övergripande mål för EU och<br>få genomslag i EU:s politik på berörda områden.</p>
<p>Östersjösamarbetet</p>
<p>Sverige engagerade sig tidigt i att bistå de före detta<br>kommunistländerna för att främja reformprocessen<br>mot demokrati och marknadsekonomi. Öppnandet<br>av dessa länder mot omvärlden vidgade våra egna<br>perspektiv t ex när det gäller inriktningen av miljö-<br>vården, kommunikationsmönster, handel och inves-<br>teringar. Nya marknader med stor tillväxtpotential<br>öppnas för svenska varor och företag. Sverige stärks<br>när länderna runt omkring blir ekonomiskt starkare.<br>I Östersjösamarbetet finns även en viktig EU-<br>dimension, inte minst i ljuset av den kommande ut-<br>vidgningen av unionen.</p>
<p>Stora svenska insatser har under 1990-talet gjorts<br>på bl.a. energi- och miljöområdena. Dessa insatser<br>har gett upphov till betydande leveranser från svens-<br>ka företag. En grundläggande förutsättning för en<br>expansion av den svenska ekonomin är att Sverige<br></p>
<p>befinner sig i en dynamisk ekonomisk miljö. Därför<br>är svenska företagsetableringar i Östersjöregionen till<br>stor fördel för Sverige. Det svenska näringslivet har<br>emellertid i jämförelse med näringslivet i de övriga<br>nordiska länderna haft en ganska avvaktande attityd<br>till satsningar såväl när det gäller handel som före-<br>tagsetableringar.</p>
<p>Östersjöområdet har en mycket stor ekonomisk<br>potential. För att stimulera de svenska insatserna och<br>därmed också främja sysselsättningen i Sverige, har<br>regeringen introducerat den s.k. Östersjömiljarden.<br>Medlen skall under en treårsperiod användas för att<br>stärka samarbete och utveckling kring Östersjön,<br>bl.a. genom åtgärder och projekt inom de fem priori-<br>terade områdena livsmedel, energi, utbildning, in-<br>frastruktur och miljö. I samarbete med bl.a. Världs-<br>banken och EBRD förbereds stora satsningar på<br>energi- och miljöprojekt i varje land. Därutöver har<br>man tagit emot en mängd ansökningar från företag,<br>kommuner och enskilda om stöd till olika projekt.<br>Bedömningar av dessa projektförslag pågår för när-<br>varande i regeringskansliet.</p>
<p>Östersjömiljarden är ett värdefullt komplement till<br>de reguljära samarbetsinsatserna i central- och Östeu-<br>ropa som Sverige finansierat sedan 1989. Regeringen<br>förbereder nu en fortsättning på programmet.</p>
<h4>1.4.3 Vården, omsorgen och skolan</h4>
<p>Under tre år i början av 1990-talet hade Sverige ne-<br>gativ tillväxt och tappade jämfört med en normal<br>trendmässig utveckling drygt 10 procent av BNP.<br>Därmed försvagades skatteunderlagen och de offent-<br>liga finanserna och omkring 10 procent av jobben i<br>den offentliga sektorn försvann. Krisen i början av<br>1990-talet har lett till att mer än 100 000 jobb har<br>försvunnit i kommuner och landsting.</p>
<p>Vid utformningen av saneringsprogrammet var en<br>grundläggande princip att verksamheter skall priori-<br>teras framför transfereringar. Detta har inneburit att<br>statsbidragen till kommuner och landsting har hållits<br>nominellt oförändrade trots att nästan alla andra<br>budgetposter har fått vidkännas omfattande bespa-<br>ringskrav. Det har däremot inte varit möjligt att<br>skydda den kommunala sektorn mot effekterna av<br>den svaga ekonomiska utvecklingen. Kommuner och<br>landsting har utsatts för svåra ekonomiska påfrest-<br>ningar. Alternativet - att inte göra något åt de stats-<br>finansiella problemen - hade emellertid varit ännu<br>värre för kommuner och landsting. Växande ränte-<br>kostnader för statsskulden hade snabbt trängt undan<br>väsentliga utgifter för välfärden.</p>
<p>Att hejda sysselsättningsfallet i kommuner och<br>landsting är avgörande för såväl arbetslösheten som<br>för kvaliteten på vård, omsorg och skola. En satsning<br>på verksamheterna skapar trygghet för både dem<br>som är anställda och dem som är i behov av kommu-</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>nal service, samt för att upprätthålla respekten för<br>och tilliten till den offentliga verksamheten. Den har<br>också en stor betydelse för möjligheten till jämställt<br>förvärvsarbete. Tillit till välfärden och trygghet i an-<br>ställningen är avgörande för hushållens efterfrågan.<br>Stabilitet i den kommunala sektorn kan därför få<br>gynnsamma effekter även på den privata sysselsätt-<br>ningen.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition en nivå-<br>höjande satsning på 8 miljarder kronor för 1998 och<br>framåt till kommuner och landsting. Detta utrymme<br>har skapats tack vare den framgångsrika saneringen<br>av de offentliga finanserna. Under 1995 och 1996<br>har sysselsättningen i den kommunala sektorn fort-<br>satt att falla. Att i dagens arbetsmarknadsläge ytter-<br>ligare öka arbetslösheten genom att minska på den<br>offentliga personalen är dålig ekonomisk politik. Re-<br>geringen har därför i tilläggsbudgeten för 1997 före-<br>slagit att halva beloppet, 4 miljarder kronor, skall<br>gälla redan under andra halvåret 1997. Regeringen<br>föreslår också att tidpunkten för införande av balan-<br>skravet för kommuner förskjuts till samma år som<br>för landstingen, nämligen år 2000.</p>
<p>Samhällets förmåga att möta vård och omsorgs-<br>behoven hos gamla och sjuka är avgörande för väl-<br>färdssystemets legitimitet. Den är därmed också en<br>viktig komponent i de förutsättningar som skapar<br>trygghet och framtidstro. Den svenska sjukvården<br>och omsorgen är i ett internationellt perspektiv av<br>hög kvalitet. Det finns dock brister och otillfreds-<br>ställda behov som hotar att växa om inte verksamhe-<br>terna utvecklas och ytterligare resurser tillförs. De<br>ökade statsbidrag som nu föreslås bör leda till att<br>antalet sysselsatta inom den kommunala sektorn<br>ökar och att resurstillskottet tillförs vården, omsor-<br>gen och skolan. Regeringen anser att inriktningen<br>bör vara att resurstillskottet leder till att kommuner<br>och landsting vidtar åtgärder så att väntetiderna i<br>sjukvården blir kortare, kvaliteten i äldreomsorgen<br>blir högre, de psykiskt störda ges en bättre vård och<br>omsorgen och vården i livets slutskede förbättras.<br>Resurstillskottet bör vidare leda till att förstärkta re-<br>surser ges till elever med behov av särskilt stöd och<br>att särskild satsning görs på miljö, natur och teknik.</p>
<p>Tillskottet samt det uppskjutna balanskravet ska-<br>par utrymme i tiden för ett mer långsiktigt omstruk-<br>tureringsarbete. Till följd av den demografiska ut-<br>vecklingen bedöms behoven av kommunal verksam-<br>het fortsätta att öka även efter sekelskiftet. Det är<br>således nödvändigt att även i fortsättningen ständigt<br>arbeta med att åstadkomma ett bättre utnyttjande av<br>befintliga resurser. Regeringen vill därför framhålla<br>att arbetet med omstruktureringen och effektivise-<br>ringen av den kommunala verksamheten måste fort-<br>sätta även om statsbidragen nu ökar.</p>
<p>För att ytterligare höja kvaliteten inom den of-<br>fentliga sektorn under 1997 och 1998 kommer re-<br>sursarbeten, den s.k. Kalmarmodellen, att temporärt<br>införas. Det innebär att den offentliga sektorn får ta<br></p>
<p>emot en långtidsarbetslös som utför kvalitetshöjande<br>arbete och erhåller ersättning motsvarande a-kassa<br>under maximalt 6 månader med möjlighet till för-<br>längning till 9 månader. Resursarbetena är en tillfäl-<br>lig lösning och inte ett permanent inslag.</p>
<p>Den nu föreslagna 8-miljarderssatsningen är en<br>del av en större insats för att stärka verksamheterna i<br>välfärden. Återbetalningsskyddet som utfärdades<br>hösten 1996, med anledning av att de preliminära<br>skatteinkomsterna räknades upp med 2,6 miljarder<br>kronor, skapar en god grund för att sysselsättningen<br>i den kommunala sektorn inte skall fortsätta falla<br>utan tvärtom öka. Välfärdens kärna stärks. Eftersom<br>andelen kvinnor som jobbar i offentlig sektor är stor,<br>har dessa insatser särskilt positiva effekter på kvin-<br>nors möjlighet att få arbete.</p>
<p>Utjämningssystemets effekter för resursfördelning-<br>en mellan kommuner och landsting med befolknings-<br>minskning och sådana med befolkningsökning behö-<br>ver belysas närmare. Frågan bör med förtur behand-<br>las av den parlamentariska kommitté som har till<br>uppgift att utvärdera utjämningssystemets effekter.</p>
<p>Många människor känner i dag en oro i vardags-<br>livet och en bristande trygghet på gator och torg.<br>Regeringen aviserar därför ett tillskott på 200 miljo-<br>ner kronor 1998 till rättsväsendet för bl.a. satsningar<br>inom polisen. Denna satsning på lag och rätt syftar<br>till att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten.</p>
<p>Regeringen överväger frågan om privata pensions-<br>försäkringars ställning vid inkomstberäkningar av<br>efterlevandepensionen. Regeringen återkommer med<br>förslag i budgetpropositionen.</p>
<h4>1.4.4 Offensivare arbetsmarknadspolitik</h4>
<p>Arbetsmarknadspolitiken har en viktig roll i den eko-<br>nomiska politiken. Den främjar tillväxt och syssel-<br>sättning genom att öka flexibiliteten på arbetsmark-<br>naden, motverka inflationsdrivande bristsituationer,<br>stärka arbetskraftens kompetens och förebygga per-<br>manent utslagning av personer från arbetslivet. Ar-<br>betsmarknadens funktionssätt är av avgörande bety-<br>delse för att målet om 4 procents öppen arbetslöshet<br>år 2000 skall kunna uppnås.</p>
<p>Regeringen har sedan den tillträdde arbetat med<br>att reformera den aktiva arbetsmarknadspolitiken.<br>Utbildning och kompetenshöjning är ett centralt in-<br>slag i strategin för att återföra arbetslösa till reguljärt<br>arbete. De lokala arbetsförmedlingarna har stärkts.<br>Kommunerna har fått ett starkare inflytande. De ar-<br>betsmarknadspolitiska medlen har blivit mer flexibla<br>och individuellt anpassade. Konkreta och realistiska<br>individuella handlingsplaner upprättas mellan den<br>arbetssökande och arbetsförmedlingen. Därigenom<br>tydliggörs både den arbetssökandes och arbetsför-<br>medlingens ansvar. Syftet är att påskynda återgången<br>till den reguljära arbetsmarknaden.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>Den höga arbetslösheten och stora åtgärdsvoly-<br>men ställer arbetsmarknadspolitiken inför svåra på-<br>frestningar. Ett sådant problem är undanträngnings-<br>effekterna, bl.a. i form av att personer som deltar i<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder utför arbete som i<br>annat fall skulle ha utförts av reguljärt sysselsatta.<br>Åtgärder med en hög subvention av arbetskraften är<br>verkningsfulla och möjliga enbart om de omges med<br>ett regelverk som minskar sådana undanträngnings-<br>effekter. Subventionen måste riktas in mot arbetslösa<br>som utan subvention skulle haft svårt att komma in<br>på den ordinarie arbetsmarknaden, t.ex. långtidsar-<br>betslösa. Åtgärder som medför risk för en relativt<br>stor undanträngning kan endast accepteras om sub-<br>ventionen inte är för hög. Åtgärden innebär då ett<br>relativt stort åtagande av den som tillhandahåller åt-<br>gärdsplatsen och därmed en lägre tröskel för om-<br>vandling till reguljärt arbete.</p>
<p>Ett annat problem är att de stora åtgärdsvolymer-<br>na kan leda till att kvalitetskraven på arbetsmark-<br>nadspolitiken sänks. Regeringen aviserar därför ett<br>tillskott på 1 miljard kronor till yrkesinriktad ar-<br>betsmarknadsutbildningen för att höja kvaliteten.<br>Därmed minskar risken för att det uppkommer brist<br>på vissa yrkesgrupper. Arbetsmarknadsverket kom-<br>mer också att tillfälligt tillföras ytterligare personal-<br>resurser för 1997.</p>
<p>Under återstoden av 1997 ges en möjlighet till till-<br>fällig avgångsersättning för äldre långtidsarbetslösa.<br>Möjligheten ges till dem som är mellan 60 och 64 år<br>samt har varit inskrivna vid arbetsförmedlingen un-<br>der minst 12 månader under tiden 1 januari 1996 till<br>15 april 1997. Ersättningen är permanent och mot-<br>svarar a-kassa utan aktiveringskrav. Regeringens av-<br>sikt är att senast i samband med budgetpropositio-<br>nen föreslå att en s.k. generationsväxling skall ge-<br>nomföras. Regeringen kommer under hösten därut-<br>över att presentera ytterligare förslag till ungdomsåt-<br>gärder.</p>
<p>För att motverka passivitet och utslagning avise-<br>rar regeringen en försöksverksamhet för arbetslösa<br>att deltaga i olika projekt. Avsikten är att regeringen<br>skall kunna medge undantag från vissa regler i bi-<br>draget för arbetslöshetsförsäkringen. Deltagare skall<br>vara berättigade till a-kassa eller KAS. Försöket är<br>tidsbegränsat fr.o.m. den 1 juli 1997 till utgången av<br>1998, därefter skall en utvärdering genomföras. Den<br>totala omfattningen är 500 miljoner kronor 1997<br>och 1 miljard kronor 1998. Härmed uppnås en<br>flexiblare användning av bidraget till arbetslöshetser-<br>sättningen och ytterligare steg mot ett ökat utrymme<br>för den kommunala nivå i arbetsmarknadspolitiken<br>tas.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen skall bidra till trygghet<br>vid omställning från ett arbete till ett annat, inte ut-<br>göra ett permanent försörjningssystem. Under arbets-<br>löshetsperioden ska aktiva insatser göras som för-<br>stärker den enskildes ställning på arbetsmarknaden,<br>genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utbild-<br></p>
<p>ning. Försäkringen bygger på en arbets- och kompe-<br>tenslinje där aktiva insatser alltid skall komma i förs-<br>ta hand. Arbetslöshetsförsäkringen utgör ett ömse-<br>sidigt kontrakt mellan den arbetslöse och samhället.<br>Om den arbetslöse gör allt vad han eller hon kan för<br>att åter få ett jobb ställer staten upp med att erbjuda<br>utbildning och kompetenshöjning. Regeringen har<br>föreslagit en höjning av ersättningsnivån från 75<br>procent till 80 procent från den 29 september 1997.<br>Höjningen är fullt ut finansierad bl.a. genom en höj-<br>ning av arbetslöshetskassornas bidrag till försäkring-<br>en.</p>
<h4>1.4.5 Lönebildningen måste fungera</h4>
<p>En väl fungerande lönebildning är en förutsättning<br>för att arbetslösheten skall kunna halveras. Under de<br>senaste 20 åren har lönebildningen inte fungerat till-<br>fredsställande. Lönerna har ökat för snabbt i förhål-<br>lande till våra viktigaste konkurrentländer. Inför<br>1995 års avtalsrörelse formulerade den s.k. Edin-<br>gruppen, som var sammansatt av ekonomer hos ar-<br>betsmarknadens parter, en norm som kom att kallas<br>Europanormen. Denna gick ut på att lönekostnader-<br>na på den svenska arbetsmarknaden i genomsnitt<br>borde öka i samma takt som i det övriga Västeuro-<br>pa.</p>
<p>De förhandlingar som följde under år 1995 kom<br>att leda till att lönerna ökade snabbare än i Västeu-<br>ropa i övrigt. Detta har möjligen på kort sikt varit till<br>fördel för många som har arbete, eftersom löneök-<br>ningarna och den låga inflationen kortsiktigt ledde<br>till den högsta reallöneökningen sedan det tidiga<br>1960-talet. Men det har också varit till nackdel för<br>sysselsättningen i Sverige och därmed för såväl sys-<br>selsatta som arbetslösa p.g.a. högre kostnader för<br>arbetslösheten. Lönebildningen har gått i otakt med<br>sysselsättningen.</p>
<p>Konsekvenserna av brister i lönebildningen är an-<br>norlunda nu mot förr. Om lönekostnaderna steg mer<br>i Sverige än i omvärlden under 1970- och 1980-talen<br>medförde det på kort sikt ökad inflation och först på<br>längre sikt försvagad konkurrenskraft och risk för<br>arbetslöshet och devalvering. Den djupa krisen i<br>början av 1990-talet uppkom efter en sådan process<br>med hög inflation och försvagad konkurrenskraft.<br>Utvecklingen visar att en beredvillighet att acceptera<br>inflation inte ger en hållbart låg arbetslöshet. Infla-<br>tionsvägen är stängd.</p>
<p>Om lönekostnaderna stiger mer i Sverige än i om-<br>världen i dagens situation med stabilt låga pris- och<br>löneökningar i vår omvärld, internationellt integre-<br>rade kapital- och valutamarknader och en stängd<br>inflationsväg medför det stigande räntor och därmed<br>även på kort sikt ekonomisk åtstramning och stigan-<br>de arbetslöshet.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>Förr var det under en övergångstid möjligt att<br>misslyckas och leva med konsekvenserna av brister i<br>lönebildningen. Det är det inte längre. Nu leder hög-<br>re löneökningar än i omvärlden till att massarbets-<br>lösheten biter sig fast.</p>
<p>Viktiga förutsättningar för lönebildningen be-<br>stäms av regeringens och riksdagens beslut avseende<br>den samlade ekonomiska politiken, dvs. skatte- och<br>transfereringssystemen, arbetsmarknads- och utbild-<br>ningspolitiken samt arbetsrätten inklusive lagstift-<br>ning om konflikter och medling. Men det helt avgö-<br>rande direkta inflytandet över lönebildningen ligger<br>hos arbetsmarknadens parter, som bestämmer de<br>regler som styr avtalsförhandlingar och avtalsinne-<br>håll.</p>
<p>Regeringen gav i maj 1996 i uppdrag åt parterna<br>på arbetsmarknaden att fram till den 31 mars 1997<br>gemensamt formulera nödvändiga förändringar av<br>förhandlings- och lönebildningssystemet för att sä-<br>kerställa en bättre fungerande lönebildning. Detta<br>uppdrag har resulterat i flera bidrag. Av särskilt in-<br>tresse är det samarbetsavtal som har ingåtts mellan<br>arbetstagare och arbetsgivare inom industrin och det<br>förslag som har arbetats fram inom LO:s s.k. LISA-<br>projekt. Regeringen välkomnar samtliga förslag och<br>avser att tillsätta en utredning för att arbeta vidare<br>med en del av de konstruktiva förslag som fram-<br>kommit. Utredningen skall bl.a. undersöka möjlighe-<br>terna att förstärka medlingsinstitutionen.</p>
<h3>1.5 Budget-och skattepolitiken</h3>
<p>Budgetpolitiken karaktäriseras av fortsatt stramhet.<br>Aktuella beräkningar visar att det finns ett reformut-<br>rymme på ca 14 miljarder kronor för 1998. För att<br>säkra detta utrymme har följande principer tilläm-<br>pats: De återstående delarna av konsolideringspro-<br>grammet genomförs. Överskridanden av budgetera-<br>de belopp skall finansieras. Besparingsförslag som<br>visar sig få mindre effekt än beräknat skall komplet-<br>teras med nya åtgärder så att avsedda besparingar<br>uppnås.</p>
<p>Utgiftstak 1998-2000</p>
<p>Den ekonomiska utveckling som ligger till grund för<br>nuvarande beräkning är ur statsfinansiell synvinkel<br>gynnsammare än den som budgetpropositionen ba-<br>serades på. Denna utveckling i kombination med att<br>de strama principerna för budgetpolitiken upprätt-<br>hålls har lett till att ett utrymme för reformer upp-<br>kommer 1998. Utgiftsökningarna och skattelättna-<br>derna som föreslås i denna proposition ryms därför<br>inom de fastställda utgiftstaken och överensstämmer<br>med de fastlagda budgetpolitiska målen. Utgiftstaken<br>1998 och 1999 ligger fast. Fördelningen mellan ut-<br></p>
<p>giftsområdena har dock reviderats sedan budgetpro-<br>positionen.</p>
<p>Taket för statens utgifter år 2000 föreslås vara<br>744 miljarder kronor. Denna nivå innebär att utgif-<br>terna realt sett är i stort sett oförändrade från de bå-<br>da föregående åren. Utgiftstaket som andel av BNP<br>sjunker därmed från 41,2 procent 1997 till 39,1,<br>38,0 och 36,7 procent 1998; 1999 respektive år<br>2000.</p>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna</p>
<p>För att saneringen av statsfinanserna skulle ge ett<br>snabbt, kraftigt och varaktigt resultat har arbetet be-<br>drivits längs två linjer. Dels har ett konsoliderings-<br>program på sammanlagt 126 miljarder kronor ge-<br>nomförts, dels har institutionella förändringar som<br>syftar till att förebygga och förhindra en framtida<br>okontrollerad försämring av de offentliga finanserna<br>vidtagits.</p>
<p>Konsolideringsprogrammet skall genomföras i sin<br>helhet. Fortfarande återstår dock vissa delar att pre-<br>cisera och andra delar har ännu inte trätt i kraft.<br>Dessa återstående delar kommer att preciseras och<br>genomföras så att programmet får full effekt 1998.<br>Varje halvår görs en uppföljning av programmet, se-<br>nast i budgetpropositionen 1996 och nu även i denna<br>proposition.</p>
<p>TABELL 1.6 BESLUTSLÄGET 1998</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>MIILJARDER KRONOR</p></td><td>
<p>INKOMSTER</p></td><td>
<p>UTGIFTER</p></td><td>
<p>TOTALT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Preciserade beslut</p></td><td>
<p>59,4</p></td><td>
<p>65,0</p></td><td>
<p>124,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aviserade beslut</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återstår att åtgärda</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>59,4</p></td><td>
<p>66,1</p></td><td>
<p>125,5</p></td></tr>
</table>
<p>B udgetprocessen</p>
<p>Stora förändringar av budgetprocessen och de insti-<br>tutionella förhållandena har ägt rum de senaste åren.<br>Av de institutionella förändringarna är införandet av<br>ett utgiftstak den mest genomgripande. Utgiftstaket<br>omfattar i princip hela den offentliga sektorns utgif-<br>ter. För staten, statsskuldsräntorna undantagna,<br>samt socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten<br>läggs ett utgiftstak fast. För kommunerna begränsas<br>utgifterna indirekt genom att inkomsterna i form av<br>skatt och statsbidrag begränsas samtidigt som ett<br>balanskrav gäller för kommuner och landsting.</p>
<p>Utgiftstaket är treårigt och rullas varje år framåt. 1<br>1996 års vårproposition fastställdes taken för åren<br>1997-1999. I föreliggande proposition föreslås tak<br>för år 2000. Beräkningen av utgiftstaket bygger på<br>prognoser för ett flertal samhällsekonomiska vari-<br>abler såsom tillväxt, arbetslöshet, ränta och inflation.<br>Taket är nominellt. Det statliga taket får inte över-<br>skridas. Om det krävs eller är önskvärt att utgifterna<br>ökar inom vissa områden måste detta lösas genom<br>omprövningar inom ramen för det totala taket.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>Den första januari 1997 trädde lagen om stats-<br>budgeten i kraft. Regelverken kring den nya budget-<br>processen gavs därmed en fast form. Besluten om<br>budgeten koncentreras, vilket ökar möjligheterna att<br>göra prioriteringar mellan olika områden.</p>
<p>Ytterligare en del av de institutionella förändring-<br>arna är den skärpta uppföljningen av utgifterna un-<br>der innevarande budgetår. Fackdepartementen har<br>ansvar för att varje kvartal prognostisera utgifterna<br>på samtliga anslag för det innevarande året. I de fall<br>utgifterna ser ut att bli högre än budgeterat skall<br>fackdepartementen komma med förslag till åtgärder<br>för att förhindra att budgeten överskrids.</p>
<h4>1.5.1 Skattepolitiken</h4>
<p>Starka statsfinanser är ett grundläggande villkor för<br>en uthållig välfärd. Det är viktigt att skattesystemet<br>stimulerar till arbete och investeringar. Skatternas<br>främsta syfte är dock att finansiera våra gemensam-<br>ma utgifter. Tar man hänsyn till att även underskot-<br>ten måste betalas har det egentliga skatteuttaget, dvs.<br>skattekvoten plus det offentliga underskottet, sjunkit<br>sedan 1993. Det förbättrade statsfinansiella läget gör<br>att även det totala skatteuttaget kommer att kunna<br>minskas något från 1999. En av flera tänkbara åt-<br>gärder är inkomstskattelättnader för låg- och me-<br>delinkomsttagare.</p>
<p>DIAGRAM 1.9</p>
<p>Den egentliga skattekvoten</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-9.png" style="width:171pt;height:120pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Skattesystemet medverkar till en rättvis fördelning.<br>Ett exempel på detta är beskattningen av förmögen-<br>het. En ny lag om förmögenhetsskatt har presente-<br>rats under våren. Skattesystemet är emellertid bara<br>ett bland flera fördelningsinstrument. Minst lika vik-<br>tig för att motverka ökade klyftor är en väl funge-<br>rande arbetsmarknad och en bra utbildningspolitik.</p>
<p>Det sammantagna resultatet av den ekonomiska<br>politiken har medfört att företagsklimatet har för-<br>bättrats, trots att även företagen har fått bidra till<br>saneringen av de offentliga finanserna. Företagsbe-<br>skattningen i Sverige är sedan länge förmånlig i ett<br></p>
<p>internationellt perspektiv. Lättnader i ägarbeskatt-<br>ningen har genomförts för att förbättra villkoren för<br>nyinvesteringar och kapitalförsörjning i små och me-<br>delstora företag. Därigenom förbättras villkoren för<br>de företag som inte har tillgång till den internatio-<br>nella kapitalmarknaden.</p>
<p>En rad åtgärder har genomförts och genomförs<br>för att ytterligare förbättra företagsklimatet för de<br>mindre och medelstora företagen. Nedsättningen av<br>arbetsgivaravgifter med särskild inriktning mot<br>mindre företag utvidgas och kommer att omfatta en<br>lönesumma på högst 850 000 kronor per år. Be-<br>skattningen av små och medelstora företag lindras<br>genom att det s.k. löneunderlaget höjs från 70 till<br>100 procent vid beräkning av bl.a. lättnadsutrym-<br>met. Enskilda näringsidkare m.fl. kommer också att<br>kunna ta ut en större del av inkomsten som kapital-<br>inkomst. Det s.k. kapitalförlustbegreppet tas bort ur<br>lagstiftningen, vilket gör det möjligt att dra av för-<br>luster t.ex. på grund av att man utsatts för brott.<br>Skattereglerna har förändrats för att underlätta gene-<br>rationsskiften. Tjänstebeskattningsutredningen har<br>lämnat sitt slutbetänkande som nu är föremål för<br>remissbehandling. Det pågår även ett arbete för att<br>förenkla skattereglerna för enskilda näringsidkare.</p>
<p>TABELL 1.7 BOLAGSSKATTEN I OLIKA<br>EU-LÄNDER</p>
<p>LAND B0 LAGSSKATTESATS</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Sverige</p></td><td>
<p>28,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Belgien</p></td><td>
<p>40,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>34,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>England</p></td><td>
<p>33,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>28,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>36,66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grekland a)</p></td><td>
<p>40,00/35,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Holland</p></td><td>
<p>35,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Irland</p></td><td>
<p>38,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>53,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Luxemburg</p></td><td>
<p>40,29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portugal</p></td><td>
<p>39,60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Spanien</p></td><td>
<p>35,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland b)</p></td><td>
<p>45,00/30,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Österrike</p></td><td>
<p>34,00</p></td></tr>
</table>
<p>a) lägre skattesats för noterade inhemska företag</p>
<p>b) lägre skattesats för utdelade vinster</p>
<p>Källa: OECD</p>
<p>Under våren lägger regeringen förslag om ett nytt<br>system för skattebetalningar. Därmed kommer både<br>företagens och skatteförvaltningens arbete att under-<br>lättas och effektiviseras på en rad sätt. Det nya sys-<br>temet med s.k. skattekonton skall träda i kraft den 1<br>januari 1998.</p>
<p>I strävan efter ett gott företagsklimat ingår också<br>kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Kon-<br>kurrensen får inte snedvridas av att en del företag</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>genom ohederlighet skaffar sig orättmätiga fördelar<br>gentemot de hederliga. Regeringen har lagt en rad<br>förslag som förbättrat och effektiviserat skattemyn-<br>digheternas arbete. Tidigare har 200 miljoner kronor<br>per år avsatts till skatteförvaltningen som särskilda<br>medel för skattekontroll. Genom ändring i revisions-<br>reglerna kommer skattekontrollen att bli effektivare.<br>I samma syfte har förslag nyligen lämnats till riksda-<br>gen om att skattemyndigheterna skall ges vidgade<br>möjligheter att föra in uppgifter från andra myndig-<br>heter i skatteregistret. Flera utredningar som tillsatts<br>inom området, bl.a. skatteflyktskommittén, skatte-<br>kontrollutredningen och ekobrottsutredningen, har<br>under vintern och våren lämnat förslag till ytterligare<br>förbättringar inom området.</p>
<p>Ett högt skatteuttag ställer stora krav på att skat-<br>tesystemet är ekonomiskt effektivt. Skatteplanering<br>och andra snedvridningar kan annars undergräva<br>ekonomins funktionsförmåga. För att skattesystemet<br>skall ha en allmän acceptans är det viktigt att det är<br>någorlunda enkelt och överskådligt och att möjlighe-<br>terna till fusk och överutnyttjande är små. Genom<br>skattereformen 1990-1991 fick Sverige ett hållbart<br>skattesystem med förhållandevis enkla regler basera-<br>de på sunda principer. Sambandet mellan inkomsten<br>och hur mycket man faktiskt betalade i skatt ökade<br>väsentligt. Regeringen kommer att redovisa sin slut-<br>giltiga bedömning av skattereformen i budgetpropo-<br>sitionen i höst.</p>
<p>Socialförsäkringarna finansieras genom allmänna<br>egenavgifter, socialavgifter och allmänna skatteme-<br>del. De senaste åren har det gjorts stora förändringar<br>av regelverket, bl.a. har egenavgiften omvandlats<br>från en arbetslöshetsförsäkringsavgift till en sjukför-<br>säkringsavgift samt höjts i flera etapper. Vidare har<br>utgifter flyttats mellan de olika försäkringarna. Det<br>har inneburit att en obalans uppstått i den meningen<br>att intäkterna från de olika avgifterna inte motsvarar<br>kostnaderna för motsvarande försäkringar. Sjukför-<br>säkringen uppvisar t.ex. ett överskott, medan de pen-<br>sioner som skattefinansieras uppvisar ett underskott.<br>Totalt sett står socialavgifter och allmänna egenav-<br>gifter för 75 procent av socialförsäkringarnas samla-<br>de utgifter. Regeringen avser att se över strukturen<br>på socialavgifterna och återkomma till riksdagen.</p>
<p>Skattepolitiken utgör också en del i arbetet för att<br>göra Sveriges ekonomi långsiktigt hållbar även ur en<br>ekologisk synvinkel. Genom att skatter används som<br>ekonomiska styrmedel kan de bidra till att höja om-<br>vandlingstrycket och styra konsumtionen i miljövän-<br>lig riktning. Sverige ligger i dag mycket långt framme<br>i beskattningen av fossila bränslen. Avskaffandet av<br>försäljningsskatten för personbilar och den nya ut-<br>formningen av beskattningen av förmånsbilar bidrar<br>till att stimulera förnyelsen av bilparken. Därmed<br>blir bilarna mer miljövänliga och trafiksäkra samti-<br>digt som bilförmånshavarna får ökade incitament att<br>minska det privata körandet. Den utredning som<br>skall se över vägtrafikens samlade beskattning för att<br></p>
<p>uppnå en bättre styreffekt vad avser trafiksäkerhet<br>och miljö kommer att redovisa sina resultat senare i<br>år.</p>
<p>Vattenkraftskatten sänks. Därigenom skapas för-<br>utsättningar för sänkta elpriser för elintensiv industri.<br>Regeringen avser att återkomma till frågan om nivån<br>på och utformningen av produktionsskatten på el på<br>längre sikt.</p>
<p>Utformningen av energibeskattningen kommer<br>också att ses över. Uppgörelsen om det framtida<br>energisystemet är klar, och skatteväxlingskommit-<br>téns och alternativbränslekommitténs förslag är ute<br>på remiss. Frågorna om energibeskattningen bereds<br>nu i ett sammanhang inom regeringskansliet. Viktiga<br>utgångspunkter är att åstadkomma en bättre miljö-<br>styrning, att genomföra inriktningen från energiupp-<br>görelsen samt att den energiintensiva industrins kon-<br>kurrenskraft inte skall äventyras. Avsikten är att en<br>ny utformning av energibeskattningen skall kunna<br>presenteras under våren 1998 och att den skall kun-<br>na träda i kraft 1999.</p>
<p>Skatteväxlingskommittén rekommenderar att en<br>successiv skatteväxling genomförs. Regeringen avser<br>att senare för riksdagen redovisa sin bedömning av<br>frågan och också presentera olika förslag. Under det<br>närmaste året kommer en avfallsskatt att införas.</p>
<h3>1.6 Rättvis fördelning</h3>
<p>När regeringen tillträdde i oktober 1994 var Sverige i<br>ett mycket utsatt läge. Lånebehovet beräknades för<br>budgetåret 1994/95 uppgå till 230 miljarder kronor.<br>Var tredje krona i statsbudgeten utgjorde en lånad<br>krona. I förlängningen hotade en statsfinansiell kol-<br>laps. En sådan utveckling hade varit oacceptabel, in-<br>te minst på grund av de fördelningspolitiska effekter<br>den skulle ha fått. De människor som mest behöver<br>den offentliga sektorn skulle ha drabbats hårdast om<br>budgeten inte sanerats.</p>
<p>Saneringsprogrammet utformades efter tre grund-<br>läggande principer.</p>
<p>- Det skulle verka så snabbt som möjligt. Därmed<br>skulle statsskulden sluta växa och utgifterna för<br>statsskuldsräntorna hållas nere samtidigt som ett<br>återvunnet förtroende för den ekonomiska politi-<br>ken skulle få räntorna att falla.</p>
<p>- Bördorna skulle bäras rättvist. De som hade det<br>bäst ställt skulle bära den tyngsta bördan.</p>
<p>- Vården, omsorgen och skolan skulle prioriteras<br>framför transfereringar. Det går att i efterhand<br>kompensera några år med lägre materiell stan-<br>dard. En otrygg omsorg de första levnadsåren el-<br>ler en förlorad skoltid är däremot nästan omöjlig<br>att ersätta.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>Rättvis fördelning är ett av de viktigaste målen för<br>politiken. Regeringen är dock väl medveten om att<br>de gångna årens förda politik har inneburit påfrest-<br>ningar för många människor. En budgetsanering på<br>126 miljarder kronor märks givetvis i människors<br>vardag. Med en så omfattande budgetsanering på<br>kort tid har det varit oundvikligt att även svagare<br>grupper fått göra stora uppoffringar. Samtidigt står<br>det helt klart att saneringspolitiken var absolut nöd-<br>vändig. I längden finns inte något utrymme för att<br>bedriva en rättvis fördelningspolitik, om det saknas<br>en fast grund bestående av sunda finanser. Det är<br>därför de svagare grupperna som har allra mest att<br>vinna på stärkta offentliga finanser. Även lägre rän-<br>tor, prioriteringar av de offentliga välfärdsverksam-<br>heterna samt kraftsamlingen mot arbetslösheten har<br>gynnsamma fördelningseffekter.</p>
<p>Regeringen har fortlöpande redovisat de fördel-<br>ningspolitiska effekterna av den förda politiken. För<br>att bördorna skall bäras rättvist har saneringspro-<br>grammet omfattat både höjda skatter och besparing-<br>ar.</p>
<p>DIAGRAM 1.10</p>
<p>Förändring av disponibel inkomst, justerad för för-</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-10.png" style="width:173pt;height:111pt;"/>
<p>1 23456789 10</p>
<p>Källa: Finansdepartement Decilgrupp</p>
<p>I diagram 1.10 redovisas en reviderad analys av<br>saneringsprogrammets fördelningseffekter. Kalkylen<br>avser de statiska effekterna av saneringsprogrammet,<br>dvs. ingen hänsyn har tagits vare sig till vad som<br>skulle ha hänt om ingenting hade gjorts eller till de<br>fallande räntorna. Figuren visar de kombinerade di-<br>rekta effekterna av i stort sett alla åtgärder inom<br>skatte- och transfereringssystemen då alla åtgärder<br>trätt i kraft 1998. Hushållen är uppdelade i deciler<br>(tiondelar) beroende på ekonomisk standard (i decil<br>1 finns de med lägst ekonomisk standard, i decil 10<br>de med högst). Hänsyn har tagits till hushållens<br>sammansättning.</p>
<p>Åtgärderna i skattesystemet, socialförsäkringen<br>och bidragen har enligt de nya beräkningarna en nå-<br>got jämnare fördelningspolitisk profil än i tidigare<br>redovisade kalkyler. Det beror främst på att effek-<br>terna av den reducerade uppräkningen av basbelop-<br>pet mildras på grund av förbättringarna i statsfinan-<br>serna och den kraftigt minskade inflationen. Bas-<br>beloppet för 1998 antas räknas upp med 80 procent<br></p>
<p>av förändringen i KPI i stället för med 60 procent.<br>De höjda ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna<br>till 80 procent bidrar också till en jämnare profil, lik-<br>som även att åtgärderna i arbetslöshetsförsäkringen<br>inte får den utformning som tidigare antagits. Resul-<br>taten har också delvis påverkats av uppdateringen<br>med de senaste riksdagsbesluten. Vid revideringen<br>har använts en mer aktuell databas, nya ekonomiska<br>antaganden om inflation, ränteläge, löneökning osv.<br>samt i flera fall förbättrade metoder för att efterlikna<br>olika åtgärder.</p>
<p>DIAGRAM 1.11</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-11.png" style="width:171pt;height:120pt;"/>
<p>Kvinnor Män</p>
<p>Källa: Finansdepartemenet</p>
<p>Anm: Kvinnors och mäns arbetsinkomster och transfereringar har beräknats efter skatt.<br>För makar har hushållets skattefria transfereringar delats lika.</p>
<p>Analyserna visar också att nettoeffekterna av sane-<br>ringsprogrammet i genomsnitt i stort sett är lika för<br>kvinnor och män (diagram 1.11). Män berörs i hög-<br>re grad av skatteåtgärderna, kvinnor främst av<br>minskade transfereringar.</p>
<p>Ett annat sätt att studera effekterna av sanerings-<br>programmet är att se hur stor del respektive in-<br>komstgrupp har bidragit med i saneringen av de of-<br>fentliga finanserna. I diagram 1.12 visas utfallet av<br>gjorda beräkningar. Resultatet är att den femtedel<br>som har den högsta ekonomiska standarden (decil 9<br>och 10 tillsammans) bidrar med drygt 40 procent av<br>saneringen, medan den femtedel som har lägst eko-<br>nomisk standard (decil 1 och 2 tillsammans) bidrar<br>med knappt 13 procent.</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-12.png" style="width:173pt;height:126pt;"/>
<p>1 23456789 10</p>
<p>Källa: Finansdepartementet Decilgrupp</p>
<p>Den förda ekonomiska politiken har haft som en<br>central uppgift att skapa förutsättningar för en lägre<br>ränta. I april 1995 var räntan på en tioårig statsobli-<br>gation 11,2 procent. Två år senare, i april 1997 lig-<br>ger motsvarande ränta på 7,1 procent. Den lägre<br>räntenivån bidrar på olika sätt till att tillväxten kan<br>ta fart och till att sysselsättningen kan öka. Förutom<br>att den gör det lättare att bära finansieringen av en<br>investering minskar den även boendekostnaderna.<br>Som framgår av diagram 1.13 är fördelningseffek-<br>terna av en sänkt räntenivå i huvudsak positiva. Alla<br>decilgrupper tjänar på lägre räntor. Hushåll med<br>lägst standard får emellertid den största förbättring-<br>en, främst eftersom en större andel av deras inkoms-<br>ter går till boendet. Boendekostnaderna är starkt be-<br>roende av räntenivån.</p>
<p>DIAGRAM 1.13</p>
<p>Fördelningseffekter av den lägre räntan.</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-13.png" style="width:173pt;height:119pt;"/>
<p>Anm: Beräkningen visar förändringen av hushållens inkomster vid fullt genom-<br>slag av en bestående räntesänkning motsvarande ca 4 procentenheter lika för<br>alla hushåll, i form av minskade ränteinkomster, ränteutgifter och bostadsutgif-<br>ter. Värdeförändringar på olika tillgångar beaktas ej.</p>
<p>lösheten till 4 procent år 2000. I diagram 1.14 visas<br>en beräkning av de omedelbara fördelningspolitiska<br>konsekvenserna av en halverad öppen arbetslöshet<br>till år 2000. En sådan utveckling har en mycket god<br>fördelningsprofil.</p>
<p>DIAGRAM 1.14</p>
<p>Fördelningseffekter av en halverad arbetslöshet</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-14.png" style="width:172pt;height:120pt;"/>
<p>Anm: Ett förenklat räkneexempel som visar effekterna på hushållens disponibla inkoms-<br>ter om arbetslösa får sysselsättning och lön i stället för arbetsmarknadsstöd.</p>
<p>Den kraftigt ökade inkomstspridningen 1994 har<br>oroat många och tagits som bevis för att inkomst-<br>klyftorna ökar kraftigt i Sverige under 1990-talet.<br>Analyserna i budgetpropositionen 1996 pekade dock<br>på att ökningen var tillfällig och berodde på excep-<br>tionellt höga realisationsvinster 1994 (bilaga 4, prop.<br>1996/97:1). Många hushåll sålde aktier och andra<br>värdepapper för att dra nytta av den tillfälligt låga<br>skatten på realisationsvinster. De preliminära resulta-<br>ten från SCB:s undersökning av hushållens inkomster<br>visar nu att inkomstspridningen minskade kraftigt<br>1995, dvs. det första året som åtgärderna i sane-<br>ringsprogrammet började påverka inkomstfördel-<br>ningen. Därmed är det tveksamt om utvecklingen<br>hittills under 1990-talet tydligt visar på några statis-<br>tiskt säkra generella ökningar av inkomstklyftorna.</p>
<p>Med en halverad arbetslöshet, fortsatt låga räntor<br>och låg inflation ökar möjligheten betydligt att in-<br>komstklyftorna under återstoden av detta årtionde<br>återigen skall minskas. Den ekonomiska politiken<br>har således lagt en god grund för att öka jämlikhet<br>och välstånd för hela det svenska folket.</p>
<p>Den största fördelningspolitiska orättvisan finns idag<br>mellan dem som saknar jobb och dem som arbetar.<br>Den är inte enbart ekonomisk utan kanske framför<br>allt mänsklig. Att inte ha ett jobb att gå till ökar<br>utanförskapet och passiviserar. Det är ett av många<br>skäl till att riksdagen på förslag av regeringen har<br>ställt sig bakom målet att halvera den öppna arbets-<br></p>
<p>30</p>
<p>Förslag till<br>riksdagsbeslut</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h2>2 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslär ett riksdagen</p>
<p>såvitt avser den ekonomiska politiken och utgiftsta-<br>ket</p>
<p>1. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekono-<br>miska politiken som regeringen förordar (avsnitt<br>1),</p>
<p>2. fastställer ett långsiktigt mål om ett överskott i de<br>offentliga finanserna på 2 procent av bruttona-<br>tionalprodukten i genomsnitt över en konjunk-<br>turcykel (avsnitt 4.3),</p>
<p>3. fastställer målen för budgetpolitiken om ett över-<br>skott i de offentliga finanserna till 0,5 procent av<br>bruttonationalprodukten för år 1999, 1,5 procent<br>för år 2000 och 2 procent för år 2001 (avsnitt<br>4.3),</p>
<p>4. godkänner beräkningen av de offentliga utgifter-<br>na för åren 1998-2000 (avsnitt 5.5),</p>
<p>5. fastställer utgiftstaket för staten inklusive social-<br>försäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för<br>år 2000 till 744 miljarder kronor (avsnitt 5.5),</p>
<p>6. godkänner den preliminära fördelningen av utgif-<br>terna på utgiftsområden åren 1998 - 2000 som<br>riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.6<br>och tabell 5.8),</p>
<p>7. godkänner beräkningen av utgifterna inom den<br>kommunala sektorn (avsnitt 5.5 och avsnitt 8),</p>
<p>8. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-<br>getåret 1997</p>
<p>9. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>bankrörelselagen (1987:617),</p>
<p>10. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1993:389) om assistansersättning,</p>
<p>11. antar regeringens förslag till lag om försök med<br>resursarbete,</p>
<p>12. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,</p>
<p>13 antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,</p>
<p>14. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370)<br>om arbetslöshetsförsäkring,</p>
<p>15. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371)<br>om kontant arbetsmarknadsstöd,</p>
<p>16. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring,</p>
<p>17. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1997:000) om införande av lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring om lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetskassor,</p>
<p>18. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1997:000) om försök med resursarbete,</p>
<p>19. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1995:706) om kommuners ansvar för ung-<br>domar,</p>
<p>20. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för<br>arbetslösa,</p>
<p>21. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>studiestödslagen (1973:349),</p>
<p>22. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1993:737) om bostadsbidrag,</p>
<p>23. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1996:1349) om ändring i lagen (1993:737),<br>om bostadsbidrag,</p>
<p>33</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>24. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1995:1514) om generellt statsbidrag till<br>kommuner och landsting,</p>
<p>25. godkänner vad regeringen förordat om avräkning<br>av anslag och inkomsttitlar (avsnitt 6.2),</p>
<p>26. beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten<br>för budgetåret 1997 ändra det under utgiftsom-<br>råde 2 anvisade obetecknade anslaget Kostnader<br>för vissa nämnder till ett ramanslag,</p>
<p>27. bemyndigar regeringen att sälja, byta eller på an-<br>nat sätt helt eller delvis avyttra statens aktieinne-<br>hav i Värdepapperscentralen VPC AB,</p>
<p>28. bemyndigar regeringen att disponera ersättning<br>som härrör från avyttring av aktier i Värdepap-<br>percentralen VPC AB till förvärv av aktier i eller<br>bildande av bolag som direkt eller indirekt driver<br>verksamhet enligt lagen (1992:543) om börs- och<br>clearingverksamhet eller aktiekontolagen<br>(1989:827),</p>
<p>29. bemyndigar regeringen att genom apportförfa-<br>rande, emission, kvittning eller på annat sätt<br>överlåta försvarsfastigheter till ett av staten ägt<br>aktiebolag,</p>
<p>30. bemyndigar regeringen att bilda ett särskilt aktie-<br>bolag för försvarsfastigheter samt att vidta de åt-<br>gärder som behövs för genomförandet av bolags-<br>bildningen,</p>
<p>31. bemyndigar regeringen att besluta om och vidta<br>de åtgärder som är nödvändiga för genomföran-<br>det av bolagsbildningen,</p>
<p>32. bemyndigar regeringen att genomföra den slutli-<br>ga avvecklingen av Securum AB enligt de princip-<br>er som redovisas (avsnitt 6.4),</p>
<p>33. fastställer ett beräknat avgiftsuttag för telebered-<br>skapsavgiften under budgetåret 1997 till sam-<br>manlagt 50 000 000 kronor,</p>
<p>34. fastställer det sammanlagda avgiftsuttaget för el-<br>beredskapsavgiften under budgetåret 1997 till<br>sammanlagt 100 000 000 kronor,</p>
<p>35. bemyndigar regeringen att för budgetåren 1997 -<br>2001 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i<br>samband med beslut om beredskapsåtgärder in-<br>om elförsörjningen i enlighet med vad som anförs<br>(avsnitt 6.7),</p>
<p>36. bemyndigar regeringen att ikläda staten betal-<br>ningsansvar på ytterligare 322 000 000 kronor<br>för att uppfylla det statliga garantiåtagandet mot<br>Nordiska investeringsbanken,</p>
<p>37. godkänner att högst 500 000 000 kronor får an-<br>vändas under budgetåret 1997 för försöksverk-<br>samhet med friare användning av arbetslöshetser-<br>sättning,</p>
<p>38. godkänner vad regeringen föreslår om tillfällig<br>avgångsersättning,</p>
<p>39. godkänner att högst 100 000 000 kronor av det<br>under utgiftsområde 14 anvisade anslaget Ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärder får användas för<br>tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsför-<br>medlingen och arbetsmarknadsinstituten samt för<br>kontroll och uppföljning av att åtgärderna an-<br>vänds på avsett sätt,</p>
<p>40. godkänner regeringens förslag i fråga om för-<br>längning av tid i arbetslivsutveckling,</p>
<p>41. godkänner regeringens förslag i fråga om för-<br>längning av tid i arbetsplatsintroduktion,</p>
<p>42. godkänner regeringens förslag i fråga om att öka<br>kvinnors företagande,</p>
<p>43. godkänner regeringens förslag om ersättningsni-<br>våer i utbildningsbidraget,</p>
<p>44. godkänner regeringens förslag i fråga om Inter-<br>praktikstipendier,</p>
<p>45. bemyndigar regeringen att i fråga om det under<br>utgiftsområde 14 anvisade anslaget Arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder till ett belopp om högst<br>55 000 000 kronor beställa tjänster som medför<br>utgifter under kommande budgetår,</p>
<p>46. godkänner vad regeringen föreslår om bidrags-<br>nivåer för anställda med lönebidrag vid de all-<br>männyttiga organisationer som erhållit särskild<br>dispens,</p>
<p>47. godkänner vad regeringen föreslår om att löne-<br>bidraget lämnas i form av ett belopp per dag<br>samt att rekvisitionerna av lönebidrag skall ske<br>månadsvis,</p>
<p>48. godkänner vad regeringen förordar om bidrag för<br>vuxenutbildning på grundskolenivå inom den<br>särskilda vuxenutbildningssatsningen,</p>
<p>49. godkänner regeringens förslag att 18 323 000<br>kronor av anslagsbehållningen på det i statsbud-<br>geten för budgetåret 1995/96 under åttonde hu-<br>vudtiteln uppförda reservationsanslaget Övriga<br>utgifter inom forskning och forskarutbildning får<br>användas som bidrag till särskilda kostnader och<br>vissa projekt för Malmö högskola,</p>
<p>50. bemyndigar regeringen att inom ramen för ansla-<br>get Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid<br>ombyggnad besluta om bidrag på högst<br>40 000 000 kronor för utbetalning under senare<br>år, dock senast år 2000,</p>
<p>51. godkänner regeringens förslag till ändrade regler<br>för räntesubventioner och investeringsbidrag för<br>bostäder, såvitt gäller frågan om vissa tidpunkter<br>för bostäder såvitt gäller frågan om vissa tid-<br>punkter för färdigställande m.m. (avsnitt 6.15),</p>
<p>52. godkänner regeringens förslag till ändrade regler<br>för räntesubventioner för bostäder såvitt gäller<br>frågor om beräkning av räntesats i vissa fall<br>(avsnitt 6.15),</p>
<p>34</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>53. godkänner regeringens förslag till ändrade regler<br>för räntesubventioner för bostäder såvitt gäller<br>frågan om räntebidrag efter exekutiv försäljning<br>(avsnitt 6.15),</p>
<p>54. godkänner vad regeringen föreslår i fråga om er-<br>sättning till sekretariatsuppgifter för beslutsgrup-<br>pen inom EG:s strukturfonder,</p>
<p>55. godkänner den reviderade beräkningen av in-<br>komsterna på inkomsttitel 6911 Övriga bidrag<br>frän EG,</p>
<p>56. godkänner den föreslagna användningen av me-<br>del på det under fjortonde huvudtiteln anvisade<br>reservationsanslaget Investeringsbidrag för<br>främjande av omställning i ekologiskt hållbar<br>riktning,</p>
<p>57. godkänner att regeringen får använda högst<br>60 000 000 kronor av anslaget Investeringsbi-<br>drag för främjande av omställning i ekologiskt<br>hållbar riktning till radonsanering av dricksvatten<br>(avsnitt 6.17 och 6.20),</p>
<p>58. godkänner att regeringen, eller den myndighet<br>som regeringen beslutar, får besluta om förskot-<br>tering av investeringar i statens spåranläggningar<br>och att villkoren för detta skall utformas i likhet<br>med vad som gäller för förskottering av väginves-<br>teringar,</p>
<p>59. bemyndigar regeringen att besluta om att Väg-<br>verket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för att<br>tidigarelägga vägprojekt om 2 169 000 000 kro-<br>nor,</p>
<p>60. bemyndigar regeringen att belasta det under ut-<br>giftsområde 22 anvisade anslaget Byggande av<br>vägar med kostnader för räntor och amorteringar<br>avseende lån för vägprojekten El 8/20 Örebro-<br>Arboga, E4 Stora Åby-Väderstad, E22 Söderåkra<br>- Hossmo samt E4 trafikplats Hallunda,</p>
<p>61. godkänner vad regeringen föreslår avseende upp-<br>komna driftskostnader för administrationen av<br>Jordbrukets blockdatabas,</p>
<p>62. bemyndigar regeringen att ta emot aktier i bola-<br>giserade industriforskningsinstitut,</p>
<p>63. bemyndigar regeringen att tillsammans med Stif-<br>telsen för kunskaps- och kompetensutveckling<br>bilda ett holdingbolag, som skall äga aktier i de<br>till aktiebolag ombildade industriforskningsinsti-<br>tuten,</p>
<p>64. bemyndigar regeringen att utnyttja det under ut-<br>giftsområde 24 anvisade anslaget Kostnader för<br>omstrukturering av vissa statligt ägda företag,<br>m.m. för statens kostnader vid bildandet av hol-<br>dingbolaget,</p>
<p>65. godkänner de föreslagna riktlinjerna för en sam-<br>manslagning av Sveriges geologiska undersökning<br>och Statens oljelager,</p>
<p>66. godkänner att inkomsterna från försäljning av<br>olja m.m. fr.o.m. 1 juli 1997 sätts in på ett ränte-<br>bärande konto i Riksgäldskontoret för att an-<br>vändas till finansiering av framtida kostnader för<br>efterbehandling av lagringsanläggningar,</p>
<p>67. bemyndigar regeringen att besluta om den verk-<br>samhet hos Exportkreditnämnden som genom<br>planerade EU-regler definieras som konkur-<br>rensutsatt garantiverksamhet och om formerna<br>och villkoren för avvecklingen av sådan verk-<br>samhet, inkluderande en eventuell försäljning el-<br>ler överlåtelse av verksamheten,</p>
<p>68. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområ-<br>den samt ändrade och nya anslag i enlighet med<br>specifikation i tabell,</p>
<p>såvitt avser vissa skattefrågor</p>
<p>69. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1994:1776) om skatt på energi,</p>
<p>70. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1996:1220) om ändring i lagen (1994:1776)<br>om skatt på energi,</p>
<p>71. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>72. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>73. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1993:1536) om räntefördelning vid beskatt-<br>ning,</p>
<p>74. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1981:691) om socialavgifter,</p>
<p>75. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p>
<p>76. antar regeringens förslag till lag om ändringstal<br>för 1998 års taxeringsvärden,</p>
<p>77. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1994:1563) om tobaksskatt,</p>
<p>78. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,<br>m.m.,</p>
<p>79. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel<br>av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som<br>är medlem i Europeiska unionen,</p>
<p>80. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,</p>
<p>35</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>såvitt avser vissa kommunalfrågor</p>
<p>81. antar regeringens förslag till lag med särskilda<br>bestämmelser om utbetalning av skattemedel år<br>1998,</p>
<p>82. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1997:000) om kommunal redovisning,</p>
<p>83. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1997:000) om ändring i lagen kommunalla-<br>gen (1991:900),</p>
<p>84. antar regeringens förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1997:000) om ändring i kommunalför-<br>bundslagen (1985:894),</p>
<p>såvitt avser vissa inkomsttitlar</p>
<p>85. godkänner följande nya inkomsttitlar för redo-<br>visning av statens inkomster:</p>
<p>- Inlevererat överskott av statsstöd exportkre-<br>dit,</p>
<p>- Överskott av statsstöd exportkredit,</p>
<p>Ränteinkomster av lokaliseringslån,</p>
<p>Offentlig lagring försäljningsintäkter,</p>
<p>- Offentlig lagring,</p>
<p>86. godkänner att inkomsttitlarna 1425, 1426 och<br>1427 får följande nya titel- och undertitelbe-<br>nämningar:</p>
<p>Skatt på öl 1425:04,</p>
<p>- Skatt på vin och andra jästa drycker 1425:02,</p>
<p>- Skatt på mellanklassprodukter 1425:03,</p>
<p>- Skatt på etylalkohol föreslås få 1425:01,</p>
<p>- Inkomsttiteln 1425 föreslås ändra namn till<br>Alkoholskatt,</p>
<p>87. godkänner följande nya benämningar på in-<br>komsttitlar:</p>
<p>1473 Särskilda jordbrukstullar och sockerav-<br>gifter,</p>
<p>- 6111 Arealersättning,</p>
<p>- 6112 Kompletterande åtgärder,</p>
<p>- 6113 Övriga interventioner.</p>
<p>36</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>TABELL: SPECIFIKATION AV REVIDERADE RAMAR FÖR UTGIFTSOMRÅDEN SAMT<br>REVIDERADE OCH NYA ANSLAG FÖR BUDGETÅRET 1997 (tusentals kronor).</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>UTGIF1SOMRÄOE</p></td><td rowspan="2">
<p>ANSLAGS<br>NUMMER</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>BELOPP ENLIGT<br>STATSBUDGET</p>
<p>1997</p></td><td colspan="2">
<p>FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING</p></td><td rowspan="2">
<p>NY RAM/</p>
<p>NY ANSLAGS</p>
<p>NIVÅ</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AV RAM</p></td><td>
<p>AV ANSLAG</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>3 781 330</p></td><td>
<p>-20 000</p></td><td></td><td>
<p>3 761 330</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E2</p></td><td>
<p>Presstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>541 579</p></td><td></td><td>
<p>-20 000</p></td><td>
<p>521 579</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>3 807 556</p></td><td>
<p>500 000</p></td><td></td><td>
<p>4 307 556</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>Försäljning av aktier i Stadshypotek AB, ra-<br>manslag</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B6</p></td><td>
<p>Värdering m.m. av aktier i värdepappers-<br>centralen VPC AB, ramanslag</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B7</p></td><td>
<p>Investeringar i infrastrukturen på den svenska<br>finansmarknaden, ramanslag</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>500 000</p></td><td>
<p>500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>20 824 537</p></td><td>
<p>18 000</p></td><td></td><td>
<p>20 842 537</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B 1</p></td><td>
<p>Åklagarväsendet, ramanslag</p></td><td>
<p>627 237</p></td><td></td><td>
<p>18 000</p></td><td>
<p>645 237</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</p></td><td>
<p>2 757 203</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td></td><td>
<p>2 759 203</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E5</p></td><td>
<p>Delegationen för översättning av EG:s regel-<br>verk, reservationsanslag</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>42 372 642</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td></td><td>
<p>42 522 642</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B7</p></td><td>
<p>Funktionen Telekommunikationer, ramanslag</p></td><td>
<p>152 886</p></td><td></td><td>
<p>50 000</p></td><td>
<p>202 886</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B 10</p></td><td>
<p>Funktionen Energiförsörjning, ramanslag</p></td><td>
<p>27 612</p></td><td></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>127 612</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>23 721 787</p></td><td>
<p>-50 000</p></td><td></td><td>
<p>23 671 787</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A 1</p></td><td>
<p>Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>15 637 000</p></td><td></td><td>
<p>-125 000</p></td><td>
<p>15 512 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B 1</p></td><td>
<p>Vissa statsbidrag inom äldre- och handi-<br>kappområdet, reservationsanslag</p></td><td>
<p>711 200</p></td><td></td><td>
<p>■300 000</p></td><td>
<p>411 200</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B6</p></td><td>
<p>Bilstöd till handikappade,ramanslag</p></td><td>
<p>343 944</p></td><td></td><td>
<p>•130 000</p></td><td>
<p>213 944</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B7</p></td><td>
<p>Kostnader för statlig assistansersättning, ra-<br>manslag</p></td><td>
<p>3 663 000</p></td><td></td><td>
<p>475 000</p></td><td>
<p>4 138 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C8</p></td><td>
<p>Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, raman-<br>slag</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>36 174 384</p></td><td>
<p>5 453 000</p></td><td></td><td>
<p>41 627 384</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A 1</p></td><td>
<p>Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag</p></td><td>
<p>34 088 334</p></td><td></td><td>
<p>5 453 000</p></td><td>
<p>39 541 334</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>52 277 499</p></td><td>
<p>-2 116 552</p></td><td></td><td>
<p>50 160 947</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>25 612 727</p></td><td></td><td>
<p>-2 124 052</p></td><td>
<p>23 488 675</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>Vissa kostnader för införandet av en allmän</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>7 500</p></td><td>
<p>7 500</p></td></tr>
</table>
<p>och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring</p>
<p>37</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>15</p></td><td colspan="2">
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>16 884 088</p></td><td>
<p>383 285</p></td><td colspan="2">
<p>17 267 373</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Studiemedel, m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>9 485 430</p></td><td></td><td>
<p>20 600</p></td><td>
<p>9 506 030</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Vuxenstudiestöd, m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>4 721 951</p></td><td></td><td>
<p>362 685</p></td><td>
<p>5 084 636</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>25 357 109</p></td><td>
<p>205 450</p></td><td></td><td>
<p>25 562 559</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A 14</p></td><td>
<p>Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ra-<br>manslag</p></td><td>
<p>2 546 348</p></td><td></td><td>
<p>205 450</p></td><td>
<p>2 751 798</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7161 590</p></td><td>
<p>49 537</p></td><td></td><td>
<p>7 211 127</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>G 2</p></td><td>
<p>Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid<br>ombyggnad, ramanslag</p></td><td>
<p>224 337</p></td><td></td><td>
<p>16 000</p></td><td>
<p>240 337</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>H 1</p></td><td>
<p>Centrala museer:Myndigheter, ramanslag</p></td><td>
<p>506 477</p></td><td></td><td>
<p>15 237</p></td><td>
<p>521 714</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>H 5</p></td><td>
<p>Stöd till icke-statliga kulturlokaler, ramanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td></td><td>
<p>7 000</p></td><td>
<p>17 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>N 3</p></td><td>
<p>Stöd till idrotten, ramanslag</p></td><td>
<p>480 240</p></td><td></td><td>
<p>11 300</p></td><td>
<p>491 540</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning<br>och byggande</p></td><td>
<p>33 368 197</p></td><td></td><td></td><td>
<p>33 368 197</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Räntebidrag m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>23 400 000</p></td><td></td><td>
<p>-25 000</p></td><td>
<p>23 375 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A 10</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>5 910 000</p></td><td></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>5 935 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td></td><td>
<p>Regionala utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3 726 021</p></td><td>
<p>-6 500</p></td><td></td><td>
<p>3 719 521</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A 1</p></td><td>
<p>Regionalpolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>1 453 517</p></td><td></td><td>
<p>-122 500</p></td><td>
<p>1 331 017</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>Sysselsättningsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>200 000</p></td><td></td><td>
<p>35 000</p></td><td>
<p>235 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>Transportbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>303 000</p></td><td></td><td>
<p>81 000</p></td><td>
<p>384 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 329 871</p></td><td>
<p>6 100</p></td><td></td><td>
<p>1 335 971</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A 1</p></td><td>
<p>Statens naturvårdsverk, ramanslag</p></td><td>
<p>355 827</p></td><td></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>358 327</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Investeringar inom miljöområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>217 992</p></td><td></td><td>
<p>3 600</p></td><td>
<p>221 592</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>474 151</p></td><td>
<p>114 000</p></td><td></td><td>
<p>588 151</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>Bidrag till investeringar i elproduktion från<br>förnybara energikällor, ramanslag</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>80 000</p></td><td>
<p>80 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>Provning, märkning och certifiering av ener-<br>gikrävande utrustning, m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>Kostnader för bildandet av en ny energimyn-<br>dighet, ramanslag</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25 063 442</p></td><td>
<p>204 500</p></td><td></td><td>
<p>25 267 942</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A 10</p></td><td>
<p>Gemenskapens finansiella stöd för Transeuro-<br>peiska nätverk, ramanslag</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B7</p></td><td>
<p>Utredningsarbete, m.m. med anledning av M/S<br>Estonias förlisning, obetecknatanslag</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>4 500</p></td><td>
<p>4 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutan-<br>de näringar</p></td><td>
<p>13 324 084</p></td><td>
<p>247 774</p></td><td></td><td>
<p>13 571 858</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B 1</p></td><td>
<p>Statens jordbruksverk, ramanslag</p></td><td>
<p>183 114</p></td><td></td><td>
<p>4 500</p></td><td>
<p>187 614</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B 12</p></td><td>
<p>Kompletterande åtgärder inom jordbruket,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>1 085 000</p></td><td></td><td>
<p>-5 000</p></td><td>
<p>1 080 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B 17</p></td><td>
<p>Jordbrukets blockdatabas, ramanslag</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C2</p></td><td>
<p>Strukturstöd till fisket m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>30 890</p></td><td></td><td>
<p>10 300</p></td><td>
<p>41 190</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C3</p></td><td>
<p>Från EG-budgeten finansierade strukturstöd<br>till fisket m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>80 000</p></td><td></td><td>
<p>74 474</p></td><td>
<p>154 474</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>D 2</p></td><td>
<p>Ersättningar för viltskador m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>12 500</p></td><td></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>42 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E 5</p></td><td>
<p>Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdo-<br>mar, ramanslag</p></td><td>
<p>89 500</p></td><td></td><td>
<p>20 500</p></td><td>
<p>110 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E6</p></td><td>
<p>Gränskontroll av livsmedel och levande djur,</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>13 000</p></td><td>
<p>13 000</p></td></tr>
</table>
<p>reservationsanslag</p>
<p>38</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>24</p></td><td colspan="2">
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 859 744</p></td><td colspan="2">
<p>136 500</p></td><td>
<p>2 996 244</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A 1</p></td><td>
<p>Näring- och teknikutvecklingsverket: Förvalt-<br>ningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>353 268</p></td><td></td><td>
<p>6 500</p></td><td>
<p>359 768</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>Kostnader för omstrukturering av vissa stat-<br>ligt ägda företag m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td></td><td>
<p>130 000</p></td><td>
<p>155 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E3</p></td><td>
<p>Exportkreditnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td></td><td>
<p>-3 100</p></td><td>
<p>116 900</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E4</p></td><td>
<p>AB Svensk Exportkredits statsstödda export-<br>kreditgivning, ramanslag</p></td><td>
<p>16 500</p></td><td></td><td>
<p>3 100</p></td><td>
<p>19 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>83 612 000</p></td><td>
<p>4 000 500</p></td><td></td><td>
<p>87 612 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A 1</p></td><td>
<p>Generellt statsbidrag till kommuner och lands-<br>ting, ramanslag</p></td><td>
<p>62 227 000</p></td><td></td><td>
<p>3 800 000</p></td><td>
<p>66 027 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner<br>och landsting, reservationsanslag</p></td><td>
<p>400 000</p></td><td></td><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>600 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Bidrag till Rådet för kommunal redovisning,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>20 525 000</p></td><td>
<p>-472 000</p></td><td></td><td>
<p>20 053 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Avgift baserad på bruttonationalprodukten,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>8 510 000</p></td><td></td><td>
<p>-472 000</p></td><td>
<p>8 038 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>8805 594</p></td><td>
<p>8 805 594</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>39</p>
<p>Lagförslag</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h2>3 Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>3.1 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>1 kap.</p>
<p>6§<sup>2</sup></p>
<p>Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i<br>denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp. Vissa beräkningar<br>skall dock göras enligt vad som anges i tredje och femte styckena</p>
<p>Basbeloppet framräknas ge-<br>nom att bastalet 36 168 multipli-<br>ceras med ett jämförelsetal som<br>minskats med talet 1 och därefter<br>multiplicerats med 0,60, varefter<br>ett tillägg gjorts med talet 1. Jäm-<br>förelsetalet anger förhållandet<br>mellan det allmänna prisläget i<br>juni året före det som basbeloppet<br>avser och prisläget i juni 1995.</p>
<p>Det framräknade basbeloppet<br>avrundas till närmaste hundratal<br>kronor och fastställs för varje år<br>av regeringen.</p>
<p>Basbeloppet framräknas ge-<br>nom att bastalet 36 273 multipli-<br>ceras med ett jämförelsetal som<br>minskats med talet 1 och därefter<br>multiplicerats med 0,80, varefter<br>ett tillägg gjorts med talet 1. Jäm-<br>förelsetalet anger förhållandet<br>mellan det allmänna prisläget i<br>juni året före det som basbeloppet<br>avser och prisläget i juni 1996.</p>
<p>Det framräknade basbeloppet<br>avrundas till närmaste hundratal<br>kronor och fastställs för varje år<br>av regeringen.</p>
<p>Det enligt andra stycket fastställda beloppet skall minskas med två<br>procent vid beräkning av</p>
<p>a) folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efterle-<br>vandepension enligt 6 - 8 kap. samt änkepension, barnpension och<br>barntillägg som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1988:881) om ändring i denna lag,</p>
<p>b) allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och<br>efterlevandepension enligt 12 - 14 kap. samt änkepension och barn-<br>pension som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till la-<br>gen (1988:881) om ändring i denna lag.</p>
<p>I fråga om efterlevandepension som utgörs av barnpension skall nå-<br>gon minskning enligt tredje stycket inte göras när det gäller den belopps-<br>gräns som anges i 8 kap. 3 § andra meningen.</p>
<p>43</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Vid beräkning av pensions-<br>grundande inkomst och tillgodo-<br>räknande av pensionspoäng enligt<br>11 kap. 5 och 6 §§ skall det i<br>andra stycket angivna bastalet<br>höjas till 36 812 och multiplice-<br>ras med ett jämförelsetal som inte<br>minskats. Det framräknade be-<br>loppet (förhöjt basbelopp) avrun-<br>das till närmaste hundratal kronor<br>och fastställs för varje år av rege-<br>ringen.</p>
<p>Vid beräkning av pensions-<br>grundande inkomst och tillgodo-<br>räknande av pensionspoäng enligt<br>11 kap. 5 och 6 §§ skall det i<br>andra stycket angivna bastalet<br>höjas till 36 992 och multiplice-<br>ras med ett jämförelsetal som inte<br>minskats. Det framräknade be-<br>loppet (förhöjt basbelopp) avrun-<br>das till närmaste hundratal kronor<br>och fastställs för varje år av rege-<br>ringen.</p>
<p>' Lagen omtryckt 1982:120</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:438.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången<br>vid fastställande av basbeloppen för år 1998.</p>
<p>3.2 Förslag till lag om änd-<br>ring i bankrörelselagen<br>(1987:617)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § bankrörelselagen (1987:617)<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>1 kap.</p>
<p>1</p>
<p>Denna lag innehåller bestämmelser om den rörelse som en bank får dri-<br>va samt vissa andra för banker gemensamma bestämmelser. Bestämmel-<br>ser om hur en bank bildas och om dess organisation m.m. finns i ban-<br>kaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och lagen<br>(1995:1570) om medlemsbanker.</p>
<p>Med bank förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbank och med-<br>lemsbank.</p>
<p>Med en banks stadgar förstås i denna lag bolagsordning för bankak-<br>tiebolag, reglemente för sparbank och stadgar för medlemsbank.</p>
<p>För varje bank skall finnas ett huvudkontor i Sverige.</p>
<p>För utländska bankföretags verksamhet genom filial i Sverige gäller<br>bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen<br>(1992:160) om utländska filialer m.m.</p>
<p>Denna lag gäller inte för verk-<br>samhet som bedrivs av Sveriges<br>riksbank.</p>
<p>Denna lag gäller inte för verk-<br>samhet som bedrivs av Sveriges<br>riksbank eller Riksgäldskontoret.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1996:746</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>3.3 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1993:389) om<br>assistansersättning</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:389) om assistansersätt-<br>ning skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Assistansersättning utbetalas<br>månadsvis med belopp som mot-<br>svarar kostnaden för assistansen</p>
<p>Assistansersättning utbetalas<br>månadsvis med visst belopp för<br>det antal beviljade assistanstim-</p>
<p>44</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>'Senaste lydelse 1994:1702.</p></td><td>
<p>under det antal beviljade assi- mar som assistans lämnats. Assi-<br>stanstimmar som assistans läm- stansersättning utges med det<br>nats. Assistansersättning utges belopp per timme som regeringen<br>dock högst med det belopp per fastställer för varje år.</p>
<p>timme som regeringen fastställer Om det föreligger särskilda</p>
<p>för varje år. skäl kan försäkringskassan, efter</p>
<p>ansökan, besluta att en ersätt-<br>ningsberättigad skall få ersättning<br>med ett högre belopp än det som<br>regeringen fastställt. Detta belopp<br>får dock inte överstiga det fast-<br>ställda beloppet med mer än tolv<br>procent.</p>
<p>Som kostnad för personlig assistans anses inte i något fall ersättning som<br>den enskilde själv lämnar</p>
<p>1. till någon som han lever i hushållsgemenskap med, eller</p>
<p>2. till en personlig assistent för arbete som utförts på arbetstid som<br>överstiger den tid som anges i 2-4 §§ lagen (1970:943) om arbetstid m.<br>m. i husligt arbete.</p>
<p>Utbetalning av assistansersättning för en viss månad får grundas på<br>ett beräknat antal assistanstimmar för den månaden. Avräkning för<br>större avvikelser skall då ske senast andra månaden efter den då den<br>preliminära utbetalningen skett. Slutavräkning skall ske senast två må-<br>nader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning<br>beviljats.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 september 1997.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.4 Förslag till lag om för-<br>sök med resursarbete</p></td><td>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Försök med resursarbete innebär att långtidsarbetslösa personer som<br>uppbär ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring<br>eller lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd anvisas av läns-<br>arbetsnämnden att delta i viss verksamhet på offentliga arbetsplatser. De<br>arbetslösa tillhör därmed arbetsplatsens vikariereserv.</p>
<p>2 § Personer som deltar i försöksverksamhet med resursarbete erhåller<br>under tid i verksamheten, då vikariat inte kan erbjudas, ersättning enligt<br>lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd. Därvid skall 20 § sjätte stycket lagen om<br>arbetslöshetsförsäkring inte gälla. Ersättningen benämns utbildningsbi-<br>drag.</p>
<p>3 § Personer som av länsarbetsnämnden anvisats till resursarbete skall<br>inte anses som arbetstagare när de deltar i verksamheten. När försöks-<br>verksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall deltagare dock likställas med<br>arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 och 7-14 §§,</p>
<p>4 kap. 1-4 och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160).<br>Därvid skall vad i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare gälla den som<br>upplåtit en arbetsplats för denna verksamhet.</p>
<p>4 § Den tid under vilken en person deltagit i resursarbete i enlighet med<br>länsarbetsnämndens anvisning utgör tid som är jämställd med utfört ar-<br>bete enligt 7 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller 7 §<br>lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. När ramtid skall be-<br>stämmas enligt samma lagar räknas inte tid då personen varit hindrad<br>att arbeta på grund av deltagandet, om tiden inte jämställs enligt vad<br>som nyss sagts.</p></td></tr>
</table>
<p>45</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>5 § När det gäller avstängning från rätt till ersättning skall vad som fö-<br>reskrivs om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i 31 § lagen (1973:370)<br>om arbetslöshetsförsäkring och i 28 § lagen (1973:371) om kontant ar-<br>betsmarknadsstöd gälla också i fråga om verksamhet som avses i 1 §.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och gäller intill utgången av<br>december 1998.</p>
<p>3.5 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1973:370) om<br>arbetslöshetsförsäkring</p>
<p>Här igenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshets-<br>försäkring '</p>
<p>dels att 7 och 14 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av<br>följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>3a§</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får,<br>såsom försöksverksamhet under<br>tiden den 1 juli 1997 - den 31 de-<br>cember 1998, besluta att personer<br>som redan får ersättning enligt<br>denna lag skall kunna få fortsatt<br>ersättning enligt lagen utan att<br>villkoren i 4 $ första stycket, med<br>undantag av tredje punkten, är<br>uppfyllda.</p>
<p>3b§</p>
<p>Med avvikelse från vad som<br>anges i denna lag får, om förut-<br>sättningarna enligt andra stycket<br>är uppfyllda, ersättning lämnas till<br>personer som fyllt 60 men inte<br>65 år (tillfällig avgångsersättning).<br>Ansökan om ersättning skall gö-<br>ras före utgången av år 1997.</p>
<p>Som villkor för ersättning gäl-<br>ler att personen är helt arbetslös<br>och under minst 12 månader un-<br>der tiden den 1 januari 1996 -<br>den 15 april 1997 fått arbetslös-<br>hetsersättning eller deltagit i nå-<br>gon arbetsmarknadspolitisk åt-<br>gärd. Ersättningen lämnas så<br>länge heltidsarbetslösheten består.</p>
<p>7§<sup>2</sup></p>
<p>För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna<br>lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga<br>till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken en för-<br>säkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den för-<br>säkrade</p>
<p>46</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-<br>marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt<br>utbildningsbidrag utgått,</p>
<p>2. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader,</p>
<p>3. utfört förvärvsarbete som<br>arbetsgivaren finansierat med stöd<br>av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd såvitt avser vika-<br>riatsstöd enligt 6 a § första streck-<br>satsen denna förordning, eller</p>
<p>— förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete, eller</p>
<p>4. bedrivit egen näringsverk-<br>samhet med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbets-<br>lösa m.fl. som startar egen nä-<br>ringsverksamhet.</p>
<p>3. utfört förvärvsarbete som<br>arbetsgivaren finansierat med stöd<br>av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd såvitt avser vika-<br>riatsstöd enligt 6 a § första streck-<br>satsen denna förordning, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete,</p>
<p>4. bedrivit egen näringsverk-<br>samhet med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbets-<br>lösa m.fl. som startar egen nä-<br>ringsverksamhet, eller</p>
<p>5. fullföljt verksamhet där er-<br>sättning enligt 3 a § utgått.</p>
<p>14 §<sup>5</sup></p>
<p>Ersättning utgår under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Har för-<br>säkrad uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är<br>perioden istället 450 dagar.</p>
<p>I ersättningsperioden inräknas<br>inte dagar, under vilka den för-<br>säkrade har anvisats verksamhet<br>för arbetslivsutveckling eller ett<br>offentligt tillfälligt arbete för äldre<br>arbetslösa i enlighet med föreskrif-<br>ter som har meddelats av rege-<br>ringen.</p>
<p>I ersättningsperioden inräknas<br>inte dagar, under vilka den för-<br>säkrade har anvisats verksamhet<br>för arbetslivsutveckling, ett of-<br>fentligt tillfälligt arbete för äldre<br>arbetslösa, verksamhet med re-<br>sursarbete eller verksamhet där<br>ersättning enligt 3 a § utgår i en-<br>lighet med föreskrifter som har<br>meddelats av regeringen.</p>
<p>I ersättningsperioden enligt första stycket inräknas i fall som avses i<br>10 § ersättningstid i den andra arbetslöshetskassan.</p>
<p>Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före den under<br>vilken den försäkrade fyller 65 år.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1991:1334.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1418</p>
<p>’ Senaste lydelse 1996:1418</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997</p>
<p>3.6 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknads-<br>stöd</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant ar-<br>betsma rknadsstöd</p>
<p>dels att 7 och 14 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av följan-<br>de lydelse.</p>
<p>47</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>3a§</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får,<br>såsom försöksverksamhet under<br>tiden den 1 juli 1997 - den 31 de-<br>cember 1998, besluta att personer<br>som redan får ersättning enligt<br>denna lag skall kunna få fortsatt<br>ersättning enligt lagen utan att<br>villkoren i 4 § första stycket, med<br>undantag av tredje punkten, är<br>uppfyllda.</p>
<p>3 b §</p>
<p>Med avvikelse från vad som<br>anges i denna lag får, om förut-<br>sättningarna enligt andra stycket<br>är uppfyllda, ersättning lämnas till<br>personer som fyllt 60 men inte<br>65 år (tillfällig avgångsersättning).<br>Ansökan om ersättning skall gö-<br>ras före utgången av år 1997.</p>
<p>Som villkor för ersättning gäl-<br>ler att personen är helt arbetslös<br>och under minst 12 månader un-<br>der tiden den 1 januari 1996 -<br>den 15 april 1997 fått arbetslös-<br>hetsersättning eller deltagit i nå-<br>gon arbetsmarknadspolitisk åt-<br>gärd. Ersättningen lämnas så<br>länge heltidsarbetslösheten består.</p>
<p><sup>?§2</sup></p>
<p>För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna<br>lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga<br>till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken den sö-<br>kande enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den sö-<br>kande</p>
<p>1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning<br>att sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande,</p>
<p>2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-<br>marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt<br>utbildningsbidrag lämnats,</p>
<p>3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader,</p>
<p>4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd såvitt avser vikariats-<br>stöd enligt 6 a § första strecksatsen denna förordning, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om beredskapsarbete,</p>
<p>5. bedrivit egen näringsverk-<br>samhet med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbets-<br>lösa m.fl. som startar egen nä-<br>ringsverksamhet.</p>
<p>5.bedrivit egen näringsverk-<br>samhet med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbets-<br>lösa m.fl. som startar egen nä-<br>ringsverksamhet, eller</p>
<p>48</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>6. fullföljt verksamhet där er-<br>sättning enligt 3 a § utgått.</p>
<p>14 §<sup>3</sup></p>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar<br>(ersättningsperioden), om inte annat följer av andra stycket eller av 15 §<br>sista stycket. Har stödtagaren uppnått 55 års ålder innan ersättningspe-<br>rioden gått till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren<br>uppnått 60 års ålder, är ersättningsperioden 450 dagar.</p>
<p>I ersättningssperioden inräknas<br>inte dagar, under vilka stödtaga-<br>ren har anvisats verksamhet för<br>arbetslivsutveckling eller ett of-<br>fentligt tillfälligt arbete för äldre<br>arbetslösa i enlighet med de före-<br>skrifter som har meddelats av re-<br>geringen.</p>
<p>I ersättningssperioden inräknas<br>inte dagar, under vilka stödtaga-<br>ren har anvisats verksamhet för<br>arbetslivsutveckling, ett offentligt<br>tillfälligt arbete för äldre arbetslö-<br>sa, verksamhet med resursarbete<br>eller verksamhet där ersättning<br>enligt 3 a § utgår i enlighet med<br>föreskrifter som har meddelats av</p>
<p>regeringen.</p>
<p>Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid utgången av må-<br>naden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år eller när han<br>dessförinnan börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension eller<br>helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Lagen omtryckt 1994:928</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1419.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1996:1419.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>3.7 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1997:000) om<br>ändring i lagen (1973:370)<br>om arbetslöshetsförsäkring</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1997:000) om ändring i lagen<br>(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE'</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna<br>lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga<br>till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken en för-<br>säkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den för-<br>säkrade</p>
<p>1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-<br>marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt<br>utbildningsbidrag utgått,</p>
<p>2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt utbildning<br>för vilken utbildningsbidrag lämnats enligt förordningen (1996:1654)<br>om särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader,</p>
<p>4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om beredskapsarbete,</p>
<p>5. bedrivit egen näringsverk-<br>samhet med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbets-<br>lösa m.fl. som startar egen nä-</p>
<p>5. bedrivit egen näringsverk-<br>samhet med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbets-<br>lösa m.fl. som startar egen nä-</p>
<p>49</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>ringsverksamhet.</p>
<p>ringsverksamhet, eller</p>
<p>6. fullföljt verksamhet där er-<br>sättning enligt 3 a § utgått.</p>
<p><sup>1</sup> I enlighet med föreslagen lydelse i prop.<br>1996/97:107.</p>
<p>3.8 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1997:000) om<br>ändring i lagen (1973:371)<br>om kontant arbetsmark-<br>nadsstöd</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1997:000) om ändring i lagen<br>(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE'</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna<br>lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga<br>till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken den sö-<br>kande enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den sö-<br>kande</p>
<p>1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning<br>att sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande,</p>
<p>2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-<br>marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt<br>utbildningsbidrag lämnats,</p>
<p>3. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt utbildning<br>för vilken utbildningsbidrag lämnats enligt förordningen (1996:1654)<br>om särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>4. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader,</p>
<p>5. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om beredskapsarbete,</p>
<p>6. bedrivit egen näringsverk-<br>samhet med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbets-<br>lösa m.fl. som startar egen nä-<br>ringsverksamhet.</p>
<p><sup>1</sup>1 enlighet med föreslagen lydelse i<br>prop. 1996/97:107.</p>
<p>6. bedrivit egen näringsverk-<br>samhet med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbets-<br>lösa m.fl. som startar egen nä-<br>ringsverksamhet, eller</p>
<p>7. fullföljt verksamhet där er-<br>sättning enligt 3 a § utgått.</p>
<p>3.9 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1997:000)<br>om arbetslöshetsförsäkring</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:000) om arbetslöshets-<br>försäkring</p>
<p>dels att 19 och 22 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande ly-<br>delse.</p>
<p>50</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE'</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>3a§</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får,<br>såsom försöksverksamhet under<br>tiden den 1 juli 1997 - den 31 de-<br>cember 1998, besluta att personer<br>som redan får ersättning enligt<br>denna lag skall kunna få fortsatt<br>ersättning enligt lagen utan att<br>villkoren i 9 §, med undantag av<br>tredje punkten, är uppfyllda.</p>
<p>19 §</p>
<p>För sökande som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt<br>denna lag gäller följande. När det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall<br>ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken sö-<br>kande enligt 12-14 §§ skall ha förvärvsarbetat jämställas den tid då de</p>
<p>1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-<br>marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt<br>utbildningsbidrag lämnats,</p>
<p>2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt utbildning<br>för vilken utbildningsbidrag lämnats enligt förordningen (1996:1654)<br>om särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst 2 månader,</p>
<p>4. utfört förvärvsarbete som ar- 4. utfört förvärvsarbete som</p>
<p>betsgivaren finansierat med stöd</p>
<p>arbetsgivaren finansierat med stöd</p>
<p>av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete, eller</p>
<p>5. bedrivit egen näringsverk-<br>samhet med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbets-<br>lösa m.fl. som startar egen nä-<br>ringsverksamhet.</p>
<p>22</p>
<p>av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete,</p>
<p>5. bedrivit egen näringsverk-<br>samhet med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbets-<br>lösa m.fl. som startar egen nä-<br>ringsverksamhet, eller</p>
<p>6. fullföljt verksamhet där er-<br>sättning enligt 3 a § utgått.</p>
<p>§</p>
<p>Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Om<br>den sökande har fyllt 57 år före ersättningsperiodens slut är perioden i</p>
<p>stället 450 dagar.</p>
<p>I ersättningsperioden räknas in-<br>te in dagar under vilka den sö-<br>kande har anvisats verksamhet för<br>arbetslivsutveckling eller ett of-<br>fentligt tillfälligt arbete för äldre<br>arbetslösa i enlighet med föreskrif-<br>ter som har meddelats av rege-<br>ringen.</p>
<p>I ersättningsperioden räknas in-<br>te in dagar under vilka den sö-<br>kande har anvisats verksamhet för<br>arbetslivsutveckling, ett offentligt<br>tillfälligt arbete för äldre arbetslö-<br>sa, verksamhet med resursarbete<br>eller verksamhet där ersättning<br>enligt 3 a $ utgår i enlighet med<br>föreskrifter som har meddelats av</p>
<p>51</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>regeringen.</p>
<p>Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har<br>fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar<br>i den andra kassan in i ersättningsperioden.</p>
<p>Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då<br>den arbetslöse fyller 65 år.</p>
<p><sup>1</sup>1 enlighet med föreslagen lydelse i prop.<br>1996/97:107</p>
<p>3.10 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1997:000) om<br>införande av lagen<br>(1997:000) om arbetslös-<br>hetsförsäkring och lagen<br>(1997:000) om<br>arbetslöshetskassor</p>
<p>Härigenom föreskrivs att det i lagen (1997:000) om införande av la-<br>gen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetskassor skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydel-<br>se.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>5a§</p>
<p>Med avvikelse från vad som<br>anges i lagen (1997:000) om ar-<br>betslöshetsförsäkring gäller föl-<br>jande. Personer som med stöd av<br>3 b § lagen (1973:370) om ar-<br>betslöshetsförsäkring eller 3 b §<br>lagen (1973:371) om kontant ar-<br>betsmarknadsstöd tillerkänts till-<br>fällig avgångsersättning är, under<br>förutsättning att de är helt ar-<br>betslösa, berättigade till fortsatt<br>sådan ersättning enligt inkomst-<br>bortfallsförsäkringen eller grund-<br>försäkringen till dess de fyller 65<br>år.</p>
<p>3.11 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1997:000) om<br>försök med resursarbete</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 5 §§ lagen (1997:000) om för-<br>sök med resursarbete skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE'</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Försök med resursarbete inne-<br>bär att långtidsarbetslösa personer<br>som uppbär ersättning enligt la-<br>gen (1973:370) om arbetslöshets-<br>försäkring eller lagen (1973:371)<br>om kontant arbetsmarknadsstöd<br>anvisas av länsarbetsnämnden att<br>delta i viss verksamhet på offent-<br>liga arbetsplatser. De arbetslösa<br>tillhör därmed arbetsplatsens vi-<br>kariereserv.</p>
<p>Personer som deltar i försöks-</p>
<p>Försök med resursarbete inne-<br>bär att långtidsarbetslösa personer<br>som uppbär ersättning enligt la-<br>gen (1997:000) om arbetslöshets-<br>försäkring anvisas av länsarbets-<br>nämnden att delta i viss<br>verksamhet på offentliga arbets-<br>platser. De arbetslösa tillhör där-<br>med arbetsplatsens vikariereserv.</p>
<p>Personer som deltar i försöks-</p>
<p>52</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>verksamhet med resursarbete er-<br>håller under tid i verksamheten,<br>då vikariat inte kan erbjudas, er-<br>sättning enligt lagen (1973:370)<br>om arbetslöshetsförsäkring eller<br>lagen (1973:371) om kontant ar-<br>betsmarknadsstöd. Därvid skall<br>20 § sjätte stycket lagen om ar-<br>betslöshetsförsäkring inte gälla.<br>Ersättningen benämns utbild-<br>ningsbidrag.</p>
<p>Den tid under vilken en person<br>deltagit i resursarbete i enlighet<br>med länsarbetsnämndens anvis-<br>ning utgör tid som är jämställd<br>med utfört arbete enligt 7 5 lagen<br>('1973.-370J om arbetslöshetsför-<br>säkring eller 7 5 lagen (1973:371)<br>om kontant arbetsmarknadsstöd.<br>När ramtid skall bestämmas en-<br>ligt samma lagar räknas inte tid<br>då personen varit hindrad att ar-<br>beta på grund av deltagandet, om<br>tiden inte jämställs enligt vad som<br>nyss sagts.</p>
<p>När det gäller avstängning från<br>rätt till ersättning skall vad som<br>föreskrivs om arbetsmarknadspo-<br>litiska åtgärder i 31 § lagen<br>(1973:370) om arbetslöshetsför-<br>säkring och i 28 § lagen<br>(1973:371) om kontant arbets-<br>marknadsstöd gälla också i fråga<br>om verksamhet som avses i 1 §.</p>
<p>verksamhet med resursarbete er-<br>håller under tid i verksamheten,<br>då vikariat inte kan erbjudas, er-<br>sättning enligt lagen (1997:000)<br>om arbetslöshetsförsäkring. Där-<br>vid skall 31 § nämnda lag inte<br>gälla. Ersättningen benämns ut-<br>bildningsbidrag.</p>
<p>Den tid under vilken en person<br>deltagit i resursarbete i enlighet<br>med länsarbetsnämndens anvis-<br>ning utgör tid som är jämställd<br>med utfört arbete enligt 19 § la-<br>gen (1997:000) om arbetslöshets-<br>försäkring. När ramtid skall be-<br>stämmas enligt samma lag räknas<br>inte tid då personen varit hindrad<br>att arbeta på grund av deltagan-<br>det, om tiden inte jämställs enligt<br>vad som nyss sagts.</p>
<p>När det gäller avstängning från<br>rätt till ersättning skall vad som<br>föreskrivs om arbetsmarknadspo-<br>litiska åtgärder i 46 § lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsför-<br>säkring gälla också i fråga om<br>verksamhet som avses i 1 §.</p>
<p><sup>1</sup> I enlighet med föreslagen lydelse i avsnitt<br>xx i denna proposition..</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>3.12Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1995:706) om<br>kommuners ansvar för<br>ungdomar</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:706) om kommuners an-<br>svar för ungdomar skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>3§</p>
<p>Ungdomar som deltar i verk- Ungdomar som deltar i verk-<br>samhet enligt denna lag skall inte samhet enligt denna lag skall inte</p>
<p>anses som arbetstagare när de del- anses som arbetstagare när de del-<br>tar i verksamheten. tar i verksamheten. När sådan</p>
<p>verksamhet bedrivs på en arbets-<br>plats, skall deltagaren dock lik-<br>ställas med arbetstagare vid till-<br>lämpning av 2 kap. 1-9 3 kap.</p>
<p>1-4 och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och<br>8-10 §§, 5 kap. 1 och 3 §§ samt</p>
<p>53</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>7-9 kap. arbetsmiljölagen<br>(1977:1160). Därvid skall vad i<br>arbetsmiljölagen sägs om arbets-<br>givare gälla den som upplåtit en<br>arbetsplats för verksamhet enligt<br>denna lag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>3.13Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1983:1030) om<br>särskilt vuxenstudiestöd för<br>arbetslösa</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxen-<br>studiestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Särskilt vuxenstudiestöd för<br>arbetslösa lämnas enligt bestäm-<br>melserna i 7 kap. 7 a och 7 b §§<br>studiestödslagen (1973:349) vare<br>sig den studerande är medlem i en<br>arbetslöshetskassa eller inte. I öv-<br>rigt skall bestämmelserna i 1 kap.<br>5 och 8 §§, 7 kap. 1, 2, 4-5 a §§,<br>7 § tredje och fjärde stycket, 8 b,<br>9 och 17-20 §§ samt 9 kap. 1-3<br>och 7 §§ studiestödslagen tilläm-<br>pas på särskilt vuxenstudiestöd<br>för arbetslösa.</p>
<p>Särskilt vuxenstudiestöd för<br>arbetslösa lämnas enligt bestäm-<br>melserna i 7 kap. 7 a och 7 b §§<br>studiestödslagen (1973:349) vare<br>sig den studerande är medlem i en<br>arbetslöshetskassa eller inte. I öv-<br>rigt skall bestämmelserna i 1 kap.</p>
<p>5 och 8 §§, 7 kap. 1, 2, 4-5 a §§,</p>
<p>6 a §, 7 § tredje och fjärde styck-<br>et, 8 b, 9 och 17-20 §§ samt 9<br>kap. 1-3 och 7 §§ studiestödsla-<br>gen tillämpas på särskilt vuxen-<br>studiestöd för arbetslösa.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1995:995.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>3.14Förslag till lag om änd-<br>ring i studiestödslagen<br>(1973:349)</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)'<br>dels att 1 kap. 8 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen 7 kap. skall föras in en ny paragraf, 7 kap. 6 a §,<br>av följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>1 kap.</p>
<p>8§<sup>2</sup></p>
<p>Utländska medborgare som på<br>grund av anställning här i landet<br>kan härleda rättigheter från avta-<br>let om Europeiska ekonomiska<br>samarbetsområdet (EES) i fråga<br>om sociala förmåner skall när det<br>gäller rätt till studiestöd enligt<br>denna lag jämställas med svenska<br>medborgare under de förutsätt-<br>ningar som anges i föreskrifter av<br>regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer. Det-</p>
<p>Utländska medborgare som på<br>grund av anställning eller etable-<br>ring som egenföretagare här i lan-<br>det kan härleda rättigheter från<br>EG-rätten eller avtalet om Euro-<br>peiska ekonomiska samarbetsom-<br>rådet (EES) i fråga om sociala<br>förmåner skall när det gäller rätt<br>till studiestöd enligt denna lag<br>jämställas med svenska medbor-<br>gare under de förutsättningar som<br>anges i föreskrifter av regeringen</p>
<p>54</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>samma gäller make, sambo och eller den myndighet som regering-<br>barn till sådana utländska med- en bestämmer. Detsamma gäller<br>borgare. make, sambo och barn till sådana</p>
<p>utländska medborgare.</p>
<p>7 kap.</p>
<p>6a§</p>
<p>När vuxenstudiestöd beräknas<br>med ledning av utbildningsbidra-<br>get enligt bestämmelserna om<br>dagpenning, används alltid det<br>utbildningsbidrag som den stude-<br>rande skulle ha fått för heltidsar-<br>bete.</p>
<p>' Lagen omtryckt 1987:303</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1994:357</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>3.15 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1993:737) om<br>bostadsbidrag</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 15 a § lagen (1993:737) om bostadsbidrag<br>skall ha följande lydelse</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>15a§*</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 14 § skall<br>bortses från bostadskostnader som belöper på bostadsytor överstigande</p>
<p>1. för hushåll med ett barn 80 kvadratmeter,</p>
<p>2. för hushåll med två barn 100 kvadratmeter,</p>
<p>3. för hushåll med tre barn 120 kvadratmeter,</p>
<p>4. för hushåll med fyra barn 140 kvadratmeter, och</p>
<p>5. för hushåll med fem eller flera barn 160 kvadratmeter.</p>
<p>Utan hinder av första stycket<br>skall vid tillämpning av bestäm-<br>melserna om bostadskostnader<br>beaktas sådana kostnader upp till<br>följande belopp per månad,</p>
<p>1. för hushåll med ett barn<br>3 000 kronor,</p>
<p>2. för hushåll med två barn<br>3 300 kronor,</p>
<p>3. för hushåll med tre barn<br>3 600 kronor,</p>
<p>4. för hushåll med fyra barn<br>3 900 kronor, och</p>
<p>5. för hushåll med fem eller flera<br>barn 4 200 kronor.</p>
<p>Större bostadsytor än som anges i första stycket får beaktas, om sö-<br>kanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.</p>
<p>' Senaste lydelse 1996:441.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. De nya bestämmel-<br>serna skall dock inte tillämpas i fråga om bostadsbidrag som avser tid<br>före ikraftträdandet.</p>
<p>55</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>3.16 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1996:1349) om<br>ändring i lagen (1993:737)<br>om bostadsbidrag</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag, i<br>paragrafens lydelse enligt lagen (1996:1349) om ändring i nämnda lag,<br>samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen till sistnämnda lag,<br>skall ha följande lydelse</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av närings-<br>verksamhet och inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370) och inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt, med de tillägg och avdrag som anges i andra och tredje<br>styckena samt 5 och 7 §§.</p>
<p>Beloppet enligt första stycket skall ökas med</p>
<p>1. inkomst som på grund av bestämmelserna i 54 § första stycket f)<br>kommunalskattelagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning<br>inte ingår i inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapital,</p>
<p>2. studiemedel i form av studiebidrag,</p>
<p>3. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad,</p>
<p>4. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats genom<br>avdrag för</p>
<p>- avsättning till periodiseringsfond</p>
<p>- ökning av expansionsmedel</p>
<p>- utgift för egen pension intill ett belopp motsvarande ett halvt bas-<br>belopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring</p>
<p>- underskott från tidigare beskattningsår, och</p>
<p>5. belopp varmed inkomst av kapital har minskats genom avdrag, ut-<br>om där</p>
<p>- realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkommen<br>under beskattningsåret,</p>
<p>- avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid<br>byte av bostad, eller</p>
<p>- avdrag har gjorts för negativ räntefördelning.</p>
<p>Beloppet enligt första<br>stycket skall<br>minskas med</p>
<p>belopp varmed inkomst av nä-<br>ringsverksamhet har ökats genom</p>
<p>- återföring till beskattning av<br>avdrag för avsättning till periodi-<br>seringsfond</p>
<p>- minskning av expansionsme-<br>del.</p>
<p>Beloppet enligt första</p>
<p>stycket skall<br>minskas med</p>
<p>1. belopp varmed inkomst av<br>kapital har ökats på grund av<br>statligt räntebidrag för den bostad<br>för vilken bostadsbidrag söks, och</p>
<p>2. belopp varmed inkomst av<br>näringsverksamhet har ökats ge-<br>nom</p>
<p>- återföring till beskattning av<br>avdrag för avsättning till periodi-<br>seringsfond</p>
<p>- minskning av expansionsme-<br>del.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1<br>januari 1998. Äldre föreskrifter<br>gäller dock fortfarande i fråga om<br>sjömansskatt som avser tid före<br>utgången av år 1997.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1<br>januari 1998. Den nya bestäm-<br>melsen i 4 5 tredje stycket skall<br>dock inte tillämpas i fråga om bo-<br>stadsbidrag som avser tid före<br>ikraftträdandet och den upphävda<br>punkten i 4 5 andra stycket gäller</p>
<p>56</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>fortfarande i fråga om inkomst<br>som avser tid före utgången av år<br>1997.</p>
<p>3.17 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1995:1514) om<br>generellt statsbidrag till<br>kommuner och landsting</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 4, 5 och 6 §§ lagen (1995:1514) om ge-<br>nerellt statsbidrag till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Generellt statsbidrag till kom-<br>muner fördelas med ett enhetligt<br>belopp per invånare i kommunen<br>den 1 november året före det år<br>bidraget betalas ut.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>regeringen bestämmer fastställer<br>beloppen enligt 1 och 2 §§.</p>
<p>Skattemyndigheten fastställer<br>statsbidragets storlek samt lämnar<br>senast den 25 januari bidragsåret<br>uppgift till varje kommun och<br>landsting om storleken av dess<br>bidrag.</p>
<p>Generellt statsbidrag till kom-<br>muner fördelas med ett enhetligt<br>belopp per invånare i kommunen<br>den 1 november året före det år<br>bidraget betalas ut.</p>
<p>För åren 1997-2000 fördelas<br>därutöver ett generellt ålders-<br>baserat statsbidrag med ett enhet-<br>ligt belopp per invånare inom res-<br>pektive åldersgrupp 7-15, 16-18,<br>65-74, 75-84 samt 85 år och äld-<br>re den 1 november året före det år<br>bidraget betalas ut.</p>
<p>4§</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>regeringen bestämmer meddelar<br>närmare föreskrifter om beräk-<br>ningen av bidragen och fastställer<br>beloppen enligt 1 och 2 §§.</p>
<p>5§</p>
<p>Skattemyndigheten fastställer<br>statsbidragets storlek samt lämnar<br>senast den 25 januari bidragsåret<br>uppgift till varje kommun och<br>landsting om storleken av dess<br>bidrag.</p>
<p>För bidragsåret 1997 fastställer<br>skattemyndigheten statsbidragets<br>storlek samt lämnar senast den 25<br>juli uppgift till varje kommun och<br>landsting om storleken av dess<br>bidrag.</p>
<p>6§</p>
<p>Statsbidraget skall betalas ut i<br>samband med och på motsvaran-<br>de sätt som gäller för utbetalning<br>av kommunalskattemedel enligt<br>4 § lagen (1965:269) med särskil-<br>da bestämmelser om kommuns<br>och annan menighets utdebitering<br>av skatt, m.m.</p>
<p>Statsbidraget skall betalas ut i<br>samband med och på motsvaran-<br>de sätt som gäller för utbetalning<br>av kommunalskattemedel enligt<br>4 § lagen (1965:269) med särskil-<br>da bestämmelser om kommuns<br>och annan menighets utdebitering<br>av skatt, m.m.</p>
<p>Bidrag som fastställs enligt 5 5<br>andra stycket får dock betalas ut<br>undertiden juli-december 1997.</p>
<p>57</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>3.18Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1994:1776)<br>om skatt på energi</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>2 kap.</p>
<p>10</p>
<p>För år 1997 och efterföljande<br>kalenderår skall energiskatt och<br>koldioxidskatt betalas med be-<br>lopp som efter en årlig omräkning<br>motsvarar de i 1 § angivna skat-<br>tebeloppen multiplicerade med<br>det jämförelsetal, uttryckt i pro-<br>cent, som anger förhållandet<br>mellan det allmänna prisläget i<br>oktober månad året närmast före</p>
<p>För år 1999 och efterföljande<br>kalenderår skall energiskatt och<br>koldioxidskatt betalas med be-<br>lopp som efter en årlig omräkning<br>motsvarar de i 1 § angivna skat-<br>tebeloppen multiplicerade med<br>det jämförelsetal, uttryckt i pro-<br>cent, som anger förhållandet<br>mellan det allmänna prisläget i<br>oktober månad året närmast före</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1995:1526.</p>
<p>3.19Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1996:1220)<br>om ändring i lagen<br>(1994:1776) om skatt pä<br>energi</p>
<p>det år beräkningen avser och pris-<br>läget i oktober 1995.</p>
<p>det år beräkningen avser och pris-<br>läget i oktober 1997.</p>
<p>Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade<br>skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.<br>Beloppen avrundas till hela kronor och ören.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fort-<br>farande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ-<br>dandet.</p>
<p>Härigenom föreskrivs</p>
<p>dels att 2 kap. 1 § och 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi i paragrafernas lydelse enligt lagen (1996:1220) om ändring i la-<br>gen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1220) om<br>ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi skall införas en ny punkt<br>3 av följande lydelse.</p>
<p>2 kap.</p>
<p>1§</p>
<p>58</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra<br>stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</p>
<p>KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp_______________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>Summa skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1.</p></td><td>
<p>2710 00 26, Bensin som uppfyller</p>
<p>2710 00 27, krav för</p>
<p>2710 00 29 a) miljöklass 2</p></td><td>
<p>3 kr 61 öre per liter</p></td><td>
<p>86 öre per liter</p></td><td>
<p>4 kr 47 öre per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>eller b) miljöklass 3</p>
<p>2710 00 32</p></td><td>
<p>3 kr 68 öre per liter</p></td><td>
<p>86 öre per liter</p></td><td>
<p>4 kr 54 öre per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.</p></td><td>
<p>2710 00 26, Annan bensin än som</p>
<p>2710 00 34 avses under 1</p>
<p>eller</p>
<p>2710 00 36</p></td><td>
<p>4 kr 27 öre per liter</p></td><td>
<p>86 öre per liter</p></td><td>
<p>5 kr 13 öre per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.</p></td><td>
<p>2710 00 51, Eldningsolja,</p>
<p>2710 00 55, dieselbrännolja,</p>
<p>2710 00 69 fotogen, m.m. som<br>eller</p>
<p>2710 00 74 - a) har försetts med</p>
<p>2710 00 78 märkämnen eller ger</p></td><td>
<p>743 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 054 kr per m'</p></td><td>
<p>1 797 kr per m'</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>mindre än 85 volym-<br>procent destillat vid<br>350" C,</p>
<p>b) inte har försetts med<br>märkämnen och ger<br>minst 85 volymprocent<br>destillat vid 350° C,<br>tillhörig<br>miljöklass 1</p></td><td>
<p>1 614 kr per m’</p></td><td>
<p>1 054 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 668 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>miljöklass 2</p></td><td>
<p>1 840 kr per m’</p></td><td>
<p>1 054 kr per m'</p></td><td>
<p>2 894 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>miljöklass 3</p></td><td>
<p>2 138 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 054 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>3 192 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.</p></td><td>
<p>ur Gasol som används för</p>
<p>2711 12 11 -</p>
<p>2711 19 00</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>a) drift av motordrivet</p></td><td>
<p>1 kr 01 öre per liter</p></td><td>
<p>55 öre per liter</p></td><td>
<p>1 kr 56 öre per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>fordon, fartyg eller luft-<br>fartyg</p>
<p>b) annat ändamål än som</p></td><td>
<p>145 kr per</p></td><td>
<p>1 105 kr per</p></td><td>
<p>1 250 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>avses under a</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>ur Metan som används för</p>
<p>2711 29 00</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>a) drift av motordrivet</p></td><td>
<p>1 678 kr per</p></td><td>
<p>788 kr per</p></td><td>
<p>2 466 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>fordon, fartyg eller luft-<br>fartyg</p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m’</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>b) annat ändamål än som</p></td><td>
<p>241 kr per</p></td><td>
<p>788 kr per</p></td><td>
<p>1 029 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>avses under a</p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
</table>
<p>59</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>KN-nr</p></td><td>
<p>Slag av bränsle</p></td><td>
<p>Skattebelopp</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>Summa skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6. 2711 11 00,</p></td><td>
<p>Naturgas som används för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2711 21 00</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>a) drift av motordrivet</p></td><td>
<p>1 678 kr per</p></td><td>
<p>788 kr per</p></td><td>
<p>2 466 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>fordon, fartyg eller luft-</p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>fartyg</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>b) annat ändamål än som</p></td><td>
<p>241 kr per</p></td><td>
<p>788 kr per</p></td><td>
<p>1 029 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>avses under a</p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m’</p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>7. 2701,2702</p></td><td>
<p>Kolbränslen</p></td><td>
<p>316 kr per</p></td><td>
<p>916 kr per</p></td><td>
<p>1 232 kr per</p></td></tr>
<tr><td>
<p>eller 2704</p></td><td></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 OOOkg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8. 2713 11 00-</p></td><td>
<p>Petroleumkoks</p></td><td>
<p>316 kr per</p></td><td>
<p>916 kr per</p></td><td>
<p>1 232 kr per</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2713 12 00</p></td><td></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
</table>
<p>I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt<br>12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som<br>motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets<br>olika användningssätt.</p>
<p>För kalenderåret 1997 och efterföljande kalenderår skall de i första<br>stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra<br>stycket betalas för följande bränslen med angivet belopp:</p>
<p>KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp_______________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>Summa skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1.</p></td><td>
<p>2710 00 26, Bensin som uppfyller</p>
<p>2710 00 27, krav för</p>
<p>2710 00 29 a) miljöklass 2</p>
<p>eller b) miljöklass 3</p>
<p>2710 00 32</p></td><td>
<p>3 kr 61 öre per liter</p>
<p>3 kr 68 öre per liter</p></td><td>
<p>86 öre per liter</p>
<p>86 öre per liter</p></td><td>
<p>4 kr 47 öre per liter</p>
<p>4 kr 54 öre per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.</p></td><td>
<p>2710 00 26, Annan bensin än som</p>
<p>2710 00 34 avses under 1</p>
<p>eller</p>
<p>2710 00 36</p></td><td>
<p>4 kr 27 öre per liter</p></td><td>
<p>86 öre per liter</p></td><td>
<p>5 kr 13 öre per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.</p></td><td>
<p>2710 00 51, Eldningsolja,</p>
<p>2710 00 55, dieselbrännolja,</p>
<p>2710 00 69 fotogen, m.m. som<br>eller</p>
<p>2710 00 74 - a) har försetts med</p>
<p>2710 00 78 märkämnen eller ger<br>mindre än 85 volym-<br>procent destillat vid<br>350” C,</p></td><td>
<p>743 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 058 kr per m’</p></td><td>
<p>1 801 kr per m'</p></td></tr>
</table>
<p>60</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>KN-nr</p></td><td rowspan="2">
<p>Slag av bränsle</p></td><td colspan="3">
<p>Skattebelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>Summa skatt</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) inte har försetts med<br>märkämnen och ger<br>minst 85 volymprocent<br>destillat vid 350° C,<br>tillhörig<br>miljöklass 1</p></td><td>
<p>1 614 kr per m’</p></td><td>
<p>1 058 kr per m'</p></td><td>
<p>2 672 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>miljöklass 2</p></td><td>
<p>1 840 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 058 kr per m'</p></td><td>
<p>2 898 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>miljöklass 3</p></td><td>
<p>2 138 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 058 kr per m'</p></td><td>
<p>3 196 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.</p></td><td>
<p>ur</p></td><td>
<p>Gasol som används för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2711 12 11-</p>
<p>2711 19 00</p></td><td>
<p>a) drift av motordrivet</p></td><td>
<p>1 kr 01 öre per liter</p></td><td>
<p>56 öre per liter</p></td><td>
<p>1 kr 57 öre per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>fordon, fartyg eller luft-<br>fartyg</p>
<p>b) annat ändamål än som</p></td><td>
<p>145 kr per</p></td><td>
<p>1 112 kr per</p></td><td>
<p>1 257 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>avses under a</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>ur</p></td><td>
<p>Metan som används för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>271129 00</p></td><td>
<p>a) drift av motordrivet</p></td><td>
<p>1 678 kr per</p></td><td>
<p>792 kr per</p></td><td>
<p>2 470 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>fordon, fartyg eller luft-<br>fartyg</p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m'</p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål än som</p></td><td>
<p>241 kr per</p></td><td>
<p>792 kr per</p></td><td>
<p>1 033 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>avses under a</p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.</p></td><td>
<p>2711 11 00,</p>
<p>2711 21 00</p></td><td>
<p>Naturgas som används för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>a) drift av motordrivet</p></td><td>
<p>1 678 kr per</p></td><td>
<p>792 kr per</p></td><td>
<p>2 470 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>fordon, fartyg eller luft-<br>fartyg</p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål än som</p></td><td>
<p>241 kr per</p></td><td>
<p>792 kr per</p></td><td>
<p>1 033 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>avses under a</p></td><td>
<p>1 000 m’</p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td>
<p>2701,2702</p></td><td>
<p>Kolbränslen</p></td><td>
<p>316 kr per</p></td><td>
<p>920 kr per</p></td><td>
<p>1 23 6 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>eller 2704</p></td><td></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 OOOkg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8.</p></td><td>
<p>2713 11 00-</p></td><td>
<p>Petroleumkoks</p></td><td>
<p>316 kr per</p></td><td>
<p>920 kr per</p></td><td>
<p>1 236 kr per</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2713 12 00</p></td><td></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
</table>
<p>I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt<br>12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som<br>motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets<br>olika användningssätt.</p>
<p>För kalenderåret 1999 och efterföljande kalenderår skall de i första<br>stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.</p>
<p>61</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>11 kap.</p>
<p>Energiskatten utgör</p>
<p>1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industri-<br>ell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusod-<br>ling,</p>
<p>2. 8,2 öre per kilowattimme för<br>annan elektrisk kraft än som avses<br>under 1 och som förbrukas i<br>kommuner som anges i 4 §,</p>
<p>3. 11,5 öre per kilowattimme<br>för elektrisk kraft som förbrukas<br>för el-, gas-, värme- eller vatten-<br>försörjning i andra kommuner än<br>de som anges i 4 §, och</p>
<p>4. 13,8 öre per kilowattimme<br>för elektrisk kraft som förbrukas i</p>
<p>2. 9,6 öre per kilowattimme för<br>annan elektrisk kraft än som avses<br>under 1 och som förbrukas i<br>kommuner som anges i 4 §,</p>
<p>3. 12,9 öre per kilowattimme<br>för elektrisk kraft som förbrukas<br>för el-, gas-, värme- eller vatten-<br>försörjning i andra kommuner än<br>de som anges i 4 §, och</p>
<p>4. 15,2 öre per kilowattimme<br>för elektrisk kraft som förbrukas i</p>
<p>övriga fall. övriga fall.</p>
<p>För kalenderåret 1999 och efterföljande kalenderår skall de i första<br>stycket angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om<br>skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören<br>skall dock avrundas till hela tiondels ören.</p>
<p>3. Till utgången av år 1997<br>skall dock energiskatten på elek-<br>trisk kraft utgöra</p>
<p>a) 0 öre per kilowattimme för<br>elektrisk kraft som förbrukas i in-<br>dustriell verksamhet i tillverk-<br>ningsprocessen eller vid yrkesmäs-<br>sig växthusodling,</p>
<p>b) 8,2 öre per kilowattimme<br>för annan elektrisk kraft än som<br>avses under a och som förbrukas i<br>kommuner som anges i 11 kap.</p>
<p>c) 11,5 öre per kilowattimme<br>för elektrisk kraft som förbrukas<br>för el-, gas-, värme- eller vatten-<br>försörjning i andra kommuner än<br>de som anges i 11 kap. 4 §, och</p>
<p>d) 13,8 öre per kilowattimme<br>för elektrisk kraft som förbrukas i<br>övriga fall.</p>
<p>3.20Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § 12 mom., 12 a mom. och 12 d mom.<br>samt 7 § 4 mom. och 27 § 5 mom. lagen<sup>1</sup> (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>12 mom.<sup>2</sup> Fysisk person och dödsbo som äger kvalificerad aktie i ett</p>
<p>62</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>fåmansföretag skall i den omfattning som anges i 12 a-12 e mom. ta<br>upp utdelning på sådan aktie som intäkt av tjänst i stället för intäkt av<br>kapital. Detsamma gäller realisationsvinst vid avyttring av sådan aktie.<br>Av 1 a-1 g mom. framgår att utdelning och realisationsvinst i viss om-<br>fattning undantas från skatteplikt.</p>
<p>Närmare bestämmelser finns i</p>
<p>- 12 a mom. om tillämpningsområdet,</p>
<p>- 12 b mom. om behandlingen av utdelning och realisationsvinst,</p>
<p>- 12 c mom. om en alternativ</p>
<p>anskaffningskostnad,</p>
<p>- 12 d mom. om ökning av anskaffningskostnaden med löneun-<br>derlag,</p>
<p>- 12 e mom. om visst undantag från tillämpningen.</p>
<p>Vad som i första stycket sägs om aktie i ett fåmansföretag gäller ock-<br>så andel i ett sådant företag. Med aktie och andel likställs andra sådana<br>av företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. För<br>sådana instrument får dock 12 c och 12 d mom. inte tillämpas.</p>
<p>12 a mom. ' En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om</p>
<p>1. aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i företaget<br>i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem be-<br>skattningsår som närmast föregått beskattningsåret, eller under någon<br>del av denna tidsperiod varit verksam i betydande omfattning i ett annat<br>fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller</p>
<p>2. företaget - direkt eller ge-<br>nom förmedling av juridisk per-<br>son - äger aktier i ett annat få-<br>mansföretag i vilket aktieägaren<br>eller någon denne närstående varit<br>verksam i betydande omfattning<br>under beskattningsåret eller något<br>av de fem beskattningsår som<br>närmast föregått beskattningsåret.</p>
<p>2. företaget - direkt eller ge-<br>nom förmedling av juridisk per-<br>son - under beskattningsåret eller<br>något av de fem beskattningsår<br>som närmast föregått beskatt-<br>ningsåret har ägt aktier i ett annat<br>fåmansföretag i vilket aktieägaren<br>eller någon denne närstående varit<br>verksam i betydande omfattning<br>under beskattningsåret eller något<br>av de fem beskattningsår som<br>närmast föregått beskattningsåret.</p>
<p>Upphör ett företag som avses i första stycket att vara fåmansföretag,<br>anses en aktie ändå kvalificerad under förutsättning att aktieägaren eller<br>någon denne närstående ägde aktien när företaget upphörde att vara<br>fåmansföretag eller förvärvat den med stöd av sådan aktie. Aktien anses<br>dock kvalificerad längst under fem beskattningsår efter det år då företa-<br>get upphörde att vara fåmansföretag.</p>
<p>Vad som förstås med fåmansföretag, ägare och närstående framgår<br>av punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370). Vid bedömningen av om ett fåmansföretag föreligger jäm-<br>ställs utländska juridiska personer med svenska aktiebolag och svenska<br>ekonomiska föreningar. Vidare skall vid bedömningen av om ett fåtal<br>personer äger aktierna i ett företag sådana ägare anses som en person,<br>som själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem<br>beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret har varit verk-<br>samma i företaget i betydande omfattning.</p>
<p>Avlider ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även<br>hos den avlidnes dödsbo. Delägare i dödsboet jämställs då med när-<br>stående.</p>
<p>12 d mom? Vid beräkning av<br>gränsbeloppet enligt 12 b mom.<br>får till anskaffningskostnaden för<br>aktien läggas ett löneunderlag.<br>Löneunderlaget beräknas på<br>grundval av sådan ersättning som</p>
<p>12 d mom. Vid beräkning av<br>gränsbeloppet enligt 12 b mom.<br>får till anskaffningskostnaden för<br>aktien läggas ett löneunderlag.<br>Löneunderlaget beräknas på<br>grundval av sådan ersättning som</p>
<p>63</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>ingår i underlag för beräkning av<br>avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen<br>(1981:691) om socialavgifter och<br>1 § lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsinkom-<br>ster och som under året före be-<br>skattningsåret har utgått till ar-<br>betstagarna i företaget och i dess<br>dotterföretag. Av ersättning till<br>arbetstagare i dotterföretag som<br>inte är helägt får medräknas så<br>stor del av beloppet som svarar<br>mot moderföretagets andel av an-<br>talet aktier eller andelar i dotter-<br>företaget. Ersättning till arbetsta-<br>gare som innehar sådant av före-<br>taget utgivet finansiellt instrument<br>som avses i 27 §1 mom. får inte<br>beaktas om 12 mom. är tillämp-<br>ligt på utdelning eller vinst som är<br>hänförlig till instrumentet. Ersätt-<br>ning som täcks av ett statligt bi-<br>drag för lönekostnader får inte<br>heller beaktas. Löneunderlaget ut-<br>görs av den del av det samman-<br>lagda ersättningsbeloppet som<br>överstiger ett belopp motsvarande<br>tio gånger det basbelopp enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring som gällde året före be-<br>skattningsåret, fördelat med lika<br>belopp på aktierna i företaget.</p>
<p>ingår i underlag för beräkning av<br>avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen<br>(1981:691) om socialavgifter och</p>
<p>1 § lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsinkom-<br>ster och som under året före be-<br>skattningsåret har utgått till ar-<br>betstagarna i företaget och i dess<br>dotterföretag. Av ersättning till<br>arbetstagare i dotterföretag som<br>inte är helägt får medräknas så<br>stor del av beloppet som svarar<br>mot moderföretagets andel av an-<br>talet aktier eller andelar i dotter-<br>företaget. Ersättning till arbetsta-<br>gare som innehar sådant av före-<br>taget utgivet finansiellt instrument<br>som avses i 27 § 1 mom. får inte<br>beaktas om 12 mom. är tillämp-<br>ligt på utdelning eller vinst som är<br>hänförlig till instrumentet. Ersätt-<br>ning som täcks av ett statligt bi-<br>drag för lönekostnader får inte<br>heller beaktas. Löneunderlaget ut-<br>görs av 70 procent av den del av<br>det sammanlagda ersättnings-<br>beloppet som överstiger ett belopp<br>motsvarande tio gånger det bas-<br>belopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring som gällde<br>året före beskattningsåret, förde-<br>lat med lika belopp på aktierna i<br>företaget.<br></p>
<p>Har aktieägaren året före beskattningsåret i betydande omfattning<br>varit verksam i företaget eller i dess dotterföretag, får löneunderlaget<br>läggas till anskaffningskostnaden endast om aktieägaren för nämnda år<br>från företagen har erhållit sådan ersättning som ingår i underlag för be-<br>räkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen om socialavgifter och 1 § la-<br>gen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster med ett belopp<br>som sammanlagt inte understiger det lägsta av</p>
<p>1. 120 procent av den högsta ersättning som samma år har betalats ut<br>till en arbetstagare och som får räknas in i det underlag som ligger till<br>grund för beräkning av löneunderlaget och</p>
<p>2. ett belopp som svarar mot 10 gånger det basbelopp enligt lagen om<br>allmän försäkring som gällde för året före beskattningsåret.</p>
<p>För aktieägare som avses i föregående stycke får det sammanlagda<br>löneunderlaget inte överstiga ett belopp som svarar mot 50 gånger den<br>ersättning som aktieägaren för året före beskattningsåret erhållit från<br>företagen och som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt</p>
<p>2 kap. 3 § lagen om socialavgifter och 1 § lagen om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster.</p>
<p>Med innehav av sådana finansiella instrument i ett fåmansföretag<br>som avses i 27 § 1 mom. likställs innehav av finansiella instrument i ett<br>annat företag inom samma koncern.</p>
<p>7§</p>
<p>4 mom! Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana samman-<br>slutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de<br>studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar,</p>
<p>64</p>
<p>Prop. 1996/97:1SO</p>
<p>samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra<br>uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningar-<br>na,</p>
<p>sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regionalt ut-<br>vecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt<br>för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till<br>näringsidkare samt moderbolag till sådant regionalt utvecklingsbolag,</p>
<p>allmänna försäkringskassor, arbetslöshetskassor, personalstiftelser<br>som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.<br>med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom<br>eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer<br>av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersätt-<br>ning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbets-<br>tagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av<br>driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags<br>verksamhet eller med ändamål att utge permitteringslöneersättning, bo-<br>lag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna<br>permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som<br>avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,</p>
<p>Allmänna sjukförsäkringsfon-<br>den, Alva och Gunnar Myrdals<br>stiftelse, Apotekarsocietetens stif-<br>telse för främjande av farmacins<br>utveckling m.m., Bokbranschens<br>Finansieringsinstitut Aktiebolag,<br>Bryggeristiftelsen, Dag Hammar-<br>skjölds minnesfond, Fonden för<br>industriellt utvecklingsarbete,<br>Fonden för industriellt samarbete<br>med u-länder, Fonden för<br>svenskt-norskt industriellt samar-<br>bete, handelsprocedurrådet, Jern-<br>kontoret och SIS - Standardise-<br>ringskommissionen i Sverige, så<br>länge kontorets respektive kom-<br>missionens vinstmedel används till<br>allmänt nyttiga ändamål och ut-<br>delning inte lämnas till delägare<br>eller medlemmar, Nobelstiftelsen,<br>Norrlandsfonden, Olof Palmes<br>minnesfond för internationell för-<br>ståelse och gemensam säkerhet,<br>Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen<br>industriellt utvecklingscentrum i<br>övre Norrland, Stiftelsen Institutet<br>för Företagsutveckling, Stiftelsen<br>Landstingens fond för teknikupp-<br>handling och produktutveckling,<br>Stiftelsen för produktutvecklings-<br>centrum i Göteborg, Stiftelsen<br>Produktionstekniskt centrum i<br>Borås för tekoindustrin - PRO-<br>TEKO, Stiftelsen Produktutveck-<br>lingscentrum i Östergötland, Stif-<br>telsen samverkan universitet/hög-<br>skola och näringsliv i Stockholm<br>och de sex motsvarande stiftelser-<br>na med säte i Luleå, Umeå, Upp-<br>sala, Linköping, Göteborg respek-</p>
<p>Allmänna sjukförsäkringsfon-<br>den, Alva och Gunnar Myrdals<br>stiftelse, Apotekarsocietetens stif-<br>telse för främjande av farmacins<br>utveckling m.m., Bokbranschens<br>Finansieringsinstitut Aktiebolag,<br>Bryggeristiftelsen, Dag Hammar-<br>skjölds minnesfond, Fonden för<br>industriellt utvecklingsarbete,<br>Fonden för industriellt samarbete<br>med u-länder, Fonden för<br>svenskt-norskt industriellt samar-<br>bete, handelsprocedurrådet, Jern-<br>kontoret och SIS - Standardise-<br>ringskommissionen i Sverige, så<br>länge kontorets respektive kom-<br>missionens vinstmedel används till<br>allmänt nyttiga ändamål och ut-<br>delning inte lämnas till delägare<br>eller medlemmar, Konung Carl<br>XVI Gustafs 50-årsfond för ve-<br>tenskap, teknik och miljö, Nobel-<br>stiftelsen, Norrlandsfonden, Olof<br>Palmes minnesfond för interna-<br>tionell förståelse och gemensam<br>säkerhet, Stiftelsen Industricentra,<br>Stiftelsen industriellt utvecklings-<br>centrum i övre Norrland, Stiftel-<br>sen Institutet för Företagsutveck-<br>ling, Stiftelsen Landstingens fond<br>för teknikupphandling och pro-<br>duktutveckling, Stiftelsen för pro-<br>duktutvecklingscentrum i Göte-<br>borg, Stiftelsen Produktions-<br>tekniskt centrum i Borås för te-<br>koindustrin - PROTEKO, Stiftel-<br>sen Produktutvecklingscentrum i<br>Östergötland, Stiftelsen samver-<br>kan universitet/högskola och nä-<br>ringsliv i Stockholm och de sex</p>
<p>65</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>tive Lund, Stiftelsen Småföretags-<br>fonden, Stiftelsen för samverkan<br>mellan Lunds universitet och nä-<br>ringslivet - SUN, Stiftelsen Sveri-<br>ges Nationaldag, Stiftelsen Sveri-<br>ges teknisk-vetenskapliga attaché-<br>verksamhet, Stiftelsen UV-huset,<br>Stiftelsen ÖV-huset, Svenska bi-<br>belsällskapets bibelfond, Svenska<br>kyrkans stiftelse för rikskyrklig<br>verksamhet, Svenska skeppshypo-<br>tekskassan, Svenska UNICEF-<br>kommittén, Sveriges exportråd,<br>Sveriges turistråd, TCO:s interna-<br>tionella stipendiefond till statsmi-<br>nister Olof Palmes minne, Aktie-<br>bolaget Trav och Galopp och de<br>bolag som avses i 1 § tredje styck-<br>et 5 lagen (1991:1482) om lotte-<br>riskatt<br></p>
<p>motsvarande stiftelserna med säte<br>i Luleå, Umeå, Uppsala, Linkö-<br>ping, Göteborg respektive Lund,<br>Stiftelsen Småföretagsfonden, Stif-<br>telsen för samverkan mellan<br>Lunds universitet och näringslivet<br>- SUN, Stiftelsen Sveriges Natio-<br>naldag, Stiftelsen Sveriges tek-<br>nisk-vetenskapliga attachéverk-<br>samhet, Stiftelsen UV-huset,<br>Stiftelsen ÖV-huset, Svenska bi-<br>belsällskapets bibelfond, Svenska<br>kyrkans stiftelse för rikskyrklig<br>verksamhet, Svenska skeppshypo-<br>tekskassan, Svenska UNICEF-<br>kommittén, Sveriges exportråd,<br>Sveriges turistråd, TCO:s interna-<br>tionella stipendiefond till statsmi-<br>nister Olof Palmes minne, Aktie-<br>bolaget Trav och Galopp och de<br>bolag som avses i 1 § tredje styck-<br>et 5 lagen (1991:1482) om lotte-<br>riskatt</p>
<p>frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av nä-<br>ringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.</p>
<p>Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande<br>tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.</p>
<p>En producentorganisation frikallas från skattskyldighet för inkomst<br>av näringsverksamhet som avser marknadsreglering enligt lagen<br>(1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripoliti-<br>ken.</p>
<p>27</p>
<p>5 mom. Förlust på mark-<br>nadsnoterad tillgång som avses i<br>1 mom. får dras av från rea-<br>lisationsvinst på marknadsnoterad<br>sådan tillgång. I fråga om andel i<br>värdepappersfond gäller detta en-<br>dast om värdet av fondens inne-<br>hav av sådana tillgångar som av-<br>ses i 1 mom. inte annat än tillfäl-<br>ligtvis understigit tre fjärdedelar<br>av fondförmögenheten. Förlust på<br>aktie i svenskt aktiebolag som inte<br>är marknadsnoterat får dras av<br>från realisationsvinst på sådan ak-<br>tie. Motsvarande gäller förlust på<br>andel i utländsk juridisk person<br>som inte är marknadsnoterad. Av<br>förlust som inte dragits av mot<br>vinst får 70 procent dras av.</p>
<p>§</p>
<p>5 mom. Förlust på mark-<br>nadsnoterad tillgång som avses i<br>1 mom. får dras av från realisa-<br>tionsvinst på marknadsnoterad<br>sådan tillgång. I fråga om andel i<br>värdepappersfond gäller detta en-<br>dast om värdet av fondens inne-<br>hav av sådana tillgångar som av-<br>ses i 1 mom. inte annat än tillfäl-<br>ligtvis understigit tre fjärdedelar<br>av fondförmögenheten. Förlust på<br>aktie i svenskt aktiebolag som inte<br>är marknadsnoterad respektive på<br>andel i utländsk juridisk person<br>som inte är marknadsnoterad får<br>dras av från realisationsvinst på<br>sådan aktie eller andel. Av förlust<br>som inte dragits av mot vinst får<br>70 procent dras av.</p>
<p>' Senaste lydelse av lagens rubrik<br>1974:770.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1611.</p>
<p>' Senaste lydelse 1996:1611.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1996:1611.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1996:1611.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gång-<br>en vid 1998 års taxering om inte annat framgår av punkterna 2 och 3.</p>
<p>2. Bestämmelserna i 7 § 4 mom. tillämpas första gången vid 1997 års<br>taxering.</p>
<p>3. Äldre bestämmelser i 3 § 12 a mom. tillämpas om skattskyldighet</p>
<p>66</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1996:1611.</p></td><td>
<p>för utdelning eller realisationsvinst uppkommit före den 1 juli 1997.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.21 Förslag till lag om<br>ändring i kommunal-<br>skattelagen (1928:370)</p></td><td>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 14 av anvisningarna till 32 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Anvisningar<br>till 32 §</p>
<p>14.<sup>1</sup> Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller deläga-<br>re närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som uteslu-<br>tande är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller före-<br>tagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande anskaff-<br>ningskostnaden för egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos före-<br>tagsledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranleder<br>beskattning av bilförmån.</p>
<p>Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person<br>egendom till företaget skall, om priset är högre än egendomens mark-<br>nadsvärde, det överskjutande beloppet beskattas hos överlåtaren som<br>intäkt av tjänst. Av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräk-<br>ning av realisationsvinst.</p>
<p>Avser avyttringen sådan egendom som anges i 31 § nämnda lag skall,<br>oavsett hur priset förhåller sig till marknadsvärdet, hela vederlaget, utan<br>avdrag för något omkostnadsbelopp, beskattas hos överlåtaren som in-<br>täkt av tjänst, såvida inte egendomen är eller kan väntas bli till nytta för<br>företaget.</p>
<p>Förvärvar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person<br>egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde,<br>skall ett belopp motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som<br>intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt han-<br>delsbolag eller delägare närstående person förvärvar egendom från han-<br>delsbolaget, om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan lägen-<br>het som i och med förvärvet blir eller kan antas komma att bli privatbo-<br>stad enligt 5 § andra eller fjärde stycket eller tomtmark som avses bli<br>bebyggd med sådan bostad. Första meningen tillämpas inte när det är<br>företagsledaren som förvärvar egendomen och denne har beskattats en-<br>ligt första stycket vid företagets förvärv av egendomen.</p>
<p>Har företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmansägt han-<br>delsbolag eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller an-<br>nan ersättning från företaget för lokal, som ägs eller disponeras av före-<br>tagsledaren eller den honom närstående, skall ersättningen, såvida den<br>inte skall beskattas såsom intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren<br>beskattas som intäkt av tjänst. Mottagaren får dock åtnjuta skäligt av-<br>drag för den kostnad som han fått vidkännas på grund av att företaget<br>utnyttjat lokalen i fråga.</p>
<p>Har fåmansföretag lämnat företagsledare eller företagsledare närstå-<br>ende person förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger<br>marknadsräntan, skall låntagaren beskattas för värdet av förmånen som<br>intäkt av tjänst. Förmånens värde skall beräknas på sätt som anges i<br>punkt 10 tredje-femte styckena.</p>
<p>Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare<br>närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper,<br>skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av<br>tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15.</p>
<p>Som fåmansföretag räknas</p>
<p>a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett</p></td></tr>
</table>
<p>67</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa perso-<br>ner har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i före-<br></p>
<p>taget; samt</p>
<p>b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad<br>på verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person<br>genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt<br>har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och<br>självständigt kan förfoga över dess resultat.</p>
<p>Som fåmansföretag räknas<br>dock inte aktiebolag vars aktier är<br>noterade vid en svensk börs. Som<br>fåmansföretag räknas inte heller<br>bostadsföreningar och bostads-<br>aktiebolag som avses i 2 §<br>7 mom. första stycket lagen om<br>statlig inkomstskatt.</p>
<p>Som fåmansföretag räknas<br>dock inte aktiebolag vars aktier är<br>noterade vid en svensk eller ut-<br>ländsk börs. Som fåmansföretag<br>räknas inte heller bostads-<br>föreningar och bostadsaktiebolag<br>som avses i 2 § 7 mom. första<br>stycket lagen om statlig inkomst-<br>skatt.</p>
<p>Som fåmansägt handelsbolag räknas</p>
<p>a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer<br>genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande infly-<br>tande; samt</p>
<p>b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar<br>som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav,<br>avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten<br>över sådan verksamhetsgren.</p>
<p>Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som - direkt<br>eller genom förmedling av juridisk person - äger eller på därmed jäm-<br>förligt sätt innehar aktie eller andel i företaget.</p>
<p>Som företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag<br>skall anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående<br>persons aktie- eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund<br>har ett väsentligt inflytande i företaget eller - där fråga är om företag<br>som avses i åttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den<br>reella bestämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt<br>kan förfoga över dess resultat.</p>
<p>Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående<br>person räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller<br>avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt döds-<br>bo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare.<br>Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.</p>
<p>' Senaste lydelse 1993:1470.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången<br>vid 1998 års taxering.</p>
<p>3.22 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1993:1536)<br>om räntefördelning vid<br>beskattning</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1536) om räntefördelning<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Ett positivt fördelningsbelopp<br>utgörs av statslåneräntan vid ut-<br>gången av november andra året<br>före taxeringsåret ökad med tre<br>procentenheter multiplicerad med<br>ett positivt fördelningsunderlag.</p>
<p>Ett negativt fördelningsbelopp t</p>
<p>§</p>
<p>Ett positivt fördelningsbelopp<br>utgörs av statslåneräntan vid ut-<br>gången av november andra året<br>före taxeringsåret ökad med fem<br>procentenheter multiplicerad med<br>ett positivt fördelningsunderlag.</p>
<p>görs av statslåneräntan vid nämnda</p>
<p>68</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>tidpunkt ökad med en procentenhet multiplicerad med ett negativt för-<br>delningsunderlag.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1996:1400.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången<br>vid 1999 års taxering.</p>
<p>3.23Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1981:691)<br>om socialavgifter</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 a § och 3 kap. 5 a § lagen<br>(1981:691) om socialavgifter<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Vid beräkning av arbets-<br>givaravgifter får en arbetsgivare<br>från arbetsgivaravgifterna varje<br>månad göra avdrag med 5 pro-<br>cent av avgiftsunderlaget, dock<br>högst 3 550 kronor.</p>
<p>Om en arbetsgivare med stöd<br>av 7 § andra stycket lagen<br>(1984:668) om uppbörd av soci-<br>alavgifter från arbetsgivare med-<br>givits dispens från skyldigheten att<br>redovisa arbetsgivaravgifterna<br>varje månad får han, i stället för<br>vad som föreskrivs i första styck-<br>et, från arbetsgivaravgifterna<br>varje år göra avdrag med 5 pro-<br>cent av avgiftsunderlaget, dock<br>högst 3 550 kronor för varje må-<br>nad verksamheten bedrivits.</p>
<p>2 kap.</p>
<p>5 a §<sup>2</sup></p>
<p>Vid beräkning av arbets-<br>givaravgifter får en arbetsgivare<br>från arbetsgivaravgifterna varje<br>månad göra avdrag med 5 pro-<br>cent av avgiftsunderlaget, dock<br>högst 2 500 kronor.</p>
<p>Om flera arbetsgivare ingår tillsammans i en koncern, skall de vid be-<br>dömningen av avdragsrätt enligt första stycket anses som en arbetsgiva-<br>re. Avdraget skall i sådant fall i första hand göras av moderföretaget.<br>Om avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget får det utnyttjas av<br>dotterföretagen i den ordning moderföretaget bestämmer.</p>
<p>Om en arbetsgivare med stöd<br>av 7 § andra stycket lagen<br>(1984:668) om uppbörd av soci-<br>alavgifter från arbetsgivare med-<br>givits dispens från skyldigheten att<br>redovisa arbetsgivaravgifterna<br>varje månad får han, i stället för<br>vad som föreskrivs i första styck-<br>et, från arbetsgivaravgifterna<br>varje år göra avdrag med 5 pro-<br>cent av avgiftsunderlaget, dock<br>högst 2 500 kronor för varje må-<br>nad verksamheten bedrivits.</p>
<p>Vid beräkning av egenavgifter<br>får avdrag göras med 5 procent av<br>avgiftsunderlaget beräknat enligt<br>4 § första stycket, dock högst med<br>9 000 kronor per år. Om den för-<br>säkrade under året även betalat ut<br>lön eller annan förmån till arbets-<br>tagare och som arbetsgivare gjort<br>avdrag från arbetsgivaravgifterna<br>enligt 2 kap. 5 a §, får dock av-<br>drag från egenavgifterna medges<br>högst med ett så stort belopp att<br>det sammanlagda avdraget från<br>egenavgifterna och arbetsgivarav-<br>gifterna inte överstiger 30 000<br>kronor per år.</p>
<p>Om den försäkrade är delägare</p>
<p>3 kap.</p>
<p>5a§’</p>
<p>Vid beräkning av egenavgifter<br>får avdrag göras med 5 procent av<br>avgiftsunderlaget beräknat enligt<br>4 § första stycket, dock högst med<br>9 000 kronor per år. Om den för-<br>säkrade under året även betalat ut<br>lön eller annan förmån till arbets-<br>tagare och som arbetsgivare gjort<br>avdrag från arbetsgivaravgifterna<br>enligt 2 kap. 5 a §, får dock av-<br>drag från egenavgiftema medges<br>högst med ett så stort belopp att<br>det sammanlagda avdraget från<br>egenavgifterna och arbetsgivarav-<br>gifterna inte överstiger 42 600<br>kronor per år.</p>
<p>Om den försäkrade är delägare</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>i ett handelsbolag får det sam-<br>manlagda avdraget från de ege-<br>navgifter som är hänförliga till<br>handelsbolagets inkomster för<br>samtliga delägare i handelsbolaget<br>inte överstiga 30 000 kronor per<br>år. Avdraget fördelas mellan del-<br>ägarna i proportion till hur den<br>skattepliktiga inkomsten från<br>handelsbolaget fördelas mellan<br>dem. Kan en eller flera av del-<br>ägarna helt eller delvis inte ut-<br>nyttja avdraget får resterande av-<br>drag fördelas mellan övriga del-<br>ägare på motsvarande sätt. Om<br>handelsbolaget under året även<br>betalat ut lön eller annan förmån</p>
<p>i ett handelsbolag får det sam-<br>manlagda avdraget från de ege-<br>navgifter som är hänförliga till<br>handelsbolagets inkomster för<br>samtliga delägare i handelsbolaget<br>inte överstiga 42 600 kronor per<br>år. Avdraget fördelas mellan del-<br>ägarna i proportion till hur den<br>skattepliktiga inkomsten från<br>handelsbolaget fördelas mellan<br>dem. Kan en eller flera av del-<br>ägarna helt eller delvis inte ut-<br>nyttja avdraget får resterande av-<br>drag fördelas mellan övriga del-<br>ägare på motsvarande sätt. Om<br>handelsbolaget under året även<br>betalat ut lön eller annan förmån</p>
<p>till arbetstagare och som arbetsgi-<br>vare gjort avdrag från arbetsgivar-<br>avgifterna enligt 2 kap. 5 a §,<br>skall delägarna medges avdrag<br>från egenavgifterna högst med så<br>stort belopp att delägarnas sam-<br>manlagda avdrag från de egenav-<br>gifter som är hänförliga till in-<br>komsten från handelsbolaget och<br>handelsbolagets avdrag från ar-<br>betsgivaravgifterna inte överstiger<br>30 000 kronor per år.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket skall i angiven ordning avse arbetsmark-<br>nadsavgiften, sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften, folkpensions-<br>avgiften, delpensionsavgiften och tilläggspensionsavgiften.</p>
<p>till arbetstagare och som arbetsgi-<br>vare gjort avdrag från arbetsgivar-<br>avgifterna enligt 2 kap. 5 a §,<br>skall delägarna medges avdrag<br>från egenavgifterna högst med så<br>stort belopp att delägarnas sam-<br>manlagda avdrag från de egenav-<br>gifter som är hänförliga till in-<br>komsten från handelsbolaget och<br>handelsbolagets avdrag från ar-<br>betsgivaravgifterna inte överstiger<br>42 600 kronor per år.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1989:633.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1218.</p>
<p>' Senaste lydelse 1996:1218.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>1. Äldre föreskrifter i 2 kap. gäller fortfarande i fråga om arbetsgivar-<br>avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.</p>
<p>2. De nya föreskrifterna i 3 kap. skall tillämpas första gången vid<br>1999 års taxering.</p>
<p>3.24Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1984:1052)<br>om statlig fastighetsskatt</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighets-<br>skatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>3 §‘</p>
<p>Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår</p>
<p>a) 1,7 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende småhusenhet,</p>
<p>det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomt-<br>marksvärdet avseende småhus på lantbruksenhet,</p>
<p>75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,</p>
<p>b) 1,7 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värde-<br>ringsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande,<br>värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt<br>annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,</p>
<p>c) 1,0 procent av:</p>
<p>70</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>e) 2,21 procent av:</p>
<p>markvärdet avseende sådan el-<br>produktionsenhet som utgörs av<br>taxeringsenhet med vattenkraft-<br>verk och till detta hörande ande-<br>lar i utbyggda regleringsanlägg-<br>ningar, taxeringsenhet med out-<br>byggt vattenfall som enligt verk-<br>ställbart tillstånd får byggas ut<br>samt taxeringsenhet vars huvud-<br>sakliga värde utgör värde av an-<br>dels- eller ersättningskraft.</p>
<p>taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värde-<br>ringsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och<br>värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,</p>
<p>d) 0,5 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende industrienhet med undantag av markvärdet<br>avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med<br>vattenkraftverk och till detta hörande andelar i utbyggda regleringsan-<br>läggningar, taxeringsenhet med outbyggt vattenfall som enligt verkställ-<br>bart tillstånd får byggas ut samt taxeringsenhet vars huvudsakliga värde<br>utgör värde av andels- eller ersättningskraft,</p>
<p>e) 3,42 procent av:<br>markvärdet avseende sådan el-<br>produktionsenhet som utgörs av<br>taxeringsenhet med vattenkraft-<br>verk och till detta hörande ande-<br>lar i utbyggda regleringsanlägg-<br>ningar, taxeringsenhet med out-<br>byggt vattenfall som enligt verk-<br>ställbart tillstånd får byggas ut<br>samt taxeringsenhet vars huvud-<br>sakliga värde utgör värde av an-<br>dels- eller ersättningskraft.</p>
<p>Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostä-<br>der och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastig-<br>hetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fas-<br>tighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra<br>följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem<br>kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Det-<br>samma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken vär-<br>deår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts<br>ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått<br>inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.</p>
<p>För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall<br>fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i<br>41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om sam-<br>fälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.</p>
<p>Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på<br>grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas<br>under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet<br>inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den<br>omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så<br>varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon ned-<br>sättning dock inte ske.</p>
<p>Om fastighetsskatt skall beräk-<br>nas enligt olika grunder för skilda<br>delar av fastigheten skall underla-<br>get för beräkningen av fastighets-<br>skatten för dessa delar utgöras av<br>den del av värdet som belöper på<br>respektive fastighetsdel. Den ned-<br>sättning av fastighetsskatten som<br>föreskrivs i andra stycket skall så-<br>vitt avser småhusenhet beräknas<br>på den del av taxeringsvärdet som<br>avser småhusenhet med tillhöran-<br>de tomtmark, om tomtmarken<br>ingår i samma taxeringsenhet som<br>småhuset. Detsamma gäller i till-<br>lämpliga delar småhus med tillhö-</p>
<p>Om fastighetsskatt skall beräk-<br>nas enligt olika grunder för skilda<br>delar av fastigheten skall underla-<br>get för beräkningen av fastighets-<br>skatten för dessa delar utgöras av<br>den del av värdet som belöper på<br>respektive fastighetsdel. Den ned-<br>sättning av fastighetsskatten som<br>föreskrivs i andra stycket skall så-<br>vitt avser småhusenhet beräknas<br>på den del av taxeringsvärdet som<br>belöper på värderingsenhet som<br>avser småhuset med tillhörande<br>tomtmark, om tomtmarken ingår<br>i samma taxeringsenhet som små-<br>huset. Detsamma gäller i tillämp-</p>
<p>71</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>rande tomtmark på lantbruksen-<br>het. För hyreshusenhet beräknas<br>nedsättningen på den del av taxe-<br>ringsvärdet som belöper på värde-<br>ringsenhet som avser bostäder<br>med tillhörande värderingsenhet<br>tomtmark, om tomtmarken ingår<br>i samma taxeringsenhet som hy-<br>reshuset.<br></p>
<p>liga delar småhus med tillhörande<br>tomtmark på lantbruksenhet. För<br>hyreshusenhet beräknas nedsätt-<br>ningen på den del av taxerings-<br>värdet som belöper på värderings-<br>enhet som avser bostäder med<br>tillhörande värderingsenhet tomt-<br>mark, om tomtmarken ingår i<br>samma taxeringsenhet som hyres-<br>huset.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1996:1173.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första<br>gången vid 1998 års taxering.</p>
<p>2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre<br>regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet.</p>
<p>3.25Förslag till lag om<br>omräkningstal för 1998 års<br>taxeringsvärden</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>För sådan värderingsenhet som avses i 3 § första stycket b lagen<br>(1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt för småhusenhet skall om-<br>räkningstalet enligt 16 A kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) för<br>år 1998 vara det omräkningstal som gäller för år 1997.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>3.25Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1994:1563)<br>om tobaksskatt</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2, 8, 37 och 42 §§ lagen (1994:1563) om<br>tobaksskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>2 S*</p>
<p>Skatt på cigaretter tas ut med Skatt på cigaretter tas ut med<br>66 öre per styck och 16,4 procent 85 öre per styck och 17,8 procent<br>av detaljhandelspriset. av detaljhandelspriset.</p>
<p>Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som översti-<br>ger 9 centimeter men inte 18 centimeter anses som två cigaretter. Är ci-<br>garetten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 9 centimeter<br>som en cigarett.</p>
<p>Skatt på cigarrer och cigariller<br>tas ut med 44 öre per styck. Skatt<br>på röktobak tas ut med 489 kro-<br>nor per kilogram.</p>
<p>37</p>
<p>Skatt på snus tas ut med 96<br>kronor per kilogram och på tugg-<br>tobak med 156 kronor per kilo-<br>gram.</p>
<p>42</p>
<p>För skattepliktiga tobaksvaror<br>tas skatten för år 1997 ut med i 2,<br>8 och 37 §§ angivna belopp. För</p>
<p>Skatt på cigarrer och cigariller<br>tas ut med 56 öre per styck. Skatt<br>på röktobak tas ut med 630 kro-<br>nor per kilogram.</p>
<p>Skatt på snus tas ut med 123<br>kronor per kilogram och på tugg-<br>tobak med 201 kronor per kilo-<br>gram.</p>
<p>§<sup>4</sup></p>
<p>För skattepliktiga tobaksvaror<br>tas skatten för år 1997 och 1998<br>ut med i 2, 8 och 37 §§ angivna</p>
<p>72</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>tiden efter utgången av år 1997<br>skall skatten tas ut med belopp<br>som omräknats enligt andra<br>stycket.</p>
<p>För kalenderåret 1998 och ef-<br>terföljande kalenderår skall skat-<br>ten tas ut med belopp som efter en<br>årlig omräkning motsvarar de i 2,<br>8 och 37 §§ angivna skattebelop-<br>pen multiplicerade med det jäm-<br>förelsetal, uttryckt i procent, som<br>anger förhållandet mellan prislä-<br>get i september månad året när-<br>mast före det år beräkningen av-<br>ser och prisläget i september<br></p>
<p>1996. När det gäller 2 § skall om-<br>räkning endast avse styckeskatten.</p>
<p>Regeringen fastställer före oktober månads utgång de omräknade<br>skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.<br>Beloppen avrundas till hela kronor och ören.</p>
<p>belopp. För tiden efter utgången<br>av år 1998 skall skatten tas ut<br>med belopp som omräknats enligt<br>andra stycket.</p>
<p>För kalenderåret 1999 och ef-<br>terföljande kalenderår skall skat-<br>ten tas ut med belopp som efter en<br>årlig omräkning motsvarar de i 2,<br>8 och 37 §§ angivna skattebelop-<br>pen multiplicerade med det jäm-<br>förelsetal, uttryckt i procent, som<br>anger förhållandet mellan prislä-<br>get i september månad året när-<br>mast före det år beräkningen av-<br>ser och prisläget i september<br></p>
<p>1997. När det gäller 2 § skall om-<br>räkning endast avse styckeskatten.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1996:1225.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1225.<br>' Senaste lydelse 1996:1225.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1996:836.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>3.27 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1994:1551)<br>om frihet från skatt vid<br>import, m.m.</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från<br>skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.</p>
<p>4 kap.</p>
<p>3§'</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>Tull och skatt enligt 1 § skall utgå med följande belopp.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>tull</p></td><td>
<p>skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>spritdryck</p></td><td>
<p>4 kr/liter</p></td><td>
<p>253 kr/liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>starkvin</p></td><td>
<p>2 kr/liter</p></td><td>
<p>67 kr/liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>vin</p></td><td>
<p>1 kr/liter</p></td><td>
<p>38 kr/liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>starköl</p></td><td>
<p>3 kr/liter</p></td><td>
<p>14 kr/liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>cigaretter</p></td><td>
<p>38 öre/styck</p></td><td>
<p>140 öre/styck</p></td></tr>
<tr><td>
<p>cigarrer</p></td><td>
<p>86 öre/styck</p></td><td>
<p>127 öre/styck</p></td></tr>
<tr><td>
<p>röktobak</p></td><td>
<p>428 kr/kg</p></td><td>
<p>822 kr/kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>snus</p></td><td>
<p>104 kr/kg</p></td><td>
<p>191 kr/kg</p></td></tr>
</table>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Tull och skatt enligt 1 § skall utgå med följande belopp.</p>
<p>spritdryck<br>starkvin<br>vin<br>starköl<br>cigaretter</p>
<p>tull</p>
<p>4 kr/liter</p>
<p>2 kr/liter</p>
<p>1 kr/liter</p>
<p>3 kr/liter</p>
<p>38 öre/styck</p>
<p>skatt</p>
<p>253 kr/liter</p>
<p>67 kr/liter</p>
<p>38 kr/liter</p>
<p>14 kr/liter</p>
<p>175 öre/styck</p>
<p>73</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>cigarrer<br>röktobak<br>snus</p>
<p>86 öre/styck</p>
<p>428 kr/kg</p>
<p>104 kr/kg</p>
<p>143 öre/styck</p>
<p>1 003 kr/kg</p>
<p>227 kr/kg</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1996:1172.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>3.28Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1994:1565)<br>om beskattning av privat-<br>införsel av alkoholdrycker<br>och tobaksvaror från land<br>som är medlem i<br>Europeiska unionen</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1565) om beskattning av<br>privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är<br>medlem i Europeiska unionen skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Den som till Sverige för privat-<br>bruk för in nedan angivna alko-<br>holdrycker och tobaksvaror från<br>ett annat land som är medlem i<br>Europeiska unionen skall, om inte<br>annat följer av 2 §, betala skatt<br>med</p>
<p>196 kronor/liter för spritdryck,</p>
<p>45 kronor/liter för starkvin,</p>
<p>27 kronor/liter för vin,</p>
<p>8 kronor/liter för starköl,</p>
<p>123 öre/styck för cigaretter,</p>
<p>56 öre/styck för cigariller och<br>cigarrer och</p>
<p>630 kronor/kg för röktobak.</p>
<p>Den som till Sverige för privat-<br>bruk för in nedan angivna alko-<br>holdrycker och tobaksvaror från<br>ett annat land som är medlem i<br>Europeiska unionen skall, om inte<br>annat följer av 2 §, betala skatt<br>med</p>
<p>196 kronor/liter för spritdryck,</p>
<p>45 kronor/liter för starkvin,</p>
<p>27 kronor/liter för vin,</p>
<p>8 kronor/liter för starköl,</p>
<p>95 öre/styck för cigaretter,</p>
<p>44 öre/styck för cigariller och<br>cigarrer och</p>
<p>489 kronor/kg för röktobak.</p>
<p>I denna lag förstås med</p>
<p>spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 vo-<br>lymprocent,</p>
<p>starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men in-<br>te 22 volymprocent, samt mousserande vin,</p>
<p>vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkohol-<br>halt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är stark-<br>öl,</p>
<p>starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och<br>cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.</p>
<p>' Senaste lydelse 1996:1224.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>3.29 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1941:416)<br>om arvsskatt och gåvoskatt</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 36 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gå-<br>voskatt' skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>36</p>
<p>Skattskyldighet inträder, så-<br>framt ej annat följer av vad i<br>nästa stycke sägs, då gåvan bli-</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Skattskyldighet inträder, så-<br>framt ej annat följer av vad i nästa<br>stycke sägs, då gåvan blivit full-</p>
<p>74</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>vit fullbordad eller handling,<br>innefattande giltig utfästelse om<br>gåva av lös egendom, överläm-<br>nats till mottagaren. I fall, som<br>avses i 37 § 2 mom., inträder<br>skattskyldighet vid den tid, då<br>förmånstagaren erhåller förfo-<br>ganderätten över försäkringen;<br>dock inträder, där på grund av<br>försäkringen utbetalning tidiga-<br>re ägt rum till den berättigade,<br>skattskyldighet för sådant be-<br>lopp vid dess mottagande.<br></p>
<p>Vad i fråga om arvsskatt är stadgat i 6-9 §§ skall vid beskattning av<br>gåva äga motsvarande tillämpning. Föreskrifterna i 6 § om skattskyldig-<br>hetens inträde först framdeles skola härvid, utan inskränkningar som<br>angivas i andra stycket under c) och d), gälla jämväl i fall då givaren<br>förbehållit sig själv nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan<br>förmån av den bortgivna egendomen.</p>
<p>bordad eller handling, innefattan-<br>de giltig utfästelse om gåva av lös<br>egendom, överlämnats till motta-<br>garen. När en omyndigs förälder<br>är förmyndare och som gåva åt<br>den omyndige till bank överläm-<br>nat pengar eller överfört medel<br>som föräldern haft innestående i<br>bank utan att förbehålla sig rätt<br>att för egen räkning förfoga över<br>gåvomedlen anses gåvan fullbor-<br>dad enligt denna lag när gåvo-<br>medlen mottagits av banken för<br>den omyndiges räkning eller över-<br>förts till den omyndiges konto. I<br>fall, som avses i 37 § 2 mom., in-<br>träder skattskyldighet vid den tid,<br>då förmånstagaren erhåller för-<br>foganderätten över försäkringen;<br>dock inträder, där på grund av<br>försäkringen utbetalning tidigare<br>ägt rum till den berättigade, skatt-<br>skyldighet för sådant belopp vid<br>dess mottagande.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av lagens rubrik<br>1974:857.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1958:562.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas avseende gåva<br>som givits efter ikraftträdandet. Avseende gåva som givits efter utgången<br>av juni 1995 men före ikraftträdandet tillämpas denna lag till den del<br>gåvor från samma givare under samma kalenderår inte överstiger<br>10 000 kronor.</p>
<p>3.30Förslag till lag med sär-<br>skilda bestämmelser om<br>utbetalning av skattemedel<br>år 1998</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Vid utbetalning av en församlings eller en kyrklig samfällighets fordran<br>enligt 4 a § fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser<br>om kommuns eller annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall<br>fordran vid ingången av år 1998 minskas med 5,3 procent.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>3.31 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1997:000) om<br>kommunal redovisning</p>
<p>Härigenom föreskrivs att punkterna 3 och 4 i ikraftträdande- och<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1997:000) om kommunal redovis-<br>ning skall ha följande lydelse</p>
<p>LYDELSE ENLIGT PROP.</p>
<p>1996/97:52</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>3. Bestämmelsen i 4 kap. 4 §</p>
<p>3. Bestämmelsen i 4 kap. 4 §</p>
<p>75</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>tillämpas första gången av kom-<br>muner och kommunalförbund av-<br>seende räkenskapsåret 1999 och<br>av landsting avseende räken-<br>skapsåret 2000. Kommunalför-<br>bund som sköter landstingskom-<br>munal uppgift skall dock också<br>tillämpa bestämmelsen första<br>gången avseende räkenskapsåret<br>2000.</p>
<p>4. Vad som föreskrivs i</p>
<p>- 5 kap. 1 § såvitt avser pen-<br>sionsförpliktelser som upptagits<br>bland posten Verksamhetens kost-<br>nader och posten Finansiella<br>kostnader,</p>
<p>- 5 kap. 2 § såvitt avser pen-<br>sionsförpliktelser som upptagits i<br>posten Avsättningar, posten Skul-<br>der eller bland ansvarsförbindelser<br>under rubriken, Pensionförpliktel-<br>ser som inte tagits upp bland<br>skulderna eller avsättningarna och<br>Övriga ansvarsförpliktelser, samt</p>
<p>- 5 kap. 4 § första meningen<br>får börja tillämpas senare än den<br>1 januari 1998, dock senast av<br>kommuner och kommunal-<br>förbund avseende räkenskapsåret<br>1999 och av landsting avseende<br>räkenskapsåret 2000. Kom-<br>munalförbund som sköter lands-<br>tingskommunal uppgift skall dock<br>också tillämpa bestämmelserna<br>senast avseende räkenskapsåret<br>2000.<br></p>
<p>tillämpas första gången avseende<br>räkenskapsåret 2000.</p>
<p>4. Vad som föreskrivs i</p>
<p>- 5 kap. 1 § såvitt avser pen-<br>sionsförpliktelser som upptagits<br>bland posten Verksamhetens kost-<br>nader och posten Finansiella<br>kostnader,</p>
<p>- 5 kap. 2 § såvitt avser pen-<br>sionsförpliktelser som upptagits i<br>posten Avsättningar, posten Skul-<br>der eller bland ansvarsförbindelser<br>under rubriken, Pensionförpliktel-<br>ser som inte tagits upp bland<br>skulderna eller avsättningarna och<br>Övriga ansvarsförpliktelser, samt</p>
<p>- 5 kap. 4 § första meningen<br>får börja tillämpas senare än den<br>1 januari 1998, dock senast avse-<br>ende räkenskapsåret 2000.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3.32Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1997:000) om<br>ändring i kommunallagen</p></td><td>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1997:000) om ändring i kommunallagen<br>(1991:900) skall ha följande lydelse.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(1991:900)</p></td><td>
<p>LYDELSE ENLIGT PROP. FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>1996/97:52</p>
<p>2. De nya föreskrifterna i 8 2. De nya föreskrifterna i 8</p>
<p>kap. 4 och 5 §§ skall tilllämpas kap. 4 och 5 §§ skall tillämpas<br>första gången såvitt avser kom- första gången avseende räken-<br>muner avseende räkenskapsåret skapsåret 2000.</p>
<p>1999 och såvitt avser landsting<br>avseende räkenskapsåret 2000.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.33Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1997:000) om<br>ändring i kommunalför-<br>bundslagen (1985:894)</p></td><td>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1997:000) om ändring i kommunalförbundsla-<br>gen (1985:894) skall ha följande lydelse.</p></td></tr>
</table>
<p>76</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>LYDELSE ENLIGT PROP.</p>
<p>1996/97:52</p>
<p>2. De nya föreskrifterna i 2<br>kap. 18 § och 3 kap. 7 § skall, så-<br>vitt avser 8 kap. 4 och 5 §§ kom-<br>munallagen, tillämpas första<br>gången av kommunalförbund av-<br>seende räkenskapsåret 1999.<br>Kommunalförbund som sköter<br>landstingskommunal uppgift skall<br>dock också tillämpa be-<br>stämmelserna senast avseende rä-<br>kenskapsåret 2000.</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>2. De nya föreskrifterna i 2<br>kap. 18 § och 3 kap. 7 § skall, så-<br>vitt avser 8 kap. 4 och 5 §§ kom-<br>munallagen, tillämpas första<br>gången avseende räkenskapsåret<br>2000.</p>
<p>77</p>
<p>Politiska prioriteringar</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<h2>4 Politiska prioriteringar</h2>
<h3>4.1 Inledning</h3>
<p>Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken<br>har lagt en grund för en ökad sysselsättning och<br>minskad arbetslöshet. Genom framgångarna i den<br>ekonomiska politiken är det nu möjligt att än mer<br>sätta regeringens viktigaste mål - 4 procents öppen<br>arbetslöshet år 2000 - i fokus.</p>
<p>Det finns fem områden där insatser prioriteras för<br>att främja sysselsättning och tillväxt: den offentliga<br>sektorns verksamheter inom vård, omsorg och skola,<br>en ökad satsning på utbildning och kompetensut-<br>veckling, en offensivare arbetsmarknadspolitik, en<br>ekologiskt hållbar utveckling samt bättre förutsätt-<br>ningar för företagen. Sysselsättningspolitiken skall<br>bygga på följande fem hörnstenar:</p>
<p>- Huvudlinjen bör vara att arbetslösheten skall<br>minskas genom att fler människor sätts i arbete<br>eller utbildar sig. Inriktningen är att främja mäns<br>och kvinnors engagemang i arbete och utbildning<br>och att förebygga passivitet. Arbets- och kompe-<br>tenslinjen gäller.</p>
<p>- Budgetsaneringen och inflationsbekämpningen är<br>nödvändiga förutsättningar för sysselsättnings-<br>politiken.</p>
<p>- Huvuddelen av sysselsättningsökningen de kom-<br>mande åren bör ske i den privata sektorn.</p>
<p>- Bland offentliga utgifter skall verksamheter prio-<br>riteras framför transfereringar. Vården, omsorgen<br>och skolan utgör kärnan i den sociala välfärden<br>och skall därför prioriteras genom ökade statsbi-<br>drag till kommunsektorn. Därmed skapas förut-<br>sättningar för att främja sysselsättningen, minska<br>arbetslösheten och höja kvaliteten.</p>
<p>- Det krävs en bättre fungerande lönebildning för<br>att sysselsättningen skall öka och arbetslöshets-<br>målet skall kunna nås.</p>
<h3>4.2 Utgångspunkter för<br>regeringens politiska<br>prioriteringar</h3>
<p>Det stora underskottet i statens budget som fanns vid<br>regeringsskiftet 1994 riskerade att leda till en ske-<br>nande statsskuld och undergrävde förtroendet för<br>den ekonomiska politiken. Detta inverkade menligt<br>på både tillväxt och sysselsättning. Regeringen har<br>därför ägnat stor kraft åt att sanera de offentliga fi-<br>nanserna. Den förda politiken har medfört att ränte-<br>nivån har sjunkit, att inflationen är på en historiskt<br>och internationellt sett låg nivå och att bytesbalansen<br>visar ett betydande överskott. Detta är en följd av<br>förtroendeskapande åtgärder, främst de uppsatta<br>budgetpolitiska målen och därmed sammanhängan-<br>de konsolideringsprogram för de offentliga finanser-<br>na, som riksdagen beslutat. År 1998 uppnås målet<br>om balans i de offentliga finanserna.</p>
<p>Mycket tyder på att vi befinner oss i inledningen<br>av en period av ökad tillväxt. Erfarenheterna pekar<br>dock på att effekterna på arbetsmarknaden av en<br>ökad ekonomisk aktivitet brukar komma med en<br>viss eftersläpning. Det är därför angeläget att redan<br>under år 1997 vidta åtgärder för att stärka syssel-<br>sättningen och minska arbetslösheten. Regeringen<br>ger en detaljerad redovisning i tilläggsbudgeten<br>(avsnitt 6) av de åtgärder som under år 1997 vidtas<br>för att minska arbetslösheten.</p>
<p>För att varaktigt uppnå målet om en halverad ar-<br>betslöshet måste Sverige ha en lönebildning som även<br>vid en lägre arbetslöshetsnivå ger en lönekostnadsut-<br>veckling på god europeisk nivå. Sverige har de senas-<br>te 20-25 åren haft en dåligt fungerande lönebildning<br>med nominella löneökningar som varit för höga i<br>förhållande till våra konkurrentländer. Detta har lett<br>till hög inflation, försämrad konkurrenskraft och ut-<br>slagning av företag och arbetstillfällen. Regeringen<br>har vid flera tillfällen uttalat att ansvaret för löne-<br>bildningen i första hand ligger på arbetsmarknadens<br>parter. Synsättet anknyter till den långa tradition<br>som finns i Sverige att i möjligaste mån begränsa den<br>direkta statliga inblandningen i lönebildningen. Det</p>
<p>81</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>har ett omistligt värde att parterna själva klarar att<br>reformera lönebildningen. Parterna inbjöds därför av<br>regeringen att till den 31 mars 1997 gemensamt re-<br>dovisa nödvändiga förändringar av förhandlings-<br>och lönebildningssystemet. Detta uppdrag har resul-<br>terat i flera bidrag. Regeringen avser att tillsätta en<br>utredning för att arbeta vidare med en del av de kon-<br>struktiva förslag som framkommit.</p>
<p>Den utveckling som redovisas i denna proposition<br>förutsätter att parterna tar sitt ansvar och får löne-<br>bildningen att fungera bättre.</p>
<p>De nedan beskrivna förslagen tillsammans med en<br>väl fungerande lönebildning och ett fortsatt och för-<br>stärkt förtroende för svensk ekonomi gör att det<br>finns goda förutsättningar för att nå målet om en<br>halverad arbetslöshet till år 2000.</p>
<p>4.3 Precisering av det<br>budgetpolitiska målet om<br>permanent överskott i de<br>offentliga finanserna</p>
<p>Sverige hade fram till mitten av 1970-talet starka of-<br>fentliga finanser. Under efterkrigstiden byggdes det<br>upp en betydande finansiell förmögenhet inom den<br>offentliga sektorn. År 1975 uppgick den offentliga<br>sektorns nettoförmögenhet till motsvarande 30 pro-<br>cent av BNP. Detta bidrog till en god och stabil eko-<br>nomisk utveckling, som gjorde det möjligt att förena<br>full sysselsättning och stigande reallöner med låg in-<br>flation. Den svaga finanspolitiken under senare delen<br>av 1970-talet, som kulminerade i den statsfinansiella<br>krisen i 1980-talets inledning, fick till konsekvens att<br>den offentliga förmögenheten förbyttes i en netto-<br>skuld.</p>
<p>Budgetsaneringen i kombination med en god sys-<br>selsättningsutveckling medförde att den offentliga<br>sektorns förmögenhetsställning till stor del återställ-<br>des under 1980-talets senare del. Vid 1990-talets in-<br>ledning hade den offentliga sektorn återigen en posi-<br>tiv förmögenhet.</p>
<p>Den ekonomiska krisen på 1990-talet raderade<br>återigen ut den offentliga nettoförmögenheten. I år<br>beräknas den offentliga sektorns skulder överstiga<br>tillgångarna med drygt 500 miljarder kronor.</p>
<p>En bit in på nästa sekel kommer med stor sanno-<br>likhet de offentliga åtagandena att utsättas för en<br>större belastning genom ett växande antal äldre. Den<br>offentliga sektorn måste då stå finansiellt rustad att<br>möta denna utveckling för att kunna värna välfärds-<br>systemen.</p>
<p>Mot denna bakgrund är det önskvärt att under<br>det närmaste decenniet amortera av den offentliga<br>nettoskulden. Detta kräver överskott i de offentliga<br>finanserna. Detta talar för att det offentliga sparan-</p>
<p>det sett på några års sikt bör ha ett överskott mot-<br>svarande 2 procent av BNP.</p>
<p>I takt med att de offentliga finanserna bringas un-<br>der kontroll skapas utrymme att aktivt använda fi-<br>nanspolitiken för att motverka en försvagning av<br>konjunkturen eller tendenser till överhettning. Med<br>ett överskott på 2 procent som utgångsläge finns det<br>en marginal att aktivt motverka konjunkturavmatt-<br>ningar utan att underskottet i de offentliga finanser-<br>na hotar att bli för stort. Ett överskott i de offentliga<br>finanserna på 2 procent främjar och möjliggör höga<br>privata investeringar utan att Sveriges skuld till ut-<br>landet ökar.</p>
<p>Det av riksdagen tidigare fastlagda målet om<br>permanenta överskott i de offentliga finanserna efter<br>år 1998 föreslås därför preciseras som ett långsiktigt<br>mål om ett överskott i de offentliga finanserna mot-<br>svarande 2 procent av BNP i genomsnitt över en<br>konj unkturcykel.</p>
<p>Kortsiktigt bör målet för budgetpolitiken sättas så<br>att hänsyn tas till konjunkturläget. Det bör därför<br>undvikas att finanspolitiken ges en opåkallat stram<br>inriktning, som riskerar att hålla tillbaka expan-<br>sionsmöjligheterna. Vid den tillväxt som redovisas i<br>denna proposition bör målet för budgetpolitiken va-<br>ra ett överskott på 0,5 procent av BNP år 1999, 1,5<br>procent år 2000 och 2 procent år 2001. Målen gäller<br>vid den kalkylerade tillväxten. Om tillväxten av<br>konjunkturmässiga skäl skulle bli väsentligt lägre<br>kommer den offentliga sektorns sparande att tillåtas<br>utvecklas sämre. Om tillväxten skulle bli väsentligt<br>högre kommer kraven på överskott att skärpas. Det-<br>ta för att undvika en finanspolitik som förstärker<br>konjunktursvängningarna.</p>
<p>4.4 Fempunktsprogram för arbete<br>och utbildning</p>
<p>Beräkningarna i budgetpropositionen visade att den<br>målsatta balansen i offentliga finanserna skulle upp-<br>nås år 1998. Detta förutsatte att konsolideringspro-<br>grammet fullföljdes och att nya utgiftsökningar fi-<br>nansierades.</p>
<p>I det följande presenteras förslag till åtgärder in-<br>om fem politiskt prioriterade områden i syfte att sti-<br>mulera sysselsättningen och minska arbetslösheten.<br>Utgifterna för programmet sammanfattas i nedan-<br>stående tabell. De kalkyler som genomförts inför<br>vårpropositionen visar att de budgetpolitiska målen<br>för det offentliga finansiella sparandet - balans 1998<br>samt överskott på 0,5 respektive 1,5 procent av BNP<br>åren 1999 och 2000 - uppnås även efter dessa sats-<br>ningar. Till viss del finansieras programmet även av<br>en höjning av tobaksskatten samt vissa utgiftsminsk-<br>ningar. Dessa redovisas närmare i avsnitt 5.</p>
<p>82</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>Efter beaktande av utgifterna i fempunktspro-<br>grammet beräknas ett överskott kvarstå åren 1999<br>och 2000 utöver vad som krävs för att nå de bud-<br>getpolitiska målen. Frågan om utrymmet och for-<br>merna för en överföring från den offentliga till den<br>privata sektorn 1999-2000 kommer att prövas i<br>samband med de vårpropositioner som läggs fram<br>1998 och 1999.</p>
