<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229822</hangar_id>
 <dok_id>GK03113</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>113</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:113</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>113</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-03-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:25</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>God man för ensamma flyktingbarn</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03113/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03113</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03113</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:113&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;God man för ensamma flyktingbarn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vissa frågor om godmanskap i utomnordiska&lt;br&gt;förhållanden. I syfte att förbättra det rättsliga skyddet för i första hand&lt;br&gt;ensamma flyktingbarn som vistas här i landet föreslås att möjligheterna&lt;br&gt;att förordna god man för utomnordiska barn skall utvidgas. Om ett barns&lt;br&gt;förmyndare inte kan utöva förmynderskapet, skall en god man kunna&lt;br&gt;förordnas enligt samma regler som gäller för svenska barn. För det fall&lt;br&gt;att barnet inte har hemvist här i landet föreslås att barnets vistelseort&lt;br&gt;skall vara avgörande för vilken överförmyndare som skall pröva frågor&lt;br&gt;om godmanskap. En motsvarande ändring föreslås när det gäller behörig&lt;br&gt;överförmyndare i fråga om tillsynen över godmanskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext .................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vissa internationella rättsförhållanden rörande&lt;br&gt;äktenskap och förmynderskap ................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i föräldrabalken....... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ...................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande bestämmelser om barns ställföreträdare, m.m. ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;FN:s barnkonvention ...................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föräldrabalken........................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelser om internationella&amp;nbsp;förhållanden ..... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företrädare för ensamma flyktingbarn i Sverige......... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmyndare............................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;God man .............................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentligt biträde......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pågående lagstiftnings- och konventionsarbete.......... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökade möjligheter att förordna god man för utomnordiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barn ...................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behörig överförmyndare i frågor om godmanskap enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 § 1904 års lag ......................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser............ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagens kostnadseffekter ...................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar ......................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vissa internationella rättsförhållanden rörande&lt;br&gt;äktenskap och förmynderskap ................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken...... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God man för ensamma flyktingbarn (Ds 1996:58) ... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag.................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna............. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ........................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997 . . 33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om&lt;br&gt;vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och&lt;br&gt;förmynderskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa in-&lt;br&gt;ternationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall förmynderskap för un-&lt;br&gt;derårig, som vistas här i riket, ej&lt;br&gt;anordnas enligt svensk lag, eller&lt;br&gt;är ännu ej utrett, om det skall&lt;br&gt;ske, äge likväl rätten, om den&lt;br&gt;omyndiges angelägenheter kräva&lt;br&gt;omedelbar vård, efter vad i&lt;br&gt;svensk lag är stadgat förordna&lt;br&gt;förmyndare för tiden intill dess&lt;br&gt;förmynderskap anordnats i enlig-&lt;br&gt;het med den främmande statens&lt;br&gt;lag eller förmyndare blivit av&lt;br&gt;rätten genom slutligt beslut&lt;br&gt;utsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmynderskap anordnat&lt;br&gt;enligt lagen i främmande stat,&lt;br&gt;må i trängande fall god man&lt;br&gt;enligt svensk lag förordnas att&lt;br&gt;vårda den omyndiges angelä-&lt;br&gt;genheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall förmynderskap för en&lt;br&gt;underårig som vistas här i landet&lt;br&gt;inte anordnas enligt svensk lag&lt;br&gt;eller är det ännu inte utrett om&lt;br&gt;det skall ske, får rätten ändå,&lt;br&gt;om den underåriges angelägen-&lt;br&gt;heter kräver omedelbar vård,&lt;br&gt;förordna förmyndare enligt&lt;br&gt;svensk lag för tiden intill dess&lt;br&gt;att förmynderskap har anordnats&lt;br&gt;i enlighet med lagen i den andra&lt;br&gt;staten eller förmyndare blivit ut-&lt;br&gt;sedd av rätten genom slutligt&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmynderskap anordnat&lt;br&gt;enligt lagen i en annan stat, får&lt;br&gt;god man forordnas enligt&lt;br&gt;11 kap. 1 § första stycket för-&lt;br&gt;äldrabalken. 1 trängande fall får&lt;br&gt;god man förordnas även enligt&lt;br&gt;11 kap. 2 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1971:797.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1949:384.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 25 § och 16 kap. 2 § föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig domstol i frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller&lt;br&gt;förvaltarskap är tingsrätten i den ort där den enskilde har sitt hemvist&lt;br&gt;eller, om han eller hon inte har hemvist i Sverige, Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig överförmyndare i frå-&lt;br&gt;gor om godmanskap enligt 1, 2&lt;br&gt;och 4 §§ samt förvaltarskap är&lt;br&gt;överförmyndaren för den kom-&lt;br&gt;mun där den enskilde har sitt&lt;br&gt;hemvist eller, om han eller hon&lt;br&gt;inte har hemvist i Sverige, över-&lt;br&gt;förmyndaren för Stockholms&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig överförmyndare i frå-&lt;br&gt;gor om godmanskap enligt 1, 2&lt;br&gt;och 4 §§ samt förvaltarskap är&lt;br&gt;överförmyndaren för den kom-&lt;br&gt;mun där den enskilde har sitt&lt;br&gt;hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den enskilde inte hemvist&lt;br&gt;i Sverige, är överförmyndaren&lt;br&gt;för den kommun där den en-&lt;br&gt;skilde vistas behörig överför-&lt;br&gt;myndare i frågor om godman-&lt;br&gt;skap som tas upp med stöd av&lt;br&gt;4 kap. 3 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1904:26 s. 1) om vissa inter-&lt;br&gt;nationella rättsförhållanden rö-&lt;br&gt;rande äktenskap och förmyn-&lt;br&gt;derskap. I andra fall då den&lt;br&gt;enskilde inte har hemvist z&lt;br&gt;Sverige är överförmyndaren för&lt;br&gt;Stockholms kommun behörig&lt;br&gt;överförmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen utövas av överförmyndaren för den kommun där den som&lt;br&gt;har förmyndare, god man eller förvaltare har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om god man har förordnats enligt 11 kap. 3 § vid utredning av ett&lt;br&gt;dödsbo, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där den&lt;br&gt;avlidne hade sitt hemvist. Är det i övrigt fråga om godmanskap enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 §, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den gode mannen har sitt hemvist.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om en underårig inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige och en god&lt;br&gt;man har förordnats för den un-&lt;br&gt;derårige med stöd av 4 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1904:26&lt;br&gt;s. 1) om vissa internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden rörande äkten-&lt;br&gt;skap och förmynderskap, utövas&lt;br&gt;tillsynen av överförmyndaren för&lt;br&gt;den kommun där den underårige&lt;br&gt;vistas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om behörig överförmyndare&lt;br&gt;enligt första eller andra stycket&lt;br&gt;inte finns, utövas tillsynen av&lt;br&gt;överförmyndaren för Stockholm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om behörig överförmyndare&lt;br&gt;enligt första-tredje styckena inte&lt;br&gt;finns, utövas tillsynen av över-&lt;br&gt;förmyndaren för Stockholm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Ärenden som före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet har inletts hos överförmyndaren för Stockholms kommun enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 11 kap. 25 § andra stycket föräldrabalken i dess äldre&lt;br&gt;lydelse skall handläggas där även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Av det totala antalet asylsökande som kommer till Sverige varje år är&lt;br&gt;omkring en tredjedel barn. De flesta av barnen kommer hit i sällskap&lt;br&gt;med sina föräldrar. Många barn kommer emellertid till Sverige utan&lt;br&gt;föräldrar eller andra förmyndare. Ofta kommer de i sällskap med andra&lt;br&gt;vuxna anhöriga eller tillsammans med syskon. I fortsättningen benämns&lt;br&gt;dessa barn ensamma flyktingbarn oavsett anledningen till att de ansöker&lt;br&gt;om uppehållstillstånd här och även när de inte är helt ensamma i&lt;br&gt;Sverige. Under åren 1991-1995 kom drygt 3 100 ensamma flyktingbarn&lt;br&gt;hit. De flesta var pojkar i åldern 16-18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ensamma flyktingbarnens situation här i landet har debatterats&lt;br&gt;ingående. Det har bl.a. framförts kritik mot att det i lagen ställs&lt;br&gt;strängare krav för att en god man skall kunna förordnas för ett utländskt&lt;br&gt;barn som vistas här i landet än för ett barn som är svensk medborgare.