<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287222</hangar_id>
 <dok_id>GK03109</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>109</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:109</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>109</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-02-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:37</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lokala styrelser med elevmajoritet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03109/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03109</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03109</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:109&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lokala styrelser med elevmajoritet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 februari 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslås att kommunerna under en fyraårig försöks-&lt;br&gt;period får överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner till en lokal sty-&lt;br&gt;relse med elevmajoritet. Funktionerna ligger i dag på styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen eller rektorn för en skola. De lokala styrelserna skall i formellt&lt;br&gt;hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som regleras i kommu-&lt;br&gt;nallagen (1991:900). Försöksverksamheten skall omfatta gymnasieskolan&lt;br&gt;och den kommunala vuxenutbildningen. Försöksperioden skall börja den&lt;br&gt;1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...............................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Elevinflytandet - hur ser det ut?.........................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksverksamhet med lokala styrelser&amp;nbsp;med&amp;nbsp;elevmajoritet.............6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och ikraftträdande...........................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Elevinflytande i läroplanerna och&amp;nbsp;andra&amp;nbsp;förordningar....................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1996:22) Inflytande&lt;br&gt;på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar..........14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1996:22) Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande,&lt;br&gt;delaktighet och ansvar..............................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 27 februari 1997................................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den huvudsakliga inrikt-&lt;br&gt;ningen av en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet&lt;br&gt;inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux) i&lt;br&gt;enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av propositionen om&lt;br&gt;ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, spe-&lt;br&gt;cialskolan och den obligatoriska särskolan (prop. 1992/93:220, bet.&lt;br&gt;1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82) att ge regeringen till känna vad Utbild-&lt;br&gt;ningsutskottet anförde om elevers och föräldrars ansvar och inflytande i&lt;br&gt;skolan. Utskottet ville att frågan om att stärka elevers och föräldrars in-&lt;br&gt;flytande i skolan skulle få en ordentlig belysning. De existerande sam-&lt;br&gt;verkansformer där elever och föräldrar har ett institutionaliserat infly-&lt;br&gt;tande i skolan och de juridiska begränsningarna för dessa som finns i da-&lt;br&gt;gens lagstiftning skulle kartläggas. Därefter skulle regeringen återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med förslag i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen Lokala styrelser med föräldramajoritet&lt;br&gt;inom skolan (prop. 1995/96:157) lagt förslag om föräldrainflytande i&lt;br&gt;skolan. I propositionen föreslås att kommunerna under en femårig för-&lt;br&gt;söksperiod skall få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner som lig-&lt;br&gt;ger på styrelsen för utbildningen eller rektorn för en grundskola eller&lt;br&gt;särskola till en lokal styrelse med föräldramajoritet. Riksdagen har god-&lt;br&gt;känt regeringens förslag (bet.l995/96:UbU9, rskr. 1995/96:259). Be-&lt;br&gt;stämmelserna om lokala styrelser med föräldramajoritet finns i förord-&lt;br&gt;ningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för regeringens förslag låg dels delbetänkandet (SOU&lt;br&gt;1995:103) Föräldrar i självförvaltande skolor från Skolkommittén, dels&lt;br&gt;rapporten &amp;quot;Där man inte har något inflytande finns inget personligt&lt;br&gt;ansvar&amp;quot; (Ds 1995:5) från en särskild utredare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommittén har i delbetänkandet Inflytande på riktigt - Om elevers&lt;br&gt;rätt till inflytande, delaktighet och ansvar (SOU 1996:22) belyst och&lt;br&gt;kartlagt samt redovisat sina ställningstaganden vad gäller elevinflytande i&lt;br&gt;skolan. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet&lt;br&gt;har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspolitiska kommittén har i rapporten Vad tycker du? också be-&lt;br&gt;handlat elevers inflytande i skolan. Elevernas inflytande och delaktighet i&lt;br&gt;skolan måste öka, anser kommittén, såväl när det gäller undervisningen&lt;br&gt;som skolans förvaltning. Eleverna måste också kunna välja skola och&lt;br&gt;skoltyp. Kommittén kommer att lägga fram sitt betänkande under våren&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har haft i uppdrag att&lt;br&gt;utreda frågor som rör rekryteringen till industriprogrammet. Med slut-&lt;br&gt;rapporten Ökad rekrytering till gymnasieskolans industriprogram (Ds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996:53) har arbetsgruppen slutfört sitt uppdrag. I syfte att stimulera&lt;br&gt;kontakterna mellan skolan och arbetslivet föreslår arbetsgruppen en för-&lt;br&gt;söksverksamhet med lokala styrelser där arbetslivsföreträdare är i majo-&lt;br&gt;ritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hämta in synpunkter på arbetsgruppens rapport anordnades den&lt;br&gt;17 december 1996 ett remissmöte. En sammanställning av synpunkterna&lt;br&gt;samt förteckning över deltagarna finns i Utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En parlamentarisk kommitté har tillsatts för att följa utvecklingen i&lt;br&gt;gymnasieskolan. Enligt direktiven skall kommittén bl.a. följa hur elever-&lt;br&gt;nas inflytande på skolans verksamhet, framför allt på planeringen av&lt;br&gt;undervisningen, tillgodoses. I kommitténs andra delbetänkande, Den nya&lt;br&gt;gymnasieskolan - steg för steg (SOU 1997:1), behandlar kommittén bl.a.&lt;br&gt;elevernas valmöjligheter i skolan samt inflytande på studierna och studie-&lt;br&gt;takten. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Elevinflytandet - hur ser det ut?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Många olika studier av elevinflytandet har genomförts sedan 1960-talet.&lt;br&gt;Alla visar i stort sett samma bild. Eleverna har inte något egentligt infly-&lt;br&gt;tande på undervisningen. De kan inte påverka undervisningens upplägg-&lt;br&gt;ning och innehåll i någon högre grad, de är inte med och väljer läromedel&lt;br&gt;och de kan inte påverka prov och hemuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets utvärderingar pekar entydigt på att eleverna vill ha infly-&lt;br&gt;tande över sin dagliga arbetssituation, på ämnets innehåll och undervis-&lt;br&gt;ningens uppläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undersökning av Skolverket av elever i årskurs 9 (rapport nr 127)&lt;br&gt;visar att pojkar upplever en större grad av medinflytande än vad flickor&lt;br&gt;gör. Flickor uttalar en klart större villighet att ställa upp och ta ansvar än&lt;br&gt;pojkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i grundskolan tycker generellt att de kan vara med och på-&lt;br&gt;verka undervisningen och planeringen i de praktiskt-estetiska ämnena -&lt;br&gt;och särskilt slöjdämnet - betydligt mer än i övriga ämnen. Två tredjedelar&lt;br&gt;av eleverna uppger att de i slöjden får lära sig att ta ar.svar, lösa konkreta&lt;br&gt;problem och arbeta utan att bli jämförda. De får ofta vara med och pla-&lt;br&gt;nera ett arbetsområde i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har undersökt hur kommunerna har