<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285592</hangar_id>
 <dok_id>GK0314</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>14</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:14</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>14</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:57</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa punktskattefrågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0314/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0314</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0314</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:14&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa punktskattefrågor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0314/prop_199697__14-1.png" style="width:37pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;br&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av skärpta obligatoriska avgaskrav för nya personbilar&lt;br&gt;inom EU föreslås i propositionen vissa förändringar i lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även att lagen (1988:1567) om miljöskatt på&lt;br&gt;inrikes flygtrafik upphävs och ersätts med en ökad miljörelatering av luft-&lt;br&gt;fartsverkets landningsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås vissa justeringar av närmast teknisk karaktär i lagen&lt;br&gt;(1994:1776) om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar dessutom förslag till en förändring i fordonsskatte-&lt;br&gt;lagens (1988:327) bestämmelser om beskattning av till motorredskap klass&lt;br&gt;I ombyggda bilar. En bil som byggts om till motorredskap klass I beskat-&lt;br&gt;tas idag undantagslöst som en trafiktraktor. Den ändring som nu föreslås&lt;br&gt;innebär till skillnad från idag att användningen skall vara avgörande för&lt;br&gt;skatteuttaget. Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ......................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1988:1567) om miljöskatt på inrikes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flygtrafik ................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skatt på energi.......................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327)................................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försläljningsskatt på motorfordon.............. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skärpta avgaskrav för personbilar .................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrad beskattning av nya personbilar.......... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vidare arbete med avgasutsläpp från fordon m.m. .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upphävande av lagen om miljöskatt på&amp;nbsp;inrikes flygtrafik ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa energiskattefrågor............................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sänkt fordonsskatt för vissa motorredskap.............. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgeteffekter ................................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 12 september 1996 .................................. 25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om upphävande av lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes&lt;br&gt;flygtrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motor-&lt;br&gt;fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:1567) om&lt;br&gt;miljöskatt på inrikes flygtrafik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes&lt;br&gt;flygtrafik skall upphöra att gälla vid utgången av år 1996. Den upphävda&lt;br&gt;lagen gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till&lt;br&gt;tiden före den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt&lt;br&gt;på energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;br&gt;dels att 12 kap. 2 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 4 §, 9 kap. 2 och 5 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får, i den mån avdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras&lt;br&gt;även för energiskatten samt för tre&lt;br&gt;fjärdedelar av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränsle som förbrukats för annat&lt;br&gt;ändamål än drift av motordrivna&lt;br&gt;fordon vid tillverkningsprocessen i&lt;br&gt;industriell verksamhet eller för&lt;br&gt;växthusuppvärmning vid yrkesmäs-&lt;br&gt;sig växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får, i den mån avdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras&lt;br&gt;även för energiskatten samt för tre&lt;br&gt;fjärdedelar av koldioxidskatten på&lt;br&gt;annat bränsle än bensin som för-&lt;br&gt;brukats för annat ändamål än drift&lt;br&gt;av motordrivna fordon vid tillverk-&lt;br&gt;ningsprocessen i industriell verk-&lt;br&gt;samhet eller för växthusuppvärm-&lt;br&gt;ning vid yrkesmässig växthusod-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller även sådan oljeprodukt som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och som förbrukats vid tillverknings-&lt;br&gt;processen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna&lt;br&gt;fordon än personbilar, lastbilar och bussar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om gasol som förbrukats för drift av stationära motorer får dock&lt;br&gt;avdrag för koldioxidskatt endast göras för den del av skatten som översti-&lt;br&gt;ger 350 kronor per 1 000 kilogram.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0314/prop_199697__14-2.png" style="width:26pt;height:23pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Om någon som inte är skattskyl-&lt;br&gt;dig har förbrukat bränsle för annat&lt;br&gt;ändamål än drift av motordrivna&lt;br&gt;fordon vid tillverkningsprocessen i&lt;br&gt;industriell verksamhet eller för&lt;br&gt;växthusuppvärmning vid yrkesmäs-&lt;br&gt;sig växthusodling, medger beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;återbetalning av energiskatten och&lt;br&gt;tre fjärdelar av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränslet. I fråga om gasol, som&lt;br&gt;förbrukats för drift av stationära&lt;br&gt;motorer får dock återbetalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som inte är skattskyl-&lt;br&gt;dig har förbrukat annat bränsle än&lt;br&gt;bensin för annat ändamål än drift&lt;br&gt;av motordrivna fordon vid tillverk-&lt;br&gt;ningsprocessen i industriell verk-&lt;br&gt;samhet eller för växthusuppvärm-&lt;br&gt;ning vid yrkesmässig växthusod-&lt;br&gt;ling, medger beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten efter ansökan återbetalning&lt;br&gt;av energiskatten och tre fjärdelar av&lt;br&gt;koldioxidskatten på bränslet. I&lt;br&gt;fråga om gasol, som förbrukats för&lt;br&gt;drift av stationära motorer får dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koldioxidskatt endast göras med&lt;br&gt;belopp som överstiger 350 kronor&lt;br&gt;per 1 000 kilogram.