<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2758620</hangar_id>
 <dok_id>GK03142</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>142</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:142</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>142</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-05-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:01:59</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03142/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03142</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03142</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:142&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/972142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Tham&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen föreslås det att reglerna om handlingsoffentlighet skall bli&lt;br&gt;tillämpliga på stiftelser som har bildats med medel som härrör från&lt;br&gt;avvecklingen av löntagarfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 142&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)....................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel......................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.............................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöstrategisk forskning.....................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga forskningsstiftelser................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelsehögskolorna..........................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelsen framtidens kultur...............................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelsen Innovationscentrum...........................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet.........................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsoffentlighet hos stiftelserna och bolagen.........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag...............................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bör offentlighetsprincipen vara tillämplig i stiftelsernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bolagens verksamhet ?................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bör offentlighetsprincipen omfatta all verksamhet vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelserna och bolagen ?..................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande...................................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska effekter........................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians förslag till lagtext.......................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanserna..............................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag..............................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande..............................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde......................................33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:142&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns&lt;br&gt;nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-&lt;br&gt;net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret&lt;br&gt;i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken&lt;br&gt;verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfålligheter prövning av frågor om ledighet och&lt;br&gt;eller andra enskilda där totalför- förmåner för totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;svarspliktiga fullgör civilplikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som fullgör civilplikt (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994:1809)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelning av&lt;br&gt;folhögskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsbidrag mellan&lt;br&gt;och studieförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SFS 1976:1046)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i form av utbildningsbi-&lt;br&gt;drag för doktorander (SFS&lt;br&gt;1976:1046)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden om TV-avgifler (SFS&lt;br&gt;1989:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktie-&lt;br&gt;bolag, SBAB och SBAB, Statens&lt;br&gt;Bostadslåneaktiebolag samt det av&lt;br&gt;staten ägda bolag som övertar an-&lt;br&gt;svaret för de statligt finansierade&lt;br&gt;bostadslånen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltning av de lån som anges i&lt;br&gt;bilagan till lagen (1996:1179) om&lt;br&gt;ändrade förutsättningar för vissa&lt;br&gt;statligt reglerade bostadslån m.m.&lt;br&gt;samt lån enligt förordningen&lt;br&gt;(1989:858) om ersättningslån för&lt;br&gt;bostadsändamål, i den mån hand-&lt;br&gt;lingarna inkommit eller upprättats&lt;br&gt;före den 1 januari 1997, och för&lt;br&gt;tiden därefter sådana handlingar i&lt;br&gt;låneärenden enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:1021) om tilläggslån för om-&lt;br&gt;byggnad av bostadshus, m.m. som&lt;br&gt;överlämnas av Boverket samt&lt;br&gt;handlingar i ärenden om icke&lt;br&gt;utbetalda bostadslån till ny- eller&lt;br&gt;ombyggnad enligt nybyggnadslåne-&lt;br&gt;förordningen (1986:692) för&lt;br&gt;bostäder eller om byggnads-&lt;br&gt;låneförordningen (1986:693) för&lt;br&gt;bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksidrottsförbund &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fördelning till kommuner av statsbi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag till kostnader för specialidrott&lt;br&gt;inom gymnasieskolan (SFS&lt;br&gt;1995:361)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns&lt;br&gt;nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-&lt;br&gt;net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret&lt;br&gt;i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken&lt;br&gt;verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfalligheter prövning av frågor om ledighet och&lt;br&gt;eller andra enskilda där totalför- förmåner för totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;svarspliktiga fullgör civilplikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som fullgör civilplikt (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994:1809)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola aktie- all verksamhet&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelning av statsbidrag mellan&lt;br&gt;folkhögskolor och studieförbund&lt;br&gt;(SFS 1976:1046)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning och&lt;br&gt;kommunikation i Jönköping aktie-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping Service ak-&lt;br&gt;tiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörshögskolan i Jönköping&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella Handelshögskolan i&lt;br&gt;Jönköping aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i form av utbildningsbi-&lt;br&gt;drag för doktorander (SFS&lt;br&gt;1976:1046)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden om TV-avgifter (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktie- förvaltning av de lån som anges i&lt;br&gt;bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om&lt;br&gt;Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar för vissa&lt;br&gt;staten ägda bolag som övertar an- statligt reglerade bostadslån m.m.&lt;br&gt;svaret för de statligt finansierade samt lån enligt förordningen&lt;br&gt;bostadslånen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1989:858) om ersättningslån för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsändamål, i den mån hand-&lt;br&gt;lingarna inkommit eller upprättats&lt;br&gt;före den 1 januari 1997, och för&lt;br&gt;tiden därefter sådana handlingar i&lt;br&gt;låneärenden enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:1021) om tilläggslån för om-&lt;br&gt;byggnad av bostadshus, m.m. som&lt;br&gt;överlämnas av Boverket samt&lt;br&gt;handlingar i ärenden om icke&lt;br&gt;utbetalda bostadslån till ny- eller&lt;br&gt;ombyggnad enligt nybyggnads-&lt;br&gt;låneförordningen (1986:692) för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostader eller ombyggnadslånefor- Prop. 1996/97:142&lt;br&gt;ordningen (1986:693) for bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Chalmers tekniska hög- all verksamhet&lt;br&gt;skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen framtidens kultur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för forskning inom områ- all verksamhet&lt;br&gt;den med anknytning till Östersjö-&lt;br&gt;regionen och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för internationalisering av all verksamhet&lt;br&gt;högre utbildning och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för Internationella insti- all verksamhet&lt;br&gt;tutet för industriell miljöekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för kunskaps- och kom- all verksamhet&lt;br&gt;petensutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för miljöstrategisk forsk- all verksamhet&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för strategisk forskning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för vård- och allergiforsk- all verksamhet&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen högskolan i Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Innovationscentrum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksidrottsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelning till kommuner av statsbi-&lt;br&gt;drag till kostnader for specialidrott&lt;br&gt;inom gymnasieskolan (SFS&lt;br&gt;1995:361)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under föregående mandatperiod bemyndigade riksdagen den dåvarande&lt;br&gt;regeringen att med de tidigare löntagarfondsmedlen inrätta sammanlagt&lt;br&gt;elva stiftelser. Stiftelserna är privaträttsliga subjekt och därmed inte skyl-&lt;br&gt;diga att följa den offentlighetsprincip som gäller för myndigheter. I sam-&lt;br&gt;band med ändringar i stiftelselagen (1994:1220) som genomfördes per&lt;br&gt;den 1 januari 1997 uttalades emellertid att stiftelser som har bildats av det&lt;br&gt;allmänna borde förvaltas enligt riktlinjer som har utformats med respekt&lt;br&gt;för demokratiska principer och att medlen borde hanteras så att offentlig&lt;br&gt;insyn garanteras (prop. 1996/97:22 s. 33 ff, bet. 1996/97:LU2 s. 13 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden har inom Regeringskansliet (Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet) utarbetats promemorian Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser.