2285006GK031081996/97108propproppropProposition 1996/97:108PropositionPropositionInrikesdepartementet10801997-03-06 00:00:002025-12-19 13:58:371997-01-01 00:00:00Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigedigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GK03108/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GK03108https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03108
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1996/97:108</h1>
<h2>Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i<br>Västsverige</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03108/prop_199697__108-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1996/97:108</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 6 mars 1997</p>
<p>Lena Hjelm-Wallén</p>
<p>Leif Blomberg</p>
<p>(Inrikesdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslår regeringen att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs<br>och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner läggs samman till<br>Västergötlands län med Göteborg som residensstad. Habo och Mullsjö<br>kommuner förs enligt egen önskan till Jönköpings län. Läns-<br>sammanläggningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Som en följd<br>av länssammanläggningen föreslås att nuvarande länsstyrelser i Göteborgs<br>och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län läggs samman till en<br>länsstyrelse.</p>
<p>För regleringen av den landstingskommunala beslutanderätten i samband<br>med bildandet av Västergötlands län föreslås en särskild lag om<br>sammanläggningsdelegerade för Västergötlands läns landsting. Dessutom<br>föreslås en lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i<br>Västergötlands län samt lagändringar av främst teknisk natur med<br>anledning av bildandet av Västergötlands län. Genom en ändring i lagen<br>om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik kan den nuvarande<br>organisationen behållas tills det nya landstinget bildas den 1 januari 1999.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att även Västergötlands län skall omfattas av<br>den lagreglerade försöksverksamheten med ändrad regional ansvars-<br>fördelning som riksdagen tidigare beslutat om i fråga om Kalmar,<br>Gotlands och Skåne län. Försöksverksamheten förslås för Västergötlands<br>län omfatta det regionala utvecklingsansvaret, beslut om fördelning av<br>regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel samt ansvaret för frågor om</p>
<p>1 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 108<br></p>
<p>länsplaner för regional transportinfrastruktur. I försöksverksamheten han- Prop. 1996/97:108<br>teras dessa statliga uppgifter av ett regionalt självstyrelseorgan, som för</p>
<p>Västergötlands läns del blir det nybildade landstinget. Försöksverk-<br>samheten föreslås i detta län inledas den 1 januari 1999 i samband med<br>att det nya landstinget bildas och liksom i övriga län pågå fram till<br>utgången av år 2002.</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 5</p>
<p>2 Lagtext..................................... 6</p>
<p>2.1 Förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för</p>
<p>Västergötlands läns landsting ................. 6</p>
<p>2.2 Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen for</p>
<p>Länsstyrelsen i Västergötlands län.............. 13</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1414) om</p>
<p>försöksverksamhet med ändrad regional<br>ansvarsfördelning ......................... 14</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om</p>
<p>huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik .... 16</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken...... 18</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om</p>
<p>domstolar i fastighetsmål .................... 19</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om</p>
<p>allmänna förvaltningsdomstolar................ 20</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:891) om val</p>
<p>av ledamöter i länsstyrelses styrelse............. 21</p>
<p>2.9 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen</p>
<p>(1990:324).............................. 22</p>
<p>2.10 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) ... 23</p>
<p>2.11 Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:000) ... 24</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning....................... 26</p>
<p>4 Ny länsindelning i Västsverige..................... 28</p>
<p>4.1 Bakgrund .............................. 28</p>
<p>4.2 Nytt västsvenskt län - gränser och lokaliseringar ... 28</p>
<p>4.3 Det nya väs’svenska länet.................... 29</p>
<p>4.4 Det nya länets namn ....................... 31</p>
<p>4.5 Residensstad i det nya länet .................. 31</p>
<p>5 Den nya länsstyrelsen........................... 33</p>
<p>6 Försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning . 35</p>
<p>6.1 Försöksverksamhet i Västsverige............... 35</p>
<p>6.2 Framställningar från andra län ................ 38</p>
<p>7 Lagstiftningsfrågor............................. 39</p>
<p>7.1 Bildandet av Västergötlands läns landsting........ 39</p>
<p>7.2 Huvudmannaskapet för viss kollektiv persontrafik . . 40</p>
<p>7.3 Övriga lagstiftningsfrågor.................... 41</p>
<p>8 Den fortsatta handläggningen...................... 44</p>
<p>9 Författningskommentar .......................... 46 Prop. 1996/97:108</p>
<p>9.1 Förslaget till lag om sammanläggningsdelegerade för</p>
<p>Västergötlands läns landsting ................. 46</p>
<p>9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1414) om</p>
<p>försöksverksamhet med ändrad regional<br>ansvarsfördelning ......................... 47</p>
<p>Bilaga 1 Rapporten Nytt västsvenskt län - Gränser<br>och lokaliseringar ......................... 49</p>
<p>Bilaga 2 Sammanfattning av rapporten OPR=Q - en<br>ny länsstyrelse ........................... 62</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997 . . 67</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1996/97:108</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för<br>Västergötlands läns landsting,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för<br>Länsstyrelsen i Västergötlands län,</p>
<p>3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1414) om<br>försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning,</p>
<p>4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om<br>huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik,</p>
<p>5. antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,</p>
<p>6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om<br>domstolar i fastighetsmål,</p>
<p>7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om<br>allmänna förvaltningsdomstolar,</p>
<p>8. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:891) om<br>val av ledamöter i länsstyrelses styrelse,</p>
<p>9. antar regeringens förslag till lag om ändring i taxeringslagen<br>(1990:324),</p>
<p>10. antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259),</p>
<p>11. antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (1997:000),</p>
<p>12. godkänner regeringens förslag att Göteborgs och Bohus län,<br>Älvsborgs län och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö<br>kommuner den 1 januari 1998 läggs samman till Västergötlands län,</p>
<p>13. godkänner regeringens förslag att nuvarande länsstyrelser i<br>Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län läggs<br>samman till en länsstyrelse den 1 januari 1998,</p>
<p>14. godkänner regeringens förslag att Göteborg skall vara residensstad</p>
<p>i Västergötlands län.</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för<br>Västergötlands läns landsting</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h3>Inledande bestämmelser</h3>
<p>1 § I denna lag finns bestämmelser om sammanläggningsdelegerade vid<br>bildandet av Västergötlands läns landsting. Bestämmelserna gäller utan<br>hinder av vad som föreskrivs i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges<br>indelning i kommuner och landsting.</p>
<p>2 § Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och<br>Älvsborgs läns landsting skall bestå till utgången av år 1998.</p>
<p>3 § Västergötlands läns landsting skall, på det sätt som anges i 7 och<br>8 §§, företrädas av sammanläggningsdelegerade från den dag regeringen<br>bestämmer till och med den 31 oktober 1998. Från och med den 1<br>november 1998 företräds Västergötlands läns landsting av det nyvalda<br>fullmäktige.</p>
<p>Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och<br>Älvsborgs läns landsting skall under tiden den 1 november-31 december<br>1998 företrädas av fullmäktige i Västergötlands läns landsting.</p>
<h3>Val av sammanläggningsdelegerade</h3>
<p>4 § Delegerade och ersättare för dessa skall senast den dag regeringen<br>bestämmer väljas av fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting,<br>Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs<br>kommun.</p>
<p>När valen har ägt rum, skall ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns<br>landsting underrättas om vilka som har valts.</p>
<p>5 § Antalet delegerade skall uppgå till 103, varav 22 skall väljas av<br>Göteborgs och Bohus läns landsting, 19 av Skaraborgs läns landsting, 31<br>av Älvsborgs läns landsting och 31 av Göteborgs kommun. Antalet<br>ersättare skall vara lika många som antalet delegerade och väljas på<br>samma sätt som dessa.</p>
<p>6 § Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i<br>Göteborg och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs<br>läns landsting eller Göteborgs kommun samt folkbokförd i en kommun<br>inom området för Västergötlands läns landsting. Föreskrifterna i 2 § lagen</p>
<p>(1992:339) om proportionellt valsätt skall tillämpas vid valet. Prop. 1996/97:108</p>
<p>Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också be-</p>
<p>stämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.</p>
<h3>Behörigheten att fatta beslut</h3>
<p>7 § Utöver vad som i övrigt framgår av denna lag skall sammanlägg-<br>ningsdelegerade</p>
<p>1. under år 1997</p>
<p>- besluta om Västergötlands läns landstings indelning i valkretsar,</p>
<p>- fastställa antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige i<br>Västergötlands läns landsting,</p>
<p>- anta grunderna för ersättning för resekostnader och andra utgifter<br>som föranleds av uppdrag enligt denna lag samt arvode, pension och<br>andra ekonomiska förmåner till den som fullgör ett sådant uppdrag,<br>samt</p>
<p>- upprätta och fastställa budget för sin verksamhet under budgetåret<br>1998,</p>
<p>2. under år 1998</p>
<p>- anta förslag till budget för Västergötlands läns landsting avseende<br>budgetåret 1999, samt</p>
<p>- besluta i andra ärenden där besluten sträcker sina verkningar efter<br>utgången av år 1998.</p>
<p>8 § Fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns<br>landsting och Älvsborgs läns landsting far under tiden den 1 januari-31<br>oktober 1998 besluta endast i sådana ärenden som uteslutande avser dem<br>själva och där besluten inte sträcker sina verkningar efter utgången av år<br>1998. För Göteborgs kommun gäller motsvarande begränsning under tiden<br>den 1 januari-31 december 1998 i frågor som den 1 januari 1999 skall<br>föras över till Västergötlands läns landsting.</p>
<p>9 § Sammanläggningsdelegerade får uppdra åt ett arbetsutskott eller en<br>kommitté som avses i 21 § att besluta på sammanläggningsdelegerades<br>vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I sådana fall far<br>sammanläggningsdelegerade besluta att arbetsutskottet eller en kommitté<br>i sin tur far uppdra åt en eller flera ledamöter eller ersättare i arbetsut-<br>skottet eller i kommittén eller åt en anställd hos Kommunförbundet Västra<br>Götaland att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar.</p>
<p>I följande slag av ärenden far beslutanderätten inte delegeras:</p>
<p>1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller<br>kvalitet,</p>
<p>2. framställningar eller yttranden till sammanläggningsdelegerade,<br>liksom yttranden med anledning av att ett beslut av arbetsutskottet eller<br>en kommitté i dess helhet eller av sammanläggningsdelegerade har över-<br>klagats, samt</p>
<p>3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av prin-<br>cipiell beskaffenhet eller annars av större vikt.</p>
<p>10 § Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 9 § skall anmälas Prop. 1996/97:108<br>till sammanläggningsdelegerade, som bestämmer hur detta skall ske.</p>
<h3>Medel for verksamheten</h3>
<p>11 § Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och<br>Älvsborgs läns landsting skall tillhandahålla medel för<br>sammanläggningsdelegerades verksamhet i förhållande till det antal<br>skattekronor och skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda<br>bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,<br>m.m. skall ligga till grund för landstingens bestämmande av skattesatsen<br>för uttag av skatt för år 1996.</p>
<p>Göteborgs kommun skall på motsvarande sätt tillhandahålla medel i för-<br>hållande till den verksamhet som kommunen skall överföra till<br>Västergötlands läns landsting.</p>
<h3>Ekonomisk förvaltning</h3>
<p>12 § Vad som föreskrivs i 8 kap. kommunallagen (1991:900) om mål för<br>den ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, utgiftsbeslut under<br>budgetåret samt räkenskapsföring och redovisning skall i tillämpliga delar<br>gälla för sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning.</p>
<h3>Sammanläggningsdelegerades arbetsformer</h3>
<p>13 § Ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns landsting skall snarast<br>efter det att delegerade och ersättare har valts utse en av de delegerade att<br>utfärda kungörelse om det första sammanträdet med sammanläggningsde-<br>legerade och att föra ordet där till dess ordförande har valts.</p>
<p>14 § Vid det första sammanträdet skall sammanläggningsdelegerade för<br>sin tjänstgöringstid bland de delegerade välja en ordförande och er. eller<br>flera vice ordförande.</p>
<p>15 § Sammanläggningsdelegerades ordförande skall utfärda en kungörelse<br>om varje sammanträde. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och<br>plats för sammanträdet och om de ärenden som skall behandlas.</p>
<p>Kungörelsen skall anslås på anslagstavlan i Göteborgs och Bohus läns<br>landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och<br>Göteborgs kommun minst en vecka före sammanträdesdagen samt inom<br>samma tid på lämpligt sätt lämnas till varje delegerad och ersättare.</p>
<p>Kungörelsen skall inom samma tid införas i de ortstidningar där lands-<br>tingen och kommunen inför sådana tillkännagivanden som avses i 5 kap.</p>
<p>10 § kommunallagen (1991:900).</p>
<p>16 § Om en delegerad är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde Prop. 1996/97:108<br>eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i den</p>
<p>delegerades ställe. När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som<br>de delegerade.</p>
<p>I fråga om ersättarnas tjänstgöring skall föreskrifterna i 5 kap. 13-15 §§<br>kommunallagen (1991:900) tillämpas.</p>
<p>17 § Sammanläggningsdelegerade far kalla en förtroendevald eller en an-<br>ställd hos Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting,<br>Älvsborgs läns landsting eller Göteborgs kommun eller en särskild<br>sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med sammanläggnings-<br>delegerade för att lämna upplysningar.</p>
<p>Den som har kallats till ett sådant sammanträde far, om sammanlägg-<br>ningsdelegerade beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.</p>
<p>18 § Sammanläggningsdelegerade skall i en arbetsordning meddela de<br>ytterligare föreskrifter som behövs för sammanträdena och handläggningen<br>av ärenden.</p>
<p>19 § Ärenden hos sammanläggningsdelegerade får väckas av</p>
<p>1. arbetsutskottet,</p>
<p>2. en kommitté,</p>
<p>3. en delegerad genom motion,</p>
<p>4. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med re-<br>visionsuppdraget, eller</p>
<p>5. fullmäktige eller styrelsen i Göteborgs och Bohus läns landsting,<br>Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting eller Göteborgs<br>kommun.</p>
<p>Sammanläggningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts en-<br>ligt första stycket.</p>
<p>20 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i<br>kommunallagen (1991:900) för delegerade och deras ersättare:</p>
<p>- 4 kap. 10 § om återkallande av uppdraget,</p>
<p>- 4 kap. 11 § om rätt till ledighet från anställning,</p>
<p>- 4 kap. 19-22 §§ om omröstning, beslut och reservation,</p>
<p>- 5 kap. 18-20 §§ om beslutförhet och jäv,</p>
<p>- 5 kap. 26, 28. 29 och 31-33 §§ om hur ärendena bereds,</p>
<p>- 5 kap. 36-46 §§ om bordläggning, offentlighet och ordning vid sam-<br>manträdena. hur ärendena avgörs och proportionella val, samt</p>
<p>- 5 kap. 57-62 §§ om protokollet.</p>
<h3>Beredning och verkställighet</h3>
<p>21 § För beredning och verkställighet skall sammanläggningsdelegerade<br>utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får de dessutom utse en eller<br>flera kommittéer.</p>
<p>22 § Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet och i en kommitté väljs av Prop. 1996/97:108<br>sammanläggningsdelegerade till det antal och för den tid som samman-<br>läggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998.</p>
<p>Valbar till ledamot och ersättare i arbetsutskottet eller en kommitté är<br>den som fyller 18 år senast på dagen for valet och som är folkbokförd i<br>en kommun inom området for Västergötlands läns landsting. Den som inte<br>är svensk medborgare är valbar bara om han har varit folkbokförd i Sve-<br>rige den 1 november de tre åren närmast före valåret. Om ersättarna inte<br>väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning<br>som de skall kallas in till tjänstgöring.</p>
<p>23 § Sammanläggningsdelegerade skall för tid som anges i 22 § bland<br>ledamöterna i arbetsutskottet och i en kommitté välja en ordförande och<br>en eller två vice ordförande.</p>
<p>24 § Det förslag till budget för Västergötlands läns landsting som<br>sammanläggningsdelegerade enligt 7 § 2 skall besluta om upprättas av<br>arbetsutskottet.</p>
<p>I fråga om budgeten tillämpas i övrigt bestämmelserna i 8 kap. 5 och</p>
<p>8-11 §§ kommunallagen (1991:900).</p>
<p>25 § För beredning och verkställighet av ärenden som avser Väster-<br>götlands läns landsting får det nyvalda fullmäktige i detta landsting under<br>perioden den 1 november-31 december 1998 anlita sammanläggningsdele-<br>gerades arbetsutskott och kommittéer samt nämnder och beredningar i<br>Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting. Älvsborgs<br>läns landsting och Göteborgs kommun.</p>
<p>26 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i<br>kommunallagen (1991:900) för arbetsutskottet och en kommitté:</p>
<p>- 4 kap. 11 § om ledighet från anställning,</p>
<p>- 4 kap. 19-22 §§ om omröstning, beslut och reservation,</p>
<p>- 4 kap. 23 § om närvarorätt,</p>
<p>- 6 kap. 18 och 19 §§ om tidpunkt för sammanträde och närvarorätt för<br>utomstående,</p>
<p>- 6 kap 23-26 §§ om beslutförhet och jäv, samt</p>
<p>- 6 kap. 28-31 §§ om hur ärendena avgörs samt om protokoll och del-<br>givning.</p>
<h3>Interpellationer och frågor</h3>
