2286749GK031171996/97117propproppropProposition 1996/97:117PropositionPropositionFinansdepartementet11701997-04-09 00:00:002025-12-19 13:55:251997-01-01 00:00:00Ny förmögenhetsskattelagstiftningdigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GK03117/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GK03117https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03117
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1996/97:117</h1>
<h2>Ny förmögenhetsskattelagstiftning</h2>
<h3>Prop.</h3>
<h3>1996/97:117</h3>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 9 april 1997</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Thomas Östros<br>(F inansdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås att en proportionell förmögenhetsskatt även i<br>fortsättningen skall tas ut på fysiska personers förmögenhet som överstiger<br>ett fribelopp. Detsamma gäller för dödsbon och vissa andra juridiska<br>personer. Den skattefria gränsen för fysiska personer bör enligt förslaget<br>förbli 900 000 kr. Skattesatsen föreslås ligga kvar på 1,5 %.</p>
<p>Så kallat arbetande kapital undantas från skatteplikt. Till sådant kapital<br>hänförs i framtiden även tillgångar i fastighetsförvaltning samt aktier som<br>är noterade på OTC- och O-listoma. För huvuddelägare kvarstår skatte-<br>friheten vid inregistrering av aktier på börsens A-lista. Undantag från<br>förmögenhetsbeskattning görs även för pensioner, livräntor m.fl. tillgångar<br>som är en del av det sociala skyddsnätet. Inre lösöre som innehas för per-<br>sonligt bruk undantas också från beskattning.</p>
<p>Värderingen av de skattepliktiga tillgångarna sker som huvudregel till<br>marknadsvärdet. Hänsyn tas inte längre till eventuell latent skatteskuld<br>som kan anses hänförlig till olika slags tillgångar. Aktier på A-listan m.fl.<br>aktieliknande tillgångar tas därför upp till noterade värden.</p>
<p>Sambeskattning av såväl makar som föräldrar och barn behålls liksom<br>en regel som begränsar skatteuttaget i vissa fall.</p>
<p>De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas första gången vid 1998<br>års taxering.</p>
<p>1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 117</p>
<p>I propositionen finns även ett förslag om uppgiftsskyldighet i anslut-<br>ning till det av riksdagen under hösten 1996 antagna förslaget om lättna-<br>der i ägarbeskattningen i små och medelstora företag.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut .......................... 5</p>
<p>2 Lagtext ......................................... 5</p>
<p>2.1 Förslag till lag om statlig förmögenhetsskatt ............ 5</p>
<p>2.2 Förslag till lag om begränsning av skatt................ 12</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om</p>
<p>arvsskatt och gåvoskatt............................. 14</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om</p>
<p>statlig inkomstskatt................................ 16</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).... 18</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) .... 19</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om</p>
<p>självdeklaration och kontrolluppgifter................. 22</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1334) om</p>
<p>ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter.................................. 31</p>
<p>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om</p>
<p>bostadsbidrag .................................... 33</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning ......................... 34</p>
<p>4 Bakgrund........................................ 34</p>
<p>4.1 Sammanfattning av gällande regler ................... 36</p>
<p>4.2 Gällande skatteplikts- och värderingsregler............. 36</p>
<p>4.2.1 Inre lösöre m.m............................ 36</p>
<p>4.2.2 Yttre lösöre m.m........................... 37</p>
<p>4.2.3 Företagsförmögenhet........................ 37</p>
<p>4.2.4 Aktier o.d................................. 37</p>
<p>4.2.5 Obligationer, andelar m.m.................... 39</p>
<p>4.2.6 Fastigheter................................ 39</p>
<p>4.2.7 Bostadsrätter.............................. 40</p>
<p>4.2.8 Nyttjanderätter, livräntor m.m................. 40</p>
<p>4.2.9 Banktillgodohavanden m.m................... 41</p>
<p>4.2.10 Livförsäkringar............................ 41</p>
<p>4.3 Begränsningsregeln................................ 42</p>
<p>4.4 Tidigare överväganden............................. 43</p>
<p>5 Överväganden och förslag .......................... 47</p>
<p>5.1 Förslaget i korthet................................. 47</p>
<p>5.2 Utgångspunkter................................... 47</p>
<p>5.3 Allmänt om skatteplikt och värdering.................. 50</p>
<p>5.4 Företagskapital ................................... 51</p>
<p>5.5 Latent skatteskuld................................. 54</p>
<p>5.6 Aktier m.m....................................... 56</p>
<p>5.7 Fastigheter....................................... 59</p>
<p>5.8 Bostadsrätter..................................... 61</p>
<p>5.9 Livförsäkringar................................... 62</p>
<p>5.10 Övrig lös egendom ................................ 63</p>
<p>5.11 Skattskyldighet................................... 66</p>
<p>5.12 Sam-eller särbeskattning........................... 67</p>
<p>5.13 Skattens storlek................................... 69</p>
<p>5.14 Kontrolluppgifter ................................. 71</p>
<p>6 Budget- och fördelningseffekter...................... 72</p>
<p>6.1 Budgeteffekter ................................... 72</p>
<p>6.2 Fördelningseffekter................................ 74</p>
<p>7 Uppgiftsskyldighet i samband med lättnad i ägarbeskatt-</p>
<p>ningen i små och medelstora företag .................. 81</p>
<p>8 Författningskommentar............................. 83</p>
<p>8.1 Förslaget till lag om statlig förmögenhetsskatt........... 83</p>
<p>8.2 Förslaget till lag om begränsning av skatt .............. 94</p>
<p>8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om</p>
<p>arvsskatt och gåvoskatt............................. 94</p>
<p>8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om</p>
<p>statlig inkomstskatt................................ 94</p>
<p>8.5 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) .. 95</p>
<p>8.6 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) .. 95</p>
<p>8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om</p>
<p>självdeklaration och kontrolluppgifter ................. 96</p>
<p>8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1334) om</p>
<p>ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter.................................. 97</p>
<p>8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om</p>
<p>bostadsbidrag .................................... 98</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser - Ny<br>förmögenhetsskattelagstiftning (Ds 1996:42) -</p>
<p>Vissa kontrolluppgiftsffågor.................. 99</p>
<p>Bilaga 2 Lagrådsremissens förslag .................... 100</p>
<p>Bilaga 3 Lagrådets yttrande.......................... 129</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 1997 .. 133</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om statlig förmögenhetsskatt</p>
<p>2. lag om begränsning av skatt</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</p>
<p>5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)</p>
<p>6. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-<br>uppgifter</p>
<p>8. lag om ändring i lagen (1996:1334) om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</p>
<p>9. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om statlig förmögenhetsskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Inledande bestämmelser</p>
<p>1 § Förmögenhetsskatt skall betalas till staten enligt bestämmelserna i<br>denna lag.</p>
<p>Bestämmelser om skattemyndigheter och förfarandet vid taxering till<br>statlig förmögenhetsskatt finns i taxeringslagen (1990:324).</p>
<p>Begrepp som används i denna lag har samma betydelse som i kom-<br>munalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt samt omfattar också motsvarande utländska företeelser om inte annat<br>anges eller framgår av sammanhanget.</p>
<p>Skattepliktig förmögenhet</p>
<p>2 § Den skattepliktiga förmögenheten utgörs av värdet av den skatt-<br>skyldiges tillgångar efter avdrag för dennes skulder.</p>
<p>Den skattepliktiga förmögenheten bestäms med hänsyn till för-<br>hållandena vid utgången av beskattningsåret. Med beskattningsår avses<br>kalenderåret före taxeringsåret.</p>
<p>3 § Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som tillgång<br>tas upp</p>
<p>1. privatbostadsfastighet och privatbostad som avses i 5 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p>
<p>2. privatbostadsfastighet på lantbruksenhet som på ägarens begäran<br>räknas som näringsfastighet enligt 5 § sjunde stycket kommunalskatte-<br>lagen,</p>
<p>3. den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet<br>som används eller är avsedd att användas av fastighetsägaren för eget eller<br>närståendes boende,</p>
<p>4. aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid börs i det land där aktie-<br>bolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie,</p>
<p>5. aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterat i det land där aktie-<br>bolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie,</p>
<p>6. annan inte marknadsnoterad delägarrätt som avses i 27 § 1 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt än aktie samt andel i handels-<br>bolag och europeisk ekonomisk intressegruppering med undantag för<br>andel i juridisk person till den del den juridiska personen är skattskyldig,</p>
<p>7. annan marknadsnoterad tillgång som avses i 27 § 1 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt än aktie samt marknadsnoterad tillgång som avses i<br>29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samma lag,</p>
<p>8. livförsäkring med undantag för</p>
<p>a) pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §<br>kommunalskattelagen samt</p>
<p>b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller döds-<br>fall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,</p>
<p>9. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag for<br>rätt till</p>
<p>a) utbetalning på grund av försäkring,</p>
<p>b) utbetalning på grund av tidigare anställning samt</p>
<p>c) underhållsbidrag,</p>
<p>10. kontobehållning samt fordran i pengar och liknande betalnings-<br>medel med undantag för behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §<br>lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,</p>
<p>11. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt<br>överstiger 25 000 kronor,</p>
<p>12. lösöre med undantag för</p>
<p>a) inre lösöre för personligt bruk,</p>
<p>b) yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets<br>värde understiger 10 000 kronor,</p>
<p>c) fordon som avses i 9 § första stycket fordonsskattelagen (1988:327)<br>samt</p>
<p>d) lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning,</p>
<p>om tillgången inte ingår i sådan näringsverksamhet som avses i 21 §<br>kommunalskattelagen i annat fall än enligt 2 och 3.</p>
<p>Med huvuddelägares aktie avses dels aktie i ett aktiebolag i vilket aktier<br>har marknadsnoterats första gången efter utgången av år 1996, dels aktie i<br>ett aktiebolag i vilket aktier har inregistrerats vid börs första gången efter</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>utgången av år 1991, dels aktie som har förvärvats med stöd av sådana<br>aktier, under förutsättning att aktien har innehafts direkt eller indirekt av<br>huvuddelägare sedan marknadsnoteringen, inregistreringen respektive<br>nämnda förvärv, övergår äganderätten till sådan aktie till huvuddel-<br>ägarens barn eller barnbarn undantas aktien från skatteplikt även för dessa<br>förvärvare.</p>
<p>Med huvuddelägare avses sådan aktieägare som, ensam eller tillsam-<br>mans med närstående, vid tidpunkten för marknadsnotering eller inregist-<br>rering som avses i andra stycket innehade aktier direkt eller indirekt<br>motsvarande minst 25 procent av röstvärdet för aktierna i bolaget. Som<br>huvuddelägare anses även dödsboet efter sådan aktieägare.</p>
<p>Som närstående räknas sådana personer som anges i punkt 14 sista<br>stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.</p>
<p>4 § Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall alla skulder<br>dras av från värdet av tillgångarna.</p>
<p>Som avdragsgill skuld räknas dock inte</p>
<p>1. skuld i sådan näringsverksamhet som avses i 21 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) med undantag för skuld hänförlig till tillgång som<br>anges i 3 § första stycket 2 och 3,</p>
<p>2. skuld hänförlig till aktie som är undantagen från skatteplikt,</p>
<p>3. skuld hänförlig till delägarrätt som är skattepliktig enligt 3 § första<br>stycket 5 eller 6 till den del tillgångar och skulder i den juridiska personen<br>inte beaktas vid värdering enligt 14 §,</p>
<p>4. förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och<br>därmed jämförlig förpliktelse till den del det sammanlagda beloppet<br>avseende sådana förpliktelser överstiger det sammanlagda värdet på rättig-<br>heter på grund av sådana avtal,</p>
<p>5. förpliktelse vars motsvarande rättighet hos annan är av sådant slag<br>att den är undantagen från skatteplikt,</p>
<p>6. skuld hänförlig till lösöre som är av sådant slag att det är undantaget<br>från skatteplikt,</p>
<p>7. annan skuld hos begränsat skattskyldig enligt 7 § än sådan som är<br>hänförlig till tillgång som anges i den paragrafen,</p>
<p>8. skuld hänförlig till tillgång som är undantagen från beskattning till<br>följd av dubbelbeskattningsavtal,</p>
<p>9. skatt enligt 1 § uppbördslagen (1953:272) som ännu inte debiterats.</p>
<p>5 § Fordran är skattepliktig och skuld är avdragsgill endast om det är fråga<br>om rättighet respektive förpliktelse som kan bestämmas till belopp och<br>vars uppkomst inte är beroende av villkor. Avdrag medges dock för<br>förpliktelse som avses i 4 § andra stycket 4 i den omfattning som anges i<br>den bestämmelsen.</p>
<p>Skattskyldighet</p>
<p>6 § Förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet skall betalas av</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>1. fysisk person som är bosatt i Sverige vid beskattningsårets utgång,</p>
<p>2. dödsbo efter den som vid sin död var bosatt i Sverige,</p>
<p>3. fysisk person som enligt 69 § kommunalskattelagen (1928:370)<br>behandlas som en i Sverige bosatt person,</p>
<p>4. svensk förening eller svenskt samfund utom till den del en medlem<br>genom sin andel har del i dess förmögenhet,</p>
<p>5. svensk stiftelse.</p>
<p>Som bosatt i Sverige anses i denna lag även fysisk person som<br>stadigvarande vistas här. Fysisk person som inte är svensk medborgare<br>och som vistas i Sverige under en begränsad tid av högst tre år anses inte<br>bosatt i Sverige.</p>
<p>Juridisk person som avses i 7 § 3-6 eller 10 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt är inte skattskyldig.</p>
<p>7 § Fysisk person som inte är bosatt i Sverige vid beskattningsårets utgång<br>skall betala förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet avseende i<br>Sverige belägen tillgång som anges i 3 § första stycket 1 och 2.</p>
<p>8 § I fråga om skyldighet att betala skatt anses som ägare</p>
<p>1. den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall<br>anses som ägare av fastighet,</p>
<p>2. den som innehar lös egendom med fideikommissrätt,</p>
<p>3. den som under sin livstid har rätt till avkastning av tillgång som<br>tillhör annan fysisk person,</p>
<p>4. den som har rätt till avkastning av tillgång som tillhör familje-<br>stiftelse,</p>
<p>5. den som i övrigt har rätt till avkastning av annans tillgång och som<br>skäligen bör betraktas som tillgångens ägare,</p>
<p>6. sådan förmånstagare som har förfoganderätt till livförsäkring.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte för ägaren av en tillgång till vilken<br>någon annan anses som ägare enligt denna paragraf.</p>
<p>Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, annat liknande subjekt<br>eller annan tillgångsmassa som enligt stiftelseförordnandet eller mot-<br>svarande bestämmelser har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss<br>släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska<br>intressen.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Värdering</p>
<p>Tillgångar</p>
<p>9 § Tillgång tas upp till marknadsvärdet om inte annat följer av 10-17 §§.</p>
<p>10 § Fastighet i Sverige tas upp till taxeringsvärdet. Om fastigheten inne-<br>has med tomträtt tas den upp till den del av taxeringsvärdet som avser<br>byggnad. Innefattar detta värde både värdet av byggnaden och tillhörande<br>tomt enligt 7 kap. 13 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), avräknas den</p>
<p>del av värdet som avser tomten. Om taxeringsvärde saknas vid beskatt-<br>ningsårets utgång anses fastigheten inte ha något värde. Har en fastighets<br>basvärde sänkts för taxeringsåret vid särskild fastighetstaxering enligt<br>16 kap. 2-5 §§ fastighetstaxeringslagen, tas fastigheten upp till det<br>taxeringsvärde som fastställts för taxeringsåret.</p>
<p>Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.</p>
<p>11 § Privatbostad som innehas av medlem i en bostadsrättsförening eller<br>i en bostadsförening eller av delägare i ett bostadsaktiebolag tas upp till ett<br>värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens<br>eller bolagets behållna förmögenhet. Denna förmögenhet bestäms med<br>utgångspunkt i ett värde på föreningens eller bolagets fastighet beräknat<br>enligt 10 § och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar<br>och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast<br>före den 1 juli under beskattningsåret.</p>
<p>12 § Marknadsnoterad tillgång som avses i 27 § 1 mom., 29 § 1 mom.,<br>30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till<br>det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet. Om det noterade<br>värdet inte omfattar upplupen avkastning skall värdet ökas med sådan<br>avkastning.</p>
<p>13 § Om det i ett aktiebolag finns skilda aktieslag av vilka ett eller flera är<br>inregistrerade vid börs, tas aktie i bolaget som inte är inregistrerad upp till<br>samma värde som de inregistrerade aktierna. Är flera aktieslag in-<br>registrerade, tas aktie som inte är inregistrerad upp till samma värde som<br>de inregistrerade aktier som har den lägsta kursen.</p>
<p>14 § Vid värdering av aktie och annan delägarrätt som avses i 27 §<br>1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som inte är mark-<br>nadsnoterad samt andel i handelsbolag och europeisk ekonomisk intresse-<br>gruppering beaktas tillgångar och skulder i den juridiska personen i den<br>omfattning som skulle ha gällt om de innehafts direkt av delägaren. Om<br>tillgången eller skulden ingår i sådan näringsverksamhet som avses i 21 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) hos den juridiska personen anses det-<br>samma gälla för delägaren, dock inte i fråga om tillgång som för delägaren<br>vid direkt innehav omfattas av 3 § första stycket 1 och därtill hänförlig<br>skuld.</p>
<p>Har en andel i ett handelsbolag eller i en europeisk ekonomisk intresse-<br>gruppering ett negativt värde, får detta beaktas av delägare eller medlem<br>som inte har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets eller<br>grupperingens förbindelser.</p>
<p>15 § Livförsäkring tas upp till sitt på försäkringstekniska grunder<br>beräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i liv-<br>försäkringsrörelsens överskott.</p>
<p>16 § Rätt till sådan utbetalning som är skattepliktig enligt 3 § första<br></p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>stycket 9 tas upp till sitt nuvärde. Detta beräknas med hänsyn till Prop. 1996/97:117<br>marknadsräntan, det värde som förmånen motsvarar för ett helt år och den<br>bestämda eller beräknade tiden under vilken förmånen ges ut.</p>
<p>17 § Fordran som inte är marknadsnoterad och som löper med ränta tas<br>upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta. Om en sådan<br>fordran löper med ränta som betydligt understiger marknadsräntan eller är<br>räntelös, tas den upp till sitt nuvärde beräknat med hänsyn till marknads-<br>räntan, avtalad ränta och löptid.</p>
<p>Osäker fordran tas upp till det belopp som kan förväntas bli betalt.</p>
<p>Värdelös fordran tas inte upp.</p>
<p>Skulder</p>
<p>18 § Skuld tas upp till belopp som beräknas enligt de grunder som anges<br>för värdering av tillgångar i 16 och 17 §§. Löper en skuld med ränta som<br>betydligt understiger marknadsräntan och utgår räntan efter en fast<br>räntesats, tas skulden dock upp till sitt nominella belopp med tillägg för<br>förfallen ränta om räntesatsen var marknadsmässig när skulden uppkom.<br>Även i de fall då ränta utgår efter en räntesats som bestäms författnings-<br>enligt tas skuld upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen<br>ränta.</p>
<p>Förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och<br>därmed jämförlig förpliktelse tas upp till belopp som motsvarar det vid<br>beskattningsårets utgång senast noterade värdet på optionen, terminen<br>eller den därmed jämförliga tillgången.</p>
<p>Skatteberäkning</p>
<p>Beskattningsbar förmögenhet</p>
<p>19 § Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten.</p>
<p>Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga för-<br>mögenheten som överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara förmögen-<br>heten avrundas nedåt till helt tusental kronor.</p>
<p>För fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt för fall som avses i 21 §<br>uppgår fribeloppet till 900 000 kronor. För annan juridisk person uppgår<br>fribeloppet till 25 000 kronor.</p>
<p>Skattesats</p>
<p>20 § För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse är skattesatsen 1,5<br>procent. För annan juridisk person är skattesatsen 1,5 promille.</p>
<p>10</p>
<p>Sambeskattning</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>21 § Sambeskattning skall ske av makar som levt tillsammans under<br>beskattningsåret samt av föräldrar och deras hemmavarande underåriga<br>barn.</p>
<p>Den skattepliktiga förmögenheten beräknas för var och en för sig. Om<br>ett barn inte skall lämna självdeklaration för beskattningsåret enligt 2 kap.<br>4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, räknas<br>dock barnets tillgångar och skulder in i föräldrarnas skattepliktiga<br>förmögenheter.</p>
<p>Den beskattningsbara förmögenheten beräknas gemensamt för de<br>personer som skall sambeskattas. Om skulderna överstiger värdet av<br>tillgångarna vid beräkning av en persons skattepliktiga förmögenhet<br>avräknas underskottet vid beräkning av den beskattningsbara förmögen-<br>heten. Skatten beräknas och fördelas på dessa personer efter förhållandet<br>mellan deras skattepliktiga förmögenheter.</p>
<p>Vid sambeskattning tillämpas bestämmelserna i 65 § kommunalskatte-<br>lagen (1928:370) och punkt 2 av anvisningarna till den paragrafen. Foster-<br>barn anses dock inte som hemmavarande barn.</p>
<p>Dubbelbeskattning</p>
<p>22 § Om skattskyldig blivit beskattad för samma förmögenhet såväl i<br>Sverige som i utländsk stat, kan regeringen på ansökan av den skatt-<br>skyldige efterskänka skatten. För sådant beslut krävs ömmande<br>omständigheter eller i övrigt synnerliga skäl.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas vid beräkning<br>av preliminär skatt för tid efter ikraftträdandet och i övrigt första gången<br>vid 1998 års taxering med de undantag som anges i punkterna 2-4.</p>
<p>2. För livförsäkring som tagits i överensstämmelse med ansökan som<br>kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före den 13 september<br>1986 skall övergångsbestämmelserna till lagen (1986:1227) om ändring i<br>lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt alltjämt tillämpas.</p>
<p>3. För försäkringsavtal som ingåtts före den 1 juli 1995 skall<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1541) om ändring i lagen<br>(1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt alltjämt tillämpas.</p>
<p>4. Har ett rättsförhållande uppkommit före utgången av år 1996<br>tillämpas äldre bestämmelser i fråga om förpliktelse vars motsvarande<br>rättighet hos arman avser sådan nyttjanderätt eller avkastningsrätt till<br>fastighet som inte är skattepliktig.</p>
<p>11</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om begränsning av skatt</h3>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Vid debitering av slutlig och tillkommande skatt skall statlig<br>inkomstskatt och förmögenhetsskatt begränsas enligt bestämmelserna i<br>denna lag.</p>
<p>Begrepp som används i denna lag har samma betydelse som i<br>kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt och lagen (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt om inte annat<br>anges eller framgår av sammanhanget.</p>
<p>2 § Begränsning av skatt skall ske endast för fysisk person som är bosatt i<br>Sverige under någon del av beskattningsåret eller för dödsbo efter den<br>som vid sin död var bosatt i Sverige.</p>
<p>3 § Vid prövning av skattebegränsningen fastställs ett spärrbelopp. Detta<br>spärrbelopp utgör 60 procent av summan av den skattskyldiges beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomst och inkomst av kapital. För personer som skall<br>sambeskattas enligt 21 § lagen (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt<br>beräknas spärrbeloppet på deras sammanlagda inkomster om beskatt-<br>ningsbar förmögenhet uppkommer vid sambeskattningen.</p>
<p>4 § Spärrbeloppet jämförs med det sammanlagda beloppet av statlig<br>inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och förmögenhetsskatt som beräk-<br>nats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). För<br>personer som skall sambeskattas enligt 21 § lagen (1997:000) om statlig<br>förmögenhetsskatt beräknas skattebeloppet som summan av deras<br>sammanlagda skatter om beskattningsbar förmögenhet uppkommer vid<br>sambeskattningen.</p>
<p>Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt,<br>kommunal inkomstskatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion<br>som avses i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272) eller genom avräkning<br>av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter, beräknas skattebeloppet som<br>om skattereduktion eller avräkning av skatt inte hade skett.</p>
<p>5 § Om skattebeloppet är högre än spärrbeloppet nedsätts förmögenhets-<br>skatten och den statliga inkomstskatten med överskjutande belopp<br>(nedsättningsbeloppet). Förmögenhetsskatten får dock inte nedsättas till ett<br>lägre belopp än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattnings-<br>bara förmögenhet.</p>
<p>Nedsättning sker av förmögenhetsskatt, statlig inkomstskatt på kapital-<br>inkomst och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst i nu angiven ordning.<br>Skattenedsättning som avses i 4 § andra stycket görs sedan nedsättning har<br>skett enligt denna paragraf.</p>
<p>För personer som skall sambeskattas enligt 21 § lagen (1997:000) om<br>statlig förmögenhetsskatt fördelas nedsättningsbeloppet i förhållande till<br>storleken av deras skattepliktiga förmögenheter. Den sammanlagda</p>
<p>12</p>
<p>förmögenhetsskatten för dessa personer får inte nedsättas till ett lägre Prop. 1996/97:117<br>belopp än skatten på 50 procent av den gemensamt bestämda beskatt-<br>ningsbara förmögenheten.</p>
<p>6 § Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om beslut och överklag-<br>ande av beslut tillämpas på beslut enligt denna lag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas vid beräkning av<br>preliminär skatt for tid efter ikraftträdandet och i övrigt första gången vid<br>1998 års taxering.</p>
<p>13</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om<br>arvsskatt och gåvoskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1941:416) om arvsskatt och<br>gåvoskatt<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>26 §<sup>2</sup></p>
<p>Den som omhänderhar dödsbos egendom ävensom skattskyldig har att<br>tillhandahålla den utredning, som prövas erforderlig för bedömande av<br>egendoms värde.</p>
<p>Till upplysning om värde av fast egendom skall företes taxeringsbevis<br>eller, där egendomen enligt 22 § 2 mom. första eller tredje stycket åsatts<br>särskilt värde, skattemyndighetens beslut i ärendet. Påkallar skattskyldig<br>tillämpning av sådant särskilt värde, skall erforderligt anstånd med<br>skatteärendets avgörande lämnas för uppvisande av skattemyndighetens<br>beslut, såvida det visas, att ansökan om åsättande av särskilt värde av</p>
<p>egendomen blivit gjord.</p>
<p>Till ledning för värdering av<br>aktier, obligationer och därmed<br>jämförliga värdehandlingar skall<br>företes intyg av bank, mäklare eller<br>annan sakkunnig. Om sådan hand-<br>ling inte är börsnoterad och inte<br>heller annars omsätts på kapital-<br>marknaden skall i stället företes av<br>skattemyndigheten meddelat bevis<br>om det värde, vartill handlingen<br>enligt senast verkställd prövning<br>kan ha upptagits vid taxering enligt<br>lagen (1947:577) om statlig för-<br>mögenhetsskatt.</p>
<p>Till ledning för värdering av<br>aktier, obligationer och därmed<br>jämförliga värdehandlingar skall<br>företes intyg av bank, mäklare eller<br>annan sakkunnig. Om sådan hand-<br>ling inte är börsnoterad och inte<br>heller annars omsätts på kapital-<br>marknaden skall i stället företes av<br>skattemyndigheten meddelat bevis<br>om det värde, vartill handlingen<br>enligt senast verkställd prövning<br>kan ha upptagits vid taxering till<br>statlig förmögenhetsskatt.</p>
<p>Beskattningsmyndigheten må, där särskild anledning föreligger,<br>förordna lämplig person att verkställa uppskattning av lös egendom till<br>ledning för dess värdering. Förordnande som nu sagts må, efter<br>framställning av den enligt 64 § 1 mom. förordnade gransknings-<br>myndigheten, meddelas av hovrätten i dit fullföljt skatteärende. Det<br>åligger skattskyldig eller den, som för skattskyldig omhänderhar egendom,<br>att hålla egendomen tillgänglig för besiktning ävensom att tillhandagå<br>förrättningsmannen med upplysningar och annan utredning. Ersättning åt<br>förrättningsmannen erlägges, om egendomen ingår i dödsbo, av boet och<br>eljest av den för egendomen skattskyldige.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>14</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1990:337.</p>
<p>15</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig Prop. 1996/97:117<br>inkomstskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 24 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>24 §</p>
<p>5 mom.<sup>2</sup> Har egendom avyttrats<br>mot vederlag i form av en livsvarig<br>livränta skall intäkten beräknas till<br>det kapitaliserade värdet av liv-<br>räntan med tillämpning av tabell III<br>till lagen (1947:577) om statlig för-<br>mögenhetsskatt. Är livräntan be-<br>roende av flera personers liv på så<br>sätt att den upphör vid den först<br>avlidnes död bestäms kapitalvärdet<br>efter den äldstes levnadsålder. Skall<br>livräntan däremot utgå till den sist<br>avlidnes död beräknas värdet efter<br>den yngstes ålder.</p>
<p>Har i överlåtelseavtalet överens-<br>kommits att livräntan skall utgå<br>livsvarigt, dock högst ett avtalat<br>antal år, bestäms intäkten med<br>tillämpning av tabell II till lagen<br>om statlig förmögenhetsskatt med<br>utgångspunkt i det antal år liv-<br>räntan högst skall utgå om det<br>belopp som framkommer vid en<br>sådan beräkning är lägre än vad<br>som följer av första stycket. Skall<br>livräntan i stället utgå livsvarigt,<br>dock minst ett avtalat antal år,<br>bestäms intäkten med tillämpning<br>av tabell II till nämnda lag om det<br>belopp som framkommer vid en<br>sådan beräkning är högre än vad<br>som följer av första stycket.</p>
<p>5 mom. Har egendom avyttrats<br>mot vederlag i form av en livsvarig<br>livränta skall intäkten beräknas till<br>det kapitaliserade värdet av liv-<br>räntan med tillämpning av tabell III<br>till lagen (1941:416) om arvsskatt<br>och gåvoskatt. Är livräntan beroen-<br>de av flera personers liv på så sätt<br>att den upphör vid den först av-<br>lidnes död bestäms kapitalvärdet<br>efter den äldstes levnadsålder. Skall<br>livräntan däremot utgå till den sist<br>avlidnes död beräknas värdet efter<br>den yngstes ålder.</p>
<p>Har i överlåtelseavtalet överens-<br>kommits att livräntan skall utgå<br>livsvarigt, dock högst ett avtalat<br>antal år, bestäms intäkten med<br>tillämpning av tabell II till lagen<br>om arvsskatt och gåvoskatt med<br>utgångspunkt i det antal år liv-<br>räntan högst skall utgå om det<br>belopp som framkommer vid en<br>sådan beräkning är lägre än vad<br>som följer av första stycket. Skall<br>livräntan i stället utgå livsvarigt,<br>dock minst ett avtalat antal år,<br>bestäms intäkten med tillämpning<br>av tabell II till nämnda lag om det<br>belopp som framkommer vid en<br>sådan beräkning är högre än vad<br>som följer av första stycket.</p>
<p>Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar inom<br>fem år från utgången av det år skattskyldighet inträdde på grund av<br>avyttringen får som intäkt i stället för vad som anges i första och andra</p>
<p>16<br></p>
<p>styckena tas upp det sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäkten Prop. 1996/97:117<br>därmed blir lägre.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid<br>1998 års taxering.</p>
<p>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1990:651.</p>
<p>2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 117</p>
<p>17</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Prop. 1996/97:117</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 mom.<sup>2</sup> Beteckningar som<br>används i kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt, lagen (1947:<br>577) om statlig förmögenhetsskatt,<br>taxeringslagen (1990:324) eller<br>mervärdesskattelagen (1994:200)<br>har samma betydelse i denna lag,<br>om inte annat anges eller framgår<br>av sammanhanget.</p>
<p>1 mom. Beteckningar som<br>används i kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt, lagen (1997:<br>000) om statlig förmögenhetsskatt,<br>taxeringslagen (1990:324) eller<br>mervärdesskattelagen (1994:200)<br>har samma betydelse i denna lag,<br>om inte annat anges eller framgår<br>av sammanhanget.</p>
<p>Med skattskyldig likställs i denna lag handelsbolag, om inte annat<br>framgår av sammanhanget.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas vid 1998 års<br>taxering.</p>
<p>‘Lagen omtryckt 1991:97.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1994:203.</p>
<p>18</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Prop. 1996/97:117</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 16 §, 5 kap. 1 och<br>12 §§ taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>1 §’</p>
<p>Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller<br>avgift (taxering) enligt</p>
<p>1. kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>3. lagen (1947:577) om statlig 3. lagen (1997:000) om statlig</p>
<p>förmögenhetsskatt, förmögenhetsskatt,</p>
<p>4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p>
<p>5. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som<br>avses i 2 § första stycket 1-5 och 7 nämnda lag,</p>
<p>6. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,</p>
<p>7. lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,</p>
<p>8. lagen (1993:1537) om expansionsmedel.</p>
<p>Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter<br>(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.</p>
<p>Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av<br>mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för<br>fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 14 kap. 28 §<br>mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>Begrepp som används i denna<br>lag har samma innebörd som i<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>och lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>Begrepp som används i denna<br>lag har samma innebörd som i<br>kommunalskattelagen (1928:370),<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och lagen (1997:000)<br>om statlig förmögenhetsskatt.</p>
<p>Med kommun likställs i denna lag landsting och annan menighet som<br>har beskattningsrätt.</p>
<p>4 kap.</p>
<p>16 §<sup>3</sup></p>
<p>Eftertaxering får ske om den skattskyldige</p>
<p>1. i självdeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat<br>oriktig uppgift till ledning för taxeringen,</p>
<p>2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller</p>
<p>3. underlåtit att lämna själv- 3. underlåtit att lämna själv-<br></p>
<p>19</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>deklaration, uppgift eller infordrad<br>upplysning trots att han är uppgifts-<br>pliktig</p>
<p>och den oriktiga uppgiften eller<br>underlåtenheten medfört att ett<br>taxeringsbeslut avseende den skatt-<br>skyldige eller hans make, eller, i<br>fråga om förmögenhetsskatt, någon<br>annan person som samtaxeras med<br>honom blivit felaktigt eller inte<br>fattats.</p>
<p>deklaration, uppgift eller infordrad<br>upplysning trots att han är uppgifts-<br>pliktig</p>
<p>och den oriktiga uppgiften eller<br>underlåtenheten medfört att ett<br>taxeringsbeslut avseende den skatt-<br>skyldige eller hans make, eller, i<br>fråga om förmögenhetsskatt, person<br>som sambeskattas med honom bli-<br>vit felaktigt eller inte fattats.</p>
<p>5 kap.</p>
<p>1 §<sup>4</sup></p>
<p>Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande,<br>som han under förfarandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat<br>uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift {skattetillägg) påföras<br>honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan<br>uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning</p>
<p>i sak.</p>
<p>Skattetillägg enligt första stycket<br>tas ut med tjugo procent av den<br>mervärdesskatt och med fyrtio<br>procent av sådan skatt som avses i<br>1 kap. 1 § första stycket 1-6 och 8<br>som, om den oriktiga uppgiften<br>hade godtagits, inte skulle ha<br>påförts den skattskyldige eller hans<br>make eller, i fråga om förmögen-<br>hetsskatt, någon annan person som<br>samtaxeras med honom, eller, vad<br>gäller mervärdesskatt, felaktigt<br>skulle ha tillgodoräknats honom.<br>Skulle den oriktiga uppgiften, om<br>den hade godtagits, ha medfört<br>sådant underskott i förvärvskälla i<br>inkomstslaget näringsverksamhet<br>eller tjänst som inte utnyttjas<br>taxeringsåret, skall skattetillägg i<br>stället beräknas på ett underlag som<br>utgör en fjärdedel av den minsk-<br>ning av underskottet som rättelsen<br>av den oriktiga uppgiften medfört.</p>
<p>Skattetillägg enligt första stycket<br>tas ut med tjugo procent av den<br>mervärdesskatt och med fyrtio<br>procent av sådan skatt som avses i<br>1 kap. 1 § första stycket 1-6 och 8<br>som, om den oriktiga uppgiften<br>hade godtagits, inte skulle ha<br>påförts den skattskyldige eller hans<br>make eller, i fråga om förmögen-<br>hetsskatt, person som sambeskattas<br>med honom, eller, vad gäller<br>mervärdesskatt, felaktigt skulle ha<br>tillgodoräknats honom. Skulle den<br>oriktiga uppgiften, om den hade<br>godtagits, ha medfört sådant<br>underskott i förvärvskälla i in-<br>komstslaget näringsverksamhet el-<br>ler tjänst som inte utnyttjas taxer-<br>ingsåret, skall skattetillägg i stället<br>beräknas på ett underlag som utgör<br>en fjärdedel av den minskning av<br>underskottet som rättelsen av den<br>oriktiga uppgiften medfört.</p>
<p>Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad<br>gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när</p>
<p>20</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med<br>ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skatte-<br>myndigheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av<br>november taxeringsåret,</p>
<p>2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd<br>fråga.</p>
<p>12 §</p>
<p>Särskild avgift får inte påföras sedan den skattskyldige har avlidit.</p>
<p>Vid tillämpning av 72 £ 2 mom.<br>kommunalskattelagen (1928:370),<br>20 § 2 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt eller 20 §<br>2 mom. lagen (1947:577) om statlig<br>förmögenhetsskatt får regeringen<br>meddela befrielse från särskild<br>avgift.</p>
<p>Vid tillämpning av 7 kap. 4 § får<br>regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer meddela be-<br>frielse från särskild avgift.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid<br>1998 års taxering.</p>
<p>'Senaste lydelse 1996:1238.<br><sup>2</sup>Senaste lydelse 1991:1902.<br>’Senaste lydelse 1991:1902.<br><sup>4</sup>Senaste lydelse 1994:1681.</p>
<p>21</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8, 10 och 11 §§ samt 3 kap. 15, 22,<br>25 a, 27,48 och 53 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-<br>uppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>8§'</p>
<p>Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration</p>
<p>1. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt skade-<br>försäkringsföretag och värdepappersfond samt sådan stiftelse, fond eller<br>inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs,<br>vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,</p>
<p>2. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter under beskatt-<br>ningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 § nämnda lag,</p>
<p>3. dödsbo när dess bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning<br>för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket<br>uppbördslagen (1953:272) och bruttointäkter av en eller flera andra<br>förvärvskällor uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>4. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera<br>förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100<br>kronor,</p>
<p>5. juridisk person, vars tillgångar<br>av den art som anges i 3 § 1 mom.<br>den upphävda lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt, vid<br>beskattningsårets utgång haft ett<br>värde som överstiger 900 000<br>kronor eller, i fråga om sådan<br>juridisk person som avses i 6 §<br>1 mom. b nämnda lag, 25 000<br>kronor,</p>
