<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222901</hangar_id>
 <dok_id>GK03141</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>141</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:141</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>141</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-05-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:01:59</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Högskolans ledning, lärare och organisation</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03141/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03141</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03141</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:141&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Högskolans ledning, lärare och organisation&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03141/prop_199697__141-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Tham&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen lämnas förslag om högskolans ledning och lärarorga-&lt;br&gt;nisation, om nya principer för tilldelning av resurser för forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning samt om fakultetsnämndsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att ordföranden i en högskolas styrelse skall&lt;br&gt;ha sin huvudsakliga verksamhet utanför den högskola som uppdraget&lt;br&gt;gäller. Styrelseordföranden skall utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag till nya regler för anställning, rekryte-&lt;br&gt;ring och befordran av lärare. Det skall liksom tidigare huvudsakligen&lt;br&gt;finnas fyra lärarkategorier inom högskolan: professor, lektor, adjunkt och&lt;br&gt;forskarassistent. De lektorer som uppfyller behörighetskraven för anställ-&lt;br&gt;ning som professor skall anställas som professorer och vid denna beford-&lt;br&gt;ran skall den pedagogiska skickligheten ges större vikt än i dag. Antalet&lt;br&gt;professorer inom högskolan kommer därmed att öka väsentligt. Som en&lt;br&gt;konsekvens av reformen kommer anställningsskyddet för professorer att&lt;br&gt;anpassas till allmänt tillämpliga regler på arbetsmarknaden. Befordrings-&lt;br&gt;titeln biträdande professor avskaffas. Adjunkter som uppfyller behörig-&lt;br&gt;hetskraven för lektor skall anställas som lektorer. Vidare framläggs för-&lt;br&gt;slag till principer för rekryteringsmål för lärosätena i syfte att öka andelen&lt;br&gt;kvinnor bland nyrekryterade professorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas även förslag till nya principer för fördelning av&lt;br&gt;medel för forskning och forskarutbildning. Förslaget innebär att anslag&lt;br&gt;till forskning och forskarutbildning ges till fyra större vetenskapsområden&lt;br&gt;i stället för till fakulteter. En mindre eller medelstor högskola skall efter&lt;br&gt;prövning av Högskoleverket kunna tilldelas ett eller flera vetenskapsom-&lt;br&gt;råden. Denna högskola får därmed rätt att anordna forskarutbildning in-&lt;br&gt;om dessa vetenskapsområden och kan sedan ges anslag för forskning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 141&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarutbildning inom dessa områden. Universiteten och de högskolor Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;som får anordna forskarutbildning skall inrätta minst en fakultetsnämnd&lt;br&gt;och skall i övrigt själva besluta vilka fakultetsnämnder som skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)............5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läkartjänster vid upplåtna enheter, m.m............................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning..................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Allmänna utgångspunkter.....................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Högskolorna som myndigheter.............................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Högskolans ledning...............................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Styrelsens uppgifter...................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Styrelsens sammansättning........................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Ordförande i styrelsen................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Anställning av rektor och&amp;nbsp;rektors ställning................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Jämställdhet i högskolans&amp;nbsp;verksamhet.......................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Lärarna i högskolan..............................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Lärarkategorier m.m..................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Professor...................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Lektor, adjunkt och&amp;nbsp;forskarassistent........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.3 Övriga lärare.............................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.4 Arbetsuppgifter........................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Rekrytering och anställning.......................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Rekryteringsmål.......................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Anställningsförfarande.............................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 Överklagande...........................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Bisysslor....................................................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Vetenskapsområden och principer för fördelning av resurser till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning och forskarutbildning......................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Genomförande m.m..............................................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Författningskommentar.......................................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;högskolelagen (1992:1434).....58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läkartjänster vid upplåtna&amp;nbsp;enheter,&amp;nbsp;m.m............................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Reform och förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation och verksamhet vid universitet och&lt;br&gt;högskolor efter 1993 års universitets- och högskole-&lt;br&gt;reform (SOU 1996:21)......................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet Lärare för högskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förändring (SOU 1996:166)............................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 maj 1997...........72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad............................................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:764) om&lt;br&gt;vissa läkartjänster vid upplåtna enheter, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner vad regeringen förordar om att en tillsvidareanställd lek-&lt;br&gt;tor som är behörig att anställas som professor skall anställas som profes-&lt;br&gt;sor (avsnitt 7.1.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänner vad regeringen förordar om att en högskola inte längre&lt;br&gt;skall behöva Högskoleverkets tillstånd för att anställa professorer och om&lt;br&gt;att möjligheten för regeringen att inrätta professorstjänster vid universitet&lt;br&gt;och högskolor skall tas bort (avsnitt 7.1.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänner principerna för uppställande av rekryteringsmål för pro-&lt;br&gt;fessorer (avsnitt 7.2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänner vad regeringen anför om indelning i vetenskapsområden&lt;br&gt;och om principer för fördelning av resurser till forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1992:1434)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 5 och 11 §§, 2 kap. 4, 5 och 6 §§ samt 3 kap. 1-3 och 5-&lt;br&gt;8 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 12 § och 2 kap.&lt;br&gt;5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskolornas verksamhet skall I högskolornas verksamhet skall&lt;br&gt;jämställdhet mellan kvinnor och jämställdhet mellan kvinnor och&lt;br&gt;män alltid iakttas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;män alltid iakttas och främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra&lt;br&gt;länder och för internationella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver vilka&lt;br&gt;examina som får avläggas. Hög-&lt;br&gt;skoleverket beslutar om vid vilka&lt;br&gt;högskolor dessa examina får av-&lt;br&gt;läggas. Regeringen föreskriver&lt;br&gt;dock om vilka examina som får&lt;br&gt;avläggas vid Sveriges lantbruks-&lt;br&gt;universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver vilka&lt;br&gt;examina inom grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning som får avläg-&lt;br&gt;gas. Högskoleverket beslutar vid&lt;br&gt;vilka högskolor dessa examina får&lt;br&gt;avläggas. Regeringen föreskriver&lt;br&gt;dock vilka examina som får avläg-&lt;br&gt;gas vid Sveriges lantbruksuniver-&lt;br&gt;sitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver vilka&lt;br&gt;examina inom forskarutbildning&lt;br&gt;som får avläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Examina inom forskarutbild-&lt;br&gt;ning får avläggas vid universite-&lt;br&gt;ten. Vid andra högskolor får så-&lt;br&gt;dana examina avläggas inom de&lt;br&gt;vetenskapsområden som finns vid&lt;br&gt;högskolan med stöd av beslut en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:817.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I styrelsen för en högskola skall&lt;br&gt;högskolans rektor ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser ordföranden i&lt;br&gt;en högskolas styrelse. Rektor skall&lt;br&gt;ingå i styrelsen. Regeringen utser&lt;br&gt;flertalet av styrelsens övriga le-&lt;br&gt;damöter. Lärare och studenter vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser flertalet av&lt;br&gt;styrelsens övriga ledamöter. Där-&lt;br&gt;vid bör regeringen välja personer&lt;br&gt;med bakgrund i sådan verksamhet&lt;br&gt;som är av betydelse för högsko-&lt;br&gt;lans utbildnings- eller forsknings-&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare och studenter vid hög-&lt;br&gt;skolan har rätt att vara represente-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rade i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning skall det, vid de högsko-&lt;br&gt;lor som riksdagen beslutar, finnas&lt;br&gt;fakulteter, var och en för ett sär-&lt;br&gt;skilt vetenskapsområde. För fa-&lt;br&gt;kultetens uppgifter svarar det eller&lt;br&gt;de organ som högskolestyrelsen&lt;br&gt;bestämmer (fakultetsnämnder).&lt;br&gt;Gemensam fakultetsnämnd för två&lt;br&gt;eller flera fakulteter får dock in-&lt;br&gt;rättas endast efter medgivande&lt;br&gt;från regeringen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolan har rätt att vara repre-&lt;br&gt;senterade i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ordförande i styrelsen bör&lt;br&gt;regeringen utse någon som inte är&lt;br&gt;anställd vid den högskola som&lt;br&gt;uppdraget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För forskarutbildning finns de&lt;br&gt;vetenskapsområden som riksdagen&lt;br&gt;bestämmer. Dessa vetenskapsom-&lt;br&gt;råden finns vid universiteten. På&lt;br&gt;ansökan av en högskola som inte&lt;br&gt;är universitet, kan Högskoleverket&lt;br&gt;besluta att ett eller flera av veten-&lt;br&gt;skapsområdena skall finnas vid&lt;br&gt;den högskolan. Ett sådant beslut&lt;br&gt;får meddelas, om grundutbildning&lt;br&gt;och forskning vid högskolan har&lt;br&gt;en sådan kvalitet och omfattning&lt;br&gt;inom vetenskapsområdet att fors-&lt;br&gt;karutbildning kan bedrivas på en&lt;br&gt;hög vetenskaplig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet ledamöter i fakultets-&lt;br&gt;nämnderna skall vara vetenskap-&lt;br&gt;ligt kompetenta lärare inom fa-&lt;br&gt;kulteten. De skall utses genom val&lt;br&gt;inom fakulteten. Studenterna vid&lt;br&gt;de högskolor där fakulteten skall&lt;br&gt;verka har rätt att vara represente-&lt;br&gt;rade i fakultetsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de högskolor där det finns&lt;br&gt;en fakultet svarar fakultet snämn-&lt;br&gt;den också för grundutbildningen&lt;br&gt;inom sitt vetenskapsområde, om&lt;br&gt;inte högskolestyrelsen inrättar&lt;br&gt;särskilda organ för grundutbild-&lt;br&gt;ningen. Vid övriga högskolor skall&lt;br&gt;styrelsen inrätta organ för&lt;br&gt;grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas minst en fakul-&lt;br&gt;tetsnämnd vid varje universitet&lt;br&gt;och vid varje högskola där det&lt;br&gt;finns vetenskapsområde med stöd&lt;br&gt;av beslut enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsnämnderna skall an-&lt;br&gt;svara för forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning. Nämnderna skall också&lt;br&gt;ansvara för grundutbildningen,&lt;br&gt;om inte universitetet eller hög-&lt;br&gt;skolan inrättar särskilda organ&lt;br&gt;for den utbildningen. Högskolorna&lt;br&gt;skall alltid ha särskilda organ för&lt;br&gt;grundutbildning och forskning&lt;br&gt;som inte hör till ansvarsområdet&lt;br&gt;för någon fakultetsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och sådana hög-&lt;br&gt;skolor som avses i första stycket&lt;br&gt;skall bestämma vilka fakultets-&lt;br&gt;nämnder som skall finnas och vil-&lt;br&gt;ket ansvarsområde som varje&lt;br&gt;nämnd skall ha. Ett ansvarsom-&lt;br&gt;råde behöver inte sammanfalla&lt;br&gt;med ett vetenskapsområde. Vid&lt;br&gt;högskolor som inte är universitet&lt;br&gt;får ansvarsområdet för forskarut-&lt;br&gt;bildning dock bara avse de veten-&lt;br&gt;skapsområden som finns vid hög-&lt;br&gt;skolan med stöd av beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledamöter i en fakultets-&lt;br&gt;nämnd får väljas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vetenskapligt kompetenta lä-&lt;br&gt;rare inom fakultetsnämndens an-&lt;br&gt;svarsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra personer som är veten-&lt;br&gt;skapligt kompetenta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;personer som annars är&lt;br&gt;lämpliga för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av ledamöterna skall&lt;br&gt;dock vara sådana vetenskapligt&lt;br&gt;kompetenta personer som avses i&lt;br&gt;1 eller 2. Ledamöterna skall väl-&lt;br&gt;jas av vetenskapligt kompetenta&lt;br&gt;lärare inom fakultetsnämndens&lt;br&gt;ansvarsområde. Studenterna vid&lt;br&gt;högskolan har rätt att vara repre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ledamöterna i de särskilda&lt;br&gt;organen för grundutbildning skall&lt;br&gt;flertalet vara lärare vid högskolan.&lt;br&gt;Studenterna vid högskolan har rätt&lt;br&gt;att vara representerade i sådana&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tjänsten som lärare vid hög-&lt;br&gt;skolorna får ingå att handha ut-&lt;br&gt;bildning, forskning eller konstnär-&lt;br&gt;ligt utvecklingsarbete samt admi-&lt;br&gt;nistrativa uppgifter. Till en lärares&lt;br&gt;uppgifter hör också att följa ut-&lt;br&gt;vecklingen inom det egna ämnes-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den främsta lärartjänsten är&lt;br&gt;tjänsten som professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professorstjänster skall finnas&lt;br&gt;inrättade i tillräcklig omfattning&lt;br&gt;för att forskning och utbildning&lt;br&gt;skall kunna bedrivas på en hög&lt;br&gt;kvalitativ nivå inom olika veten-&lt;br&gt;skapsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som visat veten-&lt;br&gt;skaplig och pedagogisk skicklig-&lt;br&gt;het får ges en tjänst som profes-&lt;br&gt;sor. Regeringen får utfärda närma-&lt;br&gt;re föreskrifter om behörighet och&lt;br&gt;befordringsgrunder för tjänster&lt;br&gt;som professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om professorstjänster&lt;br&gt;för konstnärlig verksamhet gäller i&lt;br&gt;stället för andra och tredje stycke-&lt;br&gt;na de föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som professor tillsätts&lt;br&gt;med förordnande tills vidare utan&lt;br&gt;tidsbegränsning, om inte annat&lt;br&gt;följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senterade i fakultetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ledamöterna i de särskilda&lt;br&gt;organ som avses i 5 a § skall&lt;br&gt;flertalet vara lärare vid högskolan.&lt;br&gt;Studenterna har rätt att vara repre-&lt;br&gt;senterade i sådana organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lärares arbetsuppgifter får&lt;br&gt;ingå att ha hand om utbildning,&lt;br&gt;forskning eller konstnärligt ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete samt administra-&lt;br&gt;tivt arbete. Till en lärares uppgif-&lt;br&gt;ter hör också att följa utvecklingen&lt;br&gt;inom det egna ämnesområdet och&lt;br&gt;den samhällsutveckling i övrigt&lt;br&gt;som har betydelse för lärarens&lt;br&gt;arbete vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställning som professor är&lt;br&gt;den främsta anställningen som&lt;br&gt;lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en professors arbetsuppgifter&lt;br&gt;skall det normalt ingå både ut-&lt;br&gt;bildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara den som har visat veten-&lt;br&gt;skaplig och pedagogisk skicklig-&lt;br&gt;het får anställas som professor.&lt;br&gt;Regeringen får utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om de behörighets-&lt;br&gt;krav och bedömningsgrunder som&lt;br&gt;skall gälla vid anställning av&lt;br&gt;professorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anställning av pro-&lt;br&gt;fessorer inom konstnärlig verk-&lt;br&gt;samhet gäller i stället för andra&lt;br&gt;och tredje styckena de föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En professor skall anställas tills&lt;br&gt;vidare utan tidsbegränsning, om&lt;br&gt;inte någonting annat följer av and-&lt;br&gt;ra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som professor får till-&lt;br&gt;sättas för en bestämd tid, om det&lt;br&gt;är fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konstnärlig verksamhet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. adjungering till en högskola&lt;br&gt;av någon som har sin huvudsak-&lt;br&gt;liga verksamhet utanför högskole-&lt;br&gt;väsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid högskolorna skall det, ut-&lt;br&gt;över professorer, finnas lärar-&lt;br&gt;tjänster som lektorer. En lektor&lt;br&gt;skall vara vetenskapligt kompe-&lt;br&gt;tent, utom i de fall då tjänsten av-&lt;br&gt;ser konstnärlig verksamhet. I en&lt;br&gt;lektors arbetsuppgifter skall det,&lt;br&gt;utom på det konstnärliga området,&lt;br&gt;normalt ingå både utbildning och&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av före-&lt;br&gt;skrifter som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen, bestämmer varje högskola&lt;br&gt;själv vilka lärartjänster som skall&lt;br&gt;finnas där, utöver tjänster som&lt;br&gt;professor och lektor, samt om de&lt;br&gt;behörighetskrav och befordrings-&lt;br&gt;grunder som skall gälla för tjäns-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lärare vid en högskola får&lt;br&gt;vid sidan av sin tjänst inneha an-&lt;br&gt;ställning eller uppdrag eller utöva&lt;br&gt;verksamhet som avser forskning&lt;br&gt;eller utvecklingsarbete inom&lt;br&gt;tjänstens ämnesområde, om lära-&lt;br&gt;ren inte därigenom skadar allmän-&lt;br&gt;hetens förtroende för högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En professor får anställas för en&lt;br&gt;bestämd tid, om det är fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konstnärlig verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. adjungering till en högskola&lt;br&gt;av någon som har sin huvudsak-&lt;br&gt;liga verksamhet utanför högskole-&lt;br&gt;väsendet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anställning som gästlärare av&lt;br&gt;en person som uppfyller behörig-&lt;br&gt;hetskraven för professor (gäst-&lt;br&gt;professor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid högskolorna skall det, ut-&lt;br&gt;över professorer, finnas lektorer&lt;br&gt;anställda. En lektor skall, utom i&lt;br&gt;de fall då lektorn anställs för ar-&lt;br&gt;bete inom konstnärlig verksamhet,&lt;br&gt;ha vetenskaplig kompetens eller&lt;br&gt;annan yrkesskicklighet, om inte&lt;br&gt;regeringen föreskriver någonting&lt;br&gt;annat. En lektor skall också ha&lt;br&gt;pedagogisk skicklighet. I en lek-&lt;br&gt;tors arbetsuppgifter skall det, ut-&lt;br&gt;om på det konstnärliga området,&lt;br&gt;normalt ingå både utbildning och&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte någonting annat följer&lt;br&gt;av föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen, bestämmer varje hög-&lt;br&gt;skola själv vilka kategorier av&lt;br&gt;lärare utöver professor och lektor&lt;br&gt;som skall anställas där, samt om&lt;br&gt;de behörighetskrav och bedöm-&lt;br&gt;ningsgrunder som skall gälla vid&lt;br&gt;anställning av sådana lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lärare vid en högskola får&lt;br&gt;vid sidan av sin anställning som&lt;br&gt;lärare ha anställning eller upp-&lt;br&gt;drag eller utöva verksamhet som&lt;br&gt;avser forskning eller utvecklings-&lt;br&gt;arbete inom anställningens äm-&lt;br&gt;nesområde, om läraren därigenom&lt;br&gt;inte skadar allmänhetens förtroen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:267.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sådan bisyssla skall hållas klart&lt;br&gt;åtskild från lärarens tjänsteutöv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;de för högskolan. En sådan bisys- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;sia skall hållas klart åtskild från&lt;br&gt;lärarens arbete inom ramen för&lt;br&gt;anställningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bisysslor i övrigt finns bestämmelser i lagen (1994:260) om&lt;br&gt;offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att en&lt;br&gt;tjänst som lärare vid en högskola&lt;br&gt;skall vara förenad med tjänst för&lt;br&gt;specialistutbildad läkare eller&lt;br&gt;tandläkare eller med en annan&lt;br&gt;tjänst än läkartjänst vid en sådan&lt;br&gt;sjukvårdsenhet som är upplåten&lt;br&gt;för medicinsk utbildning och&lt;br&gt;forskning. Till en förenad tjänst&lt;br&gt;får utses endast den som är be-&lt;br&gt;hörig till båda tjänsterna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att en&lt;br&gt;anställning som lärare vid en hög-&lt;br&gt;skola skall vara förenad med en&lt;br&gt;anställning som specialistutbildad&lt;br&gt;läkare eller tandläkare eller med&lt;br&gt;en annan anställning än som lä-&lt;br&gt;kare vid en sådan sjukvårdsenhet&lt;br&gt;som är upplåten för medicinsk&lt;br&gt;utbildning och forskning. En för-&lt;br&gt;enad anställning får innehas bara&lt;br&gt;av den som uppfyller behörighets-&lt;br&gt;kraven för båda anställningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som gäller för an-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De tjänster som skall förenas&lt;br&gt;med en lärartjänst tillsätts i den&lt;br&gt;ordning som gäller för lärartjäns-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ställning av lärare skall gälla ock-&lt;br&gt;så för den anställning som skall&lt;br&gt;vara förenad med läraranställ-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan någon anställs som lä-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Innan en sådan lärartjänst som&lt;br&gt;är förenad med tjänst vid en sjuk-&lt;br&gt;vårdsenhet tillsätts, skall sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmannen beredas till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig i ärendet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rare, skall sjukvårdshuvudmannen&lt;br&gt;ges tillfälle att yttra sig i ärendet,&lt;br&gt;om anställningen skall vara för-&lt;br&gt;enad med en anställning vid en&lt;br&gt;sjukvårdsenhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft i fråga om 2 kap. 4 § den 1 januari 1998 och&lt;br&gt;i övrigt den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett ärende om rätt att utfärda examina inom forskarutbildning, som&lt;br&gt;Högskoleverket inte har avgjort vid utgången av december 1998, skall&lt;br&gt;handläggas som en ansökan om beslut av Högskoleverket enligt den nya&lt;br&gt;bestämmelsen i 2 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har handläggningen av ett ärende om anställning av en person som&lt;br&gt;lektor påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna om behörighetskrav och bedömningsgrunder i 3 kap. 5 §&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;läkartjänster vid upplåtna enheter, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1982:764) om vissa lä-&lt;br&gt;kartjänster vid upplåtna enheter, m.m. samt 1, 3 och 4 §§ lagen skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enhe-&lt;br&gt;ter, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser&lt;br&gt;om vissa läkartjänster vid sådana&lt;br&gt;enheter inom landstingens hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som har upplåtits för&lt;br&gt;den grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildningen för läkarexamen&lt;br&gt;(upplåtna enheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om landstingens hälso- och sjukvård gäller också den&lt;br&gt;hälso- och sjukvård som anordnas av kommuner som&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser&lt;br&gt;om vissa anställningar som läkare&lt;br&gt;vid sådana enheter inom lands-&lt;br&gt;tingens hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;har upplåtits för den grundläg-&lt;br&gt;gande högskoleutbildningen för&lt;br&gt;läkarexamen (upplåtna enheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte ingår i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 8 § högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434) finns bestämmelser&lt;br&gt;bl.a. om att tjänst som lärare vid&lt;br&gt;en högskola kan vara förenad med&lt;br&gt;tjänst för specialistutbildad läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 8 § högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434) finns bestämmelser&lt;br&gt;bl.a. om att en anställning som&lt;br&gt;lärare vid en högskola kan vara&lt;br&gt;förenad med en anställning som&lt;br&gt;specialistutbildad läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upplåtna enheter skall det i&lt;br&gt;skälig omfattning finnas läkare&lt;br&gt;med specialistkompetens som&lt;br&gt;tjänstgör för begränsad tid. En&lt;br&gt;sådan läkare får anställas med för-&lt;br&gt;ordnande tills vidare, dock längst&lt;br&gt;för sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upplåtna enheter skall det i&lt;br&gt;skälig omfattning finnas läkare&lt;br&gt;med specialistkompetens som&lt;br&gt;tjänstgör för en begränsad tid. En&lt;br&gt;sådan läkare får anställas tills vi-&lt;br&gt;dare för en tid av högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1435.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1435.&lt;br&gt;' Senaste lydelse 1991:1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 22 december 1993 (dir.&lt;br&gt;1993:143) tillkallade chefen för Utbildningsdepartementet en särskild&lt;br&gt;utredare för att göra en uppföljning av 1993 års universitets- och hög-&lt;br&gt;skolereform. Avsikten var att undersöka hur det nya systemet utnyttjats&lt;br&gt;av universiteten och högskolorna under treårsperioden 1993/94 -&lt;br&gt;1995/96. Utredaren skulle studera hur de grundläggande målen förverkli-&lt;br&gt;gades vid universitet och högskolor samt hur den nya högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) tillämpades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren fick genom tilläggsdirektiv den 2 mars 1995 (dir. 1995:28) i&lt;br&gt;uppdrag att analysera effekterna av det nya systemet för resurstilldelning&lt;br&gt;till grundutbildning, formerna för resurstilldelning till forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning samt ansvarsfördelningen och myndighetsstrukturen&lt;br&gt;inom högskoleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som antog namnet Utredningen om uppföljning av 1993&lt;br&gt;års universitets- och högskolereform (RUT-93), överlämnade i februari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 betänkandet Reform och förändring; organisation och verksamhet&lt;br&gt;vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och högskole-&lt;br&gt;reform (SOU 1996:21). En sammanfattning av utredningens förslag finns&lt;br&gt;i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats och en sammanfattning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns i Utbildningsdepartementet (dnr U96/788/UH).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 25 januari 1996 (dir.&lt;br&gt;1996:3) tillkallade chefen för Utbildningsdepartementet en särskild utre-&lt;br&gt;dare för att göra en översyn av tjänsteorganisationen för lärare vid statli-&lt;br&gt;ga universitet och högskolor. Utredaren skulle lämna förslag till en ny&lt;br&gt;tjänsteorganisation med få typer av lärartjänster, där å ena sidan grund-&lt;br&gt;utbildningsuppgifter och å andra sidan forskning och handledningsupp-&lt;br&gt;gifter inom forskarutbildningen skulle vara lika viktiga och lika merite-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som antog namnet Högskollärarutredningen, över-&lt;br&gt;lämnade i december 1996 sitt betänkande Lärare för högskola i utveck-&lt;br&gt;ling (SOU 1996:166). En sammanfattning av utredningens förslag finns i&lt;br&gt;bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats och en sammanfattning av&lt;br&gt;remissvaren finns i Utbildningsdepartementet (dnr U96/4073/UH).