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0314/prop_199697__14-3.png" style="width:16pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Om värme har levererats for&lt;br&gt;tillverkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för växthusupp-&lt;br&gt;värmning vid yrkesmässig växt-&lt;br&gt;husodling, medger beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten efter ansökan av den&lt;br&gt;som framställt värmen återbetal-&lt;br&gt;ning av energiskatten och tre fjär-&lt;br&gt;dedelar av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränsle som förbrukats vid fram-&lt;br&gt;ställning av värmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning av koldioxidskatt&lt;br&gt;endast göras med belopp som över-&lt;br&gt;stiger 350 kronor per 1 000 kilo-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värme har levererats för&lt;br&gt;tillverkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för växthusupp-&lt;br&gt;värmning vid yrkesmässig växt-&lt;br&gt;husodling, medger beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten efter ansökan av den&lt;br&gt;som framställt värmen återbetal-&lt;br&gt;ning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;energiskatten på elektrisk&lt;br&gt;kraft, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;energiskatten och tre fjärde-&lt;br&gt;delar av koldioxidskatten på annat&lt;br&gt;bränsle än bensin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som förbrukats vid framställning&lt;br&gt;av värmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut av beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, nämli-&lt;br&gt;gen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut av beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol av den&lt;br&gt;skattskyldige, sökanden och Riks-&lt;br&gt;skatteverket, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut om ställande av säkerhet enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut om återbetalning av eller kompensation för skatt enligt 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-12 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens beslut&lt;br&gt;enligt första stycket får även över-&lt;br&gt;klagas av Riksskatteverket. Om en&lt;br&gt;skattskyldig eller en sökande över-&lt;br&gt;klagar ett beslut enligt första styck-&lt;br&gt;et förs det allmännas talan av Riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig eller en&lt;br&gt;sökande överklagar ett beslut enligt&lt;br&gt;första stycket förs det allmännas&lt;br&gt;talan av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Den nya lydelsen av 9 kap.&lt;br&gt;5 §, såvitt avser återbetalning av energiskatten på elektrisk kraft som för-&lt;br&gt;brukats vid framställning av värme som har levererats för tillverknings-&lt;br&gt;processen i industriell verksamhet, tillämpas dock för tid från och med den&lt;br&gt;1 september 1996. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om övriga&lt;br&gt;förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:912.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:912.&lt;br&gt;'Senaste lydelse 1996:687.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:611.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § fordonsskattelagen (1988:327) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett motorredskap beskattas som&lt;br&gt;tjänstevikt som inte överstiger 2 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bil har byggts om till mo-&lt;br&gt;torredskap, beskattas den dock som&lt;br&gt;trafiktraktor. Detsamma gäller för&lt;br&gt;motorredskap med en tjänstevikt&lt;br&gt;över 2 000 kilogram som används&lt;br&gt;för transport av gods på andra vä-&lt;br&gt;gar än enskilda, om transporterna&lt;br&gt;inte är begränsade till sådana som&lt;br&gt;anges i 22 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;§&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en jordbrukstraktor, om det har en&lt;br&gt;kilogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bil har byggts om till mo-&lt;br&gt;torredskap klass II, beskattas den&lt;br&gt;dock som trafiktraktor. Detsamma&lt;br&gt;gäller för motorredskap med en&lt;br&gt;tjänstevikt över 2 000 kilogram&lt;br&gt;som används för transport av gods&lt;br&gt;på andra vägar än enskilda, om&lt;br&gt;transporterna inte är begränsade till&lt;br&gt;sådana som anges i 22 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra skattepliktiga motorredskap än de som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena beskattas på sätt som framgår av bilaga 1, E 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1777&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 8 §§ lagen (1978:69) om försäljnings-&lt;br&gt;skatt på motorfordon skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatt tas ut för fordon som registreras i bilregistret och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personbil, som hänförs till&lt;br&gt;miljöklass 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. buss med en totalvikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilogram samt övriga bussar&lt;br&gt;om de är försedda med dieselmotor&lt;br&gt;och om de hänförs till miljöklass 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lastbil med en totalvikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilogram och lastbilar&lt;br&gt;med en totalvikt som överstiger&lt;br&gt;3 500 kilogram, om de är försedda&lt;br&gt;med dieselmotor och om de hänförs&lt;br&gt;till miljöklass 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. motorcykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. buss med en totalvikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilogram samt övriga bussar&lt;br&gt;om de är försedda med dieselmotor&lt;br&gt;och om de hänförs till miljöklass 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lastbil med en totalvikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilogram och lastbilar&lt;br&gt;med en totalvikt som överstiger&lt;br&gt;3 500 kilogram, om de är försedda&lt;br&gt;med dieselmotor och om de hänförs&lt;br&gt;till miljöklass 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. motorcykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordon som enligt bilregistret är av en årsmodell som är trettio år eller&lt;br&gt;äldre är inte skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med be-&lt;br&gt;lopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal&lt;br&gt;kronor så att överskjutande krontal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/. personbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. buss&lt;br&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3. lastbil med&lt;br&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;4. lastbil utan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skåpkarosseri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en total- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vikt av högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 500 kilo-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte&lt;br&gt;överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men&lt;br&gt;inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre&lt;br&gt;än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med&lt;br&gt;4 480 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personbilar, lastbilar