<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225550</hangar_id>
 <dok_id>GK03119</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>119</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:119</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>119</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-04-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:25</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Självförvaltning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03119/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03119</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03119</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:119&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Självförvaltning&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03119/prop_199697__119-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1996/97:119&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 april 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att avdrag på den ordinarie hyran som en hyres-&lt;br&gt;gäst får för att utföra förvaltningsuppgifter av enklare beskaffenhet på&lt;br&gt;hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning genom en änd-&lt;br&gt;ring i kommunalskattelagen skall undantas från skatteplikt. Undantaget&lt;br&gt;gäller dock endast till den del avdraget inte överstiger den egna lägenhe-&lt;br&gt;tens andel av den totala kostnaden för den aktuella förvaltningsuppgiften&lt;br&gt;och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvalt-&lt;br&gt;ningen får hyresavdrag med samma belopp. Motsvarande gäller för&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar och liknande. Vidare föreslås att hyresförhandlings-&lt;br&gt;lagen ändras så att det klargörs att den s.k. likhetsregeln inte hindrar att det&lt;br&gt;i en förhandlingsöverenskommelse bestäms att de hyresgäster som deltar i&lt;br&gt;ett öppet system för självförvaltning skall ha rätt till avdrag på den ordina-&lt;br&gt;rie hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1997 och, såvitt gäller änd-&lt;br&gt;ringen i kommunalskattelagen, tillämpas första gången vid 1998 års taxe-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ......................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)....................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370)..................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:304)....................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter........................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av avdrag på hyra vid självförvaltning....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;HyresfÖrhandlingslagen ............................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsrättsliga aspekter............................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser ...................  27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar............................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)....................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)............. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i hyresförhandlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:304)....................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag..................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanserna.......................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.......................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 24 april 1997 ....................................... 46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Socialbidrag, bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande asyl-&lt;br&gt;sökande m.fl., begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats intagen&lt;br&gt;i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus, samt annan liknande ersätt-&lt;br&gt;ning utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till före-&lt;br&gt;ningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp behandlas inte&lt;br&gt;tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades frånfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäk-&lt;br&gt;rade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund&lt;br&gt;av personskada (överfallsskydd o.d.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk&lt;br&gt;utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig&lt;br&gt;natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestäm-&lt;br&gt;melser i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersätt-&lt;br&gt;ning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av&lt;br&gt;beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två&lt;br&gt;eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall&lt;br&gt;vad som nu har sagts gälla vaije sådant belopp. Vad som avräknas från ett&lt;br&gt;eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i före-&lt;br&gt;kommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för sam-&lt;br&gt;ma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett en-&lt;br&gt;gångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för det år under&lt;br&gt;vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personska-&lt;br&gt;da och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp,&lt;br&gt;gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbe-&lt;br&gt;lopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt&lt;br&gt;enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upp-&lt;br&gt;tagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan&lt;br&gt;livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke&lt;br&gt;skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1995:1521.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av&lt;br&gt;3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i&lt;br&gt;nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan&lt;br&gt;därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes&lt;br&gt;räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke&lt;br&gt;är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda&lt;br&gt;lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke&lt;br&gt;avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av&lt;br&gt;pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller&lt;br&gt;arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren står s.k. självrisk enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsska-&lt;br&gt;deförsäkring, räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle&lt;br&gt;hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår&lt;br&gt;enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i&lt;br&gt;samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt&lt;br&gt;arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån&lt;br&gt;bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som läm-&lt;br&gt;nas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i följd&lt;br&gt;varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är&lt;br&gt;avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till handikappade barn&lt;br&gt;för anskaffning eller anpassning av motorfordon. Utgår bidraget till en&lt;br&gt;näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med&lt;br&gt;arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagan-&lt;br&gt;de av flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds&lt;br&gt;minnesfond till fullföljande av sitt ändamål lämnar för mottagarens utbild-&lt;br&gt;ning. Inte heller föreligger skatteplikt för stipendium som lämnas enligt&lt;br&gt;förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom kom-&lt;br&gt;munal vuxenutbildning eller bidrag enligt förordningen (1995:667) om&lt;br&gt;bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för&lt;br&gt;sådant avdrag på ordinarie hyra&lt;br&gt;som en hyresgäst får för att utföra&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter av enklare&lt;br&gt;beskaffenhet på hyresfastighet inom&lt;br&gt;ett öppet system för självförvaltning&lt;br&gt;som bestämts i en förhandlings-&lt;br&gt;överenskommelse enligt hyresför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingslagen (1978:304) eller i&lt;br&gt;ett annat avtal mellan en hyresvärd&lt;br&gt;och en eller flera hyresgäster. Det-&lt;br&gt;ta gäller endast till den del hyres-&lt;br&gt;avdraget inte överstiger den egna&lt;br&gt;lägenhetens andel av den totala&lt;br&gt;kostnaden för den eller de aktuella&lt;br&gt;förvaltningsuppgifterna och under&lt;br&gt;förutsättning att samtliga hyresgäs-&lt;br&gt;ter som deltar i självförvaltningen&lt;br&gt;får avdrag på hyran med samma&lt;br&gt;belopp. Vad som nu har sagts gäl-&lt;br&gt;ler i motsvarande utsträckning i&lt;br&gt;fråga om avdrag på avgift i&lt;br&gt;bostadsrättsförening, bostadsföre-&lt;br&gt;ning, bostadsaktiebolag och annan&lt;br&gt;därmed jämförbar sammanslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1996/97:119&lt;br&gt;i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:000) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag samt ikraftträdandebestämmelsen till lagen&lt;br&gt;(1997:000) om ändring i kommunalskattelagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Socialbidrag, bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande asyl-&lt;br&gt;sökande m.fl., begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats intagen&lt;br&gt;i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus, samt annan liknande ersätt-&lt;br&gt;ning utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till före-&lt;br&gt;ningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp behandlas inte&lt;br&gt;tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades frånfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäk-&lt;br&gt;rade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund&lt;br&gt;av personskada (överfallsskydd o.d.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk&lt;br&gt;utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig&lt;br&gt;natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestäm-&lt;br&gt;melser i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersätt-&lt;br&gt;ning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av&lt;br&gt;beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två&lt;br&gt;eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall&lt;br&gt;vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett&lt;br&gt;eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i före-&lt;br&gt;kommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för sam-&lt;br&gt;ma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett en-&lt;br&gt;gångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för det år under&lt;br&gt;vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personska-&lt;br&gt;da och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp,&lt;br&gt;gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbe-&lt;br&gt;lopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt&lt;br&gt;enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upp-&lt;br&gt;tagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan&lt;br&gt;livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke&lt;br&gt;skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1996/97:107.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av&lt;br&gt;3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i&lt;br&gt;nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan&lt;br&gt;därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes&lt;br&gt;räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke&lt;br&gt;är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda&lt;br&gt;lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke&lt;br&gt;avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av&lt;br&gt;pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller&lt;br&gt;arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren står s.k. självrisk enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsska-&lt;br&gt;deförsäkring, räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle&lt;br&gt;hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår&lt;br&gt;enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i&lt;br&gt;samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt&lt;br&gt;arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån&lt;br&gt;bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som läm-&lt;br&gt;nas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i följd&lt;br&gt;varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är&lt;br&gt;avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till handikappade barn&lt;br&gt;för anskaffning eller anpassning av motorfordon. Utgår bidraget till en&lt;br&gt;näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med&lt;br&gt;arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagan-&lt;br&gt;de av flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds&lt;br&gt;minnesfond till fullföljande av sitt ändamål lämnar för mottagarens utbild-&lt;br&gt;ning. Inte heller föreligger skatteplikt för stipendium som lämnas enligt&lt;br&gt;förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom kom-&lt;br&gt;munal vuxenutbildning eller bidrag enligt förordningen (1995:667) om&lt;br&gt;bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för&lt;br&gt;sådant avdrag på ordinarie hyra&lt;br&gt;som en hyresgäst får för att utföra&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter av enklare&lt;br&gt;beskaffenhet på hyresfastighet inom&lt;br&gt;ett öppet system för självförvaltning&lt;br&gt;som bestämts i en förhandlings-&lt;br&gt;överenskommelse enligt hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) eller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett annat avtal mellan en hyresvärd&lt;br&gt;och en eller flera hyresgäster. Det-&lt;br&gt;ta gäller endast till den del hyres-&lt;br&gt;avdraget inte överstiger den egna&lt;br&gt;lägenhetens andel av den totala&lt;br&gt;kostnaden för den eller de aktuella&lt;br&gt;förvaltningsuppgifterna och under&lt;br&gt;förutsättning att samtliga hyresgäs-&lt;br&gt;ter som deltar i självförvaltningen&lt;br&gt;får avdrag på hyran med samma&lt;br&gt;belopp. Vad som nu har sagts gäl-&lt;br&gt;ler i motsvarande utsträckning i&lt;br&gt;fråga om avdrag på avgift i&lt;br&gt;bostadsrättsförening, bostadsföre-&lt;br&gt;ning, bostadsaktiebolag och annan&lt;br&gt;därmed jämförbar sammanslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas dock fortfarande i fråga&lt;br&gt;om kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;som betalas ut efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering utom&lt;br&gt;såvitt gäller det nya tionde stycket&lt;br&gt;som tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1998 års taxering. Äldre bestäm-&lt;br&gt;melser tillämpas dock fortfarande i&lt;br&gt;fråga om kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd som betalas ut efter ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § hyresförhandlingslagen (1978:304) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en förhandlingsöverenskommelse om hyra skall samma hyra bestäm-&lt;br&gt;mas för sådana lägenheter som är lika stora och som omfattas av samma&lt;br&gt;förhandlingsordning, om det inte med hänsyn till vad som är känt om&lt;br&gt;lägenheternas beskaffenhet och övriga omständigheter kan anses vara&lt;br&gt;skillnad mellan dem i fråga om bruksvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;hindrar inte att det i en förhand-&lt;br&gt;lingsöverenskommelse bestäms att&lt;br&gt;hyresgäster som deltar i ett för&lt;br&gt;samtliga berörda hyresgäster öppet&lt;br&gt;system för självförvaltning skall ha&lt;br&gt;rätt till avdrag på den ordinarie&lt;br&gt;hyran. Avdraget får dock inte vara&lt;br&gt;större än vad som föranleds av&lt;br&gt;självförvaltningens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:816.