<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285179</hangar_id>
 <dok_id>GK03110</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>110</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:110</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>110</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-03-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:37</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa skolfrågor m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03110/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03110</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03110</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:110&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa skolfrågor m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03110/prop_199697__110-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring av skollagen som trädde i kraft den 1 juli 1996 har ett&lt;br&gt;landsting rätt att kräva full kostnadsersättning av hemkommunerna för sin&lt;br&gt;utbildning i gymnasieskolan. För att ge kommunerna fullt ekonomiskt&lt;br&gt;ansvar för utbildningen i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenut-&lt;br&gt;bildningen föreslår regeringen i denna proposition att en skatteväxling&lt;br&gt;mellan landsting och kommuner landstingsområdesvis skall vara ge-&lt;br&gt;nomförd före utgången av 1998. Den storlek som skatteväxlingen skall&lt;br&gt;omfatta överenskommes mellan landsting och kommuner inom respekti-&lt;br&gt;ve landstingsområde. Vidare föreslås att landstingen får anordna speci-&lt;br&gt;alutformade program efter överenskommelse med en kommun. Ändring-&lt;br&gt;arna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar vidare upp vissa frågor om hemspråksundervisningen&lt;br&gt;och gör bl.a. den bedömningen att hemspråksundervisning bidrar till&lt;br&gt;språkutveckling både av hemspråket/modersmålet och svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om särskild skatteväxling med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrade möjligheter för ett landsting att begära ersättning från&lt;br&gt;gymnasieelevernas hemkommuner........................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning..................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Huvudmän för gymnasial utbildning....................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Gällande regler...............................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Beskrivning av nuvarande organisation.........................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Gymnasieskolan......................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Komvux...................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Gymnasiesärskola och särvux.................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Kostnader för utbildning inom områdena naturbruk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omvårdnad............................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Kvarstående problem med gällande regler....................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Skatteväxling mellan kommuner och landsting....................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 Specialutformade program...............................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemspråk..............................................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Bakgrund........................................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Hemspråksundervisningen i siffror................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Studiehandledning på hemspråket.................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Forskning och utvärderingar..........................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Utbildning, fortbildning och läromedel.........................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever........26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 Från hemspråk till modersmål.......................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Författningskommentar.........................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslag till lag om särskild skatteväxling med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrade möjligheter för ett landsting att begära ersättning från&lt;br&gt;gymnasieelevernas hemkommuner......................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i skollagen........................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av PM om Huvudmannaskapet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasiala utbildningar...........................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över PM om&lt;br&gt;Huvudmannaskapet för gymnasiala utbildningar....................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad............................................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om särskild skatteväxling med anledning av ändrade möjligheter&lt;br&gt;för ett landsting att begära ersättning från gymnasieelevernas hem-&lt;br&gt;kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om särskild skatteväxling med anledning&lt;br&gt;av ändrade möjligheter för ett landsting att begära ersättning&lt;br&gt;från gymnasieelevernas hemkommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett landsting skall, när det fastställer sin skattesats, sänka skattesat-&lt;br&gt;sen med det belopp som motsvarar det minskade utdebiteringsbehov som&lt;br&gt;uppkommit med anledning av att landstingen från och med den 1 juli&lt;br&gt;1996 har fått möjlighet att begära full ersättning från gymnasieelevernas&lt;br&gt;hemkommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteväxlingen skall ske senast inför år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En kommun som ingår i ett landsting får, när den fastställer sin&lt;br&gt;skattesats, höja den med det belopp som motsvarar högst landstingets&lt;br&gt;sänkning av skattesatsen enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Varje landsting och de kommuner som ligger inom respektive&lt;br&gt;landsting skall före utgången av år 1998 träffa en överenskommelse med&lt;br&gt;vilket belopp landstingen skall sänka sin skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 5 kap. 4 a § skall betecknas 5 kap. 4 c §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 13, 13 a och 20 §§, 6 kap. 10 och 10 a §§, samt 12 kap.&lt;br&gt;3 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 5 kap. 4 a, 4 b,&lt;br&gt;13 b, 13 c och 13 d §§, samt närmast före 5 kap 13 b § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett specialutformat program skall&lt;br&gt;i fråga om utbildningens nivå mot-&lt;br&gt;svara ett nationellt program och&lt;br&gt;därmed kunna ligga till grund för&lt;br&gt;fortsatt utbildning på högskolenivå&lt;br&gt;eller för yrkesverksamhet. Det kan&lt;br&gt;utformas individuellt for en elev el-&lt;br&gt;ler gemensamt för en grupp elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen skall&lt;br&gt;fastställa en plan för varje speci-&lt;br&gt;alutformat program. Om program-&lt;br&gt;met är avsett för en grupp elever,&lt;br&gt;skall styrelsen även fastställa pro-&lt;br&gt;grammål. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;omfattningen av ett specialutformat&lt;br&gt;program. Regeringen får föreskriva&lt;br&gt;att utbildningen skall omfatta minst&lt;br&gt;vissa av de ämnen som anges i bila-&lt;br&gt;ga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. syfta till att stimulera eleven att&lt;br&gt;senare gå över till ett nationellt pro-&lt;br&gt;gram eller ett specialutformat pro-&lt;br&gt;gram,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra det möjligt för ungdomar Prop. 1996/97:110&lt;br&gt;att genom lärlingsutbildning förena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en anställning som syftar till yrkes-&lt;br&gt;utbildning med studier av vissa äm-&lt;br&gt;nen i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avse utbildning för udda yrken,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. möta speciella behov hos eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program som har&lt;br&gt;ett sådant syfte som anges i första&lt;br&gt;stycket 1 kan utformas för en grupp&lt;br&gt;elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett individuellt&lt;br&gt;program skall följa en plan, som&lt;br&gt;skall fastställas av styrelsen för ut-&lt;br&gt;bildningen. I fråga om sådana indi-&lt;br&gt;viduella program som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 får regeringen föreskriva&lt;br&gt;att utbildningen i skolan skall om-&lt;br&gt;fatta minst vissa av de ämnen som&lt;br&gt;anges i timplanerna i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av&lt;br&gt;specialutformade program eller individuella program för de ungdomar i&lt;br&gt;kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits in på något nationellt&lt;br&gt;program i gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning eller har avlagt&lt;br&gt;International Baccalaureate (IB). Detsamma gäller den som har tagits&lt;br&gt;emot på ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likvärdig&lt;br&gt;utbildning men som har avbrutit utbildningen där. I fråga om elever från&lt;br&gt;särskolan gäller skyldigheten dock endast individuella program och en-&lt;br&gt;dast om eleven vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i särskolan,&lt;br&gt;därför att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett specialutformat program skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om utbildningens nivå mot-&lt;br&gt;svara ett nationellt program och&lt;br&gt;därmed kunna ligga till grund för&lt;br&gt;fortsatt utbildning på högskolenivå&lt;br&gt;eller för yrkesverksamhet. Rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om omfattningen av ett&lt;br&gt;specialutformat program och krav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1046.