&lt;br&gt;I promemorian föreslogs det att reglema om handlingsoffentlighet skall&lt;br&gt;bli tillämpliga på stiftelser som har bildats med medel som härrör från&lt;br&gt;avvecklingen av löntagarfonderna. Det lagförslag som lades fram i&lt;br&gt;promemorian finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats under&lt;br&gt;våren 1997. Remissinstanserna framgår av bilaga 2. En sammanställning&lt;br&gt;av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr&lt;br&gt;U97/906/A).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 maj 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;det lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1993 och 1994 bildades sammanlagt elva stiftelser med de&lt;br&gt;tidigare löntagarfondsmedlen som kapital. I och med bildandet av dessa&lt;br&gt;stiftelser skedde en utskiftning av kapital som förvaltades av de fem lön-&lt;br&gt;tagarfondsstyrelser som fanns då. Styrelserna var statliga myndigheter&lt;br&gt;som ingick i Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) förvaltningsorgani-&lt;br&gt;sation och reglerades i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden. Löntagarfondsstyrelsema avvecklades och förvaltningen&lt;br&gt;överfördes till en nyinrättad awecklingsstyrelse (Fond 92-94) vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1991 (se prop. 1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr.&lt;br&gt;1991/92:92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stiftelserna har sju till ändamål att främja forskning och därtill an-&lt;br&gt;knytande verksamhet. Det inrättades också två s.k. stiftelsehögskolor,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen högskolan Prop. 1996/97:142&lt;br&gt;i Jönköping, samt Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen Innova-&lt;br&gt;tionscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsernas sammanlagda kapital uppgick under hösten 1996 till be-&lt;br&gt;tydligt mer än 20 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av stiftelseförordnandena eftersträvades en ordning&lt;br&gt;som skulle säkerställa att riksdag och regering inte fick någon fortsatt&lt;br&gt;kontroll över stiftelsekapitalet. Den dåvarande socialdemokratiska oppo-&lt;br&gt;sitionen motsatte sig att medlen användes på detta sätt, och det anfördes&lt;br&gt;bl.a. att medlen borde hanteras i sådana former att offentlig insyn i verk-&lt;br&gt;samheten och påverkan från statsmakternas sida var möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22, jfr bet.&lt;br&gt;1996/97:LU2, rskr. 1996/97:62) behandlades vissa frågor om det allmän-&lt;br&gt;nas inflytande över stiftelser som bildats genom politiska beslut. Frågoma&lt;br&gt;aktualiserades genom bl.a. de nu aktuella stiftelserna, som alltså hade bil-&lt;br&gt;dats av staten med medel som härrörde från avvecklingen av löntagarfon-&lt;br&gt;derna. På grundval av propositionen antog riksdagen en ändring i stiftel-&lt;br&gt;selagen (6 kap. 4 a §). Ändringen tar sikte på föreskrifter i stiftelseförord-&lt;br&gt;nanden for statliga stiftelser och innebär att regeringen även utan styrel-&lt;br&gt;sens eller förvaltarens samtycke får ändra och upphäva sådana föreskrifter&lt;br&gt;trots att de förutsättningar som stiftelselagen annars ställer upp for änd-&lt;br&gt;ring i stiftelseförordnanden inte är uppfyllda. Regeringen har dock inte&lt;br&gt;rätt att ändra stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for lagändringen redovisades utförligt i propositionen (s. 33 ff.).&lt;br&gt;När det gällde stiftelser som inrättats av det allmänna borde man, sades&lt;br&gt;det, ta hänsyn till det starka offentliga intresset av att förvaltningen sker&lt;br&gt;enligt riktlinjer utformade med respekt för demokratiska principer och for&lt;br&gt;det allmännas bästa. Det ansågs otillfredsställande att ansvariga demokra-&lt;br&gt;tiska institutioner skulle sakna möjlighet att påverka beslut som rör stiftel-&lt;br&gt;sernas förvaltning, särskilt som det är fråga om stora belopp och väsent-&lt;br&gt;liga inslag i den offentliga verksamheten. Genom de nu aktuella stiftelse-&lt;br&gt;bildningarna hade, enligt propositionen, stora medel för forsknings- och&lt;br&gt;utbildningsverksamhet undandragits från ordinär kontroll och budgetbe-&lt;br&gt;handling. Ur demokratisk synvinkel bedömdes det som rimligt att förvalt-&lt;br&gt;ningen och användningen av medel som varit allmänna i någon mån fort-&lt;br&gt;löpande kunde styras av de riktlinjer som anges av stat eller kommun. Det&lt;br&gt;ansågs vara rimligt att medlen även efter en stiftelsebildning hanterades så&lt;br&gt;att offentlig insyn i verksamheten kunde garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) drog rege-&lt;br&gt;ringen upp nya riktlinjer for hur ledamöter i stiftelsernas styrelser skulle&lt;br&gt;utses (s. 45 ff.). Det anfördes att föreskrifter om utseendet av ledamöter&lt;br&gt;kom i förgrunden, när man skulle tillgodose det starka offentliga intresse&lt;br&gt;som gör sig gällande i fråga om förvaltningen av stiftelser som har bildats&lt;br&gt;av staten. Stiftelsernas stadgar borde därför, enligt propositionen, syfta till&lt;br&gt;att regeringen utser och entledigar ledamöterna i stiftelsernas styrelser,&lt;br&gt;dock att lärare och elever skulle ha rätt att vara representerade i stiftelse-&lt;br&gt;högskolornas styrelser. Uttalandena tog inte sikte på Stiftelsen framtidens&lt;br&gt;kultur, eftersom stiftelsens ordförande och övriga styrelseledamöter redan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från stiftelsens bildande utsågs av regeringen. Riksdagen godkände vad&lt;br&gt;regeringen anfört i propositionen (bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 7 januari 1997 beslutade regeringen att ändra stadgarna i alla de nu&lt;br&gt;aktuella stiftelserna utom Stiftelsen framtidens kultur. Ändringarna inne-&lt;br&gt;bär bl.a. att regeringen utser och entledigar ledamöter i stiftelsernas styrel-&lt;br&gt;ser på det sätt som angetts i den sist angivna propositionen. Beslut om&lt;br&gt;utseende och entledigande av styrelseledamöterna meddelades av rege-&lt;br&gt;ringen den 9 och den 23 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna och deras verksamhet kan kortfattat beskrivas enligt föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för&lt;br&gt;miljöstrategisk forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för miljöstrategisk forsk-&lt;br&gt;ning bildades av den dåvarande regeringen den 2 december 1993. Stiftel-&lt;br&gt;sen för strategisk forskning har till ändamål att stödja naturvetenskaplig,&lt;br&gt;teknisk och medicinsk forskning. Stiftelsen skall främja utvecklingen av&lt;br&gt;starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för&lt;br&gt;utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för miljöstrategisk forskning skall enligt sina stadgar stödja&lt;br&gt;forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Den skall främja&lt;br&gt;utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass&lt;br&gt;med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Forskningen skall&lt;br&gt;ha betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en miljöanpas-&lt;br&gt;sad samhällsutveckling. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar&lt;br&gt;skall tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda stiftelsernas verksamhet skall byggas upp successivt på grund-&lt;br&gt;val av stiftelsens egna, självständiga bedömningar. Forskningsinsatser kan&lt;br&gt;avse såväl grundforskning som tillämpad forskning samt, inte minst, om-&lt;br&gt;råden däremellan. Utmärkande för stiftelsernas verksamhet skall vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en koncentration av insatser så att forskningscentra eller forsknings-&lt;br&gt;områden med internationell slagkraft kan etableras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan dis-&lt;br&gt;cipliner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt eller&lt;br&gt;internationellt, bl.a. genom etablerandet av ett internationellt forskarutby-&lt;br&gt;tesprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- befordrande av forskarutbildning och forskarrekrytering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- forskningscentra eller forskningsområden i nära anslutning till uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samverkan mellan universitet och högskolor å ena sidan och närings-&lt;br&gt;livet å den andra när forskning inom områden som är särskilt intressanta&lt;br&gt;för näringslivet kommer i fråga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- forskarrörlighet internationellt och mellan universitet och högskolor,&lt;br&gt;institut och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna skall se till att den forskning som stiftelserna stödjer utvär- Prop. 1996/97:142&lt;br&gt;deras regelbundet, och de skall årligen publicera och ge vid spridning åt&lt;br&gt;en lättillgänglig redogörelse över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenheten i respektive stiftelse utgörs dels av löntagarfondsmed-&lt;br&gt;len, dels av de medel som, efter regeringens beslut om överförande av&lt;br&gt;löntagarfondsmedlen, kan komma att överlämnas till stiftelsen som ytter-&lt;br&gt;ligare stiftelsekapital. Enligt stadgarna far stiftelsernas förmögenhet för-&lt;br&gt;brukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen ansvarar för att stiftelsens förmögenhet förvaltas på betryg-&lt;br&gt;gande sätt så att riskerna begränsas och möjlighet till god avkastning till-&lt;br&gt;varatas. Stiftelsen får också ta upp lån hos kreditinrättning för att tillgo-&lt;br&gt;dose tillfälligt behov av likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna innehåller också föreskrifter om räkenskaper, budget, årsre-&lt;br&gt;dovisning och revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Övriga forskningsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 23 juni 1994 inrättade den dåvarande regeringen fem ytterligare&lt;br&gt;forskningsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har till ändamål att&lt;br&gt;stödja ett kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet&lt;br&gt;och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut. Utmär-&lt;br&gt;kande för stiftelsens verksamhet skall vara att finansiera utbildning på&lt;br&gt;doktors-, licentiat- och magisternivå, särskilt sådan som kan ske i samver-&lt;br&gt;kan med företag, att vid omstrukturering av industriforskningsinstitut lik-&lt;br&gt;som vid nybildning av industriforskningsinstitut tillskjuta aktiekapital,&lt;br&gt;varvid stiftelsen skall hålla sig noga underrättad om arbetet inom den or-&lt;br&gt;ganisationskommitté för industriforskningssystemet som regeringen till-&lt;br&gt;satt, att täcka vissa direkta kostnader vid omstrukturering av instituten, att&lt;br&gt;finansiera forskartjänster vid instituten och att finansiera tvärteknologiskt&lt;br&gt;inriktade projekt som bedrivs i samarbete mellan institut. Bland stiftelsens&lt;br&gt;uppgifter ingår också att ge medel till forskning vid mindre och medel-&lt;br&gt;stora högskolor inom särskilda profilområden. Därvid skall stiftelsen&lt;br&gt;svara för delfinansiering av sådan forskning vid högskolor utan fasta&lt;br&gt;forskningsresurser som utvecklas i samverkan med det regionala närings-&lt;br&gt;livet och där näringslivet svarar för resterande finansiering. Stiftelsen&lt;br&gt;skall se till att näringslivets del totalt sett minst svarar mot stiftelsens.