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Demokratiutvecklingskommittén (C 1995:05) överlämnade den 23 februa-&lt;br&gt;ri 1996 en skrivelse till dåvarande Civildepartementet med förslag till&lt;br&gt;lagändring för att främja hyresgästers självförvaltning. I skrivelsen före-&lt;br&gt;slogs bl.a. att ersättning som en hyresgäst får av sin hyresvärd för arbete&lt;br&gt;hyresgästen lagt ned i form av s.k. självförvaltning inte skall beskattas till&lt;br&gt;den del ersättningen under ett beskattningsår inte överstiger ett halvt bas-&lt;br&gt;belopp per bostadshyreskontrakt. Skrivelsen överlämnades den 15 mars&lt;br&gt;1996 till Finansdepartementet. Efter att skrivelsen remissbehandlats be-&lt;br&gt;slöt regeringen i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1, vol. 1,&lt;br&gt;s. 132 f) att inte lägga fram något förslag om skattefrihet. Regeringen&lt;br&gt;framhöll emellertid att det är av stor vikt att finna former för att aktivt&lt;br&gt;engagera de boende i skötseln av det egna området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt slutbetänkande, På medborgarnas villkor - en demokratisk infra-&lt;br&gt;struktur (SOU 1996:162), som lämnades i oktober 1996, föreslog Demo-&lt;br&gt;kratiutvecklingskommittén att hyresgäster som deltar i självförvaltning&lt;br&gt;skall få skattefrihet för återbetalda hyresmedel upp till ett fjärdedels basbe-&lt;br&gt;lopp. Storstadskommittén (S 1995:01) föreslog i delbetänkandet Egenmakt&lt;br&gt;- att återerövra vardagen (SOU 1996:177), som presenterades i december&lt;br&gt;1996, att en särskild lag om självförvaltning skall knytas till hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen. Förslaget bygger på att hyresgästerna skall bilda en särskild&lt;br&gt;förening för självförvaltning för att på så sätt komma i åtnjutande av den&lt;br&gt;hyresreducering som självförvaltning kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet analyserade en arbetsgrupp, Arbetsgruppen för&lt;br&gt;självförvaltning (In 1996:B), under hösten 1996 frågeställningar kring&lt;br&gt;självförvaltning. Arbetsgruppen presenterade den 12 december 1996 sina&lt;br&gt;slutsatser i en promemoria (In96/2993/BO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria (Fi97/740), som utarbetats inom Finansdepartementet&lt;br&gt;i samarbete med Justitie-, Arbetsmarknads- och Inrikesdepartementen,&lt;br&gt;redovisades som en fortsättning på arbetsgruppens arbete förslag till änd-&lt;br&gt;ringar i skattereglerna och den hyresrättsliga lagstiftningen. Förslagen&lt;br&gt;syftade till att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att inom ra-&lt;br&gt;men för den skatte-, hyres- och arbetsrättsliga lagstiftningen lämna skatte-&lt;br&gt;fri hyresnedsättning eller motsvarande till hyresgäster som deltar i åtgär-&lt;br&gt;der som ingår i ett system för s.k. självförvaltning. Promemorians lagför-&lt;br&gt;slag finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 2. En sammanställning över remissyttrandena har&lt;br&gt;upprättats och finns tillgänglig i Finansdepartementet. Regeringen tar nu&lt;br&gt;upp de förslag som lagts fram i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 april 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Vissa redaktionella ändringar har&lt;br&gt;gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts under avsnitt 3 har regeringen i 1996 års budgetproposition&lt;br&gt;framhållit att det är av stor vikt att finna former för att aktivt engagera de&lt;br&gt;boende i skötseln av det egna området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom många samhällsområden sker en utveckling där möjligheterna till&lt;br&gt;individuella val och personligt ansvarstagande har ökat. Inom boendet har&lt;br&gt;villaägare och i viss mån bostadsrättsinnehavare möjligheter att påverka&lt;br&gt;sina boendekostnader och allt större krav ställs nu på att hyresgästerna&lt;br&gt;skall få liknande möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet gavs hyresgästerna rätt att själva utföra visst underhåll&lt;br&gt;av sina lägenheter. Därefter har hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll införts&lt;br&gt;för flertalet hyresgäster hos allmännyttiga hyresvärdar. Många hyresgäster&lt;br&gt;har därigenom fått större inflytande över sina bostäder och möjlighet att&lt;br&gt;sänka sina boendekostnader genom att avstå från åtgärder eller att själva&lt;br&gt;utföra dem. I många fall utgår särskilda hyresrabatter i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självförvaltning handlar inte bara om den egna lägenheten utan även&lt;br&gt;om att hyresgästerna involveras i ansvaret för den gemensamma boende-&lt;br&gt;miljön och detta förutsätter samverkan med grannarna. Genom självför-&lt;br&gt;valtning får hyresgästerna större möjligheter att påverka sin boendemiljö&lt;br&gt;och sina boendekostnader eftersom de också kan välja att själva utföra&lt;br&gt;vissa uppgifter i sitt bostadsområde. Hyresgästerna har självfallet olika&lt;br&gt;förutsättningar att medverka och intresset för att delta varierar. För att&lt;br&gt;hyresgästerna skall finna det mer meningsfullt att engagera sig i arbets-&lt;br&gt;uppgifter även utanför den egna lägenheten är det viktigt att självförvalt-&lt;br&gt;ningen innehåller ekonomiska incitament som bygger på den enskilde&lt;br&gt;hyresgästens insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boendesegregationen har ökat i Sverige trots en rad insatser från staten&lt;br&gt;och kommunerna. I många av de områden som byggdes under miljonpro-&lt;br&gt;grammet lever en stor andel av de boende under svåra livsvillkor och&lt;br&gt;många av dem känner endast mycket liten delaktighet i samhället. De&lt;br&gt;boende har ofta skiftande bakgrund och det finns en stor mångfald vad&lt;br&gt;gäller kultur och etniskt ursprung. Flertalet bostäder i de i många avseen-&lt;br&gt;den utsatta områdena är hyreslägenheter och nästan alla förvaltas av kom-&lt;br&gt;munala bostadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte minst dessa hyresgäster och deras resurser som det är ange-&lt;br&gt;läget att engagera i bostadsområdet. Att som enskild hyresgäst kunna vara&lt;br&gt;med och påverka sin närmiljö och överblicka kostnaderna för det egna&lt;br&gt;bostadsområdet är därför en viktig fråga för att minska segregationen och&lt;br&gt;öka delaktigheten och gemenskapen i ett bostadsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamheter med självförvaltning som pågår runt om i landet ser&lt;br&gt;olika ut. De lokala förhållandena avgör hur och i vilka former självförvalt-&lt;br&gt;ningen kan ske. Erfarenheterna visar att självförvaltning i de allra flesta&lt;br&gt;fall har inneburit att de boende fått en ökad delaktighet och gemenskap&lt;br&gt;vilket lett till mycket påtagliga positiva effekter för såväl den fysiska som&lt;br&gt;den sociala miljön i bostadsområdet. De självförvaltningsprojekt som&lt;br&gt;prövats visar också att det går att åstadkomma en förnyelse av miljön där&lt;br&gt;behoven är som störst och angelägnast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för de flesta former av självförvaltning är att de medför&lt;br&gt;besparingar för hyresvärden. I vissa fall påverkar inte besparingarna hyran&lt;br&gt;för lägenheterna utan används huvudsakligen för kvalitetshöjande gemen-&lt;br&gt;samma ändamål. I andra fall tillämpas rabatt på hyran efter att hyresvär-&lt;br&gt;den avtalat med vatje enskild hyresgäst om service, underhåll, utrustning&lt;br&gt;och komfort i området. I ytterligare andra fall använder hyresvärden, i&lt;br&gt;enlighet med vad som bestämts i en med hyresgästorganisationen träffad&lt;br&gt;förhandlingöverenskommelse, besparingarna i huvudsak till att sänka&lt;br&gt;hyran för de hyresgäster som deltar i självförvaltningen. Hyresreduktionen&lt;br&gt;är beroende av i vilken omfattning hyresgästen deltar i förvaltningen. I&lt;br&gt;några fall har kritik uppkommit för att de som deltagit i förvaltningen har&lt;br&gt;beskattats för de ekonomiska förmåner som de fått för sina insatser. I vissa&lt;br&gt;fall kan det också vara så att formerna för självförvaltningen strider mot&lt;br&gt;gällande hyreslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att göra självförvaltning mer attraktiv för hyresgästerna skulle,&lt;br&gt;som framförts i flera sammanhang, kunna vara att undanta viss del av&lt;br&gt;ersättningen från beskattning. Det är emellertid viktigt att skattereglerna&lt;br&gt;utformas så att man åstadkommer en rimlig avvägning av delvis motståen-&lt;br&gt;de intressen genom att hålla fast vid grundläggande skatterättsliga&lt;br&gt;principer och samtidigt möjliggöra kollektiva former av självförvaltning i&lt;br&gt;hyreshus, exempelvis genom att hyresgästerna ges möjligheter att ta an-&lt;br&gt;svar för gemensamma utrymmen som trapphus och bostadsområdets sköt-&lt;br&gt;sel. Det är angeläget att självförvaltning kan fungera flexibelt och att den&lt;br&gt;är enkel att administrera. Syftet bör vara att underlätta och möjliggöra en&lt;br&gt;självförvaltning som så långt möjligt bygger på hyresgästernas egna val&lt;br&gt;och de lokala förhållanden som råder i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Beskattning av avdrag på hyra vid&lt;br&gt;självförvaltning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skatteplikt föreligger inte för avdrag på hyra,&lt;br&gt;som en hyresgäst får för att utföra förvaltningsuppgifter av enklare&lt;br&gt;beskaffenhet på hyresfastighet inom ett öppet system för självförvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt gäller endast till den del hyresavdraget&lt;br&gt;inte överstiger den egna lägenhetens andel av den totala kostnaden för&lt;br&gt;den eller de aktuella förvaltningsuppgifterna och under förutsättning&lt;br&gt;att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får hyresav-&lt;br&gt;drag med samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande undantag från skatteplikt gäller även för medlem i&lt;br&gt;bostadsrättsförening och annan därmed jämförbar sammanslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I promemorian föreslås dock att det skattefria hyresavdraget skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas med utgångspunkt i den kostnad som inbesparats genom själv-&lt;br&gt;förvaltningen fördelat på samtliga hyresgäster. I promemorian föreslås inte&lt;br&gt;heller något uttryckligt undantag för bostadsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen helt&lt;br&gt;eller delvis. Endast fyra instanser avstyrker uttryckligen att förslaget läggs&lt;br&gt;till grund för lagstiftning. Utformningen av reglerna för att bestämma det&lt;br&gt;skattefria beloppet får i några fall kritik för att de anses vara för detalje-&lt;br&gt;rade och svåra att tillämpa. Nio instanser vill öka det skattefria utrymmet&lt;br&gt;och föreslår att detta bestäms till ett fast belopp, gärna knutet till basbelop-&lt;br&gt;pet. Flera av dessa instanser anser också att fördelning av den inbesparade&lt;br&gt;kostnaden vid beräkning av det skattefria beloppet skall ske endast mellan&lt;br&gt;de hyresgäster som faktiskt deltagit i förvaltningen. Några instanser före-&lt;br&gt;slår att kravet på att ersättningen skall vara lika för alla som deltar skall&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Begreppet självförvaltning är inte&lt;br&gt;definierat i skattelagstiftningen och en bedömning av skattekonsekvenser-&lt;br&gt;na då hyresavdrag lämnas till hyresgäster som deltar i självförvaltande&lt;br&gt;åtgärder får därför göras utifrån allmänna skatterättsliga grundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 31 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, skall inkomst av&lt;br&gt;anställning, uppdrag eller annan inkomstgivande verksamhet av varaktig&lt;br&gt;eller tillfällig natur beskattas som inkomst av tjänst, om inkomsten inte är&lt;br&gt;hänförlig till näringsverksamhet eller kapital. En ytterligare förutsättning&lt;br&gt;för att inkomsten skall hänföras till inkomstslaget tjänst är att den inte är&lt;br&gt;undantagen från skatteplikt enligt 19 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 32 § 1 mom. KL hänförs till intäkt av tjänst bl.a. avlöning, arvo-&lt;br&gt;de och kostnadsersättning samt annan förmån i pengar, bostad eller annat&lt;br&gt;som utgått för tjänsten. Det innebär att i princip all ersättning för arbete&lt;br&gt;eller liknande prestation är skattepliktig om den inte uttryckligen undantas&lt;br&gt;från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i KL fick sin nuvarande utformning genom 1990 års&lt;br&gt;skattereform (jfr prop. 1989/90:110 s. 304 ff). I propositionen anfördes&lt;br&gt;bl.a. att en olikformig beskattning av såväl arbetsinkomster som kapitalin-&lt;br&gt;komster leder till samhällsekonomiska snedvridningar och komplikationer&lt;br&gt;samt underblåser skatteplanering och skatteflykt. Vidare urholkas den&lt;br&gt;fördelningspolitiska träffsäkerheten. Grundelementet i skattereformen var&lt;br&gt;att åstadkomma en ökad likformighet i behandlingen av skilda slag av&lt;br&gt;inkomster. Ett led i denna strävan var att alla typer av ersättning för ar-&lt;br&gt;betssinsatser, t.ex. kontantlön, naturaförmåner, överskott från enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet och arbetsinkomster från fåmansföretag skulle så långt&lt;br&gt;som möjligt beskattas på ett likformigt sätt utan undantag eller undervär-&lt;br&gt;dering av vissa ersättningar. Särregler skulle belasta skattesystemet endast&lt;br&gt;om det fanns starka skäl som talar för att t.ex. lättnader i vissa hänseenden&lt;br&gt;är lämpligare att bygga in i skattereglerna än att åstadkomma genom di-&lt;br&gt;rekta åtgärder från samhällets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett speciellt fall som har lyfts fram i debatten om självförvaltning är det&lt;br&gt;undantag från likabeskattningsprincipen som utgörs av bestämmelserna i&lt;br&gt;19 § KL om skattefrihet för intäkt av försäljning av vilt växande bär,&lt;br&gt;svamp och kottar som den skattskyldige själv har plockat. Sådan intäkt är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattefri till den del den under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kr.