<p>TABELL 4.1 FEMPUNKTSPROGRAM FÖR ARBETE<br>OCH UTBILDNING</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vård, omsorg, skola</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hållbar utveckling</p></td><td></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>5.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>6.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småföretag</p></td><td></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitik</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa program</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>16,3</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>23,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiering</p></td><td>
<p>-4.5</p></td><td>
<p>-2.4</p></td><td>
<p>-1.3</p></td><td>
<p>-1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrymme för överföring</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>25.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrymme som tas i anspråk</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>47,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräknat överskott.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Till följd av avrundningar stämmer ej summeringarna</p>
<p>I tabell 4.2 lämnas en mer specificerad redovisning<br>av de åtgärder som ingår i fempunktsprogrammet.</p>
<h3>4.5 Vården, omsorgen och skolan</h3>
<p>Grunden för ett gott samhälle är en bra skola och en<br>god vård och omsorg. Barn, gamla och sjuka måste<br>ges prioritet. I syfte att stimulera den kommunala<br>sysselsättningen och att upprätthålla och vidareut-<br>veckla en god kvalitet i vården, omsorgen och skolan<br>höjs statsbidragen till kommuner och landsting.</p>
<p>Det är regeringens bedömning att en rejäl ökning<br>av statsbidraget redan under år 1997 kan ge en<br>omedelbar effekt på sysselsättningen och på kvalite-<br>ten i verksamheten. Det kräver förstås att kommuner<br>och landsting tar sitt ansvar och använder det nya<br>resurstillskottet till att förhindra uppsägningar och<br>förstärka verksamheten redan innevarande år.</p>
<p>Från och med år 1998 höjs statsbidragen till<br>kommuner och landsting med 8 miljarder kronor. På<br>tilläggsbudgeten för år 1997 har regeringen uppfört<br>4 miljarder kronor. Inom denna ram avsätts en<br>mindre del till särskilda insatser i vissa kommuner<br>och landsting.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare i denna proposition att<br>tidpunkten för införande av balanskravet för kom-<br>munerna förskjuts till samma år som för landstingen,<br>nämligen år 2000.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens satsning är att beräk-<br>ningarna visar att fortsatta neddragningar av verk-<br>samheten i kommuner och landsting kommer att bli<br>nödvändiga för att åstadkomma balans i kommuners<br>och landstings ekonomi fram till år 2000. Samtidigt<br>bedöms behoven inom omsorg och skola att öka<br>bl.a. till följd av ändrad befolkningsstruktur. Trots<br>att verksamheterna över lag håller en hög kvalitet<br>har också vissa brister uppmärksammats. Det finns<br>därför en stor risk för att rationaliseringskraven leder<br>till att verksamheten och dess kvalitet påverkas på<br>ett sätt som inte är önskvärt ur ett välfärdsperpektiv.</p>
<p>Förbättringar i vård och omsorg</p>
<p>Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering<br>och organisation (HSU 2000) har i delbetänkandet<br>Behov och resurser i vården - en analys (SOU<br>1996:163) konstaterat att gapet mellan behov och<br>resurser inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg<br>kommer att öka. HSU 2000 gör samtidigt bedöm-<br>ningen att det fortfarande finns möjlighet att möta<br>ökande behov av vård och omsorg genom ett effek-<br>tivare resursutnyttjande både i kommuner och lands-<br>ting utan att tillgänglighet och kvalitet försämras.<br>Kommittén konstaterar också att det finns brister<br>och otillfredsställda behov. Det gäller inte minst vår-<br>den av äldre och kroniskt sjuka. Inom äldreomsor-<br>gen är idag en ökande andel av vård och omsorgsbe-<br>hoven beroende av anhörigas insatser. Många<br>psykiskt störda saknar ett anpassat boende och en<br>daglig sysselsättning. Vidare ökar väntetiderna till<br>vissa behandlingar.</p>
<p>En grundförutsättning för att kunna erbjuda en<br>god vård- och omsorg på lika villkor för hela befolk-<br>ningen är att vården finansieras solidariskt och att<br>tillgängliga resurser fördelas rättvist efter behov. Mot<br>denna bakgrund är det utomordentligt viktigt att<br>hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens kvalitet<br>och tillgänglighet utvecklas på ett sådant sätt att all-<br>mänhetens förtroende för verksamheten inte sviktar i<br>grundläggande hänseenden.</p>
<p>Inriktningen bör vara att det resurstillskott rege-<br>ringen nu föreslår leder till att kommuner och lands-<br>ting vidtar åtgärder så att väntetiderna i sjukvården<br>blir kortare, kvaliteten i äldreomsorgen blir högre, de<br>psyktiskt störda ges en bättre vård och omsorg och<br>att vården i livets slutskede förbättras.</p>
<p>Insatser i skolan</p>
<p>Flera utvärderingar visar att resultaten och standar-<br>den i svensk skola är god. Det finns dock nya, oro-<br>ande signaler om att elever med behov av särskilt<br>stöd inte får den utbildning som de har rätt till. Det<br>är “gråzonsbarnen” med dolda handikapp som nu<br>kommer i kläm. Dessa varningssignaler måste tas på<br>allvar. En likvärdig skola av hög kvalitet förutsätter<br>att alla elever får den hjälp de behöver och att stödet<br>sätts in så tidigt som möjligt.</p>
<p>83</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>Det resurstillskott regeringen nu föreslår bör där-<br>för leda till att förstärkta resurser ges till elever med<br>behov av särskilt stöd. Det extra resurstillskottet bör<br>också leda till att särskild satsning görs på miljö, na-<br>tur och teknik i skolan.</p>
<p>Kraven på kommunerna</p>
<p>Regeringens bedömningen är att det bästa sättet att<br>snabbt nå avsedd effekt är att höja det generella<br>statsbidraget. Kommuner och landsting får nu visa<br>att de inom ramen för den frihet som det generella<br>statsbidraget ger, gör prioriteringar som främjar bå-<br>de sysselsättningen och kvaliteten i de kommunala<br>kärnverksamheterna.</p>
<p>Regeringen kommer att begära en redovisning<br>från varje kommun och landsting av vilka åtgärder<br>de avser att vidta med anledning av resurstillskottet.<br>Effekten av denna satsning kommer sedan att följas<br>upp mycket noggrant när det gäller såväl sysselsätt-<br>ningen som kvaliteten i verksamheten. Uppföljningen<br>kommer att göras både för riket totalt och för varje<br>enskild kommun respektive landsting.</p>
<p>En närmare redovisning av hur statsbidraget för-<br>delas, vilka krav som kommer att ställas på kommu-<br>nerna m.m. lämnas i kapitel 8.</p>
<p>Sysselsättningseffekten av det föreslagna resurstill-<br>skottet är svår att bedöma, men en schablonmässig<br>beräkning ger vid handen att ökade bidrag i den<br>storlek som angivits kan skapa utrymme för att sys-<br>selsätta ca 25 000 personer fler än vad som annars<br>hade varit möjligt.</p>
<h3>4.6 Utbildningssatsningar under<br>perioden 1997-2000</h3>
<p>Efter förslag i sysselsättningspropositionen<br>(1995/96:222) och 1996 års budgetproposition be-<br>slutade riksdagen att en utbildningssatsning omfat-<br>tande 100 000 platser inom vuxenutbildningen och<br>30 000 nya permanenta platser inom högskolan<br>skulle genomföras. När det gäller högskolan besluta-<br>des att 15 000 nya reguljära platser skulle inrättas<br>hösten 1997 och ytterligare 15 000 platser hösten<br>1999.</p>
<p>Från hösten 1997 sker vuxenutbildningssatsning-<br>en genom att ett femårigt nationellt kunskapslyft in-<br>leds. Satsningen riktas i första hand till arbetslösa<br>som helt eller delvis saknar treårig gymnasial utbild-<br>ning. Därutöver skall satsningen även kunna utnytt-<br>jas av vuxna anställda som helt eller delvis saknar<br>denna kompetens. I satsningen ingår vidare att ar-<br>betslösa mellan 25 och 55 år skall kunna studera i<br>vuxenutbildningen upp till och med gymnasial nivå<br>under högst ett studieår med ett särskilt utbildnings-<br>bidrag som motsvarar a-kasse- eller KAS-nivå. Även<br>anställda mellan 25 och 55 år med minst 5 års hel-</p>
<p>eller deltidsanställning kan använda denna möjlighet<br>förutsatt att arbetsgivaren åtar sig att bereda plats åt<br>en långtidsarbetslös inskriven vid arbetsförmedling-<br>en.</p>
<p>Regeringen föreslår i tilläggsbudget till 1997 års<br>budget att den tidigare beslutade utbildningssats-<br>ningen kompletteras med ytterligare platser i kun-<br>skapslyftet. Redan hösten 1997 tillkommer enligt<br>regeringens förslag ytterligare 10 000 platser inom<br>kunskapslyftet. Regeringen föreslår också en utök-<br>ning av antalet platser inom Kvalificerad yrkesut-<br>bildning för hösten 1997 med 1 500 platser.</p>
<p>Vidare avser regeringen att i 1997 års budgetpro-<br>position föreslå riksdagen ytterligare satsningar inom<br>gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan.<br>Regeringen kommer att föreslå riksdagen att gymna-<br>sieskolan kompletteras med en ny modern lärlings-<br>utbildning. Avsikten är att två år skall vara gemen-<br>sam utbildning för alla på programmet och därefter<br>skall möjlighet ges att på dessa program välja an-<br>tingen den traditionella vägen eller en arbetsplats-<br>förlagd lärlingsutbildning varvad med studier i ett till<br>två år. Båda alternativen avses leda fram till grund-<br>läggande behörighet. Vidare avses ett praktikpro-<br>gram imättas inom ramen för det individuella pro-<br>grammet. Utformningen av detta program skall<br>bedömas lokalt. Regeringen avser att i kommande<br>budgetproposition närmare redovisa hur ett pilot-<br>projekt med lärlingsutbildning för de elever som<br>börjat i gymnasieskolan hösten 1997 skall se ut.</p>
<p>Regeringen avser också att föreslå att den redan<br>beslutade vuxenutbildningssatsningen på 100 000<br>platser utökas med ytterligare 10 000 platser höst-<br>terminerna 1998, 1999 och 2000. Den sammanlagda<br>ökningen kommer därmed, inklusive de platser rege-<br>ringen föreslår på tilläggsbudget för år 1997, att<br>uppgå till 40 000 platser i kunskapslyftet hösttermi-<br>nen 2000. Regeringen bedömer att den utökade<br>satsningen till stor del kommer att gälla vuxna över<br>25 år som är långtidsarbetslösa. Utöver denna sats-<br>ning kommer försöksverksamheten med Kvalificerad<br>yrkesutbildning ökas med 4 300 platser hösten 1998<br>enligt regeringens kommande förslag, vilket innebär<br>att den Kvalificerade yrkesutbildningen då totalt<br>kommer att omfatta 8 800 platser. Regeringen avser<br>att inom kort tillsätta en arbetsgrupp i regerings-<br>kansliet från berörda departement med uppgift att<br>förbereda ett regeringsförslag så att ett riksdagsbeslut<br>om den Kvalificerade yrkesutbildningens framtid kan<br>fattas senast våren 1999.</p>
<p>När det gäller högskolan avser regeringen att fö-<br>reslå resurser för ytterligare 15 000 platser hösten<br>1998 samt för ytterligare 15 000 platser hösten 2000<br>dvs. sammanlagt 30 000 nya platser. Det har därige-<br>nom skapats resurser för 60 000 nya permanenta<br>platser under perioden 1997 till år 2000. Satsningens<br>tyngdpunkt skall ligga inom de naturvetenskapliga<br>och tekniska utbildningsområdena.</p>
<p>84</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>Antalet redan beslutade samt nytillkomna platser<br>framgår av nedanstående tabell.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ACKUMULERAT ANTAL</p></td><td>
<p>HT 1997</p></td><td>
<p>HT 1998</p></td><td>
<p>HT 1999</p></td><td>
<p>HT 2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vuxenutb. inkl, bas-</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td>
<p>90 000</p></td></tr>
</table>
<p>år och Kvalificerad<br>yrkesutbildning</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Folkbildning</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högskola</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa enl. tidigare<br>beslut</p></td><td>
<p>115 000</p></td><td>
<p>115 000</p></td><td>
<p>130 000</p></td><td>
<p>130 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vuxenutb. inkl. Kvali-<br>ficerad yrkesutb.</p></td><td>
<p>11 500</p></td><td>
<p>24 300</p></td><td>
<p>32 800</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högskola</p></td><td></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt inkl, tidigare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>beslut</p></td><td>
<p>126 500</p></td><td>
<p>154 300</p></td><td>
<p>177 800</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
</table>
<h3>4.7 Arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder</h3>
<p>Under år 1995 skedde en viss förbättring på arbets-<br>marknaden. Förbättringen bromsades upp under<br>hösten 1995. I slutet av år 1996 och under inled-<br>ningen av år 1997 utvecklades arbetsmarknaden<br>sämre än vad regeringen förutsåg i budgetproposi-<br>tionen hösten 1996. Den försämrade utvecklingen<br>och den därmed sammanhängande höga arbetslöshe-<br>ten och den stora åtgärdsvolymen i arbetsmarknads-<br>politiken ställer nya krav på insatser för att regering-<br>ens mål om 4 procents öppen arbetslöshet skall nås.<br>Regeringen aviserar förslag som tillsammans med en<br>väl fungerande lönebildning och ett fortsatt och ut-<br>ökat förtroende för svensk ekonomi gör att det ska-<br>pas goda förutsättningar för att nå målet om en hal-<br>verad öppen arbetslöshet till år 2000.</p>
<p>Åtgärder riktade till ungdomar</p>
<p>Arbetslösheten är stor bland personer med låg ut-<br>bildning. I vissa fall är dessa grupper arbetslösa i<br>dubbelt så hög utsträckning som befolkningen i sin<br>helhet. Särskilt stort problem är detta för ungdomar.<br>Bland lågutbildade ungdomar under 25 år var ar-<br>betslösheten under år 1996 så hög som 18,8 procent,<br>vilket är avsevärt högre än för befolkningen i sin hel-<br>het.</p>
<p>I Danmark har man sedan en tid gjort en speciell<br>sammanhängande satsning på unga lågutbildade ar-<br>betslösa personer. Syftet med insatserna är att stärka<br>unga arbetslösas möjligheter på arbetsmarknaden<br>genom att ge dem en rätt och skyldighet att delta i<br>kompetenshöj ande utbildning. Utbildningen väljs i<br>samarbete mellan den arbetslöse och arbetsförmed-<br>lingen, som en del av den individuella handlingspla-<br>nen. Resultatet har inte låtit vänta på sig, under april</p>
<p>- november 1996 minskade arbetslösheten bland<br>unga lågutbildade med ca två tredjedelar.</p>
<p>Regeringen har givit Arbetsmarknadsstyrelsen och<br>Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett förslag i syf-<br>te att aktivera och kompetensutveckla arbetslösa<br>ungdomar under 25 år vilka är berättigade till eko-<br>nomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Uppdraget<br>skall redovisas den 15 juni 1997. Med utgångspunkt<br>i resultatet av detta uppdrag avser regeringen att i<br>budgetpropositionen föreslå speciella åtgärder för att<br>minska arbetslösheten för lågutbildade ungdomar.<br>Satsningen skall ses som en del i den utbildningssats-<br>ning som startades i och med förslag i sysselsätt-<br>ningspropositionen (1995/96:222) och 1996 års<br>budgetproposition (prop. 1996/97:1). De danska er-<br>farenheterna kan tjäna som ett intressant exempel<br>vid utarbetandet av en svensk modell. Dessutom<br>finns den parlamentariskt sammansatta ungdoms-<br>politiska kommittén som lämnat ett delbetänkande<br>med förslag på detta område.</p>
<p>Regeringen avser även att i höst lämna förslag till<br>riksdagen om introduktion av nyanlända invandrare<br>för att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden.</p>
<p>Tillfällig avgångsersättning för äldre arbetslösa</p>
<p>Äldre personer som varit arbetslösa under lång tid<br>har ofta svårt att finna ett nytt arbete. Av den anled-<br>ningen föreslår regeringen att personer som fyllt 60<br>år och varit arbetslösa under lång tid ges möjlighet<br>att under 1997 erhålla rätt till arbetslöshetsersättning<br>för tiden fram till ålderspension. Ersättningen skall<br>till skillnad från ordinarie arbetslöshetsersättning inte<br>innebära krav på att stå till arbetsmarknadens förfo-<br>gande. Det är av största vikt att dylika åtgärder görs<br>temporära och endast för personer som varit arbets-<br>lösa under lång tid. I annat fall kan det finnas en risk<br>att arbetsgivare vid minskningar i arbetsstyrkan i<br>första hand väljer personer som kvalificerar för den-<br>na åtgärd. Läget på arbetsmarknaden för personer<br>som är 60 år eller äldre skulle då kraftigt försämras.<br>För att regeringens mål om en halverad öppen ar-<br>betslöshet skall kunna nås är det viktigt att åtgärden<br>inriktas mot arbetslösa med mycket små chanser att<br>åter få ett reguljärt arbete. Regeringen föreslår därför<br>att endast personer som erhållit a-kassa eller deltagit<br>i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd under minst 12<br>månader under tiden 1 januari 1996 - 15 april 1997<br>skall kunna få denna rätt.</p>
<p>Ersättningen utgörs av arbetslöshetsersättning<br>som benäms tillfällig avgångsersättning.</p>
<p>Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen<br>Enligt gällande regler skall den som får ersättning stå<br>till arbetsmarknadens förfogande vilket innebär att<br>det i princip inte får finnas något som hindrar perso-<br>nen från att ta erbjudet lämpligt arbete. Detta inne-<br>bär i praktiken att den arbetslöse under ersättnings-<br>tiden inte får ägna sig åt någon annan verksamhet än<br>att aktivt söka arbete för att kunna få ersättning. En</p>
<p>85</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>viss begränsad möjlighet att delta i utbildning med<br>bibehållen arbetslöshetsersättning finns dock.</p>
<p>Denna restriktiva ordning i fråga om rätten att<br>sysselsätta sig när man får ersättning är enligt rege-<br>ringens mening i vissa fall kontraproduktiv. Den kan<br>passivisera i stället för att främja en återgång till ar-<br>betsmarknaden.</p>
<p>Möjlighet bör därför skapas för att på försök an-<br>vända arbetslöshetsersättningen på ett mer aktivt<br>sätt. Avsikten är att regeringen för särskilda projekt<br>skall medges möjlighet att tillåta att undantag görs<br>som innebär att arbetslöshetsersättning får lämnas<br>till personer som redan får ersättning enligt lagen om<br>arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant ar-<br>betsmarknadsstöd, trots att de då inte är arbetslösa<br>och står till arbetsmarknadens förfogande. Bemyndi-<br>gandet gäller således endast ersättningsberättigade<br>personer som redan uppbär ersättning. Personer med<br>en svagare ställning på arbetsmarknaden såsom ung-<br>domar, långtidsarbetslösa, äldre, arbetshandikappa-<br>de och utomnordiska medborgare skall prioriteras.</p>
<p>Denna ordning föreslås gälla för en försöksverk-<br>samhet från och med den 1 juli 1997 till utgången av<br>december 1998.</p>
<p>Projekten får inte medföra konkurrenssnedvrid-<br>ningar. De får heller inte leda till undanträngning av<br>ordinarie arbetstillfällen. Vidare skall projekten inte<br>medföra några inlåsningseffekter. Verksamheten<br>skall betraktas som arbetsmarknadspolitisk åtgärd.</p>
<p>Resursarbete i offentlig verksamhet</p>
<p>Det är viktigt att personer som varit arbetslösa under<br>längre tid erbjuds en fortsatt kontakt med arbetslivet<br>för att kunna upprätthålla sin kompetens. Regering-<br>en föreslår därför att offentliga arbetsgivare, enligt<br>den s.k. Kalmarmodellen, får ta emot personer som<br>varit öppet arbetslösa under minst sex månader. Per-<br>sonen har rätt till a-kassa. Arbetsgivaren tillåts<br>komplettera ersättningen, så att den högst uppgår till<br>90 procent av den dagpenninggrundande inkomsten,<br>dock högst 620 kronor per dag till och med 28 de-<br>cember 1997 och till högst 638 kronor därefter.</p>
<p>Åtgärden skall kunna beviljas under perioden 1<br>juli 1997 - 31 december 1998 och kan endast ges<br>under maximalt sex månader med möjlighet till för-<br>längning till 9 månader.</p>
<p>När behov av korttidsvikarier uppstår skall ar-<br>betsgivaren i första hand använda sig av åtgärdspla-<br>cerade personer. Under sådana korttidsvikariat skall<br>avtalsenlig lön betalas.</p>
<p>Resursarbete är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.<br>De åtgärdsplacerade personerna skall därför stå till<br>arbetsmarknadens förfogande under tiden i åtgärd.</p>
<p>Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärderna</p>
<p>Huvudsyftet med arbetsmarknadsutbildningen är att<br>motverka den strukturella arbetslösheten samtidigt<br>som åtgärden är ett viktigt instrument för att för-</p>
<p>hindra att flaskhalsar uppkommer på arbetsmarkna-<br>den. Det är därför av stor vikt att antalet personer i<br>den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen är<br>relativt stort under budgetåret 1997 särskilt som ef-<br>terfrågan på arbetskraft väntas att öka.</p>
<p>Regeringen gör därför bedömningen att kravet på<br>omfattning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>som finansieras från anslaget A2. Arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder bör minskas till 207 000 personer i<br>genomsnitt per månad under budgetåret 1997. Häri-<br>genom frigörs ca 2,3 miljarder kronor. Härav bör<br>1500 miljoner kronor användas för att finansiera en<br>ökad utbildningssatsning och vissa andra insatser på<br>arbetsmarknadsområdet. Resterande ca 800 miljoner<br>kronor används till att skapa ett större utrymme för<br>den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen och<br>för ytterligare tillfälliga personalförstärkningar vid<br>arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut, samt<br>för en större ram för otraditionella insatser. För år<br>1998 och framåt föreslår regeringen att 1 miljard<br>kronor anslås för kvalitetshöjande insatser i de ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärderna.</p>
<p>Regelförenklingar</p>
<p>I dag finns möjligheten att förlänga ALU-tiden för en<br>person i arbetslivsutveckling på samma arbetsplats<br>med som mest sex månader om det finns synnerliga<br>skäl. Regeringen föreslår nu en ändring i förenklings-<br>syfte som innebär att kravet på synnerliga skäl vid<br>förlängning av ALU-perioden på samma arbetsplats<br>ändras till särskilda skäl vilket gäller vid annan för-<br>längning av tid i arbetslivsutveckling. Förslaget bör<br>träda i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Både arbetshandikappade och utomnordiska<br>medborgare tillhör de grupper som regeringen av fle-<br>ra skäl anser måste prioriteras. De utomnordiska<br>medborgarna har särskilt svårt att träda in på ar-<br>betsmarknaden på grund av bristande kunskaper i<br>det svenska språket, men också på grund av att de<br>ofta saknar ett socialt nätverk på arbetsmarknaden.<br>Regeringen föreslår därför att tiden i arbetsplatsin-<br>troduktion (API) skall kunna förlängas med högst<br>sex månader för arbetshandikappade och utomnor-<br>diska medborgare. Förslaget innebär ingen begräns-<br>ning i den nuvarande förlängningsmöjligheten för<br>unga handikappade. För dessa gäller nu ingen tids-<br>gräns vid förlängning. Förslaget bör gälla från och<br>med den 1 juli 1997.</p>
<p>Regeringen anser att det är viktigt att andelen<br>kvinnliga företagare ökar. För att stimulera en sådan<br>utveckling infördes år 1996 en möjlighet för kvinnor<br>att få starta eget bidrag i tolv månader. Samtidigt<br>infördes begränsningen att endast kvinnor som varit<br>arbetslösa i mer än 24 månader kunde få ett förlängt<br>bidrag. Detta krav har försvårat möjligheten att på-<br>tagligt öka andelen kvinnor med starta eget bidrag,<br>då de som är bäst lämpade att starta egen verksam-<br>het oftast har en kortare arbetslöshetsperiod än 24<br>månader. Regeringen föreslår därför att kravet på 24</p>
<p>86</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>månaders arbetslöshet för att få en förlängning bör<br>sättas ned till minst sex månader. Förslaget bör träda<br>i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Interpraktikstipendier</p>
<p>Sedan 1 juli 1995 har arbetslösa ungdomar haft<br>möjlighet att praktisera på företag inom Europa, ex-<br>klusive Sverige, med stöd av s.k. Europastipendier.<br>Det har visat sig att de förutsättningar som har varit<br>kopplade till åtgärden har bidragit till att få ungdo-<br>mar respektive europeiska företag varit intresserade.<br>Mot denna bakgrund anser regeringen att formerna<br>för stipendiet bör utvecklas. Den konstruktion som<br>hittills gällt bör därför upphöra från och med den 1<br>oktober 1997 och då ersättas med Interpraktiksti-<br>pendier. Dessa skall kunna lämnas till unga arbetslö-<br>sa till och med den 30 juni det år de fyller 30 år. Den<br>unge skall få möjlighet att söka ett stipendium för<br>praktik utanför Sverige. I stipendiet ingår en viss er-<br>sättning för resa, försäkring samt för uppehälle. Sti-<br>pendietiden bör vara sex månader.</p>
<p>Generationsväxling</p>
<p>Regeringen avser att under 1997 lämna förslag om<br>införande av en generationsväxling där personer i<br>åldern 63 till 64 år erbjuds avgångsersättning om ar-<br>betsgivaren anställer en långtidsarbetslös yngre per-<br>son.</p>
<p>Tidigareläggning av infrastruktursatsningar</p>
<p>Inom Vägverkets ansvarsområde finns ett antal väg-<br>projekt, med planerat genomförande under de när-<br>maste åren, som är mycket angelägna ur såväl syssel-<br>sättnings- som trafiksäkerhetssynpunkt och som<br>också är färdiga för byggstart redan under år 1997.1<br>syfte att möjliggöra en tidigare start av vissa sådana<br>projekt föreslås Vägverket få en utökad låneram.<br>Lånen skall sedan återbetalas, inklusive ränta, via<br>ordinarie anslag för byggande av vägar. På detta sätt<br>möjliggörs att angelägna åtgärder för sysselsättning<br>och tillväxt snabbt kan komma till stånd. Förslaget<br>om tidigareläggning av vissa väginvesteringar redovi-<br>sas närmare i avsnitt 6, Förslag till tilläggsbudget för<br>statsbudgeten för budgetåret 1997, Utgiftsområde 22<br>Kommunikationer.</p>
<p>terna till uthållig tillväxt, samt utformas så att de ger<br>påtagliga effekter på sysselsättningen.</p>
<p>Regeringen redovisar i denna proposition en stra-<br>tegi som rymmer dels användning av ett antal all-<br>männa styrmedel, dels statligt stöd för att öka såda-<br>na investeringar som anpassar det fysiska<br>realkapitalet till hållbarhetsmålen.</p>
<p>Regeringen avser att årligen i budgetpropositionen<br>redovisa hur arbetet på respektive område fortskri-<br>der och att i en särskild skrivelse följa upp arbetet.<br>Propositioner och utredningar av betydelse bör redo-<br>visa effekterna på miljö och resursförbrukning. Eko-<br>nomiska styrmedel och offentlig upphandling avses<br>användas aktivt i arbetet. Sverige bör verka för att<br>hållbar utveckling skall vara ett övergripande mål för<br>EU och få genomslag i EU:s politik på berörda om-<br>råden. Detta arbete kan bli ett viktigt tema inför det<br>svenska ordförandeskapet år 2001.</p>
<p>Inriktningen på arbetet, förslag till generella styr-<br>medel och utformning av det lokala investerings-<br>programmet beskrivs mera utförligt i bilaga 5.</p>
<h4>4.8.1 Lokala investeringsprogram</h4>
<p>Det lokala investeringsprogrammet innebär att<br>kommuner eller grupper av kommuner ges möjlighet<br>att utforma förslag till lokala investeringsprogram<br>som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället.<br>Programmen kommer att bedömas och ett antal<br>kommuner/områden kommer att väljas ut. Vid be-<br>dömningen av programmen skall vikt bland annat<br>läggas vid åtgärder som minskar miljöbelastningen,<br>ökar effektiviteten i användningen av energi och na-<br>turresurser samt gynnar användningen av förnybara<br>råvaror. Regeringen beräknar sammanlagt 5,4 mil-<br>jarder kronor för perioden 1998 - 2000 för detta än-<br>damål.</p>
<h3>4.8 Insatser för en ekologiskt<br>hållbar utveckling</h3>
<p>Det är regeringens ambition att öka takten i omställ-<br>ningen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle.<br>Ett brett handlingsprogram byggs upp med insatser i<br>olika former inom flera utgiftsområden. Vid sidan av<br>att öka den ekologiska hållbarheten skall insatserna<br>öka vår långsiktiga konkurrenskraft och möjlighe-</p>
<h4>4.8.2 Nationella program</h4>
<p>Till de nationella investeringarna hänförs program-<br>men för energiomställning samt ett nationellt inve-<br>steringsprogram för vissa infrastruktursatsningar.<br>Tidigare har en miljard kronor avsatts till ett fem-<br>årigt statligt investeringsbidrag för en ekologiskt<br>hållbar samhällsutveckling till kretsloppsanpassning<br>av befintlig bebyggelse och infrastruktur.</p>
<p>Energiprogram</p>
<p>Ett nytt energipolitiskt program inrättas för omställ-<br>ningen av energisystemet. Energiprogrammets om-<br>fattning är 4 690 miljoner kronor åren 1998 - 2000.<br>Satsningen uppgår totalt till drygt 9 miljarder kronor<br>och löper fram t.o.m. år 2004. Programmets hu-<br>vudinriktning är en kraftfull långsiktig satsning på</p>
<p>87</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>forskning, utveckling och demonstration av ny ener-<br>giteknik. Målet är att under de närmaste 10-15 åren<br>kraftigt öka el- och värmeproduktionen från förny-<br>bara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam<br>teknik för energieffektivisering. Bortfallet av elpro-<br>duktion från Barsebäcksverket skall kompenseras<br>och under en femårsperiod lämnas därför investe-<br>ringsbidrag till utbyggnad av el- och värmeproduk-<br>tion samt till effektivisering och minskad elanvänd-<br>ning i bostadssektorn.</p>
<p>Infrastrukturinvesteringar</p>
<p>I det nationella investeringsprogrammet innefattas<br>även de ytterligare medel som behövs för finansiering<br>av vissa infrastrukturinvesteringar som inte ingår i<br>den ordinarie planeringsramen. I det nationella inves-<br>teringsprogrammet ingår bland annat utbyggnad av<br>Botniabanan mellan Nyland och Umeå, samt finan-<br>siering av reviderade storstadspaket i Stockholm och<br>Göteborg. Intäkter från miljöstyrande avgifter bör på<br>sikt avlasta anslagsfinansieringen av storstadspake-<br>ten.</p>
<p>Botniabanan</p>
<p>I enlighet med vad som anges i prop. 1996/97:53 In-<br>frastrukturinriktning för framtida transporter, beslöt<br>regeringen den 16 januari 1997 att uppdra åt en för-<br>handlingsman att bereda vissa frågor angående ut-<br>byggnad av Botniabanan. I enlighet med riktlinjerna<br>i uppdraget redovisade förhandlingsmannen ett för-<br>slag till avsiktsförklaring angående finansieringen av<br>Botniabanan den 5 mars 1997. Vidare skall för-<br>handlingsmannen senast den 1 oktober 1997 redovi-<br>sa ett förslag till avtal mellan staten, lokala och regi-<br>onala företrädare samt eventuella övriga berörda<br>parter om finansiering, utbyggnadsprinciper och tra-<br>fikering av Botniabanan.</p>
<p>Den av förhandlingsmannen redovisade avsikts-<br>förklaringen innebär bl.a. att staten, regionen och<br>Banverket är överens om att finansieringen av Bot-<br>niabanan i allt väsentligt är ett statligt ansvar, att<br>banan skall vara i statlig ägo då den är färdigställd<br>och att parterna skall utarbeta ett förslag till finansi-<br>ering som minimerar behovet av statliga anslagsme-<br>del. Vidare att lokala intressenter är beredda att fi-<br>nansiera kompletterande anläggningar (t.ex.<br>stationshus och terminalanläggningar) vars totala<br>investeringskostnader preliminärt kan beräknas upp-<br>gå till minst ca 600 miljoner kronor samt att regio-<br>nen påtar sig att garantera regional persontrafik som<br>motsvarar en nettokostnad på 20-30 miljoner kronor<br>per år.</p>
<p>Med anledning av att Botniabanan inte har någon<br>avgörande betydelse för järnvägstrafiken förrän den<br>är färdigställd i sin helhet, anser regeringen att det är<br>av största vikt att byggtiden minimeras utan att in-<br>vesteringskostnaderna ökar. Vidare anser regeringen<br>att, mot bakgrund av den önskvärda komprimerade</p>
<p>byggtiden och projektets storlek, lånefinansiering<br>kan övervägas av hela eller delar av projektet.</p>
<p>Regeringen anser att avsiktsförklaringen kan ligga<br>till grund för förhandlingsmannens fortsatta arbete.<br>Regeringen förutsätter att regionen eller andra intres-<br>senter åtar sig att ansvara för en väl definierad del av<br>kostnaderna för projektet i det slutliga avtalsförsla-<br>get.</p>
<p>Inlandsbanan</p>
<p>Mot bakgrund av att det nuvarande statliga stödet<br>till Inlandsbanan upphör under 1998, beslöt rege-<br>ringen den 25 april 1996 att uppdra åt Statskontoret<br>att utreda förutsättningarna för framtida järnvägs-<br>trafik på Inlandsbanan.</p>
<p>Statskontoret redovisade sitt uppdrag den 30 ja-<br>nuari 1997 och utredningen har skickats ut på re-<br>miss. Remisstiden löper till den 30 april 1997.</p>
<p>Statskontoret föreslår att staten under en över-<br>gångsperiod även fortsättningsvis skall stödja järn-<br>vägstrafiken på Inlandsbanan. Stödet föreslås inrik-<br>tas mot banunderhåll på de mest trafikerade delarna<br>av Inlandsbanan och uppgå till ca 43 miljoner kro-<br>nor per år.</p>
<p>Regeringen avser att inom kort återkomma till<br>riksdagen angående frågan om fortsatt statligt stöd<br>till Inlandsbanan och anser att det bör skapas en fi-<br>nansiell beredskap för detta.</p>
<p>Stockholm och Göteborg</p>
<p>Mot bakgrund av bl.a. önskemål om en mer miljöin-<br>riktad trafiklösning anmälde regeringen den 7 febru-<br>ari 1997 behov av vissa förändringar i den s.k. Den-<br>nisöverenskommelsen. Förändringarna föranleddes<br>också av att två av Dennisöverenskommelsens par-<br>ter, Moderaterna och Folkpartiet, inte längre stod<br>bakom finansieringslösningen i överenskommelsen<br>om inte genomförandet av Österleden garanterades<br>av regeringen. Något utrymme för regeringen att ut-<br>ställa sådana garantier finns inte. Regeringen be-<br>dömde därför att det inte fanns parlamentariskt stöd<br>i riksdagen för införandet av vägtullar i Stockholm.<br>Därmed var den finansiella situationen akut och<br>omedelbara förändringar i överenskommelsens inne-<br>håll nödvändiga.</p>
<p>De förändringar som regeringen föreslagit innebär<br>att Österleden och Västerleden med anslutningar till<br>väg E4 norr och söder om Stockholm utgår ur över-<br>enskommelsen. Beslut om Västerledens genomföran-<br>de och finansiering fattas mot bakgrund av trafikut-<br>vecklingen och värderas i den normala infra-<br>strukturplaneringen.</p>
<p>Övriga vägprojekt byggs ut enligt planerna. De<br>satsningar på kollektivtrafik som ingår i överens-<br>kommelsen berörs inte av förändringarna. Detta in-<br>nebär en ökad andel kollektivtrafik. Förhandlingar<br>kommer att föras mellan staten och Stockholms<br>kommun om en miljöanpassad helhetslösning för</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>väg- och järnvägstrafiken genom centrala Stock-<br>holm.</p>
<p>Det planerade vägtullsystemet, som till sin funk-<br>tion huvudsakligen var finansierande, genomförs in-<br>te.</p>
<p>Genom att planerna på ett vägtullsystem i Stock-<br>holmsregionen inte kunnat fullföljas saknar de pla-<br>nerade vägprojekten Norra Länken, Södra Länken<br>och norra respektive södra delen av den yttre tvärle-<br>den en hållbar och långsiktig finansiering.</p>
<p>Göteborgsregionens kommunalförbund har delvis<br>omarbetat den ursprungliga trafikövererenskommel-<br>sen för Göteborg till ett nytt förslag. Vägprojekten<br>har dels bantats, dels utökats med andra typer av åt-<br>gärder. Förslaget omfattar också en utökad satsning<br>på kollektivtrafik. Därmed förändras fördelningen<br>mellan väg- och kollektivinvesteringar på ett liknan-<br>de sätt som i Stockholm. Finansieringen med vägtul-<br>lar har ersatts med ett mer miljöinriktat vägavgifts-<br>system som kan bli aktuellt först på några års sikt. I<br>avvaktan på detta är uppgörelsen ofinansierad.</p>
<p>Ett fullföljande av den nya trafiklösningen för<br>Stockholmsregionen är en angelägenhet inte bara för<br>berörda kommuner i Stockholms län utan för hela<br>landet. Detsamma gäller för trafiklösningen i Göte-<br>borg.</p>
<p>En långsiktigt hållbar finansiering av trafiklös-<br>ningen i Stockholm kräver en nettointäkt på ca<br>1 100 miljoner kronor per år och för Göteborg ca<br>500 miljoner kronor per år. De objekt som ingår i<br>respektive trafiklösning, är objekt som ligger utanför<br>aktuella statliga infrastrukturplaner. Därför måste<br>trafiklösningarna finansieras genom att respektive<br>region själv svarar för de intäkter som krävs. Efter-<br>som vägtullar inte längre är aktuella som finansie-<br>ringskälla krävs alternativa lösningar för regional<br>finansiering. Regeringen har övervägt andra former<br>av regional finansiering, men funnit att en sådan re-<br>gional finansiering bl.a. av konjunktur- och syssel-<br>sättningsskäl för närvarande ej bör införas. Ytterliga-<br>re utredning av den regionala finansieringen krävs<br>således. I detta ingår bl.a. att utreda de legala och<br>tekniska förutsättningarna för ett miljöstyrande av-<br>giftssystem.</p>
<p>I avvaktan på dessa utredningar är det regeringens<br>uppfattning att kostnaderna för de aktuella projek-<br>ten i Stockholmsregionen och Göteborgsregionen<br>skall finansieras med anslag anvisade över statsbud-<br>geten fr.o.m. år 1999. Därigenom kan pågående och<br>planerade projekt komma till byggstart utan ytterli-<br>gare försening, vilket skapar förutsättningar för sys-<br>selsättning, tillväxt och förbättrad miljö. Den natio-<br>nella finansieringen kommer att omprövas när<br>förutsättningarna för regional finansiering ytterligare<br>utretts.</p>
<p>För att erhålla en rationell utbyggnadstakt för<br>vägprojekten bör dessa liksom tidigare finansieras<br>med lån. Utställda garantier för vägprojekten i<br>Stockholm och Göteborg ligger fast. Regeringen</p>
<p>återkommer årligen i budgetpropositionen med för-<br>slag till omfattningen av lånegarantier och en redo-<br>visning av hittills genomförda åtgärder. Regeringen<br>avser att återkomma med en mer detaljerad redovis-<br>ning för riksdagen av innehållet i de nya trafiklös-<br>ningarna för Stockholm och Göteborg.</p>
<h3>4.9 Småföretagssatsning</h3>
<p>Enligt regeringen måste huvuddelen av den nödvän-<br>diga sysselsättningsökningen under de kommande<br>åren ske i den privata sektorn. De små och medelsto-<br>ra företagen spelar en central roll i denna utveckling.<br>En tillfredsställande nyetablering av företag är en<br>första förutsättning för detta. Det är också angeläget<br>att befintliga företag kan expandera. Avgörande för<br>småföretagens utvecklingsmöjligheter är sunda stats-<br>finanser som ger låga räntor och låg inflation, vari-<br>genom goda investeringsförutsättningar skapas. Sär-<br>skilt väsentligt för företagens investeringar är<br>villkoren för kapitalförsörjningen, där de mindre fö-<br>retagen har en svagare ställning på kapitalmarkna-<br>den än större företag. För tillväxten i sysselsättning<br>är bl.a. arbetskraftskostnadernas nivå av stor vikt.<br>För samtliga dessa frågor är skatte- och avgiftssys-<br>temets utformning viktig.</p>
<p>Sedan lång tid tillbaka har Sverige haft förmånliga<br>företagsskatteregler som gett goda villkor för investe-<br>ringar i Sverige. Under de senaste åren har ett antal<br>åtgärder genomförts med särskild inriktning på små<br>och medelstora företag. Som en uppföljning till<br>1990-1991 års skattereform infördes år 1994 i prin-<br>cip samma skattemässiga villkor för enskilda nä-<br>ringsidkare som för aktiebolag. Fr.o.m 1997 gäller<br>särskilda regler för ägare till onoterade aktiebolag.<br>Dessa företag har inte samma tillgång till kapital-<br>marknaderna som de större, noterade aktiebolagen.<br>Reglerna innebär att expansion med eget kapital un-<br>derlättas. Detta förstärker företagens soliditet, vilket<br>bidrar till att sårbarheten för variationer i efterfrågan<br>minskas. Kapitalförsörjningen underlättas också av<br>att företagsförmögenhet ej är föremål för förmögen-<br>hetsskatt. Sedan i år gäller också viss nedsättning av<br>socialavgifterna, vilket är av särskild betydelse för<br>mindre företag. Regeringen har också tillsatt en ut-<br>redning som för närvarande undersöker möjligheter-<br>na att förenkla skattereglerna för enskilda näringsid-<br>kare.</p>
<p>1 denna proposition presenterar och aviserar rege-<br>ringen ytterligare åtgärder med inriktning på att för-<br>bättra villkoren för de mindre företagen (se kapitel 7<br>för en utförligare redovisning av skatteförslagen).</p>
<p>Ntterligare lättnader i ägarbeskattningen</p>
<p>För mindre företag spelar ägarbeskattningen en vä-<br>sentligt mer central roll för investeringar, tillväxt och</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>sysselsättning än för större företag. Fr.o.m. i år gäller<br>särskilda regler för onoterade aktiebolag, vilket in-<br>nebär att en viss del av avkastningen på eget kapital i<br>dessa företag undantas från skatt hos ägaren. För att<br>ytterligare förbättra villkoren för egenfinansierade<br>investeringar i dessa företag föreslås nu att ägarna<br>vid beräkningen av utrymmet för denna skattelätt-<br>nad liksom vid beräkningen av den del av utdelning-<br>ar och reavinster som beskattas som kapitalinkomst<br>får medräkna en större andel av de anställdas löner<br>som underlag. Andelen ökas från 70 procent till 100<br>procent. Åtgärden innebär också en viss stimulans<br>för nyanställningar.</p>
<p>Kapitalbeskattningen av enskilda näringsidkare</p>
<p>I många fall sker nyetablering av företag genom att<br>enskilda individer bildar enskilda firmor. Sedan 1994<br>gäller att en viss del av avkastningen från närings-<br>verksamheten beskattas som kapitalinkomst. Beräk-<br>ningen av beloppet för s.k. räntefördelning påverkas<br>dels av storleken på det egna tillskjutna kapitalet,<br>dels av en viss räntesats. Denna räntesats är knuten<br>till den s.k. statslåneräntan med ett visst tillägg. För<br>att även för denna företagsform förbättra villkoren<br>för egenfinansierade investeringar föreslås nu att rän-<br>tesatsen för positiv räntefördelning ökas med två<br>procentenheter.</p>
<p>Utökat underlag för nedsättning av<br>arbetsgivaravgifter</p>
<p>Sedan i år gäller bl.a. att arbetsgivaravgifterna sätts<br>ned med 5 procentenheter för en lönesumma upp till<br>600 000 kronor. För att ytterligare förbättra villko-<br>ren för sysselsättningsexpansion i mindre företag fö-<br>reslås nu att det maximala underlaget för nedsätt-<br>ning av avgifterna utökas till ca 850 000 kronor.</p>
<p>Kapitalförluster och organisationskostnader</p>
<p>Baserat på förslag från den s.k. kapitalförlustutred-<br>ningen avser regeringen senare i vår att presentera ett<br>förslag som innebär att kapitalförlustbegreppet ut-<br>mönstras ur skattelagstiftningen. Samtidigt införs en<br>rätt till avdrag för förluster av kontanta medel i<br>samband med brott. Vidare underlättas företagens<br>expansion bl.a. genom utvidgade möjligheter till av-<br>drag för kostnader för ökning av aktiekapitalet och<br>för fusionskostnader.</p>
<p>Översyn av stoppreglerna i<br>fåmansföretagslagstiftningen</p>
<p>Sedan 1970-talet gäller särskilda regler för fåmansfö-<br>retag, de s.k. stoppreglerna. Dessa regler skall för-<br>hindra att bolagsformen används för skatteundan-<br>draganden genom vissa transaktioner mellan bolagen<br>och dess delägare. Denna särlagstiftning framstår i<br>dag som uttryck för ett föråldrat synsätt och har<br>också kritiserats av företrädare för näringslivet. En<br>översyn av stoppreglerna är därför motiverad. En<br>särskild utredare kommer att ges i uppdrag att se</p>
<p>över dessa regler, i syfte att så långt som möjligt er-<br>sätta dem med allmänna beskattningsregler.</p>
<p>Ledighet för start av eget företag</p>
<p>För att stödja ny- och småföretagandet avser rege-<br>ringen att i 1997 års budgetproposition föreslå infö-<br>rande av rätt till tjänstledighet under sex månader<br>för start av eget företag. Att starta ett företag är i sig<br>ett stort risktagande. Genom att möjliggöra för nya<br>företagare att ta tjänstledigt under en period kan ris-<br>ken minskas i någon mån. Företagaren behöver inte<br>riskera att, utöver de pengar och resurser som satsas,<br>dessutom förlora arbetet för den händelse företags-<br>satsningen inte slår väl ut.</p>
<p>Inga kostnader på statsbudgeten uppstår med det-<br>ta förslag. För de arbetsgivare som måste anställa en<br>vikarie uppstår vissa mindre kostnader. För att<br>minska dessa kostnader för privata företag avses fö-<br>reslås att tjänstledighet endast skall beviljas i de fall<br>då det nystartade företaget inte konkurrerar med ar-<br>betsgivarens verksamhet.</p>
<p>Miljöprogram m.m. inom jordbruket</p>
<p>En betydande del av Sveriges små och medelstora<br>företag återfinns inom jordbrukssektorn. Verksam-<br>heten inom jordbrukssektorn utgör en central del av<br>det ekologiska kretsloppet, är av stor betydelse för en<br>levande landsbygd och försörjer den för sysselsätt-<br>ningen viktiga livsmedelsindustrin med råvaror. I<br>medlemskapsförhandlingarna inför inträdet i EU er-<br>höll Sverige en ram för miljöersättningar till jordbru-<br>ket. Utnyttjande av programmet kräver nationell fi-<br>nansiering i samma omfattning som ersättningen<br>från EU. Det statsfinansiella läget har hittills inte<br>medgivit ett fullt utnyttjande av ramen. Regeringen<br>avser nu att föreslå en utbyggnad av miljöprogram-<br>met med 700 miljoner kronor per år varav 350 mil-<br>joner kronor erhålls från EU. Ett utvidgat miljöpro-<br>gram ökar återflödet från EU och möjliggör även en<br>ytterligare förstärkning av de åtgärder som bedöms<br>önskvärda för att förbättra sektorns konkurrenskraft<br>genom omställning till mer miljöanpassad produk-<br>tion och främjandet av jordbrukets positiva inverkan<br>på kultur- och naturmiljö. Den utbyggnad av pro-<br>grammet som föreslogs i förra årets budgetproposi-<br>tion finansierades fullt ut endast för år 1997. De 200<br>miljoner kronor som återstår att finansiera fr.o.m. år<br>1998 skall inrymmas inom den ram som avsätts för<br>satsningar på småföretagen.</p>
<p>Vissa övriga satsningar</p>
<p>Utöver de satsningar som under år 1997 genomförs<br>inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget av-<br>ser regeringen att föreslå att ytterligare 50 miljoner<br>kronor per år fr.o.m. 1998 skall satsas på regional<br>näringspolitik.</p>
<p>Vidare avser regeringen att öka insatserna för ko-<br>operativt företagande och för kvinnors företagande.<br>För informationsinsatser m.m. avser regeringen att</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 1996/97:150</p>
<p>fr.o.m. 1998 avsätta 10 miljoner kronor vardera för<br>dessa båda ändamål.</p>
<p>Ytterligare en åtgärd är regeringens förslag (prop.<br>1996/97:63) om ett utvidgat högriskskydd. Förslaget<br>innebär att arbetsgivarnas samtliga kostnader för ut-<br>given sjuklön, för personer som löper risk för att in-<br>sjukna under en eller flera längre perioder under ett<br>år, ersätts efter ansökan hos försäkringskassan.<br>Kostnaderna beräknas till högst 40 miljoner kronor.<br>I nämnda proposition aviserar regeringen även ett<br>uppdrag till Riksförsäkringsverket och Statistiska<br>Centralbyrån att tillsammans arbeta fram ett nytt<br>system som täcker samhällets behov av information<br>om den korta sjukfrånvaron under sjuklöneperioden.<br>En utgångspunkt bör vara ett system som delvis byg-<br>ger på ett urvalsystem för små företag och organisa-<br>tioner. De sammanlagda kostnaderna skulle därmed<br>bli lägre och uppgiftslämnarbördan skulle minska<br>kraftigt för de små företagen.</p>
<h3>4.10 Sammanfattning av<br>fempunktsprogrammet</h3>
<p>I tabell 4.2 lämnas en specificerad redovisning av de<br>åtgärder som presenterats i avsnitt 4.5- 4.9.</p>
<p>TABELL 4.2 FEMPUNKTSPROGRAM FÖR ARBETE<br>OCH UTBILDNING</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vård, omsorg, skola</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hållbar utveckling</p></td><td></td><td>
<p>1486</p></td><td>
<p>5 059</p></td><td>
<p>5 909</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokala investeringsprogram</p></td><td></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>1 800</p></td><td>
<p>2 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energipolitiskt program'</p></td><td></td><td>
<p>686</p></td><td>
<p>1 609</p></td><td>
<p>1 459</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infrastrukturprogram</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1 650</p></td><td>
<p>1 650</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>546</p></td><td>
<p>2468</p></td><td>
<p>4 319</p></td><td>
<p>6045</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högskola</p></td><td></td><td>
<p>531</p></td><td>
<p>1 089</p></td><td>
<p>1 676</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vuxenutbildning</p></td><td>
<p>489</p></td><td>
<p>1 680</p></td><td>
<p>2 897</p></td><td>
<p>4 209</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvalificerad yrkesutbildning</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>230</p></td><td>
<p>292</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lärlingar</p></td><td></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småföretag</p></td><td></td><td>
<p>1 550</p></td><td>
<p>1 780</p></td><td>
<p>1 710</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lättnader i ägarbeskattningen</p></td><td></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>210</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalbeskattning av enskilda<br>näringsidkare</p></td><td></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>490</p></td><td>
<p>390</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utökat underlag för nedsätt-<br>ning av arbetsgivaravgifter</p></td><td></td><td>
<p>450</p></td><td>
<p>410</p></td><td>
<p>410</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalförluster och organisa-<br>tionskostnader</p></td><td></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljöprogram inom jordbruket</p></td><td></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>550</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regional näringspolitik</p></td><td></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kooperativt företagande</p></td><td></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnors företagande</p></td><td></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utökat särskilt högkostnads-<br>skydd</p></td><td></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitik</p></td><td>
<p>907</p></td><td>
<p>2 760</p></td><td>
<p>1 865</p></td><td>
<p>1 609</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resursarbeten</p></td><td>
<p>310</p></td><td>
<p>653</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillfällig avgångsersättning</p></td><td>
<p>597</p></td><td>
<p>1 107</p></td><td>
<p>865</p></td><td>
<p>609</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsutbildning</p></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>5 453</p></td><td>
<p>16 264</p></td><td>
<p>21 023</p></td><td>
<p>23 273</p></td></tr>
</table>
<p>’ Avser delfinanasiering. Programmet uppgår totalt till 4 690 miljo-<br>ner kronor åren 1998 - 2000 men finansieras till viss del med befintliga<br>resurser inom UO 21. Energi.</p>
<p>91</p>
<p>Utgiftstak för den<br>offentliga sektorn</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h2>5 Utgiftstak för den offentliga sektorn</h2>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>1. De offentliga utgifterna beräknas till 1 032 miljar-<br>der kronor år 1998, 1 057 miljarder kronor år 1999<br>och 1 081 miljarder kronor år 2000.</p>
<p>2. Ett tak för de statliga utgifterna omfattande stats-<br>budgeten exklusive räntor på statsskulden och Riks-<br>gäldskontorets nettoutlåning men inklusive socialför-<br>säkringssektorn vid sidan av statsbudgeten fastställs<br>till 744 miljarder kronor år 2000.</p>
<p>3. Den beräknade fördelningen av de statliga utgif-<br>terna åren 1998 - 2000 på utgiftsområden (exkl.<br>statsskuldsräntor), socialförsäkringen vid sidan av<br>statsbudgeten samt budgeteringsmarginalen gäller<br>som riktlinje för den fortsatta budgetberedningen.</p>
<p>4. Utgifterna för den kommunala sektorn beräknas<br>till 442 miljarder kronor år 1998, 455 miljarder kro-<br>nor år 1999 och 468 miljarder kronor år 2000.</p>
<p>I 1996 års ekonomiska vårproposition föreslog rege-<br>ringen ett utgiftstak för åren 1997 - 1999. Utgiftsta-<br>ken för staten inklusive socialförsäkringssektorn fast-<br>ställdes till 723, 720 respektive 735 miljarder kronor<br>för de tre åren. Riksdagen godkände också en preli-<br>minär fördelning av utgifterna på utgiftsområden. I<br>budgetpropositionen föreslogs en definitiv fördelning<br>av utgifterna för år 1997 samt en preliminär fördel-<br>ning för åren 1998 och 1999.</p>
<p>I denna proposition föreslås ett utgiftstak för sta-<br>ten för år 2000. Dessutom redovisas en preliminär<br>fördelning av utgifterna på utgiftsområden, samt en<br>kort beskrivning av respektive utgiftsområde. Åren<br>1997 - 1999 ligger utgiftstaken kvar på de av riksda-<br>gen tidigare fastställda nivåerna. För dessa år presen-<br>teras reviderade beräkningar av utgifternas fördel-<br>ning på utgiftsområden. Dessutom redovisas en<br>beräkning av de konsoliderade offentliga utgifterna,<br>dvs. inklusive den kommunala sektorn.</p>
<h3>5.1 Förutsättningar</h3>
<h4>5.1.1 Budgetpolitiska mål</h4>
<p>De budgetpolitiska mål som regeringen föreslagit och<br>riksdagen ställt sig bakom har varit vägledande i ar-<br>betet med denna proposition. De kan sammanfattas<br>på följande sätt:</p>
<p>- Statsskulden som andel av BNP skall stabiliseras<br>senast år 1996.</p>
<p>- Underskottet i den offentliga sektorn får inte<br>överstiga 3 procent år 1997.</p>
<p>- De offentliga finanserna skall vara i balans år<br>1998.</p>
<p>- De offentliga finanserna skall efter år 1998 uppvi-<br>sa ett permanent överskott.</p>
<p>Målet om stabiliserad skuldkvot uppnåddes redan år<br>1995. Som framgår av finansplanen och avsnitt 4.3<br>föreslås målet om permanent överskott i de offentliga<br>finanserna preciseras till ett överskott på 0,5 procent<br>av BNP år 1999 och 1,5 procent av BNP år 2000. År<br>2001 skall överskottet i de offentliga finanserna upp-<br>gå till 2 procent av BNP.</p>
<h4>5.1.2 Fempunktsprogrammet</h4>
<p>I avsnitt 4 beskrivs de åtgärder som regeringen före-<br>slår och de politiska prioriteringar som ligger till<br>grund för dessa. Utgifterna för programmet har lagts<br>in i beräkningarna av utgiftstaken och fördelningen<br>på utgiftsområden.</p>
<p>95</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h4>5.1.3 Beräkningsförutsättningar</h4>
<p>Vid beräkningen av den offentliga sektorns inkoms-<br>ter och utgifter är de antaganden som görs om den<br>allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället av<br>stor betydelse. Beräkningarna bygger på en prognos<br>över den ekonomiska utvecklingen de närmaste fyra<br>åren, vilken redovisas i sin helhet i bilaga 1, Svensk<br>ekonomi. De förutsättningar som har störst betydelse<br>för statsbudgetens utveckling sammanfattas i tabell<br>5.1.</p>
<p>- BNP-tillväxten förväntas bli god de närmaste<br>åren.</p>
<p>- Den öppna arbetslösheten låg under 1996 på en<br>för Sverige mycket hög nivå. Den beräknas sjunka<br>under år 1997 och når en nivå på 4,5 procent år<br>2000.</p>
<p>- Inflationen förväntas bli mycket låg under 1997.<br>Konsumentprisindex förväntas till och med mins-<br>ka mellan juni 1996 och juni 1997 varvid basbe-<br>loppet beräknas bli detsamma år 1998 som 1997.<br>Jämfört med prognosen i 1996 års budgetpropo-<br>sition i september görs nu lägre inflationsanta-<br>ganden för hela perioden.</p>
<p>- Både de korta och de långa räntorna väntas stiga<br>något under perioden, men är lägre än vad som<br>antogs i 1996 års budgetproposition.</p>
<p>TABELL 5.1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN<br>1996 - 2000. Siffror från 1996 års budgetproposi-<br>tion anges inom parentes</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(1.6)</p></td><td>
<p>(2.3)</p></td><td>
<p>(2.6)</p></td><td>
<p>(2.4)</p></td><td>
<p>(2.0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(1.2)</p></td><td>
<p>(1.9)</p></td><td>
<p>(2.2)</p></td><td>
<p>(2.2)</p></td><td>
<p>(2.2)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma</p></td><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(6.4)</p></td><td>
<p>(5.1)</p></td><td>
<p>(5.3)</p></td><td>
<p>(5.0)</p></td><td>
<p>(4.6)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>7.9</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>4.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetslöshet</p></td><td>
<p>(7.7)</p></td><td>
<p>(6.9)</p></td><td>
<p>(6.1)</p></td><td>
<p>(5.8)</p></td><td>
<p>(5.7)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmark-</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nadspolitiska<br>åtgärer'</p></td><td>
<p>(4.9)</p></td><td>
<p>(5.4)</p></td><td>
<p>(5.0)</p></td><td>
<p>(4.3)</p></td><td>
<p>(3.8)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta, 5-års</p></td><td>
<p>7.2</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>6.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statsoblga-<br>tioner</p></td><td>
<p>(7.5)</p></td><td>
<p>(7.0)</p></td><td>
<p>(7.0)</p></td><td>
<p>(7.0)</p></td><td>
<p>(7.0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta, 6</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>4.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>månaders<br>statsskulds-</p></td><td>
<p>(6.0)</p></td><td>
<p>(5.4)</p></td><td>
<p>(6.0)</p></td><td>
<p>(6.3)</p></td><td>
<p>(6.3)</p></td></tr>
</table>
<p>växlar___________________</p>
<p>Procent av arbetskraften<br>Källa: Finansdepartementet</p>
<h3>5.2 De offentliga finanserna</h3>
<p>I detta avsnitt redovisas översiktligt den finansiella<br>utvecklingen för den konsoliderade offentliga sek-<br>torn, dvs. staten inkl. AP-fonden samt kommunsek-<br>torn. En mer utförlig beskrivning återfinns i bilaga 1.</p>
<p>Trots den svaga tillväxten förstärktes de offentliga<br>finanserna oväntat kraftigt under 1996. Enligt de<br>preliminära nationalräkenskaperna uppgick under-<br>skottet i den offentliga sektorns finansiella sparande<br>till drygt 40 miljarder kronor, vilket motsvarade 2,5<br>procent av BNP. Sparandeunderskottet reducerades<br>därmed med 90 miljarder kronor jämfört med 1995.<br>Förbättringen blev betydligt större än vad som be-<br>räknades i samband med budgetpropositionen.</p>
<p>Den oväntat svaga utgiftsutvecklingen under 1996<br>förklaras till viss del av förskjutningar av utgifter till<br>1997. Även på inkomstsidan finns faktorer som till-<br>fälligt förstärker de offentliga finanserna 1996. Det<br>gäller t. ex. omläggningen av uppbörden av mervär-<br>desskatt, som innebär att uppbörden omfattar 13<br>månader 1996. Sammantaget medför detta att den<br>offentliga sektorns finansiella sparande år 1997 en-<br>dast förbättras med ca 8 miljarder kronor jämfört<br>med 1996. Underskottet i år beräknas uppgå till 2,1<br>procent av BNP, vilket ger en god marginal till det<br>uppsatta målet om ett underskott på högst 3,0 pro-<br>cent av BNP.</p>
<p>I kalkylen beaktas de åtgärder som presenteras i<br>avsnitt 4. Beräkningarna visar att de uppställda bud-<br>getpolitiska målen nås åren 1998 - 2000. Dessa inne-<br>bär balans i de offentliga finanserna år 1998 och ett<br>överskott år 1999 och 2000 med 0,5 respektive 1,5<br>procent av BNP. Därutöver finns, enligt nuvarande<br>beräkning, ett utrymme på ca 15 miljarder kronor år<br>1999 och ca 26 miljarder kronor år 2000, som kan<br>tas i anspråk utan att de budgetpolitiska målen åsi-<br>dosätts. I de nedan redovisade kalkylerna har ut-<br>rymmet beräkningstekniskt använts för sänkningar<br>av statliga skatter och avgifter.</p>
<h3>5.3 Statsbudgetens utveckling</h3>
<p>I och med att budgetlagen trädde i kraft den 1 janua-<br>ri 1997 ändrades definitionen av statsbudgeten. I<br>statsbudgetens saldo skall från och med i år inklude-<br>ras även Riksgäldskontorets nettoutlåning samt en<br>kassamässig korrigeringspost. Budgetunderskottet<br>blir därmed liktydigt med statens lånebehov.</p>
<p>96</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>De senaste åren har flera stora förändringar i re-<br>dovisningen genomförts. Detta försvårar tolkningen<br>av statsbudgetens utveckling. T.ex. lyftes arbetslös-<br>hetsersättningen in i statsbudgeten den 1 juli 1995.<br>Samtidigt infördes bruttoredovisning av sjuk- och<br>föräldraförsäkringen. Dessa förändringar höjde både<br>utgifter och inkomster kraftigt och innebar även en<br>saldoförsämring. Lånebehovet påverkades dock inte.<br>Vidare ändrades år 1996 systemet för den kommu-<br>nala mervärdesskatten samt skatteutjämningssyste-<br>met för kommuner och landsting, vilket sammanta-<br>get ökade både utgifter och inkomster med ca 40<br>miljarder kronor. Slutligen bruttoredovisas de statliga<br>tjänstepensionerna från och med år 1997. Även den-<br>na förändring är saldoneutral.</p>
<p>För att öka jämförbarheten över tiden har stats-<br>budgetens utfall korrigerats för dessa förändringar. I<br>diagram 5.2 nedan visas utgifter (exklusive nettout-<br>låning) och inkomster åren 1991 - 2000 som om nu<br>gällande redovisningsprinciper tillämpats hela perio-<br>den.</p>
<h4>5.3.1 Statsbudgetens inkomster</h4>
<p>Vid 90-talets början låg statsbudgetens korrigerade<br>inkomster relativt högt i relation till BNP (se diagram<br>5.2). År 1991 uppgick inkomstkvoten till 37 procent<br>av BNP. Under de därpå följande åren föll inkoms-<br>terna, både nominellt och i relation till BNP. Mellan<br>åren 1991 och 1993 föll inkomsterna med ca 40<br>miljarder kronor, och inkomstkvoten föll till 32 pro-<br>cent av BNP 1994. År 1993 var den ekonomiska kri-<br>sen som djupast, vilket avspeglas i att inkomsterna<br>detta år föll till sin lägsta nivå nominellt (se tabell<br>5.4).</p>
<p>Skattereformens betydelse för detta förlopp har<br>diskuterats. Kortsiktigt var reformen sannolikt något<br>underfinansierad bland annat som en följd av en<br>ogynnsam utveckling av baserna för kapital- och<br></p>
<p>förmögenhetsskatter under 1990-talets första år.<br>Därutöver bidrog de förstärkta incitamenten för fi-<br>nansiellt sparande hos hushållen till en kraftig om-<br>svängning av den privata konsumtionen. Detta med-<br>förde att konsumtionsskattema inte utvecklades<br>enligt prognos.</p>
<p>Under åren 1994 - 1996 steg inkomsterna kraftigt.<br>Inkomstkvoten ökade till 36 procent av BNP. Förkla-<br>ringen till detta är till största delen konsoliderings-<br>programmet som innefattar inkomstförstärkningar<br>om 60 miljarder kronor. Även en gynnsammare<br>makroekonomisk utveckling bidrog till de ökade in-<br>komsterna.</p>
<p>Under prognosperioden 1997 - 2000 beräknas in-<br>komstkvoten falla till 33 procent av BNP. Detta för-<br>lopp har två huvudförklaringar. För det första har<br>huvuddelen av konsolideringsprogrammets inkomst-<br>förstärkningar redan genomförts. De skatteföränd-<br>ringar som beslutats eller aviserats efter detta pro-<br>gram - t. ex höjningen av tobaksskatten - är<br>inkluderade i beräkningarna. Andra inkomstslag<br>minskar. Främst gäller detta inkomster från försälj-<br>ning av statliga företag. Inkomstförloppets andra hu-<br>vudförklaring är ett beräkningstekniskt antagande<br>om en skattesänkning. Detta medför att inkomskvo-<br>ten faller.</p>
<h4>5.3.2 Statsbudgetens utgifter exklusive<br>statsskuldsräntor och nettoutlåning</h4>
<p>Utgifterna uttryckt som andel av BNP nådde sin<br>kulmen år 1993. Detta berodde delvis på stora kost-<br>nader för bankstödet. Efter detta år sjönk utgifterna<br>kraftigt. Särskilt kraftig var minskningen mellan åren<br>1995 och 1996 när besparingarna i konsoliderings-<br>programmet började påverka utgifterna. Utan juste-<br>ring för ändrade redovisningsprinciper ökar däremot<br>utgifterna mellan åren 1995 och 1996. Diagram 5.1<br>och 5.2.</p>
<p>Jämfört med den prognos som gjordes i 1996 års</p>
<p>DIAGRAM 5.1</p>
<p>Statsbudgetens inkomster och utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor och nettoutlåning 1996 - 2000<br>Procent av BNP</p>
<p>DIAGRAM 5.2</p>
<p>Statsbudgetens inkomster och utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor och nettoutlåning 1991 - 2000<br>korrigerat för redovisningstekniska förändringar<br>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-15.png" style="width:169pt;height:114pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-16.png" style="width:171pt;height:97pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>97</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>budgetpropositionen ligger utgifterna nu på en något<br>högre nivå. Orsaken är främst det fempunktspro-<br>gram som presenteras i denna proposition.</p>
<p>Under innevarande år ökar utgifterna exklusive<br>statsskuldsräntor med ca 4 miljarder kronor jämfört<br>med budgeterat belopp. Ökningen är ett nettoresultat<br>av både upp- och nedrevideringar av enskilda anslag.<br>Redan i slutet av budgetåret 1995/96 syntes klara<br>tendenser till att utgifterna inom sjuk- och föräldra-<br>försäkringen skulle komma att bli lägre än vad som<br>budgeterats på grund av lägre sjuktal och lägre nati-<br>vitet. Även lägre marknadsräntor bidrar till att mins-<br>ka utgifterna. Framförallt påverkas räntebidragen.<br>Högre utgifter uppkommer främst för arbetslöshet-<br>sersättningen. Dessutom har satsningarna i enlighet<br>med fempunktsprogrammet lagts in i beräkningen.<br>Dessa presenteras i avsnitt 4.</p>
<p>För åren 1998 och framåt beräknas utgifterna<br>sjunka som andel av BNP. Orsaken till de sjunkande<br>utgifterna är främst en gynnsam ekonomisk utveck-<br>ling med minskande arbetslöshet men också mins-<br>kande utgifter för statsskuldsräntor. Även de kvarva-<br>rande besparingarna i konsolideringsprogrammet<br>spelar en viktig roll för utgiftsminskningen. Jämfört<br>med prognosen i budgetpropositionen ligger utgifter-<br>na på en något högre nivå. För en mer detaljerad bild<br>av utgifternas utveckling hänvisas till avsnitt 5.6.</p>
<h4>5.3.3 Statsskuldsräntor</h4>
<p>Statsskuldsräntorna var som störst år 1995 då de<br>uppgick till 105 miljarder kronor. De beräknas mins-<br>ka med 15 miljarder kronor till år 2000 (se diagram<br>5.3). Minskningen av ränteutgifterna beror till största<br>delen på fallande inhemska och utländska marknads-<br>räntor. Som tabell 5.2 visar beräknas statsskuldsrän-<br>toma bli 102,4 miljarder kronor under innevarande<br>år, vilket är ca 2 miljarder kronor lägre än vad som<br>prognostiserades i budgetpropositionen.</p>
<p>TABELL 5.2 UTGIFTSMÄSSIGA<br>STATSSKULDSRÄNTOR 1996 - 2000<br>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996'</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på lån i</p></td><td>
<p>94,4</p></td><td>
<p>82.8</p></td><td>
<p>78,8</p></td><td>
<p>74,4</p></td><td>
<p>72,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>svenska kronor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på lån i ut-</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>18.7</p></td><td>
<p>17.8</p></td></tr>
</table>
<p>ländsk valuta</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Räntor på in- och<br>utlåning</p></td><td>
<p>-16,6</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-3.7</p></td><td>
<p>-2.5</p></td><td>
<p>-2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Över-/underkurser<br>vid emission</p></td><td>
<p>-1.5</p></td><td>
<p>■0.9</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa räntor</p></td><td>
<p>99,6</p></td><td>
<p>99,0</p></td><td>
<p>95,2</p></td><td>
<p>91,2</p></td><td>
<p>88.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutavinster/-<br>förluster</p></td><td>
<p>-6.1</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-1.2</p></td><td>
<p>-4.2</p></td><td>
<p>-5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kursvinster/-<br>förluster</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>6.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa ränteutgifter</p></td><td>
<p>99,5</p></td><td>
<p>102,4</p></td><td>
<p>99,9</p></td><td>
<p>91,2</p></td><td>
<p>89,4</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>'Preliminärt utfall enligt Riksrevisionsverket.</p>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därmed inte.<br>Källa: Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<p>Statsskuldsräntorna kan variera starkt mellan åren.<br>En del av dessa variationer kan förklaras av Riks-<br>gäldskontorets upplåningsteknik. Som exempel kan<br>nämnas nollkupongobligationer vars ränta inte utbe-<br>talas löpande utan vid förfallotidpunkten. Denna<br>upplåningsteknik kan med utgiftsmässig redovisning<br>leda till stora över- eller underskattningar av ränteut-<br>gifterna. För att neutralisera sådana effekter har även<br>kostnadsmässiga räntor beräknats där utgifterna har<br>periodiserats över lånens löptid. Tabell 5.3 visar att<br>ränteutgifterna för statsskulden år 1999 och framåt<br>är högre med kostnadsmässig redovisning än med<br>utgiftsmässig. Detta beror framförallt på noll-<br>kupongräntor för lån med förfall efter prognosperio-<br>den.</p>
<p>98</p>
<p>DIAGRAM 5.3</p>
<p>Statsskuldsräntor 1980 - 2000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-17.png" style="width:172pt;height:128pt;"/>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>TABELL 5. 3 PERIODISERADE RÄNTEUTGIFTER<br>1996 - 2000 .</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa räntor enligt<br>tabell 5.2</p></td><td>
<p>99.6</p></td><td>
<p>99,0</p></td><td>
<p>95,2</p></td><td>
<p>91,2</p></td><td>
<p>88.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kurseffekter vid<br>emission</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reala nollkupongrän-<br>tor</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andra nollkupon-<br>gräntor</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa justering</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa periodisera-<br>de ränteutgifter</p></td><td>
<p>102,3</p></td><td>
<p>99,2</p></td><td>
<p>96,8</p></td><td>
<p>94,4</p></td><td>
<p>92,4</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därmed inte.<br>Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet</p>
<h4>5.3.4 Statens lånebehov och statsskuld</h4>
<p>Lånebehov</p>
<p>Från en högsta nivå på 240 miljarder kronor år 1993<br>minskade lånebehovet till ca 20 miljarder kronor år<br>1996 (se tabell 5.4). Det höga lånebehovet under<br>1990-talets första hälft återspeglade konjunkturned-<br>gången i svensk ekonomi och bankkrisen med påföl-<br>jande höga utgifter för staten i form av bankstöd.</p>
<p>Lånebehovet minskade med cirka 50 miljarder<br>kronor per år mellan 1993 och 1995 till följd av<br>budgetförstärkande åtgärder och en förbättrad kon-<br>junktur. Samtidigt bortföll statens utgifter för bank-<br>stöd. Den största minskningen av lånebehovet skedde<br>dock mellan 1995 och 1996 då det föll med nära 120<br>miljarder kronor till 21 miljarder kronor.</p>
<p>Detta beror på tillfälligt höga återbetalningar av<br>lån från affärsverk och bolag, placering av Kärnav-<br>fallsfondens tillgodohavanden i Riksgäldskontoret<br>samt utgiftsminskningar och inkomstförstärkningar<br>till följd av konsolideringsprogrammet.</p>
<p>Under innevarande år beräknas lånebehovet upp-<br>gå till 25,7 miljarder kronor vilket är en nedrevide-<br>ring jämfört med prognosen i 1996 års budgetpropo-<br>sition. Det lägre lånebehovet beror på ökade<br>inkomster, främst från försäljningar av statliga bolag,<br>lägre ränteutgifter för statsbudgeten på grund av läg-<br>re ränteantaganden samt ökade amorteringar av lån i<br>Riksgäldskontoret.</p>
<p>År 1998 beräknas lånebehovet uppgå till 9 miljar-<br>der kronor. Detta är en försämring jämfört med bud-<br>getpropositionen, vilket bland annat beror på att<br>amorteringar på lån i Riksgäldskontoret tidigarelagts<br>jämfört med vad som antogs i budgetpropositionen.<br>Merparten av amorteringarna sker redan under 1996<br>och 1997.</p>
<p>För åren 1999 och 2000 påverkas lånebehovet av<br>såväl utgifterna för fempunktsprogrammet som den<br>inlagda skattesänkningen. Sammantaget innebär det-<br>ta att statsbudgeten uppvisar ett överskott först år<br>2000, se diagram 5.4. Det finansiella sparandet i den<br>totala offentliga sektorn uppvisar emellertid över-<br>skott redan från år 1999 i enlighet med de budgetpo-<br>litiska målen.</p>
<p>Rensning för engångseffekter</p>
<p>Lånebehovet påverkas förutom av konjunkturut-<br>vecklingen och politiska beslut även av engångshän-<br>delser och tekniska omläggningar. För att få en tydli-<br>gare bild av lånebehovets utveckling har vissa av<br>dessa effekter rensats bort. Bankstödet i början av<br>1990-talet, stora inbetalningar från vissa affärsverk<br>och statliga bolag till Riksgäldskontoret under 1996<br>och 1997 på grund av ändrade amorteringsplaner är<br>exempel på sådana engångseffekter. Diagram 5.5<br>visar det faktiska lånebehovet samt lånebehovet ren-<br>sat för vissa engångseffekter under perioden från år<br>1993 till budgetåret 1998. Därvid har lånebehovet<br>rensats för bankstöd, försäljningar, amorteringar,<br>ändrad redovisningsperiod för moms samt pensions-<br>skatt på grund av bolagisering av före detta affärs-<br>verk.</p>
<p>DIAGRAM 5.4</p>
<p>Statens lånebehov och statsskuld</p>
<p>DIAGRAM 5.5</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-18.png" style="width:369pt;height:139pt;"/>
<p>99</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>TABELL 5. 4 STATENS LÅNEBEHOV OCH STATSSKULDEN<br>I miljarder kronor och som andel av BNP</p>
<p>1993 1994</p>
<p>1995 1996</p>
<p>1997</p>
<p>1998 1999</p>
<p>2000</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>377,7</p></td><td>
<p>376.9</p></td><td>
<p>465,6</p></td><td>
<p>600,5</p></td><td>
<p>652,2</p></td><td>
<p>665,1</p></td><td>
<p>661,6</p></td><td>
<p>673.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter inkl, statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>565,5</p></td><td>
<p>554,0</p></td><td>
<p>618,1</p></td><td>
<p>658,0</p></td><td>
<p>687,3</p></td><td>
<p>676,7</p></td><td>
<p>674,0</p></td><td>
<p>669,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoutlåning</p></td><td>
<p>53.9</p></td><td>
<p>7.8</p></td><td>
<p>-13,9</p></td><td>
<p>-36,5</p></td><td>
<p>-9.4</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>241,7</p></td><td>
<p>184,9</p></td><td>
<p>138,6</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>25,7</p></td><td>
<p>9.0</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>-6,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>12.1</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1 132</p></td><td>
<p>1 287</p></td><td>
<p>1 386</p></td><td>
<p>1 411</p></td><td>
<p>1 448</p></td><td>
<p>1 450</p></td><td>
<p>1 463</p></td><td>
<p>1 462</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>78,3</p></td><td>
<p>84,0</p></td><td>
<p>84,3</p></td><td>
<p>84,1</p></td><td>
<p>82,6</p></td><td>
<p>78,8</p></td><td>
<p>75.7</p></td><td>
<p>72,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Även andra justeringar är tänkbara, till exempel för<br>variationer i underuttag av inkomstskatt.</p>
<p>Det justerade lånebehovet utvecklas betydligt<br>jämnare än det faktiska och faller inte lika snabbt<br>mellan åren 1993 och 1996.</p>
<p>Statsskulden</p>
<p>Statsskulden växte snabbt under 1990-talets början<br>till följd av de stora underskotten i statens finanser.<br>Som andel av BNP nådde statsskulden sin högsta ni-<br>vå år 1995 på 84,3 procent, och sjönk år 1996 till</p>
<p>84,1 procent av BNP. Regeringens mål om en stabili-<br>serad skuldkvot år 1996 var därmed uppnått redan<br>år 1995. Minskningen av statskulden berodde på<br>förbättringar av statsbudgetens saldo och en appreci-<br>ering av kronan.</p>
<p>Ca 30 procent av statsskulden är upplånad i ut-<br>ländsk valuta och värderas till aktuella växelkurser.<br>En starkare krona ger därför en lägre statsskuld.<br>Statsskulden beräknas successivt minska till drygt 70<br>procent av BNP år 2000.</p>
<h3>5.4 Uppföljning av 1997</h3>
<p>Som ett led i den nya stramare budgetprocessen, görs<br>sedan förra året regelbundna uppföljningar av både<br>utgifts- och inkomstutvecklingen. Under budgetåret<br>1995/96 inleddes en försöksverksamhet med en må-<br>nadsvis uppföljning av utgifterna. Från början ingick<br>endast de största anslagen (ca 100 st) i uppföljning-<br>en. Dessa jämfördes månadsvis och ackumulerat<br>med en s.k. utgiftsprofil, dvs. tilldelade medel förde-<br>lade på månader. Verksamheten har nu utvidgats till<br>att omfatta samtliga anslag och dessutom inkomster<br>på en aggregerad nivå.</p>
<p>Den skärpta uppföljningen innebär också att<br>fackdepartementen har fått en viktigare roll bland<br>annat genom att varje kvartal lämna en prognos för<br>det pågående budgetåret. Den första prognosen för<br>1997 lämnades till Finansdepartementet den 12<br></p>
<p>mars. Inom många utgiftsområden förväntas nu<br>högre utgifter än vad som tilldelats i statsbudgeten.<br>Uppgifter som inhämtats från myndigheterna tyder<br>på att förbrukningen av ingående reservationer och<br>anslagssparande under 1997 kan bli högre än de 6<br>miljarder kronor som prognostiserades i budgetpro-<br>positionen i september 1996. Det måste emellertid<br>betraktas som osäkert om en sådan ökning verkligen<br>kommer att inträffa. Historiskt sett har behovet att<br>utnyttja ingående reservationer oftast överskattats i<br>början av ett budgetår. Utfallet för januari och feb-<br>ruari tyder inte heller på någon ökning av utgifterna.<br>Den nuvarande prognosen har därför inte fullt ut<br>räknat in detta potentiella utgiftstryck. Det måste<br>dock påpekas att det finns stora ingående reservatio-<br>ner och anslagsbehållningar - ca 40 miljarder kronor.<br>Därmed finns en risk att utgifterna kan behöva revi-<br>deras upp för år 1997 vid senare uppföljningstillfäl-<br>len.</p>
<p>Utgifterna för budgetåret 1997 ökar även till följd<br>av de satsningar som görs inom arbetsmarknadsom-<br>rådet och utbildningsområdet samt de ökade bidra-<br>gen till kommunerna. Dessa satsningar, som presen-<br>teras närmare i avsnitt 4, uppgår till 5,5 miljarder<br>kronor 1997. Till viss del är dessa satsningar finansi-<br>erade genom engångsvisa besparingar samt en höj-<br>ning av tobakskatten. I tabell 5.5 anges vilka indrag-<br>ningar som görs för 1997.</p>
<p>Det finns anslag där överskridanden redan nu kan<br>konstateras med stor säkerhet, förutsatt att inga åt-<br>gärder vidtas. Anslaget för assistansersättning beräk-<br>nas överskrida budgeterat belopp med ca 600 miljo-<br>ner kronor. Orsaken till de ökade kostnaderna är att<br>personkretsen av ersättningsberättigade nu beräknas<br>bli större än vad som tidigare antagits. Överskridan-<br>det finansieras genom besparingar inom utgiftsom-<br>råde 9. Även kostnaderna för arbetslöshetsersättning<br>kommer att överskrida budgeterat belopp. Antagan-<br>det om öppen arbetslöshet år 1997 har sedan bud-<br>getpropositionen reviderats upp från 6,9 till 7,9 pro-<br>cent. Det medför ökade kostnader med ca 5,5<br>miljarder kronor.</p>
<p>100</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>I övrigt visar prognosen på ett antal mindre över-<br>skridanden. Dessa finansieras i huvudsak genom om-<br>fördelningar inom respektive utgiftsområde.</p>
<p>TABELL 5.5 SAMMANSTÄLLNING AV<br>ÅTGÄRDER ÅR 1997 FÖR ATT FINANSIERA<br>ÖKADE UTGIFTER INOM RAMEN FÖR<br>FEMPUNKTSPROGRAMMET</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>U0 2: Indragning av medel</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3: Indragning av medel från Riksskatteverket</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3: Indragning av medel från Skatteförvaltningen</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4: Indragning av medel från Exekutionsväsendet</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4: Indragning av medel för outnyttjad<br>hyreskompensation m.m.</p></td><td>
<p>64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 5: Indragning av medel för fredsbevarande styrkor</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6: Inleverens reservmaterial/drivmedel</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6: Räntesättning räntekonto</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6: Minskning ingående saldo på räntekonton</p></td><td>
<p>600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 7: Indragning av bistånd</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 5 och 8: Indragning av medel för särskilda åtgärder i<br>flyktingmottagandet</p></td><td>
<p>6.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8: Indragning av medel för åtgärder för invandrare</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9: Indragning av medel för Stimulansbidrag till särskil-<br>da boendeformer</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9: Indragning av medel för vissa statsbidrag inom äldre-<br>och handikappområdet</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9: Indragning av medel för bidrag till husläkarsystem</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 14: Indragning av medel från Arbetsmarknads-<br>departementet</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 16: Indragning av medel för Europeisk utbildning</p></td><td>
<p>46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 17: Indragning av medel för utveckling av ideell<br>verksamhet</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 18: Indragning av medel</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 19: Indragning av medel för lokaliseringsbidrag Ludvika</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19: Indragning av medel för regionalpolitik</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 20: Indragning av medel för bidrag till miljöarbete</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 20: Indragning av medel för visst internationellt miljö-<br>samarbete</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 22: Indragning av medel för Post- och telestyrelsen</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 22: Indragning av medel för Sysselsättningsskapande<br>åtgärder</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 23: Inleverans av medel</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 24: Indragning av medel</p></td><td>
<p>24,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 24: Indragning av medel för Marknadsdomstolen</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 27: Indragning av medel för avgift till EG-budgeten</p></td><td>
<p>472</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsneddragningar</p></td><td>
<p>2 771</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inleverans Statens Fastighetsverk (U0 2)</p></td><td>
<p>1060</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd tobaksskatt</p></td><td>
<p>660</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala åtgärder 1997</p></td><td>
<p>4491</p></td></tr>
</table>
<h3>5.5 Utgiftstaket för den offentliga<br>sektorn</h3>
<p>För att stärka kontrollen över de offentliga finanser-<br>na presenterade regeringen i proposition<br>1995/96:150 ett förslag till utgiftstak. Våren 1996<br>fattades beslut om statliga utgiftstak för åren 1997 -<br>1999. Samtidigt godkändes beräkningen av ett ut-<br>giftstak för den offentliga sektorn för samma period.</p>
<p>Utgiftstaket för den offentliga sektorn omfattar<br>utgiftstaket för staten och den beräknade utgiftsni-<br>vån för kommunerna. Vid beräkningen av taket eli-<br>mineras interna transaktioner mellan staten och<br>kommunsektorn.</p>
<h4>5.5.1 Utgiftstaket för staten</h4>
<p>De totala statliga utgifterna indelas i 27 utgiftsområ-<br>den. I utgiftstaket för staten ingår 26 av de 27 ut-<br>giftsområdena. Statsskuldsräntor exkluderas på<br>grund av att regeringen endast i begränsad utsträck-<br>ning kan påverka ränteutgifterna. Utöver de 26 ut-<br>giftsområdena ingår minskning av anslagsbehåll-<br>ningar, vilket innebär att tidigare anslagna medel<br>som ej förbrukats tas i anspråk. Till detta skall läg-<br>gas de socialförsäkringar som inte ingår i statsbudge-<br>ten samt en budgeteringsmarginal.</p>
<p>Myndigheternas förbrukning av anslagsbehåll-<br>ningar är en osäker faktor i utgiftsberäkningen. Mot<br>bakgrund av tidigare utfall bedöms förbrukningen<br>uppgå till 4 miljarder kronor år 1998, 3 miljarder<br>kronor år 1999 och 3 miljarder kronor år 2000.</p>
<p>Socialförsäkringarna vid sidan av statsbudgeten<br>omfattar den allmänna tilläggspensionen (ATP), del-<br>pensionen samt arbetsskadeförsäkringen. Inom ATP<br>förutses utgifterna öka i takt med att intjänade ATP-<br>poäng per pensionär stiger.</p>
<p>101</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Osäkerheten i utgiftsberäkningar som sträcker sig<br>över flera år gör det motiverat att lägga in en budge-<br>teringsmarginal. Därigenom minskar behovet av att<br>ändra utgiftstaket vid smärre avvikelser i t.ex. den<br>makroekonomiska utvecklingen eller till följd av rent<br>tekniska omläggningar av utgiftsredovisningen. En<br>lämplig storlek på budgeteringsmarginalen i slutet av<br>utgiftsperioden bedöms vara 2,5 procent av utgifter-<br>na, vilket motsvarar ca 20 miljarder kronor. Detta<br>belopp ingår inte i beräkningen av statsbudgetens<br>saldo och budgeteringsmarginalen utgör därmed inte<br>heller någon reserv för ofinansierade utgiftsökningar.<br>Varje sådan utgiftsökning försämrar statsfinanserna<br>även om den ryms inom det fastställda utgiftstaket.</p>
<p>Utgiftstaken för åren 1997 - 1999, som fastställ-<br>des våren 1996, ligger fast. I denna proposition läggs<br>förslag till utgiftstak för år 2000. I beräkningen av<br>utgiftstaket har ingen hänsyn tagits till införandet av<br>det nya ålderspensionssystemet som bland annat in-<br>nebär att avgifter införs på pensionsgrundande trans-<br>fereringar. Detta system kommer att öka utgifterna<br>under taket som därför kan behöva justeras. Det in-<br>nebär emellertid inte någon ökad nettobelastning på<br>de offentliga finanserna.</p>
<p>Beräkningarna av utgifterna inom taket samman-<br>fattas i tabell 5.6. Utgiftstaket avrundas uppåt till<br>närmaste hela miljard kronor. En preliminär fördel-<br>ning på utgiftsområden återfinns i avsnitt 5.6</p>
<p>TABELL 5.6 UTGIFTSTAK FÖR STATEN 1998-2000<br>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl.<br>statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>572,8</p></td><td>
<p>579,8</p></td><td>
<p>577,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning av anslagsbehåll-<br>ningar</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialförsäkringar vid sidan<br>av statsbudgeten</p></td><td>
<p>133,0</p></td><td>
<p>138,2</p></td><td>
<p>143,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>719,9</p></td><td>
<p>734,5</p></td><td>
<p>743,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>720</p></td><td>
<p>735</p></td><td>
<p>744</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>39,1</p></td><td>
<p>38,0</p></td><td>
<p>36,7</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Utgiftstaket är avrundat uppåt till närmaste hela miljard.</p>
<h4>5.5.2 Den offentliga sektorns utgiftstak<br></h4>
<p>na proposition. De kommunala utgifterna ingår i ut-<br>giftstaket för den offentliga sektorn, men fastställs<br>inte direkt av riksdagen. Genom bland annat statsbi-<br>dragen åstadkoms emellertid en indirekt påverkan på<br>utgiftsnivån. De beräknade kommunala utgifterna,<br>som redovisas i tabell 5.7 tar hänsyn till de förslag<br>som påverkar kommunerna. En mer utförlig redo-<br>visning av kommunernas finanser ges i avsnitt 8.</p>
<p>TABELL 5.7 UTGIFTSTAK FÖR OFFENTLIG<br>SEKTOR 1998-2000</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten inkl, socialförsäk-<br>ringssektorn</p></td><td>
<p>720</p></td><td>
<p>735</p></td><td>
<p>744</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>442</p></td><td>
<p>455</p></td><td>
<p>468</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Interna transaktioner</p></td><td>
<p>-130</p></td><td>
<p>-133</p></td><td>
<p>-131</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 032</p></td><td>
<p>1 057</p></td><td>
<p>1 081</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>56,1</p></td><td>
<p>54,7</p></td><td>
<p>53,4</p></td></tr>
</table>
<h3>5.6 Utgiftstak för staten med<br>fördelning på utgiftsområden</h3>
<h4>5.6.1 Preliminär fördelning på<br>utgiftsområden åren 1998 - 2000</h4>
<p>I 1996 års budgetproposition presenterade regering-<br>en en preliminär fördelning av utgifterna på utgifts-<br>områden för budgetåren 1998 och 1999. Riksdagen<br>godkände denna fördelning som riktlinje för rege-<br>ringens budgetarbete (FiUl, rskr.l996/97:53).</p>
<p>I det följande presenteras en reviderad fördelning<br>av utgifterna för budgetåren 1998 och 1999 samt en<br>preliminär fördelning av utgifterna år 2000. Utöver<br>de satsningar som regeringen föreslår i denna propo-<br>sition har utgiftsområdesramarna justerats med hän-<br>syn till nya antaganden om den ekonomiska utveck-<br>lingen. Dessutom har de justerats med hänsyn till<br>demografisk utveckling samt tillkommande bespa-<br>ringar för att finansiera utgiftsökningar. Slutlig pris-<br>och löneomräkning av förvaltningskostnadsanslagen<br>för år 1998 har beräknats med utgångspunkt i den<br>allmänna prisutvecklingen inom den konkurrensut-<br>satta sektorn. För åren 1999 och 2000 har en<br>schablonmässig uppräkning gjorts av dessa anslag.</p>
<p>Utgiftstaket för den offentliga sektorn består som<br>tidigare nämnts av summan av det fastställda statliga<br>utgiftstaket och den beräknade kommunala utgifts-<br>nivån med avdrag för interna transaktioner mellan<br>staten och kommunerna. De interna transaktionerna<br>består huvudsakligen av olika former av statsbidrag.</p>
<p>Utvecklingen inom den kommunala sektorn på-<br>verkas i hög grad av de åtgärder som aviseras i den-<br></p>
<p>102</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>TABELL 5.8 PRELIMINÄR FÖRDELNING PÅ UTGIFTSOMRÅDEN</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>DIFFERENS MOT</p>
<p>BUDGETPROPOSITIONEN</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1:</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>3 988</p></td><td>
<p>3 953</p></td><td>
<p>3 908</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 2:</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>2810</p></td><td>
<p>2 837</p></td><td>
<p>2 657</p></td><td>
<p>-24</p></td><td>
<p>-46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3:</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5 698</p></td><td>
<p>5 867</p></td><td>
<p>5 965</p></td><td>
<p>-79</p></td><td>
<p>-108</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 4:</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21 099</p></td><td>
<p>21 721</p></td><td>
<p>22 324</p></td><td>
<p>-16</p></td><td>
<p>-96</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 5:</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 807</p></td><td>
<p>2 872</p></td><td>
<p>2 943</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6:</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>41 129</p></td><td>
<p>43 662</p></td><td>
<p>45 313</p></td><td>
<p>-237</p></td><td>
<p>-614</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 7:</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>11 499</p></td><td>
<p>12 118</p></td><td>
<p>13 128</p></td><td>
<p>-128</p></td><td>
<p>704</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8:</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>3 760</p></td><td>
<p>3 773</p></td><td>
<p>3 660</p></td><td>
<p>85</p></td><td>
<p>61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9:</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>21 437</p></td><td>
<p>22 927</p></td><td>
<p>24 018</p></td><td>
<p>-1 590</p></td><td>
<p>-1 548</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO lOi</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>35 394</p></td><td>
<p>36 778</p></td><td>
<p>37 943</p></td><td>
<p>-1 184</p></td><td>
<p>-1 539</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11:</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>62 317</p></td><td>
<p>62 858</p></td><td>
<p>63 590</p></td><td>
<p>-1 988</p></td><td>
<p>■2 149</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12:</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>33 297</p></td><td>
<p>33 732</p></td><td>
<p>34 133</p></td><td>
<p>-3 241</p></td><td>
<p>-3 439</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13:</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>40 631</p></td><td>
<p>31 670</p></td><td>
<p>25 333</p></td><td>
<p>6 165</p></td><td>
<p>1 937</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 14:</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>49 209</p></td><td>
<p>50 166</p></td><td>
<p>48 820</p></td><td>
<p>2 365</p></td><td>
<p>3 576</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15:</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>20 817</p></td><td>
<p>22 258</p></td><td>
<p>23 486</p></td><td>
<p>1 582</p></td><td>
<p>2 277</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16:</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>26 715</p></td><td>
<p>28 059</p></td><td>
<p>29 389</p></td><td>
<p>904</p></td><td>
<p>1 624</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17:</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 324</p></td><td>
<p>7 477</p></td><td>
<p>7 632</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>49</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18:</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>22 799</p></td><td>
<p>20 413</p></td><td>
<p>17 449</p></td><td>
<p>-3 830</p></td><td>
<p>-2 758</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19:</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3 602</p></td><td>
<p>3 553</p></td><td>
<p>3 373</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 20:</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 150</p></td><td>
<p>1 113</p></td><td>
<p>1 124</p></td><td>
<p>-24</p></td><td>
<p>-26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 21:</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1 569</p></td><td>
<p>1 812</p></td><td>
<p>1 490</p></td><td>
<p>1 140</p></td><td>
<p>1 412</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 22:</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>23 957</p></td><td>
<p>26 459</p></td><td>
<p>27 137</p></td><td>
<p>-554</p></td><td>
<p>987</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO23:</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>13 938</p></td><td>
<p>14014</p></td><td>
<p>14 084</p></td><td>
<p>628</p></td><td>
<p>636</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO24:</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 572</p></td><td>
<p>2 555</p></td><td>
<p>2 602</p></td><td>
<p>-22</p></td><td>
<p>-24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 25:</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>93 255</p></td><td>
<p>95 988</p></td><td>
<p>93 848</p></td><td>
<p>9 593</p></td><td>
<p>12 226</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 26:</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>99 910</p></td><td>
<p>91 210</p></td><td>
<p>89 410</p></td><td>
<p>-3 053</p></td><td>
<p>-10 184</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO27:</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>20 006</p></td><td>
<p>21 169</p></td><td>
<p>21 864</p></td><td>
<p>-1 529</p></td><td>
<p>-1 346</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>672 689</p></td><td>
<p>671 014</p></td><td>
<p>666 623</p></td><td>
<p>5 088</p></td><td>
<p>1 747</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>572 779</p></td><td>
<p>579 804</p></td><td>
<p>577 213</p></td><td>
<p>8 141</p></td><td>
<p>11 931</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Socialförsäkringar vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>133 047</p></td><td>
<p>138 150</p></td><td>
<p>143 162</p></td><td>
<p>-3 665</p></td><td>
<p>-3 932</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>10 036</p></td><td>
<p>13 498</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>-4 477</p></td><td>
<p>-8 998</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>719 862</p></td><td>
<p>734 452</p></td><td>
<p>743 375</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Inför 1997 års budgetproposition kan vissa juste-<br>ringar av teknisk karaktär komma att göras. Beräk-<br>ningen av s.k. pris- och lönekänsliga anslag kan<br>komma att justeras med hänsyn till nya antaganden<br>om den ekonomiska utvecklingen. Förvaltningskost-<br>nadsanslagen kommer att justeras till följd av att<br>systemet med lönekostnadspålägg från och med den<br>1 januari 1998 ersätts med försäkringstekniskt be-<br>räknade premier. Därutöver kan bedömningar och<br>analyser av resultaten av föregående års verksamhet,<br>som bland annat baseras på myndigheternas årsre-<br></p>
<p>dovisningar, motivera vissa omprioriteringar mellan<br>utgiftsområdena.</p>
<p>I tabell 5.8 ovan presenteras dels den preliminära<br>fördelningen av utgifterna på utgiftsområden m.m,<br>dels differenser i förhållande till de preliminära ra-<br>marna för budgetåren 1998 och 1999 som redovisa-<br>des i 1996 års budgetproposition. För flera utgifts-<br>områden har utgifterna för åren 1998 och 1999<br>nedjusterats. Utgifterna på utgiftsområde 10 minskar<br>bland annat på grund av ett lägre sjuktal än tidigare<br>beräknat. Ett lägre basbelopp än vad som beräkna-<br>des i budgetpropositionen förklarar kraftiga nedjus-</p>
<p>103</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>teringar av utgifterna inom utgiftsområde 11 och för<br>socialförsäkringarna vid sidan av statsbudgeten. Yt-<br>terligare en kraftig minskning jämfört med budget-<br>propositionen ligger på utgiftsområde 12, vilket hu-<br>vudsakligen beror på att prognosen för antal födda<br>barn skrivs ned. Lägre räntor förklarar den lägre ni-<br>vån på utgiftsområde 18. En ny beräkning av avgif-<br>ten till Europeiska gemenskapen till följd av nya<br>ekonomiska antaganden och bedömningen av Euro-<br>peiska gemenskapens utveckling leder till en nedjus-<br>tering av nivå för utgiftsområde 27. De högre utgif-<br>terna på utgiftsområde 13 beror till stor del på att<br>arbetslösheten nu bedöms bli högre. Utgiftsökning-<br>arna i övrigt är främst en följd av förslagen i fem-<br>punktsprogrammet. Slutlig pris- och löneomräkning<br>av förvaltningskostnadsanslagen har medfört en viss<br>nedjustering av flertalet utgiftsområden. De mest vä-<br>sentliga förändringarna per utgiftsområde beskrivs<br>närmare i avsnitt 5.6.2. Därutöver redovisas en<br>sammanställning över tillkommande åtgärder för att<br>finansiera utgiftsökningar i tabell 5.9.</p>
<p>5.6.2 Beskrivning av utgiftsområden m.m.</p>
<h4>Utgiftsområde 1: Rikets styrelse</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, re-<br>geringen och riksdagen. Dessutom ingår bland annat<br>mediefrågor, partistöd, allmänna val samt vissa cent-<br>rala myndigheter. För år 1997 uppgår de totala ut-<br>gifterna enligt statsbudget till 3,8 miljarder kronor,<br>varav ca 1,9 miljarder kronor för regeringskansliet,<br>ca 0,8 miljarder kronor för riksdagen samt ca 0,5<br>miljarder kronor för presstödet.</p>
<p>Regeringen har vid sin beräkning av den ekono-<br>miska ramen utgått från att den höjning av partistö-<br>det med 30 miljoner kronor som gjorts för år 1997<br>ligger kvar under perioden. Bakgrunden är bland<br>annat att partiernas verksamhetsområde utökats<br>med ytterligare en nivå efter medlemskapet i EU. Ut-<br>över tidigare beslutade besparingar görs vidare en<br>neddragning av presstödet med 10 miljoner kronor<br>från och med 1998.</p>
<p>Riksdagens planerade utgiftsökningar har beak-<br>tats i de ramar som regeringen beräknat för utgifts-<br>området.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 3 988 miljoner kronor, för år 1999 till 3 953<br>miljoner kronor och för år 2000 till 3 908 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar dels ett flertal myndigheter;<br>Riksrevisionsverket, Statskontoret, Statistiska cent-<br></p>
<p>ralbyrån, Konjunkturinstitutet, Finansinspektionen,<br>Riksgäldskontoret m.fl. dels kostnader för statsskul-<br>dens upplåning och låneförvaltning, samt inbetalning<br>till Europeiska Investeringsbanken. De totala utgif-<br>terna för utgiftsområdet uppgår enligt statsbudget<br>för år 1997 till 3,8 miljarder kronor varav centrala<br>myndigheters anslag uppgår till 1,1 miljarder kronor,<br>kostnaderna för statsskuldens upplåning och låne-<br>förvaltning till 1,5 miljarder kronor samt inbetal-<br>ning till Europeiska Investeringsbanken till 0,9 mil-<br>jarder kronor.</p>
<p>Utgifterna inom utgiftsområdet sjunker mellan<br>åren 1997 och 1998 med ca 1 miljard kronor, främst<br>beroende på att Sveriges inbetalningar till Europeiska<br>Investeringsbanken minskar kraftigt.</p>
<p>Regeringen har vid sin beräkning av den ekono-<br>miska ramen utgått från att ytterligare besparingar<br>görs inom utgiftsområdet utöver tidigare beslutade<br>neddragningar. De tillkommande besparingarna<br>uppgår till 18 miljoner kronor och möjliggörs bland<br>annat genom effektiviseringar av myndigheter. Be-<br>sparingarna kommer att preciseras i budgetproposi-<br>tionen.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 till<br>2 810 miljoner kronor, för år 1999 till 2 837 miljo-<br>ner kronor och för år 2000 till 2 657 miljoner kro-<br>nor.</p>
<h4>Utgiftsområde 3: Skatteförvaltning och<br>uppbörd</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skatte-<br>myndigheterna och Tullverket. De totala utgifterna<br>för området uppgår enligt statsbudget för år 1997 till<br>5,7 miljarder kronor varav ca 4,7 miljarder kronor<br>för skatteförvaltningen.</p>
<p>Regeringen har tidigare beslutat om en särskild<br>satsning på utbyggd skattekontroll. Denna innebär<br>ett resurstillskott på 200 miljoner kronor per år. Re-<br>geringen kommer att ägna särskild uppmärksamhet<br>åt skattekontrollen och anser det viktigt att skatte-<br>förvaltningen även fortsättningsvis disponerar resur-<br>serna så att skattekontrollen intensifieras.</p>
<p>Mot bakgrund av bland annat EU-medlemskapet<br>görs en utvärdering av Tullverket avseende den tidi-<br>gare beslutade neddragningens och den påföljande<br>omorganisationens effekter på kontrollverksamheten<br>och tullverksamheten i övrigt. Utvärderingen har på-<br>börjats och skall enligt direktiven vara avslutad se-<br>nast den 1 oktober 1997.</p>
<p>Regeringen har vid sina beräkningar av den eko-<br>nomiska ramen utgått från att besparingar på<br>25 miljoner kronor görs inom utgiftsområdet från<br>och med 1998, utöver tidigare beslutade neddrag-<br>ningar.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 5 698 miljoner kronor, för år 1999 till 5 867</p>
<p>104</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>miljoner kronor samt för år 2000 till 5 965 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 4: Rättsväsendet</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsendet,<br>domstolsväsendet, rättshjälpen, kriminalvården, exe-<br>kutionsväsendet, Brottsförebyggande rådet, Brottsof-<br>fermyndigheten, Rättsmedicinalverket och Gentek-<br>niknämnden. De totala utgifterna för området<br>uppgår enligt statsbudget för år 1997 till 20,8 mil-<br>jarder kronor varav polisväsendets utgifter motsva-<br>rar ca 10,4 miljarder kronor.</p>
<p>I syfte att nå det övergripande kriminalpolitiska<br>målet att öka tryggheten och minska brottsligheten<br>tillförs utgiftsområdet ytterligare 200 miljoner kro-<br>nor för bland annat satsningar inom polisen. Samti-<br>digt görs en neddragning av ramen för utgiftsområ-<br>det med 64 miljoner kronor motsvarande<br>överkompensation för hyreskostnader inom krimi-<br>nalvården.</p>
<p>En utgångspunkt för beräkningen är att det pågå-<br>ende arbetet med effektivisering och modernisering<br>av rättsväsendet fortsätter med oförminskad kraft.<br>En del i detta arbete är uppbyggnaden av<br>Ekobrottsmyndigheten som beräknas inleda sin<br>verksamhet under år 1997. Polisens verksamhet<br>kommer vidare att beröras av Sveriges medlemsskap<br>i Schengensamarbetet. Regeringen redovisar under<br>utgiftsområde 22 en generell princip för hur utgifter<br>till följd av detta samarbete ska finansieras.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 21 099 miljoner kronor, för år 1999 till 21 721<br>miljoner kronor och för år 2000 till 22 324 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 5: Utrikesförvaltning och<br>internationell samverkan</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar i huvudsak förvaltnings-<br>kostnader för utrikesförvaltningen, dvs Utrikesdepar-<br>tementet och de 99 utlandsmyndigheterna, bidrag till<br>vissa internationella organisationer, nedrustnings-<br>och säkerhetspolitiska frågor, handelspolitik samt<br>information om Sverige i utlandet. De totala utgif-<br>terna för utgiftsområdet uppgår enligt statsbudget<br>för år 1997 till ca 2,7 miljarder kronor, varav ansla-<br>get till utrikesförvaltningen uppgår till ca 1,7 miljar-<br>der kronor.</p>
<p>Riksdagens beslut år 1995 om besparingar under<br>perioden fram till år 1998 innebar minskade bidrag<br>till nordiskt samarbete. Besparingsmålet för Nordis-<br>ka ministerrådet har inte uppnåtts. Den icke upp-<br>nådda besparingen finansieras genom en engångsin-<br>dragning av anslagssparandet. Sverige kommer dock<br></p>
<p>att fortsätta arbeta för att minska utgifterna för<br>Nordiska ministerrådet.</p>
<p>Regeringen har vid sin beräkning av den ekono-<br>miska ramen utgått från att besparingar på 19 mil-<br>joner kronor görs inom utgiftsområdet från och med<br>år 1998 utöver tidigare beslutade neddragningar. De<br>tillkommande besparingarna möjliggörs bland annat<br>genom ökade effektivitetskrav på Svenska institutet<br>samt en sänkning av anslaget för fredsfrämjande<br>verksamhet.</p>
<p>Omorganisationen av den administrativa verk-<br>samheten inom utrikesförvaltningen kommer under<br>år 1997 att leda till en rationalisering som skall an-<br>vändas till att förstärka den operativa verksamheten.<br>Bland annat kommer satsningar att göras på export-<br>främjande åtgärder.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 2 807 miljoner kronor, för år 1999 till 2 872<br>miljoner kronor och för år 2000 till 2 943 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 6: Totalförsvar</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det mi-<br>litära och delar av det civila försvaret, Kustbevak-<br>ningen, nämnder samt stödverksamhet till det militä-<br>ra och det civila försvaret. I utgiftsområdet ingår<br>även den internationella fredsfrämjande verksamhet<br>som genomförs med svensk militär trupp utomlands.<br>För år 1997 beräknas de totala utgifterna för områ-<br>det uppgå till 42 miljarder kronor varav utgifter för<br>det militära försvaret uppgår till 39 miljarder kronor,<br>det civila försvaret till 2 miljarder kronor och övrig<br>verksamhet till 1 miljard kronor.</p>
<p>Riksdagen fattade i december 1996 beslut om to-<br>talförsvarets utveckling för femårsperioden 1997-<br>2001, i enlighet med regeringens proposition Total-<br>försvar i förnyelse - Etapp 2 (prop. 1996/97:4). I sitt<br>beslut tog riksdagen, förutom ett förnyat säkerhets-<br>politiskt ställningstagande, bland annat ställning till<br>den kvantitativa och kvalitativa inriktningen av det<br>militära försvarets krigsorganisation, det militära<br>försvarets organisation i fred samt inriktningen av<br>det civila försvarets verksamhet i krig och i fred.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningen av utgiftsramarna<br>för åren 1998-2000 utgått från att vissa förändringar<br>görs inom utgiftsområdet, bland annat avseende fi-<br>nansieringsformer och budgeteringsprinciper för de-<br>lar av det civila försvaret. Förändringarna förutsätts<br>inte påverka försvarsförmågan. Innevarande budget-<br>år kommer engångsvisa inleveranser av likvida medel<br>på 800 miljoner kronor att genomföras. Av dessa<br>avser 200 miljoner kronor kassabehållning för re-<br>servmateriel och drivmedel och 600 miljoner kronor<br>en minskning av det ingående saldot på Försvars-<br>maktens räntekonto i Riksgälden. Regeringen gör<br>bedömningen att medlen kan inlevereras utan att</p>
<p>105</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>verksamheten behöver förändras i någon större ut-<br>sträckning. Räntesättningen och utbetalningsrutiner<br>för medel till materielinköp kommer också att ses<br>över, vilket beräknas resultera i inkomstförstärk-<br>ningar motsvarande 100 miljoner kronor. Regering-<br>en har vidare räknat med tillkommande besparingar<br>om 150 miljoner kronor 1998 och sammanlagt 200<br>miljoner kronor från och med 1999 mot bakgrund<br>av att ökade effektivitetskrav ställs på Försvarsde-<br>partementets myndigheter och att neddragningar<br>görs på den fredsfrämjande verksamheten. För det<br>senare gör regeringen den bedömningen att situatio-<br>nen i det forna Jugoslavien har stabiliserats, varför<br>det för närvarande är möjligt att göra en neddrag-<br>ning med 100 miljoner kronor. Framtida föränd-<br>ringar är svårbedömda och förhållandena kan<br>snabbt ändras. Vidare utgår regeringen från att inga<br>ytterligare krav på svensk medverkan ställs.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 41 129 miljoner kronor, för år 1999 till 43 662<br>miljoner kronor och för år 2000 till 45 313 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete med<br>u-länder samt samarbete med länder i Central- och<br>Östeuropa. För år 1997 uppgår de totala utgifterna<br>enligt statsbudget till ca 11,0 miljarder kronor varav<br>ca 10,2 miljarder kronor för utvecklingssamarbete<br>med u-länder och ca 0,8 miljarder kronor för samar-<br>betet med Central- och Östeuropa. Den totala bi-<br>ståndsramen (inkl, avräkningar från andra utgifts-<br>områden) för samarbetet med u-länder beräknas till<br>ca 11,9 miljarder kronor.</p>
<p>Ambitionen är att Sverige åter skall uppnå enpro-<br>centmålet för biståndsramen när de statsfinansiella<br>förutsättningarna för detta föreligger. Regeringen<br>har i sin beräkning av ramen för utgiftsområdet ut-<br>gått från att biståndsramen även för 1998 och 1999<br>skall uppgå till 0,7 procent av BNI, för att år 2000<br>ökas till att motsvara 0,72 procent av BNI.</p>
<p>Från biståndsramen avräknas vissa asylkostnader,<br>medel för EU:s gemensamma bistånd samt vissa ad-<br>ministrationskostnader. Beträffande asylkostnader<br>skall avräkningens storlek för 1999 och 2000 beräk-<br>nas på vid budgeteringstillfället tillgängligt prognos-<br>underlag.</p>
<p>Samarbetet med Central- och Östeuropa utgör en<br>viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik.<br>Samarbetet omfattar främst Estland, Lettland, Litau-<br>en, Polen och nordvästra Ryssland. Insatser kan även<br>göras i övriga Central- och Östeuropa. Riksdagen<br>har beslutat om ett samarbetsprogram omfattande<br>budgetåren 1995/96, 1997 och 1998. Regeringen<br>kommer under 1998 att lämna förslag på omfatt-<br>ningen och inriktningen av samarbetet efter år 1998.<br></p>
<p>Regeringen bedömer att samarbetet med Central-<br>och Östeuropa kommer att fortsätta och har beräk-<br>nat medel motsvarande en nominellt oförändrad ni-<br>vå även efter 1998. Regeringen har därför prelimi-<br>närt beräknat 810 miljoner kronor vardera för åren<br>1999 och 2000. Innan medel anvisas för samarbetet<br>med Central- och Östeuropa skall dock en oberoen-<br>de utvärdering av verksamheten genomföras.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 11 499 miljoner kronor, för år 1999 till 12 118<br>miljoner kronor och för år 2000 till 13 128 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar den statliga migrations- och<br>integrationspolitiken. De totala utgifterna för ut-<br>giftsområdet uppgår enligt statsbudget för år 1997<br>till knappt 3,5 miljarder kronor, varav migrations-<br>politiken uppgår till 2 miljarder kronor och integra-<br>tionspolitiken till 1,5 miljarder kronor. Utgifterna<br>påverkas i stor utsträckning av hur många asylsö-<br>kande och anhöriga till dessa som söker sig till Sveri-<br>ge, hur lång utredningstiden är och hur många upp-<br>hållstillstånd som beviljas.</p>
<p>Antalet asylsökande i Sverige har minskat sedan<br>förhållandena stabiliserats i det forna Jugoslavien.<br>Detta minskar utgifterna inom utgiftsområdet. Pla-<br>neringen och beredskapen inom utgiftsområdet<br>grundas för närvarande på ett antagande om drygt<br>13 000 asylsökande per år.</p>
<p>Regeringen har vid sin beräkning av den ekono-<br>miska ramen utgått från att besparingar på 41 mil-<br>joner kronor görs inom utgiftsområdet från och med<br>1998 utöver tidigare beslutade neddragningar. Dels<br>minskas kommunersättningar vid flyktingmottagan-<br>de (extraordinära kostnader) beroende på ett mins-<br>kat antal asylsökande, dels minskas transportkost-<br>nader beroende på effektiviseringar. Samtidigt har<br>regeringen avsatt 200 respektive 100 miljoner kronor<br>mer än för innevarande år för särskilda insatser i in-<br>vandrartäta områden under 1998 och 1999. Rege-<br>ringen anser det vara angeläget med fortsatta insatser<br>i förortsområden och andra områden i speciellt seg-<br>regerade kommuner där arbetslösheten är hög, den<br>kommersiella och offentliga servicen är bristande och<br>där skolan har särskilda problem. Regeringen har<br>vidare utgått från att ytterligare 10 miljoner kronor<br>tillförs utgiftsområdet från och med år 1998 för att<br>främja frivillig återvandring.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 3 760 miljoner kronor, för år 1999 till 3 773<br>miljoner kronor och för år 2000 till 3 660 miljoner<br>kronor.</p>
<p>106</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h4>Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar merparten av statens utgif-<br>ter för vård och omsorg inklusive utgifterna för den<br>övervägande delen av myndigheterna under Social-<br>departementet, bidrag till organisationer inom det<br>sociala området samt stimulans- och utvecklingsbi-<br>drag för skilda ändamål.</p>
<p>Statens utgifter inom utgiftsområdet utgör dock<br>en mindre del av de samlade offentliga utgifterna för<br>hälso- och sjukvård och social omsorg. Verksamhe-<br>ten utförs till stor del av kommuner och landsting<br>vilka står för huvudmannaskapet avseende hälso-<br>och sjukvård, socialtjänst m.m. De totala utgifterna<br>för utgiftsområdet uppgår enligt statsbudget för år<br>1997 till 23,7 miljarder kronor, varav anslagen sjuk-<br>vårdsförmåner och kostnader för statlig assistanser-<br>sättning utgör drygt 80 procent.</p>
<p>Regeringen har vid sin beräkning av den ekono-<br>miska ramen utgått från att ytterligare besparingsåt-<br>gärder genomförs inom utgiftsområdet i syfte att<br>uppnå de utgiftsminskningar som ligger i konsolide-<br>ringsprogrammet och för att finansiera överskridan-<br>den av anslag under innevarande budgetår.</p>
<p>Kommittén för hälso- och sjukvårdens finansie-<br>ring och organisation (HSU 2000) har presenterat sin<br>bedömning av det framtida behovet av resurser inom<br>äldreomsorg och hälso- och sjukvård i delbetänkan-<br>det (SOU 1996:163) Behov och resurser i vården - en<br>analys. Som framgår i avsnitt 8 anser regeringen att<br>ett betydande resurstillskott bör tillföras den kom-<br>munala sektorn. Syftet är att möjliggöra för kom-<br>muner och landsting att öka sysselsättningen och sä-<br>kerställa kvalitet och kompetens inom bland annat<br>äldreomsorg och hälso- och sjukvård.</p>
<p>De ökade satsningarna kanaliseras genom de ge-<br>nerella bidragen till kommuner respektive landsting<br>under utgiftsområde 25.</p>
<p>I enlighet med riksdagens beslut överförs kost-<br>nadsansvaret för läkemedelsförmånen år 1998 till<br>landstingen och de tre landstingsfria kommunerna.<br>Beräkningarna för utgiftsområdet grundas bland an-<br>nat på att staten i särskilda ägardirektiv avser ålägga<br>Apoteksbolaget att vidta kostnadsminskningar om<br>minst 300 miljoner kronor år 1998. En kostnads-<br>minskning om ytterligare 100 miljoner kronor är av-<br>sedd att åläggas Apoteksbolaget för år 1999.</p>
<p>Från och med år 1998 övergår kostnadsansvaret<br>för förbrukningsartiklar vid inkontinens till lands-<br>tingen vad avser brukare med eget boende och till<br>kommunerna vad avser brukare i särskilt boende.<br>Det förändrade kostnadsansvaret beräknas innebära<br>att 1 526 miljoner kronor bör tillföras det generella<br>bidraget till landsting respektive kommuner och<br>överförs därför till utgiftsområde 25.</p>
<p>Enligt en nyligen träffad överenskommelse mellan<br>staten och Landstingsförbundet övertar från och<br>med år 1998 landstingen från försäkringskassorna<br>och Riksförsäkringsverkets systemet med debitering<br></p>
<p>och uppbörd av de avgifter som pensionärer med hel<br>ålders- och förtidspension betalar när de får sjuk-<br>husvård. Enligt överenskommelsen beräknas föränd-<br>ringen tillföra landstingen merintäkter på samman-<br>lagt 400 miljoner kronor för år 1998, varför det<br>generella statsbidraget till landstingen reducerats i<br>motsvarande grad. Omläggningen innebär också att<br>utgiftsområdet inte kommer att tillföras ett belopp<br>av motsvarande storlek som nuvarande avgiftssys-<br>tem ger upphov till i form av minskade avdrag på<br>utgående allmänna pensionsförmåner.</p>
<p>Regeringen avser att lämna förslag om en föränd-<br>rad tandvårdsförsäkring som kan träda i kraft den 1<br>januari 1999. Tandvårdsförsäkringen avses härige-<br>nom få en ändrad inriktning. Det gäller dels att med<br>utgångspunkt i nyligen lämnat utredningsförslag in-<br>föra ett bättre ekonomiskt stöd till personer som till<br>följd av sjukdom eller funktionshinder har särskilda<br>tandvårdsbehov, dels ge övriga vuxna patienter ett<br>ekonomiskt stöd med en mer tandhälsoinriktad ut-<br>formning än det nuvarande. Beträffande det senare<br>stödet anser dock regeringen att ett sådant behöver<br>utredas närmare. Möjligheterna att finansiera ett så-<br>dant stöd skall dock prövas innan ett förslag härom<br>kan föreläggas riksdagen. För tandvårdsförsäkringen<br>skall för år 1998 gälla en utgiftsram på högst 1 400<br>miljoner kronor.</p>
<p>Detta innebär att den tidigare aviserade bespa-<br>ringen i tandvårdsförsäkringen begränsas till 500<br>miljoner kronor samt att det nuvarande ersättnings-<br>systemet för vuxentandvård behålls under år 1998.<br>För att åstadkomma detta avses försäkringens sub-<br>ventioner reduceras i form av ökad självrisk från 700<br>till 1 300 kronor från och med den 1 oktober 1997.</p>
<p>Regeringen har också vid sin beräkning av den<br>ekonomiska ramen utgått från att utgifterna för in-<br>satser mot aids reduceras med 70 miljoner kronor år<br>1998, varav 20 miljoner kronor finansierar av rege-<br>ringen föreslagna ytterligare utgiftsökningar. Statens<br>stöd till kommunernas och landstingens hiv-<br>preventiva arbete får anses ingå i de generella stats-<br>bidragen.</p>
<p>Regeringen avser att föreslå i en proposition under<br>våren 1997 att kommunerna - från och med den 1<br>november 1997 - skall bekosta de 20 första assi-<br>stanstimmarna per vecka och att staten genom assi-<br>stansersättning bekostar enbart de assistanstimmar<br>som överstiger 20 per vecka. Regeringen redovisar i<br>avsnitt 8 hur regleringen med kommunerna skall gö-<br>ras med anledning av denna åtgärd. Vidare föreslår<br>regeringen att assistansersättningen schabloniseras<br>samt fastställs till ett visst belopp per timme från och<br>med den 1 september 1997. Dessa båda åtgärder<br>minskar utgifterna inom utgiftsområdet med ca 1<br>400 miljoner kronor budgetåret 1998.</p>
<p>Regeringen föreslår i tilläggsbudget en reducering<br>av utgifter för bilstöd till handikappade med 130<br>miljoner kronor för budgetåret 1997. Den nya nivån<br>som föreslås motsvarar utnyttjandegraden av ansla-</p>
<p>107</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>get under budgetåret 1995/96 beräknat på en 12<br>månadersperiod. Denna anslagsjustering innebär<br>också att utgifterna för bilstöd till handikappade re-<br>duceras med 130 miljoner kronor för år 1998.</p>
<p>För att understödja ett mer långsiktigt alkohol-<br>och drogförebyggande arbete föreslår regeringen i<br>tilläggsbudgeten att 30 miljoner kronor anvisas un-<br>der utgiftsområdet.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 21 437 miljoner kronor, för år 1999 till 22 9T7<br>miljoner kronor och för år 2000 till 24 018 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid<br>sjukdom och handikapp</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar socialförsäkringsförmåner<br>som lämnas vid ohälsa. Förmånerna ges i form av<br>dagersättningar såsom sjukpenning, rehabilite-<br>ringsersättning, närståendepenning samt vissa yrkes-<br>skadeersättningar. Därutöver ingår folkpension och<br>pensionstillskott i form av förtidspension i utgiftsom-<br>rådet samt handikappersättning. Inom utgiftsområ-<br>det redovisas även administrationskostnaderna för<br>socialförsäkringen, dvs. Riksförsäkringsverket och<br>deallmänna försäkringskassorna. De totala utgifter-<br>na inom området uppgår enligt statsbudget för år<br>1997 till 35,8 miljarder kronor. ATP i form av för-<br>tidspension samt utgifterna för arbetsskadeförsäk-<br>ringen finansieras vid sidan av statsbudgeten.</p>
<p>I beräkningen av utgiftsområdets ram har beak-<br>tats att regeringen avser att föreslå riksdagen att er-<br>sättningsnivåerna i sjukförsäkringen och närstående-<br>penning höjs till 80 procent från och med år 1998.<br>Höjningen av ersättningsnivåerna finansieras fram-<br>för allt genom förändringar av reglerna för beräk-<br>ningen av sjukpenninggrundande inkomst (SGI)<br>samt genom förändringar i tandvårdsförsäkringen<br>som redogörs för under utgiftsområde 9. I samma<br>proposition kommer regeringen att föreslå en ökad<br>satsning på samverkan vid rehabilitering samt rikt-<br>linjer för socialförsäkringsadministrationen. Särskil-<br>da medel ställs till försäkringskassornas förfogande<br>genom en sammanläggning av medel som för närva-<br>rande är avsatta för köp av arbetslivsinriktade reha-<br>biliteringstjänster, arbetstekniska hjälpmedel, lä-<br>karutlåtanden och läkarundersökningar. Desutom<br>tillförs vissa ytterligare medel för detta ändamål. Vi-<br>dare lämnas även förslag till ett särskilt högriskskydd<br>för arbetstagare med risk för en eller flera längre<br>sjukperioder under en tolvmånadersperiod. Utgifts-<br>områdesramen har därför ökats med 40 miljoner<br>kronor. Besparingen i SGI beräknas till 980 miljoner<br>kronor per år från och med år 1998 och fördelar sig<br>lika mellan sjukförsäkringen och föräldraförsäkring-<br>en. Proposition om SGI-förändringar kommer att<br>föreläggas riksdagen under september 1997.</p>
<p>Utgiftsområdets ram har justerats ned med 420<br>miljoner kronor (250 miljoner kronor netto) från och<br>med år 1998 med anledning av de förslag som ut-<br>redningen om Översyn av inkomstbegreppen inom<br>bidrags- och socialförsäkringssystemen (Direktiv<br>1996:52 och 1996:100) kommer att lämna under<br>våren 1997. Regeringen har för avsikt att närmare<br>precisera effekterna av utredningens förslag på be-<br>rörda anslag och utgiftsområden i budgetpropositio-<br>nen för år 1998. De utgiftsområden som kan beröras<br>är utgiftsområde 10, 11, 12 och 18.</p>
<p>Beträffande förmåner och allmänna egenavgifter<br>över 7,5 basbelopp föreslås denna fråga beredas vi-<br>dare inom regeringskansliet i samband med frågan<br>om löneindexering av taket inom det nya ålderspen-<br>sionssystemet.</p>
<p>Regeringen har i propositionen En allmän<br>och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (prop.<br>1996/97:107) framhållit att det bör övervägas om<br>utbetalningen av KAS-ersättningen skall utföras av<br>det för arbetslöshetskassorna gemensamma utbetal-<br>ningssystemet och inte av de allmänna försäkrings-<br>kassorna. Regeringen har mot denna bakgrund be-<br>dömt att en viss reduktion av utgiftsområdet är<br>möjlig för år 1998. Regeringen har för avsikt att<br>återkomma till denna fråga i budgetpropositionen<br>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998 till<br>35 394 miljoner kronor, för år 1999 till 36 778 mil-<br>joner kronor och för år 2000 till 37 943 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid<br>ålderdom</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar folkpension och pen-<br>sionstillskott i form av ålderspension, efterlevande-<br>pension till vuxna, bostadstillägg till pensionärer<br>samt särskilt pensionstillägg.</p>
<p>De totala utgifterna inom området uppgår enligt<br>statsbudgeten för år 1997 till ca 64 miljarder kro-<br>nor. Därav svarar ålderspensionerna för ca 53 mil-<br>jarder kronor. ATP i form av ålderspension och ef-<br>terlevandepensioner till vuxna finansieras vid sidan<br>om statsbudgeten.</p>
<p>Utgifterna för ålderspensioner beräknas under de<br>närmaste åren vara stabila. ATP-utgifterna stiger<br>däremot i och med att äldre pensionärer med låg<br>ATP ersätts av yngre pensionärer med högre ATP.<br>Detta medför samtidigt att utgifterna för pen-<br>sionstillskott minskar. Några år in på 2000-talet<br>kommer dock den demografiska utvecklingen att le-<br>da till ett ökat antal pensionärer och därmed till<br>ökade utgifter för folkpension och ATP.</p>
<p>Utgifterna för efterlevandepension har minskat<br>kraftigt i och med de besparingar som vidtagits i syf-<br>te att sanera statens finanser. Antalet änkepensioner<br>minskar långsamt till följd av övergångsbestämmel-</p>
<p>108</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>serna. Utgiftsutvecklingen under de närmaste åren är<br>därför relativt stabil. Regeringen överväger frågan<br>om privata pensionsförsäkringars ställning vid in-<br>komstberäkning av efterlevandepension. Regeringen<br>återkommer med förslag i budgetpropsitionen.</p>
<p>Utgifterna för bostadstillägg till pensionärer (BTP)<br>beräknas minska något till följd av att antalet BTP-<br>tagare successivt minskar.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 62 317 miljoner kronor, för år 1999 till 62 858<br>miljoner kronor och för år 2000 till 63 590 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för<br>familjer och barn</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska stöd till<br>barnfamiljer (förutom bostadsbidragen som återfinns<br>i utgiftsområde 18 och studiebidragen som återfinns<br>i utgiftsområde 15). Stödet utgörs av allmänna barn-<br>bidrag, föräldraförsäkring inkl, havandeskapspen-<br>ning, underhållsstöd, bidrag till kostnader för inter-<br>nationella adoptioner, folkpension i form av<br>barnpension och vårdbidrag till handikappade barn.</p>
<p>De totala utgifterna inom området uppgår enligt<br>statsbudget år 1997 till ca 35 miljarder kronor. ATP<br>i form av barnpension finansieras vid sidan av stats-<br>budgeten.</p>
<p>Utgifterna för de familjeekonomiska stöden styrs<br>av en mängd olika faktorer varav den demografiska<br>utvecklingen och den allmänna pris- och löneutveck-<br>lingen har störst betydelse. När det gäller den demo-<br>grafiska utvecklingen kan noteras att antalet födda<br>barn minskat kraftigt i förhållande till åren kring<br>1990-talets början. Enligt prognos minskar utgifter-<br>na inom området med drygt 2 miljarder kronor<br>p.g.a. den demografiska utvecklingen.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningen av den ekono-<br>miska ramen utgått från att tidigare aviserat förslag<br>om förändringar genomförs. Regeringen avser också<br>att föreslå riksdagen en höjning av ersättningsnivå-<br>erna till 80 % av den förmånsgrundande inkomsten<br>fr.o.m år 1998. Förslaget innebär att ersättningsni-<br>vån höjs för föräldrapenning, tillfällig föräldrapen-<br>ning och havandeskapspenning. Regeringen avser<br>vidare att inom ramen för utgiftsområdet föreslå vis-<br>sa regeländringar avseende rätten till vårdbidrag vid<br>sjukhusvistelse, merkostnadsersättning samt att till-<br>fällig föräldrapenning skall kunna utges i vissa fall<br>vid övergångsboende.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 33 297 miljoner kronor, för år 1999 till 33 732<br>miljoner kronor och för år 2000 till 34 133 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid<br>arbetslöshet</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbetslöshetsför-<br>säkringen, utjämningsbidrag till arbetslöshetskassor-<br>na, ersättning till personer som deltar i de arbets-<br>marknadspolitiska åtgärderna offentligt tillfälligt<br>arbete, resursarbete och tillfällig avgångsersättning<br>samt bidrag till lönegarantiersättning. Under budget-<br>året 1997 uppgår de totala utgifterna enligt stats-<br>budgeten till sammanlagt 41,6 miljarder kronor för<br>utgiftsområde 13.</p>
<p>Utgiftsområdet är konjunkturkänsligt. Arbetslös-<br>hetens omfattning är avgörande för utgiftsutveck-<br>lingen och därutöver har antalet företagskonkurser<br>betydelse för utgiftsområdets storlek. Under 1990-<br>talet har utbetalningarna av statsbidrag till arbets-<br>löshetsersättningen ökat kraftigt till följd av den sti-<br>gande arbetslösheten. Utgifterna för utgiftsområdet<br>påverkas utöver konjunkturen av hur reglerna för<br>arbetslöshetsförsäkringen utformas.</p>
<p>I propositionen om en allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring (prop. 1996/97:107) föreslås<br>att riksdagen skall höja ersättningsnivån från 75 till<br>80 procent från den 29 september 1997. Regeringen<br>har vidare föreslagit att taket i försäkringen höjs från<br>564 kronor per dag till 580 kronor per dag från den<br>29 december 1997. Regeringen har vidare föreslagit<br>en höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet<br>från 230 kronor per dag till 240 kronor per dag från<br>den 29 december 1997. De föreslagna utgiftsökning-<br>arna är i huvudsak finansierade, främst genom en<br>höjning av den finansieringsavgift arbetslöshetskas-<br>sorna betalar till staten och genom ett uppstramat<br>arbetsvillkor. Resterande finansieringsbehov har<br>medfört att ramen för utgiftsområdet har utökats<br>med 290 miljoner kronor för 1998 genom av rege-<br>ringen beslutade besparingar på andra områden.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningen av de ekonomis-<br>ka ramarna för utgiftsområdet tagit hänsyn till de<br>ekonomiska konsekvenser som förslagen i ovan an-<br>givna proposition om en allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring medför.</p>
<p>Ett utredningsuppdrag skall lämnas om att föreslå<br>sådana ändringar av lönegarantibestämmelserna att<br>kostnaderna för lönegarantiersättningarna kan<br>minska med 300 miljoner kronor. Inriktningen av<br>arbetet skall vara att regeländringarna skall kunna<br>träda i kraft så snart som möjligt. I förslaget skall<br>särskilt beaktas de totala samhällsekonomiska kost-<br>naderna i samband med konkurser.</p>
<p>För att halvera den öppna arbetslösheten presen-<br>terar regeringen i tilläggsbudgeten förslag för att öka<br>sysselsättningen, motverka den kommunala syssel-<br>sättningsminskningen, minska arbetslösheten, samt<br>fortsätta effektiviseringen av arbetsmarknadspoliti-<br>ken och öka det lokala inflytandet. En flexiblare an-<br>vändning av bidraget till arbetslöshetsersättning före-<br>slås även. Regeringen har vid beräkningen av de</p>
<p>109</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>ekonomiska ramarna för utgiftsområdet under bud-<br>getåren 1998 till 2000 tagit hänsyn till effekter av<br>dessa förslag.</p>
<p>Regeringens avsikt är att senast i samband med<br>budgetpropositionen föreslå att ett s.k. generations-<br>kontrakt skall införas. Kontraktet skall gälla perso-<br>ner som är 63 eller 64 år och vara en engångsåtgärd.<br>I samband med budgetpropositionen avser regering-<br>en även att föreslå ungdoms-åtgärder och då särskilt<br>överväga det system för arbetslösa ungdomar som<br>utvecklats i Danmark och som visat sig ha positiva<br>effekter.</p>
<p>Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens<br>förslag i budgetpropositionen för år 1997 (prop.<br>1996/97:1) att sökande som deltar i åtgärden offent-<br>ligt tillfälligt arbete skall erhålla en stimulansersätt-<br>ning om 45 kronor per dag. Syftet med ersättningen<br>var att öka antalet personer i åtgärden. Regeringen<br>aviserade då att återkomma med förslag till finansie-<br>ringen av stimulansersättningen och utökat anslag<br>för dessa vid ett senare tillfälle. Anslagsökningen kan<br>beräknas till 119 miljoner kronor för 1998. Rege-<br>ringen föreslår nu i tilläggsbudgeten att stimulanser-<br>sättningen i åtgärden offentligt tillfälligt arbete skall<br>finansieras via en sänkning av utbildningsbidragen<br>för personer som saknar ersättning från arbetslös-<br>hetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknads-<br>stödet.</p>
<p>Regeringen bedömer nu att arbetslösheten kom-<br>mer att minska i en mindre utsträckning under bud-<br>getåret 1998 än vad som angavs i budgetpropositio-<br>nen. Det innebär att belastningen på anslaget för<br>arbetslöshetsersättningen kommer att öka. Samtidigt<br>förväntas antalet personer i åtgärden offentligt till-<br>fälligt arbete att vara färre än vad som beräknades i<br>budgetpropositionen. Regeringen bedömer nu att<br>volymen i åtgärden offentligt tillfälligt arbete kom-<br>mer att uppgå till ca 10 000 personer i genomsnitt<br>per månad under budgetåret 1998. Sammantaget<br>innebär den förväntade högre arbetslösheten och de<br>ovan redovisade förslagen dock att de tidigare preli-<br>minärt beräknade medlen för utgiftsområdet inte är<br>tillräckliga för budgetåren 1998 och 1999.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas till 40 631<br>miljoner kronor för år 1998, 31 670 miljoner kronor<br>för år 1999 och 25 333 miljoner kronor för år 2000.</p>
<h4>Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och<br>arbetsliv</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar till största delen utgifter för<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder, arbetslivsfrågor<br>och Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.<br>Vidare ingår myndigheter och FoU på arbetslivsom-<br>rådet, Samhall AB:s verksamhet, Arbetsdomstolen<br>m.m. Under utgiftsområdet återfinns också frågor<br>om arbetsorganisation och kompetensutveckling<br></p>
<p>m.m. samt utgifter för jämställdhetspolitiska åtgär-<br>der och för statliga arbetsgivarfrågor. De totala ut-<br>giftemaför utgiftsområdet uppgår under år 1997 en-<br>ligt statsbudget till ca 52,3 miljarder kronor varav<br>utgifterna för konjunkturberoende arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder svarar för ca 25,6 miljarder kro-<br>nor.</p>
<p>Inom utgiftsområdet fullföljs besparingarna på of-<br>fentlig konsumtion. För att finansiera föreslagna ut-<br>giftsökningar har regeringen vidare i tilläggsbudgeten<br>föreslagit en förändrad ersättningsnivå för personer<br>som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder med<br>utbildningsbidrag. År 1998 uppgår denna besparing<br>till ca 1 015 miljoner kronor, vilket har beaktats i<br>beräkningen av utgiftsområdets ram.</p>
<p>Som ett led i arbetet med att halvera den öppna<br>arbetslösheten lämnar regeringen i tilläggsbudgeten<br>för budgetåret 1997 förslag för att öka sysselsätt-<br>ningen, motverka den kommunala sysselsättnings-<br>minskningen, minska arbetslösheten samt fullfölja<br>effektiviseringen av arbetsmarknadspolitiken och<br>öka det lokala inflytandet.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningen av den ekono-<br>miska ramen för utgiftsområdet beaktat dessa för-<br>slags effekter kommande budgetår. Vidare genom-<br>förs från och med år 1998 kvalitetshöjande insatser i<br>syfte att öka utrymmet för yrkesinriktad arbets-<br>marknadsutbildning. Detta förstärker arbets- och<br>kompetenslinjen i arbetsmarknadspolitiken. Ramen<br>för utgiftsområdet har med anledning av detta juste-<br>rats upp med 1 000 miljoner kronor. Regeringen<br>kommer i budgetpropositionen att föreslå riksdagen<br>att åtgärden utbildning i företag bibehålls även under<br>år 1998. Regeringen kommer även att föreslå en ut-<br>ökning av Institutet för arbetsmarknadspolitisk ut-<br>värdering med 3 miljoner kronor från och med år<br>1998. Vidare kommer regeringen i budgetproposi-<br>tionen att föreslå införandet av rätt till tjänstledighet<br>under sex månader för att kunna starta eget företag.<br>Härigenom stimuleras ny- och småföretagande.<br>Hänsyn har också tagits till förslagen i regeringens<br>proposition 1996/97:107 En allmän och samman-<br>hållen arbetslöshetsförsäkring. Utgiftsökningen till<br>följd av nämnda proposition beräknas år 1998<br>sammantaget till ytterligare 595 miljoner kronor i<br>förhållande till den preliminära beräkning som redo-<br>visades i 1997 års budgetproposition.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 49 209 miljoner kronor, för år 1999 till 50 166<br>miljoner kronor och för år 2000 till 48 820 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 15: Studiestöd</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar statens utgifter för studiefi-<br>nansiering för studier på gymnasienivå, vuxenstudier<br>samt högskolestudier. De totala utgifterna för ut-</p>
<p>110</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>giftsområdet enligt statsbudget uppgår år 1997 till ca<br>16,9 miljarder kronor varav ca 9,5 miljarder kronor<br>avser studiemedel, ca 4,7 miljarder kronor avser<br>vuxenstudiestöd samt 1,9 miljarder kronor avser<br>studiehjälp till gymnasieungdomar.</p>
<p>För år 1998 räknar regeringen med att en bespa-<br>ring kan göras genom att slopa den timersättning vid<br>svenskundervisning för invandrare som lämnas till<br>den som förlorar annan inkomst. Avsikten är att er-<br>bjuda dessa studerande samma studiestöd som övri-<br>ga vuxna. När det gäller vissa nyanlända invandrare<br>övervägs också att införa en enhetlig introduktions-<br>ersättning inom ramen för flyktingmottagandet. Be-<br>sparingens storlek är beroende av flera faktorer men<br>beräknas för närvarande kunna komma att uppgå<br>till 85 miljoner kronor. Därutöver beräknas bespa-<br>ringar motsvarande ytterligare 60 miljoner kronor.<br>Dessa besparingar kommer att genomföras bland<br>annat genom att reglerna för utlandsstudier skärps<br>samt genom efterkontroll av inkomst inom studi-<br>estödssystemet. De omnämnda åtgärderna innebär<br>sammantaget att tidigare opreciserade besparingsbe-<br>ting i konsolideringsprogrammet uppfyllts samt att<br>ytterligare neddragningar tillkommer.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att i budgetpropositio-<br>nen föreslå riksdagen en utökning av den utbild-<br>ningssatsning som beslutats i samband med budget-<br>propositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1, bet.<br>1996/97:UbU2, rskr. 1996/97:101). Under utgifts-<br>området har därför beräknats utgifter för studiestöd<br>för ytterligare utbildningsplatser för treårsperioden<br>1998-2000. Beräkningen för 1998 avser 15 000 plat-<br>ser inom högskola, 4 300 platser inom kvalificerad<br>yrkesutbildning höstterminen 1998 samt ytterligare<br>10 000 platser inom kunskapslyftet från hösten<br>1998. För 1999 utökas den särskilda vuxenutbild-<br>ningssatsningen, kunskapslyftet, med ytterligare<br>10 000 platser och år 2000 med ytterligare 10 000<br>platser. Den sammanlagda ökningen kommer där-<br>med inklusive de platser regeringen föreslår på<br>tilläggsbudget för 1997 att uppgå till 40 000 platser i<br>kunskapslyftet höstterminen 2000. För år 2000 be-<br>räknas dessutom studiestöd för ytterligare 15 000<br>högskoleplatser.</p>
<p>En parlamentariskt sammansatt kommitté har<br>under 1996 lämnat betänkandet Sammanhållet stu-<br>diestöd (SOU 1996:90). Betänkandet har remitterats<br>och remissinstansernas svar har inkommit. Regering-<br>en avser att återkomma avseende ett nytt återbetal-<br>ningssystem för studielånen grundat på utredningens<br>förslag kombinerat med en prövning av bidragsan-<br>delens storlek för genomförande år 2000. Regeringen<br>vill redan nu framhålla att det särskilda utbildnings-<br>bidraget för arbetslösa motsvarande beloppet i a-<br>kassa eller KAS kommer att bibehållas som en del i<br>kunskapslyftssatsningen. Ramen för utgiftsområdet<br>beräknas för år 1998 till 20 817 miljoner kronor, för<br>år 1999 till 22 258 miljoner kronor samt för år 2000<br>till 23 486 miljoner kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 16: Utbildning och<br>universitetsforskning</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar utgifter för barnomsorg,<br>skola, vuxenutbildning, högskoleutbildning samt<br>universitetsforskning. De totala utgifterna enligt<br>statsbudget uppgår för år 1997 till ca 25,4 miljarder<br>kronor varav, barnomsorg, skola och vuxenutbild-<br>ning ca 4,3 miljarder kronor, universitet och hög-<br>skolor ca 18,3 miljarder kronor samt nationella och<br>internationella forskningsresurser ca 2,3 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Regeringen har för den ekonomiska ramen för<br>1998 beräknat tillkommande besparingar inom om-<br>rådet med 213 miljoner kronor. Dessa besparingar<br>beräknas genomföras genom att neddragning sker<br>bland annat på statens bidrag till svensk undervis-<br>ning i utlandet med 20 miljoner kronor samt med<br>resterande belopp främst genom rationaliseringskrav<br>på utbildningsverksamheterna.</p>
<p>Regeringen har tidigare i propositionen En uthål-<br>lig energiförsörjning (prop. 1996/97:84) s. 54 redovi-<br>sat sin avsikt att överföra det statliga bidraget till<br>driften av den sk. R2-reaktorn i Studsvik från ut-<br>giftsområde 21 Energi till utgiftsområde 16 Utbild-<br>ning och universitetsforskning. Ramen för utgiftsom-<br>råde 16 har därför höjts med 35 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att i budgetpropositio-<br>nen föreslå riksdagen en utökning av den utbild-<br>ningssatsning som beslutats i samband med budget-<br>propositionen för år 1997. Under utgiftsområdet har<br>därför beräknats utgifter för ytterligare utbildnings-<br>platser för treårsperioden 1998 - 2000. Beräkningen<br>avser 15 000 platser höstterminen år 1998 och ytter-<br>ligare 15 000 platser höstterminen år 2000 inom<br>högskolan, 4 300 platser inom försöksverksamheten<br>med kvalificerad yrkesutbildning höstterminen 1998<br>och 2 800 platser höstterminen 1999 samt ytterligare<br>10 000 platser inom kunskapslyftet varje hösttermin<br>1998, 1999 och år 2000 utöver redan beslutade ut-<br>bildningsplatser. Den sammanlagda ökningen kom-<br>mer därmed inklusive de platser regeringen föreslår i<br>tilläggsbudget för 1997 att uppgå till 40 000 platser i<br>kunskapslyftet höstterminen 2000. Inom högskolan<br>skall satsningens tyngdpunkt ligga inom de naturve-<br>tenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Re-<br>geringen avser vidare att föreslå att en ny modern<br>lärlingsutbildning inrättas inom gymnasieskolan. Re-<br>geringen avser att i kommande budgetproposition<br>närmare redovisa hur ett pilotprojekt med lärlings-<br>utbildning för de elever som börjat i gymnasieskolan<br>hösten 1997 skall se ut. Medel har beräknas inom<br>utgiftsområdet för bidrag till kommunerna avseende<br>denna.</p>
<p>Som framgår av avsnitten 8.1 - 8.5 anser regering-<br>en att ett betydande resurstillskott bör tillföras den<br>kommunala sektorn. Syftet är att möjliggöra för<br>kommuner att behålla och öka sysselsättningen samt<br>för att höja kvaliteten inom kärnverksamheterna</p>
<p>111</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>vård, omsorg och skola. Härigenom ges grundskolan<br>bättre förutsättningar att uppfylla sina mål för alla<br>elever.</p>
<p>Regeringen avser också att till riksdagen lägga<br>förslag för att garantera kvaliteten i den pågående<br>utbyggnaden av högskolan. Förslagen avser att till-<br>godose dels lärares kompetensutveckling, dels hög-<br>skolans och det omgivande samhällets behov av fler<br>forskarutbildade. För att finansiera utgifterna för<br>dessa ändamål har utgiftsområdet tillförts 236 mil-<br>joner kronor.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 26 715 miljoner kronor, för år 1999 till 28 059<br>miljoner kronor och för år 2000 till 29 389 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområdet 17: Kultur, medier,<br>trossamfund och fritid</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar kulturområdet, exkl. press-<br>stöd och vissa andra massmediefrågor, dvs frågor<br>om arkiv, museer, kulturmiljövård, konstnärer, tea-<br>ter, dans, musik, bibliotek, litteratur, tidskrifter,<br>bildkonst, konsthantverk, hemslöjd och film samt<br>den samiska kulturen. Till utgiftsområdet hör också<br>folkbildningen. Dessa utgifter innefattar statsbidrag<br>till folkhögskolorna och studieförbunden, bidrag till<br>kontakttolkutbildningen samt vissa handikappåtgär-<br>der inom folkbildningen. Utgiftsområdet omfattar<br>även stöd till trossamfund, ungdomsfrågor, folkrö-<br>relse- och idrottsfrågor samt restaureringsarbeten vid<br>de kungliga slotten m.m. De totala utgifterna för ut-<br>giftsområdet uppgår enligt statsbudget för år 1997<br>till ca 7,2 miljarder kronor, varav 4,2 miljarder kro-<br>nor hänför sig till kulturområdet.</p>
<p>Regeringen har i sina beräkningar av ramen för<br>utgiftsområdet utgått ifrån att ytterligare besparingar<br>på 6,5 miljoner kronor görs utöver tidigare beslutade<br>neddragningar. Regeringen har vidare tillfört medel<br>för en elitidrottssatsning under perioden 1998-2004<br>under förutsättning av ett OS i Stockholm år 2004.<br>För 1998 beräknas också vissa medel för deltagande<br>i OS och Paralympics i Nagano, Japan.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 7 324 miljoner kronor, för år 1999 till 7 477<br>miljoner kronor och för år 2000 till 7 632 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 18: Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning och byggande</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsvä-<br>sendet, planering av markanvändning och bebyggel-<br>se, geotekniska frågor, länsstyrelserna samt lantmä-<br>teri- och fastighetsdataverksamhet.</p>
<p>De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår<br>enligt statsbudget för år 1997 till 33,4 miljarder kro-<br>nor, varav räntebidrag m.m. 23,4 miljarder kronor,<br>bostadsbidrag 5,9 miljarder kronor, länsstyrelserna<br>1,7 miljarder kronor samt Bostadskreditnämndens<br>garantiverksamhet 1,3 miljarder kronor.</p>
<p>Utgifterna över perioden 1998-2000 beräknas<br>minska, främst beroende på sjunkande utgifter för<br>räntebidragsanslaget. Den bostadspolitiska utred-<br>ningens förslag bereds för närvarande. Regeringen<br>avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.</p>
<p>För att något mildra effekterna för de hushåll vars<br>bostadsbidrag påverkas kraftigt av de nya bestäm-<br>melserna för rätt till bostadsbidrag som infördes den<br>1 januari år 1997, föreslås dels att en lägsta nivå in-<br>förs under vilken boendekostnaden inte skall reduce-<br>ras på grund av bostadsytans storlek, dels att ränte-<br>bidrag exkluderas från bidragsgrundande inkomst.<br>Dessa regeländringar skall träda ikraft den 1 novem-<br>ber 1997 respektive den 1 januari 1998. Finansiering<br>av regeländringen sker inom utgiftsområdet ram,<br>dock ej inom anslaget A 10. Bostadsbidrag. Merut-<br>gifterna för år 1997 finansieras huvudsakligen ge-<br>nom en effektivisering av utbetalningsrutinerna inom<br>räntebidragssystemet.</p>
<p>Regeringen har vid sin beräkning av den ekono-<br>miska ramen utgått från att besparingar motsvaran-<br>de 300 miljoner kronor görs engångsvis för år 1998<br>på räntebidrag m.m., utöver tidigare beslutade ned-<br>dragningar.</p>
<p>Regeringen har vid sin beräkning också beaktat<br>besparingseffekter till följd av tillskapandet av en ny<br>länsstyrelse i Västergötlands län. Besparingarna på<br>60 miljoner kronor skall dock tas ut successivt, efter-<br>som uppsägningar av personal så långt möjligt skall<br>undvikas.</p>
<p>Det är regeringens ambition att öka takten i om-<br>ställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Ett<br>brett handlingsprogram byggs upp med insatser i<br>olika former inom flera utgiftsområden. Inriktningen<br>på detta arbete beskrivs mer utförligt i bilaga 5. Ett<br>viktigt inslag är ett lokalt investeringsprogram för att<br>öka den ekologiska hållbarheten. Stöd skall bland<br>annat ges till åtgärder som minskar miljöbelastning-<br>en, ökar effektiviteten i användning av energi och<br>naturresurser samt gynnar användningen av fömy-<br>bara råvaror.</p>
<p>Resurser motsvarande 0,8 miljarder kronor har<br>tillförts utgiftsområdet för år 1998 för ett lokalt in-<br>vesteringsprogram för ekologisk hållbar utveckling<br>(se vidare avsnitt 4.7 och bilaga 5). Ramen har för<br>samma ändamål uppjusterats med 1,8 miljarder kro-<br>nor år 1999 och 2,8 miljarder kronor år 2000.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 22 799 miljoner kronor, för år 1999 till 20 413<br>miljoner kronor och för år 2000 till 17 449 miljoner<br>kronor.</p>
<p>112</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h4>Utgiftsområde 19: Regional utjämning och<br>utveckling</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar främst utgifter för olika<br>former av företagsstöd, medel för medfinansiering av<br>EG:s strukturfondsprogram, medel från EG:s regio-<br>nalfond samt utgifter för Glesbygdsverket och Sta-<br>tens institut för regional forskning. För år 1997 upp-<br>går enligt statsbudgeten de totala utgifterna till 3,7<br>miljarder kronor, varav 1,5 miljarder kronor avser<br>anslaget Regionalpolitiska åtgärder.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar åtgärder som syftar dels<br>till att utjämna skillnader i villkor för företag i olika<br>delar av landet, dels till att stimulera den ekonomis-<br>ka tillväxten i hela landet. Utgiftsområdet brukar<br>benämnas den ”lilla” regionalpolitiken. Med den<br>”stora” regionalpolitiken avses sakområdena inom<br>andra samhällssektorer. Utvecklingen inom dessa<br>andra samhällssektorer är sammantaget mer betydel-<br>sefull för den regionala balansen och den ekonomis-<br>ka tillväxten än den lilla regionalpolitiken.</p>
<p>På senare tid har verksamheten inom utgiftsom-<br>rådet påverkats av förberedelser för att ta del av åter-<br>flödet av medel från EG:s strukturfonder. Dessa har<br>bland annat tillskapats för att motverka de regionala<br>obalanser som den inre marknaden bedöms kunna<br>medföra. Det sammanlagda återflödet av medel för<br>regionalpolitiskt inriktade åtgärder beräknas under<br>perioden 1995-1999 komma att uppgå till ca 5,5<br>miljarder kronor.</p>
<p>De regionala obalanserna tenderar att öka. Rege-<br>ringen kommer att lägga stor vikt vid att utveckla<br>formerna för en ny regional näringspolitik för ökad<br>tillväxt i hela landet.</p>
<p>Utgiftsområdet har tillförts ytterligare medel mot-<br>svarande 50 miljoner kronor per år för åren 1998-<br>2000 för vissa satsningar inom ramen för landshöv-<br>dingeuppdraget.</p>
<p>År 1998 inryms även vissa utgifter för den s.k.<br>Söderhamnssatsningen.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningen av den ekono-<br>miska ramen utgått från att besparingar på 90 mil-<br>joner kronor skall göras från och med 1998. Bespa-<br>ringen skall på sikt i sin helhet tas ut på anslaget för<br>sysselsättningsbidrag genom regelförändringar. Den-<br>na besparing är enligt regeringens bedömning möjlig<br>utan att försämra möjligheten att uppnå de regional-<br>politiska målen.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 3 602 miljoner kronor, för år 1999 till 3 553<br>miljoner kronor och för år 2000 till 3 373 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och<br>naturvård</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar frågor rörande hushållning<br>med naturresurser, biologisk mångfald och natur-<br>vård, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrå-<br>gor, miljöskydd, miljö- och kretsloppsforskning, ke-<br>mikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor<br>kopplade till kärnkraften samt internationellt miljö-<br>samarbete. Utgiftsområdet omfattar vidare utgifter<br>för Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för<br>miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Statens strål-<br>skyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion. De<br>totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår enligt<br>statsbudgeten år 1997 till ca 1,3 miljarder kronor,<br>varav ca 1,1 miljarder kronor för miljövård och 0,2<br>miljarder kronor för strålskydd och kärnsäkerhet.</p>
<p>Utöver de besparingar som ingår i konsoliderings-<br>programmet för 1998 (177 miljoner kronor) har re-<br>geringen vid sin beräkning av den ekonomiska ra-<br>men utgått från att ytterligare besparingar görs inom<br>utgiftsområdet. Dessa besparingar uppgår till 18<br>miljoner kronor från och med år 1998. Vidare bort-<br>faller från och med 1999 resterande medel från ener-<br>giskatteöverenskommelsen. Ambitionen är att vissa<br>besparingar skall kunna kompenseras genom medel<br>från Stiftelsen för strategisk miljöforskning<br>(MISTRA).</p>
<p>I bilaga 5 redovisas utförligt regeringens strategi<br>för att öka takten i omställningen till ett ekologiskt<br>hållbart samhälle. Under utgiftsområde 18 har rege-<br>ringen som ett inslag i denna strategi beräknat totalt</p>
<p>5,4 miljarder kronor åren 1998 till 2000 för ett lo-<br>kalt investeringsprogram för ett ekologiskt hållbart<br>samhälle.</p>
<p>Förslag om en miljöbalk avses lämnas till riksda-<br>gen hösten 1997. Förslaget syftar till en samordnad<br>och skärpt miljölagstiftning. Regeringen avser vidare<br>att förelägga riksdagen förslag till bl. a. nya och om-<br>arbetade miljömål i en samlad miljöproposition vå-<br>ren 1998.</p>
<p>Enligt energipropositionen (prop. 1996/97:84) in-<br>nebär ett beslut om kärnkraftsaweckling ett behov<br>av ökade arbetsinsatser från Kärnkraftsinspektionen<br>och Strålskyddsinstitutet. Resurserna härför avses<br>finansieras via avgifter från kärnkraftsindustrin. Ut-<br>giftsområdesramen för åren 1998 - 2000 kommer att<br>justeras när erforderliga resurer för de båda myndig-<br>heterna har kunnat bedömas.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 1 150 miljoner kronor, för år 1999 till 1 113<br>miljoner kronor och för år 2000 till 1 124 miljoner<br>kronor.</p>
<p>113</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h4>Utgiftsområde 21: Energi</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar energiforskning och energi-<br>teknisk utveckling, investeringsbidrag till utbyggnad<br>av el- och värmeproduktion samt ekonomiskt stöd<br>för effektivisering och minskad elanvändning. Ut-<br>giftsområdet omfattar också ett program för energi-<br>effektivisering m.m. i bland annat Baltikum och Öst-<br>europa, vilket utgör en viktig del av den svenska<br>klimatpolitiken. För år 1997 uppgår de totala utgif-<br>terna för utgiftsområdet enligt statsbudget till 0,5<br>miljarder kronor.</p>
<p>Regeringen har i proposition 1996/97:84 En ut-<br>hållig energiförsörjning föreslagit riktlinjer för ener-<br>gipolitiken. Ett nytt energipolitiskt program inrättas<br>för omställningen av det svenska energisystemet.<br>Satsningen uppgår till totalt drygt 9 miljarder kronor<br>och löper fram t.o.m. år 2004. Programmet omfattar<br>åtgärder som syftar till att på ett kostnadseffektivt<br>sätt minska användningen av el för uppvärmning,<br>utnyttja det befintliga elsystemet effektivare och öka<br>tillförseln av el och värme från förnybara energikäl-<br>lor. Särskilda åtgärder vidtas för att utveckla el- och<br>värmeförsörjningen i Sydsverige. Fortsatta energipo-<br>litiska insatser på klimatområdet genomförs. I pro-<br>positionen har regeringen också föreslagit att en ny<br>central energimyndighet skall inrättas den 1 januari<br>1998.</p>
<p>Programmet finansieras i huvudsak på följande<br>sätt: Inledningsvis (1997-1998) genom att befintliga<br>reserverade medel från tidigare energiprogram samt<br>medel från Energiteknikfonden dras in. Vidare tillva-<br>ratas befintligt resursutrymme inom utgiftsområde<br>21 motsvarande knappt 300 miljoner kronor per år.<br>Det återstående finansieringsbehovet tillgodoses ge-<br>nom att del av den ram som regeringen föreslår av-<br>sätts för en ekologiskt hållbar utveckling ianspråktas.</p>
<p>Det energipolitiska programmets huvudinriktning<br>är en kraftfull långsiktig satsning på forskning, ut-<br>veckling och demonstration av ny energiteknik. Nä-<br>rings- och teknikutvecklingsverket föreslås få huvud-<br>ansvaret för att verkställa merparten av det<br>energipolitiska programmet. Ansvaret bör föras över<br>till den nya energimyndigheten vid dess inrättande.<br>Stödet till kärnteknisk forskning och forskningsreak-<br>tom i Studsvik anvisades tidigare under utgiftsområ-<br>det. Från och med år 1998 anvisas medel för detta<br>ändamål under utgiftsområde 16. Regeringen har vid<br>beräkningen av den ekonomiska ramen utgått från<br>att besparingar uppgående till 6 miljoner kronor görs<br>inom utgiftsområdet. Besparingarna skall finansiera<br>av regeringen föreslagna utgiftsökningar.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 1 569 miljoner kronor, för år 1999 till 1 812<br>miljoner kronor och för år 2000 till 1 490 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 22: Kommunikationer</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar investeringar i samt drift<br>och underhåll av vägar och järnvägar. Utgiftsområ-<br>det omfattar även sjöfart, luftfart, post, telekommu-<br>nikationer, forskning samt övergripande informa-<br>tionsteknikfrågor. De totala utgifterna för<br>utgiftsområdet uppgår under år 1997 enligt stats-<br>budget till 25,1 miljarder kronor, varav ca 22 miljar-<br>der kronor utgörs av utgifter för vägar och järnvä-<br>gar.</p>
<p>Riksdagen beslutade i mars 1997 om en utveck-<br>ling av transportinfrastrukturen som skall främja ett<br>miljöanpassat och trafiksäkert transportsystem och<br>bidra till tillväxt och sysselsättning i alla delar av<br>landet. Denna inriktning skall ligga till grund för tra-<br>fikverkens infrastrukturplaner för perioden 1998-<br>2007.</p>
<p>Regeringen avser att avge ett samlat förslag till<br>riksdagen under 1998 om den framtida kommunika-<br>tionspolitiken. Regeringens förslag kommer att syfta<br>till att åstadkomma ett miljöanpassat transportsys-<br>tem som främjar välfärd och tillväxt.</p>
<p>Regeringen angav i budgetpropositionen för år<br>1997 att en samlad bedömning av de ekonomiska<br>konsekvenserna med anledning av Schengensamar-<br>betet skulle ges i vårpropositionen. För närvarande<br>saknas förutsättningar att bedöma dessa konsekven-<br>ser på en mer detaljerad nivå. Bland annat är lämplig<br>ambitionsnivå vad gäller gränskontrollen inte möjlig<br>att bedöma förrän samarbetet fungerar operativt.<br>Inriktningen är numera att ett operativt tillträde för<br>de nordiska länderna skall ske före utgången av år<br>1999. Regeringen anser dock att eventuellt ökade<br>utgifter under åren 1998 - 2000 skall finansieras in-<br>om berörda utgiftsområden.</p>
<p>Regeringen anser att det är viktigt att anpassning-<br>en av de svenska flygplatserna till de krav som<br>Schengensamarbetet ställer genomförs på ett sådant<br>sätt att ett operativt tillträde till Schengensamarbetet<br>ej försenas därav. Luftfartsverket har presenterat ett<br>förslag till anpassningsprogram som innebär investe-<br>ringar på 592 miljoner kronor under 1997-1999.<br>Regeringen accepterar inriktningen i Luftfartsverkets<br>förslag. Några särskilda anslagsmedel kan dock inte<br>disponeras för Luftfartsverket eller andra myndighe-<br>ter för åtgärder i samband med en svensk anslutning<br>till Schengensamarbetet. Med hänsyn till omfatt-<br>ningen av de investeringar som kommer att behöva<br>ske anser regeringen att en viss nedsättning av Luft-<br>fartsverkets inleveranskrav bör kunna ske. Regering-<br>en avser att återkomma med ett närmare förslag i<br>budgetpropositionen.</p>
<p>Utgiftsområdet beräknas tillföras 1 650 miljoner<br>kronor från och med år 1999, för genomförande av<br>ett nationellt investeringsprogram för infrastruktur-<br>utveckling. Programmet avses omfatta ytterligare<br>medel som behövs för finansiering av vissa in-<br>frastrukturinvesteringar som inte ingår i den ordina-</p>
<p>114</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>rie planeringsramen, men som bedöms kunna ge en<br>ökad långsiktig konkurrenskraft, ökade möjligheter<br>till uthållig tillväxt och en ökad sysselsättning. Det<br>nationella investeringsprogrammet presenteras när-<br>mare i avsnitt 4, Politiska prioriteringar.</p>
<p>Utöver tillkomsten av det nationella investerings-<br>programmet är förändringen av utgiftsområdesra-<br>mama för 1998 och 1999, jämfört med de ramar<br>som beräknades i budgetpropositionen för år 1997,<br>främst en följd av tekniska anslagsjusteringar i form<br>av ny pris- och löneomräkning.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 23 957 miljoner kronor, för år 1999 till 26 459<br>miljoner kronor och för år 2000 till 27 137 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske<br>med anslutande näringar</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar jordbruk och trädgårdsnä-<br>ring, fiske, rennäring, djurskydd och djurhälsovård,<br>livsmedelskontroll, viss utbildning och forskning<br>samt skogsnäring. De totala utgifterna för utgiftsom-<br>rådet uppgår år 1997 enligt statsbudget till 13,3<br>miljarder kronor. Två tredjedelar av utgifterna finan-<br>sieras från EG-budgeten. Merparten av EG-stödet,<br>7,1 miljarder kronor, avser obligatoriska åtgärder<br>såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och<br>exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade, frivil-<br>liga stöd och ersättningar som förutsätter nationell<br>medfinansiering. Till dessa hör miljöersättningar,<br>stöd till mindre gynnade områden och strukturstöd.</p>
<p>Till forskning och utbildning har för år 1997 an-<br>slagits 1,2 miljarder kronor. Häri inbegrips även Sve-<br>riges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets<br>forskningsråd. Förvaltningskostnaderna för övriga<br>myndigheter sammantagna svarar för fem procent av<br>utgiftsområdets totala utgifter.</p>
<p>Utgifterna inom utgiftsområdet är till stor del<br>bundna då de styrs av EG:s regelverk och kan endast<br>påverkas genom förändringar av den gemensamma<br>jordbrukspolitiken (CAP). Detta gäller även admi-<br>nistrationen av CAP som tar betydande resurser i an-<br>språk.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningen av utgiftsområ-<br>desramen utgått från en neddragning med 50 miljo-<br>ner kronor på regionala stöd till jordbruket, 13 mil-<br>joner kronor på stödet till avbytarverksamheten och<br>5 miljoner kronor på Skogsvårdsorganisationen.<br>Därtill har hänsyn tagits till den tidigare aviserade<br>besparingen på 23 miljoner kronor. Regeringen har<br>även beaktat driftskostnader för den digitala block-<br>databasen (se vidare avsnitt 6.20) Ramen har också<br>ökats med 700 miljoner kronor för bland annat en<br>utvidgning av miljöprogrammet för jordbruket vilket<br>medfinansieras från EU-budgeten.</p>
<p>Ramen kan komma att justeras i budgetproposi-<br>tionen, bland annat för en ökning av antalet utbild-<br>ningsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet och för<br>administration av system för märkning och identifie-<br>ring av nötkreatur samt för obligatoriska kontrollåt-<br>gärder inom fiskets område. Ramen för utgiftsområ-<br>det beräknas för år 1998 till 13 938 miljoner kronor,<br>för år 1999 till 14 014 miljoner kronor och för år<br>2000 till 14 084 miljoner kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 24: Näringsliv</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, teknologisk<br>infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk forskning<br>och utveckling, utrikeshandel, export- och investe-<br>ringsfrämjande, kooperativa frågor samt konsument-<br>frågor. För år 1997 uppgår de totala utgifterna enligt<br>statsbudget till 2,9 miljarder kronor.</p>
<p>Under den fortsatta mandatperioden kommer<br>småföretagens betydelse som skapare av sysselsätt-<br>ning m.m. att uppmärksammas i högre grad. Inrikt-<br>ningen är att öka de små företagens, inklusive den<br>kooperativa företagsformens, möjligheter att bidra<br>till tillväxt och sysselsättning.</p>
<p>Riksdagen fattade i december 1996 beslut om re-<br>geringens forskningspolitik för budgetåren 1997-<br>1999. Beslutet innebar bland annat ökade krav på<br>högskolans samverkan med det omgivande samhället<br>samt fasta och ökade forskningsresurser vid de<br>mindre och medelstora högskolorna. Regeringen an-<br>ser att detta är två viktiga förändringar som bidrar<br>till att stärka svenska företags kunskapsbas och in-<br>ternationella konkurrenskraft.</p>
<p>En varaktig besparing uppgående till 287 miljoner<br>kronor har genomförts på anslaget för Teknisk<br>forskning och utveckling budgetåret 1997 och en be-<br>sparing om ytterligare ca 100 miljoner kronor är se-<br>dan tidigare beslutad för budgetåret 1998. Dessa be-<br>sparingar kommer till viss del att kompenseras av<br>medel från de s.k. forskningsstiftelserna.</p>
<p>Regeringen har vid sin beräkning av den ekono-<br>miska ramen tagit hänsyn till extra satsningar på 10<br>miljoner kronor vardera för information om koope-<br>rativt företagande och kvinnors företagande från och<br>med 1998. Vidare har regeringen utgått från att yt-<br>terligare besparingar utöver de tidigare beslutade<br>görs inom utgiftsområdet. Dessa besparingar uppgår<br>till 39 miljoner kronor från och med år 1998 och<br>skall finansiera av regeringen föreslagna utgiftsök-<br>ningar.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 2 572 miljoner kronor, för år 1999 till 2 555<br>miljoner kronor och för år 2000 till 2 602 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>115</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h4>Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till<br>kommuner</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag<br>till kommuner och landsting.</p>
<p>För år 1997 beräknas de totala utgifterna enligt<br>statsbudget till 83,6 miljarder kronor, varav 62,2<br>miljarder kronor avser det generella statsbidraget till<br>kommuner och landsting, 21,0 miljarder kronor av-<br>ser det statliga utjämningsbidraget till kommuner<br>och landsting samt 0,4 miljarder kronor bidrag till<br>särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.<br>Det statliga utjämningsbidraget motsvaras av en lika<br>hög utjämningsavgift på statsbudgetens inkomstsida.</p>
<p>För att förbättra sysselsättningsutvecklingen i<br>kommunsektorn och värna vård, omsorg och skola<br>anser regeringen att utgiftsområdet bör tillföras<br>8 000 miljoner kronor från och med år 1998. Rege-<br>ringen uttalade hösten 1996 att den är beredd att ut-<br>färda ett s.k. återbetalningsskydd på upp till 2 600<br>miljoner kronor, med anledning av regeringens be-<br>slut att räkna upp de preliminära skatteinkomsterna<br>för år 1997. Enligt nuvarande bedömning bör ytter-<br>ligare 2 300 miljoner kronor engångsvist för år 1999<br>tillföras utgiftsområdet för att finansiera återbetal-<br>ningsskyddet. Därutöver påverkas utgiftsområdet av<br>vissa regleringar av statliga åtgärder som har kom-<br>munal-ekonomiska effekter (se avsnitt 8).</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för 1998 till<br>93 255 miljoner kronor, till 95 988 miljoner kronor<br>år 1999 och till 93 848 miljoner kronor år 2000.</p>
<h4>Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.</h4>
<p>Utgiftsområdet omfattar anslagen Oförutsedda utgif-<br>ter och Statsskuldsräntor.</p>
<p>För år 1997 beräknas de totala utgifterna till<br>102 410 miljoner kronor varav 10 miljoner kronor<br>till Oförutsedda utgifter. Ränteutgiftsnivån beräknas<br>vara i stort sett oförändrad fram till år 1999 då den<br>faller med omkring 10 miljarder kronor. Den stabila<br>utgiftsnivån beror på förhållandevis små förändring-<br>ar i statsskuldstocken samt relativt stabila ränteanta-<br>ganden under perioden.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 99 910 miljoner kronor, för år 1999 till 91 210<br>miljoner kronor och för år 2000 till 89 410 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska<br>Gemenskapen</h4>
<p>Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europeiska<br>Gemenskapens allmänna budget (EU-budgeten). För<br></p>
<p>år 1997 beräknas de totala utgifterna till 18,8 mil-<br>jarder kronor.</p>
<p>EU-budgeten omfattar den Europeiska Gemen-<br>skapens samtliga förväntade inkomster och utgifter.<br>Budgeten finansieras huvudsakligen av de s.k. egna<br>medlen, vilka utgörs av avgifter från medlemslän-<br>derna.</p>
<p>Den sammanlagda avgiften från medlemsländerna<br>till EU-budgeten består av fyra huvudkomponenter:<br>tullar, särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter,<br>mervärdesskattebaserad avgift samt en avgift beräk-<br>nad på bruttonationalinkomsten. Den svenska avgif-<br>ten budgeteras på fyra anslag motsvarande uppdel-<br>ningen i dessa fyra komponenter.</p>
<p>Återbetalningen av delar av avgiften enligt den<br>s.k. infasningsöverenskommelsen budgeteras under<br>inkomsttitel.</p>
<p>EU-budgeten fastställs årligen inom ramen för<br>fastställt flerårigt budgetbeslut, s.k. finansiellt per-<br>spektiv. Det finansiella perspektivet grundas på rå-<br>dets beslut om gemenskapens egna medel<br>(94/728/EG, Euroatom), vilket bland annat anger<br>taket för medlemsländernas finansieringsansvar för<br>budgeten. Det nuvarande beslutet avser 1995-1999.<br>Det tak som gäller för 1999 förlängs tills annat be-<br>slutas. Taket uttrycks som procentuell andel av ge-<br>menskapens samlade BNI. För 1997 uppgick taket<br>till 1,24 % av BNI. För 1998 uppgår taket till 1,26<br>% av BNI och 1999 till 1,27 % av BNI. Beslutet in-<br>nebär alltså en real ökning av utrymmet för gemen-<br>skapsbudgetens omfattning och en potentiell ökning<br>av Sveriges avgift till budgeten om unionen väljer att<br>utnyttja detta utrymme fullt ut.</p>
<p>Budgetläget i flera medlemsländer, tillsammans<br>med de budgetpolitiska åtaganden medlemsländerna<br>gjort vad gäller de nationella budgetarna gör det<br>dock mindre sannolikt att unionen kommer att välja<br>att utnyttja detta utrymme fullt ut.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas för år 1998<br>till 20 006 miljoner kronor, för år 1999 till 21 169<br>miljoner kronor och för år 2000 till 21 864 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Socialförsäkringssektorn vid sidan av<br>statsbudgeten</h4>
<p>Huvuddelen av socialförsäkringarna redovisas på<br>statsbudgeten. Vid sidan av statsbudgeten finns dock<br>den allmänna tilläggspensionen (ATP), delpensionen<br>samt arbetsskadeförsäkringen.</p>
<p>Allmän tilläggspension utges i form av ålderspen-<br>sion, förtidspension, efterlevandepension till vuxna<br>samt barnpension. Administrationskostnaderna fi-<br>nansieras inom systemet. De totala utgifterna inom<br>området uppgår enligt statsbudgeten för år 1997 till<br>ca 132 miljarder kronor. Utgifterna för ATP styrs av<br>antalet förmånsberättigade personer, utvecklingen av</p>
<p>116</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>intjänade ATP-poäng samt den allmänna prisutveck-<br>lingen.</p>
<p>ATP finansieras genom en tilläggspensionsavgift<br>som för närvarande är 13 procent för både arbetsgi-<br>vare och egenföretagare, en allmän ålderspen-<br>sionsavgift på 1 procent för löntagare samt via av-<br>kastning från allmänna pensionsfonden (AP-fonden).<br>I enlighet med de av riksdagen beslutade riktlinjerna<br>för ålderspensionsreformen skall pensionsavgifter<br>inte tas ut på inkomstdelar som överstiger förmån-<br>staket. Mot denna bakgrund gäller från och med 1<br>januari 1995 att 7 procent av intäkterna från ATP-<br>avgiften förs till statsbudgeten. Vidare förs från och<br>med denna tidpunkt en viss andel (för närvarande 11<br>procent) av intäkterna från ATP-avgiften över till en<br>särskild förvaltning hos Riksgäldskontoret för att<br>pensionsrätter inom det kommande premiereservsys-<br>temet inom det reformerade ålderspensionssystemet<br>skall kunna tillgodoräknas från och med inkomståret<br>1995.</p>
<p>Delpension beviljas försäkrad mellan 61 och 64 år<br>som minskat sin arbetstid med minst fem timmar<br>och som mest tio timmar per vecka. Delpensionen<br>finansieras med delpensionsavgiften och avkastning<br>på delpensionsfonden. Avgiften uppgår för närva-<br>rande till 0,2 procent för både arbetsgivare och egen-<br>företagare. Den 1 juli 1994 gjordes inskränkningar i<br>rätten till delpension. Förändringarna har lett till en<br>kraftig minskning av antalet nybeviljade delpensio-<br>ner. I samband med att ålderspension enligt de re-<br>formerade reglerna kommer att börja utbetalas från<br>och med år 2001 skall inga nya delpensioner bevil-<br>jas.</p>
<p>Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, upp-<br>dragstagare och egenföretagare och ger ersättning<br>för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i<br>sitt arbete. Från arbetsskadeförsäkringen utbetalas<br>egenlivräntor, efterlevandelivräntor, begravnings-<br>hjälp, sjukpenning i vissa fall samt ersättning i sam-<br>band med sjukhusvård utom riket, tandvård och er-<br>sättning för särskilda hjälpmedel. Arbetsskade-<br>försäkringen skall finansieras via en socialavgift och<br>avkastning från arbetsskadefonden. Avgiften till ar-<br>betsskadeförsäkringen är 1,38 procent för arbetsgi-<br>vare och 1,40 procent för egenföretagare. Fonden<br>uppvisar sedan år 1987 ett underskott. Det löpande<br>underskottet har finansierats över statsbudgeten. Se-<br>dan budgetåret 1994/95 är dock utgifterna lägre än<br>inkomsterna. Det löpande överskottet uppgick till ca<br>3 400 miljoner kronor år 1996 och det ackumulera-<br>de underskottet till ca 15 900 miljoner kronor den<br>31 december 1996.</p>
<p>I den ekonomiska vårpropositionen för budgetåret<br>1997 aviserade regeringen ändrade regler för beräk-<br>ning av antagandeinkomst i samband med beslut om<br>förtidspension. Riksförsäkringsverket har haft i upp-<br>drag att lämna förslag till utformning av ändrade<br>regler. Regeringen avser att återkomma i budgetpro-<br></p>
<p>positionen med förslag till ändrade regler. Reglerna<br>avses träda i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>Regeringen har vid sin beräkning av den ekono-<br>miska ramen för socialförsäkringssektorn vid sidan<br>av statsbudgeten utgått från besparingar motsvaran-<br>de 67 miljoner kronor år 1998, 200 miljoner kronor<br>år 1999 samt 317 miljoner kronor år 2000.</p>
<p>I budgetlagen fastställs principen att statens in-<br>komster och utgifter skall bruttoredovisas. Dessutom<br>gäller att statsbudgeten, med vissa undantag, skall<br>omfatta alla inkomster och utgifter samt andra be-<br>talningar som påverkar statens lånebehov. Mot bak-<br>grund härav skall en översyn göras av nuvarande<br>fonder inom respektive departementsområde. För-<br>slag till förändring, vilket kräver riksdagsbeslut, skall<br>läggas i budgetpropositionen för år 1998.</p>
<p>Ramen beräknas för år 1998 till 133 047 miljoner<br>kronor, för år 1999 till 138 150 miljoner kronor och<br>för år 2000 till 143 162 miljoner kronor.</p>
<p>TABELL 5.9 YTTERLIGARE ÅTGÄRDER FÖR ATT<br>FINANSIERA UTGIFTSÖKNINGAR</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>U0 1: Rikets styrelse</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Neddragning presstöd</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 2: Samhällsekonomi och finans-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>förvaltning</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Effektivisering av myndigheter</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>U0 3: Skatteförvaltning och uppbörd</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Besparing skatt och tull</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>U0 4: Rättsväsendet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Indragning hyresmedel inom kriminalvår-</p></td><td>
<p>64</p></td><td>
<p>64</p></td><td>
<p>64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>den</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>UO 5: Utrikesförvaltning och inter-<br>nationell samverkan</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fredsfrämjande verksamhet/ökade effek-<br>tivitetskrav på Svenska institutet</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>UO 6: Totalförsvar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Besparing på Fö:s myndighe-</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ter/Fredsfrämjande verksamhet</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>UO 8: Invandrare och flyktingar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Invandrarverket extraordinära kostnader</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning av transportkostnader</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9: Hälsovård, sjukvård och social</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>omsorg</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Insatser mot AIDS</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>UO 15: Studiestöd</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Besparing timersättning, studiemedel</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
</table>
<p>avseende utlandsstudier och efterkon-<br>troll m.m.</p>
<p>U0 16: Utbildning och universitets-<br>forskning</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Bidraget till svensk undervisning i utlan-<br>det minskas, rationaliseringskrav på ut-</p></td><td>
<p>213</p></td><td>
<p>153</p></td><td>
<p>135</p></td></tr>
</table>
<p>bildningsverksamheterna m.m.</p>
<p>117</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>UO 17: Kultur, medier, trossamfund<br>och fritid</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ytterligare besparingar</p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>6,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18: Samhällsplanering, bostads-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>försörjning och byggande</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Neddragning av anslaget för SGI 111</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebidrag</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19: Regional utjämning och ut-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>veckling</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Besparing sysselsättningsbidrag</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>UO 20: Allmän miljö- och naturvård</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Besparing myndigheter</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>UO 21: Energi</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Neddragning av energiforskning</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>U0 23: Jord- och skogsbruk, m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionala stöd till jordbruket</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avbytarverksamhet</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Neddragning av anslaget för regionala</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogsvårdsorganisationen</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>U0 24: Näringsliv</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Neddragning myndigheter m.m.</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>39</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsminskningar</p></td><td>
<p>1 117</p></td><td>
<p>895</p></td><td>
<p>921</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Inkomstförstärkningar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntesättning räntekonto U0 6</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tobaksskatt</p></td><td>
<p>1 990</p></td><td>
<p>1 770</p></td><td>
<p>1 770</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa inklusive inkomstförstärkning</p></td><td>
<p>3 207</p></td><td>
<p>2765</p></td><td>
<p>2791</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Därav finansiering av fempunktspro-</p></td><td>
<p>2 425</p></td><td>
<p>1 316</p></td><td>
<p>1 216</p></td></tr>
</table>
<p>grammet</p>
<h3>5.7 Utfallet för budgetåret 1995/96</h3>
<p>Samtliga siffror i detta avsnitt avser hela budgetåret<br>1995/96, dvs. 18 månader. Utfallet för budgetåret<br>1995/96 avviker avsevärt från vad som beräknades i<br>statsbudgeten. Budgetunderskottet blev 140 miljar-<br>der kronor istället för budgeterade 215 miljarder<br>kronor, alltså 75 miljarder kronor lägre än beräknat.<br>Till denna stora förbättring finns flera förklaringar,<br>främst förändringar av den makroekonomiska ut-<br>vecklingen men också tekniska.</p>
<p>Statsbudgeten justerades under budgetåret i<br>tilläggsbudgetar. Justeringarna är i princip av två<br>olika slag, dels tekniska justeringar som inte påver-<br>kar budgetsaldo eller lånebehov, dels övriga juste-<br>ringar. Dessa förändringar framgår av kolumnerna<br>”Tilläggsbudget” i nedanstående tabeller. Den störs-<br>ta justeringen beror på en omläggning av kommu-<br>nernas momsbetalningssystem samt skatteutjäm-<br>ningssystemet (prop 1995/96:64) och leder till att<br>både inkomster och utgifter ökar med 40 miljarder<br>kronor. Varken budgetsaldot eller lånebehovet på-<br>verkas. Den näst största förändringen rör försvarets<br></p>
<p>förskottsbetalningar. Justeringen innebär att budget-<br>saldot förbättras med 15 miljarder kronor, men inte<br>heller detta påverkar lånebehovet. Försvarets utgifter<br>justeras dessutom ned med ytterligare 3 miljarder<br>kronor till följd av en förskjutning av utbetalningar<br>till senare år. Övriga justeringar hänger samman med<br>satsningar inom vissa områden, främst inom utbild-<br>ningsområdet, och innebär utgiftsökningar med<br>sammanlagt 9 miljarder kronor.</p>
<p>För att rensa bort effekten av de stora tekniska<br>förändringarna och få en mer relevant jämförelse be-<br>räknas avvikelser från budget i detta avsnitt som<br>skillnaden mellan totalt anvisade medel och utfall.<br>Beräknat på detta sätt uppgår det budgeterade un-<br>derskottet till 206 miljarder kronor och utfallet är 66<br>miljarder kronor lägre.</p>
<p>Utgifter</p>
<p>Utgiftssidan uppvisar sammantaget ett underskri-<br>dande på 12 miljarder kronor av vilket lägre utgifter<br>för statsskuldsräntor utgör 8 miljarder kronor.</p>
<p>Bakom det sammantagna underskridandet ligger<br>dock stora avvikelser från budget, både uppåt och<br>nedåt. De huvudsakliga orsakerna till avvikelserna<br>mellan budget och utfall redovisas nedan för berörda<br>departement.</p>