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett erbjudande enligt första&lt;br&gt;stycket får avse utbildning som an-&lt;br&gt;ordnas av hemkommunen eller av&lt;br&gt;en annan kommun eller, i fråga om&lt;br&gt;specialutformade program, ett&lt;br&gt;landsting. Utbildning som anordnas&lt;br&gt;av en annan kommun eller ett&lt;br&gt;landsting och som avser en grupp&lt;br&gt;elever enligt vad som anges i 4 a&lt;br&gt;och 4 b §§ får erbjudas inom ramen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på förkunskaper på ett sådant pro-&lt;br&gt;gram. Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;utbildningen skall omfatta minst&lt;br&gt;vissa av de ämnen som anges i bi-&lt;br&gt;laga 2. De behörighetskrav som&lt;br&gt;anges i 5 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;för nationella program gäller även&lt;br&gt;för specialutformade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. syfta till att stimulera eleven att&lt;br&gt;senare gå över på ett nationellt&lt;br&gt;program eller ett specialutformat&lt;br&gt;program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra det möjligt för ungdomar&lt;br&gt;att genom lärlingsutbildning förena&lt;br&gt;en anställning som syftar till yrkes-&lt;br&gt;utbildning med studier av vissa äm-&lt;br&gt;nen i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avse utbildning för udda yrken&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. möta speciella behov hos ele-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ett samverkansavtal. Två eller&lt;br&gt;flera kommuner som gemensamt&lt;br&gt;erbjuder utbildning för en grupp&lt;br&gt;elever bildar ett samverkansområde&lt;br&gt;för den utbildningen. Kommuner&lt;br&gt;och landsting som har slutit sam-&lt;br&gt;verkansavtal om utbildning för en&lt;br&gt;grupp elever bildar tillsammans ett&lt;br&gt;samverkansområde för den utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får för en grupp ele-&lt;br&gt;ver erbjuda specialutformade pro-&lt;br&gt;gram och individuella program som&lt;br&gt;har ett sådant syfte som anges i 13&lt;br&gt;§ tredje stycket 1. Erbjudandet skall&lt;br&gt;avse utbildning som anordnas inom&lt;br&gt;kommunen eller i en annan kom-&lt;br&gt;mun i enlighet med ett samver-&lt;br&gt;kansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen skall&lt;br&gt;fastställa programmål för varje&lt;br&gt;specialutformat program som er-&lt;br&gt;bjuds en grupp elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 11 § första och&lt;br&gt;tredje styckena gäller även i fråga&lt;br&gt;om utbildning enligt denna para-&lt;br&gt;graf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om att tas in på ett&lt;br&gt;program enligt denna paragraf&lt;br&gt;skall skickas till styrelsen för ut-&lt;br&gt;bildningen i den sökandes hem-&lt;br&gt;kommun. Om programmet anord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1046.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med en&lt;br&gt;kommun får ett landsting anordna&lt;br&gt;utbildning på specialutformade pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas av en annan kommun inom&lt;br&gt;samverkansområdet skall styrelsen&lt;br&gt;omedelbart sända ansökan vidare&lt;br&gt;till styrelsen för utbildningen där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagande av sökande till spe-&lt;br&gt;cialutformade och individuella&lt;br&gt;program som är avsedda för en&lt;br&gt;grupp elever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller ett landsting som&lt;br&gt;anordnar utbildning för en grupp&lt;br&gt;elever är skyldig att ta emot en be-&lt;br&gt;hörig sökande till utbildningen, om&lt;br&gt;den sökande hör hemma i kommu-&lt;br&gt;nen eller samverkansområdet för&lt;br&gt;utbildningen eller om hemkommu-&lt;br&gt;nen har åtagit sig att svara för kost-&lt;br&gt;naderna för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behörighetskrav som anges i&lt;br&gt;5 § första stycket 1 och 2 för natio-&lt;br&gt;nella program gäller även för speci-&lt;br&gt;alutformade program. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer får meddela ytterligare&lt;br&gt;föreskrifter om behörighetskrav för&lt;br&gt;sådana program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I3c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om att tas in på en&lt;br&gt;utbildning som är avsedd för en&lt;br&gt;grupp elever skall skickas till styrel-&lt;br&gt;sen för utbildningen i den sökandes&lt;br&gt;hemkommun. Om ansökan avser en&lt;br&gt;utbildning som anordnas av en an-&lt;br&gt;nan kommun eller ett landsting,&lt;br&gt;skall styrelsen omedelbart sända&lt;br&gt;ansökan vidare till styrelsen för ut-&lt;br&gt;bildningen där. Till ansökan skall&lt;br&gt;styrelsen foga ett yttrande där det&lt;br&gt;framgår om hemkommunen åtar sig&lt;br&gt;att svara för kostnaderna för elevens&lt;br&gt;utbildning, om inte hemkommunen&lt;br&gt;tillhör samverkansområdet för ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att ta emot en sökande&lt;br&gt;till utbildning som är avsedd för en&lt;br&gt;grupp elever prövas av styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen / den anordnande&lt;br&gt;kommunen eller landstinget. Styrel-&lt;br&gt;sens beslut får överklagas till Skol-&lt;br&gt;väsendets överklagandenämnd av&lt;br&gt;den sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har påbörjat en utbild- Den som har påbörjat en utbild-&lt;br&gt;ning på ett specialutformat eller ett ning på ett specialutformat eller ett&lt;br&gt;individuellt program i en kommun individuellt program i en kommun&lt;br&gt;har rätt att fullfölja programmet har rätt att fullfölja programmet en-&lt;br&gt;enligt den plan som fanns när ut- ligt den plan som fanns när utbild-&lt;br&gt;bildningen inleddes. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningen inleddes. Samma rätt har den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har påbörjat ett specialutformat&lt;br&gt;program i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om eleven har medgivit att programmet ändras, har han rätt att full-&lt;br&gt;följa utbildningen på det ändrade programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på&lt;br&gt;högst ett läsår för studier utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall erbjuda de elever som har bedömts kunna gå på&lt;br&gt;ett nationellt program ett urval av olika program. Antalet platser på de&lt;br&gt;olika programmen skall anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med en&lt;br&gt;kommun får ett landsting anordna&lt;br&gt;utbildning på nationella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med en&lt;br&gt;kommun får ett landsting anordna&lt;br&gt;utbildning på nationella och speci-&lt;br&gt;alutformade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett erbjudande enligt första stycket skall avse utbildning som anordnas&lt;br&gt;inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet&lt;br&gt;med samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:370.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:566.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett landsting anordnar ut-&lt;br&gt;bildning på nationella program,&lt;br&gt;gäller vad som sägs i 6 § tredje&lt;br&gt;stycket om skyldighet att anordna&lt;br&gt;skolskjuts för landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett landsting anordnar ut-&lt;br&gt;bildning, gäller vad som sägs i 6 §&lt;br&gt;tredje stycket om skyldighet att&lt;br&gt;anordna skolskjuts för landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall erbjuda särvux. De skall härvid sträva efter att er-&lt;br&gt;bjuda utbildning som svarar mot behov och efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med en Efter överenskommelse med en&lt;br&gt;kommun får ett landsting anordna kommun får ett landsting anordna&lt;br&gt;särvux som motsvarar den utbild- särvux. som motsvarar den utbild-&lt;br&gt;ning som ges på nationella program ning som ges på nationella och spe-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i gymnasiesärskolan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cialutformade program i gymnasie-&lt;br&gt;särskolan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:566.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:566.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskap för gymnasiala utbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller landstingens rätt att anordna gymnasial utbildning har&lt;br&gt;skollagen ändrats fr.o.m. den 1 juli 1996 (prop.l995/96:183,&lt;br&gt;bet,1995/96:UbU10, rskr. 1995/96:265).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1995/96:183 uttalade regeringen som sin uppfattning ”att&lt;br&gt;det i första hand är kommunerna som skall vara huvudmän för all utbild-&lt;br&gt;ning i gymnasieskolan och komvux, dvs. även utbildningar inom natur-&lt;br&gt;bruk och omvårdnad. Detta skulle innebära att ett landsting först efter&lt;br&gt;överenskommelse med en kommun skulle ha möjlighet att som huvud-&lt;br&gt;man anordna gymnasieutbildning”. I propositionen nämns att innan ett&lt;br&gt;förslag av den innebörden kan läggas måste vissa frågor om skatteväxling&lt;br&gt;m.m. ytterligare beredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bl.a. en överläggning den 24 oktober 1996 med företrädare för&lt;br&gt;skolhuvudmän, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;branschorganisationer m.fl. har underlag för bedömningar och förslag&lt;br&gt;hämtats in. En arbetsgrupp inom regeringskansliet har berett frågan. Ar-&lt;br&gt;betsgruppens förslag finns redovisade i en promemoria (Sammanfattning&lt;br&gt;av promemorian i bilaga 1) om huvudmannaskapet för gymnasiala ut-&lt;br&gt;bildningar (1996-11-22) som har remissbehandlats. En sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet (dnr&lt;br&gt;U96/3935/S). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemspråksundervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid behandlingen av 1994 års budgetproposition avseende&lt;br&gt;anslag till skolväsendet beslutat ge regeringen till känna vad utbildnings-&lt;br&gt;utskottet anfört om en översyn av hemspråksundervisningen (prop.