<p>5. juridisk person, vars skatte-<br>pliktiga tillgångar enligt lagen<br>(1997:000) om statlig förmögen-<br>hetsskatt, vid beskattningsårets<br>utgång haft ett sammanlagt värde<br>som, i fråga om dödsbo och<br>familjestiftelse, överstiger 900 000<br>kronor eller, i fråga om annan<br>juridisk person som är skattskyldig<br>enligt nämnda lag, 25 000 kronor,</p>
<p>6. juridisk person för vilken underlag för statlig fastighetsskatt,</p>
<p>avkastningsskatt på pensionsmedel<br>kostnader skall fastställas.</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>2-5 skall hänsyn inte tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet, för<br>vilken skattskyldighet inte före-<br>ligger enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen om statlig in-<br>komstskatt eller den upphävda</p>
<p>eller särskild löneskatt på pensions-</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>2-5 skall hänsyn inte tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet, för<br>vilken skattskyldighet inte före-<br>ligger enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen om statlig<br>inkomstskatt eller lagen om statlig</p>
<p>22</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>lagen om statlig förmögenhetsskatt.<br>Däremot skall hänsyn tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet som<br>enligt dubbelbeskattningsavtal skall<br>vara helt eller delvis undantagen<br>från beskattning i Sverige.</p>
<p>förmögenhetsskatt. Däremot skall<br>hänsyn tas till sådan inkomst eller<br>förmögenhet som enligt dubbel-<br>beskattningsavtal skall vara helt<br>eller delvis undantagen från be-<br>skattning i Sverige.</p>
<p>10 §<sup>2</sup></p>
<p>En självdeklaration skall innehålla uppgifter om</p>
<p>1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer,<br>postadress och hemortskommun, beträffande utländsk juridisk person det<br>land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig som bara<br>under någon del av beskattningsåret varit bosatt i Sverige, uppgift om den<br>tid som han haft bostad här,</p>
<p>2. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje inkomstslag,</p>
<p>3. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxeringen,</p>
<p>4. den skattskyldiges tillgångar 4. den skattskyldiges tillgångar<br>och skulder vid slutet av beskatt- och skulder vid slutet av beskatt-</p>
<p>ningsåret, om den beskattningsbara<br>förmögenheten uppgår till skatte-<br>pliktigt belopp, dock endast om och<br>i den mån han är skattskyldig för<br>förmögenhet.</p>
<p>ningsåret, om beskattningsbar för-<br>mögenhet uppkommer, dock i fall<br>som avses i 7 f lagen (1997:000)<br>om statlig förmögenhetsskatt endast<br>i den utsträckning skattskyldighet<br>för förmögenhet föreligger.</p>
<p>En självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som för<br>särskilda fall föreskrivs i 16-24 §§ eller som behövs för beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring, fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,<br>avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-<br>medel, särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader eller expansionsmedelsskatt enligt lagen (1993:1537)<br>om expansionsmedel.</p>
<p>Om en skattskyldig skall taxeras Om en skattskyldig skall räkna<br>för barns eller någon annans in ett hemmavarande underårigt<br>förmögenhet, skall uppgift lämnas barns tillgångar och skulder i sin<br>även om sådan förmögenhet. förmögenhet enligt lagen om statlig</p>
<p>förmögenhetsskatt, skall uppgift<br>lämnas även om dessa.</p>
<p>H §<sup>3</sup></p>
<p>Fysisk person och dödsbo får, om inte annat följer av 13 §, lämna<br>förenklad självdeklaration.</p>
<p>Skattemyndigheten skall till den som kan antas få lämna förenklad<br>självdeklaration före den 15 april under taxeringsåret översända en<br>förtryckt deklarationsblankett. Följande uppgifter, grundade på innehållet</p>
<p>23</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>i inkomna kontrolluppgifter och övriga av myndigheten kända uppgifter,<br>skall förtryckas:</p>
<p>1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer,<br>postadress och hemortskommun,</p>
<p>2. vad som behövs för att be- 2. vad som behövs för att be-</p>
<p>stämma om den skattskyldige skall stämma om den skattskyldige skall<br>samtaxeras eller inte, sambeskattas eller inte,</p>
<p>3. intäkter i inkomstslaget tjänst samt intäkter och avdrag i<br>inkomstslaget kapital,</p>
<p>4. avdrag för avgift för pensionsförsäkring och för inbetalning på<br>pensionssparkonto,</p>
<p>5. vad som behövs för beräkning av fastighetsskatt enligt lagen<br>(1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p>
<p>6. skattepliktiga tillgångar och<br>avdragsgilla skulder enligt lagen<br>(1997:000) om statlig förmögen-<br>hetsskatt.</p>
<p>3 kap.</p>
<p>15 §<sup>4</sup></p>
<p>Kontrolluppgift om försäkrings-<br>värde skall lämnas av försäkrings-<br>företag och understödsförening<br>avseende sådan livförsäkring som<br>avses i punkt 6 av anvisningarna<br>till 3 och 4 §§ den upphävda lagen<br>(1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt, punkt 6 av övergångs-<br>bestämmelserna till lagen (1991:<br>1850) om upphävande av lagen<br>(1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt samt 2 § första stycket 7<br>lagen (1990:661) om avkastnings-<br>skatt på pensionsmedel.</p>
<p>Kontrolluppgift om försäkrings-<br>värde skall lämnas av försäkrings-<br>företag och understödsförening<br>avseende sådan livförsäkring som<br>är skattepliktig enligt lagen<br>(1997:000) om statlig förmögen-<br>hetsskatt eller avses i 2 § första<br>stycket 7 lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för den som är ägare till försäkringen eller<br>är förmånstagare med förfoganderätt till sådan försäkring, om värdet av en<br>eller flera försäkringar uppgår till minst 1 000 kronor. För försäkring som<br>innehas av fysisk person eller dödsbo skall kontrolluppgiften uppta<br>försäkringens värde vid årets och, om försäkringen är meddelad i för-<br>säkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, det närmast<br>föregående årets utgång. För övriga innehavare av sådan utländsk<br>försäkring skall försäkringens värde vid sistnämnda tidpunkt redovisas.</p>
<p>Den som i Sverige förmedlar skattepliktig utländsk försäkring skall för<br>försäkringsavtal som förmedlats under kalenderåret till Riksskatteverket</p>
<p>24</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>lämna uppgift om försäkringsgivarens och försäkringstagarens namn och<br>postadress, försäkringstagarens personnummer samt till verket vidare-<br>befordra handling som avses i fjärde stycket.</p>
<p>Innehavare av skattepliktig utländsk försäkring som avses i första<br>stycket skall efter försäkringsavtalets tecknande utan dröjsmål till för-<br>medlare av försäkringen eller, om sådan saknas, till Riksskatteverket<br>lämna dels en skriftlig förbindelse från den utländske försäkringsgivaren<br>att årligen senast den 31 januari taxeringsåret lämna kontrolluppgift enligt<br>första och andra styckena till verket, dels ett eget medgivande till sådant<br>kontrolluppgiftslämnande. Förbindelse behöver inte lämnas om detta<br>tidigare gjorts enligt 32 b §.</p>
<p>Riksskatteverket får medge undantag från skyldigheten att ge in sådan<br>förbindelse som avses i fjärde stycket om det finns särskilda skäl.</p>
<p>22 §<sup>5</sup></p>
<p>Kontrolluppgift om inkomstränta och fordran skall lämnas av</p>
<p>1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,</p>
<p>2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkes-<br>mässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,</p>
<p>3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,</p>
<p>4. förening som från medlemmar mottagit pengar for förräntning,</p>
<p>5. Riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,</p>
<p>6. den som driver valutahandel samt värdepappersinstitut hos vilket<br>utländskt fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till<br>sådant fondpapper förvaras i depå eller kontoförs,</p>
<p>7. Insättningsgarantinämnden. 7. Insättningsgarantinämnden,</p>
<p>8. förvaltare som i sådan egen-<br>skap är införd i det register som<br>förs av Värdepapperscentralen<br>VPC Aktiebolag enligt aktiekonto-<br>lagen (1989:827).</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>den som gottskrivits ränta eller till<br>vilken ränta betalats ut (borgenär)<br>och den som har varit antecknad<br>som innehavare av utländskt ränte-<br>bärande fondpapper eller rättighet<br>eller skyldighet som anknyter till<br>sådant fondpapper oavsett om ränta<br>utgått. Kontrolluppgiften skall ta<br>upp den ränta som den uppgifts-<br>skyldige sammanlagt gottskrivit<br>eller betalat ut till borgenären,<br>dennes sammanlagda fordran på<br>den uppgifitsskyldige vid årets</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas for</p>
<p>1. den som gottskrivits ränta<br>eller till vilken ränta betalats ut<br>(borgenär),</p>
<p>2. innehavare av marknadsno-<br>teradfordran som avses i 3 § första<br>stycket 7 lagen (1997:000) om stat-<br>lig förmögenhetsskatt med undan-<br>tag för premieobligation som getts<br>ut före år 1996,</p>
<p>3. den som har varit antecknad<br>som innehavare av utländskt ränte-<br>bärande fondpapper eller rättighet<br>eller skyldighet som anknyter till</p>
<p>25</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>utgång och avdragen preliminär<br>skatt. I fall som avses i första<br>stycket 6 skall uppgift lämnas om<br>ränta som utbetalats eller gott-<br>skrivits samt om innehavet i depån<br>eller den kontoförda fordringen vid<br>årets utgång. Kontrolluppgift skall<br>vidare lämnas för upplupen men<br>inte förfallen avkastning (ränte-<br>kompensation) vid avyttring av<br>fordran eller andel i sådan vär-<br>depappersfond som avses i 27 §<br>6 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>sådant fondpapper.</p>
<p>Kontrolluppgiften skall ta upp<br>den ränta som den uppgiftsskyldige<br>sammanlagt gottskrivit eller betalat<br>ut till borgenären, dennes samman-<br>lagda fordran på den uppgifts-<br>skyldige vid årets utgång och<br>avdragen preliminär skatt. I fall<br>som avses i första stycket 6 skall<br>uppgift lämnas om ränta som<br>utbetalats eller gottskrivits samt om<br>innehavet i depån eller den<br>kontoförda fordringen vid årets<br>utgång. Kontrolluppgift skall vidare<br>lämnas för upplupen men inte<br>förfallen avkastning (räntekompen-<br>sation) vid avyttring av fordran<br>eller andel i sådan värdepappers-<br>fond som avses i 27 § 6 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt.</p>
<p>För annan marknadsnoterad<br>fordran än sådan som avses i tredje<br>stycket skall kontrolluppgiften ta<br>upp det vid årets utgång senast<br>noterade värdet ökat med upplupen<br>avkastning som inte omfattas av<br>detta värde.</p>
<p>Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas<br>lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den<br>uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte<br>redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala<br>räntan och fordran redovisas utan fördelning.</p>
<p>Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige<br>inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det<br>sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.</p>
<p>En skattskyldig, som uppdrar åt en utländsk förvaltare att i sådan<br>egenskap föras in i det register som förs av Värdepapperscentralen VPC<br>Aktiebolag enligt aktiekontolagen (1989:827), skall utan dröjsmål till<br>Riksskatteverket lämna ett skriftligt medgivande till insyn i depå eller<br>konto som han har hos förvaltaren.</p>
<p>25 a §<sup>6</sup></p>
<p>Kontrolluppgift om utgiflsränta Kontrolluppgift om utgiftsränta<br>skall lämnas av och skuld skall lämnas av</p>
<p>26</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>1. den som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivnmg eller den<br>som i annan yrkesmässig verksamhet bedrivit utlåning eller kreditgivnmg<br>via konto eller i annan form,</p>
<p>2. förening som till medlemmar lånat ut pengar mot ränta,</p>
<p>3. arbetsgivare eller uppdragsgivare som till arbetstagare eller<br>uppdragstagare lånat ut pengar mot ränta,</p>
<p>4. Insättningsgarantinämnden.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>fysisk person och dödsbo. Kontroll-<br>uppgiften skall ta upp den ränta<br>som gäldenären betalt till den<br>uppgiftsskyldige. I fall som avses i<br>första stycket 3 skall även eventuell<br>ränteförmån anges.</p>
<p>4. Insättningsgarantinämnden,</p>
<p>5. Centrala studiestödsnämnden.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>fysisk person och dödsbo. Kontroll-<br>uppgiften skall ta upp den ränta<br>som gäldenären betalt till den<br>uppgiftsskyldige och gäldenärens<br>sammanlagda skuld till den upp-<br>giftsskyldige vid årets utgång. I fall<br>som avses i första stycket 3 skall<br>även eventuell ränteförmån anges.</p>
<p>Avser den ränta som betalts till någon del ränta som erlagts i förskott,<br>skall av kontrolluppgiften framgå hur stor del av räntan som belöper på tid<br>till och med den 31 januari året efter beskattningsåret, dock endast om<br>förskottsräntan till någon del belöper på tid efter denna tidpunkt.</p>
<p>Kontrolluppgift skall vidare lämnas för upplupen men inte förfallen<br>avkastning (räntekompensation) vid förvärv av fordran eller andel i sådan<br>värdepappersfond som avses i 27 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt. Dock skall kontrolluppgift inte lämnas i det fall den<br>avkastning kompensationen avser förfaller till betalning ett senare år än<br>det år förvärvet skett.</p>
<p>Är fler än en person betalnings-<br>ansvarig för skuld skall utgifts-<br>räntan fördelas lika mellan gälde-<br>närema, om inte annat förhållande<br>är känt för den uppgiftsskyldige. I<br>fråga om skuld för vilken samtliga<br>gäldenärer inte redovisas enligt<br>bestämmelserna i 57 § andra<br>stycket skall dock den totala räntan<br>redovisas utan fördelning.</p>
<p>Ar fler än en person betalnings-<br>ansvarig för skuld skall utgifts-<br>räntan och skulden fördelas lika<br>mellan gäldenärema, om inte annat<br>förhållande är känt för den upp-<br>giftsskyldige. I fråga om skuld för<br>vilken samtliga gäldenärer inte<br>redovisas enligt bestämmelserna i<br>57 § andra stycket skall dock den<br>totala räntan och skulden redovisas<br>utan fördelning.</p>
<p>27 §<sup>7</sup></p>
<p>Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av</p>
<p>1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är<br>avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.<br>8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolags-<br>lagen (1987:618),</p>
<p>27</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>2. den som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond som<br>avses i 1 § lagen om värdepappersfonder (1990:1114),</p>
<p>3. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om<br>utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags<br>försorg,</p>
<p>4. den som driver valutahandel<br>samt värdepappersinstitut hos vilket<br>utländskt fondpapper eller rättighet<br>eller skyldighet som anknyter till<br>sådant fondpapper förvaras i depå<br>eller kontoförs.</p>
<p>4. den som driver valutahandel<br>samt värdepappersinstitut hos vilket<br>utländskt fondpapper eller rättighet<br>eller skyldighet som anknyter till<br>sådant fondpapper förvaras i depå<br>eller kontoförs,</p>
<p>5. värdepappersinstitut hos vil-<br>ket marknadsnoterad tillgång som<br>anges i 3 § första stycket 4 och 7<br>lagen (1997:000) om statlig för-<br>mögenhetsskatt förvaras i depå<br>eller kontoförs i annat fall än som<br>avses i 22 § och punkterna 1-4.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för</p>
<p>a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för</p>
<p>egen del vid utdelningstillfället och<br>b) fysisk person som hos den<br>uppgiftsskyldige varit antecknad<br>som innehavare av aktie eller andel<br>i värdepappersfond eller utländsk<br>juridisk person eller utländsk aktie<br>eller annat utländskt värdepapper.</p>
<p>Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket a skall ta upp utbetald<br>utdelning till den del den är skatte-<br>pliktig, avdragen preliminär skatt<br>och innehållen utländsk källskatt<br>som belöper på utdelningen. Kon-<br>trolluppgift enligt andra stycket b<br>skall ta upp innehavet vid årets<br>utgång.</p>
<p>b) fysisk person och dödsbo som<br>hos den uppgiftsskyldige varit<br>antecknad som innehavare av aktie<br>eller andel i värdepappersfond eller<br>utländsk juridisk person eller<br>utländsk aktie eller annat utländskt<br>värdepapper eller annan marknads-<br>noterad tillgång som avses i 3 §<br>första stycket 7 lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt.</p>
<p>Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket a skall ta upp utbetald ut-<br>delning, avdragen preliminär skatt<br>och innehållen utländsk källskatt<br>som belöper på utdelningen. Kon-<br>trolluppgift enligt andra stycket b<br>skall ta upp innehavet vid årets<br>utgång.</p>
<p>Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar<br>på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.</p>
<p>En skattskyldig, som uppdrar åt en utländsk förvaltare att i sådan</p>
<p>28</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>egenskap föras in i det register som förs av Värdepapperscentralen VPC<br>Aktiebolag enligt aktiekontolagen (1989:827), skall utan dröjsmål till<br>Riksskatteverket lämna ett skriftligt medgivande till insyn i depå eller<br>konto som han har hos förvaltaren.</p>
<p>Den som skall lämna kontroll-<br>uppgift enligt första stycket skall<br>för fysisk person och dödsbo som<br>hos den uppgiftsskyldige varit<br>antecknad som innehavare av depå<br>eller konto för marknadsnoterad<br>option, termin eller därmed jäm-<br>förligt avtal även lämna kontroll-<br>uppgift om förpliktelse vid årets<br>utgång på grund av sådant avtal.</p>
<p>48 §</p>
<p>Kontrolluppgift för en delägare i<br>en samfällighet skall lämnas av<br>juridisk person som förvaltar sam-<br>fälligheten. Kontrolluppgift be-<br>höver dock inte lämnas, om den del<br>av samfällighetens behållna förmö-<br>genhet som belöper på fastighet<br>understiger 5 000 kronor. Kontroll-<br>uppgift skall ta upp det som anges<br>för varje uppgiftsskyldig under<br>1-3.</p>
<p>Kontrolluppgift för en delägare i<br>en samfällighet skall lämnas av<br>juridisk person som förvaltar sam-<br>fälligheten. Kontrolluppgift skall ta<br>upp det som anges för varje upp-<br>giftsskyldig under 1-2.</p>
<p>1. Sådan juridisk person som avses i 6 § 1 mom. första stycket b lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt: Utdelning till delägare samt upp-<br>lysning i det avseende som behövs för tillämpning av 2 § sista stycket<br>skogskontolagen (1954:142).</p>
<p>2. Annan juridisk person än vid 1: Delägares andel av intäkter och<br>kostnader i samfälligheten. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas, om<br>delägares andel av ränteintäkt understiger 300 kronor, och inte heller om<br>andelen av intäkt av annat slag understiger 300 kronor sedan därifrån<br>andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid<br>taxeringen dragits av.</p>
<p>3. Annan juridisk person än så-<br>dan som avses i 6 § 1 mom. första<br>stycket b lagen (1947:577) om stat-<br>lig förmögenhetsskatt: Delägares<br>andel i samfällighetens behållna<br>förmögenhet. Utgör samfälligheten<br>inte särskild taxeringsenhet, skall<br>vid beräkning av den behållna för-<br></p>
<p>29</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>mögenheten värde av sådan sam-<br>fälld egendom som ingår i de del-<br>ägande fastigheternas taxerings-<br>värde inte inräknas.</p>
<p>FåmansfÖretag skall lämna<br>företagsledaren och delägare i före-<br>taget samt dem närstående personer<br>alla uppgifter som behövs för att de<br>skall kunna beräkna sin skatte-<br>pliktiga inkomst från företaget.<br>Detsamma gäller handelsbolag i<br>fråga om delägare i bolaget.</p>
<p>53 §'</p>
<p>FåmansfÖretag och övriga<br>företag som avses i 3 § 1 a och<br>1 g mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt skall lämna<br>företagsledaren och delägare i före-<br>taget samt dem närstående personer<br>alla uppgifter som behövs för att de<br>skall kunna beräkna sin skatte-<br>pliktiga inkomst från företaget.<br>Detsamma gäller handelsbolag i<br>fråga om delägare i bolaget.</p>
<p>Efter föreläggande av skattemyndigheten skall uppgifter enligt första<br>stycket lämnas även till skattemyndigheten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid<br>1998 års taxering.</p>
<p>'Senaste lydelse 1996:694.<br><sup>2</sup>Senaste lydelse 1994:483.<br>’Senaste lydelse 1993:945.<br>‘Senaste lydelse 1996:1237.<br>‘Senaste lydelse 1996:1009.<br>‘Senaste lydelse 1996:591.<br>’Senaste lydelse 1996:1009.<br>“Senaste lydelse 1992:1659.</p>
<p>30</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1334) om<br>ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter i paragrafens lydelse enligt lagen<br>(1996:1334) om ändring i nämnda lag och punkt 1 och 2 av ikraft-<br>trädandebestämmelsema till lagen (1996:1334) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>4§</p>
<p>Fysisk person skall lämna självdeklaration</p>
<p>1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av<br>aktiv näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt<br>minst 24 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,</p>
<p>2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet<br>uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för<br>vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket<br>uppbördslagen (1953:272) och bruttointäkterna av kapital uppgått till<br>sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret när<br>bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>5. när hans tillgångar av den art<br>som anges i 3 § 1 mom. den upp-<br>hävda lagen (1947:577) om statlig<br>förmögenhetsskatt vid beskatt-<br>ningsårets utgång haft ett värde<br>som överstiger 900 000 kronor,<br>eller</p>
<p>5. när hans skattepliktiga till-<br>gångar enligt lagen (1997:000) om<br>statlig förmögenhetsskatt vid be-<br>skattningsårets utgång haft ett<br>sammanlagt värde som överstiger<br>900 000 kronor, eller</p>
<p>6. när underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på<br>pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fast-<br>ställas för honom.</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>skall hänsyn inte tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet för<br>vilken skattskyldighet inte före-<br>ligger enligt kommunalskattelagen,<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt eller den upphävda<br>lagen om statlig förmögenhetsskatt.</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>skall hänsyn inte tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet för<br>vilken skattskyldighet inte före-<br>ligger enligt kommunalskattelagen,<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt eller lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt. Däremot skall</p>
<p>31</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Däremot skall hänsyn tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet som<br>enligt dubbelbeskattningsavtal skall<br>vara helt eller delvis undantagen<br>från beskattning i Sverige.</p>
<p>Har makar, som ingått äkten-<br>skap före ingången av beskatt-<br>ningsåret och levt tillsammans<br>under större delen därav, var för<br>sig haft förmögenhet, skall vardera<br>makens deklarationsskyldighet be-<br>dömas med hänsyn till makarnas<br>sammanlagda förmögenhet.<br></p>
<p>hänsyn tas till sådan inkomst eller<br>förmögenhet som enligt dubbel-<br>beskattningsavtal skall vara helt<br>eller delvis undantagen från be-<br>skattning i Sverige.</p>
<p>Skall sambeskattning ske enligt<br>lagen om statlig förmögenhetsskatt<br>skall vardera makens deklarations-<br>skyldighet bedömas med hänsyn till<br>makarnas sammanlagda förmögen-<br>het och föräldrarnas deklarations-<br>skyldighet bedömas med hänsyn till<br>deras och underåriga hemma-<br>varande barns sammanlagda för-<br>mögenhet.</p>
<p>Skall någon enligt den upphävda<br>lagen om statlig förmögenhetsskatt<br>taxeras för förmögenhet som tillhör<br>barn eller någon annan, skall<br>hänsyn tas därtill när deklarations-<br>skyldigheten bedöms.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1<br>januari 1998.</p>
<p>2. Bestämmelserna i 2 kap. 4 §<br>samt 3 kap. 5 och 10 §§ tillämpas<br>första gången vid 1999 års taxering.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft såvitt<br>avser ändringarna i 2 kap. 4 §<br>första stycket 5, andra stycket samt<br>det nya tredje stycket den 1 juli<br>1997 och i övrigt den 1 januari<br>1998.</p>
<p>2. Bestämmelserna i 2 kap. 4 §<br>första stycket 5, andra stycket samt<br>det nya tredje stycket tillämpas<br>första gången vid 1998 års taxering<br>och bestämmelserna i 2 kap 4 §<br>första stycket 4 och 6 samt 3 kap. 5<br>och 10 §§ tillämpas första gången<br>vid 1999 års taxering.</p>
<p>32</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om<br>bostadsbidrag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>5§</p>
<p>Tillägg till den bidragsgrundan-<br>de inkomsten skall göras för för-<br>mögenhet enligt vad som anges i<br>denna paragraf. Tillägg skall göras<br>för varje sökande och varje barn<br>som avses i 10 § med undantag av<br>första stycket 2 och 3 samt tredje<br>stycket. Som förmögenhet räknas<br>den beskattningsbara förmögen-<br>heten enligt lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt, beräknad<br>med bortseende från privatbostads-<br>fastighet eller bostadsrätt för vilken<br>bostadsbidrag söks och skulder<br>med säkerhet i denna egendom.<br>Tillägg skall göras med 15 procent<br>av den sammanlagda förmögenhet<br>som överstiger 100 000 kronor,<br>avrundat nedåt till helt tiotusental<br>kronor.</p>
<p>Tillägg till den bidragsgrundan-<br>de inkomsten skall göras för för-<br>mögenhet enligt vad som anges i<br>denna paragraf. Tillägg skall göras<br>för varje sökande och varje barn<br>som avses i 10 § med undantag av<br>första stycket 2 och 3 samt tredje<br>stycket. Som förmögenhet räknas<br>den skattepliktiga förmögenheten<br>enligt lagen (1997:000) om statlig<br>förmögenhetsskatt, beräknad med<br>bortseende från privatbostadsfas-<br>tighet eller bostadsrätt för vilken<br>bostadsbidrag söks och skulder<br>med säkerhet i denna egendom.<br>Tillägg skall göras med 15 procent<br>av den sammanlagda förmögenhet<br>som överstiger 100 000 kronor,<br>avrundat nedåt till helt tiotusental<br>kronor.</p>
<p>Tillägg för barns förmögenhet skall fördelas lika mellan makar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>'Senaste lydelse 1996:441.</p>
<p>33</p>
<p>3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 117</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Regeringen har, senast i prop. 1995/96:198 s. 25, aviserat en ny lag om<br>förmögenhetsskatt. Med anledning av detta har en arbetsgrupp inom<br>Finansdepartementet sett över den upphävda men t.o.m. 1997 års taxering<br>tillämpliga lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Även den på<br>samma sätt upphävda men t.o.m. 1997 års taxering tillämpliga lagen<br>(1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall har omfattats av över-<br>synen.</p>
<p>Översynen har redovisats i promemorian Ny fÖrmögenhetsskatte-<br>lagstiftning (Ds 1996:42). Regler om utökad skyldighet att lämna kontroll-<br>uppgifter har utarbetats i en separat promemoria. Promemoriorna har<br>remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.<br>En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftnings-<br>ärendet, (Dnr 3309/96).</p>
<p>I det följande lägger regeringen fram förslag till ny fÖrmögenhetsskatte-<br>lagstiftning. Förslaget grundar sig i huvudsak på promemorieförslagen.</p>
<p>I propositionen finns även ett förslag om uppgiftsskyldighet i samband<br>med de regler för lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag<br>som riksdagen antog i höstas. Förslaget om uppgiftsskyldighet baseras på<br>en promemoria som har remissbehandlats. En förteckning över remiss-<br>instanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena<br>finns tillgänglig i lagstiftningsärendet, (Dnr 3309/96).</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 27 februari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de lagförslag som finns i bilaga 2.</p>
<p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.</p>
<p>Lagrådet har lämnat vissa principiella synpunkter på förslaget till lag<br>om statlig förmögenhetsskatt. Regeringen återkommer till Lagrådets<br>synpunkter i avsnitten 5.3, 5.4 och 5.12 .</p>
<p>Regeringen har i propositionen gjort vissa ändringar av i huvudsak<br>redaktionell art i förhållande till lagrådsremissen.</p>
<h2>4 Bakgrund</h2>
<p>Förmögenhetsskatt i modem mening infördes år 1910. Skatten var<br>konstruerad så att 1/60 av den skattepliktiga förmögenheten räknades in i<br>det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet. Denna<br>kvotdel hade bestämts med utgångspunkt från en normal avkastningsnivå<br>på 5 % och önskemålet att avkastningen av förmögenhet skulle påföras en<br>skatt som var 1/3 högre än skatten på inkomst av arbete. Vid sidan av<br></p>
<p>34</p>
<p>denna förmögenhetsskatt förekom tidvis en extra beskattning av för-<br>mögenheten som sådan.</p>
<p>Sedan år 1934 har det funnits olika spärregler med syfte att i viss<br>utsträckning begränsa det totala uttaget av inkomst- och förmögenhets-<br>skatt i förhållande till den skattskyldiges inkomst.</p>
<p>Införandet av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL, år<br>1947 innebar en definitiv övergång till en från inkomstbeskattningen helt<br>fristående skatt på förmögenhet. Några grundläggande förändringar har<br>inte genomförts därefter.</p>
<p>Även spärreglerna utvecklades under 1940-talet. År 1970 tillkom lagen<br>(1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall, i fortsättningen benämnd<br>begränsningslagen.</p>
<p>Fr.o.m. 1971 års taxering har lättnadsregler av olika slag funnits för<br>värdering av s.k. arbetande kapital i förvärvskällorna rörelse och jordbruk.<br>Lättnadsreglema upphävdes fr.o.m. 1992 års taxering i och med att kapital<br>hänförligt till näringsverksamhet i form av rörelse och jordbruk gjordes<br>skattefritt.</p>
<p>Gränsen för uttag av förmögenhetsskatt har successivt justerats med<br>hänsyn till penningvärdets förändring. I samband med dessa justeringar<br>har även gränserna mellan de olika skatteskikten ändrats. Skärpningar av<br>förmögenhetsskatten genomfördes åren 1970 och 1982. Vid 1984 års<br>taxering höjdes förmögenhetsskatten tillfälligt. Det skedde bl.a. genom att<br>gränsen för beskattning sänktes från 400 000 kr till 300 000 kr, med åter-<br>gång fr.o.m. 1985 års taxering till 400 000 kr. Vid 1991 års taxering an-<br>passades skattenivån bl.a. till förändringen av konsumentprisindex sedan<br>år 1982. Gränsen för uttag av förmögenhetsskatt höjdes då till 800 000 kr.</p>
<p>År 1991 fattade riksdagen beslut om en successiv avveckling av för-<br>mögenhetsskatten. Tekniskt sett har SFL upphävts vid utgången av år<br>1991 genom lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt, i fortsättningen benämnd upphävandelagen.<br>Denna lag innehåller en rad övergångsbestämmelser av materiell natur.<br>Nya sådana bestämmelser har tillkommit efter hand.</p>
<p>Materiellt innebar avvecklingen i ett första steg att det översta skiktet i<br>skatteskalan slopades vid 1992 års taxering. Fr.o.m. år 1993 slopades även<br>mellanskiktet i skatteskalan. Skatten har därefter varit proportionell. Det<br>slutliga avskaffandet av förmögenhetsskatten bestämdes först till år 1994<br>men sköts i samband med den s.k. krisöverenskommelsen hösten 1992<br>upp ett år. Därefter har i två omgångar beslutats att gällande regler skall<br>tillämpas även vid 1996 resp. 1997 års taxering. Riksdagen har nyligen<br>beslutat att vid sistnämnda taxering gränsen för uttag av förmögenhets-<br>skatt skall höjas till 900 000 kr som en följd av de höjda taxeringsvärdena<br>vid 1996 års allmänna fastighetstaxering av småhus (prop. 1995/96:198,<br>bet. 1995/96:SkU31, SFS 1996:690).</p>
<p>I samband med att SFL upphävdes skedde detsamma med begräns-<br>ningslagen. Även denna lag skulle dock gälla ett visst antal år efter<br>upphävandet. Efter flera förlängningar gäller begränsningslagen fram<br>t.o.m. 1997 års taxering.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>35</p>
<h3>4.1 Sammanfattning av gällande regler</h3>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>De regler som skall tillämpas vid 1997 års taxering finns således i SFL<br>och begränsningslagen samt i övergångsbestämmelserna till de lagar<br>genom vilka de först nämnda lagarna avvecklas. Under den inom<br>regeringskansliet pågående översynen av förmögenhetsskatten har<br>riksdagen, i enlighet med förslagen i prop. 1995/96:198 Ekonomisk-<br>politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet, beslutat om vissa änd-<br>ringar av förmögenhetsbeskattningen. I det följande avses med gällande<br>regler de bestämmelser som tillämpas vid 1997 års taxering.</p>
<p>En förmögenhetstaxering skall åsättas varje kalenderår. Beskattnings-<br>året är det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret.</p>
<p>Skattskyldiga är fysiska personer och dödsbon samt vissa föreningar,<br>samfund och stiftelser. Svenska aktiebolag och flertalet ekonomiska<br>föreningar är befriade från förmögenhetsskatt eftersom aktier och andelar<br>i dessa subjekt beskattas hos ägarna. Utländska bolag är däremot skatt-<br>skyldiga.</p>
<p>Skillnaden mellan den skattskyldiges tillgångar och skulder utgör den<br>skattepliktiga förmögenheten.</p>
<p>De skattepliktiga tillgångarna finns angivna i en uttömmande upp-<br>räkning. Tillgångar som inte ingår i uppräkningen är således skattefria.<br>Vidare anges en rad tillgångar som inte är skattepliktiga. Denna uppräk-<br>ning är inte uttömmande utan innehåller endast vissa förtydliganden.</p>
<p>Särskilda värderingsregler finns för olika slag av tillgångar.</p>
<p>Gränsen för beskattning är vid 1997 års taxering 900 000 kr för fysisk<br>person, dödsbo, utländskt bolag och vissa familjestiftelser. Skattesatsen<br>uppgår till 1,5 %. För övriga skattskyldiga tas en skatt på 1,5 promille ut<br>om förmögenheten överstiger 25 000 kr.</p>
<p>Statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt får sättas ned om den<br>sammanlagda inkomst- och förmögenhetsskatten överstiger ett spärr-<br>belopp som uppgår till 60 % av summan av den justerade beskattningsbara<br>förvärvsinkomsten och inkomsten av kapital.</p>
<h3>4.2 Gällande skatteplikts- och värderingsregler</h3>
<p>Följande genomgång är utformad med utgångspunkt i den olikformighet<br>som råder vid beskattningen av olika tillgångar. Vissa av de redovisade<br>värderingsreglerna är intagna i SFL. Andra har utvecklats i praxis.</p>
<p>4.2.1 Inre lösöre m.m.</p>
<p>Inre lösöre inklusive konst, antikviteter, obearbetade ädelstenar, guld och<br>silver förmögenhetsbeskattas inte. Smycken är dock skattepliktiga.</p>
<p>Värdering sker enligt huvudregeln för värdering av lös egendom, dvs.<br>egendomen skall tas upp till det värde som den kan "anses ha betingat vid<br>försäljning under normala förhållanden".</p>
<p>36</p>
<p>4.2.2 Yttre lösöre m.m.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Yttre lösöre, som t.ex. bilar, båtar, husvagnar och ridhästar, är skatte-<br>pliktigt och skall värderas enligt ovan angivna regel för inre lösöre.<br>Bestämmelsen avsåg ursprungligen föremål av lyxkaraktär. Om det sam-<br>manlagda värdet av yttre lösöre och smycken inte överstiger 1 000 kr<br>föreligger ingen skatteplikt för dessa tillgångar.</p>
<p>4.2.3 Företagsförmögenhet</p>
<p>Sedan taxeringsåret 1992 är tillgångar och skulder i annan närings-<br>verksamhet än kapital- eller fastighetsförvaltning inte skattepliktiga<br>respektive avdragsgilla. Det innebär att förmögenhet nedlagd i närings-<br>verksamhet som avser rörelse och jordbruksfastighet i den betydelse som<br>begreppen hade i det gamla inkomstskattesystemet är skattefri. Som<br>framgår av avsnitten 4.2.4. och 4.2.5 påverkar denna skattefrihet även<br>värderingen av aktier och andelar i juridiska personer som bedriver sådan<br>näringsverksamhet.</p>
<p>Regler om lättnader i förmögenhetsbeskattningen vad avser rörelse och<br>jordbruk har funnits sedan år 1970. Innan den fullständiga skattefriheten<br>infördes gällde den s.k. lättnadsregeln som fick sin huvudsakliga utform-<br>ning år 1977 och tillämpades första gången vid 1979 års taxering. Denna<br>lättnadsregel innebar att substansvärdet av förvärvskällan beräknades<br>enligt särskilda regler i SFL och därefter reducerades till 30 %, vilket<br>utgjorde det skattepliktiga förmögenhetsvärdet av förvärvskällan.</p>
<p>4.2.4 Aktier o.d.</p>
<p>År 1982 gjordes ett första avsteg från principen att lättnadsregler enbart<br>skulle tillämpas vid värdering av s.k. arbetande kapital i bolag vars aktier<br>inte omsattes marknadsmässigt. Då utvidgades tillämpningsområdet för<br>lättnadsreglema avseende familjeföretag till att omfatta aktier i alla inte<br>börsnoterade företag som bedrev jordbruk och rörelse. Detta innebar att<br>sådana aktier fr.o.m. 1983 års taxering skulle värderas till 30 % av sitt<br>substansvärde även om de omsattes på kapitalmarknaden. Skattelättnaden<br>kom således att omfatta alla aktier i OTC-bolag och bolag på den s.k.<br>väntelistan. Syftet med de nya bestämmelserna var i första hand att under-<br>lätta familjeföretagens försörjning med riskkapital (prop. 1981/82:191,<br>bet. 198 l/82:SkU65).</p>
<p>År 1986 beslutades, med direkt hänvisning till behovet av att ta hänsyn<br>till latent skatteskuld vid kapitalbeskattningen, om reducering av<br>noteringsvärdet också vid värdering av börsnoterade aktier och andra<br>marknadsmässigt omsatta värdepapper som avsågs i 35 § 3 mom. första<br>stycket kommunalskattelagen (1928:370), KL. Sådana värdepapper skulle<br>fr.o.m. 1988 års taxering tas upp till 75 % av det noterade värdet. Hit<br>hörde bl.a. aktier, teckningsrätter, konvertibla skuldebrev och optionsrätter<br></p>
<p>37</p>
<p>i den mån dessa värdepapper var skattepliktiga. Vid samma tillfälle<br>skärptes beskattningen av marknadsmässigt omsatta aktier i icke börs-<br>noterade bolag. Det skedde på så sätt att dessa skulle tas upp till det<br>noterade värdet reducerat till 30 % i stället för 30 % av substansvärdet<br>(prop. 1986/87:54, bet. 1986/87:SkU12).</p>
<p>I samband med att den successiva avvecklingen av SFL påbörjades år<br>1991 slopades skatteplikten för aktier på OTC- och O-listoma. Mot<br>bakgrund av att förmögenhetsskatten skulle avskaffas helt inom några få<br>år bedömdes övervägande skäl tala för att de aktuella aktierna skulle<br>undantas från skatteplikt trots att det då ansågs principiellt olämpligt att<br>officiellt inregistrerade börsaktier därigenom skulle träffas av högre skatt.<br>Vidare fick de aktier som vid utgången av år 1991 var föremål för de<br>särskilda lättnadsreglema för OTC-aktier o.d. eller var onoterade behålla<br>sin skattefrihet vid en inregistrering på börsen (prop. 1991/92:60, bet.<br>1991/92:SkU10).</p>
<p>År 1992 gjordes vissa begreppsjusteringar i skattereglerna till följd av<br>den nya börslagstiftningen. Därvid skulle en åtskillnad göras mellan å ena<br>sidan aktier som var inregistrerade vid en svensk börs eller noterade vid<br>utländsk börs och aktier som inte var av nu nämnda slag men som var<br>föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om<br>avslut.</p>
<p>Reglerna fram t.o.m. 1996 års taxering innebar således att aktier som<br>var noterade på börsens A-lista och andra aktieliknande värdepapper som<br>omsattes marknadsmässigt samt andelar i värdepappersfonder var skatte-<br>pliktiga och togs upp till 75 % av noterat värde. Till 1997 års taxering<br>beslutades att dessa aktier o.d. skall tas upp till noterat värde (prop.<br>1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31). Andra aktier som omsätts marknads-<br>mässigt, dvs. OTC- och O-listeaktier är sedan 1992 års taxering inte<br>skattepliktiga. Inte heller A-aktier, som vid utgången av år 1991 om-<br>fattades av de s.k. lättnadsreglema, är skattepliktiga.</p>
<p>Om det i ett bolag finns skilda aktieslag av vilka ett eller flera är<br>noterade skall samtliga aktier tas upp till det värde som gäller för de<br>noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade tas de onoterade aktierna<br>upp till samma värde som de lägst noterade aktierna. En jämkningsregel<br>gör det möjligt att gå ifrån det noterade värdet om detta inte överens-<br>stämmer med marknadsvärdet.</p>
<p>Onoterade aktier, dvs. sådana aktier som inte omsätts marknadsmässigt,<br>är visserligen skattepliktiga men vid värderingen tas inte hänsyn till<br>tillgångar som lagts ned i rörelse eller jordbruk i den betydelse dessa<br>begrepp skattemässigt hade intill den 1 juli 1990, dvs. i det gamla<br>inkomstskattesystemet. Aktier i bolag som bedriver kapital- eller fastig-<br>hetsförvaltning skall däremot värderas till marknadsvärdet. Detta mot-<br>svaras i regel av det oreducerade substansvärdet.</p>
<p>Det är inte fullt klartlagt om teckningsrätter och delbevis omfattas av<br>uppräkningen av skattepliktiga tillgångar i SFL. Värderingsbestämmel-<br>sema omfattar dock dessa tillgångar.</p>
<p>Optionsrätter till nyteckning eller köp av aktier är skattepliktiga om de<br>är föremål för omsättning på kapitalmarknaden. I praktiken torde beskatt-<br></p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>38</p>
<p>ning ske oavsett om optionsrätten är utfäst i förening med skuldebrev eller<br>inte. Sälj-, ränte-, index- och valutaoptioner har däremot inte ansetts<br>skattepliktiga. Även köp- och teckningsoptioner som utfästs i privat regi<br>torde anses skattefria.</p>
<p>Konvertibla skuldebrev som omsätts marknadsmässigt togs t.o.m. 1996<br>års taxering upp till 75 % av noterat värde. Dessa instrument skall genom<br>ändringen i enlighet med förslaget i prop. 1995/96:198 vid 1997 års taxer-<br>ing tas upp till noterat värde. Konvertibla skuldebrev som inte omsätts<br>marknadsmässigt tas upp till marknadsvärdet, vanligtvis det nominella<br>beloppet. Konvertibla vinstandelsbevis har ansetts skattepliktiga och<br>värderas på samma sätt som konvertibla skuldebrev.</p>