<p>Försvarsdepartementet</p>
<p>I tilläggsbudget minskades försvarets anslag med ca<br>18 miljarder kronor. Detta är till övervägande delen,<br>ca 15 miljarder kronor, en teknisk förändring. De<br>förskott som Försvarets materielverk betalar till för-<br>svarsindustrin över anslaget skall fortsättningsvis fi-<br>nansieras genom att Försvarets materielverk tar upp<br>lån i Riksgäldskontoret. Denna omläggning gör att<br>statsbudgetens utgifter minskar. Statens lånebehov<br>påverkas dock inte. Förbättringen av budgetsaldot<br>motsvaras av en ökning av Riksgäldskontorets net-<br>toutlåning. Det återstående beloppet, 3 miljarder<br>kronor är endast överflyttade till 1997 på grund av<br>leveransförseningar. Resten av underskridandet be-<br>ror i huvudsak på tidsförskjutningar av materielin-<br>köp.</p>
<p>Socialdepartementet</p>
<p>Inom Socialdepartementets område finns samman-<br>lagt ett betydande underskridande men bakom detta<br>döljer sig avvikelser från budget både uppåt och<br>nedåt. En överskattning i statsbudgeten av antalet<br>födda barn gjorde att utgifterna för föräldraförsäk-<br>ring och barnbidrag sammantagna blev 4,3 miljarder<br>kronor lägre än budgeterat. Sjuktalet har också visat<br>sig för högt räknat. Utgifterna för sjukpenning och<br>rehabilitering blev därför 4,9 miljarder kronor lägre<br>än anvisat i statsbudgeten.</p>
<p>118</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>TABELL 5.10 UPPFÖLJNING AVI995/96<br>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Statsbudget</p></td><td>
<p>Tilläggsbudget</p></td><td>
<p>Anvisat totalt</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>Differens</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>938,0</p></td><td>
<p>31,6</p></td><td>
<p>969.6</p></td><td>
<p>957,2</p></td><td>
<p>-12,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>723,1</p></td><td>
<p>40,6</p></td><td>
<p>763,7</p></td><td>
<p>817,0</p></td><td>
<p>53,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldo</p></td><td>
<p>-215,0</p></td><td></td><td>
<p>-205,9</p></td><td>
<p>-140,3</p></td><td>
<p>65,6</p></td></tr>
</table>
<p>TABELL 5.11 UPPFÖLJNING AV UTGIFTERNA 1995/96,18 MÅN</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Miljarder kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>DEPARTEMENT</p></td><td>
<p>STATSBUDGET</p></td><td>
<p>TILLÄGGSBUDGET</p></td><td>
<p>ANVISAT TOTALT</p></td><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>DIFFERENS</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statschefen och regeringen</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>-1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justitiedepartementet</p></td><td>
<p>29,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>29,2</p></td><td>
<p>29,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrikesdepartementet</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>24,1</p></td><td>
<p>23,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försvarsdepartementet</p></td><td>
<p>64,1</p></td><td>
<p>-18,0</p></td><td>
<p>46,1</p></td><td>
<p>44,9</p></td><td>
<p>-1.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialdepartementet</p></td><td>
<p>261,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>261,7</p></td><td>
<p>257,3</p></td><td>
<p>-4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunikationsdepartementet</p></td><td>
<p>36,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>36,2</p></td><td>
<p>43,6</p></td><td>
<p>7,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansdepartementet</p></td><td>
<p>112,4</p></td><td>
<p>40,8</p></td><td>
<p>153,2</p></td><td>
<p>147,6</p></td><td>
<p>-5,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningsdepartementet</p></td><td>
<p>57,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>60,7</p></td><td>
<p>56,5</p></td><td>
<p>-4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruksdepartementet</p></td><td>
<p>18.7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>19,3</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>-3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsdepartementet</p></td><td>
<p>136,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>137,4</p></td><td>
<p>145,3</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kulturdepartementet</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>7.0</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsdepartementet</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>51,7</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Civildepartementet</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljödepartementet</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>-0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksdagen och dess myndigheter</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>132,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>132,0</p></td><td>
<p>123,8</p></td><td>
<p>-8,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändringar av anslagsberäkningar m.m.</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-2.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>938,0</p></td><td>
<p>31,6</p></td><td>
<p>969,6</p></td><td>
<p>957,2</p></td><td>
<p>-12,3</p></td></tr>
</table>
<p>Till följd av avrundningar stämmer inte summeringen i tabellen.</p>
<p>Kostnaderna för sjukvårdsförmåner, främst läkeme-<br>delssubventioner, blev 3,4 miljarder kronor högre än<br>i statsbudgeten främst till följd av nya och dyrare lä-<br>kemedel. Bostadsbidragen överskred också budgeten<br>med 1,6 miljarder kronor.</p>
<p>Kommunikationsdepartementet</p>
<p>På Kommunikationsdepartementets område över-<br>skreds statsbudgeten med 7,4 miljarder kronor. An-<br>ledningen till detta är att tidigare reserverade medel<br>nu använts. Vägverkets anslag för bland annat drift<br>och underhåll av statliga vägar har redan tidigare<br>beräknats för kalenderårsvis användning. Medel an-<br>visades dock budgetårsvis, ett halvår i förväg. Vid<br>ingången till 1995/96 hade Kommunikationsdepar-<br>tementet en ingående reservation på 10,6 miljarder<br>kronor och den nu återstående reservationen uppgår<br>till 2,4 miljarder kronor. En stor del av reservtions-<br>medlen var således planerade att förbrukas under<br>1995/96. Detta är följaktligen inte ett överskridande<br>i vanlig mening utan en effekt av en budgetteknisk<br>förändring.</p>
<p>Finansdepartementet</p>
<p>Underskridandet på Finansdepartementet beror till<br>övervägande delen på att avgiften till EU reviderats<br>ned med totalt 4,1 miljarder kronor. Vid beräkning-<br>en av statsbudgeten överskattades de tullinkomster<br>som ingår i Sveriges EU-avgift med 1,8 miljarder<br>kronor. Därutöver överskattades EU-budgetens ut-<br>giftsnivå främst 1995 vilket återspeglas i att den<br>BNI-baserade avgiften blev 2,7 miljarder kronor läg-<br>re än beräknat i statsbudgeten.</p>
<p>Utbildningsdepartementet</p>
<p>Utgifterna inom Utbildningsområdet blev 4 miljarder<br>kronor lägre än anvisat. Detta beror till stor del på<br>att medel för utbildningssatsningar som beslutats<br>under året inte utnyttjats i den utsträckning som be-<br>räknats</p>
<p>Jordbruksdepartementet</p>
<p>Jordbruksdepartementets budget underskreds med</p>
<p>3,5 miljarder kronor. Till största delen beror detta på<br>att EU-finansierade stöd inte utnyttjats som beräknat</p>
<p>119</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>vilket också leder till att utgifterna för den svenska<br>medfinansieringen minskar. Underskridandet beror<br>till stor del på tidsförskjutningen i utbetalningarna av<br>sådana stöd, vilket innebär att utgifterna istället be-<br>lastar statsbudgeten kommande år. Tidsförskjut-<br>ningen förklaras i sin tur till viss del av att den ge-<br>mensamma politiken för den aktuella perioden inte<br>varit helt införd. Dessa underskridanden ger inte en<br>lika stor minskning av budgetsaldot eftersom ett lågt<br>utnyttjande av EU-finansierade stöd också innebär<br>lägre inkomster från EU.</p>
<p>Arbetsmarknadsdepartementet</p>
<p>Inom Arbetsmarknadsdepartementets område är av-<br>vikelserna mellan budget och utfall mycket stora,<br>främst vad gäller arbetslöshetsersättningen. På detta<br>anslag överskreds budgeten med 14 miljarder kro-<br>nor. Detta har uppmärksammats flera gånger<br>tidigare. I 1996 års vårproposition beräknades över-<br>skridandet till 11 miljarder kronor och i budgetpro-<br>positionen till 14,5 miljarder kronor. Överskridandet<br>beror huvudsakligen på att arbetslösheten under<br>1996 blivit högre än beräknat i statsbudgeten.</p>
<p>Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>blev 3 miljarder kronor lägre än budgeterat, främst<br>till följd av att arbetsmarknadsverket inte lyckats<br>uppnå de volymer av åtgärder som budgeten var av-<br>sedd för. Som en följd av detta har anslagssparandet<br>ökat ytterligare och totalt fanns vid utgången av<br>1995/96 5,6 miljarder kronor i anslagssparande för<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</p>
<p>Utgifterna för flyktingmottagning har också un-<br>derskridit budgeten, främst till följd av ett lägre antal<br>flyktingar än beräknat.</p>
<p>Statsskuldsräntor</p>
<p>Utgifterna för statsskuldsräntor blev 8 miljarder kro-<br>nor lägre än beräknat i statsbudgeten. Detta kan hu-<br>vudsakligen hänföras till fallande räntenivåer under<br>året och apprecieringen av den svenska kronan.</p>
<p>Inkomster</p>
<p>Utfallet för statsbudgetens inkomster blev samman-<br>taget 53 miljarder kronor högre än beräknat. Några<br>av orsakerna till de ökade inkomsterna är dock av<br>engångskaraktär. Försäljningen av aktier i Nordban-<br>ken ökade inkomsterna med 11,7 miljarder kronor.</p>
<p>Den ändrade uppbörden av mervärdesskatt gav<br>ökade inkomster med 12,9 miljarder kronor. En del<br>av de högre bolagsskatterna för 1996 bedöms också<br>vara engångsvisa.</p>
<p>Prognosen för fysiska personers inkomstskatt har<br>varierat under året. Den huvudsakliga förklaringen<br>till de minskade inkomsterna är en reglering till<br>kommunerna avseende 1994 som betalades ut under<br>1995.</p>
<p>Inkomsterna från juridiska personers skatt har vi-<br>sat sig vara underskattade. Utfallet har stadigt varit<br>högre än prognoserna.</p>
<p>Utfallet för socialavgifterna blev högre än pro-<br>gnostiserat på grund av att lönesummeutvecklingen<br>underskattats. Beslutet att höja arbetsgivaravgiften<br>med 0,2 procentenheter bidrog med 1,3 miljarder<br>kronor. Engångsinbetalningar från Posten och Telia<br>för deras pensionsåtaganden bidrog med ytterligare<br>1,1 miljarder kronor.</p>
<p>Ökningen av momsinkomsterna jämfört med<br>budgeten beror dels på den tidigare nämnda änd-<br>ringen i uppbörden, dels på att modellen för moms-<br>beräkningar reviderats kraftigt och inkomsterna jus-<br>terats upp med ca 10 miljarder kronor, dels på att<br>den ekonomiska utvecklingen blev bättre än väntat.</p>
<p>Övrigtposten är ett netto av ökade och minskade<br>inkomster. Ökningarna utgörs främst av försäljning-<br>ar av aktier i Nordbanken.</p>
<p>Den sammanlagda förbättringen av budgetsaldot i<br>förhållande till totalt anvisade medel är 66 miljarder<br>kronor. Av denna förbättring förklaras ca 80 procent<br>av ökade inkomster, drygt 10 procent av minskade<br>statsskuldsräntor och ca 6 procent av att utgifterna<br>exklusive statsskuldsräntor blivit lägre.</p>
<p>120</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>TABELL 5.12 UPPFÖLJNING AV INKOMSTERNA 1995/96<br>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>INKOMST</p></td><td>
<p>STATSBUDGET</p></td><td>
<p>TILLÄGGSBUDGET</p></td><td>
<p>ANVISAT TOTALT</p></td><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>DIFFERENS</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fysiska personers skatt</p></td><td>
<p>33,7</p></td><td></td><td>
<p>33,7</p></td><td>
<p>25,1</p></td><td>
<p>-8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Juridiska personers skatt</p></td><td>
<p>58,5</p></td><td></td><td>
<p>58.5</p></td><td>
<p>73,7</p></td><td>
<p>15,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialavgifter</p></td><td>
<p>248.1</p></td><td></td><td>
<p>248,1</p></td><td>
<p>259,8</p></td><td>
<p>11,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>168,5</p></td><td>
<p>19.0</p></td><td>
<p>187,5</p></td><td>
<p>213,7</p></td><td>
<p>26,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>66.7</p></td><td></td><td>
<p>66,7</p></td><td>
<p>65,1</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>147,5</p></td><td>
<p>21,6</p></td><td>
<p>169,2</p></td><td>
<p>179.6</p></td><td>
<p>10,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>723,1</p></td><td>
<p>40,6</p></td><td>
<p>763,7</p></td><td>
<p>817,0</p></td><td>
<p>53,3</p></td></tr>
</table>
<h3>5.8 Uppföljning av konsoliderings-<br>programmet</h3>
<p>Det av regeringen genomförda konsolideringspro-<br>grammet med besparingar och inkomstökningar<br>uppgående till ca 126 miljarder kronor är nu i stort<br>sett genomfört. Regeringen har vid två tillfällen per<br>år till riksdagen avrapporterat beslutsläget vad gäller<br>budgetförstärkningarna. I budgetpropositionen åter-<br>stod 890 miljoner kronor att precisera av utgifts-<br>minskningar medan inkomstsidan i sin helhet var<br>preciserad.</p>
<p>TABELL 5.13 KONSOLIDERINGSPROGRAMMET,<br>Varaktig effekt från och med 1998,</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>INKOMSTER</p></td><td>
<p>UTGIFTER</p></td><td>
<p>TOTALT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Preciserade beslut</p></td><td>
<p>59,4</p></td><td>
<p>65,0</p></td><td>
<p>124,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aviserade beslut</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återstår att åtgärda</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>59,4</p></td><td>
<p>66,1</p></td><td>
<p>125,5</p></td></tr>
</table>
<p>De besparingar som återstår finns redovisade i ta-<br>bellen nedan. Summan av de besparingar som åter-<br>står att precisera är i stort sett den samma som vid<br>föregående uppföljningstillfälle. För besparingarna<br>på sjukpenninggrundande inkomst och inkomstbe-<br>greppet kommer preciserade beslut att föreläggas<br>riksdagen under 1997. Besparingarna beskrivs när-<br>mare under utgiftsområde 9. Även besparingen inom<br>Näringsdepartementet kvarstår sedan budgetpropo-<br>sitionen men kommer att preciseras i 1997 års bud-<br>getproposition. Den återstående besparingen på all-<br>män miljö- och naturvård angavs som preciserad vid<br>förra uppföljningstillfället. Denna var dock att be-<br>trakta som preliminär. Slutlig fördelning av bespa-<br>ringen kommer att redovisas i 1997 års budgetpro-<br>position. Detta innebär att totalsumman av de<br>återstående besparingarna nu är något högre än vid<br>tidigare uppföljningstillfälle i september 1996.</p>
<p>TABELL 5.14 ÅTERSTÅENDE BESPARINGAR I<br>KONSOLIDERINGSPROGRAMMET</p>
<p>Miljoner kronor, netto</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Sjukpenninggrundande inkomst</p></td><td>
<p>480</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstbegrepp</p></td><td>
<p>150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv (UO 24)</p></td><td>
<p>260</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän miljö- och naturvärd (U020)</p></td><td>
<p>177</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa återstår att precisera</p></td><td>
<p>1 067</p></td></tr>
</table>
<h3>5.9 Uppräkning av basbeloppet</h3>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Basbeloppet beräknas utifrån 80 procent av föränd-<br>ringen av det allmänna prisläget som skett från juni<br>1996 till juni året före det år som basbeloppet avser.<br>Det bastal som därvid skall användas skall vara<br>36 273. Vid beräkning av det förhöjda basbeloppet<br>skall bastalet vara 36 992. De nya reglerna skall förs-<br>ta gången tillämpas vid fastställandet av basbelopp<br>år 1998.</p>
<p>Skälen till regeringens förslag: Basbeloppet fastställs<br>varje år av regeringen och har tidigare helt följt för-<br>ändringen i det allmänna prisläget. Som ett led i sa-<br>neringen av statens finanser begränsades uppräk-<br>ningen av basbeloppet från och med år 1995 och<br>knöts till storleken av statens budgetunderskott.<br>Uppräkningen begränsades därvid till 60 procent av<br>prisförändringen så länge budgetunderskottet över-<br>stiger 100 miljarder kronor. I enlighet med den eko-<br>nomisk-politiska propositionen (prop.l994/95:25)<br>bör beräkningen vara 80 procent av prisförändrigen<br>vid budgetunderskott som är mindre än 100 miljar-<br>der kronor men som överstiger 50 miljarder kronor<br>och full uppräkning bör ske när budgetunderskottet<br>understiger 50 miljarder kronor.</p>
<p>121</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Basbeloppsuppskrivningen för 1998 beror enligt<br>dessa regler på utfallet för budgetåret 1995/96. Efter-<br>som budgetåret 1995/96 är 18 månader har riksda-<br>gen beslutat att en högre nivå skall gälla för under-<br>skottet. Nivåerna 50 miljarder kronor respektive 100<br>miljarder kronor skall därför multipliceras med 1,5<br>för att få de belopp som är styrande för uppräkning-<br>ens procentsats.</p>
<p>Eftersom budgetunderskottet för 1995/96 under-<br>stiger 150 miljarder kronor men överstiger 75 mil-<br>jarder kronor skall således basbeloppet från och med<br>år 1998 räknas upp med 80 procent av förändringen<br>i det allmänna prisläget från juni 1996 till juni 1997.<br>Som en följd av detta måste det bastal som är ut-<br>gångspunkt för beräkning av basbeloppet och det<br>förhöjda basbeloppet ändras. Bastalet för beräkning<br>av basbeloppet skall därvid vara 36 273 och bastalet<br>för det förhöjda basbeloppet skall vara 36 992.</p>
<p>122</p>
<p>Förslag till tilläggsbudget<br>till statsbudgeten för<br>budgetåret 1997</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h2>6 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten<br>för budgetåret 1997</h2>
<h3>6.1 Inledning</h3>
<p>Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för<br>löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny be-<br>räkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya<br>anslag. Från och med budgetåret 1995/96 redovisar<br>regeringen i samband med den ekonomiska vårpro-<br>positionen förslag till tilläggsbudget. De medelsbe-<br>hov utöver gällande statsbudget som nu kan över-<br>blickas och andra frågor som regeringen anser bör<br>tas upp redovisas i denna proposition. Om ytterliga-<br>re framställningar om anslag för innevarande bud-<br>getår skulle visa sig ofrånkomliga, kommer de att<br>föreläggas riksdagen i samband med budgetproposi-<br>tionen hösten 1997.</p>
<p>Nettot av de utgiftsökningar- och utgiftsminsk-<br>ningar som föreslås på tilläggsbudget för budgetåret<br>1997 uppgår till 8 806 miljoner kronor (se specifika-<br>tion i avsnitt 2).</p>
<p>Utgiftsökningen finansieras delvis med engångsin-<br>dragningar av anslagsbehållningar motsvarande ca<br>3 800 miljoner kronor för budgetåret 1997. I avsnitt<br>5 i denna proposition ger regeringen, i samband med<br>utgifts- och inkomstprognoserna för innevarande<br>budgetår, en närmare beskrivning av nämnda en-<br>gångsindragningar. Vidare sker inkomstförstärk-<br>ningar motsvarande ca 800 miljoner kronor, varav<br>ca 700 miljoner kronor utgörs av en ökad tobaks-<br>skatt (se avsnitt 7) och ca 107 miljoner kronor i öka-<br>de inkomster från EU.</p>
<p>Utgiftsökningarna år 1997 är till största delen<br>hänförbara till ökade anslag för bidrag för arbetslös-<br>hetsersättning och ökade anslag till kommunsektorn.<br>Mot bakgrund av den höga arbetslösheten ser rege-<br>ringen ingen möjlighet att helt finansiera de ökade<br>utgifterna för arbetslöshetsersättningen inom utgifts-<br>området. De totala statliga utgifterna för 1997 be-<br>räknas bli ca 2 600 miljoner kronor högre än tidigare<br>budgeterat. Samtidigt beräknas statens inkomster<br>ligga 3 700 miljoner kronor högre än vad som be-<br></p>
<p>räknades i budgetpropositionen. Underskottet är<br>därmed 1 100 miljoner kronor lägre.</p>
<p>Av avsnitt 5 framgår dessutom att det budgetpoli-<br>tiska målet för år 1997 nås med god marginal. Un-<br>derskottet i det offentliga finanserna beräknas till 2,1<br>procent av BNP att jämföras med målet om högst<br>3 procent.</p>
<h3>6.2 Avräkning av anslag och<br>inkomsttitlar</h3>
<p>Av 10 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten följer<br>att inkomster av skatter och utgifter för transfere-<br>ringar skall avräknas mot inkomsttitlar respektive<br>anslag då betalning sker, dvs. avräkningen skall ske<br>på kassamässig grund. Andra inkomster och utgifter<br>på statsbudgeten skall avräknas det budgetår till vil-<br>ket de hänför sig, dvs. avräkningen skall ske på in-<br>komst- respektive utgiftsmässig grund. Enligt fjärde<br>stycket i angivet lagrum har riksdagen möjlighet att<br>för ett anslag eller en inkomsttitel besluta att avräk-<br>ning skall göras på någon annan grund.</p>
<p>Vid utformningen av verkställighetsföreskrifter till<br>budgetlagen har kunnat konstateras att det för en del<br>anslag sedan tidigare har tillämpats en avräknings-<br>grund som varken är kassamässig eller utgiftsmässig.<br>För en del andra anslag och inkomsttitlar tillämpas<br>kassamässig avräkning när det enligt lagbestämmel-<br>serna rätteligen borde vara utgifts- respektive in-<br>komstmässig avräkning.</p>
<p>I flera fall har regeringen tidigare inhämtat riks-<br>dagens bemyndigande att använda det aktuella av-<br>räkningsförfarandet. I anslutning till att riksdagen<br>antog budgetlagen, beslutade riksdagen dock att ti-<br>digare givna bemyndiganden och andra beslut skulle<br>upphöra att gälla i de avseenden som lagen reglerar.<br>Äldre bemyndiganden eller beslut om särskilda av-<br>räkningsgrunder får därför numera anses upphävda.</p>
<p>125</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning bör de avräkningsför-<br>faranden som avviker från huvudreglerna i lagen och<br>som i sak är lämpliga ges förnyad giltighet.</p>
<p>Regeringen anser att riksdagens godkännande be-<br>hövs i följande avseenden.</p>
<p>- Universitet och högskolor tilldelas anslag för<br>grundutbildning på grundval av fastställda ersätt-<br>ningsbelopp för helårsprestationer och helårsstuden-<br>ter. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1992/93:169,<br>bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) avräknas<br>anslaget preliminärt när medel månatligen tillförs<br>respektive myndighets räntekonto i Riksgäldskonto-<br>ret. I samband med bokslutet görs en slutlig avräk-<br>ning grundad på antalet utförda prestationer. Detta<br>är ett avräkningsförfarande som varken är kassa-<br>eller utgiftsmässigt. Avräkningsgrunden tillämpas för<br>en rad anslag främst inom utgiftsområde 16 Utbild-<br>ning och universitetsforskning, t.ex. Bl. Uppsala<br>universitet: Grundutbildning.</p>
<p>- När det gäller forskning och forskarutbildning<br>m.m. avräknas anslagen definitivt när medel månat-<br>ligen tillförs respektive myndighets räntekonto i<br>Riksgäldskontoret. Avräkningen är varken kassa-<br>eller utgiftsmässig. Förfarandet, som grundas på<br>statsmakternas beslut (prop. 1992/93:170, bet.<br>1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388), tillämpas för<br>en rad anslag främst inom utgiftsområde 16 Utbild-<br>ning och universitetsforskning, t.ex. B8. Stockholms<br>universitet: Forskning och forskarutbildning.</p>
<p>- Ett motsvarande avräkningsförfarande tillämpas<br>också i fråga om anslag för bidrag till statliga myn-<br>digheter som i övrigt bedriver avgiftsfinansierad<br>verksamhet. Exempel på detta är utgiftsområde 22<br>Kommunikationer anslag E5. Bidrag till Sveriges me-<br>teorologiska och hydrologiska institut.</p>
<p>- Statsinkomster som inte är skatter i vid mening<br>skall enligt bestämmelser i budgetlagen avräknas<br>mot inkomsttitlar på inkomstmässig grund. I en del<br>fall tillämpas dock sedan tidigare av praktiska skäl<br>en kassamässig avräkning. Detta görs t.ex. i fråga<br>om vissa offentligrättsliga avgifter, återbetalningar<br>av lån och ränteinkomster på studielån.</p>
<p>- I prop. 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges<br>medlemskap i Europeiska unionen behandlades prin-<br>ciper för budgetering och redovisning av medel som<br>Sverige betalar till respektive tar emot från EU. För<br>att nå tydlighet och fullständighet i den ekonomiska<br>redovisningen på statsbudgeten föreslog regeringen<br>att bruttoredovisning skall tillämpas av såväl utgif-<br>terna som inkomsterna. Riksdagen anslöt sig till det-<br>ta förslag (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67).<br>Denna ordning innebär att grundprincipen om brut-<br>toredovisning i 17 § budgetlagen tillämpas när det i<br>en del fall även vore möjligt med nettoredovisning på<br>anslag eller i en del andra fall möjligt med redovis-<br>ning utanför statsbudgeten.</p>
<p>- Bidrag m.m. från EU tillförs en rad inkomsttitlar.<br>Exempel på detta är inkomsttitel 6111 Arealbidrag<br>och trädesersättning, 6211 Bidrag från EG:s fiske-<br></p>
<p>fond och 6411 Bidrag från EG:s socialfond. Dessa<br>inkomster kan knappast sägas utgöra skatteinkoms-<br>ter ens i vid mening. Ändå är det naturligt att de av-<br>räknas mot inkomsttitlar på kassamässig grund, bl.a.<br>eftersom avgiften till EU enligt de generella reglerna<br>skall avräknas kassamässigt.</p>
<p>- Bidrag från EU grundas i stor utsträckning på ett<br>kassamässigt redovisat underlag. Detta kan göra det<br>praktiskt för staten att för olika verksamheter som<br>erhåller stöd från EU kunna använda kassamässig<br>redovisning även om en utgiftsmässig redovisning i<br>något fall kan anses följa av bestämmelser i budget-<br>lagen.</p>
<p>Med hänsyn till att äldre bemyndiganden att till-<br>lämpa vissa förfaranden är upphävda bör riksdagen<br>på nytt bemyndiga regeringen att även i fortsättning-<br>en tillämpa de särskilda avräkningsgrunder för bl.a.<br>anslag till främst universitet och högskolor som riks-<br>dagen tidigare beslutat om och som angetts i det fö-<br>regående. Vidare bör den budgetmässiga hanteringen<br>av EU-relaterade inkomster och utgifter även i fort-<br>sättningen ske enligt de grunder som riksdagen tidi-<br>gare beslutat om och som angetts i det föregående.<br>Dessutom bör riksdagen bemyndiga regeringen att<br>besluta om sådana praktiskt motiverade avvikelser<br>från de avräkningsgrunder som anges i 10 § budget-<br>lagen och som angetts i det föregående.</p>
<p>Regeringen föreslår således att riksdagen med stöd<br>av 10 § fjärde stycket lagen om statsbudgeten god-<br>känner ett antal redan etablerade avräkningsförfa-<br>randen m.m. När regeringen i fortsättningen anser<br>att en särskild eller avvikande avräkningsgrund bör<br>tillämpas på något område, avser regeringen att ta<br>upp detta i anslutning till förslag om anslag eller in-<br>komsttitlar.</p>
<h3>6.3 Utgiftsområde 1</h3>
<h3>Rikets styrelse</h3>
<h4>E. Mediefrågor</h4>
<p>E 2. Presstöd</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 541 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>Enligt den prognos som Presstödsnämnden gjort<br>för anslaget E 2. Presstöd anslagsposten Driftsstöd<br>till dagspressen kommer anslaget inte att utnyttjas<br>helt under år 1997. Regeringen föreslår därför att<br>anslaget minskas med 20 miljoner kronor.</p>
<p>126</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h3>6.4 Utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning</h3>
<p>A. Centrala myndigheter och nämnder</p>
<p>A 15. Kostnader för vissa nämnder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på<br>1 552 000 kronor.</p>
<p>Från anslaget betalas främst arvoden till ledamö-<br>ter och ersättare m.m. Den huvudsakliga faktorn<br>som styr utgifterna är hur arbetsbelastningen påver-<br>kar antalet sammanträden i nämnderna eftersom de<br>flesta arvoden utgår per sammanträde. Det är även<br>svårt att förutsäga när på året utbetalningen på in-<br>komna arvodesräkningar effektueras.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som anges ovan anser rege-<br>ringen att ramanslag är en mer ändamålsenlig an-<br>slagsform för nämnda utgifter.</p>
<p>Statens ägande i Värdepapperscentralen<br>VPC AB</p>
<h4>Ärendet och dess beredning</h4>
<p>I januari 1992 förordnades justitierådet Johan<br>Munck som särskild utredare med uppdrag att<br>göra en översyn av clearing samt betalning och<br>leverans på värdepappersmarknaden (Fi 91:10). I<br>utredningens uppdrag ingick bl.a. att pröva om<br>staten även i fortsättningen bör uppträda som<br>ägare i ett system för kontoföring av aktier och<br>andra fondpapper, dvs. Värdepapperscentralen<br>VPC AB (VPC).</p>
<p>I januari 1994 avlämnade Clearingutredningen<br>betänkandet Konto, clearing och avveckling (SOU<br>1993:114). Utredningen förordade att staten åtmins-<br>tone på sikt borde avyttra sitt aktieinnehav i VPC.<br>Betänkandet har remissbehandlats och en samman-<br>ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Fi-<br>nansdepartementet (dnr Fi 284/94).</p>
<p>På uppdrag av Finansdepartementet har vice riks-<br>bankschefen Stefan Ingves undersökt hur en effektiv<br>och konkurrenskraftig framtida infrastruktur på den<br>svenska finansmarknaden lämpligen kan se ut. Upp-<br>draget har redovisats i en rapport som överlämnats<br>till Finansdepartementet den 10 mars 1997 (dnr Fi<br>97/900). I rapporten behandlas bl.a. statens ägande<br>av VPC.</p>
<p>kraft. Inledningsvis anförtroddes bolaget förhål-<br>landevis begränsade uppgifter i fråga om aktie-<br>hanteringen. Införandet av ett kontobaserat sys-<br>tem för registrering av aktier och vissa finansiella<br>instrument har medfört att VPC:s uppgifter har<br>ökat väsentligt. I dag bedriver VPC verksamhet<br>huvudsakligen inom två områden, nämligen regis-<br>terföring enligt aktiekontolagen (1989:827) och<br>clearingverksamhet med stöd av tillstånd enligt<br>lagen (1992:543) om börs- och clearingverksam-<br>het.</p>
<p>Registerföringen är VPC skyldigt att tillhanda-<br>hålla och bolaget har legalmonopol på verksamhe-<br>ten. Efter riksdagsbeslut hösten 1989 har det succes-<br>sivt införts ett papperslöst, kontobaserat system för<br>registrering av aktier och ensidiga skuldförbindelser<br>avsedda för allmän omsättning på den svenska vär-<br>depappersmarknaden. År 1994 utvidgades lagstift-<br>ningen till att omfatta vissa andra finansiella instru-<br>ment. Lagstiftningen innebär att de rättsverkningar<br>som annars är förknippade med innehavet av fysiska<br>värdepapper såsom aktiebrev och obligationer har<br>knutits till registrering av rättigheten på konto hos<br>VPC. Registreringsåtgärderna utförs huvudsakligen<br>av kontoförande institut som har fått tillstånd av<br>VPC.</p>
<p>Bolagets clearingverksamhet avser sådana aktier<br>och andra finansiella instrument som är registrerade i<br>VPC:s kontosystem. Denna verksamhet bedrivs i<br>konkurrens med andra clearingorganisationer.</p>
<p>Ursprungligen ägdes VPC av staten och fondhan-<br>deln i lika delar. Ägarkretsen utökades i samband<br>med övergången till det kontobaserade systemet. För<br>närvarande äger staten 50 procent, fondhandeln 25<br>procent samt emittenterna genom Industriförbundet<br>och Stockholms Handelskammare tillsammans 25<br>procent av aktierna i VPC. Förhållandena mellan<br>ägarna regleras förutom i bolagsordningen, vilken<br>bl.a. innehåller en s.k. hembudsbestämmelse, även i<br>ett konsortialavtal mellan de tre ägargrupperna.</p>
<p>VPC:s aktiekapital uppgår till 60 miljoner kronor.<br>Det egna kapitalet uppgick vid utgången av år 1995<br>till knappt 90 miljoner kronor. Därutöver har ägarna<br>ställt ut garantier till VPC om 200 miljoner kronor,<br>varav statens andel utgör 100 miljoner kronor. Bola-<br>gets nettovinst år 1995 var omkring 16 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>Avyttring av statens aktier i<br>Värdepapperscentralen VPC AB</h4>
<h4>Bakgrund</h4>
<p>VPC bildades år 1971 i samband med att lagstift-<br>ningen om förenklad aktiehantering trädde i</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Regeringen bemyndigas att sälja, byta eller på an-<br>nat sätt helt eller delvis avyttra statens aktieinne-<br>hav i Värdepapperscentralen VPC AB. Vidare<br>bemyndigas regeringen att disponera ersättningen</p>
<p>127</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>från en avyttring till förvärv av aktier i eller bil-<br>dande av bolag som direkt eller indirekt driver<br>verksamhet enligt lagen (1992:543) om börs- och<br>clearingverksamhet eller aktiekontolagen<br>(1989:827).</p>
<p>Clearingutredningens förslag: Överensstämmer i<br>huvudsak med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser till-<br>styrker förslaget eller lämnar det utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Frågan om statens<br>ägarroll i VPC har diskuterats vid skilda tillfällen<br>alltsedan VPC:s tillkomst. Fondbörsutredningen,<br>vars betänkande (SOU 1968:59) Förenklad aktie-<br>hantering låg till grund för inrättandet av VPC, an-<br>såg att det saknades anledning att rekommendera en<br>statlig medverkan i en värdepapperscentral i form av<br>direkt medverkan i dess verksamhet. Utredningen<br>menade att säkerhets- och kontrollsynpunkter kunde<br>tillgodoses genom auktorisation och tillsyn. Efter viss<br>remisskritik kom riksdagsbeslutet att innebära att<br>staten trädde in som hälftenägare i VPC. Föredra-<br>gande statsrådet framhöll som skäl för detta ställ-<br>ningstagande att VPC skulle komma att få en myck-<br>et stark ställning på den svenska värdepappers-<br>marknaden och karaktären av ett monopolföretag.<br>Vidare framhölls att staten kunde komma att bli en<br>stor kund hos VPC. Även andra skäl åberopades,<br>såsom det allmännas inflytande över börsverksamhe-<br>ten liksom statens fiskala intressen (prop. 1970:99 s.<br>76 f.). I samband med att emittenterna genom en ny-<br>emission gavs möjlighet att bli delägare i VPC disku-<br>terades på nytt statens ägande (prop. 1987/88:108 s.<br>41 och 1988/89:152 s. 164 f.). Det uttalades därvid<br>att staten borde behålla sin hälftendel av aktiekapi-<br>talet åtminstone under kontosystemets uppbygg-<br>nadsskede.</p>
<p>Clearingutredningen anser i sitt betänkande att<br>staten åtminstone på sikt bör avyttra sitt aktieinne-<br>hav i VPC. Ett visst statligt ägande i VPC som svarar<br>mot statens intresse som emittent kan enligt utred-<br>ningen motiveras utifrån VPC:s hantering av pen-<br>ningmarknadsinstrument, men synes inte nödvän-<br>digt. Enligt utredningen bör regeringen inhämta ett<br>bemyndigande av riksdagen att sälja statens aktier i<br>VPC.</p>
<p>Beträffande statens ägande av VPC uttalar Stefan<br>Ingves i sin rapport att det framstår som klart att sä-<br>kerhets- och kontrollsynpunkter kan tillgodoses ge-<br>nom tillsyn och inte kräver statligt ägande. Ett even-<br>tuellt statligt ägande i VPC bör enligt hans<br>uppfattning ske genom ett statligt institut som har ett<br>direkt intresse av VPC:s verksamhet, i första hand<br>Riksgä ldskontoret.</p>
<p>Förändringarna på den svenska finansmarknaden<br>har under de senaste 10-20 åren varit stora och ge-<br>nomgripande. Några av de viktigaste kännetecknen<br>är framstegen inom data- och informationsteknolo-<br></p>
<p>gin, avregleringarna av finansmarknaden, finansiella<br>innovationer och en intensifierad internationell kon-<br>kurrens. Under denna period har den svenska fi-<br>nansmarknaden blivit en integrerad del av den inter-<br>nationella finansmarknaden.</p>
<p>Det är mot denna bakgrund som de förändringar<br>av den svenska finansmarknadens infrastruktur som<br>har genomförts eller diskuteras skall ses. Under år<br>1995 träffade OM Gruppen AB ett samarbetsavtal<br>med Oslobörsen och förra året ingicks ett liknande<br>avtal med börsen i Helsingfors. Under hösten 1996<br>informerade Stockholms Fondbörs AB (Fondbörsen)<br>och OM Gruppen, som äger derivatbörsen OM<br>Stockholm AB, om att företagen sedan våren samma<br>år fört diskussioner om samarbete och en eventuell<br>sammanslagning av de två börserna. Diskussionerna<br>har sin utgångspunkt i en gemensam omvärldsanalys<br>som går ut på att den internationella konkurrensen<br>om likviditet kommer att öka och att det i framtiden<br>endast kommer att finnas utrymme för ett begränsat<br>antal finansiella centra i Europa. Diskussioner pågår<br>också mellan Fondbörsen och VPC om ett tekniskt<br>samarbete. I debatten har även åsikten att VPC bör<br>integreras i ett framtida samarbete mellan Fondbör-<br>sen och OM Gruppen förts fram. Det kan tilläggas<br>att de nordiska fondbörserna under en längre tid fört<br>diskussioner om ett samarbete. De pågående diskus-<br>sionerna och de åtgärder som redan har vidtagits syf-<br>tar bl.a. till att stärka marknadsplatsernas ställning i<br>den ökade internationella konkurrensen. Sådana<br>samarbetstendenser är inte något unikt för Sverige<br>eller Norden. En liknande utveckling kan ses i bl.a.<br>Tyskland, Schweiz och Holland.</p>
<p>Statens ägande av VPC har med all sannolikhet<br>spelat en betydande roll vid övergången från ett pap-<br>persbaserat till ett papperslöst system. Att staten ge-<br>nom sitt ägande har legitimerat och garanterat det<br>papperslösa systemet har säkert bidragit till att det<br>vunnit allmän acceptans, särskilt bland mindre pla-<br>cerare. I dag är en institution för kontoföring av ak-<br>tier och finansiella instrument en självklar och nöd-<br>vändig del av Sveriges finansiella infrastruktur. Detta<br>medför att det finns särskilda säkerhets- och kon-<br>trollintressen att ta hänsyn till. Regeringen anser<br>emellertid att dessa intressen kan och bör tillgodoses<br>genom tillsyn och inte genom statligt ägande. En så-<br>dan ordning stämmer överens med vad som gäller<br>för andra institut inom den finansiella infrastruktu-<br>ren, såsom banker, börser och clearingorganisationer<br>m.m. Enligt regeringens mening gäller inte längre de<br>skäl som tidigare anförts för ett statligt ägande.</p>
<p>Ett ägarengagemang från statens sida i VPC skulle<br>kunna motiveras utifrån bolagets hantering av<br>statsskuldsinstrument. Staten har som betydande<br>emittent ett särskilt intresse av en väl fungerande<br>penningmarknad inbegripet kontohållningen och<br>clearingen av statspapper. Det bör därför övervägas<br>om inte staten bör behålla ett visst ägande i det insti-<br>tut som ansvarar för kontohållningen av statspapper.</p>
<p>128</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Ett sådant ägande bör dock inte vara större än<br>vad som svarar mot statens intresse som emittent.<br>Det är emellertid för tidigt att nu ta ställning till om<br>behov föreligger av ett framtida statligt ägarengage-<br>mang och hur stort det i så fall bör vara. Det finns<br>dock anledning att förmoda att ett sådant engage-<br>mang bör vara mindre än för närvarande. Det kan<br>tilläggas att staten som betydande kund hos VPC na-<br>turligtvis kan utöva inflytande på verksamheten utan<br>att vara delägare.</p>
<p>Regeringen har den 13 mars 1997 beslutat att sta-<br>ten bör inleda förhandlingar med övriga ägare av<br>VPC rörande bolagets framtida verksamhet och<br>ägande. En förändring av statens ägande i VPC för-<br>utsätter riksdagens godkännande. För att möjliggöra<br>för staten att genomföra förhandlingarna och att in-<br>gå de överenskommelser som dessa kan resultera i<br>föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att sälja el-<br>ler på annat sätt avveckla hela eller delar av statens<br>aktieinnehav i VPC. Det är i nuläget inte möjligt att<br>bedöma vad förhandlingarna kan komma att leda<br>till. Mot den ovan beskrivna bakgrunden kan det<br>inte uteslutas att VPC kan komma att ingå i en kon-<br>cern där även andra verksamheter, t.ex. börsverk-<br>samhet, bedrivs. Bemyndigandet bör därför vara<br>flexibelt och även omfatta en möjlighet för regering-<br>en att tillvarata statens intressen vid en sådan ut-<br>veckling. Regeringen bör exempelvis kunna byta ak-<br>tierna i VPC mot aktier i ett annat bolag eller<br>använda ersättningen från en försäljning av aktierna<br>i VPC till förvärv av aktier i ett annat bolag. En för-<br>utsättning bör emellertid vara att aktierna direkt eller<br>indirekt förvärvas i ett bolag som har en central roll<br>inom den svenska finansiella infrastrukturen. Det<br>bör vara förvärv av aktier i en börs- eller en clea-<br>ringorganisation eller i ett holdingbolag som äger<br>aktier i ett företag som driver sådan verksamhet. Det<br>bör också vara möjligt att byta eller på annat sätt<br>förvärva aktier i ett eventuellt holdingbolag till VPC.</p>
<h4>Tidsbegränsade åtaganden</h4>
<p>B 6. Värdering m.m. av aktier i<br>Värdepapperscentralen VPC AB</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört<br>i statsbudgeten för innevarande år.</p>
<p>Anslaget är avsett att användas till kostnader som<br>uppkommer vid förberedelser för en eventuell för-<br>säljning av statens aktier i Värdepapperscentralen<br>VPC AB. Anslaget omfattar även åtgärder för för-<br>värv av aktier i bolag som direkt eller indirekt driver<br>börs- eller clearingverksamhet. Med indirekt ägande<br>förstås därvid att staten förvärvar aktier i ett hol-<br>dingbolag eller liknande som äger aktier i VPC, en<br>börs eller en clearingorganisation.</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>10 miljoner kronor anvisas som ett ramanslag för<br>kostnader som uppkommer i samband med värde-<br>ring och försäljningsåtgärder som syftar till en av-<br>yttring av statens aktieinnehav i Värdepapper-<br>scentralen VPC AB. Anslaget omfattar även<br>kostnader vid förberedelse och genomförande av<br>direkta eller indirekta förvärv för statens räkning<br>av aktier i en börs eller clearingorganisation eller i<br>samband med att ett särskilt bolag bildas eller<br>förvärvas för detta ändamål.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition att rege-<br>ringen bemyndigas att sälja, byta eller på annat<br>sätt avyttra statens innehav av aktier i VPC. Vida-<br>re föreslår regeringen att ersättningen från en så-<br>dan försäljning får användas för förvärv av aktier<br>i vissa typer av bolag. För värdering och försälj-<br>ningsåtgärder som inleds eller genomförs under år<br>1997 med stöd av bemyndigandet budgeteras 10<br>miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma<br>i 1998 års budgetproposition om medel behöver<br>tas i anspråk även det året eller därefter.</p>
<p>Riksdagen beslutade i 1997 års statsbudget om 60<br>miljoner kronor som ett ramanslag för kostnader i<br>samband med försäljningen av statens aktier i Stads-<br>hypotek AB (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiUl,<br>rskr. 1996/97:53). Aktierna såldes under år 1996 och<br>kostnaderna för försäljningen understeg vad som an-<br>visats för försäljningen. Av den del av ramanslaget<br>som inte tagits i anspråk kan 10 miljoner kronor an-<br>vändas för värdering och andra försäljningsåtgärder<br>som syftar till en avyttring av statens aktier i VPC. I<br>den mån kostnaderna vid en försäljning understiger<br>detta belopp kan återstoden tas i anspråk i samband<br>med att staten direkt eller indirekt förvärvar aktier i<br>en börs eller clearingorganisation eller i ett holding-<br>bolag eller liknande till VPC.</p>
<p>B 7. Investeringar i infrastrukturen på den<br>svenska finansmarknaden</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande år.</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>500 miljoner kronor anvisas för investeringar i före-<br>tag som har en central roll inom den svenska finansi-<br>ella infrastrukturen.</p>
<p>I tidigare behandlas frågan om en avyttring eller<br>minskning av statens engagemang i Värdepapper-<br>scentralen VPC AB. Av beskrivningen i det avsnittet<br>framgår att en omstrukturering av den svenska fi-<br>nansiella infrastrukturen kan ske inom den närmaste</p>
<p>129</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>tiden. Det är emellertid inte möjligt att för närvaran-<br>de bedöma vad denna process kommer att leda till<br>eller vilken roll staten bör ha i den framtida svenska<br>finansiella infrastrukturen. De förslag som lämnats i<br>nämnda avsnitt syftar till att regeringen på ett flexi-<br>belt sätt skall kunna ta tillvara statens intressen oav-<br>sett hur utvecklingen blir.</p>
<p>Som tidigare anförts bör staten på sikt reducera<br>sitt ägande i VPC. Utvecklingen kan emellertid leda<br>till att staten på annat sätt bör ha ett ägarintresse i<br>någon av de centrala verksamheterna inom den<br>svenska finansiella sektorn. Av det skälet har tidigare<br>föreslagits att ersättningen från en eventuell avyttring<br>av statens aktieinnehav i VPC får användas för för-<br>värv av aktier i ett annat företag som bedriver bety-<br>delsefull verksamhet inom nu aktuellt område. För<br>att regeringen skall ha ett tillfredsställande förhand-<br>lingsutrymme bör regeringen emellertid kunna för-<br>värva så stor andel i ett sådant företag att staten får<br>ett påtagligt ägarinflytande. Därmed ges staten möj-<br>lighet att även i framtiden ha ett ägarinflytande på<br>den svenska finansmarknaden. Det är givetvis svårt<br>att med exakthet bedöma om ytterligare medel be-<br>hövs för att staten skall få ett sådant inflytande. För<br>att ge regeringen erforderligt förhandlingsutrymme<br>bedömer regeringen att ett ramanslag om 500 miljo-<br>ner kronor behövs.</p>
<p>Det är inte säkert att de förhandlingar som nu av-<br>ses kan slutföras under år 1997. Regeringen avser<br>därför att återkomma i 1998 års budgetproposition<br>om medel behöver tas i anspråk även det året eller<br>därefter.</p>
<p>I kommande avsnitt behandlas frågan om Secu-<br>rum AB:s slutliga avveckling. Regeringen har där be-<br>dömt att den utdelning staten kan förväntas få från<br>Securum AB kommer att uppgå till 6-7 miljarder<br>kronor för år 1997. En del av detta belopp kan sägas<br>användas för finansiering av nu avsedda investering-<br>ar.</p>
<p>Vissa bolags- och fastighetsfrågor</p>
<h4>Bakgrund</h4>
<p>Utveckling av vissa försvarsfastigheter samt Securum<br>AB:s slutliga avveckling m.m.</p>
<p>Riksdagen godkände regeringens förslag (prop.<br>1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl, rskr. 1996/97:109)<br>att vissa organisationsenheter inom Försvarsmakten<br>läggs ner före den 1 januari 1999 med alla aweck-<br>lingsåtgärder genomförda före den 1 januari 2000.</p>
<p>Enligt regeringens förslag skall genomförandet av<br>avvecklingen påbörjas direkt efter riksdagens beslut<br>och slutföras så snabbt som möjligt. Regeringen av-<br>såg att lämna närmare anvisningar om genomföran-<br>det till Försvarsmakten.</p>
<p>Följande organisationsenheter skall läggas ned en-<br>ligt riksdagsbeslutet.</p>
<p>- Nedre Norra arméfördelningen i Östersund</p>
<p>- Västra arméfördelningen i Skövde</p>
<p>- Mellersta arméfördelningen i Linköping</p>
<p>- Försvarsområdesstaberna i Ystad, Växjö, Kalmar,<br>Gävle, Borås, Linköping, Västerås, Östersund, Ki<br>runa och Kalix</p>
<p>- Livgrenadjärbrigaden i Linköping</p>
<p>- Älvsborgsbrigaden i Borås</p>
<p>- Lapplandsbrigaden i Umeå</p>
<p>- Svea artilleriregemente i Linköping</p>
<p>- Norrlands artilleriregemente i Östersund</p>
<p>- Skånska luftvämskåren i Ystad</p>
<p>- Svea ingenjörkår i Södertälje</p>
<p>- Svea trängkår i Linköping</p>
<p>- Hälsinge flygflottilj i Söderhamn</p>
<p>- Krigsflygskolan i Ljungbyhed.</p>
<p>Byggnadernas kvadratmeteryta uppgår till ca</p>
<p>775 000, medan marken består av ca 9 315 hektar.</p>
<p>Därutöver kan det finnas vissa fastigheter som in-<br>te är sålda eller avvecklade enligt tidigare riksdagsbe-<br>slut.</p>
<h4>Utveckling av vissa försvarsfastigheter</h4>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Ett aktiebolag bildas för att utveckla försvarsfastig-<br>heter som avvecklas genom 1996 års försvarsbeslut.</p>
<p>Regeringen avser att skapa förutsättningar för en<br>utveckling av nämnda etablissemangs fastighets-<br>bestånd, byggnader och mark. Erfarenheterna vi-<br>sar att det finns möjligheter att med rätt kompe-<br>tens och resurser utveckla och anpassa de<br>avvecklingsbara etablissemangen till andra af-<br>färsmässigt bärkraftiga enheter. I många fall kan<br>värdet på fastigheterna öka mer än de kostnader<br>som är förknippade med att utveckla fastighetsbe-<br>ståndet. Det finns sannolikt hela eller delar av<br>nämnda etablissemang som inte lämpar sig att ut-<br>veckla i bolagets regi och som därför inte kommer<br>att överföras. Samtidigt kan det finnas andra en-<br>staka försvarsfastigheter som försvarsmakten har<br>lämnat och som bör kunna överföras till bolaget.<br>Satsningar kan ske inom exempelvis utbildnings-<br>området, affärscentra, kontorskomplex eller stu-<br>dentbostäder. Det viktigaste är att en professionell<br>organisation för fastighetsutveckling ges finansiell<br>uthållighet och affärsmässiga incitament för en<br>utveckling av fastigheterna.</p>
<p>Regeringen föreslår att ett aktiebolag bildas med<br>syfte att äga fastigheterna eller tillfälligt inneha dessa.<br>Ändamålet för bolaget skall vara att i samarbete med</p>
<p>130</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>kommuner och lokalt näringsliv utveckla och förädla<br>fastigheterna för att slutligen sälja dem på kommer-<br>siella villkor.</p>
<p>Staten bör kvartstå som ägare tills dess områdena<br>är utvecklade och anpassade för alternativ använd-<br>ning. Genom detta bedömer regeringen att avkast-<br>ningen på fastigheterna, sedan Försvarsmakten läm-<br>nat dessa, blir högre än om de avyttras för snabbt<br>och i befintligt skick.</p>
<p>Fortifikationsverket ansåg i början av år 1996 att<br>det aktuella beståndets marknadsvärde uppgick till<br>250 - 300 miljoner kronor. Den bedömningen grun-<br>dades på avyttring i befintligt skick. Det bokförda<br>värdet uppgår till 1 360 miljoner kronor. Oavsett<br>hur och när beståndet säljs kommer med största san-<br>nolikhet en nedskrivning av fastigheterna att behöva<br>göras.</p>
<p>Fortifikationsverket är organiserat i verksamhets-<br>grenarna anskaffning, underhåll och drift samt avytt-<br>ring. Fortifikationsverkets avyttringsverksamhet<br>bygger på avyttring på affärsmässiga villkor av lo-<br>kaler i befintligt skick. Denna avyttringsverksamhet<br>skiljer sig väsentligt från ett tänkt uppdrag att ut-<br>veckla fastighetsbeståndet. Det finns därför starka<br>skäl att lägga ansvaret för projektet i ett för ända-<br>målet lämpligt statligt bolag. Bolagsformen är vidare<br>att föredra för att tydliggöra besluts- och ansvarsför-<br>hållanden samt för att skapa bättre förutsättningar<br>för affärsmässighet i besluten.</p>
<p>För att säkerställa den finansiella uthålligheten för<br>det föreslagna bolaget anser regeringen att det är en<br>fördel att inordna det i en större fastighetskoncern<br>som dessutom har kompetens och erfarenhet av lik-<br>nande utvecklingsprojekt.</p>
<h4>Securum AB:s slutliga avveckling m.m.</h4>
<p>Securum AB har i sitt arbete med avvecklingen av<br>tillgångarna som övertagits i samband med bankkri-<br>sen (prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:NU36, rskr.<br>1991/92:352) kommit så långt att det inte är för-<br>svarbart eller lämpligt att fortsätta med nuvarande<br>organisation. Projektet med avvecklingen kommer<br>enligt planerna att avslutas under år 1997. Vid bil-<br>dandet av Securum AB överfördes tillgångar och<br>krediter från Nordbanken på 67 miljarder kronor<br>(brutto). Securum AB tillfördes ett eget kapital om<br>24 miljarder kronor för att, över en tidsperiod om 15<br>år, kunna avveckla dessa krediter och tillgångar med<br>bästa ekonomiska resultat som mål. Securum AB be-<br>finner sig redan nu, efter att ha gått igenom om-<br>vandlingsprocessen från en kreditorganisation till ett<br>antal tillgångsförvaltande bolag, i slutet av avveck-<br>lingen. Regeringen bedömer att drygt hälften av det<br>tillskjutna kapitalet om 24 miljarder kronor kommer<br>att återvinnas. Securum AB:s totala värde uppskattas<br>idag till ca 13 miljarder kronor.</p>
<p>De återstående tillgångarna i Securum AB är, när<br>projektet avslutas, huvudsakligen aktieposter i<br>svenska fastighetsbolag, utländska fastigheter och<br>dotterbolaget Kungsleden AB. Regeringens uppfatt-<br>ning är att alla fastighetsrelaterade tillgångar i Secu-<br>rum-koncernen bör överföras till Vasakronan-<br>koncemen. Övriga kvarvarande tillgångar i Securum<br>AB utgörs av finansverksamhet samt garantiförplik-<br>telser från tidigare försäljningar av industriföretag<br>m.m. Regeringen avser att föra dessa verksamheter<br>till ett för ändamålet lämpligt annat statligt bolag.<br>Överföringen av fastighetsrelaterade tillgångar till<br>Vasakronan bör få ske till lägre värde än bokfört<br>värde. Skillnaden bör få uppgå till högst två miljar-<br>der kronor. Den föreslagna sammanslagningen kan<br>således innebära att den nya koncernen tillförs ytter-<br>ligare fastighetskapital som kan användas för att ut-<br>veckla statens kommersiella fastighetsbestånd, bl.a.<br>de aktuella försvarsfastigheterna. Regeringen kom-<br>mer att begränsa tillskottet av fastigheter till det vär-<br>de som krävs för att utveckla aktuella fastighetsbe-<br>stånd på ett värdehöjande sätt som leder till högre<br>men senarelagda utdelningar till staten. I samband<br>med sammanslagningen kommer en utdelning till<br>staten från Securum AB av hittillsvarande avveckling<br>att ske. Regeringen bedömer att utdelningen under år<br>1997 kommer att uppgå till ca 6 - 7 miljarder kro-<br>nor. Dessa inkomster skall användas på det sätt riks-<br>dagen tidigare har beslutat (prop.l995/96:207).</p>
<p>Sammanslagningen innebär inte någon ändrad in-<br>riktning vare sig för Vasakronan-koncernens del eller<br>för de återstående tillgångarna i Securum AB.</p>
<p>Den sammanslagna fastighetskoncernen bör få<br>avveckla de övertagna fastighetstillgångama i den<br>takt och på det sätt som ger bästa möjliga långsiktiga<br>avkastning för ägaren. Regeringen kommer liksom<br>idag att ställa marknadsmässiga krav på såväl av-<br>kastning som utdelning. Koncernens samlade värde<br>och resultatutveckling bör utgöra grund för framtida<br>utdelningar.</p>
<p>Regeringen avser att inordna det nybildade ut-<br>vecklingsbolaget för vissa försvarsfastigheter i den<br>sammanslagna koncernen.</p>
<p>Inlåning i Riksgäldskontorets regi</p>
<h4>Ärendet och dess beredning</h4>
<p>Riksgäldskontoret har hemställt om ändring i bank-<br>rörelselagen så att kontoret undantas från den lagens<br>tillämpningsområde. Riksgäldskontorets hemställan<br>har remitterats till Sveriges riksbank, Finansinspek-<br>tionen och Svenska Bankföreningen. Remissvaren<br>finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi<br>97/1088).</p>
<p>131</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Lagförslaget är av en sådan beskaffenhet att Lagrå-<br>dets hörande skulle sakna betydelse.</p>
<h4>Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet</h4>
<p>Målet för Riksgäldskontorets upplåning och<br>statsskuldsförvaltning är att, inom ramen för de krav<br>som penningpolitiken ställer, minimera kostnaderna<br>för denna verksamhet. Riksgäldskontoret har långt-<br>gående befogenheter att välja olika upplånings-<br>strategier för att uppfylla detta mål. En väl balanse-<br>rad upplåning i syfte att hålla nere kostnaden för sta-<br>ten medför dock krav på en avvägning mellan olika<br>upplåningsinstrument. Hänsyn måste även tas till<br>hur upplåningen påverkar marknadens funktions-<br>sätt.</p>
<p>Upplåningen sker i huvudsak på tre delmarkna-<br>der. Den traditionellt viktigaste är den inhemska<br>penning- och obligationsmarknaden. Efter avskaf-<br>fandet av valutalånenormen i december 1992 har<br>den internationella kapitalmarknaden tillkommit<br>som en viktig finansieringskälla. Till dessa två upp-<br>låningsformer kommer hushållsmarknaden som ett<br>viktigt komplement.</p>
<p>Riksgäldskontoret tillhandahåller i dag fyra olika<br>produkter som riktas till hushållsmarknaden: pre-<br>mieobligationer, realränteobligationer, riksgäldskon-<br>to och allemansspar. Produkterna förmedlas huvud-<br>sakligen via banksystemet med särskilda<br>återförsäljare och via telefonförsäljning. En pre-<br>mieobligation är ett räntebärande instrument, där<br>avkastningen lottas ut. Realränteobligationen erbju-<br>der innehavaren real ränta, dvs. avkastningen skyd-<br>das mot inflationen. Riksgäldskonto är en kontoba-<br>serad obligation där innehavaren för närvarande kan<br>välja en löptid mellan tre månader och åtta år. Riks-<br>gäldskonto är den enda produkt som enbart erbjuds i<br>egen regi. Dessutom lånar Riksgäldskontoret upp<br>pengar från hushållen via allemanssparandet.</p>
<p>Riksgäldskontoret är enligt nu gällande lagstift-<br>ning förhindrad att ta emot inlåning på konto från<br>allmänheten i egen regi. I stället har kontoret använt<br>sig av bankerna för att kunna erbjuda en inlånings-<br>produkt, allemansspar. Sparandet sker genom in-<br>sättning på ett särskilt allemanssparkonto i bank.<br>Bankerna lånar i sin tur ut pengarna till Riksgälds-<br>kontoret. Kontoret garanterar insättamas pengar för<br>den händelse banken inte kan fullgöra sina förplik-<br>telser.</p>
<p>Enligt regleringsbrev för Riksgäldskontoret är<br>målet för hushållsupplåningen att under en femårs-<br>period uppnå största möjliga kostnadsbesparing jäm-<br>fört med kostnaden för upplåning på penning- och<br>obligationsmarknaden. Hushållsupplåningen har hit-<br>tills varit lönsam för staten jämfört med att låna på<br>penning- och obligationsmarknaden.</p>
<p>Riksgäldskontoret har tagit fram en modell för att<br>fastställa resultatet för hushållsupplåningen. Model-<br>len relaterar upplåningskostnaden på hushållsmark-<br>naden mot den alternativa upplåningskostnaden på<br>penning- och obligationsmarknaden. Enligt denna<br>resultatmodell uppgick besparingen för staten för<br>budgetåret 1995/96 till 375 miljoner kronor. Riks-<br>gäldskontorets marginaler har emellertid krympt i<br>takt med den hårdnande konkurrensen på hushålls-<br>marknaden. Även volymutvecklingen har varit blyg-<br>sam. Det kan konstateras att kontoret har tappat<br>marknadsandelar i förhållande till andra aktörer på<br>marknaden.</p>
<p>Regeringen uttalade i samband med utvärderingen<br>av Riksgäldskontorets verksamhet i senaste budget-<br>propositionen (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 2) att<br>upplåningsverksamheten på hushållsmarknaderna<br>bör intensifieras i syfte att varaktigt bidra till en lägre<br>upplåningskostnad för staten. Vidare konstaterades<br>att det är angeläget att kontoret aktivt arbetar med<br>produktutbud, försäljningskanaler och marknadsfö-<br>ringsinsatser för att långsiktigt kunna konkurrera om<br>hushållens sparande. Riksdagen delade regeringens<br>bedömning att hushållsupplåningen bör ges ökad<br>prioritet på det sätt som regeringen föreslagit (bet.<br>1996/97:FiU2).</p>
<h4>Riksgäldskontoret undantas från<br>bankrörelselagen</h4>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Riksgäldskontoret undantas från bankrörelselagens<br>tillämpningsområde. Därmed ges kontoret möjlighet<br>att ta emot inlåning på konto från allmänheten i<br>egen regi.</p>
<p>Skrivelsens förslag: Överensstämmer med regering-<br>ens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Sveriges riksbank och Finan-<br>sinspektionen lämnar förslaget utan erinran.<br>Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget. Enligt<br>Bankföreningen skulle ett genomförande av förslaget<br>innebära att Riksgäldskontoret inte skulle konkurre-<br>ra på lika villkor med övriga institut som tar emot<br>inlåning. Bankföreningen menar vidare att förslagets<br>effekter för kreditmarknaden måste utredas noga in-<br>nan någon lagstiftningsåtgärd vidtas. Om Riksgälds-<br>kontoret får möjlighet att ta emot inlåning på konto<br>bör kontoret, enligt Bankföreningen, betala avgift till<br>insättningsgarantin för sin inlåning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Bankerna har sedan<br>länge haft rätt att driva verksamhet som innefattar<br>inlåning från allmänheten. Skälet för denna ensam-<br>rätt är främst att bankernas inlåningskonton utgör<br>basen för det allmänna betalningssystemet.</p>
<p>132</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Genom att ålägga bankerna en särskilt sträng nä-<br>ringsrättslig reglering har lagstiftaren därmed verkat<br>för ett stabilt betalningssystem. Utöver detta s.k. sys-<br>temskyddsintresse motiveras bankernas inlånings-<br>monopol av ett konsumentskyddsintresse. Konsu-<br>menterna är nämligen beroende av att banker som<br>förvaltar deras transaktions- och sparmedel kan<br>uppvisa en god soliditet. Ett fallisemang i en bank<br>kan leda till allvarliga privatekonomiska konsekven-<br>ser för de hushåll som är beroende av de insatta<br>medlen för sina betalningstransaktioner och sitt lång-<br>siktiga kontosparande.</p>
<p>För att värna dessa intressen - systemskydds- och<br>konsumentskyddsintresset - har lagstiftaren valt att<br>förbehålla bankerna, som kringgärdas av särskilt<br>stränga rörelseregler, rätten att driva den vanligaste<br>formen av inlåningsverksamhet, nämligen sådan in-<br>låning på konto där tillgodohavandet är nominellt<br>bestämt och tillgängligt för insättaren med kort var-<br>sel. Denna inlåningsform är central för traditionell<br>betalningsförmedling. Verksamhet som innehåller<br>sådan inlåning utgör kärnan i bankrörelse och är<br>därmed utgångspunkten för banklagstiftningens<br>tillämpningsområde, se 1 kap. 2 § bankrörelselagen<br>(1987:617). I de därpå närmast följande paragrafer-<br>na uppställs undantag för motttagande av kundme-<br>del på konto intill visst belopp och för vissa mindre<br>ekonomiska föreningar. Nämnas bör även att bank-<br>rörelselagen inte gäller för verksamhet som bedrivs<br>av Sveriges riksbank.</p>
<p>Regering och riksdag har, som ovan redovisats,<br>tagit ställning för att Riksgäldskontoret under inne-<br>varande budgetår bör göra en intensifierad satsning<br>på hushållsmarknaden i syfte att begränsa kostna-<br>derna för statsskuldens finansiering. Regeringen har<br>också uppmanat kontoret att se över sitt produktut-<br>bud i syfte att kunna erbjuda konkurrenskraftiga<br>produkter på denna marknad. Mot bakgrund av det-<br>ta bedömer regeringen det som önskvärt att Riks-<br>gäldskontoret nu får möjlighet att ta emot inlåning<br>på konto från allmänheten i egen regi.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning ligger den av Riks-<br>gäldskontoret föreslagna förändringen väl i linje med<br>motiven bakom lagstiftningen. Som Finansinspektio-<br>nen mycket riktigt påpekar i sitt remissvar är regler-<br>na i bankrörelselagen uppställda till skydd för insät-<br>tarna samt för att tillgodose kraven på stabilitet i<br>betalningssystemet. Eftersom Riksgäldskontoret är<br>en del av staten är skyddet för insättarna därmed<br>omhändertaget. Kontorets verksamhet utgör heller<br>inte någon del av betalningssystemet.</p>
<p>Regeringen anser emellertid att det är väsentligt<br>att Riksgäldskontoret inte breddar sitt produktutbud<br>utan endast tillhandahåller rena spartjänster. Det är<br>av vikt att kontoret inte blir en statlig bank med ett<br>brett produktutbud riktat mot privatpersoner. Riks-<br>gäldskontoret bör således inte tillhandahålla allmän-<br>heten transaktionskonton.</p>
<p>Bankföreningen framhåller i sitt remissvar att<br>Riksgäldskontoret har helt andra verksamhetsvillkor<br>än kreditinstituten, eftersom kontoret inte har sam-<br>ma behov som instituten att relatera sina inlånings-<br>räntor till marknadsräntan. Enligt Bankföreningen<br>kan Riksgäldskontoret bestämma sina räntor på<br>administrativ grund i stället för på marknadsmässig<br>grund. Kontoret kommer därför, enligt Bankföre-<br>ningen, inte att konkurrera på likvärdiga villkor med<br>andra institut.</p>
<p>Riksgäldskontoret har ålagts att långsiktigt mini-<br>mera statens upplåningskostnad. Hushållsupplåning-<br>en utvärderas, enligt vad som ovan beskrivits, efter<br>hur stor vinst kontorets hushållsupplåning inbringar<br>i förhållande till den alternativa kostnaden att låna<br>på penning- och obligationsmarknaden, dvs. i för-<br>hållande till marknadsräntan. Verksamheten liknar<br>därför i hög grad den verksamhet som bankerna be-<br>driver. Räntan sätts således på marknadsmässig och<br>inte på administrativ grund. Däremot kan Riks-<br>gäldskontoret som är en del av staten erbjuda en in-<br>låning som är helt säker. Kontoret kan, till skillnad<br>från en bank, inte försättas i konkurs. Riksgäldskon-<br>toret har därför en lägre kreditrisk och kan således<br>erbjuda en lägre ränta. Denna konkurrensfördel tor-<br>de emellertid, mot bakgrund av den nyligen införda<br>insättningsgarantin, vara av mindre betydelse.</p>
<p>Regeringen vill här framhålla att Riksgäldskonto-<br>rets alternativ till hushållsupplåning inte är att helt<br>avstå från upplåning på marknaden. I stället är al-<br>ternativet att låna på penning- och obligationsmark-<br>naden. Även denna verksamhet sker i konkurrens<br>med privata aktörer, i synnerhet bostadsinstitut men<br>även banker. Ett avstyrkande av Riksgäldskontorets<br>begäran skulle således inte innebära att kontoret i<br>framtiden skulle avhålla sig från att konkurrera med<br>kreditinstituten.</p>
<p>Det kan vidare konstateras att Riksgäldskontoret<br>redan i dag erbjuder produkter som ligger nära inlå-<br>ning i egen regi. Riksgäldskontot med tre månaders<br>bindningstid och med rätt att lösa in obligationen i<br>förtid är en sådan produkt. Dessutom erbjuder kon-<br>toret allmänheten en renodlad inlåningsprodukt ge-<br>nom allemanssparandet, vilket visserligen sker via<br>bankerna, men fungerar i allt väsentligt som inlåning<br>i egen regi. Därutöver tillhandahåller kontoret inlå-<br>ningstjänster för statliga myndigheter. Att öppna<br>möjligheten för kontoret att ta emot inlåning på kon-<br>to från allmänheten innebär således inte något stor<br>förändring i myndighetens nuvarande verksamhet.</p>
<p>Sammanfattningsvis anser regeringen att Riks-<br>gäldskontoret bör ges möjlighet att i egen regi ta<br>emot inlåning på konto från allmänheten. Detta kan<br>ske utan några väsentliga konkurrensskadliga effek-<br>ter eftersom återverkningarna på kreditmarknaden<br>torde bli av mindre betydelse. Någon anledning att,<br>såsom Bankföreningen föreslagit, utreda effekterna<br>av en sådan reform föreligger därför inte.</p>
<p>133</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Bankföreningen har vidare anfört att Riksgälds-<br>kontoret, om kontoret avser att ta emot kortfristig<br>inlåning, bör betala avgift till insättningsgarantin.<br>Insättningsgarantin syftar till att skydda insättarna<br>vid en konkurs. Eftersom kontoret inte kan försättas<br>i konkurs och insättarna skyddas på annat sätt sak-<br>nas anledning att ansluta Riksgäldskontoret till in-<br>sättningsgarantisystemet. Det finns inte heller någon<br>anledning att trots detta belägga inlåning i kontoret<br>med en avgift till insättningsgarantisystemet eftersom<br>det endast skulle innebära att staten subventionerar<br>garantisystemet. En sådan åtgärd skulle strida emot<br>principerna bakom insättningsgarantin. Detta system<br>skall finansieras av anslutna kreditinstitut för vilka<br>det finns en reell risk att institutet inte skall kunna<br>fullfölja sina förpliktelser mot insättarna. Det nuva-<br>rande allemanssparandet omfattas heller inte av in-<br>sättningsgarantin. 1 stället garanteras insättarna av<br>Riksgäldskontoret.</p>
<h4>Ikraftträdande</h4>
<p>Den föreslagna lagändringen föreslås träda i kraft<br>den 1 juli 1997.</p>
<h4>Ekonomiska konsekvenser</h4>
<p>Förslaget till lagändring innebär endast att Riks-<br>gäldskontoret ges möjlighet att erbjuda allmänheten<br>inlåning på konto. Den följande konsekvensbeskriv-<br>ningen förutsätter att kontoret väljer att utnyttja<br>denna möjlighet.</p>
<p>Generellt gäller att ju fler aktörer som uppträder<br>på en marknad, desto större är chansen till ett brett<br>utbud av varor och tjänster av hög kvalitet, till kon-<br>kurrenspressade priser. På inlåningsmarknaden bety-<br>der konkurrenspressade priser högre inlåningsräntor<br>och lägre avgifter av olika slag. Bankmarknaden har<br>under en lång period kännetecknats av en oligopol-<br>liknande struktur som till en del förstärktes genom<br>bankkrisen samt genom de fusioner som skett under<br>senare tid. Den negativa utvecklingen har emellertid<br>motverkats av framväxten av en ny kategori banker<br>som är mer specialiserade, s.k. nischbanker. Dessa<br>banker använder sig av nya och mindre kostsamma<br>distributionskanaler. Exempelvis har ett antal nya<br>s.k. telefonbanker lyckats attrahera inlåningskunder<br>genom att erbjuda förmånliga räntor. Regeringen ser<br>positivt på denna utveckling. I det fall Riksgäldskon-<br>toret väljer att erbjuda allmänheten kortfristig inlå-<br>ning tillkommer ytterligare en aktör som torde kun-<br>na bidra till att konkurrensen skärps till gagn för<br>inlåningskunderna.</p>
<p>Bankregleringen syftar till att främja betalnings-<br>systemets stabilitet och skydda konsumenterna. Det<br></p>
<p>har ovan konstaterats att inget av dessa mål påver-<br>kas av förslaget. Inte heller torde förslaget innebära<br>några effekter för Finansinspektionens verksamhet.</p>
<p>Enligt de verksamhetsmål som ställts upp i regle-<br>ringsbrevet för Riksgäldskontorets skall upplåning<br>från hushållen endast bedrivas om kostnaderna för<br>denna upplåning är förmånligare än upplåning på<br>penning- och obligationsmarknaden. Regeringen<br>förutsätter därför att nettoeffekten på statsbudgeten<br>blir positiv.</p>
<h3>6.5 Utgiftsområde 4<br>Rättsväsendet</h3>
<p>B. Åklagarväsendet</p>
<p>B 1. Åklagarväsendet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>627 237 000 kronor.</p>
<p>Åklagarväsendet har en ansträngd ekonomisk si-<br>tuation. Som angavs i budgetpropositionen för år<br>1997 beräknas den nya organisation som infördes<br>den 1 juli 1996 möjliggöra kostnadssänkningar. Des-<br>sa slår dock igenom fullt ut först år 1998 medan<br>omorganisationen medför vissa initialkostnader un-<br>der 1997. Enligt regeringens bedömning behöver<br>åklagarväsendet en engångsvis anslagshöjning med<br>18 000 000 kronor för att klara övergångskostna-<br>derna. Anslagshöjningen finansieras genom en in-<br>dragning av medel på anslaget för kriminalvården.</p>
<p>D. Kriminalvården</p>
<p>D 1. Kriminalvården</p>
<p>Justitieutskottet har begärt att regeringen ska redovi-<br>sa hur de nya kraven på frivården till följd av den<br>utvidgade försöksverksamheten med dels samhälls-<br>tjänst, dels intensivövervakning med elektronisk kon-<br>troll har beaktats ur resurssynpunkt (bet.<br>1996/97:JuUl).</p>
<p>Den 1 januari 1993 utvidgades försöksverksamhe-<br>ten med samhällstjänst till hela landet. Med anled-<br>ning härav tillfördes frivården fr.o.m. budgetåret<br>1992/93 11,1 miljoner kronor. Detta finansierades<br>genom rationaliseringar inom kriminalvården. Under<br>1996 avtjänade i medeltal 690 dömda samhällstjänst<br>till en kostnad per dygn på ca 179 kronor. Kostna-<br>derna för samhällstjänsten under 1996 har beräknats<br>till ca 45 miljoner kronor. De tillkommande kostna-<br>derna för samhällstjänsten har finansierats genom att<br>Kriminalvårdsstyrelsen har omfördelat medel inom<br>kriminalvårdens ramanslag.</p>
<p>En tvåårig försöksverksamhet med intensivöver-<br>vakning med elektronisk kontroll inleddes den 1 au-</p>
<p>134</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>gustil994 inom Karlskoga, Luleå, Malmö Norra,<br>Malmö Södra, Norrköpings och Sundsvalls frivårds-<br>distrikt. Under försöksperioden har fängelsestraff på<br>högst två månader i vissa fall kunnat verkställas<br>utanför anstalt i form av intensivövervakning med<br>elektronisk kontroll.</p>
<p>Försöksverksamheten har därefter förlängts till<br>utgången av år 1998. Vidare har försöksverksamhe-<br>ten, från den 1 januari 1997, utvidgats till att avse<br>hela landet samt till att omfatta fängelsestraff på<br>högst tre månader. Frågan om att införa inten-<br>sivövervakning med elektronisk kontroll i det ordi-<br>narie straffsystemet bereds för närvarande i Justitie-<br>departementet.</p>
<p>Bakgrunden till försöksverksamheten är intresset<br>av att utveckla alternativ till fängelse och att det nu-<br>mera finns elektronisk övervakningsteknik som kan<br>användas i det utvecklingsarbetet.</p>
<p>Det genomsnittliga antalet personer med inten-<br>sivövervakning beräknas till ca 450. Dygnskostna-<br>den, inklusive kostnader för teknisk utrustning, be-<br>räknas för närvarande till ca 450 kronor.<br>Kriminalvårdsstyrelsen har mot denna bakgrund för<br>1997 beräknat medelsbehovet för detta ändamål till<br>ca 66 miljoner kronor för löner, övriga personal-<br>kostnader och övriga driftskostnader. Kriminal-<br>vårdsstyrelsen har budgeterat ytterligare sex miljoner<br>kronor för teknisk utrustning, drift av övervaknings-<br>central m.m. Den utvidgade försöksverksamheten<br>finansieras genom omfördelning av medel inom kri-<br>minalvårdens ramanslag.</p>
<p>Brottsförebyggande rådet fick i oktober 1996 i<br>uppdrag av regeringen att utvärdera den utvidgade<br>försöksverksamheten med intensivövervakning med<br>elektronisk kontroll. Uppdraget ska delredovisas före<br>september månads utgång 1997 och slutredovisas<br>senast den 1 april 1999. I uppdraget ingår bl.a. att<br>utvärdera de ekonomiska konsekvenserna av att det<br>under försöksverksamheten varit möjligt att ersätta<br>en anstaltsvistelse med intensivövervakning med<br>elektronisk kontroll.</p>
<h3>6.6 Utgiftsområde 5<br>Utrikesförvaltning och<br>internationell samverkan</h3>
<p>E. Övriga utrikespolitiska frågor</p>
<p>E 5. Delegationen för översättning av EG:s</p>
<p>regelverk</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>2 miljoner kronor anvisas som ett engångsbelopp för<br>att täcka det beräknade underskottet i delegationens<br>verksamhet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Delegationen för<br>översättning av EG:s regelverk (Översättningsdele-<br>gationen) skall under en begränsad övergångstid bi-<br>stå gemenskapens institutioner och andra organ med<br>översättningar till svenska av EU-dokument. Verk-<br>samheten skall finansieras med avgifter. Delegatio-<br>nen redovisar dock för det senaste budgetåret<br>1995/96 en kapitalförändring på 2 124 263 kronor.<br>Huvudorsaken till den negativa kapitalförändringen<br>är en misskalkylering av översättnings- och gransk-<br>ningstakten på dokumenten, sena betalningar som<br>inkommer först under 1997, valutakursförluster på<br>grund av kronförstärkning samt betydande ränte-<br>kostnader beroende på sent utbetalda anslag. Under-<br>skottet, när Översättningsdelegationen upphör under<br>året, beräknas bli mindre än den redovisade kapital-<br>förändringen, på grund av ovannämnda inbetalning-<br>ar under 1997.</p>
<p>Finansieringen av underskottet skall ske genom en<br>indragning av sparade medel på anslaget Al. Rege-<br>ringskansliet m.m. under utgiftsområde 1.</p>
<h3>6.7 Utgiftsområde 6</h3>
<h3>Totalförsvar</h3>
<p>B. Vissa funktioner inom det civila försvaret</p>
<p>B 7. Funktionen Telekommunikationer</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på</p>
<p>152 886 000 kronor.</p>
<p>Regeringen har i prop. (1996/97:61) Översyn av<br>telelagen (1993:597) m.m. bedömt det som rimligt<br>att teleoperatörerna bidrar till finansieringen av de<br>åtgärder som bedöms som nödvändiga för att skyd-<br>da det allmänna fasta telenätet mot sabotage och ter-<br>roristangrepp i fred. Under förutsättning av riksda-<br>gens godkännande kommer fr.o.m. den 1 juli 1997,<br>en avgift att tas ut av vissa teleoperatörer. Regering-<br>en beräknar att det sammanlagda avgiftsuttaget för<br>år 1997 kommer att uppgå till 50 000 000 kronor.<br>Då avgiften för teleberedskapen är en offentligrätts-<br>lig avgift bör anslaget B 7 Funktionen Telekommu-<br>nikationer bruttobudgeteras. Detta innebär att avgif-<br>ten inbetalas till statsbudgetens inkomstsida och<br>motsvaras av anslag på statsbudgetens utgiftssida.<br>Anslagsnivån höjs fr.o.m. den 1 juli 1997 till<br>202 886 000 kronor. Detta innebär i sin tur att ut-</p>
<p>135</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>giftsramen för utgiftsområde 6 under år 1997 höjs<br>med 50 000 000 kronor.</p>
<p>Hänsyn bör kunna tas vid eventuella över- eller<br>underskott av avgifter vid fastställande av avgifts-<br>nivå för operatörerna.</p>
<p>B10. Funktionen Energiförsörjning</p>
<p>De statliga beredskapsinsatsema inom energiförsörj-<br>ningen syftar till att dels vidmakthålla och vidareut-<br>veckla handlingsberedskapen för att möta störningar<br>i energiförsörjningen i säkerhetspolitiska kriser och i<br>krig, dels minska känsligheten för störningar inom<br>elförsörjningsområdet. I statsbudgeten för inneva-<br>rande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett<br>ramanslag på 27 612 000 kronor.</p>
<p>Regeringen har nyligen föreslagit nya regler om<br>elberedskap (prop. 1996/97:86), vilka förutskickades<br>i prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse Etapp 2.<br>Huvudprincipen är att den som driver elproduktion,<br>elhandel och nätverksamhet eller i vissa fall äger an-<br>läggningar för sådan verksamhet är skyldig att vidta<br>åtgärder som beslutas med stöd av lagen. Beslutade<br>åtgärder är med vissa undantag ersättningsberätti-<br>gande. En offentligrättsligt reglerad avgift, elbered-<br>skapsavgift, föreslås för att finansiera kostnaderna<br>för beslutade beredskapsåtgärder och för myndig-<br>hetsutövningen enligt lagen. Avgifterna bör redovisas<br>brutto på statsbudgeten.</p>
<p>Innevarande års anslag till funktionen Energiför-<br>sörjning bör därför ökas med 100 000 000 kronor.<br>Det totala anslagsbeloppet blir därigenom<br>127 612 000 kronor.</p>
<p>Under förutsättning av riksdagens godkännande<br>av den föreslagna elberedskapslagen, föreslår rege-<br>ringen att utgiftsökningen finansieras med avgiftsin-<br>täkter från elberedskapsavgiften. Det sammanlagda<br>avgiftsuttaget för budgetåret 1997 föreslås bli<br>100 000 000 kronor. Detta förutsätter att utgiftsra-<br>men för utgiftsområde 6 för budgetåret 1997 höjs.</p>
<p>Elberedskapsavgiften skall enligt den föreslagna<br>elberedskapslagen betalas av innehavare av nätkon-<br>cession enligt lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa<br>bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen).<br>Regeringen, eller den myndighet regeringen bestäm-<br>mer, får enligt den föreslagna elberedskapslagen<br>meddela närmare föreskrifter om elberedskapsavgift.<br>Intäkterna från elberedskapsavgiften skall tillföras<br>statsbudgeten på särskild inkomsttitel.</p>
<p>Åtgärder inom elförsörjningen bör kunna planeras<br>långsiktigt. Principer för elberedskapens finansiering<br>har nyligen föreslagits riksdagen. Regeringen föreslår<br>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge<br>Svenska kraftnät att under budgetåret 1997 besluta<br>om sådana åtgärder som innebär åtaganden under<br>en femårsperiod. För budgetåret 1997 bör åtagande-<br>na uppgå till högst 100 000 000 kronor. För budget-<br>åren 1998-2001 bör åtagandena begränsas till<br>50 000 000 kronor om året.</p>
<h3>6.8 Utgiftsområde 7</h3>
<h3>Internationellt bistånd</h3>
<p>B. Samarbete med Central- och</p>
<p>Östeuropa</p>
<p>B 2. Avsättning för förlustrisker vad avser</p>
<p>garantier för finansiellt stöd och<br>exportkreditgarantier</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på<br>15 000 000 kronor samt ett statligt betalningsansvar</p>
<p>1 form av statsgarantier till ett belopp om<br>150 000 000 kronor.</p>
<p>De nordiska statsministrarna beslutade den 26<br>augusti 1996 att upprätta en nordisk miljöinveste-<br>ringslåneordning (MIL) på 100 000 000 ecu (ca<br>830 000 000 kronor) vid Nordiska investeringsban-<br>ken (NIB) för att skapa förbättrade förutsättningar<br>för finansiering av miljöprojekt i Nordens närområ-<br>den. Förslaget förutsätter en hundraprocentig stats-<br>garanti från de nordiska länderna varvid Sveriges<br>andel blir 38,8 procent (ca 322 miljoner kronor) en-<br>ligt den nordiska fördelningsnyckeln.</p>
<p>Regeringen föreslog i proposition 1995/96:222<br>“Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år</p>
<p>2 000” att en miljölåneordning skulle inrättas i<br>(NIB). Riksdagen gav sitt bifall till programmet för<br>småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt<br>(1995/96 FiU:15) i vilken miljölåneordningen ingick.<br>Vidare föreslog regeringen att avsättning för den ut-<br>ökade ramen utgör 15 procent på ramen dvs. ca<br>50 000 000 kronor. Avsättningen för ramen föreslås<br>ske i budgetpropositionen för år 1998 och för år<br>1999.</p>
<p>Regeringen föreslår, utöver vad som föreslagits i<br>prop. 1996/97:1, att staten ikläder sig ett betalnings-<br>ansvar på ytterligare 322 000 000 kronor för att<br>uppfylla det statliga garantiåtagandet mot Nordiska<br>investeringsbanken vilket innebär ett totalt åtagande<br>på 472 miljoner kronor.</p>
<h3>6.9 Utgiftsområde 9<br>Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg</h3>
<p>A. Hälsovård och sjukvård</p>
<h4>Tandvårdsförsäkringen</h4>
<p>Regeringens bedömning: Den s.k. självrisken i er-<br>sättningsbestämmelserna för vuxentandvård bör<br>höjas från 700 kronor till 1 300 kronor fr.o.m. den 1<br>oktober 1997.</p>
<p>136</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: I budgetproposi-<br>tionen för år 1997 redovisade regeringen sin avsikt<br>att införa en reviderad tandvårdstaxa fr.o.m. den 15<br>oktober 1996. Detta var ett första steg i förändring-<br>en av tandvårdsförsäkringen. Vidare aviserades ett<br>andra steg som avsåg ett slopande av subventionerna<br>i tandvårdsförsäkringen från den 1 januari 1998,<br>med undantag för ett ekonomiskt stöd till vissa s.k.<br>särskilda patientgrupper. För detta ändamål avsåg<br>regeringen att avsätta ett belopp på högst 1 000<br>miljoner kronor avseende år 1998.</p>
<p>Mot denna bakgrund tillsatte regeringen hösten<br>1996 en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett<br>förslag som utgick från att samtliga subventioner i<br>tandvårdsförsäkringen skulle slopas fr.o.m. den 1<br>januari 1998, med undantag för ett stöd till vissa s.k.<br>särskilda patientgrupper. Arbetsgruppen redovisade<br>nyligen sitt förslag om stödets omfattning och ut-<br>formning och detta remissbehandlas för närvarande.</p>
<p>Regeringen har beslutat att begränsa den tidigare<br>aviserade besparingen inom tandvårdsförsäkringen<br>den 1 januari 1998 samt att behålla den nuvarande<br>tandvårdstaxan även under år 1998. Med hänsyn till<br>att utgiftsramen därmed blir högre än vad som tidi-<br>gare avsetts måste dock ersättningsreglerna ändras.<br>Regeringen anser att detta bör åstadkommas genom<br>att den s.k. självrisken höjs från 700 till 1 300 kro-<br>nor per behandlingsperiod. Denna förändring avses<br>bli genomförd den 1 oktober 1997.</p>
<p>Fr.o.m år 1999 planerar regeringen en mer omfat-<br>tande omstrukturering av tandvårdsförsäkringen.<br>Införandet av ett särskilt ekonomiskt stöd till vissa<br>särskilda patientgrupper utgör en viktig del av detta<br>arbete.</p>
<p>A 1. Sjukvårdsförmåner m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 15 637 000 000<br>kronor.</p>
<p>För att finansiera överskridandet av anslaget<br>Kostnader för statlig assistansersättning anser rege-<br>ringen att tandvårdsförsäkringen under år 1997 skall<br>grundas på en anslagsnivå som är 125 miljoner kro-<br>nor lägre än vad som tidigare gällt för år 1997.</p>
<p>Regeringen anser mot denna bakgrund att raman-<br>slaget A 1. Sjukvårdsförmåner m.m. skall minskas<br>med 125 miljoner kronor.</p>
<p>B. Omsorg om äldre och personer med<br>funktionshinder</p>
<p>B 1. Vissa statsbidrag inom äldre- och<br>handikappområdet</p>
<p>Från anslaget B 1. Vissa statsbidrag inom äldre- och<br>handikappområdet utges statsbidrag som syftar till<br>att bl.a. påskynda utvecklingen inom habiliteringen,<br>rehabiliteringen och hjälpmedelsförsörjningen i lan-<br></p>
<p>det samt att ge landstingen förutsättningar att bygga<br>ut tolktjänsten för döva och dövblinda m.fl. Av bi-<br>draget för år 1997 på totalt 711,2 miljoner kronor<br>utgår 425 miljoner kronor till insatser för att ut-<br>veckla habilitering och rehabilitering. Samtliga sti-<br>mulansbidrag inom detta anslag upphör i och med<br>utgången av år 1997.</p>
<p>Av den del av bidraget som utges för att utveckla<br>habilitering och rehabilitering (425 miljoner kronor),<br>lämnas 300 miljoner kronor till landstingen som sti-<br>mulansbidrag till habilitering/rehabilitering och 125<br>miljoner kronor till olika anordnare av habiliterings-<br>och rehabiliteringsverksamhet. Socialstyrelsen för-<br>delar och utbetalar bidragen.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 1997 redu-<br>ceras med totalt 300 miljoner kronor för att därmed<br>uppgå till 411,2 miljoner kronor. Av den totala<br>minskningen på 300 miljoner kronor avser 225 mil-<br>joner kronor delposten 1.1 Stimulansbidrag till habi-<br>litering/rehabilitering som är uppförd under anslags-<br>posten 1 Bidrag till landstingen för vissa<br>handikappinsatser år 1997. Återstående 75 miljoner<br>kronor avser anslagsposten 2 Stimulansbidrag till<br>specifika utvecklingsinsatser inom habiliterings- och<br>rehabiliteringsområdet under samma anslag.</p>
<h4>Vissa frågor om personlig assistans</h4>
<p>Bakgrund</p>
<p>Den statliga assistansersättningen, som infördes år<br>1994, är ett ekonomiskt stöd till personlig assistans<br>för personer med stora funktionshinder. Utgiftsut-<br>vecklingen har underskattats, framförallt beroende<br>på att behovens omfattning inte varit tillräckligt<br>kända.</p>
<p>Från den 1 juli 1996 gäller vissa ändringar i lag-<br>stiftningen om assistansersättning. Dessa innebär<br>bl.a. att gränsdragningen mellan personlig assistans<br>och kommunala och landstingskommunala stödin-<br>satser för funktionshindrade personer har blivit tyd-<br>ligare. Vidare har begreppet personlig assistans defi-<br>nierats i lagstiftningen. De ändrade reglerna har<br>bedömts innebära att den årliga kostnaden för assi-<br>stansersättning minskas med 215 miljoner kronor.</p>
<p>Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan staten<br>och kommunerna kan innebära att det finns ekono-<br>miska motiv för kommunerna att förskjuta kostna-<br>der till staten via assistansreformen. Det delade an-<br>svaret och assistansersättningens konstruktion ger<br>heller inte några incitament för att bedriva verksam-<br>heten kostnadseffektivt eftersom ansvaret för finan-<br>siering och verksamhet inte följs åt.</p>
<p>Vissa åtgärder måste dock vidtas för att uppnå<br>bättre kostnadskontroll och vissa besparingar. Kost-<br>naderna för den statliga assistansersättningen har<br>nämligen inte minskat trots de förändringar som</p>
<p>137</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>gäller sedan juli 1996. Regeringen bedömer det där-<br>för nödvändigt att föreslå ytterligare förändringar.</p>
<p>^^tanSerSättnin^en^SchabloniSem^^^^^^^^^^^</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Assistansersättningen schabloniseras samt fastställs<br>till ett visst belopp per timme fr.o.m. den 1 septem-<br>ber 1997. Om det föreligger särskilda skäl kan för-<br>säkringskassan efter ansökan medge att schablonen<br>får överskridas med de godkända faktiska kostna-<br>derna - dock högst med 12 procent. Förändringen<br>innebär att utgifterna inom anslaget B 7. Kostnader<br>för statlig assistansersättning minskas med 60 miljo-<br>ner kronor år 1997.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Med nuvarande regler<br>är assistansersättningen avsedd att täcka de verkliga<br>kostnader som den enskilde har för sin assistans, dvs.<br>lönekostnader samt kostnader för administration<br>m.m. I de senare ingår t.ex. kostnader för bokföring<br>och revision, lokaler, utbildning, rekrytering och<br>omkostnader för assistenter. Enligt propositionen<br>(prop. 1992/93:159) Stöd och service till vissa funk-<br>tionshindrade skall en vårdbiträdeslön vara utgångs-<br>punkt vid beräkning av assistentens lönekostnader.<br>Riksförsäkringsverket har föreskrivit att ersättning<br>därutöver skall lämnas för de beräknade administra-<br>tionskostnaderna med ett schablonbelopp på högst<br>30 kronor per assistanstimme. Assistansersättningen<br>lämnas med högst det belopp per timme som rege-<br>ringen fastställer för varje år. Beloppet för år 1997 är<br>183 kronor.</p>
<p>Den genomsnittliga assistansersättningen som ut-<br>betalades per timme för år 1996 uppgick enligt Riks-<br>försäkringsverket till ca 165 kronor. Ersättningsbe-<br>loppet är i genomsnitt lägst för funktionshindrade<br>personer som själva är arbetsgivare för sina assisten-<br>ter och högst för dem som anlitar kooperativ. För<br>dem som anlitar kommunerna, genom vilka den<br>övervägande andelen personlig assistans lämnas, är<br>ersättningen i genomsnitt något högre än för dem<br>som är egna arbetsgivare.</p>
<p>Assistansutredningen föreslog i betänkandet<br>Kostnader för den statliga assistansersättningen<br>(SOU 1995:126) att assistansersättningen skulle<br>schabloniseras och sänkas till 145 kronor per timme<br>i 1995 års priser. Utredningen påpekade att den sto-<br>ra spännvidd som nu finns mellan olika arbetsgivare<br>i allt väsentligt är en effekt av en mängd olika beräk-<br>ningssätt från arbetsgivarnas sida. Utredningen på-<br>pekade även att beräkning, redovisning och kontroll<br>av kostnaderna för assistansen har förorsakat de<br>största administrativa svårigheterna vid tillämpning-<br>en av assistansreformen för såväl försäkringskassor<br>som för arbetsgivare.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att en<br>schablonisering av timersättningen skall införas<br>fr.o.m. den 1 september 1997. Storleken på timer-<br>sättningen bör föreskrivas i en förordning. Timer-<br>sättningen bör enligt regeringens beräkningar bli 164<br>kronor.</p>
<p>Genom förändringen kommer assistansersättning<br>att lämnas med ett visst bestämt belopp per timme<br>oberoende av vilka kostnader för assistansen som<br>den ersättningsberättigade faktiskt har haft. Den er-<br>sättningsberättigade behöver bara redovisa hur<br>många assistanstimmar som har utförts för att er-<br>hålla assistansersättningen. Inom ramen för det fast-<br>ställda beloppet får den assistansberättigade själv av-<br>göra hur stor del av beloppet som skall användas till<br>lön och andra anställningskostnader och hur mycket<br>som skall användas till administration och andra<br>kringkostnader.</p>
<p>Om den ersättningsberättigade är i behov av en<br>särskilt kvalificerad assistent, assistenter som behöver<br>särskild utbildning eller dylikt, kan det undantagsvis<br>förekomma att den fastställda ersättningsnivån är<br>otillräcklig. Det införs därför en möjlighet för försäk-<br>ringskassan att efter ansökan medge att det fastställ-<br>da beloppet får överskridas - dock med högst 12<br>procent. Många av dem som behöver flest assistans-<br>timmar väljer att få sin assistans organiserad av bru-<br>karkooperativ. Bland dessa personer torde det finnas<br>många som kan anföra särskilda skäl för högre er-<br>sättning. Den besparing som regeringen förutser ge-<br>nom den föreslagna förändringen kommer därmed<br>att främst hänföra sig till vissa av de stora assistans-<br>anordnarna i första hand kommunerna. Detta be-<br>döms rimligt, då bland annat Assistansutredningen<br>visat att det förekommer viss överkompensation vad<br>gäller administrationskostnaderna.</p>
<p>Fördelen med förändringen är att administratio-<br>nen förenklas såväl för anordnaren som försäkrings-<br>kassan. Därmed frigörs resurser som kan komma de<br>assistansberättigade till del.</p>
<p>Det innebär vissa svårigheter att kostnadsberäkna<br>den regeländring som föreslås. Regeringen har för<br>avsikt att noga följa resursutvecklingen och åter-<br>komma till frågan vid ett senare tillfälle om regeländ-<br>ringen leder till oförutsedda resursbehov.</p>
<p>Regeringen beräknar att införandet av en scha-<br>bloniserad och sänkt timersättning fr. o. m. den 1<br>september 1997 innebär en besparing på den statliga<br>assistansersättningen med ca 60 miljoner kronor för<br>innevarande budgetår. Helårseffekten beräknas till<br>180 miljoner kronor.</p>
<p>Kommunalt finansieringsansvar för delar av<br>assistansersättningen </p>
<p>Regeringens bedömning: Kommunerna skall fr.o.m.<br>den 1 november 1997 ha finansieringsansvaret för de<br>första 20 assistanstimmarna per vecka för alla per-<br>soner som uppbär assistansersättning. Ett förslag om</p>
<p>138</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>detta avses läggas fram för riksdagen i en proposi-<br>tion i maj månad år 1997.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Kommunen beslutar<br>om och finansierar insatsen personlig assistans för<br>personer som har ett assistansbehov upp t.o.m. 20<br>timmar per vecka. Om behovet är större än 20 tim-<br>mar per vecka kan den enskilde ansöka hos försäk-<br>ringskassan om statlig assistansersättning enligt lagen<br>om assistansersättning (LASS). Om ansökan beviljas<br>betalar staten kostnaden från den första assistans-<br>timman.</p>
<p>Det ursprungliga förslaget till assistansersättning<br>utarbetades av 1989 års handikapputredning och<br>presenterades i betänkandet (SOU 1991:46) Handi-<br>kapp - Välfärd - Rättvisa. Förslaget innebar att<br>kommunen skulle besluta om och bekosta de första<br>20 assistanstimmarna per vecka. Om behovet över-<br>steg 20 timmar per vecka skulle den enskilde hos för-<br>säkringskassan kunna ansöka om assistansersättning<br>för att täcka kostnaderna för assistans fr. o. m. den<br>21:a timman per vecka. Ett syfte med denna uppdel-<br>ning var att kommunen, som alltid har ett basansvar,<br>genom förslaget skulle avlastas höga kostnader för<br>stödinsatser.</p>
<p>Flertalet remissinstanser ansåg att endast en hu-<br>vudman borde vara ansvarig för beslut om och ad-<br>ministration av personlig assistans. När det gäller<br>finansieringen av verksamheten var remissopinionen<br>mer splittrad. I propositionen (prop. 1992/93:159)<br>Stöd och service till vissa funktionshindrade föreslog<br>regeringen den nu gällande ordningen. Riksdagen<br>beslutade i enlighet med regeringens förslag.</p>
<p>I april 1995 beslutade regeringen att tillkalla en<br>särskild utredare för att se över finansiering och re-<br>gelsystem för den statliga assistansersättningen med<br>uppgift att redovisa förslag till alternativa åtgärder<br>som kunde leda till att kostnadsutvecklingen begrän-<br>sades och att kostnadskontrollen förbättrades.</p>
<p>Utredningen antog namnet .Assistansutredningen<br>och redovisade i betänkandet (SOU 1995:126) Kost-<br>nader för den statliga assistansersättningen en rad<br>förslag. Utredningen skrev bl.a. följande:</p>
<p>"Ett förslag som framförts är att försäkringskassan<br>skall debitera kommunen för de första 20 timmarna<br>för samtliga personer med assistansersättning. Sta-<br>tens kostnader på assistansanslaget skulle då minska<br>med cirka 1 000 miljoner kronor.</p>
<p>Fördelen med alternativet är framför allt att det<br>innebär minskade ekonomiska motiv för kommu-<br>nerna att dels försöka påverka bedömningen av assi-<br>stansbehovet för den enskilde så att detta överstiger<br>20 timmar per vecka, dels omdefiniera andra insatser<br>till personlig assistans.</p>
<p>Nya åligganden för kommunerna skall dock räk-<br>nas in i besparingskravet i enlighet med finansierings-<br>principen. Den avgörande nackdelen är därför, enligt<br>utredarens bedömning, att kostnaderna endast flyt-<br></p>
<p>tas från staten till kommunerna och att det därför<br>inte sker någon nettobesparing”.</p>
<p>Utredningen framhöll vidare att om huvudman-<br>naskapet även i fortsättningen skulle delas mellan<br>stat och kommun bör kommunerna göras betal-<br>ningsskyldiga för de första 20 timmarna för att mot-<br>verka framtida oönskade kostnadsförskjutningar.</p>
<p>Assistansutredningens betänkande remissbehand-<br>lades inte. Synpunkter på betänkandet och i frågan i<br>övrigt inhämtades på annat sätt.</p>
<p>I regeringens proposition (prop. 1995/96:146)<br>Vissa frågor om personlig assistans behandlades inte<br>det nu aktuella förslaget. Men såväl 1989 års handi-<br>kapputredning som Assistansutredningen har fram-<br>hållit att kommunerna bör ha det grundläggande ba-<br>sansvaret för personlig assistans. Regeringen delar<br>denna ståndpunkt och anser att finansieringen av<br>assistansersättningen måste utformas så att den sti-<br>mulerar kommunerna till att pröva behovet av stö-<br>dinsatser enbart utifrån den enskildes situation, för-<br>hållanden och behov. Det skall inte finnas<br>ekonomiska incitament för kommunerna att omde-<br>finiera behov av andra insatser till personlig assi-<br>stans. Kommunerna bör också stimuleras till att<br>bygga ut bra och mindre kostsamma alternativ till<br>personlig assistans.</p>
<p>Regeringen anser därför att kommunerna alltid<br>bör bekosta de 20 första assistanstimmarna per<br>vecka, medan staten via assistansersättningen bekos-<br>tar de timmar som överstiger 20.</p>
<p>Ett förslag med denna innebörd medför ökade<br>kostnader för kommunerna, vilka enligt finansie-<br>ringsprincipen skall kompenseras. Regeringen har för<br>avsikt att under maj månad inkomma till riksdagen<br>med ett förslag med denna inriktning. Förändringen<br>skall enligt regeringens mening träda i kraft den 1<br>november 1997 och innebär att utgifterna inom an-<br>slaget B 7. Kostnader för statlig assistansersättning år<br>1997 reduceras med 65 miljoner kronor.</p>
<p>B 6. Bilstöd till handikappade</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 343 944 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Anslaget skall enligt regeringens bedömning redu-<br>ceras med 130 000 000 kronor för att därmed uppgå<br>till 213 944 000 kronor.</p>
<p>Bilstöd lämnas i form av grundbidrag, inkomst-<br>prövat anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag.<br>Sedan den 1 juli 1995 kan under vissa förutsättning-<br>ar också bidrag till körkortsutbildning lämnas till<br>den som beviljats bilstöd.</p>
<p>Bestämmelser om bilstöd finns i lagen (1988:360)<br>om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-<br>kappade och i förordningen (1988:890) om bilstöd<br>till handikappade.</p>
<p>Utgiftsbelastningen påverkas främst av person-<br>kretsens omfattning, inkomstutvecklingen, utveck-</p>
<p>139</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>lingen av fordonspriser och anpassningskostnader.<br>Under senare år har anslaget inte utnyttjas i sin hel-<br>het. En förklaring till detta kan vara att stödet nume-<br>ra inte är tillräckligt omfattande för att i och för sig<br>stödberättigade personer skall ha råd att köpa bil.</p>
<p>Den nya anslagsnivå som regeringen nu föreslår<br>motsvarar utnyttjandegraden av anslaget under bud-<br>getåret 1995/96 beräknat på en 12 månadersperiod.</p>
<p>Samtidigt som bilstödet inte ytnyttjats fullt ut har<br>kostnaderna för den statliga assistansersättningen<br>överskridits med 290 000 000 kronor budgetåret<br>1995/96. Enligt regeringens mening bör detta över-<br>skridande delvis finansieras genom besparingen i bil-<br>stödet.</p>
<p>B 7. Kostnader för statlig assistansersättning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>3 663 000 000 kronor.</p>
<p>Enligt prognos kommer beloppet att överskridas<br>med 600 miljoner kronor. Från föregående budgetår<br>finns ett överskridande på 290 miljoner kronor. För<br>att finansiera överskridandet har regeringen i denna<br>proposition föreslagit utgiftsminskningar inom ut-<br>giftsområdet utöver dem som avser assistansersätt-<br>ningen. De utgiftsminskningar som avses är föränd-<br>ringar i tandvårdsförsäkringen, reducering av<br>statsbidraget inom äldre- och handikappområdet<br>samt bilstödet till handikappade.</p>
<p>Regeringen anser mot denna bakgrund att raman-<br>slaget B 7. Kostnader för personlig assistansersätt-<br>ning skall ökas med 475 miljoner kronor för att<br>därmed uppgå till 4138 miljoner kronor för år 1997</p>
<p>C. Åtgärder för barn, socialt<br>behandlingsarbete samt alkohol- och<br>drogpolitik</p>
<h4>Alkohol- och drogpolitiska åtgärder</h4>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>För att kunna understödja ett mer långsiktigt al-<br>kohol- och drogförebyggande arbete och dess-<br>utom ha den handlingsberedskap som kan behö-<br>vas föreslår regeringen att riksdagen till olika<br>alkohol- och drogpolitiska åtgärder anvisar ett<br>ramanslag på 30 000 000 kronor.</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Förutsättningarna att bedriva en traditionell<br>svensk alkoholpolitik har ändrats i och med det<br>svenska EU-inträdet. Ändrade regler för införsel<br>av alkohol och avskaffandet av monopolen för<br>tillverkning, import och partihandel av alko-<br></p>
<p>holdrycker reser krav på en förnyelse av alkohol-<br>politiken. Det föreligger dessutom risk för ytterli-<br>gare förändringar av nuvarande monopol- och<br>partihandelsregler med anledning av den förestå-<br>ende prövningen av det svenska detaljhandelsmo-<br>nopolet i EG-domstolen.</p>
<p>Gränshandeln i södra Sverige av framför allt<br>danskt starköl antog under 1996 så stora proportio-<br>ner att det enligt regeringens bedömning var nöd-<br>vändigt att vidta motverkande åtgärder. Mot denna<br>bakgrund ändrades enligt regeringens förslag till Re-<br>viderad finansplan, m.m. (Prop. 1996/97:1) skatte-<br>satserna på öl och starköl på så sätt att en enhetlig<br>skattesats infördes för öl med en alkoholhalt översti-<br>gande 2,8 volymprocent. Den nya ölskattesatsen<br>höjde priset på folköl överstigande 2,8 volymprocent<br>med ca 8 procent och sänkte priset på starköl med ca<br>17 procent. För att finansiera denna skattesänkning<br>höjdes spritskatten med ca 2 procent och tobaksskat-<br>tesatsema med 7,9 procent. Dessa skatteförändringar<br>innebar dock en överfinansiering med 30 miljoner<br>kronor som motiverades av ökade behov av alkohol-<br>och drogförebyggande insatser.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Eftersom prisin-<br>strumentet som alkoholpolitiskt medel framöver tro-<br>ligen kommer att försvagas så kommer de förebyg-<br>gande insatserna att bli än viktigare för att kunna<br>motverka alkoholmissbrukets utbredning. Informa-<br>tion, opinionsbildning och andra alkoholförebyg-<br>gande insatser, framför allt på lokal och regional ni-<br>vå, får därför en ökad betydelse i ansträngningarna<br>att förändra dryckesvanorna i vårt land.</p>
<p>Regeringen avser därför att med en lokal och re-<br>gional kraftsamling av insatserna förstärka det alko-<br>hol- och drogförebyggande arbetet. Socialministern<br>har bl.a. mot denna bakgrund under eget ordföran-<br>deskap inrättat en nationell ledningsgrupp för alko-<br>hol- och drogförebyggande insatser.</p>
<h3>6.10 Utgiftsområde 13<br>Ekonomisk trygghet vid<br>arbetslöshet</h3>
<p>Totalt för utgiftsområdet föreslås i tilläggsbudgeten<br>för statsbudgeten 1997 utgiftsökningar på<br>5 453 000 000 kronor.</p>
<p>A. Ersättning vid arbetslöshet</p>
<p>Al. Bidrag till arbetslöshetsersättning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>34 088 334 000 kronor.</p>
<p>Det svåra läget på arbetsmarknaden ställer krav<br>på kraftfulla insatser från statsmakternas sida. För</p>
<p>140</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>innevarande budgetår bedömer regeringen att den<br>öppna arbetslösheten kommer att ligga på 7,9 pro-<br>cent vilket överstiger den bedömning som gjordes i<br>budgetpropositionen med 1 procentenhet. Detta be-<br>tyder att anslagsnivån måste justeras upp. Anslagsni-<br>vån bör dock även justeras med anledning av de för-<br>slag som kommer att lämnas i det följande under<br>utgiftsområde 13 och 14 samt med anledning av<br>prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>Regeringen avser att vidta åtgärder under budget-<br>året 1997 vilka skall öka det lokala inflytandet och<br>effektivisera arbetsmarknadspolitiken. Syftet med<br>överbryggningen är att öka sysselsättningen, mot-<br>verka den kommunala sysselsättningsminskningen<br>och sänka arbetslösheten.</p>
<p>Flera av regeringens förslag berör anslaget för Bi-<br>drag till arbetslöshetsersättning. Regeringens avsikt<br>är att använda arbetslöshetsersättningen mer aktivt,<br>vilket innebär att ersättning under vissa förutsätt-<br>ningar bör kunna lämnas även vid andra situationer<br>än vid öppen arbetslöshet.</p>
<p>Totalt för verksamhetsområdet föreslås i tilläggs-<br>budgeten för statsbudgeten 1997 utgiftsökningar på<br>5 453 miljoner kronor.</p>
<p>Konsekvenser av propositionen om<br>en allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring</p>
<p>I propositionen om en allmän och sammanhållen ar-<br>betslöshetsförsäkring (prop. 1996/97:107), som nyli-<br>gen presenterades, föreslår regeringen en rad föränd-<br>ringar av arbetslöshetsersättningen. Förslagen får<br>konsekvenser under innevarande budgetår för föl-<br>jande utgiftsområden: 13 Ekonomisk trygghet vid<br>arbetslöshet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och 15<br>Studiestöd. Förslagen innebär såväl inkomstökningar<br>som utgiftsökningar och utgiftsminskningar.</p>
<p>Utgiftsökningar</p>
<p>Utgifterna under anslaget ökar till följd av att rege-<br>ringen i propositionen om en allmän och samman-<br>hållen arbetslöshetsförsäkring föreslår att ersätt-<br>ningsnivån skall höjas från 75 till 80 procent från<br>och med den 29 september 1997. Utgiftsökningen till<br>följd av höjningen av ersättningsnivån beräknas till<br>179 miljoner kronor på utgiftsområde 13 för bud-<br>getåret 1997. Utgiftsökningarna för övriga förslag i<br>propositionen beräknas till 6 miljoner kronor på ut-<br>giftsområde 13 under budgetåret 1997. För utgifts-<br>område 14 är motsvarande utgiftsökning 60 miljoner<br>kronor och inom utgiftsområde 15 är ökningen 46<br>miljoner kronor.</p>
<p>Inkomstökningar och utgiftsminskningar</p>
<p>Enligt regeringens förslag finansieras utgiftsökning-<br>arna i propositionen om en allmän och sammanhål-<br>len arbetslöshetsförsäkring främst genom en höjd<br>finansieringsavgift och genom ett uppstramat arbets-<br>villkor. Regeringen har föreslagit att dessa föränd-<br>ringar skall införas från och med den 1 juli 1997.<br>Regeringen beräknar inkomsten av den höjda finan-<br>sieringsavgiften till 440 miljoner kronor under bud-<br>getåret 1997, vilket redovisas under inkomsttitel<br>2525. Det innebär lägre inkomster än vad som be-<br>räknades av finansutskottet under hösten 1996 (bet.<br>1996/97:FiUl).</p>
<p>Effekten av det förändrade arbetsvillkoret beräk-<br>nas till 242 miljoner kronor på utgiftsområde 13 un-<br>der budgetåret 1997. Regeringen har också föreslagit<br>en rad andra regelförändringar i arbetslöshetsersätt-<br>ningen i propositionen om en allmän och samman-<br>hållen arbetslöshetsförsäkring, vilka sammantaget<br>minskar utgifterna på utgiftsområde 13 med 216<br>miljoner kronor under budgetåret 1997. Inom ut-<br>giftsområde 14 är motsvarande utgiftsminskningar<br>81 respektive 38 miljoner kronor. Inom utgiftsområ-<br>de 15 beräknas utgiftsminskningarna till 4 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Anslagskonsekvenser</p>
<p>Vid behandlingen av budgetpropositionen beslutade<br>riksdagen att skjuta på ikraftträdandet av beslut om<br>förändringar i arbetslöshetsersättningen som riksda-<br>gen fattade den 12 juli 1997 med anledning av för-<br>slag i sysselsättningspropositionen (prop.<br>1995/96:222).</p>
<p>De uppskjutna förändringarna i arbetslöshetser-<br>sättningen innebar att utgifterna på anslaget ökade<br>under budgetåret 1997. Riksdagen föreslog att den<br>ökade kostnaden skulle finansieras via en höjning av<br>finansieringsavgiften. Finansieringsavgiften påverkar<br>inte anslagen då inkomsten redovisas på en inkomst-<br>titel. Detta innebar att totalt 1 155 miljoner kronor<br>tillfördes de berörda anslagen i budgetpropositionen,<br>varav 924 miljoner kronor tillfördes anslaget för Bi-<br>drag till arbetslöshetsersättning och 231 miljoner<br>kronor tillfördes anslaget för Arbetsmarknadspolitis-<br>ka åtgärder under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad<br>och arbetsliv.</p>
<p>Den i prop. 1996/97:107 föreslagna höjningen av<br>finansieringsavgiften motsvarar inte hela det tillförda<br>beloppet och regeringen har därför föreslagit ytterli-<br>gare utgiftsminskningar i propositionen. Det innebär<br>att en del av de medel som tillfördes anslagen genom<br>riksdagens nyss nämnda beslut skall föras bort. Ut-<br>giftsområde 13 bör justeras ned med 273 miljoner<br>kronor för budgetåret 1997 till följd av regeringens<br>förslag i prop. 1996/97:107, utgiftsområde 14 med<br>58 miljoner kronor och utgiftsområde 15 justeras<br>upp med 42 miljoner kronor.</p>
<p>Trots omfattande besparingar är förslaget under-<br>finansierat med 243 miljoner kronor i förhållande till</p>
<p>141</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>den ursprungligen beräknade besparingen i syssel-<br>sättningspropositionen (prop. 1995/96:222). Rege-<br>ringen kommer nu att föreslå att detta underskott<br>finansieras genom en ändring av nivån på utbild-<br>ningsbidragen för personer som inte har rätt till er-<br>sättning från arbetslöshetsförsäkringen respektive<br>kontant arbetsmarknadsstöd.</p>
<h4>Stimulansersättning vid offentligt tillfälligt<br>arbete för äldre arbetslösa</h4>
<p>Enligt budgetpropositionen skall sökande som deltar<br>i den arbetsmarknadspolitiska åtgärden offentligt<br>tillfälligt arbete få en stimulansersättning om 45 kro-<br>nor per dag. Kostnaden för stimulansersättningen<br>beräknas till 59 miljoner kronor för budgetåret<br>1997. Vid beräkningen av anslaget i budgetproposi-<br>tionen beaktades inte denna kostnad. Regeringen an-<br>förde då att den skulle återkomma med förslag till<br>finansiering av stimulansersättningen vid ett senare<br>tillfälle.</p>
<p>Regeringen beräknar nu att ytterligare 59 miljoner<br>kronor bör tillföras anslaget under budgetåret 1997<br>till följd av beslutet om att införa stimulansersätt-<br>ningen.</p>
<p>Regeringen kommer att under utgiftsområde 14<br>föreslå att denna ersättning skall finansieras via den<br>nyss nämnda förändringen av utbildningsbidragen<br>för de personer som saknar rätt till arbetslöshetser-<br>sättning eller kontant arbetsmarknadsstöd.</p>
<p>Det har rått viss oklarhet om reglerna om av-<br>stängning från rätten till arbetslöshetsersättning i<br>samband med offentligt tillfälliga arbeten för äldre<br>arbetslösa. Avstängningsreglerna är lika för de olika<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.</p>
<p>Regeringen vill framhålla vikten av att dessa reg-<br>ler tillämpas likformigt och konsekvent samt att till-<br>lämpningen inte leder till att personer kan avböja att<br>delta i en viss arbetsmarknadspolitisk åtgärd och i<br>stället få arbetslöshetsersättning.</p>
<h4>En aktiv och flexibel användning av<br>arbetslöshetsförsäkringen</h4>
<p>Enligt regeringens mening bör det nu prövas att i viss<br>begränsad omfattning använda arbetslöshetsförsäk-<br>ringen för andra situationer än vid öppen arbetslös-<br>het.</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>I lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och<br>lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd<br>införs en bestämmelse om att regeringen får föreskri-<br></p>
<p>va att arbetslöshetsersättning som försöksverksamhet<br>får lämnas till personer som redan får ersättning en-<br>ligt nämnda lagar, trots att de då inte är arbetslösa<br>och står till arbetsmarknadens förfogande. Tid då en<br>sökande deltar i projekt som finansieras i denna ord-<br>ning skall vara tillgodoräkningsbar vid återkvalifice-<br>ring till arbetslöshetsersättning. Ersättningsdagarna<br>under den aktuella verksamheten skall inte ingå i er-<br>sättningsperioden. Förslaget gäller från och med den<br>1 juli 1997 till utgången av december 1998. Försöks-<br>verksamheten omfattar en total volym på högst 500<br>miljoner kronor år 1997 och högst 1 000 miljoner<br>kronor år 1998.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För närvarande utbe-<br>talas ca 35 miljarder kronor per år från arbetslös-<br>hetskassorna i ersättning till arbetslösa medlemmar.<br>Härtill kommer ca 2 miljarder kronor i kontant ar-<br>betsmarknadsstöd.</p>
<p>För att bl.a. öka det lokala inflytandet i arbets-<br>marknadspolitiken föreslås nu regeringen få ett be-<br>myndigande att under en begränsad tidsperiod an-<br>vända medel för arbetslöshetsersättning på ett mer<br>aktivt sätt.</p>
<p>Enligt gällande regler skall den som får ersättning,<br>förutom att vara arbetslös, stå till arbetsmarknadens<br>förfogande vilket innebär att det i princip inte får<br>finnas något som hindrar personen från att ta erbju-<br>det lämpligt arbete. Detta innebär i praktiken att den<br>arbetslöse under ersättningstiden inte får ägna sig åt<br>någon annan verksamhet än att aktivt söka arbete<br>för att kunna få ersättning. En viss begränsad möj-<br>lighet att delta i utbildning med bibehållen arbetslös-<br>hetsersättning finns dock.</p>
<p>Denna restriktiva ordning i fråga om rätten att<br>sysselsätta sig när man får ersättning är enligt rege-<br>ringens mening i vissa fall kontraproduktiv. Den kan<br>passivisera i stället för att främja en återgång till ar-<br>betsmarknaden. Därigenom kan allt eftersom tiden<br>går den arbetslöses anställningsbarhet komma att<br>minska.</p>
<p>Möjlighet bör därför skapas för att på försök an-<br>vända arbetslöshetsersättningen på ett mer aktivt<br>sätt. Ersättning bör enligt regeringens mening i viss<br>begränsad omfattning kunna lämnas även i andra<br>situationer än vid öppen arbetslöshet. Exempel på<br>sådana situationer är praktik som inte ryms inom de<br>vanliga praktiksystemen och ökade möjligheter till<br>utbildning. Försöksverksamheten skall också ge ett<br>större utrymme för olika lokala initiativ, vilket ökar<br>det lokala inflytandet i arbetsmarknadspolitiken.</p>
<p>Regeringen bör således ges en möjlighet att inom<br>en viss begränsad ram på försök medge undantag<br>från de bestämmelser i lagen (1973:370) om arbets-<br>löshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant<br>arbetsmarknadsstöd samt i den av regeringen före-<br>slagna (prop. 1996/97:107) lagen (1997:000) om ar-<br>betslöshetsförsäkring som förhindrar att arbetslös-</p>
<p>142</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>hetsersättningen används på ett mer aktivt sätt. Rät-<br>ten att medge undantag bör skrivas in i de nämnda<br>lagarna. Avsikten är att regeringen skall medges<br>möjlighet att tillåta att för särskilda projekt undan-<br>tag görs som innebär att arbetslöshetsersättning som<br>försöksverksamhet får lämnas till personer som re-<br>dan får ersättning enligt nämnda lagar, trots att då<br>de inte är arbetslösa och står till arbetsmarknadens<br>förfogande.</p>
<p>Bemyndigandet gäller således endast ersättnings-<br>berättigade personer som redan uppbär ersättning.<br>Personer med en svagare ställning på arbetsmarkna-<br>den såsom ungdomar, långtidsarbetslösa, äldre, ar-<br>betshandikappade och utomnordiska medborgare<br>skall prioriteras.</p>
<p>Denna ordning bör gälla för en försöksverksam-<br>het från och med den 1 juli 1997 till utgången av de-<br>cember 1998. Försöksverksamheten får omfatta en<br>sammanlagd summa av arbetslöshetsersättning till<br>deltagarna i verksamheten som totalt uppgår till<br>högst 500 miljoner kronor för 1997 och högst 1 000<br>miljoner kronor under 1998.</p>
<p>Projekten får inte medför konkurrenssnedvrid-<br>ningar. De får heller inte leda till undanträngning av<br>ordinarie arbetstillfällen. Vidare får projekten inte<br>medföra några inlåsningseffekter. Projekt skall kun-<br>na komma ifråga på hela arbetsmarknaden.</p>
<p>Ersättningen skall beräknas enligt normala regler<br>och ersättningsdagarna under den aktuella verksam-<br>heten skall inte ingå i ersättningsperioden. Verksam-<br>heten skall betraktas som arbetsmarknadspolitisk<br>åtgärd. Genom deltagande i försöksverksamheten<br>återkvalificerar sig projektdeltagarna för nya ersätt-<br>ningsperioder. Åtgärden skall bedrivas på heltid.</p>
<p>Försöksverksamheten skall utvärderas. Av särskilt<br>intresse är därvid försöksverksamhetens resultat med<br>avseende på ökad anställningsbarhet och placeringar<br>efter deltagande i försöksverksamhet på den reguljä-<br>ra arbetsmarknaden. Vidare skall projekten utvärde-<br>ras med avseende på eventuella undanträngnings-<br>och inlåsningseffekter.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i lagen (1973:370)<br>om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd samt i av regeringen<br>föreslagna (prop. 1996/97:107) lagen (1997:000) om<br>ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäk-<br>ring och i lagen (1997:000) om ändring i lagen<br>(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd samt<br>slutligen i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäk-<br>ring. Lagförslag har upprättats inom Arbetsmark-<br>nadsdepartementet.</p>
<p>Resursarbeten</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Arbetstagarorganisationer och arbetsgivare på en<br>arbetsplats inom stat, kommuner, landsting, kyrkliga<br>kommuner och de allmänna försäkringskassorna<br>kan komma överens om att inrätta resursarbeten in-<br></p>
<p>om alla yrkeskategorier. Till dessa arbeten kan lång-<br>tidsarbetslösa personer som får arbetslöshetsersätt-<br>ning tas in som en extra resurs i det ordinarie arbetet<br>i syfte att åstadkomma kvalitetshöjande insatser. De<br>anvisade skall delta i åtgärden på heltid och ha rätt<br>till arbetslöshetsersättning. Under minst 10 procent<br>av tiden i åtgärden skall de anvisade vara aktiva som<br>arbetssökande. En anvisning får omfatta högst sex<br>månader med möjlighet till förlängning till nio må-<br>nader. Som motprestation förbinder sig arbetsgiva-<br>ren att täcka alla kortare vikariatsbehov som uppstår<br>med dessa arbetslösa. Arbetsgivaren tillåts komplet-<br>tera ersättningen så att den högst uppgår till 90 pro-<br>cent av den dagpenninggrundande inkomsten, dock<br>till högst 620 kronor per dag till och med den 28 de-<br>cember 1997 och till högst 638 kronor därefter.</p>
<p>Verksamheten skall vara en försöksverksamhet<br>och pågå under tiden den 1 juli 1997 till utgången av<br>december 1998.</p>
<p>Deltagande i resursarbete skall likställas med del-<br>tagande i arbetsmarknadsutbildning vid tillämpning<br>av arbetslöshetsförsäkringens bestämmelser om till-<br>godoräkningsbar tid och om avstängning från rätt<br>till ersättning.</p>
<p>Regeln om samordning mellan arbetslöshetser-<br>sättning och ersättning från annan än arbetslöshets-<br>kassa skall inte gälla i detta fall.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen beviljade i<br>december 1995 medel till ett arbetsmarknadspolitiskt<br>försöksprojekt inom vård och omsorg. Det har be-<br>drivits i samverkan med Svenska kommunalarbetare-<br>förbundets sektion i Kalmar, Länsarbetsnämnden i<br>Kalmar län och Kalmar kommun. Arbetsgivaren,<br>Kalmar kommun, har fått möjlighet att utöver en<br>lägsta nivå på bemanningen på en arbetsplats höja<br>nivån på den kommunala servicen genom att ta in<br>arbetslösa som en extra resurs i det reguljära arbetet.<br>I gengäld har arbetsgivaren åtagit sig att täcka alla<br>vikariatsbehov som understiger 14 dagar inom det<br>område det gäller med arbetslösa.</p>
<p>Preliminära bedömningar visar att projektet har<br>haft positiva effekter. Genom att de arbetslösa redan<br>finns på arbetsplatsen och känner till rutiner och öv-<br>rig personal har det varit smidigt att låta dem utan<br>dröjsmål gå in på de vikariatsarbetsuppgifter som<br>har uppstått. Under vikariatet bryts arbetslösheten<br>och vikarien uppbär avtalsenlig lön. I genomsnitt har<br>de arbetslösa haft vikariatstjänstgöring under drygt<br>hälften av den tid de deltagit i projektet, vilket med-<br>fört en minskning av utbetalning från berörda ar-<br>betslöshetskassor. En fördel med verksamheten är att<br>även de deltidsarbetslösa får chans att fylla upp sin<br>arbetstid till heltid.</p>
<p>Genom att arbetstagarorganisationerna och ar-<br>betsgivaren tillsammans återkommande kommer<br>överens om grundbemanningen på arbetsplatsen<br>minskar risken för att åtgärden skulle undantränga</p>
<p>143</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>reguljära arbetstillfällen. Högskolan i Växjö utvärde-<br>rar verksamheten och kommer att lämna en slutrap-<br>port den 1 juli 1997.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att på basis av erfarenhe-<br>terna från detta projekt införa en tillfällig lag om re-<br>sursarbeten i offentlig verksamhet. Denna försöks-<br>verksamhet skall pågå i hela landet och bedrivas från<br>och med den 1 juli 1997 intill utgången av december<br>år 1998. Långtidsarbetslösa som uppbär arbetslös-<br>hetsersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring eller enligt lagen (1973:371) om kon-<br>tant arbetsmarknadsstöd kan delta i åtgärden. Från<br>och med år 1998 bör detta avse långtidsarbetslösa<br>som uppbär ersättning enligt den föreslagna nya la-<br>gen om arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>De anvisade skall delta i den arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärden på heltid. 10 procent av tiden bör<br>dock användas till att söka arbete. Deltagare i för-<br>söksverksamhet har rätt till arbetslöshetsersättning.<br>Denna skall benämnas utbildningsbidrag. Arbetsgi-<br>varen tillåts komplettera ersättningen så att den<br>högst uppgår till 90 procent av den dagpenning-<br>grundande inkomsten, dock till högst 620 kronor per<br>dag till och med den 28 december 1997 och till högst<br>638 kronor därefter. Regeln om samordning mellan<br>arbetslöshetsersättning och ersättning från annan än<br>arbetslöshetskassa i lagen (1973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring och i den föreslagna lagen (1997:000)<br>om arbetslöshetsförsäkring skall inte gälla i detta fall.</p>
<p>Resursarbete är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd<br>och den omständigheten att arbetsgivaren bidrar till<br>ersättning till den enskilde ändrar ej detta förhållan-<br>de. Regeringen avser att i samråd med fackliga orga-<br>nisationer överenskomma om den detaljerade ut-<br>formningen av detta genom kollektivavtal mellan<br>berörda parter eller genom en ordning som innebär<br>att anordnaren till staten inbetalar den extra ersätt-<br>ningen som därefter utbetalas tillsammans med ar-<br>betslöshetsersättningen av berörd arbetslöshetskassa.</p>
<p>En anvisning till resursarbete får omfatta högst<br>sex månader med möjlighet till förlängning till nio<br>månader. Personer som anvisats till resursarbete skall<br>inte anses som arbetstagare under den tid de deltar i<br>åtgärden utom såvitt gäller vissa regler i arbetsmil-<br>jölagen. I klargörande syfte bör detta slås fast i en<br>särskild lag om försök med resursarbeten i offentlig<br>verksamhet. I lagen bör vidare fastslås att den tid i<br>resursarbete som berättigar till utbildningsbidrag bör<br>anses som jämställd tid och således kunna kvalificera<br>för ytterligare ersättningsperioder samt att avstäng-<br>ning från rätt till ersättning kan ske om en arbetslös<br>avböjer en anvisning om att delta i verksamheten<br>med resursarbete.</p>
<p>Stat, kommuner, landsting, kyrkliga kommuner<br>och de allmänna försäkringskassorna bör ha rätt att<br>vara anordnare under förutsättning att anordnaren<br>och berörd arbetstagarorganisation gemensamt an-<br>söker om att få delta i projektet. De skall vara över-<br>ens om vilka arbetsuppgifter det gäller, hur många<br></p>
<p>personer på arbetsplatsen som skall omfattas av<br>verksamheten, antalet ordinarie arbetstagare som<br>måste finnas på arbetsplatsen i form av grundbe-<br>manning och att arbetsgivaren skall erbjuda delta-<br>garna de lämpliga vikariat som senare kan upp-<br>komma. Arbetsförmedlingsnämnden i kommunen<br>eller motsvarande nämnd skall sedan pröva ansök-<br>ningen.</p>
<p>Förslaget föranleder en lag om resursarbete och,<br>till följd av förslaget till ny lag om arbetslöshetsför-<br>säkring (prop,1996/97:107), en lag om ändring i la-<br>gen om resursarbete. Förslagen faller inom Lagrådets<br>granskningsområde. Förslagen överensstämmer i hu-<br>vudsak med lagen (1995:705) om arbetsplatsintro-<br>duktion, lagen (1996:869) om arbetslivsutveckling<br>och med lagen (1996:870) om offentligt tillfälliga<br>arbeten för äldre arbetslösa. De får därför sägas vara<br>av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle<br>sakna betydelse. Lagförslag har upprättats inom Ar-<br>betsmarknadsdepartementet.</p>
<p>Åtgärden kommer att utvärderas med avseende<br>på bland annat sysselsättningseffekter, undanträng-<br>ning och inlåsning. En lägre öppen arbetslöshet och<br>därmed lägre utgifter för arbetslöshetsersättning un-<br>der anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning under<br>utgiftsområde 13 bidrar till åtgärdens finansiering.<br>För finansieringen svarar även den ändring av ut-<br>bildningsbidragen för personer som inte har rätt till<br>ersättning från arbetslöshetsförsäkringen respektive<br>kontant arbetsmarknadsstöd som föreslås under ut-<br>giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Helt arbetslösa personer som fyllt 60 år men inte 65<br>år skall mellan den 1 juli och den 31 december 1997<br>erbjudas att få arbetslöshetsersättning, som skall be-<br>nämnas tillfällig avgångsersättning, fram till dess de<br>uppnår pensionsåldern utan krav på aktivt arbetssö-<br>kande eller annan aktivitet. Ett villkor skall vara att<br>den arbetslöse fått arbetslöshetsersättning eller delta-<br>git i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd under minst<br>12 månader under tiden från och med den 1 januari<br>1996 till den 15 april 1997. Det skall inte finnas<br>möjlighet att erhålla tillfällig avgångsersättning sam-<br>tidigt med inkomst av arbete.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Många äldre personer<br>som varit inskrivna vid förmedlingen under längre<br>perioder har svårt att återgå till den reguljära ar-<br>betsmarknaden. Samtidigt kräver dessa individer sto-<br>ra resurser vid arbetsförmedlingen i form av personal<br>och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen<br>föreslår därför att arbetslösa som har fyllt 60 år men<br>inte 65 år och som under tiden från och med den 1<br>januari 1996 till och med den 15 april 1997 fått ar-<br>betslöshetsersättning eller deltagit i en arbetsmark-</p>
<p>144</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>nadspolitisk åtgärd under minst 12 månader skall få<br>rätt att uppbära arbetslöshetsersättning utan aktivi-<br>tetskrav. Erbjudandet bör gälla mellan den 1 juli och<br>den 31 december 1997. Ersättningen skall enligt för-<br>slaget betalas ut till dess att personerna fyller 65 år<br>eller dessförinnan börjar att uppbära hel förtidspen-<br>sion eller återgår i arbete. Tillfällig avgångsersättning<br>skall ej kunna erhållas av den som erhåller inkomst<br>av arbete.</p>
<p>Åtgärden tillfällig avgångsersättning finansieras i<br>huvudsak genom minskade kostnader för arbetslös-<br>hetsersättningen.</p>
<p>Eftersom ersättningen är arbetslöshetsersättning<br>utgör den inkomst av tjänst vid beräkning av in-<br>komstprövade ersättningar (änkepension och bo-<br>stadsbidrag). Den är också pensionsgrundande. Vid<br>partiell förtidspension sker samordning mellan för-<br>månerna.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i lagen (1973:370)<br>om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd samt i den av regering-<br>en föreslagna (prop. 1996/97:107) lagen (1997:000)<br>om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshets-<br>försäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshets-<br>kassor. Lagförslag har upprättats inom Arbetsmark-<br>nadsdepartementet.</p>
<h4>Sammanfattande medelsberäkning</h4>
<p>Det under utgiftsområde 13 Ekonomisk ersättning<br>vid arbetslöshet anvisade ramanslaget Bidrag till ar-<br>betslöshetsersättning bör tillföras 5 453 000 000<br>kronor under budgetåret 1997.</p>
<p>Regeringen bedömer att arbetslösheten kommer<br>att minska i en mindre omfattning under år 1997 än<br>vad regeringen bedömde i budgetpropositionen. Det-<br>ta ökar belastningen på anslaget för Bidrag till ar-<br>betslöshetsersättning under budgetåret 1997. Totalt<br>beräknas utbetalningarna från arbetslöshetsförsäk-<br>ringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet att<br>uppgå till 37 973 miljoner kronor för 1997, vilket är<br>5 762 miljoner kronor mer än vad som beräknades i<br>budgetpropositionen.</p>
<p>Det har också visat sig svårt att hittills under bud-<br>getåret 1997 nå den beräknade volymen av sökande<br>till offentligt tillfälligt arbete. För närvarande deltar<br>ca 4 000 personer i åtgärden, vilket skall jämföras<br>med den planerade volymen om 15 000 personer i<br>genomsnitt per månad. Regeringen beräknar nu att<br>antalet personer i denna åtgärd kommer att uppgå<br>till 5 000 personer i genomsnitt per månad under<br>budgetåret 1997. Detta minskar utgifterna på ansla-<br>get för offentligt tillfälligt arbete med 1 153 miljoner<br>kronor.</p>
<p>De förändringar som föreslås i denna tilläggsbud-<br>get, de föreslagna förändringarna i propositionen om<br>en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring<br></p>
<p>och de justerade antagandena om utvecklingen på<br>arbetsmarknaden som redovisas i finansplanen inne-<br>bär att anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning<br>bör justeras för innevarande budgetår. Regeringen<br>beräknar anslagets storlek till 39 541 miljoner kro-<br>nor under budgetåret 1997. Det innebär att anslags-<br>belastningen beräknas att öka med 5 453 miljoner<br>kronor i jämförelse med statsbudgeten för år 1997.</p>
<h3>6.11 Utgiftsområde 14<br>Arbetsmarknad och<br>arbetsliv</h3>
<p>Totalt för utgiftsområdet föreslås i tilläggsbudgeten<br>för statsbudgeten år 1997 utgiftsminskningar på<br>2 116 552 000 kronor.</p>
<p>Arbetslösheten ligger på en fortsatt hög nivå. Ar-<br>betslösheten för män uppgick i februari 1997 till 9,6<br>procent och 8,0 procent för kvinnor. Under början<br>av 1990-talet steg arbetslösheten mest och snabbast<br>för män. Därefter var förhållandet länge det omvän-<br>da. Det större sysselsättningsfallet för kvinnor beror<br>bl.a. på neddragningar i offentlig och privat sektor.<br>Yrkesgrupper som berörts är undersköterskor, vård-<br>biträden, kontorsadministrativ personal och anställ-<br>da inom handeln. Under de senaste ca sex månader-<br>na har arbetslösheten bland män återigen stigit mest,<br>vilket har berott på minskad sysselsättning inom till-<br>verkningsindustrin.</p>
<p>Mot bakgrund av bl.a. ovanstående föreslår rege-<br>ringen nu insatser som bildar en samlad politik som<br>från och med år 1998 får fullt genomslag. Syftet är<br>att öka sysselsättningen, motverka den kommunala<br>sysselsättningsminskningen, minska arbetslösheten<br>samt att fortsätta effektiviseringen av arbetsmark-<br>nadspolitiken och öka det lokala inflytandet.</p>
<p>De åtgärder som regeringen föreslår skall bidra till<br>minskad könssegregering på arbetsmarknaden och<br>ökad jämställdhet. Samtidigt finns utrymme för<br>kompetensutveckling och en ny inriktning inom ut-<br>bildningssystemet som kan leda till högre grad av<br>otraditionella yrkesval. Arbetsmarknadsverkets<br>(AMV) insatser för att i arbetsförmedlingsverksam-<br>heten aktivt arbeta för att den könsuppdelade ar-<br>betsmarknaden bryts är särskilt betydelsefulla. Rege-<br>ringens förslag om en ytterligare tillfällig<br>personalförstärkning vid arbetsförmedlingarna och<br>arbetsmarknadsinstituten bör underlätta sådana in-<br>satser. Regeringen utgår från att AMV beaktar detta<br>i sitt arbete.</p>
<p>A. Arbetsmarknad</p>
<p>Inom verksamhetsområdet föreslås bl.a. ett större<br>utrymme för den upphandlade arbetsmarknadsut-</p>
<p>145</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>bildningen, en förändring av antalet personer i ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärder jämfört med vad<br>som föreslogs i budgetpropositionen (prop.<br>1996/97:1), ytterligare tillfälliga personalförstärk-<br>ningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknads-<br>institut och en större ram för medlen för otraditio-<br>nella insatser samt förenklingar av reglerna för de<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Vidare föreslås<br>förändringar vad gäller lönebidragen.</p>
<p>I prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhål-<br>len arbetslöshetsförsäkring har regeringen föreslagit<br>förändringar i villkoren för arbetslöshetsersättningen<br>som påverkar utgifterna för utbildningsbidrag under<br>verksamhetsområdet.</p>
<p>Höjningen av kompensationsnivån till 80 procent<br>innebär att utgifterna för utbildningsbidrag ökar.<br>Samtidigt minskar utgifterna främst till följd av det<br>uppstramade arbetsvillkoret. Sammantaget innebär<br>förslagen i den nämnda propositionen att utgifterna<br>under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>der i förhållande till statsbudgeten för innevarande<br>budgetår minskar med 58 miljoner kronor.</p>
<p>Förslaget i prop. 1996/97:107 om bildandet av en<br>kompletterande arbetslöshetskassa föranleder även<br>regeringen att föreslå att ett nytt ramanslag för vissa<br>kostnader för införandet av en allmän och samman-<br>hållen arbetslöshetsförsäkring inrättas under verk-<br>samhetsområdet.</p>
<p>En besparing genomförs genom en förändrad er-<br>sättningsnivå för vissa deltagare i åtgärder med ut-<br>bildningsbidrag. Besparingen genomförs främst i syf-<br>te att bidra till finansieringen av de ökade utgifter<br>under utgiftsområde 13 och 14 som regeringens före-<br>slagna satsningar medför under år 1997 och kom-<br>mande år.</p>
<p>Regeringen bedömer vidare att kravet på omfatt-<br>ningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som<br>finansieras från anslaget A 2. Arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder bör minskas. De medel som häri-<br>genom frigörs bör användas till att skapa ett större<br>utrymme för den yrkesinriktade arbetsmarknadsut-<br>bildningen och för ytterligare tillfälliga personalför-<br>stärkningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmark-<br>nadsinstitut samt för en större ram för otraditionella<br>insatser. Vidare finansierar de minskade utgifterna<br>bl.a. regeringens förslag under utgiftsområde 13<br>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, som resursar-<br>beten och tillfällig avgångsersättning samt förslaget<br>under utgiftsområde 15 Studiestöd om ytterligare<br>medel till den särskilda utbildningssatsningen.</p>
<p>Förslagen innebär sammantaget och mot bak-<br>grund av antagandena om utvecklingen på arbets-<br>marknaden att utgifterna under verksamhetsområdet<br>minskar med ca 2,1 miljarder kronor.</p>
<p>A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>25 612 727 000 kronor.</p>
<p>De konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärdernas främsta syfte är att underlätta anpass-<br>ningen på arbetsmarknaden, stärka de svagastes<br>ställning och att utjämna svängningarna i ekonomin.<br>De har således en väsentlig betydelse för möjlighe-<br>terna att halvera den öppna arbetslösheten till år<br>2000.</p>
<p>Decentraliseringen av arbetsmarknadspolitiken<br>och ett ökat lokalt inflytande innebär att arbetslöshe-<br>ten kan bekämpas mer effektivt. Denna ambition har<br>samtidigt tydliggjort behovet av förenklade regelsys-<br>tem. Regeringen föreslår därför i det följande enklare<br>och tydligare regler som ökar möjligheterna för be-<br>slutsfattarna på lokal nivå att i rådande läge använ-<br>da den för individen lämpligaste insatsen. Genom<br>dessa förändringar menar regeringen att ett flertal<br>hinder som idag begränsar de lokala initiativen för-<br>svinner och större utrymme skapas för lokala lös-<br>ningar.</p>
<p>Under föregående budgetår gjordes en rad regel-<br>förenklingar som underlättar såväl för de arbetslösa<br>som för de personer som arbetar med de arbets-<br>marknadspolitiska åtgärderna på arbetsförmedlingar<br>och arbetsmarknadsinstitut. Arbetet med att förenkla<br>och harmonisera dagens arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder måste fortsätta. Reglerna måste vara enkla<br>och lättolkade för alla berörda parter för att miss-<br>förstånd och eventuella orättvisor skall kunna und-<br>vikas. Inte minst är det viktigt att de arbetsförmed-<br>lingsnämnder som nu får ett allt större ansvar för<br>den lokala arbetsmarknadspolitiken känner att de<br>verktyg som de hanterar kan användas så effektivt<br>som möjligt.</p>
<p>För att ytterligare öka möjligheterna till lokalt an-<br>passade lösningar på arbetsmarknadsproblemen<br>samt för att regelverken för och hanteringen av de<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall vara så<br>enhetliga och rättvisa som möjligt, har regeringen<br>under utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid ar-<br>betslöshet föreslagit att riksdagen bemyndigar rege-<br>ringen att ge möjlighet till en försöksverksamhet som<br>innebär en friare användning av arbetslöshetsförsäk-<br>ringen. Vidare föreslår regeringen nedan en möjlighet<br>att i särskilda fall förlänga tiden i arbetslivsutveck-<br>ling och arbetsplatsintroduktion samt ett sänkt krav<br>på inskrivningstiden för kvinnor som kan få starta<br>eget bidrag i tolv månader.</p>
<p>Av stor betydelse för arbetsförmedlingsnämnder-<br>nas möjligheter att lokalt anpassa arbetsmarknads-<br>politiken är medlen för otraditionella insatser. Rege-<br>ringen gör därför bedömningen att ramen för dessa<br>medel bör utökas.</p>
<p>Arbetsmarknadsutbildningen kommer med de<br>medel som anvisats för arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder för innevarande budgetår att minska. Det i</p>
<p>146</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>budgetpropositionen uppställda målet för omfatt-<br>ningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna<br>innebär att resurserna inriktas mot billiga åtgärder<br>med större inlåsnings- och undanträngningseffekter<br>än vad som gäller för arbetsmarknadsutbildningen.<br>Regeringen anser därför att det skall skapas ett ut-<br>rymme för att öka omfattningen på den yrkesinrik-<br>tade arbetsmarknadsutbildningen genom ett sänkt<br>krav på omfattningen av de totala arbetsmarknads-<br>politiska åtgärderna. Härigenom förhindras infla-<br>tionsdrivande flaskhalsar. De strukturella obalanser-<br>na på den svenska arbetsmarknaden kan därigenom<br>bekämpas bättre och arbets- och kompetenslinjen<br>kan bibehållas.</p>
<p>Regeringen avser vidare att se över AMV:s regle-<br>ringsbrev för innevarande budgetår samt vissa före-<br>skrifter om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i<br>syfte att ytterligare förenkla och effektivisera verk-<br>samheten och därmed öka det lokala inflytandet.</p>
<p>Personalstyrkan vid arbetsförmedlingarna är av<br>avgörande betydelse för kvalitén i förmedlingsarbe-<br>tet. Personalstyrkan är viktig för hur många sökande<br>som kan hanteras effektivt och för hur snabbt de kan<br>placeras i arbete och i lämpliga arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder. Regeringen föreslår därför att AMV<br>får disponera ytterligare medel för tillfälliga perso-<br>nalförstärkningar samt för kontroll och uppföljning<br>av att åtgärderna används på avsett sätt.</p>
<h4>Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärderna</h4>
<p>Regeringens bedömning: Under innevarande budget-<br>år bör i genomsnitt minst 207 000 personer per må-<br>nad få utbildning eller sysselsättning genom kon-<br>junkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>och yrkesinriktad rehabilitering under anslaget A 2.<br>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Härav bör minst<br>26 000 personer vara arbetshandikappade.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Regeringen in-<br>formerade riksdagen i budgetpropositionen att rege-<br>ringen avsåg att uppdra åt AMV att sysselsätta i ge-<br>nomsnitt 228 000 personer per månad i arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1997.<br>För detta ändamål anvisades 25 613 miljoner kronor<br>under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.<br>Arbetsmarknadsutskottet ansåg i sitt betänkande<br>(bet. 1996/97:AU1) att kravet på omfattningen var<br>högt ställt i förhållande till de tilldelade resurserna.</p>
<p>Arbetsmarknadsutbildningen har en betydligt<br>högre genomsnittskostnad än övriga åtgärder. Med<br>det nuvarande kravet på omfattningen av de arbets-<br>marknadspolitiska åtgärderna i förhållande till de<br>anvisade medlen kommer antalet deltagare i arbets-<br></p>
<p>marknadsutbildning att minska kraftigt under bud-<br>getåret 1997 i förhållande till tidigare budgetår. Ett<br>oförändrat krav på omfattningen innebär därför att<br>kvalitén i åtgärderna försämras samtidigt som un-<br>danträngningseffekterna ökar till följd av fler delta-<br>gare i åtgärder med högre undanträngningsrisk. Hu-<br>vudsyftet med arbetsmarknadsutbildningen är att<br>motverka den strukturella arbetslösheten samtidigt<br>som åtgärden är ett viktigt instrument för att för-<br>hindra att flaskhalsar uppkommer på arbetsmarkna-<br>den. Det är därför av stor vikt att antalet personer i<br>den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen är<br>relativt stort under budgetåret 1997 särskilt som ef-<br>terfrågan på arbetskraft väntas öka. Härigenom kan<br>även i fortsättningen arbets- och kompetenslinjen<br>utgöra hörnstenen i den svenska arbetsmarknadspo-<br>litiken.</p>
<p>Regeringen gör därför bedömningen att kravet på<br>omfattning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>som finansieras från anslaget A 2. Arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder bör minskas till i genomsnitt<br>207 000 personer per månad under budgetåret 1997.<br>Härigenom frigörs ca 2,3 miljarder kronor. Härav<br>bör ca 800 miljoner kronor användas till att skapa<br>ett större utrymme för den yrkesinriktade arbets-<br>marknadsutbildningen och för ytterligare tillfälliga<br>personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och<br>arbetsmarknadsinstitut samt för en större ram för<br>otraditionella insatser. Resterande ca 1,5 miljarder<br>kronor finansierar främst regeringens förslag under<br>utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslös-<br>het om bl.a. resursarbeten och tillfällig avgångser-<br>sättning samt förslaget under utgiftsområde 15 Stu-<br>diestöd om ytterligare medel till den särskilda<br>utbildningssatsningen.</p>
<p>Regeringen kommer därför att uppdra åt AMV<br>att under budgetåret 1997 sysselsätta i genomsnitt<br>207 000 personer per månad i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder och yrkesinriktad<br>rehabilitering under anslaget A 2. Arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder. Härav bör minst 26 000 personer<br>vara arbetshandikappade. Utöver de personer som<br>härigenom sysselsätts tillkommer de under utgifts-<br>område 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet fö-<br>reslagna satsningarna på resursarbeten, tillfällig av-<br>gångsersättning samt projekt som möjliggörs genom<br>det föreslagna bemyndigandet om en friare använd-<br>ning av arbetslöshetsersättningen. Till detta skall<br>också läggas förslaget under utgiftsområde 15 om<br>ytterligare medel till den särskilda utbildningssats-<br>ningen.</p>
<p>Vad gäller ungdomar och arbetsmarknadsutbild-<br>ning anser regeringen att s.k. samhällsinnovativa ut-<br>bildningar bör ges ett större utrymme vid upphand-<br>lingen. Dessa utbildningar bör bedrivas i projektform<br>och vara inriktade på att stärka både flickors och<br>pojkars delaktighet i det framtida samhällsbyggandet<br>med tonvikt på kooperation, nyföretagande m.m.</p>
<p>147</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h4>Tillfälliga personalförstärkningar</h4>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder får AMV under år 1997 använda högst 100<br>miljoner kronor för tillfälliga personalförstärkningar<br>vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut<br>samt för kontroll och uppföljning av att åtgärderna<br>används på avsett sätt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I enlighet med rege-<br>ringens förslag i budgetpropositionen har riksdagen<br>beslutat att AMV får använda 600 miljoner kronor<br>av medlen under det under utgiftsområde 14 anvisa-<br>de anslaget A 1. Arbetsmarknadsverkets förvalt-<br>ningskostnader för tillfälliga personalförstärkningar<br>vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut.<br>Den fortsatt höga arbetslösheten innebär att AMV<br>trots denna förstärkning kommer att ha svårt att kla-<br>ra sitt uppdrag att hantera det stora antalet arbets-<br>sökande på ett tillfredsställande sätt. För att AMV<br>skall ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en<br>god kvalitet i förmedlingsarbetet anser regeringen att<br>myndigheten bör få disponera ytterligare medel för<br>tillfälliga personalförstärkningar.</p>
<p>Regeringen bedömde i sysselsättningspropositio-<br>nen (prop. 1995/96:222) att individuella handlings-<br>planer är ett centralt hjälpmedel för att nå fram till<br>fasta eller tillfälliga anställningar för de arbetslösa.<br>För att klara av målet att alla långtidsarbetslösa skall<br>ha en handlingsplan med god kvalitet krävs tid för<br>detta arbete. Inte minst är det viktigt med handlings-<br>planer i samband med att kunskapslyftet påbörjas<br>under andra halvåret 1997. För att göra en korrekt<br>och framåtsyftande handlingsplan tillsammans med<br>den arbetssökande krävs särskild kompetens och tid.<br>Denna kompetens återfinns i dag ofta hos de yrkes-<br>vägledare som finns på arbetsförmedlingar och ar-<br>betsmarknadsinstitut. Arbetet med att på ett korrekt<br>sätt ge vägledning för framtiden är ett svårt och vik-<br>tigt arbete som också är tidskrävande. Regeringen<br>menar att detta vägledningarbete blir mer strategiskt<br>i framtiden då nya yrken och utbildningar växer<br>fram i en allt snabbare takt. Inte minst kommer väg-<br>ledningen få ökad betydelse i samband med att nya<br>samarbetsprojekt växer fram med andra aktörer.</p>
<p>En ytterligare tillfällig personalförstärkning inne-<br>bär att fler arbetslösa kommer att få möjlighet till en<br>kvalificerad vägledning. Det gäller både kvinnor och<br>män. Det är väsentligt att tid ges för en kvalificerad<br>vägledningsinsats där nya yrkesområden och utbild-<br>ningar kan diskuteras i syfte att bl.a. bryta den köns-<br>uppdelade arbetsmarknaden.</p>
<p>Regeringen föreslår mot denna bakgrund att<br>AMV av medlen under anslaget Arbetsmarknadspo-<br>litiska åtgärder får använda högst 100 miljoner kro-<br>nor under budgetåret 1997 för tillfälliga personalför-<br></p>
<p>stärkningar vid arbetsförmedlingar och<br>arbetsmarknadsinstitut samt för kontroll och upp-<br>följning av att åtgärderna används på avsett sätt.</p>
<p>Utökad medelsram för otraditionella insatser</p>
<p>Regeringens bedömning:</p>
<p>Medelsramen för otraditionella insatser under ansla-<br>get Arbetsmarknadspolitiska åtgärder höjs från högst<br>450 miljoner kronor till högst 550 miljoner kronor<br>under budgetåret 1997.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i<br>regleringsbrevet för AMV föreskrivit att AMS inom<br>ramen för anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>der får använda högst 450 miljoner kronor för otra-<br>ditionella insatser. Dessa medel skall bekosta insatser<br>som motiveras av arbetsmarknadsskäl, men som inte<br>ryms inom ordinarie regelverk och inte heller ger rätt<br>till andra statliga stöd. Bland annat kan det avse sär-<br>skilda insatser för kvinnor som berörs av struktur-<br>förändringar inom offentliga sektorn.</p>
<p>Medlen för otraditionella insatser är ett viktigt<br>komplement till de ordinarie arbetsmarknadspolitis-<br>ka åtgärderna. De förstärker också möjligheterna att<br>lokalt anpassa arbetsmarknadspolitiken. Som ett led<br>i regeringens strävan att förstärka inslaget av lokal<br>samverkan i arbetsmarknadspolitiken bör därför ar-<br>betsförmedlingsnämnderna ges utökade möjligheter<br>till otraditionella insatser. Därmed förbättras förut-<br>sättningarna att hitta okonventionella metoder som<br>är lokalt anpassade för att lösa arbetslöshetsproble-<br>men ute i kommunerna.</p>
<p>För att öka möjligheterna till lokal samverkan och<br>därmed minska arbetslösheten avser regeringen att<br>höja ramen för otraditionella insatser under anslaget<br>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med 100 miljoner<br>kronor. Högst 550 miljoner kronor bör således få<br>användas för detta ändamål under budgetåret 1997.</p>
<h4>Förändrad ersättningsnivå i<br>utbildningsbidraget</h4>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>För den som inte har rätt till arbetslöshetsersättning<br>och deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder med<br>utbildningsbidrag skall från och med den 1 juli 1997<br>utbildningsbidraget lämnas med ett belopp som efter<br>skatteavdrag i princip motsvarar studiebidraget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I den fortsatta strävan<br>att harmonisera reglerna för de arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärderna måste även förändringar ske av ut-<br>bildningsbidraget. Regeringen anser att nivån på det</p>
<p>148</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>utbildningsbidrag som lämnas till dem som inte har<br>rätt till arbetslöshetsersättning inte skall överstiga<br>nivån på det studiebidrag som lämnas vid studier in-<br>om det reguljära utbildningsväsendet. Detta för att<br>det inte skall vara ekonomiskt fördelaktigare att<br>välja en arbetsmarknadspolitisk åtgärd framför re-<br>guljära studier. Ersättningen som lämnas till arbets-<br>lösa som inte har rätt till arbetslöshetsersättning va-<br>rierar mellan åtgärderna. Deltagare som t.ex. inte<br>har fyllt 25 år får vid deltagande i datortek en lägre<br>ersättning än om de deltar i annan arbetsmarknads-<br>politisk åtgärd.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att det bör införas en<br>enhetlig nivå på det utbildningsbidrag som lämnas<br>till deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som<br>inte har rätt till arbetslöshetsersättning. Nivån på ut-<br>bildningsbidraget för dessa deltagare i åtgärder bör<br>oavsett ålder uppgå till ett belopp som efter skatte-<br>avdrag motsvarar studiebidraget. Studiebidraget<br>uppgår för närvarande till 1 967 kronor per månad<br>varför nivån på det här föreslagna utbildningsbidra-<br>get bör uppgå till 2 275 kronor per månad. Förslaget<br>bör gälla från och med den 1 juli 1997. Utbildnings-<br>bidraget för ungdomar som inte har fyllt 25 år ökar<br>med regeringens förslag till den nya nivån för utbild-<br>ningsbidrag.</p>
<p>Den ändrade ersättningsnivån i utbildningsbidra-<br>get föreslås vidare i syfte att bidra till finansieringen<br>av de ökade utgifter som regeringens föreslagna sats-<br>ningar medför under 1997 och kommande år.</p>
<p>Förslaget innebär en besparing på 624 miljoner<br>kronor under budgetåret 1997. Ramen för utgifts-<br>området har därför justerats ned med motsvarande<br>belopp.</p>
<h4>Arbetsplatsintroduktion</h4>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Arbetsplatsintroduktion (API) skall kunna förlängas<br>med som längst sex månader för arbetshandikappa-<br>de och för utomnordiska medborgare. Förslaget gäl-<br>ler från och med den 1 juli 1997.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Både arbetshandikap-<br>pade och utomnordiska medborgare tillhör de grup-<br>per som regeringen av flera skäl anser måste priorite-<br>ras. De utomnordiska medborgarna har särskilt svårt<br>att träda in på arbetsmarknaden på grund av bris-<br>tande kunskaper i det svenska språket men också på<br>grund av att de ofta saknar ett socialt nätverk på ar-<br>betsmarknaden. Detta nätverk har stor betydelse för<br>att hitta de lediga arbetena men också för att ha refe-<br>renspersoner. Det finns dessutom mycket som talar<br>för att ju längre utomnordiska medborgare befinner<br>sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder desto större är<br>chansen att få fotfäste på den reguljära arbetsmark-<br>naden.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att tiden i arbets-<br>platsintroduktion (API) skall kunna förlängas med<br>högst sex månader för arbetshandikappade och<br>utomnordiska medborgare. Förslaget innebär ingen<br>begränsning i den nuvarande förlängningsmöjlighe-<br>ten för unga handikappade. För dessa gäller nu ingen<br>tidsgräns vid förlängning.</p>
<p>Förslaget påverkar inte ramen för utgiftsområdet.<br>Förslaget bör gälla från och med den 1 juli 1997.</p>
<h4>Arbetslivsutveckling</h4>
<h4>Insatser för att öka kvinnors<br>företagande</h4>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Arbetslivsutveckling (ALU) skall kunna förlängas<br>med som längst sex månader på samma arbetsplats<br>om det finns särskilda skäl. Förslaget gäller från och<br>med den 1 juli 1997.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I dag finns möjlighe-<br>ten att förlänga ALU-tiden för en person i arbets-<br>livsutveckling på samma arbetsplats med som mest<br>sex månader om det finns synnerliga skäl.</p>
<p>Regeringen föreslår nu en ändring i förenklings-<br>syfte som innebär att kravet på synnerliga skäl vid<br>förlängning av ALU-perioden på samma arbetsplats<br>ändras till särskilda skäl vilket gäller vid annan för-<br>längning av tid i arbetslivsutveckling.</p>
<p>Förslaget påverkar inte ramen för utgiftsområdet.<br>Förslaget bör träda i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Kravet på att kvinnor skall ha varit anmälda på ar-<br>betsförmedlingen under minst 24 månader för att få<br>utbildningsbidrag under längre tid än sex månader<br>vid starta eget sätts ned till minst sex månader. För-<br>slaget gäller från och med den 1 juli 1997.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Kvinnor är i minoritet<br>bland de personer som får bidrag för att starta eget.<br>De utgör i dag endast ca 25 procent av bidragstagar-<br>na. Av samtliga företagare i Sverige är bara ca 20<br>procent kvinnor. Under de senaste tre åren har ar-<br>betslösheten stigit mer för kvinnor än för män totalt<br>sett på grund av neddragningar i den offentliga och<br>privata sektorn. Regeringen anser att det är viktigt<br>att andelen kvinnliga företagare ökar. För att stimu-<br>lera en sådan utveckling infördes år 1996 en möjlig-<br>het för kvinnor att få starta eget bidrag i tolv måna-</p>
<p>149</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>der. Samtidigt infördes begränsningen att endast<br>kvinnor som varit arbetslösa i mer än 24 månader<br>kunde få ett förlängt bidrag. Detta krav har försvårat<br>möjligheten att påtagligt öka andelen kvinnor med<br>starta eget bidrag, då de bäst lämpade att starta egen<br>verksamhet oftast har en kortare arbetslöshetsperiod<br>än 24 månader. Regeringen föreslår därför att kravet<br>på 24 månaders arbetslöshet för att få en förlängning<br>bör sättas ned till minst sex månader.</p>
<p>Förslaget påverkar inte ramen för utgiftsområdet.<br>Förslaget bör träda i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma till riksdagen i<br>budgetpropositionen med ett förslag om lagstadgad<br>rätt till ledighet för att starta egen näringsverksam-<br>het.</p>
<h4>Interpraktikstipendier</h4>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Interpraktikstipendier ersätter från och med den 1<br>oktober 1997 nuvarande Europastipendier.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 juli 1995<br>har arbetslösa ungdomar haft möjlighet att praktise-<br>ra på företag inom Europa, exklusive Sverige, med<br>stöd av s.k. Europastipendier. I regleringsbrevet för<br>budgetåret 1997 för AMV har regeringen föreskrivit<br>att verket får använda högst fem miljoner kronor för<br>detta ändamål.</p>
<p>Under budgetåret 1995/96 fick ca 200 ungdomar<br>detta stipendium och hittills under innevarande bud-<br>getår har få ungdomar utnyttjat möjligheten. Det har<br>visat sig att de förutsättningar som har varit koppla-<br>de till åtgärden har bidragit till att få ungdomar re-<br>spektive europeiska företag varit intresserade. Det är<br>emellertid angeläget att arbetslösa ungdomar kan ges<br>en internationell erfarenhet. Mot denna bakgrund<br>anser regeringen att formerna för stipendiet bör ut-<br>vecklas.</p>
<p>Svenska EU Programkontoret för utbildning och<br>kompetensutveckling har presenterat ett förslag till<br>program som bygger på utbyte mellan Europas län-<br>der och bedöms leda till en ökad omfattning av verk-<br>samheten. Arbetsmarknadens yrkesråd har i skrivelse<br>den 10 mars 1997 ställt sig bakom detta förslag. Den<br>konstruktion som hittills gällt bör därför upphöra<br>från och med den 1 oktober 1997 och då ersättas<br>med den nu föreslagna modellen. Enligt förslaget<br>skall s.k. Interpraktikstipendier kunna lämnas till<br>unga arbetslösa till och med den 30 juni det år de<br>fyller 30 år. Den unge skall få möjlighet att söka ett<br>stipendium för praktik utanför Sverige. I stipendiet<br>ingår en viss ersättning för resa, fösäkring samt för<br>uppehälle. Stipendietiden bör vara sex månader. Per-<br>soner som beviljats stipendiet före den 30 september<br></p>
<p>1997 föreslås dock få fullgöra sin planerade praktik<br>enligt den nuvarande konstruktionen.</p>
<p>Regeringen ställer sig bakom förslaget och föreslår<br>att det genomförs från och med den 1 oktober 1997.<br>Regeringen anser också att praktik inom ramen för<br>stipendiet bör kunna anordnas även utanför Europa.<br>Det kan exempelvis gälla volontärverksamhet i ut-<br>vecklingsländer. Regeringen beräknar att kostnaden<br>för stipendiet inklusive administration kommer att<br>uppgå till 8,3 miljoner kronor under sista kvartalet<br>1997.</p>
<p>Regeringen kommer senare besluta att ansvaret<br>för stipendierna skall flyttas från AMV till Svenska<br>EU Programkontoret den 1 oktober 1997. Inom<br>kontoret finns liknande EU program med delvis<br>samma målgrupper och syften. Med överföringen<br>bör därför följa möjligheter till synergieffekter och<br>därmed till ökad effektivitet.</p>
<p>Av samma anledning avser regeringen också att<br>besluta att ansvaret för Svenska IAESTE (The Inter-<br>national Association for the Exchange of Students<br>for Technical Experience) flyttas från AMV till<br>Svenska EU Programkontoret från och med den 1<br>oktober 1997.</p>
<p>Förslaget bör gälla från och med den 1 oktober<br>1997. Förslaget påverkar inte ramen för utgiftsom-<br>rådet.</p>
<h4>Kommunernas ansvar för ungdomar</h4>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>I lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ung-<br>domar införs en uttrycklig bestämmelse om att ar-<br>betsmiljölagen (1977:1160) i vissa delar skall vara<br>tillämplig på de ungdomar som deltar i denna åt-<br>gärd.</p>
<p>Förslaget gäller från och med den 1 juli 1997.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Lagen (1995:706) om<br>kommuners ansvar för ungdomar trädde i kraft den<br>1 oktober 1995. Genom lagen ges kommunerna<br>möjlighet att genom överenskommelser med staten<br>ta ett samlat ansvar för arbetslösa ungdomar fram<br>till det år de fyller 20 år. Verksamheten skall syfta till<br>att förbereda ungdomarna för inträde på den regul-<br>jära arbetsmarknaden eller till en plats i reguljär ut-<br>bildning. Kommunerna skall samarbeta med det lo-<br>kala näringslivet (prop. 1994/95:218, bet. 1994/95:<br>AU15, rskr. 1994/95:398).</p>
<p>I lagen anges att ungdomar som deltar i verksam-<br>heten inte skall anses som arbetstagare. Någon sär-<br>skild bestämmelse om att arbetsmiljölagen i vissa<br>hänseenden skall tillämpas på deltagarna i verksam-<br>heten finns inte. Åtgärden har inte heller angivits va-<br>ra utbildning. Följden har blivit att det har uppstått</p>
<p>150</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>viss osäkerhet om vilket arbetsmiijöansvar som gäller<br>när ungdomar deltar i verksamhet som regleras av<br>den nu aktuella lagen och som bedrivs på en arbets-<br>plats. På vilket sätt arbetsmiljölagen skall gälla i des-<br>sa fall bör därför klargöras. Utgångspunkten för re-<br>geringens förslag är att den i dessa fall skall gälla i<br>samma omfattning som vid utbildning (jmfr. 1 kap.<br>3 § arbetsmiljölagen). Motsvarande bestämmelser<br>om arbetsmiljölagens tillämpning finns i lagen<br>(1996:869) om arbetslivsutveckling och lagen<br>(1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre<br>arbetslösa.</p>
<p>Den nu föreslagna ändringen föranleder en änd-<br>ring av 3 § lagen (1995:706) om kommuners ansvar<br>för ungdomar. Ett lagförslag har upprättats inom<br>Arbetsmarknadsdepartementet. Lagförslaget bör<br>träda i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Försöksverksamhet med<br>sysselsättningsskapande åtgärder och<br>Särskilda medel</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Riksdagen bör bemyndiga regeringen att i fråga om<br>det under utgiftsområde 14 anvisade anslaget A 2.<br>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till ett belopp om<br>högst 55 miljoner kronor, beställa tjänster som med-<br>för utgifter under kommande budgetår.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En stor del av beslu-<br>ten avseende åtgärder som finansieras av anslaget<br>innebär utgifter för kommande budgetår. Regeringen<br>bör därför få ett beställningsbemyndigande som in-<br>nebär att beslut kan fattas som medför utgifter under<br>kommande budgetår.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndi-<br>gar regeringen att i fråga om anslaget A 2. Arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder till ett belopp om högst<br>55 miljoner kronor, beställa tjänster som medför ut-<br>gifter under kommande budgetår. Regeringen avser<br>att bl.a. använda dessa medel för sysselsättningsska-<br>pande åtgärder.</p>
<p>Effekterna av förslagen i proposition<br>1996/97:107 En allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring</p>
<p>I prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring har regeringen föreslagit för-<br>ändringar av villkoren för arbetslöshetsersättningen<br>som påverkar utgifterna för utbildningsbidrag under<br>förevarande anslag.</p>
<p>Höjningen av ersättningsnivån till 80 procent in-<br>nebär att utgifterna för utbildningsbidrag ökar. Sam-<br>tidigt minskar utgifterna främst till följd av det upp-<br>stramade arbetsvillkoret. Sammantaget innebär<br>förslagen i nämnda proposition att utgifterna under<br>anslaget i förhållande till statsbudgeten för inneva-<br>rande budgetår minskar med drygt 58 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>A 3. Särskilda åtgärder för<br>arbetshandikappade</p>
<h4>Ärendet och dess beredning</h4>
<p>Regeringen bemyndigade den 27 juni 1996 chefen<br>för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en<br>särskild utredare med uppdrag att se över de sys-<br>selsättningsskapande åtgärderna för arbetshandi-<br>kappade - anställning med lönebidrag, skyddat<br>arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) och arbe-<br>te inom Samhallkoncernen (Dir 1996:56). Utreda-<br>ren har i januari 1997 avlämnat delbetänkandet<br>(SOU 1997:5) Aktivt lönebidrag - Ett effektivare<br>stöd för arbetshandikappade.</p>
<p>Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har<br>avgetts av Kriminalvårdsstyrelsen, Socialstyrelsen,<br>Handikappombudsmannen, Statskontoret, Riksrevi-<br>sionsverket (RRV), Arbetsgivarverket (AV), Uppsala<br>Universitet, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Arbe-<br>tarskyddsstyrelsen (ASS), Samhall AB, Statens Kul-<br>turråd, Riksarkivet, Stiftelsen Nordiska museet,<br>Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), De<br>Handikappades Riksförbund (DHR), Synskadades<br>Riksförbund (SRF), Sveriges Dövas Riksförbund<br>(SDR), Svenska Kommunförbundet, Landstingsför-<br>bundet, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges<br>Riksidrottsförbund (RF), Tjänstemännens Cent-<br>ralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Cent-<br>ralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sve-<br>rige (LO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF).<br>Remissyttrandena finns tillgängliga i Arbetsmark-<br>nadsdepartementet (dnr A97/45/A).</p>
<h4>Ändrade regler för anställning med<br>lönebidrag</h4>
<p>Stödformen anställning med lönebidrag har upp-<br>kommit genom en sammanslagning av de tidigare<br>formerna arkivarbete och halvskyddad sysselsätt-<br>ning. Bidragsnivåns tidigare koppling till arbetsgi-<br>varkategori upphävdes genom lönebidragsreformen<br>den 1 juli 1991, liksom de tidigare fasta bidragsnivå-<br>erna. Bidraget blev flexibelt och avhängigt av den<br>arbetshandikappade personens behov och förutsätt-<br>ningar beträffande arbetsförmåga och graden av<br>funktionsnedsättning (prop. 1990/91:100 bil. 12, s.</p>
<p>151</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>119). Reglerna för hur höga bidragsnivåer som får<br>lämnas har under senare år etappvis skärpts. Riksda-<br>gen beslöt under våren 1995 att fr.o.m den 1 juli<br>1995 skulle nya lönebidrag lämnas med högst 80<br>procent av lönekostnaden. För personer som anställ-<br>des med bidrag före nämnda dag fick bidrag lämnas<br>med högst 90 procent. Riksdagen har därefter under<br>hösten 1995 ytterligare skärpt reglerna. Sedan den 1<br>januari 1996 gäller att lönebidrag som förlängs efter<br>de fyra första åren får lämnas med högst 80 procent<br>av lönekostnaden.</p>
<p>Riksdagen har senare antagit (rskr 1995/96:276)<br>arbetsmarknadsutskottets hemställan i betänkande<br>1995/96:AU15, med förslag som syftade till att för-<br>hindra uppsägningar av anställda med lönebidrag<br>inom allmännyttiga organisationer.</p>
<p>I denna proposition lägger regeringen fram förslag<br>om en långsiktig lösning av frågan. Målsättningen är<br>att riksdagens tidigare beslut om en lägre löne-<br>bidragsnivå så långt det är möjligt skall genomföras<br>på ett sådant sätt att riskerna för att arbetshandi-<br>kappade anställda förlorar arbetet begränsas. Syftet<br>med regeringens förslag är att Arbetsmarknadsverket<br>(AMV) inom ramen för befintliga medel som dispo-<br>neras för ändamålet, skall agera för att lönebidragets<br>nivå faktiskt svarar mot graden av nedsättning av<br>den arbetshandikappade personens arbetsförmåga i<br>relation till de arbetsuppgifter han eller hon har.</p>
<p>En definition av vad som i bidragssammanhang skall<br>avses vara en allmännyttig organisation föreslås och<br>särskilda villkor ställs för att organisationen eller fö-<br>reningen skall kunna få omfattas av en särbehand-<br>ling när det gäller att komma i fråga för en bidrags-<br>nivå som överstiger 80 procent av den<br>bidragsgrundande lönekostnaden. Regeringen före-<br>slår att AMS intensifierar sitt arbete med att minska<br>de genomsnittliga bidragsnivåerna och att nya an-<br>ställningar med lönebidrag riktas mot sektorer på<br>arbetsmarknaden där de genomsnittliga bidragsnivå-<br>ema är lägre. Ett resultatkrav på en sänkning av den<br>genomsnittliga bidragsnivån ställs på myndigheten.<br>Syftet är att dels finansiera den kostnadsökning som<br>en särbehandling av allmännyttiga organisationer<br>kommer att innebära men också för att på sikt möj-<br>liggöra att fler personer med arbetshandikapp kan få<br>del av åtgärden.</p>
<p>Förslag lämnas till åtgärder för att ge förutsättningar<br>för förbättringar av AMV:s ekonomiadministrativa<br>rutiner. Regeringen föreslår vidare att individuella<br>och målinriktade handlingsplaner skall upprättas av<br>arbetsförmedlingen och Ami tillsammans med de sö-<br>kande/anställda i syfte att förstärka lönebidragets<br>rehabiliterande inriktning. I syfte att synliggöra funk-<br>tionshindrade kvinnors och mäns situation på ar-<br>betsmarknaden bör statistikredovisningen förbättras<br>och fortsatta forsknings- och utvärderingsinsatser<br>vidtas. Regeringen gör vidare den bedömningen att<br>lönebidrag skall vara en åtgärd som är förbehållen<br></p>
<p>personer som har ett funktionshinder som leder till<br>ett arbetshandikapp.</p>
<h4>Ett flexibelt lönebidragssystem</h4>
<p>Regeringens bedömning: Den nuvarande utform-<br>ningen av lönebidraget bör i huvudsak bestå. Löne-<br>bidraget skall också fortsättningsvis vara flexibelt<br>och bestämmas med hänsyn till den enskildes arbets-<br>förmåga och funktionsnedsättning. Vidare skall den<br>högsta bidragsnivån såväl vid nyanställningar som<br>vid omprövning av bidragsnivån efter fyra års an-<br>ställning inte överstiga 80 procent av den bidrags-<br>grundande lönesumman. Liksom för närvarande bör<br>möjlighet finnas att jämka bidraget uppåt om det är<br>nödvändigt för att en person, som har en mycket be-<br>gränsad arbetsförmåga till följd av ett svårt funk-<br>tionshinder, skall kunna beredas lämpligt arbete.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med rege-<br>ringens bedömning. Utredaren föreslår att systemet<br>med det flexibla lönebidraget bör bibehållas.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissopinionen är delad när<br>det gäller systemet med det flexibla lönebidraget.<br>DHR, SRF och SDR förordar ett system med ett<br>fåtal fasta bidragsnivåer. Uppsala Universitet, RA<br>och Stiftelsen Nordiska Museet anser att vid be-<br>slut om skälig bidragsnivå så måste hänsyn tas till<br>flera andra faktorer än enbart nedsättningen av<br>arbetsförmågan. RRV anser att det är omöjligt<br>att utifrån utredarens material dra slutsatser om<br>det framlagda förslaget. Övriga remissinstanser<br>som berört systemet med det flexibla lönebidraget<br>instämmer med utredningen om att de nuvarande<br>principerna bör ligga fast även i fortsättningen.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: De intentioner<br>som låg bakom införandet av det flexibla lönebidra-<br>get har, som den särskilde utredaren har konstaterat,<br>inte till alla delar kunnat uppnås. Regeringen anser i<br>likhet med utredaren, att systemet ändå bör bibe-<br>hållas. Det förhållandet att bidragsnivåerna har höjts<br>i stället för att sänkas, som avsikten var vid införan-<br>det, hänger framför allt samman med den drastiskt<br>försämrade arbetsmarknadssituationen under 1990-<br>talet. Samtidigt måste det konstateras att lönebidra-<br>get i hög grad medverkat till att arbetshandikappade<br>kunnat få arbete också i detta mycket svåra arbets-<br>marknadsläge. Sökande med arbetshandikapp har<br>kunnat hävda sig förhållandevis väl, jämfört med<br>andra arbetslösa sökande. De har inte haft någon lätt<br>eller gynnad situation, men andra grupper har haft<br>ännu större svårigheter.</p>
<p>Som utredaren har konstaterat tar det tid att bryta<br>gamla mönster. Det är uppenbart att de tidigare re-<br>gelsystemen där bidragen bestämdes av vilken kate-</p>
<p>152</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>gori arbetsgivare som anställde en arbetshandikap-<br>pad sökande och inget samband fanns mellan bi-<br>dragsnivån och graden av nedsatt arbetsförmåga<br>fortfarande präglar lönebidragssystemet. Det finns<br>inget skäl att anta att skillnaderna i bidragsnivåerna<br>mellan exempelvis kommunala och statliga arbetsgi-<br>vare skulle avspegla skillnader i arbetsförmåga hos<br>de anställda med lönebidrag. Snarare handlar det här<br>om ett kvardröjande av skillnader i bidragsvillkor,<br>som en gång fanns mellan statligt arkivarbete och<br>halvskyddad sysselsättning.</p>
<p>Antalet anställda med lönebidrag är betydande<br>vid vissa institutioner inom kulturområdet. Framför-<br>allt gäller detta arkiv och museer. Vidare är den ge-<br>nomsnittliga bidragnsnivån inom kulturområdet<br>högre än vad som gäller generellt. Med hänsyn till<br>den betydelse de lönebidragsanställda har för dessa<br>institutioners verksamhet gör regeringen i likhet med<br>den särskilde utredaren bedömningen att konsekven-<br>serna för kulturinstitutionerna av ett förändrat löne-<br>bidragssystem måste analyseras i särskild ordning.<br>Regeringen har för avsikt att skyndsamt låta utföra<br>en sådan analys. I avvaktan på denna utredning skall<br>sänkningen av den genomsnittliga bidragsnivån i lö-<br>nebidragen för kulturinstitutioerna motsvara den ge-<br>nomsnittliga för andra arbetsgivare än allmännyttiga<br>organisationer. Innebörden av detta är att minsk-<br>ningen för kulturinstitutionerna ska motsvara den<br>som sker för andra, uttryckt i procentenheter.</p>
<p>Regeringen anser att det finns skäl att aktivt agera<br>för att sådana skillnader minskar och att det flexibla<br>bidraget faktiskt bestäms av den arbetshandikappade<br>personens förutsättningar och behov, som avsikten<br>har varit och fortfarande är. Regeringen återkommer<br>till detta i det följande.</p>
<h4>Allmännyttiga organisationer</h4>
<p>Begwgge^illmann^tti^rganisatio)^^—^^^^^^^</p>
<p>Regeringens bedömning: Begreppet allmännyttig or-<br>ganisation definieras från den 1 juli 1997 utifrån<br>reglerna om beskattning av ideella föreningar i enlig-<br>het med lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med rege-<br>ringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Det fåtal remissinstanser som<br>berört frågan om en definition av begreppet allmän-<br>nyttig organisation tillstyrker utredningens förslag.<br>RA anser att även de uppgifter som utförs vid de<br>statliga kulturmyndigheterna skall räknas till denna<br>inom detta område. De problem som finns vid kul-<br>turinstitutionerna är i många fall jämförbara med de<br>som finns vid de allmännyttiga institutionerna.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Anställning<br>med lönebidrag infördes den 1 juli 1980 efter det att</p>
<p>riksdagen hade beslutat om det nya stödet (prop.<br>1978/79:73, bet. 1978/79:AU 20, rskr.</p>
<p>1978/79:186). Lönebidraget utgick med olika nivåer<br>beroende på arbetsgivarkategori, vilket gjorde det<br>nödvändigt att definiera vad som avsågs med be-<br>greppet allmännyttig organisation. Den definition<br>som vanligtvis har använts är den exempelsamling<br>på statsunderstödda eller andra allmännyttiga orga-<br>nisationer som fanns i tilläggsdirektiv (dir. A<br>1974:02) till 1974 års sysselsättningsutredning.<br>Nämnda exempelsamling bygger i huvudsak på 38 §<br>i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.</p>
<p>Den mest omfattande förändringen av löne-<br>bidragssystemet genomfördes den 1 juli 1991, då bi-<br>draget gjordes flexibelt och beroende av den arbets-<br>handikappade personens förutsättningar och behov<br>och inte som tidigare beroende av vilken kategori<br>arbetsgivare som fick bidraget (prop. 1990/91:100<br>bil. 12, bet. 1990/91:AU12, rskr. 1990/91:165).<br>Följden blev att man inte längre behövde definiera de<br>olika arbetsgivarkategorierna som med det tidigare<br>systemet. Utredarens förslag om en särbehandling av<br>anställda med lönebidrag inom allmännyttiga orga-<br>nisationer ställer åter särskilda krav på en definition<br>av vilka som avses 1ngå i denna arbetsgivarkategori.<br>De fackliga organisationerna betraktas inte, i skatte-<br>rättsligt hänseende, som ideella allmännyttiga orga-<br>nisationer efterom deras syfte är att stödja medlem-<br>marnas ekonomiska intressen. Regeringen anser<br>dock att de fackliga organisationerna även fortsätt-<br>ningsvis bör kunna betraktas som allmännyttiga or-<br>ganisationer.</p>
<p>Det bör ankomma på AMS att utifrån den skatte-<br>rättsliga definitionen utfärda närmare föreskrifter<br>om vad som avses med allmännyttiga organisatio-<br>ner.</p>
<p>Bidragsnivåer för allmännyttiga</p>
<p>Regeringens förslag: En allmännyttig organisation<br>får från den 1 juli 1997 vid nyanställning av en ar-<br>betshandikappad sökande efter en anvisning av<br>af/Ami, eller i samband med en förlängning av ett<br>beslut om lönebidrag efter de första fyra anställ-<br>ningsåren, beviljas bidrag med upp till 90 procent av<br>den bidragsgrundande lönekostnaden för den an-<br>ställde. Den del av bidraget som överstiger 80 pro-<br>cent av den bidragsgrundande lönekostnaden får<br>dock bara beviljas om följande villkor är uppfyllda:</p>
<p>- arbetet skall vara lämpligt utformat efter den sö-<br>kandes behov och bidra till att den anställde kan ut-<br>vecklas/rehabiliteras och förbättra sin arbetsförmåga,</p>
<p>- arbetsmiljön skall vara tillfredsställande och upp-<br>fylla arbetsmiljölagens krav.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak<br>med regeringens förslag. Ett kriterium för att all-</p>
<p>153</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>männyttig organisation skall omfattas av en särbe-<br>handling är att organisationen eller föreningen skall<br>kunna styrka att den har en låg betalningsförmåga.<br>Detta bör kunna ske genom att organisationen vid<br>anställningen eller vid omförhandlingar, med senaste<br>deklaration/särskild uppgift till skattemyndigheten,<br>visar en ekonomisk ställning som styrker att organi-<br>sationen har en låg betalningsförmåga. För att kunna<br>komma i åtnjutande av ett högre lönestöd skall det<br>också vara utrett att de allmännyttiga organisatio-<br>nerna uppfyller arbetsmiljölagens krav på en god ar-<br>betsmiljö.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som<br>yttrat sig över förslaget om en särbehandling av de<br>allmännyttiga organisationerna är positiva till utred-<br>ningens förslag. AMS föreslår att även kulturinstitu-<br>tionerna skall omfattas av en sådan särbehandling.<br>AMS och HSO föreslår en alternativ särlösning för<br>allmännyttiga organisationer med ett volymkrav<br>kombinerat med en högsta eller genomsnittlig bi-<br>dragsnivå på 85 procent. Statskontoret avstyrker<br>däremot förslaget om en särbehandling av denna ar-<br>betsgivarkategori.</p>
<p>Socialstyrelsen och LO ställer sig positiva till hög-<br>re ställda krav på allmännyttiga organisationer när<br>det gäller rehabilitering inom ramen för åtgärden.<br>HSO påpekar att svårigheter att finna osubventione-<br>rade arbeten inte får vara ett skäl att avstå från re-<br>habiliteringsåtgärder. Handikappombudsmannen<br>påpekar däremot att det saknas tillräckligt med kon-<br>kreta förslag i utredningen när det gäller att förbättra<br>rehabiliteringen. Samhall AB menar att rehabilitering<br>genom arbete kräver en särskilt utvecklad metodik<br>och särskilda insatser som i sin tur medför merkost-<br>nader utöver vad den nedsatta arbetsförmågan i sig<br>innebär. Samtliga handikapporganisationer utom<br>HSO har varit kritiska till att utredningen betraktar<br>anställning med stöd av lönebidrag som rehabilite-<br>ring.</p>
<p>Socialstyrelsen, TCO och LO tillstyrker förslaget<br>om högre ställda krav på de allmännyttiga organisa-<br>tionerna när det gäller arbetsmiljö och det grundläg-<br>gande arbetsgivaransvaret. ASS påpekar att arbetsgi-<br>varens ansvar för de anställda och arbetsmiljön<br>måste vara klarlagt innan beslut om lönebidrag fat-<br>tas. Det åligger AMS att kontrollera att arbetsmiljön<br>är godtagbar innan placering av en funktionshindrad<br>sker. Det bör också framgå av beslutet. I tveksamma<br>fall kan samråd med Yrkesinspektionen ske. HSO<br>anser att nya arbetsmiljöprojekt bör stimuleras i<br>samband med att det nya lönebidragssystemet införs.<br>RF vill understryka att svårigheten för de mindre fö-<br>reningarna att uppfylla de krav som ställs på arbets-<br>givaren. SAF menar att det i samband med en löne-<br>bidragsanställning bättre behöver framgå att<br>arbetsgivaransvaret är detsamma som för anställ-<br>ningar utan lönestöd.</p>
<p>AMS avstyrker att den positiva särbehandlingen<br>av allmännyttiga organisationer grundas på en pröv-<br></p>
<p>ning av deras betalningsförmåga. AMS menar vidare<br>att om erfarenheter önskas av utredningens förslag<br>bör det inledningsvis övervägas att endast bedöma<br>betalningsförmågan i samband med nya löne-<br>bidragsbeslut med en möjlighet för organisationen<br>att kunna överklaga ett negativt beslut. Samtliga<br>remissvar som kommit in från handikapprörelsen<br>innehåller också kritiska synpunkter på förslaget om<br>en prövning av en organisations betalningsförmåga.<br>RRV påpekar att förslaget om tillkommande admi-<br>nistrativa uppgifter såsom bedömning av allmännyt-<br>tiga organisationers ekonomiska situation kräver yt-<br>terligare resurstillskott utöver utredningens förslag<br>om en lönebidragssamordnare per län. RF menar att<br>den utökade administrativa hanteringen inte får in-<br>kräkta på de särskilda åtgärdsmedlen för åtgärden<br>lönebidrag. LO anser däremot att det är riktigt att se<br>till arbetsgivarens betalningsförmåga, men även att<br>allmännyttans ideella och samhälleliga ansvarsta-<br>gande i jämförelse med den reguljära arbetsmarkna-<br>den beaktas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Av historiska skäl<br>finns en mycket stor andel av anställda med löne-<br>bidrag hos allmännyttiga organisationer. Ofta har<br>organisationerna kunnat erbjuda lämpliga arbeten<br>och utvecklande arbetsuppgifter. Därigenom har de<br>medverkat till att människor med arbetshandikapp<br>kunnat göra en aktiv och viktig arbetsinsats. Alterna-<br>tivet hade för många varit en förtida pensionering.</p>
<p>Samtidigt finns det anledning att uppmärksamma<br>de brister som också förekommer. Arbetsmiljön är<br>inte alltid utformad på ett tillfredsställande sätt. Som<br>utredaren har konstaterat finns ensamarbete med<br>bristande arbetsledning eller dålig tillgång till annat<br>stöd. Tillgång till företagshälsovård och andra per-<br>sonalsociala insatser är långt ifrån någon självklar-<br>het. Dessa brister sammanhänger i hög grad med att<br>arbetsgivarna många gånger har en svag ekonomisk<br>situation. Samtidigt bör det understrykas att en svag<br>ekonomi inte alltid behöver innebära brister i ar-<br>betsmiljön eller på något annat sätt otillfredsställan-<br>de arbetsförhållanden. Inom bl.a. handikapprörelsen<br>förekommer det ett aktivt arbete för att undanröja<br>arbetsmiljöproblem och andra brister.</p>
<p>En annan följd av organisationernas svaga eko-<br>nomi är att anställningarna med lönebidrag hos des-<br>sa arbetsgivare sällan leder till reguljära anställningar<br>utan bidrag från AMV. Även om den anställde reha-<br>biliteras och på sikt förbättrar sin arbetsförmåga i<br>betydande mån, leder det sällan till en anställning på<br>reguljära villkor eller någon påtaglig minskning av<br>bidragsnivån.</p>
<p>Den samlade bedömning som regeringen gör är<br>att de allmännyttiga organisationerna utgör en bety-<br>delsefull arbetsmarknad för arbetshandikappade sö-<br>kande, i den mån de kan erbjuda lämpliga arbets-<br>uppgifter och goda arbetsförhållanden. Det finns<br>därför skäl att särskilt stödja arbetstillfällen inom<br>denna sektor.</p>