<p>27 § Interpellationer och frågor far ställas av de delegerade samt av<br>ledamöterna i fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting,<br>Skaraborgs läns landsting. Älvsborgs läns landsting och Göteborgs<br>kommun. De skall riktas till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets<br>eller en kommittés ordförande.</p>
<p>28 § Interpellationer och frågor skall avse ämnen som hör till samman-<br></p>
<p>10</p>
<p>läggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés handläggning. Prop. 1996/97:108<br>De far dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon<br>enskild.</p>
<p>29 § Den ordförande till vilken en interpellation eller en fråga har ställts<br>far överlåta besvarandet av denna till en annan delegerad eller till en leda-<br>mot i arbetsutskottet eller en kommitté. Svaret skall lämnas vid samman-<br>träde med det fullmäktige vars ledamot har ställt interpellationen eller frå-<br>gan. I det fall en delegerad har ställt en interpellation eller en fråga skall<br>den besvaras vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade.</p>
<p>30 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om interpellationer och frå-<br>gor gäller bestämmelserna i 5 kap. 50 och 51 §§, 54 § första stycket samt<br>55 och 56 §§ kommunallagen (1991:900).</p>
<h3>Uppdragets upphörande</h3>
<p>31 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté<br>eller en ersättare för någon av dessa avgår under tjänstgöringstiden, skall<br>bestämmelserna i 6 kap. 14 § första och andra styckena kommunallagen<br>(1991:900) tillämpas.</p>
<p>Bestämmelsen i 4 kap. 7 § kommunallagen gäller för delegerade, leda-<br>möter i arbetsutskottet och i en kommitté samt deras ersättare.</p>
<p>32 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté<br>eller en ersättare för någon av dessa upphör att vara valbar, upphör också<br>uppdraget genast.</p>
<p>Sammanläggningsdelegerade skall befria en delegerad, en ledamot i ar-<br>betsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa från<br>uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.</p>
<h3>Revision</h3>
<p>33 § Sammanläggningsdelegerade skall för den tid som sammanlägg-<br>ningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998, välja<br>minst tre revisorer och lika många revisorsersättare för att granska arbets-<br>utskottets och kommittéernas verksamhet.</p>
<p>Valbar till revisor eller revisorsersättare är den som är valbar enligt<br>22 §.</p>
<p>Om revisorsersättama inte väljs proportionellt, skall det vid valet även<br>bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.</p>
<p>34 § Om en revisor eller en revisorsersättare upphör att vara valbar, upp-<br>hör också uppdraget genast.</p>
<p>Sammanläggningsdelegerade skall befria en revisor eller revisorsersätta-<br>re från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl<br>mot det.</p>
<p>11</p>
<p>35 § Revisorerna skall år 1999 till fullmäktige i Västergötlands läns Prop. 1996/97:108<br>landsting avge en berättelse om resultatet av den revision som avser</p>
<p>verksamheten under år 1998. Fullmäktige skall vid sammanträde före<br>utgången av år 1999 besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om<br>någon åtgärd för att bevara landstingets rätt skall vidtas.</p>
<p>36 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om revision gäller 9 kap.<br>kommunallagen (1991:900).</p>
<h3>Laglighetsprövning</h3>
<p>37 § Bestämmelserna om överklagande i 10 kap. kommunallagen<br>(1991:900) gäller i fråga om ett beslut som har fattats av sammanlägg-<br>ningsdelegerade, arbetsutskottet eller en kommitté. Ett sådant beslut far<br>överklagas såväl av Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns<br>landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun som av deras<br>medlemmar.</p>
<p>Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit<br>att det verkställs, får domstolens beslut överklagas även av Göteborgs och<br>Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs län landsting,<br>Göteborgs kommun och av deras medlemmar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>12</p>
<p>2.2 Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för p<sub>ro</sub>p. 1996/97:108</p>
<p>Länsstyrelsen i Västergötlands län</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Med avvikelse från vad som föreskrivs i lagen (1976:891) om val av le-<br>damöter i länsstyrelses styrelse skall val av ledamöter och ersättare i styr-<br>elsen för Länsstyrelsen i Västergötlands län förrättas av fullmäktige i<br>Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och<br>Älvsborgs läns landsting samt Göteborgs kommun med den fördelning<br>mellan dem som regeringen bestämmer efter befolkningstalen.</p>
<p>Valen skall avse en period av ett år, räknat från den 1 januari 1998.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och gäller till utgången av år<br>1998.</p>
<p>13</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1414) om<br>försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1-4 §§ lagen (1996:1414) om</p>
<p>försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §</p>
<p>Under tiden den 1 juli 1997-31 december 2002 skall det enligt<br>bestämmelserna i denna lag genomföras en försöksverksamhet med ändrad<br>regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län.</p>
<p>Under tiden den 1 januari<br>1999-31 december 2002 skall en<br>sådan försöksverksamhet genom-<br>föras även i Västergötlands län.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>I försökslänen skall ett regionalt självstyrelseorgan</p>
<p>1. från och med den 1 juli 1997 från länsstyrelsen överta ansvaret för<br>det sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets<br>långsiktiga utveckling enligt 7 § förordningen (1982:877) om regionalt<br>utvecklingsarbete (det regionala utvecklingsansvaret),</p>
<p>2. från och med den 1 juli 1997<br>från länsstyrelsen överta befogen-<br>heten att besluta om länstrafik-<br>planer enligt förordningen<br>(1991:1809) om rikstäckande väg-<br>hållningsplan, regionala väghåll-<br>ningsplaner och planer för läns-<br></p>
<p>2. från och med den 1 juli 1997<br>från länsstyrelsen överta ansvaret<br>för frågor om länsplaner för<br>regional transportinfrastruktur,</p>
<p>trafikanläggningar,</p>
<p>3. från och med den 1 juli 1998 från Statens kulturråd överta<br>befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regionala<br>kulturinstitutioner enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen, samt</p>
<p>4. från och med den 1 januari 1998 besluta om användningen av<br>regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel enligt vad som närmare</p>
<p>föreskrivs av regeringen.</p>
<p>Regeringen far besluta att över-<br>föringen av en uppgift skall ske vid</p>
<p>I Västergötlands län skall det<br>regionala självstyrelseorganet<br>endast överta uppgifterna enligt<br>första stycket 1, 2 och 4. Detta<br>skall ske från och med den 1<br>januari 1999.</p>
<p>Regeringen far besluta att över-<br>föringen av en uppgift skall ske vid</p>
<p>14</p>
<p>en senare tidpunkt än vad som sägs en senare tidpunkt än vad som sägs Prop. 1996/97:108<br>i första stycket. i första och andra styckena.</p>
<p>3 §</p>
<p>Med regionalt självstyrelseorgan avses i denna lag</p>
<p>1. i Kalmar län det regionförbund som bildas enligt lagen (1996:1415)<br>om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län,</p>
<p>2. i Gotlands län Gotlands<br>kommun, samt</p>
<p>3. i Skåne län under tiden den 1<br>juli 1997-31 december 1998 det<br>regionförbund som bildas enligt<br>lagen om försöksverksamhet med<br>regionförbund i Kalmar län och<br>Skåne län och under tiden den 1<br>januari 1999-31 december 2002<br>landstinget.</p>
<p>2. i Gotlands län Gotlands<br>kommun,</p>
<p>3. i Skåne län under tiden den 1<br>juli 1997-31 december 1998 det<br>regionförbund som bildas enligt<br>lagen om försöksverksamhet med<br>regionförbund i Kalmar län och<br>Skåne län och under tiden den 1<br>januari 1999-31 december 2002<br>landstinget, samt</p>
<p>4. i Västergötlands län lands-<br>tinget.</p>
<p>Skåne läns landsting får besluta<br>att landstingsfullmäktige och lands-<br>tingsstyrelsen i stället skall<br>betecknas regionfullmäktige och<br>regionstyrelsen.</p>
<p>Skåne läns landsting och Väster-<br>götlands läns landsting får besluta<br>att landstingsfullmäktige och lands-<br>tingsstyrelsen i stället skall be-<br>tecknas regionfullmäktige och<br>regionstyrelsen.</p>
<p>Vad som sägs i lag eller annan författning om landstingsfullmäktige och<br>landstingsstyrelsen gäller i sådant fall för regionfullmäktige och region-<br>styrelsen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § första stycket 2 den 1 juli 1997,<br>och i övrigt den 1 januari 1999.</p>
<p>15</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om<br>huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1978:438) om huvudmanna-<br>skap för viss kollektiv persontrafik skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Uppnås inte enighet i fråga om<br>antalet ledamöter som medlem i<br>kommunalförbund skall utse i<br>förbundsfullmäktige, skall lands-<br>tinget utse hälften av ledamöterna<br>och kommunerna i länet till-<br>sammans hälften. I Göteborgs och<br>Bohus län skall dock landstinget<br>utse en fjärdedel, Göteborgs kom-<br>mun hälften och övriga kommuner<br>tillsammans en fjärdedel av antalet<br>ledamöter.</p>
<p>Antalet ledamöter som annan<br>kommun än Göteborgs kommun<br>skall utse bestäms av länsstyrelsen<br>i förhållande till folkmängden i<br>kommunerna vid ingången av det<br>år då val av förbundsfullmäktige<br>förrättas. Varje kommun skall dock<br>utse minst en ledamot.</p>
<p>Uppnås inte enighet i fråga om<br>antalet ledamöter som medlem i<br>kommunalförbund skall utse i<br>förbundsfullmäktige, skall lands-<br>tinget utse hälften av ledamöterna<br>och kommunerna i länet till-<br>sammans hälften.</p>
<p>Antalet ledamöter som varje<br>kommun skall utse bestäms av<br>länsstyrelsen i förhållande till<br>folkmängden i kommunerna vid<br>ingången av det år då val av<br>förbundsfullmäktige förrättas. Varje<br>kommun skall dock utse minst en<br>ledamot.</p>
<p>Uppnås inte enighet i fråga om<br>sättet att mellan medlemmarna i<br>kommunalförbund fördela under-<br>skott i förbundsverksamheten gäller<br>följande.</p>
<p>1. Om inte annat följer av 2 eller<br>3 skall landstinget täcka hälften av<br>underskottet och kommunerna i<br>länet tillsammans återstoden. Om-<br>fattningen av varje kommuns skyl-<br>dighet att tillhandahålla medel skall<br>bestämmas i förhållande till det<br>trafikarbete som har nedlagts i</p>
<p>Uppnås inte enighet i fråga om<br>sättet att mellan medlemmarna i<br>kommunalförbund fördela under-<br>skott i förbundsverksamheten gäller<br>att landstinget skall täcka hälften<br>av underskottet och kommunerna i<br>länet tillsammans återstoden.<br>Omfattningen av varje kommuns<br>skyldighet att tillhandahålla medel<br>skall bestämmas i förhållande till<br>det trafikarbete som har nedlagts i<br>kommunen under verksamhetsåret.</p>
<p>' Senaste lydelse 1996:1417.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1417.</p>
<p>16</p>
<p>kommunen under verksamhetsåret.</p>
<p>2. I Göteborgs och Bohus län<br>skall landstinget och Göteborgs<br>kommun tillsammans täcka hälften<br>av underskottet. Omfattningen av<br>landstingets och kommunens skyl-<br>dighet att tillhandahålla medel<br>skall bestämmas i förhållande till<br>den andel av länets skatteunderlag<br>som belöper på vardera förbunds-<br>medlemmen.</p>
<p>3. I Göteborgs och Bohus län<br>skall samtliga kommuner i länet<br>tillsammans täcka hälften av<br>underskottet. Omfattningen av varje<br>kommuns skyldighet att till-<br>handahålla medel skall bestämmas<br>i enlighet med vad som föreskrivs i<br>1.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. I fråga om Västergötlands<br>län skall dock fram till utgången av 1998 finnas en huvudman i vardera<br>den del av länet som utgjort Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och<br>Älvsborgs län. Därvid skall 5 och 6 §§ i deras äldre lydelse gälla.</p>
<p>17</p>
<p>2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 108</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h3>4 kap.</h3>
<p>7 §'</p>
<p>Val av nämndeman i tingsrätt förrättas av kommunfullmäktige.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Val av nämndeman i hovrätt<br>förrättas av landstinget eller, om i<br>länet finns kommun som ej ingår i<br>landstingskommun, av landstinget<br>och kommunfullmäktige med den<br>fördelning dem emellan som läns-<br>styrelsen bestämmer efter befolk-<br>ningstalen. I Gotlands län förrättas<br>valet av kommunfullmäktige i Got-<br>lands kommun.</p>
<p>Val av nämndeman i hovrätt<br>förrättas av landstingsfullmäktige. I<br>Gotlands län förrättas valet av<br>kommunfullmäktige i Gotlands<br>kommun.</p>
<p>Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många<br>väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal<br>delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid<br>sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.</p>
<p>Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren far en<br>allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>Senaste lydelse 1988:616.</p>
<p>18</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om<br>domstolar i fastighetsmål</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1969:246) om domstolar i<br>fastighetsmål<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>6 §<sup>2</sup></p>
<p>Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Regeringen eller<br>myndighet, som regeringen bestämmer, fastställer för varje län det antal<br>nämndemän som skall utses.</p>
<p>Val av nämndeman i fastighets-<br>domstol förrättas av landstinget<br>eller, om i länet finns kommun som<br>ej ingår i landstingskommun, av<br>landstinget och kommunfullmäktige<br>med den fördelning dem emellan<br>som länsstyrelsen bestämmer efter<br>befolkningstalen. I Gotlands län<br>förrättas valet av kommunfull-<br>mäktige i Gotlands kommun.</p>
<p>Val av nämndeman i fastighets-<br>domstol förrättas av landstings-<br>fullmäktige. I Gotlands län förrättas<br>valet av kommunfullmäktige i<br>Gotlands kommun.</p>
<p>Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många<br>väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal<br>delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid<br>sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.</p>
<p>Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren far en<br>allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1974:1064.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:1064.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1988:619.</p>
<p>19</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om<br>allmänna förvaltningsdomstolar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1971:289) om allmänna<br>förvaltningsdomstolar<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>19 §<sup>2</sup></p>
<p>Nämndeman i kammarrätt och<br>länsrätt utses genom val. Val<br>förrättas av landstinget eller, om i<br>länet finns kommun som inte ingår<br>i landstingskommun, av landstinget<br>och kommunfullmäktige med den<br>fördelning dem emellan som<br>länsstyrelsen bestämmer efter be-<br>folkningstalen. I Gotlands län för-<br>rättas val av kommunfullmäktige i<br>Gotlands kommun.</p>
<p>Nämndeman i kammarrätt och<br>länsrätt utses genom val. Val<br>förrättas av landstingsfullmäktige. 1<br>Gotlands län förrättas val av<br>kommunfullmäktige i Gotlands<br>kommun.</p>
<p>Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många<br>ledamöter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande<br>ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om<br>förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.</p>
<p>När val av de nämndemän som ingår i länsrätt vid behandling av mål om<br>fastighetstaxering skall ske framgår av fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152).</p>
<p>Regeringen far för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall<br>väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän<br>i hovrätt. Nämndeman i hovrätt far även i annat fall, om han är behörig<br>därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets<br>han är folkbokförd.</p>
<p>Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren far en<br>allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1981:1323.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1991:513.</p>
<p>20</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:891) om val p<sub>rO</sub>p. 1996/97:108<br>av ledamöter i länsstyrelses styrelse</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:891) om val av ledamöter i<br>länsstyrelses styrelse skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Länsstyrelses styrelse består,<br>utöver ordföranden, av 14 leda-<br>möter, som utses genom val. Valet<br>förrättas av landstinget. Om det i<br>länet finns en kommun som ej<br>ingår i landstingskommunen, skall<br>valet förrättas av landstinget och<br>kommunfullmäktige med den för-<br>delning dem emellan som<br>regeringen bestämmer efter befolk-<br>ningstalen. I Gotlands län skall<br>valet förrättas av kommunfull-<br>mäktige i Gotlands kommun. För<br>de ledamöter som har valts av<br>landstinget eller kommunfullmäk-<br>tige skall lika många suppleanter<br>väljas. Ytterligare föreskrifter om<br>val av ledamöter och suppleanter<br>meddelas av regeringen.</p>
<p>Länsstyrelses styrelse består,<br>utöver ordföranden, av 14 leda-<br>möter, som utses genom val. Valet<br>förrättas av landstingsfullmäktige. I<br>Gotlands län skall valet förrättas av<br>kommunfullmäktige i Gotlands<br>kommun. För de ledamöter som har<br>valts av landstingsfullmäktige eller<br>kommunfullmäktige skall lika mån-<br>ga ersättare väljas. Ytterligare före-<br>skrifter om val av ledamöter och<br>ersättare meddelas av regeringen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>21</p>
<p>Senaste lydelse 1983:169.</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) p<sub>r</sub>op. 1996/97:108</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h3>1 kap.</h3>
<p>5 §'</p>
<p>Val av ledamot i skattenämnd<br>förrättas av landstingsfullmäktige.<br>Om det i länet finns en kommun<br>som inte ingår i landstinget för-<br>rättas valet av landstingsfull-<br>mäktige och kommunfullmäktige<br>med den fördelning dem emellan<br>som skattemyndigheten bestämmer<br>efter befolkningstalen. I Gotlands<br>län förrättas valet av kommun-<br>fullmäktige i Gotlands kommun.</p>
<p>Valet skall vara proportionellt,<br>om det begärs av minst så många<br>ledamöter som motsvarar den kvot<br>som erhålls om antalet närvarande<br>ledamöter delas med det antal<br>personer valet avser, ökat med 1.<br>Om kvoten är ett brutet tal, skall<br>den avrundas till närmast högre<br>hela tal. I lagen (1955:138) om<br>proportionellt valsätt vid val inom<br>landsting, kommunfullmäktige m.m.<br>finns särskilda föreskrifter om<br>förfarandet.</p>
<p>Val av ledamot i skattenämnd<br>förrättas av landstingsfullmäktige. I<br>Gotlands län förrättas valet av<br>kommunfullmäktige i Gotlands<br>kommun.</p>