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den sedvanliga remissbehandlingen av de ovannämnda utred-&lt;br&gt;ningarnas förslag anordnade Utbildningsdepartementet den 5 februari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 en konferens för samtliga ledamöter i högskolestyrelserna. Vid&lt;br&gt;denna konferens diskuterades bl.a. högskolans ledningsfrågor. Den 19&lt;br&gt;mars 1997 anordnade Utbildningsdepartementet ett möte med ett antal&lt;br&gt;företrädare för högskolorna för att diskutera frågor rörande fakultetsin-&lt;br&gt;delning och anslagstilldelning till forskning och forskarutbildning. Vida-&lt;br&gt;re har regeringens forskningsberedning givits tillfälle att diskutera frågor&lt;br&gt;rörande lärarorganisationen samt fakultetsindelningen vid ett sammanträ-&lt;br&gt;de den 16 april 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 1 juli 1993 (dir. 1993:88)&lt;br&gt;tillkallade chefen för Socialdepartementet en kommission med uppdrag&lt;br&gt;att utifrån ett kvinnoperspektiv föreslå åtgärder för att motverka våld mot&lt;br&gt;kvinnor. Utredningen, som antog namnet Kvinnovåldskommissionen,&lt;br&gt;överlämnade i juni 1995 betänkandet Kvinnofrid (SOU 1995:60). Betän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansli-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 januari 1995 (dir.&lt;br&gt;1995:08) tillkallade chefen för Utbildningsdepartementet en utredare med&lt;br&gt;uppdrag att föreslå insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning. Ut-&lt;br&gt;redningen överlämnade i november 1995 betänkandet Viljan att veta och&lt;br&gt;viljan att förstå (SOU 1995:110). Betänkandet har remissbehandlats. Be-&lt;br&gt;tänkandets förslag har till största delen behandlats i propositionen Forsk-&lt;br&gt;ning och samhälle (prop. 1996/97:5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av regeringen har Högskoleverket utrett metoder för be-&lt;br&gt;räkning av procentmål avseende underrepresenterat kön bland nyrekryte-&lt;br&gt;rade professorer vid universitet och högskolor. Verket överlämnade i feb-&lt;br&gt;ruari 1997 rapporten Rekryteringsmål för kvinnliga professorer&lt;br&gt;(1997:9 R), där uppdraget redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 juni 1995 tillkallade&lt;br&gt;chefen för Finansdepartementet en kommission med uppgift att lämna&lt;br&gt;synpunkter på hur det långsiktiga arbetet med strukturförändringar i den&lt;br&gt;statliga förvaltningen bör bedrivas. Kommissionen, som antog namnet&lt;br&gt;Förvaltningspolitiska kommissionen, överlämnade i mars 1997 sitt slut-&lt;br&gt;betänkande I medborgarnas tjänst (SOU 1997:57). I betänkandet, som&lt;br&gt;remissbehandlas för närvarande, aktualiseras bl.a. frågan om en särskild&lt;br&gt;förvaltningsform för universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Högskolan har en nyckelroll i satsningarna på kunskap och utbildning.&lt;br&gt;Den skall erbjuda kvalificerad utbildning för ett rikt och varierande ar-&lt;br&gt;betsliv, främja personlig utveckling och utföra forskning och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete av hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller i många andra länder utförs större de-&lt;br&gt;len av forskningen i Sverige inom högskolan. Högskolan svarar även för&lt;br&gt;så gott som hela den eftergymnasiala utbildningen i landet. Högskoleut-&lt;br&gt;bildningen, som enligt 1 kap. 2 § högskolelagen skall vila på vetenskap-&lt;br&gt;lig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, riktas såväl mot&lt;br&gt;arbetsmarknaden utanför högskolan som mot en fortsatt vetenskaplig&lt;br&gt;verksamhet. Högskolan spelar dessutom en viktig roll för den regionala&lt;br&gt;utvecklingen, bl.a. genom att skapa förutsättningar för etablering av nya&lt;br&gt;företag med nya arbetstillfällen som följd. Utbyggnaden av högskolan i&lt;br&gt;hela landet underlättar rekryteringen av ungdomar som annars inte skulle&lt;br&gt;söka sig till högskoleutbildning. Kontakterna mellan högskola och ar-&lt;br&gt;betsliv måste förstärkas. Högskolelagen har ändrats så att högskolans&lt;br&gt;samverkan med det omgivande samhället blir den tredje uppgiften vid&lt;br&gt;sidan av utbildning och forskning. Denna samverkan skall leda till en&lt;br&gt;ökad spridning av kunskap och därmed vara en grund för en tillväxt av&lt;br&gt;samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste tio åren har antalet studenter vid högskolan ökat med när-&lt;br&gt;mare 50 procent och var läsåret 1995/96 cirka 300 000. Antalet sökande&lt;br&gt;till högskoleutbildning är större än tillgången på utbildningsplatser. Riks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagen har därför med anledning av budgetpropositionen för år 1997&lt;br&gt;(prop. 1996/97:1, utgiftsområde 16, bet. 1996/97:UbUl, rskr.&lt;br&gt;1996/97:100) beslutat att tillföra högskolorna 15 000 platser år 1997 och&lt;br&gt;15 000 platser år 1999. För att ytterligare kunna möta efterfrågan av hög-&lt;br&gt;skoleutbildade personer i samhället föreslår regeringen i 1997 års vårpro-&lt;br&gt;position (prop. 1996/97:150) en fortsatt utbyggnad av högskolorna med&lt;br&gt;15 000 platser år 1998 och 15 000 platser år 2000. Totalt kommer hög-&lt;br&gt;skoleutbildningen att ha ökat med 60 000 platser under en period av fyra&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora utbyggnaden, det förändrade styrsystemet och den utvidgade&lt;br&gt;rollen i samhället ställer nya krav på högskolan. Det innebär att det även&lt;br&gt;ställs ökade krav på kompetens och initiativförmåga hos de styrande or-&lt;br&gt;ganen och de personer som har ledande befattningar inom högskolorna.&lt;br&gt;Lärosätena har olika ursprung, traditioner och organisationsprinciper. Det&lt;br&gt;är viktigt att varje högskola finner sin egen inre organisatoriska form,&lt;br&gt;anpassad efter sin egenart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett demokratiskt samhälle skall högskolan fritt och självständigt ut-&lt;br&gt;veckla utbildning, kunskap och forskning. Denna frihet garanteras av&lt;br&gt;statsmakterna. Forskningens frihet innebär att forskarna själva avgör vad&lt;br&gt;som är forskningsbart, väljer forskningsproblem och forskningsmetoder,&lt;br&gt;bedömer forskningens kvalitet och publicerar resultaten fritt. Öppenhet&lt;br&gt;och rättssäkerhet, för såväl lärare som studenter, är orubbliga krav. Ge-&lt;br&gt;nom högskolans långtgående autonomi, såväl vad gäller användningen av&lt;br&gt;tilldelade resurser som utbildningens och forskningens inriktning och&lt;br&gt;uppläggning, skapas förutsättningar för både mångfald och specialisering.&lt;br&gt;I en av OECD utförd utvärdering av den högre utbildningen i Sverige&lt;br&gt;understryks värdet av ett system där lärosätena uppvisar mångfald och&lt;br&gt;inte försöker efterlikna varandra i alla avseenden. En viss konkurrens&lt;br&gt;dem emellan kan främja en regional specialisering, men långt driven kan&lt;br&gt;en sådan konkurrens resultera i likriktning. Lärosätena själva har ett stort&lt;br&gt;ansvar för att utveckla och bibehålla lokala inriktningar och profiler som&lt;br&gt;förstärker mångfalden och bidrar till en gemensam satsning på högre ut-&lt;br&gt;bildning och forskning. Det är också angeläget att statsmakternas över-&lt;br&gt;gripande regler för högskolornas organisation och resursfördelnings-&lt;br&gt;systemet är så utformade att de främjar denna mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan har alltså i många avseenden en långtgående frihet. Den är&lt;br&gt;en betydande del av det allmänna utbildningsväsendet och finansieras i&lt;br&gt;allt väsentligt med offentliga medel. Detta innebär att regering och riks-&lt;br&gt;dag måste ha ett avgörande inflytande, ibland mer preciserat, ibland mer&lt;br&gt;allmänt, över högskolornas uppdrag när det gäller utbildning och forsk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor är statliga myndigheter. De karaktäriseras&lt;br&gt;också i betydande grad av internt, delvis kollegialt självstyre. Detta är en&lt;br&gt;viktig utgångspunkt för förslagen i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska högskolan kännetecknas av hög kvalitet. Insatser av skil-&lt;br&gt;da slag har gjorts för att utveckla kvalitetsarbetet inom högskolorna. Helt&lt;br&gt;avgörande för en fortsatt hög kvalitet i högskolans utbildning och forsk-&lt;br&gt;ning är lärarkåren och dess kompetens. Större krav måste ställas på lärar-&lt;br&gt;nas pedagogiska utbildning och meritering. Arbetet med att utveckla al-&lt;br&gt;ternativa former för undervisning och examination måste ges hög priori-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet i högskolornas interna arbete. De förslag som läggs fram i denna pro- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;position syftar bl.a. till att genom befordran premiera lärare med meriter&lt;br&gt;inom undervisning och andra erfarenheter som kan utveckla utbildning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad jämställdhet mellan kvinnor och män inom högskolan är av&lt;br&gt;mycket stor betydelse. Kvinnor är fortfarande kraftigt underrepresentera-&lt;br&gt;de bland lärarna. Regeringen avser därför att sätta upp särskilda rekryte-&lt;br&gt;ringsmål för att öka andelen kvinnor som anställs som professorer vid&lt;br&gt;universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ytterligare självständighet som högskolan kommer att ges genom&lt;br&gt;förslagen i denna proposition innebär att ökade krav ställs på lärosätenas&lt;br&gt;ledningar. De måste också kunna fatta beslut om omfördelning av resur-&lt;br&gt;ser så att angelägna utbildningar och angelägen forskning förstärks. Led-&lt;br&gt;ningarna har ett stort ansvar för att kvaliteten i utbildning och forskning&lt;br&gt;förstärks och att jämställdheten kraftfullt främjas. Omfördelningar av&lt;br&gt;resurser är inte alltid lätta att göra i organisationer av kollegial karaktär.&lt;br&gt;Därför blir styrelsens och rektors roll och ansvar viktigare. Regeringen&lt;br&gt;avser att noga följa hur universitet och högskolor lyckas med att inom&lt;br&gt;givna ramar utveckla verksamheten. Om det skulle visa sig att högsko-&lt;br&gt;lorna inom det nu gällande stymingssystemet inte kan åstadkomma vad&lt;br&gt;som förväntas, måste resursfördelningssystemet omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Högskolorna som myndigheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon särskild myn-&lt;br&gt;dighetsform för de statliga högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas forslag: RUT-93 konstaterar att universitet och hög-&lt;br&gt;skolor formellt sett är statliga myndigheter. När det gäller uppbyggnad&lt;br&gt;och verksamhet skiljer sig högskolan på många sätt från vad som tradi-&lt;br&gt;tionellt förknippas med myndigheter och som avspeglas i verksförord-&lt;br&gt;ningen (1995:1322). Utredaren anser det motiverat med en egen offent-&lt;br&gt;ligrättslig form högskolan och menar att särarten och den traditionella&lt;br&gt;självförvaltningen måste kunna hävdas utan att ställningen som statlig&lt;br&gt;myndighet ifrågasätts. Utredaren förordar att regeringen låter göra en&lt;br&gt;särskild prövning av vilka regler för statliga myndigheter som skall till-&lt;br&gt;lämpas på högskolan samt vilka särskilda regler som i övrigt bör gälla för&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningspolitiska kommissionen framhåller att redan högskolans&lt;br&gt;omfattning talar för att den uppmärksammas särskilt i förvaltnings-&lt;br&gt;politiken. Högskolan har många gånger uppgifter av sådan art att den bör&lt;br&gt;ha viss autonomi. Utredningen menar att en särskild förvaltningsform för&lt;br&gt;forskning och högre utbildning bör övervägas. Innan detta görs bör&lt;br&gt;emellertid en utvärdering göras av erfarenheterna från högskolorna&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.&lt;br&gt;Kommissionen förordar att frågorna om universitetens och högskolornas&lt;br&gt;särskilda behov av autonomi och rörelsefrihet för samverkan med andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klarläggs. Därvid bör även högskolans behov av integritet i förhållande Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;till andra finansiärer än statsmakterna beaktas. Kommissionens betän-&lt;br&gt;kande remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i&lt;br&gt;frågan. Några av dessa framhåller att universitet och högskolor skiljer sig&lt;br&gt;markant från andra statliga myndigheter genom sin storlek och karaktär&lt;br&gt;som kunskapsorganisation. Dessa instanser menar att detta inte endast är&lt;br&gt;av principiell betydelse utan även bör få betydelse när det gäller budget-&lt;br&gt;styrning och redovisning. Därför bör högskolan bli föremål för en annan&lt;br&gt;statlig reglering än övriga statliga myndigheter. Stockholms universitet&lt;br&gt;anser att utbildning och forskning är viktiga politikområden över vilka&lt;br&gt;regering och riksdag har rätt och skyldighet att utöva inflytande men att&lt;br&gt;universitetens och högskolornas autonomi samtidigt är viktig och bidrar&lt;br&gt;till möjligheterna att uppnå hög effektivitet och måluppfyllelse. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV) anser att frågan om universitetens och högskolornas&lt;br&gt;status som myndigheter inte bara är en formell fråga. En myndighet har&lt;br&gt;ansvaret att förvalta det statliga åtagandet inom ett politikområde. Detta&lt;br&gt;gäller även högskolan. Om universitet och högskolor skulle få annan&lt;br&gt;status än som myndighet skulle det innebära att myndighetsuppgifter in-&lt;br&gt;om sektorn måste ligga hos en annan myndighet. Konsekvensen skulle i&lt;br&gt;praktiken bli en centralisering. RRV menar dessutom att när statlig verk-&lt;br&gt;samhet bedrivs i annan form än myndighetens behöver ett stort antal frå-&lt;br&gt;gor regleras i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det finns i dag 34 universitet och&lt;br&gt;högskolor som staten är huvudman för. Därtill kommer två högskolor&lt;br&gt;under bildande. Universiteten och högskolorna har varierande storlek och&lt;br&gt;inriktning. De har även skiftande bakgrund, vilket delvis återspeglas i&lt;br&gt;lokala organisationsformer, verksamhet och traditioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall garantera forskningens och undervisningens frihet och god&lt;br&gt;kvalitet i verksamheten, upprätthålla rättssäkerhet samt främja inflytande&lt;br&gt;och insyn. Lärosätena har därmed möjligheter att i sin verksamhet vara&lt;br&gt;oberoende av externa intressen. Detta är ett grundläggande argument för&lt;br&gt;att universitet och högskolor även fortsättningsvis skall betraktas som&lt;br&gt;statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor får anslag från staten för grundläggande ut-&lt;br&gt;bildning, forskning och forskarutbildning. De får dessutom uppdrag från&lt;br&gt;andra statliga myndigheter och sektorsorgan för forskning och viss ut-&lt;br&gt;bildning inom olika områden. De ansöker om och får bidrag för forskning&lt;br&gt;från stiftelser och företag. Universitet och högskolor bedriver även upp-&lt;br&gt;dragsutbildning och uppdragsforskning med medel från den privata sek-&lt;br&gt;torn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom högskolan varierar således, men består huvudsak-&lt;br&gt;ligen av utbildning och forskning finansierad av statsmedel. En grund-&lt;br&gt;läggande utgångspunkt är att den offentligt finansierade högskolan tjänar&lt;br&gt;ett allmänt samhälleligt intresse och att en verksamhet som i så stor ut-&lt;br&gt;sträckning är beroende av offentliga medel måste styras och kontrolleras&lt;br&gt;av det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga förvaltningen bedrivs på ett mer flexibelt sätt än tidigare.&lt;br&gt;Genom införandet av mål- och resultatstyrning har myndigheterna givits&lt;br&gt;stor handlingsfrihet och formerna för de olika verksamheterna kan anpas-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sas efter skiftande behov genom att verksförordningen (1995:1322) till-&lt;br&gt;lämpas på en myndighet under regeringen i den omfattning som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver för just den myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor är emellertid mycket mer komplexa än stat-&lt;br&gt;liga verk. De är kunskaps- och forskningsorganisationer och det starka&lt;br&gt;inslaget av kollegialt inflytande gör att de i viss mån skiljer sig från andra&lt;br&gt;statliga myndigheter. Verksamhetens chefer väljs ofta direkt eller indirekt&lt;br&gt;av de anställda. Lärosätena har valt olika organisatoriska lösningar. Det&lt;br&gt;är därför inte möjligt och inte heller önskvärt att tillämpa alla principer&lt;br&gt;för statliga myndigheter på högskolan. Av denna anledning gäller också&lt;br&gt;för universitet och högskolor, utöver de bestämmelser i verksförordning-&lt;br&gt;en som gjorts tillämpliga på dem, en särskild reglering i högskolelagen&lt;br&gt;och i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att införa särskilda regler för högskolan har riksdag och rege-&lt;br&gt;ring redan markerat att verksamheten där skiljer sig från annan statlig&lt;br&gt;verksamhet. Den flexibilitet som inryms i myndighetsformen skapar en-&lt;br&gt;ligt regeringens uppfattning tillräckliga möjligheter för universitet och&lt;br&gt;högskolor att utöva sin verksamhet på ett sätt som tillgodoser både krav&lt;br&gt;på effektivitet och högskolans behov av självständighet i verksamheten.&lt;br&gt;Det finns därför inte skäl att överväga någon särskild offentligrättslig&lt;br&gt;form för just universitet och högskolor. Denna proposition innehåller&lt;br&gt;förslag vad gäller högskolans ledningsstruktur och interna organisation.&lt;br&gt;Dessa förslag förändrar inte universitetens och högskolornas ställning&lt;br&gt;som myndigheter utan understryker ytterligare deras särställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Högskolans ledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den svenska högskolan har kraftigt ökat i omfattning under de senaste&lt;br&gt;åren. Denna ökning tillsammans med ett i grunden förändrat system för&lt;br&gt;tilldelning av resurser ställer ökade krav på ledningen på högskolans alla&lt;br&gt;nivåer. Det är därför viktigt att alla som har ledningsfunktioner inom&lt;br&gt;högskolan får tydliga mandat och att de får utbildning för att kunna full-&lt;br&gt;göra sina uppgifter på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Styrelsens uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Högskolans styrelse har det yttersta ansva-&lt;br&gt;ret för verksamheten. Styrelsens ansvar vad gäller högskolans interna&lt;br&gt;resursfördelning och uppföljningen av denna bör förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: RUT-93 framhåller att styrelsens roll och upp-&lt;br&gt;gifter är en central fråga, där det inte bör finnas några oklarheter. Hög-&lt;br&gt;skolestyrelsernas nuvarande sätt att fungera visar enligt utredningen att&lt;br&gt;det finns oklarheter i vad statsmakterna anser vara styrelsernas roll och&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast få remissinstanser har yttrat sig om styrel- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;sens uppgifter. Några av dem anser att en av styrelsens viktigaste upp-&lt;br&gt;gifter är det policyskapande arbetet, som bör ske i dialog med uppdrags-&lt;br&gt;givaren staten. Andra framhåller att det är angeläget att staten tydligt an-&lt;br&gt;ger vad som förväntas av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Högskolans styrelse har det yt-&lt;br&gt;tersta ansvaret för verksamheten och skall se till att denna bedrivs enligt&lt;br&gt;lagar och förordningar. Styrelsen skall också, enligt regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning, ansvara för de långsiktiga frågorna. Det innebär att krav ställs på&lt;br&gt;styrelseledamöternas kompetens och engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samlade ekonomiska ansvaret är en viktig del av styrelsens upp-&lt;br&gt;gifter. Kraftiga resursförstärkningar har under de senaste åren tillförts&lt;br&gt;utbildning och forskning. Mot denna bakgrund är styrelsens roll mycket&lt;br&gt;betydelsefull. Styrelsens uppgifter regleras i 2 kap. 2 § högskolelagen.&lt;br&gt;Högskolestyrelsen skall ha inseende över högskolans alla angelägenheter&lt;br&gt;och svara för att dess uppgifter fullgörs. Högskolans styrelse kan i stort&lt;br&gt;sett själv bestämma vilka ärenden som skall avgöras av styrelsen. De&lt;br&gt;uppgifter som alltid skall ankomma på styrelsen att besluta i beskrivs&lt;br&gt;närmare i 2 kap. 2 § högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om högskolans styrelse har ett samlat ansvar för högskolans&lt;br&gt;verksamhet bör styrelsens övergripande ansvar för den interna resursför-&lt;br&gt;delningen anges tydligare. Regeringen avser därför komplettera 2 kap.&lt;br&gt;2 § högskoleförordningen i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändring i högskolelagen, som trädde i kraft den 1 januari 1997,&lt;br&gt;har statsmakterna markerat att högskolan i ökad utsträckning skall sam-&lt;br&gt;verka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.&lt;br&gt;Högskolorna har i dag omfattande kontakter med det omgivande sam-&lt;br&gt;hället. Detta manifesteras bl.a. i en icke obetydlig extern finansiering av&lt;br&gt;delar av verksamheten. Den del av verksamheten som finansieras genom&lt;br&gt;anslag till forsknings- och utvecklingsprojekt från forskningsråd och fon-&lt;br&gt;der ingår som regel i högskolans reguljära verksamhet. Därutöver bedri-&lt;br&gt;ver högskolorna i många fall en omfattande uppdragsutbildning och upp-&lt;br&gt;dragsforskning. Många av de äldre lärosätena förvaltar betydande kapital&lt;br&gt;i form av fast egendom eller värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att högskolestyrelserna har god&lt;br&gt;insyn i lärosätenas uppdragsverksamhet och i förekommande fall deras&lt;br&gt;finansförvaltning. Det är därför viktigt att styrelserna inom ramen för sina&lt;br&gt;allmänna tillsynsuppgifter särskilt uppmärksammar dessa verksamheter&lt;br&gt;och själva tar initiativ till att närmare följa dem. Hur detta skall ske bör&lt;br&gt;vara en fråga för respektive högskolestyrelse, men det är angeläget att i&lt;br&gt;detta arbete speciell kompetens anlitas som kan bistå styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett seminarium som Utbildningsdepartementet anordnade för hög-&lt;br&gt;skolornas styrelseledamöter i februari 1997 framfördes starka önskemål&lt;br&gt;om att regeringen och högskolorna själva informerar styrelseledamöterna&lt;br&gt;om vad som förväntas av dem. Regeringen avser att medverka till att sty-&lt;br&gt;relserna stärks i sin roll som ansvariga för verksamheten. Regeringen&lt;br&gt;kommer att följa upp hur styrelsernas arbete utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Styrelsens sammansättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I högskolelagen skall det inte längre anges kri-&lt;br&gt;terier för vilka personer regeringen skall utse till styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det högsta antalet ledamöter i styrelsen för&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet bör, liksom vad fallet är för övriga uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor, uppgå till femton inklusive ordföranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: RUT-93 framhåller att antalet ledamöter i sty-&lt;br&gt;relserna i dag är relativt stort, upp emot femton personer, och föreslår att&lt;br&gt;regeringen inför nästa mandatperiod för styrelserna överväger en ordning&lt;br&gt;med mindre antal ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar även att det är angeläget att det inför den komman-&lt;br&gt;de mandatperioden för styrelserna sker en dialog mellan lärosätena och&lt;br&gt;regeringskansliet om vilken erfarenhet och kompetens som i första hand&lt;br&gt;bör finnas hos de personer som skall ingå i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna som har yttrat&lt;br&gt;sig om styrelsernas sammansättning tillstyrker utredningens förslag.&lt;br&gt;Umeå universitet avstyrker förslaget och anför att det nuvarande antalet&lt;br&gt;tillgodoser rimliga krav på allsidig erfarenhetsbakgrund och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: I 2 kap. 4 § högsko-&lt;br&gt;lelagen föreskrivs att regeringen skall utse flertalet av högskolestyrelsens&lt;br&gt;ledamöter. Det anges även att dessa bör ha sin bakgrund i sådan verk-&lt;br&gt;samhet som är av betydelse för högskolans utbildnings- eller forsknings-&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det ligger i sakens natur att ledamöter med den i&lt;br&gt;högskolelagen föreskrivna bakgrunden utses och föreslår därför att lagen&lt;br&gt;inte längre skall ange kriterier för vilka personer regeringen skall utse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall enligt 2 kap. 1 § högskoleförordningen bestå av högst&lt;br&gt;fjorton ledamöter samt rektor. I 2 kap. 1 § förordningen (1993:221) för&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet stadgas att dess styrelse skall bestå av högst&lt;br&gt;tretton ledamöter samt ordförande. Enligt 2 kap. 7 § högskole-&lt;br&gt;förordningen skall de ledamöter som regeringen utser förordnas för tre år&lt;br&gt;i taget. Regeringen bestämmer särskilt för varje högskola hur många le-&lt;br&gt;damöter som skall representera lärarna respektive studenterna vid hög-&lt;br&gt;skolan. Studenterna skall dock vara representerade med minst två leda-&lt;br&gt;möter. Styrelsen skall lämna närmare föreskrifter om valförfarandet när&lt;br&gt;det gäller lärare och studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde i budgetpropositionen för år 1995/96 (prop.&lt;br&gt;1994/95:100, bet. 1994/95:UbU4, rskr. 1994/95:28) att det är viktigt att&lt;br&gt;politiska företrädare på nationell, regional eller lokal nivå ingår i styrel-&lt;br&gt;serna. Högskolan har inte råd att undvara den kompetens och den kun-&lt;br&gt;skap om det omgivande samhället som dessa besitter. För att styrelsen&lt;br&gt;skall få en så allsidig sammansättning som möjligt beslutade regeringen,&lt;br&gt;med ändring av 2 kap. 1 § högskoleförordningen att utöka antalet styrel-&lt;br&gt;seledamöter med två till totalt högst femton, inklusive ordföranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att styrelsen tillförs impulser från sam-&lt;br&gt;hällslivet. För att detta skall kunna ske så allsidigt som möjligt, samtidigt&lt;br&gt;som lärare, studenter och rektor ingår, bör styrelsen bestå av högst fem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ton ledamöter. Det finns därför ingen anledning att förändra styrelsens&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet bör kunna ha samma storlek&lt;br&gt;som styrelserna för andra statliga universitet och högskolor. Regeringen&lt;br&gt;avser därför föreskriva i 2 kap. 1 § förordningen för Sveriges lantbruks-&lt;br&gt;universitet att styrelsen skall bestå av högst femton ledamöter, inklusive&lt;br&gt;rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUT-93 föreslår att regeringen samråder med lärosätet inför utseendet&lt;br&gt;av ledamöter i styrelsen. Riksdagens utbildningsutskott har tidigare ut-&lt;br&gt;talat (bet. UbU 1987/88:1) att en högskoleenhet bör få nominera företrä-&lt;br&gt;dare för allmänna intressen i styrelsen och att en dialog skall ske mellan&lt;br&gt;regeringskansliet och berörd högskoleenhet innan allmänföreträdare utses&lt;br&gt;av regeringen. Regeringen finner dock ingen anledning att förändra nuva-&lt;br&gt;rande sätt att utse styrelseledamöterna. De ledamöter som regeringen ut-&lt;br&gt;ser har naturligen sin bakgrund i olika delar av samhället som har rele-&lt;br&gt;vans för högskolans verksamhet. Dessa ledamöter ger således samhället&lt;br&gt;ett inflytande över högskolan. Högskolan bör därför inte ha något infly-&lt;br&gt;tande över nomineringen av dessa ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Ordförande i styrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ordföranden skall utses av regeringen. Till&lt;br&gt;ordförande bör regeringen utse någon som inte är anställd vid den&lt;br&gt;högskola som uppdraget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: RUT-93 föreslår att någon annan person än&lt;br&gt;rektor skall utses som ordförande. En extern ordförande skulle kunna&lt;br&gt;tillföra högskolan mycket av kunskaper, kontakter och erfarenheter.&lt;br&gt;Samtidigt skulle rektors roll och ansvar bli klarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissopinionen är blandad. Myndigheter utan-&lt;br&gt;för högskolan som Statskontoret och Riksrevisionsverket menar att be-&lt;br&gt;fattningen som verkställande ledamot (rektor) bör skiljas från uppdraget&lt;br&gt;som ordförande. En majoritet av universiteten och högskolorna anser&lt;br&gt;emellertid att rektor även fortsättningsvis skall vara ordförande i hög-&lt;br&gt;skolestyrelsen. Linköpings universitet. Göteborgs universitet och Dans-&lt;br&gt;högskolan har dock inte denna mening. Linköpings universitet anser att&lt;br&gt;det är tveksamt om det i reglerna för styrelsens sammansättning bör infö-&lt;br&gt;ras en tvingande regel om att ordföranden bör rekryteras externt. Göte-&lt;br&gt;borgs universitet ifrågasätter om det är lämpligt att rektor är ledamot av&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt högskoleförordningen skall&lt;br&gt;rektor vara ordförande i styrelsen och regeringen skall förordna rektor.