&lt;br&gt;Slutligen skall stiftelsen främja informationsteknologi, varvid stiftelsen&lt;br&gt;skall främja en spridd användning av informationsteknologi. Stiftelsen&lt;br&gt;skall då hålla sig noga underrättad om den verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;regeringens kommission för informationsteknologi. Härutöver skall stif-&lt;br&gt;telsen kunna stödja information samt kompetens- och tekniköverföring till&lt;br&gt;mindre och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt stadgarna får viss del av stiftelsens kapital förbrukas under minst&lt;br&gt;fem år (30 %) respektive tio år (25 %). Härutöver får avkastningen på viss&lt;br&gt;del av kapitalet (35 %) förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning&lt;br&gt;skall främja internationaliseringen av svensk högre utbildning och forsk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Stiftelsens verksamhet skall inriktas på finansiering av svenska och Prop. 1996/97:142&lt;br&gt;utländska postdoktorers vistelser vid utländska respektive svenska univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor. Dessutom framgår det av stadgarna att stiftelsen skall&lt;br&gt;ombesörja stipendiering av unga akademiker från länder i dynamisk ut-&lt;br&gt;veckling för studier i Sverige samt främja utbildningsmöjligheter för dem&lt;br&gt;vid svenska lärosäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt stadgarna far stiftelsen i sin verksamhet arbeta med såväl avkast-&lt;br&gt;ning på kapitalet som successiv avveckling av detta. En avveckling far&lt;br&gt;dock inte ske på kortare tid än tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för vård- och allergiforskning har till uppgift att främja forsk-&lt;br&gt;ning och forskarutbildning med inriktning på allergier och annan över-&lt;br&gt;känslighet. Stiftelsens verksamhet skall utmärkas av att insatser koncent-&lt;br&gt;reras så att forskargrupper med hög kvalitet främjas och att projekt och&lt;br&gt;program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner befordras.&lt;br&gt;Stiftelsens verksamhet skall också utmärkas av samverkan och samfman-&lt;br&gt;siering med övriga organ som ger stöd till forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;inom stiftelsens verksamhetsområde, varvid särskilt beaktas de forsk-&lt;br&gt;ningsbehov som den förändrade strukturen för vårdutbildningarna föran-&lt;br&gt;leder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt stadgarna far stiftelsen i sin verksamhet arbeta med såväl avkast-&lt;br&gt;ning på kapitalet som successiv avveckling av detta. En avveckling måste&lt;br&gt;dock ske under en period av minst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet för Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning&lt;br&gt;till Östersjöregionen och Östeuropa är att stödja forskning och utbildning&lt;br&gt;med denna inriktning vid en ny struktur för högre utbildning i Södra&lt;br&gt;Stockholmsregionen utan begränsningar till vissa discipliner. Stiftelsen&lt;br&gt;skall bidra till uppbyggnad och finansiering av forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning i södra delen av Stockholmsområdet och den akademiska in-&lt;br&gt;frastrukturen i anslutning därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt stadgarna far stiftelsens kapital inte förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid&lt;br&gt;Lunds universitet har till ändamål att stödja internationellt inriktad forsk-&lt;br&gt;ning och utbildning vid det aktuella institutet. Stiftelsen skall bidra till&lt;br&gt;finansiering av forskning och utbildning vid institutet, se till att verksam-&lt;br&gt;heten är internationellt inriktad och av högsta kvalitet och främjar en håll-&lt;br&gt;bar utveckling. I sin verksamhet skall stiftelsen eftersträva samfinansie-&lt;br&gt;nng med internationella intressen och svenskt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt stadgarna far stiftelsens verksamhet på sikt medföra att stiftel-&lt;br&gt;sens förmögenhet förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de tre först nämnda stiftelserna gäller att deras verksamhet skall&lt;br&gt;byggas upp successivt på grundval av egna, självständiga bedömningar. I&lt;br&gt;alla fem stiftelsemas stadgar finns det bestämmelser om förmögenhetsför-&lt;br&gt;valtning, redovisning, revision och utvärdering av verksamheten. Fyra av&lt;br&gt;stiftelserna skall enligt sina stadgar lämna årsredovisning och revisionsbe-&lt;br&gt;rättelse till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Stiftelsehögskolorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen beslutade den 26 maj 1994 att bilda Stiftelsen&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen högskolan i Jönköping. De&lt;br&gt;båda stiftelsernas stadgar har i flera avseenden ett likartat innehåll. För&lt;br&gt;Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har det uppställts tre ändamål,&lt;br&gt;nämligen att som ensam ägare till Chalmers tekniska högskola AB verka&lt;br&gt;for att bolaget inom tekniska, matematiskt-naturvetenskapliga och därmed&lt;br&gt;samhörande vetenskaper bedriver utbildning och forskning på en interna-&lt;br&gt;tionellt hög nivå, att verka for att bolagets resurser utnyttjas effektivt for&lt;br&gt;att uppnå detta ändamål och att som en uppdragsgivare till bolaget, inom&lt;br&gt;ramen for tillgängliga medel, finansiera uppdrag som stiftelsen bedömer&lt;br&gt;vara av värde for bolaget. En motsvarande ändamål sbeskrivning finns för&lt;br&gt;Stiftelsen högskolan i Jönköping. Den stiftelsen är dock ägare till fyra&lt;br&gt;aktiebolag med firmorna Internationella Handelshögskolan i Jönköping&lt;br&gt;aktiebolag, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönkö-&lt;br&gt;ping aktiebolag, Ingenjörshögskolan i Jönköping aktiebolag och Hög-&lt;br&gt;skolan i Jönköping Service aktiebolag. Stiftelsen skall verka för att bola-&lt;br&gt;gen bedriver utbildning och forskning på en internationellt hög nivå inom&lt;br&gt;sina respektive verksamhetsområden. På samma sätt som när det gäller&lt;br&gt;Chalmers skall stiftelsen verka för att bolagens resurser används för det&lt;br&gt;angivna ändamålet. Stiftelsen skall som uppdragsgivare till i första hand&lt;br&gt;Internationella Handelshögskolan i Jönköping, inom ramen för tillgäng-&lt;br&gt;liga medel, finansiera uppdrag som stiftelsens företrädare anser vara av&lt;br&gt;värde för bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt stadgarna för de båda stiftelsehögskolorna far visst kapital&lt;br&gt;(aktier) inte avyttras och visst kapital (kontanta medel) inte förbrukas me-&lt;br&gt;dan visst kapital (kontanta medel) far omplaceras i andra tillgångar och&lt;br&gt;vid behov förbrukas. Enligt stiftelsernas stadgar skall, för det fall att stif-&lt;br&gt;telserna skulle upplösas, deras behållna egendom tillfalla staten för att&lt;br&gt;användas till högre utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera av de båda högskolorna består alltså av en stiftelse som är yt-&lt;br&gt;terst ansvarig för högskolans verksamhet. Stiftelsen är ensam ägare till&lt;br&gt;aktiebolag där högskoleverksamhet bedrivs. Förhållandet till staten regle-&lt;br&gt;ras genom avtal. Ett ramavtal reglerar den relation som skall gälla på&lt;br&gt;längre sikt. Parter i ramavtalet är staten samt stiftelsen och ett högskole-&lt;br&gt;bolag. Avtalet skall garantera konkurrensneutralitet mellan stiftelsehög-&lt;br&gt;skolan och de statliga högskolorna. Bland annat finns det föreskrifter om&lt;br&gt;ersättning för prestationer och beräkning av ekonomiska medel som sva-&lt;br&gt;rar mot vad som gäller för statliga högskolor. Avtalet innehåller också&lt;br&gt;regler som skall göra stiftelsehögskolorna berättigade till bidrag från de&lt;br&gt;statliga forskningsråden. Ramavtalen kompletteras av treåriga avtal om&lt;br&gt;utbildnings- och forskningsuppdrag som staten har träffat med Chalmers&lt;br&gt;tekniska högskola AB och Stiftelsen högskolan i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Stiftelsen framtidens kultur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen beslutade den 23 juni 1994 att bilda Stiftelsen&lt;br&gt;framtidens kultur. Det skedde i syfte att främja ett vitalt kulturliv såväl i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige som helhet som på skilda orter. Enligt stiftelseförordnandet skall Prop. 1996/97:142&lt;br&gt;stiftelsen stödja långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stödet skall&lt;br&gt;stimulera det regionala kulturlivet och stärka tillväxt och utveckling. Stif-&lt;br&gt;telsen skall årligen publicera en lättillgänglig redogörelse för verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen ansvarar för att stiftelsens förmögenhet förvaltas på betryg-&lt;br&gt;gande sätt så att riskerna begränsas och möjligheterna till god avkastning&lt;br&gt;tillvaratas. Stiftelsen far också ta upp lån hos kreditinrättning för att till-&lt;br&gt;godose tillfälligt behov av likviditet. Stiftelsen skall successivt förbruka&lt;br&gt;sin förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnandet innehåller också föreskrifter om räkenskaper,&lt;br&gt;budget, årsredovisning och revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Stiftelsen Innovationscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Innovationscentrum inrättades av den dåvarande regeringen den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 juni 1994. Stiftelsen har till ändamål att ge ekonomiskt stöd till inno-&lt;br&gt;vationer i tidiga utvecklingsstadier som antas kunna kommersialiseras&lt;br&gt;samt på andra sätt verka för främjandet av innovationer. Enligt stadgarna&lt;br&gt;skall innovationsstöd lämnas dels för olika former av tekniska utvärde-&lt;br&gt;ringar, tester, prototyper o. dyl., dels för kommersiell utvärdering i form&lt;br&gt;av enklare marknadsundersökningar, inledande kundkontakter, kostnader&lt;br&gt;för patentombud m.m. Stödet skall, enligt stadgarna, rikta sig i första hand&lt;br&gt;till enskilda personer eller nystartade företag. Om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger, bör stöd kunna ges till mindre och medelstora foretag.