och bussar som är inrättade för drift med&lt;br&gt;elektricitet från batterier i fordonet skall skatt tas ut med motsvarande&lt;br&gt;belopp som gäller för miljöklass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för skattepliktiga bussar och lastbilar med belopp som&lt;br&gt;framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så&lt;br&gt;att överskjutande krontal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. buss&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vikt av högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500 kilo-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänstevikt, ökat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med 2 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vikt översti-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gande 3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lastbil med&lt;br&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en total -&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lastbil utan&lt;br&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en total- 4 000 kronor&lt;br&gt;vikt av högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 500 kilo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte&lt;br&gt;överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men&lt;br&gt;inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre&lt;br&gt;än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med&lt;br&gt;4 480 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lastbilar och bussar som är inrättade for drift med elektricitet från&lt;br&gt;batterier i fordonet skall skatt tas ut med motsvarande belopp som gäller&lt;br&gt;för miljöklass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1996:833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen presenteras skärpta obligatoriska avgaskrav för nya per-&lt;br&gt;sonbilar inom EU. Mot bakgrund av de nya kraven lämnas förslag till&lt;br&gt;vissa förändringar i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.&lt;br&gt;Dessutom lämnas en redogörelse för regeringens fortsatta arbete med&lt;br&gt;avgasutsläpp från fordon m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad regeringen tidigare uttalat (prop. 1995/96:198 s. 32)&lt;br&gt;föreslås i propositionen att miljöskatten på inrikes flygtrafik avskaffas&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas vissa justeringar av närmast teknisk karaktär i lagen&lt;br&gt;(1994:1776) om skatt på energi. Sålunda föreslås, efter framställning från&lt;br&gt;bl.a. Sydkraft Värme AB, en ändring som möjliggör återbetalning av ener-&lt;br&gt;giskatten på elektrisk kraft som förbrukats vid framställning av värme som&lt;br&gt;leverererats till industrin eller växthusnäringen. Det föreslås också en&lt;br&gt;anpassning till gemenskapsrätten av tillämpningsområdet för den lägre&lt;br&gt;skattesats som gäller för bränslen som förbrukas av industrin eller väx-&lt;br&gt;thusnäringen. Med anledning av ett påpekande från Riksskatteverket om&lt;br&gt;behovet av att bestämmelserna om överklagande i lagen om skatt på ener-&lt;br&gt;gi samordnas med vad som gäller för övriga EU-harmoniserade punktskat-&lt;br&gt;ter tar regeringen även upp denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositonen behandlas slutligen en framställning från Entreprenad-&lt;br&gt;maskinleverantörernas samarbetsorgan (EMSA) om en ändring i fordons-&lt;br&gt;skattelagens (1988:327) bestämmelser om beskattning av till motorred-&lt;br&gt;skap klass 1 ombyggda bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av författningsförslagen har skett i samråd med Riksskat-&lt;br&gt;teverket. Synpunkter i fråga om ändringen i fordonsskattelagen har även&lt;br&gt;inhämtats från Svenska Mobilkranföreningen och Föreningen byggma-&lt;br&gt;skinuthyrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen är tekniskt sett av enkel beskaffenhet. Lagrådets hörande&lt;br&gt;skulle därför enligt regeringens bedömning sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;Skärpta avgaskrav för personbilar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 och 2 a §§ bilavgaslagen (1986:1386) förs nya personbilar som&lt;br&gt;uppfyller gällande baskrav till miljöklass 3. Tillverkaren kan välja att&lt;br&gt;ansöka om inplacering av fordon i miljöklasser med högre krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhöll i propositionen Vidareutveckling av systemet med&lt;br&gt;miljöklasser för fordon m.m. (prop. 1995/96:6 bet. 1995/96:JoU6, rskr.&lt;br&gt;1995/96:86) att miljöklassystemet bör utvecklas inom de ramar som följer&lt;br&gt;av medlemsskapet i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grund för kravskärpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande obligatoriska avgaskraven för nya personbilar inom EU&lt;br&gt;anges i rådets direktiv 91/441/EEG av den 26 juni 1991 om ändring av&lt;br&gt;direktiv 70/220/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon (EGT nr&lt;br&gt;L242, 30.08.91, s. 1, Celex 391L0441).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1997 får nya personbilar endast säljas om&lt;br&gt;de godkänts enligt den skärpta kravnivå som preciseras i rådets direktiv&lt;br&gt;94/12/EG av den 23 mars 1994 om åtgärder mot luftföroreningar genom&lt;br&gt;avgaser från motorfordon och om ändring av direktiv 70/220/EEG (EGT&lt;br&gt;nr L100, 19.04.94, s. 42, Celex 394L0012). Skärpningen av kraven samm-&lt;br&gt;anfattas i nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatoriska avgaskrav för nya personbilar före och efter kravskärpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förorening &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lägsta kravnivå 1996, Lägsta kravnivå 1997,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsläpp i g/km &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utsläpp i g/km&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolmonoxid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxider och kolväten&lt;br&gt;sammantaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiklar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Fram till den 30 september 1999 är gränsvärdena för kväveoxider och kolväten sammanta-&lt;br&gt;get 0,9 g/km och för partiklar 0,1 g/km för dieselfordon med direktinsprutade motorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilavgasforordningen (1991:1481) sammanlänkas miljöklassystemet&lt;br&gt;med de EG-direktiv som berör fordonens avgasutsläpp. I förordningen&lt;br&gt;anges vilka utsläppskrav som bilar i olika miljöklasser skall klara. Kravni-&lt;br&gt;vån som anges i direktiv 91/441/EEG överensstämmer med utsläppskra-&lt;br&gt;ven för miljöklass 3. Den kravnivå som anges i direktiv 94/12/EG över-&lt;br&gt;ensstämmer med utsläppskraven för miljöklass 2. Dagens kravnivå i mil-&lt;br&gt;jöklass 1 är baserad på USAs federala TLEV-krav och kan ännu inte jäm-&lt;br&gt;ställas med någon inom EU beslutad kravnivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Ändrad beskattning av nya personbilar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ingen försäljningsskatt tas ut for nya personbi-&lt;br&gt;lar från och med den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Systemet med miljöklasser for fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kopplade till differentierad försäljningsskatt infördes från och med 1993 Prop. 1996/97:14&lt;br&gt;års modeller (prop. 1990/91:156, bet. 1990/91:SkU25, rskr. 1990/91:344,&lt;br&gt;SFS 1991:608). Försäljningsskatt tas ut på personbilar, vissa bussar och&lt;br&gt;lastbilar samt motorcyklar enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon. Försäljningsskatten på personbilar i miljöklass 1 och 2 har&lt;br&gt;dock slopats. Samtidigt sänktes skatten till 2 000 kr i miljöklass 3. Föränd-&lt;br&gt;ringarna trädde i kraft den 11 juni 1996 (prop. 1995/96:222, bet.