&lt;br&gt;Detta innebär att det är regeringen som utser ordförande i styrelsen. För&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet gäller att regeringen utser en extern ordfö-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en kvalificerad och erfaren extern ordförande i&lt;br&gt;högskolestyrelsen skulle kunna tillföra styrelsearbetet mycket i form av&lt;br&gt;kunskaper, erfarenheter och kontakter. Vidare skulle det vara en fördel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om uppdraget som ordförande är skilt från anställningen som rektor och Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;funktionen som verkställande ledamot i högskolestyrelsen. Detta skulle&lt;br&gt;ge en tydligare rollfördelning mellan den beslutande och den exekutiva&lt;br&gt;funktionen. Det finns en klar skillnad mellan rektors och styrelsens upp-&lt;br&gt;gifter. Enligt högskolelagen är det styrelsen som har det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för verksamheten. Styrelsen och dess ordförande bör ansvara för&lt;br&gt;de mer långsiktiga, strategiska frågorna, medan rektor bör ansvara för&lt;br&gt;den direkta verksamheten och driften av högskolan samt fungera som&lt;br&gt;högskolans chef. Det är styrelsen som enligt högskoleförordningen har&lt;br&gt;det yttersta avgörandet när det gäller vilka frågor som skall behandlas av&lt;br&gt;styrelsen. Det är därför rimligt att styrelsens dagordning bestäms av en&lt;br&gt;person som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskolan. Rege-&lt;br&gt;ringen menar dessutom att det är angeläget att uppdragsgivaren, staten,&lt;br&gt;kan diskutera strategiska och långsiktiga frågor av betydelse för ett läro-&lt;br&gt;säte med en ansvarig person som inte har sin dagliga verksamhet förlagd&lt;br&gt;till lärosätet. Det vore naturligt om denna person är styrelsens ordförande.&lt;br&gt;Därför föreslår regeringen att det i högskolelagen föreskrivs att ordföran-&lt;br&gt;den i en högskolestyrelse skall utses av regeringen samt att till ordförande&lt;br&gt;inte skall utses någon som är anställd vid den högskola som uppdraget&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Anställning av rektor och rektors ställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Rektor bör även i fortsättningen anställas&lt;br&gt;genom beslut av regeringen. Förslag till rektor bör lämnas av styrelsen&lt;br&gt;efter hörande av lärarna, de anställda och studenterna vid lärosätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: RUT-93 föreslår att rektor skall utses av hög-&lt;br&gt;skolans styrelse. Detta skulle enligt utredningen än mer renodla rektors&lt;br&gt;förhållande till styrelsen. Frihet bör råda för hur lärosätena tar fram kan-&lt;br&gt;didaterna till befattningen som rektor, men förslaget bör beredas i samråd&lt;br&gt;med lärarna, övriga anställda och studenterna vid lärosätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna anser att&lt;br&gt;rektor bör utses av regeringen. Statskontoret framhåller dock att eftersom&lt;br&gt;styrelsen och ordföranden skall stå för den mer långsiktiga verksamheten&lt;br&gt;bör styrelsen i konsekvens därmed även utse rektor. Stockholms univer-&lt;br&gt;sitetet menar att det egentligen är ointressant om rektor utses av regering-&lt;br&gt;en eller styrelsen bara kandidaten har legitimitet genom ett valförfarande&lt;br&gt;där de akademiska lärarna och forskarna har ett dominerande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Högskolelagen föreskriver att det&lt;br&gt;för varje högskola närmast under styrelsen skall finnas en rektor som le-&lt;br&gt;der verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att varje högskola är en myndighet med ett na-&lt;br&gt;tionellt uppdrag inom utbildning och forskning. Eftersom rektor, om än&lt;br&gt;under sin styrelse, fullgör flera av en myndighetschefs uppgifter och är&lt;br&gt;främsta företrädare för myndigheten, är det naturligt att rektor anställs&lt;br&gt;genom beslut av regeringen efter förslag från styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 8 och 14 §§ högskoleförordningen regleras hur rektor föreslås&lt;br&gt;och förordnas. Det är högskolans styrelse som skall avge förslag om&lt;br&gt;rektor till regeringen. Innan förslaget avges skall en valförsamling höras.&lt;br&gt;Flertalet av dess ledamöter skall bestå av lärare, men studenterna har rätt&lt;br&gt;att vara representerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur förslag till rektorskandidat skall tas fram behöver enligt regering-&lt;br&gt;ens uppfattning inte regleras så detaljerat som i dag. I högskoleförord-&lt;br&gt;ningen bör endast föreskrivas att förslag till rektor skall lämnas av styrel-&lt;br&gt;sen efter hörande av lärare, övriga anställda och studenter. Högskolans&lt;br&gt;styrelse skall fastställa en ordning för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att anställas som rektor är, enligt 2 kap. 11 § högskoleförord-&lt;br&gt;ningen, den som uppfyller behörighetskraven för professor eller lektor.&lt;br&gt;Regeringen anser det angeläget att även administrativa meriter måste vä-&lt;br&gt;gas in vid anställning som rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Jämställdhet i högskolans verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I högskolornas verksamhet skall jämställdhet&lt;br&gt;mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslag: I 1 kap. 5 § första stycket högskolelagen anges att&lt;br&gt;jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas i högskolornas&lt;br&gt;verksamhet. Kvinnovåldskommissionen har i sitt slutbetänkande föresla-&lt;br&gt;git att paragrafen skall kompletteras på följande sätt: I högskolornas&lt;br&gt;verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och&lt;br&gt;främjas. Likalydande förslag har framförts av Arbetsgruppen för jäm-&lt;br&gt;ställdhet mellan kvinnor och män inom högre utbildning och forskning&lt;br&gt;(JÄST-gruppen) i en skrivelse till Utbildningsdepartementet samt av Ut-&lt;br&gt;redningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning i dess be-&lt;br&gt;tänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser stöder förslaget eller har&lt;br&gt;ingenting att erinra mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Det råder en stor obalans mellan kö-&lt;br&gt;nen i den akademiska världen. På grundutbildningsnivå är många utbild-&lt;br&gt;ningar starkt kvinno- respektive starkt mansdominerade. Inom forskarut-&lt;br&gt;bildningen finns inget kvinnodominerat fakultetsområde men flera mans-&lt;br&gt;dominerade. I lärarhierarkin finns det genomgående få kvinnor på de&lt;br&gt;högre nivåerna; fortfarande är endast cirka 8 procent av professorerna&lt;br&gt;kvinnor. Denna obalans medför att utbildningens och forskningens kva-&lt;br&gt;litet blir lidande. En insikt om detta håller på att växa fram också inom&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att påskynda utvecklingen bl.a. mot en jämnare könsfördelning&lt;br&gt;bland högskolans lärare lade regeringen år 1995 fram propositionen Jäm-&lt;br&gt;ställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop.&lt;br&gt;1994/95:164, bet. 1994/95:UbU 18, rskr. 1994/95:405). Som en följd av&lt;br&gt;propositionen har en rad åtgärder vidtagits; bl.a. har nya resurser förde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lats för att öka antalet kvinnliga professorer, forskarassistenter och post-&lt;br&gt;doc-stipendiater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare markera vikten av ett aktivt jämställdhetsarbete inom&lt;br&gt;alla delar av högskolans verksamhet föreslår regeringen nu att 1 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket högskolelagen kompletteras och får följande lydelse: I hög-&lt;br&gt;skolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid&lt;br&gt;iakttas och främjas. Regeringen lägger dessutom i avsnitt 7.2.1 fram för-&lt;br&gt;slag om principer för fastställande av mål för varje enskilt lärosäte för&lt;br&gt;andelen av underrepresenterat kön bland nyrekryterade professorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Lärarna i högskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom 1986 års lärartjänstereform ersattes flertalet av de tidigare lärar-&lt;br&gt;tjänsterna med tjänstekategorierna professor, lektor, adjunkt och forskar-&lt;br&gt;assistent (prop. 1984/85:57 Ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i&lt;br&gt;den statliga högskolan, bet. UbU 1984/85:9, rskr. 1984/85:115). Sedan&lt;br&gt;dess har inga större förändringar skett i regelsystemet för högskole-&lt;br&gt;lärama. Som en följd av propositionen Universitet och högskolor - frihet&lt;br&gt;för kvalitet (prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103) in-&lt;br&gt;fördes bl.a. befordringstiteln biträdande professor för lektorer som visat&lt;br&gt;särskild skicklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det årtionde som gått sedan 1986 års reform har stora föränd-&lt;br&gt;ringar skett inom högskolan. Mål- och resultatstyrning har införts och i&lt;br&gt;samband därmed en långtgående decentralisering av rätten att besluta om&lt;br&gt;medel att nå målen. En mycket större del av varje årskull ungdomar än&lt;br&gt;tidigare fortsätter till högskolan, som därmed ställs inför allt större peda-&lt;br&gt;gogiska utmaningar. Antalet högskolelärare har under de senaste tio åren&lt;br&gt;också stigit kraftigt. Expansionen har varit särskilt stor vid de mindre och&lt;br&gt;medelstora högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu nya regler för läraranställningar, som motsvarar&lt;br&gt;de ökade krav dagens samhälle ställer på högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sakkunniga utländska bedömare som utvärderat svensk forskning har&lt;br&gt;vid ett antal tillfällen påpekat de negativa effekterna av det svenska sys-&lt;br&gt;temet, som i realiteten har två karriärvägar - en forskningsinriktad med&lt;br&gt;professur som slutmål och en undervisningsinriktad med mycket begrän-&lt;br&gt;sade möjligheter till forskning. I den i avsnitt 4 nämnda OECD-rapporten&lt;br&gt;framhålls t.ex. att den markanta skiljelinjen mellan professorer som ar-&lt;br&gt;betar med forskning och forskarutbildning och lektorer som meddelar&lt;br&gt;undervisning för grundexamen inte förefaller vara den bästa grundvalen&lt;br&gt;för en vitalisering av vare sig utbildning eller forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även andra skäl för en reform. Endast 14 procent av samtliga&lt;br&gt;tillsvidareanställda lärare är professorer. Inom en hel del ämnen kan det&lt;br&gt;gå många år utan att någon professur utlyses. Detta medför risk för att&lt;br&gt;mångfald och förnyelse av forskningen inte utvecklas i önskvärd ut-&lt;br&gt;sträckning. Det är angeläget att långt flera än nu, kvinnor lika väl som&lt;br&gt;män, får möjlighet att påverka forskningens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu ett skäl är att pedagogisk skicklighet måste ges en större vikt på&lt;br&gt;alla nivåer, både vid meritvärdering i samband med anställning och vid&lt;br&gt;arbetets bedrivande. Pedagogisk skicklighet ingår i behörighetskraven för&lt;br&gt;professorer, lektorer och adjunkter. 1 praktiken är forskningsmeriter dock&lt;br&gt;av långt större betydelse vid anställning och lönesättning. Detta förhål-&lt;br&gt;lande måste ändras. Utbildning och forskning är lika viktiga delar av&lt;br&gt;högskolans verksamhet. Det måste finnas tydliga incitament för förnyelse&lt;br&gt;och utveckling av högskolans undervisning och pedagogiska arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör en enda karriärväg skapas, där arbets-&lt;br&gt;uppgifterna på alla nivåer innehåller både forskning och utbildning och&lt;br&gt;där det sker successiva prövningar av lärarens/forskarens kompetens. Ett&lt;br&gt;sådant system bör vara utformat så att meritering av olika slag lönar sig&lt;br&gt;och så att möjligheten att bli professor inte är beroende av t.ex. pensione-&lt;br&gt;ringar. De förslag som regeringen lägger fram i denna proposition inne-&lt;br&gt;bär att lärarkategorierna professor, lektor, adjunkt och forskarassistent&lt;br&gt;bevaras, men att möjligheter skapas till individuell befordran till lektor&lt;br&gt;och professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna kommer att innebära förbättrade villkor för högskolans&lt;br&gt;viktigaste resurs, lärarna, och är därmed ägnade att höja verksamhetens&lt;br&gt;kvalitet. Det stora antal högt meriterade lektorer som verkat i högskolan&lt;br&gt;under en längre tid utan reella möjligheter till befordran kommer att ges&lt;br&gt;en välmotiverad stimulans. Universitet och högskolor kommer också i&lt;br&gt;ökad utsträckning att kunna rekrytera och behålla yngre begåvningar som&lt;br&gt;i dag inte kan se något klart samband mellan goda insatser i utbildning&lt;br&gt;och forskning och karriär. Genom att en karriärväg skapas får högskolan&lt;br&gt;bättre förutsättningar att uppmuntra och ta till vara alla lärares kompetens&lt;br&gt;och kreativitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen kommer att leda till en betydande ökning - inom några år en&lt;br&gt;fördubbling - av antalet professorer och en jämnare fördelning av arbets-&lt;br&gt;uppgifter mellan olika lärarkategorier. Detta främjar en god kvalitet vid&lt;br&gt;den fortsatta kraftiga utbyggnaden av högskolan. Genomförandet av re-&lt;br&gt;formen underlättas av de resurser för ytterligare sammanlagt 60 000 plat-&lt;br&gt;ser under perioden 1997 - 2000 som följer av förslagen i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för år 1997 (prop. 1996/97:1) och i 1997 års vårproposition (prop.&lt;br&gt;1996/97:150).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nya regler som ger rätt för behöriga lektorer att befordras till&lt;br&gt;professorer anser regeringen det rimligt att det särskilda anställnings-&lt;br&gt;skyddet för professorer i 3 kap. 4 § högskolelagen avskaffas. Det finns&lt;br&gt;inte längre några skäl för denna specialbestämmelse. Den allmänt till-&lt;br&gt;lämpliga lagen (1982:80) om anställningsskydd ger enligt regeringens&lt;br&gt;mening en tillräcklig garanti för att uppsägningar inte skall kunna ske på&lt;br&gt;ett sätt som hotar integriteten i forskning och undervisning. Forskningen&lt;br&gt;frihet garanteras även i högskolelagen (1 kap. 6 §). Som närmare redovi-&lt;br&gt;sas i avsnitt 7.1.1 avser regeringen att snarast lägga fram förslag om upp-&lt;br&gt;hävande av särreglerna. En sådan förändring bör självfallet endast gälla&lt;br&gt;för professorer som anställs efter det att nya regler trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsrätten på det offentliga området användes före den reform&lt;br&gt;som genomfördes år 1994 begreppet tjänst. Med tjänst avses ofta anställ-&lt;br&gt;ning. Uttrycket kan också avse de arbetsuppgifter som en arbetstagare har&lt;br&gt;anställts för att utföra eller befattningen eller arbetstagarens plats i orga-&lt;br&gt;nisationen. Ordet tjänst kan också ha en organisatorisk betydelse, nämli-&lt;br&gt;gen en på förhand given ram med vissa arbetsuppgifter som skall utföras&lt;br&gt;av den som har tjänsten. Den betydelsen har att göra med att det funnits&lt;br&gt;ett system för inrättande av tjänster. I bl.a. den nya lagen (1994:260) om&lt;br&gt;offentlig anställning, som trädde i kraft den 1 juli 1994, har tjänstebe-&lt;br&gt;greppet tagits bort. I propositionen En ändrad lagstiftning för statsan-&lt;br&gt;ställda m.fl. (prop. 1993/94:65, bet. 1993/94:AU16, rskr. 1993/94:257)&lt;br&gt;anförde regeringen att ordet tjänst efter hand även i andra författningar&lt;br&gt;borde ersättas med anställning eller eventuellt något annat ord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de regler som gäller för offentliga universitet och högskolor finns&lt;br&gt;tjänstebegreppet ännu kvar. Vid dessa lärosäten gäller sedan tidigare ock-&lt;br&gt;så att det fattas beslut om att dels inrätta, dels tillsätta tjänster som lärare.&lt;br&gt;I de lagförslag som regeringen lägger fram i denna proposition ersätts&lt;br&gt;begreppet tjänst i princip av ordet anställning. Regeringen föreslår också&lt;br&gt;att förfarandet att besluta dels om inrättande, dels om tillsättande av en&lt;br&gt;lärartjänst skall ersättas av ett beslut om att anställa en lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Lärarkategorier m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1.1 Professor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En tillsvidareanställd lektor som är behörig att&lt;br&gt;anställas som professor skall anställas som professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställning som professor under en tid av högst tre år, s.k. gästpro-&lt;br&gt;fessor, skall kunna ges till en person som är behörig att anställas som&lt;br&gt;professor och som skall anställas som gästlärare, dvs. inte är anställd&lt;br&gt;vid lärosätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En högskola skall inte längre behöva tillstånd från Högskoleverket&lt;br&gt;för att anställa professorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för regeringen att inrätta professorstjänster vid univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor skall tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vid prövning av behörighet för anställ-&lt;br&gt;ning som professor bör lika stort avseende fästas vid vetenskaplig och&lt;br&gt;pedagogisk skicklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om befordran till professor bör beredas av fakultets-&lt;br&gt;nämnd eller motsvarande organ på samma sätt som vid ett vanligt an-&lt;br&gt;ställningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordringstiteln biträdande professor bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Högskollärarutredningen föreslår att en ny lä-&lt;br&gt;rarkategori, biträdande professor, införs. Behörighetsvillkor för denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör vara vetenskaplig, konstnärlig eller pedagogisk skicklighet eller&lt;br&gt;skicklighet av annat slag utöver vad som krävs för behörighet som hög-&lt;br&gt;skolelektor. Vetenskaplig skicklighet skall motsvara minst docentkom-&lt;br&gt;petens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser det väsentligt att det finns en möjlighet till avance-&lt;br&gt;mang för kvalificerade högskolelektorer och föreslår att en högskolelek-&lt;br&gt;tor skall kunna befordras till biträdande professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissopinionen är delad när det gäller förslaget&lt;br&gt;att införa lärarkategorin biträdande professor. Bland andra Uppsala uni-&lt;br&gt;versitet, Göteborgs universitet. Naturvetenskapliga forskningsrådet och&lt;br&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet finner förslaget intressant. Stock-&lt;br&gt;holms universitet. Södertörns högskola och Skogs- och jordbrukets forsk-&lt;br&gt;ningsråd hör till dem som avvisar förslaget. De menar bl.a. att förslaget&lt;br&gt;inte skulle leda till den ökning av antalet professorer som anges som&lt;br&gt;önskvärd i direktiven till utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Lunds universitet, Göteborgs universitet,&lt;br&gt;Sveriges Förenade Studentkårer och Riksrevisionsverket, menar att det är&lt;br&gt;en brist att utredningen inte aktualiserat vissa frågor rörande den nuva-&lt;br&gt;rande anställningen som professor. Särskilt förordas en möjlighet att tids-&lt;br&gt;begränsa en anställning som professor, förslagsvis till sex, åtta eller tio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: I den nuvarande lä-&lt;br&gt;rarstrukturen finns det förhållandevis få professurer och de innehas ofta&lt;br&gt;av samma personer under lång tid. Detta förhållande, liksom traditionen&lt;br&gt;inom vissa fakulteter att med en professur följer en ställning som enda&lt;br&gt;företrädare för det aktuella ämnet inom lärosätet, gör att professorerna&lt;br&gt;har ett mycket stort inflytande på forskningen och utbildningen inom sina&lt;br&gt;ämnen. Följden blir också att möjligheterna till avancemang för kvalifice-&lt;br&gt;rade yngre forskare och lärare är begränsade. Som ovan framhållits riske-&lt;br&gt;rar denna struktur att hämma mångfalden inom forskningen och även&lt;br&gt;rekryteringen av goda forskare. De fåtaliga professorerna deltar också i&lt;br&gt;allmänhet alltför litet i grundutbildningen, inte bara därför att deras tid&lt;br&gt;upptas av forskning utan även av andra skäl, såsom att olika typer av led-&lt;br&gt;ningsuppdrag koncentreras till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelsystemet behöver således reformeras och antalet professorer öka.&lt;br&gt;Regeringen anser dock inte att Högskollärarutredningens förslag om att&lt;br&gt;införa en ny lärarkategori, biträdande professor, skulle möta de behov av&lt;br&gt;förnyelse som finns. En modem högskola med flexibel fördelning av ar-&lt;br&gt;betsuppgifter mellan lärama främjas inte genom skapande av ytterligare&lt;br&gt;en nivå strax under professorsnivån. I stället bör, som utvecklas nedan,&lt;br&gt;rätt till befordran till professor införas för kvalificerade lektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som visat vetenskaplig och pedagogisk skicklighet får en-&lt;br&gt;ligt 3 kap. 2 § högskolelagen anställas som professor. I den praxis som&lt;br&gt;har utvecklats i många ämnen vid tillsättning av professurer har enligt&lt;br&gt;regeringens mening alltför stor vikt lagts vid den vetenskapliga skicklig-&lt;br&gt;heten i förhållande till den pedagogiska. Vid prövning av behörighet för&lt;br&gt;anställning som professor bör den pedagogiska skickligheten vägas in i&lt;br&gt;lika hög grad som den vetenskapliga. Detta är ägnat att främja kvaliteten&lt;br&gt;inom både den grundläggande högskoleutbildningen och forskarutbild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. En precisering med denna innebörd kommer att införas i hög- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;skoleförordningen (se också avsnitt 7.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att det i dag finns ett stort antal högt me-&lt;br&gt;riterade lektorer som uppfyller behörigheten för anställning som profes-&lt;br&gt;sor. Regeringen avser därför att göra en ändring av högskoleförordningen&lt;br&gt;med innebörden att en tillsvidareanställd lektor, som efter prövning kon-&lt;br&gt;stateras ha behörighet som professor, skall anställas som professor. An-&lt;br&gt;sökan om en sådan befordran bör beredas av fakultetsnämnden, eller&lt;br&gt;motsvarande organ, på samma sätt som vid ett vanligt anställningsförfa-&lt;br&gt;rande (se avsnitt 7.2.2). Sakkunniggranskning behöver dock inte göras,&lt;br&gt;om den är uppenbart obehövlig, t.ex. om den sökande nyligen har be-&lt;br&gt;dömts i ett anställningsärende. Den som söker anställning som lektor men&lt;br&gt;är behörig att anställas som professor skall kunna direkt anställas som&lt;br&gt;professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det finnas möjlighet för lärosätena att&lt;br&gt;anställa en gästlärare för en tid av högst tre år som professor, s.k. gäst-&lt;br&gt;professor. Det skall då vara fråga om en person inom eller utom landet&lt;br&gt;som är behörig att anställas som professor men som inte är anställd vid&lt;br&gt;lärosätet, dvs. som kommer som gästlärare. Syftet med detta förslag är att&lt;br&gt;skapa utrymme för lärosätena att tillfälligt knyta till sig personer med en&lt;br&gt;speciell kompetens. Härigenom kan värdefulla nya impulser tillföras hög-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna för anställning som professor bör även omfatta lärare&lt;br&gt;vid mindre och medelstora högskolor. Detta innebär att dessa högskolor&lt;br&gt;inte längre kommer att behöva ha Högskoleverkets tillstånd för att få an-&lt;br&gt;ställa professorer, såsom nu stadgas i 4 kap. 3 § andra stycket högskole-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av det nya karriärsystem för högskolans lärare som&lt;br&gt;föreslås i denna proposition finns det inte längre något skäl för regering-&lt;br&gt;en att inrätta professurer vid universitet och högskolor. Regeringens rätt&lt;br&gt;att enligt 4 kap. 2 § andra stycket högskoleförordningen inrätta professor-&lt;br&gt;stjänster där bör därför inte finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 kap. 17 § andra stycket högskoleförordningen om att&lt;br&gt;en lektor som har visat särskild skicklighet får, inom ramen för sin an-&lt;br&gt;ställning som lektor, ges ställning som biträdande professor bör självfal-&lt;br&gt;let utgå som en följd av de nya reglerna om möjlighet att anställa lektorer&lt;br&gt;som professorer. De lektorer som i dag benämns biträdande professorer&lt;br&gt;bör dock få behålla denna titel, så länge de inte har befordrats till anställ-&lt;br&gt;ning som professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet professorer kommer som följd av dessa förslag att öka kraftigt&lt;br&gt;och inom några år fördubblas. Reformen kommer att ge möjligheter för&lt;br&gt;relativt unga lärare/forskare att bli professorer och därmed att i ökad ut-&lt;br&gt;sträckning påverka högskolans arbete. Ökningen av antalet professorer&lt;br&gt;kommer också i ett annat avseende att leda till en modernisering av hög-&lt;br&gt;skolan. Utvecklingen inom vetenskapen med en ständigt ökande kun-&lt;br&gt;skapsmassa gör ämnena allt svårare att överblicka för en enskild forskare.&lt;br&gt;Mångfalden kommer i framtiden att avspeglas i en stor mängd professo-&lt;br&gt;rer; den ännu rådande uppfattningen inom vissa fakulteter att endast en&lt;br&gt;person kan vara företrädare för ett ämne kommer att framstå som irrele-&lt;br&gt;vant. Reformen innebär även att det som redan i dag är ett faktum, nämli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen att det finns professorer med olika grad av pedagogisk, vetenskaplig&lt;br&gt;och annan skicklighet, kommer att bli en självklarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lärares arbetsuppgifter får enligt högskolelagen ingå att handha ut-&lt;br&gt;bildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete samt administra-&lt;br&gt;tiva uppgifter. Fördelningen av arbetsuppgifter är en lokal arbetsled-&lt;br&gt;ningsfråga. Omfattningen av de olika lärarkategoriernas undervisnings-&lt;br&gt;skyldighet regleras dock i kollektivavtal. Det finns en tradition inom hög-&lt;br&gt;skolan att i första hand utse professorer till handledare inom forskarut-&lt;br&gt;bildningen och till olika ledningsuppdrag. Med fler professorer kan&lt;br&gt;forskning, handledning av doktorander, ledningsuppdrag och uppgifter&lt;br&gt;inom grundutbildningen fördelas på ett mer flexibelt sätt. Då kan också&lt;br&gt;större hänsyn tas till den enskilda lärarens kvalifikationer och intressen,&lt;br&gt;och arbetsuppgifterna kan fördelas över tid med hänsyn till lärarens hela&lt;br&gt;arbetssituation. En sådan flexibilitet och en jämnare fördelning av arbets-&lt;br&gt;uppgifter mellan olika lärarkategorier främjar en god kvalitet i verksam-&lt;br&gt;heten. Regeringen förutsätter att en sådan utjämning kommer att ske och&lt;br&gt;konstaterar att det kommer att finnas anledning att ompröva nu gällande&lt;br&gt;kollektivavtal, som föreskriver mycket låg undervisningsskyldighet för&lt;br&gt;professorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professorers anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i dag anställs som professor har ett särskilt långtgående anställ-&lt;br&gt;ningsskydd enligt 3 kap. 4 § högskolelagen. Enligt bestämmelsen kan en&lt;br&gt;professor skiljas från tjänsten endast om professorn genom brott eller&lt;br&gt;grovt eller upprepat åsidosättande av tjänsteåligganden har visat sig upp-&lt;br&gt;enbart olämplig att inneha tjänsten eller har uppnått gällande pensionsål-&lt;br&gt;der eller annars enligt lag är skyldig att avgå med pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen infördes i högskolelagen den 1 juli 1993. Dessförinnan&lt;br&gt;gällde att de flesta professorer som tillsattes av regeringen anställdes med&lt;br&gt;fullmakt. En del professorer, t.ex. vid forskningsråden, tillsattes med för-&lt;br&gt;ordnande, liksom de professorer som tillsattes lokalt av rektorsämbetet.&lt;br&gt;En fullmaktsanställd professor kunde inte sägas upp enligt lagen om an-&lt;br&gt;ställningsskydd (1982:80) och hade en större anställningstrygghet än en&lt;br&gt;professor med tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1993 togs regeringens rätt att inrätta och tillsätta professurer&lt;br&gt;vid universitet och högskolor bort och fullmaktssystemet upphörde; rege-&lt;br&gt;ringens rätt att inrätta professurer av nationellt intresse har sedermera&lt;br&gt;återinförts. I den högskolelag som trädde i kraft samma dag infördes den&lt;br&gt;ovan nämnda bestämmelsen om professorers anställningstrygghet. Be-&lt;br&gt;stämmelsen angavs ha sin grund i önskemål att ge dem som därefter an-&lt;br&gt;ställdes som professor vid universitet och högskolor den anställ-&lt;br&gt;ningstrygghet som ansågs vara väsentlig för integriteten i forskning och&lt;br&gt;undervisning. Bestämmelsen utformades med förebild i föreskriften i 11&lt;br&gt;kap. 5 § regeringsformen om de grunder som kan föranleda att en ordina-&lt;br&gt;rie domare skiljs från sin domartjänst. Någon rätt att, såsom gäller för&lt;br&gt;domare, förflytta professorer finns dock inte. Grunderna för att skilja en&lt;br&gt;professor från tjänsten ansluter nära till de grunder som vid den tidpunk-&lt;br&gt;ten gällde för direkt avsked av statligt anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den remissbehandling av utredningen som föregick införandet av&lt;br&gt;den nya högskolelagen år 1993 framfördes synpunkter av innebörd att&lt;br&gt;professorer inte borde ha ett så starkt anställningsskydd som övervägdes.