<p>De rättigheter och skyldigheter som följer av ett avtal om att viss egen-<br>dom vid en bestämd tidpunkt skall överlåtas för ett visst pris, s.k. terminer,<br>formögenhetsbeskattas inte. Detsamma gäller företrädesrätter till teckning<br>av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätter.</p>
<p>4.2.5 Obligationer, andelar m.m.</p>
<p>Räntebärande obligationer o.d. tas upp till marknadsvärdet. Detta innebär<br>att premieobligationer, de flesta stora obligationslån, riksobligationer och<br>andra lån som finns noterade på börsen eller på penningmarknaden tas upp<br>till det noterade värdet. För lån som inte omsätts marknadsmässigt mot-<br>svaras marknadsvärdet oftast av det nominella värdet. Sparobligationer tas<br>upp till inlösenvärdet, dvs. nominellt belopp med tillägg för ackumulerad<br>ränta och bonus.</p>
<p>Diskonteringspapper värderas till dagsvärdet, dvs. till ett värde bestämt<br>med hänsyn till rådande marknadsränta och återstående löptid. Förmögen-<br>hetsvärdet blir således det nominella beloppet minskat med värdet av den<br>avkastning som belöper på tiden efter beskattningsårets utgång.</p>
<p>Andelar i handelsbolag, kommanditbolag och ekonomiska föreningar<br>värderas på samma sätt som onoterade aktier. Om förmögenhetsvärdet är<br>negativt får delägare i handelsbolag och komplementär i kommanditbolag<br>avdrag för sin andel av bolagets formögenhetsunderskott. Beträffande<br>ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation endast delvis<br>skall skiftas mellan medlemmarna, gäller att värdet på andelen skall<br>motsvara den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på<br>andelen om föreningen trätt i likvidation. För den återstående delen av<br>förmögenheten är föreningen själv skattskyldig.</p>
<p>4.2.6 Fastigheter</p>
<p>Fastighet tas enligt huvudregeln upp till taxeringsvärdet. Det basvärde<br>som ligger till grund för taxeringsvärdet och som bestäms vid allmän och<br>särskild fastighetstaxering skall i princip uppgå till 75 % av marknads-<br>värdet. Fastigheter i utlandet värderas till 75 % av marknadsvärdet. Om</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>39</p>
<p>detta inte går att fastställa kan fastigheten värderas med utgångspunkt i<br>anskaffningsvärdet.</p>
<p>Tomträtt tas upp till det värde som rättigheten med hänsyn till villkoren<br>vid upplåtelsen och den tid som återstår av rättigheten kan anses betinga<br>vid en försäljning under normala förhållanden. Bestämmelsen gäller<br>således värdet av dispositionsrätten till fastigheten och inte värdet av<br>fastigheten som sådan. När det gäller tomträtter bortser man i regel från<br>det eventuella värdet av dispositionsrätten eftersom detta kan anses<br>motsvara värdet av tomträttshavarens skyldighet att erlägga avgifter i<br>framtiden. Vid förmögenhetsvärderingen tas således endast den del av<br>taxeringsvärdet upp som avser byggnad.</p>
<p>Värdet på samfällighet, dvs. mark som är gemensam för flera<br>fastigheter, ingår i allmänhet i respektive delägande fastighets taxerings-<br>värde. Om samfälligheten har ett eget taxeringsvärde skall detta i regel<br>fördelas på de delägande fastigheterna efter deras andelstal. Sådan<br>fördelning skall också göras om samfälligheten äger annan egendom som<br>inte ingår i taxeringsvärdet. Understiger värdet av varje fastighets andel i<br>samfällighetens skattepliktiga förmögenhet 5 000 kr behöver någon<br>redovisning inte ske. Vissa slag av samfälligheter, t.ex. härads-<br>allmänningar, beskattas själva för sin förmögenhet.</p>
<p>4.2.7 Bostadsrätter</p>
<p>Före 1982 års taxering rådde viss osäkerhet om hur andelar i bostads-<br>rättsföreningar skulle värderas. Sedan den nämnda taxeringen gäller dock<br>att bostadsrätter skall tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens<br>andel i föreningens behållna förmögenhet, beräknad med utgångspunkt i<br>det taxeringsvärde som gäller för föreningens fastighet vid beskattnings-<br>årets utgång och med hänsyn till föreningens övriga tillgångar och skulder<br>enligt bokslut för det senaste räkenskapsår som har avslutats före den<br>1 juli under beskattningsåret. Denna reglering innebar närmast ett lag-<br>fästande av tidigare praxis beträffande förmögenhetsbeskattningen.<br>Reglerna medför att förmögenhetsvärdena på bostadsrätter i storstads-<br>områdena normalt understiger marknadsvärdet medan det motsatta<br>förhållandet kan gälla på mindre orter. Dessa regler betraktades vid sin<br>tillkomst som ett provisorium (prop. 1980/81:42 s. 42 ff.).</p>
<p>4.2.8 Nyttjanderätter, livräntor m.m.</p>
<p>Nyttjanderätter, livräntor m.m. samt fordringar som inte är förfallna och<br>på vilka ränta inte skall beräknas för tid före förfallodagen, värderas enligt<br>särskilda tabeller som ger ett beräknat kapitalvärde bestämt med hänsyn<br>till löptiden eller till fÖrmånstagarens ålder. Nyttjanderätter, livräntor m.m.<br>beskattas endast om den kvarvarande löptiden överstiger fem år.</p>
<p>Vissa undantagsförmåner som utfästs vid försäljning av jordbruks-<br>fastighet, rätt till pension eller annan livränta på grund av försäkring samt</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>40</p>
<p>tjänstepension beskattas inte. Detsamma gäller livräntor och andra Prop. 1996/97:117<br>periodiska förmåner om det årliga värdet av sådana sammanlagt<br>understiger 1 000 kr.</p>
<p>4.2.9 Banktillgodohavanden m.m.</p>
<p>Banktillgodohavanden tas upp till sitt kapitalbelopp inklusive för<br>beskattningsåret gottskriven ränta. Andra fordringar med undantag för<br>sådana som behandlas i föregående avsnitt värderas till sitt kapitalbelopp.<br>Upplupen men ej förfallen ränta tas inte med vid värderingen.</p>
<p>Fordran som löper utan ränta och som ännu inte förfallit till betalning<br>skall som nämnts tidigare tas upp till ett beräknat kapitalvärde enligt de<br>särskilda tabellerna.</p>
<p>Har fordran för sin tillkomst gjorts beroende av ett villkor, som är<br>ovisst, skall fordringen inte beskattas. Detta gäller såväl när det är osäkert<br>om den som villkor bestämda omständigheten över huvud taget kommer<br>att inträffa som när det endast är själva tidpunkten som inte är känd.</p>
<p>Kontant hushållskassa är skattefri liksom andra medel för den skatt-<br>skyldiges löpande utgifter. Vad som är hushållskassa bestäms efter den<br>skattskyldiges personliga förhållanden, familjestorlek o.d. Avdrag får å<br>andra sidan inte göras för vid beskattningsårets utgång oreglerade hus-<br>hållsskulder och därmed jämförliga skulder.</p>
<p>4.2.10 Livförsäkringar</p>
<p>Livförsäkringar som har tecknats i en svensk försäkringsrörelse tas fr.o.m.<br>1988 års taxering upp till det värde som motsvarar det på försäkrings-<br>tekniska grunder beräknade tekniska återköpsvärdet. Fr.o.m. 1996 års<br>taxering är även livförsäkring som tagits i utländsk försäkringsverksamhet<br>skattepliktig och värderas på samma sätt.</p>
<p>Från beskattning undantas dels försäkringar som har tecknats före den<br>13 september 1986, dels sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av<br>anvisningarna till 31 § KL (försäkring som medför rätt till ålderspension,<br>invalidpension eller efterlevandepension), dels försäkring som enbart<br>avser dödsfall senast vid 70 års ålder och inte är återköpsbar.</p>
<p>Reglerna om skatteplikt för övriga livförsäkringar infördes för att<br>förhindra skatteplanering. Tecknandet av s.k. kapitallivräntor med stora<br>engångspremier ökade nämligen under förra delen av 1980-talet mycket<br>kraftigt. Även lånefinansiering av premien kunde bli lönsam på grund av<br>fördelaktig beskattning av försäkringskapitalets avkastning. Skatteplikten<br>för utländska livförsäkringar infördes för att motverka den tidigare,<br>uppenbart snedvridande skillnaden i beskattningen av svenska respektive<br>utländska försäkringar.</p>
<p>Det tekniska återköpsvärdet motsvarar det värde som försäkrings-<br>bolaget enligt försäkringsavtalet lägst skall betala till försäkringstagaren.<br>Detta innebär att beskattning sker med hänsyn till den värdestegring på</p>
<p>41</p>
<p>försäkringen som beror på försäkringsföretagets s.k. kalkylränta men inte<br>till den värdestegring i form av återbäring som utgår när avkastningen är<br>högre.</p>
<p>Försäkringsbolagen är skyldiga att lämna kontrolluppgifter om<br>försäkringsvärdet till ledning för förmögenhetstaxeringen.</p>
<h3>4.3 Begränsningsregeln</h3>
<p>En självständig förmögenhetsskatt kombinerad med progressiv inkomst-<br>skatt medför att den samlade marginalskatten på kapitalinkomster kan bli<br>hög när förmögenhetsägaren dessutom har andra inkomster. För att<br>motverka ett allt för högt skatteuttag har det länge funnits särskilda<br>bestämmelser om reducering av det totala skatteuttaget.</p>
<p>Redan vid förmögenhetsbeskattningens tillkomst i början av 1900-talet<br>påverkades uttaget av förmögenhetsskatt av inkomstens storlek. I 1947 års<br>regler fanns en 30-gångerregel som innebar att den beskattningsbara<br>förmögenheten inte skulle uppskattas till mer än 30 gånger den samman-<br>räknade nettoinkomsten. Den verkliga förmögenheten fick dock inte re-<br>duceras mer än till hälften. Vidare utvecklades under samma årtionde en<br>80-procentspärr som innebar att den samlade inkomst- och förmögenhets-<br>skatten skulle begränsas till 80 % av inkomsten. Skatten fick emellertid<br>inte understiga ett belopp som motsvarade skatten på halva förmögenheten<br>och kommunalskatten fick inte reduceras.</p>
<p>Kapitalskatteberedningen konstaterade i ett delbetänkande (SOU<br>1969:54) att nämnda begränsningsregler var tekniskt besvärliga samt<br>ledde till ojämna och även i övrigt otillfredsställande resultat. Beredningen<br>påpekade bl.a. att skattebelastningen på en förmögenhet på 20 miljoner kr<br>som regel uppgick till mindre än 0,5 %. Enligt skatteskalan skulle skatten<br>på förmögenhet överstigande 1 miljon kr rätteligen vara 1,8 % vilket<br>beredningen ville höja till 2,5 % och i skiktet över 1,5 miljoner kr till 3 %.<br>Någon form av begränsningsregel ansågs emellertid nödvändig. Redan vid<br>en förmögenhet på 750 000 kr och en inkomst på 50 000 kr träffades av-<br>kastningen normalt av en marginalskatt på 100 % eller mer. För<br>lågavkastande förmögenheter kunde, med i övrigt oförändrade förut-<br>sättningar, samma marginalskatteeffekt inträffa redan vid en förmögenhet<br>på 300 000 kr.</p>
<p>Den begränsningsregel som infördes fr.o.m 1971 års taxering var<br>betydligt mer långtgående än vad kapitalskatteberedningen hade före-<br>slagit. Bestämmelsen innebar en skattespärr på 80 % av beskattningsbar<br>inkomst upp till 200 000 kr och 85 % på inkomst därutöver. Skatten skulle<br>inte heller i fortsättningen kunna understiga skatten på halva förmögen-<br>heten och nedsättning av kommunalskatten fick inte förekomma.</p>
<p>Fr.o.m. 1989 års taxering skulle den sammanlagda inkomst- och<br>förmögenhetsskatten inte överstiga ett spärrbelopp beräknat som summan<br>av 50 % av det justerade underlaget för grundbelopp och 25 % av det<br>justerade underlaget för tilläggsbelopp.</p>
<p>År 1991 justerades begränsningsregeln tekniskt för att anpassas till de</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>42</p>
<p>nya inkomstskattereglema i 1990 års skattereform. Nivån för spärrbelopp-<br>et låg dock fast vid 75 %. Eftersom inkomstskatten sänkts medförde det att<br>regelns betydelse minskade.</p>
<p>I samband med att den successiva avvecklingen av SFL och begräns-<br>ningslagen beslutades sänktes spärrbeloppet till 55 % som en anpassning<br>till de tidigare genomförda inkomstskattesänkningama.</p>
<p>När tillämpningen av SFL och begränsningslagen förlängdes år 1994<br>höjdes spärrbeloppet till 60 % som en följd av den tillfälliga höjningen av<br>skattesatsen för statlig inkomstskatt.</p>
<p>Dagens regler innebär således att spärrbeloppet på 60 % av summan av<br>den justerade beskattningsbara förvärvsinkomsten och inkomsten av<br>kapital jämförs med det sammanlagda beloppet av statlig och kommunal<br>inkomstskatt samt förmögenhetsskatt som beräknats för den skattskyldige<br>på grund av taxeringen (skattebeloppet). Om detta skattebelopp är högre<br>än spärrbeloppet nedsätts den statliga inkomstskatten och förmögen-<br>hetsskatten med överskjutande belopp. Den kommunala inkomstskatten<br>får däremot inte sättas ned. Förmögenhetsskatten får inte nedsättas så att<br>skatten blir lägre än skatten på 50 % av den skattskyldiges beskattnings-<br>bara förmögenhet. Detta innebär att begränsningsregeln maximalt kan leda<br>till en nedsättning av förmögenhetsskatten till skatten på halva förmögen-<br>heten och av hela den statliga inkomstskatten.</p>
<h3>4.4 Tidigare överväganden</h3>
<p>Ett flertal ändringar har gjorts i förmögenhetsbeskattningen som en följd<br>av förändrade inkomstskattesatser, socialavgifter, inflation m.m. Åtgärder-<br>na har huvudsakligen föranletts av ändringar i företagarnas skattesituation<br>och höjda fastighetstaxeringsvärden.</p>
<p>Redan år 1969, i samband med sitt förslag till höjd förmögenhetsskatt,<br>uttalade kapitalskatteberedningen att konkurrensmässiga hänsyn manade<br>till viss återhållsamhet beträffande förmögenhetsbeskattningen. En kraftigt<br>höjd förmögenhetsskatt skulle, enligt beredningens mening, kunna leda till<br>kapitalflykt och skada landets ekonomi (SOU 1969:54 s. 121).</p>
<p>Den skattehöjning som senare genomfördes blev något lägre än den<br>föreslagna. För att motverka en allt för hård beskattning av arbetande<br>kapital i mindre företag infördes provisoriska specialregler som<br>utvidgades och förenklades år 1974 (prop. 1970:71 och 1974:98, bet.<br>1970:BevU41 och 1974:SkU38). Skatteutskottet ansåg vid sin behandling<br>av lagförslaget att företagsskatteberedningen borde få tilläggsdirektiv att<br>ta upp familjeföretagens skatteförhållanden till allsidig bedömning i ett<br>större sammanhang (1974:SkU38 s. 39).</p>
<p>Det förslag som en särskild arbetsgrupp inom företagsskattebered-<br>ningen så småningom lämnade avsåg enbart arvs- och gåvobeskattningen.<br>Vid remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag ställdes från flera håll<br>krav på total befrielse från förmögenhetsskatt för tillgångar i rörelse och<br>jordbruk.</p>
<p>I den proposition som förslaget föranledde framhöll föredragande<br></p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>43</p>
<p>departementschefen att det med en sådan total befrielse skulle bli nödvän-<br>digt att skärpa reavinstbeskattningen och att differentiera reglerna med<br>hänsyn till innehavstidens längd. Sådana regler befarades både bli in-<br>vecklade och kunna ge nyckfulla resultat.</p>
<p>Departementschefen övervägde också andra lösningar. Tanken på av-<br>dragsrätt för förmögenhetsskatt vid inkomstbeskattningen avvisades på<br>grund av att en sådan ordning skulle bryta mot den viktiga principen att en<br>fysisk person inte får avdrag för svensk allmän skatt. Vidare invändes att<br>det skulle bli svårt att avgränsa vilken del av skatten som belöper på<br>rörelse och jordbruk och att lättnaden skulle bli olika stor beroende på den<br>skattskyldiges marginalskatt. Frågan om uppskov med betalning av skatt<br>togs också upp. Ett sådant uppskov ansågs emellertid kunna medföra så<br>betydande skatteskulder att företagsförsäljningar skulle försvåras.</p>
<p>Alternativet att beskatta företagsförmögenheter enligt en särskild och<br>gynnsammare tariff än vad som gällde för andra tillgångar avvisades med<br>hänvisning till att det skulle föra med sig tekniska olägenheter och komp-<br>licerade regler.</p>
<p>1 propositionen föreslogs i stället i stort sett de lättnadsregler som gällde<br>vid förmögenhetsbeskattningen fram till 1991 års lagändringar och allt-<br>jämt gäller vid arvs- och gåvobeskattningen. Departementschefen uttalade<br>därvid att det gällde att lösa ett akut problem. Kapitalbeskattningsproble-<br>matiken skulle utredas ytterligare.</p>
<p>Skatteutskottet ansåg att utvecklingen i form av skärpt progression,<br>inflatoriska värdeökningar och allt större krav på företagen i olika av-<br>seenden medfört att situationen för familjeföretagen förvärrats och att<br>snabba åtgärder behövdes för att det fortfarande skulle te sig meningsfullt<br>att driva ett familjeföretag (prop. 1977/78:40 bil. 3, bet. 1977/78:SkU19).</p>
<p>1980 års företagsskattekommitté fick i uppdrag att med förtur behandla<br>familjeföretagens kapitalbeskattning och lämnade ett betänkande i sep-<br>tember 1981 (Ds B 1981:13). Då hade emellertid riksdagen några månader<br>tidigare redan ingripit med anledning av 1981 års allmänna fastighets-<br>taxering och tagit bort den spärregel som förhindrade att substansvärdet<br>reducerades till ett lägre förmögenhetsvärde än vad som motsvarade<br>taxeringsvärdet för fastigheter som ingick i förvärvskällan. Ändringen<br>motiverades framför allt av att en bibehållen spärregel, efter de kraftiga<br>höjningar av taxeringsvärdena som förväntades, skulle medföra en<br>väsentligt ökad kapitalbeskattning av lantbruksföretagen. Utskotts-<br>majoriteten konstaterade att avskaffandet av spärregeln inte var avsett att<br>bli en permanent lösning och hänvisade till företagsskattekommittén.</p>
<p>Företagsskattekommitténs majoritet ansåg att förmögenhet som har<br>lagts ned i rörelse eller jordbruk i stort sett skulle undantas från beskatt-<br>ning. Någon lättnad föreslogs dock inte för kontanter, bankmedel, värde-<br>papper samt andelar i bolag, föreningar och dödsbon.</p>
<p>Beträffande jordbruksfastigheter föreslogs följande särskilda undantag:</p>
<p>1. skattefriheten skulle gälla endast om ägaren var aktiv jordbrukare,</p>
<p>2. skattefriheten skulle inte omfatta andra bostadsbyggnader än sådana<br>som har upplåtits till anställda,</p>
<p>3. skog skulle, oberoende av ägare, värderas till 50 % av skogsbruks-</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>44</p>
<p>värdet och</p>
<p>4. utarrenderad åker- och betesmark skulle tas upp till 50 % av jordbruks-<br>värdet med ett tidsbegränsat undantag för dödsbon.</p>
<p>Enligt kommitténs direktiv borde långtgående skattelättnader vid<br>beskattning av arbetande kapital kombineras med en lämplig metod för<br>kompenserande beskattning när företagsinnehavet upphörde. Kommittén<br>fann emellertid, främst av näringspolitiska skäl men också med hänsyn till<br>tekniska svårigheter, att det inte var lämpligt att införa någon sådan<br>kompenserande beskattning.</p>
<p>Företagsskattekommitténs betänkande remissbehandlades under hösten<br>1981. Remissinstanserna var kritiska och ansåg att undantagsreglerna var<br>för många och krångliga. Förslagen genomfördes heller inte sedan<br>departementschefen under våren 1982 hänvisat till att kommittén vid sin<br>redovisning av förslag beträffande arvs- och gåvobeskattning av företags-<br>förmögenhet kunde få anledning att återkomma till förmögenhetsbeskatt-<br>ningen. Departementschefen ansåg också att frågan med hänsyn till kom-<br>mitténs avvisande hållning till kompenserande beskattning hade kommit i<br>ett nytt läge. Från fördelningspolitisk utgångspunkt kände han tveksamhet<br>inför förslaget och framhöll att de beslutade sänkningarna av marginal-<br>skatten under de närmaste åren borde ge en betydande positiv effekt även<br>i fråga om förmögenhetsskatten (prop. 1981/82:191 s. 30).</p>
<p>Fr.o.m. 1984 års taxering skärptes såväl förmögenhets- som arvs- och<br>gåvobeskattningen av fördelningspolitiska skäl (prop. 1982/83:50 s. 21 ff).<br>Arvs- och gåvoskatten sänktes emellertid fr.o.m. år 1987. Skatteutskottet<br>uttalade vid detta tillfälle att den höga skattenivån hade medfört svår-<br>bemästrade problem av olika slag. Det hade också förekommit situationer<br>där beskattningsnivån hade lett till resultat som inte var rimliga. Även med<br>hänsyn till fördelningspolitiska och statsfinansiella skäl ansågs en skatte-<br>sänkning motiverad (prop. 1986/87:54 s. 114, bet. 1986/87:SkU12 s. 16).<br>Någon motsvarande ändring av förmögenhetsskatten gjordes inte.</p>
<p>Som redan berörts i avsnitt 4.2.4 vidtogs i slutet av 1980-talet åtgärder<br>för att beakta den latenta skatteskuld som kan sägas belasta aktieinnehav.</p>
<p>Med verkan fr.o.m. 1991 års taxering höjdes skattepliktsgränsen och<br>skiktgränsema för uttag av förmögenhetsskatt hos fysiska personer m.fl.<br>och ett skikt i skatteskalan slopades. Fribeloppet bestämdes till 800 000 kr.<br>Ändringarna gjordes mot bakgrund av prisutvecklingen under 1980-talet<br>och de höjda taxeringsvärdena för småhus.</p>
<p>År 1990 utarbetades departementspromemorian Reformerad förmögen-<br>hetsbeskattning (Ds 1990:91) inom Finansdepartementets skatteavdelning.<br>Syftet var att åstadkomma en till internationella förhållanden anpassad,<br>förenklad, rättvis och likformig beskattning av förmögenhetsinnehav i<br>linje med 1990 års inkomstskattereform.</p>
<p>I promemorian föreslogs en proportionell skatt med låg skattesats och<br>ett eventuellt höjt fribelopp. Detta skulle finansieras genom att skattebasen<br>breddades genom likformiga värderingsregler, avskaffade lättnads- och<br>begränsningsregler samt att ytterligare tillgångsslag gjordes skattepliktiga.<br>Utgångspunkten var att all egendom med få undantag skulle förmögen-<br>hetsbeskattas. Det innebar bl.a. att företagsförmögenhet skulle beskattas</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>45</p>
<p>fullt ut. För att motverka att beskattningsunderlaget blev för högt och för<br>att ta hänsyn till bl.a. latenta skatteskulder föreslogs att skatteunderlaget<br>skulle reduceras till 75 % av marknadsvärdet.</p>
<p>Promemorians förslag genomfördes inte på grund av den kraftiga kritik<br>som vissa delar av förslagen mötte vid remissbehandlingen. Kritiken<br>avsåg bl.a. den utökade beskattningen av fÖretagsfÖrmögenhet och<br>borttagandet av begränsningsreglema. Som skäl angavs de förväntade<br>negativa effekterna på näringsverksamhet i Sverige.</p>
<p>I prop. 1990/91:168 s. 24 f. uttalade departementschefen att behovet av<br>en reformering var stort men att han med hänsyn till de synpunkter som<br>hade redovisats vid remissbehandlingen inte var beredd att då lämna<br>förslag till ett nytt system för förmögenhetsbeskattningen. Synpunkterna<br>ansågs ha en sådan karaktär att det krävdes ingående överväganden innan<br>man tog ställning till den framtida förmögenhetsbeskattningens ut-<br>formning. En viktig fråga i det sammanhanget ansågs vara hur fÖretags-<br>fÖrmögenhet skulle behandlas. Det efterlystes ytterligare utredning av bl.a.<br>förmögenhetsbeskattningens fördelningspolitiska effekter och inverkan på<br>samhällsekonomin.</p>
<p>Den år 1991 beslutade successiva avvecklingen av förmögenhetsskatten<br>innebar en sänkning av förmögenhetsskatten genom ett stegvis slopande<br>av de olika skikten i skatteskalan tills skatten blev proportionell fr.o.m. år<br>1993. Vidare togs skatten på s.k. arbetande kapital i näringsverksamhet,<br>inklusive aktier på börsens O- och OTC-listor, bort. Avsikten var till en<br>början att skatten skulle vara helt avvecklad år 1994.</p>
<p>Avvecklingen beslutades mot bakgrund av att förmögenhetsskatten an-<br>sågs utgöra en belastning på mindre och medelstora företag som hämmade<br>deras investeringar. Vidare förväntades att ett slopande av förmögenhets-<br>skatten skulle minska risken för utflyttning från Sverige av kapital som<br>annars skulle ha investerats här (prop. 1991/92:60, bet. 1991 /92:SkU 10).</p>
<p>Hösten 1994 beslutades att de gällande förmögenhetsskattereglema<br>skulle tillämpas i avvaktan på en översyn av reglerna. Det uttalades att<br>förmögenhetsskatten borde behållas eftersom skatten för den samman-<br>lagda beskattningen av kapital utgjorde en motsvarighet till det högre<br>marginalskatteskiktet för förvärvsinkomster. Skatten ansågs också vara<br>motiverad av fördelningspolitiska skäl. Förmögenhetsskattereglema borde<br>dock ses över för att de skulle bli enklare och rättvisare samt utformas<br>efter samma principer som gällde för 1990 års inkomstskattereform.<br>Skattesatsen borde således vara låg och beskattningen likformig. Kapital i<br>företag borde i stor utsträckning befrias från förmögenhetsskatt, särskilt<br>vad gäller små och medelstora företag. Det ansågs även angeläget att det<br>gynnade företagskapitalet avgränsades på ett sådant sätt att företagens<br>tillväxt och möjligheter att erhålla riskvilligt kapital inte onödigtvis<br>hämmades (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU 1).</p>
<p>Under pågående översyn har på våren 1996 som en följd av de höjda<br>taxeringsvärdena vid detta års fastighetstaxering beslutats att gränsen för<br>skatteuttag skall höjas till 900 000 kr vid 1997 års taxering. Samtidigt har<br>beslutats att hänsyn inte längre skall tas till eventuell latent skatteskuld vid<br>värdering av aktier (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31).</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>46</p>
<p>I propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, Prop. 1996/97:117<br>ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop.<br>1995/96:222 s. 4.10 f) gör regeringen ställningstagandet att arbetande<br>kapital och aktier som noteras på börsens O- och OTC-listor alltjämt bör<br>vara befriade från förmögenhetsskatt.</p>
<h2>5 Överväganden och förslag</h2>
<h3>5.1 Förslaget i korthet</h3>
<p>I korthet innebär regeringens förslag till ny förmögenhetsskattelagstiftning<br>följande:</p>
<p>skattesatsen för fysisk person uppgår även i fortsättningen till 1,5 %<br>på förmögenhet över ett ffibelopp på 900 000 kr,<br>s.k. arbetande kapital i näringsverksamhet förblir skattefritt,</p>
<p>- även fastighetsförvaltning omfattas av skattefriheten,</p>
<p>- aktier som är noterade på OTC- och O-listoma förblir skattefria,</p>
<p>- för huvuddelägare kvarstår denna skattefrihet vid inregistrering av<br>aktier på börsens A-lista,</p>
<p>- latent skatteskuld beaktas inte vid värdering av tillgångar som<br>reavinstbeskattas vilket bl.a. innebär att aktier på börsens A-lista<br>m.fl. aktieliknande tillgångar tas upp till noterat värde,</p>
<p>- skatteplikt införs för lösöre som inte innehas för personligt bruk,<br>yttre lösöre som innehas för personligt bruk blir skattepliktigt till den<br>del det enskilda föremålets värde överstiger 10 000 kr,</p>
<p>- vid beskattningen av lösöre undantas föremål som deponerats på<br>museum o.d.,</p>
<p>utländska medborgare som endast tillfälligt vistas i Sverige under<br>högst tre år förblir begränsat skattskyldiga,<br>beskattningen av utländska juridiska personer upphör,<br>sambeskattningen av såväl makar som föräldrar och barn kvarstår,<br>bestämmelser om begränsning av skatt behålls.</p>
<p>SFL ersätts enligt förslaget med en helt nyskriven lag men många av<br>förändringarna är enbart av redaktionell karaktär. Bestämmelserna om<br>skattskyldighet och internationell dubbelbeskattning m.m. är i huvudsak<br>materiellt oförändrade.</p>
<h3>5.2 Utgångspunkter</h3>
<p>I den ekonomisk-politiska proposition (prop. 1994/95:25) som presen-<br>terades strax efter regeringens tillträde hösten 1994 uttalades att för-<br>mögenhetsskatten borde behållas även för framtiden. Detta ställnings-</p>
<p>47<br></p>
<p>tagande byggde dels på uppfattningen att en förmögenhetsskatt behövs av<br>fördelningspolitiska skäl, dels på att en sådan skatt också kan ses som ett<br>progressivt inslag i den annars helt proportionella beskattningen av<br>kapitalinkomster. Som ett ytterligare argument framhölls att den besvär-<br>liga statsfinansiella situationen nödvändiggjorde att ett skatteuttag på den<br>dåvarande nivån upprätthölls. Samtidigt uttalades att kapital i företag i stor<br>utsträckning borde befrias från förmögenhetsskatt och att detta främst<br>gällde kapital i små och medelstora företag. Det framhölls vidare som<br>angeläget att avgränsningen av det gynnade företagskapitalet gjordes på<br>ett sådant sätt att företagens tillväxt och möjligheter att erhålla riskvilligt<br>kapital inte hämmades. Regeringens inställning i frågan har därefter upp-<br>repats vid flera tillfällen, senast i propositionen om ekonomisk-politiska<br>åtgärder på skatte- och avgiftsområdet (prop. 1995/96:198 s. 25). I denna<br>proposition framhölls vidare att det fanns anledning till ytterligare<br>överväganden beträffande skatteplikten för sådana aktier som vid en<br>börs introduktion tillhörde kretsen av huvuddelägare, dvs. normalt den<br>krets av personer som bidragit till företagets framgång och tillväxt.</p>
<p>Riksdagen har ställt sig bakom regeringens ställningstaganden vid de<br>tillfällen då regeringen föreslagit att den tidigare lagstiftningen på området<br>skulle förlängas i avvaktan på ett förslag om en ny förmögenhetsskattelag-<br>stiftning (1994/95:FiUl, 1995/96:SkU31).</p>
<p>Till grund för förslagen i promemorian Reformerad förmögenhets-<br>beskattning (Ds 1990:91) låg önskemål om att en mindre snedvridande<br>beskattning skulle förenas med olika fördelningspolitiska mål. Detta skulle<br>ske genom basbreddningar som kunde bidra till en förbättrad horisontell<br>rättvisa. Principen om horisontell rättvisa innebär att individer på samma<br>välfärdsnivå, den senare mätt antingen som inkomst eller förmögenhet<br>(där den senare anger konsumtionsmöjlighetema i vid mening) skall lika-<br>behandlas skattemässigt. En förbättrad horisontell rättvisa kan också bidra<br>till en bibehållen vertikal rättvisa, där inkomstskillnaderna efter skatt<br>mellan individer på olika inkomstnivåer behålls oförändrade. Genom<br>basbreddningar som framför allt påverkar individer i högre inkomstskikt<br>kan detta uppnås trots en minskad formell progressivitet genom sänkta<br>skattesatser. Som angetts i avsnitt 4.4. genomfördes inte de i promemorian<br>framlagda förslagen, bl.a. beroende på den kritik som vid remiss-<br>behandlingen riktades mot förslagens fördelningspolitiska effekter. Efter<br>ytterligare beredning med bl.a. fördjupade studier av de fördelnings-<br>politiska effekterna av olika tänkbara regelsystem framlades under förra<br>året ett nytt förslag i promemorian Ny förmögenhetsskattelagstiftning<br>(Ds 1996:42).</p>
<p>Genom de nu föreslagna reglerna, som bygger på den nya prome-<br>morian, förbättras den horisontella rättvisan framför allt på grund av att<br>börsaktier och andra värdepapper tas upp till sitt fulla marknadsvärde. En<br>skattemässig likabehandling av tillgångar och skulder, där båda kate-<br>gorierna tas upp till sitt fulla marknadsvärde, åstadkommer en förbättrad<br>rättvisa mellan hushåll på samma förmögenhetsnivå (netto), men med<br>varierande belåningsgrad.</p>
<p>Den fulla marknadsvärderingen av aktier innebär vidare att den latenta</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>48</p>
<p>skatteskuld som normalt belöper på aktierna och som amorteras först när<br>aktierna avyttras numera ingår i underlaget för förmögenhetsskatt. Detta<br>bidrar till ökad likformighet i beskattningen av olika slags tillgångar, där<br>dessa skiljer sig åt vad gäller totalavkastningens fördelning på löpande,<br>årlig realiserad avkastning och orealiserad värdeökning. En närmare<br>motivering av denna förändring ges i avsnitt 5.5.</p>
<p>Förutom att bidra till förbättrad likformighet bör skattereglerna också<br>ge goda villkor for expansion av små och medelstora företag och for etab-<br>lering av nya företag. Förslaget innebär därför att dagens skattefrihet för<br>företagsförmögenhet bibehålls och utvidgas något. I ljuset av kravet på<br>likformighet innebär detta en oenhetlighet eftersom två hushåll med en<br>och samma nettoförmögenhet kan komma att betala olika mycket för-<br>mögenhetsskatt. Så blir fallet om det ena hushållets förmögenhet består av<br>skattepliktiga börsaktier, medan det andra hushållets förmögenhet består<br>av aktier som inte förmögenhetsbeskattas.</p>
<p>Den just exemplifierade olikbehandlingen kan dock motiveras med att<br>skatter på olika slag av tillgångar kan förväntas ha olika ekonomiska<br>verkningar. I detta sammanhang är distinktionen mellan skatter på spar-<br>ande och skatter på investeringar i en öppen ekonomi som den svenska av<br>fundamental betydelse.</p>
<p>I den öppna ekonomin behöver inte identitet råda mellan inhemskt<br>sparande och investeringar i Sverige. Dessa två storheter kommer i hög<br>grad att bestämmas oberoende av varandra. I skattepolitiskt hänseende är<br>detta förhållande centralt. Skatter som påverkar svenskars sparande<br>behöver inte ha några effekter på investeringarna och skatter som påverkar<br>investeringarna behöver inte inverka på det inhemska sparandet. Detta<br>gäller i första hand investeringar i “stora” företag med tillgång till den<br>organiserade kapitalmarknaden med starka kopplingar till internationella<br>förhållanden och där kurserna på företagets aktier bestäms på denna mark-<br>nad. För mindre företag, som i vissa avseenden är avskärmade från denna<br>marknad, kan däremot skatter på sparande påverka investeringarna.</p>
<p>Beskattningen av fysiska personers kapitalinkomster inklusive för-<br>mögenhetsskatten är i princip skatter på sparande i Sverige. En förmögen-<br>hetsskatt på börsaktier (aktier i "stora" företag) kan liksom kapitalinkomst-<br>beskattningen av börsaktier ses som en skatt på sparande utan någon större<br>inverkan på (real)investeringama i börsföretagen. En skatt på förmögenhet<br>i andra företag, kan däremot påverka investeringarna i dessa företag<br>negativt. I första hand gäller detta onoterade företag, men i viss utsträck-<br>ning är förhållandet detsamma för vissa noterade företag.</p>
<p>Om man önskar skapa goda villkor för investeringar i små och<br>medelstora företag finns alltså skäl för olikbehandling beträffande<br>förmögenhetsskatten gentemot vad som gäller för stora företag.</p>
<p>Förslagen i promemorian (Ds 1996:42) har således en fordelnings-<br>politisk profil samtidigt som grunden för företagsverksamhet och eko-<br>nomisk tillväxt skyddas genom en åtskillnad mellan s.k. arbetande kapital<br>i näringsverksamhet och andra tillgångar. Utgångspunkten har varit att<br>egendom som kan sägas vara s.k. arbetande kapital inte skall ingå i den<br>skattepliktiga förmögenheten och att förmögenhetsskatt inte skall kunna</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>49</p>
<p>4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 117</p>
<p>undvikas genom lånefinansierade placeringar i skattefria eller skatte- Prop. 1996/97:117<br>mässigt undervärderade tillgångar. Av statsfinansiella skäl har utgångs-<br>punkten även varit att beskattningen skall vara utformad så att den i vart<br>fall inte ger lägre skatteintäkter i framtiden. Vad som framkommit vid<br>remissbehandlingen av promemorian föranleder inte några ändrade ställ-<br>ningstaganden beträffande de redovisade utgångspunkterna för reformen.</p>
<p>I följande avsnitt redogörs för regeringens förslag till ny förmögen-<br>hetsskattelagstiftning. Reglerna i den upphävda lagen (1947:577) om stat-<br>lig förmögenhetsskatt, SFL, har bearbetats materiellt och redaktionellt för<br>att åstadkomma en modem lagstiftning på området. Vidare har vissa delar<br>av regleringen i övergångsbestämmelserna till upphävandelagen inarbetats<br>i den nya lagen. Målet har varit att åstadkomma regler för förmögen-<br>hetsbeskattningen som uppfyller de förutsättningar som regeringen<br>redovisat ovan och som riksdagen tidigare ställt sig bakom. I avsnitt 6<br>redovisas de budget- och fördelningseffekter som förslagen leder till.</p>
<h3>5.3 Allmänt om skatteplikt och värdering</h3>
<p>Enligt promemorian bör all egendom som huvudregel vara skattepliktig.<br>Följaktligen föreslås att skatteplikt införs för vissa tillgångar som i dag är<br>skattefria. Ett viktigt undantag utgör sådant kapital som är nedlagt i små<br>och medelstora företag. Sådana tillgångar utgör det i fortsättningen<br>benämnda “arbetande kapitalet”. Vidare framhålls i promemorian att<br>samtliga tillgångar som är föremål för förmögenhetsskatt av rättviseskäl<br>och samhällsekonomiska effektivitetsskäl bör värderas efter samma<br>princip. Den naturliga huvudregeln måste då vara att värdet anknyter till<br>egendomens marknadsvärde vid värderingstillfället. Detta värde bestäms<br>enligt allmänt tillämpade principer. I promemorian sägs vidare att till-<br>gångar och skulder så långt som möjligt bör behandlas likformigt. Det<br>innebär att både tillgångar och skulder tas upp till fulla värdet. Regeringen<br>ansluter sig till dessa principiella ställningstaganden.</p>
<p>Några remissinstanser kritiserar de olikformigheter som trots allt kvar-<br>står i promemorieförslaget. Från vissa remissinstanser uttrycks även<br>tveksamhet till förslaget att skulder hänförliga till skattefria tillgångar som<br>huvudregel inte är avdragsgilla. Därvid åberopas svårigheterna att göra en<br>åtskillnad mellan olika slag av skulder.</p>
<p>Regeringen anser att det inte är möjligt att följa de ovan angivna<br>principerna strikt i alla delar, vilket kommer att framgå av det följande. 1<br>de fall avsteg görs föreligger dock tungt vägande skäl. Vad gäller<br>behandlingen av skulder måste en liknande uppdelning göras redan i dag<br>vid bestämmandet av vilka skulder som skall anses ingå i enskilt bedriven<br>näringsverksamhet och vilka som skall hänföras till inkomstslaget kapital.<br>Den uppdelningen har inte föranlett några egentliga problem vid<br>taxeringen. Även om de problem som kan uppkomma genom att skulder<br>hänförs till olika tillgångar kan vara något större på förmögenhets-<br>skatteområdet kan detta inte motivera en generell avdragsrätt för skulder<br>som hänför sig till anskaffande av skattefria tillgångar med åtföljande</p>
<p>50<br></p>
<p>möjligheter till skatteplanering. Lagrådet påpekar att förslaget i denna del,<br>som även enligt Lagrådet ger uttryck för en rimlig kongruensprincip,<br>synes kunna vålla bedömningssvårigheter vid skilda typer av skuld-<br>förhållanden. Lagrådets slutsats blir dock att uppkommande frågor får<br>besvaras i rättstillämpningen. Regeringen ansluter sig till Lagrådets<br>uppfattning och föreslår således att rätten till avdrag för skulder skall följa<br>den princip som redovisats i promemorian.</p>
<h3>5.4 Företagskapital</h3>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Regeringens förslag: Arbetande kapital i näringsverksamhet förblir<br>skattefritt. Även fastighetsförvaltning samt OTC- och O-aktier o.d.<br>hänförs till sådant kapital och ingår därmed i den skattefria sektorn.<br>Skulder hänförliga till dessa tillgångar är inte avdragsgilla.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig i denna<br>fråga är flertalet positiva till den föreslagna skattefriheten. LO anser dock<br>att det inte finns anledning att beskatta fÖretagstillgångar annorlunda än<br>andra tillgångar. Riksrevisionsverket ifrågasätter den samhällsekonomiska<br>nyttan av att arbetande kapital undantas från beskattning. Några<br>remissinstanser påpekar att vissa fastighetsägare drabbas av en skatte-<br>skärpning när skulder i fastighetsförvaltning inte får dras av. Sveriges<br>Fastighetsägareförbund anser att den omständigheten att negativ<br>förmögenhet i fastighetsförvaltning inte längre får avräknas mot privat<br>förmögenhet är en logisk effekt som får accepteras. Enligt förbundets<br>mening kommer skattebefrielsen för fastighetsförvaltning långsiktigt att få<br>en klart positiv effekt för kapitalförsörjningen inom fastighetsbranschen.<br>Sveriges Advokatsamfund avstyrker på grund av gränsdragningsproblemen<br>att aktier och andelar i kapitalforvaltande företag skall vara skattepliktiga.<br>Svenska Bankföreningen anser att även andelar i värdepappersfonder skall<br>vara skattefria till den del fonden innehar förmögenhetsskatteffia aktier.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Arbetande kapital i rörelse och jord-<br>bruk har sedan början av 1970-talet beskattats lindrigare än övrig<br>förmögenhet. Även den lägre värderingen av onoterade aktier till 30 % av<br>substansvärdet hade sin grund i dessa skattelättnader som ansetts<br>behövliga för arbetande kapital. Motsvarande lägre värdering för<br>OTC-aktier o.d. till först 30 % av substansvärdet och därefter 30 % av det<br>noterade värdet motiverades av önskemålet att underlätta företagens<br>kapitalanskaffning. Den nu gällande skattefriheten ersatte således dessa<br>lättnadsregler i samband med den tidigare beslutade avvecklingen av<br>förmögenhetsbeskattningen.</p>
<p>Från likformighets- och rättvisesynpunkt borde fÖretagstillgångar for-<br>mögenhetsbeskattas på samma sätt som andra tillgångar. Dessa tillgångar<br>har emellertid en viktig funktion att fylla som inte beaktades i tillräcklig<br>grad i 1990 års promemoria om förmögenhetsbeskattningen (Ds 1990:91).</p>
<p>51</p>
<p>Förutsättningen för ett bibehållet välfärdssamhälle med fortsatta ut-<br>vecklingsmöjligheter är en växande företagssektor som skapar nya arbets-<br>tillfällen. Det är därför befogat att särbehandla kapital nedlagt i små och<br>medelstora företag. Detta kapital kan inte anses som placeringstillgångar i<br>egentlig mening och bör över huvud taget inte utgöra skattepliktig<br>förmögenhet i framtiden.</p>
<p>De skäl som tidigare anförts för att beskatta börsaktier på ett annat sätt<br>än kapital nedlagt i mindre företag har varit att kapital som har placerats i<br>börsaktier lättare kan frigöras genom försäljning. En sådan försäljning<br>påverkar inte företagets fortbestånd. Som har konstaterats i avsnitt 5.2 har<br>förmögenhetsbeskattning av aktier i de stora, börsnoterade företagen inte<br>någon större inverkan på dessa företags investeringar. Aktier i de stora<br>företagen har således närmast uteslutande karaktär av placeringstillgångar.<br>Detsamma gäller andelar i värdepappersfonder. Skälen för en förmögen-<br>hetsbeskattning av sådana aktier och andelar måste anses väl så starka som<br>tidigare. Dessa slag av värdepapper bör därför inte anses ingå i det<br>arbetande kapitalet och skall därmed vara skattepliktiga. Ett undantag från<br>denna princip diskuteras i avsnitt 5.6 vid inregistrering på A-listan för<br>aktier som innehas av huvuddelägare.</p>