&lt;br&gt;1995/96:FiU15,.rskr. 1995/96:307, SFS 1996:833).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i EU innebär att de svenska avgaskraven skall utvecklas&lt;br&gt;inom de ramar som det gemensamma regelverket utgör. Enligt direktiven&lt;br&gt;far medlemsländerna använda differentierad försäljningsskatt för att sti-&lt;br&gt;mulera ett förtida införande av teknik som uppfyller en inom EU beslutad&lt;br&gt;men ännu inte obligatorisk kravnivå. Eventuella skatterabatter för fordon&lt;br&gt;som uppfyller kommande avgaskrav skall upphöra senast samma dag som&lt;br&gt;dessa krav blir obligatoriska. Skärpning av de obligatoriska avgaskraven&lt;br&gt;för nya personbilar inom EU medför därför vissa förändringar i försälj-&lt;br&gt;ningsskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den 1 januari 1997 uppfyller nya personbilar som är godkända&lt;br&gt;enligt direktiv 94/12/EG de lindrigaste utsläppskraven inom EU. Dessa&lt;br&gt;krav bör därför utgöra den nya lägsta nivån i det svenska miljöklassyste-&lt;br&gt;met, miljöklass 3. Det innebär att dagens kravnivå för miljöklass 2 kom-&lt;br&gt;mer att föras över till miljöklass 3. För miljöklass 2 införs dock ingen ny&lt;br&gt;kravnivå utan denna miljöklass lämnas utan gränsvärden från och med den&lt;br&gt;1 januari 1997. Vissa större personbilar faller under rådets direktiv&lt;br&gt;93/59/EEG av den 28 juni 1993 om ändring av direktiv 70/220/EEG om&lt;br&gt;tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförore-&lt;br&gt;ning genom avgaser från motorfordon (EGT nr L186, 20.07.93, s. 21,&lt;br&gt;Celex 393L0059) och berörs därför ej av denna ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordon som uppfyller utsläppskraven i miljöklass 2 tas idag inte ut&lt;br&gt;någon försäljningsskatt. Dessa fordon kommer efter den 1 januari 1997 att&lt;br&gt;uppfylla kraven i den nya miljöklass 3. Regeringen anser att skatten skall&lt;br&gt;vara oförändrad för fordon som uppfyller kraven i nuvarande miljöklass 2.&lt;br&gt;För personbilar i den nya miljöklass 3 bör därför ingen försäljningsskatt&lt;br&gt;tas ut från och med den 1 januari 1997. Med hänsyn till att personbilar&lt;br&gt;som endast uppfyller kraven i den nuvarande miljöklass 3 inte får säljas&lt;br&gt;från årsskiftet kan försäljningsskatten på personbilar slopas helt. Detta&lt;br&gt;föranleder ändringar i 4 och 8 §§ lagen om försäljningsskatt på motorfor-&lt;br&gt;don. Vi vill emellertid i sammanhanget erinra om att en särskild utredare&lt;br&gt;tillsatts i våras med uppdrag att företa en översyn av vägtrafikens samlade&lt;br&gt;beskattning (Dir 1996:37). Utredaren skall analysera vad som är den&lt;br&gt;lämpliga avvägningen mellan försäljningsskatt, fordonsskatt, energi- och&lt;br&gt;koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade styreffekten med avseende&lt;br&gt;på trafiksäkerhet och miljö. Regeringen anser att ekonomiska styrmedel&lt;br&gt;fortsatt är ett viktigt instrument för att gynna försäljningen av nya person-&lt;br&gt;bilar som möter framtida kravnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett resultat av de avgaskrav som blev obligatoriska från och med&lt;br&gt;1989 års modeller har personbilarnas utsläpp av kväveoxider, kolväten,&lt;br&gt;kolmonoxid och partiklar minskat. De skärpta utsläppskraven innebär på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sikt att utsläppen från personbilarna kommer att minska ytterligare. Ge-&lt;br&gt;nom miljöklassystemet har bättre teknik kommit in på marknaden. Exem-&lt;br&gt;pelvis marknadsför de svenska tillverkarna i stort sett enbart modeller i&lt;br&gt;miljöklass 2 och har även modeller i miljöklass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU pågår för närvarande ett arbete med att ytterligare skärpa&lt;br&gt;avgaskraven för personbilar. Kommissionen har nyligen presenterat ett&lt;br&gt;förslag som omfattar två olika kravnivåer, en avsedd att bli obligatorisk år&lt;br&gt;2000 och en år 2005. Dessa bör så fort det är möjligt införas i det svenska&lt;br&gt;miljöklassystemet. Regeringens avsikt är att i enlighet med bemyndigan-&lt;br&gt;det i 3 § bilavgaslagen (1991:1481) lämna miljöklass 2 utan fastställda&lt;br&gt;gränsvärden i avvaktan på att så kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Vidare arbete med avgasutsläpp från fordon m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Avgaskrav för vissa större dieseldrivna&lt;br&gt;arbetsmaskiner kommer att införas i etapper från och med 1998. Ar-&lt;br&gt;betet inom EU med att ta fram gemensamma regler för avgasutsläpp&lt;br&gt;från övriga grupper av arbetsmaskiner torde leda till att sådana kom-&lt;br&gt;mer att införas före år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgaskraven för lätta lastbilar och bussar kommer att skärpas den&lt;br&gt;1 oktober 1997 för fordon med en så kallad referensmassa om högst&lt;br&gt;1250 kg. För tyngre fordon genomförs skärpningen den 1 oktober&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör verka för att EU-kommissionens förslag till skärpta&lt;br&gt;avgaskrav för personbilar inom Auto Oil-programmet skärps, främst&lt;br&gt;genom att kallstartskrav införs. Förslaget till tillverkaransvar bör ut-&lt;br&gt;formas så att det skall finnas en god möjlighet att identifiera dålig&lt;br&gt;teknologi och återkalla fordon på tillverkarens bekostnad. Med-&lt;br&gt;lemsländernas möjlighet att utnyttja ekonomiska incitament för att&lt;br&gt;stimulera införandet av renare teknik bör öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurningstrategin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot försurningen är ett av de prioriterade sakområdena i det&lt;br&gt;svenska miljöarbetet i EU. På svenskt initiativ håller för närvarande en&lt;br&gt;särskild försumingsstrategi för EU på att utarbetas av kommissionen.&lt;br&gt;Sverige deltar mycket aktivt i detta arbete som beräknas vara färdigt under&lt;br&gt;första halvåret 1997. Målet med strategin är att begränsa de försurande&lt;br&gt;luftföroreningarna så att den kritiska belastningsgränsen inte överskrids.&lt;br&gt;Även om en stor del av de försurande nedsläppen i Sverige härstammar&lt;br&gt;från källor utanför vårt land kommer även kraftfulla åtgärder att behöva&lt;br&gt;sättas in i Sverige för att det uppsatta målet skall kunna nås. Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgaskrav för arbetsmaskiner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmaskiner är en betydande källa till utsläpp av luftföroreningar.