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det nu flera skäl att ompröva frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl är att det i denna proposition läggs fram förslag om rätt till&lt;br&gt;befordran till en anställning som professor. Förslaget kommer att leda till&lt;br&gt;att det anställs många fler professorer än i dag. Det vore enligt regering-&lt;br&gt;ens mening orimligt att en så stor del av lärarkåren skulle åtnjuta ett an-&lt;br&gt;ställningsskydd som avviker från allmänt tillämpliga regler på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Ytterligare ett skäl är att inte bara professorer utan även and-&lt;br&gt;ra lärare skall delta i och ha ansvar för att en hög kvalitet nås i såväl&lt;br&gt;forskning som undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet angeläget att de högskoleanställda som arbetar med&lt;br&gt;forskning och utbildning är skyddade mot godtyckliga åtgärder som di-&lt;br&gt;rekt eller indirekt kan beskära den vetenskapliga friheten eller lärarens&lt;br&gt;integritet vid undervisningen. Principen om forskningens frihet har därför&lt;br&gt;kommit till uttryck i 1 kap. 6 § högskolelagen. Det sägs där att forsk-&lt;br&gt;ningsproblem får väljas fritt, att forskningsmetoder får utvecklas fritt och&lt;br&gt;att forskningens resultat får publiceras fritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kommer också arbetstagarnas skydd mot ogrundade uppsägningar&lt;br&gt;in i bilden. 1 praktiken skulle den vetenskapliga friheten kunna komma att&lt;br&gt;begränsas, om arbetsgivaren hade rättsliga möjligheter att vidta uppsäg-&lt;br&gt;ningar i syfte att på ett otillbörligt sätt påverka den anställde i hans eller&lt;br&gt;hennes arbete med forskning och undervisning. Uppsägningar av den&lt;br&gt;naturen måste emellertid anses oförenliga med den allmänt tillämpliga&lt;br&gt;lagen om anställningsskydd. En tillsvidareanställning kan sägas upp av&lt;br&gt;arbetsgivaren bara om det finns saklig grund för åtgärden (7 §), och ett&lt;br&gt;avskedande förutsätter att arbetstagaren har grovt åsidosatt sina åliggan-&lt;br&gt;den mot arbetsgivaren (18 §). Lagen om anställningsskydd innehåller&lt;br&gt;också garantier för en objektiv prövning av en uppsägning eller ett av-&lt;br&gt;skedande. Den fackliga organisationen har möjlighet att begära överlägg-&lt;br&gt;ningar och förhandlingar med arbetsgivaren om en medlem skilts från&lt;br&gt;anställningen eller om arbetsgivaren överväger att vidta en sådan åtgärd.&lt;br&gt;Ytterst kan saken föras till domstol, och arbetsgivaren måste då bevisa att&lt;br&gt;det funnits laga grund för att säga upp eller avskeda arbetstagaren. Dom-&lt;br&gt;stolen har möjlighet att ogiltigförklara rättsstridiga avskedanden och upp-&lt;br&gt;sägningar som är hänförliga till arbetstagarens person. En arbetsgivare&lt;br&gt;som bryter mot anställningsskyddslagen ådrar sig också en skyldighet att&lt;br&gt;betala skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att de särregler som tidigare gällt vid avskedande av&lt;br&gt;offentligt anställda i många fall har tagits bort under senare år. Ett motiv&lt;br&gt;för ändringarna har då varit att bedömningsgrunderna egentligen har varit&lt;br&gt;desamma i de författningar som gällt offentliganställda och de allmänna&lt;br&gt;reglerna i lagen om anställningsskydd (prop. 1993/94:65 s. 92 ff.). De&lt;br&gt;flesta särreglerna har slopats vid tillkomsten av 1994 års lag om offentlig&lt;br&gt;anställning. Dessutom är anställningsskyddslagens bestämmelser om av-&lt;br&gt;skedande tillämpliga på arbetstagare som är anställda med fullmakt, se&lt;br&gt;7 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden måste reglerna i lagen om anställningsskydd an-&lt;br&gt;ses utgöra en tillräcklig garanti för att uppsägningar och avskedanden inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan ske på ett sätt som hotar integriteten i forskning och utbildning. Re- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;geringen anser att särreglerna i 3 kap. 4 § högskolelagen därför skall&lt;br&gt;upphävas: en lagändring kan dock bara ta sikte på den som anställs efter&lt;br&gt;det att de nya reglerna har trätt i kraft. Ett förslag av den nu angivna in-&lt;br&gt;nebörden skall granskas av Lagrådet, och något författningsförslag läggs&lt;br&gt;inte fram i den här propositionen. 1 stället tänker regeringen inom kort&lt;br&gt;presentera en lagrådsremiss där det föreslås att 3 kap. 4 § högskolelagen&lt;br&gt;upphävs, och regeringen avser att sedan återkomma till frågan i anslut-&lt;br&gt;ning till budgetpropositionen för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1.2 Lektor, adjunkt och forskarassistent&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I högskolelagen skall anges att en lektor, utöver&lt;br&gt;vetenskaplig kompetens, skall ha pedagogisk skicklighet. Vidare skall&lt;br&gt;”annan yrkesskicklighet” införas som en ny behörighetsgrund för an-&lt;br&gt;ställning som lektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En tillsvidareanställd adjunkt som är be-&lt;br&gt;hörig att anställas som lektor skall anställas som lektor. Därutöver&lt;br&gt;skall en tillsvidareanställd adjunkt som har visat särskild pedagogisk&lt;br&gt;skicklighet eller särskild skicklighet avseende ledning, utveckling eller&lt;br&gt;samverkan kunna anställas som lektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om befordran till lektor bör beredas av fakultetsnämnd&lt;br&gt;eller motsvarande organ på samma sätt som vid ett vanligt anställ-&lt;br&gt;ningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första anställning som lektor eller adjunkt bör kunna tidsbegrän-&lt;br&gt;sas till högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de särskilda reglerna om tidsbegränsad anställning för lära-&lt;br&gt;re i högskolan bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En högskola bör kunna besluta om tidsbegränsad anställning som&lt;br&gt;adjunkt eller lektor för en lärare som är tillsvidareanställd vid en annan&lt;br&gt;högskola. En sådan anställning bör vara begränsad till högst tre år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställning som forskarassistent bör tidsbegränsas till högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: I Högskollärarutredningen föreslås två tillägg&lt;br&gt;till nuvarande behörighetskrav för anställning som lektor. I fråga om ve-&lt;br&gt;tenskaplig kompetens bör möjligheten att värdera också kompetens som&lt;br&gt;motsvarar doktorsexamen införas. Vidare bör ”kompetens av annat slag”,&lt;br&gt;dvs. yrkeserfarenhet förvärvad utanför högskolan, införas som ett alter-&lt;br&gt;nativ till behörighetskravet vetenskaplig kompetens. En högskoleadjunkt&lt;br&gt;skall kunna befordras till högskolelektor på enbart pedagogiska eller led-&lt;br&gt;nings-, utvecklings- och samverkansmeriter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första anställning som högskoleadjunkt skall kunna tidsbegränsas&lt;br&gt;till tre år i likhet med vad som i dag gäller för ett första förordnande som&lt;br&gt;högskolelektor. Vissa av de särskilda reglerna om tidsbegränsad anställ-&lt;br&gt;ning för lärare i högskolan föreslås avskaffas. Den som är anställd tillsvi-&lt;br&gt;dare som lärare vid en högskola föreslås ha rätt till tjänstledighet upp till&lt;br&gt;tre år för att arbeta som lärare vid en annan högskola, inom eller utom&lt;br&gt;landet. Anställning som biträdande högskolelektor (nuvarande forskar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistent) föreslås tidsbegränsas till högst fyra år, i stället för sex år som&lt;br&gt;är fallet i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig i&lt;br&gt;frågan är negativa till förslaget att införa &amp;quot;kompetens av annat slag” som&lt;br&gt;ett alternativ till behörighetskravet vetenskaplig kompetens för anställ-&lt;br&gt;ning som lektor. Högskoleverket, Lärarhögskolan i Stockholm och Skol-&lt;br&gt;verket tillstyrker däremot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Lunds universitet, Göteborgs universitet,&lt;br&gt;Karolinska institutet, Högskolan i Växjö, Luleå tekniska universitet och&lt;br&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, avstyrker förslaget&lt;br&gt;att en odisputerad adjunkt skall kunna befordras till högskolelektor. De&lt;br&gt;menar att en högskolelektor skall ha doktorsexamen. De påpekar också&lt;br&gt;att förslaget till lokal befordran av adjunkt till lektor motverkar rörlig-&lt;br&gt;hetsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och flera SA CO-förbund, däribland Sveriges Universitets-&lt;br&gt;lärarförbund, motsätter sig utredningens förslag om möjlighet till tidsbe-&lt;br&gt;gränsning i högst tre år av den första anställningen som högskoleadjunkt.&lt;br&gt;Ett antal remissinstanser, bl.a. Göteborgs universitet, Karolinska institu-&lt;br&gt;tet och Sveriges Universitetslärarförbund anser att fyra år ger en biträ-&lt;br&gt;dande högskolelektor (nuvarande forskarassistent) för kort tid för veten-&lt;br&gt;skaplig och pedagogisk meritering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen är delad vad gäller utredningens förslag om rätt till&lt;br&gt;tjänstledighet i tre år för anställning som lärare vid annan högskola. Flera&lt;br&gt;instanser ser risker med förslaget, framför allt framväxten av ett kompli-&lt;br&gt;cerat vikariatssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen anser att&lt;br&gt;lärarkategorierna lektor, adjunkt och forskarassistent bör bevaras, men&lt;br&gt;med delvis ändrade behörighets- och anställningsvillkor. Motiven för&lt;br&gt;detta redovisas i det följande. Inledningsvis skall dock framhållas att re-&lt;br&gt;geringen anser att benämningarna lektor och adjunkt bör behållas och&lt;br&gt;inte, såsom utredningen föreslagit, förses med prefixet ”högskole”. Efter-&lt;br&gt;som benämningen forskarassistent är väl etablerad, finns inte heller skäl&lt;br&gt;att ändra denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya regler som regeringen föreslår beträffande befordran av lektor till&lt;br&gt;professor har behandlats i avsnitt 7.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lektors arbetsuppgifter skall normalt ingå både utbildning och&lt;br&gt;forskning. I högskolelagen ställs krav på vetenskaplig kompetens för an-&lt;br&gt;ställning som lektor, då det inte är fråga om konstnärlig verksamhet.&lt;br&gt;Kravet på pedagogisk skicklighet framgår endast av högskole-&lt;br&gt;förordningen. Som tidigare framhållits vill regeringen understryka bety-&lt;br&gt;delsen av pedagogisk skicklighet hos högskolelärama och föreslår därför&lt;br&gt;att kravet på pedagogisk skicklighet för anställning som lektor, på samma&lt;br&gt;sätt som redan gäller för anställning som professor, föreskrivs i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa utbildningar inom högskolan, t.ex. inom teknik-, vård-, un-&lt;br&gt;dervisnings- och medieområdena, behövs lärare med erfarenhet från yr-&lt;br&gt;kesområdet i fråga. När det gäller forskning och utvecklingsarbete är det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också viktigt att högskolan tillförs kompetens och impulser utifrån. I lik- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;het med utredningen anser regeringen inte att det behöver skapas särskil-&lt;br&gt;da lärarkategorier, såsom ”tekniklektor”, ”industrilektor” eller ”metodik-&lt;br&gt;lektor” för detta ändamål. 1 stället bör det vara möjligt att ersätta kravet&lt;br&gt;på vetenskaplig kompetens med krav på annan yrkeserfarenhet, dvs.&lt;br&gt;kompetens förvärvad utanför högskolan, för behörighet som lektor. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår därför att ytterligare en behörighetsgrund införs för an-&lt;br&gt;ställning som lektor, nämligen ”annan yrkesskicklighet”. Därmed menas&lt;br&gt;skicklighet förvärvad genom yrkesverksamhet utanför högskolan. Yrkes-&lt;br&gt;skickligheten skall naturligtvis anknyta till det ämne inom vilket läraren&lt;br&gt;skall arbeta vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen Universitet och högskolor - frihet för kvalitet (prop.&lt;br&gt;1992/93:1) uttalas att en lektor som har avlagt doktorsexamen eller mot-&lt;br&gt;svarande är vetenskapligt kompetent. I högskoleförordningen anges&lt;br&gt;emellertid endast att lektor skall ha avlagt doktorsexamen. Regeringen&lt;br&gt;anser, i likhet med utredningen, att högskoleförordningen bör förtydligas&lt;br&gt;så att det framgår att vetenskaplig kompetens för lektor skall innebära&lt;br&gt;avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskapliga kompetens. Detta&lt;br&gt;innebär att utländsk forskarutbildning, licentiatexamen enligt äldre be-&lt;br&gt;stämmelser och övrig vetenskaplig meritering utan avlagd doktors-&lt;br&gt;examen, t.ex. inom industriforskning, också, efter prövning, bör kunna ge&lt;br&gt;vetenskaplig behörighet som lektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuell befordran av adjunkt till lektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans nuvarande lärarorganisation har ofta kritiserats för att inte ha&lt;br&gt;tillräckliga karriärmöjligheter. I dag saknas t.ex. helt befordrings-&lt;br&gt;möjligheter för adjunkter som inte gått igenom forskarutbildning. Ett väl&lt;br&gt;fungerande karriärsystem är avgörande för om högskolelärama skall&lt;br&gt;kunna fullgöra sina arbetsuppgifter med engagemang, effektivitet och&lt;br&gt;framgång. Liksom utredningen anser regeringen det därför angeläget att&lt;br&gt;ge möjligheter till befordran av adjunkter. En tillsvidareanställd adjunkt&lt;br&gt;som är behörig att anställas som lektor skall således anställas som lektor.&lt;br&gt;Den som söker anställning som adjunkt men är behörig att anställas som&lt;br&gt;lektor skall direkt kunna anställas som lektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lärosätes kvalitet är i lika hög grad avhängig av den utbildning som&lt;br&gt;erbjuds som av den forskning som bedrivs. Som tidigare framhållits är&lt;br&gt;det därför viktigt att pedagogiska meriter värderas lika högt som de ve-&lt;br&gt;tenskapliga vid nyanställning och befordran. Lärarrollen förändras också&lt;br&gt;i takt med att informationstekniken utvecklas och nya arbetssätt, som&lt;br&gt;t.ex. problembaserad inlärning, växer fram. Högskolans lärare skall inte&lt;br&gt;bara ha tillräcklig kompetens för att undervisa; de behöver också ha ett&lt;br&gt;stort intresse för undervisning. Lärama måste därför ges incitament att till&lt;br&gt;utveckling och förnyelse av utbildningens innehåll, metoder och arbets-&lt;br&gt;sätt. De lärare som prioriterar undervisningen bör visas uppskattning på&lt;br&gt;liknande sätt som de lärare som prioriterar forskningen premieras i dag.&lt;br&gt;En tillsvidareanställd adjunkt som har visat särskild pedagogisk skicklig-&lt;br&gt;het skall därför kunna anställas som lektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan har under senare tid genom statsmakternas beslut blivit allt&lt;br&gt;mer decentraliserad, något som ställer annorlunda och delvis nya krav på&lt;br&gt;ledningsinsatser. Goda ledare är viktiga för att säkerställa högskolans&lt;br&gt;fortsatta utveckling. Trots detta har ledarskapsförmåga hittills som regel&lt;br&gt;varken efterfrågats eller värdesatts vid anställning av lärare. Vidare har&lt;br&gt;förutsättningarna för högskolan som utbildningsanordnare förändrats.&lt;br&gt;Högskolan utsätts för konkurrens på ett annat sätt än tidigare, bl.a. från&lt;br&gt;andra utbildningsverksamheter och utländska lärosäten. Högskolans&lt;br&gt;verksamhet måste därför fortsätta att utvecklas, t.ex. genom utformning&lt;br&gt;av nya utbildningar. Högskolan har i dag en mer central roll i samhällsut-&lt;br&gt;vecklingen än tidigare och har numera också i uppgift att samverka med&lt;br&gt;samhället i övrigt. Förtjänstfulla insatser på detta område, som t.ex. ut-&lt;br&gt;veckling av ett varaktigt samarbete, bör uppmärksammas. Regeringen&lt;br&gt;anser följaktligen, i likhet med utredningen, att skicklighet avseende&lt;br&gt;verksamhets- och personalledning, utveckling av högskolans verksamhet&lt;br&gt;och samverkan med samhällslivet utanför högskolan skall kunna premie-&lt;br&gt;ras. En tillsvidareanställd adjunkt som har visat särskild skicklighet i nå-&lt;br&gt;got av dessa avseenden skall därför kunna anställas som lektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om befordran till lektor bör beredas av fakultetsnämnden&lt;br&gt;eller motsvarande organ på samma sätt som vid ett vanligt anställnings-&lt;br&gt;förfarande för lektor (se avsnitt 7.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att en högskola självfallet inte kan tillämpa dessa&lt;br&gt;nya grunder för individuell befordran av en adjunkt till lektor vid anställ-&lt;br&gt;ning av någon som inte är adjunkt vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsade anställningar av lektor och adjunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskoleförordningen finns en rad bestämmelser om möjlighet att tids-&lt;br&gt;begränsa anställningar för olika kategorier av lärare. Regeringen anser&lt;br&gt;inte att högskolans särart kräver så många undantag från de allmänna&lt;br&gt;reglerna om tidsbegränsad anställning i lagen om anställningsskydd och i&lt;br&gt;anställningsförordningen (1994:373). 1 princip bör de regler som gäller&lt;br&gt;för den övriga arbetsmarknaden också kunna tillämpas inom högskolan.&lt;br&gt;Om ett långvarigt behov av lärare inom ett ämnesområde kan förutses, är&lt;br&gt;det enligt regeringens mening rimligt att fler lärare tillsvidareanställs.&lt;br&gt;Högskolorna bör således sträva efter att öka antalet lärare med tillsvidare-&lt;br&gt;anställning. Dessa lärare är normalt mer delaktiga i högskolans hela verk-&lt;br&gt;samhet än vad tillfälligt anställda lärare är. Denna anställningsform inne-&lt;br&gt;bär också en trygghet för arbetstagaren. Med denna utgångspunkt bör&lt;br&gt;vissa av de särskilda reglerna om tidsbegränsad anställning för lärare i&lt;br&gt;högskolan avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsad första anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskollärarutredningen menar att möjligheten att tidsbegränsa den&lt;br&gt;första anställningen som lektor till högst tre år bör kvarstå. Vidare före-&lt;br&gt;slår utredningen att även en första anställning som adjunkt skall kunna&lt;br&gt;tidsbegränsas till högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, som nämnts, att tillsvidareanställning bör vara den&lt;br&gt;normala anställningsformen inom högskolan. I lagen om anställnings-&lt;br&gt;skydd anges att avtal får träffas om tidsbegränsad provanställning, om&lt;br&gt;prövotiden är högst sex månader. Med tanke på högskolans speciella ar-&lt;br&gt;betsformer kan det finnas behov av en längre prövotid än så, men den bör&lt;br&gt;inte vara längre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också anföras att högskolan har behov av lärare med yrkes-&lt;br&gt;erfarenhet, t.ex. från näringslivet inom tekniska utbildningar. Eftersom&lt;br&gt;sökande som är verksamma utanför utbildningsområdet kan ha en svår-&lt;br&gt;bedömd undervisningsskicklighet är det rimligt att en första anställning&lt;br&gt;kan få tidsbegränsas. Detta bör gälla vid anställning både som adjunkt&lt;br&gt;och lektor. Under denna tid får lärosätet möjlighet att bedöma bl.a. lära-&lt;br&gt;rens pedagogiska skicklighet och kan få ett underlag för ett ställnings-&lt;br&gt;tagande i fråga om tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser således att en första anställning som lektor respektive&lt;br&gt;adjunkt bör få tidsbegränsas till högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra regler om tidsbegränsad anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många lärare utför, inom ramen för sin anställning, under en begränsad&lt;br&gt;tid arbetsuppgifter som finansieras av forskningsråd eller andra finansiä-&lt;br&gt;rer. Dessa lärares normala arbetsuppgifter måste då utföras av andra lära-&lt;br&gt;re. Om de samlade behoven vid arbetsenheten kan förväntas bestå över&lt;br&gt;en längre tid, är det lämpligt att tillsvidareanställa fler lärare. 1 annat fall&lt;br&gt;kan nya lärare behöva anställas för en begränsad tid. Detta behov bör&lt;br&gt;tillgodoses på samma sätt som på arbetsmarknaden i övrigt, t.ex. genom&lt;br&gt;vikariat. Regeln om anställning av lärare under begränsad tid för full-&lt;br&gt;görande av arbetsuppgifter som normalt ankommer på andra arbetstagare&lt;br&gt;bör därför, i enlighet med utredningens förslag, utgå ur högskoleförord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om anställning under begränsad tid av lektor för långsiktig&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad finansierad med externa medel bör också, såsom&lt;br&gt;utredningen föreslår, utgå. Även här kan de möjligheter till tidsbegränsad&lt;br&gt;anställning som redan finns på arbetsmarknaden i övrigt användas, t.ex.&lt;br&gt;projektanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att arbetstagare som vikarie utför vissa arbetsuppgifter&lt;br&gt;som de saknar behörighet för. Det bör framhållas att en vikariatsanställ-&lt;br&gt;ning under vissa förutsättningar övergår i en tillsvidareanställning enligt&lt;br&gt;5 § andra stycket lagen om anställningsskydd. Detta torde dock inte inne-&lt;br&gt;bära att arbetstagarna är tillförsäkrade de arbetsuppgifter som de utförde&lt;br&gt;när tillsvidareanställningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera studier visar att den geografiska rörligheten bland högskolelärare&lt;br&gt;och forskare är liten. Ett mått på lärarnas rörlighet är andelen lärare med&lt;br&gt;doktorsexamen som disputerat vid den högskola där de tjänstgör. Hög-&lt;br&gt;skollärarutredningen redovisar att av de lärare som hade doktorsexamen&lt;br&gt;och som i oktober 1995 var anställda vid statliga högskolor med forsk-&lt;br&gt;ningsresurser hade drygt tre fjärdedelar disputerat vid det lärosäte där de&lt;br&gt;var anställda. Variationen var dock stor mellan olika lärarkategorier;&lt;br&gt;professorerna uppvisade mest rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt för kvaliteten i forskning och grundutbildning att lära- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;res rörlighet mellan lärosäten ökar. För att stimulera denna rörlighet avser&lt;br&gt;regeringen att, i enlighet med utredningens förslag, underlätta för hög-&lt;br&gt;skolorna att för en begränsad tid anställa lärare från andra högskolor. Ett&lt;br&gt;lärosäte bör således kunna besluta om tidsbegränsad anställning som&lt;br&gt;lektor eller adjunkt för en lärare som är tillsvidareanställd vid en annan&lt;br&gt;högskola. En sådan anställning bör vara begränsad till högst tre år. Om en&lt;br&gt;adjunkt vid en högskola anställs som lektor vid en annan högskola, bör&lt;br&gt;vanligt anställningsförfarande för lektor tillämpas (se avsnitt 7.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att de regler om rätt till tjänstledighet som finns&lt;br&gt;i t.ex. tjänstledighetsförordningen (1984:111) och i gällande kollektiv-&lt;br&gt;avtal ger en tillsvidareanställd lärare möjligheter att vara ledig för en&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarassistent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i budgetpropositionen för år 1998 lägga fram förslag&lt;br&gt;om en effektiviserad forskarutbildning. Forskarutbildningen bör vara en&lt;br&gt;väl planerad utbildning, som kan genomföras inom den stipulerade tiden&lt;br&gt;om fyra år. Avhandlingen bör ses som ett gesällprov inför fortsatt forsk-&lt;br&gt;ning. Det är således av vikt att de nyexaminerade doktorer som högsko-&lt;br&gt;lan vill rekrytera får möjlighet att meritera sig både vetenskapligt och&lt;br&gt;pedagogiskt. Enligt regeringens bedömning ger anställning som forskar-&lt;br&gt;assistent möjligheter till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att anställningen som forskarassistent skall fylla sin funktion för&lt;br&gt;rekryteringen är det naturligt att den är tidsbegränsad. I dag får anställ-&lt;br&gt;ningen innehas under högst sex år, med möjlighet till förlängning om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl. För att komma ett så stort antal nyblivna doktorer till&lt;br&gt;del som möjligt, bör anställningen inte sträckas ut alltför långt i tiden.&lt;br&gt;Regeringen anser därför, i likhet med Högskollärarutredningen, att an-&lt;br&gt;ställning som forskarassistent bör tidsbegränsas till högst fyra år. Det bör&lt;br&gt;dock även fortsättningsvis finnas möjlighet till förlängning om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, såsom sjukdom eller föräldraledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behörighet till anställning som forskarassistent krävs i dag avlagd&lt;br&gt;doktorsexamen. Högskoleförordningen bör förtydligas så att även mot-&lt;br&gt;svarande utländska examen, efter prövning, kan ge behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företräde till anställning som forskarassistent bör, liksom i dag, ges till&lt;br&gt;sökande som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens ut-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1.3 Övriga lärare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Lärarkategorierna nordisk respektive ut-&lt;br&gt;ländsk lektor bör avskaffas. Arbetsuppgifterna kan i stället utföras in-&lt;br&gt;om ramen för anställning som lektor eller adjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till adjungering bör vidgas från att gälla endast profes-&lt;br&gt;sor till att omfatta även lektor och adjunkt. Anställning som adjunge-&lt;br&gt;rad lärare bör vara tidsbegränsad till högst tre år och kunna förnyas i&lt;br&gt;ytterligare tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställning som gästlärare bör vara tidsbegränsad till högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: I Högskollärarutredningen föreslås att tjänst&lt;br&gt;som nordisk respektive utländsk lektor ersätts av anställning som ut-&lt;br&gt;ländsk lärare. Vidare föreslås att möjligheten till adjungering utökas till&lt;br&gt;att omfatta även andra lärarkategorier än professor. Anställning som&lt;br&gt;gästlärare föreslås vara tidsbegränsad till högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågan om utländsk lärare har inte kommenterats&lt;br&gt;av remissinstanserna. Flera remissinstanser välkomnar förslaget till ad-&lt;br&gt;jungering av fler lärarkategorier. Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK) menar att heltidsanställning som adjungerad lärare bör kunna&lt;br&gt;komma ifråga. Socialstyrelsen delar denna uppfattning och föreslår en&lt;br&gt;kortare tidsbegränsning av förordnandet i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utöver professor, lektor, adjunkt&lt;br&gt;och forskarassistent finns det ett antal andra lärarkategorier inom hög-&lt;br&gt;skolan. Dessa behandlas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk och utländsk lektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lång tid har det funnits tidsbegränsade anställningar som utländsk&lt;br&gt;respektive nordisk lektor. Det är angeläget att högskolorna även i fort-&lt;br&gt;sättningen skall kunna få impulser från andra länder och språkområden&lt;br&gt;genom att rekrytera lärare därifrån. Motiven för tidsbegränsningen - att&lt;br&gt;man härigenom försäkrar sig om personer med helt aktuell kunskap i det&lt;br&gt;berörda språket - har emellertid försvagats med dagens kommunika-&lt;br&gt;tionsmöjligheter. Som ett led i en strävan att förenkla lärarorganisationen&lt;br&gt;bör de ovannämnda anställningarna avskaffas och samma regler gälla för&lt;br&gt;nordiska och andra utländska lärare som för övriga lärare i högskolan. Ett&lt;br&gt;ytterligare skäl för denna förändring är de krav som EG-rätten ställer.&lt;br&gt;EG-domstolen har i tre rättsfall slagit fast att en regel som ger generell&lt;br&gt;möjlighet att tidsbegränsa anställningsavtal för utländska lärare, när en&lt;br&gt;sådan möjlighet inte finns för andra lärarkategorier, är att anse som otill-&lt;br&gt;låten diskriminering (mål C 33/88 Allué I, REG 1989, s. 1606, mål C&lt;br&gt;259/91 Allué II, REG 1993, s. 4330, mål C 272/92 Spotti, REG 1993, s.&lt;br&gt;5202).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskollärarutredningen föreslår att en särskild anställning som ut-&lt;br&gt;ländsk lärare införs. Regeringen konstaterar dock att inom ramen för det&lt;br&gt;regelverk som nu föreslås för lektorer och adjunkter kommer det att vara&lt;br&gt;möjligt att på ett likformigt sätt avtala om en första anställning för högst&lt;br&gt;ett år för såväl svenska som utländska medborgare (se avsnitt 7.1.2).&lt;br&gt;Adjungerad lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna har under ett antal år haft möjlighet att knyta till sig kvalifi-&lt;br&gt;cerade personer med huvudsaklig sysselsättning utanför högskolan ge-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom att anställa dem som adjungerade professorer. De adjungerade pro- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;fessorema är av stor betydelse för högskolornas samverkan med närings-&lt;br&gt;livet och arbetslivet i övrigt. Det finns skäl att vidga möjligheterna till&lt;br&gt;samarbete av detta slag till att omfatta även andra lärarkategorier. Hög-&lt;br&gt;skolorna bör således, i enlighet med utredningens förslag, få möjlighet att&lt;br&gt;inrätta tidsbegränsade anställningar också som adjungerad lektor respek-&lt;br&gt;tive adjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom fallet är nu beträffande adjungerad professor bör endast den&lt;br&gt;kunna anställas som adjungerad lärare som har sin huvudsakliga verk-&lt;br&gt;samhet utanför högskolan. Med huvudsaklig verksamhet menas minst 50&lt;br&gt;procent av arbetstiden. Anställning som adjungerad lärare bör, i likhet&lt;br&gt;med vad som gäller för adjungerad professor, vara tidsbegränsad till tre&lt;br&gt;år med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timlärare, gästlärare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsad anställning som timlärare kan i dag tillämpas i vissa fall,&lt;br&gt;bl.a. om anställningen inte är särskilt omfattande eller om den avser kor-&lt;br&gt;tare tid än ett år. Regeringen överväger att se över villkoren för tidsbe-&lt;br&gt;gränsad anställning som timlärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller gästlärare skall förordnande i dag meddelas tills vidare,&lt;br&gt;längst till viss tidpunkt. För att karaktären av gäst verkligen skall framgå,&lt;br&gt;anser regeringen, liksom utredningen, att anställning som gästlärare bör&lt;br&gt;tidsbegränsas till högst tre år. Tidsbegränsad anställning som s.k. gäst-&lt;br&gt;professor har behandlats i avsnitt 7.