hanterat bestämmel-&lt;br&gt;serna i grundskoleförordningen vad gäller bl.a. elevens val och om kom-&lt;br&gt;munen haft svårigheter när det gäller att tillgodose valet. Undersökningen&lt;br&gt;visar att endast ett fåtal kommuner förutsättningslöst frågar eleverna vil-&lt;br&gt;ken inriktning de vill ha. Det vanligaste sättet är att erbjuda ett&lt;br&gt;&amp;quot;smörgåsbord&amp;quot; utifrån vilket eleverna gör sina val. Detta utbud tycks ofta&lt;br&gt;utgå från lärarnas kompetens och intresse. Även lärarnas behov av fyll-&lt;br&gt;nadstimmar är en faktor som sägs påverka utbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets undersökningar visar att det finns ett samband mellan ele-&lt;br&gt;vernas uppfattning om skolans kvalitet och deras inställning till infly-&lt;br&gt;tande. Ju sämre betyg eleverna ger läraren och innehållet i ämnena, desto&lt;br&gt;mindre tycker de att de kan påverka undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som byter från en kommunal skola till en fristående skola upp- Prop. 1996/97:109&lt;br&gt;ger ofta som motiv att den nya skolan är liten och lugn och att där finns&lt;br&gt;engagerade lärare. De nämner också att eleverna får ta ett eget ansvar och&lt;br&gt;att de har möjligheter till inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från en undersökning av Skolverket om studieavbrott i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan (rapport nr 85) vet vi att eleverna ansett att de haft för litet eller inget&lt;br&gt;inflytande över det egna lärandet. De har inte kunnat bestämma takten i&lt;br&gt;lärandet utifrån sina tidigare kunskaper. Undervisningen har haft för liten&lt;br&gt;koppling till deras egen verklighet, förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i den nya gymnasieskolan ser mer positivt på sitt eget infly-&lt;br&gt;tande över bl.a. arbetssätt och innehåll jämfört med elever i den gamla&lt;br&gt;gymnasieskolan. Vissa program tycks också i högre grad än andra stärka&lt;br&gt;elevernas delaktighet och ansvarstagande för studierna. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;för elever som går på ett individuellt program. Det förefaller dessutom&lt;br&gt;vara så att det är vid gymnasieskolans teoretiska utbildningar som elever-&lt;br&gt;nas inflytande är minst utvecklat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för gymnasieskolans utveckling har funnit att kommunerna&lt;br&gt;i relativt stor utsträckning försöker tillgodose elevernas önskemål när det&lt;br&gt;gäller att välja program, gren, kurser och ämnen. Däremot är det få elever&lt;br&gt;som anser sig ha haft möjlighet att påverka innehållet i de valda pro-&lt;br&gt;grammen, grenarna etc. Med hänsyn till den betydelse för studiefram-&lt;br&gt;gången det har om eleverna får gå en utbildning de är intresserade av,&lt;br&gt;understryker kommittén vikten av att kommunerna anstränger sig för att&lt;br&gt;tillgodose elevernas val. Kommittén framhåller också att eleverna tar ett&lt;br&gt;större ansvar för sina studier - vilket positivt påverkar deras resultat - om&lt;br&gt;de får möjlighet att ha inflytande över sina studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rapporten &amp;quot;Där man inte har något inflytande finns inget personligt&lt;br&gt;ansvar&amp;quot; (Ds 1995:5), som innehåller en kartläggning av elev- och för-&lt;br&gt;äldrainflytandet i skolan, framgår att det formella elevinflytandet med&lt;br&gt;bl.a. klassråd, elevråd och skolkonferenser är etablerat inom de flesta&lt;br&gt;skolor och fungerar relativt bra. Men också de formella samrådsformema&lt;br&gt;behöver utvecklas, anser utredaren, framför allt i de högre årskurserna i&lt;br&gt;grundskolan och i gymnasieskolan. Det finns för få institutionaliserade&lt;br&gt;möten i skolan där de olika parterna kan komma till tals och bl.a. disku-&lt;br&gt;tera uppkomna proolem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket genomförde under våren 1995 en utvärdering av den gym-&lt;br&gt;nasiala vuxenutbildningen (rapport nr 91). Av rapporten framgår bl.a. att&lt;br&gt;det - om man ser de studerandes valfrihet och inflytande i ett samman-&lt;br&gt;hang - kan finnas en risk för att valfriheten stannar vid val av kurser. Det&lt;br&gt;är mera ovanligt att vuxenstuderande har stort inflytande över arbetssätt,&lt;br&gt;redovisningsformer och stoffurval. Enligt lärarna är den korta kurstiden&lt;br&gt;ett hinder för studerandeinflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har utvärderat den grundläggande vuxenutbildningen under&lt;br&gt;1996. Ett centralt mål är att verksamheten skall utgå från individernas&lt;br&gt;behov och egna önskemål gällande utbildningen. Utvärderingen visar att&lt;br&gt;det finns en mycket stor variation i förmågan att möta dessa krav. Syste-&lt;br&gt;matiska inventeringar av utbildningsbehov och efterfrågan är relativt&lt;br&gt;ovanliga. Deltagarna är ändå generellt sett nöjda med sina möjligheter att&lt;br&gt;påverka utbildningen och ha inflytande över undervisningen. De betonar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framför allt ett icke-formaliserat inflytande genom direktkontakter med Prop. 1996/97:109&lt;br&gt;skolledning och personal.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Försöksverksamhet med lokala styrelser med&lt;br&gt;elevmajoritet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Under en försöksperiod bör styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som i dag lig-&lt;br&gt;ger på styrelsen för utbildningen eller rektorn för en skola, till en lokal&lt;br&gt;styrelse. Försöksverksamheten skall omfatta gymnasieskolan och den&lt;br&gt;kommunala vuxenutbildningen (komvux). De lokala styrelserna skall i&lt;br&gt;formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som regleras&lt;br&gt;i kommunallagen. I den lokala styrelsen skall elevernas representanter&lt;br&gt;vara i majoritet. Även omyndiga elever skall kunna ingå.&lt;br&gt;Försöksperioden skall börja den 1 juli 1997 och omfatta fyra år. Om&lt;br&gt;det inrättas en lokal styrelse vid en gymnasieskola skall det inte vara&lt;br&gt;obligatoriskt att också ha en skolkonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Kommitténs förslag omfattade endast gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget.&lt;br&gt;Många av dem anser dock att det är viktigt att klargöra relationen och&lt;br&gt;ansvarsfördelningen mellan elevstyrelsen och de professionella i skolan.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet påpekar i sitt yttrande att kommunerna i dag&lt;br&gt;har olika system för samverkan, såväl formaliserade överläggningar som&lt;br&gt;mer informella samverkansformer. Alla dessa samverkanssystem måste&lt;br&gt;korrespondera, anser Kommunförbundet, även om man överlåter en del&lt;br&gt;beslut till en lokal styrelse, så att man inte riskerar att inskränka de olika&lt;br&gt;personalgruppernas rätt till samråd och inflytande. Barnombudsmannen&lt;br&gt;understryker att lokala styrelser med elevmajoritet endast skall ses som&lt;br&gt;en del i arbetet med att förbättra elevinflytandet i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ökat elevinflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frivilliga skolformerna står inför stora krav på förnyelse. Öppenheten&lt;br&gt;och förändringsbenägenheten måste öka, flexibiliteten och samarbetet&lt;br&gt;likaså. Ett av de viktigaste förändringskraven är att elevinflytandet ökar.&lt;br&gt;Med ökat inflytande ökar jämlikheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att kunna påverka är grundläggande. Detta kommer till uttryck i&lt;br&gt;bl.a. FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 12 ger barn och&lt;br&gt;unga rätt att föra fram sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid bar-&lt;br&gt;nets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och&lt;br&gt;mognad. I skollagen (1985:1100) föreskrivs också att eleverna skall ha&lt;br&gt;inflytande över hur deras utbildning utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande därför att det ingår i skolans uppgifter att&lt;br&gt;fostra demokratiska medborgare. För att kunna utveckla tolerans och för-&lt;br&gt;ståelse för andra måste eleverna involveras i samarbetet med andra. Ele-&lt;br&gt;verna måste få erfarenhet av att ta ansvar och utöva inflytande som byg-&lt;br&gt;ger på demokratiska grunder. Med ett större inflytande ökar också an-&lt;br&gt;svarstagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstuderande är ofta vana att ta ansvar i privatlivet och i arbetet.