<p>Valet skall vara proportionellt,<br>om det begärs av minst så många<br>ledamöter som motsvarar den kvot<br>som erhålls om antalet närvarande<br>ledamöter delas med det antal<br>personer valet avser, ökat med 1.<br>Om kvoten är ett brutet tal, skall<br>den avrundas till närmast högre<br>hela tal. I lagen (1992:339) om<br>proportionellt valsätt finns särskilda<br>föreskrifter om förfarandet.</p>
<p>Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren far en allsidig<br>sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>Senaste lydelse 1991:1682.</p>
<p>22</p>
<h3>2.10 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att i 10 a § jaktlagen (1987:259)' orden<br>"Älvsborgs och Skaraborgs län" skall bytas ut mot "Västergötlands län".</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>Senaste lydelse av 10 a § 1996:954.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>23</p>
<h3>2.11 Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:000)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § vallagen (1997:000) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h3>2 kap.</h3>
<p>2 §</p>
<p>Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Dessa är</p>
<p>1. Stockholms kommun,</p>
<p>2. Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av<br>Stockholms kommun),</p>
<p>3. Uppsala län,</p>
<p>4. Södermanlands län,</p>
<p>5. Östergötlands län,</p>
<p>6. Jönköpings län,</p>
<p>7. Kronobergs län,</p>
<p>8. Kalmar län,</p>
<p>9. Gotlands län,</p>
<p>10. Blekinge län,</p>
<p>11. Malmö kommun,</p>
<p>12. Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs,<br>Hörby, Höörs. Landskrona och Svalövs kommuner),</p>
<p>13. Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds,<br>Sjöbo, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads<br>kommuner),</p>
<p>14. Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads,<br>Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns,</p>
<p>Tomelilla, Åstorps, Ängelholms,<br>kommuner),</p>
<p>15. Hallands län,</p>
<p>16. Göteborgs kommun,</p>
<p>17. Bohusläns valkrets (Göte-<br>borgs och Bohus län med undantag<br>av Göteborgs kommun),</p>
<p>18. Älvs borgs läns norra valkrets<br>(Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-<br>Eds, Färgelanda, Herrljunga, Ler-<br>ums, Lilla Edets, Melleruds, Troll-<br>hättans, Vårgårda, Vänersborgs och<br>Åmåls kommuner),</p>
<p>19. Älvsborgs läns södra valkrets<br>(Bollebygds, Borås, Marks,<br>Svenljunga, Tranemo och Ulrice-<br>hamns kommuner),</p>
<p>Örkeljunga och Östra Göinge</p>
<p>17. Västergötlands läns västra<br>valkrets (Härryda, Kungälvs,<br>Lysekils, Munkedals, Mölndals,<br>Orusts, Partille, Sotenäs, Stenung-<br>sunds, Strömstads, Tanums, Tjörns,<br>Uddevalla och Öckerö kommuner),</p>
<p>18. Västergötlands läns norra<br>valkrets (Ale, Alingsås, Bengtsfors,<br>Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga,<br>Lerums, Lilla Edets, Melleruds,<br>Trollhättans, Vårgårda, Väners-<br>borgs och Åmåls kommuner),</p>
<p>19. Västergötlands läns södra<br>valkrets (Bollebygds, Borås, Marks,<br>Svenljunga, Tranemo och Ulrice-<br>hamns kommuner),</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>24</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>20. Skaraborgs län,</p></td><td>
<p>20.Västergötlands läns östra Prop. 1996/97:108<br>valkrets (Essunga, Falköpings,<br>Grästorps, Gullspångs, Götene,<br>Hjo, Karlsborgs, Lidköpings,<br>Mariestads, Skara, Skövde, Tibro,<br>Tidaholms, Töreboda och Vara<br>kommuner),</p></td></tr>
</table>
<p>21. Värmlands län,</p>
<p>22. Örebro län,</p>
<p>23. Västmanlands län,</p>
<p>24. Dalarnas län,</p>
<p>25. Gävleborgs län,</p>
<p>26. Västemorrlands län,</p>
<p>27. Jämtlands län,</p>
<p>28. Västerbottens län, och</p>
<p>29. Norrbottens län.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>25</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Ändrad länsindelning</p>
<p>Förslag om ändrad länsindelning i Västsverige har lämnats av<br>Regionberedningen i delbetänkandet Västsverige och Skåne — regioner<br>i förändring (SOU 1993:97). Betänkandet har remissbehandlats. En<br>sammanställning av remissvaren har publicerats (Ds 1994:110).</p>
<p>I slutbetänkandet Regional framtid (SOU 1995:27) har Regionbe-<br>redningen presenterat ett förslag till utformning av den offentliga orga-<br>nisationen på regional nivå. Förslaget innebar att ansvarsfördelningen<br>mellan staten och den kommunala självstyrelsen ändras så att det<br>regionala utvecklingsansvaret förs över från länsstyrelserna till lands-<br>tingen. I fråga om länsindelningen föreslogs bildandet av Skåne län och<br>Västra Götalands län.</p>
<p>Riksdagen har godkänt regeringens förslag i propositionen<br>1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. att Skåne<br>län skulle bildas den 1 januari 1997 (bet. 1995/96:BoU9, rskr.<br>1995/96:206). I propositionen 1995/96:224 Följdfrågor med anledning<br>av den ändrade länsindelningen i Skåne län m.m. har regeringen<br>redovisat sin avsikt att återkomma till riksdagen beträffande läns-<br>indelningen i västra Sverige under våren 1997. Ett förslag kunde enligt<br>regeringens mening läggas fram först sedan den närmare avgränsningen<br>av ett nytt västsvenskt län klarlagts.</p>
<p>En särskild utredare har haft i uppdrag att ta upp överläggningar med<br>företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda<br>parter i de aktuella länen i syfte att klarlägga den geografiska utform-<br>ningen av ett nytt västsvenskt län (dir. 1996:11). I uppdraget har vidare<br>ingått att utarbeta underlag om lokaliseringen av regional offentlig för-<br>valtning i ett nytt västsvenskt län och att lämna förslag till val av<br>residensstad (dir. 1996:59).</p>
<p>Frågan hur en länsstyrelseorganisation skulle kunna se ut i ett nytt<br>västsvenskt län har utretts i särskild ordning (dir. 1996:13). En särskild<br>utredare har haft i uppdrag att ange närmare form och innehåll för den<br>decentraliserade länsförvaltningsorganisation som förhållandena i regio-<br>nen skulle kräva.</p>
<p>De båda utredarna har den 13 december 1996 redovisat sina uppdrag.<br>Rapporten Nytt västsvenskt län - Gränser och lokaliseringar finns i<br>bilaga 1. Sammanfattningen av rapporten OPR=Q - en ny västsvensk<br>länsstyrelse finns i bilaga 2.</p>
<p>En beräkningsmodell av besparingar vid länssammanläggningar har<br>redovisats av Statskontoret i rapporten Nya län och länsstyrelser i<br>Skåne och Västsverige - konsekvenser för ekonomi och administration<br>(rapport 1995:18). En sammanfattning av rapporten har lämnats i prop.<br>1995/96:38 (s. 5-6).</p>
<p>26</p>
<p>Försöksverksamhet</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Framställningar om att fa bedriva försöksverksamhet med ändrad<br>regional ansvarsfördelning har i olika sammanhang förts fram från<br>politiska organ i Stockholms, Kalmar, Gotlands, Jämtlands och Väster-<br>bottens län samt de båda Skånelänen. I propositionen 1996/97:36 om<br>den regionala samhällsorganisationen redovisade regeringen sin syn i<br>regionfrågan och föreslog - med framställningarna som grund - att<br>Kalmar, Gotlands och Skåne län skulle omfattas av en lag om för-<br>söksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning och att ett för-<br>sök i Jämtlands län skulle bedrivas med ett samverkansorgan på regio-<br>nal nivå. Syftet med försöksverksamheten är att utveckla former för en<br>bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet.</p>
<p>Länsstyrelserna i Gotlands, Västmanlands och Västerbottens län samt<br>Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län gemensamt har<br>inkommit med framställningar om att fa ingå i en försöksverksamhet<br>med en mera samordnad statlig länsförvaltning. I ovan nämnda<br>proposition föreslogs en försöksverksamhet på Gotland med vidgad<br>samordnad länsförvaltning, som innebär att länsarbetsnämnden och<br>skogsvårdsstyrelsen inordnas i länsstyrelsens organisation.</p>
<p>Riksdagen har härefter antagit regeringens förslag att en försöks-<br>verksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genomförs i<br>Kalmar, Gotlands och Skåne län under tiden den 1 juli 1997 till den 31<br>december 2002 (bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). Riksdagen har<br>också antagit förslaget om ett försök med samordnad länsförvaltning<br>på Gotland. 1 försöksverksamheten i Jämtlands län förs inte några<br>statliga beslutsbefogenheter över och verksamheten behöver därför inte<br>regleras i lag.</p>
<p>Framställning om att fa genomföra försöksverksamhet med ändrad<br>regional ansvarsfördelning från och med den 1 januari 1999 har<br>härefter inkommit från företrädare för fem riksdagspartier i Väst-<br>sverige. Förslaget utgår från att de tre landstingen i Göteborgs och<br>Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län samt motsvarande landstings-<br>verksamhet inom Göteborgs kommun bildar en ny region med<br>direktvalt fullmäktige.</p>
<p>I denna proposition behandlar regeringen frågan om bildandet av<br>Västergötlands län samt utökning av försöksverksamheten med ändrad<br>regional ansvarsfördelning till att omfatta även Västergötlands län.</p>
<p>Fråga om remiss till Lagrådet</p>
<p>Lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional<br>ansvarsfördelning granskades av Lagrådet på konstitutionsutskottets<br>initiativ (bet. 1996/97:KU4). Regeringen gör den bedömningen att de<br>ändringar som nu föreslås i lagen är av så enkel beskaffenhet att<br>Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</p>
<p>De lagändringar som föreslås i övrigt är ändringar som följer som en<br>konsekvens av länssammanläggningen och är av så enkel beskaffenhet<br>att Lagrådets hörande även i dessa fall skulle sakna betydelse.</p>
<p>27</p>
<h2>4 Ny länsindelning i Västsverige</h2>
<h3>4.1 Bakgrund</h3>
<p>Den historiska bakgrunden har tecknats i regeringens proposition<br>1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. (s.<br>18-20). Västsverige har precis som andra regioner i Sverige vissa<br>specifika historiska och kulturella förutsättningar, som präglat utveck-<br>lingen. Genom en historiskt djupgående tradition har länsindelningen<br>byggt på äldre folkligt förankrade lands- och landskapsgränser och på<br>kriterier, som var relevanta för tiden.</p>
<p>De administrativa gränserna i Västsverige bedöms i dag som allt<br>mindre självklara. Förhållandena har motiverat särskilda översyner som<br>har sina rötter i diskussioner som fördes redan på 1950- och 60-talen.</p>
<p>Den allmänna diskussionen om länsindelningen i Västsverige har<br>förts efter några huvudlinjer. Det under lång tid dominerande föränd-<br>ringsaltemativet var att bilda ett nytt län med utgångspunkt från för-<br>hållandena i Storgöteborgs-området, där problemen visat sig mest<br>uttalade. Under senare tid har det geografiska perspektivet utvidgats.<br>Vill man finna en på lång sikt hållbar lösning synes det oundvikligt att<br>flera andra län måste omfattas av en ny länsindelning. Med det<br>synsättet förordade såväl Västsverigeutredningen (SOU 1992:66) som<br>Regionberedningen (SOU 1993:97) i stället ett nytt län som omfattar<br>en större del av Västsverige.</p>
<p>Huvudargument för kraven på en förändring har varit att<br>samhällsutvecklingen gradvis lett till att läns- och landstingsindelningen<br>inte helt och hållet motsvarar en funktionell administrativ indelning och<br>behovet av regional planering och interkommunal samverkan.</p>
<p>Genom skilda avtal och samarbetsorgan för exempelvis hälso- och<br>sjukvård, kommunikationer och infrastrukturutbyggnad, miljö, närings-<br>livsutveckling och internationella kontakter har olägenheterna med de<br>administrativa förhållandena till viss del kunnat överbryggas. Det har<br>dock blivit allt tydligare att detta samarbete inte helt kan ersätta den<br>enhetliga planering som skulle kunna ske om hela eller huvuddelar av<br>den västsvenska regionen fanns inom ett och samma län. Önskemålen<br>om strukturella insatser i Västsverige i syfte att skapa gynnsamma<br>förutsättningar för regional utveckling, ekonomisk tillväxt och god<br>livsmiljö har därför blivit allt mer framträdande.</p>
<h3>4.2 Nytt västsvenskt län - gränser och lokaliseringar</h3>
<p>I propositionen 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Väst-<br>sverige m.m. konstaterade regeringen att det finns en bred uppslutning<br>från Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län kring en ändrad<br>länsindelning i Västsverige, medan ett antal kommuner i Skaraborgs<br>län har varit kritiska till att ingå i ett nytt västsvenskt län. Innan ett<br>konkret förslag till länsindelningsreform kunde läggas fram behövde<br>därför förutsättningarna för den framtida länstillhörigheten för vissa<br>enskilda kommuner i gränsområdena övervägas närmare. Inriktningen</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>28</p>
<p>borde vara att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län<br>läggs samman den 1 januari 1998.</p>
<p>En särskild utredare (dir. 1996:11) har härefter tagit upp över-<br>läggningar med företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och<br>andra berörda parter i Västsverige om den geografiska utsträckningen<br>av ett nytt län. I utredarens uppdrag har vidare ingått att utarbeta<br>underlag om lokalisering av regional offentlig förvaltning och föreslå<br>residensstad i det nya länet (dir. 1996:59).</p>
<p>Resultatet av arbetet har redovisats den 13 december 1996 i rappor-<br>ten Nytt västsvenskt län - Gränser och lokaliseringar. Utredaren<br>konstaterar att det nu finns en mycket stor uppslutning kring de förslag<br>som läggs fram, men att enigheten inte är total i alla frågor. Utredarens<br>bedömning är dock att förslaget i sin helhet, både när det gäller det nya<br>länets geografiska utformning och lokaliseringarna, kan genomföras i<br>stor enighet.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<h3>4.3 Det nya västsvenska länet</h3>
<p>Regeringens förslag: Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och<br>Skaraborgs län med undantag av Habo och Mullsjö kommuner läggs<br>den 1 januari 1998 samman till ett län.</p>
<p>Habo och Mullsjö kommuner förs till Jönköpings län vid samma<br>tidpunkt.</p>
<p>Samtidigt läggs länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs<br>län och Skaraborgs län samman till en länsstyrelse.</p>
<p>Förslaget från utredningen om ett nytt västsvenskt län<br>överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Regionberedningens förslag: Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs<br>län och Skaraborgs län samt Kungsbacka kommun i Hallands län läggs<br>samman till ett län.</p>
<p>Remissinstanserna: En redovisning av remissinstansernas syn-<br>punkter på Regionberedningens förslag finns i prop. 1995/96:38 (s. 20<br>ff.). Sammanfattningsvis saknas lokal och regional förankring när det<br>gäller Kungsbacka kommun. När det gäller Göteborgs och Bohus län<br>samt Älvsborgs län finns en bred majoritet för en länssammanläggning.<br>1 Skaraborgs län har flertalet kommuner varit negativa till att ingå i ett<br>nytt västsvenskt län. De har framfört tveksamhet om bl.a. förutsätt-<br>ningarna att känna samhörighet inom ett så geografiskt omfattande nytt<br>västsvenskt län.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En sammanläggning av de<br>västsvenska länen har diskuterats under lång tid, även om det inte alltid<br>har rått enighet om vilka län eller delar som bör omfattas av en sådan<br>åtgärd. En allmän åsikt har varit att man bör söka grunden, för vilka<br>delar som skall ingå, i de lokala och regionala diskussionerna och ini-<br>tiativen. Dessa hade år 1995 nått så långt att en länsindelningsreform<br>i denna del av landet kunde initieras. 1 propositionen 1995/96:38 om<br></p>
<p>29</p>
<p>länsindelningen i Skåne och Västsverige redovisades skäl som talar för Prop. 1996/97:108<br>att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län bör<br>läggas till grund för en ny administrativ indelning i Västsverige. Mot<br>bakgrund av den oenighet som förelåg i Skaraborgs län om ett län med<br>en sådan utformning, var emellertid en sammanläggning av hela län<br>som i Skåne långt ifrån självklar. Enskilda gränskommuners länstill-<br>hörighet borde därför övervägas ytterligare innan en reform kunde<br>komma till stånd.</p>
<p>Dessa överväganden, som har anförtrotts en särskild utredare, är nu<br>redovisade. Vad som därvid har framkommit visar att en uppslutning<br>bakom det nya länets utformning nu är så påtaglig, lokalt och regionalt,<br>att ett konkret förslag om indelningsändring den 1 januari 1998 nu kan<br>läggas fram. Att så bör ske - med inriktning att Skaraborgs län i<br>princip bör ingå i ett nytt västsvenskt län - har även riksdagen uttalat<br>(bet,1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206).</p>
<p>Intressegemenskap och regionala beroenden bör enligt regeringens<br>mening vara riktpunkten för hur ett nytt västsvenskt län skall<br>avgränsas. Det nya länets avgränsning österut kan fa en<br>tillfredsställande lösning genom att tillmötesgå de två kommuner i Ska-<br>raborgs län som uttalat att de vill tillhöra ett annat län. Regeringen<br>förordar således att Habo och Mullsjö kommuner, vilka sedan gammalt<br>har ett starkt näringsgeografiskt samband med Jönköping, förs över till<br>Jönköpings län. Genomförda folkomröstningar i de båda Skaraborgs-<br>kommunema ger stöd för anslutning till Jönköpings län. En sådan<br>justering av länsgränsen innebär, enligt vår uppfattning, inget avsteg<br>från reformens huvudändamål, nämligen att söka tillskapa en region<br>som är funktionellt bättre anpassad till den faktiska utvecklingen. En<br>lång rad olika faktorer rörande den näringsgeografiska inriktningen -<br>arbetskraftspendling, flyttningsrörelser, kommunikationer m.m. - har<br>påverkat utvecklingen så att de båda kommunerna utgör en integrerad<br>del av en gemensam bostads- och arbetsmarknad för hela södra<br>Vätterbygden. Mot den bakgrunden föreslogs en överföring av Habo<br>och Mullsjö kommuner till Jönköpings län redan år 1974 av en statlig<br>utredning (SOU 1974:84).</p>
<p>Utredningen om ett nytt västsvenskt län har också bedömt effekterna<br>för Habo och Mullsjö kommuner av om de i stället skall ingå i Jönkö-<br>pings län. En rad frågor har belysts - kommunala funktioner,<br>landstingsfunktioner, statliga funktioner, övrig regional samverkan,<br>kommunal ekonomi och övergångsfrågor.</p>
<p>Av rapporten framgår att inga stora problem eller skillnader till följd<br>av förändrad länstillhörighet har kunnat identifieras. Den viktigaste<br>frågan som noterats är att ansvarsfördelningen och avgränsningen av<br>konstnadsansvaret mellan kommuner och landsting är olika i de<br>berörda länen. Regeringen anser att gällande lagstiftning ger förutsätt-<br>ningar att lösa dessa frågor. Detsamma gäller de förhandlingsfrågor i<br>övrigt mellan kommun och landsting som föranleds av en förändrad<br>länstillhörighet.</p>
<p>Regeringen anser därför att tiden nu är mogen att tillmötesgå 30</p>
<p>önskemålen om att bilda ett nytt västsvenskt län. Som en följd av<br></p>
<p>länssammanläggningen bör de nuvarande länsstyrelserna i Göteborgs Prop. 1996/97:108<br>och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län läggas samman till en ny<br>länsstyrelse. Länssammanslagningen och därmed även de tre<br>länsstyrelsernas sammanläggning bör genomföras den 1 januari 1998.</p>
<h3>4.4 Det nya länets namn</h3>