&lt;br&gt;1993/94:100 bil. 9, bet. 1993/94:UbU7, rskr. 1993/94:208). Mot bak-&lt;br&gt;grund av den debatt som på senare tid förts om hemspråksundervisningen&lt;br&gt;ansåg utskottet att det var angeläget att få en samlad översyn av&lt;br&gt;hemspråksundervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 23 februari 1995 åt Skolverket att göra den&lt;br&gt;begärda översynen. Syftet skulle vara att belysa i vilken mån&lt;br&gt;hemspråksundervisningen bidrar till den eftersträvade tvåspråkigheten.&lt;br&gt;Skolverket har den 22 april 1996 i en rapport (nr 105) redovisat uppdra-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Huvudmän för gymnasial utbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Gällande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i propositionen Huvudmannaskapet för gymnasial&lt;br&gt;utbildning m.m. (prop. 1995/96:183) att ett landsting efter överenskom-&lt;br&gt;melse med en kommun skulle få anordna även andra nationella program i&lt;br&gt;gymnasieskolan än inom naturbruk och omvårdnad. Vidare föreslogs att&lt;br&gt;den företrädesrätt landstingen hade att anordna utbildning inom natur-&lt;br&gt;bruk och omvårdnad skulle tas bort. Ett landsting borde även efter över-&lt;br&gt;enskommelse med en kommun få anordna gymnasial vuxenutbildning&lt;br&gt;och påbyggnadsutbildning i komvux inom andra områden än naturbruk&lt;br&gt;och omvårdnad samt nationella program i gymnasiesärskolan och mot-&lt;br&gt;svarande utbildning i särvux. Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1996. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen&lt;br&gt;(bet,1995/96:UbU10, rskr. 1995/96:265).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är enligt skollagen (1985:1100) skyldig att erbjuda&lt;br&gt;samtliga ungdomar i kommunen utbildning i gymnasieskolan på natio-&lt;br&gt;nella program, specialutformade eller individuella program, fram till och&lt;br&gt;med första halvåret det år de fyller 20 år. Detta innebär att kommunerna&lt;br&gt;har ansvar för att alla ungdomar får en gymnasieutbildning. Erbjudandet&lt;br&gt;skall när det gäller nationella program avse utbildning som anordnas in-&lt;br&gt;om kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med&lt;br&gt;samverkansavtal mellan hemkommunen och kommuner eller landsting&lt;br&gt;som anordnar utbildningen i fråga. Kommuner får anordna samtliga na-&lt;br&gt;tionella program i gymnasieskolan medan landsting enligt 5 kap. 6 §&lt;br&gt;skollagen får anordna utbildning enbart på sådana nationella program&lt;br&gt;som avser naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en&lt;br&gt;kommun får ett landsting dock anordna utbildning även på andra natio-&lt;br&gt;nella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning&lt;br&gt;gäller enligt 11 kap. 17 § skollagen att landstingen får anordna utbildning&lt;br&gt;inom områdena naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med&lt;br&gt;en kommun får ett landsting anordna sådan vuxenutbildning även inom&lt;br&gt;andra områden. Kommuner kan anordna vuxenutbildning inom alla om-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen har inom gymnasiesärskolan skyldighet att erbjuda de&lt;br&gt;elever som har bedömts kunna gå ett nationellt program ett urval av olika&lt;br&gt;program. Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommu-&lt;br&gt;nen eller i en annan kommun eller i ett landsting i enlighet med samver-&lt;br&gt;kansavtal. Kommunerna skall vidare erbjuda särvux och därvid sträva&lt;br&gt;efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har alltså enligt gällande regelverk skyldighet att erbjuda&lt;br&gt;sina invånare gymnasial utbildning. Kommunen har därvid från den 1 juli&lt;br&gt;1996 obegränsad rätt att själv anordna den utbildningen men har också&lt;br&gt;möjlighet att, om den av olika skäl så önskar, i stället låta invånarna delta&lt;br&gt;i den utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta sker för gymnasieskolan enligt sådana samverkansavtal som kan Prop. 1996/97:110&lt;br&gt;upprättas mellan kommuner eller mellan kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. skollagen regleras vem som kan vara huvudman för, dvs. an-&lt;br&gt;ordna, utbildningen. För gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan&lt;br&gt;och särvux är kommuner och landsting huvudmän. Bestämmelserna in-&lt;br&gt;nebär emellertid inte något åliggande att erbjuda eller anordna utbildning&lt;br&gt;inom en viss skolform. Sådana bestämmelser finns i respektive skol-&lt;br&gt;formskapitel. Inte heller innebär det förhållandet att någon får vara hu-&lt;br&gt;vudman för en viss skolform någon obetingad rätt att bedriva all form av&lt;br&gt;utbildning inom skolformen. Det ansvar som följer med huvudmannaska-&lt;br&gt;pet framgår av 1 kap. 12 § skollagen. Enligt den bestämmelsen ansvarar&lt;br&gt;den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet för att&lt;br&gt;utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och&lt;br&gt;de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet, med den innebörd detta begrepp har i skollagen,&lt;br&gt;medför alltså inte automatiskt en skyldighet att erbjuda eller anordna ut-&lt;br&gt;bildning. Skyldigheten att erbjuda utbildning åvilar hemkommunen men&lt;br&gt;det är den kommun eller det landsting eller den fristående gymnasieskola&lt;br&gt;som anordnar utbildningen som är dess huvudman och ansvarar för ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting kan enligt lagen (1993:802) om entrepre-&lt;br&gt;nadförhållanden inom skolan sluta avtal med en enskild fysisk eller juri-&lt;br&gt;disk person om att denna skall bedriva viss undervisning inom gymnasie-&lt;br&gt;skolan. Enligt 11 kap. 6 § och 12 kap. 9 § skollagen får kommuner och&lt;br&gt;landsting uppdra åt andra att anordna komvuxutbildning respektive sär-&lt;br&gt;vuxutbildning. I båda fallen övergår dock inte huvudmannaskapet till&lt;br&gt;utföraren. Kommunen eller landstinget är fortfarande huvudman för ut-&lt;br&gt;bildningen och rektorn i det offentliga skolväsendet ansvarar för ledning-&lt;br&gt;en av utbildningen vilket bl.a. inkluderar utfärdande av slutbetyg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Beskrivning av nuvarande organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 312 375 elever, som läsåret 1995/96 enligt Skolverkets redovis-&lt;br&gt;ning i SKOLAN Jämförelsetal för huvudmän (Rapport nr 106), deltog i&lt;br&gt;gymnasieskolans utbildningar gick 284 484 elever (91,1 procent) i kom-&lt;br&gt;munala gymnasieskolor, 20 691 (6,6 procent) i landstingens gymnasie-&lt;br&gt;skolor och 7 200 (2,8 procent) i fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de två program där landstingen tidigare hade företrädesrätt är organi-&lt;br&gt;sationen följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturbruksprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen bedriver utbildning på naturbruksprogrammet i 46 skolor&lt;br&gt;med sammanlagt 2 137 intagningsplatser. Kommunerna anordnar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närvarande programmet i sex skolor med 234 platser. Två av skolorna är&lt;br&gt;de före detta landstingsskoloma i Västerbottens län. En finns på Gotland&lt;br&gt;som inte har något landsting. Dessa tre skolor har en allsidig naturbruks-&lt;br&gt;utbildning. Två skolor med djurvårdsinriktning tillhör Stockholms stad,&lt;br&gt;en skola i Hällefors har vattenbruksinriktning och en skola med inrikt-&lt;br&gt;ning mot renskötsel finns i Arjeplog där det första årets studier bedrivs i&lt;br&gt;en landstingsskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär 90 procent av eleverna på naturbruksutbildningar finns vid&lt;br&gt;landstingets gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvårdnadsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 92 skolor har landstingen utbildning på omvårdnadsprogrammet med&lt;br&gt;4 575 intagningsplatser. I kommunerna finns omvårdnadsprogrammet i&lt;br&gt;36 skolor med 1 146 intagningsplatser. Även en fristående gymnasiesko-&lt;br&gt;la, Jakobsbergs Fria Gymnasium, anordnar utbildning som motsvarar&lt;br&gt;omvårdnadsprogrammet med 90 intagningsplatser. Bland de 36 kommu-&lt;br&gt;nala skolorna finns nästan hälften i Västerbottens och Norrbottens län där&lt;br&gt;all omvårdnadsutbildning organiseras av kommunerna. Göteborg, Malmö&lt;br&gt;och Gotland, som står utanför landstingssystemet har egna skolor. Fem&lt;br&gt;kommuner i Stockholms län genomför omvårdnadsprogrammet. Stock-&lt;br&gt;holms stad bedriver programmet vid två skolenheter. Inom kommunens&lt;br&gt;gränser finns också tre landstingsgymnasier med omvårdnadsprogram-&lt;br&gt;met. Av landets gymnasieskolor med omvårdnadsprogrammet anordnar&lt;br&gt;alla grenen omvårdnad medan 19 även har grenen tandvård. Av omvård-&lt;br&gt;nadsprogrammets utbildningar bedrivs 82 procent med landsting som&lt;br&gt;huvudmän mätt i antalet elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Komvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Skolverkets rapport 106 framgår att av totalt 155 971 elever i komvux&lt;br&gt;1995, gick 150 664 (97 procent) i komvux som anordnas av kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att direkt ur tillgänglig utbildningsstatistik klart av-&lt;br&gt;göra vilken volym vuxenutbildningen inom natur! ruks- och omvård-&lt;br&gt;nadsområdena har i kommuner respektive landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komvux anordnar kurser som i många fall hämtas från flera olika pro-&lt;br&gt;gram. En utredning inom Skolverket baserad på deltagarstatistik insam-&lt;br&gt;lad i vecka 41 höstterminen 1995 visar dock att nästan 78 procent av&lt;br&gt;vuxenutbildningen i landet med inriktning mot naturbruk och omvårdnad&lt;br&gt;bedrivs i landstingens skolor, drygt 22 procent i kommunernas. Lika&lt;br&gt;många kursdeltagare i komvux som ungdomselever i gymnasieskolan,&lt;br&gt;drygt 20 000 i båda fallen, studerar i landstingens skolor. Det bör dock&lt;br&gt;noteras att ungdomarna läser hela program medan många av de vuxna&lt;br&gt;endast läser ett begränsat antal kurser, ofta i behörighetskompletterande&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Gymnasiesärskola och särvux&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare beslut om att huvudmannaskapet för gymnasiesärskola och sär-&lt;br&gt;vux skulle övergå från landstingen till kommunerna innebar att kommu-&lt;br&gt;nerna