<p>Lagrådet anser att förslagets konsekvenser vad gäller skatteplikten för<br>A-listade aktier i förhållande till skattefriheten för aktier som är noterade<br>på O- och OTC-listoma kan te sig skäligen godtyckliga och att förslaget<br>därför inte synes invändningsfritt utifrån det grundläggande intresset av att<br>lika fall behandlas lika. Som skäl för denna ståndpunkt anförs att det inte<br>finns något hinder mot att de bolag som är noterade på exempelvis<br>O-listan har större värde eller att deras aktier är föremål för större<br>spridning och omsättning än vad som gäller flertalet bolag vilkas aktier är<br>inregistrerade på A-listan. Lagrådet förutsätter därför att de praktiska<br>konsekvenserna av den schablonisering som föreslås på detta område noga<br>följs. Det påpekas även att motsvarande gränsdragning beträffande<br>utländska aktier kan leda till vissa praktiska svårigheter och bli vansklig<br>att bedöma inte minst för de skattskyldiga.</p>
<p>Som redovisats i avsnitt 5.2 är avsikten med skattefriheten att skapa<br>goda villkor för investeringar i små och medelstora företag. I<br>propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2 000,<br>ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop.<br>1995/96:222 s 4.10 f) uttalar regeringen att det förmögenhetsskatte-<br>gynnade företagskapitalet bör avgränsas på ett sådant sätt att företagens<br>tillväxt och möjligheter att erhålla riskvilligt kapital inte hämmas på ett<br>olämpligt sätt, vilket talar för att aktier på O- och OTC-listoma bör<br>undantas från förmögenhetsskatt. Vidare sägs att intresset av att upprätt-<br>hålla en vital riskkapitalmarknad även för mindre och medelstora företag<br>också talar för fortsatt förmögenhetsskattefrihet. Liksom i nämnda<br>proposition gör regeringen även nu bedömningen att dessa skäl för skatte-<br>befrielse väger tyngre än det motstående intresset av att marknadsnoterade<br>aktier beskattas på ett likformigt sätt. Vidare är den möjlighet till avgräns-<br>ning som i praktiken står till buds att göra en åtskillnad mellan aktier som<br>är noterade på OTC- och O-listoma respektive aktier som har kvalificerat</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>52</p>
<p>sig för och inregistrerats på A-listan.</p>
<p>Alternativet till regeringens förslag att särbehandla aktier som är<br>noterade på O- och OTC-listoma är således att samtliga marknads-<br>noterade aktier blir skattepliktiga. Detta skulle emellertid helt stå i strid<br>med de nu redovisade utgångspunkterna för beskattningen av aktier i<br>mindre företag. Att införa skatteplikt för vissa av de aktier som noteras på<br>t.ex. O-listan torde inte utgöra något realistiskt alternativ. Den gjorda<br>gränsdragningen är därför enligt regeringens uppfattning den mest ända-<br>målsenliga med hänsyn till de angivna utgångspunkterna. Den nu gjorda<br>avgränsningen torde också underlätta motsvarande gränsdragningsfrågor<br>vid utländska börser.</p>
<p>Reglerna vid 1997 års taxering innebär att tillgångar och skulder i<br>verksamhet som avser kapital- eller fastighetsförvaltning skall beaktas vid<br>förmögenhetsbeskattningen. Dessa verksamheter har inte heller tidigare<br>fått del av de lättnadsregler som gällt sedan 1970-talet.</p>
<p>Den aktuella gränssättningen som leder till att fastighetsförvaltning<br>förmögenhetsbeskattas är konstlad eftersom passivt innehav av lantbruks-<br>enheter ingår i den skattefria sektom. Fastighetsförvaltning kan inte heller<br>ses som samma renodlade förmögenhetsinnehav som kapitalförvaltning.<br>När en fysisk person innehar ett hyreshus räknas förvaltningen av detta till<br>näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen. Kapitalförvaltning som<br>bedrivs av en fysisk person anses däremot inte hänförlig till närings-<br>verksamhet utan beskattas i inkomstslaget kapital. Av likformighetsskäl<br>bör således fastighetsförvaltning i allmänhet behandlas på samma sätt som<br>annan näringsverksamhet och ingå i begreppet arbetande kapital.</p>
<p>Vid innehav av förmögenhetsskattefria tillgångar i näringsverksamhet<br>bör liksom tidigare motsvarande skulder inte vara avdragsgilla. Detta<br>överensstämmer med den lösning som valdes när lättnads- resp, skatte-<br>ffihetsreglema för företagsförmögenhet infördes. Principen måste anses<br>materiellt korrekt och någon anledning att nu avvika från denna princip<br>föreligger inte.</p>
<p>Av det ovan sagda framgår att ett annat synsätt gör sig gällande i fråga<br>om kapitalförvaltning. Beaktas inte tillgångar som är hänförliga till<br>kapitalförvaltning vid värderingen av exempelvis onoterade aktier skulle<br>ägaren kunna uppnå skattefrihet genom att lägga in förvaltningen i ett<br>bolag. Omfattande tillgångar i form av aktier och andra värdepapper<br>skulle därmed undandras från underlaget för förmögenhetsskatt. Kapital-<br>förvaltning bör därför vara skattepliktig i fortsättningen även om denna<br>bedrivs i ett bolag.</p>
<p>Skäl att befria privatbostadsfastighet av viss storlek och ålder på lant-<br>bruksenhet, som på ägarens begäran inkomstskattemässigt utgör närings-<br>fastighet, från förmögenhetsskatt föreligger inte. Sådana fastigheter bör<br>jämställas med villor och således vara skattepliktiga även fortsättningsvis.<br>En utvidgning bör dock göras av tidigare regler på så sätt att även<br>motsvarande bostäder på fastigheter som innehas med fideikommissrätt<br>blir skattepliktiga. Det finns även anledning att behandla andel i s.k.<br>andelshus och även den del av ett hyreshus som bebos av fastighetsägaren<br>eller dennes närstående på samma sätt som en privatbostad.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>53</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslås att arbetande kapital i näringsverksamhet Prop. 1996/97:117<br>inte skall vara skattepliktigt. Till sådant kapital hänförs inte bara kapital i<br>rörelse och lantbruk utan också kapital nedlagt i fastighetsförvaltning samt<br>aktier som är noterade på OTC- och O- listorna. Det arbetande kapitalet<br>skall inte heller påverka värderingen av onoterade aktier och andelar i<br>företag. Skattefriheten skall ha samma grundläggande form som i dag. Det<br>innebär att varken det arbetande kapitalet eller skulder hänförliga till<br>sådana tillgångar beaktas vid förmögenhetsberäkningen.</p>
<h3>5.5 Latent skatteskuld</h3>
<p>Regeringens förslag: Latent skatteskuld avseende tillgångar som<br>reavinstbeskattas beaktas inte vid förmögenhetsbeskattningen.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är kritiska till att latent<br>skatteskuld inte beaktas. De som anför skäl för denna ståndpunkt åberopar<br>främst att övervärdering sker eller att det är principiellt felaktigt att inte ta<br>hänsyn till latent skatteskuld eller att den argumentation som framförs i<br>promemorian som skäl for att bortse från latent skatteskuld inte är över-<br>tygande.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Med latent skatteskuld menas det<br>förhållandet att en framtida försäljning av en tillgång kommer att utlösa<br>inkomstbeskattning. Så länge försäljning inte skett utgör den framtida<br>inkomstskatten en latent (dold) skuld som belastar tillgången om denna<br>ökat i värde under innehavstiden. Frågan är om hänsyn vid förmögen-<br>hetsbeskattningen av en tillgång skall tas till den framtida reavinstskatt<br>som kan uppkomma vid avyttringen av tillgången.</p>
<p>En inte yrkesmässig avyttring av fast egendom och aktier beskattades<br>enligt de ursprungliga bestämmelserna i kommunalskattelagen<br>(1928:370), KL, om egendomen varit i den skattskyldiges ägo under<br>mindre än 10 respektive 5 år. I slutet av 1960-talet infördes en i tiden<br>obegränsad skatteplikt. Det uppkom då frågor om hur en latent skatteskuld<br>skulle beaktas.</p>
<p>Kapitalskatteberedningen fick i uppgift att överväga i vad mån hänsyn<br>borde tas till latent skatteskuld. Ställningstagandena redovisades i slut-<br>betänkandet Teknisk översyn av kapitalbeskattningen (SOU 1971:46).</p>
<p>Kapitalskatteberedningen ansåg att när det gällde att finna en lösning på<br>den latenta skatteskuldens problem stod två principiellt olika vägar öppna.<br>Belastningen kunde antingen ses som en skatteskuld i egentlig mening och<br>räknas in bland övriga skulder. Alternativt sågs den inte som en skuld i<br>gängse mening utan som en faktor som skulle beaktas vid värderingen av<br>separata tillgångar. Kapitalskatteberedningen valde sistnämnda lösning<br>och föreslog att aktier med tanke på reavinstbeskattningen genomgående<br>skulle få redovisas till 95 % av armars gällande värde. Denna procentsats<br>hade sin grund i utformningen av den dåvarande beskattningen av</p>
<p>54<br></p>
<p>reavinster. Vad gällde fastigheter ansågs det inte lämpligt att beakta latent<br>skatteskuld. Ett tungt vägande skäl var att de då gällande reavinstreglema<br>innebar att i princip endast 75 % av vinsten vid försäljning av fastighet var<br>skattepliktig.</p>
<p>Kapitalskatteberedningens förslag i fråga om värdering av aktier<br>genomfördes inte.</p>
<p>År 1986 beslutades, med direkt hänvisning till behovet av att ta hänsyn<br>till latent skatteskuld vid kapitalbeskattningen, om reducering av det<br>noterade värdet på aktier och därmed likställd egendom till 75 % vid för-<br>mögenhetsbeskattningen (prop. 1986/87:54, bet. 1986/87:SkU 12). Be-<br>slutet grundades på förslag av arvs- och gåvoskattekommittén i delbetänk-<br>andet Latent skatteskuld vid arvs- och gåvobeskattningen (Ds Fi 1986:4).<br>Nedsättningen till 75 % var avpassad till de vid den tidpunkten aktuella<br>reglerna för reavinstbeskattning av aktier. Till den del förmögenhetsskatte-<br>plikt förelåg för tillgångar beaktades fram t.o.m. 1996 års taxering latent<br>skatteskuld endast i fråga om aktier som var noterade på börsens A-lista<br>eller noterade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra<br>värdepapper än aktier som omsattes marknadsmässigt och var av det slag<br>som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.<br>Detta skedde genom att den år 1986 beslutade nedsättningen till 75 % av<br>noterat värde fortfarande gällde för sådana tillgångar. Som framgår av<br>tidigare avsnitt har riksdagen i enlighet med förslaget i prop. 1995/96:198<br>beslutat att dessa aktier o.d. skall tas upp till noterat värde vid 1997 års<br>taxering på grund av att latent skatteskuld inte längre skall beaktas.</p>
<p>I dag finns de tillgångar som reavinstbeskattas angivna i 24-31 §§ SIL.<br>Sedan 1992 års taxering är en evig reavinstbeskattning införd även av-<br>seende lösöre.</p>
<p>Vid förmögenhetsbeskattningen tas fastigheter upp till taxeringsvärdet<br>som uppgår till ca 75 % av marknadsvärdet. Denna reducering av mark-<br>nadsvärdet är dock inte en följd av att den latenta skatteskulden beaktas<br>vid värderingen. Orsaken är att taxeringsvärdet bestäms med en viss säker-<br>hetsmarginal. Fastigheter behandlas närmare i avsnitt 5.7.</p>
<p>I prop. 1995/96:198 s. 26 motiveras ändringen till full värdering av<br>A-listeaktier o.d. med att aktier som inte endast innehas en kort tid får en<br>relativt andra tillgångar förhållandevis förmånlig behandling vid inkomst-<br>beskattningen genom att värdestegring på aktien inte beskattas före<br>försäljningen. Denna fördel vid inkomstbeskattningen gör att det inte finns<br>tillräckliga skäl att medge en reducering av förmögenhetsskattevärdet. Till<br>grund för denna motivering att inte beakta latent skatteskuld vid värdering<br>av aktier ligger således ett nytt synsätt.</p>
<p>Från neutralitetssynpunkt bör innehav av olika tillgångar förmögenhets-<br>beskattas på ett likvärdigt sätt. Det kan då i ffågasättas om tillgångar som<br>reavinstbeskattas vid avyttring kan anses övervärderade om hänsyn inte<br>tas till latent skatteskuld vid förmögenhetsbeskattningen. För att uppnå<br>strikt likformighet vid inkomstbeskattningen av kapitalinkomster krävs<br>egentligen att alla värdestegringar beskattas efter hand som de upp-<br>kommer. En av grundvalarna för 1990 års skattereform är att beskatt-<br>ningen av olika slags inkomster skall vara så likformig som möjligt. Av<br></p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>55</p>
<p>praktiska skäl beskattas dock värdestegringar först när de realiseras. Prop. 1996/97:117<br>Beskattningen av en värdeökning uppskjuts därmed till dess den realiseras<br>vilket ger en opåkallad skattekredit. Detta gäller särskilt vid längre<br>innehav. Det är inte rimligt att vid sidan av skattekrediten på inkomst-<br>skattesidan även medge en reducering av förmögenhetsskattevärdet på<br>grund av den latenta skatteskulden. Med ett sådant ställningstagande blir<br>det heller inte nödvändigt att föra den motsatta diskussionen, dvs. hur<br>värderingen skall ske i fall av värdenedgång. Även förenklingsskäl talar<br>för att ett sådant hänsynstagande till latent skatteskuld inte bör göras.</p>
<p>Detta resonemang kan föras i fråga om samtliga slag av tillgångar som<br>reavinstbeskattas.</p>
<p>De synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen av pro-<br>memorian ger inte anledning till ett ändrat ställningstagande på denna<br>punkt. Regeringen vidhåller således den princip om full värdering av<br>börsaktier o.d. som infördes vid 1997 års taxering.</p>
<h3>5.6 Aktier m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Aktier som är inregistrerade på börsens A-lista<br>är som huvudregel skattepliktiga. Sådana aktier tas upp till noterade<br>värden. Aktier som inregistreras på A-listan i framtiden förblir under<br>vissa förutsättningar skattefria för den som är huvuddelägare. Skatte-<br>frihet gäller också för huvuddelägares innehav av aktier som är<br>inregistrerade på A-listan men är skattefria vid 1997 års taxering.</p>
<p>Vid värdering av onoterade aktier, andelar i handelsbolag och<br>ekonomiska föreningar samt andra delägarrätter beaktas endast till-<br>gångar och skulder i näringsverksamhet som avser kapitalförvaltning<br>eller innehav av näringsfastighet som är skattepliktig vid direkt<br>ägande.</p>
<p>Andel i handelsbolag får tas upp till ett negativt värde utom av<br>delägare med begränsat ansvar.</p>
<p>Skatteplikt införs för samtliga slag av marknadsnoterade optioner,<br>terminer och liknande instrument. Dessa tas upp till noterade värden.<br>Avdragsrätten för förpliktelser på grund av sådana avtal begränsas.</p>
<p>Promemorians förslag: överensstämmer i stort med regeringens. I<br>promemorian föreslås dock en obegränsad avdragsrätt för förpliktelser på<br>grund av marknadsnoterade optionsavtal o.d.</p>
<p>Remissinstanserna: Många remissinstanster är kritiska till att aktier<br>beskattas olika. Det åberopas främst att riskkapitalförsörjningen försämras<br>och att investeringsbeteendet påverkas negativt. Några remissinstanser<br>anser att även aktier noterade på börsens A-lista skall vara skattefria och i<br>andra hand att den lättnad som gäller för huvuddelägare skall vara generell<br>och inte bero på när inregistrering har skett. Det förekommer även<br>synpunkter på att gränsen för huvuddelägarskap är satt för högt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I fortsättningen används begreppet</p>
<p>56<br></p>
<p>marknadsnoterad även i förmögenhetsskattesammanhang och det har då<br>samma betydelse som vid inkomstbeskattningen. Till marknadsnoterade<br>aktier räknas även aktier som är marknadsnoterade vid utländsk börs.</p>
<p>Av avsnitt 5.4 framgår att OTC- och O-aktier o.d. i framtiden hänförs<br>till det skattefria arbetande kapitalet. Aktier som är inregistrerade på<br>börsens A-lista är däremot skattepliktiga. Aktier i utländska bolag be-<br>handlas på motsvarande sätt som aktier i svenska bolag. Det innebär bl.a.<br>att aktier i ett utländskt bolag är skattepliktiga om aktieslaget är noterat på<br>ett med inregistrering på A-listan jämförbart sätt i hemlandet. Är det ut-<br>ländska aktieslaget marknadsnoterat på annat sätt i hemlandet är aktierna<br>skattefria. Onoterade aktier förblir i princip skattepliktiga.</p>
<p>Skälen för att värdera A-aktier och andra marknadsnoterade aktie-<br>liknande tillgångar till fullt värde framgår av föregående avsnitt om latent<br>skatteskuld. Vid värdering av onoterade aktier och andra delägarrätter<br>skall som tidigare nämnts hänsyn inte tas till tillgångar och skulder i annan<br>näringsverksamhet än kapitalförvaltning och sådant innehav av närings-<br>fastighet som vid direkt ägande är skattepliktigt. Aktier i många onoterade<br>bolag kommer därmed att sakna förmögenhetsvärde.</p>
<p>Skatteplikten och den fulla värderingen av A-aktier kan minska famil-<br>jeföretagens intresse för inregistrering på A-listan. För att undvika denna<br>olägenhet och för att inte hämma företagens tillväxt och möjligheter att<br>erhålla riskvilligt kapital bör skattefriheten kvarstå för huvuddelägare när<br>aktier inregistreras på A-listan.</p>
<p>1 promemorian föreslås att med huvuddelägare bör avses den som,<br>ensam eller tillsammans med närstående, vid tidpunkten för inregist-<br>reringen på A-listan direkt eller indirekt innehade aktier motsvarande<br>minst 25 % av röstvärdet för aktierna i bolaget. Regeringen anser att denna<br>avgränsning är väl avvägd. Skatteplikt bör inte heller införas för de<br>A-aktier som i dag är helt skattefria för den som vid inregistreringen på<br>A-listan var huvuddelägare enligt den nyss angivna definitionen. Det<br>gäller således A-aktier som var OTC- eller O-aktier eller var onoterade<br>vid utgången av år 1991. Enligt regeringens bedömning är den nu före-<br>slagna skattefriheten främst av betydelse för framtiden. Tillräckliga skäl<br>att göra huvuddelägares innehav generellt skattefria kan inte anses<br>föreligga. Skattefriheten för huvuddelägare bör dock gälla även i det fall<br>då marknadsnotering sker i utlandet.</p>
<p>Skulder hänförliga till aktier som förblir skattefria bör inte vara<br>avdragsgilla.</p>
<p>Vid värdering av onoterade aktier i bolag som bedriver kapital-<br>förvaltning skall de aktier som föreslås vara skattefria och skulder<br>hänförliga till sådana aktier inte beaktas. I fråga om huvuddelägares aktier<br>gäller detta endast för huvuddelägaren som innehar aktierna indirekt.<br>Vidare bör skulder hänförliga till onoterade aktier inte vara avdragsgilla<br>vid förmögenhetsberäkningen till den del tillgångar och skulder i före-<br>tagets verksamhet inte beaktas vid värdering av aktierna. Motiveringen till<br>denna begränsning i avdragsrätten är att onoterade aktier som helt eller<br>delvis saknar förmögenhetsvärde inte skall kunna förvärvas genom lån<br>som är avdragsgilla i sin helhet. Dessa resonemang gäller även andelar i</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>57</p>
<p>handelsbolag o.d. samt i ekonomiska föreningar. Prop. 1996/97:117</p>
<p>Delägare i handelsbolag (respektive komplementär i kommanditbolag)<br>har ansetts berättigade att göra avdrag när bolagets förmögenhetsvärde är<br>negativt trots att bolagets skulder inte direkt kan jämställas med bolags-<br>mannens egna skulder (jfr RÅ 1988 ref. 29). I promemorian Ds 1990:91<br>föreslogs denna möjlighet avskaffad mot bakgrund av den skillnad som<br>faktiskt råder mellan bolagsskuld och egen skuld.</p>
<p>Först skall påpekas att ett negativt värde på en tillgång inte bör ses som<br>en skuld. Ett eventuellt beaktande av negativa värden är således en vär-<br>deringsfråga. Med de värderingsregler som föreslås, dvs. att värdering<br>skall ske till marknadsvärdet, kan som huvudregel inte något negativt<br>värde uppkomma. 1 fråga om andelar i handelsbolag beaktas dock till-<br>gångar och skulder inom den juridiska personen. I framtiden kommer<br>värderingen i stort sett att avse tillgångar och skulder i kapitalförvaltning.<br>Det kan synas rimligt att kapitalförvaltning som bedrivs i handelsbolags-<br>form inte skall beskattas hårdare än för en fysisk person som bedriver<br>sådan verksamhet. För sistnämnda person finns inget hinder att ta upp<br>skulder som överskrider tillgångarna i kapitalförvaltningen. Det föreslås<br>därför att ett negativt värde på en andel i ett handelsbolag får beaktas.<br>Andelen anses därmed upptagen till det negativa värdet. Undantag görs<br>dock för delägare med begränsat ansvar, som inte får rätt att redovisa ett<br>negativt värde.</p>
<p>Beskattningen av optioner är otillräckligt reglerad. Det kan inte ens<br>påstås att någon fast praxis har utvecklats. Detta innebär att förmögenhet<br>nedlagd i optioner kan undgå beskattning.</p>
<p>Det tillägg i 3 § 1 mom. d SFL som gäller fr.o.m. 1986 års taxering<br>innebär att optionsrätter till nyteckning eller köp av aktier är skattepliktiga<br>om optionsrätten har utgetts tillsammans med ett skuldebrev och är före-<br>mål för omsättning på kapitalmarknaden. Däremot råder delade meningar<br>om skattskyldigheten också omfattar s.k. fristående optioner, dvs. optioner<br>som inte har utfärdats tillsammans med skuldebrev. Handeln med sådana<br>optioner började i stor skala först under år 1985. Helt klart är att nuvaran-<br>de bestämmelser, oavsett förekomsten av skuldebrev, inte ger utrymme för<br>beskattning av säljoptioner (optioner som ger innehavaren rätt att sälja<br>aktier till ett förutbestämt pris). Inte heller optioner som avser annan<br>egendom än aktier kan förmögenhetsbeskattas. På marknaden finns nu<br>också bl.a. ränteoptioner, indexoptioner och valutaoptioner.</p>
<p>Beskattningen av rättigheter som uppkommer på grund av ömsesidigt<br>bindande avtal om exempelvis framtida överlåtelse av viss egendom är<br>helt oreglerad. De förmögenhetsvärden som dessa s.k. terminskontrakt kan<br>ge upphov till beskattas följaktligen inte.</p>
<p>Avsaknaden av reglering för åtskilliga finansiella instrument är inte<br>godtagbar. De instrument som nu inte är skattepliktiga, som t.ex. terminer,<br>vissa optioner och andra liknande avtal, bör undantagslöst förmögenhets-<br>beskattas om de är marknadsnoterade. Sådana marknadsnoterade instru-<br>ment bör tas upp till sina respektive marknadsvärden vid utgången av<br>beskattningsåret. Även förpliktelserna bör tas upp till belopp som<br>motsvarar dessa värden. Onoterade instrument kan dock användas i</p>
<p>58</p>
<p>skatteplaneringssyfte genom att förpliktelsen i exempelvis ett optionsavtal<br>dras av som skuld medan rättigheten innehas av någon som inte kommer<br>upp i gränsen för skatteplikt. De rättigheter och förpliktelser som<br>uppkommer av onoterade options- och terminsavtal o.d. avtal bör därför<br>inte vara skattepliktiga respektive avdragsgilla. För att inte värdet av andra<br>tillgångar skall kvittas bort genom att avtal ingås som medför en<br>avdragsgill marknadsnoterad förpliktelse och en motsvarande skattefri<br>onoterad rättighet bör avdragsrätten för förpliktelser begränsas.<br>Regeringen föreslår därför att avdrag inte medges för förpliktelser på<br>grund av marknadsnoterade optionsavtal o.d. till den del det sammanlagda<br>värdet av förpliktelserna överstiger värdet av den skattskyldiges innehav<br>av rättigheter på grund av sådana avtal.</p>
<p>Förslaget innebär således att marknadsnoterade options- och termins-<br>avtal värderas till sina respektive marknadsvärden. Egendom som kan<br>omfattas eller avses i avtalet, s.k. underliggande egendom, värderas enligt<br>övriga regler om värdering.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<h3>5.7 Fastigheter</h3>
<p>Regeringens förslag: Fastighet i Sverige tas upp till taxeringsvärdet.<br>Fastighet i utlandet tas upp till 75 % av marknadsvärdet.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens med undan-<br>tag för att fastighet i utlandet tas upp till marknadsvärdet.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser framför inga erinringar<br>mot förslaget. Riksskatteverket påpekar att stora problem finns med att<br>bestämma marknadsvärden på fastigheter i utlandet. Lantbrukarnas<br>Riksförbund anser att värderingen av fastigheter vilar på bräcklig grund<br>och kan leda till högre taxeringsvärden än marknadsvärden.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: De stora prisskillnaderna på bostäder<br>i olika delar av landet och i olika områden i storstadsregionerna medför att<br>såväl förmögenhetsskatt som fastighetsskatt och skattelättnad för ränte-<br>utgifter kan variera kraftigt trots likvärdig standard, bostadsyta och<br>låneandel. Dessa förhållanden speglar dock verkliga skillnader i för-<br>mögenhetsinnehav och bör därmed rimligtvis påverka den skattepliktiga<br>förmögenheten.</p>
<p>Frågan är om fastigheter skall tas upp till marknadsvärdet eller om<br>taxeringsvärdet även i fortsättningen skall ligga till grund för förmögen-<br>hetsbeskattningen.</p>
<p>I det följande resonemanget anses för enkelhets skull taxeringsvärdet<br>motsvara 75 % av marknadsvärdet. Sedan omräkningen införts är det<br>egentligen basvärdet, dvs. det värde som bestäms vid allmän eller särskild<br>fastighetstaxering, som skall uppgå till denna procentsats. Den efter-<br>följande omräkningen har dock sin grund i ett liknande synsätt även om<br>förhållandet då gäller ett helt prisutvecklingsområde.</p>
<p>Som framgår av det tidigare anförda skall som en allmän princip latent</p>
<p>59</p>
<p>skatteskuld inte beaktas. Som påpekats i avsnitt 5.5 har nedsättningen till<br>75 % av marknadsvärdet på fastigheter emellertid motiverats med att en<br>säkerhetsmarginal ansetts behövlig vid fastighetstaxeringen och inte i att<br>en latent skatteskuld beaktas.</p>
<p>Med taxeringsvärden som bestäms med en säkerhetsmarginal på 25 %<br>blir fastigheter i allmänhet med stor sannolikhet undervärderade. Ett<br>exempel illustrerar.</p>
<p>En person har en skattepliktig förmögenhet på 250 000 kr i form av<br>bankmedel. Denna förmögenhet placeras i en fastighet taxerad till<br>750 000 kr men med marknadsvärdet 1 000 000 kr. Förvärvet finansieras<br>med bankmedlen och genom upptagande av lån på 750 000 kr. Trots att<br>personens nettoförmögenhet är oförändrad har den skattepliktiga för-<br>mögenheten sjunkit till 0 kr.</p>
<p>Den brist på likformighet som exemplet illustrerar kan i princip<br>åtgärdas genom en övergång till marknadsvärdering åtföljt av en intäkts-<br>neutral skattesatssänkning. Effekten av detta skulle bli en omfördelning av<br>förmögenhetsskatteuttaget från övriga tillgångar till fastigheter. Bostads-<br>politiska och allmänna fördelningsskäl talar dock emot en sådan för-<br>ändring. För den enskilde framstår det också som märkligt om taxerings-<br>värdet ligger till grund för beräkningen av fastighetsskatt men inte för-<br>mögenhetsskatt. Denna avvikelse skulle i princip kunna åtgärdas genom<br>att taxeringsvärdet sattes lika med marknadsvärdet samtidigt som skatte-<br>satsen sänktes så att skatteuttaget förblev oförändrat. Ett skäl mot en sådan<br>förändring är dock att taxeringsvärdet faktiskt bestäms enligt en vär-<br>deringsmetod som har bedömts medföra ett behov av en säkerhets-<br>marginal. Så länge fastighetstaxeringen har nuvarande utformning bör<br>taxeringsvärdet således inte frångås vid förmögenhetsberäkningen.<br>Regeringen har nyligen tillkallat en särskild utredare för att utvärdera och<br>se över regelsystemet för fastighetstaxering. Utredaren skall enligt direk-<br>tiven Översyn av reglerna om fastighetstaxering, m.m. (Dir. 1997:36)<br>undersöka om de nuvarande reglerna på ett tillfredsställande sätt leder<br>fram till att taxeringsvärdena för enskilda fastigheter återspeglar<br>marknadsvärdena och föreslå de lagändringar som bedöms vara nöd-<br>vändiga. Vid en sådan översyn kommer således systemet för att ta fram<br>taxeringsvärden att omprövas. Ställningstagandet att fastighet skall tas upp<br>till taxeringsvärdet vid förmögenhetsbeskattningen kan därför komma att<br>bli föremål för en ny prövning när resultatet av översynen behandlas.</p>
<p>Fastigheter i utlandet bör också värderas enligt marknadsmässiga<br>principer. Mot bakgrund av svårigheterna att värdera fastigheter utom-<br>lands finns anledning att ha en motsvarande säkerhetsmarginal som for<br>svenska fastigheter vilket alltså innebär en värdering till 75 % av<br>marknadsvärdet.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>60</p>
<h3>5.8 Bostadsrätter</h3>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Regeringens förslag: Bostadsrätt tas upp till den egna lägenhetens<br>andel i föreningens förmögenhet.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan<br>erinringar. Svenska Revisorsamfundet anser att beskattningen av bostads-<br>rätter bör ses över för att kravet på likformighet skall uppnås.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För bostadsrättshavare gäller att<br>förmögenhetsvärdet beräknas som den egna lägenhetens andel i förenings-<br>fastighetens taxeringsvärde med tillägg för annan egendom som förening-<br>en kan äga och med avdrag för föreningens skulder. Särskilt i stor-<br>städernas innerstadsområden leder en sådan förmögenhetsberäkning till<br>värden som många gånger väsentligen understiger de enskilda lägen-<br>heternas marknadsvärden. Detta beror på att de aktuella fastigheternas<br>taxeringsvärden inte påverkas av marknadsvärdena hos lägenheterna.</p>
<p>Vid utredningsarbetet inför 1990 års skattereform påpekades att det var<br>nödvändigt att åstadkomma mer realistiska taxeringsvärden på<br>bostadsrättsfastigheter. Härigenom skulle en större skattemässig likhet<br>mellan bostadsrättshavare och innehavare av egnahem uppnås (se t.ex.<br>prop. 1989/90:110 s. 504). Uttalandet tog i första hand sikte på<br>inkomstbeskattningen. Riktiga taxeringsvärden har emellertid en<br>motsvarande betydelse för en rättvis förmögenhetsbeskattning av bostads-<br>rättshavare respektive egnahemsägare. Mot bakgrund av nu redovisade<br>synpunkter tillkallades år 1989 en särskild utredare som fick i uppdrag att<br>bl.a. lämna ett förslag till en värderingsmetod för fastighetstaxeringen av<br>fastigheter som ägs av bostadsrättsföreningar (Bostadsrättsvärderings-<br>kommittén, Fi 1989:01, dir. 1989:27). Kommitténs förslag Fastighets-<br>taxering m.m. - Bostadsrätter (SOU 1992:8) var utformat enligt de<br>principer som angetts i direktiven, dvs. en taxering av lägenheternas<br>värden. Värderingsmodellen förutsatte dels ett "överlåtelseregister", dels<br>ett med vissa bostadsrättsuppgifter utökat fastighetstaxeringsregister. En<br>något modifierad värderingsmetod har senare föreslagits av Fastig-<br>hetsbeskattningsutredningen i betänkandena Beskattning av fastigheter,<br>del I och II (SOU 1993:57 och 1994:57). Den principiella utformningen<br>av metoden för att taxera bostadsrättsfastigheter var dock densamma som<br>i Bostadsrättsvärderingskommitténs förslag, dvs. att fastighetens<br>taxeringsvärde skulle beräknas på grundval av de enskilda lägenheternas<br>marknadsvärden. Inget av dessa båda förslag har ännu genomförts.</p>
<p>Värderingen av andelar i bostads- och bostadsrättsföreningar bör<br>ändras så att likformighet uppnås i förhållande till beskattningen av små-<br>hus. Det synes kunna ske på två olika sätt. Båda dessa metoder förutsätter<br>någon form av lägenhetsregister. En provverksamhet för uppbyggnad av<br>ett sådant register har påbörjats (se prop. 1995/96:90). Vidare skall den<br>särskilda utredare som regeringen tillkallat, se avsnitt 5.7, ta upp frågan<br>om hur fastigheter som ägs av bostadsrättsföreningar skall taxeras. I<br></p>
<p>61</p>
<p>dagsläget saknas således förutsättningar att föreslå annat än att det Prop. 1996/97:117<br>nuvarande värderingssystemet skall bibehållas tills vidare.</p>
<h3>5.9 Livförsäkringar</h3>
<p>Regeringens förslag: Livförsäkring tas upp till det tekniska åter-<br>köpsvärdet med tillägg för beräknad upplupen andel av överskottet i<br>livförsäkringsverksamheten (allokerad återbäring).</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan<br>erinringar. Riksskatteverket framför synpunkter på utformningen av<br>beskattningen. Försäkringsförbundet anser att samtliga former av livför-<br>säkringar bör undantas från beskattning och i vart fall att allokerad åter-<br>bäring inte skall ingå i skatteunderlaget eftersom den inte är garanterad<br>och sparandet är bundet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Livförsäkringar delas upp i två<br>grupper vid inkomstbeskattningen. För den ena gruppen medges inte<br>avdrag för de till försäkringsföretagen inbetalda premiema. I sådant fall<br>beskattas inte de belopp som utfaller på försäkringen. Denna metod gäller<br>för kapitalförsäkring. Premier för försäkringar i den andra gruppen är<br>avdragsgilla. Mot detta svarar skatteplikt för den utfallande ersättningen.<br>Den senare principen gäller for pensionsförsäkring. Livförsäkringar som<br>inte uppfyller villkoren för det långsiktiga pensionssparandet i pensions-<br>försäkring hänförs till gruppen kapitalforsäkringar. Denna indelning av<br>livförsäkringar i pensions- resp, kapitalförsäkringar har betydelse även<br>vad gäller förmögenhetsbeskattningen.</p>
<p>Fr.o.m. 1988 års taxering förmögenhetsbeskattas livförsäkringar som<br>meddelats i en försäkringsverksamhet som bedrivs i Sverige och tecknats<br>efter den 12 september 1986. Äldre försäkringar, pensionsförsäkringar,<br>rena riskförsäkringar som enbart avser dödsfall senast vid 70 års ålder och<br>som inte är återköpsbara samt försäkringar som ger rätt till livränta eller<br>sjukränta som lämnas på grund av annan försäkring än livförsäkring, är<br>inte fÖrmögenhetsskattepliktiga. Detsamma gäller kapital som är insatt på<br>pensionssparkonto enligt reglerna för det individuella pensionssparandet.<br>Sedan 1996 års taxering är även livförsäkring som meddelats i utländsk<br>försäkringsverksamhet förmögenhetsskattepliktig om den tecknats efter<br>den 30 juni 1995. Värderingsreglerna i SFL är utformade så att den rätt till<br>återbäring som uppkommer om avkastningen på försäkringskapitalet är<br>högre än kalkylräntan inte träffas av skatt. Ackumulerad avkastning på<br>försäkringskapitalet utöver kalkylräntan undgår därmed förmögenhets-<br>skatt.</p>
<p>I propositionen 1995/96:231 Fortsatt reformering av beskattningen av<br>utländska kapitalforsäkringar har regeringen principiellt tagit ställning till<br>utformningen av beskattningen av livförsäkringar. I propositionen är<br>utgångspunkten att skatteplikten förblir oförändrad. Det föreslås att fr.o.m.</p>
<p>62</p>
<p>1998 års taxering skall, utöver det tekniska återköpsvärdet, beräknad<br>upplupen andel av överskottet i livförsäkringsverksamheten (allokerad<br>återbäring) räknas in i kapitalförsäkringens värde. På detta sätt uppnås en<br>på marknadsmässiga värden grundad värdering även för livförsäkringar.<br>De erinringar som framförts vid remissbehandlingen av promemorian ger<br>inte anledning till något ändrat ställningstagande. Regeringen vidhåller<br>således att värderingen skall ske med hänsyn till även det beräknade<br>överskottet i verksamheten.</p>
<h3>5.10 Övrig lös egendom</h3>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Regeringens förslag: Lösöre som inte innehas för personligt bruk<br>beskattas fullt ut. Egendom som utgör yttre personligt lösöre be-<br>skattas till den del det enskilda föremålets värde överstiger 10 000 kr.<br>Undantag görs för föremål som deponerats på museum o.d. samt äldre<br>fordon. Avdrag medges inte för skuld hänförlig till lösöre som inte är<br>skattepliktigt.</p>
<p>Promemorians förslag: Egendom som utgör inre personligt lösöre be-<br>skattas till den del det enskilda föremålets värde överstiger 100 000 kr.<br>Några särskilda undantag i lösöresbeskattningen föreslås inte. I övrigt<br>överensstämmer förslaget i huvudsak med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Många remissinstanser är kritiska till förslaget att<br>beskatta inre lösöre som används för personligt bruk. Detta motiveras med<br>kontroll- och värderingsproblemen samt risken för att kulturhistoriskt<br>värdefulla föremål förs ut ur landet. Riksskatteverket avstyrker förslaget.<br>Det framförs även krav på att beloppsgränsema skall höjas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vid 1997 års taxering beskattas lösöre<br>endast i form av yttre inventarier och smycken om det sammanlagda vär-<br>det överstiger 1 000 kr. Vidare görs undantag för vissa samlingar.</p>
<p>Konst och antikviteter representerar stora värden. Det är svårt att<br>motivera den skattefrihet som råder i dag för sådana tillgångar. En<br>beskattning av förmögenhet som består av lösöre är emellertid förenad<br>med stora kontrollsvårigheter.</p>
<p>Som redan berörts i avsnitt 5.5 har evig reavinstbeskattning införts av<br>allt lösöre. Reavinster avseende lösöre för personligt bruk på sammanlagt<br>50 000 kr per år är dock skattefria, vilket innebär att en reavinstbeskatt-<br>ning aldrig aktualiseras för personligt lösöre för det stora flertalet skatt-<br>skyldiga. När det gäller förmögenhetsbeskattning av inre lösöre är kon-<br>trollsvårighetema ännu större än i samband med en försäljning. Det skulle<br>dessutom i många fall bli avsevärt svårare att göra en riktig värdering av<br>egendomen.</p>
<p>Arvs- och gåvobeskattningen omfattar, till skillnad från förmögen-<br>hetsbeskattningen, också sedvanligt inre lösöre, konst, antikviteter och<br>samlingar (t.ex. mynt och frimärken). Kontrollen är emellertid mycket<br>begränsad och den värdering som godtas avviker ofta starkt från mark-</p>
<p>63</p>
<p>nadsvärdet. Detsamma gäller i stort sett för sådant lösöre som förmögen-<br>hetsbeskattas.</p>
<p>För att gränsdragningsproblem mellan vad som utgör konst, antikviteter<br>och annat lösöre skall undvikas bör lösöret delas upp mer schematiskt. I<br>fortsättningen bör därför en åtskillnad göras mellan inre och yttre lösöre<br>respektive personligt lösöre och sådant lösöre som inte innehas för<br>personligt bruk. Yttre lösöre omfattar till sin art sådana föremål som i dag<br>benämns yttre inventarier. Personligt lösöre avgränsas på samma sätt som<br>vid reavinstbeskattningen.</p>
<p>Lösöre som inte innehas för den skattskyldiges eller hans familjs<br>personliga bruk bör beskattas fullt ut. Till denna grupp hör t.ex. metaller<br>och ädelstenar samt annan egendom som utgör rena investeringsobjekt.<br>Vad gäller denna typ av egendom torde värderingsproblemen vara<br>avsevärt mindre än för lösöre som innehas för personligt bruk.</p>
<p>Beskattningen av yttre lösöre bör, till den del det är fråga om personligt<br>lösöre, omfatta endast sådant som typiskt sett anses utgöra förmögenhets-<br>objekt. Yttre lösören av ringa värde som innehas för personligt bruk skall<br>därför vara skattefria. Detta uppnås genom att värdet av ett enskilt föremål<br>endast beskattas till den del det överstiger 10 000 kr. Det innebär att t.ex.<br>bilar och båtar även i fortsättningen normalt beskattas.</p>
<p>Vad gäller inre lösöre uttalade kapitalskatteberedningen i sitt slut-<br>betänkande Teknisk översyn av kapitalbeskattningen (SOU 1971:46) att<br>starka rättviseskäl talade för att förmögenhet som är nedlagd i lösöre skall<br>förmögenhetsbeskattas eftersom förmögenhetsskatteflykt skett genom<br>placeringar i konst, antikviteter o.d. Å andra sidan medgavs att frågan var<br>mycket svår att bemästra rent tekniskt. Beskattningen borde enligt<br>kapitalskatteberedningen träffa de av ekonomiska motiv tillkomna sam-<br>lingarna medan hemmen, även välutrustade sådana, lämnades utanför.<br>Vidare uttalades att kontrollen mötte stora svårigheter och att den under<br>inga förhållanden borde innebära granskningsbesök i hemmen eller<br>liknande. En tänkbar metod ansågs vara att lägga försäkringsvärdena till<br>grund för beskattning. Eftersom försäkringsvärdena avsåg återanskaff-<br>ningskostnader måste en reducering göras av dessa värden för att<br>någorlunda säkra försäljningsvärden skulle erhållas. Från dessa skulle ett<br>frikostigt tilltaget bottenbelopp som motsvarade vad som brukar ingå i ett<br>välutrustat hem avräknas. Systemet skulle bygga på kontrolluppgifter från<br>försäkringsföretag. Det måste kompletteras med dispensregler för sam-<br>lingar, som med hänsyn till kulturhistoriskt värde, karaktär av familje-<br>klenoder och liknande omständigheter skäligen borde undantas från skatt.</p>
<p>Kapitalskatteberedningen avfärdade emellertid slutligen denna modell.<br>Intäkterna av en sådan beskattning ansågs knappast stå i skälig proportion<br>till den behövliga kontrollapparaten. Vidare rubbades förutsättningarna för<br>det skisserade systemet på ett avgörande sätt av att försäkringspremierna<br>då i allmänhet inte längre grundades på de försäkrade föremålens värde<br>utan hade anpassats schablonmässigt till bostadens storlek. Särskilda för-<br>säkringsvärden skulle visserligen även i framtiden tillämpas i fråga om de<br>värdefullaste föremålen. Som grundval för en generell förmögenhets-<br>beskattning skulle dessa värden dock bli alltför osäkra i synnerhet som</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>64</p>
<p>möjlighet fanns att försäkra olika värdeföremål i skilda bolag, såväl Prop. 1996/97:117<br>inländska som utländska. Kapitalskatteberedningen ansåg sig inte ha<br>funnit något annat system för lösörebeskattning som kunde tillgodose de<br>krav som rimligen kunde ställas.</p>
<p>I 1990 års promemoria om förmögenhetsbeskattningen (Ds 1990:91)<br>bortsågs inte från möjligheten att försäkringsvärdena kunde tjäna till<br>ledning for värderingen. Det uttalades emellertid att användning av för-<br>säkringsvärden skulle innebära att man godtog en grovt schablonmässig<br>beräkning av skatteunderlaget samt att hemförsäkringar ofta inte gav nå-<br>gon rättvis bild av de stora variationer som kunde råda mellan värdet på<br>lösöre i olika hushåll. Det sades vidare att en beskattning på grundval av<br>försäkringsvärden trots detta föreföll vara det enda tänkbara alternativet<br>om vanligt lösöre, t.ex. möbler och husgeråd, skulle inordnas i en<br>förmögenhetsbeskattning av aktuellt slag. Slutligen föreslogs att sådant<br>inre lösöre av sedvanligt slag skulle undantas från beskattning. Vid<br>remissbehandlingen av den promemorian ansåg Försäkringsförbundet att<br>försäkringsvärden inte kan användas vid värdering av lösöre. Som skäl<br>anfördes bl.a. att försäkringsvärdet avser hela lösöret och inte enskilda<br>föremål, att det bygger på återanskaffningsvärdet och inte omfattar lösöre<br>utanför hemmet mer än till ett mindre belopp samt att beloppslösa<br>hemförsäkringar och utländska hemförsäkringar skulle bli allt vanligare.</p>