&lt;br&gt;En viktig uppgift för komvux är att öka de studerandes vilja och förmåga&lt;br&gt;att förstå, kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt och politiskt&lt;br&gt;liv så att de aktivt kan bidra till det demokratiska samhällets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevinflytande är dock inte enbart en rättvise- och demokratifråga utan&lt;br&gt;också en fråga om utbildningskvalitet. Först med ett stort inflytande över&lt;br&gt;det egna lärandet kan eleven omvandla lärarens undervisning till kunska-&lt;br&gt;per som fungerar som egna verktyg för ett fortsatt lärande. Med ökat in-&lt;br&gt;flytande ökar motivationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat inflytande är också en förutsättning för att skolan skall lyckas&lt;br&gt;utbilda för livslångt lärande. Elever måste tycka att det är roligt och vik-&lt;br&gt;tigt att gå i skolan, så att de även efter skoltiden har lust och förmåga att&lt;br&gt;förbättra sin utbildningsnivå och öka sin kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det formella elevinflytandet behöver också utvecklas. Ett formellt in-&lt;br&gt;flytande som markerar att eleverna är kompetenta att ta ett större ansvar&lt;br&gt;är en viktig markering. Det är en hållning som får återverkningar på un-&lt;br&gt;dervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet,&lt;br&gt;som riksdagen nyligen fattat beslut om, begränsades till grundskolan och&lt;br&gt;den obligatoriska särskolan. Enligt vår mening är det inte rimligt att ge&lt;br&gt;samma utrymme för föräldrainflytande när det gäller gymnasieskolan. Vi&lt;br&gt;menar att eleverna i gymnasieskolan är så vuxna, att de är kompetenta att&lt;br&gt;ta ett ansvar för sin utbildning och för sin skola och att deras kompetens&lt;br&gt;bör utnyttjas som en resurs för skolledningen. Många av eleverna blir&lt;br&gt;dessutom myndiga under sin gymnasietid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det som försöksverksamhet i gymnasieskolan&lt;br&gt;och komvux skall vara möjligt att inrätta en lokal styrelse. Dessa styrelser&lt;br&gt;kan vara ett sätt att stärka elevernas inflytande. Långt viktigare är dock&lt;br&gt;att öka elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbets-&lt;br&gt;former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl kommuner som landsting skall kunna delta i försöksverksamhe-&lt;br&gt;ten. Liksom för föräldrastyrelserna vill vi understryka att förutsättningen&lt;br&gt;för att verksamheten skall fungera är att det finns ett genuint intresse hos&lt;br&gt;en stor grupp elever att ta på sig ett större ansvar för sin skola. Det är&lt;br&gt;också viktigt att det finns ett positivt gensvar hos huvudmannen, skolle-&lt;br&gt;darna, lärarna och den övriga skolpersonalen. Elevorganisationen i&lt;br&gt;Sverige framhåller att det formella inflytandet i en lokal styrelse gör det&lt;br&gt;lättare för eleverna att kräva inflytande även i klassrummet och i övrigt&lt;br&gt;på skolan. SEEA - Sveriges Elevråds samarbetsorganisation - framför i&lt;br&gt;sitt remissvar att de är beredda att ta aktiv del i stödjandet av försöks-&lt;br&gt;verksamheten och åtar sig gärna rollen som informationsspridare till ele-&lt;br&gt;verna. Regeringen gör den bedömningen att man sannolikt måste arbeta&lt;br&gt;mer aktivt för att få till stånd styrelser med elevmajoritet jämfört med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrastyrelserna och att stöd från elevorganisationerna kommer att be- Prop. 1996/97:109&lt;br&gt;hövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkonferens skall finnas vid varje gymnasieskola enligt bestämmel-&lt;br&gt;ser i gymnasieförordningen (1992:394). Några remissinstanser bl.a.&lt;br&gt;Stockholms stad och Borlänge och Uppsala kommuner förespråkar att&lt;br&gt;ytterligare ansträngningar bör göras för att utveckla skolkonferensen&lt;br&gt;innan nya samverkansformer prövas. Regeringen är medveten om att&lt;br&gt;skolkonferensen åtminstone på en del skolor fyller en viktig funktion som&lt;br&gt;forum för att ta upp viktiga frågor. Vi tycker dock att det är viktigt att&lt;br&gt;kunna ta steget till en lokal styrelse för de kommuner som skulle vilja&lt;br&gt;pröva den nya styrelseformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inrättas en lokal styrelse vid en gymnasieskola bör det inte vara&lt;br&gt;obligatoriskt att också ha en skolkonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att försöksperioden skall omfatta fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättsliga regleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet skall&lt;br&gt;bilda modell för hur de lokala styrelserna med elevmajoritet skall utfor-&lt;br&gt;mas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär bl.a. att dessa styrelser i formellt hänseende bör utgöra&lt;br&gt;sådana självförvaltningsorgan som regleras i kommunallagen (1991:900).&lt;br&gt;Det innebär vidare att fullmäktige får besluta att en nämnd får uppdra åt&lt;br&gt;den lokala styrelsen att handha vissa frågor och styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;skall fastställa en arbetsordning för den lokala styrelsen. Av arbetsord-&lt;br&gt;ningen skall tydligt framgå vilka arbetsuppgifter och befogenheter som&lt;br&gt;styrelsen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den försöksverksamhet som vi föreslår behövs på samma sätt som&lt;br&gt;när det gäller försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldra-&lt;br&gt;majoritet i skolan vissa ytterligare föreskrifter utöver dem som finns om&lt;br&gt;självförvaltningsorgan. Bland annat skall styrelserna få andra befogen-&lt;br&gt;heter än vad enbart kommunallagen medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna bör finnas i en särskild förordning. Enligt 15 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket skollagen får regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer meddela ytterligare föreskrifter om organisationen av&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet samt om kommunernas befattning i övrigt&lt;br&gt;med utbildning som avses i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 kap. 4 § skollagen får försöksverksamhet anordnas inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer. I sådana föreskrifter får&lt;br&gt;göras undantag från organisatoriska bestämmelser i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning kan de ytterligare föreskrifter som be-&lt;br&gt;hövs ges inom ramen för dessa bemyndiganden. Det kan därvid särskilt&lt;br&gt;nämnas att regeringen med stöd av bemyndigandet i 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § bör kunna föreskriva om undantag från den begränsning i fråga om&lt;br&gt;självförvaltningsorgan som gäller enligt 2 kap. 1 § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om elevernas medverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Skolkommittén anser regeringen att representanterna för&lt;br&gt;eleverna skall vara i majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas regeringens syn på frågan om omyndiga ele-&lt;br&gt;vers medverkan i styrelsearbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i en lokal styrelse blir inte förtroendevalda i kommunal-&lt;br&gt;lagens mening. Det innebär bl.a. att man inte behöver vara 18 år för att&lt;br&gt;kunna ingå i en lokal styrelse. Självklart behöver därmed de elever som&lt;br&gt;röstar fram förslag till elevrepresentanter inte heller vara myndiga. Rep-&lt;br&gt;resentanten behöver heller inte vara folkbokförd i kommunen. Elever&lt;br&gt;som inte bor i kommunen eller landstinget har därför samma rätt att ingå i&lt;br&gt;styrelsen som de elever som är folkbokförda i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om omyndiga elevers medverkan i styrelsearbetet måste bedö-&lt;br&gt;mas mot bakgrund av vilket ansvar det är lämpligt att lägga på omyndiga&lt;br&gt;elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till försöksverksamheten är att ge eleverna en ökad möj-&lt;br&gt;lighet till reellt inflytande över sin studiesituation. Trovärdigheten i för-&lt;br&gt;söksverksamheten bygger på att alla inblandade parter uppfattar den lo-&lt;br&gt;kala styrelsens arbete som seriöst och att styrelsen får beslutanderätt i&lt;br&gt;frågor som passar för ett organ av den aktuella typen. Eleverna får egen&lt;br&gt;erfarenhet av ett inflytande som bygger på demokratiska grunder bl.a.