&lt;br&gt;Det har också ifrågasatts om de nuvarande reglerna om förordnande av&lt;br&gt;god man för utomnordiska barn stämmer överens med de krav som FN:s&lt;br&gt;konvention om barnets rättigheter från år 1989 (barnkonventionen)&lt;br&gt;ställer. Även det faktum att förmynderskapsbestämmelsema för utom-&lt;br&gt;nordiska förhållanden utgår från nationalitetsprincipen och inte från&lt;br&gt;hemvistprincipen har kritiserats (se avsnitten 4.3 och 6 om dessa prin-&lt;br&gt;ciper).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en framställning i mars 1995 till regeringen har Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet hemställt att regeringen tar initiativ till en lagändring så att&lt;br&gt;möjligheterna att förordna god man för ensamma flyktingbarn ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet pågår sedan en tid ett arbete som syftar till&lt;br&gt;en reformering av den svenska internationella familjerätten. Arbetet&lt;br&gt;innefattar även förmynderskapsfrågor. 1 avvaktan på en kommande mera&lt;br&gt;omfattande reform har inom departementet utarbetats promemorian God&lt;br&gt;man för ensamma flyktingbarn (Ds 1996:58). I promemorian föreslås att&lt;br&gt;vissa justeringar görs redan nu i bestämmelserna om förmynderskap&lt;br&gt;m.m. för att stärka de ensamma flyktingbarnens rättsliga skydd. En sam-&lt;br&gt;manfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1. Promemorians&lt;br&gt;lagförslag finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i lag-&lt;br&gt;stiftningsärendet (dnr Ju96/3433).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 februari 1997 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Gällande bestämmelserom barns ställföre-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:113&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;trädare, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;FN:s barnkonvention&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Barnens rättsställning har successivt förbättrats under 1900-talet. Numera&lt;br&gt;är det självklart att barnets bästa står i centrum i de lagregler som nära&lt;br&gt;berör barn. Det gäller både de materiella och de internationellt privat-&lt;br&gt;rättsliga reglerna. Denna grundsyn kommer till uttryck i FN:s barnkon-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 22 i barnkonventionen skall lämpliga åtgärder vidtas för&lt;br&gt;att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus eller anses som flyk-&lt;br&gt;ting far lämpligt skydd och humanitärt bistånd när det åtnjuter de rättig-&lt;br&gt;heter som anges i bl.a. barnkonventionen. Konventionen trädde för&lt;br&gt;Sveriges del i kraft den 2 september 1990. Några lagstiftningsåtgärder&lt;br&gt;bedömdes inte nödvändiga för att Sverige skulle kunna tillträda konven-&lt;br&gt;tionen, eftersom svensk rätt ansågs stå i god överensstämmelse med kon-&lt;br&gt;ventionens bestämmelser (prop. 1989/90:107, bet. 1989/90:SoU28, rskr.&lt;br&gt;1989/90:350). År 1992 lämnade Sverige en första rapport till FN om hur&lt;br&gt;Sverige följer konventionen. Rapporten har granskats av FN:s kommitté&lt;br&gt;för barnets rättigheter. Enligt kommittén återspeglar svensk lag och de&lt;br&gt;principer som gäller vid tillämpningen av våra lagar allmänt sett konven-&lt;br&gt;tionens bestämmelser. De anmärkningar som kommittén framfört innebär&lt;br&gt;inte att Sverige anses bryta mot konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;Föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föräldrabalken skiljer mellan två ställföreträdarfunktioner för barn: vård-&lt;br&gt;nad och förmynderskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden och skall se till att barnet får omvårdnad, trygghet&lt;br&gt;och en god fostran. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får&lt;br&gt;den tillsyn som behövs och skall bevaka att barnet får tillfredsställande&lt;br&gt;försörjning och utbildning (6 kap. 2 § föräldrabalken). Vårdnadshavaren&lt;br&gt;har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga&lt;br&gt;angelägenheter (6 kap. 11 § föräldrabalken). Vårdnaden om ett barn be-&lt;br&gt;står till dess barnet fyller 18 år eller gifter sig innan dess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmyndaren skall förvalta barnets tillgångar och företräda det i ange-&lt;br&gt;lägenheter som rör tillgångarna (12 kap. 1 § första stycket föräldrabal-&lt;br&gt;ken). Förmyndaren företräder i övrigt barnet när detta inte enligt lag&lt;br&gt;skall göras av någon annan (12 kap. 1 § tredje stycket föräldrabalken).&lt;br&gt;Förmynderskapet består till dess att barnet uppnår myndig ålder, dvs.&lt;br&gt;fyller 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i föräldrabalken står ett barn under vårdnad av&lt;br&gt;båda föräldrarna eller en av dem (6 kap. 2 § första stycket föräldrabal-&lt;br&gt;ken). Föräldrarna eller den förälder som är barnets vårdnadshavare är&lt;br&gt;normalt också förmyndare för barnet (10 kap. 2 § föräldrabalken). I vis-&lt;br&gt;sa fall skall vårdnaden om barnet anförtros åt en eller två särskilt för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordnade vårdnadshavare (6 kap. 7-9 §§ föräldrabalken). Den eller de Prop. 1996/97:113&lt;br&gt;som har förordnats särskilt till vårdnadshavare blir då också förmyndare&lt;br&gt;för barnet. Om särskilda skäl talar för det, skall dock någon annan än&lt;br&gt;den särskilt förordnade vårdnadshavaren förordnas till förmyndare&lt;br&gt;(10 kap. 3 § föräldrabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan en förmyndare på grund av sjukdom eller av någon annan orsak -&lt;br&gt;t.ex. utlandsvistelse - inte utöva förmynderskapet, skall överförmyndaren&lt;br&gt;förordna en god man att i förmyndarens ställe vårda barnets angelägen-&lt;br&gt;heter (11 kap. 1 § första stycket föräldrabalken). För att en god man&lt;br&gt;skall förordnas krävs inte att det blivit aktuellt att vidta någon konkret&lt;br&gt;åtgärd som det annars skulle ha varit förmyndarens uppgift att vidta. Det&lt;br&gt;är tillräckligt att det kan uppstå behov av någon sådan åtgärd medan&lt;br&gt;hindret varar (se NJA II 1924 s. 485).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en förmyndare eller förmyndarens make eller sambo och den&lt;br&gt;underårige del i ett oskiftat dödsbo, skall överförmyndaren förordna en&lt;br&gt;god man att vårda den underåriges rätt i boet vid bl.a. boutredningen&lt;br&gt;(11 kap. 2 § första stycket föräldrabalken). En god man skall också för-&lt;br&gt;ordnas då det är fråga om en rättshandling eller en rättegång mellan den&lt;br&gt;underårige å ena sidan och ställföreträdaren, dennes make eller sambo&lt;br&gt;eller någon som ställföreträdaren företräder å andra sidan (11 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket föräldrabalken). Överförmyndaren skall också förordna&lt;br&gt;god man i andra fall där den underårige har ett intresse som strider mot&lt;br&gt;en vårdnadshavares, en förmyndares eller en god mans intresse eller mot&lt;br&gt;en sådan företrädares makes eller sambos intresse (11 kap. 2 § tredje&lt;br&gt;stycket föräldrabalken).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Bestämmelser om internationella förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förmynderskap och godmanskap med internationell&lt;br&gt;anknytning finns i två författningar, nämligen lagen (1904:26 s. 1) om&lt;br&gt;vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynder-&lt;br&gt;skap (1904 års lag) och förordningen (1931:429) om vissa internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap (1931&lt;br&gt;års förordning). 1931 års förordning gäller i förhållande till de andra&lt;br&gt;nordiska länderna och ersätter inom sitt område 1904 års lag. Båda för-&lt;br&gt;fattningarna har utformats på grundval av internationella konventioner.&lt;br&gt;De konventioner som 1904 års lag bygger på har emellertid upphört att&lt;br&gt;gälla för svensk del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformbehov som behandlas i detta lagstiftningsärende gäller&lt;br&gt;utomnordiska förhållanden (se avsnitt 7). I nordiska förhållanden är möj-&lt;br&gt;ligheterna att förordna god man större än i utomnordiska förhållanden&lt;br&gt;och den nordiska regleringen har inte föranlett någon kritik såvitt nu är&lt;br&gt;av intresse. I det följande behandlas därför endast 1904 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1904 års lag utgår i här aktuella delar från nationa-&lt;br&gt;litetsprincipen. Denna kommer till uttryck bl.a. på så sätt att den stat där&lt;br&gt;den underårige är medborgare anses i första hand vara behörig att an-&lt;br&gt;ordna förmynderskap. Av intresse här är 4 kap. 2 och 3 §§. Där stadgas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utländsk undersåte, som enligt lagen i den stat, han tillhör, bör på&lt;br&gt;grund av underårighet förses med förmyndare, hemvist här i riket, in-&lt;br&gt;hämte rätten, genom bemedling av ministern för utrikes ärenden, huru-&lt;br&gt;vida förmynderskap kommer att anordnas i enlighet med den främmande&lt;br&gt;statens lag. Upplyses det, att sådant förmynderskap ej kommer att an-&lt;br&gt;ordnas, eller erhålls ej svar inom sex månader, varde förmynderskap an-&lt;br&gt;ordnat enligt svensk lag. Anordnas förmynderskap i enlighet med lagen&lt;br&gt;i den stat, den underårige tillhör, förordne rätten, att förmynderskap inte&lt;br&gt;längre skall vara anordnat enligt svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall förmynderskap för underårig, som vistas här i riket, ej anordnas&lt;br&gt;enligt svensk lag, eller är ännu ej utrett, om det skall ske, äge likväl&lt;br&gt;rätten, om den omyndiges angelägenheter kräva omedelbar vård, efter&lt;br&gt;vad i svensk lag är stadgat förordna förmyndare för tiden intill dess&lt;br&gt;förmynderskap anordnats i enlighet med den främmande statens lag eller&lt;br&gt;fönnyndare blivit av rätten genom slutligt beslut utsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmynderskap anordnat enligt lagen i främmande stat, må i&lt;br&gt;trängande fall god man enligt svensk lag förordnas att vårda den omyn-&lt;br&gt;diges angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmynderskap kan alltså anordnas enligt svensk lag för utländska barn&lt;br&gt;med hemvist här, om det efter förfrågan genom Utrikesdepartementet&lt;br&gt;(UD) till hemlandet (dvs. medborgarskapsstaten) framgår att förmynder-&lt;br&gt;skap inte kommer att