2289495GK03121996/9712propproppropProposition 1996/97:12PropositionPropositionFinansdepartementet1201996-09-12 00:00:002025-12-19 13:57:461997-01-01 00:00:00Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m. digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GK0312/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GK0312https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0312
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1996/97:12</h1><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0312/prop_199697__12-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/>
<h2>Vissa justeringar i lagen om räntefördelning<br>vid beskattning m.m.</h2>
<p>Prop.</p>
<p>1996/97:12</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 12 september 1996</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Thomas östros<br>(Finansdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås vissa justeringar av reglerna i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet.</p>
<p>En skattskyldig som förvärvar en näringsfastighet genom arv,<br>testamente, bodelning med anledning av makes död eller äkten-<br>skapsskillnad eller genom gåva skall få öka fördelningsunderlaget enligt<br>lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning med en särskild post<br>om fördelningsunderlaget vid förvärvstidpunkten är negativt till den del<br>som hänför sig till förvärvet. Den särskilda posten utgörs av förvärvarens<br>fördelningsunderlag. Den särskilda posten får dock inte överstiga ett belopp<br>som motsvarar summan dels av skillnaden mellan vederlaget för fastigheten<br>och fastighetens värde enligt lagen om räntefördelning vid beskattning dels<br>72 procent av de expansionsmedel som övertagits i samband med förvärvet.<br>Motsvarande justering föreslås av takbeloppet enligt lagen (1993:1537) om<br>expansionsmedel. Tillskott till verksamheten skall, med vissa undantag, få<br>räknas med i fördelningsunderlaget respektive takbeloppet utan för-<br>dröjning. Expansionsmedelsskatten och särskild löneskatt enligt 1 § lagen<br>(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader skall inte räknas<br>som tillgång eller skuld vid beräkning av fördelningsunderlaget.<br>Tidpunkten för beräkning av räntesatsen för räntefördelning föreslås ändrad<br>från utgången av november månad året före beskattningsåret till utgången<br>av november månad andra året före taxeringsåret.</p>
<p>I propositionen föreslås att handelsbolag skall vara skattskyldigt för</p>
<p>1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 12</p>
<p>fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel samt särskild löneskatt<br>på pensionskostnader i stället för delägarna. Skattskyldiga som redovisar<br>mervärdesskatten i en särskild deklaration skall, om beskattningsunderlagen<br>exklusive gemenskapsintema förvärv och import uppgår till högst 200 000<br>kr per år, få möjlighet att betala mervärdesskatten årligen i stället för<br>månadsvis.</p>
<p>I propositionen föreslås vidare att bidrag som betalas ut från EU till<br>näringsidkare skall beskattas som näringsbidrag på samma sätt som bidrag<br>som betalas ut från svenska myndigheter.</p>
<p>I propositionen redovisas slutligen ett förslag avseende en tidigare<br>aviserad åtstramning av avdragsramen för representation.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut............................. 5</p>
<p>2 Författningsförslag .................................. 6</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370).................................. 6</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536)</p>
<p>om räntefördelning vid beskattning.............. 9</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537)</p>
<p>om expansionsmedel.......................... 12</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052)</p>
<p>om statlig fastighetsskatt....................... 15</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661)</p>
<p>om avkastningsskatt på pensionsmedel........... 16</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687)</p>
<p>om särskild löneskatt på pensionskostnader ....... 17</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen</p>
<p>(1953:272).................................. 18</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)</p>
<p>om självdeklaration och kontrolluppgifter......... 22</p>
<p>2.9 Förslag till lag om ändring i meivärdesskattelagen</p>
<p>(1994:200) ................................. 24</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning........................... 26</p>
<p>4 Räntefördelning och expansionsmedel................... 28</p>
<p>4.1 Anskaffningsvärdet för benefikt förvärvad närings-<br>fastighet .................................... 28</p>
<p>4.2 Kapitaltillskott............................... 33</p>
<p>4.3 Expansionsmedelsskatt och särskild löneskatt</p>
<p>på pensionskostnader vid beräkning av för-<br>delningsunderlaget respektive takbeloppet ........ 35</p>
<p>4.4 Tidpunkten för bestämmande av räntesats för</p>
<p>räntefördelning .............................. 36</p>
<p>4.5 Övertagande av expansionsmedel i samband med</p>
<p>överlåtelse av näringsverksamhet................ 37</p>
<p>5 Handelsbolag....................................... 38</p>
<p>5.1 Skattskyldighet för fastighetsskatt, avkastningsskatt</p>
<p>på pensionsmedel samt särskild löneskatt på pensions-<br>kostnader ................................... 38</p>
<p>5.2 Förfarandefrågor............................. 40</p>
<p>5.2.1 Uppbördslagen .............................. 40</p>
<p>5.2.2 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter ... 42</p>
<p>5.2.3 Meivärdesskattelagen......................... 43</p>
<p>5.3 Helårsredovisning av mervärdesskatt ............ 44</p>
<p>6 Beskattning av vissa EU-bidrag........................ 46</p>
<p>7 Begränsning av avdragsramen för representation.......... 50</p>
<p>8 Statsfinansiella effekter............................... 51</p>
<p>9 Författningskommentar............................... 51</p>
<p>9.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370)................................. 51</p>
<p>9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1536)</p>
<p>om räntefördelning vid beskattning.............. 52</p>
<p>9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1537)</p>
<p>om expansionsmedel.......................... 54</p>
<p>9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052)</p>
<p>om statlig fastighetsskatt....................... 55</p>
<p>9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661)</p>
<p>om avkastningsskatt på pensionsmedel........... 55</p>
<p>9.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687)</p>
<p>om särskild löneskatt på pensionskostnader ....... 56</p>
<p>9.7 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen</p>
<p>(1953:272).................................. 56</p>
<p>9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325)</p>
<p>om självdeklaration och kontrolluppgifter......... 58</p>
<p>9.9 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskatte-</p>
<p>lagen (1994:200)............................. 58</p>
<p>Bilagal Förteckning över remissinstanser, (dnr Fi96/2996) . 60</p>
<p>Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser, (dnr Fi96/822) .. 61</p>
<p>Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................... 62</p>
<p>Bilaga 4 Lagrådets yttrande............................ 81</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den</p>
<p>12 september 1996 ........................................ 84</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1 lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>2 lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,</p>
<p>3 lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,</p>
<p>4 lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p>
<p>5 lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-<br>medel,</p>
<p>6 lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader,</p>
<p>7 lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),</p>
<p>8 lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-<br>trolluppgifter,</p>
<p>9 lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<h2>2 Författningsförslag</h2>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 20 § och punkt 9<br>av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Anvisnmgar<br>till 20 §</p>
<p>l.<sup>1</sup> Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna<br>paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga<br>försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra<br>sammanslutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock<br>göras för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §,<br>46 § 2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av<br>anvisningarna till 33 §. Avdrag får även göras för inbetalning på<br>pensionssparkonto i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. och punkt 21<br>av anvisningarna till 23 §.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till<br>arbetsgivarorganisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag<br>medges till den del avgifterna avser medel för konfliktändamål.<br>Bedömningen av vad avgifterna avser får grundas på uppgifter i<br>organisationens budget om inte särskilda skäl talar mot det. Vid<br>bedömningen skall dock avgifterna alltid i första hand avräknas mot<br>kostnaderna för den övriga organisationsverksamheten.</p>
<p>Utgifter för representation och<br>liknande ändamål är att hänföra till<br>omkostnader i förvärvskälla endast<br>om de har omedelbart samband med<br>verksamheten, såsom då fråga<br>uteslutande är om att inleda eller<br>bibehålla affärsförbindelser och lik-<br>nande eller då utgifterna avser<br>jubileum för företaget, invigning av<br>mera betydande anläggning för<br>verksamheten, stapelavlöpning eller<br>jämförliga händelser eller då utgif-<br>terna är att hänföra till personalvård.<br>Avdrag medges i det enskilda fallet<br>inte med större belopp än som kan<br>anses skäligt. Avdrag för<br>måltidsutgifter som avser lunch,<br>middag eller supé medges inte med</p>
<p>Utgifter för representation och<br>liknande ändamål är att hänföra till<br>omkostnader i förvärvskälla endast<br>om de har omedelbart samband med<br>verksamheten, såsom då fråga<br>uteslutande är om att inleda eller<br>bibehålla affärsförbindelser och lik-<br>nande eller då utgifterna avser<br>jubileum för företaget, invigning av<br>mera betydande anläggning för<br>verksamheten, stapelavlöpning eller<br>jämförliga händelser eller då utgif-<br>terna är att hänföra till personalvård.<br>Avdrag medges i det enskilda fallet<br>inte med större belopp än som kan<br>anses skäligt. Avdrag för<br>måltidsutgifter som avser lunch,<br>middag eller supé medges inte med</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>större belopp åa 180 kr per person. större belopp än 90 kronor per<br>person.</p>
<p>För den som är skattskyldig till mervärdesskatt eller har rätt till<br>återbetalning av mervärdesskatt avser avdragsramen i föregående stycke<br>pris exklusive mervärdesskatt. För övriga ökas avdragsramen med<br>mervärdesskatten.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>till 22 §</p>
<p>9.<sup>2</sup> Med näringsbidrag avses statligt stöd utan återbetalningsskyldighet<br>som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med näringsbidrag<br>avses också statligt stöd som är förenat med återbetalningsskyldighet om<br>sådan skyldighet uppkommer endast om</p>
<p>a) näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stödet,</p>
<p>b) näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats vid<br>beviljandet av stödet eller</p>
<p>c) eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar</p>
<p>förutsättningarna för stödet.</p>
<p>Som näringsbidrag anses även<br>stöd enligt första stycket som<br>lämnas av kommuner, skattskyldiga<br>som avses i 7 § 4 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>och allmänningsskogar enligt lagen<br>(1952:167) om allmänningsskogar i<br>Norrland och Dalarna.</p>
<p>Som näringsbidrag anses även<br>stöd enligt första stycket som<br>lämnas av Europeiska gemen-<br>skaperna, kommuner, skattskyldiga<br>som avses i 7 § 4 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>och allmänningsskogar enligt lagen<br>(1952:167) om allmänningsskogar i<br>Norrland och Dalarna.</p>
<p>Ett näringsbidrag är inte skattepliktig inkomst om det har använts för en<br>utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form<br>av årliga värdeminskningsavdrag.</p>
<p>Har bidraget använts för sådan utgift i verksamheten som är på en gång<br>avdragsgill vid taxeringen, utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgiften<br>för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare<br>beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får den<br>skattskyldige i stället göra avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då<br>bidraget tas upp som intäkt. Yrkande om detta skall göras i deklarationen<br>för det beskattningsår då yrkande om avdraget annars enligt denna lag först<br>skulle ha framställts. Återbetalas ett bidrag, som har tagits upp som intäkt,<br>får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet.</p>
<p>Har bidraget använts för att anskaffa en tillgång, för vilken<br>anskaffningsvärdet får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall<br>vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde anses<br>endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. Är bidraget<br>större än det skattemässiga restvärdet för tillgången utgör skillnaden</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>skattepliktig intäkt. Återbetalas ett näringsbidrag, som har påverkat<br>beräkningen av anskaffningsvärdet i nu avsett hänseende, får tillgångens<br>avskrivningsunderlag ökas med vad som har återbetalats, dock med högst<br>det belopp varmed beräkningen har påverkats. I den mån ett näringsbidrag<br>enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt, får den<br>skattskyldige vid återbetalningen göra avdrag för den del som sålunda har<br>utgjort skattepliktig intäkt.</p>
<p>Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning<br>eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 24 § och anvisningarna till<br>nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningsvärdet har täckts<br>av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas<br>ett näringsbidrag, som har använts för anskaffande av lagertillgångar, skall<br>tillgångarnas anskaffningsvärde anses ha ökat med det återbetalade<br>beloppet.</p>
<p>Skall ett näringsbidrag, som har uppburits ett visst beskattningsår,<br>användas för avsett ändamål först ett senare beskattningsår skall på yrkande<br>av den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i fjärde - sjätte<br>styckena uppskjutas till taxeringen för det senare beskattningsåret.</p>
<p>Har stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet som inte utgör<br>näringsbidrag lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från en<br>givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida<br>återbetalningsskyldigheten helt eller delvis efterges, följande. Det<br>eftergivna beloppet skall inte utgöra skattepliktig inkomst om stödet har<br>använts för en utgift som inte varit avdragsgill vare sig direkt såsom<br>omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har stödet<br>däremot använts för en utgift som varit avdragsgill skall det eftergivna<br>beloppet utgöra skattepliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en<br>tillgång, för vilken anskaffningsvärdet dras av genom årliga<br>värdeminskningsavdrag, får den skattskyldige vid taxeringen för det år då<br>det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt, utöver ordinarie<br>avskrivning, göra ett extra värdeminskningsavdrag motsvarande det<br>eftergivna beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgångens<br>skattemässiga restvärde. Kan den skattskyldige inte visa vad ett visst<br>skuldbelopp har använts till, skall det anses ha använts till direkt<br>avdragsgilla kostnader.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Punkt 1 av anvisningarna till<br>20 i dess nya lydelse tillämpas i fråga om utgifter som uppkommit efter<br>ikraftträdandet. Den nya lydelsen av punkt 9 av anvisningarna till 22 §<br>tillämpas i fråga om bidrag som mottagits efter ikraftträdandet.</p>
<p>'Senaste lydelse 1996:651.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1990:650.</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om<br>räntefördelning vid beskattning</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1536) om räntefördelning<br>vid beskattning</p>
<p>dels att 3,10,12 och 17 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 14 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Ett positivt fördel-<br>ningsbelopp utgörs av stats-<br>låneräntan vid utgången av novem-<br>ber året före beskattningsåret ökad<br>med tre procentenheter multiplice-<br>rad med ett positivt fördelnings-<br>underlag.</p>
<p>3§*</p>
<p>Ett positivt fördel-<br>ningsbe lopp utgörs av stats-<br>låneräntan vid utgången av<br>november andra året före taxe-<br>ringsåret ökad med tre procenten-<br>heter multiplicerad med ett positivt<br>fördelningsunderlag.</p>
<p>Ett negativt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid nämnda<br>tidpunkt ökad med en procentenhet multiplicerad med ett negativt<br>fördelningsunderlag.</p>
<p>Statlig inkomstskatt, statlig för-<br>mögenhetsskatt, kommunal in-<br>komstskatt, egenavgifter enligt<br>lagen (1981:691) om socialavgifter,<br>särskild löneskatt enligt 2 § lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster, avkast-<br>ningsskatt enligt 2 § 5 lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, särskild löneskatt<br>enligt 3 § lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskost-<br>nader, stadig fastighetsskatt, mer-<br>värdesskatt som redovisas i särskild<br>självdeklaration enligt 14 kap. 3 §<br>meivärdesskattelagen (1994:200),<br>annuitet på avdikningslån, avgifter<br>enligt lagen (1994:1744) om<br>allmänna egenavgifter samt<br>skattetillägg och förseningsavgift<br>enligt taxeringslagen (1990:324)<br>räknas inte som tillgång eller skuld.</p>
<p>10 §<sup>2</sup></p>
<p>Statlig inkomstskatt, statlig för-<br>mögenhetsskatt, kommunal in-<br>komstskatt, expansionsmedelsskatt<br>enligt lagen (1993:1537) om ex-<br>pansionsmedel, egenavgifter enligt<br>lagen (1981:691) om socialavgifter,<br>särskild löneskatt enligt 2 § lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster, avkast-<br>ningsskatt enligt 2 § 5 lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, särskild löneskatt<br>enligt lagen (1991:687) om särskild<br>löneskatt på pensionskostnader,<br>statlig fastighetsskatt, mervärdes-<br>skatt som redovisas i särskild<br>självdeklaration enligt 14 kap. 3 §<br>meivärdesskattelagen (1994:200),<br>annuitet på avdikningslån, avgifter<br>enligt lagen (1994:1774) om all-<br>männa egenavgifter samt skattetill-<br>lägg och förseningsavgift enligt<br>taxeringslagen (1990:324) räknas<br>inte som tillgång eller skuld.</p>
<p>Det belopp som följer av 2 §<br>första stycket och 8-11 §§ ökas<br>med underskott av näringsverk-<br>samhet närmast föregående beskatt-<br>ningsår i den mån avdrag för un-<br>derskottet inte har med getts enligt<br>46 § 1 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 §<br>11 mom. eller 26 § 9 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>samt minskas med 72 procent av ex-<br>pansionsmedel enligt lagen<br>(1993:1537) om expansionsmedel<br>vid utgången av närmast föregående<br>beskattningsår och med kapital-<br>tillskott under närmast föregående<br>beskattningsår.</p>
<p>12 §</p>
<p>Det belopp som följer av 2 §<br>första stycket och 8-11 §§ ökas<br>med underskott av näringsverk-<br>samhet närmast föregående beskatt-<br>ningsår i den mån avdrag för un-<br>derskottet inte har medgetts enligt<br>46 § 1 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 §<br>11 mom. eller 26 § 9 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>samt minskas med 72 procent av<br>expansionsmedel enligt lagen<br>(1993:1537) om expansionsmedel<br>vid utgången av närmast föregående<br>beskattningsår och med sådana<br>tillskott till verksamheten under<br>närmast föregående beskattningsår<br>som gjorts i annat syfte än att<br>varaktigt öka kapitalet i verk-<br>samheten.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>14 a §</p>
<p>Har sådan fastighet som avses i</p>
<p>13 § 4 förvärvats genom arv, testa-<br>mente, bodelning med anledning av<br>makes död eller äktenskapsskillnad<br>eller genom gåva och är förvär-<br>varens fördelningsunderlag vidför-<br>värvstillfället till den del som hänför<br>sig till förvärvet negativt, får en<br>särskild post om motsvarande be-<br>lopp årligen läggas till fördelnings-<br>underlaget. Den särskilda posten<br>får dock högst uppgå till ett belopp<br>som motsvarar summan av dels<br>skillnaden mellan vederlaget och<br>det högsta värdet enligt 13 § 4 eller</p>
<p>14 § för fastigheten vid för-<br>vårvstidpunkten, dels 72 procent av<br>de expansionsmedel som övertagits.<br>Ett åtagande att överta expansions-<br>medel räknas inte som vederlag.</p>
<p>Fördelningsunderlaget får ökas<br>med den särskilda posten så länge<br>fastigheten finns kvar i förvärvs-<br>källan, om och i den mån för-<br>delningsunderlaget fortsatt är<br>negativt. Om en del av fastigheten<br>övergår till annan ägare skall den<br>särskilda posten minskas i mot-<br>svarande mån.</p>
<p>Om driften av fastigheten inte är</p>
<p>10</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>hänförlig till samma förvärvskälla<br>som fastigheten, gäller följande.<br>Har förvärvaren eller sådan denne<br>närstående person som avses i<br>punkt 14 sista stycket av anvisning-<br>arna till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) inom två år före för-<br>värvet eller efter förvärvet i mer än<br>obetydlig omfattning tillskjutit<br>kapital till den förvärvskälla i vilken<br>driften bedrivs, skall den särskilda<br>posten minskas i motsvarande mån.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet<br>som bedrivs av handelsbolag min-<br>skas delägarens justerade in-<br>gångsvärde eller, för andel som<br>utgör omsättningstillgång, andelens<br>skattemässiga värde med kapitaltill-<br>skott under närmast föregående<br>beskattningsår och med lån av-<br>seende det aktuella beskattningsåret<br>från bolaget till delägaren eller<br>sådan delägaren närstående person<br>som avses i punkt 14 sista stycket<br>av anvisningarna till 32 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) om inte<br>marknadsmässig ränta utgått på<br>lånet.</p>
<p>17 §</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet<br>som bedrivs av handelsbolag min-<br>skas delägarens justerade in-<br>gångsvärde eller, för andel som<br>utgör omsättningstillgång, andelens<br>skattemässiga värde med sådana<br>tillskott till verksamheten under<br>närmast föregående beskattningsår<br>som gjorts i annat syfte än att<br>varaktigt öka kapitalet i verksam-<br>heten och med lån avseende det<br>aktuella beskattningsåret från bola-<br>get till delägaren eller sådan del-<br>ägaren närstående person som avses<br>i punkt 14 sista stycket av an-<br>visningarna till 32 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) om inte<br>marknadsmässig ränta utgått på<br>lånet.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första<br>gängen vid 1998 års taxering om inte annat följer av punkterna 2 eller 3.</p>
<p>2. Vid 1998 års taxering tillämpas äldre bestämmelser i 3 § i sin äldre<br>lydelse om verksamheten påböljats före utgången av år 1996.</p>
<p>3. Bestämmelsen i 14 a § tillämpas ifråga om fastighetsöverlåteler som<br>skett den 1 januari 1996 eller senare.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1994:784.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1994:1682.</p>
<p>11</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537) om<br>expansionsmedel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1537) om expansionsme-<br>del</p>
<p>dels att 7, 8 och 10 §§ skall ha följande lydelse,<br>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 7 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet<br>som bedrivs av fysisk person eller<br>dödsbo får expansionsmedel inte tas<br>upp till så stort belopp att<br>72 procent av expansionsmedlen<br>överstiger ett takbelopp. Detta<br>beräknas med hänsyn till förhållan-<br>dena vid utgången av beskattnings-<br>året enligt de grunder som anges i 2,<br>8-10 och 18 §§ lagen (1993:1536)<br>om räntefördelning vid beskattning.<br>Det erhållna värdet ökas med<br>underskott för beskattningsåret, i<br>den mån avdrag för underskottet<br>inte har med getts enligt 46 § 1<br>mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 §<br>10 mom. eller 26 § 9 mom. lagen<br>(1947:576) om stadig inkomstskatt,<br>och minskas med kapitaltillskott<br>under beskattningsåret.</p>
