<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2232840</hangar_id>
 <dok_id>GK03106</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>106</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:106</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>106</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-02-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:37</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03106/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03106</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03106</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:106&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03106/prop_199697__106-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 februari 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Sundström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1974:371) om rättegången&lt;br&gt;i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen föreslås vara domför med tre juristdomare vid&lt;br&gt;avgörande av mål utan huvudförhandling och vid annan handläggning&lt;br&gt;som inte sker vid huvudförhandling; s.k. intresseledamöter behöver alltså&lt;br&gt;inte delta i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det görs inget undantag i arbetstvistlagen, när det införs krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd i alla mål och ärenden som överklagas från tingsrätt till&lt;br&gt;hovrätt. Det innebär att det kommer att gälla ett krav på prövningstillstånd&lt;br&gt;i alla mål som överklagas från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Det skall&lt;br&gt;dock inte gälla något krav på prövningstills.ånd vid överklagande hos&lt;br&gt;Arbetsdomstolen av en förvaltningsmyndighets beslut enligt lagen om be-&lt;br&gt;gränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för att meddela prövningstillstånd skall vara generöst&lt;br&gt;utformade. Frågor om prövningstillstånd skall kunna avgöras av Arbets-&lt;br&gt;domstolen i den nya sammansättningen, tre juristdomare, men om en av&lt;br&gt;ledamöterna begär det skall frågan i stället prövas av domstolen i dess&lt;br&gt;ordinarie sammansättning. Det räcker att en ledamot röstar för pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd för att det skall meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegången i arbetstvister.................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1969:93) om be-&lt;br&gt;gränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt ...... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny sammansättning i Arbetsdomstolen ............. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prövningstillstånd i Arbetsdomstolen................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handläggningen av lönegarantimål.................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt . . 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande................................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser av förslaget........................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar .......................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegången i arbetstvister.................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1969:93) om be-&lt;br&gt;gränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt ......20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag .................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande......................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 ....................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd&lt;br&gt;vid arbetskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och 4 kap. 13 § lagen (1974:371) om&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 §'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är domför med&lt;br&gt;ordförande samt högst sex och&lt;br&gt;lägst fyra andra ledamöter. Av de&lt;br&gt;ledamöter som avses i 2 § deltager&lt;br&gt;högst tre och lägst en. Av de leda-&lt;br&gt;möter som avses i 3 § deltager&lt;br&gt;högst fyra och lägst två, lika många&lt;br&gt;för vardera arbetsgivarsidan och&lt;br&gt;arbetstagarsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är även domför&lt;br&gt;med ordförande samt en ledamot&lt;br&gt;för vardera arbetsgivarsidan och&lt;br&gt;arbetstagarsidan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid huvudförhandling i mål&lt;br&gt;som saknar betydelse för ledning&lt;br&gt;av rättstillämpningen och även i&lt;br&gt;övrigt är av enklare beskaffenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid avgörande av mål utan&lt;br&gt;huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid annan handläggning som ej&lt;br&gt;sker vid huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är domför med&lt;br&gt;ordförande samt högst sex och&lt;br&gt;lägst fyra andra ledamöter. Av de&lt;br&gt;ledamöter som avses i 2 § skall&lt;br&gt;högst tre och lägst en delta. Av de&lt;br&gt;ledamöter som avses i 3 § skall&lt;br&gt;högst fyra och lägst två delta, lika&lt;br&gt;många för vardera arbetsgivarsidan&lt;br&gt;och arbetstagarsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är även domför&lt;br&gt;med ordförande samt en ledamot&lt;br&gt;för vardera arbetsgivarsidan och&lt;br&gt;arbetstagarsidan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid huvudförhandling i mål&lt;br&gt;som saknar betydelse för ledning&lt;br&gt;av rättstillämpningen och även i&lt;br&gt;övrigt är av enklare slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid avgörande av mål utan&lt;br&gt;huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid annan handläggning som&lt;br&gt;inte sker vid huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är vidare domför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:530.