<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229362</hangar_id>
 <dok_id>GK03147</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>147</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:147</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>147</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-04-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:01:59</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring i utlänningslagens förvarsbestämmelser</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03147/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03147</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03147</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:147&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändring i utlänningslagens förvarsbestämmelser&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03147/prop_199697__147-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 april 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pierre Schori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har instämt i regeringens bedömning att Statens invandrarverk&lt;br&gt;skall ta över ansvaret från polismyndigheterna för personer som tas i&lt;br&gt;förvar enligt utlänningslagen och för de lokaler där de förvarstagna skall&lt;br&gt;vistas. I denna proposition lämnas förslag till de författningsändringar&lt;br&gt;som anses nödvändiga för att genomföra den förändringen. Det föreslås&lt;br&gt;att Statens invandrarverk i lag ges huvudansvaret för behandlingen av de&lt;br&gt;utlänningar som hålls i förvar och för de särskilt anordnade&lt;br&gt;förvarslokalema. För att Invandrarverket skall kunna genomföra&lt;br&gt;uppdraget krävs det att verket får använda vissa tvångsmedel.&lt;br&gt;Utgångspunkten har varit att tvångsmedlen skall vara så få som möjligt&lt;br&gt;men ändå tillräckliga för ändamålet med förvarsverksamheten och för att&lt;br&gt;upprätthålla säkerheten i förvarslokalema. Lagförslaget innehåller även&lt;br&gt;bestämmelser som understryker att utlänningar som hålls i förvar skall&lt;br&gt;bemötas humant och med respekt samt att de skall ges tillfälle till&lt;br&gt;aktiviteter, förströelse, fysisk träning och utomhusvistelse under&lt;br&gt;förvarstiden. De förvarstagna får rätt till viss ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och tillgång till samma&lt;br&gt;hälso- och sjukvård som asylsökande. Enligt förslaget skall de nya&lt;br&gt;bestämmelserna föras in i utlänningslagen och träda i kraft den 1 oktober&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning.................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Nuvarande ordning...............................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Bakgrund..............................................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Behov av lagreglering...........................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förvarslokaler.......................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Invandrarverkets projektgrupp..............................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Frivilligorganisationer och samfund.....................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ny ansvarsfördelning..........................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Utformningen av förvarsverksamheten..............................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Särskilda befogenheter.......................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Genomförande och ekonomiska effekter............................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Författningskommentar......................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvar enligt utlänningslagen....................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorians lagförslag..........................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser..............................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.....................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande.....................................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 1997............65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i utlänningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i utlänningslagen (1989:529)’ skall införas&lt;br&gt;sjutton nya paragrafer, 6 kap. 16-31 §§ och 7 kap. 7 a §, samt närmast&lt;br&gt;före 6 kap. 16, 17 och 18 §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av beslut om&lt;br&gt;förvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk svarar&lt;br&gt;för att ett beslut om förvar verk-&lt;br&gt;ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträde av polisen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Statens&lt;br&gt;invandrarverk eller den myndighet&lt;br&gt;som annars har fattat ett beslut&lt;br&gt;om förvar skall polismyndigheten&lt;br&gt;lämna biträde för att genomföra&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Statens invandrarverk&lt;br&gt;begär det, skall polismyndigheten&lt;br&gt;även lämna biträde för att&lt;br&gt;ombesörja förflyttning av en&lt;br&gt;utlänning som hålls i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandlingen av utlänningar&lt;br&gt;som hålls i förvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;skall behandlas humant och deras&lt;br&gt;värdighet skall respekteras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;enligt denna lag skall vistas i&lt;br&gt;lokaler som har ordnats särskilt&lt;br&gt;för dem (förvarslokaler). Statens&lt;br&gt;invandrarverk har ansvaret för&lt;br&gt;förvarslokalema och för behand-&lt;br&gt;lingen av de utlänningar som&lt;br&gt;vistas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket far besluta att&lt;br&gt;en utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;skall placeras i kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalt, häkte eller polisarrest, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har utvisats på&lt;br&gt;grund av brott enligt 4 kap. 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;utlänningen hålls avskild&lt;br&gt;enligt 22 § och av säkerhetsskäl&lt;br&gt;inte kan vistas i en förvarslokal,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn under 18 år som hålls i&lt;br&gt;förvar får inte placeras i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt, häkte eller&lt;br&gt;polisarrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de utlänningar som skall&lt;br&gt;vistas i förvarslokal enligt 19 §&lt;br&gt;första stycket gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 21-31 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utlänningar som placerats i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt, häkte eller&lt;br&gt;polisarrest enligt 19 § andra&lt;br&gt;stycket gäller i stället lagen&lt;br&gt;(1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl. i&lt;br&gt;tillämpliga delar. Sådana&lt;br&gt;utlänningar skall därutöver&lt;br&gt;beviljas de lättnader och förmåner&lt;br&gt;som kan medges med hänsyn till&lt;br&gt;ordningen och säkerheten inom&lt;br&gt;anstalten, häktet eller arresten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;far hindras att lämna förvars-&lt;br&gt;lokalen och i övrigt underkastas&lt;br&gt;den begränsning av rörelse-&lt;br&gt;friheten som krävs för att&lt;br&gt;ändamålet med förvar tillgodoses&lt;br&gt;eller som är nödvändig för&lt;br&gt;ordningen och säkerheten i&lt;br&gt;lokalen. Begränsning av rörelse-&lt;br&gt;friheten får också ske, om ut-&lt;br&gt;länningen utgör en allvarlig fara&lt;br&gt;för sig själv eller andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som rör förvar skall&lt;br&gt;utformas på ett sätt som innebär&lt;br&gt;minsta möjliga intrång i den&lt;br&gt;enskildes integritet och rättig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;och har fyllt 18 år får hållas&lt;br&gt;avskild från andra som tagits i&lt;br&gt;förvar, om det är nödvändigt för&lt;br&gt;ordningen och säkerheten i&lt;br&gt;lokalen eller om utlänningen utgör&lt;br&gt;en allvarlig fara för sig själv eller&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att hålla någon&lt;br&gt;avskild fattas av Statens&lt;br&gt;invandrarverk. Beslutet skall&lt;br&gt;omprövas sä ofta det finns&lt;br&gt;anledning till det, dock minst var&lt;br&gt;tredje dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls avskild&lt;br&gt;därför att utlänningen utgör en&lt;br&gt;fara för sig själv skall undersökas&lt;br&gt;av läkare så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;skall ges tillfälle till aktiviteter,&lt;br&gt;förströelse, fysisk träning och&lt;br&gt;vistelse utomhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte i ett särskilt fall&lt;br&gt;möter hinder med hänsyn till&lt;br&gt;förvarsverksamhetens bedrivande,&lt;br&gt;skall en utlänning som hålls i&lt;br&gt;förvar ges möjlighet att ta emot&lt;br&gt;besök och på annat sätt ha kontakt&lt;br&gt;med personer utanför lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är nödvändigt med&lt;br&gt;hänsyn till säkerheten, får ett&lt;br&gt;besök övervakas. Ett besök av ett&lt;br&gt;offentligt biträde eller en advokat&lt;br&gt;far övervakas endast om biträdet&lt;br&gt;eller advokaten själv begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;far inte utan tillstånd inneha&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker eller andra&lt;br&gt;berusningsmedel eller något annat&lt;br&gt;som kan skada någon eller vara&lt;br&gt;till men för ordningen inom&lt;br&gt;lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skälig misstanke&lt;br&gt;att en utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;bär på sig något som utlänningen&lt;br&gt;inte får inneha enligt 25 § eller&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;narkotikastrafflagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1968:64), far utlänningen&lt;br&gt;kroppsvisiteras för kontroll av&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation får inte göras&lt;br&gt;mer ingående än vad som krävs&lt;br&gt;med hänsyn till ändamålet med&lt;br&gt;åtgärden. All den hänsyn som&lt;br&gt;omständigheterna medger skall&lt;br&gt;iakttas. Om möjligt skall ett vittne&lt;br&gt;närvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor får inte kroppsvisiteras&lt;br&gt;av eller i närvaro av andra män&lt;br&gt;än läkare eller legitimerade&lt;br&gt;sjuksköterskor. Om en visitation&lt;br&gt;enbart innebär att föremål som en&lt;br&gt;kvinna har med sig undersöks, får&lt;br&gt;den dock genomföras och bevitt-&lt;br&gt;nas av en man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;får inte ta emot en försändelse&lt;br&gt;utan föregående undersökning, om&lt;br&gt;det finns skälig misstanke att&lt;br&gt;försändelsen innehåller sådan&lt;br&gt;egendom som inte får innehas&lt;br&gt;enligt 25 § eller enligt narkotika-&lt;br&gt;strafflagen (1968:64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen inte medger att&lt;br&gt;försändelsen öppnas i hans eller&lt;br&gt;hennes närvaro, skall för-&lt;br&gt;sändelsen tas om hand för&lt;br&gt;utlänningens räkning, men den får&lt;br&gt;inte öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undersökning får inte avse&lt;br&gt;det skriftliga innehållet i brev eller&lt;br&gt;andra skriftliga handhngar.&lt;br&gt;Försändelser från offentliga&lt;br&gt;biträden, advokater, internatio-&lt;br&gt;nella organ som har behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ta emot klagomål från enskilda&lt;br&gt;eller från Förenta nationernas&lt;br&gt;flyktingkommissarie får aldrig&lt;br&gt;undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påträffas inom en förvarslokal&lt;br&gt;eller hos en utlänning som hålls i&lt;br&gt;förvar egendom som inte får&lt;br&gt;innehas enligt 25 § eller enligt&lt;br&gt;narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;br&gt;får egendomen tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antas att en utlänning&lt;br&gt;genom att inneha eller ta emot&lt;br&gt;egendom enligt första stycket gjort&lt;br&gt;sig skyldig till brott eller saknas&lt;br&gt;känd ägare, skall egendomen&lt;br&gt;skyndsamt överlämnas till polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall skall egendomen tas&lt;br&gt;om hand för utlänningens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som har tagits om&lt;br&gt;hand enligt 27 § andra stycket&lt;br&gt;eller 28 § tredje stycket skall&lt;br&gt;återlämnas till utlänningen när&lt;br&gt;förvarsbeslutet har upphört att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;har rätt att få sådan dagersättning&lt;br&gt;och särskilt bidrag som avses i 17&lt;br&gt;och 18 §§ lagen (1994:137) om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;skall ha tillgång till hälso- och&lt;br&gt;sjukvård i samma omfattning som&lt;br&gt;den som ansökt om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd enligt 3 kap. 2 eller 3 §§&lt;br&gt;även om utlänningen inte har an-&lt;br&gt;sökt om ett sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning som hålls i&lt;br&gt;förvar behöver sjukhusvård under&lt;br&gt;förvarstiden, skall utlänningen ges&lt;br&gt;tillfälle till sådan vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen för den&lt;br&gt;sjukhusenhet där utlänningen&lt;br&gt;vårdas skall se till att Statens&lt;br&gt;invandrarverk eller den som&lt;br&gt;förestår förvarslokalen genast&lt;br&gt;underrättas, om utlänningen&lt;br&gt;önskar lämna eller redan har&lt;br&gt;lämnat sjukhuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverks beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt 6 kap. 19 och&lt;br&gt;21-31 §§ far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut i juli 1994 tillsatte regeringen en särskild utredare med&lt;br&gt;uppdrag att undersöka hur beslut om avvisning och utvisning skall kunna&lt;br&gt;verkställas under värdiga former och samtidigt så effektivt som möjligt.&lt;br&gt;Utredaren fick också till uppgift att överväga vilken myndighet som bör&lt;br&gt;ha huvudansvaret för verkställigheter. I utredningens delbetänkande, Ett&lt;br&gt;samlat verksamhetsansvar för asylärenden (SOU 1995:55) föreslogs bl.a.&lt;br&gt;att asylsökande och de som skall avvisas inte längre skulle få tas i förvar i&lt;br&gt;polisarrester, häkten eller kriminalvårdsanstalter utan att särskilda lokaler&lt;br&gt;nära Statens invandrarverks mottagningscentra eller förläggningar skulle&lt;br&gt;ställas i ordning. Vidare föreslogs att Invandrarverket skulle vara den&lt;br&gt;myndighet som hade verksamhetsansvaret för dessa lokaler samt att&lt;br&gt;lokalerna skulle utformas som ett normalt boende. Utredningen&lt;br&gt;konstaterade att det krävs tvångsmedel för att bevara ordning och säkerhet&lt;br&gt;i förvarslokalema men att behovet inte är så stort att detta hindrar att&lt;br&gt;ansvaret för lokalerna och verksamheten där av det skälet inte borde&lt;br&gt;kunna åvila Invandrarverket i stället för polismyndigheterna. Några&lt;br&gt;konkreta forslag till tvångsmedel föreslog inte utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter har Rikspolisstyrelsen och Invandrarverket på regeringens&lt;br&gt;uppdrag gemensamt utrett förutsättningarna för och konsekvenserna av att&lt;br&gt;flytta bl.a. ansvaret för att driva verksamhet och tillhandahålla lokaler för&lt;br&gt;förvar av utlänningar som tagits i förvar enligt utlänningslagen. Resultatet&lt;br&gt;har redovisats i en rapport i maj 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har den 10 december 1996 instämt i regeringens bedömning&lt;br&gt;i propositionen Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv (prop.&lt;br&gt;1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80) om en ändrad&lt;br&gt;ansvarsfördelning avseende bl. a. ansvaret för att hålla utlänningar i förvar.&lt;br&gt;Bedömningen innebär att ansvaret skall övergå från polismyndigheterna&lt;br&gt;till Invandrarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter beslut av regeringen i december 1996 tillsattes inom Utrikes-&lt;br&gt;departementet en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag till sådana&lt;br&gt;författningsändringar inom ramen för utlänningslagstiftningen som&lt;br&gt;aktualiseras av att Invandrarverket ges ansvaret för att hålla utlänningar i&lt;br&gt;förvar enligt utlänningslagen (1989:529) och rätt att tillgripa de&lt;br&gt;tvångsmedel som kan bli nödvändiga för att verket skall kunna utföra&lt;br&gt;uppgiften. I arbetsgruppen har ingått företrädare för Justitiedepartementet,&lt;br&gt;Utrikesdepartementet, Rikspolisstyrelsen och Statens invandrarverk.&lt;br&gt;Arbetsgruppen lade i januari 1997 fram promemorian Förvar enligt&lt;br&gt;utlänningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorian och dess lagförslag finns i&lt;br&gt;bilagorna 1 och 2. Synpunkter på promemorian har inhämtats vid en av&lt;br&gt;Utrikesdepartementet anordnad utfrågning med företrädare för närmast&lt;br&gt;berörda myndigheter och humanitära frivilligorganisationer. En&lt;br&gt;förteckning över dem som deltog i utfrågningen finns i bilaga 3. Några av&lt;br&gt;myndigheterna och frivilligorganisationema har även lämnat skriftliga&lt;br&gt;synpunkter. De skriftliga synpunkterna och en utskrift av vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framfördes vid utfrågningen finns tillgängliga i Utrikesdepartementet Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;(UD97/313/MP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna har fört fram synpunkter som faller utanför&lt;br&gt;det område som promemorian behandlar. Dit hör t. ex. synpunkter om&lt;br&gt;förutsättningarna för beslut om förvar och uttalanden om uppsikts- och&lt;br&gt;verkställighetsbestämmelsema. Dessa synpunkter har inte behandlats i&lt;br&gt;detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 13 mars 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följt Lagrådets förslag. I propositionens lagförslag har&lt;br&gt;också vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter har berörts i avsnitt 10 och 12 samt författnings-&lt;br&gt;kommentaren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utlänningslagens regler om förvar av utlänningar finns i lagens sjätte&lt;br&gt;kapitel. Kapitlet inleds med en bestämmelse om att en utlänning är&lt;br&gt;skyldig att stanna kvar för utredning, främst i samband med en inresa eller&lt;br&gt;utresa. Vägrar utlänningen att frivilligt stanna kvar, får han eller hon&lt;br&gt;hållas kvar av polismyndigheten i upp till sex timmar utan att ett&lt;br&gt;förvarsbeslut fattas. Ett sådant kvarhållande får ske om det behövs för att&lt;br&gt;utreda utlänningens rätt att vistas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som har fyllt 18 år får tas i förvar vid tre olika situationer.&lt;br&gt;Den första är om utlänningens identitet är oklar vid ankomsten till Sverige&lt;br&gt;eller när han eller hon därefter ansöker om uppehållstillstånd och då inte&lt;br&gt;kan göra sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig samt att&lt;br&gt;utlänningens rätt att få resa in eller vistas i riket inte kan bedömas ändå.&lt;br&gt;Vidare får en utlänning tas i förvar om det är nödvändigt för att en&lt;br&gt;utredning om hans eller hennes rätt att stanna i Sverige skall kunna&lt;br&gt;genomföras. Den tredje situationen är om det bedöms som sannolikt att&lt;br&gt;utlänningen kommer att avvisas eller utvisas eller fråga uppkommer om&lt;br&gt;verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. Dessutom krävs&lt;br&gt;för ett beslut om förvar i detta sistnämnda fall att det med hänsyn till&lt;br&gt;utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter finns&lt;br&gt;anledning anta att utlänningen annars kommer att hålla sig undan eller&lt;br&gt;bedriva brottslig verksamhet i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som kan tas i förvar kan i stället ställas under uppsikt om&lt;br&gt;detta är tillräckligt. Uppsikt innebär att utlänningen är skyldig att på vissa&lt;br&gt;tider anmäla sig hos polismyndigheten i orten eller lämna ifrån sig pass&lt;br&gt;eller annan legitimationshandling eller uppfylla andra särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även bestämmelser som anger under vilka förutsättningar ett&lt;br&gt;utländskt barn under 18 år får tas i förvar. Dessa bestämmelser är&lt;br&gt;restriktivare än vid förvar av vuxna. Ett utländskt barn under 18 år får tas i&lt;br&gt;förvar om det är sannolikt att barnet kommer att avvisas med omedelbar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställighet av Invandrarverket och det föreligger en uppenbar risk att Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;barnet annars håller sig undan och därigenom äventyrar en förestående&lt;br&gt;verkställighet som inte bör fördröjas. Detsamma gäller om fråga&lt;br&gt;uppkommer om verkställighet av ett awisningsbeslut med förordnande&lt;br&gt;om omedelbar verkställighet. Om det är tillräckligt att barnet ställs under&lt;br&gt;uppsikt, far barnet inte tas i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga fall av avvisning eller utvisning skall förvar av barn endast få&lt;br&gt;tillgripas som en sista utväg. Inför verkställighet skall barnet inte kunna&lt;br&gt;tas i förvar förrän man först prövat att ställa det under uppsikt. Först när&lt;br&gt;det misslyckats att få ett barn som ställts under uppsikt att frivilligt&lt;br&gt;medverka till en avresa, kan förvarstagande tillgripas för att möjliggöra ett&lt;br&gt;avlägsnande från landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får ett barn inte skiljas från sin vårdnadshavare eller, om de är&lt;br&gt;flera, en av dem genom att vårdnadshavaren eller barnet tas i förvar.