<p>Av de skäl som framförts av bl.a. kapitalskatteberedningen framgår<br>enligt regeringens mening att användandet av försäkringsvärden inte är en<br>lämplig värderingsmall.</p>
<p>I promemorian Ds 1996:42 föreslås att inre lösöre som innehas för<br>personligt bruk skall vara skattepliktigt endast till den del värdet på det<br>enskilda föremålet överstiger ett fribelopp på 100 000 kr. Denna utform-<br>ning motiveras med att antalet föremål som måste värderas skall vara så<br>litet att värderingen kan genomföras utan allt för stora olägenheter och att<br>kontrollproblemen skall minskas i den omfattning som är möjlig genom<br>att skattemyndigheternas kontrollåtgärder kan rikta sig mot enstaka fall.<br>Vidare sägs i promemorian bl.a. att grundprincipen bör vara att det<br>normala men även stora och välutrustade hemmet inte skall beskattas<br>utom vad gäller mycket dyrbara förmögenhetsobjekt som ibland används<br>för kapitalplacering i syfte att undvika förmögenhetsskatt. Modellen med<br>ett fribelopp som avser det sammanlagda värdet avfärdas med<br>motiveringen att den inte bidrar till att kulturhistoriskt värdefulla<br>samlingar bevaras. Ett annat alternativ som behandlas i promemorian är att<br>sådana samlingar undantas från beskattning. Även denna modell utesluts<br>eftersom svåra gränsdragningsfrågor anses uppkomma med en sådan<br>undantagsregel.</p>
<p>Som framgår av redogörelsen ovan torde någon fullständig lösning på<br>värderings- och kontrollproblemen avseende lösöre inte finnas. Den i<br>promemorian föreslagna lösningen med ett fribelopp for varje enskilt<br>föremål medför visserligen att antalet skattskyldiga blir litet och att endast<br>objekt vars värde avsevärt överstiger vad som kan anses vara normalt även<br>för ett hushåll i goda ekonomiska omständigheter beskattas. De svårig-<br>heter som trots detta uppkommer har framhållits av flera remissinstanser.</p>
<p>65</p>
<p>5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 117<br></p>
<p>Riksskatteverket anser att kontroll- och värderingsproblemen är så om- Prop. 1996/97:117<br>fattande att personligt inre lösöre inte bör utgöra beskattningsobjekt. Det<br>har även hävdats att ett genomförande av förslaget allvarligt kan försvåra<br>bevarandet av kulturhistoriska värden. Vid en samlad bedömning anser<br>regeringen att beskattningen av lösöre bör begränsas. Inre lösöre som<br>används för personligt bruk bör vara skattefritt. Vidare bör lösöre som<br>deponerats i museum eller liknande inrättning inte förmögenhetsbeskattas.</p>
<p>För att veteranbilar inte skall behandlas sämre än antikviteter i hemmet<br>föreslås att även sådana fordon undantas från beskattning.</p>
<p>Värderingen av skattepliktigt lösöre bör anknyta till vanliga regler och<br>således utgå från marknadsvärdet.</p>
<p>För att förhindra skatteplanering med lånade pengar bör skuld hänförlig</p>
<p>till skattefritt lösöre inte vara avdragsgill.</p>
<p>I syfte att uppnå en rationaliseringseffekt även ifråga om skatte-<br>hanteringen avseende tillgångar som spelar en obetydlig roll vid för-<br>mögenhetsbeskattningen bör undantagsförmåner, besittningsrätter och<br>liknande rättigheter till fastigheter vara skattefria. Detta gäller dock inte<br>bostadsrätter o.d., se avsnitt 5.8.1 de fall rättigheterna inte är skattepliktiga<br>bör inte heller rätt till avdrag för motsvarande förpliktelser finnas.</p>
<p>Rätt till firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel o.d. samt<br>patent- och förlagsrätter föreslås vara skattefria även i fortsättningen.<br>Endast undantagsvis innehas dessa rättigheter utanför näringsverksamhet.<br>Rättigheter som i vid utsträckning kan sägas utgöra en del av det sociala<br>skyddsnätet i samband med sjukdom, ålderdom och dödsfall undantas<br>också från förmögenhetsbeskattning.</p>
<h3>5.11 Skattskyldighet</h3>
<p>Regeringens förslag: Reglerna om skattskyldighet skall i princip<br>vara oförändrade. Utländsk medborgare som vistas tillfälligt i Sverige<br>under högst tre år förblir begränsat skattskyldig. Skattskyldigheten for<br>utländska aktiebolag och andra utländska juridiska personer tas bort.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med<br>regeringens med undantag för att tidsgränsen för utländsk medborgare<br>som tillfälligt vistas i Sverige föreslås vara två år.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket påpekar att förslaget avseende<br>utländska medborgare medför administrativt merarbete. I övrigt framförs<br>inga erinringar.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att underlätta arbetsutbyte med<br>utlandet föreslås i promemorian att utländska medborgare som tillfälligt<br>vistas i Sverige under högst två år bör vara begränsat skattskyldiga under<br>denna tid. Även regeringen anser att det behövs ett sådant undantag. För<br>att bestämmelsen skall få någon praktisk betydelse bör dock tidsgränsen<br>uppgå till tre år. De positiva effekterna får anses uppväga de administ-<br>rativa nackdelar som kan uppkomma.</p>
<p>66</p>
<p>Beskattningen av utländska juridiska personer bör avskaffas eftersom<br>den är diskriminerande. I förenklingssyfte bör nuvarande regler ändras så<br>att begränsat skattskyldiga inte beskattas för andel i svensk ekonomisk<br>förening eller handelsbolag. Det bör tilläggas att detta inte innebär någon<br>förändring av beskattningen av utländska aktier och andelar, se avsnitt 5.6.</p>
<p>Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) har haft i uppgift<br>att se över inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av stiftelser och<br>ideella föreningar (dir. 1988:6). I betänkandet Översyn av skattereglerna<br>för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslås en särskild lag<br>om skattebefrielse. I avvaktan på ett ställningstagande till förslagen i<br>betänkandet föreslås inte här någon ändrad beskattning av stiftelser och<br>ideella föreningar.</p>
<h3>5.12 Sam- eller särbeskattning</h3>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Regeringens förslag: Sambeskattning skall även i fortsättningen ske<br>av makar respektive av föräldrar och barn.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser anser att sambeskatt-<br>ningen skall avskaffas. Motiveringen är främst rättvise- och förenklings-<br>skäl. Riksskatteverket betonar de starka administrativa skälen för att införa<br>särbeskattning. TCO anser dock att sambeskattningen av samboende och<br>minderåriga barn bör behållas för att minska skatteplanering. Sveriges<br>Advokatsamfund anser att riskerna för skatteplanering är överdrivna med<br>hänsyn till att det förutsätter egendomsöverlåtelse.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. 1988 års taxering är sam-<br>beskattningen av makars arbetsfria inkomster (s.k. B-inkomster) helt<br>avskaffad. Förändringen har genomförts i förenklingssyfte och medför<br>betydande förenklingar för såväl de skattskyldiga som för skattemyndig-<br>heterna (prop. 1985/86:130 s. 44).</p>
<p>Vid förmögenhetsbeskattningen sambeskattas såväl makar som hemma-<br>varande barn under 18 år. Regeln gäller också adoptivbarn och styvbarn.<br>Sedan 1992 års taxering jämställs inte fosterbarn med hemmavarande<br>barn.</p>
<p>Det har under senare år rests upprepade krav på att sambeskattningen<br>av förmögenhet skall slopas. När det gäller makar anses nuvarande<br>bestämmelser diskriminera äktenskapet och motverka jämställdhet. Även<br>sambeskattning av föräldrar och barn har kritiserats och då särskilt i fråga<br>om styvbarn.</p>
<p>Likformighetsskäl men också jämställdhetsskäl talar för att sambeskatt-<br>ningen bör tas bort även vid förmögenhetsbeskattningen. Särbeskattning<br>skulle dessutom medföra en avsevärd administrativ förenkling. Sam-<br>beskattningen kräver nämligen en fortlöpande aktualisering av samband<br>mellan makar och barn samt mellan ogifta sammanboende personer med<br>gemensamma hemmavarande barn. Dessa sambandsuppgifter är inte</p>
<p>67</p>
<p>sällan inaktuella vilket medför kontroll- och utredningsproblem. Vidare<br>försvårar sambeskattningen förtryckandet av förmögenhetsuppgifter i den<br>förenklade deklarationen.</p>
<p>Ett skäl för att behålla sambeskattningen är att förebygga skatte-<br>planering genom att förmögenheten sprids inom familjen. Särbeskattning<br>skulle också ge ett mycket betydande skattebortfall om inte fribelopp och<br>skattesatser justeras i motsvarande utsträckning. En sänkning av fri-<br>beloppet innebär att ensamstående får betala lättnaderna för makar.<br>Slutligen uppkommer otillfredsställande fördelningseffekter mellan hus-<br>håll med olika disponibla inkomster.</p>
<p>Sambeskattningen med egna barn väcker inte samma principiella<br>invändningar som sambeskattning av makar. Skäl att därvid behandla<br>styvbarn annorlunda än egna barn föreligger inte. I fråga om barn kan det<br>snarast vara svårt att motivera en särbeskattning och fribelopp för barn<br>uppmuntrar till skatteplanering. Gåvobeskattningen kan visserligen verka<br>hämmande under en övergångstid om ett system med särbeskattning skulle<br>införas. På sikt föreligger dock risk för att skatteunderlaget minskar<br>genom successiva Överföringar till barn. Ett alternativ skulle kunna vara<br>ett särskilt, avsevärt lägre, fribelopp för barns förmögenhet. Även med<br>sådana åldersdifferentierade fribelopp kan dock skattelättnader uppnås<br>genom att tillgångar och skulder fördelas inom familjen. Det kan dessutom<br>synas märkligt att barn i princip beskattas hårdare än vuxna. Om<br>särbeskattning införs för makar blir det emellertid tekniskt svårt att<br>utforma regler för sambeskattning av föräldrar och barn som samtidigt<br>innebär att de administrativa fördelarna uppnås.</p>
<p>Lagrådet anser att det sett från grundläggande systematisk synpunkt är<br>otillfredsställande att - när nu inriktningen är att stifta en helt ny lag av<br>modernt snitt - ta över regler om sambeskattning från 1947 år lag, som i<br>detta hänseende byggde på samlevnadsformer som var väsentligt mindre<br>varierande till formerna än i dagens samhälle. Det uttalas vidare av<br>Lagrådet att en följd av sådan bristande anpassning av lagreglerna till<br>samhällsutvecklingen kan tänkas leda till minskad tilltro till och efter-<br>levnad av lagstiftningen.</p>
<p>Som redovisats ovan finns det skäl som talar både för och emot att<br>införa särbeskattning. Fördelarna med en särbeskattning är starka från<br>principiell och administrativ synpunkt. Intresset av att förebygga skatte-<br>planering väger emellertid tungt. Det främsta problemet är dock skatte-<br>bortfallet. Vid ett antagande om att de vuxna personerna i familjen för-<br>delar förmögenheten mellan sig på ett så skattemässigt fördelaktigt sätt<br>som möjligt så att fribeloppen kan utnyttjas fullt ut skulle en övergång till<br>särbeskattning ge ett inkomstbortfall på 1,4 miljarder kronor vid i övrigt<br>oförändrade regler.</p>
<p>För att kompensera for inkomstbortfallet måste antingen fribeloppet<br>sänkas väsentligt eller skattesatsen höjas kraftigt. Olika kombinationer<br>därav är tänkbara. Om man sänker fribeloppet till 550 000 kr måste<br>skattesatsen höjas till 1,65 % för att kompensera för bortfallet. Om man<br>nöjer sig med att sänka fribeloppet till 700 000 kr krävs en skattsatshöj-<br>ning till ca 2,2%. I dagens statsfinansiella läge finns inte utrymme för att<br></p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>68</p>
<p>minska skatteuttaget från förmögenhetsbeskattningen. Den basbreddning<br>som sker genom övriga förslag kan inte kompensera den brist som skulle<br>uppkomma om särbeskattning införs. Regeringens slutsats blir därför att<br>sambeskattningen måste behållas även i det nya förmögenhetsskatte-<br>systemet.</p>
<h3>5.13 Skattens storlek</h3>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Regeringens förslag: Fribeloppet för fysisk person och dödsbo skall<br>även i fortsättningen uppgå till 900 000 kr och skattesatsen kvarstå<br>på 1,5 %. Begränsningsregeln behålls.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Några remissinstanser anser att fribeloppet bör<br>höjas. Många remissinstanser anser att nivån på skatten är för hög. Det<br>förekommer förslag om att hänsyn skall tas till fastighetsskatten vid<br>tillämpning av begränsningsregeln. Riksskatteverket vill i första hand att<br>begränsningsregeln avskaffas och i andra hand att familjenivåberäkningen<br>slopas eftersom den medför administrativa svårigheter och därmed ökade<br>kostnader.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har som framgår av det<br>tidigare beslutat att gränsen för uttag av förmögenhetsskatt av fysisk<br>person och dödsbo skall höjas till 900 000 kr vid 1997 års taxering med<br>hänsyn till de höjda taxeringsvärdena vid 1996 års allmänna fastighets-<br>taxering av småhus. Någon ytterligare justering uppåt av denna gräns bör<br>inte genomföras.</p>
<p>Utgångspunkten för skatteuttaget är att skattesatsen skall vara låg.<br>Kapitalinkomstbeskattningen är sedan 1990 års skattereform strikt pro-<br>portionell, till skillnad från vad som gäller för förvärvsinkomster som<br>beskattas progressivt. Med hänsyn till att förmögenhetsskatten för den<br>sammanlagda beskattningen av kapital anses utgöra en motsvarighet till<br>det högre marginalskatteskiktet för förvärvsinkomster bör den vara pro-<br>portionell även fortsättningsvis.</p>
<p>Arbetsinkomster beskattas progressivt i två avseenden. För det första<br>utgår statlig inkomstskatt för taxerade förvärvsinkomster över en viss<br>nivå. För år 1997 ligger denna nivå på 231 500 kr (inkomsten före uttag<br>av allmänna egenavgifter). För det andra föreligger progressivitet i den<br>meningen att arbetsgivaravgifter tas ut på inkomster över 7,5 basbelopp<br>utan att detta uttag ger rätt till ytterligare socialförsäkringsförmåner. På<br>inkomster över 7,5 basbelopp utgör därför arbetsgivaravgifterna i sin<br>helhet en skatt. Vid 1997 års nivåer för arbetsgivaravgifterna (32,92 %),<br>den genomsnittliga kommunalskatten (31,66 %) och den statliga<br>inkomstskatten (25 %) kan det totala skatteuttaget på arbetsinkomster över<br>7,5 basbelopp beräknas till drygt 67%.</p>
<p>Frågan är då vilket förmögenhetsskatteuttag som tillsammans med den<br>proportionella kapitalinkomstskatten på 30 % skulle ge ett skatteuttag på</p>
<p>69</p>
<p>kapital som balanserar det högsta skatteuttaget på arbetsinkomster, 67 %.<br>För en sådan kalibrering är det viktigt att notera att skatten på arbetsin-<br>komster är real medan kapitalinkomstskatten tas ut på nominella inkom-<br>ster, exempelvis nominella räntor. Varje kalibrering av förmögenhets-<br>skatteuttaget kommer därför att bero på vilka antaganden om inflation och<br>realränta som görs. I tabell 5.1 redovisas det förmögenhetsskatteuttag som<br>kan härledas från olika kombinationer av realränta och inflation.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Tabell 5.1. Balanserande förmögenhetsskatt vid olika kombinationer av<br>realränta och inflation. Procent.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Realränta</p>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inflation</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>1,24</p></td><td>
<p>1,61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,94</p></td><td>
<p>1,31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,64</p></td><td>
<p>1,00</p></td></tr>
</table>
<p>Vid de nivåer på inflation och realränta som varit aktuella under senare<br>år, med en inflation på ca 2 % och en realränta på drygt 5 %, ligger alltså<br>det förmögenhetskatteuttag som tillsammans med uttaget av kapital-<br>inkomstskatt på 30 % balanserar det högsta skatteuttaget på arbets-<br>inkomster på drygt 1,2 %. Detta är en lägre nivå på skatteuttaget än vad<br>som föreslås. Avvikelsen uppåt beror av en rad faktorer, bl.a. önskemålen<br>att undanta vissa slag av förmögenheter från beskattning. Endast vid mer<br>långtgående basbreddningar skulle det vara möjligt att lägga skatteuttaget<br>på den balanserande, lägre nivån. Skäl att frångå den nuvarande skatte-<br>satsen på 1,5 % föreligger därmed inte.</p>
<p>För juridiska personer behålls fribeloppet på 25 000 kr liksom gällande<br>skattesats på 1,5 promille.</p>
<p>Begränsningsregeln innebär att stora förmögenheter ger en procentuellt<br>avsevärt lägre faktisk skatt än små förmögenheter för vilka begränsnings-<br>regeln inte blir tillämplig. Den gynnar investeringar i egendom som ger<br>värdestegring i stället för direktavkastning. Detta medför en olämplig<br>snedvridning av såväl investeringar som prisbildning. Rent principiellt kan<br>det ifrågasättas om en likformigt utformad förmögenhetsbeskattning skall<br>kombineras med undantagsregler. Det finns således skäl att överväga om<br>begränsningsregeln kan undvaras.</p>
<p>Om begränsningsregeln slopas kan detta kombinerat med den före-<br>slagna basbreddningen för vissa större förmögenheter leda till ett kraftigt<br>ökat skatteuttag. Med de bestämmelser som föreslås i övrigt får nuvarande<br>begränsningsregel betydelse främst för innehavare av stora aktie-<br>formögenheter. Regeln kan dock få betydelse även for pensionärer med<br>mycket låga inkomster som bor i högt taxerade och obelånade villor.</p>
<p>70</p>
<p>För att dämpa en sådan skattehöjning och minska risken för kapital- Prop. 1996/97:117<br>flykt kan det finnas anledning att ha ett tak för uttag av skatt på kapital.<br>Om hänsyn också tas till marginalskatteeffektema på förvärvsinkomster<br>respektive kapitalinkomster talar övervägande skäl för att någon form av<br>begränsningsregel trots allt bör finnas.</p>
<p>Ett alternativ till den nuvarande begränsningsregeln vore en regel om<br>avräkning av förmögenhetsskatt mot skatten på kapitalinkomster. En<br>sådan regel har fördelen att den reducerar den sammanlagda skatten för<br>tillgångar med hög löpande avkastning som i annat fall missgynnas<br>jämfört med tillgångar vars avkastning i stor utsträckning utgår i form av<br>värdeökning som inkomstbeskattas först när den realiseras. Å andra sidan<br>skulle en sådan avräkning innebära nya komplikationer samt nya typer av<br>skatteanpassning genom att personer som berörs av förmögenhetsskatten<br>skulle få incitament att "ta fram" kapitalinkomster i just den utsträckning<br>som eliminerar den tillkommande förmögenhetsskatten. Skatten för en<br>extra kapitalinkomst liksom skattelättnaden för en extra ränteutgift skulle<br>inte vara 30 % för sådana skattskyldiga. Detta skulle återintroducera<br>många av de problem som uppkommer när kapitalinkomster beskattas<br>med skilda skattesatser. En grovt schablonmässig lösning av annat slag<br>vore att bestämma ett beloppsmässigt tak för högsta uttag av förmögen-<br>hetsskatt.</p>
<p>Mot bakgrund av att förmögenhetsbeskattningen inte får leda till lägre<br>skatteintäkter i framtiden finns dock inte utrymme för några förändringar<br>i begränsningsregeln av de nu diskuterade slagen.</p>
<p>Vid remissbehandlingen har framkommit synpunkter på att fastighets-<br>skatten borde beaktas vid tillämpning av begränsningsregeln. Då denna<br>skatt utgör en schabloniserad kapitalinkomstskatt på fastighetsinnehavet<br>som också måste beaktas torde en utökning med en schablonmässigt<br>beräknad inkomst och en till denna hörande proportionell skatt endast leda<br>till att reglerna blir ännu mer komplicerade. Det är därför inte heller<br>lämpligt med en sådan förändring. Begränsningsregeln bör därför åter-<br>införas i en särskild lag och ha i stort sett samma utformning som i dag. I<br>enlighet med förslaget i promemorian bör de inkomster och skatter som<br>jämförs beräknas på hushållsnivå av principiella skäl och för att öka<br>motståndskraften mot skatteplanering.</p>
<h3>5.14 Kontrolluppgifter</h3>
<p>Regeringens förslag: Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter<br>utökas till att omfatta skulder och innehav av sådana marknads-<br>noterade finansiella instrument som inte omfattas av kontrolluppgifts-<br>skyldighet i dag.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Några remissinstanser har synpunkter på den lag-<br>tekniska utformningen av kontrolluppgiftsskyldigheten.</p>
<p>71</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Lämnandet av kontrolluppgifter bör Prop. 1996/97:117<br>utvidgas för att bl.a. underlätta förtryckningen av förmögenhetsuppgifter i<br>den förenklade deklarationen. I dag skall kontrolluppgift om fordran till<br>ledning för taxeringen lämnas av berörda institut. Motsvarande regler<br>angående lämnande av kontrolluppgift om skuld föreslås.</p>
<p>Utvidgningen av skatteplikten bör också påverka kontrolluppgifts-<br>lämnandet om innehav av marknadsnoterade optioner, terminer o.d.<br>Denna uppgiftsskyldighet bör gälla även uppkomna förpliktelser. Det<br>föreslås därför ett utökat kontrolluppgiftslämnande avseende innehav av<br>marknadsnoterade finansiella instrument. Förslaget föranleder ändringar i<br>3 kap. 22, 25 a och 27 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter, LSK.</p>
<h2>6 Budget- och fördelningseffekter</h2>
<p>1 detta avsnitt behandlas först de budgetmässiga effekterna av de olika<br>förändringarna av förmögenhetsbeskattningen. Därefter redovisas för-<br>slagets fördelningsmässiga effekter. En jämförelse görs med tidigare<br>regler tillämpade på 1996 års inkomst- och förmögenhetsförhållanden. I<br>jämförelsenormen ingår bl.a. effekterna av 1996 års allmänna fastighets-<br>taxering. Vid redovisningen uppmärksammas olika dimensioner av<br>inkomst- och förmögenhetsfördelningen. Effekterna för hushåll i olika<br>inkomstklasser redovisas men också effekterna för olika familjetyper och<br>åldersgrupper.</p>
<h3>6.1 Budgeteffekter</h3>
<p>En målsättning med reformeringen av förmögenhetsskatten är att de nya<br>reglerna tillsamman med de åtgärder på området som riksdagen redan<br>beslutat skall ge åtminstone samma skatteintäkter som gällande regler. En<br>fråga av betydelse för kalibreringen av det nya systemet gäller hur<br>effekterna av 1996 års allmänna fastighetstaxering skall värderas. En<br>höjning av fastighetsvärdena kommer ju att öka underlaget för förmögen-<br>hetsskatt och därmed ge ökade skatteintäkter vid 1997 års taxering. Dessa<br>ökade skatteintäkter får anses vara en följd av gällande regler och skall<br>därför ingå i jämförelsenormen vid bedömningen av finansieringen av det<br>nya systemet.</p>
<p>I tabell 6.1 redovisas beräknade intäkter av förmögenhetsskatten vid<br>de olika regeländringarna. Redovisningen i tabellen görs ackumulerat,<br>dvs. redovisade intäkter avser utfallet inklusive effekten av tidigare<br>redovisade regeländringar. I en särskild kolumn redovisas dock budget-<br>effekten av de enskilda åtgärderna.</p>
<p>72</p>
<p>Tabell 6.1 Intäkter av förmögenhetsskatt vid alternativa regler och effekter Prop. 1996/97:117<br>av olika basbreddningar. Miljarder kr.</p>
<p>Intäkter Effekt av</p>
<p>(mdkr) åtgärden</p>
<p>(mdkr)</p>
<p>Regler vid 1996 års taxering inklusive effekterna av</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1996 års allmänna fastighetstaxering</p></td><td>
<p>3,78</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Full värdering av A-aktier m.m.</p></td><td>
<p>4,39</p></td><td>
<p>+0,61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt fribelopp till 900 000 kr</p></td><td>
<p>4,09</p></td><td>
<p>-0,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattefrihet för hyreshus</p></td><td>
<p>4,00</p></td><td>
<p>-0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Basbreddning för K-försäkring</p></td><td>
<p>4,22</p></td><td>
<p>+0,22</p></td></tr>
</table>
<p>Bedömningarna utgår från det i promemorian Ds 1996:42 använda<br>hushållsurvalet avseende år 1994. Dock har framskrivningar gjorts i olika<br>avseenden så att de beräknade intäkterna m.m. skall avspegla utfallet för<br>inkomståret 1996.</p>
<p>Intäkterna av förmögenhetsskatten vid 1996 års taxering inklusive<br>effekterna av 1996 års allmänna fastighetstaxering kan beräknas uppgå till<br>3,78 mdkr, vilket utgör det belopp som skall finansieras i det nya<br>systemet.</p>
<p>De åtgärder som redan beslutats av riksdagen, dvs. den sammantagna<br>effekten av fullvärdering av A-aktier m.m. och det höjda fribeloppet, ger<br>en inkomstförstärkning på 0,31 mdkr. Nuvarande bedömning avviker från<br>den tidigare beroende på ny information i form av ett mer aktuellt<br>grundmaterial, med bl.a. mer tillförlitliga uppgifter om värdet på hus-<br>hållens aktieförmögenheter.</p>
<p>Förslaget om skattefrihet för hyreshusfastigheter beräknas ge ett<br>inkomstbortfall på 0,09 mdkr. I denna bedömning finns en betydande<br>osäkerhet eftersom datamaterialet enbart innehåller uppgifter om de<br>direktägda hyreshusen. Däremot saknas uppgifter om dels indirekt (via<br>aktiebolag) innehavda hyreshus som i dag utgör en skattepliktig tillgång,<br>dels om skulder i näringsverksamhet. Vid bedömningen har uppgifterna<br>om de direktägda hyreshusen dels räknats upp med en faktor 1,25 med<br>syfte att fånga upp den föreslagna skattefriheten for indirekt ägda fastig-<br>heter, dels räknats ned med en faktor 0,25 med syfte att beakta belånings-<br>graden i näringsverksamheten (belåningsgraden antas vara 75 %).</p>
<p>Slutligen har basbreddningen avseende kapitalforsäkringar, där enligt<br>förslaget även s.k. allokerad återbäring skall ingå i underlaget, beräknats<br>ge en inkomstförstärkning på 0,22 mdkr.</p>
<p>73</p>
<h3>6.2 Fördelningseffekter</h3>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>I detta avsnitt redovisas olika fördelningseffekter av den reformerade<br>förmögenhetsskatten. Jämförelsenormen utgörs genomgående av de regler<br>som gällde vid 1996 års taxering applicerade på en bas avseende inkomst-<br>året 1994. Basen är framskriven till inkomståret 1996 och inkluderar<br>inverkan av 1996 års fastighetstaxering (i tabellerna rubricerade som<br>“Gällande regler”). De åtgärder som redan beslutats av riksdagen, dvs. den<br>sammantagna effekten av fullvärdering av A-aktier m.m. och det höjda<br>fribeloppet, uppfattas som en integrerad del av förslagen i detta kapitel (i<br>tabellerna rubricerade som “Förslag”). I enlighet med det vanliga<br>tillvägagångssättet vid fördelningsstudier har förslaget kalibrerats på ett<br>sådant sätt att det skall ge samma intäkter som gällande regler. I detta fall<br>uppkommer dock en begränsad missvisning då förslaget beräknas ge<br>större skatteintäkter än tidigare regler.</p>
<p>Vid redovisningen av fördelningseffekterna har regeringen valt att<br>knyta an till fördelningen av inkomster. Tabellredovisningen avser alltså<br>effekten på förmögenhetsskatten för hushåll i olika inkomstskikt. Den<br>grundläggande indelningen av hushållen har i ett första steg gjorts så att<br>samtliga hushåll, oberoende av om de betalar förmögenhetsskatt eller ej,<br>rangordnats efter hushållens disponibla inkomst per konsumtionsenhet.<br>Innebörden av detta inkomstmått är att inkomsten justeras så att hänsyn tas<br>till försöijningsbördan i hushållet så som denna påverkas av antalet vuxna<br>och barn i olika åldrar i hushållet.</p>
<p>Efter rangordningen med hänsyn till disponibel inkomst per konsum-<br>tionsenhet delas hushållen in i olika decilgrupper, där den översta decilen<br>representerar hushåll med högst ekonomisk standard. Därutöver har skett<br>en indelning av den högsta decilen i 10 lika delar, dvs. på detta sätt<br>rangordnas hushållen i de högsta percentilema. En uppdelning av den<br>högsta decilen i olika percentiler är motiverad då denna grupp är särskilt<br>intressant ur förmögenhetsskattesynpunkt.</p>
<p>I den faktiska redovisningen har därefter medtagits de hushåll i de<br>olika decilema och percentilema som betalar förmögenhetsskatt enligt<br>antingen de regler som gällde vid 1996 års taxering eller enligt nya regler.<br>Detta förklarar varför antalet hushåll i de olika decilema kan variera från<br>decil till decil; det typiska mönstret är dock att antalet hushåll som betalar<br>förmögenhetsskatt ökar med stigande decil. Detsamma gäller för<br>percentilredovisningen.</p>
<p>74</p>
<p>Tabell 6.2A Förmögenhetsskatt enligt gällande regler och förslag. Hushållen Prop. 1996/97:117<br>indelade i decilgrupper efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet (ke).</p>
<p>Medelvärden i varje grupp. Hushåll som betalar förmögenhetsskatt. Tkr och<br>procent.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Disp<br>ink/ ke</p></td><td>
<p>Gällande<br>regler</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>Skillnad</p></td><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>Konsum-<br>tionsvikt</p></td><td>
<p>Antal</p>
<p>i<br>popula-<br>tionen</p></td><td>
<p>Antal</p>
<p>i<br>urvalet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Decilgrupp</p>
<p>1</p></td><td>
<p>19 486</p></td><td>
<p>9215</p></td><td>
<p>7 950</p></td><td>
<p>-1 265</p></td><td>
<p>-6,49</p></td><td>
<p>2,01</p></td><td>
<p>4 631</p></td><td>
<p>161</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>55 278</p></td><td>
<p>4 855</p></td><td>
<p>4 123</p></td><td>
<p>-732</p></td><td>
<p>- 1,32</p></td><td>
<p>2,16</p></td><td>
<p>5 923</p></td><td>
<p>221</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>69 567</p></td><td>
<p>4 107</p></td><td>
<p>3 061</p></td><td>
<p>-1 045</p></td><td>
<p>- 1,50</p></td><td>
<p>2,13</p></td><td>
<p>6 247</p></td><td>
<p>229</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>78 919</p></td><td>
<p>5 612</p></td><td>
<p>4917</p></td><td>
<p>-694</p></td><td>
<p>-0,88</p></td><td>
<p>2,04</p></td><td>
<p>7 197</p></td><td>
<p>247</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>87 327</p></td><td>
<p>5 309</p></td><td>
<p>4 749</p></td><td>
<p>-560</p></td><td>
<p>-0,64</p></td><td>
<p>1,97</p></td><td>
<p>10 125</p></td><td>
<p>335</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>97 834</p></td><td>
<p>5 027</p></td><td>
<p>4 570</p></td><td>
<p>-457</p></td><td>
<p>-0,47</p></td><td>
<p>1,97</p></td><td>
<p>14 692</p></td><td>
<p>485</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>110 132</p></td><td>
<p>5 202</p></td><td>
<p>4 857</p></td><td>
<p>-345</p></td><td>
<p>-0,31</p></td><td>
<p>2,01</p></td><td>
<p>18 828</p></td><td>
<p>636</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>125 352</p></td><td>
<p>5 404</p></td><td>
<p>5 002</p></td><td>
<p>-402</p></td><td>
<p>-0,32</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>25 945</p></td><td>
<p>851</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>146 414</p></td><td>
<p>6 593</p></td><td>
<p>6 195</p></td><td>
<p>-398</p></td><td>
<p>-0,27</p></td><td>
<p>1,86</p></td><td>
<p>35 526</p></td><td>
<p>1 094</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>267 429</p></td><td>
<p>15 528</p></td><td>
<p>16 167</p></td><td>
<p>639</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>102 040</p></td><td>
<p>3 073</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>179 783</p></td><td>
<p>10 045</p></td><td>
<p>10 045</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1,90</p></td><td>
<p>231 154</p></td><td>
<p>7 332</p></td></tr>
</table>
<p>Av tabell 6.2A framgår att de nya reglerna ger sänkt skatt i de 9 lägsta<br>decilema. Däremot ökar skatten för decilgrupp 10. Anledningen till detta<br>är att för denna grupp väger breddningarna av skattebasen tyngre än<br>föreslagna undantag från skatteplikt. I kolumn 2 kan utläsas storleken på<br>förmögenhetsskatten beräknad enligt de regler som gällde vid 1996 års<br>taxering inklusive effekterna av 1996 års allmänna fastighetstaxering.<br>Denna skall jämföras med kolumn 3 som visar vad förmögenhetsskatten<br>blir enligt förslaget.</p>
<p>Av tabell 6.2B kan utläsas att skatten skulle öka för de fyra högsta<br>percentilgruppema.</p>
<p>75</p>
<p>Tabell 6.2B Förmögenhetsskatt enligt gällande regler och förslag. Hushållen Prop. 1996/97:117<br>indelade i percentilgrupper efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet</p>
<p>(ke). Medelvärden i varje grupp. Hushåll som betalar förmögenhetsskatt. Tkr<br>och procent.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Disp<br>ink/ ke</p></td><td>
<p>Gällande<br>regler</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>Skillnad</p></td><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>Konsum-<br>tionsvikt</p></td><td>
<p>Antal</p>
<p>i<br>popula-<br>tionen</p></td><td>
<p>Antal</p>
<p>i<br>urvalet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Percentilgrupp</p>
<p>1-90</p></td><td>
<p>110515</p></td><td>
<p>5 712</p></td><td>
<p>5 207</p></td><td>
<p>-505</p></td><td>
<p>-0,46</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>129 114</p></td><td>
<p>4 259</p></td></tr>
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>161 780</p></td><td>
<p>6 764</p></td><td>
<p>6 685</p></td><td>
<p>-79</p></td><td>
<p>-0,05</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>5 042</p></td><td>
<p>150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>165 909</p></td><td>
<p>8 847</p></td><td>
<p>8 346</p></td><td>
<p>- 102</p></td><td>
<p>-0,06</p></td><td>
<p>1,87</p></td><td>
<p>5 983</p></td><td>
<p>188</p></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>170 818</p></td><td>
<p>6 845</p></td><td>
<p>7 129</p></td><td>
<p>284</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>1,90</p></td><td>
<p>5 922</p></td><td>
<p>188</p></td></tr>
<tr><td>
<p>94</p></td><td>
<p>176 429</p></td><td>
<p>7 209</p></td><td>
<p>7 375</p></td><td>
<p>166</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>6 356</p></td><td>
<p>198</p></td></tr>
<tr><td>
<p>95</p></td><td>
<p>183 501</p></td><td>
<p>8 172</p></td><td>
<p>8 103</p></td><td>
<p>-69</p></td><td>
<p>-0,04</p></td><td>
<p>1,79</p></td><td>
<p>7 581</p></td><td>
<p>224</p></td></tr>
<tr><td>
<p>96</p></td><td>
<p>192 730</p></td><td>
<p>8 623</p></td><td>
<p>8 606</p></td><td>
<p>- 17</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>1,87</p></td><td>
<p>8 627</p></td><td>
<p>268</p></td></tr>
<tr><td>
<p>97</p></td><td>
<p>205 172</p></td><td>
<p>9 132</p></td><td>
<p>9 401</p></td><td>
<p>269</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>1,78</p></td><td>
<p>10 633</p></td><td>
<p>311</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td>
<p>221 968</p></td><td>
<p>10 471</p></td><td>
<p>10 873</p></td><td>
<p>402</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>1,78</p></td><td>
<p>11 438</p></td><td>
<p>336</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99</p></td><td>
<p>251 435</p></td><td>
<p>13 597</p></td><td>
<p>13 993</p></td><td>
<p>396</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>1,74</p></td><td>
<p>15 703</p></td><td>
<p>452</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>469 586</p></td><td>
<p>34 205</p></td><td>
<p>36 242</p></td><td>
<p>2 037</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>24 755</p></td><td>
<p>758</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>179 783</p></td><td>
<p>10 045</p></td><td>
<p>10 045</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1,90</p></td><td>
<p>231 154</p></td><td>
<p>7 332</p></td></tr>
</table>
<p>76</p>
<p>Tabell 6.3 Förmögenhetsskatt enligt gällande regler och förslag. Hushållen Prop. 1996/97:117<br>indelade efter familjetyp. Medelvärden i varje grupp. Hushåll som betalar<br>förmögenhetsskatt. Tkr och procent.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Disp<br>ink/ ke</p></td><td>
<p>Gällande<br>regler</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>Skillnad</p></td><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>Konsum-<br>tionsvikt</p></td><td>
<p>Antal</p>
<p>popula-<br>tionen</p></td><td>
<p>Antal</p>
<p>urvalet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Typhushåll</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående</p></td><td>
<p>185 559</p></td><td>
<p>12 761</p></td><td>
<p>12 996</p></td><td>
<p>235</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>66 070</p></td><td>
<p>1 060</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambeskattade</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>u barn</p></td><td>
<p>183 858</p></td><td>
<p>9 286</p></td><td>
<p>9 173</p></td><td>
<p>- 113</p></td><td>
<p>-0,06</p></td><td>
<p>1,92</p></td><td>
<p>126 701</p></td><td>
<p>4 042</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 bam</p></td><td>
<p>161 572</p></td><td>
<p>9714</p></td><td>
<p>9516</p></td><td>
<p>- 198</p></td><td>
<p>-0,12</p></td><td>
<p>2,18</p></td><td>
<p>2 487</p></td><td>
<p>97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 bam</p></td><td>
<p>169 430</p></td><td>
<p>8 324</p></td><td>
<p>8 207</p></td><td>
<p>- 117</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>2,67</p></td><td>
<p>15 531</p></td><td>
<p>751</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-”-3 bam el fler</p></td><td>
<p>145 806</p></td><td>
<p>7 307</p></td><td>
<p>7 358</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>3,51</p></td><td>
<p>20 364</p></td><td>
<p>1 382</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>179 783</p></td><td>
<p>10 045</p></td><td>
<p>10 045</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1,90</p></td><td>
<p>231 154</p></td><td>
<p>7 332</p></td></tr>
</table>
<p>Av tabell 6.3 framgår effekterna för olika familjetyper. För<br>ensamstående och för sambeskattade med tre barn eller fler ökar<br>skatteuttaget genom förslaget.</p>
<p>77</p>
<p>Tabell 6.4 Förmögenhetsskatt enligt gällande regler och forslag. Hushållen Prop. 1996/97:117<br>indelade efter ålder. Medelvärden i varje grupp. Hushåll som betalar<br>förmögenhetsskatt. Tkr och procent.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Disp<br>ink/ ke</p></td><td>
<p>Gällande<br>regler</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>Skillnad</p></td><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>Konsum-<br>tionsvikt</p></td><td>
<p>Antal</p>
<p>i<br>popula-<br>tionen</p></td><td>
<p>Antal</p>
<p>i</p>
<p>urvalet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålder</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>18- 34</p></td><td>
<p>175 211</p></td><td>
<p>13 280</p></td><td>
<p>12 857</p></td><td>
<p>-423</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>7 643</p></td><td>
<p>205</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35- 44</p></td><td>
<p>172 591</p></td><td>
<p>8 596</p></td><td>
<p>8 261</p></td><td>
<p>-334</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>1,90</p></td><td>
<p>11 352</p></td><td>
<p>386</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45- 54</p></td><td>
<p>211 231</p></td><td>
<p>10 590</p></td><td>
<p>10 755</p></td><td>
<p>165</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>1,98</p></td><td>
<p>42 864</p></td><td>
<p>1 448</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55- 64</p></td><td>
<p>197 449</p></td><td>
<p>9 794</p></td><td>
<p>9911</p></td><td>
<p>116</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>2,09</p></td><td>
<p>69 913</p></td><td>
<p>2 489</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65- 74</p></td><td>
<p>161 727</p></td><td>
<p>8 901</p></td><td>
<p>8 782</p></td><td>
<p>- 119</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>61 349</p></td><td>
<p>1 833</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75-</p></td><td>
<p>144 056</p></td><td>
<p>11 519</p></td><td>
<p>11 496</p></td><td>
<p>-23</p></td><td>
<p>-0,02</p></td><td>
<p>1,62</p></td><td>
<p>38 034</p></td><td>
<p>971</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>179 783</p></td><td>
<p>10 045</p></td><td>
<p>10 045</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1,90</p></td><td>
<p>231 154</p></td><td>
<p>7 332</p></td></tr>
</table>
<p>Av tabell 6.4 framgår att hushåll där den hushållsmedlem som har den<br>högsta förvärvsinkomsten är mellan 45 och 64 år får höjd skatt enligt de<br>nya reglerna.</p>
<p>Slutligen redovisas hur de olika basförändringama påverkar skattebasen<br>för förmögenhetsskatten för olika hushållsgrupper, där hushållen delats in<br>efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet i 20 lika stora grupper.<br>Redovisningen sker i tabellerna 6.5 och 6.6.</p>
<p>78</p>
<p>Tabell 6.5 Hushåll som betalar förmögenhetsskatt indelade i grupper efter Prop. 1996/97:117<br>storlek av disponibel inkomst per konsumtionsenhet (ke). Storlek på justering av<br>skattebas för förmögenhetsskatt i olika grupper. Medelvärden i varje grupp.</p>
<p>Antal och tkr.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Disp<br>ink/ ke</p></td><td>
<p>Skatte-<br>pliktig<br>förmö-<br>genhet</p></td><td>
<p>Allmän<br>fastighets-<br>taxering</p></td><td>
<p>Aktier</p></td><td>
<p>Hyres-<br>fastighet</p></td><td>
<p>Kapital-<br>försäkr.</p></td><td>
<p>Antal</p>
<p>popula-<br>tionen</p></td><td>
<p>Antal</p>
<p>i<br>urvalet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grupp</p>
<p>1</p></td><td>
<p>42,1</p></td><td>
<p>913,7</p></td><td>
<p>86,3</p></td><td>
<p>37,5</p></td><td>
<p>-38,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>11 078</p></td><td>
<p>411</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>75,0</p></td><td>
<p>736,7</p></td><td>
<p>55,7</p></td><td>
<p>33,6</p></td><td>
<p>-20,4</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>11 075</p></td><td>
<p>406</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>87,5</p></td><td>
<p>744,2</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>41,8</p></td><td>
<p>-22,9</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>11 105</p></td><td>
<p>388</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>97,4</p></td><td>
<p>750,6</p></td><td>
<p>40,5</p></td><td>
<p>46,1</p></td><td>
<p>- 1,8</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>11 033</p></td><td>
<p>383</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>106,0</p></td><td>
<p>734,6</p></td><td>
<p>48,8</p></td><td>
<p>55,7</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>11 139</p></td><td>
<p>382</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>114,1</p></td><td>
<p>735,3</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>-4,5</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>11 070</p></td><td>
<p>388</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>122,0</p></td><td>
<p>768,1</p></td><td>
<p>48,5</p></td><td>