&lt;br&gt;genom att de får föreslå vilka elevrepresentanter som skall företräda dem&lt;br&gt;i styrelsen. Det är visserligen den kommunala nämnden som, efter förslag&lt;br&gt;av eleverna, väljer de elevrepresentanter som skall sitta i den lokala sty-&lt;br&gt;relsen. Ändå är det viktigt att inte utan starkt vägande skäl begränsa kret-&lt;br&gt;sen av elever som kan ingå i en lokal styrelse. Elever som inte är myn-&lt;br&gt;diga kan också tänkas känna ett större förtroende för styrelsens arbete om&lt;br&gt;deras jämnåriga skolkamrater ingår i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 22 § kommunallagen kan nämnden återkalla ett uppdrag&lt;br&gt;som har givits till ett självförvaltningsorgan (en lokal styrelse), om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för det. Detsamma gäller uppdraget för enskild leda-&lt;br&gt;mot. Nämnden har alltså det formella ansvaret för att styrelsen får en så-&lt;br&gt;dan sammansättning att den kan utföra de tilldelade uppgifterna på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga i sammanhanget är vilket skadeståndsansvar eleverna&lt;br&gt;riskerar att ådra sig i styrelsearbetet. Den lokala styrelsen kommer att&lt;br&gt;vara ett kommunalrättsligt organ under nämnden. Styrelsen är alltså inte&lt;br&gt;någon från nämnden i rättsligt hänseende fristående enhet. Nämnden har&lt;br&gt;ett skadeståndsansvar som överensstämmer med det som kommunen eller&lt;br&gt;landstinget har gentemot andra utomstående eller nyttjama och det är&lt;br&gt;kommunen respektive landstinget som enligt reglerna i 3 kap.&lt;br&gt;skadeståndslagen (1972:207) bär skadeståndsansvaret för nämndens&lt;br&gt;verksamhet. Den skada som eventuellt tredje man kan åsamkas genom&lt;br&gt;beslut fattade av en lokal styrelse skall alltså den kommunala nämnden&lt;br&gt;svara för. Det är viktigt att konstatera att t.ex. ekonomiska beslut som rör&lt;br&gt;driften av en skola står nämnden ansvarig för. I förhållandet mellan&lt;br&gt;nämnden och ledamöterna i den lokala styrelsen gäller däremot allmänna&lt;br&gt;skadestånds- och straffrättsliga regler. Slutligen kan det konstateras att&lt;br&gt;det är nämnden som har det revisionsansvar som kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifterna som överlåts till den lokala styrelsen är lämpligt ut- Prop. 1996/97:109&lt;br&gt;valda anser regeringen sammanfattningsvis, att det faktum att vissa gym-&lt;br&gt;nasieungdomar är omyndiga inte kan utgöra något hinder för att de skall&lt;br&gt;medverka som ledamöter i den lokala styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan&lt;br&gt;uttalade regeringen sin avsikt att återkomma till frågan om det är möjligt&lt;br&gt;för en omyndig elev att vara fullvärdig ledamot i en lokal styrelse i&lt;br&gt;grundskolan och den obligatoriska särskolan (prop.1995/96:157 s. 10).&lt;br&gt;Med hänvisning till vad vi nyss anfört ser vi inget hinder mot att omyn-&lt;br&gt;diga elever kan få vara med som ledamöter i en lokal styrelse med&lt;br&gt;föräldramajoritet. Från vilken ålder detta kan ske bör inte regleras. Det är&lt;br&gt;självfallet så att det oftast blir aktuellt när eleverna går i de högre års-&lt;br&gt;kurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts avser regeringen att i förordning meddela de före-&lt;br&gt;skrifter för försöksverksamheten som behövs utöver kommunallagens&lt;br&gt;bestämmelser. För riksdagens information vill regeringen emellertid&lt;br&gt;redovisa sin syn på vissa övriga frågor. Det gäller då främst styrelsens&lt;br&gt;uppgifter och sammansättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala styrelsen skall kunna behandla frågor som är viktiga för&lt;br&gt;skolan. I likhet med kommittén anser regeringen att styrelsen skall kunna&lt;br&gt;behandla en del av de frågor som enligt gymnasieförordningen och läro-&lt;br&gt;planen ankommer på styrelsen för utbildningen (nämnden) eller rektorn.&lt;br&gt;Eftersom vi föreslår att försöksverksamheten också skall omfatta&lt;br&gt;komvux, kommer även uppgifter som vilar på styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;och rektor enligt förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbild-&lt;br&gt;ning att kunna beslutas av en lokal styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall också till en lokal styrelse kunna överlåta sådana upp-&lt;br&gt;gifter för vilka det inte finns särskilt angivet att de skall handhas av&lt;br&gt;någon särskild befattningshavare. Nämnden får dock inte avhända sig det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för verksamheten. Uppgifter som innebär myndig-&lt;br&gt;hetsutövning eller som på annat sätt avser individuella fall få/ inte heller&lt;br&gt;läggas på en sådan styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor skall även i en skola med lokal styrelse svara för ledningen av&lt;br&gt;utbildningen. En lokal styrelse kan därför inte få uppgifter som leder till&lt;br&gt;att rektor inte kan utöva sin ledningsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förhållandet mellan lärare och den lokala styrelsen inne-&lt;br&gt;bär förslaget ingen förändring av ansvaret för att planera och genomföra&lt;br&gt;undervisningen. En elevstyrelse kan aldrig överta det professionella&lt;br&gt;ansvaret för hur undervisningen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med elevstyrelser skall kunna omfatta en hel&lt;br&gt;skola eller delar av en skola, t.ex. något program eller några klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sammansättningen av den lokala styrelsen anser vi att&lt;br&gt;rektor är självskriven som ledamot. Företrädare för personalen skall&lt;br&gt;också alltid ingå. Det är viktigt att de personer som utses är representa-&lt;br&gt;tiva för de grupper som de företräder. Vidare bör en jämn könsfördelning&lt;br&gt;eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som i dag gäller för bl.a. elevskyddsombud bör de ele- Prop. 1996/97:109&lt;br&gt;ver som ingår i styrelserna få avsätta tid för sina uppdrag. Eleverna måste&lt;br&gt;härutöver få det stöd och den hjälp de anser sig behöva för att klara både&lt;br&gt;styrelsearbetet och det övriga skolarbetet. Styrelsearbetet kan ge viktiga&lt;br&gt;kunskaper. Därför anser vi att det också i en elevs slutbetyg bör anteck-&lt;br&gt;nas om eleven under en period ingått i en skolas styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått (avsnitt 2) har en arbetsgrupp föreslagit en försöksverk-&lt;br&gt;samhet med lokala styrelser för program med yrkesämnen för att stimu-&lt;br&gt;lera kontakterna mellan skolan och arbetslivet. Företrädare för arbetsgi-&lt;br&gt;vare och arbetstagare skall vara i majoritet i en sådan styrelse. Den par-&lt;br&gt;lamentariska kommittén för gymnasieskolans utveckling stöder förslaget.&lt;br&gt;Lokala styrelser, där representanter från arbetslivet ingår, bör kunna bidra&lt;br&gt;till en förbättring av all gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan och komvux förväntas i dag ha en intensiv kontakt&lt;br&gt;med arbetslivet. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) skall förekomma på&lt;br&gt;alla yrkesinriktade program med yrkesämnen. Genom riksdagens beslut&lt;br&gt;hösten 1996 får styrelsen för utbildningen bestämma att APU skall före-&lt;br&gt;komma även på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet&lt;br&gt;och samhällsvetenskapsprogrammet. Samtliga program inom gymnasie-&lt;br&gt;skolan kan alltså innehålla APU. APU förekommer också inom komvux.&lt;br&gt;En nära samverkan med arbetslivet är dock viktig för all utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om lokala styrelser med föräldramajoritet behandlades&lt;br&gt;frågan om företrädare för det lokala näringslivet och samhället utanför&lt;br&gt;skolan också skulle kunna vara representerade i styrelserna. Regeringen&lt;br&gt;ansåg det viktigt att, som läroplanen föreskriver, den lokala skolan också&lt;br&gt;samarbetar med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Regeringen fann&lt;br&gt;dock inte skäl att ytterligare reglera styrelsens sammansättning&lt;br&gt;(prop. 1995/96:157 s. 