&lt;br&gt;Skulle barnet inte ha någon vårdnadshavare i riket, får det tas i förvar&lt;br&gt;endast om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller begränsning av tiden för förvar får en utlänning som&lt;br&gt;tagits i förvar för att en utredning om rätten att stanna i riket skall kunna&lt;br&gt;genomföras, inte hållas i förvar längre är 48 timmar. I övriga fall far ett&lt;br&gt;förvarstagande inte pågå mer än två veckor om det inte finns synnerliga&lt;br&gt;skäl. För de fall där ett beslut om av- eller utvisning har meddelats får en&lt;br&gt;utlänning dock hållas i förvar i högst två månader, om det inte finns&lt;br&gt;synnerliga skäl för längre tid. Ett utländskt barn under 18 år får inte hållas&lt;br&gt;i förvar längre än 72 timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare&lt;br&gt;72 timmar. Ett barn under 18 år som hålls i förvar får slutligen inte tas in i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. Denna sistnämnda&lt;br&gt;bestämmelse finns i 5 kap. 12 § utlännmgsförordningen (1989:547).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvarsbeslut fattas av den myndighet som handlägger ärendet.&lt;br&gt;Handläggande myndigheter i frågor om förvar är polismyndighet, Statens&lt;br&gt;invandrarverk eller Utlänningsnämnden. Ett förvarsbeslut av någon av&lt;br&gt;dessa myndigheter kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Beslut&lt;br&gt;att ta eller hålla någon kvar i förvar kan inte fattas av regeringen. Beslut&lt;br&gt;om förvar i ärenden hos regeringen fattas av det statsråd som skall föredra&lt;br&gt;ärendet. Statsrådets beslut kan på framställning av utlänningen omprövas&lt;br&gt;av Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 11 § utiänningsförordningen är det polismyndigheten som&lt;br&gt;verkställer beslut om förvar. I fråga om behandlingen av utlänningar som&lt;br&gt;hålls i förvar gäller enligt 5 kap. 13 § samma förordning lagen (1976:371)&lt;br&gt;och förordningen (1976:376) om behandlingen av häktade och anhållna&lt;br&gt;m.fl. i tillämpliga delar. Utlänningarna skall därutöver beviljas de&lt;br&gt;lättnader och förmåner som kan medges med hänsyn till ordning och&lt;br&gt;säkerhet inom anstalten, häktet eller arresten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har, som nämnts, instämt i regeringens bedömning om en&lt;br&gt;ändrad ansvarsfördelning avseende bl.a. ansvaret för att hålla utlänningar i&lt;br&gt;förvar. I den migrationspolitiska propositionen anförde regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande skäl för sin bedömning att Statens invandrarverk skall ta över Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;ansvaret för förvarsverksamheten från polismyndigheterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utlänningar som tas i förvar enligt utlänningslagen bör i princip&lt;br&gt;vistas vid särskilda anläggningar som drivs av Invandrarverket.&lt;br&gt;Bakgrunden till att förvarsmstitutet tillgrips är att myndigheterna vill&lt;br&gt;försäkra sig om att utlänningen är tillgänglig. Detta ställer naturligtvis&lt;br&gt;särskilda krav på de lokaler där den förvarstagne vistas, liksom på den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs där. Förvarslokalema bör dock utformas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att de så långt möjligt överensstämmer med de lokaler som&lt;br&gt;finns på de mottagningscentra som Invandrarverket driver. Denna strävan&lt;br&gt;får inte innebära att man bortser från anledningen till förvarsbeslutet.&lt;br&gt;Avsikten med beslutet är att inskränka den förvarstagnes rörelsefrihet.&lt;br&gt;Förhållandena bör i övrigt så långt möjligt likna dem som finns på ett&lt;br&gt;mottagningscenter. Det är emellertid viktigt att framhålla att det i många&lt;br&gt;avseenden är svårt att jämföra boende pa ett vanligt mottagningscenter&lt;br&gt;med vistelse i förvar. Enligt lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl. skall sk. organiserad verksamhet ordnas för&lt;br&gt;asylsökande. När sådan verksamhet började organiseras på&lt;br&gt;Invandrarverkets förläggningar gav detta till resultat att spänningarna&lt;br&gt;mellan människorna pa förläggningen minskade. Man måste dock var&lt;br&gt;medveten om att förutsättningarna är annorlunda vid förvarslokalema.&lt;br&gt;Verksamheten måste i ännu högre grad än vid förläggningarna utformas&lt;br&gt;efter individuella förutsättningar. Skillnaden mellan en förvarslokal och&lt;br&gt;ett mottagningscentrer bör således i huvudsak vara att de som hålls i&lt;br&gt;förvar åläggs restriktioner för sin rörelsefrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvarstagen utlänning bör endast i undantagsfall få vistas i&lt;br&gt;polisarrest, häkte eller kriminalvårdsanstalt. Sådana undantagsfall kan&lt;br&gt;vara att utlänningen av rent transporttekniska skäl inte omedelbart kan&lt;br&gt;sändas till Invandrarverkets förvarslokaler eller att verkställighet av ett&lt;br&gt;avvisnings- eller utvismngsbeslut är omedelbart förestående. Ett&lt;br&gt;ytterligare skäl kan vara att den förvarstagne uppträder på ett sådant sätt&lt;br&gt;att han eller hon äventyrar sin eller andras personliga säkerhet. Detta kan&lt;br&gt;särskilt vara aktuellt da en utlänning tagits i förvar inför verkställigheten&lt;br&gt;av ett utvisningsbeslut som meddelats i anslutning till en fangelsedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att socialförsäkringsutskottet behandlade den&lt;br&gt;migrationspolitiska propositionen (bet. 1996/97 :SfU5) diskuterades även&lt;br&gt;ett antal motioner med anknytning till propositionen. En motion föreslog&lt;br&gt;förbud mot att placera förvarstagna utlänningar i kriminalvårdsanstalt,&lt;br&gt;häkte eller polisarrest om det inte föreligger synnerliga skäl. En annan&lt;br&gt;motion föreslog ett tillkännagivande om att förvar i häkte skulle förbjudas&lt;br&gt;helt. Vid behandlingen härav anförde utskottet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av propositionen skall Invandrarverket överta ansvaret att&lt;br&gt;hålla förvarslokaler. Placeringar i häkte och arrester av förvarstagna&lt;br&gt;kommer därför att upphöra, utom i rent undantagsfall som torde vara&lt;br&gt;svåra att undvika. Utskottet har vid ett flertal tillfallen kritiserat att&lt;br&gt;förvarstagna personer placeras i häkten och anser därför att det är mycket&lt;br&gt;tillfredsställande att fragan nu får en lösning. Motionerna i denna del far&lt;br&gt;anses tillgodosedda mea vad regeringen anfört i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Behov av lagreglering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Varje medborgare är enligt 2 kap. 6 § regeringsformen gentemot det&lt;br&gt;allmänna skyddad mot bl.a. kroppsvisitation, husrannsakan och liknande&lt;br&gt;intrång. Enligt samma kapitel 8 § har varje medborgare samma skydd mot&lt;br&gt;frihetsberövande. Av 2 kap. 12 § regeringsformen följer att dessa fri- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigheter får begränsas genom lag. En utlänning här i riket är i enlighet Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;med 2 kap. 22 § andra stycket regeringsformen likställd med svenska&lt;br&gt;medborgare i fråga om bl. a. skyddet mot kroppsvisitation, husrannsakan&lt;br&gt;och liknande intrång samt mot frihetsberövande, om annat inte följer av&lt;br&gt;särskilda föreskrifter i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller enligt 2 kap. 1 § regeringsformen att varje medborgare&lt;br&gt;gentemot det allmänna är tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet, mötesfrihet och&lt;br&gt;religionsfrihet. Religionsfriheten definieras i regeringsformen som&lt;br&gt;friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.&lt;br&gt;Religionsfriheten kan över huvud taget inte begränsas. Detta hänger&lt;br&gt;samman med det sätt som religionsfriheten har definierats på i&lt;br&gt;grundlagstexten; definitionen syftar på det som är specifikt för&lt;br&gt;religionsfriheten - att ensam eller tillsammans med andra utöva sin&lt;br&gt;religion. De moment i religionsutövningen som närmast är utflöden av&lt;br&gt;andra friheter, såsom yttrandefriheten och mötesfriheten, kan begränsas&lt;br&gt;enligt vad som gäller för dessa friheter Om annat inte följer av särskilda&lt;br&gt;föreskrifter i lag, är en utlänning här i riket likställd med en svensk&lt;br&gt;medborgare också när det gäller rättigheterna enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har polismyndigheterna ansvaret för utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;och för driften av förvarslokalema. Den enskilde polismannen har bl.a. i&lt;br&gt;polislagen (1984:387) givits vissa befogenheter att använda våld och&lt;br&gt;beröva människor friheten. Enligt nuvarande ordning är den personal som&lt;br&gt;arbetar med utlänningar som hålls i förvar endera poliser eller personer&lt;br&gt;som är anställda vid av polisen anlitade bevakningsföretag. Polisens&lt;br&gt;förfarande att anlita vaktbolag har nyligen utsatts för kritik av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän. Justitieombudsmannen Rune Lavin har i ett beslut den 23&lt;br&gt;januari 1997 (dnr 369-1997) konstaterat att Rikspolisstyrelsen och&lt;br&gt;Polismyndigheten i Stockholms län handlat fel genom att överlåta&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter som innefattat myndighetsutövning utan att ha&lt;br&gt;erforderligt lagstöd för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Statens invandrarverk nu föreslås ta över ansvaret för förvars-&lt;br&gt;verksamheten enligt utlänningslagen och för driften av de lokaler de&lt;br&gt;förvarstagna vistas i, måste möjligheten att använda tvångsmedel ha stöd i&lt;br&gt;lag. Om Invandrarverket skulle avse att anlita ett vaktbolag för att hjälpa&lt;br&gt;till med bevakningen av förvarslokalema kräver detta lagstöd för att&lt;br&gt;verket skall ha rätt att överlämna myndighetsutövande uppgifter till&lt;br&gt;bevakmngspersonalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan det också finnas anledning att beröra det&lt;br&gt;allmänna lagstödet för polisens och andra personers rätt att använda våld&lt;br&gt;som finns i 24 kap 2 § brottsbalken. Paragrafens första stycke innehåller&lt;br&gt;bestämmelsen om våldsanvändning mot den som med stöd av lag är&lt;br&gt;berövad friheten men som rymmer eller gör motstånd. Bestämmelsen&lt;br&gt;omfattar inte endast intagna i kriminalvårdsanstalt, häktade och anhållna,&lt;br&gt;utan även t.ex. dem som är intagna för psykiatrisk tvångsvård och&lt;br&gt;personer som är omhändertagna enligt särskild lagstiftning för&lt;br&gt;missbrukare och vårdbehövande I brottsbalksbestämmelsen sägs inte&lt;br&gt;uttryckligen vem som har befogenhet att bruka våld. I första hand åsyftas&lt;br&gt;poliser, personal vid kriminalvårdsanstalt, sjukhus eller hem som det&lt;br&gt;åligger att hindra rymning och även ordningsvakt som omhändertagit en&lt;br&gt;person. I 24 kap. 5 § brottsbalken finns en gemensam bestämmelse för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bland annat 2 § samma kapitel och 10 § polislagen. Denna bestämmelse&lt;br&gt;innebär att om någon har rätt att enligt något av dessa lagrum företa en&lt;br&gt;annars straffbelagd gärning, så har var och en som kommer honom till&lt;br&gt;hjälp samma rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förvarslokaler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är det polisen som verkställer beslut om förvar av&lt;br&gt;utlänningar. På de orter där det finns särskilda förvarslokaler drivs dessa&lt;br&gt;av polismyndigheterna. Enligt regleringsbrev 1995/96 för polisväsendet&lt;br&gt;åligger det länsstyrelserna att tillse att polisen har tillgång till&lt;br&gt;förvarslokaler för verkställighet. I juli 1996 fanns det totalt 206&lt;br&gt;förvarsplatser på fyra orter: Upplands Väsby (Carlslund) - 50 platser, Flen&lt;br&gt;(Jättuna) - 58 platser, Göteborg (Lillhagen) - 64 platser och Malmö (Östra&lt;br&gt;sjukhuset) - 34 platser. Beläggningen varierar över tiden bl.a. på grund av&lt;br&gt;att förvarstidens längd varierar, allt ifrån några timmar upp till flera&lt;br&gt;månader I januari - februari 1996 var beläggningen 53 procent och den 1&lt;br&gt;juli 1996 var den 34 procent. Till detta kommer ett antal förvarstagna&lt;br&gt;personer som av olika anledningar placerats på häkten. Under år 1995 var&lt;br&gt;antalet i genomsnitt 120 personer men denna siffra har sjunkit kraftigt&lt;br&gt;under år 1996 och beräknas till omkring 30 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen har ett fåtal anställda vid förvarslokalema. I princip är endast de&lt;br&gt;fyra föreståndarna samt personalen i Göteborg anställda av polisen, varav&lt;br&gt;endast två är poliser. Övrig personal är civilanställd. För att klara&lt;br&gt;verksamheten vid de tre förvarslokalema där polismyndigheterna endast&lt;br&gt;har ett fatal anställda, (Upplands Väsby, Flen och Malmö), har dessa&lt;br&gt;polismyndigheter var för sig slutit avtal med olika bevakningsföretag.&lt;br&gt;Dessa företag har utbildad och erfaren personal som på polisens uppdrag&lt;br&gt;sköter den praktiska verksamheten vid förvarslokaler sedan flera år.&lt;br&gt;Antalet personer som är i tjänst varierar med hänsyn till beläggningen. På&lt;br&gt;varje förvarsplats arbetar i genomsnitt 5-8 personer samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förvarslokalema finns i dag olika typer av utrymmen. Det finns mm&lt;br&gt;for ensamstående och sjuka, familjerum samt flerbäddsrum. Rummen har&lt;br&gt;i stort sett samma standard som på Statens invandrarverks förläggningar. I&lt;br&gt;samtliga förvarslokaler är dörrarna till bostadsrummen alltid upplåsta,&lt;br&gt;såvida den som bor i rummet inte vill ha dörren låst nattetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla förvarstagna rör sig fritt inne i lokalerna där det finns tillgång till&lt;br&gt;televisionsapparat, bordtennis och annan förströelse. I några&lt;br&gt;förvarslokaler finns det dessutom tillgång till särskilda utrymmen för&lt;br&gt;fysisk träning. I anslutning till lokalerna finns möjlighet att vistas&lt;br&gt;utomhus, där olika aktiviteter kan utföras. En förvarstagen kan i princip&lt;br&gt;vistas ute så lång tid som han eller hon vill. Det finns dock hela tiden&lt;br&gt;personal i såväl inre som yttre utrymmen. I förvarslokalema förekommer&lt;br&gt;inte någon s.k. organiserad verksamhet enligt lagen (1994:137) om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl (fortsättningsvis kallad LMA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda kostnaderna för förvarslokalema uppgår till cirka 56&lt;br&gt;miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Invandrarverkets projektgrupp&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 22 februari 1996 åt Rikspolisstyrelsen och&lt;br&gt;Statens invandrarverk att gemensamt utreda förutsättningarna för och&lt;br&gt;konsekvenserna av att flytta vissa uppgifter från polismyndigheterna till&lt;br&gt;Invandrarverket. En bland flera frågor som skulle utredas var&lt;br&gt;överflyttandet av ansvaret för att driva verksamhet och tillhandahålla&lt;br&gt;lokaler för förvar av utlänningar som tagits i förvar enligt utlänningslagen.&lt;br&gt;Som bakgrund till uppdraget hänvisade regeringen till&lt;br&gt;Verkställighetsutredmngens delbetänkande och till Flyktingpolitiska&lt;br&gt;kommitténs betänkande Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv (SOU&lt;br&gt;1995:75). Regeringen gav några förutsättningar för uppdraget och anförde&lt;br&gt;därvid bland annat följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla utlänningar som tas i förvar enligt utlänningslagen vistas i princip&lt;br&gt;vid särskilda anläggningar som drivs av Invandrarverket. FörvarsloKalema&lt;br&gt;bör utformas på ett sådant sätt att de så långt möjligt överensstämmer med&lt;br&gt;de lokaler som finns på mottagningscentra som Invandrarverket driver.&lt;br&gt;Förhållandena bör i övrigt också likna dem som finns på&lt;br&gt;mottagningscentra. Så bör exempelvis de möjligheter till s.k. organiserad&lt;br&gt;verksamhet som förutsätts i lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl. även finnas tillgängliga för de som är förvarstagna.&lt;br&gt;Skillnaden mellan en förvarslokal och ett mottagningscenter bör således i&lt;br&gt;princip endast vara att de som vistas på det förra åläggs restriktioner för&lt;br&gt;sin rörelsefrihet och att de rent faktiskt inte kan lämna lokalerna. En&lt;br&gt;förvarstagen utlänning bör endast i undantagsfall fa förvaras i polisarrest,&lt;br&gt;häikte eller kriminalvårdsanstalt. Sådant undantag kan vara att utlänningen&lt;br&gt;av rent transporttekniska skäl inte omedelbart kan sändas till&lt;br&gt;Invandrarverkets förvarslokaler eller att verkställighet av ett awisnings-&lt;br&gt;eller utvisningsbeslut är omedelbart förestående. Ett ytterligare skäl kan&lt;br&gt;vara att utlänningen uppträder på ett sådant sätt att han äventyrar sin eller&lt;br&gt;andras personliga säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av utredningen har redovisats i en gemensam rapport från&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen och Invandrarverket den 2 maj 1996. I rapporten under&lt;br&gt;rubriken Verksamhetens inriktning m.m. (s. 26 f) anförs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringsuppdraget bör skillnaden mellan en förvarslokal och ett&lt;br&gt;mottagningscenter i princip endast vara att boende i det förra åläggs&lt;br&gt;restriktioner för sin rörelsefrihet och att de inte kan lämna lokalerna.&lt;br&gt;Organiserad verksamhet och fritidsaktiviteter skall enligt direktiven kunna&lt;br&gt;utföras i lokalerna. Invandrarverket och Rikspolisstyrelsen har utifrån&lt;br&gt;dessa förutsättningar att överväga och föreslå lämplig säkerhetsnivå. På&lt;br&gt;samma vis som organiserad verksamhet sänkte spänningsnivån på&lt;br&gt;förläggningarna kan bra sysselsättning minska spänningen via ett förvar.&lt;br&gt;Det är emellertid viktigt att poängtera att det i många avseenden är svårt&lt;br&gt;att jämföra boende i det ordinarie mottagningssystemet med vistelse^ i&lt;br&gt;förvar. Organiserad verksamhet vid förvar kan inte bedrivas utifrån&lt;br&gt;samma mål och instruktioner. Innehållet i verksamheten vid förvaren skall&lt;br&gt;inriktas på motiveringsprogram för de förvarstagna. Motiverings-&lt;br&gt;programmen skall skapa förståelse hos den förvarstagne om innehållet i&lt;br&gt;aktuellt beslut och att personalen tillsammans med denne diskuterar vad&lt;br&gt;som kan och måste göras i den uppkomna situationen. Dessa program bör&lt;br&gt;ledas av för ändamålet erfaren personal vid Invandrarverket och kan&lt;br&gt;läggas upp som individuella handlingsplaner. Vid ett övertagande måste&lt;br&gt;Invandrarverket sätta sin prägel på verksamheten genom motive-&lt;br&gt;ringsprogrammen m.m. Personal borde i viss utsträckning kunna&lt;br&gt;rekryteras från mottagningsverksamheten. Det har i olika sammanhang&lt;br&gt;diskuterats hur stora förvarslokaler bör vara. Några menar att ett mindre&lt;br&gt;förvar är att föredra ur arbetsmiljö- och säkerhetssynpunkt. Några&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 147&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;entydiga slutsatser angående storleken är emellertid svåra att fastställa - p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1996/97:147&lt;br&gt;bland annat beroende på att ett förvar kan delas in i flera mindre enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens säkerhetsnivå vid förvarslokalema måste upprätthållas. Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen och Invandrarverket förutsätter att personer som utgör en fara&lt;br&gt;för sig själva eller andra även fortsättningsvis kan placeras i häkte eller&lt;br&gt;motsvarande. Invandrarverket måste vidare ha närhet till kvalificerat stöd&lt;br&gt;från sjuk- och hälsovårdsmyndigheter vid t. ex. depressioner och&lt;br&gt;hungerstrejker. För att upprätthålla ordning och säkerhet kan situationen&lt;br&gt;kräva att tvångsmedel används. Invandrarverkets personal måste ges rätt&lt;br&gt;att använda tvångsmedel i samband med förvar och för detta krävs&lt;br&gt;författningsändringar och sedan genomgång av lämplig utbildning.&lt;br&gt;Personalen måste vara tränad för att nantera situationer med hot och våld.&lt;br&gt;Polis måste emellertid alltid kunna tillkallas om situationen kräver detta.&lt;br&gt;Även om atmosfären vid ett förvar är särskilt laddad, bör noteras att&lt;br&gt;komplicerade situationer ofta uppstår mom Invandrarverkets&lt;br&gt;mottagningsverksamhet. Det finns också ett särskilt handlingsprogram&lt;br&gt;inom Invandrarverket om hot- och våldssituationer. Relevanta&lt;br&gt;erfarenheter finns med andra ord mom Invandrarverket. Befogenheter för&lt;br&gt;personalen att ingripa med tvångsmedel behöver inte utesluta att&lt;br&gt;vaktbolag svarar för olika slag av kontroller och bevakning. Eventuell&lt;br&gt;förekomst och omfattning av stöd från vaktbolag måste övervägas i detalj&lt;br&gt;i det konkreta förberedelsearbetet inför ett övertagande. Ett alternativ är&lt;br&gt;att Invandrarverket har en egen basstyrka, vilken kompletteras med&lt;br&gt;tjänster från ett vaktbolag i den omfattning som aen tillfälliga&lt;br&gt;belastningen kräver detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter har Invandrarverket fortsatt förberedelsearbetet med&lt;br&gt;övertagandet i olika former. Bland annat har en projektgrupp tillsatts med&lt;br&gt;uppdrag att lägga fram detaljerade förslag om hur övertagandet av&lt;br&gt;förvaren skall ske, Såväl verksamhetens innehåll, organisation som&lt;br&gt;bemanning omfattas. Projektgruppens arbete utgår från den&lt;br&gt;migrationspolitiska propositionen och från den viljeyttring som finns i&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsens och Invandrarverkets rapport den 2 maj 1996.