<p>Regeringens förslag: Det nya länet i Västsverige benämns<br>Västergötlands län.</p>
<p>Regionberedningens förslag: Det nya länet bör benämnas Västra<br>Götalands län.</p>
<p>Remissinstanserna: Frågan behandlas inte särskilt i något av<br>remissvaren.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen ser ett värde i att det<br>nya västsvenska länet namnges efter ett av de ingående historiska<br>landskapen. Landskapet Västergötland har urgammal hävd. Landskaps-<br>begreppet kan spåras till 1070-talet under den latinska formen<br>Westragothia, som fick sin nordiska form Västrägotlandi i början av<br>1200-talet. Mot den bakgrunden och med beaktande av att det nya<br>länet till huvuddelen, både geografiskt och befolkningsmässigt, kommer<br>att bestå av landskapet Västergötland, bör benämningen Västergötlands<br>län väljas. Olägenheten av att läns- och landskapsnamnet inte stämmer<br>överens är begränsad, och det finns exempel på sådana avvikelser i län<br>som namngivits efter landskap.</p>
<p>Regeringen föreslår således att det nya länet skall benämnas<br>Västergötlands län.</p>
<h3>4.5 Residensstad i det nya länet</h3>
<p>Regeringens förslag: Göteborg skall vara residensstad i Västergötlands<br>län.</p>
<p>Förslaget från utredningen om ett nytt västsvenskt län<br>överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Regionberedningens förslag: Vänersborg bör vara residensstad i<br>Västra Götalands län.</p>
<p>Remissinstanserna: I yttranden över Regionberedningens förslag<br>anser flertalet kommuner och landsting att valet av residensstad i ett<br>nytt västsvenskt län i första hand är en statlig angelägenhet. Frågan tas<br>dock upp i några remissvar, där Göteborg respektive Vänersborg<br>förespråkas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den utredare som haft i uppdrag att<br>klarlägga den geografiska utformningen av ett västsvenskt län har i<br>samråd med företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser samt</p>
<p>andra berörda parter tagit fram en strategi för lokaliseringen av<br>offentlig förvaltning i det nya länet. Kartläggningen innefattar verk-<br>samhet som bedrivs av den nya länsstyrelsen, det kommande<br>regionfullmäktige och andra regionala offentliga organ. Valet av resi-<br>densstad utgör i sammanhanget en viktig komponent, där en utgångs-<br>punkt har varit att försöka balansera olika delar av samhälls-<br>organisationen i förhållande till varandra.</p>
<p>Vid valet av residensstad talar ett flertal omständigheter för<br>Göteborg. Denna stad är på många sätt navet i det västsvenska samar-<br>betet med sin hamn, storlek och som centrum för många olika funk-<br>tioner inom såväl offentlig förvaltning som det privata näringslivet.<br>Utredaren visar också att det med Göteborg som residensstad går att<br>uppfylla en rimlig geografisk fördelning av regional offentlig förvalt-<br>ning inom det nya länet. Regeringen anser därför att Göteborg bör vara<br>residensstad i Västergötlands län.</p>
<p>I bilaga 1 redovisas det av utredningen utarbetade underlaget om<br>lokalisering av de offentliga organen i ett nytt västsvenskt län.<br>Rapporten är en sammanvägning av de berörda parternas syn på hur<br>man bäst skapar inomregional balans. Den utgör enligt regeringens<br>mening en god grund för pågående och fortsatta överväganden om<br>lokalisering av den regionala offentliga förvaltningen. I likhet med vad<br>som har varit vägledande vid uppbyggnaden av det nya Skåne län bör<br>strävandena att uppnå rimlig inomregional balans kunna tillgodoses,<br>bl.a. genom utlokalisering av delar av övrig regional offentlig för-<br>valtning till andra orter än residensstaden.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>32</p>
<h2>5 Den nya länsstyrelsen</h2>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Regeringens bedömning: Den nya länsstyrelsen skall bli en modem<br>och effektiv förvaltning som erbjuder välordnad samhällsservice. Det<br>är viktigt att den organiseras, dimensioneras och lokaliseras med<br>hänsyn till förhållandena i länet.</p>
<p>Utredningen om länsstyrelseorganisationen i ett nytt västsvenskt<br>län: Det nya västsvenska länet blir landets näst största befolknings-<br>mässigt med närmare 1,5 miljoner invånare. Länet kommer att bestå av<br>49 kommuner, det största antalet i något län. Till ytan blir länet det<br>näst största i södra Sverige.</p>
<p>Ledstjärnan för den nya länsstyrelsen är, enligt utredningen, en<br>organisation där helhetssyn och överblick över hela länet som bas kan<br>förenas med geografisk närhet i en decentraliserad organisation. I de<br>frågor där länsstyrelsens närvaro lokalt är viktig skall länsstyrelsen<br>också finnas nära. Verksamheter som behandlar länet som helhet skall<br>däremot koncentreras för att ge den nödvändiga överblicken.</p>
<p>I rapporten redovisas överväganden som stannar för att länsstyrelse-<br>verksamhet bör finnas kvar på de orter där man i dag har verksamhet<br>inom de tre länen. I alla delområden kommer lokala funktioner med<br>behov av fältverksamheter och lokala kontakter att finnas represen-<br>terade. Övriga verksamheter fördelas mellan orterna. För att med kraft<br>kunna hantera de för Västsverige gemensamma frågorna bör den<br>centrala ledningsorganisationen förstärkas.</p>
<p>De i utredningsdirektiven angivna sparkraven går enligt utredarens<br>bedömning inte att uppfylla. Det skulle fa alltför allvarliga konsekven-<br>ser för den nya länsstyrelsens möjligheter att fullgöra sina uppgifter<br>såväl inom myndighetsutövning, förvaltning och stödverksamhet som<br>inom initiativverksamhet. Det material som Statskontoret tidigare har<br>redovisat om ekonomiska konsekvenser vid en sammanläggning av län,<br>bygger på dagens förvaltningsstruktur där länsstyrelserna har sin verk-<br>samhet koncentrerad till en huvudort i respektive län. Den analysen är,<br>enligt utredningen, inte användbar vid bedömningen av möjliga<br>besparingar i en ny västsvensk länsstyrelse, som måste söka sin<br>uppbyggnad i de ingående verksamheternas förutsättningar i ett väst-<br>svenskt storlän.</p>
<p>Skälen for regeringens bedömning: 1 propositionen 1995/96:38 om<br>länsindelningen i Skåne och Västra Sverige m.m. har regeringen uttalat<br>att en organisation av ett västsvenskt läns storlek kan påkalla decent-<br>raliserade lösningar. Därigenom kan en förgrening och specialisering<br>av verksamheten ske med utgångspunkt i de förutsättningar som olika<br>delar av länet erbjuder. Regeringen har också i propositionen framhållit<br>att det kommer att bli nödvändigt att på olika sätt utveckla organisation<br>och arbetsformer, bl.a. genom att finna och pröva nya lösningar.<br>Samtidigt som svårigheterna med en stor organisation inte skall<br>underskattas, erbjuder den likväl avsevärda möjligheter till</p>
<p>33</p>
<p>3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 108<br></p>
<p>rationalisering och effektivt handhavande av olika uppgifter. En Prop. 1996/97:108<br>besparing på minst 60 miljoner kronor skulle, enligt regeringens<br>bedömning i nämnda proposition, vara möjlig genom en samman-<br>läggning av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt<br>Skaraborgs län.</p>
<p>Riksdagen har med anledning av bostadsutskottets betänkande över<br>propositionen 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige<br>m.m. (1995/96:BoU9) gett regeringen tillkänna vad utskottet anfört om<br>inriktning och omfattning av besparingskraven för den nya<br>länsstyrelsen. Utskottet framhöll att det finns anledning att ta på allvar<br>den tveksamhet som förts fram om de i propositionen och i utrednings-<br>direktiven till den särskilde utredaren angivna målen för besparingarna<br>verkligen är realistiska. Tillkännagivandet innebar att regeringen vid<br>bedömningen av besparingskraven på de nya länsstyrelserna bör<br>positivt pröva om inte besparingen, åtminstone under en inledningsfas,<br>bör ges en mindre omfattning än den som förutsatts.</p>
<p>Länsstyrelsen med sin bredd i kompetens, sitt betydande kontaktnät<br>och sin inriktning mot en sektorsövergripande samverkan har en viktig<br>uppgift som kraftfull regional statlig aktör i det nya länet. Regeringen<br>anser att det är angeläget att bildandet av en ny länsstyrelse i det nya<br>västsvenska länet sker på ett sådant sätt att myndighetsutövning och<br>övriga uppdrag och uppgifter som länsstyrelserna ålagts av stats-<br>makterna kan fullgöras effektivt och rationellt redan från början.<br>Användningen av ny teknik och andra arbetsmetoder blir viktiga inslag<br>i en ändamålsenligt utformad organisation. Den nya länsstyrelsen skall<br>bli en modem och effektiv förvaltning som erbjuder en välordnad sam-<br>hällsservice. Det är också viktigt att den organiseras och dimensioneras<br>med hänsyn till förhållandena i länet. Organisationsfrågan kan inte<br>lösas helt oberoende av hur det nya länet utformas och den<br>lokalkännedom och det kontaktnät som kännetecknar dagens<br>länsstyrelser. Av bl.a. arbetsorganisatoriska skäl är det nödvändigt att<br>beakta behoven av information om skiftande lokala förhållanden och<br>den kontakt med kommuner och enskilda som många gånger är en<br>förutsättning för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett riktigt<br>sätt.</p>
<p>Vad avser rationaliserings- och besparingsmöjligheterna visar den<br>särskilde utredarens konsekvensanalys, att de effekter som kan uppnås<br>genom sammanläggningen inte kan tillgodoräknas som det var tänkt<br>från början.</p>
<p>I bilaga 2 redovisas sammanfattningen av rapporten från utredningen<br>om länsstyrelseorganisation i ett nytt västsvenskt län. Att utarbeta en<br>detaljerad organisation och att lägga fast dess slutliga dimensionering<br>och verksamhetslokalisering blir en uppgift för en organisations-<br>kommitté. Rapporten skall därvid bilda grund för fortsatta<br>överväganden i de frågor som kommittén skall behandla. Regeringen<br>redovisar i avsnitt 8 sina närmare överväganden om den fortsatta<br>handläggningen.</p>
<p>34</p>
<h2>6 Försöksverksamhet med ändrad regional<br>ansvarsfördelning</h2>
<h3>6.1 Försöksverksamhet i Västsverige</h3>
<p>Regeringens forslag: Försöksverksamheten med ändrad<br>regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotland och Skåne län<br>utvidgas till att omfatta även det nybildade Västergötlands län.<br>De uppgifter som i detta län skall ingå i försöksverksamheten<br>är att utarbeta ett program för länets långsiktiga utveckling, att<br>besluta om långsiktig plan för den regionala transportinfra-<br>strukturen och att besluta om användningen av vissa regional-<br>politiska och andra utvecklingsmedel. Dessa statliga uppgifter<br>förs i försöksverksamheten över till ett regionalt självstyrelse-<br>organ.</p>
<p>Det regionala självstyrelseorganet skall i Västergötlands län<br>vara landstinget. Länsstyrelsens uppgifter och ledningsform<br>skall vara samma som i övriga försökslän.</p>
<p>Försöksperioden för Västergötlands län skall omfatta tiden<br>den 1 januari 1999-31 december 2002.</p>
<p>Bakgrund: En försöksverksamhet med ändrad regional ansvars-<br>fördelning skall enligt riksdagens beslut genomföras i Kalmar, Gotlands<br>och Skåne län fram till utgången av år 2002 (prop. 1996/97:36, bet.<br>1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). Syftet med försöksverksamheten är att<br>utveckla former för en bättre demokratisk förankring av det regionala<br>utvecklingsarbetet. Innehållet i försöksverksamheten är i huvudsak följ-<br>ande.</p>
<p>Länsstyrelsens utvecklingsansvar överförs till ett regionalt själv-<br>styrelseorgan. Det regionala utvecklingsansvaret omfattar uppgiften att<br>utarbeta ett program för länets långsiktiga utveckling (regionalt<br>utvecklingsprogram). Det regionala utvecklingsprogrammet skall bl.a.<br>redovisa de långsiktiga målen för länets utveckling, vilka åtgärder som<br>bör vidtas för att de uppsatta målen skall nås, hur olika parter förväntas<br>medverka i genomförandet och hur insatserna avses att finansieras.<br>Utvecklingsprogrammet bör i första hand inriktas på åtgärder som<br>stimulerar tillväxt och sysselsättning och som har betydelse för närings-<br>livets struktur och utveckling. Ett fastställt regionalt utvecklings-<br>program skall beaktas av statliga myndigheter i den mån som deras<br>verksamhet i länet berörs av programmet. Ansvaret för kommunal<br>verksamhet förändras inte.</p>
<p>Det regionala självstyrelseorganet skall också besluta om vissa<br>regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel.</p>
<p>Ansvaret för den regionala transportinfrastrukturens utveckling och<br>dess effekter far en starkare lokal och regional förankring hos de folk-<br>valda församlingarna. Även länsstyrelsens ansvar för att besluta om<br>långsiktig plan för den regionala transportinfrastrukturen överförs till</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>35</p>
<p>det regionala självstyrelseorganet. Prop. 1996/97:108</p>
<p>Uppgiften att fördela vissa statsbidrag för regional kulturverksamhet<br>från statens kulturråd överförs också till det regionala sjävstyrelse-<br>organet. Vissa villkor bör därvid föreskrivas för att säkerställa att natio-<br>nella kulturpolitiska mål och åtgärder beaktas vid bidragsgivningen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Företrädare för riksdagspartierna<br>Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänster-<br>partiet och Kristdemokraterna i regionen har i en framställning till<br>regeringen hemställt om att en försöksverksamhet med ändrad regional<br>ansvarsfördelning motsvarande den som skall genomföras i vissa andra<br>län skall genomföras i Västergötlands län från och med den 1 januari<br>1999.</p>
<p>Regeringen uttalade i propositionen 1996/97:36 om den regionala<br>samhällsorganisationen att syftet med försöksverksamheten är att<br>tillmötesgå det intresse som finns i vissa län att pröva nya metoder för<br>att utveckla den regionala verksamheten och ge den en starkare<br>demokratisk förankring. En bred förankring av det regionala ut-<br>vecklingsarbetet kan bidra till en bättre samordning och därmed till ett<br>effektivare utnyttjande av de resurser som finns inom regionen. En<br>sådan kraftsamling av resurser på regional nivå bör kunna underlätta<br>utvecklingen av konkurrenskraftiga regioner.</p>
<p>Den nya länsindelningen i Västsverige och det nya Västergötlands<br>läns landsting ger en god grund för ett effektivare resursutnyttjande<br>inom regionen. Det är därför lämpligt att inleda en försöksverksamhet<br>i samband med att Västergötlands läns landsting bildas den 1 januari<br>1999.</p>
<p>Regeringen föreslår att försöksperioden även för Västergötlands län<br>avslutas vid utgången av år 2002. För uppföljning och utvärdering av<br>den försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning som<br>riksdagen har beslutat om och den utökning av försöksverksamheten<br>som nu föreslås, kommer en parlamentarisk kommitté att tillkallas.<br>Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag senast den 1<br>oktober 2000.</p>
<p>I framställningen om försöksverksamhet hemställs att försöks-<br>verksamheten i Västergötlands län skall omfatta de uppgifter som<br>anges i regeringens proposition 1996/97:36 om den regionala samhälls-<br>organisationen samt även den försöksverksamhet som presenterats av<br>Kommunikationskommittén i delbetänkandet Ny kurs i trafikpolitiken<br>(SOU: 1996:26).</p>
<p>Regeringens bedömning är att försöksverksamheten i Västergötlands<br>län bör omfatta uppgifterna att utarbeta ett program för länets<br>långsiktiga utveckling, besluta om långsiktig plan för den regionala<br>transportinfrastrukturen och besluta om användningen av vissa<br>regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel. Dessa uppgifter föreslås<br>i Västergötlands län överföras till landstinget.</p>
<p>När det gäller uppgiften att besluta om visst kulturstöd anser<br>regeringen att den tidigare beslutade försöksverksamheten har sådan<br>omfattning att den utgör ett tillräckligt underlag för utvärdering. I 36</p>
<p>övrigt innebär förslaget att försöksverksamheten i Västergötlands län<br></p>
<p>skall ha samma innehåll som i övriga försökslän enligt lagen Prop. 1996/97:108<br>(1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvars-<br>fördelning. En närmare beskrivning av uppgifterna finns i<br>propositionen 1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen<br>(avsnitt 6.2).</p>
<p>Regeringen har till riksdagen i propositionen 1996/97:53 om infra-<br>strukturinriktning för framtida transporter även föreslagit att den lång-<br>siktiga planeringen av den regionala transportinfrastrukturen skall<br>breddas så att den omfattar fler åtgärdsslag och även de riksvägar som<br>inte ingår i det nationella stamvägnätet. Benämningen länstrafikanlägg-<br>ningar kommer därmed endast att avse en del av den regionala<br>infrastrukturplanen, som i stället i regeringens förslag kallas länsplan.<br>Ansvarig för förankring och beslut av länsplanema föreslås läns-<br>styrelserna vara, utom i försökslänen där motsvarande ansvar föreslås<br>ligga på regionala självstyrelseorgan.</p>
<p>Beträffande beslut om regionplaner har regeringen i propositionen<br>1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen framhållit att<br>frågan om att utse de regionala självstyrelseorganen i försökslänen till<br>regionplaneorgan prövas av regeringen i varje särskilt fall.</p>
<p>Länsstyrelsens uppgifter och dess ledning bör enligt regeringens<br>mening vara samma som i övriga försökslän (se prop. 1996/97:36<br>avsnitt 6.4). Länsstyrelsen behåller uppgifterna att verka för att statlig<br>verksamhet i länet samordnas och anpassas efter övergripande miljö-<br>och regionalpolitiska mål, samordna de olika sektorerna inom<br>länsstyrelsens ansvarsområde, följa upp och utvärdera olika insatser i<br>länet, vidta lämpliga åtgärder för länets utveckling samt informera<br>regeringen om tillståndet i länet. När försöksverksamheten inleds den<br>1 januari 1999 kommer med vårt förslag länsstyrelsen att ledas av<br>landshövdingen och någon ny styrelse utses inte för tiden härefter.</p>
<p>När staten lägger över uppgifter på kommuner och landsting skall en<br>ekonomisk reglering göras enligt den s.k. finansieringsprincipen. Vårt<br>förslag om försöksverksamhet i Västergötlands län innebär att en sådan<br>reglering bör göras på motsvarande sätt som i övriga försökslän.</p>
<p>Regeringens förslag ait försöksverksamheten skall utvidgas till att<br>omfatta även Västergötlands län föranleder ändringar i lagen<br>(1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsför-<br>delning.</p>
<p>37</p>
<h3>6.2 Framställningar från andra län</h3>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Regeringens bedömning: Någon försöksverksamhet i andra<br>län genomförs inte nu.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Från ett antal län har intresse<br>anmälts av att genomföra försöksverksamhet med ändrad regional<br>ansvarsfördelning eller vidgad samordnad länsförvaltning.</p>
<p>Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län har<br>uppmärksammat regeringen på det fördjupade samarbete som inletts<br>mellan lokal och regional nivå i länet samt hemställt om att få delta i<br>försöksverksamheten enligt samma modell som tillämpas i Skåne enligt<br>försökslagen. Distriktsorganisationema för fyra partier i Västerbottens<br>län har begärt att försök med ökat demokratiskt inflytande över de<br>regionala frågorna skall bedrivas i Västerbottens län.</p>