anordnas där. Detsamma gäller om svar på en&lt;br&gt;förfrågan inte kommer inom sex månader. En förutsättning är vidare att&lt;br&gt;en förmyndare behövs också enligt hemlandets lag. Anordnas senare&lt;br&gt;förmynderskap enligt det främmande landets lag, skall förmynderskap&lt;br&gt;inte längre vara anordnat enligt svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också en möjlighet att för alla underåriga som vistas i&lt;br&gt;Sverige förordna förmyndare interimistiskt i avvaktan på att förmynder-&lt;br&gt;skap anordnas slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ”trängande fall” far god man som ersättare för förmyndare förordnas&lt;br&gt;enligt 11 kap. föräldrabalken för en underårig för vilken förmynderskap&lt;br&gt;är anordnat i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Företrädare för ensamma flyktingbarn i Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förmyndare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 4.3 kan förmynderskap enligt lagen (1904:26&lt;br&gt;s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och&lt;br&gt;förmynderskap (1904 års lag) anordnas enligt svensk lag för utländska&lt;br&gt;barn med hemvist här, om det efter förfrågan till hemlandet genom UD&lt;br&gt;framgår att förmynderskap inte kommer att anordnas där eller svar på&lt;br&gt;förfrågan inte kommer inom sex månader (4 kap. 2 §). I avvaktan på att&lt;br&gt;förmynderskap slutgiltigt anordnas far, om den underåriges angelägen-&lt;br&gt;heter kräver omedelbar vård, förmyndare förordnas interimistiskt i&lt;br&gt;Sverige (4 kap. 3 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förmynderskap skall anses anordnat i hemlandet torde det vara&lt;br&gt;tillräckligt att man där betraktar exempelvis föräldrar eller någon av dem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som förmyndare för barnet omedelbart på grund av lag (Bogdan, Svensk p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1996/97:113&lt;br&gt;internationell privat- och processrätt, 4 uppl. 1992, s. 149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ensamt flyktingbarn som kommer till Sverige kan knappast anses&lt;br&gt;ha sitt hemvist här redan från början. Bestämmelsen i 4 kap. 2 § 1904&lt;br&gt;års lag är då inte tillämplig på barnet och förmynderskap kan inte anord-&lt;br&gt;nas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barnet är dessutom många gånger förmynderskap redan anordnat i&lt;br&gt;hemlandet och kan då inte anordnas i Sverige ens om barnet förvärvar&lt;br&gt;hemvist här. 1 rapporten ”Barn, flykting och utan föräldrar i Sverige”&lt;br&gt;från år 1991 redovisar Socialstyrelsen en kartläggning styrelsen gjort av&lt;br&gt;situationen för de ensamma flyktingbarn som vistades här i landet åren&lt;br&gt;1988 och 1989. Av kartläggningen framgår att de flesta ensamma flyk-&lt;br&gt;tingbarn (75 procent) hade kvar åtminstone någon av sina föräldrar i&lt;br&gt;livet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 God man&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Är förmynderskapet anordnat för barnet enligt ett annat lands lag far i&lt;br&gt;trängande fall förordnas god man enligt svensk lag (4 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket 1904 års lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts skall en god man enligt 11 kap. 1 § föräldrabal-&lt;br&gt;ken i förmyndarens ställe vårda barnets angelägenheter (se avsnitt 4.2).&lt;br&gt;Den gode mannens uppgift omfattar bl.a. att företräda barnet vid rätts-&lt;br&gt;handlingar av olika slag, såsom att ansöka om studiehjälp, att teckna&lt;br&gt;lägenhetskontrakt och att öppna bankkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett flyktingbarn som kommer till Sverige utan föräldrar eller andra&lt;br&gt;förmyndare förordnas regelmässigt en god man enligt 11 kap. 1 § för-&lt;br&gt;äldrabalken. Fram till dess att barnets rätt att stanna i Sverige har prö-&lt;br&gt;vats och, om uppehållstillstånd beviljas, barnet har kommunplacerats an-&lt;br&gt;ses barnet i praxis falla in under begreppet ”trängande fall” i 1904 års&lt;br&gt;lag. Många ensamma flyktingbarn som har fatt uppehållstillstånd och&lt;br&gt;kommunplacerats saknar emellertid god man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon heltäckande, landsomfattande utredning som&lt;br&gt;redovisar hur vanligt det är att ensamma flyktingbarn som beviljats&lt;br&gt;uppehållstillstånd saknar god man. Socialstyrelsens tidigare omnämnda&lt;br&gt;kartläggning avseende åren 1988 och 1989 visade att drygt 40 procent&lt;br&gt;av de ensamma flyktingbarnen saknade en god man. Socialstyrelsen och&lt;br&gt;Statens invandrarverk har härefter på regeringens uppdrag utvärderat det&lt;br&gt;kommunala mottagandet av barn och ungdomar med flyktingbakgrund&lt;br&gt;som kommit till Sverige utan vårdnadshavare och som beviljats uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd här. För att fa kunskap om hur det kommunala mottagandet&lt;br&gt;av de ensamma flyktingbarnen fungerar skickade myndigheterna ut en&lt;br&gt;enkät till 45 av de 149 kommuner i landet som tagit emot ensamma&lt;br&gt;flyktingbarn under åren 1991-1993; totalt 988 barn. Två av de&lt;br&gt;tillfrågade kommunerna uppgav att inte något av de ensamma flykting-&lt;br&gt;barn som vistades i kommunen hade någon god man. Åtta kommuner&lt;br&gt;uppgav att omkring hälften av de ensamma barnen hade en god man och&lt;br&gt;övriga kommuner uppgav att alla ensamma flyktingbarn hade en god&lt;br&gt;man (se SoS-rapport 1994:7). I de fall då god man inte var förordnad&lt;br&gt;angavs som skäl bl.a. att ansökan om god man gjordes endast i&lt;br&gt;trängande fall, att Stockholms tingsrätt, som var beslutande organ före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ** Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 113&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 juli 1995, i vissa fall vägrade att förordna god man, att det var Prop 1996/97&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;113&lt;br&gt;svårt att rekrytera gode män. att barnet hade en förmyndare eller att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte fanns behov av en god man.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Offentligt biträde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I vilka fall ett offentligt biträde kan förordnas i utlänningsärenden fram-&lt;br&gt;går av 41 § 5-11 rättshjälpslagen (1972:429). Av 42 § rättshjälpslagen&lt;br&gt;framgår att rättshjälp genom offentligt biträde i dessa ärenden skall&lt;br&gt;beviljas, om det inte måste antas att behov av biträde saknas. Det är i de&lt;br&gt;allra flesta fall Statens invandrarverk som prövar frågan om förordnande&lt;br&gt;av offentligt biträde i utlänningsärenden. Biträde skall förordnas så snart&lt;br&gt;som möjligt efter det att ärendet kommit in till verket, vilket innebär att&lt;br&gt;biträde normalt förordnas innan asylutredningen genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1988/89:86 med förslag till ny utlänningslag (s. 135)&lt;br&gt;uttalade regeringen att ett offentligt biträde alltid bör förordnas då fråga&lt;br&gt;är om en minderårig asylsökande som inte ens med tolk kan förväntas&lt;br&gt;utföra sin talan på ett från rättssäkerhetssynpunkt betryggande sätt. Så&lt;br&gt;sker också i praxis (se prop. 1989/90:107 s. 59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lag om offentligt biträde som träder i kraft den 1 december&lt;br&gt;1997 och som ersätter bestämmelserna om offentligt biträde i 1972 års&lt;br&gt;rättshjälpslag innebär inte några materiella ändringar i rätten till offent-&lt;br&gt;ligt biträde (prop. 1996/97:9, bet. 1996/97:JuU3, rskr. 1996/97:55, SFS&lt;br&gt;1996:1620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga biträdet stärker barnets ställning genom att vara ett&lt;br&gt;språkrör för barnet. Biträdets huvudsakliga uppgift är att ge råd och&lt;br&gt;stöd. Biträdet kan även ta initiativ till en utredning för tillvaratagande av&lt;br&gt;barnets rätt, om en sådan inte kan fas genom den myndighet som hand-&lt;br&gt;lägger ärendet (45 § rättshjälpslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari i år gäller att den som i ett utlänningsärende är&lt;br&gt;förordnad som offentligt biträde enligt rättshjälpslagen för ett barn som&lt;br&gt;saknar vårdnadshavare här i landet utan särskilt förordnande är barnets&lt;br&gt;ställföreträdare i ärendet (11 kap. 1 b § utlänningslagen [1989:529]).&lt;br&gt;Som ställföreträdare för barnet kan det offentliga biträdet överklaga ett&lt;br&gt;beslut och företa andra processhandlingar på barnets vägnar utan full-&lt;br&gt;makt från barnets ordinarie ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Pågående lagstiftnings- och konventionsarbete&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förmynderskap och godmanskap med internationell anknyt-&lt;br&gt;ning har behandlats i betänkandet Internationella förmynderskapsfrågor&lt;br&gt;(SOU 1987:73). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för när-&lt;br&gt;varande inom ramen för ett större projekt om internationell familjerätt i&lt;br&gt;Justitiedepartementet. Reformarbetet torde leda till den i detta samman-&lt;br&gt;hang viktiga ändringen att svensk rätt övergår från nationalitetsprincipen&lt;br&gt;till hemvistprincipen även vad gäller förmynderskap med utomnordisk&lt;br&gt;anknytning. En sådan ändring skulle innebära att svenska myndigheter&lt;br&gt;blir behöriga att med tillämpning av svensk lag fatta beslut i olika för-&lt;br&gt;mynderskapsfrågor som rör utländska underåriga med hemvist här i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet och att den unge betraktas som underårig (omyndig) till dess att p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1996/97-113&lt;br&gt;han eller hon fyllt 18 år, även om han eller hon enligt medborgar-&lt;br&gt;skapslandets lag redan anses myndig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Haagkonferensen för internationell privaträtt antogs i oktober&lt;br&gt;1996 en konvention om skydd för underåriga i internationella förhållan-&lt;br&gt;den (Convention on jurisdiction, applicable law, recognition, enforce-&lt;br&gt;ment and co-operation in respect of parental responsibility and measures&lt;br&gt;for the protection of children). Konventionen reglerar myndigheters in-&lt;br&gt;ternationella behörighet att vidta åtgärder till skydd för barnets person&lt;br&gt;och egendom, val av tillämplig lag för sådana åtgärder och vilken ver-&lt;br&gt;kan åtgärder vidtagna i en stat skall ges i en annan fördragsslutande stat.