<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287396</hangar_id>
 <dok_id>GK0311</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>11</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:11</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Försvarsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>11</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:46</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0311/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0311</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0311</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:11&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Beredskapen mot svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0311/prop_199697__11-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thage G Peterson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Försvarsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas regeringens ambition för beredskapen mot svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred. Det slag av påfrestningar som det bör&lt;br&gt;finnas en särskilt hög beredskap inför redovisas och ställning tas till vissa&lt;br&gt;av de förslag som Hot- och riskutredningen lämnat beträffande åtgärder&lt;br&gt;för att förbättra beredskapen mot svåra påfrestningar. Vidare redogörs för&lt;br&gt;hur beredskapsåtgärdema mot svåra påfrestningar på samhället i fred skall&lt;br&gt;kunna fogas in i det statliga mål- och resultatstymingssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med propositionen är att för riksdagen redogöra för den&lt;br&gt;inriktning som regeringen anser att arbetet med att förebygga och hantera&lt;br&gt;svåra påfrestningar bör ha samt att redovisa hur ett system för att&lt;br&gt;säkerställa beredskapen mot fredstida påfrestningar bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Inledning ...................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Svåra påfrestningar på samhället i fred................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Regeringens förslag ........................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Allmänt.................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Svåra påfrestningar på samhället som särskilt bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppmärksammas............................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Beredskapsåtgärder mot svåra påfrestningar på sam-&lt;br&gt;hället i fred................................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred ........ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Inledning................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Ledningsprinciper i samband med svåra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påfrestningar på samhället i fred .................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Användning av totalförsvarsresurser................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Informationsaspekter........................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Behov av förberedelser......................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Behov av författningsändringar ................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Mål- och resultatstyrning .......................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Säkerhetskrav i samhällsplaneringen .................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Informationsfrågor............................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Forskning ..................................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Vissa slag av svåra påfrestningar på samhället i fred för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka det bör finnas en särskilt hög ambition för beredskapen . &amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Nedfall av radioaktiva ämnen ................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Svåra störningar i viktiga infrastruktursystem ........ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.1 &amp;nbsp;Elförsörjning.......................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.2 Telekommunikationer ................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.3 Hälso- och sjukvårdens el- och vattenförsörjning 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4 Försörjning med vatten .................. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.5 Radio och TV......................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Översvämningar&amp;nbsp;och&amp;nbsp;dammbrott ................. 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Massflykt av asyl&amp;nbsp;- och&amp;nbsp;hjälpsökande till Sverige ..... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Allvarlig smitta............................. 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 Terrorism ................................. 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.7 Kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen till sjöss Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mm...................................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8 Säkerhet i samhällsviktiga datasystem ............. 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Informationskrigföring&amp;nbsp;............................ 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser ................ 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 september 1996 ................................. 98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner vad regeringen föreslagit om åtgärder mot svåra påfrestningar&lt;br&gt;på samhället i fred (avsnitt 4.1).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1992 om totalförsvarets inriktning för åren&lt;br&gt;1992/93-1996/97 (prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr.&lt;br&gt;1991/92:337). Försvarsutskottet framhöll i sitt betänkande att det kunde&lt;br&gt;finnas skäl att i särskild ordning överväga hur samhällets beredskap mot&lt;br&gt;olika fredstida hot skulle kunna stärkas. Som ett led i förberedelserna&lt;br&gt;inför nästa total försvarsbeslut ansåg utskottet det angeläget att i det&lt;br&gt;sammanhanget även vissa frågor inom totalförsvarets civila del blev&lt;br&gt;föremål för överväganden genom en parlamentarisk kommitté. Riksdagen&lt;br&gt;gav regeringen detta till känna som sin mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning härav beslutade regeringen i december 1992 att en&lt;br&gt;parlamentarisk kommitté skulle tillkallas för att utreda påfrestningar och&lt;br&gt;risker i det fredstida samhället samt vissa frågor inom totalförsvarets&lt;br&gt;civila del (dir. 1993:4). Kommittén benämnde sig Hot- och&lt;br&gt;riskutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen lämnade i januari 1995 huvudbetänkandet&lt;br&gt;(SOU 1995:19) Ett säkrare samhälle samt delbetänkandena (SOU&lt;br&gt;1995:20) Utan el stannar Sverige, (SOU 1995:21) Staden på vattnet utan&lt;br&gt;vatten, (SOU 1995:22) Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne, (SOU&lt;br&gt;1995:23) Brist på elektronikkomponenter och (SOU 1995:24) Gasmoln&lt;br&gt;lamslår Uppsala. Tidigare, i september 1993, lämnade utredningen&lt;br&gt;delbetänkandet (SOU 1993:89) Massflykt till Sverige av asyl- och&lt;br&gt;hjälpsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandena har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 1. Yttrandena över samtliga betänkanden&lt;br&gt;utom Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande förvaras i&lt;br&gt;Försvarsdepartementet (dnr. FO95/635/CIV). Yttrandena över sistnämnda&lt;br&gt;betänkande förvaras i Utrikesdepartementet (dnr. UD 96/427 MIGR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av regeringen redovisade Statens räddningsverk i september&lt;br&gt;1995 erfarenheter av den kommunala räddningstjänstens insatser i&lt;br&gt;samband med översvämningarna våren 1995 i älvar i mellersta Sverige&lt;br&gt;och i Norrland. Försvarsministern informerade i oktober 1995 riksdagen&lt;br&gt;om översvämningarna våren 1995. Sammanfattningsvis konstaterades att&lt;br&gt;den kommunala räddningstjänsten fungerat bra men att ytterligare&lt;br&gt;forskning behövs om sådana faktorer som påverkar vattenflödena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av Hot- och riskutredningens förslag uppdrog regeringen&lt;br&gt;i december 1995 åt vissa myndigheter att utreda och lämna förslag på&lt;br&gt;åtgärder inom några av de områden som utredningen behandlat, främst&lt;br&gt;beredskapen mot störningar av el- och vattenförsörjningen. Rapporter har&lt;br&gt;lämnats till regeringen under våren 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Försvarsdepartementet har utarbetats promemorian Ds 1996:4, Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;Regeringens och myndigheternas befogenheter vid svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället. Promemorian innehåller ett förslag till lag om särskilda&lt;br&gt;befogenheter vid svåra påfrestningar på samhället. Förslaget har utarbetats&lt;br&gt;mot bakgrund av Hot- och riskutredningens ställningstagande till behovet&lt;br&gt;av lagstiftning. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 1. Yttrandena förvaras i&lt;br&gt;Försvarsdepartementet (dnr. FO96/98/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk har i samråd med Kustbevakningen i juni 1996&lt;br&gt;på regeringens uppdrag redovisat resultatet av en översyn av nu gällande&lt;br&gt;inriktning för beredskapen för oljebekämpning och sanering efter&lt;br&gt;oljeutsläpp till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen hade enligt direktiven bl.a. till uppgift att&lt;br&gt;analysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt överväga&lt;br&gt;om beredskapsåtgärderna var tillräckliga. Utredningens uppgift var att&lt;br&gt;beskriva ett antal scenarion och belysa konsekvenserna för samhället.&lt;br&gt;Utredningen skulle därefter pröva om beredskapsåtgärderna på olika&lt;br&gt;områden var tillräckligt samordnade och om erfarenheter från ett område&lt;br&gt;kunde utnyttjas i större utsträckning inom andra områden.&lt;br&gt;Utgångspunkten för övervägandena och förslagen skulle enligt direktiven&lt;br&gt;vara att samhällets totala kostnader för åtgärder som syftar till att möta&lt;br&gt;påfrestningar och risker i det fredstida samhället skulle vara oförändrade&lt;br&gt;eller, t.ex. genom bättre samordning, kunna sänkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som betonar att den inte haft till uppgift att&lt;br&gt;&amp;quot;riskanalysera&amp;quot; Sverige, föreslår i sina betänkanden ett stort antal åtgärder&lt;br&gt;med syfte att förebygga och lindra konsekvenserna av fredstida&lt;br&gt;påfrestningar. Förslag lämnas till principer för styrning av samhällets&lt;br&gt;resurser inom kommuner, i län och på central nivå. Vidare föreslås&lt;br&gt;ändringar i bl.a. räddningstjänstlagen (1986:1102) innebärande att såväl&lt;br&gt;myndigheter och kommuner som enskilda skall kunna åläggas att delta&lt;br&gt;med personal och egendom vid fredstida påfrestningar enligt de principer&lt;br&gt;som gäller vid insatser enligt räddningstjänstlagen. Utredningen lämnar&lt;br&gt;också förslag när det gäller information och forskning samt beträffande&lt;br&gt;säkerhetsarbetet i samhällsplaneringen. Slutligen föreslås ett stort antal&lt;br&gt;olika sektorvisa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen föreslår i huvudbetänkandet (SOU 1995:19)&lt;br&gt;Ett säkrare samhälle att en helhetssyn bör formuleras för ansvar och&lt;br&gt;befogenheter inom området säkerhet och skydd i fred och krig.&lt;br&gt;Helhetssynen innebär att samhällets samlade resurser skall kunna utnyttjas&lt;br&gt;vid alla slag av händelser såsom stora olyckor och allvarliga störningar&lt;br&gt;i viktiga samhällsfunktioner och krig. De myndigheter som far i uppgift&lt;br&gt;att vidta beredskapsåtgärder skall göra det med hänsyn tagen till att de&lt;br&gt;skall kunna utnyttjas i hela hotskalan fred-krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i december 1995 om inriktningen av&lt;br&gt;säkerhetspolitiken, försvarspolitiken, målen för totalförsvaret,&lt;br&gt;övergripande principiella frågor om totalförsvarets utformning och&lt;br&gt;struktur samt ekonomin för försvarsbeslutsperioden 1997-2001 (prop.&lt;br&gt;1995/96:12, bet. 1995/96 UFöUl, rskr. 1995/96:44 och bet. 1995/96 FöU&lt;br&gt;1, rskr. 1995/96:45). Beslutet utgör den första etappen i 1996 års&lt;br&gt;totalförsvarsbeslut. Regeringen beslutar denna dag en proposition&lt;br&gt;avseende totalförsvarsbeslutets andra etapp (prop. 1996/97:4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse framhöll regeringen&lt;br&gt;att de senaste årens utveckling medför att vi i dag måste teckna en&lt;br&gt;bredare bild av tänkbara risker, hot och påfrestningar. Bilden sträcker sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från de mer traditionella säkerhetspolitiska hot som långsiktigt inte kan Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;uteslutas, över de nya konflikter som tenderar att blossa upp i det kalla&lt;br&gt;krigets spår, till de hot och risker som följer av den globala utvecklingen&lt;br&gt;och de moderna samhällenas sårbarhet. Sammantaget talar detta för ett&lt;br&gt;vidgat säkerhetsbegrepp. Regeringen ansåg att med utgångspunkt från det&lt;br&gt;vidgade säkerhetsbegreppet skall en helhetssyn prägla samhällets&lt;br&gt;satsningar och åtgärder för att förebygga och hantera hot och risker såväl&lt;br&gt;i fred som i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottet konstaterade att det bland riksdagens partier fanns en&lt;br&gt;bred uppslutning bakom behovet av den helhetssyn som regeringen&lt;br&gt;eftersträvade och föreslog att riksdagen godkände vad regeringen förordat&lt;br&gt;om denna helhetssyn. Riksdagen följde utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisade i propositionen om total försvarsbeslutets första&lt;br&gt;etapp grunder för dimensionering och utformning av totalförsvaret.&lt;br&gt;Därvid framhölls att totalförsvarets resurser också bör utformas för att&lt;br&gt;kunna stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra&lt;br&gt;nationella påfrestningar och katastrofer, även när dessa inte i sig utgör&lt;br&gt;något hot mot Sveriges frihet och oberoende. Syftet skall vara att i&lt;br&gt;extraordinära lägen kunna förstärka det normala fredssamhällets resurser&lt;br&gt;för hantering av risker och störningar. Detta innebär emellertid inte någon&lt;br&gt;ändring av ansvarsförhållandena för myndigheter och andra organ när det&lt;br&gt;gäller beredskapen mot olyckor och katastrofer. Vidare läggs den&lt;br&gt;ambitionen fast att totalförsvarsresursema skall utformas för att också&lt;br&gt;kunna användas för att genomföra internationella fredsfrämjande och&lt;br&gt;humanitära insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna nya syn på vad som skall styra utformningen av&lt;br&gt;totalförsvarsresurserna har sitt ursprung i det vidgade säkerhetsbegreppet.&lt;br&gt;Den proposition avseende totalförsvarsbeslutets andra etapp som&lt;br&gt;regeringen beslutar i dag innehåller förslag till lagstiftning av&lt;br&gt;totalförsvarsbegreppet. I det sammanhanget föreslås också att det i lag&lt;br&gt;slås fast att totalförsvarsresurserna skall utformas så att de även kan&lt;br&gt;användas vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser och&lt;br&gt;för att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om svåra påfrestningar på samhället i fred utgör totalförsvarets&lt;br&gt;bidrag sålunda en förstärkning av samhällets förmåga att hantera dessa&lt;br&gt;påfrestningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening måste det emellertid finnas en&lt;br&gt;statsmaktsambition för samhällets beredskap inför hela det spektrum av&lt;br&gt;händelser som kan inrymmas inom det vidgade säkerhetsbegreppet, dvs.&lt;br&gt;också för de olika slag av svåra påfrestningar på det fredstida samhället&lt;br&gt;som kan inträffa. Vidare måste säkerställas att en beredskap enligt&lt;br&gt;statsmakternas intentioner kan uppnås och upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förden del av säkerhetsbegreppet som avser militära hot finns inom Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;ramen för totalförsvarsplaneringen ett system för att åstadkomma en&lt;br&gt;beredskap som svarar mot bedömningen av nuvarande och framtida hot.&lt;br&gt;Som framgår av det följande är det inte regeringens avsikt att föreslå&lt;br&gt;någon utvidgning av detta system till att även omfatta beredskapen mot&lt;br&gt;svåra påfrestningar på samhället i fred. Däremot måste det även för denna&lt;br&gt;vidgade del av säkerhetsbegreppet skapas ett system med syfte att söka&lt;br&gt;säkerställa en god beredskap inför dessa fredstida hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med denna proposition är att för riksdagen redogöra för&lt;br&gt;den inriktning som regeringen anser att arbetet med att förebygga och&lt;br&gt;hantera svära påfrestningar bör ha samt att redovisa hur ett system för&lt;br&gt;att säkerställa beredskapen mot fredstida påfrestningar bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller sålunda en redogörelse för vilka svåra&lt;br&gt;påfrestningar som det enligt regeringens mening är särskilt viktigt att ha&lt;br&gt;en god beredskap inför och för ansvarsförhållandena vid sådana&lt;br&gt;påfrestningar. En allmän ambition redovisas för beredskapen mot dessa&lt;br&gt;påfrestningar. Det nuvarande läget för beredskapen anges liksom det&lt;br&gt;fortsatta arbetet med att förbättra denna. Förslag lämnas till övergripande&lt;br&gt;mål för beredskapen mot svåra påfrestningar. Vidare redogörs för ett&lt;br&gt;system som innebär att man inom ramen för den normala mål- och&lt;br&gt;resultatstyrningen skall kunna säkerställa att en god beredskap uppnås och&lt;br&gt;upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs inte fram några förslag till lagändringar.&lt;br&gt;Regeringen återkommer i avsnitten 5.6 och 10.7 till de lagförslag som&lt;br&gt;lagts fram av Hot- och riskutredningen. Dessa gäller särskilda&lt;br&gt;befogenheter vid svåra påfrestningar, utrymning av befolkning,&lt;br&gt;kemikalieolyckor och transport av farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka konkreta beredskapsåtgärder som bör&lt;br&gt;vidtas för att förbättra samhällets beredskap mot svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred konstaterar regeringen att Hot- och riskutredningens&lt;br&gt;förslag, med undantag för lagförslagen, i allt väsentligt avser sådana&lt;br&gt;åtgärder som ligger inom regeringens kompetensområde. Dessa förslag&lt;br&gt;behöver således inte underställas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid att riksdagen bör ges en mer samlad bild&lt;br&gt;av hur regeringen avser att säkerställa beredskapen mot svåra&lt;br&gt;påfrestningar både när det gäller mål och medel. Regeringen har därför&lt;br&gt;valt att i propositionen redovisa vissa viktigare åtgärder grundade på Hot-&lt;br&gt;och riskutredningens förslag som regeringen avser att vidta eller i några&lt;br&gt;fall redan har vidtagit.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Svåra påfrestningar på samhället i fred&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder skall vidtas för att minska risken för och konsekvenserna&lt;br&gt;av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår&lt;br&gt;påfrestning skulle inträffa skall människors liv, personliga säkerhet&lt;br&gt;och hälsa tryggas samt skador på miljö och egendom hindras eller&lt;br&gt;begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse redogjorde&lt;br&gt;regeringen för det vidare spektrum av hot och risker som nu bildar&lt;br&gt;bakgrunden för vår säkerhetspolitik. Sådana hot och risker kan fa&lt;br&gt;konsekvenser för vårt samhälle i form av bland annat svåra påfrestningar&lt;br&gt;i fred. I propositionen (s. 8) framhålls beträffande sådana påfrestningar&lt;br&gt;bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Avbrott i elförsörjningen, kämkraftsolyckor och miljökatastrofer kan&lt;br&gt;fa vittgående konsekvenser för befolkningen. Den internationella&lt;br&gt;terrorismen blir farligare och tar sig uttryck som innebär allvarliga&lt;br&gt;påfrestningar på samhället och drabbar många människor. Krig, förtryck&lt;br&gt;och fattigdom kan leda till stora flyktingströmmar och folkomflyttningar.&lt;br&gt;Naturkatastrofer kan inte i vår tid mötas med resignerad ödestro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som det väpnade angreppet mot vårt land utgör dessa&lt;br&gt;icke-militära hot och påfrestningar risker för vårt land och vår nationella&lt;br&gt;säkerhet. För att trygga vår säkerhet mot sådana hot utgår regeringen från&lt;br&gt;ett vidgat säkerhetsbegrepp, som omfattar allt som kan påverka vår&lt;br&gt;nationella säkerhet. Att betrakta säkerhet endast i militärt perspektiv är&lt;br&gt;på gränsen till det tredje årtusendet ett förlegat synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att med det vidgade säkerhetsbegreppet som grund möta de hot och&lt;br&gt;påfrestningar som det svenska folket kan ställas inför, krävs en helhetssyn&lt;br&gt;på samhällets hantering av yttre och inre hot och påfrestningar i fred och&lt;br&gt;krig. En sådan helhetssyn anlägger regeringen i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvaret skall bidra till att hantera svåra nationella icke-&lt;br&gt;militära påfrestningar. Genom samverkan mellan det militära och det&lt;br&gt;civila försvaret i fred - på samma sätt som skall ske i krig - uppnår vi&lt;br&gt;större effektivitet till lägre kostnad i vår strävan att stärka den samlade&lt;br&gt;nationella säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna helhetssyn fullföljer regeringen folkförsvarstanken i en tid Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;av nya hot och nationella påfrestningar.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred är numera&lt;br&gt;en viktig del av vår säkerhetspolitik. Detta är en skillnad jämfört med vad&lt;br&gt;som gällde vid tidpunkten för Hot- och riskutredningens betänkande.&lt;br&gt;Liksom för andra delar av säkerhetspolitiken är det viktigt att klarlägga&lt;br&gt;vilken ambition som skall gälla på det område som avser säkerhet mot&lt;br&gt;svåra fredstida påfrestningar. Detta blir en ny och viktig uppgift för&lt;br&gt;statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför enligt regeringen nödvändigt att närmare precisera vilka&lt;br&gt;slag av svåra påfrestningar i fred som det skall finnas en särskilt hög&lt;br&gt;beredskap mot, ange vilken ambition som bör gälla för denna beredskap&lt;br&gt;samt tillförsäkra att en sådan beredskap kan uppnås och upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör betonas att det här rör sig om frågor som ligger&lt;br&gt;inom ramen för det vidgade säkerhetsbegreppet men utanför det&lt;br&gt;traditionella totalförsvarsbegreppet. Totalförsvarsbeslutets första etapp&lt;br&gt;innebär att totalförsvarets resurser skall utformas på ett sådant sätt att de&lt;br&gt;kan stärka samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förslag till lag om ändring av lagen (1992:1403) om höjd&lt;br&gt;beredskap som regeringen i dag framlägger i propositionen om&lt;br&gt;totalförsvarets fortsatta utveckling för åren 1997-2001 används termen&lt;br&gt;&amp;quot;svåra påfrestningar på samhället i fred&amp;quot; och inte som i proposition&lt;br&gt;1995/96:12 &amp;quot;svåra nationella påfrestningar i fred&amp;quot;. Det senare begreppet&lt;br&gt;kan nämligen ge intrycket att en katastrof måste omfatta och lamslå hela&lt;br&gt;landet för att den skall vara att betrakta som en svår påfrestning. Det är&lt;br&gt;enligt regeringen inte rimligt att förutsätta att det skulle vara fråga om&lt;br&gt;landsomfattande konsekvenser för att man skall tala om svåra&lt;br&gt;påfrestningar. Av det skälet har i stället termen &amp;quot;svår påfrestning på&lt;br&gt;samhället i fred&amp;quot; använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det begrepp som används i denna proposition överensstämmer sålunda&lt;br&gt;med totalförsvarspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Svåra påfrestningar på samhället som särskilt bör&lt;br&gt;uppmärksammas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen använde sig i enlighet med sina direktiv av&lt;br&gt;scenarioteknik för att kunna bedöma beredskapen mot svåra påfrestningar&lt;br&gt;i fred. Scenariona var följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Ett omfattande avbrott av vattenförsörjningen till Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Långvariga avbrott av elförsörjningen till stora delar av landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Nedfall av radioaktiva ämnen i ett jordbruksområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Ett avbrott i tillförseln av högteknologiska varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Utsläpp av ammoniak från en jämvägstankvagn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förberedande studier gjordes vidare för ett scenario innebärande&lt;br&gt;översvämningar till följd av ett dammbrott i Västerdalälven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1995 inträffade översvämningar i älvar i mellersta Sverige och&lt;br&gt;i Norrland. På uppdrag av regeringen redovisade Statens räddningsverk&lt;br&gt;i september 1995 en utvärdering av de insatser som den kommunala&lt;br&gt;räddningstjänsten då gjorde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis visade Räddningsverkets utvärdering att den&lt;br&gt;kommunala räddningstjänsten i allt väsentligt fungerat väl, men att&lt;br&gt;ytterligare forskning behövs om sådana faktorer som påverkar&lt;br&gt;vattenflödena. Regeringen återkommer till denna fråga i avsnitt 10.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De scenarion som utredningen valde ut var inte ett resultat av någon&lt;br&gt;analys avseende vilka situationer som det är särskilt viktigt att ha en&lt;br&gt;beredskap inför. Syftet var i stället att man genom att beskriva ett antal&lt;br&gt;scenarion lättare skulle kunna åskådliggöra förloppet vid svåra&lt;br&gt;påfrestningar och vilka konsekvenserna skulle kunna bli för samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt kan dock många situationer tänkas innebära en svår&lt;br&gt;påfrestning på samhället i fred. Exempelvis kan katastrofartade olyckor,&lt;br&gt;naturkatastrofer, tekniska fel i viktig utrustning, sabotage, allvarlig smitta,&lt;br&gt;terrorism och omfattande tillströmning av flyktingar innebära att&lt;br&gt;samhället drabbas av en svår påfrestning. Detta gäller framför allt om det&lt;br&gt;inträffade medför allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och&lt;br&gt;därmed fara för många människors liv, personliga säkerhet eller hälsa&lt;br&gt;eller fara för mycket omfattande skador på miljön eller egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen bör ambitionen för samhällets fortsatta&lt;br&gt;beredskapsåtgärder mot svåra påfrestningar på samhället i fred vara att&lt;br&gt;risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred&lt;br&gt;skall minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en svår påfrestning skulle inträffa, skall människors liv, personliga&lt;br&gt;säkerhet och hälsa tryggas samt skador på miljö och egendom hindras&lt;br&gt;eller begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis bör en beredskap finnas för alla de svåra påfrestningar som&lt;br&gt;kan inträffa. Det är emellertid, enligt regeringens mening, inte möjligt att&lt;br&gt;i förväg förutse alla de händelser som kan innebära en svår påfrestning&lt;br&gt;på vårt samhälle. Det är inte heller möjligt att uttrycka ett generellt behov&lt;br&gt;av beredskapsåtgärder mot svåra påfrestningar på samhället i fred. De&lt;br&gt;tänkbara situationerna far nämligen mycket olikartade konsekvenser för&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa en god generell beredskap bör man därför enligt Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;regeringen gå fram på två vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väg är att välja ut ett antal konkreta exempel på svåra påfrestningar&lt;br&gt;som det bör finnas en särskilt hög beredskapsambition för. Det bör&lt;br&gt;betonas att dessa fall eller scenarion aldrig kan bli heltäckande - det är&lt;br&gt;inte möjligt att exakt förutsäga vilka situationer som kan uppkomma och&lt;br&gt;inte heller tidpunkt och plats. Strategin bör enligt regeringen i stället vara&lt;br&gt;att dels välja ut så många olika tänkbara situationer att det på rimliga&lt;br&gt;grunder kan hävdas att en god beredskap inför dessa situationer innebär&lt;br&gt;en generell grundberedskap för även andra svåra påfrestningar, dels lägga&lt;br&gt;fast att beredskapen för svåra påfrestningar på samhället i allmänhet&lt;br&gt;måste uppmärksammas mer än hittills. Urvalet av tänkbara situationer&lt;br&gt;kommer naturligtvis, inte minst mot bakgrund av samhällsutvecklingen,&lt;br&gt;att förändras över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i det följande en särskild ambitionsnivå för&lt;br&gt;beredskapen inför vissa situationer som kan innebära svåra påfrestningar&lt;br&gt;på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anger också att riksdagen varje år skall få en redovisning&lt;br&gt;i budgetpropositionen av beredskapsläget i dessa avseenden. Urvalet av&lt;br&gt;tänkbara situationer kommer självfallet att förändras framgent när behov&lt;br&gt;av detta uppstår. Detta kommer att återspeglas i regeringens redovisning&lt;br&gt;till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan väg för att förbättra den generella beredskapen innebär att&lt;br&gt;förstärka förmågan på områden som har stor betydelse oavsett vilken&lt;br&gt;svår påfrestning som inträffat. Regeringen behandlar i det följande två&lt;br&gt;sådana områden, nämligen i kapitel 5 den allmänna förmågan hos&lt;br&gt;myndigheter och andra organ att hantera svåra påfrestningar som inträffat&lt;br&gt;och i kapitel 8 den del av denna förmåga som avser informationsgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill betona att utgångspunkten är att en stärkt förmåga&lt;br&gt;inför svåra fredstida påfrestningar skall uppnås genom att de resurser som&lt;br&gt;finns inom samhällets olika delar skall användas effektivare. För det fall&lt;br&gt;att kostnaderna för beredskapen på något område kommer att öka far&lt;br&gt;finansiering ske inom givna ekonomiska ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande anges ett tiotal olika svåra påfrestningar som regeringen&lt;br&gt;anser att det bör finnas en särskilt god beredskap mot. De kan uppträda&lt;br&gt;enskilt eller i kombination med varandra. De avser katastrofartade&lt;br&gt;olyckor, naturkatastrofer, tekniska fel i viktig utrustning, sabotage,&lt;br&gt;terrorism och omfattande tillströmning av flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Nedfall av radioaktiva ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Svåra störningar i viktiga infrastruktursystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Elförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Telekommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hälso- och sjukvårdens el- och vattenförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Radio och TV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försörjning med vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* översvämningar och dammbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Massflykt av asyl- och hjälpsökande till Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Allvarlig smitta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Terrorism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen till sjöss m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Störningar i samhällsviktiga datasystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar i kapitel 10 en närmare redovisning avseende de&lt;br&gt;här nämnda svåra påfrestningarna. Redovisningen omfattar redogörelser&lt;br&gt;för allmän ambition för beredskapen, nuvarande läge för beredskapen&lt;br&gt;samt fortsatta åtgärder. I flera av dessa exempel kan åtgärder för att störa&lt;br&gt;informationsflödena i samhället, s.k. informationskrigföring, spela en&lt;br&gt;viktig roll. I kapitel 11 lämnas därför en kort redovisning av innebörden&lt;br&gt;av detta begrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar här om situationer som är av omvälvande karaktär och som&lt;br&gt;skulle påverka många verksamheter i samhället. Inom vissa områden i&lt;br&gt;samhället kommer åtgärder sannolikt att behöva vidtas vid så gott som&lt;br&gt;alla nu angivna svåra påfrestningar. Detta gäller framförallt inom den&lt;br&gt;kommunala räddningstjänsten, hälso- och sjukvården samt inom&lt;br&gt;polisverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Beredskapsåtgärder