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte om intäkterna kan hänföras till näringsverksamhet&lt;br&gt;som den skattskyldige driver, inte heller om intäkterna utgör lön eller&lt;br&gt;liknande förmån för någon som i en anställning plockar bär, svamp eller&lt;br&gt;kottar. Särregleringen, som infördes genom lagstiftning år 1981 då den&lt;br&gt;endast avsåg bär- och svampplockning, föreslogs avskaffad i och med&lt;br&gt;skattereformen (prop. 1989/90:110 s. 348). Skatteutskottet avstyrkte emel-&lt;br&gt;lertid propositionen i denna del och bestämmelsen kom att kvarstå. Som&lt;br&gt;skäl anförde utskottet bl.a. att undantaget grundade sig på speciella prak-&lt;br&gt;tiska skäl i samband med denna verksamhet och på önskemålet om att&lt;br&gt;stimulera ett ökat tillvaratagande av naturtillgångar. Det framhölls att&lt;br&gt;undantaget inte gäller i anställningsliknande förhållanden (bet.&lt;br&gt;1989/90:SkU30 s. 81). Det kan således konstateras att bestämmelsen tar&lt;br&gt;sikte på sådant mer tillfälligt bär-, svamp- och kottplockande som varken&lt;br&gt;utgör näringsverksamhet eller ingår i den skattskyldiges anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en hyresgäst fått ersättning för arbete han utfört på fastigheten för&lt;br&gt;hyresvärdens räkning, t.ex. trappstädning eller trädgårdsskötsel, gäller&lt;br&gt;generellt att ersättningen är skattepliktig (31 § KL). Om däremot hyresgäs-&lt;br&gt;ter som grupp utför oavlönat arbete och därmed sänker kostnaderna i bo-&lt;br&gt;stadsområdet får detta inte några beskattningskonsekvenser för hyresgäs-&lt;br&gt;terna. Kostnadssänkningen kan därefter i stället komma dem till godo&lt;br&gt;genom att hyran genom förhandlingsöverenskommelse eller annat avtal&lt;br&gt;reduceras i motsvarande grad för hyresgästerna som kollektiv. Detta är&lt;br&gt;naturligt eftersom hyresvärdens åtaganden minskar. Hyresvärden debiterar&lt;br&gt;med andra ord inte hyra för en högre servicegrad än han tillhandahåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som nu är aktuell är vilka beskattningskonsekvenser som&lt;br&gt;uppkommer om en grupp som inte består av samtliga hyresgäster i ett&lt;br&gt;bostadsområde utför förvaltningsuppgifter på fastigheten eller fastigheter-&lt;br&gt;na och för detta får ett avdrag på den ordinarie hyran. Detta skulle visserli-&lt;br&gt;gen kunna ske genom ett system där hyran utgör en bashyra där vissa&lt;br&gt;tjänster inte ingår. Tjänsterna utförs i stället gemensamt av de hyresgäster&lt;br&gt;som deltar i självförvaltningen. Hyresgästerna kan sinsemellan överens-&lt;br&gt;komma om hur fördelningen av arbetet skall ske. De hyresgäster som av&lt;br&gt;olika skäl väljer att inte delta i självförvaltningen debiteras av hyresvärden&lt;br&gt;ett tillägg för dessa tjänster. Inte heller i sådant fall torde några skattekon-&lt;br&gt;sekvenser uppkomma med dagens regler. Ett sådant system skulle dock&lt;br&gt;riskera att bli för stelbent. Det går inte att i alla fall på förhand bestämma&lt;br&gt;när och i vilken utsträckning de hyresgäster som vill delta i självförvalt-&lt;br&gt;ning vill och kan arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en större flexibilitet när det gäller såväl antalet hyresgäs-&lt;br&gt;ter som deltar som under vilken tidsperiod och i vilken utsträckning de&lt;br&gt;deltar har det i den allmänna debatten framförts önskemål om att hyres-&lt;br&gt;avdragets storlek kopplas direkt till arbetsinsatsen på så sätt att ersättning-&lt;br&gt;ens storlek är individuell och direkt beroende av nedlagd arbetsprestation.&lt;br&gt;I sådant fall får avdraget emellertid anses utgöra ersättning för arbete för&lt;br&gt;annans räkning, med följd att beskattning skall ske och sociala avgifter&lt;br&gt;betalas om inte uttryckliga lagbestämmelser om skattefrihet införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattebefrielse som riktar sig enbart till hyresgäster som individuellt Prop. 1996/97:119&lt;br&gt;och på uppdrag av hyresvärden utför fastighetsförvaltande arbeten för&lt;br&gt;dennes räkning skulle strida mot principen om en neutral och likformig&lt;br&gt;beskattning. Den skulle medföra gränsdragningssvårigheter mellan skatte-&lt;br&gt;pliktiga och skattefria arbeten för hyresvärdens räkning. Det skulle även&lt;br&gt;vara mycket svårt för skattemyndigheten att kontrollera att reglerna inte&lt;br&gt;missbrukas, t.ex. genom att hyresvärden, i stället för att vända sig till den&lt;br&gt;öppna arbetsmarknaden, i betydande utsträckning anlitar den billigare&lt;br&gt;arbetskraft som hyresgästerna utgör för honom genom att sociala avgifter&lt;br&gt;inte skulle behöva betalas. Det finns vidare skäl att anta att andra intres-&lt;br&gt;senter skulle komma att begära en motsvarande lättnad i beskattningen i&lt;br&gt;fråga om ersättning för andra angelägna insatser. Det bör också beaktas att&lt;br&gt;ett sådant förslag skulle kunna komma att ha negativ inverkan på antalet&lt;br&gt;arbetstillfällen för personer sysselsatta inom fastighetsförvaltning. Rege-&lt;br&gt;ringen anser därför att ett undantag från skatteplikt i fråga om ersättning&lt;br&gt;till hyresgäster som individuellt och på uppdrag av hyresvärden utför fas-&lt;br&gt;tighetsförvaltande arbete inte bör införas. I stället bör gränsen mellan de&lt;br&gt;fall där skattefrihet föreligger och de där beskattning skall ske enligt nuva-&lt;br&gt;rande skatteregler förtydligas. Detta bör lämpligen ske med utgångspunkt&lt;br&gt;i om arbetet kan anses utfört för egen räkning eller om arbetet utförts åt&lt;br&gt;någon annan. Frågan är då i första hand om och i vilken utsträckning hy-&lt;br&gt;resgäster som utför arbete på fastigheten där de bor kan anses utföra arbe-&lt;br&gt;tet för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete för egen räkning eller arbete åt annan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna debatten har i detta sammanhang jämförelser gjorts mellan&lt;br&gt;hyresgästers och villaägares möjligheter att påverka sina boendekostnader.&lt;br&gt;En villaägare som exempelvis klipper sin egen gräsmatta beskattas inte för&lt;br&gt;den inbesparing av levnadskostnaderna som uppkommer genom att han&lt;br&gt;inte behöver anlita trädgårdsmästare. Värdet av arbete som en skattskyldig&lt;br&gt;utför för egen räkning anses ju inte som skattepliktig intäkt. Om villaäga-&lt;br&gt;ren däremot klipper grannens gräsmatta mot betalning, anses han utföra&lt;br&gt;arbete för annans räkning och skall beskattas för den ersättning han erhål-&lt;br&gt;ler, oavsett om denna utges i form av pengar eller på annat sätt. Villaäga-&lt;br&gt;rens situation är, översatt på hyresgästens förhållanden, närmast jämförbar&lt;br&gt;med att hyresgästen själv ombesörjer tapetsering och målning i sin egen&lt;br&gt;lägenhet. I detta fall, liksom då villaägaren klipper sin egen gräsmatta, är&lt;br&gt;det otvetydigt fråga om arbete för egen räkning. På motsvarande sätt kan&lt;br&gt;det enligt regeringens mening finnas skäl att i vissa fall hävda att en hyres-&lt;br&gt;gäst som sopar trapporna i sitt bostadsområde till viss del utför arbete för&lt;br&gt;egen räkning. Han har ju ett eget intresse av att trapporna i hans hus är&lt;br&gt;städade, på samma sätt som han har intresse av att hans egen lägenhet är&lt;br&gt;städad. Dock föreligger den skillnaden jämfört med villaägaren att hyres-&lt;br&gt;gästen delar nyttj anderätten till de gemensamma utrymmena med övriga&lt;br&gt;hyresgäster. Enligt regeringens mening får emellertid de gemensamma&lt;br&gt;utrymmena ändå i viss utsträckning ses som en del av hyresgästens hem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljö. Den omständigheten att vissa utrymmen delas med andra och inte Prop. 1996/97:119&lt;br&gt;omfattas av någon exklusiv besittningsrätt ändrar inte detta faktum. Det ter&lt;br&gt;sig dock svårt att dra en definitiv gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får således anses att en hyresgästs arbete på den fastighet där han&lt;br&gt;bor och som avser gemensamma utrymmen under vissa förutsättningar&lt;br&gt;kan anses utförda för egen räkning. Vid sådant förhållande uppstår frågan&lt;br&gt;hur gränsdragningen mellan arbete utfört för egen räkning och arbete som&lt;br&gt;utförts för någon annan skall ske i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen mellan skatteplikt och skattefrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har anförts att en skattefrihet bör begränsas till att omfatta&lt;br&gt;hyresreduktion högst till belopp som motsvarar den egna lägenhetens&lt;br&gt;andel av den inbesparade kostnaden. Med lägenhetens andel avses att en&lt;br&gt;lägenhet motsvarar en andel, oavsett storlek. Promemorians förslag att det&lt;br&gt;är den kostnad som inbesparats genom självförvaltningen som skall utgöra&lt;br&gt;utgångspunkt för begränsningen av det skattefria beloppet får till följd att&lt;br&gt;storleken av den individuella nedsättningen blir beroende av hur många&lt;br&gt;hyresgäster som deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta beräkningssätt har invändningar rests från flera remissinstan-&lt;br&gt;ser. Länsrätten i Stockholms län har svårt att se logiken i att den skattefria&lt;br&gt;ersättningen blir mindre ju färre hyresgäster som deltar i självförvaltning-&lt;br&gt;en. Dessutom tycks förslaget enligt länsrättens mening innebära att sådant&lt;br&gt;som annars skulle kunna anses skattefritt på omvägar förvandlas till skat-&lt;br&gt;tepliktig inkomst. Boverket, Stockholms Kooperativa Bostadsförening,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bostäder och Sveriges Allmän-&lt;br&gt;nyttiga Bostadsföretag anser att lägenheternas andel av den inbesparade&lt;br&gt;kostnaden skall beräknas på ett sådant sätt att den är lika stor oavsett hur&lt;br&gt;många hyresgäster som deltar i självförvaltningen och föreslår att ersätt-&lt;br&gt;ningen i stället skall fördelas på dem som faktiskt deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har förståelse för de betänkligheter som förts fram av re-&lt;br&gt;missinstanserna i det här avseendet. Enligt vår mening bör i stället en så&lt;br&gt;stor del av utförda åtgärder avseende gemensamma utrymmen anses utgö-&lt;br&gt;ra arbete för egen räkning som motsvarar den egna lägenhetens andel av&lt;br&gt;den totala kostnaden för den eller de aktuella förvaltningsåtgärdema, oav-&lt;br&gt;sett i vilken utsträckning åtgärderna utförs genom självförvaltning. Vi&lt;br&gt;föreslår därför att beloppsbegränsningsregeln modifieras på detta sätt. På&lt;br&gt;så sätt påverkas inte det skattefria beloppet av hur många som deltagit. Så&lt;br&gt;länge hyresavdraget inte överstiger den egna lägenhetens andel av total-&lt;br&gt;kostnaden uppkommer inte heller några skattekonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den bedömning som gjordes i promemorian att de&lt;br&gt;åtgärder som anses kunna utföras genom självförvaltning är av den typen&lt;br&gt;att de normalt kommer vaije lägenhet tillgodo i lika stor utsträckning. Med&lt;br&gt;uttrycket lägenhetens andel får därför på samma sätt som i promemorians&lt;br&gt;förslag förstås en fördelning efter huvudtalet, dvs. att en lägenhet utgör en&lt;br&gt;andel. Vid beräkning av det skattefria utrymmet skall därför kostnaden&lt;br&gt;fördelas på samtliga lägenheter i fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Länsrätten i Stockholms län påpekat är den exakta kostnaden för&lt;br&gt;den aktuella åtgärden känd endast vid den tidpunkt då man övergår från&lt;br&gt;att anlita någon för uppgiften till att låta hyresgästerna sköta den. Kostna-&lt;br&gt;den får därför i övriga fall uppskattas utifrån en beräknad total kostnad.&lt;br&gt;Denna kan lämpligen fastställas i varje enskilt fall utifrån gällande mark-&lt;br&gt;nadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett räkneexempel skulle mot bakgrund av vad regeringen nu anfört se&lt;br&gt;ut som följer. I ett hyreshus bor tio hyresgäster. Samtliga hyresgäster del-&lt;br&gt;tar i självförvaltning i form av trappstädning. Trappstädning genom ett&lt;br&gt;städbolag kostar hyresvärden 3 000 kr per månad. Den maximala hyres-&lt;br&gt;nedsättningen för var och en av hyresgästerna är då en tiondel av den&lt;br&gt;alternativa kostnaden om 3 000 kr, eller 300 kr per månad. Om man i&lt;br&gt;stället antar att endast hälften, eller fem hyresgäster, deltar i självförvalt-&lt;br&gt;ningen och att dessa tillsammans utför halva trappstädningen skall hyres-&lt;br&gt;värdens inbesparade kostnad om 1 500 kr delas mellan dessa fem. Även i&lt;br&gt;detta fall är hela det utdelade beloppet om 300 kr skattefritt, eftersom det&lt;br&gt;inte överstiger den egna lägenhetens andel av den totala kostnaden för&lt;br&gt;trappstädningen. Om man slutligen antar att de fem hyresgästerna tillsam-&lt;br&gt;mans utför hela trappstädningen för huset blir den besparing de får dela på&lt;br&gt;3 000 kr, dvs. 600 kr var. Av detta är emellertid endast den egna andelen&lt;br&gt;av den totala kostnaden skattefri, dvs. en tiondel av 3 000 kr = 300 kr för&lt;br&gt;var och en av hyresgästerna, överskjutande belopp tas upp till beskatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser, förutom de tidigare nämnda även Hyresgäs-&lt;br&gt;ternas Riksförbund, Riksbyggen och Sveriges Fastighetsägareförbund, har&lt;br&gt;kritiserat promemorians förslag för att det enligt deras mening är för svårt&lt;br&gt;att förstå och tillämpa, såväl för hyresgäster som för hyresvärdar och skat-&lt;br&gt;temyndigheter. I stället förordas att beloppsgränsen bestäms genom angi-&lt;br&gt;vande av ett fast belopp, gärna knutet till basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skulle en regel som undantog ett fast belopp&lt;br&gt;från beskattning visserligen vara enklare, men en sådan ordning skulle å&lt;br&gt;andra sidan innebära ett rent undantag från skatteplikt för viss inkomst av&lt;br&gt;arbete. För att bestämmelser om undantag från skatteplikt avseende själv-&lt;br&gt;förvaltning skall överensstämma med principen om en neutral och likfor-&lt;br&gt;mig beskattning måste därför den beloppsmässiga begränsningen bestäm-&lt;br&gt;mas med utgångspunkt i det tidigare förda resonemanget om avgränsning-&lt;br&gt;en mellan arbete som utförts för egen räkning och arbete som utförts för&lt;br&gt;annan. Beträffande remissinstansernas invändningar om svårigheterna att&lt;br&gt;rätt beräkna hyresavdraget finner regeringen att det, med det förslag som&lt;br&gt;nu presenterats, inte finns någon större anledning till oro i detta avseende.