&lt;br&gt;Invandrarverkets projektgrupp har utöver denna bakgrund även fått&lt;br&gt;följande vägledning av verkets direktion inför sitt arbete:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att samla in erfarenheter och^ synpunkter från olika institutioner och&lt;br&gt;organisationer, i syfte att få fram förslag på bra kvalité i&lt;br&gt;förvarsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att personalen inom förvaren till huvudsak ska vara anställd av&lt;br&gt;Invandrarverket och att personal exempelvis från vaktbolag endast ska&lt;br&gt;användas vid speciella situationer och tillfällen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det är önskvärt att det finns en mottagningsenhet i anslutning till&lt;br&gt;respektive förvar. Detta för att klara familjer, som omfattas av&lt;br&gt;förvarsbeslut, på ett bra sätt samt för att få en bra flexibilitet gällande&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverkets projektgrupp för övertagande av förvarsverksamheten&lt;br&gt;planerar att lämna sin slutrapport i början av maj månad 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Frivilligorganisationer och samfund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enskilda organisationer har spelat och spelar en betydelsefull roll i&lt;br&gt;Sverige inom flyktingpolitikens område. De som engagerar sig i arbete för&lt;br&gt;asylsökande samt för skyddsbehövande och vissa andra kategorier&lt;br&gt;invandrare under de första åren efter att uppehållstillstånd har beviljats är&lt;br&gt;främst humanitära organisationer samt samfund och organisationer på&lt;br&gt;religiös grund. I botten för engagemanget ligger generellt sett ett allmänt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;humanitärt, rättsligt och/eller religiöst motiv. Asylsökande och Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;skyddsbehövande m.fl. utgör för de stora sammanslutningarna endast en&lt;br&gt;av många kategorier utsatta människor som är föremål för insatser. Det&lt;br&gt;förekommer även organisationer som enbart är inriktade på att stödja&lt;br&gt;asylsökande och vissa andra kategorier som söker uppehållstillstånd. I&lt;br&gt;sammanhanget skall också nämnas att verksamheten inom exempelvis&lt;br&gt;idrottsföreningar och invandrarnas egna föreningar har stor betydelse för&lt;br&gt;många, liksom att t. ex. fackförbund, elevorganisationer och politiska&lt;br&gt;organisationer engagerar sig för enskilda eller i olika migrationspolitiska&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frivilligorganisationema eller samfunden ordnar särskild&lt;br&gt;verksamhet för asylsökande kan man se aktiviteterna som ett komplement&lt;br&gt;till statens och kommunernas åtgärder. Organisationen väljer själv på&lt;br&gt;vilket sätt den skall engagera sig på detta område och vilka aktiviteter som&lt;br&gt;skall bedrivas. I allmänhet utförs verksamheten med hjälp av oavlönade&lt;br&gt;frivilliga medarbetare som rekryteras inom den egna sammanslutningen&lt;br&gt;men även extern rekrytering av frivilliga förekommer. I vissa&lt;br&gt;verksamheter anställs personal på heltid eller deltid för att arbeta&lt;br&gt;tillsammans med de frivilliga. Ofta finansieras verksamheten med hjälp av&lt;br&gt;statliga och kommunala bidrag men i mycket få fall får organisationen full&lt;br&gt;kostnadstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag har i olika sammanhang sedan årtionden&lt;br&gt;framhållit värdet av frivilligorganisationemas och samfundens insatser&lt;br&gt;och att deras erfarenhet och engagemang är viktiga att ta tillvara. Fasta&lt;br&gt;samrådsgrupper med företrädare för olika sammanslutningar har funnits&lt;br&gt;såväl vid det för invandrings- och flyktingfrågor ansvariga departementet&lt;br&gt;som vid Statens invandrarverk. Därutöver förekommer omfattande&lt;br&gt;kontakter genom att företrädare för enskilda organisationer deltar i&lt;br&gt;referensgrupper vid statliga utredningar, remissförfarandet, utfrågningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har frivilligorganisationema ingen större organiserad verksamhet&lt;br&gt;vid förvarslokalema. Däremot finns från samfundens sida&lt;br&gt;besöksverksamhet. I huvudsak rör det sig om enskilda företrädare för&lt;br&gt;olika sammanslutningar som kommer till förvarslokalema för att erbjuda&lt;br&gt;de utlänningar som hålls i förvar personliga samtal och rådgivning.&lt;br&gt;Förvarspersonalen uppger att den har ett gott samarbete med dessa&lt;br&gt;företrädare och att man tillsammans på olika sätt kan bidraga till att&lt;br&gt;underlätta vistelsen för dem som hålls i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket har i sina förberedelser för övertagandet av&lt;br&gt;förvarslokalema betonat frivilligorganisationemas och samfundens&lt;br&gt;betydelse och verket avser att i enlighet med statsmakternas uttalanden&lt;br&gt;utöka samarbetet med dessa sammanslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ny ansvarsfördelning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En huvudregel med innebörden att utlänningar som&lt;br&gt;hålls i förvar skall vistas i särskilda förvarslokaler förs in i&lt;br&gt;utlänningslagen. Statens invandrarverk skall ha ansvaret för&lt;br&gt;förvarslokalema och för behandlingen av de utlänningar som vistas där.&lt;br&gt;Invandrarverket får i vissa fall besluta att personer som hålls i förvar skall&lt;br&gt;placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. Barn under 18 år&lt;br&gt;far dock aldrig placeras i anstalt, häkte eller arrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.&lt;br&gt;Vissa förtydliganden och preciseringar har dock gjorts i den föreslagna&lt;br&gt;ordningen. Bl.a. har bestämmelsen om att barn inte får placeras i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest förts in i lagen och det slås&lt;br&gt;fast att det är Invandrarverket som beslutar var en utlänning som hålls i&lt;br&gt;förvar skall placeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid utfrågningen: En majoritet av remissinstanserna har&lt;br&gt;uttalat sig positivt om eller inte haft något att erinra mot att&lt;br&gt;Invandrarverket tar över ansvaret för förvarsverksamheten Caritas har&lt;br&gt;anfört att förvarslokalema bör byggas ut så att det aldrig blir nödvändigt&lt;br&gt;att placera en person som hålls i förvar på t.ex. häkten. Rädda Barnen har&lt;br&gt;påpekat att det direkt av lagtexten bör framgå att barn inte får placeras i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. Svenska Röda Korset anser&lt;br&gt;att förvar som berör personer som utvisats på grund av brott bör hanteras i&lt;br&gt;ett annat sammanhang. Även Statens invandrarverk har ifrågasatt om det&lt;br&gt;är rimligt att placera personer som utvisats på grund av brott tillsammans&lt;br&gt;med övriga förvarstagna och hävdat att denna grupp kan vara svår att&lt;br&gt;hantera för verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser, bl.a. Länsrätten i Stockholm, har framfört&lt;br&gt;lagtekniska synpunkter med innebörden att lagtexten så tydligt som&lt;br&gt;möjligt bör ange i vilka fall en utlänning som hålls i förvar skall kunna&lt;br&gt;placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. Länsrätten har även&lt;br&gt;påpekat att man måste hålla isär beslut om avskiljande från frågan var&lt;br&gt;utlänningen skall placeras. Av promemorieförslaget framgår det inte&lt;br&gt;vilken myndighet som skall besluta i placeringsfrågan. Svenska Röda&lt;br&gt;Korset, Sveriges kristna råd med flera remissinstanser har betonat att det&lt;br&gt;tydligt bör framgå av lagtexten att platsbrist aldrig utgör ett skäl för&lt;br&gt;placering i anstalt, häkte eller arrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Statsmakterna har under senare år&lt;br&gt;strävat efter en renodling av myndigheternas ansvarsområden och en&lt;br&gt;koncentration på det som uppfattas som respektive myndighets&lt;br&gt;kärnverksamhet. I linje med detta har ett arbete bedrivits med att närmare&lt;br&gt;definiera varje myndighets verksamhet och att fastställa avgränsningen till&lt;br&gt;andra myndigheters ansvarsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket är central utlänningsmyndighet och skall verka för att&lt;br&gt;myndigheternas handläggning av ärenden enligt utlännings- och&lt;br&gt;medborgarskapslagstiftningen är rättssäker och effektiv. En rad frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sammanhänger med utlänningars rätt att vistas i Sverige har samtidigt&lt;br&gt;kommit att handläggas av polisen även om beslut i de flesta fall fattas av&lt;br&gt;andra myndigheter. Polisen sköter passkontrollen och har särskild&lt;br&gt;kompetens när det gäller förhörsteknik. Beträffande den s.k. inre&lt;br&gt;utlänningskontrollen, dvs. den kontroll som får ske av utlänningar här i&lt;br&gt;landet samt verkställigheter av avvisnings- eller utvisningsbeslut,&lt;br&gt;tillkommer också den omständigheten att polispersonal har rätt att&lt;br&gt;tillgripa tvångsmedel. Enligt nuvarande bestämmelser är det också&lt;br&gt;polisens uppgift att verkställa beslut om förvar och driva de lokaler där de&lt;br&gt;förvarstagna vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisens huvuduppgift i samhället är att upprätthålla ordning och&lt;br&gt;säkerhet. Frågor som rör tillämpningen av utlänningslagen har i olika&lt;br&gt;sammanhang bedömts ha föga med polisens huvuduppdrag att göra.&lt;br&gt;Därför har polisens roll vid handläggning av utlänningsärenden minskat.&lt;br&gt;Är 1992 flyttades utredningsansvaret för asylärenden över från polisen till&lt;br&gt;Invandrarverket. Från den 1 januari 1997 har Invandrarverket även tagit&lt;br&gt;över ansvaret för de s.k. grundutredningar som görs i anslutning till att&lt;br&gt;asylansökan lämnas och ansvaret för registrering av fingeravtryck som&lt;br&gt;tagits med stöd av utlänningslagen. Som nämns i avsnitt 3 har riksdagen&lt;br&gt;också ställt sig bakom regeringens bedömning att Invandrarverket bör ta&lt;br&gt;över ansvaret från polisen för personer som tas i förvar enligt&lt;br&gt;utlänningslagen och för de lokaler där de förvarstagna skall vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Invandrarverket nu föreslås ta över ansvaret för&lt;br&gt;förvarsverksamheten gäller det att skapa ett regelsystem som i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning garanterar att de utlänningar som hålls i förvar enligt&lt;br&gt;utlänningslagen slipper att vistas i t. ex. häkten och kriminal vårdsanstalter.&lt;br&gt;Huvudprincipen att dessa utlänningar skall vistas i särskilda förvarslokaler&lt;br&gt;under Invandrarverkets ansvar bör komma till uttryck direkt i lagtexten.&lt;br&gt;En bestämmelse med denna innebörd bör alltså föras in i utlänningslagen.&lt;br&gt;Som Lagrådet påpekat bör det även direkt av lagtexten framgå att det är&lt;br&gt;Invandrarverket som svarar för att ett beslut om förvar verkställs. Den nya&lt;br&gt;ordningen bör även reglera möjligheterna att begära polishandräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen kommer att innebära att placeringar i häkte,&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalter och polisarrester av förvarstagna minskar avsevärt.&lt;br&gt;Regeringen anser dock inte att tiden är mogen för att, som Caritas&lt;br&gt;föreslagit, helt ta bort möjligheterna att placera personer som hålls i förvar&lt;br&gt;på den typen av inrättningar. Som påpekats i den migrationspolitiska&lt;br&gt;propositionen (s. 143) och utskottsbetänkandet (s. 72) finns det ett mindre&lt;br&gt;antal undantagsfall där det torde vara svårt att undvika en sådan placering.&lt;br&gt;Sådana undantagssituationer kan, som nämnts, vara att utlänningen av&lt;br&gt;rent transporttekniska skäl inte omedelbart kan sändas till en förvarslokal&lt;br&gt;eller att verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut är nära&lt;br&gt;förestående. Ett annat skäl kan vara att utlänningen uppträder på ett&lt;br&gt;sådant sätt att han eller hon äventyrar sin egen eller andras säkerhet. Som&lt;br&gt;nämns i den migrationspolitiska propositionen kan detta särskilt vara&lt;br&gt;aktuellt då en utlänning tagits i förvar inför verkställigheten av ett&lt;br&gt;utvisningsbeslut som meddelats i anslutning till en fängelsedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan instämma i den kritik som några av remissinstanserna&lt;br&gt;har anfört beträffande den föreslagna utformningen av det lagrum som&lt;br&gt;reglerar vilka utlänningar som får placeras i kriminalvårdsanstalter,&lt;br&gt;häkten eller polisarrester. En bestämmelse av detta slag bör inte utformas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så att den lämnar öppet för godtycklighet. Det bör framgå av lagtexten&lt;br&gt;dels vilken myndighet som är behörig att besluta om en sådan placering,&lt;br&gt;dels vilka omständigheter som kan leda till att ett sådant beslut måste&lt;br&gt;fattas. Bestämmelsen behandlas närmare i författningskommentaren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Utformningen av förvarsverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelser som understryker att utlänningar&lt;br&gt;som hålls i förvar skall bemötas humant och med respekt samt ges tillfälle&lt;br&gt;till aktiviteter, förströelse, fysisk träning och utomhusvistelse under&lt;br&gt;förvarstiden förs in i utlänningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar får rätt till viss ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. samt tillgång till samma&lt;br&gt;hälso- och sjukvård som asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i stora drag med regeringens. I&lt;br&gt;promemorian lades det dock inte fram några förslag om hur rätten till&lt;br&gt;ekonomisk ersättning och sjukvård skulle regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid utfrågningen: Justitieombudsmannen har påpekat att&lt;br&gt;det kan finnas ett praktiskt behov av en bestämmelse som reglerar hur det&lt;br&gt;skall förfaras om en förvarstagen person behöver sjukvård under&lt;br&gt;förvarstiden Enligt JO kan 24 § andra och tredje styckena lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall tjäna som förebild. Statens&lt;br&gt;invandrarverk har betonat att samordningen mellan den organiserade&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs enligt LMA och dess motsvarighet i&lt;br&gt;förvarslokalema bör utvecklas mer. Enligt verket måste man även i övrigt&lt;br&gt;förtydliga vilka regler på mottagmngssidan, t.ex. rörande tillgången till&lt;br&gt;sjukvård, som skall gälla för de olika kategorier som hålls i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges kristna råd anser att det är positivt att frivilligorganisationema&lt;br&gt;framdeles avses få en aktiv roll i förvarsverksamheten. Rådet anser dock&lt;br&gt;att promemorians lagtext är för negativt utformad och minimerar&lt;br&gt;möjligheterna snarare än uttrycker rättigheter. Liknande synpunkter har&lt;br&gt;framförts från ett antal andra frivilligorganisationer. Genomgående har&lt;br&gt;från dessa instanser också uttryckts missnöje med att lagtexten ger&lt;br&gt;utrymme för så många lämplighetsawäganden som läggs i&lt;br&gt;förvarsföreståndarens hand Sveriges muslimska råd anser i synnerhet att&lt;br&gt;lagbestämmelsen som ger de förvarstagna rätt att utöva sin religion måste&lt;br&gt;förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har haft synpunkter rörande förvarslokalemas&lt;br&gt;utformning och personalens kompetens. Rädda Barnen har framhållit att&lt;br&gt;förvarslokalema måste vara särskilt anpassade för barns olika behov i&lt;br&gt;olika åldrar och att det är nödvändigt att den personal som finns i&lt;br&gt;förvarslokalema har särskild kunskap om barn. Enligt organisationen bör&lt;br&gt;en separat avdelning som är avsedd endast för ensamma barn och&lt;br&gt;barnfamiljer inrättas i förvarslokalema. Sveriges kristna råd har&lt;br&gt;understrukit vikten av att det finns särskilda utrymmen där religion kan&lt;br&gt;utövas och förordat att det inrättas religionsneutrala andaktsrum i&lt;br&gt;förvarslokalema. Liknande synpunkter har framförts från Caritas som&lt;br&gt;också betonat vikten av att förvarslokalema utrustas så att de liknar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vanligt boende. FARR har anfört att det måste finnas särskilda rum på Prop 1996/97:147&lt;br&gt;förvarslokalema där utlänningarna kan rådgöra med sina ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser har från olika utgångspunkter berört&lt;br&gt;Invandrarverkets eventuella behov att anlita privata vaktbolag.&lt;br&gt;Justitieombudsmannen och Invandrarverket har understrukit att det krävs&lt;br&gt;lagstöd om myndighetsutövande uppgifter skall överföras från en&lt;br&gt;myndighet till enskild. Invandrarverket har därutöver påpekat att&lt;br&gt;eventuellt även möjligheterna att begära polishandräckning bör regleras i&lt;br&gt;lag. Några frivilligorganisationer har motsatt sig införandet av en ordning&lt;br&gt;där Invandrarverket får anlita ett vaktbolag för att fullgöra uppgifter inom&lt;br&gt;förvarsverksamheten. Enligt dessa remissinstanser strider detta mot den&lt;br&gt;föreslagna prägeln på förvarsverksamheten. Svenska Röda Korset har lagt&lt;br&gt;till att i den mån Invandrarverket behöver assistans bör man i stället&lt;br&gt;överväga en fortsatt roll för polisen i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Humanitet är en självklarhet i&lt;br&gt;förvarsverksamheten, oavsett vem som förestår den. Begreppet humanitet&lt;br&gt;kan dock vara svårt att definiera, eftersom människor har olika&lt;br&gt;uppfattning om dess innebörd och lägger olika värderingar i ordet&lt;br&gt;beroende på bakgrund, social situation, referensramar och utbildning.&lt;br&gt;Givetvis har även de människor som hålls i förvar olika uppfattningar om&lt;br&gt;vad humanitet innebär beroende på hur de upplever sin egen situation.&lt;br&gt;Humanitet i förvarsverksamheten kan dock sammanfattas med att den&lt;br&gt;förvarstagne alltid skall sättas i centrum och att hans eller hennes ärende&lt;br&gt;skall behandlas rättssäkert och skyndsamt. Det är angeläget att det&lt;br&gt;etableras en god relation mellan personalen och utlänningen redan från&lt;br&gt;början när han eller hon kommer till lokalen och att utlänningen känner&lt;br&gt;sig trygg och säker i den utsatta situationen. Personalen skall finnas till&lt;br&gt;hands för de förvarstagna och den skall se till att de mår väl och att de&lt;br&gt;känner att personalen har förståelse för deras situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian gjordes ett försök att i lagtext ge uttryck för den&lt;br&gt;humanism som bör prägla förvarsverksamhet genom en bestämmelse som&lt;br&gt;föreskrev att de som hålls i förvar skall bemötas med förståelse för de&lt;br&gt;särskilda svårigheter som är förenade med den situationen.&lt;br&gt;Utlänningsnämnden har hävdat att den bestämmelsen är överflödig.&lt;br&gt;Regeringen vill snarare uttrycka saken så att bestämmelsen kan uppfattas&lt;br&gt;som innehållslös. Ett bättre uttryckssätt kan enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;hämtas ur de riktlinjer för förvar av asylsökande som utformats av FN:s&lt;br&gt;flyktingkommissarie. I riktlinje 6 föreskrivs bl.a. att villkoren för&lt;br&gt;förvarstagna “should be humane with respect for the inherent dignity of&lt;br&gt;the person” Översatt till svenska bör bestämmelsen ha innebörden att de&lt;br&gt;som hålls i förvar skall behandlas humant och att deras värdighet skall&lt;br&gt;respekteras. Regeringen föreslår att den bestämmelsen ersätter 17 § i&lt;br&gt;promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan omständighet som påverkar utlänningarnas möjlighet att&lt;br&gt;acceptera förvarssituationen är förvarslokalernas utformning. Som uttalats&lt;br&gt;i den migrationspolitiska propositionen bör dessa anordnas på ett sådant&lt;br&gt;sätt att de så långt som möjligt överensstämmer med de lokaler som finns&lt;br&gt;på Invandrarverkets mottagningscentra, låt vara att man vid&lt;br&gt;förvarslokalernas utformning måste beakta att de personer som skall&lt;br&gt;vistas där har en inskränkt rörelsefrihet. Regeringen utgår från att&lt;br&gt;Invandrarverket kommer att ombesörja att förvarslokalema t.ex. får en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformning som underlättar för barn att vara där och som ger den som vill Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;utöva sin religion möjlighet att göra detta på ett värdigt sätt. Det förslag&lt;br&gt;som Rädda Barnen fört fram om en separat avdelning för barnfamiljer och&lt;br&gt;ensamma barn bör tas tillvara liksom de förslag om särskilda andaktsrum&lt;br&gt;som Sveriges kristna råd och Caritas lagt fram. Rädda barnens synpunkter&lt;br&gt;överensstämmer väl med de synpunkter som Bamkommittén uttalat i&lt;br&gt;delbetänkandet Barnkonventionen och utlänningslagen i denna fråga&lt;br&gt;(SOU 1996:115 s. 103). Ett självklart inslag är vidare att de förvarstagnas&lt;br&gt;möjlighet att i avskildhet konferera med sina ombud tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket ansvarar i dag för ett antal förläggningar och&lt;br&gt;mottagningscentra. Vid dessa ordnas med stöd av LMA s.k. organiserad&lt;br&gt;verksamhet av olika slag. Ett förvarsbeslut leder ofrånkomligen till att den&lt;br&gt;enskildes rörelsefrihet måste inskränkas i vissa hänseenden. Detta utgör i&lt;br&gt;sig inte något hinder mot att en organiserad verksamhet som påminner om&lt;br&gt;den som anordnas inom ramen för det vanliga mottagningssystemet även&lt;br&gt;ordnas för de förvarstagna. Det är dock orealistiskt att tro att förvarstagna&lt;br&gt;till alla delar kan få tillgång till den organiserade verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;enligt LMA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktiviteter som förekommer i förvarslokalema för närvarande består&lt;br&gt;till stor del av televisions- och videotittande, motion, tvätt av egna kläder&lt;br&gt;och olika sällskapsspel. Aktiviteterna sker under bevakning och&lt;br&gt;säkerhetsaspekterna sätts i förgrunden. Enligt regeringens uppfattning bör&lt;br&gt;erfarenheter som vunnits vid anordnandet av organiserad verksamhet&lt;br&gt;enligt LMA tas till vara vid utformningen av aktiviteterna i&lt;br&gt;förvarslokalema. Spänningarna mellan de asylsökande minskade när den&lt;br&gt;typen av verksamhet började organiseras på Invandrarverkets&lt;br&gt;förläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna är naturligtvis annorlunda i förvarslokalema men,&lt;br&gt;som anförs i den migrationspolitiska propositionen, bör det ändå finnas&lt;br&gt;goda förutsättningar att i större utsträckning än för närvarande erbjuda&lt;br&gt;individuellt utformade aktiviteter. Till saken hör att de förvarstagna sällan&lt;br&gt;har förståelse för anledningen till att de hålls i förvar. Särskilt påfrestande&lt;br&gt;måste det vara att förvarstiden inte är bestämd i förväg. Genom att utöka&lt;br&gt;antalet aktiviteter och i ökad utsträckning försöka förklara anledningen till&lt;br&gt;förvarsbeslutet och vad den som hålls i förvar kan göra för att påverka sin&lt;br&gt;situation torde det finnas goda förutsättningar att sänka spänningsnivån i&lt;br&gt;lokalen såväl mellan de förvarstagna som mellan dem och personalen.