<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288315</hangar_id>
 <dok_id>GK03130</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>130</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:130</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>130</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-03-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:25</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Registrering av fartyg</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03130/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03130</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03130</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:130&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Registrering av fartyg&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03130/prop_199697__130-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas förhållandet mellan etableringsrätten inom&lt;br&gt;Europeiska unionen (EU) och de nationella svenska reglerna om&lt;br&gt;registrering av fartyg. Utgångspunkten för analysen bildas av den s.k.&lt;br&gt;Factortame Il-domen som meddelades år 1991. Där slog EG-domstolen&lt;br&gt;fast att en rätt till etablering inom fiskenäring och sjöfart inte kan&lt;br&gt;särskiljas från möjligheten att registrera fartyg. Medlemsstaternas&lt;br&gt;bestämmelser om registrering får därför inte leda till att någon blir&lt;br&gt;diskriminerad på grund av sin nationalitet, och domstolen underkände&lt;br&gt;brittiska föreskrifter som för en registrering direkt eller indirekt krävde&lt;br&gt;att fartygets ägare eller redare var medborgare i Storbritannien. Även&lt;br&gt;ett krav på bosättning och hemvist i Storbritannien ansågs oförenligt&lt;br&gt;med etableringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen dras den slutsatsen att de nationella svenska reglerna&lt;br&gt;om registrering av fartyg inte är förenliga med gemenskapsrätten.&lt;br&gt;Kopplingen till fartygets nationalitet och därmed indirekt till ägarnas&lt;br&gt;medborgarskap eller den juridiska personens svenska anknytning strider&lt;br&gt;mot Romfördragets regler om etableringsrätt, sådana reglerna har&lt;br&gt;uttolkats i Factortame Il-domen. I belysning av EG-domstolens praxis&lt;br&gt;bedöms också den nuvarande möjligheten att hos Sjöfartsverket utverka&lt;br&gt;ett särskilt beslut om svensk nationalitet som otillräcklig. En lagändring&lt;br&gt;är alltså nödvändig för att svenska regler skall motsvara gemenskapens&lt;br&gt;regler. Ändringarna måste ta sikte på hela Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES), eftersom EES-avtalet omfattar Romfördragets&lt;br&gt;bestämmelser om etableringsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartygsregistreringen berörs också av Romfördragets och EES-&lt;br&gt;avtalets regler om arbetskraftens fria rörlighet. Enligt gemenskapsrätten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har varje medborgare i en medlemsstat rätt att bege sig till en annan Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;medlemsstat för att arbeta där som löntagare eller egenföretagare. Det&lt;br&gt;finns också en rätt att bo kvar i det landet därefter. I en dom meddelad&lt;br&gt;år 1996 har EG-domstolen förklarat att tillgång till fritidsaktiviteter i&lt;br&gt;värdlandet utgör en följd av den fria rörligheten. Det får därför inte&lt;br&gt;förekomma någon diskriminering på grund av nationalitet när det gäller&lt;br&gt;fritidsfartyg. Propositionen innehåller därför förslag till en anpassning&lt;br&gt;av de nationella svenska reglerna till gemenskapsrätten också när det&lt;br&gt;gäller fartyg som inte används inom ramen för en ekonomisk&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvänt föreslås att &amp;quot;svenska&amp;quot; fartyg som används inom ramen för en&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet som har etablerats i ett annat EES-land inte skall&lt;br&gt;anses som svenska, om de är registrerade i det andra landet. Det&lt;br&gt;föreslås vidare att motsvarande skall gälla beträffande &amp;quot;svenska&amp;quot;&lt;br&gt;fritidsfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1979:377) om&lt;br&gt;registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. ... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1958:566) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för krigsskada å egendom ........... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)....... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk lagstiftning om fartygs nationalitet, registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och flagg ................................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fartygs nationalitet...................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrering av fartyg ....................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fartygs flagg..........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Något om sambandet mellan fartygs nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrering och flagga ....................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Romfördragets regler om fri rörlighet för personer......27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Etableringsrätten .......................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetskraftens fria rörlighet ................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgöranden av EG-domstolen ................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Factortame Il-domen..................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Målet EG-kommissionen mot Frankrike......... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ytterligare om EG-domstolens&amp;nbsp;praxis .......... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behöver svensk lagstiftning ändras?................ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hur bör reglerna om fartyg ändras? ............... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Partrederier............................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följdändringar............................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader .............................. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer ...................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sjölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1009).......................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:377) om&lt;br&gt;registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. . . . 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:566) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för krigsskada å egendom ........... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1331)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)..... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av promemorian&amp;nbsp;(1996:60)....... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag .................. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna............ 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................ 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ...................... 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997 . 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................. 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för&lt;br&gt;yrkesmässig sjöfart m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1958:566) om ersättning för krigsskada å&lt;br&gt;egendom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1, 2, 4, 6, 7 och 25 §§ samt 5 kap. 2 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 1 kap. skall föras in två nya paragrafer, 1 a och 1 b §§,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg anses som svenskt och&lt;br&gt;är berättigat att föra svensk&lt;br&gt;flagg, om det till mer än hälften&lt;br&gt;ägs av svensk medborgare eller&lt;br&gt;svensk juridisk person.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Sjöfartsverket får medge att&lt;br&gt;även annat fartyg, vars drift står&lt;br&gt;under avgörande svenskt&lt;br&gt;inflytande eller vars ägare har&lt;br&gt;fast hemvist i Sverige, skall&lt;br&gt;anses som svenskt och vara&lt;br&gt;berättigat att föra svenskt flagg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;br&gt;nationalitetshandlingar för&lt;br&gt;svenska fartyg och får därvid&lt;br&gt;bestämma vad som skall iakttas&lt;br&gt;med sådana handlingar samt&lt;br&gt;förbjuda att registreringspliktigt&lt;br&gt;fartyg hålls i drift utan gällande&lt;br&gt;nationalitetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg skall anses som&lt;br&gt;svenskt och vara berättigat att&lt;br&gt;föra svensk flagg, om det till&lt;br&gt;mer än hälften ägs av svenska&lt;br&gt;medborgare eller svenska&lt;br&gt;juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande fartyg skall dock&lt;br&gt;inte anses som svenska och inte&lt;br&gt;vara berättigade att föra svensk&lt;br&gt;flagg, om de är införda i ett&lt;br&gt;offentligt fartygsregister i något&lt;br&gt;annat land än Sverige inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fartyg som ingår i en&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet som har&lt;br&gt;etablerats i det registerförande&lt;br&gt;landet, om fartygets drift leds&lt;br&gt;och kontrolleras därifrån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fartyg som inte ingår i en&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet, om&lt;br&gt;fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;vanligen finns i&amp;nbsp;&amp;nbsp;det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registerförande landet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— till mer än hälften ägs av&lt;br&gt;fysiska personer som vistas i det&lt;br&gt;registerförande landet och som&lt;br&gt;antingen är medborgare i det&lt;br&gt;landet eller vistas där med stöd&lt;br&gt;av reglerna om fri rörlighet för&lt;br&gt;personer inom Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemenskaperna eller Europeiska Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i 1 §&lt;br&gt;skall ett fartyg anses som&lt;br&gt;svenskt och vara berättigat att&lt;br&gt;föra svensk flagg, om fartyget är&lt;br&gt;infört i ett sådant skepps- eller&lt;br&gt;båtregister som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande&lt;br&gt;Sjöfartsverket får medge att&lt;br&gt;även andra fartyg än de som&lt;br&gt;avses i 1 eller 1 a § skall anses&lt;br&gt;som svenska och vara&lt;br&gt;berättigade att föra svensk&lt;br&gt;flagg. Ett sådant medgivande får&lt;br&gt;lämnas bara om fartygets drift&lt;br&gt;står under ett avgörande svenskt&lt;br&gt;inflytande eller om ägaren har&lt;br&gt;fast hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om nationalitets-&lt;br&gt;handlingar för svenska fartyg.&lt;br&gt;Regeringen får därvid bestämma&lt;br&gt;vad som skall iakttas med&lt;br&gt;sådana handlingar samt&lt;br&gt;förbjuda att registreringspliktigt&lt;br&gt;eller registrerat fartyg hålls i&lt;br&gt;drift utan gällande&lt;br&gt;nationalitetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt skepp skall vara&lt;br&gt;infört i skeppsregistret.&lt;br&gt;Regeringen kan dock bestämma&lt;br&gt;att skepp, som ägs av staten och&lt;br&gt;som är avsett uteslutande för&lt;br&gt;statsändamål och inte för&lt;br&gt;affärsdrift, inte skall vara infört&lt;br&gt;i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som skall anses som&lt;br&gt;svenskt enligt 1 kap. 1 § eller 1&lt;br&gt;b § första stycket skall vara&lt;br&gt;infört i skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande andra skepp skall&lt;br&gt;föras in i skeppsregistret, om&lt;br&gt;ägaren begär det:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skepp som ingår i en Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etablerats i Sverige, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;skeppets drift leds och&lt;br&gt;kontrolleras från Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— skeppet till hälften eller&lt;br&gt;mer ägs av fysiska personer som&lt;br&gt;är medborgare i ett land inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller av&lt;br&gt;juridiska personer som har&lt;br&gt;bildats enligt lagstiftningen i ett&lt;br&gt;sådant land och som har sitt&lt;br&gt;säte, sitt huvudkontor eller sin&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet inom&lt;br&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skepp som inte ingår i en&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet, om&lt;br&gt;skeppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;vanligen finns i Sverige,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— till hälften eller mer ägs av&lt;br&gt;fysiska personer som vistas i&lt;br&gt;Sverige och som antingen är&lt;br&gt;svenska medborgare eller vistas&lt;br&gt;i Sverige med stöd av reglerna&lt;br&gt;om fri rörlighet för personer&lt;br&gt;inom Europeiska gemenskaperna&lt;br&gt;eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan bestämma att&lt;br&gt;skepp som ägs av staten och&lt;br&gt;som är avsedda uteslutande för&lt;br&gt;statsändamål och inte för&lt;br&gt;affärsdrift inte skall vara införda&lt;br&gt;i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som är under byggnad i Sverige får föras in i&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregistret. Registrering får ske även innan bygget har&lt;br&gt;påbörjats, förutsatt att det kan identifieras genom byggnadsnummer,&lt;br&gt;ritning eller på annat betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp skall registreras under sin igenkänningssignal. Ett&lt;br&gt;skeppsbygge skall registreras under signalbokstäver. Dessa skall&lt;br&gt;tilldelas det fullbordade skeppet som igenkänningssignal om skeppet&lt;br&gt;förs in i skeppsregistret. En tilldelad registerbeteckning får inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den som med äganderätt har&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvat ett skepp som är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvärvat ett skepp som är&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;registreringspliktigt i hans hand&lt;br&gt;men inte infört i skeppsregistret&lt;br&gt;skall inom en månad från&lt;br&gt;förvärvet anmäla skeppet för&lt;br&gt;registrering. Om förvärvet har&lt;br&gt;skett under villkor som inne-&lt;br&gt;fattar äganderättsförbehåll eller&lt;br&gt;är att jämställa med ett sådant&lt;br&gt;förbehåll, skall anmälan göras&lt;br&gt;inom en månad från det att&lt;br&gt;villkoret upphörde att gälla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;registreringspliktigt i hans hand Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;men inte infört i skeppsregistret&lt;br&gt;skall inom en månad från&lt;br&gt;förvärvet anmäla skeppet för&lt;br&gt;registrering. Om skeppet har&lt;br&gt;förvärvats under villkor som&lt;br&gt;innefattar äganderättsförbehåll&lt;br&gt;eller som skall jämställas med&lt;br&gt;ett sådant förbehåll, skall&lt;br&gt;anmälan göras inom en månad&lt;br&gt;från det att villkoret upphörde&lt;br&gt;att gälla. Om skeppet har blivit&lt;br&gt;registreringspliktigt efter&lt;br&gt;förvärvet, skall det anmälas&lt;br&gt;inom en månad från det att&lt;br&gt;registreringsplikten uppkom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ägaren av ett skepp som är&lt;br&gt;svenskt och under byggnad skall&lt;br&gt;anmäla skeppet för registrering i&lt;br&gt;skeppsregistret inom sex&lt;br&gt;månader från det att skeppet&lt;br&gt;blivit sjösatt.&lt;br&gt;Registermyndigheten kan medge&lt;br&gt;uppskov om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ägaren av ett skepp som är&lt;br&gt;svenskt och under byggnad skall&lt;br&gt;anmäla skeppet för registrering i&lt;br&gt;skeppsregistret inom sex&lt;br&gt;månader från det att skeppet&lt;br&gt;blivit sjösatt, om det är&lt;br&gt;registreringspliktigt.&lt;br&gt;Registermyndigheten kan medge&lt;br&gt;uppskov om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge anmäls för registrering av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har&lt;br&gt;förvärvat ett skepp eller ett&lt;br&gt;registrerat skeppsbygge skall&lt;br&gt;inom den tid som anges i 2 §&lt;br&gt;första stycket söka inskrivning&lt;br&gt;av sin rätt. Ett skeppsbygge kan&lt;br&gt;dock i stället anmälas för&lt;br&gt;avregistrering enligt 6 §. Den&lt;br&gt;som gör registeringsanmälan&lt;br&gt;enligt 2 § anses också söka&lt;br&gt;inskrivning av sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har&lt;br&gt;förvärvat ett skepp eller ett&lt;br&gt;registrerat skeppsbygge skall&lt;br&gt;inom den tid som anges i 2 §&lt;br&gt;första stycket söka inskrivning&lt;br&gt;av sin rätt. Ett registrerat skepp&lt;br&gt;som inte är registreringspliktigt&lt;br&gt;och ett skeppsbygge kan dock i&lt;br&gt;stället anmälas för avregistrering&lt;br&gt;enligt 6 §. Den som anmäler&lt;br&gt;skepp för registrering anses&lt;br&gt;också söka inskrivning av sin&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dödsbo är inte skyldigt att söka inskrivning av sin rätt till ett&lt;br&gt;skepp eller ett registrerat skeppsbygge, som har tillhört den avlidne, i&lt;br&gt;annat fall än när boet överlåter egendomen. Sådan inskrivning skall&lt;br&gt;sökas inom en månad från överlåtelsen eller, om bouppteckningen då&lt;br&gt;inte har registrerats, från registreringen av denna. En make som har&lt;br&gt;tillskiftats ett skepp eller ett registrerat skeppsbygge vid bodelning är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att söka inskrivning av sin rätt endast om egendomen tidigare Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;tillhörde den andra maken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förvärvat ett skepp eller skeppsbygge under villkor som&lt;br&gt;innefattar äganderättsförebehåll eller är att jämställa med ett sådant&lt;br&gt;förbehåll har rätt till inskrivning av sin villkorliga äganderätt. Om&lt;br&gt;förvärvaren förlorar sin rätt till egendomen på grund av att villkoret&lt;br&gt;görs gällande, skall inskrivningen avföras ur registret på ansökan av&lt;br&gt;överlåtaren eller förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår i fall som avses i tredje stycket förvärvarens eller&lt;br&gt;överlåtarens rätt till någon annan, skall vad som sägs där och vad som&lt;br&gt;i övrigt föreskrivs i detta kapitel om inskrivning av förvärv och verkan&lt;br&gt;därav tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skepp skall avregistreras om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förolyckats, huggits upp eller annars förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försvunnit eller övergetts till sjöss och sedan inte hörts av under tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphört att vara svenskt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på grund av ombyggnad&lt;br&gt;eller annan sådan ändring&lt;br&gt;upphört att vara skepp eller,&lt;br&gt;utan att ändring inträtt, inte&lt;br&gt;anses utgöra skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skeppsbygge&lt;br&gt;skall avregistreras om det som&lt;br&gt;skepp förs över till&lt;br&gt;skeppsregistret eller ägaren&lt;br&gt;anmäler bygget för&lt;br&gt;avregistrering. Dessutom har&lt;br&gt;första stycket 4 motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga&lt;br&gt;om skeppsbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket eller andra stycket andra&lt;br&gt;meningen skall ägaren inom en&lt;br&gt;månad anmäla egendomen för&lt;br&gt;avregistrering hos register-&lt;br&gt;myndigheten. Om ett skepp till&lt;br&gt;följd av överlåtelse har upphört&lt;br&gt;att vara svenskt, svarar den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;inte längre är&lt;br&gt;registreringspliktigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registrerats enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket 1 eller 2 och&lt;br&gt;förutsättningarna som anges där&lt;br&gt;inte längre är uppfyllda eller&lt;br&gt;ägaren begär avregistrering,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. på grund av ombyggnad eller&lt;br&gt;annan sådan ändring upphört att&lt;br&gt;vara skepp eller, utan att&lt;br&gt;ändring inträtt, inte anses utgöra&lt;br&gt;skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skeppsbygge&lt;br&gt;skall avregistreras om det som&lt;br&gt;skepp förs över till&lt;br&gt;skeppsregistret eller ägaren&lt;br&gt;anmäler bygget för&lt;br&gt;avregistrering. Dessutom har&lt;br&gt;första stycket 5 motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga&lt;br&gt;om skeppsbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 1, 2 eller 5 eller andra&lt;br&gt;stycket andra meningen skall&lt;br&gt;ägaren inom en månad anmäla&lt;br&gt;egendomen för avregistrering&lt;br&gt;hos registermyndigheten.&lt;br&gt;Detsamma gäller när ett skepp&lt;br&gt;upphört att vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare ägaren jämte förvärva-&lt;br&gt;ren för att anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registreringspliktigt, om inte Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;skeppet trots detta kan vara&lt;br&gt;registrerat i Sverige. Om ett&lt;br&gt;skepp till följd av överlåtelse&lt;br&gt;inte kan vara registrerat z&lt;br&gt;Sverige, svarar den tidigare&lt;br&gt;ägaren jämte förvärvaren för att&lt;br&gt;anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp som skall&lt;br&gt;avregistreras enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket 3 ägs av flera och&lt;br&gt;skeppet kan bevaras som svenskt&lt;br&gt;genom att delägare utövar sin&lt;br&gt;rätt enligt 5 kap. 13 eller 16 §&lt;br&gt;mot meddelägare, får det inte&lt;br&gt;avföras ur skeppsregistret så&lt;br&gt;länge sådan rätt kan utövas.&lt;br&gt;Bevaras skeppet som svenskt,&lt;br&gt;skall det inte avföras ur&lt;br&gt;registret. I stället skall det&lt;br&gt;förvärv skrivas in som föranlett&lt;br&gt;anmälan för avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp skall avregistreras&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket 3, får&lt;br&gt;skeppet ändå inte avföras ur&lt;br&gt;skeppsregistret, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skeppet ägs av flera,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delägare har lösningsrätt&lt;br&gt;enligt 5 kap. 13 eller 16 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en lösen skulle medföra att&lt;br&gt;skeppet kan registreras i skepps-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lösen sker i ett sådant fall,&lt;br&gt;skall skeppet inte avföras ur&lt;br&gt;registret. I stället skall det&lt;br&gt;förvärv skrivas in som föranlett&lt;br&gt;anmälan för avregistrering. Om&lt;br&gt;lösningsrätten förfaller, skall&lt;br&gt;skeppet avföras ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller inteckning i ett skepp eller skeppsbygge som skall&lt;br&gt;avregistreras, får egendomen inte avföras ur registret förrän borgenär,&lt;br&gt;för vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet, ger&lt;br&gt;in pantbrevet och skriftligen samtycker till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge får dock&lt;br&gt;avregistreras för att föras över&lt;br&gt;till skeppsregistret utan&lt;br&gt;samtycke enligt andra stycket.&lt;br&gt;För avregistrering av ett skepp&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket 4 eller&lt;br&gt;av ett skeppsbygge enligt 6 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen&lt;br&gt;fordras inte heller samtycke av&lt;br&gt;en inteckningsborgenär som inte&lt;br&gt;har sökt betalning ur egendomen&lt;br&gt;inom en månad från det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registermyndigheten underrättat&lt;br&gt;honom &amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge får dock&lt;br&gt;avregistreras för att föras över&lt;br&gt;till skeppsregistret utan&lt;br&gt;samtycke enligt andra stycket.&lt;br&gt;För avregistrering av ett skepp&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket 5 eller&lt;br&gt;av ett skeppsbygge enligt 6 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen&lt;br&gt;fordras inte heller samtycke av&lt;br&gt;en inteckningsborgenär som inte&lt;br&gt;har sökt betalning ur egendomen&lt;br&gt;inom en månad från det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registermyndigheten underrättat&lt;br&gt;honom &amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avregistreringsgrunden.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avregistreringsgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;br&gt;Om ett utländskt skepp har&lt;br&gt;blivit svenskt, får det föras in i&lt;br&gt;skeppsregistret endast om det&lt;br&gt;visas att skeppet inte är infört i&lt;br&gt;motsvarande register i sitt&lt;br&gt;tidigare hemland eller att det&lt;br&gt;kommer att avföras ur ett sådant&lt;br&gt;register med verkan från den&lt;br&gt;dag då det registreras här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett utländskt skepp har&lt;br&gt;blivit svenskt eller begärts&lt;br&gt;registrerat här, får det föras in i&lt;br&gt;skeppsregistret endast om det&lt;br&gt;visas att skeppet inte är infört i&lt;br&gt;motsvarande register i sitt&lt;br&gt;tidigare hemland eller att det&lt;br&gt;kommer att avföras ur ett sådant&lt;br&gt;register med verkan från den&lt;br&gt;dag då det registreras här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skeppet nybyggt utomlands skall det dessutom visas att rätt till&lt;br&gt;skeppet inte är inskriven i skeppsbyggnadsregister i vederbörande&lt;br&gt;främmande stat eller att sådan rätt kommer att avföras med verkan från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den dag då skeppet registreras här i landet. Detta gäller också i fråga&lt;br&gt;om införing i det svenska skeppsbyggnadsregistret av skepp under&lt;br&gt;byggnad som har förvärvats från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp eller skeppsbygge skall avregistreras för att registreras&lt;br&gt;utomlands, skall på sökandens begäran beslutas att egendomen skall&lt;br&gt;avföras ur registret den dag då den förs in i det utländska registret.&lt;br&gt;Avregistreringen får verkan från dagen för den nya registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett partrederi får en huvud-&lt;br&gt;redare väljas. Till huvudredare&lt;br&gt;får utses en här i landet bosatt&lt;br&gt;svensk, dansk, finsk eller norsk&lt;br&gt;medborgare eller en svensk&lt;br&gt;juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett partrederi får en huvud-&lt;br&gt;redare väljas. Till huvudredare&lt;br&gt;får utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fysisk person som är&lt;br&gt;medborgare i ett land inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en svensk juridisk person,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en juridisk person som har&lt;br&gt;bildats enligt lagstiftningen i ett&lt;br&gt;land inom samarbetsområdet&lt;br&gt;och som har sitt säte, sitt huvud-&lt;br&gt;kontor eller sin huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet inom&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:377) om&lt;br&gt;registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:377) om registrering av&lt;br&gt;båtar för yrkesmässig sjöfort m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 5 och 7 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall föras in en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båtregistret skall införas varje&lt;br&gt;svensk båt, som används&lt;br&gt;yrkesmässigt till befordran av&lt;br&gt;gods eller passagerare, till&lt;br&gt;bogsering eller bärgning, till&lt;br&gt;fiske eller annan fångst eller till&lt;br&gt;uthyrning till allmänheten och&lt;br&gt;vars skrov har en största längd&lt;br&gt;av minst fem meter. Även&lt;br&gt;mindre passagerarbåt skall&lt;br&gt;införas i båtregistret, om den är&lt;br&gt;konstruerad så att den kan föra&lt;br&gt;fler än tolv passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också&lt;br&gt;utländsk båt, som vanligen är&lt;br&gt;förlagd till svensk hamn och&lt;br&gt;vars ägare är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båtregistret skall föras in varje&lt;br&gt;båt som anges i andra stycket,&lt;br&gt;om båten används yrkesmässigt&lt;br&gt;till befordran av gods eller&lt;br&gt;passagerare, till bogsering eller&lt;br&gt;bärgning, till fiske eller annan&lt;br&gt;fångst eller till uthyrning till&lt;br&gt;allmänheten och båtens skrov&lt;br&gt;har en största längd av minst&lt;br&gt;fem meter. Även mindre&lt;br&gt;passagerarbåtar skall föras in i&lt;br&gt;båtregistret, om de är&lt;br&gt;konstruerade så att de kan föra&lt;br&gt;fler än tolv passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller varje båt&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skall anses som svensk&lt;br&gt;enligt 1 kap. 1 § eller 1 b §&lt;br&gt;första stycket sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vanligen finns i Sverige och&lt;br&gt;vars ägare är bosatt här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppfyller de förutsättningar&lt;br&gt;som anges för skepp i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket 1 sjölagen och&lt;br&gt;vars ägare anmäler båten för&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får efter överenskommelse med främmande makt förordna&lt;br&gt;om registreringsplikt även för annan fiskebåt än som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:774.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan svensk båt än som avses i&lt;br&gt;4 § får införas i båtregistret, om&lt;br&gt;dess skrov har en största längd&lt;br&gt;av minst fem meter eller om det&lt;br&gt;med hänsyn till båtens typ och&lt;br&gt;användning, dess tilldelning av&lt;br&gt;anropssignal för radiostation&lt;br&gt;eller annars finns särskilda skäl&lt;br&gt;att den registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båt skall avregistreras, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;förolyckats, huggits upp&lt;br&gt;eller förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;på grund av överlåtelse&lt;br&gt;eller eljest ej längre skall vara&lt;br&gt;införd i båtregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försvunnit eller övergivits&lt;br&gt;till sjöss och sedan ej hörts av&lt;br&gt;under tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;ej är registreringspliktig&lt;br&gt;och av ägaren anmäls för&lt;br&gt;avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En båt som skall anses som&lt;br&gt;svensk enligt 1 kap. 1 § eller 1&lt;br&gt;b § första stycket sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009) eller som uppfyller&lt;br&gt;de förutsättningar som anges för&lt;br&gt;skepp i 2 kap. 1 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sjölagen får även i andra fall&lt;br&gt;än som anges i 4 § föras in i&lt;br&gt;båtregistret, om dess skrov har&lt;br&gt;en största längd av minst fem&lt;br&gt;meter eller om det med hänsyn&lt;br&gt;till båtens typ och användning,&lt;br&gt;dess tilldelning av anropssignal&lt;br&gt;för radiostation eller annars&lt;br&gt;finns särskilda skäl att den&lt;br&gt;registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En båt som uppfyller de&lt;br&gt;förutsättningar som anges för&lt;br&gt;skepp i 2 kap. 1 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;sjölagen (1994:1009) skall&lt;br&gt;föras in i båtregistret, om&lt;br&gt;ägaren anmäler båten för&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrerad båt skall&lt;br&gt;avregistreras, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;förolyckats, huggits upp&lt;br&gt;eller annars förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;på grund av överlåtelse&lt;br&gt;eller av andra skäl inte längre&lt;br&gt;kan vara införd i båtregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;försvunnit eller övergetts&lt;br&gt;till sjöss och sedan inte hörts av&lt;br&gt;under tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte är registreringspliktig&lt;br&gt;och ägaren anmäler båten för&lt;br&gt;avregistrering hos registermyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:566) om&lt;br&gt;ersättning för krigsskada å egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § och 3 § 2 mom. lagen (1958:566) om&lt;br&gt;ersättning för krigsskada å egendom skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår även för&lt;br&gt;krigsskada, som utom riket&lt;br&gt;tillfogats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) svenskt fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;på resa mellan orter här i riket&lt;br&gt;utan anlöpande av utrikes ort&lt;br&gt;och egendom som medföres på&lt;br&gt;resan; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;svenskt fartyg under&lt;br&gt;yrkesmässigt bedrivet fiske och&lt;br&gt;egendom som därvid medföres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas även för&lt;br&gt;krigsskada som utanför riket&lt;br&gt;tillfogats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fartyg som skall anses som&lt;br&gt;svenskt enligt 1 kap. 1 § eller 1&lt;br&gt;b § första stycket sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009) eller svenskt&lt;br&gt;luftfartyg på resa mellan orter&lt;br&gt;här i riket utan anlöpande av&lt;br&gt;utrikes ort och egendom som&lt;br&gt;medförs på resan; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fartyg som anges i a) under&lt;br&gt;yrkesmässigt bedrivet fiske och&lt;br&gt;egendom som därvid medförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;Från lagens tillämpning&lt;br&gt;undantagas jämväl utländska&lt;br&gt;fartyg och luftfartyg samt&lt;br&gt;egendom som medföres ombord,&lt;br&gt;så ock främmande stat tillhörig&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungen äger förordna, att&lt;br&gt;från lagens tillämpning skall&lt;br&gt;undantagas annan utländsk&lt;br&gt;egendom som direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person helt eller till större delen&lt;br&gt;äges av medborgare eller&lt;br&gt;juridisk person i viss främmande&lt;br&gt;stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens tillämpning&lt;br&gt;undantas också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fartyg som inte skall anses&lt;br&gt;som svenskt enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009) och&lt;br&gt;egendom som medförs ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;utländska luftfartyg och&lt;br&gt;egendom som medförs ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;främmande stat tillhörig&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förordna, att det&lt;br&gt;från lagens tillämpning skall&lt;br&gt;undantas annan utländsk&lt;br&gt;egendom som direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person helt eller till större delen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1967:853.