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutskottet anförde att det bör överlämnas till den kommu-&lt;br&gt;nala nämnden att i arbetsordning för den lokala styrelsen avgöra i vad&lt;br&gt;mån representanter från det omkringliggande samhället skall ta plats i&lt;br&gt;styrelsen (bet. 1995/96:UbU9 s. 7). I enlighet därmed har regeringen i 4 §&lt;br&gt;förordningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser i&lt;br&gt;skolan meddelat föreskrifter om att den kommunala nämnden får besluta&lt;br&gt;att även andra än företrädare för elevernas vårdnadshavare och för de&lt;br&gt;anställda skall ingå som ledamöter. Motsvarande bör gälla de lokala sty-&lt;br&gt;relserna med elevmajoritet. Regeringen anser dock att det är viktigt att&lt;br&gt;också kunna använda andra former för samverkan mellan skolan och&lt;br&gt;arbetslivet t.ex. yrkesråd eller programråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att delta i försöksverksamheten skall anmälas till Skol-&lt;br&gt;verket. I likhet med vad som gäller för föräldrastyrelserna krävs således&lt;br&gt;inte något tillstånd av Skolverket för att starta. Anmälan skall utgöra&lt;br&gt;grund för den planering av utvärderingen som Skolverket skall göra. Till&lt;br&gt;anmälan skall fogas en beskrivning av skolan, motiven för försöksverk-&lt;br&gt;samheten, hur den skall utformas, vem som är ordförande i elevstyrelsen,&lt;br&gt;hur ledamöterna utses samt hur man tänker utvärdera försöket. Dessutom&lt;br&gt;skall arbetsordningen bifogas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kostnader och ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet är&lt;br&gt;frivillig, åläggs inte kommunerna några ökade kostnader genom försla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Elevinflytande i läroplanerna och andra&lt;br&gt;förordningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Rektorn bör ges ett särskilt ansvar för att&lt;br&gt;utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt elevinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommitténs forslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Både skollagen och läroplanerna&lt;br&gt;framhåller elevernas rätt att aktivt delta såväl i undervisningens upplägg-&lt;br&gt;ning och planering som i skolans verksamhet över huvud taget. Tidigare&lt;br&gt;fanns också en omfattande reglering av skolans samverkansorgan och&lt;br&gt;därmed formerna för elevernas deltagande. I samband med införandet av&lt;br&gt;mål- och resultatstyrning i skolan togs mycket av regleringen bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med de lokala styrelserna med elevmajoritet är&lt;br&gt;ett sätt att stärka elevernas ställning. Men det är också viktigt att se över&lt;br&gt;bestämmelserna om elevinflytande i skolans styrdokument i den ordinarie&lt;br&gt;verksamheten, för alla skolformerna, så att ansvaret stärks. Den åsikten&lt;br&gt;har också framförts av Elevorganisationen i Sverige. Regeringen vill&lt;br&gt;också understryka att det är viktigt att elevinflytandet finns med som&lt;br&gt;kvalitetsaspekt vid utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för utvecklingen av lokala samverkansformer ligger nu i&lt;br&gt;första hand på rektor. Uppgiften som sådan finns dock inte särskilt speci-&lt;br&gt;ficerad i läroplanerna under rektors ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med Skolkommittén att läroplanerna för det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna&lt;br&gt;(Lpf 94) skall kompletteras med en föreskrift som ålägger rektor ett sär-&lt;br&gt;skilt ansvar för att utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt&lt;br&gt;elevinflytande. Avsnitt 2.8 i Lpo 94 respektive 2.6 i Lpf 94 kommer&lt;br&gt;därför att kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om samverkansformer och samverkansorgan för&lt;br&gt;grundskolan och gymnasieskolan finns i dag i 3 kap. grundskoleförord-&lt;br&gt;ningen (1994:1194) respektive 4 kap. gymnasieförordningen (1992:394).&lt;br&gt;I 3 kap. 6 § grundskoleförordningen finns bestämmelser om elevinfly-&lt;br&gt;tande. Av bestämmelsen framgår att i varje klass eller undervisnings-&lt;br&gt;grupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla&lt;br&gt;frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. I 4 kap. 3 § gymna-&lt;br&gt;sieförordningen finns följande bestämmelser om klassråd. &amp;quot;För varje&lt;br&gt;klass eller motsvarande i gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare Prop. 1996/97:109&lt;br&gt;eller motsvarande.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att bestämmelserna ändras så att det av förord-&lt;br&gt;ningarna framgår att man lokalt måste ta ställning till i vilken form som&lt;br&gt;tid och utrymme skall avsättas för eleverna att tillsammans med lärarna&lt;br&gt;behandla frågor som rör undervisningens utformning och andra frågor,&lt;br&gt;som kan vara av gemensamt intresse för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att se över bestämmelserna om samverkansformer&lt;br&gt;och samverkansorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1996:22) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1996/97:109&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, &lt;sup&gt;Bllaga 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;delaktighet och ansvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skolkommitténs utgångspunkter är att elever skall ha inflytande dels&lt;br&gt;därför att det är en mänsklig rättighet, dels därför att det ingår i skolans&lt;br&gt;uppgifter att fostra demokratiska medborgare. Elever skall ha inflytande&lt;br&gt;därför att det är en förutsättning för lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommittén vill med betänkandet öppna en dialog om elevers in-&lt;br&gt;flytande över det egna lärandet med alla som är verksamma i eller intres-&lt;br&gt;serade av skolans utveckling. Huvuddelen av betänkandet innehåller inga&lt;br&gt;förslag utan ger i stället en bild av hur eleverna upplever sitt inflytande.&lt;br&gt;Detta sker genom en beskrivning av hur det ser ut i skolan i dag i form av&lt;br&gt;en rad s.k. skolkort. Betänkandet innehåller också ett dialogavsnitt där&lt;br&gt;några områden i skola och undervisning diskuteras ur ett inflytandepers-&lt;br&gt;pektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka elevernas möjligheter att utöva inflytande i skolan lägger&lt;br&gt;kommittén ett antal förslag. Kommittén föreslår att en möjlighet öppnas&lt;br&gt;för kommuner och landsting att inom gymnasieskolan anordna en fem-&lt;br&gt;årig försöksverksamhet, med början 1 januari 1997, där en rad beslut som&lt;br&gt;i dag ligger på styrelsen för utbildningen eller på rektorn för en skola, får&lt;br&gt;överlåtas till en lokal styrelse, i vilken eleverna är i majoritet. Sådana&lt;br&gt;uppgifter är t.ex. frågor som rör utbildningens organisation och upplägg-&lt;br&gt;ning, resursfördelning, arbetsmiljön och samverkan inom och utom sko-&lt;br&gt;lan. Uppgifter som innebär myndighetsutövning skall inte kunna läggas&lt;br&gt;på styrelsen. Skolan och den kommunala nämnden bör i en arbetsordning&lt;br&gt;komma överens om villkoren för den lokala styrelsen och vilka uppgifter&lt;br&gt;och beslut som skall överlåtas till den. Delegationsförfarandet kan enligt&lt;br&gt;kommittén ske på samma sätt som gäller självförvaltningsorgan i en&lt;br&gt;kommun. Detta innebär att kommunen har kvar huvudmannaskapet och&lt;br&gt;att den kommunala nämnden har det yttersta ansvaret för den verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs. Kommittén föreslår att försöksverksamheten utformas med&lt;br&gt;de lokala styrelserna i grundskolan som modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten skali kunna omfatta en hel gymnasieskola eller&lt;br&gt;delar av den. Rektor skall ingå i styrelsen som ledamot liksom represen-&lt;br&gt;tanter för personalen. I övrigt bör man lokalt få komma överens om sty-&lt;br&gt;relsens sammansättning och hur ledamöterna skall utses. Kommittén be-&lt;br&gt;tonar dock att det är viktigt att valen av ledamöter blir en demokratisk&lt;br&gt;process och att frågan om representativitet uppmärksammas. Kommittén&lt;br&gt;menar vidare att eventuella problem med omyndiga styrelseledamöter bör&lt;br&gt;tas upp i samband med att man bestämmer arbetsordningen för en sty-&lt;br&gt;relse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att en självförvaltning skall fungera är att det finns&lt;br&gt;ett genuint intresse hos en stor grupp elever för att ta på sig ett ökat an-&lt;br&gt;svar för sin skola. För elevers deltagande i uppdrag med anknytning till&lt;br&gt;elevinflytande måste tid få avsättas och det bör också framgå i en elevs&lt;br&gt;slutbetyg om eleven ingått i skolans styrelse eller haft annat förtroende-&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommuner som vill anordna försöksverksamheten skall anmäla&lt;br&gt;detta till Statens skolverk. Verksamheten skall utvärderas av Skolverket&lt;br&gt;och deltagande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommittén förslår vidare att regeringen tar initiativ till att den s.k.