senast fr.o.m. den 1 januari 1996 skulle vara huvudmän för verk-&lt;br&gt;samheten. Riksdagsbeslutet med anledning av propositionen Huvudman-&lt;br&gt;naskapet för gymnasial utbildning m.m. (prop. 1995/96:183) innebar dock&lt;br&gt;att landstingen efter överenskommelse med en kommun kan vara huvud-&lt;br&gt;man. I utbildningsstatistiken från 1995/96 finns redovisat 783 elever i&lt;br&gt;landstingens gymnasiesärskolor. Av dessa fanns 27 elever inom natur-&lt;br&gt;bruksprogrammet. Omvårdnadsprogrammet finns inte i gymnasiesärsko-&lt;br&gt;lan. I kommunernas naturbruksutbildning fanns 487 gymnasiesärskole-&lt;br&gt;elever registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsåret 1995/96 hade särvux 3 620 elever varav 711 återfanns i utbild-&lt;br&gt;ningarna med landsting som huvudmän. Av dessa elever undervisades 30&lt;br&gt;på gymnasiesärskolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader för utbildning inom områdena naturbruk och&lt;br&gt;omvårdnad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Här redovisade uppgifter om utbildningskostnaderna i kommuner och&lt;br&gt;landsting har hämtats från Skolverkets rapporter avseende kalenderåret&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga kostnaden per elev för naturbruksprogrammet var&lt;br&gt;1995 för kommunernas del 107 200 kronor och för landstingens del&lt;br&gt;127 400 kronor, vilket gör programmet till det mest kostsamma inom&lt;br&gt;gymnasieskolan. Spridningen av kostnaderna är stor mellan de olika&lt;br&gt;kommunerna och landstingen, vilket främst torde kunna förklaras av&lt;br&gt;skolornas olika inriktningar. Vissa inriktningar, som t.ex. skogsbruk, är&lt;br&gt;mycket utrustningskrävande och drar därför mycket höga kostnader. De&lt;br&gt;få naturbrukssko‘or som finns i kommunal regi består till hälften av en-&lt;br&gt;heter med en smal och förhållandevis billig inriktning, vilket kan förklara&lt;br&gt;de lägre elevkostnadema i kommungruppen. Genom tillkomsten av de&lt;br&gt;två naturbruksskoloma i Västerbottens län med reguljärt utbildningsut-&lt;br&gt;bud har kommungruppens skolor i hög grad närmat sig landstingens&lt;br&gt;kostnadsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna per elev år 1995 för omvårdnadsprogrammet var 52 200&lt;br&gt;kronor för kommunerna och 70 800 kronor för landstingen. Även för&lt;br&gt;detta program är spridningen i kostnadsbilden stor. Skolor med tand-&lt;br&gt;vårdsgren har vanligen höga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsuppgifter för utbildningar inom naturbruk och omvårdnad i&lt;br&gt;komvux finns bara tillgängliga för landstingen. Den genomsnittliga kost-&lt;br&gt;naden för heltidselev i naturbruksprogrammet 1995 var 121 400 kronor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och för omvårdnadsprogrammet 58 800 kronor. Spridningen är stor mel-&lt;br&gt;lan de olika landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interkommunal ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 juli 1992 då statsbidraget till landstingens gymnasieutbild-&lt;br&gt;ningar upphörde hade landstingen rätt att uppbära interkommunal ersätt-&lt;br&gt;ning från elevernas hemkommuner motsvarande det statsbidrag som tidi-&lt;br&gt;gare utgick. Det kom att medföra att landstingen täckte sina kostnader för&lt;br&gt;utbildningen inom naturbruk och omvårdnad på gymnasieskolan till un-&lt;br&gt;gefär en tredjedel med interkommunal ersättning medan de övriga två&lt;br&gt;tredjedelarna finansierades med landstingsskattemedel. Mellan primär-&lt;br&gt;kommuner gällde full kostnadstäckning med interkommunal ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den ändring i 5 kap. 23 § skollagen som trädde i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1996 kan även landstingen kräva full kostnadstäckning för gymnasie-&lt;br&gt;skolan i interkommunal ersättning från hemkommunerna. Ändringen&lt;br&gt;motiveras med att specialbestämmelsen för landstingen var föråldrad.&lt;br&gt;Enligt tillgängliga uppgifter har dock inget landsting utnyttjat den möj-&lt;br&gt;ligheten för läsåret 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av landstingens kostnader för gymnasial utbildning som täcks med&lt;br&gt;skattemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Skolverkets rapport nr 106 (september 1996) kan utläsas landstingets&lt;br&gt;kostnader år 1995 som täcks via landstingsskatten för gymnasiala utbild-&lt;br&gt;ningar inom naturbruks- och omvårdnadsprogrammen. Nettokostnaden&lt;br&gt;per län varierar mellan 134,1 miljoner kronor (Stockholms läns lands-&lt;br&gt;ting) och 21,0 miljoner kronor (Norrbottens läns landsting). Ställt i rela-&lt;br&gt;tion till landstingens totala skattefinansiering erhålles den skattesats (öre&lt;br&gt;per skattekrona) denna kostnad utgör. Riksgenomsnittet är&lt;br&gt;18 öre/skattekrona. Landstinget i Jämtland har det högsta värdet med&lt;br&gt;33 öre/skattekrona medan landstingen i Norrbotten och Stockholm har de&lt;br&gt;lägsta värdena med vardera 8 öre/skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Kvarstående problem med gällande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i skollagen med anledning av proposition 1995/96:183 löste&lt;br&gt;en rad problem. Dels fick kommunerna rätt att utan medgivande från&lt;br&gt;landstinget anordna omvårdnads- och naturbruksutbildningar i gymnasie-&lt;br&gt;skolan, dels undanröjdes också hindret för landsting att anordna andra&lt;br&gt;nationella program i gymnasieskolan om ett landsting kommit överens&lt;br&gt;med en kommun om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom dessa ändringar och motsvarande ändringar beträffande&lt;br&gt;komvux, gymnasiesärskola och särvux har därmed kommunerna givits&lt;br&gt;alla formella möjligheter att själva anordna den gymnasiala utbildning&lt;br&gt;vaije kommun önskar. Samtidigt har möjligheten öppnats för att låta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingen ta en större andel av de gymnasiala utbildningarna. Genom Prop. 1996/97:110&lt;br&gt;regional samverkan kan många olika organisationsformer skapas allt efter&lt;br&gt;det lokala behovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet upphävde även den föråldrade begränsningen av&lt;br&gt;landstingens ersättning från hemkommunen till den nivå som svarade mot&lt;br&gt;det statsbidrag som utgick till hemkommunen för elevens utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan. Om landstingen utnyttjar den nya möjligheten att ta ut&lt;br&gt;full kostnadstäckning innebär det, om skatteväxling inte sker, en över-&lt;br&gt;vältring av utbildningskostnaderna från landsting till kommuner. Lands-&lt;br&gt;tingens sammanlagda nettokostnad för gymnasial utbildning som täcktes&lt;br&gt;av landstingsskattemedel år 1995 var 1 435,7 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När landstingen erhöll möjlighet att anordna andra program än natur-&lt;br&gt;bruksprogrammet och omvårdnadsprogrammet efter överenskommelse&lt;br&gt;med en kommun gällde det endast nationella program. På olika håll i lan-&lt;br&gt;det har aktualiserats att landsting på kommunernas önskemål också bör få&lt;br&gt;anordna specialutformade program bl.a. med anknytning till det lokala&lt;br&gt;näringslivet. Det är dock med nuvarande regler inte möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Skatteväxling mellan kommuner och landsting &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1996/97:110&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En skatteväxling mellan landsting och kommu-&lt;br&gt;ner skall före utgången av 1998 genomföras landstingsområdesvis för&lt;br&gt;gymnasiala utbildningar inom områdena naturbruk och omvårdnad.&lt;br&gt;Den storlek som skatteväxlingen skall omfatta överenskommes inom&lt;br&gt;respektive landstingsområde mellan landsting och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvud-&lt;br&gt;sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fem av de sju kommuner som yttrat sig, Statens&lt;br&gt;skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan, Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Lärarnas Riksför-&lt;br&gt;bund och Landsorganisationen/Svenska Kommunalarbetarförbundet&lt;br&gt;ställer sig positiva till förslaget om skatteväxling. Ställningstagandena&lt;br&gt;motiveras huvudsakligen av att kommunen som har ansvaret att erbjuda&lt;br&gt;invånarna utbildning också skall disponera hela skatteutrymmet för gym-&lt;br&gt;nasiala utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa till skatteväxling, framförallt obligatorisk sådan, är landsting-&lt;br&gt;en och Landstingsförbundet samt två av kommunerna. Det hänvisas bl. a.&lt;br&gt;till att en tvingande skatteväxling bryter mönstret med frivillighet, vidare&lt;br&gt;hänvisas till de olika förhållandena i olika delar av landet, samt till den&lt;br&gt;fördyring för små, jord- och skogsbruksdominerade kommuner som kan&lt;br&gt;bli följden och till negativa konsekvenser för regionala samverkanspro-&lt;br&gt;jekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening måste även i&lt;br&gt;framtiden de flesta kommunerna förlita sig på att andra huvudmän åtar&lt;br&gt;sig att svara för en större eller mindre del av utbildningsutbudet för att&lt;br&gt;eleverna skall få ett allsidigt utbud av gymnasiala utbildningar. I ett sam-&lt;br&gt;hällsekonomiskt perspektiv utgör detta grunden för en kostnadseffektiv&lt;br&gt;användning av de tillgängliga resurserna samtidigt som det bäst säker-&lt;br&gt;ställer utbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en vanlig situation att en annan kommun än elevens hemkom-&lt;br&gt;mun är anordnare för dess elevers utbildning. Gymnasieskola saknas helt&lt;br&gt;i 61 kommuner, 210 anordnar inte alla de fjorton nationella program som&lt;br&gt;tidigare enbart kommuner fick anordna och endast 17 kommuner kan&lt;br&gt;erbjuda sina ungdomar alla dessa program i en egen gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har det fulla ansvaret för att erbjuda sina invånare en gym-&lt;br&gt;nasial utbildning. För att kunna fullt ut ta detta ansvar måste, enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning, kommunen förfoga över de skatteintäkter som kan&lt;br&gt;hänföras till sådan utbildning, dvs. utbildning i gymnasieskola, komvux,&lt;br&gt;gymnasiesärskola och särvux. Med de totala skattemedlen samlade i&lt;br&gt;kommunerna avgör dessa på vilket sätt de vill skaffa utbildningsplatser&lt;br&gt;till sina ungdomar och vuxna. Landstingens roll är i detta sammanhang&lt;br&gt;att på eget initiativ eller efter överenskommelse med en kommun anordna&lt;br&gt;vissa gymnasiala utbildningar och ställa dess platser till förfogande för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elever från de kommuner som inte själva anordnar utbildningarna i fråga.