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägs av medborgare eller juridisk Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;person i viss främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1996/97:130&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 49 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Med anställning på ett svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg avses anställning&lt;br&gt;på ett fartyg som skall anses&lt;br&gt;som svenskt enligt sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009) och som används&lt;br&gt;till handelssjöfart eller resandes&lt;br&gt;fortskaffande eller till annat&lt;br&gt;ändamål som har gemenskap&lt;br&gt;med handelssjöfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.‘ Med anställning på ett svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg avses anställning&lt;br&gt;på ett fartyg enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009) som&lt;br&gt;används till handelssjöfart eller&lt;br&gt;resandes fortskaffande eller till&lt;br&gt;annat ändamål som har&lt;br&gt;gemenskap med&lt;br&gt;handelssjöfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) en anställning på ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare&lt;br&gt;hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller&lt;br&gt;någon av redaren anlitad arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) anställning på ett svenskt handelsfartyg som hyrs ut till utländsk&lt;br&gt;redare i huvudsak obemannad om anställningen sker hos fartygets ägare&lt;br&gt;eller någon av ägaren anlitad arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom EG-domstolens dom i det s.k. Factortame Il-målet år 1991&lt;br&gt;preciserades och uttolkades rätten att etablera verksamhet inom&lt;br&gt;fiskenäringen och sjöfarten. Enligt domen får medlemsstaterna inte ha&lt;br&gt;några regler om registrering av fartyg som diskriminerar andra EU-&lt;br&gt;länders medborgare, och etableringsrätten får inte indirekt beskäras&lt;br&gt;genom sådana regler. Flera länder inom unionen hade vid den här tiden&lt;br&gt;nationella regler som knöt fartygsregistreringen till ägarens&lt;br&gt;medborgarskap i registerlandet, hans hemvist där eller liknande. Domen&lt;br&gt;gav därför upphov till en översyn av reglerna om fartygsregistrering i&lt;br&gt;de länderna. EG-kommissionen har vid sin utvärdering av&lt;br&gt;lagändringarna funnit flera av dem otillräckliga, och arbetet med en&lt;br&gt;anpassning av nationella regler till Factortame Il-domen är inte avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är genom sitt medlemskap i Europeiska unionen (EU) bundet&lt;br&gt;av Romfördraget och de regler som där finns om fri rörlighet för varor,&lt;br&gt;personer, tjänster och kapital. Till den fria rörligheten för personer hör&lt;br&gt;etableringsrätten, dvs. rätten för medborgare i en medlemsstat inom&lt;br&gt;unionen att fritt etablera ekonomisk verksamhet på en annan&lt;br&gt;medlemsstats territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet har reglerna om den fria rörligheten utsträckts till&lt;br&gt;att gälla inom hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som medlem i EU måste även Sverige numera följa den&lt;br&gt;rättsutveckling som sker genom EG-domstolens praxis. Sverige har&lt;br&gt;också fått skriftliga förfrågningar av EG-kommissionen om innehållet i&lt;br&gt;våra regler om fartygsregistrering och fartygsflagg och om deras&lt;br&gt;överensstämmelse med gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rättstillämpningen i EG-domstolen framgår vidare att&lt;br&gt;registreringen av fritidsfartyg berörs av reglerna om arbetskraftens fria&lt;br&gt;rörlighet enligt Romfördraget och EES-avtalet. Den som vistas i ett&lt;br&gt;annat land för att arbeta där skall nämligen ha tillträde till värdlandets&lt;br&gt;fritidsaktiviteter på samma villkor som värdlandets egna medborgare.&lt;br&gt;Det betyder bl.a. att reglerna om registrering av fritidsfartyg inte får&lt;br&gt;leda till diskriminering på grund av nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet har upprättats promemorian Registrering&lt;br&gt;av fartyg (Ds 1996:60). Promemorian har remissbehandlats.&lt;br&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga i Regeringskansliet&lt;br&gt;(Justitiedepartementet, dnr Ju96/3510). En sammanfattning av&lt;br&gt;promemorian finns i bilaga 1. De lagförslag som läggs fram i&lt;br&gt;promemorian finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärendet har aktuella frågor diskuterats vid nordiska&lt;br&gt;sjörättsöverläggningar mellan departementstjänstemän från Danmark,&lt;br&gt;Finland, Norge och Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ändringar bör göras i fiskelagstiftningen övervägs i&lt;br&gt;Regeringskansliet och behandlas inte i detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 13 februari 1997 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har haft synpunkter på förslaget till 2 kap. 6 § sjölagen samt&lt;br&gt;på förslaget till 3 § 2 mom. lagen om ersättning för krigsskada å&lt;br&gt;egendom men i övrigt lämnat förslagen utan erinran. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till Lagrådets synpunkter i författningskommentaren till&lt;br&gt;nämnda paragrafer. Regeringen har dessutom gjort vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Svensk lagstiftning om fartygs nationalitet,&lt;br&gt;registrering och flagg&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Fartygs nationalitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om fartygs nationalitet inleder sjölagen (1994:1009). Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 § är ett fartyg svenskt och berättigat att föra svensk flagg, om&lt;br&gt;det till mer än hälften ägs av svensk medborgare eller svensk juridisk&lt;br&gt;person. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Sjöfartsverket&lt;br&gt;får medge att även annat fartyg skall anses som svenskt och vara&lt;br&gt;berättigat att föra svensk flagg. Ett sådant medgivande förutsätter att&lt;br&gt;driften av fartyget står under avgörande svenskt inflytande eller att&lt;br&gt;fartygets ägare har fast hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartygets nationalitet är alltså i första hand kopplad till ägarens&lt;br&gt;nationalitet. När fartyget ägs direkt av fysisk person är det&lt;br&gt;medborgarskapet som får avgörande betydelse. Att fastställa om någon&lt;br&gt;är svensk medborgare eller inte torde mera sällan föranleda några&lt;br&gt;svårigheter. Den saken får avgöras enligt lagen (1950:382) om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap. Den som anmäler ett skepp till registrering eller söker&lt;br&gt;inskrivning av ett förvärv har att ge in ett bevis om sin nationalitet (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 13 och 14 §§ fartygsregisterförordningen [1975:927]). En fråga&lt;br&gt;som inte behandlas i motiven till sjölagen är hur man skall se på den&lt;br&gt;som har dubbelt medborgarskap eller är statslös. Men lagens&lt;br&gt;ordalydelse lämnar knappast utrymme för någon annan tolkning än att&lt;br&gt;en ägare med svenskt medborgarskap uppfyller nationalitetskravet även&lt;br&gt;om han är medborgare också i något annat land. Den som är statslös&lt;br&gt;kan däremot inte anses uppfylla kravet, eftersom han saknar svenskt&lt;br&gt;medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om juridiska personer sades det under förarbetena till sjölagen&lt;br&gt;att det avgörande är om associationen har bildats inom ramen för den&lt;br&gt;svenska rättsordningen och enligt de villkor som ställs upp där (prop.&lt;br&gt;1973:42 s. 213). Exempelvis ett aktiebolag skulle därmed anses som&lt;br&gt;svenskt, om det har bildats enligt svenska bestämmelser och registrerats&lt;br&gt;i Sverige. Beträffande sådana juridiska personer som inte är förknippade&lt;br&gt;med någon registreringsplikt eller liknande har det i senare&lt;br&gt;lagstiftningssammanhang uttalats att platsen för styrelsens säte torde&lt;br&gt;avgöra nationaliteten (se Lagrådets yttrande över förslaget till ändringar&lt;br&gt;i fartygssäkerhetslagen [1988:49], prop. 1994/95:186 s. 105). I&lt;br&gt;sjölagsmotiven sades om stiftelser, ideella föreningar och liknande&lt;br&gt;sammanslutningar att de fick antas vara svenska, om de bildats enligt&lt;br&gt;svensk lag och om driftsledningen utövades i Sverige eller om de&lt;br&gt;bedrev den huvudsakliga verksamheten här; möjligen hade också&lt;br&gt;ledningens sammansättning betydelse. Dödsbon berördes särskilt under&lt;br&gt;förarbetena till sjölagen (prop. 1973:42 s. 214). Föredragande statsrådet&lt;br&gt;anförde att dödsbon principiellt borde behandlas på samma sätt som den&lt;br&gt;avlidna. Dödsbon efter svenska medborgare skulle därmed normalt vara&lt;br&gt;att räkna som svenska juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sättet att bestämma en juridisk persons nationalitet torde inte i sig ha&lt;br&gt;ändrats sedan reglerna om svenska fartyg fick sin nuvarande utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1973. Sjölagens koppling mellan fartygets nationalitet och ägarens&lt;br&gt;nationalitet innebär emellertid att associationsrättens regler om svensk&lt;br&gt;anknytning får indirekta återverkningar på utländska intressenters&lt;br&gt;möjlighet att skaffa sig inflytande över svenska fartyg. Om utländska&lt;br&gt;rättssubjekt har möjlighet att bilda, äga eller leda svenska associationer&lt;br&gt;som i sin tur äger fartyg, kan ju fartyget ställas under ett dominerade&lt;br&gt;utländskt inflytande och ändå betraktas som svenskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera gäller att en fysisk person kan vara stiftare av ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag, om han är bosatt inom det Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES), och något krav på svenskt medborgarskap&lt;br&gt;eller bosättning i Sverige finns inte (2 kap. 1 § aktiebolagslagen, ABL).&lt;br&gt;En svensk juridisk person kan stifta ett aktiebolag men det finns en&lt;br&gt;sådan möjlighet också för en annan juridisk person som har bildats&lt;br&gt;enligt lagstiftningen i en stat inom samarbetsområdet, om den juridiska&lt;br&gt;personen har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet inom det området. Beträffande handelsbolag eller&lt;br&gt;motsvarande juridiska personer gäller dock som ytterligare förutsättning&lt;br&gt;att varje bolagsman måste vara bosatt inom samarbetsområdet, i annat&lt;br&gt;fall kan handelsbolaget inte vara stiftare av ett svenskt aktiebolag. I&lt;br&gt;fråga om de ledande funktionärerna i ett aktiebolag krävs som&lt;br&gt;huvudregel att verkställande direktören och minst halva antalet&lt;br&gt;styrelseledamöter skall vara bosatta inom samarbetsområdet (8 kap. 4 §&lt;br&gt;ABL). Beträffande medborgarskap finns inte längre något krav och efter&lt;br&gt;ändringar den 1 januari 1993 gäller bara att verkställande direktören&lt;br&gt;och minst halva antalet styrelseledamöter skall vara bosatta inom EES,&lt;br&gt;se 6 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om svenska fartyg är formellt sett oförändrade sedan drygt&lt;br&gt;20 år. Inom associationsrätten har dock skett ändringar som i praktiken&lt;br&gt;har ökat möjligheten för utländska rättssubjekt att indirekt kontrollera&lt;br&gt;fartyg utan att detta förhållande påverkar fartygens ställning som&lt;br&gt;svenska. De sjörättsliga följderna har inte särskilt uppmärksammats i&lt;br&gt;samband med regeländringarna inom associationsrätten, och den nya&lt;br&gt;sjölagen från år 1994 bygger på samma definition av begreppet &amp;quot;svenskt&lt;br&gt;fartyg” som den tidigare lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kravet på svenskt ägande kan det också vara av intresse&lt;br&gt;att peka på reglerna om partrederi i 5 kap. sjölagen. Ett partrederi&lt;br&gt;föreligger om flera har kommit överens om att under delad ansvarighet&lt;br&gt;gemensamt driva sjöfart med eget fartyg (1 §). Delägarna kan utse en&lt;br&gt;huvudredare som har särskild behörighet att företa sådana&lt;br&gt;rättshandlingar som rederirörelsen vanligen för med sig. Huvudredaren&lt;br&gt;skall vara en svensk juridisk person eller en fysisk person som dels är&lt;br&gt;bosatt här i landet, dels är medborgare i Sverige, Danmark, Finland&lt;br&gt;eller Norge (2 §). Om dessa krav på huvudredaren är uppfyllda, är&lt;br&gt;fartyget svenskt (jfr prop. 1973:42 s. 209 och 259).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen gäller att sjölagen medger möjlighet till dispens från kravet&lt;br&gt;på svensk ägarövervikt, nämligen när fartygets drift står under ett&lt;br&gt;avgörande svenskt inflytande eller när ägaren har fast hemvist här i&lt;br&gt;landet (1 kap. 1 §). Dispens kan enligt förarbetena bli aktuell t.ex. när&lt;br&gt;ett fartyg skall drivas i samverkan mellan redare i flera länder och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under sådan fördelning av intressena att fartyget inte skulle kunna föra Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;någon flagg alls eller bara en bekvämlighetsflagg, om möjligheten till&lt;br&gt;dispens i Sverige saknats (prop. 1973:42 s. 215 och prop. 1978/79:98&lt;br&gt;s. 16). Föredragande statsrådet utgick dock från att driftsledningen på&lt;br&gt;ett betryggande sätt var knuten till Sverige och att den svenska&lt;br&gt;ägarandelen var någorlunda stor. Enligt motiven kan man tänka sig&lt;br&gt;dispens även i andra fall. Det skall då ske en helhetsbedömning, där det&lt;br&gt;är möjligt att beakta belånings- och befraktningsförhållanden. Det skall&lt;br&gt;särskilt beaktas om fartyget har anknytning till Sverige genom att&lt;br&gt;ägaren är bosatt här och behöver registrera sitt fartyg under svensk&lt;br&gt;nationalitet. Enligt motiven skall dispens medges bara när det är&lt;br&gt;uppenbart att ägaren har ett berättigat behov av registrering (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79:98 s. 17). Fast hemvist anses föreligga bara om ägaren avser&lt;br&gt;att stanna kvar i landet. Vid bedömning av en dispensansökan beaktas&lt;br&gt;också om ägaren har en stark anknytning till något annat land. Avsikten&lt;br&gt;är att en dispens skall kunna begränsas i tiden och förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger på Sjöfartsverket att handlägga ansökningar om dispens&lt;br&gt;enligt 1 kap. 1 § sjölagen. Det i praktiken förekommande dispensfallet&lt;br&gt;är att ett fartyg ägs av ett utländskt rättssubjekt men hyrs i huvudsak&lt;br&gt;obemannat (bare boat-charter) av ett svenskt rättssubjekt. Dispens&lt;br&gt;beviljas, om charteravtalet innebär att det svenska rättssubjektet&lt;br&gt;kontrollerar fartyget med undantag bara för vad som kan följa av&lt;br&gt;sakrätter som gäller i fartyget. Dispensen brukar ges för en begränsad&lt;br&gt;period så att den inte sträcker sig längre än charteravtalets löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en översikt över rättsverkningar som är knutna till ett fartygs&lt;br&gt;nationalitet, se promemorian (Ds 1996:60 s. 22-35).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Registrering av fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beträffande svenska skepp gäller en principiell registreringsplikt. I&lt;br&gt;2 kap. 1 § sjölagen anges sålunda att &amp;quot;Ett svenskt skepp skall vara&lt;br&gt;infört i skeppsregistret&amp;quot;. Regeringen kan dock med stöd av samma&lt;br&gt;paragraf bestämma att skepp som ägs av staten inte skall vara införda i&lt;br&gt;registret. Ett undantag förutsätter dock att skeppen används uteslutande&lt;br&gt;för statsändamål och inte för affärsdrift. Undantagsmöjligheten är&lt;br&gt;närmast betingad av hänsyn till försvaret; det skall inte vara möjligt att&lt;br&gt;kartlägga marinens fartyg med hjälp av ett offentligt register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret förs bara över svenska skepp (1 kap. 2 §). Det går alltså&lt;br&gt;inte att registrera utländska skepp i något svenskt register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger på ägaren att låta registrera skeppet (2 kap. 2 §). När&lt;br&gt;skeppet är nybyggt skall anmälan om registrering ske inom sex månader&lt;br&gt;från sjösättningen, om inte anstånd medges. Om någon i stället&lt;br&gt;förvärvar ett skepp som därigenom blir registreringspliktigt är&lt;br&gt;anmälningstiden kortare, en månad. Bestämmelsen blir tillämplig bl.a.&lt;br&gt;när ett svenskt rättssubjekt förvärvar ett fartyg som tidigare varit&lt;br&gt;utlandsägt och haft utländsk nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika väl som svenska skepp förs in i registret gäller att skepp som&lt;br&gt;inte längre är svenska avförs ur registret (2 kap. 6 §). Bestämmelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktualiseras t.ex. i ett fall där svenska ägarandelar i fartyget säljs till ett Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;utländskt rättssubjekt i sådan mån att det inte finns någon svensk&lt;br&gt;ägarövervikt. Om skeppet ägs av flera, kan det dock i vissa fall bevaras&lt;br&gt;som svenskt genom att delägare löser ut annan delägare. En sådan rätt&lt;br&gt;att lösa sig till ytterligare andelar i ett fartyg finns enligt reglerna om&lt;br&gt;partrederi (5 kap. 13 och 16 §§). Lösningsrätten gäller under viss tid,&lt;br&gt;och ett skepp får inte avföras ur registret under den tiden, om en&lt;br&gt;inlösen skulle medföra att fartyget alltjämt är att anse som svenskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjölagens regler bygger på tanken att ett skepp inte samtidigt skall&lt;br&gt;vara registrerat i mer än ett land. Om ett utländskt skepp har blivit&lt;br&gt;svenskt, får det därför föras in i skeppsregistret först när det har visats&lt;br&gt;att skeppet inte är infört i motsvarande utländska register (2 kap. 25 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 syfte att samordna förfarandet i olika länder är det dock tillräckligt om&lt;br&gt;sökanden visar att skeppet kommer att föras av från det utländska&lt;br&gt;registret med verkan från den dag då det registreras här. Av&lt;br&gt;samordningsskäl kan registrering i Sverige ske trots att det utländska&lt;br&gt;beslutet meddelas eller bevisning om det beslutet lämnas först efter&lt;br&gt;inskrivningsdagens utgång (2 kap. 26 §). Liknande regler gäller för det&lt;br&gt;fallet att ett svenskt skepp skall avregistreras för införing i ett utländskt&lt;br&gt;register (2 kap. 25 § tredje stycket och 26 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skeppsbyggen finns det inte någon skyldighet att&lt;br&gt;registrera egendomen. Reglerna är i stället formulerade som en rätt för&lt;br&gt;ägaren att föra in ett skepp under byggnad i skeppsbyggnadsregistret, se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § andra stycket sjölagen där det står att bygget &amp;quot;får&amp;quot;&lt;br&gt;registreras. Däri finns alltså en skillnad vid en jämförelse med reglerna&lt;br&gt;om skeppsregistrering, som ju innebär att registreringen är obligatorisk.&lt;br&gt;En annan skillnad är att skeppsbygget inte behöver ägas av svenska&lt;br&gt;rättssubjekt. Det avgörande är i stället att skeppet byggs här i landet.&lt;br&gt;Registrering kan då ske oavsett om ägaren är svensk eller utländsk.&lt;br&gt;Men ägarens nationalitet kommer att få betydelse så snart det färdiga&lt;br&gt;skeppet sjösätts. Är det svenskägt kommer reglerna om registrering av&lt;br&gt;svenska skepp att tillämpas och skeppet registreras här (jfr 2 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket). Om det finns en utländsk ägarövervikt, kan skeppet inte&lt;br&gt;registreras i Sverige, eftersom skeppet då inte är svenskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon generell skyldighet att registrera båtar.&lt;br&gt;Skyldigheten är i stället begränsad till båtar som används i yrkesmässig&lt;br&gt;sjöfart. Under åren 1988-1992 gällde en lag om ffitidsbåtsregister som&lt;br&gt;innebar att också båtar som användes för privat bruk skulle vara&lt;br&gt;registrerade. Lagen upphävdes med verkan från årsskiftet 1992/93 utan&lt;br&gt;att ersättas av någon motsvarande författning. Frågan om att återinföra&lt;br&gt;registret för fritidsbåtar diskuteras i betänkandet Fritidsbåten och&lt;br&gt;Samhället (SOU 1996:170). I betänkandet förordas att ett obligatoriskt&lt;br&gt;båtregister införs igen. Betänkandet bereds för närvarande inom&lt;br&gt;Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För båtar som används i näringsverksamhet gäller lagen (1979:377)&lt;br&gt;om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. Enligt den lagen&lt;br&gt;skall båtar föras in i ett särskilt båtregister, om de används yrkesmässigt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till befordran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärgning,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till fiske eller annan fångst eller till uthyrning till allmänheten. Som en Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;ytterligare förutsättning anges att båtens skrov skall ha en största längd&lt;br&gt;av minst fem meter. Är det fråga om en passagerarbåt skall den dock&lt;br&gt;alltid registreras, om den är konstruerad så att den kan föra tolv eller&lt;br&gt;flera passagerare (4 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 4 § första stycket avser svenska båtar. Enligt andra stycket&lt;br&gt;skall reglerna dock gälla också utländsk båt, som vanligen är förlagd till&lt;br&gt;svensk hamn och vars ägare är bosatt i Sverige. Dessutom får&lt;br&gt;regeringen med stöd av 4 § tredje stycket och efter överenskommelse&lt;br&gt;med främmande makt förordna om registreringsplikt även för annan&lt;br&gt;fiskebåt än som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska båtar kan registreras även om förutsättningarna i 4 § inte är&lt;br&gt;uppfyllda. Det krävs då att båten har ett skrov med en största längd av&lt;br&gt;minst fem meter eller att det med hänsyn till båtens typ och&lt;br&gt;användning, dess tilldelning av anropssignal för radiostation eller annars&lt;br&gt;finns särskilda skäl att den registreras, se 5 §. Det är här fråga om en&lt;br&gt;frivillig registrering, och de båtar som omfattas av 5 § är inte&lt;br&gt;registreringspliktiga. Någon motsvarande rätt att registrera utländska&lt;br&gt;båtar finns inte (jfr prop. 1978/79:98 s. 63). Båtens svenska nationalitet&lt;br&gt;prövas dock inte särskilt vid registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En båt skall enligt 7 § avregistreras bl.a. när den på grund av&lt;br&gt;överlåtelse eller annars inte längre skall vara införd i båtregistret,&lt;br&gt;liksom när den inte är registreringspliktig och av ägaren anmäls för&lt;br&gt;avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde är att se mot bakgrund av den tillsynsplikt&lt;br&gt;som ligger på Sjöfartsinspektionen. Således gäller registreringsplikten i&lt;br&gt;princip sådana båtar som står under tillsyn. Och det främsta skälet&lt;br&gt;bakom lagen är just det offentligas intresse av att ha en förteckning över&lt;br&gt;sådana båtar som faller inom Sjöfartsinspektionens ansvarsområde (se&lt;br&gt;prop. 1978/79:98 s. 9 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en översikt över rättsverkningar som är knutna till&lt;br&gt;fartygsregistreringen, se promemorian (Ds 1996:60 s. 38-44).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Fartygs flagg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 1 § första stycket sjölagen är ett fartyg berättigat att föra&lt;br&gt;svensk flagg, om det till mer än hälften ägs av svensk medborgare eller&lt;br&gt;svensk juridisk person. Regeringen eller Sjöfartsverket kan medge&lt;br&gt;dispens från kravet på en svensk ägarövervikt. En dispens förutsätter att&lt;br&gt;fartygets drift står under ett avgörande svenskt inflytande eller att&lt;br&gt;ägaren har fast hemvist här i landet. Reglerna om svensk flagg är alltså&lt;br&gt;desamma som reglerna om svensk nationalitet. En redogörelse för&lt;br&gt;nationalitetsreglema finns i avsnitt 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en översikt av rättsverkningar som är knutna till fartygets flagg,&lt;br&gt;se promemorian ( Ds 1996:60 s. 44-47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Något om sambandet mellan fartygs&lt;br&gt;nationalitet, registrering och flagga&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal rättsverkningar är knutna till fartygets nationalitet,&lt;br&gt;registrering och flagg. Vid en bedömning av rättsläget är det dock&lt;br&gt;angeläget att de tre förhållandena - nationalitet, registrering,&lt;br&gt;flagg - inte ses som helt skilda företeelser. Tvärtom står det klart att de&lt;br&gt;har ett nära samband och att de åtminstone delvis utgår från&lt;br&gt;gemensamma förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationaliteten, dvs. normalt sett ägandet, bestämmer fartygets&lt;br&gt;rättsställning. Registreringen innebär ett erkännande av och en grundval&lt;br&gt;för bevisning om nationaliteten (se SOU 1970:74 s. 72, jfr Ds Ju&lt;br&gt;1978:6 s. 42). Förhållandet mellan nationaliteten och flaggan kommer&lt;br&gt;till uttryck i 1 kap. 1 § sjölagen. Flaggföringen och nationaliteten&lt;br&gt;bygger där på samma förutsättningar; det krävs en svensk ägarövervikt&lt;br&gt;för att fartyget skall anses som svenskt och för att det skall få föra&lt;br&gt;svensk flagg. Det betyder emellertid inte att flaggföringen avgör&lt;br&gt;nationaliteten. Flaggan är inte ett sätt att styrka nationaliteten. Sjölagens&lt;br&gt;bestämmelser om flaggan är att se bara som en erinran om svenska&lt;br&gt;fartygs rätt att utåt markera sin nationalitet. Inom folkrätten har&lt;br&gt;sambandet i stället angetts på det sättet att &amp;quot;fartyget har den nationalitet,&lt;br&gt;vars flagg det har rätt att föra&amp;quot; (artikel 91 i havsrättskonventionen från&lt;br&gt;år 1982). Formuleringen ger närmast intrycket att förutsättningarna för&lt;br&gt;flaggföringen skall utrönas först och att flaggan sedan styr&lt;br&gt;nationaliteten. Vid tillämpning av havsrättskonventionen torde det&lt;br&gt;dessutom förhålla sig så, att flagglandet är detsamma som&lt;br&gt;registerlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationellt privaträttsliga synsättet illustreras av rättsfallet NJA&lt;br&gt;1987 s. 884. Högsta domstolen hade där att ta ställning till giltigheten&lt;br&gt;av anställningsavtal och kollektivavtal med internationell anknytning.&lt;br&gt;Domstolen kom fram till att flaggans lag skulle tillämpas och förklarade&lt;br&gt;att man syftade på &amp;quot;lagen i den stat där fartyget är registrerat&amp;quot;. Som&lt;br&gt;skäl för att välja flaggans lag angav domstolen bl.a. att man kan utgå&lt;br&gt;från att det i allmänhet finns en verklig anknytning mellan fartyget och&lt;br&gt;registerlandet och att anknytningen utgjort en förutsättning för&lt;br&gt;registreringen. I första hand, fortsatte domstolen, utgörs anknytningen&lt;br&gt;av att fortyget helt eller delvis ägs av ett rättssubjekt som hör hemma i&lt;br&gt;registreringsstaten eller att ett sådant rättssubjekt har ett avgörande&lt;br&gt;inflytande över fartygets drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså ett samband mellan flaggan, registreringen och en&lt;br&gt;nationalitet grundad på ägande. En strikt uppdelning av rättsföljdema&lt;br&gt;kan därför betraktas som i någon mån teoretisk, och gränsen är inte&lt;br&gt;skarp. Enligt sjölagen saknar den många gånger praktisk betydelse,&lt;br&gt;eftersom förutsättningarna för flaggningen, registreringen och&lt;br&gt;nationaliteten oftast sammanfaller. Det kan också finnas skäl att erinra&lt;br&gt;om det folkrättsliga synsätt som kommer till uttryck i&lt;br&gt;havsrättskonventionen. I artikel 91 uppställs kravet på ett verkligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband mellan fartyget och alla de nu aktuella förhållandena, flagga, Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;registrering och nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Romfördragets regler om fri rörlighet för&lt;br&gt;personer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Etableringsrätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Etableringsrätten ingår i den fria rörlighet för personer som garanteras&lt;br&gt;genom Romfördraget. Dessutom omfattas etableringsrätten av EES-&lt;br&gt;avtalet (artikel 31), och den följande framställningen har därför bäring&lt;br&gt;på hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 52 i Romfördraget skall medborgare i gemenskapen ha&lt;br&gt;rätt att fritt etablera sig på en annan medlemsstats territorium. De&lt;br&gt;medborgare som redan är etablerade i någon medlemsstat skall ha rätt&lt;br&gt;att upprätta kontor, filialer eller dotterbolag i en annan stat.&lt;br&gt;Etableringsfriheten innefattar en rätt att ta upp och utöva&lt;br&gt;förvärvsverksamhet som egenföretagare samt rätt att bilda och driva&lt;br&gt;företag på de villkor som värdlandets lagstiftning föreskriver för egna&lt;br&gt;medborgare. Reglerna om kapitalrörelser i gemenskapen skall dock&lt;br&gt;iakttas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringsrätten gäller inte bara till förmån för fysiska personer.&lt;br&gt;Rätten omfattar också bolag som har bildats i överensstämmelse med en&lt;br&gt;medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller&lt;br&gt;sin huvudsakliga verksamhet inom gemenskapen (artikel 58). Reglerna&lt;br&gt;tar sikte på bolag enligt civil- eller handelslagstiftningen men också på&lt;br&gt;kooperativa föreningar och andra privaträttsliga eller offentligrättsliga&lt;br&gt;juridiska personer med undantag för sådana som inte drivs i vinstsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot gäller etableringsrätten inte verksamhet som är förenad med&lt;br&gt;myndighetsutövning (artikel 55). Medlemsstaterna kan också&lt;br&gt;upprätthålla författningar som särbehandlar utländska medborgare, om&lt;br&gt;författningarna grundas på hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet&lt;br&gt;och allmän hälsa (artikel 56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördragets bestämmelser om etableringsrätt har direkt effekt&lt;br&gt;och kan åberopas av medborgare och bolag i gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördraget kompletteras av handlingsprogram och rättsakter som&lt;br&gt;på några punkter preciserar etableringsrätten. De har delvis tagit sikte&lt;br&gt;på de europeiska gemenskapernas tidigare utvecklingsskeden och har&lt;br&gt;numera förlorat sin aktualitet. Vad som dock bör nämnas är att&lt;br&gt;etableringsrätten har ansetts förutsätta en rätt för medborgare i&lt;br&gt;gemenskapens länder att uppehålla sig och bo i andra länder för att&lt;br&gt;driva verksamhet där. Den rätten har utsträckts till näringsidkarens&lt;br&gt;anhöriga, låt vara att rättigheterna i deras fall har begränsats på olika&lt;br&gt;sätt för att värdlandet inte skall drabbas av några orimliga bördor. Som&lt;br&gt;ett led i rätten för personer att röra sig fritt inom gemenskapen ingår&lt;br&gt;också att de behörighetskrav som gäller för skilda yrkesutövare har&lt;br&gt;samordnats. I annat fall skulle ju den fria rörligheten i praktiken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskränkas högst avsevärt, eftersom ett lands egna medborgare allmänt Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;sett har större möjligheter att avlägga examina och skaffa sig den&lt;br&gt;erfarenhet som krävs för yrkesutövning i det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringsrätten innebär alltså att fysiska och juridiska personer i&lt;br&gt;gemenskapen får förlägga en rörelse till ett annat land inom&lt;br&gt;gemenskapen. De kan starta en ny rörelse i en medlemsstat, och den&lt;br&gt;som redan är etablerad i en medlemsstat kan utsträcka sin rörelse till&lt;br&gt;ett annat land genom att där sätta upp en filial eller på något annat sätt&lt;br&gt;förlägga en gren av rörelsen till det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten anger olika förutsättningar i de olika fallen. Rätten&lt;br&gt;att starta eller flytta en verksamhet tillkommer bara den som är&lt;br&gt;medborgare i någon av medlemsstaterna. Det saknar däremot betydelse&lt;br&gt;om han eller hon bor inom gemenskapen. Att utsträcka rörelsen genom&lt;br&gt;att upprätta kontor, filialer eller dotterbolag förutsätter att&lt;br&gt;verksamheten redan finns etablerad någonstans inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en juridisk person har bildats enligt lagen i en medlemsstat, kan&lt;br&gt;dess företrädare åberopa reglerna om etableringsfrihet under&lt;br&gt;förutsättning att den juridiska personen har sitt säte, sitt huvudkontor&lt;br&gt;eller sin huvudsakliga verksamhet inom gemenskapens område. Den&lt;br&gt;juridiska personen kan göra en sekundär etablering i ett annat land eller&lt;br&gt;med andra ord upprätta ett kontor, en filial eller ett dotterbolag i det&lt;br&gt;landet. Att observera i sammanhanget är att den nationella rätten i en&lt;br&gt;medlemsstat avgör vem som får bilda en juridisk person i landet. Det är&lt;br&gt;därför tänkbart att den primära etableringen inom gemenskapen sker&lt;br&gt;genom någon som kommer från tredje land utanför gemenskapen. Detta&lt;br&gt;förhållande påverkar dock inte reglerna om etableringsrätt. Även ett&lt;br&gt;sådant bolag har rätt att göra en sekundär etablering i ett annat&lt;br&gt;gemenskapsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringen skall avse en rörelse som innefattar någon form av&lt;br&gt;ekonomiska aktiviteter. I första hand torde det bli fråga om&lt;br&gt;affärsverksamhet som drivs i vinstsyfte. Rätten till etablering sträcker&lt;br&gt;sig dock längre än så. Redan av Romfördraget framgår att t.ex.