&lt;br&gt;Att hålla reda på dels kostnaden för en viss åtgärd och dels hur många&lt;br&gt;hyresgäster som deltagit i självförvaltningen synes inte vara en oöverstig-&lt;br&gt;lig uppgift för en hyresvärd. För hyresgästernas del föreligger över huvud&lt;br&gt;taget ingen deklarationsskyldighet för det belopp som enligt förslaget&lt;br&gt;undantas från beskattning. För eventuellt skattepliktigt belopp skall kon-&lt;br&gt;trolluppgift lämnas som för vilken annan arbetsinkomst som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma hyresavdrag till alla som deltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har som en ytterligare förutsättning för skattefrihet upp-&lt;br&gt;ställts ett krav på att hyresavdraget skall vara lika stort för samtliga som&lt;br&gt;deltar i självförvaltningen, oavsett hur mycket arbete var och en har lagt&lt;br&gt;ner. Hyresgästernas Riksförbund, Stockholms Kooperativa Bostadsföre-&lt;br&gt;ning och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag har motsatt sig detta och&lt;br&gt;anfört bl.a. att ett sådant förhållningssätt inte tar hänsyn till olika hyresgäs-&lt;br&gt;ters olika intresse och förutsättningar att medverka i fastighetsförvaltning-&lt;br&gt;en, Regeringens uppfattning är emellertid att ett skattefritt hyresavdrag&lt;br&gt;som utgår i förhållande till nedlagt arbete stämmer illa överens med den&lt;br&gt;kollektiva prägel ett system med självförvaltning måste innefatta i sig.&lt;br&gt;Syftet med skatteregeln är inte i första hand att bereda hyresgästerna en&lt;br&gt;möjlighet till skattefria inkomster, utan att underlätta för en grupp av hy-&lt;br&gt;resgäster att genom samverkan ta över vissa arbetsuppgifter och därige-&lt;br&gt;nom öka trivseln och samhörigheten i sitt bostadsområde. Därvid är en&lt;br&gt;viktig del av förslaget att alla hyresgäster skall ha rätt att efter förmåga&lt;br&gt;delta i självförvaltningen och att hyresnedsättningen skall vara lika stor för&lt;br&gt;alla som är med. Däremot är det inget som hindrar att själva arbetet förde-&lt;br&gt;las på det sätt som hyresgästerna själva finner rimligt och rättvist, t.ex. så&lt;br&gt;att unga och starka personer tar på sig mer och äldre och kanske sjukliga&lt;br&gt;personer tar på sig mindre. På detta sätt uppmuntras kollektiva och solida-&lt;br&gt;riska former för självförvaltning. Enligt vår mening bör således en ytterli-&lt;br&gt;gare förutsättning för undantag från skatteplikt vara att alla som deltar i&lt;br&gt;självförvaltningen skall få avdrag på hyran med samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att det i praktiken ofta kommer att uppkomma fall där en&lt;br&gt;hyresgäst vid sidan av de åtgärder som omfattas av självförvaltningen åtar&lt;br&gt;sig att utföra även andra arbeten för hyresvärdens räkning mot att han för&lt;br&gt;detta skall erhålla ersättning. Det kan vara fråga om såväl samma typ av&lt;br&gt;göromål som de som omfattas av självförvaltning som andra mer speciella&lt;br&gt;uppgifter. Den ersättning som lämnas i sådant fall är skattepliktig enligt&lt;br&gt;vanliga regler. Den omständigheten att sådan ersättning lämnats medför&lt;br&gt;dock inte att det hyresavdrag som lämnats till följd av deltagande i själv-&lt;br&gt;förvaltning blir skattepliktigt. Det saknar härvid betydelse från beskatt-&lt;br&gt;ningssynpunkt om denna ersättning erhålls i form av ytterligare hyresned-&lt;br&gt;sättning eller på annat sätt. Inget hindrar heller att grunden för ett åtagande&lt;br&gt;utöver självförvaltningen kan vara beskriven i förhandlingsöverenskom-&lt;br&gt;melse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att reglerna om skattefrihet inte skall ges en alltför vid omfattning,&lt;br&gt;har det i promemorian föreslagits att endast förvaltningsuppgifter av enk-&lt;br&gt;lare beskaffenhet bör komma i fråga, t.ex. trappstädning och trädgårds-&lt;br&gt;skötsel, dvs. göromål som normalt kan utföras av alla hyresgäster. Regler-&lt;br&gt;na skulle annars kunna tolkas till att omfatta i princip alla fÖrvaltningsåt-&lt;br&gt;gärder som kan förekomma i normal fastighetsförvaltning, dvs. även såda-&lt;br&gt;na som kräver mer speciella kunskaper. Grundtanken, att alla hyresgäster&lt;br&gt;som vill skall kunna delta, skulle därmed gå förlorad samtidigt som gräns-&lt;br&gt;dragningsproblem och icke önskvärda arbetsmarknadsmässiga snedvrid-&lt;br&gt;ningseffekter skulle kunna uppstå. Regeringen ställer sig därför bakom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorians förslag att reglerna om skattefrihet bör omfatta endast för- Prop. 1996/97:119&lt;br&gt;valtningsuppgifter av enklare beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu anförts innebär således att avdrag på den ordinarie hyran som&lt;br&gt;lämnas till en hyresgäst som utför förvaltningsuppgifter inom ett system&lt;br&gt;för självförvaltning inte torde få några skattekonsekvenser under förutsätt-&lt;br&gt;ning att hyresavdraget inte överstiger den egna lägenhetens andel av den&lt;br&gt;totala kostnaden för den eller de aktuella förvaltningsuppgifterna och&lt;br&gt;under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen&lt;br&gt;får hyresavdrag med samma belopp. I tydlighetens intresse och för att&lt;br&gt;undvika oklarheter vid tillämpningen i avsaknad av såväl specialbestäm-&lt;br&gt;melser som vägledande domstolsavgöranden bör emellertid ett förtydli-&lt;br&gt;gande göras genom en ny uttrycklig bestämmelse. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att ett undantag från skatteplikt införs i KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att en sådan bestämmelse bör tas in i 32 §&lt;br&gt;3 i mom. KL. Riksskatteverket har med anledning härav anfört att det&lt;br&gt;förhållandet att en näringsidkare får i uppdrag att utföra förvaltningsupp-&lt;br&gt;gifter av det skälet att han är hyresgäst inte i sig torde medföra att hyresav-&lt;br&gt;draget blir att hänföra till inkomstslaget tjänst till den del det är skatteplik-&lt;br&gt;tigt. Om det behövs ett undantag beträffande inkomstslaget tjänst synes&lt;br&gt;enligt verkets uppfattning motsvarande undantag behövas också i inkomst-&lt;br&gt;slaget näringsverksamhet. Bestämmelsen bör därför i stället införas i 19 §&lt;br&gt;KL. Regeringen delar Riksskatteverkets bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997 och tilläm-&lt;br&gt;pas första gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande möjligheten för medlemmar i en bostadsrättsförening att ut-&lt;br&gt;föra diverse förvaltande åtgärder utan att några skattekonsekvenser upp-&lt;br&gt;kommer har i promemorian anförts att några särbestämmelser för dessa&lt;br&gt;fall inte är nödvändiga. Som skäl för detta ställningstagande har angetts att&lt;br&gt;medlemmarna äger fastigheten gemensamt genom sina ideella andelar i&lt;br&gt;föreningen. En inbesparing av förvaltningskostnader får därför automa-&lt;br&gt;tiskt effekt på medlemsavgifterna genom att föreningens kostnader min-&lt;br&gt;skar i motsvarande grad. Det har vidare pekats på möjligheten att på före-&lt;br&gt;ningsstämman fatta beslut om att vissa åtgärder inte skall omfattas av&lt;br&gt;föreningens ordinarie åtaganden gentemot medlemmarna och att en sär-&lt;br&gt;skild avgift skall kunna tas ut av de medlemmar som inte vill eller inte har&lt;br&gt;möjlighet att delta i sådana aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i promemorian redovisade ståndpunkten har mött kritik i remiss-&lt;br&gt;omgången. HSB Riksförbund anser att skrivningen i promemorian är oklar&lt;br&gt;och att det inte klart framgår under vilka förutsättningar ersättning till&lt;br&gt;bostadsrättshavare är skattebefriad. Riksbyggen finner att bestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skattefrihet bör utvidgas till att även omfatta ersättning till bostads- Prop. 1996/97:119&lt;br&gt;rättsshavare för att det skall vara neutralitet mellan upplåtelseformema. I&lt;br&gt;motsats till vad som anförts i promemorian är det Riksbyggens uppfatt-&lt;br&gt;ning att ett stämmobeslut om att en bostadsrättsförening skall kunna ta ut&lt;br&gt;en särskild avgift förutsätter en lagändring i 7 kap. 14 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:614). Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation ifråga-&lt;br&gt;sätter om en stämma har laglig rätt att ålägga en medlem att utföra vissa&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Saknas den rätten torde även den därmed sammanhängan-&lt;br&gt;de rätten att kräva en särskild avgift saknas. Även Riksskatteverket och&lt;br&gt;Konsumentverket anser att frågan bör regleras särskilt i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att även medlemmar i bostadsrättsföre-&lt;br&gt;ningar och andra motsvarande boendeformer på samma sätt som hyresgäs-&lt;br&gt;ter skall kunna utföra diverse förvaltande åtgärder utan att några skatte-&lt;br&gt;konsekvenser uppkommer. Regeringen delar de synpunkter som framförts&lt;br&gt;i detta avseende av remissinstanserna och föreslår att en uttrycklig bestäm-&lt;br&gt;melse tas in med innebörden att motsvarande undantag skall gälla för&lt;br&gt;avdrag på avgift i bostadsrättsförening, bostadsförening, bostadsaktiebolag&lt;br&gt;och annan därmed jämförbar sammanslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något skall också nämnas om hur de föreslagna bestämmelserna kan tän-&lt;br&gt;kas påverka bostadsbidrag. Som en konsekvens av att avdrag på hyra en-&lt;br&gt;ligt det förslag som nu lämnats under vissa förutsättningar anses utgöra ej&lt;br&gt;skattepliktiga inbesparade levnadskostnader, bör sådan skattefri ersättning&lt;br&gt;inte läggas till den sökandes inkomst vid beräkning av bostadsbidraget.&lt;br&gt;Däremot kan hyresavdraget få betydelse då hänsyn även skall tas till den&lt;br&gt;faktiska hyreskostnaden. I normalfallet kommer dock hyresavdragen att&lt;br&gt;röra sig om tämligen blygsamma belopp, varför effekten på bostadsbidra-&lt;br&gt;get torde bli försumbar. I vissa fall får ett hyresavdrag ingen effekt alls på&lt;br&gt;bostadsbidragets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har anförts att fastighetsägarens eventuella uttagsbe-&lt;br&gt;skattning för fastighetsförvaltande tjänster enligt 2 kap. 8 § mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200) inte påverkas av hyresgästernas självförvaltning.&lt;br&gt;Riksskatteverket har ansett att det bör införas en bestämmelse i mervär-&lt;br&gt;desskattelagen med innebörden att hyresavdrag inte skall föranleda uttags-&lt;br&gt;beskattning. Regeringen finner dock att eftersom hyresavdraget är att anse&lt;br&gt;som en inbesparad personlig levnadskostnad och inte en lönekostnad, skall&lt;br&gt;det inte tas med vid bedömningen av huruvida uttagsbeskattning enligt 2&lt;br&gt;kap. 8 § mervärdesskattelagen skall ske. Det skall inte heller tas med vid&lt;br&gt;beräkningen av beskattningsunderlaget enligt 7 kap. 5 § mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen för det fall fastighetsägaren, på grund av att det finns andra&lt;br&gt;anställda, redan skall uttagsbeskattas. Beskattningsunderlaget vid uttags-&lt;br&gt;beskattning skall omfatta bl.a. nedlagda kostnader. Det hyresavdrag som&lt;br&gt;lämnas på grund av självförvaltningen motsvarar ingen kostnad hänförlig&lt;br&gt;till de fastighetsförvaltande tjänster som föranleder uttagsbeskattning. Det&lt;br&gt;skall därför inte tas med vid bestämmandet av beskattningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uttrycklig regel som undantar hyresavdraget från uttagsbeskatt- Pr°P- 1996/97:119&lt;br&gt;ningen, såsom föreslagits av Riksskatteverket, behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hyresförhandlingslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I hyresförhandlingslagen klargörs att den s.k.&lt;br&gt;likhetsregeln inte hindrar att det i en förhandlingsöverenskommelse&lt;br&gt;bestäms att de hyresgäster som deltar i ett system för självförvaltning&lt;br&gt;skall ha rätt till avdrag på den ordinarie hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt prome-&lt;br&gt;morians förslag. Några remissinstanser har ansett att de förutsättningar&lt;br&gt;som föreslagits för att självförvaltningen skall medföra skattefrihet också&lt;br&gt;skall gälla enligt hyresförhandlingslagen. Andra remissinstanser har vissa&lt;br&gt;synpunkter på hur den föreslagna bestämmelsen förhåller sig till några&lt;br&gt;bestämmelser i hyreslagen och hyresförhandlingslagen. Sveriges Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund har gjort gällande att förslaget äventyrar bruksvärdes-&lt;br&gt;systemets funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om hyresförhandlingssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hyra finns i 12 kap. jordabalken (hyreslagen). Reglerna&lt;br&gt;i hyreslagen bygger på att hyresförhållanden uppkommer och ändras ge-&lt;br&gt;nom avtal mellan en hyresvärd och enskilda hyresgäster. Hyreslagens&lt;br&gt;regler kompletteras emellertid i viktiga avseenden av hyresforhandlingsla-&lt;br&gt;gens (1978:304) regler om kollektiva hyresförhandlingar beträffande bo-&lt;br&gt;stadslägenheter. Den lagen trädde i kraft den 1 juli 1978 och har därefter&lt;br&gt;ändrats vid några tillfällen, senast genom ändringar som trätt i kraft den&lt;br&gt;1 april 1997 (se SFS 1997:64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HyresfÖrhandlingslagens system för ändring av hyresavtal kan i korthet&lt;br&gt;beskrivas enligt följande. En hyresvärd, ensam eller tillsammans med den&lt;br&gt;organisation av fastighetsägare som han tillhör, träffar avtal om en för-&lt;br&gt;handlingsordning med en organisation av hyresgäster. En förhandlings-&lt;br&gt;ordning medför en skyldighet för parterna att förhandla om olika boende-&lt;br&gt;frågor, i vissa fall på eget initiativ och i andra fall på begäran av motpar-&lt;br&gt;ten. Förhandlingsordningens betydelse är beroende av om de enskilda&lt;br&gt;hyresavtalen innehåller en förhandlingsklasusul. En förhandlingsklausul är&lt;br&gt;ett villkor i ett hyresavtal som har den verkan att de förhandlingsöverens-&lt;br&gt;kommelser som träffas mellan förhandlingsordningens parter blir bindande&lt;br&gt;för hyresgästen. Hyresgästen blir bunden oavsett om han är medlem i den&lt;br&gt;förhandlande hyresgästorganisationen eller ej och denna är å sin sida skyl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dig att förhandla även beträffande lägenheter som hyrs av icke-medlem-&lt;br&gt;mar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hyresgäst som har blivit bunden av villkor om hyra eller annat i en&lt;br&gt;förhandlingsöverenskommelse har enligt 22 § hyresförhandlingslagen rätt&lt;br&gt;att hos hyresnämnden begära prövning av överenskommelsen i den del&lt;br&gt;den avser honom. Han har också möjlighet att få villkoret prövat enligt&lt;br&gt;vissa bestämmelser i hyreslagen (se 54 och 55 §§ hyreslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma hyra för lika lägenheter (likhetsregeln)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en förhandlingsöverenskommelse om hyra skall enligt 21 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen samma hyra bestämmas för sådana lägenheter som är lika&lt;br&gt;stora och som omfattas av samma förhandlingsordning, om det inte kan&lt;br&gt;anses vara skillnad mellan dem i fråga om bruksvärdet (likhetsregeln).