mot svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsåtgärderna mot svåra påfrestningar på samhället i fred bör&lt;br&gt;präglas av en helhetssyn och inriktas på att förbättra samhällets&lt;br&gt;grundläggande stabilitet och flexibilitet samt öka förmågan att hantera&lt;br&gt;svåra påfrestningar som har inträffat. Vidare bör det internationella&lt;br&gt;samarbetet på området intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svåra påfrestningar i fred finns självfallet redan i dag en beredskap Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;av större eller mindre omfattning. Den som har ansvaret för en berörd&lt;br&gt;verksamhet kommer att kunna tillgodose behovet av åtgärder och lösa en&lt;br&gt;stor del av de problem som kan uppkomma i dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets grundläggande stabilitet och flexibilitet är helt avgörande&lt;br&gt;när det gäller möjligheterna att klara svåra påfrestningar på samhället i&lt;br&gt;fred. Ansvariga myndigheter och organ kompletterar sedan denna&lt;br&gt;baskapacitet med särskilda nödvändiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att svåra påfrestningar på samhället i fred har olika&lt;br&gt;karaktär är det inte möjligt att annat än i vissa avseenden, som regeringen&lt;br&gt;redogör for i fortsättningen av detta avsnitt samt i kapitlen 5 och 8, göra&lt;br&gt;generella utsagor om vilka beredskapsåtgärder som behöver vidtas för att&lt;br&gt;förbättra beredskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 10 redovisar regeringen olika åtgärder för att förbättra&lt;br&gt;beredskapen inför de svåra påfrestningar som det finns särskilda skäl att&lt;br&gt;säkerställa en tillräcklig beredskap inför. Eftersom det här rör sig om helt&lt;br&gt;olika slag av händelser är åtgärderna av naturliga skäl av mycket disparat&lt;br&gt;natur och avser i flera fall främst en höjd ambitionsnivå på områden där&lt;br&gt;åtgärder redan vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att kapaciteten hos räddningstjänsten, hälso-&lt;br&gt;och sjukvården och polisen självfallet har avgörande betydelse vid så gott&lt;br&gt;som alla tänkbara svåra påfrestningar på samhället i fred. På dessa&lt;br&gt;områden finns enligt regeringens uppfattning en god grund för att klara&lt;br&gt;extraordinära situationer. De särskilda krav som ställs vid olika svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred bör dock uppmärksammas i den fortsatta&lt;br&gt;planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helhetssyn pä beredskapsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helhetssyn skall, som ovan nämnts, enligt totalförsvarsbeslutets första&lt;br&gt;etapp prägla samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och&lt;br&gt;hantera hot och risker i såväl fred som krig. Totalförsvarsresurserna skall&lt;br&gt;utformas mot denna bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de stora resurser som finns, främst inom det militära&lt;br&gt;försvaret men också inom det civila försvaret, kan detta bidrag fa stor&lt;br&gt;betydelse då en svår påfrestning har inträffat. De beredskapsåtgärder som&lt;br&gt;vidtas inom det civila försvaret inför det traditionella hotet väpnat&lt;br&gt;angrepp överensstämmer i många fall med de åtgärder som erfordras inför&lt;br&gt;en svår påfrestning på samhället i fred. Ett särskilt tydligt exempel på&lt;br&gt;detta är installation av reservkraftaggregat. På motsvarande sätt utgör de&lt;br&gt;åtgärder som vidtas i samhället inför såväl olyckshändelser som svåra&lt;br&gt;påfrestningar en av de viktigaste komponenterna i samhällets, dvs. det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civila försvarets, förmåga inför väpnat angrepp. Helhetssynens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning innebär i detta perspektiv att då åtgärder vidtas mot fredstida Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;störningar skall hänsyn så långt möjligt även tas till kraven i krig. Viktiga&lt;br&gt;beröringspunkter finns sålunda mellan civilt försvar och beredskapen mot&lt;br&gt;svåra påfrestningar på samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning som regeringen redovisar för totalförsvaret i&lt;br&gt;propositionen om totalförsvarets andra etapp, som regeringen beslutar i&lt;br&gt;dag, innebär att planeringen inom Försvarsmakten och myndigheter med&lt;br&gt;uppgifter inom det civila försvaret kommer att präglas av en helhetssyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i anvisningarna för programplaneringen ge&lt;br&gt;Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap i uppdrag att&lt;br&gt;redovisa en fördjupad analys av hur helhetssynen skall kunna tillämpas&lt;br&gt;i total försvarsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hantering av svåra påfrestningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en svår påfrestning skulle inträffa är det av största vikt att&lt;br&gt;myndigheter och andra organ handlar på ett sådant sätt att&lt;br&gt;konsekvenserna av påfrestningen blir så små som möjligt. Vad som&lt;br&gt;därvid särskilt bör uppmärksammas och vilka metoder som bör användas&lt;br&gt;för att förbättra beredskapen i detta avseende är frågor som i stor&lt;br&gt;utsträckning är oberoende av vilket slag av påfrestning som inträffat.&lt;br&gt;Regeringen behandlar frågan om hantering av svåra påfrestningar i kapitel&lt;br&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets grundläggande stabilitet och flexibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för förmågan att klara både svåra påfrestningar i fred och krig&lt;br&gt;är, som ovan nämnts, den inneboende stabiliteten och flexibiliteten i&lt;br&gt;samhället. Infrastruktursystem, såsom elförsörjning, vattenförsörjning,&lt;br&gt;telekommunikationer, informationssystem och ledningssystem har därvid&lt;br&gt;en särskild betydelse. Det är enligt regeringen angeläget att finna vägar&lt;br&gt;för att på ett kostnadseffektivt sätt åstadkomma ytterligare förbättringar&lt;br&gt;i fråga om stabilitet och flexibilitet på dessa områden. I den&lt;br&gt;totalförsvarsproposition som regeringen i dag beslutar om är detta en&lt;br&gt;utgångspunkt för inriktningen av det civila försvaret. Regeringen&lt;br&gt;återkommer i denna proposition i kapitel 10 bl.a. till de åtgärder i fråga&lt;br&gt;om infrastruktursystem som har vidtagits och avses vidtas med&lt;br&gt;utgångspunkten att åstadkomma en särskilt hög ambition för beredskapen&lt;br&gt;inför vissa svåra fredstida påfrestningar. Vidare redovisas i kapitel 7&lt;br&gt;regeringens syn på säkerhetskrav i samhällsplaneringen, dvs. frågor på det&lt;br&gt;skadeförebyggande området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en väg att åstadkomma stabilitet och flexibilitet i samhällets&lt;br&gt;förmåga är att förbättra den enskilda människans möjligheter att agera på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt sätt vid olyckor, katastrofer och störningar i viktiga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infrastruktursystem. Hur en människa handlar då en olycka hotar att Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;inträffa eller har inträffat har stor betydelse för vilka konsekvenserna av&lt;br&gt;olyckan blir. Det är därför viktigt att alla människor har god kunskap och&lt;br&gt;färdighet när det gäller t.ex. livräddning, andningshjälp, annan första hjälp&lt;br&gt;samt enklare brandsläckning men även om hur man skall klara sig vid&lt;br&gt;långvariga avbrott i el-, vatten- och värmeförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsnivån när det gäller dessa frågor är sannolikt inte tillräcklig&lt;br&gt;hos flertalet människor i det svenska samhället. Det är därför angeläget&lt;br&gt;att väsentligt höja ambitionen på detta område. Detta är viktigt mot&lt;br&gt;bakgrund av vad som ovan nämnts om vikten av att stärka samhällets&lt;br&gt;förmåga vid svåra påfrestningar i fred och i krig. Men det skulle också&lt;br&gt;innebära ett ökat säkerhetsmedvetande som skulle kunna bidra till att&lt;br&gt;minska samhällets sårbarhet och ge samhället vinster såväl ur ett&lt;br&gt;mänskligt som ett samhällsekonomiskt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En på lång sikt effektiv åtgärd är enligt regeringens mening att genom&lt;br&gt;skolundervisningen ge barn och ungdomar utbildning i dessa frågor. Inom&lt;br&gt;skolan finns redan i dag frågorna behandlade i kursplanerna, bl.a. i&lt;br&gt;samhällskunskap. Det finns vidare goda möjligheter att i samverkan med&lt;br&gt;räddningstjänsten, hälso- och sjukvården samt de frivilliga&lt;br&gt;försvarsorganisationen ordna särskilda övningstillfällen. Det är angeläget&lt;br&gt;att skolan tar tillvara dessa tillfällen för att förbättra elevernas förmåga&lt;br&gt;att handla i nödsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att berörda myndigheter prövar&lt;br&gt;olika vägar för att förbättra medvetenheten inför svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället även hos den vuxna delen av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom internationellt samarbete kan erfarenheter tas till vara för att höja&lt;br&gt;beredskapen inför svåra fredstida påfrestningar. De civila hoten har fatt&lt;br&gt;ökad uppmärksamhet i många länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna internationella samarbetet har inom de flesta civila&lt;br&gt;myndigheter kommit att utgöra en del av vardagen. Detta gäller i särskilt&lt;br&gt;hög grad sedan Sverige blivit medlem i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen angett ovan bör den svenska beredskapen för att möta&lt;br&gt;och hantera de civila hoten och riskerna höjas genom olika slags åtgärder.&lt;br&gt;Det gäller att göra samhället och de enskilda medborgarna bättre&lt;br&gt;förberedda. I det sammanhanget kan erfarenheterna från andra länder&lt;br&gt;vara betydelsefulla. Det gäller att ta tillvara de kunskaper som&lt;br&gt;personalen fatt genom räddningsinsatser, kapacitetsuppbyggande arbete&lt;br&gt;och studier av inträffade olyckshändelser i andra länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet kan vara reglerat i olika traktater Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;Informations- och erfarenhetsutbyte har traditionellt utgjort en viktig och&lt;br&gt;värdefull beståndsdel i samarbetet. Även gemensamma forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatser har haft en betydelsefull roll i arbetet. Men arbetet&lt;br&gt;kan också såsom på räddningstjänstområdet innefatta bindande åtaganden&lt;br&gt;i fråga om t.ex. miljöskyddsåtgärder eller varsel- och biståndsåtaganden&lt;br&gt;för olyckshändelser. Omfattande insatser har gjorts från svensk&lt;br&gt;räddningstjänsts sida inom ramen för det humanitära katastrofbiståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har en hel del internationellt arbete inriktats på vad&lt;br&gt;som kallas kapacitetsuppbyggnad hos myndigheter, företag och&lt;br&gt;organisationer i de baltiska länderna, i andra central- och östeuropeiska&lt;br&gt;länder och i utvecklingsländer. Denna verksamhet bedrivs dels bilateralt&lt;br&gt;på räddningstjänstområdet, dels multilateralt inom FN-organ som&lt;br&gt;miljöskyddsprogrammet (UNEP) och den ekonomiska kommissionen för&lt;br&gt;Europa (ECE). En del av denna verksamhet har genomförts i form av&lt;br&gt;export av statliga tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära anknytning till den kapacitetsuppbyggande verksamheten har de&lt;br&gt;insatser som genomförs som förtroendeskapande åtgärder. Dessa insatser&lt;br&gt;görs till stor del inom ramen för Partnerskap för fred programmet (PFF)&lt;br&gt;och Överstyrelsen för civil beredskap är sammanhållande för dessa civila&lt;br&gt;insatser. Verksamheten är inriktad på överföring av erfarenheter. Statens&lt;br&gt;räddningsverk har ansvar för den del av programmet som rör&lt;br&gt;räddningstjänstområdet och genomför dessutom utbildningar i planering&lt;br&gt;och genomförande av internationella räddningsinsatser och humanitära&lt;br&gt;insatser för deltagare från länder i såväl Öst- och Centraleuropa som&lt;br&gt;Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Att hantera svåra påfrestningar på samhället i Prop.1996/97:11&lt;br&gt;fred&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel tar regeringen upp allmänna frågor kring hantering av&lt;br&gt;svåra påfrestningar på samhället i fred. Inte bara Hot- och&lt;br&gt;riskutredningens överväganden och förslag behandlas utan även&lt;br&gt;erfarenheter som på senare tid vunnits inom olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred innebär att kunna agera&lt;br&gt;i en situation som karaktäriseras av att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avviker från det som betraktas som normalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppstår hastigt, mer eller mindre oväntat och utan förvarning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hotar grundläggande värden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kräver snabba beslut och nödvändiggör koordinerad och koncentrerad&lt;br&gt;insats av flera instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan situation kännetecknas också ofta av att den inledningsvis ger&lt;br&gt;begränsad information om vad som hänt och utlöser stor aktivitet bland&lt;br&gt;massmedierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då en svår påfrestning har inträffat är syftet med samhällets åtgärder&lt;br&gt;att hantera konsekvenserna av den störning som inträffat samt att&lt;br&gt;återställa förhållandena till normalläge så fullständigt och snabbt som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även en förebyggande komponent som innebär att man skapar&lt;br&gt;medvetenhet om möjliga svåra påfrestningar, organiserar samhället så att&lt;br&gt;de kan hanteras samt vidtar åtgärder för att motverka och begränsa risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera länder, bl.a Norge, Schweiz och Nederländerna, har en särskild&lt;br&gt;tradition när det gäller utveckling av metoder för hantering av katastrofer&lt;br&gt;och krisartade situationer. Metoderna är vanligtvis grundade på&lt;br&gt;erfarenheter av egna nationella olyckor, naturkatastrofer, terrorism m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmågan att hantera olyckor och överhängande fara för sådana har&lt;br&gt;sedan lång tid tillbaka också utvecklats i vårt land. Utbildning och övning&lt;br&gt;bedrivs med hög intensitet inom främst kommunerna och länsstyrelserna&lt;br&gt;för sådana räddningsinsatser som staten eller kommunerna enligt&lt;br&gt;räddningstjänstlagen (1986:1102) skall svara för vid olyckshändelser och&lt;br&gt;överhängande fara för olyckshändelser. Förmågan att hantera svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred har emellertid, enligt regeringens&lt;br&gt;mening, inte motsvarande tradition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande avsnitten behandlar regeringen vissa viktiga komponenter Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;i fråga om hanteringen av svåra påfrestningar, nämligen ledningsprinciper&lt;br&gt;och informationsaspekter. Vidare behandlas frågan om totalförsvarets&lt;br&gt;resurser och behovet av förberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Ledningsprinciper i samband med svåra påfrestningar&lt;br&gt;på samhället i fred&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ledningen vid svåra påfrestningar på samhället i fred bör som regel&lt;br&gt;utövas av kommunen på lokal nivå, av länsstyrelsen på regional&lt;br&gt;nivå och av regeringen på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behov av ledning av åtgärder som berör mer än ett län bör&lt;br&gt;regeringen från fall till fall kunna utse den eller de myndigheter&lt;br&gt;som skall utöva den länsövergripande ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningens förslag: överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Beträffande fördelningen av&lt;br&gt;ledningsansvaret på de skilda nivåerna biträder remissinstanserna&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överstyrelsen för civil beredskap föreslår att den far en roll som&lt;br&gt;planerande och förberedande organ åt regeringen i hela hotskalan och&lt;br&gt;som en kompetent resurs till regeringens förfogande vid allvarliga&lt;br&gt;påfrestningar på samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några centrala myndigheter anser att de bör utgöra expertorgan åt&lt;br&gt;regeringen och att de skall kunna stödja länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ansvaret för den länsövergripande ledningen går åsikterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sär. Så förordar t.ex. Överstyrelsen för civil beredskap att en länsstyrelse&lt;br&gt;bör samordna flera länsstyrelsers insatser och att civilbefälhavamas&lt;br&gt;kompetens bör kunna utnyttjas som en stödresurs åt regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten och Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet föreslår&lt;br&gt;att civilbefalhavama ges en samordnande roll vid länsöverskridande&lt;br&gt;påfrestningar redan i fred. Rikspolisstyrelsen avvisar denna tanke. Flera&lt;br&gt;länsstyrelser och Statens räddningsverk förordar att en länsstyrelse ges&lt;br&gt;ansvaret. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den områdesvisa ledningen försiggår på tre nivåer - regering,&lt;br&gt;länsstyrelse/landsting och kommun. Vidare förekommer självfallet ledning&lt;br&gt;inom ramen för de olika samhällssektorerna. Sådan statlig ledning utövas&lt;br&gt;på respektive ansvarsområden av t.ex. polisen, Kustbevakningen,&lt;br&gt;Sjöfartsverket och Luftfartsverket. Denna senare ledning tar sig olika&lt;br&gt;uttryck beroende på vilken samhällssektor det gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med områdesvis ledning menas i detta sammanhang att ange&lt;br&gt;gemensamma och övergripande mål för verksamheten, att ange&lt;br&gt;övergripande inriktning och prioriteringar samt att följa upp och utvärdera&lt;br&gt;verksamheten. I uppgiften ingår också att verka för att erforderlig&lt;br&gt;samverkan kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser i en krissituation måste kunna ske snabbt och smidigt och utan&lt;br&gt;tveksamheter om beslutsgång och beslutskompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför särskilt viktigt att de ledningsmetoder som tillämpas i&lt;br&gt;samhället under normala förhållanden så långt möjligt tillämpas också i&lt;br&gt;en krissituation för att undvika oklarheter om ansvarsförhållandena&lt;br&gt;Ledning och samordning måste kunna ske tidigt och kontinuerligt från&lt;br&gt;ordinarie arbetsplatser. På dessa platser finns resurserna (tekniskt stöd&lt;br&gt;m.m.) för ledning och samordning. Här finns också redan etablerade&lt;br&gt;kontaktnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang erinra om Rådet för&lt;br&gt;räddningstjänst, inrättat år 1974, som har till uppgift att aktivt verka för&lt;br&gt;samordning mellan ansvariga myndigheter och att tjäna som centralt&lt;br&gt;samarbetsforum för beslutsfattare inom räddningstjänstens myndigheter.&lt;br&gt;I rådet, som utses av regeringen, ingår representanter för&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Luftfartsverket, Sveriges&lt;br&gt;meteorologiska och hydrologiska institut, Socialstyrelsen, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Statens räddningsverk, Sjöfartsverket, Försvarsmakten,&lt;br&gt;Länsstyrelserna, Statens Järnvägar, Sveriges Radio AB, SOS Alarm AB,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Rådet leds av&lt;br&gt;Försvarsministern. Vid rådets sammanträden behandlas inträffade&lt;br&gt;allvarliga olyckor, vidtagna åtgärder samt vunna erfarenheter. Genom&lt;br&gt;rådets verksamhet hålls rådets ledamöter underrättade om respektive&lt;br&gt;räddningstjänsts resurser och organisation. Under de senaste åren har&lt;br&gt;rådet bl.a. behandlat räddningsinsatser i samband Estoniakatastrofen,&lt;br&gt;översvämningarna under våren 1995 samt erfarenheter från internationella&lt;br&gt;katastrofer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledning pä lokal nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna disponerar en allt större del av samhällets resurser och de&lt;br&gt;kommer därför att spela en central roll vid svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt kommer flertalet av kommunens förvaltningar och nämnder&lt;br&gt;att behöva engageras vid en svår fredstida påfrestning. Det ställer krav på&lt;br&gt;samverkan med myndigheter, organisationer och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledning pä regional nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 34 § räddningstjänstförordningen (1986:1107) skall länsstyrelsen,&lt;br&gt;om det fordras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst,&lt;br&gt;överta ansvaret för räddningstjänsten i den eller de kommuner som berörs&lt;br&gt;av insatserna. Länsstyrelserna svarar också för räddningstjänsten vid&lt;br&gt;utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Det är&lt;br&gt;därför enligt regeringens mening nödvändigt att det vid länsstyrelsen&lt;br&gt;finns en väl uppbyggd och övad organisation för räddningstjänst och att&lt;br&gt;denna tidigt kan igångsätta ledning och samordning av verksamheten&lt;br&gt;även vid den krishantering varom här är fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behov av länsövergripande ledning avser regeringen att från fall till&lt;br&gt;fall pröva ansvaret för ledningen över länsgränsema. Normalt torde en&lt;br&gt;länsstyrelse ges detta ansvar, under förutsättning att denna tillkommande&lt;br&gt;ledningsuppgift inte alltför negativt påverkar länsstyrelsens möjligheter&lt;br&gt;att lösa de egna uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen för den civila hälso- och sjukvården under höjd beredskap&lt;br&gt;utövas av landstingen (motsvarande), som den 1 juli 1981 övertog&lt;br&gt;ledningsansvaret från länsstyrelserna. Landstingen har enligt hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763) skyldighet att erbjuda god och lättillgänglig&lt;br&gt;vård till dem som behöver det. För att detta skall vara möjligt vid stora&lt;br&gt;olyckor och katastrofer är landstingen skyldiga att hålla en särskild&lt;br&gt;katastrofberedskap med planläggning, utbildning och övning.&lt;br&gt;Omfattningen av beredskapen beror bl.a. på geografiska förhållanden,&lt;br&gt;befolkningstäthet och resultat av riskinventeringar. Förmågan att möta&lt;br&gt;svåra påfrestningar på samhället i fred skall i första hand utgå från denna&lt;br&gt;katastrofberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren är i krig den högsta civila totalförsvarsmyndigheten&lt;br&gt;inom ett civilområde. I fred skall civilbefälhavaren bl.a. verka för att&lt;br&gt;totalförsvaret inom civilområdet planläggs för förhållanden i krig och vid&lt;br&gt;krigsfara. I budgetpropositionen för år 1997 som regeringen i dag beslutar&lt;br&gt;framhålls att den del av det civila försvarets resurser som&lt;br&gt;civilbefälhavaren utgör bör kunna utnuttjas även vid svåra påfrestningar&lt;br&gt;på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledning på central nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att regeringens ledning skall säkerställas vid svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred finns det en beredskap inom regeringskansliet för att&lt;br&gt;kunna organisera särskilda ledningsresurser för krishantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civila och militära centrala myndigheter har att inom sina respektive&lt;br&gt;områden planera för och i samverkan med andra myndigheter genomföra&lt;br&gt;åtgärder även vid svåra påfrestningar på samhället. De skall också var för&lt;br&gt;sig kunna bistå regeringen med fackkompetens. Vissa av myndigheterna&lt;br&gt;skall dessutom på regeringens uppdrag kunna samordna verksamheter&lt;br&gt;inom ett geografiskt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om totalförsvarsbeslutets andra etapp som regeringen&lt;br&gt;beslutar i dag framhålls att överstyrelsen för civil beredskap när det&lt;br&gt;gäller svåra påfrestningar på samhället i fred bör ha till uppgift att följa&lt;br&gt;utvecklingen, verka för att förmågan att använda resurserna inom det&lt;br&gt;civila försvaret ökar och ha överblick över vilka resurser som kan&lt;br&gt;användas, överstyrelsen skall dock inte verka inom andra myndigheters&lt;br&gt;ansvarsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författnings stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utföra den ledning av verksamheten vid svåra påfrestningar på&lt;br&gt;olika nivåer som beskrivits ovan kan särskilda befogenheter för skilda&lt;br&gt;ledningsorgan behöva övervägas. Regeringen återkommer till detta i&lt;br&gt;avsnitt 5.6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Användning av totalförsvarsresurser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill betona betydelsen av att totalförsvarets resurser bättre kan&lt;br&gt;utnyttjas vid fredstida påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen har behandlat denna fråga. Exempel på&lt;br&gt;resursutnyttjande lämnas också. Några rekommendationer redovisas dock&lt;br&gt;inte i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En relativt ingående redovisning av möjligt resursutnyttjande har gjorts&lt;br&gt;av utredningen Civilt bruk av försvarets resurser (Fö 1994:04) i&lt;br&gt;slutredovisningen &amp;quot;Civilt bruk av försvarets resurser i nöd- och&lt;br&gt;räddningssituationer och i det allmänna&amp;quot; (1995-05-22). Vidare har&lt;br&gt;överstyrelsen för civil beredskap i samband med de senast genomförda&lt;br&gt;perspektivstudiema behandlat frågan i Handlingsvägar för det civila&lt;br&gt;försvaret i tidsperspektivet 1997-2001, bilaga 3 &amp;quot;Utnyttjande av det civila&lt;br&gt;försvarets resurser&amp;quot; i enlighet med Hot- och riskutredningens förslag&lt;br&gt;(1995-05-30, dnr 5-253/95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här nämnda redovisningar har närmast varit av problemorienterande Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;och exemplifierande art. Regeringen anser att det behövs fördjupade&lt;br&gt;studier och analyser på flera delområden för att fa en tillfredsställande&lt;br&gt;god uppfattning om förutsättningar m.m. för att kunna utnyttja&lt;br&gt;totalförsvarets resurser på bästa sätt i fredstid. Regeringen har i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 angett att den avser att ge Försvarsmakten och överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap i uppdrag att redovisa en fördjupad analys av hur&lt;br&gt;totalförsvarsresurser skall kunna utnyttjas i totalförsvarsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 &amp;nbsp;Informationsaspekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medierna förmedlar oftast information om inträffade händelser snabbare&lt;br&gt;än myndigheterna i ledningssystemen. Det betyder att vetskapen om att&lt;br&gt;en allvarlig händelse inträffat oftast först kommer fram genom medierna.&lt;br&gt;Detta medför i sin tur att de som skall vidta åtgärder med anledning av&lt;br&gt;händelsen sannolikt kommer att fa svårigheter att i initialskedet ta&lt;br&gt;initiativet i fråga om informationsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sedan åtgärderna sätts in blir förhållandena annorlunda. De som&lt;br&gt;faktiskt har att hantera krisen känner till avsikter och planer för&lt;br&gt;genomförande, men måste lita till kommunikationssystem och medierna&lt;br&gt;för att få ut sina budskap. På detta sätt uppstår en växelverkan mellan&lt;br&gt;underrättelser utifrån och in till myndigheterna samt information om&lt;br&gt;åtgärder inifrån och ut till medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa grundläggande förutsättningar för mediernas verksamhet och&lt;br&gt;samhällsorganens information måste uppmärksammas. Många kommer att&lt;br&gt;bli avkrävda besked i det snabba händelseförloppet och även bli utsatta&lt;br&gt;för ett starkt massmedietryck. Det är svårt att rätta till uppgifter som&lt;br&gt;initialt blivit felaktiga. Det är också svårt att samordna informationen.&lt;br&gt;Risken för dubbla och missledande budskap är stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och berörda instanser måste därför enligt regeringens&lt;br&gt;mening organisera sin informationstjänst mycket noggrannt. Det är viktigt&lt;br&gt;med ständigt informationsutbyte dem emellan, så att det finns en klar bild&lt;br&gt;av vilken information som ges på olika håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samspelet mellan myndigheter, medier och medborgare är sålunda av&lt;br&gt;centralt intresse och av stor betydelse vid krishantering. Därför bör det&lt;br&gt;i förberedelserna för att klara krissituationer ingå särskild övning av&lt;br&gt;befattningshavare med ansvar för informationsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i kapitel 8 nya uppgifter för Styrelsen för&lt;br&gt;psykologiskt försvar, som bl.a. innebär stöd till myndigheternas&lt;br&gt;informationsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Behov av förberedelse&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Berörda myndigheter kommer att ges i uppdrag att föreslå hur ett&lt;br&gt;program för forskning på krishanteringens område skall kunna&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens inriktningsdokument till myndigheterna kommer&lt;br&gt;krishanteringsförmågan att ges större utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I myndigheternas årsredovisningar skall anges hur kraven på&lt;br&gt;krishanteringsförmåga tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personer som skall svara för ledning måste vara väl förberedda för&lt;br&gt;sina uppgifter. Behovet av att informera allmänheten om påfrestningens&lt;br&gt;konsekvenser och nödvändiga skyddsåtgärder kräver också olika&lt;br&gt;förberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest verksamma metoden för att skapa en förbättrad förmåga att&lt;br&gt;hantera påfrestningar är utbildning, spel och övningar. Det är viktigt att&lt;br&gt;alla inblandade förstår hur olika påfrestningar kan uppkomma och&lt;br&gt;utvecklas och inte minst att de kan leva sig in i och förstå de problem&lt;br&gt;som regelmässigt uppstår både i ledningsorganisation och hos&lt;br&gt;medborgare. Man kan lära sig mycket genom att analysera situationer&lt;br&gt;som faktiskt har inträffat men också genom att skapa sådana med&lt;br&gt;fantasins hjälp, dvs. genom scenarier. Spel och övningar blir särskilt&lt;br&gt;lärorika om de grundas på välgjorda scenarier. Det är viktigt att&lt;br&gt;aktörerna, som kommer att behöva agera, far tillfälle att träffas och&lt;br&gt;diskutera hur situationen skall hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nyckelpersoner hos myndigheter och andra organ bör utbildning i&lt;br&gt;krishantering vara obligatorisk. Det finns all anledning att formulera&lt;br&gt;preciserade mål för denna utbildning på skilda ledningsnivåer och att ta&lt;br&gt;med denna typ av utbildning i de utbildningsplaner o.dyl som berörda&lt;br&gt;myndigheter utarbetar för att tillgodose kravet på god förmåga att möta&lt;br&gt;det väpnade angreppet. Även vid övningar i fredsräddningstjänst är det&lt;br&gt;på motsvarande sätt naturligt att moment om allvarliga störningar i&lt;br&gt;viktiga samhällsfunktioner ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att erfarenheterna från inträffade svåra påfrestningar tas&lt;br&gt;tillvara i utbildnings- och övningsverksamheten. Berörda sektor-&lt;br&gt;myndigheter måste kontinuerligt delge varandra sina erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen ansåg det angeläget att regeringen har en hög&lt;br&gt;beredskap för åtgärder vid händelser som innebär särskilda påfrestningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samhället och föreslog att övningar regelbundet skall genomföras på Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;regeringsnivå. Syftet skulle enligt utredningen vara att öka beredskapen&lt;br&gt;inför t.ex. de olika slag av händelser som förekommer i utredningens&lt;br&gt;scenarion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lång tid tillbaka genomförs regelbundet lednings- och&lt;br&gt;funktionsövningar med regeringen och regeringskansliet. På senare tid har&lt;br&gt;dessa, kompletterade med särskilda s.k. kris- och krigsspel, inriktats mot&lt;br&gt;den typ av påfrestningar som det här är fråga om. Inom regeringskansliet&lt;br&gt;pågår även ett arbete med att studera och pröva metoder för uppläggning&lt;br&gt;och genomförande av ledningsövningar. Det är regeringens bedömning&lt;br&gt;att regeringskansliets beredskap därmed fortlöpande förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler i form av metodanvisningar om hur olika påfrestningar skall&lt;br&gt;hanteras mera allmängiltigt är bättre än i förväg uppgjorda planer.