<p>Försök med en mera samlad statlig förvaltning har aktualiserats från<br>följande län.</p>
<p>Länsstyrelsen i Västmanlands län har hemställt om försöks-<br>verksamhet med stärkt samordnad länsförvaltning i Västmanland.<br>Kommunförbundet i Västmanland och det socialdemokratiska parti-<br>distriktet har ställt sig bakom de förslag som framförts. Syftet är att<br>utveckla en stärkt, decentraliserad rationell statlig verksamhet med<br>utvecklad samverkan på länsplanet särskilt med kommuner och<br>landsting. Inom ramen för en sådan försöksverksamhet skulle också<br>länsstyrelsernas styrelse utses direkt av regeringen.</p>
<p>Länsstyrelsen i Västerbottens län har begärt att försök med en sam-<br>ordnad länsförvaltning skall genomföras också i det länet för att skapa<br>underlag för en förutsättningslös bedömning.</p>
<p>Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs<br>län har föreslagit en försöksverksamhet med en utvidgad samordnad<br>länsförvaltning i det nya västsvenska länet genom att länsarbets-<br>nämnden och skogsvårdsstyrelsen inordnas i den nya länsstyrelsen.<br>Som ett komplement eller alternativ till detta förslås ett försök med<br>samordnad planering och förändrad regional indelning på kommunika-<br>tionsområdet.</p>
<p>Regeringen anser att den tidigare beslutade försöksverksamheten och<br>den nu föreslagna i Västergötlands län utgör ett tillräckligt underlag för<br>att de önskade erfarenheterna skall kunna vinnas. Försöksverksamheten<br>bör genomföras och utvärderas innan ytterligare initiativ tas. Den parla-<br>mentariska kommitté som kommer att tillsättas för att bland annat<br>utvärdera försöksverksamheten skall även ta till vara erfarenheter från<br>utvecklingsarbete i andra län för att finna lämpliga samarbetsformer<br>mellan stat, landsting och kommuner.</p>
<p>Regeringens slutsats är alltså att någon ytterligare försöksverksamhet<br>inte bör genomföras nu.</p>
<p>38</p>
<h2>7 Lagstiftningsfrågor</h2>
<h3>7.1 Bildandet av Västergötlands läns landsting</h3>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Regeringens förslag: För regleringen av den landstings-<br>kommunala beslutanderätten i samband med bildandet av<br>Västergötlands läns landsting infors på samma sätt som vid<br>bildandet av Skåne läns landsting en särskild lag om<br>sammanläggningsdelegerade.</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen<br>(1991:900) omfattar varje landsting ett län, om inte något annat är<br>särskilt föreskrivet. Om två eller flera län läggs samman skall en<br>sammanläggning därför ske också av motsvarande landsting. Således<br>skall, som en följd av bildandet av Västergötlands län, Göteborgs och<br>Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs läns<br>landsting läggas samman till ett landsting. Med hänsyn till de allmänna<br>valen hösten 1998 måste emellertid landstingen bestå till utgången av<br>år 1998. Västergötlands läns landsting bör bildas den 1 januari 1999.<br>Genom att Habo och Mullsjö kommuner indelningsmässigt kommer att<br>tillhöra Jönköpings län kommer dessa kommuner från den 1 januari<br>1999 att ingå i Jönköpings läns landsting. Göteborgs kommun står för<br>närvarande utanför landstingsindelningen. En naturlig följd av läns-<br>sammanläggningen är att Göteborgs kommun ingår i det nya<br>Västergötlands läns landsting. Regeringen avser att under hösten 1997<br>besluta i indelningsfrågan.</p>
<p>Bestämmelser om förfarandet vid ändringar i landstingsindelningen<br>finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner<br>och landsting. Den lagen är emellertid inte anpassad till sådana större<br>indelningsförändringar rörande landsting som det nu är fråga om.<br>Lagen saknar bl.a. bestämmelser om att delegerade skall utses för att<br>företräda ett nybildat landsting i de fall detta inte bör företrädas av de<br>gamla fullmäktige. Regler måste därför skapas för den nu aktuella<br>sammanläggningen till Västergötlands läns landsting.</p>
<p>Regeringen anser att bestämmelser om sammanläggningsdelegerade<br>för Västergötlands läns landsting bör tas in i en särskild lag. Enligt den<br>lag som regeringen nu föreslår skall sammanläggningsdelegerade<br>företräda Västergötlands läns landsting från den dag regeringen<br>bestämmer till och med den 31 oktober 1998. Därefter övergår<br>beslutanderätten till det nyvalda fullmäktige. Lagen har utformats på<br>samma sätt som lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för<br>Skåne läns landsting. Vid utformningen av lagen har samråd skett med<br>företrädare för berörda parter i Västsverige.</p>
<p>39</p>
<h3>7.2 Huvudmannaskapet för viss kollektiv persontrafik</h3>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Regeringens forslag: Intill utgången av år 1998 skall ansvaret<br>för den kollektiva persontrafiken i Västergötlands län utövas<br>enligt de bestämmelser som vid utgången av år 1997 gäller för<br>Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Bildandet av Västergötlands län<br>påkallar en ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss<br>kollektiv persontrafik (huvudmannaskapslagen).</p>
<p>I denna lag sägs att det i varje län skall finnas en huvudman för den<br>lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. De huvudmän<br>som finns i Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län respektive Älvs-<br>borgs län måste alltså ersättas med en för Västergötlands län<br>gemensam ny huvudman.</p>
<p>I de allra flesta län är kommunerna och landstinget gemensamt<br>huvudman. Huvudmannaskapslagen ger kommunerna och landstinget<br>i ett län stor frihet att träffa överenskommelser om huvudmannaskapet.<br>Möjlighet finns således att endast landstinget men även endast<br>kommunerna kan vara huvudman.</p>
<p>I lagen regleras också organisationsformen. Det gemensamma an-<br>svaret kan antingen läggas på ett kommunalförbund eller ett aktiebolag.<br>I Göteborgs och Bohus län, i Skaraborgs län och i Älvsborgs län har<br>respektive kommuner och landsting kommit överens om att lägga<br>uppgifterna på aktiebolag, som har bildats för ändamålet.</p>
<p>Som en följd av bildandet av Västergötlands län behöver en ändring<br>göras i 5 § huvudmannaskapslagen beträffande parternas inflytande<br>över verksamheten. I denna fråga gäller helt olika förhållanden för<br>Göteborgs och Bohus respektive Skaraborgs och Älvsborgs län.<br>Väsentliga skillnader finns också när det gäller tillämpningen av 6 §,<br>som reglerar fördelningen mellan kommunerna och landstinget av<br>underskottet i verksamheten. Om bestämmelserna ändras så skulle de<br>bara vara i kraft från den 1 januari 1998 till utgången av år 1998.<br>Anledningen är den följande. Fr.o.m. den 1 januari 1999 är avsikten att<br>det bara skall finnas ett landsting i Västergötlands län. Landstinget blir<br>då också enligt förslaget till ändringar i lagen om försöksverksamhet<br>med ändrad regional ansvarsfördelning ett regionalt självstyrelseorgan.<br>Detta talar för att man under denna korta övergångsperiod inte bör<br>ändra i organisationen för kollektivtrafiken. Förslaget till lagändring<br>innebär således att, i det nybildade Västergötlands län, ansvaret för den<br>kollektiva persontrafiken till utgången av år 1998 skall utövas enligt de<br>bestämmelser som vid utgången av år 1997 gäller för Göteborgs och<br>Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län.</p>
<p>Regeringen anser det naturligt att det i Västergötlands län blir lands-<br>tinget som skall vara huvudman för den kollektiva persontrafiken från<br>och med år 1999. Lagstiftningen innebär dock att även landstinget till-<br>sammans med samtliga kommuner i länet eller kommunerna ensamma<br>kan vara huvudman. Det bör vara en demokratisk process i länet som<br></p>
<p>40</p>
<p>leder fram till ett beslut om vilken huvudmannaskapslösning som bör Prop. 1996/97:108<br>väljas.</p>
<h3>7.3 Övriga lagstiftningsfrågor</h3>
<p>Regeringens forslag: En särskild lag införs för att reglera<br>valet av ledamöter i styrelsen för den nya länsstyrelsen i<br>Västergötlands län för året 1998.</p>
<p>Benämningarna Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län<br>och Skaraborgs län måste bytas ut i de författningar där dessa<br>förekommer. En sådan ändring föreslås nu i jaktlagen. Hän-<br>visningen till landstingsfria kommuner tas bort i de fall<br>Gotland nämns särskilt. Vidare görs en ändring av be-<br>nämningen av valkretsarna i Västergötlands län vid val till<br>riksdagen.</p>
<h3>Skälen för regeringens förslag</h3>
<p>Val av ledamöter i länsstyrelsens styrelse</p>
<p>De länsstyrelser som ingår i försöksverksamheten med ändrad regional<br>ansvarsfördelning bör under försöksperioden inte ha någon styrelse (jfr<br>prop. 1996/97:36 s. 57). Länsstyrelsen i Västergötlands län bör således<br>ledas av landshövdingen som under regeringen far det yttersta ansvaret<br>för verksamheten. Fram till dess att försöksverksamheten inleds skall<br>dock länsstyrelsen ha en styrelse. Enligt lagen (1976:891) om val av<br>ledamöter i länsstyrelses styrelse består styrelsen av landshövdingen,<br>som är ordförande, samt av ytterligare 14 ledamöter. Dessa utses<br>genom val av landstinget. Eftersom det nya länet bildas den 1 januari<br>1998 och landstinget först den 1 januari 1999 bör valet av ledamöter<br>i styrelsen för Länsstyrelsen i Västergötlands län för året 1998 regleras<br>i en särskild lag. Av lagen bör framgå att styrelsen skall väljas av full-<br>mäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns<br>landsting och Älvsborgs läns landsting samt Göteborg kommun med<br>den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer efter be-<br>folkningstalen. Denna fördelning avser regeringen att göra genom en<br>förordning. För att ge länsstyrelsens styrelse en sammansättning som<br>i rimlig utsträckning avspeglar väljarkåren i det nya Västergötlands län<br>bör därvid på samma sätt som gjorts i fråga om Skåne län den<br>valmetod som kallas uddatalsmetoden användas (jfr bet.l996/97:BoU4<br>Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne<br>m.m.).</p>
<p>Lagens giltighetstid bör begränsas till utgången av år 1998. Den bör<br>träda i kraft den 1 juli 1997 så att styrelsen hinner väljas under år<br>1997.</p>
<p>41</p>
<p>Lagändringar av teknisk natur</p>
<p>I ett antal författningar behandlas de landstingsfria kommunerna varvid<br>Gotlands kommun behandlas särskilt. I sådana bestämmelser bör hän-<br>visningen till de landstingsfria kommunerna tas bort. I tryckfrihets-<br>förordningen finns en sådan hänvisning till de landstingsfria<br>kommunerna i 12 kap. 4 §. Med hänsyn till tryckfrihetsförordningens<br>karaktär av grundlag bör dock denna bestämmelse tills vidare bestå.</p>
<p>Göteborgs och Bohus, Skaraborgs eller Älvsborgs län nämns vid<br>namn i ett antal olika författningar. Genom bildandet av Västergötlands<br>län blir dessa namn inaktuella och måste därför bytas ut. Regeringen<br>lägger i denna proposition fram förslag till ändring i jaktlagen<br>(1987:259). Behovet av ändringar i andra lagar kommer att tas upp i<br>annat sammanhang (jfr avsnitt 8). Motsvarande justeringar kommer<br>även att göras i de förordningar i vilka de äldre länsbenämningama och<br>landstingsbenämningama förekommer.</p>
<p>Indelning i valkretsar</p>
<p>Regeringen har lagt fram en proposition med förslag till en ny vallag<br>(prop. 1996/97:70), som föreslås träda i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p>Indelningen i valkretsar för val till riksdagen anges i 2 kap. 2 § i den<br>föreslagna lagen. Göteborgs och Bohus län utgör två valkretsar<br>(Göteborgs kommun och Bohusläns valkrets), Älvsborgs län två val-<br>kretsar (Älvsborgs läns norra valkrets och Älvsborgs läns södra<br>valkrets), Skaraborgs län en valkrets och Jönköpings län en valkrets.<br>Med anledning av länssammanläggningen måste Älvsborgs läns norra<br>och södra valkretsar och Skaraborgs läns valkrets fa nya benämningar.<br>Valkretsarna bör i stället benämnas Västergötlands läns norra valkrets,<br>Västergötlands läns södra valkrets och Västergötlands läns östra<br>valkrets. För att uppnå konsekvens i valkretsbenämningama bör även<br>Bohusläns valkrets fa en ny benämning. Denna bör således benämnas<br>Västergötlands läns västra valkrets. Beträffande Skaraborgs läns<br>valkrets och Jönköpings läns valkrets blir det med vårt förslag aktuellt<br>med en förändring av utformningen av valkretsarna. Eftersom Habo<br>och Mullsjö kommuner indelningsmässigt kommer att flyttas från<br>Skaraborgs län till Jönköpings län bör en viss förändring göras i<br>valkretsarnas utformning. Detta innebär att Habo och Mullsjö inte<br>kommer att finnas med i uppräkningen av kommuner i Västergötlands<br>läns östra valkrets, utan kommer i stället att ingå i Jönköpings läns<br>valkrets.</p>
<p>En sådan förändring far, till skillnad från vad som var fallet vid den<br>nya länsindelningen i Skåne län, betydelse också för möjligheten till att<br>uppnå ett proportionellt valresultat i landet som helhet. Förslaget<br>innebär följder såväl för fördelningen av de fasta valkretsmandaten som<br>för mandatfördelningen mellan partierna.</p>
<p>Fördelningen av fasta valkretsmandat grundar sig på antalet röst-<br>berättigade i valkretsen den 1 november året före valåret. Fördelningen<br>av fasta valkretsmandat förändras genom att de ca 12 500 röstberätti-<br></p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>42</p>
<p>gade i Habo och Mullsjö kommuner skulle utgöra underlag för Prop. 1996/97:108<br>Jönköpings läns valkrets i stället för Västergötlands läns östra valkrets.</p>
<p>Till fördelningen år 1998 kan beräkningarna komma att påverkas också<br>genom att utlandssvenskar tas med i underlaget samt eventuella<br>folkomflyttningar.</p>
<p>Riksskatteverket har utifrån antalet röstberättigade vid riksdagsvalet<br>år 1994 gjort beräkningar av konsekvenserna av den föreslagna<br>förändringen. Vad gäller antalet fasta valkretsmandat överfors ett<br>mandat till Jönköpingsvalkretsen som erhåller sammanlagt tolv fasta<br>mandat. Detta sker på bekostnad av den föreslagna Västergötlands läns<br>östra valkrets som erhåller nio mandat mot dagens tio.</p>
<p>Nomineringsrätts- och valkretskommittén diskuterade i betänkandet</p>
<p>Vissa valfrågor (SOU 1995:143), mot bakgrund av omfattande be-<br>räkningar, valkretsarnas betydelse för möjligheten att uppnå ett<br>proportionellt valresultat mellan partierna i landet som helhet.<br>Kommittén konstaterade att valsystemet i dag är känsligt för<br>förändringar av valkretsarnas utformning.</p>
<p>Mandatfördelningen mellan partierna skulle också komma att<br>förändras genom förslaget. Av Riksskatteverkets beräkning utifrån 1994<br>års valresultat framgår att fördelningen av mandat skulle förändras på<br>så sätt att vissa partier tappar ett mandat i en viss valkrets. Det mandat<br>ett sådant parti tappar tar partiet emellertid igen i en annan valkrets.<br>Den proportionella riksfördelningen som valsystemet bygger på skulle<br>således inte förändras av den föreslagna förändringen.</p>
<p>Den här föreslagna överföringen av två kommuner till en ny valkrets,<br>framstår vara av så begränsad omfattning att det förefaller osannolikt<br>att den skall påverka möjligheten till ett proportionellt valresultat i<br>förhållande till dagens valkretsutformning. Enligt regeringens mening<br>bör därför de föreslagna förändringarna av valkretsarna vid val till<br>riksdagen genomföras.</p>
<p>Övriga frågor</p>
<p>Enligt 12 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen skall det för länen utses<br>jurymän som skall medverka i tryckfrihetsmål. För varje län skall det<br>utses ett visst antal jurymän. När nu tre län läggs samman kommer det<br>att fa konsekvenser för det antal jurymän som skall finnas i området.<br>Det motsvarande gäller för det nya Skåne län. Frågan om det därför är<br>befogat med en specialreglering för Västergötlands län och Skåne län<br>är föremål för utredning i Regeringskansliet och kommer att behandlas<br>i ett annat sammanhang.</p>
<p>43</p>
<h2>8 Den fortsatta handläggningen</h2>
<p>Genomförandefrågor</p>
<p>Regeringen beslutar i dag om direktiv för den organisationskommitté<br>som skall förbereda och genomföra bildandet av den nya länsstyrelsen<br>i Västsverige. I uppdraget ingår bl.a. att lämna budgetunderlag för<br>länsstyrelsen enligt de ramar som direktiven anger.</p>
<p>Regeringen gjorde i propositionen 1995/96:38 om länsindelningen<br>i Skåne och Västsverige m.m. (s. 8) bedömningen att det är möjligt att<br>spara minst 60 miljoner kronor genom en sammanläggning av<br>länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län.</p>
<p>Regeringen har tidigare redovisat den särskilde utredarens analys av<br>konsekvenserna för länsstyrelsernas verksamhet av besparingar på olika<br>nivåer. Enligt utredaren går det inte att bygga upp en ny organisation<br>med en besparing på minst 60 miljoner kronor utan att det medför<br>påtagliga men för möjligheterna att bedriva verksamheten effektivt i<br>enlighet med statsmakternas intentioner.</p>
<p>Regeringen anser det befogat att en sammanläggning av läns-<br>styrelserna sker på ett sådant sätt att en besparing på 60 miljoner<br>kronor uppnås. Besparingskravet ges emellertid inledningvis en mindre<br>omfattning. För detta talar bl.a. erfarenheterna från sammanläggningen<br>i Skåne.</p>
<p>I årets budgetproposition återkommer vi till riksdagen med förslag till<br>anslag till länsstyrelserna för budgetåret 1998.</p>
<p>Offentliga organs verksamhetsområde</p>
<p>Det strukturella omdaningsarbetet i Västsverige aktualiserar också<br>organisationen av verksamheten för offentliga organ i de berörda länen.<br>Detta gäller vid sidan av länsstyrelserna t.ex. skatteförvaltningen,<br>kronofogdemyndigheterna, länsrätterna, de allmänna försäkrings-<br>kassorna och länsarbetsnämnderna. I rapporten från utredningen om ett<br>nytt västsvenskt län redovisas överväganden som syftar till att uppnå<br>en god inomregional balans i det nya länet.</p>
<p>Regeringen redovisade i propositionen 1995/96:224 Följdfrågor med<br>anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m. sin principiella<br>syn i fråga om verksamhetsområden för övriga regionala offentliga<br>organ vid en sammanläggning av län. Den grundläggande utgångs-<br>punkten är att en förändrad länsindelning också bör komma till uttryck<br>i en motsvarande justering av verksamhetsområdena för offentliga<br>organ med länet som indelningsgrund.</p>
<p>Särskilda överväganden måste därför göras beträffande dessa organs<br>framtida verksamhetsområden med beaktande av uttryckta meningar<br>inom det blivande länet. I flertalet fall är den regionala offentliga verk-<br>samhetens koppling till länsindelningen förordningsreglerad. Ett antal<br>justeringar i förordningar blir följaktligen nödvändiga.</p>
<p>När det gäller bl.a. länsrätterna och skattemyndigheterna regleras den<br>regionala indelningen i lag. Som regeringen tidigare framhållit<br></p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>44</p>