<p>154</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Det är i första hand den sökandes behov som skall<br>stå i förgrunden. Avsikten är inte att generellt stödja<br>en viss betalningssvag kategori av arbetsgivare. Sö-<br>kandens möjligheter att få ett annat arbete, hans eller<br>hennes behov av de arbetsuppgifter som organisatio-<br>nen erbjuder samt arbetsförhållandena i övrigt skall<br>vara avgörande för om möjligheter ges till ett bidrag<br>som överstiger den nivå, som gäller för andra kate-<br>gorier av arbetsgivare.</p>
<p>Utredningen har gjort en bedömning att ungefär<br>fem sjättedelar av organisationerna kan komma i<br>fråga för ett högre lönestöd. Mot bakgrund av att ca<br>1 400 beslut om nya lönebidrag till allmännyttiga<br>organisationer årligen fattas, eller 700 under ett<br>halvår, innebär detta att mindre än 600 bi-<br>dragsprövningar kan bli aktuella under det andra<br>halvåret 1997. Kostnaden för höjningen uppskattas<br>till ca fyra miljoner kronor om samtliga beslut höjs<br>maximalt under denna period. Följande år kommer<br>ytterligare ett antal personer med arbetshandikapp<br>att omfattas av ett förhöjt lönestöd, vilket kommer<br>att innebära en fortsatt utgiftsökning. Kostnaderna<br>för nästkommande budgetår beräknas uppgå till yt-<br>terligare ca åtta miljoner kronor. Den sammanlagda<br>kostnaden för regeringens förslag om bibehållna ni-<br>våer för anställda med lönebidrag inom allmännytti-<br>ga organisationer efter den 1 juli 1997, uppskattas<br>till ca 51 miljoner kronor.</p>
<p>Den särskilde utredaren har förutsatt att en suc-<br>cessiv sänkning av bidragen inom övriga arbetsgi-<br>varkategorier skall ge utrymme för de högre bidra-<br>gen till de allmännyttiga organisationerna och<br>dessutom skapa utrymme för ett utökat antal an-<br>ställningar med lönebidrag.</p>
<p>Regeringens avsikt är inte att det skall öppnas en<br>möjlighet att höja lönebidragsnivåer som i dag ligger<br>på högst 80 procent av den bidragsgrundande löne-<br>kostnaden.</p>
<p>Frågan om vad som skall ske i samband med en<br>omprövning av bidrag, som ligger över denna nivå -<br>dvs. flertalet av de personer som omfattats av den<br>tillfälliga lösning som blev följden av riksdagens be-<br>slut (bet. 1995/96:AU15, rskr. 1995/96:276) be-<br>handlas i det följande. En förutsättning för att en<br>allmännyttig organisationen skall kunna få omfattas<br>av en särbehandling och beviljas ett bidrag som över-<br>stiger 80 procent av den bidragsgrundande lönekost-<br>naden, är att organisationen ansöker om en dispens<br>efter ett särskilt ansökningsförfarande. Regeringens<br>förslag på en långsiktig lösning för anställda med lö-<br>nebidrag inom allmännyttiga organisationer innebär<br>att de som tidigare har blivit berörda av en omför-<br>handling i enlighet med det ovan nämnda beslutet,<br>har en möjlighet till fortsatt bibehållna bidragsniåver<br>efter den 1 juli 1997. De personer som efter denna<br>tidpunkt varit anställda med lönebidrag i minst fyra<br>år och för vilket bidrag lämnas med mer än 80 pro-<br>cent av lönekostnaden i samband med en omför-<br></p>
<p>handling, kommer också kunna få en möjlighet till<br>ett oförändrat belopp framöver.</p>
<p>Regeringen gör den bedömningen att det är de<br>allmännyttiga organisationerna som har svårt att bä-<br>ra den kostnadsökning, som en högsta bidragsnivå<br>på 80 procent kan innebära, som främst skall omfat-<br>tas av dispensen. Det är angeläget att de genomsnitt-<br>liga bidragsnivåerna för denna arbetsgivarkategori<br>sjunker på sikt så att fler personer med arbetshandi-<br>kapp kan få del av åtgärden lönebidrag. Tränings-<br>och rehabiliteringseffekter, en förbättrad anspassning<br>av arbetsinnehåll eller arbetplatsutformning kan för-<br>bättra arbetsförmågan och motivera en sänkning av<br>bidragsnivån. Även hos de allmännyttiga organisa-<br>tioner som har beviljats dispens från en högsta bi-<br>dragsnivå på 80 procent.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-19.png" style="width:29pt;height:11pt;"/>
<h4>Resultatuppföljning och<br>ekonomiadministrativ hantering</h4>
<p>Regeringens bedömning: AMS bör intensifiera sitt<br>arbete med att minska de genomsnittliga bidragsni-<br>våerna. Den genomsnittliga bidragsnivån som läm-<br>nas till andra arbetsgivare än allmännyttiga organisa-<br>tioner får uppgå till högst 60 procent av den<br>bidragsgrundande lönekostnaden.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak<br>med regeringens förslag. Som tidigare nämnts har<br>den särskilde utredaren räknat med en successiv<br>neddragning av den genomsnittliga bidragsnivån till<br>60 procent av lönekostnaden för de arbetshandikap-<br>pade arbetstagarna under en treårsperiod. Därige-<br>nom skulle dels kostnaderna för det förhöjda bidra-<br>get till de allmännyttiga organisationerna betalas,<br>dels skulle utrymme skapas för fler anställningar<br>med lönebidrag. Vidare skulle det enligt utredarens<br>förslag ge möjlighet att höja den högsta bidrags-<br>grundande lönesumman från 13 700 kr per månad<br>till 14 000 kronor per månad.</p>
<p>Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser<br>som lämnat synpunkter på förslaget om en högsta<br>genomsnittlig bidragsnivå på 60 procent, är negativa<br>till utredningens förslag. AMS anser att om den an-<br>givna genomsnittliga bidragsnivån blir ett överordnat<br>mål, riskerar bedömningen av den enskildes förut-<br>sättningar och möjligheter att bli en andrahandsfråga<br>och avstyrker därför centralt uppsatta mål för hur<br>och när vissa bidragnivåer skall uppnås. Kriminal-<br>vårdsstyrelsen, AV, Uppsala Universitet, Statens kul-<br>turråd, RA, Nordiska Museet och HSO menar att<br>utredarens förslag om ett flexibelt lönebidragssystem<br>kommer att innebära en risk för uppsägningar och<br>minskat antal anställda med lönebidrag inom staten.</p>
<p>155</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Socialstyrelsen anser att en nedtrappning av bidrags-<br>nivåema i första hand bör genomföras i samband<br>med att nya bidrag beviljas. RRV anser att det finns<br>en betydande risk att utredarens förslag om en ge-<br>nomsnittlig bidragsnivå på 60 procent leder till att<br>gravt handikappade inte kommer i fråga vid nya be-<br>slut om lönebidrag. Handikappombudsmannen an-<br>ser att det är viktigt för systemets trovärdighet och<br>effektivitet att arbetsgivaren kompenseras för det<br>produktionsbortfall som kan följa av en enskild an-<br>ställds funktionsnedsättning. LO anser det vara av<br>yttersta vikt att en nedtrappning av bidragsnivåerna<br>sker kopplat till den arbetshandikappades hand-<br>lingsplan.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: För att möjlig-<br>göra en finansiering av förslaget om en särbehand-<br>ling av allmännyttiga organisationer är det nödvän-<br>digt med krav på en sänkning av den genomsnittliga<br>bidragsnivån. AMS har också i sitt remissyttrande<br>bedömt att det fortfarande finns ett visst utrymme<br>för en fortsatt sänkning av bidragsnivåerna. Den ge-<br>nomsnittliga bidragsnivån som lämnas till andra ar-<br>betsgivare än allmännyttiga organisationer får därför<br>uppgå till högst 60 procent av den bidragsgrundande<br>lönekostnaden. Regeringen avser att ge AMS i upp-<br>drag att senast den 31 december 1997 återkomma<br>till regeringen med en rapport av arbetet med att<br>sänka den genomsnittliga bidragsnivån.</p>
<p>AMV:s ekonomiadministrativa rutiner</p>
<p>Regeringens förslag: Lönebidraget lämnas i form av<br>ett belopp per dag. Vid deltidsarbete reduceras löne-<br>bidraget i proportion till arbetstiden. Rekvisitionerna<br>av lönebidrag skall ske månadsvis. Regelförändring-<br>arna avses att gälla från den 1 juli 1997 för nya be-<br>slut om anställning med lönebidrag och i samband<br>med omprövning.</p>
<p>Utredningens förslag: Rekvisition av lönebidrag bör<br>vara AMS tillhanda och effektueras månadsvis.<br>Långa eftersläpningar bör inte tillåtas.</p>
<p>Remissinstanserna: AMS tillstyrker utredningens<br>förslag om att arbetsgivare skall åläggas att rekvirera<br>bidrag månadsvis. Därmed får verket ett säkrare un-<br>derlag för prognoser.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag Regeringen föreslår<br>att arbetsgivare får beviljas lönebidrag i form av ett<br>dagbelopp som utbetalas i enlighet med bestämmel-<br>serna i förordning (1991:333) om lönebidrag. För-<br>slaget ligger i linje med de ändrade utbetalningsregler<br>som gäller åtgärden rekryteringsstöd i enlighet med<br>riksdagens beslut (prop. 1995/96:222, bet<br>1995/96:15, rskr 1995/96:307.) Den regelförändring<br>som nu föreslås innebär att AMS får förutsättningar<br>för att effektivisera sina administrativa rutiner i sam-<br>band med att ett lönebidrag lämnas till en arbetsgi-<br>vare. Förutom att en effektivisering kan leda till ad-<br></p>
<p>ministrativa vinster, erhålls säkrare prognoser för<br>kostnaderna av redan fattade lönebidragsbeslut. Det<br>är dock regeringens uppfattning att stora krav dess-<br>utom måste ställas på att arbetet med att förbättra<br>det ekonomiadministrativa uppföljningssystem prio-<br>riteras. Det omfattande belopp av allmänna medel<br>som finansierar åtgärden lönebidrag i kombination<br>med ett komplicerat regelsystem får ofta effekt lång<br>tid framöver. En bidragande orsak till att AMS har<br>haft problem med kontrollen av kostnadseffekterna<br>av redan fattade beslut om lönebidrag är att arbets-<br>givarnas rekvisitioner av lönebidrag har kunnat läm-<br>nats in till länsarbetsnämnden upp till sex månader<br>efter den period som stödet avser. Lönebidraget har<br>däremot kunnat utbetalas av länsarbetsnämnden<br>månadsvis i efterskott. Det är regeringens uppfatt-<br>ning att långa eftersläpningar av rekvisitioner bör<br>undvikas för att få en säkrare överblick av den eko-<br>nomiska utvecklingen.</p>
<h4>Lönebidrag och rehabilitering</h4>
<p>Regeringens bedömning: Lönebidragets rehabilite-<br>rande inriktning bör förstärkas från den 1 juli 1997<br>genom upprättandet av individuella och målinrikta-<br>de handlingsplaner för alla anställda med lönebidrag<br>i syfte att underlätta övergångar till osubventionerat<br>arbete.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med rege-<br>ringens bedömning.</p>
<p>Remissinstanserna: Socialstyrelsen, ASS, HSO,<br>TCO samt LO anser att det är viktigt att handlings-<br>planerna får en fastare form och tydligare innehåll<br>med tydliga mål och medel för rehabiliteringsinsat-<br>serna. Socialstyrelsen och AV poängterar att det inte<br>får gå för lång tid mellan uppföljning och revidering<br>av planerna. Statskontoret tillstyrker förslaget om<br>handlingsplaner under förutsättning att det kan fi-<br>nansieras. AMS finner att det är uppenbart att den<br>tid som behövs för arbetsplatsbesök för att tillsam-<br>mans med alla berörda planera inför en anställning<br>inte har kunnat avsättas i tillräcklig omfattning men<br>fastslår att avtalade handlingsplaner skall följas.<br>AMS föreslår att en introduktionsperiod kan införas<br>inom ramen för en anställning under vilken underla-<br>get till handlingsplan tas fram. SAF menar att upp-<br>rättandet av handlingsplaner bidrar till en mer kvali-<br>tetssäker hantering av lönebidragen och mer<br>träffsäkra placeringar med bidragsnivåer anpassade<br>till personens arbetsförmåga.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: En förutsätt-<br>ning för att systemet med det flexibla lönebidraget<br>skall fungera är att hanteringen av åtgärden sker på<br>ett effektivt sätt. Genom en utarbetad strategi och</p>
<p>156</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>ändrad organisation av hanteringen med lönebidrag<br>genom målinriktade handlingsplaner förstärks den<br>rehabiliterande inriktningen. Det ger också förut-<br>sättningar för ett större förtroende mellan den an-<br>ställde, arbetsgivaren och af/Ami. De fackliga orga-<br>nisationerna har också en viktig roll det gäller<br>anställning, integrering och stöd till personer som<br>anställs med ett lönebidrag. En utökad kompetens<br>när det gäller fastställande av arbetsförmåga, för-<br>handlingar med arbetsgivare och uppföljning av lö-<br>nebidragsärenden är väsentligt för att det flexibla<br>lönebidragssystemet skall fungera och på sikt ge<br>ökade möjligheter att fler personer med arbetshandi-<br>kapp skall kunna få del av åtgärden.</p>
<p>1995 inom ramen för sitt programarbete, stött<br>forsknings- och utvecklingsinsatser rörande funk-<br>tionshindrades villkor i arbetslivet. Det nyligen inrät-<br>tade Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde-<br>ring har som syfte att göra löpande utvärderingar av<br>arbetsmarknadspolitiken. En ytterligare utveckling<br>och prioritering av forsknings- och utredningsinsat-<br>ser är nödvändig för att samla kunskap om kvinnor<br>och män med funktionshinder på arbetsmarknaden.<br>Regeringen avser att ge AMS i uppdrag att undersö-<br>ka och analysera hur de arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärderna används för arbetshandikappade kvinnor<br>respektive män.</p>
<h4>Kvinnor och män med funktionshinder</h4>
<h4>Lönebidrag för invandrare med språksvårig-<br>heter samt äldre personer</h4>
<p>Regeringens bedömning: För att bättre kunna belysa<br>villkoren för funktionshindrade kvinnor och män på<br>arbetsmarknaden bör statistikredovisningen när det<br>gäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för-<br>bättras och fortsatta forsknings- och utvärderings-<br>satsningar bör vidtas.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak<br>med regeringens bedömning.</p>
<p>Remissinstanserna: Socialstyrelsen och TCO vill<br>understryka vikten av att jämställdhetsfrågorna får<br>ett större utrymme samt att AMS bör rikta större<br>uppmärksamhet mot kvinnors möjligheter att få ar-<br>bete med lönebidrag hos olika arbetsgivarkategorier.<br>AMS tar fasta på utredningens erinringar och avser<br>att fördjupa analysen av de faktorer som ligger bak-<br>om att kvinnor och män i dag i olika omfattning får<br>del av de arbetsmarknadspolitiska stöden till arbets-<br>handikappade. Socialstyrelsen och Sveriges Läkar-<br>förbund menar att utredningens formulering att<br>”AMV bör har förutsättningar att styra utvecklingen<br>så att en utjämning kan ske mellan kvinnor och<br>män” är alltför vagt.</p>
<p>Handikappombudsmannen och LO anser att det<br>bör göras en särskild granskning och analys av den<br>aktuella statistiken och bakomliggande faktorerna<br>för att ta reda på orsakerna till den bristande jäm-<br>ställdheten. HSO anser att Arbetsmarknadsdeparte-<br>mentet bör ta ett initiativ till en särskild utredning i<br>syfte att förbättra situationen samt att prioritet bör<br>ges åt forskning om funktionshindrade kvinnors ar-<br>betsmarknad. Samhall AB vill särskilt understryka<br>behovet av insatser för kvinnor med arbetshandi-<br>kapp.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Särskilda sats-<br>ningar bör göras för att belysa villkoren för funk-<br>tionshindrade kvinnor och män på arbetsmarkna-<br>den. Rådet för arbetslivsforskning har sedan år<br></p>
<p>Regeringens bedömning: Lönebidrag är en åtgärd<br>som skall vara förbehållen personer som har en<br>funktionsnedsättning som leder till ett arbetshandi-<br>kapp. Invandrare med enbart bristande kunskaper i<br>det svenska språket skall inte kunna omfattas av an-<br>ställning med lönebidrag. Den möjlighet som finns<br>t.o.m. utgången av budgetåret 1997 att lämna löne-<br>bidrag till personer som har fyllt 60 år, är långtidsar-<br>betslösa, lokalt bundna och uppbär arbetslöshetser-<br>sättning förlängs inte efter den tidpunkten.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med rege-<br>ringens bedömning.</p>
<p>Remissinstanserna: Socialstyrelsen, AMS, Svenska<br>kommunförbundet, LF, DHR, SRF instämmer i ut-<br>redningens förslag att lönebidrag skall vara förbe-<br>hållet personer med funktionsnedsättningar. AMS<br>förordar i stället att en lönebidragsliknande åtgärd<br>bör övervägas för invandrare med språksvårigheter<br>och personer över 60 år som är långtidsarbetslösa.<br>Socialstyrelsen betonar att andra lösningar bör prö-<br>vas för invandrare och personer över 60 år och lång-<br>tidsarbetslösa. DHR och SRF anser att målgruppen<br>för lönebidrag i stället behöver en tydligare definition<br>och en klarare avgränsning än tidigare. LO anser att<br>lönebidrag i vissa fall bör kunna utgå för invandrare<br>med språksvårigheter och långtidsarbetslösa perso-<br>ner som fyllt 60 år.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Regeringen<br>anser i likhet med utredaren att invandrare med bris-<br>tande kunskaper i svenska språket inte bör kunna<br>omfattas av lönebidrag enbart av detta skäl. Brister i<br>språkfärdigheter kan inte likställas med ett arbets-<br>handikapp utan kräver helt andra insatser, som inte<br>ryms inom ramen för lönebidragssystemet.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat (prop.<br>1994/95:218, bet. 1994/95:AU15 , rskr.<br>1994/95:398) om en tillfällig utvidgning av mål-</p>
<p>157</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>gruppen för lönebidrag till arbetsgivare som anställer<br>en långtidsarbetslös person, som fyllt 60 år och som<br>får ersättning från arbetslöshetskassa. Insatsen är<br>tillfällig och motiverad av det rådande arbetsmark-<br>nadsläget samt avser endast budgetåren 1995/96 -<br>1997. Regeringen kan konstatera att utvecklingen av<br>volymerna för gruppen äldre arbetslösa inom ramen<br>för åtgärden lönebidrag varit mycket låg. Under<br>tredje kvartalet år 1996 hade 103 personer fått del<br>av stödet. Det förhållandet att en arbetssökande till-<br>hör de äldsta på arbetsmarknaden skall inte jäm-<br>ställas med ett funktionshinder. Den tillfälliga ut-<br>vidgningen av målgruppen för anställning med<br>lönebidrag med äldre långtidsarbetslösa bör därför<br>inte förlängas efter utgången av budgetåret 1997.</p>
<h4>Särskilda lönebidragssamordnare</h4>
<p>Regeringens bedömning: Regeringen avser att upp-<br>dra åt AMS att inleda ett treårsprojekt med början<br>budgetåret 1998. Projektet skall ha till syfte att ut-<br>veckla metoder, kompetens samt uppföljnings- och<br>utvärderingsinsatser för att förbättra den lokala han-<br>teringen av åtgärden anställning med lönebidrag.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen föreslår att<br>en särskild funktion som samordnare/förhandlare<br>inrättas i varje län.</p>
<p>Remissinstanserna: Socialstyrelsen, Statskontoret,<br>RRV, AV, Svenska Kommunförbundet, TCO, och<br>LO är positiva till att en särskild funktion som sam-<br>ordnare/förhandlare inrättas i varje län. RRV tilläg-<br>ger dock att det krävs ytterligare resurser än en löne-<br>bidragssamordnare per län för att förbättra<br>uppföljningen av lönebidragen. Uppsala Universitet<br>menar att mer tyngdpunkt borde läggas på ompröv-<br>ning av placeringar och andra utvecklingsmöjligheter<br>än att enbart rikta in arbetet på att minska ned bi-<br>dragen i samband med omförhandlingar. AMS till-<br>styrker att AMV tillförs ytterligare medel för att ut-<br>veckla arbetet med lönebidragen i länen men<br>avstyrker att särskilda tjänster inrättas för samord-<br>ning och förhandlingar. Däremot föreslår AMS att<br>spjutspetskompetens utvecklas parallellt med regel-<br>bundna policy- och regeltolkningsdiskussioner. Sve-<br>riges Läkarförbund anser att utredarens förslag inte<br>är tillräckligt specificerat avseende administrativa<br>kostnader. SAF anser att det inte är motiverat med<br>ytterligare funktioner för utvärdering av anställning-<br>ar med lönebidrag.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Utredningen<br>har uppmärksammat att af/Ami har svårigheter att<br>överblicka den ekonomiska situationen i löne-<br>bidragshanteringen. Regeringen gör den bedömning-<br>en att de förslag till förändringar i regelverket för åt-<br></p>
<p>gärden lönebidrag som nu läggs fram, kommer ge<br>bättre förutsättningar att effektivt följa upp kost-<br>nadsutvecklingen. AMS bör ändå fortsätta att priori-<br>tera arbetet med att förbättra det ekonomiadminist-<br>rativa systemet. De skilda förutsättningar som nu<br>råder lokalt, när det gäller hanteringen av lönebidra-<br>gen såsom handlingsplaner, förhandlingar och upp-<br>följning bör förändras. En genomtänkt strategi med<br>en eventuellt förändrad organisation när det gäller<br>själva hanteringen av åtgärden kan bli nödvändig för<br>att uppnå en högre effektivitet och säkerhet. Det är<br>även viktigt att samarbetet med de fackliga organisa-<br>tionerna fungerar tillfredsställande. AMS bör också<br>inrikta arbetet på att öka kvaliteten i sitt arbete med<br>rutiner för medverkan även efter det att en anställ-<br>ning med lönebidrag har kommit till stånd. Det bör<br>dock uppmärksammas att arbetsgivaren har ett an-<br>svar för arbetsmiljö och rehabilitering i enlighet med<br>gällande lagstiftning på området. Mot bakgrund av<br>de problem som utredningen har uppmärksammat<br>när det gäller bidragshanteringen avser regeringen att<br>ge AMS ett uppdrag inför budgetåret 1998 att inleda<br>ett treårsprojekt för att utveckla metoder, kompetens<br>samt uppföljnings- och utvärderingsinsater inom ra-<br>men för hanteringen av åtgärden anställning löne-<br>bidrag. Projektet bör genomföras med ett urval på<br>fem län eller det högre antal som AMS kan finna är<br>lämpligt. Kostnaden för genomförandet av projektet<br>beräknas uppgå till totalt 10 miljoner kronor och<br>skall finansieras inom ramen för medel till anslaget<br>Al. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.</p>
<p>A 7. Vissa kostnader för införandet av en<br>allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>För vissa kostnader under budgetåret 1997 för infö-<br>randet av en allmän och sammanhållen arbetslös-<br>hetsförsäkring anvisas ett nytt ramanslag på 7,5<br>miljoner kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i<br>prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring föreslagit att en komplette-<br>rande arbetslöshetskassa skall bildas av rikstäckande<br>organisationer som företräder anställda respektive<br>arbetsgivare på arbetsmarknaden.</p>
<p>Den kompletterande kassan skall enligt förslaget<br>administrera grundförsäkringen för dem som inte är<br>medlemmar i en arbetslöshetskassa. Kassan skall<br>också tillhandahålla möjligheter för dem som av oli-<br>ka skäl inte vill vara medlemmar i någon annan kas-<br>sa att genom anslutning till denna kassa få ersättning</p>
<p>158</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>enligt grundförsäkringen och inkomstbortfallsförsäk-<br>ringen.</p>
<p>För att den nya kompletterande arbetslöshetskas-<br>san skall kunna vara i full funktion från och med den<br>1 januari 1998 krävs att vissa förberedelser görs re-<br>dan under innevarande budgetår. Till exempel skall<br>personal utbildas, avtal om lokaler ingås samt viss<br>utrustning anskaffas. Regeringen bedömer att kost-<br>naden under uppbyggnadsskedet uppgår till 7,5<br>miljoner kronor under budgetåret 1997. Regeringen<br>föreslår därför att ett nytt anslag inrättas för ända-<br>målet i fråga.</p>
<p>Finansiering av de nya utgifterna sker genom den<br>under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>der ovan föreslagna besparingen om förändrad er-<br>sättningsnivå för vissa deltagare i åtgärder med ut-<br>bildningsbidrag.</p>
<h4>Sammanfattande medelsberäkning</h4>
<p>Det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och ar-<br>betsliv anvisade ramanslaget Arbetsmarknadspolitis-<br>ka åtgärder bör minskas med 2 124 miljoner kronor.</p>
<p>I statsbudgeten för budgetåret 1997 har under an-<br>slaget anvisats 25 612 727 000 kronor. Förslagen<br>ovan och förslagen i regeringens prop. 1996/97:107<br>En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäk-<br>ring samt övriga ovan beskrivna förändringar inne-<br>bär sammantaget att utgifterna under anslaget mins-<br>kar med 2 124 miljoner kronor i förhållande till<br>statsbudgeten. Regeringen föreslår därför att riksda-<br>gen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten<br>för budgetåret 1997 minska ramanslaget A 2. Ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärder med</p>
<p>2 124 052 000 kronor.</p>
<p>Det ovan föreslagna nya anslaget Vissa kostnader<br>för införandet av en allmän och sammanhållen ar-<br>betslöshetsförsäkring medför att utgiftsområdes-<br>ramen bör ökas med 7,5 miljoner kronor. Den sam-<br>mantagna effekten för utgiftsområdet beräknas där-<br>med minska med 2 117 miljoner kronor.</p>
<h3>6.12 Utgiftsområde 15</h3>
<h3>Studiestöd</h3>
<p>A. Studiestöd</p>
<p>A 2. Studiemedel m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 9 485 430 000<br>kronor.</p>
<p>Under anslaget A 14. Särskilda utbildningsinsatser<br>för vuxna inom utgiftsområde 16, föreslår regeringen<br>medel för ytterligare 1 500 nya platser i försöksverk-<br></p>
<p>samheten med Kvalificerad yrkesutbildning från och<br>med höstterminen 1997. Dessutom föreslår regering-<br>en medel för utökning av kommunal vuxenutbild-<br>ning i kunskapslyftet. Resurser för studiemedel med<br>20 600 000 kronor bör därför anvisas för utökning<br>av försöksverksamheten med kvalificerad yrkesut-<br>bildning samt för utökningen av den kommunala<br>vuxenutbildningen för höstterminen 1997.</p>
<p>A 3. Vuxenstudiestöd m.m.</p>
<p>I statsbudgeten finns för detta ändamål ett raman-<br>slag på 4 721 951 000 kronor.</p>
<p>Under anslaget A 14. Särskilda utbildningsinsatser<br>för vuxna under utgiftsområde 16 föreslår regeringen<br>ytterligare medel till 10 000 nya platser för kommu-<br>nal vuxenutbildning i kunskapslyftet från och med<br>höstterminen 1997. För dessa platser utgår samma<br>studiestöd som för satsningen som helhet, dvs. det<br>särskilda utbildningsbidraget, särskilt vuxen-<br>studiestöd för arbetslösa (svuxa) samt studiemedel.<br>Regeringen föreslår därför att det för särskilt utbild-<br>ningsbidrag och särskilt vuxenstudiestöd för arbets-<br>lösa anslås 320 508 000 kronor.</p>
<p>I propositionen om en allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring föreslår regeringen att ersätt-<br>ningsnivån skall höjas från 75 till 80 procent från<br>och med den 29 september 1997. Kostnaden för<br>höjningen inom utgiftsområde 15 beräknas till 46<br>miljoner kronor. Regeringen har också föreslagit re-<br>gelförändringar i arbetslöshetsförsäkringen vilket in-<br>nebär en utgiftsminskning för utgiftsområde 15 som<br>beräknas till 4 miljoner kronor. Regeringen föreslår<br>därför att 42 177 000 kronor anvisas för ersättning<br>av utökade utgifter med anledning av den av rege-<br>ringen föreslagna höjda ersättningsnivån i den all-<br>männa och sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen.<br>Sammanfattningsvis bör 362 685 000 kronor tillfö-<br>ras anslaget för 1997.</p>
<h4>Beräkning av vuxenstudiestöd för dem som<br>före studierna förvärvsarbetat på heltid</h4>
<p>Enligt den tidigare 20 § i förordningen (1987:406)<br>om arbetsmarknadsutbildning gällde för deltagare i<br>arbetsmarknadsutbildning att utbildningsbidrag i<br>form av dagpenning lämnades med det belopp som<br>deltagaren var eller skulle ha varit berättigad till för<br>heltidsarbete i arbetslöshetsersättning. Bestämmelsen<br>har gällt också vid beräkning av särskilt vuxen-<br>studiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för<br>arbetslösa (svuxa), eftersom dessa stöd beloppsmäs-<br>sigt är kopplade till nivån för utbildningsbidrag. En-<br>ligt den nya förordningen (1996:1100) om aktivitets-<br>stöd lämnas utbildningsbidrag med samma belopp<br>som deltagaren är berättigad till i arbetslöshetser-<br>sättning. Någon uppräkning av dagpenningen för</p>
<p>159</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>deltidsarbetande till att motsvara heltidsarbete sker<br>alltså inte. När det gäller svux och svuxa är dock,<br>vilket framgår av punkt 3 i övergångsbestämmelser-<br>na till förordningen, de äldre reglerna fortsatt giltiga<br>fram till den 1 juli 1997.</p>
<p>De regler som alltså än så länge gäller för svux<br>och svuxa innebär att dagpenningen i arbetslöshets-<br>försäkringen för deltidsarbetande räknas upp till<br>motsvarande heltidsarbete. Den som studerar på hel-<br>tid får därmed ett till studieomfattningen avpassat<br>studiestöd. Reglerna har verkat rekryterande till<br>vuxenutbildning. Så har t.ex. deltidsarbetande som<br>inte kunnat få arbete på heltid, det gäller särskilt<br>kvinnor, genom uppräkningen av dagpenningen sti-<br>mulerats att påbörja studier.</p>
<p>Regeringen föreslår att den nämnda principen om<br>uppräkning av dagpenningen skall tillämpas också<br>fortsättningsvis i avvaktan på ställningstagande till<br>Studiestödsutredningens förslag om ett sammanhål-<br>let studiestöd. Den hittillsvarande regleringen i ar-<br>betsmarknadsförfattningarna bör nu istället finnas i<br>studiestödsförfattningarna. Förslaget medför ändring<br>i 7 kap. studiestödslagen (1973:349) och i lagen<br>(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbets-<br>lösa.</p>
<h4>Studiestöd och EG-rätten</h4>
<p>Enligt 1 kap. 8 § studiestödslagen (1973:349) skall<br>utländska medborgare som på grund av anställning<br>här i landet kan härleda rättigheter från EES-avtalet i<br>fråga om sociala förmåner jämställas med svenska<br>medborgare när det gäller studiestöd. Detsamma<br>gäller make, sambo och barn till sådana utländska<br>medborgare.</p>
<p>Frågor om studiestödet som sådant omfattas inte<br>direkt av bestämmelserna i Romfördraget. Däremot<br>har inom Europeiska unionen (EU) utvecklats en<br>rättspraxis rörande rätt till studiestöd för vissa per-<br>soner från ett annat medlemsland. Denna praxis ut-<br>går från Romfördragets artikel 48 och rådets förord-<br>ning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om<br>arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen.</p>
<p>Bestämmelsen i 1 kap. 8 § studiestödslagen inför-<br>des år 1994 som en anpassning av svensk studie-<br>stödslagstiftning till EES-avtalet. Rättsläget inom EG<br>ansågs då vara sådant att de personer som kunde<br>komma i fråga för studiestöd på samma villkor som<br>svenska medborgare var de EES-medborgare som<br>med stöd av EES-avtalet bosatt sig i Sverige och här<br>hade utövat eller utövade sådan verksamhet att han<br>eller hon kunde betraktas som en arbetstagare (prop.<br>1993/94:100, bil. 9, s. 264).</p>
<p>EG-kommissionen har gett principen om likabe-<br>handling i studiestödssammanhang en vidsträckt<br>tolkning. Med kommissionens synsätt bör principen<br>tillämpas också vad gäller personer som är eller har<br></p>
<p>varit egenföretagare i Sverige. Kommissionen hänvi-<br>sar bl.a. till att EG-domstolen nyligen beslutat att<br>bestämmelserna i förordningen 1612/68 även är re-<br>levanta för övriga friheter enligt artiklarna 52 och 59<br>i Romfördraget, eftersom det inte kan motiveras att<br>förordningen endast skulle omfatta arbetstagare. En<br>vägran att bevilja studiebidrag till barn till egenföre-<br>tagare som är medborgare i en annan medlemsstat<br>kan enligt kommissionen utgöra diskriminering och<br>en överträdelse av artikel 52.</p>
<p>Centrala studiestödsnämnden (CSN) tillämpar<br>studiestödslagen på ett sätt som stämmer överens<br>med kommissionens tolkning av EG-rätten. När det<br>gäller medborgare från ett land inom EU eller EES<br>jämställs såväl arbetstagare som egenföretagare med<br>svenska medborgare i studiestödssammanhang. Det-<br>samma gäller beträffande arbetstagarnas och egenfö-<br>retagamas familjer.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning bör 1 kap. 8 § stu-<br>diestödslagen kompletteras med en föreskrift som<br>gör det klart att också egenföretagare och deras fa-<br>miljer faller inom paragrafens tillämpningsområde.<br>Ett sådant förtydligande är ägnat att skapa större<br>klarhet om rättsläget för den som överväger att an-<br>söka om studiestöd, och det undanröjer varje tvekan<br>om att svensk rätt är förenlig med EG-rätten.</p>
<p>Den föreslagna lagändringen kommer inte att för-<br>anleda några ökade kostnader, eftersom ändringen<br>bara är ett förtydligande.</p>
<h3>6.13 Utgiftsområde 16<br>Utbildning och<br>universitetsforskning</h3>
<p>A. Barnomsorg, skola och vuxenutbildning</p>
<p>A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 2 546 348 000<br>kronor.</p>
<p>Riksdagen har beslutat om en vuxenutbildnings-<br>satsning med start den 1 juli 1997 (prop.<br>1995/96:222, bet. 1995/96:FiU 15, rskr.<br>1995/96:307).</p>
<p>Den särskilda vuxenutbildningssatsningen, kun-<br>skapslyftet, skall göras under fem år med start den 1<br>juli 1997 och i första hand vända sig till arbetslösa.<br>Den görs i syfte att erbjuda arbetslösa meningsfull<br>utbildning samtidigt som kunskapslyftet långsiktigt<br>bidrar till att öka sysselsättning och tillväxt. Ett kun-<br>skapslyft är särskilt viktigt för lågutbildade grupper<br>av vuxna, vilka annars riskerar att hamna utanför<br>arbetsmarknaden och marginaliseras i samhället.<br>Regeringen har den 22 augusti 1996 inrättat en dele-<br>gation för den särskilda vuxenutbildningssatsningen<br>med uppgift att förbereda och i ett inledningsskede</p>
<p>160</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>leda och följa den särskilda vuxenutbildningssats-<br>ningen. Kunskapslyftet har mötts av ett mycket stort<br>intresse och engagemang i kommunerna. Samtliga<br>288 av landets kommuner har anmält sitt intresse att<br>delta. Av de ansökningar som kommit in till delega-<br>tionen för kunskapslyftet har det visat sig att ett stort<br>antal kommuner anser sig kunna ta emot fler vuxna<br>arbetslösa än vad de hittills anslagna resurserna<br>räcker till. Dessa kommuner har både kapacitet och<br>fler arbetslösa som önskar utbildning än vad tilldel-<br>ningen till kommunerna medger. Därmed riskerar<br>dessa kommuner att inte kunna genomföra utbild-<br>ning för alla arbetslösa som önskar utbildning. Rege-<br>ringen föreslår därför en utökning av platserna inom<br>kommunal vuxenutbildning i kunskapslyftet med<br>ytterligare 10 000 platser från och med 1 juli 1997.</p>
<p>Regeringen har i Utvecklingsplan för förskola,<br>skola och vuxenutbildning (Skr. 1996/97:112) an-<br>mält att det är angeläget att regeringen med anled-<br>ning av kunskapslyftssatsningen följer utvecklingen<br>vad gäller kommunernas möjlighet att leva upp till<br>sin lagstiftande skyldighet att anordna grundläggan-<br>de vuxenutbildning. Mot den bakgrunden bör riks-<br>dagen ge regeringen möjlighet att, av de tillkom-<br>mande platserna från hösten 1997, till ett begränsat<br>antal kommuner också kunna ge bidrag för vux-<br>enutbildning på grundskolenivå, om det visar sig<br>nödvändigt för att säkerställa att kunskapslyftet<br>kommer särskilt utsatta grupper till del.</p>
<p>Försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesut-<br>bildning leds av en kommitté som har till uppgift att<br>ansvara för försöksverksamheten och svara för upp-<br>följning och för att en oberoende utvärdering kom-<br>mer till stånd. Kommittén har i skrivelse till regering-<br>en uppgett att intresset för den Kvalificerade<br>yrkesutbildningen är mycket stort. Till det första in-<br>taget hösten 1996 inkom långt fler ansökningar än<br>kommittén haft resurser för att fördela. Inför hösten<br>1997 har intresset ökat ytterligare. Kommittén har i<br>en skrivelse till regeringen redovisat att antalet an-<br>sökningar ökat samt att dessa innehållit välmotive-<br>rade förslag till utbildning som svarar mot efterfrå-<br>gan i arbetslivet. Regeringen föreslår därför en<br>utökning av platserna i försöksverksamheten med<br>Kvalificerad yrkesutbildning i kunskapslyftet med<br>ytterligare 1 500 nya platser från och med 1 juli<br>1997.</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslår regeringen att<br>205 450 000 kronor anvisas för att inom den sär-<br>skilda vuxenutbildningen, kunskapslyftet, inrätta yt-<br>terligare 10 000 nya platser samt ytterligare 1 500<br>platser inom Kvalificerad yrkesutbildning.</p>
<h4>Pilotprojekt med lärlingsutbildning</h4>
<p>Regeringen kommer att föreslå riksdagen att gymna-<br>sieskolan kompletteras med en ny modern lärlings-<br></p>
<p>utbildning. Avsikten är att två år skall vara gemen-<br>sam utbildning för alla på programmet och därefter<br>skall möjlighet ges att välja antingen den traditio-<br>nella vägen eller en arbetsplatsförlagd lärlingsutbild-<br>ning varvad med studier i ett till två år.</p>
<p>Regeringen avser att i kommande budgetproposi-<br>tion närmare redovisa hur ett pilotprojekt med lär-<br>lingsutbildning skall se ut för de elever som börjat i<br>gymnasieskolan hösten 1997. Finansiering sker inom<br>befintliga ramar.</p>
<p>B. Universitet och högskolor m.m.</p>
<p>B 45. Malmö högskola</p>
<p>Administration av forskning på vissa områden</p>
<p>Ett av Malmö högskolas profilområden är Europa-<br>kunskap. Det finns ett förslag om ett forskningspro-<br>jekt med syfte att följa konsekvenserna av brobygget<br>över Öresund. Vidare finns ett förslag (från Malmö<br>stad) att inrätta ett Europainstitut för forskning<br>kring europafrågor. Organisationskommittén för<br>Malmö högskola föreslår att delar av intentionerna i<br>dessa förslag förenas. Organisationskommittén ser<br>en praktisk möjlighet att Malmö högskola redan in-<br>ledningsvis skulle kunna bidra till genomförandet av<br>projektet genom att vid högskolan bygga upp ett<br>sekretariat för administrativ samordning av verk-<br>samheten. Kommittén ser fördelar för broprojektet i<br>en sådan lösning genom Malmö högskolas geogra-<br>fiska läge mellan Lund och Köpenhamn. Malmö<br>stad är synnerligen positiv till denna tanke.</p>
<p>Europasamarbete</p>
<p>Malmö högskola skall aktivt delta i arbetet inom<br>Öresundsregionen. Bland annat skall under hösten<br>ett seminarium hållas om den högre utbildningens<br>roll inom området för Europeiska unionens områdes-<br>och sysselsättningspakter.</p>
<p>Organisationskommittén för Malmö högskola har<br>mot bakgrund av högskolans lokalisering i uppgift<br>att delta i arbetet med att organisera detta seminari-<br>um. De medel som regeringen föreslår på tilläggs-<br>budget skall bidra till finansieringen av detta arbete.</p>
<p>En huvudinriktning vid uppbyggnaden av Malmö<br>högskola är ett innovativt utnyttjande av informa-<br>tions- och kommunikationsteknologi. Detta i kom-<br>bination med den tvärvetenskapliga organisationen<br>av högskolan skapar goda förutsättningar för ett ak-<br>tivt utvecklingsarbete vad gäller nya typer av utbild-<br>nings- och servicetjänster, t.ex. i form av multimedia-<br>produkter. Högskolan bör utnyttja alla möjligheter i<br>detta avseende som Europeiska unionens forsknings-<br>och utvecklingsprogram erbjuder. Det kan ske t.ex. i<br>anslutning till utvecklingen av det virtuella Öre-<br>sundsuniversitetet eller till utvecklingsarbetet för ett<br>europeiskt skoldatanät.</p>
<p>161</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Administration m.m.</p>
<p>Vid uppbyggnaden av Malmö högskola har det inte<br>funnits basverksamhet som organisationskommittén<br>kan utgå ifrån i sitt arbete. Därför har kommittén på<br>ett tidigt stadium tvingats anställa personal. Arbetet<br>fördyras också av att de som medverkar i uppbygg-<br>naden kommer från andra orter i Sverige.</p>
<p>Som jämförelse kan nämnas att vid motsvarande<br>uppbyggnad av Södertörns högskola utgick det ock-<br>så extra medel även om det där fanns en basverk-<br>samhet och planeringen kunde utgå från att hög-<br>skolan skulle överta ansvaret för den utbildning som<br>Stockholms universitet bedrev på Södertörn. Malmö<br>har inte haft samma förutsättningar vilket medfört<br>extra kostnader i uppbyggnadsskedet.</p>
<p>Finansiering av förslag avseende Malmö högskola<br>Regeringen avser, under förutsättning av riksdagens<br>godkännande, att finansiera de i det föregående före-<br>slagna satsningarna på Malmö högskola med reser-<br>vationsmedel. För en delvis finansiering av ändamå-<br>len hemställer regeringen att 18 323 000 kronor, av<br>det för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget C 47.<br>Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning<br>får användas.</p>
<p>Regeringens föreslår att 18 323 000 kronor får<br>användas som bidrag till särskilda kostnader och vis-<br>sa projekt vid uppbyggnaden av Malmö högskola.<br></p>
<p>slag anvisades t.o.m. budgetåret 1992/93 under elfte<br>huvudtitelns förslagsanslag B 33. Tilläggslån för om-<br>byggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyg-<br>gelse m.m. Beviljade lån är ännu inte helt avräknade<br>varför Boverket disponerar medel i enlighet med för-<br>ordningen (1983:102) om tilläggslån för ombyggnad<br>av bostadshus m.m. och förordningen (1991:1933)<br>om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av<br>bostäder.</p>
<p>Från och med budgetåret 1997 anvisas medel på<br>ett ramanslag. Tidigare har medel för ändamålen an-<br>visats på förslagsanslag med en därtill knuten be-<br>slutsram. Vissa beslut om bidrag, som tidigare år be-<br>viljats inom beslutsramarna och uppgår till ca 100<br>miljoner kronor, har ännu inte betalats ut. I förslaget<br>till anslag i budgetpropositionen för år 1997<br>(utgiftsområde 17 s. 9) är inte medel avsatta för des-<br>sa utbetalningar. Mot denna bakgrund föreslås att<br>ytterligare 16 000 000 kronor anvisas på tilläggs-<br>budget för budgetåret 1997. Detta finansieras genom<br>en minskning inom utgiftsområde 1 anslaget E 2.<br>Presstöd. Regeringen har tidigare fått riksdagens be-<br>myndigande att inom anslagets ram få besluta om<br>bidrag för utbetalningar under senare år än 1997,<br>dock längst t.o.m. år 1999. Regeringen föreslår att<br>bemyndigandet utökas till år 2000 och att beloppet<br>för senare utbetalningar får uppgå till högst<br>40 000 000 kronor.</p>
<h3>6.14 Utgiftsområde 17<br>Kultur, medier,<br>trossamfund och fritid</h3>
<p>G. Kulturmiljö</p>
<p>G 2. Kulturmiljövård och kulturstöd vid</p>
<p>ombyggnad</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>224 337 000 kronor.</p>
<p>Bidragsbestämmelserna finns i förordningen<br>(1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Dessa be-<br>stämmelser innebär i korthet att bidrag utgår för<br>byggnadsvård samt fom- och landskapsvård. Beslut<br>om bidrag fattas av Riksantikvarieämbetet och läns-<br>styrelserna. Från anslaget utgår också ersättning en-<br>ligt 2 kap. 7, 8, 14-16 §§ samt 3 kap. 10 och 12 §§<br>lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Medel får<br>också användas för arkeologiska undersöknings-<br>kostnader i samband med bostadsbyggande enligt 7§<br>förordningen om bidrag till kulturmiljövård.</p>
<p>Budgetåret 1995/96 anvisades medlen under elfte<br>huvudtitelns anslag B 15. Kulturmiljövård och B 17.<br>Kulturstöd vid ombyggnad m.m. Medel har tidigare<br>anvisats bl.a. som tilläggslån för ombyggnad av kul-<br>turhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. An-</p>
<p>H. Museer och utställningar</p>
<p>H 1. Centrala museer: Myndigheter</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>506 477 000 kronor, varav för Statens konstmuseer<br>108 385 000 kronor, Naturhistoriska riksmuseet<br>108 039 000 kronor och Arkitekturmuseet<br>10 753 000 kronor.</p>
<p>Moderna museet, som ingår i Statens konstmuse-<br>er, och Arkitekturmuseet kommer under oktober<br>1997 att flytta in i nya lokaler på Skeppsholmen.<br>Detta innebär att hyrorna för år 1997 ökar med<br>9 900 000 kronor respektive 2 396 000 kronor. Re-<br>geringen anhåller därför om att ytterligare<br>12 296 000 kronor anvisas på tilläggsbudgeten för<br>budgetåret 1997. Den högre anslagsbelastningen<br>uppvägs av den ökade inleverans från Statens fastig-<br>hetsverk som möjliggörs genom hyresinbetalningen.</p>
<p>De anvisade medlen för Naturhistoriska riksmu-<br>seet täcker inte de hyreskostnader som museet har<br>för de underjordiska lokaler som hyser museets<br>spritlagda samlingar. Utskottet utgår i sitt betänkan-<br>de (bet. 1996/97:KrUl s. 184) från att regeringen på<br>tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997<br>beräknar medel för ändamålet. Regeringen anhåller<br>därför om att ytterligare 2 941 000 kronor anvisas<br>på tilläggsbudgeten för budgetåret 1997. Detta fi-</p>
<p>162</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>nansieras genom indragning av anslagssparande in-<br>om utgiftsområdet.</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslår regeringen att<br>15 237 000 kronor anvisas till dessa ändamål.</p>
<p>H 5. Stöd till icke-statliga kulturlokaler</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 000 000<br>kronor.</p>
<p>Bidragsbestämmelserna finns i förordningen<br>(1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlo-<br>kaler (ändrad 1990:1523, 1992:465, 1993:1123 och<br>1996:176). Dessa bestämmelser innebär i korthet att<br>bidrag utgår för ny- eller ombyggnad av musei-, tea-<br>ter- och konsertlokaler som tillhör någon annan än<br>staten samt standardhöj ande reparationer, handi-<br>kappanpassning och utbyte eller komplettering av<br>inventarier till sådana lokaler. Beslut om bidrag fat-<br>tas av Boverkets samlingslokalsdelegation efter att<br>yttrande inhämtats från Statens kulturråd.</p>
<p>Från och med budgetåret 1997 anvisas medel på<br>ett ramanslag. Tidigare har medel för ändamålen an-<br>visats på förslagsanslag med en därtill knuten be-<br>slutsram. Denna anslagskonstruktion har använts<br>eftersom beslut om bidrag fattas innan aktuella<br>byggnadsarbeten påbörjas, och utbetalas när arbete-<br>na är avslutade. Därmed har storleken på utbetal-<br>ningarna varierat år från år. Med anledning av att<br>anslaget inte täcker beräknade utbetalningar av tidi-<br>gare beslut har utskottet i sitt betänkande<br>(1996/97:KrUl s. 188-190) uttalat att regeringen bör<br>återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare<br>medelsanvisning på tilläggsbudget för budgetåret<br>1997. Regeringen anhåller därför om att ytterligare<br>7 000 000 kronor anvisas på tilläggsbudgeten för<br>budgetåret 1997. Ökningen av anslaget finansieras<br>genom en minskning av anslaget E 2. Presstöd under<br>utgiftsområde 1 och genom indragning av anslags-<br>sparande inom utgiftsområdet.</p>
<p>N. Folkrörelse och idrottsfrågor</p>
<p>N 3. Stöd till idrotten</p>
<p>På statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>480 240 000 kronor.</p>
<p>Världsmästerskapen i friidrott genomfördes år<br>1995 i Göteborg med Svenska Friidrottsförbundet<br>som värd. I en rapport som utarbetats vid Handels-<br>högskolan vid Göteborgs Universitet redovisades att<br>den samhällsekonomiska effektiviteten av mäster-<br>skapen var betydande för Sverige. Riksdagen har vid<br>flera tillfällen uttalat att det är av stort värde för Sve-<br>rige att arrangera internationella idrottsevenemang.<br>Detta uttalades bl.a. i samband med behandlingen av<br>den statliga garantin för världsmästerskapen i fri-<br>idrott som beslutades av riksdagen år 1993 (prop.<br></p>
<p>1992/93:105, bil.6, bet. 1992/93:KrU9, rskr.<br>1992/93:193). Denna statliga garanti har inte tagits i<br>anspråk.</p>
<p>Efter en omfattande ekonomisk förlust vid arran-<br>gemanget av världsmästerskapen har Svenska Fri-<br>idrottsförbundet hamnat på obestånd. Ackordscent-<br>ralen Stockholm AB har arbetat med att finna en<br>lösning som tillgodoser fordringsägarnas intressen. I<br>en skrivelse till regeringen har Friidrottsförbundet,<br>Ackordscentralen Stockholm AB och Sveriges Riks-<br>idrottsförbund begärt ett bidrag från staten för att<br>möjliggöra Friidrottsförbundets fortlevnad. Förslaget<br>innebär att samtliga fordringsägare avskriver reste-<br>rande del av respektive fordringar på Friidrottsför-<br>bundet. Detta samtidigt som förbundet själv tar ett<br>betydande ansvar i denna ackordsuppgörelse.</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen anvisar<br>11 300 000 kronor för att möjliggöra Friidrottsför-<br>bundets fortsatta verksamhet. Det bör ankomma på<br>regeringen att närmare bestämma villkoren för detta<br>bidrag. Anslagsökningen finansieras genom indrag-<br>ning av medel på det under trettonde huvudtiteln<br>E 4. Utveckling av ideell verksamhet.</p>
<p>6.15 Utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning<br>och byggande</p>
<p>A. Plan-, bygg- och bostadsväsendet</p>
<p>A 3. Räntebidrag m.m.</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Ansökan om räntebidrag för ny- och ombyggnad av<br>bostäder enligt 1992 års subventionssystem skall ha<br>kommit in till länsstyrelsen senast den 31 juli 1997.<br>Dessutom skall projektet i sin helhet vara färdigställt<br>och ansökan om utbetalning av bidrag ha inkommit<br>till länsstyrelsen senast den 31 oktober 1997. In-<br>kommer ansökan om utbetalning därefter skall<br>ärendet behandlas enligt 1993 års subventionssys-<br>tem.</p>
<p>Motsvarande tidsfrister skall även gälla för det<br>statliga investeringsbidraget för ny- och ombyggnad<br>av bostäder som infördes den 1 januari 1991.</p>
<p>Därutöver införs en ny bestämmelse i 1993 års<br>subventionssystem som innebär att ett projekt aldrig<br>skall anses påbörjat tidigare än två år före dagen då<br>ansökan om utbetalning av bidrag inkommer till<br>länsstyrelsen.</p>
<p>163</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Statligt räntebidrag<br>enligt förordningen (1991:1933) om statligt ränte-<br>bidrag för ny- och ombyggnad av bostäder (1992 års<br>subventionssystem) lämnas för projekt som har på-<br>börjats under år 1992 samt i vissa fall för projekt<br>som påbörjats under år 1993. I övrigt lämnas bidrag<br>för projekt som är påbörjade efter utgången av år<br>1992 enligt förordningen (1992:986) om statlig bo-<br>stadsbyggnadssubvention (1993 års subventionssys-<br>tem).</p>
<p>Regeringen konstaterar - såvitt gäller 1992 års<br>subventionssystem - att det nu har gått drygt fyra år<br>sedan merparten av projekten påbörjats. Trots detta<br>faktum finns ett antal ärenden registrerade hos läns-<br>styrelserna där uppgift om projektets färdigställande-<br>tidpunkt fortfarande saknas vilket innebär att bi-<br>dragstiden ännu inte har börjat löpa.</p>
<p>Regeringen bedömer att det är rimligt att anta att<br>dessa projekt aldrig kommit att genomföras enligt<br>den ursprungliga planen. Vidare ställer den nya bud-<br>getprocessen krav på förbättrade möjligheter att<br>kontrollera statens utgifter. Det är därför nödvändigt<br>att tillförlitliga beräkningar kan göras av utbetal-<br>ningarna av statliga bidrag enligt olika stödsystem.</p>
<p>Mot bakgrund härav anser regeringen att det i<br>1992 års subventionssystem bör införas en bestäm-<br>melse som innebär att ansökan om bidrag måste ha<br>inkommit till bidragsmyndigheten senast den 31 juli<br>1997 och att projektet i sin helhet måste vara färdig-<br>ställt och ansökan om utbetalning av bidraget ha in-<br>kommit till bidragsmyndigheten före utgången av<br>oktober månad 1997. Om ansökan om utbetalning<br>inkommer senare än vid den nu föreslagna tidpunk-<br>ten bör ärendet behandlas enligt 1993 års subven-<br>tionssystem.</p>
<p>Räntesubventioner enligt 1993 års subventions-<br>system lämnas i form av ett årligt bidrag under viss<br>tid till den som byggt eller byggt om bostäder för<br>permanent bruk. Det årliga bidraget utgår med ett<br>belopp som motsvarar en viss andel av ett för året<br>beräknat räntebelopp. Bidragsandelen är differentie-<br>rad både vad gäller upplåtelseformer och år då pro-<br>jektet påbörjas. Andelen är högst för projekt som<br>påbörjats under år 1993.</p>
<p>Bidragets storlek är således i stor utsträckning be-<br>roende av den formella påbörjandetidpunkten. Detta<br>innebär att två i övrigt identiska projekt som dess-<br>utom är färdigställda samtidigt kan ha olika bi-<br>dragsandelar.</p>
<p>Regeringen förordar nu att det i 1993 års subven-<br>tionssystem införs en regel som innebär att ett pro-<br>jekt aldrig skall anses påbörjat tidigare än två år före<br>dagen då ansökan om utbetalning av bidrag inkom-<br>mer till länsstyrelsen. Därmed kommer i större ut-<br>sträckning projekt som har utförts under en viss<br>tidsperiod att få samma bidragsandel. Dessutom för-<br>bättras möjligheten att beräkna belastningen på rän-<br>tebidragsanslaget.</p>
<p>Statligt investeringsbidrag lämnades för ny- och<br>ombyggnad av bostäder där momspliktigt arbete ut-<br>förts under åren 1991-1992.1 vissa fall utgår investe-<br>ringsbidrag även för arbete som utförs efter den 1<br>januari 1993. Syftet var att kompensera bostadsbyg-<br>gandet för ökade kostnader till följd av att de tidiga-<br>re särskilda reduceringsreglerna för beräkning av<br>mervärdesskatt för byggnads- och anläggningsarbe-<br>ten slopades.</p>
<p>En genomgång av besluten om beviljade bidrag<br>visar att det finns ett stort antal bidrag som ännu inte<br>har betalats ut.</p>
<p>Mot bakgrund av det tidigare redovisade behovet<br>för regeringen att i tid känna till anspråken på sina<br>stödsystem förordar regeringen dels att det införs en<br>sista dag för ansökan om investeringsbidrag, dels en<br>sista dag för ansökan om utbetalning av bidraget.<br>Regeringen föreslår att motsvarande tidsfrister införs<br>som redovisats ovan beträffande ändringarna i 1992<br>års subventionssystem, dvs. att ansökan om bidrag<br>skall ha kommit in senast den 31 juli 1997 och an-<br>sökan om utbetalning av bidrag skall ha kommit in<br>senast den 31 oktober 1997.</p>
<p>Det bör ankomma på regeringen att närmare ut-<br>forma de regeländringar som behövs med anledning<br>av de nu redovisade förslagen.</p>
<p>Beräknin^vjäntesat^^hsa^all^</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Räntestöd skall - för den del av bidragstiden som lig-<br>ger före den första femårsperiodens början enligt bå-<br>de 1992 års och 1993 års subventionssystem - be-<br>räknas efter en räntesats för lån med rörlig ränta.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt både 1992 och<br>1993 års subventionssystem är huvudregeln att bi-<br>dragstiden börjar löpa vid dagen för färdigställandet.<br>Bidragstiden delas in i femårsperioder. För att få<br>överensstämmelse mellan subventionsräntan och<br>räntesatsen på upptagna lån kan bidragstagaren be-<br>gära att starttidpunkten för den första femårsperio-<br>den för bindning av subventionsräntan skall senare-<br>läggas. Senareläggningen får endast ske till en dag<br>som ligger inom ett år räknat från bidragstidens<br>början.</p>
<p>För den del av bidragstiden som ligger före den<br>första femårsperioden används för närvarande den<br>subventionsränta som gäller på färdigställandedagen.<br>Därefter används den subventionsränta som gäller<br>vid ingången av varje ny femårsperiod. Räntebidra-<br>get för både ettårsperioden och efterföljande femårs-<br>perioder beräknas efter en subventionsränta som<br>fastställs med utgångspunkt från de räntesatser som<br>tillämpas på den allmänna kreditmarknaden vid köp<br>av bostadsobligationer med en återstående löptid av<br>fem år.</p>
<p>164</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Ett av syftena med den ovan beskrivna möjlighe-<br>ten som bidragstagaren har att senarelägga sin första<br>femårsperiod var att öka möjligheten till samordning<br>mellan subventionsräntan och räntesatsen på de lån<br>han tagit upp för att finansiera projektet. Det är rim-<br>ligt att anta att projektet, för den del av bidragstiden<br>som ligger före den första femårsperiodens början, är<br>finansierat med lån som löper med rörlig ränta. Vid<br>ett sådant antagande är det inte logiskt att subven-<br>tionen beräknas utifrån en räntesats för lån med fast<br>ränta. Regeringen föreslår därför att beräkningen av<br>räntebidraget ändras för den del av bidragstiden som<br>ligger före bidragstagarens besked om bindning av<br>sin första femårsperiod. För denna del av bidragsti-<br>den bör räntebidraget beräknas efter en räntesats för<br>lån med rörlig ränta.</p>
<p>Det bör ankomma på regeringen att närmare be-<br>sluta om de regeländringar som behövs.</p>
<p>exekutiv</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-20.png" style="width:38pt;height:12pt;"/>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Räntebidrag enligt 1992 års subventionssystem skall<br>inte lämnas för hus som har sålts exekutivt, om för-<br>säljningen medför att statlig kreditgaranti tas i an-<br>språk för att täcka kreditgivarens förluster på lån<br>som har lämnats med fastigheten eller tomträtten<br>som säkerhet. Är den ersatta förlusten mindre än nu-<br>värdet av återstående räntebidrag, jämkas ränte-<br>bidraget i motsvarande mån.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande regler<br>lämnas räntebidrag - med vissa undantag - inte för<br>den tid ett hus ingår i ett konkursbo. Motivet är att<br>bidrag som utbetalas till konkursboet främst skulle<br>gynna konkursborgenärer med oprioriterade ford-<br>ringar.</p>
<p>I fråga om hus med räntebidrag enligt de regler<br>som gällde fram till utgången av år 1991 - dvs. hus<br>med statliga eller statligt reglerade bostadslån - gäl-<br>ler vidare att räntebidrag inte heller lämnas för tid<br>efter konkursen, om huset sålts till ett pris som lett<br>till förluster på det statligt reglerade lånet och det be-<br>räknade nuvärdet av framtida räntebidrag är mindre<br>än förlusten. Är nuvärdet större reduceras i stället de<br>framtida räntebidragen med hänsyn till förlusten.<br>Dessa bestämmelser har införts trots att räntebidrag<br>numera i övrigt lämnas oberoende av den faktiska<br>belåningen (prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU6,<br>rskr. 1993/94:115). Bestämmelserna finns i förord-<br>ningen (1993:1587) om ändrade bestämmelser i frå-<br>ga om sådana räntebidrag för bostäder som lämnas<br>enligt vissa äldre förordningar. Reglerna gäller även<br>vid exekutiv försäljning efter utmätning samt vid un-<br>derhandsförsäljning utom konkurs.</p>
<p>Den dåvarande regeringens motiv för att, i fråga<br>om hus med bostadslån och räntebidrag enligt äldre<br>bestämmelser, dra in räntebidraget efter exekutiv<br></p>
<p>försäljning var att fortsatta räntebidrag armars riske-<br>rade att öka antalet konkurser och exekutiva försälj-<br>ningar. Genom en konkurs kunde med den då gäl-<br>lande ordningen lånebelastningen på fastigheten i<br>många fall minskas utan uppoffringar för vare sig<br>låntagare eller bottenlångivare.</p>
<p>Motsvarande regler om indragning av räntebidrag<br>efter konkurs m.m. gäller inte för hus enligt 1992<br>eller 1993 års subventionssystem, dvs. för hus där de<br>tidigare statligt reglerade bostadslånen har ersatts av<br>lån med statlig kreditgaranti.</p>
<p>I fråga om hus med räntebidrag enligt 1992 års<br>subventionssystem har kreditgarantier emellertid<br>lämnats efter i princip samma grunder som de tidiga-<br>re bostadslånen. Såväl räntebidragsunderlaget som<br>omfattningen av kreditgarantin har bestämts främst<br>av den faktiska produktionskostnaden för huset.<br>Kreditgaranti har lämnats också i samma säkerhets-<br>lägen som tidigare gällt för bostadslån. Låntagarnas<br>och långivarnas risktagande är således inte större i<br>dessa fall än vad som gäller i fråga om hus med bo-<br>stadslån.</p>
<p>De stora överensstämmelserna i dessa avseenden<br>mellan hus som byggts med stöd av äldre regler och<br>hus som byggts med stöd av 1992 års subventions-<br>system talar för att ekonomiskt likvärdiga villkor bör<br>gälla också i fråga om räntestöd efter exekutiv för-<br>säljning. Räntebidraget bör sålunda dras in, om en<br>exekutiv försäljning medför att den statliga kreditga-<br>rantin tas i anspråk för att täcka förluster på lånet.<br>Med exekutiv försäljning avses såväl exekutiv auk-<br>tion vid konkurs som offentlig auktion vid utsök-<br>ning. Regeringen förordar att en sådan förändring<br>genomförs med verkan för försäljningar som äger<br>rum efter det att de nya bestämmelserna har trätt<br>ikraft.</p>
<p>På samma sätt som gäller inom det äldre regelsys-<br>temet bör dock räntebidrag fortsättningsvis lämnas<br>med reducerat belopp i vissa fall då förlusten begrän-<br>sar sig till en del av det lån som kreditgarantin avser.<br>Reglerna innebär i denna del att om det på visst sätt<br>beräknade nuvärdet av räntebidragen överstiger det<br>belopp som utbetalats från kreditgarantin, lämnas<br>räntebidrag fortsättningsvis för den andel av bi-<br>dragsunderlaget som svarar mot det överskjutande<br>nuvärdets andel av hela nuvärdet av räntebidragen.</p>
<p>Några särskilda regler om indragning av ränte-<br>bidrag efter underhandsförsäljning inom eller utom<br>konkurs behövs inte. För att ersättning skall betalas<br>ut genom kreditgarantin för förluster som uppkom-<br>mit vid underhandsförsäljning krävs nämligen att<br>Statens bostadskreditnämnd i förväg har godkänt<br>köpeskillingen. Bostadskreditnämnden får därvid<br>förutsättas bedöma köpeskillingens skälighet mot<br>bakgrund också av de subventioner som fortsatt<br>lämnas.</p>
<p>I fråga om hus som byggts med stöd av bostads-<br>byggnadssubvention och kreditgaranti enligt 1993<br>års subventionssystem bör nuvarande regler inte</p>
<p>165</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>ändras. Förutsättningarna är här väsentligt annor-<br>lunda. Omfattningen av statens stöd bestäms inte<br>längre av de faktiska produktionskostnaderna, utan<br>av ett starkt schabloniserat och därmed också be-<br>gränsat bidrags- och garantiunderlag. De kreditrisker<br>staten tar på sig bestäms i utgångsläget av vilka ris-<br>ker instituten själva är beredda att ta i det enskilda<br>ärendet. Kreditgaranti lämnas sålunda bara för lån<br>som ligger i direkt anslutning till lån utan tilläggssä-<br>kerhet. En förutsättning för att ersättning skall beta-<br>las ut till kreditgivaren är vidare att denne kan visa<br>att han, när krediten lämnades, hade grundad anled-<br>ning att anta att låntagaren skulle kunna fullgöra si-<br>na förpliktelser. Brister i låntagarens kreditvärdighet<br>kan inte längre botas genom tilläggssäkerheter eller<br>genom åtaganden från någon annan än låntagaren.</p>
<p>Kvalitetsskillnaderna i kreditriskprövningen av lån<br>med kreditgarantier enligt tidigare och nuvarande<br>system visas tydligt av att i stort sett alla förluster<br>som uppkommit och bedöms komma att uppstå in-<br>om kreditgarantisystemet hänför sig till hus med rän-<br>tebidrag och kreditgarantier enligt de regler som<br>gällde före år 1993. Förslaget om indragning av rän-<br>tebidrag efter exekutiv försäljning av hus med kre-<br>ditgarantier enligt de äldre reglerna kan förväntas<br>öka antalet fall där de ekonomiska problemen löses<br>genom ackord i stället för genom konkurs. En sådan<br>utveckling bör eftersträvas.</p>
<p>A10. Bostadsbidrag</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>5 910 000 000 kronor.</p>
<p>Mot bakgrund av att de totala kostnaderna för<br>bostadsbidragen under 1990-talets första hälft stigit<br>kraftigt har riksdagen beslutat (prop. 1995/96:186,<br>bet. 1995/96:BoUll, rskr. 1995/96:229) om vissa<br>förändringar av reglerna för bostadsbidrag fr.o.m. år<br>1997. Dessa förändringar har beräknats ge upphov<br>till betydande kostnadsminskningar, samtidigt som<br>kostnadskontrollen förstärks. I samband med be-<br>handlingen av budgetpropositionen för år 1997 an-<br>förde bostadsutskottet (bet. 1996/97:BoUl) att så<br>pass genomgripande förändringar av bostadsbidrags-<br>reglerna innebär att enskilda hushåll kan komma att<br>få inte oväsentliga förändringar av bidraget. En för-<br>utsättning för att detta skall kunna accepteras är där-<br>för enligt utskottets mening att ändringarna inte en-<br>sidigt faller på vissa grupper eller typer av hushåll.<br>Bostadsbidragen måste även fortsättningsvis ha en<br>fördelningspolitiskt acceptabel profil. En utvärde-<br>ring, på grundval av inkomna bidragsansökningar,<br>bör därför enligt utskottet genomföras skyndsamt, så<br>att de regeländringar m.m. som kan föranledas härav<br>kan tillämpas redan under bidragsåret 1997. Vad<br>utskottet anfört gav riksdagen regeringen tillkänna.</p>
<p>En inom Socialdepartementet tillsatt arbetsgrupp<br>presenterade i februari 1997 en preliminär fördel-<br></p>
<p>ningsanalys av de nya reglerna. Analysen omfattar ca<br>285 000 hushåll med bostadsbidrag, såväl barnfa-<br>miljer som ungdomar mellan 18 och 29 år. Enligt<br>bostadsutskottets uppfattning visar den preliminära<br>analysen att de nya bidragsreglerna för vissa hushåll<br>fått konsekvenser som är av den omfattningen att<br>effekterna av dem bör mildras. Riksdagen har därför<br>anmodat regeringen (bet. 1996/97:BoU 14, rskr.<br>1996/97:167) att i 1997 års vårproposition lämna<br>förslag om en förändring av reglerna för bostadsbi-<br>drag i avsikt att mildra effekterna av dem för de<br>hushåll som drabbats hårdast. Regeringen återkom-<br>mer nu i frågan.</p>
<p>Mildrad effekt av genomförda regeländringar</p>
<p>I den preliminära fördelningsanalysen av 1997 års<br>regler för bostadsbidrag har konstaterats kraftiga<br>sänkningar av bidragets storlek för vissa hushåll.<br>Cirka 3,5 procent av bidragstagarna har fått vid-<br>kännas bidragsminskningar som överstiger 1 000<br>kronor per månad.</p>
<p>De mest omfattande förändringarna har genom-<br>förts för bidragstagare som bor i egnahem. Begräns-<br>ningen av bidragsgrundande bostadsyta kan för dem<br>innebära betydande minskningar av bidragets stor-<br>lek. Även det faktum att eventuella räntebidrag<br>fr.o.m. årsskiftet 1996/97 räknas in i bidragsgrun-<br>dande inkomst kan innebära att bidraget minskar<br>kraftigt för berörda hushåll.</p>
<p>För att mildra effekten av de nya bestämmelserna<br>för de hushåll vars bostadsbidrag påverkats på ett<br>ogynnsamt sätt föreslås dels att en lägsta nivå införs<br>under vilken boendekostnaden inte skall reduceras<br>på grund av bostadsytans storlek, dels att ränte-<br>bidrag exkluderas från bidragsgrundande inkomst.</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Bidragsgrundande bostadskostnad fastställs, efter<br>korrigering för bostadsyta, till lägst viss garantinivå.<br>För hushåll vars bostadskostnad före korrigering för<br>bostadsyta är lägre än garantinivån, skall faktisk bo-<br>stadskostnad gälla. Garantinivån fastställs enligt<br>följande, för<br>hushåll med ett barn 3 000 kr/mån<br></p>
<p>hushåll med två barn<br>hushåll med tre barn</p>
<p>3 300 kr/mån</p>
<p>3 600 kr/mån</p>
<p>hushåll med fyra barn 3 900 kr/mån</p>
<p>hushåll med fem eller flera barn 4 200 kr/mån</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En av de föränd-<br>ringar i 1997 års regelsystem som i vissa fall gett<br>upphov till större förändringar av bostadsbidraget<br>är den begränsning av bidragsgrundande bostad-<br>syta som införts. Förändringen, som totalt berör<br>drygt 20 procent av bidragshushållen, syftar till</p>
<p>166</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>att motverka subventionering av stora bostad-<br>sytor.</p>
<p>I regeringens proposition om nya regler för bo-<br>stadsbidrag (prop. 1995/96:186) föreslogs att för en<br>familj med ett barn skulle gränsen för bidragsgrun-<br>dande bostadsyta sättas vid 90 m<sup>2</sup>. För varje ytterli-<br>gare barn, upp t.o.m. fem barn, ökade gränsen däref-<br>ter med 20 m<sup>2</sup>. För boendekostnader som kan<br>hänföras till bostadsytor därutöver föreslog regering-<br>en att inget bostadsbidrag skulle lämnas.</p>
<p>Vid bostadsutskottets behandling av regeringens<br>proposition skärptes de föreslagna gränserna med 10<br>m<sup>2</sup> per hushållskategori i syfte att finansiera bostads-<br>bidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år som ej<br>studerar. Det innebar att besparingen för bidragsta-<br>gare som bor i stora bostäder blev mer omfattande<br>än vad regeringen föreslog och konsekvenserna för<br>hushållen i form av minskat bostadsbidrag därmed<br>större än vad som avsetts.</p>
<p>I den preliminära analys av 1997 års regler som<br>redovisats för bostadsutskottet i februari 1997 kon-<br>stateras att bestämmelserna om bidragsgrundande<br>bostadsyta främst påverkar bostadsbidraget för dem<br>som bor utanför Stockholm-, Göteborg- och Mal-<br>möregionerna och i första hand för egnahemsägare.<br>Drygt 50 procent av dessa hushåll får till följd av be-<br>stämmelsen ett minskat bostadsbidrag. För bostads-<br>rättsinnehavare är motsvarande andel drygt 20 pro-<br>cent och för boende i hyreslägenheter knappt 15<br>procent. Analysen pekar också på att en mindre<br>grupp hushåll, som utgörs av ensamstående med<br>barn, med mycket låga inkomster och stora bostäder<br>fått större försämringar.</p>
<p>För att något mildra effekterna av de nya be-<br>stämmelserna för dessa hushåll föreslår regeringen<br>att bidragsgrundande bostadskostnad, efter korrige-<br>ring för bostadsyta, fastställs till lägst viss garantini-<br>vå. Det innebär att boendekostnader under denna<br>nivå inte reduceras på grund av bostadsytans storlek.<br>För hushåll vars bostadskostnad före korrigering för<br>bostadsyta är lägre än garantinivån, bör därför fak-<br>tisk kostnad gälla.</p>
<p>Garantinivån bör bestämmas så att den kan antas<br>motsvara kostnaden för en tänkt grundstandard,<br>dvs. samma nivå som i dagens system valts för över-<br>gången från 75 till 50 procents oreducerad ersättning<br>för bostadskostnaden. För hushåll med ett barn in-<br>nebär det att garantinivån bör fastställas till 3 000<br>kronor per månad, för hushåll med två barn till 3<br>300 kronor per månad och för hushåll med tre barn<br>till 3 600 kronor per månad. För familjer med fler än<br>tre barn finns i dagens system inte någon ytterligare<br>differentiering av nämnda nivå avseende skilda er-<br>sättningsandelar för bostadskostnaden. Regeringen<br>anser dock, för att öka träffsäkerheten i systemet, att<br>en särskild garantinivå bör bestämmas även för dessa<br>hushåll. Sålunda bör för familjer med fyra barn ga-<br>rantinivån fastställas till 3 900 kronor per månad<br></p>
<p>och för familjer med fem eller flera barn till 4 200<br>kronor per månad.</p>
<p>Räntebidrag exkluderas från bidragsgrundande in-<br>komst</p>
<p>Regeringens förslag: Statligt räntebidrag för den bo-<br>stad för vilken bostadsbidrag sökes, skall inte inräk-<br>nas i den bidragsgrundande inkomsten.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Statligt räntebidrag<br>för bostadsändamål ingår enligt 3 § 1 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt i inkomst av ka-<br>pital. På grund härav och enligt gällande inkomstbe-<br>räkningsbestämmelser för bostadsbidrag, som med<br>få undantag följer beskattningens regler, inräknas<br>räntebidragen automatiskt i den bidragsgrundande<br>inkomsten. Samtidigt har sedan länge gällt att ränte-<br>bidraget beaktas då bidragsgrundande bostadskost-<br>nad fastställs.</p>
<p>Bidragsgrundande bostadskostnad för egnahem-<br>sägare utgörs, enligt Riksförsäkringsverkets föreskrif-<br>ter, av summan mellan real nettokapitalkostnad, fas-<br>tighetsskatt samt uppvärmningskostnader och övriga<br>driftskostnader enligt schablon. Då nettokapital-<br>kostnaden fastställs dras först de eventuella ränte-<br>bidrag bort som egnahemsägaren uppbär. Det inne-<br>bär att den del av den totala kapitalkostnaden som<br>räntebidragen utgör inte beaktas då bostadsbidraget<br>fastställs.</p>
<p>Regeringen anser att eventuell förekomst av rän-<br>tebidrag bör beaktas vid beräkning av bidragsgrund-<br>nande bostadskostnad på samma sätt som hittills. Ett<br>undantag bör dock göras på inkomstsidan så att rän-<br>tebidrag inte samtidigt kommer att ingå i den bi-<br>dragsgrundande inkomsten.</p>
<p>Ikraftträdande och kostnader</p>
<p>Ändrade bestämmelser om ytnorm med garantini-<br>vå kan, eftersom de berör beräkning av bidrags-<br>grundande bostadskostnad, genomföras under lö-<br>pande bidragsår och förslås träda i kraft den 1<br>november 1997. Åtgärden har kostnadsberäknats<br>till ca 155 miljoner kronor per helt år.</p>
<p>Att förändra regler under kalenderår<br>(beskattningsår) om inkomstprövning av bostadsbi-<br>drag är svårt att göra p.g.a. gällande inkomstpröv-<br>ningssystem med jämkning och ajourföring av den<br>historik som skall användas vid avstämning av pre-<br>liminära bostadsbidrag och slutligt beslut. Sådana<br>regeländringar bör ske vid ett årsskifte. Regeringens<br>förslag att exkludera räntebidrag från bidragsgrun-<br>dande inkomst föreslås därför träda i kraft den<br>1 januari 1998. Denna åtgärd kostnadsberäknas till<br>ca 20 miljoner kronor per helt år.</p>
<p>Sammantaget innebär regeringens förslag ett ökat<br>anslagsbehov under innevarande budgetår för ansla-<br>get A 10. Bostadsbidrag med 25 000 000 kronor.</p>
<p>167</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Kostnaderna bör enligt regeringens mening inte fi-<br>nansieras inom anslaget, utan finansiering bör ske<br>genom en omfördelning från räntebidragen till bo-<br>stadsbidragen. Merutgifterna finansieras huvudsakli-<br>gen genom en effektivisering av utbetalningsrutiner-<br>na inom räntebidragssystemet. Därigenom undviks<br>att räntebidrag betalas ut med för stora belopp i<br>samband med att räntevillkoren konverteras, varige-<br>nom ränte- och kapitalförluster motverkas och kost-<br>nader för återkrav undviks. En sådan ordning ligger i<br>linje med vad bostadsutskottet anfört i bet.<br>1996/97:BoU14.</p>
<p>Hushållseffekter</p>
<p>De sammantagna effekterna av regeringens för-<br>slag redovisas i bilaga till avsnitt 6. Där framgår<br>av diagram 1 genomsnittliga bidragsökningar,<br>relativt gällande regelsystem, för hushåll vars bo-<br>stadsbidrag minskat med mer än 500 kronor per<br>månad genom de bestämmelser om bostadsbidrag<br>som trädde i kraft den 1 januari 1997. De gruppe-<br>ringar som använts överensstämmer med dem<br>som tagits fram i den preliminära fördelnings-<br>analysen av 1997 års regler, dvs. decilgrupper,<br>familjetyp, H-region (boenderegion) och boende-<br>form. Såväl absolut förändring (kronor per må-<br>nad) som relativ förändring (procent) av bostads-<br>bidraget redovisas.</p>
<p>Av diagrammet framgår att det i första hand är<br>boende utanför Stockholm-, Göteborg- och Malmö-<br>regionerna som påverkas positivt av regeringens för-<br>slag. Bostadsbidrag till hushåll som bor i Södra mel-<br>lanbygden, Norra tätbygden och Norra glesbygden<br>höjs i genomsnitt med mer än 20 procent per månad.<br>För boende i eget hem ökar bidragen i genomsnitt<br>med drygt 20 procent per månad och för dem som<br>bor i sk. Övriga boendeformer, bl.a. lantbruksfastig-<br>heter och två- och flerfamiljshus, med drygt 40 pro-<br>cent per månad. Bland barnfamiljerna får ensamstå-<br>ende hushåll de största genomsnittliga ökningarna<br>(ensamstående med ett barn drygt 30 procent). Av<br>decilgruppstablån framgår att bostadsbidrag till hus-<br>håll med mycket låga inkomster i förhållande till för-<br>sörjningsbördan samt hushåll som tillhör decilgrupp<br>åtta eller nio ökar mest.</p>
<p>Av den preliminära fördelningsanalysen som re-<br>dovisats för bostadsutskottet i februari 1997 framgår<br>att det i första hand är hushåll med ensamstående<br>familjeförsörjare vars bostadsbidrag påverkats minst<br>av de nya regler som trädde i kraft den 1 januari<br>1997. En majoritet av dessa hushåll bor i Stock-<br>holm-, Göteborg- och Malmöregionerna samt i stör-<br>re städer. Bland boendeformerna är hyreslägenheter-<br>na särskilt framträdande. Dessutom konstateras att<br>hushåll med mycket låg inkomst påverkas i mindre<br>utsträckning än bostadsbidragstagare i övriga in-<br>komstlägen.</p>
<h3>6.16 Utgiftsområde 19<br>Regional utjämning och<br>utveckling</h3>
<p>A 1. Regionalpolitiska åtgärder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>1 453 517 000 kronor.</p>
<h4>Beslutsgrupper inom EG:s<br>strukturfondsprogram</h4>
<p>Inom EG:s olika strukturfondsprogram finns be-<br>slutsgrupper som är självständiga myndigheter men<br>som inte har egna personella resurser. Berörda läns-<br>styrelser ansvarar för sekretariatsfunktionen åt be-<br>slutsgrupperna. Under förra budgetåret tillfördes<br>länsstyrelserna permanent 10 miljoner kronor för<br>främst beslutsgruppssekretariaten inom ramen för<br>anslaget C 1. Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsom-<br>råde 18. Flera länsstyrelser har påtalat behovet av<br>ytterligare resursförstärkning för sekretariaten. Detta<br>behov styrks också av preliminära resultat av de ex-<br>terna utvärderingar som på övervakningskommitté-<br>ernas uppdrag genomförs av de pågående program-<br>men.</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har på uppdrag av re-<br>geringen granskat samordningen av administrationen<br>av strukturfonderna. I de rapporter som överlämna-<br>des till regeringen den 20 december 1996 och den 29<br>januari 1997 föreslår RRV bl.a. att beslutsgrupperna<br>skall försäkra sig om en ändamålsenlig kompetens<br>för handläggning av ärenden. Vidare bedömer RRV<br>att resurserna vid sekretariaten är för knappa för de<br>uppgifter som de förelagts.</p>
<p>Regeringen har beslutat att några länsstyrelser<br>skall ta över de fondförvaltande centrala verkens<br>uppgifter vad gäller vissa Interreg-IIA-program.</p>
<p>Riksdagen har godkänt att medel från anslaget<br>Regionalpolitiska åtgärder även skall kunna använ-<br>das för vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till<br>strukturfondsprogram (prop. 1995/96:201,<br>1995/96:AU7, rskr. 1995/96:275). Med hänsyn till<br>att det behövs en snabb och säker administration för<br>att Sverige skall kunna tillgodogöra sig återflödet<br>från strukturfonderna för innevarande program-<br>period till och med år 1999 föreslår regeringen att<br>medel från detta anslag skall kunna användas även<br>för sekretariatsuppgifter till beslutsgrupperna. Detta<br>får dock inte innebära att länsstyrelserna därigenom<br>minskar hittills avsatta resurser för ändamålet. När-<br>mare föreskrifter för medlens användning beslutas av<br>regeringen.</p>
<p>168</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Finansiering av vissa förvaltningskostnader<br>inom NUTEK:s program Regional utjämning<br>och utveckling</p>
<p>Under tidigare budgetår har medel för att täcka vissa<br>av Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK)<br>kostnader för administration av bl.a. EG:s struktur-<br>fondprogram anvisats över olika regionalpolitiska<br>anslag. Nu aktuella beräkningar visar att de medel<br>som i samband med riksdagens beslut om 1997 års<br>budgetproposition fördes över till anslaget A 1. Nä-<br>rings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltnings-<br>kostnader är otillräckliga för att NUTEK skall kunna<br>genomföra ålagda uppgifter inom ramen för pro-<br>grammet Regional utjämning och utveckling. Ytter-<br>ligare 9 000 000 kronor bör tillföras detta program.<br>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att<br>6 500 000 kronor överförs till anslaget A 1. Närings-<br>och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader<br>under utgiftsområde 24. Resterande belopp på<br>2 500 000 kronor förutsätts omfördelas inom ramen<br>för nuvarande förvaltningsanslag.</p>
<p>A 5. Sysselsättningsbidrag</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>200 000 000 kronor.</p>
<p>Sysselsättningsbidrag kan lämnas till företag i vis-<br>sa branscher i stödområde 1 och 2 som varaktigt<br>ökar sin sysselsättning. Anslaget disponeras av NU-<br>TEK som får bemyndiga länsstyrelse att använda<br>medel för de för anslaget avsedda ändamålen.</p>
<p>I skrivelser den 28 februari och 6 mars 1997 har<br>NUTEK anmält att anslaget bedöms överskridas<br>med 35 miljoner kronor under budgetåret 1997. Or-<br>saken till överskridandet är den förbättrade ekono-<br>miska konjunkturen.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns vi-<br>dare uppfört ett ramanslag Regionalpolitiska åtgär-<br>der. Regeringen föreslår att anslaget Sysselsättnings-<br>bidrag ökas med 35 000 000 kronor och att detta<br>finansieras genom att anslaget Regionalpolitiska åt-<br>gärder minskas med samma belopp.</p>
<p>A 6. Transportbidrag</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>303 000 000 kronor.</p>
<p>Riksdagen har av besparingsskäl beslutat att<br>minska bidragsnivåerna i de olika transportbidrags-<br>områdena med fem procentenheter fr.o.m. den 1 ja-<br>nuari 1997 (prop. 1996/97:1 Utgiftsområde 19, bet<br>1996/97:AU2, rskr. 1996/97:106).</p>
<p>NUTEK är central förvaltningsmyndighet för<br>verksamheten med transportbidrag. I en skrivelse<br>den 21 februari 1997 har NUTEK redovisat sin be-<br>dömning att anslaget kommer att överskridas med ca<br></p>
<p>81 miljoner kronor budgetåret 1997. Anledningen är<br>dels en volymökning, dels att den av statsmakterna<br>beslutade besparingen får effekt först under andra<br>halvåret 1997, samt kvarstående ansökningar som<br>avser budgetåret 1995/96.</p>
<p>I detta sammanhang bör också nämnas att rege-<br>ringen nyligen tillsatt en särskild utredare för att<br>kartlägga och analysera förutsättningarna för och<br>effekterna av en utvidgning av transportbidraget.<br>Detta skall enligt direktiven i första hand ske inom<br>ramen för nuvarande anslagsnivå, i andra hand inom<br>ramen för utgiftsområde 19. Regeringen kommer att<br>ta ställning till utredningens förslag senare i år.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>också uppfört ett ramanslag Regionalpolitiska åt-<br>gärder. Regeringen föreslår att anslaget Transportbi-<br>drag ökas med 81 000 000 kronor och att detta fi-<br>nansieras genom att anslaget Regionalpolitiska<br>åtgärder minskas med samma belopp.</p>
<p>Sammantaget föreslås under utgiftsområde 19<br>Regional utjämning och utveckling en minskning av<br>anslaget Regionalpolitiska åtgärder med<br>122 500 000 kronor.</p>
<h3>6.17 Utgiftsområde 20<br>Allmän miljö- och naturvård</h3>
<p>A. Miljövård</p>
<p>A 1. Statens naturvårdsverk</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>355 827 000 kronor.</p>
<p>Det nya ersättningssystemet för rovdjursrivna re-<br>nar bygger på principen att ersättning utgår för före-<br>komst och föryngring av rovdjur inom rensköt-<br>selområdena. Det förutsätter återkommande<br>inventeringar för att fastställa sådan förekomst. När<br>systemet inrättades anvisades inga särskilda medel<br>för sådana inventeringar. Enligt riksdagens önskemål<br>kommer regeringen att inom kort tillsätta en särskild<br>utredning för att utarbeta förslag till en sammanhål-<br>len rovdjurspolitik. Frågan om finansiering av inven-<br>teringar inom ramen för ersättningssystemet kommer<br>då att utredas.</p>
<p>För innevarande budgetår beräknas inventering-<br>arna kosta ca 5 000 000 kronor. Dessa kostnader<br>föreslås finansieras till hälften genom ompriorite-<br>ringar inom Statens naturvårdsverks ramanslag. Res-<br>terande 2 500 000 kronor föreslås tillföras verkets<br>ramanslag. Finansiering sker genom att från EU ret-<br>roaktivt medfinansierade medel för startstöd till yng-<br>re jordbrukare inom utgiftsområde 23 avseende<br>budgetåret 1995/96 utnyttjas (se avsnitt 6.20 avse-<br>ende anslaget B 1. Statens jordbruksverk, fjärrana-<br>lys).</p>
<p>169</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Regeringen föreslår därför att ytterligare<br>2 500 000 kronor anvisas under anslaget A 1. Sta-<br>tens naturvårdsverk för kostnader för inventeringar-<br>na.</p>
<p>A 4. Investeringar inom miljöområdet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>217 992 000 kronor.</p>
<p>Sverige kan med stöd av LIFE-förordningen<br>(Rådets förordning (EEG) nr 1973/92 om inrättande<br>av ett finansiellt instrument för miljön - LIFE) få bi-<br>drag med 50 procent för naturvårdsprojekt som skall<br>ingå i EU:s ekologiska nätverk Natura 2 000. Bidrag<br>kan beviljas av EG-kommissionen efter ansökan från<br>myndigheter, organisationer eller enskilda. Fördel-<br>ningen av bidrag sker en gång per år. För Sveriges<br>del bedömer Naturvårdsverket vilka ansökta projekt<br>som är de för naturvården mest angelägna. Därefter<br>lämnas prioriteringsförslag till kommissionen.<br>Kommissionen är inte bunden att följa Naturvårds-<br>verkets prioriteringar. Det finns inte heller bestäm-<br>melser om hur LIFE-medel skall fördelas mellan<br>medlemsländerna.</p>
<p>Regeringen har för budgetåret 1997 antagit att<br>kommissionen vid fördelning av bidrag från LIFE-<br>Nature 1996 skulle fatta beslut om att bevilja Na-<br>turvårdsverket bidrag på i storleksordningen 25<br>miljoner kronor. Utbetalningen av LIFE-bidragen<br>delas dock normalt upp på flera år eftersom de sker i<br>den takt projekten fortskrider. Motsvarande belopp<br>förs upp under inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från<br>EG.</p>
<p>Kommissionen beslutade den 19 november 1996<br>att för LIFE-Nature 1996 bevilja Sverige samman-<br>lagt 4 933 866 ECU. I denna summa ingår dock<br>även bidrag som har beviljats till andra svenska sö-<br>kande än Naturvårdsverket. Endast 3 367 072 ecu<br>kommer att utbetalas till Naturvårdsverket. Detta<br>motsvarar ungefär 28 600 000 kronor, dvs. en ök-<br>ning med 3 600 000 kronor. På den svenska stats-<br>budgeten tas anslag upp motsvarande det belopp<br>som Naturvårdsverket erhåller från EG-budgeten.<br>Inkomsterna som tas upp på inkomsttitel ökar med<br>samma belopp.</p>
<h4>Investeringsbidrag för omställning i<br>ekologiskt hållbar riktning</h4>
<p>Riksdagen beslutade i juli 1996 om ett femårigt<br>program för investeringsbidrag för omställning<br>tillhållbar utveckling (prop. 1995/96:222, bet.<br>1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Det femåriga<br>programmet för investeringsbidrag syftar till att<br>driva på den tekniska utvecklingen samt att skapa<br>sysselsättning främst genom kretsloppsanpassning<br></p>
<p>av byggnader och teknisk infrastruktur. Pro-<br>grammet skall omfatta åtgärder med sysselsätt-<br>ningsskapande, teknikutvecklande och miljöför-<br>bättrande effekt bl.a. inom avfallsområdet, VA-<br>området samt inom byggsektorn. Även inom vissa<br>andra områden kan åtgärder som syftar till en<br>ekologiskt hållbar utveckling komma att ges stöd<br>inom ramen för programmet. Åtgärderna skall<br>inriktas på projekt som är av pilotkaraktär och<br>som annars inte skulle komma till stånd. Förord-<br>ningen (1996:1378) om statligt investeringsbidrag<br>för en ekologiskt hållbar utveckling har EU-<br>notifierats.</p>
<p>Regeringens förordning i frågan har utgångspunkt<br>i de stödbestämmelser inom EU som stadgar att för<br>bidrag till näringslivet i miljöfrågor får ges högst<br>30 procent av investeringskostnaden. Med hänvis-<br>ning till bl.a. vad regeringen anför under avsnitt 6.20<br>avseende radon i dricksvatten, bör regeringen ha<br>möjlighet att besluta om en högre bidragsprocent för<br>vissa särskilda typer av stödobjekt med beaktande av<br>EU:s regler.</p>
<h3>6.18 Utgiftsområde 21</h3>
<h3>Energi</h3>
<h4>Allmänt</h4>
<p>Regeringen har i prop. 1996/97:84 Ett uthålligt<br>energisystem föreslagit riktlinjer för energipolitiken.<br>Ett nytt energipolitiskt program inrättas för omställ-<br>ningen av energisystemet. Programmet omfattar åt-<br>gärder som syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt<br>minska användningen av el för uppvärmning, ut-<br>nyttja det befintliga energisystemet effektivare och<br>öka tillförseln av el och värme från förnybara energi-<br>källor.</p>
<p>Bortfallet av elproduktion från Barsebäcksverket<br>skall kompenseras. Därför skall under en femårspe-<br>riod investeringbidrag lämnas till utbyggnad av el-<br>och värmeproduktion samt till effektivisering och<br>minskad elanvändning i bostadsektorn.</p>
<p>Det energipolitiska programmets huvudinriktning<br>är en kraftfull långsiktig satsning på forskning, ut-<br>veckling och demonstration av ny energiteknik. Må-<br>let är att under de närmaste 10 - 15 åren kraftigt öka<br>el- och värmeproduktionen från förnybara energi-<br>källor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för<br>energieffektivisering. Myndighetsfunktionen inom<br>energiområdet skall tydliggöras och förstärkas. En<br>ny energimyndighet skall inrättas den 1 januari<br>1998.</p>
<p>Av regeringens förslag i den energipolitiska pro-<br>positionen följer att medel för energipolitiska åtgär-<br>der behöver anvisas på tilläggsbudget för budgetåret<br>1997. Tre anslag bör inrättas för ändamålet förutsatt</p>
<p>170</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>att riksdagen godkänner de i den energipolitiska<br>propositionen föreslagna riktlinjerna.</p>
<p>Ramen för utgiftsområde 21 Energi uppgår för<br>budgetåret 1997 till 474,2 miljoner kronor. Enligt<br>prop. 1995/96:150 kan ramen komma att påverkas<br>av beslut med anledning av den energipolitiska pro-<br>positionen. De här föreslagna anslagen på tilläggs-<br>budget uppgår sammanlagt till 114 miljoner kronor.<br>Detta innebär att ramen för utgiftsområde 21 bör<br>ökas med 114 miljoner kronor till 588,2 miljoner<br>kronor. Finansieringen sker genom indragning av<br>reservationer på äldre anslag under den tolfte huvud-<br>titeln, genom engångsvisa indragningar av anslags-<br>medel för vissa anslag under utgiftsområde 21 Energi<br>samt neddragningar av medel från Energiteknikfon-<br>den.</p>
<p>Utformningen av de bidrag som regeringen före-<br>slår i det följande bedöms överensstämma med EG:s<br>statsstödsregler.</p>
<p>A. Omställning och utveckling av<br>energisystemet</p>
<p>A 5. Bidrag till investeringar i elproduktion från<br>förnybara energikällor</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringen har i prop. 1996/97:84 Ett uthålligt<br>energisystem föreslagit riktlinjer för ett fortsatt bi-<br>drag till investeringar i biobränslebaserad kraftvär-<br>me, vindkraftverk och småskalig vattenkraft.</p>
<p>Ett bidrag bör lämnas med 3 000 kr per installe-<br>rad kW elproduktionskapacitet för investeringar i<br>kraftvärmeproduktion baserad på biobränslen. Bi-<br>draget bör dock uppgå till högst 25 procent av inves-<br>teringen. Medel bör anvisas med 450 miljoner kro-<br>nor under en femårsperiod räknat från den 1 juli<br>1997. För budgetåret 1997 bör 45 miljoner kronor<br>anvisas.</p>
<p>Ett bidrag bör lämnas med 15 procent av investe-<br>ringen i vindkraftverk med en eleffekt på minst 200<br>kW. Medel bör anvisas med 300 miljoner kronor<br>under en femårsperiod räknat från den 1 juli 1997.<br>För budgetåret 1997 bör 30 miljoner kronor anvisas.<br>Ett bidrag bör lämnas med 15 procent av investe-<br>ringen i miljövänliga, småskaliga vattenkraftverk.<br>Medel bör anvisas med 150 miljoner kronor under<br>en femårsperiod räknat från den 1 juli 1997. För<br>budgetåret 1997 bör 5 miljoner kronor anvisas.</p>
<p>För budgetåret 1997 bör 80 000 000 kronor anvi-<br>sas på ett nytt ramanslag benämnt A 5. Bidrag till<br>investeringar i elproduktion från förnybara energi-<br>källor på tilläggsbudget för bidrag till investeringar i<br>elproduktion från förnybara energikällor.</p>
<p>A 6. Provning, märkning och certifiering av<br>energikrävande utrustning, m.m.</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringen har i prop. 1996/97:84 Ett uthålligt<br>energisystem föreslagit att särskilda medel bör anvi-<br>sas för kunskapsförmedling, provning, märkning och<br>certifiering av energikrävande produkter och system.<br>Under anslaget anvisas 40 miljoner kronor under en<br>femårsperiod räknat från den 1 juli 1997.</p>
<p>För budgetåret 1997 bör 4 000 000 kronor anvi-<br>sas på ett nytt ramanslag benämnt A 6. Provning,<br>märkning och certifiering av energikrävande utrust-<br>ning, m.m. på tilläggsbudget för kunskapsförmed-<br>ling, provning, märkning och certifiering av ener-<br>gikrävande produkter och system.</p>
<p>A 7. Kostnader för bildandet av en ny<br>energimyndighet</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringen har i prop. 1996/97:84 Ett uthålligt<br>energisystem föreslagit att en ny central energimyn-<br>dighet skall inrättas.</p>
<p>Inrättandet av den nya myndigheten kommer att<br>vara förenad med vissa kostnader, främst beroende<br>på utökade ansvarsområden föranledda av 1997 års<br>energipolitiska överenskommelse. Vidare kommer<br>kostnader att uppkomma för bl.a. lokaler och perso-<br>nal.</p>
<p>För budgetåret 1997 bör 30 000 000 kronor anvi-<br>sas på ett nytt ramanslag benämnt A 7. Kostnader<br>för bildandet av en ny energimyndighet på tilläggs-<br>budget för att täcka kostnader i samband med bil-<br>dandet av den nya energimyndigheten.</p>
<h3>6.19 Utgiftsområde 22<br>Kommunikationer</h3>
<p>A. Infrastruktur</p>
<h4>Gemenskapens finansiella stöd till<br>Transeuropeiska nätverk (TEN)</h4>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>Sveriges medlemskap i EU innebär bl.a. möjlighet<br>för Sverige att ansöka om gemenskapens finansiella<br>stöd för projekt av gemensamt intresse på området<br>för transeuropeiska nät för infrastrukturerna inom<br>transport och telekommunikationer. Finansiellt stöd<br>ges bl.a. till följande svenska projekt; Öresundsför-<br>bindelsen, väg- och järnvägsprojekt inom den Nor-<br>diska Triangeln som är ett samlingsnamn på trans-<br>portprojekt mellan de nordiska huvudstäderna samt</p>
<p>171</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>till vissa investeringar inom sjöfartens och luftfartens<br>infrastruktur.</p>
<p>Gemenskapens stöd inbetalas på inkomsttitel i<br>statsbudgeten. I likhet med övriga utgifter och in-<br>komster på statsbudgeten bör bidrag från EU brutto-<br>redovisas vilket innebär att bidraget inbetalas till<br>statsbudgetens inkomstsida och motsvaras av anslag<br>på statsbudgetens utgiftssida. Regeringen föreslår<br>därför att utgiftsramen för utgiftsområde 22 för<br>budgetåret 1997 höjs med ett belopp motsvarande<br>det förväntade finansiella stödet under 1997, vilket<br>beräknas till ca 200 miljoner kronor. För budgetåret<br>1997 bör 200 000 000 kronor anvisas på ett nytt<br>ramanslag benämnt Gemenskapens finansiella stöd<br>för Transeuropeiska nätverk. Utgifterna för stöd till<br>de projekt som erhållit finansiellt stöd får inte över-<br>stiga vad som inbetalts av Gemenskapen på inkomst-<br>titel i statsbudgeten.</p>
<h4>Förskottering av medel till<br>infrastrukturinvesteringar</h4>
<p>Sedan ett antal år tillbaka har möjlighet funnits att<br>finansiera vissa infrastrukturinvesteringar på andra<br>sätt än genom anslagsmedel. Till exempel kan intres-<br>senter såsom kommuner och företag förskottera me-<br>del till väginvesteringsobjekt som inte inom rimlig tid<br>kan byggas med traditionell finansiering via anslag<br>på statsbudgeten.</p>
<p>Under i 988 beslutade riksdagen (prop.<br>1987/88:50 bil. 1, bet. 1987/88:TU20, rskr.<br>1987/88:297) om bemyndigande för regeringen att<br>medge Vägverket att tidigarelägga byggande av vä-<br>gar eller broar med lån (förskottering) från kommu-<br>ner eller företag. I samband därmed angavs att sådan<br>förskottering endast borde vara aktuell i sådana fall<br>när den som förskotterar har så stor nytta av vägob-<br>jektets tillkomst att någon förräntning på insatt kapi-<br>tal normalt inte erfordras. Åtagandena borde därför i<br>varje särskilt fall godkännas av regeringen.</p>
<p>Under våren 1990 beslutade riksdagen (prop.<br>1990/91:100 bil. 8, bet. 1990/91:TU26, rskr.<br>1990/91:326) att regeringen får bemyndiga Vägver-<br>ket att inom en ram av 20 000 000 kronor besluta<br>om förskotteringar av väginvesteringar. Därvid gäl-<br>ler att förskotteringar som innebär att Vägverkets<br>åtagande överstiger detta belopp, sträcker sig över<br>mer än en planperiod (dvs. objektet återfinns i väg-<br>planen efter kommande revideringstillfälle) eller in-<br>nehåller index- och/eller räntevillkor och dylikt även<br>fortsättningsvis bör underställas regeringens pröv-<br>ning.</p>
<p>Förskotteringsförfarandet har möjliggjort för<br>kommuner och andra att få till stånd en tidigare-<br>läggning av för dem särskilt angelägna vägprojekt.<br>Mängden ärenden visar att det finns ett behov av<br>denna möjlighet. Även andra typer av investeringar i<br></p>
<p>statlig infrastruktur är i behov av att kunna finansie-<br>ras på annat sätt än genom anslagsmedel. Därför bör<br>möjlighet till finansiering med förskottering utvidgas<br>till att även omfatta investeringar i statens spåran-<br>läggningar.</p>
<p>A 3. Byggande av vägar</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>4 314 313 000 kronor.</p>
<p>Inom Vägverkets ansvarsområde finns ett antal<br>vägobjekt som är mycket angelägna ur trafiksäker-<br>hets och sysselsättningssynpunkt och som är färdiga<br>för byggstart redan under år 1997. Dessa vägprojekt<br>är E18/20 Örebro-Arboga (1 142 miljoner kronor),<br>E4 Stora Åby-Väderstad (470 miljoner kronor), E22<br>Söderåkra-Hossmo (505 miljoner kronor) samt E4<br>trafikplats Hallunda (52 miljoner kronor). Enligt<br>budgetlagen gäller som grundprincip att statens in-<br>frastrukturinvesteringar skall finansieras med anslag<br>och ej lånefinansieras. Enligt budgetlagen 24§ kan<br>dock riksdagen för en viss myndighet eller för viss<br>anskaffning besluta att finansiering skall ske på an-<br>nat sätt. Anslagna medel under de kommande åren<br>är inte tillräckliga för att byggstart skall ske redan<br>detta år. Vägverket bör därför få möjlighet att låna<br>erforderliga medel i Riksgäldskontoret för att sedan<br>återbetala lånen inklusive ränta med ordinarie anslag<br>för byggande av vägar. Därmed kan byggproduktio-<br>nen av vägprojekten göras rationell samtidigt som<br>angelägna åtgärder för sysselsättning och tillväxt<br>snabbt kommer till stånd. Vägverket bör därför<br>medges att ta upp lån i Riksgäldskontoret för att ti-<br>digarelägga vägprojekt om 2 169 miljoner kronor<br>samt att belasta anslaget Byggande av vägar med<br>kostnader för räntor och amorteringar avseende des-<br>sa lån.</p>
<p>B. Sjö-och luftfart</p>
<h4>Utredningsarbete m.m. med anledning av<br>M/S Estonias förlisning</h4>
<p>Den 28 september 1994 förliste den under estnisk<br>flagg förda passagerarfärjan M/S Estonia sydväst om<br>finska Utö. Regeringen gav samma dag Statens have-<br>rikommission (SHK) i uppdrag att biträda i utred-<br>ningsarbetet med anledning av förlisningen.</p>
<p>Riksdagen beslutade att ett anslag på 3 940 000<br>kronor skulle anvisas till Utredningsarbete med an-<br>ledning av M/S Estonias förlisning på tilläggsbudget<br>till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (prop.<br>1995/96:105, bet. 1995/96:TU15, rskr.<br>1995/96:205). Utredningsarbetet beräknades då vara<br>slutfört under våren 1996.</p>
<p>Då utredningen pågick under hela 1996 ökade<br>riksdagen genom tilläggsbudget till statsbudgeten för</p>
<p>172</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>budgetåret 1995/96 (prop. 1996/97:1, bet.<br>1996/97:FiUll, rskr. 1996/97:48) det anvisade an-<br>slaget med 4 000 000 kronor. Av totalt anslagna<br>7 940 000 kronor under 1996 förbrukades<br>5 266 987 kronor. De återstående 2 748 780 kronor<br>är dock inte tillgängliga under 1997.</p>
<p>Såvitt nu kan bedömas kommer utredningen att<br>fortgå även under första halvåret 1997. De tidigare<br>anvisade medlen är nu förbrukade och SHK:s kost-<br>nader för det fortsatta arbetet beräknas till<br>3 500 000 kronor.</p>
<p>De ökade kostnaderna för utredningsarbetet med<br>anledning av M/S Estonias förlisning finansieras ge-<br>nom indragning av 3 500 000 kronor i reserva-<br>tionsmedel inom utgiftsområde 22.</p>
<p>Ersta sjukhus har med anledning av M/S Estonias<br>förlisning ansökt om medel för anhörigarbete. Anhö-<br>rigarbetet som avses i ansökningen omfattar bl.a. en<br>vidare bearbetning av enkäter som skickats till de<br>anhöriga. Regeringen anser att skäl föreligger att bi-<br>drag i någon form lämnas till denna bearbetning<br>med högst 1 000 000 kronor.</p>
<p>Kostnaderna med anledning av ansökan från<br>Ersta sjukhus finansieras genom indragning av<br>1 000 000 kronor i anslagssparande inom utgiftsom-<br>råde 1 Rikets styrelse.</p>
<p>6.20 Utgiftsområde 23<br>Jord- och skogsbruk,<br>fiske med anslutande<br>näringar</p>
<p>B. Jordbruk och trädgårdsnäring</p>
<p>B 1. Statens jordbruksverk</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>183 114 000 kronor.</p>
<p>Fjärranalys</p>
<p>EU har detaljerade regler för hur bidragsansökning-<br>arna för de olika stöden skall se ut och ställer hårda<br>krav på att jordbrukarna lämnar korrekta uppgifter.<br>EU ställer dessutom krav på att myndigheterna i<br>medlemsstaterna skall kontrollera bidragsansök-<br>ningama. Genomförs inte kontrollerna på ett god-<br>tagbart sätt kan staten gå miste om ersättning för<br>utbetalade bidrag och helt eller delvis drabbas av fi-<br>nansiella sanktioner. Ett sätt att kontrollera arealer<br>för vilka bidrag sökts är att utnyttja satellitbildstolk-<br>ning, s.k. fjärranalys.</p>
<p>Vinsterna med att använda fjärranalys bedöms<br>ligga i dess användning som urvalsinstrument för att<br>därigenom kunna koncentrera den fysiska kontrollen<br>till riskobjekt och i de beräknade rationaliserings-<br>vinster som uppkommer genom stordriftsfördelar.<br></p>
<p>Metoden fungerar särskilt väl för att säkerställa att<br>inte två brukare sökt stöd för samma skifte.</p>
<p>Verksamheten initierades av EG-kommissionen<br>som ett led i att stärka kontrollen. Jordbruksverket<br>har haft det övergripande ansvaret för arbetet.</p>
<p>I Sverige har kontroll med hjälp av fjärranalys be-<br>drivits under budgetåret 1995/96. Resultaten av ar-<br>betet har varit positiva. Kostnaderna har till 50 pro-<br>cent finansierats av EU.</p>
<p>Regeringen föreslår att ett engångsbelopp på<br>4 500 000 kronor tillförs ramanslaget Statens jord-<br>bruksverk för att täcka de kostnader verket haft. EU<br>beslutade i december 1996 att även det nationella<br>startstöd till yngre jordbrukare som beviljades före<br>EU-medlemskapet och som fortfarande löper skall<br>erhålla medfinansiering från EG-budgeten. Därmed<br>kommer drygt 20 miljoner kronor att tillföras in-<br>komsttitel på statsbudgeten under innevarande år<br>avseende de nationella startstöd som utbetalades<br>budgetåret 1995/96. Detta tillskott till statskassan<br>föreslås bl.a. finansiera kostnaderna för fjärranalys.</p>
<p>B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 085 000<br>kronor.</p>
<p>Informationsinsatser m.m.</p>
<p>Från anslaget utbetalas bl. a. den nationella delen av<br>EG:s miljöersättningar inom jordbrukets miljöpro-<br>gram. Miljöprogrammet genomförs fullt ut från år<br>1996. Programmet finansieras till 50 procent av EG:s<br>jordbruksfond. Sverige tillämpar, i enlighet med EU:s<br>tillämpningsförordning, det integrerade kontrollsys-<br>temet (IAKS) för administration och kontroll inom<br>programmet. Ansökningarna för programmets tio<br>olika miljöåtgärder prövas för närvarande av läns-<br>styrelserna. Besluten avser en femårsperiod. De mil-<br>jöåtgärder som erbjuds lantbrukarna i programmet<br>är mycket differentierade och målinriktade. Reglerna<br>för miljöstöden är därför relativt detaljerade och har<br>av många uppfattats som komplicerade.</p>
<p>Miljömål för jordbruket kvantifieras i miljöpro-<br>grammet. En god anslutning är därför viktig för att<br>uppfylla målen. En hög anslutning till miljöpro-<br>grammet ökar också återflödet från EU-budgeten.</p>
<p>Kontrollen av 1996 års ansökningar har visat att<br>lantbrukarnas kunskap om indelningen av ersätt-<br>ningsberättigad mark och om hur denna skall skötas<br>behöver förbättras. Den mycket korta tid under vil-<br>ken programmet genomfördes har troligen bidragit<br>till att tillräckligt med information om programmet<br>och dess villkor inte har nått ut till berörda lantbru-<br>kare. Bristande kunskap om programmets villkor<br>kan leda till att brukare inte uppfyller kraven. Sta-<br>tens jordbruksverk tillsammans med länsstyrelserna<br>kan med utökade medel för informationsinsatser</p>
<p>173</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>m.m. avseende miljöstöden vidta åtgärder för att<br>förbättra situationen.</p>
<p>Regeringen föreslår att ett engångsbelopp på<br>10 000 000 kronor tillförs ramanslaget Komplette-<br>rande åtgärder inom jordbruket för att användas för<br>att täcka kostnader uppkomna för informationsåt-<br>gärder m.m. Beloppet har ingen motsvarande EU-<br>finansiering. Finansieringen sker genom att från EU<br>retroaktivt medfinansierade medel för startstöd till<br>yngre jordbrukare avseende budgetåret 1995/96 tas i<br>anspråk (se finansiering av Bl. Statens jordbruks-<br>verk, fjärranalys ovan).</p>
<p>Höjningen av anslaget D2. Ersättning för viltska-<br>dor m.m. finansieras med 15 miljoner kronor från<br>detta anslag vilket innebär att anslaget minskas med<br>sammanlagt 5 000 000 kronor.</p>
<p>B 17. Jordbrukets blockdatabas</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>Digital blockdatabas</p>
<p>Det svenska medlemskapet i EU innebär ett åtagande<br>att delta i den gemensamma jordbrukspolitiken. Med<br>hänsyn till att det finns en mängd olika stödformer<br>till jordbruket som så långt möjligt lämpligen bör<br>administreras och kontrolleras gemensamt har en<br>enhetlig ram för handläggning av flera typer av stöd<br>införts genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92<br>av den 27 november 1992 om ett integrerat system<br>för administration och kontroll av vissa stödsystem<br>inom gemenskapen. Enligt den förordningen skall<br>varje medlemsstat upprätta ett s.k. integrerat admi-<br>nistrations- och kontrollsystem (IAKS). I det integre-<br>rade systemet ingår bl.a. särskilda krav på ett system<br>för arealidentifikation som skall utgöra grunden vid<br>handläggning av de arealbaserade stöden. Tillgången<br>till ett sådant system är en förutsättning för att<br>svenska jordbrukare skall kunna få gemenskapens<br>stöd med finansiering från EU:s budget. Det nya sys-<br>temet för identifiering av brukningsenheternas skif-<br>ten (prop. 1996/97:48, bet. 1996/97:JoU7, rskr.<br>1996/97:157) innebär att s.k. block bildas, vilka till-<br>delas unika identiteter. Blockbildningen skall genom-<br>föras med hjälp av digital information som hämtas<br>från den ekonomiska kartan. Med ledning av denna<br>information skall särskilda digitala kartor tas fram.<br>Kartunderlaget kommer att behöva uppdateras årli-<br>gen. Det integrerade systemet skall vara genomfört<br>vid utgången av år 1997.</p>
<p>Det fastighetsregister som Sverige av hävd använt<br>för identifiering är inte tillräckligt detaljerat för det<br>integrerade systemets behov. Att upprätta det digi-<br>tala kartmaterialet kommer därför att innebära stora<br>kostnader av engångskaraktär. Kostnaden har be-<br>räknats uppgå till ca 100 miljoner kronor. Till detta<br>kommer driftskostnader som beräknas uppgå till<br>drygt 17 miljoner kronor per år. Enligt riksdagens<br></p>
<p>beslut med anledning av prop. 1996/97:48 skall des-<br>sa kostnader finansieras med en kartavgift. Intäkten<br>av denna avgift beräknas bli drygt 27 miljoner kro-<br>nor per år.</p>
<p>Regeringen föreslår att ett ramanslag på<br>100 000 000 kronor förs upp på statsbudgeten för<br>att användas för att täcka nödvändiga uppbygg-<br>nadskostnader. Finansieringen sker genom att intäk-<br>terna från kartavgiften successivt inlevereras till in-<br>komsttitel på statsbudgeten. Investeringskostnaderna<br>beräknas vara helt finansierade år 2019.</p>
<p>C. Fiske</p>
<p>C 2. Strukturstöd till fisket m.m.</p>
<p>1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 30 890 000<br>kronor. Anslaget är framför allt avsett att finansiera<br>stöd till åtgärder som medfinanseras av gemenska-<br>pen inom ramen för strukturplanen på fiskets områ-<br>de och gemenskapsinitiativet PESCA. Anslaget an-<br>vänds även för äldre stödformer som inte omfattas<br>av gemenskapens medfinansiering. Under budgetåret<br>1995/96 var anslaget uppfört som förslagsanslag.</p>
<p>Sveriges strukturplan på fiskets område fastställ-<br>des av EG-kommissionen först i november 1995 och<br>villkoren för stöd fastställdes i övervakningskommit-<br>tén i december 1995. Vissa beslutade investerings-<br>stöd under budgetåret 1995/96 kommer inte att be-<br>talas ut förrän under budgetåret 1997. Dessa<br>beslutade, men inte utbetalade stöd uppgår till 10,3<br>miljoner kronor. Medlen avseende dessa beslut kan,<br>med hänsyn till den tidigare anslagsformen, inte fö-<br>ras över till år 1997. För att det ändamål, som riks-<br>dagen beslutat om skall kunna tillgodoses föreslår<br>regeringen därför att anslaget höjs med 10 300 000<br>kronor. Det kommer inte betalas ut mer medel under<br>programperioden än vad som tidigare angivits.</p>
<p>C 3. Frän EG-budgeten finansierade<br>strukturstöd till fisket m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 80 000 000<br>kronor. Detta belopp motsvarar EG:s finansiering av<br>strukturstöd till fisket m.m. redovisat under anslag C<br>2. Under budgetåret 1995/96 var anslaget uppfört<br>som förslagsanslag.</p>
<p>Sveriges strukturplan på fiskets område fastställ-<br>des av EG-kommissionen, som nämnts i föregående<br>avsnitt, först i november 1995 och villkoren för stöd<br>fastställdes i övervakningskommittén i december<br>1995. Vissa beslutade investeringsstöd under bud-<br>getåret 1995/96 kommer inte att betalas ut förrän<br>under år 1997. Dessa beslutade, men inte utbetalade<br>stöd uppgår till 74 474 000 kronor. Medlen avseen-<br>de dessa beslut kan, med hänsyn till den tidigare an-<br>slagsformen, inte föras över till budgetåret 1997. För</p>
<p>174</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>att det ändamål med anslaget som riksdagen beslutat<br>om skall kunna uppfyllas föreslår regeringen därför<br>att anslaget höjs med 74 474 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att staten erhåller motsvarande be-<br>lopp från EU som inlevereras till inkomsttitel på<br>statsbudgeten. Det kommer inte betalas ut mer me-<br>del under programperioden än vad som tidigare an-<br>givits.</p>
<p>D. Rennäring</p>
<p>D 2. Ersättning för viltskador m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 500 000<br>kronor.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>under ramanslaget B 12. Kompletterande åtgärder<br>inom jordbruket anvisat 15 miljoner kronor avseen-<br>de den nationella delen för ett nytt delprogram inom<br>ramen för jordbrukets miljöprogram för ersättning<br>till rennäringen för bevarande av rovdjur inom ren-<br>skötselområdet. Under ramanslaget B 13. Från EG-<br>budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom<br>jordbruket har för samma ändamål beräknats<br>15 miljoner kronor motsvarande EG:s finansiering<br>av detta program.</p>
<p>Avsikten med programmet är att skapa ett beva-<br>randemål för rovdjuren inom renskötselområdet med<br>långsiktigt livskraftiga populationer. Bevarandemålet<br>medför för vissa rovdjursarter att populationen ökar.<br>Detta kan komma att medföra större kostnader för<br>renförluster och merarbete för rennäringen än vad<br>som gällde tidigare. Programmet baseras på den av<br>riksdagen beslutade principen om ersättning efter<br>rovdjursförekomst. Programmet, som avsågs verka<br>från år 1997, uppskattas omfatta totalt 30 miljoner<br>kronor, varav hälften medfinansieras av EG.</p>
<p>Regeringens överläggningar med EG-<br>kommissionen har ännu inte resulterat i ett godkän-<br>nande av delprogrammet. Regeringen gör den be-<br>dömningen att ett godkännande inte kommer att<br>kunna ske inom sådan tid att utbetalning till re-<br>nägarna kan äga rum under år 1997. Ersättning för<br>rovdjursrivna renar innevarande budgetår måste där-<br>för helt lämnas av nationella budgetmedel.</p>
<p>Medel för ersättning för rovdjursrivna renar bör<br>anvisas över ramanslaget D 2. Ersättningar för vilt-<br>skador m.m. Regeringen föreslår därför att anslaget<br>ökas med 30 000 000 kronor. Anslagen B 12.<br>Kompletterande åtgärder inom jordbruket och B 13.<br>Från EG-budgeten finansierade kompletterande åt-<br>gärder inom jordbruket minskas med 15 000 000<br>kronor vardera. Finansiering sker genom indragning<br>av anslagsmedel.</p>
<p>E. Djurskydd och djurhälsovård</p>
<p>E 5. Bekämpande av smittsamma</p>
<p>husdjurssjukdomar</p>
<p>1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 89 500 000<br>kronor.</p>
<p>EG-kommissionen har i beslut den 28 november</p>
<p>1996 efter särskild ansökan från Sverige godkänt det<br>svenska bekämpningsprogrammet avseende sjukdo-<br>men Enzootisk bovin leukos (EBL). Enligt beslutet är<br>Sverige berättigad bidrag från EU för utgifter för<br>provtagning och ersättning till djurägare som slaktar<br>djur till följd av EBL-smitta. Ersättning lämnas med<br>50 procent av sådana kostnader som både uppkom-<br>mit och betalats under år 1997. Det högsta ersätt-<br>ningsbeloppet från EU uppgår till 2 385 000 ecu.<br>Enligt Sveriges ansökan till EG-kommissionen kom-<br>mer leukosprogrammets totala kostnad under år</p>
<p>1997 att bli ca 48 miljoner kronor, vilket innebär att<br>något mer än 50 procent av programmet måste fi-<br>nansieras nationellt. En slutlig rapport om pro-<br>grammets tekniska genomförande och kostnader<br>skall enligt beslutet lämnas av Sverige senast den 1<br>juni 1998.</p>
<p>Bidraget från EU lämnas i efterhand. Därför upp-<br>kommer ett behov av att temporärt finansiera även<br>den del av programmet som avses att täckas av EU-<br>bidraget.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att, utöver den natio-<br>nella andelen, 20 500 000 kronor (motsvarande</p>
<p>2 385 000 ecu) tillförs ifrågavarande anslag för bud-<br>getåret 1997. Finansiering sker genom att staten er-<br>håller motsvarande belopp på inkomsttitel år 1998<br>när bidraget från EU erhålls och inlevereras till in-<br>komsttitel på statsbudgeten.</p>
<p>E 6. Gränskontrollstationer</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>Mot bakgrund av Sveriges medlemskap i EU på-<br>går för närvarande en anpassning av de svenska<br>gränskontrollstationerna mot tredje land till EG:s<br>bestämmelser. Vid stationerna skall levande djur och<br>animaliska produkter som importeras till gemenska-<br>pen kontrolleras. Hur gränskontrollstationerna skall<br>vara utformade och hur kontrollerna skall utföras är<br>strikt reglerade i EG:s regelverk.</p>
<p>Enligt förordningen (1994:1717) om kontroll av<br>livsmedel som importeras från tredje land ansvarar<br>kommunerna för gränskontrollen vid import av<br>livsmedel. Statens livsmedelsverk meddelar bl.a. före-<br>skrifter om hur kontrollen skall genomföras. Vidare<br>skall gränskontrollstationema godkännas av Livs-<br>medelsverket. Vad gäller införsel av levande djur och<br>djurprodukter har Statens jordbruksverk det över-<br>gripande myndighetsansvaret enligt förordningen<br>(1994:1830) om införsel av levande djur m.m.</p>
<p>175</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Enligt rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni<br>1990 om utgifter inom veterinärområdet kan ett<br>medlemsland under en övergångsperiod få finansiellt<br>stöd för att införa den nya kontrollstrategi som följer<br>av genomförandet av den inre marknaden för levan-<br>de djur och animaliska produkter.</p>
<p>Sverige ansökte den 24 maj 1996 hos EG-<br>kommissionen om bidrag för uppbyggande av<br>svenska gränskontrollstationer mot tredje land. An-<br>sökan byggde på de ansvariga kommunernas plane-<br>rade åtgärder och beräknade kostnader för anpass-<br>ning av gränskontrollstationerna. I kommissionens<br>beslut 96/729/EG av den 29 november 1996 om för-<br>teckningen över program för att förbättra systemet<br>med veterinärkontroller vid yttre gränser som berät-<br>tigar till finansiellt gemenskapsstöd år 1997 anges att<br>det svenska programmet skall vara berättigat till fi-<br>nansiellt gemenskapsstöd år 1997. I kommissionens<br>beslut 97/31/EG av den 17 december 1996 om god-<br>kännande av det program för år 1997 som lagts<br>fram av Sverige för förbättring av systemet för vete-<br>rinärkontroller vid de yttre gränserna och om fast-<br>ställande av gemenskapens ekonomiska bidragsnivå<br>anges bl.a. att gemenskapens ekonomiska bidrag<br>skall uppgå till 50 procent av Sveriges kostnader för<br>att genomföra programmet, dock högst 1 450 000<br>ecu. De gränskontrollstationer som omfattas av be-<br>slutet är Stockholm, Arlanda, Karlskrona, Ystad,<br>Helsingborg, Göteborg, Landvetter och Wallhamn.</p>
<p>För utbetalning av gemenskapens bidrag till be-<br>rörda kommuner krävs att ett särskilt anslag anvisas<br>på den svenska statsbudgeten. Regeringen föreslår<br>mot bakgrund härav att ett reservationsanslag tas<br>upp på statsbudgeten med 13 000 000 kronor.</p>
<h4>Radon i dricksvatten</h4>
<p>Regeringen anser att det är viktigt att fastställa<br>gränsvärden för radon i dricksvatten på grund av<br>den negativa hälsopåverkan som radon har. Sta-<br>tens strålskyddsinstitut har beräknat antalet can-<br>cerfall i den svenska befolkningen till följd av ra-<br>don i dricksvatten till i medeltal 55 per år.</p>
<p>Radongränsvärde i dricksvatten är en fråga för<br>Statens livsmedelsverk, men eftersom detta bedöms<br>ha en väsentlig ekonomisk betydelse och kan medfö-<br>ra väsentligt ökade kostnader för bl.a. vissa kommu-<br>ner, har frågan underställts regeringens prövning.</p>
<p>Regeringen anser att samma gränsvärde för vatten<br>tjänligt med anmärkning på grund av radonhalten<br>bör gälla vatten från såväl allmänna som enskilda<br>täkter. Detta gränsvärde bör med avseende på radon<br>vara 100 Bq/1 vatten. Vid 1000 Bq/1 skall vattnet be-<br>dömas som otjänligt.</p>
<p>När gränsvärden fastställs kommer innehavare av<br>allmänna dricksvattenanläggningar, i huvudsak<br>kommunala, och sådana vattenanläggningar som<br></p>
<p>står under tillsyn med stöd av särskilda beslut att bli<br>skyldiga att se till att vattnets radonhalt inte översti-<br>ger 100 Bq/1 när det når konsumenterna. Ägare av<br>enskilda täkter som inte står under särskild tillsyn<br>kan inte åläggas några åtgärder.</p>
<p>Radonhaltigt vatten ger hälsopåverkan när det<br>dricks och när vattenångor andas in vid duschning<br>eller annan hantering av vatten. Enligt Livsme-<br>delsverket, som utrett radonsituationen när det gäller<br>dricksvatten, måste allt vatten som används i en bo-<br>stad behandlas i anslutning till fastighetens inkom-<br>mande vattenledning. För detta krävs särskild ut-<br>rustning, s.k. radonavskiljare.</p>
<p>De flesta tillverkare av radonavskiljare garanterar<br>85 - 90 procent reduktion av radonhalten eller att<br>radonhalten inte överstiger 100 Bq/1 i behandlat vat-<br>ten. Kommunerna bör kompenseras för de kostnader<br>för radonavskiljare i de kommunala vattenverken<br>som föranleds av nya gränsvärden. Regeringen före-<br>slår att bidrag ges även till enskilda vattentäkter som<br>står under särskild tillsyn och till övriga enskilda täk-<br>ter, dock inte till andra täkter än kommunala som<br>betjänar fritidshus.</p>
<p>Bidrag föreslås lämnas kommuner motsvarande<br>hela åtgärdskostnaden vid radonhalt överstigande<br>100 Bq/1 vatten och till övriga med 50 procent, dock<br>högst 5 000 kronor vid radonhalt överstigande 100<br>Bq/1 vatten för täkter under särskild tillsyn respektive<br>1000 Bq/1 vatten för enskilda täkter. Föreslagna bi-<br>drag avser engångskostnader för införskaffande och<br>installation.</p>
<p>Bidragsförslaget som avser allmänna och enskilda<br>vattentäkter innebär ett anslagsbehov om ca 60 mil-<br>joner kronor.</p>
<p>Fråga om bidrag bör prövas av länsstyrelserna.<br>Dessutom förutsätts Boverket, i likhet med vad som<br>gäller om bidrag till åtgärder om radon i inomhusluf-<br>ten i egnahem, sköta utbetalning av bidraget och be-<br>sluta i överklaganden.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att besluta om en sär-<br>skild förordning om bidrag till åtgärder mot radon i<br>dricksvatten. Statens utgifter i anslutning till bidrags-<br>givningen bör betalas från det under fjortonde hu-<br>vudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda reserva-<br>tionsanslaget Investeringsbidrag för främjande av<br>omställning i ekologiskt hållbar riktning. Beträffande<br>villkoren för anslaget har regeringen under avsnitt<br>6.17 föreslagit sådana förändringar att stöd enligt<br>ovan skall kunna utbetalas.</p>
<p>176</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h3>6.21 Utgiftsområde 24</h3>
<h3>Näringsliv</h3>
<p>A. Näringspolitik</p>
<p>A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket:</p>
<p>Förvaltningskostnader</p>
<p>På statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>353 268 000 kronor. Under tidigare budgetår har<br>medel för att täcka Närings- och teknikutvecklings-<br>verkets (NUTEK) kostnader för viss administration<br>av regionalpolitiska företagsstöd, EG:s struktur-<br>fondsprogram och regional projektverksamhet anvi-<br>sats över olika regionalpolitiska anslag. I samband<br>med riksdagens beslut om 1997 års budgetproposi-<br>tion överfördes 22 900 000 kronor till utgiftsområde<br>24 Näringsliv anslaget Närings- och teknikutveck-<br>lingsverket: Förvaltningskostnader. Nu aktuella be-<br>räkningar visar att de medel som fördes över är otill-<br>räckliga för att NUTEK skall kunna genomföra de<br>uppgifter som är ålagda verket inom ramen för pro-<br>grammet Regional utjämning och utveckling.</p>
<p>Mot denna bakgrund bör ytterligare 9 000 000<br>kronor tillföras NUTEK:s program regional utjäm-<br>ning och utveckling för förvaltningsändamål. Detta<br>bör ske genom att 6 500 000 kronor överförs till ut-<br>giftsområde 24 Näringsliv, anslaget Al. Närings-<br>och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader<br>från utgiftsområde 19 anslaget A 1. Regionalpolitis-<br>ka åtgärder. Resterande belopp på 2 500 000 kronor<br>förutsätts omfördelas inom ramen för nuvarande<br>ramanslag.</p>
<p>A 7. Kostnader för omstrukturering av vissa<br>statligt ägda företag, m.m.</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Regeringen bör bemyndigas att motta aktier i bolagi-<br>serade industriforskningsinstitut och att bilda ett<br>med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveck-<br>ling, KK-stiftelsen, samägt holdingbolag dit dessa<br>aktier överförs. Syftet är bl.a. att holdingbolaget<br>skall ansvara för ägar- och strukturfrågor och för<br>finansieringen av delar av forskningen vid instituten.<br>Statens del av kostnaderna för bildandet av holding-<br>bolaget skall belasta det på statsbudgeten under ut-<br>giftsområde 24 Näringspolitik uppförda anslaget A7.<br>Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda<br>företag, m.m.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Industriforskningsin-<br>stitut är ett samlingsbegrepp för 25 forskningsinstitut<br>som bedriver forskningsverksamhet finansierad av<br>både staten och näringslivet. Inom Närings- och<br>handelsdepartementets ansvarsområde finns 19 in-<br></p>
<p>dustriforskningsinstsitut med Närings- och teknikut-<br>vecklingsverket (NUTEK) som statlig företrädare.<br>Övriga institut finns inom andra departements an-<br>svarsområden.</p>
<p>Instituten har hittills huvudsakligen bedrivits i stif-<br>telseform där huvudmännen är staten företrädd av<br>berörd myndighet och näringslivet företrätt av en<br>intressentförening för varje institut. Stiftelserna har<br>varit s.k. anslagsstiftelser utan eget stiftelsekapital.<br>Ett fåtal institut har överfört verksamheten från stif-<br>telseform till aktiebolagsform.</p>
<p>Statens roll i den kollektiva finansieringen är att<br>garantera långsiktigheten i verksamheten samt att<br>vara den katalysator som utlöser betalningsviljan hos<br>företagen och gör att även små företag mot en mind-<br>re insats kan delta.</p>
<p>Finansieringssystemet för basfinansiering av den<br>kollektiva forskningen fram till årsskiftet 1996/97<br>baserades på avtal mellan stat och näringsliv i tre-<br>partsavtal. Finansiering sker genom att staten betalar<br>40 procent och näringslivet 60 procent.</p>
<p>Är 1994 tillsatte regeringen Kommittén för om-<br>strukturering och förstärkning av industriforsknings-<br>systemet (KOFI) som tillsammans med NUTEK hade<br>i uppdrag att genom förhandlingar med institutens<br>intressenter genomföra en förnyelse av industriforsk-<br>ningsinstituten (dir. 1994:62 och tilläggsdirektiv dir.<br>1995:27).</p>
<p>KOFI lämnade den 1 april 1996 en lägesrapport<br>och avslutade sitt arbete den 30 november 1996. Re-<br>geringen uppdrog den 21 november 1996 åt NUTEK<br>att överta de arbetsuppgifter som följde av att KOFI<br>avslutat sitt arbete. Därefter har KOFI till regeringen<br>kommit in med en slutrapport.</p>
<p>Efter förslag från kommittén tillämpar NUTEK en<br>ny finansieringsmodell fr.o.m. år 1997. Modellen<br>omfattar tre programblock som benämns A, B och<br>C. Block A, "Kunskaps- och kompetensuppbygg-<br>nad", skall enligt modellen finansieras av staten utan<br>krav på direkt motfinansiering. Blocken B och C av-<br>ser programverksamhet resp, uppdragsverksamhet<br>där industrin har finansieringsansvar.</p>
<p>En ny stiftelselag (SFS 1994:1220) trädde i kraft<br>den 1 januari 1996. Den godtar inte bildandet av<br>nya stiftelser som redan från början är beroende av<br>anslag för sin verksamhet. Lagen har inga bestäm-<br>melser som berör anslagsstiftelser.</p>
<p>Riksdagen har också beslutat att när staten till-<br>sammans med annan part engagerar sig i verksamhet<br>som är beroende av statligt stöd skall detta ske<br>främst i aktiebolagsform eller genom en ideell före-<br>ning (prop. 1995/96:61, bet. 1995/96:LU7, rskr.<br>1995/96:79).</p>
<p>I KOFI:s överläggningar med olika näringslivsre-<br>presentanter framkom tydligt att de flesta efterfråga-<br>de möjligheten till ett mer aktivt ägarskap i institu-<br>ten, något som lättast nås i aktiebolagsform.</p>
<p>En eventuell bolagisering av instituten har aktuali-<br>serat frågan om vem som skall äga ett institut. Direk-</p>
<p>177</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>tiven till KOFI:s arbete är mycket tydliga i det att nä-<br>ringslivet även framdeles skall vara institutens hu-<br>vudintressent.</p>
<p>Det statliga ägandet i de till aktiebolag ombildade<br>instituten bör enligt KOFI ligga under Närings- och<br>handelsdepartementet då detta har sektorsansvaret<br>för näringspolitisk motiverad FoU. Det statliga<br>ägandet bör organiseras genom inrättande av ett<br>holdingbolag.</p>
<p>Genom beslut av regeringen den 23 juni 1994<br>upprättades Stiftelsen för kunskaps- och kompe-<br>tensutveckling (KK-stiftelsen). Stiftelsen tillfördes ett<br>stiftelsekapital på 3 600 miljoner kronor. Enligt stif-<br>telsens stadgar är ändamålet stöd till kunskaps- och<br>kompetensutveckling mellan å ena sidan näringslivet<br>och å andra sidan universitet, högskolor<br>och forskningsinstitut, finansiering av forskning vid<br>mindre och medelstora högskolor inom särskilda<br>profilområden samt främjande av informationstek-<br>nologi. Enligt stiftelsens stadgar skall vidare för me-<br>delsanvändning gälla att 10 procent av stiftelsens<br>tillgångar får användas i samband med omstrukture-<br>ringen av industriforskningssystemet.</p>
<p>I regeringens proposition 1996/97:5 Forskning<br>och samhälle konstateras att industriforskningssys-<br>temet är ett viktigt instrument för att främja syssel-<br>sättningen genom att stärka företagens konkurrens-<br>kraft.</p>
<p>Ett resultat av KOFI:s strukturarbete är att vissa<br>industriforskningsinstitut beslutat att övergå från<br>stiftelseform till aktiebolagsform. Som exempel kan<br>nämnas Ytkemiska institutet (YKI), Institutet för<br>livsmedel och bioteknik (SIK), Institutet för trätek-<br>nisk forskning (Trätek) och Institutet för optisk<br>forskning (IOF). Bolagiseringen som ombesörjs av<br>instituten själva befinner sig tidsmässigt i olika ske-<br>den. Ytterligare ombildningar av institut från stiftelse<br>till aktiebolag kan väntas.</p>
<p>Regeringen delar KOFI:s uppfattning att de flesta<br>industriforskningsinstituten bäst drivs i aktiebolags-<br>form. Det är en flexibel associationsform med ett<br>tydligt regelverk som medger ett aktivt ägarskap.</p>
<p>Regeringen anser att näringslivsintressenterna vid<br>en bolagisering bör vara majoritetsägare i<br>det nybildade aktiebolaget.</p>
<p>När institut som nu drivs i stiftelseliknande former<br>omvandlas till aktiebolag har staten när den varit<br>med och byggt upp verksamheten ett rättmätigt krav<br>att bli delägare. Staten bör vid bolagisering ha en<br>ägarandel i det bolagiserade institutet. Storleken på<br>detta ägande skall bygga på den finansiering som ti-<br>digare skett genom NUTEK eller andra myndigheter.<br>Regeringen anser att det finns starka skäl för fortsatt<br>engagemang i industriforskningsinstituten. Industri-<br>forskningsinstituten är en väl fungerande verksamhet<br>som åtnjuter stort stöd från det svenska näringslivet<br>men där statens engagemang är en förutsättning för<br>att det skall fungera. En fortsatt statlig medverkan<br></p>
<p>vid basfinansieringen av kunskapsutvecklingen är<br>därför nödvändig.</p>
<p>KK-stiftelsen har tillsammans med företrädare för<br>tre svenska institut med IT-inriktning tagit initiativet<br>till ett nytt nationellt institut med uppgift att stärka<br>svensk forskning och utveckling inom IT-området. I<br>det nya Institutet för tillämpad informationsteknolo-<br>gi kommer industriforskningsinstituten Swedish In-<br>stitute for Computer Science (SICS), Svenska Institu-<br>tet för Systemutveckling (SISU) och Institutet för<br>Medieteknik (IMT) att ingå. Institutet kommer att<br>engagera företag och forskare i hela landet. KK-<br>stiftelsen bidrar med 200 miljoner kronor till detta<br>nya institut.</p>
<p>Mellan KK-stiftelsen och de av KOFI framtagna<br>pilotinstituten IOF, YKI, SIK och Trätek pågår för-<br>handlingar om medel för deras verksamheter.</p>
<p>Mot bakgrund av bl.a. resultatet av KOFI:s arbete<br>samt den stadgemässiga koppling som finns mellan<br>KK-stiftelsen och industriforskningsinstituten anser<br>regeringen att det icke privata ägandet i bolagiserade<br>industriforskningsinstitut skall av bl.a. effektivi-<br>tetsskäl samlas i ett holdingbolag som ägs gemen-<br>samt av staten och KK-stiftelsen. I detta holdingbo-<br>lag kommer sålunda ägandet i såväl redan<br>bolagiserade institut som i kommande bolagiseringar<br>att samlas. Inte bara ägandet i industriforskningsin-<br>stitut inom Närings- och handelsdepartementets an-<br>svarsområde skall samlas i holdingbolaget utan ock-<br>så ägandet i industriforskningsinstitut inom andra<br>departements ansvarsområden. Även det nya institu-<br>tet inom IT-området skall ägas av holdingbolaget.<br>Den andre ägaren i bolagiserade institut är som tidi-<br>gare nämnts industrins intressentförening. Regering-<br>en anser att KK-stiftelsens möjligheter att bidra med<br>finansiering är till fördel för den fortsatta uppbygg-<br>naden och utvecklingen inom industriforskningssys-<br>temet. Med hänsyn till sektoransvaret för den in-<br>dustripolitiska forskningen och utvecklingen bör<br>ägaransvaret för holdingbolaget ligga under Närings-<br>och handelsdepartementet. Staten skall vara majori-<br>tetsägare i holdingbolaget.</p>
<p>En preliminär övergripande överenskommelse<br>med denna innebörd har träffats mellan företrädare<br>för KK-stiftelsen och Regeringskansliet. I avvaktan<br>på riksdagsbeslut avses arbete parallellt pågå inom<br>Regeringskansliet för att ta fram erforderliga avtal.<br>Ett avtal avses tecknas där staten och KK-stiftelsen<br>åtar sig att bilda ett holdingbolag med syfte att tyd-<br>liggöra statens ägarroll och därmed sammanhängan-<br>de ansvar för strukturfrågor. Avsikten är att hol-<br>dingbolaget skall fungera från den 1 juli 1997.</p>
<p>Holdingbolaget skall ansvara för ägar- och struk-<br>turfrågor när det gäller bolagiserade industriforsk-<br>ningsinstitut som ägs av staten. Holdingbolaget skall<br>även ha ”ägaransvaret” för de institut som kommer<br>att fortsätta i stiftelseform. Holdingbolaget skall vi-<br>dare finansiera A-delen i de forskningsinstitut som i<br>dag finansieras via NUTEK. Slutligen skall holding-</p>
<p>178</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>bolaget utse vissa ledamöter i forskningsinstitutens<br>styrelser.</p>
<p>KK-stiftelsen åtar sig att tillskjuta medel till hol-<br>dingbolaget för finansiering av A-delen åren 1997-<br>1999, att medverka finansiellt vid omstrukturering<br>och att finansiera framtida administrationskostnader<br>i bolaget. Staten skall dock svara för sin del av kost-<br>naderna i samband med bildandet av holdingbolaget.<br>Dessa beräknas uppgå till ca 100 000 kronor och<br>utgörs bl.a. av tillskjutet aktiekapital.</p>
<p>Den preliminära överenskommelsen med KK-<br>stiftelsen gäller till och med utgången av år 1999.<br>Regeringen anser därför det nödvändigt att i god tid<br>före denna tidpunkt på nytt med näringslivet och<br>KK-stiftelsen diskutera framtida ägande i holding-<br>bolaget och i industriforskningsinstituten och deras<br>finansiering.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riks-<br>dagen bemyndigar regeringen att motta aktier i bo-<br>lagiserade industriforskningsinstitut samt bemyndi-<br>gar regeringen att bilda ett med KK-stiftelsen samägt<br>holdingbolag med den inriktning som har angetts.<br>Regeringen föreslår också att statens del av kostna-<br>derna för bildandet av holdingbolaget skall belasta<br>det på statsbudgeten under utgiftsområde 24 Nä-<br>ringsliv uppförda anslaget A 7. Kostnader för om-<br>stukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.</p>
<p>Inlösen av revers till SAS Sverige AB</p>
<p>Riksdagen beslutade våren 1993 (prop. 1992/93:59,<br>bet. 1992/93:TU20, rskr. 1992/93:209) om att delta<br>i en omstrukturering av det svenska ägandet i Scan-<br>dinavian Airlines System (SAS). Denna innebar att<br>det tidigare av staten hälftenägda AB Aerotransport<br>(ABA) blev ett helägt dotterbolag till det börsnotera-<br>de Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA), och<br>att staten i stället gick in som hälftenägare i SILA ge-<br>nom teckning av aktier i en nyemission i börsbolaget.<br>Som betalning erlade staten i denna omläggning sina<br>tidigare aktier i ABA. Eftersom SILA emellertid vid<br>detta tillfälle hade även andra tillgångar än sina mot-<br>svarande aktier i ABA, beslöt staten att därutöver<br>teckna en revers på 119 300 000 kronor, som löper<br>fram till 1 november 1997 med 30 dagars uppsäg-<br>ningstid. Kammarkollegiet fick i ett regeringsbeslut<br>den 25 mars 1993 i uppdrag att utfärda reversen,<br>och att betala årlig ränta från och med år 1994.<br>Kostnaderna för och inlösen av skuldreversen skulle<br>enligt riksdagsbeslutet belasta tolfte huvudtitelns för-<br>slagsanslag Kostnader för omstrukturering av vissa<br>statligt ägda företag m.m.</p>
<p>Regeringen har tidigare detta år (prop.<br>1996/97:126) redogjort för den ytterligare omstruk-<br>turering och renodling av ägandet i konsortiet SAS<br>som genomförts under år 1996, och som bl.a. inne-<br>fattat att SILA bytt namn till SAS Sverige AB. De tre<br>moderbolagen, utöver SAS Sverige även SAS Norge<br>och SAS Danmark, har numera ett aktiekapital som<br>mer direkt ansluter till respektive bolags ägarandel i<br></p>
<p>SAS-konsortiet. Denna renodling innebar för SAS<br>Sverige AB:s del att en engångsutdelning beslutades<br>vid bolagsstämman 1996, varigenom andra tillgång-<br>ar i bolaget än de flyganknutna delades ut till ägar-<br>na. För statens del innebar detta en särskild utdel-<br>ning på 856 miljoner kronor i juni 1996.</p>
<p>Med anledning av regeringens proposition (prop.<br>1995/96:141) om aktivt ägande av statens företag<br>har riksdagen beslutat (bet. 1995/96:NU26, rskr.<br>1995/96:302) om ett ändrat ändamål och utform-<br>ning av anslaget Kostnader för omstrukturering av<br>vissa statligt ägda företag m.m. (numera utgiftsom-<br>råde 24 anslag A7). Detta anslag är numera ett ra-<br>manslag och uppgår för 1997 till 25 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringen anser, mot bakgrund bl.a. av den tidi-<br>gare nämnda extraordinära utdelningen år 1996, att<br>det nu åter bör skapas förutsättningar för staten att<br>lösa lånet den 1 november 1997 när skuldreversen<br>löper ut. Utöver reversbeloppet på 119 300 000 kro-<br>nor kommer skulden även att omfatta aktuell ränta<br>för det sista året. Sammanlagt kan medelsbehovet<br>beräknas omfatta ca 130 miljoner kronor, som bör<br>belasta ramanslaget A7 Kostnader för omstrukture-<br>ring av vissa statligt ägda företag m.m. under ut-<br>giftsområde 24. Ramen för utgiftsområde 24 för<br>budgetåret 1997 bör således höjas med 130 000 000<br>kronor.</p>
<p>A 9. Sveriges geologiska undersökning:</p>
<p>Geologisk undersökningsverksamhet, m.m.</p>
<p>Redovisning av verksamheten och den ekonomiska<br>situationen</p>
<p>Genom riksdagens beslut (1996/97:NU1, rskr<br>1996/97:120) anmodas regeringen att återkomma till<br>riksdagen under våren 1997 med en redovisning av<br>verksamheten och den ekonomiska situationen inom<br>Sveriges geologiska undersökning (SGU). Utgångs-<br>punkten måste, enligt beslutet, vara att den marin-<br>geologiska verksamheten skall behållas intakt på nu-<br>varande nivå men också att övrig verksamhet hos<br>SGU skall bibehållas.</p>
<p>SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor<br>om landets geologiska beskaffenhet och mineralhan-<br>tering. Det övergripande målet för SGU:s verksamhet<br>är att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges<br>geologi för att därigenom tillhandahålla geologisk<br>information som behövs särskilt inom områdena<br>miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning<br>med naturresurser, naturresursförsörjning, jord- och<br>skogsbruk samt totalförsvaret. SGU är chefsmyndig-<br>het för Bergsstaten, en regional förvaltningsmyndig-<br>het för frågor om landets mineralhantering.</p>
<p>Myndighetens höga kostnadsläge samt kunskapen<br>om ytterligare besparingar för budgetåret 1997 gjor-<br>de att SGU redan under år 1996 genomförde viss<br>omstrukturering av verksamheten.</p>
<p>179</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Inom den geologiska undersökningsverksamheten<br>genomfördes således fältarbeten i väsentligt mindre<br>omfattning än året tidigare. I stort sett all personal<br>med tidsbegränsad anställning avvecklades. Totalt<br>sett minskades SGU:s kostnader med ca 9,5 miljoner<br>kronor under andra halvåret 1996 jämfört med mot-<br>svarande period 1995. Å andra sidan ökade intäk-<br>terna från uppdrag m.m. under motsvarande tid med<br>2,3 miljoner kronor. Trots detta förbrukade SGU<br>större delen av det anslagssparande på 11,1 miljoner<br>kronor, som fanns vid budgetårets ingång. Kost-<br>nadsutfallet för budgetåret 1996 är dock väsentligt<br>bättre än vad prognoserna hösten 1996 visade. Detta<br>har lett till att SGU under senare delen av 1996 nått<br>en kostnadsnivå motsvarande den gällande anslags-<br>nivån för 1995/96.</p>
<p>Besparingsarbetet har inneburit att kompetensut-<br>vecklingen samt volymen av fältarbeten och analyser<br>år 1996 kan bedömas vara för låg för att på längre<br>sikt tillfredsställa de krav som olika användare ställer<br>på geologisk information.</p>
<p>Under år 1997 har SGU hittills vidtagit en rad åt-<br>gärder för att långsiktigt anpassa verksamhet och<br>kostnader till den nya anslagsnivån 125 miljoner<br>kronor. Denna anpassning är inriktad mot balanså-<br>ret 2001. Enligt planering skall SGU vid denna tid-<br>punkt ha återbetalat större delen av den anslagskre-<br>dit som upparbetas under de närmaste åren samt ha<br>en långsiktigt balanserad undersökningsverksamhet.<br>Här ingår också en ökning av intäkterna från svensk<br>och internationell uppdragsverksamhet till 25 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>Förhandlingar med de fackliga organisationerna<br>slutfördes i slutet av januari i år. Totalt har 29 per-<br>soner sagts upp från sina anställningar. Att uppsäg-<br>ningarna har kunnat hållas på denna förhållandevis<br>låga nivå beror på viss naturlig avgång, men framför<br>allt på att de närmaste årens avgångar kommer att<br>ersättas i ytterst begränsad omfattning.</p>
<p>Den maringeologiska undersökningsverksamheten<br>är vid sidan av SGU:s övriga kompetensområden en<br>viktig disciplin. Inom t.ex. miljöområdet är samtliga<br>kompetensområden nödvändiga för att ge ett till-<br>fredsställande beslutsunderlag. I planeringen både<br>långsiktigt och för 1997, ligger maringeologin kvar<br>på i stort sett oförändrad verksamhetsvolym. SGU<br>gör bedömningen att det finns möjligheter att i bety-<br>dande omfattning finna extern finansiering i enlighet<br>med vad som förordades i budgetpropositionen för<br>år 1997. SGU och Sjöfartsverket har mot bakgrund<br>av ett positivt utredningsresultat fortsatt arbetet med<br>en samordning av den maringeologiska karteringen<br>och sjömätningen fr.o.m. 1998.</p>
<p>Inom Bergsstaten har den ökade prospekterings-<br>verksamheten i landet inneburit en kraftig ökning av<br>ärenden, vilka också omfattar större arealer. Detta<br>har resulterat i långa väntetider hos Bergmästarna.<br>Åtgärder har nu i första hand vidtagits för att mins-<br></p>
<p>ka väntetiderna. SGU har aviserat förslag rörande<br>Bergsstaten under våren 1997.</p>
<p>SGU har landets största samlade kompetens inom<br>det geologiska området. Användningen av geologisk<br>information och kunskap inom miljöområdet får en<br>alltmer viktig roll. För prospektering och planering<br>av resurser och anläggningar är den geologiska in-<br>formationens kvalitet och tillgänglighet av stor eko-<br>nomisk betydelse. Utvecklingen för SGU ställer<br>emellertid krav på skärpta prioriteringar. I SGU:s<br>långsiktiga planering har särskild vikt lagts vid de<br>kompetensområden som har en påtaglig efterfrågan<br>och där det finns ett starkt beroende mellan SGU:s<br>kompetenser. Detta har bl.a. lett till att den geo-<br>kemiska undersökningsverksamheten utvärderas sär-<br>skilt.</p>
<p>Ett samgående mellan myndigheterna SGU och SOL<br>Statens oljelager (SOL) inrättades år 1994 för att se-<br>nast vid utgången av år 1999 avveckla statens civila<br>beredskapslager av olja för krigssituationer med hän-<br>syn tagen till samhällsekonomi, beredskap och miljö.<br>Försäljningen av olja m.m. kommer i huvudsak att<br>vara klar under år 1998. Arbetet med miljösäkring<br>av bergrumsanläggningarna har visat sig ta väsentligt<br>längre tid än vad som tidigare antagits. När miljö-<br>säkringsarbetet slutförts krävs dessutom kontroll-<br>program under lång tid.</p>
<p>Regeringen gav i november 1996 ett gemensamt<br>uppdrag till SGU och SOL att utreda förutsättning-<br>arna för att inordna SOL:s verksamhet i SGU fr.o.m.<br>budgetåret 1998. Uppdraget redovisades till rege-<br>ringen i början av februari. Rapporten visar att en<br>samordning av verksamheterna ger en effektiv av-<br>veckling av oljelagringsanläggningarna under lång-<br>siktigt stabila former. Vidare ges förutsättningar för<br>att statliga resurser för efterbehandling utnyttjas ra-<br>tionellt i framtiden. Regeringen uppdrog senare åt<br>myndigheterna att lämna ett gemensamt budgetun-<br>derlag för budgetåret 1998.</p>
<p>Finansiering av framtida kostnader för<br>efterbehandling av vissa oljeanläggningar</p>
<p>För närvarande finansierar SOL miljöåtgärder samt<br>FoU-projekt för miljösäkringsarbetet med försälj-<br>ningsinkomster från oljeprodukter och oljelagrings-<br>anläggningar. Försäljningsinkomsterna redovisas<br>kontinuerligt på inkomsttitel vilket innebär att medel<br>från försäljning inte kommer att finnas tillgängliga<br>för myndigheten när det blir dags att betala kostna-<br>derna för miljöhanteringen.</p>
<p>SOL har i en skrivelse till regeringen framhållit att<br>det är viktigt att den långsiktiga finansieringen av<br>miljösäkringsarbetet säkras på ett tidigt stadium. En-<br>ligt beräkningar kommer resterande försäljning att<br>inbringa cirka 325 miljoner kronor, räknat från den<br>1 juli 1997. Kostnaderna för den framtida miljösäk-<br>ringen är i dagsläget svåra att bedöma, men uppskat-<br>tas till ca 300 miljoner kronor. SOL föreslår att</p>
<p>180</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>myndigheten fr.o.m. den 1 juli 1997 bör bemyndigas<br>att sätta in försälj ningsinkomsterna, efter avdrag för<br>omkostnader, på ett särskilt räntebärande konto hos<br>Riksgäldskontoret. Medlen skall användas för att<br>täcka kostnaderna för efterbehandlingen enligt före-<br>skrifter av regeringen. När SOL upphör som själv-<br>ständig myndighet bör dragningsrätten på kontot<br>överföras till SGU som ny huvudman för verksamhe-<br>ten.</p>
<p>Regeringens bedömning:</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att verksamheten vid<br>SGU inte kräver ytterligare anslagsmedel för inneva-<br>rande budgetår. Detta förutsätter att uppdragsintäk-<br>terna kan hållas på budgeterad nivå. Den maringeo-<br>logiska verksamheten kan därmed bibehållas på<br>1996 års nivå.</p>
<p>En sammanslagning av de båda myndigheter SGU<br>och SOL bedöms på kort sikt, då verksamheten do-<br>mineras av försäljning och miljösäkring av anlägg-<br>ningar, ge samordningsvinster främst på det admi-<br>nistrativa området samtidigt som det ställs ökade<br>krav på SGU:s resurser för ekonomiadministration.</p>
<p>Längre fram då verksamheten omfattar efterkon-<br>troll av miljösäkrade anläggningar finns samord-<br>ningsvinster i att SGU har både centrala och regio-<br>nala resurser för att sköta kontrollprogrammen.<br>SGU kan dessutom förväntas tillgodogöra sig kom-<br>petens från efterbehandling av förorenade anlägg-<br>ningar och områden för framtida uppdrag beträffan-<br>de utredning och styrning m.m. av stora miljö-<br>säkringsprojekt.</p>
<p>Regeringen avser att i 1997 års budgetproposition<br>återkomma till riksdagen med förslag rörande mine-<br>ralpolitiken och SGU. I detta ingår även förslag rö-<br>rande en sammanslagning av verksamheterna vid<br>SGU och SOL fr.o.m. den 1 januari 1998. För att en<br>sammanslagning skall kunna göras effektiv krävs åt-<br>gärder på myndighetsnivå redan under innevarande<br>budgetår, framför allt gällande samordning av redo-<br>visning och ekonomiadministrativa system. Det är<br>därför viktigt att få riksdagens godkännande av in-<br>riktningen av ett framtida samgående mellan myn-<br>digheterna.</p>
<p>E. Utrikeshandel, export- och<br>investeringsfrämjande</p>
<p>Exportkreditnämnden</p>
<p>Exportkreditnämnden (EKN) skall genom utfärdan-<br>de av garantier främja svensk export. Garantin utgör<br>en försäkring mot vissa förluster i samband med ex-<br>port till och investeringar i utlandet. För att EKN<br>skall kunna fullgöra sina åtaganden har nämnden en<br>obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret.</p>
<p>Avveckling av delar av EKN:s korta<br>garantiverksamhet</p>
<p>EU-kommissionen förbereder för närvarande, på ba-<br>sis av Romfördragets statsstödsregler, införande av<br>regler om avveckling av statligt stöd till exportkredit-<br>försäkring inom det s.k. konkurrensutsatta området.<br>Detta definieras som försäkring av kommersiella ris-<br>ker på privata gäldenärer i de flesta OECD-länder<br>vad gäller riskperioder på upp till två år. Syftet är att<br>förhindra att statsstödd verksamhet konkurrerar på<br>ojämlika villkor med privat försäkringsverksamhet.<br>De delar av EKN:s verksamhet som berörs av even-<br>tuella EU-regler på detta område står idag för endast<br>ett par procent av nämndens premieinkomster, även<br>om antalet ärenden är relativt omfattande. Nämnden<br>har vidtagit förberedande åtgärder för att kunna av-<br>veckla den verksamhet som EU-reglerna omfattar.<br>Det hör till bilden att Sverige är bland de få EU-<br>länder som fortfarande direkt bedriver denna försäk-<br>ringsverksamhet i statlig regi.</p>
<p>Regeringen stödjer kommissionens ansträngningar<br>att införa ett regelverk på detta område. När defini-<br>tivt beslut i ärendet har fattats av kommissionen<br>kommer Sverige att vidta nödvändiga anpassnings-<br>åtgärder.</p>
<p>Regeringen är medveten om att möjligheten att<br>erhålla kreditförsäkring i ett övergångsskede kan<br>förändras för ett mindre antal företag, om EKN<br>upphör med den aktuella verksamheten. Regeringen<br>betonar samtidigt att den svenska privata markna-<br>den för denna typ av försäkring utvecklats under se-<br>nare år och att en rad privata företag erbjuder alter-<br>nativ till EKN:s garantier. En avveckling av den<br>konkurrensutsatta verksamheten bör ske även om ett<br>införande av EU-regler på området skulle dröja. Re-<br>geringen anser därmed att verksamheten inte längre<br>kan anses vara ett statligt åtagande.</p>
<p>Det är regeringens uppfattning att avvecklingen<br>skall genomföras på ett sätt som så långt det är möj-<br>ligt beaktar exportföretagens intressen. I syfte att<br>uppnå detta har EKN inlett samtal med ett antal fö-<br>retag på den svenska försäkringsmarknaden för att<br>diskutera deras intresse av att överta eller fortsätta<br>med den verksamhet som EKN avvecklar.</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar re-<br>geringen att besluta om avveckling av den verksam-<br>het hos Exportkreditnämnden som genom planerade<br>EU-regler definieras som konkurrensutsatt garanti-<br>verksamhet med riskperioder på upp till 2 år och om<br>formerna och villkoren för avvecklingen, inklude-<br>rande en eventuell försäljning eller överlåtelse av<br>verksamheten. Inkomst av eventuell försäljning skall<br>redovisas i enlighet med budgetlagen.</p>
<p>E 4. AB Svensk Exportkredits</p>
<p>statsstödda exportkreditgivning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 500 000</p>
<p>181</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>kronor. Anslaget disponeras för ersättning till AB<br>Svensk Exportkredit (AB SEK) för att täcka eventu-<br>ellt underskott utgörande skillnaden mellan intäkter<br>och kostnader, huvudsakligen ränteintäkter och rän-<br>tekostnader, inom ramen för systemet med stats-<br>stödda exportkrediter. De utbetalningar som år 1997<br>belastar anslaget avser åtaganden som gjorts före<br>1984 vad gäller vissa förmånliga krediter till u-<br>länder. I övrig statsstödd verksamhet redovisar AB<br>SEK för närvarande ett överskott.</p>
<p>Staten är genom ett avtal med AB SEK den 14<br>maj 1990 bunden att ersätta AB SEK för kostnader i<br>det statsstödda exportkreditsystemet. AB SEK redo-<br>visar resultatet av verksamheten tre gånger per år till<br>regeringen och Kammarkollegiet. Beloppen bokförs<br>hos Kammarkollegiet enligt kassaprincipen och där-<br>med inte nödvändigtvis på det budgetår de avser vil-<br>ket var fallet till och med budgetåret 1994/95. Anvi-<br>sade medel för år 1997 kommer därför inte att vara<br>tillräckliga för att täcka utbetalningarna. Uppskatt-<br>ningsvis kommer ytterligare 3,1 miljoner kronor att<br>behövas. Beloppet påverkas av valutakurser och kan<br>därför avvika från det prognostiserade.</p>
<p>Ytterligare 3 100 000 kronor bör mot bakgrund<br>härav anvisas på detta anslag. Ökningen finansieras<br>genom att anslaget E 3. Exportkreditnämnden mins-<br>kas med motsvarande belopp.</p>
<h3>6.22 Utgiftsområde 25<br>Allmänna bidrag till kommuner</h3>
<p>A. Bidrag och ersättningar till kommuner<br>och landsting</p>
<p>A 1. Generellt statsbidrag till kommuner och<br>landsting</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 62 227 000 000<br>kronor.</p>
<p>Kommunsektorns finansiella utveckling har varit<br>ogynnsam under en rad av år. Under åren 1992 -<br>1996 har konsumtionen inom sektorn minskat med<br>drygt 4 procent i fasta priser. Sysselsättningen i<br>kommuner och landsting uppgick år 1996 till ca<br>1 000 000 personer, vilket är ca 140 000 färre än år<br>1990. Om inga särskilda åtgärder genomförs kan<br>denna utveckling förväntas fortsätta och förstärkas<br>under de närmaste åren.</p>
<p>Regeringen föreslår därför i denna proposition att<br>kommuner och landsting tillförs 8 000 miljoner kro-<br>nor fr.o.m. år 1998. För att redan under år 1997<br>motverka en fortsatt sysselsättningsminskning och<br>samtidigt värna kvaliteten i de kommunala kärn-<br>verksamheterna bör, utöver fastställd statsbudget,<br>4 000 miljoner kronor tillföras kommuner och lands-<br>ting. Av 1997 års tillskott bör 3 800 miljoner kronor<br></p>
<p>tillföras det generella statsbidraget, varav 2 660 mil-<br>joner kronor till kommunerna och 1 140 miljoner<br>kronor till landstingen. Resterande 200 miljoner<br>kronor bör förstärka anslaget Bidrag till särskilda<br>insatser i vissa kommuner och landsting.</p>
<p>Det ökade generella bidraget till landstingen skall<br>fördelas enligt nuvarande regler med ett enhetligt<br>belopp per invånare. Av det ökade generella bidraget<br>till kommunerna skall 1 330 miljoner kronor förde-<br>las enligt nuvarande regler. De resterande 1 330<br>miljoner kronorna skall fördelas utifrån de olika ål-<br>dersgrupper som omfattas av grundskola, gymnasie-<br>skola och äldreomsorg. I kommunerna är det främst<br>skolan och äldreomsorgen som kommer att få känna<br>av ett ökat tryck de närmaste åren till följd av en ök-<br>ning av de åldersgrupper som omfattas av dessa<br>verksamheter. Det är också dessa verksamheter som<br>på grund av sin omfattning fått vidkännas bespa-<br>ringar de senaste åren. Regeringen gör bedömningen<br>att det övergångsvis behövs en förstärkning riktad<br>mot just dessa verksamheter. Ett åldersbaserat bidrag<br>kan förbättra förutsättningarna för kommuner med<br>många ungdomar och äldre att bättre kunna upp-<br>fylla målen för de aktuella verksamheterna. Utifrån<br>respektive verksamhets relativa vikt mätt som andel<br>av nettokostnaderna bör bidraget fördelas efter an-<br>talet invånare i åldersgrupperna 7-15 år, 16-18 år,<br>65-74 år, 75-84 år samt 85 år och äldre i respektive<br>kommun. Vad som nu sagts föranleder en ändring i<br>lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till<br>kommuner och landsting.</p>
<p>A 2. Bidrag till särskilda insatser i vissa<br>kommuner och landsting.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på<br>400 000 000 kronor.</p>
<p>För att skapa möjligheter att i rekonstruktivt syfte<br>bistå kommuner och landsting som har en särskilt<br>svår ekonomisk situation avsattes år 1996 400 mil-<br>joner kronor till ett särskilt anslag.</p>
<p>Även för år 1997 avsattes 400 miljoner kronor till<br>detta ändamål. Utbetalningarna från anslaget har<br>bl.a. avsett insatser i kommuner med en stor andel<br>flyktingar samt stöd till vissa enskilda kommuner (se<br>avsnitt 8). För budgetåret 1997 kvarstår 144 miljo-<br>ner kronor till regeringens förfogande.</p>
<p>I dagsläget finns det kommuner och landsting som<br>på grund av speciella omständigheter kan hamna i en<br>särskilt svår ekonomisk situation. Regeringen gör<br>därför bedömningen att anslaget Bidrag till särskilda<br>insatser i vissa kommuner och landsting bör ökas<br>med 200 000 000 kronor för år 1997.</p>
<p>182</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>A 4. Bidrag till Rådet för kommunal<br>redovisning.</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande år.</p>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>För budgetåret 1997 anvisas ett nytt anslag på<br>500 000 kronor för bidrag till Rådet för kommu-<br>nal redovisning.</p>
<p>I propositionen Den kommunala redovisningen<br>(prop. 1996/97:52) föreslås att ett oberoende organ<br>för redovisningsfrågor tillskapas. Inrikesdepartemen-<br>tet har för statens räkning tillsammans med Svenska<br>Kommunförbundet och Landstingsförbundet utarbe-<br>tat förslag till avtal och stadgar för bildande av en<br>ideell förening mellan dessa tre parter. Förslaget in-<br>nebär att den ideella föreningen skall kunna bildas<br>vid en konstituerande föreningsstämma senast den 1<br>juli 1997. Den ideella föreningen benämns Rådet för<br>kommunal redovisning.</p>
<p>Huvuduppgiften för rådet är att främja och ut-<br>veckla god redovisningssed i enlighet med den före-<br>slagna lagen om kommunal redovisning (prop.<br>1996/97:52).</p>
<p>Parterna skall enligt avtalet stödja föreningens<br>verksamhet ekonomiskt med vardera 500 000 kro-<br>nor för år 1997 och vardera 700 000 kronor för vart<br>och ett av åren 1998-2001. Beslut om bidragsbelop-<br>pen fattas för ett år i taget av respektive part, vilket<br>för statens del måste föregås av riksdagens beslut om<br>anslag.</p>
<p>Finansieringen för år 1997 föreslås ske genom att<br>500 000 kronor från den ingående reservationen om</p>
<p>401,4 miljoner kronor på anslaget för särskilda in-<br>satser i vissa kommuner och landsting (A2) används<br>för detta ändamål.</p>
<h3>6.23 Utgiftsområde 27<br>Avgiften till Europeiska<br>gemenskapen</h3>
<p>A. Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten</p>
<p>A 4. Avgift baserad på</p>
<p>bruttonationalinkomsten</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 8 510 000 000<br>kronor.</p>
<p>Anslaget avser den del av avgiften till EU:s budget<br>som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI).<br>Denna del av avgiften anpassas till EU-budgetens be-<br>räknade finansieringsbehov sedan övriga avgiftsslag<br>prognostiserats.</p>
<p>Till följd av beslut inom EU beräknas den svenska<br>avgiften baserad på BNI bli 472 miljoner kronor läg-<br>re än vad Europeiska kommissionen beräknade i sitt<br>budgetförslag. Regeringen föreslår med anledning av<br>detta att anslaget och ramen för utgiftsområdet<br>minskas med samma belopp. Nytt anslagsbelopp blir<br>därmed 8 038 000 000 kronor</p>
<p>183</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h3>Bilaga</h3>
<p>FÖRDELNING AV BOSTADSBIDRAG TILL FÖLJD AV FÖRESLAGNA REGELÄNDRINGAR</p>
<p>DIAGRAM 6.1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-21.png" style="width:172pt;height:128pt;"/>
<p>DIAGRAM 6.3</p>
<p>H-region</p>
<p>Kr/månad</p>
<p>250 |----------</p>
<p>200 r</p>
<p>150 k</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-22.png" style="width:169pt;height:66pt;"/>
<p>DIAGRAM 6.2</p>
<p>Familjetyp</p>
<p>Kr/månad</p>
<p>250 .----</p>
<p>200</p>
<p>DIAGRAM 6.4</p>
<p>Boendeform</p>
<p>Kr/månad</p>
<p>250 |---</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-23.png" style="width:171pt;height:60pt;"/>
<p>E0 E1 E2+ G/SO G/S1 G/S2 G/S3+</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-24.png" style="width:170pt;height:94pt;"/>
<p>184</p>
<p>Vissa skattefrågor</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h2>7 Vissa skattefrågor</h2>
<h3>7.1 Inledning</h3>
<p>Regeringen presenterar i detta kapitel ett antal för-<br>slag på skatteområdet och därutöver aviseras flera<br>kommande förslag, där huvuddelen kommer att pre-<br>ciseras i höst och då framför allt i anslutning till<br>budgetpropositionen för år 1998. Inledningsvis re-<br>dovisas vissa allmänna överväganden. En första<br>grupp förslag rör energibeskattningen och en andra<br>grupp gäller beskattningen av småföretag. Därutöver<br>presenteras förslag som bl.a. rör fastighetsskattens<br>nivå för år 1998. Avslutningsvis redovisas de finansi-<br>ella konsekvenserna av de olika åtgärderna.</p>
<h3>7.2 Allmänna överväganden</h3>
<p>Regeringen har sedan hösten 1994 föreslagit ett stort<br>antal åtgärder på skatteområdet. I en första fas<br>handlade det om att inom ramen för det successivt<br>preciserade saneringsprogrammet förstärka de of-<br>fentliga finanserna. Sveriges medlemskap i EU moti-<br>verade också särskilda inkomstförstärkningar. Ge-<br>nom de olika åtgärderna återställdes också den<br>avvägning som gjordes i 1990-91 års skattereform<br>mellan å ena sidan önskemålen att åstadkomma en<br>samhällsekonomiskt effektiv beskattning och å andra<br>sidan angelägna fördelningspolitiska mål.</p>
<p>Skattepolitiken har också bidragit till finansiering-<br>en av den breda satsning på utbildningsområdet som<br>presenterades i förra årets ekonomiska vårproposi-<br>tion. Senare, i anslutning till den s.k. sysselsättnings-<br>propositionen, föreslogs och aviserades ytterligare<br>åtgärder. Inriktningen var dels att skapa bättre skat-<br>temässiga förutsättningar för expansionen av små<br>och medelstora företag, dels att stimulera ekonomin i<br>andra avseenden.</p>
<p>Under senare år har frågan om skatteväxling<br>kommit att diskuteras såväl i Sverige som inom EU.<br>Bakgrunden ges av det allvarliga läget på arbets-<br>marknaden med en hög arbetslöshet och av ökade<br></p>
<p>insikter om behovet av att dämpa negativa miljöef-<br>fekter i olika avseenden. Under vissa förutsättningar<br>skulle en kombination av sänkta skatter på arbete<br>och höjda skatter på miljöskadlig ekonomisk verk-<br>samhet kunna bidra till såväl ett förbättrat syssel-<br>sättningsläge som till en bättre miljö. Skatteväxlings-<br>kommittén presenterade i början av året i sitt<br>slutbetänkande en grundlig analys av dessa frågor.<br>Av betänkandet, som nu remissbehandlas, framgår<br>att möjligheterna att förstärka miljörelateringen av<br>det svenska skattesystemet i hög grad är beroende av<br>i vilken takt olika förändringar görs och vad som<br>händer i vår omvärld. Sverige verkar inom EU för<br>sådana förändringar i beskattningen som skulle öka<br>möjligheterna till globalt effektiva åtgärder. Därige-<br>nom förbättras förutsättningarna för ytterligare åt-<br>gärder i Sverige. I den löpande bedömningen av ut-<br>rymmet för åtgärder är det nödvändigt att beakta de<br>samlade effekterna på sysselsättning, välfärd och<br>miljö.</p>
<p>Skatteväxlingskommittén rekommenderade att en<br>successiv skatteväxling genomförs. Regeringen avser<br>att senare för riksdagen redovisa sin bedömning av<br>frågan och också presentera olika förslag. Under det<br>närmaste året kommer ett förslag om avfallsskatt att<br>lämnas till riksdagen.</p>
<p>Skatteväxlingskommittén har också presenterat en<br>skiss till ett reformerat energiskattesystem, som inne-<br>bär en större grad av enhetlighet och likformighet<br>och där också möjligheterna att infoga olika miljö-<br>komponenter i beskattningen förbättras. Inom rege-<br>ringskansliet kommer inom kort ett arbete att på-<br>börjas med att precisera och ytterligare analysera den<br>presenterade skissen, bl.a. mot bakgrund av de be-<br>dömningar som redovisats i den nyligen överlämna-<br>de energipolitiska propositionen.</p>
<p>Skatterna som ekonomiska styrmedel i miljö- och<br>trafikpolitiken behandlas för närvarande också av<br>den utredning som analyserar vägtrafikens samlade<br>beskattning. En central fråga handlar bl.a. om den<br>lämpliga avvägningen mellan skatter på försäljning<br>och innehav av fordon och skatter på olika drivme-<br>del. Utredningen skall bl.a. också beakta det arbete</p>
<p>187</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>som nyligen slutförts av Kommunikationskommit-<br>tén.</p>
<p>Översynen av energibeskattningen och det arbete<br>som utförs av utredningen om vägtrafikens samlade<br>beskattning avses resultera i förslag till riksdagen<br>under år 1998 med sikte på ikraftträdande den 1 ja-<br>nuari 1999.</p>
<p>Skatter och avgifter har en central roll i sysselsätt-<br>ningspolitiken. Det handlar bl.a. om att trygga goda<br>skattemässiga villkor för investeringar i Sverige, som<br>av tradition haft och fortfarande har internationellt<br>sett konkurrenskraftiga företagsskatteregler. De skat-<br>temässiga villkoren för småföretagen har också för-<br>bättrats under senare år. Ett arbete med att försöka<br>förenkla skattereglerna för de allra minsta företagen<br>pågår.</p>
<p>Skatternas roll i sysselsättningspolitiken handlar i<br>första hand om utformningen av skatterna på arbete.<br>Tjänstebeskattningsutredningen har nyligen presen-<br>terat olika förslag som syftar till att förbättra villko-<br>ren för tjänstesektorns expansion och därmed för<br>sysselsättningen. Förslagen innebär bl.a. att socialav-<br>gifterna tas bort för visst slag av tjänsteproduktion<br>med inriktning på sådana tjänster där individerna<br>själva har möjlighet att utföra arbetet. Åtgärderna<br>skulle också kunna bidra till att begränsa omfatt-<br>ningen av svarta marknader. I den fortsatta bered-<br>ningen av de just remitterade förslagen kommer bl.a.<br>en avvägning göras mellan å ena sidan önskemålen<br>att få till stånd en samhällsekonomiskt effektivare<br>beskattning, ökad sysselsättning och mindre svartar-<br>bete, å andra sidan önskemålen om att bibehålla<br>enkla och robusta system på skatte- och avgiftsom-<br>rådet. Vid ett slutligt ställningstagande är det också<br>nödvändigt att väga in hur eventuella åtgärder skall<br>finansieras. Eventuella åtgärders effekter på inkomst-<br>fördelningen och på jämställdheten mellan män och<br>kvinnor måste också beaktas.</p>
<p>Såväl ur fördelningssynpunkt som vad gäller inci-<br>tamenten för arbete, utbildning och sysselsättning är<br>utformningen av inkomstskatten på förvärvsinkoms-<br>ter av central betydelse. Inkomstskatten reformera-<br>des på ett genomgripande sätt genom 1990-91 års<br>skattereform. Genom basbreddningar av olika slag<br>förbättrades den horisontella rättvisan mellan indivi-<br>der med likvärdiga inkomster, åtgärder som också<br>bidrog till att balansera effekterna av den minskade<br>formella progressiviteten i skatteskalan. Regeringen<br>kommer i anslutning till budgetpropositionen att re-<br>dovisa sin bedömning av skattereformen. Vid en<br>fortsatt tillfredsställande utveckling av de offentliga<br>finanserna blir det för tiden efter 1998 aktuellt att<br>överväga inkomstskattelättnader för låg- och me-<br>delinkomsttagare som en av flera tänkbara åtgärder<br>med fördelningspolitisk inriktning. Sådana inkomst-<br>skatteåtgärder kan också ses i ljuset av behovet av<br>förstärkta incitament för förvärvsarbete och kan<br>också ge positiva effekter på lönebildningen.</p>
<p>Skatterna har en central budgetpolitisk dimension.<br>Utöver det självklara syftet att finansiera offentliga<br>utgifter finns också en annan koppling till budgetens<br>utgiftssida. I ett betydande antal fall innehåller skat-<br>tesystemet indirekta stöd till olika sektorer och grup-<br>per i samhället, som är att jämföra med utgifter på<br>budgetens utgiftssida. I förra årets ekonomiska vår-<br>proposition presenterade regeringen för första gång-<br>en en redovisning av s.k. skatteawikelser, som be-<br>skriver de stöd och i vissa fall de sanktioner, som<br>riktas mot olika grupper. En förnyad redovisning<br>lämnas som en bilaga till denna proposition. Redo-<br>visningen möjliggör en jämförelse mellan budgetens<br>inkomst- och utgiftssida. En löpande och öppen re-<br>dovisning av var för sig välmotiverade avvikelser i<br>skattesystemet möjliggör också en kontinuerlig<br>prövning av samma slag som den som görs för stöd<br>på budgetens utgiftssida.</p>
<p>Ärendet och dess beredning</p>
<p>Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckning<br>i avsnitt 2 Förslag till riksdagsbeslut.</p>
<p>Vid beredningen av lagförslagen har synpunkter<br>inhämtats från Riksskatteverket. I fråga om förslaget<br>till ändring i lagen om arvsskatt och gåvoskatt har<br>också kontakter rörande förslagets utformning hafts<br>med Kammarkollegiet och Svenska Bankföreningen.</p>
<p>Lagförslagen är i allt väsentligt av sådan beskaf-<br>fenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.<br>Förslaget till ändring i lagen om arvsskatt och gå-<br>voskatt, som avser beskattningen av gåva i form av<br>insättning på barns konto av förälder som är för-<br>myndare, är dock av sådan karaktär att Lagrådets<br>yttrande normalt borde inhämtas. En lagråds-<br>granskning i denna del skulle emellertid innebära att<br>ett förslag inte skulle kunna lämnas i sådan tid att<br>det vore möjligt att åstadkomma en avslutad riks-<br>dagsbehandling under våren. Det är av synnerlig vikt<br>att klarlägga i vilken omfattning gåvobeskattning<br>skall ske i aktuella fall. Med hänsyn till att Lagrådets<br>hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behand-<br>ling bör därför Lagrådets yttrande inte inhämtas.</p>
<h3>7.3 Energirelaterade frågor</h3>
<h4>7.3.1 Energibeskattning</h4>
<p>Regeringens förslag: Fastighetsskatten på markvär-<br>det av vattenkraftverk sänks med 1,21 procentenhe-<br>ter. Energiskatten på elektrisk kraft höjs med 1,4 öre<br>per kWh den 1 januari 1998.</p>
<p>För att finansiera det försenade ikraftträdandet av<br>fördubblingen av koldioxidskatten för industrin och<br>växthusnäringen höjs de generella koldioxidskatte-<br>satserna med 0,7 % den 1 juli 1997.</p>
<p>188</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I propositionen<br>1996/97:1 föreslogs att det andra steget av tidigare<br>beslutade höjningar av produktionsskatterna på elek-<br>trisk kraft skulle återtas och ersättas av höjda ener-<br>giskatter på elektrisk kraft och fossila bränslen. Sam-<br>tidigt föreslogs att vattenkraftsskatten skulle ersättas<br>med en fastighetsskatt baserad på markvärdet. Riks-<br>dagen har beslutat i enlighet med propositionen (bet.<br>1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53, SFS 1996:1173 och<br>1220-1222).</p>
<p>Orsaken var den kritik som hade riktats mot pro-<br>duktionsskattehöjningarna och effekterna av dem på<br>de konkurrensutsatta företagen inom den elintensiva<br>industrin.</p>
<p>Trots den avreglerade elmarknaden säljs fortfa-<br>rande större delen av elen i enlighet med avtal som<br>har ingåtts före reformen. Överföringskapaciteten<br>mellan länderna är begränsad. Elproducenterna kan<br>därför övervältra skattehöjningar på konsumenterna<br>genom att höja elpriserna.</p>
<p>I takt med en fortsatt integrering av den svenska<br>och nordiska elmarknaden torde företagens möjlig-<br>heter till prisövervältring minska. I väntan på att el-<br>marknaden skall fungera fullt ut är det lämpligt att<br>nu ta ytterligare ett steg i omvandlingen från produk-<br>tionsskatten på elektrisk kraft till den nuvarande<br>konsumtionsskatten på el. Fastighetsskatten på<br>markvärdet av vattenkraftverk sänks därför. Efter-<br>som ingen energiskatt tas ut på el som förbrukas vid<br>tillverkningsprocessen i industriell verksamhet inne-<br>bär denna åtgärd att kostnaderna dämpas för den<br>elintensiva industrin.</p>
<p>Det är lämpligt att fastighetsskatten på vatten-<br>kraft sänks med 50 % av den nivå som fastställdes<br>hösten 1996 vid omvandlingen av den tidigare pro-<br>duktionsskatten till fastighetsskatt. Vid fastställandet<br>av den nya skattesatsen bör beaktas att den nuva-<br>rande skattenivån, 3,42 % fastställdes, utan att hän-<br>syn togs till den skatt (0,5 %) som redan då utgick<br>på markvärdet. Vid bestämmandet av den nya skat-<br>tesatsen, 2,21 %, har detta korrigerats. Samtidigt<br>bör energiskattesatsen på el höjas med 1,4 öre per<br>kWh för att kompensera det skattebortfall som upp-<br>står vid sänkningen av produktionsskatten på vat-<br>tenkraft.</p>
<p>Vid årsskiftet sänktes den genomsnittliga avgiften<br>till kärnavfallsfonden med 0,8 öre per kWh samtidigt<br>som företagens garantiåtaganden utökades. Åtgär-<br>den innebar en sänkning av kostnaderna för kärn-<br>kraftsproducenterna motsvarande ca 0,4 öre per<br>kWh netto. Sänkningen av kärnbränsleavgiften och<br>av vattenkraftsskatten skapar förutsättningar för<br>sänkta elpriser för elintensiv industri. Regeringen<br>förutsätter att de elproducenter som tidigare höjt si-<br>na priser med hänvisning till de höjda produktions-<br>skatterna nu kommer att sänka priserna i motsva-<br>rande grad som kärnbränsleavgift och vattenkrafts-<br>skatt sänks. Det helstatliga Vattenfall AB har en<br>stark ställning på elmarknaden. Därmed finns goda</p>
<p>förutsättningar för att skattesänkningen skall slå ige-<br>nom i marknadspriserna.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma till frågan om<br>nivån på och utformningen av produktionsskatten<br>på el på längre sikt. Regeringen kommer därvid att<br>överväga om det är möjligt och ändamålsenligt att<br>ersätta skatten på kämkraftsproducerad el med en<br>fast skatt som är oberoende av produktionsnivån i<br>likhet med vad som gäller för beskattning av el från<br>vattenkraftverk</p>
<p>Företag med industriell tillverkning är idag befria-<br>de från konsumtionsskatt på el. Till följd av denna<br>gränsdragning kan snedvridningsproblem uppkom-<br>ma i förhållande till företag inom andra näringsgre-<br>nar. I den kommande översynen av elbeskattningen<br>kommer dessa problem att analyseras.</p>
<p>Regeringen har i proposition 1996/97:29 föresla-<br>git att koldioxidskattesatsen skulle fördubblas för<br>industrin och växthusnäringen från den 1 januari<br>1997. De nödvändiga EU-beskeden för att kunna<br>besluta om de skattelättnader som krävs för energiin-<br>tensiv industri vid en koldioxidskattefördubbling har<br>numera erhållits. Förslaget kan således träda ikraft<br>den 1 juli 1997. Det försenade ikraftträdandet be-<br>räknas medföra en budgetförsvagning med 190 mil-<br>joner kr för den offentliga sektorn under 1997. För<br>att finansiera skattebortfallet föreslås att de generella<br>koldioxidskattesatserna varaktigt höjs med 0,7 %.<br>De koldioxidskattesatser som gäller för år 1997 fast-<br>ställdes genom den indexeringsförordning som ut-<br>färdades hösten 1996 (SFS 1996:1177). De nu före-<br>slagna höjningarna sker utifrån den koldioxid-<br>skattenivå per kg bränsle som utgjorde grunden för<br>de indexerade koldioxidskattebeloppen. Höjning av<br>koldioxidskatten får direkt effekt på samtliga sekto-<br>rer i samhället, dvs såväl hushålls- och transportsek-<br>torerna som industrin. Den koldioxidskatt som tas ut<br>på bränslen som förbrukas vid industriell verksamhet<br>eller vid yrkesmässig växthusodling kommer enligt<br>förslaget i prop. 1996/97:29 i normalfallet att uppgå<br>till 50 % av den generella nivån.</p>
<p>Av praktiska skäl bör varken energiskatten på el<br>eller koldioxidskatten räknas om med hänsyn till<br>förändringar av konsumentprisindex förrän vid skat-<br>teuttaget för år 1999.</p>
<p>Ändringen i 3 § femte stycket lagen (1984:1052)<br>om statlig fastighetsskatt innebär en rättelse av ett<br>skrivfel som uppkom i samband med ändringar i pa-<br>ragrafen när vattenkraftsskatten ersattes av en fas-<br>tighetsskatt baserad på markvärdet (prop.<br>1996/97:1).</p>
<p>189</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>7.3.2 Direktavdrag för investeringar i nya<br>värme- och kraftproduktions-<br>anläggningar</p>
<p>För att underlätta omställningen till användande av<br>förnybara energikällor bör ett tidsbegränsat direkt-<br>avdrag införas vid inkomsttaxeringen. Ett förslag<br>skall under våren tas fram inom regeringskansliet.<br>Sedan godkännande inhämtats från EG-kommis-<br>sionen enligt statsstödsreglerna i Romfördraget<br>(artiklarna 92-94) avser regeringen att snarast åter-<br>komma till riksdagen med förslag.</p>
<p>Direktavdraget skall gälla för investeringar i an-<br>läggningar för värme- och kraftvärmeproduktion<br>som använder förnybara energikällor samt för inves-<br>teringar i distributionsnät från sådana anläggningar.<br>Produktionsanläggningarna skall använda förnybara<br>energislag såsom biobränslen och framsorterade av-<br>fallsfraktioner. Direktavdraget, som skall vara tids-<br>begränsat, bör gälla för investeringar som utförs un-<br>der perioden juli 1997 - december 1998.</p>
<p>Ett system med direktavdrag innebär att företaget<br>redan vid anskaffningstillfället får avdrag för framti-<br>da värdeminskning. Underlaget för avskrivning-<br>ar/värdeminskning minskas i gengäld med ett belopp<br>som motsvarar direktavdraget. Direktavdrag innebär<br>alltså ingen definitiv skattelättnad utan möjliggör<br>upptagande av en skattekredit som sedan amorteras i<br>form av uteblivna värdeminskningavdrag.</p>
<p>Direktavdraget bör gälla för en viss del av hela in-<br>vesteringen oavsett om den är hänförlig till byggnad,<br>inventarier eller markanläggning. Systemet bör sam-<br>ordnas med gällande bidragssystem så att bidrag och<br>avdrag inte medges för samma utgift.</p>
<p>Direktavdraget skall tillämpas första gången vid<br>1999 års taxering. Företag som taxeras för andra<br>halvåret 1997 vid 1998 års taxering får vid den taxe-<br>ringen tillämpa vanliga avskrivningsregler. Vid 1999<br>års taxering får företaget yrka direktavdrag mot oav-<br>skrivet belopp.</p>
<h3>7.4 Småföretagsåtgärder</h3>
<h4>7.4.1 Lättnader i beskattningen för ägare i<br>små och medelstora företag</h4>
<p>Regeringens förslag: Löneunderlaget höjs från 70 till<br>100 %. Därutöver sker vissa mindre justeringar i de<br>regler som gäller för fåmansföretagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen antog hös-<br>ten 1996 ett förslag om lättnad i ägarbeskattningen i<br>små och medelstora företag (prop. 1996/97:45,</p>
<p>bet,1996/97:SkU13, rskr. 1996/97:133, SFS 1996:<br>1611).</p>
<p>Bestämmelserna innebär att viss del av avkast-<br>ningen på aktier i onoterade svenska och utländska<br>företag undantas från beskattning hos aktieägaren.<br>Reglerna för beräkning av det enkelbeskattade ut-<br>rymmet har utformats på samma sätt som de sär-<br>skilda reglerna för beskattning av aktiva delägare i<br>fåmansföretag i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt, SIL, de s.k. 3:12-reglerna. Från<br>skatteplikt undantas således utdelning inom ett lätt-<br>nadsutrymme. Detta lättnadsutrymme beräknas ge-<br>nom att en räntesats multipliceras med ett underlag<br>som utgörs av summan av anskaffningskostnaden<br>för aktierna och viss del av de löner som har utbeta-<br>lats i företaget. Räntesatsen är 65 % av statslånerän-<br>tan vid utgången av november månad året före be-<br>skattningsåret. Lättnadsutrymme som inte utnyttjas<br>för skattefri utdelning ett visst år får sparas till ett<br>senare år. Ett sparat utrymme kan också utnyttjas av<br>aktieägaren vid reavinstbeskattningen. Den del av<br>reavinsten som motsvarar det sparade utrymmet un-<br>dantas då från beskattning.</p>
<p>Underlag för beräkning av lättnadsutrymmet ut-<br>görs således av summan av anskaffningskostnaden<br>för aktien och löneunderlaget. Löneunderlaget be-<br>räknas på grundval av de löner som har betalats ut i<br>företaget. Närmare bestämt utgörs underlaget av<br>70 % av utbetalade löner till den del de överstiger 10<br>basbelopp, fördelat per aktie i bolaget. För aktier<br>som har anskaffats före år 1990 får anskaffnings-<br>kostnaden för aktien räknas upp med index, dock<br>tidigast fr.o.m. år 1970, fram till år 1990. För aktier<br>som har anskaffats före ingången av år 1992 finns<br>möjlighet att i stället för den faktiska anskaff-<br>ningskostnaden utgå från kapitalunderlaget i företa-<br>get. Värdet baseras då på skillnaden mellan tillgång-<br>ar och skulder i företaget vid utgången av det be-<br>skattningsår som har taxerats år 1993. Tillgångar<br>och skulder skall värderas enligt bestämmelserna i<br>lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget<br>vid beskattning av ägare i fåmansföretag.</p>
<p>Regeringen anser att det finns skäl att ytterligare<br>öka lönesummeregelns betydelse vid beräkning av<br>såväl det enkelbeskattade utrymmet som det kapital-<br>beskattade utrymmet enligt 3:12-reglerna. Den skat-<br>telättnad som tillkommer ägarna genom denna löne-<br>kostnadsanknutna åtgärd kan även få gynnsamma<br>sysselsättningseffekter. Genom att lättnaden knyts<br>till löneunderlaget och inte till kapitalunderlaget<br>uppkommer inte heller några ökade risker för skat-<br>tearbitrage.</p>
<p>Regeringen anser att löneunderlaget bör höjas<br>från 70 % till 100 %. Förslaget föranleder en änd-<br>ring i 3 §12 d mom. SIL. Den ändrade bestämmelsen<br>får tillämpas fr.o.m. 1998 års taxering. Det innebär<br>att för utdelning som lämnas under år 1997 får det<br>enkelbeskattade utrymmet resp, det kapitalbeskatta-</p>
<p>190</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>de utrymmet enligt 3:12-reglema beräknas med ut-<br>gångspunkt i det höjda löneunderlaget.</p>
<p>Övriga ändringar</p>
<p>Reglerna i 3:12-systemet tillämpas på kvalificerade<br>aktier. I 3 § 12 a mom. SIL anges under vilka förut-<br>sättningar en aktie skall anses kvalificerad. Det är<br>fallet om den skattskyldige eller någon honom när-<br>stående i betydande omfattning har varit verksam i<br>företaget under beskattningsåret eller något av de<br>fem föregående beskattningsåren. En aktie anses<br>även kvalificerad när aktieägaren äger aktier i ett fö-<br>retag som i sin tur - direkt eller indirekt - äger aktier<br>i ett annat fåmansföretag i vilket aktieägaren eller<br>någon denne närstående är verksam i betydande om-<br>fattning. Denna verksamhet kan ha utövats under<br>beskattningsåret eller under något av de fem närmast<br>föregående beskattningsåren. Syftet med bestämmel-<br>sen är att fånga in de situationer då verksamheten<br>inte bedrivs i det företag i vilket aktieägaren direkt<br>äger aktier. Lagtexten har emellertid fått en utform-<br>ning som torde innebära att, om aktierna i ett dot-<br>terbolag i vilket aktieägaren varit verksam säljs och<br>någon verksamhet inte bedrivits i moderbolaget,<br>kommer regelsystemet i 3 § 12 mom. SIL inte att va-<br>ra tillämpligt. På samma sätt som i övriga bestäm-<br>melser bör i detta fall finnas en karenstid på 5 år. Re-<br>geringen föreslår en ändring så att denna innebörd<br>klargörs i 3 § 12 a mom. SIL. Vidare föreslås en re-<br>daktionell ändring i 3 § 12 mom. SIL.</p>
<p>Definitionen av vad som avses med ett fåmansfö-<br>retag finns i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL.<br>Enligt åttonde stycket a i anvisningspunkten anses ett<br>fåmansföretag föreligga om en fysisk person eller ett<br>fåtal fysiska personer äger så många aktier eller an-<br>delar i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening att<br>dessa personer har mer än hälften av rösterna för ak-<br>tierna eller andelarna i företaget. En subsidiär defini-<br>tion finns i nämnda anvisningspunkt åttonde styck-<br>et b. Av den framgår att med fåmansföretag avses ett<br>aktiebolag eller en ekonomisk förening vars verk-<br>samhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som är<br>oberoende av varandra om en person har den reella<br>bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och<br>självständigt kan förfoga över dess resultat.</p>
<p>Av nionde stycket i anvisningspunkten framgår<br>att ett aktiebolag vars aktier är noterade vid en<br>svensk börs inte räknas som fåmansföretag. Motsva-<br>rande bör även gälla om företaget är noterat på en<br>utländsk börs. Regeringen föreslår därför en ändring<br>med denna innebörd.</p>
<p>Samtidigt med förslaget om en lättnad i beskatt-<br>ningen av ägare i små och medelstora företag inför-<br>des en möjlighet att kvitta förlust på onoterade aktier<br>mot vinst på onoterade aktier. Bestämmelsen finns i<br>27 § 5 mom. SIL och avser såväl onoterade svenska<br>som utländska aktier. Bestämmelsen har emellertid<br>lagtekniskt utformats så att det kan ifrågasättas om<br>förlust på onoterad svensk aktie får kvittas endast</p>
<p>mot vinst på onoterad svensk aktie och inte mot<br>vinst på onoterad utländsk aktie. På motsvarande<br>sätt kan ifrågasättas om en förlust på en onoterad<br>utländsk aktie endast får kvittas mot en vinst på en<br>sådan aktie. Det är emellertid inte avsikten. Rege-<br>ringen anser att ett förtydligande bör göras i denna<br>del.</p>
<h4>7.4.2 Positiv räntefördelning</h4>
<p>Regeringens förslag: Räntesatsen för positiv ränte-<br>fördelning höjs med två procentenheter.</p>