&lt;br&gt;Planeringen för oförutsedda händelser av större omfattning bör därför i&lt;br&gt;första hand inriktas på åtgärdslistor o.dyl. för det initiala skedet av&lt;br&gt;påfrestningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att redan under normala förhållanden etablera samverkan är, som&lt;br&gt;regeringen tidigare har framhållit, ett sätt att skapa förutsättningar för ett&lt;br&gt;samlat och gemensamt agerande när det oförutsedda inträffar. Varje aktör&lt;br&gt;som kan väntas bli engagerad i krishantering bör inom sin egen&lt;br&gt;organisation (motsvarande) skapa en i krishantering specialiserad grupp,&lt;br&gt;som också kan stödja hot- och risktänkandet inom den egna&lt;br&gt;organisationen och se till att det hålls levande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många länder har stora ansträngningar gjorts för att man bättre skall&lt;br&gt;kunna förstå, möta och hantera kriser som uppstår. I Sverige har hittills&lt;br&gt;inte genomförts några mer omfattande insatser i fråga om forskning på&lt;br&gt;området. Inom det av Kungl. Krigsvetenskapsakademien bedrivna&lt;br&gt;projektet &amp;quot;Krishantering&amp;quot; har behovet av forskning uppmärksammats och&lt;br&gt;ingående analyserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge berörda myndigheter i uppdrag att, i samverkan&lt;br&gt;med bl.a. universitet och högskolor, lämna förslag till hur ett program&lt;br&gt;för forskning på krishanteringens område skulle kunna utformas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge större utrymme än hittills åt kraven på&lt;br&gt;krishanteringsförmåga i de olika inriktningsdokument med vilka&lt;br&gt;regeringen styr verksamheten vid berörda myndigheter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser också att ålägga berörda myndigheter att i&lt;br&gt;årsredovisningarna särskilt ange hur kraven på krishanteringsförmåga&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Behov av författningsändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen lämnade i sitt huvudbetänkande (SOU 1995:19)&lt;br&gt;Ett säkrare samhälle vissa förslag till lagstiftning om åtgärder vid&lt;br&gt;allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. I lagförslaget&lt;br&gt;definierades detta begrepp och ålades såväl myndigheter och kommuner&lt;br&gt;som enskilda att medverka i de åtgärder som behövs för att lindra&lt;br&gt;verkningarna av en allvarlig störning. Utredningen föreslog att denna&lt;br&gt;reglering skulle tas in i räddningstjänstlagen (1986:1102). Vid&lt;br&gt;remissbehandlingen framfördes bl.a. kritik mot den av utredningen valda&lt;br&gt;lagtekniska lösningen. Mot denna bakgrund utarbetades inom&lt;br&gt;Försvarsdepartementet en promemoria (Ds 1996:4) Regeringens och&lt;br&gt;myndigheternas befogenheter vid svåra påfrestningar på samhället.&lt;br&gt;Promemorian bygger i sak på utredningens förslag men innehåller en&lt;br&gt;annan lagteknisk lösning. I promemorian föreslås en särskild lag om&lt;br&gt;särskilda befogenheter vid svåra påfrestningar på samhället. Även&lt;br&gt;promemorian har remissbehandlats. Av remissyttrandena framgår att&lt;br&gt;flertalet remissinstanser har ansett den i promemorian valda lagtekniska&lt;br&gt;lösningen vara i huvudsak godtagbar. Däremot kvarstår alltjämt viss&lt;br&gt;remisskritik i sak, bl.a. vad gäller ansvarsfördelningen mellan olika organ&lt;br&gt;och ersättningsfrågor. Dessutom efterlyses en ytterligare analys av&lt;br&gt;avgränsningen mot annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den framförda remisskritiken anser regeringen att&lt;br&gt;lagstiftningsfrågan bör övervägas ytterligare innan ett ställningstagande&lt;br&gt;görs. Fortsatt beredning av denna fråga kommer därför att äga rum inom&lt;br&gt;regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera av Hot- och riskutredningens delbetänkanden konstateras att&lt;br&gt;utrymning av stora delar av befolkningen till icke drabbade områden kan&lt;br&gt;behöva genomföras. Vidare konstateras att utrymning av mindre områden&lt;br&gt;i samband med räddningstjänst kan behöva vidtas. Enligt en&lt;br&gt;överenskommelse mellan Rikspolisstyrelsen, Överbefälhavaren,&lt;br&gt;överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk och&lt;br&gt;Socialstyrelsen från år 1991 skall polisen ansvara för genomförande av&lt;br&gt;utrymning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ansvaret för genomförandet av utrymning skall&lt;br&gt;framgå av en författning och inte, som för närvarande, av en&lt;br&gt;överenskommelse mellan ett antal statliga myndigheter. Utredningen&lt;br&gt;föreslår vidare att ansvaret skall avse utrymning både vid räddningstjänst&lt;br&gt;och vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser som uttalat sig i denna del stöder förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning och avser att initiera en&lt;br&gt;översyn av relevanta författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i avsnitt 10.7 till frågan om fortsatt Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;lagstiftningsarbete avseende kemikalieolyckor och transport av farligt&lt;br&gt;gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Mål- och resultatstyrning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett mål- och resultatstymingssystem bör införas som syftar till att&lt;br&gt;säkerställa att statsmakternas målsättning för beredskapen mot svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred kan uppnås och säkerställas. Detta&lt;br&gt;innebär bl.a. att riksdagen i budgetpropositionerna får en redogörelse&lt;br&gt;för läget när det gäller olika slag av svåra påfrestningar på samhället&lt;br&gt;i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i kapitel 4 allmänt redogjort för samhällets beredskap&lt;br&gt;mot svåra påfrestningar. Även om förhållandena varierar mellan olika&lt;br&gt;slag av tänkbara påfrestningar är det generellt samhällets grundläggande&lt;br&gt;robusthet och flexibilitet samt den beredskap som finns mot olyckor och&lt;br&gt;mindre störningar i samhällsfunktionerna som utgör den viktigaste&lt;br&gt;komponenten i beredskapen. Denna samhälleliga bas kan till den del det&lt;br&gt;gäller den icke-statliga verksamheten påverkas endast indirekt eller på&lt;br&gt;lång sikt genom beslut av statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mål- och resultatstyrning i fråga om beredskap inför svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred har mot denna bakgrund flera&lt;br&gt;dimensioner. Till stor del skall den syfta till att säkra en tillräcklig&lt;br&gt;krishanteringsförmåga hos myndigheterna i enlighet med vad regeringen&lt;br&gt;anfört i kapitel 5. Härutöver skall emellertid styrningen också söka&lt;br&gt;förbättra det övriga samhällets förmåga att klara svåra påfrestningar samt&lt;br&gt;att i de fall så är lämpligt, t.ex. när det gäller risker som rör viktiga&lt;br&gt;tekniska system, genom förebyggande åtgärder minska risken för att svåra&lt;br&gt;påfrestningar inträffar. Detta är förhållanden som kan påverkas indirekt&lt;br&gt;genom att myndigheterna verkar för att olika aktörer i samhället vidtar&lt;br&gt;åtgärder för att minska riskerna i samhället. Regeringen återkommer till&lt;br&gt;detta i kapitel 7 om säkerhetskrav i samhällsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål- och resultatstymingssystemet när det gäller beredskapen mot svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred bör inte skilja sig från det system som&lt;br&gt;under senare år införts i statsförvaltningen. Det handlar i stället om att&lt;br&gt;genom tillämpning av just detta system trygga en tillräcklig beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande komponenter bör ingå i ett sådant mål- och Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;resultatstymingssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Övergripande mål för beredskapen enligt kapitel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;En ambition för beredskapen för vissa slag av svåra påfrestningar&lt;br&gt;enligt kapitel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Särskilda bestämmelser i regleringsbreven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbreven för de primärt ansvariga myndigheterna avser&lt;br&gt;regeringen besluta om övergripande mål och verksamhetsmål som tar&lt;br&gt;sikte på beredskapen inför svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;br&gt;Verksamhetsmålen kan bl.a. avse övnings- och utbildningsverksamhet,&lt;br&gt;redovisning av planeringsdokument m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det far ankomma på respektive departement att ansvara för att en&lt;br&gt;långtgående uppföljning och utvärdering genomförs.I regeringskansliet&lt;br&gt;måste samtidigt finnas en kompetens för att kunna göra övergripande&lt;br&gt;värderingar av samhällets samlade förmåga inför svåra fredstida&lt;br&gt;påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförliga avsnitt bör införas i de ansvariga myndigheternas&lt;br&gt;årsredovisningar enligt en gemensam struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Redogörelse i budgetpropositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionerna bör varje år finnas en redogörelse till riksdagen&lt;br&gt;för läget när det gäller olika slag av svåra påfrestningar på samhället i&lt;br&gt;fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Säkerhetskrav i samhällsplaneringen&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna skall i högre grad än hittills bedöma vilka&lt;br&gt;säkerhetskrav som skall ställas i samhällsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk och Boverket kommer att ges i uppdrag att,&lt;br&gt;i samråd med berörda myndigheter, utarbeta underlag för&lt;br&gt;bedömning av skyddsavstånd som instrument i den förebyggande&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk kommer att ges i uppdrag att utveckla&lt;br&gt;kunskaperna om sanerings- och återställningsarbetet i samband&lt;br&gt;med en olycka med farliga ämnen eller farligt gods och även att&lt;br&gt;utreda ersättningsskyldighet för saneringskostnader och&lt;br&gt;kommunens tillsynsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att vi genom ökad säkerhet och&lt;br&gt;uthållighet skall få ett mer stabilt samhälle är att det finns både kunskap&lt;br&gt;och insikt hos dem som är involverade i förändringar av verksamheter i&lt;br&gt;samhället. Ofta är det en fråga om förändringar och processer som kräver&lt;br&gt;åtgärder i ett tidigt skede av planeringen och en hög grad av&lt;br&gt;samförstånd. Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att på olika sätt&lt;br&gt;öka kunskaperna hos olika aktörer både om behovet av åtgärder och om&lt;br&gt;möjligheterna att få dem genomförda. Om ett säkerhetstänkande tidigt&lt;br&gt;kan föras in i beslutsprocessen finns stora möjligheter att finna såväl&lt;br&gt;tekniska som ekonomiskt fördelaktiga lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet kan byggas in i samhällsutvecklingen på olika sätt. Det&lt;br&gt;föreligger ett allt större behov av att alla som är med och utformar&lt;br&gt;samhället är medvetna om säkerhetskraven. Planlagstiftningen ger stöd för&lt;br&gt;förebyggande insatser som syftar till att minska riskerna i samhället. Men&lt;br&gt;riskfrågor behandlas även inom en rad andra verksamheter i samhället,&lt;br&gt;som trafiksäkerhetsarbetet, räddningstjänsten och arbetsskyddet samt inom&lt;br&gt;miljöområdet. Statsmakterna har i flera fall fastställt mål för verksamheter&lt;br&gt;som mer eller mindre utförligt anger säkerhetskraven. Synen på dessa&lt;br&gt;frågor varierar emellertid mellan sektorerna. Hittills har myndigheterna&lt;br&gt;sällan anlagt ett tvärsektoriellt och övergripande perspektiv. Oftast har&lt;br&gt;varje myndighet utvecklat ett synsätt som är anpassat till den egna&lt;br&gt;verksamhetens behov och förutsättningar. Bristen på enhetlighet i&lt;br&gt;hanteringen av frågorna om säkerhetskrav i samhällsplaneringen kan leda&lt;br&gt;till att säkerhetskraven inom en del sektorer blir alltför långtgående och&lt;br&gt;kostsamma. Inom andra sektorer kan det motsatta förhållandet gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av en ekonomisk satsning för att tillgodose säkerhetskraven Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;kan alltså vara mycket olika. Mot denna bakgrund finns det enligt&lt;br&gt;regeringen skäl att sträva efter enhetligare prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med riskfrågor och riskhantering syftar till att åstadkomma ett&lt;br&gt;skydd mot plötsligt inträffade händelser som leder till mer eller mindre&lt;br&gt;allvarliga påfrestningar på olika verksamheter i samhället. Det rör sig om&lt;br&gt;olyckor och störningar som kan skada människor, egendom och miljö.&lt;br&gt;Det är angeläget att ställa särskilda krav på innehållet i planerings- och&lt;br&gt;beslutsprocessen och på beslutsfattarna i verksamheter som innebär någon&lt;br&gt;form av allvarligt risktagande. Sådana krav kan gå ut på att riskanalyser&lt;br&gt;skall göras inom den beslutande myndigheten innan beslut fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen har bl.a. lyft fram vikten av att&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar skall omfatta såväl en riskanalys som en&lt;br&gt;bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Med riskanalys avses här&lt;br&gt;såväl riskuppskattning som riskvärdering. I proposition 1994/95:230 om&lt;br&gt;Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen m.m. föreslog&lt;br&gt;regeringen en ökad användning av miljökonsekvensbeskrivningar. Med&lt;br&gt;anledning av att Hot- och riskutredningen uppmärksammat denna fråga&lt;br&gt;betonade regeringen att den beskrivning av konsekvenserna för&lt;br&gt;säkerheten som ingår i miljökonsekvensbeskrivningen bör omfatta en&lt;br&gt;riskanalys och en bedömning av vilka åtgärder myndigheter eller de som&lt;br&gt;bedriver verksamheten kan vidta för att minska riskerna. Riksdagen beslöt&lt;br&gt;i enlighet med regeringens förslag (prop. 1995/96:230, bet&lt;br&gt;1995/96:BoUl, rskr. 1995/96:30).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riskerna i samhället skall kunna hållas på en godtagbar nivå måste&lt;br&gt;alla verksamheter inom olika sektorer uppfylla rimliga säkerhetskrav.&lt;br&gt;Ansvaret för detta ligger på myndigheter, företag eller enskilda som&lt;br&gt;driver verksamheter. Tydliga krav på säkerhet och uthållighet måste&lt;br&gt;ställas på verksamheter som innebär risker för omgivningen. Ett flertal&lt;br&gt;myndigheter arbetar idag med säkerhetskrav i samhällsplaneringen, t.ex.&lt;br&gt;Statens räddningsverk, Statens naturvårdsverk, NUTEK,&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen, Banverket och Överstyrelsen för civil beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk kommer att under budgetåret 1997 göra särskilda&lt;br&gt;satsningar inom det förebyggande arbetet vilket innebär att en samlad&lt;br&gt;strategi för ett säkrare samhälle skall utvecklas. I detta sammanhang&lt;br&gt;kommer tillsyns- och miljöfrågorna tillmätas särskild vikt. Kommunala&lt;br&gt;riskanalyser med en utvecklad riskhantering kommer att utgöra en grund&lt;br&gt;för ökade insatser för att dels minska antalet olyckor, dels begränsa&lt;br&gt;skador genom ett förebyggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Statens räddningsverk ett program för samhällets&lt;br&gt;riskhantering, som omfattar metoder för att riskvärdera&lt;br&gt;samhällsekonomiska kostnad/nyttoanalyser, statistik och forskning och&lt;br&gt;utveckling inom området. Detta bedrivs bl.a. genom utbildning för&lt;br&gt;kommuner och länsstyrelser. Andra uppgifter för Räddningsverket är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckla förbättrade samverkansmodeller mellan stat, kommun och Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;näringsliv, att utveckla hjälpmedel och metoder för att informera om den&lt;br&gt;enskildes möjligheter att ta ansvar för den egna säkerheten och att&lt;br&gt;utveckla tillämpningar för hantering av statistik och riskanalyser via&lt;br&gt;geografiska informationssystem. Räddningsverkets informationsbank är&lt;br&gt;central i dessa sammanhang. Denna bank innehåller information om&lt;br&gt;kemiska ämnen inom området farligt gods och farliga ämnen, dokument&lt;br&gt;inom området räddningstjänst och befolkningsskydd, information om&lt;br&gt;resurser för räddningstjänstens behov och en statistisk sammanställning&lt;br&gt;över räddningsinsatser. Informationsbanken innehåller idag information&lt;br&gt;om ca 4 400 kemiska ämnen samt ca 6 000 dokument inom området&lt;br&gt;befolkningsskydd och räddningstjänst. Räddningsverket har för regeringen&lt;br&gt;redovisat en plan för Räddningsverkets informationsbank. Avsikten med&lt;br&gt;planen är att den årligen skall revideras och utvärderas i samverkan med&lt;br&gt;berörda myndigheter och andra nyttjare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att verka för att man i den fysiska planeringen tar hänsyn till&lt;br&gt;riskfaktorer är en viktig uppgift. Boverket har i samarbete med&lt;br&gt;överstyrelsen för civil beredskap och Statens räddningsverk utarbetat&lt;br&gt;underlag som kommunerna kan använda i sin fysiska planering. Dessa&lt;br&gt;myndigheter har också var för sig gett ut vägledningar för arbetet med&lt;br&gt;risker inom sina ansvarsområden. Men hänsyn till olika risker tas även&lt;br&gt;av andra sektorsansvariga myndigheter som Vägverket, Banverket och&lt;br&gt;Sprängämnesinspektionen. I vissa fall har myndigheterna kommit fram till&lt;br&gt;skilda bedömningar av riskerna. Svårigheter har uppstått i flera fall, t.ex.&lt;br&gt;Grödingebanan och Norra Älvstranden vid Göta Älv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen har föreslagit att myndigheterna bildar ett&lt;br&gt;nätverk med experter som kan kallas samman av länsstyrelserna för&lt;br&gt;bedömningar av frågor om säkerhetskrav i samhällsplaneringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör ett bättre samarbete mellan berörda&lt;br&gt;myndigheter i framtiden nås. I dag kan svårigheter uppstå på kommunal&lt;br&gt;nivå om länsstyrelserna inte ger något besked om hur olika&lt;br&gt;myndighetsbedömningar skall vägas samman. Möjligheterna att underlätta&lt;br&gt;för regionala och lokala myndigheter att utarbeta bra beslutsunderlag&lt;br&gt;inför sådana beslut som påverkar säkerhet i samhället bör beaktas av&lt;br&gt;berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang ta upp frågan om skyddsavstånd&lt;br&gt;som har behandlats i Hot- och riskutredningen. Med skyddsavstånd menas&lt;br&gt;det avstånd som skall finnas mellan den farliga verksamheten och det&lt;br&gt;som skall skyddas. Myndigheterna tillämpar här skilda normer och&lt;br&gt;bedömningar. Det är enligt regeringens mening av vikt att ett arbete&lt;br&gt;påbörjas med att utarbeta underlag för bedömning av skyddsavstånd som&lt;br&gt;instrument i den förebyggande verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att uppdra åt Statens räddningsverk och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket att i samråd med berörda myndigheter och kommuner utarbeta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett sådant underlag. De slutsatser som kan dras av pågående arbete inom Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;riskanalysområdet och inträffade händelser skall härvid tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som vidtas i samband med en olycka med farliga ämnen&lt;br&gt;eller farligt gods skall hindra och begränsa en spridning. Åtgärderna&lt;br&gt;måste emellertid utvecklas så att eventuella miljöeffekter begränsas.&lt;br&gt;Ansvaret för åtgärderna är i dag uppdelat på stat, kommuner och enskilda&lt;br&gt;företag. Enligt regeringens bedömning måste kunskaperna om sanerings-&lt;br&gt;och återställningsarbetet utvecklas. Vidare bör ersättningsskyldighet för&lt;br&gt;räddningstjänst- och saneringskostnader utredas och en vägledning för&lt;br&gt;kommunernas tillsynsverksamhet inom detta område utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Statens räddningsverk i uppdrag att utveckla&lt;br&gt;kunskaperna om sanerings- och återställningsarbetet, utreda&lt;br&gt;ersättningsskyldighet för saneringskostnader och kommunens&lt;br&gt;tillsynsverksamhet. Arbetet bör bedrivas i nära samarbete med Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk och Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basen för den verksamhet som benämns beredskapshänsyn i&lt;br&gt;planeringen och i samhällsutvecklingen (BIS-verksamhet) utgörs av den&lt;br&gt;organisation och den säkerhet som vi har i samhället. BIS-verksamheten&lt;br&gt;syftar till att göra samhället mindre känsligt för olika typer av störningar&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap bedriver BIS-verksamheten i samverkan&lt;br&gt;med olika myndigheter och andra organ, som företag och universitet och&lt;br&gt;högskolor. Beredskapshänsyn innebär en allmän strävan att höja den&lt;br&gt;grundnivå i fredssamhället som verksamheten under säkerhetspolitiska&lt;br&gt;kriser och krig bygger på. De kompletterande förberedelser som behövs&lt;br&gt;i beredskapen för att myndigheter, företag och andra organ skall kunna&lt;br&gt;vidta åtgärder i krig kommer genom detta att starta på en högre nivå.&lt;br&gt;BIS-verksamheten har haft många positiva effekter på förmågan att&lt;br&gt;uthärda påfrestningar som uppstår till följd av olyckor och andra&lt;br&gt;störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden om riskfrågor i olika verksamheter kräver ett väl utbyggt&lt;br&gt;och fungerande samarbete. Detta gäller oavsett om det är fråga om&lt;br&gt;planering eller andra slag av åtgärder. Samarbetet behöver utvecklas&lt;br&gt;mellan myndigheter och andra organ på alla nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns behov av att öka kunskaperna om risker och riskbedömning&lt;br&gt;och att verka för att de medel som lagstiftningen erbjuder för att&lt;br&gt;garantera goda beslutsunderlag utnyttjas bättre i beslutsprocessen.&lt;br&gt;Myndigheterna bör utveckla ett effektivt samarbete för att identifiera&lt;br&gt;risker och att förebygga dem. För att åstadkomma detta krävs ett&lt;br&gt;systematiserat tillvaratagande av tidigare erfarenheter inom riskområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför för avsikt att utveckla ett ramprogram för&lt;br&gt;forskning och utveckling inom riskanalysområdet. Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkommer till denna fråga i kapitel 9. Vidare har regeringen i kapitel Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 redan aviserat sin avsikt att utarbeta förslag till ett forskningsprogram&lt;br&gt;för krishantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Informationsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en effektiv informationsverksamhet är av&lt;br&gt;avgörande betydelse för att myndigheter och andra organ skall&lt;br&gt;kunna genomföra de åtgärder som behövs vid svåra påfrestningar&lt;br&gt;på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar far i uppgift att ge råd och&lt;br&gt;rekommendationer till myndigheter och organ om information vid&lt;br&gt;svåra påfrestningar samt att, om en myndighet så begär, kunna&lt;br&gt;lämna experstöd för informationsgivningen vid en inträffad svår&lt;br&gt;påfrestning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får vidare i uppgift att göra utvärderingar av hur&lt;br&gt;kommunikationen mellan myndigheter/massmedier och människor&lt;br&gt;fungerat vid inträffade svåra påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen har föreslagit att Styrelsen för psykologiskt&lt;br&gt;försvar ges i uppdrag att följa händelseförloppet vid svåra påfrestningar&lt;br&gt;på samhället i fred och göra utvärderingar av kommunikationen&lt;br&gt;myndigheter - massmedier - människor. Utredningen har vidare föreslagit&lt;br&gt;att myndigheten ges i uppdrag att, i det fall berörd myndighet själv begär&lt;br&gt;det, ge expertstöd till myndigheter som i en svår informationssituation&lt;br&gt;behöver denna medverkan för att kunna tillgodose akuta&lt;br&gt;informationsbehov. Slutligen har utredningen föreslagit att Styrelsen för&lt;br&gt;psykologiskt försvar i förväg skall utarbeta råd för hur&lt;br&gt;informationsgivning bör gå till vid svåra påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till utredningens förslag. Statens&lt;br&gt;räddningsverk ifrågasätter emellertid att en myndighet som annars inte&lt;br&gt;har någon roll vid fredstida svåra påfrestningar skall ges de uppgifter som&lt;br&gt;utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en effektiv informationsverksamhet är av&lt;br&gt;avgörande betydelse för att myndigheter och andra organ skall kunna&lt;br&gt;genomföra de åtgärder som behövs vid svåra påfrestningar på samhället&lt;br&gt;i fred. Regeringen anser det även vara av stor vikt att myndigheters och&lt;br&gt;andra organs information samordnas i en planläggning som minskar&lt;br&gt;risken för dubbla budskap. Regeringen anser liksom utredningen att&lt;br&gt;risken för motstridiga uppgifter är stor om det inte finns en koordinerad&lt;br&gt;plan för informationsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar är central förvaltningsmyndighet för Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;det psykologiska försvaret. Enligt sin instruktion skall styrelsen bl.a.&lt;br&gt;samordna berörda myndigheters krigsplanläggning av&lt;br&gt;informationsberedskapen och därvid ge råd och rekommendationer. För&lt;br&gt;att kunna fullgöra sin uppgift bedriver och initierar myndigheten en&lt;br&gt;omfattande forskningsverksamhet beträffande informationsproblem i&lt;br&gt;samband med fredstida stora olyckor och katastrofer. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening besitter härigenom myndigheten resurser som bör komma&lt;br&gt;beredskapen mot svåra påfrestningar i fred tillgodo. Detta synsätt&lt;br&gt;överensstämmer med den helhetssyn som enligt totalförsvarsbeslutets&lt;br&gt;första etapp skall prägla samhällets beredskapsåtgärder mot yttre och inre&lt;br&gt;hot och påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att Styrelsen för psykologiskt&lt;br&gt;försvar bör ge råd och rekommendationer till myndigheter och organ om&lt;br&gt;informationen vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Vidare bör&lt;br&gt;myndigheten göra utvärderingar av hur kommunikationen mellan&lt;br&gt;myndigheter, massmedier och människor fungerat vid inträffade svåra&lt;br&gt;påfrestningar. Styrelsen bör också, om en myndighet så begär, kunna&lt;br&gt;lämna expertstöd för informationsgivningen vid en svår påfrestning som&lt;br&gt;har inträffat. Regeringen anger i den proposition om totalförsvarsbeslutets&lt;br&gt;andra etapp som i dag beslutas att särskilda resurser skall avsättas för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Forskning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att forskningsverksamhet som syftar till en ökad&lt;br&gt;säkerhet och ett bättre skydd inför fredstida hot och risker ökar och&lt;br&gt;att resultatet av sådan forskning kan nyttiggöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En särskild arbetsgrupp inrättas för samverkan kring forskning&lt;br&gt;angående nya hot och risker och dessutom att ge Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt i uppgift att inrätta ett s.k. nätverk för samordning&lt;br&gt;på forskarnivå. Ett ramprogram för forskning och utveckling inom&lt;br&gt;riskanalysområdet skall utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Överstyrelsen för civil beredskap och Boverket&lt;br&gt;tillstyrker förslaget medan Statens räddningsverk framför invändningar&lt;br&gt;och anser att den studie av andra länders verksamhet, databaser och&lt;br&gt;statistik för stora olyckor som utredningen föreslagit bör genomföras&lt;br&gt;innan man tar ställning till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten, Statens naturvårdsverk och Socialstyrelsen är vidare&lt;br&gt;positiva och anser att de bör få tillfälle att medverka i arbetet med&lt;br&gt;kunskapsunderlaget medan Kärnkraftinspektionen anser att&lt;br&gt;kämenergisektom inte bör inordnas i ett sådant ramprogram, då det redan&lt;br&gt;finns nationella och internationella samverkansformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden anför att den är villig att ta på sig ett&lt;br&gt;huvudansvar då de har hög kompetens i forskningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet, vissa länsstyrelser och tre kommuner anser&lt;br&gt;att det är viktigt med ökade kunskaper om risker och säkerhetsfrågor, att&lt;br&gt;myndigheterna samordnar sina åtgärder inom forskningen om skydd och&lt;br&gt;säkerhet samt tar gemensamma initiativ till forskning och samverkan&lt;br&gt;inom sina ansvarsområden. Vidare bör de utarbeta&lt;br&gt;kompetensutvecklingsprogram inom sina ansvarsområden för&lt;br&gt;länsstyrelser, kommuner och organisationer etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Ett säkrare samhälle kräver&lt;br&gt;grundliga kunskaper om de risker och hot som förekommer och kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förekomma och om effekterna av de åtgärder som vidtas för att öka Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Hot- och riskutredningen föreligger ett stort behov av att öka&lt;br&gt;kunskaperna inom ett flertal områden som analys av risker och hot,&lt;br&gt;metoder för att öka riskmedvetenhet, hantering av farliga ämnen i&lt;br&gt;transportverksamhet, kommunikation människa-myndigheter-massmedia.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning är det av vikt att forskningsverksamheten&lt;br&gt;som syftar till en ökad säkerhet och ett bättre skydd inför fredstida hot&lt;br&gt;och risker av olika slag ökar och att resultatet av sådan forskning kan&lt;br&gt;nyttiggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskningsverksamhet som bedrivs för det civila försvarets område&lt;br&gt;samordnas av överstyrelsen för civil beredskap, överstyrelsen har hittills&lt;br&gt;inriktat forskningsverksamheten mot kunskapsuppbyggande verksamheter&lt;br&gt;som syftar till att klara de påfrestningar som samhället kan utsättas för&lt;br&gt;under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Detta innebär att särskilda&lt;br&gt;satsningar gjorts inom området beredskapshänsyn och samhällets&lt;br&gt;sårbarhet. Vidare har överstyrelsen gjort en särskild satsning för att få till&lt;br&gt;stånd en starkare förankring i den akademiska forskningsvärlden genom&lt;br&gt;att inrätta ett vetenskapligt råd vid Överstyrelsen samt genom att stödja&lt;br&gt;vissa doktoranders avhandlingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den nya försvarsbeslutsperioden bör Överstyrelsens&lt;br&gt;forskningsverksamhet anpassas i enlighet till den nya inriktningen för det&lt;br&gt;civila försvaret. Överstyrelsen bör vidare verka för en förbättrad&lt;br&gt;forskningssamordning bl.a. genom en ökad samverkan med berörda&lt;br&gt;funktionsansvariga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskanalys är ett centralt område i samband med värdering av hot och&lt;br&gt;risker. Enligt regeringens bedömning finns det behov av att öka&lt;br&gt;kunskaperna om risker och metoder på riskanalysområdet. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund har regeringen för avsikt att uppdra åt Boverket, Statens&lt;br&gt;räddningsverk och Överstyrelsen för civil beredskap att i samråd med&lt;br&gt;forskningsråd och berörda myndigheter utveckla ett ramprogram för&lt;br&gt;forskning och utveckling inom riskanalysområdet. Programmet inriktas&lt;br&gt;mot att ta till vara såväl internationella som nationella erfarenheter inom&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfrågor inom totalförsvaret behandlas även i&lt;br&gt;forskningspropositionen 1997-1999 (prop. 1996/97:5) och i propositionen&lt;br&gt;om totalförsvarsbeslutets andra etapp som regeringen beslutar om idag.