&lt;br&gt;Stiftelsen bör även kunna finansiera åtgärder som främjar och utvecklar&lt;br&gt;enskildas och samhällets innovationsverksamhet samt kunskapen om och&lt;br&gt;inställningen till innovationers roll i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen ansvarar för att stiftelsens förmögenhet förvaltas på ett be-&lt;br&gt;tryggande sätt så att riskerna begränsas och möjligheterna till god avkast-&lt;br&gt;ning tillvaratas. Stiftelsen får hos kreditinrättning ta upp lån för att tillgo-&lt;br&gt;dose tillfälligt behov av likviditet. Stiftelsens verksamhet far medföra att&lt;br&gt;dess förmögenhet förbrukas. Huvuddelen av kapitalet bör förbrukas under&lt;br&gt;de första fem åren samt resterande medel under efterföljande femårspe-&lt;br&gt;riod. Efter verksamhetens upphörande skall eventuella kvarvarande medel&lt;br&gt;överföras till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna innehåller också föreskrifter om räkenskaper, budget, årsre-&lt;br&gt;dovisning och revision.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Handlingsoffentlighet utanför&lt;br&gt;myndighetsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) gäller en principiell rätt för&lt;br&gt;var och en att ta del av allmänna handlingar. En handling räknas som all-&lt;br&gt;män, om den förvaras hos en myndighet och anses inkommen till eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprättad hos myndigheten (2 kap. 3, 6 och 7 §§). TF:s regler om hand- Prop. 1996/97:142&lt;br&gt;lingars offentlighet tar alltså sikte på myndigheter, inte på privaträttsliga&lt;br&gt;subjekt. Enligt 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) skall&lt;br&gt;dock vad som föreskrivs i TF om rätt att ta del av handlingar hos en myn-&lt;br&gt;dighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som anges i&lt;br&gt;bilagan till lagen, i den mån handlingarna hör till den verksamhet som&lt;br&gt;nämns i bilagan. Organen skall vid tillämpning av sekretesslagen jäm-&lt;br&gt;ställas med myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu aktuella bestämmelserna i 1 kap. 8 § sekretesslagen fick sin ut-&lt;br&gt;formning genom en lagändring år 1987. I propositionen framhölls att det&lt;br&gt;med fog kunde hävdas att intresset av insyn i offentlig verksamhet gör sig&lt;br&gt;gällande med likartad styrka oavsett den yttre form som valts för verk-&lt;br&gt;samheten (prop. 1986/87:151 s. 148 ff., 184 ff.). Det sades vidare att för-&lt;br&gt;valtningsuppgifter i allt större utsträckning kommit att läggas på organ&lt;br&gt;som står utanför det traditionella myndighetsområdet och att man i en inte&lt;br&gt;obetydlig omfattning valt att för den offentliga verksamheten använda&lt;br&gt;associationsrättsliga former. När enskilda organ fatt i uppdrag av staten att&lt;br&gt;ombesörja förvaltningsuppgifter kunde det, enligt departementschefen,&lt;br&gt;synas vara ett naturligt krav att allmänhetens insyn i verksamheten skall&lt;br&gt;vara densamma som om uppgiften handlagts av en myndighet. Samtidigt&lt;br&gt;sades det dock att den privata associationsformen i vissa fall kunde ha&lt;br&gt;valts just för att man velat undvika offentlighet. Ytterst fick det bli fråga&lt;br&gt;om en avvägning mellan intresset av insyn och de intressen som kunde stå&lt;br&gt;däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt departementschefen syntes den naturliga utgångspunkten vara att&lt;br&gt;offentlighetsprincipen bör gälla i allmänna angelägenheter, oavsett om&lt;br&gt;dessa handhas av myndigheter eller enskilda. Det framhölls emellertid att&lt;br&gt;det uppkom många svårlösta problem, om denna grundsats genomfördes.&lt;br&gt;Man blir därför, enligt propositionen, hänvisad till att från fall till fall av-&lt;br&gt;göra om ett visst enskilt organ skall tillämpa offentlighetsprincipen eller&lt;br&gt;inte. I det aktuella lagstiftningsärendet riktades tillämpningen av offent-&lt;br&gt;lighetsprincipen in på organ som på statens uppdrag hade hand om för-&lt;br&gt;valtningsuppgifter som innefattade myndighetsutövning eller liknande.&lt;br&gt;Departementschefen betonade dock att hans allmänna grundinställning&lt;br&gt;var att offentlighet så långt möjligt borde råda i allmänna angelägenheter.&lt;br&gt;En längre gående utvidgning av offentlighetsprincipen fick dock anstå i&lt;br&gt;avvaktan på erfarenheterna av det förslag som lades fram i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagan har sedermera kommit att tillföras flera nya privaträttsliga or-&lt;br&gt;gan. I stor utsträckning avser handlingsoffentligheten i dessa fall sådant&lt;br&gt;som teknisk eller annan kontroll och fördelning av statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av att enskilda rättssubjekt förs in i sekretesslagens bilaga är att&lt;br&gt;handlingsoffentlighet kommer att gälla hos organen. Vidare kommer sek-&lt;br&gt;retesslagens bestämmelser om myndigheter att gälla för de enskilda orga-&lt;br&gt;nen, vilket innebär dels att de undantag från offentligheten som finns i&lt;br&gt;lagen kommer att gälla också vid de enskilda organ som tas upp i bilagan,&lt;br&gt;dels att organens företrädare underkastas reglerna om tystnadsplikt. Också&lt;br&gt;reglerna om registrering och diarieföring i 15 kap. 1 § sekretesslagen blir&lt;br&gt;tillämpliga. Dessutom kommer meddelarfrihet att råda vid organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Handlingsoffentlighet hos stiftelserna och&lt;br&gt;bolagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De nu aktuella stiftelserna och de bolag som knutits till stiftelsehögsko-&lt;br&gt;lorna är som enskilda rättssubjekt inte skyldiga att följa reglerna om&lt;br&gt;handlingars offentlighet. I viss utsträckning råder dock ändå offentlighet i&lt;br&gt;deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att utbildningsministern i december 1994 skrev till de&lt;br&gt;sju forskningsstiftelserna och framhöll vikten av att styrelsen tillämpar&lt;br&gt;samma principer om offentlighet som de forskningsfinansierande myn-&lt;br&gt;digheterna. Med anledning härav förklarade de sju stiftelserna att de var&lt;br&gt;villiga att tillmötesgå utbildningsministerns önskemål om offentlighet. De&lt;br&gt;angav också att de redan tillämpade öppenhet i sin verksamhet och att det&lt;br&gt;i praktiken fanns möjligheter till insyn som var jämförbara med vad som&lt;br&gt;gällde vid t.ex. forskningsfinansierande myndigheter. Tre av stiftelserna&lt;br&gt;tilläde dock att sedvanliga inskränkningar i offentligheten var nödvändiga&lt;br&gt;med avseende på finansiella transaktioner och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan även nämnas att kulturministern i december 1994 i skrivelse till&lt;br&gt;Stiftelsen framtidens kultur uppgav att hon, efter samtal med ledamöterna&lt;br&gt;i styrelsen, med tillfredsställelse noterat att stiftelsen avsåg att arbeta helt i&lt;br&gt;offentlighetsprincipens anda. Det kan vidare nämnas att stiftelsen enligt&lt;br&gt;stiftelseförordnandet skall arbeta under stor öppenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också skäl att peka på en punkt i de stadgar som gäller för&lt;br&gt;Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen högskolan i Jönkö-&lt;br&gt;ping. Det sägs där att stiftelserna och de bolag som ingår i stiftelsehög-&lt;br&gt;skolorna skall sträva efter en så långtgående öppenhet som är möjlig och&lt;br&gt;att denna skall inskränkas bara av bärande hänsyn till stiftelsen, bolagen,&lt;br&gt;de anställda, studenterna och tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om offentlighet berördes också när stiftelsehögskolorna inrätta-&lt;br&gt;des (prop. 1992/93:231 s. 23, jfr bet. 1992/93:UbUl8, rskr. 1992/93:405).&lt;br&gt;Frågan om offentlighet tillmättes vikt av de berörda högskolorna, och en-&lt;br&gt;ligt deras bedömning hade det ett särskilt värde att regler om offentlighet&lt;br&gt;fanns med i bolagsordningen för de bolag som skulle knytas till Stiftelsen&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen högskolan i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;7.1 Bör offentlighetsprincipen vara tillämplig i stiftelsernas&lt;br&gt;och bolagens verksamhet ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet skall gälla också&lt;br&gt;handlingar hos forskningsstiftelserna, stiftelsehögskolorna, Stiftelsen&lt;br&gt;framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom Svenska Uppfinnare-&lt;br&gt;föreningen har tillstyrkt eller lämnat utan erinran att reglema om hand-&lt;br&gt;lingsoffentlighet görs tillämpliga på stiftelserna och bolagen. Justitie-&lt;br&gt;kanslem ser det som en fordel att allmänhetens insyn i stiftelserna och&lt;br&gt;bolagen föreslås bli ökade. Högskoleverket har framhållit att promemori-&lt;br&gt;ans förslag ligger i linje med motiven till 1 kap. 8 § sekretesslagen, att&lt;br&gt;offentlighet i stor utsträckning redan råder i stiftelsernas verksamhet, att&lt;br&gt;starka skäl talar för att allmänhetens rätt till insyn i verksamheten stadfästs&lt;br&gt;i författning samt att det inte framkommit några intressen som står emot&lt;br&gt;principen om handlingsoffentlighet och inte skyddas genom bestämmelser&lt;br&gt;i sekretesslagen. Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljö-&lt;br&gt;strategisk forskning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling,&lt;br&gt;Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stif-&lt;br&gt;telsen för vård- och allergiforskning, Stiftelsen för forskning inom områ-&lt;br&gt;den med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen&lt;br&gt;högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan i Jönköping&lt;br&gt;AB, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB,&lt;br&gt;Ingenjörshögskolan i Jönköping AB, Högskolan i Jönköping Service AB&lt;br&gt;samt Stiftelsen framtidens kultur har framhållit att de redan tillämpar öp-&lt;br&gt;penhet i sin verksamhet. De flesta stiftelserna och bolagen har anfört att&lt;br&gt;vissa slag av uppgifter dock kan behöva sekretessbeläggas. Stiftelsen In-&lt;br&gt;novationscentrum delar den grundläggande inställning som kommer till&lt;br&gt;uttryck i promemorian, nämligen att offentlighetsprincipen bör gälla för&lt;br&gt;stiftelsens verksamhet och for förvaltningen av de ekonomiska medlen.&lt;br&gt;Men stiftelsen anser bestämt att offentlighetsprincipen inte skall omfatta&lt;br&gt;ärendehanteringen. Svenska Uppfinnareföreningen har anfört att den&lt;br&gt;principiellt avgörande frågan är olöst, nämligen hur man på ett konstruk-&lt;br&gt;tivt sätt skall kunna förena offentlighetsprincipen med kravet på insatser&lt;br&gt;av betydelse for Sveriges framtida konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Forskningsstiftelserna, stiftelsehög-&lt;br&gt;skolorna, Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum&lt;br&gt;är pnvaträttsliga subjekt och som sådana inte underkastade den offentlig-&lt;br&gt;hetsprincip som gäller för myndigheter. Starka skäl talar emellertid for att&lt;br&gt;stiftelsernas handlingar bör vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna har inrättats av staten, och de står for ett väsentligt inslag i&lt;br&gt;den offentliga verksamheten. Förvaltningen avser mycket stora belopp&lt;br&gt;som härrör från det allmänna. Det är fråga om en verksamhet som vanli-&lt;br&gt;gen drivs direkt av det allmänna och som då står under ordinär kontroll&lt;br&gt;och ingår i den statliga budgetbehandlingen med de möjligheter till insyn&lt;br&gt;som detta förfarande medger. Det har i tidigare lagstiftningssammanhang&lt;br&gt;framhållits att det finns ett starkt offentligt intresse av att medlen i sådana&lt;br&gt;fall förvaltas enligt riktlinjer som har utformats med respekt for det all-&lt;br&gt;männas bästa (prop. 1996/97:22 s. 33 ff., bet. 1996/97:LU2 s. 13 f ). Det&lt;br&gt;har bedömts som angeläget att användningen av medel som härrör från&lt;br&gt;det allmänna står under demokratiskt inflytande och demokratisk kontroll,&lt;br&gt;liksom att medlen även efter en stiftelsebildning hanteras så att man kan&lt;br&gt;garantera en offentlig insyn i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i linje med dessa uttalanden att allmänheten far rätt att ta del Prop. 1996/97:142&lt;br&gt;av de handlingar som finns hos stiftelserna. Därigenom ges en möjlighet&lt;br&gt;för var och en att kritiskt granska stiftelsernas verksamhet och deras för-&lt;br&gt;valtning av ekonomiska medel. Allmänhetens insyn utgör den yttersta&lt;br&gt;garantin för att verksamheten hos stiftelserna bedrivs med respekt for de-&lt;br&gt;mokratiska principer och i enlighet med de grundläggande värderingar&lt;br&gt;som genomsyrar all offentlig verksamhet. De skäl som bär upp offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen vid verksamhet som drivs direkt i statlig regi gör sig lika&lt;br&gt;starkt gällande i fråga om den verksamhet som bedrivs av stiftelserna,&lt;br&gt;dvs. högskoleverksamhet och stöd till utbildning och forskning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen bör därför vara en ledstjärna också i de nu aktu-&lt;br&gt;ella stiftelsernas verksamhet. En sådan ordning är väl förenlig med vad&lt;br&gt;som rent faktiskt tillämpas redan i dag. Det kan härvid upprepas att ut-&lt;br&gt;bildningsministern i december 1994 skrev till de sju forskningsstiftelserna&lt;br&gt;och uttryckte regeringens önskemål att styrelserna skulle tillämpa samma&lt;br&gt;principer om offentlighet som de forskningsfinansierande myndigheterna.&lt;br&gt;Alla de sju stiftelserna förklarade sig då villiga att tillmötesgå önskemålet&lt;br&gt;att principerna om offentlighet skulle tillämpas, låt vara att några av dem&lt;br&gt;pekade på ett behov av sekretess för vissa uppgifter. I sina remissvar har&lt;br&gt;stiftelserna också bekräftat att de tillämpar öppenhet i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stadgarna för Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och för Stiftelsen&lt;br&gt;högskolan i Jönköping sägs det att stiftelserna och deras bolag skall sträva&lt;br&gt;efter en så långtgående öppenhet som möjligt och som bara inskränks av&lt;br&gt;bärande hänsyn till stiftelserna, bolagen, de anställda, studenterna och&lt;br&gt;tredje man. Det har under remissbehandlingen framhållits att föreskrifter&lt;br&gt;med motsvarande innehåll finns i bolagsordningen för Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola AB. Där sägs det också att bolaget skall tillämpa handlingsof-&lt;br&gt;fentlighet efter samma grunder som gäller vid lärosäten med offentlig hu-&lt;br&gt;vudman, när det är fråga om de i anställningsärenden åberopade meriterna&lt;br&gt;för den som anställs som lärare vid högskolan, uppgifter om vilka som är&lt;br&gt;eller har varit studerande vid högskolan samt betyg och avlagda examina&lt;br&gt;för de studerande vid högskolan. Det har också angetts att arbetsord-&lt;br&gt;ningen för Chalmers innebär att ett inkommet eller upprättat dokument&lt;br&gt;som grundregel är öppet och att det för en konfidentiell behandling krävs&lt;br&gt;stöd i sekretesslagen eller i de särskilda föreskrifter som finns i arbetsord-&lt;br&gt;ningen. Som sammanfattande synpunkt har stiftelsen och bolaget vid&lt;br&gt;Chalmers anfört att ett genomförande av promemorians förslag bara leder&lt;br&gt;till begränsade förändringar för högskolan, eftersom handlingsoffentlighet&lt;br&gt;redan tillämpas och med hänsyn till att handlingar i dagsläget registreras&lt;br&gt;och arkiveras. Stiftelsen högskolan i Jönköping och de bolag som ingår i&lt;br&gt;högskolan har förklarat att förslagen i promemorian konfirmerar den&lt;br&gt;praxis som råder vid högskolan, dvs. att handla i offentlighetsprincipens&lt;br&gt;anda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Stiftelsen framtidens kultur skall enligt sitt stiftelseförordnande&lt;br&gt;arbeta under stor öppenhet. Att så verkligen sker har bekräftats vid tidi-&lt;br&gt;gare kontakter mellan stiftelsens företrädare och kulturministern, liksom i&lt;br&gt;det remissvar som stiftelsen har avgett med anledning av promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att reglerna om handlingsoffentlighet görs tillämpliga på privata rätts-&lt;br&gt;subjekt innebär inte någon nyhet i svensk rätt. Av 1 kap. 8 § sekretessla-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen och bilagan till lagen framgår det att vad som föreskrivs i tryckfrihets- Prop. 1996/97:142&lt;br&gt;förordningen (TF) om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet i till-&lt;br&gt;lämpliga delar skall gälla de organ som tas upp i bilagan. Som angetts i&lt;br&gt;avsnitt 5 utgår regleringen från att intresset av insyn i offentlig verksamhet&lt;br&gt;gör sig gällande med likartad styrka oavsett den yttre form som valts for&lt;br&gt;verksamheten. I samband med tidigare ändringar av 1 kap. 8 § sekretess-&lt;br&gt;lagen angavs det som en naturlig utgångspunkt att offentlighetsprincipen&lt;br&gt;borde gälla i allmänna angelägenheter, oavsett om dessa handhas av myn-&lt;br&gt;digheter eller enskilda (prop. 1986/87:151 s. 148 ff). Lagstiftarens inten-&lt;br&gt;tion har varit att frågan om offentlighetsprincipens tillämplighet ytterst&lt;br&gt;måste avgöras genom en bedömning från fall till fall där intresset av insyn&lt;br&gt;skall vägas mot andra intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de nu aktuella stiftelserna talar alltså starka skäl för att all-&lt;br&gt;mänheten skall ha rätt till insyn i verksamheten. Några bärande skäl där-&lt;br&gt;emot finns inte. Det är således inte fråga om att göra offentligrättsliga&lt;br&gt;regler tillämpliga på subjekt som bara i mindre utsträckning ägnar sig åt&lt;br&gt;att sköta offentliga angelägenheter. Som redan anförts är det fråga om&lt;br&gt;rättssubjekt som utövar verksamhet med medel som härrör från det all-&lt;br&gt;männa och som med de medlen driver högskoleverksamhet, stöder forsk-&lt;br&gt;ning osv. En tillämpning av reglerna om handlingsoffentlighet medför&lt;br&gt;inte heller att några opåkallade bördor läggs på en mindre administrativ&lt;br&gt;organisation. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och&lt;br&gt;forskning har anfört att det behöver föras in ett antal arbets- och kost-&lt;br&gt;nadskrävande moment om offentlighetsprincipen görs tillämplig på stif-&lt;br&gt;telsens förvaltning av kapital, eftersom det då blir nödvändigt att upprätt-&lt;br&gt;hålla affärssekretess under iakttagande av offenlighetsprincipen. Som ut-&lt;br&gt;talats i tidigare lagstiftningssammanhang torde det visserligen förhålla sig&lt;br&gt;så, att offentlighet förutsätter särskilda administrativa rutiner och en viss&lt;br&gt;ökning av kostnaderna för det organ som skall hålla handlingar offentliga&lt;br&gt;och pröva frågor om sekretess (prop. 1986/87:151 s. 149). I det nu aktu-&lt;br&gt;ella lagstiftningsärendet är det emellertid fråga om stiftelser som redan&lt;br&gt;tillämpar öppenhet i sin verksamhet och som - åtminstone i några fall -&lt;br&gt;följer utarbetade rutiner vid hanteringen av sina handlingar. Regeringen&lt;br&gt;kan därför inte finna att en tillämpning av offentlighetsprincipen skulle&lt;br&gt;innebära en orimlig belastning för stiftelserna, och under alla förhållanden&lt;br&gt;måste de skäl som kan åberopas för handlingsoffentligheten anses väga&lt;br&gt;tyngre än omständigheter av det slag som nu har berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna skiljer sig visserligen från flertalet av - men inte alla - de&lt;br&gt;organ som tas upp i bilagan till sekretesslagen i så måtto att de organen&lt;br&gt;fatt sig anförtrodda särskilda förvaltningsuppgifter enligt författning och i&lt;br&gt;samband därmed blivit underkastade reglerna om handlingsoffentlighet.