&lt;br&gt;kooperativa föreningar omfettas av rättigheterna, och det synes vara&lt;br&gt;tillräckligt att verksamheten utövas mot ersättning. Som tidigare nämnts&lt;br&gt;sägs det dock i artikel 58 att andra juridiska personer än civil- och&lt;br&gt;handelsrättsliga bolag e.d. måste drivas i vinstsyfte för att reglerna skall&lt;br&gt;gälla. När det talas om vinstsyfte skall detta tolkas efter ordalagen så att&lt;br&gt;det är tillräckligt om verksamhetens mål är att den skall ge vinst. Att&lt;br&gt;verksamheten rent faktiskt går med förlust behöver alltså inte i och för&lt;br&gt;sig innebära att den faller utanför etableringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att rättigheterna tar sikte på ekonomisk verksamhet återspeglas också&lt;br&gt;i ländernas möjligheter att göra undantag med hänvisning till allmänna&lt;br&gt;intressen. Exempelvis har kulturpolitiska hänsyn kunnat motivera&lt;br&gt;undantag från etableringsrätten under vissa förhållanden, liksom&lt;br&gt;intresset av att yrkesetiska regler kan upprätthållas medan rent&lt;br&gt;ekonomiska överväganden av ett land inte godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt inslag i etableringsrätten är att den skall genomföras på ett&lt;br&gt;sätt som inte - vare sig direkt eller på osakliga grunder indirekt - &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskriminerar medborgare i medlemsstaterna på grund av deras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationalitet. De skall alla ha rätt att driva näring enligt samma regler&lt;br&gt;som värdlandets egna medborgare, och avsikten med bl.a. reglerna om&lt;br&gt;etableringsrätt är att skapa största möjliga frihet för mellanstatliga&lt;br&gt;ekonomiska aktiviteter inom gemenskapen. Över huvud taget gäller som&lt;br&gt;huvudprincip enligt artikel 6 i Romfördraget att all diskriminering på&lt;br&gt;grund av nationalitet skall vara förbjuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot utgör inte gemenskapsrätten något hinder mot s.k. omvänd&lt;br&gt;diskriminering. En medlemsstat kan alltså neka sina egna medborgare&lt;br&gt;några av de rättigheter som de annars skulle ha haft enligt de rättsregler&lt;br&gt;som gäller inom gemenskapen. Och reglerna om en etableringsrätt tar&lt;br&gt;bara sikte på förhållanden med internationell anknytning inom&lt;br&gt;gemenskapen. Rent interna förhållanden inom ett land omfattas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringsrätten skall skiljas från friheten att tillhandahålla tjänster.&lt;br&gt;En etablering förutsätter att man förlägger en rörelse eller en del av en&lt;br&gt;rörelse till ett annat land inom gemenskapen och att rörelsen integreras&lt;br&gt;med värdlandets ekonomi. Det torde krävas att rörelsen förläggs mera&lt;br&gt;varaktigt till värdlandet eller i vart fall att det sker för en obestämd tid.&lt;br&gt;Friheten att tillhandahålla tjänster innebär däremot inte att rörelsen&lt;br&gt;förläggs till värdlandet. Det kännetecknande är i stället att tjänsterna&lt;br&gt;utförs i ett annat land än etableringslandet. Det är alltså fråga om att ha&lt;br&gt;rörelsen som sådan förlagd till ett land inom gemenskapen och att&lt;br&gt;tjänster mer tillfälligt utförs i ett annat av gemenskapsländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Arbetskraftens fria rörlighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den fria rörlighet för personer som garanteras genom Romfördraget&lt;br&gt;innefattar inte bara etableringsfriheten utan också rätten att bege sig till&lt;br&gt;en annan medlemsstat för att där utöva arbete som löntagare eller&lt;br&gt;egenföretagare. Av artikel 48 i fördraget följer ett förbud mot varje&lt;br&gt;form av diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund&lt;br&gt;av nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet arbetstagare skall tolkas enhetligt inom hela gemenskapen.&lt;br&gt;Skälet till detta är att arbetskraftens fria rörlighet utgör en av&lt;br&gt;Romfördragets grundläggande principer. Det kan därmed inte godtas att&lt;br&gt;den fria rörligheten begränsas genom att arbetstagarbegreppet ges en&lt;br&gt;inskränkt tolkning och tillämpning enligt medlemsstaternas nationella&lt;br&gt;rättsordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftens fria rörlighet innefattar en rätt att anta faktiska&lt;br&gt;erbjudanden om anställning, att förflytta sig fritt inom medlemsstaternas&lt;br&gt;territorium för detta ändamål, att uppehålla sig i en medlemsstat i syfte&lt;br&gt;att ha anställning där i överensstämmelse med de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som gäller för anställning av medborgare i det landet samt&lt;br&gt;att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit&lt;br&gt;anställd där, på villkor som skall fastställas av EG-kommissionen i&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter (artikel 48).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fria rörligheten begränsas av hänsyn till allmän ordning, säkerhet&lt;br&gt;och hälsa. Artikel 48 gäller inte heller beträffande anställning i offentlig&lt;br&gt;tjänst. Medborgare i medlemsstaterna kan därför inte hävda någon rätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vistas i en annan medlemsstat för att söka eller upprätthålla ett Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;sådant arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om likabehandling har direkt effekt. Enskilda personer kan&lt;br&gt;stödja sig på principen, och den kan åberopas både mot offentliga&lt;br&gt;myndigheter och enskilda motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördraget kompletteras av flera rättsakter. En av dem är rådets&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet. Som&lt;br&gt;huvudregel gäller enligt förordningen att en arbetstagare som arbetar&lt;br&gt;utomlands inte får behandlas annorlunda än de inhemska arbetstagarna&lt;br&gt;när det gäller arbets- och anställningsvillkor. Det finns också&lt;br&gt;bestämmelser om arbetstagarens rätt att vistas i värdlandet. Sådana&lt;br&gt;bestämmelser finns också i Romfördraget. Men enligt förordningen&lt;br&gt;skall rätten till vistelse gälla också för arbetstagarens&lt;br&gt;familjemedlemmar. Dit räknas bl.a. arbetstagarens maka och deras barn&lt;br&gt;som är under 21 år eller är beroende av dem för sin försörjning&lt;br&gt;(artikel 10).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Avgöranden av EG-domstolen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Factortame Il-domen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Factortame Il-domen behandlas etableringsrätten inom sjöfarten och&lt;br&gt;fisket (EG-domstolens mål C-221/89 The Queen mot Secretary of State&lt;br&gt;for Transport, ex parte Factortame Ltd. m.fl., REG 1991 s. 3905).&lt;br&gt;Målet gällde möjligheterna för Factortame och några andra bolag att&lt;br&gt;registrera sina fiskefartyg i det brittiska fartygsregistret. Bolagen hade&lt;br&gt;bildats enligt brittisk rätt men flertalet av företagens ledare och&lt;br&gt;aktieägare var spanska medborgare bosatta i Spanien. Alla de berörda&lt;br&gt;fartygen hade före år 1988 varit införda i det brittiska registret. Några&lt;br&gt;fartyg hade ursprungligen varit registrerade i Spanien och fört spansk&lt;br&gt;flagg för att sedan föras över till det britt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ska registret. De andra&lt;br&gt;fartygen hade redan från början varit införda i det brittiska registret -&lt;br&gt;och då ägda av brittiska rättssubjekt - men sedermera förvärvats av&lt;br&gt;Factortame och de andra bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 införde Storbritannien ett nytt register och ändrade då&lt;br&gt;förutsättningarna för en registrering. Bakgrunden till detta var att man&lt;br&gt;på brittisk sida ville komma till rätta med det som kallades &amp;quot;quota&lt;br&gt;hopping&amp;quot;. Uttrycket anspelade på de fiskekvoter som varje land inom&lt;br&gt;gemenskapen hade tilldelats. Enligt britternas uppfattning blev deras&lt;br&gt;kvot plundrad av fartyg som visserligen förde brittisk flagg men som&lt;br&gt;saknade en verklig föreningslänk till Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nya reglerna skulle tre förutsättningar vara uppfyllda för att&lt;br&gt;fartyget skulle kunna registreras. För det första skulle fartyget vara&lt;br&gt;brittiskägt. Det betydde att åtkomsten (the legal title) till fartyget helt&lt;br&gt;och hållet skulle tillkomma kvalificerade fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer. Även den egentliga äganderätten (the beneficial ownership)&lt;br&gt;skulle till minst tre fjärdedelar ligga hos kvalificerade rättssubjekt. Som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kvalificerad fysisk person räknades en brittisk medborgare med fast Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;hemvist i Storbritannien. Motsvarande krav på en juridisk person&lt;br&gt;innebar att associationen skulle vara bildad i Storbritannien och ha sitt&lt;br&gt;huvudkontor där, att minst tre fjärdedelar av kapitalandelarna skulle&lt;br&gt;ägas av kvalificerade fysiska eller juridiska personer samt att minst tre&lt;br&gt;fjärdedelar av styrelseledamöterna skulle vara kvalificerade personer.&lt;br&gt;För det andra förutsatte en registrering att fartyget reddes från&lt;br&gt;Storbritannien och att driften leddes och kontrollerades därifrån. För det&lt;br&gt;tredje skulle befraktaren, managern och redaren vara kvalificerade&lt;br&gt;fysiska eller juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fiskefartyg som ägdes av Factortame och de andra bolagen&lt;br&gt;uppfyllde inte de nya kraven för registrering, och fartygen kunde&lt;br&gt;därmed inte användas vid fiske av brittiska fiskekvoter. Bolagen väckte&lt;br&gt;då talan mot det brittiska kommunikationsdepartementet och påstod att&lt;br&gt;de nya reglerna stred mot gemenskapsrätten. Målet handlades av the&lt;br&gt;High Court of Justice som beslutade att inhämta förhandsbesked av EG-&lt;br&gt;domstolen i fyra frågor. Den fjärde frågan blev dock aktuell bara om de&lt;br&gt;tidigare frågorna besvarades på ett visst sätt. Så blev inte fallet och&lt;br&gt;domstolen uttalade sig därför om tre frågor i sin dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första frågan till EG-domstolen var om gemenskapsrätten&lt;br&gt;påverkar de nationella regler som finns i en medlemsstat om fartygs&lt;br&gt;nationalitet och om rätten att registrera ett fartyg i det landet och att&lt;br&gt;föra landets flagg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen anförde att medlemsstaterna själva bestämmer villkoren för&lt;br&gt;att fartyg skall kunna registreras i landet. Den bestämmanderätten måste&lt;br&gt;dock, enligt domstolen, utövas i enlighet med rättsordningen inom&lt;br&gt;gemenskapen. I det sammanhanget uppmärksammade domstolen 1958&lt;br&gt;års havsrättskonvention som enligt flera yttranden i målet gav varje land&lt;br&gt;rätt att efter egen bedömning fastställa villkoren för att fartyg skall ha&lt;br&gt;rätt att föra landets flagg. Med domstolens synsätt hade det argumentet&lt;br&gt;betydelse bara om det fanns någon motsättning mellan gemenskapsrätten&lt;br&gt;och internationell rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret pä den första frågan blev därmed att det ligger på&lt;br&gt;medlemsstaterna själva att i enlighet med internationell rätt fastställa&lt;br&gt;villkoren för registrering och flaggföring men att länderna därvid måste&lt;br&gt;följa gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan gällde vilka villkor som ett land i ljuset av&lt;br&gt;gemenskapsrätten kan ställa upp beträffande registrering och&lt;br&gt;flaggföring. Frågan avsåg särskilt betydelsen av förbudet mot&lt;br&gt;diskriminering på grund av nationalitet, etableringsrätten och kravet på&lt;br&gt;proportionalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen slog fast att etableringsrätten avser sådana ekonomiska&lt;br&gt;aktiviteter som sker genom ett fast driftsställe (&amp;quot;fixed establishment&amp;quot;) i&lt;br&gt;en annan medlemsstat under en obestämd tid. Därmed ansåg sig&lt;br&gt;domstolen inte kunna godta ett påstående från EG-kommissionen om att&lt;br&gt;fartygsregistreringen i sig själv alltid utgjorde en etablering. Domstolen&lt;br&gt;pekade på de situationerna att fartyget inte används i samband med&lt;br&gt;ekonomiska aktiviteter eller att ansökan om registrering gjordes av eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för någon som inte är etablerad i värdlandet och inte heller avser att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etablera sig där. Med domstolens synsätt är det i stället så, att fortyget Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;kan utgöra ett medel vid utövningen av ekonomiska aktiviteter som&lt;br&gt;inkluderar ett fast driftsställe i värdlandet. Och när det är fallet, kan&lt;br&gt;fortygsregistreringen inte skiljas från etableringsrätten. Följden av detta&lt;br&gt;synsätt blir enligt domstolen att villkoren för registrering inte får utgöra&lt;br&gt;ett hinder för etableringsrätten enligt Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter gick domstolen in på ett resonemang som förts bl.a. av&lt;br&gt;Storbritannien. Det innebar att utländska medborgare och företag kunde&lt;br&gt;bedriva sjöfart från brittiskt territorium och att&lt;br&gt;registreringsbestämmelsema därmed inte hade någon betydelse för&lt;br&gt;etableringsrätten. Domstolen anslöt sig inte till det resonemanget,&lt;br&gt;eftersom Romfördraget innebär att alla medborgare i gemenskapens&lt;br&gt;länder skall kunna driva näringsverksamhet på samma villkor som&lt;br&gt;värdlandets egna medborgare. Domstolen underkände därmed villkor&lt;br&gt;som innebar att registrering bara kunde ske, om fartygets ägare hade&lt;br&gt;viss nationalitet eller om motsvarande krav gällde för aktieägare m.fl. i&lt;br&gt;ett ägarbolag. Kraven ansågs strida mot såväl etableringsrätten enligt&lt;br&gt;artikel 52 i Romfördraget som rätten att placera kapital i bolag enligt&lt;br&gt;artikel 221 och rätten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 58. Också&lt;br&gt;kravet på hemvist i Storbritannien ansågs medföra diskriminering på&lt;br&gt;grund av nationalitet. Enligt domstolen är flertalet medborgare bosatta i&lt;br&gt;hemlandet och flertalet brittiska medborgare uppfyller därmed&lt;br&gt;automatiskt hemvistkravet medan andra sannolikt skulle bli tvungna att&lt;br&gt;flytta, om de ville registrera fartyget i Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen blev den motsatta när det gällde krav på att fartyget&lt;br&gt;skall brukas från värdlandets territorium och att verksamheten skall&lt;br&gt;styras och kontrolleras därifrån. Här ansåg domstolen att kraven i&lt;br&gt;princip motsvarade moment som ingick i själva begreppet&lt;br&gt;etableringsrätt, som ju förutsätter ett fast driftsställe. Kraven kunde&lt;br&gt;därmed inte utgöra ett hinder för etableringsrätten. Domstolen tilläde&lt;br&gt;dock att kraven inte fick hindra att de som hade hand om etableringen i&lt;br&gt;värdlandet får instruktioner från någon i en annan medlemsstat där en&lt;br&gt;primär etablering finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sista delfråga var om möjligheten till dispens från kraven på&lt;br&gt;medborgarskap och hemvist kunde få betydelse. Domstolen uttalade sig&lt;br&gt;om en regel som innebar att dispens kunde beviljas med hänsyn till den&lt;br&gt;tid som fartygets ägare hade haft sitt hemvist i värdlandet och arbetat&lt;br&gt;inom fiskenäringen där. På den punkten hänvisade domstolen till&lt;br&gt;tidigare domar och förklarade att nationella regler som strider mot&lt;br&gt;Romfördraget inte kan anses förenliga med gemenskapsrätten bara&lt;br&gt;därför att det finns en möjlighet till dispens. Och det saknar enligt&lt;br&gt;domstolen betydelse om dispensmöjligheten tillämpas fritt. De brittiska&lt;br&gt;reglerna ansågs därmed strida mot gemenskapsrätten, oavsett att&lt;br&gt;kommunikationsministern kunde medge dispens i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje frågan gällde betydelsen av att det finns nationella&lt;br&gt;fiskekvoter som en följd av gemenskapens fiskepolitik. Domstolen&lt;br&gt;påpekade här att varje land har rätt att utforma de närmare villkoren för&lt;br&gt;att fiske skall få ske på det landets kvot och att länderna avgör vilka&lt;br&gt;fartyg i fiskeflottan som får användas. Enligt rättspraxis var det dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så, fortsatte domstolen, att de nationellt uppställda villkoren skulle vara Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;förenliga med gemenskapsrätten. Men detta hindrar inte med&lt;br&gt;domstolens synsätt att länderna har regler som garanterar att det finns&lt;br&gt;en verklig ekonomisk föreningslänk med landet, om den länken bara&lt;br&gt;gäller relationen mellan fartygets användning vid fiske och den&lt;br&gt;befolkning som är beroende av fisket och anknytande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen poängterade emellertid att syftet med nationella&lt;br&gt;bestämmelser om fartygsregistrering inte är att i detalj reglera&lt;br&gt;fiskekvoternas användning. Utformningen av de bestämmelserna kunde&lt;br&gt;därför inte försvaras med hänvisning till fiskekvoterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknytande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bilden skall bli fullständig kan det nämnas att de brittiska&lt;br&gt;reglerna om fartygsregistrering och om flaggföring har gett upphov till&lt;br&gt;tre skilda avgöranden av EG-domstolen. Det avgörande som just&lt;br&gt;redovisats har som tidigare framgått kommit att betecknas som&lt;br&gt;Factortame II. Nästa avgörande skedde i mål C-246/89 EG-&lt;br&gt;kommissionen mot Förenade Kungadömet, REG 1991 s. 4585. Där&lt;br&gt;hade EG-kommissionen fört saken till domstolen för att få fastställt att&lt;br&gt;Storbritannien brutit mot artiklarna 7, 52 och 221 i Romfördraget.&lt;br&gt;Domstolen biföll talan, och domskälen innehöll i allt väsentligt en&lt;br&gt;upprepning av de motiv som angetts i Factortame II. Under&lt;br&gt;handläggningen av kommissionens talan meddelade domstolens&lt;br&gt;ordförande ett interimistiskt beslut som innebar att Storbritannien skulle&lt;br&gt;inhibera tillämpningen av de gällande kraven på ägarens nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Factortame III räknas domen i målen C-46/93 (som rörde ett&lt;br&gt;annat fall) och C-48/93. Domen besvarade ett antal frågor om&lt;br&gt;skadestånd för överträdelse av gemenskapsrätten. Frågorna ställdes bl.a.&lt;br&gt;av en brittisk domstol med anledning av att Factortame och de andra&lt;br&gt;bolagen har fört fram skadeståndsanspråk mot brittiska staten. Bolagen&lt;br&gt;påstod att de hade gjort förluster och orsakats utgifter när de inte kunnat&lt;br&gt;registrera fartygen i Storbritannien. Till största delen faller det tredje&lt;br&gt;avgörandet utanför ramen för det här lagstiftningsärendet. Ett par&lt;br&gt;uttalanden har dock i vart fall indirekt betydelse för&lt;br&gt;fartygsregistreringen och fiskepolitiken. EG-domstolen ansåg att det&lt;br&gt;påverkade rätten till skadestånd om medlemsstaten hade ett vidsträckt&lt;br&gt;utrymme att använda sitt fria skön (&amp;quot;wide discretion&amp;quot;) när den&lt;br&gt;nationella rättsordningen utformades. Brittiska staten ansågs ha haft ett&lt;br&gt;sådant utrymme. EG-domstolen framhöll att det ligger på varje&lt;br&gt;medlemsstat att ange förutsättningarna för att fartyg skall kunna&lt;br&gt;registreras i det nationella registret. Också genomförandet av&lt;br&gt;gemenskapens fiskepolitik ansågs lämna ett visst utrymme för ländernas&lt;br&gt;fria skön. Som en förutsättning för skadestånd i de aktuella&lt;br&gt;situationerna angav EG-domstolen bl.a. att överträdelsen av EG-rätten&lt;br&gt;måste vara tillräckligt grov (&amp;quot;sufficiently serious&amp;quot;). Som domen får&lt;br&gt;förstås ligger det på nationella domstolar att avgöra om det kravet är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyllt i ett särskilt fall. Men EG-domstolen angav flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omständigheter som skulle läggas till grund för bedömningen. EG- Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;kommissionen hade i god tid klargjort sin inställning att de brittiska&lt;br&gt;reglerna stred mot gemenskapsrätten, påpekande domstolen. Det&lt;br&gt;framhölls också att nationella domstolar under sin interimistiska&lt;br&gt;handläggning hade ansett att EG-rätten hade ett klart innehåll på den här&lt;br&gt;punkten och att den brittiska lagstiftaren först med viss fördröjning hade&lt;br&gt;rättat sig efter det interimistiska beslut som EG-domstolens ordförande&lt;br&gt;hade meddelat med anledning av kommissionens talan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Målet EG-kommissionen mot Frankrike&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De principer som slagits fast genom Factortame Il-domen har kommit&lt;br&gt;till uttryck också i en dom som gällde de franska reglerna för&lt;br&gt;fartygsregistrering (dom den 7 mars 1996 i mål C-334/94 mellan EG-&lt;br&gt;kommissionen och Frankrike). Enligt domen var fransk rätt oförenlig&lt;br&gt;med Romfördragets bestämmelser om etableringsrätt och om förbud mot&lt;br&gt;diskriminering på grund av nationalitet. Rätten att föra in ett fartyg i det&lt;br&gt;nationella registret och möjligheten att föra fransk flagg var nämligen&lt;br&gt;begränsade i olika hänseenden. Som krav uppställdes att fartyget till&lt;br&gt;mer än hälften ägdes av franska medborgare eller av juridiska personer&lt;br&gt;med säte i Frankrike. I fråga om juridiska personer krävdes dessutom&lt;br&gt;att en viss del av företagsledning, styrelseledamöter eller direktörer var&lt;br&gt;franska medborgare. Det gällde också vissa restriktioner i fråga om&lt;br&gt;fransk kontroll över juridiska personers kapital. Enligt domen stred&lt;br&gt;reglerna mot bl.a. artiklarna 6, 52, 58 och 221 i Romfördraget. I&lt;br&gt;domskälen hänvisade domstolen i huvudsak till vad som angetts i&lt;br&gt;Factortame Il-målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domen tog sikte både på fartyg som används inom ramen för&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet och på fartyg som inte används yrkesmässigt&lt;br&gt;eller med andra ord på fritidsfartyg. I den senare delen utgick&lt;br&gt;domstolens resonemang från reglerna om arbetskraftens fria rörlighet.&lt;br&gt;Domstolen erinrade om att varje medborgare i en medlemsstat är fri att&lt;br&gt;bege sig till en annan medlemsstat för att utöva arbete som löntagare&lt;br&gt;eller egenföretagare. En sådan person har också rätt att bo kvar i&lt;br&gt;värdlandet efter det att han eller hon har utövat arbetet. Därefter slog&lt;br&gt;domstolen fast att tillträdet till de fritidsaktiviteter som erbjuds i&lt;br&gt;värdlandet utgör en följd av den fria rörligheten. Detta ledde med&lt;br&gt;domstolens synsätt till att gemenskapens regler om fri rörlighet har&lt;br&gt;betydelse för arbetstagarens registrering av fritidsfartyg i värdlandet.&lt;br&gt;Registrering i det franska registret kunde ske bara om det fanns en&lt;br&gt;fransk ägarövervikt. Domstolen kom därmed fram till att fransk rätt&lt;br&gt;stred mot artikel 48 i Romfördraget och gemenskapens regler om fri&lt;br&gt;rörlighet för arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Ytterligare om EG-domstolens praxis&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till redogörelsen för EG-domstolens avgörande i Factortame&lt;br&gt;Il-målet finns det anledning att något beröra ytterligare tre domar, som&lt;br&gt;domstolen har hänvisat till i sitt avgörande. Alla tre domarna handlar&lt;br&gt;om hur medlemsstaterna kan utforma sina regler om fiske enligt de&lt;br&gt;nationella fiskekvoterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av domarna meddelades i målet C-223/86 Pesca Valentia, REG&lt;br&gt;1988, s. 83. Målet gällde frågan om några bestämmelser som reglerade&lt;br&gt;rätten att fiska på irländskt sjöterritorium kunde förenas med&lt;br&gt;gemenskapsrätten. Domstolen förklarade att den då gällande&lt;br&gt;strukturpolitiken för fisket knöt an till fiskefartyg som förde en&lt;br&gt;medlemsstats flagg eller som var registrerat i ett sådant land men att&lt;br&gt;flaggföring och registrering följde nationella regler. Det konstaterandet&lt;br&gt;kan sägas ha blivit modifierat genom Factortame Il-domen, där&lt;br&gt;domstolen slog fast att länderna måste utforma sin nationella rätt på ett&lt;br&gt;sätt som stämmer överens med gemenskapsrätten. När det särskilt gäller&lt;br&gt;förutsättningarna för fiske innebär domen i Pesca Valentia-målet att det&lt;br&gt;i nationell rätt kan upprätthållas krav på att en viss del av besättningen&lt;br&gt;på ett fiskefartyg som är infört i landets register och som fiskar på&lt;br&gt;landets exklusiva kvot måste vara medborgare i medlemsstaten. Det&lt;br&gt;saknar därvid betydelse om andra medlemsstater har ställt upp samma&lt;br&gt;krav eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andra dom av intresse meddelades i målet C-3/87 Agegate, REG&lt;br&gt;1989 s. 4459. I det målet behandlades medlemsstaternas rätt att&lt;br&gt;precisera de förutsättningar som skall gälla för fiske enligt landets kvot.&lt;br&gt;Länderna har då, enligt domstolen, rätt att avgöra vilka fertyg i landets&lt;br&gt;fiskeflotta som skall få fiska inom kvoten. Men urvalskriterierna måste&lt;br&gt;vara förenliga med gemenskapsrätten. Den rättsordningen ansågs dock&lt;br&gt;inte hindra ett krav på att tre fjärdedelar av besättningen måste bestå av&lt;br&gt;medborgare i medlemsstater. Bedömningen blev densamma när det&lt;br&gt;gällde ett krav på att befälhavaren och hela besättningen skulle lämna&lt;br&gt;bidrag i ett nationellt socialförsäkringssystem. I sistnämnda hänseende&lt;br&gt;var det dock nödvändigt att reglerna inte stred mot en EG-förordning,&lt;br&gt;nr 1408/71, om tillämpligheten av nationell rätt. Det ansågs strida mot&lt;br&gt;gemenskapsrätten att kräva att tre gärdedelar av besättningen skulle&lt;br&gt;vara bosatt i den stat vars fiskekvot var aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sista målet som skall tas upp är C-216/87 Jaderow, REG 1989,&lt;br&gt;s. 4509. Där kom domstolen fram till att länderna vid utformningen av&lt;br&gt;sina bestämmelser om fiskekvoter kan ställa upp krav på en verklig&lt;br&gt;förbindelselänk mellan fiskefartyget och landet. En förutsättning är dock&lt;br&gt;att förbindelselänken bara tar sikte på förhållandet mellan fartygets&lt;br&gt;fiskeoperationer och den befolkning som är beroende av fisket och av&lt;br&gt;verksamhet med anknytning till fiske. Gemenskapsrätten utgör inte&lt;br&gt;heller något hinder mot villkor som syftar till att upprätthålla en&lt;br&gt;förbindelselänk och som innebär att fiskefartyget skall operera från&lt;br&gt;hamnar i det land vars fiskekvot är aktuell, dock att villkoret inte får&lt;br&gt;medföra att alla resor måste utgå från hamnar i landet. Dessutom får&lt;br&gt;länderna se till att villkoren verkligen följs. Som bevis om detta får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länderna kräva att en andel av fångsten landas i landet eller att Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;fiskefartyget vid återkommande tillfällen anlöper landets hamnar. Men&lt;br&gt;det får inte bli fråga om krav som i realiteten stör möjligheterna att&lt;br&gt;utöva ett normalt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Behöver svensk lagstiftning ändras?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svensk lagstiftning skall ändras så att&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer från Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) skall ha rätt att registrera sina fartyg i&lt;br&gt;Sverige, om fartygen används inom ramen för en ekonomisk&lt;br&gt;verksamhet som har etablerats här. Dessutom skall fysiska&lt;br&gt;personer från andra länder inom EES som arbetar i Sverige kunna&lt;br&gt;få sina fritidsfartyg betraktade som svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser har tillstyrkt&lt;br&gt;eller lämnat utan invändning promemorians slutsats att de svenska&lt;br&gt;reglerna om registrering av skepp och båtar inte är förenliga med&lt;br&gt;gemenskapsrättens principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt allmänna folkrättsliga principer&lt;br&gt;ligger det på varje enskilt land att bestämma villkoren för att fartyg&lt;br&gt;skall ha landets nationalitet. Kraven på en anknytning mellan fartyg och&lt;br&gt;hemland har därmed kommit att skifta mellan olika rättsordningar.&lt;br&gt;Några länder medger registrering i sitt nationella register även när&lt;br&gt;fartygen saknar egentliga beröringspunkter med registerlandet. En del&lt;br&gt;av de länderna upprätthåller låga krav på fartygens standard, bemanning&lt;br&gt;och sociala förmåner för de ombordanställda, och man har därför&lt;br&gt;kommit att tala om att fortygen för bekvämlighetsflagg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera sjöfartsnationer upprätthåller dock betydligt högre krav på ett&lt;br&gt;samband mellan fortyget och landet. Ett konkret uttryck för detta finns&lt;br&gt;i 1982 års havsrättskonvention. Landet skall i administrativa, tekniska&lt;br&gt;och sociala hänseenden effektivt utöva sin domsrätt över fartygen och&lt;br&gt;kontrollera dem. Motsvarande samband skall gälla mellan registerlandet&lt;br&gt;och fartyget samt mellan flaggan och landet. Den internationella&lt;br&gt;regleringen synes också bygga på tanken att fartyg skall segla under&lt;br&gt;bara en flagg och vara registrerat bara i ett land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EG-domstolens avgörande i Factortame Il-målet gjordes det&lt;br&gt;klart att varje medlemsstat avgör vilka fortyg som skall registreras i&lt;br&gt;landet och föra landets flagg. De allmänna utgångspunkter som gäller&lt;br&gt;inom folkrätten har alltså godtagits av domstolen, och beslutanderätten&lt;br&gt;i saker som rör fartygs nationalitet har inte lyfts upp på&lt;br&gt;gemenskapsnivå. Detta innebär emellertid inte att medlemsstaterna har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;full frihet när de utformar sina nationella regler. Tvärtom slog Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;domstolen fest att reglerna måste vara förenliga med gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domen torde få förstås så att nationella regler som utformas i enlighet&lt;br&gt;med gemenskapsrätten också kan göras förenliga med&lt;br&gt;havsrättskonventionen från år 1982 och andra internationella&lt;br&gt;regleringar. Någon enstaka remissinstans har uttryck tveksamhet inför&lt;br&gt;detta. Det helt övervägande antalet remissinstanser har dock godtagit&lt;br&gt;promemorians bedömning att avgörandet är förenligt med allmänna&lt;br&gt;folkrättsliga principer. Samma bedömning har gjorts i Danmark och vid&lt;br&gt;de nordiska departementsöverläggningama har man från finsk sida&lt;br&gt;uppgett att man inte heller där ser någon konflikt av här diskuterat slag.