&lt;br&gt;De frågeställningar som där tas upp är motiv för totalförsvarsforskning,&lt;br&gt;samverkan inom forskning, behovet av ökade satsningar på forskning för&lt;br&gt;regeringens behov, ABC-forskning, samt flygteknisk forskning och&lt;br&gt;teknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inrätta en särskild arbetsgrupp för samverkan kring&lt;br&gt;nya hot och risker i samhället där ordföranden utses av chefen för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet. I denna grupp bör ingå representanter för de Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;funktionsansvariga myndigheterna inom det civila försvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F örsvarsmakten, bl ivande Försvarshögskolan, F örsvarets forskningsanstalt,&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk, Svenska kommunförbundet och&lt;br&gt;Landstingsförbundet. Denna grupp skall främst utgöra ett forum för&lt;br&gt;diskussion och vägledning. Syftet är att initiera gemensamma&lt;br&gt;forskningssatsningar samt åstadkomma förbättrad samverkan inom&lt;br&gt;forskning om nya hot och risker. Regeringen bör också när det gäller&lt;br&gt;beslut om anpassning av de militära och civila resurserna hålla sig väl&lt;br&gt;underrättad om nya hot och risker i samhället och följa pågående och&lt;br&gt;planerade forskningsprojekt inom området. Denna grupp ger en möjlighet&lt;br&gt;till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att även tillgodose behov av samordning på forskarnivå när det&lt;br&gt;gäller nya hot och risker bör ett nätverk inrättas som lämpligen kan&lt;br&gt;utnyttja modern informationsteknologi för informationsutbyte. Eftersom&lt;br&gt;de nya hoten och riskerna i samhället som innefattas av det vidgade&lt;br&gt;säkerhetsbegreppet är av både civil och militär karaktär bör Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt vara sammanhållande för ett sådant nätverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer även, som framgått av kapitel 5, låta utreda hur ett&lt;br&gt;program på krishanteringens område kan utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Vissa slag av svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället i fred för vilka det bör finnas en&lt;br&gt;särskilt hög ambition för beredskapen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Nedfall av radioaktiva ämnen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och Försvarsdepartementens ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är främst vid kärntekniska anläggningar och vid transporter av t.ex.&lt;br&gt;bestrålat kärnbränsle som olyckor som leder till stora radioaktiva nedfall&lt;br&gt;kan inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige regleras dessa verksamheter genom lagen (1984:3) om&lt;br&gt;kärnteknisk verksamhet (kämtekniklagen). Kämtekniklagen är främst en&lt;br&gt;säkerhetslag som syftar till att främja säkerheten vid kärnteknisk&lt;br&gt;verksamhet. Även andra lagar innehåller bestämmelser som är viktiga för&lt;br&gt;kärnteknisk verksamhet, främst strålskyddslagen (1988:220) och lagen&lt;br&gt;(1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle&lt;br&gt;m.m (finansieringslagen). I detta sammanhang bör också nämnas&lt;br&gt;atomansvarighetslagen (1968:45) som innehåller bestämmelser om den&lt;br&gt;civilrättsliga ansvarigheten för skador som kan uppkomma i samband&lt;br&gt;med driften av kärntekniska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns ett antal internationella överenskommelser som syftar till&lt;br&gt;att genom samarbete lindra eller begränsa skador på människor eller&lt;br&gt;egendom eller i miljön till följd av allvarliga olyckshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftinspektion är central förvaltnings- och&lt;br&gt;tillsynsmyndighet med uppgift att se till att hög säkerhet uppnås i svensk&lt;br&gt;kärnteknisk verksamhet. I säkerhetsarbetet ingår att förebygga olyckor&lt;br&gt;och se till att olika barriärfunktioner i reaktorbyggnader,&lt;br&gt;transportbehållare m.m. fungerar och hindrar att skadliga mängder&lt;br&gt;radioaktiva ämnen når ut i omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut är central förvaltnings- och tillsynsmyndighet&lt;br&gt;med uppgift att övervaka strålskyddet inom kärnteknisk verksamhet och&lt;br&gt;att kontrollera att utsläpp från kärntekniska anläggningar till omgivningen&lt;br&gt;hålls inom fastställda gränser. Strålskyddsinstitutet skall också enligt sin&lt;br&gt;instruktion ha en beredskap för rådgivning till myndigheter ansvariga för&lt;br&gt;skyddet för befolkningen om en olycka inträffar inom eller utom landet.&lt;br&gt;Strålskyddsinstitutet utövar också tillsyn av sådan verksamhet med&lt;br&gt;joniserande strålning som ligger utanför kärnenergisektorn och av&lt;br&gt;verksamhet med icke-jomserande strålning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningsskedet vid ett utsläpp, eller när det är överhängande fara för Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;ett utsläpp, berörs framförallt tre centrala myndigheter vid sidan av&lt;br&gt;räddningstjänstansvariga. Kämkraftinspektionen bedömer risken för&lt;br&gt;utsläpp liksom typ och omfattning av befarade utsläpp.&lt;br&gt;Strålskyddsinstitutet svarar för strålskyddsbedömningar och för&lt;br&gt;samordning av strålningsmätningar och utvärdering av mätresultaten.&lt;br&gt;SMHI ger väderprognoser och utför spridningsberäkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall enligt 28 § räddningstjänstlagen (1986:1102) svara&lt;br&gt;för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en&lt;br&gt;kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för&lt;br&gt;att skydda allmänheten eller vid överhängande fara för ett sådant utsläpp.&lt;br&gt;Länsstyrelsen skall också svara för saneringen efter utsläpp av radioaktiva&lt;br&gt;ämnen från en kärnteknisk anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I räddningstjänstförordningen (1986:1107) lämnas närmare föreskrifter&lt;br&gt;om räddningstjänsten. Bland annat anges att länsstyrelserna skall upprätta&lt;br&gt;en plan för räddningstjänsten och för saneringen. Länsstyrelserna i&lt;br&gt;kämkraftslänen samt länsstyrelsen i Västerbottens län skall upprätta mer&lt;br&gt;omfattande planer som skall behandla frågor om bl.a. alarmering,&lt;br&gt;utrymning och utdelning av jodtabletter. Vid länsstyrelserna i dessa län&lt;br&gt;skall organiseras en personalberedskap. Länsstyrelserna i dessa län skall&lt;br&gt;bistå andra länsstyrelser i frågor om räddningstjänst vid utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att larma och informera allmänheten vid en&lt;br&gt;kämenergiolycka ligger i huvudsak på länsstyrelsen. Vid höjd beredskap&lt;br&gt;informeras allmänheten via radio och TV enligt länsstyrelsens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid haverilarm varnas dessutom allmänheten runt kärnkraftverket med&lt;br&gt;hjälp av sirener (tyfonlarm utomhus som utlöses av kraftverkspersonalen)&lt;br&gt;och genom ett speciellt radiodatasystem (RDS). RDS-systemet bygger på&lt;br&gt;att särskilda radiomottagare, som startar automatiskt vid speciella&lt;br&gt;radiosändningar, delas ut till hushåll m.m. i kärnkraftverkets närhet.&lt;br&gt;Polisens alarmeringspatruller (bilar med högtalare) kompletterar&lt;br&gt;alarmeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För indikering av förekomsten av strålning efter en olycka utnyttjas de&lt;br&gt;kommunala räddningskåremas resurser. Motsvarande uppgift till sjöss&lt;br&gt;fullgörs av Kustbevakningen som också verkställer utrymning och&lt;br&gt;avspärrning till sjöss. På land svarar polisen för utrymning och&lt;br&gt;avspärrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen ansvarar även för sanering efter utsläpp. Dessutom&lt;br&gt;åligger det kommunerna att medverka i planering och övning av den&lt;br&gt;saneringsverksamhet länsstyrelserna ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för bl.a. olycks-&lt;br&gt;och skadeförebyggande åtgärder enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utövar tillsyn över efterlevnaden av räddningstjänstlagen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räddningstjänstförordningen (1986:1107) och med stöd av lagen lämnade Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket ansvarar på central nivå för samordningen av&lt;br&gt;beredskapsplaneringen mot kämenergiolyckor och svarar för utbildning&lt;br&gt;och övning av personalen i beredskapsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bistå Räddningsverket med de upplysningar och synpunkter som&lt;br&gt;kan vara av betydelse för planeringen och beredningen av viktigare&lt;br&gt;ärenden finns vid verket bl.a. Delegationen for beredskap mot&lt;br&gt;kämenergiolyckor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål/ambition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller säkerheten i landets kärntekniska anläggningar skall&lt;br&gt;Kämkraftinspektionen genom tillsyn säkerställa att följande mål uppfylls.&lt;br&gt;På reaktorsäkerhetsområdet är det nationella säkerhetsmålet ett&lt;br&gt;djupförsvar av hög kvalitet som förebygger haverier och begränsar deras&lt;br&gt;skadeverkningar om de ändå skulle inträffa. Med djupförsvar avses för&lt;br&gt;det första att det finns ett antal fysiska barriärer (bränslekapsling,&lt;br&gt;reaktortank och anslutande rörsystem, reaktorinneslutning) mellan de&lt;br&gt;radioaktiva ämnena i kärnbränslet och omgivningen. Vidare ingår i&lt;br&gt;djupförsvaret ett antal säkerhetssystem som skall förhindra att de fysiska&lt;br&gt;barriärerna skadas. För att djupförsvaret skall hålla hög kvalitet fordras&lt;br&gt;också drifts- och underhållsorganisationer som präglas av hög kompetens&lt;br&gt;och säkerhetsmedvetande. Djupförsvaret omfattar således både teknik och&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten i kärntekniska anläggningar skall även innefatta ett gott&lt;br&gt;strålskydd och en ändamålsenlig avvägning mellan reaktorsäkerhetsfrågor&lt;br&gt;och strålskydd. Strålskyddet övervakas av Strålskyddsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas ambition vad gäller beredskapen mot olyckor i&lt;br&gt;kärntekniska anläggningar har i prop. 1991/92:41 om samhällets åtgärder&lt;br&gt;mot allvarliga olyckor angetts vara att ytterligare utveckla metoderna för&lt;br&gt;strålningsmätning och hantering av mätdata som behövs efter utsläpp av&lt;br&gt;radioaktiva ämnen. Vidare anförs att kompetensen bör stärkas vad gäller&lt;br&gt;sanering efter nedfall av radioaktiva ämnen. Härvid skall den organisation&lt;br&gt;och de övriga resurser som finns i samhället utnyttjas på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande läge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt proposition 1990/91:88 om energipolitiken skulle regeringen varje&lt;br&gt;år i budgetpropositionen redovisa drifts- och säkerhetsförhållanden vid de&lt;br&gt;svenska kämkraftsreaktorema. Redovisningen sker numera i regeringens&lt;br&gt;skrivelse om Vår Miljö (senaste skr. 1995/96:120). Enligt skrivelsen&lt;br&gt;bedöms det nuvarande läget enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kämkraftinspektionen och Strålskyddsinstitutet upprätthålls en Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;tillfredsställande säkerhetsnivå vid landets kärnkraftverk. Erfarenheterna&lt;br&gt;från säkerhetsarbetet visar på vikten av en fortsatt skärpt uppmärksamhet&lt;br&gt;på åldersbetingade förändringar vid anläggningarna. Tidigare trend mot&lt;br&gt;ökade kollektiva stråldoser till personal har brutits och långsiktiga&lt;br&gt;åtgärder vidtas. Vad gäller säkerhetsnivån vid de svenska kärntekniska&lt;br&gt;anläggningarna gör regeringen ingen annan bedömning än myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör vidare den bedömningen att beredskapen mot olyckor&lt;br&gt;i kärntekniska anläggningar såväl i som utanför landet mot bakgrund av&lt;br&gt;tidigare genomförda åtgärder är tillfredsställande men ytterligare kan&lt;br&gt;stärkas genom de åtgärder som föreslås nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att förstärka beredskapen om en olycka trots allt skulle&lt;br&gt;inträffa har främst inriktats på att förbättra vamingssystem genom&lt;br&gt;utbyggnad av fasta mätstationer i Sverige och vårt närområde samt&lt;br&gt;sammankoppling av dessa system. Utbyggnad av satellitkommunikation&lt;br&gt;mellan svenska myndigheter och reaktoranläggningama i Ignalina,&lt;br&gt;Sosnovy Bor (St. Petersburg) och på Kolahalvön är också en viktig åtgärd&lt;br&gt;för att erhålla tidig information om en eventuell olycka. Även bilaterala&lt;br&gt;avtal som reglerar varning och informationsutbyte härvidlag är&lt;br&gt;betydelsefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller åtgärder för mer långsiktig uppföljning av&lt;br&gt;konsekvenserna av ett eventuellt nedfall av radioaktiva ämnen har flera&lt;br&gt;åtgärder vidtagits. Enligt Strålskyddsinstitutets instruktion har&lt;br&gt;myndigheten ett centralt ansvar för den långsiktiga uppföljningen av&lt;br&gt;saneringsarbete till följd av nedfall av radioaktiva ämnen. En nationell&lt;br&gt;expertgrupp för sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från&lt;br&gt;kärntekniska anläggningar (NESA) har bildats. Gruppen leds av&lt;br&gt;Strålskyddsinstitutet och har påbörjat sitt arbete med att utforma råd och&lt;br&gt;anvisningar i saneringssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna för strålningsmätning har också förbättrats och åtgärdsnivåer&lt;br&gt;vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar har&lt;br&gt;fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör ansvariga myndigheter i sitt arbete&lt;br&gt;fortsatt fästa stor vikt vid strålningsmätning och rapportering av mätdata.&lt;br&gt;Det är viktigt att den nationella expertgruppen för sanering (NESA) ges&lt;br&gt;prioritet av berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att fortsatt verka för att Sverige förbättrar&lt;br&gt;informationsutbytet med reaktoranläggningar i vårt närområde. En tidig&lt;br&gt;varning samt en hög kunskap om reaktorer i vårt närområde är viktig för&lt;br&gt;att ansvariga beredskapsmyndigheter skall kunna bedöma konsekvenserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av utsläpp och för att kunna rekommendera och vidta relevanta åtgärder Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;för att eventuellt mildra konsekvenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det s.k. östeuropaprogrammet pågår eller har genomförts flera&lt;br&gt;viktiga projekt som är av betydelse for att minska risken for en&lt;br&gt;kämkraftsolycka i vårt närområde. Arbetet består i att införa&lt;br&gt;säkerhetshöjande åtgärder både på den tekniska och administrativa sidan.&lt;br&gt;Sådana åtgärder kan t.ex. bestå i att genomföra säkerhetsanalyser i syfte&lt;br&gt;att identifiera brister och svagheter i ett reaktorsystem, att vidta tekniska&lt;br&gt;förbättringar och att verka för att lagstiftning och tillsyn är i&lt;br&gt;överensstämmelse med kämsäkerhetskonventionen. Andra projekt syftar&lt;br&gt;till att bygga upp en effektiv strålskyddsorganisation och beredskap i de&lt;br&gt;baltiska staterna för att förbättra förutsättningarna för samverkan och&lt;br&gt;informationsutbyte vilket inte minst kan vara av betydelse i samband med&lt;br&gt;en allvarlig olycka i anslutning till kärnteknisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålningsmätning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Systemet för strålningsmätning och instrumenten för&lt;br&gt;strålningsmätning i fred och i krig bör utvecklas och förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningens förslag: Strålskyddsinstitutet bör fa i&lt;br&gt;uppdrag att i samråd med Statens räddningsverk samt företrädare för&lt;br&gt;länsstyrelserna och kommunerna fortsätta att utveckla metoderna för&lt;br&gt;rapportering av strålningsmätdata, för sammanställningen av dessa, för&lt;br&gt;datoriserad utvärdering och för utarbetande av dosprognoser. Telenätet&lt;br&gt;kan bli överbelastat och rapporteringsvägarna är en mycket sårbar del av&lt;br&gt;systemet. Även elförsörjning är ett utsatt område. Strålskyddsinstitutet bör&lt;br&gt;fortsätta att utveckla grundtexter och mallar för information och råd om&lt;br&gt;skyddsåtgärder samt om hur mätningarna kan utökas vid ett nedfall av&lt;br&gt;radioaktiva ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att Räddningsverket far i uppdrag att&lt;br&gt;bedöma behovet av instrument för strålningsmätningar i fred och krig, att&lt;br&gt;klargöra formerna för en modernisering och att föreslå åtgärder som ökar&lt;br&gt;möjligheterna till tillförlitliga mätningar. Räddningsverket bör vidare fa&lt;br&gt;i uppdrag att se över läroplanerna för utbildning av räddningstjänstens&lt;br&gt;personal, så att dessa kan kompletteras med utbildning för&lt;br&gt;strålningsmätning inför både kämenergiolyckor och kärnvapenanfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår dessutom att Räddningsverket far i uppdrag att&lt;br&gt;överväga frågan och att förtydliga de allmänna råd som reglerar biståndet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 55 § räddningstjänstförordningen (1986:1107).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Strålskyddsinstitutet anser det väsentligt att&lt;br&gt;kommunerna så långt möjligt kan sörja för sina egna mätbehov. Vidare&lt;br&gt;anförs att det bör övervägas om räddningstjänsten i kommunerna redan&lt;br&gt;i fred ska kunna disponera en del av totalförsvarets mätinstrument. Om&lt;br&gt;mätningar ska kunna göras med god kvalitet fordras att den berörda&lt;br&gt;personalen får både utbildning och övning. Det innebär i praktiken att en&lt;br&gt;del av totalförsvarets instrument måste vara placerade i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om översyn av läroplanerna för utbildning av&lt;br&gt;räddningstjänstens personal, så att den kan tillföras utbildning för&lt;br&gt;strålningsmätning efter t. ex. kämvapendetonationer i Sveriges närhet, bör&lt;br&gt;enligt Statens räddningsverk kompletteras med en kortare utbildning för&lt;br&gt;de personer som i dag verkar inom den kommunala räddningstjänsten. I&lt;br&gt;annat fall blir införandetiden oacceptabelt lång och effekten av tillägget&lt;br&gt;i utbildningsplanerna kan utläsas först på mycket lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om förty dl iganden av allmänna råd som reglerar biståndet&lt;br&gt;enligt 55 § räddningstjänstförordningen kommenteras endast av&lt;br&gt;Räddningsverket och Länsstyrelsen i Jönköpings län, som båda avvisar&lt;br&gt;det. Räddningsverket framhåller att en statlig eller kommunal myndighet&lt;br&gt;är skyldig att på anmodan av räddningsledaren delta med personal och&lt;br&gt;egendom i en räddningsinsats. Det är således möjligt att direkt hos den&lt;br&gt;berörda kommunen begära att lämplig personal ställs till förfogande. Det&lt;br&gt;uppdrag som utredningen föreslår behövs därför inte, anser&lt;br&gt;Räddningsverket Enligt Länsstyrelsen i Jönköpings län räcker det med&lt;br&gt;att se till att Räddningsverkets allmänna råd efterlevs, t.ex. genom någon&lt;br&gt;form av påminnelse till berörda länsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att det efter ett&lt;br&gt;radioaktivt nedfall krävs en snabb och noggrann kartläggning av&lt;br&gt;nedfallsområdet. Detta är resurskrävande både vad gäller personal och&lt;br&gt;utrustning. Strävan bör vara att inom rimliga tidsramar omdisponera och&lt;br&gt;koncentrera de befintliga mätresurser som finns i landet till&lt;br&gt;nedfallsområdet. En sådan koncentration av mätresurser fordrar en&lt;br&gt;organisation med någon slags beredskap för förtätning av resurserna.&lt;br&gt;Strålskyddsinstitutet har ett ansvar för detta och rutinerna för&lt;br&gt;inrapportering och sammanställning av mätvärden håller för närvarande&lt;br&gt;på att göras effektivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem med mätverksamheten är att indikeringsinstrumenten är av&lt;br&gt;många olika slag. Vidare är de mätinstrument som den tidigare statliga&lt;br&gt;civilförsvarsorganisationen förfogade över och som kommunerna kommer&lt;br&gt;att disponera föråldrade. Därför bör en bedömning av behovet av&lt;br&gt;instrument göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett nedfall kan en länsstyrelse få bistånd av länsstyrelserna i&lt;br&gt;kämkraftlänen och Västerbottens län, som skall ha en organiserad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personalberedskap (55 § räddningstjänstförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till enskilda vid radioaktivt nedfall&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättningstyper och ersättningsnivåer bör fastslås av statsmakterna&lt;br&gt;först då en olycka med radioaktivt nedfall som följd faktiskt&lt;br&gt;inträffat. Det bör sedan ankomma på Statens jordbruksverk att&lt;br&gt;administrera ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningens förslag: Enligt ett av Hot- och&lt;br&gt;riskutredningens delbetänkanden, Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i&lt;br&gt;Skåne (SOU 1995:22), bör frågan om ersättning till enskilda till följd av&lt;br&gt;nedfall av radioaktiva ämnen studeras närmare. Detta bör ske bl.a. mot&lt;br&gt;bakgrund av de stora förluster som kan komma att drabba enskilda&lt;br&gt;jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag. Detsamma kan komma att&lt;br&gt;gälla företag inom förädlings- och distributionsleden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagsläget finns det inte några i förväg fastställda principer för&lt;br&gt;beräkning av ersättning till dem som drabbas. De författningar som&lt;br&gt;reglerar ersättning efter Tjemobylolyckan gäller endast ersättning i&lt;br&gt;samband med denna händelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen indelar ersättningen till enskilda i tre huvudtyper. En första&lt;br&gt;typ av ersättning är ersättning för skada i direkt anslutning till det&lt;br&gt;radioaktiva nedfallet. Detta kan exempelvis gälla för kasserat djurfoder&lt;br&gt;och utslaktning av kreatur. En andra huvudtyp gäller ersättning för&lt;br&gt;förlorat ekonomiskt utbyte av produktion som blivit förhindrad genom&lt;br&gt;myndighetsbeslut till följd av det radioaktiva nedfallet. Som en tredje&lt;br&gt;huvudtyp nämner Jordbruksverket de kostnader och/eller intäktsbortfall&lt;br&gt;som uppstår till följd av åtgärder som föreskrivits eller rekommenderats&lt;br&gt;av myndighet som ett led i ambitionen att minska skadeverkningarna av&lt;br&gt;det radioaktiva nedfallet. Ytterligare en typ av ersättning som kan komma&lt;br&gt;i fråga är ersättning för indirekt skada som orsakats av att primärt&lt;br&gt;skadelidande inte kan hålla ingångna avtal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar även upp frågan om det för uppkomna ersättningsgilla&lt;br&gt;skador skall lämnas full kompensation eller ej och föreslår att&lt;br&gt;ersättningssystemet bör utformas på ett sådant sätt att det stimulerar&lt;br&gt;företagen att vidta åtgärder för att minska konsekvenserna av en olycka&lt;br&gt;och därmed även behovet av ersättning. Jordbruksverket anser att någon&lt;br&gt;form av kvotering av nu aktuella ersättningar kan komma att behöva&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår utredningen att frågan om vilken myndighet som skall Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;ges ansvaret för att i detalj utforma ett ersättningssystem samt hanteringen&lt;br&gt;därav bör slås fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen gav den 14 december&lt;br&gt;1995 Statens jordbruksverk i uppdrag att i beredskapssyfte utarbeta&lt;br&gt;förslag till principer för ersättning till jordbruks-, trädgårds- och&lt;br&gt;rennäringsföretag i händelse av en olycka med radioaktivt nedfall som&lt;br&gt;följd. Uppdraget skulle utföras i samråd med andra berörda myndigheter.&lt;br&gt;Jordbruksverket överlämnade den 19 augusti 1996 en rapport till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för utformningen av och kostnaderna för ett&lt;br&gt;ersättningssystem är enligt Jordbruksverkets bedömning omfattningen av&lt;br&gt;det geografiska område där ersättningssystemet avses bli infört. Detta&lt;br&gt;beror i sin tur på hur omfattande det radioaktiva nedfallet blir och vilket&lt;br&gt;eller vilka gränsvärden som väljs när ersättning blir aktuell.&lt;br&gt;Jordbruksverket anser att fastställande av gränsvärden primärt måste vara&lt;br&gt;en fråga för strålskyddsexpertis, sekundärt blir det en fråga om vilken&lt;br&gt;ambitionsnivå statsmakterna väljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utredningens förslag om ersättningssystem anser&lt;br&gt;Jordbruksverket att vid skada i direkt anslutning till det radioaktiva&lt;br&gt;nedfallet samt produktionsbortfall bör kunna ges en ersättning som&lt;br&gt;understiger full ersättning medan det för åtgärder vidtagna för att minska&lt;br&gt;skadans omfattning ges full ersättning. Detta skulle skapa ekonomiska&lt;br&gt;incitament för tillskapande av åtgärder i syfte att minska skadans&lt;br&gt;omfattning vilket borde leda till ett lägre totalt ersättningsbehov. I vad&lt;br&gt;mån även indirekta skador skall omfattas av ersättningssystemet anses&lt;br&gt;vara avhängigt av statsmakternas ambitionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket anser vidare i sin rapport att en närmare precisering av&lt;br&gt;de ersättningstyper som kan bli aktuella inte kan göras innan karaktär och&lt;br&gt;omfattning av ett radioaktivt nedfall fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket menar också att möjligheten till förskottsersättning bör&lt;br&gt;övervägas. En sådan skulle sedan avräknas mot den slutligt fastställda&lt;br&gt;ersättningen. En liknande avräkning bör också kunna göras i den mån&lt;br&gt;ersättning erhålls från försäkringsbolag, handelspartners m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i Jordbruksverkets bedömning. Någon slutlig&lt;br&gt;precisering av de ersättningstyper som kan bli aktuella kan inte göras&lt;br&gt;förrän karaktär och omfattning av ett radioaktivt nedfall fastställts.&lt;br&gt;Regeringen anser vidare att det bör ankomma på Jordbruksverket att&lt;br&gt;administrera ett av statsmakterna utformat ersättningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Svåra störningar i viktiga infrastruktursystem&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elförsörjning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens energipolitiska beslut år 1991 (prop. 1990/91:88, bet.&lt;br&gt;1990/9l:NU40, rskr. 1990/91:373) utgör grunden för energipolitiken. En&lt;br&gt;långsiktigt stabil och säker tillgång på el till internationellt konkur-&lt;br&gt;renskraftiga priser är en viktig förutsättning för en positiv utveckling av&lt;br&gt;näringslivet och samhällsekonomin. Regeringen avser att under riksmötet&lt;br&gt;1996/97 återkomma till riksdagen med en proposition om energipolitiska&lt;br&gt;riktlinjer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1996 trädde ett nytt regelverk för elmarknaden i kraft&lt;br&gt;(prop. 1994/95:222, bet. 1995/96:NU1, rskr. 1995/96:2). Det nya&lt;br&gt;regelverket innebär genomgripande ändringar av lagen (1902:71 s.l),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen).&lt;br&gt;Vidare infördes en ny lag, lagen (1994:618) om handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för efterlevnaden av bestämmelserna i lagarna är delat på tre&lt;br&gt;myndigheter, nämligen Affärsverket svenska kraftnät (Svenskakraftnät),&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) i dess egenskap av&lt;br&gt;nätmyndighet och Elsäkerhetsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät har systemansvaret för elektrisk ström i vilket ingår&lt;br&gt;att bl.a. utfärda föreskrifter om och utöva tillsyn över driftsäkerhet i&lt;br&gt;elektriska anläggningar. Svenska kraftnät har vidare till uppgift att driva,&lt;br&gt;förvalta och utveckla det svenska storkraftnätet för el inklusive de statligt&lt;br&gt;ägda utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens uppgift är att handlägga bl.a. koncessionsärenden och&lt;br&gt;att utöva tillsyn över ellagens efterlevnad utom i fråga om drift- och&lt;br&gt;elsäkerhet. NUTEK är ansvarig myndighet för funktionen Energiförsörj-&lt;br&gt;ning inom totalförsvarets civila del. Funktionen omfattar försörjningen&lt;br&gt;med bränslen, drivmedel och elkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elsäkerhetsverket utövar tillsyn över och utfärdar föreskrifter om&lt;br&gt;elsäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar i dag en proposition avseende totalförsvarsbeslutets&lt;br&gt;andra etapp. I propositionen redovisar regeringen sina överväganden om&lt;br&gt;bl.a. ansvarsfördelning och organisation inom energiberedskapsområdet.&lt;br&gt;Enligt regeringens bedömning skall Svenska kraftnät ansvara för be-&lt;br&gt;redskapen inom elförsörjningens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elområdet redovisar regeringen i det följande bedömningar Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;avseende reservkraft m.m., och jordbrukets behov av reservkraft. Frågor&lt;br&gt;om hälso- och sjukvårdens elförsörjning med reservkraft behandlas&lt;br&gt;tillsammans med frågor om vattenförsörjningen i avsnitt 10.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål/ambition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Elförsörjningen är av central betydelse för den ekonomiska och sociala&lt;br&gt;utvecklingen i Sverige. Elsystemets infrastruktur måste utnyttjas och&lt;br&gt;utvecklas så att samhällets krav på elförsörjningen kan tillgodoses. I detta&lt;br&gt;ingår också att infrastrukturen skall ha en leveranssäkerhet som motsvarar&lt;br&gt;de krav samhället ställer. Med leveranssäkerhet avses i detta sammanhang&lt;br&gt;risken för avbrott i elleveransema till följd av fel i överföringsförbindel-&lt;br&gt;sema eller p.g.a. kapacitetsbrist i produktionen eller överföringssystem.&lt;br&gt;Det är väsentligt att sårbarheten för fredstida störningar kan begränsas.&lt;br&gt;Känsligheten för störningar bör ytterligare reduceras i samband med&lt;br&gt;nätutbyggnad och införande av ny teknik inom elsystemet och hos&lt;br&gt;förbrukare av el.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande läge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Leveranssäkerheten för en elkund beror på säkerheten i hela leverans-&lt;br&gt;kedjan från kraftstation till kundens anslutningspunkt. Den svenska&lt;br&gt;elproduktionen sker huvudsakligen i vattenkraftanläggningar i norr och&lt;br&gt;i större värmekraftanläggningar i söder. Överföringsförbindelsema med&lt;br&gt;utlandet möjliggör kraftutbyte med Norge, Finland, Danmark och Tysk-&lt;br&gt;land. Sverige och Norge har numera en öppen och gemensam elmarknad.&lt;br&gt;Kraftöverföringen från produktionsanläggningama till förbrukare sker på&lt;br&gt;ledningsnät som delas in i tre nivåer. Kraftöverföring mellan landets&lt;br&gt;regioner sker via det landsomfattande storkraftnätet, till vilket utlands-&lt;br&gt;förbindelserna är anslutna. Från storkraftnätet transformeras kraften ned&lt;br&gt;till lägre spänningsnivåer för överföring på regionala nät. Därefter sker&lt;br&gt;ytterligare nedtransformering för överföring på lokala nät. Produktionsan-&lt;br&gt;läggningar och större förbrukare är vanligtvis anknutna till storkraftnätet&lt;br&gt;eller regionala nät. Lokalnäten försörjer hushåll och mindre förbrukare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska elförsörjningssystemet är enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;förhållandevis robust och motståndskraftigt mot de typer av störningar&lt;br&gt;som erfarenhetsmässigt och med rimlig sannolikhet inträffar i fredstid.&lt;br&gt;Avbrott i elleveransema är oftast kortvariga, från minuter till några&lt;br&gt;timmar, och uppstår i de allra flesta fall till följd av ett inträffat fel på&lt;br&gt;elnätet. Avbrotten är betydligt vanligare på landsbygden än i tätorter. De&lt;br&gt;flesta avbrott hänger samman med fel som drabbar luftledningar i&lt;br&gt;samband med åska, storm eller snöfall. Den fredstida sårbarheten hänger&lt;br&gt;främst samman med väderrelaterade skador i lokala landsbygdsnät. Näten&lt;br&gt;på högre spänningsnivåer ingår i hopmaskade system och är så dimen- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionerade att avbrott inträffar först då flera fel uppstår samtidigt. De har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i allmänhet god motståndskraft mot väderrelaterade störningar. Sabotage Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;kan medföra störningar i elförsörjningen. För att åstadkomma långvariga&lt;br&gt;och omfattande elavbrott krävs dock relativt omfattande sabotageinsatser&lt;br&gt;mot vitala delar av elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelningen är sådan att det är en uppgift för företagen inom&lt;br&gt;elförsörjningen att vidta de åtgärder som krävs för att hålla en god&lt;br&gt;leveranssäkerhet. Den som är ansvarig för elförsörjningen inom ett visst&lt;br&gt;område är skyldig att mot skälig ersättning och inom rimliga gränser&lt;br&gt;tillgodose kundernas önskemål om leveranssäkerhet. Ansvaret innefattar&lt;br&gt;åtgärder för att förebygga och förhindra störningar och åtgärder för att&lt;br&gt;snabbt återställa elförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elförbrukamas krav på leveranssäkerhet skiljer sig åt vilket avspeglar&lt;br&gt;sig elförbrukamas avtal med elleverantörer och nätägare. Förbrukaren kan&lt;br&gt;genom avtalen inom vissa gränser anpassa sin leveranssäkerhet till de&lt;br&gt;egna behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga av statsmakterna fastställda mål för elsystemets&lt;br&gt;leveranssäkerhet vad avser avbrottstider eller avbrottsfrekvenser.&lt;br&gt;Myndigheternas föreskrifts- och tillsynsarbete vad gäller driftsäkerhet,&lt;br&gt;elsäkerhet och nätverksamhet påverkar elföretagens arbete med leverans-&lt;br&gt;säkerhet. Enligt ellagen är den som bedriver nätverksamhet skyldig att på&lt;br&gt;skäliga villkor ansluta den som så begär till elnätet och att överföra el.