&lt;br&gt;Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av att hyresgästorganisationen är&lt;br&gt;skyldig att förhandla även för sådana hyresgäster som inte är medlemmar&lt;br&gt;i organisationen. Den syftar till att garantera att bruksvärdesreglema där-&lt;br&gt;vid inte sätts ur spel och att de oorganiserade hyresgästerna behandlas&lt;br&gt;korrekt vid hyressättningen (se prop. 1977/78:175 s. 104 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likhetsregeln får praktisk betydelse om en hyresgäst utnyttjar sin rätt&lt;br&gt;enligt 22 § hyresförhandlingslagen att hos hyresnämnden ansöka om änd-&lt;br&gt;ring av förhandlingsöverenskommelsen i den del den avser honom. Om&lt;br&gt;hyresgästen därvid visar att en lägenhet som omfattas av samma förhand-&lt;br&gt;lingsordning och är lika stor som hans har fått en lägre hyra bestämd i&lt;br&gt;förhandlingsöverenskommelsen, ankommer det på hyresvärden att visa att&lt;br&gt;det finns sådana bruksvärdesmässiga skillnader mellan lägenheterna att det&lt;br&gt;motiverar skillnaden i hyra. Om hyresvärden inte kan göra det, skall hyran&lt;br&gt;för den lägenhet som har högst hyra sänkas till den lägre nivån även om&lt;br&gt;den högre hyran vid en bruksvärdesprövning enligt 55 § hyreslagen skulle&lt;br&gt;anses skälig. Likhetsregeln tillämpas däremot inte om hyresgästen, i stället&lt;br&gt;för att ansöka om ändring i förhandlingsöverenskommelsen, begär pröv-&lt;br&gt;ning av hyresvillkoren enligt 54 § hyreslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har diskuterats i vilken utsträckning 21 § hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;ger utrymme för att i en förhandlingsöverenskommelse bestämma s.k.&lt;br&gt;hyresrabatter som leder till olika hyror. Av förarbetena till hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen framgår att likhetsregeln infördes bl.a. för att förhindra&lt;br&gt;medlem srabatter som kunde medföra att det uppstod skilda hyresnivåer&lt;br&gt;för medlemmar och icke-medlemmar i den avtalsslutande hyresgästorgani-&lt;br&gt;sationen (se prop. 1977/78:175 s. 102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om rabatter har berörts av 1995 års hyreslagstiftningsutredning&lt;br&gt;(se SOU 1995:119 s. 75). Utredningen uttalade att 21 § hyresförhandlings-&lt;br&gt;lagen inte medger att parterna inom ramen för hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;förhandlar om s.k. inflyttningsrabatt om inte rabatten ges till samtliga&lt;br&gt;lägenheter som omfattas av förhandlingsordningen. Samma förhållande&lt;br&gt;torde, enligt utredningen, gälla för rabatter till långtidsboende hyresgäs-&lt;br&gt;ter. Från dessa hyresrabatter skall, enligt utredningen, skiljas nedsättning&lt;br&gt;av hyran på grund av hinder eller men i nyttjanderätten eller sådan ned-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning av hyran som en hyresgäst kan erhålla i samband med s.k. hyres-&lt;br&gt;gäststyrt underhåll. Utredningen utvecklade inte varför denna skillnad&lt;br&gt;borde göras. Det kan antas att man ansåg att det i de senare fallen normalt&lt;br&gt;föreligger sådana bruksvärdesmässiga skillnader mellan lägenheterna att&lt;br&gt;hyresskillnaden är motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ville inte utesluta att det i vissa fall kan finnas ett berättigat&lt;br&gt;intresse hos en förhandlingsordnings parter att i en förhandlingsöverens-&lt;br&gt;kommelse kunna fastställa vissa typer av hyresrabatter. Med hänsyn till&lt;br&gt;behovet av att även fortsättningsvis garantera de oorganiserade hyresgäs-&lt;br&gt;ternas ställning vid hyresförhandlingarna ansåg utredningen emellertid att&lt;br&gt;någon ändring av 21 § hyresförhandlingslagen inte borde vidtas. Även&lt;br&gt;regeringen anslöt sig till denna bedömning (se prop. 1996/97:30 s. 57 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare har framgått anser rege-&lt;br&gt;ringen att det är angeläget att hyresgäster får möjlighet att aktivt delta i&lt;br&gt;förvaltningen av det bostadsområde där de bor. Ett sådant deltagande kan&lt;br&gt;många gånger främjas av att hyresgästerna får någon form av ekonomisk&lt;br&gt;gottgörelse för det arbete som de utför inom ramen för självförvaltningen.&lt;br&gt;Gottgörelsen bör kunna utgå på så sätt att avdrag görs på den ordinarie&lt;br&gt;hyran med ett belopp som helt eller delvis motsvarar hyresgästernas&lt;br&gt;arbetsprestationer. Avdraget på hyran bör därvid kunna vara lika stort för&lt;br&gt;alla som deltar i förvaltningen eller sättas i relation till hyresgästens indi-&lt;br&gt;viduella arbetsinsats. Enligt regeringens mening bör hyreslagstiftningen&lt;br&gt;vara utformad på ett sådant sätt att det är möjligt för parterna att avtala om&lt;br&gt;olika former av självförvaltning och om skilda slag av hyresrabatter för de&lt;br&gt;hyresgäster som deltar i sådan förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har angetts i promemorian finns det inte något principiellt hinder&lt;br&gt;för en hyresvärd att utom ramen för hyresförhandlingssystemet ensidigt&lt;br&gt;reducera hyran för de hyresgäster som deltar i något slag av självförvalt-&lt;br&gt;ning, Detta gäller även om den ursprungliga hyran har fastställts i en&lt;br&gt;förhandlingsöverenskommelse. Likhetsregeln hindrar nämligen inte att en&lt;br&gt;hyresvärd gentemot en eller flera hyresgäster avstår från att ta ut hela den&lt;br&gt;hyra som har överenskommits i förhandlingsöverenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gånger kan det emellertid framstå som mera lämpligt att reglera&lt;br&gt;hyresgästernas självförvaltning - inklusive den inverkan självförvaltning-&lt;br&gt;en skall ha på hyresnivåerna - i en förhandlingsöverenskommelse. Om det&lt;br&gt;i förhandlingsöverenskommelsen bestäms att hyran skall reduceras på&lt;br&gt;visst sätt för de hyresgäster som deltar i självförvaltningen medan övriga&lt;br&gt;hyresgäster skall betala full hyra, kan detta emellertid leda till att hyran för&lt;br&gt;lägenheter som är lika stora och av samma standard utgår med olika be-&lt;br&gt;lopp. I promemorian har det utförligt diskuterats om detta låter sig förena&lt;br&gt;med 21 § hyresförhandlingslagen. Promemorians slutsats är att den nuva-&lt;br&gt;rande utformningen av likhetsregeln är ägnad att inge osäkerhet om vad&lt;br&gt;som gäller i fråga om förhandlingsöverenskommelser med sådant innehåll&lt;br&gt;som nu har berörts. Regeringen ansluter sig till den bedömningen. Det är&lt;br&gt;angeläget att denna osäkerhet undanröjs. Bestämmelsen bör därför kom-&lt;br&gt;pletteras så att det klarläggs att det i det kollektiva hyresförhandlingssyste-&lt;br&gt;met är möjligt för parterna att avtala om avdrag på den ordinarie hyran för&lt;br&gt;de hyresgäster som deltar i självförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likhetsregeln har tillkommit som ett skydd för de oorganiserade hyres- Prop. 1996/97:119&lt;br&gt;gästerna. Det är angeläget att den nya regleringen utformas så att det skyd-&lt;br&gt;det kan upprätthållas. Enligt regeringens mening bör därför utgångspunk-&lt;br&gt;ten för den nya regleringen fortfarande vara att hyran skall vara densamma&lt;br&gt;för lika lägenheter. Till denna bestämmelse bör fogas en kompletterande&lt;br&gt;regel av innebörd att det i en förhandlingsöverenskommelse får föreskri-&lt;br&gt;vas att sådana hyresgäster som deltar i ett system för självförvaltning skall&lt;br&gt;ha rätt till avdrag på den ordinarie hyran. En sådan bestämmelse får inte&lt;br&gt;användas för att särbehandla oorganiserade hyresgäster. Den frågan be-&lt;br&gt;handlas närmare i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har ansett att vissa av de särskilda förutsättningar&lt;br&gt;som har föreslagits för att självförvaltningen skall bli skattefri, bl.a. att&lt;br&gt;hyresreduktionen är lika stor för alla som deltar i självförvaltningen och&lt;br&gt;att de åtgärder som hyresgästerna får utföra begränsas till löpande under-&lt;br&gt;håll av visst slag, också bör gälla för hyreslagstiftningen. Regeringen kan&lt;br&gt;inte ansluta sig till denna ståndpunkt. Regeringen anser nämligen att det är&lt;br&gt;väsentligt att hyreslagstiftningen är så utformad att den inte förhindrar de&lt;br&gt;olika slag av ersättningssystem som kan förekomma i skilda självförvalt-&lt;br&gt;ningssystem. Därför finns det inte heller anledning att i hyreslagstiftning-&lt;br&gt;en begränsa möjligheten for parterna att avtala om vilka slag av förvalt-&lt;br&gt;ningsåtgärder som hyresgästerna skall utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund har kritiserat förslaget på den grund&lt;br&gt;att det skulle äventyra bruksvärdessystemets funktion. Regeringen delar&lt;br&gt;inte denna farhåga. Bruksvärdesprövningen får givetvis grundas på jäm-&lt;br&gt;förelser med de hyror som utgår för hyresgäster som inte deltar i självför-&lt;br&gt;valtningssystem. Såsom Fastighetsägareförbundet har föreslagit bör det&lt;br&gt;dock av lagtexten framgå att hyresreduktionen innebär ett avdrag på den&lt;br&gt;ordinarie hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra remissinstanser har haft synpunkter på hur den föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen förhåller sig till några andra bestämmelser i hyreslagen och i&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen. Det gäller bl.a. bestämmelsen i 15 § tredje stycket&lt;br&gt;hyreslagen om hyresvärdens skyldighet att underhålla gemensamhetsut-&lt;br&gt;rymmen och bestämmelserna i 22 § hyresförhandlingslagen om prövning&lt;br&gt;av förhandlingsöverenskommelses innehåll och 55 § hyreslagen om pröv-&lt;br&gt;ning av hyresvillkor. Vidare har väckts frågan hur den föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melsen förhåller sig till regeln i 5 § första stycket andra punkten hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen om s.k. primär förhandlingsskyldighet vid bestämmande&lt;br&gt;av hyra för ny hyresgäst. Dessa frågor behandlas i författningskommenta-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Arbetsrättsliga aspekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är om hyresgäster som utför självförvaltning kan komma&lt;br&gt;att betraktas som arbetstagare i arbetsrättslig mening. I så fall kan det&lt;br&gt;arbetsrättsliga regelverket bli tillämpligt på verksamheten. Av särskilt&lt;br&gt;intresse är då reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets-&lt;br&gt;livet och lagen (1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt uppkommer ett anställningsförhållande genom ett uttryckligt&lt;br&gt;anställningsavtal. Ett anställningsförhållande kan emellertid också upp-&lt;br&gt;komma genom att parterna, utan att ett uttryckligt anställningsavtal har&lt;br&gt;träffats, faktiskt handlar på ett sådant sätt att förhållandet dem emellan&lt;br&gt;måste betraktas som ett anställningsförhållande. Bedömningen av om ett&lt;br&gt;anställningsförhållande har uppkommit görs på grundval av en helhetsbe-&lt;br&gt;dömning av förhållandena i det enskilda fallet. Vissa grundläggande förut-&lt;br&gt;sättningar måste dock vara uppfyllda för att ett anställningsförhållande&lt;br&gt;skall föreligga. Förhållandet mellan parterna skall i princip vara grundat&lt;br&gt;på avtal och avtalet skall gå ut på att den ena parten presterar arbete för&lt;br&gt;den andra partens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen att avtalet skall gå ut på en arbetsprestation och att&lt;br&gt;arbetet skall utföras för den andra partens räkning har belysts i några rätts-&lt;br&gt;fall från Arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättsfallet AD 1982 nr 105 gällde frågan om några föräldrar som tagit&lt;br&gt;del i en försöksverksamhet avseende föräldramedverkan vid två kommu-&lt;br&gt;nala daghem var att betrakta som arbetstagare. Domstolen fann att så var&lt;br&gt;fallet. Domstolen konstaterade att deltagandet gick tillbaka på ett avtal.&lt;br&gt;Den omständigheten att deltagandet skedde i begränsad utsträckning, van-&lt;br&gt;ligtvis en dag i månaden, tillmättes ingen betydelse, eftersom ett anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande kunde föreligga även när arbete utfördes även i ytterst&lt;br&gt;begränsad omfattning. Inte heller hade det någon större betydelse att ve-&lt;br&gt;derlaget bestod i en reduktion av daghemsavgiften. Formen för ersättning-&lt;br&gt;ens utgivande ansågs inte vara ägnad att belysa om arbete hade utförts&lt;br&gt;eller om verksamheten hade bedrivits i någon arman form. Däremot mena-&lt;br&gt;de Arbetsdomstolen att ersättningens storlek hade intresse. Ersättningen&lt;br&gt;till föräldrarna svarade mot deras bortfall av inkomst från den ordinarie&lt;br&gt;sysselsättningen. Därmed låg ersättningen enligt domstolens mening på en&lt;br&gt;sådan nivå att den inte uteslöt arbete i arbetsrättslig mening. Vidare gjorde&lt;br&gt;domstolen en analys av föräldrarnas insats och kom då fram till att den&lt;br&gt;närmast kunde jämföras med en barnskötares arbetsuppgifter. Föräldra-&lt;br&gt;rollen gavs inte någon avgörande vikt i sammanhanget, eftersom deltagan-&lt;br&gt;det var inriktat på sysslor där relationen till det egna barnet fick så liten&lt;br&gt;betydelse som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättsfallet AD 1982 nr 123 var frågan om en fosterförälder var att anse&lt;br&gt;som arbetstagare. Avsikten är enligt domstolen att fosterföräldrarna i de&lt;br&gt;allra flesta avseenden och så långt det är möjligt skall träda i de biologiska&lt;br&gt;föräldrarnas ställe. Det är alltså fråga om att ta emot barn inom familjens&lt;br&gt;ram. Enligt Arbetsdomstolens uppfattning tedde det sig därmed helt främ-&lt;br&gt;mande att betrakta fosterförälderns åtagande som en arbetsuppgift, och&lt;br&gt;hon kunde därför inte ses som arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsfallet AD 1985 nr 57 avsåg familjehemsforäldrar som enligt om-&lt;br&gt;sorgslagen tog hand om förståndshandikappade barn. Det framgick att&lt;br&gt;familjehemsföräldrama utförde åtminstone några uppgifter som måste&lt;br&gt;betraktas som arbete och som svarade mot dagbamvårdares och andra&lt;br&gt;vårdares uppgifter, men det helt dominerande inslaget i åtagandet var&lt;br&gt;uppgiften att inom den egna familjens ram ta hand om ett utvecklingsstört&lt;br&gt;barn och låta det leva i famijegemenskapen som en familjemedlem bland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra. Det innebar enligt domstolen att situationen i familjehemmet i allt&lt;br&gt;väsentligt kom att vara densamma som situationen i de familjer där de&lt;br&gt;biologiska föräldrarna själva tar hand om sina utvecklingsstörda barn.