&lt;br&gt;Regeringen har inte någon annan uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av EG-domstolens avgörande i Factortame Il-domen är att&lt;br&gt;reglerna om fartygsregistrering inte får hindra medborgare i&lt;br&gt;medlemsstaterna att utöva sin etableringsrätt. Men domstolen gick&lt;br&gt;längre än så och förklarade att registreringen över huvud taget inte kan&lt;br&gt;skiljas från etableringsrätten. Detta förutsätter dock att fartyget är ett&lt;br&gt;medel för att utöva ekonomiska aktiviteter som inkluderar en etablering&lt;br&gt;i värdlandet. I sådana situationer måste alltså de nationella reglerna&lt;br&gt;anpassas till gemenskapsrätten. Det betyder att medborgare i alla länder&lt;br&gt;inom gemenskapen skall ha rätt att ta upp och utöva förvärvsverksamhet&lt;br&gt;som egenföretagare i värdlandet. Och, vilket har central betydelse i&lt;br&gt;sammanhanget, verksamheten skall kunna bedrivas på de villkor som&lt;br&gt;gäller för värdlandets egna medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framgår av domstolens avgörande i målet C-334/94 EG-&lt;br&gt;kommissionen mot Frankrike att reglerna om arbetskraftens fria&lt;br&gt;rörlighet skall beaktas när medlemsstaterna utformar sina regler om&lt;br&gt;fritidsfartyg. Domen utgår från det förhållandet att en medborgare i en&lt;br&gt;medlemsstat har rätt att vistas i en annan medlemsstat för att arbeta där&lt;br&gt;som anställd eller som egenföretagare. Det finns dessutom en rätt för&lt;br&gt;den som har arbetat, att bo kvar i värdlandet sedan han eller hon slutat&lt;br&gt;sitt arbete. Rätten att vistas i värdlandet gäller också för en del&lt;br&gt;familjemedlemmar. Den som vistas i värdlandet med stöd av&lt;br&gt;gemenskapsrätten har anspråk på att få utöva sin fritid där och detta på&lt;br&gt;samma villkor som värdlandets egna medborgare. Bland annat innebär&lt;br&gt;det en rätt att använda sitt fritidsfartyg i värdlandet. Och den&lt;br&gt;möjligheten skall kunna utövas utan någon diskriminering på grund av&lt;br&gt;nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl reglerna om etableringsrätten som reglerna om arbetskraftens&lt;br&gt;fria rörlighet omfettas av EES-avtalet. Den princip som har kommit till&lt;br&gt;uttryck i domarna skall därför tillämpas i förhållande till alla länder&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en bedömning av hur de nationella svenska reglerna om&lt;br&gt;registrering förhåller sig till gemenskapsrätten bör man göra skillnad&lt;br&gt;mellan skepp, båtar och skeppsbyggen, eftersom reglerna bygger på&lt;br&gt;olika förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppsregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller skeppsregistrering visar en jämförelse mellan de&lt;br&gt;nationella svenska reglerna och gemenskapsrätten att det finns skillnader&lt;br&gt;mellan de båda rättsordningarna. De svenska reglerna om registrering&lt;br&gt;förutsätter indirekt en ägarövervikt för svenska rättssubjekt. Följaktligen&lt;br&gt;är det inte möjligt för rättssubjekt från andra medlemsstater att&lt;br&gt;registrera fartyg här i Sverige, såvida det inte är fråga om en&lt;br&gt;minoritetsandel i ett fartyg som till övervägande delen ägs av svenska&lt;br&gt;rättssubjekt. Svensk rätt gör inte något undantag för det fallet att det har&lt;br&gt;etablerats en ekonomisk verksamhet här i landet. En fysisk person som&lt;br&gt;är medborgare i ett annat land eller en juridisk person som har bildats&lt;br&gt;enligt lagstiftningen i ett sådant land kan därmed inte utöva sin&lt;br&gt;etableringsrätt sådan den uttolkats i Factortame Il-domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har anfört att rättssubjekt i samarbetsområdet&lt;br&gt;kan uppnå ett resultat som i mycket motsvarar en registrering av&lt;br&gt;fartygen. Den europaanpassning som har skett inom associationsrätten&lt;br&gt;gör det möjligt för dem att bilda svenska juridiska personer. Om en&lt;br&gt;sådan juridisk person äger fartyget, kommer detta att anses som svenskt&lt;br&gt;och kunna registreras här i landet. Detta torde dock få uppfattas som en&lt;br&gt;olikformig behandling på grund av nationalitet. Det är inte möjligt för&lt;br&gt;en fysisk person med medborgarskap i ett annat land inom&lt;br&gt;samarbetsområdet att registrera ett direktägt fartyg i skeppsregistret. Av&lt;br&gt;artikel 52 andra stycket i Romfördraget följer att medborgare i ett EES-&lt;br&gt;land skall ha rätt att starta och utöva verksamhet som egenföretagare&lt;br&gt;och detta på villkor som värdlandets lagstiftning föreskriver för egna&lt;br&gt;medborgare. Det nu rådande läget innebär att man för medborgare i&lt;br&gt;andra medlemsstater tvingar fram en bolagsbildning på ett sätt som inte&lt;br&gt;gäller för svenskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I någon mån är läget detsamma för utländska juridiska personer. I&lt;br&gt;deras fall är det närmast den sekundära etableringen som är av intresse,&lt;br&gt;dvs. upprättande av kontor, filial eller dotterbolag. Några former av&lt;br&gt;sekundär etablering, t.ex. ett dotterbolag, synes i och för sig innebära&lt;br&gt;att det bildas en svensk juridisk person. Men detta gäller inte för alla&lt;br&gt;former av sekundär etablering. Ett kontor är inte en juridisk person och&lt;br&gt;kan inte i rättslig mening äga ett fartyg. Därmed är det inte möjligt att&lt;br&gt;via en sådan sekundär etablering åstadkomma registrering i det svenska&lt;br&gt;skeppsregistret, och den utländska juridiska personen kan inte fritt utöva&lt;br&gt;sin rätt till etablering i Sverige. Det måste dessutom sättas i fråga om&lt;br&gt;svensk rätt motsvarar gemenskapsrätten ens i det fallet att en utländsk&lt;br&gt;juridisk person valt en sekundär etablering i formen av ett dotterbolag.&lt;br&gt;En registrering förutsätter att det är dotterbolaget som svenskt&lt;br&gt;rättssubjekt, inte ett utländskt moderbolag, som äger fartyget.&lt;br&gt;Gemenskapsrätten godtar visserligen att registrering får ske bara om det&lt;br&gt;har etablerats en ekonomisk verksamhet i registerlandet. Därmed är&lt;br&gt;dock inte sagt att fartyget måste ägas av en juridisk person som utgör&lt;br&gt;den sekundära etableringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde sakna betydelse att rättssubjekt från andra medlemsstater i&lt;br&gt;stor utsträckning kan driva en ekonomisk verksamhet här i landet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett utländskt fartyg. Utländska rättssubjekt kan anses diskriminerade på Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;grund av sin nationalitet, även om registreringen saknar en direkt&lt;br&gt;betydelse för näringsverksamheten. Avgörande är att lagstiftningen inte&lt;br&gt;gör det möjligt för de utländska rättssubjekten att driva näring på&lt;br&gt;samma villkor som gäller för svenskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Factortame Il-domen står det också klart att den&lt;br&gt;dispensmöjlighet som finns i sjölagen inte kan uppväga brister när det&lt;br&gt;gäller lagens huvudregel. Om huvudregeln är oförenlig med&lt;br&gt;gemenskapsrätten, är det en omständighet som inte kan förtas ens av en&lt;br&gt;liberal praxis i dispensärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som de nu anförda dras i promemorian slutsatsen att de&lt;br&gt;svenska reglerna om registrering av skepp inte är förenliga med&lt;br&gt;gemenskapsrättens principer för fri etablering och att de alltså måste&lt;br&gt;ändras. Detta har det helt övervägande antalet remissinstanser instämt i.&lt;br&gt;De författningsändringar som nyligen har genomförts i Danmark har&lt;br&gt;samma utgångspunkt som i promemorian och vid nordiska&lt;br&gt;departementsöverläggningar har det också från finskt håll anförts att&lt;br&gt;man där ser saken på samma sett. Regeringen har för sin del ingen&lt;br&gt;annan uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjölagen gör ingen skillnad mellan skepp som används i ekonomiskt&lt;br&gt;syfte och fritidsskepp. Det betyder att registrering kan och skall ske om&lt;br&gt;ett fritidsskepp till mer än hälften ägs av svenska fysiska personer. En&lt;br&gt;utländsk medborgare som vistas här för arbete e.d. kan däremot inte&lt;br&gt;registrera sitt fritidsskepp i skeppsregistret enligt huvudregeln i&lt;br&gt;sjölagen. Mot bakgrund av EG-domstolens dom i målet C-334/94 EG-&lt;br&gt;kommissionen mot Frankrike kan detta uppfattas som en olikformig&lt;br&gt;behandling på grund av nationalitet. Den utländska medborgaren har&lt;br&gt;inte tillträde till fritidsaktiviteter på samma villkor eller snarare under&lt;br&gt;samma former som svenska medborgare. I promemorian (Ds 1996:60 s.&lt;br&gt;66) anförs att en anpassning av svensk rätt därför måste omfatta skepp&lt;br&gt;som används för fritidsändamål. Också i denna del har flertalet&lt;br&gt;remissinstanser godtagit promemorians förslag eller lämnat det utan&lt;br&gt;invändning. De i Danmark nyligen genomförda författningsändringarna&lt;br&gt;omfattar även den nu diskuterade situationen. Regeringen har samma&lt;br&gt;uppfattning som den som kommer till uttryck i promemorian och&lt;br&gt;föreslår därför att svensk lagstiftning skall ändras så att fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer från EES skall ha rätt att registrera sina skepp i&lt;br&gt;Sverige. Dessutom skall fysiska personer från andra länder inom EES&lt;br&gt;som arbetar i Sverige kunna få sina fritidsskepp betraktade som&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båtregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om båtregistrering företer i viss mån samma yttre&lt;br&gt;avvikelser från gemenskapsrätten som reglerna om registrering av&lt;br&gt;skepp. Enligt lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart&lt;br&gt;m.m. är det i första hand svenska båtar som kan och skall registreras.&lt;br&gt;Reglerna om båtregister har alltså en koppling till ägarens nationalitet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som innebär att svenska och utländska rättssubjekt behandlas olika. Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;Utländska båtar skall visserligen registreras, om de vanligen är förlagda&lt;br&gt;till en svensk hamn. Men registreringen förutsätter att ägaren är bosatt&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande båtar bör det påpekas att registreringsskyldigheten bara&lt;br&gt;omfattar båtar som används yrkesmässigt till befordran av gods eller&lt;br&gt;passagerare, till bogsering eller bärgning, till fiske eller annan fångst&lt;br&gt;eller till uthyrning till allmänheten (4 §). Dessutom skall båten ha ett&lt;br&gt;skrov som har en största längd av minst fem meter. Passagerarbåtar&lt;br&gt;skall dock alltid registreras, om de är konstruerade så att de kan föra&lt;br&gt;fler än tolv passagerare. Fritidsbåtar omfattas alltså inte av&lt;br&gt;registreringsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § lagen om båtregister finns dock en rätt till registrering som bara&lt;br&gt;avser svenska, dvs. svenskägda, båtar. Paragrafen är tillämplig när det&lt;br&gt;inte finns någon registreringsplikt eller med andra ord när det inte är&lt;br&gt;fråga om en båt som används yrkesmässigt i enlighet med 4 §. Det&lt;br&gt;synes innebära att även fritidsbåtar kan föras in i båtregistret under de&lt;br&gt;förutsättningar som närmare anges i 5 §. Registrering kan ske om båten&lt;br&gt;är av viss storlek och det finns särskilda skäl i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Avsikten med bestämmelsen är närmast att en båt skall kunna&lt;br&gt;registeras, när ägaren behöver nationalitetshandlingar, som ju utfärdas&lt;br&gt;på grundval av registreringen. Det är tänkbart att också den som vistas&lt;br&gt;här med stöd av reglerna om arbetskraftens fria rörlighet kan behöva&lt;br&gt;svenska nationalitetshandlingar för sin fritidsbåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande båtar som används yrkesmässigt finns det en skillnad&lt;br&gt;mellan skepps- och båtregistreringen. Skeppsregistreringen har en direkt&lt;br&gt;betydelse för möjligheterna att skydda äganderätten till skeppet och att&lt;br&gt;pantsätta detta genom inskrivning. Det är alltså fråga om förhållanden&lt;br&gt;som typiskt sett har ett nära samband med en ekonomisk verksamhet i&lt;br&gt;Sverige. Båtregistreringen har däremot inte några sådana rättsverkningar&lt;br&gt;i civil- eller exekutionsrättsligt hänseende. De skäl som bär upp&lt;br&gt;båtregistreringen är i stället av offentligrättslig natur. Avsikten är i&lt;br&gt;första hand att det skall vara praktiskt möjligt för det allmänna att utöva&lt;br&gt;tillsyn över båtar som används yrkesmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan möjligen hävdas att den fria etableringen inte hindras av att&lt;br&gt;rättssubjekt från andra länder i samarbetsområdet saknar möjlighet att få&lt;br&gt;sina båtar registrerade i ett offentligt kontrollsyfte. De senaste&lt;br&gt;ändringarna i fartygssäkerhetslagen (SFS 1995:927) medför dessutom att&lt;br&gt;den lagen får ett utsträckt tillämpningsområde och omfattar även&lt;br&gt;utländska rederier (se 1 kap. 1 §). Detta gäller inte bara vid sjöfart med&lt;br&gt;ett svenskt fartyg utan också vid användning av något annat fartyg till&lt;br&gt;sjöfart inom Sveriges sjöterritorium. I stor utsträckning står alltså&lt;br&gt;utländska rederiers verksamhet och utländska fartyg under tillsyn enligt&lt;br&gt;svensk lag. Mellan svenska och utländska fartyg finns dock den&lt;br&gt;skillnaden att lagen inte gäller för utländska fartyg utanför Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som emellertid måste beaktas är att registreringen är av betydelse&lt;br&gt;för möjligheterna att med användande av fiskefartyg utnyttja ett lands &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fiskekvoter. Lagen om båtregistrering har alltså fått en funktion som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sträcker sig längre och som avser delvis andra frågor än lagstiftaren Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;avsåg när lagen kom till. Behovet av en lagändring kan därför inte&lt;br&gt;bedömas enbart med hänvisning till det ursprungliga syftet med lagen&lt;br&gt;eller de motivuttalanden som gjordes inför lagens tillkomst. Tvärtom är&lt;br&gt;det klart att lagen numera har följder som påverkar rätten att bedriva&lt;br&gt;näring, närmast då med fiske. Gemenskapsrätten hindrar visserligen inte&lt;br&gt;att det ställs upp krav på en verklig förbindelselänk mellan fiskefartyget&lt;br&gt;och det land som har tilldelats fiskekvoten. Men enligt Factortame II-&lt;br&gt;domen får inte reglerna om fartygsregistrering användas i det syftet. I&lt;br&gt;stället får det ske inom ramen för regler som mer direkt tar sikte på&lt;br&gt;fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det nu anförda anser regeringen i likhet med&lt;br&gt;flertalet remissinstanser att promemorians slutsats att reglerna om&lt;br&gt;båtregistrering inte kan anses fullt förenliga med gemenskapsrätten är&lt;br&gt;riktig. Regeringen föreslår därför att reglerna om båtregistrering ändras&lt;br&gt;på samma sätt som för skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till eventuella ändringar i fiskelagstiftningen återkommer regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppsbyggen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rätten till registrering av skeppsbyggen gör den svenska&lt;br&gt;lagen ingen skillnad mellan svenska och utländska rättssubjekt. Samtliga&lt;br&gt;remissinstanser har godtagit promemorians bedömning att någon ändring&lt;br&gt;av gällande svenska regler inte är påkallad. Regeringen har för sin del&lt;br&gt;ingen annan uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Hur bör reglerna om fartyg ändras?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fartyg skall anses som svenska även när det&lt;br&gt;inte finns en svensk ägarövervikt, om de till hälften eller mer ägs&lt;br&gt;av rättssubjekt från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;br&gt;Det skall dock krävas att fartyget används inom ramen för en&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet som etableras i Sverige eller att fartyget&lt;br&gt;används för fritidsändamål här i landet av någon som vistas här&lt;br&gt;med stöd av gemenskapens regler om fri rörlighet för arbetskraft&lt;br&gt;och att det är infört i skeppsregistret eller båtregistret. Omvänt&lt;br&gt;skall fartyg med en svensk ägarövervikt inte anses som svenska,&lt;br&gt;om de används inom ramen för en ekonomisk verksamhet som&lt;br&gt;etableras i ett annat land inom samarbetsområdet eller om fartyget&lt;br&gt;används där för fritidsändamål av en svensk som använder sig av&lt;br&gt;den fria rörligheten för arbetskraft och de är införda i ett&lt;br&gt;offentligt fartygsregister i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överenstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna har&lt;br&gt;tillstyrkt eller lämnat förslagen utan invändning i materiellt hänseende.&lt;br&gt;Åtskilliga remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg&lt;br&gt;och Stockholms tingsrätt, har framfört kritiska synpunkter på lagtextens&lt;br&gt;utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etablering i Sverige med fartyg som ägs av utländska rättssubjekt från&lt;br&gt;samarbetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första fråga som aktualiseras är om enbart de svenskt lagreglerna&lt;br&gt;om registrering av fartyg skall ändras eller om också ändringar bör&lt;br&gt;övervägas i reglerna om nationalitet och flagg. Som framgår av avsnitt&lt;br&gt;5 finns ett nära samband mellan ett fartygs nationalitet, registrering och&lt;br&gt;flagga. Enligt promemorian leder det sambandet till att reglerna om&lt;br&gt;nationalitet och flagg bör ändras lika väl som reglerna om registrering.&lt;br&gt;Detta har nästan alla remissinstanser godtagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark och Finland har anpassat, respektive avser att anpassa, sin&lt;br&gt;nationella lagstiftning till gemenskapsrätten på ett sätt som&lt;br&gt;överensstämmer med den lösning som föreslås i promemorian och som&lt;br&gt;alltså leder till att ett fortyg som ägs av fysiska eller juridiska personer&lt;br&gt;inom samarbetsområdet skall kunna anses som danskt respektive finskt.&lt;br&gt;Det innebär t.ex. att fartyget får föra det landets flagg och att det&lt;br&gt;underkastas nationell lagstiftning på samma sätt som danskägda&lt;br&gt;respektive finskägda fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de nordiska sjölagarna har ett i allt väsentligt likalydande&lt;br&gt;innehåll och det finns ett betydande värde i att bibehålla det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandet, bör särskild vikt tillmätas de lösningar som valts i de Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;andra nordiska länder som ingår i Europeiska unionen. Det kan tilläggas&lt;br&gt;att någon motsvarande anpassning av de norska reglerna inte synes vara&lt;br&gt;aktuell för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar mot bakgrund av det anförda att reglerna om&lt;br&gt;nationalitet och flaggföring lika väl som reglerna om fartygsregistrering&lt;br&gt;ges ett ändrat innehåll. Det bör således inte längre krävas en svensk&lt;br&gt;ägarövervikt utan ett fartyg bör kunna anses som svenskt, vara&lt;br&gt;berättigat att föra svensk flagg och kunna registreras i svenska skepps-&lt;br&gt;eller båtregistret också om det finns en ägarövervikt för rättssubjekt&lt;br&gt;från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten hindrar inte att Sverige som villkor för&lt;br&gt;registreringen kräver att fartyget används i en ekonomisk verksamhet&lt;br&gt;som är fast etablerad här i landet eller att det används för fritidsändamål&lt;br&gt;här av någon som begagnar rätten till fri rörlighet för personer. Å andra&lt;br&gt;sidan kan gemenskapsrätten inte anses utesluta ett register som är helt&lt;br&gt;öppet i förhållande till fysiska och juridiska personer i&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör den bedömningen att det skall finnas ett krav på att&lt;br&gt;fartyget används i en verksamhet som är etablerad här i landet eller att&lt;br&gt;fartyget används för fritidsändamål av någon som vistas här i landet&lt;br&gt;med stöd av gemenskapsrätten. Ett register som är helt öppet i&lt;br&gt;förhållande till rättssubjekt från samarbetsområdet garanterar inte ett&lt;br&gt;sådant verkligt samband mellan fartyget och Sverige som folkrätten&lt;br&gt;kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska reglerna bör enligt regeringens mening bygga på&lt;br&gt;frivillighet såtillvida att fartyget inte automatiskt skall bli svenskt vid en&lt;br&gt;etablering i Sverige eller vid användning av fartyget för fritidsändamål.&lt;br&gt;Det saknas egentlig anledning att genom tvingande regler förklara&lt;br&gt;utlandsägda fartyg för svenska. Gemenskapens regler om&lt;br&gt;etableringsfriheten och om den fria rörligheten för arbetskraft är&lt;br&gt;utformade som rättigheter, inte skyldigheter, för den enskilde. De&lt;br&gt;svenska reglerna bör få samma utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg bör därmed inte anses som svenskt förrän ägaren har gett&lt;br&gt;till känna att han önskar det. Detta tillkännagivande får ske genom att&lt;br&gt;fartyget anmäls för registrering i de svenska skepps- eller båtregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu diskuterade ändringarna överensstämmer i sak med vad som&lt;br&gt;föreslagits i promemorian och som godtagits av flertalet remissinstanser.&lt;br&gt;De stämmer också väsentligen överens med vad som gäller i Danmark&lt;br&gt;och övervägs i Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den närmare utformningen av reglerna har åtskilliga&lt;br&gt;remissinstanser uttalat kritik mot promemorians förslag, vilket uppfattas&lt;br&gt;som alltför invecklat och svårförståeligt. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;finns det anledning att ta fasta på den kritiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen ser det hänger den tekniska utformningen av&lt;br&gt;lagförslagen i promemorian nära samman med det förhållandet att&lt;br&gt;promemorian låtit ändringsförslagen i första hand rikta in sig på&lt;br&gt;förutsättningarna för att ett fartyg skall anses som svenskt. En sådan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgångspunkt är i och för sig förståelig, eftersom sjölagen har en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teknisk uppbyggnad som innebär att det främsta anknytningsmomentet Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;till Sverige består i fartygets nationalitet som i sin tur grundas på&lt;br&gt;ägarens nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att, under vissa förutsättningar och om ägaren begär&lt;br&gt;det, öppna en möjlighet också för fartyg med en icke-svensk&lt;br&gt;ägarmajoritet att bli betraktade som svenska, synes det emellertid inte&lt;br&gt;vara lika naturligt att utgå från nationaliteten. Det är ju inte den faktiska&lt;br&gt;nationaliteten som därvidlag skall vara avgörande utan i stället sådana&lt;br&gt;omständigheter som att ägaren bedriver ekonomisk verksamhet här i&lt;br&gt;landet. Det kan då, som vissa remissinstanser varit inne på, ligga&lt;br&gt;närmare till hands att i första hand rikta in sig på förutsättningarna för&lt;br&gt;att ett utländskt ägt fartyg skall kunna registreras i Sverige och låta&lt;br&gt;nationaliteten vara beroende av om fortyget förts in i registret. Med en&lt;br&gt;sådan ordning kan lagtexten förenklas och man vinner också den&lt;br&gt;fördelen att det inte kan bli en tvist i sig huruvida ett fartyg med&lt;br&gt;utländsk ägarmajoritet som är registrerat i Sverige verkligen skall anses&lt;br&gt;som svenskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening talar övervägande skäl för en lösning som&lt;br&gt;de sist diskuterade och de lagförslag som regeringen lägger fram bygger&lt;br&gt;därpå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittills anförda har tagit sikte på fartyg som är att betrakta som&lt;br&gt;skepp. I huvudsak har det relevans också för båtar som används&lt;br&gt;yrkesmässigt. När det gäller fritidsbåt ar bör det öppnas en möjlighet för&lt;br&gt;fysiska personer från andra länder inom samarbetsområdet som arbetar&lt;br&gt;här att utöva fritid med sina båtar här i Sverige och detta med båtar&lt;br&gt;som rättsligt sett är svenska. I annat fall skulle det kunna hävdas att&lt;br&gt;dessa utländska fysiska personer behandlas annorlunda än svenskar som&lt;br&gt;använder sina fritidsbåtar här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig skulle man kunna tänka sig att betrakta fritidsbåtar som&lt;br&gt;ägs av en fysisk person från något annat land inom samarbetsområdet&lt;br&gt;som svenska redan därigenom att ägaren vistas i Sverige med stöd av&lt;br&gt;gemenskapens regler om fri rörlighet för personer och båten finns här i&lt;br&gt;landet. I linje med vad som tidigare anförts saknas det dock skäl att&lt;br&gt;genom tvingande regler förklara båtar som ägs av utlänningar som&lt;br&gt;svenska. Det bör därför krävas en viljeförklaring om detta från&lt;br&gt;båtägarens sida. Det framstår som naturligt att en sådan viljeförklaring&lt;br&gt;manifesteras genom en anmälan om registrering, något som stämmer&lt;br&gt;överens med det ovan redovisade förslaget beträffande fortyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den vid utgången av år 1992 upphävda lagen (1987:773) om&lt;br&gt;fritidsbåtsregister skulle varje svensk båt registreras i&lt;br&gt;fritidsbåtsregistret, om båten drevs med segel eller motor och skrovet&lt;br&gt;hade en största längd av minst fem meter. I vissa fall förelåg&lt;br&gt;registreringsplikt även om skrovet var kortare än fem meter. Sedan en&lt;br&gt;tid tillbaka är frågan om att på nytt införa ett fritidsbåtsregister föremål&lt;br&gt;för överväganden. Utredningen om fritidsbåtstrafikens kostnadsansvar&lt;br&gt;m.m. har i december 1996 avgett betänkandet Fritidsbåten och&lt;br&gt;Samhället (SOU 1996:170). I betänkandet förordas att ett obligatoriskt&lt;br&gt;båtregister skall införas igen. Utredningsförslaget bereds för närvarande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enkelt sätt att åtminstone för närvarande göra det möjligt för den Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;som utnyttjar reglerna om arbetskraftens fria rörlighet att få sin&lt;br&gt;fritidsbåt betraktad som svensk kan vara att ändra lagen om båtregister.&lt;br&gt;Ändringen skulle gå ut på att möjliggöra för utländska EES-medborgare&lt;br&gt;som vistas här i landet med stöd av gemenskapens regler och som har&lt;br&gt;sin båt här att få båten registrerad i båtregistret. Verkningarna av en&lt;br&gt;sådan registrering skulle vara att båten anses som svensk. I likhet med&lt;br&gt;vad som föreslagits i promemorian och som godtagits av nästan alla&lt;br&gt;remissinstanser förordar regeringen en sådan ordning. Det finns goda&lt;br&gt;grunder för att anta att en sådan möjlighet endast mera sällan skulle&lt;br&gt;komma att utnyttjas. Någon egentlig påverkan på båtregistret kan därför&lt;br&gt;en sådan registreringsmöjlighet inte antas få. Skulle detta trots allt visa&lt;br&gt;sig bli fallet, får naturligtvis frågan om en lämplig ordning övervägas på&lt;br&gt;nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller enligt 2 kap. sjölagen saknar lagen&lt;br&gt;om båtregistrering några regler om samordning mellan svenska och&lt;br&gt;utländska register. Det är således förutsett att utländska (utlandsägda)&lt;br&gt;båtar som tas in i båtregistret kan vara registrerade också utomlands (se&lt;br&gt;Ds Ju 1978:6 s. 46). En anpassning till gemenskapsrätten synes inte i&lt;br&gt;och för sig öka behovet av en förbättrad samordning med utländska&lt;br&gt;regler. Den enklare struktur som finns i den svenska lagen om&lt;br&gt;båtregistrering är därför möjlig att bevara. En introduktion av ett&lt;br&gt;förhållandevis omfattande samordningsförfarande av den art som finns i&lt;br&gt;2 kap. sjölagen skulle av allt att döma leda till ett avsevärt merarbete&lt;br&gt;för sjöfartsregistret som inte förefaller motiverat. Också för sökanden&lt;br&gt;skulle förfarandet kompliceras, eftersom det skulle krävas utredning om&lt;br&gt;registerförhållandena i bl.a. båtens hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dubbel registrering tycks enligt det hittills rådande synsättet ha&lt;br&gt;bedömts som förenlig med 1967 års konvention om sjöpanträtt och&lt;br&gt;fartygshypotek. I artikel 3:2 sägs visserligen att ett fartyg som är eller&lt;br&gt;har varit registrerat i en fördragsslutande stat inte skall kunna&lt;br&gt;registreras i någon annan fördragsslutande stat, utan att den förra staten&lt;br&gt;har utfärdat bevis om att fartyget har avregistrerats eller om att fartyget&lt;br&gt;kommer att avregistreras den dag då sådan ny registrering äger rum.&lt;br&gt;Artikelns syfte är dock att förhindra en överföring mellan registren på&lt;br&gt;ett sätt som åsidosätter de intressen som rättighetshavare i fartyget kan&lt;br&gt;ha (se prop. 1973:42 s. 321). Till skillnad från vad som gäller&lt;br&gt;beträffande skepp har den svenska båtregistreringen inte några direkta&lt;br&gt;civilrättsliga funktioner och skyddar inte rättigheter i de registrerade&lt;br&gt;båtarna. En dubbel registrering saknar därmed i och för sig betydelse&lt;br&gt;för den enskilde (jfr Ds Ju 1978:6 s. 46, 50 f. och prop. 1978/79:98&lt;br&gt;s. 52,55). Några regler om samordning med utländska register i fråga&lt;br&gt;om båtar anser därför regeringen i likhet med promemorian och&lt;br&gt;remissinstanserna inte behövas. De nu redovisade övervägandena&lt;br&gt;överensstämmer helt med dem som gjordes i promemorian och som&lt;br&gt;remissinstanserna genomgående godtagit. Regeringen föreslår således&lt;br&gt;att lagen om båtregister ändras på ovan diskuterat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etablering i andra EES-länder med fartyg som ägs av svenska&lt;br&gt;rättssubjekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen har hittills varit koncentrerad kring de ändringar som&lt;br&gt;behövs i svensk rätt för att rättssubjekt från andra länder i&lt;br&gt;samarbetsområdet skall kunna begagna sig av sin etableringsrätt här i&lt;br&gt;Sverige. Den andra sidan av saken är emellertid att övriga länder inom&lt;br&gt;området ändrar sina regler på motsvarande sätt och detta alltså gör det&lt;br&gt;möjligt för svenska medborgare och svenska juridiska personer att&lt;br&gt;etablera ekonomisk verksamhet med fartyg i andra EES-länder. Detta&lt;br&gt;kan ske i form av både primär och sekundär etablering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som sålunda öppnas i utländska rättsordningar reser&lt;br&gt;emellertid en principiell fråga av stor vikt för svenskt vidkommande.&lt;br&gt;Vad det i praktiken blir fråga om är ju att s.k. utflaggning av svenska&lt;br&gt;fartyg underlättas, en fråga som har debatterats vid återkommande&lt;br&gt;tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här skjutas in att gemenskapsrätten i och för sig torde ge&lt;br&gt;utrymme för ett val av den svenska lagstiftaren. Nu gällande svensk rätt&lt;br&gt;(2 kap. 1 § sjölagen) är att svenska skepp måste registreras i Sverige.&lt;br&gt;Samma skepp får föra svensk flagg, inte som en konsekvens av&lt;br&gt;registreringen i och för sig, utan direkt på den grunden att de är&lt;br&gt;svenskägda (1 kap. 1 §)- I praktiken medför detta ett hinder mot&lt;br&gt;registrering i andra EES-länder och mot förande av ett sådant lands&lt;br&gt;flagg så länge skeppet ägs direkt av svenska rättssubjekt. Dubbel&lt;br&gt;registrering och dubbel flaggföring accepteras inte. En dubbel&lt;br&gt;registrering är oförenlig med konventionen om sjöpanträtt, och dubbel&lt;br&gt;flaggföring står i direkt strid mot havsrättskonventionen. Om det skall&lt;br&gt;bli möjligt för svenskar att utnyttja etableringsrätten fullt ut i andra&lt;br&gt;länder, måste alltså den obligatoriska registreringen av svenska skepp&lt;br&gt;tas bort. Men en ändring förefaller inte vara nödvändig enligt&lt;br&gt;gemenskapsrätten. Om Sverige behåller den obligatoriska&lt;br&gt;registreringen, innebär det en diskriminering av våra egna rättssubjekt,&lt;br&gt;dvs. vad som brukar kallas omvänd diskriminering. Detta torde inte&lt;br&gt;fångas in av Romfördragets förbud mot diskriminering, som tar sikte på&lt;br&gt;utländska rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den debatt som rört utflaggningen har byggt på den förutsättningen&lt;br&gt;att Sverige behöver ha en nationell handelsflotta. För detta har anförts&lt;br&gt;flera skäl, se från senare tid Sjöfartspolitiska utredningens betänkande&lt;br&gt;Svensk sjöfart - Näring för framtiden, SOU 1995:112. En nationell&lt;br&gt;handelsflotta har betydelse för den svenska exportindustrin. Genom&lt;br&gt;handelsflottan skapas också arbetstillfällen, både inom sjöfarten som&lt;br&gt;sådan och i näringsgrenar som knyter an till sjöfarten. Också&lt;br&gt;beredskapsskäl kan anföras som ett stöd för att Sverige behöver en&lt;br&gt;handelsflotta av rimlig storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av debatten har kretsat kring de fartyg som för s.k.&lt;br&gt;bekvämlighetsflagg. Vad det då är fråga om är att ett fartyg registeras&lt;br&gt;i ett land som upprätthåller endast lågt ställda krav på fartygens&lt;br&gt;standard och bemanning, liksom på de sociala förmåner som skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkomma de anställda. Ofta är också skatteuttaget lågt eller till och Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;med obefintligt. De länder som erbjuder bekvämlighetsregistrering&lt;br&gt;brukar medge att ägandet av fartyget och kontrollen av det ligger, direkt&lt;br&gt;eller indirekt, hos utländska rättssubjekt. Registrering och avregistrering&lt;br&gt;brukar kunna ske utan egentliga restriktioner och utan några högre&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bekvämlighetsregistreringen har motarbetats på olika sätt.&lt;br&gt;Havsrättskonventionen från år 1982 kan nämnas i det sammanhanget.&lt;br&gt;Där finns krav på ett verkligt samband mellan fartyget och landet,&lt;br&gt;vartill kommer skyldigheter för fiagglandet att utöva en effektiv&lt;br&gt;jurisdiktion över fartygen och att ha tillsyn över dem i administrativt,&lt;br&gt;tekniskt och socialt hänseende. Arbete har också utförts inom flera&lt;br&gt;internationella organisationer som Organisationen för ekonomiskt&lt;br&gt;samarbete (OECD), Förenta nationernas sjöfartsorganisationer (IMCO&lt;br&gt;och IMO) samt Internationella arbetsorganisationen (ILO). De fackliga&lt;br&gt;intemationalema och fackliga organisationer på nationell nivå, inte&lt;br&gt;minst i Sverige, har på olika sätt försökt att hindra en utflaggning till&lt;br&gt;länder med bekvämlighetsregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som har anförts för en svensk handelsflotta har självfallet full&lt;br&gt;giltighet, och bör inte sättas i fråga vid utformningen av de svenska&lt;br&gt;reglerna om fartygs registrering och flaggföring. Inställningen måste&lt;br&gt;också oförändrat vara att bekvämlighetsflaggning strider mot de&lt;br&gt;grundläggande principer som skall gälla inom den internationella&lt;br&gt;sjöfarten. Bekvämlighetsflagg har negativa återverkningar på&lt;br&gt;sjösäkerheten och de sociala förhållandena ombord på fartyget. Den&lt;br&gt;leder också till en snedvridning av konkurrensen. På den punkten får&lt;br&gt;det inte förekomma några oklarheter om den svenska inställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den situation som nu är för handen avviker emellertid på ett&lt;br&gt;väsentligt sätt från de fall som vanligen diskuteras i samband med&lt;br&gt;utflaggning och särskilt bekvämlighetsflaggning. Vad det är fråga om är&lt;br&gt;i stället att fullfölja den europeiska integrationen. Det gäller vårt&lt;br&gt;samarbete med länder som i stor utsträckning delar vår syn på sjöfarten&lt;br&gt;och som har liknande regler på väsentliga punkter. Det möter därför&lt;br&gt;betydligt mindre betänkligheter att öppna formella möjligheter för en&lt;br&gt;utflaggning till de länderna. Sverige har möjlighet att inom EU arbeta&lt;br&gt;för bestämmelser om sjösäkerhet och miljö. Som framgår av&lt;br&gt;Sjöfartspolitiska utredningens betänkande finns det också olika sätt att&lt;br&gt;stimulera den svenska sjöfarten utan att det finns en skyldighet för&lt;br&gt;svenska rättssubjekt att ha sina fartyg registrerade i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registreringsplikten tas bort, kan det alltså föra med sig att&lt;br&gt;svenska fartyg i viss utsträckning registreras i något annat EES-land,&lt;br&gt;likaväl som att fartyg från de länderna kan komma att registreras här.