<p>beträffande Skåne pågår överväganden om den organisatoriska Prop. 1996/97:108<br>strukturen inom domstolsväsendet liksom i fråga om skatteförvalt-<br>ningens organisation. Beträffande dessa myndigheter går det därför inte<br>att i detta sammanhang ta ställning till frågan om den regionala indel-<br>ningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till<br>ändringar i de berörda lagarna.</p>
<p>En särskild utredare har tillkallats för att ta fram det beslutsunderlag<br>som erfordras för att genomföra en sammanslagning av de fyra för-<br>säkringskassorna till en gemensam allmän försäkringskassa i<br>Västsverige (dir. 1996:118). Utredaren skall vidare, med beaktande av<br>förslaget från utredningen om den geografiska utformningen av ett nytt<br>västsvenskt län, lämna förslag om bl.a. lokaliseringen av den nya<br>försäkringskassans centralkontor m.m.</p>
<p>45</p>
<h2>9 Författningskommentar</h2>
<h3>9.1 Förslaget till lag om sammanläggningsdelegerade för<br>Västergötlands läns landsting</h3>
<p>Förslaget har utformats med lagen (1996:945) om sammanläggnings-<br>delegerade för Skåne läns landsting som förebild. För den närmare<br>innebörden av bestämmelserna i förslaget hänvisas till propositionen<br>1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen</p>
<p>1 Skåne m.m. (s. 48-61). De bestämmelser som skiljer sig från lagen<br>om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting kommenteras<br>här.</p>
<p><sup>2</sup> §</p>
<p>Paragrafen innebär att de nuvarande landstingen består oförändrade<br>fram till den 1 januari 1999. För Habo och Mullsjö kommuners del<br>betyder det att kommunerna under år 1998 fortfarande ingår i<br>Skaraborgs läns landsting trots att de indelningsmässigt hör till<br>Jönköpings län.</p>
<p>4 § andra stycket</p>
<p>Med hänsyn till de uppgifter som ordföranden i fullmäktige i<br>Skaraborgs läns landsting har enligt 13 § är det nödvändigt med en<br>bestämmelse i 4 § om att denne skall underrättas om utgången av<br>valen.</p>
<p>5 §</p>
<p>I 5 § regleras antalet delegerade och ersättare. Antalet samt för-<br>delningen mellan Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns<br>landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun har<br>bestämts i enlighet med de berörda partemas gemensamma önskemål.</p>
<p>6§</p>
<p>Av 6 § framgår att endast den som är ledamot eller ersättare i fullmäk-<br>tige i de berörda landstingen eller i Göteborgs kommun kan väljas till<br>delegerad eller ersättare. Motsvarande begränsning gäller enligt 2 §<br>lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade och är en följd<br>av förskriften i 1 kap. 7 § regeringsformen att beslutanderätten i<br>kommunerna skall utövas av valda församlingar. För att utesluta<br>representanter för Habo och Mullsjö kommuner som ju inte skall ingå<br>i det nya Västergötlands läns landsting anges dessutom som krav för<br>valbarhet att man är folkbokförd i en kommun inom området för<br>Västergötlands läns landsting.</p>
<p>12 §</p>
<p>Genom paragrafen görs vissa bestämmelser i 8 kap. kommunallagen<br>om den ekonomiska förvaltningen tillämpliga på sammanläggnings-<br>delegerades verksamhet. Det gäller mål för den ekonomiska<br></p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>46</p>
<p>förvaltningen (1 §), medelsförvaltningen (2-3 b §§), utgiftsbeslut under Prop. 1996/97:108<br>budgetåret (12 §) samt räkenskapsföring och redovisning (14-23 §§).<br>Sammanläggningsdelegerade förmodas inte ha någon omfattande<br>ekonomisk förvaltning men måste ändå redovisa sina räkenskaper m.m.<br>Sammanläggningsdelegerade skall för sin del avsluta räkenskaperna per<br>den 31 oktober 1998. Regeringen har den 21 november 1996<br>överlämnat propositionen Den kommunala redovisningen till riksdagen<br>(prop. 1996/97:52). I denna föreslås omfattande ändringar i 8 kap.<br>kommunallagen och en ny lag om kommunal redovisning. Reglerna<br>föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. I 14 och 16 §§ i förslaget till<br>lag om ändring i kommunallagen hänvisas till lagen om kommunal<br>redovisning som alltså efter den 1 januari 1998 i tillämpliga delar<br>kommer att gälla sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning.</p>
<p>Med hänsyn till att sammanläggningsdelegerade inte förmodas ha<br>någon omfattande ekonomisk förvaltning bör reglerna i lagen om<br>kommunal redovisning inte innebära någon större förändring för<br>sammanläggningsdelegerades redovisning.</p>
<p>13 §</p>
<p>Ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns landsting skall ta initiativet<br>till att första sammanträdet kommer till stånd. Att det är denna<br>ordförande som skall ta initiativet har bestämts i samråd med berörda<br>parter.</p>
<h3>9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1414) om<br>försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning</h3>
<p>1 § andra stycket</p>
<p>Ändringen innebär att försöksverksamheten utökas till att omfatta även<br>Västergötlands län och att verksamheten skall avslutas liksom i övriga<br>försökslän den 31 december 2002. Försöket i Västergötlands län inleds<br>den 1 januari 1999, då det nya landstinget bildas.</p>
<p>Vad gäller rätt att utträda ur försöksverksamheten gäller detsamma<br>som för övriga län (prop. 1996/97:36 s. 65).</p>
<p>2 §</p>
<p>Ändringen i första stycket punkt 2 föranleds av att regeringen planerar<br>att upphäva förordningen (1991:1809) om rikstäckande väg-<br>hållningsplan, regionala väghållningsplaner och planer för länstrafik-<br>anläggningar som kommer att ersättas av en ny förordning. Ändringen<br>innebär dock inte någon ändring i sak. De befogenheter som överförs<br>är de som anges i prop. 1996/97:36 s. 66.</p>
<p>Av andra stycket följer att försöket i Västergötlands län har samma<br>innehåll som i övriga försökslän med undantag för punkten 3,<br>befogenheten att besluta om fördelning av vissa statsbidrag till<br>regionala kulturinstitutioner. Uppgiftsöverföringen sker den 1 januari<br>1999, då det nya landstinget bildas.</p>
<p>3 § Prop. 1996/97:108</p>
<p>I paragrafens fjärde punkt föreskrivs att det regionala själv-<br>styrelseorganet i Västergötlands län är landstinget.</p>
<p><sup>4</sup>.§</p>
<p>Ändringen innebär att rätten att benämna fullmäktigeförsamlingen<br>regionfullmäktige och styrelsen regionstyrelsen omfattar även Väster-<br>götlands läns landsting.</p>
<p>48</p>
<h2>Rapporten Nytt västsvenskt län - Gränser och<br>lokaliseringar</h2>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Utredningen om den geografiska utformningen av ett nytt väst-<br>svenskt län</p>
<h3>Sammanfattning och förslag</h3>
<p>Ett nytt västsvenskt län skall bildas den 1 januari 1998 enligt<br>regeringens förslag och riksdagens mening, men slutliga beslut fattas<br>först under våren 1997. Ett nytt västsvenskt landsting skulle träda i<br>funktion 1 januari 1999.</p>
<p>Den närmare utformningen av det nya länet har ifrågasatts. Därför<br>har jag fatt regeringens uppdrag att klarlägga den geografiska<br>utformningen av det nya västsvenska länet. Jag har också fått i<br>uppdrag att ge förslag till lokalisering av regional offentlig<br>förvaltning och residensstad i det nya länet.</p>
<p>Länsfrågoma i Västsverige har utretts under många år. Det har<br>resulterat i en rad betänkanden och rapporter, och det material som<br>finns är omfattande och gediget. Jag har därför inte sett det som min<br>uppgift att utreda ännu mer, utan för mig har det varit ett<br>genomförandeuppdrag. Metoden har varit att samtala med alla<br>intressenter, lyssna och förankra. Det finns nu en mycket stor<br>uppslutning kring de förslag jag lägger, och jag bedömer att förslaget<br>som helhet kan genomföras i stor enighet. Jag vill dock framhålla att<br>enigheten inte är total i alla frågor.</p>
<p>När det gäller den geografiska utformningen föreslår jag att det<br>nya västsvenska länet bildas av alla kommunerna i Göteborgs och<br>Bohus län, alla kommunerna i Älvsborgs län och alla kommunerna<br>i Skaraborgs län - utom Habo och Mullsjö som övergår till<br>Jönköpings län. Ett nytt västsvenskt län kommer då att bestå av 49<br>kommuner och närmare 1,5 miljoner invånare. Befolkningsmässigt<br>blir det Sveriges näst största län.</p>
<p>Beträffande lokalisering av regional offentlig förvaltning föreslår<br>jag följande:</p>
<p>Residensstad blir Göteborg med vissa lokala funktioner i Borås.<br>Huvudort för länsstyrelsen blir också Vänersborg med samtliga EU-<br>sekretariat i Uddevalla. Mariestad blir också huvudort för<br>länsstyrelsen med lantbruks- och veterinärverksamhet i Skara. Hur<br>verksamheten fördelas och organiseras framgår av den särskilda<br>utredningen om en ny länsstyrelseorganisation.</p>
<p>Länspolismästaren lokaliseras till Göteborg.</p>
<p>Länsrätten lokaliseras till tre orter - Mariestad, Vänersborg och<br>Göteborg.</p>
<p>Skattemyndighetens ledningfunktion lokaliseras till Mariestad.</p>
<p>Kronofogdemyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Göte-</p>
<p>borg. 49</p>
<p>4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 108</p>
<p>Länsarbetsnämnden lokaliseras till Borås.</p>
<p>Lantmäterimyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Väners-<br>borg.</p>
<p>Skogsvårdsstyrelsens ledningfunktion lokaliseras till Borås.</p>
<p>Försäkringskassans ledningsfunktion lokaliseras till Borås.<br>Länsverksamhet skall också finnas i Lidköping.</p>
<p>Landstingets kansli lokaliseras till Vänersborg. Länsverksamheten<br>skall finnas också i Mariestad och Göteborg. Eventuella<br>tillkommande regionfullmäktigefunktioner bör knytas till landstingets<br>kansli i Vänersborg.</p>
<p>Länstrafiken som trafikhuvudman lokaliseras till Skövde.</p>
<p>Kommunförbundet lokaliseras till Skövde.</p>
<h3>Uppdraget</h3>
<p>Uppdraget till mig när det gäller geografin är i sammanfattning att<br>ta upp överläggningar med företrädare för kommuner, landsting,<br>länsstyrelser och andra berörda parter i Göteborgs och Bohus,<br>Älvsborgs samt Skaraborgs län i syfte att kartlägga den geografiska<br>utformningen av ett nytt västsvenskt län.</p>
<p>När det gäller lokaliseringarna är uppdraget att utarbeta ett<br>underlag om lokalisering av regional offentlig förvaltning i ett nytt<br>västsvenskt län och lämna förslag till val av residensstad. Det gäller<br>den förvaltning som skall bedrivas av den nya länsstyrelsen, den<br>framtida västsvenska landstingsorganisationen och andra regionala<br>offentliga organ. Även här innefattar uppdraget samråd med<br>företrädare för de berörda parter.</p>
<p>Samråd skall ske med den särskilde utredaren som har fått i<br>uppdrag att beskriva hur en ny länsstyrelseorganisation i Västsverige<br>bör se ut.</p>
<p>Organisationsfrågor, arbetsrättsliga frågor och andra personalfrågor<br>faller utanför mitt uppdrag liksom förändringar som kan behövas i<br>förordningar, instruktioner och lagar.</p>
<h3>Tidigare utredningar</h3>
<p>Västsverige har varit föremål för en rad utredningar genom åren och<br>frågan har behandlats i regeringen och riksdagen. Jag har haft<br>följande som underlag:</p>
<p>- Västsverige-utredningens delrapport Västsverige - län och<br>samverkan 1991-12-04.</p>
<p>- Remissyttranden.</p>
<p>- Regionutredningens betänkande SOU 1992:63 Regionala roller.</p>
<p>- Västsverige-utredningens betänkande SOU 1992:66 Västsverige<br>Region i utveckling.</p>
<p>- Remissyttranden.</p>
<p>- Regionberedningens betänkande SOU 1993:97 Västsverige och<br>Skåneregioner i förändring.</p>
<p>- Remissammanställning DS 1994:110.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>50</p>
<p>- Arbetsmaterial Västsverigefrågan.</p>
<p>- Regionberedningens slutbetänkande SOU 1995:27 Regional<br>framtid.</p>
<p>- Regeringens proposition 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne<br>och Västsverige m.m.</p>
<p>- Bostadsutskottets betänkande 1995/96 :BoU 9 Länsindelningen i<br>Skåne och Västsverige.</p>
<p>- Bilagor SOU 1995:27.</p>
<p>- Remissammanställning.</p>
<p>- Lokalisering av offentlig förvaltning i Skåne län rapport<br>1996-04-25.</p>
<p>- Regeringens proposition 1995/96:224 Följdfrågor med anledning<br>av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m.</p>
<p>- Regeringens proposition 1996/97 Den regionala samhälls-<br>organisationen.</p>
<h3>Nu genomförande</h3>
<p>Västsverige-frågan är grundligt utredd, som framgår av ovanstående<br>sammanställning. Mitt uppdrag har därför inte varit så mycket att<br>utreda utan mer att se som ett genomförandeuppdrag. Metoden har<br>varit att samtala, lyssna och förankra. Jag har haft ungefär 150<br>noterade överläggningar eller kontakter med berörda parter alltifrån<br>konferenser med många kommuner och föredragningar inför<br>fullmäktigeförsamlingar till telefonsamtal med någon företrädare.</p>
<p>Kontakter har förevarit med berörda departement och/eller centrala<br>verk, länsstyrelserna, angränsande statliga utredningar, landstingen,<br>kommunerna, kommunernas länsförbund, försäkringskassorna, läns-<br>trafiken, de politiska partierna och en rad organisationer.</p>
<p>De förslag jag här lägger har en mycket bred förankring. Med<br>tanke på att det är så många frågor och så många berörda parter är<br>det naturligt att det finns avvikande uppfattningar på sina håll. Detta<br>redovisas i avsnitten Den geografiska utformningen och Lokalisering<br>av regional offentlig förvaltning. Min bedömning är att förslaget som<br>helhet, både när det gäller geografin och lokaliseringarna, kan<br>genomföras i stor enighet.</p>
<h3>Den geografiska utformningen</h3>
<p>Från bakgrunden till uppdraget om den geografiska utformningen av<br>ett nytt västsvenskt län bör nämnas att regeringen i propositionen om<br>länsindelningen i Skåne och Västsverige konstaterar att det finns en<br>bred uppslutning kring en ändrad länsindelning i Västsverige.<br>Inriktningen bör vara att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt<br>Skaraborgs län läggs samman. Eftersom den närmare utformningen<br>av ett nytt västsvenskt län har satts i fråga, måste den framtida<br>länstillhörigheten för vissa enskilda kommuner i gränsområdena<br>övervägas närmare. Riksdagen (Bostadsutskottet) har också uttalat<br>sig för att ett västsvenskt län skall bildas. "Att så bör ske är även<br>utskottets mening."</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Efter ingående överläggningar med kommunerna, landstingen och<br>länsstyrelserna och kontakter med andra berörda gör jag den<br>bedömningen att ett nytt västsvenskt län kan bildas 1 januari 1998.</p>
<p>I det nya länet ingår Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och<br>Skaraborgs län utom kommunerna Habo och Mullsjö, som går till<br>Jönköping. Det nya västsvenska länet kommer därmed att bestå av<br>49 kommuner och närmare 1,5 miljoner invånare. Det är ca 6 % av<br>landets yta och 17 % av befolkningen, vilket gör det till vårt näst<br>största län befolkningsmässigt.</p>
<p>Drygt hälften av det nya länets invånare bor i Göteborgs-<br>regionen.Vid sidan av denna finns tre större befolkningscentra med<br>vardera 150-200 000 invånare. Det är Borås-regionen, centrala<br>Skaraborg och Fyrstads-regionen.</p>
<p>I den särskilda utredningen om en ny länsstyrelseorganisation<br>beskrivs de tre ingående länen och det nya länet i kapitel 2. Där<br>behandlas geografin, den regionala strukturen, pendlingen, att det nya<br>länet blir Sveriges överlägset största industrilän, de starka areella<br>näringarna, tjänstesektorn, utbildningen, transporterna, arbetslösheten,<br>kulturarvet, naturen, miljön och mycket annat.</p>
<p>Föjande karta över de tre länen är hämtad från utredningen om läns-<br>styrelseorganisationen.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03108/prop_199697__108-2.png" style="width:200pt;height:255pt;"/>
<p>H./</p>
<p>52</p>
<h3>Kommunernas och landstingens ståndpunkter</h3>
<p>För att ta reda på kommunernas och landstingens ståndpunkter i<br>frågan om den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län<br>har jag haft ingående överläggningar med dem. Vi enades om att<br>nedanstående ståndpunkter skulle redovisas - juni 1996.</p>
<p>Under hösten 1996 har därefter flera av de kommuner i Skaraborg,<br>som enligt juniredovisningen är emot att ingå i ett nytt västsvenskt<br>län, anpassat sin inställning till att de räknar med att det nya länet<br>blir av, och då är det lika bra att vara med på ett konstruktivt sätt.<br>Den partipolitiska processen i Skaraborgs län har också verkat i den<br>riktningen.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<h3>Juni 1996</h3>
<p>Samtliga kommuner (15) och landstinget i Göteborgs och Bohus<br>län: Alla vill ha ett nytt västsvenskt län. Det är bra om också<br>Skaraborg är med, men Skaraborg får inte hindra ett nytt västsvenskt<br>län.</p>
<p>Samtliga kommuner (19) och landstinget i Älvsborgs län, men<br>med särskilda uttalanden av åtta kommuner enligt nedan:<br>Kommunerna och landstinget är positiva till ett nytt västsvenskt län<br>och betonar att det är viktigt att det genomfors.</p>
<p>Ulricehamn: I Ulricehamn är det enighet om att ett västsvenskt<br>län bör bildas där Ulricehamn skall ingå. Kommunen hänvisar till en<br>särskild skrivelse och betonar vikten av öppen gräns mot Jönköping.<br>Man trycker också på länsindelningens betydelse för att garantera en<br>utveckling i regionen.</p>
<p>Tranemo: I remissyttrandet framhåller Tranemo att läns-<br>indelningen borde ha gällt hela landet. När det nu blir ett västsvenskt<br>län är det naturligt för Tranemo att ingå i det nya länet. Tranemo är<br>positiv till att det bildas ett västsvenskt län och det är angeläget att<br>i princip hela Skaraborg ingår i det nya länet. Detta för att ingen<br>enskild del av regionen skall få en alltför dominerande ställning.<br>Kommunen vill också framhålla att det är viktigt med samarbete<br>även över länsgränsen.</p>
<p>Vänersborg: Vänersborgs kommun är mycket tveksam till en<br>storlänskonstruktion. Uppgiftsfördelningen - centralt/regionalt/lokalt<br>- skulle också ha lösts först. En förutsättning för att Vänersborg<br>skall kunna ändra sin inställning i länsindelningsfrågan är att<br>Vänersborg och Dalslandskommunema känner sig tillgodosedda i<br>lokaliseringshänseende. I övrigt hänvisas till kommunens<br>remissyttrande (KF 1995-09-26).</p>
<p>Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Åmål och Mellerud:<br>Uppgiftsfördelningen centralt/regionalt/lokalt skall klaras ut först.<br>Kommunerna är dock klart för att vara med i ett nytt västsvenskt län<br>och vill ta en aktiv roll i utvecklingen/utformningen av det nya länet.<br>Kommunerna ser gärna att de värmländska kommuner som önskar<br>tillhöra det västsvenska länet också får göra det mot bakgrund av det</p>
<p>5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 108</p>
<p>väl utvecklade samarbete som finns. Det är viktigt med inomregional<br>balans gentemot Göteborg.</p>
<p>I Skaraborg är sex kommuner mycket positiva till att ingå ett nytt<br>västsvenskt län. Lidköping, Skara, Götene, Vara, Grästorp och<br>Essunga:</p>
<p>Hela Skaraborg bör ingå i det nya länet. Frågan far inte falla om<br>ett antal kommuner är emot. Något "Restskaraborg" är inte<br>realistiskt. Det finns inget alternativ till det nya västsvenska länet.<br>Utanförskap for Skaraborg vore olyckligt. Hur skulle det bli då med<br>samarbete i Skaraborg?</p>
<p>Falköping: Negativ till det föreslagna västsvenska länet. Uppgifts-<br>fördelningen borde ha varit klar först. Västsverige borde inte<br>behandlas separat från övriga landet. Om det blir ett västsvenskt län<br>vill man ha folkomröstning om frågan.</p>