&lt;br&gt;portalparagrafen i skollagen, 1 kap. 2 §, omarbetas med ett tydligare&lt;br&gt;elevperspektiv, där eleven ses som en av skolans viktigaste aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor bör enligt kommittén genom ett tillägg till läroplanerna (Lpo 94&lt;br&gt;och Lpf 94) åläggas ett särskilt ansvar för att skolans besluts- och ar-&lt;br&gt;betsformer utvecklas på ett sådant sätt att eleverna får ett verkligt infly-&lt;br&gt;tande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås en skärpning av skrivningen i 3 kap. 6 § grundsko-&lt;br&gt;leförordningen så att det klart skall framgå att man lokalt i grundskolan&lt;br&gt;måste ta ställning till i vilken form som tid och utrymme skall avsättas för&lt;br&gt;eleverna att tillsammans med lärarna behandla frågor som rör utbild-&lt;br&gt;ningens utformning etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen lämnar kommittén förslag på att bestämmelsen om klassråd i&lt;br&gt;4 kap. 3 § gymnasieförordningen ändras så att den harmonierar med före-&lt;br&gt;slagen ändring i grundskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1996/97:109&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;betänkandet (SOU 1996:22) Inflytande på riktigt - &lt;sup&gt;Bllaga2&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har inkommit från Socialstyrelsen, Handikappombuds-&lt;br&gt;mannen, Barnombudsmannen (BO), Statskontoret, Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH),&lt;br&gt;Ungdomsstyrelsen, Huddinge kommun, Täby kommun, Stockholms stad,&lt;br&gt;Södertälje kommun, Uppsala kommun, Eskilstuna kommun, Motala kom-&lt;br&gt;mun, Kalmar kommun, Lunds kommun, Malmö kommun, Göteborgs kom-&lt;br&gt;mun, Skara kommun, Örebro kommun, Borlänge kommun, Söderhamns&lt;br&gt;kommun, Sundsvalls kommun, Kramfors kommun, Östersunds kommun,&lt;br&gt;Örnsköldsviks kommun, Haparanda kommun, Kiruna kommun, Luleå&lt;br&gt;kommun, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorgani-&lt;br&gt;sationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveri-&lt;br&gt;ges Akademikers Centralorganisation (SACO), Lärarförbundet, Lärarnas&lt;br&gt;Riksförbund (LR), Skolledarna, Skolledarföreningen, Riksförbundet Hem&lt;br&gt;och Skola, Handikappförbundens samarbetsorgan, Elevorganisationen i Sve-&lt;br&gt;rige, Sveriges Elevråds Samarbetsorganisation (SVEA), Sveriges Vägledar-&lt;br&gt;förening och Svenska Montessoriförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från klass Sp3a Hammarskolan i&lt;br&gt;Sandviken, Lärarförbundets lokalavdelning i Boden, Kråkbergsskolan i&lt;br&gt;Luleå, Stig Jonsson för Fryxellska skolan i Sunne, Per Bememyr för&lt;br&gt;Trångsunds kommundelsförvaltning, Kooperativa institutet (KOOPi),&lt;br&gt;Ale kommun samt Karlskrona kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet framför Skolkommittén att elever skall ha inflytande i skolan&lt;br&gt;dels därför att det är en mänsklig rättighet, dels därför att det ingår i sko-&lt;br&gt;lans uppgifter att fostra demokratiska medborgare. Delaktighet är en förut-&lt;br&gt;sättning för lärande. Kommittén menar att eleverna måste få erfarenheter&lt;br&gt;av att arbeta i demokratiska former och på så vis kunna lägga en god grund&lt;br&gt;för ett framtida samhällsengagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan samtliga remissinstanser är positiva till att stärka elevernas in-&lt;br&gt;flytande i gymnasieskolan, både vad gäller de formella möjligheterna att&lt;br&gt;utöva inflytande över beslut och i det pedagogiska skolarbetet. Göteborgs&lt;br&gt;kommun framhåller att skolans ansvar för den demokratiska fostran av&lt;br&gt;barn och ungdomar ökat väsentligt och att ungdomar måste tillförsäkras&lt;br&gt;reella möjligheter att bestämma över sin egen arbetssituation. ”Skolan&lt;br&gt;måste i samverkan med omvärlden bli en aktiv del i samhällsmaskineriet&lt;br&gt;och inte en organisation där man befinner sig i ”avvaktan på det riktiga&lt;br&gt;livet”. LO anser att eleverna är den största outnyttjade resursen i skolan i&lt;br&gt;dag. För att eleverna skall utvecklas så att de passar in i framtidens ar-&lt;br&gt;bets- och samhällsliv krävs att eleverna upplever skolarbetet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningsfullt och stimulerande, vilket i sin tur förutsätter att eleverna får&lt;br&gt;inflytande och ansvar över sitt eget lärande. Även TCO menar att ele-&lt;br&gt;verna måste känna delaktighet i undervisningen för att kunna ta till sig&lt;br&gt;kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen understryker att ungdomars inflytande måste ses&lt;br&gt;som något som skall genomsyra allt arbete i skolan och därmed männi-&lt;br&gt;skors sätt att förhålla sig till sina medmänniskor. Flera kommuner, bl.a.&lt;br&gt;Kiruna kommun, uttrycker att kommitténs betänkande harmonierar med&lt;br&gt;lokalt utarbetade skol- och arbetsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna kommun anser däremot att det i betänkandet finns flera för-&lt;br&gt;slag som inte är realistiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO påpekar att inflytandearbetet bör påbörjas så långt ner i åldrarna&lt;br&gt;som möjligt, vilket även bl.a. Svenska Montessoriförbundet ansluter sig&lt;br&gt;till. Ökat elevinflytande är en fråga om attityder och vuxnas förhållnings-&lt;br&gt;sätt. Ombudsmannen anser vidare att kommittén tydligare borde ha redo-&lt;br&gt;gjort för hur arbetsmiljölagens regler kompletterar skollagen vad gäller&lt;br&gt;arbetsgivarens skyldigheter att åstadkomma en god arbets- och skolmiljö&lt;br&gt;genom elevernas delaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket saknar en analys av Skolkommitténs förslag i relation till&lt;br&gt;pågående reformarbete i grund- och gymnasieskola. Kommittén borde&lt;br&gt;enligt verket ha beaktat de nya förutsättningar som skapas genom de nya&lt;br&gt;styrdokumenten. Skolverket saknar också en koppling mellan förslaget&lt;br&gt;om formellt inflytande och syftet att förändra den praktiska, vardagliga&lt;br&gt;undervisningssituationen. Även Södertälje kommun menar att kommittén&lt;br&gt;tydligare måste beskriva de hinder som finns för verkligt inflytande och&lt;br&gt;delaktighet och föreslå konkreta åtgärder samt ta ställning för olika&lt;br&gt;arbetsformer för att komma förbi olika hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stad efterlyser en utförlig analys av elevinflytande ur ett&lt;br&gt;könsperspektiv eftersom risken finns att flickor och pojkar får inflytande&lt;br&gt;över olika områden och även olika möjligheter att utöva sitt inflytande.&lt;br&gt;Elevorganisationen i Sverige framför att elevinflytande inte bara förut-&lt;br&gt;sätter ändringar av lagar och förordningar. Det krävs bl.a. ökad jämlikhet&lt;br&gt;mellan lärare och elever, vidare ekonomiska ramar och mindre&lt;br&gt;ämnessplittring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen, L'.IH och Handikappförbundens sam-&lt;br&gt;arbetsorgan påpekar att Skolkommittén förbisett perspektivet elever med&lt;br&gt;funktionsnedsättningar i betänkandet och förutsätter att Skolkommittén i&lt;br&gt;sitt slutbetänkande ordentligt belyser aspekter på skolors inre arbete som&lt;br&gt;har med funktionshinder att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Elevinflytande i lag och förordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommittén föreslår att regeringen tar initiativ till att den s.k. portal-&lt;br&gt;paragrafen i skollagen, 1 kap. 2 §, omarbetas med ett tydligare elevpers-&lt;br&gt;pektiv där elever ses som en av skolans viktigaste aktörer. Vidare föreslås&lt;br&gt;ett tillägg till läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) med syfte att lägga ett sär-&lt;br&gt;skilt ansvar på rektorn för att skolans besluts- och arbetsformer utvecklas&lt;br&gt;på ett sådant sätt att eleverna får ett verkligt inflytande. Kommittén föreslår&lt;br&gt;också en skärpning av skrivningen i 3 kap. 6 § grundskoleförordningen så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det klart skall framgå att man lokalt i grundskolan måste ta ställning till&lt;br&gt;i vilken form som tid och utrymme skall avsättas för eleverna att tillsam-&lt;br&gt;mans med lärarna behandla frågor som rör undervisningens utformning etc.