&lt;br&gt;Det låter sig inte göras att närmare bedöma i vilken utsträckning sådana&lt;br&gt;registreringar kommer att ske eller vilka samhällsekonomiska och andra&lt;br&gt;följder detta får. Upprepas bör dock att ändringarna är ett utslag av den&lt;br&gt;europeiska integrationen och tanken att en verksamhet skall bedrivas på&lt;br&gt;det ställe inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet där det är&lt;br&gt;mest lämpligt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att det skapas en möjlighet att registrera Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;svenska skepp i andra EES-länder, om det etableras en ekonomisk&lt;br&gt;verksamhet i värdlandet och skeppet används i verksamheten. På samma&lt;br&gt;sätt som när det gäller införing i det svenska skeppsregistret av&lt;br&gt;utländska fartyg föreslås systemet bygga på frivillighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta remissinstanserna har biträtt promemorians synsätt.&lt;br&gt;Några har emellertid anfört att det inte i den svenska lagen bör ställas&lt;br&gt;upp några krav på etablering eller liknande utomlands utan att det bör&lt;br&gt;räcka med att fortyget faktiskt har införts i ett register i ett annat EES-&lt;br&gt;land. En sådan ordning gäller i Danmark och har naturligtvis vissa&lt;br&gt;fördelar. Det blir lätt att slå fast om fartyget inte längre skall vara&lt;br&gt;registrerat i Sverige och den lagtekniska utformningen kan göras enkel.&lt;br&gt;Systemet har emellertid också andra effekter. Det innebär sålunda att&lt;br&gt;det kan bli beroende på lagreglerna i andra länder, om ett fartyg som&lt;br&gt;ägs av svenska rättssubjekt skall eller inte skall vara registreringspliktigt&lt;br&gt;i Sverige. Ju öppnare registren är, desto större möjligheter skulle det bli&lt;br&gt;för fortyg som ägs av svenska rättssubjekt att inte vara registrerade i&lt;br&gt;Sverige. Över huvud taget innebär en sådan ordning att Sverige&lt;br&gt;frånhänder sig inflytande över och kontroll av vilka fartyg som bör vara&lt;br&gt;registrerade här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan vidsträckt möjlighet att registrera ett fartyg i andra länder&lt;br&gt;följer inte av gemenskapsrätten. Tvärtom synes EG-domstolen, när den&lt;br&gt;har ställt upp vissa förutsättningar för rätten att registrera sitt fartyg i ett&lt;br&gt;annat land, ha utgått ifrån att det i andra fall kan finnas goda och&lt;br&gt;legitima skäl för att inte tillåta en sådan registrering. Regeringen anser&lt;br&gt;för sin del att det inte nu bör komma i fråga att öppna större&lt;br&gt;möjligheter till utlandsregistrering av fortyg som ägs av svenskar än&lt;br&gt;som kan anses ligga i linje med etableringsrätten. Det förslag som&lt;br&gt;regeringen lägger fram överenstämmer därför i sak med promemorians.&lt;br&gt;Liksom i föregående del har dock regeringen valt en något annorlunda&lt;br&gt;lagteknisk utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskar som arbetar utomlands och har fritidsfartyg där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om personers fria rörlighet öppnar en möjlighet för svenskar&lt;br&gt;att vistas i ett annat land inom samarbetsområdet för att arbeta i det&lt;br&gt;landet. Om de använder ett fartyg för fritidsaktiviteter där, hindrar&lt;br&gt;gemenskapsrätten att svenskarna diskrimineras på grund av nationalitet.&lt;br&gt;Det betyder t.ex. att fartygen kan registreras i värdlandet i den mån&lt;br&gt;värdlandets egna fartyg kan registreras, och de får föra det landets&lt;br&gt;flagg. Under sådana förhållanden synes fartygen inte längre kunna&lt;br&gt;betraktas som svenska. I den angivna situationen har fartygen en&lt;br&gt;starkare anknytning till värdlandet än till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför, i likhet med promemorian och flertalet&lt;br&gt;remissinstanser, att reglerna bör ändras så att fritidsfartyg i de&lt;br&gt;beskrivna situationerna inte skall anses som svenska, om de är införda i&lt;br&gt;ett offentligt register i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk rättslikhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordiska sjölagssamarbetet har resulterat i en betydande grad av&lt;br&gt;harmonisering av sjölagarna. Inte bara de sakliga lösningarna utan&lt;br&gt;också lagstrukturen präglas av ett stort mått av enhetlighet. Flera&lt;br&gt;remissinstanser har anfört att en strävan bör vara att nå så stor nordisk&lt;br&gt;enighet som möjligt också på det nu aktuella området. Regeringen delar&lt;br&gt;helt denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna lagändringarna har varit föremål för nordiska&lt;br&gt;sjörättsöverläggningar vid flera tillfällen. Det har då kunnat konstateras&lt;br&gt;att någon fullständig nordisk likhet inte är möjlig. Den gällande norska&lt;br&gt;ordningen, som beskrivs översiktligt i promemorian (Ds 1996:60 s. 60&lt;br&gt;f.), torde inte för närvarande komma att ändras med anledning av de&lt;br&gt;aktuella avgörandena från EG-domstolen. I Danmark har helt nyligen&lt;br&gt;genomförts vissa författningsändringar. De närmare förutsättningarna&lt;br&gt;för registrering av utlandsägda fartyg finns i en bekantgörelse (1996 nr&lt;br&gt;1046). Reglerna har tillkommit efter omfattande diskussioner med EG-&lt;br&gt;kommissionen. I Finland har på tjänstemannanivå utarbetats förslag till&lt;br&gt;ändringar i den finska sjölagen och tillhörande författningar.&lt;br&gt;Ändringsförslagen, som för närvarande diskuteras med EG-&lt;br&gt;kommissionen, ligger i sak nära de nya danska reglerna men har&lt;br&gt;lagtekniskt en annan utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sakligt avseende kan emellertid konstateras att de förslag som&lt;br&gt;regeringen nu lägger fram i allt väsentligt överensstämmer med de&lt;br&gt;regler som gäller i Danmark och som övervägs i Finland. Det betyder&lt;br&gt;att den nordiska rättslikheten mellan de tre EU-ländema Danmark,&lt;br&gt;Finland och Sverige materiellt snarast kommer att öka med&lt;br&gt;genomförandet av regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av fartygsregistreringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna rör bl.a. förutsättningarna för registrering i skeppsregistret&lt;br&gt;och båtregistret. Därmed är det sjöfartsregistret som i första hand&lt;br&gt;kommer att tillämpa de nya reglerna. Delvis kommer prövningen att&lt;br&gt;omfatta tidigare okända frågor, när ett utländskt rättssubjekt anmäler sitt&lt;br&gt;fortyg till införing. Ofta torde bosättning i ett EES-land kunna styrkas&lt;br&gt;med ett bevis från hemlandet eller vistelselandet, och för juridiska&lt;br&gt;personer bildade enligt ett EES-lands lag kan registreringsbevis normalt&lt;br&gt;tjäna som utredning om den juridiska personens nationalitet. Vad som&lt;br&gt;kan antas medföra de svåraste problemen är kravet på en etablering i&lt;br&gt;Sverige. Många etableringar i Sverige för dock med sig någon form av&lt;br&gt;registrering, och det svenska registreringsbeviset får då åberopas som&lt;br&gt;utredning om verksamheten här. I annat fall får sökanden, eventuellt&lt;br&gt;under försäkran, lämna uppgifter som gör det möjligt att identifiera den&lt;br&gt;som skall leda fartygets verksamhet från Sverige. Den närmare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleringen av dessa frågor hör dock inte till lagstiftningsärendet utan&lt;br&gt;bör i stället föranleda ändringar i fartygsregisterförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen skall bygga på frivillighet för rättssubjekt från andra&lt;br&gt;länder inom samarbetsområdet. Därmed blir det inte aktuellt att&lt;br&gt;förelägga en utländsk ägare att registrera fartyget här. Och om den&lt;br&gt;utländska ägaren vill avföra sitt fartyg ur det svenska registret, bör det&lt;br&gt;kunna ske utan att några särskilda förutsättningar skall krävas för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det omvända förhållandet kommer svenska fartyg att&lt;br&gt;vara registreringspliktiga tills ägaren etablerar en ekonomisk verksamhet&lt;br&gt;i något annat EES-land och fartyget registrerats där. Sedan de villkoren&lt;br&gt;uppfyllts, kommer registreringsplikten i Sverige att upphöra. Om ägaren&lt;br&gt;ändå skulle föreläggas att registrera fartyget i Sverige, får han genom&lt;br&gt;registreringsbevis från den utländska myndigheten styrka att fartyget&lt;br&gt;inte längre är registreringspliktigt i Sverige. Det är dock möjligt att&lt;br&gt;registrering kan ske i utlandet trots att ingen etablering finns där. I så&lt;br&gt;fall får ägaren inför det svenska sjöfartsregistret visa att han har&lt;br&gt;etablerat en rörelse i det EES-land där han vill registrera sitt fartyg. Om&lt;br&gt;detta inte lyckas, kommer fartyget att vara registreringspliktigt i&lt;br&gt;Sverige. På ett liknande sätt får det fungera när en svensk ägare vill&lt;br&gt;föra över sitt fartyg från det svenska registret till ett utländskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör inte i övrigt föranleda några särskilda ändringar med&lt;br&gt;avseende på registreringen. De länder som tillåter registrering av&lt;br&gt;utländska fartyg inrättar ofta internationella register som är skilda från&lt;br&gt;de nationella. En sådan ordning är dock mer lämpad för ett öppet&lt;br&gt;register där registreringen av utländska eller utlandsägda fartyg är&lt;br&gt;omfattande. En sådan tillströmning kan knappast förväntas med&lt;br&gt;anledning av den EES-anpassning som nu sker i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Partrederier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fysiska och juridiska personer från&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall kunna vara&lt;br&gt;huvudredare för ett partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överenstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har genomgående tillstyrkt eller&lt;br&gt;lämnat förslaget utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett partrederi föreligger om flera har&lt;br&gt;kommit överens om att under delad ansvarighet gemensamt driva sjöfart&lt;br&gt;med ett eget fartyg (5 kap. 1 § sjölagen [1994:1009]). Det får väljas en&lt;br&gt;huvudredare för rederiet. Han är behörig att på samtliga redares vägnar&lt;br&gt;företa de rättshandlingar som rederirörelsen vanligen medför och att&lt;br&gt;företräda redarna inför domstolar och myndigheter (5 kap. 2 och 3 §§&lt;br&gt;sjölagen). För huvudredaren gäller i dag krav på nordisk nationalitet&lt;br&gt;och bosättning. Till huvudredare får utses en här i landet bosatt svensk,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dansk, finländsk eller norsk medborgare eller en svensk juridisk person. Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;Om huvudredaren inte uppfyller det kravet, är fartyget inte svenskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hittills gällande regler har det inneburit att fartyget inte kunnat&lt;br&gt;registreras i skeppsregistret. Det är visserligen fullt möjligt att ändra&lt;br&gt;registreringsreglema så, att även sådana fartyg får tas in registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid saknas det skäl att upprätthålla en skillnad med hänsyn till&lt;br&gt;nationalitet eller hemvist sedan Sverige kommit att integreras i Europa.&lt;br&gt;Det bör därför vara möjligt för fysiska och juridiska personer från alla&lt;br&gt;länder i samarbetsområdet att vara huvudredare. En sådan ändring&lt;br&gt;innebär att fartyg med huvudredare från något annat land inom&lt;br&gt;samarbetsområdet blir att anse som svenskt enligt de regler som gäller&lt;br&gt;för andra svenska fartyg och därmed kan föra svensk flagg och&lt;br&gt;registreras i skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Följdändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om ersättning för krigsskada å&lt;br&gt;egendom skall även fortsättningsvis omfatta fartyg med en svensk&lt;br&gt;ägarövervikt, dock inte om fartyget registrerats i ett annat land än&lt;br&gt;Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. En&lt;br&gt;följdändring skall också göras i kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överenstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I promemorian tas inte upp ändringen i kommunalskattelagen.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har genomgående tillstyrkt eller&lt;br&gt;lämnat förslaget utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1958:566) om ersättning&lt;br&gt;för krigsskada å egendom skall staten under vissa förutsättningar betala&lt;br&gt;ersättning till den som fått sin egendom skadad vid ett krig mellan&lt;br&gt;Sverige och främmande makt eller mellan främmande makter. Rätten&lt;br&gt;till ersättning omfattar egendom som finns här i landet. Men den&lt;br&gt;omfattar även svenska fartyg som skadas utom landet, om skadan&lt;br&gt;inträffar på en resa mellan orter här i landet utan anlöpande av utrikes&lt;br&gt;ort eller under ett yrkesmässigt bedrivet fiske (2 §). Under de angivna&lt;br&gt;förutsättningarna utgår ersättning även för egendom som medförs på&lt;br&gt;fartyget. Enligt 3 § 2 mom. undantas utländska fartyg och egendom&lt;br&gt;som medförs på fartyget från lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som har föreslagits i avsnitt 8 och 9 innebär att&lt;br&gt;uttrycken &amp;quot;svenskt fartyg&amp;quot; och &amp;quot;utländskt fartyg&amp;quot; får en ny innebörd.&lt;br&gt;Förslagen får därmed återverkningar på tillämpningsområdet för lagen&lt;br&gt;om krigsskadeersättning. Den lagen är dock föremål för översyn i annat&lt;br&gt;sammanhang. Krigsförsäkringsutredningen har i sitt betänkande&lt;br&gt;Försäkring under krigsförhållanden (SOU 1994:130) föreslagit att lagen&lt;br&gt;skall upphävas och ersättas med ny lagstiftning. Utredningsförslaget&lt;br&gt;bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Det får mot den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakgrunden anses som mest ändamålsenligt att den beredningen omfattar Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;alla aspekter på lagstiftningens tillämpningsområde, också när det gäller&lt;br&gt;tillämpningen på fartyg. De förslag som läggs fram bör därför i princip&lt;br&gt;inte leda till någon ändring i sak av 1958 års lag om&lt;br&gt;krigsskadeersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen fattat beslut om bl.a. ändring i punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (prop. 1995/96:227, bet.&lt;br&gt;1996/97:SkU3, rskr. 1996/97:66, SFS 1996:1331, i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998). I punkten anges bl.a. att med anställning på ett svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg avses anställning på ett fartyg enligt 1 kap. 1 § sjölagen&lt;br&gt;som används till handelssjöfart eller resandes fortskaffande eller till&lt;br&gt;annat ändamål som har gemenskap med handelssjöfarten. Punkten bör&lt;br&gt;med anledning av vad som föreslås i detta lagstiftningsärende ändras så&lt;br&gt;att med anställning på ett svenskt handelsfartyg avses anställning på ett&lt;br&gt;fartyg som anses som svenskt enligt sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts är frågan om eventuella ändringar i&lt;br&gt;fiskelagstiftningen föremål för överväganden i Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsregistret kommer att handlägga ärenden enligt de föreslagna&lt;br&gt;reglerna om registrering av fartyg. Reglerna kommer att ge upphov till&lt;br&gt;delvis nya frågor som åtminstone övergångsvis kan leda till mer arbete&lt;br&gt;vid sjöfartsregistret. Utredningen i vissa ärenden kommer också att bli&lt;br&gt;mer omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna kan dock inte antas medföra en sådan ökad belastning på&lt;br&gt;sjöfartsregistret att några resursförstärkningar blir nödvändiga.&lt;br&gt;Sannolikt kommer ärenden av det nya slaget att bli få. Bedömningen är&lt;br&gt;därför att förslaget inte kommer att medföra några ökade kostnader för&lt;br&gt;domstolar eller myndigheter. Skulle det visa sig att resursförstärkningar&lt;br&gt;behövs, får de finansieras genom en höjning av de avgifter som tas ut&lt;br&gt;vid registrering av fartyg. En höjning kan ske genom ändringar i den&lt;br&gt;avgiftslista som hör till förordningen (1987:452) om avgifter vid de&lt;br&gt;allmänna domstolarna. Det läggs därför inte fram något förslag till&lt;br&gt;lagändring. Vad som kan påpekas är dock att en avgiftshöjning måste&lt;br&gt;göras för både svenska och utländska fartyg, oavsett att det är&lt;br&gt;registreringen av de utländska fartygen som kan öka&lt;br&gt;handläggningskostnadema. Ett olikformigt uttag av avgifter måste&lt;br&gt;betraktas som diskriminering på grund av nationalitet och därmed som&lt;br&gt;oförenligt med gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg skall anses som svenskt och vara berättigat att föra svensk&lt;br&gt;flagg, om det till mer än hälften ägs av svenska medborgare eller&lt;br&gt;svenska juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande fartyg skall dock inte anses som svenska och inte vara&lt;br&gt;berättigade att föra svensk flagg, om de är införda i ett offentligt&lt;br&gt;fartygsregister i något annat land än Sverige inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fartyg som ingår i en ekonomisk verksamhet som har etablerats i&lt;br&gt;det registerförande landet, om fartygets drift leds och kontrolleras&lt;br&gt;därifrån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fartyg som inte ingår i en ekonomisk verksamhet, om fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vanligen finns i det registerförande landet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— till mer än hälften ägs av fysiska personer som vistas i det&lt;br&gt;registerförande landet och som antingen är medborgare i det landet&lt;br&gt;eller vistas där med stöd av reglerna om fri rörlighet för personer inom&lt;br&gt;Europeiska gemenskaperna eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges i vilka fall fartygen skall anses som svenska.&lt;br&gt;Paragrafen avser bara fartyg med en svensk ägarövervikt. Fartyg utan&lt;br&gt;ett svenskt majoritetsägande kan i vissa fall vara att räkna som svenska.&lt;br&gt;Det framgår av 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller huvudregeln att fartyg med en svensk&lt;br&gt;ägarövervikt är svenska. Huvudregeln som sådan är inte ny. Även&lt;br&gt;enligt hittills gällande rätt anses fartyg som svenska när de till mer än&lt;br&gt;hälften ägs av svenska rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller två undantag från den regeln. Det första&lt;br&gt;avser fartyg som ingår i en rörelse medan det andra tar sikte på&lt;br&gt;fritidsfartyg. Någon motsvarighet till de båda undantagen har inte&lt;br&gt;funnits tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket punkten 1 framgår det att fartyg med svensk&lt;br&gt;ägarövervikt inte är att anse som svenska, om de används inom ramen&lt;br&gt;för en etablering i något annat land än Sverige inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och om fartygets drift leds och&lt;br&gt;kontrolleras därifrån. Stycket bygger på gemenskapsrättens regler om&lt;br&gt;etableringsfrihet och skall tolkas i enlighet med den rättsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringsfriheten gäller till förmån för bl.a. juridiska personer som&lt;br&gt;har bildats enligt lagstiftningen i något land inom samarbetsområdet och&lt;br&gt;som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;inom samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förutsättningar som anges är kumulativa. Alla förutsättningarna&lt;br&gt;måste vara uppfyllda samtidigt för att fartyget skall sakna svensk&lt;br&gt;nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyget skall ingå i en ekonomisk verksamhet. Häri ryms all&lt;br&gt;affärsverksamhet som drivs i vinstsyfte. Det saknar i och för sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse om verksamheten rent faktiskt går med vinst eller inte. Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;Avgörande är i stället att vinst utgör ett mål för verksamheten, oavsett&lt;br&gt;om målet uppnås. Det saknar betydelse om rörelsen bedrivs av en&lt;br&gt;enskild näringsidkare eller genom någon form av bolag. Alla&lt;br&gt;verksamhetsformerna faller inom bestämmelsens tillämpningsområde.&lt;br&gt;Bestämmelsen omfattar också kooperativa föreningar som utövar&lt;br&gt;verksamhet mot ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall vara etablerad i något annat land än Sverige inom&lt;br&gt;samarbetsområdet. En etablering förutsätter att verksamheten eller en&lt;br&gt;del av den förläggs till värdlandet och integreras med landets ekonomi.&lt;br&gt;Verksamheten måste förläggas varaktigt i det landet eller för obestämd&lt;br&gt;tid. Regeln tar inte sikte på tjänster eller arbeten som mer tillfälligt&lt;br&gt;tillhandahålls i värdlandet men där själva etableringen finns i ett annat&lt;br&gt;land. I sådana fall är det inte fråga om att utnyttja etableringsrätten utan&lt;br&gt;om friheten att tillhandahålla tjänster. För sjöfartens del regleras&lt;br&gt;cabotage, dvs. rätten att utföra inrikes transporter inom ett annat land,&lt;br&gt;av rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om&lt;br&gt;tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på&lt;br&gt;sjötransportområdet inom medlemsstaterna. Sådana frågor faller inte in&lt;br&gt;under förevarande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar dock såväl primär som sekundär etablering i&lt;br&gt;den mening som avses i Romfördraget, artiklarna 52 och 58. Det kan&lt;br&gt;alltså vara fråga om nyetablering eller flyttning av verksamhet till ett&lt;br&gt;annat EES-land, som egenföretagare eller genom bolag (primär&lt;br&gt;etablering). Men även sekundär etablering godtas alltså, såsom när det&lt;br&gt;bildas kontor, dotterbolag eller filialer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av lagtexten att fartyget skall ingå i den etablerade&lt;br&gt;verksamheten. Det rekvisitet kan få särskild betydelse, om fartyget har&lt;br&gt;en blandad användning så att det i bland brukas för fritidsändamål och i&lt;br&gt;andra fäll inom ramen för den ekonomiska verksamhet som etableringen&lt;br&gt;i ett annat EES-land avser. För att fartyget skall anses ingå i&lt;br&gt;verksamheten krävs det i princip att fartyget är en rörelsetillgång. Den&lt;br&gt;närmare gränsdragningen mellan näringsfartyg och fritidsfartyg måste&lt;br&gt;dock överlämnas åt rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall fartygs drift ledas och kontrolleras från det land inom&lt;br&gt;samarbetsområdet där etableringen har skett. Föreskriften har utformats&lt;br&gt;med ledning av den uttolkning som EG-domstolen har gett&lt;br&gt;etableringsrätten, se EG-domstolens mål C-221/89 Factortame II, REG&lt;br&gt;1991, s. 3905 och avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen och kontrollen kan utövas såväl genom en primär som&lt;br&gt;genom en sekundär etablering i värdlandet. När det är fråga om en&lt;br&gt;sekundär etablering, finns det inget hinder mot att instruktionerna för&lt;br&gt;fartyget ytterst kommer från ett beslutande organ i det land där den&lt;br&gt;primära etableringen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att undantaget i andra stycket skall bli tillämpligt&lt;br&gt;är att fartyget blivit registrerat i ett annat land än Sverige inom&lt;br&gt;samarbetsområdet. Detta är ett uttryck för svensk rätts ståndpunkt att&lt;br&gt;fartyget inte skall förlora sin svenska nationalitet utan att ägaren själv&lt;br&gt;vidtar en åtgärd i det syftet. Det räcker inte att fartyget förs in i vilket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländskt fartygsregister som helst. Därför föreskrivs, i linje med vad Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg föreslagit, att fartyget skall vara infört i ett&lt;br&gt;offentligt fartygsregister i ett annat land än Sverige inom det Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 2 § anges den tid som gäller för anmälan till skeppsregistret.&lt;br&gt;Förevarande paragraf innehåller inte något undantag från de tiderna.&lt;br&gt;Den som vill utnyttja möjligheten att registrera skeppet i ett annat EES-&lt;br&gt;land måste därför ansöka om registrering där innan tiden enligt 2 kap.&lt;br&gt;2 § löper ut i Sverige. I annat fall skall skeppet registreras här i landet.&lt;br&gt;Om övriga förutsättningar i andra stycket av förevarande paragraf är&lt;br&gt;uppfyllda, finns det dock inte någonting som hindrar att ägaren även&lt;br&gt;senare ansöker om registrering utomlands och om avregistrering i&lt;br&gt;Sverige enligt 2 kap. 6 § 4. Men skeppet måste under mellantiden vara&lt;br&gt;registrerat i Sverige, eftersom det anses som svenskt. Tiden enligt 2&lt;br&gt;kap. 2 § förlängs inte på grund av en anmälan till ett utländskt register,&lt;br&gt;vilket kan få särskild betydelse när den anmälningen inte leder till&lt;br&gt;bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket punkten 2 tar sikte på det fallet att svenska fartygsägare&lt;br&gt;utnyttjar gemenskapsrättens regler om fri rörlighet för arbetskraft och&lt;br&gt;använder sitt fartyg för att få tillgång till fritidsaktiviteter i landet där de&lt;br&gt;arbetar. Punkten skall alltså tolkas och tillämpas i enlighet med&lt;br&gt;gemenskapsrättens regler på detta område, jfr EG-domstolens dom i mål&lt;br&gt;C-334/94 mellan EG-kommissionen och Frankrike meddelad den 7 mars&lt;br&gt;1996 samt avsnitt 7.2 ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 skall tillämpas på fartyg som inte ingår i en ekonomisk&lt;br&gt;verksamhet. Det innebär att punkten skall tillämpas på fritidsfartyg.&lt;br&gt;Tidigare har behandlats det fallet att fartyget används både för&lt;br&gt;fritidsändamål och för ekonomiskt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna förutsättningarna är kumulativa. De måste alla föreligga&lt;br&gt;samtidigt för att fartyget inte skall räknas som svenskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början krävs att det svenska majoritetsägandet till mer än&lt;br&gt;hälften skall vara lokaliserat till något annat land än Sverige inom EES-&lt;br&gt;området. Det är alltså fråga om att fysiska personer (en eller flera) som&lt;br&gt;(tillsammans) äger mer än hälften av fartyget skall vistas i värdlandet.&lt;br&gt;När det är fråga om flera ägare skall alla de som bildar ägarövervikten&lt;br&gt;vistas i samma land. Ägarna skall vistas i värdlandet antingen som&lt;br&gt;medborgare i landet eller på grund av reglerna om den fria rörligheten&lt;br&gt;för arbetskraft. Det är inte något krav att alla ägarna skall vara&lt;br&gt;svenskar. En svensk kan ha fartyget tillsammans med någon annan.&lt;br&gt;Som en förutsättning för hela paragrafen gäller dock att det måste finnas&lt;br&gt;en svensk ägarövervikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att illustrera punktens tillämplighet kan några exempel anges. En&lt;br&gt;situation kan vara att en svensk ägare flyttar till värdlandet för att arbeta&lt;br&gt;och vill utnyttja sitt fartyg under fritiden i det landet. Om han eller hon&lt;br&gt;ensam äger fartyget, är förutsättningarna i punkten uppfyllda. Finns det&lt;br&gt;fler svenska ägare måste också de vistas i värdlandet, i vart fall så att&lt;br&gt;mer än hälften av ägandet är lokaliserat till värdlandet. Vistelsen måste&lt;br&gt;ske med stöd av gemenskapsrättens regler om arbetskraftens fria &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörlighet. En annan situation kan vara att ett fartyg ägs av tre personer,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två svenskar och en tysk, med en tredjedel vardera. Anta då att en av Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;svenskarna flyttar till Tyskland för att arbeta där. Eftersom den tyske&lt;br&gt;ägaren är medborgare i det registerförande landet och den ene svenske&lt;br&gt;medborgaren vistas i Tyskland med stöd av reglerna om arbetskraftens&lt;br&gt;fria rörlighet är mer än hälften av ägandet lokaliserat till Tyskland och&lt;br&gt;punkten 2 tillämplig. Sjölagen hindrar då inte att fartyget registreras i&lt;br&gt;Tyskland. Men om ett fartyg ägs till lika delar av fem ägare, tre&lt;br&gt;svenskar, en tysk och en amerikan, och en av svenskarna flyttar till&lt;br&gt;Tyskland är fartyget fortfarande registreringspliktigt i Sverige. I detta&lt;br&gt;fall är nämligen bara fyrtio procent av ägandet lokaliserat till det&lt;br&gt;registerförande landet och kraven i punkt 2 är alltså inte uppfyllda.&lt;br&gt;Detta gäller även om den amerikanske ägaren skulle vistas i Tyskland.&lt;br&gt;Han vistas ju inte där med stöd av gemenskapsrättens regler om den fria&lt;br&gt;rörligheten för personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vistelse avses inte någon oavbruten fysisk närvaro i värdlandet.&lt;br&gt;För den svenska ägarens del är kravet uppfyllt så länge han kan anses&lt;br&gt;utnyttja sin frihet enligt gemenskapsrätten. På motsvarande sätt har man&lt;br&gt;att bedöma andra som vistas i värdlandet utan att vara medborgare där.&lt;br&gt;För en delägare som är medborgare i värdlandet får det avgörande vara&lt;br&gt;om han eller hon kan anses ha sin fasta bostad där eller annars har en&lt;br&gt;dominerande anknytning till det landet genom att uppehålla sig i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen hänvisar till gemenskapsrättens regler om&lt;br&gt;arbetskraftens fria rörlighet. Också vissa av arbetstagarens eller&lt;br&gt;egenföretagarens familjemedlemmar har enligt de reglerna rätt att vistas&lt;br&gt;i värdlandet. Det gäller bl.a. make eller maka och deras barn som är&lt;br&gt;under 21 år eller är beroende av föräldrarnas underhåll. Kraven enligt&lt;br&gt;förevarande bestämmelse är alltså uppfyllda, om två svenska makar&lt;br&gt;flyttar till Tyskland för att en av dem skall arbeta där och de&lt;br&gt;tillsammans äger ett fritidsfartyg som de använder för att få tillgång till&lt;br&gt;fritidsaktiviteter i Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 tar sikte på det fallet att den som arbetar utomlands&lt;br&gt;använder fartyget för fritid i värdlandet. Det uppställs därför ett krav på&lt;br&gt;att fartyget vanligen skall finnas i det landet. Häri ligger inte att fartyget&lt;br&gt;uteslutande skall användas i värdlandet. Det finns således inget hinder&lt;br&gt;mot att fortyget används för utlandsresor till eller från värdlandet. Det&lt;br&gt;kan ju t.ex. vara aktuellt för ägarna att åka till Sverige under en&lt;br&gt;ledighet från arbete utomlands. Fartyget måste dock ha en dominerande&lt;br&gt;anknytning till värdlandet genom att finnas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas någon registreringsmöjlighet, t.ex. för mindre&lt;br&gt;fritidsfartyg, innebär det att förutsättningarna enligt förevarande punkt&lt;br&gt;inte är uppfyllda. Fartyget är då svenskt enligt huvudregeln i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i 1 § skall ett fartyg anses som svenskt och&lt;br&gt;vara berättigat att föra svensk flagg, om fartyget är infört i ett sådant&lt;br&gt;skepps- eller båtregister som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och saknar motsvarighet i hittills gällande rätt. Den Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;omfattar fartyg som inte har en svensk ägarövervikt. Ett sådant fartyg&lt;br&gt;anses som svenskt och är berättigat att föra svensk flagg, om det är&lt;br&gt;infört i skepps- eller båtregistret. Förutsättningarna för införande i&lt;br&gt;skeppsregistret anges i 2 kap. 1 § och för införande i båtregistret i 4-5&lt;br&gt;a §§ i båtregisterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Sjöfartsverket får&lt;br&gt;medge att även andra fartyg än de som avses i 1 eller 1 a § skall anses&lt;br&gt;som svenska och vara berättigade att föra svensk flagg. Ett sådant&lt;br&gt;medgivande får lämnas bara om fartygets drift står under ett avgörande&lt;br&gt;svenskt inflytande eller om ägaren har fast hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om nationalitetshandlingar för&lt;br&gt;svenska fartyg. Regeringen får därvid bestämma vad som skall iakttas&lt;br&gt;med sådana handlingar samt förbjuda att registreringspliktigt eller&lt;br&gt;registrerat fartyg hålls i drift utan gällande nationalitetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar 1 kap. 1 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen i hittills gällande rätt. Den har ändrats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 1 kap. 1 § andra stycket i hittills gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i styckets andra led har utvidgats till att gälla inte bara&lt;br&gt;registreringspliktigt fartyg utan även registrerat fartyg. Med de nya&lt;br&gt;reglerna kommer nämligen inte alla registrerade fartyg att vara&lt;br&gt;registreringspliktiga, se 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som skall anses som svenskt enligt 1 kap. 1 § eller 1 b §&lt;br&gt;första stycket skall vara infört i skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande andra skepp skall föras in i skeppsregistret, om ägaren&lt;br&gt;begär det:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skepp som ingår i en ekonomisk verksamhet som har etablerats i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— skeppets drift leds och kontrolleras från Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— skeppet till hälften eller mer ägs av fysiska personer som är&lt;br&gt;medborgare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;eller av juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i ett&lt;br&gt;sådant land och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet inom samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skepp som inte ingår i en ekonomisk verksamhet, om skeppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vanligen finns i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— till hälften eller mer ägs av fysiska personer som vistas i Sverige&lt;br&gt;och som antingen är svenska medborgare eller vistas i Sverige med stöd&lt;br&gt;av reglerna om fri rörlighet för personer inom Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan bestämma att skepp som ägs av staten och som är&lt;br&gt;avsedda uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift inte skall&lt;br&gt;vara införda i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som är under byggnad i Sverige får föras in i&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregistret. Registrering får ske även innan bygget har&lt;br&gt;påbörjats, förutsatt att det kan identifieras genom byggnadsnummer, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ritning eller på annat betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp skall registreras under sin igenkänningssignal. Ett Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;skeppsbygge skall registreras under signalbokstäver. Dessa skall&lt;br&gt;tilldelas det fullbordade skeppet som igenkänningssignal om skeppet&lt;br&gt;förs in i skeppsregistret. En tilldelad registerbeteckning får inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i förevarande paragraf innebär att skepp som är svenska&lt;br&gt;enligt 1 kap. 1 § eller 1 b § första stycket är registreringspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 2 § gäller vissa tidsfrister för anmälan om registrering&lt;br&gt;i skeppsregistret. De påverkas inte av de nya reglerna om fartygs&lt;br&gt;nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andm stycket öppnar en möjlighet för registrering av skepp som inte&lt;br&gt;har en svensk ägarövervikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering enligt andra stycket är frivilligt. Det betyder att&lt;br&gt;tidsfristerna i 2 kap. 2 § inte gäller. En annan följd av frivilligheten är&lt;br&gt;att ägaren kan få skeppet avfört från registret utan att det behöver anges&lt;br&gt;några skäl för detta, jfr 2 kap. 6 § första stycket 4. Detta gäller dock&lt;br&gt;självfallet inte om någon förändring inträtt som innebär att&lt;br&gt;registreringsplikt föreligger enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid som en registrering består, frivilligt eller ej, gäller&lt;br&gt;reglerna om inskrivning i 2 kap. Det leder bl.a. till att förvärv av ett&lt;br&gt;skepp skall skrivas in enligt reglerna i 4 §. En registrering medför&lt;br&gt;också att bestämmelserna om skeppshypotek i 3 kap. blir tillämpliga,&lt;br&gt;liksom andra regler om fartyg som är registrerade i skeppsregistret. Om&lt;br&gt;det upplåts panträtt i skeppet, kommer reglerna i 2 kap. 7 § att gälla.