&lt;br&gt;Regeln i 1 kap. 8 § sekretesslagen är dock enligt sin ordalydelse inte be-&lt;br&gt;gränsad till sådana situationer, och det framgår av motivuttalandena till&lt;br&gt;regeln att den inte bara är tänkt för sådana verksamheter som i rättslig&lt;br&gt;mening karakteriseras som myndighetsutövning. I stället tar den mer all-&lt;br&gt;mänt sikte på organ som har hand om allmänna angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang också nämnas att de båda högskolestiftel-&lt;br&gt;serna är s.k. enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda&lt;br&gt;vissa examina, se bilagan till förordningen (1993:956) om tillstånd att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärda vissa examina. Enligt lagen (1993:792) i samma ämne far ett till-&lt;br&gt;stånd förenas med villkor om rätt för enskilda att ta del av handlingar hos&lt;br&gt;utbildningsanordnaren (4 §). Det är således redan i dagsläget möjligt att&lt;br&gt;ålägga en enskild utbildningsanordnare med examensrätt en skyldighet att&lt;br&gt;iaktta handlingsoffentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ta del av allmänna handlingar bör mot bakgrund av det an-&lt;br&gt;förda göras tillämplig på forskningsstiftelserna, Stiftelsen framtidens kul-&lt;br&gt;tur, Stiftelsen Innovationscentrum och stiftelsehögskolorna. Beträffande&lt;br&gt;stiftelsehögskolorna bör det framhållas att offentlighetsprincipen inte skall&lt;br&gt;omfatta bara stiftelserna utan också de till stiftelserna knutna bolagen (jfr&lt;br&gt;avsnitt 4.4). En stor del av högskoleverksamheten drivs genom bolagen.&lt;br&gt;Beträffande Stiftelsen Chalmers tekniska högskola kan det nämnas att det&lt;br&gt;är bolaget, Chalmers tekniska högskola AB, som har slutit utbildningsav-&lt;br&gt;tal med staten. Den examinationsrätt som tillkommer Stiftelsen Chalmers&lt;br&gt;tekniska högskola gäller också &amp;quot;för&amp;quot; bolaget (se bilagan till förordningen&lt;br&gt;[1993:956] om tillstånd att utfärda vissa examina). På motsvarande sätt&lt;br&gt;har Stiftelsen högskolan i Jönköping tillstånd att utfärda vissa examina för&lt;br&gt;tre av sina bolag, nämligen Internationella Handelshögskolan i Jönköping&lt;br&gt;AB, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB&lt;br&gt;och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB. Verksamheten vid högskolan i&lt;br&gt;Jönköping drivs också av Högskolan i Jönköping Service AB. De ramav-&lt;br&gt;tal som staten har träffat och som anger de grundläggande förutsättning-&lt;br&gt;arna för verksamheten vid de båda stiftelserna och deras bolag upptar i&lt;br&gt;båda fallen stiftelsen och ett bolag som medkontrahenter. Att reglerna om&lt;br&gt;handlingsoffentlighet görs tillämpliga på bolagen lika väl som på stiftel-&lt;br&gt;serna stämmer för övrigt bäst överens med stiftelsernas stadgar. Vad som&lt;br&gt;där sägs om största möjliga öppenhet tar sikte också på bolagen. Under&lt;br&gt;remissbehandlingen har det också framhållits att Chalmers tekniska hög-&lt;br&gt;skola AB enligt sin bolagsordning skall sträva efter en långtgående öp-&lt;br&gt;penhet, och stiftelsehögskolorna har i sina remissvar ställt sig positiva till&lt;br&gt;en handlingsoffentlighet vid bolagen lika väl som vid stiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder alltså öppenhet hos stiftelserna och bolagen, trots att det inte&lt;br&gt;finns något författningsmässigt krav på detta. För dem - liksom för myn-&lt;br&gt;digheter - är dock offentlighetsprincipen av så central betydelse att den&lt;br&gt;bör stadfästas genom en uttrycklig författningsreglering. Detta bör ske&lt;br&gt;genom att stiftelserna och bolagen förs in i den bilaga som avses i 1 kap.&lt;br&gt;8 § sekretesslagen. Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt&lt;br&gt;att ta del av handlingar hos en myndighet skall därmed i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla också handlingar hos stiftelserna och bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Bör offentlighetsprincipen omfatta all verksamhet vid&lt;br&gt;stiftelserna och bolagen ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om handlingsoffentlighet skall om-&lt;br&gt;fatta all verksamhet vid stiftelserna och bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna.- Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för&lt;br&gt;miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveck-&lt;br&gt;ling samt Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och&lt;br&gt;forskning har satt i fråga om stiftelsernas kapitalförvaltning skall omfattas&lt;br&gt;av offentlighetsprincipen. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning har an-&lt;br&gt;fört att det befunnits nödvändigt att begränsa öppenheten avseende för-&lt;br&gt;mögenhetsförvaltningen för att kunna trygga en professionell handlägg-&lt;br&gt;ning. Stiftelsen har dock förklarat att den inte har några invändningar mot&lt;br&gt;promemorians förslag att offentlighetsprincipen skall gälla för all verk-&lt;br&gt;samhet, och stiftelsen har anfört att sekretesslagens regler om skydd för&lt;br&gt;affärsförhållanden bör bli tillämpliga i förmögenhetsförvaltningen. Också&lt;br&gt;Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har gjort den bedöm-&lt;br&gt;ningen att sekretesslagen ger stiftelsen de möjligheter till sekretessbe-&lt;br&gt;läggning av bl.a. projekt med kommersiell inriktning som är önskvärd.&lt;br&gt;Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning har&lt;br&gt;angett att sedvanlig affärssekretess tillämpas i fråga om kapitalförvalt-&lt;br&gt;ningen. Enligt stiftelsens uppfattning är kapitalförvaltningen av sådant&lt;br&gt;slag att ett införande av offentlighetsprincipen skulle kunna bli praktiskt&lt;br&gt;betydelselös, eftersom ett stort antal handlingar skulle kunna beläggas&lt;br&gt;med sekretess. De båda stiftelsehögskolorna har anfört att det borde vara&lt;br&gt;möjligt att sekretessbelägga högskolornas handlingar i ärenden om tjäns-&lt;br&gt;tetillsättning. Stiftelsen Innovationscentrum har anfört att stiftelsen be-&lt;br&gt;stämt anser att offentlighetsprincipen inte skall omfatta ärendehantering.&lt;br&gt;Detta skulle enligt stiftelsen väsentligt skada dess verksamhet som har till&lt;br&gt;ändamål att stödja innovationer i tidiga utvecklingsskeden. Enligt stiftel-&lt;br&gt;sens uppfattning finns det en risk för att beslutsunderlaget försämras, om&lt;br&gt;offentlighetsprincipen skall gälla för handläggningen av ärendena. Stiftel-&lt;br&gt;sen har också framhållit att regelsystemet för offentlighet och sekretess&lt;br&gt;kan antas medge full möjlighet för stiftelsen att skydda sökandes affärsin-&lt;br&gt;tressen m.m. från insyn men att formalia kring dessa frågor kan komma&lt;br&gt;att leda till ett avsevärt merarbete för stiftelsens kansli som enligt stad-&lt;br&gt;garna skall vara av begränsad omfattning. Svenska Uppfinnare för eningen&lt;br&gt;har bl.a. anfört att flera av stiftelserna har till uppgift att finansiera&lt;br&gt;&amp;quot;spjutspetsinsatser&amp;quot; som har betydelse för utvecklingen av Sveriges fram-&lt;br&gt;tida konkurrenskraft. Det finns enligt föreningen en uppenbar konflikt&lt;br&gt;mellan önskemål om ökad konkurrenskraft och ökad offentlig insyn som&lt;br&gt;inte i tillräcklig grad har beaktats i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I bilagan till sekretesslagen preciseras&lt;br&gt;det vilken verksamhet hos de där angivna organen som skall omfattas av&lt;br&gt;rätten att ta del av handlingar. Det aktualiserar frågan om all verksamhet&lt;br&gt;vid stiftelserna och bolagen skall underkastas offentlighetsprincipen eller&lt;br&gt;om någon begränsning bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som talar för offentlighetsprincipens tillämplighet (se avsnitt&lt;br&gt;7.1) gör sig gällande beträffande hela den verksamhet som förekommer&lt;br&gt;hos stiftelserna och bolagen. Som redan nämnts är verksamheten av sådan&lt;br&gt;art att den normalt drivs direkt av staten, i vilket fall offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen är tillämplig fullt ut. Utgångspunkten måste därför vara att inga be-&lt;br&gt;gränsningar bör göras i förhållande till vad som gäller för motsvarande&lt;br&gt;statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som närmast skulle tala för inskränkningar i handlingsoffentlighe- Prop. 1996/97:142&lt;br&gt;ten vore om andra enskilda rättssubjekt skulle lida skada genom att af-&lt;br&gt;färshemligheter avslöjades via stiftelsemas eller bolagens handlingar eller&lt;br&gt;genom att ekonomiska eller personliga förhållanden på så sätt blev blott-&lt;br&gt;lagda. Ett annat skäl för inskränkningar skulle kunna vara att stiftelsernas&lt;br&gt;eller bolagens verksamhet hindrades eller allvarligt försvårades. Att be-&lt;br&gt;akta är då att sekretesslagens regler blir tillämpliga på samma sätt som för&lt;br&gt;myndigheter. I den mån ett offentliggörande av handlingar skulle kränka&lt;br&gt;de intressen som skyddas av sekretesslagen, kan stiftelserna och bolagen&lt;br&gt;alltså åberopa lagens regler som grund för att vägra ett utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att här nämna de lagbestämmelser om sekretess som&lt;br&gt;gäller hänsynen till enskildas personliga och ekonomiska forhållanden.