<p>7§*</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet<br>som bedrivs av fysisk person eller<br>dödsbo får expansionsmedel inte tas<br>upp till så stort belopp att 72<br>procent av expansionsmedlen över-<br>stiger ett takbelopp. Detta beräknas<br>med hänsyn till förhållandena vid<br>utgången av beskattningsåret enligt<br>de grunder som anges i 2, 8-10, och<br>18 §§ lagen (1993:1536) om ränte-<br>fördelning vid beskattning. Det<br>erhållna värdet ökas med underskott<br>för beskattningsåret, i den mån<br>avdrag för underskottet inte har<br>medgetts enligt 46 § 1 mom.<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller 3 § 13 mom., 25 § 10 mom.<br>eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt, och<br>minskas med sådana tillskott till<br>verksamheten under beskattnings-<br>året som gjorts i annat syfte än att<br>varaktigt öka kapitalet i verksam-<br>heten.</p>
<p>Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet, fördelas takbe-<br>loppet mellan makarna i förhållande till deras andelar av kapitalet i<br>verksamheten.</p>
<p>7a§</p>
<p>Har sådan fastighet som avses i<br>13 § 4 lagen (1993:1536) om rän-<br>tefördelning vid beskattning för-<br>värvats genom arv, testamente,<br>bodelning med anledning av makes<br>död eller äktenskapsskillnad eller<br>genom gåva och understiger<br>förvärvarens takbelopp 72 procent<br>av övertagna eller egna expansions-</p>
<p>12</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>medel, får en särskild post beräknas<br>för att läggas till takbeloppet. Den<br>särskilda posten beräknas på det<br>sätt som anges i 14 a § första styc-<br>ket lagen om räntefördelning vid<br>beskattning.</p>
<p>Takbeloppet får ökas med den<br>särskilda posten så länge fastig-<br>heten finns kvar i förvärvskällan,<br>om och i den mån takbeloppet<br>fortsatt understiger 72 procent av<br>de i första stycket nämnda expan-<br>sionsmedlen. Om en del av fastig-<br>heten övergår till annan ägare<br>skall den särskilda posten minskas i<br>motsvarande mån.</p>
<p>Vad som sägs i 14 a § tredje<br>stycket lagen om räntefördelning vid<br>beskattning tillämpas vid beräkning<br>av den särskilda posten.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>8§</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag får<br>expansionsmedel inte tas upp till den del delägarens justerade ingångsvärde<br>enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för andelen i bolaget<br>är negativt. Därvid skall hänsyn inte tas till den ökning av det justerade<br>ingångsvärdet som följer av en ökning av expansionsmedel på grund av 28<br>§ åttonde stycket första meningen lagen om statlig inkomstskatt. Utgör<br>andel i handelsbolag omsättningstillgång gäller vad som sagts nu i stället</p>
<p>andelens skattemässiga värde.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket<br>minskas det justerade ingångsvärdet<br>respektive det skattemässiga värdet<br>med kapitaltillskott under beskatt-<br>ningsåret. Detsamma gäller lån från<br>bolaget till delägaren eller sådan<br>delägaren närstående person som<br>avses i punkt 14 sista stycket av<br>anvisningarna till 32 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370), om inte<br>marknadsmässig ränta utgått på lå-<br>net. Det justerade ingångsvärdet<br>respektive det skattemässiga värdet<br>justeras vidare enligt 18 § lagen om<br>räntefördelning vid beskattning.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket<br>minskas det justerade ingångsvärdet<br>respektive det skattemässiga värdet<br>med sådana tillskott till verksam-<br>heten under beskattningsåret som<br>gjorts i annat syfte än att varaktigt<br>öka kapitalet i verksamheten. Det-<br>samma gäller lån från bolaget till<br>delägaren eller sådan delägaren<br>närstående person som avses i punkt<br>14 sista stycket av anvisningarna till<br>32 § kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370), om inte marknadsmäs-<br>sig ränta utgått på lånet. Det justera-<br>de ingångsvärdet respektive det<br>skattemässiga värdet justeras vidare<br>enligt 18 § lagen om ränteför-<br>delning vid beskattning.</p>
<p>13</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>10 §</p>
<p>Innebär gåva eller bodelning att samtliga realtillgångar i en närings-<br>verksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo övergår till en fysisk<br>person som är bosatt här i landet och har parterna skriftligen avtalat att<br>expansionsmedel skall övertas av förvärvaren, tillämpas inte 9 §. Detsamma<br>gäller vid arv och testamente, om mottagaren skriftligen förklarat att han<br>övertar expansionsmedel.</p>
<p>I fall som avses i första stycket<br>får expansionsmedel inte övertas i<br>den mån de överstiger värdet av<br>realtillgångama i verksamheten<br>beräknat enligt de grunder som<br>anges i 13 § 1-4 och 8 lagen<br>(1993:1536) om räntefördelning vid<br>beskattning. Övertagande får avse<br>högst ett belopp motsvarande värdet<br>av realtillgångama i verksamheten<br>vid utgången av det tredje beskatt-<br>ningsåret före beskattningsåret ökat<br>med en tredjedel.</p>
<p>I fall som avses i första stycket<br>får expansionsmedel inte övertas i<br>den mån de överstiger 138,89<br>procent av värdet av realtillgångar-<br>na i verksamheten vid utgången av<br>det tredje beskattningsåret före<br>beskattningsåret ökat med en tredje-<br>del beräknat enligt de grunder som<br>anges i 13 § 1-4 och 8 lagen<br>(1993:1536) om räntefördelning vid<br>beskattning.</p>
<p>Förvärvaren skall vid taxeringen för det närmast föregående beskatt-<br>ningsåret anses ha haft expansionsmedel som uppgår till det överförda<br>beloppet eller, om förvärvaren då hade expansionsmedel, det upptagna<br>beloppet ökat med det överförda beloppet.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första<br>gången vid 1998 års taxering om inte annat följer av punkten 2.</p>
<p>2. Bestämmelsen i 7 a § tillämpas i fråga om fastighetsöverlåtelser som<br>skett den 1 januari 1996 eller senare.</p>
<p>‘Senaste lydelse 1994:1886.</p>
<p>14</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1052) om statlig fastig-<br>hetsskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 §*</p>
<p>Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som<br>enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som<br>ägare.</p>
<p>I fråga om handelsbolag och<br>europeiska ekonomiska intresse-<br>grupperingar åvilar skattskyldig-<br>heten dock delägarna respektive<br>medlemmarna.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger<br>skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.</p>
<p>I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan<br>privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning i<br>Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt<br>avseende sådan privatbostad inte tas ut.</p>
<p>Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret<br>kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller<br>avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten<br>jämkas med hänsyn härtill.</p>
<p>Fastighetsskatten beräknas på<br>grundval av det taxeringsvärde som<br>gäller under beskattningsåret. Gäller<br>olika värden för skilda delar av<br>beskattningsåret beräknas skatten<br>särskilt för vaije sådan del med<br>motsvarande tillämpning av be-<br>stämmelserna i femte stycket.</p>
<p>Fastighetsskatten beräknas på<br>grundval av det taxeringsvärde som<br>gäller under beskattningsåret. Gäller<br>olika värden för skilda delar av<br>beskattningsåret beräknas skatten<br>särskilt för vaije sådan del med<br>motsvarande tillämpning av be-<br>stämmelserna i färde stycket.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången<br>vid 1998 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för räkenskapsår<br>hos handelsbolaget eller den europeiska ekonomiska intressegemenskapen<br>som har påböljats före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1994:1910.</p>
<p>15</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2§‘</p>
<p>Skattskyldiga till avkastningsskatt är</p>
<p>1. svenska livförsäkringsföretag,</p>
<p>2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från<br>fast driftställe i Sverige,</p>
<p>3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig<br>verksamhet,</p>
<p>4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions-<br>utfästelse m.m.,</p>
<p>5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken<br>Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse</p>
<p>m.m.,</p>
<p>6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §<br>lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,</p>
<p>7. svensk juridisk person och i Sverige bosatt fysisk person som innehar</p>
<p>a) kapitalförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) och är meddelad i försäkringsrörelse som<br>inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller</p>
<p>b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt sjuttonde stycket<br>av samma anvisningspunkt.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart<br>avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och<br>som inte är återköpsbar.</p>
<p>I fråga om handelsbolag och<br>europeisk ekonomisk intressegrup-<br>pering är dock delägarna respektive<br>medlemmarna skattskyldiga.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången<br>vid 1998 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för räkenskapsår<br>hos handelsbolaget eller den europeiska ekonomiska intressegemenskapen<br>som har påböljats före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Lydelse enligt prop. 1995/96:231.</p>
<p>16</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskostnader</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h3>Ig<sup>1</sup></h3>
<p>Den som utfäst en tjänstepension skall till staten betala särskild löneskatt<br>med 21,39 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen, beräknad enligt<br>2§.</p>
<p>/ fråga om handelsbolag och<br>europeisk ekonomisk intressegrup-<br>pering är dock delägarna respektive<br>medlemmarna skattskyldiga.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången<br>vid 1998 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för räkenskapsår<br>hos handelsbolaget eller den europeiska ekonomiska intressegemenskapen<br>som har påböljats före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1994:1926.</p>
<p>2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 12</p>
<p>17</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § 1 mom., 13 § 1 mom., 27 b, 33, 33 a, 33 b<br>och 52 a §§ uppbördslagen (1953:272)* skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>3§</p>
<p>1 mom.<sup>1</sup> I den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala<br>preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara<br>den slutliga skatten minskad med överskjutande ingående mervärdesskatt.<br>Hänsyn skall dock inte tas till i den slutliga skatten ingående skattetillägg<br>och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt<br>förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) eller annuitet<br>på avdikningslån.</p>
<p>Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (preliminär A-<br>skatt) eller enligt särskild debitering (preliminär F-skatt och särskild A-<br>skatt). Den skattskyldige får därutöver betala preliminär skatt i annan<br>ordning.</p>
<p>Handelsbolag skall, om inte<br>annat sägs denna i lag, betala<br>preliminär A-skatt trots att slutlig preliminär A-skatt även om slutlig<br>skatt inte skall påföras. skatt inte skall påföras.</p>
<p>Handelsbolag skall, om inte<br>annat sägs i denna lag, betala</p>
<p>1 mom.’ Preliminär F-skatt skall<br>tas ut med ett belopp motsvarande<br>110 procent av den skatt enligt 3<br>mom. som har bestämts för den<br>skattskyldige vid den årliga de-<br>biteringen året före inkomståret.<br>Understiger denna skatt den ur-<br>sprungligen debiterade F-skatten tas<br>preliminär F-skatt ut med 105<br>procent.</p>
<p>13 §</p>
<p>1 m o m. Preliminär F-skatt skall,<br>för annan skattskyldig än handels-<br>bolag, tas ut med ett belopp mot-<br>svarande 110 procent av den skatt<br>enligt 3 mom. som har bestämts för<br>den skattskyldige vid den årliga<br>debiteringen året före inkomståret.<br>Understiger denna skatt den ur-<br>sprungligen debiterade F-skatten tas<br>preliminär F-skatt ut med 105<br>procent. För handelsbolag skall<br>preliminär F-skatt tas ut med ett<br>belopp motsvarande den skatt enligt<br>3 mom. som har bestämts för<br>bolaget vid den årliga debiteringen<br>året före inkomståret.</p>
<p>Preliminär F-skatt enligt första stycket får inte tas ut med ett lägre belopp<br>än som motsvarar den preliminära F-skatt som har debiterats för året före<br>inkomståret.</p>
<p>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär<br>F-skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom.<br>eller när annars särskilda omständigheter föreligger.</p>
<p>Vid beräkning av preliminär F-skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till<br>preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala. Detsamma gäller<br>mervärdesskatt som skall redovisas i särskild självdeklaration, om</p>
<p>18</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>mervärdesskatt inte ingår i den skatt som avses i 3 mom. Om mervärdes-<br>skatt har fastställts för den skattskyldige för tiden september andra året före<br>inkomståret till och med augusti året före inkomståret, får denna skatt<br>läggas till grund för beräkningen av den preliminära skatten. Om<br>mervärdesskatten för året före inkomståret skall redovisas i särskild<br>självdeklaration, får i stället den mervärdesskatt som har fastställts för andra<br>året före inkomståret läggas till grund för beräkningen.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>27</p>
<p>Ett belopp som innehållits genom<br>skatteavdrag på ersättning för arbete<br>till ett handelsbolag skall gottskrivas<br>bolaget som inbetalning av sådan<br>utgående mervärdesskatt som avses<br>i 1 kap. 8 § meivärdesskattelagen<br>(1994:200) för den sista redovis-<br>ningsperioden under det kalenderår<br>då det innehölls. Detta gäller även<br>om beloppet inte har betalats in till<br>skattemyndigheten.</p>
<p>§<sup>4</sup></p>
<p>Ett belopp som innehållits genom<br>skatteavdrag på ersättning för arbete<br>till ett handelsbolag och som inte<br>kunnat gottskrivas bolaget enligt<br>27 § 2 mom. skall gottskrivas bola-<br>get som inbetalning av sådan ut-<br>gående mervärdesskatt som avses i<br>1 kap. 8 § meivärdesskattelagen<br>(1994:200) för den sista redovis-<br>ningsperioden under det kalenderår<br>då det innehölls. Detta gäller även<br>om beloppet inte har betalats in till<br>skattemyndigheten.</p>
<p>Ett skattebelopp, som inte har innehållits men betalats m av den som<br>betalat ut ersättningen i enlighet med ett beslut av skattemyndigheten eller<br>allmän förvaltningsdomstol, skall gottskrivas bolaget som inbetalning av<br>utgående mervärdesskatt för den redovisningsperiod då ersättningen<br>betalades ut.</p>
<p>Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas inte om<br>skattemyndigheten meddelat beslut om betalning enligt 52 a §.</p>
<p>33</p>
<p>För skattskyldig skall utfärdas<br>skattsedel, särskild för preliminär<br>skatt, för slutlig skatt och för annan<br>tillkommande skatt än sådan som<br>avses i 32 b §. Skattsedel skall dock<br>inte utfärdas för preliminär skatt<br>enligt 3 § 2 mom. tredje stycket. Att<br>skattsedel får utfärdas för handels-<br>bolag framgår av 33 a och 33 b §§.</p>
<p>§<sup>5</sup></p>
<p>För skattskyldig skall utfärdas<br>skattsedel, särskild för preliminär<br>skatt, för slutlig skatt och för annan<br>tillkommande skatt än sådan som<br>avses i 32 b §. Skattsedel skall dock<br>inte utfärdas för preliminär skatt<br>enligt 3 § 2 mom. tredje stycket.</p>
<p>33 a §<sup>6</sup></p>
<p>Skattsedel på preliminär A-skatt (A-skattesedel) skall utfärdas för skatt-<br>skyldig som inte har tilldelats en F-skattesedel. En A-skattesedel skall även<br>utfärdas för skattskyldig om skattemyndigheten beslutat om ett sådant<br>villkor som avses i 33 b § andra stycket.</p>
<p>En A-skattesedel får efter an- För handelsbolag som inte skall<br>sökan också utfärdas för ett han- påföras någon slutlig skatt och som</p>
<p>19</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>delsbolag som är registrerat i han- inte har tilldelats en F-skattesedel<br>delsregistret och som inte har till- utfärdas en A-skattesedel efter an-<br>delats en F-skattesedel. sökan.</p>
<p>33 b §<sup>7</sup></p>
<p>Skattsedel på preliminär F-skatt (F-skattesedel) skall, om inte annat<br>följer av 33 c §, efter ansökan utfärdas för en skattskyldig som bedriver<br>eller som kan antas komma att bedriva näringsverksamhet.</p>
<p>Skattemyndigheten får besluta att en F-skattesedel utfärdas under villkor<br>att den inte åberopas i ett anställningsförhållande. Av F-skattesedeln skall i<br>sådant fall framgå att även en A-skattesedel har utfärdats.</p>
<p>I det fall som avses i andra stycket skall sådan arbetsgivare till den<br>skattskyldige som skattemyndigheten känner till underrättas om beslutet.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket F-skattesedel får inte utfärdas för<br>gäller i fråga om ett handelsbolag en delägare i handelsbolag enbart på<br>endast om bolaget är registrerat i grund av intäkt som han åtnjuter i<br>handelsregistret. F-skattesedel får denna egenskap,<br>inte utfärdas för en delägare i<br>handelsbolag enbart på grund av<br>intäkt som han åtnjuter i denna<br>egenskap.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>52a§»</p>
<p>Om det är sannolikt att preliminär A-skatt som har betalats av en juridisk<br>person kommer att överstiga den slutliga skatt som den juridiska personen<br>skall betala, får skattemyndigheten, efter särskild ansökan, besluta att det<br>överskjutande beloppet tillgodoräknas den juridiska personen såsom<br>inbetalning enligt 52 § första stycket av preliminär skatt som den juridiska<br>personen har innehållit.</p>
<p>Om preliminär skatt har betalats<br>av ett handelsbolag får skattemyn-<br>digheten, efter särskild ansökan,<br>besluta att det betalda beloppet skall<br>tillgodoräknas handelsbolaget enligt<br>första stycket eller delägare såsom<br>betalning av hans preliminära skatt.</p>
<p>Om preliminär skatt som kan be-<br>räknas överstiga den motsvarande<br>slutliga skatten har betalats av ett<br>handelsbolag får skattemyndig-<br>heten, efter särskild ansökan, be-<br>sluta att det överskjutande beloppet<br>skall tillgodoräknas handelsbolaget<br>enligt första stycket eller delägare<br>såsom betalning av hans preliminära<br>skatt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången i<br>fråga om preliminär skatt för 1997 och slutlig skatt på grund av 1998 års<br>taxering.</p>
<p>20</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>‘Lagen omtryckt 1991:97.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.<br>‘Senaste lydelse 1993:1195.</p>
<p>“Senaste lydelse 1995:1208.</p>
<p>“Senaste lydelse 1994:485.</p>
<p>“Senaste lydelse 1992:1661.</p>
<p>‘Senaste lydelse 1992:680.</p>
<p>‘Senaste lydelse 1992:680.</p>
<p>“Senaste lydelse 1992:680.</p>
<p>21</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>2 kap</p>
<p>25 S<sup>1</sup></p>
<p>Handelsbolag och rederi för<br>registreringspliktigt fartyg skall<br>varje år till ledning för delägares<br>taxering lämna uppgifter som avses<br>i 19 § första och andra styckena<br>samt för vaije delägare uppgifter om<br>hans andel av bolagets eller re-<br>deriets inkomst av vaije förvärvs-<br>källa och värdet av hans andel eller<br>lott i bolaget eller rederiet. Uppgift<br>skall också lämnas om delägares<br>andel av avdrag från arbets-<br>givaravgift enligt 2 kap. 5 a § lagen<br>(1981:691) om socialavgifter, skat-<br>teunderlag enligt 2 § lagen</p>
<p>(1984:1052) om statlig fastighets-<br>skatt, 3 § lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel<br>och 2 § lagen (1991:687) om sär-<br>skild löneskatt på pensionskostna-<br>der.</p>
<p>Handelsbolag och rederi för<br>registreringspliktigt fartyg skall<br>varje år till ledning för delägares<br>taxering lämna uppgifter som avses<br>i 19 § första och andra styckena<br>samt för vaije delägare uppgifter om<br>hans andel av bolagets eller<br>rederiets inkomst av vaije för-<br>värvskälla och värdet av hans andel<br>eller lott i bolaget eller rederiet.<br>Uppgift skall också lämnas om<br>delägares andel av avdrag från<br>arbetsgivaravgift enligt 2 kap. 5 a §<br>lagen (1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>Handelsbolag som under<br>beskattningsåret avyttrat fastighet<br>skall till ledning för delägares<br>taxering lämna de uppgifter som<br>behövs för att beräkna skattepliktig<br>realisationsvinst. Detsamma gäller<br>om handelsbolaget under beskatt-<br>ningsåret överfört eller upplåtit<br>fastighet under sådana förhål-<br>landen att överlåtelsen eller upp-<br>låtelsen enligt 25 § 2 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>skall jämställas med avyttring av<br>fastighet. Kan intäktens totala be-<br>lopp inte fastställas på grund av att<br>den är beroende av viss framtida<br>händelse, skall uppgift lämnas om<br>detta.</p>
<p>22</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Uppgifterna skall lämnas enligt bestämmelserna för särskild själv-<br>deklaration och på det sätt som anges i 28 och 29 §§.</p>
<p>Bestämmelserna i 32 § om anstånd gäller i tillämpliga delar för<br>uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången<br>vid 1998 års taxering. Äldre bestämmelser i 2 kap. 25 § första stycket<br>tillämpas dock fortfarande för räkenskapsår i handelsbolaget som har<br>påböijats före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Lydelse enligt prop. 1996/97:21 om nedsättning av socialavgifter m.m.</p>
<p>23</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen <sup>Pro</sup>P-1996/97:12<br>(1994:200)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 14 kap. 3 och 8 §§ mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>En skattskyldig som är registre-<br>rad eller skyldig att anmäla sig för<br>registrering skall redovisa skatten i<br>en särskild deklaration. Den som<br>bedriver en verksamhet där be-<br>skattningsunderlagen för beskatt-<br>ningsåret beräknas sammanlagt<br>uppgå till högst en miljon kronor<br>skall dock redovisa skatten i en<br>sådan självdeklaration som anges i<br>lagen (1990:325) om självdeklara-<br>tion och kontrolluppgifter.</p>
<p>Skyldighet att lämna särskild<br>deklaration föreligger dock alltid för<br>skattskyldig som avses i 1 § andra<br>stycket eller som inte är skyldig att<br>lämna självdeklaration. Skattemyn-<br>digheten skall också besluta att<br>skatten skall redovisas i en särskild<br>deklaration, om den skattskyldige<br>begär det eller om det annars finns<br>särskilda skäl. Ett sådant beslut skall<br>gälla helt beskattningsår eller, om<br>beslutet meddelas på den<br>skattskyldiges begäran, minst två på<br>varandra följande beskattningsår.</p>
<p>14 kap.</p>
<p>3§*</p>
<p>En skattskyldig som är registre-<br>rad eller skyldig att anmäla sig för<br>registrering skall redovisa skatten i<br>en särskild deklaration. Den som<br>bedriver en verksamhet där be-<br>skattningsunderlagen exklusive ge-<br>menskapsintema förvärv och import<br>för beskattningsåret beräknas sam-<br>manlagt uppgå till högst en miljon<br>kronor skall dock redovisa skatten i<br>en sådan självdeklaration som anges<br>i lagen (1990:325) om självdeklara-<br>tion och kontrolluppgifter.</p>
<p>Skyldighet att lämna särskild<br>deklaration föreligger dock alltid för<br>skattskyldig som avses i 1 § andra<br>stycket eller som inte är skyldig att<br>lämna självdeklaration samt för<br>handelsbolag och europeisk eko-<br>nomisk intressegruppering. Skatte-<br>myndigheten skall också besluta att<br>skatten skall redovisas i en särskild<br>deklaration, om den skattskyldige<br>begär det eller om det annars finns<br>särskilda skäl. Ett sådant beslut skall<br>gälla helt beskattningsår eller, om<br>beslutet meddelas på den skatt-<br>skyldiges begäran, minst två på<br>varandra följande beskattningsår.</p>
<p>119 kap. 13 § finns bestämmelser om deklarationsskyldighet i vissa fall<br>i samband med återbetalning av mervärdesskatt.</p>