&lt;br&gt;Enligt Naturvårdsverkets beräkningar stod arbetsmaskiner 1994 för en&lt;br&gt;femtedel av de svenska kväveoxidutsläppen, totalt 78 000 ton. Samma år&lt;br&gt;uppgick deras kolväteutsläpp till 20 000 ton, fyra procent av utsläppen.&lt;br&gt;Deras partikelutsläpp är ungefär lika stora som vägtrafikens, totalt 7 000&lt;br&gt;ton. Sänkta avgasutsläpp från arbetsmaskiner är därför ett viktigt led i&lt;br&gt;arbetet med att minska luftföroreningarnas miljö- och hälsopåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet enades i juni om ett förslag som innebär att avgaskrav införs i två&lt;br&gt;steg för dieseldrivna arbetsmaskiner med en motoreffekt om minst 37 kW.&lt;br&gt;För nya motorer blir den första kravnivån obligatorisk under perioden den&lt;br&gt;1 oktober 1998 - den 1 april 1999. Tidpunkten beror på motorns effekt.&lt;br&gt;Det andra steget införs under perioden den 1 januari 2001 - den 1 januari&lt;br&gt;2004. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att föreslå hur avgaskra-&lt;br&gt;ven skall införas i Sverige. Regeringen avser att med utgångspunkt från&lt;br&gt;verkets förslag återkomma med förslag om svensk författningsreglering&lt;br&gt;till riksdagen våren 1997 samt till frågan om ekonomiska styrmedel och&lt;br&gt;andra incitament för att gynna ett förtida införande av renare teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har nyligen lämnat en delrapport till regeringen med&lt;br&gt;förslag till åtgärder mot avgasutsläpp från arbetsmaskiner som ej berörs av&lt;br&gt;direktivförslaget. Rapporten kommer att remissbehandlas i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har aviserat att den kommer att lägga fram förslag till&lt;br&gt;direktiv om avgasutsläppen från de arbetsmaskiner som ej omfattas av det&lt;br&gt;direktiv som rådet nu enats om. Det gällerjord- och skogsbrukstraktorer,&lt;br&gt;mindre dieseldrivna och samtliga bensindrivna arbetsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärpta avgaskrav för lätta lastbilar och bussar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens obligatoriska avgaskrav för lätta lastbilar och bussar anges i rådets&lt;br&gt;direktiv 93/59/EEG av den 28 juni 1993 om ändring av direktiv&lt;br&gt;70/220/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgär-&lt;br&gt;der mot luftförorening genom avgaser från motorfordon. (EGT nr L186,&lt;br&gt;20.07.93, s. 21, Celex 393L0059). Genom Europaparlamentets och rådets&lt;br&gt;ännu inte publicerade direktiv om ändring av direktiv 70/220/EEG om&lt;br&gt;tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförore-&lt;br&gt;ningar genom avgaser från fordon skärps dessa baskrav för fordon med en&lt;br&gt;referensmassa om högst 1250 kg från och med den 1 oktober 1997. För&lt;br&gt;lätta lastbilar och bussar med högre referensmassa införs de strängare&lt;br&gt;kraven vid typgodkännande den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av kravskärpningen behöver lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon ändras. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med förslag på denna punkt. Även bilavgasförordningen&lt;br&gt;(1991:1481) behöver ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassystemets långsiktiga utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Skärpta avgaskrav för tunga fordon (prop. 1995/96:175,&lt;br&gt;bet. 1995/96:JoU22, rskr. 1995/96:244) framhöll regeringen att det primä-&lt;br&gt;ra målet med systemet även i fortsättningen är att utsläppen av luftförore-&lt;br&gt;ningar skall minska. Regeringens uppfattning är att i det fortsatta arbetet&lt;br&gt;med att minska utsläppen från tunga fordon är kväveoxider och partiklar&lt;br&gt;viktigast att åtgärda. För lätta fordon kommer koldioxidutsläppen allt mer&lt;br&gt;i fokus med tanke på att deras utsläpp av kväveoxider, kolväten, kolmo-&lt;br&gt;noxid och partiklar nu minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har aviserat att verket i september avser att inkomma&lt;br&gt;med ett förslag till regeringen om utveckling av miljöklassystemet. Samti-&lt;br&gt;digt avser verket att lämna ett förslag till ett koldioxidindex relaterat till&lt;br&gt;bilens transportkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna om skärpta avgaskrav inom EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har lagt fram två direktivförslag vars syfte är att förbättra&lt;br&gt;luftkvaliteten i tätorter genom att minska utsläppen av avgaser från for-&lt;br&gt;don. Det ena gäller skärpta krav på bensin och diesel och det andra&lt;br&gt;skärpta avgaskrav för personbilar (se 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har en positiv grundinställning till kommissionens förslag&lt;br&gt;om skärpta avgaskrav för personbilar, men anser att det kan förbättras på&lt;br&gt;viktiga punkter. Särskilt viktiga är de delar av kommissionens förslag som&lt;br&gt;syftar till att motivera tillverkarna att marknadsföra avgasreningssystem av&lt;br&gt;hög teknisk kvalitet. Motivet är att låga utsläpp under bilens hela livslängd&lt;br&gt;skall säkerställas genom god hållbarhet hos avgasreningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har aviserat ett förslag till ett gemensamt system för&lt;br&gt;tillverkaransvar. Regeringens uppfattning är att det inom ramen för ett&lt;br&gt;sådant system skall finnas en god möjlighet att identifiera dålig teknologi&lt;br&gt;och återkalla fordon på tillverkarens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har föreslagit att de utsläpp som sker under testcykelns&lt;br&gt;kallstartsdel del räknas in. Däremot föreslår kommissionen inte särskilda&lt;br&gt;krav på utsläppens storlek under kallstarten, vilket regeringen ser som en&lt;br&gt;brist. En orsak är att utsläppen vid kallstarter svarar för en betydande del&lt;br&gt;av personbilarnas utsläpp av kolväten och kolmonoxid, särskilt i tätorter.&lt;br&gt;Kallstartskrav skulle därför bidra till att väsentligt förbättra främst tätorts-&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivförslaget får medlemsländerna endast använda ekonomis-&lt;br&gt;ka incitament för att stimulera försäljningen av nya fordon som möter av&lt;br&gt;EU beslutade men ännu ej obligatoriska kravnivåer. Bestämmelsen finns i&lt;br&gt;nu gällande bilavgasdirektiv och försvårar medlemsländernas möjlighet att&lt;br&gt;stimulera en förtida introduktion av den bästa tillgängliga tekniken. Sveri-&lt;br&gt;ge kommer därför fortsätta att verka för att artikeln slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell harmonisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella bilmarknaden är påtagligt splittrad genom att tekniska&lt;br&gt;krav skiljer mellan olika länder och att godkännanden ej accepteras glo-&lt;br&gt;balt. Detta missgynnar den exportberoende delen av bilindustrin utan att&lt;br&gt;ha någon positiv miljöeffekt. För utsläppens storlek är kravens faktiska&lt;br&gt;innehåll avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är att EU bör arbeta for att tekniska kravnivåer&lt;br&gt;definieras globalt även om införandet sker i olika takt i olika länder. Som&lt;br&gt;ett led i detta bör EU nå överenskommelser med andra viktiga bilmarkna-&lt;br&gt;der om att acceptera godkännanden ömsesidigt om de är på minst samma&lt;br&gt;kravnivå som inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upphävande av lagen om miljöskatt på inrikes&lt;br&gt;flygtrafik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om miljöskatt på inrikes flygtrafik upp-&lt;br&gt;hör att gälla den 1 januari 1997. Miljörelateringen av Luftfartsverkets&lt;br&gt;landningsavgifter förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag. Regeringen har tidigare uttalat att&lt;br&gt;miljöskatten på inrikes flygtrafik bör avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1997&lt;br&gt;och ersättas av ett system med bättre miljöstyrning, t.ex. en ökad differen-&lt;br&gt;tiering av Luftfartsverkets landningsavgifter (prop. 1995/96:198, s. 32).