&lt;br&gt;Det betyder, också för ett skepp som registrerats på frivillig grund, att&lt;br&gt;möjligheterna till avregistrering kan vara inskränkta av hänsyn till&lt;br&gt;borgenär. För att registrering skall kunna ske krävs inte att skeppet är&lt;br&gt;utländskt i den meningen att det måste ha något visst lands nationalitet.&lt;br&gt;Det måste dock finnas ett majoritetsägande som är hänförligt till&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1 uppställer ett krav på att skeppet till hälften eller mer&lt;br&gt;skall ägas av sådana rättssubjekt som kan utöva etableringsfrihet enligt&lt;br&gt;gemenskapens rättsordning. Skepp som ägs till 50 procent av sådana&lt;br&gt;rättssubjekt omfattas av bestämmelsen. Punkten omfattar även fysiska&lt;br&gt;personer bosatta i Sverige. Punkten 1 blir tillämplig t.ex. när skeppet&lt;br&gt;ägs av en person bosatt i Tyskland, en person bosatt i Sverige och en&lt;br&gt;person bosatt i Amerikas förenta stater med en tredjedel var. I ett&lt;br&gt;sådant fall finns det ju en ägarövervikt som kan hänföras till&lt;br&gt;samarbetsområdet. Däremot är bestämmelsen inte tillämplig vid ett&lt;br&gt;svenskt majoritetsägande. För sådana fall följer en registreringsplikt av&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppet kan registreras här bara om det ingår i en ekonomisk&lt;br&gt;verksamhet som har etablerats här i landet enligt gemenskapsrättens&lt;br&gt;regler om etableringsfrihet. Mer tillfällig eller tidsbegränsad verksamhet&lt;br&gt;här i landet inom sjöfarts- eller fiskenäringen medför inte någon rätt till&lt;br&gt;registrering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten utgör en spegelbild av 1 kap. 1 § andra stycket 1.&lt;br&gt;Tolkningen skall vara den motsvarande, och det kan därför hänvisas till&lt;br&gt;författningskommentaren där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 gäller fritidsskepp utan en svensk ägarövervikt. Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;Bestämmelsen har införts mot bakgrund av gemenskapens regler om&lt;br&gt;arbetskraftens fria rörlighet. Punkten tar sikte på fall där medborgare&lt;br&gt;från andra länder inom samarbetsområdet arbetar i Sverige med stöd av&lt;br&gt;gemenskapsrätten och vill ha tillgång till svenska fritidsaktiviteter med&lt;br&gt;ett eget skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I realiteten gäller ytterligare en förutsättning för att införing i&lt;br&gt;skeppsregistret skall kunna ske och för att ett skepp skall vara svenskt.&lt;br&gt;Skeppet får nämligen i princip inte vara infört i något utländskt register,&lt;br&gt;se 2 kap. 25 §. Jämför även 2 kap. 26 § om vad som kan gälla under&lt;br&gt;en kort övergångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;br&gt;Den som med äganderätt har förvärvat ett skepp som är&lt;br&gt;registreringspliktigt i hans hand men inte infört i skeppsregistret skall&lt;br&gt;inom en månad från förvärvet anmäla skeppet för registrering. Om&lt;br&gt;skeppet har förvärvats under villkor som innefattar äganderättsförbehåll&lt;br&gt;eller som skall jämställas med ett sådant förbehåll, skall anmälan göras&lt;br&gt;inom en månad från det att villkoret upphörde att gälla. Om skeppet har&lt;br&gt;blivit registreringspliktigt efter förvärvet, skall det anmälas inom en&lt;br&gt;månad från det att registreringsplikten uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren av ett skepp som är svenskt och under byggnad skall anmäla&lt;br&gt;skeppet för registrering i skeppsregistret inom sex månader från det att&lt;br&gt;skeppet blivit sjösatt, om det är registreringspliktigt. Register-&lt;br&gt;myndigheten kan medge uppskov om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge anmäls för registrering av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges tidsfristen för anmälan av ett skepp till&lt;br&gt;registrering. Stycket gäller bara vid registreringsplikt, inte i de fall när&lt;br&gt;registrering är frivillig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första och andra meningarna i förevarande paragraf&lt;br&gt;har inte ändrats i sak. Det förhållandet att registreringsplikten kan&lt;br&gt;upphöra för vissa skepp har inte påverkat tiden. Ett skepp som är&lt;br&gt;s/enskt enligt 1 kap. 1 § första stycket eller 1 b § första stycket är&lt;br&gt;registreringspliktigt och anmälan skall ske inom angiven tid, oavsett att&lt;br&gt;registreringsplikten kan upphöra, om skeppet förlorar sin svenska&lt;br&gt;nationalitet enligt 1 kap. 1 § andra stycket. Det betyder att de&lt;br&gt;omständigheter som anges i sistnämnda stycke måste uppfyllas inom en&lt;br&gt;månad från fartygsförvärvet, i annat fall skall registrering ske i&lt;br&gt;skeppsregistret. Om förutsättningarna uppfylls senare, sker dock&lt;br&gt;avregistrering enligt 2 kap. 6 § första stycket 3, men under mellantiden&lt;br&gt;skall skeppet vara registrerat i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tredje meningen är ny. Den är tillämplig när skeppet&lt;br&gt;blir registreringspliktigt vid en senare tidpunkt än förvärvet.&lt;br&gt;Bestämmelsen tar sikte på det fallet att ett skepp med svensk&lt;br&gt;ägarövervikt har varit utländskt med stöd av 1 kap. 1 § andra stycket.&lt;br&gt;Skeppet kan sedermera bli svenskt enligt första stycket i den paragrafen&lt;br&gt;utan att det sker någon ändring av ägandeförhållandena. I de fallen&lt;br&gt;gäller enligt den nya bestämmelsen i förevarande mening en skyldighet&lt;br&gt;för ägaren att anmäla skeppet till registrering i skeppsregistret inom en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad. Tiden räknas från det att registreringsplikten inträtt. Om Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;skeppet har blivit svenskt genom att någon av omständigheterna i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket 1 eller 2 inte längre föreligger, börjar tiden löpa så&lt;br&gt;snart omständigheten inte längre är för handen och skeppet således&lt;br&gt;anses som svenskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket första meningen har det skjutits in en sats.&lt;br&gt;Ändringen innebär att man bland skepp med svensk ägarövervikt&lt;br&gt;numera har att skilja mellan sådana som skall registreras och sådana&lt;br&gt;som inte behöver det. Skepp som till hälften eller mer ägs av utländska&lt;br&gt;rättssubjekt behöver inte registreras i skeppsregistret men vissa sådana&lt;br&gt;skepp kan registreras efter en frivillig anmälan av ägaren. Anmälan om&lt;br&gt;registrering enligt förevarande stycke behöver bara ske om skeppet är&lt;br&gt;registreringspliktigt, och det är då tidsfristen i stycket gäller. Stycket&lt;br&gt;tillämpas inte när registreringsplikt saknas. Om frivillig registrering är&lt;br&gt;möjlig, finns det inte någon tidsfrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har förvärvat ett skepp eller ett registrerat&lt;br&gt;skeppsbygge skall inom den tid som anges i 2 § första stycket söka&lt;br&gt;inskrivning av sin rätt. Ett registrerat skepp som inte är&lt;br&gt;registreringspliktigt och ett skeppsbygge kan dock i stället anmälas för&lt;br&gt;avregistrering enligt 6 §. Den som anmäler skepp för registrering anses&lt;br&gt;också söka inskrivning av sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dödsbo är inte skyldigt att söka inskrivning av sin rätt till ett&lt;br&gt;skepp eller ett registrerat skeppsbygge, som har tillhört den avlidne, i&lt;br&gt;annat fall än när boet överlåter egendomen. Sådan inskrivning skall&lt;br&gt;sökas inom en månad från överlåtelsen eller, om bouuppteckningen då&lt;br&gt;inte har registrerats, från registreringen av denna. En make som har&lt;br&gt;tillskiftats ett skepp eller ett registrerat skeppsbygge vid bodelning är&lt;br&gt;skyldig att söka inskrivning av sin rätt endast om egendomen tidigare&lt;br&gt;tilihörde den andra maken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förvärvat ett skepp eller skeppsbygge under villkor&lt;br&gt;som innefattar äganderättsförebehåll eller är att jämställa med ett sådant&lt;br&gt;förbehåll har rätt till inskrivning av sin villkorliga äganderätt. Om&lt;br&gt;förvärvaren förlorar sin rätt till egendomen på grund av att villkoret&lt;br&gt;görs gällande, skall inskrivningen avföras ur registret på ansökan av&lt;br&gt;överlåtaren eller förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår i fall som avses i tredje stycket förvärvarens eller&lt;br&gt;överlåtarens rätt till någon annan, skall vad som sägs där och vad som&lt;br&gt;i övrigt föreskrivs i detta kapitel om inskrivning av förvärv och verkan&lt;br&gt;därav tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har andra meningen kompletterats med en föreskrift om&lt;br&gt;att ett alternativ till inskrivningsansökan i fråga om registrerade, ej&lt;br&gt;registreringspliktiga, skepp är anmälan om avregistrering. I tredje&lt;br&gt;meningen har hänvisningen till 2 § tagits bort för att inte oklarhet skall&lt;br&gt;råda om att både registrerade och registreringspliktiga skepp omfattas.&lt;br&gt;Dessutom har en redaktionell ändring gjorts i fjärde meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skepp skall avregistreras om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förolyckats, huggits upp eller annars förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försvunnit eller övergetts till sjöss och sedan inte hörts av under&lt;br&gt;tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte längre är registreringspliktigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;registrerats enligt 1 § andra stycket 1 eller 2 och&lt;br&gt;förutsättningarna som anges där inte längre är uppfyllda eller ägaren&lt;br&gt;begär avregistrering, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att&lt;br&gt;vara skepp eller, utan att ändring inträtt, inte anses utgöra skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skeppsbygge skall avregistreras om det som skepp förs&lt;br&gt;över till skeppsregistret eller ägaren anmäler bygget för avregistrering.&lt;br&gt;Dessutom har första stycket 5 motsvarande tillämpning i fråga om&lt;br&gt;skeppsbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1, 2 eller 5 eller andra stycket andra&lt;br&gt;meningen skall ägaren inom en månad anmäla egendomen för&lt;br&gt;avregistrering hos registermyndigheten. Detsamma gäller när ett skepp&lt;br&gt;upphört att vara registreringspliktigt, om inte skeppet trots detta kan&lt;br&gt;vara registrerat i Sverige. Om ett skepp till följd av överlåtelse inte kan&lt;br&gt;vara registrerat i Sverige, svarar den tidigare ägaren jämte förvärvaren&lt;br&gt;för att anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkten 3 har ändrats. Ett skepp som inte längre är&lt;br&gt;registreringspliktigt skall avföras ur registret. Bestämmelsen blir&lt;br&gt;tillämplig om skeppet genom överlåtelse inte längre är svenskt. Det kan&lt;br&gt;t.ex. vara fråga om överlåtelse till utomeuropeiska rättssubjekt som gör&lt;br&gt;att det inte längre finns någon svensk ägarövervikt. Bestämmelsen blir&lt;br&gt;också tillämplig, när ett skepp med svensk ägarövervikt förlorar sin&lt;br&gt;svenska nationalitet enligt 1 kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 i första stycket har fått en ny lydelse. Nuvarande punkt 4&lt;br&gt;har flyttats och blir en ny punkt 5. Hänvisningarna i andra stycket andra&lt;br&gt;meningen och i tredje stycket första meningen har därmed ändrats från&lt;br&gt;punkt 4 till punkt 5. I vissa fall kan ett skepp befrias från&lt;br&gt;registreringsplikten samtidigt som det finns en möjlighet att ha skeppet&lt;br&gt;registrerat här, om ägaren så önskar. Ett exempel på detta är att skeppet&lt;br&gt;har varit svenskägt och registreringspliktigt enligt 1 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket. Om skeppet säljs till ett rättssubjekt från Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet, kan fartyget ändå vara infört i&lt;br&gt;skeppsregistret under de förutsättningar som anges i 1 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket 1 eller 2. I ett sådant fall skall skeppet inte avföras automatiskt.&lt;br&gt;Det kommer i stället an på den nya ägaren att ta ställning till om en&lt;br&gt;avregistrering skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avregistrering kan bli aktuell också om skeppet ägs av ej svenska&lt;br&gt;rättssubjekt från samarbetsområdet. Så blir fallet exempelvis om skeppet&lt;br&gt;säljs till någon som inte kan åberopa sig på gemenskapsrättens regler&lt;br&gt;om fri etablering eller om arbetskraftens fria rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har också ändrats. Enligt första meningen är ägaren&lt;br&gt;ansvarig för anmälan om avregistrering. Genom ändringen kommer den&lt;br&gt;första meningen inte längre att hänvisa till den nya lydelsen av&lt;br&gt;punkten 3, som rör avregistrering i de fall där skeppet inte längre är&lt;br&gt;registreringspliktigt. För de fallen införs en ny andra mening i tredje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Den tillämpas när ett skepp varit infört i registret på grund av Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;en registreringsplikt, men där plikten upphört. Det kan t.ex. vara fråga&lt;br&gt;om ett näringsskepp med en svensk ägarövervikt som säljs till&lt;br&gt;rättssubjekt från andra länder. I ett sådant fall gäller som huvudregel att&lt;br&gt;ägaren skall ansöka om avregistrering inom en månad. Tiden räknas&lt;br&gt;från det att skeppet upphört att vara registreringspliktigt, t.ex. från en&lt;br&gt;försäljning av skeppet. Andra meningen innebär emellertid att det inte&lt;br&gt;finns någon skyldighet att ansöka om avregistrering i ett fall där skeppet&lt;br&gt;visserligen inte är registreringspliktigt men ändå kan registreras, t.ex.&lt;br&gt;om skeppet säljs till utländska rättssubjekt från Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet som har etablerat ekonomisk verksamhet för skeppet&lt;br&gt;här i Sverige. I sådana fall kan skeppet vara kvar i registret, men&lt;br&gt;ägaren kan också välja att avföra skeppet ur det svenska registret med&lt;br&gt;påföljd att skeppet inte längre är svenskt. Detta är alltså en frivillig&lt;br&gt;åtgärd från ägarens sida, och någon tidsfrist gäller inte i den&lt;br&gt;situationen. Att som Lagrådet föreslagit införa någon särskild tidsspärr&lt;br&gt;skulle kunna få till följd att ett fartyg avregistreras från det svenska&lt;br&gt;skeppsregistret utan att vara registrerat i något annat lands register och&lt;br&gt;då bli statslöst. Regeringen har därför inte följt Lagrådets förslag på&lt;br&gt;denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är inskrivning av den nya ägarens förvärv. Denna&lt;br&gt;fråga regleras i 4 § och innebär i princip att en anmälan därom skall&lt;br&gt;ske inom en månad. Av den paragrafen följer också att om ett&lt;br&gt;registrerat skepp inte är registreringspliktigt kan i stället anmälan för&lt;br&gt;avregistrering ske enligt förevarande paragraf, dvs. 6 §. Om inskrivning&lt;br&gt;av den nya ägarens förvärv inte sker inom förekriven tid skall&lt;br&gt;registermyndigheten enligt 20 § förelägga vederbörande att fullgöra sin&lt;br&gt;skydlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje meningen tar sikte på det fallet att skeppet inte längre kan&lt;br&gt;vara registrerat i Sverige, exempelvis om skeppet överlåtits till en&lt;br&gt;amerikansk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp skall avregistreras enligt 6 § första stycket 3, får skeppet&lt;br&gt;ändå inte avföras ur skeppsregistret, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skeppet ägs av flera,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delägare har lösningsrätt enligt 5 kap. 13 eller 16 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en lösen skulle medföra att skeppet kan registreras i&lt;br&gt;skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lösen sker i ett sådant fall, skall skeppet inte avföras ur registret.&lt;br&gt;I stället skall det förvärv skrivas in som föranlett anmälan för&lt;br&gt;avregistrering. Om lösningsrätten förfaller, skall skeppet avföras ur&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller inteckning i ett skepp eller skeppsbygge som skall&lt;br&gt;avregistreras, får egendomen inte avföras ur registret förrän borgenär,&lt;br&gt;för vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet, ger&lt;br&gt;in pantbrevet och skriftligen samtycker till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge får dock avregistreras för att föras över till&lt;br&gt;skeppsregistret utan samtycke enligt andra stycket. För avregistrering av&lt;br&gt;ett skepp enligt 6 § första stycket 5 eller av ett skeppsbygge enligt 6 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen fordras inte heller samtycke av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inteckningsborgenär som inte har sökt betalning ur egendomen inom en Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;månad från det att registermyndigheten underrättat honom om&lt;br&gt;avregistreringsgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ändrats som en följd av ändringarna i 1 § som&lt;br&gt;innebär en uppdelning mellan skepp som skall registreras och skepp&lt;br&gt;som kan registreras. Förevarande stycke reglerar i grunden samma&lt;br&gt;situation som tidigare. Det är alltså fråga om situationer där en&lt;br&gt;andelsöverlåtelse i sig innebär att förutsättningar för en registrering i&lt;br&gt;Sverige inte längre är för handen men där delägare har lösningsrätt och&lt;br&gt;där möjligheterna att ha kvar skeppet i skeppsregistret kan bevaras&lt;br&gt;genom att delägare utövar sin rätt. I de situationerna skall skeppet inte&lt;br&gt;avregistreras så länge lösningsrätten fortfarande gäller. De ändrade&lt;br&gt;förutsättningarna för registrering medför emellertid att stycket måste ges&lt;br&gt;ett delvis nytt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen blir tillämplig bara om en avregistrering skall ske&lt;br&gt;eller med andra ord när både rätt och skyldighet att registrera skeppet&lt;br&gt;saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen i första stycket motsvarar omständigheter som har&lt;br&gt;funnits redan tidigare. Punkten 3 har dock anpassats till den nya&lt;br&gt;utformningen av 1 §. Avregistrering skall inte ske, om registreringsplikt&lt;br&gt;är för handen enligt 1 § första stycket, dvs. när en inlösen skulle&lt;br&gt;innebära att skeppet är registreringspliktigt. Men avregistrering skall&lt;br&gt;inte heller ske när en inlösen för med sig att en rätt till registrering&lt;br&gt;finns enligt 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inlösen sker och skeppet kan vara infört i registret, skall det inte&lt;br&gt;avregistreras. Det kan visserligen tänkas att ägarna efter inlösen inte vill&lt;br&gt;ha skeppet registrerat i Sverige och inte heller behöver det enligt 1 §.&lt;br&gt;Men i så fall får de ansöka om avregistrering enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lösningsrätten förfaller, skall skeppet avregistreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för inlösen anges i 5 kap. 13 och 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har hänvisningen till punkten 4 ändrats till punkten 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett utländskt skepp har blivit svenskt eller begärts registrerat här,&lt;br&gt;får det föras in i skeppsregistret endast om det visas att skeppet inte är&lt;br&gt;infört i motsvarande register i sitt tidigare hemland eller att det kommer&lt;br&gt;att avföras ur ett sådant register med verkan från den dag då det&lt;br&gt;registreras här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skeppet nybyggt utomlands skall det dessutom visas att rätt till&lt;br&gt;skeppet inte är inskriven i skeppsbyggnadsregister i vederbörande&lt;br&gt;främmande stat eller att sådan rätt kommer att avföras med verkan från&lt;br&gt;den dag då skeppet registreras här i landet. Detta gäller också i fråga&lt;br&gt;om införing i det svenska skeppsbyggnadsregistret av skepp under&lt;br&gt;byggnad som har förvärvats från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp eller skeppsbygge skall avregistreras för att registreras&lt;br&gt;utomlands, skall på sökandens begäran beslutas att egendomen skall&lt;br&gt;avföras ur registret den dag då den förs in i det utländska registret.&lt;br&gt;Avregistreringen får verkan från dagen för den nya registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av de nya bestämmelserna i 1 kap. sjölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett partrederi får en huvudredare väljas. Till huvudredare får utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. en fysisk person som är medborgare i ett land inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en svensk juridisk person, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en juridisk person som har bildats enligt lagstiftningen i ett land&lt;br&gt;inom samarbetsområdet och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet inom samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att alla rättssubjekt från samarbetsområdet kan&lt;br&gt;vara huvudredare för ett partrederi, jfr avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:377) om&lt;br&gt;registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båtregistret skall föras in varje båt som anges i andra stycket, om&lt;br&gt;båten används yrkesmässigt till befordran av gods eller passagerare, till&lt;br&gt;bogsering eller bärgning, till fiske eller annan fångst eller till uthyrning&lt;br&gt;till allmänheten och båtens skrov har en största längd av minst fem&lt;br&gt;meter. Även mindre passagerarbåtar skall föras in i båtregistret, om de&lt;br&gt;är konstruerade så att de kan föra fler än tolv passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller varje båt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skall anses som svensk enligt 1 kap. 1 § eller 1 b § första stycket&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vanligen finns i Sverige och vars ägare är bosatt här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppfyller de förutsättningar som anges för skepp i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket 1 sjölagen och vars ägare anmäler båten för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får efter överenskommelse med främmande makt&lt;br&gt;förordna om registreringsplikt även för annan fiskebåt än som avses i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats som en följd av sjölagens nya regler om fartygs&lt;br&gt;nationalitet. De reglerna innebär att vissa fartyg med en svensk&lt;br&gt;ägarövervikt är svenska. Samtidigt kan vissa utlandsägda fartyg vara&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 § sjölagen och de bestämmelser som&lt;br&gt;där finns angående registrering av skepp. Ledning kan därför hämtas ur&lt;br&gt;kommentaren till den författningsbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket punkt 1 följer en registreringsplikt för båtar med&lt;br&gt;ett svensk majoritetsägande, om de är svenska enligt 1 kap. 1 § eller 1&lt;br&gt;b § första stycket sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket punkt 2 följer vidare en registreringsplikt oavsett&lt;br&gt;båtens nationalitet och oavsett ägarförhållandena, om båten vanligen&lt;br&gt;finns i Sverige och ägaren är bosatt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att det gäller en viss tidsfrist enligt 6 § för att&lt;br&gt;anmäla båten till registrering. Den tiden skall iakttas, om båten är&lt;br&gt;registreringspliktig enligt förevarande paragraf. Det saknar i och för sig&lt;br&gt;betydelse att båten under vissa omständigheter kan falla utanför&lt;br&gt;registreringsplikten. Ett fartyg som anges i 1 kap. 1 § andra stycket 1&lt;br&gt;eller 2 sjölagen kan under vissa omständigheter betraktas som icke-&lt;br&gt;svenskt. Så länge de förutsättningarna inte är uppfyllda är båten&lt;br&gt;registreringspliktig här i landet. Om förutsättningarna inte uppfylls&lt;br&gt;innan tiden enligt 6 § löper ut, måste båten registreras i Sverige. Skulle&lt;br&gt;båten sedermera förlora sin svenska nationalitet, skall den avföras ur&lt;br&gt;registret enligt 7 § 2. Det är också möjligt att båten inte varit svensk på&lt;br&gt;grund av reglerna i 1 kap. 1 § andra stycket 1 eller 2 men sedan blir&lt;br&gt;svensk (igen), därför att någon av förutsättningarna i de reglerna inte&lt;br&gt;längre är uppfylld. Båten skall i så fall registreras i Sverige inom den&lt;br&gt;tid som anges i 6 §. På motsvarande sätt skall man tillämpa rekvisiten&lt;br&gt;att båten vanligen finns i Sverige och att ägaren bor här i landet. Så&lt;br&gt;länge de förutsättningarna är för handen gäller en skyldighet att ha&lt;br&gt;båten registrerad i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97.1 samt. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsplikten förutsätter - liksom tidigare - att båten används Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;yrkesmässigt och har viss storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andm stycket punkt 3 innehåller en ny bestämmelse om registrering&lt;br&gt;av båtar i det svenska registret. Bestämmelsen omfattar båtar som kan&lt;br&gt;bli svenska genom att ägaren utnyttjar den frihet till etablering av&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet som gäller enligt gemenskapsrätten. Däremot&lt;br&gt;gäller den inte beträffande sådana båtar (fritidsbåtar) som kan vara&lt;br&gt;svenska enligt 1 kap. 1 a § sjölagen. Registrering av fritidsbåtar med en&lt;br&gt;utländsk ägarövervikt regleras i 5 a § förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket bygger på de grundläggande förutsättningar om båtens&lt;br&gt;användning och storlek som anges i första stycket. Om de&lt;br&gt;förutsättningarna inte är uppfyllda, saknas det en möjlighet att få båten&lt;br&gt;registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon registreringsplikt enligt punkten 3, och&lt;br&gt;tidsfristen enligt 6 § är inte tillämplig. Det är alltså ägaren som själv&lt;br&gt;avgör om båten skall föras in i registret, och han kan begära att båten&lt;br&gt;skall avföras ur registret utan att ange något skäl för sin begäran&lt;br&gt;(7 § 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En båt som skall anses som svensk enligt 1 kap. 1 § eller 1 b § första&lt;br&gt;stycket sjölagen (1994:1009) eller som uppfyller de förutsättningar som&lt;br&gt;anges för skepp i 2 kap. 1 § andra stycket 1 sjölagen får även i andra&lt;br&gt;fall än som anges i 4 § föras in i båtregistret, om dess skrov har en&lt;br&gt;största längd av minst fem meter eller om det med hänsyn till båtens typ&lt;br&gt;och användning, dess tilldelning av anropssignal för radiostation eller&lt;br&gt;annars finns särskilda skäl att den registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av de nya reglerna om svenska fartyg i 1 kap.&lt;br&gt;sjölagen. Förevarande paragraf tar sikte på två kategorier av båtar. Det&lt;br&gt;är dels fråga om båtar som är svenska med stöd av den huvudregel för&lt;br&gt;fartyg med svensk ägarövervikt som finns i 1 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;sjölagen, dels båtar som genom anmälan om registrering kan bli&lt;br&gt;svenska enligt 1 kap. 1 a § sjölagen. Paragrafen gäller både båtar som&lt;br&gt;används yrkesmässigt och fritidsbåtar, när det är fråga om ett svenskt&lt;br&gt;majoritetsägande. När båten till hälften eller mer ägs av utländska&lt;br&gt;rättssubjekt gäller paragrafen bara båtar som ingår i en ekonomisk&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren har en rätt men ingen skyldighet att ansöka om registrering.&lt;br&gt;Liksom tidigare gäller dock att registrering skall ske bara, om båten har&lt;br&gt;den storlek som anges i paragrafen eller om de andra förutsättningar&lt;br&gt;som anges där är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En båt som uppfyller de förutsättningar som anges för skepp i 2 kap. 1&lt;br&gt;§ andra stycket 2 sjölagen (1994:1009) skall föras in i båtregistret, om&lt;br&gt;ägaren anmäler båten för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den tar sikte på fritidsbåtar. Båtar som ingår i en Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet omfattas i stället av 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 1 a § sjölagen kan fartyg som ägs av rättssubjekt från&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anses som svenska under&lt;br&gt;vissa förutsättningar. En sådan är att båten är införd i båtregistret, jfr 1&lt;br&gt;kap. 2 § och 2 kap. 1 § andra stycket 2 sjölagen. Förevarande paragraf&lt;br&gt;ger möjlighet till sådan registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfristerna i 6 § gäller inte i detta fall, och ägaren kan låta&lt;br&gt;avregistrera båten med stöd av 7 § 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande båtar med svensk ägarövervikt finns det inte någon&lt;br&gt;skyldighet att registrera båten för att den skall anses som svensk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrerad båt skall avregistreras, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förolyckats, huggits upp eller annars förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av överlåtelse eller av andra skäl inte längre kan vara&lt;br&gt;införd i båtregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försvunnit eller övergetts till sjöss och sedan inte hörts av under tre&lt;br&gt;månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;inte är registreringspliktig och ägaren anmäler båten för&lt;br&gt;avregistrering hos registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats redaktionellt för att den språkliga utformningen&lt;br&gt;skall stämma överens med den motsvarande bestämmelsen om skepp i&lt;br&gt;2 kap. 6 § sjölagen. Dessutom har punkten 2 ändrats i förtydligande&lt;br&gt;syfte. Avregistrering enligt den punkten skall nämligen ske bara om det&lt;br&gt;varken finns en rätt eller en skyldighet att registrera båten. Är det så,&lt;br&gt;att båten inte är registreringspliktig men kan vara införd i registret&lt;br&gt;enligt ägarens önskemål, skall avregistreringen i stället följa föreskriften&lt;br&gt;i punkten 4. Det betyder att avregistrering bara sker för det fall att&lt;br&gt;ägaren begär detta hos registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:566) om p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1996/97:130&lt;br&gt;ersättning för krigsskada å egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas även för krigsskada som utanför riket tillfogats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fartyg som skall anses som svenskt enligt 1 kap. 1 § eller 1 b § första&lt;br&gt;stycket sjölagen (1994:1009) eller svenskt luftfartyg på resa mellan orter&lt;br&gt;här i riket utan anlöpande av utrikes ort och egendom som medförs på&lt;br&gt;resan; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fartyg som anges i a) under yrkesmässigt bedrivet fiske och egendom&lt;br&gt;som därvid medförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens tillämpning undantas också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fartyg som inte skall anses som svenskt enligt 1 kap. 1 § sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009) och egendom som medförs ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— utländska luftfartyg och egendom som medförs ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— främmande stat tillhörig egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förordna, att det från lagens tillämpning skall undantas&lt;br&gt;annan utländsk egendom som direkt eller genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person helt eller till större delen ägs av medborgare eller juridisk&lt;br&gt;person i viss främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att lagen skall tillämpas på fartyg som är&lt;br&gt;svenska enligt sjölagen (1994:1009) och betyder i princip att den&lt;br&gt;rådande ordningen vid krigsskadeersättningar behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna har ändrats även i redaktionellt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1331) om p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1996/97:130&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 49 §&lt;br&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anställning på ett svenskt handelsfartyg avses anställning på ett&lt;br&gt;fartyg som skall anses som svenskt enligt sjölagen (1994:1009) och som&lt;br&gt;används till handelssjöfart eller resandes fortskaffande eller till annat&lt;br&gt;ändamål som har gemenskap med handelssjöfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) en anställning på ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare&lt;br&gt;hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller&lt;br&gt;någon av redaren anlitad arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) anställning på ett svenskt handelsfartyg som hyrs ut till utländsk&lt;br&gt;redare i huvudsak obemannad om anställningen sker hos fartygets ägare&lt;br&gt;eller någon av ägaren anlitad arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av de nya bestämmelserna i 1 kap. sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av promemorian&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas förhållandet mellan etableringsrätten inom&lt;br&gt;Europeiska unionen (EU) och de nationella svenska reglerna om&lt;br&gt;registrering av fartyg. Utgångspunkten för analysen bildas av den s.k.