<p>24</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>8§<sup>2</sup></p>
<p>En redovisningsperiod omfattar En redovisningsperiod omfattar<br>en kalendermånad, om inget annat en kalendermånad, om inget annat</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>följer av andra stycket.</p></td><td>
<p>följer av andra eller tredje stycket.</p>
<p>För en sådan skattskyldig som<br>inte är skyldig att lämna självde-<br>klaration och som därför skall<br>redovisa skatten i en särskild de-<br>klaration samt för handelsbolag och<br>europeisk ekonomisk intresse-<br>gruppering, far skattemyndigheten<br>besluta att redovisningsperioden<br>skall vara ett helt beskattningsår.<br>Detta gäller endast om beskatt-<br>ningsunderlagen exklusive gemen-<br>skapsintema förvärv och import för<br>beskattningsåret beräknas uppgå<br>till högst 200 000 kronor.</p></td></tr>
</table>
<p>Skattemyndigheten kan för en viss skattskyldig besluta att redovis-<br>ningsperioden om en månad får förkortas eller förlängas med ett mindre<br>antal dagar, om den skattskyldige regelmässigt upprättar kortperiodiska<br>bokslut.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. De nya bestämmelserna i 14<br>kap. 8 § tillämpas i fråga om beskattningsår som påböljats den 1 januari<br>1997 eller senare.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1995:1207.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:1207.</p>
<p>25</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Regler om negativ räntefördelning beslutades i skattereformen 1990 (prop.<br>1989/90:110). Reglerna infördes för att hindra enskilda näringsidkare från<br>att dra av räntor hänförliga till privata lån i näringsverksamheten.<br>Tillämpningen av reglerna sköts dock upp i omgångar i avvaktan på nya<br>beskattningsregler för enskilda näringsidkare och handelsbolag (prop.<br>1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, SFS 1991:1832 och prop. 1992/93:131,<br>bet. 1992/93:SkU15, SFS 1992:1343).</p>
<p>Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:1536) om räntefördelning vid<br>beskattning och lagen (1993:1537) om expansionsmedel i kraft (prop.<br>1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15). Lagarna, som tillämpades första gången<br>vid 1995 års taxering, syftar till att ge enskilda näringsidkare och delägare i<br>handelsbolag (fysiska personer) regler som är likvärdiga med dem som<br>gäller för ägare av enmansaktiebolag.</p>
<p>Riksdagen har uttalat att de nya reglerna bör följas upp och utvärderas<br>noga, bl.a. ur neutralitetssynpunkt (bet. 1994/95:SkU25 s. 70, 76 och 85<br>mom. 10). Reglerna har följts upp av en arbetsgrupp inom Finans-<br>departementet i samråd med företrädare för bl.a. Riksskatteverket,<br>Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) samt Svenska Fastighetsägareförbundet.<br>Kritik har framförts framförallt av Riksskatteverket mot regelsystemets<br>komplexitet. I övrigt synes den allmänna uppfattningen ändock vara att det<br>nya systemet i grunden är sunt men att vissa justeringar bör göras. I juni<br>1996 lades i promemorian Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid<br>beskattning m.m. (Ds 1996:41), fram förslag till vissa justeringar av<br>reglerna om beräkningen av fördelningsunderlaget och takbeloppet vid<br>benefika fång av näringsfastighet samt behandlingen av kapitaltillskott.<br>Vidare justeras i förenklingssyfte tidpunkten för bestämmande av räntesats<br>vid ränteför- delning.</p>
<p>I promemorian behandlas också vissa andra ändringar i förenklingssyfte.<br>I promemorian föreslås bl.a. att handelsbolag görs till skattesubjekt för<br>fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel och särskild löneskatt på<br>pensionskostnader samt att vissa skattskyldiga som redovisar mervärdes-<br>skatten i särskild deklaration skall få möjlighet att redovisa och betala<br>mervärdesskatten årligen.</p>
<p>Promemorian har remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna<br>finns i bilaga 1. En remissammanställning finns tillgängtig i Finans-<br>departementet (dnr Fi96/2996). Regeringen tar nu upp de frågor som<br>behandlats i promemorian.</p>
<p>Regeringen tar också upp ett förslag till en reglering av beskattningen av<br>EU-bidrag som redovisats i en inom Finansdepartementet upprättad<br>promemoria, Beskattning av vissa EU-bidrag (Ds 1996:10). Promemorian<br>har remissbehandlats. I bilaga 2 finns en förteckning över remiss-<br>instanserna. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats och<br>finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi96/822).</p>
<p>I årets kompletteringsproposition aviserades bl.a. en halvering av<br>avdraget för representation. Förslaget presenteras i avsnitt 7.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>26</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Regeringen beslutade den 29 augusti 1996 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.</p>
<p>Lagrådet har omarbetat 14 a § i det remitterade förslaget till lag om<br>ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning samt 7 a §<br>i förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel<br>såsom framgår av Lagrådets yttrande. Lagrådet har vidare i sitt yttrande<br>ifrågasatt behovet av vissa av de i remissen föreslagna ändringarna i<br>uppbördslagen (1953:272). Regeringen godtar i huvudsak Lagrådets<br>förslag till ändringar och återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitten<br>9.2, 9.3, 9.5 och 9.7. Härutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts i<br>lagtexten.</p>
<p>Förslagen till ändringar i punkt 1 av anvisningarna till 20 § och punkt 9<br>av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) har inte<br>granskats av Lagrådet. Dessa förslag är enligt regeringens mening av sådan<br>enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande saknar betydelse.</p>
<p>27</p>
<h2>4 Räntefördelning och expansionsmedel</h2>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<h3>4.1 Anskaffningsvärdet för benefikt förvärvad<br>näringsfastighet</h3>
<p>Fördelningsunderlaget enligt räntefördelningslagen</p>
<p>Regeringens förslag: Förvärvas en näringsfastighet genom arv, tes-<br>tamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskaps-<br>skillnad eller genom gåva och är förvärvarens fördelningsunderlag<br>till den del som hänför sig till förvärvet negativt får en särskild post<br>beräknas. Fördelningsunderlaget får ökas med den särskilda posten så<br>länge som fastigheten finns kvar i förvärvskällan om och i den mån<br>underlaget är negativt.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker<br>förslaget. Byggentreprenörerna anför att benefika förvärv av fastighet som<br>är omsättningstillgång bör omfattas av de föreslagna reglerna. Sveriges<br>Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen, Lantbrukarnas Riks-<br>förbund (LRF) och Skogsägarnas Riksförbund anser att även förvärv i<br>samband med äktenskapsskillnad bör omfattas. Svenska Revisorsamfundet<br>föreslår att reglerna bör täcka alla former av benefika förvärv och inte bara<br>fastigheter. Kammarrätten i Stockholm anser att en särskild post alltid skall<br>beräknas och fortlöpande redovisas när förvärvet påverkat fördel-<br>ningsunderlaget negativt oavsett om fördelningsunderlaget i sig är positivt<br>eller negativt. Flera av remissinstanserna är kritiska till att den särskilda<br>posten inte skall få medräknas i ett positivt fördelningsunderlag. Bl.a. LRF<br>anser att en sådan ordning motverkar bl.a. investeringar och leder till att<br>dessa företag inte drivs på ett optimalt sätt. Skogsstyrelsen anför att<br>kontinuiteten i beskattningen bryts genom införandet av den särskilda<br>posten. Skogsstyrelsen framhåller att åtgärder som gynnar finansieringen<br>är mest angelägna de första åren och föreslår att den särskilda posten<br>behandlas som en tillfällig post som minskas årligen med tio procent.<br>Riksskatteverket avstyrker förslaget och anför att de föreslagna reglerna<br>innebär en ökad grad av komplexitet samt öppnar möjligheter till<br>skatteplanering. LRF, Skogsägarnas Riksförbund, Sveriges Jordäga-<br>reförbund och Sveriges Fastighetsägareförbund anser att de nya reglerna<br>också bör omfatta överlåtelser som skett före utgången av år 1995.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Fördelningsunderlaget för enskild<br>näringsidkare utgörs, enligt lagen (1993:1536) om räntefördelning vid<br>beskattning (räntefördelningslagen), av skillnaden mellan tillgångar och<br>skulder i verksamheten vid utgången av närmast föregående beskattningsår.<br>Tillgångarna skall därvid i princip tas upp till de värden som gäller vid<br>beskattningen (prop. 1993/94:50 s. 231).</p>
<p>28</p>
<p>Vid inkomstbeskattningen gäller den s.k. helhetsprincipen vid fastighets-<br>överlåtelser. Detta innebär att hela förvärvet kommer att betraktas som<br>benefikt om transaktionen innehåller något gåvomoment. Vid avgörandet<br>av om förvärvet är oneröst (köp etc.) eller benefikt (gåva etc.) utgår man<br>normalt från fastighetens taxeringsvärde. Understiger vederlaget taxe-<br>ringsvärdet anses överlåtelsen i sin helhet vara benefik.</p>
<p>Vid överlåtelse av rörelse bedriven i aktie- eller handelsbolagsform är<br>det aktierna resp, andelen som överlåts. Bedrivs rörelsen i stället som en-<br>skild näringsverksamhet är det själva rörelsen, eller del av den, som över-<br>låts. Ingår en näringsfastighet i rörelsen delas vederlaget upp dels på<br>fastigheten, dels på övriga tillgångar. Vid överlåtelser inom familjen, vilka<br>ofta sker genom s.k. generationsskiften dvs. från en äldre generation till en<br>yngre, är det vanligt att överlåtelsen innefattar något gåvomoment. Överlåts<br>fastigheten mot ett vederlag som understiger taxeringsvärdet anses<br>fastigheten inkomstskattemässigt i sin helhet ha överlåtits genom gåva<br>vilket medför att den tidigare ägaren inte reavinstbeskattas. Förvärvaren<br>gåvobeskattas för skillnaden mellan taxeringsvärdet och vederlaget.</p>
<p>Vid beräkning av fördelningsunderlaget enligt räntefördelningslagen<br>skall näringsfastighet som är anläggningstillgång enligt huvudregeln tas<br>upp till anskaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat<br>med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag, dvs. det<br>skattemässiga restvärdet. Enligt 24 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt (SIL) anses benefikt förvärvad egendom förvärvad genom<br>närmast föregående onerösa förvärv. Oavsett om den tidigare ägaren för-<br>värvat fastigheten genom ett oneröst eller benefikt fång blir det dennes<br>skattemässiga restvärde som skall ligga till grund för beräkningen av för-<br>delningsunderlaget enligt räntefördelningslagen. Detta värde kan ofta vara<br>mycket lågt, bl.a. beroende på långa innehavstider.</p>
<p>Enligt den s.k. altemativregeln i 14 § räntefördelningslagen får<br>fastigheten i stället anses förvärvad den 1 januari 1993 mot en ersättning<br>motsvarande en del av det för år 1993 gällande taxeringsvärdet minskat<br>med vid 1982-1993 års taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och<br>liknande avdrag om avdragen för år räknat uppgår till sammanlagt minst 10<br>% av nämnda värde. Med del av taxeringsvärde skall i fråga om hyreshus-<br>enheter gälla 48 % av taxeringsvärdet och i fråga om lantbruksenheter 39 %<br>av taxeringsvärdet till den del detta inte utgör bostadsbyggnadsvärde eller<br>tomtmarksvärde för sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 §<br>kommunalskattelagen (1928:370, KL). Alter- nativregeln torde ofta ge ett<br>högre värde än huvudregeln i 13 § 4.</p>
<p>Förvärvaren finansierar ofta fastighetsförvärvet genom att ta upp lån av<br>någon utomstående eller genom att i stället utfärda en s.k. vederlagsrevers.<br>Vid beräkning av fördelningsunderlaget enligt räntefördelningslagen<br>kommer fastigheten att tas upp till ett värde som understiger vederlaget för<br>förvärvet medan vederlaget fullt ut kommer att belasta skuldsidan. Många<br>gånger medför detta att förvärvaren får ett negativt fördelningsunderlag och<br>att därigenom reglerna om negativ räntefördelning tillämpas. Systematiskt<br>är detta en helt korrekt effekt. I realiteten har ju ett uttag skett ur<br></p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>29</p>
<p>verksamheten. Inte desto mindre utgör den negativa räntefördelningen en<br>särskild svårighet att lösa ut syskon vid s.k. generationsskiften.<br>Motsvarande problem kan uppkomma vid förvärv genom arv, testamente<br>eller bodelning i anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller vid<br>förvärv genom gåva om förvärvaren har att utge vederlag för fastigheten.<br>En ändring bör därför göras så att risken för negativ räntefördelning efter<br>sådana förvärv minskas. Olika metoder för att komma till rätta med prob-<br>lemet kan tänkas. I promemorian föreslogs att ett negativt fördel-<br>ningsunderlag skall justeras med en särskild post. Den särskilda posten<br>skall endast få beräknas vid förvärv genom arv, testamente, bodelning i<br>anledning av makes död eller gåva. Ytterligare en förutsättning för att en<br>särskild post skall få beräknas är att förvärvarens fördelningsunderlag till<br>den del som hänför sig till förvärvet är negativt. Hur fördelningsunderlaget<br>beräknas framgår av 2 § räntefördelningslagen. Majoriteten av remiss-<br>instanserna har varit positiva till metoden. Regeringen föreslår därför att<br>denna metod används. Den i promemorian föreslagna bestämmelsen bör<br>dock justeras i några avseenden bl.a. för att minska möjligheterna till icke<br>önskad skatteplanering.</p>
<p>Syftet med den särskilda posten är såsom redan nämnts att motverka att<br>mottagaren på grund av förvärvet får ett negativt fördelningsunderlag. Den<br>särskilda posten bör därför beräknas vid förvärvstillfället och utgöras av<br>förvärvarens fördelningsunderlag till den del som hänför sig till förvärvet<br>om detta underlag är negativt. För att hindra att reglerna används på ett<br>otillbörligt sätt måste det finnas en spärr för den särskilda postens storlek.<br>Det negativa fördelningsunderlaget vid förvärv av fastighet uppstår normalt<br>på grund av att fastigheten inte får tas upp till sitt anskaffningsvärde på<br>tillgångssidan vid beräkningen av fördelningsunderlaget. Den särskilda<br>posten bör således inte få överstiga ett belopp motsvarande summan av dels<br>skillnaden mellan det överenskomna vederlaget för fastigheten och det<br>högsta av fastighetens värde vid förvärvstidpunkten beräknat enligt 13 § 4<br>eller 14 § räntefördelningslagen, dels 72 % av övertagna expansionsmedel.<br>Vederlaget utgörs av det pris som parterna kommit överens om. Om<br>förvärvaren övertar expansionsmedel skall inte skatt eller avgift som<br>belöper på dessa räknas som en del av vederlaget.</p>
<p>Den särskilda posten knyts till fastigheten och får endast läggas till<br>fördelningsunderlaget så länge fastigheten finns kvar i förvärvarens<br>näringsverksamhet och endast i den mån fördelningsunderlaget är negativt.<br>Övergår en del av fastigheten till en annan ägare skall den särskilda posten<br>justeras i motsvarande mån.</p>
<p>Systemet med en särskild post är frivilligt. Såsom nämnts får den<br>särskilda posten endast öka fördelningsunderlaget i den mån detta är nega-<br>tivt i förvärvskällan. Den särskilda postens enda syfte är att förhindra att<br>förvärvaren drabbas av negativ räntefördelning på grund av fastighetsför-<br>värvet. Eftersom förvärvet av fastigheten finansierats genom uttag ur för-<br>värvskällan bör den särskilda posten inte få medföra att fördelningsunder-<br>laget blir positivt. Har fördelningsunderlaget blivit positivt i förvärvskällan<br>något år upphör den särskilda posten. Även om fördelningsunderlaget<br></p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>30</p>
<p>därefter blir negativt får den särskilda posten inte tillgodoräknas vid<br>beräkning av fördelningsunderlaget. Fördelningsunderlaget skall prin-<br>cipiellt utgöras av fullbeskattat kapital. Kapital som tillskjuts den<br>förvärvskälla till vilken fastigheten och den särskilda posten hör kommer<br>således att leda till positiv räntefördelning först den dag då<br>fördelningsunderlaget beräknat utan den särskilda posten är positivt. Detta<br>skulle kunna kringgås genom att fastigheten resp, driften läggs i olika<br>förvärvskällor varefter kapital tillskjuts den förvärvskälla i vilken driften<br>bedrivs. För att förhindra detta föreslås att kapital som tillskjutits en sådan<br>förvärvskälla skall minska den särskilda posten. Detta bör gälla kapital som<br>tillskjutits i mer än obetydlig omfattning inom en tvåårsperiod före<br>förvärvet eller utan tidsbegränsning efter förvärvet av förvärvaren själv<br>eller av denne sådan närstående person som avses i punkt 14 sista stycket<br>av anvisningarna till 32 § KL.</p>
<p>Bestämmelserna om den särskilda posten bör tas in i ett nytt lagrum,<br>14 a §, i räntefördelningslagen.</p>
<p>För de som står i begrepp att genomföra, eller av olika anledningar redan<br>varit tvungna att genomföra, ett generationsskifte är det av största vikt att<br>kunna använda sig av de förmånligare reglerna i 14 a § vid beräkning av<br>fördelningsunderlaget. I promemorian föreslogs att förslaget i denna del<br>därför bör tillämpas på överlåtelser som skett efter den 31 december 1995.<br>Flera remissinstanser har framhållit att reglerna bör få tillämpas även på<br>överlåtelser som skett före nämnda dag. Regeringen delar promemorians<br>uppfattning att det skulle föra alltför långt att beakta även tidigare<br>överlåtelser.</p>
<p>Takbeloppet enligt expansionsmedelslagen</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Regeringens förslag: Har skattskyldig förvärvat näringsfastighet<br>genom arv, testamente, bodelning i anledning av makes död eller<br>äktenskapsskillnad eller genom gåva och understiger förvärvarens<br>takbelopp 72 procent av övertagna eller egna expansionsmedel får en<br>särskild post beräknas. Den särskilda posten får öka takbeloppet i den<br>mån detta belopp understiger 72 procent av dessa expansionsmedel.</p>
<p>Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker<br>förslaget dock med de invändningar de anfört beträffande den särskilda<br>posten vid tillämpning av reglerna om räntefördelning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den maximalt tillåtna avsättningen<br>till expansionsmedel begränsas bl.a. av det s.k. takbeloppet. Detta beräknas<br>i stort sett på samma sätt som fördelningsunderlaget enligt ränte-<br>fördelningslagen. Det är dock det egna kapitalets ställning vid utgången av<br></p>
<p>31</p>
<p>beskattningsåret som ligger till grund för beräkningen.</p>
<p>Enligt 10 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel (expan-<br>sionsmedelslagen) får expansionsmedel, under vissa förutsättningar,<br>övertas vid benefika fång. För det fall den särskilda posten inte fick ingå i<br>takbeloppet skulle den som övertagit expansionsmedel i samband med<br>förvärvet, eller som har egna expansionsmedel innan förvärvet, riskera att<br>behöva lösa upp dessa omedelbart i den mån takbeloppet annars skulle<br>överskridas. En särskild post bör därför få läggas till takbeloppet. Den<br>särskilda posten enligt expansionsmedelslagen bör inte medföra att<br>ytterligare avsättning till expansionsmedel får göras. Syftet är endast att<br>förhindra att övertagna eller egna expansionsmedel måste lösas upp. Det<br>blir därför aktuellt att beräkna en särskild post endast när expansionsmedel<br>övertagits i samband med förvärvet av fastigheten eller om förvärvaren<br>redan har expansionsmedel i förvärvskällan.</p>
<p>Den särskilda posten enligt expansionsmedelslagen beräknas på samma<br>sätt som motsvarande post enligt räntefördelningslagen.</p>
<p>Bestämmelserna om den särskilda posten bör tas in i ett nytt lagrum,<br>7 a §, i expansionsmedelslagen.</p>
<p>Liksom motsvarande lagrum i räntefördelningslagen föreslås 7 a § i<br>expansionsmedelslagen träda i kraft den 1 januari 1997 men tillämpas i<br>fråga om fastighetsöverlåtelser som skett efter den 31 december 1995.</p>
<p>Ett exempel visar hur systemet med den särskilda posten enligt<br>expansionsmedelslagen respektive räntefördelningslagen är tänkt att<br>fungera.</p>
<p>Sonen S förvärvar som enda tillgång en näringsfastighet frän sin far F.<br>Taxeringsvärdet uppgår till 2 000 000 kr. Det högsta värdet enligt ränte-<br>fördelningslagen är 39% x 2 000 000 = 780 000 kr. Vederlaget för<br>fastigheten uppgår till 1 400 000 kr vilket finansieras genom att S ställer ut<br>en vederlagsrevers. S övertar vidare expansionsmedel om 200 000 kr.<br>Sonen bedriver ingen verksamhet och har inga egna expansionsmedel.<br>Sonens fördelningsunderlag på grund av förvärvet är 780 000 - 1 400 000<br>- 144 000 = -764 000. Eftersom fördelningsunderlaget är negativt är den<br>särskilda posten motsvarande belopp, dvs. 764 000. Den särskilda posten<br>får läggas till fördelningsunderlaget i förvärvskällan i den mån detta är<br>negativt. Om ingenting annat har hänt under överlåtelseåret uppgår sonens<br>fördelningsunderlag med tillägg för den särskilda posten till 780 000 -<br>1 400 000 - 144 000 + 764 000 = 0. Någon negativ räntefördelning<br>uppkommer således inte på grund av förvärvet.</p>
<p>Takbeloppet enligt expansionsmedelslagen uppgår till 780 000<br>-1 400 000 = -620 000 kr. Eftersom takbeloppet understiger 72 % av<br>expansionsmedlen skulle dessa behöva lösas upp. En särskild post får<br>därför beräknas. Den särskilda posten beräknat enligt 14 a §<br>ränteföredelningslagen uppgår till till 764 000. Takbeloppet får ökas med<br>detta belopp varefter takbeloppet uppgår till 144 000 kr vilket motsvarar<br>72 % av expansionsmedlen. Någon upplösning av expansionsmedlen<br>behöver därför inte göras på grund av förvärvet.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>32</p>
<h3>4.2 Kapitaltillskott</h3>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Regeringens förslag: Begreppet kapitaltillskott utmönstras ur lagtex-<br>ten. Huvudregeln blir att tillskott till näringsverksamheten skall få<br>ingå i fördelningsunderlaget resp, takbeloppet. För att undvika att<br>fördelningsunderlaget resp, takbeloppet manipuleras inför ett årsskif-<br>te skall fördelningsunderlaget minskas med sådana tillskott som<br>gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Tillstyrker att begreppet kapitaltillskott utmönstras<br>ur lagtexten. Riksskatteverket anför dock att utformningen av lagtexten i<br>förslaget kan komma att innebära svåra bedömningsfrågor huruvida syftet<br>med tillskott är att varaktigt öka kapitalet eller inte. Riksskatteverket<br>förordar i stället att bestämmelserna utformas så att underlagen för<br>räntefördelning och expansionsmedel minskas med tillskott som inte<br>varaktigt ökat kapitalet i verksamheten. Sveriges Industriförbund och<br>Svenska Arbetsgivareföreningen anför att genom valet av rekvisitet<br>“varaktigt öka” kommer vissa företagsekonomiskt motiverade situationer<br>att drabbas onödigt hårt. Organisationerna föreslår att lagtexten ges en<br>sådan utformning att företagsekonomiskt motiverade tillskott inte<br>diskvalificeras även om ett återtagande sedan sker. Organisationerna<br>framhåller vidare att uttrycket “varaktigt öka” är diffust. Sveriges<br>Redovisningskonsulters Förbund avstyrker undantagsregeln för tillskott<br>och anför att vaije form av spärr för tillskott medför tillämp-<br>ningssvårigheter.</p>
<p>Skälen för regerinens förslag: Såsom redogjorts för ovan utgörs<br>fördelningsunderlaget för enskilda näringsidkare av skillnaden mellan<br>tillgångar och skulder vid utgången av närmast föregående beskattningsår<br>med vissa justeringar. I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av<br>handelsbolag utgörs fördelningsunderlaget av delägarens justerade<br>ingångsvärde för andelen i bolaget beräknat enligt 28 § lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt. Fördelningsunderlaget skall minskas med<br>kapitaltillskott som gjorts under närmast föregående beskattningsår. Medel<br>som tillskjutits under t.ex. år 1995 kommer således att ingå i fördelnings-<br>underlaget först vid 1998 års taxering. Anledningen till detta är önskemålet<br>att förhindra att fördelningsunderlaget manipuleras genom att kapital till-<br>skjuts näringsverksamheten inför ett årsskifte och tas ut igen efter årsskiftet<br>(prop. 1993/94:50 s. 232).</p>
<p>Även i expansionsmedelslagen finns en regel av motsvarande innebörd<br>vid beräkningen av takbeloppet. Eftersom sistnämnda belopp bygger på<br>förhållandena vid utgången av beskattningsåret innebär regeln att kapi-<br>taltillskott under beskattningsåret skall minska takbeloppet.</p>