&lt;br&gt;Som skäl anfördes att skatten inte längre är något effektivt styrmedel och&lt;br&gt;att avregleringen av den civila inrikes luftfarten gjort det allt svårare att&lt;br&gt;tillämpa skatten på ett rättvist sätt. Det påpekades också att kommissio-&lt;br&gt;nens generaldirektorat för skattefrågor i en skrivelse den 21 februari 1996&lt;br&gt;hävdat att miljöskatten på inrikes flygtrafik inte är förenlig med rådets&lt;br&gt;direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av struktu-&lt;br&gt;rerna för punktskatter på mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10 1992 s. 12,&lt;br&gt;Celex 392L0081).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de skäl som tidigare anförts för att avskaffa mil-&lt;br&gt;jöskatten på inrikes flygtrafik och ersätta den med ett system med bättre&lt;br&gt;miljöstyrning alltjämt är giltiga. Regeringen föreslår därför att lagen om&lt;br&gt;miljöskatt på inrikes flygtrafik skall upphöra att gälla vid utgången av år&lt;br&gt;1996. Luftfartsverket bedriver för närvarande ett arbete med att vidareut-&lt;br&gt;veckla miljöstyrningen av luftfartsavgiftema, vilket bl.a. möjliggjorts av&lt;br&gt;lCAO:s beslut år 1995 att acceptera att utsläpp av föroreningar till luft&lt;br&gt;relateras till avgifter för internationell luftfart. Inriktningen i Luftfartsver-&lt;br&gt;kets arbete är att den 1 januari 1997 öka den redan befintliga bullerrelate-&lt;br&gt;ringen av landningsavgiftema och senare under året komplettera avgifts-&lt;br&gt;systemet med en relatering även till utsläpp av föroreningar till luft. De&lt;br&gt;ökade intäkterna från avgifterna kommer att användas för bl.a. bullerisole-&lt;br&gt;ringsåtgärder vid de statliga flygplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det av central betydelse att ett system&lt;br&gt;som ger bättre miljöstyrning inom luftfarten än dagens miljöskatt, och som&lt;br&gt;omfattar såväl buller som utsläpp till luft, kan inforas fullt ut så snart som&lt;br&gt;möjligt under år 1997. Beträffande åtgärder mot flygbuller avser regering-&lt;br&gt;en att återkomma till riksdagen med ytterligare forslag och riktlinjer i&lt;br&gt;samband med behandlingen av trafikens infrastrukturfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Vissa energiskattefrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattenedsättningen för värme som levererats&lt;br&gt;till industrin eller växthusnäringen skall omfatta även de fall då elek-&lt;br&gt;trisk kraft använts vid värmeframställningen. De generellt lägre skat-&lt;br&gt;tesatser som gäller för bränslen som förbrukats vid industriell verk-&lt;br&gt;samhet eller vid yrkesmässig växthusodling skall inte tillämpas på&lt;br&gt;bensin. Bestämmelserna om överklagande i lagen om skatt på energi&lt;br&gt;samordnas med vad som gäller för övriga EU-harmoniserade punkt-&lt;br&gt;skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade under våren&lt;br&gt;1996 att kompensationen med 9 öre per kWh värme som leverererats till&lt;br&gt;tillverkningsindustrin eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växt-&lt;br&gt;husodling skulle slopas och att en återgång skulle ske till tidigare regler på&lt;br&gt;området (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305, SFS&lt;br&gt;1996:687). Ändringarna trädde i kraft den 1 september 1996 och innebär&lt;br&gt;att motsvarande skattnedsättning skall gälla för den som levererar värme&lt;br&gt;till tillverkningsindustrin respektive för växthusuppvärmning som skulle&lt;br&gt;ha tillämpats för energi som förbrukats vid värmeproduktion i industrins&lt;br&gt;eller växthusnäringens egen regi. Lagtexten har dock utformats på ett&lt;br&gt;sådant sätt att någon befrielse från skatten på elektrisk kraft som förbru-&lt;br&gt;kats för värmeproduktion inte kan ske. Detta har uppenbarligen inte varit&lt;br&gt;avsikten med ändringen av bestämmelserna. En möjlighet att även fa åter-&lt;br&gt;betalning av energiskatten på elektrisk kraft som förbrukats vid framställ-&lt;br&gt;ning av aktuell värme bör därför införas i 9 kap. 5 § lagen om skatt på&lt;br&gt;energi. Den nya lydelsen av paragrafen bör såvitt avser värmeleveranser&lt;br&gt;till industrin tillämpas för tid från och med den 1 september 1996. Härige-&lt;br&gt;nom åstadkoms likformighet beträffande den tidsmässiga tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelsen, oavsett vilket skattepliktigt energislag som använts vid&lt;br&gt;framställningen av sådan värme. Någon retroaktiv tillämpning av den nya&lt;br&gt;lydelsen av paragrafen såvitt avser värmeleveranser till växthusnäringen är&lt;br&gt;inte aktuell, eftersom reglerna om skattenedsättning i paragrafen för växt-&lt;br&gt;husnäringens del tillämpas först från och med den 1 januari 1997, se punkt&lt;br&gt;5 av övergångsbestämmelserna till SFS 1994:1776 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;SFS 1996:687.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den generellt lägre skattenivå som tillämpas för tillverkningsindustrin&lt;br&gt;och växthusnäringen omfattade vid införandet av lagen om skatt på energi&lt;br&gt;den 1 januari 1995 samtliga bränslen med undantag för bensin och högbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattad olja (prop. 1994/95:54, bet. 1994/95 :SkU4, rskr. 1994/95:152, SFS&lt;br&gt;1994:1776). Riksdagen beslutade under våren 1995 att den högre energi-&lt;br&gt;skatten skulle tas ut för olja som används i samtliga motordrivna fordon&lt;br&gt;(prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28, rskr. 1995/96:439, SFS&lt;br&gt;1995:912). Ändringarna trädde i huvudsak i kraft den 1 juli 1995. Regler-&lt;br&gt;na om skattelättnaderna för tillverkningsindustrin och växthusnäringen&lt;br&gt;ändrades härigenom så att de inte kan komma ifråga för bränsle som an-&lt;br&gt;vänds för drift av motordrivna fordon. En följd av denna reglering är dock&lt;br&gt;att bensin som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon&lt;br&gt;omfattas av de aktuella skattelättnaderna, vilket innebär att EG:s minimi-&lt;br&gt;skattesats för bränsleslaget underskrids. Minimiskattesatsen framgår av&lt;br&gt;artikel 2.1 i rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om&lt;br&gt;tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor (EGT nr L 316,&lt;br&gt;31.10.1992 s. 19, Celex 392L0082). Avsikten har inte varit att genom&lt;br&gt;lagändringen skapa en möjlighet till skattenedsättning i något fall för ben-&lt;br&gt;sin. De aktuella bestämmelserna bör därför ändras så att bensin undantas&lt;br&gt;från möjligheten till skattelättnader vid användning inom tillverkningsin-&lt;br&gt;dustrin och växthusnäringen samt vid framställning av extern värme som&lt;br&gt;levereras till dessa branscher. Genom ändringen iakttas EG:s minimiskat-&lt;br&gt;tesats för bensin även vid förbrukning inom de nämnda branscherna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om överklagande i 12 kap. lagen om skatt på energi&lt;br&gt;har fått till följd att en särskild beslutstyp skapats för beslut enligt denna&lt;br&gt;lag, nämligen förvaltningsbeslut som regleras i förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223), en enskild punktskatteförfattning samt i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter. Regleringen har medfört bl.a.