&lt;br&gt;Slutsatsen blev att familjehemsföräldrama inte var arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår inte som helt klart hur de principer som framgår av dessa&lt;br&gt;rättsfall skall tillämpas på hyresgäster som medverkar i skötseln av det&lt;br&gt;egna bostadsområdet. Åtminstone i vissa fall är det sannolikt att hyresgäs-&lt;br&gt;terna är att betrakta som arbetstagare i förhållande till hyresvärden. Sär-&lt;br&gt;skilt tydligt blir detta om hyresgästen utför arbete som inte kan sägas ha&lt;br&gt;någon direkt koppling till det egna boendet och uppbär ersättning för det-&lt;br&gt;ta. Vad gäller de fall som nu föreslås bli skattebefriade är det dock, som&lt;br&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet har påpekat, fråga om en kollek-&lt;br&gt;tiv självförvaltning utan någon bestämd arbetsskyldighet för den enskilda&lt;br&gt;hyresgästen, och hyresnedsättningen är inte heller relaterad till den indivi-&lt;br&gt;duella arbetsinsats som faktiskt utförts. Dessa förhållanden talar starkt&lt;br&gt;emot att hyresgästen skulle komma att betraktas som arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska konsekvenserna av de förslag som nu läggs fram torde bli&lt;br&gt;försumbara. Beträffande förslaget till ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) syftar detta till att förtydliga gällande rätt. Något nytt skatte-&lt;br&gt;fritt område tillskapas således inte. Beträffande förslaget till ändring i&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen (1978:304) kan det till följd av detta uppstå ett&lt;br&gt;något ökat antal tvister vid domstol, dock ej så att några större kostnader&lt;br&gt;uppkommer för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 19 §&lt;br&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt elfte stycke har intagits i punkt 1 av anvisningarna där det klargörs&lt;br&gt;att skatteplikt inte föreligger för avdrag på den ordinarie hyran som en&lt;br&gt;hyresgäst får för att utföra förvaltningsuppgifter av enklare beskaffenhet&lt;br&gt;på hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket förvaltningsuppgifter av enklare beskaffenhet avses gö-&lt;br&gt;romål som normalt kan utföras av alla hyresgäster och som inte kräver&lt;br&gt;specialkompetens, såsom trappstädning, trädgårdsskötsel, enklare repara-&lt;br&gt;tioner, byte av glödlampor och annan förbrukningsmateriel samt tillsyn av&lt;br&gt;källarutrymmen, vindar, garage och tvättstugor etc. Med uttrycket hyres-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighet avses såväl fastighet som vid fastighetstaxering taxeras som hy-&lt;br&gt;reshusenhet som fastighet som taxeras som småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna skall vidare bedrivas inom ett öppet system för självförvalt-&lt;br&gt;ning. Självförvaltning kan beslutas i en förhandlingsöverenskommelse&lt;br&gt;enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal. Innebör-&lt;br&gt;den av begreppet öppet system för självförvaltning framgår av kommenta-&lt;br&gt;ren till förslaget om ändring i 21 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från skatteplikt gäller endast till den del avdraget på hyran&lt;br&gt;inte överstiger den egna lägenhetens andel av den totala kostnaden för den&lt;br&gt;eller de aktuella förvaltningsuppgifterna och under förutsättning att samtli-&lt;br&gt;ga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får hyresavdrag med samma&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket lägenhetens andel avses fördelning enligt huvudtalet,&lt;br&gt;dvs. att en lägenhet motsvarar en andel, oavsett lägenhetsyta. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av det skattefria utrymmet skall därför kostnaden fördelas på samtli-&lt;br&gt;ga lägenheter i fastigheten. Beräkningen skall vidare göras med utgångs-&lt;br&gt;punkt i den totala kostnaden för den eller de aktuella förvaltningsuppgif-&lt;br&gt;terna. Med detta avses att hela kostnaden för t.ex. trappstädningen i ett hus&lt;br&gt;skall fördelas enligt huvudtalet, således även sådan del som inte omfattas&lt;br&gt;av självförvaltning. Det är bara kostnaden för den aktuella åtgärden som&lt;br&gt;omfattas. Därvid avses att det endast är den totala kostnaden för den eller&lt;br&gt;de typer av åtgärder som ingår i självförvaltningen som får ligga till grund&lt;br&gt;för beräkningen. Ingår t.ex. endast trappstädning i självförvaltningsöver-&lt;br&gt;enskommelsen kan inte också kostnader för trädgårdsskötsel läggas till&lt;br&gt;grund för beräkningen. Om å andra sidan båda dessa förvaltningsåtgärder&lt;br&gt;omfattas av överenskommelsen skall beräkningen grundas på den beräk-&lt;br&gt;nade totalkostnaden för båda åtgärderna, oavsett hur hyresgästerna har&lt;br&gt;fördelat arbetet mellan sig. Beträffande kostnadens storlek bör denna i&lt;br&gt;första hand bestämmas med utgångspunkt i vad den entreprenör debiterar&lt;br&gt;som anlitas vid den tidpunkt när man övergår till självförvaltning. I de fall&lt;br&gt;någon sådan uppgift inte finns att tillgå, tex. om självförvaltning redan&lt;br&gt;bedrivits en längre tid, får kostnaden för en viss åtgärd fastställas i vaije&lt;br&gt;enskilt fall utifrån gällande marknadspris på orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av det skattefria taket kan mot bakgrund av vad som nu&lt;br&gt;sagts illustreras med följande räkneexempel. I ett hus med tio lägenheter&lt;br&gt;deltar fem i självförvaltning avseende trappstädning och trädgårdsskötsel.&lt;br&gt;Beträffande trappstädningen är den totala kostnaden 3 000 kr per månad.&lt;br&gt;Hyresgästerna tar över halva trappstädningen, vilket innebär att den inbe-&lt;br&gt;sparade kostnaden i denna del är 1 500 kr. När det gäller trädgårdsskötseln&lt;br&gt;är den totala kostnaden 2 000 kr per månad. Detta arbete omhändertas i sin&lt;br&gt;helhet av hyresgästerna. Den inbesparade kostnaden är således totalt 3 500&lt;br&gt;kr (1 500 + 2 000) per månad, vilket innebär 700 kr fördelat per lägenhet&lt;br&gt;och månad. Det skattefria taket utgör däremot en tiondel av den totala&lt;br&gt;kostnaden, dvs. 500 kr (10% x [3 000 + 2 000]). Om hela besparingen om&lt;br&gt;700 kr vardera dras av på hyran för de fem lägenheterna som deltar, blir&lt;br&gt;därför endast 500 kr skattefritt och överskjutande 200 kr kommer att be-&lt;br&gt;skattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästerna skall vidare fä samma ersättning oavsett den mängd ar-&lt;br&gt;bete var och en faktiskt har uträttat. Härvid måste emellertid hänsyn tas till&lt;br&gt;den tid hyresgästen bott i huset, om den bara avser viss del av året och den&lt;br&gt;hyresgäst som föregått eller efterträtt honom valt att inte delta i självför-&lt;br&gt;valtningen. Detta får till följd att det skattefria takbeloppet för en hyres-&lt;br&gt;gäst som har bott i huset under halva året skall beräknas utifrån de&lt;br&gt;förvaltningsåtgärder som vidtagits under denna tid. Den omständigheten&lt;br&gt;att han för hela året räknat kan komma att få ett lägre hyresavdrag än övri-&lt;br&gt;ga hyresgäster utesluter därför inte skattefrihet. En annan situation är den&lt;br&gt;att hyresvärden och hyresgästerna avtalar om att avdrag på hyran skall&lt;br&gt;göras endast vid ett eller ett fåtal tillfällen per år. Det förhållandet att det&lt;br&gt;ackumulerade avdraget i sådant fall kan komma att helt motsvara eller till&lt;br&gt;och med överstiga den ordinarie hyran för den period avdrag görs medför&lt;br&gt;inte att skatteplikt uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall en hyresgäst vid sidan av de åtgärder som omfattas av själv-&lt;br&gt;fÖrvaltningen åtar sig att mot ersättning utföra även andra arbeten för&lt;br&gt;hyresvärdens räkning, är denna ersättning skattepliktig enligt vanliga reg-&lt;br&gt;ler. Den omständigheten att sådan ersättning lämnats medför dock inte att&lt;br&gt;ett hyresavdrag till följd av deltagande i självförvaltning blir skattepliktigt.&lt;br&gt;Det saknar härvid betydelse från beskattningssynpunkt om denna ersätt-&lt;br&gt;ning erhållits i form av ytterligare hyresavdrag eller på annat sätt. Inte&lt;br&gt;heller har det någon betydelse om det rör sig om samma typ av göromål&lt;br&gt;som de som omfattas av självförvaltningen eller andra mer speciella upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyresvärdens del utgör avdrag på hyran som lämnats till hyresgäs-&lt;br&gt;ter som deltar i självförvaltning en kostnad i verksamheten som skall redo-&lt;br&gt;visas, oavsett till vilken del skatteplikt föreligger för beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om undantag för skatteplikt för hyresgäster&lt;br&gt;gäller även i motsvarande utsträckning för avdrag på årsavgift som en&lt;br&gt;medlem i en bostadsrättsförening fått för att utföra förvaltningsuppgifter&lt;br&gt;av enklare beskaffenhet på föreningens fastighet. Motsvarande gäller för&lt;br&gt;bostadsförening, bostadsaktiebolag och annan därmed jämförbar samm-&lt;br&gt;anslutning. Till följd av det fÖreningsrättsliga kravet på likabehandling av&lt;br&gt;medlemmarna kan det härvid i vissa fall bli nödvändigt att ändra bestäm-&lt;br&gt;melser i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen avses träda i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas&lt;br&gt;första gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:000) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 19 §&lt;br&gt;punkt 1&lt;br&gt;Förslaget är, såvitt gäller undantag från skatteplikt i självförvaltningsfal-&lt;br&gt;len, likalydande som det som kommenteras under 9.1. Förslaget till änd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring är i denna del en följd av att det även i prop. 1996/97:107 En allmän&lt;br&gt;och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring föreslås en ändring i förevaran-&lt;br&gt;de anvisningspunkt, men med en annan tidpunkt för ikraftträdande. I detta&lt;br&gt;förslag återfinns undantaget från skatteplikt vid självförvaltning i tionde&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2/$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke är nytt. Bestämmelsen har behandlats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen, avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en förhandlingsöverenskommelse kan innefatta överenskommelser&lt;br&gt;angående hyresgästernas deltagande i fastighetsförvaltningen får anses&lt;br&gt;följa redan av 5 § hyresförhandlingslagen. Förevarande bestämmelse tar&lt;br&gt;sikte endast på vad som i förhandlingsöverenskommelsen kan avtalas om&lt;br&gt;gottgörelse åt de deltagande hyresgästerna i form av avdrag på den ordina-&lt;br&gt;rie hyran. Bestämmelsen klargör att man under vissa förutsättningar i&lt;br&gt;förhandlingsöverenskommelsen kan ta in en överenskommelse om sådana&lt;br&gt;hyresavdrag även om den leder till att de faktiska hyresbeloppen inte blir&lt;br&gt;lika stora för lägenheter som är lika stora och har samma bruksvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första förutsätter sådana överenskommelser att det finns eller&lt;br&gt;kommer att finnas ett system för självförvaltning. Härmed avses något slag&lt;br&gt;av organiserad samverkan mellan hyresvärden och en grupp av hyresgäs-&lt;br&gt;ter rörande förvaltningen av det eller de hus som omfattas av&lt;br&gt;förhandlingsordningen. Av förhandlingsöverenskommelsen måste på ett&lt;br&gt;någorlunda preciserat sätt framgå vilket arbete som självförvaltningen&lt;br&gt;omfattar. Förvaltningen kan gälla såväl själva hyreshuset, t.ex. städningen&lt;br&gt;av trappuppgångar, som andra delar av fastigheten, t.ex. skötseln av gräs-&lt;br&gt;mattor och blomrabatter. Vidare måste av förhandlingsöverenskommelsen&lt;br&gt;framgå det avdrag på den ordinarie hyran som skall tillgodoräknas de&lt;br&gt;hyresgäster som deltar i förvaltningen. Hur hyresvärdens och hyresgäster-&lt;br&gt;nas samverkan i övrigt skall vara organiserad behöver inte anges i&lt;br&gt;förhandlingsöverenskommelsen. Ofta torde formerna för samverkan bäst&lt;br&gt;bestämmas inom ramen för det lokala samarbetet mellan hyresgästerna&lt;br&gt;och fastighetsägaren, t.ex. i en lokal kontaktkommitté. Det gäller i synner-&lt;br&gt;het i sådana fall där någon eller några av hyresgästerna står utanför&lt;br&gt;hyresgästorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekomsten av sådana självförvaltningssystem ger anledning att ställa&lt;br&gt;frågan hur ett sådant system påverkar hyresvärdens skyldigheter enligt&lt;br&gt;hyreslagen. De skötselåtgärder som kan tänkas ingå i självförvaltningen&lt;br&gt;torde i huvudsak kunna hänföras till skötsel av gemensamma utrymmen&lt;br&gt;eller skötsel av yttermiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § tredje stycket hyreslagen är hyresvärden skyldig att hålla&lt;br&gt;gemensamhetsutrymmen i fullt brukbart skick för det avsedda ändamålet,&lt;br&gt;om inte annat har avtalats. Det är möjligt att avtala om såväl bättre som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sämre skick. Frågan blir då om ett avtal om självförvaltning innebär att&lt;br&gt;hyresvärdens skyldigheter i förhållande till de hyresgäster som deltar i&lt;br&gt;förvaltningen förändras. Det torde inte gå att svara generellt på denna&lt;br&gt;fråga, som i stället får besvaras genom en tolkning av avtalet i det enskilda&lt;br&gt;fallet. I vissa fall kan överenskommelsen om självförvaltning vara sådan&lt;br&gt;att den måste ges den innebörden att hyresvärden har befriats från sin&lt;br&gt;underhållsskyldighet gentemot de hyresgäster som har åtagit sig att utföra&lt;br&gt;förvaltningsåtgärden. Vanligen torde emellertid avtalet innebära att hyres-&lt;br&gt;värden fortfarande är skyldig att hålla fastigheten i fullgott skick och såle-&lt;br&gt;des är ansvarig för skötseln, men att hyresvärden har gett hyresgästerna ett&lt;br&gt;uppdrag att utföra skötseln åt hyresvärden. Det står under alla förhållan-&lt;br&gt;den klart att hyresvärdens skyldigheter i nu berört hänseende består mot&lt;br&gt;de hyresgäster som inte deltar i självförvaltningen. Om det till följd av&lt;br&gt;självförvaltningen uppstår brister i skötseln av fastigheten och detta drab-&lt;br&gt;bar de hyresgäster som inte deltar i förvaltningen, ansvarar hyresvärden&lt;br&gt;alltid för att förvaltningsåtgärdema utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta torde även yttermiljön kunna räknas till de gemensamma