&lt;br&gt;Konventionen reglerar även erkännande av vårdnad omedelbart på grund&lt;br&gt;av lag, dvs. de fall där det inte finns något beslut om vårdnad. Frågan&lt;br&gt;om ett svenskt tillträde till konventionen övervägs inom Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet. Arbetet är inriktat på att en departementspromemoria skall&lt;br&gt;kunna presenteras under hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU:s tredje pelare pågår ett arbete med att utarbeta en gemen-&lt;br&gt;sam ståndpunkt i fråga om minderåriga som vistas i ett medlemsland&lt;br&gt;utan att vara i sällskap med en vårdnadshavare. Arbetet bedrivs för när-&lt;br&gt;varande i två rådsarbetsgrupper, asylgruppen och migrationsgruppen.&lt;br&gt;Den gemensamma ståndpunkten avser att reglera mottagningsvillkoren&lt;br&gt;för minderåriga tredjelandsmedborgare som i en medlemsstat ansöker&lt;br&gt;om asyl eller uppehållstillstånd på någon annan grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan slutligen nämnas att Justitiedepartementet i&lt;br&gt;samband med utvärderingen av de ändringar som år 1995 gjordes i för-&lt;br&gt;äldrabalkens förmynderskapsbestämmelser även kommer att ta upp vissa&lt;br&gt;frågor om gode män, såsom hur godmansinstitutet fungerar i praktiken&lt;br&gt;och vilka krav som bör ställas på gode män.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ökade möjligheter att forordna god man för&lt;br&gt;utomnordiska barn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna i 11 kap. 1 § föräldrabalken om&lt;br&gt;förordnande av god man vid förfall för förmyndaren skall tilläm-&lt;br&gt;pas även på utomnordiska barn, vare sig de har hemvist här eller&lt;br&gt;bara vistas i landet. Kravet att det skall vara fråga om ”trängande&lt;br&gt;fall” tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 26 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan invändning. Barnombudsmannen anser dock att kravet&lt;br&gt;på att det skall vara fråga om ett trängande fall bör tas bort även när det&lt;br&gt;gäller förordnanden enligt 11 kap. 2 § föräldrabalken och Svenska Röda&lt;br&gt;Korset är tveksamt till att kravet på trängande fall behålls för dessa fall.&lt;br&gt;Ett par remissinstanser efterlyser en bredare översyn av frågorna om&lt;br&gt;gode män för ensamma flyktingbarn och en remissinstans anser att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerna om ställ före trädarskap bör ses över i vidare bemärkelse och p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p 1996/97’113&lt;br&gt;även innefatta vårdnadsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en lagändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet har i sin framställning i mars 1995 anhållit&lt;br&gt;att regeringen snarast tar initiativ till en ändring av lagen (1904:26 s. 1)&lt;br&gt;om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och för-&lt;br&gt;mynderskap (1904 års lag), så att möjligheterna ökar att förordna god&lt;br&gt;man för ensamma flyktingbarn. Enligt förbundet saknar många flykting-&lt;br&gt;barn periodvis en juridisk ställföreträdare, vilket anses oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Kommunförbundet påpekar förekommer det att ensamma flyk-&lt;br&gt;tingbarn i dag saknar en god man. Att så är fallet kan ha olika orsaker.&lt;br&gt;En orsak är att 1904 års lag ställer som krav att det skall vara fråga om&lt;br&gt;ett trängande fall för att en god man skall fa förordnas. Regleringen&lt;br&gt;innebär också att den gode mannen skall entledigas när det inte längre är&lt;br&gt;fråga om ett trängande fall. Något krav på att det skall vara fråga om ett&lt;br&gt;trängande fall ställs inte när det gäller barn som är svenska medborgare.&lt;br&gt;Möjligheterna att förordna god man är alltså i dag mindre för utomnor-&lt;br&gt;diska barn som vistas i Sverige än för svenska barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som närmare avses med begreppet ”trängande fall” i 4 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket 1904 års lag är inte helt klart. Begreppet kommenterades&lt;br&gt;inte närmare när bestämmelsen infördes. I litteraturen talas om att det&lt;br&gt;skall vara fråga om ”nödfall” (se Bogdan, s. 150) eller ”en akut angelä-&lt;br&gt;genhet” (Ensamma flyktingbarn i Sverige, Rädda Barnen 1988). Bland&lt;br&gt;lagens tillämpare har olika tolkningar av den aktuella bestämmelsen dis-&lt;br&gt;kuterats. Därvid har gjorts gällande bl.a. att det måste vara fråga om en&lt;br&gt;akut och konkret angelägenhet för att en god man skall fa förordnas för&lt;br&gt;ett utomnordiskt barn. Men det har också gjorts gällande att det endast&lt;br&gt;är fråga om en hänvisning till att föräldrabalkens regler om förordnande&lt;br&gt;av god man vid förfall för förmyndare också är tillämpliga på utländska&lt;br&gt;barn som vistas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ensamma flyktingbarn som kommer till Sverige förordnas numera&lt;br&gt;regelmässigt god man enligt 11 kap. 1 § första stycket föräldrabalken.&lt;br&gt;Fram till dess att barnets rätt att fa stanna i Sverige har prövats och bar-&lt;br&gt;net, om det far stanna, har kommunplacerats anses barnet befinna sig i&lt;br&gt;en situation som faller in under begreppet ”trängande fall” i 4 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket 1904 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den slutliga placeringen i kommun är gjord anses barnet som regel&lt;br&gt;inte längre befinna sig i en situation som faller in under begreppet&lt;br&gt;trängande fall. Den gode mannen entledigas då (se bl.a. Sehlin, För-&lt;br&gt;myndare, god man och förvaltare, 1995, s. 26). Det finns då inte längre&lt;br&gt;någon person som kan företräda barnet i förmyndarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett trängande fall skulle uppkomma kan en ny god man visserligen&lt;br&gt;förordnas för barnet. Det kan emellertid ta en viss tid innan ett beslut&lt;br&gt;kan fattas. Eftersom barnet inte självt kan agera kan behövliga åtgärder&lt;br&gt;under tiden i praktiken inte vidtas för barnets räkning. Kravet på att det&lt;br&gt;skall vara fråga om ett trängande fall kan också medföra att ett ensamt&lt;br&gt;flyktingbarn som efter kommunplaceringen behöver en god man inte kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fa någon sådan. Som exempel kan nämnas att ett ensamt flyktingbarns p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1996/97:113&lt;br&gt;behov av en god man för att ansöka om studiehjälp ansetts inte utgöra&lt;br&gt;ett trängande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken synes regleringen i de flesta fall numera inte vålla några&lt;br&gt;större olägenheter. Detta beror emellertid på bl.a. att bestämmelsen i&lt;br&gt;tillämpningen har getts en något annan innebörd än dess ordalydelse&lt;br&gt;närmast ger vid handen. Att den praktiska tillämpningen måste fjärma&lt;br&gt;sig från lagtexten för att lagen skall fylla sitt syfte är inte bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda har tagit sin utgångspunkt i de ensamma flyktingbarnens&lt;br&gt;situation. Det är ofta i fråga om dessa barn som problemen ställs på sin&lt;br&gt;spets. Kravet i 1904 års lag på att det skall vara fråga om ett trängande&lt;br&gt;fall kan naturligtvis ställa till problem även för andra utländska barn&lt;br&gt;som vistas i Sverige. Det gäller också i de fall barnets föräldrar finns&lt;br&gt;med i Sverige men av någon orsak, t.ex. sjukdom, inte kan utöva för-&lt;br&gt;mynderskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte ifrågasatt behovet av en reform. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening finns det mot angiven bakgrund skäl att ändra reg-&lt;br&gt;lerna om förordnande av god man för utomnordiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken inriktning bör en lagändring ha?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till att ändra reglerna om förordnande av god man kunde&lt;br&gt;vara parallella förmynderskap, dvs. att förmynderskap anordnas i Sverige&lt;br&gt;trots att barnet har förmyndare i hemlandet. Även bortsett från att en så-&lt;br&gt;dan ordning skulle strida mot de grundläggande principerna om att&lt;br&gt;dubbla förmynderskap bör undvikas, är detta alternativ mycket långt-&lt;br&gt;gående och kräver noggranna överväganden. Regeringen har därför sam-&lt;br&gt;ma uppfattning som uttrycks i promemorian, att det inte finns skäl att i&lt;br&gt;detta sammanhang överväga en sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att förordna god man är som nämnts större i nordiska&lt;br&gt;förhållanden än i utomnordiska; något krav på att det skall vara fråga&lt;br&gt;om ett trängande fall ställs sålunda inte (se 15 § förordningen&lt;br&gt;[1931:429] om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap,&lt;br&gt;adoption och förmynderskap). Den nordiska regleringen har inte föran-&lt;br&gt;lett någon kritik och den tör därför inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de utomnordiska förhållandena innefattar det pågående&lt;br&gt;arbetet med en reformering av den svenska internationella familjerätten&lt;br&gt;även förmynderskapsfrågor. Arbetet i den delen utgår från bl.a. förslag i&lt;br&gt;betänkandet Internationella förmynderskapsfrågor (SOU 1987:73). Där&lt;br&gt;föreslås att svenska myndigheter skall fa ta upp och med tillämpning av&lt;br&gt;svensk lag besluta om tillfälliga förmynderskap, godmanskap och förval-&lt;br&gt;tarskap för personer som utan att ha hemvist i Sverige vistas här eller&lt;br&gt;har egendom här eller annars behöver få sin rätt bevakad här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det pågående reformarbetet på den svenska interna-&lt;br&gt;tionella familjerättens område bör intresset nu koncentreras till bestäm-&lt;br&gt;melsen i 1904 års lag om möjlighet att förordna god man för underåriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska bestämmelser om förordnande av god man vid förfall för&lt;br&gt;förmyndare som åsyftas i 1904 års lag återfinns i 11 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket och 2 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om en reform, som föreslås i promemorian, bör ta&lt;br&gt;sikte endast på förordnanden enligt 11 kap. 1 § första stycket föräldra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balken (god man som vikarie for förmyndaren) eller avse även förord-&lt;br&gt;nanden enligt 11 kap. 2 § föräldrabalken (god man vid motstridiga in-&lt;br&gt;tressen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser anser att en reform bör omfatta också de fall&lt;br&gt;som regleras i 11 kap. 2 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått har bestämmelserna om godmanskap en naturlig plats i&lt;br&gt;den lag om internationella familjerättsfrågor som är under utarbetande.