&lt;br&gt;Bland annat är det fråga om bestämmelserna i 4 kap. 3 § (om kun-&lt;br&gt;skapsprov och psykologiska prov), 7 kap. 9 § (om uppgifter som lämnats&lt;br&gt;till psykolog eller kurator m.m.) och 11 § (om personaladministrativ&lt;br&gt;verksamhet m.m.) samt 8 kap. 10 § (om affärs- och driftsförhållanden för&lt;br&gt;enskild som trätt i förbindelse med en myndighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bl.a. forskningsstiftelserna kan det också finnas skäl att i vissa fall&lt;br&gt;åberopa bestämmelserna i 8 kap. 7 § sekretesslagen. Dessa innebär att&lt;br&gt;sekretess under vissa förutsättningar gäller i verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;annan än statlig myndighet och som består i stödverksamhet med&lt;br&gt;avseende på näringslivet. Sekretessen avser uppgifter angående enskilds&lt;br&gt;affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om&lt;br&gt;det kan antas att den enskilde lider skada av att uppgiften röjs. Dessutom&lt;br&gt;gäller sekretessen beträffande andra ekonomiska eller personliga&lt;br&gt;förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller någon liknande&lt;br&gt;förbindelse med den som är föremål för stödverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad några av remissinstanserna har anfört om undantag från offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen far enligt regeringens uppfattning bedömas inom de gränser&lt;br&gt;som sekretesslagen sätter. De allmänt tillämpliga lagreglerna far anses&lt;br&gt;tillgodose det berättigade anspråk på sekretess som kan finnas också i de&lt;br&gt;aktuella stiftelsemas och bolagens verksamhet. Det kan inte komma i&lt;br&gt;fråga att - som några stiftelser föreslagit - ta undan stiftelsernas kapital-&lt;br&gt;förvaltning från tillämpningsområdet för reglerna om handlingsoffentlig-&lt;br&gt;het i vidare mån än vad som kan följa av sekretesslagen. Ett generellt un-&lt;br&gt;dantag för allt som ryms i begreppet kapitalförvaltning leder mycket långt&lt;br&gt;och skulle i stor utsträckning kunna begränsa allmänhetens möjligheter att&lt;br&gt;kritiskt granska förvaltningen av mycket stora tillgångar som förvaltas av&lt;br&gt;stiftelserna och som härrör från allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt har man att bedöma stiftelsehögskolornas synpunkt att&lt;br&gt;offentlighetsprincipen inte borde omfatta de uppgifter som ingår i ett an-&lt;br&gt;ställningsärende; inte heller i det fallet finns det skäl att gå ifrån allmänt&lt;br&gt;tillämpliga regler. Att stiftelsehögskolorna underkastas samma regler om&lt;br&gt;offentlighet som högskolor under statligt huvudmannaskap möter knap-&lt;br&gt;past några principiella betänkligheter. Tvärtom talar den grundläggande&lt;br&gt;tanken om konkurrensneutralitet mellan stiftelsehögskolorna och de stat-&lt;br&gt;liga högskolorna för att samma regler om handlingsoffentlighet skall till-&lt;br&gt;lämpas. En tillämpning av reglerna om handlingsoffentlighet kan - mot&lt;br&gt;bakgrund av de begränsningar som gäller enligt sekretesslagen - inte an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses oförenlig med de undantag från öppenheten som gäller enligt stiftel- Prop. 1996/97:142&lt;br&gt;sehögskolomas stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det inte heller påkallat med någon&lt;br&gt;form av särreglering beträffande Stiftelsen Innovationscentrum för att&lt;br&gt;skydda uppfinningar som befinner sig på ett tidigt utvecklingsstadium.&lt;br&gt;Stiftelsen har anfört att gällande lagstiftning far antas tillgodose behovet&lt;br&gt;av att skydda sökandens affärsintressen m.m. från insyn. Det är således&lt;br&gt;inte antagligt att stiftelsens verksamhet hämmas på något avgörande sätt,&lt;br&gt;om offentlighetsprincipen görs tillämplig på all dess verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir därför att all verksamhet vid forskningsstiftelserna, Stif-&lt;br&gt;telsen framtidens kultur, Stiftelsen Innovationscentrum samt vid stiftelse-&lt;br&gt;högskolorna och de därtill knutna bolagen bör inbegripas i rätten för var&lt;br&gt;och en att ta del av handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya reglerna skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 november 1997. Det utfärdas inte några övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Justitiekanslem har föreslagit att förberedande åt-&lt;br&gt;gärder vidtas snarast möjligt i syfte att undvika olägenheter för dem som&lt;br&gt;vill ha insyn i verksamheten den dag lagändringarna träder i kraft. Kam-&lt;br&gt;marrätten i Jönköping har satt i fråga om inte tidpunkten för den före-&lt;br&gt;slagna lagändringen ligger alltför nära i tiden. Kammarrätten har bl.a.&lt;br&gt;pekat på det förhållandet att stiftelserna måste besluta vem som är behörig&lt;br&gt;att pröva frågan om utlämnande av handlingar och att reglerna om tjänste-&lt;br&gt;fel och brott mot tystnadplikten blir tillämpliga. Dessutom har kammar-&lt;br&gt;rätten pekat på behovet av nya rutiner för diarieföring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens uppfattning bör det&lt;br&gt;vara möjligt att sätta de nya reglerna i kraft per den 1 november 1997. Det&lt;br&gt;kan därvid framhållas att stiftelserna och bolagen inte har anfört någon-&lt;br&gt;ting som ger vid handen att det föreslagna ikraftträdandet ligger för nära i&lt;br&gt;tiden. Det finns också skäl att på nytt erinra om att stiftelserna redan iakt-&lt;br&gt;tar öppenhet i sin verksamhet och att i varje fall några av dem hanterar&lt;br&gt;sina handlingar enligt särskilda rutiner. De förslag som läggs fram knyter&lt;br&gt;alltså an till en redan rådande ordning. Mot den bakgrunden torde det inte&lt;br&gt;heller behövas några övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ekonomiska effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är inte antagligt att förslagen ger upphov till några kostnader för det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians förslag till lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att sekretesslagen (1980:100)’ skall ändras så att&lt;br&gt;bilagan far följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga l&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns&lt;br&gt;nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-&lt;br&gt;net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret&lt;br&gt;i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken&lt;br&gt;verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfalligheter prövning av frågor om ledighet och&lt;br&gt;eller andra enskilda där totalför- förmåner for totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;svarspliktiga fullgör civilplikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som fullgör civilplikt (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994.1809)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fördelning av statsbidrag mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkhögskolor och studieförbund&lt;br&gt;(SFS 1976:1046)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i form av utbildningsbi-&lt;br&gt;drag for doktorander (SFS&lt;br&gt;1976:1046)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden om TV-avgifter (SFS&lt;br&gt;1989:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktie- förvaltning av de lån som anges i&lt;br&gt;bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar för vissa&lt;br&gt;staten ägda bolag som övertar an- statligt reglerade bostadslån m.m.&lt;br&gt;svaret för de statligt finansierade samt lån enligt förordningen&lt;br&gt;bostadslånen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1989:858) om ersättningslån för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsändamål, i den mån hand-&lt;br&gt;lingarna inkommit eller upprättats&lt;br&gt;före den 1 januari 1997, och för&lt;br&gt;tiden därefter sådana handlingar i&lt;br&gt;låneärenden enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:1021) om tilläggslån för om-&lt;br&gt;byggnad av bostadshus, m.m. som&lt;br&gt;överlämnas av Boverket samt hand-&lt;br&gt;lingar i ärenden om icke utbetalda&lt;br&gt;bostadslån till ny- eller ombyggnad&lt;br&gt;enligt nybyggnadslåneförordningen&lt;br&gt;(1986:692) för bostäder eller om-&lt;br&gt;byggnadslåneförordningen&lt;br&gt;(1986:693) för bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska institutet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksidrottsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelning till kommuner av statsbi-&lt;br&gt;drag till kostnader för specialidrott&lt;br&gt;inom gymnasieskolan (SFS&lt;br&gt;1995:361)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns&lt;br&gt;nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-&lt;br&gt;net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret&lt;br&gt;i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken&lt;br&gt;verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfalligheter prövning av frågor om ledighet och&lt;br&gt;eller andra enskilda där totalför- förmåner för totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;svarspliktiga fullgör civilplikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som fullgör civilplikt (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994:1809)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola aktie- all verksamhet&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fördelning av statsbidrag mellan Prop. 1996/97:142&lt;br&gt;folkhögskolor och studieförbund Bilaga 1&lt;br&gt;(SFS 1976:1046)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i form av utbildningsbi-&lt;br&gt;drag för doktorander (SFS&lt;br&gt;1976:1046)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning och all verksamhet&lt;br&gt;kommunikation i Jönköping aktie-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping Service ak- all verksamhet&lt;br&gt;tiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörshögskolan / Jönköping all verksamhet&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella Handelshögskolan i all verksamhet&lt;br&gt;Jönköping aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ärenden om TV-avgifter (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989:41)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktie- förvaltning av de lån som anges i&lt;br&gt;bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om&lt;br&gt;Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar för vissa&lt;br&gt;staten ägda bolag som övertar an- statligt reglerade bostadslån m.m.