&lt;br&gt;Factortame Il-domen som meddelades år 1991. Där slog EG-domstolen&lt;br&gt;fast att en rätt till etablering inom fiskenäring och sjöfart inte kan&lt;br&gt;särskiljas från möjligheten att registrera fartyg. Medlemsländernas&lt;br&gt;bestämmelser om registrering får därför inte leda till att någon blir&lt;br&gt;diskriminerad på grund av sin nationalitet, och domstolen underkände&lt;br&gt;brittiska föreskrifter som för en registrering direkt eller indirekt krävde&lt;br&gt;att fartygets ägare eller redare var medborgare i Storbritannien. Även&lt;br&gt;ett krav på bosättning och hemvist i Storbritannien ansågs oförenligt&lt;br&gt;med etableringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska sjölagen innebär att det bara är svenska skepp som kan&lt;br&gt;registreras i det skeppsregister som förs här i landet. Ett skepp räknas&lt;br&gt;som svenskt, om det till mer än hälften ägs av svensk medborgare eller&lt;br&gt;svensk juridisk person. Även andra fartyg kan anses som svenska med&lt;br&gt;stöd av ett särskilt beslut som meddelas av Sjöfartsverket. Ett sådant&lt;br&gt;beslut förutsätter att fartygets drift står under avgörande svenskt&lt;br&gt;inflytande eller att ägaren har fast hemvist här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För båtar gäller enligt en särskild lag att de skall registreras, om de&lt;br&gt;är av viss storlek och används yrkesmässigt till befordran av gods eller&lt;br&gt;passagerare, till bogsering eller bärgning, till fiske eller annan fångst&lt;br&gt;eller till uthyrning till allmänheten. Detta gäller generellt för svenska&lt;br&gt;båtar, men reglerna omfattar också utländsk båt, om den vanligen är&lt;br&gt;förlagd till svensk hamn och om ägaren är bosatt här i landet. Svenska&lt;br&gt;båtar kan registreras också i andra fall än de som nu har nämnts. Det&lt;br&gt;förutsätter bl.a. att det finns särskilda skäl för en registrering. En&lt;br&gt;motsvarande rätt saknas beträffande utländska båtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian dras den slutsatsen att de nationella svenska reglerna&lt;br&gt;om registrering av fartyg inte är förenliga med gemenskapsrätten.&lt;br&gt;Kopplingen till fartygets nationalitet och därmed indirekt till ägarnas&lt;br&gt;medborgarskap eller den juridiska personens svenska anknytning strider&lt;br&gt;mot Romfördragets regler om etableringsrätt, sådana reglerna har&lt;br&gt;uttolkats i Factortame-domen. I belysning av EG-domstolens praxis&lt;br&gt;bedöms också den nuvarande möjligheten att hos Sjöfartsverket utverka&lt;br&gt;ett särskilt beslut om svensk nationalitet som otillräcklig. En lagändring&lt;br&gt;är alltså nödvändig för att svensk rätt skall motsvara gemenskapens&lt;br&gt;regler. Ändringarna bör ta sikte på hela Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES), eftersom EES-avtalet omfattar Romfördragets&lt;br&gt;bestämmelser om etableringsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian innebär att reglerna om&lt;br&gt;nationalitetsbestämning av fartyg ändras. Ett fartyg skall anses som&lt;br&gt;svenskt, om det till mer än hälften ägs av fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer från samarbetsområdet. För rättssubjekt som inte är svenska&lt;br&gt;skall det dock gälla ett krav på att skeppet används i en ekonomisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som har etablerats här i landet. Genom ändringen blir det Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;alltså möjligt för dem som driver sjöfart eller fiske inom Bilaga 1&lt;br&gt;samarbetsområdet att i Sverige utnyttja etableringsrätten enligt&lt;br&gt;Romfördraget och EES-avtalet. Fysiska och juridiska personer från&lt;br&gt;något annat land än Sverige inom samarbetsområdet skall dock inte vara&lt;br&gt;skyldiga att registrera fartygen här i landet. Om de låter bli att&lt;br&gt;registrera fartyget, kommer det inte att anses som svenskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra sidan av etableringsrätten är att också svenskar skall&lt;br&gt;kunna etablera sig inom hela samarbetsområdet. Det får förutsättas att&lt;br&gt;de andra länderna anpassar sina regler till gemenskapsrätten och tillåter&lt;br&gt;registrering, när svenska rättssubjekt etablerar en sjöfartsnäring i något&lt;br&gt;av de länderna. För att göra en sådan etablering möjlig är det emellertid&lt;br&gt;nödvändigt att ändra den svenska sjölagen i ytterligare ett hänseende. I&lt;br&gt;sjölagen anges det för närvarande att svenska skepp måste vara&lt;br&gt;registrerade i det svenska skeppsregistret. Detta kan hindra att&lt;br&gt;registrering sker i det land där näringsverksamheten etableras, eftersom&lt;br&gt;dubbel registrering strider mot den internationella konvention som finns&lt;br&gt;på området. I promemorian föreslås det att ett fartyg som ägs av&lt;br&gt;svenska rättssubjekt inte behöver registreras i Sverige, om det etableras&lt;br&gt;en verksamhet för fortygets drift i något annat land inom&lt;br&gt;samarbetsområdet och fortyget registreras där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartygsregistreringen berörs också av Romfördragets och EES-&lt;br&gt;avtalets regler om arbetskraftens fria rörlighet. Enligt gemenskapsrätten&lt;br&gt;har varje medborgare i en medlemsstat rätt att bege sig till en annan&lt;br&gt;medlemsstat för att arbeta där som löntagare eller egenföretagare. Det&lt;br&gt;finns också en rätt att bo kvar i det landet därefter. I en nyligen&lt;br&gt;meddelad dom har EG-domstolen förklarat att tillträde till&lt;br&gt;fritidsaktiviteter i värdlandet utgör en följd av den fria rörligheten. Det&lt;br&gt;får därför inte förekomma någon diskriminering på grund av nationalitet&lt;br&gt;när det gäller fritidsfartyg. Denna promemoria innehåller därför förslag&lt;br&gt;till en anpassning av de nationella svenska reglerna till&lt;br&gt;gemenskapsrätten också när det gäller fartyg som inte används inom&lt;br&gt;ramen för en ekonomisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1, 2, 6 och 7 §§ samt 5 kap. 2 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 1 kap. 1 § skall sättas närmast före&lt;br&gt;1 kap. 1 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 1 kap. skall föras in fem nya paragrafer, 1 a - 1 e §§,&lt;br&gt;av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det närmast före 1 kap. 1 § skall föras in en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flagg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg anses som svenskt&lt;br&gt;och är berättigat att föra svensk&lt;br&gt;flagg, om det till mer än hälften&lt;br&gt;ägs av svensk medborgare eller&lt;br&gt;svensk juridisk person.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Sjöfartsverket får medge att&lt;br&gt;även annat fartyg, vars drift står&lt;br&gt;under avgörande svenskt&lt;br&gt;inflytande eller vars ägare har&lt;br&gt;fest hemvist i Sverige, skall&lt;br&gt;anses som svenskt och vara&lt;br&gt;berättigat att föra svensk flagg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om nationalitets-&lt;br&gt;handlingar för svenska fartyg&lt;br&gt;och får därvid bestämma vad&lt;br&gt;som skall iakttas med sådana&lt;br&gt;handlingar samt förbjuda att&lt;br&gt;registreringspliktigt fartyg hålls&lt;br&gt;i drift utan gällande nationali-&lt;br&gt;tetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt fartyg får föra&lt;br&gt;svensk flagg. Det anges i 1 a -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 d §§ när ett fartyg skall anses&lt;br&gt;som svenskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a § Ett fartyg skall anses som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenskt, om det till mer än Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;hälften ägs av svensk med- Bilaga 2&lt;br&gt;borgare eller svensk juridisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;fartyget ingår i en&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet som har&lt;br&gt;etablerats i något annat land än&lt;br&gt;Sverige inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fartygets drift leds och&lt;br&gt;kontrolleras från det landet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fartyget är infört i ett&lt;br&gt;fartygsregister i det landet eller&lt;br&gt;anmält för införing i ett sådant&lt;br&gt;register utan att ärendet har&lt;br&gt;avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte heller fartyg&lt;br&gt;som inte ingår i en ekonomisk&lt;br&gt;verksamhet, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fartyget till mer än hälften&lt;br&gt;ägs av fysisk person som vistas i&lt;br&gt;ett annat land än Sverige inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet och som antingen&lt;br&gt;är medborgare i det landet eller&lt;br&gt;vistas där med stöd av artikel 48&lt;br&gt;i fördraget den 25 mars 1957&lt;br&gt;om upprättande av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen eller&lt;br&gt;direktiv eller förordningar som&lt;br&gt;har utfärdats enligt artikel 49 i&lt;br&gt;fördraget eller artikel 28 i&lt;br&gt;avtalet den 2 maj 1992 om&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;fartyget vanligen är&lt;br&gt;förlagt i det land där ägaren&lt;br&gt;vistas enligt 1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fartyget är infört i ett&lt;br&gt;fartygsregister i det landet eller&lt;br&gt;anmält för införing i ett sådant&lt;br&gt;register utan att ärendet har&lt;br&gt;avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 b § Ett fartyg skall anses som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenskt också i andra fall än Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;som avses i 1 a §, om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fartyget till mer än hälften&lt;br&gt;ägs av fysisk person som är&lt;br&gt;bosatt inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;eller av juridisk person som har&lt;br&gt;bildats enligt lagstiftningen i ett&lt;br&gt;sådant land och som har sitt&lt;br&gt;säte, sitt huvudkontor eller sin&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet inom&lt;br&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;fartyget ingår i en&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet som har&lt;br&gt;etablerats i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fartygets drift leds och&lt;br&gt;kontrolleras från Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fartyget är infört i ett&lt;br&gt;sådant skepps- eller båtregister&lt;br&gt;som avses i 2 § eller anmält för&lt;br&gt;införing i ett sådant register&lt;br&gt;utan att ärendet har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 c § Ett fartyg skall anses som&lt;br&gt;svenskt också i andra fall än&lt;br&gt;som avses z 7 a § och 1 b §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fartyget till mer än hälften&lt;br&gt;ägs av fysisk person som vistas i&lt;br&gt;Sverige och som antingen är&lt;br&gt;svensk medborgare eller vistas i&lt;br&gt;Sverige med stöd av artikel 48 i&lt;br&gt;fördraget den 25 mars 1957 om&lt;br&gt;upprättande av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen eller&lt;br&gt;direktiv eller förordningar som&lt;br&gt;har utfärdats enligt artikel 49 i&lt;br&gt;fördraget eller artikel 28 i&lt;br&gt;avtalet den 2 maj 1992 om&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fartyget inte ingår i en&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;fartyget vanligen är&lt;br&gt;förlagt till Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fartyget är infört i ett&lt;br&gt;sådant skepps- eller båtregister&lt;br&gt;som avses i 2 § eller anmält för&lt;br&gt;införing i ett sådant register&lt;br&gt;utan att ärendet har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 d § Regeringen eller efter Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;regeringens bemyndigande Bilaga 2&lt;br&gt;Sjöfartsverket får medge att&lt;br&gt;även andra fartyg än de som&lt;br&gt;avses z 7 a - 7 c §§ skall anses&lt;br&gt;som svenska. Ett sådant&lt;br&gt;medgivande får lämnas bara om&lt;br&gt;fartygets drift står under ett&lt;br&gt;avgörande svenskt inflytande&lt;br&gt;eller om ägaren har fast hemvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 e § Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om nationalitets-&lt;br&gt;handlingar för svenska fartyg&lt;br&gt;och får därvid bestämma vad&lt;br&gt;som skall iakttas med sådana&lt;br&gt;handlingar samt förbjuda att ett&lt;br&gt;registreringspliktigt fartyg hålls&lt;br&gt;i drift utan gällande nationali-&lt;br&gt;tetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt skepp skall vara&lt;br&gt;infört i skeppsregistret.&lt;br&gt;Regeringen kan dock bestämma&lt;br&gt;att skepp, som ägs av staten och&lt;br&gt;som är avsett uteslutande för&lt;br&gt;statsändamål och inte för&lt;br&gt;affärsdrift, inte skall vara infört&lt;br&gt;i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som skall anses som&lt;br&gt;svenskt enligt 1 kap. 7 a § skall&lt;br&gt;vara infört i skeppsregistret. Ett&lt;br&gt;annat skepp skall föras in i&lt;br&gt;skeppsregistret, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i&lt;br&gt;1 kap. 1 b § 1-3 eller 7 c § 7-3&lt;br&gt;är uppfyllda och ägaren&lt;br&gt;anmäler skeppet för registrering.&lt;br&gt;Regeringen kan bestämma att ett&lt;br&gt;skepp som ägs av staten och&lt;br&gt;som är avsett uteslutande för&lt;br&gt;statsändamål och inte för&lt;br&gt;affärsdrift inte skall vara infört i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som är under byggnad i Sverige får föras in i&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregistret. Registrering får ske även innan bygget har&lt;br&gt;påbörjats, förutsatt att det kan identifieras genom byggnadsnummer,&lt;br&gt;ritning eller på annat betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp skall registreras under sin igenkänningssignal. Ett&lt;br&gt;skeppsbygge skall registreras under signalbokstäver. Dessa skall&lt;br&gt;tilldelas det fullbordade skeppet som igenkänningssignal om skeppet&lt;br&gt;förs in i skeppsregistret. En tilldelad registerbeteckning får inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har&lt;br&gt;förvärvat ett skepp som är&lt;br&gt;registreringspliktigt i hans hand&lt;br&gt;men inte infört i skeppsregistret&lt;br&gt;skall inom en månad från&lt;br&gt;förvärvet anmäla skeppet för&lt;br&gt;registrering. Om förvärvet har&lt;br&gt;skett under villkor som inne-&lt;br&gt;fattar äganderättsförbehåll eller&lt;br&gt;är att jämställa med ett sådant&lt;br&gt;förbehåll, skall anmälan göras&lt;br&gt;inom en månad från det att&lt;br&gt;villkoret upphörde att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren av ett skepp som är&lt;br&gt;svenskt och under byggnad skall&lt;br&gt;anmäla skeppet för registrering i&lt;br&gt;skeppsregistret inom sex&lt;br&gt;månader från det att skeppet&lt;br&gt;blivit sjösatt. Register-&lt;br&gt;myndigheten kan medge&lt;br&gt;uppskov om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har&lt;br&gt;förvärvat ett skepp som är&lt;br&gt;registreringspliktigt i hans hand&lt;br&gt;men inte infört i skeppsregistret&lt;br&gt;skall inom en månad från&lt;br&gt;förvärvet anmäla skeppet för&lt;br&gt;registrering. Om skeppet har&lt;br&gt;förvärvats under villkor som&lt;br&gt;innefattar äganderättsförbehåll&lt;br&gt;eller som skall jämställas med&lt;br&gt;ett sådant förbehåll, skall&lt;br&gt;anmälan göras inom en månad&lt;br&gt;från det att villkoret upphörde&lt;br&gt;att gälla. Om skeppet har blivit&lt;br&gt;registreringspliktigt efter&lt;br&gt;förvärvet, skall det anmälas&lt;br&gt;inom en månad från det att&lt;br&gt;registreringsplikten uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren av ett skepp som är&lt;br&gt;svenskt och under byggnad skall&lt;br&gt;anmäla skeppet för registrering i&lt;br&gt;skeppsregistret inom sex&lt;br&gt;månader från det att skeppet&lt;br&gt;blivit sjösatt, om det är&lt;br&gt;registreringspliktigt.&lt;br&gt;Registermyndigheten kan medge&lt;br&gt;uppskov om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge anmäls för registrering av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skepp skall avregistreras om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förolyckats, huggits upp eller annars förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försvunnit eller övergetts till sjöss och sedan inte hörts av under&lt;br&gt;tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphört att vara svenskt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 . i n t e år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;registreringspliktigt; skepp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har registrerats enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen skall&lt;br&gt;dock avregistreras bara om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i&lt;br&gt;1 kap. 1 b § och 1 c § inte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyllda eller ägaren begär Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;det, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara&lt;br&gt;skepp eller, utan att ändring inträtt, inte anses utgöra skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skeppsbygge skall avregistreras om det som skepp förs&lt;br&gt;över till skeppsregistret eller ägaren anmäler bygget för avregistrering.&lt;br&gt;Dessutom har första stycket 4 motsvarande tillämpning i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skeppsbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket&lt;br&gt;eller andra stycket andra&lt;br&gt;meningen skall ägaren inom en&lt;br&gt;månad anmäla egendomen för&lt;br&gt;avregistrering hos register-&lt;br&gt;myndigheten. Om ett skepp till&lt;br&gt;följd av överlåtelse har upphört&lt;br&gt;att vara svenskt, svarar den&lt;br&gt;tidigare ägaren jämte förvärva-&lt;br&gt;ren för att anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket&lt;br&gt;1, 2 eller 4 eller andra stycket&lt;br&gt;andra meningen skall ägaren&lt;br&gt;inom en månad anmäla&lt;br&gt;egendomen för avregistrering&lt;br&gt;hos registermyndigheten.&lt;br&gt;Detsamma gäller när ett fartyg&lt;br&gt;upphört att vara&lt;br&gt;registreringspliktigt, om inte&lt;br&gt;fartyget trots detta kan vara&lt;br&gt;registrerat i Sverige. Om ett&lt;br&gt;skepp till följd av överlåtelse&lt;br&gt;inte kan vara registrerat i&lt;br&gt;Sverige, svarar den tidigare&lt;br&gt;ägaren jämte förvärvaren för att&lt;br&gt;anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp som skall&lt;br&gt;avregistreras enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket 3 ägs av flera och&lt;br&gt;skeppet kan bevaras som svenskt&lt;br&gt;genom att delägare utövar sin&lt;br&gt;rätt enligt 5 kap. 13 eller 16 §&lt;br&gt;mot meddelägare, får det inte&lt;br&gt;avföras ur skeppsregistret så&lt;br&gt;länge sådan rätt kan utövas.&lt;br&gt;Bevaras skeppet som svenskt,&lt;br&gt;skall det inte avföras ur&lt;br&gt;registret. I stället skall det&lt;br&gt;förvärv skrivas in som föranlett&lt;br&gt;anmälan för avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp skall&lt;br&gt;avregistreras enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket 3, får skeppet ändå inte&lt;br&gt;avföras ur skeppsregistret, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skeppet ägs av flera,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;delägare har lösningsrätt&lt;br&gt;enligt 5 kap. 13 eller 16 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en lösen skulle medföra att&lt;br&gt;skeppet kan registreras i skepps-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lösen sker i ett sådant fall,&lt;br&gt;skall skeppet inte avföras ur&lt;br&gt;registret. I stället skall det&lt;br&gt;förvärv skrivas in som föranlett&lt;br&gt;anmälan för avregistrering. Om&lt;br&gt;lösningsrätten förfaller, skall&lt;br&gt;skeppet avföras ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller inteckning i ett skepp eller skeppsbygge som skall&lt;br&gt;avregistreras, får egendomen inte avföras ur registret förrän borgenär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet, ger&lt;br&gt;in pantbrevet och skriftligen samtycker till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge får dock avregistreras för att föras över till&lt;br&gt;skeppsregistret utan samtycke enligt andra stycket. För avregistrering av&lt;br&gt;ett skepp enligt 6 § första stycket 4 eller av ett skeppsbygge enligt 6 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen fordras inte heller samtycke av en&lt;br&gt;inteckningsborgenär som inte har sökt betalning ur egendomen inom en&lt;br&gt;månad från det att registermyndigheten underrättat honom om&lt;br&gt;avregistreringsgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett partrederi får en huvud-&lt;br&gt;redare väljas. Till huvudredare&lt;br&gt;får utses en här i landet bosatt&lt;br&gt;svensk, dansk, finsk eller norsk&lt;br&gt;medborgare eller en svensk&lt;br&gt;juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett partrederi får en huvud-&lt;br&gt;redare väljas. Till huvudredare&lt;br&gt;får utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. en fysisk person som är&lt;br&gt;bosatt inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en svensk juridisk person,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en juridisk person som har&lt;br&gt;bildats enligt lagstiftningen i ett&lt;br&gt;land inom samarbetsområdet&lt;br&gt;och som har sitt säte, sitt huvud-&lt;br&gt;kontor eller sin huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet inom samarbets-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:377) om Prop. 1996/97:130&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:377) om registrering av&lt;br&gt;båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 5 och 7 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall föras in en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båtregistret skall införas&lt;br&gt;varje svensk båt, som används&lt;br&gt;yrkesmässigt till befordran av&lt;br&gt;gods eller passagerare, till&lt;br&gt;bogsering eller bärgning, till&lt;br&gt;fiske eller annan fångst eller till&lt;br&gt;uthyrning till allmänheten och&lt;br&gt;vars skrov har en största längd&lt;br&gt;av minst fem meter. Även&lt;br&gt;mindre passagerarbåt skall&lt;br&gt;införas i båtregistret, om den är&lt;br&gt;konstruerad så att den kan föra&lt;br&gt;fler än tolv passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också&lt;br&gt;utländsk båt, som vanligen är&lt;br&gt;förlagd till svensk hamn och&lt;br&gt;vars ägare är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båtregistret skall föras in&lt;br&gt;varje båt som är att anse som&lt;br&gt;svensk enligt 1 kap. 1 a §&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009) eller som&lt;br&gt;vanligen är förlagd till svensk&lt;br&gt;hamn och vars ägare är bosatt i&lt;br&gt;Sverige, om båten används&lt;br&gt;yrkesmässigt till befordran av&lt;br&gt;gods eller passagerare, till&lt;br&gt;bogsering eller bärgning, till&lt;br&gt;fiske eller annan fångst eller till&lt;br&gt;uthyrning till allmänheten och&lt;br&gt;båtens skrov har en största&lt;br&gt;längd av minst fem meter. Även&lt;br&gt;mindre passagerarbåt skall föras&lt;br&gt;in i båtregistret, om den är&lt;br&gt;konstruerad så att den kan föra&lt;br&gt;fler än tolv passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också&lt;br&gt;annan båt i fråga om vilken de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i&lt;br&gt;1 kap. 1 b § 1-3 sjölagen är&lt;br&gt;uppfyllda och ägaren anmäler&lt;br&gt;båten för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får efter överenskommelse med främmande makt&lt;br&gt;förordna om registreringsplikt även för annan fiskebåt än som avses i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan svensk båt än som avses&lt;br&gt;i 4 § får införas i båtregistret,&lt;br&gt;om dess skrov har en största&lt;br&gt;längd av minst fem meter eller&lt;br&gt;om det med hänsyn till båtens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En båt som skall anses som&lt;br&gt;svensk enligt 1 kap. 1 a §&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009) eller i&lt;br&gt;fråga om vilken de förut-&lt;br&gt;sättningar som anges i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;typ och användning, dess&lt;br&gt;tilldelning av anropssignal för&lt;br&gt;radiostation eller annars finns&lt;br&gt;särskilda skäl att den&lt;br&gt;registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 b § 1-3 sjölagen är uppfyllda Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;får även i andra fall än som Bilaga 2&lt;br&gt;avses i 4 § föras in i&lt;br&gt;båtregistret, om dess skrov har&lt;br&gt;en största längd av minst fem&lt;br&gt;meter eller om det med hänsyn&lt;br&gt;till båtens typ och användning,&lt;br&gt;dess tilldelning av anropssignal&lt;br&gt;för radiostation eller annars&lt;br&gt;finns särskilda skäl att den&lt;br&gt;registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a § En båt i fråga om vilken&lt;br&gt;de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;1 kap. 1 c § &amp;nbsp;&amp;nbsp;1-3 sjölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1009) är uppfyllda skall&lt;br&gt;föras in i båtregistret, om äga-&lt;br&gt;ren anmäler båten för regist-&lt;br&gt;rering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båt skall avregistreras, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;förolyckats, huggits upp&lt;br&gt;eller förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av överlåtelse eller&lt;br&gt;eljest ej längre skall vara införd&lt;br&gt;i båtregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försvunnit eller övergivits till&lt;br&gt;sjöss och sedan ej hörts av&lt;br&gt;under tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ej är registreringspliktig och&lt;br&gt;av ägaren anmäls för&lt;br&gt;avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrerad båt skall&lt;br&gt;avregistreras, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;förolyckats, huggits upp&lt;br&gt;eller annars förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av överlåtelse&lt;br&gt;eller av andra skäl inte längre&lt;br&gt;kan vara införd i båtregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försvunnit eller övergetts&lt;br&gt;till sjöss och sedan inte hörts av&lt;br&gt;under tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte är registreringspliktig&lt;br&gt;och ägaren anmäler båten för&lt;br&gt;avregistrering hos registermyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:566) om ersättning Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;för krigsskada å egendom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1958:566) om ersättning för&lt;br&gt;krigsskada å egendom skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår även för&lt;br&gt;krigsskada, som utom riket&lt;br&gt;tillfogats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) svenskt fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;på resa mellan orter här i riket&lt;br&gt;utan anlöpande av utrikes ort&lt;br&gt;och egendom som medföres på&lt;br&gt;resan; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;svenskt fartyg under&lt;br&gt;yrkesmässigt bedrivet fiske och&lt;br&gt;egendom som därvid medföres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår även för&lt;br&gt;krigsskada, som utom riket&lt;br&gt;tillfogats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fartyg som till mer än hälften&lt;br&gt;ägs av svensk medborgare eller&lt;br&gt;svensk juridisk person, sådant&lt;br&gt;fartyg som är svenskt med stöd&lt;br&gt;av ett medgivande enligt 1 kap.&lt;br&gt;7 &amp;lt;7 § sjölagen (1994:1009) eller&lt;br&gt;svenskt luftfartyg på resa mellan&lt;br&gt;orter här i riket utan anlöpande&lt;br&gt;av utrikes ort och egendom som&lt;br&gt;medförs på resan; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) sådant sjögående fartyg som&lt;br&gt;anges i a) under yrkesmässigt&lt;br&gt;bedrivet fiske och egendom som&lt;br&gt;därvid medförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag äger icke tillämpning på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) staten tillhörig egendom, dock att under lagen inbegripas staten&lt;br&gt;tillhörig utarrenderad jordbruksfastighet och fastighet som innehaves&lt;br&gt;med tomträtt eller vattenfallsrätt eller med åborätt eller eljest ständig&lt;br&gt;eller ärftlig besittningsrätt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) kommun eller annan menighet tillhörig egendom, dock att under&lt;br&gt;lagen inbegripas i sådan allmän ägo befintlig utarrenderad&lt;br&gt;jordbruksfastighet och fastighet som innehaves med tomträtt eller med&lt;br&gt;ständig eller ärftlig besittningsrätt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) penningar, aktier, obligationer och andra fordringsbevis; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) smycken, ädla stenar och äkta pärlor, där ej sådan egendom är&lt;br&gt;föremål för yrkesmässig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens tillämpning&lt;br&gt;undantagas jämväl utländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens tillämpning&lt;br&gt;undantas också fartyg, som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fortyg och luftfartyg samt&lt;br&gt;egendom som medföres ombord,&lt;br&gt;så ock främmande stat tillhörig&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungen äger förordna, att&lt;br&gt;från lagens tillämpning skall&lt;br&gt;undantagas annan utländsk&lt;br&gt;egendom som direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person helt eller till större delen&lt;br&gt;äges av medborgare eller&lt;br&gt;juridisk person i viss främmande&lt;br&gt;stat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till mer än hälften ägs av svensk Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;medborgare eller svensk juridisk Bilaga 2&lt;br&gt;person och som inte är svenskt&lt;br&gt;med stöd av ett medgivande&lt;br&gt;enligt 1 kap. &amp;nbsp;7 &amp;lt;7 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;sjölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1009), &amp;nbsp;&amp;nbsp;och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;luftfartyg samt egendom som&lt;br&gt;medförs ombord, &amp;nbsp;så ock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främmande &amp;nbsp;stat&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillhörig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förordna, att&lt;br&gt;från lagens tillämpning skall&lt;br&gt;undantas annan utländsk&lt;br&gt;egendom som direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person helt eller till större delen&lt;br&gt;ägs av medborgare eller juridisk&lt;br&gt;person i viss främmande stat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Göteborgs tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Justitiekanslern,&lt;br&gt;Fiskeriverket, Handelsprocedurrådet (SWEPRO), Kommerskollegium,&lt;br&gt;Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län, Nämnden för rederistöd, Post- och&lt;br&gt;Telestyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Sjöfartsverket, Statens&lt;br&gt;haverikommission, Statens räddningsverk, Försäkringsjuridiska&lt;br&gt;föreningen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Institutet för&lt;br&gt;sjörätt och annan transporträtt, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Scandinavian Tugowners Association, SEKO Facket för Service och&lt;br&gt;Kommunikation, Sjöassuradörernas Förening, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Svenska Maskinbefälsförbundet, Svenska&lt;br&gt;Sjörättsföreningen, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges&lt;br&gt;Fartygsbefälsförening, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbund, Sveriges Hamn- och Stuveriförbund, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Sveriges Redareförening, Sveriges ångfartygs&lt;br&gt;assuransförening (the Swedish Club).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om fritidsbåtstrafikens kostnadsansvar (K 1995:07) och&lt;br&gt;Sveriges Redareförening för mindre passagerarfartyg har inte kommit in&lt;br&gt;med något yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 4&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1, 2, 4, 6, 7 och 25 §§ samt 5 kap. 2 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 1 kap. skall föras in två nya paragrafer, 1 a och 1 b §§,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fortyg anses som svenskt och&lt;br&gt;är berättigat att föra svensk&lt;br&gt;flagg, om det till mer än hälften&lt;br&gt;ägs av svensk medborgare eller&lt;br&gt;svensk juridisk person.