&lt;br&gt;Slutligen lämnar kommittén förslag på att bestämmelsen om klassråd i 4&lt;br&gt;kap. 3 § gymnasieförordningen ändras så att den harmonierar med före-&lt;br&gt;slagen ändring i grundskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till de föreslagna änd-&lt;br&gt;ringarna i skollag, läroplaner och skolförordningar. TCO delar kommit-&lt;br&gt;téns uppfattning att man genom att öka elevernas formella ansvar ger&lt;br&gt;signaler om att eleverna är kompetenta nog att ta ansvar för sin situation i&lt;br&gt;skolan även vid sidan av det formella. Elevorganisationen i Sverige till-&lt;br&gt;styrker förslagen och påpekar att nuvarande skrivning i skollagen kan&lt;br&gt;tolkas som att eleverna är ”konsumenter av kunskap” medan en ny for-&lt;br&gt;mulering med kommitténs andemening skulle betyda att eleverna betrak-&lt;br&gt;tas som ”skapare av sin egen kunskap och att de har makt över sin egen&lt;br&gt;inlärning”. Kramfors kommun har utarbetat ett förslag till ändring av&lt;br&gt;portalparagrafen, vilket bl.a. innebär en markering av brukarnas, föräld-&lt;br&gt;rarnas och elevernas rättigheter, delaktighet och ansvar för kvaliteten i&lt;br&gt;skolverksamheten. Motala kommun stödjer en ändring av skollagen efter-&lt;br&gt;som lagen i dag präglas av ”uppifrån och ner-perspektivet”, dvs. att lä-&lt;br&gt;rama och personalen är i centrum i stället för eleverna. Däremot är kom-&lt;br&gt;munen tveksam när det gäller utvidgningen av rektors ansvar. I stället&lt;br&gt;borde större krav ställas på lärama i den dagliga undervisningssituatio-&lt;br&gt;nen. Örebro kommun anser däremot att ett tillägg i läroplanerna om rek-&lt;br&gt;tors ansvar är ”en markering i rätt riktning”. Skolverket ser positivt på&lt;br&gt;förslaget att skärpa kraven på elevinflytande i lag och förordning, men&lt;br&gt;anser att kommittén noga bör redovisa vad i den nuvarande lagstiftningen&lt;br&gt;som kommittén anser förhindrar ett utvecklat elevinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersunds kommun tillstyrker förslagen och understryker vikten av att&lt;br&gt;alla berörda parter får den information och utbildning som krävs för att&lt;br&gt;klara uppdragen. Lärarförbundet och Skolledarna poängterar också in-&lt;br&gt;formations- och utbildningsbehovet till följd av föreslagna ändringar.&lt;br&gt;Bl.a. anses att frågan om elevinflytande bör ges större utrymme inom&lt;br&gt;lärar- och skolledarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen anser att en ändring av skollagen i enlighet&lt;br&gt;med förslaget bör vänta tills Skolkommittén och utredningen om funk-&lt;br&gt;tionshindrade barn lagt sina slutbetänkanden. Vidare förutsätts att änd-&lt;br&gt;ringar görs i sär- och specialskoleförordningama, motsvarande de som&lt;br&gt;föreslås för grundskole- och gymnasieförordningarna. Detta får stöd även&lt;br&gt;av SIH och Handikappförbundens samarbetsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Försöksverksamhet med lokala styrelser i gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkommittén föreslår att en möjlighet öppnas för kommuner och landsting&lt;br&gt;att inom gymnasieskolan anordna försöksverksamhet, där en rad besluts-&lt;br&gt;funktioner som i dag ligger på styrelsen för utbildningen eller på rektorn för&lt;br&gt;en skola, får överlåtas till en lokal styrelse, i vilken eleverna är i majoritet.&lt;br&gt;Rektorn skall vara självskriven som ledamot liksom representanter för per-&lt;br&gt;sonalen. Man bör lokalt få komma överens om styrelsens närmare&lt;br&gt;sammansättning och hur ledamöterna skall utses. Vid inrättandet av styrel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen skall en arbetsordning fastställas. Huvuddelen av de uppgifter som en-&lt;br&gt;ligt läroplanen ligger på rektor skall få överföras till den lokala styrelsen.&lt;br&gt;Exempel på uppgifter är resursfördelning, rekryteringsfrågor, arbetsmiljö&lt;br&gt;samt övergripande och principiella frågor om undervisningens uppläggning&lt;br&gt;och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller försöksverksamheten med lokala styrelser med elever i&lt;br&gt;majoritet går åsikterna isär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser påpekar problem som kan uppstå genom en förändrad&lt;br&gt;rollfördelning. Skolverket tillstyrker förslaget men menar att inrättandet&lt;br&gt;av styrelser kan försvåra möjligheten att utkräva ansvar från huvudman-&lt;br&gt;nen. Relationen och ansvarsfördelningen mellan de professionella och&lt;br&gt;eleverna borde enligt verket tydligare ha analyserats av kommittén, lik-&lt;br&gt;som vilka frågor som skall undantas den lokala styrelsen. Malmö kom-&lt;br&gt;mun understryker vikten av en noggrann avvägning av rollfördelningen&lt;br&gt;och framför att den förtroendevalda nämnden skall ha det yttersta ansva-&lt;br&gt;ret att avgöra vilka ekonomiska ramar som skall gälla samt vilka uppgif-&lt;br&gt;ter den lokala styrelsen skall besluta om. TCO och Lärarförbundet under-&lt;br&gt;stryker att frågor om bl.a. rollfördelning och vilka frågor som skall dele-&lt;br&gt;geras måste utredas innan försöksverksamheten påbörjas. Förbundet&lt;br&gt;framhåller att försöksverksamheten inte får inkräkta på det inflytande och&lt;br&gt;medbestämmande som skolpersonalen har genom lagar och avtal på det&lt;br&gt;arbetsrättsliga området. Även LR och Skolledarföreningen hänvisar till&lt;br&gt;dessa lagar och avtal och understryker att kommitténs förslag att eleverna&lt;br&gt;skall ha ett avgörande inflytande över pedagogiska och didaktiska frågor&lt;br&gt;inte kan accepteras. Även Skolledarna påpekar att en styrelse inte får&lt;br&gt;”inkräkta på den professionella frihet som skolledare och lärare behöver&lt;br&gt;för att nå skolans mål”. Huddinge kommun framför att den lokala styrel-&lt;br&gt;sen kan komma att minska rektors möjlighet att verka för elevinflytande&lt;br&gt;då skolledaren enligt förslaget saknar beslutanderätt. Dessutom skulle&lt;br&gt;möjligheterna till politisk styrning av skolverksamheten minska. LR och&lt;br&gt;Skolverket menar att t.ex. tillsättningsärenden inte skall kunna beslutas av&lt;br&gt;styrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun framhåller att ungdomsrepresentationen i kommu-&lt;br&gt;nala organ är marginell, varför de lokala styrelserna borde kunna utgöra&lt;br&gt;ett beredningsorgan i förhållande till olika nämnder och därvid påverka&lt;br&gt;utbildningsfrågor i kommunen. Även BO menar att eleverna bör involve-&lt;br&gt;ras mer i de kommunala frågor som berör dem. Örebro kommun anser att&lt;br&gt;försöksverksamheten även bör kunna omfatta den kommunala vuxenut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal problem och förslag till alternativa lösningar förs fram av&lt;br&gt;flera beträffande styrelsernas sammansättning. Östersunds kommun är&lt;br&gt;positiv till försöksverksamheten i stort men avvisar förslaget om&lt;br&gt;elevmajoritet. Styrelsen bör även bestå av föräldrar som kan bidra med&lt;br&gt;kunskaper och erfarenheter från olika områden. Kommunen anser att&lt;br&gt;skolkonferensen bör ombildas till lokal styrelse. Även Riksförbundet&lt;br&gt;Hem och Skola anser att styrelsen bör kunna innefatta föräldrar och öns-&lt;br&gt;kar att styrelser i gymnasieskolan konstrueras på samma sätt som gäller&lt;br&gt;lokala styrelser i grundskolan. Stockholms stad framhåller att elevmajo-&lt;br&gt;ritet skulle kunna undergräva rektors pedagogiska ledarskap och funktion&lt;br&gt;som chef för lärare och personal, vilket minskar möjligheterna att utkräva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett tydligt ansvar. Därför förordas att styrelserna i stället skall konstrueras Prop. 1996/97:109&lt;br&gt;på samma sätt som skolkonferensen där personalen och eleverna har lika Bilaga 2&lt;br&gt;många representanter och där rektor har utslagsröst. Även TCO menar att&lt;br&gt;det inte är nödvändigt att eleverna är i majoritet inom alla försöksprojekt.