<p>Skälen för regeringsens förslag: Genom lagstiftning<br>hösten 1993 (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:<br>SkU15, rskr. 1993/94:108, SFS 1993:1536) infördes<br>regler om räntefördelning vid beskattning av enskil-<br>da näringsidkare och fysiska personer som äger an-<br>del i handelsbolag. Positiv räntefördelning innebär<br>att avdrag medges vid beräkning av inkomst av nä-<br>ringsverksamhet för en schablonmässigt beräknad<br>avkastning på eget kapital i verksamheten. Räntesat-<br>sen vid positiv räntefördelning uppgår till statslåne-<br>räntan ökad med tre procentenheter (prop. 1993/94:<br>234, bet. 1993/94:SkU25, rskr. 1993/94:443, SFS<br>1994:784). Motsvarande belopp tas i stället upp som<br>intäkt av kapital. Avkastning på eget kapital som<br>investeras i verksamheten skall beskattas i kapital.<br>Reglerna syftar till att enskilda näringsidkare skall<br>beskattas för avkastning på ett sätt som är likvärdigt<br>med vad som gäller för ägare av enmansaktiebolag.<br>Reglerna om räntefördelning har justerats senast ge-<br>nom lagstiftning hösten 1996 (prop. 1996/97:12,<br>bet. 1996/97:SkU7, rskr. 1996/97:70, SFS 1996:<br>1400).</p>
<p>Regeringen föreslår i föregående avsnitt att löne-<br>underlaget för fåmansföretagen höjs från 70 till<br>100 % av lönesumman. En motsvarande lättnad i<br>beskattningen bör införas för enskilda näringsidkare<br>och handelsbolagsdelägare. Att komplettera ränte-<br>fördelningsreglema med en lönesummeregel skulle<br>medföra ett allför komplicerat inslag i lagstiftningen<br>för enskilda näringsidkare och fysiska personer som<br>äger andel i ett handelsbolag. Regeringen bedömer<br>att en lämpligare åtgärd för enskilda näringsidkare<br>och handelsbolagsdelägare är att höja räntesatsen för<br>positiv räntefördelning med två procentenheter. Rän-<br>tesatsen vid positiv räntefördelning föreslås sålunda<br>uppgå till statslåneräntan ökad med fem procent-<br>enheter.</p>
<p>Förslaget föranleder en ändring av 3 § lagen<br>(1993:1536) om räntefördelning vid beskattning.</p>
<p>191</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h4>7.4.3 Nedsättning av arbetsgivaravgifter</h4>
<p>Regeringens förslag: Arbetsgivare får vid beräkning<br>av arbetsgivaravgifter varje månad göra ett särskilt<br>avdrag med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst<br>med 3 550 kronor.</p>
<p>En företagare som redovisar såväl egenavgifter<br>som arbetsgivaravgifter får inte medges högre avdrag<br>från egenavgiftema än att det sammanlagda avdra-<br>get från egenavgifterna och arbetsgivaravgifterna<br>uppgår till 42 600 kronor per år. Vissa konsekvens-<br>ändringar görs i reglerna för delägare i handelsbolag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I den s.k. sysselsätt-<br>ningspropositionen aviserade regeringen ett förslag<br>om nedsättning av socialavgifter. Förslaget precise-<br>rades i en senare proposition och riksdagen antog<br>förslaget hösten 1996 (prop. 1996/97:21, bet.<br>1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53, SFS 1996:1218).<br>Gällande regler innebär i korthet följande.</p>
<p>En arbetsgivare får vid beräkningen av arbetsgi-<br>varavgifter varje månad göra ett särskilt avdrag med<br>5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 2 500<br>kronor. För en arbetsgivare med en månatlig löne-<br>summa på minst 50 000 kronor innebär detta ett<br>högsta årligt avdrag med 30 000 kronor per år.</p>
<p>Syftet med gällande regler är att underlätta för<br>små och medelstora företag och därmed förbättra<br>förutsättningarna för nyföretagande och nyanställ-<br>ningar. I samband med att reglerna infördes över-<br>vägde regeringen olika modeller för att begränsa av-<br>dragsrätten för större företag och för företag som<br>ingår i större företagsgrupper med intressegemen-<br>skap i syfte att öka effektiviteten i åtgärden. Nu gäl-<br>lande begränsningsregel har som utgångspunkt det<br>civilrättsliga koncernbegreppet och innebär att om<br>flera företag ingår i en och samma koncern skall de<br>vid tillämpningen av avdragsregeln anses som en ar-<br>betsgivare.</p>
<p>I syfte att stimulera egenföretagande finns en<br>kompletterande regel som medger avdrag vid beräk-<br>ningen av de socialavgifter i form av egenavgifter<br>som betalas av enskilda näringsidkare och sådana<br>delägare i handelsbolag som är fysiska personer. Re-<br>geln innebär att avdrag medges med 5 % av avgifts-<br>underlaget, dock högst med 9 000 kronor per år.<br>Detta motsvarar ett högsta underlag för avgiftsned-<br>sättning på 180 000 kronor.</p>
<p>Egenföretagare har i vissa fall anställd personal,<br>vilket innebär att egenföretagaren förutom egenav-<br>gifter på den egna inkomsten även betalar arbetsgi-<br>varavgifter för den lön och andra förmåner som de<br>anställda erhåller. I detta fall innebär gällande regler<br>att avdraget från egenavgifterna begränsas så att det<br>sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifter och<br>egenavgifter inte överstiger 30 000 kronor per år,<br>dvs. samma beloppsgräns som gäller för aktiebolag.</p>
<p>För handelsbolag gäller vissa begränsningsregler<br>som syftar till att ge neutralitet mellan olika företags-<br>former. Exempelvis är det sammanlagda avdraget<br>från egenavgifter för samtliga delägare i ett handels-<br>bolag maximerat till 30 000 kronor per år. Dess-<br>utom gäller 9 000-kronorstaket för var och en av<br>delägarna. Slutligen gäller samma begränsning som<br>för enskilda näringsidkare i de fall handelsbolaget<br>har anställda och gjort avdrag från arbetsgivaravgif-<br>terna.</p>
<p>Den redan genomförda nedsättningen av arbets-<br>givaravgifterna har förbättrat möjligheterna för ex-<br>pansion och ökad sysselsättning i små och medelsto-<br>ra företag. Nedsättningen har också bidragit till att<br>kompensera för småföretags relativt större fullgö-<br>randekostnader per anställd för hantering av skatter<br>och avgifter än för större företag.</p>
<p>För knappt 200 000 aktiebolag med mindre än 10<br>anställda kan det faktiskt utnyttjade avdragsunder-<br>laget vid gällande regler beräknas uppgå till i genom-<br>snitt 260 000 kronor per företag eller till mindre än<br>hälften av det maximala avdragsunderlaget. Detta<br>indikerar att det maximala avdragsunderlaget på<br>50 000 kronor per månad eller högst 600 000 kro-<br>nor per år inte utgör en begränsning för flertalet av<br>dessa företag. För dessa företag, vars lönesumma<br>understiger 600 000 kronor, har förändringen med-<br>fört att den marginella kostnaden för arbetskraft<br>minskat med knappt 4 %. Med normala antaganden<br>om efterfrågan på arbetskraft torde denna kostnads-<br>sänkning på sikt resultera i en sysselsättningsökning i<br>dessa företag på åtminstone ett par procent.</p>
<p>Den tidigare reformen har kritiserats för att den<br>skulle ge upphov till s.k. dödviktskostnader genom<br>att den inte sänker den marginella lönekostnaden för<br>företag vars lönesumma i utgångsläget överstiger<br>600 000 kronor utan enbart lönekostnaden inom<br>600 000-kronorsramen. I detta sammanhang kan<br>påpekas att den andel av den offentlig-finansiella<br>kostnaden för avgiftsnedsättningen som avser före-<br>tag med mer än 10 anställda endast uppgår till ca 20<br>% av den totala kostnaden. Fyra femtedelar av det<br>totala avdragsbeloppet avser således företag med<br>mindre än 10 anställda. För ca 80 % av dessa före-<br>tag innebär avdraget en lägre marginalkostnad för<br>arbetskraft. Det maximala avdragsunderlaget på<br>600 000 kronor utgör emellertid en begränsning för<br>ett stort antal små företag.</p>
<p>För att ytterligare stimulera nyanställningar med<br>inriktning på små och medelstora företag föreslår<br>regeringen att nuvarande avdragsregler utvidgas. In-<br>för en sådan utvidgning aktualiseras i princip två hu-<br>vudalternativ. Det första innebär att den procentu-<br>ella nedsättningen av socialavgifterna utökas med ett<br>bibehållande av gällande gränser för de underliggan-<br>de avgiftsunderlagen i form av löner till anställda och<br>egna inkomster för egenföretagare och delägare i<br>handelsbolag (dvs. 50 000 kronor per månad i ar-<br>betsgivaravgiftsfallet). Det andra alternativet innebär</p>
<p>192</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>att den procentuella nedsättningen förblir oföränd-<br>rad medan gränserna för de maximalt avdragsgrun-<br>dande underlagen höjs.</p>
<p>För arbetsgivare innebär förslaget följande. Vid<br>beräkningen av arbetsgivaravgifter medges varje<br>månad ett avdrag med 5 % av avgiftsunderlaget,<br>dock högst med 3 550 kronor. För arbetsgivare med<br>en månatlig lönesumma på minst 71 000 kronor,<br>vilket motsvarar 852 000 kronor per år, innebär det-<br>ta ett högsta årligt avdrag med 42 600 kronor. Ut-<br>vidgningen av det maximala avdragsunderlaget kan<br>förväntas stimulera expansion av företag som för<br>närvarande har upp till tio anställda. Det utökade<br>avdragsunderlaget medför att antalet företag för vil-<br>ka marginalkostnaden för arbetskraft sänks ökar. Av<br>det totala antalet företag med mindre än 10 anställ-<br>da ökar andelen vars marginalkostnad sänks från 80<br>till 90 %.</p>
<p>För egenföretagamas avdrag från egenavgifter fö-<br>reslås inga förändringar, då syftet med utvidgningen<br>är att stimulera nyanställningar. Följaktligen gäller<br>även fortsättningsvis att vid beräkningen av egenav-<br>gifter får avdrag göras med 5 % av avgiftsunderla-<br>get, dock högst med 9 000 kronor per år. I konsek-<br>vens med den förändring som föreslås för aktiebolag<br>utvidgas dock den avdragsram som gäller för det<br>sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifter och<br>egenavgifter. Avdragsramen utvidgas från 30 000<br>kronor per år till 42 600 kronor per år. För delägare<br>i handelsbolag föreslås att det maximala samman-<br>lagda avdraget från egenavgifterna för samtliga del-<br>ägare utökas till 42 600 kronor samtidigt som 9 000-<br>kronorstaket skall gälla för var och en av delägarna.<br>Regeländringen innebär att incitamenten att utvidga<br>kretsen delägare i handelsbolaget förstärks. Slutligen<br>föreslås att den sammanlagda avdragsramen för de<br>fall ett handelsbolag med fysiska personer som del-<br>ägare har anställda, och där avdrag medges från så-<br>väl egenavgifter som arbetsgivaravgifter, utvidgas till<br>42 600 kronor per år.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 5 a § och 3<br>kap. 5 a § lagen (1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>nader för ökning av aktiekapitalet och för förvalt-<br>ning av det egna kapitalet blir avdragsgilla. Det-<br>samma kommer att gälla beträffande ekonomiska<br>föreningars medlems- och förlagsinsatser. Regeringen<br>anser slutligen att kostnader i samband med fusion<br>skall få dras av direkt. Förslagen bygger på kapital-<br>förlustutredningens betänkande Kapitalförluster och<br>organisationskostnader vid beskattningen (SOU<br>1995:137).</p>
<h4>7.4.5 Medlemsinlåning till<br>producentföreningar</h4>
<p>Inlåning till en producentförening från medlemmar-<br>na i föreningen skall enligt en dom den 28 januari<br>1997 av Regeringsrätten inte räknas som tillgång i<br>medlemmarnas näringsverksamhet (mål nr 5341-<br>1996). Medlen får alltså bl.a. inte ingå i underlaget<br>för räntefördelning eller i taket för expansionsmedel.<br>Medlemsinlåningen till jord- och skogsbrukets pro-<br>ducentföreningar kan beräknas uppgå till ca 3 mdkr.<br>Enligt regeringens mening bör medlems fordran på<br>en ekonomisk förening få räknas som tillgång vid<br>beräkning av näringsverksamhetens kapital om<br>medlemsskapet betingas av medlemmens närings-<br>verksamhet. Ett lagförslag bereds nu i Finansdepar-<br>tementet och regeringen återkommer senare i vår<br>med förslag till riksdagen. De nya reglerna bör kun-<br>na få gälla med retroaktiv verkan fr.o.m. 1995 års<br>taxering.</p>
<h4>7.4.4 Kapitalförluster och<br>organisationskostnader</h4>
<p>Regeringen anser att det är lämpligt att ompröva det<br>s.k. kapitalförlustbegreppet. I en lagrådsremiss, som<br>överlämnas i början av maj, föreslås att detta be-<br>grepp, som många gånger uppfattas som svårbegrip-<br>ligt av de skattskyldiga, tas bort ur kommunalskat-<br>telagen (1928:370). Regeringen föreslår samtidigt att<br>en särskild regel om rätt till avdrag för förluster av<br>kontanta medel i näringsverksamhet på grund av<br>brott införs. Den föreslagna avdragsrätten omfattar<br>inte mervärdesbeskattningen. Lagrådsremissen kom-<br>mer också att innehålla förslag som innebär att kost-</p>
<h4>7.4.6 Stoppreglerna ses över</h4>
<p>Ett grundläggande drag i regeringens ekonomiska<br>politik är arbetet med att förbättra förutsättningarna<br>för de små och medelstora företagens utveckling.<br>Som exempel från skattepolitikens område kan<br>nämnas den i höstas införda lättnaden i ägarbeskatt-<br>ningen i små och medelstora företag (prop.<br>1996/97:45) och den föreslagna utvidgningen av<br>förmögenhetsskattefriheten för företagskapital (prop.<br>1996/97:117). Det är viktigt att fortsätta på den in-<br>slagna vägen och arbeta för ett ännu bättre före-<br>tagsklimat. Det är framför allt i de små och medel-<br>stora företagen som de nya jobben och förut-<br>sättningarna för tillväxt kan skapas.</p>
<p>Så gott som samtliga små och medelstora företag<br>är fåmansföretag. År 1976 infördes ett särskilt regel-<br>system för sådana företag - de s.k. stoppreglema.<br>Reglerna syftar till att hindra att bolagsformen an-<br>vänds för att undgå beskattning genom vissa trans-<br>aktioner mellan bolaget och dess delägare, såsom<br>överlåtelse av egendom, hyra av lokal m.m. på för<br>delägaren fördelaktiga villkor. Idag framstår denna<br>lagstiftning till stor del som uttryck för ett föråldrat</p>
<p>193</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>synsätt. Lagstiftningen har också ofta kritiserats av<br>företrädare för näringslivet som hävdat att reglerna<br>är diskriminerande och att det ur neutralitetssyn-<br>punkt är oacceptabelt med en lagstiftning på skatte-<br>området som riktar sig mot en speciell företagskate-<br>gori. En översyn och modernisering av stoppreglerna<br>bör mot denna bakgrund kunna bidra till att skapa<br>ett ännu bättre företagsklimat. Regeringen kommer<br>därför att ge en särskild utredare i uppdrag att se<br>över stoppreglema i syfte att så långt som möjligt<br>låta allmänna beskattningsregler ersätta dessa. Upp-<br>draget skall omfatta alla särskilda regler för beskatt-<br>ning av fåmansföretag utom bestämmelserna om ut-<br>delning och reavinst i 3 § 12 mom. lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt, som har till syfte att för-<br>hindra att förvärvsinkomst tas ut som kapitalin-<br>komst.</p>
<h3>7.5 Omräkningstalen för 1998 års<br>taxeringsvärden</h3>
<p>Regeringens förslag: Omräkningstalen för 1998 års<br>fastighetstaxering skall för hyreshus i vad avser vär-<br>deringsenheter för bostäder samt för småhusenheter<br>vara desamma som dem som gäller för år 1997.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Allmän fastighets-<br>taxering sker vart sjätte år räknat fr.o.m. 1988 för<br>hyreshus och industrienheter, 1990 för småhusenhe-<br>ter och 1992 för lantbruksenheter.</p>
<p>Från och med år 1996 beaktas prisutvecklingen<br>för åren mellan de allmänna fastighetstaxeringarna<br>genom ett särskilt omräkningsförfarande. För varje<br>taxeringsenhet bestäms vid den allmänna fastig-<br>hetstaxeringen ett basvärde som skall motsvara<br>75 % av taxeringsenhetens marknadsvärde. Detta<br>skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga<br>prisläget under andra året före det år då den allmän-<br>na fastighetstaxeringen sker. Basvärdet omräknas<br>varje år med hjälp av ett omräkningstal som fast-<br>ställs av Riksskatteverket (RSV) med hänsyn till det<br>genomsnittliga prisläget i olika prisutvecklingsområ-<br>den under tolvmånadersperioden 1 juli andra året<br>före taxeringsåret - 30 juni året före taxeringsåret.</p>
<p>RSV har i samband med sina beslut om omräk-<br>ning 1995 och 1996 uppmärksammat och för rege-<br>ringen påtalat vissa brister i omräkningsförfarandet.<br>Som reglerna har utformats är det inte möjligt att vid<br>omräkningen beakta andra värdefaktorer än prisut-<br>vecklingen för samtliga fastigheter av ett visst slag. I<br>vissa områden grundades den redovisade prisutveck-<br>lingen 1 juli 1995 - 30 juni 1996 avseende hyreshus<br>med värderingsenheter för bostäder uteslutande på<br>försäljningar av äldre fastigheter medan yngre fastig-</p>
<p>heter från de s.k. krisåren - 1988 och senare - inte<br>har avyttrats. Lagstiftningen medger dock inte att<br>man tillämpar olika omräkningstal för äldre och<br>yngre hus. Samma omräkningstal skall därför till-<br>lämpas på de olika kategorierna av hyreshus trots att<br>den återhämtning av prisnivån som har konstaterats<br>i storstadsområden begränsat sig till det äldre fastig-<br>hetsbeståndet.</p>
<p>När det gäller småhus innebar RSV:s beslut om<br>omräkning år 1996 att de redan höga taxeringsvär-<br>denivåerna för fastigheter i vissa attraktiva områden<br>skulle höjas ytterligare. Fastigheter i sådana områden<br>har av många skäl genomgått kraftiga värdeökning-<br>ar under en följd av år.</p>
<p>Dessa förhållanden föranledde riksdagen att un-<br>der hösten 1996 hos regeringen begära en översyn av<br>fastighetstaxeringsförfarandet. I avvaktan härpå be-<br>slutade riksdagen om en begränsning av omräknings-<br>talen för 1997 års taxeringsvärden i vissa fall (bet.<br>1996/97:SkU14, rskr. 1996/97:134, SFS 1996:1615).</p>
<p>Begränsningen innebar att omräkningstalen för<br>hyreshus i vad avsåg värderingsenheter för bostäder<br>med värdeår 1988 eller senare begränsades till högst<br>0,96 och omräkningstalen för småhusenheter till<br>högst 1,07.</p>
<p>Regeringen har i mars 1997 förordnat en särskild<br>utredare som har till uppgift att se över förfarandet<br>vid fastighetstaxeringen (Dir. 1997:36). Utredaren<br>skall undersöka om de nuvarande reglerna på ett till-<br>fredsställande sätt leder fram till att taxeringsvärdena<br>för enskilda fastigheter återspeglar marknadsvärde-<br>na. Uppdraget omfattar både de materiella reglerna<br>och de förfaranderegler som skall tillämpas vid all-<br>män och särskild fastighetstaxering samt vid den år-<br>liga omräkningen. Uppdraget skall vara avslutat före<br>utgången av år 1998.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som anförts, och i avvak-<br>tan på vad den särskilda utredaren kommer till för<br>slutsatser, anser regeringen att omräkningsförfaran-<br>det inte bör leda till någon förändring av taxerings-<br>värdena för hyreshus till den del de avser värderings-<br>enheter för bostäder samt för småhusenheter för år<br>1998. Detta innebär att omräkningstalen för dessa<br>typer av fastigheter skall vara desamma för år 1998<br>som dem som gäller för år 1997.</p>
<h3>7.6 Övriga frågor</h3>
<h4>7.6.1 Höjd tobaksskatt</h4>
<p>Regeringens förslag: Skatten på tobaksvaror höjs<br>med 29 % fr.o.m. den 1 augusti 1997.</p>
<p>194</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som allmän finansie-<br>ring av de i propositionen föreslagna åtgärderna bör<br>enligt regeringens mening skatten på tobaksvaror<br>höjas med 29 %. Ändringen bör träda i kraft den 1<br>augusti 1997. För en sådan höjning talar även folk-<br>hälsoskäl samt att Sverige ännu inte uppnått den mi-<br>niminivå på cigarettskatt som gäller inom EU. Sveri-<br>ge måste senast vid utgången av år 1998 ha anpassat<br>sig till denna miniminivå.</p>
<p>Enligt 42 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt<br>skall en årlig indexuppräkning ske av tobaksskatten.<br>De indexerade skattebelopp som nu gäller framgår<br>av lagen om tobaksskatt. Av förenklingsskäl bör,<br>med hänsyn till den nu föreslagna skattehöjningen,<br>någon indexering inte ske för år 1998.</p>
<p>I lagen (1994:1565) om beskattning av privatin-<br>försel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land<br>som är medlem i Europeiska unionen finns regler om<br>skatteuttag vid viss privat införsel av alkoholdrycker<br>och tobaksvaror. I lagen (1994:1551) om frihet från<br>skatt vid import, m.m. finns även regler om skatt och<br>tull vid viss import av alkohol- och tobaksvaror. Re-<br>geringen anser det lämpligt att även skattesatserna i<br>dessa lagar justeras så att de överensstämmer med nu<br>föreslagen ändring av skatten på tobak. En sådan<br>justering föreslås därför.</p>
<h4>7.6.2 Gåva från förälder till omyndigt barn</h4>
<p>Regeringens förslag: Gåva i form av insättning på<br>barns konto från förälder som är förmyndare skall<br>vid gåvobeskattningen anses fullbordad när insätt-<br>ningen görs under förutsättning att förbehåll om dis-<br>positionsrätt för egen räkning inte har gjorts. Skatt-<br>skyldighet till gåvoskatt inträder därmed omedelbart.<br>Det betyder att gåvor på upp till 10 000 kronor per<br>år från samma givare förblir skattefria.</p>
<p>tas bort för samtliga föräldraförvaltningar innebär<br>det att en förälders insättning av medel på konto i<br>barnets namn inte kommer att leda till en fullbordad<br>gåva. 1 propositionen anvisades hur föräldrarna<br>skulle kunna försäkra sig om att gåvomedlen får sak-<br>rättsligt skydd.</p>
<p>Genom att föreskrifterna om spärr på bankkon-<br>ton m.m. tagits bort och fråga kan uppkomma när<br>gåvan anses fullbordad kan osäkerhet också upp-<br>komma beträffande gåvobeskattningen. Enligt 39 §<br>d) lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt är<br>fullbordad gåva av aktuellt slag skattefri till den del<br>beloppet från samma givare inte överstiger 10 000<br>kronor under samma kalenderår. Arvs- och gå-<br>voskattelagstiftningen är för närvarande föremål för<br>översyn men resultatet av denna torde inte föreligga<br>förrän tidigast under år 1998. För att det fram till<br>dess inte skall råda oklarhet om att beskattning inte<br>skall ske av det belopp som finns innestående på<br>barnets konto när barnet blir myndigt om de årliga<br>insättningarna inte har överstigit 10 000 kronor och<br>föräldrarna inte uttryckligen har förbehållit sig dis-<br>positionsrätt för egen räkning, bör införas en regel<br>som anger att vid gåvobeskattningen skali gåva i<br>form av insättning på barns konto från förälder som<br>är förmyndare anses fullbordad direkt. Med förbe-<br>håll om dispositionsrätt för egen räkning likställs att<br>insättningen görs på ett konto som redan omfattas<br>av ett sådant förbehåll. Insättningen kan givetvis<br>också ske genom överföring från konto i annan bank<br>än den i vilken barnets konto finns. Förslaget föran-<br>leder en ändring i 36 § lagen (1941:416) om arvs-<br>skatt och gåvoskatt.</p>
<p>7.6.3 Inskränkt skattskyldighet för Konung<br>Carl XVI Gustafs 50-årsfond för<br>vetenskap, teknik och miljö</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Föräldrabalkens regler<br>om förmyndarskap ändrades den 1 juli 1995 (prop.<br>1993/94:251, bet. 1993/94:LU3, rskr. 1994/95:29,<br>SFS 1994:1433). Ändringarna innebär bl.a. att det<br>allmännas kontroll över föräldrarnas förvaltning av<br>barnets tillgångar har minskat. En effekt av detta är<br>att föräldrarna har fått större möjligheter att dispo-<br>nera över barnens bankkonton. Huvudregeln i dag<br>är att föräldrar inte behöver samtycke av överför-<br>myndaren för att ta ut den omyndiges medel från<br>bankräkning. Detta gäller samtliga medel som för-<br>äldrarna förvaltar. Tidigare gällde som huvudregel<br>att medel som innestod hos bank inte fick tas ut utan<br>överförmyndarens samtycke. Denna s.k. överför-<br>myndarspärr hävdes alltså genom 1995 års lagänd-<br>ringar. I prop. 1993/94:251 s 236 uttalades därvid<br>att när föreskrifterna om spärr på bankkonton m.m.</p>
<p>Regeringens förslag: Konung Carl XVI Gustafs 50-<br>årsfond för vetenskap, teknik och miljö befrias från<br>skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av<br>näringsverksamhet som hänför sig till fastighetsinne-<br>hav.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Stiftelser är i likhet<br>med andra juridiska personer i regel oinskränkt<br>skattskyldiga till statlig inkomstskatt. Stiftelser är i<br>allmänhet också skyldiga att betala förmögenhets-<br>skatt.</p>
<p>Vissa stiftelser och andra juridiska personer har<br>dock ansetts bedriva en så höggradigt allmännyttig<br>verksamhet att deras skattskyldighet har inskränkts<br>genom att subjektet uttryckligen namnges i lagtexten<br>(7 § 4 mom. SIL, den s.k. katalogen). Enligt 6 §<br>1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhets-</p>
<p>195</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>skatt som enligt lagen (1991:1850) om upphävande<br>av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt<br>tillämpas övergångsvis t.o.m. 1997 års taxering, är<br>sådana rättssubjekt också befriade från förmö-<br>genhetsskatt. I förslaget till ny förmögenhetsskattelag<br>(prop. 1996/97:117) föreslås ingen förändring av<br>dessa regler.</p>
<p>Skattereglerna för stiftelser har varit föremål för<br>översyn av stiftelse- och föreningsskattekommittén<br>och kommitténs betänkande, Översyn av skattereg-<br>lerna för stiftelser och ideella föreningar, (SOU<br>1995:63) bereds för närvarande inom finansdepar-<br>tementet. I betänkandet föreslås att katalogen vä-<br>sentligen förkortas. I avvaktan på kommitténs be-<br>tänkande och under beredningen av detta har<br>statsmakterna sedan 1990 i princip avstått från att ta<br>in nya subjekt i katalogen. Undantag från denna<br>princip har gjorts endast vid ett par tillfällen.</p>
<p>Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond har som<br>ändamål att främja forskning, teknisk utveckling och<br>företagande och bildades inför kungens 50-årsdag.<br>Fondens medel har dels tillskjutits av bl.a. de veten-<br>skapliga akademierna, dels insamlats genom gåvor<br>från allmänheten och olika företag. Fondens medel<br>skall bidra till uthålligt nyttjande av naturresurserna<br>och bevarande av biologisk mångfald. Anslag kan<br>delas ut till företag, institutioner, grupper och enskil-<br>da personer som är verksamma i Sverige. Kungen är<br>själv ordförande i stiftelsen.</p>
<p>Enligt regeringens mening är stiftelsens ändamål<br>och verksamhet så höggradigt allmännyttig och ut-<br>gör en så central nationell angelägenhet att dess<br>medel inte bör beskattas. I detta speciella fall är det<br>därför motiverat med ett undantag från den under<br>senare år tillämpade principen att ytterligare subjekt<br>inte bör tas in i den s.k. katalogen.</p>
<p>pågår en beredning av de framställningar i frågan<br>som ingivits av Svenska Bankföreningen och Sveriges<br>Försäkringsförbund. Riksskatteverket har i ett<br>remissvar avstyrkt att gruppregistreringsregler införs,<br>och bl.a. anfört att ytterligare uppgifter om tillämp-<br>ningen i andra länder behövs för bedömningen och<br>vidare att en analys måste göras av hur en gruppre-<br>gistrering kan fungera inom det förslag till skatte-<br>konton som är under utarbetande. Regeringens på-<br>gående beredning av frågan innefattar förfrågningar<br>till samtliga övriga medlemsländer i EU om eventu-<br>ella gruppregistreringsregler. Uppgifter härom är av<br>värde även mot bakgrund av att ett införande av<br>gruppregistrering i Sverige förutsätter att konsulta-<br>tioner först hålls med EG:s mervärdesskattekommit-<br>té.</p>
<p>Den pågående analysen skall också innefatta en<br>beräkning av kostnaderna för åtgärden. Dessa kan,<br>vad avser den finansiella sektorn, enligt hittills till-<br>gängliga uppgifter från branschen uppskattas till<br>högst ca 100 alternativt ca 45 miljoner kronor. Vad<br>gäller eventuella gruppregistreringsregler utanför den<br>finansiella sektorn saknas för närvarande helt kost-<br>nadsbedömningar.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma till riksdagen så<br>snart den pågående beredningen har avslutats. För<br>åtgärderna bör ett belopp motsvarande högst 100<br>miljoner kronor reserveras.</p>
<h4>7.6.4 Gruppregistrering i<br>mervärdesskattesystemet</h4>
<p>Riksdagen har, i anslutning till motioner som väckts<br>antingen under allmänna motionstiden 1996 eller<br>med anledning av proposition 1996/97:10 Mervär-<br>desskatt inom kultur- utbildnings- och idrottsområ-<br>det, givit regeringen tillkänna en positiv principiell<br>inställning till att gruppregistrering inom den finansi-<br>ella sektorn övervägs på mervärdesskattens område<br>(1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69). Skatteutskottet<br>förutsatte därvid att regeringen skulle återkomma till<br>frågan, och att en analys därvid bör göras av kost-<br>naderna. Analysen bör också omfatta möjligheterna<br>av att införa gruppregistrering utanför den finansiella<br>sektorn.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning måste frågan om<br>införande av gruppregistrering inom den finansiella<br>sektorn beredas vidare. Den inrymmer delvis komp-<br>licerade juridiska frågeställningar. För närvarande</p>
<h4>7.6.5 Försäkransystem för växthusnäringen<br>och yrkesfiskarna</h4>
<p>I proposition 1996/97:29 föreslog regeringen att kol-<br>dioxidskatten skulle fördubblas för industrin och<br>växthusnäringen. I propositionen lämnades även för-<br>slag till skattelättnader för energiintensiv verksam-<br>het. Regeringen har dels anmält den tilltänkta för-<br>ändringen till kommissionen, dels ansökt om<br>undantag från reglerna i rådets direktiv 92/81/EEG<br>av den 19 oktober 1992 om harmonisering av struk-<br>turerna för punktskatter på mineraloljor (EGT nr<br>L316, 31.10.1992 s. 12, Celex 392L0081), mineral-<br>oljedirektivet. Anmälan av den tilltänkta förändring-<br>en har skett i syfte att få kommissionens beslut i frå-<br>ga om ändringens förenlighet med statsstödsreglerna<br>i artiklarna 92-94 i Romfördraget. När regeringen<br>överlämnade propositionen till riksdagen hade EG-<br>institutionerna ännu inte tagit ställning till förslaget.<br>EG-institutionernas granskning är nu avslutad med<br>för Sverige positivt resultat. Riksdagens behandling<br>av proposition 1996/97:29 har varit vilande i avvak-<br>tan på besked från EG-institutionerna.</p>
<p>Förslagen i proposition 1996/97:29 innebär att<br>koldioxidskatten höjs från 25 % till 50 % av den<br>generella nivån för bränslen som förbrukas vid in-<br>dustriell verksamhet eller vid yrkesmässig växthu-<br>sodling. Överstiger ett företags koldioxidskattebe-</p>
<p>196</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>lastning 0,8 % av försäljningsvärdet skall skatten<br>sättas ned så att den överskjutande skattebelastning-<br>en inte överstiger ett belopp som motsvarar 12 % av<br>den generella nivån. I propositionen uttalas att, det i<br>likhet med vad som i dag gäller för tillämpningen av</p>
<p>1,2 procentsregeln, bör vara möjligt för ett företag<br>att i början av ett kalenderår hos beskattningsmyn-<br>digheten ansöka om ett preliminärt besked om till-<br>lämplig skattesats. Beskattningsmyndigheten skall<br>därefter, när det faktiska utfallet under kalenderåret<br>är känt, åter pröva företagets ansökan.</p>
<p>Växthusnäringen erhåller i dag sin nedsättning av<br>energiskatten och koldioxidskatten redan vid inköp<br>av bränslet. Förslagen i proposition 1996/97:29 för-<br>utsätter dock ett system med kvartalsvis återbetal-<br>ning. Enligt tidigare beslut skulle växthusnäringen<br>redan ha gått över till ett sådant system. Tidpunkten<br>för denna övergång har dock successivt senarelagts<br>genom ändringar i övergångsbestämmelserna till la-<br>gen (1994:1776) om skatt på energi (se bl.a. bet.<br>1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305, SFS 1996:687).</p>
<p>Skatteutskottet har riktat kritik mot systemet med<br>preliminärt besked om tillämplig skattesats. Utskot-<br>tet har bl.a. anfört att knappast något företag inom<br>växthusnäringen är skattskyldigt och att det därför<br>behövs någon form av informellt försäkranssystem<br>för att göra det möjligt för dessa att under året få del<br>av den skattelättnad som det preliminära beslutet<br>innebär. Utskottet har även påpekat att systemet<br>med preliminära beslut inte har något egentligt stöd i<br>lag. Enligt skatteutskottet bör regeringen se över<br>reglerna på detta område i syfte att klargöra läget<br>både ur kontrollsynpunkt och vad gäller eventuellt<br>behov av lagreglering. I avvaktan på denna översyn<br>bör växthusnäringen få behålla möjligheten till ned-<br>sättning av koldioxidskatten vid inköp av bränsle.<br>Riksdagen har på förslag av skatte- och finansutskot-<br>ten beslutat att växthusnäringen tills vidare skall få<br>behålla möjligheten till nedsättning redan vid inköp<br>av bränsle (bet. 1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53, SFS<br>1996:1220).</p>
<p>Regeringen har mot denna bakgrund för avsikt att<br>se över systemet med preliminära beslut och i sam-<br>band därmed överväga om det bör införas en möj-<br>lighet för växthusodlare som inte är skattskyldiga att<br>mot försäkran köpa bränsle enligt den lägre skatte-<br>sats som gäller för näringen.</p>
<p>Energi- och koldioxidskatt tas inte ut på dieselolja<br>som förbrukas i fartyg som används yrkesmässigt.<br>Yrkesfiskare som använder mindre fartyg får enligt<br>nuvarande regler inte använda den lågbeskattade<br>märkta dieseloljan utan köper i stället högbeskattad<br>dieselolja. Skattefriheten uppnås i dessa fall genom<br>att skatten på dieseloljan återbetals kvartalsvis efter<br>ansökan. Anledningen till denna ordning är att skat-<br>teskillnaderna mellan bränsle för fritidsbåtar och yr-<br>kesbåtar uppgår till betydande belopp. Beskattnings-<br>myndigheten kan dock om det finns särskilda skäl<br>medge dispens från förbudet att ha märkt lågbeskat-</p>
<p>tad dieselolja i bränsletank på båt. För båtar som fått<br>dispens gäller samma regler som för skepp dvs. äga-<br>ren får köpa märkt lågbeskattad dieselolja utan<br>energi- och koldioxidskatt mot försäkran att båten<br>skall användas i yrkesmässig verksamhet.</p>
<p>Riksskatteverket har i RSV Rapport 1995:10 För-<br>slag till förenklingar i skattelagstiftningen ifrågasatt<br>om återbetalningsförfarandet innebär någon vinst ur<br>kontrollsynpunkt och har påtalat att det medför<br>problem för många fiskare och extra kostnader för<br>skattemyndigheten. I rapporten föreslår Riksskatte-<br>verket att ägare till båtar som används yrkesmässigt<br>skall få rätt att mot försäkran köpa lågbeskattad<br>märkt dieselolja utan energi- och koldioxidskatt. I<br>betänkandet 1996/97:SkU16 anför skatteutskottet<br>att det förutsätter att regeringen nu prövar det för-<br>slag till lösning som Riksskatteverket lagt fram och<br>redovisar sin bedömning av detta i lämpligt sam-<br>manhang.</p>
<p>Regeringen avser att pröva Riksskatteverkets för-<br>slag i samband med prövningen av frågan om ett<br>försäkransystem för växthusnäringen. Beredningsar-<br>betet bedöms kunna avslutas i sådan tid att regering-<br>ens ställningstagande rörande frågorna om försäk-<br>ransystem för växthusnäringen och yrkesfiskarna<br>kan redovisas i samband med budgetpropositionen<br>hösten 1997.</p>
<h3>7.7 Finansiella effekter för stat och<br>offentlig sektor</h3>
<p>I detta avsnitt redovisas de finansiella effekterna av<br>föreslagna och aviserade åtgärder. Redovisningen<br>avser effekterna för åren 1997-2000 för statsbudge-<br>ten och för hela den offentliga sektorn. I båda fallen<br>är redovisningen kassamässig, vilket bl.a. innebär att<br>olika förskjutningar i uppbörden av skatter och av-<br>gifter har beaktats. Därutöver redovisas också den<br>varaktiga nettobudgeteffekten för offentlig sektor.<br>Vid redovisningen har, förutom uppbördsförskjut-<br>ningar, också hänsyn tagits till olika slag av indirekta<br>effekter genom att de primära skatteförändringarnas<br>påverkan på andra skattebaser och i förekommande<br>fall på offentliga utgifter.</p>
<p>På energiskatteområdet föreslås bl.a. en budget-<br>neutral omläggning, där fastighetsskatten på mark-<br>värdet hos vattenkraftverk sänks medan konsum-<br>tionsskatten på el höjs. Den budgetmässiga<br>omslutningen framgår av den bilagda tabellen. Den<br>uppjustering av fastighetsskatten på markvärdet med<br>0,5 procentenheter som utgör en korrigering av det<br>beslut som fattades under hösten 1996 har ej beak-<br>tats i redovisningen.</p>
<p>Det senarelagda ikraftträdandet av den fördubb-<br>lade koldioxidskatten för industrin m.m. finansieras<br>genom en begränsad varaktig höjning av den all-</p>
<p>197</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>männa koldioxidskattenivån. För år 1997 föreligger<br>en viss underfinansiering, som emellertid kompense-<br>ras under senare år.</p>
<p>Vad gäller åtgärder på småföretagsområdet be-<br>räknas utvidgningen av den andel av de anställdas<br>lönesumma som får beaktas vid beräkningen av lätt-<br>nadsutrymmet och det kapitalbeskattade utrymmet<br>för mindre företag ge en varaktig budgetförsvagning<br>om 0,47 miljarder kronor. Denna varaktiga försvag-<br>ning uppkommer efter ett antal år, vilket bl.a. beror<br>på att en del av det utvidgade utrymmet ger en skat-<br>telättnad först när aktierna i berörda bolag försäljs.</p>
<p>Förslaget om en höjning av räntesatsen vid ränte-<br>fördelning för enskilda näringsidkare beräknas ge en<br>varaktig budgetförsvagning på 0,39 miljarder kronor<br>för offentlig sektor. För staten uppkommer en bud-<br>getförstärkning beroende på att företagarinkomster<br>omfördelas från inkomst av näringsverksamhet till<br>inkomst av kapital.</p>
<p>Förslaget om ett ökat maximalt underlag för ned-<br>sättning av arbetsgivaravgiften från 600 000 kronor i<br>lönesumma till ca 850 000 kronor i lönesumma be-<br>räknas ge en varaktig budgetförsvagning på 0,41<br>miljarder kronor. Vid bedömningen har antagits att<br>en viss del av avgiftssänkningen ger ett ökat underlag<br>för företagsskatter och att en viss del leder till ökade<br>löner vilket ger ökat underlag för arbetsgivaravgifter<br>och inkomstskatt.</p>
<p>Förslaget om bl.a. avdragsrätt vid inkomstbe-<br>skattningen för förluster p.g.a. brott beräknas ge en<br>budgetförsvagning på 0,04 miljarder kronor. Samtli-<br>ga åtgärder på småföretagarområdet finansieras in-<br>om den särskilt avsatta ramen.</p>
<p>Den föreslagna frysningen av omräkningstalen för<br>fastigheternas taxeringsvärden beräknas ge en varak-<br>tig budgetförsvagning på 0,32 miljarder kronor. Be-<br>dömningen av bruttoeffekten baseras på vissa prog-<br>noser av vilka omräkningstal som skulle ha gällt i</p>
<p>frånvaro av frysning. Vid beräkningen av den varak-<br>tiga effekten har beaktats att fastighetsskatten såvitt<br>gäller hyreshus i vissa fall påverkar underlaget för<br>inkomstskatt. Vidare har hänsyn också tagits till att<br>sänkt fastighetsskatt påverkar den allmänna prisni-<br>vån i ekonomin.</p>
<p>För de aviserade åtgärderna på mervärdeskatte-<br>området avseende s.k. gruppregistering har avsatts<br>en ram om 0,1 miljarder kronor.</p>
<p>Åtgärderna på fastighetsskatte- och momsområ-<br>dena finansieras på tre sätt. Åtgärderna på energi-<br>skatteområdet ger med undantag för år 1997 ett<br>överskott som tillgodoräknas vid finansieringen. I en<br>proposition om reformerad förmögenhetsskatt re-<br>dovisas en total budgetförstärkning om 0,44 miljar-<br>der kronor. Efter avdrag för effekterna av de åtgär-<br>der som tillämpades redan vid 1997 års taxering<br>(full värdering av A-aktier m.m. samt höjning av fri-<br>beloppet till 900 000 kronor) återstår ett överskott<br>på 0,13 miljarder kronor som tillgodoräknas. Slutli-<br>gen beaktas intäkterna från den avfallsskatt som av-<br>ses införas den 1 juli 1998. Därvid har avdrag gjorts<br>för de 0,4 miljarder kronor som togs i anspråk för<br>finansiering av åtgärder på sysselsättningsområdet<br>förra året (prop. 1995/96:222).</p>
<p>Som en allmän finansiering har föreslagits en höj-<br>ning av tobaksskatten som beräknas ge en varaktig<br>budgetförstärkning på 1,63 miljarder kronor. Bud-<br>getförstärkningen för år 1997 blir mer begränsad, då<br>åtgärden träder i kraft först den 1 augusti detta år.<br>För 1998 uppgår budgetförstärkningen till 1,99 mil-<br>jarder kronor för att för åren därefter sjunka till den<br>varaktiga nivån. Förklaringen ligger i att den pris-<br>höjning som antas följa av den höjda tobaksskatten<br>får genomslag på skatteskala och offentliga utgifter<br>först fr.o.m år 1999.</p>
<p>198</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>TABELL 7 AKTUELLA SKATTEÅTGÄRDER I VÅP 1997. KASSAMÄSSIGA EFFEKTER FÖR<br>STATSBUDGETEN OCH OFFENTLIGA SEKTORN FÖR ÅREN 1997 - 2000 SAMT VARAKTIGA EFFEKTER<br>FÖR OFFENTLIGA SEKTORN.</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>STATSBUDGET</p>
<p>OFFENTLIG SEKTOR</p>
<p>VARAKTIGT</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÅTGÄRD</p></td><td>
<p>IKRAFT</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>OFF SEKTOR</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>Energiskatter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt fast.skatt vattenkraftsel</p></td><td>
<p>1/1 98</p></td><td></td><td>
<p>-1,07</p></td><td>
<p>■1.13</p></td><td>
<p>-1,13</p></td><td></td><td>
<p>•1,03</p></td><td>
<p>■0.97</p></td><td>
<p>■0,97</p></td><td>
<p>-0,79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd konsumtionsskatt el</p></td><td>
<p>1/1 98</p></td><td></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,20</p></td><td>
<p>1,18</p></td><td></td><td>
<p>1,13</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>1,03</p></td><td>
<p>0,90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sen CO<sub>2</sub>-skattehöjning industrin</p></td><td>
<p>1/7 97</p></td><td>
<p>■0,23</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0.01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd allmän C0<sub>2</sub>-skatt (0,7%)</p></td><td>
<p>1/7 97</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a energi</p></td><td></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>Småföretag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utökat löneunderlag fåmansbolag</p></td><td>
<p>1/7 97</p></td><td></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-0,20</p></td><td></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-0,21</p></td><td>
<p>■0,47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd räntefördelningsränta</p></td><td>
<p>1/1 98</p></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>-0,49</p></td><td>
<p>-0,39</p></td><td>
<p>-0,39</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nedsättning arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>1/1 98</p></td><td></td><td>
<p>-0.53</p></td><td>
<p>-0.49</p></td><td>
<p>-0.49</p></td><td></td><td>
<p>-0,45</p></td><td>
<p>-0,41</p></td><td>
<p>-0,41</p></td><td>
<p>-0,41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avdrag kapitalförluster</p></td><td>
<p>1/1 98</p></td><td></td><td>
<p>-0.04</p></td><td>
<p>-0,04</p></td><td>
<p>-0,04</p></td><td></td><td>
<p>■0,04</p></td><td>
<p>-0,04</p></td><td>
<p>-0,04</p></td><td>
<p>-0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a småföretag (finansiering ram)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,65</p></td><td>
<p>-0,59</p></td><td>
<p>-0,64</p></td><td></td><td>
<p>-0,89</p></td><td>
<p>-1.12</p></td><td>
<p>-1.05</p></td><td>
<p>-1,31</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>Övriga åtgärder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ej omräkning taxeringsvärden för 1998</p></td><td>
<p>1/1 98</p></td><td></td><td>
<p>-0.38</p></td><td>
<p>-0,35</p></td><td>
<p>■0,35</p></td><td></td><td>
<p>-0,38</p></td><td>
<p>•0,32</p></td><td>
<p>■0,32</p></td><td>
<p>-0,32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gruppregistrering moms</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,10</p></td><td>
<p>-0,10</p></td><td>
<p>-0,10</p></td><td></td><td>
<p>-0.10</p></td><td>
<p>-0.10</p></td><td>
<p>-0.10</p></td><td>
<p>-0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a övrigt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0.48</p></td><td>
<p>-0,45</p></td><td>
<p>-0,45</p></td><td></td><td>
<p>-0,48</p></td><td>
<p>-0,42</p></td><td>
<p>-0,42</p></td><td>
<p>-0,42</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>Finansiering övriga åtgärder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiåtgärder</p></td><td></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>1/7 97</p></td><td></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avfallsskatt</p></td><td>
<p>1/7 98</p></td><td></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a finansiering</p></td><td></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>1,12</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>0,69</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd tobaksskatt</p></td><td>
<p>1/8 97</p></td><td>
<p>0.66</p></td><td>
<p>1,99</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>0.66</p></td><td>
<p>1,99</p></td><td>
<p>1,63</p></td><td>
<p>1,63</p></td><td>
<p>1,63</p></td></tr>
</table>
<p>199</p>
<p>Kommunsektorn</p>
<p>Prop.1996/97:150</p>
<h2>8 Kommunsektorn</h2>
<h3>8.1 Allmänna förutsättningar</h3>
<p>Den svenska välfärden bygger i stor utsträckning på<br>att verksamheten i kommuner och landsting fungerar<br>väl. Kommuner och landsting är i sin tur beroende<br>av stabila förutsättningar vad gäller bl.a. ekonomi<br>och regelsystem, för att kunna bedriva sin verksam-<br>het på ett effektivt sätt.</p>
<p>Under en stor del av 1990-talet har den allmänna<br>ekonomiska situationen ställt krav på stora omställ-<br>ningar och neddragningar i kommuner och lands-<br>ting. Detta har bl.a. inneburit en starkt minskad<br>kommunal sysselsättning samtidigt som det har skett<br>en generell ökning av arbetslösheten. Det har också<br>lett till ett ökat förändringstryck på den kommunala<br>verksamheten. De nödvändiga förändringarna har<br>till stor del kunnat klaras utan kraftiga försämringar<br>i verksamheten.</p>
<p>Regeringen träffade i mars 1996 en överenskom-<br>melse med Svenska Kommunförbundet och Land-<br>stingsförbundet. Syftet var att ge kommuner och<br>landsting stabila planeringsförutsättningar för åren<br>1997 och 1998. Överenskommelsen innebar att för-<br>bunden bl.a. åtog sig att verka för att kommuner och<br>landsting undvek att säga upp fast anställd personal<br>och att kommuner och landsting inte höjde kommu-<br>nalskatten. Regeringen åtog sig att hålla statsbidra-<br>gen nominellt oförändrade samt att ekonomiskt reg-<br>lera nya och ändrade regler som påverkar det<br>kommunala skatteunderlaget och det kommunala<br>utgiftstrycket.</p>
<p>Under det senaste året har emellertid den kom-<br>munala sysselsättningen fortsatt att minska. Ett vik-<br>tigt skäl till detta är att kommuner och landsting<br>strävar efter att nå en kostnadsnivå som är långsik-<br>tigt hållbar sett till de förväntade intäkterna, inte<br>minst mot bakgrund av regeringens förslag om ett<br>kommunalt balanskrav.</p>
<p>Den kommunala verksamheten håller generellt<br>sett en hög kvalitet. En del tecken tyder dock på att<br>kvaliteten i vissa delar av den kommunala verksam-<br>heten har påverkats negativt. Fortsatta rationalise-<br>ringar de närmaste åren riskerar att medföra kvali-<br></p>
<p>tetsförsämringar och ger samtidigt negativa<br>sysselsättningseffekter som inte är acceptabla med<br>nuvarande höga arbetslöshetsnivå. Dessutom kom-<br>mer befolkningsutvecklingen framöver att göra att<br>behoven ökar inom vissa verksamheter, främst sko-<br>lan och äldreomsorgen.</p>
<p>Behovsökningen skall ställas mot de besparingar<br>som har gjorts inom sektorn, och kan därför bli svår<br>att klara inom sektorns nuvarande ekonomiska ra-<br>mar om kvaliteten skall kunna hävdas. Regeringen<br>bedömer mot denna bakgrund, och med hänsyn till<br>det förbättrade samhällsekonomiska läget, att det nu<br>finns utrymme för en ökad satsning på de kommu-<br>nala kärnverksamheterna vård, omsorg och skola.</p>
<p>Regeringen bedömer att statsbidragen till kom-<br>muner och landsting bör öka med 4 000 miljoner<br>kronor för år 1997 och med sammanlagt 8 000 mil-<br>joner kronor fr.o.m. år 1998. Det ökade bidraget till<br>kommunerna fördelas genom det nuvarande gene-<br>rella bidraget, varav en del som ett åldersrelaterat<br>bidrag som syftar till att stödja skolan och äldreom-<br>sorgen. Det ökade bidraget till landstingen fördelas<br>helt via det generella statsbidraget. En del av det<br>ökade statsbidraget avsätts för särskilda insatser för<br>kommuner och landsting med en svår ekonomisk<br>situation.</p>
<p>Det ökade statsbidraget förutsätts bidra till en be-<br>tydande positiv sysselsättningseffekt i förhållande till<br>vad som annars varit möjlig och till att upprätthålla<br>och vidareutveckla en god kvalitet i vården, omsor-<br>gen och skolan. Kommuner och landsting skall inför<br>budgetpropositionen i september redovisa vilka åt-<br>gärder de avser att vidta för att tillmötesgå regering-<br>ens och riksdagens prioriteringar med anledning av<br>det ökade statsbidraget. Regeringen kommer att no-<br>ga följa effekterna av det ökade statsbidraget.</p>
<p>Regeringen föreslår också att tidpunkten för infö-<br>rande av balanskravet blir densamma för kommuner<br>som för landsting, nämligen år 2000.</p>
<p>Regeringen aviserar i denna proposition också ett<br>antal andra förslag som ytterligare förbättrar förut-<br>sättningarna för kommuner och landsting. Det gäller<br>främst förslag på arbetsmarknadspolitikens och ut-</p>
<p>203</p>
<p>Prop.1996/97:150</p>
<p>bildningspolitikens områden, samt miljöområdet<br>(Hållbar utveckling).</p>
<p>Kommuner och landsting kommer genom dessa<br>åtgärder att få väsentligt förbättrade förutsättningar<br>att bedriva sin verksamhet. Insatserna innebär att<br>välfärden kan upprätthållas och att människors be-<br>hov bättre tillgodoses. Den kommunala sektorn får<br>också utrymme för att hålla en högre sysselsätt-<br>ningsnivå, vilket bidrar till regeringens mål att halve-<br>ra den öppna arbetslösheten.</p>
<h3>8.2 Kommunsektorns ekonomiska<br>utveckling</h3>
<h4>8.2.1 Kommunsektorn i samhällsekonomin</h4>
<p>Kommunsektorn i Sverige svarar för en stor del av<br>välfärden och utgör därmed en betydande del av<br>samhällsekonomin. Nedanstående diagram visar ut-<br>vecklingen av den kommunala konsumtionens och<br>de kommunala investeringarnas andel av bruttona-<br>tionalprodukten (BNP) och ger information om hur<br>stor del av landets samlade resurser som används för<br>kommunal verksamhet. Uppgifterna för år 1996 är<br>preliminära.</p>
<p>DIAGRAM 8.1</p>
<p>KONSUMTIONENS OCH INVESTERINGARNAS ANDEL<br>AV BNP ÅREN 1980 TILL 1996</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-25.png" style="width:170pt;height:121pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och Inrikesdepartementet.</p>
<h4>8.2.2 Utvecklingen fram till år 1996</h4>
<p>Inkomster, utgifter och finansiellt sparande<br>Kommunsektorns inkomster består till största delen<br>(69 %) av kommunalskatter. Den näst största in-<br>komstkällan för kommuner och landsting är statsbi-<br>drag (19 %) varav de generella statsbidragen år<br>1996 uppgick till 57 miljarder kronor<sup>1</sup> och de spe-<br>cialdestinerade till 18 miljarder kronor. Dessutom<br>finns ett utjämningsbidrag till kommuner och lands-<br>ting som år 1996 uppgick till 21 miljarder kronor.<br>Utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor utjäm-<br>ningsavgift som betalas till staten. År 1996 beräknas<br>inkomsterna för kommunsektorn preliminärt ha<br>ökat med 1,5 % i löpande priser.</p>
<p>Utgifterna består av konsumtion, transfereringar<br>och investeringar. Den största utgiftsposten är kon-<br>sumtion som till övervägande del utgörs av löner och<br>arbetsgivaravgifter. Den kommunala konsumtionen<br>redovisas efter avdrag för inkomster i form av avgif-<br>ter och försäljningsmedel i den skattefinansierade<br>verksamheten. År 1996 minskade konsumtionsvo-<br>lymen (konsumtionen mätt i fasta priser) preliminärt<br>med 0,9 % för sektorn. Samma år ökade kommun-<br>sektorns totala utgifter något i löpande priser enligt<br>preliminära uppgifter samtidigt som de totala trans-<br>fereringarna minskade.</p>
<p>Skillnaden mellan inkomster och utgifter utgör<br>sektorns finansiella sparande. Efter att ha varit nega-<br>tivt under andra halvan av 1980-talet var det finan-<br>siella sparandet kraftigt positivt under åren 1992 och<br>1993. Därefter blev det åter negativt åren 1994 och<br>1995. Preliminära uppgifter för år 1996 tyder på ett<br>något ökat underskott i sparandet. De minskningar<br>av konsumtionsvolymen som genomförts i sektorn<br>har således inte räckt för att helt kompensera för in-<br>komsternas långsamma ökningstakt under dessa år.</p>
<p>Utvecklingen de inledande åren på 1990-talet be-<br>ror bl.a. på en stagnerande BNP-utveckling. Föränd-<br>ringen från och med år 1992 följer av en reell minsk-<br>ning av den kommunala konsumtionsvolymen på<br>sammanlagt drygt fyra procent till och med år 1996.<br>Därmed ligger konsumtionsvolymen på samma nivå<br>som under slutet av 1980-talet.</p>
<p>TABELL 8.1 KOMMUNSEKTORNS FINANSIELLA</p>
<p>SPARANDE ÅREN 1992-1996<br>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÅR</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt spa-</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>■3.6</p></td><td>
<p>-3.5</p></td><td>
<p>-4.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>rande</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- kommuner</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td>
<p>-3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- landsting</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- övriga<sup>2</sup></p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-2.6</p></td><td>
<p>-1.8</p></td></tr>
</table>
<p>' Preliminärt utfall.</p>
<p><sup>2</sup> Kyrkokommuner och kommunalförbund.<br>Källa: Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Kommunsektorns positiva finansiella sparande åren<br>1992 och 1993 berodde bl.a. på den tvååriga efter-</p>
<p><sup>1</sup> Nationalräkenskaperna redovisar därefter ett avdrag på 19 mil-<br>jarder kronor för kommunernas och landstingens tillskott till det<br>inomkommunala mervärdesskattesystemet.</p>
<p>204</p>
<p>Prop.1996/97:150</p>
<p>släpningen i det gamla systemet för utbetalning av<br>kommunalskattemedel samt nedväxlingen i pris- och<br>löneökningstakten under dessa år. Åren 1994 och</p>
<p>1995 uppvisade sektorn ett sparandeunderskott som<br>kan hänföras till kommuner samt kyrkokommuner<br>och kommunalförbund. Preliminära uppgifter för år</p>
<p>1996 ger en liknande bild av det finansiella sparan-<br>det. Underskottet i det finansiella sparandet år 1996<br>motsvarar ca 1,1 % av de totala inkomsterna i sek-<br>torn.</p>
<p>Ekonomiskt resultat och ställning</p>
<p>Medan det finansiella sparandet mäter skillnaden<br>mellan inkomster och utgifter, utgör det ekonomiska<br>resultatet skillnaden mellan intäkter och kostnader.<br>De två sistnämnda begreppen är inkomster och utgif-<br>ter periodiserade till ett visst verksamhetsår.</p>
<p>Årets resultat, dvs. förändring av eget kapital,<br>uppgick år 1995 till 2,9 miljarder kronor för kom-<br>munerna. Verksamhetens nettokostnader ökade med<br>2 % mellan åren 1994 och 1995. Skatteintäkter och<br>generella statsbidrag ökade med drygt 5 %. Ökning-<br>en av skatteintäkterna beror främst på den slutav-<br>räkning på 1994 års skatteinkomster (ca 3 miljarder<br>kronor) och delavräkning på 1995 års skatteinkoms-<br>ter (ca 2 miljarder kronor) som redovisas år 1995.<br>Dessutom höjdes den genomsnittliga skattesatsen<br>vilket ökade kommunernas skatteinkomster för år<br>1995. Dessa är också de huvudsakliga förklaringar-<br>na till att årets resultat förbättrades mellan åren<br>1994 och 1995.</p>
<p>TABELL 8.2 KOMMUNERNAS RESULTATRÄKNING</p>
<p>ÅREN 1992-1995</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÅR</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens intäkter</p></td><td>
<p>123,8</p></td><td>
<p>81,8</p></td><td>
<p>81.7</p></td><td>
<p>80,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens kostnader</p></td><td>
<p>-263.2</p></td><td>
<p>-264,0</p></td><td>
<p>-269,5</p></td><td>
<p>-275,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens netto-<br>kostnader</p></td><td>
<p>-139,4</p></td><td>
<p>-182,3</p></td><td>
<p>-187,8</p></td><td>
<p>-195,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteintäkter</p></td><td>
<p>160.9</p></td><td>
<p>160,6</p></td><td>
<p>168,8</p></td><td>
<p>179,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Generella statsbidrag</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>35.9</p></td><td>
<p>31.3</p></td><td>
<p>31,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansnetto</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-3.4</p></td><td>
<p>-1.8</p></td><td>
<p>-1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat efter skattein-<br>täkter och finansnetto</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>14,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskrivningar</p></td><td>
<p>-8.6</p></td><td>
<p>-8.8</p></td><td>
<p>-9.3</p></td><td>
<p>-10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändringar av pen-<br>sionsskuld'</p></td><td>
<p>■8.6</p></td><td>
<p>-6,7</p></td><td>
<p>-4,5</p></td><td>
<p>-5.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Extraordinära poster</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årets resultat (förändr.<br>av eget kapital)</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-exkl. pensionsskuldsför-<br>ändring</p></td><td>
<p>11.9</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>8.2</p></td></tr>
</table>
<p>' För år 1992 ingår även pensionsskuldens förändring avseende lärare<br>m.fl.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Enligt en prognos för år 1996<sup>2</sup>, kommer kommuner-<br>nas sammanlagda resultat efter skatteintäkter och<br>finansnetto att försämras med knappt 8 miljarder<br>kronor till ca 7 miljarder kronor. Årets resultat be-<br>räknas försämras med 4 miljarder kronor till ca -1<br>miljard kronor. Stora extraordinära intäkter gör att<br>minskningen av det egna kapitalet inte blir ännu<br>större. Det försämrade resultatet efter skatteintäkter<br>och finansnetto beror bl.a. på att slutavräkningen på<br>1995 års skatteinkomster, som redovisas år 1996,<br>var negativ med ca 1 miljard kronor, vilket skall<br>jämföras med föregående års positiva avräkningar<br>om totalt 5 miljarder kronor.</p>
<p>För de enskilda kommunerna varierade det eko-<br>nomiska resultatet kraftigt år 1995. Tretton av lan-<br>dets 288 kommuner redovisade ett negativt resultat<br>efter skatteintäkter och finansnetto, vilket innebär att<br>löpande intäkter inte täcker löpande kostnader<br>(exklusive avskrivningar). Samtidigt hade ett sextio-<br>tal kommuner ett positivt resultat efter skatteintäkter<br>och finansnetto som motsvarade tio procent eller<br>mer av avgifter, skatteintäkter och generella statsbi-<br>drag. Totalt hade 157 av 288 kommuner ett positivt<br>årets resultat år 1995’. Enligt prognosen för år 1996<br>beräknas färre kommuner än år 1995, ca 70 st,<br>komma att redovisa ett årets resultat som överstiger<br>noll.</p>
<p>Ett mått på kommunernas ekonomiska ställning<br>är soliditeten, dvs. hur stor del av kommunernas till-<br>gångar som finansierats med egna medel. År 1995<br>var soliditeten exklusive pensionsskuld 59 %, vilket<br>är densamma som år 1994. Om pensionsskulden in-<br>kluderas enligt gällande kommunal redovis-<br>ningspraxis, uppgår den redovisade soliditeten till<br>35 % år 1995, vilket är en minskning med två pro-<br>centenheter sedan år 1994.</p>
<p>Resultatet för landstingen förbättrades mellan<br>åren 1994 och 1995, från ett negativt resultat på 5,3<br>miljarder kronor till ett negativt resultat på 2,7 mil-<br>jarder kronor. Detta beror på att verksamhetens net-<br>tokostnader minskade mer (-2 %) än skatteintäkter<br>och generella statsbidrag (-1 %) samt att förändring-<br>en av pensionsskulden var betydligt mindre år 1995<br>jämfört med år 1994. Minskningen av skatteintäk-<br>terna, som bl.a. följer av skatteväxling med kommu-<br>nerna, begränsades av den slutavräkning på 1994 års<br>skatteinkomster (ca 1,5 miljarder kronor) och delav-<br>räkning på 1995 års skatteinkomster (ca 1 miljard<br>kronor) som de flesta landsting redovisar år 1995.<br>Även för landstingen höjdes den genomsnittliga skat-<br>tesatsen vilket ökade skatteinkomsterna för år 1995.</p>
<p><sup>2</sup> Källa: Inrikesdepartementet.</p>
<p><sup>3</sup> Källa: ”Vad kostar verksamheten i din kommun. Bokslut 1995”,<br>Svenska Kommunförbundet och Statistiska centralbyrån.</p>
<p>205</p>
<p>Prop. 1996/97:15 0</p>
<p>TABELL 8.3 LANDSTINGENS RESULTATRÄKNING</p>
<p>ÄREN 1992-1995</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÅR</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens intäkter</p></td><td>
<p>24,4</p></td><td>
<p>23,6</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>24,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens kostnader</p></td><td>
<p>-112,8</p></td><td>
<p>-111,8</p></td><td>
<p>-117,2</p></td><td>
<p>-115,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens netto-<br>kostnader</p></td><td>
<p>-88,3</p></td><td>
<p>-88,3</p></td><td>
<p>-93,9</p></td><td>
<p>-91,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteintäkter</p></td><td>
<p>91.3</p></td><td>
<p>90,1</p></td><td>
<p>87,5</p></td><td>
<p>87,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Generella statsbidrag</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>9.0</p></td><td>
<p>8,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansnetto</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat efter skat-<br>teintäkter och finans-<br>netto</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskrivningar</p></td><td>
<p>■4.5</p></td><td>
<p>■4.6</p></td><td>
<p>-4.3</p></td><td>
<p>-4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av pen-<br>sionsskuld</p></td><td>
<p>-4.0</p></td><td>
<p>-4.6</p></td><td>
<p>-4.8</p></td><td>
<p>-3.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Extraordinära poster</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årets reslutat (förändr.<br>av eget kapital)</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- exkl. pensionsskuldsför-<br>ändring</p></td><td>
<p>5.2</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>0.5</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Till kommunsektorn hör också kyrkokommuner<br>och kommunalförbund. Deras ekonomiska omfatt-<br>ning är dock marginell (ca 3 % av sektorn) i jämfö-<br>relse med kommuner och landsting. Kyrkokommu-<br>nerna och kommunalförbunden uppvisade ett<br>överskott i den löpande verksamheten (exklusive av-<br>skrivningar) år 1995 motsvarande 0,3 miljarder kro-<br>nor. Överskottet uppgick år 1994 till 1,5 miljarder<br>kronor. Soliditeten, exklusive pensionsskuld, uppgick<br>år 1995 till 85 %, vilket är en minskning med tre<br>procentenheter sedan år 1994.</p>
<p>Enligt en prognos för år 1996', kommer landstingens<br>sammanlagda resultat efter skatteintäkter och fi-<br>nansnetto att försämras till 3,9 miljarder kronor och<br>årets resultat beräknas till -3,6 miljarder kronor. Det-<br>ta beror bl.a. på att slutavräkningen på 1995 års<br>skatteinkomster, som i de flesta landsting redovisas<br>år 1996, uppgick till ca -0,5 miljarder kronor. Detta<br>skall jämföras med föregående års positiva avräk-<br>ningar om totalt 2,5 miljarder kronor.</p>
<p>Även för de enskilda landstingen varierade det<br>ekonomiska resultatet för år 1995, dock inte lika<br>mycket som för kommunerna. Av 23 landsting hade<br>fem ett positivt årets resultat år 1995. Samtliga<br>landsting utom ett hade positivt resultat efter skat-<br>teintäkter och finansnetto. Enligt prognosen för år<br>1996 kommer endast tre landsting att redovisa ett<br>årets resultat som överstiger noll.</p>
<p>Landstingens soliditet uppgick år 1995 till 73 %<br>exklusive pensionsskuld. Detta är en ökning med två<br>procentenheter sedan år 1994. Om pensionsskulden<br>inkluderas enligt gällande kommunal redovis-<br>ningspraxis, uppgår den redovisade soliditeten till<br>minus två procent år 1995, vilket är en minskning<br>med tre procentenheter sedan år 1994. Pensionsskul-<br>dens betydelse för soliditeten är större för landsting-<br>en än för kommunerna, vilket beror på att landsting-<br>en relativt sett har en mindre omslutning i<br>balansräkningen (undantaget pensionsskulden).<br>Dessutom är andelen lånefinansierade anläggnings-<br>tillgångar i landstingen liten.</p>
<p><sup>4</sup> Källa: Landstingsförbundet.</p>
<h4>8.2.3 Förutsättningar för de närmaste åren</h4>
<p>Regeringen har vid upprepade tillfällen de senaste<br>åren uttalat att det är nödvändigt att uppnå balans i<br>den kommunala ekonomin som ett led i arbetet med<br>att förbättra de offentliga finanserna. Redan av de<br>finansiella beräkningar som redovisades i föregående<br>års vårproposition (1995/96:150, bet.<br>1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304) framgick att<br>kommuner och landsting står inför ytterligare stora<br>anpassningsåtgärder de närmaste åren.</p>
<p>Regeringen uttalade också i förra årets vårpropo-<br>sition att utrymmet för generella skattehöjningar var<br>starkt begränsat. Kommunalskatten uppgår år 1997<br>till 31,66 procent och utgör därmed ca 17 procen-<br>tenheter av den totala skattekvoten på 54 procent.<br>Spännvidden, dvs. skillnaden mellan högsta och lägs-<br>ta kommunala skattesats, uppgår år 1997 till 8 kro-<br>nor.</p>
<p>Riksdagen har i syfte att motverka fortsatta<br>kommunala skattehöjningar och att förbättra kon-<br>trollen över de offentliga utgifterna beslutat (prop.<br>1995/96:213, bet. 1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:16)<br>att om en kommun eller landsting höjer skatten un-<br>der åren 1997 och 1998 så sänks det generella stats-<br>bidraget till kommunen eller landstinget med hälften<br>av den inkomstökning som följer av höjningen av<br>den kommunala skattesatsen.</p>
<p>Bl.a. med anledning av taket för de offentliga ut-<br>gifterna har regeringen föreslagit riksdagen att ett<br>lagstadgat balanskrav skall införas fr.o.m. år 1999<br>för kommunerna och år 2000 för landstingen (prop.<br>1996/97:52). Förslaget innebär att kommuner, lands-<br>ting och kommunalförbund varje år skall upprätta<br>budgeten så att intäkterna överstiger kostnaderna,<br>dvs. att resultatet är positivt. Om ett negativt resultat<br>uppstår skall detta regleras i budgeten senast två år<br>efter det år det negativa resultatet uppkom. Kom-<br>munsektorn som helhet kan under vissa förutsätt-<br>ningar, bl.a. med nuvarande investeringsnivå, klara<br>balanskravet med ett negativt finansiellt sparande.</p>
<p>Utan den höjning av statsbidraget som regeringen<br>aviserar i avsnitt 8.4 skulle den kommunala konsum-<br>tionen realt behöva minska med drygt 3 procent un-<br>der åren 1997 till och med 2000. Detta skall ses mot</p>
<p>206</p>
<p>Prop.1996/97:150</p>
<p>bakgrund av att hittillsvarande konsumtionsminsk-<br>ning under åren 1992 t.o.m. 1996 uppgått till sam-<br>manlagt drygt 4 procent.</p>
<h4>8.2.4 Sammanfattande bedömning</h4>
<p>Kommunsektorn skulle med befintliga resurser stå<br>inför ytterligare stora anpassningsåtgärder de när-<br>maste åren. Regeringen gör även fortsättningsvis den<br>bedömningen att utrymmet för skattehöjningar är<br>ytterligt begränsat. Även om skatteinkomsterna till<br>följd av skatteunderlagets utveckling bedöms öka<br>mer än utgifterna fram till sekelskiftet är inte detta<br>tillräckligt för att förhindra en minskning av verk-<br>samheten. En förbättring av kommuners och lands-<br>tings ekonomiska förutsättningar i syfte att undvika<br>framtida sysselsättningsminskningar kan i stort bara<br>ske genom ökade statsbidrag.</p>
<h3>8.3 Den kommunala verksamheten</h3>
<h4>8.3.1 Sysselsättningen</h4>
<p>Den kommunala sektorn sysselsätter ungefär en fjär-<br>dedel av det totala antalet sysselsatta. Av de anställ-<br>da utgör kvinnor ca 80 procent.</p>
<p>Antalet anställda i kommuner och landsting upp-<br>gick år 1996 till 1 006 000 personer. Detta är en<br>minskning med knappt två procent sedan året innan<br>och med knappt åtta procent sedan år 1992. Den<br>årliga personalomsättningen i kommuner och lands-<br>ting har hittills under 1990-talet uppgått till ca tio<br>procent, vilket innebär att personalminskningarna till<br>den absolut övervägande delen har kunnat genomfö-<br>ras genom naturlig avgång.</p>
<p>TABELL 8.4 ANTAL ANSTÄLLDA I KOMMUNER<br>OCH LANDSTING ÅREN 1992-1996</p>
<p>Tusental, inklusive verksamhetsöverföringar</p>
<p>nala bolag och till privata bolag genom entreprena-<br>der. Minskningen av antalet anställda är större än<br>minskningen av konsumtionsvolymen, vilket bl.a.<br>förklaras av att den genomsnittliga medelarbetstiden<br>per anställd har ökat. Den ökade medelarbetstiden<br>beror främst på en minskad sjukfrånvaro som i sin<br>tur minskat behovet av vikarier.</p>
<p>Den kommunala sektorns betydelse för sysselsätt-<br>ningen varierar över landet. Sektorn har inte bara<br>haft betydelse för välfärden i landet utan har också<br>spelat en viktig sysselsättningspolitisk roll i de delar<br>av Sverige som har ett svagt utvecklat näringsliv.<br>Vissa delar av landet har således i dag en högre andel<br>sysselsatta i kommuner och landsting i förhållande<br>till det totala antalet sysselsatta än andra. Detta har<br>varit möjligt bl.a. på grund av det tidigare skatteut-<br>jämningssystemet för kommuner och landsting. Det<br>nya statsbidrags- och utjämningssystemet för kom-<br>muner och landsting som infördes år 1996 innebär<br>för vissa kommuner och landsting stora förändringar<br>i ekonomiska förutsättningar. På sikt kommer därför<br>vissa kommuner och landsting att ha större krav på<br>ekonomisk anpassning och därmed förändringar av<br>sysselsättningen än andra.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>749</p></td><td>
<p>726</p></td><td>
<p>726</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>759</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsting</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>319</p></td><td>
<p>305</p></td><td>
<p>273</p></td><td>
<p>247</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1 088</p></td><td>
<p>1 045</p></td><td>
<p>1 039</p></td><td>
<p>1023</p></td><td>
<p>1 006</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet</p>
<p>Det totala antalet anställda i kommuner och lands-<br>ting har minskat kontinuerligt sedan år 1990. Om<br>effekten av verksamhetsöverföringar mellan kom-<br>muner och landsting exkluderas har landstingen<br>minskat sina anställda med knappt 3 procent årligen<br>de senaste fem åren. Detta kan jämföras med kom-<br>munerna som har minskat antalet anställda med un-<br>gefär en halv procent årligen sedan år 1992. En liten<br>del av de anställda har också överförts till kommu-</p>
<h4>8.3.2 Vård, omsorg och skola</h4>
<p>Som beskrivits i avsnittet 8.2.2 har såväl kommuner<br>som landsting under 1990-talet minskat sin konsum-<br>tionsvolym och därmed omfattningen av den kom-<br>munala verksamheten. Till följd av den allmänna<br>ekonomiska situationen har dessa neddragningar va-<br>rit nödvändiga för att nå balans mellan intäkter och<br>kostnader. Neddragningarna har delvis kunnat<br>kompenseras genom en ökad produktivitet. Hur det-<br>ta har påverkat kvalitet och måluppfyllelse i verk-<br>samheterna är dock svårare att beskriva.</p>
<p>Regeringen överlämnar samtidigt med denna pro-<br>position en skrivelse till riksdagen om utvecklingen<br>inom den kommunala sektorn (skr. 1996/97:118).<br>Skrivelsen syftar bl.a. till att utgöra ett underlag för<br>att bedöma måluppfyllelsen i de verksamheter där<br>staten har ett helt eller delat finansieringsansvar och<br>där kommuner och landsting ansvarar för genomfö-<br>randet. Sammantaget kan sägas att förutsättningarna<br>för att följa upp målen skiftar mellan olika verksam-<br>heter. I de verksamheter där måluppfyllelsen är mät-<br>bar varierar den dock kraftigt och det finns också<br>skillnader mellan enskilda kommuner och landsting.</p>
<p>I december 1996 avlämnades betänkandet Statens<br>uppgiftsinsamling från kommuner och landsting<br>(SOU 1996:179). I betänkandet läggs ett antal för-<br>slag som syftar till att förbättra underlaget för den<br>nationella uppföljningen av verksamhet och ekonomi<br>i kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen har i den till riksdagen nyligen över-<br>lämnade skrivelsen Utvecklingsplan för förskola,</p>
<p>207</p>
<p>Prop.1996/97:150</p>
<p>skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet<br>(skr. 1996/97:112) behandlat frågan om kvalitet och<br>måluppfyllelse i skolan samt aviserat en ökad upp-<br>märksamhet kring kvalitetssäkring i kommunerna<br>samt på central nivå.</p>
<p>Hur den kommunala verksamheten kommer att<br>utvecklas framöver påverkas bl.a. av behovet av<br>kommunal service. En kombination av att verksam-<br>heten minskar i omfattning samtidigt som behovet<br>av kommunal service ökar kan leda till att kvaliteten<br>och tillgängligheten i verksamheten minskar. Hur<br>behovet i sin tur kommer att utvecklas framöver<br>kommer till stor del att bero på utvecklingen av be-<br>folkningens ålderssammansättning. De kommunala<br>verksamheter som påverkas mest av antalet personer<br>i berörda åldersgrupper är barnomsorg, skola och<br>äldreomsorg.</p>
<p>Den prognostiserade utvecklingen av antalet barn<br>och ungdomar fram till år 2000 innebär att behovet<br>av barnomsorg beräknas minska medan behovet av<br>grundskoleutbildning beräknas öka. Behovet av<br>gymnasieutbildning beräknas under samma period<br>vara oförändrat. En ökad andel äldre innebär att be-<br>hovet av äldreomsorg kommer att öka, men ökning-<br>ens storlek beror på vilka grupper av äldre som ökar.<br>När det gäller hälso- och sjukvård är det svårare att<br>bedöma behovet utifrån demografiska faktorer efter-<br>som behovet av hälso- och sjukvård, i större ut-<br>sträckning än äldreomsorg, är beroende av t.ex. för-<br>ändringar i sjukdomspanorama, sjukdomsfrekvens<br>och medicinteknisk utveckling.</p>
<p>Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansie-<br>ring och organisation (HSU 2000) har analyserat och<br>bedömt det framtida behovet av resurser inom äld-<br>reomsorg och hälso- och sjukvård i delbetänkandet<br>Behov och resurser i vården - en analys (SOU<br>1996:163). HSU 2000 har gjort bedömningen att det<br>är svårt att åstadkomma kostnadsminskningar i den<br>takt som många landsting och kommuner är i färd<br>med att genomföra, utan att det leder till att de na-<br>tionella målen för hälso- och sjukvården och äldre-<br>omsorgen äventyras. Det finns enligt kommittén re-<br>dan i dag brister i vården framför allt av äldre och<br>långvarigt sjuka.</p>
<p>Inom äldreomsorgen är idag en ökande andel av<br>vård- och omsorgsbehoven beroende av anhörigas<br>insatser. Många psykiskt störda saknar ett anpassat<br>boende och en daglig sysselsättning. Vidare ökar<br>väntetiderna till vissa behandlingar.</p>
<p>En grundförutsättning för att kunna erbjuda en<br>god vård och omsorg på lika villkor för hela befolk-<br>ningen är att vården finansieras solidariskt och att<br>tillgängliga resurser fördelas rättvist efter behov. Mot<br>denna bakgrund är det utomordentligt viktigt att<br>hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens kvalitet<br>och tillgänglighet utvecklas på ett sådant sätt att all-<br>mänhetens förtroende för verksamheten bibehålls.</p>
<p>Flera utvärderingar visar att resultaten och stan-<br>darden i den svenska skolan är god. Det finns dock</p>
<p>nya, oroande signaler om att elever med behov av<br>särskilt stöd inte får den utbildning som de har rätt<br>till. Det är ”gråzonsbarnen” med dolda handikapp<br>som nu kommer i kläm. Exempelvis drabbas barn<br>med läs- och skrivsvårigheter och neuropsykiatriska<br>problem som exempelvis MBD/DAMP i högre grad<br>än andra när personaltätheten går ner. Dessa var-<br>ningssignaler måste nu tas på allvar.</p>
<p>De allvarliga effekterna av att vissa ungdomar<br>lämnar skolan med otillräckliga kunskaper visar sig<br>först efter flera år. För att kompensera misslyckan-<br>den i tidigare skolsystem krävs då oftast betydligt<br>mer omfattande insatser samtidigt som elevens själv-<br>förtroende kan behöva byggas upp. En likvärdig<br>skola av hög kvalitet förutsätter att alla elever får<br>den hjälp de behöver och att stödet sätts in så tidigt<br>som möjligt.</p>
<p>Utjämningssystemet för kommuner och landsting<br>syftar bl.a. till att utjämna strukturella kostnads-<br>skillnader som beror på invånarnas ålderssamman-<br>sättning så att alla kommuner och landsting skall få<br>likvärdiga förutsättningar att bedriva sin verksam-<br>het. Om behoven ökar till följd av en förändring i<br>ålderssammansättningen i en enskild kommun i för-<br>hållande till det genomsnittliga behovet i landet,<br>kompenseras denna kommun genom ett ökat utjäm-<br>ningsbidrag eller en minskad utjämningsavgift. På<br>motsvarande sätt erhåller den kommun som relativt<br>sett får minskade behov ett minskat utjämningsbi-<br>drag eller en ökad utjämningsavgift. Om kommu-<br>nens ålderssammansättning däremot förändras på<br>samma sätt som för hela landet sker i stort sett ingen<br>kompensation i utjämningssystemet. Det ekonomis-<br>ka utrymmet kan därigenom sägas minska för alla<br>kommuner och landsting om det totala behovet av<br>kommunal service ökar till följd av ändrad ålders-<br>sammansättning i landet.</p>
<h4>8.3.3 Sammanfattande bedömning</h4>
<p>De sysselsättningsminskningar som har genomförts i<br>kommuner och landsting har påverkat omfattningen<br>av den kommunala verksamheten. Det finns enligt<br>regeringens bedömning inte något belägg för att på-<br>stå att kvaliteten i verksamheten generellt sett har<br>försämrats men det finns oroande tecken på bristan-<br>de kvalitet inom vissa områden. Det finns också ex-<br>empel på att kraven har höjts för att få ta del av den<br>kommunala servicen och att kvaliteten i vissa delar<br>har påverkats negativt.</p>
<p>Behovet av kommunal verksamhet de närmaste<br>åren kommer starkt att påverkas av hur befolkning-<br>en och dess sammansättning förändras. Förutsätt-<br>ningarna för den kommunala verksamheten påver-<br>kas också av möjligheterna till produktivitets-<br>förbättringar, andra förändringar i behovsbilden än<br>de som orsakas av demografiska förändringar etc.</p>
<p>208</p>
<p>Prop.1996/97:150</p>
<p>Regeringens bedömning är att det, med nuvarande<br>ekonomiska förutsättningar i kombination med de<br>ökade behoven av kommunal service, finns en stor<br>risk för att rationaliseringskraven leder till att verk-<br>samheten och dess kvalitet påverkas på ett sätt som<br>inte är önskvärt ur ett välfärdsperspektiv.</p>
<p>Denna nivå är en avvägning mellan det som rege-<br>ringen anser vara möjligt inom den samhällsekono-<br>miska ramen och behovet att värna de kommunala<br>kärnverksamheterna utifrån de rationaliseringskrav<br>som sektorn står inför.</p>
<p>Regeringen föreslår att resurstillskottet fördelas<br>enligt tabell 8.5.</p>
<p>TABELL 8.5 HÖJDA STATSBIDRAG TILL<br>KOMMUNER OCH LANDSTING ÅREN 1997-2000<br>Miljoner kronor, löpande priser</p>
<h3>8.4 Ökade satsningar på<br>kommuner och landsting</h3>
<h4>8.4.1 Höjda statsbidrag</h4>
<p>Regeringens bedömning:</p>
<p>I syfte att främja sysselsättningen och kvaliteten i<br>vården, omsorgen och skolan höjs statsbidragen till<br>kommunsektorn med 4 000 miljoner kronor år 1997<br>och med sammanlagt 8 000 miljoner kronor fr.o.m.<br>år 1998. Av resurstillskottet avsätts ytterligare 200<br>miljoner kronor år 1997, 400 miljoner kronor år<br>1998 och 200 miljoner kronor år 1999 för särskilda<br>insatser i vissa kommuner och landsting. Återstående<br>belopp tillförs det generella statsbidraget.</p>
<p>För att styra det förhöjda bidraget mot skolan och<br>omsorgen kommer regeringen att, inom ramen för<br>det generella bidraget, fördela en del av bidraget vik-<br>tat efter olika åldersgrupper.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Generellt bidrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-kommuner (invånarrel.)</p></td><td>
<p>1 330</p></td><td>
<p>2 725</p></td><td>
<p>2 800</p></td><td>
<p>2 870</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-kommuner (åldersrel.)</p></td><td>
<p>1 330</p></td><td>
<p>2 725</p></td><td>
<p>2 800</p></td><td>
<p>2 870</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-landsting (invånarrel.)</p></td><td>
<p>1 140</p></td><td>
<p>2 150</p></td><td>
<p>2 200</p></td><td>
<p>2 260</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskilda insatser</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
</table>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Enligt regeringens<br>bedömning skulle fortsatta neddragningar av verk-<br>samheten i kommuner och landsting att bli nödvän-<br>diga för att med nuvarande resurser åstadkomma<br>balans i den kommunala sektorns ekonomi fram till<br>år 2000. Samtidigt bedöms behoven inom hälso- och<br>sjukvård, äldreomsorg och skola öka till följd av<br>bl.a. ändrad befolkningsstruktur.</p>
<p>Det är regeringens bedömning att en rejäl ökning<br>av statsbidraget till kommuner och landsting redan<br>år 1997 kan ge en omedelbar effekt på sysselsätt-<br>ningen och på kvaliteten i verksamheten.</p>
<p>Regeringen har noga övervägt i vilken form re-<br>surstillskottet bör ges för att det ska komma de prio-<br>riterade områdena tillgodo. Regeringens bedömning<br>är att det bästa sättet att snabbt nå avsedd effekt är<br>att höja det generella statsbidraget. Det är ytterst an-<br>geläget att kommuner och landsting, inom ramen för<br>den frihet som det generella statsbidraget ger, gör<br>prioriteringar som främjar sysselsättningen och kvali-<br>teten i de kommunala kärnverksamheterna.</p>
<p>Regeringen föreslår därför i tilläggsbudgeten för<br>år 1997 en ökning av statsbidragen redan fr.o.m.<br>andra halvåret 1997 med 4 000 miljoner kronor.</p>
<p>Från och med år 1998 har regeringen avsatt ytter-<br>ligare 4 000 miljoner kronor, vilket betyder sam-<br>manlagt 8 000 miljoner kronor i ökade årliga bidrag.</p>
<p>I kommunerna kommer främst skolan och äldreom-<br>sorgen att få vidkännas ett ökat tryck de närmaste<br>åren till följd av att berörda åldersgrupper ökar. Re-<br>geringen gör bedömningen att det behövs en för-<br>stärkning riktad mot just dessa verksamheter dels<br>därför att de p.g.a. sin omfattning har fått genomgå<br>stora besparingar de senaste åren, dels p.g.a. de öka-<br>de krav som övergångsvis kan komma att ställas till<br>följd av de demografiskt betingade behovsökningar-<br>na de närmaste åren. Ett åldersbaserat bidrag inne-<br>bär ett visst avsteg från de principer som ligger till<br>grund för det år 1996 införda statsbidrags- och ut-<br>jämningssystemet. Ett sådant bidrag kan emellertid<br>förbättra förutsättningarna för kommuner med<br>många ungdomar och äldre att bättre uppfylla målen<br>för de aktuella verksamheterna. Mot denna bak-<br>grund gör regeringen bedömningen att av de ökade<br>statsbidragen till kommunerna bör hälften fördelas i<br>form av ett åldersrelaterat bidrag med inriktning mot<br>verksamheterna grundskola, gymnasieskola och äld-<br>reomsorg. Utifrån respektive verksamhets relativa<br>vikt, mätt som andel av nettokostnaderna, bör bi-<br>draget fördelas efter antalet invånare i åldersgrup-<br>perna 7-15 år, 16-18 år, 65-74 år, 75-84 år samt 85<br>år och äldre i respektive kommun. Det åldersbasera-<br>de bidraget prövas under åren 1998-2000.</p>
<p>Satsningen på kommuner och landsting ligger<br>därmed väl i linje med regeringens uttalade ambition<br>att den offentliga sektorns verksamheter inom vård,<br>omsorg och skola skall prioriteras. Genom tillskottet<br>stimuleras också sysselsättningen, inte minst för<br>kvinnor och ungdomar.</p>
<p>209</p>
<p>Prop.1996/97:150</p>
<h4>8.4.2 Allmänna förutsättningar för de höjda<br>statsbidragen</h4>
<p>Vården, omsorgen och skolan är mycket personalin-<br>tensiva. Ett samband finns således mellan mängden<br>personal, personalens kompetens och hur väl verk-<br>samheten kan bedrivas.</p>
<p>Regeringens mycket klart uttalade mål är att de<br>ökade statsbidragen till kommuner och landsting<br>skall användas för att anställa mer personal eller att<br>undvika att dra ner personalstyrkan så som annars<br>hade varit nödvändigt. Tillskottet av resurser kan på<br>så sätt både skapa positiva effekter för sysselsätt-<br>ningen och samtidigt bidra till en ökad kvalitet i<br>vård, omsorg och skola.</p>
<p>Sysselsättningen bör öka</p>
<p>En schablonmässig beräkning visar att ökade bidrag<br>i den storlek som har angivits bedöms kunna skapa<br>utrymme för att sysselsätta ca 25 000 fler personer<br>än vad som annars hade varit möjligt.</p>
<p>Regeringen har tidigare i olika sammanhang<br>framhållit att skillnaderna i ekonomisk situation är<br>mycket stora mellan enskilda kommuner respektive<br>landsting. Det innebär att förutsättningarna för en-<br>skilda kommuner och landsting att klara balanskra-<br>vet också varierar starkt. Vissa har fortfarande bety-<br>dande besparingsbeting framför sig. Andra har redan<br>i nuläget en betydligt bättre situation, med balans<br>mellan intäkter och kostnader, och dessa torde t.o.m.<br>ha utrymme för en viss standardhöjning i verksam-<br>heten. Sammantaget gör dessa skillnader att den to-<br>tala sysselsättningseffekten av tillskottet är svårbe-<br>dömd, men att den i huvudsak ligger i den<br>storleksordning som angivits ovan.</p>
<p>Regeringen ser det som ytterst angeläget att de<br>ökade statsbidragen används för att åstadkomma en<br>positiv sysselsättningseffekt i förhållande till vad som<br>annars hade varit möjligt. Det innebär att en kom-<br>mun med goda ekonomiska förutsättningar bör<br>kunna öka antalet sysselsatta, medan en kommun<br>med en sämre ekonomi och stora kvarvarande an-<br>passningskrav bör kunna få en lägre neddragning av<br>personal jämfört med vad som annars skulle ha blivit<br>fallet. I båda fallen uppstår en positiv sysselsättnings-<br>effekt.</p>
<p>Högre kvalitet i vården, omsorgen och skolan<br>Regeringen förväntar sig att resurstillskottet leder till<br>att antalet sysselsatta inom den kommunala sektorn<br>ökar och att resurstillskottet tillförs vården, omsor-<br>gen och skolan. Inriktningen bör vara att resurstill-<br>skottet leder till att kommuner och landsting vidtar<br>åtgärder så att väntetiderna i sjukvården blir kortare,<br>kvaliteten i äldreomsorgen blir högre, de psykiskt<br>störda ges en bättre vård och omsorg och att vården<br>i livets slutskede förbättras.</p>
<p>Inriktningen bör vidare vara att det ökade bidra-<br>get leder till att förstärkta resurser ges elever med be-</p>
<p>hov av särskilt stöd och att särskild satsning görs på<br>miljö, natur och teknik i skolan. Avsikten med resur-<br>stillskottet är att värna sysselsättningen och verk-<br>samheten. Det innebär att resurstillskottet inte bör<br>användas för att finansiera skattesänkningar.</p>
<p>Till följd av den demografiska utvecklingen be-<br>döms behoven av kommunal verksamhet fortsätta<br>att öka även efter sekelskiftet. Det är således nöd-<br>vändigt att även i fortsättningen utnyttja befintliga<br>resurser bättre. Regeringen vill därför framhålla att<br>arbetet med omstrukturering och effektivisering av<br>den kommunala verksamheten måste fortsätta även<br>om statsbidragen nu ökar. Tillskottet samt det upp-<br>skjutna balanskravet skapar utrymme i tiden för ett<br>mer långsiktigt omstruktureringsarbete.</p>
<h4>8.4.3 Redovisning och uppföljning</h4>
<p>Regeringen avser att följa upp effekterna av denna<br>satsning mycket noggrant vad gäller sysselsättningen<br>och kvaliteten i verksamheten. Effekterna kommer<br>att följas upp både för riket totalt och för varje en-<br>skild kommun respektive landsting.</p>
<p>Regeringen kommer att inför budgetpropositio-<br>nen begära en redovisning från varje kommun och<br>landsting av vilka åtgärder de avser att vidta med<br>anledning av tillskottet. Dessa redovisningar kommer<br>att utgöra underlag för regeringens bedömning av<br>om åtgärderna ligger i linje med regeringens mål och<br>riktlinjer.</p>
<p>Effekterna av tillskottet kommer därefter att följas<br>upp dels genom särskilda enkäter, dels inom ramen<br>för befintlig sektorsuppföljning.</p>
<p>Det är angeläget att kommuner och landsting del-<br>tar i det arbete som staten inlett för att få en allmänt<br>förbättrad uppföljning av kommunal verksamhet<br>och ekonomi. En utvecklad uppföljning är en förut-<br>sättning för generella statsbidrag. Denna fråga be-<br>reds för närvarande i Regeringskansliet.</p>
<p>Även sysselsättningsutvecklingen bör på ett mer<br>systematiskt sätt än nu följas upp löpande under<br>året. Regeringen kommer, i samarbete med de båda<br>kommunförbunden, att arbeta för en förbättring av<br>denna uppföljning.</p>
<h4>8.4.4 Särskilda insatser för vissa kommuner<br>och landsting</h4>
<p>Regeringen angav i 1995 års kompletteringsproposi-<br>tion (prop. 1994/95:150, bil. 7, s. 64) att vissa kom-<br>muner och landsting som har en särskilt svår eko-<br>nomisk situation kunde få problem vid införandet av<br>det nya utjämningssystemet. För att skapa möjlighe-<br>ter att i rekonstruktivt syfte tillfälligt bistå sådana<br>kommuner och landsting ställdes medel till regering-</p>
<p>210</p>
<p>Prop.1996/97:150</p>
<p>ens förfogande för år 1996. Riksdagen beslutade att<br>ställa 400 miljoner kronor till regeringens förfogande<br>för särskilda insatser även för år 1997.</p>
<p>Av de totalt 800 miljoner kronor som regeringen<br>disponerar för åren 1996 och 1997 har 400 miljoner<br>kronor fördelats till kommuner med en särskilt stor<br>andel flyktingar, i enlighet med en skrivelse till riks-<br>dagen (skr. 1996/97:51) den 24 oktober 1996.</p>
<p>Ytterligare 200 miljoner kronor har enligt riksda-<br>gens beslut i juli månad 1996 (rskr. 1995/96:307)<br>avsatts för omstruktureringsprojekt i kommuner och<br>landsting. Sammanlagt 198,5 miljoner kronor har<br>fördelats till 66 omstruktureringsprojekt i syfte att<br>säkra kvaliteten i den kommunala verksamheten på<br>lång sikt samtidigt som det ger positiva sysselsätt-<br>ningseffekter.</p>
<p>Regeringen har under år 1996 och hittills under år<br>1997 avslagit 14 ansökningar om bidrag. Beslut om<br>bidrag har fattats i två fall, dels till Stenungsunds<br>kommun, dels till Karlsborgs kommun. Beslutet in-<br>nebär att dessa kommuner under en fyraårsperiod<br>skall erhålla 40 respektive 16 miljoner kronor.</p>
<p>Av de anvisade medlen kvarstår 144 miljoner<br>kronor som regeringen förfogar över innevarande<br>budgetår. Medel som inte behöver användas under<br>detta år bör kvarstå till regeringens förfogande<br>kommande budgetår.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att det fortfarande<br>finns kommuner och landsting som på grund av spe-<br>ciella omständigheter kan hamna i en särskilt svår<br>ekonomisk situation. Regeringen har i tilläggsbudget<br>föreslagit en ökning av detta anslag med 200 miljo-<br>ner kronor för år 1997. För åren 1998 och 1999 bör<br>800 miljoner kronor respektive 600 miljoner kronor<br>avsättas för särskilda insatser, vilket innebär en höj-<br>ning med 400 miljoner kronor respektive 200 miljo-<br>ner kronor.</p>
<h4>8.4.5 Andra insatser för kommuner och<br>landsting</h4>
<p>Även inom andra områden görs insatser som riktas<br>till kommuner och landsting. De större satsningarna<br>sammanfattas nedan.</p>
<p>Kommunernas roll i arbetsmarknadspoliken stärks<br>ytterligare</p>
<p>Med den s.k. Kalmarmodellen som förebild införs en<br>ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, resursarbete, på<br>försök i hela landet åren 1997-1998. Modellen inne-<br>bär att offentliga arbetsgivare får ta emot en lång-<br>tidsarbetslös som utför kvalitetshöjande arbete och<br>erhåller a-kassa under en tidsbegränsad period.</p>
<p>För att bl.a. öka det lokala inflytandet i arbets-<br>marknadspolitiken föreslås regeringen få ett bemyn-<br>digande att under åren 1997 och 1998 använda me-<br>del för arbetslöshetersättning på ett mer aktivt sätt.</p>
<p>Regeringen skall få föreskriva att arbetslöshetsersätt-<br>ning får lämnas i andra situationer än vid ersätt-<br>ningsberättigad arbetslöshet, t.ex. för deltagande i<br>praktik som inte ryms inom de vanliga praktiksys-<br>temen och för utbildning. Försöksverksamheten om-<br>fattar en total volym på högst 500 miljoner kronor<br>år 1997 och högst 1 000 miljoner kronor år 1998.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare vissa regelförändringar<br>bl.a. i syfte att möjliggöra en bättre lokal anpassning<br>av arbetsmarknadspolitiken.</p>
<p>Regeringen avser att senast i budgetpropsitionen<br>föreslå att ett s.k. generationskontrakt skall införas.<br>Vidare kommer regeringen i budgetpropositionen att<br>föreslå att ungdomsåtgärder införs och då särskilt<br>överväga det system för arbetslösa ungdomar som<br>finns i Danmark samt att åtgärden utbildning i före-<br>tag bibehålls även under år 1998.</p>
<p>Ökad satsning på utbildning</p>
<p>En ny modem gymnasial lärlingsutbildning införs.<br>Vidare ökar antalet platser i den kommunala vux-<br>enutbildningen successivt med 40 000 platser fram<br>till år 2000.</p>
<p>Insatser för invandrare</p>
<p>Ytterligare 300 miljoner kronor avsätts sammanlagt<br>under åren 1998 och 1999 för särskilda insatser i in-<br>vandrartäta områden. Insatser skall göras i förorts-<br>områden och andra områden i speciellt segregerade<br>kommuner där arbetslösheten är hög, den kommer-<br>siella och offentliga servicen är bristande och skolan<br>har särskilda problem.</p>
<p>Hållbar utveckling</p>
<p>Sammanlagt 5,4 miljarder kronor har avsatts under<br>tre år för ett lokalt investeringsprogram. Alla kom-<br>muner ges möjlighet att i samverkan med olika lo-<br>kala investerare utforma och föreslå program för in-<br>satser som ökar den ekologiska hållbarheten.<br>Programmet kommer att bedömas och ett antal<br>kommuner eller områden kommer att väljas ut. Må-<br>let är att hela Sverige skall delta i omställningsarbe-<br>tet. De kommuner eller grupper av kommuner som<br>utses inledningsvis har en viktig roll som föregångare<br>i arbetet.</p>
<h3>8.5 Beräkning av ramen för<br>utgiftsområdet 25 Allmänna<br>bidrag till kommuner år 1998</h3>
<p>För år 1997 omfattar utgiftsområdet sammanlagt<br>83 612 miljoner kronor, varav 62 227 miljoner kro-<br>nor avser generellt statsbidrag till kommuner och<br>landsting, 400 miljoner kronor avser bidrag för sär-<br>skilda insatser i vissa kommuner och landsting och<br>20 985 miljoner kronor avser utjämningsbidrag till<br>kommuner och landsting. Utjämningsbidraget mot-</p>
<p>211</p>
<p>Prop.1996/97:150</p>
<p>svaras av en lika stor avgift på statsbudgetens in-<br>komstsida.</p>
<p>I tabell 8.6 redovisas en preliminär beräkning av<br>ramen för åren 1998-2000 med beaktande av de för-<br>slag som regeringen aviserar i denna proposition.</p>
<p>TABELL 8.6 UTGIFTSOMRÅDE 25 ALLMÄNNA<br>BIDRAG TILL KOMMUNER ÅREN 1998-2000<br>Miljoner kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ram enl. bud-<br>getprop. 1997</p></td><td>
<p>83 662</p></td><td>
<p>83 762</p></td><td>
<p>83 922’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillskott</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återbetalnings-<br>skydd</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2 300</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgift sjuk-<br>husvård</p></td><td>
<p>- 400</p></td><td>
<p>- 400</p></td><td>
<p>-400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnader in-<br>kontinens-<br>artiklar</p></td><td>
<p>1 526<sup>!</sup></p></td><td>
<p>1 526</p></td><td>
<p>1 526</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Assistans-<br>ersättning</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjömansskatt,<br>engångsvis</p></td><td>
<p>- 333</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>93 255</p></td><td>
<p>95 988</p></td><td>
<p>93 848</p></td></tr>
</table>
<p>1Ram för år 1999 med tillägg för ytterligare kompensation för lärarpen-<br>sioner.</p>
<p>2 Avser kalenderår, kan komma att justeras p.g.a. eftersläpningseffek-<br>ter.</p>
<p>Resurstillskott</p>
<p>Mot bakgrund av vad som sagts tidigare i avsnitt 8<br>bedömer regeringen att ramen för utgiftsområdet bör<br>höjas med 8 000 miljoner kronor fr.o.m. år 1998.<br>Syftet är att möjliggöra för kommuner och landsting<br>att behålla och motverka en minskning av sysselsätt-<br>ningen och därigenom bibehålla en hög kvalitet i den<br>kommunala verksamheten.</p>
<p>Ett tillskott förbättrar dessutom förutsättningarna<br>att tillgodose de ökade behov som kan förutses un-<br>der de närmaste åren inom de kommunala kärnverk-<br>samheterna vård, omsorg och skola.</p>
<p>I avsnitt 8.4.1. redovisas regeringens förslag till<br>fördelning av tillskottet.</p>
<p>Återbetalningsskydd</p>
<p>Regeringen uttalade hösten 1996 att den är beredd<br>att utfärda ett s.k. återbetalningsskydd på upp till<br>2 600 miljoner kronor, med anledning av regeringens<br>beslut att räkna upp de preliminära skatteinkomster-<br>na för år 1997. För år 1999 behöver därför enligt<br>nuvarande bedömning 2 300 miljoner kronor en-<br>gångsvis tillföras utgiftsområdet för att finansiera<br>återbetalningsskyddet. Beloppet kommer att revide-<br>ras i samband med att nya skatteunderlagsprognoser<br>för inkomståret 1997 presenteras. Först under hösten<br>1998 finns säkra uppgifter om hur mycket som kan<br>komma att behöva utbetalas.</p>
<p>En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet<br>har analyserat nuvarande system för utbetalning av<br>kommunalskatt (Ds 1997:15). Arbetsgruppen redo-<br>visar olika alternativ till hur systemet med slutavräk-<br>ning av kommunalskatten kan förändras i syfte att<br>ge kommunsektorn bättre planeringsförutsättningar.<br>Arbetsgruppen redovisar också vissa möjliga föränd-<br>ringar av mer teknisk karaktär. Arbetsgruppens rap-<br>port har remissbehandlats. Den klart övervägande<br>majoriteten av remissinstanserna har ställt sig avvi-<br>sande till alternativet att avskaffa systemet med<br>slutavräkning och även till ett system som innebär<br>att kommunerna frivilligt skall kunna avstå från<br>denna avräkning. Remissinstanserna anser att nuva-<br>rande system i huvudsak ger tillräckligt stabila plane-<br>ringsförutsättningar. Regeringen gör bedömningen<br>att systemet för utbetalning av kommunalskatt, åt-<br>minstone i nuläget, inte bör ändras.</p>
<p>Regleringar enligt finansieringsprincipen</p>
<p>Enligt en överenskommelse som träffats mellan Soci-<br>aldepartementet och Landstingsförbundet skall en<br>överföring ske från staten till sjukvårdshuvudmän-<br>nen år 1998 av administrationen av avgiftsintäkter<br>för sjukhusvård för de patienter som är pensionärer<br>och har hel ålders- eller förtidspension. Denna ord-<br>ning gäller sedan år 1992 för debitering och uppbörd<br>av avgifter i sjukhusvård för patienter vilka inte upp-<br>bär hel ålders- eller förtidspension. Överföringen be-<br>räknas för år 1998 innebära merintäkter (inklusive<br>effekter av ökade administrationskostnader) om ca<br>400 miljoner kronor för sjukvårdshuvudmännen. Av<br>denna anledning bör anslagsposten bidrag till lands-<br>ting sänkas med 400 miljoner kronor fr.o.m. år<br>1998.</p>
<p>Den 1 januari 1998 överförs kostnadsansvaret för<br>förbrukningsartiklar vid inkontinens från staten till<br>landstingen vad avser brukare med eget boende och<br>från staten till kommunerna vad avser brukare i sär-<br>skilt boende. Ett överfört kostnadsansvar bör föran-<br>leda en nivåhöjning av det generella statsbidraget<br>med 1 526 miljoner kronor per år, dock kan belop-<br>pet för år 1998 komma att justeras med hänsyn till<br>eftersläpningseffekter i systemet. Preliminärt fördelas<br>hälften av kompensationen till vardera kommuner<br>och landsting.</p>
<p>Regeringen aviserar ett förslag som innebär att<br>kommunerna skall bekosta de 20 första assistans-<br>timmarna per vecka och att staten genom assistan-<br>sersättningen bekostar de assistanstimmar som över-<br>stiger denna gräns. Kommunerna bör med anledning<br>av detta förslag kompenseras med 800 miljoner kro-<br>nor år 1998 utöver det tillskott om 5 450 miljoner<br>kronor som kommunerna får genom höjningen av<br>det generella statsbidraget.</p>
<p>Övriga regleringar</p>
<p>Vid införandet av det nya bidrags- och utjämnings-<br>systemet år 1996 tillfördes de generella statsbidragen</p>
<p>212</p>
<p>Prop.1996/97:150</p>
<p>till kommuner och landsting sammanlagt 2 035<br>miljoner kronor. Dessa medel utgjorde huvuddelen<br>av kommunsektorns kompensation för höjda arbets-<br>givaravgifter m.m. till följd av EU-medlemskapet.<br>Fördelningen mellan kommuner och landsting sked-<br>de med utgångspunkt i kostnaderna för de föreslag-<br>na införandereglerna samt att kostnadsutjämningen i<br>det nya systemet innebar en överkompensation till<br>landstingen i förhållande till deras relativa andel av<br>kommunsektorn. För år 1998 beräknas kostnaderna<br>för landstingens införanderegler komma att minska<br>och kostnaderna för kommunernas införanderegler<br>att öka. Med anledning av detta kommer regeringen<br>inför år 1998 att föreslå att ett belopp om 200 mil-<br>joner kronor förs över från anslagsposten för bidrag<br>till landsting till anslagsposten för bidrag till kom-<br>muner.</p>
<p>Vidare bör en justering göras av statsbidragen för<br>att reglera de under- respektive överskott som upp-<br>stod i samband med att det nya utjämningssystemet<br>trädde i kraft år 1996 så att den sammantagna eko-<br>nomiska ramen för respektive kollektiv är densamma<br>efter införandet av det nya systemet som före. Kom-<br>munerna fick år 1996 betala 79 miljoner kronor mer<br>i utjämningsavgift än vad de fick i utjämningbidrag.<br>Landstingen å andra sidan fick 79 miljoner kronor<br>mer i bidrag än vad de betalade i avgift i inkomstut-<br>jämningen. Anslagsposten bidrag till kommuner bör<br>således höjas med 79 miljoner kronor och anslags-<br>posten bidrag till landsting sänkas med 79 miljoner<br>kronor fr.o.m. år 1998.</p>
<p>Riksdagen har beslutat (prop. 1995/96:227, bet.<br>1996/97:SkU3, rskr. 1996/97:66) att sjömansskatten<br>skall avskaffas och att sjömännen fr.o.m. in-<br>komståret 1998 skall följa samma skatteregler som<br>övriga skattskyldiga. Förändringen innebär att<br>kommuner och landsting under år 1998 erhåller<br>skattemedel för två inkomstår avseende beskattning-<br>en av sjömän. Anledningen är att kommuner och<br>landsting detta år erhåller sjömansskatt dels inom<br>ramen för de preliminära kommunalskattemedlen,<br>dels som den sjömansskatt som betalas ut ett år i ef-<br>terskott i det system som gäller t.o.m. år 1997.</p>
<p>Skatteutskottet har vid behandlingen av ovan<br>nämnda proposition förutsatt att regeringen vid sina<br>överväganden om hanteringen av denna likviditetsef-<br>fekt beaktar det inkomstbortfall som omläggningen<br>innebär för vissa kommuner.</p>
<p>Regeringen anser att det generella statsbidraget till<br>kommuner och landsting engångsvis för år 1998 bör<br>minskas med 333 miljoner kronor, vilket beräknas<br>motsvara sjömansskatten under ett år. Åtgärden är<br>nödvändig för att omläggningen skall vara statsfi-<br>nansiellt neutral. Denna minskning innebär i kombi-<br>nation med att kommunerna och landstingen under<br>år 1998 erhåller sjömansskatt från två inkomstår att<br>enskilda kommuner fördelningsmässigt erhåller me-<br>del som i princip motsvarar sjömansskatten i det<br>gamla systemet. Kommunerna ges därigenom möj-</p>
<p>lighet att under år 1998 anpassa sig till de nya reg-<br>lerna. Först år 1999 kommer därigenom omlägg-<br>ningen av sjömansskatten att påverka fördelningen<br>av inkomsterna.</p>
<p>Utöver ovan nämnda regleringar tillkommer ett<br>antal förslag i denna proposition, bl.a. inom arbets-<br>marknadspolitikens och utbildningspolitikens områ-<br>den, som var för sig påverkar den kommunala eko-<br>nomin. Vissa förändringar görs också med inriktning<br>på beskattningen av små och medelstora företag vil-<br>ka påverkar det kommunala skatteunderlaget. Sam-<br>mantaget bedöms effekten av de förslag som presen-<br>teras i denna proposition och som inte särskilt<br>redovisats i detta avsnitt vara i princip neutral och<br>bör därför inte påverka ramen för utgiftsområdet.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet uppgår år 1998 enligt re-<br>geringens beräkning till 93 255 miljoner kronor. Det<br>generella statsbidraget till kommuner och landsting<br>uppgår enligt denna beräkning sammantaget till<br>71 469 miljoner kronor. En preliminär fördelning<br>innebär att bidraget till kommunerna skall uppgå till<br>55 469 miljoner kronor, varav 2 725 miljoner kro-<br>nor föreslås fördelas utifrån en åldersbaserad modell.<br>Bidraget till landstingen skall uppgå till 16 000 mil-<br>joner kronor. Bidraget till särskilda insatser i vissa<br>kommuner och landsting beräknas till 800 miljoner<br>kronor. Resterande del av utgiftsområdet avser det<br>statliga utjämningsbidraget och bidraget till den ide-<br>ella föreningen Rådet för kommunal redovisning (se<br>avsnitt 8.6.2).</p>
<h3>8.6 Övriga frågor</h3>
<h4>8.6.1 Lagreglerat balanskrav år 2000</h4>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>Föreskrifterna i kommunallagen och kommunalför-<br>bundslagen om balanskrav tillämpas för kommuner,<br>landsting och kommunalförbund första gången rä-<br>kenskapsåret 2000.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen om kommunal redovis-<br>ning angående kommunala avtalspensioner enligt en<br>blandad modell får för kommuner, landsting och<br>kommunalförbund börja tillämpas senare än den 1<br>januari 1998, då lagen träder i kraft, dock senast av-<br>seende räkenskapsåret 2000.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I propositionen<br>1996/97:52 Den kommunala redovisningen har re-<br>geringen föreslagit att ett lagreglerat balanskrav skall<br>införas för kommuner från år 1999 och för landsting<br>från år 2000. För kommunalförbund innebär försla-</p>
<p>213</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>get att balanskravet skall gälla från år 1999 med un-<br>dantag för kommunalförbund som sköter lands-<br>tingskommunal verksamhet där kravet i stället skall<br>gälla från år 2000. Riksdagen har ännu inte be-<br>handlat regeringens förslag.</p>
<p>Balanskravet innebär att budgeten varje år skall<br>upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.<br>Ett eventuellt negativt resultat skall återställas inom<br>två år. I propositionen anges vilka förutsättningar i<br>övrigt som skall gälla för balanskravet.</p>
<p>Utgångspunkten för bedömningen av om en<br>kommun uppfyllt balanskravet är den ekonomiska<br>redovisningen. I propositionen föreslås att en lag om<br>kommunal redovisning införs från räkenskapsåret<br>1998. Kommunerna skall i redovisningen kostnads-<br>föra pensionsåtaganden enligt en s.k. blandad mo-<br>dell. Redovisningen av pensionsåtagandena, som<br>därmed påverkar balanskravet, får enligt förslaget<br>börja tillämpas senast avseende räkenskapsåret 1999<br>för kommunerna och räkenskapsåret 2000 för lands-<br>tingen.</p>
<p>Bakgrunden till att olika år har föreslagits dels för<br>införandet av balanskravet, dels för redovisning av<br>avtalspensionerna var att landstingen bedömdes ha<br>sämre förutsättningar än kommunerna att klara ba-<br>lanskravet till år 1999. Enligt senare bedömningar är<br>dock de ekonomiska förutsättningarna likartade för<br>kommunerna och landstingen. Ett stort antal kom-<br>muner väntas redovisa ett negativt resultat år 1996.<br>Även för år 1997 väntas många kommuner redovisa<br>ett negativt årsresultat.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att även kommu-<br>nerna behöver en längre anpassningsperiod för effek-<br>tiviseringar och besparingar för att kunna uppnå en<br>ekonomi i balans. Därmed undviks behovet av att ta<br>till drastiska nedskärningar med negativa sysselsätt-<br>ningseffekter som följd. Regeringen föreslår därför<br>att såväl balanskravet som en blandad modell för<br>redovisning av avtalspensioner skall införas för<br>landsting, kommuner och kommunalförbund från<br>och med räkenskapsåret 2000.</p>
<p>De förslag till ändrade tidpunkter som regeringen<br>nu redovisat bör genomföras genom ändringar i<br>ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till de<br>lagförslag som lagts fram i prop. 1996/97:52.</p>
<p>Arbetsgruppen, med företrädare för respektive<br>part, överlämnade sitt förslag den 1 april 1997. För-<br>slaget innebär att den ideella föreningen skall kunna<br>bildas vid en konstituerande föreningsstämma senast<br>den 1 juli 1997.</p>
<p>Vidare föreslår arbetsgruppen att den ideella före-<br>ningen benämns Rådet för kommunal redovisning.<br>Huvuduppgiften för rådet är att främja och utveckla<br>god redovisningssed i enlighet med den i proposition<br>1996/97:52 föreslagna lagen om kommunal redovis-<br>ning.</p>
<p>Rådet skall ledas av en styrelse och biträdas av en<br>särskild expertgrupp. Till styrelsens och expertgrup-<br>pens förfogande skall det finnas ett kansli.</p>
<p>Parterna skall enligt avtal stödja föreningens verk-<br>samhet ekonomiskt med vardera 700 000 kronor för<br>år 1998.</p>
<p>Regeringen anser att Rådet för kommunal redo-<br>visning skall bildas senast den 1 juli 1997. Medel för<br>statens bidrag ingår fr.o.m. år 1998 i regeringens be-<br>dömning av ramen för utgiftsområde 25. Finansie-<br>ringen för år 1997 framgår av tilläggsbudgeten.</p>
<h4>8.6.3 Ekonomiska regleringar mellan staten<br>och de kyrkliga kommunerna år 1998</h4>
<p>Regeringens förslag:</p>
<p>De kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid<br>ingången av år 1998 skall minskas med 1,3 procent<br>med avseende på statliga regeländringar som påver-<br>kat kyrkokommunernas ekonomi, främst skatteun-<br>derlaget. Därutöver skall skattemedelsfordran mins-<br>kas med 4 procent som ersättning till staten för<br>administration av församlingsskatten.</p>
<h4>8.6.2 Bildande av ett råd för kommunal<br>redovisning</h4>
<p>I propositionen Den kommunala redovisningen<br>(prop. 1996/97:52) gör regeringen bedömningen att<br>ett oberoende organ för redovisningsfrågor bör till-<br>skapas. Inrikesministern tillsatte den 21 januari 1997<br>en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till av-<br>tal och stadgar för bildande av en ideell förening<br>mellan staten, Svenska Kommunförbundet och<br>Landstingsförbundet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I den ekonomisk-<br>politiska propositionen (prop. 1994/95:25, bet.<br>1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145 och 146) uttalade<br>regeringen att även de kyrkliga kommunerna bör bi-<br>dra till saneringen av statens finanser. Mot denna<br>bakgrund beslutade riksdagen att de kyrkliga kom-<br>munerna fr.o.m. år 1995 skulle ersätta staten för<br>administrationen av församlingsskatten. Ersättning-<br>en har för åren 1996 och 1997 fastställts till 4 pro-<br>cent av de kyrkliga kommunernas skattemedelsford-<br>ran. Även för år 1998 bör ersättningen uppgå till 4<br>procent.</p>
<p>För de kyrkliga kommunerna får de ändringar<br>som exempelvis år 1995 påverkade det kommunala<br>skatteunderlaget ingen effekt förrän år 1997, men<br>för detta år och även för år 1998 får ändringarna<br>dubbel effekt eftersom både förskott och slutavräk-<br>ning påverkas. De förändringar som redovisas i föl-<br>jande sammanställning utgör inte några nya regle-<br>ringar jämfört med år 1997 utan beror endast på att</p>
<p>214</p>
<p>Prop.1996/97:150</p>
<p>tidigare beslutade regleringar ger olika effekt de förs-<br>ta åren.</p>
<p>TABELL 8.7 SAMMANSTÄLLNING AV<br>EKONOMISKA REGLERINGAR MELLAN STATEN<br>OCH DE KYRKLIGA KOMMUNERNA ÅR 1998<br>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Beslutade regleringar år 1997</p></td><td>
<p>167</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grundavdrag</p></td><td>
<p>-145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Karensdag och sänkta ersättningsnivåer</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ISURV</p></td><td>
<p>-12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt pensionstillskott/särskiIt grundavdrag</p></td><td>
<p>84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteinkomstbeskattning</p></td><td>
<p>-8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egenavgifter</p></td><td>
<p>53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Värdnadsbidrag</p></td><td>
<p>-15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>137</p></td></tr>
</table>
<p>TABELL 8.8 KOMMUNSEKTORNS FINANSER</p>
<p>ÅREN 1996-2000</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser'</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>293.9</p></td><td>
<p>294,4</p></td><td>
<p>301.8</p></td><td>
<p>314,0</p></td><td>
<p>329,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag<sup>2</sup></p></td><td>
<p>55,8</p></td><td>
<p>58,3</p></td><td>
<p>63,5</p></td><td>
<p>66,3</p></td><td>
<p>64,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>45,9</p></td><td>
<p>47,7</p></td><td>
<p>49,3</p></td><td>
<p>50,9</p></td><td>
<p>52,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>395,6</p></td><td>
<p>400,3</p></td><td>
<p>414,7</p></td><td>
<p>431,2</p></td><td>
<p>446,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>75,1</p></td><td>
<p>72.5</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>79,2</p></td><td>
<p>80,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>302,1</p></td><td>
<p>311,6</p></td><td>
<p>319,8</p></td><td>
<p>329,9</p></td><td>
<p>340,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>22,8</p></td><td>
<p>24.0</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>26,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>400,2</p></td><td>
<p>406,9</p></td><td>
<p>420,6</p></td><td>
<p>434,1</p></td><td>
<p>446,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion<sup>3</sup>, %</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-6,6</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
</table>
<p>De tidigare beslutade regleringarna och de nu före-<br>slagna förändringarna av dessa regleringar uppgår<br>till 137 miljoner kronor, vilket beräknas motsvara en<br>reducering av de kyrkliga kommunernas skatteme-<br>delsfordran med 1,3 procent vid ingången av år<br>1998. Till detta kommer den föreslagna skatteadmi-<br>nistrationsersättningen om 4 procent.</p>
<p>8.7 Bedömning av den kommunala<br>sektorns ekonomiska<br>utveckling efter resurstill-<br>skottet under åren 1997-2000</p>
<p>Bedömningen av den kommunala sektorns utveck-<br>ling bygger på de förutsättningar som redovisas i bi-<br>laga 1. Bedömningen utgår från att kommuner och<br>landsting skall klara att uppfylla det föreslagna ba-<br>lanskravet med en oförändrad genomsnittlig kom-<br>munalskattesats. Vidare förutsätts balanskravet trä-<br>da i kraft år 2000 för såväl kommuner som<br>landsting. De ökade statsbidrag som regeringen före-<br>slår, samt de följdjusteringar av utgifterna som för-<br>anleds av detta, har beaktats. En varaktig nivåhöj-<br>ning av statsbidragen med 8 miljarder kronor<br>motsvarar ca 2,5 procent i konsumtionsvolym.</p>
<p>sparande</p>
<p>'Utjämningsbidrag till respektive utjämningsavgift för kommuner och<br>landsting, om vardera ca 21 miljarder kronor, ingår inte i kalkylen.<br>'Redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens till-<br>skott till det kommunala systemet för återbetalning av mervärdsskatt.<br><sup>3</sup>Ärlig förändring, fasta priser.</p>
<p>Utgifterna beräknas öka något snabbare än inkoms-<br>terna mellan åren 1996 och 1997. Det är främst<br>kommunsektorns skatteinkomster som utvecklas<br>svagt. Skatteinkomsterna är i stort sett oförändrade i<br>löpande priser mellan åren 1996 och 1997, främst på<br>grund av slutavräkningen i skatteutbetalningssyste-<br>met. År 1996 betalade staten ut 7,7 miljarder kronor<br>i skattemedel i efterskott till kommuner och lands-<br>ting avseende inkomståren 1994 (delavräkning) och<br>1995 (slutavräkning). Slutavräkningen för år 1995,<br>som görs år 1997, innebär emellertid att kommuner<br>och landsting har fått betala tillbaka 1,5 miljarder<br>kronor. Fr.o.m. inkomståret 1996 görs inte längre<br>några delavräkningar. Enligt nu gällande regelsys-<br>tem, som kalkylen bygger på, görs endast en slutav-<br>räkning två år efter inkomståret.</p>
<p>Statsbidragen redovisas netto efter avdrag för den<br>avgift som kommuner och landsting betalar till sys-<br>temet för återbetalning av mervärdesskatt. Avdraget<br>uppgår till närmare 23 miljarder kronor år 1997 och<br>beräknas öka något i löpande priser under de när-<br>maste åren.</p>
<p>Kommunernas utgifter för socialbidrag ökade<br>med ca 1 miljard kronor mellan åren 1995 och 1996.<br>Ökningstakten bromsades upp under andra halvåret<br>1996. Under år 1997 beräknas en viss minskning av<br>socialbidragsutgifterna. Därefter beräknas socialbi-<br>dragsutgiftema ligga kvar på en hög nivå, om än<br>med en viss real minskning.</p>
<p>Under år 1997 beräknas konsumtionen minska<br>med 0,9 procent i fasta priser, för att under år 1998<br>vara realt oförändrad. Sysselsättningen, mätt i antal<br>arbetade timmar, beräknas utvecklas i ungefär sam-<br>ma takt som den kommunala konsumtionen. Ut-</p>
<p>215</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>vecklingen av antalet anställda påverkas också av<br>förändringar i medelarbetstiden. En viss ökning av<br>medelarbetstiden antas under år 1997 och antalet<br>anställda beräknas mellan åren 1996 och 1997<br>minska med 12 000 i hela kommunsektorn. Under år</p>
<p>1998 beräknas antalet anställda vara oförändrat.</p>
<p>Den kommunala konsumtionen beräknas åren</p>
<p>1999 och 2000 vara realt oförändrad. Avgörande för<br>hur den kommunala konsumtionen kommer att ut-<br>vecklas under de närmaste åren är hur dagens ut-<br>giftsnivå förhåller sig till inkomstutvecklingen under<br>perioden.</p>
<p>Inkomsterna beräknas öka något snabbare än ut-<br>gifterna, vilket innebär en fortsatt förbättring av det<br>finansiella sparandet. De beräknade finansiella spa-<br>randeunderskotten de närmaste åren innebär en viss<br>fortsatt försämring av det egna kapitalet för sektom<br>som helhet, en försämring som beräknas upphöra<br>vid sekelskiftet.</p>
<p>Eftersom konsumtionsvolymen bedöms bli oför-<br>ändrad beräknas antalet sysselsatta kunna bibehållas<br>på ungefär 1998 års nivå. Under åren 1999 och</p>
<p>2000 beräknas sysselsättningen, mätt i antal arbeta-<br>de timmar, utvecklas i samma takt som den kom-<br>munala konsumtionen.</p>
<p>Utifrån ovan redovisade kalkyl beräknas den<br>kommunala konsumtionens andel av BNP år 2000<br>uppgå till 16,8 % av BNP. Såväl utgifterna som in-<br>komsterna beräknas motsvara 22,1 % av BNP. De<br>kommunala skatteinkomsterna beräknas uppgå till</p>
<p>16,3 % av BNP.</p>
<p>216</p>
<p>Europeiska<br>revisionsrättens<br>rapporter</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h2>9 Europeiska revisionsrättens rapporter för<br>verksamhetsåret 1995</h2>
<h3>9.1 Bakgrund</h3>
<p>Regeringen aviserade i prop. 1994/95:40 att riksda-<br>gen kommer att informeras om hur man från svensk<br>sida agerar med anledning av den europeiska revi-<br>sionsrättens årsrapporter.</p>
<p>Revisionsrätten, som svarar för den externa revi-<br>sionen inom EU, avger i november varje år dels en<br>årsrapport i vilken rätten redovisar sina iakttagelser<br>från sin granskning av hur EU-budgeten genomförts,<br>dels en s.k. revisionsförklaring. I den senare lämnas<br>ett utlåtande över om redovisningen är rättvisande<br>och om de underliggande transaktionerna är lagliga<br>och korrekta. Vidare kan rätten närhelst den så öns-<br>kar avge s.k. särskilda rapporter.</p>
<p>Årsrapporten innehåller iakttagelser rörande fi-<br>nansiell förvaltning inom de olika sektorer som fi-<br>nansierar eller finansieras av EU-budgeten. De pre-<br>senterade iakttagelserna är inte heltäckande för hela<br>budgeten utan avser resultaten av olika granskningar<br>som genomförts inom respektive sektor. Gransk-<br>ningen utförs såväl hos kommissionen eller annan<br>berörd EU-institution som på plats i medlems-<br>staterna.</p>
<p>I artikel 206 i Romfördraget anges bl.a. att rådet<br>och parlamentet, vid sidan av kommissionens upp-<br>rättade räkenskaper, skall granska revisionsrättens<br>årliga rapport och relevanta specialrapporter. Parla-<br>mentet skall på rekommendation av rådet besluta<br>om ansvarsfrihet för kommissionen beträffande bud-<br>getens genomförande. Rådet kan även välja att beak-<br>ta revisionsförklaringen i beredning av rekommenda-<br>tionen (fördraget är inte tvingande på denna punkt).</p>
<p>Sakberedningen av årsrapporten, revisionsförkla-<br>ringen m.fl. rapporter avseende beviljande av an-<br>svarsfrihet sker i rådets budgetkommitté och beslutas<br>slutligen av Ekonomi- och finansministerrådet<br>(Ekofin-rådet). För år 1995 behandlades rekommen-<br>dationen till parlamentet i Ekofin-rådet den 17 mars<br>1997. Parlamentet beräknas fatta beslut om ansvars-<br>frihet under april månad.</p>
<p>Regeringen kommer i föreliggande proposition att<br>för år 1995 redovisa, kortfattat, dels innehållet i<br>rapporteringen, dels hur vi från svensk sida agerat<br>vid behandlingen av revisionsrättens rapport, dels sin<br>bedömning av iakttagelserna som avser Sverige.</p>
<h3>9.2 Utgångspunkter för Sveriges<br>agerande</h3>
<p>Att gemenskapsmedlen administreras och används<br>korrekt och effektivt är en prioriterad fråga för Sve-<br>rige i EU-arbetet. Regeringen fäster därför stort avse-<br>ende vid revisionsrättens iakttagelser. Revisionsrät-<br>tens årsrapport är av väsentlig betydelse för att<br>bedöma hur EU:s budget och gemenskapens politik<br>genomförts.</p>
<p>Det finns en mängd skäl till att stödja strävandena<br>inom EU för ökad effektivitet, säker medelshante-<br>ring, stärkt kontroll och revision. Förutom att det för<br>Sverige som stor nettobidragsgivare är angeläget att<br>verka för en så ändamålsenlig och kostnadseffektiv<br>användning av gemenskapens medel som möjligt, är<br>det av avgörande betydelse för den gemensamma<br>politiken att medlen går till avsedda ändamål och<br>inte slösas bort på grund av dålig finansiell kontroll.</p>
<p>Att målen med gemenskapens politik uppfylls på<br>ett effektivt sätt och att kvaliteten i verksamheten<br>säkras utgör ledstjärnan för regeringens strävan mot<br>förbättrad uppföljning och kontroll inom gemenska-<br>pen.</p>
<p>219</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<h3>9.3 Iakttagelser i rapporterna för<br>1995 och svenskt agerande i<br>rådet</h3>
<p>Revisionsrätten har även för detta år konstaterat ett<br>stort antal exempel på otillfredsställande räken-<br>skapsmässig och finansiell förvaltning, men även<br>förbättringar i förhållande till föregående år redovi-<br>sas.</p>
<h3>9.4 Årsrapporten</h3>
<p>I årsrapporten (publicerad i Europeiska gemenska-<br>pernas officiella tidning 96/C 340/01) konstaterar<br>rätten att de brister den funnit i sin granskning i flera<br>fall är desamma som noterades i föregående års rap-<br>port. Detta gäller t.ex. oklara regler, framförallt på<br>strukturfondsområdet, för vilka kostnadstyper som<br>är bidragsberättigade samt att bidrag betalats ut till<br>ändamål som inte är bidragsberättigade. 1 rapporten<br>konstateras även i övrigt en rad problem med för-<br>valtningen på strukturfondsområdet. Dessa innefat-<br>tar till exempel att alltför många geografiska områ-<br>den är stödberättigade inom strukturfonderna (vilket<br>leder till uppsplittring av stödet) samt underutnytt-<br>jande av socialfondsmedel. Vidare saknas tillräckligt<br>klara och mätbara mål för gemenskapens programm<br>för fattigdomsbekämpning och social utslagning. På<br>jordbruksområdet konstaterar rätten att kommissio-<br>nen inte i tillräcklig omfattning försökt återkräva fel-<br>aktigt utbetalade medel. Vidare noteras att frysning-<br>en av jordbruksomräkningskurserna, inom ramen<br>för det agromonetära systemet, har undergrävt prin-<br>cipen om gemensamma stödnivåer. Andra iakttagel-<br>ser rätten gör är förseningar för genomförandet av<br>investeringsprogram och svaga projektanalyser inom<br>den gemensamma fiskeripolitiken. Inom biståndet till<br>Central- och Östeuropa och staterna i f.d. Sovjet-<br>unionen finns brister till följd av inadekvat personal-<br>förvaltning i kommissionen, bland annat en alltför<br>frekvent användning av konsulter och mellanhänder.<br>Rätten uppmanar härvid kommissionen att definiera<br>och fullt ut utöva sitt ansvar som utanordnare samt<br>att klarlägga externa experters och intern personals<br>olika roller. Vidare konstaterar rätten att det inom<br>gemenskapens samarbete med utvecklingsländer<br>håller på att uppstå en bristande balans mellan<br>mängden och mångfalden av program som kommis-<br>sionen måste genomföra och dess kapacitet att ge-<br>nomföra dem på ett tillfredsställande sätt.</p>
<p>Samtidigt som dessa anmärkningar görs noterar<br>rätten också en rad förbättringar t.ex. inom jord-<br>bruksområdet och i Phare-programmet. Revisions-<br>rätten välkomnar också det arbete som utförs inom<br>ramen för kommissionens s.k. SEM 2000 program<br>(Sound and Efficient Management), som syftar till</p>
<p>att förbättra den finansiella styrningen och kontrol-<br>len av gemenskapsmedel, och noterar att flera av de<br>konstaterade bristerna hanteras inom detta program.</p>
<p>Ekonomi- och finansministerrådet beslutade att<br>rekommendera Europaparlamentet att bevilja kom-<br>missionen ansvarsfrihet, men tillfogade en rad slut-<br>satser om vilka åtgärder som behöver vidtas.</p>
<p>Revisionsrättens årsrapport utgör ett viktigt un-<br>derlag i arbetet med kontrollen av gemenskapens<br>verksamhet. Sverige stödjer generellt de iakttagelser<br>rätten gör och ser det som mycket viktigt att de åt-<br>gärdas. I arbetet med att ta fram en rekommendation<br>till parlamentet har Sverige vinnlagt sig om att rådet<br>drar operativa slutsatser som ställer krav på berörda<br>parter att vidta åtgärder, detta är särskilt viktigt in-<br>om prioriterade områden som strukturfonderna och<br>stödet till de central- och östeuropeiska staterna.</p>
<p>Även om revisionsrätten visat på allvarliga brister<br>inom många områden är de enligt vår uppfattning<br>inte av en sådan art att kommissionen inte borde be-<br>viljas ansvarsfrihet. Den rekommendation rådet av-<br>givit till parlamentet avspeglar väl de svenska stånd-<br>punkterna i frågan.</p>
<h3>9.5 Revisionsförklaringen</h3>
<p>Revisionsrätten har genom revisionsförklaringen av-<br>seende budgetåret 1995 (publicerad i Europeiska<br>gemenskapernas officiella tidning 96/C 395/01) er-<br>hållit en rimlig säkerhet att EU:s årsredovisning ger<br>en korrekt bild av inkomsterna och utgifterna samt<br>gemenskapens finansiella ställning. Trots detta före-<br>ligger det alltför många felaktigheter i de underlig-<br>gande transaktionerna för utbetalningar för att rät-<br>ten ska kunna ge en övergripande positiv förklaring<br>om deras laglighet och korrekthet.</p>
<p>Rätten konstaterar i revisionsförklaringen att inga<br>allvarliga problem förelåg avseende egna medel, men<br>att rätten inte med säkerhet kan fastställa att all skat-<br>tepliktig import har deklarerats. Vidare noterades att<br>det inte förelåg någon signifikant omfattning av fel-<br>aktigheter för de åtaganden (“commitment appro-<br>priations”) som gjordes under 1995.</p>
<p>För utbetalningar (“payment appropriations”)<br>uppgick dock de väsentliga felaktigheterna (dvs så-<br>dana som har mätbar effekt på beloppen för de un-<br>derliggande transaktionerna) till 5,9% av årets be-<br>talningar från EU:s budget, dvs ca 4 miljarder ECU.<br>Rätten fann också att 2,3% av betalningarna var<br>behäftade med någon form av fel, eller att det inte<br>gick att kontrollera om de var rätt eller fel. Det sena-<br>re på grund av att systemen för att administrera<br>transaktionerna visade sig otillförlitliga eller att in-<br>formationen som ställts till rättens förfogande inte<br>varit tillräcklig.</p>
<p>220</p>
<p>Prop. 1996/97:150</p>
<p>Den svenska positionen som förts fram i rådet är bedömer att medelsutnyttjandet från och med år<br>att revisionsförklaringen utgör ett värdefullt tillskott 1997 kommer att ligga i nivå med planerna,<br>som underlag för bedömningen av hur gemen-<br>skapsmedlen sköts. Resultatet av 1995 års revisions-<br>förklaring är oroande och visar på att behov av åt-<br>gärder föreligger. Om de åtgärder som beslutats in-<br>om SEM 2000 genomförs, vilket vi förutsätter, bör<br>andelen felaktiga betalningar minska avsevärt.</p>
<h3>9.6 Rapporter avseende andra<br>EU-institutioner</h3>
<p>Revisionsrätten har avgivit rapporter avseende den<br>ekonomiska förvaltningen under budgetåret 1995<br>vid Europeiska fonden för förbättring av levnads-<br>och arbetsvillkor (Dublinfonden) och vid Europeiskt<br>Centrum för utveckling av yrkesutbildning. Dessa<br>rapporter har behandlats i rådet, som har lämnat re-<br>kommendationer till parlamentet att bevilja ansvars-<br>frihet för styrelserna vid dessa institutioner. Sveriges<br>ställningstaganden överensstämmer med de rådet gi-<br>vit uttryck för i sina slutsatser och rekommendatio-<br>ner.</p>
<h3>9.7 Bedömning av iakttagelser<br>rörande Sverige i årsrapporten</h3>
<p>Årsrapporten för 1995 avser Sveriges första med-<br>lemsår i den europeiska unionen. Sverige omnämns<br>således av naturliga skäl mycket sparsamt i rappor-<br>ten.</p>
<p>Rätten konstaterar att de anslag som tilldelats Eu-<br>ropeiska socialfonden för år 1995 underutnyttjades<br>kraftigt, vilket enligt rätten visar på bristen av över-<br>ensstämmelse mellan planeringen av programmen<br>och förvaltningskapaciteten , i synnerhet i medlems-<br>staterna. Under åren 1994-95 uppgick underutnytt-<br>jandet jämfört med finansieringsplanerna för de oli-<br>ka målprogramen till 40% avseende<br>utbetalningarna. Som de mest signifikativa fallen<br>nämns Italien, Sverige och Belgien. Sverige hade bara<br>utnyttjat 45,5% av betalningsbemyndigandena.</p>
<p>När det gäller iakttagelsen om Sveriges medelsut-<br>nyttjande förklaras denna av tidskrävande förbere-<br>delser. År 1995 fick i Sverige främst ägnas åt utarbe-<br>tande av förslag till programdokument för<br>strukturfondsmålen och förhandlingar med kommis-<br>sionen om dessa. Vid sidan av detta påbörjades upp-<br>byggnaden av genomförandeorganisationen. Pro-<br>gramdokumenten fastställdes av kommissionen först<br>i slutet av år 1995 och i början av år 1996. Mot<br>denna bakgrund kom verksamheten inom de olika<br>programmen igång först under år 1996. Regeringen</p>
<p>221</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h4>Innehållsförteckning</h4>
<p>Förord ................................................................................................. 6</p>
<p>1 Inledning........................................................................................... 6</p>
<p>1.1 Den svenska ekonomin 1997 och 1998.................................. 6</p>
<p>1.2 Utvecklingen inom olika områden.......................................... 7</p>
<p>1.3 Utvecklingen på medellång sikt............................................... 11</p>
<p>2 Internationell utveckling................................................................... 13</p>
<p>2.1 Utvecklingen i OECD-länderna.............................................. 13</p>
<p>2.2 Länderna utanför OECD........................................................ 16</p>
<p>2.3 Risker avseende internationell utveckling............................... 17</p>
<p>3 Kapitalmarknaderna........................................................................ 18</p>
<p>3.1 Internationell utveckling.......................................................... 18</p>
<p>3.2 Utvecklingen i Sverige............................................................. 19</p>
<p>4 Utrikeshandeln................................................................................. 20</p>
<p>4.1 Varuhandeln............................................................................ 20</p>
<p>4.2 Bytesbalansen.......................................................................... 21</p>
<p>5 Näringslivets produktion.................................................................. 23</p>
<p>5.1 Industrin.................................................................................. 23</p>
<p>5.2 Byggnadsverksamheten........................................................... 25</p>
<p>6 Arbetsmarknad................................................................................. 26</p>
<p>7 Löner................................................................................................ 29</p>
<p>8 Inflation............................................................................................ 32</p>
<p>9 Hushållens ekonomi och privat konsumtion................................... 34</p>
<p>9.1 Hushållens inkomster.............................................................. 34</p>
<p>9.2 Privatkonsumtion................................................................... 35</p>
<p>10 Bruttoinvesteringar........................................................................... 38</p>
<p>10.1 Näringslivets investeringar....................................................... 38</p>
<p>10.2 Bostadsinvesteringar................................................................. 39</p>
<p>10.3 Lagerinvesteringar.................................................................... 40</p>
<p>11 Den offentliga sektorn...................................................................... 41</p>
<p>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn...................................... 41</p>
<p>11.2 Den statliga sektorn................................................................. 44</p>
<p>11.3 Allmänna pensionsfonden........................................................ 45</p>
<p>11.4 Den kommunala sektorn......................................................... 46</p>
<p>12 Medelfristig kalkyl............................................................................ 48</p>
<p>12.1 Den reala kalkylen................................................................... 48</p>
<p>12.2 De offentliga finanserna.......................................................... 50</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h4>Tabellförteckning</h4>
<p>1.1 Prognosförutsättningar.................................................................... 7</p>
<p>1.2 Nyckeltal........................................................................................... 8</p>
<p>1.3 Försörjningsbalans, 1995 -1998...................................................... 9</p>
<p>1.4 Finansiellt sparande.......................................................................... 10</p>
<p>1.5 Medelfrist, 1997-2000...................................................................... 11</p>
<p>2.1 Svensk export fördelad per region.................................................... 13</p>
<p>2.2 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet................................................... 15</p>
<p>2.3 BNP-tillväxt per region..................................................................... 17</p>
<p>4.1 Export och import av varor............................................................. 21</p>
<p>4.2 Bytesbalans....................................................................................... 22</p>
<p>5.1 Näringslivets produktion.................................................................. 23</p>
<p>5.2 Nyckeltal för industrin..................................................................... 24</p>
<p>5.3 Byggnadsverksamhet........................................................................ 25</p>
<p>6.1 Arbetsmarknad................................................................................. 26</p>
<p>6.2 Sysselsättning i olika branscher........................................................ 27</p>
<p>6.3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder................. 28</p>
<p>7.1 Timlöner........................................................................................... 29</p>
<p>8.1 Konsumentpriser.............................................................................. 33</p>
<p>9.1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande......... 34</p>
<p>10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren.............................................. 38</p>
<p>10.2 Övriga näringslivets investeringar.................................................... 39</p>
<p>11.1 Den offentliga sektorns finanser...................................................... 41</p>
<p>11.2 Finansiellt sparande enligt ENS-definition....................................... 42</p>
<p>11.3 Skatter och avgifter.......................................................................... 43</p>
<p>11.4 Den offentliga sektorns utgifter....................................................... 43</p>
<p>11.5 Staten inkl, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna.......................... 45</p>
<p>11.6 Allmänna pensionsfonden................................................................ 45</p>
<p>11.7 Kommunsektorn.............................................................................. 46</p>
<p>12.1 Förutsättningar 1997-2000.............................................................. 48</p>
<p>12.2 Försörjningsbalans 1997-2000........................................................ 48</p>
<p>12.3 Nyckeltal, 1997-2000...................................................................... 49</p>
<p>12.4 Arbetsmarknad................................................................................ 49</p>
<p>12.5 Den offentliga sektorns finanser...................................................... 51</p>
<p>12.6 Kommunsektorns finanser åren 1998- 2000................................... 52</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h4>Diagramförteckning</h4>
<p>1.1 BNP-utvecklingen, 1984-1998......................................................... 7</p>
<p>1.2 Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter, 1996-1998...... 7</p>
<p>1.3 Förändring i finansiellt sparande i offentlig sektor, 1980 -1998 .... 10</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt i OECD, EU, Förenta staterna och Japan, 1996-1998 13</p>
<p>2.2 Företagens och konsumenternas förtroende i EU 1990-1997......... 14</p>
<p>2.3 BNP-och exporttillväxt i EU, 1990-1998....................................... 14</p>
<p>3.1 5-års obligationsräntor i USA och Tyskland.................................... 18</p>
<p>3.2 Kronan, index................................................................................... 19</p>
<p>3.3 Ränteutvecklingen i Sverige............................................................. 19</p>
<p>4.1 Export, marknadstillväxt och marknadsandelar för bearbetade</p>
<p>varor, 1988-1998............................................................................. 20</p>
<p>4.2 Bytesbalans som andel av BNP i Sverige och EU 1980-1998.......... 22</p>
<p>5.1 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige</p>
<p>relativt 14 OECD-länder 1980-1998............................................... 24</p>
<p>5.2 Industrins bruttoöverskottsandel, 1980-1998................................. 24</p>
<p>6.1 Antal sysselsatta och personer i arbetskraften, 1980-1998............. 27</p>
<p>6.2 Öppen arbetslöshet och konjunkturberoende arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder, 1985-1998.......................................................... 28</p>
<p>7.1 Timlöneutveckling i hela ekonomin, 1980-1998............................. 30</p>
<p>7.2 Timlöneutveckling i industrin i Sverige och OECD 14, 1986-1998 30</p>
<p>8.1 Konsumentprisutveckling, 1985 - 1998........................................... 33</p>
<p>9.1 Hushållens förmögenhetskvot 1970-1998....................................... 35</p>
<p>9.2 Privat konsumtion 1980-1998......................................................... 36</p>
<p>9.3 Hushållens nettosparkvot samt finansiella sparkvot 1970-1998 .... 37</p>
<p>10.1 Investeringar och lönsamhet i industrin, 1980-1998....................... 38</p>
<p>10.2 Antal outhyrda respektive påbörjade lägenheter 1976-1998.......... 40</p>
<p>11.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1980-1998................ 41</p>
<p>11.2 Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- och</p>
<p>nettoskuld, 1980 - 1998.................................................................. 42</p>
<p>12.1 Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter, 1998-2000..... 49</p>
<p>12.2 Arbetslösa, 1990-2000..................................................................... 50</p>
<p>12.3 Befolkningen uppdelad på olika grupper, 1980-2000.................... 50</p>
<p>12.4 Sysselsatta och arbetskraftsutbud, 1980-2000................................ 50</p>
<p>12.5 Offentliga sektorns finansiella sparande, 1970-2000...................... 51</p>
<p>12.6 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1980-2000............ 51</p>
<p>12.7 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld samt</p>
<p>nettoskuld, 1980-2000.................................................................... 51</p>
<p>12.8 Den kommunala sektorns finansiella sparande, 1980-2000........... 52</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h2>Svensk ekonomi</h2>
<h3>FÖRORD</h3>
<p>Föreliggande bilaga till 1997 års ekonomiska vår-<br>proposition beskriver den internationella och den<br>svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1998.</p>
<p>Bedömningen av den internationella utvecklingen<br>grundar sig på material från bl.a. OECD. Beskriv-<br>ningen av den svenska ekonomin baseras främst på<br>underlag från Statistiska centralbyrån och på den<br>prognos som Konjunkturinstitutet publicerade den<br>26 mars 1997. Ansvaret för de redovisade bedöm-<br>ningarna åvilar dock helt Finansdepartementets eko-<br>nomiska avdelning.</p>
<p>Bilagan innehåller dessutom kalkyler över eko-<br>nomins utveckling i ett något längre perspektiv. Den<br>traditionella prognosen för 1997 och 1998 komplet-<br>teras med ett scenario över utvecklingen på medel-<br>lång sikt. Dessa beräkningar är gjorda med stöd av<br>Konjunkturinstitutets modeller KOSMOS och FI-<br>MO. Ansvarig för bilagan är departementsrådet<br>Anders Palmer. Kalkylerna baseras på information<br>t.o.m. den 9 april 1997.</p>
<h3>1 INLEDNING</h3>
<h4>1.1 Den svenska ekonomin 1997 och 1998.</h4>
<p>Konjunkturavmattningen i Europa i slutet av 1995<br>och i början av 1996 innebar en dämpning även i<br>Sverige. Botten nåddes under första kvartalet 1996.<br>Därefter har aktiviteten i den svenska ekonomin<br>gradvis stärkts, om än i måttlig takt. Enligt de preli-<br>minära nationalräkenskaperna steg BNP med 1,1 %<br>under förra året. Nivån låg under fjärde kvartalet</p>
<p>1,8 % högre än under motsvarande period året in-<br>nan.</p>
<p>Bilden av den svenska ekonomin våren 1997 är<br>emellertid splittrad, tydligast illusterat av att produk-<br>tionen stiger samtidigt som sysselsättningen fortsätter</p>
<p>att falla. Detta skapar en viss osäkerhet i bedöm-<br>ningen av ekonomin under 1997 och 1998.</p>
<p>Viktiga ekonomiska förhållanden ter sig starka,<br>vid en internationell jämförelse. De offentliga finan-<br>serna fortsätter att förbättras i snabb takt, infla-<br>tionstrycket är obefintligt och överskottet i bytesba-<br>lansen stiger. De flesta tecken tyder på att den<br>återhämtning av ekonomin som inletts fortsätter och<br>även stärks.</p>
<p>Tillväxtförutsättningarna för den svenska ekono-<br>min är därmed i många avseenden goda. Det finns i<br>utgångsläget outnyttjade resurser som kan tas i an-<br>språk utan att inflationen tar fart. Den europeiska<br>konjunkturen håller på att förstärkas och orderin-<br>gången till exportindustin stiger. Den nedgång i rän-<br>torna som inträffade under andra hälften av 1995<br>och under 1996 bör leda till fortsatt gynnsamma<br>effekter för ekonomin. Dessutom kommer de kon-<br>traktiva effekterna av konsolideringsprogrammet att<br>successivt minska i omfattning, eftersom merparten<br>av budgetförstärkningarna trätt i kraft 1995 och<br>1996. Därutöver kan anpassningen av de tidigare<br>alltför stora lagren förväntas vara avklarad snart.<br>Tillväxten, och främst då den privata konsumtionen,<br>kommer sannolikt också att stimuleras av stigande<br>tillgångspriser.</p>
<p>Det finns emellertid flera faktorer som försämrar<br>tillväxtutsikterna. Arbetsmarknaden har försvagats<br>betydligt sedan mitten av 1996. Detta dämpar hus-<br>hållens framtidstro och konsumtionsvilja. Denna<br>tendens förstärks av att hushållens sparkvot minskat<br>betydligt under 1996 och realinkomsterna utvecklas<br>svagt under 1997 bl.a. som en följd av skattehöj-<br>ningar och transfereringsminskningar. Därmed är<br>det finansiella utrymmet för en expansion av den<br>privata konsumtionen mera begränsat än vad som<br>framgått tidigare. Det visar sig också att de inhemska<br>sektorerna - handeln, byggsektorn och den offentliga<br>sektorn - släpar efter i förhållande till den utlandsbe-<br>roende delen av ekonomin. Till de faktorer som ska-<br>par osäkerhet om tillväxten framöver hör också</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>utvecklingen på de finansiella marknaderna i Euro-<br>pa, inte minst mot bakgrund av osäkerhet kring<br>EMU-processen. Dessutom har den amerikanska<br>räntehöjningen fört med sig förväntningar om ytter-<br>ligare höjningar vilket påverkat aktiemarknaderna<br>runt om i världen.</p>
<p>Tillväxten i BNP väntas bli 2,3 % 1997 och</p>
<p>2,5 % 1998. Uppgången, som hittills i huvudsak<br>drivits av den utlandskonkurrerande sektorn, kom-<br>mer i ökad utsträckning att stimuleras av den in-<br>hemska efterfrågan. Tillväxten väntas emellertid inte<br>bli tillräcklig för att öka efterfrågan på arbetskraft<br>för perioden som helhet. Nivån på sysselsättningen<br>väntas vara densamma 1998 som 1996. Däremot<br>kommer de föreslagna arbetsmarknads- och utbild-<br>ningsåtgärderna att minska utbudet av arbetskraft,<br>vilket gör att den öppna arbetslösheten ändå faller.<br>Denna väntas uppgå till 7,9 % resp. 7,1 % för de<br>båda åren. Inflationen bedöms först stiga upp mot 2<br>% i slutet av 1997 för att därefter stabiliseras på en<br>nivå av ca 1,5 %. Den offentliga sektorns finansiella<br>sparande förbättras gradvis, till -2,1 % av BNP 1997<br>för att nästa år uppvisa balans.</p>
<h4>1.2 Utvecklingen inom olika områden.</h4>
<p>stigande tendens. Norden framstår som den starkaste<br>regionen med en tillväxt kring 3 % och med genom-<br>gående mycket goda ekonomiska förhållanden, med<br>undantag av arbetslöshetssituationen i Finland, Sve-<br>rige och i någon mån Danmark.</p>
<p>Den gynnsamma utvecklingen i övriga världen,<br>inte minst i Sydostasien och Kina, väntas fortsätta.<br>Därmed kommer marknadstillväxten för svensk ex-<br>port att gradvis tillta.</p>
<p>I takt med att kapacitetsutnyttjandet tilltar i<br>många länder kan såväl korta som långa räntor an-<br>tas stiga något. Uppgången har redan startat i För-<br>enta Staterna och väntas i ett senare skede komma i<br>Europa. De svenska korta räntorna antas ligga kvar<br>på i stort sett nuvarande nivå. Obligationsräntorna<br>väntas i viss mån följa den internationella trenden<br>uppåt, men de stabilt låga inflationsutsikterna antas<br>leda till att räntemarginalen mot Tyskland krymper<br>något. Kronan antas förstärkas såväl gentemot dol-<br>larn som de europeiska valutorna, bl.a. beroende på<br>att överskottet i bytesbalansen successivt växer. Pro-<br>gnosen bygger på förutsättningen att EMU-pro-<br>cessen fortlöper någorlunda smärtfritt. Det kan emel-<br>lertid inte uteslutas att oro uppstår på de finansiella<br>marknaderna med betydande ränte- och växelkurs-<br>rörelser som följd. I ett sådant läge kan Sverige - trots<br>låg inflationstakt och förhållandevis starka statsfi-</p>
<p>Konjunkturen inom EU-området håller på att för-<br>bättras, bl.a. beroende på genomslaget av lägre rän-<br>tor på den reala ekonomin och på att dollarns upp-<br>gång stärkt de europeiska företagens konkurrens-<br>kraft. Dessutom upphör de negativa effekterna av<br>lageranpassningen. BNP-tillväxten väntas gradvis<br>tillta, samtidigt som inflationstakten stabiliseras på<br>en nivå under 2,5 %. I detta perspektiv ter sig en<br>viss nedgång av arbetslösheten möjlig att uppnå.</p>
<p>Den amerikanska ekonomin fortsätter att visa<br>styrka. Den goda tillväxten upprätthålls utan att in-<br>flationen stiger. En viss avmattning ter sig dock san-<br>nolik för 1998, särskilt om räntenivån höjs ytterliga-<br>re. Sammantaget väntas tillväxten i OECD-området<br>bli 2-214 % under prognosperioden, med en svagt</p>
<p>TABELL 1.1 PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGAR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-tillväxt i OECD (161</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumentprisökning i OECD</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(16)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Dollarkurs (SEK)<sup>1</sup></p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index'</p></td><td>
<p>127,3</p></td><td>
<p>116,0</p></td><td>
<p>119,2</p></td><td>
<p>117,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk ränta 5 års statsobliga-<br>tion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk ränta 5 års statsobliga-</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tion<sup>1</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk ränta 6 månaders ssvx'</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
</table>
<p>'Årsgenomsnitt.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>DIAGRAM 1.2</p>
<p>Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter,</p>
<p>1996-1998</p>
<p>Procentenheter</p>
<p>DIAGRAM 1.1</p>
<p>BNP-utveckling 1984-1998</p>
<p>Procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-26.png" style="width:172pt;height:123pt;"/>
<p>■ BNP $ Nettoexport</p>
<p>si Bruttoinvesteringar ■ Privat konsumtion</p>
<p>& Offentlig konsumtion Lagerinvensteringar</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-27.png" style="width:157pt;height:66pt;"/>
<p>-2 -----------------------------------------------------------------------------</p>
<p>1996 1997 1998</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>nanser - komma att drabbas mer än genomsnittet. I<br>så fall försämras möjligheterna att uppnå en god<br>ekonomisk utveckling.</p>
<p>Trots att arbetsmarknadsläget under 1996 blev<br>sämre än väntat och inflationen lägre steg timlönerna<br>i ekonomin snabbare än vad som prognosticerats i<br>budgetpropositionen. Reallöneökningama före skatt<br>blev de högsta på över tjugo år. Genom allt lägre in-<br>flationsförväntningar och ökade ambitioner från ar-<br>betsmarknadens parter att åstadkomma lönemodera-<br>tion ter sig dock en nedväxling sannolik. Eftersom<br>nu löpande avtal i stor utsträckning täcker 1997 blir<br>ändå löneökningarna i år betydligt högre än i om-<br>världen. Först nästa år kan en anpassning till euro-<br>peisk nivå förväntas. En sådan utveckling kräver<br>dock att arbetsmarknadens parter vill och kan för-<br>ändra den svenska modellen för lönebildning i en så-<br>dan omfattning att ett förbättrat arbetsmarknadsläge<br>kan kombineras med en långsammare ökning av<br>nominallönerna.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>TABELL 1.2 NYCKELTAL</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön kostnad</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec.-dec.</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, dec.-dec.</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>-1.3</p></td><td>
<p>-0.8</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>-0.4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot (nivå)</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>3.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ enhetsarbetskostnad</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>14.3</p></td><td>
<p>-3.7</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet'</p></td><td>
<p>7.7</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder'</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans (miljarder kr)</p></td><td>
<p>106,0</p></td><td>
<p>120.0</p></td><td>
<p>135,9</p></td><td>
<p>152,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans<sup>2</sup></p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>4.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande i<br>offentlig sektor<sup>2</sup></p></td><td>
<p>■7.9</p></td><td>
<p>-2.5</p></td><td>
<p>-2.1</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld<sup>2</sup></p></td><td>
<p>78,2</p></td><td>
<p>77,7</p></td><td>
<p>77,1</p></td><td>
<p>73,9</p></td></tr>
</table>
<p>'Andel av arbetskraften.</p>
<p><sup>2</sup> Procent av BNP</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>Inflationstakten blev under förra året lägre än vad de<br>flesta bedömare räknade med, särskilt med tanke på<br>de relativt snabba lönekostnadsökningarna. Margi-<br>nalerna inom handeln pressades därmed ytterligare.<br>Till en del kan den gynnsamma prisutvecklingen för-<br>klaras av tillfälliga faktorer såsom den markanta<br>räntenedgången och förstärkningen av kronkursen.<br>Därutöver har inflationsförväntningarna fallit kraf-<br>tigt, vilket sannolikt påverkat beteendet hos produ-<br>center och konsumenter. En hög prismedvetenhet<br>hos konsumenterna gör det svårare att vältra över<br>kostnadsökningar på priserna utan skapar i stället ett<br>rationaliseringstryck. Även om tillfälliga faktorer<br>inte längre får så stor neddragande effekt väntas än-<br>då inflationen förbli låg och väl i linje med Riksban-</p>
<p>kens mål. Inflationstakten bedöms först stiga upp<br>mot 2% för att sedan stabiliseras på ca 1 Vi % under<br>senare delen av 1998. Denna bedömning förutsätter<br>att löneökningarna blir betydligt lägre under 1998.</p>
<p>Exporten steg något långsammare under 1996 än<br>vad som beräknades i budgetpropositionen, vilket<br>tyder på en något sämre konkurrenssituation än vän-<br>tat. Svenska företag lyckades dock hålla sina mark-<br>nadsandelar, trots att såväl kostnadsläge som rela-<br>tivpriser försämrades. Apprecieringen av kronan och<br>det faktum att lönerna inom industrin steg betydligt<br>snabbare än i omvärlden medförde att det relativa<br>kostnadsläget försämrades med nästan 15 %. En<br>viktigt förklaring till den goda exportutvecklingen<br>var framgångarna inom telekommunikationsområ-<br>det och på de expansiva marknaderna i Asien. Före-<br>tagen väntas i år sänka sina priser i internationell<br>valuta, vilket är nödvändigt för att marknadsande-<br>larna ska kunna bibehållas. Eftersom konjunkturen<br>på Sveriges viktigaste avsättningsmarknader i Euro-<br>pa är på väg att förbättras, torde exporten kunna<br>växa något snabbare 1997 än under 1996, vilket<br>styrks av orderingången hittills i år. Under 1998 be-<br>döms exportökningen dämpas något i samband med<br>att marknadsandelarna sjunker svagt. Den totala<br>importen steg under 1996 med 3,5 % och varuim-<br>porten med endast 2 %, vilket var mindre än den<br>underliggande efterfrågeutvecklingen. Under prog-<br>nosperioden beräknas importen i högre grad följa<br>den långsiktiga trenden för importkvoten, vilket i så<br>fall resulterar i en årlig uppgång på 5 % eller något<br>mer. Eftersom exporten är betydligt större än im-<br>porten i utgångsläget och dessutom stiger snabbare,<br>fortsätter handelsbalansen att visa ett gradvis större<br>överskott. Därmed blir bytesbalansen allt starkare<br>och saldot beräknas 1998 motsvara över 4% av<br>BNP.</p>
<p>Även investeringarna steg långsammare än beräk-<br>nat under 1996, såväl inom näringslivet som myn-<br>digheterna och bostadssektorn. Speciellt bygginves-<br>teringarna dämpades kraftigt mot slutet av året.<br>SCB:s enkätundersökningar för 1997 tyder på att<br>industrins investeringar stagnerar medan en expan-<br>sion sker inom övrigt näringsliv. Den låga aktivite-<br>ten inom bostadssektorn väntas bestå ännu en tid<br>och även myndigheternas investeringar faller. En rad<br>förhållanden tyder dock på att byggandet tar fart<br>under 1998. Räntorna har kommit ned, vakanserna<br>på bostadsmarknaden har stabiliserats och priserna<br>har börjat stiga. En förhållandevis gynnsam industri-<br>konjunktur innebär att industriinvesteringarna kan<br>komma att ligga kvar på förra årets höga nivå för att<br>nästa år växa ytterligare. Även de statliga myndig-<br>heterna har expansiva investeringsplaner. Totalt<br>väntas bruttoinvesteringarna stiga med ca U/i % i år<br>och med upp mot 6 % nästa år. Omslaget för byg-<br>ginvesteringama väntas bli betydligt, från -3 % 1997<br>till + 7,5 % 1998.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>Produktionstillväxten hölls under 1996 tillbaka av<br>ett betydande omslag i /agercykeln, motsvarande<br>1 % av BNP. Den tidigare starka lageruppbyggna-<br>den övergick under året i en viss lageravveckling, i<br>synnerhet inom handeln. Anpassningen nedåt av in-<br>dustrins färdigvarulager har dock gått relativt lång-<br>samt och fortsätter troligen i år, vilket gör att det<br>positiva bidraget från lagerinvesteringama blir något<br>mindre i år än tidigare beräknat. Nästa år väntas<br>lagerinvesteringarna ligga på ungefär oförändrad ni-<br>vå, vilket medför att effekten på BNP blir försumbar.</p>
<p>Hushållens realinkomster stagnerade under 1996,<br>trots de rekordhöga reallöneökningarna. Orsaken<br>står att finna i minskade företagarinkomster, och<br>slutskattejusteringar och i kraftigt sjunkande transfe-<br>reringar från den offentliga sektorn, vilket delvis be-<br>rodde på lägre inkomster från sjuk- och föräldraför-<br>säkringen. Även i år ser hushållens köpkraft ut att<br>utvecklas svagt. En marginell ökning ter sig sannolik.<br>Visserligen fortsätter lönerna att ge ett betydande<br>positivt bidrag, men konsolideringen av de offentliga<br>finanserna verkar i motsatt riktning. För 1998 förut-<br>ses en uppgång i realinkomsterna på drygt 1 %, då<br>den negativa effekten av ökad inbetalning av direkta<br>skatter avtar.</p>
<p>Den privata konsumtionens utveckling är i nuläget<br>svårbedömd. Förra året steg konsumtionen med</p>
<p>1,5 %, trots stagnerande realinkomster. Sparkvoten<br>föll därmed markant. Det finansiella utrymmet för<br>hushållen att öka sin konsumtion har därigenom bli-<br>vit mer begränsat än tidigare beräknat. Dessutom<br>dämpar den höga arbetslösheten hushållens fram-</p>
<p>tidsförväntningar, vilket också hämmar köplusten.<br>Några faktorer talar dock för att konsumtionstill-<br>växten snarast stärks. Dels har konsumtionen varit<br>relativt svag i Sverige under många år, vilket innebär<br>att det finns ett uppdämt behov hos många hushåll<br>att förnya sitt innehav av kapitalvaror. Dels har rän-<br>torna kommit ned på lägre nivåer, vilket ger en all-<br>mänt positiv signaleffekt och kan väntas leda till sti-<br>gande tillgångspriser. Dessutom har hushållens<br>relativt höga finansiella sparande och Stockholm-<br>börsens utveckling sedan förra sommaren lett till<br>ökade förmögenhetsvärden. Om huspriserna stiger<br>kommer hushållens samlade förmögenhet att växa<br>ytterligare. Dessutom beräknas arbetsmarknadslä-<br>get gradvis förbättras, vilket minskar hushållens oro<br>inför framtiden. Mot denna bakgrund verkar det<br>sannolikt att den privata konsumtionen växer med<br>ungefär 2 % per år under prognosperioden, vilket i<br>så fall innebär att sparkvoten kommer ned mot 3 %<br>1998.</p>
<p>Den statliga konsumtionen har historiskt visat sig<br>vara speciellt svår att bedöma. Enligt det preliminä-<br>ra utfallet från nationalräkenskaperna, som inte hel-<br>ler brukar vara helt tillförlitligt, föll den statliga kon-<br>sumtionen med 3,7% år 1996. Förbrukningen av<br>varor och tjänster drogs ned inom bl.a. försvaret och<br>arbetsmarknadsverket. Trots konsolideringsprogra-<br>met finns ett visst utrymme för en volymökning i år<br>medan en stagnation eller en liten minskning ter sig<br>sannolik för 1998.</p>
<p>TABELL 1.3 FÖRSÖRJNINGSBALANS, 1995-1998</p>
<p>Miljarder kronor PROCENTU Eli FÖRÄNDRING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>670,4</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>558,2</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrikeshandel, netto'</p></td><td>
<p>112,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>885,3</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>434,2</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>-0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>132.2</p></td><td>
<p>-3.3</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>-0.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommun</p></td><td>
<p>302,1</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>•0.9</p></td><td>
<p>■0.9</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>249,6</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv, exkl. bostäder</p></td><td>
<p>183,6</p></td><td>
<p>25.1</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav industri</p></td><td>
<p>69,1</p></td><td>
<p>44,3</p></td><td>
<p>13.3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>30.3</p></td><td>
<p>-28,0</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>-12,3</p></td><td>
<p>13,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>35,6</p></td><td>
<p>■0,5</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>-3.3</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-3.2</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total inhemsk efterfrågan</p></td><td>
<p>2 236,3</p></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1 678,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2.5</p></td></tr>
</table>
<p>' Bidrag till BNP-tillväxten.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>Enligt det preliminära utfallet för 1996 uppgick<br>kommunernas, finansiella sparande till -4,6 miljarder<br>kr, vilket är ca 1 miljard sämre än vad som bedöm-<br>des i budgetpropositionen. Den svaga finansiella si-<br>tuationen drev fram en minskning av konsum-<br>tionsvolymen med 0,9 %. Med hänsyn till de<br>föreslagna tillskotten till kommuner och landsting<br>beräknas nedgången i konsumtionen i år begränsas<br>till knappt 1 % för att under 1998 vara realt oför-<br>ändrad.</p>
<p>Läget på arbetsmarknaden har gradvis försämrats<br>sedan början på 1996. Försvagningen har varit sär-<br>skilt påtaglig under de senaste månaderna. Den öpp-<br>na arbetslösheten låg i februari på nästan 9 %. An-<br>talet sysselsatta låg mer än 70 000 personer lägre än<br>den nivå som uppmättes för ett år sedan. Den svaga<br>sysselsättningsutvecklingen hänger samman med låg<br>tillväxt, förhållandevis stark produktivitetsökning<br>samt stigande medelarbetstid, delvis som en följd av<br>fallande sjukfrånvaro. Dessutom har sammansätt-<br>ningen av tillväxten i ekonomin, där den utlands-<br>konkurrerande delen av ekonomin drivit utveckling-<br>en, varit mindre fördelaktig från sysselsättnings-<br>synpunkt.</p>
<p>Efter den kraftiga nedgången väntas sysselsätt-<br>ningen börja stiga igen under andra halvåret 1997.<br>Mätt som årsgenomsnitt faller dock sysselsättning-<br>en. Produktiviteten stiger kraftigt och medelarbetsti-<br>derna förlängs, om än inte i samma utsträckning<br>som tidigare. Den öppna arbetslösheten väntas dock<br>falla från nuvarande höga nivåer på grund av lägre<br>utbud. Förutom av den stigande sysselsättningen<br>dämpas utbudet av att en allt större del av arbets-<br>styrkan genom de föreslagna åtgärderna kommer att<br>sättas i utbildning. Den öppna arbetslösheten väntas<br>därför, som ett genomsnitt för året, hamna under<br>8 %. Högre BNP-tillväxt, en medelarbetstid som slu-<br>tar att stiga samt ökade möjligheter för kommunerna<br>att bibehålla arbetskraft gör att 1997 års sysselsätt-<br>ningsnedgång kan tas igen under 1998. Fortsatta<br>åtgärder, bl.a. i form av utbildningssatsningar, be-<br>gränsar utbudet av arbetskraft. Mot denna bakgrund<br>beräknas den öppna arbetslösheten falla till drygt<br>7 %. Under nästa år har utrymme skapats för<br>340 000 personer att delta i konjunkturberoende ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärder eller extraordinär<br>utbildning. Jämfört med 1996 innebär det en ökning<br>med över 70 000 personer. På grund av svårigheter<br>att snabbt bygga ut kapacitet och olika typer av un-<br>danträngning kommer dock sannolikt nettoeffekten<br>på den öppna arbetslösheten att bli betydligt lägre.</p>
<p>Trots den svaga tillväxten förstärktes de offentli-<br>ga finanserna kraftigt under 1996. Enligt de prelimi-<br>nära nationalräkenskaperna uppgick underskottet i<br>den konsoliderade offentliga sektorns finansiella spa-<br>rande till 42 miljarder kr, vilket motsvarade 2,5 %<br>av BNP. Underskottet reducerades därmed med<br>87 miljarder kr jämfört med 1995. Förbättringen</p>
<p>blev betydligt större än vad som beräknades i sam-<br>band med budgetpropositionen i september.</p>
<p>Beslutade skattehöjningar jämte en rad tillfälliga<br>faktorer, t.ex. omläggning av uppbörden av mervär-<br>desskatt, medförde kraftigt ökade inkomster. Skatter<br>och avgifter motsvarade 54,4 % av BNP 1996, jäm-<br>fört med 50,2 % 1995. Samtidigt hölls de offentliga<br>utgifterna tillbaka. De totala utgifterna minskade i<br>nominella termer och med nära 2 procentenheter i<br>förhållande till BNP. Bland annat bidrog ett oväntat<br>lågt utnyttjande inom sjuk-och föräldraförsäkringen<br>till detta. Den konsoliderade bruttoskulden i offentlig<br>sektor uppgick vid utgången av 1996 till motsvaran-<br>de 77,7 % av BNP. Skuldkvoten sjönk därmed för<br>andra året i rad.</p>
<p>Den oväntat svaga utgiftsutvecklingen under förra<br>året väntas till viss del kompenseras av högre utgifter<br>under 1997. De åtgärder för en minskad arbetslöshet<br>som nu aviserats väntas ha relativt begränsade effek-<br>ter på de offentliga utgifterna under 1997. Genom<br>att de tillfälliga faktorer som höjde skattekvoten<br>1996 faller bort sjunker skattekvoten med ca 14 pro-<br>centenhet. Sammantaget beräknas det finansiella un-<br>derskottet att fortsätta minska till 2,1 % av BNP.<br>Det medför en fortsatt minskning av skuldkvoten till</p>
<p>77,1 % av BNP 1997.</p>
<p>TABELL 1.4 FINANSIELLT SPARANDE</p>
<p>Procent av BNP. löpande pris</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttosparande</p></td><td>
<p>17,6</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>18,2</p></td><td>
<p>19,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Realt sparande</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>14.7</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>15.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta investeringar</p></td><td>
<p>14,5</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lager investeringar</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor</p></td><td>
<p>■7,9</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.</p>
<p>DIAGRAM 1.3</p>
<p>Förändring i finansiellt sparande i offentlig sektor,<br>1980-1998</p>
<p>Procent av BNP</p>
<p>6</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-28.png" style="width:172pt;height:98pt;"/>
<p>80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 9? 93 94 95 96 97 98<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>10</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>Inom EU tillämpas principer för nationalräkenska-<br>perna (ENS79) som delvis skiljer sig från de bokfö-<br>ringsregler som för närvarande används i Sverige.<br>Enligt Statistiska centralbyrån uppgick underskottet i<br>den offentliga sektorns finansiella sparande till 3,6 %<br>av BNP 1996 om det mäts enligt principerna i<br>ENS79, dvs. 1,1 procentenheter högre än enligt<br>svenska redovisningsregler. Under 1997 beräknas<br>dock denna bokföringsmässiga skillnad begränsas till<br>ca 0,1 procentenhet. Sverige skulle därmed klara<br>konvergensvillkoret för deltagande i EMU som inne-<br>bär att underskottet inte får överstiga 3 % av BNP.</p>
<p>Under 1998 beräknas balans uppkomma mellan<br>inkomster och utgifter i den offentliga sektorn. Tidi-<br>gare beslutade åtgärder i konsolideringsprogrammet,<br>minskade räntebidrag till bostäder samt fallande rän-<br>teutgifter skapar utrymme för de åtgärder som nu<br>förslås inom ramen för det fastlagda målet om bud-<br>getbalans 1998. De samlade offentliga utgifterna be-<br>räknas minska med ca 2 % i reala termer. Utan de<br>nu föreslagna åtgärderna skulle nedgången blivit<br>större och den offentliga sektorn uppvisat betydande<br>överskott.</p>
<h4>1.3 Utvecklingen på medellång sikt</h4>
<p>Utöver kortsiktsprognosen, vars perspektiv sträcker<br>sig t.o.m. 1998, redovisas också en kalkyl över den<br>ekonomiska utvecklingen fram t.o.m. år 2000. Be-<br>räkningarna bygger på flera grundläggande anta-<br>ganden. En utgångspunkt är att tillväxten i OECD-<br>länderna uppgår till 2,5 %. Något speciellt konjunk-<br>turmönster har inte antagits, eftersom detta i prakti-<br>ken är omöjligt att förutse. Vidare förutsätts att den<br>samlade ekonomiska politiken läggs upp på ett så-<br>dant sätt att riksbankens inflationsmål uppnås.<br>Dessutom antas att lönebildningen fungerar väl i den<br>bemärkelsen att den nominella löneökningstakten<br>begränsas till europeisk nivå på 3,5 %, trots ett<br>gradvis allt starkare arbetsmarknadsläge. En ytterli-<br>gare förutsättning är att det stora utbildningspaket<br>och övriga arbetslöshetsminskande åtgärder som<br>presenterats i denna och tidigare propositioner får de<br>omfattande effekter på arbetslösheten som avsetts.</p>
<p>Till följd av att det sannolikt finns outnyttjad ka-<br>pacitet i ekonomin i slutet av 1998 och under anta-<br>gandet av lönebildningen fungerat väl kan tillväxten<br>under de närmast påföljande åren överstiga den<br>långsiktiga trenden utan att inflationsproblem upp-<br>står. För åren 1999 och 2000 beräknas BNP stiga<br>med 2,8 % resp. 2,7 %. Tillväxten drivs i första<br>hand av investeringar och privat konsumtion, men<br>även utrikeshandeln ger ett betydande bidrag under<br>perioden. Med dessa antaganden beräknas den öpp-<br>na arbetslösheten kunna falla till 4,5 %, motsvaran-<br>de 192 000 personer, år 2000. Samtidigt kommer<br>186 000 personer att delta i någon form av arbets-<br></p>
<p>marknadspolitisk åtgärd och 188 000 personer stu-<br>dera i en extraordinär utbildningsplats för arbetslösa.</p>
<p>Risken att utvecklingen blir annorlunda än vad<br>som beskrivits i denna kalkyl hänger främst samman<br>med vad som händer på arbetsmarknaden. Om lö-<br>nebildningen fungerar sämre än vad som antagits<br>och effekterna av de olika föreslagna åtgärderna för<br>att minska den öppna arbetslösheten blir svagare,<br>kan utvecklingen på arbetsmarknaden bli väsentligt<br>mindre gynnsam. Dessutom dämpas i ett sådant fall<br>tillväxten, vilket gör att de offentliga finanserna då<br>utvecklas mindre förmånligt.</p>
<p>En tillväxttakt på denna nivå medför en påtaglig<br>förbättring av de offentliga finanserna vid oföränd-<br>rade regler för skatter och transfereringar. Vid slutet<br>av perioden skulle sålunda ett betydande finansiellt<br>överskott uppstå. I den ekonomiska vårpropositio-<br>nen föreslås mål för de offentliga finanserna i ett me-<br>delsiktigt perspektiv. År 1999 ska överskottet mot-<br>svara 0,5 % av BNP och år 2000 1,5 % av BNP. Det<br>är inte lämpligt att förutsätta en finanspolitik som<br>medför växande överskott i den offentliga sektorn<br>utöver de föreslagna målen. I föreliggande kalkyl har<br>det därför antagits att budgetmålen är styrande och<br>att de offentliga överskotten bringas ned till de mål-<br>satta nivåerna. Därvid görs ett beräkningstekniskt<br>antagande om att hushållens skatter sänks motsva-<br>rande 15 miljarder kr år 1999 och ytterligare<br>11 miljarder kr år 2000, varvid budgetmålen uppnås.</p>
<p>TABELL 1.5 MEDELFRIST, 1997-2000</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppet arbetslösa<sup>1</sup></p></td><td>
<p>7.9</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder’</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsatta</p></td><td>
<p>■0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec.-dec.</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande i offentlig sektor<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld<sup>2</sup></p></td><td>
<p>77,1</p></td><td>
<p>73,9</p></td><td>
<p>71,1</p></td><td>
<p>67,8</p></td></tr>
</table>
<p>’ Andel av arbetskraften.</p>
<p><sup>2</sup> Procent av BNP.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Med dessa förutsättningar uppnås det målsatta of-<br>fentliga finansiella sparandet på 0,5 % av BNP eller<br>10 miljarder kr 1999 och 1,5 % av BNP eller 30<br>miljarder kr år 2000.</p>
<p>Den underliggande förbättringen av de offentliga<br>finanserna som ger utrymme för såväl skattesänk-<br>ningen som ett stigande finansiellt sparande sker<br>främst på utgiftssidan. Hushållstransfereringarna re-<br>duceras bl.a. till följd av den fallande arbetslösheten<br>och transfereringarna till näringslivet minskar på<br>grund av nedtrappningen av räntebidragen till bo-<br>städer. Den minskande statsskulden medför att även<br>ränteutgifterna faller i relation till BNP. Förbättring-<br>en av de offentliga finanserna innebär att den offent-</p>
<p>11</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>liga sektorns konsoliderade bruttoskuld fortsätter att<br>minska i förhållande till BNP. Vid utgången av år<br>2000 beräknas skuldkvoten uppgå till 67,8 % av<br>BNP.</p>
<p>12</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h3>2 INTERNATIONELL UTVECKLING</h3>
<p>Efter en avmattning i slutet av 1995 och i början av<br>1996 tilltog den ekonomiska aktiviteten i OECD-<br>området' under loppet av 1996 och BNP-tillväxten<br>uppgick som årsgenomsnitt till 2,2 %. Den ameri-<br>kanska ekonomin fortsatte att utvecklas starkt me-<br>dan tillväxten i EU föll jämfört med 1995. I Japan<br>blev tillväxten förhållandevis hög under 1996 till<br>följd av ett tillfälligt uppsving under årets inledning.</p>
<p>Mer expansiva monetära förhållanden samt en<br>fortsatt stark efterfrågan från omvärlden väntas bi-<br>dra till en uppgång i den europeiska konjunkturen<br>under 1997. Tillväxten förväntas fortsätta att ut-<br>vecklas förhållandevis starkt i Förenta staterna.<br>Återhämtningen fortsätter i Japan. BNP-tillväxten i<br>OECD-området sammantaget bedöms öka något<br>jämfört med föregående år och nå 2,3 % 1997 och</p>
<p>2,4 % 1998.</p>
<p>Världsmarknadstillväxten för svensk export förut-<br>ses ligga kring 7 % både 1997 och 1998. I tabell 2.1<br>presenteras utvecklingen av olika regioners betydelse<br>för svensk export. Medan andelarna för OECD-<br>länderna, Mellan- och Sydamerika samt gruppen<br>”resten av världen” minskat något under det senaste<br>decenniet har de dynamiska asiatiska ekonomierna,<br>Kina, Central- och Östeuropa samt Baltikum blivit<br>allt viktigare regioner för svensk export.</p>
<p>TABELL 2.1 SVENSK EXPORT FÖRDELAD PER<br>REGION</p>
<p>Regionens andel av svensk export</p>
<p>DIAGRAM 2.1</p>
<p>BNP-Tillväxt i OECD, EU, Förenta staterna</p>
<p>■ 1996<br>och Japan, 1996-1998 a 1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-29.png" style="width:173pt;height:125pt;"/>
<p>1985 1990 1996</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>79,9</p></td><td>
<p>81.1</p></td><td>
<p>76.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ryssland</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Baltikum</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öst- och Centraleuropa</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga Europa</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>4.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>DAE</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>4.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kina</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga Asien</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellan- och Sydamerika</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resten av världen</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>100,0</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: SCB och Finansdepartementet.</p>
<p>BNP-tillväxten i länderna utanför OECD var för-<br>hållandevis hög även under 1996 och denna gynn-<br>samma utveckling väntas fortsätta under prognospe-<br>rioden. Tillväxten i de asiatiska dynamiska<br>ekonomierna (DAE)<sup>2</sup> och Kina bedöms fortsätt-<br>ningsvis förbli förhållandevis hög. Efter en avmatt-<br>ning till följd av lägre export till EU-länderna, har<br>utsikterna i Central- och Östeuropa förbättrats bl.a.<br>till följd av lägre inflation och stigande inhemsk ef-<br>terfrågan.</p>
<p>Med OECD-området avses här 16 länder: Förenta staterna,<br>Japan, Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien, Kanada, Bel-<br>gien, Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Spanien,<br>Schweiz, Sverige och Österrike.</p>
<p>Till dynamiska asiatiska ekonomierna räknas Hong Kong,<br>Singapore, Sydkorea, Taiwan, Malaysia och Thailand. Även om<br>Sydkorea inkluderas i denna kategori bör det dock noteras att<br>landet fr.o.m 1996 är medlem i OECD.</p>
<h4>2.1 Utvecklingen i OECD-länderna</h4>
<p>Utvecklingen i EU</p>
<p>BNP-tillväxten i EU blev måttliga 1,6 % 1996. Höga<br>räntor under 1994 och 1995 bidrog till en svag in-<br>vesteringsutveckling och den förhållandevis höga, i<br>vissa länder stigande, arbetslösheten hämmade den<br>privata konsumtionen. En viss uppgång i konjunktu-<br>ren ägde dock rum under loppet av 1996 i samband<br>med en förhållandevis kraftig exportökning som re-<br>sulterade i en stigande industriproduktion. Företa-<br>gens förtroende förbättrades och produktionsför-<br>väntningarna steg markant fr.o.m. sommaren. Mot<br>slutet av året började också hushållens förtroende att<br>förbättras, om än i liten utsträckning.</p>
<p>Under den senare delen av 1996 mattades den<br>ekonomiska aktiviteten på nytt. Detta gällde särskilt<br>Tyskland där arbetslösheten steg med negativa kon-<br>sekvenser för de offentliga finanserna. Denna ut-<br>veckling bedöms vara av tillfälligt slag då den i hög<br>utsträckning hörde samman med ovanligt kallt vä-<br>der.</p>
<p>Såväl korta som långa räntor fortsatte att sjunka i<br>EU som helhet under 1996. Jämfört med våren<br>1995, då räntorna stod som högst, är de nu drygt<br>3 procentenheter lägre. Förändringen av de reala<br>räntorna blev dock mindre eftersom inflationen har</p>
<p>13</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>fortsatt att sjunka. EU:s reala effektiva växelkurs<br>apprecierade något i genomsnitt förra året jämfört<br>med genomsnittet för 1995. Till följd av de lägre rän-<br>torna blev emellertid de sammantagna monetära<br>förhållandena expansiva 1996 jämfört med året in-<br>nan.</p>
<p>Mot bakgrund av betydande budgetunderskott<br>har flertalet länder i EU på senare tid fört en åtstra-<br>mande finanspolitik. Underskottet i finansiellt spa-<br>rande som andel av BNP för EU som helhet var som<br>högst 1993 och uppgick till 6,5 %. En fortsatt bud-<br>getkonsolidering bidrog till att det totala underskot-<br>tet i EU fortsatte att minska trots den avmattning i<br>konjunkturen som ägde rum i slutet av 1995 och<br>under inledningen 1996. Det genomsnittliga bud-<br>getunderskottet bedöms ha uppgått till 4,5 % av<br>BNP 1996. Finanspolitiken förutses bli fortsatt stram<br>under prognosperioden. OECD beräknar underskot-<br>tet i EU:s samlade offentliga finanser till 3,3 % av<br>BNP 1997 och till 2,8 % 1998.</p>
<p>Flera faktorer talar för att återhämtningen i EU<br>fortskrider och att BNP-tillväxten ökar jämfört med<br>1996. Det lägre ränteläget förväntas ge en successivt<br>ökad stimulans till ekonomin. Med hänsyn till den<br>låga inflationen och den betydande lediga produk-<br>tionskapaciteten bedöms dessutom räntorna förbli<br>låga under prognosperioden. Vidare har på senare<br>tid flertalet valutor inom EU, däribland D-marken,<br>deprecierat gentemot den amerikanska dollarn, nå-<br>got som förutses inverka positivt på tillväxten. Sam-<br>mantaget bedöms de lättare monetära förhållandena<br>skapa förutsättningar för en alltmer gynnsam eko-<br>nomisk utveckling under prognosperioden.</p>
<p>Höga vinstmarginaler och måttliga löneökningar<br>förväntas bidra till en god investeringsutveckling<br>bland företagen. Lagercykeln förutses övergå i en<br>mer expansiv fas vilket bidrar till en högre tillväxt.</p>
<p>En fortsatt stark efterfrågan från resten av världen<br>väntas också stödja EU-konjunkturen under 1997<br>och 1998. Handeln med resten av världen förutses<br>öka med ca 7 % under prognosperioden. EU gynnas<br>av den goda tillväxten i Förenta staterna, Japan och</p>
<p>de dynamiska asiatiska ekonomierna samt Kina.<br>Handelsutbytet med Central- och Östeuropa blir<br>gradvis mer betydelsefullt för vissa av medlemslän-<br>derna, bl.a.Tyskland.</p>
<p>Sammantaget bedöms BNP-tillväxten i EU som<br>helhet uppgå till 2,3 % 1997 och 2,6 % 1998.</p>
<p>Inflationen förväntas komma ned ytterligare un-<br>der 1997 och ligga kring 2,2 % under prognosperio-<br>den. Denna bedömning baseras på låga inflations-<br>förväntningar, måttliga löneökningar samt att det<br>finns betydande ledig produktonskapacitet. I länder<br>som Italien och Spanien, som tidigare haft hög infla-<br>tion, har prisstegringstakten minskat betydligt under<br>senare år. Den senaste tidens appreciering av den<br>amerikanska dollarn mot flertalet europeiska valutor<br>kan medföra högre importpriser. Detta har beaktats i<br>prognosen. Löneökningstakten beräknas ligga kring<br>3-314 % och med fortsatt låga inflation innebär det<br>reala löneökningar på ca 1 %.</p>
<p>Arbetsmarknadsläget i EU</p>
<p>Arbetsmarknadsläget i EU försämrades under 1996.<br>Utbudet av arbetskraft ökade mer än antalet syssel-<br>satta vilket ledde till en ökning av arbetslösheten från<br>11,2% 1995 till 11,4% 1996, motsvarande drygt<br>18 miljoner människor. Bland de större medlemslän-<br>derna märks särskilt en försämring av arbetsmark-<br>nadsläget i Tyskland och Frankrike, medan arbets-<br>lösheten sjunkit i Storbritannien, Danmark och<br>Nederländerna. Den förhållandevis höga arbetslös-<br>heten beräknas minska endast marginellt under pro-<br>gnosperioden trots den tilltagande tillväxten.</p>
<p>Utvecklingen i större enskilda EU-länder</p>
<p>I Tyskland stannade BNP-tillväxten 1996 på 1,4 %<br>till följd av bl.a. minskade investeringar och en svag<br>utveckling av den privata konsumtionen. Den tyska<br>konjunkturen förbättrades dock under andra halv-<br>året stimulerad av en god exportutveckling. En av-<br>mattning ägde rum i slutet av året men denna be-<br>döms som tillfällig då den i viss utsträckning berodde<br>på ovanligt kallt väder som drabbade bl.a. bygg-<br>nadsindustrin. Under prognosperioden förväntas den</p>