&lt;br&gt;skillnader ifråga om omprövning av de i 12 kap. 1 § lagen om skatt på&lt;br&gt;energi uppräknade besluten och motsvarande beslut enligt punktskattela-&lt;br&gt;gama på övriga EU-harmoniserade områden, dvs. lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt och lagen (1994:1564) om alkoholskatt. I syfte att uppnå en&lt;br&gt;samordning med övriga EU-harmoniserade punktskatter föreslås därför,&lt;br&gt;beträffande lagen om skatt på energi, en ändring av 12 kap. 1 § samt ett&lt;br&gt;slopande av 12 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda förslagen föranleder dels ändring i 7 kap. 4 §, 9 kap. 2&lt;br&gt;och 5 §§ samt 12 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, dels ett&lt;br&gt;slopande av 12 kap. 2 § nämnda lag. Ändringarna bör träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1997. Den nya lydelsen av 9 kap. 5 § bör dock, som utvecklats&lt;br&gt;ovan, i viss utsträckning tillämpas för tid från och med den 1 september&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Sänkt fordonsskatt för vissa motorredskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Motorredskap i klass I som är ombyggda bilar&lt;br&gt;skall beskattas som trafiktraktor endast om fordonet används för&lt;br&gt;transporter av gods och transporterna inte är begränsade till sådana&lt;br&gt;som anges i 22 § andra stycket fordonsskattelagen. En bil som byggts&lt;br&gt;om till motorredskap klass II skall dock fortfarande utan undantag&lt;br&gt;beskattas som trafiktraktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag. Enligt bilregister- och&lt;br&gt;fordonskungörelserna förstås med motorredskap ett motordrivet fordon&lt;br&gt;som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap eller för kortare förflytt-&lt;br&gt;ningar av gods. Motorredskap delas in i två klasser. I klass I placeras&lt;br&gt;motorredskap som är konstruerade för en högsta hastighet som överstiger&lt;br&gt;30 km/tim. Klass II omfattar motorredskap som är konstruerade för en&lt;br&gt;hastighet av högst 30 km/tim. Enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) är&lt;br&gt;motorredskap klass 1 alltid registreringspliktiga. Motorredskap klass II är&lt;br&gt;registreringspliktigt när det används för persontransport på väg som inte är&lt;br&gt;enskild, med vissa begränsade undantag. Registreringsplikt föreligger&lt;br&gt;även när motorredskap klass II används för transport av gods på väg som&lt;br&gt;inte är enskild i andra fall än som avses i 22 § fordonsskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt enligt fordonsskattelagen föreligger endast för motorredskap&lt;br&gt;som är registreringspliktiga. Om ett skattepliktigt motorredskap har en&lt;br&gt;tjänstevikt som inte överstiger 2 000 kilogram beskattas det som en jord-&lt;br&gt;brukstraktor. Skatten för jordbrukstraktorer är 225 kr per år. Om en bil&lt;br&gt;har byggts om till skattepliktigt motorredskap beskattas den dock som&lt;br&gt;trafiktraktor. Detsamma gäller för skattepliktiga motorredskap med en&lt;br&gt;tjänstevikt över 2 000 kilogram som används för transport av gods på&lt;br&gt;andra vägar än enskilda, om transporterna inte är begränsade till sådana&lt;br&gt;som anges i 22 § andra stycket i fordonsskattelagen. Fordonsskatten per år&lt;br&gt;för trafiktraktorer med en tjänstevikt över 7 000 kilogram är 5 160 kr med&lt;br&gt;ett tilläggsbelopp på 168 kr för varje helt hundratal kilogram över 7 000&lt;br&gt;kilogram. För skattepliktiga motorredskap som vare sig skall beskattas&lt;br&gt;som jordbrukstraktor eller trafiktraktor är fordonsskatten 1 000 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av motorredskap infördes i Sverige från den 1 januari&lt;br&gt;1970. Dessförinnan förelåg varken registreringsplikt eller skatteplikt för&lt;br&gt;motorredskap. Syftet med att införa skatteplikt för motorredskap var att&lt;br&gt;förhindra att motorredskap i större omfattning utnyttjades för transporter&lt;br&gt;och därmed gynnades i konkurrenshänseende i förhållande till lastbilar&lt;br&gt;och traktorer som utförde liknande transporter (prop. 1969:45; jfr också&lt;br&gt;prop. 1973:94 s. 78). För att uppnå detta syfte infördes registreringsplikt&lt;br&gt;och skatteplikt för motorredskap som användes för transport på allmän&lt;br&gt;väg. Övriga motorredskap förblev skattefria. Bestämmelserna om skatt på&lt;br&gt;motorredskap togs in i Traktorskatteförordningen (1969:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beskattning av motorredskap överfördes till 1973&lt;br&gt;års vägtrafikskatteförordning utan ändringar i sak. (bet. 1973:SkU41, rskr.&lt;br&gt;1973:254, SFS 1973:601, prop. 1973:94). Principen att skatt endast skulle&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas ut på motorredskap som användes för transport på allmän väg behölls&lt;br&gt;alltså.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977 års vägtrafikskatteutredning föreslog i sitt sjunde delbetänkande&lt;br&gt;att skattepliktiga motorredskap skulle delas in i två skatteklasser (Ds Fi&lt;br&gt;1985:8). Utredningens förslag ledde till lagstiftning. Enligt den nya&lt;br&gt;ordningen skulle skattepliktiga motorredskap vars tjänstevikt inte översteg&lt;br&gt;2 000 kilogram och som inte var en till motorredskap ombyggd bil beskat-&lt;br&gt;tas som jordbrukstraktor dvs. enligt en lägre skattesats. Övriga skatteplik-&lt;br&gt;tiga motorredskap skulle även i fortsättningen beskattas som trafiktrakto-&lt;br&gt;rer (prop. 1986/87:50, bet. 1986/87:SkU10, rskr. 1986/87:64, SFS&lt;br&gt;1986:421). Denna bestämmelse överfördes sedan till vägtrafikskattelagen&lt;br&gt;(1988:327) utan ändring i sak (prop. 1987/88:159, bet. 1987/88:SkU38,&lt;br&gt;rskr. 1987/88:316).