&lt;br&gt;Nätets leveranssäkerhet är ett avtalsvillkor vars skälighet ställs i relation&lt;br&gt;till andra villkor i samband med nätmyndighetens prövning av skäligheten&lt;br&gt;i nättariffer. Leveranssäkerheten är även i övrigt en faktor som beaktas&lt;br&gt;vid nätmyndighetens tillsyn när det gäller nätverksamhet. Elsäker-&lt;br&gt;hetsverkets föreskrifter om vad som skall iakttas när det gäller bl.a.&lt;br&gt;ledningsgator är av betydelse för att minska sårbarheten för väderrelatera-&lt;br&gt;de störningar i nät på lägre spänningsnivåer. En hög driftsäkerhet och&lt;br&gt;elsäkerhet och i övrigt välskötta nätrörelser hör till grundförutsättningarna&lt;br&gt;för en god leveranssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storkraftnätet med dess stömingsreserver dimensioneras enligt kriterier&lt;br&gt;för driftsäkerhet som är gemensamma i det samkörande nordiska&lt;br&gt;elsystemet. Kriterierna baseras på värderingar av avbrottsrisker, konse-&lt;br&gt;kvenser i samhället som elavbrott kan ge upphov till och kostnaderna för&lt;br&gt;att reducera risken för avbrottet. Kriterierna har successivt utvecklats och&lt;br&gt;tar i sin nuvarande utformning särskild hänsyn till risken för stora&lt;br&gt;störningar. Svenska Elverksföreningen har tagit fram rekommendationer&lt;br&gt;om nätdimensionering och leveranssäkerhet i regionala och lokala nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om åtgärder för att förbättra leveranssäkerheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsligheten för störningar i elförsörjningen kan reduceras genom att&lt;br&gt;elsystemet görs mer robust i samband med nätutbyggnad och införande&lt;br&gt;av ny teknik inom elförsörjningen samt genom beredskap att återställa&lt;br&gt;elförsörjningen vid en störning. Elförbrukama kan vidta åtgärder för att&lt;br&gt;minska sitt beroende av en kontinuerlig eltillförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att reducera känsligheten för störningar i elförsörjningen&lt;br&gt;bör tas tillvara. Kostnaderna för att helt eliminera elsystemets sårbarhet&lt;br&gt;är dock mycket stora. Elförbrukamas betalningsvilja bör härvid vara&lt;br&gt;vägledande för hur långt arbetet med att åstadkomma en god fredstida&lt;br&gt;leveranssäkerhet skall drivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna bör i sitt föreskrifts- och tillsynsarbete inom elförsörj-&lt;br&gt;ningen liksom hittills beakta behovet av ytterligare åtgärder från stats-&lt;br&gt;makterna för att säkerställa en god fredstida leveranssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helhetssyn på störningar i elförsörjningen i fred och krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom elförsörjningsområdet vidtas på statsmakternas initiativ åtgärder för&lt;br&gt;att elförsörjningen skall kunna upprätthållas och återupprättas i krig.&lt;br&gt;Dessa åtgärder har en positiv effekt också på den fredstida leveranssäker-&lt;br&gt;heten, särskilt när det gäller skydd mot sabotage och störningar på&lt;br&gt;stamnätet och regionnäten. Samhällets satsningar och åtgärder för att&lt;br&gt;förebygga och hantera hot och risker i såväl krig- som fredstid skall&lt;br&gt;enligt totalförsvarsbeslutets första etapp präglas av en helhetssyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom elförsörjningen har företagen i branschen en lång tradition av&lt;br&gt;samarbete med Försvarsmakten samt räddningstjänsten i samband med&lt;br&gt;störningar. I stömingssituationer kan företagen få stöd av det militära&lt;br&gt;försvarets resurser för exempelvis transporter och röjning Det bör&lt;br&gt;ankomma på Svenska kraftnät att tillsammans med berörda företag och&lt;br&gt;myndigheter överväga behovet av ytterligare insatser när det gäller&lt;br&gt;samarbete med totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringsordning i samband med störningar i elförsörjningen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det bör tas fram planer (prioriteringsordningar) för prioriteringar&lt;br&gt;mellan funktioner i samhället i samband med störningar i elförsörj-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med fredstida störningar bör prioriteringsordningar tjäna&lt;br&gt;som vägledning för berörda elföretag i deras arbete med att åter-&lt;br&gt;upprätta en fungerande elförsöijning och att fördela tillgänglig&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med krigstida störningar och i situationer då ransone-&lt;br&gt;ringslagen tillämpas bör prioriteringsordningama tjäna som&lt;br&gt;utgångspunkt för myndigheternas föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen: Utredningen anför att det i samband med&lt;br&gt;störningar i elförsörjningen kan uppstå frågor om prioriteringar mellan&lt;br&gt;olika användare, bl.a. ifråga om hur tillgänglig elkraft skall fördelas,&lt;br&gt;fördelning av reservkraftverk och reparationer av skadade nät. Ut-&lt;br&gt;redningen lämnar inget förslag i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna berör inte frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Elproducenter, elhandelsföretag&lt;br&gt;och nätföretag svarar i fredstid för elförsörjningen men kan i vissa&lt;br&gt;situationer fa stöd av myndigheterna. Vid en störning ansvarar elföretagen&lt;br&gt;för att elförsörjningen blir återställd. Det är härvid en uppgift för det&lt;br&gt;enskilda elföretaget att avgöra i vilken ordning ellvereransema till&lt;br&gt;kunderna kan återupprättas. Så länge ransoneringslagen inte satts i&lt;br&gt;tillämpning kan en myndighet inte föreskriva om prioriteringar. Huvud-&lt;br&gt;regien i fredstid är att fördelning av tillgänglig elkraft och av åtgärder för&lt;br&gt;att återställa försörjningen skall styras utifrån rådande avtalsförhållanden&lt;br&gt;mellan elföretagen och elförbrukama samt av de eltekniska förutsättningar&lt;br&gt;som råder. Enligt regeringens bedömning är dessa principer ändamålsen-&lt;br&gt;liga och skall därför behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fredstida beredskapsarbetet, liksom vid svåra störningar i elförsörj-&lt;br&gt;ningen i krigstid, finns behov av allmänna prioriteringsordningar mellan&lt;br&gt;funktioner i samhället. Det gäller exempelvis vid fördelning av medel för&lt;br&gt;installation av reservkraftverk, prioriteringar vid återuppbyggnad av&lt;br&gt;skadade nät och fördelning av tillgänglig elkraft i knapphetssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I krigstid och i situationer då ransoneringslagen tillämpas kan myndig-&lt;br&gt;heterna föreskriva om sådana prioriteringar. I andra stömingssituationer&lt;br&gt;kan en myndighet framföra önskemål om prioriteringar. Önskemålen bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktas av de ansvariga elföretagen så långt de gällande avtalen och de Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;eltekniska förutsättningarna medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 14 december 1995 åt Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap att i samråd med övriga funktionsansvariga myndigheter att&lt;br&gt;senast den 30 juni 1996 bl.a. föreslå prioriteringsordningar mellan&lt;br&gt;samhällsfunktioner vad gäller installation av reservkraftverk, prioriteringar&lt;br&gt;vid reparationsarbete samt fördelning av tillgänglig elkraft i samband med&lt;br&gt;knapphetssituationer (N95/2677). I uppdraget ingick att analysera behovet&lt;br&gt;av att införa en skyldighet att installera reservkraftverk i vissa sam-&lt;br&gt;hällsviktiga verksamheter, med undantag för den kommunaltekniska&lt;br&gt;försörjningen samt sjukvårds- och jordbrukssektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överstyrelsen för civil beredskap har i en skrivelse den 26 juni 1996&lt;br&gt;redovisat uppdraget. Redovisningen innehåller förslag till prioriteringar&lt;br&gt;av eltillförseln i krig. Viktiga samhällsfunktioner har delats in i tre&lt;br&gt;prioriteringsgrupper. Förslaget tar sin utgångspunkt i krigsfallet men har&lt;br&gt;av Överstyrelsen för civil beredskap utvecklats för att ta hänsyn även till&lt;br&gt;andra stömingssituationer. Den föreslagna prioritenngsordningen&lt;br&gt;redovisas i tabellen nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7aZ&amp;gt;e//Prioriteringarmellanfunktioneravseendeelförsörjningen(inbördes Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;prioritering av angivna funktioner inom respektive prioritetsgrupp har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorts)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioritetsgrupp 1 (oundgängliga funktioner)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ledningssystem (Civil ledning, geografiskt områdesansvariga myndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter, viktigare funktionsledning, samverkan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Telekommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Informations- och nyhetsförmedling samt radio- och TV-distribution&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vitala verksamheter inom Försvarsmakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samhällsviktiga datasystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioritetsgrupp 2 (angelägna funktioner)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Polisväsende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hälso- och sjukvård m.m. (främst akutsjukvård och teknisk försörjning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Transporter (främst järnvägstransporter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Befolkningsskydd och räddningstjänst (främst förvamingssystem)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunalteknisk försörjning (främst dricksvatten- och värmeförsörj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Livsmedelsförsörjning (främst varudistribution)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Drivmedelsförsörjning (främst tankningsmöjligheter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försörjning med industrivaror (främst reparationer av vitala funktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och viss produktion för Försvarsmaktens behov)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioritetsgrupp 3 (övriga viktiga funktioner)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Socialförsäkring m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Postbefordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Finansiella tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Landskaps- och fastighetsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övriga delar av vissa funktioner i prioritetsgruppema 1 och 2 och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte utpekats särskilt bör jämställas med funktioner i prioritetsgrupp 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i en skrivelse till Överstyrelsen för civil beredskap&lt;br&gt;den 20 juni 1996 anfört att funktionen Hälso- och sjukvård, åtminstone&lt;br&gt;vad gäller akutsjukvården, bör prioriteras i grupp 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning fordras ytterligare utredningsarbete innan&lt;br&gt;regeringen kan ta ställning till prioriteringsordningar. Socialstyrelsens&lt;br&gt;synpunkter bör övervägas i detta sammanhang. Vidare bör skillnaderna&lt;br&gt;i angelägenhetsgrad i fred jämfört med i krig förvissa funktioner komma&lt;br&gt;till tydligare uttryck i prioriteringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt Överstyrelsen för civil beredskap att i&lt;br&gt;samråd med övriga funktionsansvariga myndigheter genomföra detta&lt;br&gt;utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ö-drift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för Svenska kraftnät att överväga förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för s.k. ö-drift och att vidta de åtgärder som erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som berört frågan är positiva&lt;br&gt;till förslaget. Svenska Kommunförbundet biträder förslaget. FOA anför&lt;br&gt;att de reella möjligheterna för ö-drift i dagsläget synes vara begränsade.&lt;br&gt;Svenska kraftnät anför att det är viktigt att Svenska kraftnäts driftledning&lt;br&gt;har ett inflytande över ö-driften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Inom elproduktionen finns ett&lt;br&gt;reservförfarande som benämns ö-drift Det innebär att regionala eller&lt;br&gt;lokala elnät kopplas bort från det nationella elsystemet så att elförsörj-&lt;br&gt;ningen sker med de produktionsresurser som finns inom det avgränsade&lt;br&gt;nätområdet. Syftet är att upprätthålla eller stabilisera elförsörjningen i det&lt;br&gt;avgränsade nätområdet i situationer då det nationella elsystemet inte&lt;br&gt;fungerar eller är instabilt. Ö-driftförfarandet är komplicerat och aktualise-&lt;br&gt;ras först i samband med långvariga störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen har inhämtat pågår det vid NUTEK ett projekt&lt;br&gt;med syfte att ta fram förslag till mål och strategier för beredskapsarbetet&lt;br&gt;inom el försörjningsområdet, bl a. förutsättningarna för ö-drift. Vid&lt;br&gt;NUTEK pågår vidare flera projekt med syfte att pröva de praktiska&lt;br&gt;förutsättningarna för ö-drift i delar av Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i totalförsvarspropositionen (prop. 1996/97:4) be-&lt;br&gt;dömningen att Svenska kraftnät från den 1 januari 1996 skall överta&lt;br&gt;ansvaret för delfunktionen Elförsörjning. Det är en uppgift för Svenska&lt;br&gt;kraftnät att i samverkan med NUTEK och berörda elföretag slutföra de&lt;br&gt;projekt som har initierats av NUTEK, samt att göra de ytterligare över-&lt;br&gt;väganden som behövs angående ö-drift. Det gäller bl.a. att i samråd med&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap och övriga funktionsansvariga myndig-&lt;br&gt;heter göra avvägningar gentemot andra typer av åtgärder som kan vidtas&lt;br&gt;i syfte att stärka förmågan att upprätthålla elförsörjningen även vid stora&lt;br&gt;störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservkraftaggregat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För fredsstida förhållanden bör huvudprincipen vara att det&lt;br&gt;ankommer på den enskilde att besluta om införskaffande av&lt;br&gt;reservkraftaggregat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga stödgivningen för inskaffande av reservkraftaggregat&lt;br&gt;för krigstida bruk bör fortsätta och i fortsättningen även grundas på&lt;br&gt;behoven vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Insatserna bör&lt;br&gt;samordnas med andra åtgärder för att trygga elförsörjningen i krig&lt;br&gt;och vid svåra påfrestningar i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om tillgången på reservkraftaggregat bör hållas samlad&lt;br&gt;för länsstyrelsernas och andra myndigheters behov.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap far i uppdrag att i samråd med&lt;br&gt;övriga funktionsansvariga myndigheter och Svenska kraftnät ta fram&lt;br&gt;en plan för de fortsatta statliga insatserna med reservkraftaggregat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning. Utredningen föreslår en temporär möjlighet till&lt;br&gt;direktavskrivning för anskaffning och installation av reservkraftaggregat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har kommenterat frågan,&lt;br&gt;bl.a. Överstyrelsen för civil beredskap, FOA, Svensk Elberedskap AB,&lt;br&gt;Livsmedelsverket, NUTEK, Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet,&lt;br&gt;Länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings och Norrbottens län, är i&lt;br&gt;huvudsak positiva till förslaget. FOA anser att en skyldighet att anmäla&lt;br&gt;anskaffandet av reservkraftverk bör övervägas. NUTEK framhåller att&lt;br&gt;elsystemet sårbarhet kan öka om elproducenter, nätägare och användare&lt;br&gt;litar på att samhället kommer att gripa in vid omfattande elavbrott i stället&lt;br&gt;för att gardera sig själva.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att installera reservkraftaggregat m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Störningar i elförsörjningen skapar olägenheter för enskilda hushåll och&lt;br&gt;medför problem inom viktiga samhällsfunktioner som exempelvis&lt;br&gt;sjukvård, vattenförsörjning och räddningstjänst. För näringsidkare kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avbrott i elförsörjningen få betydande ekonomiska konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De störningar som erfarenhetsmässigt inträffar i fredstid är dock&lt;br&gt;vanligtvis av en sådan begränsad omfattning att deras praktiska konse-&lt;br&gt;kvenser kan bäras av hushållen. Regeringen tillkallade hösten 1995 en&lt;br&gt;särskild utredare, Utredningen om konsumentskydd vid leverans av el&lt;br&gt;(dir. 1995:148), med uppdrag att lämna förslag till åtgärder för att stärka&lt;br&gt;konsumentskyddet vid leverans av el. Utredningen har våren 1996 i&lt;br&gt;betänkandet Konsumentskydd på elmarknaden (SOU 1996:104) redovisat&lt;br&gt;sina övervägande och förslag om bl.a. ekonomisk ersättning till konsu-&lt;br&gt;menter i samband med leveransavbrott. Betänkandet remissbehandlas för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flertalet kommersiella verksamheter ligger det i den enskildes&lt;br&gt;ekonomiska intresse att bedöma behovet av att kunna upprätthålla&lt;br&gt;elförsörjningen vid fredstida störningar. Något behov av föreskrifter om&lt;br&gt;skyldighet att installera reservkraftförsörjning synes inte föreligga för&lt;br&gt;dessa. Regeringens överväganden vad gäller reservkraft inom sjukvårds-&lt;br&gt;och jordbruksektorema, och inom området för kommunalteknisk&lt;br&gt;försörjning redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fredstida förhållanden bör huvudprincipen vara att den enskilde&lt;br&gt;beslutar om egna åtgärder för att minska sårbarheten mot störningar i&lt;br&gt;elförsörjningen. I samband med omfattande och långvariga fredstida&lt;br&gt;störningar skall myndigheter och andra organ så långt möjligt ställa de&lt;br&gt;resurser i form av reservkraftaggregat, batterier och dylikt som finns för&lt;br&gt;krig till elförbrukamas förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap har i ovan nämnda skrivelse den 26&lt;br&gt;juni 1996 redovisat överväganden när det gäller skyldighet att installera&lt;br&gt;reservkraftaggregat. Överstyrelsens för civil beredskap bedömning överen-&lt;br&gt;stämmer i allt väsentligt med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad samordning av åtgärderna för att trygga elförsörjningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa verksamheter som är viktiga för totalförsvaret lämnas ekono-&lt;br&gt;miskt stöd ur den ekonomiska ramen för det civila försvaret för in-&lt;br&gt;stallation av reservkraftaggregat. Det gäller inom bl.a. teleområdet,&lt;br&gt;sjukvården och den kommunaltekniska försörjningen. Sådana åtgärder har&lt;br&gt;effekt också på samhällets förmåga att stå emot svåra störningar i&lt;br&gt;elförsörjningen i fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida stödgivningen bör i större utsträckning än hittills&lt;br&gt;samordnas med åtgärder som vidtas med syfte att förbättra förutsätt-&lt;br&gt;ningarna att upprätthålla och återupprätta elförsörjningen i samband med&lt;br&gt;störningar. De krigstida behoven skall vara dimensionerande för verksam-&lt;br&gt;heten men behoven i samband med svåra störningar i fredstid skall&lt;br&gt;beaktas i planeringen. Det är en uppgift för Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskap att i samråd med den ansvariga myndigheten för delfunktionen Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;Elförsörjning, Svenska kraftnät, och de funktionsansvariga myndigheterna&lt;br&gt;att ta fram en plan för det fortsatta statliga insatserna inom området. I det&lt;br&gt;sammanhanget bör även frågan om möjligheten till direktavskrivning av&lt;br&gt;investeringar i reservkraftaggregat utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om tillgången på reservkraftaggregat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör länsstyrelserna hålla sig informerade&lt;br&gt;om vilka användare inom respektive län som har installerat eller förberett&lt;br&gt;installation av reservkraftaggregat. Tillsammans med framtagana priorite-&lt;br&gt;ringsordningar bör sådan information ligga till grund för att på regional&lt;br&gt;nivå bestämma hur reservkraftaggregat i civila och militära förråd, och&lt;br&gt;reservkraftaggregat som kan omdisponeras från icke drabbade områden,&lt;br&gt;skall fördelas mellan användare i samband med långvariga fredstida&lt;br&gt;avbrott i elförsörjningen. Det är i det sammanhanget angeläget att&lt;br&gt;länsstyrelserna systematiserar informationen så att den enkelt kan&lt;br&gt;användas av andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 14 december 1995 uppdragit åt länsstyrelserna att&lt;br&gt;till överstyrelsen för civil beredskap redovisa uppgifter dels om till-&lt;br&gt;gången på reservkraftaggregat inom länet, dels vilka användare som&lt;br&gt;vidtagit förberedelser för att installera reservkraftverk (N95/2676).&lt;br&gt;överstyrelsen för civil beredskap har i skrivelse den 12 juli 1996&lt;br&gt;meddelat regeringen att samtliga länsstyrelser samt de myndigheter och&lt;br&gt;företag som i samma fråga tillskrivits på överstyrelsens för civil&lt;br&gt;beredskap initiativ, inkommit med den begärda redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Reservforsörjning med el inom jordbruket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor betydelse att bestämmelserna om djurskydd så långt&lt;br&gt;möjligt kan upprätthållas även vid ett avbrott i elförsörjningen. En&lt;br&gt;bestämmelse med den innebörden bör införas i Statens jordbruks-&lt;br&gt;verks djurskyddsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: I ett av utredningens delbetänkanden, Utan el&lt;br&gt;stannar Sverige (SOU 1995:20), föreslås att åtgärder för att disponera den&lt;br&gt;reservkraft som jordbruket behöver bör övervägas liksom frågan om det&lt;br&gt;med tanke på t.ex. djurskyddet skall finnas en skyldighet att ha re-&lt;br&gt;servkraft för vissa typer av djurbesättningar. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslog utredningen att Jordbruksverket borde få i uppdrag att se över Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna ställde sig generellt positiva till&lt;br&gt;förslaget. Jordbruksverket framhåller att tillgången på reservkraft i&lt;br&gt;jordbruket inte enbart är en nationell beredskapsfråga. Varje företagare&lt;br&gt;med mjölkproduktion bör ha ett intresse från djurskyddssynpunkt av att&lt;br&gt;det finns reservkraft. Kommunförbundet ställer sig tveksam till möjlig-&lt;br&gt;heterna att genom dessa åtgärder förbättra beredskapen. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län anser att någon form av nationella normer behövs. Krav&lt;br&gt;på obligatorisk reservkraft bör övervägas för mjölk- och äggproducenter&lt;br&gt;samt för svin- och broileruppfödare. Svensk Elberedskap menar att&lt;br&gt;tvångsåtgärder bör vidtas om stimulansåtgärder inte ger föreslagen effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen gav den 14 december&lt;br&gt;1995 Statens jordbruksverk i uppdrag att se över frågorna om tillgången&lt;br&gt;på reservkraft inom jordbruket och om det skall finnas en skyldighet för&lt;br&gt;jordbrukarna att i vissa fall ha reservkraft. Uppdraget skulle utföras efter&lt;br&gt;samråd med Närings- och teknikutvecklingsverket samt med Över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap och Lantbrukarnas riksförbund och ta sin&lt;br&gt;utgångspunkt i Hot- och riskutredningens bedömningar. Jordbruksverket&lt;br&gt;överlämnade den 1 maj 1996 rapporten till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt statistiska uppgifter har endast omkring 25 % av lantbrukarna&lt;br&gt;med yrkesmässig djurhållning tillgång till reservelverk. Beroende på&lt;br&gt;djurbesättning bedöms mellan 11 % och 57 % av företagen inte att klara&lt;br&gt;ett längre avbrott i elförsörjningen. Statistiska uppgifter tyder därmed på&lt;br&gt;att det finns ett behov av reservförsörjning med el inom jordbruket.&lt;br&gt;Elberoendet och därmed elbehovet är starkt förknippat med vilken&lt;br&gt;produktionsform som bedrivs på ett jordbruksföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket har tolkat uppdraget som en djurskyddsfråga. Man konstaterar&lt;br&gt;att det i djurskyddsbestämmelsema, som reglerar hur djur skall skötas och&lt;br&gt;hållas, inte görs något undantag vid strömavbrott. Därmed är det redan&lt;br&gt;idag möjligt att med stöd av gällande regelverk ställa krav på att&lt;br&gt;förebyggande åtgärder vid strömavbrott skall vara vidtagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Statens jordbruksverks föreskrifter anges ett antal basfunktioner som&lt;br&gt;skall kunna upprätthållas på ett tillfredsställande sätt. Dessa är ventilation,&lt;br&gt;dricksvattenförsörjning, utfodring, utgödsling, mjölkning och försörjning&lt;br&gt;med friskt vatten i vissa fiskodlingar. För att kunna tillgodose dessa har&lt;br&gt;Jordbruksverket övervägt att införa en regel med innebörden att det skall&lt;br&gt;finnas rimliga förutsättningar att skydda djuren mot lidande vid ett&lt;br&gt;strömavbrott i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:129) om&lt;br&gt;djurhållning inom lantbruket m.m. Dessutom menar Jordbruksverket att&lt;br&gt;en samordning av reservkraftverk skulle öka tillgängligheten, detta kräver&lt;br&gt;dock en standardisering av anslutningsdon samt körplaner för hur verken&lt;br&gt;kopplas in. En samordning skulle kunna skötas av organisationer som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinringar eller Farmartjänst, vilka har etablerade kanaler till Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;jordbrukare och är i stort sätt rikstäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har Jordbruksverket lämnat en redogörelse för effektbehov&lt;br&gt;och kostnader för reservkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att djurskyddsbestämmelsema skall kunna upp-&lt;br&gt;rätthållas även vid ett avbrott i den ordinarie eldistributionen. Detta bör&lt;br&gt;kunna uppnås antingen genom tillgång på reservkraft eller genom andra&lt;br&gt;åtgärder. Detta krav finns i och för sig redan i dag men bör förtydligas&lt;br&gt;genom att Statens jordbruksverk ändrar gällande föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Telekommunikationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Telekommunikationer utgör en mycket viktig del av samhällets in-&lt;br&gt;frastruktur och måste fungera med hög säkerhet. Det är viktigt att&lt;br&gt;efterhand bygga bort och begränsa sårbarheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Telekommunikationerna har en avgörande betydelse för samhällets&lt;br&gt;funktionsförmåga. Det är därför väsentligt att sårbarheten mot fredstida&lt;br&gt;hot kan begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1993 trädde en ny telelag, lag om teleterminalsutrustning&lt;br&gt;samt lag om radiokommunikation i kraft. Post- och telestyrelsen (PTS)&lt;br&gt;blev genom den nya lagstiftningen den myndighet som skall övervaka&lt;br&gt;efterlevnaden av den nya lagen, utfärda teletillstånd med villkor,&lt;br&gt;upphandla beredskaps- och handikapptjänster samt utöva löpande tillsyn&lt;br&gt;på teleområdet. Från och med den 1 juli 1993 övertog PTS (först&lt;br&gt;Telestyrelsen) funktionsansvaret från f.d. Televerket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål och ambition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Telekommunikationer utgör en mycket viktig del av samhällets samhällets&lt;br&gt;infrastruktur och måste fungera med hög säkerhet. Fast telefoni,&lt;br&gt;mobiltelefoni, Mobitex samt viktiga datanät måste fungera. Den&lt;br&gt;nuvarande sårbarheten skall efterhand byggas bort i samband med&lt;br&gt;nätutbyggnad och införande av ny teknik. Långvariga avbrott i elförsörj-&lt;br&gt;ningen skall kunna klaras. Det viktigaste fredstida hotet mot tele-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunikationerna är sabotage enligt Post- och telestyrelsens be- Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;dömning. En tillräcklig beredskap skall finnas mot detta hot.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande läge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att beredskapen inte är godtagbar i nuläget, men med&lt;br&gt;de åtgärder som planeras i första hand inom ramen för det civila&lt;br&gt;försvarets planering kommer nuvarande sårbarhet mot både fredstida och&lt;br&gt;krigstida hot att under den kommande tioårsperioden efterhand att byggas&lt;br&gt;bort. Landets elförsörjning, som telekommunikationerna är beroende av,&lt;br&gt;är sårbar. Vid sabotage är risken stor att telekommunikationerna lamslås.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att efterhand bygga bort och begränsa&lt;br&gt;sårbarheter i landets telekommunikationer. Åtgärder kan främst vidtas i&lt;br&gt;samband med operatörernas utbyggnad av nät eller vid förnyelse av&lt;br&gt;teknik. Den höga utvecklingstakten bedöms komma att bestå i ytterligare&lt;br&gt;5 - 10 år. Som en följd av detta uppstår nya möjligheter men också risker&lt;br&gt;för nya sårbarheter. Konsekvenser av Telias pågående omstrukturering&lt;br&gt;måste beaktas. En satsning på en mångfald operatörer ger ökad flexibilitet&lt;br&gt;och minskad sårbarhet. Manipulering av datasystem måste beaktas&lt;br&gt;särskilt. Mask- och slingformiga nät med redundans och omkopplingsmöj-&lt;br&gt;ligheter vid skador samt spridning av vitala funktioner utgör de främsta&lt;br&gt;grunderna för motståndsförmåga. Skyddet av Telias transportnät skall&lt;br&gt;förbättras. Reservkaften förbättras för att klara långa elavbrott (2-4&lt;br&gt;veckor). En metod för prioritering av totalförsvarsviktiga abonnenter skall&lt;br&gt;tas fram och införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.3 Hälso- och sjukvårdens el- och vattenförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett avbrott i försörjningen med el och vatten innebär en väsentlig risk&lt;br&gt;för hälso- och sjukvården. Krav måste kunna ställas på sjukvårdshu-&lt;br&gt;vudmännen att beredskapsåtgärderna skall vara sådana att de in-&lt;br&gt;nehåller stora mått av flexibilitet för att kunna möta olika extraordi-&lt;br&gt;nära situationer. Socialstyrelsen har ett övergripande ansvar för&lt;br&gt;planering och försörjning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och&lt;br&gt;miljö- och hälsoskydd i krig. Inom ramen för detta ansvar avser&lt;br&gt;regeringen att även fortsättningsvis stödja sjukvårdshuvudmännen i&lt;br&gt;deras strävan att säkra den tekniska försörjningen. Det sker bl.a. inom&lt;br&gt;funktionen Hälso- och sjukvård m.m. inom det civila försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården far vid påfrestningar i samhället av de slag som&lt;br&gt;Hot-och riskutredningen beskriver mycket stora och ovanliga uppgifter.&lt;br&gt;Ett avbrott i försörjningen med el och vatten innebär väsentliga risker för&lt;br&gt;att verksamheten störs eller i värsta fall upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål/ambition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De scenarier som redovisas av Hot- och riskutredningen ställer sådana&lt;br&gt;krav på både hälso- och sjukvården och de sociala verksamheterna att de&lt;br&gt;övergår vad som kan anses vara rimligt att landsting och kommuner&lt;br&gt;normalt har en beredskap för. Detta hindrar dock inte att krav måste&lt;br&gt;kunna ställas på huvudmännen att beredskapsåtgärderna skall vara sådana&lt;br&gt;att de innehåller stora mått av flexibilitet för att kunna möta olika&lt;br&gt;extraordinära situationer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande läge och åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 14 december 1995 åt Socialstyrelsen att med&lt;br&gt;utgångspunkt i Hot- och riskutredningens förslag om att styrelsen i&lt;br&gt;samråd med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet skulle&lt;br&gt;klargöra vilka krav som kunde ställas på hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;socialtjänsten vid allvarliga samhällsstörningar bl.a. om det uppstår&lt;br&gt;långvariga avbrott i el- och vattenförsörjningen. Socialstyrelsen redo-&lt;br&gt;visade uppdraget den 26 mars 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har våren 1996 också redovisat rapporten (1996:1)&lt;br&gt;Akutsjukhus, funktionssäkerhet i fred och krig. Enligt Socialstyrelsen bör&lt;br&gt;samtliga akutsjukhus för uthållighet redan i fred ha en egen reserwatten-&lt;br&gt;täkt med reservkraftförsörjning och kapacitet för minst 20 procent av&lt;br&gt;normalförbrukningen, egen reservkraft motsvarande minst 60-65 procent&lt;br&gt;av maximalt effektuttag, bränsletankar för minst en veckas behov och&lt;br&gt;egen säkerställd värmeförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har genom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. inom&lt;br&gt;det civila försvaret ett övergripande ansvar för planering och försörjning&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och miljö- och hälsoskydd i krig.