<p>I samband med remissbehandlingen av departementspromemorian<br>Beskattning av enskild närinsgverksamhet, m.m. Ändringar i bolagsbe-</p>
<p>3 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 12<br></p>
<p>33</p>
<p>skattningen (Ds 1993:28) framfördes från remissinstansernas sida att risken<br>för missbruk överskattades och att någon särskild regel för att förhindra<br>missbruk i samband med kapitaltillskott därför inte behövdes. Vidare<br>påpekades att med tillskjutet kapital kan endast avses sådant som tillskjutits<br>for stadigvarande användning i näringsverksamheten. Ett tillskott som görs<br>ena dagen och sedan återtas nästa kan inte anses som tillskjutet kapital. I<br>prop. 1993/94:50 uttalade den dåvarande regeringen att det är fråga om en<br>avvägning mellan vad som är önskvärt från de skattskyldigas synpunkt och<br>möjligheterna till kontrollmässig hantering m.m. Slutsatsen var att det vid<br>övergången till det nya systemet var angeläget att så långt möjligt undvika<br>möjligheter till missbruk och att innan erfarenheter från det nya systemet<br>förelåg borde kapital som tillskjutits under närmast föregående beskatt-<br>ningsår inte få räknas in i fördelningsunderlaget.</p>
<p>Såsom redovisats har systemet med räntefördelning och expansions-<br>medel tillämpats första gången vid 1995 års taxering. Det är givetvis svårt<br>att dra några mer långtgående slutsatser om systemet och dess praktiska<br>tillämpning redan nu. Dock har kritiken mot bestämmelsen om kapital-<br>tillskott fortsatt från företagarhåll. Kritikerna menar att regeln är svår att<br>tillämpa eftersom dess utformning kan medföra att medel som tillskjutits<br>för att t.ex. klara en tillfällig likviditetskris och därefter återbetalas till<br>näringsidkaren kommer att räknas som kapitaltillskott och därmed minska<br>fördelningsunderlaget trots att medlen över huvud taget inte finns kvar i<br>verksamheten. Detta problem synes dock i praktiken ha lösts i samråd<br>mellan företrädare för företagarna och Riksskatteverket. Vidare görs det<br>gällande att regeln om kapitaltillskott är orättvis och investeringsfientlig<br>eftersom den medför att de tillskjutna medlen måste ha stått inne i drygt två<br>år, och i extremfallet inemot tre, innan näringsidkaren kan tillgodogöra sig<br>kapitalavkastning på medlen. Vid en jämförelse med vad som gäller i fråga<br>om ränta på kapital som lånats ut till ett aktiebolag kan det finnas visst fog<br>för denna uppfattning. Bakgrunden till den nuvarande bestämmelsen är,<br>som redogjorts för ovan, den att man ville förhindra att stora för-<br>delningsunderlag manipulerades fram inför utgången av ett beskattningsår<br>för att sedan snabbt minska i böljan av påföljande beskattningsår.</p>
<p>den nuvarande utformningen av regeln är investeringshämmande. Syftet -<br>att förhindra manipulationer av fördelningsunderlaget - bör enligt<br>regeringens mening kunna tillgodoses på ett mindre ingripande sätt.<br>Regeringen föreslår dels att begreppet kapitaltillskott utmönstras ur lagen<br>(1993:1536) om räntefördelning vid beskattning och lagen (1993:1537) om<br>expansionsmedel, dels att tillskott till verksamheten regelmässigt skall få<br>ingå i fördelningsunderlaget och i takbeloppet utan den tidsmässiga<br>förskjutning som gäller i dag. Sådant tillskott som gjorts i annat syfte än att<br>varaktigt öka kapitalet i verksamheten skall dock minska fördel-<br>ningsunderlaget, under förutsättning att det finns kvar i verksamheten vid<br>tidpunkten för fördelningsunderlagets respektive takbeloppets beräk-<br>nande.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>34</p>
<h3>4.3 Expansionsmedelsskatt och särskild löneskatt på Prop. 1996/97:12</h3>
<h3>pensionskostnader vid beräkning av fördelningsunderlaget<br>respektive takbeloppet</h3>
<p>Regeringens förslag: I förenklingssyfte skall expansionsmedelsskat-<br>ten ingå bland de skatter som enligt 10 § lagen (1993:1536) om rän-<br>tefördelning (räntefördelningslagen) varken skall räknas som en till-<br>gång eller skuld vid beräkning av fördelningsunderlaget eller takbe-<br>loppet. Detsamma skall gälla beträffande särskild löneskatt enligt 1 §<br>lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.</p>
<p>Promemorians förslag: Överenstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I 10 § räntefördelningslagen finns<br>upptaget de skatter som varken skall räknas som tillgång eller skuld vid<br>beräkning av fördelningsunderlaget. Genom en hänvisning i 7 §<br>expansionsmedelslagen skall samma gälla vid beräkning av takbeloppet.<br>Expansionsmedelsskatten finns inte upptagen bland dessa skatter.</p>
<p>Vid den årliga beräkningen av fördelningsunderlaget enligt räntefördel-<br>ningslagen samt takbeloppet enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel<br>(expansionsmedelslagen) skall den expansionsmedelsskatt som är att<br>hänföra till närmast föregående beskattningsårs resp, beskattningsårets<br>ökning av expansionsmedlen räknas som en skuld. Vad gäller beräkningen<br>av fördelningsunderlaget bör denna ordning inte innebära någon direkt<br>svårighet eftersom expansionsmedelsskatten för föregående år lär vara känd<br>vid tidpunkten för fördelningsunderlagets beräknande. Svårigheter kan<br>däremot uppstå då det gäller att göra en korrekt beräkning av takbeloppet<br>och därmed avsättningen till expansionsmedel. För tillämpningen av<br>expansionsmedelslagen skulle det därför innebära en avsevärd förenkling<br>om expansionsmedelsskatten togs med i uppräkningen i 10 § räntefördel-<br>ningslagen. Detta förhållande har framhållits av Riksskatteverket i Rapport<br>1995:10 Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen.</p>
<p>Uppbördslagens bestämmelser är tillämpliga i fråga om skatt enligt<br>expansionsmedelslagen, 1 § 13 uppbördslagen (1953:27, UBL). Till en bör-<br>jan var expansionsmedelsskatten upptagen i 1 § 14 UBL. I författ-<br>ningskommentaren till 10 § räntefördelningslagen (prop. 1993/94:50<br>s. 311) uttalas att hänsyn inte skall tas till på näringsverksamheten<br>belöpande fordran eller skuld avseende skatt eller avgift som anges i 1 §<br>första stycket 1-4 samt 6-13 UBL. I den allmänna motiveringen till 10 §<br>räntefördelningslagen (prop. 1993/94:50 s. 231) uttalas emellertid att skat-<br>ter som debiteras som preliminär F-skatt varken skall räknas som tillgång<br>eller skuld vid fördelningsunderlagets beräknande. Eftersom expan-<br>sionsmedelsskatten får anses höra till de skatter som skall ingå i den<br>preliminära debiteringen föreligger således en motsägelse mellan vad som<br>uttalas i den allmänna motiveringen jämfört med författningskommentaren.</p>
<p>35</p>
<p>En viss osäkerhet beträffande behandlingen av expansionsmedelsskatten<br>vid beräkning av fördelningsunderlag och takbelopp kan därför sägas<br>föreligga. För att undanröja denna osäkerhet samt i syfte att underlätta för<br>de skattskyldiga föreslås att expansionsmedelsskatten tas med i uppräk-<br>ningen i 10 § räntefördelningslagen.</p>
<p>Särskild löneskatt enligt 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader omfattas av 10 § räntefördelningslagen. Däremot finns<br>inte särskild löneskatt enligt 1 § samma lag med i uppräkningen. Även<br>särskild löneskatt enligt sistnämnda lagrum ingår i den preliminära<br>debiteringen och bör därför tas med i uppräkningen i 10 § räntefördel-<br>ningslagen.</p>
<h3>4.4 Tidpunkten för bestämmande av räntesats för<br>räntefördelning.</h3>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Regeringens förslag: Räntesatsen vid beräkning av fördelningsun-<br>derlaget skall bestämmas med utgångspunkt från statslåneräntan vid<br>utgången av november andra året före taxeringsåret.</p>
<p>Promeorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker<br>förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Räntesatsen för räntefördelning<br>bestäms i dag med utgångspunkt från statslåneräntan vid utgången av<br>november månad året före beskattningsåret. Vid 1996 års taxering är det<br>således statslåneräntan vid utgången av november månad år 1994 som<br>ligger till grund för beräkningen. Detta gäller för det stora flertalet<br>näringsidkare. Om en verksamhet har startats t.ex. i augusti år 1994 och<br>näringsidkaren väljer att förlänga det första räkenskapsåret till den 31<br>december 1995 skall taxering av verksamheten ske första gången vid 1996<br>års taxering. För denna verksamhet är det dock statslåneräntan vid utgången<br>av november år 1993 som ligger till grund för beräkningen. Skatte-<br>myndigheterna har därför att utgå från att olika räntesatser kan bli aktuella<br>vid samma taxering. RSV har i sin Rapport 1995:10 Förslag till förenk-<br>lingar i skattelagstiftningen framhållit att det vore en förenkling för<br>skattemyndigheterna i deras deklarationsgranskning om bara en räntesats<br>kunde komma i fråga för vaije taxeringsår. Detta uppnås genom att låta<br>tidpunkten för bestämmande av räntesatsen utgöras av statslåneräntan vid<br>utgången av november månad andra året före taxeringsåret. För det stora<br>flertalet skattskyldiga kommer detta inte att innebära någon förändring mot<br>vad som gäller i dag.</p>
<p>Regeringen föreslår av förenklingsskäl att tidpunkten för räntesatsens<br>beräkning av fördelningsunderlaget skall bestämmas med utgångspunkt<br>från statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret.</p>
<p>36</p>
<p>Förslaget föranleder ändring i 3 § lagen (1993:1536) om räntefördelning<br>vid beskattning.</p>
<h3>4.5 Övertagande av expansionsmedel i samband med<br>överlåtelse av näringsverksamhet</h3>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Regeringens förslag: Vid benefik överlåtelse av samtliga realtill-<br>gångar i en näringsverksamhet som bedrivs av en fysisk person till en<br>annan fysisk person skall förvärvaren få överta expansionsmedel<br>motsvarande 138,89 % av värdet av realtillgångama i verksamheten<br>vid utgången av det tredje beskattningsåret före beskattningsåret ökat<br>med en tredjedel.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Om en skattskyldig som gjort<br>avsättning till expansionsmedel upphör att bedriva näringsverksamhet eller<br>avyttrar andel i handelsbolag skall expansionsmedlen tas upp som intäkt av<br>näringsverksamhet. Detta framgår av 9 § lagen (1993:1537) om expan-<br>sionsmedel (expansionsmedelslagen). Undantagsregler från denna bestäm-<br>melse finns i 10-14 §§ samma lag. I 10 § regleras i fråga om enskilda<br>näringsidkare situationer när en överlåtelse inte skall leda till beskattning.<br>Av första stycket framgår att beskattning kan underlåtas om samtliga real-<br>tillgångar övergår till en fysisk person genom gåva, bodelning, arv eller<br>testamente. I andra stycket finns en begränsning av rätten att överföra ex-<br>pansionsmedel. Denna innebär att expansionsmedel inte får övertas i den<br>män de överstiger värdet av realtillgångama i verksamheten. Övertagandet<br>får högst avse ett belopp motsvarande värdet av realtillgångama i verk-<br>samheten vid utgången av tredje året före beskattningsåret ökat med en<br>tredjedel. Tillgångarna skall därvid värderas enligt 13 § 1-4 och 8 lagen<br>(1993:1536) om räntefördelning vid beskattning. Det har uppmärksammats<br>att denna begränsningsregel fått en felaktig utformning vilket kan få till<br>följd att en viss del av expansionsmedlen måste upplösas. Ett enkelt<br>exempel åskådliggör detta. En näringsidkare har som enda tillgång en<br>fastighet med skattemässigt restvärde om 100 000 kr. Skulder saknas.<br>Avsättning till expansionsmedel har gjorts med 138 889 kr vilket motsvarar<br>takbeloppet. Fastigheten överlåts genom ett benefikt fång. Expan-<br>sionsmedel motsvarande värdet av realtillgångama får tas över vilket i vårt<br>exempel skulle innebära att expansionsmedel om 100 000 kr får övertas<br>medan resterande 38 889 kr skall andraledsbeskattas hos den tidigare<br>ägaren. Tanken bakom regeln är dock att någon andraledsbeskattning inte<br>skall ske i en situation som den beskrivna. Regeringen föreslår därför att<br>övertagandet skall högst få avse ett belopp motsvarande 138,89 % av värdet<br>av realtillgångama i verksamheten vid utgången av det tredje<br></p>
<p>37</p>
<p>beskattningsåret före beskattningsåret ökat med en tredjedel.<br>Förslaget föranleder en ändring i 10 § expansionsmedelslagen.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<h2>5 Handelsbolag</h2>
<h3>5.1 Skattskyldighet för fastighetsskatt, avkastningsskatt på<br>pensionsmedel samt särskild löneskatt på pensionskostnader</h3>
<p>Regeringens förslag: Handelsbolag görs till skattesubjekt för fastig-<br>hetsskatt, särskild löneskatt på pensionskostnader samt avkastnings-<br>skatt på pensionsmedel. Detsamma skall gälla beträffande europeiska<br>ekonomiska intressegrupperingar.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget.<br>Sveriges Fastighetsägareförbund, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och<br>Skogsägarnas Riksförbund föreslår att den del av handelsbolagets statliga<br>fastighetsskatt som belöper på ägarens andel bör tillgodoräknas delägaren<br>vid tillämpning av reglerna om skattereduktion. Juridiska fakulteten vid<br>Uppsala universitet efterlyser en närmare utredning om effekterna av<br>förslaget för delägarnas beskattning. Sveriges advokatsamfund avstyrker<br>förslaget och anför att påstådda förenklingar inte utretts i tillräckligt hög<br>grad.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Handelsbolag är inte skattesubjekt för<br>inkomstskatt utan i stället beskattas respektive delägare för sin del av<br>bolagets inkomst. Den dåvarande regeringen fann i prop. 1993/94:50 s. 242<br>att flera skäl talade emot att göra handelsbolaget till skattesubjekt för<br>inkomstskatt och ansåg att delägarbeskattningen skulle behållas. Om<br>handelsbolagen blir skattesubjekt kommer andra bolagsformer såsom enkla<br>bolag att skattemässigt gynnas i förhållande till handelsbolagen. Underskott<br>i en nystartad verksamhet får t.ex. kvittas mot inkomst av tjänst. Delägarna<br>i handelsbolagen skulle i betydande omfattning lämna handelsbolags-<br>formen och övergå till enkla bolag och andra bolagsformer som är mindre<br>civilrättsligt utvecklade än handelsbolaget. Ett ytterligare skäl för att inte<br>göra handelsbolag till skattesubjekt var enligt propositionen att delägar-<br>beskattning är den vanliga metoden i andra länder. De skäl som åberopades<br>kvarstår alltjämt.</p>
<p>Beskattning enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel samt lagen (1991:687)<br>om särskild löneskatt på pensionskostnader sker också på delägarnivå. I<br>dagsläget upplever såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndighetema<br>att det är svårt att fördela underlaget för skatterna mellan delägarna. Mycket<br></p>
<p>38</p>
<p>tid och resurser skulle därför sparas om handelsbolaget i stället gjordes till<br>skattesubjekt för dessa skatter. Ett av de främsta skälen, som motiverar att<br>delägarna är skattesubjekt enligt inkomstskattelagama, är att inkomsten bör<br>enkelbeskattas och att skattesatsen är progressiv. Detta gäller inte de skatter<br>där handelsbolaget nu föreslås bli skattesubjekt. En sådan ordning skulle<br>medföra betydande förenklingar för såväl de skattskyldiga som för<br>skattemyndigheterna.</p>
<p>Några remissinstanser har påpekat att förslaget om att göra<br>handelsbolaget till skattesubjekt kan medföra nackdelar vid beskattningen<br>av delägaren såsom att delägaren inte kan erhålla skattereduktion enligt 2 §<br>4 mom. uppbördslagen (1953:272, UBL) mot handelsbolagets fas-<br>tighetsskatt. Regeringen gör dock den bedömningen att fördelarna med<br>förslaget vida överstiger de nackdelar som remissinstanserna påpekat.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda föreslås att skattskyldigheten för statlig<br>fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel samt särskild löneskatt<br>på pensionskostnader skall åvila handelsbolagen.</p>
<p>Genom Sveriges medlemsskap i den Europeiska Unionen blev Rådets<br>förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekono-<br>miska intressegrupperingar (EEIG) en del av den svenska rättsordningen.<br>Enligt art. 40 i nämnda förordning är det medlemmarna som skall beskattas<br>för resultatet av en grupperings verksamhet. Denna artikel tar endast sikte<br>på inkomstbeskattningen. Andra skatter regleras inte i förordningen utan i<br>stället blir den nationella rätten tillämplig. Genom lagen (1994:1853) om<br>beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar, som trädde i<br>kraft den 1 januari 1995, har intressegrupperingarna och dess medlemmar<br>inkomstskattemässigt samt i fråga om uppbörd och skyldighet att lämna och<br>bevara uppgifter i stort sett kommit att jämställas med handelsbolag och<br>delägare i handelsbolag. Intressegrupperingen är således inte skattesubjekt<br>utan i stället beskattas dess medlemmar för grupperingens resultat. Även i<br>fråga om övriga skatter, t.ex. statlig fastighetsskatt, behandlas intresse-<br>grupperingarna och dess medlemmar på samma sätt som handelsbolag och<br>delägare i handelsbolag. Lagen om statlig fastighetsskatt, lagen om avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel samt lagen om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader omfattas inte av lagen om beskattning av europeiska<br>ekonomiska intressegrupperingar. Skattskyldigheten enligt dessa lagar för<br>medlem i en intressegruppering är i stället, liksom beträffande delägare i<br>handelsbolag, reglerad i respektive lag. Som en konsekvens av förslaget att<br>göra handelsbolagen till skattesubjekt enligt dessa tre lagar bör<br>motsvarande ändring göras i fråga om intressegrupperingarna. En sådan<br>ändring kan inte anses stå i strid med art. 40 i förordningen om europeiska<br>ekonomiska intressegrupperingar.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring av 2 § lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt, 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel<br>samt 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>39</p>
<h3>5.2 Förfarandefrågor</h3>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Genom förslaget att göra handelsbolagen till skattesubjekt för fastig-<br>hetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel samt särskild löneskatt på<br>pensionskostnader måste, utöver ändringar i de tre lagarna, vissa följd-<br>ändringar göras i UBL och i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter (LSK). Däremot påverkas inte kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) eller taxerings-<br>lagen (1990:324, TL). Vidare föreslås ändringar i mervärdesskattelagen<br>(1994:200, ML). Ändringarna i ML innefattar en följdändring beroende av<br>förslaget att göra handelsbolag till skattesubjekt för vissa skatter.</p>
<p>5.2.1 Uppbördslagen</p>
<p>Enligt 2 § 1 mom. andra stycket UBL likställs handelsbolag med skatt-<br>skyldig om inte annat framgår av sammanhanget. Genom de nu föreslagna<br>ändringarna kan en specialreglering beträffande handelsbolagen synas<br>obehövlig eftersom handelsbolagen blir att betrakta som skattskyldiga<br>enligt UBL. Med hänsyn till att det även i framtiden kommer att vara många<br>handelsbolag som varken har någon fastighet eller kommer att bli<br>skattskyldigt för någon av de båda övriga skatterna är det dock lämpligt att<br>alltjämt behålla en specialbestämmelse för handelsbolagen.</p>
<p>I 3 § UBL regleras skyldigheten att betala preliminär skatt. Be-<br>stämmelserna korresponderar med vad som gäller i fråga om utfärdande av<br>skattsedlar vilket regleras i 33 § UBL och därpå följande paragrafer.<br>Handelsbolag kan tilldelas antingen F-skattesedel eller A-skattesedel.<br>Handelsbolag som bedriver eller kan antas komma att bedriva närings-<br>verksamhet tilldelas normalt en F-skattesedel. Dessa handelsbolag debiteras<br>i dagsläget inte någon preliminär F-skatt. De handelsbolag som efter den nu<br>föreslagna ändringen blir skattesubjekt och har tilldelats en F-skattesedel<br>kommer att bli skyldiga att betala preliminär F-skatt i enlighet med vad som<br>sägs i 3 § 3 mom. UBL. För handelsbolag som skall påföras slutlig skatt<br>men inte tilldelats någon F-skattesedel skall A-skattesedel utfärdas. Övriga<br>handelsbolag, dvs. de som inte skall påföras någon slutlig skatt och heller<br>inte tilldelats en F-skattesedel kan efter ansökan tilldelas en A-skattesedel.<br>Handelsbolag med A-skattesedel eller handelsbolag som saknar skattsedel,<br>skall i dagsläget betala preliminär A-skatt trots att någon slutlig skatt inte<br>skall påföras dem, 3 § 1 mom. tredje stycket UBL. Detta bör gälla även<br>efter de nu föreslagna ändringarna. Givetvis bör även de handelsbolag som<br>efter de föreslagna ändringarna skall betala slutlig skatt men av någon<br>anledning saknar F-skattesedel betala preliminär A-skatt enligt 3 § 1 mom.<br>tredje stycket UBL. Detta markeras genom ett förtydligande i nämnda<br>lagrum. Beträffande skattskyldiga som tilldelats A-skattesedel kan skatte-<br>myndigheten i stället besluta att särskild A-skatt skall betalas, 3 § 4 mom.<br>UBL. Detta kommer att gälla även beträffande handelsbolag.</p>
<p>Reglerna om beräkning av preliminär F-skatt finns i 13 § UBL. Enligt<br></p>
<p>40</p>
<p>13 § 1 mom. UBL skall preliminär F-skatt tas ut med ett belopp mot-<br>svarande 110 procent av den skatt enligt 3 mom. samma paragraf som har<br>bestämts för den skattskyldige vid den årliga debiteringen året före<br>inkomståret. Understiger denna skatt den ursprungligen debiterade F-<br>skatten tas preliminär skatt ut med 105 procent. Dessa beräkningsgrunder<br>bygger på antagandet att den beskattningsbara inkomsten normalt ökar med<br>fem procent årligen. Underlaget för de tre nu aktuella skatterna kan inte<br>antas öka i motsvarande mån och det är därför lämpligt att ha en annan<br>beräkningsgrund. Det föreslås att preliminär F-skatt för handelsbolag tas ut<br>med ett belopp motsvarande den skatt som enligt 13 § 3 mom. UBL har<br>bestämts för den skattskyldige vid den årliga debiteringen året före<br>inkomståret. Den preliminära skatten får dock inte tas ut med ett lägre<br>belopp än vad som motsvarar den preliminära F-skatt som har debiterats<br>året före inkomståret. Detta skall inte gälla när preliminär F-skatt skall<br>beräknas med ledning av preliminär taxering eller när annars särskilda skäl<br>finns. Motsvarande bör gälla vid beräkning av särskild A-skatt för de<br>handelsbolag som efter beslut av skattemyndigheten enligt 3 § 4 mom.<br>UBL skall betala sådan preliminär skatt.</p>
<p>Förslaget föranleder en ändring av 13 § 1 mom. UBL.</p>
<p>Den föreslagna regeln om preliminär F-skatt medför vissa problem av<br>övergångskaraktär, dels vad avser handelsbolagens delägare, dels avseende<br>handelsbolagen. Delägarna i ett handelsbolag betalar normalt särskild A-<br>skatt. Denna beräknas på samma sätt som preliminär F-skatt. I och med att<br>handelsbolagen görs till skattesubjekt för vissa skatter kommer delägarnas<br>skatteunderlag att minska i motsvarande mån. Härigenom finns det en risk<br>att delägarna kommer att debiteras för hög särskild A-skatt för det<br>beskattningsår då de nya reglerna skall tillämpas för första gången. Detta<br>kan dock avhjälpas genom att delägaren ger in en preliminär<br>självdeklaration senast den 1 december året före inkomståret eller under<br>inkomståret begär jämkning av den preliminära skatten. Några särskilda<br>övergångsregler är därför inte nödvändiga. Vad så gäller handelsbolaget<br>finns inte någon tidigare debiterad skatt att utgå från första gången<br>preliminär F-skatt skall beräknas. Ett sätt att avhjälpa detta är att i lagen ta<br>in en bestämmelse om skyldighet för de handelsbolag vilka kommer att bli<br>skattskyldiga för ifrågavarande skatter att ge in en preliminär själv-<br>deklaration innan inkomståret böijat. Vid utebliven deklaration skulle<br>skattemyndigheten i sådant fall anmoda handelsbolagen att ge in<br>deklaration. Det kan emellertid antas att en sådan ordning skulle bli alltför<br>resurskrävande för skatteförvaltningen. Frågan löses därför lämpligare<br>genom den slutliga debiteringen. De handelsbolag som inte är nöjda med<br>denna ordning kan givetvis ge in en preliminär självdeklaration. I de fall de<br>nya reglerna under övergångsåret kan förväntas leda till en väsentlig<br>skillnad mellan den preliminära och den slutliga skatten utgår regeringen i<br>likhet med Lagrådet från att skattemyndigheterna i möjligaste mån<br>förebygger detta med stöd av bestämmelserna i 13 § 1 mom. tredje stycket<br>UBL.</p>