&lt;br&gt;Detta är sålunda en del av ett system där hemkommunerna regelmässigt&lt;br&gt;utnyttjar andra kommuners och landstings utbud för att kunna uppfylla&lt;br&gt;sitt ansvar att erbjuda gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de utvärderingar som gjorts av gymnasieskolan sedan dess tillkomst&lt;br&gt;har de utbildningar som bedrivits av landstingen kvalitetsmässigt satts&lt;br&gt;mycket högt. Landstingen som regionövergripande organisationer har&lt;br&gt;visat sig vara särskilt lämpade att anordna utbildningar där upptagnings-&lt;br&gt;området måste vara stort för att ge underlag för en god utbildning med&lt;br&gt;reella möjligheter till val av olika grenar och inriktningar. Mer än 20 000&lt;br&gt;elever studerar årligen vid landstingens gymnasieskolor, lika många&lt;br&gt;kursdeltagare studerar i landstingskommunal vuxenutbildning. Inom om-&lt;br&gt;rådena naturbruk och omvårdnad domineras utbildningsutbudet helt av&lt;br&gt;landstingen. Det är enligt regeringens mening av stor vikt att landstingen&lt;br&gt;fortsätter att erbjuda sina utbildningar även om en skatteväxling kommer&lt;br&gt;att innebära att landstingens kostnader för de gymnasiala utbildningarna&lt;br&gt;helt finansieras genom interkommunal ersättning från hemkommunerna&lt;br&gt;jämfört med ungefär en tredjedel i dag. Genom överenskommelser med&lt;br&gt;kommunerna kan landstingens engagemang i de gymnasiala utbildning-&lt;br&gt;arna ytterligare vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har övervägt att förbehålla kommunerna initiativrätten för&lt;br&gt;all gymnasial utbildning. Genom samverkansavtal kan emellertid redan&lt;br&gt;nu hemkommunen avgöra var dess elever skall studera. Ett borttagande&lt;br&gt;av landstingens möjlighet att med initiativrätt anordna utbildningar inom&lt;br&gt;områdena naturbruk och omvårdnad skulle kunna medföra en osäkerhet&lt;br&gt;för landstingen vad gäller angelägna, långsiktiga satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan alla remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet, har ut-&lt;br&gt;talat sitt stöd för bibehållen initiativrätt för landstingen i fråga om utbild-&lt;br&gt;ningar inom områdena naturbruk och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att landstingen även i fortsättningen skall ha initi-&lt;br&gt;ativrätt till de nationella programmen i gymnasieskolan inom områdena&lt;br&gt;naturbruk och omvårdnad samt till utbildningar med motsvarande inne-&lt;br&gt;håll i komvux och föreslår därför ingen ändring i skollagen i detta avse-&lt;br&gt;ende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas huvudansvar för att erbjuda gymnasial utbildning och&lt;br&gt;deras skyldighet att från den 1 juli 1996 erlägga full interkommunal er-&lt;br&gt;sättning bör följas av att det skatteutrymme som används för gymnasial&lt;br&gt;utbildning i sin helhet förs till kommunerna. Det ekonomiska förhållandet&lt;br&gt;mellan landsting och kommuner beträffande gymnasial utbildning bör&lt;br&gt;snarast regleras. En skatteväxling mellan landsting och kommuner lands-&lt;br&gt;tingsområdesvis bör därför ske för gymnasiala utbildningar inom områ-&lt;br&gt;dena naturbruk och omvårdnad. Landstingen kommer därefter att kunna&lt;br&gt;täcka sina kostnader för gymnasial utbildning genom full ersättning från&lt;br&gt;respektive hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har tre skatteväxlingar gjorts med anledning av att&lt;br&gt;kommunerna övertagit verksamhet som landstingen helt eller delvis tidi-&lt;br&gt;gare bedrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för särskolan och särvux fördes över från lands-&lt;br&gt;tingen till kommunerna senast före utgången av år 1995. Skatteväxling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunde därvid tillämpas och möjligheten att lämna ekonomiska bidrag från&lt;br&gt;landstingen till kommunerna skulle upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt användes skatteväxling som metod för den eko-&lt;br&gt;nomiska regleringen när omsorgsverksamheten överfördes till kommu-&lt;br&gt;nerna fr. o. m. den 1 januari 1996. Även här fick bidrag lämnas över-&lt;br&gt;gångsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje skatteväxlingen rörde psykiatrireformen där landstingen för&lt;br&gt;åren 1995 och 1996 gavs möjlighet att lämna bidrag i utjämnande syfte&lt;br&gt;till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den storlek skatteväxlingen skall omfatta kan konstateras&lt;br&gt;en mycket stor spridning mellan landets landstingsområden. Arbetsgrup-&lt;br&gt;pen har i sin utredning presenterat beräkningar som baserats på centralt&lt;br&gt;samlad statistik. Innan det faktiska skatteväxlingsbeloppet fastställs be-&lt;br&gt;hövs en avstämning göras mot de faktiska kostnaderna som denna verk-&lt;br&gt;samhet har i dag. Kostnaderna för de regionala kunskapscentren, som&lt;br&gt;finns i vissa län och som inte ingår i de gymnasiala utbildningarna, bör&lt;br&gt;exempelvis frånräknas kostnaderna för naturbruksskolomas utbildningar&lt;br&gt;för att ge ett adekvat växlingsbelopp. En skatteväxling behöver inte inne-&lt;br&gt;bära att varje enskild kommun direkt kompenseras för de kostnader som&lt;br&gt;uppstår. Detta kommer att bero på dels kommunernas skattekraft, dels&lt;br&gt;hur många elever från kommunen som deltar i landstingets utbildningar.&lt;br&gt;Det utjämningssystem som finns för kommuner och landsting kommer&lt;br&gt;dock att utjämna för dessa båda faktorer. Inkomstutjämningen kompense-&lt;br&gt;rar skillnader i skattekraft och genom en justering i kostnadsutjämningen&lt;br&gt;avseende gymnasieskolan kommer även skillnader i kostnader som beror&lt;br&gt;på val av gymnasieutbildningar att utjämnas mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialutformade program&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Landsting skall få anordna specialutformade&lt;br&gt;program efter överenskommelse med en kommun. Vissa andra änd-&lt;br&gt;ringar - i förtydligande syfte - görs i 5 kap. skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens forslag: Landstingen skall - utan att överenskommelse&lt;br&gt;krävs med en kommun - få anordna specialutformade program med&lt;br&gt;tyngdpunkt inom naturbruk och omvårdnad för enskilda elever. En kom-&lt;br&gt;mun får överenskomma med ett landsting att anordna specialutformade&lt;br&gt;program för en grupp elever som har ankytning till andra program än&lt;br&gt;inom naturbruk och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser tillstyrker att landsting&lt;br&gt;skall få anordna specialutformade program. De ser förslaget som ett na-&lt;br&gt;turligt komplement till de ändringar som infördes från den 1 juli 1996&lt;br&gt;beträffande anordnande av gymnasiala utbildningar. Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet och två kommuner anser dock att landsting inte skall få anord-&lt;br&gt;na specialutformade program med initiativrätt för naturbruks- och om-&lt;br&gt;vårdnadsutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utbildningen i gymnasieskolan utgörs&lt;br&gt;dels av utbildning på nationella program, som är avsedda att kunna ge-&lt;br&gt;nomgås på tre läsår, dels av utbildning på specialutformade program, som&lt;br&gt;också är avsedda att kunna genomgås på tre läsår, och slutligen av av&lt;br&gt;individuella program. Specialutformade program kan också anordnas för&lt;br&gt;en grupp elever. Det är styrelsen för utbildningen som fastställer pro-&lt;br&gt;grammål för ett sådant specialutformat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare får ett landsting utan särskild överenskommelse&lt;br&gt;med en kommun anordna utbildning endast på sådana nationella program&lt;br&gt;som avser naturbruk och omvårdnad. Genom de förändringar i skollagen&lt;br&gt;som infördes fr.o.m. 1 juli 1996 får landstingen efter överenskommelse&lt;br&gt;med en kommun även anordna andra nationella program. Det finns öns-&lt;br&gt;kemål från landsting och kommuner om att landsting också skall få an-&lt;br&gt;ordna olika specialutformade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ett landsting, på samma sätt som gäller för na-&lt;br&gt;tionella program i allmänhet, efter överenskommelse med en kommun får&lt;br&gt;anordna specialutformade program. Motsvarande bör gälla för gymnasie-&lt;br&gt;särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därutöver att vissa justeringar i förtydligande syfte&lt;br&gt;görs i 5 kap. skollagen. Beskrivningen av de specialutformade och indi-&lt;br&gt;viduella programmen bör, på motsvarande sätt som gäller för nationella&lt;br&gt;program, återfinnas bland de inledande bestämmelserna i 5 kap. Vidare&lt;br&gt;föreslås ett förtydligande vad gäller vilka regler om mottagande som skall&lt;br&gt;gälla för specialutformade och individuella program. Förslaget innebär&lt;br&gt;att också den kommun som anordnar ett specialutformat program eller ett&lt;br&gt;individuellt program för en grupp elever blir skyldig att ta emot behöriga&lt;br&gt;sökande utanför kommunen eller samverkansområdet, om den sökandes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemkommun har åtagit sig att svara för kostnaderna för utbildningen. Det Prop. 1996/97:110&lt;br&gt;är inte rimligt att när det gäller mottagande göra skillnad på de fall då det&lt;br&gt;finns ett samverkansavtal och de fall då en kommun i ett enskilt fall är&lt;br&gt;villig att svara för kostnaderna. När det i övrigt gäller de ändringar som&lt;br&gt;regeringen föreslår här hänvisas till författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemspråk&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i hemspråk bidrar till alla elevers