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningsuppgifter skall normalt fullgöras av personer som är an-&lt;br&gt;ställda som lärare. I vissa fall kan emellertid undervisning meddelas av&lt;br&gt;andra anställda, såsom innehavare av doktorandtjänster, assistenter, ama-&lt;br&gt;nuenser och kliniska assistenter. Vid Sveriges lantbruksuniversitet finns&lt;br&gt;dessutom anställningar som statsagronom, statshortonom, statsveterinär&lt;br&gt;och biträdande statsveterinär i vilka undervisning kan ingå. I denna pro-&lt;br&gt;position behandlas endast anställningar som lärare, och ovannämnda an-&lt;br&gt;ställningar berörs således inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1.4 Arbetsuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: 1 en professors arbetsuppgifter skall det, utom&lt;br&gt;inom det konstnärliga området, normalt ingå både utbildning och&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lärare skall följa, förutom utvecklingen inom det egna ämnes-&lt;br&gt;området, den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lära-&lt;br&gt;rens arbete vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det ankommer på varje högskola att för-&lt;br&gt;dela arbetsuppgifter mellan sina lärare i ett flerårsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lärare bör medverka i grundutbildningen. Varje lärare med&lt;br&gt;doktorsexamen eller motsvarande kompetens bör medverka i forsk-&lt;br&gt;ning/forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om professorers utrymme för återkommande, längre sam-&lt;br&gt;manhängande perioder för forskning eller konstnärligt utvecklings-&lt;br&gt;arbete bör utgå ur högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Högskollärarutredningen föreslår ett tillägg i&lt;br&gt;högskolelagen så att högskolans s.k. tredje uppgift syns i beskrivningen&lt;br&gt;av lärarnas uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att det är den enskilda högskolans sak att fördela ar-&lt;br&gt;betsuppgifter mellan olika kategorier av lärare. Avvägningen mellan in-&lt;br&gt;satser inom grundläggande utbildning respektive forskning/forskar-&lt;br&gt;utbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete kan i större utsträckning&lt;br&gt;än i dag göras olika för olika lärare, även inom en och samma lärarkate-&lt;br&gt;gori. Varje högskola skall, inom ramen för sin verksamhetsplanering,&lt;br&gt;fördela arbetsuppgifter mellan sina lärare i ett flerårsperspektiv. Som en&lt;br&gt;följd härav bör 4 kap. 5 § högskoleförordningen utgå, enligt vilken pro-&lt;br&gt;fessorer skall beredas utrymme för återkommande, längre samman-&lt;br&gt;hängande perioder för forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete på&lt;br&gt;heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: För att utredningens mål med forskande lärare&lt;br&gt;skall kunna uppnås efterlyser några remissinstanser, däribland Humanis-&lt;br&gt;tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Stockholms universitet och&lt;br&gt;Sveriges Universitetslärarförbund, ett system med garanterad forsk-&lt;br&gt;ningstid i tjänsten, särskilt för den nya lärarkategori, biträdande lektor,&lt;br&gt;som utredningen föreslår skall ersätta forskarassistent. Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket efterlyser en diskussion om professorers deltagande i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Genom en ändring i&lt;br&gt;högskolelagen, som trädde i kraft den 1 januari 1997, markerade stats-&lt;br&gt;makterna att universitet och högskolor vid sidan om utbildning och&lt;br&gt;forskning också i ökad utsträckning bör samverka med det omgivande&lt;br&gt;samhället, den s.k. tredje uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredarens uppfattning att ett motsvarande omvärlds-&lt;br&gt;perspektiv bör synas i beskrivningen av de uppgifter som högskolans&lt;br&gt;lärare skall utföra. Regeringen föreslår därför att ett tillägg görs i 3 kap.&lt;br&gt;1 § högskolelagen med innebörden att lärare vid universitet och högsko-&lt;br&gt;lor inte bara skall följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet utan&lt;br&gt;också den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens ar-&lt;br&gt;bete vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på varje högskola att fördela uppgifter inom utbildning,&lt;br&gt;forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativa uppgif-&lt;br&gt;ter m.m. mellan sina lärare i ett flerårsperspektiv. Det skall härvidlag inte&lt;br&gt;finnas någon direkt koppling mellan lärarkategori och arbetsuppgifter.&lt;br&gt;Regeringen anser därför, i likhet med utredningen, att regeln om profes-&lt;br&gt;sorers utrymme för återkommande, längre sammanhängande perioder för&lt;br&gt;forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete bör utgå ur högskoleförord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande strävan måste vara att varje lärare tas i anspråk med&lt;br&gt;hänsyn till hans eller hennes samlade - pedagogiska, vetenskapliga eller&lt;br&gt;konstnärliga och övriga - kompetens och att läraren skall kunna utveckla&lt;br&gt;hela sin kompetens inom ramen för anställningen. Uppgifter avseende&lt;br&gt;ledning och utveckling av högskolans verksamhet och samverkan med&lt;br&gt;samhällslivet utanför högskolan bör fördelas inom hela lärargruppen med&lt;br&gt;hänsyn till varje lärares individuella kvalifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig följd av dessa principer är att alla lärare med vetenskaplig&lt;br&gt;kompetens, dvs. doktorsexamen eller motsvarande, bör medverka i såväl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundläggande utbildning som forskning/forskarutbildning. I högskole- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;förordningen föreskrivs att varje lärosäte skall vinnlägga sig om att lärare&lt;br&gt;av alla slag deltar i undervisningen inom grundläggande högskoleutbild-&lt;br&gt;ning. 1 propositionen Universitet och högskolor - frihet för kvalitet (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:1) uttalades att en professors ansvar skall omfatta såväl utbild-&lt;br&gt;ning som forskning. Regeringens förslag i avsnitt 7.1.1 om befordran av&lt;br&gt;lektorer till professorer understryker ytterligare betydelsen av pedagogisk&lt;br&gt;meritering. Även med tanke på utbildningens anknytning till forskningen&lt;br&gt;är det väsentligt att professorer deltar i grundutbildningen i större ut-&lt;br&gt;sträckning än i dag. Regeringen föreslår därför ett förtydligande i hög-&lt;br&gt;skolelagen med innebörden att det i en professors arbetsuppgifter, utom&lt;br&gt;inom det konstnärliga området, normalt skall ingå såväl utbildning som&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt bör övriga lärare med vetenskaplig kompetens&lt;br&gt;medverka i högre grad i forskning/forskarutbildning. Förutsättningar&lt;br&gt;finns sålunda för varje högskola att skapa en jämnare fördelning av ar-&lt;br&gt;betsuppgifter inom grundutbildning respektive forskning och forskar-&lt;br&gt;utbildning mellan olika kategorier av lärare. Som tidigare framhållits&lt;br&gt;finns mot denna bakgrund anledning att ompröva nu gällande kollekti-&lt;br&gt;vavtal angående undervisningsskyldigheten för lärare inom olika katego-&lt;br&gt;rier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av vikt att de nyexaminerade doktorer som högskolan vill re-&lt;br&gt;krytera får möjlighet att utvecklas till mer självständiga och etablerade&lt;br&gt;forskare. Därför bör en forskarassistent även i fortsättningen ha tyngd-&lt;br&gt;punkten i sitt arbete inom forskning/forskarutbildning. En forskar-&lt;br&gt;assistent bör naturligtvis också medverka i grundutbildningen för att me-&lt;br&gt;ritera sig pedagogiskt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Rekrytering och anställning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.2.1 Rekryteringsmål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Samtliga universitet och vissa statliga och en-&lt;br&gt;skilda högskolor skall ges mål avseende könsfördelningen bland nyre-&lt;br&gt;kryterade professorer. Målen skall gälla treårsperioder med början un-&lt;br&gt;der perioden 1997-1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vart och ett av dessa lärosäten skall ges ett enda samlat mål, beräk-&lt;br&gt;nat utgående från rekryteringsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Om ett lärosäte inte uppfyllt det av rege-&lt;br&gt;ringen fastställda rekryteringsmålet, kan regeringen komma att föreslå&lt;br&gt;att medel skall reserveras inom lärosätets anslag för forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning. Medlen bör endast få användas för kostnader för&lt;br&gt;ytterligare nyanställda professorer av underrepresenterat kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje universitet och högskola, utom de konstnärliga, bör få i upp-&lt;br&gt;drag att fastställa egna mål avseende könsfördelningen bland nyre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kryterade lärare inom övriga lärarkategorier under treårsperioder med&lt;br&gt;början 1997-1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslag: Högskollärarutredningen anför att det är rimligt att&lt;br&gt;regeringen anger mål avseende könsfördelningen bland de professorer&lt;br&gt;som rekryteras under kommande perioder. Vidare framhålls att uppnåen-&lt;br&gt;de av jämställdhetsmål får uppfattas som en nödvändig förutsättning för&lt;br&gt;ökad kvalitet i en vid och långsiktig mening. Utredningen utgår därför&lt;br&gt;från att den relativa framgången när det gäller att nå dessa mål - som till&lt;br&gt;avsevärd del blir beroende av lokala ambitioner - tillmäts betydelse vid&lt;br&gt;statsmakternas resursfördelning. Utredningen anför att varje högskola,&lt;br&gt;utöver av statsmakterna fastställda mål, bör fastställa egna rekryterings-&lt;br&gt;mål, t.ex. mål för lärarrörligheten avseende rekrytering av lärare som dis-&lt;br&gt;puterat vid andra lärosäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av regeringen har Högskoleverket i rapporten Rekryterings-&lt;br&gt;mål för kvinnliga professorer (1997:9 R) lämnat ett underlag för beräk-&lt;br&gt;ning av sådana mål. Enligt verket ger det totala antalet docentkompetenta&lt;br&gt;lektorer vid fakulteterna i landet en god uppfattning av rekryterings-&lt;br&gt;underlaget för professorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 rapporten redovisas förslag till mål för lärosätena för perioden&lt;br&gt;1997-1999. Målen bör enligt verket höjas för efterföljande perioder i takt&lt;br&gt;med att andelen kvinnor på lägre nivåer ökar. För varje lärosäte kan ett&lt;br&gt;samlat mål fastställas för andelen kvinnor bland de nyrekryterade profes-&lt;br&gt;sorerna under perioden. Detta mål bör beräknas efter dels andelen kvin-&lt;br&gt;nor bland docentkompetenta lektorer vid fakulteterna i landet, dels den&lt;br&gt;nuvarande fördelningen av lärosätets professurer över fakulteterna. Enligt&lt;br&gt;Högskoleverket skulle målen då preliminärt bli de som anges i följande&lt;br&gt;tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Preliminära rekryteringsmål enligt förslag från Högskoleverket&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Professorer 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsmål för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997- 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andel kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linköpings universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Tekniska högskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luleå tekniska universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Eftersom lärosäten kan planera eller förutse en rekrytering med en annan&lt;br&gt;fördelning över fakulteterna än den nuvarande, anser Högskoleverket att&lt;br&gt;en dialog bör föras mellan Utbildningsdepartementet och lärosätena be-&lt;br&gt;träffande de preliminära målen så att justeringar vid behov kan göras,&lt;br&gt;innan mål slutligt fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland de remissinstanser som har kommenterat Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;Högskollärarutredningens avsnitt om rekryteringsmål är opinionen delad.&lt;br&gt;Stockholms universitet, Karolinska institutet och Naturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet avstyrker utredningens förslag. De menar bl.a. att målen&lt;br&gt;bör fastställas lokalt för att de inte skall bli orealistiska och därmed oge-&lt;br&gt;nomförbara. Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Medicinska&lt;br&gt;forskningsrådet och Riksrevisionsverket är positiva till förslaget om re-&lt;br&gt;kryteringsmål. Dessa instanser anför bl.a. att rekryteringsmål är i linje&lt;br&gt;med mål- och resultatstyrningen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverkets rapport har inte remissbehandlats. Arbetsgruppen för&lt;br&gt;jämställdhet inom högre utbildning och forskning (JÄST-gruppen) har&lt;br&gt;emellertid på eget initiativ yttrat sig över verkets förslag. JÄST-gruppen&lt;br&gt;är mycket positiv till att rekryteringsmål ställs upp och anser att graden&lt;br&gt;av måluppfyllelse bör påverka statsmakternas framtida tilldelning av re-&lt;br&gt;surser för enskilda universitet och högskolor. För att rekryteringsmålen&lt;br&gt;skall verka pådrivande måste de dock enligt JÄST-gruppen sättas högre&lt;br&gt;än andelen kvinnor bland docentkompetenta lektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser, liksom Hög-&lt;br&gt;skollärarutredningen, att det endast är syftet att uppnå jämställdhet som&lt;br&gt;har den karaktären att särskilda, av statsmakterna fastställda, mål för re-&lt;br&gt;kryteringen av lärare bör fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits råder det en stor obalans mellan könen i den&lt;br&gt;akademiska världen. För att påskynda utvecklingen bl.a. mot en jämnare&lt;br&gt;könsfördelning bland högskolans lärare lade regeringen år 1995 fram&lt;br&gt;propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildnings-&lt;br&gt;området (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95:UbU18, rskr. 1994/95:405).&lt;br&gt;Som en följd av propositionen har en rad åtgärder vidtagits; bl.a. har nya&lt;br&gt;resurser fördelats för att öka antalet kvinnliga professorer, forskar-&lt;br&gt;assistenter och post-doc-stipendiater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anmälde i jämställdhetspropositionen sin avsikt att för&lt;br&gt;varje lärosäte sätta upp ett mål för könsfördelningen bland nyrekryterade&lt;br&gt;professorer. Sådana mål är ägnade att stimulera ett långsiktigt och syste-&lt;br&gt;matiskt jämställdhetsarbete på alla nivåer; för att ett lärosäte skall kunna&lt;br&gt;uppnå målen måste åtgärder vidtas såväl inom grundutbildning och fors-&lt;br&gt;karutbildning som inom den fortsatta akademiska karriären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje lärosäte har ansvar för att analysera problemen och finna de me-&lt;br&gt;del som inom olika områden och vid olika institutioner är mest ändamåls-&lt;br&gt;enliga för att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Möjligheten till&lt;br&gt;positiv särbehandling, som framgår av bestämmelserna i jämställdhetsla-&lt;br&gt;gen (1991:433) och 4 kap. 15 a § högskoleförordningen, ingår bland de&lt;br&gt;metoder ett lärosäte kan använda för att uppnå sitt rekryteringsmål. Ett&lt;br&gt;sådant mål bör inte avse ett alltför litet antal rekryteringar och bör därför&lt;br&gt;ställas upp för hela lärosätet och för treårsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och vissa högskolor med enskild huvudman, nämligen&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm och&lt;br&gt;Stiftelsen Högskolan i Jönköping, har i dag rätt att självständigt anställa&lt;br&gt;professorer. Dessa lärosäten bör få rekryteringsmål, med undantag för&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm som inte har något statligt anslag för&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att för Uppsala, Lunds, Göteborgs, Stock-&lt;br&gt;holms, Umeå och Linköpings universitet. Karolinska institutet, Kungl.&lt;br&gt;Tekniska högskolan. Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruks-&lt;br&gt;universitet, Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i&lt;br&gt;Jönköping sätta upp mål för andelen nyrekryterade professorer av under-&lt;br&gt;representerat kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre och medelstora högskolor kan för närvarande anställa professo-&lt;br&gt;rer antingen efter prövning hos Högskoleverket eller i samarbete med ett&lt;br&gt;universitet. I denna proposition föreslås i avsnitt 7.1.1 att alla statliga&lt;br&gt;högskolor själva skall få anställa professorer, utan prövning hos Hög-&lt;br&gt;skoleverket, och få befordra lektorer till professorer. Flera av de medel-&lt;br&gt;stora högskolorna börjar uppnå en sådan storlek inom både grund-&lt;br&gt;utbildning och forskning att de kan förväntas anställa ett inte obetydligt&lt;br&gt;antal professorer de närmaste åren och inom några år också ansöka om&lt;br&gt;universitetsstatus. Dessa högskolor bör också ges rekryteringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att sätta upp rekryteringsmål även för hög-&lt;br&gt;skolorna i Karlstad, Växjö och Örebro samt för Mitthögskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för vart och ett av dessa lärosäten kommer att beräknas utgående&lt;br&gt;från en uppskattning av rekryteringsunderlaget, dvs. dels andelen kvinnor&lt;br&gt;respektive män bland det totala antalet docentkompetenta lektorer vid&lt;br&gt;fakulteterna i landet, dels den nuvarande fördelningen av lärosätets pro-&lt;br&gt;fessurer över fakulteterna. Målen bör gälla för perioden 1997-1999 och&lt;br&gt;bör kunna höjas inför efterföljande treårsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsmål baserade på den uppskattning av rekryteringsunder-&lt;br&gt;laget som beskrivits ovan kommer att verka pådrivande. 1 särskilt hög&lt;br&gt;grad gäller detta för de medicinska, humanistiska och samhällsveten-&lt;br&gt;skapliga fakulteterna. Vid de tekniska och naturvetenskapliga fakulteter-&lt;br&gt;na bör stora ansträngningar riktas mot att höja andelen kvinnor inom re-&lt;br&gt;kryteringsunderlaget. Detta framgår av följande uppgifter, hämtade ur&lt;br&gt;Högskoleverkets rapport (adjungerade och konstnärliga professorer ingår&lt;br&gt;inte).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Andelen kvinnor bland nyanställda professorer vid de fem största fakul-&lt;br&gt;teterna m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Fakultet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Professorer totalt&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nya professorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Doc.komp. lekt.&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1985-92&lt;br&gt;andel kv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1993-95&lt;br&gt;andel kv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andel kv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andel kv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humaniora&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;413&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga fakulteter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För vart och ett av de ovan angivna lärosätena kommer för perioden&lt;br&gt;1997-1999 ett preliminärt rekryteringsmål (procentmål) att anges i bud-&lt;br&gt;getpropositionen för år 1998. Även om första halvåret av treårsperioden&lt;br&gt;har gått, är det ändamålsenligt att målen avser hela budgetperioden. Re-&lt;br&gt;geringen angav i direktiven till universitetens och högskolornas fördju-&lt;br&gt;pade anslagsframställningar för perioden 1997-1999 att lärosätena skulle&lt;br&gt;ange vilka rekryteringsmål de ansåg vara rimliga samt analysera vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hinder som fanns för att uppnå högre mål. Endast några få lärosäten följ-&lt;br&gt;de regeringens direktiv. Innan de definitiva målen anges i regleringsbre-&lt;br&gt;vet för år 1998 kommer universiteten och högskolorna att beredas ett nytt&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig. Härigenom kan målen anpassas till lärosätenas lång-&lt;br&gt;siktiga planering när det gäller bl.a. utvecklingen av olika vetenskaps-&lt;br&gt;områden och därmed antalet professorer som kan förutses bli anställda&lt;br&gt;inom olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därutöver att ge varje lärosäte, utom de konstnärliga&lt;br&gt;vilka har en alltför liten rekrytering, i uppdrag att sätta upp egna mål av-&lt;br&gt;seende könsfördelningen bland nyrekryterade inom övriga lärar-&lt;br&gt;kategorier. Dessa mål skall utgå från andelen kvinnor och män i rekryte-&lt;br&gt;ringsunderlaget för respektive kategori och skall avse treårsperioder med&lt;br&gt;början under perioden 1997 - 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärosätena skall i sina årsredovisningar redovisa de åtgärder som vid-&lt;br&gt;tagits för att nå en jämnare könsfördelning bland professorer och inom&lt;br&gt;övriga lärarkategorier. Måluppfyllelsen skall rapporteras efter treårs-&lt;br&gt;periodens slut. Närmare bestämmelser om vilka uppgifter som skall läm-&lt;br&gt;nas i årsredovisningen kommer att anges i regleringsbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Högskollärarutredningen och JÄST-gruppen anser rege-&lt;br&gt;ringen att graden av måluppfyllelse skall ha betydelse för resurs-&lt;br&gt;tilldelningen. Regeringen kommer att föra en dialog med lärosätena om&lt;br&gt;måluppfyllelsen. Om något lärosäte inte uppfyllt sitt av regeringen fast-&lt;br&gt;ställda rekryteringsmål, kan regeringen komma att föreslå att medel re-&lt;br&gt;serveras inom lärosätets anslag för forskning och forskarutbildning. De&lt;br&gt;reserverade medlen kommer att beräknas efter antalet professorer av un-&lt;br&gt;derrepresenterat kön som fattas för att det aktuella lärosätet skall uppnå&lt;br&gt;målet samt efter schabloner för kostnaden för dessa. Medlen bör endast få&lt;br&gt;användas till kostnader för ytterligare nyanställda professorer av under-&lt;br&gt;representerat kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högsko-&lt;br&gt;lan i Jönköping, som ju drivs i privaträttsliga former genom stiftelser och&lt;br&gt;bolag, följer den ekonomiska regleringen i förhållande till staten före-&lt;br&gt;skrifter som preciseras genom avtal. En övergripande målsättning i avta-&lt;br&gt;len är att staten skall utge ersättning för prestationer och beräkna andra&lt;br&gt;anslag för dessa högskolor på samma sätt och efter samma grunder som&lt;br&gt;gäller för statliga universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uthålligt och intensifierat jämställdhetsarbete inom högskolans alla&lt;br&gt;nivåer bör successivt leda till en höjning av andelen kvinnor inom alla&lt;br&gt;lärarkategorier. De förslag som framförs i avsnitt 7.1.1 i denna proposi-&lt;br&gt;tion är ägnade att leda till ett fördubblat antal professorer inom högsko-&lt;br&gt;lan. Dessutom kommer ett betydande antal professorer att avgå med pen-&lt;br&gt;sion under åren 2000 - 2008, varav det övervägande flertalet är män. Re-&lt;br&gt;geringen bedömer det därför som realistiskt att andelen kvinnor bland det&lt;br&gt;totala antalet professorer i landet kan öka under den kommande tioårs-&lt;br&gt;perioden från cirka 8 % till upp mot cirka 25 %. Andelen kvinnliga pro-&lt;br&gt;fessorer kan således komma att tredubblas till år 2008.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.2 Anstäliningsforfarande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Varje högskolestyrelse bör fastställa en an-&lt;br&gt;ställningsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett anstäliningsforfarande inleds, bör en högskola besluta om&lt;br&gt;en anställningsprofil. Av anställningsprofilen bör framgå ämnesområ-&lt;br&gt;det samt behörighets- och bedömningsgrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver nuvarande bedömningsgrunder bör följande bedömnings-&lt;br&gt;grunder införas: ”annan yrkesskicklighet”, skicklighet avseende led-&lt;br&gt;ning respektive utveckling av högskolans verksamhet samt förmåga att&lt;br&gt;i övrigt samverka med samhällslivet utanför högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om alla lediga läraranställningar bör spridas genom an-&lt;br&gt;nonsering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om anställning av lärare bör avges av fakultetsnämnd (eller&lt;br&gt;motsvarande organ). Det bör inte längre finnas föreskrifter om tjänste-&lt;br&gt;förslagsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: I Högskollärarutredningen föreslås att varje&lt;br&gt;högskolestyrelse skall fastställa en tillsättningsordning, som skall reglera&lt;br&gt;ordningen för rekrytering av olika lärarkategorier vid högskolan. Läro-&lt;br&gt;sätet skall fastställa en befattningsprofil, innan ett anstäliningsforfarande&lt;br&gt;inleds. Av befattningsprofilen skall framgå ämnesområdet samt behörig-&lt;br&gt;hets- och bedömningsgrunder för meritvärderingen. Kompetens förvär-&lt;br&gt;vad i arbetslivet utanför högskolan liksom skicklighet avseende ledning,&lt;br&gt;utveckling och samverkan skall utgöra särskilda bedömningsgrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren menar att annonsering bör vara obligatorisk endast i fråga&lt;br&gt;om anställning som professor. Regeringen bör inte föreskriva om särskil-&lt;br&gt;da tjänsteförslagsnämnder. Sakkunnigförfarande bör föreskrivas endast&lt;br&gt;vid anställning av professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ökad lokal frihet vid rekrytering välkomnas av&lt;br&gt;flertalet remissinstanser, som menar att förslaget är i linje med den nyli-&lt;br&gt;gen genomförda avregleringen av högskolornas verksamhet i stort. Ett&lt;br&gt;par instanser, däribland Socialvetenskapliga forskningsrådet och Forum&lt;br&gt;för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Linköping, befarar emeller-&lt;br&gt;tid att decentraliseringen och avformaliseringen av tjänstetillsättningen&lt;br&gt;kan få negativa konsekvenser för jämställdheten. Andra remissinstanser&lt;br&gt;framför oro för minskad offentlighet och rättssäkerhet till följd av den&lt;br&gt;föreslagna förenklingen av anställningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Svenska kyrkans utbildningsnämnd och&lt;br&gt;Sveriges universitetslärarförbund, anser att lärarbefattningar huvudsakli-&lt;br&gt;gen skall utannonseras offentligt. Om kravet på annonsering försvinner,&lt;br&gt;befarar några remissinstanser att risken för intern rekrytering ökar, vilket&lt;br&gt;motverkar rörlighetsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser är tveksamma till förslaget att avskaffa tjänsteförslags-&lt;br&gt;nämndema, i synnerhet vid anställning av professor, och till att sakkun-&lt;br&gt;nigförfarandet endast föreskrivs vid anställning av professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser efterlyser en diskussion om bedömningen av pe-&lt;br&gt;dagogiska meriter och en precisering av vad begreppet ”pedagogisk&lt;br&gt;skicklighet” står för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringens utgångspunkt är att&lt;br&gt;högskolorna också i fråga om lärarrekrytering skall ges den frihet som&lt;br&gt;numera kännetecknar regelverket för högskolan. Kraven på rättssäkerhet&lt;br&gt;och offentlig insyn motiverar emellertid vissa generella bestämmelser.&lt;br&gt;Varje högskola skall, såsom föreslås av Högskollärarutredningen, reglera&lt;br&gt;förfarandet för anställning av lärare i en anställningsordning. Denna skall&lt;br&gt;utgå från regeringens föreskrifter och fastställas av högskolans styrelse.