<p>54,1</p></td><td>
<p>- 16,1</p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>11 081</p></td><td>
<p>382</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>129,7</p></td><td>
<p>806,3</p></td><td>
<p>43,4</p></td><td>
<p>61,3</p></td><td>
<p>-9,9</p></td><td>
<p>18,1</p></td><td>
<p>11 091</p></td><td>
<p>365</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>137,3</p></td><td>
<p>812,6</p></td><td>
<p>52,7</p></td><td>
<p>70,9</p></td><td>
<p>-7,1</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>11 097</p></td><td>
<p>372</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>145,8</p></td><td>
<p>888,4</p></td><td>
<p>55,8</p></td><td>
<p>66,3</p></td><td>
<p>-49,7</p></td><td>
<p>25,2</p></td><td>
<p>11 107</p></td><td>
<p>348</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>154,0</p></td><td>
<p>939,3</p></td><td>
<p>53,7</p></td><td>
<p>96,7</p></td><td>
<p>-9,7</p></td><td>
<p>27,5</p></td><td>
<p>11 078</p></td><td>
<p>336</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>163,1</p></td><td>
<p>916,1</p></td><td>
<p>62,4</p></td><td>
<p>86,7</p></td><td>
<p>-8,2</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>11 088</p></td><td>
<p>353</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>172,5</p></td><td>
<p>925,1</p></td><td>
<p>54,7</p></td><td>
<p>98,1</p></td><td>
<p>-8,8</p></td><td>
<p>32,4</p></td><td>
<p>11 086</p></td><td>
<p>353</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>183,8</p></td><td>
<p>991,7</p></td><td>
<p>56,5</p></td><td>
<p>104,0</p></td><td>
<p>-9,0</p></td><td>
<p>43,7</p></td><td>
<p>11 054</p></td><td>
<p>342</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>197,4</p></td><td>
<p>1 003,4</p></td><td>
<p>64,5</p></td><td>
<p>101,7</p></td><td>
<p>-9,1</p></td><td>
<p>48,1</p></td><td>
<p>11 115</p></td><td>
<p>343</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>213,2</p></td><td>
<p>1 143,6</p></td><td>
<p>62,0</p></td><td>
<p>124,3</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>62,7</p></td><td>
<p>11 085</p></td><td>
<p>332</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>233,8</p></td><td>
<p>1 148,7</p></td><td>
<p>67,3</p></td><td>
<p>124,5</p></td><td>
<p>-7,8</p></td><td>
<p>64,6</p></td><td>
<p>11 108</p></td><td>
<p>330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>261,6</p></td><td>
<p>1 448,5</p></td><td>
<p>80,6</p></td><td>
<p>185,2</p></td><td>
<p>- 17,3</p></td><td>
<p>79,6</p></td><td>
<p>11 056</p></td><td>
<p>328</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>311,8</p></td><td>
<p>1 675,5</p></td><td>
<p>87,8</p></td><td>
<p>232,4</p></td><td>
<p>-13,3</p></td><td>
<p>86,8</p></td><td>
<p>11 075</p></td><td>
<p>331</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>659,7</p></td><td>
<p>4 094,4</p></td><td>
<p>107,4</p></td><td>
<p>623,3</p></td><td>
<p>- 106,5</p></td><td>
<p>82,1</p></td><td>
<p>11 132</p></td><td>
<p>350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>180,5</p></td><td>
<p>1 109,4</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>114,9</p></td><td>
<p>-18,7</p></td><td>
<p>35,5</p></td><td>
<p>221 753</p></td><td>
<p>7 223</p></td></tr>
</table>
<p>79</p>
<p>Tabell 6.6 Hushåll som betalar förmögenhetsskatt indelade i grupper efter Prop. 1996/97:117<br>storlek av disponibel inkomst per konsumtionsenhet (ke). Storlek på justering av<br>skattebas för förmögenhetsskatt i olika grupper. Medelvärden i varje grupp.</p>
<p>Procent av förmögenhet.</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Disp<br>ink/ ke</p></td><td colspan="4">
<p>Procent av förmögenhet</p></td><td rowspan="2">
<p>Kapital-<br>försäkr.</p></td><td rowspan="2">
<p>Antal</p>
<p>i<br>popula-<br>tionen</p></td><td rowspan="2">
<p>Antal<br>urvalet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatte-<br>pliktig<br>förmö-<br>genhet</p></td><td>
<p>Allmän<br>fastighets-<br>taxering</p></td><td>
<p>Aktier</p></td><td>
<p>Hyres-<br>fastighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grupp</p>
<p>1</p></td><td>
<p>42,1</p></td><td>
<p>913,7</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>11 078</p></td><td>
<p>411</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>75,0</p></td><td>
<p>736,7</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>11 075</p></td><td>
<p>406</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>87,5</p></td><td>
<p>744,2</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>11 105</p></td><td>
<p>388</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>97,4</p></td><td>
<p>750,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>11 033</p></td><td>
<p>383</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>106,0</p></td><td>
<p>734,6</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>11 139</p></td><td>
<p>382</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>114,1</p></td><td>
<p>735,3</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>11 070</p></td><td>
<p>388</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>122,0</p></td><td>
<p>768,1</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>11 081</p></td><td>
<p>382</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>129,7</p></td><td>
<p>806,3</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>11 091</p></td><td>
<p>365</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>137,3</p></td><td>
<p>812,6</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>11 097</p></td><td>
<p>372</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>145,8</p></td><td>
<p>888,4</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>11 107</p></td><td>
<p>348</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>154,0</p></td><td>
<p>939,3</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>- 1,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>11 078</p></td><td>
<p>336</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>163,1</p></td><td>
<p>916,1</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>11 088</p></td><td>
<p>353</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>172,5</p></td><td>
<p>925,1</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>11 086</p></td><td>
<p>353</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>183,8</p></td><td>
<p>991,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>11 054</p></td><td>
<p>342</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>197,4</p></td><td>
<p>1 003,4</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>11 115</p></td><td>
<p>343</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>213,2</p></td><td>
<p>1 143,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>11 085</p></td><td>
<p>332</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>233,8</p></td><td>
<p>1 148,7</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>11 108</p></td><td>
<p>330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>261,6</p></td><td>
<p>1 448,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>11 056</p></td><td>
<p>328</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>311,8</p></td><td>
<p>1 675,5</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>11 075</p></td><td>
<p>331</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>659,7</p></td><td>
<p>4 094,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>11 132</p></td><td>
<p>350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>180,5</p></td><td>
<p>1 109,4</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>221 753</p></td><td>
<p>7 223</p></td></tr>
</table>
<p>80</p>
<h2>7 Uppgiftsskyldighet i samband med lättnad i<br>ägarbeskattningen i små och medelstora foretag</h2>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Regeringens förslag: Små och medelstora företag skall lämna del-<br>ägare i företaget de uppgifter som behövs för att denne skall kunna<br>beräkna hur stor del av lämnad utdelning som skall undantas från<br>beskattning.</p>
<p>Promemorians förslag: Kontrolluppgift om utdelning, aktieinnehav<br>och löneunderlag skall lämnas av aktiebolag som avses i 3 § 1 a mom.<br>SIL. Undantag gäller för företag som enligt 3 § 12 a mom. SIL skall<br>behandlas som fåmansföretag om samtliga aktieägare omfattas av 3 §<br>12 mom. SIL. Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket ifrågasätter om inte 3 kap. 53 §<br>LSK skulle kunna utvidgas så att bestämmelsen omfattar även andra<br>företag i lättnadskretsen än fåmansföretag. Den administrativa belastning<br>som ett kontrolluppgiftslämnande innebär för både uppgiftslämnama och<br>skatteförvaltningen kan i så fall undvikas. Sveriges Industriförbund anser<br>att samtliga fåmansföretag bör kunna befrias från uppgiftslämnandet.<br>Företagarnas Riksförbund avstyrker förslaget. Remissinstanserna har i<br>övrigt tillstyrkt förslaget eller avstått från att yttra sig.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen antog hösten 1996 ett<br>förslag om lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag (prop.<br>1996/97:45, bet.1996/97: SkU13, rskr. 1996/97:133, SFS 1996:1611).</p>
<p>Bestämmelserna innebär att viss del av utdelning på aktier i onoterade<br>svenska och utländska företag skall undantas från beskattning hos aktie-<br>ägaren. Reglerna för beräkning av det enkelbeskattade utrymmet har utfor-<br>mats efter samma mönster som de särskilda reglerna för beskattning av<br>aktiva delägare i fåmansföretag i 3 § 12 mom. SIL, de s.k. 3:12- reglerna.<br>Från skatteplikt undantas således utdelning inom ett lättnadsutrymme.<br>Detta lättnadsutrymme beräknas genom att en räntesats multipliceras med<br>ett underlag som utgörs av summan av anskaffningskostnaden för aktierna<br>och viss del av de löner som har utbetalats i företaget. Räntesatsen är 65 %<br>av statslåneräntan vid utgången av november månad året före<br>beskattningsåret. Lättnadsutrymme som inte utnyttjas för skattefri<br>utdelning ett visst år får sparas till ett senare år. Ett sparat utrymme kan<br>också utnyttjas av aktieägaren vid reavinstbeskattningen. Den del av<br>reavinsten som motsvarar det sparade utrymmet undantas då från be-<br>skattning.</p>
<p>Underlag för beräkning av lättnadsutrymmet utgörs således av summan<br>av anskaffningskostnaden för aktien och löneunderlaget. Löneunderlaget<br>beräknas på grundval av de löner som har betalats ut i företaget till den del<br>de överstiger 10 basbelopp, fördelat per aktie i bolaget. För aktier som har<br>anskaffats före år 1990 får anskaffningskostnaden för aktien räknas upp<br>med index, dock tidigast fr.o.m. år 1970, fram till år 1990. För aktier som<br>har anskaffats före ingången av år 1992 finns möjlighet att i stället för den<br>faktiska anskaffningskostnaden utgå från kapitalunderlaget i företaget.</p>
<p>81</p>
<p>6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 117</p>
<p>Värdet baseras då på skillnaden mellan tillgångar och skulder i företaget<br>vid utgången av det beskattningsår som har taxerats år 1993. Tillgångar<br>och skulder skall värderas enligt bestämmelserna i lagen (1994:775) om<br>beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.</p>
<p>Bestämmelserna om lättnad i beskattningen av utdelning fordrar utred-<br>ning om hur stor del av inkomsten som skall undantas från beskattning.<br>Detta medför att ytterligare uppgifter måste lämnas i deklarationen. I<br>propositionen (s. 42) anfördes att en utgångspunkt bör vara att<br>skattskyldiga som äger aktier i onoterade bolag och i dag lämnar förenklad<br>självdeklaration skall kunna göra detta även i fortsättningen (härvid<br>bortses således från skattskyldiga som omfattas av fåmansbolagsreglema<br>eftersom dessa redan enligt nuvarande bestämmelser i 2 kap. 13 § LSK<br>skall lämna särskild självdeklaration).</p>
<p>1 den inom Finansdepartementet utarbetade promemorian föreslås att<br>det utdelande bolaget i kontrolluppgift skall lämna de upplysningar som<br>är nödvändiga för att den skattskyldige i deklarationen skall kunna<br>redovisa hur stor del av utdelat belopp som omfattas av lättnadsreglema.<br>För den som inte är delägare i fåmansföretag och därför kan lämna förenk-<br>lad självdeklaration skulle utdelningsbeloppet redovisas i specifikationen<br>till den förenklade deklarationen tillsammans med en upplysning om att<br>skattepliktig del skall tas upp som en tilläggsuppgift. Den skattskyldige<br>skulle beräkna skattepliktig del av utdelat belopp på en särskild bilaga som<br>bifogas den förenklade deklarationen.</p>
<p>I promemorian diskuterades även om uppgifterna om skattelättnad i<br>framtiden så långt möjligt skulle kunna förtryckas i syfte att ytterligare<br>underlätta för såväl den skattskyldige som for skattemyndigheten vid<br>granskningen av deklarationerna. Mot bakgrund av att ett sådant<br>förfarande kan medföra vissa administrativa svårigheter ansågs att den<br>frågan borde övervägas ytterligare.</p>
<p>De nuvarande reglerna 2 kap. 24 § LSK innebär att delägare i fåmans-<br>företag m.fl. skall lämna uppgifter för beräkning av sina inkomster från<br>företaget. Den skattskyldige skall således bl.a. beräkna hur stor del av<br>utdelat belopp som skall undantas från skatteplikt enligt lättnadsreglema.<br>Att den skattskyldige erhåller de uppgifter som behövs för denna<br>beräkning säkerställs genom bestämmelserna i 3 kap. 53 § LSK. Där anges<br>att ett fåmansföretag är skyldigt att lämna bl.a. delägare i företaget alla<br>uppgifter som behövs för att vederbörande skall kunna beräkna sin<br>skattepliktiga inkomst från företaget. 1 promemorian föreslogs också att<br>dessa företag skulle undantas från skyldigheten att lämna kontrolluppgift<br>under förutsättning att samtliga aktieägare omfattas av bestämmelserna i<br>3 § 12 mom. SIL.</p>
<p>Riksskatteverket har i sitt remissyttrande anfört att förslaget innebär en<br>administrativ belastning för uppgiftslämnama och skatteförvaltningen.<br>Verket ifrågasätter om det inte är tillräckligt att utvidga 3 kap. 53 § LSK<br>så att bestämmelsen omfattar även andra företag i lättnadskretsen än<br>fåmansföretag.</p>
<p>Regeringen konstaterar att förslaget om en kontrolluppgiftsskyldighet<br>skulle kunna innebära fördelar för såväl den skattskyldige som för skatte-<br></p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>82</p>
<p>myndigheten. För närvarande arbetar emellertid Skattekontrollutredningen<br>med en översyn av LSK. En av huvuduppgifterna är att göra en<br>systematisk översyn av reglerna om uppgiftsskyldighet (dir. 1995:12). I<br>avvaktan på denna utredning anser regeringen att någon kontrollupp-<br>giftsskyldighet inte bör införas. De uppgifter som behövs för att den<br>skattskyldige skall kunna beräkna den del av utdelat belopp som skall<br>undantas från beskattning bör lämnas av företaget. Det kan ske genom ett<br>tillägg i 3 kap. 53 § LSK.</p>
<p>I detta sammanhang föreslås även en ändring i 3 kap. 27 § tredje<br>stycket LSK som anger att kontrolluppgift skall ange skattepliktig del av<br>utbetald utdelning. Bestämmelsen infördes i samband med 1994 års enkel-<br>beskattningssystem men har i dag inte någon egentlig betydelse. I<br>systemet med lättnad vid beskattningen för viss del av mottagen utdelning<br>skulle bestämmelsen däremot innebära en skyldighet för bl.a. VPC att<br>ange det skattepliktiga beloppet, något som inte är möjligt eftersom detta<br>bestäms individuellt beroende på den enskilde aktieägarens förhållanden.<br>Bestämmelsen bör därför slopas.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<h2>8 Författningskommentar</h2>
<h3>8.1 Förslaget till lag om statlig förmögenhetsskatt</h3>
<p>Bestämmelsen motsvarar delvis 1 § SFL.</p>
<p>Hänvisningarna i SFL till bestämmelser i KL och SIL som är<br>tillämpliga vid taxeringen till förmögenhetsskatt ersätts med en mer<br>allmänt hållen anvisning om gemensam begreppsanvändning i de olika<br>lagarna. En sådan är behövlig bl.a. med hänsyn till att det inte finns någon<br>definition i den nya lagen av begreppen marknadsnoterad eller privat-<br>bostadsfastighet. De använda begreppen avser som huvudregel även<br>motsvarande utländska företeelser.</p>
<p>2§</p>
<p>Ändringarna i första stycket är endast språkliga. Som huvudregel är det<br>ägaren av tillgångarna som är skattskyldig för dessa. I 8 § finns dock<br>bestämmelser om skattskyldighet for vissa andra rättighetshavare än ägare.</p>
<p>Reglerna i andra stycket har sin motsvarighet i SFL. Den skattepliktiga<br>förmögenheten bestäms alltid med hänsyn till förhållandena vid årsskiftet.<br>Detta gäller således även vid värderingen av tillgångar som finns i<br>kapitalförvaltande företag med brutna räkenskapsår.</p>
<p>83</p>
<p>3§</p>
<p>En uttömmande uppräkning görs i första stycket av tillgångar som är<br>skattepliktiga. Dessa kan finnas inom och utom Sverige. Även eventuella<br>undantag från huvudregeln anges. Första stycket innehåller även den regel<br>som delvis ersätter nuvarande punkt 1 av övergångsbestämmelserna till<br>upphävandelagen. Däri undantas fÖretagstillgångar hänförliga till jordbruk<br>och rörelse från skatteplikt. Till skillnad från dessa regler förslås nu att<br>även tillgångar i fastighetsförvaltning skall undantas från förmögenhets-<br>beskattning i framtiden. Däremot skall tillgångar i kapitalförvaltning<br>förmögenhetsbeskattas även fortsättningsvis. Med kapitalförvaltning avses<br>sådan verksamhet som inte ansågs utgöra förvärvskälla i inkomstslagen<br>rörelse, jordbruksfastighet och annan fastighet i den betydelse dessa<br>begrepp hade i KL i dess lydelse intill den 1 juli 1990. Kapitalförvaltning<br>kan inte utgöra näringsverksamhet för fysisk person utan beskattas alltid i<br>inkomstslaget kapital. Däremot ingår kapitalförvaltning i näringsverk-<br>samhet för juridisk person (jfr. 2 § 1 mom. sjätte stycket SIL). Stycket<br>innehåller därför en hänvisning till det näringsverksamhetsbegrepp som<br>anges i 21 § KL, vilket inte omfattar kapitalförvaltning.</p>
<p>Punkt 1 innehåller skatteplikten för fastigheter och flertalet bostads-<br>rätter. De bostadsrätter som inte avses i 5 § KL blir skattepliktiga enligt<br>punkterna 5 och 6. Näringsfastighet skall normalt vara skattefri.</p>
<p>I punkterna 2 och 3 anges de fall då näringsfastighet är skattepliktig.<br>Bestämmelserna har sin motsvarighet i sjätte stycket av anvisningspunkt 2<br>till 3 och 4 §§ SFL jämfört med punkt 1 av övergångsbestämmelserna till<br>upphävandelagen vilket innebär att vissa näringsfastigheter undantas från<br>skattefrihet. Skatteplikt blir i framtiden endast aktuell för småhus på<br>lantbruksenhet som på ägarens begäran räknas som näringsfastighet enligt<br>5 § sjunde stycket KL. En utvidgning har skett av skatteplikten på så sätt<br>att även småhus som innehas med fideikommissrätt blir skattepliktiga. För<br>att andel i s.k. andelshus och fastighetsägarens bostad i den egna hyres-<br>fastigheten skall beskattas som privatbostad behövs en reglering som gör<br>att en sådan till privat boende använd del av näringsfastigheten blir<br>skattepliktig.</p>
<p>Punkt 4 reglerar skatteplikten för aktier i ett aktieslag som är inregist-<br>rerat på börsens A-lista om bolaget är hemmahörande i Sverige. Punkten<br>gäller även aktier i ett bolag som är hemmahörande i utlandet om aktie-<br>slaget är noterat på sådant sätt i detta land att noteringen är jämförbar med<br>inregistrering på A-listan. Detta följer av 1 § tredje stycket. Aktier som<br>ingår i det aktuella aktieslaget men som är marknadsnoterade i ett annat<br>land än det i vilket bolaget är hemmahörande, behandlas på samma sätt<br>som aktierna i hemlandet. Vidare regleras de undantag som skall gälla för<br>huvuddelägares aktier, se avsnitt 5.6.</p>
<p>Punkterna 5 och 6 reglerar skatteplikten för onoterade aktier samt<br>andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag m.m. Dessa delägar-<br>rätter saknar dock normalt värde eftersom annan näringsverksamhet än<br>kapitalförvaltning m.m. inte påverkar värderingen (jfr. 14 §). Av punkt 5<br>framgår även att aktier i ett aktieslag som är marknadsnoterat i ett annat</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>84</p>
<p>land än det i vilket bolaget är hemmahörande är skattepliktiga. Värdering Prop. 1996/97:117<br>sker i dessa fall enligt 12 §. Huvuddelägares aktie undantas. Undantaget i<br>punkt 6 innebär att andel i juridisk person inte är skattepliktig till den del<br>den juridiska personen är ett självständigt skattesubjekt. Regleringen<br>medför att den värderingsregel som finns i 4 § elfte stycket SFL blir<br>obehövlig. Således följer automatiskt av bestämmelsen i denna punkt att<br>andelar i ekonomiska föreningar, vars behållna tillgångar vid likvidation<br>endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, tas upp till ett värde<br>motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på<br>andelen om föreningen hade trätt i likvidation.</p>
<p>Punkt 7 innehåller skatteplikten for övriga marknadsnoterade tillgångar<br>än aktier dvs. optioner, terminer, obligationer, andelar i värdepappers-<br>fonder m.m.</p>
<p>Punkt 8 reglerar beskattningen av försäkringsinnehav och har sin mot-<br>svarighet i delar av skattepliktsregeln i punkt 6 av anvisningarna till 3 och<br>4 §§ SFL. Skatteplikten för kapitalförsäkringar som meddelats i utländsk<br>försäkringsverksamhet är hämtad från punkt 6 av övergångsbestämmel-<br>serna till upphävandelagen.</p>
<p>Punkt 9 innehåller skatteplikten för olika periodiska utbetalningar, t.ex.<br>rätt till livräntor. Bestämmelsen innebär att de flesta livräntor alltjämt<br>undantas från skatteplikt. Även livränta från kapitalförsäkring är skattefri.<br>Begreppet försäkring innefattar även rätt till utbetalning enligt<br>socialförsäkringslagstiftningen. S.k. egendomsl i vränta är dock inte undan-<br>tagen från skatteplikt. Avkastningsrätter och andra rättigheter är<br>skattepliktiga endast när de kan ses som med rätt till livränta jämförlig<br>utbetalning. Rätt till ränta får anses utgöra en sådan utbetalning (se 3 § 1<br>mom. g SFL). Därmed införs i förhållande till SFL skatteplikt för<br>rättigheter som utgår först vid en senare tidpunkt, rättigheter med kortare<br>löptid än fem år, samt vissa rättigheter också till den del värdet understiger<br>1 000 kr (se bl.a. 3 § 1 mom. g och 2 mom. c SFL). För att rätt till<br>underhållsbidrag på grund av lagstadgad familjerättslig underhållsskyldig-<br>het inte skall bli skattepliktig undantas sådan rätt.</p>
<p>Punkt 10 reglerar en skatteplikt for fordringar och behållning på konto.<br>Vad gäller fordringar är endast sådana som avser pengar o.d. skattepliktiga<br>enligt denna punkt. En fordran att få något utfört är således inte<br>skattepliktig. Undantaget har sin motsvarighet i punkt 5 av övergångs-<br>bestämmelserna till upphävandelagen. Eftersom samma skatteregler skall<br>gälla för det individuella pensionssparandet som för sparande i pensions-<br>försäkring undantas tillgångar på pensionssparkonto från skatteplikt.</p>
<p>Punkt 11 reglerar skatteplikten för kontanter. Även pengar som är<br>nedlagda i kort eller motsvarande är skattepliktiga. Undantag görs för ett<br>belopp som understiger 25 000 kr.</p>
<p>Punkt 12 innehåller den nya regleringen avseende lösöre. Gräns-<br>dragningen mellan s.k. personligt lösöre och lösöre som utgör kapital-<br>placering görs enligt bestämmelserna i 31 § SIL (prop. 1989/90:110<br>s 474 ff.) Detta framgår genom hänvisningen i 1 §. Det innebär att<br>renodlade kapitalplaceringar är skattepliktiga till sitt fulla värde.<br>Detsamma gäller andelar i tavelkonsortier och liknande företeelser. Vissa</p>
<p>85</p>
<p>samlingar kan också komma att bedömas som rena kapitalplaceringar och<br>inte som innehavda för personligt bruk. Dessa kan dock bli skattefria om<br>de deponerats på museum eller en liknande inrättning. Konst, antikviteter<br>och samlingar som ingår i hemmet innehas normalt för personligt bruk.<br>Den omständigheten att föremål förvaras i bankfack utgör inte alltid skäl<br>för att anse dem som kapitalplaceringsobjekt. Rädslan för stöld av t.ex.<br>smycken kan medföra en sådan förvaring.</p>
<p>Med inre lösöre avses föremål som finns inom hemmets väggar. Yttre<br>lösöre avser främst sådana föremål som benämns yttre inventarier i 3 §<br>1 mom. e SFL. Avsikten är att beskattning skall ske av bilar, husvagnar,<br>båtar och liknande dyrbarare förmögenhetsobjekt. Gränsen för skatteplikt<br>sätts genom en beloppsregel. Undantag görs för veteranbilar o.d. genom<br>en hänvisning till fordonskattelagens regler om fordon som är trettio år<br>eller äldre.</p>
<p>I andra stycket anges vad som avses med begreppet huvuddelägares<br>aktie. Definitionen har ändrats något i förhållande till lagrådsremissen.<br>Skattefriheten gäller endast aktier i bolag i vilket aktier har inregistrerats<br>första gången år 1992 eller senare liksom aktier i bolag i vilket aktier har<br>marknadsnoterats efter utgången av år 1996. Vidare krävs ett kontinuerligt<br>innehav. Här framgår också att skattebefrielsen kvarstår vid övergång av<br>äganderätten inom den gynnade kretsen. Aktie som erhållits genom<br>emission får den ursprungliga aktiens status. Skattebefrielsen kvarstår<br>även vid övergång av äganderätten till huvuddelägarens bam och barn-<br>barn, dock utan att aktien får samma status som en huvuddelägares aktie.</p>
<p>Tredje stycket innehåller definitionerna av begreppen huvuddelägare<br>och närstående. Regleringen innebär bl.a. att en närstående som äger aktier<br>i bolaget är huvuddelägare från sitt eget perspektiv.</p>
<p>Som närstående räknas enligt fjärde stycket de personer som anges i<br>KL:s närståendedefinition för fåmansföretag. Bestämmelsen avser när-<br>stående till fastighetsägare i första stycket 3 och huvuddelägare i tredje<br>stycket.</p>
<p>4§</p>
<p>Första stycket i paragrafen innehåller den allmänna regeln om avdragsrätt<br>för skulder. Återbetalningspliktiga studiemedel jämte påförda avgifter är<br>avdragsgilla. En särskild bestämmelse om detta är överflödig.</p>
<p>Andra stycket reglerar de skulder som inte är avdragsgilla. I många fall<br>är skulder inte avdragsgilla därför att de är hänförliga till tillgångar som är<br>skattefria. Med “hänförlig” avses att skuldsättningen har sin grund i<br>anskaffande eller förbättring av egendomen. Det krävs således inte att<br>egendomen utgör säkerhet för skulden.</p>
<p>Punkt 1 innehåller en regel som delvis finns i punkt 1 av övergångs-<br>bestämmelserna till upphävandelagen. Skulder i annan näringsverksamhet<br>än kapitalförvaltning skall inte beaktas vid förmögenhetsberäkningen.<br>Avdragsrätt föreligger dock för skuld hänförlig till näringsfastighet som är<br>skattepliktig.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>86</p>
<p>Punkt 2 undantar skuldsättning vid anskaffande av skattefria aktier från<br>avdragsrätt. Detta gäller således även skulder hänförliga till huvuddel-<br>ägares aktier. Också aktieägartillskott anses utgöra anskaffande av aktie<br>även om det endast medför ett ökat värde på aktien.</p>
<p>Punkt 3 reglerar den begränsning i avdragsrätten som införs för skuld-<br>sättning i samband med anskaffande av onoterade aktier och andra<br>delägarrätter. Rätt till avdrag för sådan skuld föreligger inte till den del<br>värdet av aktierna inte tas upp beroende på att tillgångarna i verksamheten<br>inte beaktas vid värderingen. Se även under punkt 2.</p>
<p>Punkt 4 innebär att avdragsrätten för förpliktelser på grund av mark-<br>nadsnoterade optionsavtal, terminsavtal o.d. är begränsad, se avsnitt 5.6.</p>
<p>Punkt 5 innehåller en allmän regel som innebär att en förpliktelse måste<br>vara av ett sådant slag att den kan utgöra en skattepliktig rättighet hos en<br>annan person för att avdragsrätt skall föreligga. Därmed avses att rättig-<br>heten i princip är av skattepliktig art men inte att beskattning faktiskt sker<br>av rättighetens värde. Den omständigheten att rättigheten är skattefri för<br>att den ingår i näringsverksamhet medför inte att den anses vara av sådant<br>slag att den är undantagen från skatteplikt. Avdragsrätt föreligger således<br>för den motsvarande förpliktelsen i sådant fall. Denna punkt förhindrar<br>avdragsrätt för t.ex. förpliktelser på grund av onoterade optionsavtal och<br>underhållsskyldighet.</p>
<p>Punkt 6 undantar skuldsättning vid anskaffande av lösöre av skattefritt<br>slag från avdragsrätt. Punktens utformning innebär att beloppsgränsen för<br>skatteplikt avseende yttre lösöre inte påverkar avdragsrätten.</p>
<p>Punkt 7 avser rätten till avdrag för begränsat skattskyldiga subjekt som<br>enligt 7 § endast beskattas för viss egendom här i landet. Begränsat skatt-<br>skyldiga är i SFL endast berättigade att dra av de skulder som den skatt-<br>pliktiga egendomen utgör säkerhet för (“häftar vid”). Regeln innebär att<br>avdragsrätten ändras så att avdrag medges för skulder som är “hänförliga”<br>till den skattepliktiga egendomen.</p>
<p>Punkt 8 motsvarar i huvudsak 22 § SFL med språkliga ändringar. Se<br>även under punkt 7.</p>
<p>Punkt 9 motsvarar med redaktionella ändringar i huvudsak 5 § femte<br>stycket SFL. Innebörden av bestämmelsen är att skatter som regleras i<br>uppbördslagen endast är avdragsgilla som skuld sedan de debiterats. Arvs-<br>och gåvoskatt är exempel på skatter som inte regleras i uppbördslagen.<br>Arvsskatt är således avdragsgill med hela sitt belopp även om beloppet<br>måste uppskattas vid beskattningsårets utgång. Detsamma gäller gåvoskatt<br>vid fullbordad gåva eller gåvoutfåstelse som medför skatteplikt.<br>Stämpelskatt regleras inte heller i uppbördslagen men skattskyldighet<br>inträder först när lagfart beviljas.</p>
<p>Paragrafen innehåller en regel som innebär att endast fordringar och<br>skulder som uppfyller vissa förutsättningar påverkar förmögenhets-<br>beräkningen. De krav som ställs är att de skall vara bindande, ovillkorliga</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>87</p>
<p>och kunna bestämmas till belopp. Bestämmelser som reglerar denna fråga Prop. 1996/97:117<br>finns i punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ samt i 5 §<br>SFL.</p>
<p>Utgångspunkten är således att avdrag medges för vad som enligt<br>allmänna civilrättsliga grundsatser utgör skuld. För avdragsrätt krävs ett<br>rättsligt bindande betalningsansvar eller motsvarande. Förpliktelsen måste<br>kunna bestämmas beloppsmässigt. Detsamma gäller men med ett omvänt<br>resonemang för frågan om en fordran skall tas upp som tillgång.</p>
<p>En borgensförbindelse är inte avdragsgill som skuld om inte<br>betalningsansvar utkrävts av borgensmannen.</p>
<p>En fordran som är skattepliktig för innehavaren skall således i princip<br>utgöra en avdragsgill skuld för den betalningsskyldige.</p>
<p>Beträffande förpliktelser enligt marknadsnoterade optionsavtal o.d.<br>finns en särskild regel som medger avdrag trots att slutresultatet av<br>transaktionen är okänt. Detta är en konsekvens av skattskyldigheten för<br>motsvarande rättighet.</p>
<p>Första stycket motsvarar i huvudsak 6 § 1 mom. a och b samt 17 § SFL.<br>För de subjekt som räknas upp i paragrafen gäller som huvudregel att alla<br>skattepliktiga tillgångar inom och utom Sverige beskattas. Bosättnings-<br>begreppet är detsamma som i KL och SIL genom hänvisningen till dessa<br>lagar i 1 §. I andra stycket likställs stadigvarande vistelse i Sverige med<br>bosättning här.</p>
<p>Svenska aktiebolag och handelsbolag är inte skattskyldiga för<br>förmögenhet eftersom denna beskattas hos delägarna. Detta gäller i stor<br>utsträckning även ekonomiska föreningar (jfr. under 3 § första stycket 6).</p>
<p>Ideella föreningar, samfund och stiftelser beskattas själva för sin<br>förmögenhet. Är de skattebeffiade enligt SIL är de dock inte skattskyldiga<br>för förmögenhet. Detta framgår av tredje stycket.</p>
<p>Andra stycket innehåller motsvarigheten till 68 § KL. Andra meningen<br>tar sikte på de fall då en utländsk medborgare bosätter sig i Sverige för en<br>kortare anställning o.d. med avsikt att därefter åter flytta utomlands. Varje<br>vistelse i Sverige som understiger tre år är således inte tillfällig. Avsikten<br>skall framgå från början exempelvis genom att permanent bostad finns<br>tillgänglig i utlandet vid återkomsten. Den föreslagna bestämmelsen<br>underlättar arbetsutbyte med utlandet och utländska investeringar i<br>Sverige samt medför att det inte krävs särreglering i dubbelbeskatt-<br>ningsavtalen på denna punkt.</p>
<p>Tredje stycket motsvarar delvis 6 § 1 mom. femte stycket SFL.</p>
<p>7§</p>
<p>Paragrafen reglerar skattskyldigheten för fysiska personer som inte är<br>bosatta i Sverige eller stadigvarande vistas här (jfr. 6 § andra stycket).</p>
<p>88</p>
<p>Bestämmelserna har förenklats och skattskyldigheten har anpassats till de Prop. 1996/97:117<br>dubbelbeskattningsavtal som träffats med andra länder. Förmögenhetsskatt<br>betalas endast för fastighet och bostadsrätt belägen i Sverige efter avdrag<br>for skulder som är hänförliga till fastigheten respektive bostadsrätten (jfr.</p>
<p>4 § andra stycket 7). Av 8 § framgår att vissa rättighetshavare anses som<br>ägare av fastighet.</p>
<p>Utländska juridiska personer skall inte längre vara skattskyldiga. Den<br>som är begränsat skattskyldig beskattas inte for andel i svensk ekonomisk<br>förening eller svenskt handelsbolag.</p>
<p>Denna paragraf har sin motsvarighet i 7 § SFL och innehåller den<br>reglering som medför att vissa nyttj anderätts- och avkastningshavare<br>behandlas som ägare av egendomen i stället for den person som egentligen<br>äger den.</p>
<p>/ punkt 1 hänvisas till ägarbegreppet i 1 kap. 5 § fastighetstaxerings-<br>lagen (1979:1152). Som ägare anses således bl.a. den som innehar<br>fastighet med fideikommissrätt, åborätt, tomträtt och vattenfallsrätt.</p>
<p>Punkt 2 motsvarar 7 § punkt a SFL men avser endast lös egendom<br>eftersom fast egendom regleras i föregående punkt.</p>
<p>Punkterna 3 och 4 motsvarar i huvudsak 7 § punkterna c, d och e SFL.<br>En viss utvidgning har skett av tillämpningsområdet. Detta gäller särskilt<br>tillgångar som innehas av familjestiftelse. Således skall regleringen avse<br>även avkastningsrätt under kortare tid än livstid och även andra<br>tillgångsmassor än sådana som innehas av det som normalt benämns<br>familjestiftelse, jfr. tredje stycket. Därigenom kommer avkastningshavare<br>till egendom som innehas av truster och liknande företeelser, som kan vara<br>juridiska personer men inte alltid är det, att anses som ägare till egen-<br>domen. Även för det fall att kvarlåtenskap, som avses i 7 § c SFL, tillhör<br>juridisk person blir regleringen om familjestiftelse normalt tillämplig. I<br>vissa undantagsfall kan bestämmelsen i punkt 5 bli tillämplig, se nedan.</p>
<p>Punkterna 5 och 6 motsvarar 7 § f och sista stycket i 7 § SFL. Punkt 5<br>har utformats med tanke på skatteflyktsbetonade uppdelningar i fall som<br>inte omfattas av övriga punkter. Bestämmelsen finns således kvar trots det<br>komplicerande kravet på skälighetsbedömning. I anvisningarna till 7 §<br>SFL nämns som exempel på tillämpningsområdet fall då det är sannolikt<br>att förmögenheten och rätten till avkastningen i framtiden kommer att<br>återförenas hos den som har rätt till avkastningen eller denne närstående<br>person. Detta avses gälla även i fortsättningen.</p>
<p>Andra stycket är delvis en motsvarighet till 3 § 2 mom. d SFL och<br>förhindrar att dubbelbeskattning sker. Av regleringen i denna paragraf<br>följer att rättighetshavama inte skall beskattas för sina respektive<br>rättigheter eftersom de blir skattskyldiga som ägare av de tillgångar som<br>rättigheterna avser.</p>
<p>Tredje stycket innefattar en definition av begreppet familjestiftelse, se<br>kommentaren ovan till punkterna 3 och 4 i första stycket.</p>
<p>89</p>
<p>9§</p>
<p>Paragrafen innehåller huvudregeln för värdering av tillgångar. All<br>egendom skall i princip tas upp till marknadsvärdet vid beskattningsårets<br>utgång. Marknadsvärdet utgörs av det värde som noteras eller annars<br>generellt gäller vid den allmänna omsättningen av tillgångar av det<br>aktuella slaget. Bestämmelserna i 10-17 §§ är mer utförliga föreskrifter<br>angående värdering av vissa tillgångar. I några fall innebär de direkta<br>avsteg från huvudprincipen i denna paragraf.</p>
<p>10 §</p>
<p>Första stycket reglerar värderingen av fastighet i Sverige och motsvarar<br>delar av första stycket i 4 § SFL. Med fastighet i denna paragraf avses<br>detsamma som vid inkomstbeskattningen genom hänvisningen till KL i</p>
<p>I §. Det innebär att regler som avser fastighet även gäller byggnad på ofri<br>grund. I detta stycke finns även regleringen av fastighet som innehas med<br>tomträtt. Bestämmelsen innebär att värderingen enligt praxis lagfästs. De<br>aktuella rättighetshavama anses som ägare enligt 8 §. I princip skulle<br>därmed hela taxeringsvärdet på fastigheten tas upp till beskattning, dvs.<br>även den del som avser mark. För tomträtten betalas dock avgäld. För att<br>beakta detta vid värderingen och av förenklingsskäl tas endast den del av<br>taxeringsvärdet som avser byggnad upp. En undantagsregel behövs för det<br>fall att särskilda bestämmelser vid fastighetstaxeringen gäller för fastig-<br>heten.</p>
<p>Vad gäller rätten att frångå taxeringsvärdet året före taxeringsåret sker<br>en utvidgning av reglerna i SFL. Bestämmelsen anknyter till de fall där<br>enligt reglerna i 16 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) särskild<br>fastighetstaxering skall ske. En förutsättning för att bestämmelsen skall<br>tillämpas är att omständigheterna som medfört förändrat värde inträffat<br>före taxeringsåret.</p>
<p>Andra stycket reglerar värderingen av fastighet i utlandet.</p>
<p>II §</p>
<p>Lagrummet motsvarar i stort 4 § tolfte stycket SFL. Se vidare avsnitt 5.8.</p>
<p>12 §</p>
<p>Paragrafen behandlar marknadsnoterade aktier, optioner och andra<br>marknadsnoterade tillgångar. Ett instrument är marknadsnoterat om det är<br>föremål för notering på inländsk eller utländsk börs eller annan<br>kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning, som är allmänt<br>tillgänglig (jfr. 27 § 2 mom. andra stycket SIL). Med det vid beskattnings-<br>årets utgång senast noterade värdet avses den senaste betalkursen för året.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>90</p>
<p>Vissa obligationer och fondandelar noteras utan att hänsyn tas till den<br>upplupna avkastningen på värdepapperet. För att få en korrekt värdering<br>av dessa värdepapper anges i sista meningen att tillägg skall göras för den<br>upplupna avkastningen.</p>
<p>13 §</p>
<p>Motsvarigheten till paragrafen finns i punkt 5 tredje stycket av<br>anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL. I fortsättningen och till skillnad från<br>lagrådsremissens förslag gäller regeln dock förhållandet mellan aktier som<br>är inregistrerade vid börs och övriga aktier.</p>
<p>I paragrafen anges att vid värderingen av aktier och liknande tillgångar<br>som inte är marknadsnoterade samt andelar i handelsbolag, ekonomiska<br>föreningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar skall till-<br>gångar och skulder i verksamheten beaktas i samma omfattning som om<br>delägarna ägt dem direkt. Motsvarigheten till bestämmelsen finns i punkt<br>1 av övergångsbestämmelserna till upphävandelagen. Tillgångar och<br>skulder i rörelse och jordbruk medräknas alltså inte vid värderingen.<br>Detsamma gäller numera som regel också för tillgångar och skulder i<br>fastighetsförvaltning. Avgränsningen av vilka tillgångar och skulder som<br>ingår i skattefri näringsverksamhet görs dock utifrån den juridiska per-<br>sonens synvinkel. En tillgång som vid direkt innehav skulle utgöra privat-<br>bostad anses dock inte ingå i näringsverksamheten.</p>
<p>Om kapitalförvaltning bedrivs skall aktier och andelar värderas genom<br>att de olika tillgångarna i verksamheten beaktas enligt övriga paragrafer.<br>Detsamma gäller delägande i andelshus o.d. Beaktandet sker genom<br>tillämpning av reglerna for skatteplikt och värdering av dessa tillgångar.<br>Samma princip gäller för skulderna. För huvuddelägare som indirekt<br>innehar skattefria aktier genom ett aktiebolag innebär det att vid värdering<br>av hans aktier i bolaget bortses från dessa skattefria aktier och därtill<br>hänförliga skulder.</p>
<p>Andra stycket innehåller regeln om att negativt värde av andel i<br>handelsbolag får beaktas i vissa fall, se avsnitt 5.6.</p>
<p>15 §</p>
<p>Innehållet i paragrafen är delvis hämtat från punkt 6 andra stycket av<br>anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL. Även utländska försäkringar omfattas<br>av de nya reglerna. I framtiden skall dock utöver det tekniska återköps-<br>värdet, vilket motsvarar det värde försäkringsgivaren minst är skyldig att<br>betala till försäkringstagaren, hänsyn även tas till upplupen återbäring o.d.<br>vid värderingen. Se även avsnitt 5.9 och prop. 1995/96:231 Fortsatt<br></p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>91</p>
<p>reformering av beskattningen av utländska kapitalförsäkringar (s. 52). Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bestämmelserna i paragrafen avser värdering av rätt till olika framtida<br>utbetalningar. Motsvarande bestämmelser fmns i 4 § sjunde-tionde<br>styckena SFL. Värderingen kan underlättas genom att de till SFL fogade<br>tabellerna ersätts med rekommendationer från RSV. Till skillnad från SFL<br>är förmån som utgår först vid en senare tidpunkt också skattepliktig<br>tillgång och skall värderas med ledning av denna paragraf.</p>
<p>17 §</p>
<p>I paragrafen anges vad som gäller vid värderingen av fordringar som inte<br>omsätts marknadsmässigt. Räntelösa fordringar och fordringar med ränta<br>som avviker betydligt nedåt från marknadsräntan skall tas upp till sitt<br>nuvärde genom att det nominella beloppet räknas om med hänsyn till de i<br>lagrummet uppräknade faktorerna. Även vid värdering enligt denna<br>paragraf kan rekommendationer från RSV underlätta (jfr. under 16 §).<br>Reglerna har hämtats från 4 § fjärde och femte styckena SFL.</p>
<p>18 §</p>
<p>Skulder värderas på motsvarande sätt som fordringar och rätt till framtida<br>utbetalningar. Vissa undantag gäller dock. Således skall lån till fast ränta<br>inte nuvärdesberäknas under vissa förutsättningar. Nuvärdesberäkning<br>sker inte heller av studieskulder och andra lån från staten om räntesatsen<br>regleras i lag eller annan författning.</p>