&lt;br&gt;Det är givet att dessa förberedelser kommer att vara till nytta även vid&lt;br&gt;fredstida händelser. Socialstyrelsen har inom ramen för denna planering&lt;br&gt;hittills lämnat bidrag till över hälften av akutsjukhusen för att anordna&lt;br&gt;reservvattentäkter, som är den mest efterfrågade säkerhetsåtgärden.&lt;br&gt;Statligt stöd för att säkra elförsörjningen har lämnats av Socialstyrelsen&lt;br&gt;så att numera något över hälften av akutsjukhusen har nått uppsatt mål.&lt;br&gt;Enligt regeringen bör även fortsättningsvis inom funktionen Hälso- och&lt;br&gt;sjukvård m.m. sjukvårdshuvudmännen stödjas i strävan att säkra den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniska försörjningen. Regeringen anser också att ökad hänsyn bör i Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;fortsättningen tas till behoven vid svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försörjning med vatten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försörjning med vatten omfattar förutom dricksvattenförsörjning bl.a.&lt;br&gt;bevattning, brandsläckning, industrins processvatten, kylvatten för&lt;br&gt;kärnkraftverk och bevattning av djur. Enligt en bredare definition ingår&lt;br&gt;även avloppsvatten av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenförsörjning ingår enligt beredskapsförordningen (1993:242) i&lt;br&gt;funktionen Livsmedelsförsörjning m.m. där Statens jordbruksverk är&lt;br&gt;funktionsansvarig myndighet. Dessutom omfattar funktionen Hälso- och&lt;br&gt;sjukvård m.m., där Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet, även&lt;br&gt;dricksvattenhygien eftersom dricksvatten har stor betydelse för smitt-&lt;br&gt;skydd/B-skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vattenförsörjning regleras i ett flertal författningar. Livsme-&lt;br&gt;delsverket har enligt livsmedelslagen (1971:511) ansvar för frågor om&lt;br&gt;dricksvattnets kvalitet, beredning och hantering. Däremot har verket inget&lt;br&gt;ansvar för kvantitet, dvs. att det skall finnas vatten. Inte heller gäller&lt;br&gt;denna lagstiftning enskilda brunnar och vattenförsörjning inne i fastig-&lt;br&gt;heter. Enligt hälsoskyddslagen (1980:1080) skall bostäder m fl. lokaler&lt;br&gt;ha tillgång till vatten i tillräcklig mängd och av tillfredsställande&lt;br&gt;beskaffenhet. Lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar&lt;br&gt;(1970:244) ger kommunerna skyldighet att sörja för att vattenförsörjning&lt;br&gt;och avlopp, för viss befintlig eller blivande bebyggelse, ordnas i ett större&lt;br&gt;sammanhang med hänsyn till hälsoskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag inte någon central tillsynsmyndighet som har rätt att&lt;br&gt;föreskriva beredskapsåtgärder för att vattenförsörjningen skall fungera vid&lt;br&gt;svåra samhällsstörningar och i krigssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål/ambition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försörjningen med vatten och då särskilt dricksvattenförsörjningen är av&lt;br&gt;vitalt intresse såväl i fredstid som vid allvarliga samhällsstörningar och&lt;br&gt;i krig. Regeringen anser att frågan om vattenförsörjning måste ses i ett&lt;br&gt;helhetsperspektiv där hela vattenkretsloppet, såväl vattenförsörjning i alla&lt;br&gt;dess delar som avlopp, beaktas och där även ansvarsfördelningen för&lt;br&gt;beredskapsförberedelsema klargörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta arbetet bör frågan om möjligheter att skydda vattentäkter Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;och potentiella områden för vattentäkter prioriteras. Förmågan att få igång&lt;br&gt;vattendistributionen, antingen via eget eller annans distributionsnät, efter&lt;br&gt;en allvarlig störning måste också prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande läge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning av läget är att den allmänna dricksvattenförsörj-&lt;br&gt;ningen i fredstid fungerar bra. Leveranssäkerheten är god både ifråga om&lt;br&gt;kvantitet och kvalitet. Längre avbrott i vattenleveransema är mycket&lt;br&gt;sällsynta. Begränsande faktorer för vattenförsörjningen i fredstid är&lt;br&gt;tillgången på kompetent personal, försörjningen av elkraft, vattentäkternas&lt;br&gt;säkerhet mot föroreningar och för stora uttag samt mycket stora läckor.&lt;br&gt;Beredskapsläget för dricksvattenförsörjningen under krig bedöms vara på&lt;br&gt;gränsen till godtagbart i storstadsområdena och sannolikt godtagbart i&lt;br&gt;resten av landet. Storstadsområdena är enligt planeringsförutsättningarna&lt;br&gt;mer utsatta för militärt hot. Storstädernas dricksvattenförsörjning bygger&lt;br&gt;också på ett fatal mycket stora vattenverk som försörjs med ytvatten.&lt;br&gt;Skulle det bli omfattande skador på vattentäkter, vattenverk eller huvud-&lt;br&gt;ledningsnät saknas i många fall förberedda reserver. Livsmedelsverket har&lt;br&gt;bl.a. föreslagit att personal för drift och reparationer av vattenverk och&lt;br&gt;distributionsnät skall ha särskild kompetens varför ordinarie personal bör&lt;br&gt;behållas på sina ordinarie arbetsplatser. Dessutom behöver extra personal&lt;br&gt;utbildas och övas för att kunna sättas in vid allvarliga störningar.&lt;br&gt;Kommunerna bör inventera sårbarhet, reserver och reparationsberedskap&lt;br&gt;i sina dricksvattenanläggningar. Livsmedelsverket har även givit mer&lt;br&gt;specifika förslag till hur behovet för reparationer och nöddrift skall kunna&lt;br&gt;säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör övervakningen av obemannade dricksvattenanläggningar&lt;br&gt;öka och i vissa fall bli prioriterade skyddsobjekt. Kommunerna föreslås&lt;br&gt;se till att det finns förberedd information till allmänheten ifråga om&lt;br&gt;dricksvattenförsörjningen vid allvarliga samhällsstörningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall vattnet i ledningsnäten inte svarar mot de samlade behoven&lt;br&gt;hos förbrukarna kan man komma i ett sådant läge att prioritering mellan&lt;br&gt;olika brukare måste ske. Redan i dagsläget har varje va-huvudman&lt;br&gt;möjlighet att göra prioriteringar med stöd av va-lagen. Länsstyrelsen&lt;br&gt;och/eller Civilbefälhavaren har likaså möjlighet att prioritera mellan&lt;br&gt;kommunernas förbrukning under krig. Akutsjukhus och andra prioriterade&lt;br&gt;förbrukare bör skaffa egna reserver eller avtala med kommunen (va-&lt;br&gt;huvudmannen) om prioritering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försörjningen med vatten och då särskilt dricksvattenforsörj ningen&lt;br&gt;är av vitalt intresse såväl i fredstid som vid allvarliga samhällsstör-&lt;br&gt;ningar och i krig. I det fortsatta arbetet bör därför frågan om&lt;br&gt;möjligheter att skydda vattentäkter och potentiella områden för&lt;br&gt;vattentäkter prioriteras. Förmågan att få igång vattendistributionen,&lt;br&gt;antingen via eget eller annans distributionsnät, efter en allvarlig&lt;br&gt;störning måste också prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vattenförsörjning måste ses i ett helhetsperspektiv där&lt;br&gt;hela vattenkretsloppet, såväl vattenförsörjning i alla dess delar som&lt;br&gt;avlopp, beaktas och där även ansvarsfördelningen för beredskaps-&lt;br&gt;förberedelsema klargörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att vid ett senare tillfälle återkomma till&lt;br&gt;frågan om ansvarsfördelningen och vilka åtgärder som behöver&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Enligt Hot- och riskutredningens delbetänkande,&lt;br&gt;Staden på vatten utan vatten (SOU 1995:21), bör frågan om att säkerställa&lt;br&gt;tillgången på reservvatten utredas närmare. Här framförs bl.a. att det inte&lt;br&gt;finns några erfarenheter av sådana reparationer av vattenforsörjningsan-&lt;br&gt;läggningar som skulle fordras vid omfattande skador på anläggningarna.&lt;br&gt;Utredningen menar vidare att det måste göras överblickbart för vattenpro-&lt;br&gt;ducentema vilken typ av reservutrustning, som finns och hur man far tag&lt;br&gt;i densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett annat av utredningens förslag bör det klargöras vilka förbe-&lt;br&gt;redelser det finns skäl att vidta för att alla större förbrukare inom viktiga&lt;br&gt;samhällsfunktioner, t.ex. sjukhus och livsmedelsindustrier, skall kunna ges&lt;br&gt;skyldighet att tillhandahålla utrustning som gör att de för eget bruk kan&lt;br&gt;ta emot och förvara vatten som transporterats i tankar eller ordna så att&lt;br&gt;vatten från egna reservvattentäkter kan tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhåller utredningen att man om vattnet i ledningsnäten inte&lt;br&gt;svarar mot det samlade behovet hos förbrukarna kan komma i ett läge att&lt;br&gt;en prioritering mellan olika brukare måste ske. Principerna och kost-&lt;br&gt;naderna för denna prioritering bör redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ansåg det vara naturligt att ge Livsmedelsverket i&lt;br&gt;uppdrag att tillsammans med Socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;och Svenska Vatten- och avloppsverksföreningen m.fl. genomföra en&lt;br&gt;studie av dessa problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna ställde sig överlag positiva till Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;utredningens förslag. Landstingsförbundet menar emellertid att ansvaret&lt;br&gt;inom vattenförsörjningsområdet p.g.a. kostnadsskäl primärt måste ligga&lt;br&gt;i produktions- och distributionsleden. Liknande tankegångar framförs av&lt;br&gt;Stockholms läns landsting. Socialstyrelsen ställer sig tveksam till skyldig-&lt;br&gt;heten för större förbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl for regeringens bedömning: Regeringen gav den 14 december&lt;br&gt;1995 Statens livsmedelsverk i uppdrag att med utgångspunkt i Hot- och&lt;br&gt;riskutredningens bedömningar se över frågorna om reparationer av&lt;br&gt;vattenförsörjningsanläggningar, tillgången på reservvatten för viktiga&lt;br&gt;samhällsfunktioner samt principer och kostnader för kommunernas&lt;br&gt;prioritering av förbrukare vid allvarliga störningar i vattenförsörjningen.&lt;br&gt;Arbetet skulle ske i samråd med berörda myndigheter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket har genomfört uppdraget med hjälp av en arbets-&lt;br&gt;grupp. Arbetsgruppens rapport, Dricksvattenförsörjning vid allvarliga&lt;br&gt;störningar - reparationsberedskap och prioritering av förbrukare,&lt;br&gt;överlämnades den 1 maj 1996 av Livsmedelsverket till regeringen.&lt;br&gt;Livsmedelsverkets och arbetsgruppens slutsats blir att en god säkerhet i&lt;br&gt;vattenförsörjningen i fred, inklusive reparationsberedskapen, är till nytta&lt;br&gt;vid allvarliga samhällsstörningar. Inga tvingande åtgärder föreslås. I första&lt;br&gt;hand bör behovet täckas av information, utbildning och övning kom-&lt;br&gt;binerad med vissa ekonomiska incitament. Vissa förslag till hur behovet&lt;br&gt;av reparationer och nöddrift skall kunna säkerställas har kostnadsuppskat-&lt;br&gt;tats i utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att frågorna om huvudmannaskap&lt;br&gt;för vattenförsörjningen och ansvarsfördelningen för beredskapsförbe-&lt;br&gt;redelser klargörs. Redan år 1991 gav dåvarande regeringen, efter förslag&lt;br&gt;från överstyrelsen för civil beredskap, Livsmedelsverket ansvaret för att&lt;br&gt;tillsätta en samverkansgrupp för vattenkvalitet och vattenförsörjning.&lt;br&gt;Syftet var att åstadkomma en helhetssyn på beredskapen inom vattenom-&lt;br&gt;rådet såväl som att klargöra ansvarsfördelningen för beredskapsförbe-&lt;br&gt;redelsema inom området och att intensifiera samarbetet mellan olika&lt;br&gt;ansvariga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppens huvudrapport, Säkrare dricksvattenförsörjning,&lt;br&gt;överlämnades den 30 mars 1994 av Livsmedelsverket till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten föreslås bl.a. att Jordbruksverket överlåter åt Livsmedels-&lt;br&gt;verket att, inom funktionen Livsmedelsförsörjning m.m., vara delfunktion-&lt;br&gt;sansvarig myndighet för dricksvattenförsörjningen. Innebörden är att&lt;br&gt;frågan om vattenförsörjning begränsas till att gälla dricksvatten och&lt;br&gt;produktion av vatten av dricksvattenkvalitet. Gruppen har även diskuterat&lt;br&gt;frågan om en gemensam vatten- och avloppsfunktion men inte kunnat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enas om något förslag, överstyrelsen för civil beredskap och Jordbruks- Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;verkets representanter har i särskilda yttranden bl.a. vänt sig mot den&lt;br&gt;snävare definition som används i rapporten och menar att man inte tagit&lt;br&gt;ett nödvändigt helhetsgrepp på problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att det underlag som presenterats utgör tillräcklig&lt;br&gt;grund för att kunna ta ställning till hur en ansvarsfördelning för vatten-&lt;br&gt;försörjningen skall se ut. Ett ställningstagande i denna fråga är av&lt;br&gt;avgörande betydelse for hur övriga frågor skall kunna lösas. Regeringen&lt;br&gt;avser därför att vid ett senare tillfälle återkomma till frågan hur ansvars-&lt;br&gt;fördelningen skall se ut och vilka åtgärder som behöver vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.5 Radio och TV&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV spelar en viktig roll som informationsmedier både vid&lt;br&gt;fredstida krissituationer och i krig. Snabbheten och rörligheten i för-&lt;br&gt;hållande till t. ex. dagspressen understryker etermediernas betydelse för&lt;br&gt;en snabb och korrekt nyhetsförmedling, en fri opinionsbildning och en&lt;br&gt;adekvat myndighetsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1980-talet har situationen på radio- och TV-området&lt;br&gt;förändrats radikalt. Då hade i praktiken public serviceverksamheten som&lt;br&gt;utgick från den dåvarande Sveriges Radio-koncernen sändningsmonopol.&lt;br&gt;Nu finns ett antal andra programföretag som konkurrerar om publiken.&lt;br&gt;Tidigare var markbundna sändningar den allt dominerande distributions-&lt;br&gt;formen. Satellittekniken har i kombination med utbyggnaden av kabelnät&lt;br&gt;gett många TV-hushåll tillgång till både kommersiella svenska kanaler&lt;br&gt;och till utländska sändningar. Det finns för närvarande vid sidan av&lt;br&gt;public service-bolagen ett företag, TV 4 AB, med rikstäckande TV-&lt;br&gt;sändningar över marksändare. Flera satellitsändande TV-företag vänder&lt;br&gt;sig till den svenska publiken. Lokala kabel-TV sändningar finns på ett&lt;br&gt;stort antal orter. Kommersiell radio sänds från ett nittiotal stationer på ett&lt;br&gt;fyrtiotal orter medan närradio sänds av runt 1 100 sammanslutningar på&lt;br&gt;ca 160 platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även lyssnar- och tittarvanoma har förändrats. Tillkomsten av nyaTV-&lt;br&gt;och radiokanaler innebär att public service-utbudets ställning har&lt;br&gt;försvagats, särskilt hos vissa åldersgrupper. Publikundersökningar visar&lt;br&gt;dock att Sveriges Radio och Sveriges Television åtnjuter stort förtroende.&lt;br&gt;Sedan länge finns regler för hur public service-företagen skall fungera vid&lt;br&gt;krig och krigsfara. Reglerna har tagits in i särskilda avtal mellan&lt;br&gt;företagen och staten. När de nuvarande radiolagarna den 1 december i år&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersätts av radio- och TV-lagen (1996:844) upphör systemet med avtal. Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;Regeringen kommer att i särskilda koncessionsbeslut reglera villkoren för&lt;br&gt;sändningarna. Varnings- och informationssystemet &amp;quot;Viktigt meddelande&lt;br&gt;till allmänheten&amp;quot; (VMA) - som har betydelse både i fred och i krig -&lt;br&gt;regleras i överenskommelser som Statens Räddningsverk träffat med&lt;br&gt;Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och TV 4 AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtal mellan TV 4 AB och staten är företaget skyldigt att i nöd-&lt;br&gt;situationer sända meddelanden från statliga myndigheter. Någon&lt;br&gt;motsvarighet till de avtal med staten om verksamheten vid krig eller&lt;br&gt;krigsfara som gäller för Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB&lt;br&gt;finns däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare för lokalradio är skyldiga att i nödsituationer i fredstid&lt;br&gt;sända meddelanden från myndigheter. För närradio, kabelsändningar och&lt;br&gt;satellitsändningar finns inga särskilda bestämmelser om hur verksamheten&lt;br&gt;skall bedrivas i krig eller krigsfara eller om skyldigheter vid nöd-&lt;br&gt;situationer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål/ambition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det av stor vikt att radio och TV har god&lt;br&gt;beredskap mot störningar i fredstid. Det gäller såväl i fråga om störningar&lt;br&gt;på grund av olyckshändelser eller naturkatastrofer som beträffande&lt;br&gt;avsiktliga åtgärder såsom sabotage.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande läge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sårbarheten på radio- och TV-området är förhållandevis stor. Sändamäten&lt;br&gt;är beroende av att elförsörjningen fungerar och att mastanläggningama&lt;br&gt;är intakta. För televisionen gäller vidare att drygt 60 procent av be-&lt;br&gt;folkningen är anslutna till kabel-TV-anläggningar. De allra flesta TV-&lt;br&gt;mottagare är dessutom anslutna till elnätet. Ljudradion är mer flexibel och&lt;br&gt;mindre sårbar än televisionen, framför allt på grund av att det finns gott&lt;br&gt;om batteridrivna radiomottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändamäten för Sveriges Radio, Sveriges Television och TV 4 sköts&lt;br&gt;av TERACOM Svensk Rundradio AB. Ett mål är att stärka skyddet mot&lt;br&gt;sabotageaktioner. Vidare strävar man i beredskapsplaneringen mot att&lt;br&gt;göra distributionen mer flexibel. Bl.a. mot denna bakgrund bedöms&lt;br&gt;behovet av reservkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar har funktionsansvaret för funktionen&lt;br&gt;Psykologiskt försvar. Till funktionen hänförs distributionen av radio och&lt;br&gt;TV riktad till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om radion och televisionen i krig och krigsfara har Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;tidigare i år avgett betänkandet (SOU 1996:80) Viktigt meddelande -&lt;br&gt;Radio och TV i krig och kris. Utredningsbetänkandet utgår från en&lt;br&gt;helhetssyn för de åtgärder som kan bli aktuella vid såväl krig och&lt;br&gt;krigsfara som vid allvarliga fredstida störningar. Utredningen föreslår bl.a.&lt;br&gt;ett åtgärdspaket för att öka säkerheten hos sändaranläggningama samt att&lt;br&gt;ordningen for sändning av myndighetsmeddelanden utsträcks till att gälla&lt;br&gt;även den kommersiella lokalradion. Betänkandet remissbehandlas för&lt;br&gt;närvarande. Avsikten är att en proposition skall föreläggas riksdagen&lt;br&gt;under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som vidtas för krig har betydelse även för planeringen av&lt;br&gt;beredskap vid allvarliga störningar i fredstid. En samlad bedömning av&lt;br&gt;hithörande frågor kommer att redovisas i samband med behandlingen av&lt;br&gt;det förutnämnda utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Översvämningar och dammbrott&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk far i uppdrag att verka för att det bildas&lt;br&gt;regionala samordningsgrupper för älvsystemen och andra större&lt;br&gt;vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svåra översvämningar har under åren drabbat stora områden längs flera&lt;br&gt;älvsystem eller andra vattendrag i landet. Senast skedde detta år 1995, när&lt;br&gt;vårfloden i mellersta och norra Sverige blev mycket omfattande. Vatten-&lt;br&gt;flödet var i några vattendrag det högsta som hade uppmätts under hela&lt;br&gt;1900-talet. De största skadorna uppstod i Jämtlands, Västerbottens och&lt;br&gt;Norrbottens län. Stora översvämningar förekom emellertid också i Värm-&lt;br&gt;lands, Dalarnas och Gävleborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste två decennierna har omfattande översvämningar i&lt;br&gt;älvsystem eller andra vattendrag förekommit även åren 1977, 1985, 1986&lt;br&gt;och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kraftiga översvämningarna i Oreälven år 1985 ledde till att&lt;br&gt;dammen vid Noppikoski kraftverk raserades. Kostnaderna för de skador&lt;br&gt;som uppkom på anläggningen och på skogen längs älven samt för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räddningstjänsten uppskattades till närmare 200 miljoner kronor. Ett ras Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;i en mindre damm i ett biflöde till Klarälven år 1973 krävde ett&lt;br&gt;människoliv. Flera tillbud har under åren inträffat i både stora och små&lt;br&gt;dammar. Som exempel kan nämnas att otäthet i berggrunden år 1983&lt;br&gt;orsakade ett läckage i Suorvadammen. Erfarenheten visar att det i världen&lt;br&gt;varje år inträffar i genomsnitt ett stort dammras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenlagen (1983.291) innehåller de grundläggande bestämmelserna för&lt;br&gt;vattenföretag och vattenanläggningar samt deras säkerhet. För utförande&lt;br&gt;av vattenföretag - t.ex. uppförande av en damm, ändring och reparation&lt;br&gt;av en damm, fyllning och pålning i ett vattenområde eller bortledande av&lt;br&gt;vatten - fordras i allmänhet tillstånd. Vattenlagens tillståndsregler syftar&lt;br&gt;till att möjliggöra en samlad bedömning av vattenföretagets lämplighet&lt;br&gt;från bl.a. allmänna planeringssynpunkter och for samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del bestämmelser i plan- och bygglagen (1987:10) har stor&lt;br&gt;betydelse för prövningen enligt vattenlagen. Således far ett vattenföretag&lt;br&gt;eller anläggningsarbeten som utförs för ett vattenföretag inte strida mot&lt;br&gt;en detaljplan eller områdesbestämmelser. Enligt plan- och bygglagen skall&lt;br&gt;bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn&lt;br&gt;till bl.a. jord-, berg- och vattenförhållandena. Till följd av en ändring i&lt;br&gt;bestämmelserna år 1989 är kommunerna skyldiga att i bebyggelseplane-&lt;br&gt;ringen beakta riskerna för översvämningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av tillåtligheten av ett vattenföretag omfattar även en be-&lt;br&gt;dömning av säkerheten. De flesta dammar tål en viss överdämning i&lt;br&gt;förhållande till den i tillståndet fastställda gränsen. Dammar måste vidare&lt;br&gt;vara utformade på ett sådant sätt att de klarar de i tillståndet angivna be-&lt;br&gt;stämmelserna om innehållande och tappning av vatten. Ägaren till en&lt;br&gt;vattenanläggning är skyldig att underhålla denna, så att ändringar i&lt;br&gt;vattenförhållandena inte skadar allmänna eller enskilda intressen. Om en&lt;br&gt;försummelse av underhållet är allvarlig kan tillståndet för vattenanlägg-&lt;br&gt;ningen dras in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har tillsyn över att ägare eller innehavare av vattenan-&lt;br&gt;läggningar följer de villkor som enligt vattenlagen är uppställda i&lt;br&gt;tillstånden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En olycka i en vattenanläggning som orsakar höga vattenflöden och&lt;br&gt;översvämningar - eller en hastig snösmältning eller häftiga och långvariga&lt;br&gt;regn - kan medföra att samhället måste ingripa med räddningsinsatser.&lt;br&gt;Räddningstjänsten regleras i räddningstjänstlagen (1986:1102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med räddningstjänst avses enligt räddningstjänstlagen de räddningsin-&lt;br&gt;satser som staten eller kommunerna svarar för vid olyckshändelser eller&lt;br&gt;överhängande fara för olyckshändelser för att hindra eller begränsa skador&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på människor eller egendom eller i miljön. Skyldighet för staten eller Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;kommunen att göra en räddningsinsats föreligger endast, om det med&lt;br&gt;hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt,&lt;br&gt;kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt är påkallat att&lt;br&gt;staten eller kommunen svarar för insatsen. (2 §). Dessa kriterier innebär&lt;br&gt;att den enskilde själv i många fall skall vidta åtgärder för att skydda t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen svarar för räddningstjänsten vid dammbrott och över-&lt;br&gt;svämningar. Om det fordras omfattande insatser i kommunal räddnings-&lt;br&gt;tjänst, skall länsstyrelsen svara för räddningstjänsten i de kommuner som&lt;br&gt;berörs av insatserna (34 § räddningstjänstförordningen (1986:1107)).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av byggnader eller andra anläggningar skall i&lt;br&gt;skälig omfattning hålla utrustning för livräddning även vid annan&lt;br&gt;olyckshändelse än brand. Om verksamheten innebär fara för att en&lt;br&gt;olyckshändelse skall orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön,&lt;br&gt;är ägaren eller innehavaren till en anläggning skyldig att i skälig&lt;br&gt;omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och&lt;br&gt;i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana&lt;br&gt;skador (41 § och 43 § räddningstjänstlagen (1986:1102)). Denna be-&lt;br&gt;stämmelse kan vara tillämplig påt.ex. dammarmed stor lagringskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren eller innehavaren till en verksamhet som innebär fara för att&lt;br&gt;en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön, är&lt;br&gt;vidare skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor vid anläggningen&lt;br&gt;(68 § räddningstjänstförordningen). Riskanalysen skall kunna ge underlag&lt;br&gt;för genomförande av olycks- och skadeförebyggande åtgärder, för&lt;br&gt;upprättande av planer för räddningsinsatser, för beslut om eventuella&lt;br&gt;beredskapsåtgärder och för information till de anställda och allmänheten.&lt;br&gt;Riskanalysen kan t.ex. visa vilka vägar som blir oframkomliga vid höga&lt;br&gt;vattenstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningar under senare år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare lade i mars 1995 fram betänkandet (SOU 1995:40)&lt;br&gt;Älvsäkerhet. Utredaren bedömer dammsäkerheten i Sverige som i stort&lt;br&gt;sett god. Beredskapen mot översvämningar har inte utsatts för allvarligare&lt;br&gt;påfrestningar men har brister, framhålls det i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredaren bör det för varje älv eller annat vattendrag där damm-&lt;br&gt;brott eller naturliga översvämningar kan orsaka allvarligare skador finnas&lt;br&gt;en sammanhållen och aktuell planering av länsstyrelsernas och kommu-&lt;br&gt;nernas insatser både i förebyggande syfte och av de åtgärder som vidtas&lt;br&gt;inom räddningstjänsten när en olycka har inträffat. Utredaren föreslår att&lt;br&gt;länsstyrelserna far i uppdrag att, där det inte redan är gjort, bilda och leda&lt;br&gt;älwisa regionala samordningsorgan för flödesfrågor. Samordningsorganen&lt;br&gt;bör se till att det utarbetas riskanalyser med studier av bl.a. flodvågor och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra dammbrottskonsekvenser, att det finns data om översvämningars Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;frekvens och utbredning och att informationen om höga flöden förbereds&lt;br&gt;så att den fungerar i krissituationer. När älvsystemet berör flera län måste&lt;br&gt;länsstyrelserna komma överens om vilken av dem som skall svara för&lt;br&gt;samordningen inom varje älvsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår vidare ett tillägg till vattenlagen som gör det möjligt&lt;br&gt;för länsstyrelsen att besluta om ökning eller begränsning av tappningen,&lt;br&gt;om det är nödvändigt t.ex. för att avvärja fara för liv eller hälsa eller&lt;br&gt;rädda värdefull egendom. Avsikten är att ingripandena skall kunna ske på&lt;br&gt;ett tidigare stadium än enligt räddningstjänstlagen. Länsstyrelserna bör&lt;br&gt;enligt utredningen öka sina insatser och stärka sin kompetens inom&lt;br&gt;områdena dammsäkerhet och skydd mot översvämningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser bl.a. också att det behövs ett centralt organ för vissa&lt;br&gt;myndighetsuppgifter. Detta organ bör tjäna som regeringens expertorgan&lt;br&gt;på området, följa utvecklingen och föreslå de åtgärder som bedöms&lt;br&gt;motiverade och i övrigt rapportera till regeringen om utvecklingen inom&lt;br&gt;området dammsäkerhet och åtgärder mot översvämningar. Det behövs&lt;br&gt;även ett heltäckande system för incidentrapportering och analys i fråga&lt;br&gt;om dammanläggningar och en långsiktigt bedriven forskning om&lt;br&gt;dammsäkerhet och höga flöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ersättning för översvämningar på grund av dammbrott&lt;br&gt;behandlas i promemorian (Ds 1996:6) Ersättning vid dammbrott, som&lt;br&gt;utarbetats av f.d. justitierådet Bertil Bengtsson. Frågan har blivit särskilt&lt;br&gt;aktuell genom att svenska försäkringsbolag -- med tanke på de katastrofa-&lt;br&gt;la konsekvenser som ett brott i någon av de större dammarna i Sverige&lt;br&gt;skulle kunna leda till — ansett sig böra begränsa det skydd egendoms-&lt;br&gt;försäkringarna hittills gett mot sådana skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås ett strikt ansvar för den som är skyldig att&lt;br&gt;underhålla en dammanläggning för vattenreglering, när anläggningen på&lt;br&gt;grund av brister i t.ex. utformning, skick eller manövrering inte ger avsett&lt;br&gt;skydd mot utströmmande vatten. I uppdraget har också ingått att&lt;br&gt;överväga om skadeståndskravet behöver kompletteras med regler om&lt;br&gt;försäkringsskydd för de skadelidande. Efter en diskussion om möjliga&lt;br&gt;försäkringslösningar föreslås i promemorian ett skydd motsvarande det&lt;br&gt;som gäller inom miljöskadeområdet. Den som svarar för en vattenanlägg-&lt;br&gt;ning skall enligt förslaget bidra till en försäkring mot personskador och&lt;br&gt;vissa egendomsskador som orsakas av dammbrott och som de skadelidan-&lt;br&gt;de inte far ersatta genom skadestånd eller genom annan försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket genomförde under år 1995 på uppdrag av regeringen&lt;br&gt;en utvärdering av den kommunala räddningstjänstens insatser i samband&lt;br&gt;med översvämningarna under våren samma år. Beskrivningen av&lt;br&gt;händelseförloppet och analysen av åtgärderna ägde rum i samarbete med&lt;br&gt;länsstyrelserna i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västemorrlands, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket konstaterar i rapporten att den kommunala räddnings- Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;tjänstens insatser under vårfloden 1995 i alla väsentliga delar fungerat&lt;br&gt;väl. Länsstyrelsen hade i samtliga berörda län en stödjande funktion i&lt;br&gt;förhållande till den kommunala räddningstjänsten. Kommunerna upplevde&lt;br&gt;att stödet i det operativa skedet var tillräckligt för räddningstjänstarbetet.&lt;br&gt;Länsstyrelsens stödjande funktion varierade emellertid mellan länen.&lt;br&gt;Samarbetet mellan länsstyrelsen, berörda kommuner och andra intressen-&lt;br&gt;ter kom i gång tidigare och medförde en bättre samordning av räddnings-&lt;br&gt;tjänsten i län där det innan översvämningarna inträffade fanns en&lt;br&gt;samordningsgrupp. Enligt Räddningsverkets bedömning är det inte&lt;br&gt;sannolikt att räddningsinsatserna skulle ha fått en annan inriktning eller&lt;br&gt;att effekterna av dessa skulle ha blivit annorlunda om länsstyrelsen i&lt;br&gt;något av länen hade tagit över ansvaret for räddningstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från händelserna våren 1995 tyder vidare enligt Rädd-&lt;br&gt;ningsverkets rapport på att varje större vattendrag bör ses som en helhet&lt;br&gt;vid stora flöden och översvämningar. Enligt rapporten behövs en regional&lt;br&gt;samordning som i förekommande fall omfattar två eller fler län. I&lt;br&gt;rapporten föreslås därför att en regional samordningsgrupp bildas, som&lt;br&gt;kan vara en resurs i arbetet med förebyggande åtgärder, information och&lt;br&gt;planering. Gruppen skall vidare kunna lämna underlag för räddnings-&lt;br&gt;ledarens beslut i det operativa skedet och för informationsverksamheten.