&lt;br&gt;Tiden i förvarslokalema kommer därmed att bli mer meningsfylld för dem&lt;br&gt;som hålls i förvar. Uttryckt med andra ord, kommer de förvarstagnas&lt;br&gt;tillvaro inte längre att uteslutande bestå av olika tidsfördriv utan också av&lt;br&gt;aktiviteter som hjälper dem att bättre stå ut med förvarssituationen och&lt;br&gt;som, i bästa fall, även kan vara något som de kan ha nytta av senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i detta lagstiftningsärende närmare beskriva vilka aktiviteter som&lt;br&gt;bör ordnas i förvarslokalema låter sig inte göras. Allmänt kan sägas att&lt;br&gt;stort utrymme bör finnas för aktiviteter som är individuellt utformade. Det&lt;br&gt;går inte att bortse från att olika behov av aktiviteter finns hos utlänningar&lt;br&gt;som hålls i förvar endast någon enstaka dag och hos förvarstagna som&lt;br&gt;vistas i förvarslokalema en längre tid. Regeringen har fullt förtroende för&lt;br&gt;Invandrarverkets förmåga att få till stånd en fungerande ordning i detta&lt;br&gt;hänseende. Den projektgrupp som bildats inom Invandrarverket inför&lt;br&gt;övertagandet bör särskilt nämnas. För att frågor om humanitet och de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvarstagnas aktiviteter i förvarsverksamheten skall kunna vidare-&lt;br&gt;utvecklas bör Invandrarverket fortsätta på den inslagna vägen och&lt;br&gt;fördjupa sitt samarbete med frivilligorgamsationer och samfund. Genom&lt;br&gt;denna samverkan kan de förvarstagnas möjligheter till kontakter med&lt;br&gt;enskilda och organisationer utanför lokalen ökas. Samfunden och&lt;br&gt;frivilligorganisationema kan även erbjuda de förvarstagna hjälp med&lt;br&gt;kontakter för förberedelser inför ett eventuellt återvändande till hemlandet&lt;br&gt;och andra aktiviteter som personalen vid lokalen har svårt att&lt;br&gt;tillhandahålla, såsom möjligheter för de förvarstagna till personliga samtal&lt;br&gt;och att utöva sin religion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verksamhet som är utformad på detta vis ställer stora krav på den&lt;br&gt;personal som tjänstgör vid förvarslokalema. Den hittillsvarande&lt;br&gt;verksamheten har huvudsakligen inriktats på att övervaka att de&lt;br&gt;förvarstagna inte avviker från förvarslokalen eller gör något som kan&lt;br&gt;äventyra ordningen och säkerheten inom lokalen. Det är uppenbart att&lt;br&gt;kompetenskraven måste ställas högre än så i den framtida&lt;br&gt;förvarsverksamheten. De som skall arbeta i en förvarslokal skall dels vara&lt;br&gt;tillräckligt insatta i utlänningslagstiftningen för att kunna förklara för&lt;br&gt;utlänningarna varför de hålls i förvar och vilka rättigheter de har, dels&lt;br&gt;kunna anordna organiserad verksamhet med beaktande av de olika&lt;br&gt;individernas behov. Som Rädda Barnen har påpekat och som framhålls i&lt;br&gt;bamkommitténs delbetänkande (s. 115) finns det också t.ex. behov av&lt;br&gt;personal som har vana att arbeta med barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot den bakgrunden att det ligger nära till hands att&lt;br&gt;välja en lösning som innebär att i allt väsentligt endast Invandrarverkets&lt;br&gt;egen personal arbetar inom förvarsverksamheten. Det bör åtminstone inte&lt;br&gt;förekomma att någon som inte tillhör Invandrarverket har arbetsuppgifter&lt;br&gt;som innefattar myndighetsutövning. Som frivilligorganisationema anfört&lt;br&gt;skulle syftet med ansvarsöverföringen kunna sättas i fråga om&lt;br&gt;myndighetsutövande uppgifter även skulle tillkomma personal som är&lt;br&gt;anställd av vaktbolag. Bevakningsfunktionens betydelse får dock inte&lt;br&gt;underskattas. Lösningen förutsätter att Invandrarverkets personal även har&lt;br&gt;nödvändig kompetens på det området. Regeringen utgår från att&lt;br&gt;Invandrarverket kommer att hantera personalfrågan så att detta mål kan&lt;br&gt;uppfyllas. Mot bakgrund av vad som nu sagts finns det inte någon&lt;br&gt;anledning att ge verket lagstöd för att överlåta myndighetsutövande&lt;br&gt;uppgifter. Någon lagbestämmelse med den innebörden föreslås därför&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera frivilligorganisationer har kritiserat att uttryckssätt som ‘i skälig&lt;br&gt;omfattning” och “ i den utsträckning det är möjligt” används när de&lt;br&gt;förvarstagnas rätt till aktiviteter och tillfälle att utöva sin religion slås fast i&lt;br&gt;lagen. Regeringen har förståelse för reaktionerna. I och för sig framgår&lt;br&gt;det av promemorian att avsikten är att uttrycket ‘i skälig omfattning” inte&lt;br&gt;skall uppfattas på annat sätt än att personalen på förvarslokalen ges rätt att&lt;br&gt;bestämma en någorlunda rimlig omfattning på aktiviteterna. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning kommer denna målsättning bättre till uttryck om&lt;br&gt;bestämmelsen, som organisationerna har föreslagit, inte innehåller uttryck&lt;br&gt;som kan ge intryck av en inskränkning som inte är avsedd. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att bestämmelsen utformas så att den uttrycker att&lt;br&gt;förvarstagna skall ges tillfälle till aktiviteter, förströelse, fysisk träning och&lt;br&gt;vistelse utomhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan hur de förvarstagnas självklara rätt att utöva sin religion skall Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;komma till uttryck i den nya ordningen är besvärlig i så hänseende att det&lt;br&gt;alltid finns en risk att en bestämmelse om religionsutövning kan uppfattas&lt;br&gt;som en inskränkning av det skydd för religionsfrihet som följer av 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 6 regeringsformen respektive artikel 9 i den europeiska&lt;br&gt;konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna (Europakonventionen). En sådan feltolkning&lt;br&gt;vore mycket olycklig och måste undvikas. Regeringen återkommer till hur&lt;br&gt;den självklara rätten att utöva sin religion bör komma till uttryck i nästa&lt;br&gt;avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Invandrarverket påpekar ger promemorian ingen vägledning när&lt;br&gt;det gäller frågan om vilket samband som bör finnas mellan de föreslagna&lt;br&gt;förvarsbestämmelsema och bestämmelserna i LMA. Den sistnämnda&lt;br&gt;lagen innehåller bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till&lt;br&gt;utlänningar som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige under åberopande&lt;br&gt;av skyddsbehov. Även vissa andra kategorier utlänningar omfattas. Det&lt;br&gt;finns inte någon uttrycklig bestämmelse i LMA som utesluter personer&lt;br&gt;som hålls i förvar från lagens tillämpningsområde. Det är dock uppenbart&lt;br&gt;att åtskilliga av bestämmelserna inte tar sikte på den kategorin. Detta&lt;br&gt;gäller t.ex. valmöjligheterna för de asylsökande att bo endera på en&lt;br&gt;förläggning eller att ordna boendet på egen hand och rätten att få&lt;br&gt;bostadsersättning för dem som väljer det sistnämnda alternativet. Som&lt;br&gt;berörts tidigare torde det inte heller vara möjligt att fullt ut tillämpa&lt;br&gt;bestämmelserna om s.k. organiserad verksamhet i förvarsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det regelsystem som finns i LMA således är anpassat för&lt;br&gt;utlänningar som bor endera ute i samhället eller på förläggning finns det&lt;br&gt;anledning att ta ställning till om de som hålls i förvar bör få tillgång till ett&lt;br&gt;ekonomiskt bistånd som motsvarar bestämmelserna i LMA under&lt;br&gt;förvarstiden. En självklar utgångspunkt är att någon typ av ‘fickpengar”&lt;br&gt;bör utgå Även om utlänningar som hålls i förvar får fri kost och knappast&lt;br&gt;har några utgifter under förvarstiden måste det vägas in att de kan behöva&lt;br&gt;pengar till telefonsamtal eller för att köpa t.ex toalettartiklar. I&lt;br&gt;Invandrarverkets förvarslokaler kommer det att vistas utlänningar som&lt;br&gt;tillhör olika kategorier. Bland dem finns personer som sökt asyl eller&lt;br&gt;annat uppehållstillstånd i Sverige och sådana som har blivit utvisade på&lt;br&gt;grund av brott och som tagits i förvar i avvaktan på att beslutet om&lt;br&gt;avvisning eller utvisning skall verkställas. Andra grupper är personer som&lt;br&gt;skall direktawisas eller som har utvisats sedan deras uppehållstillstånd&lt;br&gt;upphört att gälla av något skäl. Den största gruppen inom den sistnämnda&lt;br&gt;kategorin är s.k. brustna anknytningar, dvs. utlänningar som utvisats&lt;br&gt;sedan deras relation till en i Sverige bosatt person upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör alla som vistas i Invandrarverkets&lt;br&gt;förvarslokaler har rätt till samma bidrag. Man skulle i och för sig kunna&lt;br&gt;anföra olika argument för att göra åtskilllnad mellan de olika&lt;br&gt;kategorierna. Det skulle t.ex. kunna hävdas att de som skall direktawisas&lt;br&gt;ofta vistas mycket kort tid i förvarslokalen och därmed inte har något&lt;br&gt;behov av pengar. Starka skäl talar dock för att samma ekonomiska&lt;br&gt;lösning väljs för hela gruppen. En annan ordning är inte bara tveksam ur&lt;br&gt;rättvisesynpunkt utan kan också bidra till att spänningar uppstår mellan de&lt;br&gt;olika grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enkelt och rimligt ersättningsaltemativ är att en utlänning som hålls Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;i förvar får samma ersättning som en asylsökande som har logi på en&lt;br&gt;förläggning där fri kost ingår i inkvarteringen. Bestämmelserna om&lt;br&gt;nedsättning av dagbidraget enligt 10 § LMA bör inte tillämpas när det&lt;br&gt;gäller personer som hålls i förvar I vissa fall kan det uppkomma&lt;br&gt;situationer där en utlänning som hålls i förvar också har behov av s.k.&lt;br&gt;särskilt bidrag enligt 18 § LMA. Också denna bestämmelse bör således&lt;br&gt;tillämpas när det gäller förvarstagna. En bestämmelse med ovanstående&lt;br&gt;innebörd bör alltså föras in bland de nya förvarsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillgång till hälso- och sjukvård för dem som hålls i förvar&lt;br&gt;innehåller snarlika frågeställningar. Även utan särskild reglering har alla&lt;br&gt;utlänningar som hålls i förvar rätt till omedelbar hälso- och sjukvård&lt;br&gt;enligt 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Bestämmelserna för&lt;br&gt;asylsökande finns i 2 § förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för&lt;br&gt;hälso- och sjukvård till asylsökande. De är mer generöst utformade och&lt;br&gt;innebär i korthet att landstingen får ersättning från staten även för vård&lt;br&gt;som inte kan anstå och för t.ex. mödrahälsovård och vård vid abort.&lt;br&gt;Asylsökande barn får samma hälso- och sjukvård som svenska barn.&lt;br&gt;Bland de utlänningar som har utvisats på grund av brott eller som utvisats&lt;br&gt;sedan en anknytning till en i Sverige boende person upphört kan det&lt;br&gt;vidare finnas personer som är folkbokförda i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till samma skäl som anförts beträffande rätten till&lt;br&gt;dagbidrag anser regeringen att alla som hålls i förvar bör ha samma&lt;br&gt;tillgång till hälso- och sjukvård. Samtliga kategorier bör föreslås få&lt;br&gt;tillgång till den hälso- och sjukvård som asylsökande är berättigade till.&lt;br&gt;En bestämmelse med denna innebörd bör tas in i utlänningslagen.&lt;br&gt;Regeringen har för avsikt att i annat sammanhang vidta åtgärder för att&lt;br&gt;införa ett ersättningssystem för de kostnader som kan bli en följd av att&lt;br&gt;andra kategorier än asylsökande (t.ex. de som utvisats på grund av brott&lt;br&gt;eller s.k. brustna anknytningar) omfattas under tiden som de hålls i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som rör hälso- och sjukvård är den som&lt;br&gt;Justieombudsmannen tagit upp. Regeringen instämmer i att det kan finnas&lt;br&gt;ett praktiskt behov av att reglera hur man skall förfara om en förvarstagen&lt;br&gt;person behöver sjukhusvård under förvarstiden. Som JO påpekat finns en&lt;br&gt;bra förebild till en sådan reglering i 24 § andra och tredje styckena lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att en sådan bestämmelse tas med i de nya förvarsbestämmelsema. Sista&lt;br&gt;meningen i 24 § tredje stycket lagen om vård av missbrukare som&lt;br&gt;föreskriver att verksamhetschefen får besluta att missbrukaren skall&lt;br&gt;hindras att lämna sjukhuset under den tid som behövs för att säkerställa&lt;br&gt;att missbrukaren kan föras över till ett s.k. LVM-hem bör dock inte ges&lt;br&gt;någon motsvarighet i utlänningslagen. Denna går enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning inte att anpassa till de förhållanden som gäller för de som&lt;br&gt;hålls i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Särskilda befogenheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att Invandrarverket skall kunna ta över ansvaret&lt;br&gt;för förvarsverksamheten krävs det att det i lag införs bestämmelser som&lt;br&gt;ger verket rätt att använda vissa tvångsmedel. Utgångspunkten är att&lt;br&gt;tvångsmedlen skall vara så få som möjligt men ändå tillräckliga för att&lt;br&gt;tillgodose syftet med förvarsinstitutet och för att upprätthålla ordningen&lt;br&gt;och säkerheten i förvarslokalema. Förvarsverksamheten skall bedrivas så&lt;br&gt;att den innebär minsta möjliga intrång i den enskildes integritet och&lt;br&gt;rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklaganderätt till allmän förvaltningsdomstol införs beträffande alla&lt;br&gt;beslut som rör tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i vissa delar med regeringens&lt;br&gt;förslag. Regeringens förslag innebär dock att Statens invandrarverks rätt&lt;br&gt;att använda tvångsmedel blir mindre långtgående än förslagen i&lt;br&gt;promemorian, bl.a. ges verket inte rätt att använda handfängsel och&lt;br&gt;förutsättningarna för kroppsvisitation görs mer restriktiva. Enligt&lt;br&gt;regeringens förslag skall vidare en bestämmelse som föreskriver att&lt;br&gt;verksamhet rörande förvar skall utformas på ett sätt som innebär minsta&lt;br&gt;möjliga intrång i den enskildes integritet föras in i utlänningslagen.&lt;br&gt;Dessutom införs en tidsgräns inom vilken ett beslut om avskiljande måste&lt;br&gt;omprövas och överklaganderätten vidgas beträffande de beslut som fattas&lt;br&gt;av Invandrarverket i förvarsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid utfrågningen: Ett flertal remissinstanser har haft&lt;br&gt;invändningar mot eller varit tveksamma till att Invandrarverket skall få&lt;br&gt;använda handfängsel. Dit hör bl.a. Rikspolisstyrelsen, Statens&lt;br&gt;institutionsstyrelse, Sveriges advokatsamfund, Svenska flyktingrådet och&lt;br&gt;FARR. Justitieombudsmannen har påpekat att lagtexten åtminstone bör&lt;br&gt;avfattas så texten tydligare markerar att andra medel först skall ha prövats&lt;br&gt;innan en så ingripande åtgärd som att förse någon med handfängsel&lt;br&gt;tillgrips.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller promemorians förslag om avskiljande anser&lt;br&gt;Justieombudsmannen, med instämmande av flera andra remissinstanser,&lt;br&gt;däribland Statens invandrarverk, att en lämplig ordning vore att sådana&lt;br&gt;beslut tidsbegränsas och att en formell omprövning av beslutet skall ske&lt;br&gt;efter viss tid. JO har vidare påpekat att bestämmelsen bör utformas så att&lt;br&gt;det är Invandrarverket som fattar beslut om avskiljande och att verket&lt;br&gt;sedan genom delegation kan bemyndiga den tjänsteman som är&lt;br&gt;föreståndare för förvarslokalen att fatta sådana beslut. Invandrarverket har&lt;br&gt;anfört att samtliga som arbetar i förvarslokalen bör få tillgripa&lt;br&gt;tvångsåtgärder. Dock bör rätten att fatta beslut som kan planeras i förväg&lt;br&gt;endast tillkomma föreståndaren. Statens institutionsstyrelse har upplyst att&lt;br&gt;beslut beträffande de flesta tvångsmedel inom styrelsens&lt;br&gt;verksamhetsområde fattas av föreståndaren. Dessutom måste varje åtgärd&lt;br&gt;av detta slag rapporteras till huvudmannen så att användandet av&lt;br&gt;tvångsmedel kan utvärderas. Institutionsstyrelsen anser vidare att det finns&lt;br&gt;skäl att överväga införandet av en enhet med hög säkerhet på förvaren,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom denna lösning kan minska behovet av beslut om avskiljande. Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;Sveriges advokatsamjund har anfört att det allmänt sett bör konkretiseras&lt;br&gt;dels vilken myndighet som har rätt att tillgripa tvångsmedel, dels till vem&lt;br&gt;rätten kan delegeras. Rikspolisstyrelsen har påpekat att beslut om&lt;br&gt;avskiljande kan vara påkallat beträffande en del personer som blivit&lt;br&gt;utvisade på grund av brott. I de fall där det rör sig om t.ex. grova&lt;br&gt;våldsbrottslingar bör det enligt styrelsens uppfattning vara tillräckligt med&lt;br&gt;det brott utlänningen dömts för som underlag för ett beslut om&lt;br&gt;avskiljande. Man bör inte kräva att någon incident dessutom inträffat i&lt;br&gt;förvarslokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholm har beträffande promemorians förslag om&lt;br&gt;förutsättningarna för kroppsvisitation påpekat att det kan uppkomma&lt;br&gt;situationer där Invandrarverket vid en kroppsvisitation kan komma att&lt;br&gt;anträffa dokument och andra saker som har betydelse för asylutredningen.&lt;br&gt;Statens institutionsstyrelse anser att det finns skäl att överväga behovet av&lt;br&gt;bestämmelser om ytlig kroppsbesiktning. Caritas har satt i fråga om det&lt;br&gt;överhuvudtaget är nödvändigt att Invandrarverket utrustas med&lt;br&gt;befogenhet att utföra kroppsvisitation och Sveriges Muslimska Råd anser&lt;br&gt;att det undantagslöst alltid bör finnas en annan kvinna med när en kvinna&lt;br&gt;kroppsvisiteras. FARR föreslår att bestämmelsen konstrueras så att&lt;br&gt;valfrihet för den som berörs finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har också haft synpunkter på utformningen av&lt;br&gt;22 § i promemorians lagförslag. Justitieombudsmannen anser att första&lt;br&gt;meningen är olyckligt formulerad eftersom den ger intryck av att&lt;br&gt;förvarstagna kan få tillstånd att inneha ämnen och föremål som det är&lt;br&gt;straffbelagt att inneha. Rikspolisstyrelsen föreslår att möjligheterna att ge&lt;br&gt;tillstånd tas bort. Invandrarverket efterlyser en formulering som tillåter att&lt;br&gt;de förvarstagna kan få använda t.ex. verktyg som faller in under&lt;br&gt;beskrivningen i lagtexten i samband med olika aktiviteter. Caritas och&lt;br&gt;FARR understryker vikten av att de som hålls i förvar inte åläggs fler&lt;br&gt;restriktioner än vad som är nödvändigt. Enligt organisationerna bör de&lt;br&gt;förvarstagna kunna få dricka mellanöl till maten eller inta en medicin som&lt;br&gt;föreskrivits av läkare även utan föreståndarens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att 24 § om förutsättningarna för besök&lt;br&gt;m.m. är för restriktivt utfomad. Sveriges Advokatsamfund föreslår att&lt;br&gt;regleringen i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna&lt;br&gt;m.fl. används som förebild. Svenska Röda Korset vill ha en utformning&lt;br&gt;som utgår från att de som sitter i förvar har rätt till besök. Liknande&lt;br&gt;synpunkter har anförts från Sveriges kristna råd, som understrukit att&lt;br&gt;endast säkerhetsaspekter bör kunna begränsa besöksrätten och från&lt;br&gt;Sveriges Muslimska Råd. Den sistnämnda instansen har i synnerhet&lt;br&gt;betonat vikten av att förvarstagna får ha kontakt med sina religiösa ledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller överklagandemöjlighetema har Justitieombudsmannen&lt;br&gt;förordat en mer vidsträckt rätt att överklaga än som föreslås i&lt;br&gt;promemorian. Enligt JO bör den omfatta i stort sett samtliga frågor som&lt;br&gt;har med verkställigheten av ett förvarsbeslut att göra, t.ex. beslut som&lt;br&gt;innebär inskränkning av rörelsefriheten och besöksrestriktioner. En&lt;br&gt;tänkbar formulering kan vara att överklaganderätten omfattar alla beslut&lt;br&gt;som fattas av Invandrarverket under förvarstiden. Länsrätten i Stockholm&lt;br&gt;har betonat Europakonventionens betydelse vid utformandet av&lt;br&gt;överklaganderätten. Statens institutionsstyrelse har påpekat att beslut om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvångsmedel inte går att överklaga inom den lagstiftning som ingår i Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;styrelsens verksamhetsområde. Svenska flyktingrådet har framhållit att de&lt;br&gt;förvarstagna måste ha tillgång till tolk och offentligt biträde för att de&lt;br&gt;skall kunna utnyttja sina rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redovisats i avsnitt 6 krävs det&lt;br&gt;stöd i lag för varje form av tvångsanvändning och frihetsberövande.