&lt;br&gt;Det arbetet bör inte föregripas. Utgångspunkten i detta lagstiftningsären-&lt;br&gt;de bör därför vara att den gällande regleringen inte utsätts för större in-&lt;br&gt;grepp än som är absolut nödvändigt för att rätta till de missförhållanden&lt;br&gt;som har påtalats. Den kritik som i sak har framförts har avsett möjlighe-&lt;br&gt;terna att förordna god man enligt 11 kap. 1 § första stycket föräldrabal-&lt;br&gt;ken. Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att en översyn av&lt;br&gt;möjligheterna att förordna god man enligt 11 kap. 2 § föräldrabalken bör&lt;br&gt;anstå. I den delen föreslår regeringen alltså ingen lagändring. Då är det&lt;br&gt;inte heller möjligt att ge några tolkningsanvisningar, vilket en remiss-&lt;br&gt;instans efterlyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser framför i sina yttranden synpunkter på vissa&lt;br&gt;andra enskildheter som rör de ensamma flyktingbarnens förhållanden.&lt;br&gt;Ett par remissinstanser efterlyser en bredare översyn av frågorna om&lt;br&gt;gode män för ensamma flyktingbarn och en remissinstans anser att&lt;br&gt;reglerna om ställföreträdarskap bör ses över i vidare bemärkelse och&lt;br&gt;även innefatta vårdnadsfrågan. En remissinstans påpekar att det råder en&lt;br&gt;viss oklarhet kring den gode mannens uppgifter och befogenheter och&lt;br&gt;anser att det vore önskvärt med en precisering av vad som avses med att&lt;br&gt;”vårda den underåriges angelägenheter”. Regeringen är emellertid inte&lt;br&gt;beredd att i detta lagstiftningsärende ta upp andra frågor än de som&lt;br&gt;behandlas i promemorian. Vissa av de frågor som remissinstanserna tar&lt;br&gt;upp kommer i stället att behandlas i samband med den utvärdering av&lt;br&gt;1995 års förmynderskapsreform som inletts i Justitiedepartementet eller&lt;br&gt;inom ramen för det pågående projektet om internationell familjerätt i&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God man för utomnordiska barn vid förfall för förmyndaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då i vilken utsträckning svenska myndigheter bör ges vidgade&lt;br&gt;möjligheter att förordna god man enligt 11 kap. 1 § första stycket för-&lt;br&gt;äldrabalken när barnet är utländsk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemvistprincipen torde som nämnts i framtiden komma att läggas till&lt;br&gt;grund för regleringen i fråga om utomnordiska förmynderskapsfrågor, på&lt;br&gt;samma sätt som redan i dag är fallet i nordiska förhållanden. Överför-&lt;br&gt;myndarna bör i linje med detta alltid kunna förordna god man enligt&lt;br&gt;11 kap. 1 § första stycket föräldrabalken, om barnet har hemvist i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Goda skäl far vidare anses tala för att god man skall kunna förordnas&lt;br&gt;i samma utsträckning, om barnet vistas här utan att ha hemvist i landet.&lt;br&gt;Barnets intresse och behov av skydd talar för en sådan möjlighet. Det är&lt;br&gt;också från samhällets sida av vikt att de barn som vistas här i landet far&lt;br&gt;det skydd som bestämmelsen i 11 kap. 1 § första stycket föräldrabalken&lt;br&gt;är avsedd att ge. Mot bakgrund av att ett godmansförordnande enligt den&lt;br&gt;bestämmelsen är att se som en tillfällig åtgärd bör möjligheterna att för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordna god man sålunda vidgas till att omfatta även utländska barn som p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p&lt;br&gt;inte har hemvist i Sverige men som vistas här. En sådan utvidgning av&lt;br&gt;möjligheterna att förordna god man stämmer väl med förslaget i&lt;br&gt;betänkandet SOU 1987:73. Den ligger också väl i linje med den kon-&lt;br&gt;vention om skydd för underåriga i internationella förhållanden som&lt;br&gt;nyligen antagits inom Haagkonferensen för internationell privaträtt (se&lt;br&gt;avsnitt 6 angående denna konvention). I fråga om ensamma flyktingbarn&lt;br&gt;och barn som är ”intemationally displaced” gäller enligt konventionen&lt;br&gt;att den fördragsslutande stat där barnen finns (are present) har behörig-&lt;br&gt;het att vidta åtgärder till skydd för barnens person och egendom (se art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 i konventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i 4 kap. 3 § andra stycket 1904 års lag&lt;br&gt;bör i enlighet med det anförda ändras så att kravet att det skall vara&lt;br&gt;fråga om ett trängande fall tas bort när det gäller god man enligt 11 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt anser att det i den angivna bestämmelsen möjli-&lt;br&gt;gen borde anges uttryckligen att den gäller utomnordiska barn inte bara&lt;br&gt;när de vistas här i landet tillfälligt utan även när de har hemvist här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag bygger på nu gällande lydelse av 4 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket 1904 års lag. I rättstillämpningen torde det numera vara&lt;br&gt;klart att den aktuella bestämmelsen - liksom bestämmelserna i para-&lt;br&gt;grafens första stycket - avser fall där barnet vistas här i landet och detta&lt;br&gt;oavsett om barnet har hemvist här eller uppehåller sig här mera tillfäl-&lt;br&gt;ligt. Någon ändring är därför inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförmyndaren för Upplands Väsby kommun påpekar att det av&lt;br&gt;promemorian inte framgår vilka konsekvenser reformen får för svenska&lt;br&gt;bam som vistas i utlandet och ställer frågan om den kan leda till att det&lt;br&gt;blir svårare att hävda svensk lag i exempelvis det fallet att fadern&lt;br&gt;avflyttar till utlandet med barnet mot modems vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen gäller svenska myndigheters möjligheter att&lt;br&gt;förordna god man enligt svensk lag för utländska bam som vistas här i&lt;br&gt;landet. Någon ändring i de bestämmelser i 1904 års lag som avser&lt;br&gt;svenska medborgare föreslås inte. Enligt regeringens bedömning saknas&lt;br&gt;anledning anta att reformen kommer att påverka andra länders&lt;br&gt;inställning när det gäller vilka förmynderskapsrättsliga åtgärder som kan&lt;br&gt;komma i fråga beträffande svenska bam. Allmänt sett går emellertid&lt;br&gt;utvecklingen såväl i Sverige som utomlands mot en ökad tillämpning av&lt;br&gt;hemvistprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till det offentliga biträdet i ett utlänningsärende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god man enligt 11 kap. 1 § föräldrabalken skall företräda barnet i&lt;br&gt;olika rättsliga angelägenheter i stället för förmyndaren. I utlännings-&lt;br&gt;ärenden förordnas regelmässigt ett offentligt biträde enligt rättshjälps-&lt;br&gt;lagen för ensamma flyktingbarn. Det offentliga biträdets uppgifter är,&lt;br&gt;som framgått av avsnitt 5.3, i väsentliga delar av ett annat slag än den&lt;br&gt;gode mannens. Biträdets huvudsakliga uppgift är att ge barnet råd och&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1997 gäller att det offentliga biträdet enligt rätts-&lt;br&gt;hjälpslagen i ett utlänningsärende i vissa fall samtidigt skall vara barnets&lt;br&gt;ställföreträdare i ärendet (11 kap. 1 b § utlänningslagen [1989:529]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i utlänningslagen tar endast sikte på ställföreträdarskap i p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1996/97:113&lt;br&gt;utlänningsärenden. Det förslag som läggs fram i detta lagstiftningsärende&lt;br&gt;tar däremot, vad gäller flyktingbarn, främst sikte på tiden efter det att&lt;br&gt;barnet har fatt permanent uppehållstillstånd och kommunplacerats. Lag-&lt;br&gt;förslaget omfattar dessutom inte endast flyktingbarn. Förslaget komplet-&lt;br&gt;terar alltså den ändring som genomförts i utlänningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till förslaget om utvidgade möjligheter att utse god man&lt;br&gt;kunde vara att ett offentligt biträde förordnas även för att i för-&lt;br&gt;myndarens ställe vårda barnets angelägenheter. Den ordning med gode&lt;br&gt;män som tillämpas i dag fungerar emellertid väl. Att utvidga möjlig-&lt;br&gt;heterna att förordna god man enligt 11 kap. 1 § föräldrabalken framstår&lt;br&gt;därför som en enklare och mer naturlig lösning än att utvidga det&lt;br&gt;offentliga biträdets roll utöver vad som redan gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Behörig överförmyndare i frågor om godman-&lt;br&gt;skap enligt 4 kap. 3 § 1904 års lag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Behörig överförmyndare i frågor om god-&lt;br&gt;manskap som tas upp med stöd av 4 kap. 3 § andra stycket 1904&lt;br&gt;års lag skall, om barnet inte har hemvist här i landet, vara överför-&lt;br&gt;myndaren för den kommun där barnet vistas. Barnets vistelseort&lt;br&gt;skall i dessa fall vara avgörande också för frågan om vilken över-&lt;br&gt;förmyndare som är behörig att utöva tillsyn över godmanskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 30 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan invändning. Statens invandrarverk anser dock att det inte&lt;br&gt;finns något påtagligt ändringsbehov. Föreningen Sveriges Överförmyn-&lt;br&gt;dare påpekar att ensamma flyktingbarn under den första tiden ofta flyttar&lt;br&gt;mellan kommunerna. Föreningen anser att det är mindre lämpligt om så-&lt;br&gt;dana omflyttningar skall leda till att tillsynen över godmanskapet måste&lt;br&gt;flyttas och i många fall också till att den gode mannen måste bytas ut.