<p>Tidaholm: Om det blir ett västsvenskt län vill Tidaholm vara med.<br>Jönköpings län är inte aktuellt.</p>
<p>Habo och Mullsjö: Om Skaraborg upphör som eget län talar det<br>mesta för att Habo och Mullsjö vill tillhöra Jönköpings län, men före<br>slutligt ställningstagande krävs konsekvensutredningar och eventuellt<br>folkomröstningar - bekostade av staten.</p>
<p>Tibro, Hjo och Karlsborg: De tre kommuner vill ha kvar<br>Skaraborg som eget län. De hänvisar till skrivelse till<br>Inrikesdepartementet. Om det blir ett västsvenskt län vill alla tre vara<br>med. Karlsborg uttrycker det som att man känner sig tvingad att vara<br>med.</p>
<p>Skövde: Grundinställningen är att Skaraborgs län skall vara kvar.<br>Frågan har behandlats på ett olyckligt sätt. Uppgiftsfördelningen,<br>strukturer och lokaliseringar skulle ha analyserats tidigare. Om det<br>blir ett västsvenskt län, vill Skövde ta en aktiv och konstruktiv del<br>i att utveckla det nya länet för att uppnå inomregional balans.<br>Lokaliseringsfrågoma bör lösas i samband med gränsdragnings-<br>frågoma. Alternativet med ett "Restskaraborg" är inte realistiskt.</p>
<p>Gullspång: I Gullspång är man helt enig om att kommunen skall<br>tillhöra Skaraborgs län. Hela Skaraborgs län bör stå utanför ett<br>eventuellt nytt västsvenskt län. Om det blir ett västsvenskt län med<br>Skaraborg, måste Gullspång fa möjlighet att pröva länstillhörighet.<br>Gullspång måste ha argument för och emot tre alternativ - ett<br>västsvenskt län, Värmlands län och Örebro län. Det har stor<br>betydelse vad som lokaliseras till Mariestad och Skövde. En<br>konsekvensutredning om länstillhörighet, som bekostas av staten,<br>samt lokaliseringsfrågoma måste vara klara före beslut om<br>Gullspångs länstillhörighet.</p>
<p>Mariestad och Töreboda: Kommunerna vill med skärpa framhålla<br>att Skaraborgs län skall vara kvar intakt. Kommunerna hänvisar till<br>skrivelsen till Inrikesdepartementet.</p>
<p>Landstinget Skaraborg: Enligt tidigare remissyttrande bör Skara-<br>borg tillhöra den västsvenska regionen vid en länssammanläggning.<br>En bred majoritet i landstinget är också positiv till att det bildas ett<br>västsvenskt län där Skaraborg ingår. Ett alternativ med</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>54</p>
<p>"Restskaraborg" är orealistiskt. Om Skaraborg inte skulle vara med<br>i ett västsvenskt län, skulle samarbetet i landstingskommunala<br>förbundet brytas. Detta vore djupt olyckligt för sjukvården i länet.<br>Det är också önskvärt att frågorna om lokalisering och inomregional<br>balans blir lösta i samband med beslutet om länsindelningen.</p>
<h3>Habo och Mullsjö</h3>
<p>En särskild utredning om effekterna for Habo och Mullsjö av ändrad<br>länstillhörighet har gjorts. Därefter har frågan behandlats i<br>kommunerna.</p>
<p>Kommunfullmäktige i Habo beslöt 1996-10-31 att som viljeyttring<br>i länstillhörighetsfrågan uttala att Habo kommun bör överföras till<br>Jönköpings län samt att en vägledande folkomröstning i ärendet skall<br>genomföras.</p>
<p>Kommunfullmäktige i Mullsjö beslöt 1996-10-31 att meddela<br>regeringens utredningsman att Mullsjö kommun önskar tillhöra<br>Jönköpings län om Skaraborg upphör som eget län och att låta<br>genomföra lokal folkomröstning i frågan senare under februari<br>månad 1997.</p>
<h3>Gullspång</h3>
<p>En särskild utredning har gjorts om Gullspångs framtida länstillhör-<br>ighet Därefter har frågan behandlats i kommunen.</p>
<p>En enig kommunstyrelse förslår kommunfullmäktige att Gullspång<br>skall tillhöra det nya västsvenska länet, om det blir ett sådant.<br>Motståndet mot storlän kvarstår. Fullmäktige väntas fatta beslut 7<br>januari.</p>
<p>I avvaktan på beslut av kommunfullmäktige föreslår jag att<br>Gullspångs kommun skall ingå i det nya västsvenska länet.</p>
<p>För Gullspångs kommun vill jag fasta uppmärksamheten på att<br>kommunens situation och läge "längst bort" kan kräva särskilt<br>engagemang och stöd från länsstyrelsen och landstinget.</p>
<h3>Lokalisering av regional offentlig förvaltning</h3>
<p>Uppdraget är att utarbeta ett underlag om lokalisering av förvaltning<br>som skall bedrivas av den nya länsstyrelsen, den framtida<br>västsvenska landstingsorganisationen och andra regionala offentliga<br>organ. I uppdraget ingår också att lämna förslag till val av<br>residensstad.</p>
<p>I denna del av uppdraget har samråd skett med berörda<br>departement och/eller centrala verk, angränsande statliga utredningar,<br>landstingen, berörda kommuner, försäkringskassorna, länstrafiken och<br>en rad organisationer. Lokaliseringsförslaget som helhet har mycket<br>bred förankring, och jag bedömer att det kan genomföras i stor<br>enighet.</p>
<p>Avvikande uppfattningar kan finnas lokalt på så sätt att man på en<br>myndighet och bland lokalpolitikerna värnar om den egna orten. När<br></p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>55</p>
<p>det gäller de politiska partierna, departementen, de centrala verken,<br>länsstyrelserna, landstingen, kommunerna, försäkringskassorna,<br>länstrafiken och olika organisationer så har jag i dag endast följande<br>avvikande uppfattningar att redovisa:</p>
<p>Bland politiker från flera partier i Göteborg finns uppfattning att<br>Göteborg inte bara skall vara residensstad utan också lokaliseringsort<br>för eventuella tillkommande regionfullmäktigefunktioner.</p>
<p>Moderata samlingspartiet i Norra Älvsborg förordar Vänersborg<br>som residensstad.</p>
<p>Centern i Västa Götaland förordnar Uddevalla som lokaliseringsort<br>för skogsvårdsstyrelsen, men godtar helhetslösningen.</p>
<p>Riksskatteverket anför att det är effektivast med lednings-<br>funktionen i Göteborg.</p>
<p>Lantmäteriverket föreslår att lantmäterimyndighetens lednings-<br>funktion i första hand förläggs till Göteborg, i andra hand och under<br>vissa förutsättningar till Vänersborg.</p>
<p>Arbetsmarknadsverket föredrar i första hand Göteborg och i andra<br>hand Borås som lokaliseringsort för länsarbetsnämnden.</p>
<p>Uddevalla kommun påtalar bland annat att landsbygdsenheten bör<br>vara kvar i Uddevalla och att det är olyckligt att skogsvårdsstyrelsen<br>lokaliseras till Borås.</p>
<p>Lantbrukarnas länsförbund i Norra Älvsborg, Södra Älvsborg,<br>Göteborgs och Bohus län anser att ledningen för lantbruksfunktioner<br>m.m. bör placeras i Vänersborg.</p>
<h3>Offentlig länsförvaltning</h3>
<p>Uppdraget avser offentlig förvaltning med län som indelningsgrund.<br>Verksamheter med andra indelningsgrunder faller utanför.</p>
<p>Totalt i de tre länen och fördelat på ett stort antal orter finns det<br>i dag drygt 55 000 årsarbetare i den offentliga länsförvaltningarna,<br>om man räknar med även decentraliserade verksamheter. Av dessa<br>finns cirka 2 300 i de regionala organ som uppdraget gäller.</p>
<p>Följande matris visar vilka förvaltningar det gäller, hur många<br>årsarbetare det finns totalt i verksamheten med även decentraliserade<br>funktioner, hur många årsarbetare det finns i länsfunktionema som<br>omfattas av uppdraget och var dessa länsfunktioner finns.</p>
<p>Matrisen visar utgångsläget 1996. Siffrorna avser antalet<br>årsarbetare. Det förändras men ger ändå en översiktlig bild. Första<br>kolumnen är samtliga anställda, även de i decentraliserade<br>verksamheter. Övriga siffror är länsfunktioner. dvs det som denna<br>utredning gäller. G=Göteborg. U=Uddevalla. Mö=Mölndal.<br>V=Vänersborg. B=Borås. M=Mariestad. Skö=Skövde. Ska=Skara.<br>L=Lidköping.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>56</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Tot.</p></td><td>
<p>G</p></td><td>
<p>U</p></td><td>
<p>Mö</p></td><td>
<p>V</p></td><td>
<p>B</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>Skö</p></td><td>
<p>Ska</p></td><td>
<p>L</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Länsstyrelsen</p></td><td>
<p>669</p></td><td>
<p>254</p></td><td>
<p>40</p></td><td></td><td>
<p>201</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>114</p></td><td></td><td>
<p>34</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Länspolismästaren</p></td><td>
<p>3 844</p></td><td>
<p>5</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Länsrätten</p></td><td>
<p>134</p></td><td>
<p>72</p></td><td></td><td></td><td>
<p>37</p></td><td></td><td>
<p>25</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattemyndigheten</p></td><td>
<p>1 770</p></td><td>
<p>80</p></td><td></td><td></td><td>
<p>54</p></td><td></td><td>
<p>31</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronofogdemyndigheten</p></td><td>
<p>466</p></td><td>
<p>110</p></td><td></td><td></td><td>
<p>41</p></td><td></td><td></td><td>
<p>35</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Länsarbetsnämnden</p></td><td>
<p>1 726</p></td><td>
<p>28</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>21</p></td><td></td><td>
<p>8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Lantmäteriverket</p></td><td>
<p>162</p></td><td>
<p>4</p></td><td></td><td></td><td>
<p>5</p></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogsvårdsstyrelsen</p></td><td>
<p>140</p></td><td></td><td>
<p>11</p></td><td></td><td></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>15</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Försäkringskassan</p></td><td>
<p>2 312</p></td><td>
<p>110</p></td><td></td><td>
<p>50</p></td><td></td><td>
<p>32</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landstinget</p></td><td>
<p>37 992</p></td><td>
<p>352</p></td><td></td><td></td><td>
<p>143</p></td><td></td><td>
<p>140</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Länstrafiken</p></td><td>
<p>6 000</p></td><td>
<p>76</p></td><td></td><td></td><td>
<p>19</p></td><td></td><td></td><td>
<p>19</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunförbundet</p></td><td>
<p>52</p></td><td></td><td>
<p>7</p></td><td></td><td>
<p>22</p></td><td></td><td></td><td>
<p>23</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="11"></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<h3>Bedömningsgrunder</h3>
<p>I överläggningarna med alla intressenterna om lokaliseringarna och<br>i mitt förslag har jag utgått från följande bedömningsgrunder:</p>
<p>- Servicen till medborgarna</p>
<p>- Effektiviteten hos förvaltningarna</p>
<p>- Undvika personalförflyttningar</p>
<p>- Strävan att decentralisera verksamheterna med små centrala<br>enheter</p>
<p>- Inomregional balans för det nya länets förvaltningar</p>
<p>- En framåtsyftande förvaltningsstruktur för det nya västsvenska<br>länet</p>
<p>Dessa bedömningsgrunder har alla anslutit sig till som princip.<br>Avvägningen mellan de olika bedömningsgrunderna kan diskuteras.<br>Flera myndigheter har betonat effektiviteten hos myndigheterna.<br>Detta har då som regel lett till slutsatsen att myndigheternas<br>ledningsfunktioner skall samlas till Göteborg.</p>
<p>Mot detta har jag framhållit inomregional balans som något<br>positivt. För att det nya länet skall fa uppslutning och engagemang<br>är det viktigt med "maktcentra" på flera håll i länet. Om det mesta<br>lokaliseras till Göteborg, blir det inget nytt län, är min bedömning.<br>Göteborg kommer ändå att vara huvudstaden, oberoende av var olika<br>myndigheter lokaliseras.</p>
<p>Modem arbetsorganisation och informationsteknik underlättar<br>lokaliseringslösningar som ger inomregional balans. Det kan också<br>ge organisationerna och deras medarbetare nya förutsättningar för<br>utveckling och nytänkande. De politiska partierna och de allra flesta<br>andra intressenter har betonat vikten av inomregional balans. Det ses<br>som en förutsättning för det nya länet och dess positiva utveckling.</p>
<p>57</p>
<h3>Förslag till lokalisering</h3>
<p>Länsstyrelsen</p>
<p>Residensstad blir Göteborg med vissa lokala funktioner i Borås.<br>Vänersborg blir också huvudort för länsstyrelsen med samtliga EU-<br>sekretariat i Uddevalla. Även Mariestad blir huvudort för<br>länsstyrelsen med lantbruks- och veterinärverksamhet i Skara.</p>
<p>I den särskilda organisationsutredningen om en ny länsstyrelse<br>behandlas organisationen och fördelningen på verksamhetsortema.</p>
<h3>Länspolismästaren</h3>
<p>Länspolismästaren lokaliseras till Göteborg.</p>
<p>Det är ett fåtal personer som tillhör länspolismästaren i lednings-<br>funktionen. Länspolismästaren är numera operativ chef och bör<br>lämpligen finnas i Göteborg. Polisorganisationen i övrigt finns<br>heltäckande i länet.</p>
<h3>Länsrätten</h3>
<p>Länsrätten lokaliseras till tre orter - Mariestad, Vänersborg och<br>Göteborg.</p>
<p>Domstolskommittén utreder bland annat länsrätterna och är inte<br>klar med sin utredning. Efter underhandskontakter bedömer jag det<br>ändå som att det inte skall vara endast en länsrätt i det nya länet<br>utan tre. Ökande förvaltningsdömande och mer muntliga<br>förhandlingar motiverar detta.</p>
<p>De bedömningsgrunder jag har leder till att länsrätterna skall vara<br>kvar på nuvarande orter - Mariestad, Vänersborg och Göteborg.<br>Särskilt vill jag framhålla det angelägna i att Mariestad blir ett rätts-<br>och förvaltningscentrum i det nya länet.</p>
<h3>Skattemyndigheten</h3>
<p>Skattemyndighetens ledningfunktion lokaliseras till Mariestad.</p>
<p>Det stora antalet anställda finns på de lokala skattekontoren runt<br>om i länet. De lokaliseringarna och organisationen i övrigt faller<br>utanför detta uppdrag. Här gäller det lokaliseringen av<br>ledningsfunktionen.</p>
<p>De bedömningsgrunder jag har och vad jag tidigare anfört om<br>Mariestad som ett rätts- och förvaltningscentrum ger till resultat att<br>jag föreslår Mariestad som den lämpligaste orten för<br>skattemyndighetens ledningsfunktion. De politiska partierna och<br>andra intressenter ansluter sig till det förslaget. Riksskatteverket har<br>förståelse för kravet på inomregional balans, men finner att Göteborg<br>redovisar de ur verksamhetssynpunkt klart bästa förutsättningarna<br>som sätesort för ledningsfunktionen. Synpunkter från verket är<br>redovisade i PM 1996-09-26.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>58</p>
<h3>Kronofogdemyndigheten</h3>
<p>Kronofogdemyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Göteborg.</p>
<p>För exekutionsväsendet gäller att förutom Göteborg och Bohus,<br>Älvsborgs samt Skaraborgs län även Hallands län enligt budget-<br>propositionen skall bilda en ny kronofogdemyndighet från 1 januari<br>1997 med ledningsfunktionen i Göteborg åtminstone till vidare. Jag<br>har ingen anledning att föreslå ändring av den lokaliseringen.</p>
<h3>Länsarbetsnämnden</h3>
<p>Länsarbetsnämnden lokaliseras till Borås.</p>
<p>Nästan alla anställda finns ute på arbetsförmedlingarna. Vid<br>länsarbetsnämnden blir det kanske inte mer än 30-talet anställda.</p>
<p>Borås är lämplig lokaliseringsort for länsarbetsnämnden är en<br>allmän uppfattning, åtminstone i det läget att allt inte skall<br>lokaliseras till Göteborg. Det är också en fordel att vara på samma<br>ort som försäkringskassans ledning, som föreslås bli lokaliserad till<br>Borås.</p>
<h3>Lantmäterimyndigheten</h3>
<p>Lantmäterimyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Vänersborg.</p>
<p>Lantmäteriverket föreslår Göteborg i första hand men i andra hand<br>och under vissa förutsättningar Vänersborg. Med hänsyn till de<br>bedömningsgrunder jag tillämpar är Vänersborg mitt förslag som<br>lokalisering för lantmäterimyndighetens ledningsfunktion. De<br>politiska partierna med flera har ingen annan uppfattning.</p>
<h3>Skogsvårdsstyrelsen</h3>
<p>Skogsvårdsstyrelsens ledningfunktion lokaliseras till Borås.</p>
<p>Skogsstyrelsen har en särskild utredning om sin organisation, och<br>vi har haft samråd i lokaliseringsfrågan. Borås är vårt gemensamma<br>förslag som lokaliseringsort för skogsvårdsstyrelsens lednings-<br>funktion.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<h3>Försäkringskassan</h3>
<p>Försäkringskassans ledning lokaliseras till Borås. Länsverksamhet<br>skall finnas också i Lidköping.</p>
<p>Det stora antalet anställda finns på de lokala försäkringskassorna.<br>Dagens ledningsfunktioner finns i Göteborg, Mölndal och Borås,<br>som ligger relativt nära varandra samt i Lidköping på längre avstånd<br>från de övriga. Det har fallit sig naturligt att enas om en lösning med<br>Borås som lokaliseringsort för den nya försäkringskassans ledning,<br>och med länsfunktioner också i Lidköping med hänsyn till avstånd</p>
<p>59</p>
<p>och till kompetens som finns där. Organisationen utformas nu i en<br>särskild utredning.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<h3>Landstinget</h3>
<p>Landstingets kansli lokaliseras till Vänersborg.</p>
<p>Landstinget och sjukvården har den i särklass största verksamheten<br>i det nya länet. Här förfogar det nya landstinget över möjligheterna<br>att åstadkomma en inomregional balans. Stora organisationsfrågor<br>väntar med sjukvårdsdistrikt m.m.</p>
<p>Mitt förslag är att landstingets kansli skall lokaliseras till<br>Vänersborg och att det skall finnas väsentliga länsverksamheter<br>också i Mariestad. Att mycket stora verksamheter kommer att finnas<br>i Göteborg är naturligt, liksom att huvuddelen av sjukvårds-<br>verksamheten kommer att finnas decentraliserad runt om i länet.<br>Organisationen av det nya landstinget är inte min sak.</p>
<p>Frågan om det nya landstinget får också regionfullmäktige-<br>funktioner på försök bereds och är i dag inte klar. Detta kräver<br>riksdagsbeslut. Om det blir regionfullmäktigeuppgifter på försök, så<br>blir det nya regionfullmäktiges sak att besluta hur just de<br>funktionerna skall organiseras och lokaliseras. Till antalet är det<br>förhållandevis fa personer i kanslifunktionen, utgår jag från. 1<br>beredningsfasen behandlas frågorna om regionfullmäktige av de<br>politiska partierna i en särskild Väststyrelse.</p>
<p>Frågan om var eventuella tillkommande regionfullmäktige-<br>funktioner skall lokaliseras kan i och för sig anstå till dess den<br>frågan klarnat. Man skulle i så fall nu slå fast att verksamheter<br>motsvarande minst det nya landstingets kansli med nuvarande<br>funktioner skall lokaliseras till Vänersborg. Mitt förslag är dock att<br>man redan nu bestämmer, att eventuella regionfullmäktigefunktioner<br>knyts till landstingets kansli i Vänersborg. Jag tror att en sådan<br>markering av inomregional balans är viktig för att fa stark<br>uppslutning kring ett nytt västsvenskt län. Göteborg kommer ändå att<br>vara huvudstaden i Västsverige oberoende av var olika kanslier<br>lokaliseras.</p>
<p>En fråga vid sidan om lokaliseringen av kanslifunktionerna är var<br>i länet de valda ledamöterna sammanträder och verkar. I den frågan<br>skall inte jag ha några uppfattningar.</p>
<h3>Länstrafiken</h3>
<p>Länstrafiken lokaliseras i länshuvudmannafunktionen till Skövde.</p>
<p>Verksamheten decentraliseras efter trafikens behov. Det blir<br>troligen fyra områden för driften organiserade i fyra lokala<br>trafikbolag. Dessa organisationsfrågor och vad av övergripande<br>frågor kan komma att läggas på driftbolagen tillhör inte mitt<br>uppdrag. Jag är överens med intressenterna om att länshuvud-<br>mannafunktionen skall lokaliseras till Skövde.</p>
<p>60</p>
<h3>Kommunförbundet</h3>
<p>Kommunförbundet lokaliseras till Skövde.</p>