&lt;br&gt;Utgångspunkten för förslagen i denna del bör vara att de tvångsmedel&lt;br&gt;som personal vid förvarslokalema skall få använda skall vara så få som&lt;br&gt;möjligt men ändå tillräckliga för att personalen skall kunna upprätthålla&lt;br&gt;ordningen och säkerheten i lokalen. Bestämmelser om tvångsmedel finns&lt;br&gt;bl.a. i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård samt lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt och lagen (1976:371) om behandlingen av häktade&lt;br&gt;och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkning av rörelsefriheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om förvar innebär med nödvändighet att den person som&lt;br&gt;omfattas av beslutet får en inskränkt rörelsefrihet. En förvarstagen&lt;br&gt;utlänning måste hållas under uppsikt så att han eller hon inte avviker.&lt;br&gt;Skillnaden mellan en förvarslokal och ett mottagningscenter behöver&lt;br&gt;egentligen inte bestå i mer än att de som vistas i förvarslokalen har vissa&lt;br&gt;restriktioner för sin rörelsefrihet och att de inte kan lämna utrymmet&lt;br&gt;Personalen måste därför ha rätt att hindra utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;att lämna förvarslokalen och därvid i undantagsfall utöva våld om detta är&lt;br&gt;nödvändigt. För att hindra någon från att rymma från lokalen får&lt;br&gt;personalen även använda våld enligt det allmänna lagstödet i 24 kap 2 §&lt;br&gt;brottsbalken. Om en förvarstagen har rymt och försvunnit från lokalen&lt;br&gt;eller dess omedelbara närhet, bör personalen tillkalla polis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem när det gäller att utforma de nya bestämmelserna&lt;br&gt;för Invandrarverkets förvarsverksamhet är att göra en lämplig avvägning&lt;br&gt;mellan de tvångsmedel som bör kunna tillgripas och de rättigheter som&lt;br&gt;bör tillförsäkras dem som har fått sin rörelsefrihet inskränkt. Å ena sidan&lt;br&gt;ligger det nära till hands att undersöka hur motsvarande bestämmelser är&lt;br&gt;utformade i lagen om vård av unga och i lagen om vård av missbrukare i&lt;br&gt;vissa fall. Å den andra måste även en jämförelse göras med de&lt;br&gt;bestämmelser som reglerar situationen för människor som är&lt;br&gt;frihetsberövade på grund av brottsmisstanke eller som har dömts för brott.&lt;br&gt;Den sistnämnda kontrollen är särskilt viktig därför att det givetvis inte är&lt;br&gt;rimligt att utlänningar som hålls i förvar enligt utlänningslagen behandlas&lt;br&gt;sämre än brottsmisstänkta eller de som är dömda till fängelse för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagar som reglerar villkoren för de brottsmisstänkta och de som&lt;br&gt;avtjänar ett fängelsestraff innehåller mycket detaljerade föreskrifter om en&lt;br&gt;intagens rättigheter och skyldigheter. Enligt regeringens mening är det&lt;br&gt;inte befogat att utforma bestämmelserna om förvarsverksamheten på&lt;br&gt;samma detaljerade sätt. Det gäller i stället att hitta en lämplig balansgång&lt;br&gt;mellan de rättigheter som är så självklara i förvarsverksamheten att de inte&lt;br&gt;behöver lagregleras och dem det kan finnas anledning att lagfästa&lt;br&gt;Uttryckt med andra ord bör bestämmandet av de rättigheter som är av det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag att de skall vara reglerade i lagen vägas mot arten och graden av de Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;tvångsmedel som får användas för att inskränka rörelsefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem i detta hänseende utgör som nämnts hur de&lt;br&gt;förvarstagnas självklara rätt att utöva sin religion skall komma till uttryck&lt;br&gt;utan att detta kan komma att uppfattas som en inskränkning av den&lt;br&gt;grundlagsskyddade religionsfriheten. Ett sätt att lösa problematiken skulle&lt;br&gt;kunna vara att endast lagreglera tvångsmedelsanvändningen i syfte att&lt;br&gt;uttrycka att de enda restriktioner som får förekomma är de som följer av&lt;br&gt;den regleringen och alla andra begränsningar är otillåtna. Regeringen&lt;br&gt;anser emellertid att det önskade syftet uppnås bäst genom införandet av en&lt;br&gt;lagregel som uttryckligen anger att förvarsverksamheten skall utformas så&lt;br&gt;att den innebär minsta möjliga intrång i den enskildes integritet och&lt;br&gt;rättigheter. På det sättet framhålls att de enda begränsningar som får&lt;br&gt;förekomma när det gäller t.ex. religionsutövning är de som följer av&lt;br&gt;tvångsmedelsregleringen. Den enda begränsning detta torde innebära i&lt;br&gt;praktiken är att de förvarstagna inte kan tillåtas att delta i religiösa&lt;br&gt;sammankomster utanför förvarslokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser sammanfattningsvis att en detaljreglering av de&lt;br&gt;rättigheter som är tillförsäkrade en utlänning som hålls i förvar kan&lt;br&gt;avvaras. Det är t.ex. självklart att utlänningen har rätt att skicka brev till&lt;br&gt;vem som helst och att män och kvinnor inte skall behöva dela rum, om de&lt;br&gt;inte tillhör samma familj. Lika självklart är det att de får ha kontakt med&lt;br&gt;de andra förvarstagna och inte behöver vara inlåsta i sina rum annat än då&lt;br&gt;det finns anledning för ett beslut om avskiljande. Naturligt är också att&lt;br&gt;förvarstagna får behålla sina värdesaker och andra ordinära personliga&lt;br&gt;tillhörigheter samt att de får meddela sig med sina anhöriga. De&lt;br&gt;inskränkningar som måste finnas är, som framhållits tidigare, att&lt;br&gt;utlänningarna inte får avvika från förvarslokalen och att en person som&lt;br&gt;hålls i förvar inte får skada sig själv, andra förvarstagna eller personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskiljande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 1 § utlänningslagen finns ett s.k. portalstadgande med innebörden&lt;br&gt;att lagen skall tillämpas så att utlänningars frihet inte begränsas mer än&lt;br&gt;vad som är nödvändigt i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen tillåter att såväl polisarrester som häkten och&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalter används som förvarslokaler. Under senare år har&lt;br&gt;utvecklingen gått mot att förvarstagna utlänningar mer vistas i särskilda&lt;br&gt;lokaler. Utlänningar som är utvisade på grund av brott placeras dock&lt;br&gt;fortfarande mycket sällan i de särskilda förvarslokalema. I övrigt placeras&lt;br&gt;förvarstagna utlänningar i häkte främst om de av föreståndaren för&lt;br&gt;förvaret bedöms som bråkiga och våldsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats tidigare anser regeringen inte det ännu möjligt att införa&lt;br&gt;ordning där utlänningar som hålls i förvar enligt utlänningslagen&lt;br&gt;uteslutande kan placeras i de särskilda förvarslokalema. Även i&lt;br&gt;fortsättningen måste det finnas utrymme för att t.ex. placera de som&lt;br&gt;uppträder på ett sätt som äventyrar deras egen eller andras säkerhet på&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. Innan ett beslut om placering&lt;br&gt;i t.ex. häkte övervägs, bör först möjligheterna att lösa problemet inom&lt;br&gt;förvarslokalen prövas framför allt när det gäller de personer som mte är&lt;br&gt;utvisade på grund av brott. Ett alternativ är att försöka skilja de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvarstagna som är våldsamma från övriga förvarstagna. Ett sådant Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;avskiljande skulle kunna underlätta för de övriga att delta i aktiviteter&lt;br&gt;under större frihet. Att, som Statens institutionsstyrelse föreslår, inrätta&lt;br&gt;enheter med extra hög säkerhet i förvarslokalema anser regeringen dock&lt;br&gt;inte vara någon framkomlig väg. Vad som bör komma i fråga vid ett&lt;br&gt;beslut om avskiljande är att den berörde utlänningen placeras endera i det&lt;br&gt;egna sovrummet eller i ett annat rum med behövlig övervakning. I många&lt;br&gt;fall torde det räcka med en kortare tids avskiljande för att personen skall&lt;br&gt;lugna sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om detta inte är tillräckligt för att lösa problemet, måste möjligheten&lt;br&gt;kvarstå att omplacera utlänningen till kriminalvårdsanstalt, polisarrest&lt;br&gt;eller häkte. Som Justieombudsmannen påpekat, bör det vara&lt;br&gt;Invandrarverket som fattar beslut av detta slag. Verket kan sedan genom&lt;br&gt;delegering bemyndiga den tjänsteman som förestår lokalen att fatta beslut&lt;br&gt;I likhet med flera remissinstanser anser regeringen vidare att ett beslut om&lt;br&gt;avskiljande skall omprövas så ofta det finns anledning till det och att det&lt;br&gt;bör finnas en tidsgräns för när omprövning måste ske. En lämplig&lt;br&gt;tidsgräns för den obligatoriska omprövningen är enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning var tredje dag. Dessutom skall självfallet den som hålls&lt;br&gt;avskild ha rätt att överklaga beslutet till förvaltningsdomstol. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje beslut om avskiljande bör, liksom beslut om placering på anstalt,&lt;br&gt;häkte eller arrest, dokumenteras på lämpligt sätt. Dessutom bör det&lt;br&gt;tillskapas en ordning som innebär att sådana åtgärder måste rapporteras&lt;br&gt;till Invandrarverkets ledning. De bestämmelser som behövs i detta&lt;br&gt;hänseende behöver inte föras in i utlänningslagen utan kan tas in i&lt;br&gt;utlänningsförordmngen eller Invandrarverkets instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs att Invandrarverket i undantagsfall skulle få&lt;br&gt;tillfälligt använda handfängsel vid allvarliga situationer i förvarslokalen&lt;br&gt;om en förvarstagen utlänning uppträdde så våldsamt att det var absolut&lt;br&gt;nödvändigt. Detta förslag har mötts av omfattande remisskritik från såväl&lt;br&gt;vissa myndigheter som från frivilligorganisationemas sida. Regeringen&lt;br&gt;har förståelse för den kritiken. Mycket talar för att den här typen av&lt;br&gt;tvångsmedel i princip endast bör få användas av polisen. Det finns&lt;br&gt;visserligen en risk för att något fler utlänningar kommer att placeras på&lt;br&gt;t.ex. häkten om Invandrarverket inte får använda handfängsel. Andra&lt;br&gt;förvarstagnas och personalens säkerhet måste givetvis sättas i främsta&lt;br&gt;rummet. Risken torde dock vara förhållandevis begränsad. Vid en samlad&lt;br&gt;bedömning finner regeringen att den nya ordningen inte bör innefatta&lt;br&gt;någon rätt för Invandrarverket att använda handfängsel. Något förslag&lt;br&gt;med den innebörden läggs således inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att en utlänning som hålls i förvar behöver lämna&lt;br&gt;lokalen för transport till t.ex. annan förvarslokal, häkte eller sjukhus, bör&lt;br&gt;Invandrarverket i första hand anlita kriminalvårdens transporttjänst som&lt;br&gt;har tillgång till en för ändamålet fungerande organisation med väl&lt;br&gt;utbildad personal. Eftersom Invandrarverket dels endast kan anlita&lt;br&gt;transporttjänsten via polisen, dels ibland kan behöva biträde av polisen&lt;br&gt;vid transporter, bör en bestämmelse med innebörden att verket får begära&lt;br&gt;handräckning hos polismyndigheten för att ombesörja förflyttning av en&lt;br&gt;utlänning som hålls i förvar, tas in i utlänningslagen. De kostnader som&lt;br&gt;därvid kan uppstå bör fördelas mellan myndigheterna efter samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;principer som i andra sammanhang då polisen anlitas för handräckning Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;eller delgivning. Självfallet är det inte något som hindrar att transporterna&lt;br&gt;sker i Invandrarverkets regi om verket anser att det är lämpligt. Det kan&lt;br&gt;tvärtom finnas åtskilliga situationer när detta kan vara ändamålsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet kroppsvisitation finns definierat i 28 kap 11 § tredje stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken. Det innebär en undersökning av kläder och annat som&lt;br&gt;någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har&lt;br&gt;med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som tagits i förvar förs, sedan han eller hon delgivits&lt;br&gt;förvarsbeslutet, normalt till förvarslokalen med polisbil eller med bil från&lt;br&gt;kriminalvården. Före avfarden till lokalen har den förvarstagne&lt;br&gt;skyddsvisiterats av polis eller kriminalvårdens personal. Skyddsvisitering&lt;br&gt;innebär att den förvarstagne genomsöks på utsidan av kläderna efter&lt;br&gt;vapen, farliga tillhyggen eller liknande föremål. Om det är påkallat, kan&lt;br&gt;även transport med den förvarstagne i handfängsel förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den nu föreslagna ordningen innebär att polisen skall ge&lt;br&gt;handräckning med genomförandet av ett förvarsbeslut. Alltså kommer&lt;br&gt;den som tagits i förvar att skyddsvisiteras före ankomsten till&lt;br&gt;förvarslokalen. Mot den bakgrunden bör Invandrarverkets befogenhet att&lt;br&gt;företa kroppsvisitation kunna reduceras till fall där det finns en viss grad&lt;br&gt;av misstanke att utlänningen bår på sig något som han eller hon inte får&lt;br&gt;inneha. Detta innebär en något mer begränsad rätt för verket att&lt;br&gt;kroppsvisitera en utlänning än vad som föreslogs i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till kroppsvisitation är även med nu föreslagna&lt;br&gt;begränsningar enligt regeringens uppfattning fullt tillräcklig för att&lt;br&gt;tillgodose de behov som finns i förvarsverksamheten. Av förarbetena till&lt;br&gt;bestämmelsen i rättegångsbalken om kroppsvisitation framgår att&lt;br&gt;begreppet avser mte bara undersökning av någons kläder, utan också&lt;br&gt;undersökning av föremål i övrigt som någon har med sig. Det har ingen&lt;br&gt;betydelse om det medhavda föremålet är låst, stängt utan att vara låst, eller&lt;br&gt;öppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämns i promemorian innehåller annan lagstiftning även möjlighet&lt;br&gt;till en mer omfattande kontroll benämnd kroppsbesiktning. Därmed avses&lt;br&gt;en rätt att undersöka människokroppens yttre och inre samt tagande av&lt;br&gt;prov från kroppen och undersökning av sådant prov. I promemorian&lt;br&gt;gjordes bedömningen att en så omfattande kontrollbefogenhet inte&lt;br&gt;behövdes för att personalen vid förvarslokalen skulle kunna utföra sin&lt;br&gt;uppgift. Regeringen delar den uppfattningen. Inte heller ser regeringen&lt;br&gt;någon anledning att Invandrarverket bör få använda sig av s.k. ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som länsrätten i Stockholm har påpekat är det tänkbart att&lt;br&gt;Invandrarverket i samband med en kroppsvisitation kan påträffa&lt;br&gt;handlingar som har betydelse för asylprövningen. Detta torde dock vara&lt;br&gt;mindre sannolikt eftersom polisen enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen i&lt;br&gt;samband med inresekontroll har rätt att kroppsvisitera en utlänning i syfte&lt;br&gt;att bl.a. att ta reda på hans eller hennes identitet. I samma kapitel finns&lt;br&gt;också bestämmelser som ger myndigheterna möjlighet att omhänderta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 147&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pass och biljetter. Möjligheten att handlingar av detta slag finns kvar hos Prop 1996/97:147&lt;br&gt;utlänningen när han eller hon anländer till förvarslokalen är således&lt;br&gt;begränsade. Någon intressekonflikt torde därmed knappast kunna&lt;br&gt;uppkomma. Om Invandrarverket upptäcker ett förfalskat pass bör polisen&lt;br&gt;tillkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besök&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått anser några remissinstanser att promemorians förslag om&lt;br&gt;förutsättningarna för besök är för restriktivt utformade Frågan har&lt;br&gt;samband med vad som tidigare anförts när det gäller övervägandena om&lt;br&gt;utformningen av bestämmelsen om de förvarstagnas rätt till aktiviteter&lt;br&gt;m.m. Det går inte att helt bortse från att de personer som hålls i förvar&lt;br&gt;måste rätta sig efter vad som är praktiskt genomförbart. Av de&lt;br&gt;motivuttalanden som görs i promemorian framgår att den enda&lt;br&gt;begränsning som avses är om ett besök av praktiska skäl inte kan&lt;br&gt;genomföras i den omfattning och på de tider som den förvarstagne själv&lt;br&gt;önskar. Enligt regeringens uppfattning måste den begränsningen finnas&lt;br&gt;för att förvarsverksamheten skall kunna fungera i praktiken.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör dock, som organisationerna påpekat, utformas mindre&lt;br&gt;restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har erinrat om den särskilda lag, lagen (1996:981) om&lt;br&gt;besöksinskränknmgar vid viss tvångsvård som nyligen införts med hänsyn&lt;br&gt;till de krav som Europakonventionen ställer och har vidare anfört att lagen&lt;br&gt;tillkommit för att undvika att besöksrestriktioner på vårdområdet&lt;br&gt;tillämpas i strid mot konventionens artikel 8 om rätt till respekt för&lt;br&gt;familjeliv och mot artikel 6 om rätt till domstolsprövning i frågor om&lt;br&gt;civila rättigheter (jfr prop. 1995/96:196). I lagen ges bestämmelser om&lt;br&gt;under vilka förutsättningar allmänna besökstider samt, i särskilda fall,&lt;br&gt;utvidgade besökstider och restriktioner mot besök får beslutas. Vidare&lt;br&gt;regleras möjligheterna att överklaga beslut hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Utgångspunkten är därvid att, förutom den tvångsvårdade, i&lt;br&gt;vissa fall den som vill avlägga besök hos denne skall kunna få t.ex. en&lt;br&gt;fråga om besöksrestriktioner prövad av domstol. Med beaktande av att&lt;br&gt;lagstiftning sålunda ansetts påkallad på vårdområdet är det enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening nödvändigt att närmare överväga behovet av en&lt;br&gt;motsvarande kompletterande reglering av de tillämnade besöksreglema i&lt;br&gt;utlänningslagen. Frågan är inte berörd i lagrådsremissen. Det är&lt;br&gt;emellertid, som Lagrådet ser saken, svårt att utan vidare frånkänna de&lt;br&gt;argument som lett fram till den nya besöksregleringen på vårdområdet&lt;br&gt;bärkraft även i förevarande sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har slutligen uttalat att det möter vissa svårigheter för&lt;br&gt;Lagrådet att på föreliggande underlag ta ställning till hur en&lt;br&gt;kompletterande reglering skall utformas för förvarsinstitutets del. Mot&lt;br&gt;bakgrund av att den allmänna motiveringen anger att en begränsning i&lt;br&gt;möjligheterna till besök vid de särskilda förvarslokalema är avsedd att&lt;br&gt;gälla enbart för att undvika att hinder i praktiken uppstår för&lt;br&gt;förvarsverksamhetens sätt att fungera anser Lagrådet att det eventuellt&lt;br&gt;skulle kunna anses tillräckligt om besöksregleringen i paragrafens första&lt;br&gt;stycke kompletterades enligt följande: &amp;quot;Om det inte i ett särskilt fall möter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hinder med hänsyn till förvarsverksamhetens bedrivande, skall en Prop 1996/97:147&lt;br&gt;utlänning som hålls i förvar ges möjlighet att ta emot besök och på annat&lt;br&gt;sätt ha kontakt med personer utanför lokalen.&amp;quot; Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är den komplettering av lagtexten som Lagrådet föreslår&lt;br&gt;tillräcklig för det syfte som skall tillgodoses. Lagtexten bör därför&lt;br&gt;utformas i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill särskilt understryka vad som sägs i promemorian om att&lt;br&gt;Invandrarverket här ges möjlighet att i samarbete med samfund och&lt;br&gt;frivilligorganisationer utöka besöksverksamheten och därmed vidga de&lt;br&gt;förvarstagnas kontakter med personer utanför lokalen. Som nämns i&lt;br&gt;promemorian kan i undantagsfall den förvarstagne själv eller personalen&lt;br&gt;anse att säkerhetsskäl föranleder att någon annan person bör övervaka&lt;br&gt;besöket. En bestämmelse som reglerar den situationen bör således införas.&lt;br&gt;Regeln bör självfallet inte gälla vid besök av utlänningens offentliga&lt;br&gt;biträde eller advokat annat än om biträdet eller advokaten så önskar. De&lt;br&gt;förvarstagnas rättighet att tala i enrum med offentliga biträden och&lt;br&gt;advokater bör dock framgå direkt av lagtexten. När det gäller t.ex.&lt;br&gt;telefonsamtal och annan telekommunikation från och till en utlänning&lt;br&gt;som hålls i förvar delar regeringen den uppfattning som kommer till&lt;br&gt;uttryck i promemorian, dvs. att det i praktiken saknas anledning till&lt;br&gt;begränsning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försändelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försändelse från en utlänning som hålls i förvar skall självfallet&lt;br&gt;överhuvudtaget inte kontrolleras. Däremot kan det uppstå misstanke att en&lt;br&gt;försändelse till den förvarstagne innehåller egendom som han eller hon&lt;br&gt;inte får inneha i lokalen. Det kan vara fråga om t.ex. vapen eller droger.