<p>DIAGRAM 2.2</p>
<p>Företagens och konsumenternas förtroende i EU,<br>1990-1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-30.png" style="width:172pt;height:120pt;"/>
<p>Källa: EU-kommissionen</p>
<p>DIAGRAM 2.3</p>
<p>BNP- och exporttillväxt i EU, 1990-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-31.png" style="width:171pt;height:119pt;"/>
<p>Källa: OECD</p>
<p>14</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>tyska konkurrenskraften gynnas av den senaste ti-<br>dens depreciering av D-marken gentemot den ameri-<br>kanska dollarn. Vidare föll såväl korta som långa<br>räntor under 1996 och de monetära förhållandena<br>förutses bli fortsatt gynnsamma. Den tilltagande till-<br>växten kommer att drivas av exporten, medan den<br>inhemska efterfrågan kommer att vara dämpad. Den<br>höga arbetslösheten och de måttliga löneökningarna<br>bedöms medföra att den privata konsumtionen ut-<br>vecklas måttligt. Finanspolitiken blir fortsatt stram<br>under 1997. BNP-tillväxten blir 2,2 % 1997 för att<br>sedan öka till 2,6 % 1998 då de lättare monetära<br>förhållandena väntas få större genomslag. Inflatio-<br>nen beräknas ligga kvar kring lki % 1997, men be-<br>döms sedan tillta något 1998 då tillväxten ökar.</p>
<p>I Frankrike förstärktes tillväxten 1996 framför allt<br>genom en återhämtning av den privata konsumtio-<br>nen efter en omfattande strejk hösten 1995 och till<br>följd av stimulansåtgärder inriktade på bilköp. För-<br>utsättningarna för att den ekonomiska aktiviteten<br>skall tillta är förhållandevis goda. Avvägningen mel-<br>lan finans- och penningpolitik har förbättrats betyd-<br>ligt i takt med att budgetkonsolideringen har fort-<br>skridit och att de monetära förhållandena som helhet<br>har lättat förhållandevis mycket. Den franska kon-<br>kurrenskraften gynnas av växelkursutvecklingen<br>samtidigt som exportefterfrågan bedöms stärkas yt-<br>terligare. En god utveckling i exportsektorn 1997,<br>tillsammans med det låga ränteläget, förutses leda till<br>en återhämtning av investeringarna. Eftersom en del<br>av efterfrågan 1996 möttes med lageravveckling,<br>väntas företagen bygga upp sina lager igen under<br>1997 vilket bidrar positivt till BNP-tillväxten. Den<br>privata konsumtionen bedöms öka måttligt 1997 på<br>grund av att sparkvoten redan fallit markant 1996<br>och att hushållen fortfarande känner en hög grad av<br>osäkerhet bl.a. mot bakgrund av det svåra läget på<br>arbetsmarknaden. Sammantaget väntas BNP växa<br>med 2,2 % 1997 och 2,5 % 1998.</p>
<p>BNP-tillväxten i Italien dämpades under 1996 och<br>stannade vid 0,8 %, bl.a. till följd av en kraftig app-<br>reciering av liran. De åtföljande lägre importpriserna<br>medförde också en betydande nedgång i inflationen,<br>vilket gav utrymme för lägre räntor. Sammantaget<br>stramades dock de monetära förhållandena åt under<br>1996. Den italienska regeringen har beslutat om åt-<br>gärder för att markant reducera budgetunderskottet<br>1997 vilket skulle medföra en fortsatt stram finans-<br>politik. Bestående hög arbetslöshet väntas bidra till<br>att den privata konsumtionen fortsätter att vara<br>dämpad under 1997. BNP-tillväxten bedöms uppgå<br>till 1,3 % 1997 för att sedan öka till 2,0 % 1998 i<br>takt med att den europeiska konjunkturen allmänt<br>stärks.</p>
<p>En stark inhemsk efterfrågan och en god export-<br>tillväxt bidrog till att Storbritanniens ekonomi fort-<br>satte att utvecklas gynnsamt under 1996 med en<br>BNP-tillväxt på 2,2 %. Till skillnad mot flertalet öv-<br>riga EU-länder bedöms främst privat konsumtion</p>
<p>bidra till en fortsatt god BNP-tillväxt under 1997.<br>Exporten hämmas av den förhållandevis kraftiga<br>apprecieringen av det brittiska pundet som ägt rum<br>under det senaste året. Effekterna på exporten mild-<br>ras dock något av den ökade ekonomiska aktiviteten<br>i Europa. Under 1998 bedöms apprecieringen av<br>pundet få fortsatt genomslag på exporten, vilket till-<br>sammans med en dämpning av den privata efterfrå-<br>gan bidrar till en lägre tillväxt. BNP-tillväxten be-<br>döms uppgå till 3,0 % 1997 för att sedan minska till</p>
<p>2,6 % 1998.</p>
<p>TABELL 2.2 BNP-TILLVÄXT, KPI OCH<br>ARBETSLÖSHET</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>BNP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.6</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>2.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>2.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>3.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>2.7</p></td></tr>
</table>
<p>Konsumentpriser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>2.1</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Arbetslöshet i % av arbetskraf-<br>ten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>6.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>11.2</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>11.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>9.6</p></td><td>
<p>9.1</p></td><td>
<p>8.6</p></td><td>
<p>8.2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: OECD. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>De nordiska länderna</p>
<p>De nordiska länderna har sammantaget erfarit en<br>gynnsam utveckling under senare tid och i likhet med<br>vad som varit fallet de två senaste åren förväntas<br>BNP-tillväxten under prognosperioden bli högre än<br>genomsnittet i OECD. En ökad efterfrågan i Europa<br>väntas ge positiva effekter på exporten samtidigt som<br>ett fortsatt allmänt lågt ränteläge och en gynnsam<br>utveckling av sysselsättningen väntas stimulera den<br>inhemska efterfrågan. Inflationen, som var avsevärt<br>lägre än OECD-genomsnittet under 1996, bedöms</p>
<p>15</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>öka något under de närmaste två åren, men förblir<br>ändå måttlig.</p>
<p>Till följd av en stark inhemsk efterfrågan fortsatte<br>den danska ekonomin att utvecklas väl under 1996.<br>Arbetslösheten sjönk från 9,4 % i december 1995 till</p>
<p>8,2 % samma månad förra året. Den danska kro-<br>nans appreciering mot D-marken i kombination med<br>en stram finanspolitik har bidragit till låga räntor.<br>Under 1997 beräknas den positiva utvecklingen fort-<br>sätta genom att exporten stiger till följd av en ökan-<br>de efterfrågan i Europa samtidigt som den inhemska<br>efterfrågan tilltar. Sammantaget innebär detta att<br>BNP-tillväxten ökar till 3,1 % 1997 och till 3,2 %<br>1998.</p>
<p>I Finland bidrog en stark utveckling av den priva-<br>ta konsumtionen och av exporten till en BNP-tillväxt<br>på 3,2 % 1996. En stram finanspolitik och låg infla-<br>tion har skapat utrymme för låga räntor. Finanspoli-<br>tiken väntas bli fortsatt stram under prognosperio-<br>den. Hushållens förtroende har stärkts bl.a. till följd<br>av en gynnsam sysselsättningsutveckling, även om<br>arbetslösheten fortfarande ligger på en hög nivå.<br>Denna trend väntas bestå 1997 och 1998. Samtidigt<br>förväntas trä- och massaexporten öka till följd av en<br>ökande efterfrågan i Europa. Sammantaget väntas<br>detta leda till en BNP-tillväxt på 4,0 % 1997 och</p>
<p>3,6 % 1998.</p>
<p>I Norge växte BNP med hela 4,8 % 1996 mot<br>bakgrund av bl.a. ökade intäkter från oljeexporten.<br>Fastlandsekonomin växte dock också snabbt till följd<br>av en hög inhemsk efterfrågetillväxt. I syfte att mins-<br>ka risken för överhettning förs en relativt stram fi-<br>nanspolitik. I januari lämnades kronan att tills vidare<br>flyta fritt efter att ha utsatts för apprecieringstryck<br>under en längre tid. Under 1997 väntas oljepriset<br>sjunka bl.a. till följd av ökad konkurrens från andra<br>oljeproducerande länder vilket därmed dämpar till-<br>växten. Den privata konsumtionen förväntas dock<br>fortsätta att utvecklas starkt. BNP-tillväxten förutses<br>avta till 3,3 % 1997 och till 2,7 % 1998.</p>
<p>Förenta staterna och Japan</p>
<p>Utvecklingen av den amerikanska ekonomin har va-<br>rit god under de senaste fem åren. Under 1996 tilltog<br>den privata konsumtionen något, men det som<br>främst kan förklara den starka BNP-tillväxten var<br>investeringarna, inte minst inom informationstek-<br>nologiområdet. Arbetslösheten sjönk till den lägsta<br>nivån sedan 1989. Inflationen har inte tilltagit<br>nämnvärt trots den goda ekonomiska tillväxten och<br>den relativt låga arbetslösheten. Den amerikanska<br>dollarns appreciering samt den måttliga utvecklingen<br>av de sammanlagda arbetskostnaderna är exempel<br>på faktorer som kan förklara den uteblivna infla-<br>tionsökningen. Överenskommelsen om en balanse-<br>ring av budgeten år 2002 ligger fast och nedskär-<br>ningar inom flertalet sektorer planeras att<br>genomföras framför allt mot slutet av perioden. Mot<br>bakgrund av ett starkt förtroende bland hushållen</p>
<p>väntas den privata konsumtionen fortsätta att öka i<br>relativt snabb takt under prognosperioden. Investe-<br>ringarna förutses bli förhållandevis starka samtidigt<br>som en lageruppbyggnad bidrar positivt till tillväx-<br>ten. Under 1997 bedöms BNP-tillväxten ligga kvar<br>på 2,4 % för att sedan sjunka till 2,1 % 1998. Infla-<br>tionen förväntas ligga kvar kring 3 %.</p>
<p>Efter ett mycket starkt första kvartal i Japan fort-<br>satte den tidigare gradvisa och svaga återhämtningen<br>under resten av 1996. Efterfrågan i den offentliga<br>sektorn var dock stark och bostadsproduktionen<br>ökade kraftigt under första hälften av 1996. Över-<br>skottet i Japans bytesbalans minskade dock kraftigt<br>under samma period, vilket höll tillbaka BNP-<br>tillväxten. Finanspolitiken stramades åt under senare<br>delen av 1996 och förutses förbli restriktiv under<br>prognosperioden, medan penningpolitiken bedöms<br>bli fortsatt expansiv. En betydande ökning av expor-<br>ten förutses, eftersom yenens kraftiga depreciering<br>sedan april 1995 väntas slå igenom samtidigt som<br>exportefterfrågan ökar. Tillsammans med det låga<br>ränteläget väntas den starka utvecklingen av export-<br>sektorn bidra till att näringslivets investeringar ökar<br>väsentligt under prognosperioden. Den privata kon-<br>sumtionen bedöms öka endast måttligt. BNP-<br>tillväxten förutses uppgå till 2,2 % 1997 för att se-<br>dan öka till 3,0 % 1998. Kring årsskiftet skedde en<br>markant nedgång på Tokyobörsen. Bankernas möj-<br>lighet till utlåning riskerar att begränsas om börsen<br>skulle gå ner ytterligare. Vidare kan hushållens och<br>företagens förtroende påverkas i negativ riktning av<br>en fortsatt nedgång.</p>
<h4>2.2 Länderna utanför OECD</h4>
<p>BNP-tillväxten i de dynamiska asiatiska ekonomier-<br>na dämpades marginellt mellan 1995 och 1996 och<br>uppgick till drygt 6 %. Tendenser till överhettning<br>ledde till en penningpolitisk åtstramning i slutet av<br>1995, vilken fick effekter på den reala ekonomin un-<br>der det förra året. Samtidigt sjönk inflationen något<br>och jämfört med de senaste åren synes tillväxten nu<br>ligga på en mer långsiktigt hållbar nivå. BNP-<br>tillväxten beräknas uppgå till drygt 6 % även 1997<br>för att sedan öka marginellt 1998. Kina, som ligger<br>något före övriga asiatiska ekonomier i konjunktur-<br>cykeln, har gynnats av en markant nedgång i infla-<br>tionen sedan mitten av 1996 samtidigt som BNP-<br>tillväxten hållits uppe kring 9 %. Både Kina och de<br>dynamiska asiatiska ekonomierna har haft en svag<br>exportutveckling under det senaste året till följd av<br>en kombination av cykliska och strukturella fakto-<br>rer. Kinas tillväxt bedöms stärkas något till 10 %<br>1998.</p>
<p>BNP-tillväxten avtog i Central- och Östeuropa<br>under 1996 till följd av en försvagning av exporten.<br>Lägre efterfrågan i OECD-området bidrog till ned-</p>
<p>16</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>gången, liksom begränsningar på utbudssidan då re-<br>former i industrisektorn inte genomförts fullt ut. Den<br>genomsnittliga inflationen har kommit ned till följd<br>av penningpolitisk åtstramning och ökat förtroende<br>för centralbankerna i regionen. Reformer inom den<br>finansiella sektorn återstår på många håll. Den<br>sammanlagda produktionen i regionen förväntas<br>växa mellan 3 och 416 % under prognosperioden.<br>BNP-tillväxten i Ryssland förutses bli positiv under<br>prognosperioden, kring 3 % 1997 och knappt 5 %<br>1998, till skillnad från de senaste åren då produktio-<br>nen fallit kraftigt. Ökningen av den inhemska efter-<br>frågan förutses tillta samtidigt som inflationen fort-<br>sätter att dämpas och ränteläget kommer ned.<br>Osäkerheten kring denna bedömning är dock bety-<br>dande. Tillväxten i Baltikum är fortsatt måttlig, men<br>beräknas öka något under prognosperioden. Under<br>1996 växte ekonomierna i Estland, Lettland och Li-<br>tauen med 3 %, 116 % respektive 216 %. Inflationen<br>beräknas ligga strax under 20 % i de tre länderna.</p>
<p>skulle kunna få effekter på den reala ekonomin, inte<br>minst den privata konsumtionen. Till riskbilden hör<br>även att den ränteuppgång i Förenta staterna som är<br>förutsedd i prognosen inte skulle vara tillräcklig och<br>därtill komma för sent för att stävja en eventuellt till-<br>tagande inflation. Den amerikanska centralbanken<br>skulle under sådana omständigheter tvingas till mer<br>omfattande räntehöjningar än prognosticerat, vilket<br>även skulle kunna ge effekter på ränteutvecklingen i<br>resten av världen.</p>
<p>Det finns också en möjlighet att tillväxten blir<br>högre än beräknat. Man kan inte utesluta att de lät-<br>tare monetära förhållandena i EU - låga räntor kom-<br>binerat med deprecieringen gentemot dollarn - får<br>större genomslag på den realekonomiska utveckling-<br>en än förutsett i prognosen.</p>
<p>TABELL 2.3 BNP-TILLVÄXT PER REGION</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världen</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S.k. transitionsekonomier</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>4.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F.d. Sovjetunionen</p></td><td>
<p>-1.7</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>4.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U-länder</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>6.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Afrika</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Asien</p></td><td>
<p>8.3</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>7.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dynamiska asiatiska ekonomi-<br>er</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kina</p></td><td>
<p>9.5</p></td><td>
<p>9.8</p></td><td>
<p>10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellan- och Sydamerika</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>5.1</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: OECD, IMF och Finansdepartementet.</p>
<h4>2.3 Risker avseende internationell<br>utveckling</h4>
<p>Ett antal faktorer kan bidra till en annan utveckling<br>än den som angivits ovan. Det finns en stor osäker-<br>het kring utvecklingen av privat konsumtion i de eu-<br>ropeiska länderna bl.a. mot bakgrund av att arbets-<br>lösheten väntas förbli hög. Osäkerhet kring vilka<br>länder som kan komma att delta i EMU kan leda till<br>turbulens på ränte- och valutamarknaden i EU. Rän-<br>teutvecklingen 1996 skulle kunna vändas och räntan<br>stiga i länder vars möjligheter att delta i EMU om-<br>värderas. En kraftig räntehöjning skulle få negativa<br>effekter på den realekonomiska utvecklingen. Den<br>senaste tidens börsuppgång i Förenta staterna skapar<br>viss osäkerhet eftersom en relativt kraftig vändning</p>
<p>17</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h3>3 KAPITALMARKNADERNA</h3>
<p>Under det senaste året har utvecklingen på de finan-<br>siella marknaderna i huvudsak varit stabil med sjun-<br>kande räntor och stigande kurser på aktiemarkna-<br>derna. I Sverige har såväl de korta marknads-<br>räntorna som obligationsräntorna sjunkit, även om<br>nedgången brutits under inledningen av 1997. Kro-<br>nan nådde under hösten en förhållandevis hög nivå,<br>varefter kronan försvagats under de senaste måna-<br>derna.</p>
<h4>3.1 Internationell utveckling</h4>
<p>Sedan mer än ett år tillbaka har en avgörande fråga<br>på de finansiella marknaderna varit om den starka<br>ekonomiska utvecklingen i Förenta Staterna skulle<br>leda till en penningpolitisk åtstramning. Farhågor<br>om en styrräntehöjning har under året tillfälligt bi-<br>dragit till stigande obligationsräntor. Detta har dock<br>inte hindrat att kurserna på New York-börsen har<br>fortsatt att stiga det senaste året. Uppgången har un-<br>der en period från årsskiftet 1995/1996 fram till och<br>med mars 1997 varit knappt 25 %. Inte minst aktie-<br>kursernas höga nivå jämfört med den förväntande<br>vinstnivån i de amerikanska företagen de närmaste<br>åren har skapat oro för ett kursfall. Jämfört med ak-<br>tiekurserna har de amerikanska obligationsräntornas<br>utveckling varit mindre dramatisk. Det senaste året<br>har 10-årsräntan i USA fluktuerat mellan 6 och 7 %.<br>I slutet av mars genomförde Federal Reserve en förs-<br>ta åtstramning av penningpolitiken. Omläggningen<br>av penningpolitiken kommer dock sannolikt endast<br>att innebära en måttlig höjning av de korta mark-<br>nadsräntorna. För detta talar både att de korta<br>marknadsräntorna redan i dagsläget är relativt höga<br>samt att dollarn stärkts under året. Även obligations-<br>räntorna kan komma att stiga men risken för en<br>dramatisk obligationsränteuppgång liknande den<br>under våren 1994 bedöms som liten.</p>
<p>Sedan sommaren 1995 har dollarn stärkts trend-<br>mässigt. Under det senaste året, t.o.m. början av<br>april, har dollarns effektiva växelkurs stärkts med<br>omkring 9 %. En förklaring till dollarns appreciering<br>är skillnaden i konjunkturutveckling mellan Tysk-<br>land och USA som medfört en större divergens mel-<br>lan de tyska och amerikanska räntorna. En viss osä-<br>kerhet kring den förväntade utvecklingen av den nya<br>gemensamma valutan, euron, kan också ha bidragit<br>till D-markens förnyade försvagning mot dollarn<br>detta år.</p>
<p>I Japan har räntorna legat kvar på de mycket låga<br>nivåer som etablerades under 1995. De korta mark-<br>nadsräntorna har legat på nivån 0,25-0,5 % och den<br>långa obligationsräntan på ca 2,5 %. Tokyobörsen<br>har utvecklats svagt under det senaste året. Under</p>
<p>inledningen av 1997 föll exempelvis börsen med<br>ca 10 %.</p>
<p>Förberedelserna inför den ekonomiska och mone-<br>tära unionen har varit viktiga för utvecklingen på de<br>europeiska finansiella marknaderna det senaste året.<br>Under 1996 ökade allmänt förväntningarna om att<br>valutaunionen kommer att inledas den första januari<br>1999 och under hösten togs beslut om den italienska<br>lirans och den finska markens inträde i det europeis-<br>ka valutakurssamarbetet ERM.</p>
<p>Spekulationer om hur stort deltagandet i valutau-<br>nionen kommer att bli påverkar ränteutvecklingen i<br>de länder vars deltagande uppfattas som mer osä-<br>kert. Under inledningen av hösten bidrog förvänt-<br>ningar om att flertalet av EU:s medlemsstater skulle<br>delta i valutaunionen från start till sjunkande räntor i<br>länder som Italien och Spanien. Under senare delen<br>av hösten reviderades dock förväntningarna om an-<br>talet deltagande länder vilket bromsade räntened-<br>gången. Även skillnaden mellan obligationsräntorna<br>i de länder som förväntas delta i valutaunionen har<br>minskat påtagligt under det senaste året. 1 dagsläget<br>är de franska obligationsräntorna i nivå med eller<br>något under de tyska.</p>
<p>Den fortsatta budgetkonsolideringen i de europe-<br>iska länderna, delvis syftande till att uppfylla de s.k.<br>konvergenskriterierna för de offentliga finanserna,<br>har tillsammans med förväntningar om en fördröjd<br>konjukturuppgång bidragit till lägre obligationsrän-<br>tor i Europa det senaste året. Budgetkonsolideringen<br>har också bidragit till att penningpolitiken har fått<br>ett ökad utrymme att stödja den europeiska kon-<br>junkturen, något som inneburit korta marknadsrän-<br>tor på en nivå runt 3-3,5 % i kärnländerna inom<br>ERM. De korta realräntorna i dessa länder är där-<br>med låga i dag jämfört med nivån under den senaste<br>20-årsperioden. Under prognosperioden väntas en<br>starkare tillväxt i Tyskland vilket torde bidra till en<br>viss ränteuppgång både vad gäller räntor med kort<br>och lång löptid. Ränteuppgången förväntas dock bli<br>måttlig.</p>
<p>DIAGRAM 3.1</p>
<p>5-års obligationsräntor i USA och Tyskland</p>
<p>Procent</p>
<p>10 --------------------------------------------------</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-32.png" style="width:170pt;height:102pt;"/>
<p>Källa: Hanson & Partners AB</p>
<p>18</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h4>3.2 Utvecklingen i Sverige</h4>
<p>I Sverige har ett fortsatt ökat förtroende för såväl<br>budgetsaneringen som låginflationspolitiken innebu-<br>rit lägre obligationsräntor. Därtill är utvecklingen<br>delvis en följd av den allmänna tendensen till mindre<br>räntedifferenser i Europa. Sammantaget har räntedif-<br>ferensen mellan svenska och tyska 10-åriga statsobli-<br>gationer sjunkit med omkring 1 procentenhet sedan<br>inledningen av 1996. Skillnaden är i dag<br>ca 1,3 procentenheter. Sedan årsskiftet 1996/97 har<br>obligationsräntenedgången i Sverige stannat av. Där-<br>till har kronan försvagats med omkring 7 %, mätt<br>med TCW-index, från oktober 1996 fram till och<br>med slutet av mars i år. En förklaringen till kronans<br>svagare utveckling är att dollarn allmänt har stärkts.<br>En viss osäkerhet om den svenska utvecklingen har<br>också påverkat kronans kurs och den svenska rän-<br>teutvecklingen. Kronans försvagning under inled-<br>ningen av 1997 bedöms dock vara överdriven i ske-<br>net av den låga inflationen och den starka<br>bytesbalansutvecklingen. Därför förväntas kronan<br>åter appreciera under det närmaste året. Även rän-<br>tedifferensen mot Tyskand bedöms komma att<br>minska något. Trots detta förväntas stigande räntor i<br>Tyskland under 1998 innebära en måttlig ränteupp-<br>gång även i Sverige.</p>
<p>Sveriges riksbank bedömde vid inledningen av<br>1996 att det fanns utrymme för lägre styrräntor.<br>Detta mot bakgrund av den starkare kronan och den<br>då svagare konjunkturutvecklingen. Med stöd av<br>oväntat låg inflation och tecken på lägre inflations-<br>benägenhet i den svenska ekonomin fortsatte Riks-<br>banken att sänka sina styrräntor under hela 1996. I<br>sin inflationsrapport i december konstaterade Riks-<br>banken att penningpolitiken var relativt väl avvägd<br>och att utrymmet för ytterligare räntesänkningar var<br>begränsat. Sedan dess har kronan försvagats så att de<br>monetära förhållandena under inledningen av 1997</p>
<p>kommit att bli mer expansiva trots att styrräntorna<br>lämnats oförändrade. Kronans försvagning har på så<br>sett inneburit att förväntningarna om fortsatta ränte-<br>sänkningar minskat, vilket förefaller stå i samklang<br>med slutssatserna i Riksbankens senaste inflations-<br>rapport som publicerades i mars.</p>
<p>Stockholmsbörsen har utvecklats mycket starkt<br>under det senaste året. Under 1996 och inledningen<br>av 1997 har generalindex stigit med ca 55 %, även<br>om en nedgång skett under den senaste tiden. Bland<br>branscherna har bankerna gynnats av de sjunkande<br>räntorna samt den pågående strukturomvandlingen.<br>Aktier i verkstadsföretag har stigit till följd av den<br>starkare dollarn och förväntningar om en konjunk-<br>turuppgång i Tyskland. De lägre räntorna har därtill<br>bidragit till att placeringar i högre grad gjorts i aktier<br>än i räntebärande tillgångar. Ett fortsatt utländskt<br>intresse för svenska aktier har också bidragit till<br>kursuppgången. Under 1996 nettoköpte utländska<br>placerare svenska aktier för 22 miljarder kronor.<br>Den senaste statistiken tyder dock på att utlandets<br>intresse för svenska aktier har minskat sedan slutet<br>av 1996. Förra året tillfördes svenska bolag nytt<br>riskkapital på 23 miljarder kronor via Stockholms<br>fondbörs, vilket är i nivå med föregående år.</p>
<p>En måttlig ökning av bankernas kreditgivning har<br>skett under 1996 och inledningen av 1997. Banker-<br>nas totala utlåning till allmänheten ökade under 12<br>månader fram till och med januari med ca 3 %. Bo-<br>stadsinstitutens utlåning ökade i motsvarande takt.</p>
<p>DIAGRAM 3.2<br>Kronan, index</p>
<p>------ECU-index</p>
<p>TCW-index</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-33.png" style="width:172pt;height:112pt;"/>
<p>Källa: Hanson & Partners AB</p>
<p>DIAGRAM 3.3</p>
<p>Ränteutvecklingen i Sverige</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-34.png" style="width:170pt;height:111pt;"/>
<p>Källa: Hanson & Partners AB</p>
<p>19</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h3>4 UTRIKESHANDELN</h3>
<p>Exporten av varor ökade med 6 % förra året. Den<br>svagare utvecklingen jämfört med åren innan förkla-<br>ras av avmattningen i den internationella konjunktu-<br>ren samt apprecieringen av kronan. Svensk industris<br>goda lönsamhet och ett relativt lågt kapacitetsut-<br>nyttjande torde innebära att exportföretagen höjer<br>priserna i begränsad omfattning åren 1997 och<br>1998. Detta tillsammans med en gynnsam exportin-<br>riktning med en växande andel elektroindustri bidrar<br>till att marknadsandelarna förblir oförändrade trots<br>den kraftiga kronförstärkningen förra året. En viss<br>förstärkning av den internationella konjunkturen<br>framdeles väntas bidra till att exporten utvecklas i<br>något snabbare takt än under 1996. Sammantaget<br>beräknas varuexporten växa med knappt 7 % 1997<br>och med drygt 6 % 1998. Trots att förstärkningen<br>av kronan innebar att relativpriset på utländska va-<br>ror sjönk förra året steg varuimporten med måttliga</p>
<p>2,3 %. Den svaga efterfrågan på utländska varor<br>förklaras främst av en dämpad inhemsk efterfrågeut-<br>veckling. I år och nästa år beräknas varuimporten<br>öka som en följd av en tilltagande aktivitet i den<br>svenska ekonomin. Den totala varuimporten väntas<br>därmed stiga med knappt 5 % 1997 och med<br>knappt 6 % 1998. Överskottet i bytesbalansen ökar<br>till 77 miljarder kronor år 1998 vilket motsvarar</p>
<p>4,2 % av BNP.</p>
<h4>4.1 Varuhandeln</h4>
<p>Marknadstillväxten inom OECD-området tilltog<br>mot slutet av 1996 samtidigt som utvecklingen på de<br>asiatiska marknaderna var fortsatt stark. Därigenom<br>vände också den svenska exporten uppåt under and-<br>ra halvåret. Marknadstillväxten i Västeuropa förut-<br>ses öka successivt under åren 1997 och 1998 medan<br>den amerikanska ekonomin nästa år går in i en lug-<br>nare fas. Sammantaget beräknas därmed marknads-<br>tillväxten för svenska varor stiga från 6 % år 1996<br>till 7 % såväl 1997 som 1998. Under båda åren bi-<br>drar den starka expansionen utanför OECD-<br>området i betydande omfattning till den goda ut-<br>vecklingen även om importtillväxten i dessa länder<br>avtar något. Varuexporten blev sammantaget något<br>svagare än förväntat 1996. Utvecklingen tyder på ett<br>något sämre konkurrensläge än förutsett. På OECD-<br>marknaden uppgick andelsförlusten till 1 % medan<br>exportutvecklingen på övriga marknader var fortsatt<br>mycket gynnsam. Den negativa andelsutvecklingen<br>på OECD-marknaden kan förklaras av de relativ-<br>prishöjningar som följde på kronförstärkningen un-<br>der 1995 och första halvåret 1996. Mätt som årsge-</p>
<p>nomsnitt steg de svenska relativpriserna mellan 1994<br>och 1996 med sammanlagt nästan 6 % vilket rim-<br>ligtvis borde leda till betydande andelsförluster. Ef-<br>fekterna av prishöjningen motverkades emellertid<br>delvis av svensk exportindustris gynnsamma produk-<br>tinrikning med en kraftigt expanderande elektroin-<br>dustri (inkl, teleproduktindustrin). Inom elektroin-<br>dustrin är efterfrågetillväxten inom vissa segment för<br>närvarande mycket hög. Andelen elektrovaror i den<br>totala svenska exporten steg från 11 % i början av<br>1990-talet till 17 % förra året. En stor del av denna<br>exportökning har skett på de asiatiska marknaderna<br>där andelarna har ökat kraftigt de senaste åren. I<br>denna region väntas den gynnsamma utvecklingen<br>hålla i sig också i år vilket innebär att exportutveck-<br>lingen blir fortsatt mycket stark på marknaderna<br>utanför OECD-området. Fr.o.m. 1998 antas att en<br>fortsatt expansion i större utsträckning ske genom<br>produktion på plats, snarare än genom export från<br>Sverige.</p>
<p>De internationella priserna på industriprodukter<br>antas öka i mycket liten omfattning de närmaste två<br>åren. Svensk industris goda lönsamhet i utgångsläget<br>och ett relativt lågt kapacitetsutnyttjande bedöms<br>innebära att exportföretagen uppvisar ett mycket<br>återhållsamt prisbeteende såväl 1997 som 1998 och<br>därmed strävar efter att bibehålla marknadsandelar-<br>na. I år antas kronan försvagas med 2 % mätt som<br>årsgenomsnitt för att 1998 åter stärkas något. Mätt i<br>svensk valuta bedöms exportföretagen höja priserna<br>på bearbetade varor med drygt 2 % mellan 1996<br>och 1998, vilket implicerar en lika stor sänkning av<br>relativpriset. Som ett resultat av kvardöjande effekter<br>av de mycket kraftiga relativprishöjningarna åren<br>dessförinnan bedöms dock ändå svensk exportin-<br>dustri förlora andelar på OECD-marknaden med<br>knappt 1 % mellan 1996 och 1998. Den negativa<br>utvecklingen inom OECD motverkas dock av ex-<br>portframgångarna inom övriga regioner varvid an-<br>delarna på världsmarknaden antas bli oförändrade.</p>
<p>DIAGRAM 4.1</p>
<p>Export, marknadstillväxt och<br>marknadsandelar för bearbetade</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-35.png" style="width:172pt;height:122pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>20</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>PROCENTUELL PRISUTVECKLING</p>
<p>1996 1997 1998</p>
<p>TABELL 4.1 EXPORT OCH IMPORT AV VAROR</p>
<p>MILJARDER KR</p>
<p>1996</p>
<p>PROCENTUELL VOLYMUTVECKLING</p>
<p>1996 1997 1998</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Varuexport</p>
<p>Bearbetade varor</p></td><td>
<p>490.0</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fartyg</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>-15,5</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Petroleumprodukter</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga råvaror</p></td><td>
<p>60,9</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>-11,7</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>1.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa export</p></td><td>
<p>565,7</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p>
<p>Bearbetade varor</p></td><td>
<p>356,3</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>•6.0</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fartyg</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>7.5</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>26,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>■2.2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Råolja</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>12,2</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>-7,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Petroleumprodukter</p></td><td>
<p>17.0</p></td><td>
<p>31,0</p></td><td>
<p>-8.5</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>8.6</p></td><td>
<p>■5.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga råvaror</p></td><td>
<p>49.8</p></td><td>
<p>5.4</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>-13,0</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>-1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa varuimport</p></td><td>
<p>444,7</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>-6,1</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Varuexporten är i tabellen redovisad enligt utrikeshandelsstatistiken.<br>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>Efter två år med höga ökningstal steg importen av<br>varor förra året med måttliga 2,3 %. Den dämpade<br>importen förklaras framför allt av en avmattning i<br>den inhemska efterfrågan. Den privata konsumtio-<br>nen tilltog visserligen under året och en viss investe-<br>ringstillväxt noterades, men lageravvecklingen inom<br>industrin och handeln sänkte efterfrågan markant.<br>Efter en oönskad lageruppbyggnad av framför allt<br>industrins insatsvaror i slutet av 1995 påbörjades en<br>avveckling av dessa lager i stället för att nya varor<br>köptes in. Även den inhemska handeln justerade ned<br>sina lagerstockar efter den lageruppbyggnad som<br>skedde under 1995. Därtill skall läggas att exportens<br>sammansättning under 1996 försköts i riktning mot<br>mindre importberoende produktion. Exportökningen<br>förklaras nämligen till stora delar av framgångarna<br>för den svenska elektroindustrin. Denna bransch<br>torde ha en lägre andel utländska insatsvaror än an-<br>nan industriproduktion, t.ex. fordonsindustrin, vilket<br>skulle kunna vara ytterligare en förklaring till den<br>låga importen. Effekterna av exportens sammansätt-<br>ning väntas fortsätta inledningsvis i år men avtar i<br>takt med att uppgången i industriproduktionen<br>breddas.</p>
<p>Justeringen av lagren avslutas i år, och en ökad<br>privat konsumtion tillsammans med en stigande in-<br>dustriproduktion medför ökad import av varor de<br>närmaste åren. Även om den totala investeringstill-<br>växten mattas betydligt i år beräknas ändå en fort-<br>satt uppgång i maskininvesteringarna bidra till en<br>stigande efterfrågan av utländska varor. Totalt vän-<br>tas varuimporten öka med 4,9 % i år och med</p>
<p>5,5 % 1998.</p>
<p>Nettoexporten av varor, dvs. export minus im-<br>port, har under åren 1993 till 1996 bidragit till BNP-</p>
<p>tillväxten i betydande omfattning. I genomsnitt har<br>det årliga bidraget uppgått till 1,3 procentenheter.<br>Orsaken är den låga inhemska efterfrågan samt<br>svensk exportindustris gynnsamma konkurrensläge.<br>Effekten avtar gradvis när ökningtakten för varuim-<br>porten åter tilltar i samband med att den inhemska<br>efterfrågan återhämtar sig. Genom att exporten nu<br>är så mycket större än importen medför samma ök-<br>ningstal för dessa delar att nettoexporten ändå ger<br>ett positivt bidrag till BNP. Under 1997 minskar net-<br>toexportens bidrag till BNP-ökningen till 1 procen-<br>tenhet för att 1998 uppgå till drygt 1/2 procentenhet.</p>
<h4>4.2 Bytesbalansen</h4>
<p>Under lågkonjunkturen i början på 1990-talet uppvi-<br>sade bytesbalansen mycket stora underskott. På någ-<br>ra få år har underskotten vänts till ett växande över-<br>skott. Därigenom kan också den totala nettoskulden<br>till utlandet, som vid utgången av 1996 uppgick till<br>716 miljarder kronor, börja amorteras ned. Bytes-<br>balansen som andel av BNP steg förra året till 2,5 %<br>främst genom en stark förbättring av handelsbalan-<br>sen. Varuexporten har under en följd av år ökat<br>snabbare än importen vilket är förklaringen till de<br>stora överskotten. Under de närmaste åren ökar<br>överskottet i bytesbalansen ytterligare och beräknas<br>uppgå till 61 miljarder kronor år 1997 och till 77<br>miljarder kronor 1998, motsvarande 4,2 % av BNP.<br>Även i ett medelfristigt perspektiv beräknas byteba-<br>lansen motsvara drygt 4 % av BNP. Det finns ett an-<br>tal faktorer som kan motivera överskott av denna<br>storlek i bytesbalansen. En sådan faktor är den höga</p>
<p>21</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>nettoskulden gentemot utlandet. För att minska ris-<br>kerna för allvarliga obalanser vid en lågkonjunktur i<br>framtiden är det önskvärt att landets nettoskuld gen-<br>temot utlandet ligger på en betydligt lägre nivå än i<br>dagsläget. En annan faktor är Sveriges åldersstruktur<br>som i ett längre perspektiv kommer att kräva att<br>landet har byggt upp en tillräckligt stor nettoför-<br>mörmögenhet som kan klara av resursförbrukning-<br>en, då en större andel av befolkningen är pensionärer</p>
<p>TABELL 4.2 BYTESBALANSEN</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>564.4</p></td><td>
<p>561,1</p></td><td>
<p>606,7</p></td><td>
<p>652,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>458,8</p></td><td>
<p>441,0</p></td><td>
<p>470.8</p></td><td>
<p>499,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Korrigeringspost</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans</p></td><td>
<p>106,0</p></td><td>
<p>120,0</p></td><td>
<p>135.9</p></td><td>
<p>152,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjöfartsnetto</p></td><td>
<p>10.1</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>12,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transporter</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>-1.5</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resevaluta</p></td><td>
<p>-14,1</p></td><td>
<p>-17,4</p></td><td>
<p>-20,6</p></td><td>
<p>-23,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga tjänster</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstebalans</p></td><td>
<p>-3.4</p></td><td>
<p>-5.3</p></td><td>
<p>■9.1</p></td><td>
<p>■12.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löner</p></td><td>
<p>-1.2</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-1.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastning på kapital</p></td><td>
<p>-45.0</p></td><td>
<p>-54,1</p></td><td>
<p>-44,4</p></td><td>
<p>-39,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>räntenetto</p></td><td>
<p>■64,3</p></td><td>
<p>-64,1</p></td><td>
<p>-56,6</p></td><td>
<p>-53,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>direktinvesteringar</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>20,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>portföljaktier</p></td><td>
<p>•2.7</p></td><td>
<p>-6.9</p></td><td>
<p>■7,3</p></td><td>
<p>-7,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>-21.1</p></td><td>
<p>-17,6</p></td><td>
<p>-19,4</p></td><td>
<p>-22,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalansen</p></td><td>
<p>35,3</p></td><td>
<p>41,5</p></td><td>
<p>61,4</p></td><td>
<p>77,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel av BNP</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Bytesbalansen är enligt Riksbankens definition.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.</p>
<p>för att nettoskulden till utlandet minskar samtidigt<br>som den internationella räntenedgången samt appre-<br>cieringen av kronan medför lägre räntebetalningar.</p>
<p>Konjunkturavmattningen förra året innebar att<br>avkastningen på investeringar föll såväl i Sverige som<br>internationellt. Resultatet blev att överskottet i av-<br>kastningen på direktinvesteringar minskade, efter-<br>som de svenska tillgångarna utomlands överstiger de<br>utländska i Sverige. I år och nästa år förutses en<br>svagt stigande lönsamhet både i Sverige och utom-<br>lands varvid nettot av avkastningen på direkta inves-<br>teringar ökar marginellt. Utdelningar på portföljakti-<br>er till utlandet steg kraftigt förra året. Det<br>sammanhänger med att svenska företag har valt att<br>dela ut en större del av vinsten än tidigare. Eftersom<br>det utländska innehavet av portföljaktier är betydligt<br>större än det svenska innehavet av utländska aktier<br>medför en ändrad utdelningspolicy en försämrad<br>nettoavkastning. Under prognosperioden antas en<br>oförändrad utdelningspolicy och därmed ett oför-<br>ändrat netto.</p>
<p>EU-medlemskapets nettobelastning på bytesbalan-<br>sen blev 6,5 miljarder kronor år 1996. Belastningen<br>på bytesbalansen ökar när infasningsavdraget suc-<br>cessivt reduceras. Nettobelastningen beräknas uppgå<br>till 8 miljarder kronor 1997 och till 11 miljarder<br>kronor 1998.</p>
<p>Den viktigaste förklaringen till försämringen av<br>tjänstenettot är att det svenska resandet utomlands<br>steg med 16 % förra året. En del av den kraftiga<br>försämringen i resevalutanettot 1996 beror dock på<br>en kraftig ökning av gränshandeln samt direktimpor-<br>ten av bilar som registreras som utflöde av resevalu-<br>ta. Dessa faktorer beräknas dock öka i mindre om-<br>fattning i år, bl.a. till följd av sänkt alkoholskatt på<br>öl och sjunkande bilpriser på den svenska markna-<br>den. Kronförstärkningen har emellertid gjort det re-<br>lativt sett billigare att semestra utomlands och dyrare<br>att semestra i Sverige. I kombination med en allmän<br>uppgång av hushållens efterfrågan innebär detta att<br>en viss försvagning i resevalutanettot kan förväntas<br>fram till 1998. De övriga posterna i tjänstebalansen<br>försämras marginellt på grund av det sämre konkur-<br>rensläge som uppstått efter apprecieringen av kronan<br>under 1995 och 1996. Sammantaget försämras<br>tjänstebalansen med 7 miljarder mellan 1996 och<br>1998.</p>
<p>Kapitalavkastningsnettot förbättras i snabb takt<br>de närmaste två åren. Bytesbalansöverskotten med-<br></p>
<p>DIAGRAM 4.2</p>
<p>Bytesbalans som andel av BNP i Sverige och EU,<br>1980-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-36.png" style="width:172pt;height:120pt;"/>
<p>Källor: OECD, Sveriges riksbank och Finansdepartementet</p>
<p>22</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<h3>5 NÄRINGSLIVETS PRODUKTION</h3>
<p>Efter två år med en årlig produktionstillväxt på 5 %<br>dämpades tillväxttakten i näringslivet förra året till<br>2 %. Avmattningen i industrikonjunkturen mot slu-<br>tet av 1995 och under inledningen av 1996 innebar<br>också att produktionsökningen i de industrirelatera-<br>de tjänstesektorerna begränsades, samtidigt som ex-<br>pansionen i de hemmamarknadsinriktade delarna av<br>näringslivet var måttlig.</p>
<p>TABELL 5.1 NÄRINGSLIVETS PRODUKTION</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Procentuell volymförändring</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk, fiske och skogsbruk</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>-3.7</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>9.8</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>4.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El, gas. värme och vattenverk</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>•0.9</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivets tjänster</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa näringsliv</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet</p>
<p>En förstärkning av det europeiska konjunkturläget<br>beräknas ge en exportledd uppgång i näringslivet<br>under innevarande år. Investeringsvaruindustrin<br>gynnas av den goda investeringskonjunkturen i Väst-<br>europa samtidigt som den fortsatt starka produk-<br>tionsutvecklingen inom telekommunikationsektorn<br>väntas bidra till att sektorn växer snabbare än förra<br>året. Produktionen inom basindustrin vänder också<br>uppåt. Tudelningen mellan en expanderande export-<br>sektor och en dämpad hemmamarknadssektor avtar<br>successivt i år genom att uppgången i den privata<br>konsumtionen beräknas stimulera de konsumtionsin-<br>riktade delarna av tjänstesektorn. Den starkaste till-<br>växten inom tjänstesektorn väntas dock komma i<br>företag som huvudsakligen producerar tjänster för<br>industrin såsom uppdragsverksamhet och åkerier.<br>Nästa år beräknas exportens bidrag till tillväxten<br>minska vilket innebär att en större del av den förut-<br>sedda produktionstillväxten istället kommer inom<br>den hemmamarknadsorienterade delen av industrin<br>samt i de konsumtionsorienterade delarna av tjänste-<br>sektorn. Räntefallet och ett högre resursutnyttjande<br>inom näringlivet förutses leda till ett kraftigt upp-<br>sving i byggnadsindustrin nästa år. Sammantaget be-<br>räknas produktionen i näringslivet öka med knappt</p>
<p>2,7 % år 1997 och med 2,9 % år 1998</p>
<p>stärkning i det europeiska konjunkturläget under<br>andra halvåret samt ett lageromslag inom basindust-<br>rin innebar emellertid att industrikonjunkturen tog<br>fart mot slutet av förra året. Produktionen steg med<br>nära 4 % fjärde kvartalet jämfört med kvartalet in-<br>nan. För helåret 1996 ökade industriproduktionen<br>därmed med 2,1 %. Uppgången förra året var främst<br>begränsad till elektroindustrin där produktionen in-<br>om teleproduktindustrin steg med hela 35 %.</p>
<p>I år och nästa år förutses en gradvis stigande efter-<br>frågan på investeringsvaror i Västeuropa tack vare<br>ett ökat resursutnyttjande och låga räntor. Detta<br>gynnar den svenska verkstadsindustrin som i hög<br>grad är specialiserad på investeringsvaror. Under<br>1997 beräknas också den fortsatt starka produk-<br>tionsutvecklingen inom telekommunikationssektorn<br>bidra till att investeringsvaruindustrin växer snabba-<br>re än förra året. Genom att lageranpassningproces-<br>sen inom basindutrin är över förväntas även produk-<br>tionen inom denna sektor växa kraftigt i år.</p>
<p>Industrins orderingång steg oväntat kraftigt i<br>början på 1997 vilket indikerar att konjunkturen är<br>på väg upp. Tudelningen mellan en stark exportsek-<br>tor och en svag hemmamarknadsindustri verkar<br>emellertid bestå ännu en tid. Denna bild bekräftas<br>också av Konjunkturinstitutets månadsbarometer<br>från februari som visar på en kraftigt stigande or-<br>deringång på exportmarknaden för samtliga större<br>industrisektorer medan orderflödet på hemmamark-<br>naden ligger kvar på oförändrad nivå. Under andra<br>halvåret 1997 och framförallt under 1998 väntas<br>dock produktionen stiga snabbare i den inhemskt<br>orienterade industrin i samband med att den in-<br>hemska investeringskonjunkturen åter vänder uppåt.<br>Ökningstakten i exportindustrin avtar däremot nå-<br>got nästa år när de kraftiga relativprishöjningarna<br>åren 1995 och 1996 beräknas slå igenom i form av<br>vissa marknadsandelsförluster. Sammantaget beräk-<br>nas industriproduktionen stiga med knappt 5 % i år<br>och med drygt 4 % nästa år.</p>
<p>Industrins faktiska kapacitetsutnyttjande ökade<br>något under fjärde kvartalet 1996 och uppgick där-<br>med till 88,4 % vilket var 1,6 procentenheter lägre<br>än utnyttjandegraden vid förra konjunkturtoppen år<br>1994. Kapitalstocken beräknas växa med ungefär<br>10 % mellan 1996 och 1998. Mot bakgrund av den<br>måttliga produktionsökningen bedöms därför kapa-<br>citetsutnyttjandet sjunka något under loppet av inne-<br>varande år för att sedan gradvis öka något. Under<br>hela perioden 1997-1998 väntas det relativt låga re-<br>sursutnyttjandet bidra till ett svagt pristryck.</p>
<h4>5.1 Industrin</h4>
<p>Industriproduktionen föll i början av 1996. Avmatt-<br>ningen märktes tydligast i den cykliska basindustrin<br>där betydande ökningar av färdigvarulagren tving-<br>ade fram produktionsnedskämingar. En viss för-<br></p>
<p>23</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>TABELL 5.2 NYCKELTAL FÖR INDUSTRIN</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion</p></td><td>
<p>9.8</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönekostnad per timme</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enhetsarbetskostnad, (ULC)</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>5.5</p></td><td>
<p>■0.4</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 OECD-länders ULC</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>0.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 OECD-länders ULC. SEK</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-7,7</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ ULC. SEK</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>14.3</p></td><td>
<p>■3.7</p></td><td>
<p>0.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vinstmarginal, förändring</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>-2.3</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoöverskottsandel'</p></td><td>
<p>40,1</p></td><td>
<p>34.1</p></td><td>
<p>35,2</p></td><td>
<p>36,4</p></td></tr>
</table>
<p>Bruttoöverskottsandel avser andelen av förädlingsvärdet till faktorpris.<br>Anm.: Konkurrentländernas ULC (Unit Labour Cost, dvs. Arbetskostnad<br>per producerad enhet) och växelkurser är viktade med 0ECD:s konkur-<br>rensvikter, som tar hänsyn till konkurrensen med både export och<br>hemmaproduktion på exportmarknaden. Konkurrensen gentemot län-<br>derna utanför OECD-området är inte inkluderad.</p>
<p>Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>Svensk industris gynnsamma konkurrensläge försva-<br>gades avsevärt 1996. Lönekostnaderna steg betydligt<br>mer än i omvärlden samtidigt som produktivitetstill-<br>växten avtog. I kombination med apprecieringen av<br>kronan innebar det att industrins relativa enhetsar-<br>betskostnad, räknat i gemensam valuta, steg med ca<br>14 % jämfört med Sveriges 14 viktigaste konkur-<br>rentländer. Med ett sämre relativt kostnadsläge tilltar<br>omvandlingstrycket vilket leder till ett större rationa-<br>liseringsbehov och därmed högre produktivitet. Den<br>högre produktiviteten är också resultatet av att en<br>betydande del av expansionen i år sker i de högpro-<br>duktiva delarna av industrin såsom basindustri och<br>elektroindustrin. Produktiviten beräknas öka med<br>hela 51/2 % enbart i år och med 3 % nästa år. Lö-<br>neökningarna såväl i år som nästa år förutses vara<br>högre än i omvärlden men samtidigt utvecklas pro-<br>duktiviteten mer gynnsamt i Sverige. Därmed beräk-<br>nas industrins relativa kostnadsläge åter förbättras<br>och torde ur ett internationellt perspektiv vara för-<br>hållandevis fördelaktigt. Den snabba produktivitets-<br>utvecklingen 1997 och 1998 motverkar en större</p>
<p>sysselsättningsökning i industrin. Trots att produk-<br>tionen stiger med över 9 % resulterar det i endast<br>3 000 fler sysselsatta.</p>
<p>Industrins lönsamhet, mätt som driftsöverskottet<br>brutto som andel av förädlingsvärdet, sjönk från ex-<br>tremt höga 40 % år 1995 till 34 % år 1996. Kon-<br>junktura vmattningen har medfört en stark priskon-<br>kurrens såväl i Sverige som utomlands. På<br>basindustrins produkter har priserna till och med<br>fallit rejält. Mätt i årstakt bröts dock prisnedgången i<br>februari i år på såväl export - som hemmamarkna-<br>den. Trots mycket låga internationella prisökningar<br>beräknas insatsvarukostnaden öka med drygt 1 %<br>under 1997. Det kan förklaras av krondepreciering-<br>en som höjer importprisema. Arbetskraftskostnaden<br>per timme stiger med ca 5 % i år men ökningen av<br>de rörliga kostnaderna begränsas ändå till knappt<br>1 % till följd av den mycket fördelaktiga produktivi-<br>tetsutvecklingen. Prisprognosen förutsätter ett fort-<br>satt återhållsamt prisbeteende hos exportföretagen.<br>Detta stöds av Konjunkturinstitutets februaribaro-<br>meter där det framgår att exportföretagen planerar<br>för mycket måttliga prisökningar. Produktpriserna<br>beräknas sammanvägt öka med drygt 1 % år 1997.<br>Lönsamheten beräknas således stiga svagt i år.</p>
<p>Nästa år väntas den starkare internationella kon-<br>junkturen leda till en högre internationell prisök-<br>ningstakt. Till följd av överkapacitet inom de flesta<br>sektorer antas dock prishöjningarna i ett historiskt<br>perspektiv bli begränsade. I den cykliska basindustrin<br>väntas däremot vinstmarginalerna åter stiga. Den<br>pågående kapacitetsutbyggnaden i svensk exportin-<br>dustri bedöms leda till ett dämpat prisbeteende i öv-<br>riga exportindustrin och därmed oförändrade mar-<br>ginaler nästa år. En viss tillväxt i den inhemska<br>efterfrågan beräknas innebära att de mer pressade<br>hemmamarknadsföretagen förbättrar sin vinstsitua-<br>tion något. För industrin som helhet beräknas där-<br>med vinstandelen stiga till 36 % 1998 vilket är en<br>lönsamhet på god europeisk nivå.</p>
<p>DIAGRAM 5.1</p>
<p>Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige<br>relativt 14 OECD-länder, 1980-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-37.png" style="width:172pt;height:120pt;"/>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>DIAGRAM 5.2</p>
<p>Industrins bruttoöverskottsandel, 1980-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-38.png" style="width:171pt;height:116pt;"/>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet</p>
<p>24</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h4>5.2 Byggnadsverksamheten</h4>
<p>Byggsektorns produktion steg med 2 % förra året<br>efter att ha fallit med närmare 30 % mellan 1990<br>och 1995. Stabiliseringen var delvis resultatet av<br>omfattande statliga stimulansåtgärder riktade mot<br>bostadssektorn men också av det kraftigt ökande<br>byggandet av industrilokaler samt en viss uppgång<br>för övrigt husbyggande.</p>
<p>TABELL 5. 3 BYGGNADSVERKSAMHET</p>
<p>Miljarder kr Årlig</p>
<p>Löpande priser procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsinvesteringar</p></td><td>
<p>114,9</p></td><td>
<p>•3,6</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>■3,2</p></td><td>
<p>7.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>58.9</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>5.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>25.7</p></td><td>
<p>-1.5</p></td><td>
<p>-10,5</p></td><td>
<p>-3.9</p></td><td>
<p>4.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>30,3</p></td><td>
<p>-28,8</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>-12.3</p></td><td>
<p>13,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reparationer och under-<br>häll</p></td><td>
<p>81.0</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>195,9</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och<br>Finansdepartementet</p>
<p>Byggvolymen beräknas falla tillbaka något i år för<br>att sedan stiga kraftigt under 1998. Sysselsättning-<br>sökningen i byggsektorn begränsas dock till 2 000<br>fler årsarbeten 1998 jämfört med 1996. De temporä-<br>ra investeringsbidragen förefaller ha lett till en tidiga-<br>reläggning av påbörjandet av bostäder 1996 från slu-<br>tet av året till början på förra året. Det medför att<br>bostadsinvesteringarna i år tillfälligt sjunker trots att<br>de fundamentala faktorerna talar för att en stabil<br>uppgångsfas är nära förestående. Räntorna har sjun-<br>kit, vakansgraden har stabiliserats och en viss<br>prisuppgång på bostäder har inletts. Regionalt har<br>också vissa bristsituationer redan uppstått. Inom<br>storstadsområdena ligger marknadsvärdet redan idag<br>över nyproduktionskostnaden vilket gör det lönsamt<br>att bygga nytt. Låga realräntor samt en gradvist för-<br>bättrad arbetsmarknad bör öka efterfrågan på nya<br>bostäder nästa år. Under åren 1997 och 1998 beräk-<br>nas också låga räntor och ökad privat konsumtion<br>medföra en viss uppgång av byggandet av kommer-<br>siella lokaler och kontorslokaler. Till följd av förse-<br>ningar och inskränkningar av vissa av de stora in-<br>frastrukturprojekten beräknas myndigheternas bygg-<br>investeringar fram till 1998 bli betydligt lägre än vad<br>som tidigare angivits. År 1997 erhålls skattereduk-<br>tion för reparation av och ombyggnad av bostäder<br>vilket tillfälligt drar upp underhålls volymerna.</p>
<p>25</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<h3>6 ARBETSMARKNAD</h3>
<p>Efter en successiv förbättring under perioden 1994-<br>1995 försvagades arbetsmarknadsläget under 1996.<br>Antalet sysselsatta minskade under loppet av året<br>med ca 20 000 personer. Den öppna arbetslösheten<br>steg samtidigt från knappt 8 % till ca 8,5 % av ar-<br>betskraften. Ökningen av arbetslösheten dämpades<br>av att antalet personer i konjunkturberoende ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärder ökade med knappt<br>10 000 år 1996, mätt som årsgenomsnitt. Under de<br>första månaderna i år har arbetsmarknadsläget för-<br>svagats ytterligare och det finns ännu inga tydliga<br>tecken på förbättring. Produktionen bedöms dock<br>stiga under året vilket väntas resultera i ökad syssel-<br>sättning under andra halvåret. Sysselsättningen fort-<br>sätter sedan att öka under 1998. Den öppna arbets-<br>lösheten beräknas falla från 8,1 % 1996 till 7,1 %<br>1998. Minskningen av antalet arbetslösa beror fram-<br>för allt på satsningar inom arbetsmarknadspolitiken<br>och ett ökat antal reguljära utbildningsplatser. Sum-<br>man av öppet arbetslösa och personer i konjunktur-<br>beroende arbetsmarknadspolitiska åtgärder faller<br>från 12,6 % 1996 till 11,8 % 1998.</p>
<p>TABELL 6.1 ARBETSMARKNAD</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, producentpris</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>1.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal arbetade timmar</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelarbetstid</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-0.6</p></td><td>
<p>-0.7</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>•0.2</p></td><td>
<p>•0.9</p></td><td>
<p>-0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>7.9</p></td><td>
<p>7,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personer i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder'</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
</table>
<p>' Procent av arbetskraften, nivå.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>Sysselsättningen föll mellan 1990 och 1995 med<br>knappt 500 000 personer. Sysselsättningsnedgången<br>motsvarades inte av en lika kraftig produktions-<br>minskning eftersom produktiviteten steg mycket<br>snabbt dessa år. En hög produktivitetstillväxt leder<br>på kort sikt till en svag sysselsättningsutveckling me-<br>dan det på lite längre sikt ökar förutsättningarna för<br>en god tillväxt i ekonomin och hög standard och<br>ökad välfärd. Produktiviteten steg under perioden<br>1990-1995 med drygt 2 % per år i genomsnitt, vilket<br>var betydligt högre än den genomsnittliga produkti-<br>vitetstillväxten under 1980-talet. Utöver de omfat-<br>tande rationaliseringar som genomfördes under peri-<br>oden, i synnerhet inom industrin, finns flera troliga<br>förklaringar till den starka produktivitetstillväxten.<br>Personalomsättningen sjönk efter 1990, vilket bl.a.</p>
<p>ledde till minskade kostnader för administration och<br>upplärning m.m. Sjukfrånvaron har också minskat<br>under 1990-talet. En minskad sjukfrånvaro gör att<br>arbetsstyrkan bättre anpassas till produktionen och<br>situationer med för många eller för få arbetare und-<br>viks. Företagens behov av att hålla ett överskott av<br>anställda, för att klara produktionen även vid sjuk-<br>frånvaro, minskar därmed.</p>
<p>Under de närmaste åren antas produktiviteten<br>fortsätta att stiga i snabb takt. Visserligen är det inte<br>sannolikt att sjukfrånvaron och personalomsätt-<br>ningen fortsätter att minska i samma takt som under<br>de senaste åren men däremot är det troligt att ratio-<br>naliseringarna inom näringslivet fortsätter. Rationa-<br>liseringstrycket har också ökat på grund av de för-<br>hållandevis höga löneökningarna under 1996. Åren<br>1996-1998 antas den totala produktiviteten stiga<br>med i genomsnitt drygt 1,5 % per år, vilket är lägre<br>än i början på 1990-talet men högre än på 1980-<br>talet. Produktivitetstillväxten varierar dock relativt<br>kraftigt mellan åren. I början av 1996 mattades akti-<br>viteten i ekonomin tillfälligt av, vilket ledde till en<br>viss överkapacitet med lägre produktivitet som följd.<br>Under 1997 ökar produktionen på nytt vilket inte<br>förutsätts resultera i ökad sysselsättning förrän under<br>andra halvåret. Tillväxten väntas också bli hög inom<br>näringar med hög produktivitetsnivå, främst bas-<br>och elektroindustrin. Därmed stiger den genomsnitt-<br>liga produktiviteten markant. Under 1998 blir ök-<br>ningen mer måttlig.</p>
<p>Medelarbetstiden har, liksom produktiviteten, sti-<br>git kraftigt under hela 1990-talet. Även en ökning av<br>medelarbetstiden leder på kort sikt till en svagare<br>sysselsättningsutveckling medan den på längre sikt<br>förbättrar förutsättningen för hög produktivitet och<br>därmed hög standard och tryggad välfärd. Huvudor-<br>saken till att medelarbetstiden ökat är att sjukfrånva-<br>ron har minskat. Den lägre sjukfrånvaron torde i sin<br>tur bero på de regeländringar som genomförts i sjuk-<br>försäkringssystemet och det sämre arbetsmark-<br>nadsläget. Frånvaron på grund av vård av barn har<br>också minskat sedan början på 1990-talet. Detta<br>hänger samman med att antalet nyfödda har minskat<br>under de senaste åren. En annan faktor som har bi-<br>dragit till den stigande medelarbetstiden är att ande-<br>len egna företagare ökat. Denna grupp har en högre<br>genomsnittlig arbetstid än de anställda. Övertidsut-<br>taget varierar med konjunkturen och steg således<br>under 1994 och 1995. Overtidsuttaget har dock en<br>relativt begränsad effekt på medelarbetstiden.</p>
<p>Hur medelarbetstiden kommer att utvecklas<br>framöver är svårt att bedöma. De flesta faktorer ta-<br>lar dock för att ökningen av medelarbetstiden däm-<br>pas. Sjukfrånvaron kan visserligen fortsätta att<br>minska något under innevarande år till följd av för-<br>längningen av arbetsgivarperioden i sjukförsäkring-<br>en. Effekten torde dock bli relativt begränsad med</p>
<p>26</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>tanke på att sjukfrånvaron nu ligger på en historiskt<br>sett låg nivå. Inom vissa sektorer förekommer också<br>arbetstidsdelning och övergång mot mer konjunktur-<br>anpassad arbetstid på lokal nivå, vilket kan bidra till<br>att arbetstiden sjunker.</p>
<p>Sysselsättningen föll markant i början av 1996<br>men planade sedan ut under det andra halvåret. Un-<br>der inledningen av 1997 har emellertid sysselsätt-<br>ningen vänt nedåt igen. Det finns inte heller några<br>tydliga tecken på en uppgång under den närmaste<br>framtiden. Antalet nyanmälda lediga platser ligger<br>fortfarande på en låg nivå och enligt den senaste<br>konjunkturbarometem räknar inte företagen med att<br>öka antalet anställda. Produktionen bedöms dock<br>stiga relativt snabbt under innevarande år vilket an-<br>tas resultera i en ökad efterfrågan på arbetskraft un-<br>der andra halvåret. Trots detta minskar antalet sys-<br>selsatta med ca 30 000 personer, mätt som<br>årsgenomsnitt. Under 1998 väntas såväl produktio-<br>nen som efterfrågan på arbetskraft fortsätta att stiga.<br>Det innebär att den genomsnittliga sysselsättningen<br>år 1998 ligger på ungefär samma nivå som år 1996.<br>1 vissa sektorer stiger dock sysselsättningsnivån un-<br>der perioden medan den faller inom andra. Inom in-<br>dustrin ökar antalet sysselsatta med ca 3 000 perso-<br>ner. I byggsektorn antas produktionen och därmed<br>efterfrågan på arbetskraft förbli svag under 1997 för<br>att sedan stiga kraftigt 1998 i samband med att bo-<br>stadsinvesteringama vänder uppåt från en mycket<br>låg nivå. Sett över hela perioden ökar sysselsättning-<br>en i byggsektorn med 2 000 personer. I takt med att<br>den privata konsumtionen stiger väntas sysselsätt-<br>ningen inom de konsumtionsinriktade delarna av<br>tjänstesektorn att öka. Även inom de industrirelate-<br>rade delarna av tjänstesektorn väntas sysselsättning-<br>en stiga till följd av den relativt kraftiga produk-<br>tionsökningen inom industrin. Inom kommunala<br>myndigheter fortsätter sysselsättningsminskningen<br>under 1997. Ökade statsbidrag till kommunsektorn<br>1998 innebär att konsumtionen och även sysselsätt-<br>ningen kan hållas oförändrad i sektorn som helhet<br>detta år.</p>
<p>I vilken mån arbetslösheten minskar vid en viss sys-<br>selsättningsutveckling beror på utvecklingen av ar-<br>betskraftsutbudet. Under 1996 minskade utbudet<br>samtidigt som sysselsättningen föll, vilket begränsade<br>ökningen av arbetslösheten. Förändringar i arbets-<br>marknads- och utbildningspolitiken påverkar i hög<br>grad utvecklingen av arbetskraftsutbudet. Utöver de<br>åtgärder som redan är beslutade tillkommer nu flera<br>nya förslag inom båda områdena. Inom arbetsmark-<br>nadspolitiken föreslås bland annat tillfällig av-<br>gångsersättning för äldre arbetslösa och resursarbete.<br>Resursarbete innebär att arbetsgivare inom offentliga<br>verksamhet får ta emot en långtidsarbetslös som,<br>med ersättning motsvarande a-kassa, utför kvalitets-<br>höjande arbete under en begränsad tidsperiod. Dessa<br>kommer inte att registreras som sysselsatta utan som<br>varande i åtgärd utanför arbetskraften. Inom utbild-<br>ningspolitiken föreslås utökad kvalificerad yrkesut-<br>bildning från och med hösten 1998 samt en utökning<br>av tidigare beslutad utbildningssatsning. Tillsam-<br>mans med de redan beslutade satsningarna på re-<br>guljär utbildning innebär detta att det år 1998 tillförs<br>medel för ca 23 000 extra platser inom den högre<br>utbildningen och ca 118 000 extra platser inom vux-<br>enutbildningen, mätt som årsgenomsnitt. Alla ovan-<br>stående åtgärder reducerar arbetskraftsutbudet under<br>prognosperioden. På grund av olika typer av undan-<br>trängningseffekter kommer dock sannolikt utbild-<br>ningssatsningen inte att få fullt genomslag på den<br>öppna arbetslösheten. Övriga arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder ligger sammantaget på ungefär samma<br>nivå som år 1996. Det sker dock en omfördelning<br>från åtgärder i arbetskraften till åtgärder utanför ar-<br>betskraften, vilket innebär att arbetskraftsutbudet<br>sänks. Sammantaget beräknas arbetskraftsutbudet</p>
<p>1997 minska mer än vad sysselsättningen gör vilket<br>innebär att den öppna arbetslösheten faller. Under</p>
<p>1998 fortsätter arbetskraftsutbudet att minska trots<br>att sysselsättningen då stiger.</p>
<p>TABELL 6.2 SYSSELSÄTTNING<br>I OLIKA BRANSCHER</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Tusental<br>personer</p>
<p>1995</p></td><td colspan="4">
<p>Förändring från<br>föregående år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord och skogsbruk</p></td><td>
<p>124</p></td><td>
<p>-11</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>803</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>-7</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsverksamhet</p></td><td>
<p>230</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>-5</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privata tjänster</p></td><td>
<p>1 541</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala myndigheter</p></td><td>
<p>1 094</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-24</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga myndigheter</p></td><td>
<p>193</p></td><td>
<p>■3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>3 986</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>-23</p></td><td>
<p>-29</p></td><td>
<p>28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft, totalt</p></td><td>
<p>4 319</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-37</p></td><td>
<p>-10</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet</p>
<p>DIAGRAM 6.1</p>
<p>Antal sysselsatta och personer i arbetskraften,<br>1980-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-39.png" style="width:170pt;height:116pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (Arbetskraftsundersökningen) och<br>Finansdeoartementet</p>
<p>27</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>TABELL 6.3 KONJUNKTURBEROENDE ARBETS-<br>MARKNADSPOLITISKA ÅTGÄRDER</p>
<p>Tusental personer</p>
<p>1995 1996 1997 1998</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>189</p></td><td>
<p>196</p></td><td>
<p>202</p></td><td>
<p>202</p></td></tr>
<tr><td>
<p>/ arbetskraften</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beredskapsarbete</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Rekryteringsstöd</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>12</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningsvikariat</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>10</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Starta-eget-bidrag</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt'</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utanför arbetskraften</p></td><td>
<p>129</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>176</p></td><td>
<p>178</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsutbildning</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>46</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslivsutveckling</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>52</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunavtal/Ungdomspraktik</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>13</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Datortek</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>12</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsplatsintroduktion</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>32</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>tivt stark produktionstillväxt. Håller denna utveck-<br>ling i sig under resten av året finns det en risk för att<br>sysselsättningen utvecklas svagare än vad som be-<br>döms i prognosen. För det andra är det svårt att av-<br>göra effekterna på utbudet och den öppna arbetslös-<br>heten av de nu föreslagna åtgärderna. Antalet<br>åtgärder är mycket omfattande både inom arbets-<br>marknadspolitiken och utbildningspolitiken. Visar<br>det sig svårt att genomföra vissa åtgärder eller få till<br>stånd alla utbildningsplatser, till följd av t.ex. lärar-<br>brist, finns det risk för att arbetslösheten blir högre<br>än vad som antas i prognosen. Dessutom är det svårt<br>att avgöra i vilken utsträckning arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder tränger undan ordinarie sysselsättning.</p>
<p>’ I posten övrigt ingår ungdomsintroduktion och invandrarpraktik.<br>Anm.: För åren 1997 och 1998 ingår även offentligt tillfälligt arbete och<br>personer i resursarbete i begreppet konjunkturoberoende arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder. Dessa är per definition utanför arbetskraften.<br>Däremot ingår inte åtgärderna jobbsökaraktivitet, företagsutbildning<br>och yrkesinriktad rehabilitering.</p>
<p>Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.</p>
<p>Trots den relativt svaga sysselsättningsutveckling-<br>en faller därmed den öppna arbetslösheten relativt<br>kraftigt, från 8,1 % av arbetskraften 1996 till 7,1 %<br>1998. Det motsvarar ca 45 000 personer. Summan<br>av öppet arbetslösa och personer i konjunkturbero-<br>ende arbetsmarknadspolitiska åtgärder faller från<br>12,6 % av arbetskraften 1996 till 11,8 % 1998. Ni-<br>vån år 1998 är 0,7 procentenheter högre än vad som<br>antogs i budgetpropositionen. Den främsta orsaken<br>till detta är att efterfrågan på arbetskraft väntas ut-<br>vecklas betydligt svagare än vad som bedömdes då.</p>
<p>Prognosen över sysselsättning och arbetslöshet är i<br>flera avseenden osäker. För det första är det mycket<br>svårt att bedöma i vilken mån näringslivet har möj-<br>lighet att fortsätta att rationalisera. Det finns i<br>dagsläget inga tydliga tecken på en ökad efterfrågan<br>på arbetskraft trots att flera faktorer talar för en rela-</p>
<p>DIAGRAM 6.2</p>
<p>Öppen arbetslöshet och konjukturberoende</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-40.png" style="width:171pt;height:122pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (Arbetskraftsundersökningen)</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet</p>
<p>28</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h3>7 LÖNER</h3>
<p>Den genomsnittliga timlönen i ekonomin steg från<br>1995 till 1996 med drygt 6 % enligt Statistiska cent-<br>ralbyrån. Avtalen gav löneökningar på 4,4 % och<br>löneglidningen beräknas därmed till drygt 1,5 %.<br>Det är en betydligt högre löneökningstakt än under<br>föregående år då lönerna steg med 3,4 %. Det är<br>dock delvis en effekt av avtalens konstruktion. De<br>avtalade löneökningarna började nämligen gälla se-<br>nare år 1995 än år 1996, vilket resulterade i en sär-<br>skilt hög ökning av genomsnittslönen från 1995 till<br>1996<sup>3</sup>. Från 1994 till 1997 beräknas den årliga löne-<br>ökningen till 4,7 % vilket också är anmärkningsvärt<br>högt, sett i ljuset av det svaga arbetsmarknadsläget.<br>Som jämförelse kan nämnas att timlönerna i tillverk-<br>ningsindustrin i OECD 14 beräknas öka med i ge-<br>nomsnitt 3,3 % per år. De kraftigaste löneökningar-<br>na 1996 noteras inom industrin där ökningstakten<br>översteg de avtal som slutits inom branschen med<br>flera procentenheter. Inom övriga sektorer var löne-<br>glidningstakten lägre. Under innevarande år beräk-<br>nas lönerna stiga med 4,7 % varav avtalen står för</p>
<p>3,7 procentenheter och löneglidningen för 1,0 pro-<br>centenheter. Avtalsförhandlingarna 1998 torde kun-<br>na resultera i att löneökningstakten dämpas ytterli-<br>gare. För detta talar bl.a. att inflationsförvänt-<br>ningarna sjunkit, att vinstmarginalerna faller samt en<br>ökad medvetenhet bland arbetsmarknadens parter<br>om vikten av lönemoderation. Därtill bedöms ar-<br>betsmarknadsläget vara fortsatt svagt. Löneökning-<br>arna antas därmed avta till 3,5 % år 1998.</p>
<p>De centrala avtalsförhandlingarna beräknas ha<br>gett löneökningar för industrin på 3,7 % år 1996.<br>Därtill uppgick löneglidning till knappt 4 %. Det är<br>dock sannolikt att en del av den uppmätta löneglid-<br>ningen kan förklaras av att flera företag sköt fram<br>tidpunkten för när avtalen skulle börja gälla från<br>1995 till 1996 samtidigt som övriga avtalsrevisioner<br>troligtvis skedde tidigare under 1996 än vad som var<br>överenskommet vid förhandlingarna. Detta innebär<br>att de avtal som registreras i beräkningarna är för<br>höga 1995 och för låga 1996. Löneglidningen har i<br>så fall ett jämnare förlopp än vad som redovisas i<br>tabell 7.1. Bortsett från dessa tekniska faktorer måste<br>löneglidningstakten ändå betraktas som förhållande-<br>vis hög. En förklaring till detta kan vara att de senas-<br>te årens ökning av vinstmarginalerna, framför allt<br>inom exportindustrin, nu kommer löntagarna till del.<br>Mot bakgrund av den kronförstärkning som skett<br>sedan mitten av 1995 bedöms dock vinstläget inom<br>industrin sjunka något. Löneglidningstakten inom</p>
<p>denna sektor torde därmed dämpas. Dessutom har<br>inflationsförväntningarna successivt fallit samtidigt<br>som sysselsättningen inom industrin har minskat.<br>Löneglidningstakten antas därmed falla till 2 % år<br>1997.</p>
<p>TABELL 7.1 TIMLÖNER</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997 1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>7.5</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>3.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privata tjänster</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga myndigheter</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>6.6</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala myndigheter</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>4,7 3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>Det innebär att det vissa månader 1996 registrerades två av-<br>talshöjningar vid jämförelse av lönenivån motsvarande månad</p>
<p>1995, vilket drog upp den genomsnittliga årstakten för helåret</p>
<p>1996.</p>
<p>Arbetsmarknadsläge och lönsamhet förefaller i be-<br>gränsad omfattning ha påverkat lönekraven vid den<br>förra avtalsrörelsen. Trots ett finansiellt underskott<br>och minskad sysselsättning i kommunsektorn blev<br>avtalen för åren 1995-1997 ca 1 procentenhet högre<br>i denna sektor än i industrin, där sysselsättningen<br>steg och lönsamheten var god. Löneglidningen blev å<br>andra sidan relativt svag inom kommunsektorn 1995<br>och 1996 vilket sannolikt är en effekt av de höga av-<br>talen, även om löneglidningen historiskt sett är lägre<br>inom denna sektor. Lönerna inom byggnadssektorn<br>uppvisar tecken på hög känslighet för förändringar<br>av arbetslösheten medan däremot nivån på arbets-<br>lösheten verkar ha mindre betydelse. I början av<br>1996 föll arbetslösheten något vilket kan vara en<br>förklaring till att löneglidningstakten var relativt<br>hög, ca 2 %, under första halvåret 1996, trots att<br>arbetslösheten fortfarande låg kvar på en extremt<br>hög nivå, ca 30 %'. Under andra halvåret steg ar-<br>betslösheten på nytt samtidigt som löneglidningstak-<br>ten avtog till strax under 0 %.</p>
<p>Att avtalen blev höga vid förra avtalsrörelsen kan<br>delvis bero på att inflationsförväntningarna vid tid-</p>
<p>Källa: Byggnadsarbetarförbundet.</p>
<p>29</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>punkten för avtalsförhandlingarna var förhållandevis<br>höga och senare visade sig vara en överskattning,<br>vilket tyder på att lönebildningen inte hade anpassats<br>fullt ut till en låginflationsekonomi. Det fick också<br>till följd att reallönerna steg kraftigt 1996 för första<br>gången under 1990-talet. Reallöneökningama mot-<br>svarades inte av en lika hög produktivitetstillväxt,<br>vilket innebär att företagens lönsamhet försämrades.<br>Försämrad lönsamhet kan endast i begränsad om-<br>fattning kompenseras via höjda priser då penningpo-<br>litiken anpassas för att uppnå inflationsmålet. Istället<br>drivs rationaliseringar fram vilket dämpar sysselsätt-<br>ningsutvecklingen.</p>
<p>Det finns flera faktorer som talar för att avtals-<br>förhandlingarna 1998 ger ett ur sysselsättningssyn-<br>vinkel bättre utfall än de som slöts 1995. Inflations-<br>förväntningarna är betydligt lägre. Arbetslösheten<br>har under flera år legat på en mycket hög nivå. Före-<br>tagens vinstläge har också försämrats sedan 1995,<br>bl.a. som en följd av inträffade löneökningar och<br>apprecieringen av kronan. Vissa avtal löpte ut redan<br>vid årskiftet 1996/1997. De löneförhandlingar som<br>är klara för dessa branscher resulterade i lägre avta-<br>lade löneökningar än vid föregående förhandlingar.<br>Det kan ses som en indikation på att lönekraven<br>även inom andra branscher kan komma att bli lägre<br>än vid föregående avtalsförhandlingar. Det finns<br>dock faktorer som talar för att lönekraven kan<br>komma att vara fortsatt höga framöver. Trots höga<br>nominella löneökningar under 1996 och 1997 ökar<br>exempelvis inte hushållens köpkraft nämnvärt, till<br>följd av höjda skatter och sänkta transfereringar från<br>den offentliga sektorn. Dessutom verkar förhand-<br>lingssystemet vara känsligt för de kortsiktiga makro-<br>ekonomiska förutsättningarna vid de kritiska tid-<br>punkter då avtalen sluts. Har sysselsättningen börjat<br>öka och arbetslösheten falla när avtalsförhandling-<br>arna sker skulle det kunna öka lönetrycket. Sam-<br>mantaget väger dock de faktorer som talar för lägre<br>avtal sannolikt tyngst. I prognosen antas lönerna öka<br>med i genomsnitt 3,5 % år 1998, vilket innebär en<br>reallöneökning på 1,8 %.</p>
<p>Löneökningarna år 1995 och 1996 låg över den s.k.<br>Edinnormen på 3,5 %, som definierats som en årlig<br>ökning av arbetskraftskostnaden i takt med övriga<br>europeiska länder. I en utvärdering av den senaste<br>avtalsrörelsen gör den s.k. Edin-gruppen, som etable-<br>rade normen, bedömningen att arbetskraftskostna-<br>derna för åren 1995-1997 kommer att stiga med ca</p>
<p>1,5 % mer per år än genomsnittet i övriga europeis-<br>ka OECD-länder<sup>5</sup>. Det kompenseras inte fullt ut av<br>en högre produktivitetstillväxt i Sverige vilket inne-<br>bär att konkurrenskraften försämras under perioden.<br>Därmed dämpas sysselsättningsutvecklingen via dels<br>ett ökat rationaliseringstryck, dels en svagare efter-<br>frågan till följd av högre priser på svenska exportva-<br>ror. De ökade arbetskraftskostnaderna har dock inte<br>till fullo slagit igenom i höjda priser vilket än så<br>länge begränsat effekten på efterfrågan. Företagen<br>har kunnat anpassa prisutvecklingen bl.a. genom att<br>sänka vinstmarginalerna, som var mycket höga i<br>början av 1995. Vinstmarginalerna kan dock inte<br>fortsätta att falla i samma takt som under de senaste<br>åren utan att det hämmar den framtida tillväxten<br>och ökar rationaliseringstrycket ytterligare.</p>
<p>DIAGRAM 7.2</p>
<p>Timlöneutveckling i industrin i Sverige och OECD 14,<br>1986-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-41.png" style="width:171pt;height:116pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån , Konjunkturinstitutet, OECD och<br>Finansdepartementet</p>
<p>Anm.: Jämförelsen omfattar endast löneutvecklingen i industrin<br>eftersom internationell statistik avseende timlöneutvecklingen för<br>hela näringslivet saknas. OECD redovisar endast statistik över lön<br>per sysselsatt för andra branscher. I detta begrepp fångas även<br>förändringar i t.ex. medelarbetstiden upp vilket ger en något missvi-<br>sande bild av konkurrensläget.</p>
<p>DIAGRAM 7.1</p>
<p>Timlöneutveckling i hela ekonomin, 1980-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-42.png" style="width:172pt;height:116pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och<br>Finansdepartementet</p>
<p>Arbetsmarknadens parter fick i samband med vår-<br>propositionen förra året i uppdrag av regeringen att<br>den 31 mars i år gemensamt formulera nödvändiga<br>förändringar av förhandlings- och lönebildningssys-<br>temet för att säkerställa en bättre fungerande löne-<br>bildning. Inom industrisektorn har diskussionerna<br>resulterat i ett samarbetsavtal om en förhandlings-<br>ordning för de framtida avtalsförhandlingarna. Även</p>
<p>Vid bedömningen av arbetskraftskostnaderna i Sverige använder<br>Edin-gruppen Konjunkturinstitutets prognos över lön per timme<br>inklusive lönebikostnader. För övriga länder används OECD:s<br>prognos över arbetskraftskostnad per sysselsatt i de europeiska<br>OECD-länderna exklusive Turkiet, Tjeckien, Polen och Ungern.</p>
<p>30</p>
<p>inom andra avtalsområden har vissa initiativ tagits<br>till liknande samarbetsavtal. Från samtliga centralor-<br>ganisationer på såväl arbetsgivarsidan som arbetsta-<br>garsidan har synpunkter på den framtida lönebild-<br>ningen inkommit men uppdraget har ännu inte lett<br>till någon enighet i lönebildningsfrågan. De synpunk-<br>ter som framförts tyder dock på att det finns en ökad<br>insikt om löneutvecklingens betydelse för arbetslös-<br>heten, sysselsättningen och tillväxten i ekonomin.<br>Det kan i framtiden leda till löneökningarna som lig-<br>ger mer i linje med löneökningarna i omvärlden.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>31</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<h3>8 INFLATION</h3>
<p>Inflationstrycket i Sverige är för närvarande mycket<br>lågt. De senaste fem månaderna har konsumentpris-<br>index (KPI) legat på en lägre nivå än under motsva-<br>rande period året innan. Den senaste noteringen<br>(februari) visar en inflationstakt på -0,4 %. Netto-<br>prisindex (NPI), vilket anger konsumentprisutveck-<br>lingen exklusive indirekta skatter och subventioner,<br>hade samtidigt fallit med hela 1,7 % under de senas-<br>te 12 månaderna. Fallen i KPI och NPI bör dock sär-<br>skiljas från den ur samhällsekonomisk synvinkel<br>skadliga deflation som kännetecknas av fallande till-<br>gångspriser. Tillgångspriserna stiger för närvarande<br>och den mycket låga uppmätta inflationen är till stor<br>del en effekt av den kraftiga kronförstärkningen un-<br>der 1996 samt de sjunkande räntorna, vilka har re-<br>sulterat i betydande sänkningar av importpriser re-<br>spektive boendekostnader för egnahemsägare. Detta<br>illusteras av att inflationen enligt det nyligen lansera-<br>de EU-harmoniserade indexet för konsumentpriser<br>(HIKP), som inte omfattar räntekostnader för egna-<br>hemsägare, uppgick till 1,1 % i februari 1997. För-<br>utom räntefallet och kronförstärkningen förklaras<br>den låga registrerade inflationstakten även av att in-<br>flationsbenägenheten i ekonomin har fallit betydligt.<br>Dessa faktorer antas även vara av stor betydelse för<br>den framtida inflationsutvecklingen.</p>
<p>Sedan oktober har den importvägda växelkursen<br>försvagats med drygt 5 %. Detta bedöms resultera i<br>en successiv höjning av importpriserna under 1997.<br>Under de närmaste två åren antas däremot kronan<br>förstärkas, vilket väntas leda till oförändrade im-<br>portpriser under 1998. Importprishöjningama under<br>de senaste månaderna förefaller dock hittills inte ha<br>påverkat konsumentpriserna nämnvärt. Det kan fin-<br>nas flera orsaker till detta. Terminsäkrade växelkur-<br>ser i samband med import är en möjlig förklaring.<br>En annan är att lagren inom detaljhandeln är stora,<br>varvid importprisökningar påverkar prisnivån med<br>en betydande fördröjning. Konjunkturinstitutets<br>tjänstebarometer ger ett visst stöd åt ett sådant reso-<br>nemang. En tredje och kanske viktigare orsak är att<br>inflationsbenägenheten fallit som en följd av dels<br>ökad konkurrens, dels svårigheter att övervältra<br>kostnadsökningar på konsumenterna när den in-<br>hemska efterfrågan är svag och inflationen låg. Hög-<br>re importpriser beräknas till en del absorberas av<br>lägre marginaler inom handeln, vilket begränsar ge-<br>nomslaget på inflationen.</p>
<p>Räntorna har sedan årsskiftet vänt uppåt, delvis<br>som en följd av kronförsvagningen. Givet en relativt<br>oförändrad räntenivå framöver medför ändå det<br>kraftiga räntefallet under 1996 fortsatt sänkta ränte-<br>kostnader i och med att ca 80 % av hushållens bo-<br>stadslån utgörs av bundna lån. Dessa kommer under<br>de närmaste åren att successivt omsättas och då san-<br>nolikt till en lägre ränta än tidigare. Lägre räntekost-</p>
<p>nader bedöms således fortsätta att dra ned konsu-<br>mentprisindex under 1997. Däremot väntas denna<br>effekt avta betydligt under 1998.</p>
<p>I dagsläget bedöms riskerna för ett kraftigt ökat<br>inhemskt genererat inflationstryck som små. Efter en<br>viss avmattning under 1996 beräknas visserligen den<br>privata konsumtionen växa i en något snabbare takt.<br>Ökningen begränsas dock till 2 % per år 1997 och<br>1998, vilket bedöms vara förenligt med en fortsatt<br>låg inflation. Samtidigt medför de omfattande pro-<br>duktivitetshöjande investeringar som företagits under<br>1995 och 1996, i kombination med det pressade ar-<br>betsmarknadsläget, att risken för en kostnadsdriven<br>inflationsökning bedöms vara fortsatt liten.</p>
<p>Framtida inflationstryck beror även på vad olika<br>marknadsaktörer tror om inflationen framöver, i och<br>med att dessa förväntningar bl.a. påverkar lönebild-<br>ningen samt andra typer av kontrakt och avtal. I takt<br>med att konsumentprisindex föll under 1996 sänktes<br>också inflationsförväntningarna successivt. Hushål-<br>lens liksom industri- och tjänsteföretagens inflations-<br>förväntningar på ett års sikt har fallit ytterligare nå-<br>got enligt de senaste undersökningarna av hushållens<br>inköpsplaner och enligt Konjunkturinstitutets indu-<br>stri- och tjänstebarometrar. Bland aktörerna på ar-<br>bets-, varu- och penningmarknaden, som undersöks<br>av Prospera och Aragon, är inflationsförväntningar-<br>na i stort sett oförändrade över samtliga tidshorison-<br>ter enligt februarienkäterna. Aktörerna bedömer att<br>Riksbanken klarar inflationsmålet under de närmas-<br>te fem åren.</p>
<p>Ovanstående faktorer är viktiga för att bedöma<br>inflationsutvecklingen under de närmaste två åren.<br>På längre sikt är det huvudsakligen utvecklingen av<br>löneökningstakten minus trendmässig produktivi-<br>tetsökning som bestämmer inflationstakten. Utifrån<br>ett sådant långsiktigt inflationssamband innebär en<br>penningpolitik som utgår från ett prisstabilitetsmål<br>en restriktion på förhållandet mellan löneökningar<br>och produktivitetsökningar. Höga löneökningstakter<br>tvingar fram arbetskraftsrationaliseringar och pro-<br>duktivitetsökningar. Effekterna av en lönesättning i<br>otakt med den i våra konkurrentländer har med nu-<br>varande penningpolitiska mål sålunda övergått från<br>att vara inflationsdrivande till att bli sysselsättnings-<br>dämpande. Nuvarande ekonomiska situation med<br>hög arbetslöshet samtidigt som KPI faller kan ses<br>som en kortsiktig avvikelse från det långsiktiga sam-<br>bandet på grund av svårigheter att, ur penningpoli-<br>tiskt hänseende, korrekt bedöma framtida inflations-<br>utveckling.</p>
<p>Den sammantagna bedömningen avseende 1997<br>är att inflationen ökar under loppet av året till följd<br>av höjda indirekta skatter och högre importpriser.<br>Genomslaget från högre importpriser på inflationen<br>antas dock bli relativt måttligt till följd av en lägre<br>inflationsbenägenhet i ekonomin. Lägre räntekost-<br>nader för egnahemsägare beräknas ha en fortsatt</p>
<p>32</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>neddragande effekt även under resten av 1997. Rän-<br>teeffekten under året beräknas dessutom bli något</p>
<p>TABELL 8.1 KONSUMENTPRISER</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec.-dec.</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Basbelopp</p></td><td>
<p>35 700</p></td><td>
<p>36 200</p></td><td>
<p>36 300</p></td><td>
<p>36 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, dec.-dec.</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IPI, privat konsumtion</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>2.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP'. årsgenomsnitt</p></td><td></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP', dec.-dec.</p></td><td></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, OECD</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
</table>
<p>öka. Kronans förväntade appreciering under senare<br>delen av 1997 och under 1998 medför däremot att<br>inflationstrycket från importpriserna försvinner. Den<br>sammantagna effekten beräknas ge en inflationstakt<br>under första halvåret 1998 i underkant av 2 %. När<br>sedan tolvmånaderseffekten av tobaks- och energi-<br>skattehöjningarna från juli 1997 faller ur i juli 1998<br>innebär det att inflationstakten skiftar nedåt med ca<br>Vi procentenhet. Genomsnittet för 1998 beräknas bli</p>
<p>1,7 %. Inflationen enligt NPI beräknas vara fortsatt<br>negativ under nästan hela 1998 men stiga över noll<br>mot slutet av året.</p>
<p>' Harmoniserat index för konsumentpriser.</p>
<p>Anm.: Vid beräkning av basbeloppen 1995-1997 har en avräkning gjorts<br>på 40% av uppräkningsfaktorn och 1998 har en avräkning gjorts på<br>20%. Vid framräkning av prisökningstalen har ett tillägg gjorts för skill-<br>naden mellan december månads långtids- och korttidsindex, i enlighet<br>med Statistiska centralbyråns principer för inflationsberäkning.<br>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>större än i tidigare beräkningar beroende på att hus-<br>hållen i viss utsträckning antas ha förtidsinlöst sina<br>bundna bostadslån.<sup>6</sup> En hög produktivitetstillväxt i<br>näringslivet i kombination med en balanserad kon-<br>sumtionsökning bedöms leda till ett lågt inhemskt<br>inflationstryck. Inflationen beräknas sålunda komma<br>att vara lägre än 1 % under första halvåret 1997. I<br>juli väntas höjda energiskatter på bränsle och el samt<br>höjd tobaksskatt dra upp inflationen. Tobaksskatten<br>höjdes även i januari då också investeringsbidraget<br>till nybyggnation av bostäder slopades. Totalt be-<br>räknas höjda indirekta skatter under 1997 ge ett bi-<br>drag till KPI motsvarande nästan 1 procentenhet.<br>Sammantaget bedöms KPI öka med 1,8 % under<br>loppet av innevarande år. Den låga inflationen i<br>början av året innebär dock att årsgenomsnittet be-<br>räknas bli så lågt som 0,6 %. NPI beräknas under<br>loppet av året minska med 0,8 %. Prisökningstakten<br>enligt NPI har varit lägre än enligt KPI under perio-<br>den 1994-1996 på grund av höjda indirekta skatter<br>och minskade subventioner. Av samma orsaker be-<br>räknas differensen öka under 1997 och då framför<br>allt till följd av en snabbare minskning av räntesub-<br>ventioner.</p>
<p>I januari 1998 höjs vissa punktskatter utifrån<br>prisutvecklingen mellan 1996 och 1997 samtidigt<br>som ROT-avdraget försvinner. Inflationsbidraget<br>från indirekta skatter och subventioner beräknas<br>dock bli betydligt lägre än under 1997. Effekten av<br>lägre räntekostnader för egnahemsägare beräknas<br>avta under 1998 och boendekostnaderna totalt sett</p>
<p>DIAGRAM 8.1</p>
<p>Konsumentprisutveckling, 1985-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-43.png" style="width:170pt;height:113pt;"/>
<p>85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 96 96 97 98</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>I mars presenterades för första gången utfall enligt<br>det harmoniserade index för konsumentpriser, HIKP,<br>som bl.a. ska användas för uppföljningen av konver-<br>genskriteriet avseende prisstabilitet. Den stora skill-<br>naden jämfört med KPI är att egnahemsposten inte<br>ingår i HIKP.<sup>7</sup> Dessutom exkluderas större delen av<br>hälso- och sjukvårdsposten. Inflationen mätt som<br>HIKP var i februari 1997 1,5 procentenheter högre<br>än utfallet enligt KPI och uppgick till 1,1 %. Under<br>1997 kommer HIKP fortsätta att visa en högre infla-<br>tionstakt än KPI beroende på antagandet om fortsatt<br>fallande räntekostnader för egnahemsägare. Inflatio-<br>nen enligt HIKP beräknas uppgå till 2,9 % under<br>loppet av 1997 och 1,5 % under loppet av 1998.</p>
<p><sup>1</sup> I KPI undersökningarna mäts räntekostnader som den gen-<br>omsnittliga räntan på utestående lån för ett urval av bostadsinsti-<br>tut. Däremot inkluderas inte avgiften för att förtidsinlösa ett bun-<br>det bostadslån i mätningarna varvid den verkliga boräntekost-<br>naden underskattas, om än tillfälligt, i KPI.</p>
<p><sup>1</sup>1 slutet av 1997 kommer en utvärdering av HIKP att göras och<br>beslut kommer att tas huruvida HIKP i framtiden eventuellt ska<br>utvidgas till att även omfatta inköpspriser för nybyggda egnahem.<br>Anledningen till att inte låta HIKP omfatta kostnader för boende i<br>egnahem är att man i HIKP vill ha ett renodlat inflationsindex.<br>Svenska KPI mäter nämligen förutom priser på varor och tjänster<br>som säljs ”över disk”, även vissa s.k. imputerade priser. Imputer-<br>ade priser sätts inte via marknadstransaktioner, utan är uppskat-<br>tade kostnader för utnyttjandet av en vara, som t.ex. boendekost-<br>naden i eget hem. Därför är KPI till viss del även ett<br>levnadskostnadsindex och används i egenskap av ett sådant som<br>uppskrivningsfaktor för basbeloppet.</p>
<p>33</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h3>9 HUSHÅLLENS EKONOMI OCH</h3>
<h3>PRIVAT KONSUMTION</h3>
<p>Hushållens realt disponibla inkomster sjönk något<br>under 1995 och 1996 medan den privata konsum-<br>tionen steg. Sparkvoten har därmed gått ned från ca<br>8 % 1994 till ca 5,5 % 1996. Även för de närmaste<br>två åren väntas konsumtionen öka snabbare än in-<br>komsterna vilket reducerar sparkvoten ytterligare.</p>
<h4>9.1 Hushållens inkomster</h4>
<p>Hushållens realinkomster stagnerade 1996, vilket var<br>en svagare utveckling än vad som beräknades i bud-<br>getpropositionen. Reallöneökningen före skatt var<br>visserligen den högsta på över 20 år men företaga-<br>rinkomsterna minskade samtidigt som nettot av rän-<br>tor och utdelningar förbättrades mindre än väntat.</p>
<p>Transfereringarna från den offentliga sektorn sjönk<br>mer än beräknat, delvis beroende på oväntat låga<br>utgifter för sjuk- och föräldraförsäkringen.</p>
<p>Konsolideringen av de offentliga finanserna fort-<br>sätter att hämma hushållens inkomstutveckling de<br>närmaste två åren. En relativt stark utveckling av lö-<br>neinkomsterna och en förbättring av hushållens rän-<br>tenetto leder dock till att de realt disponibla inkoms-<br>terna beräknas stiga med 0,4 % 1997 och med</p>
<p>1,3 % 1998. För 1997 stiger löneinkomsterna till<br>följd av en fortsatt stark real timlöneutveckling, me-<br>dan sysselsättningen faller. Nästa år väntas syssel-<br>sättningen ge ett positivt bidrag till inkomstökning-<br>en. Förbättringen av hushållens nettoinkomster av<br>räntor och utdelningar är en följd av det fortsatt hö-<br>ga finansiella sparandet, vilket innebär att hushållen<br>ökar sina finansiella tillgångar och reducerar skul-<br>den. Räntefallets effekt på inkomsterna är på me-<br>dellång sikt positiv. På kort sikt kan emellertid en<br>räntenedgång reducera hushållens räntenetto genom</p>
<p>TABELL 9.1 HUSHÅLLENS DISPONIBLA INKOMSTER, KONSUMTION OCH SPARANDE</p>
<p>Miljarder kr Procentuell utveckling Procentuellt bidrag till</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma inkl, sjuklön</p></td><td>
<p>731,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav timlön före skatt</p></td><td></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>-0.2</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>1.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sysselsättning</p></td><td></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>-0.4</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar från offentlig sektor</p></td><td>
<p>387,8</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>214,4</p></td><td>
<p>-0.4</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>■0,7</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>■0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring m.m.</p></td><td>
<p>36.3</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>-16,9</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>-0.8</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshetsbidrag m.m.</p></td><td>
<p>53.5</p></td><td>
<p>■8.3</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>5.7</p></td><td>
<p>•2.9</p></td><td>
<p>■0.5</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>83.7</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>-3.4</p></td><td>
<p>•3.8</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>•0.3</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och utdelningar, netto</p></td><td>
<p>-10,7</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster, netto</p></td><td>
<p>199,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter och avgifter</p></td><td>
<p>373,3</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>935,6</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>885,3</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparande, nivå i % av disponibel inkomst</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettosparande (sparkvot)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>8.8</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Lönesumma, inkomstöverföringar, räntenetto och skatter är deflaterade med konsumentprisindex (KPI). Disponibel inkomst är deflaterat med<br>implicit prisindex för privat konsumtion (IPI). Skillnaden mellan KPI och IPI påverkar posten "övriga inkomster, netto".</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>34</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>att ränteinkomsterna på banktillgodo havanden<br>sjunker snabbare än ränteutgifterna på bostadslån.</p>
<p>Transfereringarna från offentliga sektorn stiger<br>realt något under prognosperioden, trots tillkom-<br>mande besparingar på bl.a. bostadsbidragen. Ersätt-<br>ningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen höjs den 1 ok-<br>tober i år och i övriga socialförsäkringar den 1<br>januari 1998. I år stiger utbetalningar av arbets-<br>marknadsstöd också genom förtidspensionering av<br>arbetslösa. Antalet personer som uppbär olika for-<br>mer av studiestöd ökar successivt under de närmaste<br>åren. Pensionerna, som svarar för över hälften av<br>transfereringarna, stagnerar i år och sjunker nästa år<br>i reala termer, trots att antalet pensionärer med hög<br>ATP ökar. Det är en följd av den låga uppräkningen<br>av basbeloppet, som styr pensionerna. Uppräkningen<br>av basbeloppet uppgick för åren 1995 t.o.m. 1997<br>till 60 % av inflationen. Nedgången i inflationen un-<br>der 1996 har medfört att det reala värdet av basbe-<br>loppet ändå steg förra året och minskar marginellt i<br>år. Den fortsatt låga inflationen under 1997 medför<br>att basbeloppet blir nominellt oförändrat 1998. Det<br>reala värdet av basbeloppet sjunker då i takt med att<br>konsumentpriserna stiger.</p>
<p>De direkta skatterna stiger bl.a. genom att de all-<br>männa egenavgifterna har höjts med 1 procentenhet<br>i år och höjs med ytterligare 1 procentenhet 1998.<br>Skatteuttaget ökar också till följd av att skiktgrän-<br>serna i skatteskalan räknas upp i betydligt lägre takt<br>än löneökningarna. Vidare finansieras den höjda er-<br>sättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen delvis ge-<br>nom ökade egenavgifter. I år stiger också skattebe-<br>talningarna tillfälligt till följd av att hushållen<br>realiserade kursvinster på aktier i ovanligt stor ut-<br>sträckning under 1996. En bidragande orsak kan va-<br>ra att beskattningen på allemansfonder höjdes från<br>20 till 30 % till nyåret 1997. Värdeförändringar, så-<br>väl realiserade som orealiserade, på aktier och fastig-<br>heter påverkar inte hushållens disponibla inkomster,<br>som de definieras i nationalräkenskaperna. I den<br>mån värdeförändringar realiseras, genom försäljning<br>av tillgångar, reduceras den uppmätta disponibla in-<br>komsten eftersom realisationsvinster utlöser en skat-<br>tebelastning.</p>
<p>att det ekonomiska läget stabiliserades steg konsum-<br>tionen medan sparandet sjönk. Förra årets uppgång<br>av den privata konsumtionen var större än vad som<br>förutspåddes i budgetpropositionen. Samtidigt sjönk<br>de realt disponibla inkomsterna med ett överraskan-<br>de lågt sparande som följd. Nettosparkvoten, dvs.<br>sparandet som andel av de disponibla inkomsterna,<br>föll från 6,9 % 1995 till 5,4 % förra året.</p>
<p>Nedgången i sparandet förra året kan till stor del<br>förklaras av hushållens förbättrade förmögenhets-<br>ställning. Det för svenska förhållanden höga finansi-<br>ella sparandet under 1990-talet har bl.a. medfört ett<br>ökat aktieinnehav. Om hushållens börsaktier och<br>fondinnehav ökade i värde i takt med uppgången på<br>Stockholm fondbörs förra året så skulle det innebära<br>en värdeökningen på ca 140 miljarder kr, vilket mot-<br>svarar ca 15 % av 1996 års disponibla inkomster.<br>Trots att det uppmätta sparandet sjönk förra året<br>ökade således hushållens finansiella förmögenhet<br>starkt. Hushållen har därför kunnat realisera värde-<br>ökningen för att t.ex. finansiera kapitalvaruinköp.<br>Börsuppgången och det höga sparandet de senaste<br>åren har medfört att hushållens finansiella nettoför-<br>mögenhet har ökat från att 1991 ha utgjort ca 40 %<br>av den disponibla inkomsten till ca 110 % 1996.</p>
<p>Värdet av hushållens reala tillgångarna steg mått-<br>ligt förra året på grund av det låga byggandet och att<br>priserna på småhus i riket som helhet endast ökade<br>svagt. Den totala förmögenheten, dvs. de finansiella<br>och reala tillgångarna sammantaget minus skulder,<br>motsvarade 250 % av den disponibla inkomsten,<br>vilket överensstämmer med 1989 års höga nivå. För-<br>ra årets förmögenhetskvot är således en av de högsta<br>noteringarna under perioden 1970 -1996 (se dia-<br>gram 9.1). Hushållen har, främst genom det höga<br>finansiella sparandet, kompenserat sig för den för-<br>mögenhetsförlust som uppkom genom raset i fastig-<br>hetspriserna under inledningen av 1990-talet. Gene-<br>rellt sett bör hushållen därmed ha anpassat sin<br>skuldsättning och uppnått en finansiell buffert som<br>upplevs som tillräcklig för att täcka eventuella fram-<br>tida oväntade inkomstbortfall. Hushållens förbättra-<br>de förmögenhetsställning talar därför för ett lägre</p>
<h4>9.2 Privat konsumtion</h4>
<p>Den privata konsumtionen ökade med 1,5 % från<br>1995 till 1996. Efter en svag inledning tilltog den<br>privata konsumtionen under loppet av 1996. Den<br>tveksamma inledningen av förra året berodde san-<br>nolikt på den osäkerhet som då rådde om konjunk-<br>turutvecklingen. Därefter ljusnade emellertid utsik-<br>terna för svensk ekonomi. Räntorna sjönk betydligt,<br>de offentliga finanserna förbättrades snabbare än<br>väntat och det mesta tydde på att avmattningen i den<br>internationella konjunkturen var tillfällig. I takt med</p>
<p>DIAGRAM 9.1</p>
<p>Hushållens förmögenhetskvot, 1970-1998</p>
<p>Förmögenhet i relation till disponibel inkomst i procent</p>
<p><sub>300</sub> -------------</p>
<p>^Finansiell nettoförmögenhet<br>Småhus och bostadsrätter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-44.png" style="width:170pt;height:89pt;"/>
<p>70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>35</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>sparande och en tilltagande konsumtion de närmaste<br>åren.</p>
<p>Hushållens förväntningar om sin framtida eko-<br>nomiska situation styr i stor utsträckning konsum-<br>tionsbeteendet. Att konsumtionstillväxten under<br>andra halvåret 1996 kom till stånd trots den svaga<br>inkomstutvecklingen skulle således kunna förklaras<br>av att de låga inkomsterna var väntade av hushållen.<br>Konsumtionsnivån var därmed redan anpassad till<br>dessa förväntningar medan räntenedgången liksom<br>värdeökningen på börsen var oväntad och därför or-<br>sakade en uppjustering av konsumtionen. SCB:s un-<br>dersökning beträffande hushållens inköpsplaner visar<br>också att det fanns en betydande osäkerhet avseende<br>förväntningarna om den egna ekonomin under den<br>senare delen av 1995, vilket indikerar att hushållen<br>inte blev helt överraskade av förra årets svaga in-<br>komster. Det bör understrykas att bilden av inkom-<br>stutvecklingen är splittrad. Lönerna stiger trots en<br>dämpad sysselsättningsutveckling samtidigt som<br>transfereringarna till hushållen utvecklas svagt. Detta<br>medför att många hushåll, som t.ex. är drabbade av<br>arbetslöshet, har en ytterst svag inkomstutveckling<br>och därför endast ett mycket begränsat utrymme för<br>sparande. Hushåll med höga reallöneökningar har<br>däremot goda förutsättningar för konsumtion och<br>sparande.</p>
<p>Förra årets konsumtionsuppgång var oväntat<br>stark med hänsyn till att arbetslösheten steg och att<br>hushållen var fortsatt pessimistiska om utsikterna på<br>arbetsmarknaden. Enligt Hushållens inköpsplaner<br>låg andelen hushåll som trodde på en stigande ar-<br>betslöshet stabilt kring 50 % under hela 1996. Det<br>försämrade läget på arbetsmarknaden är sannolikt<br>en viktig orsak till den svaga efterfrågan under 1990-<br>talet, och den kommer troligen att verka hämmande<br>på konsumtionen även framdeles. Arbetslösheten har<br>dock legat på en hög nivå en längre tid varför kon-<br>sumtionen och sparandet troligen är anpassade där-<br>efter. Arbetslöshetens negativa inverkan på konsum-<br>tionen minskar därför sannolikt så länge som<br>arbetsmarknadsläget inte förändras drastiskt. Detta<br>skulle kunna förklara varför efterfrågan steg under<br>1996 trots uppgången i arbetslösheten. Arbetslöshe-<br>ten bedöms minska något i år och nästa år och där-<br>för begränsas troligen effekterna på konsumtionen.<br>Skulle arbetslösheten däremot falla markant för-<br>stärks sannolikt uppgången i hushållens efterfrågan i<br>likhet med utvecklingen i t.ex. Finland, Danmark,<br>Norge och Storbritannien som samtidigt med en<br>minskande arbetslöshet har haft en betydande till-<br>växt av den privata konsumtionen.</p>
<p>Ränte- och prisutvecklingen det senaste året kan<br>stimulera efterfrågan framöver. De förhållandevis<br>låga räntorna underlättar finansieringen av kapital-<br>varuinköp, och de kan även medföra stigande priser<br>på småhus. Den nominella räntenivåns stimulerande<br>effekter på konsumtionen motverkas dock av fortsatt<br>höga realräntor. Under 1996 sjönk priserna på vissa</p>
<p>kapitalvaror. Förväntningar om ytterligare prisfall<br>kan hålla tillbaka efterfrågan. När dessa upphör kan<br>konsumtionen komma att tillta.</p>
<p>Bakom förra årets totala konsumtionstillväxt på</p>
<p>1,5 % låg en hög efterfrågan av dagligvaror och till-<br>tagande inköp av kapitalvaror under loppet av året.<br>Den ökade efterfrågan under de tre senaste åren har<br>ändå inte kompenserat för raset i konsumtionen un-<br>der inledningen av 1990-talet. Till exempel ligger in-<br>köpen av kapitalvaror fortfarande under 1987 års<br>nivå. Det innebär således en nio år lång stagnation i<br>inköpen av dessa varor, något som torde betyda att<br>det finns ett stort uppdämt behov att tillgodose. Ef-<br>terfrågan av bilar steg förra året och en stor del av<br>den totala konsumtionsuppgången under andra<br>halvåret förklaras av just bilinköpen. Enligt inregist-<br>reringsstatistiken var efterfrågan fortsatt stark även<br>under det första kvartalet 1997. Hushållens markant<br>ökade efterfrågan av bilar ger signaler om att en<br>uppgradering av kapitalstocken har inletts. Även<br>månadsstatistiken över detaljhandeln visar positiva<br>siffror för sällanköpshandeln inledningsvis i år.</p>
<p>Många faktorer talar således för en expansion av<br>den privata konsumtionen de närmaste åren. Hus-<br>hållens tilltro till den egna ekonomin har sannolikt<br>stärkts under 1996 och inledningsvis i år främst som<br>ett resultat av de lägre räntorna och den förbättrade<br>förmögenhetsställningen. Framtidstron, och därmed<br>också konsumtionen, torde dessutom tillta ytterligare<br>i takt med uppgången i den inhemska och den inter-<br>nationella konjunkturen. Den stigande efterfrågan av<br>kapitalvaror under förra årets senare del visar också<br>att en viss återhämtning av konsumtionen troligen<br>redan har inletts. Hushållen är emellertid alltjämt<br>bekymrade över arbetslösheten, vilket dämpar upp-<br>gången. Sammanfattningsvis väntas uppgången från<br>andra halvåret 1996 hålla i sig med draghjälp av en<br>tilltagande aktivitet i ekonomin. Konsumtionen vän-<br>tas därmed öka med i genomsnitt 2,0 % i år (se dia-<br>gram 9.2). Uppgången sker genom att den tilltagan-<br>de konsumtionen av kapitalvaror håller i sig<br>samtidigt som trenden med stigande efterfrågan av<br>tjänster fortgår. Energikonsumtionen var hög förra</p>
<p>DIAGRAM 9.2</p>
<p>Privat konsumtion, 1980-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-45.png" style="width:171pt;height:119pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>36</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>året till följd av den kalla vintern, vilket sannolikt<br>slår tillbaka i år genom minskad användning av<br>energi. Svenskars turism ökade markant förra året<br>genom att apprecieringen av kronan gjorde det billi-<br>gare för svenskar att resa utomlands. Den kraftiga<br>ökningen av turistutgifterna förklaras även av att<br>den privata direktimporten av bilar och gränshan-<br>deln, vilka var omfattande i fjol, bokförs som tu-<br>ristutgifter i nationalräkenskaperna. Svenskars tu-<br>rism beräknas fortsätta att stiga de närmaste åren,<br>men genom minskad gränshandel och avtagande<br>egenimport av bilar till följd av lägre inhemska pri-<br>ser, mattas ökningen i turistutgifterna. Nästa år<br>stärks konsumtionsuppgången av en ökad sysselsätt-<br>ning men den begränsas samtidigt av en fortsatt svag<br>utveckling av de realt disponibla inkomsterna. Kon-<br>sumtionstillväxten är beräknad till 2,0 % även 1998.</p>
<p>Prognoserna över konsumtionen och de dispo-<br>nibla inkomsterna innebär att nedgången i netto-<br>sparkvoten under de senaste två åren fortsätter (se<br>diagram 9.3). En stor del av den förväntade konsum-<br>tionsökningen utgörs dock av olika typer av kapital-<br>varuinköp, som ur en ekonomisk synvinkel är att<br>jämställa med en investering, dvs som en form av<br>sparande. Detta avspeglar sig emellertid ej i national-<br>räkenskapernas definition av nettosparkvoten. Såle-<br>des kommer sparandet i realiteten att vara högre än<br>vad nedgången i sparkvoten indikerar. Av diagram</p>
<p>9.3 framgår också att trots att sparandet bedöms<br>fortsätta att falla så är ändå nästa års beräknade fi-<br>nansiella sparkvot historiskt sett hög vilket utgör ett<br>visst stöd för föreliggande prognos. Det reala spa-<br>randet, som ingår i nettosparkvoten och som till<br>största delen utgörs av egnahemsbyggande, väntas<br>liksom tidigare under 1990-talet vara mycket lågt<br>även de närmaste åren.</p>
<p>DIAGRAM 9.3</p>
<p>Hushållens nettosparkvot samt finansiella sparkvot,<br>1970-1998</p>
<p>Sparande i relation till disponibel inkomst i procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-46.png" style="width:171pt;height:122pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>37</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<h3>10 BRUTTOINVESTERINGAR</h3>
<h4>10.1 Näringslivets investeringar</h4>
<p>Investeringsökningen halverades 1996 i samband<br>med att den exportledda konjunkturen försvagades.<br>Inom den exportinriktade delen av näringslivet<br>minskade utbyggnadsbehovet samtidigt som investe-<br>ringsvolymerna inom hemmamarknadssektorerna<br>dämpades av ett relativt lågt resursutnyttjande. Bo-<br>stadsbyggandet steg emellertid något förra året till<br>följd av att de temporära investeringsbidragen gav<br>upphov till tidigareläggning av bostadsprojekt. När<br>dessa bidrag i år faller bort minskar därför bostads-<br>produktionen tillfälligt. Sammantaget avtar till-<br>växttakten för de totala bruttoinvesteringarna i år<br>trots ett starkare konjunkturläge. Nivån på industri-<br>investeringarna är så hög att redan oförändrade vo-<br>lymer innebär en betydande kapacitetsutbyggnad.<br>De offentliga myndigheternas investeringar blir lägre<br>än tidigare angivet till följd av förseningar av de av-<br>giftsfinansierade infrastrukturprojekten. Låga räntor<br>och starkare efterfrågan från både hemma- och ex-<br>portmarknaden torde dock innebära en stigande in-<br>vesteringsaktivitet inom övrigt näringsliv såväl i år<br>som nästa år. Nästa år beräknas också de låga rän-<br>torna, en fallande vakansgrad samt en bättre syssel-<br>sättningsutveckling resultera i en återhämtning av<br>bostadsinvesteringarna. Investeringarna i energisek-<br>torn stiger också kraftigt. Regeringen föreslår avsätt-<br>ning av ca 1,5 miljarder kronor per år från och med<br>1998 till ett omställningsprogram i energisektorn.<br>Sammantaget beräknas de totala bruttoinvestering-<br>arna stiga med 1,5 % 1997 och med 6 % 1998.</p>
<p>Industrins investeringar nådde rekordnivåer förra<br>året trots att en del av de planerade investeringarna<br>verkar ha förskjutits till 1997. Senareläggningen be-<br>ror troligen på den relativt kortvariga konjunktu-<br>ravmattningen under 1996. Kapacitetsutnyttjandet<br>sjönk under större delen av förra året men vände upp<br>fjärde kvartalet när industriproduktionen steg kraf-<br>tigt. Statistiska centralbyråns investeringsenkät från<br>februari indikerar att investeringsnivån även i år för-<br>blir hög. Förutsättningarna för att ytterligare bygga<br>ut industrins kapacitet är också mycket gynnsamma.<br>Lönsamheten bedöms stiga ytterligare från en hög<br>nivå samtidigt som räntorna är låga och produk-<br>tionsökningen förutses bli betydande. Under inneva-<br>rande år beräknas därför industrins utbyggnad<br>komma till stånd i samma omfattning som investe-<br>ringsplanerna visar. Industrins investeringar väntas<br>därmed bli oförändrade i år jämfört med förra året<br>vilket innebär en ökning av kapitalstocken med 5 %.<br>Därigenom sjunker sannolikt kapacitetsutnyttjandet<br>något under loppet av året. Mot bakgrund av den<br>prognosticerade produktionsuppgången beräknas<br>behovet av kapacitetsutbyggnad bli relativt stort<br>också 1998. Nästa år bedöms investeringsvolymerna<br>kunna öka något ytterligare. Prognosen är dock osä-<br>ker. Lönsamheten beräknas visserligen stiga ytterli-<br>gare vilket höjer den relativa kapitalavkastningen på<br>realkapital, men samtidigt minskar behovet av ny<br>produktionkapacitet något, i synnerhet inom basin-<br>dustrin. Inom denna bransch uppförs för närvarande<br>en lång rad anläggningar som står klara i år. En viss<br>överkapacitet förutses sedan kvarstå till och med<br>1998. Tidigast 1999 kan investeringscykeln åter<br>vända uppåt i basindustrin. Den goda lönsamheten<br>nästa år bedöms ändå sammantaget medföra att de<br>totala industrinvesteringarna ökar med 3 %. Expan-<br>sionen förutses bli kraftig både i den exportberoende<br>investeringsvaruindustrin men också inom konsum-</p>
<p>TABELL 10.1 BRUTTOINVESTERINGAR EFTER<br>NÄRINGSGREN</p>
<p>ÅRLIG PROCENTUELL</p>
<p>MILJARDER KR _________________VOLYMFÖRÄNDRING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>183,6</p></td><td>
<p>25,1</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>5.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>69.1</p></td><td>
<p>44,3</p></td><td>
<p>13,3</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga näringsliv</p></td><td>
<p>114,5</p></td><td>
<p>17.0</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>7.8</p></td><td>
<p>6.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>30,3</p></td><td>
<p>-28.0</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>-12.3</p></td><td>
<p>13.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nybyggnad</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>-31,0</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>-3.5</p></td><td>
<p>18,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ombyggnad</p></td><td>
<p>17.3</p></td><td>
<p>-25,0</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>-20,5</p></td><td>
<p>8.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga myndig-<br>heter</p></td><td>
<p>35,6</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>■3,3</p></td><td>
<p>3.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>249,5</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Maskiner</p></td><td>
<p>134,6</p></td><td>
<p>29,2</p></td><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>4.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bygg och anlägg-</p></td><td>
<p>114,9</p></td><td>
<p>-3.6</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>7,4</p></td></tr>
</table>
<p>ning________________________________________________</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet</p>
<p>DIAGRAM 10.1</p>
<p>Investeringar och lönsamhet i industrin, 1980-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-47.png" style="width:171pt;height:129pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>38</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>tionsvaruindustrin när den privata konsumtionen<br>tilltar.</p>
<p>Investeringarna i övrigt näringsliv steg med 2 %<br>för ra året vilket var en betydligt lägre ökningstakt<br>än de föregående åren. Avmattningen i exportkon-<br>junkturen innebar att utbyggnadstakten i de industri-<br>relaterade tjänstesektorerna avtog, medan investe-<br>ringsvolymerna inom de hemmamarknadsberoende<br>sektorerna fortfarande dämpades av det låga kapaci-<br>tetsutnyttjandet. Inom den mycket expansiva tele-<br>kommunikationsektorn har de planerade investe-<br>ringarna till stor del blivit framflyttade till<br>innevarande år.</p>
<p>grammet innehåller bland annat stöd till investering-<br>ar i mindre vattenkraftverk och vindkraftverk. Po-<br>tentialen för högre energinvesteringar är också stor.<br>Bland annat har kapitalkvoten i sektorn under ett<br>antal år sjunkit, något som sannolikt sammanhänger<br>med den osäkerhet som har omgärdat den långsikti-<br>ga energipolitiken. Sammantaget beräknas investe-<br>ringarna inom övrigt näringsliv öka med 8 % 1997<br>och med 6 % 1998.</p>
<p>TABELL 10.2 ÖVRIGA NÄRINGSLIVETS<br>INVESTERINGAR</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>MILJARDER KR</p>
<p>1996</p></td><td colspan="4">
<p>ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk och skogsbruk</p></td><td>
<p>8.6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi och vattenverk</p></td><td>
<p>12.9</p></td><td>
<p>9.4</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>8,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handel</p></td><td>
<p>16.8</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>■3,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>9.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell verksamhet</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>-15,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagstjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>49.8</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>7.0</p></td><td>
<p>6.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsverksamhet</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>-3.4</p></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>6.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållstjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga tjänstebranscher</p></td><td>
<p>38.7</p></td><td>
<p>25,8</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>5.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>114,5</p></td><td>
<p>17.0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>Under prognosperioden förutses investeringsökning-<br>en i övrigt näringsliv åter tillta på grund av en högre<br>tillväxttakt inom de industrinära tjänstesektorerna<br>men också till följd av en starkare hemmamarknad.<br>Den fortsatta utbyggnaden av telekommunika-<br>tionsnätet bidrar också till den positiva investerings-<br>utvecklingen. Däremot stagnerar volymökningarna i<br>de stora avgiftsfinansierade infrastrukturprojekten.<br>En svag konsumtions- och sysselsättningsutveckling<br>samt ett överskott på kommersiella lokaler har sedan<br>lågkonjunkturen i början på 1990-talet dämpat in-<br>vesteringsutvecklingen inom varuhandel och fastig-<br>hetsförvaltning. Tydliga tecken på en vändning upp-<br>åt i de hemmamarknadsberoende sektorerna finns<br>dock. Priserna på kommersiella lokaler steg med 9 %<br>1996 samtidigt som vakanserna i centralt belägna<br>områden sjönk. Under förra året steg också investe-<br>ringarna inom fastighetsförvaltning med hela 15 %.<br>Till detta kommer att räntorna antas förbli låga un-<br>der hela prognosperioden. Mot bakgrund av den po-<br>sitiva konsumtionsutvecklingen och en viss syssel-<br>sättninguppgång bör därför investeringskvoterna<br>åter kunna stiga inom varuhandel och fastighetsför-<br>valtning. År 1998 beräknas också investeringarna i<br>energisektorn stiga kraftigt. Regeringen har beslutat<br>om att avsätta ca 1,5 miljarder kronor per år från<br>och med 1998 till ett omställningsprogram. Pro-</p>
<h4>10.2 Bostadsinvesteringar</h4>
<p>Bostadsinvesteringama steg något förra året. Bo-<br>stadsbyggandet fjärde kvartalet blev dock oväntat<br>svagt. Det temporära investeringsbidragen förefaller<br>ha lett till en tidigareläggning av bostadsproduktion<br>från slutet av 1996 till början på året. Dessutom har<br>sannolikt osäkerheten om det framtida bostadsfinan-<br>sieringssystemet bidragit till den låga nivån mot slu-<br>tet av året. Nyproduktionen på bostadsmarknaden<br>har under en längre tid varit liten i förhållande till<br>det långsiktiga behovet vilket på sikt leder till stigan-<br>de fastighetspriser och ökat byggande. Den underlig-<br>gande bostadsefterfrågan ligger emellertid kvar på en<br>mycket låg nivå trots att de fundamentala faktorerna<br>talar för att en stabil uppgångfas är nära förestående.<br>Räntorna har sjunkit, vakansgraden har stabiliserats<br>och en viss prisuppgång på bostäder har inletts. Va-<br>kansgraden, dvs. andelen lediga lägenheter i förhål-<br>lande till det totala antalet lägenheter, är i en interna-<br>tionell jämförelse relativt låg (3,4 %). I USA uppgår<br>motsvarande siffra enligt det amerikanska handels-<br>departementet till knappt 8 %. Regionalt har vissa<br>bristsituationer redan uppstått. Vakansgraden i ex-<br>empelvis Stockholms län låg i september 1996 på<br>drygt 1 %. En begränsande faktor för en markant<br>uppgång i bostadsbyggandet är dock fortfarande de<br>låga priserna på andrahandsmarknaden som i all-<br>mänhet understiger nyproduktionspriset, vilket gör<br>det olönsamt att bygga. Enligt en undersökning från<br>1996 av Institutet för bostadsforskning skulle priser-<br>na behöva stiga med 15 % innan bostadsproduktion<br>åter generellt blir lönsam. Inom storstadsområdena<br>ligger dock marknadsvärdet redan idag över nypro-<br>duktionskostnaden. Förutsättningarna för en ökad<br>nyproduktion förutses förbättras gradvis framdeles.<br>Antalet outhyrda lägenheter väntas till följd av det<br>låga färdigställandet av nya bostäder minska ytterli-<br>gare. Priserna på egnahem hade i början av 1997<br>ökat med 4 % jämfört med motsvarande period året<br>innan samtidigt som produktionskostnaden i stort<br>var oförändrad. En gradvist förbättrad arbetsmark-<br>nad samt låga räntor bör öka efterfrågan på nya bo-<br>städer och leda till högre priser. Det temporära inves-<br>teringsbidraget till studenbostäder leder också till en<br>viss ökning av bostadsproduktionen. Sammantaget<br>beräknas antalet påbörjade lägenheter i nyproduk-</p>
<p>39</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>tion uppgå till drygt 14 000 i år och till 18 000 un-<br>der 1998. Osäkerheten om hur många bostäder som<br>kan komma att byggas under 1998 är dock avse-<br>värd.</p>
<p>Antalet påbörjade ombyggnader föll kraftigt and-<br>ra halvåret 1996. Det extra statliga stödet för för-<br>bättring av bostäder medförde starka incitament till<br>tidigareläggning av ombyggnader från 1997 till bör-<br>jan av 1996. Antalet ansökningar om räntebidrag till<br>ombyggnad steg dock under fjärde kvartalet 1996<br>vilket indikerar att den reguljära ombyggnationen<br>under prognosåren 1997 och 1998 kan återgå till<br>mer normala nivåer. Det låga påbörjandet andra<br>halvåret 1996 medför dock att ombyggnadsvoly-<br>merna tillfälligt faller under 1997 för att sedan öka<br>något nästa år. Innevarande år beräknas också bi-<br>draget till miljöförbättrande åtgärder till viss del<br>hålla uppe den totala ombyggnationen. För år 1998<br>avsätts totalt 800 miljoner kronor till programmet<br>”hållbara Sverige”. De bidrag som kan erhållas inom<br>ramen för detta program bedöms ha en viss uppdra-<br>gande effekt på den totala ombyggnadsvolymen.</p>
<p>Inom partihandeln gjordes oväntat stora lagerut-<br>tag 1996. Det innebär att partihandelns lagerstockar<br>nu har reducerats under ett flertal år i rad. Denna<br>strukturella förändring väntas dock avta. Även inom<br>detaljhandeln drogs lagren ned 1996 i samband med<br>att den privata konsumtionen steg under årets senare<br>del. Den tilltagande inhemska efterfrågan i år, och då<br>främst från hushållens sida, antas medföra en fort-<br>satt avveckling av detaljhandelns lager, vars stockar<br>fortfarande är betydande efter den kraftiga upp-<br>byggnaden under 1994 och 1995.</p>
<p>Sammanfattningsvis sker en svag lageruppbygg-<br>nad innevarande år. Med hänsyn till förra årets kraf-<br>tiga minskning innebär ändå årets blygsamma lager-<br>tillväxt ett bidrag till BNP-tillväxten motsvarande<br>0,2 % av BNP.</p>
<p>Även nästa år fortsätter industrin att öka sina la-<br>ger som en konsekvens av en tilltagande industripro-<br>duktion. Sammantaget för handeln sker en svag la-<br>geruppbyggnad, och då främst inom de delar av<br>partihandeln som är nära knutna till industrin. To-<br>talt växer lagren i samma takt som i år, vilket gör att<br>effekten på BNP-tillväxten blir neutral.</p>
<p>DIAGRAM 10.2</p>
<p>Antal outhyrda respektive påbörjade lägenheter,<br>1976-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-48.png" style="width:172pt;height:121pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Anm: Antal outhyrda lägenheter avser 1 mars respektive är. An-<br>talet påbörjade lägenheter omfattar både flerfamiljshus och<br>småhus.</p>
<h4>10.3 Lagerinvesteringar</h4>
<p>Mot slutet av 1995 överraskades industrin av en vi-<br>kande efterfrågan. Produktionstakten drogs ner och<br>framför allt insatsvarulagren växte kraftigt. Förra<br>året påbörjades därför en reducering av lagren inom<br>industrin. Denna lageranpassning blev dock mindre<br>omfattande än vad som förutspåddes i budgetpropo-<br>sitionen, framför allt vad gäller färdigvarulagren som<br>oväntat växte förra året. Lagerjusteringen torde där-<br>för fortsätta inledningsvis i år. En tilltagande pro-<br>duktion under loppet av innevarande år inom fram-<br>för allt exportindustrin medför dock att den<br>genomsnittliga lagerhållningen kommer att stiga.</p>
<p>40</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h3>11 DEN OFFENTLIGA SEKTORN</h3>
<p>De offentliga finanserna förbättrades kraftigt under<br>1996. Det finansiella sparandeunderskottet, som an-<br>del av BNP, sjönk från ca 8 % 1995 till 2,5 %. År<br>1997 beräknas underskottet minska ytterligare för<br>att sedan vara eliminerat 1998. Denna utveckling<br>medför att statsskulden som andel av BNP fortsätter<br>att reduceras.</p>
<p>DIAGRAM 11.1</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande,<br>1980-1998</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-49.png" style="width:172pt;height:108pt;"/>
<p>80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>föreslås i vårpropositionen inom ramen för målet om<br>balans 1998.</p>
<p>TABELL 11.1 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS<br>FINANSER</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>985,5</p></td><td>
<p>1065,9</p></td><td>
<p>1098,0</p></td><td>
<p>1138,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>59,9</p></td><td>
<p>63,5</p></td><td>
<p>62,6</p></td><td>
<p>61,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>823.1</p></td><td>
<p>911,6</p></td><td>
<p>940,8</p></td><td>
<p>980,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>54,3</p></td><td>
<p>53.6</p></td><td>
<p>53,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>162,3</p></td><td>
<p>154,3</p></td><td>
<p>157,2</p></td><td>
<p>158,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1114,9</p></td><td>
<p>1107,8</p></td><td>
<p>1135,1</p></td><td>
<p>1139,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>67,8</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>64,7</p></td><td>
<p>61,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till</p></td><td>
<p>394,7</p></td><td>
<p>387.8</p></td><td>
<p>395,9</p></td><td>
<p>404,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>hushåll</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>129,9</p></td><td>
<p>125.4</p></td><td>
<p>130,3</p></td><td>
<p>117,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>117,3</p></td><td>
<p>119,3</p></td><td>
<p>116,3</p></td><td>
<p>111,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>424,9</p></td><td>
<p>434,2</p></td><td>
<p>449,9</p></td><td>
<p>461,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>48,1</p></td><td>
<p>41,0</p></td><td>
<p>42,7</p></td><td>
<p>44,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-129,4</p></td><td>
<p>-41,9</p></td><td>
<p>-37,1</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>■7.9</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primärt finansiellt</p></td><td>
<p>-108,2</p></td><td>
<p>-9,8</p></td><td>
<p>-3.3</p></td><td>
<p>27,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sparande</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>■6,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell ställning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>426.3</p></td><td>
<p>472,4</p></td><td>
<p>520,7</p></td><td>
<p>513,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>25,9</p></td><td>
<p>28,2</p></td><td>
<p>29,7</p></td><td>
<p>27,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p></td><td>
<p>1 286,6</p></td><td>
<p>1 303,8</p></td><td>
<p>1352.0</p></td><td>
<p>1359,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>78,2</p></td><td>
<p>77,7</p></td><td>
<p>77,1</p></td><td>
<p>73,9</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet.</p>
<h4>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn</h4>
<p>Jämförelse med tidigare prognoser</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande blev en-<br>ligt nationalräkenskapernas redovisning ca 25 mil-<br>jarder kr, motsvarande 1,5 procent av BNP, bättre<br>för 1996 än vad som beräknades i budgetpropositio-<br>nen. Skillnaden förklaras till stor del av att transfere-<br>ringarna till hushållen blev 11 miljarder kronor och<br>utgifterna för konsumtion och investeringar<br>10 miljarder kronor lägre än beräknat. Det största<br>bidraget till nedrevideringen av transfereringarna<br>kommer från sjuk- och föräldraförsäkringen.</p>
<p>Att det finansiella sparandet blev så mycket bättre<br>än väntat 1996 föranleder inte motsvarande uppjus-<br>tering av prognosen för det finansiella sparandet<br>1997 jämfört med budgetpropositionen. Prognoser<br>över statens utgifter tyder nämligen på att de oväntat<br>låga utgifterna 1996 delvis beror på förskjutningar i<br>tiden av vissa myndigheters utgifter. Det finansiella<br>sparandet för 1997 har därför uppjusterats med en-<br>dast 10 miljarder kronor eller 0,5 % av BNP</p>
<p>Bedömningen av 1998 har också reviderats i posi-<br>tiv riktning. Lägre utgifter har gett ett utrymme för<br>de åtgärder med syfte att minska arbetslösheten som</p>
<p>Utvecklingen 1995 - 1998<br>kr 1996 uppgick underskottet i den offentliga sek-<br>torns finansiella sparande enligt nationalräkenska-<br>pernas redovisning till ca 42 miljarder kr eller 2,5 %<br>av BNP.</p>
<p>Det är en förbättring med nära 90 miljarder kr<br>från 1995. Den synnerligen starka förbättringen be-<br>ror delvis på tillfälligt höga skatteinkomster bl.a. till<br>följd av en omläggning av uppbörden av mervärdes-<br>skatt. Vidare beräknas att det har skett en senare-<br>läggning av vissa utgifter. För 1997 beräknas därför<br>endast en mindre förbättring av det finansiella spa-<br>randet. Nästa år förutses en relativt kraftig nedgång i<br>de offentliga utgifterna leda till att underskottet i det<br>finansiella sparandet elimineras.</p>
<p>De svenska nationalräkenskaperna skiljer sig del-<br>vis från bokföringsreglerna i det europeiska national-<br>räkenskapssystemet (ENS). ENS tillämpas inom EU<br>vid bedömningen av de offentliga finanserna i sam-<br>band med förfarandet vid alltför stora underskott,<br>den s.k. Excessive Deficit Procedure. Enligt Statistis-<br>ka centralbyrån innebär en tillämpning av ENS-</p>
<p>41</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>reglerna att det finansiella underskottet 1996 upp-<br>gick till 3,6 % av BNP. Justeringarna beror huvud-<br>sakligen på annan periodisering av inkomsterna av<br>mervärdesskatt och särskild löneskatt samt utgifter-<br>na för läkemedelssubventioner. Enligt ENS ska skat-<br>ter och subventioner på varor och tjänster samt på<br>produktionsfaktorer bokföras när skatten är upplu-<br>pen och inte vid betalning, som i de svenska natio-<br>nalräkenskapernas nuvarande redovisning. I juste-<br>ringen ingår också AP-fondens fastighetsköp, som<br>förbisetts i nationalräkenskaperna. För 1997 och<br>1998 förutses för närvarande endast smärre skillna-<br>der mellan de två redovisningarna. Kommande be-<br>slut inom EU avseende bokföring av ränteutgifter<br>m.m. kan emellertid komma att leda till ytterligare<br>justeringar.</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld, dvs.<br>skulder minus samtliga finansiella tillgångar är vä-<br>sentligt lägre än den konsoliderade bruttoskulden,<br>vilket huvudsakligen beror på att AP-fonden har be-<br>tydande finansiella tillgångar vid sidan av statsobli-<br>gationer. Nettoskulden sjunker emellertid inte i takt<br>med förbättringen av bruttoskulden då även de fi-<br>nansiella tillgångarna minskar som andel av BNP.</p>
<p>TABELL 11.2 FINANSIELLT SPARANDE ENLIGT<br>ENS-DEFINITION</p>
<p>Miljarder kr</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande enligt<br>NR</p></td><td>
<p>-129,4</p></td><td>
<p>-41,9</p></td><td>
<p>-37,1</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-7.9</p></td><td>
<p>-Z5</p></td><td>
<p>■2,1</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justeringar till ENS-def.</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>-18,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Begreppsjusteringar</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>■15.9</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Momsjusteringar</p></td><td>
<p>8.2</p></td><td>
<p>-11,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Läkemedelssubventioner</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1.4</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild löneskatt</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-3.9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>-0.4</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsjusteringar</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fondens fastighetsköp</p></td><td>
<p>-3.7</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>-0.7</p></td><td>
<p>-0.6</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande enl.<br>ENS</p></td><td>
<p>-126,2</p></td><td>
<p>-60,5</p></td><td>
<p>-37,7</p></td><td>
<p>-2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-7,7</p></td><td>
<p>■3.6</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>■0.2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>DIAGRAM 11.2</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- och<br>nettoskuld, 1980-1998</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-50.png" style="width:171pt;height:103pt;"/>
<p>Det finansiella sparandet visar den förändring av den<br>finansiella förmögenheten som sker genom transak-<br>tioner. Värdeförändringar påverkar således inte det<br>finansiella sparandet. Detsamma gäller försäljningar<br>av aktier och andra finansiella tillgångar, då de inte<br>förändrar den finansiella förmögenhetsställningen.<br>Den offentliga skuldsättningen påverkas däremot av<br>anskaffning och försäljningar av finansiella tillgång-<br>ar, omdisponeringar på balansräkningen samt värde-<br>förändringar på skulden i utländsk valuta. Den of-<br>fentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld,<br>definierad enligt de s k Maastrichtkriterierna, mot-<br>svarade 79 % av BNP vid utgången av 1994.<br>Skuldkvoten har sedan reducerats och uppgick till</p>
<p>77,7 % vid utgången av 1996 och väntas gå ned till<br>ca 74 % i slutet av 1998. Knappt 1,5 procentenheter<br>av denna nedgång kan tillskrivas planerade försälj-<br>ningar av statliga tillgångar under 1997 och 1998.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>Not. Den konsoliderade skulden är definierad enligt EU:s konver-<br>genskriterier (Maastricht)</p>
<p>Staten kommer under 1997 och 1998 att erhålla be-<br>tydande utdelningsinkomster från det statliga aktie-<br>bolaget Securum. Bolagets uppgift är att avyttra de<br>tillgångar som staten övertog i samband med bank-<br>krisen. Dessa återbetalningar av bankstöd förutses<br>uppgå till ca 11 miljarder kronor, vilket inräknats i<br>det finansiella sparandet. Det råder emellertid osä-<br>kerhet om dessa extraordinära utdelningar får tillgo-<br>doräknas det finansiella sparandet enligt ENS-<br>reglerna. Den offentliga skulden reduceras i vilket<br>fall genom inkomsterna från Securum. Därtill mins-<br>kar skulden genom försäljningar av statens aktiein-<br>nehav. I prognosen har antagits att dessa uppgår till<br>25 miljarder kronor 1997 och 10 miljarder kronor<br>1998.</p>
<p>Förbättringen av de offentliga finanserna mellan<br>1995 och 1996 skedde främst genom kraftigt stigan-<br>de skatteinkomster. Skattekvoten (skatteinkomsterna<br>i relation till BNP) ökade med 4,3 procentenheter.<br>Denna uppgång beror till stor del på ett omslag från<br>tillfälligt låga till tillfälligt höga inbetalningar av<br>mervärdesskatt. Omläggningarna av uppbörden av<br>mervärdesskatt innebär nämligen i princip att staten<br>under 1996 får inkomster från 13 månaders upp-<br>börd mot 11 månader under 1995. Uppbördsföränd-<br>ringen ger en tillfällig höjning av skatteinkomsterna<br>under 1996 på drygt 11 miljarder kronor. Även in-<br>komsterna av bolagsskatten var extra höga 1996 då<br>skatteinbetalningarna var ca 4,5 miljarder kronor</p>
<p>42</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>högre än den beräknade slutliga skatten för in-<br>komståret 1996. År 1995 var i stället den inbetalda<br>skatten lägre än den slutliga skatten. De stora in-<br>komsterna från bolagsskatten under 1996 beror dels<br>på slutregleringen av skatten på 1995 års höga vins-<br>ter, dels på att företagen synes betala in en förhål-<br>landevis stor andel av slutskatten under loppet av<br>inkomståret. Det senare kan i sin tur förklaras av att<br>de preliminärt debiterade skatterna för 1996 styrs av<br>1994 års relativt höga vinster. En ytterligare tillfällig<br>effekt år 1996 utgörs av engångsvisa inbetalningar<br>av särskild löneskatt på ca 4 miljarder kronor. Ök-<br>ningen av skattekvoten från 1995 till 1996 beror<br>också på att lönesumman, som är det viktigaste skat-<br>teunderlaget, stiger betydligt mer än nominell BNP<br>på grund av de relativt stora löneökningarna. Därtill<br>kommer ökade inkomster till följd av höjda taxe-<br>ringsvärden på fastigheter.</p>
<p>Sammanfattningsvis beror den kraftiga ökningen<br>av skattekvoten med 4,3 procentenheter mellan 1995<br>och 1996 huvudsakligen på periodiceringar och skat-<br>tebasernas utveckling i förhållande till BNP. De<br>egentliga skatte- och avgiftshöjningarna beräknas<br>motsvara Vi % av BNP. Av skatteinkomsterna 1996<br>beräknas ca 20 miljarder kr, motsvarande 1 1/4 %<br>av BNP, vara tillfälliga. Den varaktiga nivån på skat-<br>tekvoten för 1996 kan således uppskattas till ca<br>53 %.</p>
<p>TABELL 11.3 SKATTER OCH AVGIFTER</p>
<p>talningar av skatt. Det beror sannolikt på att hus-<br>hållen realiserat kursvinster på aktier under 1996.</p>
<p>De offentliga utgifterna minskade realt med ca</p>
<p>2,5 % förra året och utgiftskvoten (utgifterna som<br>andel av BNP) gick ned med knappt 2 procentenhe-<br>ter. Minskningen av utgiftskvoten 1996 bromsades<br>dock av en relativt kraftig prisökning för den offent-<br>liga konsumtionen. Löneutbetalningarna till följd av<br>löneavtalen för den offentliga sektorn avseende 1995<br>och 1996 belastar till stor del de offentliga utgifterna<br>under 1996. I volym sjönk den offentliga konsum-<br>tionen med 1,7 %.</p>
<p>Procentandel av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens direkta</p></td><td>
<p>20.6</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>22,5</p></td><td>
<p>22,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skatter och avgifter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagens direkta</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skatter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>14.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>7.0</p></td><td>
<p>7.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga indirekta skatter</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>6.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>54,3</p></td><td>
<p>53,6</p></td><td>
<p>53,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>TABELL 11.4 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS<br>UTGIFTER</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder kr</p>
<p>1996</p></td><td colspan="4">
<p>Procentuell förändring i 1991 års priser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>1 107,8</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>exklusive räntor</p></td><td>
<p>988,5</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>■3,1</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>-1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållstransfereri</p>
<p>ngar</p></td><td>
<p>387.8</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>214,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring</p>
<p>m.m.</p></td><td>
<p>36,3</p></td><td>
<p>■5.8</p></td><td>
<p>-16.9</p></td><td>
<p>-2.0</p></td><td>
<p>2.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknad<br>sstöd</p></td><td>
<p>53.5</p></td><td>
<p>-8,3</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>-2.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>83,7</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>-3.4</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfere-<br>ringar</p></td><td>
<p>125,4</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>-11,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läkemedel och<br>tandvård</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>8.2</p></td><td>
<p>5.4</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebidrag</p></td><td>
<p>27,8</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-13,8</p></td><td>
<p>-26.8</p></td><td>
<p>-41,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till EU</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>11.4</p></td><td>
<p>6.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bistånd</p></td><td>
<p>10.7</p></td><td>
<p>-9.0</p></td><td>
<p>-12,0</p></td><td>
<p>20.5</p></td><td>
<p>-13,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-2.7</p></td><td>
<p>11.9</p></td><td>
<p>-9.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>119,3</p></td><td>
<p>9.0</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>-5.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>434,2</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>■0.1</p></td><td>
<p>-0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>41,0</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>-15,4</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
</table>
<p>När de tillfälligt höga inkomsterna faller bort 1997<br>sjunker skattekvoten, trots tillkommande skattehöj-<br>ningar. Skattehöjningar sker bl.a. genom att den all-<br>männa sjukförsäkringsavgiften höjdes med 1 procen-<br>tenhet i år och höjs med ytterligare 1 procentenhet<br>1998. Den statliga inkomstskatten för inkomster un-<br>der brytpunkten höjdes från 100 till 200 kr vid<br>årskiftet. Skatterna höjs också i flera steg på energi<br>och tobak. Arbetsgivaravgifterna har sänkts i år för<br>den del av lönesumman som understiger 600 000 kr<br>samt för att delvis kompensera företagen för den ut-<br>ökade arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen. Skat-<br>ten på allemansfonder höjdes från 20 till 30 % vid<br>årsskiftet. I år dras skattekvoten också upp av att<br>hushållen under våren gjort ovanligt stora egna inbe-</p>
<p>Anm: Deflatering med implicitprisindex för offentlig konsumtion resp,<br>investeringar. Övriga delar deflaterade med KPI.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepar-<br>tementet.</p>
<p>För 1997 fortsätter nedgången i utgiftskvoten men<br>realt stiger utgifterna med 0,6 %, trots sjunkande<br>ränteutgifter. Transfereringarna till hushåll stiger<br>främst till följd av höjd ersättningsnivå i arbetslös-<br>hetsförsäkringen, förtidspensionering av arbetslösa<br>samt att antalet personer som uppbär olika former<br>av studiestöd ökar. Utbetalningarna från sjukförsäk-<br>ringen minskar eftersom arbetsgivarperioden i sjuk-<br>försäkringen förlängts. De därav ökade kostnaderna<br>för näringslivet kompenseras delvis genom sänkt ar-<br>betsgivaravgift. Fortsatta besparingar sker bl.a. på<br>bostadsbidragen.</p>
<p>Utgifterna för läkemedelssubventioner fortsätter<br>att öka trots vidtagna besparinger. Det beror på att<br>utbetalningarna av subventionerna sker i år på den<br>hamstring av läkemedel, som ägde rum i slutet av</p>
<p>43</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>förra året. Transfereringarna till utlandet stiger ge-<br>nom att avgiften till EU höjs samt av att utbetalning-<br>ar av biståndsmedel ökar efter att ha minskat förra<br>året. Den offentliga konsumtionen beräknas vara i<br>stort sett oförändrad medan investeringarna åter-<br>hämtas efter en kraftig nedgång förra året. Utgifterna<br>stiger också i övrigt till följd av att de statliga myn-<br>digheterna förutses förbruka sina budgetmedel i stör-<br>re utsträckning än förra året. Därtill väntas myndig-<br>heterna förbruka delar av det anslagssparande, som<br>byggts upp under senare år.</p>
<p>För nästa år förutses en real minskning av utgif-<br>terna med nära 2 %. Exklusive sjunkande ränteutgif-<br>ter uppgår nedgången till knappt 1,5 %. Ett stort bi-<br>drag till utgiftsminskningen kommer från<br>räntebidragen till bostäder, som halveras mellan<br>1997 och 1998 till en nivå 1998 på knappt 12 mil-<br>jarder kr. Detta beror på en kombination av lägre<br>räntor, minskat bostadsbyggande och ändrade reg-<br>ler. Andra orsaker till utgiftsminskningen är sjun-<br>kande arbetslöshet och att det reala värdet av pen-<br>sioner och andra basbeloppsstyrda transfereringar<br>reduceras när inflationstakten stiger. Nedgången i<br>utgifterna motverkas av att ersättningsnivåerna i so-<br>cialförsäkringarna höjs samt av de nu föreslagna åt-<br>gärderna för att minska arbetslösheten.</p>
<p>Förbättringen av de offentliga finanserna från 1994<br>till 1998</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella underskott redu-<br>ceras enligt prognosen från 10,3 % av BNP 1994 till<br>0 % 1998. Förbättringen fördelas mellan en sänk-<br>ning av utgiftskvoten med 8,1 procentenheter och en<br>höjning av inkomstkvoten med 2,2 procentenheter.<br>Den beräknade förbättringen kan jämföras med att<br>programmet för att sanera de offentliga finanserna<br>omfattar åtgärder motsvarande 8 % av BNP under<br>perioden 1995-1998, varav 3,8 procentenheter be-<br>står av skattehöjningar och 4,2 procentenheter består<br>av besparingar. Därutöver tillkommer de besparing-<br>ar som har skett inom den kommunala sektorn, där<br>utgifterna har minskat med 1,7 procentenheter som<br>andel av BNP. Dessa och övriga bidrag till förbätt-<br>ringen av de offentliga finanserna framgår av nedan-<br>stående tablå.</p>
<p>Förändringen av den offentliga sektorns finansi-<br>ella sparande kan också delas upp på en cyklisk re-<br>spektive en strukturell komponent. Den cykliska de-<br>len kan beräknas som 75 % (elasticiteten) av<br>skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP. Den<br>genomsnittliga tillväxten från 1994 till 1998 uppgår<br>till 2,2 %. Om den underliggande tillväxten antas<br>vara 2 % uppgår den sammanlagda konjunkturför-<br>bättringen under perioden till 0,8 % av BNP. Den<br>cyklisk betingade förbättringen av den offentliga sek-<br>torns finansiella sparande kan således grovt uppskat-<br>tas till 0,6 procentenheter av BNP. Förbättringen av<br>det offentliga sparandet beror således huvudsakligen</p>
<p>på icke-cykliska faktorer och, som framgår av tablån<br>ovan, till största delen på konsolideringsprogram-<br>met.</p>
<p>BIDRAG TILL FÖRBÄTTRINGEN AV DEN OFFENT-<br>LIGA SEKTORNS FINANSIELL SPARANDE FRÅN<br>1994 TILL 1998, PROCENT AV BNP</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Total förbättring</p></td><td>
<p>10,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökade inkomster</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>konsolideringsprogrammet</p></td><td>
<p>3.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>■1.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskade utgifter</p></td><td>
<p>8,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>konsolideringsprogrammet</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kommunala utgifter</p></td><td>
<p>1.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ränteutgifter</p></td><td>
<p>0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>1.4</p></td></tr>
</table>
<p>Skattekvoten stiger med drygt 3 procentenheter<br>mellan 1994 och 1998, huvudsakligen till följd av<br>skattehöjningarna i konsolideringsprogrammet. Fal-<br>lande räntor och försäljningar av statliga tillgångar<br>medför att kapitalinkomsterna minskar som andel av<br>BNP.</p>
<p>Transfereringarna till hushållen sjunker som andel<br>av BNP med drygt 3,5 procentenheter och övriga<br>transfereringar med ca 1 procentenhet. Åtgärderna<br>inom konsolideringsprogrammet och den lägre ar-<br>betslösheten är de viktigaste förklaringarna.</p>
<p>Den offentliga sektorns utgifter för konsumtion<br>och investeringar minskar som andel av BNP med<br>drygt 2,5 procentenheter. Detta beror på de bespa-<br>ringar som ligger i konsolideringsprogrammet samt<br>anpassningen till de balanskrav som ställs på den<br>kommunala sektorn.</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade skuld är ca<br>155 miljarder kronor större 1998 än 1994. Genom<br>nedgången i ränteläget kan ändå ökningen av rän-<br>teutgifterna begränsas och dessa sjunker som andel<br>av BNP med 0,8 procentenheter.</p>
<h4>11.2 Den statliga sektorn</h4>
<p>Den statliga sektorn omfattar, förutom den del av<br>statens verksamhet som ingår i statsbudgeten, även<br>fonder m.m. utom budgeten, som t.ex. delpensions-<br>och lönegarantifonderna. Statliga affärsverk och<br>bolag ingår däremot inte.</p>
<p>44</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>TABELL 11.5 STATEN INKL. SJUK- OCH<br>ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGARNA</p>
<p>Miljarder kr., löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>545,2</p></td><td>
<p>596,6</p></td><td>
<p>627,2</p></td><td>
<p>656,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>481.5</p></td><td>
<p>533,2</p></td><td>
<p>559,0</p></td><td>
<p>587,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>63.7</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td>
<p>68,2</p></td><td>
<p>69,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>690,7</p></td><td>
<p>650,3</p></td><td>
<p>669,6</p></td><td>
<p>662,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till hushåll</p></td><td>
<p>248,2</p></td><td>
<p>233,8</p></td><td>
<p>238,9</p></td><td>
<p>242,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>73,4</p></td><td>
<p>55.8</p></td><td>
<p>58.3</p></td><td>
<p>63,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>105,4</p></td><td>
<p>100,7</p></td><td>
<p>105,4</p></td><td>
<p>90,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>107,7</p></td><td>
<p>110,0</p></td><td>
<p>109,0</p></td><td>
<p>102,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>131,9</p></td><td>
<p>132,0</p></td><td>
<p>138,1</p></td><td>
<p>141,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>24,2</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>19,9</p></td><td>
<p>20,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-145,5</p></td><td>
<p>-53,6</p></td><td>
<p>-42,4</p></td><td>
<p>-5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>-8,8</p></td><td>
<p>-3.2</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>■0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primärt finansiellt sparan-<br>de</p></td><td>
<p>-67,6</p></td><td>
<p>30,8</p></td><td>
<p>40,0</p></td><td>
<p>69,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>3.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>138,6</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>25,7</p></td><td>
<p>9,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1 386,2</p></td><td>
<p>1 411,2</p></td><td>
<p>1448,7</p></td><td>
<p>1450,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>84,3</p></td><td>
<p>84,1</p></td><td>
<p>82.6</p></td><td>
<p>78.8</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>Statens (inkl, sjuk-och arbetslöshetsförsäkringarna)<br>inkomster består till ca 90 % av skatter och avgifter.<br>År 1996 bestod utgifterna enligt nationalräkenska-<br>pernas redovisning till ca 19 % av konsumtion, 3 %<br>av investeringar, 62 % av transfereringar och ca<br>16 % av räntor. Det är endast konsumtion och in-<br>vesteringar som utgör real resursförbrukning och in-<br>går i BNP.</p>
<p>Den statliga konsumtionen varierar relativt kraf-<br>tigt mellan åren och har visat sig vara svår att förut-<br>säga. Genom systemet med anslagssparande kan<br>statliga myndigheter delvis förskjuta de budgeterade<br>utgifterna i tiden.</p>
<p>Den statliga konsumtionen i fasta priser minskade<br>under 1995 och 1996 med sammanlagt ca 7 %. För-<br>ra året var nedgången 3,7 %. Under andra halvåret<br>1996 skedde en återhämtning av den statliga kon-<br>sumtionen och uppgången väntas fortsätta i år.<br>Storleken på ökningen är dock mycket osäker. Enkä-<br>ter till myndigheterna avseende förbrukningen av<br>anslagssparande tyder på att ökningen kan bli myck-<br>et kraftig. Å andra sidan fanns liknande uppgifter<br>avseende 1996 vid samma tid förra året, som visade<br>sig vara felakiga. Mot denna bakgrund uppskattas<br>den statliga konsumtionen öka med måttliga 1,5 % i<br>år och sedan minska med 0,5 % nästa år.</p>
<p>Den förbättring av det offentliga sparandet som<br>beskrivs ovan motsvaras av en ännu kraftigare för-<br>stärkning av statens finanser. Underskottet i statens<br>finansiella sparande minskade från ca 145,5 miljar-<br>der kronor 1995 till till 53,6 miljarder kronor 1996.</p>
<p>Försäljning av aktier och andra finansiella transak-<br>tioner, som inte inräknas i det finansiella sparandet,<br>reducerade lånebehovet 1996 till ca 21 miljarder<br>kronor.</p>
<p>För de kommande åren beräknas en fortsatt för-<br>bättring av statens finansiella sparande. Lånebehovet<br>minskar emellertid inte lika mycket. Tillkommande<br>försäljningar av aktier drar visserligen ned lånebeho-<br>vet men andra finansiella transaktioner, som t.ex.<br>återbetalningar av lån, blir av mindre omfattning än<br>under 1996.</p>
<p>Statsskuldens utveckling bestäms, förutom av lå-<br>nebehovet, även av att skulderna i utländsk valuta<br>påverkas av valutakursförändringar. Kronans för-<br>stärkning under 1995 reducerade statsskulden med<br>nära 40 miljarder kr. Utvecklingen av valutakursen<br>under 1996 medförde ingen nämnvärd värdeföränd-<br>ring av statsskulden. Den förutsatta valutakursut-<br>vecklingen under 1997 och 1998 leder inte heller till<br>några större värdeförändringar på statsskulden.<br>Sammantaget fortsätter statsskulden som andel av<br>BNP att gå ned från toppåret 1995.</p>
<p>Med anledning av den planerade ålderspensions-<br>reformen avsätts sedan 1995 11 % av influtna in-<br>komster från ATP-avgiften, ca 10 miljarder kr per år,<br>till ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret.<br>Dessa medel är avsedda att motsvara den pensions-<br>rätt som tjänas in i ett framtida premiereservsystem.<br>Avsättningen ingår i statens finansiella sparande och<br>reducerar statens lånebehov, medan AP-fondens spa-<br>rande reduceras med motsvarande belopp. I progno-<br>sen har antagits att nuvarande ordning bibehålls un-<br>der 1997 och 1998.</p>
<h4>11.3 Allmänna pensionsfonden</h4>
<p>Pensionsutbetalningarna från AP-fonden överstiger<br>avgiftsinkomsterna. En allt större del av pensionerna<br>finansieras med avkastningen på fondkapitalet. Spa-<br>randet är dock alltjämt positivt och därigenom kan<br>fonden fortsätta att växa. AP-fondens sparande har<br>dock minskat kontinuerligt sedan 1990 och minsk-<br>ningen fortsätter under prognosperioden.</p>
<p>TABELL 11.6 ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN</p>
<p>Miljarder kr, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>133,8</p></td><td>
<p>135,2</p></td><td>
<p>134,6</p></td><td>
<p>136,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>80,6</p></td><td>
<p>85,0</p></td><td>
<p>88,2</p></td><td>
<p>92,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>46,4</p></td><td>
<p>44,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>114,1</p></td><td>
<p>118,9</p></td><td>
<p>122,7</p></td><td>
<p>126,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ATP</p></td><td>
<p>113,2</p></td><td>
<p>117,9</p></td><td>
<p>121,5</p></td><td>
<p>124,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utgifter</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>19,7</p></td><td>
<p>16,3</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>10,5</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>45</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h4>11.4 Den kommunala sektorn</h4>
<p>De tidigare årens expansion inom den kommunala<br>sektorn bröts i början av 1990-talet. Från 1980 till<br>och med 1991 ökade den kommunala konsumtionen<br>med sammanlagt 25 procent i fasta priser. Under<br>åren 1992-1996 har konsumtionen minskat med 4,4<br>procent och är därmed tillbaka på samma nivå som i<br>slutet av 1980-talet. Lågkonjunkturen i början av<br>1990-talet i kombination med då gällande skatte-<br>stopp medförde att de kommunala skatteinkomster-<br>na utvecklades svagare, om än med ett par års efter-<br>släpning. Till detta kan läggas att även<br>kommunsektorn bidragit till minskningen av det of-<br>fentliga sparandeunderskottet vid sidan av sane-<br>ringsprogrammet, som inte inkluderar besparingar<br>avseende kommunerna. Produktiviteten har samti-<br>digt ökat under början av 1990-talet, varför produk-<br>tionen har kunnat hållas uppe trots ett minskat antal<br>anställda.</p>
<p>Enligt det preliminära utfallet för 1995, som be-<br>dömningen i budgetpropositionen hösten 1996<br>byggde på, beräknades den kommunala konsumtio-<br>nen minska med 1,2 procent i fasta priser mellan<br>1994 och 1995. Det reviderade utfall som därefter<br>erhållits visar på realt oförändrad konsumtion. Be-<br>sparingarna verkar därmed ha flyttas fram i tiden.<br>Enligt det preliminära utfallet för 1996, som över-<br>ensstämmer med bedömningen i budgetpropositio-<br>nen, minskade den kommunala konsumtionen med<br>0,9 procent.</p>
<p>Vad gäller förutsättningarna för de närmaste åren<br>föreslår regeringen i denna propostion att statsbidra-<br>gen till kommunsektorn ökas med 4 miljarder kr<br>1997 och ca 8 miljarder kr fr.o.m. 1998. Till detta<br>kommer förändringar på grund av ekonomiska reg-<br>leringar mellan staten och kommunsektorn. Slutligen<br>tillkommer ett engångsbidrag 1999 för att täcka den<br>återbetalning av skattemedel till staten på 2,3 miljar-<br>der kronor som prognosen nu visar att kommuner<br>och landsting beräknas behöva göra. En nivåhöjning<br>av statsbidragen med 8 miljarder kronor motsvarar<br>ca 2,5 % i kommunal konsumtion. Därtill kommer<br>vissa satsningar på bl.a. kommunala utbildningsplat-<br>ser, som också höjer nivån på den kommunala kon-<br>sumtionen något.</p>
<p>Vidare förutsätts att kravet på budgetbalans trä-<br>der i kraft år 2000 för såväl kommuner som lands-<br>ting. Balanskravet innebär att de årliga intäkterna<br>skall överstiga kostnaderna, dvs. resultatet (föränd-<br>ringen av det egna kapitalet) skall vara positivt.</p>
<p>Den genomsnittliga kommunala skattesatsen an-<br>tas ligga kvar på en oförändrad nivå under de när-<br>maste åren. Den uppgår 1997 till 31,66 procent. År<br>1994 uppgick den genomsnittliga skattesatsen till<br>31,05 procent. Riksdagen har beslutat om särskilda<br>åtgärder mot kommunala skattehöjningar under<br>åren 1997 och 1998. Formellt gäller dock inget skat-<br>testopp. Om en kommun eller ett landsting höjer</p>
<p>skatten, reduceras statsbidraget för kommunen re-<br>spektive landstinget med ett belopp som motsvarar<br>hälften av den inkomstökning som följer av skatte-<br>höjningen.</p>
<p>Efter en tillfällig förbättring i början av 1990-talet<br>har de finansiella sparandet i kommunsektorn för-<br>sämrats. Det finansiella sparandet 1996 uppgick en-<br>ligt det preliminära utfallet till -4,6 miljarder kronor,<br>vilket är ca 1 miljard kronor sämre än enligt bedöm-<br>ningen i budgetpropositionen hösten 1996. För åren<br>1997 och 1998 beräknas stora sparandeunderskott,<br>vilket innebär en fortsatt försämring av det egna ka-<br>pitalet för sektorn som helhet</p>
<p>TABELL 11.7 KOMMUNSEKTORN'</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter<sup>2</sup></p></td><td>
<p>261,3</p></td><td>
<p>293,9</p></td><td>
<p>294,4</p></td><td>
<p>301,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag’</p></td><td>
<p>73.4</p></td><td>
<p>55,8</p></td><td>
<p>58,3</p></td><td>
<p>63,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>55.2</p></td><td>
<p>45,9</p></td><td>
<p>47,7</p></td><td>
<p>49,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>389,9</p></td><td>
<p>395,6</p></td><td>
<p>400,3</p></td><td>
<p>414,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>76,6</p></td><td>
<p>75,1</p></td><td>
<p>72,5</p></td><td>
<p>76.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>292,8</p></td><td>
<p>302,1</p></td><td>
<p>311,6</p></td><td>
<p>319,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>23.9</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>22,8</p></td><td>
<p>24,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>393,3</p></td><td>
<p>400,2</p></td><td>
<p>406,9</p></td><td>
<p>420,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion<sup>4</sup>,%</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>■0.9</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-6,6</p></td><td>
<p>-5,9</p></td></tr>
</table>
<p>' Utjämningsbidrag till respektive utjämningsavgift för kommuner och<br>landsting ingår inte i kalkylen.</p>
<p><sup>2</sup>Redovisas t.o.m. 1995 netto efter avdrag för ekonomiska regleringar.<br><sup>3</sup> Redovisas fr.o.m.1996 netto efter avdrag för kommunernas och lands-<br>tingens tillskott till det kommunala</p>
<p>momsåterbetalningssystemet.</p>
<p>‘Årlig förändring, fasta priser.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepar-<br>tementet.</p>
<p>Utgifterna beräknas öka något snabbare än inkoms-<br>terna mellan 1996 och 1997, även med beaktande av<br>det tillskott regeringen föreslår. Det är främst kom-<br>munsektorns skatteinkomster som utvecklas svagt.<br>Skatteinkomsterna är i stort sett oförändrade i lö-<br>pande priser mellan 1996 och 1997, främst på grund<br>av tillfälliga faktorer. 1996 betalade staten i efter-<br>skott ut 7,7 miljarder kronor i skattemedel till kom-<br>muner och landsting avseende slutavräkning för<br>1994 och delavräkning för 1995. Slutavräkningen<br>för 1995 innebär att kommuner och landsting måste<br>betala tillbaka 1,5 miljard kronor 1997.</p>
<p>Fr.o.m. inkomståret 1996 görs inte längre delav-<br>räkningar. Enligt nu gällande regelsystem, vilket kal-<br>kylen bygger på, görs 1998 därför endast en slutav-<br>räkning avseende 1996 års preliminära kommunal-<br>skattemedel.</p>
<p>Statsbidragen redovisas netto efter avdrag för det<br>tillskott som kommuner och landsting betalar till det<br>inomkommunala momsåterbetalningssystemet. Un-<br>der 1997 uppgår avdraget till närmare 23 miljarder</p>
<p>46</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>kronor. Detta avdrag beräknas öka något i löpande<br>priser under de närmaste åren.</p>
<p>Kommunernas utgifter för socialbidrag ökade<br>med ca 1 miljard kronor mellan 1995 och 1996. Den<br>del som går till flyktingar har dock minskat. Ök-<br>ningstakten bromsades emellertid upp under andra<br>halvåret 1996 även för den del av socialbidragen<br>som inte går till flyktingar. En fortsatt minskning<br>väntas under 1997 av bidragen till flyktingar, vilket<br>beräknas innebära en viss minskning även av de to-<br>tala socialbidragsutgiftema. Dessa beräknas därefter<br>ligga kvar på en hög nivå.</p>
<p>1997 beräknas den kommunala konsumtionen<br>minska med knappt en procent, för att 1998 vara<br>realt oförändrad. Sysselsättningen, mätt i antal arbe-<br>tade timmar, beräknas utvecklas i ungefär samma<br>takt som konsumtionen. Utvecklingen av antalet an-<br>ställda påverkas också av förändringar i medelar-<br>betstiden och förändringar i frånvaron. En viss ök-<br>ning av medelarbetstiden antas för 1997 och antalet<br>anställda beräknas minska med 12 000 i hela kom-<br>munsektorn. Därefter beräknas antalet anställda va-<br>ra oförändrat. Om konsumtionsminskningen blir<br>mindre 1997 än vad som här antas innebär det, givet<br>balanskravet, att en viss konsumtionsminskning i<br>stället krävs under de närmast följande åren.</p>
<p>Sammantaget beräknas inkomsterna öka något<br>snabbare än utgifterna mellan 1997 och 1998, fram-<br>för allt på grund av den föreslagna ökningen av<br>statsbidragen. Därmed minskar sparandeunderskot-<br>tet något.</p>
<p>47</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<h3>12 MEDELFRISTIG KALKYL</h3>
<p>Utöver kortsiktsprognosen, vars perspektiv sträcker<br>sig t.o.m. 1998, redovisas en kalkyl över utveckling-<br>en fram t.o.m. år 2000. Denna medelfristiga kalkyl<br>ska inte ses som en prognos utan som en möjlig ut-<br>veckling under vissa givna förutsättningar. De två<br>viktigaste förutsättningarna är att lönebildningens<br>funktionssätt förbättras och att den stora satsningen<br>på ökad reguljär utbildning för arbetslösa och övriga<br>nu föreslagna arbetslöshetsminskande åtgärder<br>kommer att få avsedda stora effekter på arbetslöshe-<br>ten.</p>
<p>Kalkylen baseras huvudsakligen på den ekono-<br>miska politik och de regler som beslutats av riksda-<br>gen samt de förslag till förändringar som regeringen<br>presenterar i föreliggande proposition. Några undan-<br>tag från denna regel har dock gjorts. I de fall där det<br>ännu inte finns några politiska beslut och där det är<br>osannolikt att inga nya beslut fattas, har tekniska<br>antaganden gjorts. Det finns inga beslut om arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder för perioden 1999-2000.<br>I kalkylen har det antagits att antalet personer i<br>konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>der minskar något under perioden. Vidare görs ett<br>tekniskt antagande om en överföring från den of-<br>fentliga sektorn till hushållen som dimensioneras så<br>att målen om 0,5 procents överskott år 1999 och 1,5<br>procents överskott år 2000 uppnås.</p>
<p>En utgångspunkt är att inflationen kommer att<br>ligga i linje med Riksbankens inflationsmål på 2 %.<br>Förutsättningarna för att detta ska kunna uppnås<br>utan att penningpolitiken behöver vara särskilt<br>stram, har förbättrats avsevärt under den senare ti-<br>den då inflationsförväntningarna har justerats ned<br>markant.</p>
<p>ger däremot begränsad information om vad som kan<br>hända vid alternativa förlopp.</p>
<p>TABELL 12.1 FÖRUTSÄTTNINGAR 1997-2000</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP OECD (16)</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI OECD (16)</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marknadstillväxt, OECD (14)</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>6.6</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>6.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk ränta 5 års statsobliga-<br>tion'</p></td><td>
<p>4,43</p></td><td>
<p>4.88</p></td><td>
<p>5,25</p></td><td>
<p>5,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk ränta 5 års statsobliga-<br>tion'</p></td><td>
<p>5.59</p></td><td>
<p>5,88</p></td><td>
<p>6,13</p></td><td>
<p>6,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index'</p></td><td>
<p>119,2</p></td><td>
<p>117,9</p></td><td>
<p>117.0</p></td><td>
<p>117,0</p></td></tr>
</table>
<p>' Årsgenomsnitt.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Den ekonomiska tillväxten i OECD-området väntas<br>bli förhållandevis god på medellång sikt. Med tanke<br>på den lediga produktionskapacitet, som finns i<br>OECD för närvarande, är det rimligt att anta att den<br>faktiska tillväxten på medellång sikt kommer att<br>överstiga den potentiella tillväxten något. Vidare be-<br>döms förutsättningarna vara goda för en fortsatt hög<br>tillväxt i resten av världen. Den genomsnittliga till-<br>växten i OECD-området väntas uppgå till ca 2,5 %<br>per år under perioden 1999-2000. Något explicit<br>konjunkturmönster har inte antagits. Inflationen i<br>OECD-området bedöms ligga kvar på 2,3 % under<br>perioden. I EU kan den t.o.m. bli något lägre. Det<br>förefaller ha skett en omställning till lägre inflation<br>än under 70- och 80-talet. En viktig anledning är den<br>betydelse som regeringar och centralbanker idag fäs-<br>ter vid låg inflation.</p>
<h4>12.1 Den reala kalkylen</h4>
<p>I ett medelsiktigt perspektiv är det mycket svårt att<br>förutsäga konjunktursvängningar. Kalkylen är i<br>stället uppbyggd kring ett antagande om att det vid<br>utgången av 1998 finns outnyttjade resurser, som<br>kan tas i anspråk utan att det uppstår ett infla-<br>tionstryck i ekonomin. Storleken på detta extra ex-<br>pansionsutrymme är beroende av hur väl arbets-<br>marknaden och särskilt lönebildningen fungerar. Då<br>kalkylen baseras på att lönebildningens funktionssätt<br>förbättras blir expansionsutrymmet förhållandevis<br>stort och möjliggör en tillväxt på 2,8 % respektive</p>
<p>2,7 % åren 1999 och 2000. Genom denna metod<br>fokuseras analysen på vad som krävs för att uppnå<br>en balanserad ekonomisk utveckling med en stor<br>minskning av den öppna arbetslösheten. Metoden</p>
<p>TABELL 12.2 FÖRSÖRJNINGSBALANS, 1997-2000</p>
<p>Miljarder kronor Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1 678,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>558.2</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillgång</p></td><td>
<p>2 236,3</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>885,3</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>434,2</p></td><td>
<p>•0.1</p></td><td>
<p>-0.2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>132,2</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>•0,5</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>302.1</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>249,6</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv exkl.<br>bost.</p></td><td>
<p>183,6</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>5.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>30,3</p></td><td>
<p>-12,3</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>35.6</p></td><td>
<p>-3,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar'</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>670,4</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5.2</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Användning</p></td><td>
<p>2 236,3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>3.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inhemsk användning</p></td><td>
<p>1 565,9</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.5</p></td></tr>
</table>
<p>'Förändring i procent av föregående års BNP</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>48</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>TABELL 12.3 NYCKELTAL, 1997-2000</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec.-dec.</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadstimlön</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet’</p></td><td>
<p>7.9</p></td><td>
<p>7.1</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>4.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder'</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Real disponibel inkomst</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>2.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens nettosparkvot (nivå)</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>5.4</p></td></tr>
</table>
<p>’ Andel av arbetskraften.<br>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Under perioden 1998-2000 antas lönerna stiga med<br>ca 3,5 % per år, vilket är förenligt med 2 % infla-<br>tion och i linje med den förväntade utvecklingen i<br>Europa. Antagandet är kritiskt för kalkylen. Med en<br>väl fungerande lönebildning fortsätter konkurrens-<br>kraften att vara god under hela perioden. Både ex-<br>porten och importen beräknas öka med drygt 5 %<br>per år. Totalt ger utrikeshandeln ett positivt bidrag<br>till tillväxten på ca 0,5 procentenheter varje år.</p>
<p>Den fortsatt låga inflationen och de förbättrade<br>statsfinanserna medför att förtroendet för den svens-<br>ka ekonomin kommer att vara fortsatt högt. Ränte-<br>marginalen mot den tyska 5-åriga statsobligationen<br>antas ligga på 1 procentenhet under perioden. Det<br>innebär att räntan på en 5-årig svensk statsobligation<br>hamnar på 6,25 %. Växelkursen antas ligga på en<br>oförändrad nivå från utgången av 1998, med ett<br>TCW-index på 117.</p>
<p>Den låga räntan och de relativt höga vinstnivåer-<br>na utgör goda förutsättningar för att investeringarna<br>ska utvecklas gynnsamt. Tillgången på arbetskraft<br>och den goda makroekonomiska miljön med sunda<br>statsfinanser och prisstabilitet befrämjar långsiktiga<br>investeringar. Den relativt höga investeringsaktivite-<br>ten är i sin tur en förutsättning för att kostnadsdri-<br>vande flaskhalsar ska kunna undvikas. Även bo-<br>stadsbyggandet kan förväntas stiga eftersom<br>räntorna är låga, hushållens realinkomster ökar och<br>tillväxten i ekonomin i övrigt tilltar. Det tidigare</p>
<p>DIAGRAM 12.1</p>
<p>Bidrag till BNP-tillväxten<br>från olika komponenter,<br>1998-2000</p>
<p>Procentenheter</p>
<p>■ BNP</p>
<p>® Nettoexport</p>
<p>si Bruttoinvesteringar</p>
<p>■ Privat konsumtion<br>^Offentlig konsumtion<br>äg Lagerinvensteringar</p>
<p>mycket låga byggandet medför att bristsituationer<br>relativt snabbt kan uppkomma på vissa orter. Ny-<br>produktionen stiger gradvis till 25 000 bostäder år<br>2000 vilket historiskt sett fortfarande är en relativt<br>låg nivå. Ett gradvis större lokalbehov beräknas<br>medföra växande investeringskvoter inom näringsli-<br>vet från och med 1998. Under åren därefter ökar<br>också infrastruktursatsningarna avsevärt. Av de stör-<br>re satsningarna kan nämnas Dennispaketet i Stock-<br>holm, Botniabanan, Citytunneln i Malmö samt Gö-<br>teborgslederna. Programmet ”ett hållbart Sverige”<br>kan också i viss omfattning bidra till den större<br>byggvolymen. Regeringen föreslår avsättning av<br>sammanlagt 5,4 miljarder kronor för perioden 1998<br>till 2000 till ett program för ekologisk hållbarhet.<br>Det positiva scenario som tecknas i det medelfristiga<br>perspektivet är dock avhängigt av att tillväxten kan<br>komma till stånd utan att lönerna ökar med mer än</p>
<p>3.5 %. Tidigare erfarenheter visar att byggbran-<br>schen är mycket känslig för svängningar i efterfrå-<br>geläget.</p>
<p>Den privata konsumtionen beräknas öka med i<br>genomsnitt knappt 2 % per år. Sparkvoten beräknas<br>stiga i ett medelfristigt perspektiv och i slutet av peri-<br>oden hamnar den på en nivå som är högre än ge-<br>nomsnittet för den senaste 20-årsperioden. Denna<br>höjning av sparkvoten ska ses mot bakgrund av att<br>hushållen under de närmaste åren förväntas dra ned<br>sparkvoten mer än vad som är långsiktigt önskvärt i<br>samband med att man ökar sina inköp av kapitalva-<br>ror, samt mot bakgrund av det tekniska antagandet<br>om en överföring från staten till hushållen år 1999<br>och 2000.</p>
<p>I den medelfristiga kalkylen förutsätts att kom-<br>munerna klarar det aviserade balanskravet när detta<br>träder i kraft, vilket det förutsätts göra år 2000 för<br>såväl primärkommuner som landsting. Tack vare de<br>ökade statsbidragen till kommunerna kan man hålla<br>en realt oförändrad kommunal konsumtion under<br>åren 1998-2000. Det statliga tillskottet antas huvud-<br>sakligen gå till kommunal konsumtion.</p>
<p>I kalkylen faller den öppna arbetslösheten till</p>
<p>4.5 % år 2000. Då omfattas 4,4 % av arbetskraften<br>av konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder. Nedgången av arbetslösheten beror delvis på<br>att antalet extraordinära utbildningsplatser riktade<br>till arbetslösa ökar kraftigt under perioden och håller</p>
<p>TABELL 12.4 ARBETSMARKNAD</p>
<p>Tusental personer</p>
<p>Förändring till</p>
<p>5</p>
<p>4</p>
<p>3</p>
<p>2</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-51.png" style="width:165pt;height:96pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning</p></td><td>
<p>3 963</p></td><td>
<p>118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsättning</p></td><td>
<p>3 922</p></td><td>
<p>137</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppet arbetslösa</p></td><td>
<p>347</p></td><td>
<p>-155</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturberoende åtgärder</p></td><td>
<p>196</p></td><td>
<p>-10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbud</p></td><td>
<p>4 310</p></td><td>
<p>-37</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, AMS och Finansdepartementet.</p>
<p>49</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>tillbaka arbetskraftsutbudet och därmed arbetslöshe-<br>ten. År 2000 antas 188 000 studera i en extraordinär<br>utbildningsplats.</p>
<p>Sysselsättningen stiger från år 1996 till 2000 med<br>totalt 118 000 personer. De extraordinära utbild-<br>ningsplatserna antas öka med 122 000 under samma<br>period. Den utökade utbildningen antas ha en kraftig<br>effekt på arbetskraftsutbudet som minskar med<br>37 000 personer trots att befolkningen i åldern 16-64<br>år stiger med 53 000 personer.</p>
<p>DIAGRAM 12.2</p>
<p>Arbetslösa, 1990-2000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-52.png" style="width:171pt;height:120pt;"/>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>DIAGRAM 12.3</p>
<p>Åtgärder utanför arbetskraften<br>& Öppet arbetslösa<br>g Åtgärder i arbetskraften<br>■ Reguljär sysselsättning</p>
<p>Befolkning i åldern 16-64 år uppdelad på olika grupper,<br>1980-2000</p>
<p>Procent av befolkningen</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-53.png" style="width:173pt;height:101pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-54.png" style="width:172pt;height:100pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och<br>Finansdepartementet</p>
<p>DIAGRAM 12.4</p>
<p>Sysselsatta och arbetskraftsutbud, 1980-2000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-55.png" style="width:172pt;height:114pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (Arbetskraftsundersökningen) och<br>Finansdepartementet</p>
<h4>12.2 De offentliga finanserna</h4>
<p>Det av riksdagen fastlagda målet om ett permanent<br>överskott i de offentliga finanserna efter 1998 före-<br>slås i den ekonomiska vårpropositionen preciseras<br>som ett långsiktigt överskott på 2 % av BNP. Vidare<br>föreslås att det sker en successiv anpassning genom<br>ett målsätt överskott på 0,5 % år 1999, 1,5 % år<br>2000 respektive 2,0 % år 2001.</p>
<p>Till grund för kalkylen av de offentliga finanserna<br>på medellång sikt ligger den ekonomiska utveckling<br>som skisseras i föregående avsnitt. Den prognos över<br>de offentliga finanserna fram till 1998, som redovisas<br>i kapitel 11, utgör också en utgångspunkt för beräk-<br>ningarna. Vidare tas hänsyn till det ökade stödet till<br>kommunerna samt övriga förslag från regeringen<br>som syftar till att reducera arbetslösheten.</p>
<p>En tillväxttakt på den nivå som antagits för den<br>medelfristiga kalkylen medför, vid strikt oförändrade<br>regler inom skatte- och transfereringssystemen, en<br>trendmässig förbättring av de offentliga finanserna.<br>Därigenom skulle det uppkomma finansiella över-<br>skott utöver budgetmålen för 1999 och 2000. Sam-<br>tidigt utvecklas hushållens inkomster förhållandevis<br>svagt. Det uppkommer därmed en växande finansiell<br>spänning mellan offentlig och privat sektor.</p>