&lt;br&gt;Beslut om anställning av lärare skall liksom nu fattas av rektor, som dock&lt;br&gt;har möjlighet att delegera besluten, förutom när det gäller anställning av&lt;br&gt;professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att besluta om skyldighet för högskolorna&lt;br&gt;att upprätta en anställningsordning och om grundläggande föreskrifter&lt;br&gt;angående vad som skall gälla vid anställning av lärare. Huvuddragen i&lt;br&gt;dessa föreskrifter redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nställningsprofil&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande vid rekryteringen av en lärare är hur lärosätet definie-&lt;br&gt;rar det ämnesområde inom vilket läraren skall arbeta. Enligt nuvarande&lt;br&gt;regler skall ämnet bestämmas för anställningen, innan en anställning som&lt;br&gt;professor, lektor, adjunkt eller forskarassistent ledigförklaras. Denna ord-&lt;br&gt;ning bör gälla även fortsättningsvis. Det är väsentligt att ämnet för en&lt;br&gt;anställning diskuteras ingående så att ämnesbestämningen blir tydlig. För&lt;br&gt;att säkra kvaliteten är det önskvärt att ämnet för en anställning, särskilt&lt;br&gt;vad gäller professor, anges så brett som möjligt så att många sökande&lt;br&gt;anmäler sig. Detta är också ägnat att främja såväl rörligheten mellan hög-&lt;br&gt;skolorna som jämställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de olika lärarkategorierna finns vissa alternativa grunder för behö-&lt;br&gt;righet (se avsnitten 7.1.1-7.1.3). Innan ett anstäliningsforfarande påbör-&lt;br&gt;jas, skall lärosätet besluta vilka behörighetsgrunder som skall tillämpas&lt;br&gt;för den enskilda anställningen. Behörighetsföreskriftema garanterar att&lt;br&gt;vissa minimikrav ställs på lärarnas kompetens, och de fungerar som ett&lt;br&gt;första urvalsinstrument i anställningsproceduren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskoleförordningen anges vissa befordringsgrunder som skall an-&lt;br&gt;vändas vid anställning av lärare. Befordringsgrunderna är det slutliga&lt;br&gt;urvalsinstrumentet och används för att fälla avgörandet mellan behöriga&lt;br&gt;sökande. Regeringen anser att begreppet bedömningsgrund bör användas&lt;br&gt;i stället för befordringsgrund i överensstämmelse med terminologin i la-&lt;br&gt;gen om offentlig anställning och anställningsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje anställning skall högskolan, liksom fallet är i dag, besluta i&lt;br&gt;vilken grad olika bedömningsgrunder skall tillmätas vikt och vilken av-&lt;br&gt;vägning som skall göras mellan dem. Det är självklart att dessa bedöm-&lt;br&gt;ningsgrunder väljs med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som skall ingå&lt;br&gt;i anställningen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare läggs ofta stor vikt vid den vetenskapliga skick-&lt;br&gt;ligheten, medan den pedagogiska skickligheten tillmäts mindre betydelse.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att denna avvägning inte motsvarar de krav som sam- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;hället ställer på högskolan. Högskolan ställs inför allt större pedagogiska&lt;br&gt;utmaningar i takt med att den expanderar och tar emot allt fler studeran-&lt;br&gt;de. Pedagogisk skicklighet och pedagogiskt utvecklings- och förnyelse-&lt;br&gt;arbete blir allt viktigare. Regeringen konstaterar att det i dag linns meto-&lt;br&gt;der för värdering av pedagogiska meriter och att Högskoleverket i sitt&lt;br&gt;remissyttrande över Högskollärarutredningen ställer sig positivt till att&lt;br&gt;spela en aktiv roll när det gäller den fortsatta utvecklingen av sådana&lt;br&gt;metoder. Enligt regeringens mening är det därför väsentligt att större vikt&lt;br&gt;än i dag läggs vid den pedagogiska skickligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser således, liksom utredningen, att högskolorna skall&lt;br&gt;besluta om en anställningsprofil, innan ett anstäliningsforfarande inleds. I&lt;br&gt;anställningsprofilen skall anges ämnesområdet för anställningen, de be-&lt;br&gt;hörighetsgrunder som skall krävas och den avvägning som skall göras&lt;br&gt;mellan bedömningsgrunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bedömningsgrunder vid anställning av lärare gäller graden av&lt;br&gt;skicklighet i olika avseenden. 1 avsnitt 7.1.2 har regeringen föreslagit att&lt;br&gt;”annan yrkesskicklighet” skall införas som en ny behörighetsgrund för&lt;br&gt;anställning som lektor och att en adjunkt som visat särskild skicklighet&lt;br&gt;avseende ledning, utveckling eller samverkan skall anställas som lektor.&lt;br&gt;För att dessa nya behörighetsgrunder skall kunna värderas, anser rege-&lt;br&gt;ringen, liksom utredningen, att även graden av ”annan yrkesskicklighet”&lt;br&gt;liksom graden av skicklighet avseende ledning respektive utveckling av&lt;br&gt;högskolans verksamhet och förmåga att i övrigt samverka med samhälls-&lt;br&gt;livet utanför högskolan bör införas som bedömningsgrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller beträffande bedömningsgrunder vid anställning bestäm-&lt;br&gt;melserna i lagen om offentlig anställning och i anställningsförordningen.&lt;br&gt;I jämställdhetslagen och i högskoleförordningen finns bestämmelser om&lt;br&gt;möjlighet till positiv särbehandling vid anställning som ett led i strävan&lt;br&gt;att främja jämställdhet i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 7.1.3 gjort bedömningen att anställning som&lt;br&gt;nordisk respektive utländsk lektor bör avskaffas. Arbetsuppgifter som&lt;br&gt;utförts av en sådan lärare kan i stället skötas inom ramen för anställning&lt;br&gt;som lektor eller adjunkt. Regeringen vill påminna om att det för behörig-&lt;br&gt;het som nordisk respektive utländsk lektor i dag bl.a. krävs att sökanden&lt;br&gt;har det språk i vilket undervisning skall meddelas som sitt modersmål.&lt;br&gt;Det bör vara möjligt att beakta denna typ av kunskaper, när sådan annan&lt;br&gt;skicklighet som är av betydelse för att fullgöra anställningen väl skall&lt;br&gt;värderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om lediga läraranställningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt anställningsförordningen skall en myndighet som avser att anställa&lt;br&gt;en arbetstagare informera om detta på något lämpligt sätt så att de som är&lt;br&gt;intresserade av anställningen kan anmäla det till myndigheten inom en&lt;br&gt;viss tid. I motsats till Högskollärarutredningen anser regeringen att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för högskolans del är viktigt från såväl kvalitets- som rörlighetssynpunkt Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;att information om samtliga lediga läraranställningar ges stor spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför bör information om alla lediga läraranställningar spridas genom&lt;br&gt;annonsering eller därmed likvärdigt förfarande. Annonseringen bör ske&lt;br&gt;nationellt och, om så anses påkallat, även i utlandet. Undantag från in-&lt;br&gt;formationsskyldigheten bör gälla när det är fråga om befordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagens informationsteknik finns ytterligare möjligheter att med-&lt;br&gt;dela information. Det kan t.ex. vara lämpligt att information om samtliga&lt;br&gt;lediga läraranställningar läggs ut på högskolornas elektroniska forsk-&lt;br&gt;ningsinformationssystem. Varje högskola bör lägga fast närmare princip-&lt;br&gt;er för information om lediga läraranställningar i sin anställningsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av förslag i anställningsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om förslag till tjänst som professor och lektor handläggs i dag&lt;br&gt;av särskilda tjänsteförslagsnämnder. Regeringens principiella utgångs-&lt;br&gt;punkt är emellertid att ledningsorganen inom högskolan har ansvaret i&lt;br&gt;anställningsfrågor på samma sätt som i frågor som rör verksamhetens&lt;br&gt;innehåll, organisation och kvalitet. I linje härmed bör ansvaret för att ut-&lt;br&gt;arbeta och avge förslag i ärenden om anställning av professor och lektor&lt;br&gt;åvila fakultetsnämndema (eller motsvarande organ). I enlighet med ut-&lt;br&gt;redningens förslag bör därför föreskrifterna om särskilda tjänsteförslags-&lt;br&gt;nämnder för beredning av anställningsärenden tas bort. Fakultetsnämn-&lt;br&gt;den kan dock naturligtvis inrätta de beredningsorgan den finner lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att högskolornas sätt att arbeta med rekryte-&lt;br&gt;ringsfrågor bör kunna bli mer flexibelt. Det är synnerligen angeläget att&lt;br&gt;handläggningstiden i anställningsärenden förkortas. I det följande redovi-&lt;br&gt;sas de riktlinjer som bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anställning av en lärare prövas först om de sökande uppfyller be-&lt;br&gt;hörighetskraven. När det gäller prövning av behörighet för anställning&lt;br&gt;som professor, anser regeringen att lika stort avseende bör fästas vid ve-&lt;br&gt;tenskaplig och pedagogisk skicklighet. Som tidigare nämnts avser rege-&lt;br&gt;ringen därför att införa ett förtydligande i högskoleförordningen med&lt;br&gt;denna innebörd (se också avsnitt 7.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller anställning av professor eller lektor görs därefter en sak-&lt;br&gt;kunniggranskning utifrån de bedömningsgrunder som högskolan har be-&lt;br&gt;slutat skall gälla för anställningen. Minst två sakkunniga skall anlitas.&lt;br&gt;Regeringen vill understryka vikten av att de pedagogiska meriterna un-&lt;br&gt;derkastas en allsidig och kvalitativ bedömning, t.ex. genom anlitande av&lt;br&gt;pedagogiskt sakkunniga. De sakkunniga skall normalt hämtas utanför den&lt;br&gt;berörda högskolan och, om inte synnerliga skäl föreligger, skall båda&lt;br&gt;könen vara företrädda. De sakkunniga skall, liksom i dag, avge skriftliga&lt;br&gt;utlåtanden om de sökandes skicklighet när det gäller de aktuella bedöm-&lt;br&gt;ningsgrunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adjungerad lektor skall anställas på samma vis som adjungerad profes-&lt;br&gt;sor i dag, dvs. efter förslag av berörd fakultetsnämnd, som skall ha in-&lt;br&gt;hämtat yttranden från två personer som är särskilt förtrogna med ämnet&lt;br&gt;för anställningen. Vidare bör vid anställning av forskarassistent, liksom&lt;br&gt;fallet är i dag, yttrande inhämtas från en särskilt tillkallad sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att samtliga bedömningsgrunder redovisas. I det för-&lt;br&gt;slag som fakultetsnämnden avger som underlag för beslut om anställning&lt;br&gt;skall en bedömning göras av var och en av de aktuella bedömningsgrun-&lt;br&gt;derna för sig. Därefter skall en sammanvägning göras av dem med hän-&lt;br&gt;syn till den fastställda profilen. Det skall härvidlag framgå hur jämställd-&lt;br&gt;hetsaspekten och högskolans rekryteringsmål har beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de sakkunniga - i motsats till vad som gäller i dag för tjänste-&lt;br&gt;förslagsnämnder - inte kommer att ingå som ledamöter i fakultetsnämn-&lt;br&gt;den, deltar de inte heller i nämndens beslut. På så vis skall fakultets-&lt;br&gt;nämnden (eller motsvarande organ) kunna göra en mer förutsättningslös&lt;br&gt;sammanvägning av de olika bedömningsgrunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsnämnden skall, efter ansökningstidens utgång, kunna inbjuda&lt;br&gt;en person som inte har sökt en ledig anställning som professor att göra&lt;br&gt;detta, på samma sätt som tjänsteförslagsnämnden kan i dag. Den inbjudna&lt;br&gt;personen behandlas då på samma sätt som andra sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.3 Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas ett system med pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd i Överklagandenämnden för högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Högskolelärarutredningen föreslår att pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd skall föras in vid handläggningen i Överklagandenämnden&lt;br&gt;för högskolan. Prövningstillstånd bör enligt utredaren kunna ges i tre fall,&lt;br&gt;nämligen om det som den klagande anför bedöms kunna ge saklig grund&lt;br&gt;för att anställa en annan person, om det förekommit ett allvarligt formellt&lt;br&gt;fel i förfarandet vid handläggningen eller om ärendet vid högskolan är av&lt;br&gt;principiell vikt. Utredaren föreslår vidare att samtliga överklaganden&lt;br&gt;skall ges in direkt till Överklagandenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna instämmer i ut-&lt;br&gt;redningens förslag. Några instanser, bl.a. Överklagandenämnden för hög-&lt;br&gt;skolan, noterar emellertid att möjligheten att överklaga beslut om vikariat&lt;br&gt;tas bort av utredaren utan närmare motivering. Nämnden anser att beslut&lt;br&gt;om vikariat på lärarbefattning fortfarande bör kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Överklagandenämnden för hög-&lt;br&gt;skolan svarar enligt 5 kap. 1 § högskolelagen för prövning av vissa beslut&lt;br&gt;på högskoleväsendets område och har inrättats för att avlasta regeringen&lt;br&gt;från besvärsärenden av sådan art som det inte ansetts rimligt att föra upp&lt;br&gt;till regeringsnivå. Nämnden avgör bl.a. överklaganden av beslut om till-&lt;br&gt;sättning av annan tjänst än doktorandtjänst men också vikariat vid statlig&lt;br&gt;högskola (13 kap. 2 § högskoleförordningen). Nämnden handlägger vida-&lt;br&gt;re överklaganden av vissa beslut som rör studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har som skäl för sitt förslag om prövningstillstånd anfört&lt;br&gt;dels att överklaganden i ärenden om lärartillsättning leder till en mer ut-&lt;br&gt;dragen tillsättningsprocedur, dels att det borde införas former för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilja de sakligt och principiellt viktiga överklagandeärendena från de&lt;br&gt;övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom domstolsväsendet finns en ordning med prövningstillstånd. Ett&lt;br&gt;grundläggande syfte med ett sådant system är att överinstanser skall av-&lt;br&gt;lastas arbete för att bättre kunna ägna sig åt uppgiften att kontrollera och&lt;br&gt;korrigera överklagade beslut. Systemet är således inte i sig tänkt att korta&lt;br&gt;handläggningstiderna och en underinstans kan tvärtom få ett större ansvar&lt;br&gt;för att utredningen är fullständig i varje ärende. En ordning med pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd finns knappast utanför domstolsväsendet. Ett förslag om att&lt;br&gt;införa ett sådant system när ärendet i första instans har avgjorts av en&lt;br&gt;myndighet och skall överklagas till en annan myndighet bör därför noga&lt;br&gt;övervägas och kunna motiveras väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betänklighet med förslaget är enligt regeringens uppfattning att det&lt;br&gt;skulle krävas prövningstillstånd redan för en första - och sista -&lt;br&gt;överprövning av högskolans beslut. Jämför man med den ordning som&lt;br&gt;gäller för förvaltningsdomstolarna, vilket torde ligga närmast till hands,&lt;br&gt;finner man att en myndighets beslut i allmänhet först överprövas i en&lt;br&gt;länsrätt och att prövningstillstånd inte krävs förrän vid ett överklagande&lt;br&gt;till den andra domstolsinstansen, dvs. kammarrätten. Det är också det&lt;br&gt;system som gäller för t.ex. överklaganden av beslut av Högskolans av-&lt;br&gt;skiljandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandenämnden har i sitt yttrande över utredarens förslag anfört&lt;br&gt;att den långa handläggningstiden efter ett överklagande i huvudsak beror&lt;br&gt;på den interna remissomgång som sker i högskolorna efter överklagan-&lt;br&gt;den, men innan handlingarna i ärendet överlämnas till nämnden. Hög-&lt;br&gt;skolan bifogar enligt nämnden regelmässigt ett yttrande när handlingarna&lt;br&gt;i ärendet överlämnas till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur lång tid handläggningen av ett tillsättningsärende tar kan således&lt;br&gt;ytterst bero på hur omfattande en högskola i ett enskilt fall väljer att göra&lt;br&gt;den utredning som ges in till Överklagandenämnden. Det förhållandet&lt;br&gt;påverkas knappast av en regel om prövningstillstånd. Det kan också sät-&lt;br&gt;tas i fråga om handläggningstiden i Överklagandenämnden blir kortare&lt;br&gt;med en regel om sådant tillstånd. Tillståndsprövningen kräver i princip&lt;br&gt;en fullständig genomgång och bedömning av ärendet. I de fall då tillstånd&lt;br&gt;medges är det sannolikt att handläggningstiderna till och med förlängs.&lt;br&gt;Även inför en tillståndsbedömning borde nämnden rimligen behöva in-&lt;br&gt;hämta något beslutsunderlag, särskilt som nämnden enligt utredningens&lt;br&gt;förslag skall överväga om sökanden anfört sådana skäl att det finns saklig&lt;br&gt;grund att bifalla överklagandet. Det måste därför anses tveksamt och bör&lt;br&gt;ytterligare övervägas om ett system med prövningstillstånd är det mest&lt;br&gt;effektiva sättet för att nå en snabbare handläggning av tillsättningsären-&lt;br&gt;den eller om andra åtgärder i stället kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen noterar att de långa handläggningstiderna i överklagande-&lt;br&gt;ärenden om anställning utgör ett stort problem inom högskolan. Det är&lt;br&gt;därför angeläget att handläggningstiden för dessa ärenden förkortas. För-&lt;br&gt;valtningslagen (1986:223) ställer redan i dag krav på enkel, snabb och&lt;br&gt;billig handläggning av ärenden utan att säkerheten eftersätts. Enligt den-&lt;br&gt;na lag skall också en myndighet vars beslut har överklagats överlämna&lt;br&gt;skrivelsen och handlingarna i ärendet till den myndighet som skall&lt;br&gt;överpröva beslutet. Regeringen utgår från att ärendet inte onödigt för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 141&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dröjs av högskolan efter ett överklagande och att högskolan noga övervä- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;ger om någon kompletterande utredning behövs, och i så fall vilken, ef-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter det att högskolan fattat sitt beslut och ärendet överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Bisysslor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En lärare bör till lärosätet anmäla alla bi-&lt;br&gt;sysslor som har anknytning till lärarens ämnesområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Högskollärarutredningen förordar att reglerna&lt;br&gt;för lärares bisysslor utformas så att det blir lättare för både den enskilda&lt;br&gt;läraren och högskolan att bedöma aktuella fall. En lärare bör därför redo-&lt;br&gt;visa alla ämnesanknutna bisysslor, inte endast inom forsknings- och ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete. En intern ordning för hur denna redovisning skall ske&lt;br&gt;bör fastställas av respektive högskola. Eventuella överträdelser av regler-&lt;br&gt;na för lärares bisysslor får beivras av högskolan på samma sätt som andra&lt;br&gt;förseelser i anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av instanserna tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag om att alla bisysslor som har anknytning till lärarens äm-&lt;br&gt;nesområde skall anmälas till lärosätet. Några instanser menar emellertid&lt;br&gt;att de nuvarande reglerna om bisysslor är fullt tillräckliga och ställer sig&lt;br&gt;tveksamma till utredningsförslaget. Dessa instanser anser att bisysslor&lt;br&gt;kan vara ett naturligt inslag för att öka rörligheten mellan högskolor och&lt;br&gt;näringsliv och för att uppnå målen för högskolans s.k. tredje uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En allmän bestämmelse om för-&lt;br&gt;bud för arbetstagare att ha förtroendeskadliga bisysslor finns i 7 § lagen&lt;br&gt;om offentlig anställning. För lärare vid en högskola gäller dessutom en-&lt;br&gt;ligt 3 kap. 7 § högskolelagen en vidgad rätt att inneha bisysslor. Den in-&lt;br&gt;nebär att läraren får inneha anställning eller uppdrag eller utöva verk-&lt;br&gt;samhet som avser forskning eller utvecklingsarbete inom anställningens&lt;br&gt;ämnesområde, om läraren inte därigenom skadar allmänhetens förtroende&lt;br&gt;för lärosätet. Läraren skall hålla bisysslan åtskild från sin tjänsteutövning.&lt;br&gt;En högskolelärare skall enligt 4 kap. 24 § högskoleförordningen till läro-&lt;br&gt;sätet anmäla bisysslor som avser forskning och utvecklingsarbete av&lt;br&gt;nämnvärd omfattning och varaktighet inom tjänstens ämnesområde. Nå-&lt;br&gt;gon sådan anmälningsskyldighet finns inte i de allmänna bestämmelserna&lt;br&gt;om bisysslor i anställningsförordningen. S.k. arbetshindrande bisysslor&lt;br&gt;och konkurrensbisysslor regleras i kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren hänvisar till Riksrevisionsverkets rapport Bisysslor inom&lt;br&gt;universitet och högskolor (RRV 1995:45). 1 denna rapport konstateras att&lt;br&gt;det nuvarande regelverket inte ger universitet och högskolor tillräckligt&lt;br&gt;effektiva styrmedel eller sanktionsmöjligheter. Dessutom upplevs regler-&lt;br&gt;na ofta som svåra att tolka, vilket leder till att de endast i liten utsträck-&lt;br&gt;ning tillämpas av högskolorna. Detta innebär att förekommande otillåtna&lt;br&gt;bisysslor i praktiken ofta legitimeras. De största problemen är dels hur&lt;br&gt;lärosätet skall få kännedom om pågående bisysslor hos lärarna, dels hur&lt;br&gt;den enskilda läraren skall veta när en bisyssla måste redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har påtalat att det finns gränsdragningsproblem när det gäller Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;att skilja på bisyssla avseende forskning eller utvecklingsarbete å ena&lt;br&gt;sidan och annan ämnesanknuten bisyssla, t.ex. undervisning, å andra si-&lt;br&gt;dan. Vidare finns det tolkningsproblem avseende vad som utgör en bisys-&lt;br&gt;sla av nämnvärd omfattning och varaktighet. Regeringen delar uppfatt-&lt;br&gt;ningen att reglerna bör utformas så att det blir lättare både för högskolan&lt;br&gt;och för den enskilda läraren att avgöra när en bisyssla bör rapporteras.&lt;br&gt;Anmälningsskyldigheten för en lärare bör därför avse samtliga ämnesan-&lt;br&gt;knutna bisysslor, oavsett om bisysslan gäller forskning, utvecklingsarbete&lt;br&gt;eller annan verksamhet, som t.ex. undervisning, och oavsett bisysslans&lt;br&gt;omfattning och varaktighet. En ändring av den innebörden bör göras i&lt;br&gt;högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Vetenskapsområden och principer för fördelning &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1996/97:141&lt;br&gt;av resurser till forskning och forskarutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Resurser till forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;skall inte längre ges per fakultet utan skall fördelas till följande veten-&lt;br&gt;skapsområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- humanistisk-samhällsvetenskapligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medicinskt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- naturvetenskapligt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tekniskt vetenskapsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och de övriga högskolor som riksdagen beslutar skall&lt;br&gt;ges anslag för forskning och forskarutbildning. För vart och ett av des-&lt;br&gt;sa lärosäten skall riksdagen besluta om anslagets storlek och vilka av&lt;br&gt;ovan nämnda vetenskapsområden som skall anvisas resurser för forsk-&lt;br&gt;ning och forskarutbildning. Sveriges lantbruksuniversitet skall dock,&lt;br&gt;liksom i dag, anvisas resurser i ett samlat anslag för forskning, forskar-&lt;br&gt;utbildning och grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En högskola som inte är ett universitet skall efter beslut av Hög-&lt;br&gt;skoleverket kunna få ett eller flera vetenskapsområden; denna hög-&lt;br&gt;skola får därmed rätt att anordna forskarutbildning och utfärda dok-&lt;br&gt;torsexamen inom dessa vetenskapsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett universitet eller en högskola med ett eller flera vetenskaps-&lt;br&gt;områden skall inrätta minst en fakultetsnämnd. Lärosätet beslutar vilka&lt;br&gt;fakultetsnämnder som skall finnas och om ansvarsområdet för var och&lt;br&gt;en av dessa. En högskola skall ha särskilda organ för den grundut-&lt;br&gt;bildning och forskning som inte hör till ansvarsområdet för någon fa-&lt;br&gt;kultetsnämnd vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet ledamöter i en fakultetsnämnd skall vara vetenskapligt&lt;br&gt;kompetenta men behöver inte vara lärare inom fakultetens ansvars-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: RUT-93 föreslår att högskolornas forsknings-&lt;br&gt;anslag fördelas på fyra vetenskapsområden, nämligen teknik, natur-&lt;br&gt;vetenskap. medicin (inklusive odontologi och farmakologi) samt kultur-&lt;br&gt;vetenskap (humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi). Utred-&lt;br&gt;ningen anför att detta skulle innebära att skillnaderna mellan de olika&lt;br&gt;områdena framstår tydligare och prioriteringar mellan områdena klargörs.&lt;br&gt;Högskolorna föreslås få bestämma om den egna fakultetsindelningen och&lt;br&gt;hur uppsättningen av fakultetsnämnder skall se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Universiteten tillstyrker förslagen. De mindre fa-&lt;br&gt;kulteterna vid universiteten ser emellertid sin verksamhet och existens&lt;br&gt;hotad. De mindre och medelstora högskolor som yttrat sig i frågan till-&lt;br&gt;styrker förslagen. Någon högskola framhåller att fakultetsindelningen har&lt;br&gt;en konserverande effekt och hindrar uppkomsten av övergripande forsk-&lt;br&gt;ning som spänner över flera fakultetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande regler beslutar&lt;br&gt;riksdagen om vid vilka lärosäten det skall finnas fakulteter och om fakul-&lt;br&gt;tetsindelningen vid vart och ett av dessa lärosäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1, Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;utg.omr. 16) beslutade riksdagen om kriterier för när en högskola skall få&lt;br&gt;benämnas universitet och att det ankommer på regeringen att besluta om&lt;br&gt;användningen av denna benämning. Regeringen har därefter beslutat att&lt;br&gt;ytterligare tre lärosäten. Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan&lt;br&gt;och Luleå tekniska universitet, från och med 1 januari 1997 skall vara&lt;br&gt;universitet. Samtliga tio statliga lärosäten med fakultet är därmed univer-&lt;br&gt;sitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser till forskning och forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande system beslutar riksdagen för varje lärosäte med fakul-&lt;br&gt;tet inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde om ett samlat anslag&lt;br&gt;för forskning och forskarutbildning. Anslaget är uppdelat i en anslagspost&lt;br&gt;för varje fakultet och en post för lokalkostnader. Högskolestyrelsen får&lt;br&gt;enligt regleringsbrev omfördela högst tre procent av resurserna från en&lt;br&gt;fakultet till andra fakulteter. Det finns i dag tio olika slag av fakulteter.&lt;br&gt;Antalet fakulteter vid ett lärosäte varierar från åtta vid Lunds universitet&lt;br&gt;till endast en fakultet vid Kungl. Tekniska högskolan. Anslagsposterna är&lt;br&gt;av mycket varierande storlek; den medicinska fakulteten vid Karolinska&lt;br&gt;institutet anvisas 323 miljoner kronor år 1997 och den nyinrättade filoso-&lt;br&gt;fiska fakulteten vid Luleå tekniska universitet anvisas 5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet för indelning i fakulteter och därmed samman-&lt;br&gt;hängande resursfördelning har kritiserats för att vara föråldrat och i vissa&lt;br&gt;delar alltför detaljerat samt för att hämma förnyelse, samarbete över fa-&lt;br&gt;kultetsgränsema och tvärvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att underlätta för universitet och&lt;br&gt;högskolor att göra egna prioriteringar av sina forskningsresurser och att&lt;br&gt;ge dem bättre förutsättningar för tvärvetenskapligt samarbete. Detta&lt;br&gt;skulle vara möjligt, om resurser till forskning och forskarutbildning för-&lt;br&gt;delades till några få, stora och sammanhållna vetenskapsområden, i stället&lt;br&gt;för till ett flertal fakulteter av varierande storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att samma indelning i vetenskapsområden som till-&lt;br&gt;lämpas för forskningsråden under Utbildningsdepartementet skall använ-&lt;br&gt;das vid beslut om resurser för forskning och forskarutbildning vid univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor. Det är därvid också lämpligt att använda samma be-&lt;br&gt;nämningar på vetenskapsområdena. Enligt detta förslag skall riksdagen&lt;br&gt;alltså besluta om resurser för forskning och forskarutbildning till lärosä-&lt;br&gt;tena fördelade till humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, natur-&lt;br&gt;vetenskapligt och tekniskt vetenskapsområde. Högskolestyrelsen bör vid&lt;br&gt;behov få omfördela högst tre procent av resurserna från ett område till&lt;br&gt;andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsposterna till naturvetenskapligt respektive tekniskt område&lt;br&gt;kommer att motsvara nuvarande poster till respektive fakulteter. Anslags-&lt;br&gt;posten till medicinskt område kommer att motsvara nuvarande poster till&lt;br&gt;medicinsk, odontologisk och farmaceutisk fakultet. Anslagsposten till&lt;br&gt;humanistisk-samhällsvetenskapligt område, slutligen, kommer att mot-&lt;br&gt;svara nuvarande poster till teologisk, juridisk, humanistisk, samhälls-&lt;br&gt;vetenskaplig och filosofisk fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte de farhågor för forskningens fortsatta existens Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;inom de mindre fakultetsområdena som redovisats i vissa remissyttranden&lt;br&gt;över utredningen. Enligt vad som nämns senare i detta kapitel kan emel-&lt;br&gt;lertid statsmakterna, om behov skulle uppstå, genom särskilda uppdrag&lt;br&gt;till lärosätena säkerställa att forskning bedrivs inom områden av natio-&lt;br&gt;nellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för lokalkostnader m.m. vid universiteten bör även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis anvisas i en särskild anslagspost. Även resurserna för konstnär-&lt;br&gt;ligt utvecklingsarbete bör, som beskrivs närmare nedan, utgöra en sär-&lt;br&gt;skild post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya principerna för fördelning av resurser för forskning och fors-&lt;br&gt;karutbildning kommer naturligtvis inte i sig att medföra en ökning av&lt;br&gt;anslagen, men lärosätena får som ovan nämnts större möjligheter att göra&lt;br&gt;egna prioriteringar inom vetenskapsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet ligger inom Jordbruksdepartementets an-&lt;br&gt;svarsområde och har tre särskilda fakulteter. Dessa fakulteter kan sägas&lt;br&gt;ligga främst inom naturvetenskapligt, tekniskt och medicinskt område.