identitetsutveckling&lt;br&gt;och kanske främst de yngre barnens. Hemspråksundervisningen ger ele-&lt;br&gt;verna möjlighet att utveckla en tvåspråkighet och kulturell identitet ge-&lt;br&gt;nom att de får använda sitt hemspråk i funktionella sammanhang och får&lt;br&gt;kännedom om sin kulturella bakgrund. Den fungerar också, särskilt för&lt;br&gt;nyanlända elever, som en länk till den svenska skolans innehåll och för-&lt;br&gt;hållningssätt. Det är även viktigt att vuxenstuderande utvecklar sin två-&lt;br&gt;språkighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemspråksundervisningen har en mer omfattande uppgift än undervis-&lt;br&gt;ningen i främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemspråksundervisningen omfattar både undervisning i hemspråket&lt;br&gt;och studiehandledning på hemspråket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förändringarna i ungdomsskolan har den enskilde eleven fått&lt;br&gt;ökade möjligheter att läsa hemspråk utan att behöva gå miste om annan&lt;br&gt;undervisning. I grundskolan kan undervisning i hemspråk som ämne an-&lt;br&gt;ordnas som språkval, som elevens val, inom ramen för skolans val eller&lt;br&gt;utanför timplanebunden tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gymnasieskolan kan undervisningen i hemspråk som ämne anordnas&lt;br&gt;som individuellt val, som utökat program eller ersätta undervisningen i&lt;br&gt;språk 2, 3 eller 4 på elevens studieväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i hemspråk som ämne är ett frivilligt ämne för elever-&lt;br&gt;na i motsats till studiehandledning på hemspråket som skall ges till elever&lt;br&gt;som behöver sådan hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev har rätt att få undervisning i sitt hemspråk sammanlagt sju läsår&lt;br&gt;under sin skoltid om undervisningen anordnas utanför timplanen. Vissa&lt;br&gt;undantag gäller för samiska, tomedalsfmska och zigenska elever och för&lt;br&gt;elever med finska eller ett annat nordiskt språk som hemspråk. En elev&lt;br&gt;har dock rätt att få hemspråksundervisning under en längre tid om eleven&lt;br&gt;har ett särskilt behov av sådan undervisning. Eleven kan också välja ett&lt;br&gt;alternativ inom timplanen för att få studera hemspråk under längre tid än&lt;br&gt;sju år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemspråk har en egen kursplan i grundskolan. För gymnasieskolan och&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning har tre kursplaner fastställts, nämligen Indi-&lt;br&gt;viden och språkanvändningen, Språk-kultur-samhälle och Aktiv tvåsprå-&lt;br&gt;kighet i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 &amp;nbsp;Hemspråksundervisningen i siffror&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets översyn visar att under perioden 1989/90 - 1994/95 har an-&lt;br&gt;talet elever som varit berättigade till hemspråk på grundskolenivå ökat.&lt;br&gt;För 1995/96 redovisas emellertid 109 900 berättigade elever vilket är&lt;br&gt;1 820 färre än 1994/95. Andelen berättigade elever som deltog i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemspråksundervisningen har sedan 1989/90 minskat och uppgår Prop. 1996/97:110&lt;br&gt;1995/96 till ca 55 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gymnasieskolan har antalet berättigade elever under perioden&lt;br&gt;1989/90 - 1994/95 varit relativt konstant, omkring 19 000 per år. Ande-&lt;br&gt;len berättigade elever som deltagit i hemspråksundervisningen har mins-&lt;br&gt;kat under perioden med 12 procentenheter. Under 1994/95 deltog ca 37&lt;br&gt;procent av de berättigade eleverna i hemspråksundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska är fortfarande det största hemspråket i grundskolan trots att så-&lt;br&gt;väl antalet berättigade elever som deltagande elever har minskat kraftigt&lt;br&gt;mellan 1990/91 och 1994/95. Arabiska är det näst största hemspråket.&lt;br&gt;Andra språk med många elever är spanska och persiska samt de språk&lt;br&gt;som talas i det forna Jugoslavien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gymnasieskolan är spanska det dominerande hemspråket bland elever&lt;br&gt;med annat modersmål än svenska. Andelen deltagande i hemspråksun-&lt;br&gt;dervisning av de berättigade var dock störst i grekiska och persiska, drygt&lt;br&gt;50 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1995 uppgav kommunerna att drygt hälften av de elever som&lt;br&gt;deltog i hemspråksundervisning på grundskolenivå deltog utanför&lt;br&gt;timplanebunden tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden per deltagande elev i hemspråksundervisning i grundskolan&lt;br&gt;har minskat mellan 1992 och 1994 från i genomsnitt 10 000 kr per elev&lt;br&gt;till 6 800 kr (löpande priser). Av de totala kostnaderna utgör&lt;br&gt;hemspråksundervisningen mindre än en procent i grundskolan. Kostna-&lt;br&gt;den för hemspråksundervisningen i gymnasieskolan utgör 0,3 procent av&lt;br&gt;gymnasieskolans totala kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet hemspråkslärare under perioden 1990/91 - 1994/95 har mins-&lt;br&gt;kat med 27 procent vilket är en betydligt större minskning än vad som&lt;br&gt;gäller för antalet lärare totalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsåret 1994/95 hade ca 71 procent av hemspråkslärama pedagogisk&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemspråk kan också förekomma i gymnasial vuxenutbildning men&lt;br&gt;inga kursdeltagare har redovisats för läsåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Studiehandledning på hemspråket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En del av hemspråksundervisningen är som framgått studiehandledning&lt;br&gt;på hemspråket. Enligt Skolverket får studiehandledning en blygsam del&lt;br&gt;av de resurser som avsätts för olika undervisningsinsatser. Det förefaller&lt;br&gt;vara så att både undervisning i hemspråk som ämne och studiehandled-&lt;br&gt;ning på hemspråket är verksamheter som först tas bort när skolan av be-&lt;br&gt;sparingsskäl måste göra neddragningar av undervisningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser med oro på denna utveckling. Utvärderingar pekar på&lt;br&gt;att elever som fått en systematisk studiehandledning får betydligt bättre&lt;br&gt;studieresultat än de som inte fått handledning. Också av det skälet är det&lt;br&gt;viktigt att alla elever som behöver studiehandledning på hemspråket får&lt;br&gt;det. Av såväl grundskoleförordningen (1994:1194) som gymnasieförord-&lt;br&gt;ningen (1992:394) framgår att en elev skall få studiehandledning på&lt;br&gt;hemspråket om eleven behöver det. Kommunen är således skyldig att&lt;br&gt;erbjuda studiehandledning på hemspråket till skillnad mot undervisning i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemspråk som ämne, där undantag finns för kommunens skyldighet såväl&lt;br&gt;i fråga om minsta gruppstorlek som behöriga lärare. För elever i komvux&lt;br&gt;får studiehandledning ges på elevens hemspråk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Forskning och utvärderingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har tagit fram forskningsresultat och erfarenheter av språkut-&lt;br&gt;veckling och inlärning av hemspråk och svenska. Forskningen visar bl.a.&lt;br&gt;att hemspråksundervisning behövs som stöd för utveckling i hemspråket.&lt;br&gt;Hemspråksundervisning behövs även som stöd för inlärning av svenska,&lt;br&gt;eftersom en kvalificerad utveckling av första språket underlättar and-&lt;br&gt;raspråksinläming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemspråksundervisningen har vidare betydelse för kunskapsinhämtan-&lt;br&gt;det i andra ämnen i skolan och för att utveckla en trygg etnisk identitet.&lt;br&gt;Det finns också argument för att hemspråksundervisning behövs som stöd&lt;br&gt;för uppfostran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning har visat att elever som inte använder sitt modersmål mer än&lt;br&gt;i begränsade sammanhang har en sämre språkutveckling än de som har&lt;br&gt;stöd i sin språkutveckling i den dagliga miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten (105) redovisar Skolverket positiva samband mellan&lt;br&gt;hemspråksundervisning och resultat i skolan. Sålunda finns forskningsre-&lt;br&gt;sultat som visar att elever som går i hemspråksundervisning upplever&lt;br&gt;större trygghet och trivs bättre i skolsituationen än andra invandrarelever.&lt;br&gt;Vidare visar forskning, att betyg i svenska och engelska liksom betygs-&lt;br&gt;genomsnitt är högre hos elever som haft kontinuerlig hemspråksunder-&lt;br&gt;visning än hos dem som avbrutit hemspråksundervisningen. Andra re-&lt;br&gt;sultat visar att elever som deltar i hemspråksundervisning behärskar&lt;br&gt;svenska bättre än andra invandrarelever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår dock, att det är svårt att isolera hemspråksundervisningen&lt;br&gt;som enskild bakomliggande faktor vid studier av elevers språkutveckling&lt;br&gt;och framgång; ett entydigt orsakssammanhang mellan hemspråksunder-&lt;br&gt;visningens effekter och skolresultat kan man därför inte påvisa på grund-&lt;br&gt;val av svensk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket redovisar också internationella erfarenheter av moders-&lt;br&gt;målsundervisningen för invandrarelever. Exempel på forskning om&lt;br&gt;hemspråksundervisning redovisas från Australien och ett antal europeiska&lt;br&gt;länder. Frågor som diskuteras i andra länder, bl.a. Danmark och Norge,&lt;br&gt;liknar dem som diskuteras i Sverige, t.ex. i vilken utsträckning&lt;br&gt;hemspråksundervisningen är undervisning i elevens modersmål eller ett&lt;br&gt;hjälpmedel för andraspråksinläming. Ett annat exempel är diskussionen&lt;br&gt;om hemspråksundervisningen bör vara ett extra, frivilligt ämne eller ej.