<p>De handelsbolag som efter den nu föreslagna ändringen kommer att<br></p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>41</p>
<p>debiteras slutlig skatt kommer att gottskrivas den debiterade preliminära<br>skatten enligt bestämmelserna i 27 § 2 mom. UBL. För de handelsbolag<br>som inte kommer att debiteras någon slutlig skatt men för vilka skatteav-<br>drag på ersättning för arbete gjorts skall i stället reglerna i 27 b § UBL<br>alltjämt gälla. Sistnämnda lagrum ändras för att markera detta.</p>
<p>Enligt 33 § UBL skall skattsedel utfärdas för skattskyldig. I lagrummet<br>uttalas vidare att det av 33 a och 33 b §§ framgår att skattsedel får utfärdas<br>även för handelsbolag. Denna mening kan tas bort eftersom handelsbolag<br>enligt den allmänna bestämmelsen i 2 § andra stycket UBL likställs med<br>skattskyldig, även om det inte är skyldigt att betala skatt. Bestämmelserna<br>rörande handelsbolag i 33 a och 33 b §§ gäller endast för handelsbolag som<br>är registrerat i handelsregistret. Eftersom handelsbolag som inte förts in i<br>handelsregistret senast den 31 december 1995 skall anses vara upplöst vid<br>denna tidpunkt bör kravet på registrering slopas i 33 a och 33 b §§ UBL.<br>Den enda särreglering som föreslås beträffande handelsbolag gäller sådana<br>bolag som inte skall påföras någon slutlig skatt och som inte har tilldelats<br>en F-skattesedel. För dessa bolag skall en A-skattesedel utfärdas endast<br>efter ansökan. För övriga handelsbolag kommer de vanliga reglerna om<br>utfärdande av skattsedlar att gälla.</p>
<p>I 52 a § UBL ges en möjlighet för juridiska personer som har en A-<br>skattesedel att under vissa villkor använda betald A-skatt till betalning av<br>innehållen skatt. När det gäller handelsbolag ges bolaget i andra stycket<br>dessutom möjligheten att använda preliminär A-skatt för betalning av del-<br>ägarens preliminära skatt. Detta bör alltjämt gälla. Andra stycket bör dock<br>anpassas till det förhållandet att handelsbolag efter de föreslagna ändring-<br>arna kan komma att påföras slutlig skatt.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>5.2.2 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter</p>
<p>Deklarationsskyldighet</p>
<p>I 2 kap. 8 § LSK regleras juridiska personers skyldighet att lämna själv-<br>deklaration. Genom förslaget att göra handelsbolagen till skattesubjekt för<br>statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel samt särskild<br>löneskatt på pensionskostnader kommer de handelsbolag för vilka underlag<br>för dessa skatter skall fastställas att bli skyldiga att lämna självdeklaration i<br>enlighet med punkt 5 i nämnda lagrum. Av 2 kap. 10 § LSK följer att<br>handelsbolaget skall lämna särskild självdeklaration.</p>
<p>Uppgiftsskyldighet</p>
<p>Uppgiftsskyldigheten för handelsbolag regleras i 2 kap. 25 § LSK. I<br>lagrummet stadgas att handelsbolag skall lämna uppgifter till ledning för<br>delägares taxering. Uppgifterna skall lämnas som om handelsbolaget var<br>skattskyldigt, dvs. enligt reglerna för särskild självdeklaration. I 2 kap. 17 §<br></p>
<p>42</p>
<p>LSK regleras bl.a. skattskyldigs uppgiftsskyldighet för beräkning av<br>realisationsvinst hänförlig till fastighetsförsäljning under beskattningsåret.<br>Det har uppmärksammats att det är tveksamt om lagrummet ålägger del-<br>ägare i handelsbolag skyldighet att lämna sådana uppgifter när en handels-<br>bolaget tillhörig fastighet har avyttrats, även om detta givetvis är avsikten.<br>En bättre ordning vore om denna uppgiftsskyldighet i stället ålades<br>handelsbolagen. Det föreslås därför att det i 2 kap. 25 § LSK tas in en<br>bestämmelse av innebörden att handelsbolag, som under beskattningsåret<br>avyttrat fast egendom, skall till ledning för delägares taxering lämna de<br>uppgifter som behövs för att beräkna skattepliktig reavinst. Detsamma skall<br>gälla om handelsbolaget överfört eller upplåtit fast egendom under sådana<br>förhållanden att överföringen eller upplåtelsen enligt 25 § 2 mom. SIL skall<br>jämställas med avyttring av fastighet.</p>
<p>Som en konsekvens av att handelsbolagen nu föreslås bli skattskyldiga<br>för fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel samt särskild<br>löneskatt på pensionskostnader bör bolagens skyldighet att lämna uppgifter<br>om delägares andel av skatteunderlaget för nämnda skatter i 2 kap. 25 §<br>LSK utgå.</p>
<p>5.2.3 Mervärdesskattelagen</p>
<p>Mervärdesskatt skall, beroende på bl.a. storleken av de årliga be-<br>skattningsunderlagen, redovisas antingen i särskild deklaration (mervär-<br>desskattedeklaration) eller i självdeklaration, 14 kap. 3 § första stycket ML.<br>Före den 1 januari 1996 gällde att skattskyldiga vars beskattningsunderlag<br>för beskattningsåret översteg 200 000 kr skulle redovisa mervärdesskatten<br>i särskild deklaration. Skattskyldiga med lägre beskattningsunderlag och<br>som lämnade självdeklaration skulle redovisa skatten i självdeklarationen.<br>Den 1 januari 1996 höjdes gränsen för redovisning i självdeklarationen till<br>en miljon kr (prop. 1995/96:19). Samtidigt infördes en möjlighet för dem<br>som hamnade under miljongränsen att välja att ändå redovisa skatten i<br>särskild deklaration. Mervärdesskatten skall alltid redovisas i särskild<br>deklaration av dels dem som är skattskyldiga endast på grund av ett förvärv<br>av nya transportmedel m.m. enligt 14 kap. 1 § andra stycket ML, dels dem<br>som inte är skyldiga att lämna självdeklaration, 14 kap. 3 § andra stycket<br>ML. Det sistnämnda innebär att bl.a. handelsbolag alltid skall redovisa<br>mervärdesskatten i särskild deklaration.</p>
<p>Den ordning som föreslås i denna promemoria rörande handelsbolagens<br>skyldighet att lämna självdeklaration påverkar även handelsbolagens re-<br>dovisning av mervärdesskatt. Enligt mervärdesskattelagens nuvarande ly-<br>delse skulle den nya ordningen medföra att de handelsbolag som är skyl-<br>diga att lämna självdeklaration och betala preliminär skatt, även skall<br>redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen och betala preliminär skatt<br>beräknad med hänsyn tagen till mervärdesskatten. Detta skulle dock gälla<br>endast för dem med ett årligt beskattningsunderlag på högst en miljon kr.<br>Handelsbolag som inte blir skyldiga att lämna självdeklaration, skall<br></p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>43</p>
<p>fortfarande redovisa mervärdesskatten månadsvis i särskild deklaration<br>oavsett beskattningsunderlagens storlek. För att undvika denna olika be-<br>handling föreslås att handelsbolag uttryckligen undantas i 14 kap. 3 § andra<br>stycket ML. Det innebär att de även i fortsättningen skall redovisa<br>mervärdesskatten i särskild deklaration. Detta skall även gälla europeiska<br>ekonomiska intressegrupperingar.</p>
<h3>5.3 Helårsredovisning av mervärdesskatt</h3>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Regeringens förslag: För skattskyldiga som inte lämnar själv-<br>deklaration och som redovisar mervärdesskatten i särskild deklaration<br>återinförs en möjlighet till helårsredovisning om beskattnings-<br>underlagen uppgår till högst 200 000 kr.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Svenska Revisorssamfundet och Sveriges<br>Redovisningskonsulters Förbund menar att handelsbolagen bör ges möjlig-<br>het till redovisning i självdeklaration i de fall handelsbolag skall lämna<br>sådan. Riksskatteverket har ifrågasatt om inte redovisningen av mer-<br>värdesskatt för handelsbolag skulle kunna ske i samband med sådant upp-<br>giftslämnande för taxeringen som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgift. Juridiska fakulteten<br>vid Uppsala universitet, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och<br>Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund har föreslagit att grän-<br>sen för möjlighet till årsredovisning bör sättas högre än vid 200 000 kr.<br>Sveriges Industriförbund, till vilkas yttrande även Företagarnas Riksor-<br>ganisation och Sveriges Köpmannaförbund har anslutit sig, och Svenska<br>arbetsgivareföreningen har vad gäller gränsen 200 000 kr före- slagit att<br>den bestäms på samma sätt som gränsen 40 miljoner kr i 14 kap. 12 §<br>mervärdesskattelagen (1994:200). Sveriges Fastighetsägareförbund anser<br>att det är oklart vilken redovisningsform som skall tillämpas vid frivillig<br>skattskyldighet för uthyrning av lokaler och vill ha klarlagt att uthyrning av<br>lokaler normalt skall kunna redovisas årsvis om beskattningsunderlagen<br>understiger 1 miljon kr.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Redovisningsperioden är ett år för<br>dem som redovisar skatten i självdeklarationen, 14 kap. 30 § mervärdes-<br>skattelagen (1994:200, ML). För dem som redovisar i särskild deklaration<br>är perioden en månad, 14 kap. 8 § ML. Före den 1 januari 1996 fanns en<br>möjlighet att tillämpa perioden helår även för dem som redovisade i särskild<br>deklaration när de årliga beskattningsunderlagen inte översteg 200 000 kr.<br>Denna möjlighet togs bort i samband med att redovisningsgränsen höjdes<br>från 200 000 kr till en miljon kr. Detta gjordes av bl.a. konkur-<br>rensneutralitetsskäl. De som redovisar årligen i självdeklaration skall<br>nämligen vaije månad betala preliminär skatt vilken beräknats med hänsyn<br>tagen till mervärdesskatten. Helårsredovisning i särskild deklaration skulle<br></p>
<p>44</p>
<p>dock medföra att mervärdesskatten betalades endast en gång om året. För<br>skattskyldiga med ett beskattningsunderlag på upp mot en miljon kr skulle<br>detta kunna medföra en konkurrensfördel. Redovisningsperioden om en<br>månad har dock medfört att även mindre handelsbolag måste lämna särskild<br>deklaration varje månad. För dessa kan det vara betungande att vaije månad<br>sammanställa och lämna in en deklaration trots att omsättningen varit<br>mycket låg eller kanske ingen alls. Skatteutskottet har också uppmärk-<br>sammat detta problem. Det har i sitt betänkande 1995/1996:SkU31 uttalat<br>att riksdagen bör tillkännage att den anser att regeringen bör återkomma<br>med ett förslag rörande detta problem. För att underlätta för de mindre<br>företagen som redovisar skatten i särskild deklaration föreslås i<br>promemorian att en möjlighet till helårsredovisning återinförs. Av<br>konkurrensneutralitetsskäl föreslås att gränsen för när detta skall kunna<br>tillämpas inte sätts så högt som vid en miljon kr utan i stället föreslås den<br>tidigare gällande beloppsgränsen 200 000 kr gälla. Detta innebär att han-<br>delsbolag alltid skall redovisa mervärdesskatten i särskild deklaration men<br>att de handelsbolag som har ett årligt beskattningsunderlag på högst<br>200 000 kr kan välja att lämna särskild deklaration och betala skatten endast<br>en gång om året. Redovisning och betalning bör då ske vid samma tidpunkt<br>som gäller för dem som redovisar och betalar månatligen, dvs. den 5 i andra<br>månaden efter utgången av redovisningsperioden.</p>
<p>Regeringen anser att valet av tillämpad beloppsgräns för årsredovisning<br>bör göras med hänsyn dels till de administrativa konsekvenserna för såväl<br>skattskyldiga som skattemyndigheterna dels till konkurrensneutraliteten<br>mellan olika företagsformer. Regeringen finner att vid en avvägning av<br>dessa båda intressen bör gränsen sättas vid 200 000 kr.</p>
<p>Vad gäller beräkningen av underlaget för bestämmandet av vid vilken<br>tidpunkt mervärdesskatt skall redovisas gjorde skatteutskottet vid<br>behandlingen av prop. 1995/96:198 om ekonomisk-politiska åtgärder på<br>skatte- och avgiftsområdet en justering i den föreslagna lydelsen av 14 kap.<br>12 § ML. Justeringen innebar att gemenskapsintema förvärv och import<br>inte skall räknas med i det underlag vars storlek avgör när mervärdesskatt<br>skall redovisas och betalas (1995/96:SkU31). Utskottet menade att en<br>motsvarande ändring eventuellt borde göras vid tillämpningen av<br>beloppsgränsen 1 miljon kr i 14 kap. 3 § ML. Utskottets mening var att<br>regeringen borde överväga vilket beskattningsunderlag som är lämpligt att<br>tillämpa och återkomma med ett förslag. Det är väsentligt att de regler som<br>skall tillämpas är så enhetliga som möjligt. Regeringen delar de synpunkter<br>som framförts i denna del och föreslår att utgångspunkten vid beräk-<br>ningarna enligt 14 kap. 3 resp. 8 § ML bör vara beskattningsunderlagen för<br>beskattningsåret exklusive gemenskapsintema förvärv och import.</p>
<p>Enligt nuvarande lagtext är huvudregeln den att om de årliga<br>beskattningsunderlagen beräknas uppgå till högst 1 miljon kr så skall<br>mervärdesskatten redovisas i självdeklarationen. Skattemyndigheten har<br>dock möjlighet att när särskilda skäl föreligger besluta att redovisning skall<br>ske i särskild deklaration. Enligt vad som inhämtats är det normala att<br>skattemyndigheten anser det föreligga särskilda skäl vid sådan frivillig<br></p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>45</p>
<p>skattskyldighet. Möjligheten till årsredovisning finns således, även om den<br>på grund av bl.a. kontrollskäl vanligen inte tillämpas. Regeringen anser att<br>det alltjämt bör ankomma på skattemyndigheten att avgöra hur redovis-<br>ningen skall kunna ske vid frivillig skattskyldighet.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring i 14 kap. 3 och 8 §§ ML.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<h2>6 Beskattning av vissa EU-bidrag</h2>
<p>Regeringens förslag: Bidrag från EG-organ till näringsidkare som är<br>skattskyldiga i Sverige skall inkomstbeskattas som näringsbidrag<br>under samma förutsättningar som gäller för bidrag från svenska staten.</p>
<p>Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av så<br>gott som samtliga remissinstanser. Näringslivets skattedelegation efterlyser<br>en genomgång av hur andra länder beskattar EU-bidragen. Om bidragen<br>beskattas i Sverige men inte i andra länder uppkommer en konkur-<br>rensnackdel. Några remissintanser anser att det hade varit enklare att göra<br>EU-bidragen helt skattefria men tillstyrker ändå förslaget.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Som en följd av vårt lands<br>medlemskap i EU kanaliseras medel till olika utgiftsområden både direkt<br>över statsbudgeten och via EG-budgeten. I vissa fall ersätter EU-politiken<br>den nationella politiken. I andra fall är direkta statliga stöd ett villkor för<br>resurstilldelningen via EG-budgeten.</p>
<p>Både nationella medel och EG-medel budgeteras och redovisas samlat på<br>statsbudgeten. I myndigheternas redovisningar och i regeringens redo-<br>visning skall de medel som fördelas via EG-budgeten redovisas till-<br>sammans med övriga statliga medel som disponeras av respektive verksam-<br>hetsområde.</p>
<p>Betalningar mellan Sverige och EU utgör statliga medel. Stöd och bidrag<br>som finansieras av EG:s budget avsedda för projekt och mottagare i Sverige<br>och som förmedlas av statlig myndighet budgeteras och redovisas i normal-<br>fallet på statsbudgetens utgiftssida under aktuell huvudtitel.</p>
<p>Som en följd av medlemskapet kommer betydande belopp att betalas ut<br>från EG:s budget till mottagare i Sverige (återflödet). Det gäller bidrag och<br>stöd från strukturfonderna. Dessa har till uppgift att påskynda den ekono-<br>miska och sociala samordningen samt förbättra förutsättningarna för<br>regional utjämning. Strukturfonderna utgörs av jordbruksfondens utveck-<br>lingssektion, socialfonden, regionalfonden samt fiske- och utvecklings-<br>fonden. Strukturfonderna är inte några fonder i egentlig mening utan utgör<br>endast utgiftsposter i EG:s budget.</p>
<p>Medlen för strukturfonderna avsätts för programperioder. Innevarande<br>programperiod omfattar åren 1994 - 1999. För denna period har omkring<br>1 270 miljarder kronor avsatts för ändamålet. Beloppet utgör närmast en<br></p>
<p>46</p>
<p>tredjedel av EG:s budget.</p>
<p>För att få bidrag från strukturfonderna krävs ett omfattande<br>programarbete där olika myndigheter (t.ex. länsstyrelserna) och icke stadiga<br>intressenter (t.ex. företag) samverkar.</p>
<p>Sådana betalningar från EG:s budget till Sverige som utgör stadiga<br>medel sker via Riksbanken. Det ansvar för att administrera stöd och bidrag<br>från EG:s budget, som på nationell nivå tillkommer staten, har i första hand<br>lagts på berörda förvaltningsmyndigheter.</p>
<p>De myndigheter som administrerar och betalar ut stöden och bidragen<br>finns företrädesvis inom områdena jordbruk, fiske, regionalpolitik, arbets-<br>marknadspolitik och forskning.</p>
<p>Ed viktigt undantag från ad utbetalningar sker via svenska myndigheter<br>är stödet till forskning och utveckling. Den vanligaste formen av<br>forskningsprojekt inom EU är sådana som genomförs i samarbete med<br>deltagare från flera länder. Deda sker inom ed ramprogram som består av<br>en serie olika s.k. särprogram.</p>
<p>Det nu aktuella ramprogrammet går under benämningen "Fjärde ram-<br>programmet" och gäller under åren 1994 - 1998. Målet är ad förbättra<br>Europas industriella konkurrenskraft, ad utnyttja fördelarna med den inre<br>marknaden och ad tillgodose samhällets behov av en hållbar utveckling och<br>förbättrad livskvalitet. I projekten är det meningen ad forskare och företag<br>från olika länder skall samarbeta och därmed bli effektivare och skynda på<br>utvecklingen. Sammanlagt skall 120 miljarder kronor användas i<br>programmet. Det är för tidigt för ad kunna bedöma hur mycket av dessa<br>medel som kommer ad betalas till svenska modagare. I diskussionen har<br>nämnts ad det kan röra sig om belopp i storleksordningen 900 miljoner kr<br>per år.</p>
<p>Den statliga myndigheten Rådet för forsknings- och utveck-<br>lingssamarbete mellan Sverige och EU (EU/FoU-rådet) samordnar det<br>svenska deltagandet i EU:s FoU-program. Rådets huvuduppgifter är ad<br>stimulera svenska universitet, högskolor, institut och företag ad delta i<br>programmen. En annan uppgift är ad medverka i utformningen av<br>kommande program så ad svenska intressen tillgodoses. Vid sidan av<br>EU/FoU-rådet är en rad myndigheter ansvariga för FoU-programmet, bl.a.<br>NUTEK och forskningsråden.</p>
<p>För vaije projekt utarbetar deltagarna en projektplan med ansökan om<br>stöd som ges in till kommissionen. För ad kunna pröva en ansökan ställs<br>stora krav på dokumentation.</p>
<p>När kommissionen deltar i finansieringen av FoU-projekt är det inte<br>fråga om upphandling av konsulttjänster eller projekt. Meningen med<br>finansieringen från kommissionen är principen om delad finansiering (cost-<br>sharing), vilket innebär ad kommissionen bidrar med upp till hälften av den<br>faktiska projektkostnaden. EU-projekten kan därför inte prissädas enligt<br>vantiga kommersiella metoder. Bidrag kan därför inte heller utgå för t.ex.<br>företagets vinst eller finansiella kostnader. Det är enbart faktiska kostnader<br>som tigger till grund för beräkningen av bidraget. Det finns därför<br>detaljerade anvisningar hur kostnaderna för ed projekt skall redovisas i<br></p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>47</p>
<p>ansökan.</p>
<p>När kommissionen har godkänt ett projekt upprättas ett avtal mellan<br>kommissionen och de som ansökt om bidrag och som skall utföra projektet.<br>Man kan säga att avtalet ersätter det beslut som kännetecknar svenska<br>bidrag. I avtalet regleras vilka förpliktelser kommissionen har gentemot<br>mottagarna av bidraget. Dessa avtalsvillkor tar närmast sikte på bidragets<br>storlek och frågor kring utbetalningarna. Bidragsmottagamas förpliktelser<br>enligt avtalet gäller främst det projekt som bidraget avser; att det påböijas<br>och fullföljs, att rapporter om arbetets fortskridande ges in till<br>kommissionen osv.</p>
<p>För vaije projekt utses en koordinator. Det kan t.ex. vara ett universitet,<br>ett institut eller ett företag i något medlemsland. Koordinatom är den som<br>svarar för projektet gentemot EU. Det är också koordinatom som tar emot<br>och förmedlar bidragsmedlen till övriga institutioner och företag som<br>deltar i projektet. Undantagsvis kan bidrag utbetalas av kommissionen<br>direkt till en projektdeltagare.</p>
<p>För att ett bidrag skall räknas som näringsbidrag krävs att det kommer<br>från staten, kommun, skattskyldiga som räknas upp i den s.k. katalogen i<br>7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt (SIL) eller vissa<br>allmänningsskogar. Någon återbetalningsskyldighet skall i princip inte<br>föreligga. Ett stöd uppfyller dock definitionen på näringsbidrag om åter-<br>betalningsskyldighet uppkommer i följande fall</p>
<p>- näringsidkaren uppfyller inte de villkor som har uppställts för stödet,</p>
<p>- näringsidkaren följer inte de föreskrifter som har meddelats vid bevil-<br>jandet av stödet,</p>
<p>- något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna för<br>stödet.</p>
<p>Ett näringsbidrag är inte skattepliktigt om det har använts för utgifter<br>som inte är avdragsgilla vare sig omedelbart eller genom värdeminsk-<br>ningsavdrag. Om ett näringsbidrag har använts för utgifter som är ome-<br>delbart avdragsgilla skall bidraget tas upp som intäkt. Används bidraget för<br>att anskaffa avskrivningsbara tillgångar sker beskattningen på det indirekta<br>sättet att avskrivningsunderlaget reduceras med bidrags- beloppet. De<br>kommande värdeminskningsavdragen blir alltså lägre genom bidraget. Om<br>näringsbidraget används för att anskaffa lager, sker be- skattningen också<br>på ett indirekt sätt genom att de lagertillgångar som anskaffats med<br>näringsbidraget inte får räknas med vid värdesättningen av lagret.<br>Näringsbidraget beskattas härigenom i takt med att lagret avyttras. Vidare<br>finns vissa periodiseringsregler, t.ex. om hur intäktsföring av bidrag<br>tidsmässigt skall matchas mot kostnadsavdrag. Utformningen av be-<br>stämmelserna skall tillgodose syftet att den skattskyldige skattemässigt kan<br>kvitta uppburet statsbidrag mot avdragsgilla kostnader.</p>
<p>Nuvarande regler om näringsbidrag (statsbidrag) infördes i kommu-<br>nalskattelagen (1928:370, KL) år 1973 (prop. 1973:190, bet. 1973:SkU71,<br>SFS 1973:1098). Bestämmelserna om stöd med villkorlig återbetalnings-<br>skyldighet infördes år 1983 samtidigt som näringsbidragsreglema fick sitt<br>nuvarande innehåll (Ds B 1981:17, prop. 1982/83:94, bet. 1982/83:SkU44,</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>48</p>
<p>SFS 1983:311).</p>
<p>När det gäller redovisningen av näringsbidrag i bokföringen har<br>Bokföringsnämnden gett ut rekommendationen Redovisning av statliga<br>stöd (BFN R 5) samt några uttalanden om speciella bidragsformer.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det vanliga är att stöd och bidrag från<br>EU hanteras av svenska myndigheter. Det är svenska myndigheter som<br>prövar ansökningarna, fattar beslut om bidragen och även betalar ut<br>pengarna. Dessa EU-stöd är därför att betrakta som vilka nationella stöd<br>som helst och omfattas därför av bestämmelserna om näringsbidrag om<br>övriga förutsättningar är uppfyllda. Exempel på sådana bidrag är det stöd<br>som utgår till lantbruket (arealbidrag m.m.).</p>
<p>Det finns emellertid också stöd som prövas och betalas ut av EU-organ.<br>Det gäller inte bara FoU-stöden. Inom ramen för regionalpolitiken kan<br>kommissionen t.ex. ta egna initiativ och direkt stödja olika projekt. Det kan<br>också i framtiden utvecklas nya stödformer som betalas ut direkt från EU.</p>
<p>En första förutsättning för att ett stöd skall anses som näringsbidrag är att<br>det utgår från stat, kommun e.d. Dessa bestämmelser är därför inte till-<br>lämpliga på stöd som betalas ut av ett EU-organ. Detta innebär dock inte att<br>stöden i dag skulle vara skattefria eller skattemässigt behandlas på något<br>från näringsbidragen avvikande sätt. I stället får de generella bestäm-<br>melserna om skattepliktiga intäkter tillämpas. Bidrag till närings-<br>verksamheten torde utgöra en skattepliktig intäkt eftersom bidraget "influtit<br>i verksamheten". Så resonerade man också vid införandet av reglerna om<br>näringsbidrag. Det handlade då om ett lagfästande av de principer för<br>beskattningen av statsbidrag till näringsidkare som tidgare hade utvecklats<br>ipraxis (prop. 1982/83:94 s. 35 ff.). När det gäller frågan om periodisering<br>får de generella bestämmelserna om bokföringsmässig inkomstberäkning<br>tillämpas. Det innebär att ett bidrag som skall användas för en viss<br>verksamhet under en bestämd tidsperiod bör intäktsföras under denna<br>period enligt lämplig grund.</p>