<p>I föreliggande kalkyl antas att budgetmålen är sty-<br>rande och att det offentliga överskottet bringas ned<br>till målsatta nivåer 1999 och 2000. I de här redovi-<br>sade beräkningarna görs ett tekniskt antagande om<br>att hushållens statliga skatter och avgifter sänks så<br>att budgetmålen uppnås. Sänkningen är inlagd så att<br>kommunernas skatteunderlag inte påverkas. Beräk-<br>ningarna visar att överföringen till hushållen kan<br>uppgå till ca 15 miljarder kronor från och med år<br>1999 och ytterligare 11 miljarder kronor från och<br>med år 2000, varvid överskotten i de offentliga fi-<br>nanserna motsvarar de målsatta nivåerna 0,5 % re-<br>spektive 1,5 % av BNP. I den mån arbetslösheten<br>inte faller till 4,5 % år 2000 blir utrymmet för över-<br>föring till hushållen motsvarande lägre.</p>
<p>Utvecklingen 1999-2000</p>
<p>Den underliggande förbättringen av de offentliga fi-<br>nanserna, som skapar utrymme för såväl den tek-<br>niskt antagna</p>
<p>ningen som växande överskott, faller till största de-<br>len på den statliga sektorn, främst genom en avta-<br>gande utgiftskvot. Utgifterna exklusive räntor faller<br>som andel av BNP med 3,1 procentenheter mellan<br>1998 och 2000. Främst är det transfereringarna till<br>hushållen som minskar. En fallande arbetslöshet in-<br>nebär att arbetslöshetsersättningarna kan reduceras.<br>På grund av den höga tillväxten sjunker också pen-<br>sionsutbetalningarna som andel av BNP. Utgifter för<br>sjukförsäkring och föräldraförsäkring ligger däremot<br>på en oförändrad nivå i relation till BNP. Nedtrapp-<br>ningen av räntebidragen till bostäder innebär att</p>
<p>50</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA</p>
<p>transfereringarna till näringslivet minskar i relation<br>till BNP.</p>
<p>Till följd av det förbättrade finansiella sparandet i<br>staten och den minskande statsskulden faller rän-<br>teutgifterna med 0,8 procentenheter av BNP mellan<br>1998 och 2000.</p>
<p>Den ackumulerade förbättringen av de offentliga<br>finanserna innebär att den offentliga sektorns konso-<br>liderade bruttoskuld fortsätter att minska i relation</p>
<p>TABELL 12.5 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS<br>FINANSER</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1 139</p></td><td>
<p>1 164</p></td><td>
<p>1 203</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>61,9</p></td><td>
<p>60.2</p></td><td>
<p>59.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>980</p></td><td>
<p>1007</p></td><td>
<p>1039</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>53.2</p></td><td>
<p>52.1</p></td><td>
<p>51,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>84</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>71</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1 139</p></td><td>
<p>1 154</p></td><td>
<p>1 172</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>61.9</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>57.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållstransfereringar</p></td><td>
<p>404</p></td><td>
<p>405</p></td><td>
<p>408</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>117</p></td><td>
<p>118</p></td><td>
<p>118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>111</p></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>106</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>462</p></td><td>
<p>476</p></td><td>
<p>491</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>49</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>-5</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektorn</p></td><td>
<p>-6</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens lånebehov, netto</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>-6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primärt sparande'</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell ställning</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>513</p></td><td>
<p>519</p></td><td>
<p>508</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>27.9</p></td><td>
<p>26,8</p></td><td>
<p>25.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1 360</p></td><td>
<p>1 375</p></td><td>
<p>1 373</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>73.9</p></td><td>
<p>71,1</p></td><td>
<p>67,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1 450</p></td><td>
<p>1 463</p></td><td>
<p>1 462</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>78.8</p></td><td>
<p>75,7</p></td><td>
<p>72.2</p></td></tr>
</table>
<p>' Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter.</p>
<p><sup>2</sup> Den konsoliderade bruttoskulden definieras enligt EU:s kriterier<br>(Maastricht).</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>DIAGRAM 12.5</p>
<p>Offentliga sektorns finansiella sparande, 1970-2000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-56.png" style="width:170pt;height:119pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>DIAGRAM 12.6</p>
<p>Den offentliga sektorns inkomster och utgifter,<br>1980-2000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-57.png" style="width:170pt;height:120pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Även statens inkomster faller i relation till BNP un-<br>der kalkylperioden. Fr. o.m 1999 faller den s.k. värn-<br>skatten bort vilket tillsammans med den kalkylerade<br>skattelättnaden för hushållen innebär att skattekvo-<br>ten faller med 1,9 procentenheter mellan 1998 och<br>2000. Skattekvoten minskar även till följd av att lö-<br>nesumman och den privata konsumtionen, som ut-<br>gör de viktigaste skattebaserna, utvecklas långsam-<br>mare än BNP.</p>
<p>DIAGRAM 12.7</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld samt<br>nettoskuld, 1980-2000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-58.png" style="width:170pt;height:120pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>51</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 1</p>
<p>till BNP. Enligt EU:s konvergenskriterier ska den<br>konsoliderade bruttoskulden inte överstiga 60 % av<br>BNP alternativt närma sig den nivån i tillfredsstäl-<br>lande takt. Enligt den kalkyl som nu föreligger<br>kommer den konsoliderade bruttoskulden att uppgå<br>till 68 % av BNP vid utgången av år 2000. Skuld-<br>kvoten skulle därmed ha minskat med 11,2 procen-<br>tenheter sedan 1994.</p>
<p>Den kommunala sektorn</p>
<p>I den medelfristiga kalkylen förutsätts att kommuner<br>och landsting uppfyller det föreslagna balanskravet<br>samt att den genomsnittliga kommunalskattesatsen<br>är oförändrad. De tillskott i form av ökade statsbi-<br>drag som föreslås i den ekonomiska vårpropositio-<br>nen har beaktats. Balanskravet förutsätts träda i<br>kraft år 2000 för såväl primär kommuner som lands-<br>ting, vilket för primärkommunerna innebär en fram-<br>flyttning med ett år jämfört med tidigare förslag.</p>
<p>Balanskravet är formulerat i termer av det resul-<br>tatmått som används i den kommunala redovisning-<br>en. Detta är förenligt med ett visst sparandeunder-<br>skott i den kommunala sektorn som helhet, eftersom<br>balanskravet i princip tillåter lånefinansiering av in-<br>vesteringsutgifter överstigande avskrivningarna.<br>Kostnaden för pensionsförmåner som tjänas in av de<br>kommunanställda inom ramen för avtalspensionssys-<br>temet ska också beaktas.</p>
<p>Efter en tillfällig förbättring under början av<br>1990-talet har det finansiella sparandet i kommun-<br>sektorn försämrats. Under åren 1999-2000 beräknas<br>inkomsterna öka något snabbare än utgifterna.<br>Därmed förbättras det finansiella sparandet succes-<br>sivt.</p>
<p>Den kommunala konsumtionen beräknas åren<br>1999-2000 ligga kvar på en realt oförändrad nivå.<br>Därvid har antagits att höjningen av statsbidragen i<br>huvudsak används till kommunal konsumtion, som<br>utan denna höjning skulle minska. Avgörande för<br>hur den kommunala konsumtionen kommer att ut-<br>vecklas under de närmaste åren är hur dagens ut-<br>giftsnivå förhåller sig till inkomstutvecklingen under<br>perioden. Eftersom balanskravet inte avses träda i<br>kraft förrän vid sekelskiftet har kommuner och<br>landsting möjlighet att, som ett alternativ till ut-<br>giftsminskningar, låta det egna kapitalet försämras.<br>De beräknade sparandeunderskotten de närmaste<br>åren innebär en viss fortsatt försämring av det egna<br>kapitalet för sektorn som helhet, en försämring som<br>beräknas upphöra vid sekelskiftet.</p>
<p>Sysselsättningen, mätt i antal arbetade timmar,<br>beräknas utvecklas i samma takt som den kommu-<br>nala konsumtionen under åren 1999 och 2000. Det<br>bör dock framhållas att förutsättningarna varierar<br>mellan enskilda kommuner och landsting.</p>
<p>TABELL 12.6 KOMMUNSEKTORNS FINANSER</p>
<p>ÅREN 1998-2000'</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Inkomster</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>301,8</p></td><td>
<p>314,0</p></td><td>
<p>329,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag<sup>2</sup></p></td><td>
<p>63,5</p></td><td>
<p>66,3</p></td><td>
<p>64,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>49,3</p></td><td>
<p>50,9</p></td><td>
<p>52,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>414,7</p></td><td>
<p>431,2</p></td><td>
<p>446,6</p></td></tr>
</table>
<p>Utgifter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>76.7</p></td><td>
<p>79,2</p></td><td>
<p>80,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>319,8</p></td><td>
<p>329,9</p></td><td>
<p>340,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>26,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>420,6</p></td><td>
<p>434,1</p></td><td>
<p>446,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion<sup>3</sup>,%</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
</table>
<p>Utjämningsbidrag till respektive utjämningsavgift för kommuner och<br>landsting ingår inte i kalkylen.</p>
<p><sup>2</sup> Redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens till-<br>skott till det kommunala momsåterbetalningssystemet.</p>
<p><sup>3</sup> Årlig förändring, fasta priser.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>DIAGRAM 12.8</p>
<p>Den kommunala sektorns finansiella sparande,<br>1980-2000</p>
<p>Miljarder kr</p>
<p>20 i----------------------------------------------------------------------------</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-59.png" style="width:171pt;height:90pt;"/>
<p>80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>52</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Avstämning av<br>det svenska<br>konvergensprogrammet</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 2</p>
<p>BILAGA 2</p>
<h2>Avstämning av det svenska<br>konvergensprogrammet</h2>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Sammanfattning.................................................................................. 4</p>
<p>2 Det svenska konvergensprogrammet.................................................. 5</p>
<p>3 Den ekonomiska utvecklingen............................................................ 6</p>
<p>3.1 Den svenska ekonomin under 1995 och 1996.......................... 6</p>
<p>3.2 Utsikterna för åren 1997-2000.................................................. 8</p>
<p>4 Den offentliga sektorns finanser.......................................................... 10</p>
<p>4.1 Utvecklingen under 1995 och 1996........................................... 10</p>
<p>4.2 Utsikterna för åren 1997-2000.................................................. 11</p>
<p>Tabeller</p>
<p>1.1 Nyckeltal för 1995,1996 och 1997.................................................... 4</p>
<p>2.1 Tidsfördelning av budgetförstärkningar............................................. 5</p>
<p>2.2 Konsolideringsprogrammet................................................................. 5</p>
<p>3.1 Försörjningsbalans............................................................................... 7</p>
<p>3.2 Nyckeltal för den svenska ekononomin.............................................. 9</p>
<p>4.1 Offentliga sektorns finanser................................................................ 11</p>
<p>4.2 Offentliga finanser, differenser mot konvergensprogrammet............ 12</p>
<p>Diagram</p>
<p>3.1 Ränta på 5-årig statsobligation........................................................... 6</p>
<p>3.2 ECU-index........................................................................................... 6</p>
<p>3.3 KPI-utvecklingen i Sverige och EU...................................................... 6</p>
<p>3.4 Öppen arbetslöshet.............................................................................. 9</p>
<p>4.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande...................................... 10</p>
<p>4.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter................................... 12</p>
<p>4.3 Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- och nettoskuld.......... 12</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 2</p>
<h3>1 Sammanfattning</h3>
<p>I denna bilaga lämnas den fjärde avstämningen av<br>det konvergensprogram för den ekonomiska politi-<br>ken som regeringen lade fram i juni 1995.</p>
<p>Avstämningen visar att konjunkturavmattningen<br>under 1996 medförde att produktion och sysselsätt-<br>ning hittills utvecklats svagare än vad som förut-<br>skickades i konvergensprogrammet. Det var främst<br>investeringarna som inte ökade i den takt som för-<br>väntades, bl.a. till följd av en tillbakagång i bostads-<br>byggandet och ett kraftigt lageromslag under 1996.</p>
<p>Sedan mitten av 1995 har inflationstakten avtagit<br>markant och under loppet av förra året var den all-<br>männa prisnivån i stort sett oförändrad. Detta har<br>bidragit till att räntenivån sjunkit betydligt mer än<br>vad som förutsattes i konvergensprogrammet. Likaså<br>har kronan under den gångna perioden stärkts mer<br>än väntat.</p>
<p>Trots den svaga tillväxten har underskottet i de<br>offentliga finanserna minskat i oväntat snabb takt.<br>Under 1996 uppgick underskottet i det offentliga fi-<br>nansiella sparandet enligt de svenska nationalräken-<br>skapernas redovisning till 42 miljarder kronor eller</p>
<p>2,5 procent av BNP, vilket kan jämföras med prog-<br>nosen på 5,2 procent i konvergensprogrammet och<br>4,0 vid den senaste avstämningen i september 1996.<br>Detta innebar en förbättring med mer än åtta pro-<br>centenheter av BNP sedan 1994. Mätt enligt de bok-<br>föringsregler som tillämpas inom EU (ENS) uppgick<br>dock underskottet till motsvarande 3,6 procent av<br>BNP 1996. Den offentliga sektorns konsoliderade<br>bruttoskuld har mätt som andel av BNP fallit två år i<br>rad och uppgick vid utgången av 1996 till 77,7 pro-<br>cent.</p>
<p>Trots en viss oro på de finansiella marknaderna<br>och en fallande sysselsättning i början av året tyder</p>
<p>flera tecken på att det kommer att ske en återhämt-<br>ning i den svenska ekonomin under 1997. Tillväxten<br>väntas uppgå till 2,3 procent och vara tillräcklig för<br>att den negativa sysselsättningsutvecklingen skall<br>vända under loppet av året. Under dessa förutsätt-<br>ningar förstärks de offentliga finanserna ytterligare,<br>om än inte i samma takt som de två gångna åren.<br>Underskottet 1997 beräknas uppgå till drygt 2 pro-<br>cent. Underskottet beräknas bli lika stort mätt enligt<br>bokföringsprinciperna i ENS. Det medför att den of-<br>fentliga skuldkvoten minskar med ytterligare en halv<br>procentenhet.</p>
<p>Prognosen innebär en fortsatt god tillväxt och sti-<br>gande sysselsättning under 1998. Tillsammans med<br>det konsolideringsprogram med åtgärder på sam-<br>mantaget 126 miljarder kronor som riksdagen beslu-<br>tat innebär detta att de offentliga finanserna under<br>1998 kommer att uppvisa överskott. Det finns där-<br>för inom ramen för det budgetpolitiska målet om<br>balans i de offentliga finanserna utrymme för det<br>program med åtgärder i syfte att reducera arbetslös-<br>heten som föreslås i den ekonomiska vårpropositio-<br>nen. Med hänsyn tagen till effekten av dessa åtgärder<br>beräknas den offentliga sektorns inkomster och ut-<br>gifter i stort sett balansera under 1998. Den konsoli-<br>derade bruttoskulden beräknas vid utgången av året<br>motsvara ca 74 procent av BNP, vilket är en ned-<br>gång med fem procentenheter från toppnivån 1994.</p>
<p>Enligt den medelfristiga kalkylen fram till om med<br>år 2000 förstärks de offentliga finanserna med oför-<br>ändrade regler ytterligare efter 1998, vid den antag-<br>na tillväxten på 2 % procent per år. De budgetpoli-<br>tiska mål regeringen satt upp om överskott mot-<br>svarande 0,5 procent av BNP år 1999 och 1,5 pro-<br>cent år 2000 ger ett visst utrymme för en överföring<br>från den offentliga sektorn till den privata.</p>
<p>TABELL 1.1 NYCKELTAL FÖR 1995, 1996 OCH 1997</p>
<p>1995__________________________ 1996_______________________________ 1997</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>KONVER-<br>GENSPRO-<br>GRAMMET</p></td><td>
<p>AVSTÄM-</p>
<p>NING</p>
<p>APRIL 1997</p></td><td>
<p>KONVER-<br>GENSPRO-<br>GRAMMET</p></td><td>
<p>AVSTÄM-</p>
<p>NING</p>
<p>APRIL 1997</p></td><td>
<p>KONVER-</p>
<p>GENSPRO-</p>
<p>GRAMMET</p></td><td>
<p>AVSTÄM-</p>
<p>NING</p>
<p>APRIL 1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-tillväxt</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet</p></td><td>
<p>7.0</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>7.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5-årig obligationsränta</p></td><td>
<p>10.6</p></td><td>
<p>9.9</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>9.0</p></td><td>
<p>5.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ECU-index</p></td><td>
<p>129,0</p></td><td>
<p>126,1</p></td><td>
<p>125,0</p></td><td>
<p>115,1</p></td><td>
<p>121,0</p></td><td>
<p>116,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans'</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt finansiellt sparande'</p></td><td>
<p>-9.0</p></td><td>
<p>-7,9</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>-2.5 (-3,6'1</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-2.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig bruttoskuld'</p></td><td>
<p>84,3</p></td><td>
<p>78,2</p></td><td>
<p>84,8</p></td><td>
<p>77,7</p></td><td>
<p>84,0</p></td><td>
<p>77,1</p></td></tr>
</table>
<p>'Procent av BNP.</p>
<p><sup>2</sup>Enligt ENS-definitionen<br>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 2</p>
<h3>2 Det svenska<br>konvergensprogrammet</h3>
<p>I juni 1995 presenterade regeringen ett konver-<br>gensprogram för den ekonomiska politiken. Syftet<br>med programmet är bl.a. att Sverige skall uppfylla de<br>krav som ställts upp för deltagande i EU:s monetära<br>union, de s.k. konvergenskriterierna. Det anges i<br>programmet att ett slutligt ställningstagande till ett<br>svensk deltagande i EMU skall göras i ljuset av den<br>försatta utvecklingen och i enlighet med bestämmel-<br>serna i fördraget, men att konvergenskriterierna skall<br>uppfyllas oavsett om Sverige ansluter sig eller ej.</p>
<p>Konvergensvillkoren ställer upp krav på att pris-<br>stegringstakt och räntor inte får avvika för mycket<br>från vad som gäller i andra medlemsländer samt på<br>en stabil växelkurs. Vidare får den offentliga sek-<br>torns finanser inte, annat än under speciella omstän-<br>digheter, uppvisa underskott som överstiger 3 pro-<br>cent av BNP. Den offentliga bruttoskulden skall inte<br>överstiga 60 procent av BNP eller, om den överstiger<br>denna nivå, minska i tillfredsställande takt. För att<br>deltagande i monetära unionen skall vara möjligt<br>fr.o.m. den planerade starten 1999 måste dessa vill-<br>kor vara uppfyllda under år 1997.</p>
<p>I det svenska konvergensprogrammet ställs därut-<br>över upp mål för de offentliga finanserna med inne-<br>börden att statsskulden som andel av BNP skall sta-<br>biliseras senast 1996 samt att balans i de offentliga<br>finanserna skall uppnås år 1998.</p>
<p>I konvergensprogrammet anges att regeringen<br>varje halvår skall göra en avstämning av program-<br>met och att justeringar av den ekonomiska politiken<br>då kan bli aktuella om den ekonomiska utvecklingen<br>skulle komma att avvika från den avsedda kursen.<br>Sådana avstämningar har gjorts i oktober 1995, i<br>anslutning till regeringens proposition En politik för<br>arbete, trygghet och utveckling (prop. 1995/96:25), i<br>april 1996 i anslutning till den ekonomiska vårpro-<br>positionen (prop. 1995/96:150) samt i september<br>1996 i samband med 1997 års budgetproposition<br>(prop. 1996/97:1). I föreliggande bilaga lämnas den<br>fjärde avstämningen.</p>
<p>Konvergensprogrammet baserades på den be-<br>dömning av den ekonomiska utveckligen som gjor-<br>des i den reviderade nationalbudgeten i april 1995. I<br>anslutning till konvergensprogrammet redovisades<br>ett konsolideringsprogram med åtgärder som sam-<br>mantagna ger en varaktig förstärkning av de offent-<br>liga finanserna med 118 miljarder kronor, motsva-<br>rande 7,5 procent av BNP, mellan åren 1994 och<br>1998.</p>
<p>Vid avstämningen i april 1996 gjordes bedöm-<br>ningen att de planerade budgetförstärkande åtgär-<br>derna inte skulle vara tillräckliga för att uppfylla de<br>angivna målen för de offentliga finanserna. I den<br>ekonomiska vårpropositionen samma år föreslogs<br>därför ytterligare åtgärder med en permanent effekt<br>på 8 miljarder kronor 1997 och 1998. Konsolide-</p>
<p>ringsprogrammet omfattar därmed åtgärder som<br>fram till och med år 1998 medför en förstärkning av<br>de offentliga finanserna på sammantaget 126 miljar-<br>der kronor eller 8 procent av BNP.</p>
<p>Tidsmässigt fördelar sig konsolideringsprogram-<br>mets åtgärder på det sätt som framgår av tabell 2.1.</p>
<p>TABELL 2.1 TIDSFÖRDELNING AV<br>BUDGETFÖRSTÄRKNINGAR</p>
<p>Effekt som procentuell andel av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÅR</p></td><td>
<p>KONSOLIDERINGS-</p>
<p>PROGRAMMET</p></td><td>
<p>ÅTGÄRDER I VÅR-</p>
<p>PROPOSITIONEN 1996</p></td><td>
<p>SAMMANLAGD</p>
<p>EFFEKT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td></td><td>
<p>5.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>6.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>8.0</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Källa: Finansdepartementet.</p></td></tr>
</table>
<p>Den angivna omfattningen på åtgärderna avser de<br>direkta effekterna i form av inkomstförstärkningar<br>eller utgiftsminskningar beräknade netto med hänsyn<br>bl.a. till att minskade transfereringar leder till lägre<br>skatteinkomster. Däremot har inte indirekta effekter<br>via ränta eller arbetslöshet räknats in.</p>
<p>Åtgärderna fördelar sig ungefär lika mellan in-<br>komstförstärkningar och utgiftsminskningar, se ta-<br>bell 2.2. Riksdagen fattade 1995 ett principbeslut om<br>hela konvergensprogrammet där belopp och områ-<br>den för besparingar lades fast. Därefter har beslut<br>fattats som preciserar besparingar och inkomstför-<br>stärkningar. I stort sett omfattas nu hela konsolide-<br>ringsprogrammet av preciserade beslut. I några fall<br>har det visat sig att de tilltänkta åtgärderna inte givit<br>den effekt som beräknats eller att de av olika skäl<br>inte gått att genomföra. Regeringen står emellertid<br>fast vid att uppnå den avsedda budgetförstärkning-<br>en. I de fall planerade åtgärder faller bort ersätts de<br>därför med andra besparingar för motsvarande be-<br>lopp. För närvarande återstår att precisera åtgärder<br>motsvarande 1 miljard kronor.</p>
<p>TABELL 2.2 KONSOLIDERINGSPROGRAMMET</p>
<p>Varaktig effekt i miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>INKOMSTER</p></td><td>
<p>UTGIFTER</p></td><td>
<p>TOTALT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Av riksdagen fattade beslut</p></td><td>
<p>59.4</p></td><td>
<p>65.0</p></td><td>
<p>124,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aviserade beslut</p></td><td></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>59,4</p></td><td>
<p>66,1</p></td><td>
<p>125,5</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Källa: Finansdepartementet.</p></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 2</p>
<h3>3 Den ekonomiska</h3>
<h3>utvecklingen</h3>
<h4>3.1 Den svenska ekonomin under 1995</h4>
<h4>och 1996</h4>
<p>Det halvår som föregick presentationen av konver-<br>gensprogrammet i juni 1995 präglades av en bety-<br>dande oro på de finansiella marknaderna såväl i Sve-<br>rige som utomlands. För svensk del förstärktes oron<br>av ett bristande förtroende för att återhämtningen i<br>den svenska ekonomin skulle gå att förena med fort-<br>satt låg inflationstakt och att det skulle vara möjligt<br>att genomföra en konsolidering av de offentliga fi-<br>nanserna. Räntenivån steg därför mer i Sverige än i<br>andra länder, samtidigt som kronan försvagades.<br>Räntedifferensen mot Tyskland på femåriga statsob-<br>ligationer steg under våren till ca fyra procentenhe-<br>ter.</p>
<p>DIAGRAM 3.1</p>
<p>Ränta på 5-årig</p>
<p>statsobligation --------utfall</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-60.png" style="width:167pt;height:118pt;"/>
<p>Källor: Riksbanken och Finansdepartementet.</p>
<p>Trots ränte- och valutaoron fortsatte dock produk-<br>tion och sysselsättning att öka. Särskilt export- och<br>investeringsefterfrågan steg kraftigt. Under andra<br>halvåret 1995 stabiliserades läget på de finansiella<br>marknaderna med fallande räntor som följd. Ett</p>
<p>stärkt förtroende för den svenska ekonomin medför-<br>de en krympande räntemarginal och stigande kron-<br>kurs. Inflationstakten avtog markant och Riksban-<br>kens inflationsmål uppfylldes. De mer gynnsamma<br>villkoren avspeglades även i att hushållens förtroen-<br>de för både den egna och landets ekonomi stärktes,<br>vilket också tog sig uttryck i en fallande sparkvot. En<br>svag tillväxt av de disponibla inkomsterna, bl.a. som<br>en följd av konsolideringen av de offentliga finanser-<br>na, höll dock tillbaka den privata konsumtionen.</p>
<p>Mot slutet av 1995 skedde en avmattning i den<br>europeiska konjunkturen, vilken även dämpade ef-<br>terfrågan i Sverige. Produktionen hölls dock till viss<br>del uppe av en kraftig lageruppbyggnad. För helåret<br>1995 blev BNP-tillväxten hela 3,6 procent, vilket var<br>mer än vad som förväntades när konvergenspro-<br>grammet lades fram. Produktionstillväxten var dock<br>inte tillräcklig för att förhindra att uppgången i sys-<br>selsättningen bröts mot slutet av året.</p>
<p>Ur finansiell synvinkel fortsatte den svenska eko-<br>nomin att förstärkas under större delen av 1996.<br>Marknadsräntorna fortsatte ned och kronan stärk-<br>tes. Mot slutet av året hade marginalen mot den tys-<br>ka räntan reducerats till två procentenheter. Ränte-<br>och växelkursutveckling bidrog tillsammans med<br>konjunkturavmattningen och en reducerad infla-<br>tionsbenägenhet till att inflationen successivt avtog<br>under året och hamnade under nivån i övriga EU-<br>länder. Mot slutet av året uppmättes deflation, räk-<br>nat på årsbasis. Under loppet av året sjönk konsu-<br>mentpriserna med 0,2 procent. Tendenserna till pris-<br>fall kan dock i huvudsak tillskrivas tillfälliga<br>faktorer. Löneökningarna uppgick under 1996 till<br>hela 6 procent, vilket således innebar kraftigt stigan-<br>de reala timlöner.</p>
<p>Den internationella konjunkturavmattningen<br>medförde att tillväxten i efterfrågan på exportmark-<br>naderna försvagades jämfört med året innan. Den<br>svenska exportindustrin lyckades dock hålla uppe<br>försäljningsvolymen förhållandevis väl, med beak-<br>tande av att konkurrenskraften påtagligt försvagades<br>av en apprecierande växelkurs och höga timlöneök-<br>ningar. En låg import gjorde att utrikeshandelns bi-</p>
<p>DIAGRAM 3.2</p>
<p>ECU-index</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-61.png" style="width:168pt;height:132pt;"/>
<p>DIAGRAM 3.3</p>
<p>KPI-utvecklingen i Sverige och EU</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-62.png" style="width:171pt;height:111pt;"/>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 2</p>
<p>drag till tillväxten under förra året bara var något<br>svagare än under 1995.</p>
<p>De senaste årens kraftiga återhämtning i närings-<br>livets investeringar mattades av under 1996. Detta<br>förklaras bl.a. av att stigande lönekostnader och svag<br>prisutveckling medförde en nedpressning av vinstni-<br>vån, om än från en hög nivå. Därtill minskade de<br>offentliga investeringarna kraftigt.</p>
<p>Främst till följd av de höga timlöneökningarna<br>under 1996 ökade hushållens faktorinkomster före<br>skatter och transfereringar med 3,5 procent i reala<br>termer, vilket var mer än åren innan. De budgetför-<br>stärkande åtgärderna i konsolideringsprogrammet<br>innebar emellertid att högre skatter och minskade<br>transfereringar till fullo vägde upp de högre faktor-<br>inkomsterna. Hushållens disponibla inkomster för-<br>blev i stort sett oförändrade jämfört med 1995. Ett<br>fall i sparkvoten från 6,9 procent till 5,4 procent gav<br>dock utrymme för en tillväxt i privat konsumtion.</p>
<p>En betydande del av efterfrågetillväxten kunde<br>tillgodoses genom en neddragning av de lager som<br>byggts upp under 1995. Det var främst detta omslag<br>i lagercykeln som gjorde att näringslivets produk-<br>tionstillväxt hölls tillbaka. Enligt det preliminära ut-<br>fallet ökade BNP under 1996 med 1,1 procent, vilket<br>var betydligt lägre än prognosen i konvergenspro-<br>grammet. Frånräknat effekten av lageromslaget upp-<br>gick tillväxten till 2,1 procent.</p>
<p>Den dämpade tillväxten ledde till att antalet sys-<br>selsatta under loppet av 1996 föll med ca 20 000</p>
<p>personer. En stigande medelarbetstid till följd av en<br>påtagligt minskad sjukfrånvaro bidrog dock till att<br>sysselsättningsnedgången var mer begränsad mätt i<br>timmar. Den öppna arbetslösheten, som under de<br>närmast föregående åren successivt minskat, vände<br>uppåt igen. Den genomsnittliga arbetslösheten under<br>1996 uppgick till 8,1 procent av arbetskraften.</p>
<p>Sammantaget har BNP-tillväxten under de två år<br>som förflutit sedan prognosen i konvergenspro-<br>grammet varit knappt 1 procent svagare än beräk-<br>nat. Bidraget från utrikeshandeln blev ungefär som<br>beräknat, trots att den internationella avmattningen<br>under förra året inte förutsågs i konvergenspro-<br>grammet. Däremot har investeringarna varit svagare,<br>såväl vad gäller näringliv, bostadsbyggande som of-<br>fentliga myndigheters investeringar.</p>
<p>De svenska hushållens ekonomi har utvecklats<br>mer gynnsamt än vad som förutsågs för två år sedan,<br>bl.a. har nettot av skatter och transfereringar gett ett<br>mindre negativt bidrag än väntat. Genom att<br>sparkvoten har reducerats i den omfattning som för-<br>utsågs har den privata konsumtionen därmed varit<br>mer expansiv. I gengäld har den offentliga konsum-<br>tionen dragits ned i betydligt större omfattning än<br>väntat, 2,7 procent jämfört med beräknade 1,0 pro-<br>cent. Avvikelsen ligger helt på den svårprognostice-<br>rade statliga konsumtionen som har minskat kraftigt.<br>Neddragningen av den kommunala konsumtionen<br>under 1995 och 1996 blev mindre än beräknat.</p>
<p>TABELL 3.1 FÖRSÖRJNINGSBALANS</p>
<p>MILJARDER PROCENTUELL VOLYMFÖRÄNDRING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1994-</p>
<p>2000'</p></td><td>
<p>DIFFERENS’</p>
<p>1994-2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1 678.1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>558.2</p></td><td>
<p>10.3</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>-0.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>885,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>434,2</p></td><td>
<p>■1.0</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>-0.2</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>■0.4</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>132,2</p></td><td>
<p>-3.3</p></td><td>
<p>-3.7</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>-0.8</p></td><td>
<p>■0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>302,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>■0.3</p></td><td>
<p>0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>249,6</p></td><td>
<p>10.9</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>■0.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv, exkl. bostäder</p></td><td>
<p>183,6</p></td><td>
<p>25.1</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>8.9</p></td><td>
<p>-0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>30,3</p></td><td>
<p>-28,0</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>-12,3</p></td><td>
<p>13.7</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>-1.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>35.6</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>-3,3</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar’</p></td><td>
<p>■3,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>670,4</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>5.2</p></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
</table>
<p>'Förändring i procent av föregående års BNP.<br>'Genomsnitt under sexårsperioden 1994-2000.<br>'Differens mot konvergensprogrammet.</p>
<p>Källor. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 2</p>
<p>Den mest påtagliga skillnaden mot konver-<br>gensprogrammets prognos gäller dock sysselsätt-<br>ningen. I stället för den beräknade sysselsättningsök-<br>ningen på 170 000 personer mellan 1994 och 1996,<br>begränsades uppgången till 36 000 personer räknat<br>som genomsnittligt antal sysselsatta under året. Den<br>totala arbetslösheten hamnade 1,3 procentenheter<br>högre. Samtidigt nådde inte volymen av arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder upp i den planerade nivån,<br>varför den öppna arbetslösheten hamnade två pro-<br>centenheter högre.</p>
<h4>3.2 Utsikterna för åren 1997-2000</h4>
<p>Bilden av den svenska ekonomin vid ingången av<br>1997 är splittrad. Sedan slutet av förra året har kro-<br>nan försvagats och under de första månaderna 1997<br>har också marginalen mot den tyska räntan stigit.<br>Denna utveckling speglar främst en oro på den inter-<br>nationella kapitalmarknaden bl.a. till följd av osä-<br>kerhet kring EMU-processen, men kan även tolkas<br>som att det kvarstår en viss misstro mot den svenska<br>ekonomin. Det kan dock noteras att jämfört med<br>den prognos som gjordes i konvergensprogrammet<br>är den svenska räntan 3 procentenheter lägre och<br>kronkursen ca 3 procent starkare. Vidare har syssel-<br>sättningen fortsatt minska. Under de två första må-<br>naderna 1997 var 60 000 färre sysselsatta än mot-<br>svarande period förra året.</p>
<p>Med hänsyn till att inflationstakten ligger på en<br>stabilt låg nivå, att de offentliga finanserna fortsätter<br>att förstärkas och att bytesbalansen visar betydande<br>överskott bedöms ränte- och valutaoron vara över-<br>gående. Till grund för kalkylerna ligger ett antagan-<br>de om att kronans kurs stärks under loppet av 1997<br>och att denna utveckling fortsätter även nästa år. Vi-<br>dare förutsätts räntorna komma ned något från da-<br>gens tillfälligt höga nivå.</p>
<p>Den svaga arbetsmarknaden under 1997 är en bi-<br>dragande faktor till att inflationstakten beräknas<br>förbli låg. Konsumentpriserna väntas i år i genom-<br>snitt vara 0,6 procent högre än förra året. Prisök-<br>ningarna under loppet av året uppgår dock till 1,8<br>procent. Under 1998 beräknas priserna öka med 1,5<br>procent. Frånräknat effekter av skatte- och subven-<br>tionsändringar m.m. som påverkar prisnivån råder<br>för närvarande deflation, det s.k. nettoprisindex<br>sjunker för närvarande i en årstakt på nära 2 pro-<br>cent. Denna utveckling bedöms emellertid vända un-<br>der året, men det dröjer till 1998 innan nettoprisin-<br>dex börjar stiga. De påtagligt dämpade inflations-<br>förväntningar och den negativa utvecklingen av sys-<br>selsättningen efter 1996 års höga lönelyft bedöms<br>medföra en långsammare löneökningstakt under<br>1997 och ytterligare en nedväxling under 1998.</p>
<p>Flera skäl talar för att det finns förutsättningar för<br>en god tillväxt under 1997 och 1998. Återhämtning-</p>
<p>en i omvärlden fortsätter. I de europeiska länderna<br>kommer finanspolitiken förmodligen att vara stram<br>till följd av en strävan att uppfylla konvergenskriteri-<br>erna, men detta motverkas av ett utrymme för lätt-<br>nader i penningpolitiken. För EU, liksom för OECD-<br>området som helhet, beräknas tillväxten uppgå till</p>
<p>2,5 procent både 1997 och 1998.</p>
<p>Det finns även tecken på att den internationella<br>efterfrågan nu är på väg att förskjutas mot investe-<br>ringsvaror, något som skulle gynna svenska företag.<br>Det återhållsamma prisbeteende som konstaterades<br>hösten 1996 torde tillsammans med deprecieringen<br>av kronan under årets första månader dessutom in-<br>nebära att de svenska exportpriserna kan komma att<br>sjunka i förhållande till våra konkurrentländer sam-<br>mantaget. Tillväxttakten i exporten väntas därmed<br>kunna hållas uppe på en hög nivå. Exporten beräk-<br>nas öka med ca 6 procent under både 1997 och<br>1998.</p>
<p>I takt med att de åtstramande effekterna av kon-<br>solideringsåtgärderna klingar av skapas utrymme för<br>stigande disponibla inkomster för hushållen. Under<br>1997 beräknas de öka med ca Vi procent och 1998<br>med 1,3 procent. Hushållens förmögenhetsställning<br>har förbättrats, inte minst genom den höga nivån på<br>hushållens sparande. Under senare tid har även fun-<br>nits tecken på stigande fastighetspriser. Eftersom den<br>privata konsumtionen utvecklats mycket svagt under<br>senare år, växer behovet av att ersätta kapitalvaror.<br>Ett tecken på en vändning är den kraftiga ökningen<br>av hushållens bilinköp under senare delen av 1996.<br>Den privata konsumtionen bedöms sålunda komma<br>att växa i något snabbare takt, även om den höga<br>arbetslösheten sannolikt medför en viss återhållsam-<br>het vad gäller hushållens konsumtions- och investe-<br>ringsbeslut. Prognosen är att hushållens sparkvot<br>fortsätter sjunka för att 1998 uppgå till drygt 3 pro-<br>cent, vilket är fem procentenheter lägre än toppnivån<br>1993-1994.</p>
<p>Bruttoinvesteringarna kommer sannolikt att en-<br>dast ge ett mindre bidrag till tillväxten under 1997.<br>Industrins produktionskapacitet har under senare år<br>byggts ut kraftigt, vilket innebär att behovet av yt-<br>terligare kapacitet nu minskar. Industriinvesteringar-<br>na beräknas dock ligga kvar på en hög nivå. Bo-<br>stadsinvesteringarna förefaller bli lägre än under<br>förra året, bl.a. som en följd av att det tillfälliga stö-<br>det till ny- och ombyggnad slopats från årsskiftet.<br>Under 1998 beräknas det dock ske en vändning i bo-<br>stadsinvesteringama, vilket medför att investeringar-<br>na totalt sett ger ett större bidrag till tillväxten.</p>
<p>Lageranpassningen väntas snart gå mot sitt slut<br>och lagren bedöms under prognosperioden vara i<br>stort sett oförändrade och därmed endast ge ett svagt<br>bidrag till tillväxten.</p>
<p>Sammantaget beräknas BNP öka med 2,3 procent<br>under 1997 och 2,5 procent under 1998. Denna till-<br>växt bedöms vara tillräcklig för att under senare de-<br>len av 1997 vända sysselsättningsutvecklingen i posi-</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 2</p>
<p>tiv riktning. Nedgången vid årets början medför<br>emellertid att den genomsnittliga sysselsättningen<br>ändå sjunker. Den öppna arbetslösheten beräknas i<br>genomsnitt uppgå till 7,9 procent och antalet perso-<br>ner i arbetsmarknadspolitiska åtgärder till 4,7 pro-<br>cent av arbetskraften vilket innebär en lika hög total<br>arbetslöshet som under 1996. Arbetslösheten beräk-<br>nas dock minska under loppet av året.</p>
<p>DIAGRAM 3.4</p>
<p>Öppen arbetslöshet</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-63.png" style="width:171pt;height:115pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Prognosen innebär att förbättringen av arbetsmark-<br>nadsläget fortsätter under 1998 med en sysselsätt-<br>ningsökning på 28 000 personer. Den genomsnittliga<br>arbetslösheten reduceras med nära en procentenhet<br>till 7,1 procent.</p>
<p>Eftersom Sverige tillhör den grupp EU-länder som<br>har den lägsta inflationstakten och väntas göra det<br>även under 1997 uppfylls konvergenskriterierna vad<br>avser inflation och ränta. Prognosen att kronan<br>stärks under året innebär att värdet på den svenska<br>valutan, mätt med ECU-index, har varierat inom ett<br>intervall på mindre än 4 procent under en tvåårspe-<br>riod sedan slutet av 1995.</p>
<p>I den medelfristiga kalkylen för åren 1999 och<br>2000 antas inflationen ligga inom gränserna för<br>Riksbankens inflationsmål och räntenivån ligga på<br>en nivå runt 6 procent för femåriga statsobligationer.<br>Räntedifferensen gentemot Tyskland ligger kvar på<br>nivån en procentenhet.</p>
<p>Nettoexportens betydelse för tillväxten blir av<br>samma storleksordning som 1997 och 1998. Investe-<br>ringarna väntas däremot ge ett ökat bidrag till till-<br>växten. Det bedöms inte finnas något utrymme för<br>hushållen att ytterligare reducera sparkvoten. Men<br>genom att de disponibla inkomsterna växer förhål-<br>landevis starkt, bl.a. till följd av den antagna över-<br>föringen från offentlig till privat sektor, kan den pri-<br>vata konsumtionen växa med 2 procent per år. Detta<br>ger sammantaget en förväntad BNP-tillväxt på 2 3/4<br>procent både 1999 och år 2000. Därmed skapas<br>möjligheter att arbetslösheten skall reduceras ned till<br>en nivå strax över 4 procent vid sekelskiftet.</p>
<p>TABELL 3.2 NYCKELTAL FÖR DEN SVENSKA EKONOMIN</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1994-</p>
<p>2000’</p></td><td>
<p>DIFFERENS<sup>3</sup></p>
<p>1994-2000</p></td></tr>
<tr><td colspan="10">
<p>Årlig procentuell förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön, kostnad</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>-0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Real disponibel inkomst</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>-0.4</p></td></tr>
<tr><td colspan="10">
<p>DIFFERENS</p>
<p>ÅR 2000’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nivå i procent</p>
<p>Hushållens nettosparkvot</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet, andel av arbetskraften</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>7.9</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td></td><td>
<p>■1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, andel av arbetskraften</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td></td><td>
<p>0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans, % av BNP</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4.4</p></td><td></td><td>
<p>0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk 5-årig ränta</p></td><td>
<p>9.0</p></td><td>
<p>9.9</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk 5-årig ränta</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td></td><td>
<p>■1.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ECU-index 11991=100), nivå</p></td><td>
<p>123,8</p></td><td>
<p>126,1</p></td><td>
<p>115,1</p></td><td>
<p>116,3</p></td><td>
<p>114,9</p></td><td>
<p>114,0</p></td><td>
<p>114,0</p></td><td></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
</table>
<p>'Genomsnitt under sexårsperioden 1994-2000.</p>
<p>'Differens mot konvergensprogrammet.</p>
<p>Källor. Statistiska centralbyrån, Sveriges Riksbank, Konjunkturinstitutet, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 2</p>
<h3>4. Den offentliga sektorns</h3>
<h3>finanser</h3>
<h4>4.1 Utvecklingen under 1995 och 1996</h4>
<p>Trots en svagare tillväxt än vad som beräknades i<br>konvergensprogrammet har förbättringen i de of-<br>fentliga finanserna skett snabbare än väntat. Målet<br>att stabilisera statsskulden som andel av BNP upp-<br>nåddes redan 1995. Underskottet i det finansiella<br>sparandet minskade mellan 1994 och 1996 med 120<br>miljarder kronor eller motsvarande nära 8 procent<br>av BNP. Underskottet uppgick därmed till 42 miljar-<br>der kronor eller 2,5 procent av BNP, vilket är mindre<br>än hälften av det underskott som beräknades i kon-<br>vergensprogrammet för detta år. Det är också ett<br>mindre underskott än vad som förutsågs vid föregå-<br>ende avstämning i september 1996.</p>
<p>Jämfört med bedömningen för två år sedan är det<br>främst den offentliga sektorns inkomster som ut-<br>vecklats mer expansivt. Skatteintäkterna som andel<br>av BNP uppgick under 1996 till 54,3 procent, vilket<br>var fyra procentenheter mer än under 1994 och tre<br>procentenheter mer än vad som beräknades i kon-<br>vergensprogrammet. De skattehöjningar som ingår i<br>konsolideringsprogrammet, bl.a. höjd allmän sjuk-<br>försäkringsavgift, bidrog med 2 1/4 procent 1995<br>och 0,5 procent 1996. En omläggning av uppbörden<br>av mervärdesskatt och en tidsmässig förskjutning i<br>företagens skatteinbetalningar innebar att skattein-<br>komsterna blev tillfälligtvis höga under 1996. Höjda<br>taxeringsvärden medförde högre intäkter från fastig-<br>hetsskatten. En starkt bidragande orsak var också att<br>lönesumman, som är den viktigaste skattebasen,<br>ökade betydligt snabbare än BNP.</p>
<p>Även den offentliga sektorns utgifter har hållits<br>tillbaka mer än vad som antogs i konvergenspro-<br>grammet. Utgiftkvoten - utgifternas andel av BNP -<br>reducerades under 1995 och 1996 med 4 procenten-<br>heter. Med hänsyn till att BNP-tillväxten blev svaga-<br>re motsvarar detta en betydligt stramare utgiftsut-<br>veckling. I reala termer minskade utgifterna med lki</p>
<p>procent i stället för den tillväxt på % procent som<br>konvergensprogrammet medgav. Att räntenivån blev<br>lägre var en starkt bidragande orsak. Exklusive rän-<br>tor reducerades de samlade offentliga utgifterna med</p>
<p>2,6 procent, mot konvergensprogrammets beräknade<br>2 procent.</p>
<p>Den reala minskningen av de offentliga utgifterna<br>har omfattat både transfereringar och konsumtion.<br>Men den mycket kraftiga reduktionen av transfere-<br>ringarna till hushållen som beräknades i konver-<br>gensprogrammet på 7,5 procent i reala termer mel-<br>lan 1994 och 1996 begränsades till 4 procent. I<br>gengäld blev neddragningen av den offentliga kon-<br>sumtionen större eller 2,7 procent i volymtermer.<br>Stigande timlönekostnader m.m. innebar dock att<br>utgifterna för offentlig konsumtion ökade med 4,5<br>procent.</p>
<p>De svenska nationalräkenskaperna skiljer sig på<br>vissa punkter från bokföringsreglerna i det europeis-<br>ka nationalräkenskapssystemet (ENS) som tillämpas<br>inom EU bl.a. vid bedömningen av medlemsländer-<br>nas underskott. Vid en tillämpning av dessa regler<br>jämte en viss korrigering beräknas att underskottet<br>år 1996 uppgick till 3,6 procent av BNP, dvs. 1,1<br>procentenheter mer än svenska nationalräkenska-<br>perna utvisar. Skillnaden ligger främst på inkomstsi-<br>dan och beror bl.a. på att effekten av den ändrade<br>momsuppbörden, vissa utgifter för läkemedelssub-<br>ventioner m.m. enligt ENS-reglerna skall omperiodi-<br>seras. För 1995 innebar motsvarande justering att<br>underskottet istället blev 0,2 procentenheter mindre<br>än den redovisade siffran.</p>
<p>Den konsoliderade bruttoskulden var, mätt som<br>andel av BNP, vid utgången av 1996 1,3 procenten-<br>heter mindre än två år tidigare. Nedgången kan till<br>en del förklaras av minskade finansiella tillgångar<br>bl.a. till följd av försäljningar av aktier. Den offentli-<br>ga sektorns nettoskuld ökade som andel av BNP så-<br>väl 1995 som 1996.</p>
<p>DIAGRAM 4.1</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-64.png" style="width:171pt;height:117pt;"/>
<p>Källlor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>10</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 2</p>
<p>TABELL 4.1 OFFENTLIGA SEKTORNS FINANSER</p>
<p>Löpande priser</p>
<p>MILJARDER</p>
<p>KRONOR PROCENT AV BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1 066</p></td><td>
<p>59,9</p></td><td>
<p>63,5</p></td><td>
<p>62,6</p></td><td>
<p>61,9</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>59,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>912</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>54,3</p></td><td>
<p>53,6</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>52,1</p></td><td>
<p>51,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1 108</p></td><td>
<p>67,8</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>64,7</p></td><td>
<p>61,9</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>57,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållstransfereringar</p></td><td>
<p>388</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>22,6</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>20,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>119</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>475</p></td><td>
<p>28,8</p></td><td>
<p>28,3</p></td><td>
<p>28,1</p></td><td>
<p>27,5</p></td><td>
<p>27,1</p></td><td>
<p>26,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-42</p></td><td>
<p>-7,9</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>-53</p></td><td>
<p>-8,8</p></td><td>
<p>-3.2</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialförsäkring</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommun</p></td><td>
<p>-5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>■0,3</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primärt sparande'</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>-6,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>473</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>28,2</p></td><td>
<p>29,7</p></td><td>
<p>27,9</p></td><td>
<p>26,8</p></td><td>
<p>25,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1 304</p></td><td>
<p>78,2</p></td><td>
<p>77,7</p></td><td>
<p>77,1</p></td><td>
<p>73,9</p></td><td>
<p>71,1</p></td><td>
<p>67,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1 411</p></td><td>
<p>84,3</p></td><td>
<p>84,1</p></td><td>
<p>82,6</p></td><td>
<p>78,8</p></td><td>
<p>75,7</p></td><td>
<p>72,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, nivå (mdr kr)</p></td><td></td><td>
<p>1 645</p></td><td>
<p>1 678</p></td><td>
<p>1 754</p></td><td>
<p>1 841</p></td><td>
<p>1 933</p></td><td>
<p>2 025</p></td></tr>
</table>
<p>'Finansiellt sparande exklusive kapitalinkomster och ränteutgifter.</p>
<p><sup>2</sup>Enligt definitionen i Maastricht-villkoren.</p>
<p>Källor. Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<h4>4.2 Utsikterna för åren 1997-2000</h4>
<p>Till en del kan de låga offentliga utgifterna 1996 för-<br>klaras med en senareläggning av vissa investerings-<br>och konsumtionsutgifter. Detta, i kombination med<br>att de tillfälliga faktorerna på inkomstsidan faller<br>bort, gör att förbättringen i de offentliga finanserna<br>beräknas bli förhållandevis liten under 1997. De<br>budgetförstärkande åtgärder som ligger i det ur-<br>sprungliga konsolideringsprogrammet jämte den ut-<br>vidgning av detta som skedde i samband med förra<br>årets vårproposition beräknas ge budgeteffekter mot-<br>svarande 1,4 procent av BNP.</p>
<p>Exklusive räntor beräknas de samlade utgifterna i<br>reala termer vara ungefär oförändrade jämfört med<br>1996. Transfereringarna till hushållen stiger något<br>till följd av ökade utgifter för utbildningsbidrag m.m.<br>när antalet utbildningsplatser utökas. Övriga transfe-<br>reringar minskar dock främst genom en kraftig ned-<br>dragning av räntebidragen till bostäder. Likaså be-<br>räknas den lägre räntenivån slå igenom i minskade<br>ränteutgifter, även om den offentliga sektorns brut-<br>toskuld fortsätter växa.</p>
<p>Den offentliga sektorns inkomster stiger med ca<br>1,0 procent i reala termer. Den allmänna sjukförsäk-<br>ringsavgiften höjdes med ytterligare en procentenhet<br>från årsskiftet. Därtill har hushållen gjort ovanligt<br>stora egna skatteinbetalningar under våren. Genom<br>att de tillfälliga faktorer som drog upp inkomsterna<br>under 1996 faller bort sjunker emellertid skattekvo-<br>ten. Det finansiella sparandet förbättras, med mot-<br>svarande 0,4 procent av BNP. Underskottet i den of-<br>fentliga sektorns finansiella sparande skulle därmed i<br>år beräknas uppgå till 2,1 procent av BNP. Justering<br>för ENS-regler bedöms för närvarande inte innebära<br>några större effekter.</p>
<p>Ett finansiellt sparandeunderskott av denna stor-<br>leksordning är i sig tillräckligt för att reducera den<br>offentliga bruttoskulden som andel av BNP. För<br>1997 har därtill antagits att omfattningen av de ut-<br>försäljningar som aviseras i konvergensprogrammet<br>uppgår till ca 25 miljarder kronor. Detta medför till-<br>sammans med en viss förstärkning av kronan att<br>bruttoskuldkvoten faller med 0,6 procentenheter.</p>
<p>Kalkylen för 1998 visar att med fattade beslut,<br>bl.a. vad avser åtgärderna i konsolideringsprogram-</p>
<p>11</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 2</p>
<p>met, skulle det budgetpolitiska målet överträffas och<br>ett överskott uppkomma. Mot bakgrund av den sva-<br>ga arbetsmarknaden föreslås i den ekonomiska vår-<br>propositionen ett antal åtgärder för att minska ar-<br>betslösheten. Dessa innefattar bl.a. ökade bidrag till<br>kommunerna för att ge bättre förutsättningar att bi-<br>behålla sysselsättningen, utökat antal studieplatser<br>samt miljöinvesteringar. Med dessa åtgärder beräk-<br>nas den offentliga sektorn under 1998 vara i stort<br>sett i finansiell balans.</p>
<p>Den totala utgiftskvoten reduceras med tre pro-<br>centenheter till 61,9 procent av BNP 1998. De of-<br>fentliga utgifterna är därmed tillbaka på samma rela-<br>tiva nivå de hade före recessionen i början av 1990-<br>talet.</p>
<p>TABELL 4.2 OFFENTLIGA FINANSER,<br>DIFFERENSER MOT KONVERGENSPROGRAMMET<br>Löpande priser</p>
<p>Procentenheter av BNP</p>
<p>DIAGRAM 4.2</p>
<p>Den offentliga sektorns inkomster<br>och utgifter</p>
<p>Inkomster</p>
<p>'Utgifter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-65.png" style="width:170pt;height:119pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>DIAGRAM 4.3</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- och<br>nettoskuld</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-66.png" style="width:169pt;height:114pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>-2.1</p></td><td>
<p>•0.4</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primärt sparande'</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-7,2</p></td><td>
<p>-7,7</p></td><td>
<p>-8.9</p></td><td>
<p>-9,6</p></td><td>
<p>-10.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad brutto-</p></td><td>
<p>■6.1</p></td><td>
<p>-7,1</p></td><td>
<p>-6.9</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>■7,6</p></td><td>
<p>-7,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skuld<sup>2</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>-5.4</p></td><td>
<p>-6.3</p></td><td>
<p>-6,0</p></td><td>
<p>-6,8</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>-6,1</p></td></tr>
</table>
<p>'Finansiellt sparande exklusive kapitalinkomster och ränteutgifter.<br><sup>2</sup>Enligt definitionen i Maastricht-villkoren.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>Med det scenario för den ekonomiska utveckling-<br>en som förutsätts i de medelfristiga beräkningarna<br>kommer den offentliga sektorns finanser vid en oför-<br>ändrad politik att fortsätta förstärkas under 1999<br>och 2000. Bland annat den offentliga konsumtionen<br>antas ligga kvar på en oförändrad nivå och utgifter-<br>na för arbetsmarknadsrelaterade ersättningar antas<br>kunna reduceras i takt med att arbetslöshetsnivån<br>minskar.</p>
<p>Regeringen preciserar i den ekonomiska vårpro-<br>positionen mål för de offentliga finanserna efter<br>1998 som innebär att det etableras ett långsiktigt<br>överskott på 2 procent av BNP. För åren 1999 och<br>2000 har målet preciserats som ett överskott motsva-<br>rande 0,5 procent respektive 1,5 procent av BNP.<br>Beräkningar visar att med oförändrade regler för<br>bl.a. skatter och transfereringar skulle det offentliga<br>sparandet vid den antagna tillväxten bli högre än<br>dessa mål. För att undvika finansiell obalans mellan<br>privat och offentlig sektor har det i kalkylen gjorts<br>ett beräkningstekniskt antagande om att hushållens<br>skatter under dessa år reduceras i den utsträckning<br>de budgetpolitiska målen medger. De på detta sätt<br>kalkylerade skattesänkningarna uppgår till ca 0,5<br>procent av BNP fr.o.m. 1999 och ytterligare ca 0,5<br>procent av BNP år 2000.</p>
<p>12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Avstämning av målet<br>om en halverad öppen<br>arbetslöshet till<br>år 2000</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<p>BILAGA 3</p>
<h2>Avstämning av målet om en halverad öppen<br>arbetslöshet till år 2000</h2>
<h4>Innehållsförteckning</h4>
<p>1 Inledning.............................................................................................. 4</p>
<p>2 Utveckling på arbetsmarknaden till och med 1996............................ 4</p>
<p>2.1 Sysselsättningsutvecklingen under 1990-talet............................ 4</p>
<p>2.2 Arbetslöshetens utveckling under 1990-talet............................. 5</p>
<p>2.3 Utvecklingen av lediga platser.................................................... 7</p>
<p>2.4 Löneutvecklingen....................................................................... 8</p>
<p>3 Regeringens politik för ökad sysselsättning och minskad</p>
<p>arbetslöshet.......................................................................................... 8</p>
<p>3.1 Den förda politiken hittills......................................................... 8</p>
<p>3.2 Regeringens förslag i den ekonomiska</p>
<p>vårpropositionen 1997............................................................... 9</p>
<p>4 Bedömning av utvecklingen av tillväxt och sysselsättning</p>
<p>fram till år 2000.................................................................................. 14</p>
<p>4.1 Bedömning av den ekonomiska utvecklingen</p>
<p>fram till år 2000......................................................................... 14</p>
<p>4.2 Bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden</p>
<p>fram till år 2000......................................................................... 15</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<h3>1 Inledning</h3>
<p>Den svenska ekonomin har under 1990-talet präglats<br>av två stora obalanser; betydande underskott i de<br>offentliga finanserna och en hög arbetslöshet. Rege-<br>ringens politik är inriktad på att komma till rätta<br>med dessa obalanser.</p>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna har varit<br>framgångsrik, och målet om balans i de offentliga<br>finanserna kommer att uppnås 1998. Förstärkningen<br>av de offentliga finanserna har skett genom en kom-<br>bination av besparingar och skattehöjningar för att<br>få en rimlig fördelningsprofil. Den förda politiken<br>har medfört ett ökat förtroende för den ekonomiska<br>politiken och därigenom möjliggjort lägre räntor.</p>
<p>Att minska arbetslösheten är nu den främsta upp-<br>giften för regeringen. I regeringsförklaringen i mars<br>1996 uttalade regeringen att den satt som mål att<br>Sverige år 2000 skall ha halverat den öppna arbets-<br>lösheten till 4 procent. Riksdagen ställde sig i juli<br>1996 bakom detta mål.</p>
<p>I 1996 års reviderade finansplan utfäste sig rege-<br>ringen att inför riksdagen varje halvår redovisa en<br>avstämning i förhållande till målet om en halverad<br>öppen arbetslöshet år 2000. Regeringens avsikt är att<br>åstadkomma ett sorts konvergensprogram, där poli-<br>tiken fokuseras och åtgärder steg för steg genomförs<br>för att nå målet. Genom en sådan procedur ställs ar-<br>betslöshetsproblemet i centrum och förutsättningar-<br>na stärks för att målet skall förverkligas.</p>
<p>I det följande redovisas den första av dessa halvårs<br>visa avstämningar. Den innehåller en redogörelse för<br>utvecklingen på arbetsmarknaden hittills samt en re-<br>dovisning av regeringens politik för en halverad ar-<br>betslöshet år 2000.</p>
<p>av 1990-talet genomgick den djupaste lågkonjunktu-<br>ren sedan 1930-talet. Nedgången var resultatet av<br>flera samverkande faktorer. Den viktigaste anled-<br>ningen till sysselsättningsfallet och den snabba ök-<br>ningen av arbetslösheten var ett mycket kraftigt ef-<br>terfrågebortfall. Världsekonomin utvecklades svagt<br>under början av 1990-talet, efter 1980-talets långa<br>högkonjunktur. Överhettningen i den svenska eko-<br>nomin i slutet av 1980-talet skapade problem för in-<br>dustrins internationella konkurrenskraft med pro-<br>duktionsminskningar som följd. Därtill uppkom en<br>stark omsvängning i hushållens sparkvot, från minus<br>5 procent till plus 8 procent på bara några år.</p>
<h3>2 Utvecklingen på<br>arbetsmarknaden till och med<br>1996</h3>
<p>Fram till början av 1990-talet präglades den svenska<br>arbetsmarknaden av en hög och stigande sysselsätt-<br>ning och en internationellt sett låg arbetslöshet. An-<br>delen av befolkningen i åldrarna 16-64 år som hade<br>arbete var den högsta i världen. Skillnaden mellan<br>mäns och kvinnors sysselsättningsgrad var endast ca<br>4 procentenheter. Sysselsättningsgraden föll under de<br>första åren på 1990-talet med hela 11 procentenheter<br>från 83 procent år 1990 till 72 procent 1994. Antalet<br>sysselsatta minskade med ca 530 000 personer under<br>denna period. Den öppna arbetslösheten steg från</p>
<p>1,7 procent till ca 8 procent och antalet personer i<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder från 1,2 procent<br>till ca 5 procent av arbetskraften.</p>
<p>Denna dramatiska försämring av arbetsmark-<br>nadsläget var en följd av att svensk ekonomi i början</p>
<h4>2.1 Sysselsättningsutvecklingen under<br>1990-talet</h4>
<p>Kring årskiftet 1993/94 förbättrades arbetsmark-<br>nadsläget, främst till följd av att deprecieringen av<br>kronan medförde att det svenska kostnadsläget rela-<br>tivt omvärlden blev mycket gynnsamt. Industripro-<br>duktionen ökade kraftigt och även sysselsättningen<br>ökade, dock i betydligt lägre takt än produktionen.<br>Totalt ökade sysselsättningen med drygt 100 000<br>personer mellan början av 1994 och slutet av 1995,<br>vilket historiskt sett är en mycket hög ökningstakt.</p>
<p>Den konjunkturförsvagning som inträffade inter-<br>nationellt, och därmed för den svenska exportin-<br>dustrin, under andra halvåret 1995 har under 1996<br>resulterat i fallande sysselsättning. Mellan fjärde<br>kvartalet 1995 och fjärde kvartalet 1996 föll syssel-<br>sättningen med ca 35 000 personer. Under januari<br>och februari 1997 har sysselsättningen fortsatt att<br>minska.</p>
<p>Under lågkonjunkturens inledning minskade sys-<br>selsättningen i arbetade timmar och i antal personer i<br>ungefär samma omfattning, men när konjunkturen<br>vände 1993, ökade antalet arbetade timmar mycket<br>snabbare än sysselsättningen. I arbetade timmar har<br>sysselsättningen minskat med 5 procent bland kvin-<br>nor medan antalet arbetade timmar bland män<br>minskat med närmare 10 procent mellan 1990 och<br>1996. I antal personer har sysselsättningen minskat<br>mer likartat för kvinnor och män.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<p>post och tele har sysselsättningen minskat kraftigt<br>medan bank och försäkring, uppdragstjänster samt<br>privata personliga tjänster har ökat antalet sysselsat-<br>ta.</p>
<p>DIAGRAM 2.1</p>
<p>Sysselsättning i personer och i arbetade timmar för<br>kvinnor och män</p>
<p>Index 1990 = 100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-67.png" style="width:166pt;height:87pt;"/>
<p>1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Sysselsättningen i arbetade timmar totalt för män<br>och kvinnor var 1996 ca 7 procent under nivån 1990<br>medan antalet sysselsatta var ca 12 procent färre än<br>1990. Skillnaden i utveckling mellan arbetade tim-<br>mar och antalet sysselsatta beror bl.a. på en minskad<br>frånvaro. Sjukfrånvaron har halverats under perio-<br>den 1990 till 1996. Även frånvaron på grund av för-<br>äldraledighet, studier och värnplikt har minskat.<br>Även om det ökade antalet arbetade timmar per sys-<br>selsatt tillsammans med en betydande produktivi-<br>tetsökning kan ha fördröjt uppgången i antalet sys-<br>selsatta personer, så är denna utveckling gynnsam<br>för samhällsekonomin. Den ökar ekonomins samla-<br>de produktionskapacitet och stärker de offentliga<br>finanserna.</p>
<p>Under åren 1990-1994 försvann 25-30 procent av<br>jobben inom industrin, byggsektorn och jord- och<br>skogsbruk. Antalet industrisysselsatta minskade med<br>över 250 000. Antalet sysselsatta inom byggsektorn<br>minskade med ca 90 000 och inom jord- och skogs-<br>bruk med omkring 20 000. Många jobb förlorades<br>också inom privata tjänster, t.ex. inom handel och<br>kommunikationer. I relation till antalet sysselsatta<br>inom den privata tjänstesektorn 1990 så minskade<br>sysselsättningen med 7-8 procent.</p>
<p>Den offentliga sysselsättningen började minska<br>kring 1992 och har därefter minskat kontinuerligt. I<br>dag är antalet offentligt sysselsatta ca 150 000 färre<br>än 1992 vilket motsvarar en minskning med närmare<br>10 procent. Under perioden 1992-1994 var det<br>främst antalet sysselsatta inom förvaltning som<br>minskade men under senare år är det framför allt an-<br>talet sysselsatta inom vård och omsorg som minskat.</p>
<p>Under den exportledda uppgångsperioden 1994-<br>1995 var det främst sysselsättningen inom industri<br>och privata tjänster som ökade. En viss återhämtning<br>skedde alltså i den starkt decimerade industrisektorn.<br>Antalet industrisysselsatta ökade med 60 000-70 000<br>personer mellan början av 1994 och början av 1996.<br>Sysselsättningen i den privata tjänstesektorn ökade<br>med i storleksordningen 80 000 under perioden<br>1993-1996. Enskilda delar av tjänstesektorn har<br>dock utvecklats olika. Inom varuhandel, samfärdsel,</p>
<p>DIAGRAM 2.2</p>
<p>Sysselsättningsförändring branschvis sedan 1990,<br>säsongrensade kvartalsdata</p>
<p>Förändring av antal sysselsatta</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-68.png" style="width:168pt;height:113pt;"/>
<p>Källa: Statistiska Centralbyrån</p>
<p>Sedan årskiftet 1995/1996 har sysselsättningen åter-<br>igen minskat inom industrin samtidigt som syssel-<br>sättningen inom offentlig verksamhet fortsatt att<br>minska. Ungefär 25 000 - 30 000 industrijobb har<br>förlorats det senaste året. Antalet sysselsatta inom<br>offentlig sektor har minskat något mer.</p>
<h4>2.2 Arbetslöshetens utveckling under<br>1990-talet</h4>
<p>Den djupa lågkonjunkturen och det stora sysselsätt-<br>ningsfallet avspeglas i en kraftig ökning av arbetslös-<br>heten. Arbetslösheten steg från 1,6 procent av ar-<br>betskraften 1990 till 8,2 procent 1993. I antal<br>personer motsvarar det en ökning från 75 000 till<br>356 000 personer. Dessutom ökade omfattningen av<br>de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna från<br>ca 60 000 till ca 210 000 personer under samma pe-<br>riod. Sammantaget innebar det att antalet personer<br>som var öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadsåtgärder ökade från drygt 100 000<br>till närmare 570 000 personer på 3 år. Dessutom<br>lämnade över 200 000 personer arbetskraften under<br>dessa år. Arbetskraftsminskningen kan till stor del<br>förklaras av ett ökat antal studerande.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<p>sieutbildning treårig. Antalet arbetslösa under 20 år<br>är därför litet, ca 15 000 personer. Arbetslösheten i<br>åldersgruppen 20-24 år är betydligt högre ca 60 000.</p>
<p>DIAGRAM 2.3</p>
<p>Personer i öppen arbetslöshet och i åtgärder,<br>procent av arbetskraften</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-69.png" style="width:170pt;height:108pt;"/>
<p>Källa: Statistiska Centralbyrån</p>
<p>DIAGRAM 2.4</p>
<p>Under konjunkturuppgången 1994/1995 skedde en<br>viss förbättring av arbetsmarknadsläget. Arbetslöshe-<br>ten var 7,7 procent under 1995 och omfattade<br>332 000 personer. Under 1996 har arbetsmark-<br>nadsläget återigen försvagats och arbetslösheten steg<br>till 8,1 procent eller 347 000 personer. Dessutom<br>befann sig ca 195 000 personer i konjukturberoende<br>åtgärder. Sammantaget innebär det att i dag är ca<br>540 000 personer antingen arbetslösa eller i kon-<br>junkturberoende åtgärder. De senaste fyra åren har<br>arbetslösheten och de konjunkturberoende åtgärder-<br>na tillsammans omfattat 12 - 13 procent av arbets-<br>kraften och den öppna arbetslösheten har legat mel-<br>lan 7,5 och 9 procent.</p>
<p>Unga, lågutbildade och invandrare hårt drabbade av<br>arbetslöshet</p>
<p>Eftersom konjunkturnedgången först drabbade<br>manliga sysselsättningsgrenar steg arbetslösheten<br>först bland män och den är i dag fortfarande högre<br>bland män än bland kvinnor. Arbetslösheten bland<br>män var som högst 9,7 procent 1993. En viss för-<br>bättring har skett och arbetslösheten bland män var</p>
<p>8,5 procent 1996. Arbetslösheten bland kvinnor var<br>inledningsvis betydligt lägre, men har ökat alltefter-<br>som sysselsättningen inom vård och omsorg har<br>minskat. Arbetslösheten bland kvinnor var 7,5 pro-<br>cent under 1996. När skillnaden var som störst var<br>kvinnornas arbetslöshet 3 procentenheter lägre än<br>männens.</p>
<p>Arbetslösheten drabbade främst nytillträdande<br>och yngre arbetskraft. Fördelat efter ålder är den re-<br>lativa arbetslösheten högst bland de yngsta och lägst<br>bland 45 - 54 åringama. Allra lägst är arbetslösheten<br>bland kvinnor i åldern 45 - 54 år. I antal personer så<br>är det stor dominans bland de yngre, drygt hälften av<br>de öppet arbetslösa är under 35 år.</p>
<p>Arbetskraftsdeltagandet har sjunkit mycket kraf-<br>tigt främst i den yngsta åldersgruppen, 16 - 19 år.<br>Det hänger samman med de stora satsningar på ut-<br>bildning som gjorts. Exempelvis är nu all gymna-</p>
<p>g? Kvinnor</p>
<p>Andelen arbetslösa fördelade efter<br>ålder och kön, 1996</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-70.png" style="width:175pt;height:108pt;"/>
<p>Källa: Statistiska Centralbyrån</p>
<p>■ Män</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-71.png" style="width:172pt;height:104pt;"/>
<p>Arbetslösheten är högre bland personer med kort ut-<br>bildning än bland högutbildade. Framför allt har<br>högskoleutbildade en lägre andel bland de arbetslö-<br>sa. Skillnaden mellan grundskoleutbildade och gym-<br>nasieutbildade är dock relativt liten, vilket delvis kan<br>förklaras med att arbetslösheten i större utsträckning<br>drabbat yngre och att den yngre generationen i all-<br>mänhet har längre utbildning än den äldre. Om man<br>kombinerar ålder och utbildning så ser man en kraf-<br>tig ökning av arbetslösheten för den grupp som är<br>lågutbildad och var relativt ung då arbetslösheten<br>ökade. Arbetslösheten är t.ex. drygt 15 procent<br>bland personer i åldern 25 - 34 år med enbart grund-<br>skoleutbildning, att jämföra med en arbetslöshet på<br>knappt 5 procent för personer i samma ålder med<br>eftergymnasial utbildning.</p>
<p>DIAGRAM 2.5</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-72.png" style="width:172pt;height:139pt;"/>
<p>Invandrare har drabbats särskilt hårt av arbetslöshe-<br>ten. Bland personer födda utanför Sverige var ar-<br>betslösheten 17 procent 1996. Mest bekymmersam<br>är situationen för de utomnordiska medborgarna,</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<p>arbetslösheten bland dem har ökat från ca 5 procent<br>1990 till ca 31 procent 1996. Samtidigt har syssel-<br>sättningsgraden halverats från 66 procent till 35 pro-<br>cent under samma period. Anledningen är inte bara<br>en ökad arbetslöshet utan även att det tillkommit en<br>stor mängd utomnordiska invandrare under den se-<br>naste tioårsperioden och att dessa i mycket liten ut-<br>sträckning kommit in på arbetsmarknaden.</p>
<p>84 000. Männen dominerar bland personer med rik-<br>tigt lång inskrivningstid, men andelen långtidsin-<br>skrivna kvinnor har ökat betydligt det senaste året.</p>
<p>Även om situationen ser mycket bekymmersam<br>ut, ökade de långtidsinskrivnas möjlighet att få jobb<br>relativt mer än för övriga arbetslösa när sysselsätt-<br>ningen ökade under 1994/95.</p>
<p>DIAGRAM 2.6</p>
<p>Sysselsättningsgrad för svenska och icke- ■Män</p>
<p>nordiska medborgare, 1990 och 1996 & Kvinnor</p>
<p>Procent av befolkningen i arbetsför ålder ® Totalt</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-73.png" style="width:173pt;height:102pt;"/>
<p>Källa: Statistiska Centralbyrån</p>
<p>Antalet långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna<br>Den kvardröjande arbetslösheten medförde att lång-<br>tidsarbetslösheten (d.v.s. de som varit arbetslösa<br>längre än sex månader) steg från 17 procent av de<br>arbetslösa 1991 till ca 38 procent av de arbetslösa<br>1996. Långtidsarbetslösheten är något högre bland<br>män än bland kvinnor. Andelen långtidsarbetslösa är<br>högre bland äldre arbetslösa, ca 55 procent av de ar-<br>betslösa i åldern 55 -64 år är långtidsarbetslösa. Ef-<br>tersom arbetslösheten domineras av relativt unga, så<br>är dock många av de långtidsarbetslösa förhållande-<br>vis unga.</p>
<p>I en internationell jämförelse, är den svenska lång-<br>tidssarbetslösheten relativt låg, vilket kan förklaras<br>med att vi starkt har prioriterat arbetsmarknadsåt-<br>gärder. Deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>der betraktas som ett avbrott i arbetslösheten. Ar-<br>betmarknadsåtgärderna har de senaste fyra åren<br>omfattat mer än 200 000 åtgärdsplatser som årsge-<br>nomsnitt. Många personer har genomgått mer än en<br>åtgärd och en rundgång förekommer mellan åtgärd<br>och öppen arbetslöshet.</p>
<p>Många personer har således varit kontinuerligt in-<br>skrivna vid förmedlingen en längre period. Ca 40<br>procent av de inskrivna vid arbetsförmedlingen har<br>en inskrivningstid på över två år. På senare tid har<br>det skett en kraftig ökning av personer med riktigt<br>lång inskrivningstid. Antalet personer med inskriv-<br>ningstid mellan ett och tre år har mellan oktober<br>1994 och oktober 1996 minskat från 161 000 till<br>133 000, medan antalet personer med en inskriv-<br>ningstid över fyra år har ökat från 22 000 till</p>
<h4>2.3 Utvecklingen av lediga platser</h4>
<p>Antalet nyanmälda lediga platser låg vid 1990-talets<br>inledning på en rekordhög nivå, beroende på den<br>överhettning som då rådde i ekonomin. Därefter föll<br>antalet lediga platser dramatiskt, från ca 70 000 per<br>månad till som lägst färre än 20 000 per månad vid<br>slutet av 1992. Under 1993 - 1995 ökade de nyan-<br>mälda lediga platserna återigen, men enbart till som<br>mest ca 40 000 vid 1995 års inledning. Därefter har<br>platserna återigen minskat och uppgick till drygt<br>20 000 per månad under 1996.</p>
<p>Sedan nedgången vid 1990-talets inledning har de<br>nyanmälda lediga platserna varit få, bara ungefär<br>hälften så många som under 1980-talet. De mer<br>konjunkturkänsliga platserna inom tillverkningsin-<br>dustrin har utvecklats ungefär som de lediga platser-<br>na i stort. Kraven på de sökande har ökat, så till vida<br>att det krävs yrkesutbildning och/eller erfarenhet för<br>över 90 procent av de anmälda platserna.</p>
<p>DIAGRAM 2.7</p>
<p>Nyanmälda platser samt vakanstider i veckor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03150/prop_199697__150-74.png" style="width:169pt;height:139pt;"/>
<p>Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>Utvecklingen av vakanstiderna har i stor utsträck-<br>ning följt utvecklingen i nivån på nyanmälda platser.<br>På grund av administrativa förändringar vad gäller<br>registreringen av nyanmälda platser är dock va-<br>kanstiderna de senaste åren inte helt jämförbara med<br>tidigare års vakanstider.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<h4>2.4 Löneutvecklingen</h4>
<p>Löneökningarna uppgick till i genomsnitt nästan<br>4 procent per år under åren 1992-1994. En så hög<br>löneökningstakt är inte förenlig med minskad ar-<br>betslöshet. Under år 1995 minskade löneökningarna<br>något. Den s.k. Edin-gruppen föreslog 1995 en norm<br>för hur mycket lönerna kan öka på medellång sikt,<br>som innebär att lönerna inklusive löneglidning och<br>lönebikostnader i Sverige inte får öka mer än arbets-<br>kraftskostnaderna i övriga västeuropeiska länder.<br>Edin-gruppen kom fram till att lönerna inte borde<br>öka mer än 3,5 procent per år, för att Sverige ska<br>kunna behålla en konkurrenskraftig ekonomi. Lö-<br>nerna började emellertid öka relativt kraftigt under<br>slutet av år 1995, en utveckling som fortsatt under<br>1996, då lönerna enligt preliminär statistik ökade<br>med hela 6,1 procent. Det finns stora skillnader<br>mellan olika näringsgrenar. Medan lönerna i övriga<br>Europa har ökat med i genomsnitt ca 3,4 procent per<br>år mellan åren 1994 till 1996 ökade lönerna i Sverige<br>med ca 4,8 procent per år.</p>
<p>TABELL 2.1 LÖNEUTVECKLINGEN UNDER</p>
<p>PERIODEN 1993-1996</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<p>1993 1994 1995 1996</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tillverkningsindustri</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>7.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt näringsliv</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>5.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>6.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>5.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TOTALT</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>6,1</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Konjunkturinstitutet</p>
<h3>3 Regeringens politik för ökad<br>sysselsättning och minskad<br>arbetslöshet</h3>
<h4>3.1 Den förda politiken hittills</h4>
<p>Regeringens ekonomiska politik är inriktad på att<br>komma till rätta med de två stora obalanserna i<br>svensk ekonomi: underskotten i de offentliga finan-<br>serna samt den höga arbetslösheten. Konsoliderings-<br>programmet för de offentliga finanserna har lett till<br>en markant förbättring på bara några år. Underskot-<br>tet i de offentliga finanserna var 1993 12,3 procent<br>av BNP. År 1996 hade underskottet minskat till 2,5<br>procent av BNP, i år beräknas det bli 2,1 procent<br>och för 1998 kommer målet om balans att uppnås.</p>
<p>Konsolideringsprogrammet är en integrerad del av<br>regeringens politik för ökad sysselsättning och mins-<br>kad arbetslöshet. Utgångspunkten är att sunda of-<br>fentliga finanser och prisstabilitet ger en god sam-</p>
<p>hällsekonomisk grund för en hållbar ekonomisk<br>tillväxt och en hög sysselsättning. En sådan politik<br>skapar utrymme för lägre räntor och medverkar till<br>att återupprätta förtroendet för den ekonomiska po-<br>litiken. Ett konkret uttryck för detta är det senaste<br>årets räntenedgång. Konsolideringsprogrammet och<br>dess fullföljande är därför en väsentlig beståndsdel i<br>regeringens tillväxt- och sysselsättningspolitik.</p>
<p>I den s.k. tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25)<br>hösten 1995 lade regeringen fram en dagordning för<br>sitt arbete för att stärka tillväxten och sysselsättning-<br>en. Dagordningen har fyra huvudbeståndsdelar. För<br>det första måste kunskaps- och kompetensnivån hö-<br>jas. För det andra måste arbetsmarknadens funk-<br>tionssätt förbättras. Sverige kan inte ha löneökningar<br>som avviker nämnvärt från viktiga konkurrentlän-<br>der. För det tredje krävs goda villkor för företag och<br>företagande. För det fjärde måste kampen mot ar-<br>betslösheten föras även på den internationella nivån.<br>EU och dess medlemsländer måste prioritera kampen<br>mot arbetslösheten.</p>
<p>Regeringen har konkretiserat tillväxtpropositio-<br>nens dagordning i bland annat den ekonomiska vår-<br>propositionen 1996 (prop. 1995/96:150), den så<br>kallade sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:<br>222), budgetpropositionen för år 1996 (prop. 1996/<br>97:1), den arbetsrättsliga propositionen (prop. 1996/<br>97:16) och den nyligen framlagda propositionen om<br>arbetslöshetsförsäkringen (prop. 1996/97:107). I det<br>följande ges en kort översikt över ett antal av de vik-<br>tigare riksdagsbeslut som dessa propositioner föran-<br>lett.</p>
<p>Utbildning och kompetensutveckling</p>
<p>En särskild vuxenutbildningssatsning omfattande<br>minst 100 000 studieplatser per år under fem år med<br>start 1 juli 1997, är beslutad. Samtidigt har ett sär-<br>skilt utbildningsbidrag i nivå med arbetslöshetser-<br>sättningen införts för det första studieåret. Arbetslö-<br>sa skall prioriteras i denna satsning. Kommunerna<br>skall ha frihet att organisera och genomföra utbild-<br>ningen utifrån sina lokala förutsättningar.</p>
<p>Beslut har fattats om att högskolan skall byggas<br>ut med 30 000 reguljära platser fram till hösten<br>1999. Utbyggnaden av den högre utbildningen skall<br>främst ske vid de mindre och medelstora högskolor-<br>na.</p>
<p>Då regeringen anser det angeläget att stimulera<br>kompetensutvecklingen i mindre företag har reglerna<br>för utbildningsvikariat förändrats. En övergång till<br>bidrag i stället för avdrag gör det möjligt även för<br>små företag att använda sig av utbildningsvikariaten.</p>
<p>Arbetsmarknaden</p>
<p>Lönebildningen är central för att målet om en halve-<br>rad arbetslöshet skall kunna uppnås. Regeringen gav<br>förra året arbetsmarknadens parter i uppdrag att<br>gemensamt presentera förändringar av förhandlings-</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<p>och lönebildningssystemet som är nödvändiga för att<br>säkerställa en bättre fungerande lönebildning.</p>
<p>Regeringen har sedan sitt tillträde arbetat med att<br>reformera den aktiva arbetsmarknadspolitiken.<br>Kompetenshöjning är ett centralt inslag i regeringens<br>strategi för att återföra arbetslösa till reguljärt arbete.<br>Flera andra åtgärder har också genomförts. Kom-<br>munerna har fått ett större inflytande över de lokala<br>arbetsförmedlingarna. Konkreta och realistiska indi-<br>viduella handlingsplaner skall upprättas i samarbete<br>mellan de arbetssökande och arbetsförmedlingen.<br>Under hösten 1996 infördes också en ny arbets-<br>marknadspolitisk åtgärd, offentliga tillfälliga arbeten<br>för äldre arbetslösa. Äldre långtidsarbetslösa får ge-<br>nom denna åtgärd möjlighet till offentliga tillfälliga<br>arbeten inom kommuner, landsting och stat. Ersätt-<br>ningen till den arbetslöse motsvarar arbetslöshetser-<br>sättningen plus 45 kronor per dag. Denna åtgärd<br>omfattar nu ca 4 000 personer.</p>
<p>För att minska arbetslösheten bland kvinnor och<br>för att öka kvinnors företagande har en möjlighet till<br>ett förlängt starta-eget-bidrag införts. Bidraget kan<br>utgå under högst tolv månader till kvinnor som varit<br>inskrivna vid arbetsförmedlingen en längre tid.<br>Kompletterande insatser i form av vägledning, ut-<br>bildning och stödjande nätverk erbjuds också.</p>
<p>I mars i år lade regeringen fram en proposition<br>där förändringar i arbetslöshetsersättningen föreslås.<br>Arbetsvillkoret för kvalificering till arbetslöshetser-<br>sättningen ändras. För rätt till arbetslöshetsersättning<br>skall den sökande ha arbetat i minst sex månader<br>under minst 70 timmar per månad alternativt har<br>arbetat i minst 450 timmar inom en sammanhållen<br>period om 180 dagar. Nya samordningsregler för<br>arbetslöshetsersättning i samband med avgångsve-<br>derlag, studier, permittering och bisyssla föreslås.<br>Egna företagare får dessutom möjlighet att erhålla<br>arbetslöshetsersättning vid tillfälliga uppehåll i den<br>personliga verksamheten. Detta kommer att minska<br>riskerna vid startandet av nya företag, vilket främjar<br>företagandet. Vidare höjs ersättningsnivån i arbets-<br>löshetsersättningen till 80 procent från den 29 sep-<br>tember 1997. Den 29 december 1997 höjs den hög-<br>sta och lägsta dagpenningen. Redan i samband med<br>tillväxtpropositionen infördes skärpta regler vad av-<br>ser avstängningstid vid egen uppsägning och avvi-<br>sande av arbete eller arbetsmarknadspolitik åtgärd.</p>
<p>Arbetsrätten har förändrats för att göra det lättare<br>för företagen att anställa. En ny anställningsform,<br>överenskommen visstidsanställning, har införts<br>fr.o.m. 1 januari 1997. Ökade möjligheter till nyan-<br>ställningar är särskilt viktigt i en konjunkturupp-<br>gång. Samtidigt har möjligheterna till långvariga vi-<br>kariatsanställningar begränsats. Företrädesrätten till<br>återanställning har kortats till att gälla under nio<br>månader i ställer för tolv. Vidare har uppsägningsti-<br>den förändrats så att den nu sätts i relation till an-<br>ställningstidens längd och inte till arbetstagarens ål-<br>der. Deltidsanställda har genom förändringen av</p>
<p>arbetsrätten fått företrädesrätt till anställning med<br>högre sysselsättningsgrad.</p>
<p>Näringspolitiken</p>
<p>Flera åtgärder för att förbättra villkoren för företa-<br>gen har genomförts. Arbetsgivaravgifterna har<br>sänkts på lönesummor upp till 600 000 kronor.<br>Lättnader i dubbelbeskattningen för aktier i onote-<br>rade bolag har införts liksom möjligheten att kvitta<br>underskott i nystartad enskild näringsverksamhet<br>mot inkomst av tjänst. AP-fonden har fått rätt att<br>köpa aktier för ytterligare 10 miljarder kronor, även<br>onoterade aktier omfattas av detta. Reglerna bör<br>förenklas och en delegation har utsetts för att ta fram<br>förenklingsförslag. Vidare har ett treårigt program<br>för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt in-<br>rättats.</p>
<p>Nya infrastruktursatsningar har beslutats, vilket<br>kommer att ge sysselsättning inom framför allt<br>byggsektorn. Bland annat har beslut fattats om Ci-<br>tytunneln i Malmö och Botniabanan. Även ROT-<br>avdragen som löper till och med utgången av 1997<br>har betydelse för sysselsättningen inom byggsektorn.<br>Det beslutade femåriga programmet om 1 miljard<br>kronor för miljöinvesteringar kan också leda till po-<br>sitiva sysselsättningseffekter särskilt i byggsektorn.</p>
<p>EU:s samarbete för tillväxt och sysselsättning</p>
<p>Sverige har en aktiv och pådrivande roll i det euro-<br>peiska samarbetet för ökad tillväxt och sysselsätt-<br>ning. Regeringen ger därför sysselsättningsfrågan<br>högsta prioritet i EU:s regeringskonferens och verkar<br>för att det nya fördraget skall innehålla en särskild<br>avdelning om sysselsättning. En väl fungerande inre<br>marknad i EU har en viktig roll för sysselsättningen i<br>Europa. Sverige kommer därför att ge starkt stöd åt<br>det fortsatta arbetet med att avveckla återstående<br>hinder för en väl fungerande inre marknad. Sverige<br>deltar med sex områden i EU:s samarbete om territo-<br>riella sysselsättningspakter. Dessa skall inom struk-<br>turfondernas ram genom samverkan mellan flera ak-<br>törer på arbetsmarknaden ta fram modeller för att<br>öka sysselsättningen inom sina områden.</p>
<p>Det ligger i svenskt intresse att utvecklingen runt<br>Östersjön fortskrider och påskyndas. Östersjöområ-<br>det kan utvecklas till en marknadsplats i Sveriges nä-<br>rområde omfattande över en halv miljard männi-<br>skor. I syfte att stimulera tillväxt och sysselsättning<br>har en fond omfattande 1 miljard kronor skapats för<br>att stärka samarbete och utveckling i Östersjöregio-<br>nen.</p>
<h4>3.2 Regeringens förslag i den ekonomiska<br>vårpropositionen 1997</h4>
<p>I 1996 års budgetproposition redovisade regeringen<br>kalkyler för den ekonomiska utvecklingen fram till</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<p>år 2000. Enligt det s.k. basaltemativet beräknades<br>den öppna arbetslösheten minska från 7,7 procent<br>1996 till 5,7 procent år 2000. Regeringen deklarera-<br>de då att den kommer att vidta de ytterligare åtgär-<br>der som är nödvändiga för att nå målet om 4 pro-<br>cents öppen arbetslöshet år 2000 och att dessa<br>åtgärder skulle redovisas i samband med riksdagens<br>halvårsvisa uppföljning av arbetslöshetsmålet.</p>
<p>Mycket tyder på att vi befinner oss i inledningen<br>på en period av ökad tillväxt. Men arbetsmarknaden<br>har utvecklats sämre än prognoserna i budgetpropo-<br>sitionen. Den öppna arbetslösheten 1996 blev 8,1<br>procent i stället för beräknade 7’,7 procent. För 1997<br>beräknas den bli 7,9 procent istället för 6,9 procent.<br>Därför föreslår eller aviserar regeringen i den eko-<br>nomiska vårpropositionen ett antal ytterligare åtgär-<br>der i syfte att stärka sysselsättningen och minska an-<br>talet arbetslösa.</p>
<p>Dessa åtgärder inriktas på fem prioriterade områ-<br>den: den offentliga sektorns verksamhet inom vård,<br>omsorg och skola, omställningen till ett hållbart Sve-<br>rige, utbildning, förbättrade villkor för små och me-<br>delstora företag samt arbetsmarknadspolitiken. I det<br>följande ges en översikt av de aktuella förslagen.</p>
<p>fekten av denna satsning kommer sedan att följas<br>upp mycket noggrant när det gäller såväl sysselsätt-<br>ningen som kvaliteten i verksamheten. Uppföljningen<br>kommer att göras både för riket totalt och för varje<br>enskild kommun respektive landsting.</p>
<p>Regeringen föreslår också att balanskravet för så-<br>väl kommuner, landsting som kommunalförbund<br>införs från år 2000. Även kommunerna behöver en<br>längre anpassningsperiod för effektiviseringar och<br>besparingar för att kunna uppnå en ekonomi i ba-<br>lans. Därmed undviks behovet att ta till stora ned-<br>dragningar med negativa sysselsättningseffekter som<br>följd.</p>
<h4>Den offentliga sektorns verksamhet inom<br>vård, omsorg och skola</h4>
<p>Enligt regeringens bedömning torde det, vid oföränd-<br>rade nominella statsbidrag till kommuner och lands-<br>ting, bli nödvändigt med fortsatta neddragningar för<br>att åstadkomma balans i den kommunala sektorns<br>ekonomi.</p>
<p>För att undvika detta, och för att möjliggöra sats-<br>ningar på ökad kvalitet i vård, omsorg och skola,<br>föreslår regeringen att statsbidragen till kommuner<br>och landsting höjs med 8 miljarder kronor från år<br>1998 och framåt. Denna nivå är en avvägning mel-<br>lan det som regeringen anser vara möjligt inom nu-<br>varande samhällsekonomiska ramar och behovet av<br>att värna de kommunala kärnverksamheterna uti-<br>från de rationaliseringskrav som sektorn står inför.</p>
<p>Vidare föreslår regeringen i tilläggsbudget för år<br>1997 att halva nivåhöjningen, 4 miljarder kronor,<br>skall utgå redan fr.o.m. andra halvåret i år.</p>
<p>Satsningen på kommuner och landsting ligger väl i<br>linje med regeringens uttalade inriktning att den of-<br>fentliga sektorns verksamheter inom vård, omsorg<br>och skola skall prioriteras. Den kommunala sektorn<br>är dessutom en betydelsefull del av svensk arbets-<br>marknad, inte minst för kvinnor. Det är viktigt att<br>främja kommunal sysselsättning, dels för att minska<br>arbetslösheten, dels därför att behovet av kommunal<br>service ökar.</p>
<p>Regeringen avser att begära en redovisning från<br>varje kommun och landsting av vilka åtgärder de av-<br>ser att vidta med anledning av resurstillskottet. Ef-</p>
<h4>Utbildning</h4>
<p>Utöver den tidigare beslutade utbildningssatsningen<br>inom vuxenutbildningen och utbyggnaden av hög-<br>skolan föreslår regeringen ytterligare satsningar inom<br>vuxenutbildningen och högskolan.</p>
<p>Regeringen föreslår i tilläggsbudget för år 1997<br>att den tidigare beslutade utbildningssatsningen inom<br>vuxenutbildningen, som i första hand inriktas på ar-<br>betslösa mellan 25 och 55 år, tillförs ytterligare<br>10 000 platser från hösten 1997. Vidare avser rege-<br>ringen att i budgetpropositionen föreslå att ytterliga-<br>re 10 000 platser skapas hösten 1998. Satsningen<br>byggs därefter successivt ut så att det sammanlagt<br>blir ett tillskott på 40 000 platser år 2000. Därmed<br>har 140 000 platser inom vuxenutbildningen skapats<br>år 2000.</p>
<p>Regeringen föreslår också att försöksverksamhe-<br>ten med kvalificerad eftergymnasial yrkedsutbildning<br>tillförs ytterligare 1 500 platser från hösten 1997.<br>Utöver denna satsning kommer den kvalificerade yr-<br>kesutbildningen att ökas med ytterligare 2 800 plat-<br>ser 1998 enligt regeringens kommande förslag, vilket<br>innebär att den kvalificerade yrkesutbildningen då<br>totalt kommer att omfatta ca 9 000 platser.</p>
<p>När det gäller högskolan avser regeringen föreslå<br>att 15 000 platser tillskapas hösten 1998 samt ytter-<br>ligare 15 000 platser hösten år 2000. Tillsammans<br>med tidigare beslut har därmed 60 000 nya platser<br>inom högskolan skapats under åren 1997 - 2000.<br>Tyngdpunkten på den nya satsningen skall vara på<br>de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsom-<br>rådena.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att en ny modern lär-<br>lingsutbildning införs i gymnasieskolan. Utbildning-<br>en inleds med två års gemensam utbildning för alla<br>inom programmet. Därefter ges möjlighet att anting-<br>en välja den traditionella studievägen eller en arbets-<br>platsförlagd lärlingsutbildning varvad med studier.</p>
<p>10</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<h4>Arbetsmarknadspolitiken</h4>
<p>Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen<br>Enligt gällande regler skall den som får ersättning stå<br>till arbetsmarknadens förfogande vilket innebär att<br>det i princip inte får finnas något som hindrar perso-<br>nen från att ta erbjudet lämpligt arbete. Detta inne-<br>bär i praktiken att den arbetslöse under ersättnings-<br>tiden inte får ägna sig åt någon annan verksamhet än<br>att aktivt söka arbete för att kunna få ersättning. En<br>viss begränsad möjlighet att delta i utbildning med<br>bibehållen arbetslöshetsersättning finns dock.</p>
<p>Denna restriktiva ordning i fråga om rätten att<br>sysselsätta sig när man får ersättning är enligt rege-<br>ringens mening i vissa fall kontraproduktiv. Den kan<br>passivisera i stället för att främja en återgång till ar-<br>betsmarknaden. Därigenom kan allt eftersom tiden<br>går den arbetslöses anställningsbarhet komma att<br>minska.</p>
<p>Möjlighet bör därför skapas för att på försök an-<br>vända arbetslöshetsersättningen på ett mer aktivt<br>sätt. Ersättning bör enligt regeringens mening i viss<br>begränsad omfattning kunna lämnas även i andra<br>situationer än vid öppen arbetslöshet. Exempel på<br>sådana situationer är praktik som inte ryms inom de<br>vanliga praktiksystemen och ökade möjligheter till<br>utbildning. Försöksverksamheten ger också ett större<br>utrymme för olika lokala initiativ, vilket ökar det lo-<br>kala inflytandet i arbetsmarknadspolitiken.</p>
<p>Avsikten är att regeringen för särskilda projekt<br>skall medges möjlighet att tillåta att undantag görs<br>som innebär att arbetslöshetsersättning får lämnas<br>till deltagare i projekt, trots att deltagarna inte står<br>till arbetsmarknadens förfogande enligt reglerna för<br>arbetslöshetsersättning.</p>
<p>Denna ordning föreslås gälla för en försöksverk-<br>samhet från och med den 1 juli 1997 till utgången av<br>december 1998. Försöksverksamheten får omfatta en<br>arbetslöshetsersättning till deltagarna i verksamheten<br>som totalt uppgår till 500 miljoner kronor för 1997<br>och 1 000 miljoner kronor under 1998.</p>
<p>Projekten får inte medföra konkurrenssnedvrid-<br>ningar. De får heller inte leda till undanträngning av<br>ordinarie arbetstillfällen. Vidare skall projekten inte<br>medföra några inlåsningseffekter. Bemyndigandet<br>skall givetvis endast gälla ersättningsberättigade och<br>endast omfatta personer som redan uppbär ersätt-<br>ning. Personer med en svagare ställning på arbets-<br>marknaden såsom ungdomar, långtidsarbetslösa,<br>äldre, arbetshandikappade och utomnordiska med-<br>borgare skall prioriteras. Verksamheten skall betrak-<br>tas som arbetsmarknadspolitisk åtgärd.</p>
<p>Resursarbeten</p>
<p>Regeringen föreslår att det på basis av erfarenheterna<br>från det s.k. Kalmarprojektet införs en tillfällig lag<br>om resursarbeten i offentlig verksamhet. Denna för-<br>söksverksamhet skall pågå i hela landet och bedrivas<br>från och med den 1 juli 1997 intill utgången av de-</p>
<p>cember år 1998. Långtidsarbetslösa som uppbär ar-<br>betslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknads-<br>stöd kan delta i åtgärden.</p>
<p>De anvisade skall delta i den arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärden på heltid. 10 procent av tiden bör<br>dock användas till att söka arbete. Deltagare i för-<br>söksverksamheten har rätt till ersättning motsvaran-<br>de deras arbetslöshetsersättning. Arbetsgivaren tillåts<br>komplettera ersättningen, så att den högst uppgår till<br>90 procent av den dagpenninggrundande inkomsten,<br>dock till högst 620 kronor per dag till och med den<br>28 december 1997 och till högst 638 kronor däref-<br>ter. Innebörden är att resursarbete är en arbetsmark-<br>nadspolitisk åtgärd, det förhållandet att arbetsgiva-<br>ren bidrar till ersättning till den enskilde ändrar ej<br>detta förhållande. Regeringen avser att i samråd med<br>fackliga organisationer överenskomma om den de-<br>taljerade utformningen av detta genom kollektivavtal<br>av berörda parter eller genom en ordning som inne-<br>bär att anordnaren till staten inbetalar den extra er-<br>sättningen som därefter utbetalas tillsammans med<br>arbetslöshetsersättningen av berörd arbetslöshetskas-<br>sa. En anvisning till resursarbete får omfatta högst<br>sex månader.</p>
<p>Stat, kommuner, landsting, kyrkliga kommuner<br>och de allmänna försäkringskassorna bör ha rätt att<br>vara anordnare under förutsättning att anordnaren<br>och berörd arbetstagarorganisation gemensamt an-<br>söker om att få delta i projektet. De skall vara över-<br>ens om vilka arbetsuppgifter det gäller, hur många<br>personer på arbetsplatsen som skall omfattas av<br>verksamheten, antalet ordinarie arbetstagare som<br>måste finnas på arbetsplatsen i form av grundbe-<br>manning och att arbetsgivaren skall erbjuda delta-<br>garna de lämpliga vikariat som senare kan upp-<br>komma. Arbetsförmedlingsnämnden i kommunen<br>eller motsvarande nämnd skall sedan pröva ansök-<br>ningen.</p>
<p>Tillfällig avgångsersättning för äldre arbetslösa<br>Många äldre personer som varit inskrivna vid för-<br>medlingen under längre perioder har svårt att återgå<br>till den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt kräver<br>dessa individer stora resurser vid arbetsförmedlingen<br>i form av personal och arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder. Regeringen föreslår därför att arbetslösa som<br>har fyllt 60 år men inte 65 år och som under tiden<br>från och med den 1 januari 1996 till och med den 15<br>april 1997 har varit anmälda hos arbetsförmedlingen<br>som arbetssökande under minst 12 månader skall få<br>rätten att uppbära ersättning motsvarande arbetslös-<br>hetsersättning utan aktivitetskrav. Tid då den ar-<br>betslöse inom den nyss nämnda perioden deltagit i<br>arbetsmarknadspolitisk åtgärd skall räknas in. Er-<br>bjudandet bör gälla mellan den 1 juli och den 31 de-<br>cember 1997. Ersättningen skall motsvara den er-<br>sättning som han eller hon har eller skulle ha fått i<br>arbetslöshetsersättning. Ersättningen skall enligt för-<br>slaget betalas ut till dess att personerna fyller 65 år</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<p>eller dessförinnan börjar att uppbära hel förtidspen-<br>sion eller återgår i arbete. Vid partiell förtidspension<br>bör samordning mellan förmånerna ske.</p>
<p>Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärderna</p>
<p>Arbetsmarknadsutbildningen har en betydligt högre<br>genomsnittskostnad än övriga åtgärder. Med det nu-<br>varande kravet på omfattning av de arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärderna i förhållande till de anvisa-<br>de medlen kommer antalet deltagare i<br>arbetsmarknadsutbildning att minska kraftigt under<br>budgetåret 1997 i förhållande till tidigare budgetår.<br>Ett oförändrat krav på omfattningen innebär därför<br>att kvaliteten i åtgärderna försämras samtidigt som<br>undanträngningseffekterna ökar till följd av fler del-<br>tagare i åtgärder med större undanträngningsrisk.<br>Huvudsyftet med arbetsmarknadsutbildningen är att<br>motverka den strukturella arbetslösheten samtidigt<br>som åtgärden är ett viktigt instrument för att för-<br>hindra att flaskhalsar uppkommer på arbetsmarkna-<br>den. Det är därför av stor vikt att antalet personer i<br>den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen är<br>relativt stort under budgetåret 1997 särskilt som ef-<br>terfrågan på arbetskraft väntas att öka.</p>
<p>Regeringen gör därför bedömningen att kravet på<br>omfattning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>som finansieras från anslaget A2 Arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder bör minskas till 207 000 personer i<br>genomsnitt per månad under budgetåret 1997. Häri-<br>genom frigörs ca 2,3 miljarder kronor. Härav bör<br>1500 miljoner kronor användas för att finansiera en<br>ökad utbildningssatsning och vissa andra insatser på<br>arbetsmarknadsområdet. Resterande ca 800 miljoner<br>kronor används till att skapa ett större utrymme för<br>den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen och<br>för ytterligare tillfälliga personalförstärkningar vid<br>arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut, samt<br>för en större ram för otraditionella insatser. För år<br>1998 och framåt avser regeringen föreslå att 1 mil-<br>jard kronor anslås för kvalitetshöjande insatser i de<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.</p>
<p>Regelförenklingar</p>
<p>I dag finns möjligheten att förlänga ALU-tiden för en<br>person i arbetslivsutveckling på samma arbetsplats<br>med som mest sex månader om det finns synnerliga<br>skäl. Regeringen föreslår nu en ändring i förenklings-<br>syfte som innebär att kravet på synnerliga skäl vid<br>förlängning av ALU-perioden på samma arbetsplats<br>ändras till särskilda skäl vilket gäller vid annan för-<br>längning av tid i arbetslivsutveckling. Förslaget bör<br>träda i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Både arbetshandikappade och utomnordiska<br>medborgare tillhör de grupper som regeringen av fle-<br>ra skäl anser måste prioriteras. De utomnordiska<br>medborgarna har särskilt svårt att träda in på ar-<br>betsmarknaden på grund av bristande kunskaper i<br>det svenska språket, men också på grund av att de</p>
<p>ofta saknar ett socialt nätverk på arbetsmarknaden.<br>Regeringen föreslår därför att tiden i arbetsplatsin-<br>troduktion (API) skall kunna förlängas med högst<br>sex månader för arbetshandikappade och utomnor-<br>diska medborgare. Förslaget innebär ingen begräns-<br>ning i den nuvarande förlängningsmöjligheten för<br>unga handikappade. För dessa gäller nu ingen tids-<br>gräns vid förlängning. Förslaget bör gälla från och<br>med den 1 juli 1997.</p>
<p>Regeringen anser att det är viktigt att andelen<br>kvinnliga företagare ökar. För att stimulera en sådan<br>utveckling infördes år 1996 en möjlighet för kvinnor<br>att få starta eget bidrag i tolv månader. Samtidigt<br>infördes begränsningen att endast kvinnor som varit<br>arbetslösa i mer än 24 månader kunde få ett förlängt<br>bidrag. Detta krav har försvårat möjligheten att på-<br>tagligt öka andelen kvinnor med starta eget bidrag,<br>då de som är bäst lämpade att starta egen verksam-<br>het oftast har en kortare arbetslöshetsperiod än 24<br>månader. Regeringen föreslår därför att kravet på 24<br>månaders arbetslöshet för att få en förlängning bör<br>sättas ned till minst sex månader. Förslaget bör träda<br>i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Interpraktikstipendier</p>
<p>Sedan 1 juli 1995 har arbetslösa ungdomar haft<br>möjlighet att praktisera på företag inom Europa, ex-<br>klusive Sverige, med stöd av s.k. Europastipendier.<br>Det har visat sig att de förutsättningar som har varit<br>kopplade till åtgärden har bidragit till att få ungdo-<br>mar respektive europeiska företag varit intresserade.<br>Det är emellertid angeläget att arbetslösa ungdomar<br>kan ges en internationell erfarenhet. Mot denna bak-<br>grund anser regeringen att formerna för stipendiet<br>bör utvecklas. Den konstruktion som hittills gällt bör<br>därför upphöra från och med den 1 oktober 1997<br>och då ersättas med Interpraktikstipendier. Dessa<br>skall kunna lämnas till unga arbetslösa till och med<br>den 30 juni det år de fyller 30 år. Den unge skall få<br>möjlighet att söka ett stipendium för praktik utanför<br>Sverige. I stipendiet ingår en viss ersättning för resa,<br>försäkring samt för uppehälle. Stipendietiden bör<br>vara sex månader.</p>
<p>Generationskontrakt m.m.</p>
<p>Regeringens avsikt är att senast i samband med bud-<br>getpropositionen föreslå att ett s.k. generationskon-<br>trakt skall införas. I samband med budgetproposi-<br>tionen avser regeringen även att föreslå<br>ungdomsåtgärder och då särskilt överväga det sys-<br>tem för arbetslösa ungdomar som utvecklats i Dan-<br>mark och visat sig fungera väl. Dessutom bibehålls<br>åtgärden Utbildning i företag (50 000-kronan) även<br>under 1998.</p>
<p>12</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<h4>Omställningen till ett hållbart Sverige</h4>
<p>Regeringen har uttalat en ambition att öka takten i<br>omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.<br>Ett brett handlingsprogram skall byggas upp med<br>insatser i olika former inom flera utgiftsområden.<br>Vid sidan av att öka den ekologiska hållbarheten<br>skall insatserna öka vår långsiktiga konkurrenskraft<br>och möjligheterna till uthållig tillväxt, samt utformas<br>så att de ger påtagliga effekter på sysselsättningen.</p>
<p>Regeringen avser att i detta syfte föreslå en strate-<br>gi som rymmer dels användning av ett antal styrme-<br>del, dels statligt stöd för att öka sådana investeringar<br>som anpassar det fysiska realkapitalet till hållbar-<br>hetsmålen. Investeringsdelen har två huvudpunkter,<br>dels ett nationellt investeringsprogram, dels lokala<br>investeringsprogram.</p>
<p>Till de nationella investeringarna hänförs pro-<br>grammen för energiomställning samt ett nationellt<br>investeringsprogram för vissa infrastruktursatsning-<br>ar.</p>
<p>De lokala investeringsprogrammen innebär att<br>kommuner eller grupper av kommuner, ges möjlig-<br>het att utforma förslag till lokala investeringsprog-<br>ram som ökar den ekologiska hållbarheten i sam-<br>hället. Programmen kommer att bedömas och ett<br>antal kommuner/områden kommer att väljas ut. Re-<br>geringen beräknar anslå sammanlagt 5,4 miljarder<br>kronor för perioden 1998-2000 för detta ändamål.</p>
<p>Energiprogrammens omfattning är totalt 4 690<br>miljoner kronor åren 1998-2000 men finansieras till<br>viss del av befintliga resurser. Ett nytt energipolitiskt<br>program inrättas för omställningen av energissyste-<br>met. Satsningen uppgår till drygt 9 miljarder kronor<br>och löper fram t.o.m. år 2004. Programmets hu-<br>vudinriktning är en långsiktig satsning på forskning,<br>utveckling och demonstration av ny energiteknik.<br>Bortfallet av elproduktion från Barsebäcksverket<br>skall kompenseras och under en femårsperiod läm-<br>nas därför investeringsbidrag till utbyggnad av el-<br>och värmeproduktion samt till effektivisering och<br>minskad elanvändning i bostadssektorn.</p>
<p>Beloppen för det nationella investeringsprogram-<br>met avses omfatta de ytterligare medel som behövs<br>för finansiering av vissa infrastrukturinvesteringar<br>som inte ingår i den ordnarie planeringsramen, men<br>som bedöms väl kunna svara upp mot kriterierna att<br>bidra till en hållbar utveckling och en ökad syssel-<br>sättning. I det nationella investeringsprogrammet in-<br>går bl. a. utbyggnad av Botniabanans etapp 2 och 3,<br>samt finansiering av reviderade storstadspaket i<br>Stockholm och Göteborg, fram till dess att miljöav-<br>giftssystem kan etableras i båda städerna.</p>
<p>Tidigareläggning av infrastruktursatsningar</p>
<p>Inom Vägverkets ansvarsområde finns ett antal väg-<br>projekt, med planerat genomförande under de när-<br>maste åren, som är angelägna ur såväl sysselsätt-<br>nings- som trafiksäkerhetssynpunkt och som också</p>
<p>är färdiga för byggstart redan under 1997. I syfte att<br>möjliggöra en tidigare start av vissa sådana projekt<br>föreslås Vägverket få möjlighet att låna erforderliga<br>medel i Riksgäldskontoret. På detta sätt möjliggörs<br>att angelägna åtgärder för sysselsättning och tillväxt<br>snabbt kan komma till stånd.</p>
<h4>Förbättrade villkor för små och medelstora<br>företag</h4>
<p>Regeringen föreslår ytterligare åtgärder för att för-<br>bättra villkoren för företagen och då särskilt de små<br>och medelstora.</p>
<p>Ytterligare lättnader i ägarbeskattningen</p>
<p>För mindre företag spelar ägarbeskattningen en vä-<br>sentligt mer central roll för investeringar, tillväxt och<br>sysselsättning än för större företag. Fr.o.m. i år gäller<br>särskilda regler för onoterade aktiebolag, som inne-<br>bär att en viss del av avkastningen på eget kapital<br>från dessa företag undantas från skatt hos ägaren.<br>För att ytterligare förbättra villkoren för egenfinansi-<br>erade investeringar i dessa företag föreslås nu att<br>ägarna vid beräkningen av utrymmet för denna skat-<br>telättnad liksom vid beräkningen av den del av ut-<br>delningar och reavinster som beskattas som kapital-<br>inkomst får medräkna en större andel av de<br>anställdas löner som underlag vid beräkningen. An-<br>delen ökas från 70 till 100%. Åtgärden innebär ock-<br>så en viss stimulans för nyanställningar.</p>
<p>Kapitalbeskattningen av enskilda näringsidkare</p>
<p>I många fall sker nyetablering av företag genom att<br>enskilda individer bildar en enskild firma. Sedan<br>1994 gäller att en viss del av avkastningen från nä-<br>ringsverksamheten beskattas som kapitalinkomst.<br>Beräkningen av beloppet för s.k. räntefördelning be-<br>ror dels av storleken på det egna, tillskjutna kapita-<br>let, dels av en viss räntesats. Denna räntesats är knu-<br>ten till den s.k. statslåneräntan med ett visst tillägg.<br>För att även för denna företagsform förbättra villko-<br>ren för egenfinansierade investeringar föreslås nu att<br>räntefördelningsräntan ökas med två procentenheter.</p>
<p>Utökat underlag för nedsättning av socialavgifter<br>Sedan i år gäller bl.a. att arbetsgivaravgifterna sätts<br>ned med 5 procentenheter för en lönesumma upp till<br>600 000 kronor. För att ytterligare förbättra villko-<br>ren för sysselsättningsexpansion i mindre företag fö-<br>reslås nu att det maximala underlaget för nedsätt-<br>ning av avgifterna utökas till ca 850 000 kronor.</p>
<p>Kapitalförluster och organisationskostnader</p>
<p>Baserat på förslag från den s.k. kapitalförlustutred-<br>ningen kommer regeringen senare i vår att presentera<br>ett förslag som innebär att kapitalförlustbegreppet<br>utmönstras ur skattelagstiftningen. Samtidigt införs</p>
<p>13</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<p>en rätt till avdrag för förluster av kontanta medel i<br>samband med brott. Vidare underlättas företagens<br>expansion bl.a. genom att möjligheterna till avdrag<br>för kostnader för ökning av aktiekapitalet och för<br>fusionskostnader utvidgas.</p>
<p>Översyn av stoppreglerna i<br>fåmansföretagslagstiftningen</p>
<p>Sedan 1970-talet gäller särkilda regler för fåmansfö-<br>retag, de s.k. stoppreglerna. Dessa skall förhindra att<br>bolagsformen används för skatteundandraganden<br>genom vissa transaktioner mellan bolagen och dess<br>delägare. Denna särlagstiftning framstår i dag som<br>uttryck för ett föråldrat synsätt och har också kritise-<br>rats av företrädare för näringslivet. En översyn och<br>modernisering av stoppreglerna är därför motiverad.<br>En särskild utredare får i uppdrag att se över dessa<br>regler i syfte att så långt möjligt ersätta dem med<br>allmänna beskattningsregler.</p>
<p>Insatser för kvinnors företagande m.m.</p>
<p>Regeringen föreslår i vårpropositionen att medel av-<br>sätts under 1998 för kvinnors företagande och ko-<br>operativt företagande. Vidare föreslås att det s.k.<br>landshövdningsuppdraget för regionala insatser för<br>sysselsättning och tillväxt tillförs resurser även under<br>1998.</p>
<p>Ökade möjligheter till tjänstledighet för att<br>starta eget</p>
<p>För att stödja ny- och småföretagandet och för att<br>underlätta för personer att kunna starta eget kom-<br>mer regeringen i budgetpropositionen att föreslå en<br>möjlighet att ta tjänstledigt för att starta eget företag.</p>
<p>Miljöprogram till jordbruket</p>
<p>I medlemskapsförhandlingarna inför inträdet i EU<br>erhöll Sverige en ram för miljöstöd till jordbruket<br>uppgående till cirka 1500 miljoner kronor per år.<br>Stödformen kräver nationell finansiering i samma<br>omfattning som ersättningen från EU. Regeringen<br>avser mot denna bakgrund att föreslå en utvidgning<br>av miljöprogrammet för jordbruket med 700 miljo-<br>ner kronor per år varav 350 miljoner kronor erhålls<br>från EU. Ett utvidgat miljöprogram ökar återflödet<br>från EU och möjliggör även en ytterligare förstärk-<br>ning av de åtgärder som bedöms önskvärda för<br>främjandet av jordbrukets positiva inverkan på kul-<br>tur- och naturmiljö.</p>
<p>uppdrag har resulterat i flera bidrag. Av särskilt in-<br>tresse är det samarbetsavtal som har ingåtts mellan<br>arbetstagare och arbetsgivare inom industrin och det<br>förslag som har arbetats fram inom LO:s s.k. LISA-<br>projekt. Regeringen välkomnar samtliga förslag och<br>avser att tillsätta en utredning för att arbeta vidare<br>med en del av de konstruktiva förslag som fram-<br>kommit.</p>
<h3>4 Bedömning av utvecklingen av<br>tillväxt och sysselsättning fram<br>till år 2000</h3>
<p>Regeringen redovisar i den ekonomiska vårproposi-<br>tionen kalkyler för den ekonomiska utvecklingen<br>fram till år 2000. Nedan redogörs för dessa bedöm-<br>ningar och då särskilt utvecklingen på arbetsmark-<br>naden fram till år 2000. I dessa kalkyler har effek-<br>terna av de åtgärder som föreslås eller aviseras i<br>vårpropositionen beaktats.</p>
<h4>Lönebildningen</h4>
<p>Regeringen gav i maj 1996 i uppdrag åt parterna på<br>arbetsmarknaden att till den 31 mars 1997 gemen-<br>samt formulera nödvändiga förändringar av för-<br>handlings- och lönebildningssystemen för att säker-<br>ställa en bättre fungerande lönebildning. Detta</p>
<h4>4.1 Bedömning av den ekonomiska ut-<br>vecklingen fram till år 2000</h4>
<p>Det förefaller som att år 1996 kommer att ha mar-<br>kerat botten i den måttliga konjunkturavmattning<br>som varit. Den ekonomiska aktiviteten i Sverige har<br>gradvis stärkts sedan första kvartalet 1996. Tillväxt-<br>förutsättningarna för den svenska ekonomin är i<br>många avseenden goda. Den europeiska konjunktu-<br>ren håller på att förstärkas och orderingången till<br>exportindustrin stiger. Räntenedgången under andra<br>hälften av 1995 och under 1996 bör leda till fortsat-<br>ta gynnsamma effekter för ekonomin. Vidare kom-<br>mer de kontraktiva effekterna av konsolideringspro-<br>grammet successivt att minska i omfattning,<br>eftersom merparten av budgetförstärkningarna legat<br>på 1995 och 1996. Därutöver kan en anpassning av<br>de tidigare alltför stora lagren förväntas vara avkla-<br>rad snart.</p>
<p>Det finns emellertid flera faktorer som skapar<br>osäkerhet kring tillväxtutsikterna. Den höga arbets-<br>lösheten dämpar hushållens framtidstro och kon-<br>sumtions vilja. En annan faktor är utvecklingen på de<br>finansiella marknaderna i Europa, inte minst mot<br>bakgrund av osäkerheten kring EMU-processen.</p>
<p>En utgångspunkt för regeringens bedömning av<br>den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren är<br>att inflationen hålls inom gränserna för inflations-<br>målet på 2 procent. Vidare antas löneökningarna<br>ligga i linje med utvecklingen i övriga Europa, vilket<br>under perioden 1998 till 2000 förväntas ge löneök-<br>ningar i Sverige på ca 3,5 procent per år. Genom den</p>
<p>14</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 3</p>
<p>låga inflationen kommer därigenom hushållens dis-<br>ponibla inkomster i reala termer att öka under denna<br>period.</p>
<p>Tillväxten de närmaste åren beräknas stiga något<br>jämfört med 2,3 procent i år och uppgå till 2,5 pro-<br>cent 1998, till 2,8 procent 1999 och 2,7 procent år<br>2000.</p>
<p>få avsedda effekter på arbetslösheten. Detsamma<br>gäller de övriga åtgärder, med syfte att minska ar-<br>betslösheten, som har presenterats. Under dessa för-<br>utsättningar och med en god ekonomisk tillväxt be-<br>döms den öppna arbetslösheten uppgå till 4,5% år<br>2000.</p>
<p>TABELL 4.1 NYCKELTAL</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön,kostnad</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumentprisindex</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>■0,1</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>2.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>7.9</p></td><td>
<p>7.1</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personer i åtgärder</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning</p></td><td>
<p>-0.6</p></td><td>
<p>-0.7</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1.4</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Källa: Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<h4>4.2 Bedömning av utvecklingen på<br>arbetsmarknaden fram till år 2000</h4>
<p>En förutsättning för att arbetslöshetsmålet skall<br>kunna uppnås är att lönebildningen fungerar väl och<br>att löneökningarna från 1998 till år 2000 inte ökar<br>med mer än 3,5 procent per år. Eftersom nu löpande<br>avtal i stor utsträckning täcker 1997 blir löneök-<br>ningarna i år betydligt högre än i omvärlden. Först<br>nästa år kan en anpassning av löneökningarna till<br>europeisk nivå förväntas.</p>
<p>Sysselsättningen väntas falla 1997 jämfört med<br>1996. Produktiviteten väntas stiga kraftigt och me-<br>delarbetstiden öka något, vilket fördröjer de positiva<br>effekter på sysselsättningen som uppstår genom ökad<br>tillväxt. Den öppna arbetslösheten väntas dock falla<br>eftersom en allt större del av arbetskraften kommer<br>att delta i utbildning. Den öppna arbetslösheten be-<br>döms därför hamna under 8 procent som årsgenom-<br>snitt.</p>
<p>Under 1998 väntas sysselsättningen åter stiga till<br>följd av högre BNP-tillväxt, stagnerande medelar-<br>betstid samt ökade möjligheter för kommunerna att<br>behålla arbetskraft. År 1998 har utrymme skapats<br>för 340 000 personer att delta i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller extraordinär<br>utbildning. Mot denna bakgrund beräknas den öpp-<br>na arbetslösheten att falla till drygt 7 procent.</p>
<p>Den öppna arbetslösheten kommer att fortsätta<br>att falla även efter år 1998. Under följande förut-<br>sättningar bedöms den öppna arbetslösheten att ha<br>fallit till 4,5% år 2000. För det första måste löne-<br>bildningen fungera väl. De nominella löneökningar-<br>na måste ligga på europeisk nivå. För det andra<br>måste de stora utbildningssatsningarna i årets vår-<br>proposition och i tidigare propositioner fullföljas och</p>
<p>15</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Redovisning av<br>skatteawikelser</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>BILAGA 4</p>
<h2>Redovisning av skatteavvikelser</h2>
<h4>Innehållsförteckning</h4>
<p>1 Inledning........................................................................................... 4</p>
<p>2 Beskrivning av jämförelsenormen.................................................... 4</p>
<p>2.1 Norm för inkomstbeskattningen............................................. 4</p>
<p>2.2 Norm för socialavgifter och särskild löneskatt....................... 5</p>
<p>2.3 Norm för mervärdesskatt........................................................ 5</p>
<p>2.4 Norm för punktskatter............................................................ 5</p>
<p>3 Beräkning och redovisning av skatteavvikelser................................ 5</p>
<p>3.1 Skatteavvikelser inom inkomstbeskattningen......................... 6</p>
<p>3.2 Skatteavvikelser inom socialförsäkringen............................... 7</p>
<p>3.3 Skatteavvikelser inom mervärdesskatten................................ 7</p>
<p>3.4 Skatteavvikelser inom punktskatteområdet............................ 7</p>
<p>3.5 Ej saldopåverkande skatteförmåner........................................ 8</p>
<p>4 Beskrivning av de enskilda skatteawikelsema................................. 8</p>
<p>4.1 Inkomst a v tj änst..................................................................... 8</p>
<p>4.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag................................. 9</p>
<p>4.3 Intäkter i näringsverksamhet................................................... 10</p>
<p>4.4 Kostnader i näringsverksamhet............................................... 10</p>
<p>4.5 Intäkter av kapital................................................................... 12</p>
<p>4.6 Kostnader i kapital.................................................................. 12</p>
<p>4.7 Skattereduktioner.................................................................... 13</p>
<p>4.8 Skattskyldighet........................................................................ 13</p>
<p>4.9 Arbetsgivaravgifter.................................................................. 13</p>
<p>4.10 Särskild löneskatt.................................................................... 13</p>
<p>4.11 Mervärdesskatten.................................................................... 14</p>
<p>4.12 Skatteförmåner inom punktskatteområdet............................. 15</p>
<p>4.13 Skattesanktioner...................................................................... 16</p>
<p>4.14 Icke saldopåverkande avvikelser............................................. 17</p>
<p>Bilagetabell 1............................................................................................ 18</p>
<p>Bilagetabell 2............................................................................................ 24</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<h3>1 Inledning</h3>
<p>I denna bilaga redovisar regeringen en sammanställ-<br>ning av s.k. skatteavvikelser.</p>
<p>Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i<br>huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av<br>dessa stöd finns också stöd på statsbudgetens in-<br>komstsida i form av olika särregler i skattelagstift-<br>ningen. Dessa stöd eller skatteförmåner kan t.ex. syf-<br>ta till att påverka hushållens och företagens<br>inkomster eller de priser som hushållen och företagen<br>möter på marknaden. Skatteförmånerna kan, liksom<br>olika offentliga utgiftsprogram, vara högst berättiga-<br>de och motiverade av såväl fördelningspolitiska, al-<br>lokeringspolitiska och administrativa skäl. Som ett<br>underlag för riksdagens överväganden och för den<br>offentliga diskussionen är det dock angeläget att<br>även dessa stöd redovisas. Därigenom möjliggörs en<br>kontinuerlig prövning av samma slag som den som<br>görs för stöd på budgetens utgiftssida. Om ett stöd<br>på budgetens inkomstsida slopas leder detta till en<br>budgetförstärkning för offentlig sektor. Dessa stöd<br>brukar därför betecknas som saldopåverkande skat-<br>teavvikelser.</p>
<p>En brist i redovisningen i budgetpropositionen och<br>i andra sammanhang gäller den samtidiga förekoms-<br>ten av skattepliktiga och icke skattepliktiga transfe-<br>reringar på budgetens utgiftssida. Blandningen av<br>skattepliktiga och icke skattepliktiga transfereringar<br>medför att kostnaden för dessa stöd inte är direkt<br>jämförbara och att den redovisade fördelningen av<br>utgifterna på olika utgiftsområden kan ge en ofull-<br>ständig bild av stödens fördelning på olika områden.<br>För att underlätta jämförelsen mellan stöd som sker<br>genom skattepliktiga och icke skattepliktiga transfe-<br>reringar beräknas i denna bilaga även hur mycket<br>olika icke skattepliktiga transfereringar måste höjas<br>om hushållens disponibla inkomster inte skall påver-<br>kas av en skattebeläggning av dessa transfereringar.<br>Ett införande av skatteplikt för offentliga transfere-<br>ringar skulle vid bibehållna politiska mål ge ökade<br>offentliga utgifter, finansierade genom ökade skatter.<br>Skattebefrielsen för olika offentliga transfereringar<br>brukar därför betecknas som icke saldopåverkande<br>skatteavvikelser.</p>
<p>För att identifiera en skatteawikelse måste det<br>existerande regelsystemet sättas i relation till en jäm-<br>förelsenorm. Normen måste fastställas så att alla<br>skatteregler entydigt går att klassificera som antingen<br>en del av normen eller som en avvikelse.</p>
<p>En typ av jämförelsenorm skulle kunna utgöras av<br>ett skattesystem som minimerar de snedvridningar<br>och effektivitetsförluster som skatterna ger upphov<br>till. En annan jämförelsenorm kan utgöras av ett<br>skattesystem som baserar sig på principen om en en-<br>hetlig beskattning av olika ekonomiska aktiviteter,<br>vilket också var en av grundpelarna i 1990 års skat-<br>tereform. Den jämförelsenorm som har använts vid<br>beräkningen av skatteavvikelserna i denna bilaga är</p>
<p>huvudsakligen av den senare typen. En sådan norm<br>underlättar analysen av skattesystemet utifrån ett<br>budgetperspektiv. Avvikelser från en enhetlig be-<br>skattning kan i allmänhet uppfattas som en skatte-<br>förmån för t.ex. en viss bransch eller en viss grupp av<br>skattskyldiga (eller som en skattesanktion vid ett<br>"överuttag" av skatt ). En förmån av samma storlek<br>som den som erhålls genom avvikelsen från en en-<br>hetlig beskattning skulle i princip i stället kunna<br>uppnås med hjälp av en offentlig transferering.</p>
<p>Intresset i föreliggande redovisning är således rik-<br>tat mot skatteawikelsernas roll som alternativ till<br>olika utgiftsprogram. Syftet är därför primärt att<br>redovisa de skatteförmåner som är direkt jämförba-<br>ra med ett bidrag från budgetens utgiftssida.</p>
<h3>2 Beskrivning av<br>jämförelsenormen</h3>
<p>Nedan beskrivs kortfattat den valda normen för in-<br>komstbeskattning, socialavgifter och särskild lönes-<br>katt, mervärdesskatt och punktskatter. Inom varje<br>skatteområde har ett antal riktlinjer tagits fram som<br>tillsammans utgör normen. De första riktlinjerna<br>fastställer skatteperiodens längd, vilken typ av skat-<br>teskala som är förenlig med normen, var beskatt-<br>ning skall ske osv. Därefter följer riktlinjer som defi-<br>nierar skattebasen och olika riktlinjer som preciserar<br>normen. Eftersom riktlinjerna inom de redovisade<br>skatteområdena är ganska omfattande redovisas des-<br>sa inte i sin helhet i denna bilaga. I SOU 1995:36 ges<br>en mer uttömmande beskrivning av riktlinjerna.<br>Nedan återges endast de viktigaste riktlinjerna inom<br>varje område.</p>
<h4>2.1 Norm för inkomstbeskattningen</h4>
<p>Riktlinjerna inom inkomstbeskattningen säger att<br>skatteperiodens längd skall vara kalenderår eller rä-<br>kenskapsår, att skatteskalan kan vara progressiv,<br>proportionell eller regressiv och att både sam- och<br>särbeskattning är möjlig. Skattereduktioner är fören-<br>liga med normen om de inte har som syfte att gynna<br>vissa grupper av skattskyldiga. Skattebasen definie-<br>ras som summan av ökningen av nettoförmögenhe-<br>ten och konsumtionsutgifterna under beskattnings-<br>perioden. Eftersom skattebasen definierad på detta<br>sätt är svår att fastställa empiriskt krävs ett antal<br>preciseringar av normen.</p>
<p>En sådan preciseringen är att inget sparande får<br>ske med obeskattade medel. Denna precisering inne-<br>bär t.ex. att avdrag för pensionssparande kommer<br>definieras som en skatteförmån. Eftersom pensions-<br>utbetalningen är skattepliktig utgörs skatteförmånen</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>av skillnaden i marginalskatt vid inbetalningstillfället<br>och marginalskatten på utfallande pensioner.</p>
<p>En annan precisering av normen är att kapital-<br>vinster skall beskattas när de uppkommer och inte<br>vid realisationstillfället.</p>
<p>Enligt normen får avdrag ske för utgifter för in-<br>täkternas förvärvande. Arbetsresor betraktas dock<br>som en privat levnadskostnad. Anledningen till detta<br>är att den skattskyldige själv har ansetts kunna välja<br>sin bostadsort.</p>
<p>Normen innebär också att värdet av hushålls-<br>arbete och fritid inte skall ingå i skattebasen. Priser,<br>hittelön och stipendier skall dock utgöra skattepliktig<br>inkomst. Även transfereringar och andra förmåner<br>är skattepliktig inkomst liksom förmånen av att bo i<br>eget hem. Skatteförmånen av att bo i eget hem ut-<br>görs av skillnaden mellan skatten på de kapitalin-<br>komster som individen skulle erhålla om fastigheten<br>såldes och den fastighetsskatt som egnahemsägaren<br>betalar enligt gällande regler. En motsvarande skatte-<br>förmån uppkommer även för innehavare av bostads-<br>rätter.</p>
<p>Avskrivningar i näringsverksamhet behandlas i<br>skattelagstiftningen enligt vissa schablonregler me-<br>dan de enligt den valda normen bör hanteras efter<br>ekonomisk livslängd. I de beräkningar som redovisas<br>har den ekonomiska livslängd som svarar mot före-<br>tagens redovisning av planmässig avskrivning an-<br>vänts.</p>
<p>skattesatsen skall vara proportionell och lika med<br>normalskattesatsen, att offentlig myndighetsutövning<br>inte skall vara skattepliktig och att destinationsprin-<br>cipen skall tillämpas vid internationella trans-<br>aktioner. Vid privatpersoners köp av varor och<br>tjänster inom EU accepteras dock beskattning i ur-<br>sprungslandet som en del av normen.</p>
<p>Enligt normen skall skattebasen i princip innehålla<br>allt yrkesmässigt tillhandahållande av varor och<br>tjänster. Detta innebär bl.a. att uttag ur näringsverk-<br>samhet och yrkesmässig omsättning av fastigheter<br>utgör skattepliktig omsättning. Varor och tjänster<br>som subventioneras av offentliga medel skall dock<br>enligt normen inte omfattas av skatteplikt om den<br>ingående mervärdesskatten överstiger den utgående<br>mervärdesskatt som skulle utgå på det subventione-<br>rade priset.</p>
<h4>2.2 Norm för socialavgifter och särskild<br>löneskatt</h4>
<p>Enligt normen skall skattebasen för de egenavgifter<br>som betalas av enskilda näringsidkare i princip vara<br>densamma som för inkomstskatt. För arbetsgivarav-<br>gifter skall basen i princip omfatta de ersättningar<br>som hos mottagaren beskattas som inkomst av<br>tjänst.</p>
<p>Enbart ersättningar för utfört arbete skall utgöra<br>underlag för socialavgifter eller särskild löneskatt.<br>Detta innebär att transfereringar som barnbidrag<br>och bostadsbidrag inte skall ingå i underlaget. Pen-<br>sionsgrundande beskattningsbara transfereringar<br>skall dock ingå i underlaget för tilläggspensionsav-<br>gift. Ersättningar för utfört arbete som är förmåns-<br>grundande enligt lagen om allmän försäkring skall<br>ingå i underlaget för socialavgifter medan ersättning-<br>ar som inte är förmånsgrundande skall ingå i under-<br>laget för särskild löneskatt.</p>
<h4>2.3 Norm för mervärdesskatt</h4>
<p>Normen för mervärdesskatten innebär att yrkes-<br>mässig omsättning krävs för skattskyldighet, att</p>
<h4>2.4 Norm för punktskatter</h4>
<p>Normen för punktskatter är svårare att fastställa än<br>normen för övriga skatter. Huvudnormen är att<br>skatten skall vara proportionell, en princip som även<br>används internationellt.</p>
<p>För exempelvis energiskatten innebär precise-<br>ringen av normen att skatteuttaget kan variera bero-<br>ende på ändamål. Detta innebär att skatten på energi<br>som används för transportändamål kan vara högre<br>än skatten på den energi som används för uppvärm-<br>ningsändamål.</p>
<p>Normen tillåter även att vissa skattebaser klas-<br>sindelas beroende på utsläppsgrad. De nedsättnings-<br>regler som tillämpas för vissa delar av näringslivet<br>betraktas som en skatteförmån.</p>
<h3>3 Beräkning och redovisning av<br>skatteavvikelser</h3>
<p>Skatteawikelsernas storlek har beräknats med den<br>s.k. utgiftsekvivalentmetoden. För saldopåverkande<br>skatteavvikelser innebär denna metod att den netto-<br>beräknade skatteavvikelsen är lika med storleken på<br>den skattefria transferering som fullt ut kompenserar<br>den skatteskyldige för ett eventuellt slopande av av-<br>vikelsen. Den bruttoberäknade skatteavvikelsen vi-<br>sar storleken på motsvarande skattepliktiga transfe-<br>rering. Denna beräknas som kvoten mellan<br>nettoavvikelsen och 1 minus marginalskattesatsen<br>för den skattskyldige. För icke saldopåverkande skat-<br>teavvikelser beräknas endast en bruttoavvikelse.</p>
<p>Beräkningarna kan antingen redovisas kassamäs-<br>sigt eller periodiserat. En periodiserad redovisning<br>visar kostnaden för avvikelsen för ett specifikt år<br>medan en kassamässig redovisning visar betalnings-</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>flödena under ett specifikt år. De skatteavvikelser<br>som presenteras i denna bilaga baserar sig på en pe-<br>riodiserad redovisning.</p>
<p>Samtliga skatteavvikelser är partiellt beräknade,<br>vilket innebär att värdet på de aggregerade skatteav-<br>vikelsema bör tolkas med stor försiktighet. Det kan<br>också påpekas att någon fullständig genomgång av<br>skattelagstiftningen inte har gjorts med avseende på<br>skattesanktioner. Enbart enstaka sanktioner finns<br>redovisade.</p>
<p>Redovisningen av skatteavvikelser avser regeländ-<br>ringar kända per den 1 januari 1997. Sammanställ-<br>ningen i tabell 1 redovisar enskilda skatteavvikelser<br>uppdelade på skatteområden för åren 1993-1997.<br>För punktskatteområdet begränsas dock redovis-<br>ningen till perioden 1995-1997. I tabellen redovisas<br>både brutto- och nettobeloppen för de enskilda av-<br>vikelserna. Dessutom redovisas de aggregerade skat-<br>teawikelserna för olika skatteslag. De icke saldopå-<br>verkande skatteavvikelserna är samlade i slutet av<br>tabellen. I avsnitt 4 ges en kortfattad beskrivning av<br>de enskilda skatteavvikelserna. Avvikelsens nummer<br>i detta avsnitt svarar mot numret i den första kolum-<br>nen i tabell 1.</p>
<p>De saldopåverkande bruttoberäknade skatteavvi-<br>kelserna uppgår till totalt 136 miljarder kronor in-<br>komståret 1997, vilket är omkring 21 miljarder mer<br>än inkomståret 1995. Av det totala beloppet på 136<br>miljarder avser 63 miljarder kronor inkomstskatten,<br>6 miljarder kronor socialavgifter och särskild lö-<br>neskatt, 34 miljarder kronor mervärdesskatten och<br>33 miljarder kronor punktskatter.</p>
<p>De nettoberäknade avvikelserna uppgår totalt till<br>97 miljarder kronor, varav 43 miljarder kronor avser<br>inkomstskatt, 4 miljarder kronor socialavgifter och<br>särskild löneskatt, 25 miljarder kronor mervärdes-<br>skatt och 25 miljarder kronor avser punktskatter.</p>
<p>De icke saldopåverkande avvikelserna beräknas<br>uppgå till 61 miljarder kronor inkomståret 1997<br>(brutto), varav 49 miljarder kronor avser inkomst-<br>skatt och 12 miljarder kronor socialavgifter och sär-<br>skild löneskatt. De icke saldopåverkande skatteavvi-<br>kelserna har uppgått till drygt 60 miljarder kronor<br>under hela perioden 1994-97.</p>
<p>1 tabell 2 redovisas skatteavvikelserna fördelade<br>på utgiftsområden. Avvikelser som ej kunnat hänfö-<br>ras till något enskilt utgiftsområde redovisas som ge-<br>nerella avvikelser. I bruttoredovisningen återfinns de<br>största skatteavvikelserna inom utgiftsområdena<br>ekonomisk trygghet vid ålderdom, ekonomisk trygg-<br>het för familjer och barn samt näringsliv. Andra stör-<br>re områden är kommunikationer, samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning och byggande samt stöd till kul-<br>tur m.m.. De saldopåverkande bruttoavvikelserna är<br>störst inom utgiftsområdena näringsliv (37 miljarder<br>kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (17<br>mdkr), kommunikationer (13 mdkr), samhällsplane-<br>ring m.m. (12 mdkr) och kultur m.m. (9 mdkr).</p>
<p>Nedan redovisas de största saldopåverkande skat-<br>teavvikelserna inom respektive skatteområde.</p>
<h4>3.1 Skatteavvikelser inom<br>inkomstbeskattningen</h4>
<p>Inkomst av tjänst</p>
<p>Under inkomst av tjänst finns 20 saldopåverkande<br>avvikelser. Om den skattebefriade inkomsten utgör<br>ersättning för utfört arbete avser avvikelsen både in-<br>komstskatt och särskild löneskatt. De saldopåver-<br>kande avvikelserna uppgår totalt till 7 miljarder kro-<br>nor brutto, vilket är nästan 2 miljarder kronor mer<br>än den sammantagna avvikelsen för inkomst av<br>tjänst inkomståret 1994. Den viktigaste saldopåver-<br>kande avvikelsen är pensionskostnader för arbets-<br>tagare, vilken uppgår till 6,7 miljarder kronor brutto<br>och till 4,1 miljarder kronor netto.</p>
<p>Kostnader i tjänst och allmänna avdrag</p>
<p>De saldopåverkande avvikelserna uppgår till 6,9<br>miljarder kronor brutto och till 3,7 miljarder kronor<br>netto. Skatteavvikelserna för kostnader i tjänst har<br>sammantaget i stort sett varit konstanta under de<br>senaste åren.</p>
<p>Avdrag för resor till och från arbetet utgör den<br>största saldopåverkande avvikelsen. Bruttoförmånen<br>förväntas uppgå till 5,5 miljarder kronor in-<br>komståret 1997 och till 3,0 miljarder kronor netto.</p>
<p>Den skatteförmån som orsakas av avdrag för pen-<br>sionspremier uppgår till 0,6 miljarder kronor brutto<br>och till 0,3 miljarder kronor netto. Denna skatte-<br>förmån är, liksom pensionskostnader för arbets-<br>tagare, beräknad som skillnaden i marginalskatt vid<br>avdragstillfället och pensionsutbetalningen multipli-<br>cerad med pensionspremiens storlek.</p>
<p>Intäkter av näringsverksamhet</p>
<p>Enligt 22 § kommunalskattelagen skall uttag av<br>bränsle från lantbruksfastighet inte beskattas om ut-<br>taget bränsle används för uppvärmning av den skatt-<br>skyldiges privatbostad. Skatteavvikelsen har beräk-<br>nats till 0,8 miljarder kronor brutto och till 0,4<br>miljarder kronor netto.</p>
<p>Kostnader i näringsverksamhet</p>
<p>Avvikelsen för direktavskrivningar av byggnadsin-<br>vesteringar har upphört 1997. Detta är den främsta<br>orsaken till att den aggregerade bruttoskatteförmå-<br>nen för kostnader i näringsverksamhet minskar mel-<br>lan 1996 och 1997, från 16,8 till 14,3 miljarder kro-<br>nor.</p>
<p>De största avvikelserna orsakas av överavskriv-<br>ningar avseende inventarier och av reglerna om av-<br>sättningar till periodiseringsfonder. Den avvikelse<br>som orsakas av periodiseringsfondssystemet beräk-</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>nas till 6,5 miljarder kronor brutto och till 4,7 mil-<br>jarder kronor netto inkomståret 1997.</p>
<p>Värdeminskning av inventarier innebär en avvi-<br>kelse om skattelagstiftningens avskrivningsregler<br>medför en snabbare avskrivning jämfört med en av-<br>skrivning som görs på ekonomisk livslängd. Skatte-<br>avvikelsen är en räntefri skattekredit och beräknas<br>till 6,3 miljarder kronor brutto och till 4,6 miljarder<br>kronor netto.</p>
<p>Intäkter av kapital</p>
<p>De saldopåverkande skatteförmånerna uppgår till</p>
<p>33,2 miljarder kronor brutto och till 23,7 miljarder<br>kronor netto. Den sammantagna bruttoförmånen<br>under inkomst av kapital har minskat med nästan 20<br>miljarder kronor sedan 1994, vilket i huvudsak beror<br>på en skärpt beskattning av utdelningar, reavinster<br>och fastigheter.</p>
<p>Enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel är skattesatsen 15 % på en scha-<br>blonberäknad avkastning. Skatteavvikelsen består av<br>skillnaden mellan full kapitalbeskattning av verkliga<br>intäkter och den inbetalda avkastningsskatten. Avvi-<br>kelsen beräknas till 9,6 miljarder kronor brutto och<br>till 7,1 miljarder kronor netto.</p>
<p>Andra stora skatteförmåner orsakas av att vär-<br>deökning på aktier beskattas vid realisationstillfället<br>och inte när värdeökningen äger rum och av be-<br>skattningen av småhus och bostadsrätter. Skatteför-<br>månen för småhus beräknas uppgå till 7,9 miljarder<br>kronor brutto och till 5,5 miljarder kronor netto. För<br>bostadsrätter beräknas bruttoförmånema till 4,5<br>miljarder kronor.</p>
<p>Kostnader i kapital</p>
<p>Enligt normen skall inte skattereduktion medges för<br>ränteutgifter på lån avseende privat konsumtion.<br>Denna förmån utgör sannolikt den största skatteför-<br>månen inom detta område, men eftersom det ej är<br>möjligt att skilja konsumtionsräntor från andra rän-<br>tor har ingen beräkning kunnat göras.</p>
<p>Bostadsrättsföreningar vars räntekostnader över-<br>stiger de intäkter man har att redovisa har ingen<br>möjlighet att erhålla skattereduktion för detta under-<br>skott. Enligt normen utgör detta en skattesanktion<br>som beräknas till 2,8 miljarder kronor brutto och till<br>2,0 miljarder kronor netto.</p>
<p>Utgiftsräntor som enbart berättigar till 21 procent<br>skattereduktion ger upphov till en skattesanktion.<br>Därtill kommer att skatterestitution inte medges om<br>summan av den beräknade skattereduktionen av un-<br>derskott i kapital överstiger summan av övriga skat-<br>ter. Totalt beräknas dessa sanktioner uppgå till 0,7<br>miljarder kronor brutto och till 0,5 miljarder kronor<br>netto.</p>
<p>Undantag från skattskyldighet</p>
<p>Undantag från skattskyldighet innebär att den skatt-<br>skyldige ej är skattepliktig för vissa inkomster. I den-</p>
<p>na grupp ingår en skatteavvikelsen för Svenska Kyr-<br>kan på 0,2 miljarder kronor.</p>
<h4>3.2 Skatteavvikelser inom<br>socialförsäkringen</h4>
<p>Totalt uppgår de saldopåverkande skatteförmånerna<br>inom detta område till drygt 6 miljarder kronor brut-<br>to. Den största förmånen utgörs av den nedsättning<br>av arbetsgivaravgifterna med 5 procentenheter som<br>införts 1997. Nedsättningen medges på en lönesum-<br>ma på högst 600000 kronor och har därför relativt<br>störst betydelse för mindre företag.</p>
<h4>3.3 Skatteavvikelser inom<br>mervärdesskatten</h4>
<p>Totalt uppgår skatteförmånerna på mervärdesskat-<br>teområdet till omkring 34 miljarder kronor brutto.<br>Ökningen av de totala bruttoförmånerna på mervär-<br>desskatteområdet under perioden 1995-97 på 14<br>miljarder kronor förklaras till största delen av den<br>sänkning av livsmedelsmomsen som ägde rum 1996.</p>
<p>Mervärdesskatt utgår inte på TV-licenser, vilket<br>innebär en skatteförmån på 1,9 miljarder kronor<br>brutto och 1,4 miljarder kronor netto. Lotterier är<br>också undantagna från mervärdesskatteplikt, vilket<br>innebär en skatteförmån på 4,2 miljarder kronor<br>brutto och 3,1 miljarder kronor netto. Det kan på-<br>pekas att EU:s mervärdesskatteregler förhindrar en<br>mervärdesskattebeläggning av dessa områden.</p>
<p>En reducerad mervärdesskatt utgår bl.a. på livs-<br>medel, rumsuthyrning, personbefordran och allmän-<br>na nyhetstidningar. Totalt beräknas en lägre skatte-<br>sats än 25 procent ge upphov till en bruttoförmån på</p>
<p>26,4 miljarder kronor, varav 20,5 miljarder kronor<br>avser livsmedel. Bruttostödet till personbefordran<br>och allmänna nyhetstidningar uppgår till 2,6 respek-<br>tive 1,9 miljarder kronor.</p>
<h4>3.4 Skatteavvikelser inom<br>punktskatteområdet</h4>
<p>De största avvikelserna inom punktskatteområdet<br>gäller energiskatten. Befrielsen från att betala ener-<br>giskatt på bränsle och el i industrin och växthusnä-<br>ringen resulterar i en bruttoförmån på 12,3 miljar-<br>der kronor. Andra stora skatteavvikelser är skatten<br>på diesel för vilken förmånen uppgår till 8,0 miljar-<br>der kronor brutto, det differentierade skatteuttaget<br>på fossila bränslen som medför en skatteförmån på<br>3,9 miljarder kronor brutto och skatteförmånen för<br>biobränslen som beräknas till 5,7 miljarder kronor.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>Skattebefrielsen för bandrift leder till en skatteför-<br>mån på 1,4 miljarder kronor brutto.</p>
<p>De totala skatteförmånerna för koldioxidskatten<br>på fossila bränslen kan uppskattas till 5 miljarder<br>kronor brutto. Merparten av dessa förmåner beror<br>på nedsättningsreglerna för industrin som ger upp-<br>hov till en skatteförmån på drygt 4 miljarder kronor<br>brutto.</p>
<h4>3.5 Ej saldopåverkande skatteförmåner</h4>
<p>De icke saldopåverkande skatteförmånerna har<br>uppgått till omkring 60 miljarder kronor under de<br>senaste åren. Flertalet enskilda icke saldopåver-<br>kande skatteavvikelser har också varit tämligen<br>konstanta under perioden 1994-97.</p>
<p>Den största icke saldopåverkande skatteavvikel-<br>sen utgörs av det särskilda grundavdraget för pen-<br>sionärer. Pensionsutbetalningama måste öka med<br>drygt 16 miljarder kronor om det särskilda grundav-<br>draget slopas och om pensionärernas disponibla in-<br>komster inte skall påverkas av åtgärden. Om barn-<br>bidrag och studiebidrag beläggs med inkomstskatt<br>måste utbetalningarna av dessa transfereringar höjas<br>med 11 respektive 7 miljarder kronor, under förut-<br>sättning att hushållens disponibla inkomster skall<br>lämnas opåverkade. Dagpenning från arbetslöshets-<br>försäkringen är pensionsgrundande och är belagd<br>med inkomstskatt. Någon tilläggspensionsavgift be-<br>talas dock inte på utbetalda belopp. En sådan av-<br>giftsbeläggning skulle höja utgifterna för arbetslös-<br>hetsförsäkringen med drygt 5 miljarder kronor.<br>Andra stora icke saldopåverkande skatteavvikelser<br>utgörs av skattebefrielsen för socialbidrag och bo-<br>stadsbidrag och av frånvaron av tilläggspensionsav-<br>gift på sjuk- och föräldrapenning.</p>
<h3>4 Beskrivning av de enskilda</h3>
<h3>skatteavvikelserna</h3>
<h4>4.1 Inkomst av tjänst</h4>
<p>1. Stipendier är skattefria enligt kommunalskat-<br>telagen när de är avsedda för mottagarens ut-<br>bildning m.m. och inte utgör ersättning för ar-<br>bete. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>2. Hittelön samt ersättning till den som i särskilt<br>fall räddat person eller egendom i fara eller bi-<br>dragit till avslöjande eller gripande av person<br>som begått brott är i princip ersättning för pres-<br>tation. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>3. Ersättningar för blod. Enligt samma princip<br>som för hittelön är ersättning till den som läm-<br>nat organ, blod eller modersmjölk skattefri.<br>Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och sär-<br>skild löneskatt.</p>
<p>4. Intäkter av försäljning av vilt växande bär. För-<br>säljning av vilt växande bär och svamp samt<br>kottar är skattefri upp till en ersättning på 5<br>000 kr. Eftersom inkomsten utgör ersättning<br>för arbete avser skatteavvikelsen inkomstskatt<br>och särskild löneskatt.</p>
<p>5. Kostnadsersättning i form av utlandstillägg.<br>Nämnda ersättningar och därmed likställda<br>förmåner såsom fri bostad och bostadskost-<br>nadsersättning är ej skattepliktiga för utanför<br>Sverige stationerad personal vid utrikesförvalt-<br>ningen eller i svensk biståndsverksamhet. Skat-<br>teavvikelsen avser inkomstskatt och särskild lö-<br>neskatt för den del av ersättningen som översti-<br>ger merkostnaden.</p>
<p>6. Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI.<br>Ersättningar avseende ökade levnad-<br>somkostnader och skolavgifter för barn samt fri<br>bostad är ej skattepliktig när ersättningen anvi-<br>sats av styrelsen för SIPRI till vissa utländska<br>forskare. Skattefriheten har motiverats med<br>svårigheter att rekrytera forskare. Skatteavvi-<br>kelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt<br>för den del av ersättningen som överstiger mer-<br>kostnaden.</p>
<p>7. Kostnadsersättning till utländska forskare. En-<br>ligt lagen om beskattning av utländska forskare<br>vid tillfälligt arbete i Sverige stadgas skattefrihet<br>för vissa kostnadsersättningar. Särskilt beslut<br>fordras av forskarskattenämnd. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt och särskild lö-<br>neskatt för den del av ersättningen som översti-<br>ger merkostnaden.</p>
<p>8. Utlandstraktamenten. Ersättningen är ej skat-<br>tepliktig om den ej överstiger vissa fastställda<br>belopp. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt<br>och särskild löneskatt för den del av ersättning-<br>en som överstiger faktiska merkostnader för<br>utlandsvistelsen. Under hösten 1993 fattade<br>riksdagen beslut om ändrade regler för utlands-<br>traktamenten, varvid ersättningen i princip<br>motsvarar den merkostnad som uppkommer.<br>Utlandstraktamenten utgör således inte längre<br>någon skatteawikelse.</p>
<p>9. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utom-<br>lands. Den s k ettårsregeln medger skattefrihet i<br>Sverige, även om ingen beskattning skett ut-<br>omlands. Om anställningen varat minst ett år i<br>samma land och i allmänhet avsett anställning<br>hos annan än svenska staten eller svensk kom-<br>mun medges befrielse från skatt även om ingen</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt och särskild lö-<br>neskatt.</p>
<p>10. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska<br>fartyg. Skattefrihet föreligger för anställning<br>ombord på utländskt fartyg om anställningen<br>och vistelsen utomlands varat minst sex måna-<br>der och avsett anställning hos arbetsgivare som<br>är svensk juridisk person eller fysisk person bo-<br>satt i Sverige. Skatteavvikelsen avser inkomst-<br>skatt och särskild löneskatt.</p>
<p>11. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pen-<br>sion. Enligt kommunalskattelagen skall arbets-<br>givarens kostnader inte tas upp till beskattning<br>hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryg-<br>gande av pension genom avsättning eller pen-<br>sionsförsäkring inom vissa ramar. Eftersom av-<br>sättningen utgör ersättning för utfört arbete -<br>ligger ersättningen till grund för särskild lö-<br>neskatt. Skatteavvikelsen vad gäller inkomst-<br>skatten beror på skillnaden i marginalskatter<br>vid avsättning och utbetalning av pensionen.</p>
<p>12. Ersättningar p g a politisk förföljelse o dyl. Er-<br>sättningar som kommer från utlandet och som<br>avser ersättning p g a politisk förföljelse och<br>liknande har undantagits från beskattning.<br>Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>13. Ersättning till neurosedynskadade. Ersättningen<br>är ej skattepliktig. Skatteavvikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>14. Kontantunderstöd utgivna av arbetslöshets-<br>nämnd. Kontantunderstöd som utges av ar-<br>betslöshetsnämnd med bidrag från statsmedel<br>är skattefritt.</p>
<p>15. Eöretagssjukvård. Arbetsgivarens kostnader för<br>personalens sjukvård (i detta sammanhang lika<br>med ersättning för patientavgifter och recept-<br>kostnader) är till vissa delar avdragsgilla. Er-<br>sättningen till den anställde var skattefri t.o.m.<br>1995. Skatteavvikelsen avsåg inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>16. Personalrabatter m.m. Personalrabatter beskat-<br>tas inte. Fria resor för anställda inom flyg eller<br>järnväg schablonbeskattas istället för att be-<br>skattas som andra förmåner. ”Frequent flyer”<br>rabatter är numera ej undantagna från skatte-<br>plikt.</p>
<p>17. Anställningsintervju. Förmån av fri resa till eller<br>från anställningsintervju eller kostnadsersätt-<br>ning för sådan resa är ej skattepliktig.</p>
<p>18. EU-parlamentariker. EU-parlamentarikernas</p>
<p>rese- och kostnadsersättning från EU-<br>parlamentet är ej skattepliktig.</p>
<p>19. Utbildning vid personalavveckling. Förmån av<br>fri utbildning vid personalavveckling m.m. är ej<br>skattepliktig.</p>
<p>20. Löneunderlag aktiva delägare i fåmansaktie-<br>bolag. Genom reglerna i 3 §12 mom SIL för<br>beskattning av aktiva delägare i fåmansaktie-<br>bolag och närstående till dessa, beskattas av-<br>kastning på arbetskraft i inkomstslaget kapital.<br>Avkastning på arbete är lön, som bör beskattas<br>i inkomstslaget tjänst. Avvikelsen består i skill-<br>naden mellan tjänste- och kapitalinkomstbe-<br>skattningen.</p>
<h4>4.2 Kostnader i tjänst och allmänna<br>avdrag</h4>
<p>21. Underskott i litterär verksamhet. Underskott i<br>en förvärvskälla får normalt inte kvittas mot<br>överskott i en annan. Underskott i förvärvskälla<br>som avser aktiv näringsverksamhet avseende lit-<br>terär, konstnärlig eller liknande verksamhet får<br>kvittas mot inkomst av tjänst till den del un-<br>derskottet avser samma år. Detta är en avvikel-<br>se i inkomstskatten. Eftersom underskottet i<br>annat fall kan sparas för att kvittas mot framti-<br>da intäkter av litterär verksamhet är skatteav-<br>vikelsen även en skattekredit inom näringsverk-<br>samhet.</p>
<p>22. Dubbel bosättning. Avdrag för dubbel bosätt-<br>ning medges i vissa fall skattskyldig om dubbel<br>bosättning är skälig p g a makes eller sambos<br>förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa fast<br>bostad på verksamhetsorten eller annan sär-<br>skild omständighet. Avdraget motiveras med<br>att det främjar rörligheten på arbetsmarknaden.<br>Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>23. Avdrag för resor till ocb från arbetet. Kostnader<br>som överstiger 6 000 kr (4 000 kr t.o.m. 1994)<br>är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Kostna-<br>den är egentligen en privat levnadskostnad, var-<br>för avdraget utgör en skatteawikelse avseende<br>inkomstskatt.</p>
<p>24. Hemresor. Skattskyldig som har sitt arbete på<br>annan ort än sin hemort äger i vissa fall rätt till<br>avdrag för hemresor. Även detta avdrag moti-<br>veras med ökad rörlighet på arbetsmarknaden.<br>Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>25. Avdragsrätt för pensionspremier. Avdrag får<br>görs för erlagda pensionspremier. Avdragen är<br>begränsade beloppsmässigt och får i normal-<br>fallet ej överstiga ett halvt basbelopp eller 10<br>procent av inkomsten. Om marginalskatten vid<br>utbetalandet av pensionen är lägre än vid in-<br>betalningen av premien uppstår en avvikelse.<br>Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>26. Underskott av aktiv näringsverksamhet. Under-<br>skott av aktiv näringsverksamhet får kvittas<br>mot tjänsteinkomster under de fem första verk-<br>samhetsåren. Avdragsrätten är belagd med oli-<br>ka restriktioner för att förhindra handel med<br>avdragsrätt och att avdragsrätt för samma för-<br>värvskälla kan uppkomma för flera femårspe-<br>rioder. Kvittning medgavs inte för inkomståret<br>1995.</p>
<p>efter 1 januari 1991. Skatteavvikelsen avser in-<br>komstskatt och socialavgifter på de avdrag för<br>värdehöjande reparationer som gjorts före den-<br>na tidpunkt.</p>
<h4>4.3 Intäkter i näringsverksamhet</h4>
<p>27. Uttag av bränsle. Enligt huvudregeln (KL 22 §<br>4 st 1 p) är uttag ur näringsverksamhet skatte-<br>pliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är<br>dock undantaget från skatteplikt om fastighe-<br>ten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteavvi-<br>kelsen avser näringsverksamhet och särskild lö-<br>neskatt.</p>
<p>28. Avverkningsrätt till skog mot betalning som<br>skall erläggas under flera år. Enligt god redo-<br>visningssed uppkommer intäkten när bindande<br>avtal träffats. Enligt gällande lagstiftning (KL<br>24 § 5 st pl anv) tilllämpas dock i detta fall<br>kontantprincipen, vilket innebär att beskatt-<br>ningen uppskjuts, varför en räntefri kredit upp-<br>står i näringsverksamhet. Räntan på krediten<br>bör utgöra underlag för särskild löneskatt.</p>
<p>29. Näringsbidrag. Med näringsstöd avses stöd<br>som lämnas av stat eller kommun. Beroende på<br>hur stödet hanteras i näringsverksamheten blir<br>effekten olika. Om bidraget används för finan-<br>siering av en icke avdragsgill utgift är bidraget i<br>sin helhet att betrakta som en avvikelse. Om<br>bidraget däremot används för finansiering av en<br>tillgång som enligt allmänna regler får skrivas<br>av med årliga värdeminskningsavdrag är avvi-<br>kelsen enbart en skattekredit. Bidraget fungerar<br>i dessa fall såsom en direktavskrivning. Skatte-<br>avvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>30. Avgångsvederlag till jordbrukare. I vissa fall är<br>avgångsvederlag till jordbrukare inte skatteplik-<br>tigt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>31. Näringsfastighet och bostadsrätter i närings-<br>verksamhet. Vinster vid avyttring av näringsfas-<br>tigheter skall beskattas i kapital enligt reavin-<br>streglema, såvida fastigheterna inte är att anse<br>som omsättningstillgångar. Under innehavsti-<br>den har kostnaderna varit avdragsgilla i in-<br>komstslaget näringsverksamhet, vilket reduce-<br>rat underlaget för inkomstskatt och<br>socialavgifter. Vid beräkning av reavinst åter-<br>förs värdeminskningsavdrag och avdrag för<br>värdehöjande reparationer i den mån de gjorts</p>
<h4>4.4 Kostnader i näringsverksamhet</h4>
<p>32. Anläggning av ny skog. Utgifter för anläggning<br>av ny skog och dikning som främjar skogsbruk<br>får omedelbart kostnadsföras. Samma av-<br>dragsmöjligheter gäller även för bär- och frukt-<br>odlingar för inköp och plantering av träd och<br>buskar. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffek-<br>ten på den omedelbara avskrivningen. Räntan<br>på krediten bör beräknas utgöra underlag för<br>särskild löneskatt.</p>
<p>33. Skogsavdrag. Vid avyttring av skog får fysisk<br>person under innehavstiden avdrag med högst<br>50 procent av anskaffningsvärdet, medan av-<br>draget för juridiska personer är begränsat till 25<br>procent. Vid taxeringen för ett visst beskat-<br>tningsår medges avdrag med högst halva den<br>avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med<br>avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag<br>från beskattning. Å andra sidan saknas anled-<br>ning att medge avdrag när värdeökningen på<br>skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatte-<br>avvikelsen uppkommer genom den schablon<br>som är vald för beräkning av avdragets storlek<br>och avser inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>34. Substansminskning. Huvudregeln vad gäller<br>avdrag för substansminskningar är ingen skat-<br>teavvikelse. Enligt en alternativregel kan dock<br>avdraget uppgå till 75 procent av täktmarkens<br>allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades.<br>Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den<br>snabbare avskrivningen.</p>
<p>35. Avdrag för kostnader för resor till och från ar-<br>betet. Se under kostnader i tjänst.</p>
<p>36. Bidrag till regional utvecklingsfond. Avdrag får<br>göras för bidrag som lämnas till regional ut-<br>vecklingsfond. Skatteavvikelsen avser in-<br>komsskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>37. Lagernedskrivning och pågående arbeten. En-<br>ligt en alternativregel kan lager (gäller ej fas-<br>tigheter) tas upp till 97 procent av det samlade<br>anskaffningsvärdet. Olika bestämmelser finns<br>för pågående arbeten som utförs på löpande<br>räkning och arbeten som utförs till fast pris. För<br>arbeten på löpande räkning kan samma alter-<br>nativregel som ovan användas. Skatteavvikelsen<br>utgörs av ränteeffekten på den skattelättnad<br>som lagernedskrivningen medför. Eftersom rän-<br>tan på krediten inte är förmånsgrundande skall<br>den utgöra underlag för särskild löneskatt.</p>
<p>10</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>38. Kämkraftsanläggning. Företag som driver<br>kämkraftsanläggning får avdrag för belopp<br>som i räkenskaperna sätts av för framtida han-<br>tering av utbränt kärnbränsle. Detta förfarande<br>gäller även företag som mot förskottsbetalning<br>åtagit sig att svara för hantering av nämnda<br>slag. Skatteeffekten utgörs av ränteeffekten på<br>den skattelättnad som det omedelbara avdraget<br>medför.</p>
<p>39. Bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens ga-<br>rantifond. Medel som tillförs stiftelsen är av-<br>dragsgilla vid taxeringen liksom även medel<br>som mottages av stiftelsen är skattepliktiga.<br>Stiftelsen är ej skattepliktig för kapitalin-<br>komster. Skattefriheten är slopad från och med<br>inkomståret 1994. Belopp som tillförts Stiftel-<br>sen Petroleumindustrins beredskapsfond: Medel<br>som tillförs stiftelsen är avdragsgilla vid taxe-<br>ringen liksom även medel som mottages av stif-<br>telsen är skattepliktiga. Stiftelsen är ej skatte-<br>pliktig varken för kapitalinkomster eller övriga<br>inkomster. Skattefriheten är slopad från och<br>med inkomståret 1994.</p>
<p>40. Avgifter till VPC. Enligt lag är avgifter som ak-<br>tiebolag erlägger till VPC att betrakta som av-<br>dragsgill kostnad. Avgiften är i skattehänse-<br>ende, trots att registerföring vid VPC inte är fri-<br>villig för aktiebolagen, att betrakta som med-<br>lemsavgift. Medlemsavgifter är enligt KL inte<br>avdragsgilla. Skatteavvikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>41. Matching credit klausuler i olika dubbelbe-<br>skattningsavtal. I vissa fall kan en skattskyldig<br>få avräkning för den skatt som skulle ha utgått<br>i det andra avtalslandet även om sådan skatt in-<br>te har erlagts. Skatteavvikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>42. Koncembidragsdispens. Regeringen kan i vissa<br>fall medge avdrag för lämnade bidrag trots att<br>reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Det-<br>ta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet,<br>dels att den verksamhet som bedrivs av berörda<br>företag skall vara av samhällsekonomiskt in-<br>tresse. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>43. Skadeförsäkrings/'öretag. I vissa fall har skade-<br>försäkringsföretag möjlighet att göra extra av-<br>sättningar till säkerhetsreserven. Skatteav-<br>vikelsen utgörs av ränteeffekten på skillnaden i<br>skatt som det extra avdraget medför.</p>
<p>44. Rabatter och liknande från ekonomiska före-<br>ningar. Ekonomiska föreningar får göra avdrag<br>för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa in-<br>te är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteavvi-<br>kelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>45. Hypotekskassor och andra liknande in-<br>stitutioner. Avdrag får göras för det belopp som</p>
<p>avsatts till reservfond, i den mån avsättningen<br>är nödvändig för att bygga upp fonden till ett<br>belopp som motsvarar 2 procent av inrättning-<br>ens skulder. Skatteavvikelsen, som har upphört<br>från 1995, utgörs av en ränteeffekt.</p>
<p>46. Skogskonto. Skogskontolagen ger möjlighet till<br>uppskov av beskattning av de intäkter som är<br>hänförliga till skogsbruk. De medel som sätts in<br>på skogskonto utgör underlag för avdrag vid<br>taxeringen. Avsättningen begränsas i tid till 10<br>år på skogskonto och 20 år på skogsskadekon-<br>to. Avkastningen på skogskonto beskattas med<br>15 procent. Skatteavvikelsen avser räntan på<br>skattekrediten. Räntan på krediten bör utgöra<br>underlag för särskild löneskatt.</p>
<p>47. Avsättning till personalstiftelse. Arbetsgivare får<br>rätt att göra avdrag för medel som avsatts till<br>personalstiftelse för tryggande av pensionsut-<br>fästelse. Visst undantag finns för fåmansföretag<br>med mindre än 30 årsarbetskrafter. Stiftelsen är<br>mer förmånligt beskattad än näringsidkaren.<br>Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>48. Skatteutjämningsreserv (surv). Surv var en re-<br>serveringsmöjlighet i näringsverksamhet. Av-<br>sättning till skatteutjämningsreserv fick göras<br>för sista gången vid 1994 års taxering. Skatte-<br>avvikelsen avser ränteeffekten på skattekredi-<br>ten.</p>
<p>49. Återföring av skatteutjämningsreserv. Avsätt-<br>ning till skatteutjämningsreserv upphörde 1993<br>(1994 års taxering). 9/10 av beloppet skall<br>återföras till beskattning i princip i lika delar<br>under en period om sju år, varför skatteavvi-<br>kelsen kvarstår. En definitiv skattelättnad avse-<br>ende skatten på 10 procent av den totala av-<br>sättningen uppkommer därvid. I redovisningen<br>har antagits att denna lättnad uppkommer år<br>1994.</p>
<p>50. Annellavdrag. För att i viss mån öka incitamen-<br>ten för företagen att finansiera sina investering-<br>ar med nyemitterat kapital medgavs företagen<br>t.o.m. inkomståret 1993 avdrag för gjorda ut-<br>delningar. Avdraget var begränsat till under<br>året utdelade medel, dock högst 10 procent av<br>vad som inbetalts på aktien ifråga. Det totala<br>beloppet fick heller aldrig överstiga det belopp<br>som inbetalts för aktien.</p>
<p>51. Överavskrivningar. Den bokföringsmässiga av-<br>skrivningstiden bestäms av tillgångens livstid i<br>bolaget, medan den skattemässiga avskrivnings-<br>tiden bestäms enligt lag. Detta innebär att bok-<br>föringsmässiga och skattemässiga avskrivningar<br>endast undantagsvis överensstämmer. Skattere-<br>geln medger att en tillgång skrivs av snabbare<br>än vad som är ekonomiskt motiverat. Skatteav-<br>vikelsen avser ränteeffekten på skattekrediten.</p>
<p>11</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>Eftersom denna inte är förmånsgrundande skall<br>den ligga till grund för beräkning av särskild<br>löneskatt.</p>
<p>52. Periodiseringsfonder. Periodiseringsfond är en<br>vinstanknuten reserveringsmöjlighet där nä-<br>ringsidkaren/bolaget kan reservera medel under<br>högst fem år. Reserveringsmöjligheten innebär<br>en skattekredit på det reserverade beloppet.</p>
<p>53. Direktavskrivningar. För kostnader som är<br>nedlagda i näringsfastigheter mellan 1 novem-<br>ber 1994 och 31 maj 1996 erhålls ett direktav-<br>drag med 50 procent. Avdrag skall i första<br>hand ske mot återföring av periodiseringsfond<br>och survavsättning.</p>
<p>54. Upphovsmannakonto. Se skogskonto.</p>
<p>55. Generationsskifte vid räntefördelning. Förvär-<br>vas en näringsfastighet genom arv, testamente,<br>bodelning med anledning av makes död eller<br>äktenskapsskillnad eller genom gåva kan för-<br>värvaren undvika negativ räntefördelning till<br>den del det negativa fördelningsunderlaget är<br>hänförligt till förvävet.</p>
<p>56. EU-bidrag. Se näringsbidrag.</p>
<h4>4.5 Intäkter av kapital</h4>
<p>57. Avkastning småhus. Avkastning från eget hem<br>behöver ej tas upp till beskattning. Däremot ut-<br>går fastighetsskatt med 1,7 procent av taxe-<br>ringsvärdet. Skatteavvikelsen utgörs av skillna-<br>den mellan skatten (30 procent) på räntan på<br>fastighetens marknadsvärde och fastighetsskat-<br>ten.</p>
<p>58. Avkastning bostadsrätt. Bostadsrättsföreningen<br>skall årligen ta upp en intäkt om 3 procent av<br>fastighetens taxeringsvärde. Eftersom summan<br>av marknadsvärdet för lägenheterna överstiger<br>fastighetens marknadsvärde uppstår en skatte-<br>awikelse när medlemmarna inte betalar någon<br>kompletterande skatt. Värdet av skatteavvikel-<br>sen uppgår till skillnaden i skatt på intäkten av<br>lägenheten och den intäkt som tas upp av före-<br>ningen plus fastighetsskatten.</p>
<p>59. Reavinst. Beskattning av värdeökning på aktier<br>som orsakas av kvarhållen vinst i bolaget sker<br>först vid realisationstillfället. Räntan på denna<br>skattekredit är en skatteawikelse. Under 1994<br>uppgick skatten på reavinster vid försäljning av<br>aktier till 12,5 procent medan skattesatsen för<br>övriga kapitalinkomster var 30 procent. Skatte-<br>avvikelsen avser dels näringsverksamhet, dels<br>kapitalskatt.</p>
<p>60. Utdelning på aktier. Under 1994 var utdel-<br>ningsinkomster undantagna från skatteplikt.</p>
<p>Från och med inkomståret 1997 uppkommer<br>en ny avvikelse genom lättnadsreglerna för del-<br>ägare i onoterade bolag. En avkastning om 65<br>procent av statslåneräntan på ett speciellt defi-<br>nierat underlag undantas från beskattning i in-<br>komstslaget kapital. Skatteavvikelsen avser ka-<br>pitalskatt.</p>
<p>61. Uppskov med reavinst vid försäljning av små-<br>hus och bostadsrätt. Från och med 8 september<br>1993 kan den reavinst som uppstår vid försälj-<br>ning under vissa omständigheter skjutas upp.<br>Skatteavvikelsen motsvarar en räntefri kredit.</p>
<p>62. Uttag av aktier. Uttag av aktier i ett annat ak-<br>tiebolag kan under vissa omständigheter vara<br>skattefri, trots att en utdelning av detta slag en-<br>ligt huvudregeln således är att anse som skatte-<br>pliktig. Reglerna var inte tillämpliga under<br>1994.</p>
<p>63. Allemansfond. Reavinster på allemansfonder<br>beskattas till 20 procent medan reavinster på<br>andra fondandelar beskattas till 30 procent.<br>Skatteavvikelsen upphör från och med beskatt-<br>ningsåret 1997. Skatteavvikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>64. Avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkast-<br>ningen på medel reserverade för pensionsän-<br>damål beskattas lägre än annan avkastning på<br>kapital. Avvikelsen uppkommer dels i närings-<br>verksamhet, genom bolagens egna reserveringar<br>och fonderingar i försäkringsbolag, dels i kapi-<br>tal genom det individuella pensionssparandet.<br>Skattesatsen är satt till 15 procent på en scha-<br>blonberäknad avkastning.</p>
<p>65. Avkastningsskatt K-försäkringar. Avkastnings-<br>skatten på K-försäkringskapitalet är justerat för<br>den fördröjning i avskattning av kvarhållen<br>vinst som uppkommer vid direktägande. En<br>räntefri skattekredit uppkommer genom detta.</p>
<h4>4.6 Kostnader i kapital</h4>
<p>66. Riskkapitalavdrag. Fysiska personer som inves-<br>terar i onoterat bolag får i inkomst av kapital<br>dra av 10000-100000 kronor vid köp av nye-<br>mitterade aktier (upphör 1996).</p>
<p>67. Konsumtionskrediter. Enligt gällande regelsys-<br>tem är samtliga ränteutgifter avdragsgilla. En-<br>ligt normen är endast ränteutgifter för lån till<br>investeringar och boende avdragsgilla, vilket<br>innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion<br>är en skatteawikelse. Skatteawikelsen avser<br>kapitalskatt.</p>
<p>68. Reaförluster vid avyttring av marknads-<br>noterade aktier och andra finansiella instru-</p>
<p>12</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>ment. Förluster vid avyttring av marknadsnote-<br>rade aktier m.m. får dras av från reavinst på<br>marknadsnoterad sådan tillgång utan den be-<br>gränsning som i andra fall gäller avdrag för rea-<br>förluster. Avdragsbegränsningen för fysiska<br>personer är 70 procent av den faktiska reaför-<br>lusten. Skatteavvikelsen avser skatt på kapital-<br>inkomst.</p>
<p>69. Marknadsnoterade fordringar. Reavinst och<br>reaförlust behandlas i skattehänseende som rän-<br>teintäkt respektive ränteutgift. Detta innebär att<br>de är kvittningsbara mot varandra till<br>100 procent. Dessa regler tillämpas inte på ej<br>marknadsnoterade fordringar. Skatteavvikelsen<br>avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>är frikallade från skattskyldighet för vissa typer<br>av inkomster från sådan fastighet. Undantaget<br>gäller bl.a. nationalparker, utbildnings- och<br>vårdanstalter.</p>
<h4>4.7 Skattereduktioner</h4>
<p>70. ROT-reduktioner. Under 1993 och 1994 med-<br>gavs en skattereduktion om 30 procent på lö-<br>neandelen av reparations- och förbättrings-<br>kostnader på fastigheter. Skatteavvikelsen av-<br>såg skatt på kapitalinkomst och näringsverk-<br>samhet. Under 1995 medgavs ingen skattere-<br>duktion, men från och med den 15 april 1996<br>och fram till 31 december 1997 har ROT-<br>avdraget återinförts och utvidgats till att gälla<br>även för bostadsrättsinnehavare.</p>
<h4>4.8 Skattskyldighet</h4>
<p>71. Akademier. Akademier, allmänna under-<br>visningsverk, studentnationer och sam-<br>arbetsorgan för studentnationer är befriade från<br>skatteplikt för all inkomst utom inkomst av fas-<br>tighet.</p>
<p>72. Företagareföreningar. All inkomst utom in-<br>komst av fastighet är skattefri för företagare-<br>förening som erhåller statsbidrag, regional ut-<br>vecklingsfond och regleringsförening på<br>jordbrukets och fiskets områden.</p>
<p>73. Erkända arbetslöshetskassor m.m. All inkomst<br>utom inkomst av fastighet är skattefri för er-<br>kända arbetslöshetskassor, personalstiftelser<br>med verksamhet att lämna understöd vid ar-<br>betslöshet, allmänna försäkringskassor m fl.</p>
<p>74. Ideella föreningar. Enbart skatteplikt för in-<br>komst av fastighet och vissa rörelseinkomster.</p>
<p>75. Kyrkor, allmännyttiga stiftelser m.fl. Enbart<br>skatteplikt för inkomst av fastighet eller rörelse.</p>
<p>76. Ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2-4 fas-<br>tighetstaxeringslagen. Ägare av sådan fastighet</p>
<h4>4.9 Arbetsgivaravgifter</h4>
<p>77. Lag om nedsättning av socialavgifter. Vissa ar-<br>betsgivare med fast driftställe i stödområde 1<br>och i den norra delen av stödområde 2 erhåller<br>under ett antal år en nedsättning av arbets-<br>givaravgifterna. Nedsättningen gäller inte stat<br>och kommun. Nedsättningen är 8 procentenhe-<br>ter fr.o.m. 1/1 1997 och omfattar både arbets-<br>givare och egenföretagare.</p>
<p>78. Lag om tillfällig avvikelse från lagen om soci-<br>alavgifter. För att främja utbildning fick ar-<br>betsgivare som lät anställd deltaga i utbildning<br>på arbetstid göra avdrag med 500 kr per ar-<br>betsdag (400 kr fr.o.m. 1/7 1996) från det be-<br>lopp som skall betalas i arbetsgivaravgifter.<br>Avdrag fick även göras med 75 kr/tim (35 kr ef-<br>ter 1/7 1996) för anställda som deltar i fort-<br>bildning. Totalkostnaden per person är begrän-<br>sad till 40 000 (20000) kronor. Stödet är även<br>förknippat med diverse villkor. Skatteavvikel-<br>sen har upphört fr.o.m. 1997.</p>
<p>79. Generellt anställningsstöd (GAS) och riktat an-<br>ställningsstöd (RAS) . För nyanställningar efter<br>den 30 september 1993 medgavs avdrag för ar-<br>betsgivaravgifter med 15 procent av de nyan-<br>ställdas lönesummor. Anställningen skulle avse<br>minst sex månader och minst 17 timmar per<br>vecka. GAS upphörde 31/12 1994. Under 1995<br>medgavs ett riktat anställningsstöd (RAS) för<br>nyanställningar som gjordes mellan mars och<br>juni 1995. För dessa nyanställningar erhålls<br>hela arbetsgivaravgiften, dock max 6 000 kr<br>per månad, i reduktion under högst tolv måna-<br>der. Stödet gällde enbart arbetsgivare med färre<br>än 500 anställda.</p>
<p>80. Nedsättning med viss inriktining på mindre fö-<br>retag. Vi beräkning av arbetsgivaravgifter får en<br>arbetsgivare göra ett avdrag på 5 procent av lö-<br>nesumman. Den maximala lönesumma som<br>medger nedsättning uppgår till 600000 kronor.</p>
<h4>4.10 Särskild löneskatt</h4>
<p>81. Utländska artister. Vid uppdrag i Sverige beta-<br>lar utländska artister en speciell artistskatt.<br>Däremot behöver ej sociala avgifter eller sär-<br>skild löneskatt erläggas. Eftersom inkomsten in-</p>
<p>13</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>te är förmånsgrundande avser skatteavvikelsen<br>särskild löneskatt.</p>
<p>82. Ersättning skiljemannauppdrag. Ersättningen<br>ingår inte i underlaget för socialavgifter om par-<br>terna är av utländsk nationalitet. Skatteavvi-<br>kelsen avser särskild löneskatt.</p>
<p>83. Ersättning till idrottsutövare. Ersättningar som<br>inte överstiger ett halvt basbelopp är undanta-<br>get från socialavgifter. Eftersom ersättningen in-<br>te är förmånsgrundande utgörs avvikelsen av<br>särskild löneskatt.</p>
<p>84. Bidrag från Sveriges författarfond och konst-<br>närsnämnden. Ersättningen finansieras med<br>statliga medel och är pensionsgrundande. Efter-<br>som ersättningen är pensionsgrundande bör den<br>betraktas som ersättning för utfört arbete. Av-<br>vikelsen utgörs av särskild löneskatt och den<br>delen av ATP-avgiften som grundar förmån.</p>
<p>85. Bidrag till vinstandelsstiftelser. Vinstandels-<br>stiftelser belastas tidigare inte med arbetsgivar-<br>avgifter vid avsättningen till stiftelsen eller vid<br>uttaget. Eftersom ersättningen inte är förmåns-<br>grundande bör särskild löneskatt utgå. Skatte-<br>avvikelsen upphör fr.o.m. 1997.</p>
<h4>4.11 Mervärdesskatten</h4>
<p>Undantag från skatteplikt</p>
<p>86. Omsättning av nybyggda fastigheter. Skatteav-<br>vikelsen gäller försäljning av tomtmark till<br>icke-skattskyldiga och den obeskattade<br>vinstmarginalen på byggnader som byggts i<br>egen regi med uttagsbeskattning och som sålts<br>vidare till en icke skattskyldig person.</p>
<p>87. Viss verksamhet för produktion och utsändning<br>av radio- och televisionsprogram. Innebär bl.a.<br>att TV-avgiften inte belastas med mervärdes-<br>skatt.</p>
<p>88. Allmänna nyhetstidningar. Allmänna nyhets-<br>tidningar var kvalificerat undantagna från mer-<br>värdesskatt t.o.m. 1995.</p>
<p>89. Periodiska medlemsblad och periodiska perso-<br>naltidningar. Undantaget gäller även införande<br>av annonser, tryckning m.m.</p>
<p>90. Annan periodisk publikation. Avser publikatio-<br>ner med huvudsakligt syfte att verka för reli-<br>giöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövår-<br>dande m.fl. ändamål.</p>
<p>91. Internationell personbefordran. Som export<br>räknas transport till eller från utlandet. Detta<br>innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i<br>utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt.<br>Skattebefrielsen gäller både luft-, vatten- och</p>
<p>landtransporter. Beloppen i tabellen avser inri-<br>kes del av utrikes buss- och tågtransporter.</p>
<p>92. Immateriella rättigheter. Undantaget gäller<br>upplåtelse och överlåtelse av rättigheter enligt<br>upphovsrättslagen. Skatteavvikelsen upphör<br>fr.o.m. 1997.</p>
<p>93. Försäljning av alster av bildkonst som ägs av<br>upphovsmannen eller dennes dödsbo. Skatte-<br>satsen är 12 procent om försäljningssumman<br>överstiger 300 000 kronor per år. Vid omsätt-<br>ning av annan utgår full beskattning.</p>
<p>94. Biografföreställningar. Biografföreställningen<br>var tidigare befriad från mervärdesskatt.<br>Fr.o.m. 1 juli 1996 beskattas bio med en skatte-<br>sats om 6 procent.</p>
<p>95. Konserter och cirkusföreställningar m..m.. Tea-<br>ter-, opera- och balettföreställningar och andra<br>entréavgiftsbelagda evenemang var undantagna<br>från skatteplikt t.o.m. 1996.</p>
<p>96. Läkemedel. Läkemedel som utlämnas enligt re-<br>cept eller säljs till sjukhus är kvalificerat undan-<br>taget från mervärdesskatt. Däremot utgår mer-<br>värdesskatt vid försäljning av icke receptbe-<br>lagda läkemedel.</p>
<p>97. Lotterier. Skattetekniska nackdelar med skatte-<br>plikt. All beskattning sker i form av punktskatt.</p>
<p>98. Postbefordran. Brevbefordran var fram till och<br>med 28 februari 1994 undantagen från mer-<br>värdesskatt. Under perioden 1 mars t.o.m. 31<br>december utgick reducerad mervärdesskatt om<br>12 procent. Från och med 1995 utgår full mer-<br>värdesskatt, varför avvikelsen numera är slo-<br>pad.</p>
<p>99. Idrottsevenemang. Idrottsevenemang som an-<br>ordnas av en ideell förening är undantagen från<br>skatteplikt.</p>
<p>100. Kommersiell utbildning. Utbildning var undan-<br>tagen från mervärdesskatt t.o.m. 1996.</p>
<p>Skattesats</p>
<p>101. Livsmedel. För livsmedel är skattesatsen nume-<br>ra nedsatt till 12 procent. Före 1/1 1996 upp-<br>gick skattesatsen till 21 procent. Som livsmedel<br>räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker,<br>vin och starköl samt tobaksvaror.</p>
<p>102. Serveringstjänster. Serveringstjänster beskatta-<br>des med en reducerad skattesats t.o.m. 1995.</p>
<p>103-105. Rumsuthyrning, personbefordran samt<br>transport i skidliftar. Skattesatsen är numera<br>nedsatt till 12 procent.</p>
<p>106. Postbefordran. Under perioden 1 mars t.o.m.<br>31 december 1994 utgick reducerad mervärdes-<br>skatt om 12 procent.</p>
<p>14</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>107. Allmän nyhetstidning. Från den 1 januari 1996<br>utgår mervärdesskatt med en skattesats om 6<br>procent. Tidigare var nyhetstidningar undan-<br>tagna från skatteplikt.</p>
<p>108. Biografföreställningar. Fr.o.m. 1 juli 1996 be-<br>skattas bio med en skattesats om 6 procent.</p>
<p>109. Entréavgiftsbelagda evenemang. Dessa beskat-<br>tas med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1<br>1997.</p>
<p>110. Kommersiell idrott. Kommersiell idrott beskat-<br>tas med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1<br>1997.</p>
<p>111. Upphovrätter. Upphovsrätter beskattas med 6<br>procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1 1997.</p>
<p>Undantag från skattskyldighet</p>
<p>112. Ideella föreningar. Omsättning av vara eller<br>tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som<br>yrkesmässig verksamhet om föreningen är be-<br>friad från inkomstskatt enligt lagen om statlig<br>inkomstskatt för omsättningen ifråga.</p>
<p>Redovisningsperiod</p>
<p>113. Tidpunkten för redovisningsskyldighetens in-<br>träde i byggnads- och annan entreprenadverk-<br>samhet. Redovisningsskyldigheten inträder två<br>månader efter det att fastigheten tagits i bruk.<br>Skatteavvikelsen avser räntan på skattekrediten.</p>
<p>Avdrag för ingående skatt</p>
<p>114. Ingående skatt på jordbruksarrende. Avdrags-<br>rätten omfattar hela den ingående skatten på<br>jordbruksarrende, även om i arrendet ingår<br>värdet av bostad.</p>
<h4>4.12 Skatteförmåner inom<br>punktskatteområdet</h4>
<p>Energiskatt</p>
<p>115. Skatt på dieselbränsle i motorfordon. Skattesat-<br>sen för diesel i olika miljöklasser jämförs med<br>skattesatsen för bensin i miljöklass 2, vilken ut-<br>gör normen på hela transportområdet. Under<br>1997 är den genomsnittliga skattesatsen för<br>bensin i den främsta miljöklassen 40 öre/kWh<br>medan diesel beskattas med 16 öre/kWh i mil-<br>jöklass 1, 18 öre/kWh i miljöklass 2 och 21<br>Öre/kWh i miljöklass 3.</p>
<p>116. Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift.<br>Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och<br>tunnelbana. Skatteavvikelsen uppgår till 40<br>öre/kWh.</p>
<p>117. Skattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart.<br>Avvikelsen uppgår till 40 öre/kWh.</p>
<p>118. Elförbrukning i vissa kommuner. Normen för<br>skatt på elektrisk kraft utgörs av den skattesats<br>som merparten av de svenska hushållen betalar.<br>Den uppgår till 12,6 öre/kWh i genomsnitt un-<br>der 1997. I Norrbottens, Västebottens och<br>Jämtlands län samt Sollefteå, Ånge, Örn-<br>sköldsviks, Amlung, Mora, Orsa, Älvdalen,<br>Ljusdals och Torsby kommuner är dock skatte-<br>satsen nedsatt till 7 öre/kWh. Avvikelsen i skat-<br>tesatser utgörs av skillnaden mellan 12,6 öre<br>och 7,0 öre/kWh.</p>
<p>119. El för gas- värme-, vatten och elförsörjning.<br>Skattesatsen för dessa förbrukare uppgår till</p>
<p>10,3 öre/kWh i de kommuner som inte har<br>ovannämnda nedsättning till 7,0 öre/kWh.<br>Skatteavvikelsen uppgår till 2,3 öre/kWh och<br>har störst betydelse för produktion av fjärrvär-<br>me.</p>
<p>120. Differentierat skatteuttag på fossila bränslen.<br>Skatteavvikelserna beräknas som skillnaden<br>mellan skattesatserna på de olika energislagen<br>och normalskattesatsen på elektrisk kraft. Un-<br>der 1997 uppgår skatteavvikelserna för gasol<br>till 11,5 öre/kWh, för naturgas 10,5 öre/kWh,<br>för kol 8,6 öre/kWh, för tung eldningsolja 6,1<br>öre/kWh samt för villaolja 5,5 öre/kWh. Två<br>tredjedelar av avvikelsen tillfaller hushållen me-<br>dan resterande del tillfaller företagssektorn.</p>
<p>121. Skattebefrielse för biobränslen. Ingen skatt ut-<br>går på biobränslen, vilket innebär en avvikelse<br>på 12,6 Öre/kWh 1997.</p>
<p>122. Bidrag till värmeverk. För värme som levereras<br>till industrin erhåller producenten ett bidrag om<br>9 öre/kWh.</p>
<p>123. Kraftvärmeanläggningar. För bränsle som för-<br>brukas vid samtidig produktion av värme och<br>skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmean-<br>läggning medges avdrag med halva energi-<br>skatten.</p>
<p>124. Produktion av elkraft. De fossila bränslen som<br>används som insatsvaror vid produktion av el-<br>kraft är skattebefriade. Man undviker därmed<br>en dubbelbeskattning eftersom elkraften beskat-<br>tas i konsumtionsledet.</p>