utrym-&lt;br&gt;mena. I den mån detta inte är fallet torde hyresvärden ha ett betydande&lt;br&gt;utrymme att själv bestämma graden av underhåll. Något behov av att -&lt;br&gt;som en remissinstans har förordat - särskilt lagreglera frågan kring sköt-&lt;br&gt;seln av den yttre miljön har därför inte ansetts föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en förutsättning för att i en förhandlingsöverenskommelse&lt;br&gt;reglera hyresavdrag på grund av deltagande i självförvaltning är att sys-&lt;br&gt;temet för självförvaltning står öppet för samtliga berörda hyresgäster. Det&lt;br&gt;får sålunda inte vara fråga om ett system som är öppet enbart för exempel-&lt;br&gt;vis medlemmar i hyresgästorganisationen och som därigenom hindrar de&lt;br&gt;hyresgäster som har valt att ställa sig utanför denna från att komma i åt-&lt;br&gt;njutande av hyresavdraget. I kravet på öppenhet ligger också att de hyres-&lt;br&gt;gäster som deltar i självförvaltningen behandlas lika. Om det i förhand-&lt;br&gt;lingsöverenskommelsen bestäms att hyresgästerna skall kunna delta i&lt;br&gt;självförvaltningen på olika sätt eller i olika omfattning, måste därför vaije&lt;br&gt;hyresgäst inom dessa ramar fritt få välja på vilket sätt eller i vilken&lt;br&gt;utsträckning han eller hon vill delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kravet på öppenhet gäller enbart i förhållande till berörda&lt;br&gt;hyresgäster beror på att det inte finns något som hindrar att&lt;br&gt;självförvaltningsystemet begränsas till något eller några av de hus som&lt;br&gt;omfattas av förhandlingsordningen och till de hyresgäster som bor där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen om hyresavdrag måste gälla samtliga hyresgäster&lt;br&gt;som deltar i systemet. Det har inte ansetts lämpligt att söka precisera detta&lt;br&gt;begrepp i lagtexten. Förhandlingsöverenskommelsens parter är i och för&lt;br&gt;sig oförhindrade att göra sådana preciseringar under förutsättning att det&lt;br&gt;sker på ett sådant sätt att alla hyresgäster behandlas lika (jfr ovan beträf-&lt;br&gt;fande kravet på öppenhet). Eftersom en förhandlingsöverenskommelse&lt;br&gt;gäller för en grupp av hyresgäster och det måste stå fritt för vaije&lt;br&gt;hyresgäst att själv bestämma om han eller hon önskar delta i&lt;br&gt;förvaltningen, torde förhandlingsöverenskommelsen vanligen kunna&lt;br&gt;innehålla endast övergripande bestämmelser om självförvaltningen. Vid&lt;br&gt;sidan av förhandlingsöverenskommelsen måste alltså regelmässigt träffas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett ömsesidigt bindande avtal mellan hyresvärden och hyresgästen, Prop. 1996/97:119&lt;br&gt;varigenom den senare förbinder sig att delta i självförvaltningen. Genom&lt;br&gt;sådana avtal mellan hyresvärd och hyresgäst kan det närmare bestämmas&lt;br&gt;på vad sätt den enskilde hyresgästen skall delta i självförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs det inte några preciseringar i förhandlingsöverenskommelsen eller&lt;br&gt;i avtal mellan hyresgästerna och hyresvärden, är det naturligt att det&lt;br&gt;överlämnas till hyresgästerna själva att komma överens om hur arbetet&lt;br&gt;skall fördelas mellan dem och hur var och en skall delta. Sådana&lt;br&gt;överenskommelser behöver inte innebära att hyresgästerna medverkar i&lt;br&gt;lika omfattning i förvaltningsåtgärdema. Det bör sålunda inte finnas något&lt;br&gt;hinder för hyresgästerna att komma överens om att vissa hyresgäster,&lt;br&gt;exempelvis äldre personer, skall delta endast på något mindre aktivt sätt.&lt;br&gt;Hyresgästernas överenskommelser om hur självförvaltningen skall organi-&lt;br&gt;seras kan också ske genom att hyresgästerna bildar en förening där man&lt;br&gt;gemensamt beslutar om hur arbetet skall utföras. Ingenting hindrar att&lt;br&gt;rätten till hyresnedsättning i förhandlingsöverenskommelsen knyts till ett&lt;br&gt;medlemskap i en sådan ”självfÖrvaltningsfÖrening”. En sådan förening&lt;br&gt;måste dock givetvis vara öppen för samtliga hyresgäster och bör vara&lt;br&gt;fristående i förhållande till den förhandlande hyresgästorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som nu har angetts kan det i förhandlings-&lt;br&gt;överenskommelsen skrivas in att de i självförvaltningen deltagande&lt;br&gt;hyresgästerna skall erhålla avdrag på den ordinarie hyran. En sådant&lt;br&gt;avdrag kan avse såväl redan förfallna hyror - och eventuellt utgå i form av&lt;br&gt;kontant återbetalning - som framtida, ännu inte förfallna hyror. Med&lt;br&gt;hänsyn till kravet i 19 § första stycket hyreslagen på att hyran skall vara&lt;br&gt;till beloppet bestämd måste hyresavdraget anges till ett visst belopp. Som&lt;br&gt;tidigare har angetts kan det i förhandlingsöverenskommelsen bestämmas&lt;br&gt;att självförvaltningen kan utföras i olika omfattning. Inget hindrar i sådana&lt;br&gt;fall att olika stora hyresavdrag ges beroende på omfattningen och arten av&lt;br&gt;de förvaltningsåtgärder som hyresgästen väljer att åta sig. En annan sak är&lt;br&gt;att förekomsten av differentierade hyresavdrag kan ha betydelse för om&lt;br&gt;hyresreduktionen blir skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhandlingsöverenskommelsen måste således anges den ordinarie&lt;br&gt;hyra som utgår för det fall att hyresgästen inte deltar i självförvaltningen&lt;br&gt;och ett eller flera avdragsbelopp på den ordinarie hyran som utgår om&lt;br&gt;hyresgästen deltar i förvaltningen. En analogisk tillämpning av förbudet i&lt;br&gt;19 § hyreslagen mot rörlig hyra medför vidare att omfattningen av de&lt;br&gt;arbetsprestationer som självförvaltningen innefattar bör vara preciserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av andra styckets andra mening får avdraget på den&lt;br&gt;ordinarie hyran inte vara större än vad som föranleds av självför-&lt;br&gt;valtningens omfattning. Denna begränsning har uppställts för att förhindra&lt;br&gt;att hyresdifferentiering av detta slag används för att kringgå likhetsregeln&lt;br&gt;i första stycket. Bestämmelsen skall förstås så att skillnaden inte får vara&lt;br&gt;större än vad som kan motiveras av den totala kostnadsminskning som&lt;br&gt;självförvaltningen innebär för fastighetsägaren. Däremot behöver&lt;br&gt;skillnaden inte stå i någon direkt proportion till det arbete som den&lt;br&gt;enskilde hyresgästen utför. Av principen om öppenhet och likabehandling&lt;br&gt;följer dock att det givetvis inte kan komma i fråga att låta en eller ett fåtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de hyresgäster som deltar i självförvaltningen erhålla hela Prop. 1996/97:119&lt;br&gt;hyresreduktionen, medan de övriga som deltar i förvaltningen inte erhåller&lt;br&gt;något avdrag på hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis skall kort kommenteras vilka konsekvenser&lt;br&gt;överenskommelsen om självförvaltning får vid tillämpningen av andra&lt;br&gt;hyresrättsliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § första stycket 2 hyresförhandlingslagen medför en&lt;br&gt;förhandlingsordning skyldighet för hyresvärden att på eget intiativ&lt;br&gt;förhandla med hyresgästorganisationen i fråga om bestämmande av hyran&lt;br&gt;för en ny hyresgäst, om den begärda hyran överstiger den tidigare&lt;br&gt;hyresgästens hyra. Hyresvärden kan således inte, utan att iaktta sin s.k.&lt;br&gt;primära förhandlingsskyldighet, ta ut en inflyttningshyra som är högre än&lt;br&gt;vad den tidigare hyresgästen har betalat. Denna bestämmelse bör&lt;br&gt;emellertid inte ges den innebörden att hyresvärden blir&lt;br&gt;förhandlingsskyldig i det fall den tidigare hyresgästens lägre hyra var&lt;br&gt;föranledd av att denne deltog i självförvaltning och den tillträdande&lt;br&gt;hyresgästen väljer att inte delta i sådan förvaltning. I en sådan situation&lt;br&gt;föreligger nämligen ingen egentlig hyreshöjning. Den ordinarie hyran för&lt;br&gt;lägenheten är oförändrad och inget hindrar den tillträdande hyresgästen att&lt;br&gt;delta i självförvaltningen och därigenom erhålla motsvarande hyresavdrag&lt;br&gt;som den förre hyresgästen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyresgästens deltagande i självförvaltningen sker i sådana former&lt;br&gt;att det kan anses föreligga ett bindande åtagande från hyresgästens sida att&lt;br&gt;utföra förvaltningsåtgärden, medför detta vissa rättsverkningar. Vad som&lt;br&gt;har avtalats utgör hyresvillkor som kan prövas i den ordning som gäller&lt;br&gt;enligt 54 och 55 §§ hyreslagen. Det som har bestämts i fråga om&lt;br&gt;självförvaltningen, både vad gäller arbetsprestationen och avdraget på den&lt;br&gt;ordinarie hyran, kan alltså ändras genom beslut av hyresnämnden. Det&lt;br&gt;som förhandlingsöverenskommelsen innehåller i fråga om&lt;br&gt;självförvaltningen kan dessutom komma att prövas av hyresnämnden i den&lt;br&gt;ordning som anges i 22 § hyresförhandlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall slutligen påpekas att frågor kring överenskommelser om&lt;br&gt;självförvaltning givetvis kan komma att prövas i allmän domstol eller i&lt;br&gt;hyresnämnd. Det kan t.ex. uppkomma tvister om huruvida en hyresgäst&lt;br&gt;har deltagit i självförvaltningen och därmed har rätt till hyresavdrag.&lt;br&gt;Beträffande sådana tvister kan följande sägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge de självförvaltningsåtgärder som har bestämts i&lt;br&gt;förhandlingsöverenskommelsen har utförts torde hyresvärden inte&lt;br&gt;gentemot en enskild hyresgäst som har anmält att han eller hon önskar&lt;br&gt;delta i självförvaltningen kunna göra gällande att denne inte har rätt till&lt;br&gt;avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saken ställer sig annorlunda om en viss förvaltningsåtgärd inte har&lt;br&gt;utförts och hyresvärden visar att det på sakliga grunder har bestämts att&lt;br&gt;den aktuella hyresgästen skulle ha utfört den. Vilka rättsverkningar detta&lt;br&gt;får blir beroende av hur frågan har reglerats i&lt;br&gt;förhandlingsöverenskommelsen eller i avtal mellan hyresvärden och&lt;br&gt;hyresgästen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet torde överenskommelsen vara att uppfatta på så sätt att Prop. 1996/97:119&lt;br&gt;hyresgästen i denna situation inte har rätt till något avdrag på hyran.&lt;br&gt;Hyresgästen skall då betala den ordinarie hyran. Om hyresgästen redan har&lt;br&gt;fått avdrag, är han skyldig att betala in ett belopp motsvarande avdraget.&lt;br&gt;Det ytterligare belopp som han skall erlägga är att anse som obetald hyra.&lt;br&gt;Om betalning inte sker, föreligger ett sådant dröjsmål med hyresbetalning&lt;br&gt;som enligt 42 § hyreslagen kan medföra att hyresrätten förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhandlingsöverenskommelsen inte kan ges den innebörden att&lt;br&gt;hyresgästen skall betala ytterligare hyra i fall han inte fullgör en&lt;br&gt;förvaltningsåtgärd som han har tagit på sig, kan hans underlåtenhet få&lt;br&gt;andra rättsverkningar. Försummelsen utgör ett avtalsbrott. I undantagsfall&lt;br&gt;kan hyresrätten förverkas. För att så skall kunna ske fordras dock att&lt;br&gt;hyresgästens förseelse inte är av ringa betydelse och att det är av synnerlig&lt;br&gt;vikt för hyresvärden att skyldigheten fullgörs (jfr 42 § första stycket 8 och&lt;br&gt;femte stycket hyreslagen). Upprepade försummelser kan vidare medföra&lt;br&gt;att hyresavtalet efter uppsägning inte förlängs (jfr 46 § första stycket 2&lt;br&gt;hyreslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan erinras om att en hyresgäst kan bli befriad från&lt;br&gt;skyldigheten att delta i självförvaltningen genom beslut av hyresnämnden&lt;br&gt;(jfr 54 och 55 §§ hyreslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;införas en ny bestämmelse, 32 § 3 i mom., av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 i mom. Som intäkt tas inte&lt;br&gt;upp hyresnedsättning som en&lt;br&gt;hyresgäst fatt för att utföra löpande&lt;br&gt;underhåll av enklare beskaffenhet&lt;br&gt;på hyresfastighet inom ett öppet&lt;br&gt;system för självförvaltning som&lt;br&gt;bestämts i en förhandlingsöverens-&lt;br&gt;kommelse enligt hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen (1978:304) eller i ett&lt;br&gt;annat avtal mellan en hyresvärd&lt;br&gt;och en eller flera hyresgäster.&lt;br&gt;Detta gäller dock endast till den del&lt;br&gt;hyresnedsättningen inte överstiger&lt;br&gt;den egna lägenhetens andel i den&lt;br&gt;kostnad som inbesparats genom&lt;br&gt;självförvaltningen och under&lt;br&gt;förutsättning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;samtliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyresgäster som deltagit i själv-&lt;br&gt;förvaltningen fått nedsättning med&lt;br&gt;samma belopp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1998 års taxering avseende hyresnedsättning som erhållits efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § hyresförhandlingslagen (1978:304) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en förhandlingsöverenskommelse om hyra skall samma hyra&lt;br&gt;bestämmas för sådana lägenheter som är lika stora och som omfattas av&lt;br&gt;samma förhandlingsordning, om det inte med hänsyn till vad som är känt&lt;br&gt;om lägenheternas beskaffenhet och övriga omständigheter kan anses vara&lt;br&gt;skillnad mellan dem i fråga om bruksvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första styc-&lt;br&gt;ket far det i en förhandlingsöver-&lt;br&gt;enskommelse bestämmas att&lt;br&gt;hyresgäster som deltar i ett för&lt;br&gt;samtliga berörda hyresgäster öppet&lt;br&gt;system för självförvaltning av hus&lt;br&gt;som omfattas av&lt;br&gt;förhandlingsordningen skall betala&lt;br&gt;en lägre hyra. Skillnaden i hyra&lt;br&gt;mellan lägenheter som är lika stora&lt;br&gt;och har samma bruksvärde får&lt;br&gt;dock inte vara större än vad som&lt;br&gt;föranleds av självförvaltningens&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:816.