&lt;br&gt;Överförmyndaren för Upplands Väsby kommun framför liknande syn-&lt;br&gt;punkter och föreslår att vistelsebegreppet knyts till asylcentret och att&lt;br&gt;överflyttning sker endast i de fall där barnet mera varaktigt flyttar till en&lt;br&gt;annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Behörig överförmyndare i frågor om&lt;br&gt;godmanskap enligt 11 kap. 1, 2 och 4 §§ föräldrabalken är överförmyn-&lt;br&gt;daren för den kommun där den enskilde har sitt hemvist eller, om han&lt;br&gt;eller hon inte har hemvist i Sverige, överförmyndaren för Stockholms&lt;br&gt;kommun (11 kap. 25 § andra stycket föräldrabalken). Tillsynen över den&lt;br&gt;gode mannens verksamhet utövas av överförmyndaren för den kommun&lt;br&gt;där den som har god man har sitt hemvist. Har denne inte hemvist i&lt;br&gt;Sverige, utövas tillsynen av överförmyndaren för Stockholms kommun&lt;br&gt;(16 kap. 2 § föräldrabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheters behörighet att ta upp frågor om godmanskap för&lt;br&gt;underåriga i utomnordiska förhållanden framgår av 4 kap. 3 § andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rö- Prop. 1996/97:113&lt;br&gt;rande äktenskap och förmynderskap. Ett i dag mycket vanligt fall där en&lt;br&gt;god man förordnas i Sverige med stöd av detta lagrum är när ett ensamt&lt;br&gt;flyktingbarn finns i Sverige utan att barnets föräldrar eller någon annan&lt;br&gt;förmyndare finns här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ensamt flyktingbarn som kommer till Sverige kan, som tidigare&lt;br&gt;påpekats, normalt inte anses ha sitt hemvist här redan från början. God&lt;br&gt;man för sådana bam förordnas därför som regel av överförmyndaren för&lt;br&gt;Stockholm, som också utövar tillsynen över den gode mannen. Om bar-&lt;br&gt;net sedan far hemvist i Sverige, bestämmer hemvistet vilken överför-&lt;br&gt;myndare som skall utöva tillsynen över godmanskapet. Bland landets&lt;br&gt;överförmyndare finns det olika uppfattningar om när barnet skall anses&lt;br&gt;ha förvärvat hemvist här i landet; när barnet har fatt permanent uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd eller vid någon annan tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförmyndaren för Stockholm har i en framställning till Justitiede-&lt;br&gt;partementet anhållit att departementet tar initiativ till en ändring av be-&lt;br&gt;hörighetsreglerna, så att överförmyndaren för den kommun där barnet&lt;br&gt;vistas i flyktingförläggning blir behörig överförmyndare i frågor om&lt;br&gt;godmanskap för flyktingbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som överförmyndaren i Stockholm påpekar är det överförmyndaren i&lt;br&gt;den kommun där barnet vistas som bäst känner de lokala förhållandena.&lt;br&gt;En ordning där överförmyndaren i den kommunen far behörighet att&lt;br&gt;fatta beslut i godmansfrågan bör normalt leda till en effektivare och&lt;br&gt;snabbare handläggning. Mot bakgrund av att det i dag normalt är över-&lt;br&gt;förmyndaren för den kommun där barnet vistas som anmäler behovet av&lt;br&gt;god man och lämnar förslag på lämplig god man till överförmyndaren i&lt;br&gt;Stockholm, torde en sådan ändring inte heller medföra någon nämnvärt&lt;br&gt;ökad arbetsbelastning för vistelsekommunen. I promemorian föreslås&lt;br&gt;därför att barnets vistelseort skall vara avgörande för vilken överför-&lt;br&gt;myndare som är behörig när det gäller frågor om godmanskap i de fall&lt;br&gt;barnet saknar hemvist i Sverige. En motsvarande reglering föreslås gälla&lt;br&gt;beträffande vilken överförmyndare som skall utöva tillsynen över&lt;br&gt;godmanskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Goda skäl talar för de förslag som läggs fram i promemorian. Ett&lt;br&gt;argument som kan anföras mot den lösning som föreslås och som också&lt;br&gt;tas upp av ett par remissinstanser är att tillsynen över godmanskapet i&lt;br&gt;många fall kommer att fa flyttas mellan överförmyndare i olika kom-&lt;br&gt;muner. Så blir fallet om barnet förvärvar hemvist i en annan kommun än&lt;br&gt;den där barnet dittills vistats. Men redan ett byte av vistelsekommun&lt;br&gt;medför att tillsynen far flyttas. Även dagens regler, med överförmyn-&lt;br&gt;daren i Stockholm som reservforum, innebär dock att tillsynen över god-&lt;br&gt;manskapet ofta måste flyttas när barnet förvärvar hemvist här i landet. I&lt;br&gt;de fall ett byte av vistelsekommun medför att en ny god man måste&lt;br&gt;utses är det naturligt att det även sker ett byte av överförmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som remissinstanserna påpekar kan det vara så att ett bam byter&lt;br&gt;vistelsekommun upprepade gånger. I sådana fall kommer tillsynen över&lt;br&gt;godmanskapet att behöva flyttas mellan kommunerna upprepade gånger.&lt;br&gt;Detta innebär en viss nackdel. Svårigheterna skall emellertid inte över-&lt;br&gt;drivas. En överflyttning av tillsynen över ett godmanskap är oftast en&lt;br&gt;tämligen enkel åtgärd som kräver en blygsam arbetsinsats. I normalfallet&lt;br&gt;består överflyttningen i de ärenden som här är aktuella av att överför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndaren översänder akten i ärendet till överförmyndaren i den p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1996/97:113&lt;br&gt;kommun som i framtiden skall utöva tillsynen. När det gäller&lt;br&gt;godmanskap för ensamma flyktingbarn torde dessutom frågor som är&lt;br&gt;beroende av överförmyndarens handläggning uppkomma ganska sällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barnets del är det angeläget att inte behöva byta god man alltför&lt;br&gt;ofta. Det finns emellertid inga rättsliga hinder mot att barnet behåller&lt;br&gt;samma gode man som tidigare även om barnet byter vistelsekommun.&lt;br&gt;Det avgörande är om det är praktiskt möjligt för den gode mannen att&lt;br&gt;utöva godmanskapet när barnet bytt vistelseort. I detta avseende innebär&lt;br&gt;förslaget inte någon ändring jämfört med i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot den bakgrund som här har skisserats att över-&lt;br&gt;vägande skäl talar för promemorians förslag. Det bör alltså genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1997. Har ett ärende om för-&lt;br&gt;ordnande av god man för en underårig som vistas här utan att ha hem-&lt;br&gt;vist inletts men inte hunnit slutföras vid ikraftträdandet, bör handlägg-&lt;br&gt;ningen fortsätta hos den myndighet som då har ärendet, dvs. överför-&lt;br&gt;myndaren för Stockholm. Några särskilda övergångsregler i övrigt be-&lt;br&gt;hövs inte. Den omständigheten att tillsyn inletts före ikraftträdandet bör&lt;br&gt;således inte hindra att tillsynen flyttas till den myndighet som är behörig&lt;br&gt;enligt de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslagens kostnadseffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen medför att god man för underåriga i utomnordiska förhållan-&lt;br&gt;den kommer att förordnas i något fler fall än i dag och att godmansför-&lt;br&gt;ordnandena i många fall kommer att leva vidare under en längre tid än i&lt;br&gt;dag. Detta innebär ökade kostnader. Samtidigt kommer den föreslagna&lt;br&gt;ändringen beträffande vilken överförmyndare som är behörig att för-&lt;br&gt;ordna god man att medföra en del rationaliseringsvinster. Totalt sett&lt;br&gt;torde reformen vara kostnadsneutral.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om&lt;br&gt;vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och&lt;br&gt;förmynderskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall förmynderskap för en underårig som vistas här i landet inte&lt;br&gt;anordnas enligt svensk lag eller är det ännu inte utrett om det skall ske,&lt;br&gt;får rätten ändå, om den underåriges angelägenheter kräver omedelbar&lt;br&gt;vård, förordna förmyndare enligt svensk lag för tiden intill dess att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmynderskap har anordnats i enlighet med lagen i den andra staten p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1996/97:113&lt;br&gt;eller förmyndare blivit utsedd av rätten genom slutligt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmynderskap anordnat enligt lagen i en annan stat, får god man&lt;br&gt;förordnas enligt 11 kap. 1 § första stycket föräldrabalken. 1 trängande&lt;br&gt;fall far god man även förordnas enligt 11 kap. 2 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har vissa språkliga justeringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan en förmyndare på grund av sjukdom eller av någon annan orsak&lt;br&gt;inte utöva förmynderskapet, skall överförmyndaren, enligt 11 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket föräldrabalken, förordna en god man att i förmyndarens&lt;br&gt;ställe vårda den underåriges angelägenheter. Ändringen i andra stycket&lt;br&gt;innebär att överförmyndarna alltid är behöriga att förordna god man&lt;br&gt;enligt bestämmelsen i 11 kap. 1 § första stycket föräldrabalken för ut-&lt;br&gt;ländska bam som har hemvist här eller bara vistas här (överväganden se&lt;br&gt;avsnitt 7). Hittills har god man fatt förordnas endast i ”trängande fall”.&lt;br&gt;Ett vanligt fall då det blir aktuellt att tillämpa bestämmelsen är då ett&lt;br&gt;flyktingbarn kommit till Sverige utan föräldrar eller andra förmyndare. I&lt;br&gt;sådana fall torde man regelmässigt kunna utgå från att förmyndaren inte&lt;br&gt;kan utöva förmynderskapet, vilket är det krav som ställs för godmans-&lt;br&gt;förordnande i 11 kap. 1 § första stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 kap. 1 § första stycket behandlas även den situationen att för-&lt;br&gt;myndaren enligt 10 kap. 17 § föräldrabalken blivit skild interimistiskt&lt;br&gt;från utövningen av förmynderskapet. För att en förmyndare skall kunna&lt;br&gt;skiljas från sitt uppdrag enligt 10 kap. 17 § föräldrabalken krävs enligt&lt;br&gt;grunderna för 1904 års lag att svensk lag gäller för förmynderskapet.&lt;br&gt;Tillämpningen av 4 kap. 3 § andra stycket 1904 års lag förutsätter att&lt;br&gt;förmynderskapet lyder under lagen i en annan stat. Därför torde det inte&lt;br&gt;bli aktuellt att i sådana fall som avses i 10 kap. 17 § föräldrabalken för-&lt;br&gt;ordna god man med stöd av den nämnda bestämmelsen i 1904 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den underårige och hans eller hennes förmyndare har del i ett&lt;br&gt;oskiftat dödsbo, eller om den underårige skall företa en rättshandling&lt;br&gt;eller vara part i en rättegång och inte kan företrädas av sin förmyndare,&lt;br&gt;eller om den underårige och förmyndaren annars har motstridiga in-&lt;br&gt;tressen, skall överförmyndaren enligt 11 kap. 2 § föräldrabalken för-&lt;br&gt;ordna en god man för den underårige. För att god man skall fa förordnas&lt;br&gt;enligt 11 kap. 2 § föräldrabalken krävs alltjämt att det är fråga om ett&lt;br&gt;trängande fall. Detta framgår av andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;II kap. 