<p>Resultatet av nuvarande oreglerade tillstånd kan alltså många gånger bli<br>att stöden ändå hanteras som om de vore näringsbidrag. Det är ändå av<br>värde att uttryckliga regler om den skattemässiga hanteringen av EU-<br>bidragen införs. Direktutbetalt stöd från EU kan nämligen väntas få en<br>betydande omfattning. Alternativet att i stället göra bidragen skattefria<br>skulle skapa problem, eftersom avdrag då inte skulle kunna medges för de<br>kostnader som bestrids med bidragen. Näringsbidragsreglema hanterar<br>också bidragen (intäkterna) på ett relevant sätt beroende på vad stödet<br>används till och när det skall användas.</p>
<p>Näringslivets skattedelegation har i sitt remissvar efterlyst en genomgång<br>av hur bidragen beskattas i andra medlemsstater. Enligt vad regeringen<br>inhämtat från andra medlemsstater synes principen vara att EU-bidragen<br>beskattas på ett sätt som i stort sett motsvarar de svenska<br>näringsbidragsreglema. Ingen medlemsstat tycks generellt betrakta<br>bidragen som skattefria intäkter och samtidigt medge avdrag för de<br>kostnader eller den värdeminskning som bidragen avser att täcka.</p>
<p>Regeringen föreslår således att stöd från Europeiska gemenskaperna</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 12<br></p>
<p>49</p>
<p>skall räknas som näringsbidrag på motsvarande sätt som stöd från t.ex.<br>staten till näringsidkare för näringsverksamheten.</p>
<p>För att ett EU-stöd skall räknas som näringsbidrag måste givetvis krävas<br>att förutsättningarna för att ett näringsbidrag skall föreligga även i övrigt är<br>uppfyllda. Ett stöd kan, som framgår av bakgrundsbeskrivningen, betraktas<br>som näringsbidrag endast om det inte är förenat med återbe-<br>talningsskyldighet eller om återbetalningsskyldighet kan uppkomma endast<br>för det fall näringsidkaren brutit mot något villkor eller någon föreskrift<br>som uppställts för stödet eller om något oväntat inträffat som rubbar<br>förutsättningarna för stödet.</p>
<p>I promemorian konstateras att EU-stöd i förekommande fall behandlas<br>som stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet. Utifrån det standardavtal<br>som tillämpas analyseras huruvida stödet, bortsett från kravet på stödgivare,<br>uppfyller definitionen på näringsbidrag. Slutsatsen är att EU:s FoU-stöd<br>uppfyller villkoren för näringsbidrag. Återbetalningsskyldighet kan upp-<br>komma endast om mottagarna av stödet inte uppfyller sina förpliktelser.<br>Visserligen kan avtalet sägas upp om allvarliga tekniska eller ekonomiska<br>skäl föreligger som på ett grundläggande sätt påverkar projektet eller om<br>möjligheterna att utnyttja projektet väsentligt har minskat. En sådan<br>uppsägning får dock anses ha sin grund i att något oväntat inträffat som<br>uppenbarligen rubbar förutsättningarna för stödet. Uppsägningsmöjligheten<br>ändrar alltså inte stödets karaktär av näringsbidrag. Dessutom är upp-<br>sägningstiden två månader och kommissionen är skyldig att under vissa<br>förutsättningar ge bidrag till kostnader även för projekt som avbrutits. Med<br>undantag av förskott sker de löpande betalningarna efter det att stöd-<br>mottagama gett in en periodisk rapport där de mot bidraget korres-<br>ponderande kostnaderna finns upptagna. Det betyder att det knappast kan<br>bli aktuellt med återbetalningar i de fall avtalet sägs upp av andra skäl än att<br>parterna inte följer sina åtaganden.</p>
<p>Förslaget föranleder en ändring av punkt 9 av anvisningarna till 22 §<br>KL.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<h2>7 Begränsning av avdragsramen för representation</h2>
<p>Regeringens förslag: Avdrag för måltidsutgifter i samband med<br>representation skall fr.o.m. år 1997 medges med högst ett belopp<br>motsvarande 90 kr per person.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utgifter för representation och<br>liknande ändamål utgör omkostnader i en förvärvskälla endast om de har<br>omedelbart samband med verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om<br>att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna<br>avser jubileum för företaget, invigning av en mer betydande anläggning för<br>verksamheten eller jämförliga händelser eller då utgifterna avser<br></p>
<p>50</p>
<p>personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med större belopp än<br>som kan anses skäligt. Avdrag för måltidsutgifter som avser lunch, middag<br>eller supé medges inte med större belopp än 180 kr per person. Belopps-<br>gränsen 180 kr infördes hösten 1995 och gäller fr.o.m. inkomståret 1996.<br>Beloppet avser kostnader exklusive mervärdesskatt. Den som inte är<br>skattskyldig till mervärdesskatt får öka avdragsramen med<br>mervärdesskatten.</p>
<p>I samband med kompletteringspropositionen (prop. 1995/96:150) och i<br>propositionen om ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgifts-<br>området (prop. 1995/96:198) aviserades ett antal åtgärder på skatteområdet<br>med syfte att förstärka statens inkomster. Enligt ett av förslagen skall<br>företagens rätt till avdrag för representationskostnader fr.o.m. inkomståret<br>1997 reduceras till hälften av den nivå som gäller för år 1996.<br>Avdragsramen för måltidsutgifter skall således sättas ned från 180 kr till 90<br>kr. Förslaget föranleder en ändring i punkt 1 av anvisningarna till 20 §<br>kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<h2>8 Statsfmansiella effekter</h2>
<p>De i avsnitt 4—6 lämnade förslagen kan inte antas medföra några märkbara<br>statsfmansiella effekter annat än i fråga om den föreslagna behandlingen av<br>tillskott till verksamheten vid beräkning av fördelningsunderlaget och<br>takbeloppet. Effekten av den föreslagna ändringen är dock mycket svår att<br>bedöma.</p>
<p>Budgeteffekterna av förslaget i avsnitt 7 har redovisats i prop.<br>1995/96:198. Där anges den varaktiga effekten av sänkt representations-<br>avdrag uppgå till 0,5 miljarder kr.</p>
<h2>9 Författningskommentar</h2>
<h3>9.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3>
<p>Anvisningar</p>
<p>till 20 §</p>
<p>punkt 1</p>
<p>I tredje stycket reduceras avdragsramen för representation från 180 kr till 90<br>kr per person och måltid.</p>
<p>51</p>
<p>till 22 §</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>punkt 9</p>
<p>Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelserna om näringsbidrag<br>blir tillämpliga även på bidrag från kommissionen eller annat EG-organ<br>utan förmedling av svensk myndighet. Genom pluralformen (Europeiska<br>gemenskaperna) klargörs att bestämmelsen omfattar inte bara stöd från<br>Europeiska gemenskapen (EG) utan även stöd från Europeiska kol- och<br>stålgemenskapen (EKSG) och Europeiska atomgemenskapen (Euroatom).</p>
<h3>9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1536) om<br>räntefördelning vid beskattning</h3>
<h3>3/</h3>
<p>Tidpunkten för bestämmande av räntesatsen för räntefördelning ändras från<br>utgången av november månad året före beskattningsåret till utgången av<br>november månad andra året före taxeringsåret. Ändringen kommer i prak-<br>tiken endast att påverka räntesatsen för skattskyldiga med nystartad<br>verksamhet med förlängt första räkenskapsår. För skattskyldiga som har<br>räkenskapsår som sammanfaller med kalenderåret, vilket så gott som<br>undantagslöst är fallet, innebär ändringen inte någon förändring mot vad<br>som gäller i dag. Ändringen syftar till att förenkla skattemyndigheternas<br>granskning genom att endast en räntesats blir aktuell för vaije taxeringsår.</p>
<h3>W</h3>
<p>Ändringen innebär att expansionsmedelsskatt varken kommer att räknas<br>som tillgång eller skuld vid beräkning av fördelningsunderlaget enligt<br>räntefördelningslagen. Detsamma gäller beträffande särskild löneskatt<br>enligt 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. I<br>och med sistnämda ändring är det obehövligt med en reglering av enligt<br>vilket lagrum den särskilda löneskatten skall utgå.</p>
<p>12 §</p>
<p>Ändringen föranleds dels av att begreppet kapitaltillskott utmönstras ur<br>lagtexten, dels av att tillskott till näringsverksamheten föreslås få ingå i<br>fördelningsunderlaget redan det år tillskottet skett. Undantag görs för till-<br>skott som skett i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.<br>Med varaktigt avses inte att tillskottet skall förbli i verksamheten<br>permanent. Däremot måste det vara fråga om en längre tidsperiod som<br>åtminstone sträcker sig över flera år. Det är sålunda syftet som är avgörande<br>vid bedömningen även om oförutsedda händelser senare medför att<br>“tillskottet måste tas ut”. Den skattskyldige bör ha bevisbördan för syftet<br>med transaktionen. Tillskott vars syfte inte är att varaktigt öka kapitalet<br>skall minska fördelningsunderlaget. En förutsättning härför är givetvis att<br>tillskottet i fråga fortfarande finns kvar i verksamheten, dvs. ingår i<br>fördelningsunderlaget, vid utgången av det beskattningsår som<br></p>
<p>52</p>
<p>fördelningsunderlaget hänför sig till. Till sådana tillskott som bör minska<br>fördelningsunderlaget hör t.ex. pengar som näringsidkaren satt in privat i<br>verksamheten i slutet av ett år t.ex. vid tillfällig likviditetskris och sedan får<br>tillbaka efter årsskiftet när likviditeten förbättrats. Har tillskott och<br>återbetalning i stället skett under samma beskattningsår skall tillskottet inte<br>minska fördelningsunderlaget eftersom det inte ingår i detta. För det fall<br>näringsidkaren skulle skjuta till pengar i slutet av ett år vilka sedan används<br>för privata uttag under nästa år lär det knappast gå att hävda att medlen<br>tillskjutits i syfte att varaktigt öka kapitalet i verksamheten varför även<br>sådana tillskott skall minska fördelningsunderlaget.</p>
<p>Paragrafen har arbetats om redaktionellt i förhållande till lagrådsremissen.<br>Utformningen följer i huvudsak Lagrådets förslag. Bestämmelsen syftar<br>till att ge skattskyldiga som förvärvar en näringsfastighet genom ett fång<br>som inkomstskattemässigt är att betrakta som benefikt, trots att vederlag<br>utgått i samband med förvärvet, en möjlighet att slippa negativ<br>räntefördelning på grund av den skuldsättning han ådragit sig genom<br>förvärvet.</p>
<p>Paragrafens tillämpningsområde framgår av första stycket. Förutsätt-<br>ningen är att en näringsfastighet som utgör anläggningstillgång har för-<br>värvats genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död<br>eller äktenskapsskillnad eller genom gåva och att förvärvarens<br>fördelningsunderlag till den del som hänför sig till förvärvet är negativt vid<br>förvärvstillfället. Är detta uppfyllt får en särskild post beräknas.<br>Beräknandet av den särskilda posten är således frivilligt. Den särskilda<br>posten är lika stor som det negativa fördelningsunderlaget vid<br>förvärvstillfället och får öka fördelningsunderlaget i förvärvskällan så länge<br>och till den del detta är negativt. Den särskilda posten får dock inte vara<br>större än spärrbeloppet som motsvarar summan av dels skillnaden mellan<br>vederlaget och det högsta av fastighetens värde enligt 13 § 4 eller 14 §<br>lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning, dels 72 % av de<br>expansionsmedel som övertagits i samband med förvärvet. När<br>fördelningsunderlaget i förvärvskällan blir positivt upphör den särskilda<br>posten. Detta innebär att någon särskild post inte får öka för-<br>delningsunderlaget om det därefter blir negativt. Hur fördelningsunderlaget<br>beräknas framgår av 2 § räntefördelningslagen.</p>
<p>I tredje stycket regleras den situationen att fastigheten och driften av<br>denna är att hänföra till skilda förvärvskällor. I sådant fall skall kapitaltill-<br>skott som görs inom två år före förvärvet eller utan tidsbegränsning efter<br>förvärvet av förvärvaren eller denne sådan närstående person som avses i<br>punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 § KL till den förvärvskälla<br>där driften bedrivs, minska den särskilda posten. Detta gäller dock endast<br>om det rör sig om tillskott av mer än obetydlig omfattning.</p>
<p>Regeln föreslås träda i kraft den 1 januari 1997 men tillämpas i fråga om<br>fastighetsöverlåtelser som skett efter den 31 december 1995.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>53</p>
<p>17 §</p>
<p>Ändringen motsvarar ändringen i 12 § och beror bl.a. på att begreppet<br>kapitaltillskott utmönstras ur lagtexten.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>punkt 1</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 januari 1997.</p>
<p>Punkt 2</p>
<p>Den äldre lydelsen av 3 § tillämpas vid 1998 års taxering om verksamheten<br>startat före den 1 januari 1997.</p>
<p>Punkt 3</p>
<p>Den nya bestämmelsen i 14 a § får tillämpas på fastighetsöverlåtelser som<br>skett efter utgången av år 1995.</p>
<h3>9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1537) om<br>expansionsmedel</h3>
<p>Ändringen beror dels på att begreppet kapitaltillskott utmönstrats ur lag-<br>texten, dels på att tillskott till verksamheten under beskattningsåret skall få<br>ingå i takbeloppet redan det beskattningsår då tillskottet skett. Undantag<br>görs for sådana tillskott som skett i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet<br>i verksamheten. Beträffande innebörden av detta, se författnings-<br>kommentaren till 12 § räntefördelningslagen.</p>
<p>7a§</p>
<p>Paragrafen har fått sin utformning i enlighet med Lagrådets förslag. I<br>bestämmelsen ges skattskyldiga, som förvärvar en näringsfastighet genom<br>ett fång som inkomstskattemässigt är att betrakta som benefikt, trots att<br>vederlag utgått för förvärvet, möjlighet att undvika att behöva lösa upp dels<br>egna expansionsmedel dels sådana som övertagits i samband med<br>förvärvet.</p>
<p>Lagrummet är i princip uppbyggt på samma sätt som dess motsvarighet<br>i 14 a § räntefördelningslagen.</p>
<p>Den särskilda posten enligt räntefördelningslagen syftar till att motverka<br>att förvärv aren drabbas av negativ räntefördelning efter förvärvet. Däremot<br>skall den inte leda till positiv räntefördelning. På samma sätt skall den<br>särskilda posten enligt expansionsmedelslagen inte medföra att någon<br>ytterligare avsättning till expansionsmedel kan göras utan endast motverka<br>att expansionsmedel måste lösas upp på grund av förvärvet. Det blir således<br>endast aktuellt att beräkna en särskild post enligt expansionsmedelslagen<br>om förvärvaren övertagit expansionsmedel i samband med fastighets-<br></p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>54</p>
<p>förvärvet eller om han redan har egna expansionsmedel.</p>
<p>Regeln föreslås träda i kraft den 1 januari 1997 men får tillämpas ifråga<br>om överlåtelser som skett efter den 31 december 1995.</p>
<p>8§</p>
<p>Ändringen motsvarar ändringen i 7 § och beror på att begreppet kapital-<br>tillskott utmönstras ur lagtexten.</p>
<p>20 £</p>
<p>Ändringen är närmast av rättelsekaraktär och syftar till att möjliggöra en<br>överlåtelse av expansionsmedel i samband med benefik överlåtelse av samt-<br>liga realtillgångar i en näringsverkamhet från en fysisk person till en annan.<br>Situationen regleras redan i dag i 10 § men det har uppmärksammats att<br>regeln har fått en allt för snäv utformning. Genom den nu föreslagna<br>ändringen skall expansionsmedel få övertas till den del de inte överstiger<br>värdet av 138,89 % av realtillgångama i verksamheten. Övertagandet får<br>avse högst ett belopp motsvarande värdet av 138,89 % av realtillgångama i<br>verksamheten vid utgången av det tredje beskattningsåret före<br>beskattningsåret ökat med en tredjedel.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>punkt 1</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 januari 1997.</p>
<p>Punkt 2</p>
<p>Den nya regeln i 7 a § får tillämpas på överlåtelser som skett efter utgången<br>av år 1995.</p>
<h3>9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt</h3>
<p>Ändringarna är föranledda av att handelsbolag resp, europeiska ekono-<br>miska intressegrupperingar föreslås bli skattskyldiga för stadig fastig-<br>hetsskatt.</p>
<h3>9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel</h3>
<p>Ändringen är föranledd av att handelsbolag resp, europeiska ekonomiska<br>intressegrupperingar föreslås bli skattskyldiga för avkastningsskatt på<br>pensionsmedel.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>55</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Förslaget har kompletterats med en övergångsbestämmelse i enlighet med<br>Lagrådets förslag.</p>
<h3>9.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskostnader</h3>
<p>Ändringen är föranledd av att handelsbolag resp, europeiska ekonomiska<br>intressegrupperingar föreslås bli skattskyldiga för särskild löneskatt på<br>pensionskostnader.</p>
<h3>9.7 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen<br>(1953:272)</h3>
<p>3 § 1 mom.</p>
<p>Enligt första stycket skall skattskyldig betala preliminär skatt med belopp<br>vilket så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten minskad<br>med överskjutande ingående mervärdesskatt. Handelsbolag skall enligt<br>tredje stycket betala preliminär A-skatt trots att slutlig skatt inte skall<br>påföras. Detta skall gälla även fortsättningsvis. Ändringen i tredje stycket<br>är av redaktionell karaktär och hänger samman med att handelsbolag skall<br>vara skattesubjekt för vissa skatter.</p>
<p>13 § 1 mom.</p>
<p>I lagrummet regleras hur preliminär F-skatt skall beräknas. Sådan preli-<br>minär skatt skall tas ut med ett belopp motsvarande 110 procent av den<br>skatt enligt 3 mom. som har bestämts för den skattskyldige vid den årliga<br>debiteringen året före inkomståret. För det fall denna skatt understiger den<br>ursprungligen debiterade F-skatten tas preliminär skatt i stället ut med 105<br>procent. Förslaget att göra handelsbolag till skattesubjekt för vissa skatter<br>bör föranleda att de handelsbolag vilka kommer att påföras skatt enligt<br>lagen om statlig fastighetsskatt, lagen om avkastningsskatt på pensions-<br>medel eller lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader och har<br>tilldelats en F-skattesedel skall bli skyldiga att betala preliminär F-skatt.<br>Beräkningsprincipema kommer emellertid i regel att medföra ett för högt<br>uttag av preliminär F-skatt för handelsbolagen. Reglerna bör därför inte<br>gälla för handelsbolag. För handelsbolagen har i stället införts en särskild<br>bestämmelse i första stycket som reglerar uttaget av preliminär F-skatt för<br>dessa bolag. Bestämmelsen har placerats som en sista mening i detta stycke<br>på förslag av Lagrådet. Enligt den nya bestämmelsen skall preliminär F-<br>skatt för handelsbolag utgå med ett belopp motsvarande den skatt som<br>enligt 13 § 3 mom. har bestämts för bolaget året före inkomståret. Av andra<br></p>
<p>56</p>
<p>stycket framgår att preliminär F-skatt dock inte får tas ut med ett lägre<br>belopp än som motsvarar den preliminära F-skatt som har debiterats året<br>före inkomståret Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när<br>preliminär F-skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt<br>2 mom. eller när annars särskilda omständigheter finns.</p>
<p>27 b §</p>
<p>I 27 § 2 mom. regleras vad den skattskyldige skall gottskrivas vid<br>debitering av slutlig skatt. Lagrummet kommer att bli tillämpligt i fråga om<br>de handelsbolag som efter de föreslagna ändringarna kommer att påföras<br>slutlig skatt. Beträffande övriga handelsbolag skall alltjämt nuvarande<br>bestämmelser i 27 b § gälla. Ändringen i första stycket markerar detta<br>förhållande.</p>
<p>33 §</p>
<p>Såsom framgår redan av 2 § 1 mom. andra stycket likställs handelsbolag<br>med skattskyldig om inte annat framgår av sammanhanget. Nuvarande<br>hänvisning i sista stycket tillför inte något i sak och behövs inte heller av<br>redaktionella skäl när handelsbolag gjorts till skattesubjekt. Den har därför<br>slopats. Någon ändring vad avser utfärdande av skattsedlar för handels-<br>bolag föreslås inte utan A-eller F-skattesedel skall alltjämt kunna utfärdas<br>för handelsbolag. Bestämmelser om detta finns i 33 a och 33 b §§.</p>
<p>I lagrummet regleras utfärdandet av A-skattesedlar. Handelsbolag som är<br>skattskyldigt enligt någon av de tre föreslagna lagarna och som inte har<br>tilldelats en F-skattesedel enligt 33 b § skall tilldelas en A-skattesedel enligt<br>bestämmelserna i första stycket.</p>
<p>För handelsbolag som inte skall påföras någon slutlig skatt och som inte<br>har tilldelats en F-skattesedel får en A-skattesedel utfärdas endast efter<br>ansökan enligt andra stycket.</p>
<p>Kravet på att handelsbolag skall vara registrerat i handelsregistret har<br>slopats. Denna ändring är föranledd av lagen (1993:760) om ändring i<br>lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. Av 1 kap. 1 §<br>nämnda lag framgår att ett handelsbolag uppkommer först om det införs i<br>handelsregistret. Av punkten 3 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>framgår att handelsbolag är upplöst om det inte vid utgången av 1995 förts<br>in i handelsregistret. Någon reglering vad gäller registreringen är därför inte<br>längre behövlig i UBL.</p>
<p>33 b §</p>
<p>I lagrummet regleras utfärdandet av F-skattesedlar. En F-skattesedel får<br>efter ansökan utfärdas för skattskyldig som bedriver eller kan antas komma<br>att bedriva näringsverksamhet om inte annat följer av 33 c §. Lagrummet<br>äger redan i dag tillämpning på handelsbolag och behöver inte ändras med<br>anledning av de nu framlagda förslagen. Precis som tidigare skall F-<br>skattesedel kunna utfärdas för handelsbolag som uppfyller kriteriet “att<br></p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>57</p>
<p>bedriva eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet”. Detta gäller<br>oavsett om handelsbolaget är skyldigt att betala skatt eller inte.</p>
<p>Ändringen i sista stycket beror på att någon särreglering i UBL vad<br>gäller handelsbolagens registering inte längre är nödvändig, se kommen-<br>taren under 33 a§.</p>
<p>52 a §</p>
<p>Ändringen i sista stycket är av redaktionell karaktär och innebär att<br>lagrummet anpassas till det förhållandet att handelsbolag i vissa fall kan<br>komma att påföras slutlig skatt.</p>
<h3>9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>2 kap. 25 §</p>
<p>Förslaget innebär en ändring av handelsbolagens uppgiftsskyldighet.<br>Eftersom handelsbolag föreslås bli skattskyldiga för stadig fastighetsskatt,<br>avkastningsskatt på pensionsmedel samt särskild löneskatt på pensions-<br>kostnader skall bolagen inte längre lämna några uppgifter beträffande<br>underlaget för dessa skatter till ledning för delägarnas taxering.</p>
<p>För det fall en handelsbolaget tillhörig fastighet som är anläggnings-<br>tillgång avyttrats under beskattningsåret föreslås att bolaget, och inte<br>delägaren, skall lämna de uppgifter till ledning för delägarens taxering som<br>behövs för att beräkna skattepliktig realisationsvinst. Detsamma gäller då<br>fastigheten överförts eller upplåtits under sådana förhållanden att över-<br>låtelsen eller upplåtelsen enligt 25 § 2 mom. SIL skall jämställas med<br>avyttring. Förslaget innebär i denna del en utvidgning av handelsbolagens<br>uppgiftsskyldighet.</p>
<h3>9.9 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen<br>(1994:200)</h3>
<p>14 kap. Registrering samt deklaration och periodisk sammanställning</p>
<p>3§</p>
<p>Ändringen i första stycket innebär att beskattningsunderlagen 1 miljon kr<br>för möjligheten att redovisa mervärdesskatten i en självdeklaration skall<br>beräknas exklusive gemenskapsintema förvärv och import.</p>
<p>Vissa handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar<br>kommer att vara skyldiga att lämna självdeklaration. Detta gäller dock inte<br>alla. Genom ändringen i 3 § andra stycket kommer dock alla handelsbolag<br>och europeiska ekonomiska intressegrupperingar att vara skyldiga att<br>redovisa mervärdesskatten i särskild deklaration, oavsett om de lämnar<br>självdeklaration eller inte. Det innebär också att den preliminära skatt som<br>beslutas för dessa inte kommer att beräknas med hänsyn tagen till<br></p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>58</p>
<p>mervärdesskatten. Skatten skall betalas i samband med att den särskilda<br>deklarationen lämnas.</p>