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgivits av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Svea&lt;br&gt;hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Göteborgs tingsrätt, Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län, Hyresnämnden i Växjö, Hyresnämnden i Malmö,&lt;br&gt;Hyresnämnden i Göteborg, Arbetsgivarverket, Boverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, Fastighetsanställdas Förbund, Fastighetsbranschens&lt;br&gt;Arbetsgivarorganisation, HSB Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund,&lt;br&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;(LO), Riksbyggen, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen SAF, Svenska Bostäder AB, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges&lt;br&gt;Bostadsrätters Centralorganisation SBC och Sveriges Fastighet-&lt;br&gt;sägareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också avgivits av Fastighetsarbetsgivamas Förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har bifogat yttranden som verket har hämtat in från&lt;br&gt;skattemyndigheterna i Stockholms, Uppsala och Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;(SACO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har avstått från&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § hyresförhandlingslagen (1978:304) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en förhandlingsöverenskommelse om hyra skall samma hyra&lt;br&gt;bestämmas för sådana lägenheter som är lika stora och som omfattas av&lt;br&gt;samma förhandlingsordning, om det inte med hänsyn till vad som är känt&lt;br&gt;om lägenheternas beskaffenhet och övriga omständigheter kan anses vara&lt;br&gt;skillnad mellan dem i fråga om bruksvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;hindrar inte att det i en förhand-&lt;br&gt;lingsöverenskommelse bestäms att&lt;br&gt;hyresgäster som deltar i ett för&lt;br&gt;samtliga berörda hyresgäster öppet&lt;br&gt;system för självförvaltning skall ha&lt;br&gt;rätt till avdrag på den ordinarie&lt;br&gt;hyran. Skillnaden i hyra mellan&lt;br&gt;lägenheter som är lika stora och&lt;br&gt;har samma bruksvärde får dock&lt;br&gt;inte vara större än vad som&lt;br&gt;föranleds av självförvaltningens&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1994:816.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Socialbidrag, bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande&lt;br&gt;asylsökande m.fl., begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats&lt;br&gt;intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus, samt annan&lt;br&gt;liknande ersättning utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp&lt;br&gt;behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades&lt;br&gt;frånfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skadeståndsfÖrsäkring förstås försäkring, enligt vilken den&lt;br&gt;försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på&lt;br&gt;grund av personskada (överfallsskydd o.d.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk&lt;br&gt;utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig&lt;br&gt;natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga&lt;br&gt;bestämmelser i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör&lt;br&gt;ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40&lt;br&gt;procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär&lt;br&gt;skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma&lt;br&gt;personskada, skall vad som nu har sagts gälla vaije sådant belopp. Vad&lt;br&gt;som avräknas från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får&lt;br&gt;emellertid - i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats&lt;br&gt;tidigare år - för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall&lt;br&gt;avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har&lt;br&gt;fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för&lt;br&gt;lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av&lt;br&gt;personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot&lt;br&gt;engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande&lt;br&gt;sådant engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela&lt;br&gt;engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt&lt;br&gt;eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall&lt;br&gt;beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1995:1521.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3&lt;br&gt;kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän&lt;br&gt;försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av&lt;br&gt;honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan&lt;br&gt;ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för&lt;br&gt;den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att&lt;br&gt;ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den&lt;br&gt;anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för&lt;br&gt;arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som&lt;br&gt;annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av&lt;br&gt;arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren&lt;br&gt;står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig&lt;br&gt;inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt&lt;br&gt;sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår&lt;br&gt;enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i&lt;br&gt;samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt&lt;br&gt;arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån&lt;br&gt;bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som&lt;br&gt;lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i&lt;br&gt;följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller&lt;br&gt;stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till handikappade&lt;br&gt;barn för anskaffning eller anpassning av motorfordon. Utgår bidraget till&lt;br&gt;en näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med&lt;br&gt;arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens&lt;br&gt;omhändertagande av flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds&lt;br&gt;minnesfond till fullföljande av sitt ändamål lämnar för mottagarens&lt;br&gt;utbildning. Inte heller föreligger skatteplikt för stipendium som lämnas&lt;br&gt;enligt förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom&lt;br&gt;kommunal vuxenutbildning eller bidrag enligt förordningen (1995:667)&lt;br&gt;om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för&lt;br&gt;sådant avdrag på ordinarie hyra&lt;br&gt;som en hyresgäst får för att utföra&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter av enklare&lt;br&gt;beskaffenhet på hyresfastighet inom&lt;br&gt;ett öppet system för självförvaltning&lt;br&gt;som bestämts i en förhandlings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;br&gt;överenskommelse enligt hyres-&lt;br&gt;förhandlingslagen (1978:304) eller&lt;br&gt;i ett annat avtal mellan en hyres-&lt;br&gt;värd och en eller flera hyresgäster.&lt;br&gt;Detta gäller endast till den del&lt;br&gt;hyresavdraget inte överstiger den&lt;br&gt;egna lägenhetens andel av den&lt;br&gt;totala kostnaden för den aktuella&lt;br&gt;förvaltningsuppgiften och under&lt;br&gt;förutsättning att samtliga hyres-&lt;br&gt;gäster som deltar i självförvalt-&lt;br&gt;ningen får avdrag på hyran med&lt;br&gt;samma belopp. Vad som nu har&lt;br&gt;sagts gäller i motsvarande&lt;br&gt;utsträckning i fråga om avdrag på&lt;br&gt;avgift i bostadsrättsförening,&lt;br&gt;bostadsförening, bostadsaktiebolag&lt;br&gt;och annan därmed jämförbar&lt;br&gt;upplåtelse- eller ägandeform.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring Prop. 1996/97:119&lt;br&gt;i kommunalskattelagen (1928:370) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) i paragrafens lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1997:000) om ändring i nämnda lag samt ikraftträdandebestämmelsen till&lt;br&gt;lagen (1997:000) om ändring i kommunalskattelagen skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Socialbidrag, bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande&lt;br&gt;asylsökande m.fl., begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats&lt;br&gt;intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus, samt annan&lt;br&gt;liknande ersättning utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp&lt;br&gt;behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades&lt;br&gt;frånfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den&lt;br&gt;försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på&lt;br&gt;grund av personskada (överfallsskydd o.d.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk&lt;br&gt;utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig&lt;br&gt;natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga&lt;br&gt;bestämmelser i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör&lt;br&gt;ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40&lt;br&gt;procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär&lt;br&gt;skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma&lt;br&gt;personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad&lt;br&gt;som avräknas fiån ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får&lt;br&gt;emellertid - i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats&lt;br&gt;tidigare år - för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall&lt;br&gt;avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har&lt;br&gt;fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för&lt;br&gt;lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av&lt;br&gt;personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot&lt;br&gt;engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande&lt;br&gt;sådant engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela&lt;br&gt;engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1996/97:107.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall&lt;br&gt;beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3&lt;br&gt;kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän&lt;br&gt;försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av&lt;br&gt;honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan&lt;br&gt;ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för&lt;br&gt;den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att&lt;br&gt;ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den&lt;br&gt;anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för&lt;br&gt;arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som&lt;br&gt;annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av&lt;br&gt;arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren&lt;br&gt;står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig&lt;br&gt;inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt&lt;br&gt;sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår&lt;br&gt;enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i&lt;br&gt;samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt&lt;br&gt;arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån&lt;br&gt;bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som&lt;br&gt;lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i&lt;br&gt;följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller&lt;br&gt;stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller for bidrag från en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till handikappade&lt;br&gt;barn för anskaffning eller anpassning av motorfordon. Utgår bidraget till&lt;br&gt;en näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger icke for engångsbidrag som utgår i samband med&lt;br&gt;arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens&lt;br&gt;omhändertagande av flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds&lt;br&gt;minnesfond till fullföljande av sitt ändamål lämnar för mottagarens&lt;br&gt;utbildning. Inte heller föreligger skatteplikt för stipendium som lämnas&lt;br&gt;enligt förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom&lt;br&gt;kommunal vuxenutbildning eller bidrag enligt förordningen (1995:667)&lt;br&gt;om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för&lt;br&gt;sådant avdrag på ordinarie hyra&lt;br&gt;som en hyresgäst får för att utföra&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter av enklare&lt;br&gt;beskaffenhet på hyresfastighet inom&lt;br&gt;ett öppet system för självförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bestämts i en förhandlings-&lt;br&gt;överenskommelse enligt hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) eller i&lt;br&gt;ett annat avtal mellan en hyresvärd&lt;br&gt;och en eller flera hyresgäster.&lt;br&gt;Detta gäller endast till den del&lt;br&gt;hyresavdraget inte överstiger den&lt;br&gt;egna lägenhetens andel av den&lt;br&gt;totala kostnaden för den aktuella&lt;br&gt;förvaltningsuppgiften och under&lt;br&gt;förutsättning att samtliga hyres-&lt;br&gt;gäster som deltar i självförvalt-&lt;br&gt;ningen får avdrag på hyran med&lt;br&gt;samma belopp. Vad som nu har&lt;br&gt;sagts gäller i motsvarande&lt;br&gt;utsträckning i fråga om avdrag på&lt;br&gt;avgift i bostadsrättsförening,&lt;br&gt;bostadsförening, bostadsaktiebolag&lt;br&gt;och annan därmed jämförbar&lt;br&gt;upplåtelse- eller ägandeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas dock fortfarande i fråga&lt;br&gt;om kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;som betalas ut efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering utom&lt;br&gt;såvitt gäller det nya tionde stycket&lt;br&gt;som tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1998 års taxering. Äldre bestäm-&lt;br&gt;melser tillämpas dock fortfarande i&lt;br&gt;fråga om kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd som betalas ut efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-04-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 10 april 1997 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Christer Alexandersson och hovrättsassessorn Nils Cederstiema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 april 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden,&lt;br&gt;Peterson, Freivalds, Wallström, Schori, Blomberg, Andersson, Lindh,&lt;br&gt;Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1996/97:119 Självförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SkU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-04-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-05-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:59:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03119</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:59:13</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SkU24</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SkU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Självförvaltning, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:119&lt;br/&gt;
Självförvaltning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:119 Självförvaltning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:119&lt;br/&gt;
Självförvaltning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:119 Självförvaltning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:119&lt;br/&gt;
Självförvaltning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:119 Självförvaltning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Andersson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:119&lt;br/&gt;
Självförvaltning</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:119 Självförvaltning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Andersson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>