&lt;br&gt;Även frågor om hemspråkslärares samarbete med andra lärare och&lt;br&gt;hemspråkslärares utbildning diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets översyn visar sammanfattningsvis att utveckling av&lt;br&gt;hemspråket utgör grunden för den allmänna språkutvecklingen och är en&lt;br&gt;förutsättning för eleverna att lära sig svenska. Dessutom är hemspråket&lt;br&gt;viktigt för elevernas identitet och självkänsla och därmed för möjligheten&lt;br&gt;för dem att lära sig något överhuvudtaget. Därför är det enligt regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viktigt att satsa både på hemspråksundervisning och på undervisning i Prop. 1996/97:110&lt;br&gt;svenska som andraspråk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 &amp;nbsp;Utbildning, fortbildning och läromedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skolverket redovisar i sin rapport att utbildning av lärare i hemspråk är&lt;br&gt;ett stort problem. Under årens lopp har en rad olika utbildningsalternativ&lt;br&gt;prövats. Trots de förändringar och olika stödåtgärder som prövats kvar-&lt;br&gt;står alltjämt en brist på kompetenta sökande. Dessutom har troligen ar-&lt;br&gt;betsmarknaden för hemspråkslärare påverkat intresset för studier. Att öka&lt;br&gt;antalet hemspråkslärare med formell lärarutbildning är viktigt för att säk-&lt;br&gt;ra kvaliteten i undervisningen. Det är också viktigt att studenter med egen&lt;br&gt;erfarenhet av att vara invandrare i Sverige uppmuntras att genomgå lärar-&lt;br&gt;utbildning. Skolverket föreslår att nuvarande ämneskombinationer i&lt;br&gt;grundskollärarutbildningen utökas på så sätt att hemspråk kan kombine-&lt;br&gt;ras med samtliga andra ämneskombinationer. Regeringen är positiv till&lt;br&gt;förslaget. Enligt vår bedömning kan fler ämneskombinationer förbättra&lt;br&gt;arbetsmarknaden för examinerade lärare och därmed locka fler sökande&lt;br&gt;till utbildningen. Regeringen avser att i direktiven till den parlamentaris-&lt;br&gt;ka utredningen om lärarutbildning uppdra åt utredningen att överväga&lt;br&gt;lärarutbildningarnas möjligheter att tillgodose behovet av en förändrad&lt;br&gt;hemspråksundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildning av hemspråkslärare utgör också ett problemområde. Fort-&lt;br&gt;bildning med inriktning mot hemspråksundervisning sker ofta som ensta-&lt;br&gt;ka studiedagar. Majoriteten av hemspråkslärama saknar någon att disku-&lt;br&gt;tera metodiska frågor med. I många språkgrupper finns det inga lärare&lt;br&gt;som har en utbildning som svarar mot behoven i den svenska skolan.&lt;br&gt;Skolverket avser att utreda möjligheterna att inrätta ett pedagogiskt ut-&lt;br&gt;vecklingscentrum för interkulturell undervisning. Att stimulera fortbild-&lt;br&gt;ning av hemspråkslärare bör bli en uppgift för ett sådant centrum. Rege-&lt;br&gt;ringen har också bidragit med resurser till Göteborgs universitet för&lt;br&gt;forskning om svenska som andraspråk och till Tema Etnicitet vid Linkö-&lt;br&gt;pings universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller läromedel för hemspråksundervisning finas pro-&lt;br&gt;blem. Det är svårt att framställa läromedel till rimliga kostnader på språk&lt;br&gt;som inte studeras av så många elever. Ett annat problem är skillnaden&lt;br&gt;mellan värdegrunden i läromedel som importeras från olika hemländer&lt;br&gt;och värdegrunden i den svenska skolan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 &amp;nbsp;Pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga&lt;br&gt;elever&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Läsåret 1985/86 startade ett utvecklingsarbete för finskspråkiga elever för&lt;br&gt;vilket särskilt statsbidrag anvisades (PUFF/PUFFI). Ett tjugotal kommu-&lt;br&gt;ner deltog. Nu föreligger en slutrapport med utvärdering av PUFF-&lt;br&gt;verksamheten (Skolverkets rapport 111). Utvärderingen visar bl.a. att&lt;br&gt;PUFF höjt de finskspråkiga elevernas status. Det finns tecken som tyder&lt;br&gt;på att PUFF också ökat statusen för svenska som andraspråk, förbättrat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motivation och närvaro i skolan. Det finns också tecken på att elevernas Prop. 1996/97:110&lt;br&gt;studieval i gymnasieskolan påverkats mot ett ökat intresse för studieför-&lt;br&gt;beredande utbildningsvägar. Enligt regeringen är det en angelägen upp-&lt;br&gt;gift för de involverade kommunerna att sprida de kunskaper och erfaren-&lt;br&gt;heter som PUFF bidragit med.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Från hemspråk till modersmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Hemspråksundervisning bidrar till utveckling&lt;br&gt;både av hemspråket/modersmålet och svenska språket. Det är viktigt att&lt;br&gt;invandrarelever ges en kvalitativt god hemspråksundervisning. Regering-&lt;br&gt;en avser att ersätta benämningen hemspråk med modersmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Skolverket föreslår att termen&lt;br&gt;hemspråk ersätts med &amp;quot;modersmål&amp;quot; i koppling med det språk som avses,&lt;br&gt;t.ex. &amp;quot;spanska som modersmål&amp;quot;. Även Invandrarpolitiska kommittén har&lt;br&gt;föreslagit en sådan förändring (SOU 1996:55). Riksdagsmotioner har&lt;br&gt;också innehållit förslag om ett sådant namnbyte. Skolkommittén be-&lt;br&gt;handlar begreppet hemspråk i sitt betänkande Krock eller möte - Om den&lt;br&gt;mångkulturella skolan (SOU 1996:143).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I termen hemspråk har underförstått legat att språket varit det talade&lt;br&gt;språket i elevens hem. Det leder tankarna till att det är ett språk som bara&lt;br&gt;kan användas i informella sammanhang. Regeringen anser att ett byte av&lt;br&gt;term ligger i linje med den förstärkta ställning som ämnet fått i de nya&lt;br&gt;läroplanerna. Ett namnbyte kan också förstärka ämnets betydelse för ele-&lt;br&gt;ver, föräldrar och skolans personal. Regeringen avser därför att ersätta&lt;br&gt;benämningen hemspråk med modersmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om hemspråksundervisning är införda i respektive&lt;br&gt;skolformsförordnings kapitel Särskilda stödinsatser, som reglerar stödåt-&lt;br&gt;gärder till elever som har svårigheter i skolan. Skolverket föreslår att be-&lt;br&gt;stämmelserna flyttas till kapitlet Utbildningens innehåll. Regeringen av-&lt;br&gt;ser att göra en sådan förändring. Hemspråksämnet har som framgått egna&lt;br&gt;kursplaner. Skolverket har kompletterat kursplanerna med betygskriteri-&lt;br&gt;er. Hemspråksämnet har således samma styrdokument som andra&lt;br&gt;språkämnen. Från att ha varit en stödåtgärd riktad till vissa elever har&lt;br&gt;undervisningen i hemspråk som ämne övergått till att vara en uttalad&lt;br&gt;språkundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att invandrarelever ges en kvalitativt god hemspråksun-&lt;br&gt;dervisning. Bristen på lärare med formell lärarutbildning samt svårighe-&lt;br&gt;ten att få fram lämpliga läromedel är exempel på att hemspråksundervis-&lt;br&gt;ningen inte genomförs som annan språkundervisning i skolan. Även det&lt;br&gt;förhållandet att många elever deltar i hemspråksundervisning utanför&lt;br&gt;timplanebunden tid skiljer denna undervisning från studier i främmande&lt;br&gt;språk. Det är i och för sig naturligt att frivillig undervisning förläggs efter&lt;br&gt;den ordinarie skoldagen och det är kanske också det enda sättet att an-&lt;br&gt;ordna undervisningsgrupper. Men samtidigt kan det innebära att&lt;br&gt;hemspråksundervisningen alltid sker under sen eftermiddagstid när ele-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vema är trötta och att hemspråksläramas möjligheter att samarbeta med&lt;br&gt;andra lärare försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns utan tvivel organisatoriska problem när det gäller att på ett&lt;br&gt;bra sätt integrera hemspråksundervisningen i den övriga skolverksamhe-&lt;br&gt;ten. Den ibland negativa inställningen till hemspråksundervisningen&lt;br&gt;hängs ofta upp på just de organisatoriska och administrativa problemen.&lt;br&gt;Diskussionen har egentligen inte handlat om vad undervisningen är till&lt;br&gt;för. Utgångspunkten bör i stället vara att undervisningen i sig är mycket&lt;br&gt;viktig för elevens personliga utveckling och dessutom en nödvändig för-&lt;br&gt;utsättning för att gå vidare med andraspråket. Därför gäller det att finna&lt;br&gt;goda organisatoriska lösningar. Vi tror också att fler lärare och skolledare&lt;br&gt;behöver ökade kunskaper om språkutvecklingen hos invandrarbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillgång i form av kunskaper och erfarenheter, som hemspråksele-&lt;br&gt;ver och deras lärare utgör, kan bidra till ökad språk- och kulturkunskap&lt;br&gt;även för andra elever. En förutsättning är dock att dessa kunskaper efter-&lt;br&gt;frågas, lyfts fram och används vid undervisning i övriga ämnen. Därför&lt;br&gt;måste hemspråksundervisningen kunna genomföras som annan språkun-&lt;br&gt;dervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om särskild skatteväxling med anledning&lt;br&gt;av ändrade möjligheter för ett landsting att begära ersättning&lt;br&gt;från gymnasieelevernas hemkommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 och2§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring av 5 kap. 23 § skollagen (1985:1100) som genomfördes ge-&lt;br&gt;nom SFS 1996:566 medförde att landstingen fick rätt att begära full in-&lt;br&gt;terkommunal ersättning från elevernas hemkommuner. Den sänkning av&lt;br&gt;landstingets skattesats som avses är det skatteutrymme som har motsva-&lt;br&gt;rats av landstingets kostnader för anordnandet av naturbruksprogrammet&lt;br&gt;och omvårdnadsprogrammet inom de gymnasiala utbildningarna. Som&lt;br&gt;konstaterats i avsnitt 4.3 har den angivna lagändringen inte lett till att full&lt;br&gt;interkommunal ersättning utgått till landstingen. Den skatteväxling som&lt;br&gt;föreskrivs i dessa paragrafer innebär att skatteuttag för utbildningskost-&lt;br&gt;nader skall flyttas från landstingen till kommunerna. De kommuner som&lt;br&gt;ingår i en landstingskommun får högst höja sina skattesatser med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar landstingets sänkning av skattesatsen. Denna be-&lt;br&gt;stämmelse begränsar inte kommunens rätt att fritt fastställa skattesatsen.