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringen bemyndigande,&lt;br&gt;Sjöfartsverket får medge att&lt;br&gt;även annat fartyg, vars drift står&lt;br&gt;under avgörande svenskt&lt;br&gt;inflytande eller vars ägare har&lt;br&gt;fast hemvist i Sverige, skall&lt;br&gt;anses som svenskt och vara&lt;br&gt;berättigat att föra svenskt flagg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;br&gt;nationalitetshandlingar för&lt;br&gt;svenska fartyg och får därvid&lt;br&gt;bestämma vad som skall iakttas&lt;br&gt;med sådana handlingar samt&lt;br&gt;förbjuda att registreringspliktigt&lt;br&gt;fartyg hålls i drift utan gällande&lt;br&gt;nationalitetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg skall anses som&lt;br&gt;svenskt och vara berättigat att&lt;br&gt;föra svensk flagg, om det till&lt;br&gt;mer än hälften ägs av svenska&lt;br&gt;medborgare eller svenska&lt;br&gt;juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande fartyg skall dock&lt;br&gt;ändå inte anses som svenska och&lt;br&gt;inte vara berättigade att föra&lt;br&gt;svensk flagg, om de är införda i&lt;br&gt;ett offentligt fartygsregister i&lt;br&gt;något annat land än Sverige&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fartyg som ingår i en&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet som har&lt;br&gt;etablerats i det registerförande&lt;br&gt;landet, om fartygets drift leds&lt;br&gt;och kontrolleras därifrån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fartyg som inte ingår i en&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet, om&lt;br&gt;fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vanligen finns i det&lt;br&gt;registerförande landet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- till mer än hälften ägs av&lt;br&gt;fysiska personer som vistas i det&lt;br&gt;registerförande landet och som&lt;br&gt;antingen är medborgare i det&lt;br&gt;landet eller vistas där med stöd&lt;br&gt;av reglerna om fri rörlighet för&lt;br&gt;personer inom Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemenskaperna eller Europeiska Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet. Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra fall än som avses i 1 §&lt;br&gt;skall ett fartyg anses som&lt;br&gt;svenskt och vara berättigat att&lt;br&gt;föra svensk flagg, om fartyget är&lt;br&gt;infört i ett sådant skepps- eller&lt;br&gt;båtregister som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande&lt;br&gt;Sjöfartsverket får medge att&lt;br&gt;även andra fartyg än de som&lt;br&gt;avses i 1 eller 1 a § skall anses&lt;br&gt;som svenska och vara&lt;br&gt;berättigade att föra svensk&lt;br&gt;flagg. Ett sådant medgivande får&lt;br&gt;lämnas bara om fartygets drift&lt;br&gt;står under ett avgörande svenskt&lt;br&gt;inflytande eller om ägaren har&lt;br&gt;fast hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om nationalitets-&lt;br&gt;handlingar för svenska fartyg.&lt;br&gt;Regeringen får därvid bestämma&lt;br&gt;vad som skall iakttas med&lt;br&gt;sådana handlingar samt&lt;br&gt;förbjuda att registreringspliktigt&lt;br&gt;eller registrerat fartyg hålls i&lt;br&gt;drift utan gällande&lt;br&gt;nationalitetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt skepp skall vara&lt;br&gt;infört i skeppsregistret.&lt;br&gt;Regeringen kan dock bestämma&lt;br&gt;att skepp, som ägs av staten och&lt;br&gt;som är avsett uteslutande för&lt;br&gt;statsändamål och inte för&lt;br&gt;affärsdrift, inte skall vara infört&lt;br&gt;i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som skall anses som&lt;br&gt;svenskt enligt 1 kap. 1 § eller 1&lt;br&gt;b § första stycket skall vara&lt;br&gt;infört i skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande andra skepp skall&lt;br&gt;föras in i skeppsregistret, om&lt;br&gt;ägaren begär det:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skepp som ingår i en Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet som har Bilaga 4&lt;br&gt;etablerats i Sverige, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skeppets drift leds och&lt;br&gt;kontrolleras från Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skeppet till hälften eller mer&lt;br&gt;ägs av fysiska personer som är&lt;br&gt;medborgare i ett land inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller av&lt;br&gt;juridiska personer som har&lt;br&gt;bildats enligt lagstiftningen i ett&lt;br&gt;sådant land och som har sitt&lt;br&gt;säte, sitt huvudkontor eller sin&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet inom&lt;br&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skepp som inte ingår i en&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet, om&lt;br&gt;skeppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vanligen finns i Sverige,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- till hälften eller mer ägs av&lt;br&gt;fysiska personer som vistas i&lt;br&gt;Sverige och som antingen är&lt;br&gt;svenska medborgare eller vistas&lt;br&gt;i Sverige med stöd av reglerna&lt;br&gt;om fri rörlighet för personer&lt;br&gt;inom Europeiska gemenskaperna&lt;br&gt;eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan bestämma att&lt;br&gt;skepp som ägs av staten och&lt;br&gt;som är avsedda uteslutande för&lt;br&gt;statsändamål och inte för&lt;br&gt;affärsdrift inte skall vara införda&lt;br&gt;i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som är under byggnad i Sverige får föras in i&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregistret. Registrering får ske även innan bygget har&lt;br&gt;påbörjats, förutsatt att det kan identifieras genom byggnadsnummer,&lt;br&gt;ritning eller på annat betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp skall registreras under sin igenkänningssignal. Ett&lt;br&gt;skeppsbygge skall registreras under signalbokstäver. Dessa skall&lt;br&gt;tilldelas det fullbordade skeppet som igenkänningssignal om skeppet&lt;br&gt;förs in i skeppsregistret. En tilldelad registerbeteckning får inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har&lt;br&gt;förvärvat ett skepp som är&lt;br&gt;registreringspliktigt i hans hand&lt;br&gt;men inte infört i skeppsregistret&lt;br&gt;skall inom en månad från&lt;br&gt;förvärvet anmäla skeppet för&lt;br&gt;registrering. Om förvärvet har&lt;br&gt;skett under villkor som inne-&lt;br&gt;fattar äganderättsförbehåll eller&lt;br&gt;är att jämställa med ett sådant&lt;br&gt;förbehåll, skall anmälan göras&lt;br&gt;inom en månad från det att&lt;br&gt;villkoret upphörde att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren av ett skepp som är&lt;br&gt;svenskt och under byggnad skall&lt;br&gt;anmäla skeppet för registrering i&lt;br&gt;skeppsregistret inom sex&lt;br&gt;månader från det att skeppet&lt;br&gt;blivit sjösatt.&lt;br&gt;Registermyndigheten kan medge&lt;br&gt;uppskov om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge anmäls för reg&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har&lt;br&gt;förvärvat ett skepp som är&lt;br&gt;registreringspliktigt i hans hand&lt;br&gt;men inte infört i skeppsregistret&lt;br&gt;skall inom en månad från&lt;br&gt;förvärvet anmäla skeppet för&lt;br&gt;registrering. Om skeppet har&lt;br&gt;förvärvats under villkor som&lt;br&gt;innefattar äganderättsförbehåll&lt;br&gt;eller som skall jämställas med&lt;br&gt;ett sådant förbehåll, skall&lt;br&gt;anmälan göras inom en månad&lt;br&gt;från det att villkoret upphörde&lt;br&gt;att gälla. Om skeppet har blivit&lt;br&gt;registreringspliktigt efter&lt;br&gt;förvärvet, skall det anmälas&lt;br&gt;inom en månad från det att&lt;br&gt;registreringsplikten uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren av ett skepp som är&lt;br&gt;svenskt och under byggnad skall&lt;br&gt;anmäla skeppet för registrering i&lt;br&gt;skeppsregistret inom sex&lt;br&gt;månader från det att skeppet&lt;br&gt;blivit sjösatt, om det är&lt;br&gt;registreringspliktigt.&lt;br&gt;Registermyndigheten kan medge&lt;br&gt;uppskov om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ng av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har&lt;br&gt;förvärvat ett skepp eller ett&lt;br&gt;registrerat skeppsbygge skall&lt;br&gt;inom den tid som anges i 2 §&lt;br&gt;första stycket söka inskrivning&lt;br&gt;av sin rätt. Ett skeppsbygge kan&lt;br&gt;dock i stället anmälas för&lt;br&gt;avregistrering enligt 6 §. Den&lt;br&gt;som gör registeringsanmälan&lt;br&gt;enligt 2 § anses också söka&lt;br&gt;inskrivning av sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har&lt;br&gt;förvärvat ett skepp eller ett&lt;br&gt;registrerat skeppsbygge skall&lt;br&gt;inom den tid som anges i 2 §&lt;br&gt;första stycket söka inskrivning&lt;br&gt;av sin rätt. Ett registrerat skepp&lt;br&gt;som inte är registreringspliktigt&lt;br&gt;och ett skeppsbygge kan dock i&lt;br&gt;stället anmälas för avregistrering&lt;br&gt;enligt 6 §. Den som gör&lt;br&gt;registreringsanmälan anses&lt;br&gt;också söka inskrivning av sin&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dödsbo är inte skyldigt att söka inskrivning av sin rätt till ett Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;skepp eller ett registrerat skeppsbygge, som har tillhört den avlidne, i Bilaga 4&lt;br&gt;annat fall än när boet överlåter egendomen. Sådan inskrivning skall&lt;br&gt;sökas inom en månad från överlåtelsen eller, om bouppteckningen då&lt;br&gt;inte har registrerats, från registreringen av denna. En make som har&lt;br&gt;tillskiftats ett skepp eller ett registrerat skeppsbygge vid bodelning är&lt;br&gt;skyldig att söka inskrivning av sin rätt endast om egendomen tidigare&lt;br&gt;tillhörde den andra maken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förvärvat ett skepp eller skeppsbygge under villkor som&lt;br&gt;innefattar äganderättsförebehåll eller är att jämställa med ett sådant&lt;br&gt;förbehåll har rätt till inskrivning av sin villkorliga äganderätt. Om&lt;br&gt;förvärvaren förlorar sin rätt till egendomen på grund av att villkoret&lt;br&gt;görs gällande, skall inskrivningen avföras ur registret på ansökan av&lt;br&gt;överlåtaren eller förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår i fall som avses i tredje stycket förvärvarens eller&lt;br&gt;överlåtarens rätt till någon annan, skall vad som sägs där och vad som&lt;br&gt;i övrigt föreskrivs i detta kapitel om inskrivning av förvärv och verkan&lt;br&gt;därav tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skepp skall avregistreras om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förolyckats, huggits upp eller annars förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försvunnit eller övergetts till sjöss och sedan inte hörts av under tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphört att vara svenskt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på grund av ombyggnad&lt;br&gt;eller annan sådan ändring&lt;br&gt;upphört att vara skepp eller,&lt;br&gt;utan att ändring inträtt, inte&lt;br&gt;anses utgöra skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skeppsbygge&lt;br&gt;skall avregistreras om det som&lt;br&gt;skepp förs över till&lt;br&gt;skeppsregistret eller ägaren&lt;br&gt;anmäler bygget för&lt;br&gt;avregistrering. Dessutom har&lt;br&gt;första stycket 4 motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga&lt;br&gt;om skeppsbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket eller andra stycket andra&lt;br&gt;meningen skall ägaren inom en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte är registreringspliktigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registrerats enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket 1 eller 2 och&lt;br&gt;förutsättningarna som anges där&lt;br&gt;inte längre är uppfyllda eller&lt;br&gt;ägaren begär det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. på grund av ombyggnad eller&lt;br&gt;annan sådan ändring upphört att&lt;br&gt;vara skepp eller, utan att&lt;br&gt;ändring inträtt, inte anses utgöra&lt;br&gt;skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skeppsbygge&lt;br&gt;skall avregistreras om det som&lt;br&gt;skepp förs över till&lt;br&gt;skeppsregistret eller ägaren&lt;br&gt;anmäler bygget för&lt;br&gt;avregistrering. Dessutom har&lt;br&gt;första stycket 5 motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga&lt;br&gt;om skeppsbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 1, 2 eller 5 eller andra&lt;br&gt;stycket andra meningen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad anmäla egendomen för&lt;br&gt;avregistrering hos register-&lt;br&gt;myndigheten. Om ett skepp till&lt;br&gt;följd av överlåtelse har upphört&lt;br&gt;att vara svenskt, svarar den&lt;br&gt;tidigare ägaren jämte förvärva-&lt;br&gt;ren för att anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägaren inom en månad anmäla Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;egendomen för avregistrering Bilaga 4&lt;br&gt;hos registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller när ett skepp&lt;br&gt;upphört att vara&lt;br&gt;registreringspliktigt, om inte&lt;br&gt;skeppet trots detta kan vara&lt;br&gt;registrerat i Sverige. Om ett&lt;br&gt;skepp till följd av överlåtelse&lt;br&gt;inte kan vara registrerat i&lt;br&gt;Sverige, svarar den tidigare&lt;br&gt;ägaren jämte förvärvaren för att&lt;br&gt;anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp som skall&lt;br&gt;avregistreras enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket 3 ägs av flera och&lt;br&gt;skeppet kan bevaras som svenskt&lt;br&gt;genom att delägare utövar sin&lt;br&gt;rätt enligt 5 kap. 13 eller 16 §&lt;br&gt;mot meddelägare, får det inte&lt;br&gt;avföras ur skeppsregistret så&lt;br&gt;länge sådan rätt kan utövas.&lt;br&gt;Bevaras skeppet som svenskt,&lt;br&gt;skall det inte avföras ur&lt;br&gt;registret. I stället skall det&lt;br&gt;förvärv skrivas in som föranlett&lt;br&gt;anmälan för avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp skall avregistreras&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket 3, får&lt;br&gt;skeppet ändå inte avföras ur&lt;br&gt;skeppsregistret, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skeppet ägs av flera,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delägare har lösningsrätt&lt;br&gt;enligt 5 kap. 13 eller 16 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en lösen skulle medföra att&lt;br&gt;skeppet kan registreras i skepps-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lösen sker i ett sådant fall,&lt;br&gt;skall skeppet inte avföras ur&lt;br&gt;registret. I stället skall det&lt;br&gt;förvärv skrivas in som föranlett&lt;br&gt;anmälan för avregistrering. Om&lt;br&gt;lösningsrätten förfaller, skall&lt;br&gt;skeppet avföras ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller inteckning i ett skepp eller skeppsbygge som skall&lt;br&gt;avregistreras, får egendomen inte avföras ur registret förrän borgenär,&lt;br&gt;för vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet, ger&lt;br&gt;in pantbrevet och skriftligen samtycker till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge får dock&lt;br&gt;avregistreras för att föras över&lt;br&gt;till skeppsregistret utan&lt;br&gt;samtycke enligt andra stycket.&lt;br&gt;För avregistrering av ett skepp&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket 4 eller&lt;br&gt;av ett skeppsbygge enligt 6 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen&lt;br&gt;fordras inte heller samtycke av&lt;br&gt;en inteckningsborgenär som inte&lt;br&gt;har sökt betalning ur egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge får dock&lt;br&gt;avregistreras för att föras över&lt;br&gt;till skeppsregistret utan&lt;br&gt;samtycke enligt andra stycket.&lt;br&gt;För avregistrering av ett skepp&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket 5 eller&lt;br&gt;av ett skeppsbygge enligt 6 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen&lt;br&gt;fordras inte heller samtycke av&lt;br&gt;en inteckningsborgenär som inte&lt;br&gt;har sökt betalning ur egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom en månad från det att&lt;br&gt;registermyndigheten underrättat&lt;br&gt;honom om avregistrerings-&lt;br&gt;grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom en månad från det att&lt;br&gt;registermyndigheten underrättat&lt;br&gt;honom om avregistrerings-&lt;br&gt;grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett utländskt skepp har&lt;br&gt;blivit svenskt, får det föras in i&lt;br&gt;skeppsregistret endast om det&lt;br&gt;visas att skeppet inte är infört i&lt;br&gt;motsvarande register i sitt&lt;br&gt;tidigare hemland eller att det&lt;br&gt;kommer att avföras ur ett sådant&lt;br&gt;register med verkan från den&lt;br&gt;dag då det registreras här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett utländskt skepp har&lt;br&gt;blivit svenskt eller begärts&lt;br&gt;registrerat, får det föras in i&lt;br&gt;skeppsregistret endast om det&lt;br&gt;visas att skeppet inte är infört i&lt;br&gt;motsvarande register i sitt&lt;br&gt;tidigare hemland eller att det&lt;br&gt;kommer att avföras ur ett sådant&lt;br&gt;register med verkan från den&lt;br&gt;dag då det registreras här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skeppet nybyggt utomlands skall det dessutom visas att rätt till&lt;br&gt;skeppet inte är inskriven i skeppsbyggnadsregister i vederbörande&lt;br&gt;främmande stat eller att sådan rätt kommer att avföras med verkan från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den dag då skeppet registreras här i landet. Detta gäller också i fråga&lt;br&gt;om införing i det svenska skeppsbyggnadsregistret av skepp under&lt;br&gt;byggnad som har förvärvats från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp eller skeppsbygge skall avregistreras för att registreras&lt;br&gt;utomlands, skall på sökandens begäran beslutas att egendomen skall&lt;br&gt;avföras ur registret den dag då den förs in i det utländska registret.&lt;br&gt;Avregistreringen får verkan från dagen för den nya registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett partrederi får en huvud-&lt;br&gt;redare väljas. Till huvudredare&lt;br&gt;får utses en här i landet bosatt&lt;br&gt;svensk, dansk, finsk eller norsk&lt;br&gt;medborgare eller en svensk&lt;br&gt;juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett partrederi får en huvud-&lt;br&gt;redare väljas. Till huvudredare&lt;br&gt;får utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fysisk person som är&lt;br&gt;medborgare i ett land inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en svensk juridisk person,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en juridisk person som har&lt;br&gt;bildats enligt lagstiftningen i ett&lt;br&gt;land inom samarbetsområdet&lt;br&gt;och som har sitt säte, sitt huvud-&lt;br&gt;kontor eller sin huvudsakliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet &amp;nbsp;inom Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:377) om&lt;br&gt;registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:377) om registrering av&lt;br&gt;båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 5 och 7 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall föras in en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båtregistret skall införas varje&lt;br&gt;svensk båt, som används&lt;br&gt;yrkesmässigt till befordran av&lt;br&gt;gods eller passagerare, till&lt;br&gt;bogsering eller bärgning, till&lt;br&gt;fiske eller annan fångst eller till&lt;br&gt;uthyrning till allmänheten och&lt;br&gt;vars skrov har en största längd&lt;br&gt;av minst fem meter. Även&lt;br&gt;mindre passagerarbåt skall&lt;br&gt;införas i båtregistret, om den är&lt;br&gt;konstruerad så att den kan föra&lt;br&gt;fler än tolv passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också&lt;br&gt;utländsk båt, som vanligen är&lt;br&gt;förlagd till svensk hamn och&lt;br&gt;vars ägare är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båtregistret skall föras in varje&lt;br&gt;båt som anges i andra stycket,&lt;br&gt;om båten används yrkesmässigt&lt;br&gt;till befordran av gods eller&lt;br&gt;passagerare, till bogsering eller&lt;br&gt;bärgning, till fiske eller annan&lt;br&gt;fångst eller till uthyrning till&lt;br&gt;allmänheten och båtens skrov&lt;br&gt;har en största längd av minst&lt;br&gt;fem meter. Även mindre&lt;br&gt;passagerarbåtar skall föras in i&lt;br&gt;båtregistret, om de är&lt;br&gt;konstruerade så att de kan föra&lt;br&gt;fler än tolv passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller varje båt&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skall anses som svensk&lt;br&gt;enligt 1 kap. 1 § eller 7 h §&lt;br&gt;första stycket sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vanligen finns i Sverige och&lt;br&gt;vars ägare är bosatt här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppfyller de förutsättningar&lt;br&gt;som anges för skepp i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket 1 sjölagen och&lt;br&gt;vars ägare anmäler båten för&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får efter överenskommelse med främmande makt förordna&lt;br&gt;om registreringsplikt även för annan fiskebåt än som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:774.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan svensk båt än som avses i&lt;br&gt;4 § får införas i båtregistret, om&lt;br&gt;dess skrov har en största längd&lt;br&gt;av minst fem meter eller om det&lt;br&gt;med hänsyn till båtens typ och&lt;br&gt;användning, dess tilldelning av&lt;br&gt;anropssignal för radiostation&lt;br&gt;eller annars finns särskilda skäl&lt;br&gt;att den registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båt skall avregistreras, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förolyckats, huggits upp eller&lt;br&gt;förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av överlåtelse eller&lt;br&gt;eljest ej längre skall vara införd&lt;br&gt;i båtregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försvunnit eller övergivits till&lt;br&gt;sjöss och sedan ej hörts av&lt;br&gt;under tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ej är registreringspliktig och&lt;br&gt;av ägaren anmäls för&lt;br&gt;avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En båt som skall anses som&lt;br&gt;svensk enligt 1 kap. 1 § eller 1&lt;br&gt;b § första stycket sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009) eller som uppfyller&lt;br&gt;de förutsättningar som anges för&lt;br&gt;skepp i 2 kap. 1 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sjölagen får även i andra fall&lt;br&gt;än som anges i 4 § föras in i&lt;br&gt;båtregistret, om dess skrov har&lt;br&gt;en största längd av minst fem&lt;br&gt;meter eller om det med hänsyn&lt;br&gt;till båtens typ och användning,&lt;br&gt;dess tilldelning av anropssignal&lt;br&gt;för radiostation eller annars&lt;br&gt;finns särskilda skäl att den&lt;br&gt;registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En båt som uppfyller de&lt;br&gt;förutsättningar som anges för&lt;br&gt;skepp i 2 kap. 1 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;sjölagen (1994:1009) skall&lt;br&gt;föras in i båtregistret, om&lt;br&gt;ägaren anmäler båten för&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrerad båt skall&lt;br&gt;avregistreras, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;förolyckats, huggits upp&lt;br&gt;eller annars förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av överlåtelse eller&lt;br&gt;av andra skäl inte längre kan&lt;br&gt;vara införd i båtregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försvunnit eller övergetts till&lt;br&gt;sjöss och sedan inte hörts av&lt;br&gt;under tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;inte är registreringspliktig&lt;br&gt;och ägaren anmäler båten för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avregistrering hos registermyn- Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:566) om ersättning&lt;br&gt;för krigsskada å egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1958:566) om ersättning&lt;br&gt;för krigsskada å egendom skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår även för&lt;br&gt;krigsskada, som utom riket&lt;br&gt;tillfogats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) svenskt fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;på resa mellan orter här i riket&lt;br&gt;utan anlöpande av utrikes ort&lt;br&gt;och egendom som medföres på&lt;br&gt;resan; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;svenskt fartyg under&lt;br&gt;yrkesmässigt bedrivet fiske och&lt;br&gt;egendom som därvid medföres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas även för&lt;br&gt;krigsskada som utanför riket&lt;br&gt;tillfogats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fartyg som skall anses som&lt;br&gt;svenskt enligt 1 kap. 1 § eller 1&lt;br&gt;b § första stycket sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009) eller svenskt&lt;br&gt;luftfartyg på resa mellan orter&lt;br&gt;här i riket utan anlöpande av&lt;br&gt;utrikes ort och egendom som&lt;br&gt;medförs på resan; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fartyg som anges i a) under&lt;br&gt;yrkesmässigt bedrivet fiske och&lt;br&gt;egendom som därvid medförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag äger icke tillämpning på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) staten tillhörig egendom, dock att under lagen inbegripas staten&lt;br&gt;tillhörig utarrenderad jordbruksfastighet och fastighet som innehaves&lt;br&gt;med tomträtt eller vattenfallsrätt eller med åborätt eller eljest ständig&lt;br&gt;eller ärftlig besittningsrätt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) kommun eller annan menighet tillhörig egendom, dock att under&lt;br&gt;lagen inbegripas i sådan allmän ägo befintlig utarrenderad&lt;br&gt;jordbruksfastighet och fastighet som innehaves med tomträtt eller med&lt;br&gt;ständig eller ärftlig besittningsrätt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) penningar, aktier, obligationer och andra fordringsbevis; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) smycken, ädla stenar och äkta pärlor, där ej sådan egendom är&lt;br&gt;föremål för yrkesmässig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens tillämpning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Från lagens tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantagas jämväl utländska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;undantas också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1967:853.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fartyg och luftfartyg samt&lt;br&gt;egendom som medföres ombord,&lt;br&gt;så ock främmande stat tillhörig&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungen äger förordna, att&lt;br&gt;från lagens tillämpning skall&lt;br&gt;undantagas annan utländsk&lt;br&gt;egendom som direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person helt eller till större delen&lt;br&gt;äges av medborgare eller&lt;br&gt;juridisk person i viss främmande&lt;br&gt;stat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- fartyg som inte skall anses Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;som svenskt enligt 1 kap. 1 § Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 1 b § första stycket&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009) och&lt;br&gt;egendom som medförs ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utländska luftfartyg och&lt;br&gt;egendom som medförs ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;främmande stat tillhörig&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förordna, att det&lt;br&gt;från lagens tillämpning skall&lt;br&gt;undantas annan utländsk&lt;br&gt;egendom som direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person helt eller till större delen&lt;br&gt;ägs av medborgare eller juridisk&lt;br&gt;person i viss främmande stat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring&lt;br&gt;i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 49 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Med anställning på ett svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg avses anställning&lt;br&gt;på ett fartyg enligt 7 kap. 1 §&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009) som&lt;br&gt;används till handelssjöfart eller&lt;br&gt;resandes fortskaffande eller till&lt;br&gt;annat ändamål som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Med anställning på ett svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg avses anställning&lt;br&gt;på ett fartyg som skall anses&lt;br&gt;som svenskt enligt sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009) och som används&lt;br&gt;till handelssjöfart eller resandes&lt;br&gt;fortskaffande eller till annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål som har gemenskap&lt;br&gt;med handelssjöfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemenskap med&lt;br&gt;handelssjöfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) en anställning på ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare&lt;br&gt;hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller&lt;br&gt;någon av redaren anlitad arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) anställning på ett svenskt handelsfartyg som hyrs ut till utländsk&lt;br&gt;redare i huvudsak obemannad om anställningen sker hos fartygets ägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller någon av ägaren anlitad arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 5&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-02-27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von&lt;br&gt;Bahr, justitierådet Bengt Lambe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 13 februari 1997 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för&lt;br&gt;yrkesmässig sjöfart m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1958:566) om ersättning för krigsskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;å egendom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Kenneth Nordlander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring i sjölagen (1994:1009)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket i denna paragraf innehåller bestämmelser angående&lt;br&gt;skyldighet för ägare att i vissa fall inom en månad anmäla skepp eller&lt;br&gt;skeppsbygge för avregistrering. I en ny föreslagen andra mening anges&lt;br&gt;att samma skyldighet även gäller i fall då skepp upphört att vara&lt;br&gt;registreringspliktigt &amp;quot;om inte skeppet trots detta kan vara registrerat i&lt;br&gt;Sverige&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget i nämnda mening hänger samman med de föreslagna nya&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 1 § andra stycket som medger att ett utländskt&lt;br&gt;skepp, under vissa förhållanden och om ägaren begär det, skall föras in&lt;br&gt;i skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren till förevarande paragraf anges som&lt;br&gt;exempel på fall då det enligt undantaget inte finns någon skyldighet att&lt;br&gt;ansöka om avregistrering, att ett svenskt skepp sålts till ett utländskt&lt;br&gt;rättssubjekt från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som har&lt;br&gt;etablerat ekonomisk verksamhet för skeppet här i landet (jfr 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en tillämpning av bestämmelserna i 2 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;förutsätter en begäran därom från ny annan ägare än som avses i 1 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket kan ifrågavarande undantag få till följd att ett skepp&lt;br&gt;kommer att kvarstå i skeppsregistret på &amp;quot;oriktig grund&amp;quot; under en&lt;br&gt;obestämd, kanske ibland mycket lång tid. Enligt Lagrådets mening finns&lt;br&gt;det därför anledning överväga om det inte för ifrågavarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantagsfall behövs någon särskild tidsspärr eller en motsvarighet till Prop. 1996/97:130&lt;br&gt;den reglering som 2 kap. 7 § innehåller när en lösningsrätt har Bilaga 5&lt;br&gt;aktualiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:566) om ersättning för&lt;br&gt;krigsskada å egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 momentet anges bl.a. vilka fartyg som skall vara undantagna från&lt;br&gt;lagens tillämpning. Dessa beskrivs med ordalagen &amp;quot;fartyg som inte skall&lt;br&gt;anses som svenskt enligt 1 kap. 1 § eller 1 b § första stycket sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap 1 b § första stycket sjölagen innehåller föreskrifter om&lt;br&gt;möjlighet för regeringen eller, efter dess bemyndigande, Sjöfartsverket&lt;br&gt;att medge att även andra fartyg än som avses i 1 eller 1 a § samma kap.&lt;br&gt;sjölagen skall anses som svenska och vara berättigade att föra svensk&lt;br&gt;flagg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom fartyg som skall anses som svenskt enligt 1 b § sjölagen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § i förevarande lag inkluderats bland egendom för vilken ersättning&lt;br&gt;skall lämnas även för utanför riket tillfogad krigsskada torde&lt;br&gt;hänvisningen till 1 b § första stycket sjölagen i förevarande mom. vara&lt;br&gt;felaktig även i sakligt hänseende. Denna hänvisning bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:130 Registrering av fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:130&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53067, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:LU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-03-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:54:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03130</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:54:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:LU16</uppgift>
<ref_dok_id>GK01LU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Registrering av fartyg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>