&lt;br&gt;Lantbruksuniversitetet bör, liksom i dag, erhålla resurser för forskning,&lt;br&gt;forskarutbildning och grundutbildning i ett samlat anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i budgetpropositionen för år 1998 att redovisa&lt;br&gt;eventuella förslag beträffande speciella satsningar för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser för forskning vid mindre och medelstora högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av förslag i budgetpropositionen för år 1997 har de mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolorna tilldelats permanenta och ökade resurser för&lt;br&gt;forskning i ett samlat anslag med en anslagspost för varje högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna är i ett skede&lt;br&gt;av stark utveckling. Det finns också en begynnande profilering av dessa&lt;br&gt;högskolors forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande föreslår regeringen att en högskola som inte är ett univer-&lt;br&gt;sitet efter beslut av Högskoleverket skall kunna få ett eller flera veten-&lt;br&gt;skapsområden och därmed få anordna forskarutbildning inom dessa om-&lt;br&gt;råden. När detta skett kan regeringen föreslå riksdagen att lärosätet inte&lt;br&gt;längre skall anvisas en anslagspost för forskning under ovan nämnda&lt;br&gt;samlade anslag. Högskolan skall i stället ges ett eget anslag för forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning med anslagsposter för dessa vetenskapsområden&lt;br&gt;samt i förekommande fall en post för övrig forskning vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolor utan något eget anslag för forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;bör, liksom i dag, ges resurser för forskning i ett samlat anslag med en&lt;br&gt;anslagspost för varje högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är ägnade att uppmuntra de mindre och medelstora högsko-&lt;br&gt;lorna att specialisera sig och koncentrera sina resurser. Därigenom kan&lt;br&gt;forskningen utvecklas optimalt efter de olika högskolornas förutsätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda uppdrag för forskning och forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att för vissa lärosäten föreslå särskilda uppdrag för&lt;br&gt;forskning. De särskilda uppdragen skall bl.a. vid behov säkerställa att&lt;br&gt;forskning bedrivs vid något eller några lärosäten inom ämnesområden&lt;br&gt;som är av nationellt intresse. Uppdragen skall kunna avse både större&lt;br&gt;områden, såsom juridik och teologi, och enskilda mindre ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att ge uppdrag avseende forskarutbildningen&lt;br&gt;till varje lärosäte som anvisas resurser för forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning till något vetenskapsområde. Dessa uppdrag kommer att redovisas i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att anordna forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten har i dag och skall även i fortsättningen ha rätt att anställa&lt;br&gt;professorer, anordna forskarutbildning och utfärda doktorsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i denna proposition att även övriga högskolor själ-&lt;br&gt;va skall kunna anställa professorer (se avsnitt 7.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa högskolor bör däremot, enligt regeringens mening, prövas innan&lt;br&gt;de kan få rätt att anordna forskarutbildning. En högskola vars forskning&lt;br&gt;och utbildning inom ett vetenskapsområde har nått en tillräcklig kvalitet&lt;br&gt;och omfattning, bör således kunna få anordna forskarutbildning inom&lt;br&gt;detta vetenskapsområde. Regeringen föreslår därför ett förtydligande i&lt;br&gt;högskolelagen med följande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En högskola som inte är ett universitet kan efter ansökan till och beslut&lt;br&gt;av Högskoleverket, få ett eller flera av humanistisk-samhällsveten-&lt;br&gt;skapligt, medicinskt, naturvetenskapligt eller tekniskt vetenskapsområde.&lt;br&gt;Denna högskola får därmed rätt att anordna forskarutbildning och att ut-&lt;br&gt;färda doktorsexamen inom dessa vetenskapsområden. En sådan rätt bör&lt;br&gt;kunna ges till en högskola som har uppnått tillräcklig bredd och speciali-&lt;br&gt;sering inom grundutbildning och forskning inom ett antal näraliggande&lt;br&gt;ämnen inom något av de fyra vetenskapsområdena. Forskningen vid hög-&lt;br&gt;skolan behöver och kan naturligtvis inte spänna över hela vetenskapsom-&lt;br&gt;rådet. Vid högskolan bör dessutom finnas goda infrastrukturella förut-&lt;br&gt;sättningar (bibliotek, laboratorier m.m.) för att bedriva grundutbildning&lt;br&gt;och forskning, och högskolan bör ha goda internationella kontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsnämnder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningen fakultet används över stora delar av världen för en grupp&lt;br&gt;av innehållsligt sammanhörande ämnen vid ett universitet och för de lära-&lt;br&gt;re som ansvarar för dessa. I Sverige är begreppet fakultet också knutet till&lt;br&gt;statsmakternas anslag till forskning och forskarutbildning. Före 1977 års&lt;br&gt;högskolereform deltog samtliga ordinarie professorer och lektorer i fa-&lt;br&gt;kultetens sammanträden och beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med denna reform överfördes beslutsrätten till valda organ, fa-&lt;br&gt;kultetsnämnder, med ansvar för grundutbildning, forskarutbildning och&lt;br&gt;forskning inom sitt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolelagen föreskriver att flertalet ledamöter i en fakultetsnämnd&lt;br&gt;skall utses genom val bland vetenskapligt kompetenta lärare inom fakul-&lt;br&gt;teten. Formellt avser begreppet fakultet således i dag dels en enhet för&lt;br&gt;statsmakternas resurstilldelning, dels en valförsamling för val till fakul-&lt;br&gt;tetsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i högskoleförordningen förtydliga fakultets-&lt;br&gt;nämndens uppgifter. Fakultetsnämnden skall ha en särskild uppgift att&lt;br&gt;ansvara för att kvaliteten inom forskning och utbildning upprätthålls. Fa-&lt;br&gt;kultetsnämnden skall också ha ett särskilt ansvar för forskarutbildningens&lt;br&gt;kvalitet och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje universitet, liksom varje högskola som har rätt att anordna fors-&lt;br&gt;karutbildning, skall därför inrätta minst en fakultetsnämnd. Det är emel-&lt;br&gt;lertid av vikt att varje lärosäte kan anpassa sin organisation efter de lo-&lt;br&gt;kala förutsättningarna och efter de nya krav som ställs inom forskning,&lt;br&gt;forskarutbildning och grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa lärosäten bör därför själva bestämma om vilka fakultetsnämnder&lt;br&gt;som skall finnas och om deras ansvarsområden, dvs. vilka ämnesområden&lt;br&gt;inom lärosätet som var och en av nämnderna skall ansvara för. Dessa&lt;br&gt;ansvarsområden såvitt gäller forskarutbildning måste självfallet ligga&lt;br&gt;inom de vetenskapsområden som finns vid respektive lärosäte, dvs. inom&lt;br&gt;vilka lärosätet har rätt att anordna forskarutbildning. Valförsamlingen för&lt;br&gt;en fakultetsnämnd bör följaktligen bestå av de vetenskapligt kompetenta&lt;br&gt;lärare, dvs. de med doktorsexamen eller motsvarande, som har anställ-&lt;br&gt;ning inom nämndens ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolelagen föreskriver att flertalet ledamöter i en fakultetsnämnd&lt;br&gt;skall vara vetenskapligt kompetenta lärare inom fakulteten. Studenterna&lt;br&gt;har enligt högskoleförordningen rätt att vara representerade med minst&lt;br&gt;två ledamöter. Dessutom följer av förordningen att även andra personer&lt;br&gt;kan utses som ledamöter. Regeringen föreslår att denna möjlighet utvid-&lt;br&gt;gas och understryks genom att en regel införs i högskolelagen med inne-&lt;br&gt;börden att flertalet ledamöter i fakultetsnämnden skall vara vetenskapligt&lt;br&gt;kompetenta personer men inte nödvändigtvis vara lärare inom nämndens&lt;br&gt;ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att utse andra personer än lärare vid den egna högskolan&lt;br&gt;till ledamöter i fakultetsnämnden bör enligt regeringens uppfattning ut-&lt;br&gt;nyttjas oftare för att knyta forskning och utbildning närmare olika delar&lt;br&gt;av samhällslivet. Högskolor som inte är universitet skulle också kunna&lt;br&gt;utnyttja denna möjlighet för att knyta till sig meriterade forskare vid and-&lt;br&gt;ra lärosäten som kan tillföra den vetenskapliga verksamheten värdefulla&lt;br&gt;kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts har alla mindre och medelstora högskolor fr.o.m. år&lt;br&gt;1997 permanenta resurser för forskning. En högskola skall därför ha sär-&lt;br&gt;skilda organ för den grundutbildning och forskning som inte hör till an-&lt;br&gt;svarsområdet för någon fakultetsnämnd vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är och kommer även i framtiden att vara vanligt att lärare i ämnen i&lt;br&gt;vilka den högskola de är anställda vid inte får anordna forskarutbildning&lt;br&gt;ändå har doktorander. Doktoranderna, som ofta är anställda vid denna&lt;br&gt;högskola, är enligt nuvarande regler antagna av den fakultetsnämnd, vid&lt;br&gt;ett universitet eller en annan högskola, till vilken läraren är knuten. Den-&lt;br&gt;na anknytning regleras i högskoleförordningen. En lärare med veten-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaplig kompetens som inte tillhör ansvarsområdet för någon fakultets-&lt;br&gt;nämnd vid den egna högskolan bör, främst för forskarutbildningsfrågor,&lt;br&gt;även fortsättningsvis vara anknuten till en fakultetsnämnd vid ett univer-&lt;br&gt;sitet eller en annan högskola. Det bör emellertid enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning i fortsättningen ankomma på den högskola där läraren är anställd att&lt;br&gt;etablera en sådan vetenskaplig kontakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen underströk i budgetpropositionen för år 1997 det angelägna&lt;br&gt;i att förstärka lärarutbildningarnas vetenskapliga bas och att underlätta&lt;br&gt;för studenter med lärarexamen att påbörja forskarutbildning. Dessutom&lt;br&gt;framhölls vikten av att den enskilda högskolan tar ett samlat ansvar för&lt;br&gt;lärarutbildningen och anpassar den lokala beslutsstrukturen därefter. För-&lt;br&gt;slag har i olika sammanhang framförts om en särskild fakultets-&lt;br&gt;organisation för lärarutbildningen. Regeringens förslag innebär att varje&lt;br&gt;lärosäte beslutar om sina fakultetsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs vid Lunds, Göteborgs och Umeå&lt;br&gt;universitet, vid Luleå tekniska universitet samt vid de sju konstnärliga&lt;br&gt;högskolorna i Stockholm. Regeringen föreslår att medel för konstnärligt&lt;br&gt;utvecklingsarbete även i fortsättningen skall anvisas i en särskild anslags-&lt;br&gt;post för varje lärosäte. Vid dessa universitet och högskolor skall styrel-&lt;br&gt;sen, liksom i dag, inrätta ett organ som har ansvaret för det konstnärliga&lt;br&gt;utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet har i en skrivelse till regeringen begärt att få in-&lt;br&gt;rätta en konstnärlig fakultet. Regeringen framförde i budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 1997 sin avsikt att återkomma till frågan om fakultetsindelning.&lt;br&gt;Med de förslag som nu läggs fram ankommer det på varje lärosäte med&lt;br&gt;rätt att anordna forskarutbildning att själv besluta om vilka fakultets-&lt;br&gt;nämnder som skall finnas och om ansvarsområdet för dessa. Flertalet&lt;br&gt;ledamöter i en fakultetsnämnd skall dock, liksom i dag, vara veten-&lt;br&gt;skapligt kompetenta. Statsmakterna kommer alltså, enligt förslaget, inte&lt;br&gt;längre att besluta om vilka fakulteter som skall finnas och inte heller om&lt;br&gt;enskilda fakultetsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Genomförande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ändringen i 2 kap. 4 § högskolelagen bör träda&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1998. Övriga ändringar i högskolelagen bör träda&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1999. Även de konsekvensändringar som föreslås&lt;br&gt;i lagen om vissa läkartjänster vid upplåtna enheter, m.m. bör träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Mandattiden för de nuvarande styrel-&lt;br&gt;serna går ut den 31 december 1997. Bestämmelser om högskolans led-&lt;br&gt;ning bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Den väsentliga föränd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring som föreslås gäller ordförandeposten och i övrigt föreslås inga för-&lt;br&gt;ändringar. Därför bör den nya ordningen gälla från den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om anställningar och dithörande frågor innebär förändringar&lt;br&gt;av mer omfattande natur. Det är angeläget att lärosätena får möjlighet att&lt;br&gt;anpassa sig till de nya bestämmelserna. Därför bör bestämmelser avseen-&lt;br&gt;de anställningar inte träda i kraft förrän den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen avseende förändrade principer för tilldelning av resurser till&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning är också av omfattande natur. Regering-&lt;br&gt;en anser det angeläget att budgetarbetet inför år 1999 får genomföras ef-&lt;br&gt;ter de nya principer som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen beträffande indelning i fakultetsnämnder och deras samman-&lt;br&gt;sättning bör också träda i kraft den 1 januari 1999. Detta ger lärosätena&lt;br&gt;möjlighet att förbereda den nya organisationen vad gäller t.ex. antalet&lt;br&gt;fakultetsnämnder, deras ansvarsområden och utseende av ledamöter i&lt;br&gt;nämnderna. Den nya organisationen kan komma att få olika utformning&lt;br&gt;vid lärosätena. Det är därför inte lämpligt att regeringen reglerar hur&lt;br&gt;övergången till ny organisation bör ske. Högskolorna har emellertid möj-&lt;br&gt;lighet att redan före ikraftträdandet vidta vissa administrativa åtgärder&lt;br&gt;som behövs för att den nya ordningen skall kunna fungera från den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs ett tillägg. I den nya lydelsen innebär paragrafen att i&lt;br&gt;högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män all-&lt;br&gt;tid iakttas och främjas. Ändringen kommenteras i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § regleras examina inom den grundläggande högskoleutbildningen.&lt;br&gt;Regeringen föreskriver vilka examina som får avläggas medan det kom-&lt;br&gt;mer an på Högskoleverket att besluta vid vilka högskolor olika examina&lt;br&gt;får avläggas. Högskoleverkets beslutanderätt omfattar dock inte Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 12 §, som är ny, regleras examina inom forskarutbildningen. Av första&lt;br&gt;stycket framgår det att regeringen föreskriver vilka examina som får av-&lt;br&gt;läggas. Enligt andra stycket första meningen har universiteten en generell&lt;br&gt;rätt att utfärda examina. Det betyder att det ankommer på universitetet att&lt;br&gt;avgöra inom vilka områden universitetet kan bedriva forskarutbildning på&lt;br&gt;en hög vetenskaplig nivå. Vid övriga högskolor skall, enligt andra me-&lt;br&gt;ningen, examina kunna avläggas inom ett eller flera vetenskapsområden&lt;br&gt;som finns vid högskolan. Att ett vetenskapsområde finns vid en högskola&lt;br&gt;betyder bl.a. att högskolan inom området får anordna forskarutbildning&lt;br&gt;och således utfärda doktorsexamina. Av 2 kap. 5 § framgår att riksdagen&lt;br&gt;beslutar att det skall finnas vissa vetenskapsområden för forskarutbild-&lt;br&gt;ning och att Högskoleverket under vissa förutsättningar kan besluta att&lt;br&gt;vetenskapsområden skall få finnas också vid högskolor som inte är uni-&lt;br&gt;versitet. Fördelningen av medel till forskarutbildning sker enligt rege-&lt;br&gt;ringens förslag per vetenskapsområde. Av 2 kap. 5 a § framgår att en&lt;br&gt;högskola med vetenskapsområde skall inrätta en eller flera fakultets-&lt;br&gt;nämnder som bl.a. har att besluta i frågor om forskarutbildning inom ve-&lt;br&gt;tenskapsområdet. Högskoleverket har att bedöma om det finns förutsätt-&lt;br&gt;ningar för forskarutbildning på en hög vetenskaplig nivå inom ett eller&lt;br&gt;flera vetenskapsområden vid en högskola som inte är universitet. Bak-&lt;br&gt;grunden till förslaget behandlas i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket av paragrafen innebär att ordföranden i styrel-&lt;br&gt;sen för en högskola - till skillnad från vad som nu gäller - skall vara en&lt;br&gt;annan person än rektor. Som anges i författningstexten, andra stycket,&lt;br&gt;bör ordföranden vara rekryterad externt. Till ordförande bör regeringen&lt;br&gt;således inte utse en person som är anställd vid högskolan. Ändringen&lt;br&gt;motiveras i avsnitt 6.3. Tidigare reglerades frågan om vem som skall vara&lt;br&gt;ordförande inte i lagen utan i högskoleförordningen (1993:100). I andra&lt;br&gt;stycket i paragrafen angavs tidigare att regeringen när den utser styrelsens&lt;br&gt;ledamöter skall välja personer med bakgrund i sådan verksamhet som är&lt;br&gt;av betydelse för högskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag. Att så&lt;br&gt;sker ligger dock i sakens natur, och det har därför bedömts som överflö-&lt;br&gt;digt att ha en särskild lagbestämmelse om detta. Att meningen har tagits&lt;br&gt;bort ur lagtexten är således inte avsett att innebära någon ändring i sak.&lt;br&gt;Det är regeringens ansvar att utse personer som på bästa sätt kan vara av&lt;br&gt;betydelse för högskolans utbildnings- och forskningsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen anges det att riksdagen bestämmer vilka vetenskapsom-&lt;br&gt;råden som finns (jfr. avsnitt 8). Uttrycket vetenskapsområde betecknar ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergripande ämnesområde, dvs. ett antal besläktade ämnesområden. Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;Inom det området får en högskola anordna forskarutbildning med stöd av&lt;br&gt;1 kap. 12 § andra stycket. Vetenskapsområdet får också betydelse när en&lt;br&gt;högskola tilldelas anslag. Således bestäms anslag för forskning och fors-&lt;br&gt;karutbildning per vetenskapsområde. Enligt andra meningen finns det&lt;br&gt;vetenskapsområden vid universiteten. Det betyder att samtliga vetenskap-&lt;br&gt;sområden finns där utan att det sker någon bedömning med avseende på&lt;br&gt;den grundutbildning eller forskning som finns vid det särskilda universi-&lt;br&gt;tetet. En annan ordning gäller enligt tredje meningen i fråga om högsko-&lt;br&gt;lor som inte är universitet. Då beslutar Högskoleverket efter en prövning&lt;br&gt;av varje särskilt fall, om det skall finnas vetenskapsområde vid den aktu-&lt;br&gt;ella högskolan. Kriterierna för den prövningen anges i fjärde meningen.&lt;br&gt;Kriterierna skall vara uppfyllda för varje vetenskapsområde som enligt&lt;br&gt;Högskoleverkets beslut skall finnas vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket i paragrafen skall det finnas fakultetsnämnder vid&lt;br&gt;varje universitet och vid varje högskola där det enligt Högskoleverkets&lt;br&gt;beslut skall finnas minst ett vetenskapsområde med stöd av beslut enligt 5&lt;br&gt;§. Att det finns ett vetenskapsområde ger uttryck för att högskolan får&lt;br&gt;bedriva forskarutbildning inom vetenskapsområdet. En högskola som fått&lt;br&gt;ett eller flera vetenskapsområden för forskarutbildning skall inrätta minst&lt;br&gt;en fakultetsnämnd för forskning och forskarutbildning inom de aktuella&lt;br&gt;vetenskapsområdena. Begreppet fakultet har tagits bort ur högskoleför-&lt;br&gt;fattningama som benämning för forsknings- och forskarutbildningsenhe-&lt;br&gt;ter till vilka medel fördelas. Fakultetsnämndemas uppgifter beskrivs i&lt;br&gt;andra stycket. Där anges det också under vilka förutsättningar särskilda&lt;br&gt;organ för grundutbildning och forskning inrättas vid högskolorna och&lt;br&gt;vilka uppgifter organen skall ha. Av tredje stycket framgår det att univer-&lt;br&gt;siteten och de aktuella högskolorna själva bestämmer om de vill ha fler&lt;br&gt;än en fakultetsnämnd och vilket ansvarsområde varje nämnd i så fall skall&lt;br&gt;ha. Ett ansvarsområde behöver inte sammanfalla med ett vetenskapsom-&lt;br&gt;råde. Det betyder att en fakultetsnämnds ansvarsområde kan sträcka sig&lt;br&gt;över flera vetenskapsområden, men det är exempelvis också möjligt att&lt;br&gt;dela in ett vetenskapsområde i flera ansvarsområden allt efter vad univer-&lt;br&gt;sitetet eller högskolan finner ändamålsenligt. Av sista meningen i tredje&lt;br&gt;stycket följer dock att ansvarsområdet för en nämnd i fråga om forskarut-&lt;br&gt;bildning skall ligga inom de vetenskapsområden som finns vid en viss&lt;br&gt;högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen ges vissa bestämmelser om sammansättningen av fakultets-&lt;br&gt;nämnder och de särskilda organ som annars skall finnas för grundutbild-&lt;br&gt;ning och forskning enligt 5 a §. Begreppet fakultet har tagits bort ur hög-&lt;br&gt;skolelagen. Det anges i stället i första stycket första meningen att till le-&lt;br&gt;damöter i en fakultetsnämnd får väljas vetenskapligt kompetenta lärare&lt;br&gt;inom fakultetsnämndens ansvarsområde, andra personer som är veten-&lt;br&gt;skapligt kompetenta samt personer som annars är lämpliga för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att andra personer än vetenskapligt kompetenta lärare kan vara ledamot i&lt;br&gt;en fakultetsnämnd angavs tidigare i högskoleförordningen. Av första&lt;br&gt;stycket andra meningen framgår att flertalet av ledamöterna dock alltid&lt;br&gt;skall vara vetenskapligt kompetenta lärare som är verksamma inom en&lt;br&gt;viss fakultetsnämnds ansvarsområde eller andra vetenskapligt kompe-&lt;br&gt;tenta personer. Också studenterna vid högskolan har, enligt fjärde me-&lt;br&gt;ningen, rätt att vara representerade i fakultetsnämndema och de särskilda&lt;br&gt;organen. Paragrafen innehåller inte någon regel om att studenternas re-&lt;br&gt;presentanter i fakultetsnämndema på något sätt skall vara knutna till&lt;br&gt;nämndens ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som anges i avsnitt 7 föreslås det att begreppet tjänst nu skall tas bort ur&lt;br&gt;högskolelagen och i princip ersättas av begreppet anställning. Som en&lt;br&gt;följd av detta föreslås också att de två besluten om att dels inrätta, dels&lt;br&gt;tillsätta en tjänst skall ersättas av ett beslut om att anställa en person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg görs i paragrafen av innebörd att en lärare förutom att följa&lt;br&gt;utvecklingen inom det egna ämnesområdet också skall följa den sam-&lt;br&gt;hällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid hög-&lt;br&gt;skolan. Bakgrunden till tillägget, som närmare kommenteras i avsnitt&lt;br&gt;7.1.4, är att universitet och högskolor genom en ändring av 1 kap. 2 §&lt;br&gt;högskolelagen den 1 januari 1997 har ålagts att samverka med det omgi-&lt;br&gt;vande samhället och informera om sin verksamhet. Att följa utvecklingen&lt;br&gt;inom det egna ämnesområdet och den utveckling i samhället som har&lt;br&gt;betydelse för arbetet är en uppgift för varje lärare. I övrigt anges i be-&lt;br&gt;stämmelsen de arbetsuppgifter som en lärare kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet tjänst har tagits bort ur paragrafen och ersatts med begreppet&lt;br&gt;anställning eller motsvarande. Vidare tas begreppet inrättande respektive&lt;br&gt;tillsättande av professorstjänster bort. Bakgrunden till dessa ändringar&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § andra stycket i dess tidigare lydelse angavs att professorstjänster&lt;br&gt;skall finnas inrättade i tillräcklig omfattning för att forskning och utbild-&lt;br&gt;ning skall kunna bedrivas på en hög och kvalitativ nivå inom olika veten-&lt;br&gt;skapsområden. Meningen har avsett att utrycka dels att en hög kvalitet i&lt;br&gt;verksamheten till en väsentlig del är professorernas ansvar, dels att pro-&lt;br&gt;fessorernas ansvar skall omfatta såväl utbildning som forskning. Med de&lt;br&gt;förslag om befordran till professor och fördelning av arbetsuppgifter som&lt;br&gt;beskrivs i avsnitt 7.1.1 bör inte ansvaret för en hög kvalitet i verksamhe-&lt;br&gt;ten knytas just till antalet professorer. Dessa har tillsammans med lekto-&lt;br&gt;rer och andra lärare att se till att denna höga kvalitet upprätthålls. Den&lt;br&gt;närmare fördelningen av arbetsuppgifterna mellan varje lärare ankommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det på högskolan att besluta om. 1 paragrafen görs det mer tydligt att både&lt;br&gt;forskning och utbildning normalt skall ingå i en professors uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § tredje stycket anges liksom tidigare att det för att anställas få som&lt;br&gt;professor förutom pedagogisk skicklighet krävs vetenskaplig skicklighet.&lt;br&gt;Därmed menas vetenskaplig skicklighet utöver vad som krävs för att an-&lt;br&gt;ställas som lektor. (Jfr. prop. 1992/93:1 s. 86.) Frågor om behörighets-&lt;br&gt;krav för professorer behandlas i avsnitt 7.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen görs ett tillägg (andra stycket punkt 3) som innebär att det&lt;br&gt;skall vara möjligt att anställa en professor för en bestämd tid också när&lt;br&gt;personen anställs som gästlärare (gästprofessor). För att anställas som&lt;br&gt;gästprofessor skall personen vara behörig att anställas som professor och&lt;br&gt;anställas som gästlärare. Förslaget motiveras närmare i avsnitt 7.1.1. För&lt;br&gt;en person som anställs som gästprofessor tillämpas inte den rätt att under&lt;br&gt;vissa förutsättningar få en anställning som professor som föreslås i sam-&lt;br&gt;ma avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges det liksom tidigare att en lektor skall ha visat veten-&lt;br&gt;skaplig kompetens utom i de fall då lektorn skall arbeta inom konstnärlig&lt;br&gt;verksamhet. (Jfr. kommentaren till 2 § om begreppet vetenskaplig skick-&lt;br&gt;lighet.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För anställning som lektor införs en möjlighet att som ett alternativ till&lt;br&gt;vetenskaplig kompetens kunna ställa krav på annan yrkesskicklighet. Vad&lt;br&gt;detta krav betyder behandlas närmare i avsnitt 7.1.2. Krav på pedagogisk&lt;br&gt;skicklighet skall alltid ställas vid anställning av en lektor. Det behörig-&lt;br&gt;hetskravet har tidigare angivits i högskoleförordningen men införs nu i&lt;br&gt;lagen. Regeringen ges rätt att föreskriva om undantag från kraven på ve-&lt;br&gt;tenskaplig kompetens och annan yrkesskicklighet. Regeringen avser att&lt;br&gt;utnyttja denna föreskriftsrätt till att ge regler om att en adjunkt, som visat&lt;br&gt;särskild pedagogisk skicklighet eller skicklighet avseende ledning, ut-&lt;br&gt;veckling och samverkan, skall kunna få anställning som lektor även om&lt;br&gt;adjunkten inte uppfyller behörighetskraven. Denna möjlighet till s.k. in-&lt;br&gt;dividuell befordran behandlas i avsnitt 7.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har bearbetats med hänsyn till att begreppet tjänst tagits&lt;br&gt;bort ur lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:764)&lt;br&gt;om vissa läkartjänster vid upplåtna enheter, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen har bearbetats språkligt så att begreppet tjänst tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet Reform och föränd- &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P 1996/97:141&lt;br&gt;ring. Organisation och verksamhet vid universitet och &lt;sup&gt;Bllaga 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;högskolor efter 1993 års universitets- och högskole-&lt;br&gt;reform (SOU 1996:21)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års universitets- och högskolereform är i mycket en tillämpning på&lt;br&gt;högre utbildning och forskning av generella förändringar i budget- och&lt;br&gt;styrsystemen inom det statliga området. Reformen har dock tydliggjort&lt;br&gt;lärosätenas handlingsmöjligheter och påtagligt inspirerat till diskussioner&lt;br&gt;och förändringsarbete. Inom universitet och högskolor är inställningen&lt;br&gt;till reformen i stort sett positiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUT-93 har studerat förändringar i relation till de mål som angivits för&lt;br&gt;universitets- och högskolereformen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Analys&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mångfald i utbildningsutbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många förändringar har gjorts i utbildningsutbudet. I relation till hela&lt;br&gt;verksamheten vid universitet och högskolor är dock ännu de nya ex-&lt;br&gt;amina, de nya utbildningsprogrammen och de nya kurserna få, både om&lt;br&gt;man ser till antalet utbildningar och till studerandeantalet. Det är också&lt;br&gt;svårt att avgöra i vad mån förändringarna är föranledda av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassning till studentefterfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktuella studentefterfrågan kommer inte på något mer systematiskt&lt;br&gt;sätt, t.ex. genom föranmälningar, in i lärosätenas planering för komman-&lt;br&gt;de läsår. Några större omprioriteringar till utbildningsområden där sö-&lt;br&gt;kandetrycket är mycket stort har inte gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största förändringen inom den grundläggande högskoleutbild-&lt;br&gt;ningen är den kraftiga ökningen av kursstudier utanför utbildningspro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget tyder på att svenska universitet och högskolor inte skulle bedriva en&lt;br&gt;verksamhet som normalt håller rimlig och inte sällan hög kvalitet sett i ett&lt;br&gt;internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket litet har emellertid gjorts för att direkt möta de risker för sänkt&lt;br&gt;kvalitet i form av lägre krav i utbildning och examination, som hävdats&lt;br&gt;ligga i ett system med resurstilldelning i relation till kvantitativa presta-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivt resursutnyttjande och ökad examination&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ännu för tidigt att konstatera om några påtagliga effektivitetsvin-&lt;br&gt;ster, i form av fler helårsprestationer och fler examina i förhållande till&lt;br&gt;insatta resurser, har uppnåtts till följd av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetens och högskolornas ekonomi-administrativa system fun-&lt;br&gt;gerar ännu inte tillfredsställande. Hög prioritet måste ges åt förbättringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i dessa, så att de kan fungera rimligt sett ur såväl lärosätenas som stats- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;makternas och externa intressenters perspektiv. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den institutionella organisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom reformen har universitetens och högskolornas organisation blivit&lt;br&gt;en blandning av två ledningsprinciper, den kollegiala och en mer&lt;br&gt;”managementinriktad”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna har, trots uttalanden om motsatsen, fortfarande ett be-&lt;br&gt;tydande inflytande över den interna organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rollfördelningen mellan statsmakter och universitet/högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva kärnan i 1993 års universitets- och högskolereform har varit änd-&lt;br&gt;rad rollfördelning mellan de politiska organen och myndigheterna. Politi-&lt;br&gt;kerna i riksdag och regering skall besluta om mål och precisera resultat-&lt;br&gt;krav. Universitet och högskolor skall svara för att verksamheten genom-&lt;br&gt;förs på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna gentemot tidigare system är emellertid i realiteten inte&lt;br&gt;alltid så stora som de framställts och friheten för universiteten och hög-&lt;br&gt;skolorna fortfarande långt ifrån så total som den beskrivits. Universitet&lt;br&gt;och högskolor hade stor frihet både när det gäller verksamhet och eko-&lt;br&gt;nomi redan före den 1 juli 1993. Och statsmakterna har efter detta datum&lt;br&gt;i realiteten fortfarande ett större inflytande än vad de officiella do-&lt;br&gt;kumenten och uttalandena ger intryck av.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RUT-93 anbefaller försiktighet med ytterligare systemförändringar. Vad&lt;br&gt;universitet och högskolor behöver är framför allt möjlighet att få kon-&lt;br&gt;centrera sig på sina uppgifter inom utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande högskoleutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUT-93:s huvudsynpunkt är att statsmakternas beslut behöver utvecklas&lt;br&gt;och förtydligas. Underlag, bedömningar och prioriteringar måste redovi-&lt;br&gt;sas mer systematiskt än vad som hittills skett i nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det material som tas fram av universiteten och högskolorna själ-&lt;br&gt;va i årsredovisningar och anslagsframställningar bör Högskoleverket re-&lt;br&gt;gelbundet - inför fastställande av treårsbudget - göra övergripande ana-&lt;br&gt;lyser av situationen för svensk högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbild-&lt;br&gt;ningen har ännu varit i bruk för kort tid för att omprövas. RUT-93 före-&lt;br&gt;slår att en systematisk utvärdering av systemet genomförs när det varit i&lt;br&gt;kraft ytterligare några år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års universitets- och högskolereform har lett till en kraftig ökning&lt;br&gt;av antalet studenter som läser fristående kurser. Någon form av garanti&lt;br&gt;för fortsatta studier bör ges till alla de ungdomar som bedriver heltids-&lt;br&gt;studier genom successiva val av fristående kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande kvalitetsutvecklingsarbete har kommit i gång vid uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor. Som RUT-93 kunnat konstatera gäller detta i re-&lt;br&gt;gel mer långsiktiga insatser och berör inte direkt kontrollen av kravnivån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i utbildning och examination, där det funnits farhågor för kvalitetssänk-&lt;br&gt;ningar till följd av det nya resurstilldelningssystemet. Högskoleverket bör&lt;br&gt;regelbundet samla in uppgifter om vilka särskilda, direkta kvalitetskon-&lt;br&gt;troller av utbildningsnivå och examination som genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Former för regelbunden omprövning av prislapparna i resurstilldel-&lt;br&gt;ningssystemet måste enligt RUT-93:s mening etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån särskilda åtaganden, utöver utbildningsuppdragen, ges till&lt;br&gt;universitet och högskolor bör det berörda lärosätet få kostnaderna för&lt;br&gt;detta täckta utan att behöva använda sina reguljära anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor har ännu endast i begränsad utsträckning&lt;br&gt;integrerat lokalfrågor och lokalkostnader i de lokala planerings- och bud-&lt;br&gt;getsystemen. För- och nackdelar med att lokalkostnaderna ingår i resur-&lt;br&gt;stilldelningssystemet bör analyseras särskilt, när mer direkta erfarenheter&lt;br&gt;av lokalt beslutsfattande föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att ett arbete snarast inleds i syfte att få ett för univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor lämpat redovisningssystem. Detta bör göras i särskild&lt;br&gt;ordning men självfallet i samverkan med såväl RRV som Högskoleverket&lt;br&gt;och företrädare för universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas avvägningar mellan forskningsområden bör, enligt RUT-&lt;br&gt;93:s mening, kunna göras i vidare termer än för närvarande, när för-&lt;br&gt;delningen görs mellan nio fakultetsområden, varav några mycket små.&lt;br&gt;Områdena skulle i stället kunna vara förslagsvis teknik, naturvetenskap,&lt;br&gt;medicin (inklusive odontologi och farmaci) samt kulturvetenskaper (dvs.&lt;br&gt;humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi). Med en sådan grup-&lt;br&gt;pering framstår skillnaderna mellan de olika områdena tydligare än i en&lt;br&gt;mer finfördelad, vilket också klargör innebörden av prioriteringarna&lt;br&gt;mellan områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i fråga om den grundläggande högskoleutbildningen bör inför&lt;br&gt;de övergripande forskningspolitiska besluten statsmakternas besluts-&lt;br&gt;underlag i form av årsredovisningar och anslagsframställningar m.m. från&lt;br&gt;myndigheterna kompletteras med fristående, övergripande analyser av&lt;br&gt;situationen för forskarutbildningen och forskningen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUT-93 har utgått från att det för överblickbar tid inte kommer att vara&lt;br&gt;möjligt att ge alla lärosäten ansvar för fasta forskningsresurser i form av&lt;br&gt;fakultetsanslag. Enligt RUT-93 måste ansvaret för resursfördelningen till&lt;br&gt;lärare vid lärosäten utan fakultet förtydligas. Det är viktigt att alla lärare&lt;br&gt;behandlas lika vid fördelningen av forskningsresurser, oavsett till vilket&lt;br&gt;lärosäte de är knutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUT-93 förordar att medel motsvarande de särskilda resurser som un-&lt;br&gt;der en femårsperiod försöksvis ställts till förfogande för särskilda insatser&lt;br&gt;inom de humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna&lt;br&gt;efter denna periods utgång ställs till de berörda universitetens förfogande&lt;br&gt;för motsvarande insatser inom samtliga forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RUT-93:s mening finns det skäl att se över formerna för medels-&lt;br&gt;stilldelning till forskarutbildningen i syfte att planering och budgetering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av forskarutbildning skall kunna göras mer oberoende av lärosätenas re-&lt;br&gt;surser för andra ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Forskningsuppdrag ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor föreslås få av statsmakterna beställd verksam-&lt;br&gt;het inom forskning och forskarutbildning preciserade i treåriga ”forsk-&lt;br&gt;ningsuppdrag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa skulle kunna omfatta krav på viss minsta forskningsvolym, mätt&lt;br&gt;i kostnaderna för forskningen inom vissa områden, förslagsvis de fyra&lt;br&gt;områden som angivits ovan: teknik, naturvetenskap, medicin och kultur-&lt;br&gt;vetenskaper. Samtidigt skulle uppdragen kunna omfatta åtaganden i form&lt;br&gt;av specialisering inom respektive lärosätes profilområden. Särskilda in-&lt;br&gt;satser som prioriteras av statsmakterna skulle kunna skrivas in i uppdra-&lt;br&gt;gen, t.ex. inrättande av professurer inom särskilda områden. Uppdragen&lt;br&gt;skulle vidare precisera respektive lärosätes åtagande inom forskarutbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsuppdragen skulle innebära ett mer samlat och systematiskt&lt;br&gt;uttryck för statsmakternas krav än dagens system. Uppdragen skulle byg-&lt;br&gt;ga på förslag/”offerter” vart tredje år från universiteten och högskolorna,&lt;br&gt;där pågående verksamhet presenteras med angivande av starka och svaga&lt;br&gt;sidor och där planer och önskemål för förestående treårsperiod anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med statsmakternas krav uttryckta i dels utbildningsuppdrag, dels&lt;br&gt;forskningsuppdrag blir formen för själva medelsanvisningen inte någon&lt;br&gt;central fråga. Medel borde kunna anvisas under ett samlat anslag till var&lt;br&gt;och en av läroanstalterna. Redovisningen måste dock självfallet även i ett&lt;br&gt;sådant system utformas så att uppföljning kan göras separat för var och&lt;br&gt;en av de skilda verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan med näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom synen på universitetens och högskolornas roll vid tekniköver-&lt;br&gt;föring till näringsliv och samhälle väsentligen förändrats under senare år&lt;br&gt;måste både statsmakterna och högskolan tydliggöra sin policy för nyt-&lt;br&gt;tiggörandet av forskningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor - särart och särorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RUT-93:s mening finns starka skäl för en egen offentligrättslig&lt;br&gt;form för de statliga universiteten och högskolorna. RUT-93 förordar att&lt;br&gt;regeringen låter göra en systematisk genomgång och prövning av vad av&lt;br&gt;den generella regleringen med avseende på statliga myndigheter som bör&lt;br&gt;gälla för universitet och högskolor samt vilka regler i övrigt som bör&lt;br&gt;gälla när det gäller deras offentligrättsliga ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den interna organisationen vid universitet och högskolor&lt;br&gt;Universitets/högskolestyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna måste tydligare markera vad som skall vara styrelsens vik-&lt;br&gt;tigaste funktion. Denna måste självfallet också komma till uttryck i valet&lt;br&gt;av styrelseledamöter och förmedlas till dessa ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör, med utgångspunkt i klargöranden av styrelsens roll,&lt;br&gt;inför nästa mandatperiod överväga en ordning med ett mindre antal sty-&lt;br&gt;relseledamöter än för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för andra statliga myndigheter bör rege-&lt;br&gt;ringen även fortsättningsvis utse styrelsen och dess ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUT-93 förordar att rektor fortsättningsvis inte skall vara styrelsens&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen vid respektive universitet/högskola bör ges rätt att utse rek-&lt;br&gt;tor. Ordningen med en valförsamling för att få fram ett lokalt förankrat&lt;br&gt;förslag till rektor bör kunna behållas av de lärosäten som så önskar. Sam-&lt;br&gt;råd med lärare, andra anställda och studerande skall i vart fall vara obli-&lt;br&gt;gatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsindelningen och fakultetsnämndema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUT-93 föreslår att de universitet och högskolor, som anvisas anslag för&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning, får rätt att själva besluta om indelningen&lt;br&gt;i fakulteter och därmed om hur uppsättningen av fakultetsnämnder skall&lt;br&gt;se ut. Organisationen och verksamheten måste självfallet utformas så att&lt;br&gt;statsmakternas övergripande medelsfördelning kan förverkligas och föl-&lt;br&gt;jas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av ledamöterna i fakultetsnämnden skall ha vetenskaplig&lt;br&gt;kompetens och på samma sätt som i dag utses av lärama/forskama inom&lt;br&gt;området vid det eller de berörda lärosätena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institut för studier av högre utbildning och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUT-93 föreslår att det inrättas ett institut för kvalificerade utredningar&lt;br&gt;och studier av högre utbildning och forskning. Enligt RUT-93:s mening&lt;br&gt;är Kungl. Vetenskapsakademien en lämplig huvudman för ett sådant in-&lt;br&gt;stitut. Institutets verksamhetsområde bör i princip inte utesluta någon del&lt;br&gt;av kunskaps- och kompetensutvecklingen. Det är viktigt att institutet&lt;br&gt;samverkar med men samtidigt ges en fristående ställning i förhållande till&lt;br&gt;myndigheterna inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Lärare för högskola i&lt;br&gt;utveckling (SOU 1996:166)&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget gäller att föreslå en ny tjänsteorganisation för högskolans lära-&lt;br&gt;re. 1 denna skall utbildning och forskning vara mera likställda och de pe-&lt;br&gt;dagogiska meriterna ges större vikt. Antalet tjänster på professorsnivå&lt;br&gt;skall ökas. Tillsättningsförfarandet skall förenklas. Jämställdhet mellan&lt;br&gt;kvinnor och män skall främjas liksom rörlighet mellan högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 princip bör varje högskola själv få bedöma sitt behov av lärarkompe-&lt;br&gt;tens, anställa lärare och fördela uppgifter mellan dem. Samtidigt måste&lt;br&gt;högskolorna som arbetsgivare ta ett mera uttalat ansvar för sina lärare&lt;br&gt;och deras kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna bör dock även i fortsättningen definiera befattningar,&lt;br&gt;som svarar mot olika kompetensnivåer. Genom att lägga fast gemensam-&lt;br&gt;ma spelregler och synliggöra nationella karriärvägar ger en sådan ordning&lt;br&gt;stöd för både de enskildas och högskolornas planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser i fråga om att leda och utveckla verksamhet och att samverka&lt;br&gt;med samhällslivet utanför högskolan har fått ökad betydelse i lärarrollen.&lt;br&gt;De måste därför ges ökat meritvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt högskolelagen skall utbildningen vila inte bara på vetenskaplig&lt;br&gt;eller konstnärlig grund utan också på ”beprövad erfarenhet”. Inom vissa&lt;br&gt;områden måste därför också yrkeserfarenhet och kompetens förvärvad&lt;br&gt;utanför högskolan vara en grund för rekrytering av lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsfördelningen måste grundas på lokala avvägningar. Det är inte&lt;br&gt;möjligt att på ett meningsfullt sätt fånga in vare sig högskoleverksam-&lt;br&gt;heten i dess helhet eller det samlade lärarkollektivet i centrala regler om&lt;br&gt;fördelning av uppgifter. Utifrån verksamhetens behov måste strävan vara,&lt;br&gt;att varje lärare tas i anspråk med hänsyn till sin samlade kompetens och&lt;br&gt;att denna kompetens utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt bör vara, att alla lärare med doktorsexamen eller&lt;br&gt;minst motsvarande vetenskapliga kompetens eller konstnärliga skicklig-&lt;br&gt;het skall medverka i såväl grundläggande utbildning som forskning/ fors-&lt;br&gt;karutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete. Såväl den enskilde&lt;br&gt;lärarens insatser som fördelningen av uppgifter inom lärargruppen måste&lt;br&gt;mera än hittills ses som en del av institutionernas (motsvarande) samlade&lt;br&gt;utbildnings- och forskningsuppdrag. Omfattningen och arten av en lära-&lt;br&gt;res insatser i olika verksamheter måste dock kunna variera över tiden,&lt;br&gt;bl.a. för att det skall vara möjligt att bereda utrymme för samman-&lt;br&gt;hängande perioder för sådan verksamhet, som med fördel bedrivs kon-&lt;br&gt;centrerat. En planering i ett flerårsperspektiv är därför nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En ny befattningsstruktur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår fem huvudkategorier av lärare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•högskoleadjunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•biträdande högskolelektor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•högskolelektor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•biträdande professor och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningsstrukturen skall vara ett hjälpmedel vid högskolornas för-&lt;br&gt;delning av uppgifter, men det skall inte finnas någon formell koppling&lt;br&gt;mellan befattning och uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningen som högskoleadjunkt, med grundexamen och pedagogisk&lt;br&gt;skicklighet som behörighetsvillkor, ger en bas för att rekrytera personer&lt;br&gt;med yrkeserfarenhet som lärare till olika yrkesinriktade utbildningar. Den&lt;br&gt;kan också erbjuda en långsammare och mera flexibel väg till dok-&lt;br&gt;torsexamen än vad en doktorandbefattning medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med befattningen som biträdande högskolelektor skall vara att&lt;br&gt;ge den nyblivna doktorn - dvs. den som avlagt doktorsexamen högst fyra,&lt;br&gt;eller vid särskilda skäl högst sex, år tidigare - möjlighet till fortsatt ve-&lt;br&gt;tenskaplig och pedagogisk meritering. Anställningen bör normalt begrän-&lt;br&gt;sas till fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningen som högskolelektor blir basen i en ”karriärtrappa” av be-&lt;br&gt;fattningar, som kan ge ett mera självständigt ansvar för olika uppgifter.&lt;br&gt;För behörighet bör krävas doktorsexamen eller motsvarande veten-&lt;br&gt;skapliga kompetens eller motsvarande konstnärliga kompetens eller mot-&lt;br&gt;svarande kompetens av annat slag (dvs. från yrkeslivet utanför högsko-&lt;br&gt;lan) samt pedagogisk skicklighet. Även den som gjort särskilt förtjänst-&lt;br&gt;fulla insatser som adjunkt bör anses behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya befattningen som biträdande professor erbjuder den effekti-&lt;br&gt;vaste vägen att på kort sikt uppnå en ökning av antalet tjänster på profes-&lt;br&gt;sorsnivå. Behörighetsvillkor bör vara vetenskaplig, konstnärlig, pedago-&lt;br&gt;gisk eller annan kompetens utöver vad som krävs för behörighet som&lt;br&gt;högskolelektor. 1 fråga om vetenskaplig skicklighet bör krävas docent-&lt;br&gt;kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningen som professor skall även i fortsättningen vara den främsta&lt;br&gt;lärarbefattningen i högskolan. Det särskilda anställningsskydd som pro-&lt;br&gt;fessorer åtnjuter bör kunna bevaras. För behörighet bör krävas veten-&lt;br&gt;skaplig, konstnärlig eller annan kompetens på hög internationell nivå&lt;br&gt;samt pedagogisk skicklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adjungerade lärare bör kunna anställas för begränsad tid på pro-&lt;br&gt;fessors-, lektors- och adjunktsnivåema. Det skall vara fråga om personer&lt;br&gt;som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska lärare, dvs. lärare i främmande språk hämtade från land där&lt;br&gt;respektive språk talas, bör kunna anställas som högskoleadjunkt eller&lt;br&gt;högskolelektor alltefter behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är anställd tillsvidare som lärare vid en högskola bör ha rätt&lt;br&gt;till tjänstledighet upp till tre år för att arbeta som lärare vid en annan&lt;br&gt;högskola, inom eller utom landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En ny rekryteringsordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En högskolas ansvar för rekryteringen av lärare bör ta sig uttryck i dels&lt;br&gt;rekryteringsmål, dels en tillsättningsordning. Båda dokumenten bör fast-&lt;br&gt;ställas av högskolestyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsmålen skall bygga på de mål som regeringen fastställt.&lt;br&gt;Därutöver bör högskolan kunna lägga fast egna mål vad avser t.ex. främ-&lt;br&gt;jande av jämställdhet eller rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättningsordningen skall - utifrån grundläggande föreskrifter i hög- Prop. 1996/97:141&lt;br&gt;skoleförordningen - reglera ordningen för rekrytering till olika lärarbe- Bilaga 2&lt;br&gt;fattningar vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan förfarandet för att tillsätta en befattning inleds, skall högskolan&lt;br&gt;fastställa en profil. Av den skall framgå ämnesområdet, behörighetsvill-&lt;br&gt;koren, vilken vikt som skall tillmätas var och en av tre olika bedöm-&lt;br&gt;ningsgrunder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 .vetenskaplig/konstnärlig/annan skicklighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pedagogisk skicklighet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skicklighet i fråga om ledning, utveckling och samverkan samt den&lt;br&gt;inriktning av verksamheten som förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarbefattningar bör tillsättas av rektor, som bör få delegera beslut om&lt;br&gt;andra befattningar än som professor och biträdande professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En högskoleadjunkt, som gjort särskilt förtjänstfulla pedagogiska eller&lt;br&gt;andra insatser, bör, om det är till nytta för verksamheten, befordras till&lt;br&gt;högskolelektor och en högskolelektor bör, under motsvarande förut-&lt;br&gt;sättningar, befordras till biträdande professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag bör i fråga om befattningar som professor och biträdande pro-&lt;br&gt;fessor avges av fakultetsnämnd (motsvarande), i fråga om övriga be-&lt;br&gt;fattningar på sätt högskolestyrelsen bestämmer. Berört organ bör ha en&lt;br&gt;majoritet av lärare, studenterna bör ha rätt att vara representerade, och en&lt;br&gt;jämn könsfördelning bör eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principer för information om lediga lärarbefattningar bör läggas fast i&lt;br&gt;tillsättningsordningen. I fråga om professurer bör det vara obligatoriskt&lt;br&gt;att sprida information genom annonsering eller på annat sätt, nationellt&lt;br&gt;och vid behov även utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berört högskoleorgan bör ha frihet att skaffa sig det underlag som be-&lt;br&gt;hövs i de former som är lämpliga. Dock bör i fråga om befattningar som&lt;br&gt;professor och biträdande professor den vetenskapliga eller konstnärliga&lt;br&gt;skickligheten alltid bedömas av två, eller om särskilda skäl föreligger tre,&lt;br&gt;sakkunniga. Dessa skall hämtas utanför den berörda högskolan. De bör&lt;br&gt;vara av olika kön och skall, om inte synnerliga skäl finns, vara det, när&lt;br&gt;det finns sökande av båda könen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagsställande organ skall alltid, innan en sammanvägning görs med&lt;br&gt;hänsyn till profilen, redovisa en bedömning enligt var och en av de tre&lt;br&gt;bedömningsgrunderna för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På initiativ av fakultetsnämnden bör en kvalificerad person utanför&lt;br&gt;högskoleområdet kunna ”kallas” till en professur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om att uppfylla ett fastställt rekryteringsmål, bör ett&lt;br&gt;förfarande med intresseanmälan kunna tillämpas. En kvalificerad person,&lt;br&gt;som anmält sig, bör då direkt kunna föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om lärartillsättning bör kunna överklagas endast efter pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd av Överklagandenämnden. Sådant tillstånd skall ges, om&lt;br&gt;nämnden bedömer att det kan finnas saklig grund för att ändra beslutet,&lt;br&gt;om ett allvarligt formellt fel har begåtts eller om nämnden eljest finner&lt;br&gt;ärendet vara av principiell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bisysslor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för lärares bisysslor måste - utan ändring av det materiella in-&lt;br&gt;nehållet - utformas, så att det blir lättare för både den enskilde och hög-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan att bedöma aktuella fall. I fortsättningen bör därför en lärare redo-&lt;br&gt;visa alla ämnesanknutna bisysslor, alltså inte bara s.k. FoU-bisysslor. En&lt;br&gt;intern ordning för detta bör fastställas av respektive högskola. Eventuella&lt;br&gt;överträdelser av reglerna får beivras av högskolan på samma sätt som&lt;br&gt;andra förseelser i anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genomförande av förslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning av riksdagsbeslut hösten 1997 bör de föreslagna för-&lt;br&gt;ändringarna träda i kraft den 1 juli 1998. Författningstext bör då föreligga&lt;br&gt;före utgången av 1997, så att erforderlig tid för lokala förberedelser ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att förverkliga förslagen är i nuvarande resurs-&lt;br&gt;läge gynnsammare inom de medicinska, matematisk-naturvetenskapliga&lt;br&gt;och tekniska fakulteterna än inom bl.a. de humanistiska och samhällsve-&lt;br&gt;tenskapliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför perioden 2000 - 2002 bör övervägas en förändring av an-&lt;br&gt;slagsstrukturen, så att varje högskola anvisas ett anslag. Dessförinnan bör&lt;br&gt;högskolornas möjligheter att göra omfördelningar ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 maj 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Freivalds, ordförande, samt statsråden Tham,&lt;br&gt;Winberg, von Sydow och Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Tham&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare&lt;br&gt;och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:141&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for bak-&lt;br&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i hög-&lt;br&gt;skolelagen (1992:1434)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 11 och 12 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2, 5, 6 och 8 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53353, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att en tillsvidareanställd lektor som är behörig att anställas som professor skall anställas som professor (avsnitt 7.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att en tillsvidareanställd lektor som är behörig att anställas som professor skall anställas som professor (avsnitt 7.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att en högskola inte längre skall behöva Högskoleverkets tillstånd för att anställa professorer och om att möjligheten för regeringen att inrätta professorstjänster vid universitet och högskolor skall tas bort (avsnitt 7.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att en högskola inte längre skall behöva Högskoleverkets tillstånd för att anställa professorer och om att möjligheten för regeringen att inrätta professorstjänster vid universitet och högskolor skall tas bort (avsnitt 7.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för uppställande av rekryteringsmål för professorer (avsnitt 7.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för uppställande av rekryteringsmål för professorer (avsnitt 7.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anför om indelning i vetenskapsområden och om principer för fördelning av resurser till forskning och forskarutbildning (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anför om indelning i vetenskapsområden och om principer för fördelning av resurser till forskning och forskarutbildning (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-05-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:59:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03141</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:59:24</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:UbU3</uppgift>
<ref_dok_id>GL01UbU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  och Anne Wibble  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  och Anne Wibble  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Goude  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Goude  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:141&lt;br/&gt;
Högskolans ledning, lärare och organisation</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>