&lt;br&gt;Räddningsverkets förslag i denna del överensstämmer med den regionala&lt;br&gt;samordning som den särskilde utredaren föreslagit i betänkandet&lt;br&gt;Älvsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Räddningsverkets mening kan små tidsvinster i ett tidigt skede&lt;br&gt;avsevärt påverka utgången av det skadeavhjälpande arbetet. Avgörande&lt;br&gt;för att räddningsinsatser kommer i gång tidigt är att det finns ett väl&lt;br&gt;fungerande förvamingssystem Ett sådant system har stor betydelse för&lt;br&gt;räddningstjänstens möjligheter till skadeavhjälpande åtgärder. Räddnings-&lt;br&gt;verket anser att det behövs ytterligare forskning och utveckling inom&lt;br&gt;områdena förvarning och beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner ansåg enligt rapporten att de prognoser om&lt;br&gt;vattenföringen som de erhöll inte var tillfredsställande. Det behövs kartor&lt;br&gt;som anger omfattningen av riskzonerna. Sådana kartor kan tillsammans&lt;br&gt;med bedömningar av flödesnivåema bli ett effektivt beslutsunderlag för&lt;br&gt;räddningsledaren. Riskzonkartor har emellertid enligt Räddningsverket sin&lt;br&gt;viktigaste tillämpning i den förebyggande verksamheten, t.ex. vid&lt;br&gt;planeringen av ny bebyggelse. Tekniken för utarbetande av riskzonkartor&lt;br&gt;finns redan i dag men behöver utvecklas ytterligare. En metod- och&lt;br&gt;teknikutveckling behövs enligt rapporten också i frågor om t.ex. tillfälliga&lt;br&gt;invallningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket konstaterar vidare bl.a. att kommunala och regionala&lt;br&gt;ledningsövningar samt regionala räddningstjänstövningar är viktiga för&lt;br&gt;utvecklingen av räddningstjänsten inför dammbrott och översvämningar.&lt;br&gt;Sådana övningar är ett naturligt och återkommande inslag i den regionala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samordningen. I områden där översvämningar är vanliga bör scenarion Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;med översvämningar vara ett återkommande tema i övningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen påbörjade ett scenario avsett att skildra det&lt;br&gt;katastrofartade förloppet vid stora översvämningar i Dalälven och ett ras&lt;br&gt;vid kraftverksdammen i Trängslet. I samband med att regeringen uppdrog&lt;br&gt;åt Statens räddningsverk att utvärdera räddningstjänsten i samband med&lt;br&gt;översvämningarna beslutade regeringen att Hot- och riskutredningens&lt;br&gt;uppdrag skulle anses vara slutfört i och med överlämnande av huvud-&lt;br&gt;betänkandet. Räddningsverket slutför f.n. arbetet med scenariot. Verket&lt;br&gt;utarbetar för närvarande också en handbok med råd om de åtgärder som&lt;br&gt;bl.a. den kommunala räddningstjänsten bör vidta vid översvämningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål/ambition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dammbrotten har hittills i Sverige varit fa och som regel inte särskilt&lt;br&gt;omfattande. Det bör enligt regeringens uppfattning vara ett självklart mål&lt;br&gt;att dammhaverier och därav följande översvämningar som orsakar person-&lt;br&gt;skador eller mer omfattande egendomsskador inte skall inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översvämningar är vanligen inte orsakade av dammhaverier utan är en&lt;br&gt;följd av skeenden i naturen, t.ex. en mycket stark vårflod eller häftiga och&lt;br&gt;långvariga regn. Det bör vara möjligt att genom förberedelser för olika&lt;br&gt;slag av åtgärder begränsa skador på människor eller egendom. Målet&lt;br&gt;måste vara att undanröja de hinder som kan föreligga för ett effektivt&lt;br&gt;utnyttjande av alla de resurser som finns på olika håll i samhället och&lt;br&gt;som kan användas för åtgärder av olika slag som måste vidtas när stora&lt;br&gt;översvämningar inträffar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beredskap för en ändamålsenlig användning av ledningsorgansation,&lt;br&gt;personal och materiel skall finnas. Prognoserna för vattenföringen skall&lt;br&gt;vara så säkra och föreligga i sådan tid att den enskilde och berörda organ&lt;br&gt;kan lägga dem till grund för väl avvägda beslut. Kunskaperna om vilka&lt;br&gt;skyddsåtgärder som är effektivast skall fortsätta att utvecklas och spridas&lt;br&gt;till enskilda och till berörda organ.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande läge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det sker fortgående en kontroll av de från säkerhetssynpunkt viktigaste&lt;br&gt;dammarna och det finns ett omfattande system för varning och in-&lt;br&gt;formation om ett dammbrott skulle inträffa. Både kontrollen av dammarna&lt;br&gt;och systemet för varning och information är grundade på mångåriga&lt;br&gt;erfarenheter och på den utveckling av tekniken som äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dammsäkerheten i Sverige far bedömas som i stort sett god. Det är&lt;br&gt;trots detta nödvändigt att noga följa utvecklingen inom området och att&lt;br&gt;i de avseenden där det behövs ytterligare förbättra säkerhetsåtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller översvämningar som uppstår genom vårfloden eller Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;långvariga regn visar Räddningsverkets rapport att räddningstjänsten vid&lt;br&gt;flöden av den omfattning som inträffade år 1995 i alla väsentliga delar&lt;br&gt;fungerat väl. Skyddsåtgärderna bör emellertid även inom detta område&lt;br&gt;fortsätta att förbättras. Det gäller att utveckla kunskaperna om verk-&lt;br&gt;ningarna av både de förebyggande skyddsåtgärderna och av räddningsin-&lt;br&gt;satserna samt att sprida information om dessa. Vidare behövs ytterligare&lt;br&gt;forskning och utveckling bl.a. inom områdena förvarning och beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översvämningar kan drabba geografiskt mycket stora områden. An-&lt;br&gt;språken på resurser blir av det skälet mycket omfattande. Det fordras en&lt;br&gt;effektiv ledning och samordning för att resurserna skall kunna tas tillvara&lt;br&gt;på bästa möjliga sätt. Erfarenheterna av operativt arbete i denna stora&lt;br&gt;skala är mycket begränsade och rutinerna för lednings eller samordning&lt;br&gt;behöver utvecklas. Det senare gäller oavsett vilken typ av händelse med&lt;br&gt;konsekvenser i geografiskt mycket omfattande områden som det är fråga&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar i det här sammanhanget ställning till bedömningar och&lt;br&gt;förslag i Räddningsverkets rapport med utvärdering av den kommunala&lt;br&gt;räddningstjänsten i samband med översvämningarna våren 1995.&lt;br&gt;Förslagen i betänkandet (SOU 1995:40) Älvsäkerhet och promemorian&lt;br&gt;(Ds 1996:6) Ersättning vid dammbrott bereds i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att myndigheter och andra organ genom olika&lt;br&gt;åtgärder måste sträva efter att höja säkerhetsmedvetandet inom området&lt;br&gt;dammbrott och översvämningar. Förutom de åtgärder som Räddnings-&lt;br&gt;verket föreslagit i sin rapport anser regeringen att det är viktigt att&lt;br&gt;informera enskilda, myndigheter och andra organ i de berörda områdena&lt;br&gt;om risker, hot och tänkbara åtgärder. Den handbok som Räddningsverket&lt;br&gt;håller på att utarbeta om åtgärder med anledning av höga flöden bör&lt;br&gt;kunna fylla en väsentlig funktion i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vidare angeläget att älvsystem eller andra större&lt;br&gt;vattendrag vid stora översvämningar och höga flöden behandlas som en&lt;br&gt;helhet. För detta behövs en regional samordning som i förekommande fall&lt;br&gt;omfattar två eller flera län. Den regionala samordningen behövs för&lt;br&gt;framför allt förebyggande åtgärder, information och planering samt det&lt;br&gt;operativa arbete som äger rum inom räddningstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge i uppdrag åt Räddningsverket att genomföra&lt;br&gt;vissa åtgärder med anledning av bedömningarna i verkets rapport.&lt;br&gt;Räddningsverket kommer bl.a. att fa i uppgift att tillsammans med&lt;br&gt;länsstyrelserna verka för att det bildas regionala samordningsgrupper för&lt;br&gt;älvsystem eller andra större vattendrag. Enligt regeringen är det vidare&lt;br&gt;angeläget med utökad forskning och utveckling inom områdena förvar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning och beredskap. Mot bakgrund av vad Statens räddningsverk anfört Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;om denna forsknings betydelse kommer regeringen att följa upp hur&lt;br&gt;denna forskning utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Massflykt av asyl - och hjälpsökande till Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utri kesdepartementets ansvarsom råde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelning vid en massflyktsituation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen har i delbetänkandet Massflykt till Sverige&lt;br&gt;(SOU 1993:89) tecknat tre delscenarior med händelseförlopp som i&lt;br&gt;fredstid skulle kunna utsätta det svenska samhället för stora påfrestningar&lt;br&gt;genom att ett stort antal människor kommer till Sverige för att begära&lt;br&gt;asyl eller söka hjälp här. De åtgärder som svenska myndigheter vidtar&lt;br&gt;under de olika tidsskedena i händelseförloppet har i betänkandet delats&lt;br&gt;in i åtta funktioner nämligen Övervakning och kontroll till sjöss,&lt;br&gt;Grundutredning och registrering, Inkvartering och utspisning, Hälso- och&lt;br&gt;sjukvård, hälsoskydd, miljöskydd m.m., Ordning och säkerhet, Trans-&lt;br&gt;porter på land, Information till den svenska befolkningen och Ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtta funktionerna ställer naturligtvis krav på såväl olika departe-&lt;br&gt;ment som centrala, regionala och lokala myndigheter. För att kunna ha&lt;br&gt;en god handlingsfrihet och anpassningsförmåga i samband med en&lt;br&gt;massflyktsituation till Sverige krävs därför enligt regeringen en tydlig&lt;br&gt;arbetsfördelning och en helhetssyn för de departement samt centrala,&lt;br&gt;regionala och lokala myndigheter som kan antas bli involverade. Häri bör&lt;br&gt;även inbegripas de frivilliga organisationerna, exempelvis Röda korset,&lt;br&gt;Caritas m.fl. som kan antas komma att deltaga i olika funktioner under&lt;br&gt;olika tidsskeden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de funktioner som nämns i Hot- och riskutredningens del-&lt;br&gt;betänkande bör behovet av tidig bevakning och information från&lt;br&gt;utlandsmyndigheter m.fl. lyftas fram för att öka beredskapen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flyktingverksamheten skall bedrivas så att flyktingar och asylsökande&lt;br&gt;såväl i krig som fred ska kunna tas emot i enlighet med gällande&lt;br&gt;lagstiftning. Vid krigsfara eller krig har regeringen möjlighet att enligt&lt;br&gt;utlänningslagen utfärda särskilda föreskrifter. Verksamheten skall snabbt&lt;br&gt;kunna anpassas till oväntade och kraftiga förändringar i den tillströmning&lt;br&gt;som bl.a. en massflyktsituation kan komma att innebära. Verksamheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör härvidlag så långt möjligt med hänsyn tagen till bl.a. tillströmningen Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;av asylsökande kunna bedrivas, med samma grundläggande kompetens&lt;br&gt;och flexibilitet och med iakttagande av ordinarie säkerhetsskydd, som&lt;br&gt;under normala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande läge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk har i fredstid en organisation med betydande&lt;br&gt;kapacitet och flexibilitet för mottagandet av flyktingar och asylsökande.&lt;br&gt;Vid en så omfattande tillströmning av flyktingar till Sverige i fred, att det&lt;br&gt;för att förhindra fara för flyktingarnas liv och personliga säkerhet eller&lt;br&gt;hälsa, krävs en särskilt stor insats från samhället för att initialt tillgodose&lt;br&gt;deras behov av omhändertagande och medicinsk vård, bedöms Invandrar-&lt;br&gt;verkets möjligheter att snabbt kunna öka sin mottagningsvolym för&lt;br&gt;närvarande som begränsade. Anledningen till detta är bl.a. att antalet&lt;br&gt;asylsökande kraftigt minskat de senaste åren och att verkets resurser&lt;br&gt;därför minskats. Om en omfattande tillströmning av flyktingar till Sverige&lt;br&gt;skulle bli aktuell medför detta ökade påfrestningar på samhället i övrigt.&lt;br&gt;För att kunna ha en god handlingsfrihet och anpassningsförmåga i&lt;br&gt;samband med en massflyktsituation till Sverige krävs därför en tydlig&lt;br&gt;arbetsfördelning och en helhetssyn från samhällets aktörer i övrigt när det&lt;br&gt;gäller initialt omhändertagande och medicinsk vård.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrning av samhällets resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen tar upp vilka principer som bör gälla för&lt;br&gt;styrningen av samhällets resurser på lokal, regional och central nivå.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att styrning vid allvarliga störningar i viktiga&lt;br&gt;samhällsfunktioner ska ske genom ledning som utövas av kommunen på&lt;br&gt;lokal nivå, länsstyrelsen på länsnivå och regeringen på central nivå.&lt;br&gt;Vidare föreslås att regeringen från fall till fall ska kunna bedöma hur en&lt;br&gt;ledning av åtgärder ska ske och utse antingen en myndighet - en&lt;br&gt;civilbefälhavare eller en länsstyrelse - eller flera myndigheter att regionalt&lt;br&gt;leda verksamheten. På lokal eller regional nivå innebär utredningens&lt;br&gt;förslag att kommunen och länsstyrelsen, i extraordinära situationer, ska&lt;br&gt;kunna påverka inriktningen av de åtgärder som andra myndigheter och&lt;br&gt;organ vidtar. Utredningen anser vidare att dessa myndigheter och andra&lt;br&gt;organ ska kunna åläggas att delta med personal och egendom enligt de&lt;br&gt;principer som gäller vid insatser enligt räddningstjänstlagen (1986:1102).&lt;br&gt;Därutöver bör även finnas möjligheter att förfoga över enskilds egendom&lt;br&gt;och att ta ut personal med tjänsteplikt. Regeringen behandlar dessa&lt;br&gt;förslag till allmänna styrprinciper i kapitel 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller styrning och ledning i en massflyktsituation har Stats- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontoret i sitt remissyttrande bedömt att Statens invandrarverk bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvara för mottagandet av de asylsökande vid en massflyktsituation och Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;att Invandrarverket ska uppmärksamma regeringen på när mängden&lt;br&gt;sökande är så stor att det inte längre är möjligt för verket att leda mottag-&lt;br&gt;ningsverksamheten från centralt håll och ansvaret därför helt eller delvis&lt;br&gt;bör överföras till kommunerna. Bl.a. Gävle kommun har i sitt remissytt-&lt;br&gt;rande bedömt att kommunen bör ha huvudansvaret för mottagandet av&lt;br&gt;personer i en massflyktsituation men att kommunens insatser bör be-&lt;br&gt;gränsas i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att en omfattande tillströmning av flyktingar och&lt;br&gt;asylsökande till Sverige kan komma att utgöra stora påfrestningar för hela&lt;br&gt;samhället. Det är därför enligt regeringens uppfattning viktigt att ansvars-&lt;br&gt;fördelningen vilar på en tydlig reglering av skyldigheter och befogen-&lt;br&gt;heter. Regeringen anser liksom Statens invandrarverk att regeringens&lt;br&gt;beslut om ansvars- och resursfördelning bör ske efter hörande av berörd&lt;br&gt;sektorsmyndighet för att kunna nå en god effektivitet, samordning och&lt;br&gt;helhetssyn inom verksamhetsområdet. Invandrarverket är den myndighet&lt;br&gt;som normalt har ansvaret för mottagande av asylsökande. Om Invandrar-&lt;br&gt;verket inte far en ledningsfunktion bör ett fortlöpande samråd ske mellan&lt;br&gt;den myndighet som regeringen utser att leda de åtgärder som bör vidtas&lt;br&gt;och Invandrarverket för att verket på ett effektivt sätt ska kunna klara de&lt;br&gt;uppgifter som myndigheten i såväl krig som fred är satt att sköta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsade uppehållstillstånd för personer i en massflyktsituation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i utlänningslagen (1989:529) infördes från och med&lt;br&gt;den 1 juli 1994 en ny bestämmelse, 2 kap. 4 a §, enligt vilken ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd far beviljas en utlänning som bedöms ha&lt;br&gt;ett tillfälligt behov av skydd här i landet. Som motiv för den nya&lt;br&gt;bestämmelsen anfördes i prop. 1993/94:94 (s. 80 ff) bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“En förutsättning för att det ska vara lämpligt att bevilja tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd för skyddssökande måste vara att skyddsbehovet kan&lt;br&gt;bedömas komma att bestå under en begränsad tid. En ytterligare förut-&lt;br&gt;sättning för att en lösning med tidsbegränsat uppehållstillstånd ska vara&lt;br&gt;lämplig är att det är fråga om en person som inte har rätt till asyl enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 1 § utlänningslagen. För den som har rätt till&lt;br&gt;asyl torde skyddsbehovet regelmässigt inte vara av så kort varaktighet&lt;br&gt;som förutsätts för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i lagrådsremiss Svensk migrationspolitik i globalt per-&lt;br&gt;spektiv föreslagit att regeringen ska fa meddela föreskrifter om att, i en&lt;br&gt;situation med massflykt när ett mycket stort antal skyddssökande lämnar&lt;br&gt;sitt land, tidsbegränsat uppehållstillstånd ska fa beviljas under i normal-&lt;br&gt;fallet två år. Om ett program för återvändandet inletts ska denna tid&lt;br&gt;kunna förlängas med ytterligare högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om när ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bör beviljas i enviss Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;angiven situation kan innefatta såväl utrikespolitiska som säkerhetspolitis-&lt;br&gt;ka överväganden. Beslut om att tillämpa en ordning med tidsbegränsade&lt;br&gt;uppehållstillstånd bör därför endast kunna fattas av regeringen och ska&lt;br&gt;anmälas till riksdagen inom tre månader. Det bör tilläggas att det skall&lt;br&gt;vara fråga om en massflykt från ett bestämt geografiskt område till&lt;br&gt;Sverige eller annat land för att regeln om tidsbegränsade uppehållstill-&lt;br&gt;stånd ska gälla. I Hot- och riskutredningen talas om en situation som&lt;br&gt;avser massflykt till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsade uppehållstillstånd bör, enligt den ovan nämnda&lt;br&gt;propositionen (prop. 1993/94:94) kunna användas även när en utlänning&lt;br&gt;har rätt till asyl i landet. En ansökan om flyktingförklaring och resedoku-&lt;br&gt;ment bör dock alltid prövas. I de fall där inte någon uttrycklig ansökan&lt;br&gt;om flyktingförklaring och resedokument gjorts finns det dock inte någon&lt;br&gt;anledning att pröva frågan om flyktingskap innan tidsbegränsat upp-&lt;br&gt;ehållstillstånd beviljas. Med en sådan ordning bör prövningen inte bli&lt;br&gt;alltför resurskrävande och en förenklad handläggning bör kunna&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig ersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet m.fl. har i remissytt-&lt;br&gt;randen över delbetänkandet Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsö-&lt;br&gt;kande (SOU 1993:89) påpekat vikten av att den statliga ersättningen till&lt;br&gt;kommunerna respektive landstingen är klart reglerade i en massflyktsitu-&lt;br&gt;ation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd att få ekono-&lt;br&gt;miskt bistånd m.m. regleras i lagen (1994:137) om mottagande av asylsö-&lt;br&gt;kande m.fl. och inte av socialtjänstlagen (1980:620). Statens invandrar-&lt;br&gt;verk handlägger i dag ansökningar om ekonomiskt bistånd m.m. från&lt;br&gt;personer som erhållit tidsbegränsade uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverkets möjligheter att snabbt kunna öka sin mottagnings-&lt;br&gt;kapacitet till nivåer som kan bli aktuella vid massflyktsituationer har&lt;br&gt;blivit begränsade de senaste åren. Anledningen är att antalet asylsökande&lt;br&gt;kraftigt minskat och att verkets resurser därför minskats. Under de&lt;br&gt;extraordinära förhållanden som det här kan komma att bli fråga om&lt;br&gt;bedömer regeringen att det i inledningsskedet bör vara kommunerna som&lt;br&gt;svarar för att den enskilde utlänningen erhåller den omsorg som bedöms&lt;br&gt;skälig med hänsyn tagen till den rådande situationen. Riksdagen bör&lt;br&gt;därfbr bemyndiga regeringen att kunna meddela särskilda föreskrifter som&lt;br&gt;avviker från lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande vid en&lt;br&gt;massflyktsituation till Sverige. Regeringen skulle därmed ges möjlighet&lt;br&gt;att kunna meddela särskilda föreskrifter som innebär att Statens invand-&lt;br&gt;rarverk i efterhand kan ersätta t.ex. kommuner för de kostnader som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normalt åvilar Invandrarverket och som uppstår i avvaktan på att Invand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rarverket tar över mottagningsarbetet. Regeringen avser att senare Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;återkomma till riksdagen i denna fråga. I övrigt torde de bestämmelser&lt;br&gt;som finns i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och&lt;br&gt;förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande&lt;br&gt;m.m. tillgodose statens möjligheter att lämna ekonomiska ersättningar till&lt;br&gt;såväl kommuner som sjukvårdshuvudmän. Kostnader för förläggnings-&lt;br&gt;verksamhet, meningsfull sysselsättning m.m. bör kunna ersättas från&lt;br&gt;utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar, anslaget A 2. Mottagande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 Allvarlig smitta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddet är i hög grad beroende av en rad samhällsområden, t.ex.&lt;br&gt;livsmedelshygien, djurskydd, bostadsförhållanden, information och&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande ansvarsområdet för smittskyddet avser dels hälso-&lt;br&gt;och sjukvården, dels hälsoskyddet. Huvudansvaret för smittskyddet,&lt;br&gt;särskilt det personinriktade smittskyddet, åvilar landstingen, medan&lt;br&gt;primärkommunerna ansvarar för det objektinriktade smittskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddslagen (1988:1472) behandlar verksamhet till skydd mot att&lt;br&gt;smittsamma sjukdomar sprids bland människor. Smittsamma sjukdomar&lt;br&gt;delas in i samhällsfarliga sjukdomar och övriga smittsamma sjukdomar&lt;br&gt;De samhällsfarliga sjukdomarna och vissa av de övriga smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domarna skall anmälas på visst sätt. Socialstyrelsen har ansvaret för&lt;br&gt;tillsynen över smittskyddet i landet. Styrelsen far meddela de föreläggan-&lt;br&gt;den och förbud som behövs och har rätt att inspektera smittskyddsverk-&lt;br&gt;samheten. Med stöd av smittskyddslagen har regeringen genom smitt-&lt;br&gt;skyddsförordningen (1989:301) bemyndigat Socialstyrelsen att meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om frågor inom smittskyddet som inte gäller&lt;br&gt;vaccination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bl.a. smittskyddslagen svarar miljö- och hälsoskyddsnämnden&lt;br&gt;i kommunen för att smittskyddsåtgärder vidtas i fråga om djur eller&lt;br&gt;objekt som sprider eller misstänks sprida smittsamma sjukdomar. Varje&lt;br&gt;landsting eller landstingsfri kommun svarar för att behövliga smittskydd-&lt;br&gt;såtgärder härutöver vidtas inom deras ansvarsområden. Ledningen av&lt;br&gt;smittskyddet utövas i princip av smittskyddsläkarna, som dels är under-&lt;br&gt;ställda landstingens hälso- och sjukvårdsnämnder, dels i vissa avseenden&lt;br&gt;har självständigt myndighetsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har inget ansvar för smittskyddet som sådant men Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;samverkar med landstingen och smittskyddsläkama via bl.a. länsveterinä-&lt;br&gt;ren och länshälsovårdskonsulenten (motsv.). Länsstyrelserna svarar också&lt;br&gt;för tillsynen över primärkommunemas hälsoskyddsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutet (SMI) har till uppgift att bevaka det epidemiolo-&lt;br&gt;giska läget i fråga om smittsamma sjukdomar bland människor och aktivt&lt;br&gt;medverka till att skyddet mot sådana sjukdomar upprätthålls och för-&lt;br&gt;stärks. SMI skall särskilt informera om det epidemiologiska läget be-&lt;br&gt;träffande smittsamma sjukdomar bland människor, lämna förslag om&lt;br&gt;åtgärder som kan hindra spridningen av sjukdomarna, och aktivt med&lt;br&gt;verka till att diagnostiken av de epidemiska sjukdomarna blir tillförlitlig&lt;br&gt;och snabb. SMI skall bedriva forskning, metodutveckling och utbildning&lt;br&gt;inom smittskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mäl/ambition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas mål för smittskyddet är att skydda Sveriges befolkning&lt;br&gt;från vissa allvarliga smittsamma sjukdomar. Ambitionen för smittskyddet&lt;br&gt;finns fastlagd i smittskyddslagstiftningen. Huvuduppgiften att skydda&lt;br&gt;befolkningen ligger på Smittskyddsinstitutet vars uppgifter förutsätter ett&lt;br&gt;nära samarbete med myndigheter som Socialstyrelsen, Läkemedelsverket,&lt;br&gt;Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens livsmedelsverk, Jordbruksver-&lt;br&gt;ket och Försvarets forskningsanstalt. SMI:s insatser syftar också till att&lt;br&gt;skydda människor mot epidemier under beredskaps- och krigsförhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande läge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För mänskligheten helt nya eller förändrade smittämnen upptäcks i en&lt;br&gt;ökande takt. Klimatförändringar, miljöförstöring och befolkningsökning&lt;br&gt;torde vara några av skälen. Människors sätt att snabbt förflytta sig gör att&lt;br&gt;infektionssjukdomar nu kan sprida sig betydligt fortare än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittsamma sjukdomar är ett av världens stora medicinska problem.&lt;br&gt;Trots att det bedrivs mycket forskning kring dessa sjukdomar saknas ofta&lt;br&gt;effektiva botemedel, särskilt mot vissa virus- och parasitsjukdomar.&lt;br&gt;Bakterieinfektioner har hittills framgångsrikt kunnat botas men de senaste&lt;br&gt;åren har nya antibiotikaresistenta stammar utvecklats. Under de senaste&lt;br&gt;20 åren har enligt SMI minst 25 nya smittämnen identifierats på olika&lt;br&gt;håll i världen. Ebolaepidemin i Zaire år 1995 visade hur ett av världens&lt;br&gt;mest dödliga blödarfebervirus kunde spridas i byar och på sjukhus under&lt;br&gt;dåliga hygieniska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Difteri- och koleraepidemier har under senare år grasserat t.ex. i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland. Antalet tuberkulosfall har ökat bl.a. i Östeuropa. Salmonellain- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fektioner är vanliga i många europeiska länder. Med undantag för smitt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koppor finns alla kända infektionssjukdomar kvar i Sverige och i övriga Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;världen, trots nya och förbättrade vacciner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser Sverige gör SMI den bedömningen att trots den ökande in-&lt;br&gt;ternationaliseringen har hittills smitthotet från vår omvärld kunnat&lt;br&gt;hanteras på ett tillfredsställande sätt. Ett samarbete inom smittskyddet är&lt;br&gt;också under uppbyggnad mellan Sverige och de baltiska länderna och&lt;br&gt;Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen att smittskyddet i Sverige är mycket&lt;br&gt;väl rustat för att hantera epidemier av den storleksordning vi har varit&lt;br&gt;vana vid under de senaste årtiondena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Medel för smittskyddet, bl.a. SMI:s verksamhet, redovisas i budget-&lt;br&gt;propositionen 1997 under utgiftsområde 9. Hälsovård, sjukvård och social&lt;br&gt;omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förbättra kommunikationsvägarna för att snabbt kunna sprida in-&lt;br&gt;formation om smittsamma sjukdomar är en del av SMI:s arbete. Under&lt;br&gt;år 1996 kommer ett datoriserat nätverk att tas i bruk, som knyter samman&lt;br&gt;SMI med vissa smittskyddsläkare. På sikt avses samtliga smittskyddsläka-&lt;br&gt;re, infektionsläkare och mikrobiologiska laboratorier integreras i nätver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip är det samma resurser som används i fred som i krig i&lt;br&gt;skyddet mot smittsamma sjukdomar. Smittskyddet ingår därför som en&lt;br&gt;del av funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig inom det civila&lt;br&gt;försvaret, som regeringen i dag fattar beslut om (prop. 1995/96:4). För att&lt;br&gt;höja den nationella medicinska beredskapen har regeringen den 15&lt;br&gt;augusti 1996 uppdragit åt Socialstyrelsen att i samråd med FOA och&lt;br&gt;SMI och med andra berörda myndigheter utreda hur hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens, räddningstjänstens, polisens m.fl. insatser kan samordnas och&lt;br&gt;befintlig kompetens inom landet bäst utnyttjas vid incidenter med&lt;br&gt;radioaktiva, biologiska eller kemiska ämnen såväl i fred som i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att förändringar i samhället påverkar de smittsamma&lt;br&gt;sjukdomarnas förekomst och spridningsmönster avser regeringen inom&lt;br&gt;kort att tillsätta en utredning med uppgift att utvärdera smittskyddslagens&lt;br&gt;funktion och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.6 Terrorism&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med terrorism menas användning av våld, hot eller tvång för politiska&lt;br&gt;syften. Det är således en form av säkerhetshotande verksamhet som riktar&lt;br&gt;sig mot andra intressen än rikets yttre säkerhet. I Sverige till skillnad från&lt;br&gt;vad som gäller i flera andra europeiska länder är inte terrorism som sådan&lt;br&gt;ett särskilt brott utan begreppet kan i sig inrymma många skilda brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terrorismen brukar uppträda i tre olika former, nämligen nationell&lt;br&gt;terrorism, internationell terrorism samt statsterrorism. Nationell terrorism&lt;br&gt;har ofta sitt ursprung i ett verkligt eller upplevt politiskt eller socialt&lt;br&gt;missförhållande i en viss stat. Våldet utövas i regel inom statens gränser&lt;br&gt;och riktar sig mot statens företrädare eller intressen. Den internationella&lt;br&gt;terrorismen har liknande grund men riktar sig mot mål utanför hem-&lt;br&gt;landets gränser såsom ambassader eller flygbolag. Såväl den nationella&lt;br&gt;som den internationella terrorismen utövas som regel av fristående&lt;br&gt;organisationer eller grupper. Statsterrorismen däremot styrs från eller har&lt;br&gt;sitt ursprung i en statsledning. Mål för denna typ av terrorism kan vara&lt;br&gt;regimkritiker eller andra som anses farliga för regimen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har varit relativt förskonat från terroraktioner. De terror-&lt;br&gt;aktioner som ägde rum i landet under 1970-talet och början av 1980-talet&lt;br&gt;är att hänföra till den internationella terrorismen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige samarbetar intensivt i kampen mot terrorism i många&lt;br&gt;internationella fora såväl inom FN och EU som inom Europarådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom polisväsendet är det, enligt 4 § förordningen (1989:773) med&lt;br&gt;instruktion för Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen som ansvarar för&lt;br&gt;polisverksamhet i fråga om bekämpning av terrorism. Själva polisutred-&lt;br&gt;ningen rörande terrorhot överlåts ofta till den lokala polisen om det inte&lt;br&gt;är fråga om t.ex. terrorhot som riktar sig mot någon person i stats-&lt;br&gt;ledningen, då Säkerhetspolisen har ansvaret även för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål/ambition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas mål för bekämpande av terrorism är att arbetet i första&lt;br&gt;hand skall inriktas på att förebygga och förhindra samt i förekommande&lt;br&gt;fall avslöja terroristverksamhet som riktas mot personer eller objekt inom&lt;br&gt;Sverige samt mot svenska officiella intressen i utlandet. Terrorismbe-&lt;br&gt;kämpningen skall också syfta till att motverka den terrorism som inte har&lt;br&gt;anknytning till Sverige bl.a. i form av flyktingspionage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande läge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån för beredskapen kan enligt regeringen betecknas som god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den säkerhetsunderrättelsetjänst som bedrivs såväl nationellt som in-&lt;br&gt;ternationellt genom olika samarbetsorgan har bäddat för att man i dag kan&lt;br&gt;sägas ha en god överblick över olika terroristorganisationers verksam-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har också en god beredskap för att lösa en eventuellt&lt;br&gt;uppkommen konkret terroraktion genom att det vid Polismyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län sedan år 1990 finns ett antal polismän med särskild&lt;br&gt;utbildning och kompetens för att bekämpa terroraktioner i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att i framtiden, i likhet med vad som sker i dag, skall&lt;br&gt;stor vikt läggas vid samarbete i kampen mot terrorism, såväl över&lt;br&gt;myndighetsgränserna som över landets gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Sverige skall slippa nationella terrorgrupper krävs att man är&lt;br&gt;uppmärksam på företeelser i samhället som skulle kunna bli en grogrund&lt;br&gt;för sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen redogjort för en planerad&lt;br&gt;organisationsförändring som innebär att den särskilda beredskapsstyrka&lt;br&gt;som finns i dag för att bekämpa terroraktioner skall integreras med den&lt;br&gt;särskilda insatsstyrkan (piketen) vid Polismyndigheten i Stockholms län.