<p>125. Bränsleförbrukning inom industrin. Industrisek-<br>torn är skattebefriade för ali användning av<br>fossila bränslen. Normen utgörs av full skatte-<br>sats på dessa bränslen.</p>
<p>126. Bränsleförbrukning inom växthusnäringen.<br>Från och med 1996 är växthusnäringen skatte-<br>befriade för all användning av fossila bränslen.<br>Före 1996 debiterades 15 procent av energi-</p>
<p>15</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>skattesatserna. Normen utgörs av full skattesats<br>på dessa bränslen.</p>
<p>127. Elförbrukning inom industrin. Industrisektorn<br>är skattebefriad för all användning av elektrisk<br>kraft. Normen utgörs av normalskattesatsen på<br>el.</p>
<p>128. Elförbrukning inom växthusnäringen. Växt-<br>husnäringen är skattebefriad för all användning<br>av elektrisk kraft. Normen utgörs av normal-<br>skattesatsen på el.</p>
<p>Koldioxidskatt</p>
<p>129. Metallurgiska processer. Avdrag medges för<br>koldioxidskatt för bränslen som används för<br>metallurgiska processer.</p>
<p>130. Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på<br>bränslen inom energiintensiv industri. Från och<br>med 1 juli 1997 får den energiintensiva sektorn<br>nedsättning med 24 procent av den koldioxids-<br>katt som överstiger 0,8 procent av det enskilda<br>företagets omsättning. Företag inom cement-,<br>kalk-, glas- stenindustri är dock skattebefriade<br>för koldioxidskatten över 1,2 procent av om-<br>sättningen.</p>
<p>131. Skattebefrielse för inrikes sjöfart. Skattebefrielse<br>föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt.</p>
<p>132. Produktion av elkraft. För bränsle som åtgår<br>vid produktion av elkraft utgår ingen koldiox-<br>idskatt. Enligt normen bör skatteuttaget utgöra<br>100 procent av de gällande skattesatserna.</p>
<p>133. Bränsleförbrukning inom industrin. Efter 1 juli<br>1997 debiteras industrisektorn 50 procent av<br>skattesatserna på fossila bränslen. Före 1 juli<br>1997 var skattesatsen nedsatt till 25 procent av<br>den normala nivån. Normen utgörs av full skat-<br>tesats på dessa bränslen.</p>
<p>134. Bränsleförbrukning inom växthusnäringen.<br>Från och med 1996 har växthusnäringen sam-<br>ma energi- och koldioxidskattesatser som in-<br>dustrisektorn. Före 1996 debiterades 15 pro-<br>cent av koldioxidskattesatserna. Normen utgörs<br>av full skattesats på dessa bränslen.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>135. Undantag från svavelskatt. Bränslen som an-<br>vänds för att producera cement, kalk och sten<br>är befriade från svavelskatt liksom bränslen i<br>sodapannor inom skogsindustrin. Svavelskatten<br>utgår med 30 kr per kg svavelinnehåll i andra<br>bränslen än ovanstående.</p>
<h4>4.13 Skattesanktioner</h4>
<p>Kostnader i kapital</p>
<p>136. Ränteutgifter. Enligt normen skall samtliga rän-<br>teutgifter vara avdragsgilla om lånet avser in-<br>vesteringar. Dock finns en begränsning i lag-<br>stiftningen vilket innebär att avdragseffekten är<br>21 procent i de fall nettoränteutgiften (kapital-<br>inkomster fråndragna) överstiger 100 000 kr.</p>
<p>137. Begränsning kapitalreduktion. I reglerna om<br>skattereduktion för underskott av kapital finns<br>en regel som begränsar reduktionen till summa<br>andra skatter. Skatterestitution medges inte.<br>Avvikelsen avser kapitalskatt.</p>
<p>138. Räntekostnader för bostadsrättsföreningar.<br>Avdragsrätten för räntor är begränsad till de in-<br>täkter föreningen har.</p>
<p>Punktskatter</p>
<p>139. Skatt på viss elektrisk kraft. Före 1 januari<br>1997 utgick en produktionsskatt på elkraft som<br>produceras i vattenkraftverk. Den var differen-<br>tierad beroende på vattenkraftverkets ålder. -<br>Skatten kan likställas med en extra in-<br>komstskatt som lagts på vissa företag och är<br>därför att betrakta som en skattesanktion. Ef-<br>tersom elkraften även beskattas i konsumtions-<br>ledet utgör denna skattesanktion en slags dub-<br>belbeskattning. Produktionsskatten på el som<br>produceras i vattenkraftverk har fr.o.m. den 1<br>januari 1997 ersatts av en fastighetsskatt av<br>samma storlek.</p>
<p>140. Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraft-<br>verk. För elkraft som produceras i kärnkraft-<br>verk utgår en särskild skatt om 2,2 öre/kWh<br>under 1997. Skatten kan likställas med en extra<br>inkomstskatt som lagts på vissa företag och är<br>därför att betrakta som en skattesanktion.<br>Dessutom utgör skatten en dubbelbeskattning<br>av el som har producerats vid kärnkraftsverk.</p>
<p>141. Försäljningsskatt på motorfordon. Efter 1 ok-<br>tober 1996 utgår en sanktion på ca 6000 kro-<br>nor för lastbilar och bussar med sämre miljöe-<br>genskaper. Försäljningsskatten på personbilar<br>avskaffades helt samma datum. Normen utgörs<br>av försäljningsskatten på de miljövänligaste<br>fordonen.</p>
<p>142. Fastighetsskatt på hyresfastigheter. Fastighets-<br>skatten är en objektskatt som enbart träffar fas-<br>tighetskapital. Enbart avkastningen i form av<br>intäkter skall beskattas. Fastighetsskatten för<br>småhus räknas dock av gentemot den schablon-<br>intäkt som egentligen borde utgå.</p>
<p>16</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<h4>4.14 Icke saldopåverkande avvikelser</h4>
<p>143. Flyttningsbidrag som utgår p.g.a att den an-<br>ställde flyttar till ny bostadsort och fått särskild<br>ersättning av arbetsgivaren eller det allmänna<br>är i allmänhet skattefri. Om ersättningen vä-<br>sentligt överstiger belopp som gäller för be-<br>fattningshavare i offentlig tjänst är det över-<br>skjutande beloppet skattepliktigt. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>144. Värnpliktigas förmåner i form av naturaförmå-<br>ner, dagersättning, befattningspremie, avgångs-<br>vederlag, utbildningspremie, familjebidrag mm<br>är skattefri inkomst. Näringsbidrag utgör dock<br>skattepliktig inkomst. Skatteavvikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>145. Socialbidrag och annan hjälp enligt social-<br>tjänstlagen. Socialbidrag, begravningshjälp<br>samt underhåll som lämnats till intagen i krimi-<br>nalvårdsanstalt eller patient på sjukhus är ej<br>skattepliktiga, varför inkomstskatt ej utgår.</p>
<p>146. Allmänt barnbidrag. Barnbidrag och förlängt<br>barnbidrag samt barnpension enligt lagen om<br>allmän försäkring till den del pensionen efter<br>avliden förälder ej överstiger 0,4 basbelopp är<br>ej skattepliktiga. Skattefriheten för barnpension<br>är begränsad till den garantinivå som gäller för<br>bidragsförskott. Skatteavvikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>147. Bidragsförskott är inte skattepliktigt.</p>
<p>148. Kontantunderstöd utgivna av arbetslöshets-<br>nämnd. Kontantunderstöd som utges av ar-<br>betslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel är<br>ej skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>149. Handikappersättning. Handikappersättning,<br>sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning<br>för merkostnader, merutgifter för resor, särskilt<br>pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn<br>samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag<br>som utgår av kommunala eller landstings-<br>kommunala medel är skattefria. Skatteavvi-<br>kelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>150. Bidrag till adoption. Bidrag vid adoption av<br>utländska barn är skattefritt. Skatteavvikelsen<br>avser inkomstskatt</p>
<p>151. Engångsbidrag i samband med arbetsplacering<br>av flyktingar. Ersättningen betalas ut vid den<br>första arbetsplaceringen och bidraget är anpas-<br>sat till de normer som gäller inom socialtjäns-<br>ten. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>152. Bostadstillägg till pensionärer. Ersättningen är<br>skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>153. Bostadsbidrag. Ersättningen är skattefri. Skat-<br>teavvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>154. Studiebidrag. Studiestöd enligt studiestödslagen.</p>
<p>155. Ensamståendebidrag. Bidrag enligt lagen om<br>särskilt bidrag till ensamstående med barn.</p>
<p>156. Ersättning som tillfaller försäkrad enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring. Skattefri-<br>heten gäller enbart ersättningar som inte grun-<br>dar sig på förvärvsinkomster. Skatteavvikelsen<br>avser inkomstskatt.</p>
<p>157. Grundavdrag för pensionärer. Grundavdraget<br>för skattskyldiga med folkpension (förtids-<br>pension, änkepension mm) avviker från det<br>grundavdrag som aktiva skattskyldiga är berät-<br>tigade till. Det särskilda grundavdraget är lika<br>med folkpension plus pensionstillskott och re-<br>duceras med ökad pensionsinkomst. Avdraget<br>kan dock aldrig vara lägre än det avdrag som<br>aktiva skattskyldiga erhåller. Syftet med avdra-<br>get är att garantera pensionären ett visst belopp<br>efter skatt. Avvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>158-172. Sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig för-<br>äldrapenning, vårdbidrag, dagpenning, kontant<br>arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag, vuxen-<br>studiebidrag, delpension, dagpenning vid repeti-<br>tionsövning, utbildningsbidrag för doktorander,<br>timersättning vid kommunal vuxenutbildning,<br>livränta vid arbetsskada, startbidrag för egen<br>rörelse, ersättning vid närståendevård. Samtliga<br>dessa ersättningar är skattepliktiga och pen-<br>sionsgrundande. Skatteavvikelsen avser den del<br>av arbetsgivaravgifterna som avser allmän<br>tilläggspension.</p>
<p>173. Statliga löneutbetalningar. På löner och andra<br>förmåner utgår normalt fulla arbetsgivaravgif-<br>ter. Vad gäller utbetalningar från staten betalas<br>ej avgift till arbetsskadeförsäkringen. Skatteav-<br>vikelsen avser avgiften till arbetsskadeför-<br>säkringen. Undantaget upphörde 1 juli 1995.</p>
<p>17</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>Bilagetabell 1</p>
<p>SKATTEAVVIKELSER FÖRDELADE PÅ SKATTEOMRÅDEN</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAWIKELSE BRUTTO SKATTEAWIKELSE NETTO</p>
<p>mdkr mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Inkomst av tjänst</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>1 Stipendier</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Hittelön</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning för blod m.m.</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0.02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0.02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Intäkter vid försäljning av vilt växande bär</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utlandstillägg</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning personal SIPRI</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning till utländska forskare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Utlandstraktamenten</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster vistelse utomlands</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster utländska fartyg</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Pensionskostnader för arbetstagare</p></td><td>
<p>2.62</p></td><td>
<p>4.69</p></td><td>
<p>5.35</p></td><td>
<p>6,63</p></td><td>
<p>6,70</p></td><td>
<p>1.73</p></td><td>
<p>3,02</p></td><td>
<p>3,40</p></td><td>
<p>4,14</p></td><td>
<p>4.13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ersättning pga politisk förföljelse</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Ersättning till neorosedynskadade</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Kontantstöd av arbetslöshetsnämnd</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Arbetsgivares utgifter för personalsjuk-</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>11</p></td><td></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>vård</p>
<p>16 Personalrabatter m.m.</p>
<p>17 Förmån av fri resa anställningsintervju</p>
<p>18 Eu-parlamentarikers rese- och kostnadser-<br>sättning</p>
<p>19 Förmån av fri utbildning vid personal-<br>avveckling m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Löneunderlaget i fåmansaktiebolag</p></td><td colspan="7">
<p>0,26</p></td><td colspan="3">
<p>0.16</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3,04</p></td><td>
<p>5.13</p></td><td>
<p>5.81</p></td><td>
<p>6.66</p></td><td>
<p>6.99</p></td><td>
<p>1,98</p></td><td>
<p>3,27</p></td><td>
<p>3.66</p></td><td>
<p>4.16</p></td><td>
<p>4.31</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Kostnader i tjänst och allmänna avdrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Underskott i litterär m.m. verksamhet</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Avdrag för dubbel bosättning</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,70</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0.35</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Avdrag för resor till och från arbetet</p></td><td>
<p>5,88</p></td><td>
<p>6,15</p></td><td>
<p>5,28</p></td><td>
<p>5,41</p></td><td>
<p>5.55</p></td><td>
<p>3,53</p></td><td>
<p>3,57</p></td><td>
<p>2,94</p></td><td>
<p>2,94</p></td><td>
<p>2.95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Avdrag för hemresor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Avdrag för pensionspremier</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0.59</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0.32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Kvittning av underskott i aktiv näring</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.04</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.02</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7,08</p></td><td>
<p>7,38</p></td><td>
<p>6,50</p></td><td>
<p>6,75</p></td><td>
<p>6.92</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>3,61</p></td><td>
<p>3,67</p></td><td>
<p>3,67</p></td></tr>
</table>
<p>18</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p>
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Intäkter av näringsverksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Uttag av bränsle m.m.</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Avverkningsrätt till skog</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Näringsbidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Avgångsvederlag till jordbrukare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td>
<p>Avyttring av näringsfastighet och<br>liknande</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0.63</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0.78</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0.38</p></td><td>
<p>0.40</p></td><td>
<p>0,41</p></td></tr>
</table>
<p>Kostnader i näringsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>32</p></td><td>
<p>Anläggning av skog m.m.</p></td><td>
<p>0.23</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td>
<p>Skogsavdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Substansminskning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>Avdrag för arbetsresor, näringsidkare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>36</p></td><td>
<p>Bidrag till regional utvecklingsfond</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>Nedskrivning av lager och pågående<br>arbete</p></td><td>
<p>0.06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0.07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>38</p></td><td>
<p>Kämkraftsanläggning</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>39</p></td><td>
<p>Bostadskooperationens garantifond</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>Avgifter VPC</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>41</p></td><td>
<p>Dubbelbeskattningsavtal, matching<br>credit</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Koncernbidragsdispens</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Skadeförsäkringsföretag</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0.39</p></td><td>
<p>0,40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Rabatt från ekonomiska föreningar m.m.</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Hypoteksbank,-kassa m.m.</p></td><td>
<p>0.01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Skogskonto</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0.08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47</p></td><td>
<p>Avsättning till personalstiftelse (Pension)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td>
<p>Skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>2,62</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>2,02</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>49</p></td><td>
<p>Återföring skatteutjämningsreserv</p></td><td></td><td>
<p>4,01</p></td><td>
<p>0,64</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td></td><td>
<p>3,01</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>Annellavdrag</p></td><td>
<p>2,36</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>51</p></td><td>
<p>Överavskrivningar avseende inventarier</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>6,76</p></td><td>
<p>6,04</p></td><td>
<p>6,04</p></td><td>
<p>6,27</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>5,07</p></td><td>
<p>4,53</p></td><td>
<p>4,53</p></td><td>
<p>4,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52</p></td><td>
<p>Periodiseringsfonder</p></td><td></td><td>
<p>6,57</p></td><td>
<p>6,14</p></td><td>
<p>6.17</p></td><td>
<p>6,51</p></td><td></td><td>
<p>4,60</p></td><td>
<p>4,42</p></td><td>
<p>4,44</p></td><td>
<p>4,69</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td>
<p>Direktavskrivningar</p></td><td></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>2,95</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>2.21</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54</p></td><td>
<p>Upphovsmannakonto</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7.72</p></td><td>
<p>19.12</p></td><td>
<p>14,26</p></td><td>
<p>16,81</p></td><td>
<p>14.30</p></td><td>
<p>5.96</p></td><td>
<p>14,01</p></td><td>
<p>10.51</p></td><td>
<p>12,41</p></td><td>
<p>10,46</p></td></tr>
</table>
<p>Intäkter och kostnader i kapital samt<br>skattereduktioner</p>
<p>55 Generationsskifte vid räntefördelning</p>
<p>56 EU-bidrag</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>57</p></td><td>
<p>Avkastning småhus</p></td><td>
<p>15,17</p></td><td>
<p>16,21</p></td><td>
<p>16,71</p></td><td>
<p>7,80</p></td><td>
<p>7,92</p></td><td>
<p>10,62</p></td><td>
<p>11,34</p></td><td>
<p>11,69</p></td><td>
<p>5,46</p></td><td>
<p>5,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>58</p></td><td>
<p>Avkastning bostadsrätter</p></td><td>
<p>3,39</p></td><td>
<p>6,46</p></td><td>
<p>6,60</p></td><td>
<p>4,33</p></td><td>
<p>4,48</p></td><td>
<p>2,37</p></td><td>
<p>4,52</p></td><td>
<p>4,62</p></td><td>
<p>3.03</p></td><td>
<p>3.14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59</p></td><td>
<p>Realisationsvinst</p></td><td>
<p>4.72</p></td><td>
<p>8,64</p></td><td>
<p>5,19</p></td><td>
<p>6,32</p></td><td>
<p>6,42</p></td><td>
<p>3,48</p></td><td>
<p>6,28</p></td><td>
<p>3,80</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60</p></td><td>
<p>Utdelning aktier m.m.</p></td><td></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>2,93</p></td><td></td><td>
<p>3,20</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>2,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>61</p></td><td>
<p>Uppskov realisationsbeskattning</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td></tr>
</table>
<p>fastigheter</p>
<p>19</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>NAMN PÄ AVVIKELSEN</p>
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>62</p></td><td>
<p>Uttag av aktier</p></td><td></td><td>
<p>U</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>U</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>63</p></td><td>
<p>Allemansfond</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0.55</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>U</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>U</p></td></tr>
<tr><td>
<p>64</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>10,20</p></td><td>
<p>12,37</p></td><td>
<p>10,67</p></td><td>
<p>12.39</p></td><td>
<p>9,65</p></td><td>
<p>8,95</p></td><td>
<p>10,99</p></td><td>
<p>7,96</p></td><td>
<p>9,09</p></td><td>
<p>7,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt K-försäkringar</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0.51</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0.14</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>34,70</p></td><td>
<p>50,95</p></td><td>
<p>41,68</p></td><td>
<p>33,39</p></td><td>
<p>33,19</p></td><td>
<p>26,28</p></td><td>
<p>38,23</p></td><td>
<p>29,83</p></td><td>
<p>23,94</p></td><td>
<p>23.71</p></td></tr>
</table>
<p>Kostnader i kapital</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>66</p></td><td>
<p>Riskkapitalavdrag</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>u 0,41 u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>67</p></td><td>
<p>Konsumtionskrediter</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>68</p></td><td>
<p>Reaförluster, marknadsnoterade aktier</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>69</p></td><td>
<p>Marknadsnoterade fordringar</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,00 0,00 0,00 0,59</p></td><td>
<p>0.00 0,00 0,00 0,00 0,41 0,00</p></td></tr>
</table>
<p>Skattereduktion m.m.</p>
<p>70 ROT-reduktioner</p>
<p>1,36 3,35 0,00 2,66 4,05 1,02 2,52 0,00 2,00 3,00</p>
<p>Skattskyldighet</p>
<p>71 Akademier m.m.________________</p>
<p>72 Företagarförening m.m.</p>
<p>73 Erkända arbetslöshetskassor m.m.</p>
<p>74 Ideella föreningar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>75</p></td><td>
<p>Kyrkor</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0.12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>76</p></td><td>
<p>Ägare av vissa fastigheter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0.12</p></td><td>
<p>0.12</p></td><td>
<p>0.13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>77</p></td><td>
<p>Lag om nedsättning av socialavgifter</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0.12</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>78</p></td><td>
<p>Lag om tillf, avvikelse från lagen om<br>soc.avg.</p></td><td>
<p>1,58</p></td><td>
<p>2,37</p></td><td>
<p>2,03</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>1,78</p></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>79</p></td><td>
<p>Anställningsstöd GAS/RAS</p></td><td></td><td>
<p>2,33</p></td><td>
<p>0.80</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>1.75</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0.30</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>80</p></td><td>
<p>Nedsättning inriktning mindre företag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>5,47</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>4,05</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>2,19</p></td><td>
<p>5.37</p></td><td>
<p>3.60</p></td><td>
<p>3,43</p></td><td>
<p>6,04</p></td><td>
<p>1.69</p></td><td>
<p>4.03</p></td><td>
<p>2,70</p></td><td>
<p>2.57</p></td><td>
<p>4,47</p></td></tr>
</table>
<p>Särskild löneskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>81</p></td><td>
<p>Utländska artister</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0.04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82</p></td><td>
<p>Ersättning skiljemannauppdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>83</p></td><td>
<p>Ersättning till idrottsutövare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>84</p></td><td>
<p>Bidrag från Sveriges författarfond</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>85</p></td><td>
<p>Vinstandelsstiftelser</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
</table>
<p>Mervärdesskatt, undantag från skatteplikt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>86</p></td><td>
<p>Försäljning av tomtmark och byggnader</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>87</p></td><td>
<p>TV-licenser</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1.72</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>1,91</p></td><td>
<p>1,23</p></td><td>
<p>1,29</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1,42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>88</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>2.23</p></td><td>
<p>2,32</p></td><td>
<p>2,39</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>1,67</p></td><td>
<p>1,74</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>89 Periodiskt medl.blad m.m.</p>
<p>20</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p>
<p>1997</p>
<p>1994</p>
<p>1995</p>
<p>1996</p>
<p>1997</p>
<p>1993</p>
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p>
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<p>1993 1994 1!</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>90</p></td><td colspan="11">
<p>Annan periodisk publikation</p></td></tr>
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>Internationell personbefordran</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>94</p></td><td>
<p>Biografer</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>95</p></td><td>
<p>Ej subventionerad teater, konserter m.m.</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>96</p></td><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>0,83</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,89</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0.65</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>97</p></td><td>
<p>Lotterier</p></td><td>
<p>3.25</p></td><td>
<p>3.41</p></td><td>
<p>3,91</p></td><td>
<p>3,99</p></td><td>
<p>4,20</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>2,56</p></td><td>
<p>2,93</p></td><td>
<p>3,00</p></td><td>
<p>3,11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td>
<p>Postbefordran</p></td><td>
<p>0.60</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>99</p></td><td>
<p>Idrottsevenemang</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0.03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>Ej subv utbildning</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>9,42</p></td><td>
<p>9,33</p></td><td>
<p>9.91</p></td><td>
<p>7,57</p></td><td>
<p>7,46</p></td><td>
<p>7,08</p></td><td>
<p>7,01</p></td><td>
<p>7,45</p></td><td>
<p>5,68</p></td><td>
<p>5,58</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, skattesats</p></td></tr>
<tr><td>
<p>101</p></td><td>
<p>Livsmedel</p></td><td>
<p>5,44</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>5,89</p></td><td>
<p>21,10</p></td><td>
<p>20,54</p></td><td>
<p>4,08</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>4,41</p></td><td>
<p>15,83</p></td><td>
<p>15,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>102</p></td><td>
<p>Serveringstjänster</p></td><td>
<p>1,10</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>103</p></td><td>
<p>Rumsuthyrning</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,49</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>104</p></td><td>
<p>Persontransporter</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>2,36</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>2,49</p></td><td>
<p>2,64</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,87</p></td><td>
<p>1,95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>105</p></td><td>
<p>Skidliftar</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>106</p></td><td>
<p>Postbefordran</p></td><td></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>107</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>1.87</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1.32</p></td><td>
<p>1,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>108</p></td><td>
<p>Bioagrafföreställningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>109</p></td><td>
<p>Konserter, teatrar m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,21</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>110</p></td><td>
<p>Kommersiell idrott</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,31</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>111</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>8,29</p></td><td>
<p>10,32</p></td><td>
<p>8,90</p></td><td>
<p>26,04</p></td><td>
<p>26,39</p></td><td>
<p>6,21</p></td><td>
<p>7,75</p></td><td>
<p>6,67</p></td><td>
<p>19,53</p></td><td>
<p>19,52</p></td></tr>
</table>
<p>Mervärdesskatt, undantag från skyldighet________________________________________________________________________________</p>
<p>112 Ideella föreningar (exkl. konserter, 0,05 0,05 0,06 0,06 0,06 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04</p>
<p>idrott, utbildning)</p>
<p>Merväresskatt, redovisningsperiod____________</p>
<p>113 Tidpunkt för inbetalning i byggnads- 0,67 0,43 0,32 0,27 0,27 0,51 0,32 0,24 0,20 0,20</p>
<p>rörelse </p>
<p>Merväresskatt, avdrag för ingående skatt</p>
<p>114 Ingående skatt på jordbruksarrende</p>
<p>Punktskatter</p>
<p>Energiskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>115</p></td><td>
<p>Skatt pä diesel</p></td><td>
<p>7,24</p></td><td>
<p>7,95</p></td><td>
<p>8,04</p></td><td>
<p>5,43</p></td><td>
<p>5,96</p></td><td>
<p>5.95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>116</p></td><td>
<p>Skattebefrielse bandrift</p></td><td>
<p>1,27</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>1.43</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1.05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>117</p></td><td>
<p>Skattebefrielse inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>118</p></td><td>
<p>Elförbrukning i norrlandskommuner</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>119</p></td><td>
<p>Skatt på el för gas- värme- vatten och</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,28</p></td></tr>
</table>
<p>elförsörjning</p>
<p>21</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>NAMN PÄ AVVIKELSEN</p></td><td colspan="2">
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTT03.76<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p></td><td rowspan="2">
<p>1996</p></td><td colspan="3">
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p></td><td rowspan="2">
<p>1996</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993 1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994 1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>120</p></td><td>
<p>Differentierat skatteuttag på fossila<br>bränslen</p></td><td></td><td>
<p>2.38</p></td><td>
<p>3,20</p></td><td>
<p>3,94</p></td><td></td><td>
<p>1,78</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>2,91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>121</p></td><td>
<p>Skattebefrielse biobränslen</p></td><td></td><td>
<p>3,76</p></td><td>
<p>4,58</p></td><td>
<p>5,69</p></td><td></td><td>
<p>2,82</p></td><td>
<p>3,43</p></td><td>
<p>4,21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>122</p></td><td>
<p>Bidrag till värmevärk med 9 öre/kWh</p></td><td></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0.35</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>123</p></td><td>
<p>Halvt avdrag för allmän energiskatt på<br>bränsle</p></td><td></td><td>
<p>0.13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>124</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft</p></td><td></td><td>
<p>0.53</p></td><td>
<p>1.37</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>125</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin</p></td><td></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>2,18</p></td><td>
<p>2,59</p></td><td></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1,63</p></td><td>
<p>1,92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>126</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom växthus-<br>näringen</p></td><td></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom industrin</p></td><td></td><td>
<p>6.21</p></td><td>
<p>7,25</p></td><td>
<p>9,26</p></td><td></td><td>
<p>4,66</p></td><td>
<p>5,44</p></td><td>
<p>6,85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>128</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom växthusnäringen</p></td><td></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="8">
<p>Koldioxidskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>129</p></td><td>
<p>Metallurgiavdrag</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0.18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>130</p></td><td>
<p>Nedsättning av C02-skatt för industrin</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>131</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>132</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av el-<br>kraft</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,49</p></td><td>
<p>0,46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>133</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin</p></td><td>
<p>3,83</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>4.03</p></td><td>
<p>2,87</p></td><td>
<p>3,21</p></td><td>
<p>2,98</p></td></tr>
<tr><td>
<p>134</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukniing inom växthus-<br>näringen</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,03</p></td></tr>
</table>
<p>Övrigt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>135</p></td><td>
<p>Undantag från svavelskatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,60</p></td><td>
<p>1.76</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1,20</p></td><td>
<p>1,30</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>31.58</p></td><td>
<p>37,27</p></td><td>
<p>41,05</p></td><td></td><td></td><td>
<p>23,68</p></td><td>
<p>27,89</p></td><td>
<p>30,37</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Skattesanktioner</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Kapital</p></td></tr>
<tr><td>
<p>136</p></td><td>
<p>Ränteutgifter - 21 % reduktion</p></td><td>
<p>-0,21</p></td><td>
<p>-0.26</p></td><td>
<p>■0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>137</p></td><td>
<p>Begränsning kapitalreduktion</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>-0,44</p></td><td>
<p>-0,44</p></td><td>
<p>-0,44</p></td><td>
<p>-0,44</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>-0,31</p></td><td>
<p>■0,31</p></td><td>
<p>-0,31</p></td><td>
<p>-0,31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>138</p></td><td>
<p>Ränteutgifter bostadsrättsföreningar</p></td><td>
<p>-4,24</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2.85</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,97</p></td><td>
<p>-1,99</p></td><td>
<p>-1,99</p></td><td>
<p>-1,99</p></td><td>
<p>-1,99</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-4,46</p></td><td>
<p>-3.55</p></td><td>
<p>-3,55</p></td><td>
<p>-3.55</p></td><td>
<p>-3,55</p></td><td>
<p>-3,12</p></td><td>
<p>-2,49</p></td><td>
<p>-2,49</p></td><td>
<p>-2,49</p></td><td>
<p>-2.49</p></td></tr>
</table>
<p>Punktskatter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>139</p></td><td colspan="3">
<p>Skatt på viss elektrisk kraft</p></td><td>
<p>-1,28</p></td><td>
<p>■2,19</p></td><td colspan="3">
<p>-2,19</p></td><td>
<p>-0,96</p></td><td>
<p>-1,64</p></td><td>
<p>-1,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>140</p></td><td>
<p>Särskild skatt för elektrisk kraft från kärn-<br>kraftverk</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-1,47</p></td><td>
<p>-2.08</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-1,10</p></td><td>
<p>-1,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>141</p></td><td>
<p>Försäljningsskatt på motorfordon</p></td><td></td><td></td><td>
<p>■0.59</p></td><td>
<p>■0,53</p></td><td>
<p>-0,04</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,45</p></td><td>
<p>-0,40</p></td><td>
<p>-0,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>142</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>-2,49</p></td><td>
<p>-2,77</p></td><td>
<p>■2.92</p></td><td>
<p>-3,19</p></td><td>
<p>-3,76</p></td><td>
<p>-1,87</p></td><td>
<p>■2.08</p></td><td>
<p>-2,19</p></td><td>
<p>-2,40</p></td><td>
<p>-2,82</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-2,49</p></td><td>
<p>-2,77</p></td><td>
<p>-4,97</p></td><td>
<p>-7.38</p></td><td>
<p>-8,07</p></td><td>
<p>-1,87</p></td><td>
<p>■2,08</p></td><td>
<p>-3,73</p></td><td>
<p>-5,54</p></td><td>
<p>-6,03</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Ej saldopåverkade avvikelser</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Intäkter av tjänst</p></td></tr>
<tr><td>
<p>143</p></td><td>
<p>Flyttningsbidrag</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>144</p></td><td>
<p>Värnpliktigas förmåner</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>145</p></td><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>3,86 4,50 4,71 5,07 4,70 0,00 0,00 0,00 0,00 0.00</p></td></tr>
</table>
<p>22</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p>
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>146</p></td><td>
<p>Barnbidrag m.m.</p></td><td>
<p>10.25</p></td><td>
<p>10,93</p></td><td>
<p>12,17</p></td><td>
<p>10,71</p></td><td>
<p>11,18</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>147</p></td><td>
<p>Bidragsförskott</p></td><td>
<p>1.75</p></td><td>
<p>2,12</p></td><td>
<p>2,29</p></td><td>
<p>2,30</p></td><td>
<p>1,75</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>148</p></td><td>
<p>Särsk. bidrag till arbetslösa</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>149</p></td><td>
<p>Handikappersättning m.m.</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>1,23</p></td><td>
<p>1,23</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>150</p></td><td>
<p>Bidrag till adoption</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>151</p></td><td>
<p>Engångsbidrag vid arbetsplacering av flyk-<br>tingar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>152</p></td><td>
<p>Bostadstillägg pensionärer BTP</p></td><td>
<p>3.53</p></td><td>
<p>4,21</p></td><td>
<p>4,07</p></td><td>
<p>3,90</p></td><td>
<p>4,04</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>153</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>3.79</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,70</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>3,10</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>154</p></td><td>
<p>Studiebidrag</p></td><td>
<p>3,17</p></td><td>
<p>3,93</p></td><td>
<p>4,14</p></td><td>
<p>5,48</p></td><td>
<p>6,77</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>155</p></td><td>
<p>Ensamståendebidrag</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>156</p></td><td>
<p>Andra transfereringar enl LAF</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>27,89</p></td><td>
<p>30,96</p></td><td>
<p>33,33</p></td><td>
<p>33,06</p></td><td>
<p>32,80</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<p>Kostnader i tjänst, allmänna avdrag</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>157</p></td><td>
<p>Särskilt grundavdrag pensionärer</p></td><td>
<p>13,93</p></td><td>
<p>15,26</p></td><td>
<p>16,04</p></td><td>
<p>16,45</p></td><td>
<p>16,33</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Tilläggspensionsavgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>158</p></td><td>
<p>Sjukpenning</p></td><td>
<p>2,23</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,21</p></td><td>
<p>2,07</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>159</p></td><td>
<p>Föräldrapenning</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,43</p></td><td>
<p>2,34</p></td><td>
<p>2,00</p></td><td>
<p>2,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>160</p></td><td>
<p>Vårdbidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>161</p></td><td>
<p>Dagpenning</p></td><td>
<p>5.24</p></td><td>
<p>5,36</p></td><td>
<p>5,24</p></td><td>
<p>5,26</p></td><td>
<p>5,05</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>162</p></td><td>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>163</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>1,65</p></td><td>
<p>1,68</p></td><td>
<p>1,31</p></td><td>
<p>1,37</p></td><td>
<p>1.37</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>164</p></td><td>
<p>Vuxenstudiebidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>165</p></td><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>166</p></td><td>
<p>Dagpenning reputbildning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>167</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag för doktorander</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>168</p></td><td>
<p>Timersättning komvux, särvux och sfi</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0 00</p></td><td>
<p>0.00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>169</p></td><td>
<p>Arbetsskada, livränta</p></td><td>
<p>1,41</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0.77</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>170</p></td><td>
<p>Startbidrag egen rörelse</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>171</p></td><td>
<p>Ersättning för närståendevård</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>172</p></td><td>
<p>Beskattade förmåner egenföretagare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>13.64</p></td><td>
<p>13.52</p></td><td>
<p>12,94</p></td><td>
<p>12,23</p></td><td>
<p>11.69</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>Arbetsskadeförsäkring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>173 Statens lönesumma</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td colspan="2">
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td colspan="2">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td colspan="11"></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa saldopåverkande avvikelser exkl.<br>punktskatter</p></td><td>
<p>70,98</p></td><td>
<p>108,82</p></td><td>
<p>88,54</p></td><td>
<p>101,76</p></td><td>
<p>103,13</p></td><td>
<p>52,50</p></td><td>
<p>79,59</p></td><td>
<p>62,88</p></td><td>
<p>72,79</p></td><td>
<p>73,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa saldopåverkande avvikelser inkl,<br>punktskatter 1995-97</p></td><td></td><td></td><td>
<p>115,15</p></td><td>
<p>131,59</p></td><td>
<p>136,11</p></td><td></td><td></td><td>
<p>82,83</p></td><td>
<p>95,14</p></td><td>
<p>97,35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa ej saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>56,06</p></td><td>
<p>60,32</p></td><td>
<p>62,60</p></td><td>
<p>61,74</p></td><td>
<p>60,83</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa skatteavvikelser exkl. punktskatt</p></td><td>
<p>127,04</p></td><td>
<p>169,14</p></td><td>
<p>151,14</p></td><td>
<p>163,50</p></td><td>
<p>163,96</p></td><td>
<p>52,50</p></td><td>
<p>79,59</p></td><td>
<p>62,88</p></td><td>
<p>72,79</p></td><td>
<p>73,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa skatteavvikelser inkl, punktskatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>177,74</p></td><td>
<p>197,24</p></td><td>
<p>199,13</p></td><td></td><td></td><td>
<p>82,83</p></td><td>
<p>95,14</p></td><td>
<p>97,35</p></td></tr>
</table>
<p>23</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>Bilagetabell 2</p>
<p>FÖRDELNING PÅ UTGIFTSOMRÅDE</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAWIKELSE BRUTTO SKATTEAWIKELSE NETTO</p>
<p>mdkr mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2. Samhällsekonomi och statsförvaltning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>40 Avgifter VPC</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0.07</p></td><td>
<p>0.04</p></td><td>
<p>0.03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0.06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0.03</p></td><td>
<p>0.02</p></td><td>
<p>0.02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0.04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
</table>
<p>6. Totalförsvaret</p>
<p>144 Värnpliktigas förmåner_________________________</p>
<p>166 Dagpenning reputbildning__________________________________________________________________</p>
<p>Summa____________________________________0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Q,QQ Q,QQ Q,QQ Q,QQ Q,QQ</p>
<p>varav saldopåverkande avvikelser 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00</p>
<p>8. Invandrare och flyktingar</p>
<p>12 Ersättning p.g.a. politisk förföljelse</p>
<p>151 Engångsbidrag vid arbetsplacering av flyk-<br>tingar</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Arbetsgivares utgifter för personalsjuk-<br>vård</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>96</p></td><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>0,83</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,89</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>145</p></td><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>3,86</p></td><td>
<p>4,50</p></td><td>
<p>4,71</p></td><td>
<p>5,07</p></td><td>
<p>4,70</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>156</p></td><td>
<p>Andra transfereringar enl LAF</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>171</p></td><td>
<p>Ersättning för närståendevård</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>5,09</p></td><td>
<p>5,79</p></td><td>
<p>6,04</p></td><td>
<p>5,98</p></td><td>
<p>5.67</p></td><td>
<p>0.86</p></td><td>
<p>0,89</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>0.68</p></td><td>
<p>0.72</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>1,23</p></td><td>
<p>1,28</p></td><td>
<p>1,32</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0.86</p></td><td>
<p>0,89</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,72</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td colspan="11">
<p>Ersättning till neurosedynskadade</p></td></tr>
<tr><td>
<p>149</p></td><td>
<p>Handikappersättning m.m.</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>1,23</p></td><td>
<p>1,23</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>158</p></td><td>
<p>Sjukpenning</p></td><td>
<p>2,23</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,21</p></td><td>
<p>2,07</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>160</p></td><td>
<p>Vårdbidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>169</p></td><td>
<p>Arbetsskada, livränta</p></td><td>
<p>1,41</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>172</p></td><td>
<p>Beskattade förmåner egenföretagare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4.39</p></td><td>
<p>4.38</p></td><td>
<p>4,51</p></td><td>
<p>4,21</p></td><td>
<p>4,04</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0.00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Pensionskostnader för arbetstagare</p></td><td>
<p>2,62</p></td><td>
<p>4,69</p></td><td>
<p>5,35</p></td><td>
<p>6,63</p></td><td>
<p>6,70</p></td><td>
<p>1.73</p></td><td>
<p>3,02</p></td><td>
<p>3,40</p></td><td>
<p>4,14</p></td><td>
<p>4,13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25 Avdrag för pensionspremier</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,32</p></td></tr>
</table>
<p>47 Avsättning till personalstiftelser (pension)</p>
<p>24</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p>
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p>
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>64</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>10,20</p></td><td>
<p>12,37</p></td><td>
<p>10,67</p></td><td>
<p>12,39</p></td><td>
<p>9,65</p></td><td>
<p>8,95</p></td><td>
<p>10,99</p></td><td>
<p>7,96</p></td><td>
<p>9,09</p></td><td>
<p>7,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>152</p></td><td>
<p>Bostadstillägg pensionärer BTP</p></td><td>
<p>3,53</p></td><td>
<p>4,21</p></td><td>
<p>4,07</p></td><td>
<p>3,90</p></td><td>
<p>4,04</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>157</p></td><td>
<p>Särskilt grundavdrag pensionärer</p></td><td>
<p>13,93</p></td><td>
<p>15,26</p></td><td>
<p>16,04</p></td><td>
<p>16,45</p></td><td>
<p>16,33</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>165</p></td><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>31.23</p></td><td>
<p>37,46</p></td><td>
<p>37,02</p></td><td>
<p>40,24</p></td><td>
<p>37,49</p></td><td>
<p>11.05</p></td><td>
<p>14,36</p></td><td>
<p>11,67</p></td><td>
<p>13.57</p></td><td>
<p>11,54</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>13,43</p></td><td>
<p>17,65</p></td><td>
<p>16,58</p></td><td>
<p>19,64</p></td><td>
<p>16,96</p></td><td>
<p>11,05</p></td><td>
<p>14,36</p></td><td>
<p>11,67</p></td><td>
<p>13,57</p></td><td>
<p>11,54</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>146</p></td><td>
<p>Barnbidrag m.m.</p></td><td>
<p>10,25</p></td><td>
<p>10,93</p></td><td>
<p>12,17</p></td><td>
<p>10,71</p></td><td>
<p>11,18</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>147</p></td><td>
<p>Bidragsförskott</p></td><td>
<p>1,75</p></td><td>
<p>2,12</p></td><td>
<p>2,29</p></td><td>
<p>2,30</p></td><td>
<p>1,75</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>150</p></td><td>
<p>Bidrag till adoption</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>153</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>3,79</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,70</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>3,10</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>155</p></td><td>
<p>Ensamstäendebidrag</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>159</p></td><td>
<p>Föräldrapenning</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,43</p></td><td>
<p>2,34</p></td><td>
<p>2,00</p></td><td>
<p>2,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>19,06</p></td><td>
<p>19,76</p></td><td>
<p>21,52</p></td><td>
<p>19,39</p></td><td>
<p>18,07</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<p>13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p>
<p>14 Kontantunderstöd av arbetslöshetsnämnd</p>
<p>73 Erkända arbetslöshetskassor m.m.</p>
<p>148 Särsk. bidrag till arbetslösa</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>161</p></td><td>
<p>Dagpenning</p></td><td>
<p>5,24</p></td><td>
<p>5,36</p></td><td>
<p>5,24</p></td><td>
<p>5,26</p></td><td>
<p>5,05</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>162</p></td><td>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>5,50</p></td><td>
<p>5.65</p></td><td>
<p>5,63</p></td><td>
<p>5.59</p></td><td>
<p>5,31</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<p>14. Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>17 Förmån av fri resa anställningsintervju</p>
<p>19 Förmån av fri utbildning vid personal-<br>avveckling m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>78</p></td><td>
<p>Lag om tillf avvikelse från lagen om<br>soc.avg</p></td><td>
<p>1,58</p></td><td>
<p>2,37</p></td><td>
<p>2,08</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>1,78</p></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>79</p></td><td>
<p>Anställningsstöd GAS/RAS</p></td><td></td><td>
<p>2,33</p></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>1,75</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>143</p></td><td>
<p>Flyttningsbidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>170</p></td><td>
<p>Startbidrag egen rörelse</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1.58</p></td><td>
<p>4,71</p></td><td>
<p>2,88</p></td><td>
<p>2.80</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>3,53</p></td><td>
<p>2,16</p></td><td>
<p>2,10</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>1,58</p></td><td>
<p>4,71</p></td><td>
<p>2,88</p></td><td>
<p>2,80</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>3,53</p></td><td>
<p>2,16</p></td><td>
<p>2,10</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<p>16. Utbildning och universitetsforskning</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning personal SIPRI</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning till utländska forskare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>Ej subv utbildning</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>154</p></td><td>
<p>Studiebidrag</p></td><td>
<p>3,17</p></td><td>
<p>3,93</p></td><td>
<p>4,14</p></td><td>
<p>5,48</p></td><td>
<p>6,77</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>163</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>1,65</p></td><td>
<p>1,68</p></td><td>
<p>1,31</p></td><td>
<p>1,37</p></td><td>
<p>1,37</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>164</p></td><td>
<p>Vuxenstudiebidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>25</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="3"></td><td rowspan="3">
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p></td><td rowspan="3">
<p>1996</p></td><td colspan="4">
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO</p></td><td rowspan="3">
<p>1996</p></td><td rowspan="3">
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>mdkr</p>
<p>1993</p></td><td rowspan="2">
<p>1994</p></td><td rowspan="2">
<p>1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(u = upphört)</p>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>I995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>167</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag för doktorander</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>168</p></td><td>
<p>Timersättning komvux, särvux och sfi</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4,94</p></td><td>
<p>5,73</p></td><td>
<p>5,59</p></td><td>
<p>6,99</p></td><td>
<p>a n</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0.00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>17. Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td colspan="11">
<p>Underskott i litterär m.m. verksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54</p></td><td>
<p>Upphovsmannakonto</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>71</p></td><td>
<p>Akademier m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>74</p></td><td>
<p>Ideella föreningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>75</p></td><td>
<p>Kyrkor</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>81</p></td><td>
<p>Utländska artister</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>83</p></td><td>
<p>Ersättning till idrottsutövare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>84</p></td><td>
<p>Bidrag från Sveriges författarfond</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>87</p></td><td>
<p>TV-licenser</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,72</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>1,91</p></td><td>
<p>1,23</p></td><td>
<p>1,29</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1,42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>88</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>2,23</p></td><td>
<p>2,32</p></td><td>
<p>2,39</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>1,67</p></td><td>
<p>1,74</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>89</p></td><td>
<p>Periodiska medl.blad m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>90</p></td><td>
<p>Annan periodisk publikation</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0.05</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>94</p></td><td>
<p>Biografier</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>95</p></td><td>
<p>Ej subventionerad teater, konserter m.m.</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>97</p></td><td>
<p>Lotterier</p></td><td>
<p>3,25</p></td><td>
<p>3,41</p></td><td>
<p>3,91</p></td><td>
<p>3,99</p></td><td>
<p>4,20</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>2,56</p></td><td>
<p>2,93</p></td><td>
<p>3,00</p></td><td>
<p>3.11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99</p></td><td>
<p>Idrottsevenemang</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>105</p></td><td>
<p>Skidliftar</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0.07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>107</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>1,87</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,32</p></td><td>
<p>1.38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>108</p></td><td>
<p>Biografföreställningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>109</p></td><td>
<p>Konserter, teatrar m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,21</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>110</p></td><td>
<p>Kommersiell idrott</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,31</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>111</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>112</p></td><td>
<p>Lotterier och idrottsevenemang</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7,86</p></td><td>
<p>8,25</p></td><td>
<p>8.94</p></td><td>
<p>8.43</p></td><td>
<p>9,10</p></td><td>
<p>5,91</p></td><td>
<p>6,20</p></td><td>
<p>6,70</p></td><td>
<p>6,32</p></td><td>
<p>6,73</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>7.86</p></td><td>
<p>8,25</p></td><td>
<p>8,94</p></td><td>
<p>8,43</p></td><td>
<p>9,10</p></td><td>
<p>5,91</p></td><td>
<p>6,20</p></td><td>
<p>6,70</p></td><td>
<p>6,32</p></td><td>
<p>6,73</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>39</p></td><td>
<p>Bostadskooperationens garantifond</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td colspan="4">
<p>u</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td colspan="4">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>57</p></td><td>
<p>Avkastning småhus</p></td><td>
<p>15,17</p></td><td>
<p>16,21</p></td><td>
<p>16,71</p></td><td>
<p>7,80</p></td><td>
<p>7,92</p></td><td>
<p>10,62</p></td><td>
<p>11,34</p></td><td>
<p>11,69</p></td><td>
<p>5,46</p></td><td>
<p>5,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>58</p></td><td>
<p>Avkastning bostadsrätter</p></td><td>
<p>3,39</p></td><td>
<p>6,46</p></td><td>
<p>6,60</p></td><td>
<p>4,33</p></td><td>
<p>4,48</p></td><td>
<p>2,37</p></td><td>
<p>4,52</p></td><td>
<p>4,62</p></td><td>
<p>3,03</p></td><td>
<p>3.14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>61</p></td><td>
<p>Uppskov reavinstbeskattning fastigheter</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>70</p></td><td>
<p>ROT-reduktioner</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>3,35</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>2,66</p></td><td>
<p>4,05</p></td><td>
<p>1,02</p></td><td>
<p>2,52</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>2,00</p></td><td>
<p>3,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>86</p></td><td>
<p>Försäljning av tomtmark och byggnader</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>113</p></td><td>
<p>Tidpunkt för inbetalning i byggnads-<br>rörelse</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
</table>
<p>26</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p></td><td colspan="3">
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p></td><td rowspan="2">
<p>1996</p></td><td colspan="4">
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p></td><td rowspan="2">
<p>1996</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>138</p></td><td>
<p>Ränteutgifter bostadsrättsföreningar</p></td><td>
<p>-4,24</p></td><td>
<p>-2.85</p></td><td>
<p>-2.85</p></td><td>
<p>-2.85</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>•2,97</p></td><td>
<p>-1,99</p></td><td>
<p>-1,99</p></td><td>
<p>-1,99</p></td><td>
<p>-1,99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>142</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>-2,49</p></td><td>
<p>-2,77</p></td><td>
<p>-2.92</p></td><td>
<p>-3,19</p></td><td>
<p>■3,76</p></td><td>
<p>-1,87</p></td><td>
<p>-2,08</p></td><td>
<p>-2,19</p></td><td>
<p>-2,40</p></td><td>
<p>-2,82</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>14,43</p></td><td>
<p>22,59</p></td><td>
<p>19,62</p></td><td>
<p>10.78</p></td><td>
<p>11,87</p></td><td>
<p>10,09</p></td><td>
<p>15,87</p></td><td>
<p>13.61</p></td><td>
<p>7,54</p></td><td>
<p>8,31</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>14,43</p></td><td>
<p>22,59</p></td><td>
<p>19.62</p></td><td>
<p>10,78</p></td><td>
<p>11,87</p></td><td>
<p>10,09</p></td><td>
<p>15,87</p></td><td>
<p>13,61</p></td><td>
<p>7,54</p></td><td>
<p>8,31</p></td></tr>
</table>
<p>19. Regional utjämning och utveckling</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>36</p></td><td colspan="11">
<p>Bidrag till regional utvecklingsfond</p></td></tr>
<tr><td>
<p>77</p></td><td>
<p>Lag om nedsättning av socialavgifter</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>118</p></td><td>
<p>Elförbrukning i norrlandskommuner</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,60</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0.61</p></td><td>
<p>0.67</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1,44</p></td><td>
<p>1.38</p></td><td>
<p>0.47</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>1.09</p></td><td>
<p>1.07</p></td><td>
<p>1.02</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1,44</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>1.07</p></td><td>
<p>1,02</p></td></tr>
</table>
<p>20. Allmän miljö- och naturvård</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>121</p></td><td>
<p>Skattebefrielse biobränslen</p></td><td>
<p>3,76</p></td><td>
<p>4.58</p></td><td>
<p>5,69</p></td><td>
<p>2,82</p></td><td>
<p>3,43</p></td><td>
<p>4.21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>141</p></td><td>
<p>Försäljningsskatt på motorfordon</p></td><td>
<p>-0,59</p></td><td>
<p>-0,53</p></td><td>
<p>-0,04</p></td><td>
<p>-0,45</p></td><td>
<p>-0,40</p></td><td>
<p>-0,03</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3,17</p></td><td>
<p>4.05</p></td><td>
<p>5.65</p></td><td>
<p>2,38</p></td><td>
<p>3,04</p></td><td>
<p>4,18</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>3.17</p></td><td>
<p>4,05</p></td><td>
<p>5,65</p></td><td>
<p>2,38</p></td><td>
<p>3,04</p></td><td>
<p>4,18</p></td></tr>
</table>
<p>21. Energi</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>38</p></td><td>
<p>Kämkraftsanläggning</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0.01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>119</p></td><td>
<p>Skatt på el för gas- värme- vatten- och<br>elförsörjning</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>120</p></td><td>
<p>Differentierat skatteuttag på fossila<br>bränslen</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2,38</p></td><td>
<p>3,20</p></td><td>
<p>3,94</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1.78</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>2,91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>122</p></td><td>
<p>Bidrag till värmeverk med 9 öre/kWh</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>123</p></td><td>
<p>Halvt avdrag för allmän energiskatt på<br>bränsle</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>124</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>1,30</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>132</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft, C02-skatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0.66</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,49</p></td><td>
<p>0,46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>135</p></td><td>
<p>Undantag från svavelskatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,60</p></td><td>
<p>1.76</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1,20</p></td><td>
<p>1,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>139</p></td><td>
<p>Skatt på viss elektrisk kraft</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,28</p></td><td>
<p>-2,19</p></td><td>
<p>-2,19</p></td><td></td><td></td><td>
<p>■0,96</p></td><td>
<p>-1,64</p></td><td>
<p>-1,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>140</p></td><td>
<p>Särskild skatt för elektrisk kraft från kärn-<br>kraftverk</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-1,47</p></td><td>
<p>-2,08</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-1,10</p></td><td>
<p>-1,54</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>O.O1</p></td><td>
<p>O.O1</p></td><td>
<p>4,04</p></td><td>
<p>3.99</p></td><td>
<p>3,44</p></td><td>
<p>O.O1</p></td><td>
<p>O.O1</p></td><td>
<p>3.03</p></td><td>
<p>2,98</p></td><td>
<p>2,52</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>4,04</p></td><td>
<p>3,99</p></td><td>
<p>3,44</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>3.03</p></td><td>
<p>2,98</p></td><td>
<p>2,52</p></td></tr>
</table>
<p>22. Kommunikationer</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>Internationell personbefordran</p></td><td>
<p>0.22</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td>
<p>Postbefordran</p></td><td>
<p>0.60</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>104</p></td><td>
<p>Persontransporter</p></td><td>
<p>1.42</p></td><td>
<p>2,36</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>2,49</p></td><td>
<p>2,64</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1.87</p></td><td>
<p>1,95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>106</p></td><td>
<p>Postbefordran</p></td><td></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>115</p></td><td>
<p>Skatt på diesel</p></td><td></td><td></td><td>
<p>7,24</p></td><td>
<p>7,95</p></td><td>
<p>8,04</p></td><td></td><td></td><td>
<p>5,43</p></td><td>
<p>5,96</p></td><td>
<p>5,95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>116</p></td><td>
<p>Skattebefrielse bandrift</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,27</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>1.43</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>117</p></td><td>
<p>Skattebefrielse inrikes sjöfart</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0.32</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td></tr>
</table>
<p>27</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p></td><td colspan="3">
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p></td><td rowspan="2">
<p>1996</p></td><td colspan="4">
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p></td><td rowspan="2">
<p>1996</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>131 Skattebefrielse för inrikes sjöfart, C02-<br>skatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>2,24</p></td><td>
<p>3.24</p></td><td></td><td>
<p>12.58</p></td><td>
<p>12,94</p></td><td>
<p>1,68</p></td><td>
<p>2,45</p></td><td>
<p>8.79</p></td><td>
<p>9,43</p></td><td>
<p>9.57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>2,24</p></td><td>
<p>3,24</p></td><td>
<p>11,72</p></td><td>
<p>12,58</p></td><td>
<p>12,94</p></td><td>
<p>1,68</p></td><td>
<p>2,45</p></td><td>
<p>8,79</p></td><td>
<p>9,43</p></td><td>
<p>9.57</p></td></tr>
</table>
<p>23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Uttag av bränsle m.m.</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Avverkningsrätt till skog</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Avgångsvederlag till jordbrukare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>32</p></td><td>
<p>Anläggning av skog m.m.</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td>
<p>Skogsavdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Skogskonto</p></td><td>
<p>0.06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>114</p></td><td>
<p>Ingående skatt på jordbruksarrende</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>126</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom växthus-<br>näringen</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>128</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom växthusnäringen</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>134</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom växthus-<br>näringen, C02-skatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,03</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0.90</p></td><td>
<p>0.93</p></td><td>
<p>1.39</p></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,57</p></td><td>
<p>0.57</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0.88</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>1,39</p></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>1.57</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,88</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1,00</p></td></tr>
</table>
<p>24. Näringsliv</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>10</p></td><td colspan="11">
<p>Tjänsteinkomster utländska fartyg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Löneunderlag i fåmansaktiebolag</p></td><td colspan="7">
<p>0,26</p></td><td colspan="3">
<p>0,16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Kvittning av underskott i aktiv näring</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0.03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Näringsbidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td>
<p>Avyttring av näringsfastighet och liknande</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Substansminskning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>Nedskrivning av lager och pågående arbe-<br>te</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0.07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Koncernbidragsdispens</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Skadeförsäkringsföretag</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Hypoteksbank, -kassa m.m.</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td>
<p>Skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>2,62</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>2,02</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>49</p></td><td>
<p>Återföring skatteutjämningsreserv</p></td><td></td><td>
<p>4,01</p></td><td>
<p>0,64</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td></td><td>
<p>3,01</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>Annellavdrag</p></td><td>
<p>2,36</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>51</p></td><td>
<p>Överavskrivning avseende inventarier</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>6,76</p></td><td>
<p>6,04</p></td><td>
<p>6,04</p></td><td>
<p>6,27</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>5,07</p></td><td>
<p>4,53</p></td><td>
<p>4,53</p></td><td>
<p>4,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52</p></td><td>
<p>Periodiseringsfonder</p></td><td></td><td>
<p>6,57</p></td><td>
<p>6,14</p></td><td>
<p>6.17</p></td><td>
<p>6,51</p></td><td></td><td>
<p>4,60</p></td><td>
<p>4,42</p></td><td>
<p>4,44</p></td><td>
<p>4,69</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td>
<p>Direktavskrivningar</p></td><td></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>2,95</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>2,21</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td>
<p>Generationsskifte vid räntefördelning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>56</p></td><td>
<p>EU-bidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>66</p></td><td>
<p>Riskkapitalavdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0.00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>72</p></td><td>
<p>Företagarförening m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>80</p></td><td>
<p>Nedsättning inriktning mindre företag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>5,47</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>4,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82</p></td><td>
<p>Ersättning skiljemannauppdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>102</p></td><td>
<p>Serveringstjänster</p></td><td>
<p>1.10</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>28</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="3">
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>MDKR</p>
<p>(U = UPPHÖRT)</p></td><td colspan="6">
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p></td><td rowspan="3">
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>1996</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1993</p></td><td rowspan="2">
<p>1994</p></td><td rowspan="2">
<p>1995</p></td><td rowspan="2">
<p>1996</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>103</p></td><td>
<p>Rumsuthyrning</p></td><td>
<p>0.29</p></td><td>
<p>0.48</p></td><td>
<p>0,49</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>125</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin,<br>energiskatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>2,18</p></td><td>
<p>2,59</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1,63</p></td><td>
<p>1,92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom industrin</p></td><td></td><td></td><td>
<p>6,21</p></td><td>
<p>7.25</p></td><td>
<p>9,26</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4.66</p></td><td>
<p>5,44</p></td><td>
<p>6,85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>129</p></td><td>
<p>Metallurgiavdrag</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>130</p></td><td>
<p>Nedsättning av C02-skatt för industrin</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>133</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin, C02-<br>skatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>3,83</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>4,03</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2,87</p></td><td>
<p>3,21</p></td><td>
<p>2,98</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>8,60</p></td><td>
<p>20.30</p></td><td>
<p>26,45</p></td><td>
<p>31.32</p></td><td>
<p>36.50</p></td><td>
<p>6,60</p></td><td>
<p>14.89</p></td><td>
<p>19,67</p></td><td>
<p>23.25</p></td><td>
<p>26.83</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>8.60</p></td><td>
<p>20,30</p></td><td>
<p>26,45</p></td><td>
<p>31,32</p></td><td>
<p>36,50</p></td><td>
<p>6,60</p></td><td>
<p>14,89</p></td><td>
<p>19,67</p></td><td>
<p>23,25</p></td><td>
<p>26,83</p></td></tr>
</table>
<p>30. Generell skatteförmån</p>
<p>9 Tjänsteinkomster vistelse utomlands</p>
<p>41 Dubbelbeskattningsavtal, matching<br>credit</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Rabatt från ekonomiska föreningar m.m.</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59</p></td><td>
<p>Realisationsvinst</p></td><td>
<p>4.72</p></td><td>
<p>8,64</p></td><td>
<p>5,19</p></td><td>
<p>6,32</p></td><td>
<p>6,42</p></td><td>
<p>3,48</p></td><td>
<p>6,28</p></td><td>
<p>3,80</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60</p></td><td>
<p>Utdelning aktier m.m.</p></td><td></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>2,93</p></td><td></td><td>
<p>3,20</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>2,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>62</p></td><td>
<p>Uttag av aktier</p></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>65</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt K-försäkringar</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>68</p></td><td>
<p>Reaförluster, marknadsnoterade aktier</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>69</p></td><td>
<p>Marknadsnoterade fordringar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>76</p></td><td>
<p>Ägare av vissa fastigheter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>85</p></td><td>
<p>Vinstandelsstiftelser</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>101</p></td><td>
<p>Livsmedel</p></td><td>
<p>5,44</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>5,89</p></td><td>
<p>21,10</p></td><td>
<p>20,54</p></td><td>
<p>4,08</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>4,41</p></td><td>
<p>15,83</p></td><td>
<p>15,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>173</p></td><td>
<p>Statens lönesumma</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0.29</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>11.33</p></td><td>
<p>20.22</p></td><td>
<p>11.76</p></td><td>
<p>27,82</p></td><td>
<p>30.12</p></td><td>
<p>8.00</p></td><td>
<p>14.30</p></td><td>
<p>8,51</p></td><td>
<p>20,72</p></td><td>
<p>22,06</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>10,73</p></td><td>
<p>19,63</p></td><td>
<p>11,47</p></td><td>
<p>27,82</p></td><td>
<p>30,12</p></td><td>
<p>8,00</p></td><td>
<p>14,30</p></td><td>
<p>8,51</p></td><td>
<p>20,72</p></td><td>
<p>22,06</p></td></tr>
</table>
<p>301. Generell skatteförmån till hushåll</p>
<p>1 Stipendier</p>
<p>2 Hittelön</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning för blod m.m.</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0.03</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Intäkter vid försäljning av vilt växande bär</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utlandstillägg</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Utlandstraktamente</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Personalrabatter m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Eu-parlamentarikers rese- och kostnadser-<br>sättningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Avdrag för dubbel bosättning</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,70</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0.37</p></td><td>
<p>0,37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Avdrag för resor till och från arbetet</p></td><td>
<p>5,88</p></td><td>
<p>6,15</p></td><td>
<p>5,28</p></td><td>
<p>5,41</p></td><td>
<p>5,55</p></td><td>
<p>3,53</p></td><td>
<p>3,57</p></td><td>
<p>2,94</p></td><td>
<p>2,94</p></td><td>
<p>2,95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Avdrag för hemresor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>Avdrag till arbetsresor, näringsidkare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>63</p></td><td>
<p>Allemansfond</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0.50</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>67</p></td><td>
<p>Konsumtionskrediter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>136</p></td><td>
<p>Ränteutgifter - 21 % reduktion</p></td><td>
<p>-0,21</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,19</p></td></tr>
</table>
<p>29</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 4</p>
<p>137 Begränsning kapitalreduktion</p>
<p>Summa</p>
<p>30</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Ett hållbart Sverige</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 5</p>
<h2>Ett hållbart Sverige</h2>
<h3>1. Samanfattning</h3>
<p>Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett före-<br>gångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Den<br>ekologiska hållbarheten kan också bidra till fler ar-<br>beten, tillväxt och en ökad konkurrenskraft. De åt-<br>gärder som redovisas nu är ett viktigt steg. Regering-<br>en återkommer med konkretiseringar och ytterligare<br>förslag i höstens budgetproposition och i bland an-<br>nat en miljöpolitisk proposition våren 1998.</p>
<h3>1.1 Inledning</h3>
<p>I regeringsförklaringen den 17 september 1996 un-<br>derströk statsministern att ”Sverige skall vara en på-<br>drivande internationell kraft och ett föregångsland i<br>strävan att skapa en ekologisk hållbar utveckling”.</p>
<p>Regeringen beslöt den 21 januari 1997 att tillsätta<br>en delegation för en ekologiskt hållbar utveckling. I<br>delegationen ingår statsråden Anna Lindh, ordfö-<br>rande, Ylva Johansson, Ulrica Messing, Annika<br>Åhnberg och Thomas Östros.</p>
<p>Delegationens första uppgift har varit att inför<br>den ekonomiska vårpropositionen föreslå ett investe-<br>ringsprogram för ekologisk hållbarhet samt en ge-<br>mensam plattform för det fortsatta arbetet.</p>
<p>Under arbetet har delegationen haft nytta av för-<br>slag och idéer från organisationer, kommuner, statli-<br>ga myndigheter, pågående utredningar som bland<br>annat Agenda 21-kommittén och Kretsloppsdelega-<br>tionen, samt från enskilda personer.</p>
<p>Delegationen lämnade sina förslag 1997-03-21.<br>Regeringen gör följande bedömningar med anled-<br>ning av delegationens förslag.</p>
<h3>1.2 Ett arv till kommande<br>generationer</h3>
<p>En hållbar utveckling innebär att vi som lever i dag<br>klarar våra behov utan att äventyra förutsättningar-<br>na för framtida generationer. FN:s konferens om<br>miljö och utveckling i Rio de Janerio 1992 betonade<br>sambandet mellan social, kulturell, ekonomisk och<br>ekologisk hållbarhet. Ekonomisk utveckling, en rik<br>kultur och social välfärd måste gå hand i hand med<br>skydd av miljön och hushållning med naturresurser-<br>na.</p>
<p>Vi i de rikare länderna har ett särskilt ansvar.<br>Trots att vi utgör en begränsad andel av jordens be-<br>folkning så står vi för huvuddelen av den globala<br>belastningen på miljö och naturresurser. Vi har också<br>de största möjligheterna att ändra livsstil och teknik<br>eftersom vi kommit längst i ekonomisk utveckling<br>och social välfärd. För oss är den nya stora uppgiften<br>inför 2000-talet att utveckla den ekologiska hållbar-<br>heten.</p>
<p>Levnadsstandarden i Asien och vissa andra delar<br>av världen beräknas öka mycket kraftigt under de<br>närmaste 25 åren. Därmed ökar också resursan-<br>vändningen och påverkan på miljön. Det finns be-<br>räkningar som visar att dagens resursanvändning<br>behöver bli tio gånger mer effektiv för att en växan-<br>de världsbefolkning om 25-50 år skall kunna leva på<br>en rimlig nivå. Det är en stor utmaning.</p>
<p>I regeringsförklaringen den 17 september 1996<br>underströk statsministern att ”Sverige skall vara en<br>pådrivande internationell kraft och ett föregångsland<br>i strävan att skapa en ekologiskt hållbar utveckling”.<br>I grunden handlar det om tre saker: skyddet av mil-<br>jön, en hållbar försörjning och en effektiv använd-<br>ning av jordens resurser.</p>
<p>Övergripande mål för ett ekologiskt hållbart sam-<br>hälle kan formuleras så här:</p>
<p>Skyddet av miljön: Utsläppen av föroreningar<br>skall inte skada människans hälsa eller överskrida<br>naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem.<br>Naturligt förekommande ämnen skall användas på<br>ett sådant sätt att de naturliga kretsloppen värnas.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 5</p>
<p>Naturfrämmande hälso- och miljöskadliga ämnen<br>bör på sikt inte få förekomma i miljön. Den biolo-<br>giska mångfalden skall bevaras och värdefulla kul-<br>turmiljöer skyddas.</p>
<p>Effektiv användning: Användningen av energi och<br>andra naturresurser skall bli mycket effektivare än<br>den är i dag. Flödena av energi och material kan<br>därmed begränsas så att de är förenliga med en håll-<br>bar utveckling. Samhällsplanering, teknikutveckling<br>och investeringar skall därför också inriktas på re-<br>surssnåla processer och produkter.</p>
<p>Hållbar försörjning: Ekosystemens långsiktiga<br>produktionsförmåga måste säkras. Så långt som<br>möjligt skall försörjningen baseras på ett långsiktigt<br>hållbart nyttjande av förnybara resurser. Det betyder<br>att användningen av resurser inte långsiktigt kan<br>överskrida den takt med vilken naturen skapar nya<br>och att material bör återvinnas i ett kretslopp. Vi<br>skall hushålla med icke förnybara resurser och kon-<br>tinuerligt sträva efter att utveckla förnybara ersätt-<br>ningar.</p>
<p>Detta kräver en ny helhetssyn på framtiden där vi<br>tar till vara människors engagemang och teknikens<br>möjligheter. Ett ekologiskt hållbart samhälle kan inte<br>bara finnas i ett land. Problemen och lösningarna är<br>sammanflätade över nationsgränserna. Därför be-<br>hövs både ett aktivt nationellt och internationellt ar-<br>bete.</p>
<p>Sverige har särskilt goda förutsättningar att gå fö-<br>re. Miljöfrågorna blev aktuella tidigt i vårt land. En<br>rad insatser har redan gjorts för att förbättra miljön<br>och hushålla med naturresurserna. I dag finns ett<br>starkt och brett engagemang för hållbar utveckling.<br>Det lokala Agenda 21-arbetet har redan visat hur<br>demokratin kan vitaliseras av arbetet. Stora delar av<br>näringslivet ser ekologisk hållbarhet både som en<br>nödvändighet och som en affärsmöjlighet. Vi arbetar<br>aktivt både i Europa och globalt för en hållbar ut-<br>veckling.</p>
<p>Arbetet för ekologisk hållbarhet är alltså inte bara<br>viktigt för att framtida generationer skall få ett bra<br>liv. Det skapar också mängder av nya möjligheter.<br>Länder som ligger långt framme i utvecklingen kan<br>dra nytta av de nya marknader som öppnar sig för<br>miljöanpassade lösningar. Därmed kan tillväxt och<br>konkurrenskraft stärkas och nya arbeten skapas. Åt-<br>gärder för att stimulera investeringar i ekologisk<br>hållbarhet kan också skapa nya arbetstillfällen. Det<br>spännande med den ekologiska hållbarheten som<br>framtidsprojekt är att dra nytta av alla dessa möjlig-<br>heter. Det förutsätter ett nära samspel mellan politi-<br>ken på olika områden och mellan samhällets olika<br>aktörer.</p>
<p>Hushållning med naturresurserna, omsorg om<br>miljön och social rättvisa är också nödvändiga förut-<br>sättningar för en hållbar ekonomisk utveckling. Sam-<br>tidigt är en sund ekonomi en förutsättning för en<br>ekologiskt hållbar utveckling. Den sociala välfärden<br>förutsätter att vi motverkar växande klyftor och<br></p>
<p>skillnader i samhället. Därför är låg arbetslöshet, so-<br>cial trygghet, bra bostadsområden och en god ut-<br>bildning centrala element. Ett utvecklande arbete<br>som ger utrymme för en rik fritid är centralt för<br>människors engagemang i miljöfrågorna. Kvinnor<br>och män skall ha samma möjligheter till goda livs-<br>villkor och förutsättningar att delta i samhällsarbe-<br>tet.</p>
<p>En hållbar utveckling innehåller en varsam för-<br>valtning och utveckling av det arv vi fått från genera-<br>tioner före oss, men måste också knyta an till kultu-<br>rens roll i vardagslivet. En god ekonomisk, social och<br>kulturell utveckling skapar förutsättningar för män-<br>niskor att engagera sig i arbetet för ett ekologiskt<br>hållbart samhälle.</p>
<h3>1.3 Ett aktivt nationellt och<br>internationellt arbete</h3>
<p>För att Sverige skall nå en ekologiskt hållbar utveck-<br>ling krävs aktiva åtgärder för att påverka samhället.<br>Knappheten på ändliga resurser och växande mil-<br>jöproblem kommer visserligen att på sikt driva fram<br>en anpassning och omvandling, men det skulle hela<br>tiden ske i efterhand sedan betydande skador på<br>miljön uppkommit eller knapphet på resurser drivit<br>fram kriser och konflikter på olika håll i världen.<br>Därför behövs en aktiv politik både i staten och<br>kommunerna för att främja en ekologiskt hållbar<br>utveckling. Marknadskrafterna kan bidra till en posi-<br>tiv utveckling, men de kan inte ensamma lösa pro-<br>blemen.</p>
<p>Målen för en god miljö, en effektiv användning av<br>resurser och en hållbar försörjning är vägledande för<br>detta arbete. Ekosystemen skall brukas på sätt som<br>vare sig hotar deras långsiktiga produktionsförmåga<br>eller den biologiska mångfalden. Redan inom en ge-<br>neration bör betydande framsteg kunna nås. Regio-<br>nala miljöproblem som försurning och övergödning<br>bör vara lösta och fungerande kretslopp etablerade<br>för de flesta material. Energianvändningen bör ha<br>blivit mycket mer effektiv och förnybara resurser an-<br>vändas i betydligt större utsträckning. Den ekono-<br>miska utvecklingen i utvecklingsländerna bör ha ta-<br>git en riktning som är förenlig med en långsiktigt<br>hållbar utveckling.</p>
<p>Inom fem till tio år bör vi ha tagit flera viktiga<br>steg på vägen. Ambitionen är att industriutsläppen är<br>nere i nivåer som inte skadar miljön. Processer och<br>produkter bör i högre grad utformas så att de inte<br>skadar miljön i någon del av varukedjan och så att<br>de kan återvinnas i ett kretslopp. Investeringar i<br>ekologisk hållbarhet bör ha gett mätbara effekter i<br>effektivare energianvändning och bättre miljö. En<br>ökad kvalitet och ett vidgat kretsloppsperspektiv in-<br>om arkitektur och formgivning bör ha förlängt pro-</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 5</p>
<p>duktcyklema och skapat förutsättningar för en god<br>bebyggelsemiljö. Bruket av biologiska resurser bör<br>vara uthålligt och bidra till att bevara den biologiska<br>mångfalden. Den kommunala planeringen bör ge<br>samlade bedömningar för en ekologiskt hållbar ut-<br>veckling både i våra tätorter och på landsbygden.<br>Distansarbete med hjälp av informationsteknik har<br>visat sig ha positiva miljöeffekter. Regeringen avser<br>därför att tillsätta en utredning kring hur distansar-<br>bete kan stimuleras och utvecklas. Det bör finnas en<br>god kunskap om vad som behövs för en ekologiskt<br>hållbar utveckling, och ett brett engagemang i arbe-<br>tet för ett ekologiskt hållbart Sverige. Alla viktigare<br>beslut bör analyseras från ett hållbarhetsperspektiv<br>och EU bör ha hållbar utveckling som ett övergri-<br>pande mål.</p>
<p>Vi har ett gemensamt ansvar för att vidta de åt-<br>gärder som behövs för att utvecklingen skall gå i<br>denna riktning. Politikens uppgift är till stor del att<br>skapa förutsättningar för och uppmuntra ett hand-<br>lande som är förenligt med en ekologiskt hållbar ut-<br>veckling. Det är viktigt att vi väljer de åtgärder som<br>ger störst nytta i förhållande till kostnaderna och att<br>vi väger nyttan mot kostnaden, liksom att vi analyse-<br>rar alternativa möjligheter att nå målen.</p>
<p>Miljöföroreningarna känner inga nationella grän-<br>ser. Den långsiktiga försörjningen med naturresurser<br>är i stor utsträckning en global fråga. Råvaror och<br>produkter säljs ofta på en global marknad. Den<br>svenska ekonomin är nära sammanflätad med eko-<br>nomin i de övriga EU-länderna. Omställningen av<br>Sverige till ekologisk hållbarhet förutsätter därför att<br>kraven på ekologisk hållbarhet också får genomslag i<br>andra länder. Allt detta är skäl för att Sverige skall<br>vara pådrivande internationellt för en ekologiskt<br>hållbar utveckling. Men det förutsätter också att vi<br>går före nationellt så att vi är trovärdiga när vi skall<br>påverka andra, och att vi lär av andras exempel när<br>de har kommit längre än vi.</p>
<p>Det är nu dags att redovisa den ökade bredd i in-<br>satserna och det ökade tempo i omställningen som<br>svarar mot dessa ambitioner. I avsnitt 2 redovisas<br>inriktningen på ett aktivt nationellt och internatio-<br>nellt arbete.</p>
<h3>2. Inriktningen på arbetet för<br>ekologisk hållbarhet</h3>
<p>En ekologiskt hållbar samhällsutveckling förutsätter<br>ett samhällsengagemang med både bredd och djup<br>där alla i samhället känner delaktighet och ansvar.<br>Arbetet skall knyta an till det folkrörelsearbete som<br>pågår och ge oss alla som medborgare och konsu-<br>menter verktygen för att göra medvetna val som bi-<br>drar till hållbarheten. Det gäller att uppmuntra<br>marknadens egna drivkrafter och att alla delar av<br></p>
<p>samhället medverkar. Arbetet inom berörda utgifts-<br>områden kommer att följas upp i varje års budget-<br>proposition. Den gemensamma strategin kommer att<br>redovisas årligen och utvecklas i en särskild skrivelse<br>i samband med budgetpropositionen. I avsnitt 2.1<br>redovisar vi en första genomgång av styrmedel för<br>ekologisk hållbarhet.</p>
<p>Kompetens, kunnande och realkapitalets utform-<br>ning har en avgörande betydelse för den ekologiska<br>hållbarheten. Därför är det viktigt att påverka och<br>öka investeringar i kunnande och realkapital i en<br>riktning som gynnar ekologisk hållbarhet. Det gäller<br>utbildning och forskning liksom industri, lokaler, bo-<br>städer, och infrastruktur som transportsystem, av-<br>falls- och avloppssystem samt energiförsörjning. För-<br>ändringar av realkapitalet tar tid. Det är därför<br>viktigt att investeringsprogrammen påbörjas så tidigt<br>som möjligt och att de är långsiktiga. Det är viktigt<br>att de nyinvesteringar i infrastruktur som genomförs<br>är anpassade till ekologisk hållbarhet, så att behoven<br>av framtida ombyggnader minskar. Utvecklingen<br>mot ett ekologiskt hållbart samhälle innebär också<br>stora möjligheter för en miljödriven utveckling av<br>näringslivet. I avsnitt 2.2 redovisas vissa nationella<br>insatser för investeringar i ekologisk hållbarhet och i<br>avsnitt 2.3 föreslås ett program för lokala investe-<br>ringar i vilket kommunerna har en viktig roll.</p>
<p>I avsnitt 2.4 beskrivs de långsiktiga effekterna.</p>
<h3>2.1 Styrmedel för ekologisk<br>hållbarhet</h3>
<h4>2.1.1 Allmänt om styrmedel och<br>incitamentsstrukturer</h4>
<p>Ett ekologiskt hållbart samhälle formas genom insat-<br>ser på många nivåer och av många aktörer. Statens<br>roll är att skapa förutsättningar för alla att bidra till<br>en ekologiskt hållbar utveckling. Det arbete som re-<br>dan pågår kommer att leda till betydande förbätt-<br>ringar. Men det behövs också skärpta styrmedel och<br>incitament som styr i rätt riktning.</p>
<p>Mål och indikatorer är centrala för arbetet och<br>skall utvecklas vidare. Det behövs tydliga mål och<br>program för arbetet inom varje berört samhällsom-<br>råde.</p>
<p>Lagstiftningen måste utvecklas vidare. Regering-<br>ens kommande förslag till miljöbalk är centralt i det-<br>ta avseende.</p>
<p>Ekonomiska styrmedel kan bidra till kostnadsef-<br>fektiva lösningar och bör användas i större utsträck-<br>ning. Incitament som styr i felaktig riktning bör ses<br>över. Därmed kan marknadens kraft användas mer<br>effektivt. Särskilda kriterier kan kopplas till statliga<br>stöd till exempelvis byggande. Insatser för kompe-<br>tens och kunnande har stor betydelse för det fortsat-</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 5</p>
<p>ta arbetet, liksom utvecklingsarbete för att omsätta<br>forskningsresultat till praktiskt tillämpbara produk-<br>ter och system. Den fysiska planeringen är också ett<br>viktigt instrument.</p>
<p>Framgång i arbetet förutsätter att alla berörda<br>samhällsområden bidrar. Därför behövs utvecklade<br>program för varje område av betydelse. Dessa pro-<br>gram bör redovisas i samband med budgetproposi-<br>tionen. Det är också viktigt att regeringens förslag<br>inom berörda områden både bidrar till målen för det<br>aktuella området och till ekologisk hållbarhet. Håll-<br>barhetsbeskrivningar är ett viktigt instrument för att<br>underlätta detta. Staten bör vidare vara ett föredöme<br>för ekologisk hållbarhet i sin egen verksamhet. Den<br>offentliga upphandlingen är i detta sammanhang ett<br>viktigt verktyg.</p>
<p>Ett aktivt internationellt arbete är nödvändigt.<br>Hållbarhetsfrågorna bör drivas inom EU och särskild<br>uppmärksamhet ägnas EU:s regeringskonferens och<br>kommande utvidgning. Sverige skall ha en pådrivan-<br>de roll även i det globala arbetet.</p>
<p>I det följande aviseras ett antal initiativ inom des-<br>sa områden.</p>
<h4>2.1.2 Mål och indikatorer för en ekologiskt<br>hållbar utveckling</h4>
<p>Det är angeläget att kunna följa och värdera om<br>samhällsutvecklingen i stort är ekologiskt hållbar och<br>vilka framsteg som görs. Det kräver ett bredare per-<br>spektiv än de nuvarande miljömålen. Därför bör in-<br>dikatorer för ekologiskt hållbar utveckling utarbetas<br>och användas i den föreslagna årliga redovisningen<br>till riksdagen. Indikatorerna bör inte vara fler än att<br>de på ett enkelt och informativt sätt visar riktningen<br>på utvecklingen mot ekologisk hållbarhet. Indikato-<br>rerna bör tas fram utifrån befintlig statistik och så<br>långt möjligt samordnas med indikatorer som an-<br>vänds i andra länder för att möjliggöra internationell<br>jämförelse. USA, Nederländerna och Storbritannien<br>är exempel på länder där man arbetat med indikato-<br>rer för hållbar utveckling, som är bredare än miljö-<br>mål i vanlig bemärkelse.</p>
<p>Miljömål syftar till att styra miljöarbetet med av-<br>seende på önskat miljötillstånd respektive nödvändi-<br>ga åtgärder. Regeringen har i regleringsbrev för 1997<br>och i särskilt beslut i februari givit Naturvårdsverket<br>i uppdrag att revidera de befintliga miljömålen och<br>lämna förslag till nya och förbättrade miljömål. Vi-<br>dare har ett antal sektorsmyndigheter redan utveck-<br>lat sektorsmål eller fått i uppdrag att göra det och<br>regeringen avser att ge uppdraget till fler sek-<br>torsmyndigheter. Naturvårdsverket har fått till upp-<br>gift att samordna arbetet med sektormålen. Arbetet<br>med indikatorer är dock bredare än dessa uppdrag<br>och kräver delvis andra former. Regeringen avser<br>därför ge Miljövårdsberedningen uppgiften att i nära<br></p>
<p>samarbete med Naturvårdsverket pågående arbete ta<br>fram förslag till indikatorer. Kunskap och erfarenhe-<br>ter från pågående verksamheter av liknande karaktär<br>inom t.ex. Kl, SCB och SNV bör tas tillvara.</p>
<h4>2.1.3 Ekonomiska styrmedel</h4>
<p>Ekonomiska styrmedel har med stor framgång an-<br>vänts i den svenska miljöpolitiken sedan 1970-talet.<br>Sverige genomförde i och med 1990 års skattereform<br>som första land i Europa en skatteväxling, då ett an-<br>tal nya miljöskatter infördes och skatten på arbete<br>sänktes. Koldioxidskatten, svavelskatten och kväve-<br>oxidavgiften är exempel på ekonomiska styrmedel<br>som uppmärksammats internationellt.</p>
<p>Det finns goda skäl för att även fortsättningsvis<br>använda ekonomiska styrmedel i omställningen till<br>ekologisk hållbarhet. De bidrar till kostnadseffektiva<br>åtgärder, som innebär att hushåll och företag själva<br>bär de samhällsekonomiska kostnaderna av sitt<br>handlande. Därmed kan de ekonomiska styrmedlen<br>skapa förutsättningar för och uppmuntra ett hand-<br>lande som är förenligt med en ekologiskt hållbar ut-<br>veckling.</p>
<p>Skatteväxlingsutredningen har analyserat förut-<br>sättningarna för en fortsatt skatteväxling. Kommit-<br>téns positiva värdering bygger på övertygelsen att<br>skatteväxling är ett verksamt redskap för en ökad<br>miljörelatering av skattesystemet. Värderingen base-<br>ras också på bedömningen att vår omvärld kommer<br>att röra sig i samma riktning.</p>
<p>Sverige bör aktivt använda ekonomiska styrmedel<br>i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling och<br>successivt öka skattesystemets miljöstyrande effekt. I<br>övervägandena om förändringarna i skattesystemet<br>kommer bland annat att bedömas hur de kan bidra<br>till den ekologiska hållbarheten och hur de påverkar<br>svenska företags konkurrensförmåga. Regeringen<br>avser att lämna förslag om en avfallsskatt i anslut-<br>ning till årets budgetproposition.</p>
<p>Det är också angeläget att undvika stöd och sub-<br>ventioner som snedvrider konkurrensen eller mot-<br>verkar den ekologiska hållbarheten. Regeringen har<br>gett Riksrevisionsverket och Naturvårdsverket i<br>uppdrag att göra en översyn av subventioner som<br>motverkar den ekologiska hållbarheten och på<br>grundval av denna översyn föreslå nödvändiga för-<br>ändringar.</p>
<p>Vid sidan av skatter och avgifter kan investerar-<br>nas möjligheter att lånefinansiera sina investeringar<br>och de villkor som erbjuds på lånemarknaden antas<br>spela stor roll för realiserandet av de investerings-<br>program som redovisas i följande avsnitt. Här har<br>den allmänna ekonomiska politiken en avgörande<br>roll genom inverkan på ränteläget.</p>
<p>Bland kreditinstituten finns ett växande intresse<br>för att värdera säkerheter och avväga räntor till</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 5</p>
<p>projektens egenskaper från ekologisk hållbarhets-<br>synpunkt. Även bland försäkringsbolagen finns visst<br>intresse för en motsvarande bedömning vad gäller<br>försäkringsvillkor. Regeringen har i andra samman-<br>hang fört överläggningar med kreditinstituten om en<br>miljöinriktning av deras verksamhet och avser att<br>vidga dessa i de avseenden som aktualiseras av inves-<br>teringsprogrammet.</p>
<h4>2.1.4 Ekologisk anpassning av stödsystem<br>inom bland annat bostadssektorn</h4>
<p>En lång rad verksamheter som av olika skäl ges stat-<br>ligt stöd har miljöeffekter och påverkar den ekolo-<br>giska hållbarheten. Som ett led i att integrera an-<br>passningen till det ekologiska samhället i alla<br>politikområden bör statliga stödformer utformas så<br>att den ekologiska hållbarheten främjas. Ett första<br>viktigt område är stöden till ombyggnad och förbätt-<br>ring av bostäder. Detta ligger i linje med den bo-<br>stadspolitiska utredningens förslag.</p>
<p>Anpassning av bebyggelsen har en strategisk roll i<br>energiomställningen såväl som i kretsloppsarbetet,<br>och det är därför viktigt att alla ombyggnader och<br>renoveringar som ändå sker genomförs på ett sådant<br>sätt att möjligheterna till energieffektivisering och<br>miljöanpassning utnyttjas. Åtgärderna skall väljas så<br>att varsamhetskravet (PBL 3:10) tillgodoses</p>
<p>Ett antal nyckelkriterier bör därför ställas upp<br>som grund för krav på energieffektivisering, återan-<br>vändning av byggnadsmaterial samt användning av<br>miljöanpassade material och produkter. Liknande<br>kriterier har formulerats i Nederländerna. System för<br>miljövärdering av byggnader och byggande är under<br>utveckling och kan också på sikt användas som<br>grund för en differentiering av skatter och bidrag.</p>
<h4>2.1.5 Ett rationellt byggande</h4>
<p>De beställningar och bygguppgifter som investering-<br>ar för ekologisk hållbarhet i bebyggelsen alstrar<br>kommer att i betydande grad bestå av ombyggnader<br>och reinvesteringar. Vid sidan av ett antal stora pro-<br>jekt kan huvuddelen av insatserna väntas ske i små<br>och halvstora sådana.</p>
<p>Den nuvarande branschstrukturen domineras av<br>ett fåtal stora företag. En vital struktur av lokala<br>konsult- och byggföretag med allsidig kompetens<br>skulle stärka konkurrensen. Att stimulera en sådan<br>utveckling ligger i linje med regeringens allmänna<br>småföretagspolitik. Den teknikupphandling Bygg-<br>kostnadsdelegationen genomför kan antas leda ut-<br>vecklingen i den här beskrivna riktningen. Ytterligare<br>insatser faller inom såväl Byggkostnadsdelegationens<br>som Småföretagsdelegationens verksamheter. Rege-<br></p>
<p>ringen avser att vidga delegationernas uppdrag, i syf-<br>te att ytterligare påskynda utvecklingen.</p>
<h4>2.1.6 Utbildning och forskning</h4>
<p>Utbildning är en grundläggande förutsättning för att<br>förverkliga en ekologiskt hållbar utveckling. Det är<br>viktigt att det skapas utrymme inom grundutbild-<br>ningen för undervisning om miljö- och livsstilsfrågor.<br>Ett ämnesövergripande arbetssätt bör användas för<br>att ge kunskaper om miljöfrågorna.</p>
<p>Folkbildning i studieförbundens regi och med stöd<br>av folkrörelserna har i och mobilisera engagemanget<br>i dessa frågor.</p>
<p>Regeringen avser också att se över examensbe-<br>skrivningama för den högre utbildningen och vid<br>behov vidta ändringar med avseende på miljökun-<br>skaper.</p>
<p>Ytterligare forskningsinsatser krävs för att Sverige<br>skall kunna bli ett föregångsland när det gäller en<br>ekologiskt hållbar utveckling. Frågor som rör energi-<br>och råvaruförsörjning behöver uppmärksammas.<br>Omvandlingen av naturresurser till nyttigheter behö-<br>ver effektiviseras inte minst när det gäller infrastuk-<br>tur och bebyggelse. Vattenanvändning och rening<br>liksom vatten- och avloppssystemens roll för nä-<br>ringsämnenas kretslopp behöver vidareutvecklas.<br>Miljöanpassningen av produktionsprocesserna och<br>av transporter i anslutning till produktionen är en<br>viktig del av omställningen. I forskningspropositio-<br>nen har aviserats ett uppdrag till Forskningsråds-<br>nämnden att utveckla och konkretisera ett program<br>för forskning som bidrar till en ekologiskt hållbar<br>utveckling.</p>
<p>Mycket av denna forskning försiggår inom andra<br>områden än traditionell miljöforskning. Därför krävs<br>att dessa frågor beaktas i all forskningsplanering.</p>
<p>Det är mycket angeläget att i EU:s femte rampro-<br>gram för forskning betona betydelsen av forskning<br>som stöder miljön och en hållbar utveckling.</p>
<h4>2.1.7 Fysisk planering</h4>
<p>Ekologisk hållbarhet bör vara ett gemensamt mål för<br>all samhällsplanering. Detta innebär en höjning av<br>ambitionsnivån i samhällsplaneringen med krav på<br>delvis nya arbetsformer och ett omfattande utveck-<br>lingsarbete. För att arbetet med att ställa om Sverige<br>till hållbar utveckling skall lyckas, krävs helhetssyn i<br>samhällsplaneringen och förmåga att överbrygga<br>sektorsgränser. Behovet av samordning och samver-<br>kan gör sig starkt gällande.</p>
<p>Planeringen för infrastrukturens utveckling, regio-<br>nal balans, hushållning med mark- och vattenresur-<br>ser och skydd av miljön är i stor utsträckning gemen-</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 5</p>
<p>samma uppgifter för stat och kommun, medan be-<br>byggelseplaneringen främst är en kommunal uppgift.<br>Länsstyrelserna skall se till att de nationella målen<br>får genomslag i länets utveckling.</p>
<p>I Sverige har ansvar och befogenheter i hög grad de-<br>centraliserats till kommunerna, men också till regio-<br>nala organ. Den påbörjade försöksverksamheten<br>med ändrad regional ansvarsfördelning ger möjlighe-<br>ter till ökad förankring av det regionala utvecklings-<br>arbetet.</p>
<p>De flesta kommuner står inför en revidering av<br>översiktsplanerna. Detta arbete bör komma att inspi-<br>reras av arbetet med lokal Agenda 21. Det är ange-<br>läget att den kommunala planeringen utvecklas yt-<br>terligare som ett strategiskt instrument för ekologiskt<br>hållbar utveckling.<br></p>
<p>blir det lättare att tidigt uppmärksamma huruvida<br>kommande förslag bidrar till ekologisk hållbar ut-<br>veckling eller motverkar den. Motverkande effekter<br>är lättare att rätta till under utredningsarbetets gång<br>än i slutskedet av den. Lagda förslag som kan ha be-<br>tydelse för ekologisk hållbar utveckling bör åtföljas<br>av en redovisning av effekterna på miljö och resurs-<br>förbrukning. Miljövårdsberedningen kommer att få<br>uppgiften att utveckla en mall för sådana beskriv-<br>ningar och den nya energimyndigheten bör bidra i de<br>delar som behandlar energieffektivitet.</p>
<p>På motsvarande sätt kommer propositioner av be-<br>tydelse i detta sammanhang att åtföljas av en ekolo-<br>gisk hållbarhetsbeskrivning. Sverige driver motsva-<br>rande krav inom EU:s regeringskonferens vad gäller<br>kommissionens förslag.</p>
<h4>2.1.8 Redovisningar i budgetpropositionen</h4>
<p>Det krävs en rad åtgärder inom samtliga politikom-<br>råden för att föra Sverige mot ekologisk hållbarhet.<br>Utifrån de övergripande målen för en ekologiskt<br>hållbar samhällsutveckling skall mål sättas upp för<br>berörda områden och åtgärder för att nå målen ut-<br>arbetas.</p>
<p>Ambitionen är att i samband med årets budget-<br>proposition presentera ett handlingsprogram för att<br>föra Sverige mot målet ekologisk hållbarhet. Rege-<br>ringen har redan redovisat förslag som gäller in-<br>frastrukturen och energipolitiken i särskilda proposi-<br>tioner. Handlingsprogrammet utvecklas vidare i<br>propositioner om bland annat miljöpolitiken och tra-<br>fikpolitiken våren 1998.</p>
<p>Omställningen av Sverige är ett arbete som kom-<br>mer att pågå under lång tid och som utvecklas kon-<br>tinuerligt. För berörda utgiftsområden avser rege-<br>ringen därför i kommande års budgetpropositioner<br>kortfattat redovisa i vilken grad uppsatta mål upp-<br>nåtts och vilka åtgärder för ekologisk omställning<br>som kommer att vidtas under budgetåret. I anslut-<br>ning till budgetpropositionen avser regeringen årli-<br>gen, med början i år, i en särskild skrivelse redovisa<br>utvecklingen av arbetet för att öka den ekologiska<br>hållbarheten i samhället.</p>
<h4>2.1.9 Ekologiska hållbarhetsbeskrivningar</h4>
<p>Ett bra beslutsunderlag är en förutsättning för ett ef-<br>fektivt arbete för ett hållbart Sverige. Större beslut<br>som påverkar den ekologiska hållbarheten bör före-<br>gås av en analys av effekterna på miljö och resurs-<br>förbrukning. Beaktande av de ekologiska hållbarhet-<br>sperspektiven skall därför finnas med som en del i<br>kommitté- och utredningsarbeten som behandlar<br>frågor av betydelse i detta sammanhang. På så sätt</p>
<h4>2.1.10 Staten ett föredöme för ekologiskt<br>hållbar utveckling</h4>
<p>Med stöd av 7§ verksförordningen om att beakta de<br>krav som ställs på verksamheten med hänsyn till<br>miljöpolitiken, finns i dag ett miljöansvar i instruk-<br>tionerna för ett antal myndigheter med särskilt sek-<br>torsansvar för miljön. Verksförordningen kommer<br>att ändras så att hänsynen i stället skall gälla ekolo-<br>giskt hållbar utveckling. En politik för ekologisk<br>hållbar utveckling är väsentligt vidare än miljöpolitik<br>varför krav på hänsyn bör finnas i fler myndighetsin-<br>struktioner än enbart för de nuvarande myndighe-<br>terna med sektorsansvar för miljön. Regeringen avser<br>att återkomma till för vilka myndigheter detta krav<br>skall återspeglas i myndighetsinstruktionerna.</p>
<p>Erfarenheter från andra verksamheter visar att<br>miljöledningssystem kan vara ett ändamålsenligt<br>verktyg för att integrera hänsyn till miljön i det dag-<br>liga arbetet. Regeringen har därför i beslut i decem-<br>ber 1996 utsett 25 pilotmyndigheter som under år<br>1997 skall inleda utvecklingen av ett miljölednings-<br>system. Detta arbete kommer att vidgas till en breda-<br>re tillämpning av miljöledningssystem inom de statli-<br>ga myndigheterna med beaktande av vunna<br>erfarenheter från pilotprojektet.</p>
<p>Redovisning och granskning av hur miljöarbetet<br>har bedrivits utgör en central del av alla miljöled-<br>ningssystem. Myndigheternas övriga redovisningar<br>rörande ekonomi och effektivitet granskas i dag av<br>Riksrevisionsverket. Regeringen har därför givit<br>Riksrevisionsverket i uppdrag att bland annat föreslå<br>hur myndigheterna skall återrapportera sitt miljöar-<br>bete i anslutning till årsredovisningen. Naturvårds-<br>verket gavs i samma beslut ansvaret för att granska<br>miljöeffekter av myndigheternas miljöarbete som<br>följer av miljöledningssystemet.</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA S</p>
<h4>2.1.11 Offentlig upphandling</h4>
<p>Den offentliga sektorn köper årligen varor och tjäns-<br>ter för totalt cirka 280 miljarder kronor varav staten<br>för drygt 100 miljarder. Den omfattande offentliga<br>upphandlingen är ett effektivt instrument att påverka<br>utbudet på marknaden så att beståndet av produkter<br>snabbare anpassas till kraven på ekologisk hållbar-<br>het.</p>
<p>Intresset för en miljöanpassad offentlig upphand-<br>ling finns inom flertalet av EU-länderna. Den danska<br>regeringen har nyligen antagit en handlingsplan för<br>”grön” politik inom området för offentlig upphand-<br>ling”. Andra medlemsstater undersöker åtgärder för<br>att främja inköp av ”gröna” varor och tjänster.<br>Dessutom har OECD nyligen presenterat en rekom-<br>mendation om förbättring av regeringarnas resultat<br>för att skydda miljön, enligt vilken medlemsländerna<br>och i synnerhet regeringarna bör inrätta och genom-<br>föra en inköpspolitik av miljövänliga varor och<br>tjänster.</p>
<p>EU:s medlemsländer har i samband med översy-<br>nen av det femte miljöhandlingsprogrammet preli-<br>minärt kommit överens om att göra en översyn av<br>gemenskapens regler för offentlig upphandling så att<br>miljöhänsyn i större utsträckning tas vid tillämpning-<br>en av reglerna samtidigt om en sund konkurrens be-<br>varas. Enligt regeringens uppfattning bör översynen<br>ägna särskild uppmärksamhet åt möjligheterna att<br>ställa krav på miljöanpassade produktionsprocesser.</p>
<p>Genom att ange enhetliga miljökrav för den of-<br>fentliga upphandlingen minskar belastningen på<br>miljön samtidigt som producenterna får incitament<br>att styra mot miljöanpassade varor och tjänster, vil-<br>ket på sikt kan bidra till att svenska företags ex-<br>portmöjligheter ökar. För investeringsprogrammet<br>för ekologisk hållbarhet bör miljökrav ställas vid all<br>upphandling.</p>
<p>Frivilliga miljömärknings- och certifieringssystem,<br>t.ex. den Nordiska Svanmärkningen, kan spela en<br>viktig roll genom att miljökrav ställs vid upphand-<br>lingen motsvarande kraven för märkning. Genom en<br>successiv revision av miljömärkningskraven skapas<br>en utvecklingsstimulerande effekt.</p>
<p>Det är angeläget att utnyttja de möjligheter som<br>lagstiftningen ger för att upphandlingen skall gynna<br>utvecklingen mot ekologisk hållbarhet. Möjligheter-<br>na bör också utökas så att grundläggande miljökrav<br>ställs vid all upphandling. Kriterier för ekologisk<br>hållbarhet bör utvecklas så att upphandlingen kan<br>stimulera utvecklingen av materialsnåla och energief-<br>fektiva produkter som inte skadar miljön.</p>
<p>På beställning av Miljövårdsberedningen har där-<br>för en första vägledningsstrategi för miljöanpassad<br>offentlig upphandling tagits fram under hösten 1996<br>av Naturvårdsverket, Nämnden för offentlig upp-<br>handling och Kemikalieinspektionen. För att den of-<br>fentliga upphandlingen skall bli pådrivande kraft i<br>arbetet mot ekologisk hållbarhet bör denna succes-<br></p>
<p>sivt uppdateras med riktlinjer, erfarenheter och ex-<br>empel från de 25 pilotmyndigheternas arbete med<br>miljöledningsystem, de många initiativ som tas rö-<br>rande miljöanpassad upphandling av kommuner och<br>landsting samt från det arbete som pågår i andra<br>iänder.</p>
<p>I USA tillämpas exempelvis ett intressant system i<br>den federala upphandlingen. Federala organ grans-<br>kar och rangordnar utbudet av olika utrustningar<br>efter ekologiska egenskaper. De upphandlande myn-<br>digheterna har sedan att välja inom den bästa kvar-<br>tilen av utbudet. Därmed stimuleras företag att ta sig<br>upp i den prioriterade delen av listorna. Den bästa<br>kvartilen flyttas därmed automatiskt upp. Systemet<br>har således en inbyggd utvecklingsstimulerande ef-<br>fekt. Det kan övervägas om liknande system bör<br>prövas i Sverige genom frivilliga överenskommelser<br>och som en del av investeringsprogrammet.</p>
<p>Regeringen har under 1996 tillsatt en Delegation<br>för främjande av miljöanpassad teknik som är resul-<br>tat av forskningsinsatser eller innovationer. Delega-<br>tionen skall också medverka till att korta tiden för<br>marknadsintroduktion av miljöanpassade produkter,<br>processer och system.</p>
<h4>2.1.12 Det internationella arbetet</h4>
<p>En ekologiskt hållbar utveckling förutsätter både ett<br>aktivt nationellt arbete och att vi verkar för att andra<br>länder går i samma riktning. I det europeiska pers-<br>pektivet gäller det att göra hållbar utveckling till ett<br>övergripande mål för EU, i linje med vad Sverige nu<br>driver i regeringskonferensen. En vitbok för hållbar<br>utveckling - dvs. en genomgång av vad som krävs av<br>EU:s politik på olika områden och vilka nuvarande<br>regler och stöd som behöver ses över - kan vara ett<br>viktigt steg för att få genomslag för detta arbete in-<br>om EU. Sverige bör därför verka för att EU:s kom-<br>mande sjätte åtgärdsprogram för miljön vidgas till en<br>handlingsplan med detta innehåll. Ett sådant arbete<br>med inriktning på resultat år 2001 skulle också kun-<br>na bli ett viktigt tema inför Sveriges ordförandeskap.</p>
<p>EU:s utvidgning är en förutsättning för en miljö-<br>anpassning i Central- och Östeuropa. Länderna runt<br>Östersjön har mycket gemensamt och det pågående<br>arbetet med en Agenda 21 för Östersjön är centralt<br>för en ekologiskt hållbar utveckling i vårt närområ-<br>de. Det kommer att kräva betydande förhandlingsin-<br>satser för att ge konkreta resultat. Östersjömiljarden<br>är ett viktigt element.</p>
<p>I ett globalt perspektiv gäller det att omsätta dek-<br>larationerna från Riokonferensen i konkret handling.<br>Det är viktigt att de svenska insatserna förutom att<br>de riktas mot miljökonventionerna även riktas mot<br>alla internationella institutioner som bör bidra till en<br>hållbar utveckling. Det måste få genomslag i t.ex.<br>FN:s sektorsorgan, de internationella bankerna och</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 5</p>
<p>världshandelsorganisationen WTO. Det är vidare<br>viktigt att vi kan använda svenskt bistånd som ett<br>gott exempel när vi skall verka för att andra länder<br>och EU också tar ställning för att bistånd i högre<br>grad bör bidra till ekologisk hållbarhet.</p>
<h3>2.2 Nationella<br>investeringsprogram</h3>
<p>Nationella investeringsprogram för ekologisk håll-<br>barhet inordnas huvudsakligen i respektive utgifts-<br>område. Sådana program kan i vissa fall bli mest ef-<br>fektiva om de hålls samman tvärs över sektors- och<br>områdesgränser. Regeringen kommer, i samband<br>med budgetpropositionen, att samlat följa upp och<br>redovisa vad som görs inom olika områden.</p>
<p>2.2.1 Investeringar i ekologisk omställning<br>av byggnader, anläggningar och<br>infrastruktur ("kretsloppsmiljarden")</p>
<p>En miljard kronor har avsatts till ett femårigt statligt<br>investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar sam-<br>hällsutveckling (1997-2001). Medlen skall i första<br>hand användas till kretsloppsanpassning av befintlig<br>bebyggelse och infrastruktur. Med stöd av detta in-<br>vesteringsbidrag kan den nödvändiga renoveringen<br>ges en kretsloppsprofil, vilket samtidigt kan ge posi-<br>tiva sociala effekter.</p>
<p>Exempel på stödberättigade investeringar är åt-<br>gärder som minskar, återvinner eller separerar avfall,<br>minskar utsläpp av kväve och fosfor, separerar av-<br>loppsvatten eller innebär återanvändning av bygg-<br>material och kretsloppsanpassad renovering. Som<br>villkor för bidraget gäller att investeringen skall bidra<br>till bättre miljö, ge sysselsättning samt utnyttja ny<br>teknik eller nya arbetsmetoder. Ett viktigt syfte med<br>kretsloppsmiljarden är att ge kommuner, företag och<br>organisationer möjlighet att pröva ny miljöteknik<br>och nya metoder och därigenom driva på utveckling-<br>en mot ekologisk hållbarhet.</p>
<p>En mindre del av anslaget (300 miljoner kronor)<br>disponeras av länsstyrelserna för stöd till mindre in-<br>vesteringar (högst 8 miljoner kronor investerings-<br>kostnad) medan huvuddelen fördelas av regeringen.</p>
<h4>2.2.2 Energiinvesteringar</h4>
<p>Den proposition om omställning av energisystemet<br>som regeringen nyligen lade på riksdagens bord är<br>ett omfattande praktiskt steg i omställningen av Sve-<br>rige till ett föregångsland för ekologisk hållbarhet.</p>
<p>Den svenska energipolitikens mål är att på kort<br>och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi<br>på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Ener-<br>gipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv ener-<br>gianvändning och en kostnadseffektiv svensk energi-<br>försörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö<br>och klimat samt underlätta omställningen till ett<br>ekologiskt uthålligt samhälle.</p>
<p>Energipolitiken skall bidra till att stabila förut-<br>sättningar skapas för ett konkurrenskraftigt närings-<br>liv och till en förnyelse och utveckling av den svenska<br>industrin. Energipolitiken skall också bidra till ett<br>breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Öster-<br>sjöregionen.</p>
<p>Landets elförsörjning skall tryggas genom ett<br>energisystem som grundas på varaktiga, helst in-<br>hemska och förnybara, energikällor samt en effektiv<br>energianvändning. Energin skall användas så effek-<br>tivt som möjligt med hänsyn taget till alla resurstill-<br>gångar. Stränga krav skall ställas på säkerhet och<br>omsorg om hälsa och miljö vid användning och ut-<br>veckling av all energiteknik. Kärnkraften skall ersät-<br>tas med effektivisering av elanvändningen, konverte-<br>ring till förnybara energislag samt miljömässigt<br>acceptabel elproduktionsteknik.</p>
<p>En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en vik-<br>tig förutsättning för den svenska industrins interna-<br>tionella konkurrenskraft. Energipolitiken skall ut-<br>formas så att denna förutsättning bevaras.</p>
<p>I den energipolitiska propositionen redovisas ett<br>omfattande och konkret program för investeringar<br>inom energiområdet. Möjligheterna att förstärka in-<br>satser för ekologisk hållbarhet genom att kombinera<br>sådana investeringar med investeringar som också i<br>andra avseenden ökar den ekologiska hållbarheten<br>bör ofta vara goda.</p>
<p>Regeringen har beräknat totalt 9 miljarder kronor<br>under en sjuårsperiod för genomförandet av pro-<br>grammet.</p>
<h4>2.2.3 Infrastrukturprogram</h4>
<p>Medel avsätts vidare för ett särskilt nationellt pro-<br>gram för infrastrukturutveckling. Programmet avses<br>omfatta ytterligare medel som behövs för vissa in-<br>frastruktursatsningar som inte ingår i den ordinarie<br>planeringsramen. Det nationella infrastrukturpro-<br>grammet, som omfattar utbyggnad av Botniabanan<br>mellan Nyland och Umeå, fortsatt stöd till Inlands-<br>banan samt viss finansiering av de båda stor-<br>stadsöverenskommelserna, presenteras närmare i av-<br>snitt 4.</p>
<p>10</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 5</p>
<h4>2.2.4 Insatser för kompetens och kunnande</h4>
<p>Effektiva miljöledningssystem blir en allt mer avgö-<br>rande konkurrensfördel för näringslivet. För att<br>åstadkomma detta krävs insatser från utbildnings-<br>sektorn. Regeringen återkommer med ytterligare för-<br>slag inom det området. Även andra former för kom-<br>petenshöjning bör utvecklas i samarbete med<br>näringslivet exempelvis i liknande form som EU:s<br>mål 4-stöd.</p>
<h3>2.3 Lokala investeringsprogram</h3>
<p>En lokalt förankrad verksamhet krävs om arbetet<br>med att föra in den ekologiska dimensionen i sam-<br>hällsbygget skall lyckas. Den slutsatsen dras bland<br>annat i de mål, principer och rekommendationer<br>som inryms i Agenda 21 och Habitatagendan (från<br>FN-konferensen om boende, bebyggelse m.m . 1996<br>i Istanbul).</p>
<p>Regeringen redovisar i det följande huvudinrikt-<br>ningen för ett program för stöd till investeringar i<br>ekologiskt hållbar utveckling. I viss mån kan det<br>statliga bidraget användas för lokala folkbildningsin-<br>satser, liksom till att stimulera det lokala näringsli-<br>vets omställning till ekologisk hållbarhet genom stöd<br>till nätverksbyggande och liknande allmänna kom-<br>munala näringslivsinsatser. En mindre del av statsbi-<br>dragen skall kunna användas för kommunernas ad-<br>ministrativa utgifter och uppbyggande av kompetens<br>för genomförandet samt kunskapsgenererande upp-<br>följningar och utvärderingar av de kommunala pro-<br>grammen samt de ingående projekten. Programmet<br>syftar till att stödja sådana åtgärder som annars inte<br>skulle ha kommit till stånd.</p>
<p>Kommunerna ges möjlighet att i samverkan med<br>olika lokala aktörer, offentliga och privata, söka<br>statligt stöd till lokala investeringsprogram för insat-<br>ser som ökar den ekologiska hållbarheten. Investe-<br>ringsprogrammen skall utformas i en bred lokal pro-<br>cess. Alla Sveriges 288 kommuner har inlett ett<br>arbete med lokala Agenda 21, som involverar många<br>olika grupper i samhället. Det är därför naturligt att<br>arbetet med att ta fram - och att genomföra - ett lo-<br>kalt investeringsprogram får sin bas i det lokala arbe-<br>tet.</p>
<p>De kommunala programmen skall innefatta en<br>översiktlig sammanställning av de insatser som de<br>lokala aktörerna vill genomföra för att öka takten i<br>omställningen till ekologisk hållbarhet. I detta sam-<br>manställningsarbete kan arbetsmarknadspolitiska<br>insatser, exempelvis ALU, användas för att ge förut-<br>sättningar till en bred kartläggning av möjligheterna.<br>Analys och redovisning ur jämställdhets- och integra-<br>tionsperspektiven skall göras. Om detta inte kan gö-<br></p>
<p>ras på ett meningsfullt sätt skall detta anges och sär-<br>skilt motiveras.</p>
<p>Programmen - vilka kan vara gemensamma för<br>flera kommuner - lämnas till statsrådsdelegationen<br>för ekologisk hållbarhet som, efter hörande av läns-<br>styrelserna och de berörda sektorsmyndigheterna,<br>bedömer vilka kommuner som först skall komma i<br>fråga för statligt stöd till genomförandet av pro-<br>grammen. Målet är att hela Sverige skall delta i ett<br>ekologiskt omställningsarbete. De kommu-<br>ner/grupper av kommuner som utses inledningsvis<br>får därmed en roll av föregångare i arbetet.</p>
<p>Vid bedömningen av programmen bör vikt läggas<br>bland annat vid åtgärder som minskar miljöbelast-<br>ningen, ökar effektiviteten i användningen av energi<br>och andra naturresurser, gynnar användningen av<br>förnybara råvaror, ökar återbruk, återanvändning,<br>recirkulation och återvinning av resurser samt bidrar<br>till att öka sysselsättningen.</p>
<p>De lokala förutsättningarna skall spela en stor roll<br>för vilka åtgärder som vidtas i de kommuner som<br>ingår i programmet. De insatser som genomförs i de<br>lokala projekten måste ske brett och på ett sådant<br>sätt att många människor och företag blir delaktiga.<br>Erfarenheter och kunskaper som redan finns, exem-<br>pelvis genom Agenda 21-arbetet och Byggbranschens<br>kretsloppsråd, skall tas tillvara i arbetet. Kommunala<br>och regionala sektorsprogram, samt lokala Agenda<br>21-planer/miljöplaner bör beaktas i arbetet.</p>
<p>Den kommunala fysiska planeringen liksom den<br>regionala och nationella sektorsplaneringen är av<br>särskild betydelse för omställningen till ekologisk<br>hållbarhet. När beslut om markanvändning, bebyg-<br>gelse och rumslig utveckling fattas, grundläggs<br>många av vardagslivets och näringslivets villkor.<br>Därför är det av största vikt att både kvinnor och<br>män, liksom företrädare för olika samhällssektorer,<br>deltar i de beslut som lägger grunden för samhällsut-<br>veckling och i den verksamhet som blir följden av<br>dessa beslut. Även den bostadspolitiska utredningen<br>har i sitt förslag om s.k. lokala utvecklingsprogram<br>för utsatta bostadsområden utgått från betydelsen av<br>lokal förankring i arbetet för ett hållbart samhälle -<br>ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt.</p>
<p>Hur möjligheterna för kommunerna att bevilja<br>omställningsstöden utformas har stor betydelse för<br>teknikutvecklingen och den ekonomiska effektivite-<br>ten i bidragen. Om bidragen knyts till en särskild<br>teknik som skall användas för omställningen till<br>ekologisk uthållighet finns det en risk att bidraget<br>leder till att dämpa den tekniska utvecklingen. Där-<br>för skall investeringsprogrammet och omställnings-<br>stöden inriktas mer mot resultat än teknik. Varsam-<br>hetsaspekterna (PBL 3:10) skall vara vägledande vid<br>valet av åtgärd.</p>
<p>Regeringen avser att utarbeta närmare bestäm-<br>melser för hur kommunerna får använda omställ-<br>ningsstödet till enskilda projekt. Regelverket föreslås<br>vara så utformat, att det ger kommunerna stora</p>
<p>11</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 5</p>
<p>möjligheter att utnyttja de lokala förutsättningarna.<br>Aspekter som bör ingå i ett regelverk för kommu-<br>nernas hantering är i vilken utsträckning en investe-<br>ring minskar miljöbelastningen, ökar effektiviteten i<br>användningen av energi och andra naturresurser,<br>gynnar användningen av förnybara råvaror, ökar<br>återbruk, återanvändning, recirkulation och återvin-<br>ning av resurser samt bidrar till att öka sysselsätt-<br>ningen.</p>
<p>I de delar där investeringsprogrammen kan kom-<br>ma att riktas till omställningsåtgärder i företag<br>(exempelvis bostadsföretag och länstrafikhuvudmän)<br>måste EG:s statsstödssystem beaktas. Regeringen av-<br>ser att till Europeiska kommissionen anmäla de när-<br>mare villkor som skall gälla för investeringsstöd till<br>företag. Sådana stöd kan inte verkställas förrän<br>kommissionen lämnat sitt godkännande.</p>
<h4>2.3.1 Organisation och uppföljning</h4>
<p>Att engagera kommunerna i att lokalt svara för ge-<br>nomförandet av investeringsprogrammet ligger väl i<br>linje med den tradition som finns i Sverige. Kommu-<br>nerna är den primära demokratiska nivån och möj-<br>ligheterna till förankring av arbetet är störst om an-<br>svaret läggs där. Dessutom är det lokala Agenda 21-<br>arbetet ofta väl utvecklat. Samtidigt måste regering<br>och riksdag kontinuerligt kunna följa utvecklingen.<br>Vidare krävs att tillämpningen när det gäller före-<br>tagsstöd återrapporteras årligen till Europeiska<br>kommissionen. Erfarenheter från investeringar måste<br>också dokumenteras så att förutsättningar finns för<br>vidare kunskapsspridning. Detta ställer krav på upp-<br>följning och utvärdering.</p>
<p>En fristående utvärdering kommer därför att gö-<br>ras. Erfarenheter från pågående verksamhet av lik-<br>nande karaktär skall tas till vara. Det gäller bland<br>annat den så kallade kretsloppsmiljarden, som han-<br>teras inom ett för ändamålet särskilt inrättat kansli<br>på Miljödepartementet. Det är angeläget att arbetet i<br>kommunerna redan på projektstadiet utformas så att<br>det kan följas upp på ett effektivt sätt.</p>
<p>För det löpande revisionsarbetet ansvarar de<br>kommunala revisorerna. Utöver detta avser regering-<br>en att ge ett uppdrag till Riksrevisionsverket att lö-<br>pande utvärdera användningen av de statliga med-<br>len. För detta ändamål används en mindre del av de<br>beräknade medlen för de lokala investeringsprog-<br>rammen.</p>
<h4>2.3.2 Ekonomiska ramar för de lokala<br>investeringsprogrammen</h4>
<p>Regeringen avsätter i den ekonomiska vårpropo-<br>sitionen:</p>
<p>800 miljoner kronor år 1998</p>
<p>1 800 miljoner kronor år 1999</p>
<p>2 800 miljoner kronor år 2000</p>
<p>för genomförande av de lokala investeringsprog-<br>rammen.</p>
<h3>2.4 Långsiktiga effekter</h3>
<p>Vid sidan av att programmet ger förutsättningar för<br>ökad ekologisk hållbarhet kan det väntas ha effekter<br>även på ekonomi och sysselsättning, på kulturland-<br>skap och stadslandskap.</p>
<p>De ekologiska effekterna torde samvariera med<br>programmets omfattning. Både efterfrågan på och<br>större utbud av teknik med goda egenskaper bör<br>öka.</p>
<p>Programmets utformning och starka lokala kopp-<br>ling ger förutsättningar för såväl män som kvinnor<br>att delta i omställningsarbetet. Det kräver bland an-<br>nat att såväl kvinnor som män ges möjligheter att<br>delta aktivt i samhällsplaneringsprocessen. Mot bak-<br>grund av att en stor del av sysselsättningen kan antas<br>uppstå inom bygg- och anläggningssektorn kommer<br>kortsiktigt den ökade arbetskraftsefterfrågan främst<br>män till del. Genom den bredd av insatser som kan<br>genomföras inom ramen för de lokala programmen<br>bör effekterna på arbetsmarknaden på något längre<br>sikt påverka också andra sektorer än bygg- och an-<br>läggningssektorn. Programmet kan vidare medverka<br>till att könsuppdelningen på arbetsmarknaden bryts.<br>Det förutsätter dock medvetna satsningar på att<br>främja främst kvinnors möjligheter inom tekniska<br>och andra områden där de i dag är kraftigt underre-<br>presenterade.</p>
<p>Överslagsberäkningar från Naturvårdsverket visar<br>att hushållssektorn står för nära hälften av de svens-<br>ka utsläppen. Arbetet med att underlätta för denna<br>sektor att spela en mer aktiv roll när det gäller att<br>motverka miljöproblemen och öka den ekologiska<br>hållbarheten i samhället bör kunna ge goda resultat,<br>eftersom de lokala investeringsprogrammen bygger<br>på ett aktivt folkligt engagemang via det kommunala<br>ansvaret för genomförandet. Rätt utformade kan<br>också de lokala investeringsprogrammen ge förut-<br>sättningar för fler människor att bli mer delaktiga i<br>samhällsbyggandet, såväl genom integration i ar-<br>betslivet som genom förutsättningar att delta i ut-<br>formningen av de konkreta insatserna.</p>
<p>Ett långsiktigt investeringsprogram bör kunna ge<br>positiva effekter på sysselsättning och tillväxt. Den<br>tekniska och industriella utvecklingen av nya pro-<br>dukter och system för ekologiskt hållbar utveckling<br>stimuleras. En stabil hemmamarknad underlättar<br>kommersialisering och export. På sikt innebär för-<br>sörjning av samhället med förnybara naturresurser<br>dessutom att ytterligare sysselsättning tillkommer i</p>
<p>12</p>
<p>Prop. 1996/97:150 BILAGA 5</p>
<p>såväl råvaru- som förädlingsleden, under förutsätt-<br>ning att övergången till ett samhälle baserat på för-<br>nybara resurser kan ske utan att ekonomin i övrigt<br>störs.</p>
<p>Med en växande efterfrågan på miljöcertifierade<br>varor inom snart sagt alla marknader ser Ingenjör-<br>svetenskapsakademin, IVA, betydande fördelar i att<br>låta hänsyn till ekologisk hållbarhet påverka produk-<br>ter och processer i vad man uppskattar till två tred-<br>jedelar av det svenska näringslivet. Även i detta avse-<br>ende bör en bred satsning på ekologisk omställning<br>av det svenska samhället bidra till att stärka närings-<br>livet.</p>
<p>Påverkan kan också väntas ske på kultur- och<br>stadslandskapen. Riktningen av de över tiden stän-<br>digt pågående förändringarna blir delvis en annan. 1<br>stället för avställning av överbliven odlingsmark kan<br>man vänta sig att produktionstrycket kommer att<br>öka när jord- och skogsbruket skall producera både<br>mat, energi och industriråvaror. Påverkan på bebyg-<br>gelsen och stadslandskapet kan innebära stora för-<br>ändringar och omställningen måste därför baseras på<br>arkitektonisk kvalitet och tillvaratagande av kultur-<br>historiska värden.</p>
<p>13</p>
<p>Utdrag ur protokoll</p>
<p>vid regeringssammanträde den 9 april 1997</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden<br>Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink,<br>Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström,<br>Åhnberg, Östros, Messing.</p>
<p>Föredragande: statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström,<br>Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann,<br>Ulvskog, Sundström, Åhnberg, Östros, Messing.</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1996/97:150</p>
<p>Ekonomisk vårproposition 1997</p>
11att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (avsnitt 1)bifall= utskottet1996/97:FiU20?11att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (avsnitt 1)?22att riksdagen fastställer ett långsiktigt mål om ett överskott i de offentliga finanserna på 2 % av bruttonationalprodukten i genomsnitt över en konjunkturcykel (avsnitt 4.3)?22att riksdagen fastställer ett långsiktigt mål om ett överskott i de offentliga finanserna på 2 % av bruttonationalprodukten i genomsnitt över en konjunkturcykel (avsnitt 4.3)bifall= utskottet1996/97:FiU20?33att riksdagen fastställer målen för budgetpolitiken om ett överskott i de offentliga finanserna till 0,5 % av bruttonationalprodukten för år 1999, 1,5 % för år 2000 och 2 % för år 2001 (avsnitt 4.3)bifall= utskottet1996/97:FiU20?33att riksdagen fastställer målen för budgetpolitiken om ett överskott i de offentliga finanserna till 0,5 % av bruttonationalprodukten för år 1999, 1,5 % för år 2000 och 2 % för år 2001 (avsnitt 4.3)?44att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000 (avsnitt 5.5)?44att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000 (avsnitt 5.5)bifall= utskottet1996/97:FiU20?55att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 2000 till 744 miljarder kronor (avsnitt 5.5)bifall= utskottet1996/97:FiU20?55att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 2000 till 744 miljarder kronor (avsnitt 5.5)?66att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1998 - 2000 som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.6 och tabell 5.8)?66att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1998 - 2000 som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.6 och tabell 5.8)bifall= utskottet1996/97:FiU20?77att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna inom den kommunala sektorn (avsnitt 5.5 och avsnitt 8)bifall= utskottet1996/97:FiU20?77att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna inom den kommunala sektorn (avsnitt 5.5 och avsnitt 8)?88att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring?88att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkringbifall= utskottet1996/97:FiU20?99att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?99att riksdagen antar regeringens förslag till?1010att riksdagen antar regeringens förslag till?1010att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?1111att riksdagen antar regeringens förslag tillavslag= utskottet1996/97:FiU20?1111att riksdagen antar regeringens förslag till?1212att riksdagen antar regeringens förslag till?1212att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall= utskottet1996/97:AU13?1313att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall= utskottet1996/97:AU13?1313att riksdagen antar regeringens förslag till?1414att riksdagen antar regeringens förslag till?1414att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall= utskottet1996/97:AU13?1515att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall= utskottet1996/97:AU13?1515att riksdagen antar regeringens förslag till?1616att riksdagen antar regeringens förslag till?1616att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall= utskottet1996/97:AU13?1717att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall= utskottet1996/97:AU13?1717att riksdagen antar regeringens förslag till?1818att riksdagen antar regeringens förslag till?1818att riksdagen antar regeringens förslag tillavslag= utskottet1996/97:FiU20?1919att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?1919att riksdagen antar regeringens förslag till?2020att riksdagen antar regeringens förslag till?2020att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?2121att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?2121att riksdagen antar regeringens förslag till?2222att riksdagen antar regeringens förslag till?2222att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?2323att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?2323att riksdagen antar regeringens förslag till?2424att riksdagen antar regeringens förslag till?2424att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?2525att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om avräkning av anslag och inkomsttitlar (avsnitt 6.2)bifall= utskottet1996/97:FiU20?2525att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om avräkning av anslag och inkomsttitlar (avsnitt 6.2)?2626att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 ändra det under utgiftsområde 2 anvisade obetecknade anslaget Kostnader för vissa nämnder till ett ramanslag?2626att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 ändra det under utgiftsområde 2 anvisade obetecknade anslaget Kostnader för vissa nämnder till ett ramanslagbifall= utskottet1996/97:FiU20?2727att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja, byta eller på annat sätt helt eller delvis avyttra statens aktieinnehav i Värdepapperscentralen VPC ABbifall= utskottet1996/97:FiU20?2727att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja, byta eller på annat sätt helt eller delvis avyttra statens aktieinnehav i Värdepapperscentralen VPC AB?2828att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera ersättning som härrör från avyttring av aktier i Värdepapperscentralen VPC AB till förvärv av aktier i eller bildande av bolag som direkt eller indirekt driver verksamhet enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller aktiekontolagen (1989:827)?2828att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera ersättning som härrör från avyttring av aktier i Värdepapperscentralen VPC AB till förvärv av aktier i eller bildande av bolag som direkt eller indirekt driver verksamhet enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller aktiekontolagen (1989:827)bifall= utskottet1996/97:FiU20?2929att riksdagen bemyndigar regeringen att genom apportförfarande, emission, kvittning eller på annat sätt överlåta försvarsfastigheter till ett av staten ägt aktiebolagbifall= utskottet1996/97:FiU20?2929att riksdagen bemyndigar regeringen att genom apportförfarande, emission, kvittning eller på annat sätt överlåta försvarsfastigheter till ett av staten ägt aktiebolag?3030att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett särskilt aktiebolag för försvarsfastigheter samt att vidta de åtgärder som behövs för genomförandet av bolagsbildningen?3030att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett särskilt aktiebolag för försvarsfastigheter samt att vidta de åtgärder som behövs för genomförandet av bolagsbildningenbifall= utskottet1996/97:FiU20?3131att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om och vidta de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av bolagsbildningenbifall= utskottet1996/97:FiU20?3131att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om och vidta de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av bolagsbildningen?3232att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra den slutliga avvecklingen av Securum AB enligt de principer som redovisas (avsnitt 6.4)?3232att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra den slutliga avvecklingen av Securum AB enligt de principer som redovisas (avsnitt 6.4)bifall= utskottet1996/97:FiU20?3333att riksdagen fastställer ett beräknat avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften under budgetåret 1997 till sammanlagt 50 000 000 krbifall= utskottet1996/97:FiU20?3333att riksdagen fastställer ett beräknat avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften under budgetåret 1997 till sammanlagt 50 000 000 kr?3434att riksdagen fastställer det sammanlagda avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften under budgetåret 1997 till sammanlagt 100 000 000 krbifall= utskottet1996/97:FiU20?3434att riksdagen fastställer det sammanlagda avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften under budgetåret 1997 till sammanlagt 100 000 000 kr?3535att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåren 1997-2001 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med beslut om beredskapsåtgärder inom elförsörjningen i enlighet med vad som anförs (avsnitt 6.7)?3535att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåren 1997-2001 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med beslut om beredskapsåtgärder inom elförsörjningen i enlighet med vad som anförs (avsnitt 6.7)bifall= utskottet1996/97:FiU20?3636att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar på ytterligare 322 000 000 kr för att uppfylla det statliga garantiåtagandet mot Nordiska investeringsbankenbifall= utskottet1996/97:FiU20?3636att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar på ytterligare 322 000 000 kr för att uppfylla det statliga garantiåtagandet mot Nordiska investeringsbanken?3737att riksdagen godkänner att högst 500 000 000 kr får användas under budgetåret 1997 för försöksverksamhet med friare användning av arbetslöshetsersättning?3737att riksdagen godkänner att högst 500 000 000 kr får användas under budgetåret 1997 för försöksverksamhet med friare användning av arbetslöshetsersättningdelvis bifall= utskottet1996/97:FiU20?3838att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om tillfällig avgångsersättningbifall= utskottet1996/97:FiU20?3838att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om tillfällig avgångsersättning?3939att riksdagen godkänner att högst 100 000 000 kr av det under utgiftsområde 14 anvisade anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten samt för kontroll och uppföljning av att åtgärderna används på avsett sätt?3939att riksdagen godkänner att högst 100 000 000 kr av det under utgiftsområde 14 anvisade anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten samt för kontroll och uppföljning av att åtgärderna används på avsett sättbifall= utskottet1996/97:FiU20?4040att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om förlängning av tid i arbetslivsutvecklingbifall= utskottet1996/97:FiU20?4040att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om förlängning av tid i arbetslivsutveckling?4141att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om förlängning av tid i arbetsplatsintroduktion?4141att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om förlängning av tid i arbetsplatsintroduktionbifall= utskottet1996/97:FiU20?4242att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om att öka kvinnors företagandebifall= utskottet1996/97:FiU20?4242att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om att öka kvinnors företagande?4343att riksdagen godkänner regeringens förslag om ersättningsnivåer i utbildningsbidraget?4343att riksdagen godkänner regeringens förslag om ersättningsnivåer i utbildningsbidragetbifall= utskottet1996/97:FiU20?4444att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om Interpraktikstipendierbifall= utskottet1996/97:FiU20?4444att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om Interpraktikstipendier?4545att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om det under utgiftsområde 14 anvisade anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till ett belopp om högst 55 000 000 kr beställa tjänster som medför utgifter under kommande budgetår?4545att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om det under utgiftsområde 14 anvisade anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till ett belopp om högst 55 000 000 kr beställa tjänster som medför utgifter under kommande budgetårbifall= utskottet1996/97:FiU20?4646att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om bidragsnivåer för anställda med lönebidrag vid de allmännyttiga organisationer som erhållit särskild dispensbifall= utskottet1996/97:FiU20?4646att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om bidragsnivåer för anställda med lönebidrag vid de allmännyttiga organisationer som erhållit särskild dispens?4747att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att lönebidraget lämnas i formav ett belopp per dag samt att rekvisitionerna av lönebidrag skall ske månadsvis?4747att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att lönebidraget lämnas i formav ett belopp per dag samt att rekvisitionerna av lönebidrag skall ske månadsvisbifall= utskottet1996/97:FiU20?4848att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om bidrag för vuxenutbildning pågrundskolenivå inom den särskilda vuxenutbildningssatsningenbifall= utskottet1996/97:FiU20?4848att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om bidrag för vuxenutbildning pågrundskolenivå inom den särskilda vuxenutbildningssatsningen?4949att riksdagen godkänner regeringens förslag att 18 323 000 kronor av anslagsbehållningen på det i statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning får användas som bidrag till särskilda kostnader och vissa projekt för Malmö högskola?4949att riksdagen godkänner regeringens förslag att 18 323 000 kronor av anslagsbehållningen på det i statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning får användas som bidrag till särskilda kostnader och vissa projekt för Malmö högskolabifall= utskottet1996/97:FiU20?5050att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för anlaget Bidrag tillkulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad besluta om bidrag påhögst 40 000 000 kr för utbetalning under senare år, dock senastår 2000bifall= utskottet1996/97:FiU20?5050att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för anlaget Bidrag tillkulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad besluta om bidrag påhögst 40 000 000 kr för utbetalning under senare år, dock senastår 2000?5151att riksdagen godkänner regeringens föslag till ändrade regler för räntesubventioner och investeringsbidrag för bostäder, såvitt gäller frågan om vissa tidpunkter för bostäder såvitt gäller frågan om vissa tidpunkter för färdigställande m.m. (avsnitt 6.15)?5151att riksdagen godkänner regeringens föslag till ändrade regler för räntesubventioner och investeringsbidrag för bostäder, såvitt gäller frågan om vissa tidpunkter för bostäder såvitt gäller frågan om vissa tidpunkter för färdigställande m.m. (avsnitt 6.15)delvis bifall= utskottet1996/97:FiU20?5252att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade regler för räntesubventioner för bostäder såvitt gäller frågor om beräkning av räntesats i vissa fall (avsnitt 6.15)bifall= utskottet1996/97:FiU20?5252att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade regler för räntesubventioner för bostäder såvitt gäller frågor om beräkning av räntesats i vissa fall (avsnitt 6.15)?5353att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade regler för räntesubventioner för bostäder såvitt gäller frågan om räntebidrag efter exekutiv försäljning (avsnitt 6.15)?5353att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade regler för räntesubventioner för bostäder såvitt gäller frågan om räntebidrag efter exekutiv försäljning (avsnitt 6.15)bifall= utskottet1996/97:FiU20?5454att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om ersättning till sekreteriatsuppgifter för beslutsgruppen inom EG:s strukturfonderbifall= utskottet1996/97:FiU20?5454att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om ersättning till sekreteriatsuppgifter för beslutsgruppen inom EG:s strukturfonder?5555att riksdagen godkänner den reviderade beräkningen av inkomsterna på inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG?5555att riksdagen godkänner den reviderade beräkningen av inkomsterna på inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EGbifall= utskottet1996/97:FiU20?5656att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av medel på det under fjortonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktningbifall= utskottet1996/97:FiU20?5656att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av medel på det under fjortonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning?5757att riksdagen godkänner att regeringen får använda högst 60 000 000 kr av anslaget Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning till radonsanering av dricksvatten (avsnitt 6.17)?5757att riksdagen godkänner att regeringen får använda högst 60 000 000 kr av anslaget Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning till radonsanering av dricksvatten (avsnitt 6.17)bifall= utskottet1996/97:FiU20?5858att riksdagen godkänner att regeringen, eller den myndighet som regeringen beslutar, får besluta om förskottering av investeringar i statens spåranläggningar och att villkoren för detta skall utformas i likhet med vad som gäller för förskottering av väginvesteringarbifall= utskottet1996/97:FiU20?5858att riksdagen godkänner att regeringen, eller den myndighet som regeringen beslutar, får besluta om förskottering av investeringar i statens spåranläggningar och att villkoren för detta skall utformas i likhet med vad som gäller för förskottering av väginvesteringar?5959att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för att tidigarelägga vägprojekt om 2 169 000 000 kr?5959att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för att tidigarelägga vägprojekt om 2 169 000 000 krbifall= utskottet1996/97:FiU20?6060att riksdagen bemyndigar regeringen att belasta det under utgiftsområde 22 anvisade anslaget Byggande av vägar med kostnader för räntor och amorteringar avseende lån för vägprojekten E18/20 Örebro-Arboga, E4 Stora Åby-Väderstad, E22 Söderåkra-Hossmo samt E4 trafikplats Hallundabifall= utskottet1996/97:FiU20?6060att riksdagen bemyndigar regeringen att belasta det under utgiftsområde 22 anvisade anslaget Byggande av vägar med kostnader för räntor och amorteringar avseende lån för vägprojekten E18/20 Örebro-Arboga, E4 Stora Åby-Väderstad, E22 Söderåkra-Hossmo samt E4 trafikplats Hallunda?6161att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår avseende uppkomna driftskostnader för administrationen av Jordbrukets blockdatabas?6161att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår avseende uppkomna driftskostnader för administrationen av Jordbrukets blockdatabasbifall= utskottet1996/97:FiU20?6262att riksdagen bemyndigar regeringen att ta emot aktier i bolagiserade industriforskningsinstitutbifall= utskottet1996/97:FiU20?6262att riksdagen bemyndigar regeringen att ta emot aktier i bolagiserade industriforskningsinstitut?6363att riksdagen bemyndigar regeringen att tillsammans med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling bilda ett holdingbolag, som skall äga aktieri de till aktiebolag ombildade industriforskningsinstituten?6363att riksdagen bemyndigar regeringen att tillsammans med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling bilda ett holdingbolag, som skall äga aktieri de till aktiebolag ombildade industriforskningsinstitutenbifall= utskottet1996/97:FiU20?6464att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja det under utgiftsområde 24 anvisade anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för statens kostnader vid bildandet av holdingbolagetbifall= utskottet1996/97:FiU20?6464att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja det under utgiftsområde 24 anvisade anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för statens kostnader vid bildandet av holdingbolaget?6565att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en sammanslagning av Sveriges geologiska undersökning och Statens oljelager?6565att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en sammanslagning av Sveriges geologiska undersökning och Statens oljelagerbifall= utskottet1996/97:FiU20?6666att riksdagen godkänner att inkomsterna från försäljning av olja m.m. fr.o.m. 1 juli 1997 sätts in på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret för att användas till finansiering av framtida kostnader för efterbehandling av lagringsanläggningarbifall= utskottet1996/97:FiU20?6666att riksdagen godkänner att inkomsterna från försäljning av olja m.m. fr.o.m. 1 juli 1997 sätts in på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret för att användas till finansiering av framtida kostnader för efterbehandling av lagringsanläggningar?6767att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om den verksamhet hos Exportkreditnämnden som genom planerade EU-regler definieras som konkurrensutsatt garantiverksamhet och om formerna och villkoren för avvecklingen av sådan verksamhet, inkluderande en eventuell försäljning eller överlåtelse av verksamheten?6767att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om den verksamhet hos Exportkreditnämnden som genom planerade EU-regler definieras som konkurrensutsatt garantiverksamhet och om formerna och villkoren för avvecklingen av sådan verksamhet, inkluderande en eventuell försäljning eller överlåtelse av verksamhetenbifall= utskottet1996/97:FiU20?6868att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell, UO 1, Rikets styrelse, ändr av ram: -20 000 Anslag E2 Presstöd, ramanslag, förändring: -20 000; UO 2, Samhällsekonmi och finansförvaltning, ändr av ram: +500 000; Anslag B4 Försäljning av aktier i Stadshypotek AB, ramanslag ändr:-10 000; B6 Värdering m.m. av aktier i värdepapperscentralen VPC AB, ramanslag, ändr +10 000; B7 Investeringar i infrastrukturen på den svenska finansmarknaden, ramanslag, ändr +500 000; UO 4, Rättsväsendet, ändr av ram: +18 000; Anslag B1 Åklagarväsendet, ramanslag, ändr +18 000; UO 5, Utrikesförvaltning och internationell samverkan, ändr av ram: +2 000; Anslag E5 Delegationen för översättning av EG:s regelverk, reservationsanslag, ändr: +2 000; UO 6, Totalförsvar, ändr av ram: +150 000; Anslag B7 Funktionen Telekommunikationer, ramanslag, ändr: +50 000; Anslag B10 Funktionen Energiförsörjning, ramanslag, ändr: +100 000; UO 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, ändr av ram: -50 000; Anslag A1 Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag, ändr: -125 000; Anslag B1 Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet, reservationsanslag, ändr: -300 000; Anslag B6 Bilstöd till handikappade, ramanslag, ändr: -130 000; Anslag B7 Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag, ändr: +475 000; Anslag C8 Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, ramanslag, ändr: +30 000; UO 13, Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, ändr av ram: +5 453 000; Anslag A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag, ändr: +5 453 000; UO 14, Arbetsmarknad och arbetsliv, ändr av ram: -2 116 552; Anslag A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag, ändr: -2 124 052; Anslag A7 Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, ändr: +7 500; UO 15, Studiestöd, ändr av ram: +383 285; Anslag A2 Studiemedel, m.m., ramanslag, ändr: +20 600; Anslag A3 Vuxenstudiestöd, m.m., ramanslag, ändr: +362 685; UO 16, Utbildning och universitetsforskning, ändr av ram: +205 450; Anslag A14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ramanslag, ändr: +205 450; UO 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid, ändr av ram: +49 537; Anslag G2 Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad, ramanslag, ändr: +16 000; Anslag H1 Centrala museer: Myndigheter, ramanslag, ändr: +15 237; Anslag H5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, ramanslag, ändr: +7 000; Anslag N3 Stöd till idrotten, ramanslag, ändr: +11 300; UO 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande; Anslag A2 Räntebidrag m.m., ramanslag, ändr: -25 000; Anslag A10 Bostadsbidrag, ramanslag, ändr: +25 000; UO 19, Regional utjämning och utveckling, ändr av ram: -6 500; Anslag A1 Regionalpolitiska åtgärder, ramanslag, ändr: -122 500; Anslag A5 Sysselsättningsbidrag, ramanslag, ändr: +35 000; Anslag A6 Transportbidrag, ramanslag, ändr: +81 000; UO 20, Allmän miljö- och naturvård, ändr av ram: +6 100; Anslag A1 Statens naturvårdsverk, ramanslag, ändr: +2 500; Anslag A4 Investeringar inom miljöområdet, ramanslag, ändr: +3 600; UO 21, Energi, ändr av ram: +114 00; Anslag A5 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, ramanslag, ändr: +80 000; Anslag A6 Provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning, m.m., ramanslag, ändr: +4 000; Anslag A7 Kostnader för bildandet av en ny energimyndighet, ramanslag, ändr: +30 000; UO 22, Kommunikationer, ändr av ram: +204 500; Anslag A10 Gemenskapens finansiella stöd för Transeuropeiska nätverket, ramanslag, ändr: +200 000; Anslag B7 Utredningsarbete, m.m. med anledning av M/S Estonias förlisning, obetecknat anslag, ändr: +4 500; UO 23, Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, ändr av ram: +247 774; Anslag B1 Statens jordbruksverk, ramanslag, ändr: +4 500; Anslag B12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket, ramanslag, ändr: -5 000; Anslag B17 Jordbrukets blockdatabas, ramanslag, ändr: +100 000; Anslag C2 Strukturstöd till fisket m.m., ramanslag, ändr: +10 300; Anslag C3 Från EG-budgeten finaniserade strukturstöd till fisket m.m., ramanslag, ändr: +74 474; Anslag D2 Ersättningar för viltskador m.m., ramanslag, ändr: +30 000; Anslag E5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag, ändr: +20 500; Anslag E6 Gränskontroll av livsmedel och levande djur, reservationsanslag, ändr: +13 000; UO 24, Näringsliv, ändr av ram: +136 500; Anslag A1 Näring- och teknikutvecklingsverket:Förvaltningskostnader, ramanslag, ändr: +6 500; Anslag A7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m., ramanslag, ändr: +130 000; Anslag E3 Exportkreditnämnden, ramanslag, ändr: -3 100; Anslag E4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag, ändr: +3 100; UO 25, Allmänna bidrag till kommuner, ändr av ram: +4 000 500; Anslag A1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag, ändr: +3 800 000; Anslag A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag, ändr: +200 000; Anslag A4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, obetecknat anslag, ändr: +500; UO 27, Avgiften till Europeiska gemenskapen, ändr av ram: -472 000; Anslag A4 Avgift baserad på bruttonationalprodukten, ramanslag, ändr: -472 000; Summa: +8 805 594delvis bifall= utskottet1996/97:FiU20?6868att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell, UO 1, Rikets styrelse, ändr av ram: -20 000 Anslag E2 Presstöd, ramanslag, förändring: -20 000; UO 2, Samhällsekonmi och finansförvaltning, ändr av ram: +500 000; Anslag B4 Försäljning av aktier i Stadshypotek AB, ramanslag ändr:-10 000; B6 Värdering m.m. av aktier i värdepapperscentralen VPC AB, ramanslag, ändr +10 000; B7 Investeringar i infrastrukturen på den svenska finansmarknaden, ramanslag, ändr +500 000; UO 4, Rättsväsendet, ändr av ram: +18 000; Anslag B1 Åklagarväsendet, ramanslag, ändr +18 000; UO 5, Utrikesförvaltning och internationell samverkan, ändr av ram: +2 000; Anslag E5 Delegationen för översättning av EG:s regelverk, reservationsanslag, ändr: +2 000; UO 6, Totalförsvar, ändr av ram: +150 000; Anslag B7 Funktionen Telekommunikationer, ramanslag, ändr: +50 000; Anslag B10 Funktionen Energiförsörjning, ramanslag, ändr: +100 000; UO 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, ändr av ram: -50 000; Anslag A1 Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag, ändr: -125 000; Anslag B1 Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet, reservationsanslag, ändr: -300 000; Anslag B6 Bilstöd till handikappade, ramanslag, ändr: -130 000; Anslag B7 Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag, ändr: +475 000; Anslag C8 Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, ramanslag, ändr: +30 000; UO 13, Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, ändr av ram: +5 453 000; Anslag A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag, ändr: +5 453 000; UO 14, Arbetsmarknad och arbetsliv, ändr av ram: -2 116 552; Anslag A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag, ändr: -2 124 052; Anslag A7 Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, ändr: +7 500; UO 15, Studiestöd, ändr av ram: +383 285; Anslag A2 Studiemedel, m.m., ramanslag, ändr: +20 600; Anslag A3 Vuxenstudiestöd, m.m., ramanslag, ändr: +362 685; UO 16, Utbildning och universitetsforskning, ändr av ram: +205 450; Anslag A14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ramanslag, ändr: +205 450; UO 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid, ändr av ram: +49 537; Anslag G2 Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad, ramanslag, ändr: +16 000; Anslag H1 Centrala museer: Myndigheter, ramanslag, ändr: +15 237; Anslag H5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, ramanslag, ändr: +7 000; Anslag N3 Stöd till idrotten, ramanslag, ändr: +11 300; UO 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande; Anslag A2 Räntebidrag m.m., ramanslag, ändr: -25 000; Anslag A10 Bostadsbidrag, ramanslag, ändr: +25 000; UO 19, Regional utjämning och utveckling, ändr av ram: -6 500; Anslag A1 Regionalpolitiska åtgärder, ramanslag, ändr: -122 500; Anslag A5 Sysselsättningsbidrag, ramanslag, ändr: +35 000; Anslag A6 Transportbidrag, ramanslag, ändr: +81 000; UO 20, Allmän miljö- och naturvård, ändr av ram: +6 100; Anslag A1 Statens naturvårdsverk, ramanslag, ändr: +2 500; Anslag A4 Investeringar inom miljöområdet, ramanslag, ändr: +3 600; UO 21, Energi, ändr av ram: +114 00; Anslag A5 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, ramanslag, ändr: +80 000; Anslag A6 Provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning, m.m., ramanslag, ändr: +4 000; Anslag A7 Kostnader för bildandet av en ny energimyndighet, ramanslag, ändr: +30 000; UO 22, Kommunikationer, ändr av ram: +204 500; Anslag A10 Gemenskapens finansiella stöd för Transeuropeiska nätverket, ramanslag, ändr: +200 000; Anslag B7 Utredningsarbete, m.m. med anledning av M/S Estonias förlisning, obetecknat anslag, ändr: +4 500; UO 23, Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, ändr av ram: +247 774; Anslag B1 Statens jordbruksverk, ramanslag, ändr: +4 500; Anslag B12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket, ramanslag, ändr: -5 000; Anslag B17 Jordbrukets blockdatabas, ramanslag, ändr: +100 000; Anslag C2 Strukturstöd till fisket m.m., ramanslag, ändr: +10 300; Anslag C3 Från EG-budgeten finaniserade strukturstöd till fisket m.m., ramanslag, ändr: +74 474; Anslag D2 Ersättningar för viltskador m.m., ramanslag, ändr: +30 000; Anslag E5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag, ändr: +20 500; Anslag E6 Gränskontroll av livsmedel och levande djur, reservationsanslag, ändr: +13 000; UO 24, Näringsliv, ändr av ram: +136 500; Anslag A1 Näring- och teknikutvecklingsverket:Förvaltningskostnader, ramanslag, ändr: +6 500; Anslag A7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m., ramanslag, ändr: +130 000; Anslag E3 Exportkreditnämnden, ramanslag, ändr: -3 100; Anslag E4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag, ändr: +3 100; UO 25, Allmänna bidrag till kommuner, ändr av ram: +4 000 500; Anslag A1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag, ändr: +3 800 000; Anslag A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag, ändr: +200 000; Anslag A4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, obetecknat anslag, ändr: +500; UO 27, Avgiften till Europeiska gemenskapen, ändr av ram: -472 000; Anslag A4 Avgift baserad på bruttonationalprodukten, ramanslag, ändr: -472 000; Summa: +8 805 594?6969att riksdagen antar regeringens förslag till?6969att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?7070att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?7070att riksdagen antar regeringens förslag till?7171att riksdagen antar regeringens förslag till?7171att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?7272att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?7272att riksdagen antar regeringens förslag till?7373att riksdagen antar regeringens förslag till?7373att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?7474att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?7474att riksdagen antar regeringens förslag till?7575att riksdagen antar regeringens förslag till?7575att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?7676att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?7676att riksdagen antar regeringens förslag till?7777att riksdagen antar regeringens förslag till?7777att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?7878att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?7878att riksdagen antar regeringens förslag till?7979att riksdagen antar regeringens förslag till?7979att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?8080att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget tillbifall= utskottet1996/97:SkU20?8080att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till?8181att riksdagen antar regeringens förslag till?8181att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1996/97:FiU20?8282att riksdagen antar regeringens förslag tillDelvis bifall= utskottet1996/97:FiU15?8282att riksdagen antar regeringens förslag till?8383att riksdagen antar regeringens förslag till?8383att riksdagen antar regeringens förslag tillDelvis bifall= utskottet1996/97:FiU15?8484att riksdagen antar regeringens förslag tillAvslag= utskottet1996/97:FiU15?8484att riksdagen antar regeringens förslag till?8585att riksdagen godkänner följande nya inkomsttitlar för redovisning av statens inkomster: - Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit, - Överskott av statsstödd exportkredit, - Ränteinkomster av lokaliseringslån, - Offentlig lagring försäljningsintäkter, - Offentlig lagring?8585att riksdagen godkänner följande nya inkomsttitlar för redovisning av statens inkomster: - Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit, - Överskott av statsstödd exportkredit, - Ränteinkomster av lokaliseringslån, - Offentlig lagring försäljningsintäkter, - Offentlig lagringbifall= utskottet1996/97:FiU20?8686att riksdagen godkänner att inkomsttitlarna 1425, 1426 och 1427 får följande nya titel- och undertitelbenämningar: - Skatt på öl 1425:04, - Skatt på vin och andra jästa drycker 1425:02, - Skatt på mellanklassprodukter 1425:03, - Skatt på etylalkohol föreslås få 1425:01, - Inkomsttiteln 1425 föreslås ändra namn till Alkoholskattbifall= utskottet1996/97:FiU20?8686att riksdagen godkänner att inkomsttitlarna 1425, 1426 och 1427 får följande nya titel- och undertitelbenämningar: - Skatt på öl 1425:04, - Skatt på vin och andra jästa drycker 1425:02, - Skatt på mellanklassprodukter 1425:03, - Skatt på etylalkohol föreslås få 1425:01, - Inkomsttiteln 1425 föreslås ändra namn till Alkoholskatt?8787att riksdagen godkänner följande nya benämningar på inkomsttitlar: - 1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter, - 6111 Arealersättning, - 6112 Kompletterande åtgärder, - 6113 Övriga interventioner.bifall= utskottet1996/97:FiU20?8787att riksdagen godkänner följande nya benämningar på inkomsttitlar: - 1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter, - 6111 Arealersättning, - 6112 Kompletterande åtgärder, - 6113 Övriga interventioner.?BBordläggning1997-04-15 00:00:00inträffat2INLInlämning1997-04-15 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1997-04-16 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1997-05-02 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-22 10:14:28statustextstatustextÄrendet är avslutatGK031502019-05-22 17:21:40tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-22 10:14:28behandlas_i1996/97:AU13GK01AU13bet1996/97AU13En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkringBetänkandebehandlas_i1996/97:FiU15GK01FiU15bet1996/97FiU15Den kommunala redovisningenBetänkandebehandlas_i1996/97:FiU20GK01FiU20bet1996/97FiU20Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1997, m.m.Betänkandebehandlas_i1996/97:SkU20GK01SkU20bet1996/97SkU20Ny förmögenhetsskattelagBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi42mot1996/97Fi42med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi43mot1996/97Fi43med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi44mot1996/97Fi44med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi45mot1996/97Fi45med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi46mot1996/97Fi46med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi47mot1996/97Fi47med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi48mot1996/97Fi48med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi49mot1996/97Fi49med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi50mot1996/97Fi50med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi51mot1996/97Fi51med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi52mot1996/97Fi52med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi53mot1996/97Fi53med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi54mot1996/97Fi54med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi55mot1996/97Fi55med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi56mot1996/97Fi56med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi57mot1996/97Fi57med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi58mot1996/97Fi58med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi59mot1996/97Fi59med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi60mot1996/97Fi60med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi61mot1996/97Fi61med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi62mot1996/97Fi62med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi63mot1996/97Fi63med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi64mot1996/97Fi64med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi65mot1996/97Fi65med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi66mot1996/97Fi66med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi67mot1996/97Fi67med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi68mot1996/97Fi68med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi69mot1996/97Fi69med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi70mot1996/97Fi70med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi71mot1996/97Fi71med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi72mot1996/97Fi72med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi73mot1996/97Fi73med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi74mot1996/97Fi74med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi75mot1996/97Fi75med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi76mot1996/97Fi76med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi77mot1996/97Fi77med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi78mot1996/97Fi78med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi79mot1996/97Fi79med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi80mot1996/97Fi80med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi81mot1996/97Fi81med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi82mot1996/97Fi82med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi83mot1996/97Fi83med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi84mot1996/97Fi84med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi85mot1996/97Fi85med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi86mot1996/97Fi86med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi87mot1996/97Fi87med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi88mot1996/97Fi88med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi89mot1996/97Fi89med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi90mot1996/97Fi90med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02A47mot1996/97A47med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02A48mot1996/97A48med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02A49mot1996/97A49med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotionav Alf Svensson m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi46mot1996/97Fi46med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Alf Svensson m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Anne Wibble och Karin Pilsäter (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi72mot1996/97Fi72med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Anne Wibble och Karin Pilsäter (FP)Motionföljdmotionav Arne Andersson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi57mot1996/97Fi57med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Arne Andersson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Barbro Westerholm m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi73mot1996/97Fi73med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Barbro Westerholm m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Beatrice Ask m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi50mot1996/97Fi50med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Beatrice Ask m.fl. (M)Motionföljdmotionav Berit Löfstedt m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi71mot1996/97Fi71med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Berit Löfstedt m.fl. (S)Motionföljdmotionav Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi77mot1996/97Fi77med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (C)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi90mot1996/97Fi90med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Bo Nilsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi64mot1996/97Fi64med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Bo Nilsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Carl Bildt m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi42mot1996/97Fi42med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Carl Bildt m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carl-Johan Wilson (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi66mot1996/97Fi66med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Carl-Johan Wilson (FP)Motionföljdmotionav Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi67mot1996/97Fi67med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (FP)Motionföljdmotionav Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi68mot1996/97Fi68med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (FP)Motionföljdmotionav Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi60mot1996/97Fi60med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)Motionföljdmotionav Elver Jonsson m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02A49mot1996/97A49med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Elver Jonsson m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Erling Bager m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi76mot1996/97Fi76med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Erling Bager m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Förste vice talman Anders Björck m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi87mot1996/97Fi87med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Förste vice talman Anders Björck m.fl. (M)Motionföljdmotionav Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi44mot1996/97Fi44med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Gudrun Schyman m.fl. (V)Motionföljdmotionav Gullan Lindblad m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi48mot1996/97Fi48med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Gullan Lindblad m.fl. (M)Motionföljdmotionav Hans Karlsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02A47mot1996/97A47med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Hans Karlsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Helena Frisk (S)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi61mot1996/97Fi61med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Helena Frisk (S)Motionföljdmotionav Ingbritt Irhammar och Andre vice talman Görel Thurdin (C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi81mot1996/97Fi81med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Ingbritt Irhammar och Andre vice talman Görel Thurdin (C)Motionföljdmotionav Ingbritt Irhammar och Andre vice talman Görel Thurdin (C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi83mot1996/97Fi83med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Ingbritt Irhammar och Andre vice talman Görel Thurdin (C)Motionföljdmotionav Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi82mot1996/97Fi82med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (C)Motionföljdmotionav Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi75mot1996/97Fi75med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (FP)Motionföljdmotionav Jan Björkman (S)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi63mot1996/97Fi63med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Jan Björkman (S)Motionföljdmotionav Karin Falkmer m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi89mot1996/97Fi89med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Karin Falkmer m.fl. (M)Motionföljdmotionav Karin Israelsson (C) och Carin Lundberg (S)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi79mot1996/97Fi79med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Karin Israelsson (C) och Carin Lundberg (S)Motionföljdmotionav Karin Wegestål m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi74mot1996/97Fi74med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Karin Wegestål m.fl. (S)Motionföljdmotionav Karl-Gösta Svenson (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi62mot1996/97Fi62med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Karl-Gösta Svenson (M)Motionföljdmotionav Kenth Skårvik och Sigge Godin (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi65mot1996/97Fi65med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Kenth Skårvik och Sigge Godin (FP)Motionföljdmotionav Kjell Ericsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi78mot1996/97Fi78med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Kjell Ericsson (C)Motionföljdmotionav Knut Billing m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi52mot1996/97Fi52med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Knut Billing m.fl. (M)Motionföljdmotionav Lars Hjertén och Jan Backman (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi49mot1996/97Fi49med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Lars Hjertén och Jan Backman (M)Motionföljdmotionav Lars Leijonborg m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi43mot1996/97Fi43med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Lars Leijonborg m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Lars Tobisson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi54mot1996/97Fi54med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Lars Tobisson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Lars Tobisson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi59mot1996/97Fi59med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Lars Tobisson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Lennart Fremling (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi53mot1996/97Fi53med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Lennart Fremling (FP)Motionföljdmotionav Margareta Andersson och Sivert Carlsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi80mot1996/97Fi80med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Margareta Andersson och Sivert Carlsson (C)Motionföljdmotionav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi45mot1996/97Fi45med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Marie Wilén (C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi85mot1996/97Fi85med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Marie Wilén (C)Motionföljdmotionav Marietta de Pourbaix-Lundin (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi56mot1996/97Fi56med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Marietta de Pourbaix-Lundin (M)Motionföljdmotionav Per Rosengren (V)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi86mot1996/97Fi86med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Per Rosengren (V)Motionföljdmotionav Per Unckel m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02A48mot1996/97A48med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Per Unckel m.fl. (M)Motionföljdmotionav Per Westerberg m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi88mot1996/97Fi88med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Per Westerberg m.fl. (M)Motionföljdmotionav Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi55mot1996/97Fi55med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (M)Motionföljdmotionav Rolf Gunnarsson och Birgitta Wichne (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi47mot1996/97Fi47med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Rolf Gunnarsson och Birgitta Wichne (M)Motionföljdmotionav Ronny Korsberg (MP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi69mot1996/97Fi69med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Ronny Korsberg (MP)Motionföljdmotionav Sivert Carlsson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi84mot1996/97Fi84med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Sivert Carlsson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Sten Östlund (S) och Elving Andersson (C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi58mot1996/97Fi58med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Sten Östlund (S) och Elving Andersson (C)Motionföljdmotionav Ulf Björklund (KD)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi70mot1996/97Fi70med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Ulf Björklund (KD)Motionföljdmotionav Ulla Löfgren och Patrik Norinder (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:150<br/>
1997 års ekonomiska vårpropositionGK02Fi51mot1996/97Fi51med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårpropositionav Ulla Löfgren och Patrik Norinder (M)Motion