&lt;br&gt;Regeringen anser därför i likhet med vad som sägs i promemorian att&lt;br&gt;personalen skall ges rätt att under vissa förutsättningar undersöka&lt;br&gt;försändelsen i adressatens närvaro. Lagbestämmelsen bör dock utformas&lt;br&gt;något annorlunda än promemorians förslag. I likhet med vad som gäller i&lt;br&gt;annan lagstiftning bör det tas in en föreskrift om att försändelsen skall&lt;br&gt;omhändertas om utlänningen inte medger att försändelsen öppnas i hans&lt;br&gt;eller hennes närvaro men att den inte får öppnas utan adressatens&lt;br&gt;medgivande. Det bör vidare framgå uttryckligen av lagtexten att&lt;br&gt;försändelser från offentliga biträden, advokater, internationella organ som&lt;br&gt;har behörighet att ta emot klagomål från enskilda eller från FN:s&lt;br&gt;flyktingkommissaries kontor aldrig far undersökas. Slutligen bör&lt;br&gt;promemorians förslag att någon kontroll av det skriftliga innehållet inte&lt;br&gt;far ske följas. Om en försändelse omhändertagits därför att en person som&lt;br&gt;hålls i förvar inte gått med på att den öppnas skall försändelsen&lt;br&gt;återlämnas till utlänningen i samband med att förvarsbeslutet upphör att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att omhänderta egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har varit kritiska mot utformningen av 22 § i&lt;br&gt;promemorians lagförslag. Såsom Justieombudsmannen påpekat är också&lt;br&gt;den formulering som valts olycklig eftersom den kan ge intryck av att de&lt;br&gt;förvarstagna skulle kunna få tillstånd att inneha substanser som det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffbelagt att inneha. Det är uppenbart att Invandrarverket inte kan ge de&lt;br&gt;förvarstagna tillstånd att inneha sådan egendom. Det framgår också tydligt&lt;br&gt;av promemorian att någon sådan avsikt inte funnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning uppnås bäst det syfte som funnits med&lt;br&gt;promemorians formulering, dvs. att en person som hålls i förvar bör&lt;br&gt;kunna ges tillstånd att själv förvara sin medicin eller att dricka ett glas öl&lt;br&gt;till maten, om bestämmelsen med innebörden att Invandrarverket skall&lt;br&gt;underrätta polisen när det finns misstanke om narkotikabrott utformas på&lt;br&gt;ett annat sätt. Som framhålls i promemorian bör samma regler som gäller&lt;br&gt;ute i samhället tillämpas när det gäller narkotika och föremål som är&lt;br&gt;ägnade för att användas för missbruk av eller annan befattning med&lt;br&gt;narkotika. En sådan ordning uppnås bäst om de berörda bestämmelserna&lt;br&gt;direkt hänvisar till narkotikastrafflagen. Med en sådan lösning kan&lt;br&gt;konstruktionen med möjlighet att efter tillstånd inneha vissa ämnen och&lt;br&gt;föremål behållas. Paragrafen behöver dessutom formuleras om något i&lt;br&gt;såväl förtydligande syfte som för att tillgodose Invandrarverkets&lt;br&gt;påpekande om att vissa verktyg som kan behöva användas i olika&lt;br&gt;aktiviteter bör fa innehas av de förvarstagna sedan tillstånd givits.&lt;br&gt;Regeringen är däremot inte beredd att, som Caritas föreslår, utforma&lt;br&gt;bestämmelsen utan något krav på tillstånd, i vissa avseenden. En sådan&lt;br&gt;lösning leder till onödiga risker vad gäller ordningen i förvarslokalen. Att&lt;br&gt;Invandrarverket när det gäller läkemedel skall rätta sig efter vad en läkare&lt;br&gt;ordinerat är självklart. Det kan däremot finnas anledning att i vissa fall&lt;br&gt;hålla läkemedlen inlåsta för att andra förvarstagna inte skall komma åt&lt;br&gt;olämpliga ämnen. Regeringen utgår från att verket följer de direktiv som&lt;br&gt;givits av den ordinerande läkaren i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den egendom som omhändertas av Invandrarverket därför att de&lt;br&gt;förvarstagna inte far inneha den bör i allt väsentligt förfaras med på det&lt;br&gt;sätt som föreslås i promemorian. Huvudregeln bör alltså vara att&lt;br&gt;egendomen skall förvaras för utlänningens räkning och återlämnas när&lt;br&gt;förvarsbeslutet upphör att gälla. Om det är fråga om egendom som det är&lt;br&gt;brottsligt att inneha skall polisen kontaktas. Nödvändiga föreskrifter om&lt;br&gt;dokumentation av de saker som tas om hand för utlänningens räkning bör&lt;br&gt;ges i en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Justieombudsmannen och flera andra remissinstanser har framhållit&lt;br&gt;bör överklagandemöjlighetema av Invandrarverkets beslut under&lt;br&gt;förvarstiden inte inskränkas till möjligheten att överklaga ett beslut om&lt;br&gt;avskiljande. Åtskilliga andra beslut som har med verkställigheten av ett&lt;br&gt;förvarsbeslut att göra kan röra civila rättigheter som gör att en rätt att&lt;br&gt;överklaga till domstol måste finnas. Regeringen delar&lt;br&gt;Justitieombudsmannens synpunkt att samtliga frågor som har samband&lt;br&gt;med verkställigheten av förvarsbeslutet bör få överklagas till&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Regeringen föreslår därför att en ny paragraf med&lt;br&gt;denna innebörd förs in i 7 kap. utlänningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar föreskrivs i&lt;br&gt;andra stycket att ett beslut skall överklagas till den länsrätt mom vars län&lt;br&gt;ärendet först prövats. Tredje stycket i samma lag behandlar situationen där&lt;br&gt;det förekommer att det vid mer än en länsrätt finns mål som har nära&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med varandra. Därvid sägs att målen får handläggas vid en av&lt;br&gt;länsrätterna om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon enskild.&lt;br&gt;Enligt nuvarande ordning kan ett beslut om förvarstagande överklagas till&lt;br&gt;länsrätt. Nu införs också en överklaganderätt vad gäller de beslut&lt;br&gt;Invandrarverket meddelar under förvarstiden. Det skulle då kunna&lt;br&gt;uppkomma en situation där två olika länsrätter får ta emot överklaganden&lt;br&gt;från samma utlänning beträffande olika beslut som har att göra med&lt;br&gt;förvarstagandet. Regeringen tänker på situationen där en utlänning vill&lt;br&gt;överklaga dels beslutet att ta honom eller henne i förvar, dels ett beslut&lt;br&gt;om t.ex. avskiljande och där de myndigheter som meddelat besluten ligger&lt;br&gt;i olika län. Om denna situation kan leda till praktiska komplikationer som&lt;br&gt;inte går att lösa med de vanliga forumreglema går inte att förutsäga.&lt;br&gt;Regeringen har för avsikt att följa upp detta och avser att för det fall&lt;br&gt;komplikationer skulle uppstå ta ställning till om ytterligare reglering&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Genomförande och ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i utlänningslagen avses träda i kraft den 1 oktober 1997. De&lt;br&gt;här aktuella förändringarna berör anslaget A2 Mottagande av asylsökande&lt;br&gt;inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Från anslaget finansieras&lt;br&gt;Statens invandrarverks mottagande av asylsökande och personer med&lt;br&gt;tidsbegränsade uppehållstillstånd. De berörda personerna kan bo på&lt;br&gt;förläggningar, enskilt ute i samhället eller hållas i förvar. Förvarstagandet&lt;br&gt;får således i detta avseende ses som en del av mottagningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den som är förvarstagen i så stor utsträckning som möjligt&lt;br&gt;skall leva under samma förhållanden som andra inom&lt;br&gt;mottagningssystemet bör detta avse även ekonomiska frågor. Den&lt;br&gt;utlänning som omfattas av LMA får för närvarande, efter avdrag för mat&lt;br&gt;och husrum, en daglig ersättning på högst 24 kr. De utlänningar som&lt;br&gt;tagits i förvar har hittills sällan fått ersättning i form av kontanter. De har&lt;br&gt;istället fatt cigaretter, hygienartiklar, telefonkort etc. Värdet av dessa&lt;br&gt;‘Naturaförmåner” får anses ungefärligen motsvara den kontantersättning&lt;br&gt;som ges enligt LMA. För att även i denna del likställa de som är&lt;br&gt;förvarstagna med övriga inom mottagningssystemet föreslår regeringen att&lt;br&gt;ersättningsreglerna enligt LMA omfattar alla som tagits i förvar enligt&lt;br&gt;utlänningslagen och som vistas inom mottagningssystemet. För dem som&lt;br&gt;placerats på kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest bör de&lt;br&gt;ekonomiska förhållandena regleras enligt de regler som gäller för&lt;br&gt;respektive verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma grundsyn som redovisats beträffande ersättningar gäller&lt;br&gt;regeringens inställningen till vilken hälso- och sjukvård som skall ges till&lt;br&gt;den som är tagen i förvar. Alla som vistas mom Invandrarverkets&lt;br&gt;mottagningssystem skall ha samma tillgång till hälso- och sjukvård medan&lt;br&gt;de som vistas på kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest omfattas av&lt;br&gt;de regler som gäller för den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det enligt förslaget klart kommer att framgå av&lt;br&gt;utlänningslagen att i första hand Invandrarverket har ansvar för de som tas&lt;br&gt;i förvar enligt utlänningslagen kan vissa nya kategorier av utlänningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma att vistas i förvarslokalema. Det gäller främst utlänningar som Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;utvisats i samband med att de dömts för brott. Dessa har tidigare oftast,&lt;br&gt;om utvisningsbeslutet inte kunnat verkställas omedelbart efter det att&lt;br&gt;fängelsepåföljden sluförts, fått avvakta verkställigheten av utvisnings-&lt;br&gt;beslutet i kriminalvårdsanstalt. För denna senare kategori kan således&lt;br&gt;kostnader uppstå som i framtiden i högre grad belastar anslaget för&lt;br&gt;mottagandet av asylsökande istället för att som nu belasta anslagen för&lt;br&gt;kriminalvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för beräkningen av de framtida kostnaderna för förvar,&lt;br&gt;i likhet med vad som gäller för den övriga verksamheten inom&lt;br&gt;mottagningssystemet, skall vara den genomsnittliga kostnaden för&lt;br&gt;utlänningar registrerade vid Invandrarverkets förläggningar. Därutöver&lt;br&gt;tillkommer de beräknade kostnaderna för verksamheten enligt de riktlinjer&lt;br&gt;som framkommer i den migrationspolitiska propositionen (s. 142-143).&lt;br&gt;Den huvudsakliga skillnaden mellan en förvarslokal och ett&lt;br&gt;mottagningscenter är enligt denna proposition att de personer som hålls i&lt;br&gt;förvar åläggs restriktioner för sin rörelsefrihet. Verksamheten skall i&lt;br&gt;övrigt, med iakttagande av de särskilda krav som kan komma att ställas på&lt;br&gt;såväl lokaler som verksamhetens innehåll och personal, utformas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att den så långt möjligt övereensstämmer med den som finns&lt;br&gt;på ett mottagningscentra. Invandrarverket bör utifrån dessa principer inför&lt;br&gt;budgetåret 1999 ges i uppdrag att utifrån en genomsnittlig dygnskostnad,&lt;br&gt;som budgetåret 1997 bedömts till 197 kr, samt med beaktande av de ovan&lt;br&gt;nämnda riktlinjerna och en uppskattad genomsnittlig beläggning, senast&lt;br&gt;den 1 februari 1998 redovisa en genomsnittlig dygnskostnad för de&lt;br&gt;förvarstagna. Kostnaden skall motiveras. Invandrarverket skall under år&lt;br&gt;1998 i början av varje kvartal redovisa de merkostnader för en plats i&lt;br&gt;förvarslokalema, i förhållande till en plats på verkets oridinarie&lt;br&gt;förläggningar, som föranleds av att den som hålls i förvar åläggs&lt;br&gt;restriktioner i sin rörelsefrihet. Invandrarverket skall därvid beakta och&lt;br&gt;redovisa de merkostnader verket har för lokaler, personal, tolkar&lt;br&gt;organiserad verksamhet och transporter. Hänsyn skall även tas till&lt;br&gt;kostnader för sjukvård samt till utnyttjandegraden av förvarslokalema.&lt;br&gt;Eventuella minskade kostnader på grund av lägre säkerhetsnivåer än&lt;br&gt;tidigare skall även redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att de samlade kostnaderna för förslaget ryms inom&lt;br&gt;den nuvarande ramen för förvaren vilken för år 1997 uppgår till 56&lt;br&gt;miljoner kronor. I kostnaderna inkluderas även kostnader för personal och&lt;br&gt;lokaler samt för de förvarstagnas hälso- och sjukvård. Den utvidgade&lt;br&gt;möjligheten att överklaga beslut som har samband med verkställigheten&lt;br&gt;av ett beslut om förvar kommer att medföra en ökning av antalet ärenden&lt;br&gt;hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det är dock svårt att i dag&lt;br&gt;uppskatta hur stor denna ökning kommer att bli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I utlänningslagen (1989:529) finns bestämmelser samlade om&lt;br&gt;utlänningars möjlighet att resa in i och ut från Sverige liksom regler om&lt;br&gt;deras vistelse i landet. Lagen innehåller också bestämmelser om rätten till&lt;br&gt;asyl och den anger under vilka förutsättningar en utlänning kan avvisas&lt;br&gt;eller utvisas från Sverige. I lagens sjätte kapitel finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om förvar och uppsikt m.m. Kapitlet är redan i nuvarande&lt;br&gt;utformning omfångsrikt. Trots det har regeringen av lagtekniska skäl valt&lt;br&gt;att föreslå att de nya bestämmelserna om förvar förs in i 6 kap.&lt;br&gt;utlänningslagen. Bevekelsegrunderna för detta är bl.a. att de nya&lt;br&gt;paragraferna har ett nära sakligt samband med förvarsbestämmelsema i&lt;br&gt;övrigt. Detta leder till att regelsystemet som helhet blir tydligast om denna&lt;br&gt;lagtekniska lösning väljs. Ett annat tänkbart alternativ är att, som&lt;br&gt;Utlänningsnämnden föreslår, ta in bestämmelserna i en ny lag. Till saken&lt;br&gt;hör att en utredning nyligen tillsatts med uppdrag att bl.a. göra en språklig&lt;br&gt;och redaktionell översyn av utlänningslagen (UD 1997:04). Mot den&lt;br&gt;bakgrunden och då en annan bra lösning kan vara att föra in&lt;br&gt;bestämmelserna i ett eget kapitel i utlänningslagen bör fortsatta&lt;br&gt;överväganden om placeringen av de nya reglerna om förvarsverksamheten&lt;br&gt;lämpligen göras i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya paragraferna har utformats med beaktande av annan lagstiftning&lt;br&gt;som innehåller bestämmelser om användande av tvångsmedel, bl.a. lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och&lt;br&gt;kriminalvårdslagstiftningen. Det förtjänar dock att framhållas att de&lt;br&gt;omständigheter som föranleder ett beslut om förvar enligt utlänningslagen&lt;br&gt;i åtskilliga hänseenden skiljer sig från omständigheterna vid andra&lt;br&gt;tvångsbeslut Bakgrunden till utformningen av de nya bestämmelserna&lt;br&gt;som föreslås gälla för Invandrarverkets förvarsverksamhet behandlas&lt;br&gt;närmare i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Den slår fast&lt;br&gt;att det är Statens invandrarverk som har ansvaret för att ett beslut om&lt;br&gt;förvar verkställs&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Dess första&lt;br&gt;stycke ålägger polismyndigheten att på begäran av Statens invandrarverk&lt;br&gt;eller den myndighet som annars har fattat ett beslut om förvar lämna&lt;br&gt;biträde för att genomföra förvarsbeslutet. Med denna formulering avses&lt;br&gt;att polismyndigheten skall delge den utlänning som tagits i förvar beslutet&lt;br&gt;och transportera honom eller henne till förvarslokalen. Den täcker även in&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situationen där en utlänning avvikit från förvarslokalen så att beslutet Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;måste genomföras på nytt. Bestämmelsen innebär att Invandrarverket ges&lt;br&gt;behörighet att begära biträde av polismyndigheten för att befordra ett&lt;br&gt;förvarsbeslut till verkställighet i alla fall och inte endast i de fall där det är&lt;br&gt;verket som har fattat förvarsbeslutet. Som Lagrådet uttalat gäller detta&lt;br&gt;t.ex. i ett fall då utlänningen avvikit sedan förvarsbeslutet har börjat&lt;br&gt;verkställas; det skall i ett sådant fall inte behöva ankomma på exempelvis&lt;br&gt;Utlänningsnämnden, om det är denna som fattat förvarsbeslutet, att vid&lt;br&gt;behov begära polisens biträde. I de fall beslutet om förvar har fattats av en&lt;br&gt;annan myndighet än Invandrarverket ger bestämmelsen även&lt;br&gt;beslutsmyndigheten möjlighet att begära biträde, t.ex. i sådana fall där&lt;br&gt;myndigheten bedömer verkställigheten brådskande. Det skall slutligen&lt;br&gt;betonas att det självfallet inte finns något som hindrar att Invandrarverket&lt;br&gt;sköter delgivningen av sina egna förvarsbeslut när polisens bistånd med&lt;br&gt;delgivning inte behövs. Polisens ansvar för förvarsverksamheten är för&lt;br&gt;närvarande reglerad i utlänningsförordningen (1989:547). Mot bakgrund&lt;br&gt;av att Invandrarverkets ansvar för verksamheten nu föreslås bli lagreglerat&lt;br&gt;bör även förutsättningarna för att begära polishandräckning tas in i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand bör Invandrarverket anlita kriminalvårdens transporttjänst&lt;br&gt;eller använda egen personal för att transportera en utlänning som hålls i&lt;br&gt;förvar. Det kan dock i vissa fall vara befogat att polismyndigheten lämnar&lt;br&gt;biträde vid en transport. Detta kan vara fallet då en person är&lt;br&gt;rymningsbenägen eller har visat tendenser att bli våldsam. Enligt gällande&lt;br&gt;ordning kan Invandrarverket inte anlita kriminalvårdens transporttjänst&lt;br&gt;direkt utan måste gå via polisen. I andra stycket ges en möjlighet för&lt;br&gt;Statens invandrarverk att begära biträde av polisen vid en förflyttning av&lt;br&gt;en förvarstagen utlänning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller för alla utlänningar som hålls i förvar enligt&lt;br&gt;utlänningslagen oberoende av var de vistas. Den syftar till att inskärpa&lt;br&gt;betydelsen av att humanitet och respekt skall visas för de svårigheter som&lt;br&gt;är förknippade med förvarssituationen. Bestämmelsen förutsätter bl.a. att&lt;br&gt;personalen är lyhörd för de förvarstagnas behov. Förebilden till&lt;br&gt;bestämmelsen har hämtats från riktlinjer som UNHCR har utfärdat&lt;br&gt;rörande villkoren för utlänningar som hålls i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I första meningen av paragrafens första stycke finns en huvudregel med&lt;br&gt;innebörden att de personer som hålls i förvar enligt utlänningslagen skall&lt;br&gt;vistas i särskilt anordnade lokaler som kallas förvarslokaler. Syftet med att&lt;br&gt;bestämmelsen uttryckligen anger att den gäller dem som tagits i förvar&lt;br&gt;enligt utlänningslagen är att tydliggöra att regleringen inte gäller för&lt;br&gt;personer som tagits i förvar med stöd av lagen (1991:572) om särskild&lt;br&gt;utlänningskontroll. Vilka myndigheter som kan besluta om förvar av&lt;br&gt;utlänningar och under vilka förutsättningar framgår av föregående&lt;br&gt;paragrafer i 6 kap. utlänningslagen. Med begreppet förvarslokal avses&lt;br&gt;främst de särskilda utrymmen som Statens invandrarverk ställer i ordning&lt;br&gt;för detta ändamål i anslutning till mottagningscentra eller på andra platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet täcker emellertid även in andra utrymmen som ordnats av&lt;br&gt;Invandrarverket, t.ex. ett hotellrum, om verket i något undantagsfall skulle&lt;br&gt;finna en sådan placering lämplig. Av tydlighetsskäl skall vidare anmärkas&lt;br&gt;att uttrycket förvarslokal inte tar sikte endast på den byggnad där de som&lt;br&gt;hålls i förvar vistas utan självfallet avser hela det låsta utrymmet inklusive&lt;br&gt;rekreationsytor utomhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första styckets andra mening framgår att Statens invandrarverk har&lt;br&gt;ansvaret för såväl förvarslokalema som för behandlingen av de personer&lt;br&gt;som vistas där på grund av ett förvarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges Invandrarverket en exklusiv rätt att besluta att en&lt;br&gt;utlänning som hålls i förvar under vissa i bestämmelsen angivna&lt;br&gt;förutsättningar skall placeras på kriminalvårdsanstalt, häkte eller&lt;br&gt;polisarrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första punkten gäller utlänningar som utvisats på grund av brott&lt;br&gt;och som hålls i förvar i avvaktan på verkställighet av beslutet. Denna&lt;br&gt;punkt innehåller inte några ytterligare rekvisit för att ett beslut om en&lt;br&gt;sådan placering skall fa fattas. Avsikten med detta är att ge&lt;br&gt;Invandrarverket möjlighet att besluta att t.ex. en grov våldsbrottsling inte&lt;br&gt;kan komma i fråga för placering i en förvarslokal. Det behöver i dessa fall&lt;br&gt;således inte ha förekommit någon incident i förvarslokalen som ger&lt;br&gt;anledning att befara att utlänningen av säkerhetsskäl inte kan vistas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra punkten tar sikte på utlänningar som Invandrarverket har beslutat&lt;br&gt;skall hållas avskilda med stöd av 22 §. För att utlänningen skall få&lt;br&gt;placeras på ett häkte etc. krävs dessutom att verket med hänsyn till&lt;br&gt;säkerheten i förvarslokalen gör bedömningen att avskiljandet inte kan&lt;br&gt;ordnas i en förvarslokal. För att en sådan bedömning skall kunna göras&lt;br&gt;fordras i detta fall att utlänningen visat sådana tendenser att&lt;br&gt;Invandrarverket har anledning att anta att personalens eller de övriga&lt;br&gt;förvarstagnas säkerhet skulle riskeras om utlänningen fick vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten ger ett mycket begränsat utrymme för placering på t.ex.