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig domstol i frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller för-&lt;br&gt;valtarskap är tingsrätten i den ort där den enskilde har sitt hemvist eller,&lt;br&gt;om han eller hon inte har hemvist i Sverige, Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig överförmyndare i frågor om godmanskap enligt 1, 2 och 4 §§&lt;br&gt;samt förvaltarskap är överförmyndaren för den kommun där den&lt;br&gt;enskilde har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den enskilde inte hemvist i Sverige, är överförmyndaren för den&lt;br&gt;kommun där den enskilde vistas behörig överförmyndare i frågor om&lt;br&gt;godmanskap som tas upp med stöd av 4 kap. 3 § andra stycket lagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äkten-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skap och förmynderskap. 1 andra fall då den enskilde inte har hemvist i Prop. 1996/97:113&lt;br&gt;Sverige är överförmyndaren för Stockholms kommun behörig över-&lt;br&gt;förmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om behörig överförmyndare i frågor&lt;br&gt;om godmanskap enligt 11 kap. 1, 2 och 4 §§ och i frågor om förvaltar-&lt;br&gt;skap. Där har hittills även funnits en bestämmelse om behörig över-&lt;br&gt;förmyndare i frågor om godmanskap och förvaltarskap när den enskilde&lt;br&gt;inte har hemvist här i landet. Bestämmelsen har arbetats in i det nya&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt. Första meningen innebär att behörig överför-&lt;br&gt;myndare i frågor om godmanskap som tas upp med stöd av 4 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket 1904 års lag, om den underårige saknar hemvist i&lt;br&gt;Sverige, i fortsättningen är överförmyndaren för den kommun där den&lt;br&gt;underårige vistas (överväganden se avsnitt 8). Hittills har godmanskap i&lt;br&gt;sådana fall handlagts av överförmyndaren för Stockholms kommun. För&lt;br&gt;att det skall anses att ett barn vistas i en viss kommun krävs att barnet&lt;br&gt;uppehåller sig där. Det krävs inte att barnet är varaktigt bosatt i&lt;br&gt;kommunen. Att barnet bor i en flyktingförläggning på orten bör alltid&lt;br&gt;anses tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken torde det knappast bli aktuellt att ta upp en fråga om god-&lt;br&gt;manskap i andra fall än då barnets vistelse i kommunen har en viss var-&lt;br&gt;aktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes vistelse är av betydelse även enligt andra bestämmelser&lt;br&gt;i 1904 års lag, se t.ex. 3 kap. 6 § och 4 kap. 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet efter det att en god man har förordnats byter vistelse-&lt;br&gt;kommun, kommer tillsynen över godmanskapet att utövas av överför-&lt;br&gt;myndaren för den nya vistelsekommunen. Detta följer av 16 kap. 2 §&lt;br&gt;föräldrabalken. Ett byte av vistelsekommun kan också medföra att en ny&lt;br&gt;god man behöver utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket om att överförmyndaren&lt;br&gt;för Stockholm är reservforum återfinns i andra meningen. Den be-&lt;br&gt;stämmelsen blir i fortsättningen tillämplig beträffande alla godmanskap&lt;br&gt;som tas upp enligt någon arman bestämmelse än 4 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket 1904 års lag samt beträffande alla förvaltarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen utövas av överförmyndaren för den kommun där den som&lt;br&gt;har förmyndare, god man eller förvaltare har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om god man har förordnats enligt 11 kap. 3 § vid utredning av ett&lt;br&gt;dödsbo, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där den&lt;br&gt;avlidne hade sitt hemvist. Är det i övrigt fråga om godmanskap enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. 3 §, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där&lt;br&gt;den gode mannen har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en underårig inte har hemvist i Sverige och en god man har för-&lt;br&gt;ordnats för den underårige med stöd av 4 kap. 3 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äkten-&lt;br&gt;skap och förmynderskap, utövas tillsynen av överförmyndaren för den&lt;br&gt;kommun där den underårige vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om behörig överförmyndare enligt första-tredje styckena inte finns,&lt;br&gt;utövas tillsynen av överförmyndaren för Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt. Det innebär att tillsynen över godmanskap enligt Prop. 1996/97:113&lt;br&gt;4 kap. 3 § andra stycket 1904 års lag utövas av överförmyndaren för&lt;br&gt;den kommun där den underårige vistas, om den underårige saknar hem-&lt;br&gt;vist i Sverige. Hittills har tillsynen i sådana fall utövats av över-&lt;br&gt;förmyndaren för Stockholms kommun. Övervägandena finns i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av uttrycket ”vistas” har berörts i kommentaren till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 25 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket motsvarar det nuvarande tredje stycket med det till-&lt;br&gt;lägget att hänvisningen även omfattar det nya tredje stycket. Först om&lt;br&gt;någon behörig överförmyndare enligt första, andra eller tredje stycket&lt;br&gt;inte finns, är överförmyndaren för Stockholm behörig. Ändringen är en&lt;br&gt;följd av att tillsynen över ett godmanskap som tagits upp med stöd av&lt;br&gt;4 kap. 3 § andra stycket 1904 års lag enligt det nya tredje stycket skall&lt;br&gt;utövas av överförmyndaren i den kommun där den underårige vistas.&lt;br&gt;För de fall där en god man utses med stöd av den nämnda bestäm-&lt;br&gt;melsen i 1904 års lag torde det i praktiken inte bli aktuellt för överför-&lt;br&gt;myndaren för Stockholm att träda in som reservforum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Ärenden som före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet har inletts hos överförmyndaren för Stockholms kommun enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 11 kap. 25 § andra stycket föräldrabalken i dess äldre&lt;br&gt;lydelse skall handläggas där även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om förordnande av god man för den som vistas men inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige kan vara anhängiga vid ikraftträdandet. De skall då&lt;br&gt;även efter ikraftträdandet handläggas där de anhängiggjorts. De nya&lt;br&gt;forumbestämmelserna medför alltså inte att överförmyndarens be-&lt;br&gt;hörighet i frågor om godmanskap som anhängiggjorts före ikraft-&lt;br&gt;trädandet går förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda övergångsregler har i övrigt inte meddelats. De&lt;br&gt;ändrade behörighetsreglerna i 16 kap. 2 § föräldrabalken medför så-&lt;br&gt;lunda att tillsynen över ett befintligt godmanskap i vissa fall kommer att&lt;br&gt;flyttas från överförmyndaren för Stockholms kommun till överför-&lt;br&gt;myndaren för barnets vistelsekommun. Akten måste då sändas över ti.-l&lt;br&gt;den överförmyndare som skall utöva tillsynen enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian God Prop. 1996/97:113&lt;br&gt;man för ensamma flyktingbarn (Ds 1996:58) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas vissa frågor om godmanskap i utomnordiska&lt;br&gt;förhållanden. I syfte att förbättra det rättsliga skyddet för i första hand&lt;br&gt;ensamma flyktingbarn som vistas här i landet föreslås att möjligheterna&lt;br&gt;att förordna god man för utomnordiska barn skall utvidgas. Om ett&lt;br&gt;barns förmyndare inte kan utöva förmynderskapet, skall en god man en-&lt;br&gt;ligt förslaget kunna förordnas enligt samma regler som gäller för sven-&lt;br&gt;ska barn. För det fall att barnet inte har hemvist här i landet föreslås att&lt;br&gt;barnets vistelseort skall vara avgörande för vilken överförmyndare som&lt;br&gt;skall pröva frågor om godmanskap. En motsvarande ändring föreslås&lt;br&gt;när det gäller behörig överförmyndare i fråga om tillsynen över&lt;br&gt;godmanskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om&lt;br&gt;vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och&lt;br&gt;förmynderskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa in-&lt;br&gt;ternationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall förmynderskap för un-&lt;br&gt;derårig, som vistas här i riket,&lt;br&gt;ej anordnas enligt svensk lag,&lt;br&gt;eller är ännu ej utrett, om det&lt;br&gt;skall ske, äge likväl rätten, om&lt;br&gt;den omyndiges angelägenheter&lt;br&gt;kräva omedelbar vård, efter vad&lt;br&gt;i svensk lag är stadgat förordna&lt;br&gt;förmyndare för tiden intill dess&lt;br&gt;förmynderskap anordnats i en-&lt;br&gt;lighet med den främmande&lt;br&gt;statens lag eller förmyndare bli-&lt;br&gt;vit av rätten genom slutligt&lt;br&gt;beslut utsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmynderskap anordnat&lt;br&gt;enligt lagen i jrämmande stat,&lt;br&gt;må i trängande fall god man&lt;br&gt;enligt svensk lag förordnas att&lt;br&gt;vårda den omyndiges angelä-&lt;br&gt;genheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall förmynderskap för en&lt;br&gt;underårig som vistas här i lan-&lt;br&gt;det inte anordnas enligt svensk&lt;br&gt;lag, eller är det ännu inte utrett&lt;br&gt;om det skall ske, får rätten&lt;br&gt;ändå, om den underåriges ange-&lt;br&gt;lägenheter kräver omedelbar&lt;br&gt;vård, förordna förmyndare en-&lt;br&gt;ligt svensk lag för tiden intill&lt;br&gt;dess att förmynderskap har an-&lt;br&gt;ordnats i enlighet med lagen i&lt;br&gt;den andra staten eller förmyn-&lt;br&gt;dare blivit utsedd av rätten ge-&lt;br&gt;nom slutligt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmynderskap anordnat&lt;br&gt;enligt lagen i en annan stat, får&lt;br&gt;god man förordnas enligt&lt;br&gt;11 kap. 1 § första stycket för-&lt;br&gt;äldrabalken. 1 trängande fall får&lt;br&gt;god man förordnas även enligt&lt;br&gt;11 kap. 2 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1971:797.