<p>I andra stycket finns en särskild regel för värdering av förpliktelse på<br>grund av optionsavtal, terminsavtal o.d. Sådan förpliktelse skall tas upp till<br>belopp som är detsamma som det senast noterade värdet på optionen eller<br>terminen vid årets utgång.</p>
<p>19 §</p>
<p>Reglerna i SFL angående beräkning av skatten är svåröverskådliga<br>eftersom skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet är samma sak.<br>Detta föreslås ändrat genom att den beskattningsbara förmögenheten<br>uppkommer först efter att hänsyn tagits till fribeloppet.</p>
<p>Tredje stycket innehåller bestämmelser om fribeloppens storlek.</p>
<p>92</p>
<h2>W</h2>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om skattesatserna.</p>
<p>21 §</p>
<p>Bestämmelsen reglerar sambeskattning av såväl makar o.d. som föräldrar<br>och bam. Innebörden av begreppen hemmavarande bam, makar m.m.<br>regleras i 65 § KL till vilken paragraf en hänvisning görs. Begreppet<br>underårig är hämtat från 9 kap. 1 § fÖräldrabalken. Någon ändring mot<br>reglerna i SFL har inte skett utom vad gäller möjligheterna att avräkna<br>underskott inom sambeskattningsgruppen. I fortsättningen skall ett<br>negativt formögenhetsnetto hos någon inom gruppen kvittas mot de andras<br>överskott. Det innebär att kvittning även får ske mellan syskon.</p>
<p>22</p>
<p>Reglerna om dubbelbeskattning i 20 § SFL har tidigare tagits bort genom<br>punkt 7 av övergångsbestämmelserna till upphävandelagen eftersom<br>reglerna ansetts onödiga och föråldrade. I paragrafen finns reglerna i 23 §<br>SFL med språkliga ändringar.</p>
<p>Övergångsbestäm melser</p>
<p>Punkt 1</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid 1998<br>års taxering. Den tillämpas också vid preliminärskatteberäkning som sker<br>efter ikraftträdandet. SFL är redan upphävd genom upphävandelagen och<br>upphör att gälla efter 1997 års taxering.</p>
<p>Punkt 2</p>
<p>Övergångsbestämmelsen gäller svenska livförsäkringar som tagits före<br>den 13 september 1986 och innebär att dessa försäkringar som regel inte<br>är skattepliktiga.</p>
<p>Punkt 3</p>
<p>Övergångsbestämmelsen tillämpas på utländsk livförsäkring om avtalet<br>har ingåtts före den 1 juli 1995 och innebär att den införda skatteplikten i<br>princip inte gäller sådan försäkring.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Punkt 4</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>För att inte personer, som i dag är förpliktade att exempelvis tillhandahålla<br>fastighet som undantagsförmån, skall förlora sin avdragsrätt bör äldre<br>bestämmelser tillämpas för redan ingångna avtal. Det gäller även när äldre<br>förpliktelse uppkommit till följd av exempelvis testamente, gåva eller, för<br>juridisk person, stadgar eller motsvarande.</p>
<h3>8.2 Förslaget till lag om begränsning av skatt</h3>
<p>1-6 §§</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar i stort de som finns i 1970 års lag samt i upp-<br>hävandelagen till den lagen. Den huvudsakliga skillnaden är att sambe-<br>skattn ingen vid förmögenhetsinnehav även påverkar spärr- och skatte-<br>beloppen. För personer som skall sambeskattas vid förmögenhets-<br>beskattningen skall jämförelsen ske mellan deras sammanlagda inkomster<br>och skatter. Nedsättningen fördelas utifrån familjemedlemmarnas för-<br>mögenhetsinnehav. Vidare har följdändringar gjorts på grund av att<br>sjömansskatten avskaffas. I övrigt är det främst fråga om språkliga och<br>redaktionella ändringar. Lagen träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas<br>första gången vid 1998 års taxering. Den äldre lagen är redan upphävd och<br>tillämpas sista gången vid 1997 års taxering.</p>
<h3>8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om<br>arvsskatt och gåvoskatt</h3>
<p>26 £</p>
<p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av den nya<br>förmögenhetsskattelagen.</p>
<h3>8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt</h3>
<p>24 § 5 mom.</p>
<p>Ändringarna i momentet är följdändringar med anledning av den nya<br>förmögenhetsskattelagen. De aktuella tabellerna finns efter ändringen<br>endast i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.</p>
<p>94</p>
<h3>8.5 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Prop. 1996/97:117</h3>
<p>2 § 1 mom.</p>
<p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av den nya<br>förmögenhetsskattelagen.</p>
<h3>8.6 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)</h3>
<p>1 kap.</p>
<p>1§</p>
<p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av den nya<br>förmögenhetsskattelagen.</p>
<p>3§</p>
<p>Begreppet sambeskattning skall ha samma betydelse i taxeringslagen<br>(1990:324) som i den nya förmögenhetsskattelagstifiningen.</p>
<p>4 kap.</p>
<p>16§</p>
<p>Ändringen är en följd av de redaktionella ändringar som gjorts vid utform-<br>ningen av sambeskattningen i den nya förmögenhetsskattelagen.</p>
<p>5 kap.</p>
<p>1§</p>
<p>Ändringen i paragrafen en följdändring med anledning av de redaktionella<br>ändringar som gjorts vid utformningen av sambeskattningsreglema i den<br>nya förmögenhetsskattelagen.</p>
<p>72</p>
<p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av den nya<br>förmögenhetsskattelagen och en komplettering till den i 7 kap. 4 § intagna<br>delegationsrätten.</p>
<p>95</p>
<h3>8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>2 kap.</p>
<p>8§</p>
<p>Ändringarna i paragrafen är följdändringar med anledning av den nya<br>förmögenhetsskattelagen.</p>
<p>Ändringen i första stycket punkt 4 är en följdändring med anledning av<br>den nya förmögenhetsskattelagen.</p>
<p>Ändringarna i tredje stycket är följdändringar med anledning av de<br>redaktionella ändringar som gjorts vid utformningen av sambeskattnings-<br>reglema i den nya förmögenhetsskattelagen.</p>
<p>11 §</p>
<p>Ändringen i andra stycket punkt 2 är en följdändring med anledning av de<br>redaktionella ändringar som gjorts vid utformningen av sambeskattnings-<br>reglema i den nya förmögenhetsskattelagen.</p>
<p>Den nya punkt 6 i andra stycket innebär att även underlaget för att<br>bestämma förmögenhetsskatt skall i den omfattning som är möjlig för-<br>tryckas i den förenklade självdelarationen.</p>
<p>3 kap.</p>
<p>15 §</p>
<p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av den nya<br>förmögenhetsskattelagen.</p>
<p>22 £</p>
<p>I första stycket införs en ny punkt 8 som innebär att kontrolluppgift skall<br>lämnas för tillgångar som förvaras i depå. Andra stycket har delats och fått<br>en annan utformning av redaktionella skäl. I punkt 2 har skyldigheten att<br>lämna kontrolluppgifter utvidgats till att omfatta samtliga fordringar som<br>är skattepliktiga med undantag för äldre premieobligationer.</p>
<p>Det nya fjärde stycket anger vad kontrolluppgiften skall innehålla vad<br>gäller de marknadsnoterade fordringarna. Med uttrycket det “senast</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>96</p>
<p>noterade värdet” avses den senast noterade betalkursen.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>25 a §</p>
<p>Ändringarna i paragrafen innebär att kontrolluppgift skall lämnas även om<br>skuld. Till de kontrolluppgiftsskyldiga har i punkt 5 fogats Centrala studie-<br>stödsnämnden.</p>
<p>27^</p>
<p>Den nya punkten 5 i första stycket och ändringen i andra stycket innebär<br>en utvidgning av skyldigheten att lämna kontrolluppgift till att omfatta<br>sådana terminer, optioner o.d. som är skattepliktiga tillgångar. Uppgift<br>skall även lämnas för dödsbo.</p>
<p>I tredje stycket slopas den bestämmelse som innebär att kontroll-<br>uppgiften endast skall avse utdelat belopp till den del det är skattepliktigt.</p>
<p>Det nya sista stycket innebär att kontrolluppgift även skall lämnas<br>avseende förpliktelse på grund av optionsavtal, terminsavtal o.d.</p>
<p>48 §</p>
<p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av de nya<br>förmögenhetsskattereglema.</p>
<p>53 §</p>
<p>Tillägget i första stycket innebär att företagets skyldighet att till sina<br>delägare lämna de uppgifter som dessa behöver för att beräkna<br>skattepliktig inkomst gäller samtliga företag som avses i 3 § 1 a mom.<br>SIL. Genom hänvisningen till 3 § 1 g mom. SIL gäller den även<br>motsvarande utländska företag och ekonomiska föreningar.</p>
<h3>8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1334) om<br>ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</h3>
<p>2 kap.</p>
<p>4§</p>
<p>Ändringen i punkt 5 och i andra stycket är följdändringar med anledning<br>av den nya förmögenhetsskattelagen.</p>
<p>Sammanslagningen av tredje och fjärde styckena och ändringarna där</p>
<p>7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 117<br></p>
<p>är följdändringar med anledning av de redaktionella ändringar som gjorts Prop. 1996/97:117<br>vid utformningen av sambeskattningsreglema i den nya förmögenhets-<br>skattelagen.</p>
<h3>8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om<br>bostadsbidrag</h3>
<p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av den nya<br>begreppsanvändningen inom förmögenhetsbeskattningen. Någon ändring<br>i sak är således inte avsedd. Bestämmelsen innebär bl.a. att ett negativt<br>förmögenhetsnetto hos någon inom en familj kvittas mot de andras över-<br>skott.</p>
<p>98</p>
<p>Förteckning över remissinstanser - Ny förmögenhetsskattelagstiftning<br>(Ds 1996:42)</p>
<p>Efter remiss har yttrande över promemorian inkommit från Hovrätten över<br>Västra Sverige, Riksskatteverket, Finansinspektionen, Kammarrätten i<br>Stockholm, Riksbanken, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket, Aktie-<br>främjandet, Föreningen Auktoriserade revisorer FAR, Företagarnas<br>Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas<br>Riksförbund, Pensionärernas Riksorganisation, Stockholms Fondbörs,<br>Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB, Svenska<br>Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Svenska<br>Fondhandlareföreningen, Svenska OTC-fÖreningen, Svenska Revisor-<br>samfundet SRS, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges<br>Försäkringsförbund, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Aktiesparares<br>Riksförbund, Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund,<br>Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges<br>Jordägareförbund, Sveriges Pensionärsförbund och Tjänstemännens<br>centralorganisation.</p>
<p>Förteckning över remissinstanser - Vissa kontrolluppgiftsfrågor</p>
<p>Efter remiss har yttrande över promemorian inkommit från Riks-<br>skatteverket, Finansinspektionen, Aktiefrämjandet, Stockholms Fondbörs,<br>Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB, Svenska<br>Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Aktie-<br>sparares Riksförbund, Sveriges Industriförbund, Värdepapperscentralen<br>VPC AB, Företagamas Riksorganisation och Riksgäldskontoret.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>99</p>
<h2>Lagrådsremissens förslag</h2>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h3>1 Förslag till lag om statlig förmögenhetsskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Inledande bestämmelser</p>
<p>1 § Förmögenhetsskatt skall betalas till staten enligt bestämmelserna i<br>denna lag.</p>
<p>Bestämmelser om skattemyndigheter och förfarandet vid taxering till<br>statlig förmögenhetsskatt finns i taxeringslagen (1990:324).</p>
<p>Begrepp som används i denna lag har samma betydelse som i kom-<br>munalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt samt omfattar också motsvarande utländska företeelser om inte annat<br>anges eller framgår av sammanhanget.</p>
<p>Skattepliktig förmögenhet</p>
<p>2 § Den skattepliktiga förmögenheten utgörs av värdet av den skatt-<br>skyldiges tillgångar efter avdrag för dennes skulder.</p>
<p>Den skattepliktiga förmögenheten bestäms med hänsyn till för-<br>hållandena vid utgången av beskattningsåret. Med beskattningsår avses<br>kalenderåret före taxeringsåret.</p>
<p>3 § Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som tillgång<br>tas upp</p>
<p>1. privatbostadsfastighet och privatbostad som avses i 5 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p>
<p>2. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet som på ägarens<br>begäran räknas som näringsfastighet enligt 5 § sjunde stycket kommunal-<br>skattelagen,</p>
<p>3. den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet<br>som används eller är avsedd att användas av fastighetsägaren för eget eller<br>närståendes boende,</p>
<p>4. tillgång i annan näringsverksamhet än sådan som avses i 21 §<br>kommunalskattelagen,</p>
<p>5. aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid börs i det land där aktie-<br>bolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie,</p>
<p>6. aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterat i det land där aktie-<br>bolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie,</p>
<p>7. annan inte marknadsnoterad delägarrätt som avses i 27 § 1 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt än aktie samt andel i handels-<br>bolag och europeisk ekonomisk intressegruppering med undantag för<br></p>
<p>100</p>
<p>andel i juridisk person till den del den juridiska personen är skattskyldig,</p>
<p>8. annan marknadsnoterad tillgång som avses i 27 § 1 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt än aktie samt marknadsnoterad tillgång som avses i<br>29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samma lag,</p>
<p>9. livförsäkring med undantag för</p>
<p>a) pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §<br>kommunalskattelagen samt</p>
<p>b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller döds-<br>fall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,</p>
<p>10. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag<br>för rätt till</p>
<p>a) utbetalning på grund av försäkring,</p>
<p>b) utbetalning på grund av tidigare anställning samt</p>
<p>c) underhållsbidrag,</p>
<p>11. kontobehållning samt fordran i pengar och liknande betalnings-<br>medel med undantag för behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §<br>lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,</p>
<p>12. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt<br>överstiger 25 000 kronor,</p>
<p>13. lösöre med undantag för</p>
<p>a) inre lösöre för personligt bruk,</p>
<p>b) yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets<br>värde understiger 10 000 kronor,</p>
<p>c) fordon som avses i 9 § första stycket fordonsskattelagen (1988:327)<br>samt</p>
<p>d) lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning.</p>
<p>Med huvuddelägares aktie avses aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har<br>inregistrerats vid börs första gången efter utgången av år 1991 i det land<br>där aktiebolaget är hemmahörande och aktie som har förvärvats med stöd<br>av sådan aktie, under förutsättning att aktien har innehafts direkt eller<br>indirekt av huvuddelägare sedan inregistreringen respektive nämnda för-<br>värv. Övergår äganderätten till sådan aktie till huvuddelägarens bam eller<br>barnbarn undantas aktien från skatteplikt även för dessa förvärvare.</p>
<p>Med huvuddelägare avses sådan aktieägare som, ensam eller tillsam-<br>mans med närstående, vid tidpunkten för inregistrering som avses i andra<br>stycket innehade aktier direkt eller indirekt motsvarande minst 25 procent<br>av röstvärdet för aktierna i bolaget. Som huvuddelägare anses även döds-<br>boet efter sådan aktieägare.</p>
<p>Som närstående räknas sådana personer som anges i punkt 14 sista<br>stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.</p>
<p>4 § Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall alla skulder<br>dras av från värdet av tillgångarna.</p>
<p>Som avdragsgill skuld räknas dock inte</p>
<p>1. skuld i sådan näringsverksamhet som avses i 21 § kommunalskatte-<br>lagen (1928:370) med undantag för skuld hänförlig till tillgång som anges<br>i 3 § första stycket 2 och 3,</p>
<p>2. skuld hänförlig till aktie som är undantagen från skatteplikt,</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>101</p>
<p>3. skuld hänförlig till delägarrätt som är skattepliktig enligt 3 § första<br>stycket 6 eller 7 till den del tillgångar och skulder i den juridiska personen<br>inte beaktas vid värdering enligt 14 §,</p>
<p>4. förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och<br>därmed jämförlig förpliktelse till den del det sammanlagda beloppet avse-<br>ende sådana förpliktelser överstiger det sammanlagda värdet på rättigheter<br>på grund av sådana avtal,</p>
<p>5. förpliktelse vars motsvarande rättighet hos annan är av sådant slag<br>att den är undantagen från skatteplikt,</p>
<p>6. skuld hänförlig till lösöre som är undantaget från skatteplikt,</p>
<p>7. annan skuld hos begränsat skattskyldig enligt 7 § än sådan som är<br>hänförlig till tillgång som anges i den paragrafen,</p>
<p>8. skuld hänförlig till tillgång som är undantagen från beskattning till<br>följd av dubbelbeskattningsavtal,</p>
<p>9. skatt enligt 1 § uppbördslagen (1953:272) som ännu inte debiterats.</p>
<p>5 § Fordran är skattepliktig och skuld är avdragsgill endast om det är fråga<br>om rättighet respektive förpliktelse som kan bestämmas till belopp och<br>vars uppkomst inte är beroende av villkor. Avdrag medges dock för för-<br>pliktelse som avses i 4 § andra stycket 4 i den omfattning som anges i den<br>bestämmelsen.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Skattskyldighet</p>
<p>6 § Förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet skall betalas av</p>
<p>1. fysisk person som är bosatt i Sverige vid beskattningsårets utgång,</p>
<p>2. dödsbo efter den som vid sin död var bosatt i Sverige,</p>
<p>3. fysisk person som enligt 69 § kommunalskattelagen (1928:370)<br>behandlas som en i Sverige bosatt person,</p>
<p>4. svensk förening eller svenskt samfund utom till den del en medlem<br>genom sin andel har del i dess förmögenhet,</p>
<p>5. svensk stiftelse.</p>
<p>Som bosatt i Sverige anses i denna lag även fysisk person som stadig-<br>varande vistas här. Fysisk person som inte är svensk medborgare och som<br>vistas i Sverige under en begränsad tid av högst tre år anses inte bosatt i<br>Sverige.</p>
<p>Juridisk person som avses i 7 § 3-6 eller 10 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt är inte skattskyldig.</p>
<p>7 § Fysisk person som inte är bosatt i Sverige vid beskattningsårets utgång<br>skall betala förmögenhetsskatt for skattepliktig förmögenhet avseende i<br>Sverige belägen tillgång som anges i 3 § första stycket 1 och 2.</p>
<p>8 § I fråga om skyldighet att betala skatt anses som ägare</p>
<p>1. den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall<br>anses som ägare av fastighet,</p>
<p>2. den som innehar lös egendom med fideikommissrätt,</p>
<p>102</p>
<p>3. den som under sin livstid har rätt till avkastning av tillgång som<br>tillhör annan fysisk person,</p>
<p>4. den som har rätt till avkastning av tillgång som tillhör familjestiftel-<br>se,</p>
<p>5. den som i övrigt har rätt till avkastning av annans tillgång och som<br>skäligen bör betraktas som tillgångens ägare,</p>
<p>6. sådan förmånstagare som har förfoganderätt till livförsäkring.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte för ägaren av en tillgång till vilken nå-<br>gon annan anses som ägare enligt denna paragraf.</p>
<p>Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, annat liknande subjekt<br>eller annan tillgångsmassa som enligt stiftelseförordnandet eller motsva-<br>rande bestämmelser har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts,<br>vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen.</p>
<p>Värdering</p>
<p>Tillgångar</p>
<p>9 § Tillgång tas upp till marknadsvärdet om inte annat följer av 10-17 §§.</p>
<p>10 § Fastighet i Sverige tas upp till taxeringsvärdet. Om fastigheten inne-<br>has med tomträtt tas den upp till den del av taxeringsvärdet som avser<br>byggnad. Innefattar detta värde både värdet av byggnaden och tillhörande<br>tomt enligt 7 kap. 13 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), avräknas den<br>del av värdet som avser tomten. Om taxeringsvärde saknas vid beskatt-<br>ningsårets utgång anses fastigheten inte ha något värde. Har en fastighets<br>basvärde sänkts för taxeringsåret vid särskild fastighetstaxering enligt<br>16 kap. 2-5 §§ fastighetstaxeringslagen, tas fastigheten upp till det<br>taxeringsvärde som fastställts för taxeringsåret.</p>
<p>Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.</p>
<p>11 § Privatbostad som innehas av medlem i en bostadsrättsförening eller<br>i en bostadsförening eller av delägare i ett bostadsaktiebolag tas upp till ett<br>värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens<br>eller bolagets behållna förmögenhet. Denna förmögenhet bestäms med<br>utgångspunkt i ett värde på föreningens eller bolagets fastighet beräknat<br>enligt 10 § och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar<br>och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast<br>före den 1 juli under beskattningsåret.</p>
<p>12 § Marknadsnoterad tillgång som avses i 27 § 1 mom., 29 § 1 mom.,<br>30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till<br>det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet. Om det noterade<br>värdet inte omfattar upplupen avkastning skall värdet ökas med sådan<br>avkastning.</p>
<p>13 § Om det i ett aktiebolag finns skilda aktieslag av vilka ett eller flera är<br></p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>103</p>
<p>marknadsnoterade, tas aktie i bolaget som inte är noterad upp till samma<br>värde som de noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, tas aktie som<br>inte är noterad upp till samma värde som de noterade aktier som har den<br>lägsta kursen.</p>
<p>14 § Vid värdering av aktie och annan delägarrätt som avses i 27 §<br>1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som inte är mark-<br>nadsnoterad samt andel i handelsbolag och europeisk ekonomisk intresse-<br>gruppering beaktas tillgångar och skulder i den juridiska personen i den<br>omfattning som skulle ha gällt enligt 2-5 §§ om de innehafts direkt av<br>delägaren.</p>
<p>Har en andel i ett handelsbolag eller i en europeisk ekonomisk intresse-<br>gruppering ett negativt värde, får detta beaktas av delägare eller medlem<br>som inte har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets eller<br>grupperingens förbindelser.</p>
<p>15 § Livförsäkring tas upp till sitt på försäkringstekniska grunder<br>beräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i liv-<br>försäkringsrörelsens överskott.</p>
<p>16 § Rätt till sådan utbetalning som är skattepliktig enligt 3 § första<br>stycket 10 tas upp till sitt nuvärde. Detta beräknas med hänsyn till<br>marknadsräntan, det värde som förmånen motsvarar för ett helt år och den<br>bestämda eller beräknade tiden under vilken förmånen ges ut.</p>
<p>17 § Fordran som inte är marknadsnoterad och som löper med ränta tas<br>upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta. Om en sådan<br>fordran löper med ränta som betydligt understiger marknadsräntan eller är<br>räntelös, tas den upp till sitt nuvärde beräknat med hänsyn till marknads-<br>räntan, avtalad ränta och löptid.</p>
<p>Osäker fordran tas upp till det belopp som kan förväntas bli betalt.<br>Värdelös fordran tas inte upp.</p>
<p>Skulder</p>
<p>18 § Skuld tas upp till belopp som beräknas enligt de grunder som anges<br>för värdering av tillgångar i 16 och 17 §§. Löper en skuld med ränta som<br>betydligt understiger marknadsräntan och utgår räntan efter en fast<br>räntesats, tas skulden dock upp till sitt nominella belopp med tillägg för<br>förfallen ränta om räntesatsen var marknadsmässig när skulden uppkom.<br>Även i de fall då ränta utgår efter en räntesats som bestäms författnings-<br>enligt tas skuld upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen<br>ränta.</p>
<p>Förpliktelse på grund av option eller termin och därmed jämförlig<br>förpliktelse tas upp till belopp som motsvarar det vid beskattningsårets<br>utgång senast noterade värdet på optionen, terminen eller den därmed<br>jämförliga tillgången.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>104</p>
<p>Skatteberäkning</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Beskattningsbar förmögenhet</p>
<p>19 § Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten.</p>
<p>Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga för-<br>mögenheten som överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara förmögen-<br>heten avrundas nedåt till helt tusental kronor.</p>
<p>För fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt för fall som avses i 21 §<br>uppgår fribeloppet till 900 000 kr. För annan juridisk person uppgår fri-<br>beloppet till 25 000 kr.</p>
<p>Skattesats</p>
<p>20 § För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse är skattesatsen 1,5<br>procent. För annan juridisk person är skattesatsen 1,5 promille.</p>
<p>Sambeskattning</p>
<p>21 § Sambeskattning skall ske av makar som levt tillsammans under<br>beskattningsåret samt av föräldrar och deras hemmavarande underåriga<br>bam.</p>
<p>Den skattepliktiga förmögenheten beräknas för var och en för sig. Om<br>ett bam inte skall lämna självdeklaration för beskattningsåret enligt 2 kap.<br>4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, räknas<br>dock barnets tillgångar och skulder in i föräldrarnas skattepliktiga<br>förmögenheter.</p>
<p>Den beskattningsbara förmögenheten beräknas gemensamt for de<br>personer som skall sambeskattas. Om skulderna överstiger värdet av<br>tillgångarna vid beräkning av en persons skattepliktiga förmögenhet<br>avräknas underskottet vid beräkning av den beskattningsbara förmögen-<br>heten. Skatten beräknas och fördelas på dessa personer efter förhållandet<br>mellan deras skattepliktiga förmögenheter.</p>
<p>Vid sambeskattning tillämpas bestämmelserna i 65 § kommunalskatte-<br>lagen (1928:370) och punkt 2 av anvisningarna till den paragrafen. Foster-<br>barn anses dock inte som hemmavarande bam.</p>
<p>Dubbelbeskattning</p>
<p>22 § Om skattskyldig blivit beskattad for samma förmögenhet såväl i<br>Sverige som i utländsk stat, kan regeringen på ansökan av den skatt-<br>skyldige efterskänka skatten. För sådant beslut krävs ömmande<br>omständigheter eller i övrigt synnerliga skäl.</p>
<p>105</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas vid beräkning<br>av preliminär skatt för tid efter ikraftträdandet och i övrigt första gången<br>vid 1998 års taxering med de undantag som anges i punkterna 2-4.</p>
<p>2. För livförsäkring som tagits i överensstämmelse med ansökan som<br>kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före den 13 september<br>1986 skall övergångsbestämmelserna till lagen (1986:1227) om ändring i<br>lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt alltjämt tillämpas.</p>
<p>3. För försäkringsavtal som ingåtts före den 1 juli 1995 skall<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1541) om ändring i lagen<br>(1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt alltjämt tillämpas.</p>
<p>4. Har ett rättsförhållande uppkommit före utgången av år 1996<br>tillämpas äldre bestämmelser i fråga om förpliktelse vars motsvarande<br>rättighet hos annan avser sådan nyttjanderätt eller avkastningsrätt till<br>fastighet som inte är skattepliktig.</p>
<p>106</p>
<h3>2 Förslag till lag om begränsning av skatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Vid debitering av slutlig och tillkommande skatt skall statlig<br>inkomstskatt och förmögenhetsskatt begränsas enligt bestämmelserna i<br>denna lag.</p>
<p>Begrepp som används i denna lag har samma betydelse som i<br>kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt och lagen (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt om inte annat<br>anges eller framgår av sammanhanget.</p>
<p>2 § Begränsning av skatt skall ske endast för fysisk person som är bosatt i<br>Sverige under någon del av beskattningsåret eller för dödsbo efter den<br>som vid sin död var bosatt i Sverige.</p>
<p>3 § Vid prövning av skattebegränsningen fastställs ett spärrbelopp. Detta<br>spärrbelopp utgör 60 procent av summan av den skattskyldiges beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomst och inkomst av kapital. För personer som skall<br>sambeskattas enligt 21 § lagen (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt<br>beräknas spärrbeloppet på deras sammanlagda inkomster om beskatt-<br>ningsbar förmögenhet uppkommer vid sambeskattningen.</p>
<p>4 § Spärrbeloppet jämförs med det sammanlagda beloppet av statlig<br>inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och förmögenhetsskatt som beräk-<br>nats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). För<br>personer som skall sambeskattas enligt 21 § lagen (1997:000) om statlig<br>förmögenhetsskatt beräknas skattebeloppet som summan av deras<br>sammanlagda skatter om beskattningsbar förmögenhet uppkommer vid<br>sambeskattningen.</p>
<p>Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt,<br>kommunal inkomstskatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion<br>som avses i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272) eller genom avräkning<br>av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter, beräknas skattebeloppet som<br>om skattereduktion eller avräkning av skatt inte hade skett.</p>
<p>5 § Om skattebeloppet är högre än spärrbeloppet nedsätts förmögenhets-<br>skatten och den statliga inkomstskatten med överskjutande belopp<br>(nedsättningsbeloppet). Förmögenhetsskatten får dock inte nedsättas till ett<br>lägre belopp än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattnings-<br>bara förmögenhet.</p>
<p>Nedsättning sker av förmögenhetsskatt, statlig inkomstskatt på kapital-<br>inkomst och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst i nu angiven ordning.<br>Skattenedsättning som avses i 4 § andra stycket görs sedan nedsättning har<br>skett enligt denna paragraf.</p>
<p>För personer som skall sambeskattas enligt 21 § lagen (1997:000) om<br>statlig förmögenhetsskatt fördelas nedsättningsbeloppet i förhållande till<br>storleken av deras skattepliktiga förmögenheter. Den sammanlagda<br></p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>107</p>
<p>förmögenhetsskatten får för dessa personer inte nedsättas till ett lägre<br>belopp än skatten på 50 procent av den gemensamt bestämda beskatt-<br>ningsbara förmögenheten.</p>
<p>6 § Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om beslut och överklag-<br>ande av beslut tillämpas på beslut enligt denna lag.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas vid beräkning av<br>preliminär skatt för tid efter ikraftträdandet och i övrigt första gången vid<br>1998 års taxering.</p>
<p>108</p>
<h3>3 Förlag till lag om ändring i lagen (1941:416) om<br>arvsskatt och gåvoskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1941:416) om arvsskatt och<br>gåvoskatt<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>26 §<sup>2</sup></p>
<p>Den som omhänderhar dödsbos egendom ävensom skattskyldig har att<br>tillhandahålla den utredning, som prövas erforderlig för bedömande av<br>egendoms värde.</p>
<p>Till upplysning om värde av fast egendom skall företes taxeringsbevis<br>eller, där egendomen enligt 22 § 2 mom. första eller tredje stycket åsatts<br>särskilt värde, skattemyndighetens beslut i ärendet. Påkallar skattskyldig<br>tillämpning av sådant särskilt värde, skall erforderligt anstånd med<br>skatteärendets avgörande lämnas för uppvisande av skattemyndighetens<br>beslut, såvida det visas, att ansökan om åsättande av särskilt värde av<br>egendomen blivit gjord.</p>
<p>Till ledning för värdering av<br>aktier, obligationer och därmed<br>jämförliga värdehandlingar skall<br>företes intyg av bank, mäklare eller<br>annan sakkunnig. Om sådan hand-<br>ling inte är börsnoterad och inte<br>heller annars omsätts på kapital-<br>marknaden skall i stället företes av<br>skattemyndigheten meddelat bevis<br>om det värde, vartill handlingen<br>enligt senast verkställd prövning<br>kan ha upptagits vid taxering enligt<br>lagen (1947:577) om statlig för-<br>mögenhetsskatt.</p>
<p>Till ledning för värdering av<br>aktier, obligationer och därmed<br>jämförliga värdehandlingar skall<br>företes intyg av bank, mäklare eller<br>annan sakkunnig. Om sådan hand-<br>ling inte är börsnoterad och inte<br>heller annars omsätts på kapital-<br>marknaden skall i stället företes av<br>skattemyndigheten meddelat bevis<br>om det värde, vartill handlingen<br>enligt senast verkställd prövning<br>kan ha upptagits vid taxering till<br>statlig förmögenhetsskatt.</p>
<p>Beskattningsmyndigheten må, där särskild anledning föreligger,<br>förordna lämplig person att verkställa uppskattning av lös egendom till<br>ledning för dess värdering. Förordnande som nu sagts må, efter<br>framställning av den enligt 64 § 1 mom. förordnade gransknings-<br>myndigheten, meddelas av hovrätten i dit fullföljt skatteärende. Det<br>åligger skattskyldig eller den, som för skattskyldig omhänderhar egendom,<br>att hålla egendomen tillgänglig för besiktning ävensom att tillhandagå<br>förrättningsmannen med upplysningar och annan utredning. Ersättning åt<br>förrättningsmannen erlägges, om egendomen ingår i dödsbo, av boet och<br>eljest av den för egendomen skattskyldige.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas i de fall skatt-</p>
<p>109</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>skyldighet inträder efter utgången av juni 1997.</p></td><td>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p></td></tr>
</table>
<p>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1990:337.</p>
<p>110</p>
<h3>4 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 24 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>5 mom.<sup>2</sup> Har egendom avyttrats<br>mot vederlag i form av en livsvarig<br>livränta skall intäkten beräknas till<br>det kapitaliserade värdet av liv-<br>räntan med tillämpning av tabell III<br>till lagen (1947:577) om statlig för-<br>mögenhetsskatt. Är livräntan be-<br>roende av flera personers liv på så<br>sätt att den upphör vid den först<br>avlidnes död bestäms kapitalvärdet<br>efter den äldstes levnadsålder. Skall<br>livräntan däremot utgå till den sist<br>avlidnes död beräknas värdet efter<br>den yngstes ålder.</p>
<p>Har i överlåtelseavtalet överens-<br>kommits att livräntan skall utgå<br>livsvarigt, dock högst ett avtalat<br>antal år, bestäms intäkten med<br>tillämpning av tabell II till lagen<br>om statlig förmögenhetsskatt med<br>utgångspunkt i det antal år liv-<br>räntan högst skall utgå om det<br>belopp som framkommer vid en<br>sådan beräkning är lägre än vad<br>som följer av första stycket. Skall<br>livräntan i stället utgå livsvarigt,<br>dock minst ett avtalat antal år,<br>bestäms intäkten med tillämpning<br>av tabell II till nämnda lag om det<br>belopp som framkommer vid en<br>sådan beräkning är högre än vad<br>som följer av första stycket.</p>
<p>24 §</p>
<p>5 mom. Har egendom avyttrats<br>mot vederlag i form av en livsvarig<br>livränta skall intäkten beräknas till<br>det kapitaliserade värdet av liv-<br>räntan med tillämpning av tabell III<br>till lagen (1941:416) om arvsskatt<br>och gåvoskatt. Är livräntan beroen-<br>de av flera personers liv på så sätt<br>att den upphör vid den först av-<br>lidnes död bestäms kapitalvärdet<br>efter den äldstes levnadsålder. Skall<br>livräntan däremot utgå till den sist<br>avlidnes död beräknas värdet efter<br>den yngstes ålder.</p>
<p>Har i överlåtelseavtalet överens-<br>kommits att livräntan skall utgå<br>livsvarigt, dock högst ett avtalat<br>antal år, bestäms intäkten med<br>tillämpning av tabell II till lagen<br>om arvsskatt och gåvoskatt med<br>utgångspunkt i det antal år liv-<br>räntan högst skall utgå om det<br>belopp som framkommer vid en<br>sådan beräkning är lägre än vad<br>som följer av första stycket. Skall<br>livräntan i stället utgå livsvarigt,<br>dock minst ett avtalat antal år,<br>bestäms intäkten med tillämpning<br>av tabell II till nämnda lag om det<br>belopp som framkommer vid en<br>sådan beräkning är högre än vad<br>som följer av första stycket.</p>
<p>Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar inom<br>fem år från utgången av det år skattskyldighet inträdde på grund av<br>avyttringen får som intäkt i stället för vad som anges i första och andra</p>
<p>111</p>
<p>styckena tas upp det sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäkten Prop. 1996/97:117<br>därmed blir lägre. Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid<br>1998 års taxering.</p>
<p>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1990:651.</p>
<p>112</p>
<h3>5 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>2§</p>
<p>1 mom.<sup>2</sup> Beteckningar som<br>används i kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt, lagen<br>(1947:577) om statlig förmög-<br>enhetsskatt, taxeringslagen<br>(1990:324) eller mervärdesskatte-<br>lagen (1994:200) har samma<br>betydelse i denna lag, om inte annat<br>anges eller framgår av samman-<br>hanget.</p>
<p>1 mom. Beteckningar som<br>används i kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt, lagen<br>(1997:000) om statlig förmögen-<br>hetsskatt, taxeringslagen<br>(1990:324) eller mervärdesskatte-<br>lagen (1994:200) har samma<br>betydelse i denna lag, om inte annat<br>anges eller framgår av samman-<br>hanget.</p>
<p>Med skattskyldig likställs i denna lag handelsbolag, om inte annat<br>framgår av sammanhanget.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas vid 1998 års<br>taxering.</p>
<p>‘Lagen omtryckt 1991:97.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1994:203.</p>
<p>113</p>
<p>8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 117</p>
<h3>6 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Prop. 1996/97:117<br>Bilaga 2</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 16 §, 5 kap. 1 och</p>
<p>12 §§ taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>1 §’</p>
<p>Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller<br>avgift (taxering) enligt</p>
<p>1. kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>3. lagen (1947:577) om statlig 3. lagen (1997:000) om statlig</p>
<p>förmögenhetsskatt, förmögenhetsskatt,</p>
<p>4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p>
<p>5. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som<br>avses i 2 § första stycket 1-5 och 7 nämnda lag,</p>
<p>6. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,</p>
<p>7. lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,</p>
<p>8. lagen (1993:1537) om expansionsmedel.</p>
<p>Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter<br>(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.</p>
<p>Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av<br>mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet for<br>fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 14 kap. 28 §<br>mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>3 §<sup>2</sup></p>
<p>Begrepp som används i denna<br>lag har samma innebörd som i<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>och lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>Begrepp som används i denna<br>lag har samma innebörd som i<br>kommunalskattelagen (1928:370),<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och lagen (1997:000)<br>om statlig förmögenhetsskatt.</p>
<p>Med kommun likställs i denna lag landsting och annan menighet som<br>har beskattningsrätt.</p>
<p>4 kap.</p>
<p>16 §’</p>
<p>Eftertaxering får ske om den skattskyldige</p>
<p>1. i självdeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat<br>oriktig uppgift till ledning for taxeringen,</p>
<p>2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller</p>
<p>3. underlåtit att lämna själv- 3. underlåtit att lämna själv-<br></p>
<p>114</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>deklaration, uppgift eller infordrad<br>upplysning trots att han är uppgifts-<br>pliktig</p>
<p>och den oriktiga uppgiften eller<br>underlåtenheten medfört att ett<br>taxeringsbeslut avseende den skatt-<br>skyldige eller hans make, eller, i<br>fråga om förmögenhetsskatt, någon<br>annan person som samtaxeras med<br>honom blivit felaktigt eller inte<br>fattats.</p>
<p>deklaration, uppgift eller infordrad<br>upplysning trots att han är uppgifts-<br>pliktig</p>
<p>och den oriktiga uppgiften eller<br>underlåtenheten medfört att ett<br>taxeringsbeslut avseende den skatt-<br>skyldige eller hans make, eller, i<br>fråga om förmögenhetsskatt, person<br>som sambeskattas med honom bli-<br>vit felaktigt eller inte fattats.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>5 kap.</p>
<p>1 §<sup>4</sup></p>
<p>Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande,<br>som han under förfarandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat<br>uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift {skattetillägg) påföras<br>honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan<br>uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning</p>
<p>i sak.</p>
<p>Skattetillägg enligt första stycket<br>tas ut med tjugo procent av den<br>mervärdesskatt och med fyrtio<br>procent av sådan skatt som avses i<br>1 kap. 1 § första stycket 1-6 och 8<br>som, om den oriktiga uppgiften<br>hade godtagits, inte skulle ha<br>påförts den skattskyldige eller hans<br>make eller, i fråga om förmögen-<br>hetsskatt, någon annan person som<br>samtaxeras med honom, eller, vad<br>gäller mervärdesskatt, felaktigt<br>skulle ha tillgodoräknats honom.<br>Skulle den oriktiga uppgiften, om<br>den hade godtagits, ha medfört<br>sådant underskott i förvärvskälla i<br>inkomstslaget näringsverksamhet<br>eller tjänst som inte utnyttjas<br>taxeringsåret, skall skattetillägg i<br>stället beräknas på ett underlag som<br>utgör en fjärdedel av den minsk-<br>ning av underskottet som rättelsen<br>av den oriktiga uppgiften medfört.</p>
<p>Skattetillägg enligt första stycket<br>tas ut med tjugo procent av den<br>mervärdesskatt och med fyrtio<br>procent av sådan skatt som avses i<br>1 kap. 1 § första stycket 1-6 och 8<br>som, om den oriktiga uppgiften<br>hade godtagits, inte skulle ha<br>påförts den skattskyldige eller hans<br>make eller, i fråga om förmögen-<br>hetsskatt, person som sambeskattas<br>med honom, eller, vad gäller<br>mervärdesskatt, felaktigt skulle ha<br>tillgodoräknats honom. Skulle den<br>oriktiga uppgiften, om den hade<br>godtagits, ha medfört sådant<br>underskott i förvärvskälla i in-<br>komstslaget näringsverksamhet el-<br>ler tjänst som inte utnyttjas taxer-<br>ingsåret, skall skattetillägg i stället<br>beräknas på ett underlag som utgör<br>en fjärdedel av den minskning av<br>underskottet som rättelsen av den<br>oriktiga uppgiften medfört.</p>