<p>En möjlighet att redovisa och betala mervärdesskatt ärligen införs för dem<br>som redovisar mervärdesskatt i särskild deklaration, på grund av att de inte<br>är skyldiga att lämna självdeklaration. Det innebär att skattemyndigheten<br>kan besluta att t.ex. ett konkursbo skall ha en redovisningsperiod<br>omfattande ett helt beskattningsår. Helårsredovisning skall också kunna<br>göras av handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar.<br>Möjligheten skall dock begränsas till skattskyldiga med ett årligt<br>beskattningsunderlag exklusive gemenskapsintema förvärv och import på<br>högst 200 000 kr. Regeln kan inte tillämpas av den som lämnar<br>självdeklaration men valt att i stället redovisa mervärdesskatten i särskild<br>deklaration. Den kan inte heller tillämpas av den som skattemyndigheten på<br>grund av särskilda skäl beslutat skall redovisa skatten i särskild deklaration.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>59</p>
<p>Förteckning över de remisssinstanser som avgett yttrande<br>över departementspromemorian (Ds 1996:41) Vissa<br>justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning<br>m.m.</p>
<p>Riksskatteverket (RSV), Göta Hovrätt, Kammarrätten i Stockholm,<br>Riksförsäkringsverket (RFV), Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Nä-<br>rings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Juridiska fakulteten vid<br>Uppsala universitet, Byggentreprenörerna, Föreningen Auktoriserade<br>Revisorer (FAR), Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Köpman-<br>naförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund,<br>Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska bankföreningen, Svenska<br>Revisorssamfundet (SRS), Svenska Samemas Riksförbund, Sveriges<br>advokatsamfund, Sveriges Bokförings- & Revisionsbyråers Förbund<br>(SBRF), Sveriges Fastghetsägareförbund, Sveriges industriförbund,<br>Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Redovisningskonsulenters För-<br>bund (SRF).</p>
<p>Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen har<br>avgett ett gemensamat yttrande.</p>
<p>Svenska bankföreningen har åberopat ett yttrande från Sveriges<br>industriförbundet.</p>
<p>Rikskatteverket har inhämtat yttranden från skattemyndigheterna i<br>Stockholms, Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus län.</p>
<p>Yttrande har också inkommit från Magnus Dahlgren.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>60</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över Prop. 1996/97:12<br>departementspromemorian (Ds 1996:10) Beskattning av vissa Bilaga 2<br>EU-bidrag</h3>
<p>Efter remiss har yttrande avgetts av Riksskatteverket (RSV), Hovrätten för<br>Nedre Norrland, Kammarrätten i Göteborg, Bokföringsnämnden, Närings-<br>och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Statens Kämkraftsinspektion, Na-<br>turvårdsverket, Statens strålskyddsinstitut, Handelshögskolan i Stockholm,<br>Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Forskningsrådsnämn-<br>den, EU/FoU-rådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forsk-<br>ningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Kommunikationsforsk-<br>ningsberedningen, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas<br>Riksorganisation, Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige<br>(LO), Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Svenska<br>Revisorsamfundet SRS, Sveriges Advokatsamfund, Tjänstemännens Cen-<br>tralorganisation (TCO) och Kooperativa institutet.</p>
<p>Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Sveriges<br>Industriförbund och Stockholms Handelskammare har åberopat ett yttrande<br>från Näringslivets Skattedelegation.</p>
<p>Riksskatteverket har inhämtat yttranden från skattemyndigheterna i<br>Stockholms, Uppsala, Kalmar och Malmöhus län.</p>
<p>Kommunikationsforskningsberedningen har inhämtat och åberopat ett<br>yttrande från Chalmers tekniska högskola.</p>
<p>61</p>
<h2>2 Författningsförslag</h2>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om<br>räntefördelning vid beskattning</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1536) om räntefördelning<br>vid beskattning</p>
<p>dels att 3, 10, 12 och 17 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 14 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3§</p>
<p>Ett positivt fördel-<br>ningsbelopp utgörs av stats-<br>låneräntan vid utgången av novem-<br>ber året före beskattningsåret ökad<br>med tre procentenheter multiplice-<br>rad med ett positivt för-<br>delningsunderlag.</p>
<p>Ett positivt fördel-<br>ningsbe lopp utgörs av stats-<br>låneräntan vid utgången av<br>november andra året före taxe-<br>ringsåret ökad med tre procenten-<br>heter multiplicerad med ett positivt<br>fördelningsunderlag.</p>
<p>Ett negativt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid nämnda<br>tidpunkt ökad med en procentenhet multiplicerad med ett negativt<br>fördelningsunderlag.</p>
<p>10 §<sup>2</sup></p>
<p>Statiig inkomstskatt, stattig för-<br>mögenhetsskatt, kommunal in-<br>komstskatt, egenavgifter enligt<br>lagen (1981:691) om socialavgifter,<br>särskild löneskatt enligt 2 § lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster, av-<br>kastningsskatt enligt 2 § 5 lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, särskild löneskatt<br>enligt 3 § lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskost-<br>nader, statlig fastighetsskatt, mer-<br>värdesskatt som redovisas i särskild<br>självdeklaration enligt 14 kap. 3 §<br>mervärdesskattelagen (1994:200),<br>annuitet på avdikningslån, avgifter<br>enligt lagen (1994:1774) om<br>allmänna egenavgifter samt<br>skattetillägg och förseningsavgift<br>enligt taxeringslagen (1990:324)<br>räknas inte som tillgång eller skuld.</p>
<p>Statlig inkomstskatt, statlig för-<br>mögenhetsskatt, kommunal in-<br>komstskatt, expansionsmedelsskatt<br>enligt lagen (1993:1537) om ex-<br>pansionsmedel, egenavgifter enligt<br>lagen (1981:691) om socialavgifter,<br>särskild löneskatt enligt lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster, av-<br>kastningsskatt enligt 2 § 5 lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, särskild löneskatt<br>enligt lagen (1991:687) om särskild<br>löneskatt på pensionskostnader,<br>statlig fastighetsskatt, mervärdes-<br>skatt som redovisas i särskild<br>självdeklaration enligt 14 kap. 3 §<br>mervärdesskattelagen (1994:200),<br>annuitet på avdikningslån, avgifter<br>enligt lagen (1994:1774) om all-<br>männa egenavgifter samt skattetill-<br>lägg och förseningsavgift enligt</p>
<p>62</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>12</p>
<p>Det belopp som följer av 2 §<br>första stycket och 8-11 §§ ökas<br>med underskott av näringsverk-<br>samhet närmast föregående beskatt-<br>ningsår i den mån avdrag för un-<br>derskottet inte har medgetts enligt<br>46 § 1 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 §<br>11 mom. eller 26 § 9 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>samt minskas med 72 procent av ex-<br>pansionsmedel enligt lagen<br>(1993:1537) om expansionsmedel<br>vid utgången av närmast föregående<br>beskattningsår och med kapital-<br>tillskott under närmast föregående<br>beskattningsår.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>taxeringslagen (1990:324) räknas<br>inte som tillgång eller skuld.</p>
<p>§</p>
<p>Det belopp som följer av 2 §<br>första stycket och 8-11 §§ ökas<br>med underskott av näringsverk-<br>samhet närmast föregående beskatt-<br>ningsår i den mån avdrag för un-<br>derskottet inte har medgetts enligt<br>46 § 1 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 §<br>11 mom. eller 26 § 9 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>samt minskas med 72 procent av<br>expansionsmedel enligt lagen<br>(1993:1537) om expansionsmedel<br>vid utgången av närmast föregående<br>beskattningsår och med sådana<br>tillskott till verksamheten under<br>närmast föregående beskattningsår<br>som gjorts i annat syfte än att<br>varaktigt öka kapitalet i verk-<br>samheten.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>14a§</p>
<p>Har sådan fastighet som avses i</p>
<p>13 § 4 förvärvats genom arv, testa-<br>mente, bodelning med anledning av<br>makes död eller äktenskapsskillnad<br>eller genom gåva och är för-<br>värvarens fördelningsunderlag vid<br>förvärvstillfället till den del som<br>hänför sig till förvärvet negativt, får<br>fördelningsunderlaget ökas med<br>motsvarande belopp (den särskilda<br>posten). Den särslälda posten får<br>uppgå till högst ett belopp som<br>motsvarar summan av dels<br>skillnaden mellan det vederlag som<br>överenskommits för fastigheten och<br>det högsta värdet enligt 13 § 4 eller</p>
<p>14 § för fastigheten vid för-<br>värvstidpunkten dels 72 procent av<br>de expansionsmedel som övertagits.<br>Övertar förvärvaren expan-<br>sionsmedel i samband med<br>förvärvet, skall detta till ingen del<br>räknas som vederlag.</p>
<p>Den särskilda posten får öka</p>
<p>63</p>
<p>fördelningsunderlaget så länge och<br>i den mån detta är negativt.<br>Fördelningsunderlaget får ökas<br>med den särskilda posten så länge<br>fastigheten finns kvar i<br>förvärvskällan. Om en del av<br>fastigheten överlåts skall den<br>särskilda posten minskas med<br>motsvarande del.</p>
<p>Om driften av fastigheten inte är<br>hänförlig till samma förvärvskälla<br>som fastigheten, gäller följande.<br>Har förvärvaren eller denne sådan<br>närstående person som avses i<br>punkt 14 sista stycket av anvisning-<br>arna till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) inom två år före för-<br>värvet eller efter förvärvet i mer än<br>obetydlig omfattning tillskjutit<br>kapital till den förvärvskälla i vilken<br>driften bedrivs, skall den särskilda<br>posten minskas i motsvarande mån.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>17 §</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet<br>som bedrivs av handelsbolag min-<br>skas delägarens justerade in-<br>gångsvärde eller, för andel som<br>utgör omsättningstillgång, andelens<br>skattemässiga värde med kapitaltill-<br>skott under närmast föregående<br>beskattningsår och med lån av-<br>seende det aktuella beskattningsåret<br>från bolaget till delägaren eller<br>sådan delägaren närstående person<br>som avses i punkt 14 sista stycket<br>av anvisningarna till 32 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) om inte<br>marknadsmässig ränta utgått på<br>lånet.</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet<br>som bedrivs av handelsbolag min-<br>skas delägarens justerade in-<br>gångsvärde eller, för andel som<br>utgör omsättningstillgång, andelens<br>skattemässiga värde med sådana<br>tillskott till verksamheten under<br>närmast föregående beskattningsår<br>som gjorts i annat syfte än att<br>varaktigt öka kapitalet i verksam-<br>heten och med lån avseende det<br>aktuella beskattningsåret från bola-<br>get till delägaren eller sådan del-<br>ägaren närstående person som avses<br>i punkt 14 sista stycket av an-<br>visningarna till 32 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) om inte<br>marknadsmässig ränta utgått på<br>lånet.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första<br>gången vid 1998 års taxering om inte annat följer av punkterna 2 eller 3.</p>
<p>2. Äldre bestämmelser i 3 § tillämpas om verksamheten påbörjats före<br>utgången av år 1996.</p>
<p>3. Bestämmelsen i 14 a § tillämpas ifråga om fastighetsöverlåteler som<br>skett efter den 31 december 1995.</p>
<p>64</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1994:784.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1994:1682.</p>
<p>5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 12</p>
<p>65</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537) om<br>expansionsmedel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1537) om expansionsme-<br>del</p>
<p>dels att 7, 8 och 10 § § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 7 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>7</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet<br>som bedrivs av fysisk person eller<br>dödsbo får expansionsmedel inte tas<br>upp till så stort belopp att<br>72 procent av expansionsmedlen<br>överstiger ett takbelopp. Detta<br>beräknas med hänsyn till förhållan-<br>dena vid utgången av beskattnings-<br>året enligt de grunder som anges i 2,<br>8-10 och 18 §§ lagen (1993:1536)<br>om räntefördelning vid beskattning.<br>Det erhållna värdet ökas med<br>underskott för beskattningsåret, i<br>den mån avdrag för underskottet<br>inte har medgetts enligt 46 § 1<br>mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 §<br>10 mom. eller 26 § 9 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>och minskas med kapitaltillskott<br>under beskattningsåret.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§*</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet<br>som bedrivs av fysisk person eller<br>dödsbo får expansionsmedel inte tas<br>upp till så stort belopp att 72<br>procent av expansionsmedlen över-<br>stiger ett takbelopp. Detta beräknas<br>med hänsyn till förhållandena vid<br>utgången av beskattningsåret enligt<br>de grunder som anges i 2, 8-10, och<br>18 §§ lagen (1993:1536) om ränte-<br>fördelning vid beskattning. Det<br>erhållna värdet ökas med underskott<br>för beskattningsåret, i den mån<br>avdrag för underskottet inte har<br>medgetts enligt 46 § 1 mom.<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller 3 § 13 mom., 25 § 10 mom.<br>eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576)<br>om stathg inkomstskatt, och<br>minskas med sådana tillskott till<br>verksamheten under beskattnings-<br>året som gjorts i annat syfte än att<br>varaktigt öka kapitalet i verksam-<br>heten.</p>
<p>Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet, fördelas takbe-<br>loppet mellan makarna i förhållande till deras andelar av kapitalet i<br>verksamheten.</p>
<p>7a§</p>
<p>Har sådan fastighet som avses i<br>13 § 4 lagen (1993:1536) om rän-<br>tefördelning vid beskattning för-<br>värvats genom arv, testamente,<br>bodelning med anledning av makes<br>död eller äktenskapsskillnad eller<br>genom gåva och understiger<br>förvärvarens takbelopp 72 procent<br>av övertagna eller egna</p>
<p>66</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>expansionsmedel, får en särskild<br>post beräknas. Den särskilda posten<br>får öka takbeloppet i så länge som<br>och i den mån detta belopp<br>understiger 72 procent av dessa<br>expansionsmedel. Takbeloppet får<br>ökas med den särskilda posten så<br>länge fastigheten finns kvar i<br>förvärvskällan. Om en del av<br>fastigheten överlåts skall den<br>särskilda posten minskas med<br>motsvarande del.</p>
<p>Den särskilda posten beräknas<br>på det sätt som anges i 14 a § första<br>stycket lagen om räntefördelning vid<br>beskattning.</p>
<p>Vad som sägs i 14 a § tredje<br>stycket lagen om räntefördelning vid<br>beskattning tillämpas vid beräkning<br>av den särskilda posten enligt<br>denna lag.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>8§</p>
<p>I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag får<br>expansionsmedel inte tas upp till den del delägarens justerade ingångsvärde<br>enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för andelen i bolaget<br>är negativt. Därvid skall hänsyn inte tas till den ökning av det justerade<br>ingångsvärdet som följer av en ökning av expansionsmedel på grund av 28<br>§ åttonde stycket första meningen lagen om statlig inkomstskatt. Utgör<br>andel i handelsbolag omsättningstillgång gäller vad som sagts nu i stället</p>
<p>andelens skattemässiga värde.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket<br>minskas det justerade ingångsvärdet<br>respektive det skattemässiga värdet<br>med kapitaltillskott under<br>beskattningsåret. Detsamma gäller<br>lån från bolaget till delägaren eller<br>sådan delägaren närstående person<br>som avses i punkt 14 sista stycket<br>av anvisningarna till 32 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370), om inte<br>marknadsmässig ränta utgått på lå-<br>net. Det justerade ingångsvärdet<br>respektive det skattemässiga värdet<br>justeras vidare enligt 18 § lagen om<br>räntefördelning vid beskattning.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket<br>minskas det justerade ingångsvärdet<br>respektive det skattemässiga värdet<br>med sådana tillskott till<br>verksamheten under beskattnings-<br>året som gjorts i annat syfte än att<br>varaktigt öka kapitalet i verksam-<br>heten. Detsamma gäller lån från<br>bolaget till delägaren eller sådan<br>delägaren närstående person som<br>avses i punkt 14 sista stycket av an-<br>visningarna till 32 § kommunalskat-<br>telagen (1928:370), om inte<br>marknadsmässig ränta utgått på<br>lånet. Det justerade ingångsvärdet<br>respektive det skattemässiga värdet<br>justeras vidare enligt 18 § lagen om<br>räntefördelning vid beskattning.</p>
<p>67</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>10 §</p>
<p>Innebär gåva eller bodelning att samtliga realtillgångar i en närings-<br>verksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo övergår till en fysisk<br>person som är bosatt här i landet och har parterna skriftligen avtalat att<br>expansionsmedel skall övertas av förvärvaren, tillämpas inte 9 §. Detsamma<br>gäller vid arv och testamente, om mottagaren skriftligen förklarat att han</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>övertar expansionsmedel.</p>
<p>I fall som avses i första stycket<br>får expansionsmedel inte övertas i<br>den mån de överstiger värdet av<br>realtillgångama i verksamheten<br>beräknat enligt de grunder som<br>anges i 13 § 1-4 och 8 lagen<br>(1993:1536) om räntefördelning vid<br>beskattning. Övertagande får avse<br>högst ett belopp motsvarande värdet<br>av realtillgångama i verksamheten<br>vid utgången av det tredje beskatt-<br>ningsåret före beskattningsåret ökat<br>med en tredjedel.</p>
<p>I fall som avses i första stycket<br>får expansionsmedel inte övertas i<br>den mån de överstiger 138,89<br>procent av värdet av realtillgångar-<br>na i verksamheten beräknat enligt<br>de grunder som anges i 13 § 1-4 och<br>8 lagen (1993:1536) om ränte-<br>fördelning vid beskattning. Över-<br>tagande får avse högst ett belopp<br>motsvarande 138,89 procent av<br>värdet av realtillgångama i verk-<br>samheten vid utgången av det tredje<br>beskattningsåret före beskatt-<br>ningsåret ökat med en tredjedel.</p>
<p>Förvärvaren skall vid taxeringen för det närmast föregående beskatt-<br>ningsåret anses ha haft expansionsmedel som uppgår till det överförda<br>beloppet eller, om förvärvaren då hade expansionsmedel, det upptagna<br>beloppet ökat med det överförda beloppet.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första<br>gången vid 1998 års taxering om inte annat följer av punkten 2.</p>
<p>2. Bestämmelsen i 7 a § tillämpas i fråga om fastighetsöverlåtelser som<br>skett efter den 31 december 1995.</p>
<p>'Senaste lydelse 1994:1886.</p>
<p>68</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om Prop. 1996/97:12<br>statlig fastighetsskatt Bilaga 3</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1052) om statlig fastig-<br>hetsskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2§‘</p>
<p>Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som<br>enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som<br>ägare.</p>
<p>I fråga om handelsbolag och<br>europeiska ekonomiska intresse-<br>grupperingar åvilar skattskyldig-<br>heten dock delägarna respektive<br>medlemmarna.</p>
<p>Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger<br>skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.</p>
<p>I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan<br>privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning i<br>Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt<br>avseende sådan privatbostad inte tas ut.</p>
<p>Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret<br>kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller<br>avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten</p>
<p>jämkas med hänsyn härtill.</p>
<p>Fastighetsskatten beräknas på<br>grundval av det taxeringsvärde som<br>gäller under beskattningsåret. Gäller<br>olika värden för skilda delar av<br>beskattningsåret beräknas skatten<br>särskilt för vaije sådan del med<br>motsvarande tillämpning av be-<br>stämmelserna i femte stycket.</p>
<p>Fastighetsskatten beräknas på<br>grundval av det taxeringsvärde som<br>gäller under beskattningsåret. Gäller<br>olika värden för skilda delar av<br>beskattningsåret beräknas skatten<br>särskilt för vaije sådan del med<br>motsvarande tillämpning av be-<br>stämmelserna i fjärde stycket.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången<br>vid 1998 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för be-<br>skattningsår som har påböljats före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1994:1910.</p>
<p>6 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 12</p>
<p>69</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2§‘</p>
<p>Skattskyldiga till avkastningsskatt är</p>
<p>1. svenska livförsäkringsföretag,</p>
<p>2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från<br>fast driftställe i Sverige,</p>
<p>3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig<br>verksamhet,</p>
<p>4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions-<br>utfästelse m.m.,</p>
<p>5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken<br>Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse<br>m.m.,</p>
<p>6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §<br>lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,</p>
<p>7. svensk juridisk person och i Sverige bosatt fysisk person som innehar</p>
<p>a) kapitalförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) och är meddelad i försäkringsrörelse som<br>inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller</p>
<p>b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt sjuttonde stycket<br>av samma anvisningspunkt.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart<br>avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och<br>som inte är återköpsbar.</p>
<p>Z fråga om handelsbolag och euro-<br>peisk ekonomisk intressegruppering<br>är dock delägarna respektive<br>medlemmarna skattskyldiga.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>'Lydelse enligt prop. 1995/96:231.</p>
<p>70</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskostnader</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h3>1§‘</h3>
<p>Den som utfäst en tjänstepension skall till staten betala särskild löneskatt<br>med 21,39 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen, beräknad enligt<br>2§.</p>
<p>I fråga om handelsbolag och<br>europeisk ekonomisk intressegrup-<br>pering år dock delägarna respektive<br>medlemmarna skattskyldiga.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången<br>vid 1998 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för be-<br>skattningsår som har påböljats före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1994:1926.</p>
<p>71</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Prop. 1996/97:12<br>Bilaga 3</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)*</p>
<p>dels att 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 13 § 1 och 3 mom., 14 §, 27 b §, 33 §,</p>
<p>33 a §, 33 b § och 52 a § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 13 § 1 a mom., av<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2§</p>
<p>1 mom} Beteckningar som används i kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt, taxeringslagen (1990:324) eller mervärdesskat-<br>telagen (1994:200) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges<br>eller framgår av sammanhanget.</p>
<p>Med skattskyldig likställs i denna Med skattskyldig likställs i denna<br>lag handelsbolag, om inte annat lag, om inte annat framgår av<br>framgår av sammanhanget. sammanhanget, handelsbolag även</p>
<p>om det inte är skyldigt att betala<br>sådan skatt som avses i 1 § 4, 7 eller</p>
<p>8.</p>
<p>3§</p>
<p>1 mom? I den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala<br>preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara<br>den slutliga skatten minskad med överskjutande ingående mervärdesskatt.<br>Hänsyn skall dock inte tas till i den slutliga skatten ingående skattetillägg<br>och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt<br>förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) eller annuitet<br>på avdikningslån.</p>
<p>Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (preliminär A-<br>skatt) eller enligt särskild debitering (preliminär F-skatt och särskild A-<br>skatt). Den skattskyldige får därutöver betala preliminär skatt i annan<br>ordning.</p>
<p>Handelsbolag skall, om inte Handelsbolag skall, om inte<br>annat sägs denna i lag, betala annat sägs i denna lag, betala<br>preliminär A-skatt trots att slutlig preliminär A-skatt även om slutlig<br>skatt inte skall påföras. skatt inte skall påföras.</p>