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1949:384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 25 § och 16 kap. 2 § föräldrabal-&lt;br&gt;ken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig domstol i frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller för-&lt;br&gt;valtarskap är tingsrätten i den ort där den enskilde har sitt hemvist eller,&lt;br&gt;om han eller hon inte har hemvist i Sverige, Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig överförmyndare i frå-&lt;br&gt;gor om godmanskap enligt 1, 2&lt;br&gt;och 4 §§ samt förvaltarskap är&lt;br&gt;överförmyndaren för den kom-&lt;br&gt;mun där den enskilde har sitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig överförmyndare i frå-&lt;br&gt;gor om godmanskap enligt 1, 2&lt;br&gt;och 4 §§ samt förvaltarskap är&lt;br&gt;överförmyndaren för den kom-&lt;br&gt;mun där den enskilde har sitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemvist eller, om han eller hon hemvist.&lt;br&gt;inte har hemvist i Sverige, över-&lt;br&gt;förmyndaren för Stockholms&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den enskilde inte hemvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige, är överförmyndaren&lt;br&gt;för den kommun där den enskil-&lt;br&gt;de vistas behörig överförmynda-&lt;br&gt;re i frågor om godmanskap som&lt;br&gt;tas upp med stöd av 4 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1904:26&lt;br&gt;s. 1) om vissa internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden rörande äk-&lt;br&gt;tenskap och förmynderskap. I&lt;br&gt;andra fall då den enskilde inte&lt;br&gt;har hemvist i Sverige är&lt;br&gt;överförmyndaren för Stockholms&lt;br&gt;kommun behörig överför-&lt;br&gt;myndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen utövas av överförmyndaren för den kommun där den som&lt;br&gt;har förmyndare, god man eller förvaltare har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om god man har förordnats enligt 11 kap. 3 § vid utredning av ett&lt;br&gt;dödsbo, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlidne hade sitt hemvist. Är det i övrigt fråga om godmanskap enligt Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 §, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den gode mannen har sitt hemvist.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om en underårig inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige och en god&lt;br&gt;man har förordnats för den un-&lt;br&gt;derårige med stöd av 4 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1904:26&lt;br&gt;s. 1) om vissa internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden rörande äkten-&lt;br&gt;skap och förmynderskap, utövas&lt;br&gt;tillsynen av överförmyndaren för&lt;br&gt;den kommun där den underårige&lt;br&gt;vistas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om behörig överförmyndare&lt;br&gt;enligt första eller andra stycket&lt;br&gt;inte finns, utövas tillsynen av&lt;br&gt;överförmyndaren för Stockholm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om behörig överförmyndare&lt;br&gt;enligt första-tredje styckena inte&lt;br&gt;finns, utövas tillsynen av över-&lt;br&gt;förmyndaren för Stockholm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Ärenden som före ikraft-&lt;br&gt;trädandet har inletts hos överförmyndaren för Stockholms kommun&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 11 kap. 25 § andra stycket föräldrabalken i dess&lt;br&gt;äldre lydelse skall handläggas där även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:113&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen (BO), Juridiska fakulteten&lt;br&gt;vid Lunds universitet, Statens invandrarverk (SIV), Utlänningsnämnden&lt;br&gt;(UN), Länsstyrelsen i Stockholms län, Överförmyndarnämnden för&lt;br&gt;Stockholms kommun, Överförmyndarnämnden för Örebro kommun,&lt;br&gt;Överförmyndaren för Upplands Väsby kommun, Överförmyndaren för&lt;br&gt;Borås kommun, Svenska kommunförbundet, Sveriges Advokatsamfund,&lt;br&gt;Föreningen Sveriges Överförmyndare (FSÖ), Rädda Barnens riksför-&lt;br&gt;bund, Svenska Röda Korset och Riksförbundet Barnens Rätt i Samhället&lt;br&gt;(BRIS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförmyndarnämnden för Alvesta kommun, Härnösands kommun&lt;br&gt;(socialtjänsten), Växjö kommun (socialtjänsten), Riksförbundet för per-&lt;br&gt;sonal vid invandrarbyråer och flyktingmottagningar, Samarbetsorganet&lt;br&gt;för invandrarorganisationer (SIOS), Svenska Flyktingrådet samt Flyk-&lt;br&gt;tinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd (FARR) har avstått från&lt;br&gt;att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om&lt;br&gt;vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och&lt;br&gt;förmynderskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa&lt;br&gt;internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall förmynderskap för un-&lt;br&gt;derårig, som vistas här i riket,&lt;br&gt;ej anordnas enligt svensk lag,&lt;br&gt;eller är ännu ej utrett, om det&lt;br&gt;skall ske, äge likväl rätten, om&lt;br&gt;den omyndiges angelägenheter&lt;br&gt;kräva omedelbar vård, efter vad&lt;br&gt;i svensk lag är stadgat förordna&lt;br&gt;förmyndare för tiden intill dess&lt;br&gt;förmynderskap anordnats i en-&lt;br&gt;lighet med den jrämmande stat-&lt;br&gt;ens lag eller förmyndare blivit&lt;br&gt;av rätten genom slutligt beslut&lt;br&gt;utsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmynderskap anordnat&lt;br&gt;enligt lagen i främmande stat,&lt;br&gt;må i trängande fall god man&lt;br&gt;enligt svensk lag förordnas att&lt;br&gt;vårda den omyndiges angelä-&lt;br&gt;genheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall förmynderskap för en&lt;br&gt;underårig som vistas här i lan-&lt;br&gt;det inte anordnas enligt svensk&lt;br&gt;lag eller är det ännu inte utrett&lt;br&gt;om det skall ske, får rätten&lt;br&gt;ändå, om den underåriges ange-&lt;br&gt;lägenheter kräver omedelbar&lt;br&gt;vård, förordna förmyndare en-&lt;br&gt;ligt svensk lag för tiden intill&lt;br&gt;dess att förmynderskap har an-&lt;br&gt;ordnats i enlighet med lagen i&lt;br&gt;den andra staten eller förmyn-&lt;br&gt;dare blivit utsedd av rätten ge-&lt;br&gt;nom slutligt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmynderskap anordnat&lt;br&gt;enligt lagen i en annan stat, får&lt;br&gt;god man förordnas enligt&lt;br&gt;11 kap. 1 § första stycket för-&lt;br&gt;äldrabalken. 1 trängande fall får&lt;br&gt;god man förordnas även enligt&lt;br&gt;11 kap. 2 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1971:797.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1949:384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 25 § och 16 kap. 2§ föräldra-&lt;br&gt;balken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig domstol i frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller&lt;br&gt;förvaltarskap är tingsrätten i den ort där den enskilde har sitt hemvist&lt;br&gt;eller, om han eller hon inte har hemvist i Sverige, Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig överförmyndare i frå-&lt;br&gt;gor om godmanskap enligt 1, 2&lt;br&gt;och 4 §§ samt förvaltarskap är&lt;br&gt;överförmyndaren för den kom-&lt;br&gt;mun där den enskilde har sitt&lt;br&gt;hemvist eller, om han eller hon&lt;br&gt;inte har hemvist i Sverige, över-&lt;br&gt;förmyndaren för Stockholms&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig överförmyndare i frå-&lt;br&gt;gor om godmanskap enligt 1, 2&lt;br&gt;och 4 §§ samt förvaltarskap är&lt;br&gt;överförmyndaren för den kom-&lt;br&gt;mun där den enskilde har sitt&lt;br&gt;hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den enskilde inte hemvist&lt;br&gt;i Sverige, är överförmyndaren&lt;br&gt;för den kommun där den en-&lt;br&gt;skilde vistas behörig överför-&lt;br&gt;myndare i frågor om godman-&lt;br&gt;skap som tas upp med stöd av&lt;br&gt;4 kap. 3 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1904:26 s. 1) om vissa inter-&lt;br&gt;nationella rättsförhållanden rö-&lt;br&gt;rande äktenskap och förmyn-&lt;br&gt;derskap. 1 andra fall dä den&lt;br&gt;enskilde inte har hemvist i&lt;br&gt;Sverige är överförmyndaren för&lt;br&gt;Stockholms kommun behörig&lt;br&gt;överförmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen utövas av överförmyndaren för den kommun där den som&lt;br&gt;har förmyndare, god man eller förvaltare har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om god man har förordnats enligt 11 kap. 3 § vid utredning av ett&lt;br&gt;dödsbo, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlidne hade sitt hemvist. Är det i övrigt fråga om godmanskap enligt&lt;br&gt;11 kap. 3 §, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där&lt;br&gt;den gode mannen har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om behörig överförmyndare&lt;br&gt;enligt första eller andra stycket&lt;br&gt;inte finns, utövas tillsynen av&lt;br&gt;överförmyndaren för Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en underårig inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige och en god&lt;br&gt;man har förordnats för den un-&lt;br&gt;derårige med stöd av 4 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1904:26&lt;br&gt;s. 1) om vissa internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden rörande äkten-&lt;br&gt;skap och förmynderskap, utövas&lt;br&gt;tillsynen av överförmyndaren för&lt;br&gt;den kommun där den underårige&lt;br&gt;vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om behörig överförmyndare&lt;br&gt;enligt första-tredje styckena inte&lt;br&gt;finns, utövas tillsynen av över-&lt;br&gt;förmyndaren för Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Ärenden som före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet har inletts hos överförmyndaren för Stockholms kommun enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 11 kap. 25 § andra stycket föräldrabalken i dess äldre&lt;br&gt;lydelse skall handläggas där även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-02-26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von&lt;br&gt;Bahr, justitierådet Bengt Lambe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 20 februari 1997 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Anita&lt;br&gt;Wickström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:113&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:113 God man for ensamma&lt;br&gt;flyktingbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53054, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:LU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:39:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03113</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:39:41</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:LU17</uppgift>
<ref_dok_id>GK01LU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>God man för ensamma flyktingbarn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>