&lt;br&gt;svaret för de statligt finansierade samt lån enligt förordningen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostadslånen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1989:858) om ersättningslån för&lt;br&gt;bostadsändamål, i den mån hand-&lt;br&gt;lingarna inkommit eller upprättats&lt;br&gt;före den 1 januari 1997, och för&lt;br&gt;tiden därefter sådana handlingar i&lt;br&gt;låneärenden enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:1021) om tilläggslån för om-&lt;br&gt;byggnad av bostadshus, m.m. som&lt;br&gt;överlämnas av Boverket samt&lt;br&gt;handlingar i ärenden om icke&lt;br&gt;utbetalda bostadslån till ny- eller&lt;br&gt;ombyggnad enligt nybyggnads-&lt;br&gt;låneförordningen (1986:692) för&lt;br&gt;bostäder eller ombyggnadslåne-&lt;br&gt;förordningen (1986:693) för bo-&lt;br&gt;städer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Chalmers tekniska hög- all verksamhet&lt;br&gt;skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen framtidens kultur &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för forskning inom områ- all verksamhet&lt;br&gt;den med anknytning till Östersjöre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gionen och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för internationalisering av all verksamhet&lt;br&gt;högre utbildning och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för Internationella insti- all verksamhet&lt;br&gt;tutet för industriell miljöekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för kunskaps- och kom- all verksamhet&lt;br&gt;petensutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för miljöstrategisk forsk- all verksamhet&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för strategisk forskning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för vård- och allergiforsk- all verksamhet&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen högskolan i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Innovationscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksidrottsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelning till kommuner av statsbi-&lt;br&gt;drag till kostnader för specialidrott&lt;br&gt;inom gymnasieskolan (SFS&lt;br&gt;1995:361)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Justitiekanslem,&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän, Kammarrätten i Jönköping, Högskoleverket,&lt;br&gt;NUTEK, Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen for miljöstrategisk&lt;br&gt;forskning, Stiftelsen for kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen&lt;br&gt;for internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen for&lt;br&gt;vård- och allergiforskning, Stiftelsen for forskning inom områden med&lt;br&gt;anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen Chalmers tek-&lt;br&gt;niska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Stiftelsen framtidens&lt;br&gt;kultur, Stiftelsen Innovationscentrum, Chalmers tekniska högskola AB,&lt;br&gt;Internationella Handelshögskolan i Jönköping AB, Högskolan för lärarut-&lt;br&gt;bildning och kommunikation i Jönköping AB, Ingenjörshögskolan i Jön-&lt;br&gt;köping AB, Högskolan i Jönköping Service AB, Svenska Uppfinnare-&lt;br&gt;föreningen och ALMI Företagspartner. Även Stiftelsen för Internationella&lt;br&gt;institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet har fatt möj-&lt;br&gt;lighet att yttra sig över promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns&lt;br&gt;nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-&lt;br&gt;net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret&lt;br&gt;i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken&lt;br&gt;verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfälligheter prövning av frågor om ledighet och&lt;br&gt;eller andra enskilda där totalfor- förmåner för totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;svarspliktiga fullgör civilplikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som fullgör civilplikt (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994:1809)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fördelning av statsbidrag mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folhögskolor och studieförbund&lt;br&gt;(SFS 1976:1046)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i form av utbildnings-&lt;br&gt;bidrag for doktorander (SFS&lt;br&gt;1976:1046)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden om TV-avgifter (SFS&lt;br&gt;1989:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansienngsaktie- förvaltning av de lån som anges i&lt;br&gt;bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om&lt;br&gt;Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar for vissa&lt;br&gt;staten ägda bolag som övertar an- statligt reglerade bostadslån m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svaret för de statligt finansierade samt lån enligt förordningen Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostadslånen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1989:858) om ersättningslån för Bilaga 3&lt;br&gt;bostadsändamål, i den mån hand-&lt;br&gt;lingarna inkommit eller upprättats&lt;br&gt;före den 1 januari 1997, och för&lt;br&gt;tiden därefter sådana handlingar i&lt;br&gt;låneärenden enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:1021) om tilläggslån för om-&lt;br&gt;byggnad av bostadshus, m.m. som&lt;br&gt;överlämnas av Boverket samt hand-&lt;br&gt;lingar i ärenden om icke utbetalda&lt;br&gt;bostadslån till ny- eller ombyggnad&lt;br&gt;enligt nybyggnadslåneförordningen&lt;br&gt;(1986:692) för bostäder eller om-&lt;br&gt;byggnadslåneförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:693) för bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksidrottsförbund &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fördelning till kommuner av statsbi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag till kostnader för specialidrott&lt;br&gt;inom gymnasieskolan (SFS&lt;br&gt;1995:361)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns&lt;br&gt;nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-&lt;br&gt;net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret&lt;br&gt;i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken&lt;br&gt;verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfälligheter prövning av frågor om ledighet och&lt;br&gt;eller andra enskilda där totalför- förmåner för totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;svarspliktiga fullgör civilplikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som fullgör civilplikt (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994:1809)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola aktie- all verksamhet&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fördelning av statsbidrag mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkhögskolor och studieförbund&lt;br&gt;(SFS 1976:1046)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;br&gt;statligt stöd i form av utbildningsbi-&lt;br&gt;drag för doktorander (SFS&lt;br&gt;1976:1046)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning och all verksamhet&lt;br&gt;kommunikation i Jönköping aktie-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping Service ak- all verksamhet&lt;br&gt;tiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörshögskolan z Jönköping all verksamhet&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella Handelshögskolan i all verksamhet&lt;br&gt;Jönköping aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ärenden om TV-avgifter (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989:41)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfmansieringsaktie- förvaltning av de lån som anges i&lt;br&gt;bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om&lt;br&gt;Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar för vissa&lt;br&gt;staten ägda bolag som övertar an- statligt reglerade bostadslån m.m.&lt;br&gt;svaret för de statligt finansierade samt lån enligt förordningen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostadslånen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1989:858) om ersättningslån för&lt;br&gt;bostadsändamål, i den mån hand-&lt;br&gt;lingarna inkommit eller upprättats&lt;br&gt;före den 1 januari 1997, och för&lt;br&gt;tiden därefter sådana handlingar i&lt;br&gt;låneärenden enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:1021) om tilläggslån för om-&lt;br&gt;byggnad av bostadshus, m.m. som&lt;br&gt;överlämnas av Boverket samt&lt;br&gt;handlingar i ärenden om icke&lt;br&gt;utbetalda bostadslån till ny- eller&lt;br&gt;ombyggnad enligt nybyggnads-&lt;br&gt;låneförordningen (1986:692) för&lt;br&gt;bostäder eller ombyggnadslåne-&lt;br&gt;förordningen (1986:693) för bo-&lt;br&gt;städer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Chalmers tekniska hög- all verksamhet&lt;br&gt;skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen framtidens kultur &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för forskning inom områ- all verksamhet&lt;br&gt;den med anknytning till Östersjö-&lt;br&gt;regionen och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för internationalisering av all verksamhet&lt;br&gt;högre utbildning och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för Internationella insti- all verksamhet&lt;br&gt;tutet för industriell miljöekonomi&lt;br&gt;vid Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen for kunskaps- och kom- all verksamhet&lt;br&gt;petensutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för miljöstrategisk forsk- all verksamhet&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för strategisk forskning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för vård- och allergiforsk- all verksamhet&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen högskolan i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Innovationscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksidrottsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordelning till kommuner av statsbi-&lt;br&gt;drag till kostnader for specialidrott&lt;br&gt;inom gymnasieskolan (SFS&lt;br&gt;1995:361)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 7 maj 1997 (Utbildningsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättschefen Gudmund Toijer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;UTBILDNINGSDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Schori, Andersson, Winberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Ähnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Tham&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:142 Handlingsoffentlighet vid&lt;br&gt;vissa stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53397. Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 05:02:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03142</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 05:02:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GK03142</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199697__142.pdf</filnamn>
<filstorlek>33259</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/58BD76DC-5827-48FD-B1E4-67A0D576D9CD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KU2</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:142&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:142 Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:142&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:142 Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Förste vice talman Anders Björck  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:142&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:142 Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Förste vice talman Anders Björck  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:142&lt;br/&gt;
Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:142 Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>