&lt;br&gt;ett häkte även i andra fall. Att bestämmelsen är avsedd att tillämpas&lt;br&gt;restriktivt framgår av att lokutionen synnerliga skäl används. De&lt;br&gt;situationer som avses är att en utlänning av transporttekniska skäl kan&lt;br&gt;behöva placeras några timmar eller en natt i den typen av lokaler och fall&lt;br&gt;där verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut är mycket&lt;br&gt;nära förestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket slås fast att barn under arton år aldrig kan komma i fråga&lt;br&gt;för en placering enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens första stycke anges att de följande paragraferna i kapitlet&lt;br&gt;är tillämpliga på de utlänningar som enligt huvudregeln i 19 § första&lt;br&gt;stycket vistas i förvarslokaler som Invandrarverket har ansvar för. I andra&lt;br&gt;stycket föreskrivs vilka regler som gäller för utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;men som är placerade i kriminalvårdsanstalt, polisarrest eller häkte. Den&lt;br&gt;sistnämnda bestämmelsen har utformats med 5 kap. 13 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlänningsförordningen (1989:547) som förebild. Vissa språkliga&lt;br&gt;ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke ger Invandrarverket befogenhet att hindra en&lt;br&gt;utlänning som hålls i förvar att lämna förvarslokalen och att vidta andra&lt;br&gt;begränsningar i den förvarstagnes rörelsefrihet som krävs för att&lt;br&gt;ändamålet med förvar skall tillgodoses eller som är nödvändiga för&lt;br&gt;ordningen och säkerheten i lokalen. Såsom Lagrådet har påpekat bör det&lt;br&gt;även framgå av lagtexten att begränsning av rörelsefriheten får ske om&lt;br&gt;utlänningen utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra&lt;br&gt;Utgångspunkten är naturligtvis att personalen så långt det är möjligt skall&lt;br&gt;försöka undvika att använda tvångsmedel men samtidigt måste det finnas&lt;br&gt;stöd i lagen för att tvång skall få användas vid så allvarliga situationer att&lt;br&gt;någon kan skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens andra stycke har kommenterats närmare i avsnitt 12.&lt;br&gt;Den understryker betydelsen av den s.k. portalbestämmelsen i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket första meningen utlänningslagen, dvs. att lagen skall&lt;br&gt;tillämpas så att utlänningars frihet inte begränsas mer än vad som är&lt;br&gt;nödvändigt. Dessutom framhålls att de enda inskränkningar av en&lt;br&gt;förvarstagens persons rättigheter som får förekomma är de som framgår&lt;br&gt;av första stycket. Den enda begränsning som i praktiken kan komma i&lt;br&gt;fråga såvitt avser den självklara rätten att få utöva sin religion, är att de&lt;br&gt;förvarstagna utlänningarna skulle kunna hindras från att utöva sin religion&lt;br&gt;utom förvarslokalen&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges de förutsättningar under vilka Invandrarverket får&lt;br&gt;besluta om att hålla en utlänning som hålls i förvar avskild från de andra.&lt;br&gt;De förutsättningar som anges i bestämmelsen är de enda som kan&lt;br&gt;föranleda ett sådant beslut. Exempel på beteenden som kan föranleda ett&lt;br&gt;beslut om avskiljande är när det gäller ordningen allvarliga provokationer&lt;br&gt;mot andra förvarstagna och när det gäller säkerheten beteenden av&lt;br&gt;uppviglande karaktär. Uttrycket allvarlig fara tar sikte på hot mot andra&lt;br&gt;förvarstagna eller personalen respektive risk för självdestruktivt beteende.&lt;br&gt;Bestämmelsen får endast tillämpas beträffande personer som fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avskiljande fattas av Invandrarverket. Detta framgår av&lt;br&gt;andra stycket. Där föreskrivs även en skyldighet att ompröva beslutet så&lt;br&gt;snart som det finns anledning till det och under alla förhållanden minst&lt;br&gt;var tredje dag I tredje stycket åläggs Invandrarverket att se till att den&lt;br&gt;som avskiljts för att han eller hon utgör en fara för sig själv undersöks av&lt;br&gt;en läkare så snart det kan ske. Det sistnämnda uttrycket används bl.a. i 15&lt;br&gt;§ lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vissa primära rättigheter för utlänningar som vistas i&lt;br&gt;förvarslokaler. Den behandlas närmare i avsnitt 12. Uppräkningen är, som&lt;br&gt;framhålls där, inte avsedd att uppfattas som uttömmande. De exempel&lt;br&gt;som anges skall främst ses som en upplysning om att de uppräknade&lt;br&gt;rättigheterna särskilt bör framhållas. De enda restriktioner som får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förekomma är de som framgår av de bestämmelser som förs in i Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;utlänningslagen i detta lagstiftningsärende&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I första stycket, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, fastslås&lt;br&gt;att utlänningar som hålls i förvar skall ges möjlighet att ta emot besök och&lt;br&gt;på annat sätt ha kontakt med personer utanför förvarslokalen om det inte i&lt;br&gt;ett särskilt fall möter hinder med hänsyn till förvarsverksamhetens&lt;br&gt;bedrivande. Därigenom uttrycks det självklara förhållandet att&lt;br&gt;förvarstagna utlänningar inte skall jämföras med brottslingar när det gäller&lt;br&gt;kontakterna med yttervärlden. De skall kunna ta emot besök, ringa, skriva&lt;br&gt;och på olika sätt ha i princip obegränsad kontakt med personer,&lt;br&gt;frivilligorganisationer, samfund och myndigheter utanför lokalen. Den&lt;br&gt;enda begränsning det kan vara fråga om när det gäller besök är om det av&lt;br&gt;rent praktiska skäl inte går att genomföra besök i den omfattning och på&lt;br&gt;de tider som önskas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kan det finnas situationer när ett besök av säkerhetsskäl&lt;br&gt;behöver övervakas. Detta framgår av andra stycket. Där finns också en&lt;br&gt;särreglering såvitt gäller utlänningens rätt till att tala i enrum med sitt&lt;br&gt;offentliga biträde eller advokat. I den situationen får ett besök övervakas&lt;br&gt;endast om biträdet eller advokaten kräver detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln är det förbjudet att inneha berusningsmedel eller&lt;br&gt;egendom som kan skada någon eller riskera ordningen i förvarslokalen. I&lt;br&gt;vissa situationer kan det dock finnas skäl for den som förestår lokalen att&lt;br&gt;tillåta sådant innehav t.ex. i fråga om injektionssprutor för en diabetiker&lt;br&gt;eller sömnmedel. Bestämmelsen kan även ge utrymme för föreståndaren&lt;br&gt;att tillåta de förvarstagna att t.ex. dricka ett glas öl till maten. Otillåtet&lt;br&gt;innehav och brukande av narkotika eller föremål som är särskilt ägnade&lt;br&gt;för att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika i&lt;br&gt;förvarslokalen skall jämställas med vad som gäller utanför lokalen, dvs.&lt;br&gt;det som gäller enligt narkotikastrafflagen (1968:64)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke anger förutsättningarna för att en utlänning som&lt;br&gt;hålls i förvar skall få kroppsvisiteras. Av lydelsen framgår att det krävs en&lt;br&gt;viss grad av misstanke för att detta skall få ske och att den misstanken&lt;br&gt;skall gälla egendom som utlänningen antingen inte får inneha enligt&lt;br&gt;föregående paragraf eller enligt narkotikastrafflagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena har utformats med bl.a. 2 b § lagen&lt;br&gt;(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. som förebild.&lt;br&gt;En viss språklig justering och anpassning till förvarssituationen har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens första och andra stycke anges förutsättningarna för att&lt;br&gt;en försändelse som kommer till en förvarstagen utlänning skall få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökas innan den vidarebefordras till utlänningen. Detta får endast Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;ske i utlänningens närvaro och endast om det finns skälig misstanke att&lt;br&gt;den innehåller egendom som inte får innehas enligt 25 § eller enligt&lt;br&gt;narkotikastrafflagen (1968:64). Syftet med bestämmelsen är att förhindra&lt;br&gt;att egendom som kan orsaka skada eller utgöra en risk för ordningen eller&lt;br&gt;narkotika skall komma in i förvarslokalen. Något annat skäl till&lt;br&gt;undersökning av försändelser finns mte. Om utlänningen inte medger att&lt;br&gt;försändelsen öppnas i hans eller hennes närvaro får den tas om hand men&lt;br&gt;inte undersökas. En liknande bestämmelse finns i 9 § lagen (1976:371)&lt;br&gt;om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försändelser från offentliga biträden, advokater, internationella organ&lt;br&gt;som har behörighet att mottaga klagomål från enskilda samt UNHCR får&lt;br&gt;aldrig underkastas undersökning. Detta framgår av tredje stycket. Där&lt;br&gt;finns också en regel som uttrycker det självklara i att en undersökning&lt;br&gt;aldrig får avse det skriftliga innehållet i brev eller andra försändelser.&lt;br&gt;Principen är dock så viktig att den bör framgå direkt av lagtexten.&lt;br&gt;Paragrafen reglerar uttömmande möjligheten att undersöka försändelser&lt;br&gt;som är adresserade till eller på annat sätt avsedda för en person som hålls&lt;br&gt;i förvar. Detta innebär att alla försändelser som utlänningen vill skicka&lt;br&gt;med post skall vidarebefordras utan undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;28 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Första stycket reglerar förutsättningarna för att egendom som påträffas i&lt;br&gt;en förvarslokal eller som en förvarstagen utlänning bär på sig far tas om&lt;br&gt;hand. För detta krävs att egendomen endera inte får innehas i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 25 § eller enligt narkotikastrafflagen. I det&lt;br&gt;sistnämnda fallet samt i andra fall där det kan antas att utlänningens&lt;br&gt;innehav eller mottagande av egendom utgör brottslig gärning skall&lt;br&gt;egendomen skyndsamt överlämnas till polisen. Detta följer av andra&lt;br&gt;stycket som även innehåller motsvarande föreskrift för egendom som&lt;br&gt;saknar känd ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som tagits om hand men som inte överlämnats till polisen&lt;br&gt;enligt andra stycket skall enligt tredje stycket förvaras för utlänningens&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver att försändelser som omhändertagits enligt 27 §&lt;br&gt;andra stycket och egendom som tagits om hand enligt tredje stycket i&lt;br&gt;föregående paragraf skall lämnas tillbaka till utlänningen när&lt;br&gt;förvarsbeslutet har upphört att gälla. Det sistnämnda uttrycket tar sikte&lt;br&gt;såväl på när ett förvarsbeslut har upphävts som när det upphört att gälla&lt;br&gt;därför att ny prövning inte skett inom föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt. 11 Den innebär att förvarstagna&lt;br&gt;utlänningar har rätt till samma dagersättning som en utlänning som är&lt;br&gt;inkvarterad på en förläggning där fri kost ingår och till s.k. särskilt bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för annat angeläget behov enligt 17 och 18 §§ lagen (1994:137) om Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;31 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att alla utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;skall ha tillgång till hälso- och sjukvård i samma omfattning som en&lt;br&gt;utlänning som ansökt om uppehållstillstånd enligt 3 kap. 2 eller 3 §§&lt;br&gt;utlänningslagen, dvs. personer som ansökt om tillstånd under åberopande&lt;br&gt;av skyddsbehov. Bakgrunden till bestämmelsen berörs närmare i avsnitt&lt;br&gt;11. Den innebär att de som hålls i förvar och som fyllt 18 år får tillgång&lt;br&gt;till den hälso- och sjukvård som staten ger ersättning för enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och&lt;br&gt;sjukvård till asylsökande och att barn under 18 år får tillgång till samma&lt;br&gt;hälso- och sjukvård som svenska barn (tredje stycket samma&lt;br&gt;bestämmelse). Eftersom det inte bör förekomma att en lag innehåller en&lt;br&gt;hänvisning till en förordning har i stället jämförelsen med de som sökt&lt;br&gt;asyl eller uppehållstillstånd som övriga skyddsbehövande använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena innehåller en reglering av situationen när en&lt;br&gt;person som hålls i förvar behöver sjukhusvård. Bestämmelserna har på&lt;br&gt;inrådan av Justitieombudsmannen utformats med 24 § lagen (1988:870)&lt;br&gt;om vård av missbrukare i vissa fall som huvudsaklig förebild. En viss&lt;br&gt;justering för att anpassa bestämmelserna till förvarssituationen har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7a§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som är ny innebär att en förvarstagen utlänning har rätt att till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol överklaga alla beslut av inskränkande&lt;br&gt;karaktär som fattas av Invandrarverket i samband med verkställigheten av&lt;br&gt;ett förvarsbeslut. Såvitt gäller frågan om vilka utöver utlänningen som har&lt;br&gt;klagorätt beträffande inskränkande beslut vad gäller besök enligt 24 §&lt;br&gt;hänvisas till vad som anförs i propositionen Besöksinskränkningar vid&lt;br&gt;viss tvångsvård, m.m (1995/96:196 s. 18 f). Uttryckssättet i särskilda fall&lt;br&gt;har använts i syfte att markera att allmänna ordningsregler inom&lt;br&gt;förvarslokalen inte får överklagas. Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Förvar enligt&lt;br&gt;utlänningslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har instämt i regeringens bedömning att Statens invandrarverk&lt;br&gt;skall ta över ansvaret från polismyndigheterna för personer som tas i&lt;br&gt;förvar enligt utlänningslagen och för de lokaler där de förvarstagna skall&lt;br&gt;vistas. I detta lagstiftningsärende lämnas förslag till de&lt;br&gt;författningsändringar som anses nödvändiga för att genomföra den&lt;br&gt;förändringen. Det föreslås att Statens invandrarverk i lag ges&lt;br&gt;huvudansvaret för utlänningar som hålls i förvar och för de för ändamålet&lt;br&gt;särskilt anordnade förvarslokalema. För att Invandrarverket skall kunna&lt;br&gt;genomföra uppdraget krävs att verket får använda vissa tvångsmedel.&lt;br&gt;Utgångspunkten har varit att tvångsmedlen skall vara så få som möjligt&lt;br&gt;men ändå tillräckliga för ändamålet med förvarsverksamheten och för att&lt;br&gt;upprätthålla säkerheten i förvarslokalema. Som förebilder till förslaget om&lt;br&gt;tvångsmedel har använts bland annat lagstiftning om vård av unga och&lt;br&gt;missbrukare. Enligt förslaget skall de nya bestämmelserna föras in i&lt;br&gt;utlänningslagen och träda i kraft den 1 oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 7 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas elva nya paragrafer, 6 kap. 16- 26 §§,&lt;br&gt;dels att det närmast före 6 kap. 16 och 20 §§ skall införas nya rubriker&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för utlänningar som&lt;br&gt;i hålls i förvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;enligt denna lag skall vistas i&lt;br&gt;lokaler som har ordnats särskilt för&lt;br&gt;dem (förvarslokaler). Statens&lt;br&gt;invandrarverk har ansvaret för&lt;br&gt;förvarslokalema och för de&lt;br&gt;utlänningar som vistas där. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl får utlänningar&lt;br&gt;hållas i förvar på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar skall&lt;br&gt;bemötas med förståelse för de&lt;br&gt;särskilda svårigheter som är&lt;br&gt;förenade med deras situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de utlänningar som hålls i&lt;br&gt;förvar och som Statens invandrar-&lt;br&gt;verk har ansvar för gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna i 19-26 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 annat fall gäller lagen (1976:371)&lt;br&gt;och förordningen (1976:376) om&lt;br&gt;behandlingen av häktade och&lt;br&gt;anhållna m.fl. i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om behandlingen av&lt;br&gt;utlänningar som hålls i förvar.&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen eller, om&lt;br&gt;utlänningen är intagen z en&lt;br&gt;polisarrest som inte är anordnad i&lt;br&gt;anslutning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;häkte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polismyndigheten skall därutöver&lt;br&gt;bevilja utlänningen de lättnader&lt;br&gt;och förmåner som kan medges med&lt;br&gt;hänsyn till ordning och säkerhet&lt;br&gt;inom anstalten, häktet eller&lt;br&gt;polisarresten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar skall&lt;br&gt;i skälig omfattning ges tillfälle till&lt;br&gt;aktiviteter, förströelse, fysisk trän-&lt;br&gt;ing och vistelse utomhus. Den som&lt;br&gt;vill utöva sin religion skall ges&lt;br&gt;tillfälle till det i den utsträckning&lt;br&gt;det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilda befogenheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar får&lt;br&gt;hindras att lämna förvarslokalen&lt;br&gt;och i övrigt underkastas den&lt;br&gt;begränsning av rörelsefriheten som&lt;br&gt;krävs för att ändamålet med att&lt;br&gt;hålla dem i förvar skall upprätt-&lt;br&gt;hållas eller som är nödvändig för&lt;br&gt;ordningen och säkerheten i lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar får&lt;br&gt;tillfälligt förses med handfängsel&lt;br&gt;för att hindras från att uppträda&lt;br&gt;våldsamt om andra medel visar sig&lt;br&gt;vara otillräckliga och det är&lt;br&gt;absolut nödvändigt för utlän-&lt;br&gt;ningens egen eller annans säkerhet&lt;br&gt;till liv och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar och&lt;br&gt;har fyllt 18 år får hållas avskild&lt;br&gt;från andra som tagits i förvar om&lt;br&gt;det är nödvändigt för ordningen&lt;br&gt;och säkerheten i lokalen eller om&lt;br&gt;utlänningen utgör en allvarlig fara&lt;br&gt;för sig själv eller annan. Kan&lt;br&gt;utlänningen inte hållas avskild i en&lt;br&gt;förvarslokal får han eller hon&lt;br&gt;placeras i kriminalvårdsanstalt,&lt;br&gt;polisarrest eller allmänt häkte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att hålla någon avskild&lt;br&gt;fattas av den som förestår lokalen.&lt;br&gt;Beslutet skall upphävas så snart det&lt;br&gt;kan antas att det inte längre finns&lt;br&gt;skäl för åtgärden. En person som&lt;br&gt;hålls avskild för att han eller hon&lt;br&gt;utgör en fara för sig själv skall&lt;br&gt;undersökas av läkare så snart det&lt;br&gt;kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar får&lt;br&gt;inte utan tillstånd av den som&lt;br&gt;förestår förvarslokalen inneha&lt;br&gt;narkotika, alkoholhaltiga drycker&lt;br&gt;eller andra berusningsmedel eller&lt;br&gt;injektionssprutor, kanyler eller&lt;br&gt;andra föremål som är särskilt&lt;br&gt;avsedda för att användas för&lt;br&gt;missbruk av eller annan befattning&lt;br&gt;med narkotika. De får inte heller&lt;br&gt;inneha något annat som kan skada&lt;br&gt;dem eller någon annan eller vara&lt;br&gt;till men för ordningen inom&lt;br&gt;lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det anses nödvändigt, får&lt;br&gt;utlänningar som hålls i förvar,&lt;br&gt;kroppsvisiteras för kontroll av att&lt;br&gt;de inte bär på sig något som inte är&lt;br&gt;tillåtet att inneha enligt 22 §. Detta&lt;br&gt;gäller också om det under vistelsen&lt;br&gt;i lokalen uppkommer misstanke att&lt;br&gt;sådan egendom skall påträffas hos&lt;br&gt;de som hålls i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation får inte göras mer&lt;br&gt;ingående än vad som ändamålet&lt;br&gt;med åtgärden kräver. All den&lt;br&gt;hänsyn som omständigheterna med-&lt;br&gt;ger skall iakttas. Kvinnor får inte&lt;br&gt;kroppsvisiteras av och i närvaro av&lt;br&gt;andra än kvinnor, läkare eller&lt;br&gt;legitimerade sjuksköterskor. Om en&lt;br&gt;visitation enbart innebär att före-&lt;br&gt;mål som en kvinna har med sig&lt;br&gt;undersöks, får den dock genom-&lt;br&gt;föras och bevittnas av en man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar får&lt;br&gt;ta emot besök och på annat sätt ha&lt;br&gt;kontakt med personer utanför&lt;br&gt;lokalen i den omfattning det lämp-&lt;br&gt;ligen kan ske. Om det behövs med&lt;br&gt;hänsyn till säkerheten får ett besök&lt;br&gt;övervakas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försändelse till en utlänning&lt;br&gt;som hålls i förvar får undersökas&lt;br&gt;om det finns misstanke att den&lt;br&gt;innehåller sådan egendom som&lt;br&gt;avses i 22 §. Försändelsen skall&lt;br&gt;undersökas i adressatens närvaro&lt;br&gt;och får inte avse det skriftliga&lt;br&gt;innehållet i brev eller andra&lt;br&gt;skriftliga handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påträffas inom en förvarslokal eller&lt;br&gt;i samband med kroppsvisitation&lt;br&gt;eller kontroll av försändelse egen-&lt;br&gt;dom som en utlänning som hålls i&lt;br&gt;förvar inte får inneha enligt 22 §&lt;br&gt;får egendomen tas omhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antas att utlänningen&lt;br&gt;genom att inneha eller mottaga&lt;br&gt;egendomen gjort sig skyldig till&lt;br&gt;brott eller saknas kand ägare skall&lt;br&gt;egendomen överlämnas till polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall skall egendomen tas&lt;br&gt;omhandför utlänningens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en polismyndighet, av&lt;br&gt;Statens invandrarverk eller av&lt;br&gt;Utlänningsnämnden om förvar far&lt;br&gt;av utlänningen överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en polismyndighet, av&lt;br&gt;Statens invandrarverk eller av&lt;br&gt;Utlänningsnämnden om förvar och&lt;br&gt;beslut av den som förestår en lokal&lt;br&gt;enligt 6 kap 21§ om avskiljande far&lt;br&gt;av utlänningen överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förvar far överklagas utan samband med ärendet i övrigt och&lt;br&gt;utan begränsning till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut om förvar har fattats av det statsråd som har till uppgift&lt;br&gt;att föredra ärendet enligt denna lag, prövar Regeringsrätten på&lt;br&gt;framställning av utlänningen, om åtgärden skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:74.