&lt;br&gt;Regeringen anser att det är av yttersta vikt att kompetensen för be-&lt;br&gt;kämpning av terroraktioner vidmakthålls.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.7 Kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen till&lt;br&gt;sjöss m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Försvars-, Kommunikations- och Miljödepartementens ansvarsområden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt behandlas, förutom förslag som Hot- och riskutredningen&lt;br&gt;lagt fram i fråga om kemikalieolyckor och olyckor vid transport av farligt&lt;br&gt;gods, den översyn av det svenska marina oljeskadeskyddet som Statens&lt;br&gt;räddningsverk redovisat på regeringens uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 98 rad 7 Tillkommit: Hjelm-Wallén---Åhnberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;olycks- och skadeförebyggande åtgärder enligt räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102). Räddningsverket är transportmyndighet enligt lagen&lt;br&gt;(1982:821) om transport av farligt gods och ansvarar för regelverken för&lt;br&gt;vägtransport, inklusive terrängtransporter och järnvägstransporter, av&lt;br&gt;sådant gods. Vidare har Räddningsverket i uppgift att samordna samt&lt;br&gt;handlägga allmänna frågor om transport av farligt gods. Kustbevakningen&lt;br&gt;ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen (skr. 1992/93:258, 1993/94 FöUl, rskr. 1993/94:10) biföll&lt;br&gt;våren 1993 vad Försvarsutskottet hemställt i sitt betänkande Farligt gods&lt;br&gt;m.m. med anledning av regeringens skrivelse i ämnet. Utskottet ställde&lt;br&gt;sig bakom de i skrivelsen redovisade allmänna förutsättningarna och vad&lt;br&gt;regeringen framfört när det gäller beredskapen inför kemikalieolyckor.&lt;br&gt;Det gäller olyckor vid såväl tillverkning och lagring som transport av&lt;br&gt;kemikalier. Utskottet godtog också i stort vad regeringen uttalat om&lt;br&gt;transporter av farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina sammanfattande synpunkter betonade utskottet den stora be-&lt;br&gt;tydelsen av fortsatt arbete som kunde förbättra beredskapen inför&lt;br&gt;kemikalieolyckor och höja säkerheten i samband med att farligt gods&lt;br&gt;transporteras. En av de viktigare frågor som kvarstod olösta eller&lt;br&gt;obehandlade var enligt utskottets mening att ge Räddningsverkets&lt;br&gt;samordningsuppgift ett sådant innehåll att verket kunde agera på ett&lt;br&gt;likartat sätt inom samtliga myndighetsområden med skyddet mot&lt;br&gt;kemikalieolyckor och vid transporter av farligt gods. Denna uppgift borde&lt;br&gt;regeringen enligt utskottet ge hög prioritet. Hot- och riskutredningen har&lt;br&gt;därefter föreslagit att Räddningsverket skall bli ansvarig myndighet för&lt;br&gt;alla transporter av farligt gods med undantag för bulktransporter till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam grundsyn för inriktningen av det svenska marina&lt;br&gt;oljeskadeskyddet för 1990-talet redovisades för riksdagen i budget-&lt;br&gt;propositionen 1986 (prop 1985/86:100 bil. 6). Riksdagen godkände&lt;br&gt;riktlinjerna för den fortsatta utvecklingen. Grundsynen hade utarbetats&lt;br&gt;inom ramen för Styrelsens för teknisk utveckling femåriga insatsprogram&lt;br&gt;Teknik för oljebekämpning till sjöss samt bekämpning och sanering av&lt;br&gt;olja i strandzonen (TOBOS 85). I arbetet med detta program deltog&lt;br&gt;Kustbevakningen, dåvarande Statens brandnämnd (numera Räddnings-&lt;br&gt;verket), Sjöfartsverket, Statens naturvårdsverk och Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket har på regeringens uppdrag i maj 1996 i samråd med&lt;br&gt;Kustbevakningen redovisat en översyn av inriktningen av det svenska&lt;br&gt;marina oljeskadeskyddet. Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp där även&lt;br&gt;representanter för Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet och Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) ingått.&lt;br&gt;Vidare har Statens räddningsverk i juli 1996 redovisat för regeringen&lt;br&gt;förslag till samhällets beredskap rörande oljeolyckor och andra olyckor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med svåra miljökonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen behandlade i sitt huvudbetänkande (SOU Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;1995:19) Ett säkrare samhälle frågor om kemikalieolyckor och olyckor&lt;br&gt;vid transport av farligt gods. Vidare behandlades de frågor som samman-&lt;br&gt;hänger med främst ECE-konventionen om gränsöverskridande konsekven-&lt;br&gt;ser av industriolyckor och den inom OECD antagna förorenaren betalar&lt;br&gt;(Polluter-Pays) principen. Sedan dess har EU den 19 mars 1996 antagit&lt;br&gt;en gemensam ståndpunkt (EG) nr 9743/6/95 inför Rådets direktiv om&lt;br&gt;åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshän-&lt;br&gt;delser där farliga ämnen ingår, det nya s.k. Seveso-direktivet. Rådet har&lt;br&gt;den 3 juni 1996 antagit direktiv om säkerhetsrådgivare vid transport av&lt;br&gt;farligt gods (96/3 5/EG).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål/ambition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för räddningstjänsten vid verksamheter med&lt;br&gt;särskilda risker är att ha en god säkerhetsnivå, vilket skall uppnås genom&lt;br&gt;en effektiv riskhantering. Detta innebär att berörda aktörer gemensamt&lt;br&gt;skall verka för att antalet olyckor minimeras och skadorna på människor,&lt;br&gt;egendom och miljö begränsas. Antalet dödsolyckor skall vara noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av beredskapen mot kemikalieolyckor och transporter av&lt;br&gt;farligt gods bibehålls i enlighet med de riktlinjer för den fortsatta&lt;br&gt;utvecklingen som riksdagen tidigare godkänt. Regelverken för transport&lt;br&gt;av samt hantering av kemikalier och farligt gods skall vara harmoniserade&lt;br&gt;och användarvänliga. Kvalitén i tillsynen skall förbättras. Vidare skall den&lt;br&gt;kommunala räddningstjänsten ha en väl avvägd beredskap mot olyckor&lt;br&gt;med kemikalier och farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för det svenska marina oljeskadeskyddet inför 2000-talet skall&lt;br&gt;vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att skydda svensk ekonomisk zon, svenskt sjöterritorium, vissa större&lt;br&gt;sjöar samt strandzonen mot de skador som löskommen olja kan orsaka&lt;br&gt;på miljön och samhällsekonomiska värden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utvärdera de oljeskador som inträffat samt effekterna på kort och&lt;br&gt;lång sikt av de bekämpnings- och saneringsinsatser som genomförts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att möjliggöra samverkan med andra länder i enlighet med ingångna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal och internationell praxis och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att vidta förebyggande åtgärder parallellt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande läge och åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det marina oljeskadeskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den översyn av nu gällande inriktning för beredskapen för oljebekämp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning och sanering efter oljeutsläpp till sjöss, som Räddningsverket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisar lämnas förslag till mål för det svenska marina oljeskadeskyddet Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;inför 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av den framtida riskbilden, har man i översynen&lt;br&gt;beaktat de åtgärder som vidtas internationellt i syfte att minska riskerna&lt;br&gt;för oljeutsläpp och de faktorer som innebär ökade risker för oljeutsläpp.&lt;br&gt;De faktorer som anges är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den fortsatta ökningen av sjötransporter i svenska farvatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det betydligt ökade antalet oljetransporter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den planerade utbyggnaden av anläggningar för oljehantering i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland, Baltikum och Polen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den ökade förekomsten av fartyg under föreskriven standard och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;eventuell oljeutvinning i Östersjö-området och Skagerack.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanvägd bedömning anses visa att riskerna för oljeutsläpp&lt;br&gt;kommer att bestå på nuvarande nivå och att en ökning inte kan uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer för den fortsatta utvecklingen som riksdagen godkände&lt;br&gt;med utgångspunkt från arbetet inom insatsprogrammet TOBOS 85 har&lt;br&gt;enligt översynen visat sig vara ändamålsenliga och i allt väsentligt kunna&lt;br&gt;läggas till grund för den fortsatta utvecklingen av oljeskyddsberedskapen.&lt;br&gt;Vissa förbättringar föreslås i fråga om metoder, rutiner och säkerhet samt&lt;br&gt;utbildning och övning, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vissa modifieringar i räddningstjänstlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förbättrad beredskap att bistå vid brandsläckning till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förbättrad beredskap vad gäller nödbogsering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fortsatt utveckling av metoder, främst vad gäller oljebekämpning under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;speciella förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vidareutveckling av samverkansåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förbättrad uppföljning av miljöeffekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fortsatt utveckling av utbildnings- och övningsverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fortsatt utveckling av det internationella samarbetet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;åtgärder i syfte att motverka illegala oljeutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till myndigheternas förslag till mål för det&lt;br&gt;svenska marina oljeskadeskyddet inför 2000-talet. De föreslagna&lt;br&gt;förbättringarna bör övervägas inom ramen för den löpande verksamheten.&lt;br&gt;När det gäller modifieringarna i räddningstjänstlagen, bör denna fråga&lt;br&gt;behandlas i särskild ordning. Såsom framgår i det följande avser&lt;br&gt;regeringen att låta utreda denna fråga i samband med utredningen av&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder på området kemikalieolyckor och transporter av&lt;br&gt;farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieolyckor och transport av farligt gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Räddningsverket i det fortsatta arbetet skall utveckla&lt;br&gt;verktyg för värdering av risker för olyckshändelser. Miljöaspekten skall&lt;br&gt;integreras starkare i räddningstjänsten och verksamheten vad gäller&lt;br&gt;transport av farligt gods. Räddningsverket skall vidare fortsätta ut-&lt;br&gt;vecklingen av användningen av informationsteknologin och av sitt&lt;br&gt;informationssystem. Detta bör även kunna tillgodose behovet av&lt;br&gt;flödesstatistik i fråga om transporter av farligt gods och kunna användas&lt;br&gt;som beslutsstöd för val av färdväg vid sådana transporter. Räddnings-&lt;br&gt;verket skall i övrigt verka för förbättrad utbildning av berörd personal,&lt;br&gt;effektiv och samordnad tillsyn samt för regelverkens användarvänlighet&lt;br&gt;när det gäller risker för kemikalieolyckor och vid transport av farligt&lt;br&gt;gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att frågan om myndighetsansvaret för&lt;br&gt;transport av farligt gods bör beredas ytterligare och har för avsikt att&lt;br&gt;snarast låta utreda detta i särskild ordning. En översyn bör omfatta en&lt;br&gt;genomgång av de aktuella myndighetsuppgifterna, såväl nationella som&lt;br&gt;internationella, hos Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Statens räddnings-&lt;br&gt;verk samt förslag till framtida organisation. Översynen bör även belysa&lt;br&gt;de ekonomiska konsekvenserna av en förändring av myndighetsansvaret&lt;br&gt;för transport av farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagförslag som Hot- och riskutredningen lade fram i fråga om&lt;br&gt;kemikalieolyckoma och transporter av farligt gods är på grund av det nya&lt;br&gt;s.k. Seveso-direktivet och direktivet om säkerhetsrådgivare för transport&lt;br&gt;av farligt gods i behov av kompletterande utredning. Utredningen bör&lt;br&gt;klarlägga vilka lagstiftningsåtgärder som fordras med anledning av EU-&lt;br&gt;direktiven. Lagstiftningen skall även möjliggöra en ratifikation av&lt;br&gt;konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor och&lt;br&gt;tillgodose behovet av att tillämpa OECD:s rekommendationer om&lt;br&gt;Polluter-Pays principen inom räddningstjänsten. Vidare bör övervägas de&lt;br&gt;modifieringar av räddningstjänstlagen som föreslås i översynen av&lt;br&gt;inriktningen av det svenska marina oljeskadeskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.8 Säkerhet i samhällsviktiga datasystem&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för komponentförsörjning och utformning av ett&lt;br&gt;system for certifiering skall utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp tillsätts med uppdraget att följa utvecklingen av hot&lt;br&gt;och risker inom informationskrigföring, sprida kunskap om detta&lt;br&gt;samt lämna förslag till hur ansvar inom området skall preciseras&lt;br&gt;och hur riktlinjerna för en strategi bör se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag lämnas åt berörda myndigheter att studera möjligheterna&lt;br&gt;till aktiva åtgärder inom informationskrigföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 14 december 1995 åt överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap att, enligt Hot- och riskutredningens förslag, utreda förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att utforma ett system för certifiering av ADB-säkerhet som&lt;br&gt;gör det möjligt att värdera hur väl ett åtagande om funktionsförmåga är&lt;br&gt;uppfyllt. Dessutom uppdrog regeringen åt Överstyrelsen att efter samråd&lt;br&gt;med berörda myndigheter och branscher närmare studera konsekvenserna&lt;br&gt;i samhället av de svårigheter Hot- och riskutredningen skildrade i&lt;br&gt;scenariot rörande brist på elektronikkomponenter, överstyrelsen skulle&lt;br&gt;lämna förslag till de åtgärder som dessa studier föranledde. Uppdragen&lt;br&gt;skulle redovisas till regeringen senast den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten som Överstyrelsen redovisat föreslås åtgärder för att öka&lt;br&gt;medvetandet om riskerna, för att säkra komponentförsörjningen genom&lt;br&gt;lagerhållning, allokeringssökning, trading, överskottshantering, åter-&lt;br&gt;vinning, egen komponenttillverkning samt ett internationellt system för&lt;br&gt;att hantera komponentbrist, överstyrelsen föreslår också att regeringen&lt;br&gt;ger Överstyrelsen i uppdrag att utveckla sina förslag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, mot bakgrund av Överstyrelsens rapport, att arbetet&lt;br&gt;med att öka säkerheten i samhällsviktiga datasystem måste intensifieras&lt;br&gt;och ske på stor bredd och med ett brett spektrum av åtgärder. En grund-&lt;br&gt;läggande ambition måste vara att tålmodigt och långsiktigt öka medveten-&lt;br&gt;heten och kunskapen hos ansvariga. Utbildning och information blir&lt;br&gt;därför de viktigaste handlingsvägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör ett underlag tas fram för att kunna besluta om vilka krav&lt;br&gt;som statsmakterna bör ställa på säkerheten i datasystem. Arbetet med att&lt;br&gt;utveckla metoder för risk- och sårbarhetsanalys måste också ges hög&lt;br&gt;prioritet, liksom verifierandet av datasystems säkerhetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det statliga området bör överstyrelsen kunna stödja de funktionsan- Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;svariga myndigheterna med allmänna råd och föreskrifter. Myndig-&lt;br&gt;heternas möjligheter att genom regelverk påverka funktionssäkerheten hos&lt;br&gt;näringslivets datasystem är självfallet mindre. Om det ovan nämnda&lt;br&gt;upplysningsarbetet inte ger tillräcklig effekt, skall överstyrelsen föreslå&lt;br&gt;former för att via avtal ställa krav på företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund avser regeringen att ge Överstyrelsen ytterligare&lt;br&gt;uppdrag att utveckla sina förslag rörande förutsättningarna för kompo-&lt;br&gt;nentförsörjning och att utforma ett system för certifiering, som gör det&lt;br&gt;möjligt att värdera hur väl ett åtagande om funktionsförmåga är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta arbetet med att införliva systemet för certifiering av&lt;br&gt;datasystemsäkerheten kan sedan genomföras under programplaneperioden&lt;br&gt;1997-2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I IT-propositionen 1995/96:125 som lades fram till riksdagen den 7&lt;br&gt;mars 1996 förklarade regeringen att den avsåg att tillsätta en gemensam&lt;br&gt;civil och militär arbetsgrupp med uppdraget att följa utvecklingen av hot&lt;br&gt;och risker inom IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett yttrande till trafikutskottet anförde försvarsutskottet att den i&lt;br&gt;propositionen föreslagna arbetsgruppen var otillräcklig. Försvarsutskottet&lt;br&gt;uttalade att regeringen borde organisera ett mer samlat och samordnat&lt;br&gt;ansvar för IT-säkerhetsfrågor och ansåg att regeringen skulle återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med en utvecklad strategi på IT-säkerhetsområdet där&lt;br&gt;regeringen preciserar statens ansvar och anger hur säkerhetsarbetet&lt;br&gt;inordnas i det nationella handlingsprogrammet och hur säkerhetsarbetet&lt;br&gt;bör organiseras. Trafikutskottet delade försvarsutskottets uppfattning och&lt;br&gt;på trafikutskottets hemställan gav riksdagen som sin mening regeringen&lt;br&gt;till känna vad försvarsutskottet hade anfört i frågan (bet. 1995/96:TU 19,&lt;br&gt;rskr. 1995/96:282).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området informationskrigföring som omfattar betydligt mer än&lt;br&gt;bara IT-säkerhetsfrågor finns det ett stort behov av att samla, organisera&lt;br&gt;och sprida kunskap för att på sikt kunna utveckla en strategi. Inom detta&lt;br&gt;område är hittills mycket litet gjort. Regeringen avser tillsätta en&lt;br&gt;arbetsgrupp med uppdraget att följa utvecklingen av hot och risker inom&lt;br&gt;informationskrigföring, sprida kunskap om detta samt att lämna förslag&lt;br&gt;till hur ansvar inom området skall preciseras och hur riktlinjerna för en&lt;br&gt;strategi bör se ut. Denna arbetsgrupps medlemmar bör ha kunskaper om&lt;br&gt;bland annat säkerhetspolitik, kriminalitet, samhällets IT-strukturer,&lt;br&gt;underrättelsetjänst, teknik och psykologisk krigföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 9 har regeringen redogj ort för sin avsikt att inrätta en särskild&lt;br&gt;arbetsgrupp för samverkan kring forskning angående nya hot och risker.&lt;br&gt;Syftet är att åstadkomma förbättrad samverkan inom forskning om nya&lt;br&gt;hot och risker samt att hålla sig väl informerad om pågående och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planerade forskningsprojekt. Informationskrigföring faller väl inom ramen Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att möjligheterna till aktiva åtgärder bör studeras som&lt;br&gt;en del i möjligheterna att öka kunskaperna om skydd mot information-&lt;br&gt;skrigföring. Regeringen avser därför att uppdra åt berörda myndigheter&lt;br&gt;att studera möjligheterna till aktiva åtgärder inom informationskrigföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Informationskrigföring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar i det följande en allmän redogörelse för den &amp;quot;IT-&lt;br&gt;revolution&amp;quot; som berör alla samhällsområden och som också har djup-&lt;br&gt;gående inverkan på frågor om försvar och nationell säkerhet. De senaste&lt;br&gt;åren har i detta sammanhang begreppet informationskrigföring kommit&lt;br&gt;att användas alltmera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till viss del handlar det om att IT-utvecklingen möjliggör radikalt&lt;br&gt;förändrade sätt att bedriva traditionella militära verksamheter som&lt;br&gt;stridsledning, leverans av stridsdel (precisionsvapen), inhämtning och&lt;br&gt;bearbetning av underrättelser. Men även psykologiska krigföringsmetoder&lt;br&gt;inom de militära operationernas ram, t.ex. vilseledning, kan genom den&lt;br&gt;modema teknikens tillämpningar ges avsevärt mer sofistikerade former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men de allmänna samhälleliga strukturomvandlingar som IT-ut-&lt;br&gt;vecklingen innebär kan komma att förändra förutsättningarna för Sveriges&lt;br&gt;nationella säkerhet på ännu mer genomgripande sätt. Nätverk för tele-&lt;br&gt;och datakommunikation förändrar förutsättningarna för produktion, handel&lt;br&gt;och distribution av alla varor och tjänster. Bl.a. gäller detta materiel för&lt;br&gt;hela totalförsvaret liksom vitala försörjningssystem som betalningsväsen,&lt;br&gt;elektricitet och livsmedel samt inte minst myndighetsinformation och&lt;br&gt;nyhetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen kan innebära både nya hotande sårbarhetsområden - som&lt;br&gt;kan exploateras både av stater och av icke-statliga aktörer som politiska&lt;br&gt;terrorister eller brottsorganisationer - och förbättrade möjligheter att säkra&lt;br&gt;vår försörjning i ett krisläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för den samhällsutveckling där IT är en central drivkraft,&lt;br&gt;är att den innebär en allt mer långtgående integration, både internationellt&lt;br&gt;och sektoriellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag verksamma i Sverige blir alltmer beroende av leverantörer och&lt;br&gt;avsättningsmarknader i andra länder. Traditionella infrastrukturer för&lt;br&gt;transport och distribution blir alltmer beroende av IT-infrastrukturema.&lt;br&gt;Dessa i sin tur blir alltmer sammanflätade, och många olika operatörers&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunikationslänkar medverkar på svåröverskådligt sätt till förmed- Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;lingen av ett visst informationspaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att uppnå och vidmakthålla en hög grad av säkerhet i&lt;br&gt;dessa system måste bedrivas över traditionella sektorsgränser och i ett&lt;br&gt;internationellt perspektiv. För det svenska totalförsvaret handlar det i stor&lt;br&gt;utsträckning om att på ett kompetent sätt förhålla sig till och i samarbete&lt;br&gt;med andra aktörer söka påverka en utveckling med i huvudsak in-&lt;br&gt;ternationella, kommersiella drivkrafter. Ett viktigt exempel är framväxten&lt;br&gt;av standarder. Påverkan kan ske på traditionellt sätt genom regleringar,&lt;br&gt;där dock formerna kontinuerligt behöver följas upp och anpassas till&lt;br&gt;utvecklingen. Väl så viktiga påverkansmöjligheter ligger i kunskapsupp-&lt;br&gt;byggnad och kunskapsspridning. För alla påverkansmöjligheter är det av&lt;br&gt;stor vikt att forskning och studier bedrivs i former som möjliggör att&lt;br&gt;framväxande möjligheter och hot kan identifieras och analyseras utan&lt;br&gt;låsningar till etablerade ansvarsuppdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över följande Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;betänkanden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Ett säkrare samhälle (SOU 1995:19), Utan el stannar Sverige (SOU&lt;br&gt;1995:20), Staden på vattnet utan vatten (SOU 1995:21), Radioaktiva&lt;br&gt;ämnen slår ut jordbruk i Skåne (SOU 1995:22), Brist på elektronikkom-&lt;br&gt;ponenter (SOU 1995:23), Gasmoln lamslår Uppsala (SOU 1995:24)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Rikspolisstyrelsen, Kommers-&lt;br&gt;kollegium, Hovrätten för västra Sverige, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Försvarsmakten, Kustbevakningen, överstyrelsen för civil beredskap,&lt;br&gt;Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt, Civilbefälhavaren i Mellersta civil området, Socialstyrel-&lt;br&gt;sen, Post- och telestyrelsen, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket,&lt;br&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Luftfartsverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket, Boverket, Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Umeå universitet,&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden, Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Statens invandrarverk,Närings-och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket, Sprängämnesinspektionen, Affärsverket Svenska Kraftnät,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länssty-&lt;br&gt;relsen i Göteborgs- och Bohus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län,&lt;br&gt;Stockholms läns landsting, Göteborgs- och Bohus läns landsting,&lt;br&gt;Västerbottens läns landsting, Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämn-&lt;br&gt;den för miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut,&lt;br&gt;Statens kämkraftsinspektion, Stockholms stad, Uppsala kommun,&lt;br&gt;Oxelösunds kommun, Linköpings kommun, Karlskrona kommun,&lt;br&gt;Helsingborgs kommun, Göteborgs stad, Göteborgs kommunstyrelse,&lt;br&gt;Stenungsunds kommun, Trollhättans kommun, Kristinehamns kommun,&lt;br&gt;Hällefors kommun, Karlskoga kommun, Härnösands kommun, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Ingenjörsvetenskapsakademien, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Grossistförbundet Svenska Handel, Sverige Köpmannaförbund, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Vatten- och&lt;br&gt;avloppsverksföreningen, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen, Svenska Petroleum Institutet, Svenska Brandförsvars-&lt;br&gt;föreningen, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;(SACO), SACO-föreningen vid Sprängämnesinspektionen, Lands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen i Sverige, Arbetsgivareföreningen, Sveriges Redareföre- Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;ning,Frivilligorganisationemassamarbetskommitté, Svenska Röda Korset, &amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Civilförsvarsförbund, Svensk Elberedskap AB, SOS Alarm i&lt;br&gt;Sverige AB, Svenska åkeri förbundet, Sveriges Speditörförbunds Service&lt;br&gt;AB, Svenska Gasföreningen, Sveriges Hamn- och stuveriförbund, AB&lt;br&gt;Svensk Anläggningsprovning, Brandkåren Malmö stad, Utredningen om&lt;br&gt;radion och televisionen vid krig och krigsfara, Terracom Svensk&lt;br&gt;rundradio, Kemikontoret, Försvarsfrämjandet, Industrifacket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande (SOU 1993:89)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Rikspolisstyrelsen, Överbefäl-&lt;br&gt;havaren, Kustbevakningen, överstyrelsen för civil beredskap, Statens&lt;br&gt;räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Försvarets forsknings-&lt;br&gt;anstalt, Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet, Civilbefälhavaren i&lt;br&gt;övre Norrlands civilområde, Socialstyrelsen, Sjöfartsverket, Generaltull-&lt;br&gt;styrelsen, Statskontoret, Arbetsmarknadsstyrelsen, Statens invandrarverk,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Stockholms stad,&lt;br&gt;Norrtälje kommun, Norrköpings kommun, Valdemarsviks kommun,&lt;br&gt;Oskarhamns kommun, Gotlands kommun, Gävle kommun, Umeå&lt;br&gt;kommun, Stockholms läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kalmar&lt;br&gt;läns landsting, Blekinge läns landsting, Malmöhus läns landsting,&lt;br&gt;Gävleborgs läns landsting, Svenska kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Frikyrkorådet, Frivilligorganisationemas samarbetskommitté,&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlingsnämnd, Civilförsvarsförbundet, Sverige&lt;br&gt;kommunaltjänstemannaförbund, Svenska kommunalarbetarförbundet,&lt;br&gt;Centralorganisationen SACO, Sveriges meteorologiska och hydrologiska&lt;br&gt;institut (SMHI), Skolroteln Stockholms stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Regeringens och myndigheternas befogenheter vid svåra påfrestningar Prop. 1996/97:11&lt;br&gt;på samhället (Ds 1996:4) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Rikspolisstyrelsen, Kammarrät-&lt;br&gt;ten i Stockholm, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Överstyrelsen for&lt;br&gt;civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar,&lt;br&gt;Försvarets forskningsanstalt, Försvarshögskolan, Civilbefälhavaren i&lt;br&gt;Mellersta civilområdet, Socialstyrelsen, Juridiska fakulteten vid Uppsala&lt;br&gt;universitet, Statens invandrarverk, Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Stockholms läns landsting, Väster-&lt;br&gt;bottens läns landsting, Statens strålskyddsinstitut, Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet, Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;FÖRSVARSDEPARTEMENTET &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:11&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lindh, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Peterson, Hjelm-Wallén, Freivalds, Uusmann,&lt;br&gt;Sundström, Åhnberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:11 Beredskapen mot svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52096, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit om åtgärder mot svåra påfrestningar på samhället i fred (avsnitt 4.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FöU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit om åtgärder mot svåra påfrestningar på samhället i fred (avsnitt 4.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Försvarsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:41:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0311</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Försvarsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:41:18</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:FöU5</uppgift>
<ref_dok_id>GK01FöU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:11&lt;br/&gt;
Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fö57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:11&lt;br/&gt;
Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fö58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:11&lt;br/&gt;
Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fö59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:11&lt;br/&gt;
Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fö60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ann-Kristine Johansson  och Jarl Lander  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:11&lt;br/&gt;
Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fö58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ann-Kristine Johansson  och Jarl Lander  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Schlaug  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:11&lt;br/&gt;
Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fö59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Schlaug  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Jennehag  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:11&lt;br/&gt;
Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fö57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Jennehag  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Carnerö  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:11&lt;br/&gt;
Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Fö60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Carnerö  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>