<p>Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad<br>gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när</p>
<p>115</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med<br>ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skatte-<br>myndigheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av<br>november taxeringsåret,</p>
<p>2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd<br>fråga.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>12 §</p>
<p>Särskild avgift får inte påföras sedan den skattskyldige har avlidit.</p>
<p>Vid tillämpning av 72 § 2 mom. Vid tillämpning av 7 kap. 4 § får<br>kommunalskattelagen (1928:370), regeringen eller den myndighet som</p>
<p>20 § 2 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt eller 20 §<br>2 mom. lagen (1947:577) om statlig<br>förmögenhetsskatt får regeringen<br>meddela befrielse från särskild<br>avgift.</p>
<p>regeringen bestämmer meddela be-<br>frielse från särskild avgift.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid<br>1998 års taxering.</p>
<p>'Senaste lydelse 1996:1238.<br><sup>2</sup>Senaste lydelse 1991:1902.<br><sup>3</sup>Senaste lydelse 1991:1902.</p>
<p>‘Senaste lydelse 1994:1681.</p>
<p>116</p>
<h3>7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4, 8, 10 och 11 §§ samt 3 kap. 15, 22,<br>25 a, 27,48 och 53 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-<br>uppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>2 kap.</p>
<p>4§’</p>
<p>Fysisk person skall lämna självdeklaration</p>
<p>1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av<br>aktiv näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt<br>minst 24 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,</p>
<p>2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet<br>uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för<br>vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket<br>uppbördslagen (1953:272) och bruttointäkterna av kapital uppgått till<br>sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret när<br>bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>5. när hans tillgångar av den art<br>som anges i 3 § 1 mom. den upp-<br>hävda lagen (1947:577) om statlig<br>förmögenhetsskatt vid beskatt-<br>ningsårets utgång haft ett värde<br>som överstiger 900 000 kronor,<br>eller</p>
<p>5. när hans skattepliktiga till-<br>gångar enligt lagen (1997:000) om<br>statlig förmögenhetsskatt vid be-<br>skattningsårets utgång haft ett<br>sammanlagt värde som överstiger<br>900 000 kronor, eller</p>
<p>6. när underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på<br>pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fast-<br>ställas för honom.</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>skall hänsyn inte tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet för<br>vilken skattskyldighet inte före-<br>ligger enligt kommunalskattelagen,<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt eller den upphävda<br>lagen om statlig förmögenhetsskatt.<br>Däremot skall hänsyn tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet som</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>skall hänsyn inte tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet för<br>vilken skattskyldighet inte före-<br>ligger enligt kommunalskattelagen,<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt eller lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt. Däremot skall<br>hänsyn tas till sådan inkomst eller<br>förmögenhet som enligt dubbel-</p>
<p>117</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>enligt dubbelbeskattningsavtal skall beskattningsavtal skall vara helt<br>vara helt eller delvis undantagen eller delvis undantagen från be-<br>från beskattning i Sverige. skattning i Sverige.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Har makar, som ingått äkten-<br>skap före ingången av beskatt-<br>ningsåret och levt tillsammans<br>under större delen därav, var för<br>sig haft förmögenhet, skall vardera<br>makens deklarationsskyldighet be-<br>dömas med hänsyn till makarnas<br>sammanlagda förmögenhet.</p>
<p>Skall sambeskattning ske enligt<br>lagen om statlig förmögenhetsskatt<br>skall vardera makens deklarations-<br>skyldighet bedömas med hänsyn till<br>makarnas sammanlagda förmögen-<br>het och föräldrarnas deklarations-<br>skyldighet bedömas med hänsyn till<br>deras och underåriga hemma-<br>varande barns sammanlagda<br>förmögenhet.</p>
<p>Skall någon enligt den upphävda<br>lagen om statlig förmögenhetsskatt<br>taxeras för förmögenhet som tillhör<br>barn eller någon annan, skall<br>hänsyn tas därtill när deklarations-<br>skyldigheten bedöms.</p>
<p>8§<sup>2</sup></p>
<p>Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration</p>
<p>1. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt skade-<br>forsäkringsföretag och värdepappersfond samt sådan stiftelse, fond eller<br>inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs,<br>vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,</p>
<p>2. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter under beskatt-<br>ningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 § nämnda lag,</p>
<p>3. dödsbo när dess bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning<br>för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket<br>uppbördslagen (1953:272) och bruttointäkter av en eller flera andra<br>förvärvskällor uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>4. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera<br>förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100</p>
<p>kronor,</p>
<p>5. juridisk person, vars tillgångar<br>av den art som anges i 3 § 1 mom.<br>den upphävda lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt, vid<br>beskattningsårets utgång haft ett<br>värde som överstiger 900 000<br>kronor eller, i fråga om sådan<br>juridisk person som avses i 6 §</p>
<p>5. dödsbo och familjestiftelse,<br>vars skattepliktiga tillgångar enligt<br>lagen (1997:000) om statlig för-<br>mögenhetsskatt, vid beskattnings-<br>årets utgång haft ett sammanlagt<br>värde som överstiger 900 000<br>kronor eller, i fråga om annan<br>juridisk person som är skattskyldig</p>
<p>118</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 mom. b nämnda lag, 25 000 enligt nämnda lag, 25 000 kronor,<br>kronor,</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>6. juridisk person för vilken underlag för statlig fastighetsskatt,<br>avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensions-<br>kostnader skall fastställas.</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>2-5 skall hänsyn inte tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet, för<br>vilken skattskyldighet inte före-<br>ligger enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen om statlig in-<br>komstskatt eller den upphävda<br>lagen om statlig förmögenhetsskatt.<br>Däremot skall hänsyn tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet som<br>enligt dubbelbeskattningsavtal skall<br>vara helt eller delvis undantagen<br>från beskattning i Sverige.</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>2-5 skall hänsyn inte tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet, för<br>vilken skattskyldighet inte före-<br>ligger enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen om statlig<br>inkomstskatt eller lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt. Däremot skall<br>hänsyn tas till sådan inkomst eller<br>förmögenhet som enligt dubbel-<br>beskattningsavtal skall vara helt<br>eller delvis undantagen från be-<br>skattning i Sverige.</p>
<p>10 §<sup>3</sup></p>
<p>En självdeklaration skall innehålla uppgifter om</p>
<p>1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer,<br>postadress och hemortskommun, beträffande utländsk juridisk person det<br>land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig som bara<br>under någon del av beskattningsåret varit bosatt i Sverige, uppgift om den<br>tid som han haft bostad här,</p>
<p>2. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje inkomstslag,</p>
<p>3. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxeringen,</p>
<p>4. den skattskyldiges tillgångar 4. den skattskyldiges tillgångar<br>och skulder vid slutet av beskatt- och skulder vid slutet av beskatt-</p>
<p>ningsåret, om den beskattningsbara<br>förmögenheten uppgår till skatte-<br>pliktigt belopp, dock endast om och<br>i den mån han är skattskyldig för<br>förmögenhet.</p>
<p>ningsåret, om beskattningsbar för-<br>mögenhet uppkommer, dock i fall<br>som avses i 7 £ lagen (1997:000)<br>om statlig förmögenhetsskatt endast<br>i den utsträckning skattskyldighet<br>för förmögenhet föreligger.</p>
<p>En självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som för<br>särskilda fall föreskrivs i 16-24 §§ eller som behövs för beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring, fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,<br>avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-<br>medel, särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader eller expansionsmedelsskatt enligt lagen (1993:1537)</p>
<p>119</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>om expansionsmedel.</p>
<p>Om en skattskyldig skall taxeras<br>för barns eller någon annans<br>förmögenhet, skall uppgift lämnas<br>även om sådan förmögenhet.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Om en skattskyldig skall räkna<br>in ett hemmavarande underårigt<br>barns tillgångar och skulder i sin<br>förmögenhet enligt lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt, skall uppgift<br>lämnas även om dessa.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>11 §<sup>4</sup></p>
<p>Fysisk person och dödsbo får, om inte annat följer av 13 §, lämna<br>förenklad självdeklaration.</p>
<p>Skattemyndigheten skall till den som kan antas få lämna förenklad<br>självdeklaration före den 15 april under taxeringsåret översända en<br>förtryckt deklarationsblankett. Följande uppgifter, grundade på innehållet<br>i inkomna kontrolluppgifter och övriga av myndigheten kända uppgifter,<br>skall förtryckas:</p>
<p>1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer,<br>postadress och hemortskommun,</p>
<p>2. vad som behövs för att be- 2. vad som behövs för att be-</p>
<p>stämma om den skattskyldige skall stämma om den skattskyldige skall<br>samtaxeras eller inte, sambeskattas eller inte,</p>
<p>3. intäkter i inkomstslaget tjänst samt intäkter och avdrag i<br>inkomstslaget kapital,</p>
<p>4. avdrag för avgift för pensionsförsäkring och för inbetalning på<br>pensionssparkonto,</p>
<p>5. vad som behövs för beräkning av fastighetsskatt enligt lagen<br>(1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p>
<p>6. skattepliktiga tillgångar och<br>avdragsgilla skulder enligt lagen<br>(1997:000) om statlig förmögen-<br>hetsskatt.</p>
<p>3 kap.</p>
<p>15 §<sup>5</sup></p>
<p>Kontrolluppgift om försäkrings-<br>värde skall lämnas av försäkrings-<br>företag och understödsförening<br>avseende sådan livförsäkring som<br>avses i punkt 6 av anvisningarna<br>till 3 och 4 §§ den upphävda lagen<br>(1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt, punkt 6 av övergångs-<br>bestämmelserna till lagen<br>(1991:1850) om upphävande av<br>lagen (1947:577) om statlig</p>
<p>Kontrolluppgift om försäkrings-<br>värde skall lämnas av för-<br>säkringsföretag och understöds-<br>förening avseende sådan liv-<br>försäkring som är skattepliktig<br>enligt lagen (1997:000) om statlig<br>förmögenhetsskatt eller avses i 2 §<br>första stycket 7 lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på pensions-<br>medel.</p>
<p>120</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>förmögenhetsskatt samt 2 § första<br>stycket 7 lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för den som är ägare till försäkringen eller<br>är förmånstagare med förfoganderätt till sådan försäkring, om värdet av en<br>eller flera försäkringar uppgår till minst 1 000 kronor. För försäkring som<br>innehas av fysisk person eller dödsbo skall kontrolluppgiften uppta<br>försäkringens värde vid årets och, om försäkringen är meddelad i för-<br>säkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, det närmast<br>föregående årets utgång. För övriga innehavare av sådan utländsk<br>försäkring skall försäkringens värde vid sistnämnda tidpunkt redovisas.</p>
<p>Den som i Sverige förmedlar skattepliktig utländsk försäkring skall för<br>försäkringsavtal som förmedlats under kalenderåret till Riksskatteverket<br>lämna uppgift om försäkringsgivarens och försäkringstagarens namn och<br>postadress, försäkringstagarens personnummer samt till verket vidare-<br>befordra handling som avses i fjärde stycket.</p>
<p>Innehavare av skattepliktig utländsk försäkring som avses i första<br>stycket skall efter försäkringsavtalets tecknande utan dröjsmål till för-<br>medlare av försäkringen eller, om sådan saknas, till Riksskatteverket<br>lämna dels en skriftlig förbindelse från den utländske försäkringsgivaren<br>att årligen senast den 31 januari taxeringsåret lämna kontrolluppgift enligt<br>första och andra styckena till verket, dels ett eget medgivande till sådant<br>kontrolluppgiftslämnande. Förbindelse behöver inte lämnas om detta<br>tidigare gjorts enligt 32 b §.</p>
<p>Riksskatteverket får medge undantag från skyldigheten att ge in sådan<br>förbindelse som avses i fjärde stycket om det finns särskilda skäl.</p>
<p>22 §<sup>6</sup></p>
<p>Kontrolluppgift om inkomstränta och fordran skall lämnas av</p>
<p>1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,</p>
<p>2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkes-<br>mässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,</p>
<p>3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,</p>
<p>4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,</p>
<p>5. Riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,</p>
<p>6. den som driver valutahandel samt värdepappersinstitut hos vilket<br>utländskt fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till<br>sådant fondpapper förvaras i depå eller kontoförs,</p>
<p>7. Insättningsgarantinämnden. 7. Insättningsgarantinämnden,</p>
<p>8. förvaltare som i sådan egen-<br>skap är införd i det register som<br>förs av Värdepapperscentralen<br>VPC Aktiebolag enligt aktie-<br>kontolagen (1989:827).</p>
<p>9 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 117</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>121</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>den som gottskrivits ränta eller till<br>vilken ränta betalats ut (borgenär)<br>och den som har varit antecknad<br>som innehavare av utländskt ränte-<br>bärande fondpapper eller rättighet<br>eller skyldighet som anknyter till<br>sådant fondpapper oavsett om ränta<br>utgått. Kontrolluppgiften skall ta<br>upp den ränta som den uppgifts-<br>skyldige sammanlagt gottskrivit<br>eller betalat ut till borgenären,<br>dennes sammanlagda fordran på<br>den uppgiftsskyldige vid årets<br>utgång och avdragen preliminär<br>skatt. I fall som avses i första<br>stycket 6 skall uppgift lämnas om<br>ränta som utbetalats eller gott-<br>skrivits samt om innehavet i depån<br>eller den kontoförda fordringen vid<br>årets utgång. Kontrolluppgift skall<br>vidare lämnas för upplupen men<br>inte förfallen avkastning (ränte-<br>kompensation) vid avyttring av<br>fordran eller andel i sådan vär-<br>depappersfond som avses i 27 §<br>6 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för</p>
<p>1. den som gottskrivits ränta<br>eller till vilken ränta betalats ut<br>(borgenär),</p>
<p>2. innehavare av marknadsno-<br>teradfordran som avses i 3 § första<br>stycket 8 lagen (1997:000) om stat-<br>lig förmögenhetsskatt med undan-<br>tag för premieobligation som getts<br>ut före år 1996,</p>
<p>3. den som har varit antecknad<br>som innehavare av utländskt ränte-<br>bärande fondpapper eller rättighet<br>eller skyldighet som anknyter till<br>sådant fondpapper.</p>
<p>Kontrolluppgiften skall ta upp<br>den ränta som den uppgiftsskyldige<br>sammanlagt gottskrivit eller betalat<br>ut till borgenären, dennes samman-<br>lagda fordran på den uppgifts-<br>skyldige vid årets utgång och<br>avdragen preliminär skatt. I fall<br>som avses i första stycket 6 skall<br>uppgift lämnas om ränta som<br>utbetalats eller gottskrivits samt om<br>innehavet i depån eller den<br>kontoförda fordringen vid årets<br>utgång. Kontrolluppgift skall vidare<br>lämnas för upplupen men inte<br>förfallen avkastning (räntekompen-<br>sation) vid avyttring av fordran<br>eller andel i sådan värdepappers-<br>fond som avses i 27 § 6 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt.</p>
<p>För annan marknadsnoterad<br>fordran än sådan som avses i tredje<br>stycket skall kontrolluppgiften ta<br>upp det vid årets utgång senast<br>noterade värdet ökat med upplupen<br>avkastning som inte omfattas av<br>detta värde.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas<br>lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den<br>uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte</p>
<p>122</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala<br>räntan och fordran redovisas utan fördelning.</p>
<p>Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige<br>inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det<br>sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.</p>
<p>En skattskyldig, som uppdrar åt en utländsk förvaltare att i sådan<br>egenskap föras in i det register som förs av Värdepapperscentralen VPC<br>Aktiebolag enligt aktiekontolagen (1989:827), skall utan dröjsmål till<br>Riksskatteverket lämna ett skriftligt medgivande till insyn i depå eller<br>konto som han har hos förvaltaren.</p>
<p>25 a §<sup>7</sup></p>
<p>Kontrolluppgift om utgiftsränta Kontrolluppgift om utgiftsränta<br>skall lämnas av och skuld skall lämnas av</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>1. den som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivnmg eller den<br>som i annan yrkesmässig verksamhet bedrivit utlåning eller kreditgivnmg<br>via konto eller i annan form,</p>
<p>2. förening som till medlemmar lånat ut pengar mot ränta,</p>
<p>3. arbetsgivare eller uppdragsgivare som till arbetstagare eller<br>uppdragstagare lånat ut pengar mot ränta,</p>
<p>4. Insättningsgarantinämnden.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>fysisk person och dödsbo. Kontroll-<br>uppgiften skall ta upp den ränta<br>som gäldenären betalt till den<br>uppgiftsskyldige. I fall som avses i<br>första stycket 3 skall även eventuell<br>ränteförmån anges.</p>
<p>4. Insättningsgarantinämnden,</p>
<p>5. Centrala studiestödsnämnden.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för<br>fysisk person och dödsbo. Kontroll-<br>uppgiften skall ta upp den ränta<br>som gäldenären betalt till den<br>uppgiftsskyldige och gäldenärens<br>sammanlagda skuld till den upp-<br>giftsskyldige vid årets utgång. I fall<br>som avses i första stycket 3 skall<br>även eventuell ränteförmån anges.</p>
<p>Avser den ränta som betalts till någon del ränta som erlagts i förskott,<br>skall av kontrolluppgiften framgå hur stor del av räntan som belöper på tid<br>till och med den 31 januari året efter beskattningsåret, dock endast om<br>förskottsräntan till någon del belöper på tid efter denna tidpunkt.</p>
<p>Kontrolluppgift skall vidare lämnas för upplupen men inte förfallen<br>avkastning (räntekompensation) vid förvärv av fordran eller andel i sådan<br>värdepappersfond som avses i 27 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt. Dock skall kontrolluppgift inte lämnas i det fall den<br>avkastning kompensationen avser förfaller till betalning ett senare år än<br>det år förvärvet skett.</p>
<p>Är fler än en person betal-<br>ningsansvarig för skuld skall</p>
<p>Är fler än en person betalnings-<br>ansvarig för skuld skall utgifts-<br>utgiftsräntan fördelas lika mellan räntan och skulden fördelas lika</p>
<p>12'</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>gäldenärema, om inte annat för-<br>hållande är känt för den uppgifts-<br>skyldige. I fråga om skuld för<br>vilken samtliga gäldenärer inte<br>redovisas enligt bestämmelserna i<br>57 § andra stycket skall dock den<br>totala räntan redovisas utan för-<br>delning.</p>
<p>mellan gäldenärema, om inte annat<br>förhållande är känt för den upp-<br>giftsskyldige. I fråga om skuld för<br>vilken samtliga gäldenärer inte<br>redovisas enligt bestämmelserna i<br>57 § andra stycket skall dock den<br>totala räntan och skulden redovisas<br>utan fördelning.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>27 §<sup>8</sup></p>
<p>Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av</p>
<p>1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är<br>avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.<br>8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolags-<br>lagen (1987:618),</p>
<p>2. den som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond som<br>avses i 1 § lagen om värdepappersfonder (1990:1114),</p>
<p>3. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om<br>utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags<br>försorg,</p>
<p>4. den som driver valutahandel 4. den som driver valutahandel</p>
<p>samt värdepappersinstitut hos vilket<br>utländskt fondpapper eller rättighet<br>eller skyldighet som anknyter till<br>sådant fondpapper förvaras i depå<br>eller kontoförs.</p>
<p>samt värdepappersinstitut hos vilket<br>utländskt fondpapper eller rättighet<br>eller skyldighet som anknyter till<br>sådant fondpapper förvaras i depå<br>eller kontoförs,</p>
<p>5. värdepappersinstitut hos vil-<br>ket marknadsnoterad tillgång som<br>avses i 3 § första stycket 5 och 8<br>lagen (1997:000) om statlig för-<br>mögenhetsskatt förvaras i depå<br>eller kontoförs i annat fall än som<br>avses i 22 § och punkterna 1-4.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för</p>
<p>a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för</p>
<p>egen del vid utdelningstillfället och</p>
<p>b) fysisk person som hos den<br>uppgiftsskyldige varit antecknad<br>som innehavare av aktie eller andel<br>i värdepappersfond eller utländsk<br>juridisk person eller utländsk aktie<br>eller annat utländskt värdepapper.</p>
<p>b) fysisk person och dödsbo som<br>hos den uppgiftsskyldige varit<br>antecknad som innehavare av aktie<br>eller andel i värdepappersfond eller<br>utländsk juridisk person eller<br>utländsk aktie eller annat utländskt<br>värdepapper eller annan marknads-<br>noterad tillgång som avses i 3 §</p>
<p>124</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket a skall ta upp utbetald<br>utdelning till den del den är<br>skattepliktig, avdragen preliminär<br>skatt och innehållen utländsk käll-<br>skatt som belöper på utdelningen.<br>Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket b skall ta upp innehavet vid<br>årets utgång.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>första stycket 8 lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt.</p>
<p>Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket a skall ta upp utbetald<br>utdelning, avdragen preliminär<br>skatt och innehållen utländsk käll-<br>skatt som belöper på utdelningen.<br>Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket b skall ta upp innehavet vid<br>årets utgång.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar<br>på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.</p>
<p>En skattskyldig, som uppdrar åt en utländsk förvaltare att i sådan<br>egenskap föras in i det register som förs av Värdepapperscentralen VPC<br>Aktiebolag enligt aktiekontolagen (1989:827), skall utan dröjsmål till<br>Riksskatteverket lämna ett skriftligt medgivande till insyn i depå eller<br>konto som han har hos förvaltaren.</p>
<p>Den som skall lämna kontroll-<br>uppgift enligt första stycket skall<br>för fysisk person och dödsbo som<br>hos den uppgiftsskyldige varit<br>antecknad som innehavare av depå<br>eller konto för marknadsnoterad<br>option, termin eller därmed jäm-<br>förligt avtal även lämna kontroll-<br>uppgift om förpliktelse vid årets<br>utgång på grund av sådant avtal.</p>
<p>Kontrolluppgift för en delägare i<br>en samfällighet skall lämnas av<br>juridisk person som förvaltar sam-<br>fälligheten. Kontrolluppgift behöv-<br>er dock inte lämnas, om den del av<br>samfällighetens behållna för-<br>mögenhet som belöper på fastighet<br>understiger 5 000 kronor. Kontroll-<br>uppgift skall ta upp det som anges<br>för varje uppgiftsskyldig under<br>1-3.</p>
<p>48 §</p>
<p>Kontrolluppgift för en delägare i<br>en samfällighet skall lämnas av<br>juridisk person som förvaltar sam-<br>fälligheten. Kontrolluppgift skall ta<br>upp det som anges för varje<br>uppgiftsskyldig under 1-2.</p>
<p>1. Sådan juridisk person som avses i 6 § 1 mom. första stycket b lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt: Utdelning till delägare samt<br>upplysning i det avseende som behövs för tillämpning av 2 § sista stycket</p>
<p>125</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>skogskontolagen (1954:142).</p>
<p>2. Annan juridisk person än vid 1: Delägares andel av intäkter och<br>kostnader i samfälligheten. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas, om<br>delägares andel av ränteintäkt understiger 300 kronor, och inte heller om<br>andelen av intäkt av annat slag understiger 300 kronor sedan därifrån<br>andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid<br>taxeringen dragits av.</p>
<p>3. Annan juridisk person än så-<br>dan som avses i 6 § 1 mom. första<br>stycket b lagen (1947:577) om stat-<br>lig förmögenhetsskatt: Delägares<br>andel i samfällighetens behållna<br>förmögenhet. Utgör samfälligheten<br>inte särskild taxeringsenhet, skall<br>vid beräkning av den behållna för-<br>mögenheten värde av sådan sam-<br>fälld egendom som ingår i de del-<br>ägande fastigheternas taxerings-<br>värde inte inräknas.</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Fåmansföretag skall lämna<br>företagsledaren och delägare i före-<br>taget samt dem närstående personer<br>alla uppgifter som behövs för att de<br>skall kunna beräkna sin skatte-<br>pliktiga inkomst från företaget.<br>Detsamma gäller handelsbolag i<br>fråga om delägare i bolaget.</p>
<p>53 §<sup>9</sup></p>
<p>Fåmansföretag och övriga<br>företag som avses i 3 § 1 a och<br>1 g mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt skall lämna<br>företagsledaren och delägare i före-<br>taget samt dem närstående personer<br>alla uppgifter som behövs för att de<br>skall kunna beräkna sin skatte-<br>pliktiga inkomst från företaget.<br>Detsamma gäller handelsbolag i<br>fråga om delägare i bolaget.</p>
<p>Efter föreläggande av skattemyndigheten skall uppgifter enligt första<br>stycket lämnas även till skattemyndigheten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid<br>1998 års taxering.</p>
<p>126</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>'Senaste lydelse 1996:1334.</p>
<p>'Senaste lydelse 1996:694.</p>
<p>'Senaste lydelse 1994:483.</p>
<p><sup>4</sup>Senaste lydelse 1993:945.</p>
<p>'Senaste lydelse 1996:1237.</p>
<p><sup>6</sup>Senaste lydelse 1996:1009.</p>
<p>'Senaste lydelse 1996:591.</p>
<p>’Senaste lydelse 1996:1009.</p>
<p>’Senaste lydelse 1992:1659.</p>
<p>127</p>
<h3>8 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om<br>bostadsbidrag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>5§</p>
<p>Tillägg till den bidragsgrundan-<br>de inkomsten skall göras för för-<br>mögenhet enligt vad som anges i<br>denna paragraf. Tillägg skall göras<br>för varje sökande och vatje bam<br>som avses i 10 § med undantag av<br>första stycket 2 och 3 samt tredje<br>stycket. Som förmögenhet räknas<br>den beskattningsbara förmögen-<br>heten enligt lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt, beräknad<br>med bortseende från privatbostads-<br>fastighet eller bostadsrätt för vilken<br>bostadsbidrag söks och skulder<br>med säkerhet i denna egendom.<br>Tillägg skall göras med 15 procent<br>av den sammanlagda förmögenhet<br>som överstiger 100 000 kronor,<br>avrundat nedåt till helt tiotusental<br>kronor.</p>
<p>Tillägg till den bidragsgrundan-<br>de inkomsten skall göras för för-<br>mögenhet enligt vad som anges i<br>denna paragraf. Tillägg skall göras<br>för varje sökande och vaije bam<br>som avses i 10 § med undantag av<br>första stycket 2 och 3 samt tredje<br>stycket. Som förmögenhet räknas<br>den skattepliktiga förmögenheten<br>enligt lagen (1997:000) om statlig<br>förmögenhetsskatt, beräknad med<br>bortseende från privatbostadsfas-<br>tighet eller bostadsrätt för vilken<br>bostadsbidrag söks och skulder<br>med säkerhet i denna egendom.<br>Tillägg skall göras med 15 procent<br>av den sammanlagda förmögenhet<br>som överstiger 100 000 kronor,<br>avrundat nedåt till helt tiotusental<br>kronor.</p>
<p>Tillägg för barns förmögenhet skall fördelas lika mellan makar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>‘Senaste lydelse 1996:441.</p>
<p>128</p>
<h2>Lagrådet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-03-18</p>
<p>Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,<br>regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 27 februari 1997 (Finansdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om statlig förmögenhetsskatt,</p>
<p>2. lag om begränsning av skatt,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),</p>
<p>6. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-<br>uppgifter,</p>
<p>8. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn<br>Christina Otto.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.</p>
<h3>Förslaget till lag om statlig förmögenhetsskatt</h3>
<p>Tillkomsten av den i lagrådsremissen föreslagna nya lagen om<br>förmögenhetsskatt motiveras väsentligen av vissa fördelningspolitiska och<br>statsfmansiella skäl. Det är inte en uppgift för Lagrådet att lämna<br>synpunkter i sådana frågor och Lagrådet avstår i linje härmed från att<br>försöka bedöma i vad mån förslagen kan väntas tillgodose angivna syften.</p>
<p>Lagförslaget innebär att flertalet av de bärande principer, på vilka den<br>tidigare lagstiftningen på området vilat, kommer att ligga till grund för<br>förmögenhetsbeskattningen också framöver. I vissa avseenden föreslås<br>förändringar för att undvika snedvridande beskattningseffekter och<br>åstadkomma ökad skattemässig likabehandling av individer. På några<br>punkter görs dock i förslaget avsteg från strävandena efter ökad<br>likformighet, med hänsyn till att andra viktiga skäl bedöms motivera<br>avvikelse. Reglerna i den tidigare, halvsekelgamla förmögenhetsskatte-<br>lagstiffningen har i övrigt överarbetats materiellt och redaktionellt, med<br>inriktning på att tillskapa en modem lag på området.</p>
<p>Med de utgångspunkter som valts i remissen får förslaget enligt<br>Lagrådets uppfattning anses ha fått en i huvudsak godtagbar utformning.<br>Därmed är inte sagt att de föreslagna lagreglerna genomgående har kunnat<br>ges sådan precision, att tillämpningsproblem kommer att undvikas. Som<br>exempel kan nämnas att de nya regler som förutsätter att skulder inte är<br>avdragsgilla, om de är hänförliga till vissa tillgångar som är undantagna<br></p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>129</p>
<p>från skatteplikt - ett uttryck för en rimlig kongruensprincip - synes kunna<br>vålla bedömningssvårigheter vid skilda typer av skuldförhållanden. Ett<br>annat exempel utgörs av den reglering som förutsätter prövning av om<br>olika begrepp som används i inhemsk skattelagstiftning kan anses ha<br>motsvarighet i utländska företeelser.</p>
<p>Lagrådet anser det dock inte vara en utväg att till undvikande av<br>antydda tillämpningsproblem försöka skapa ett mer detaljbetonat<br>regelsystem. Uppkommande frågor av angiven art får således efter hand<br>besvaras i rättstillämpningen.</p>
<p>Som framhållits i lagrådsremissen har det bedömts erforderligt att i<br>vissa hänseenden göra avsteg från en lösning som principiellt sett är den<br>önskvärda. En sådan avvikelse är förslaget att sambeskattningen för makar<br>skall behållas. I remissen vidgås att såväl likformighetsskäl som<br>jämställdhetsskäl talar för att sambeskattningen bör slopas också vid<br>förmögenhetsbeskattningen samt att dessa principiella skäl är starka.<br>Fördelen med en särbeskattning anges också vara starka från administrativ<br>synpunkt. Flertalet remissinstanser har i yttranden över promemorian Ds<br>1996:42 åberopat samma skäl och ansett att särbeskattning nu bör införas.<br>När det remitterade förslaget likväl innebär att sambeskattningen skall<br>behållas, motiveras det med intresset av att förebygga skatteplanering<br>genom att förmögenheten sprids inom familjen. Särbeskattning anses<br>också kunna ge ett mycket betydande skattebortfall, om inte fribelopp och<br>skattesatser justeras i motsvarande utsträckning.</p>
<p>Lagrådet, i vars uppgifter enligt vad som inledningsvis anförts inte<br>ingår att lämna synpunkter i statsfmansiella frågor, konstaterar att det i<br>remissen inte närmare har utvecklats vilken omfattning en illegal<br>skatteplanering skulle kunna få, om särbeskattning införs vid<br>förmögenhetsbeskattningen. Lagrådet vill härutöver framhålla att det sett<br>från grundläggande systematisk synpunkt är otillfredsställande att - när nu<br>inriktningen är att stifta en helt ny lag av modernt snitt - ta över regler om<br>sambeskattningen från 1947 års lag, som i detta hänseende byggde på<br>samlevnadsförhållanden som var väsentligt mindre varierande till<br>formerna än i dagens samhälle. En följd av sådan bristande anpassning av<br>lagreglerna till samhällsutvecklingen kan tänkas leda till minskad tilltro<br>till och efterlevnad av lagstiftningen. Ovedersägligt är ju att<br>kontrollmöjligheterna i ett förmögenhetsskattesystem med stor basbredd<br>som det svenska blir begränsade och att systemet för att fungera<br>godtagbart måste kunna uppfattas som legitimt bland allmänheten.</p>
<p>I ytterligare ett avseende kan det finnas skäl att beröra ett av remissens<br>förslag från principiell synpunkt, nämligen när det gäller den lösning som<br>valts i fråga om förmögenhetsbeskattningen av marknadsnoterade aktier. I<br>denna del föreslås att sådana marknadsnoterade aktier som är<br>inregistrerade vid en börs i det land där aktiebolaget är hemmahörande<br>skall, med visst undantag, vara skattepliktiga och tas upp till hela det<br>noterade värdet medan andra marknadsnoterade aktier helt och hållet<br>undantas från skatteplikt. Förslaget, som beträffande svenska aktier<br>överensstämmer med vad som redan gäller fr.o.m. 1997 års taxering,<br>motiveras med intresset av att vad som kallas arbetande kapital i</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>130</p>
<p>näringsverksamhet inte skall vara skattepliktigt.</p>
<p>Med anledning av förslagets utformning kan det förtjäna att erinras om<br>att, när förmögenhetsskatteplikten ursprungligen slopades för sådana<br>svenska aktier som är marknadsnoterade men inte inregistrerade vid en<br>börs, detta skedde som ett provisorium inför den då planerade<br>avvecklingen av förmögenhetsbeskattningen. Föredragande statsrådet<br>uttalade att det var principiellt olämpligt att inregistrering skulle medföra<br>högre beskattning och medgav uttryckligen att den valda lösningen<br>således inte kunde försvaras i ett längre perspektiv (prop. 1991/92:60 s.<br>65). När nu denna ordning likväl föreslås bli permanentad genom den nya<br>lagen om statlig förmögenhetsskatt, förefaller motivet vara att sådana<br>marknadsnoterade aktier som har blivit föremål för inregistrering inte<br>ansetts kunna hänföras till arbetande kapital i den mening uttrycket<br>används i remissen; aktier i de stora börsnoterande företagen sägs sålunda<br>“närmast uteslutande” ha karaktär av placeringstillgångar (avsnitt 5.4).</p>
<p>Även om man godtar den angivna utgångspunkten, synes det svårt att<br>komma ifrån att förslagets konsekvenser kan te sig skäligen godtyckliga.<br>För svenska börsaktier innebär den att aktier registerade på Stockholms<br>fondbörs A-lista skall förmögenhetsbeskattas med utgångspunkt i 100 %<br>av det noterade värdet medan de börsaktier som noteras på fondbörsens<br>båda övriga listor - OTC- och O-listan - helt frikallas från förmögen-<br>hetsskatteplikt. Det finns emellertid inte i lag och såvitt upplysts inte heller<br>i det för fondbörsen gällande regelverket något hinder mot att sådana<br>börsbolag som är noterade på exempelvis O-listan har större värde eller att<br>deras aktier är föremål för större spridning och omsättning än vad som<br>gäller för flertalet bolag vilkas aktier är inregistrerade på A-listan. Inte<br>heller i övrigt har i remissen åberopats några skillnader mellan de olika<br>metoderna för notering av börsaktier som har betydelse från de synpunkter<br>som förefaller ha legat till grund för förslaget. Förslaget synes därför inte<br>invändningsfritt utfrån det grundläggande intresset av att lika fall<br>behandlas lika och den i remissen på flera ställen betonade principen att<br>olika tillgångar bör förmögenhetsbeskattas på ett likvärdigt sätt från<br>neutralitetssynpunkt.</p>
<p>Med hänsyn till det anförda förutsätter Lagrådet att de praktiska<br>konsekvenserna av den schablonisering som föreslås på detta område noga<br>följs. Om dessa visar sig bli otillfredsställande, bör en viss beredskap<br>finnas att se efter om de intressen som ligger till grund för förslaget kan<br>tillgodoses genom en reglering av annat slag än den nu föreslagna.</p>
<p>Till vad som nu har sagts kommer att det, som förslaget är utformat,<br>förutsätts att även beträffande utländska marknadsnoterade aktier samma<br>avgörande distinktion skall göras mellan inregistrering vid börs i det land<br>där aktiebolaget är hemmahörande och annan offentlig notering, och detta<br>oberoende av i vilket land och på vilken marknadsplats den huvudsakliga<br>handeln äger rum. Därvid skall således en bedömning ske dels av om en<br>viss utländsk marknadsplats kan jämställas med en börs, dels av huruvida<br>den offentliga notering som äger rum kan jämställas med en svensk<br>inregistrering. Detta kan antas leda till vissa praktiska svårigheter och bli<br>vanskligt att bedöma inte minst för de skattskyldiga. Det synes därför</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>131</p>
<p>angeläget att allmänna råd eller andra rekommendationer ägnade att Prop. 1996/97:117</p>
<p>underlätta tillämpningen utfärdas på det aktuella området i ett tidigt skede. Bilaga 3</p>
<p>Övriga lagförslag</p>
<p>Förslagen lämnas utan erinran.</p>
<p>132</p>
<h2>Finansdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 1997</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-<br>Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Blomberg,<br>Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Åhnberg, Östros,<br>Messing</p>
<p>Föredragande: statsrådet Östros</p>
<p>Prop. 1996/97:117</p>
<p>Regeringen beslutar propositionen 1996/97:117 Ny förmögenhetsskatte-<br>lagstiftning</p>
<p>133</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tillbifall= utskottet1996/97:SkU20?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?1000210002att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till?1000210002att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget tillbifall= utskottet1996/97:SkU23?BBordläggning1997-04-15 00:00:00inträffat2INLInlämning1997-04-15 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1997-04-16 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1997-05-02 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-22 16:04:56statustextstatustextÄrendet är avslutatGK031172019-05-22 17:21:37tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-22 16:04:56behandlas_i1996/97:SkU20GK01SkU20bet1996/97SkU20Ny förmögenhetsskattelagBetänkandebehandlas_i1996/97:SkU23GK01SkU23bet1996/97SkU23Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk40mot1996/97Sk40med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk41mot1996/97Sk41med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk42mot1996/97Sk42med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk43mot1996/97Sk43med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk44mot1996/97Sk44med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk45mot1996/97Sk45med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk46mot1996/97Sk46med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk47mot1996/97Sk47med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningMotionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk44mot1996/97Sk44med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk40mot1996/97Sk40med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningav Gudrun Schyman m.fl. (V)Motionföljdmotionav Ingbritt Irhammar m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk47mot1996/97Sk47med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningav Ingbritt Irhammar m.fl. (C)Motionföljdmotionav Inger René och Karin Falkmer (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk41mot1996/97Sk41med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningav Inger René och Karin Falkmer (M)Motionföljdmotionav Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk46mot1996/97Sk46med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningav Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (FP)Motionföljdmotionav Marietta de Pourbaix-Lundin (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk42mot1996/97Sk42med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningav Marietta de Pourbaix-Lundin (M)Motionföljdmotionav Michael Stjernström m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk43mot1996/97Sk43med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningav Michael Stjernström m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Ronny Korsberg m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:117<br/>
Ny förmögenhetsskattelagstiftningGK02Sk45mot1996/97Sk45med anledning av prop. 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftningav Ronny Korsberg m.fl. (MP)Motion