&lt;br&gt;För de kommuner som inte ingår i något landsting gäller att de inte berörs&lt;br&gt;av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller ingen bestämmelse om till vilket belopp landstingen&lt;br&gt;skall sänka sina skattesatser. Det får förutsättas att parterna kan komma&lt;br&gt;överens om vilket belopp som är det rätta och att skatteväxlingen därefter&lt;br&gt;genomförs inom föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skollagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a och 4 b §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i paragraferna har förts över från 5 kap. 13 och 13 a §§ i deras&lt;br&gt;gällande lydelse. Vidare görs i 4 a § ett förtydligande som visar att ett&lt;br&gt;specialutformat program kan utformas individuellt för en elev eller ge-&lt;br&gt;mensamt för en grupp elever. Avsikten med den nya lydelsen av 4 a §&lt;br&gt;och även med den nya 4 b § är att beskrivningarna av de specialutforma-&lt;br&gt;de och individuella programmen skall, på samma sätt som gäller för de&lt;br&gt;nationella programmen, återfinnas bland de inledande bestämmelserna i&lt;br&gt;kapitlet om gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har helt nytt innehåll. Här anvisas möjligheten för kommu-&lt;br&gt;ner och landsting att genom samverkansavtal erbjuda grupper av elever&lt;br&gt;utbildning. För kommunernas del gäller möjligheten till samverkan både&lt;br&gt;specialutformade och individuella program som erbjuds en grupp av ele-&lt;br&gt;ver. Genom den regel som införs i 13 a § kan ett landsting endast anordna&lt;br&gt;specialutformade program genom samverkansavtal med en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ett helt nytt innehåll. Landstingen ges en möjlighet att&lt;br&gt;efter överenskommelse med en kommun anordna utbildning på speci-&lt;br&gt;alutformade program. Bestämmelsen får till följd att landstingen kan ingå&lt;br&gt;samverkansavtal med en eller flera kommuner kring de specialutformade&lt;br&gt;programmen. Landsting kan alltså inte anordna individuella program ef-&lt;br&gt;tersom landstingen endast kan anordna utbildning på nationella och, nu-&lt;br&gt;mera, specialutformade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken före 13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya rubriken närmast före paragrafen visar att de tre nya paragrafer-&lt;br&gt;na 13 b, 13 c och 13 d §§ reglerar mottagandet av sökande till specialut-&lt;br&gt;formade och individuella program som är avsedda för en grupp elever.&lt;br&gt;Att även 14 § är placerad under den nya rubriken medför ingen inskränk-&lt;br&gt;ning i regeringens möjlighet att föreskriva att individuella program med&lt;br&gt;olika syften skall stå öppna för sökande från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen medför skyldigheter för kommuner och&lt;br&gt;landsting som anordnar utbildning för en grupp elever att även ta emot&lt;br&gt;behöriga sökanden som inte är hemmahörande i samverkansområdet.&lt;br&gt;Detta gäller under förutsättning att elevens hemkommun har åtagit sig att&lt;br&gt;svara för elevens utbildningskostnader. Hänvisningen i andra stycket till&lt;br&gt;de behörighetskrav som gäller på de nationella programmen återfanns&lt;br&gt;tidigare i 13 § andra stycket. Detsamma gäller bemyndigandet i samma&lt;br&gt;stycke. Bemyndigandet är liksom tidigare avsett att användas för att kun-&lt;br&gt;na ställa upp särskilda krav på förkunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Ansökningsreglema motsvarar i stort vad som gäller&lt;br&gt;om ansökan till de nationella programmen. En nyhet är dock att till en&lt;br&gt;elevs ansökan om aktuell utbildning, som inte anordnas i hemkommunen&lt;br&gt;eller inom samverkansområdet, skall hemkommunen foga ett yttrande där&lt;br&gt;det skall framgå om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för&lt;br&gt;elevens utbildning. Ett sådant yttrande behöver dock inte lämnas om&lt;br&gt;hemkommunen tillhör samverkansområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i paragrafen motsvarar i huvudsak vad som följer av hänvis-&lt;br&gt;ningen i 13 a § tredje stycket i dess gällande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket medför att även elever som har påbörjat en&lt;br&gt;utbildning på ett specialutformat program, anordnat av ett landsting, har&lt;br&gt;rätt att fullfölja programmet enligt de bestämmelser som finns i paragra-&lt;br&gt;fen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i andra stycket innebär att ett landsting efter överenskommelse&lt;br&gt;med en kommun även får anordna utbildning på specialutformade pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av vad som nu stadgas om landstingens möjlighet att anord-&lt;br&gt;na specialutformade program inom gymnasiesärskolan ökar landstingens&lt;br&gt;skyldighet att anordna skolskjuts för eleverna. Landstingen är alltså skyl-&lt;br&gt;diga att anordna skolskjuts för eleverna oavsett om de går på ett nationellt&lt;br&gt;eller ett specialutformat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med en kommun skall ett landsting kunna anord-&lt;br&gt;na särvux motsvarande den utbildning som ges på nationella och speci-&lt;br&gt;alutformade program i gymnasiesärskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av PM om Huvudmannaskapet för&lt;br&gt;gymnasiala utbildningar, (Dnr U96/3935/S)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i maj 1996 med anledning av propositionen Hu-&lt;br&gt;vudmannaskapet för gymnasial utbildning (prop. 1995/96:183,&lt;br&gt;bet.l995/96:UbU10, rskr. 1995/96:265) om förändrade villkor för lands-&lt;br&gt;tingen att anordna gymnasiala utbildningar. En arbetsgrupp tillsatt inom&lt;br&gt;utbildningsdepartementet har haft till uppgift att ta fram underlag för en&lt;br&gt;fortsatt behandling av huvudmannaskapet för gymnasiala utbildningar,&lt;br&gt;bl.a. frågan om skatteväxling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen gör i promemorian ett antal ställningstaganden om hu-&lt;br&gt;vudmannaskapet för gymnasiala utbildningar, som kan läggas till grund&lt;br&gt;för en fortsatt beredning i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande förslag läggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Anordnare av en gymnasial utbildning är även fortsättningsvis dess&lt;br&gt;huvudman. En konsekvens av detta förslag blir att nuvarande lagstift-&lt;br&gt;ning ej behöver ändras i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Landstingens initiativrätt att anordna utbildningar inom naturbruks-&lt;br&gt;och omvårdnadsområdena i gymnasieskolan och komvux behålls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Landstingen får, om vilket tidigare beslutats, anordna andra gymnasi-&lt;br&gt;ala utbildningar än inom naturbruks- och omvårdnadsområdena efter&lt;br&gt;överenskommelse med en kommun. Utöver detta föreslår arbetsgrup-&lt;br&gt;pen att landstingen med samma förbehåll får anordna specialutformade&lt;br&gt;program. För specialutformade program med tyngdpunkt inom natur-&lt;br&gt;bruks- och omvårdnadsområdena bör dock ett landsting ha initiativrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kommunerna skall ha hela ansvaret för de gymnasiala utbildningarna -&lt;br&gt;även det ekonomiska. Landsting och kommuner i respektive lands-&lt;br&gt;tingsområde åläggs därror att före utgången av år 1998 skatteväxla för&lt;br&gt;utbildningskostnader som hittills täckts av landstingets skattemedel.&lt;br&gt;Därvid utgår arbetsgruppen från att inom respektive landstingsområde&lt;br&gt;ingående kommuner och landsting genom överenskommelser faststäl-&lt;br&gt;ler skatteväxlingens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanställning av remissyttranden över PM om&lt;br&gt;Huvudmannaskapet för gymnasiala utbildningar&lt;br&gt;(Dnr U96/3935/S)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har inkommit från Statens skolverk, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Skogsstyrelsen, Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH),&lt;br&gt;Askersunds kommun, Ljungby kommun, Ockelbo kommun, Stockholms&lt;br&gt;stad, Växjö kommun, Örebro kommun, Stockholms läns landsting,&lt;br&gt;Landstinget Sörmland, Landstinget Kronoberg, Bohuslandstinget,&lt;br&gt;Landstinget Västernorrland, Norrbottens läns landsting, Örebro läns&lt;br&gt;landsting, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO), Naturbrukets Yrkesnämnd, Skogsbrukets Yrkesnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Läramas Riksförbund (LR),&lt;br&gt;Landstinget Västmanland, Landstinget Kristianstads län och Malmöhus&lt;br&gt;läns landsting med gemensam skrivelse, Landstinget Halland,&lt;br&gt;Landstinget i Östergötland, Landstinget i Kalmar län, Landstinget i&lt;br&gt;Jönköpings län, Landstinget Dalarna samt Jönköpings kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden,&lt;br&gt;Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Schori,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:110 Vissa skolfrågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:110&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ceiexnummer för bak-&lt;br&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skol-&lt;br&gt;lagen (1985:1100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 13 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53061, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad som anförts om hemspråk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad som anförts om hemspråk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:UbU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:UbU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:28:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03110</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:28:45</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:UbU12</uppgift>
<ref_dok_id>GK01UbU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Hemspråk</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:UbU14</uppgift>
<ref_dok_id>GK01UbU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Huvudmän för gymnasial utbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:110&lt;br/&gt;
Vissa skolfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:110 Vissa skolfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:110&lt;br/&gt;
Vissa skolfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:110 Vissa skolfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>