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående 19 instanser har bjudits in till en utfrågning rörande&lt;br&gt;promemorian Förvar enligt utlänningslagen. Instanser inom parantes har&lt;br&gt;valt att inte yttra sig över promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Riksdagens ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. (Justitiekanslem)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. (Kammarrätten i Jönköping)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Länsrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Utlänningsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Statens institutionsstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Sveriges advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Svenska Röda Korset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Rädda barnens riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Sveriges kristna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. (Amnesty International, Svenska sektionen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.Svenska Flyktingrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Caritas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Flyktingruppemas och Asylkommittérnas Riksråd (FARR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. (Islamiska Rådet i Sverige)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Sveriges Muslimska Råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i utlänningslagen (1989:529)’ skall införas&lt;br&gt;sexton nya paragrafer, 6 kap. 16- 30 §§ och 7 kap. 7 a § samt närmast före&lt;br&gt;6 kap. 16 och 17 §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polishandräckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av den som fattat&lt;br&gt;beslut enligt 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polismyndigheten lämna biträde&lt;br&gt;för att genomföra beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Statens invandrarverk&lt;br&gt;begär det skall polismyndigheten&lt;br&gt;även lämna biträde för att&lt;br&gt;ombesörja förflyttning av en&lt;br&gt;utlänning som hålls i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandlingen av utlänningar&lt;br&gt;som hålls i förvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;skall behandlas humant och deras&lt;br&gt;värdighet skall respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;enligt denna lag skall vistas i&lt;br&gt;lokaler som har ordnats särskilt&lt;br&gt;för dem (förvarslokaler). Statens&lt;br&gt;invandrarverk har ansvaret för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvarslokalema och för&lt;br&gt;behandlingen av de utlänningar&lt;br&gt;som vistas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket får besluta att&lt;br&gt;en utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;skall placeras i kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalt, häkte eller polisarrest, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningen har utvisats på&lt;br&gt;grund av brott enligt 4 kap. 7 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;utlänningen hålls avskild&lt;br&gt;enligt 21 § och av säkerhetsskäl&lt;br&gt;inte kan vistas i en förvarslokal,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn under 18 år som hålls i&lt;br&gt;förvar får inte placeras i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt, häkte eller&lt;br&gt;polisarrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de utlänningar som skall&lt;br&gt;vistas i förvarslokal enligt 18 §&lt;br&gt;första stycket gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 20-30 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utlänningar som placerats i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt, häkte eller&lt;br&gt;polisarrest enligt 18 § andra&lt;br&gt;stycket gäller i stället lagen&lt;br&gt;(1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl. i&lt;br&gt;tillämpliga delar. Sådana&lt;br&gt;utlänningar skall därutöver&lt;br&gt;beviljas de lättnader och förmåner&lt;br&gt;som kan medges med hänsyn till&lt;br&gt;ordningen och säkerheten inom&lt;br&gt;anstalten, häktet eller arresten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;far hindras att lämna förvars-&lt;br&gt;lokalen och i övrigt underkastas&lt;br&gt;den begränsning av rörelse-&lt;br&gt;friheten som krävs för att&lt;br&gt;ändamålet med att hålla dem i&lt;br&gt;förvar skall upprätthållas eller&lt;br&gt;som är nödvändig för ordningen&lt;br&gt;och säkerheten i lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som rör förvar skall&lt;br&gt;utformas på ett sätt som innebär&lt;br&gt;minsta möjliga intrång i den&lt;br&gt;enskildes integritet och rättigheter&lt;br&gt;utan att ändamålen enligt första&lt;br&gt;stycket går förlorade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;och har fyllt 18 år får hållas&lt;br&gt;avskild från andra som tagits i&lt;br&gt;förvar, om det är nödvändigt för&lt;br&gt;ordningen och säkerheten z&lt;br&gt;lokalen eller om utlänningen utgör&lt;br&gt;en allvarlig fara för sig själv eller&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att hålla någon&lt;br&gt;avskild fattas av Statens&lt;br&gt;invandrarverk. Beslutet skall&lt;br&gt;omprövas så ofta det finns&lt;br&gt;anledning till det, dock minst var&lt;br&gt;tredje dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls avskild&lt;br&gt;därför att utlänningen utgör en&lt;br&gt;fara för sig själv skall undersökas&lt;br&gt;av läkare så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;skall ges tillfälle till aktiviteter,&lt;br&gt;förströelse, fysisk träning och&lt;br&gt;vistelse utomhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som hålls i förvar&lt;br&gt;skall ges möjlighet att ta emot&lt;br&gt;besök och på annat sätt ha kontakt&lt;br&gt;med personer utanför lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är nödvändigt med&lt;br&gt;hänsyn till säkerheten, får ett&lt;br&gt;besök övervakas. Ett besök av ett&lt;br&gt;offentligt biträde eller en advokat&lt;br&gt;far övervakas endast om biträdet&lt;br&gt;eller advokaten själv begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;får inte utan tillstånd inneha&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker eller andra&lt;br&gt;berusningsmedel eller något annat&lt;br&gt;som kan skada någon eller vara&lt;br&gt;till men för ordningen inom&lt;br&gt;lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skälig misstanke&lt;br&gt;att en utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;bär på sig något som utlänningen&lt;br&gt;inte får inneha enligt 24 § eller&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;narkotikastrafflagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1968:64), får utlänningen&lt;br&gt;kroppsvisiteras för kontroll av&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation får inte göras&lt;br&gt;mer ingående än vad som krävs&lt;br&gt;med hänsyn till ändamålet med&lt;br&gt;åtgärden. All den hänsyn som&lt;br&gt;omständigheterna medger skall&lt;br&gt;iakttas. Om möjligt skall ett vittne&lt;br&gt;närvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor får inte kroppsvisiteras&lt;br&gt;av eller i närvaro av andra män&lt;br&gt;än läkare eller legitimerade&lt;br&gt;sjuksköterskor. Om en visitation&lt;br&gt;enbart innebär att föremål som en&lt;br&gt;kvinna har med sig undersöks, får&lt;br&gt;den dock genomföras och&lt;br&gt;bevittnas av en man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;får inte ta emot en försändelse&lt;br&gt;utan föregående undersökning, om&lt;br&gt;det finns skälig misstanke att&lt;br&gt;försändelsen innehåller sådan&lt;br&gt;egendom som inte får innehas&lt;br&gt;enligt 24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ eller enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;narkotikastrafflagen (1968:64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen inte medger att&lt;br&gt;försändelsen öppnas i hans eller&lt;br&gt;hennes närvaro skall försändelsen&lt;br&gt;tas om hand för utlänningens&lt;br&gt;räkning men den får inte öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undersökning får inte inte&lt;br&gt;avse det skriftliga innehållet i brev&lt;br&gt;eller andra skriftliga handlingar.&lt;br&gt;Försändelser från offentliga&lt;br&gt;biträden, advokater, internatio-&lt;br&gt;nella organ som har behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ta emot klagomål från enskilda&lt;br&gt;eller från Förenta nationernas&lt;br&gt;flyktingkommissarie far aldrig&lt;br&gt;undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påträffas inom en förvarslokal&lt;br&gt;eller hos en utlänning som hålls i&lt;br&gt;förvar egendom som inte far&lt;br&gt;innehas enligt 24 § eller enligt&lt;br&gt;narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;br&gt;får egendomen tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antas att en utlänning&lt;br&gt;genom att inneha eller ta emot&lt;br&gt;egendom enligt första stycket gjort&lt;br&gt;sig skyldig till brott eller saknas&lt;br&gt;känd ägare, skall egendomen&lt;br&gt;skyndsamt överlämnas till polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall skall egendomen tas&lt;br&gt;om hand för utlänningens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som har tagits om&lt;br&gt;hand enligt 26 § andra stycket&lt;br&gt;eller 27 § tredje stycket skall&lt;br&gt;återlämnas till utlänningen när&lt;br&gt;förvarsbeslutet har upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;har rätt att få sådan dagersättning&lt;br&gt;och särskilt bidrag som avses i 17&lt;br&gt;och 18 §§ lagen (1994:137) om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;skall ha tillgång till hälso- och&lt;br&gt;sjukvård i samma omfattning som&lt;br&gt;den som ansökt om&lt;br&gt;uppehållstillstånd enligt 3 kap. 2&lt;br&gt;eller 3 §§ även om utlänningen&lt;br&gt;inte har ansökt om ett sådant&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning som hålls i&lt;br&gt;förvar behöver sjukhusvård under&lt;br&gt;förvarstiden, skall utlänningen ges&lt;br&gt;tillfälle till sådan vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen för den&lt;br&gt;sjukhusenhet där utlänningen&lt;br&gt;vårdas skall se till att Statens&lt;br&gt;invandrarverk eller den som&lt;br&gt;förestår förvarslokalen genast&lt;br&gt;underrättas, om utlänningen&lt;br&gt;önskar lämna eller redan har&lt;br&gt;lämnat sjukhuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverks beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt 6 kap. 18 och&lt;br&gt;20-30 §§ får av utlänningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;LAGRÅDET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-03-21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 13 mars 1997 (Utrikesdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i utlänningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Ingela Fridström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller enligt 5 kap. 11 § utlänningsförordningen&lt;br&gt;(1989:547) att polismyndigheten verkställer ett beslut om att en utlänning&lt;br&gt;skall tas i förvar. I första stycket av förevarande paragraf föreskrivs enligt&lt;br&gt;remissförslaget att polismyndighet på begäran av den som har fattat beslut&lt;br&gt;enligt 9 § - dvs. såvitt här är i fråga beslut om förvar - skall lämna biträde&lt;br&gt;för att genomföra beslutet. Den föreslagna föreskriften väcker frågan&lt;br&gt;vilken myndighet som i fortsättningen skall ha ansvaret för att ett beslut&lt;br&gt;om förvar befordras till verkställighet. Även om det inte uttryckligen sägs&lt;br&gt;i remissen måste tanken förutsättas vara att denna uppgift skall ankomma&lt;br&gt;på Statens invandrarverk, som enligt remissen skall ta över ansvaret från&lt;br&gt;polismyndigheterna såväl for de personer som tas i förvar som för de&lt;br&gt;lokaler där dessa vistas. Det måste t.ex. vara en uppgift for&lt;br&gt;Invandrarverket att bestämma i vilken förvarslokal utlänningen skall&lt;br&gt;vistas även när beslutet om förvar har fattats av Utlänningsnämnden eller&lt;br&gt;ett statsråd. Det ansvar för Invandrarverket som sålunda måste antas vara&lt;br&gt;förutsatt är av så grundläggande betydelse i förhållande till de i remissen&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna att en uttrycklig föreskrift i ämnet bör tas in i&lt;br&gt;förevarande kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda följer att Invandrarverket alltid, och således inte endast&lt;br&gt;när det är verket som har fattat förvarsbeslutet, bör ha behörighet att&lt;br&gt;begära biträde av polismyndigheten för att befordra ett förvarsbeslut till&lt;br&gt;verkställighet. Detta bör gälla även i ett fall då t.ex. utlänningen avvikit&lt;br&gt;sedan förvarsbeslutet har börjat verkställas; det skall i ett sådant fall inte&lt;br&gt;behöva ankomma på exempelvis Utlänningsnämnden, om det är denna&lt;br&gt;som fattat förvarsbeslutet, att vid behov begära polisens biträde. Ofta kan&lt;br&gt;emellertid situationen tänkas vara den, när beslut om förvar fattas av en&lt;br&gt;annan myndighet än Invandrarverket, att beslutsmyndigheten bedömer&lt;br&gt;verkställigheten som så brådskande att biträde av polisen bör kunna&lt;br&gt;begäras redan i anslutning till att beslutet meddelas. Vidare står det klart&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att polismyndigheten utan särskild begäran bör kunna biträda vid Prop. 1996/97:147&lt;br&gt;verkställigheten av ett beslut som polismyndigheten själv har meddelat Bilaga 5&lt;br&gt;enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den systematik som tillämpats i utlänningslagen bör en&lt;br&gt;föreskrift om ansvaret för verkställigheten av ett förvarsbeslut och&lt;br&gt;föreskrifter om polisbiträde meddelas i två olika paragrafer med skilda&lt;br&gt;rubriker, vilka - med vissa redaktionella ändringar i övrigt - förslagsvis&lt;br&gt;kan ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av beslut om förvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Statens invandrarverk svarar för att ett beslut om förvar verkställs.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträde av polisen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘På begäran av Statens invandrarverk eller den myndighet som annars har&lt;br&gt;fattat ett beslut om förvar skall polismyndigheten lämna biträde för att&lt;br&gt;genomföra beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Statens invandrarverk begär det, skall polismyndigheten även&lt;br&gt;lämna biträde för att ombesörja förflyttning av en utlänning som hålls i&lt;br&gt;förvar.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar begränsningar i en förvarstagen utlännings&lt;br&gt;rörelsefrihet. Sådan begränsning far göras bl. a. om det är nödvändigt för&lt;br&gt;ordningen och säkerheten i lokalen. Samma skäl möjliggör avskiljande&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i förslaget till 21 §. Ett ytterligare skäl for&lt;br&gt;avskiljande är enligt den paragrafen att utlänningen utgör en allvarlig fara&lt;br&gt;for sig själv eller andra. Enligt Lagrådets mening finns det en viss risk för&lt;br&gt;att 20 § skulle kunna tolkas så att den, vid en jämförelse med&lt;br&gt;utformningen av 21 §, inte ger möjlighet att begränsa utlänningens&lt;br&gt;rörelsefrihet, om denne utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra utan&lt;br&gt;att den faran äventyrar ordningen och säkerheten i lokalen. Lagrådet anser&lt;br&gt;att för undvikande av en sådan tolkning, som inte torde vara avsedd, 20&lt;br&gt;och 21 §§ i detta avseende bör utformas på samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda och med vissa redaktionella ändringar i övrigt&lt;br&gt;föreslår Lagrådet att 20 § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;En utlänning som hålls i förvar får hindras att lämna förvarslokalen och i&lt;br&gt;övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som krävs för att&lt;br&gt;ändamålet med förvar tillgodoses eller som är nödvändig för ordningen&lt;br&gt;och säkerheten i lokalen. Begränsning av rörelsefriheten får också ske,&lt;br&gt;om utlänningen utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som rör förvar skall utformas på ett sätt som innebär&lt;br&gt;minsta möjliga intrång i den enskildes integritet och rättigheter.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande reglering är det polismyndighet som verkställer beslut om&lt;br&gt;förvar och det är polismyndigheterna som driver de förvarslokaler som&lt;br&gt;finns. I fråga om besök hos utlänningar som tagits i förvar gäller&lt;br&gt;bestämmelser i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och&lt;br&gt;anhållna m.fl. När Statens invandrarverk nu föreslås överta ansvaret för&lt;br&gt;förvarsverksamheten och driften av särskilda förvarslokaler som inte&lt;br&gt;utgörs av häkteslokaler eller liknande, förordas i remissen att en allmänt&lt;br&gt;hållen bestämmelse införs i förevarande paragraf om att möjlighet skall&lt;br&gt;ges för den som förvaras vid sådana lokaler att ta emot besök. Vidare&lt;br&gt;föreslås regler om möjlighet att under vissa förutsättningar anordna&lt;br&gt;övervakning av besök. Beslut av Invandrarverket i särskilda fall i dessa&lt;br&gt;hänseenden får enligt den föreslagna nya 7 kap. 7 a § överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol av utlänningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill erinra om att en särskild lag, lagen (1996:981) om&lt;br&gt;besöksinskränkningar vid viss tvångsvård, nyligen har införts med hänsyn&lt;br&gt;till de krav som Europakonventionen ställer. Lagen har tillkommit för att&lt;br&gt;undvika att besöksrestriktioner på vårdområdet tillämpas i strid mot&lt;br&gt;konventionens artikel 8 om rätt till respekt för familjeliv och mot artikel 6&lt;br&gt;om rätt till domstolsprövning i frågor om civila rättigheter (jfr prop.&lt;br&gt;1995/96:196). I lagen ges bestämmelser om under vilka förutsättningar&lt;br&gt;allmänna besökstider samt, i särskilda fall, utvidgade besökstider och&lt;br&gt;restriktioner mot besök får beslutas. Vidare regleras möjligheterna att&lt;br&gt;överklaga beslut hos allmän förvaltningsdomstol. Utgångspunkten är&lt;br&gt;därvid att, förutom den tvångsvårdade, i vissa fall den som vill avlägga&lt;br&gt;besök hos denne skall kunna fa t.ex. en fråga om besöksrestriktioner&lt;br&gt;prövad av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av att lagstiftning sålunda ansetts påkallad på&lt;br&gt;vårdområdet är det enligt Lagrådets mening nödvändigt att närmare&lt;br&gt;överväga behovet av en motsvarande kompletterande reglering av de&lt;br&gt;tillämnade besöksreglema i utlänningslagen. Frågan är inte berörd i&lt;br&gt;lagrådsremissen. Det är emellertid, som Lagrådet ser saken, svårt att utan&lt;br&gt;vidare frånkänna de argument som lett fram till den nya besöksregleringen&lt;br&gt;på vårdområdet bärkraft även i förevarande sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda följer att det möter vissa svårigheter för Lagrådet att på&lt;br&gt;föreliggande underlag ta ställning till hur en kompletterande reglering&lt;br&gt;skall utformas för förvarsinstitutets del. Av lagrådsremissens allmänna&lt;br&gt;motivering kan utläsas att begränsning i möjligheterna till besök vid de&lt;br&gt;särskilda förvarslokalema är avsedd att gälla enbart för att undvika att&lt;br&gt;hinder i praktiken uppstår för förvarsverksamhetens sätt att fungera. Med&lt;br&gt;denna utgångspunkt skulle det eventuellt kunna anses tillräckligt om&lt;br&gt;besöksregleringen i paragrafens första stycke kompletterades förslagsvis&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om det inte i ett särskilt fall möter hinder med hänsyn till&lt;br&gt;förvarsverksamhetens bedrivande, skall en utlänning som hålls i förvar&lt;br&gt;ges möjlighet att ta emot besök och på annat sätt ha kontakt med personer&lt;br&gt;utanför lokalen &amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hänvisning till vad Lagrådet anfört vid 6 kap. 23 § och för att i Bilaga 5&lt;br&gt;vissa fall göra det möjligt för den som vägrats att besöka en förvarstagen&lt;br&gt;att fa beslutet prövat i domstol, finner Lagrådet att den nya&lt;br&gt;överklaganderegleringen bör jämkas på så sätt att orden &amp;quot;av utlänningen&amp;quot;&lt;br&gt;utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Schori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:147 Ändring i utlänningslagens&lt;br&gt;förvarsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotato 53164, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SfU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-04-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utrikesdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:50:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03147</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:50:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SfU11</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SfU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring av utlänningslagens förvarsbestämmelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:147&lt;br/&gt;
Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:147 Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:147&lt;br/&gt;
Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:147 Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:147&lt;br/&gt;
Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:147 Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:147&lt;br/&gt;
Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:147 Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:147&lt;br/&gt;
Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:147 Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:147&lt;br/&gt;
Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sf34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:147 Ändring i utlänningslagens försvarsbestämmelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>