<p>13</p>
<p>1 m o m.<sup>4</sup> Preliminär F-skatt skall<br>tas ut med ett belopp motsvarande<br>110 procent av den skatt enligt 3<br>mom. som har bestämts för den<br>skattskyldige vid den årliga de-</p>
<p>1 m o m. Preliminär F-skatt skall,<br>för annan skattskyldig än handels-<br>bolag, tas ut med ett belopp mot-<br>svarande 110 procent av den skatt<br>enligt 3 mom. som har bestämts för<br>den skattskyldige vid den årliga</p>
<p>72</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>debiteringen året före inkomståret.<br>Understiger denna skatt den ur-<br>sprungligen debiterade F-skatten tas<br>preliminär F-skatt ut med 105<br>procent.</p>
<p>biteringen året före inkomståret.<br>Understiger denna skatt den ur-<br>sprungligen debiterade F-skatten tas<br>preliminär F-skatt ut med 105<br>procent.</p>
<p>Preliminär F-skatt enligt första stycket får inte tas ut med ett lägre belopp<br>än som motsvarar den preliminära F-skatt som har debiterats för året före<br>inkomståret.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär<br>F-skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom.<br>eller när annars särskilda omständigheter föreligger.</p>
<p>Vid beräkning av preliminär F-skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till<br>preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala. Detsamma gäller<br>mervärdesskatt som skall redovisas i särskild självdeklaration, om<br>mervärdesskatt inte ingår i den skatt som avses i 3 mom. Om mervärdes-<br>skatt har fastställts för den skattskyldige för tiden september andra året före<br>inkomståret till och med augusti året före inkomståret, får denna skatt<br>läggas till grund för beräkningen av den preliminära skatten. Om<br>mervärdesskatten för året före inkomståret skall redovisas i särskild<br>självdeklaration, får i stället den mervärdesskatt som har fastställts för andra<br>året före inkomståret läggas till grund för beräkningen.</p>
<p>3 m o m.<sup>5</sup> Vid tillämpning av<br>bestämmelserna i 1 mom. första<br>stycket, 2 mom. andra stycket och<br>17 § 1 mom. 2 avses med skatt<br>slutlig skatt minskad med dels skat-<br>tetillägg och förseningsavgift enligt<br>taxeringslagen (1990:324) samt<br>förseningsavgift enligt fastighets-<br>taxeringslagen (1979:1152), dels<br>överskjutande ingående mervärde-<br>skatt.</p>
<p>1 a m o m. För handelsbolag<br>skall preliminär F-skatt tas ut med<br>ett belopp motsvarande den skatt<br>enligt 3 mom. som har bestämts för<br>bolaget vid den årliga debiteringen<br>året före inkomståret.</p>
<p>Preliminär F-skatt enligt första<br>stycket får inte tas ut med ett lägre<br>belopp än som motsvarar den<br>preliminära F-skatt som har debite-<br>rats för året före inkomståret.</p>
<p>Bestämmelserna i första och<br>andra styckena gäller inte när<br>preliminär F-skatt skall beräknas<br>med ledning av preliminär taxering<br>enligt 2 mom. eller när det annars<br>finns särskilda omständigheter.</p>
<p>3 m o m. Vid tillämpning av be-<br>stämmelserna i 1 mom. första<br>stycket, 1 a mom. första stycket,<br>2 mom. andra stycket och 17 §<br>1 mom. 2 avses med skatt slutlig<br>skatt minskad med dels skattetillägg<br>och förseningsavgift enligt taxe-<br>ringslagen (1990:324) samt<br>förseningsavgift enligt fastighets-<br>taxeringslagen (1979:1152), dels<br>överskjutande ingående mervär-<br>desskatt.</p>
<p>73</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Vid beräkning av särskild A-</p>
<p>13 § 1,7 a och 3 mom. om prelimi-<br>när F-skatt.</p>
<p>14 §<sup>6</sup></p>
<p>Vid beräkning av särskild A-<br>skatt skall gälla vad som föreskrivs i skatt skall gälla vad som föreskrivs i<br>13 § 1 och 3 mom. om preliminär F-<br>skatt.</p>
<p>Om det kan antas att en skillnad av någon betydelse uppkommer mellan<br>utgående preliminär skatt beräknad enligt första stycket och beräknad<br>slutlig skatt, skall särskild A-skatt beräknas med ledning av preliminär<br>taxering. Särskild A-skatt skall också beräknas med ledning av preliminär<br>taxering om den skattskyldige har avgett preliminär självdeklaration.</p>
<p>27 b §<sup>7</sup></p>
<p>Ett belopp som innehållits genom<br>skatteavdrag på ersättning för arbete<br>till ett handelsbolag skall gottskrivas<br>bolaget som inbetalning av sådan<br>utgående mervärdesskatt som avses<br>i 1 kap. 8 § mervärdesskattelagen<br>(1994:200) för den sista<br>redovisningsperioden under det<br>kalenderår då det innehölls. Detta<br>gäller även om beloppet inte har<br>betalats in till skattemyndigheten.</p>
<p>Ett belopp som innehållits genom<br>skatteavdrag på ersättning för arbete<br>till ett handelsbolag och som inte<br>kunnat gottskrivas bolaget enligt<br>27 § 2 mom. skall gottskrivas<br>bolaget som inbetalning av sådan<br>utgående mervärdesskatt som avses<br>i 1 kap. 8 § mervärdesskattelagen<br>(1994:200) för den sista redovis-<br>ningsperioden under det kalenderår<br>då det innehölls. Detta gäller även<br>om beloppet inte har betalats in till<br>skattemyndigheten.</p>
<p>Ett skattebelopp, som inte har innehållits men betalats in av den som<br>betalat ut ersättningen i enlighet med ett beslut av skattemyndigheten eller<br>allmän förvaltningsdomstol, skall gottskrivas bolaget som inbetalning av<br>utgående mervärdesskatt för den redovisningsperiod då ersättningen<br>betalades ut.</p>
<p>Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas inte om<br>skattemyndigheten meddelat beslut om betalning enligt 52 a §.</p>
<p>33 §</p>
<p>För skattskyldig skall utfärdas<br>skattsedel, särskild för preliminär<br>skatt, för slutlig skatt och för annan<br>tillkommande skatt än sådan som<br>avses i 32 b §. Skattsedel skall dock<br>inte utfärdas för preliminär skatt<br>enligt 3 § 2 mom. tredje stycket. Att<br>skattsedel får utfärdas för handels-<br>bolag framgår av 33 a och 33 b §§.</p>
<p>För skattskyldig skall utfärdas<br>skattsedel, särskild för preliminär<br>skatt, för slutlig skatt och för annan<br>tillkommande skatt än sådan som<br>avses i 32 b §. Skattsedel skall dock<br>inte utfärdas för preliminär skatt<br>enligt 3 § 2 mom. tredje stycket.</p>
<p>33a§’</p>
<p>Skattsedel på preliminär A-skatt (A-skattesedel) skall utfärdas för skatt-<br>skyldig som inte har tilldelats en F-skattesedel. En A-skattesedel skall även</p>
<p>74<br></p>
<p>utfärdas för skattskyldig om skattemyndigheten beslutat om ett sådant<br>villkor som avses i 33 b § andra stycket.</p>
<p>En A-skattesedel får efter an- För handelsbolag som inte skall<br>sökan också utfärdas för ett han- påföras någon slutlig skatt och som<br>delsbolag som är registrerat i inte har tilldelats en F-skattesedel<br>handelsregistret och som inte har skall en A-skattesedel utfärdas<br>tilldelats en F-skattesedel. endast efter ansökan.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>33 b §<sup>10</sup></p>
<p>Skattsedel på preliminär F-skatt (F-skattesedel) skall, om inte annat<br>följer av 33 c §, efter ansökan utfärdas för en skattskyldig som bedriver<br>eller som kan antas komma att bedriva näringsverksamhet.</p>
<p>Skattemyndigheten får besluta att en F-skattesedel utfärdas under villkor<br>att den inte åberopas i ett anställningsförhållande. Av F-skattesedeln skall i<br>sådant fall framgå att även en A-skattesedel har utfärdats.</p>
<p>I det fall som avses i andra stycket skall sådan arbetsgivare till den<br>skattskyldige som skattemyndigheten känner till underrättas om beslutet.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket F-skattesedel får inte utfärdas för<br>gäller i fråga om ett handelsbolag en delägare i handelsbolag enbart på<br>endast om bolaget är registrerat i grund av intäkt som han åtnjuter i<br>handelsregistret. F-skattesedel får denna egenskap,<br>inte utfärdas för en delägare i<br>handelsbolag enbart på grund av<br>intäkt som han åtnjuter i denna<br>egenskap.</p>
<p>52a§<sup>u</sup></p>
<p>Om det är sannolikt att preliminär A-skatt som har betalats av en juridisk<br>person kommer att överstiga den slutliga skatt som den juridiska personen<br>skall betala, får skattemyndigheten, efter särskild ansökan, besluta att det<br>överskjutande beloppet tillgodoräknas den juridiska personen såsom<br>inbetalning enligt 52 § första stycket av preliminär skatt som den juridiska<br>personen har innehållit.</p>
<p>Om preliminär skatt har betalats<br>av ett handelsbolag får skattemyn-<br>digheten, efter särskild ansökan,<br>besluta att det betalda beloppet skall<br>tillgodoräknas handelsbolaget enligt<br>första stycket eller delägare såsom<br>betalning av hans preliminära skatt.</p>
<p>Om preliminär skatt som kan be-<br>räknas överstiga den motsvarande<br>slutliga skatten har betalats av ett<br>handelsbolag får skattemyndig-<br>heten, efter särskild ansökan, be-<br>sluta att det överskjutande beloppet<br>skall tillgodoräknas handelsbolaget<br>enligt första stycket eller delägare<br>såsom betalning av hans preliminära<br>skatt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången i<br>fråga om preliminär skatt för 1997 och slutlig skatt på grund av 1998 års<br>taxering.</p>
<p>75</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>‘Lagen omtryckt 1991:97.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.</p>
<p>‘Senaste lydelse 1994:203.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1993:1195.</p>
<p><sup>4</sup>Senaste lydelse 1995:1208.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1993:1195.</p>
<p>“Senaste lydelse 1992:1177.</p>
<p>‘Senaste lydelse 1994:485.</p>
<p><sup>8</sup>Senaste lydelse 1992:1661.</p>
<p>“Senaste lydelse 1992:680.</p>
<p>‘“Senaste lydelse 1992:680.</p>
<p>“Senaste lydelse 1992:680.</p>
<p>76</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap</p>
<p>25 §*</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Handelsbolag och rederi för<br>registreringspliktigt fartyg skall<br>varje år till ledning för delägares<br>taxering lämna uppgifter som avses<br>i 19 § första och andra styckena<br>samt för vaije delägare uppgifter om<br>hans andel av bolagets eller re-<br>deriets inkomst av vaije förvärvs-<br>källa och värdet av hans andel eller<br>lott i bolaget eller rederiet. Uppgift<br>skall också lämnas om delägares<br>andel av avdrag från<br>arbetsgivaravgift enligt 2 kap. 5 a §<br>lagen (1981:691) om socialavgifter,<br>skatteunderlag enligt 2 § lagen<br>(1984:1052) om statlig fas-<br>tighetsskatt, 3 § lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på pensions-<br>medel och 2 § lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensions-<br>kostnader.</p>
<p>Handelsbolag och rederi för<br>registreringspliktigt fartyg skall<br>varje år till ledning för delägares<br>taxering lämna uppgifter som avses<br>i 19 § första och andra styckena<br>samt för vaije delägare uppgifter om<br>hans andel av bolagets eller<br>rederiets inkomst av vaije för-<br>värvskälla och värdet av hans andel<br>eller lott i bolaget eller rederiet.<br>Uppgift skall också lämnas om<br>delägares andel av avdrag från<br>arbetsgivaravgift enligt 2 kap. 5 a §<br>lagen (1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>Handelsbolag som under<br>beskattningsåret avyttrat fastighet<br>skall till ledning för delägares<br>taxering lämna de uppgifter som<br>behövs för att beräkna skattepliktig<br>realisationsvinst. Detsamma gäller<br>om handelsbolaget under<br>beskattningsåret överfört eller<br>upplåtit fastighet under sådana<br>förhållanden att överlåtelsen eller<br>upplåtelsen enligt 25 § 2 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall jämställas med<br>avyttring av fastighet. Kan intäktens<br>totala belopp inte fastställas på<br>grund av att den är beroende av<br>viss framtida händelse, skall uppgift<br>lämnas om detta.</p>
<p>77</p>
<p>Uppgifterna skall lämnas enligt bestämmelserna för särskild själv-<br>deklaration och på det sätt som anges i 28 och 29 §§.</p>
<p>Bestämmelserna i 32 § om anstånd gäller i tillämpliga delar för<br>uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången<br>vid 1998 års taxering. Äldre bestämmelser i 2 kap. 25 § första stycket<br>tillämpas dock fortfarande avseende beskattningsår som har påböljats före<br>ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Lydelse enligt Lagrådsremiss om nedsättning av socialavgifter.</p>
<p>78</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen<br>(1994:200).</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 14 kap. 3 och 8 §§ mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>3 §*</p>
<p>En skattskyldig som är registre-<br>rad eller skyldig att anmäla sig för<br>registrering skall redovisa skatten i<br>en särskild deklaration. Den som<br>bedriver en verksamhet där be-<br>skattningsunderlagen för beskatt-<br>ningsåret beräknas sammanlagt<br>uppgå till högst en miljon kronor<br>skall dock redovisa skatten i en<br>sådan självdeklaration som anges i<br>lagen (1990:325) om självdeklara-<br>tion och kontrolluppgifter.</p>
<p>Skyldighet att lämna särskild<br>deklaration föreligger dock alltid för<br>skattskyldig som avses i 1 § andra<br>stycket eller som inte är skyldig att<br>lämna självdeklaration. Skatte-<br>myndigheten skall också besluta att<br>skatten skall redovisas i en särskild<br>deklaration, om den skattskyldige<br>begär det eller om det annars finns<br>särskilda skäl. Ett sådant beslut skall<br>gälla helt beskattningsår eller, om<br>beslutet meddelas på den<br>skattskyldiges begäran, minst två på<br>varandra följande beskattningsår.</p>
<p>En skattskyldig som är registre-<br>rad eller skyldig att anmäla sig för<br>registrering skall redovisa skatten i<br>en särskild deklaration. Den som<br>bedriver en verksamhet där be-<br>skattningsunderlagen exklusive<br>gemenskapsintema förvärv och<br>import för beskattningsåret<br>beräknas sammanlagt uppgå till<br>högst en miljon kronor skall dock<br>redovisa skatten i en sådan<br>självdeklaration som anges i lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter.</p>
<p>Skyldighet att lämna särskild<br>deklaration föreligger dock alltid för<br>skattskyldig som avses i 1 § andra<br>stycket eller som inte är skyldig att<br>lämna självdeklaration samt för<br>handelsbolag och europeisk<br>ekonomisk intressegruppering.<br>Skattemyndigheten skall också<br>besluta att skatten skall redovisas i<br>en särskild deklaration, om den<br>skattskyldige begär det eller om det<br>annars finns särskilda skäl. Ett<br>sådant beslut skall gälla helt beskatt-<br>ningsår eller, om beslutet meddelas<br>på den skattskyldiges begäran,<br>minst två på varandra följande<br>beskattningsår.</p>
<p>119 kap. 13 § finns bestämmelser om deklarationsskyldighet i vissa fall<br>i samband med återbetalning av mervärdesskatt.</p>
<p>79</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 3</p></td></tr>
</table>
<p>8§<sup>2</sup></p>
<p>En redovisningsperiod omfattar En redovisningsperiod omfattar<br>en kalendermånad, om inget annat en kalendermånad, om inget annat</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>följer av andra stycket.</p></td><td>
<p>följer av andra eller tredje stycket.</p>
<p>För en sådan skattskyldig som<br>inte är skyldig att lämna självde-<br>klaration och som därför skall<br>redovisa skatten i en särskild de-<br>klaration samt för handelsbolag och<br>europeisk ekonomisk intresse-<br>gruppering, får skattemyndigheten<br>besluta att redovisningsperioden<br>skall vara ett helt beskattningsår.<br>Detta gäller endast om beskatt-<br>ningsunderlagen exklusive</p>
<p>gemenskapsintema förvärv och<br>import för beskattningsåret</p>
<p>beräknas uppgå till högst 200 000<br>kronor.</p></td></tr>
</table>
<p>Skattemyndigheten kan för en viss skattskyldig besluta att redovis-<br>ningsperioden om en månad får förkortas eller förlängas med ett mindre<br>antal dagar, om den skattskyldige regelmässigt upprättar kortperiodiska<br>bokslut.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. De nya bestämmelserna i 14<br>kap. 8 § tillämpas i fråga om beskattningsår som påböljats efter utgången<br>av år 1996.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1995:1207.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:1207.</p>
<p>80</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-05</p>
<p>Närvarande: Regeringsrådet Björn Sjöberg, kammarrättslagmannen Per<br>Anclow, justitierådet Ingegerd Westlander.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 29 augusti 1996 (Finansdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-<br>medel,</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader,</p>
<p>6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-<br>trolluppgifter,</p>
<p>8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättassessom Anita<br>Saldén Enérus</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning<br>vid beskattning</p>
<p>14a§</p>
<p>Med tanke på den speciella utformningen av reglerna för övertagande av<br>expansionsmedel (10 § lagen om expansionsmedel) behövs en särskild<br>regel för dessa fall. Bestämmelsen härom bör ges en annan form än i det<br>remitterade förslaget så att det klarare framgår vad som avsetts, nämligen att<br>i vederlaget, vare sig det gäller beräkningen av den särskilda posten eller<br>spärrbeloppet, inte skall inräknas ett åtagande av förvärvaren att t.ex. svara<br>för den skatt som belöper på sådana medel. För att tillgodose detta och<br>samtidigt göra texten mer överskådlig föreslås att paragrafens två första<br>stycken får följande lydelse. Någon ändring i sak är inte avsedd.</p>
<p>“Har sådan fastighet som avses i 13 § 4 förvärvats genom arv, testa-<br>mente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad<br>eller genom gåva och är förvärvarens fördelningsunderlag vid<br>förvärvstillfället till den del som hänför sig till förvärvet negativt, får en<br>särskild post till motsvarande belopp läggas till det årliga<br>fördelningsunderlaget enligt 2 §. Den särskilda posten får dock högst uppgå<br>till ett belopp som motsvarar summan av dels skillnaden mellan vederlaget<br>och det högsta värdet enligt 13 § 4 eller 14 § för fastigheten vid för-</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>81</p>
<p>värvstidpunkten, dels 72 procent av de expansionsmedel som övertagits.<br>Ett åtagande att överta expansionsmedel räknas inte som vederlag.</p>
<p>Fördelningsunderlaget får ökas med den särskilda posten så länge<br>fastigheten finns kvar i förvärvskällan, om och i den mån<br>fördelningsunderlaget fortsatt är negativt. Om en del av fastigheten övergår<br>till annan ägare skall den särskilda posten minskas i motsvarande mån.”</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel</p>
<p>Paragrafen är i princip uppbyggd på samma sätt som sin motsvarighet i<br>14 a § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning och bör<br>redaktionellt ändras i enlighet med vad som föreslagits med avseende på det<br>lagrummet. Följande lydelse föreslås.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>7a§</p>
<p>“Har sådan fastighet som avses i 13 § 4 lagen (1993:1536) om rän-<br>tefördelning vid beskattning förvärvats genom arv, testamente, bodelning<br>med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva<br>och understiger förvärvarens takbelopp 72 procent av övertagna eller egna<br>expansionsmedel, får en särskild post beräknas för att läggas till<br>takbeloppet. Den särskilda posten beräknas på det sätt som anges i 14 a §<br>första stycket lagen om räntefördelning vid beskattning.</p>
<p>Takbeloppet får ökas med den särskilda posten så länge fastigheten finns<br>kvar i förvärvskällan, om och i den mån takbeloppet fortsatt understiger 72<br>procent av de i första stycket nämnda expansionsmedlen. Om en del av<br>fastigheten övergår till annan ägare skall den särskilda posten minskas i<br>motsvarande mån.</p>
<p>Vad som sägs i 14 a § tredje stycket lagen om räntefördelning vid<br>beskattning tillämpas vid beräkning av den särskilda posten.”</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel</p>
<p>Lagförslaget bör kompletteras med övergångsbestämmelser av samma<br>innehåll som övergångsbestämmelserna till lagförslaget under 3.</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)</p>
<p>2§</p>
<p>Enligt gällande lydelse av lagrummets andra stycke likställs i<br>uppbördslagen handelsbolag med skattskyldig, om inte annat framgår av<br>sammanhanget. Genom förslagen om att göra handelsbolagen till<br>skattesubjekt för fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel samt<br>särskild löneskatt på pensionskostnader blir handelsbolag som har att betala<br>sådan skatt att betrakta som skattskyldiga enligt uppbördslagen. Syftet med<br>det i remissen föreslagna tillägget i andra stycket har angetts vara att<br></p>
<p>82</p>
<p>tydliggöra att handelsbolag likställs med skattskyldig även om det inte<br>träffas av någon av de tre skatterna. Lagrådet ifrågasätter behovet av detta<br>tillägg, som snarare synes vålla oklarhet om vad som åsyftas, och föreslår<br>att det tas bort.</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>13 §</p>
<p>Lagrådet föreslår beträffande 1 a mom. i det remitterade förslaget att första<br>stycket förs över som en sista mening i 1 mom. första stycket. Görs detta<br>kan 1 a mom. slopas, eftersom vad som sägs i dess återstående stycken<br>överensstämmer med motsvarande stycken i 1 mom. Som en följd härav<br>kan även den föreslagna ändringen i 3 mom. slopas.</p>
<p>14 §</p>
<p>Följs lagrådets förslag beträffande 13 § behövs inte den föreslagna<br>ändringen i paragrafens första stycke.</p>
<p>Övergångsfrågor</p>
<p>Några särskilda övergångsregler har inte föreslagits i uppbördslagen för de<br>fall där skattskyldigheten övergår från delägare i handelsbolag till bolaget.<br>Under övergångsåret kan detta leda till ett för lågt preliminärskatteuttag för<br>bolaget och ett för högt för delägarna. Lagrådet utgår från att<br>skattemyndigheterna i möjligaste mån förebygger detta med stöd av<br>bestämmelserna i 13 § 1 mom. tredje stycket.</p>
<p>Övriga lagförslag</p>
<p>Förslagen lämnas utan erinran.</p>
<p>83</p>
<h2>Finansdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1996-09-12</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-<br>Wallén, Peterson, Freivalds,Wallström,Tliam, Åsbrink, Schori, Blomberg,<br>Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,<br>von Sydow, Klingvall, Ahnberg, Pagrotsky, Östros, Messing</p>
<p>Föredragande: statsrådet Thomas Östros</p>
<p>Prop. 1996/97:12</p>
<p>Regeringen beslutar propositionen 1996/97:12 Vissa justeringar i lagen om<br>räntefördelning m.m..</p>
<p>gotab 52335, Stockholm 1996</p>
<p>84</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tillbifall= utskottet1996/97:SkU7?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?1000210002att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till?1000210002att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget tillbifall= utskottet1996/97:SkU4?BBordläggning1996-09-20 00:00:00inträffat2INLInlämning1996-09-20 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1996-09-24 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1996-10-07 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-24 02:54:03statustextstatustextÄrendet är avslutatGK03122019-05-22 17:21:37tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-24 02:54:03behandlas_i1996/97:SkU4GK01SkU4bet1996/97SkU4Fortsatt reformering av beskattningen av utländska kapitalförsäkringarBetänkandebehandlas_i1996/97:SkU7GK01SkU7bet1996/97SkU7Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:12<br/>
Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.GK02Sk21mot1996/97Sk21med anledning av prop. 1996/97:12 Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:12<br/>
Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.GK02Sk22mot1996/97Sk22med anledning av prop. 1996/97:12 Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:12<br/>
Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.GK02Sk23mot1996/97Sk23med anledning av prop. 1996/97:12 Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:12<br/>
Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.GK02Sk21mot1996/97Sk21med anledning av prop. 1996/97:12 Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.av Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:12<br/>
Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.GK02Sk22mot1996/97Sk22med anledning av prop. 1996/97:12 Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (FP)Motionföljdmotionav Ronny Korsberg m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:12<br/>
Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.GK02Sk23mot1996/97Sk23med anledning av prop. 1996/97:12 Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.av Ronny Korsberg m.fl. (MP)Motion