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen av motorredskap i två olika grupper infördes den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1993. Som redogjorts för ovan hänförs motorredskap som är konstru-&lt;br&gt;erade för en högsta hastighet som överstiger 30 km/tim till klass I och&lt;br&gt;motorredskap som är konstruerade för en hastighet av högst 30 km/tim till&lt;br&gt;klass II. Före den 1 januari 1993 var fordonsgruppen motorredskap be-&lt;br&gt;gränsad till fordon som var konstruerade för en hastighet av högst 30&lt;br&gt;km/tim. Dåvarande regler innebar även att motorredskap endast var&lt;br&gt;registrerings- och skattepliktiga om de användes för transport på allmän&lt;br&gt;väg. Till den nya gruppindelningen kopplades nya regler om registre-&lt;br&gt;ringsplikt. Dessa regler, som alltjämt gäller, innebär att motorredskap&lt;br&gt;klass I alltid är registreringspliktigt, dvs. oavsett om de användes för trans-&lt;br&gt;port på allmän väg eller inte. De nu berörda ändringarna i vägtrafikförfatt-&lt;br&gt;ningarna skulle, utan ändringar i skattereglerna, ha fått den effekten att&lt;br&gt;alla motorredskap klass I skulle ha beskattats som trafiktraktorer. Skatteni-&lt;br&gt;vån för trafiktraktorer var redan då förhållandevis hög och anpassad till att&lt;br&gt;fordonens normala användningsområde var gods- eller persontransporter&lt;br&gt;på allmän väg. Det ansågs dock inte lämpligt att utan vidare tillämpa tra-&lt;br&gt;fiktraktorskatt för registreringspliktiga motorredskap i klass I som inte&lt;br&gt;skulle användas för godstransporter. För att undvika detta infördes en&lt;br&gt;särskild skattenivå för dessa fordon. Denna skattenivå anpassades efter i&lt;br&gt;vilken utsträckning fordonen kunde antas utnyttja det allmänna vägnätet&lt;br&gt;och efter fordonens vägkostnadsansvar i övrigt. Skattenivån bestämdes&lt;br&gt;till 1 000 kr och har inte ändrats sedan dess (prop. 1988/89:48, bet.&lt;br&gt;1988/89:TU19, rskr 1988/89:306, SFS 1989:702).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande regler om fordonsskatt för&lt;br&gt;motorredskap innebär att till motorredskap klass I ombyggda bilar alltid&lt;br&gt;beskattas som trafiktraktor. Skattesatsen för trafiktraktorer är anpassad till&lt;br&gt;att sådana traktorer används för gods- eller persontransporter på allmän&lt;br&gt;väg. Att till motorredskap klass I ombyggda bilar alltid skall beskattas&lt;br&gt;enligt denna skattesats har sin grund i att sådana motorredskap antas an-&lt;br&gt;vändas för nämnda transporter. Ett problem med nuvarande regler är att&lt;br&gt;det inte finns någon möjlighet att få betala fordonsskatt enligt den&lt;br&gt;särskilda skattenivån för till motorredskap klass I ombyggda bilar. Detta&lt;br&gt;innebär att sådana motorredskap beskattas som om de används för gods-&lt;br&gt;transporter på allmän väg även om så inte är fallet. Nuvarande regler avvi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ker därför från principen att endast motorredskap som används för gods-&lt;br&gt;transporter skall beskattas som trafiktraktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har visat sig att dagens skatteregler i viss mån snedvrider konkur-&lt;br&gt;rensen inom entreprenadbranschen. Mobila lyftplattformar, som är till&lt;br&gt;motorredskap klass I ombyggda lastbilar, beskattas alltid som trafiktrakto-&lt;br&gt;rer. Fordonsskatten per år för ett sådant motorredskap med en tjänstevikt&lt;br&gt;på över 7 000 kilogram är 5 160 kr med ett tilläggsbelopp på 168 kr för&lt;br&gt;varje helt hundratal kilogram över 7 000 kilogram. Mobila lyftplattformar&lt;br&gt;konkurrerar delvis om samma arbeten som mobilkranar. Fordonsskatt på&lt;br&gt;mobilkranar tas ut enligt den särskilda skattenivån dvs. med 1 000 kr per&lt;br&gt;år. En sådan skillnad i beskattning kan inte anses motiverad i de fall mobi-&lt;br&gt;la lyftplattformar i likhet med mobilkranar används för annat än&lt;br&gt;godstransporter på allmän väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte bara mobila lyftplattformer som missgynnas av nuvarande&lt;br&gt;skatteregler. Enligt Riksskatteverket föreligger liknande problem även för&lt;br&gt;andra fordonskategorier såsom betongpumpar, flistuggar och krossverk.&lt;br&gt;Det är därför motiverat med en generell ändring av ifrågavarande skatte-&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen att nuvarande skatteregler för till mo-&lt;br&gt;torredskap klass I ombyggd bil inte är tillfredsställande. Reglerna bör&lt;br&gt;därför ändras så att det blir möjligt att få betala fordonsskatt enligt den&lt;br&gt;särskilda skattenivån för sådana motorredskap. Hur fordonet används skall&lt;br&gt;till skillnad från i dag vara avgörande för skatteuttaget. Lagtekniskt upp-&lt;br&gt;nås detta genom en ändring i 25 § fordonsskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att fordonsskatten för mobila lyftplattformar o. dyl.&lt;br&gt;som är motorredskap klass I blir 1 000 kr per år. Detta kan leda till att&lt;br&gt;lastbilar i större omfattning än i dag byggs om till motorredskap klass I.&lt;br&gt;Antalet torde dock begränsas av att fråga är om speciella konstruktioner&lt;br&gt;och att sådana motorredskap även i fortsättningen kommer att beskattas&lt;br&gt;som trafiktraktorer om de används för godstransporter på allmän väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grov uppskattning, med stöd av uppgifter från Entreprenadmaskinle-&lt;br&gt;verantöremas samarbetsorgan (EMSA), är att cirka 150 -200 fordon berörs&lt;br&gt;av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Budgeteffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatten på personbilar i miljöklass 3 beräknas ge skatteintäkter&lt;br&gt;på 168 miljoner kronor under år 1996. Utan ändringar i miljöklassystemet&lt;br&gt;och försäljningsskattelagen försvinner skattebasen eftersom bilar som&lt;br&gt;endast uppfyller baskraven i dagens miljöklass 3 inte far säljas fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1997. Det intäktsbortfall som då uppkommer beror alltså primärt&lt;br&gt;på att avgaskraven för nya personbilar skärpts inom EU och inte på ändra-&lt;br&gt;de skatteregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1995 inbringade miljöskatten på inrikes flygtrafik 176 miljoner.&lt;br&gt;Det skattebortfall som uppkommer när skatten avskaffas har finanansierats&lt;br&gt;inom ramen för de ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsom-&lt;br&gt;rådet som riksdagen beslutade om under våren 1996 (prop. 1995/96:198,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bet. 1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305). Övriga förändringar ger enligt Prop. 1996/97:14&lt;br&gt;regeringens bedömning försumbara budgeteffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1996/97:14 Vissa punktskattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SkU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-09-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:59:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0314</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:59:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SkU8</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SkU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:14&lt;br/&gt;
Vissa punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:14 Vissa punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:14&lt;br/&gt;
Vissa punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:14 Vissa punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>