&lt;br&gt;Möjlighet borde finnas att knyta representanter från arbetslivet till den&lt;br&gt;lokala styrelsen för att öka skolans omvärldskontakter. Lärarförbundet&lt;br&gt;och LR avstyrker att styrelserna skall ha elevmajoritet. LR förespråkar att&lt;br&gt;styrelsen skall bestå av lika många tjänstemän som elever eftersom sty-&lt;br&gt;relsen på så sätt tvingas till konsensusbeslut vilket bör leda till en&lt;br&gt;positivare skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala kommun är positiv till ökat elevinflytande men anser att ytter-&lt;br&gt;ligare ansträngningar bör göras för att förstärka skolkonferensen innan&lt;br&gt;försöksverksamheten startas. Även Borlänge kommun förespråkar att&lt;br&gt;skolkonferensen utvecklas till en lokal styrelse och betonar att det är vik-&lt;br&gt;tigt att hänsyn tas till lokala förhållanden och förutsättningar. Skara&lt;br&gt;kommun anser också att det mest angelägna är att utveckla de samarbets-&lt;br&gt;och beslutsorgan som redan finns inom gymnasieskolan. Kommunen ut-&lt;br&gt;trycker att ansvaret i en lokal styrelse skulle vara för stort för eleverna&lt;br&gt;med motiveringen att ”en gymnasieskola är ett ekonomiskt sett medel-&lt;br&gt;stort företag med många anställda och misstag kan få oanade följder”.&lt;br&gt;Täby kommun föreslår att Skolkommittén återkommer med ett nytt för-&lt;br&gt;slag som innehåller en tydlig och utvidgad delegationsrätt från politisk&lt;br&gt;nämnd och rektor till skolkonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser tar upp frågan om omyndiga elevers inställning. Söder-&lt;br&gt;hamns kommun framhåller att det av en beslutande styrelse skall kunna&lt;br&gt;utkrävas ett rättsligt ansvar, vilket leder till problem om ledamöterna är&lt;br&gt;under 18 år. Luleå kommun menar att det finns en risk för att den lokala&lt;br&gt;styrelseverksamhetens påverkansmöjligheter begränsas av att vissa elever&lt;br&gt;fortfarande är omyndiga. Risken finns att styrelsens ansvar i realiteten&lt;br&gt;kommer att åläggas rektor och nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket framhåller att det är av största vikt att demokratiska val&lt;br&gt;genomförs på skolorna och att frågor om representativiteten uppmärk-&lt;br&gt;sammas. Även Lärarförbundet tar upp frågan om representativitet och&lt;br&gt;framför att det är viktigt att engagera så många elever som möjligt samt&lt;br&gt;att elever från olika program blir representerade i styrelsen. SIH betonar&lt;br&gt;att man bör tänka igenom hur de elever som har det svårast i skolan kan&lt;br&gt;få sina åsikter beaktade. Handikappförbundens samarbetsorgan fram-&lt;br&gt;håller att man i diskussionen kring representativitet även måste beakta&lt;br&gt;funktionshinderperspektivet. Handikappombudsmannen pekar på risken&lt;br&gt;att lokala styrelser inte skulle prioritera funktionsnedsatta elevers sär-&lt;br&gt;skilda behov eftersom denna grupp är en minoritet som är kostnads-&lt;br&gt;krävande för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet betonar vikten av att det finns ett genuint&lt;br&gt;intresse från en elevgrupp och att såväl kommunens politiska ledning&lt;br&gt;som skolans ledare och personal är positiva till försöket. Förbundet anser&lt;br&gt;också att beslut som fattas av en lokal styrelse med elevmajoritet, skall&lt;br&gt;hanteras på samma sätt som de beslut som i dag är delegerade från nämn-&lt;br&gt;den till rektor. Man skall kunna överklaga besluten och styrelsen skall ha&lt;br&gt;rapporteringsskyldighet till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona kommun poängterar att arbetet i lokala styrelser kan kräva&lt;br&gt;mycket tid och ork av eleverna vid sidan av studierna. För att undvika att&lt;br&gt;elevernas utbildning blir lidande bör lokala styrelser kunna inrättas inom&lt;br&gt;endast något eller några utbildningsområden. Huddinge kommun, liksom&lt;br&gt;även Eskilstuna, Motala, Malmö och Örnsköldsviks kommuner, betonar&lt;br&gt;att det är viktigt att eleverna ges tid att ägna sig åt skoldemokratiskt&lt;br&gt;arbete. Bl.a. borde eleverna ges möjligheter att använda timresursen i&lt;br&gt;lokalt tillägg för ändamålet samt söka lokala kurser, inom ramen för indi-&lt;br&gt;viduellt val, med anknytning till demokratiarbete. Även Södertälje kom-&lt;br&gt;mun förordar en lokal kurs om elevinflytande där eleverna kan lära sig&lt;br&gt;hur de demokratiska processerna fungerar. Elevorganisationen i Sverige&lt;br&gt;betonar att avsatt tid för demokratiarbete bör vara schemalagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att arbetet med skoldemokrati skall framgå av engagerade elevers av-&lt;br&gt;gångsbetyg tillstyrks också av de instanser som yttrat sig i frågan.&lt;br&gt;Eskilstuna kommun uttrycker att elevers arbete med inflytandefrågor skall&lt;br&gt;vara en del av studierna och bedömas som allt annat. Demokratiarbetet&lt;br&gt;måste värderas högt, vilket också skall synas i avgångsbetyget. Göte-&lt;br&gt;borgs kommun menar att det varit svårt att engagera ungdomar i demo-&lt;br&gt;kratifrågor just därför att det inte värderats. För att stimulera detta arbete&lt;br&gt;bör elevrepresentation i styrelser få tillgodoräknas som en merit vid an-&lt;br&gt;sökan till högre studier. Skolverket föreslås fastställa riklinjer i hante-&lt;br&gt;ringen av dessa frågor för att öka likvärdigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örnsköldsviks kommun ifrågasätter om det är realistiskt att en kommun&lt;br&gt;skall hinna fatta beslut om försöksverksamheten inom utsatt tid. Även&lt;br&gt;Lunds kommun är kritisk mot tidsaspekten och anser att starten av för-&lt;br&gt;söksverksamheten bör skjutas upp till tidigast läsåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVEA ställer sig mycket positiv till försöksverksamheten och under-&lt;br&gt;stryker behovet av information och stöd samt utbildning för de lokala&lt;br&gt;styrelseledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;UTBILDNINGSDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Tham, Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog,&lt;br&gt;Sundström, Lindh, Johansson, Klingvall, Åhnberg, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:109 Lokala styrelser med&lt;br&gt;elevmajoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0«ta* 53020, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux) i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux) i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-03-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-03-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-03-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-03-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:36:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03109</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:36:19</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:UbU10</uppgift>
<ref_dok_id>GK01UbU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lokala styrelser med elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109  Lokala styrelser med  elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med  elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med  elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med  elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109  Lokala styrelser med  elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bertil Persson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bertil Persson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med  elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med  elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ola Ström  och Siri Dannaeus  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med  elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ola Ström  och Siri Dannaeus  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Tolgfors  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:109&lt;br/&gt;
Lokala styrelser med elevmajoritet</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Tolgfors  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>