<p>Kommunernas organisation av sin länsverksamhet bestämmer de<br>själva. Med tanke på att uppdraget omfattar även annan offentlig<br>regional förvaltning än den statliga, så har det varit naturligt att ha<br>med kommunförbunden i diskussionen för att fa en helhetsbild. Så<br>var det också vid motsvarande lokaliseringar i nya Skåne län.</p>
<p>Överläggningarna med de politiska partierna och andra har gett<br>resultat att Skövde blivit den lämpliga lokaliseringsorten.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>61</p>
<h2>Sammanfattning av rapporten OPR=Q - en ny<br>länsstyrelse</h2>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Utredningen om länsstyrelseorganisation i ett nytt västsvenskt län</p>
<p>Utredningens målsättning har varit att beskriva en ny länsstyrelse<br>som är anpassad till det nya västsvenska länet. I de frågor där läns-<br>styrelsens närvaro lokalt är viktig skall länsstyrelsen också finnas<br>nära. Verksamheter som behandlar länet som helhet skall däremot<br>koncentreras för att ge den nödvändiga överblicken.</p>
<p>Utredningen menar att länsstyrelseverksamhet bör finnas kvar på<br>de orter där man idag har verksamhet inom de tre länen. I alla del-<br>områden kommer lokala funktioner med behov av fältverksamheter<br>och lokala kontakter att finnas representerade. Övriga verksamheter<br>fördelas mellan orterna. För att med kraft kunna hantera de för<br>Västsverige gemensamma frågorna förstärks den centrala lednings-<br>organisationen bland annat genom att utveckla länsexpertemas roll.</p>
<p>Utredningen konstaterar vidare att det inte går att uppfylla det<br>sparkrav som regeringen anvisat utan att det medför kraftigt minskad<br>slagkraft för den nya länsstyrelsen.</p>
<p>Föreliggande rapport beskriver översiktligt principerna för läns-<br>styrelseorganisationens uppbyggnad och för lokaliseringen av dess<br>förvaltning samt konsekvenserna av förslagna besparingar. Att ut-<br>arbeta en detaljerad organisation och lägga fast dess slutliga dimen-<br>sionering och fördelning på aktuella verksamhetsorter har inte varit<br>denna utrednings uppgift.</p>
<h3>Det nya länet</h3>
<p>Det nya OPR-länet blir det till ytan största i södra Sverige med ett<br>avstånd på 30 mil i nordsydlig och nära nog lika mycket i östvästlig<br>riktning. Länet blir det befolkningsmässigt näst största i landet med</p>
<p>1,5 miljoner invånare. Det innebär 17 % av landet befolkning.<br>Hälften av befolkningen bor i Göteborgsregionen. Den andra hälften<br>fördelas på tre huvudområden, Borås/Sjuhärad, Skaraborg och<br>Fyrstadsregionen. Länet innehåller ca 50 kommuner, det största<br>antalet i något län i Sverige.</p>
<p>Länet är mångfacetterat. Här finns landets andra storstadsregion<br>men också glesbygdsområden. Kustlandskapet förenas med stora<br>slättbygder. Länet är Sveriges främsta industrilän samtidigt som en<br>femtedel av landets livsmedelsproduktion och halva yrkesfisket finns<br>i länet. Flera av vårt lands viktigaste transportleder går genom det<br>nya länet. Näringslivets exportberoende och länets internationella<br>kontakter är påfallande. I länet finns goda och varierande livsmiljöer<br>men också betydande miljöproblem. Här finns ett kulturarv med stor</p>
<h3>Den nya länsstyrelsen - några utgångspunkter</h3>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet. Uppgiften är att följa<br>länets tillstånd och behov, att främja länets utveckling och att verka<br>för att de nationella målen far genomslag. En stor uppgift är också<br>att bedriva en effektiv förvaltning.</p>
<p>För den nya länsstyrelsen finns två grundläggande utgångspunkter,<br>båda omnämnda i regeringens direktiv. Länsstyrelsen skall för det<br>första ha en decentraliserad organisation. Med detta avses en god<br>tillgänglighet för dem länsstyrelsen är till för och en god kännedom<br>om lokala förhållanden. Den andra utgångspunkten är en samordnad<br>länsförvaltning. Länsstyrelsen skall kunna göra samlade bedömningar<br>i olika frågor och samlat kunna följa upp den nationella politiken i<br>länet. Goda förutsättningar skall finnas för helhetsgrepp med hela<br>länet som bas.</p>
<p>Grundläggande för en ny länsstyrelse är principen om mål- och<br>resultatstyrning. Ledningen verkar genom mål och policybildning,<br>uppföljning och utvärdering. Ansvar och befogenheter för verksam-<br>heten decentraliseras långt ut i organisationen. Det innebär bl a att<br>man med stor flexibilitet kan anpassa sig till de krav som ställs.</p>
<h3>Olika funktioner i verksamheten</h3>
<p>Utredningens verksamhetsanalyser visar på mönster i länsstyrelsens<br>olika funktioner. Vissa funktioner kräver överblick och helhetssyn<br>och måste ligga organisatoriskt centralt. Andra funktioner är<br>beroende av geografisk närhet och behöver därför finnas lokalt. En<br>tredje grupp funktioner är mera oberoende av lokalisering och kan<br>fördelas mellan en och två verksamhetsorter. Den första gruppen<br>omfattar i runda tal 10 % av verksamhetsvolymen, medan de två<br>återstående svarar för ca 45 % vardera.</p>
<p>• Centrala funktioner</p>
<p>I anslutning till länsledningen samlas de centrala funktioner som<br>arbetar med stategiska frågor kring länets utveckling och som krävs<br>för att säkerställa ett samordnat och effektivt arbete inom<br>myndigheten. Här ingår länsledning, ledningsstab, strategiska frågor<br>- regionalekonomi, kommunikationer, jämställdhet, miljöstrategi,<br>översiktlig fysisk planering och civil beredskap.</p>
<p>• Lokala funktioner</p>
<p>Verksamheter som kan bedrivas självständigt och som behöver<br>geografisk närhet och som har stor omfattning kan fördelas på flera<br>verksamhetsorter. Dit hör lantbruksstöd, miljöskydd och naturvård,<br>plan- och byggfrågor, kulturmiljö och viss juridisk och administrativ<br>service.</p>
<p>63</p>
<p>• Funktioner som kan fördelas</p>
<p>Till den grupp funktioner som kan fordelas på en eller två orter hör<br>t ex fiskefrågor, veterinärverksamhet, sociala frågor, bostads-<br>finansiering, regionalpolitiskt företagarstöd och specialfunktioner<br>inom lantbruk, miljö, förvaltning.</p>
<h3>Den nya länsstyrelsen - tre huvudprinciper</h3>
<p>Den nya länsstyrelsen skall vara en organisation där helhetssyn och<br>överblick med hela länet som bas förenas med geografisk närhet i en<br>decentraliserad organisation. Organisationen skall utgå från själva<br>grundtanken med länsstyrelsen - en samordnad länsförvaltning med<br>helhet och tvärsektoriell inriktning.</p>
<p>Organisationen byggs upp efter tre grundläggande principer:</p>
<p>• De strategiska frågorna centraliseras för att ge möjlighet till den<br>helhetssyn som är syftet med sammanläggningen av de tre länen.</p>
<p>• Produktion och beslut med behov av lokal närvaro och med<br>betydande inslag av gemensamma kontakter gentemot avnämarna<br>decentraliseras till lokala produktionsenheter med ett<br>områdesansvar.</p>
<p>• Produktionen inom verksamheter som kan inrymma stordriftsför-<br>delar, som har begränsad omfattning eller med behov av special-<br>kompetens som inte kan upprätthållas på flera håll koncentreras<br>och utlokaliseras.</p>
<p>Organisationen med dess olika funktioner kan illustreras i följande<br>skiss</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 2</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03108/prop_199697__108-3.png" style="width:278pt;height:208pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03108/prop_199697__108-4.png" style="width:3pt;height:116pt;"/>
<p>64</p>
<h3>Organisationen - staber och produktionsenheter</h3>
<p>De tre principerna resulterar i en organisation med en central<br>organisation som hanterar de strategiska och övergripande frågorna<br>sam tre produktionsenheter med resultatansvar för produktionen.<br>Huvudorter för produktionsenheterna är Göteborg, Vänersborg och<br>Mariestad.</p>
<p>I den centrala organisationen finns, förutom ett litet ledningskansli,<br>två staber. Dels en för intern planering och uppföljning, dels en för<br>strategiska sakfrågor. I den senare är expertfunktionema organisa-<br>toriskt inrymda.</p>
<p>I varje produktionsenhet finns dels lokala funktioner med områdes-<br>ansvar, dels länsfunktioner, vilka fördelas mellan enheterna. Den<br>lokala funktionen består av verksamheter som har nära koppling till<br>varandra - lantbruksstöd, miljöstöd, vissa plan- och kulturmiljöfrågor<br>samt juridisk och administrativ service. Länsfunktionema betjänar<br>hela länet. Miljöövervakning och lönegarantiärenden kan vara<br>exempel på verksamheter som kanske bara finns på ett ställe och<br>svarar för hela länet.</p>
<p>Länsledningen och chefer för produktionsenheterna utgör kärnan<br>i länsstyrelsens ledningsgrupp. Denna svarar tillsammans med<br>länsexpertema för styrning av verksamhetens inriktning.</p>
<p>Länsexpertema far möjlighet att renodla och utveckla sina roller.<br>Länsexperten frigörs till stor del från det dagliga<br>produktionsansvaret. Huvuduppgiften är att konkretisera och<br>regionalisera de nationella målen, att följa upp och utvärdera, att<br>skapa policy och att delta i större frågor och avgöranden. Ansvaret<br>för beslut i den löpande produktionen decentraliseras så långt som<br>möjligt. Vissa personer för vilka expertskapet är av mindre<br>omfattning, kommer också att ha uppgifter i linjeorganisationen.<br>Länsexperter kan fysiskt vara lokaliserade på skilda håll i länet, men<br>själva expertskapet utövas organisatoriskt i den strategiska staben.</p>
<p>Organisationsmodellen framgår av följande figur:</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Organisationsmodell</p>
<p>Länsledning —i |</p>
<p>S t a b s f u</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03108/prop_199697__108-5.png" style="width:88pt;height:15pt;"/>
<p>Strategiska frågor</p>
<p>I</p>
<p>Länst Jc.kanriel<br>funk i|oner |</p>
<p>mer</p>
<p>Lokala<br>funktioner</p>
<p>Lokala<br>funktioner</p>
<p>Lokala<br>funktioner</p>
<p>65</p>
<p>Lansstyrelseorganisation i ett nya västsvenskt lan</p>
<p>Denna organisation har en tydlig koppling till principen om<br>målstyrning. Genom att tydliggöra länsexpertemas roll och stärka<br>resurserna för hantering av strategiska frågor på tvärsektoriell grund<br>kan arbetet med mål, policies och uppföljning bli effektivare.<br>Samtidigt flyttas ansvaret för produktionen så långt ut som möjligt<br>i organisationen. Det ger i sin tur möjlighet till ett ökat<br>ansvarstagande och personlig utveckling hos många medarbetare,<br>vilket befrämjar hela organisationens utveckling.</p>
<h3>Här bör den nya länsstyrelsen finnas</h3>
<p>Den nya länsstyrelsen bör finnas inom tre geografiska områden -<br>Göteborgsregionen/Sjuhärad, Fyrstad och centrala Skaraborg.<br>Härigenom uppnås en god geografisk täckning. Genom en<br>decentralisering med tillgänglighet och lokalkännedom kan<br>verksamheten bedrivas effektivt. Fördelningen på orter föreslås bli<br>följande:</p>
<p>• Huvudort Göteborg med vissa funktioner i Borås</p>
<p>• Huvudort Vänersborg med vissa funktioner i Uddevalla</p>
<p>• Huvudort Mariestad med vissa funktioner i Skara</p>
<p>Samråd har i denna del hållits med den särskilde utredaren Jan-Åke<br>Björklund.</p>
<h3>Möjligheterna till besparingar är begränsade</h3>
<p>Den föreslagna organisationslösningen är inriktad mot att ge<br>kostnadseffektivitet genom en god anpassning till regionens för-<br>hållanden och de ingående verksamheternas förutsättning.</p>
<p>Möjligheterna till rationaliseringar som direkt följd av samman-<br>läggningen är trots detta begränsade. Genom att det är två av de<br>största och en medelstor länsstyrelse som slås samman är<br>möjligheterna till ytterligare stordriftfördelar ganska små.</p>
<p>Även om vissa rationaliseringar och besparingar är möjliga kan<br>besparingar i storleksordningen 60 mkr inte uppnås genom en<br>sammanslagning utan att det skulle föranleda allvarliga konsekvenser<br>för den nya länsstyrelsens möjligheter att fullgöra sina uppgifter. En<br>rimlig besparing som följd av sammanläggningen torde ligga kring<br>20 mkr. Det blivande länets storlek och dess heterogena struktur med<br>dess krav på lokal närvaro och sammanhållning ger en högre<br>kostnadsnivå än för län med en mer homogen struktur.<br>Omställnings- avvecklingskostnader behöver finansieras utanför<br>ordinarie ram och bör fördelas över längre tid.</p>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>66</p>
<h2>REGERINGEN</h2>
<h2>Inrikesdepartementet</h2>
<p>Prop. 1996/97:108</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997</p>
<p>Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden<br>Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,<br>Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh. Johansson, von Sydow, Klingvall,<br>Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing</p>
<p>Föredragande: statsrådet Blomberg</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1996/97:108 Ändrad länsindelning och<br>försöksverksamhet i Västsverige.</p>
<p>67</p>
<p>gotab 53062, Stockholm 1997</p>
11att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall= utskottet1996/97:BoU13?11att riksdagen antar regeringens förslag till?22att riksdagen godkänner regeringens förslag att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner den 1 januari 1998 läggs samman till Västergötlands län?22att riksdagen godkänner regeringens förslag att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner den 1 januari 1998 läggs samman till Västergötlands länbifall= utskottet1996/97:BoU13?33att riksdagen godkänner regeringens förslag att nuvarande länsstyrelser i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län läggs samman till en länsstyrelse den 1 januari 1998bifall= utskottet1996/97:BoU13?33att riksdagen godkänner regeringens förslag att nuvarande länsstyrelser i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län läggs samman till en länsstyrelse den 1 januari 1998?44att riksdagen godkänner regeringens förslag att Göteborg skall vara residensstad i Västergötlands län.?44att riksdagen godkänner regeringens förslag att Göteborg skall vara residensstad i Västergötlands län.bifall= utskottet1996/97:BoU13?BBordläggning1997-03-12 00:00:00inträffat2INLInlämning1997-03-12 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1997-03-13 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1997-04-03 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFolkpartiet liberalerna2014-11-23 12:44:49statustextstatustextÄrendet är avslutatGK031082019-05-22 17:21:36tilldelatTilldelatBostadsutskottet2014-11-23 12:44:49behandlas_i1996/97:BoU13GK01BoU13bet1996/97BoU13Länsindelningen i Västsverige m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo27mot1996/97Bo27med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo28mot1996/97Bo28med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo29mot1996/97Bo29med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo30mot1996/97Bo30med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo31mot1996/97Bo31med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo32mot1996/97Bo32med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo33mot1996/97Bo33med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo34mot1996/97Bo34med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo35mot1996/97Bo35med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo36mot1996/97Bo36med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo20mot1996/97Bo20med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo21mot1996/97Bo21med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo22mot1996/97Bo22med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo23mot1996/97Bo23med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo24mot1996/97Bo24med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo25mot1996/97Bo25med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo26mot1996/97Bo26med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeMotionföljdmotionav Claes-Göran Brandin (S)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo34mot1996/97Bo34med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Claes-Göran Brandin (S)Motionföljdmotionav Elizabeth Nyström m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo22mot1996/97Bo22med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Elizabeth Nyström m.fl. (M)Motionföljdmotionav Elver Jonsson och Eva Eriksson (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo27mot1996/97Bo27med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Elver Jonsson och Eva Eriksson (FP)Motionföljdmotionav Erling Bager och Eva Flyborg (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo35mot1996/97Bo35med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Erling Bager och Eva Flyborg (FP)Motionföljdmotionav Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo29mot1996/97Bo29med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Gudrun Schyman m.fl. (V)Motionföljdmotionav Holger Gustafsson och Åke Carnerö (KD)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo33mot1996/97Bo33med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Holger Gustafsson och Åke Carnerö (KD)Motionföljdmotionav Ingvar Johnsson och Nils-Erik Söderqvist (S)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo25mot1996/97Bo25med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Ingvar Johnsson och Nils-Erik Söderqvist (S)Motionföljdmotionav Johan Lönnroth (V)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo24mot1996/97Bo24med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Johan Lönnroth (V)Motionföljdmotionav Kenth Skårvik och Eva Eriksson (FP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo31mot1996/97Bo31med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Kenth Skårvik och Eva Eriksson (FP)Motionföljdmotionav Knut Billing m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo21mot1996/97Bo21med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Knut Billing m.fl. (M)Motionföljdmotionav Lennart Brunander och Marianne Andersson (C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo36mot1996/97Bo36med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Lennart Brunander och Marianne Andersson (C)Motionföljdmotionav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo26mot1996/97Bo26med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Märta Johansson m.fl. (S, C)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo32mot1996/97Bo32med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Märta Johansson m.fl. (S, C)Motionföljdmotionav Per Rosengren och Kenneth Kvist (V)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo30mot1996/97Bo30med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Per Rosengren och Kenneth Kvist (V)Motionföljdmotionav Sten Svensson och Lars Hjertén (M)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo20mot1996/97Bo20med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Sten Svensson och Lars Hjertén (M)Motionföljdmotionav Sylvia Lindgren m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo28mot1996/97Bo28med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Sylvia Lindgren m.fl. (S)Motionföljdmotionav Urban Ahlin m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1996/97:108<br/>
Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i VästsverigeGK02Bo23mot1996/97Bo23med anledning av prop. 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverigeav Urban Ahlin m.fl. (S)Motion