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tre lagfarna domare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid handläggning som avses i&lt;br&gt;andra stycket punkterna 2 eller 3,&lt;br&gt;om prövningen i väsentlig grad&lt;br&gt;avser annat än arbetsrättsliga frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon ledamot vid hand-&lt;br&gt;läggning enligt andra stycket att&lt;br&gt;mål skall avgöras eller viss fråga&lt;br&gt;prövas av domstolen i den sam-&lt;br&gt;mansättning som föreskrives i för-&lt;br&gt;sta stycket, gäller hans mening som&lt;br&gt;domstolens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon ledamot vid hand-&lt;br&gt;läggning enligt andra eller tredje&lt;br&gt;stycket att ett mål skall avgöras&lt;br&gt;eller en viss fråga prövas av dom-&lt;br&gt;stolen i den sammansättning som&lt;br&gt;föreskrivs i första stycket, gäller&lt;br&gt;ledamotens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om det avgörande som över-&lt;br&gt;klagas, den ändring i avgörandet&lt;br&gt;som yrkas samt grunderna for över-&lt;br&gt;klagandet. Uppgift skall även läm-&lt;br&gt;nas om de bevis som åberopas och&lt;br&gt;vad som skall styrkas med varje&lt;br&gt;bevis. Skriftliga bevis som inte&lt;br&gt;lagts fram tidigare skall ges in&lt;br&gt;samtidigt med överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagandet av en tingsrätts&lt;br&gt;dom skall klaganden i skrivelsen&lt;br&gt;även ange om han vill att det skall&lt;br&gt;hållas ett förnyat förhör med ett&lt;br&gt;vittne, en sakkunnig eller en part&lt;br&gt;eller hållas en förnyad syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det avgörande som överklagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den ändring i avgörandet som&lt;br&gt;yrkas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grunderna för överklagandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de omständigheter som åberopas&lt;br&gt;till stöd för att prövningstillstånd&lt;br&gt;skall meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de bevis som åberopas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vad som skall styrkas med varje&lt;br&gt;bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftliga bevis som inte lagts&lt;br&gt;fram tidigare skall ges in samtidigt&lt;br&gt;med överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagandet av en tingsrätts&lt;br&gt;dom skall klaganden i skrivelsen&lt;br&gt;även ange om klaganden vill att&lt;br&gt;det skall hållas ett förnyat förhör&lt;br&gt;med ett vittne, en sakkunnig eller&lt;br&gt;en part eller att det skall hållas en&lt;br&gt;förnyad syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1043.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:93) om be-&lt;br&gt;gränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1969:93) om begränsning av&lt;br&gt;samhällsstöd vid arbetskonflikter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot central förvaltningsmyn-&lt;br&gt;dighets beslut i den del beslutet rör&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag föres&lt;br&gt;genom besvär hos arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angår beslutet medlem i organi-&lt;br&gt;sation som avses i 6 § lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet, kan hans talan föras av&lt;br&gt;organisationen. Medlemmen har&lt;br&gt;dock rätt att själv föra talan, om&lt;br&gt;han visar att organisationen undan-&lt;br&gt;drager sig att föra hans talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om besvär som föres hos&lt;br&gt;arbetsdomstolen enligt denna lag&lt;br&gt;skall i övrigt i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla vad som i lagen (1974:371)&lt;br&gt;om rättegången i arbetstvister före-&lt;br&gt;skrives om rättegången i mål som&lt;br&gt;fullföljts till arbetsdomstolen ge-&lt;br&gt;nom besvär. Besvärsmål enligt&lt;br&gt;denna lag kan dock även företagas&lt;br&gt;till avgörande efter huvudförhand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central förvaltningsmyndighets&lt;br&gt;beslut överklagas hos Arbetsdom-&lt;br&gt;stolen, i den del beslutet rör till-&lt;br&gt;lämpningen av denna lag. Pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd krävs inte för att&lt;br&gt;Arbetsdomstolen skall pröva be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutet angår en medlem i&lt;br&gt;en organisation som avses i 6 §&lt;br&gt;lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet, kan medlem-&lt;br&gt;mens talan föras av organisationen.&lt;br&gt;Medlemmen har dock rätt att själv&lt;br&gt;föra talan, om han visar att organi-&lt;br&gt;sationen undandrar sig att föra&lt;br&gt;hans talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklaganden hos&lt;br&gt;Arbetsdomstolen enligt denna lag&lt;br&gt;skall i övrigt i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla vad som i lagen (1974:371)&lt;br&gt;om rättegången i arbetstvister före-&lt;br&gt;skrivs om rättegången i mål om&lt;br&gt;beslut som har överklagats hos&lt;br&gt;Arbetsdomstolen. Mål enligt denna&lt;br&gt;lag kan dock även avgöras efter&lt;br&gt;huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1976:585.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen tog i en skrivelse till regeringen den 30 januari 1995 upp&lt;br&gt;vissa frågor om ändringar i lagen (1974:371) om rättegången i arbets-&lt;br&gt;tvister (arbetstvistlagen). Med anledning av skrivelsen upprättades inom&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepartementet promemorian Vissa ändringar i lagen om&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister (Ds 1996:62). Promemorians lagförslag finns&lt;br&gt;i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Efter remiss har yttranden inkommit&lt;br&gt;från Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Hovrätten&lt;br&gt;för Nedre Norrland, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Arbets-&lt;br&gt;givarverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Arbets-&lt;br&gt;livsinstitutet, Arbetsdomstolen, Jämställdhetsombudsmannen, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Företagarnas Riksorganisation, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska Kommunförbundet, Konkursförvaltarkollegiemas&lt;br&gt;förening, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisa-&lt;br&gt;tion och Sveriges Akademikers Centralorganisation. Yttrandena finns&lt;br&gt;tillgängliga i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A95/1506/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 6 februari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4, 5 och 7 och i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 3 kap. 6 § arbetstvistlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny sammansättning i Arbetsdomstolen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det införs en ny sammansättning i Arbets-&lt;br&gt;domstolen bestående av tre juristdomare. Den nya sammansätt-&lt;br&gt;ningen skall kunna användas när mål avgörs utan huvudförhandling&lt;br&gt;och vid annan handläggning som inte sker vid huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget tillstyrker det eller lämnar det utan erinran. Malmö tingsrätt&lt;br&gt;påpekar att det enligt lagförslaget är teoretiskt möjligt med två slags&lt;br&gt;sammansättningar i samma typ av mål. En sådan utformning av lagtexten&lt;br&gt;är enligt tingsrätten inte acceptabel. Hovrätten för Nedre Norrland anser&lt;br&gt;att det klart bör framgå av lagtexten att den nya sammansättningen&lt;br&gt;förutom i processuella frågor endast får användas i mål och frågor av&lt;br&gt;enklare slag. Landsorganisationen i Sverige (LO) menar att den åsyftade&lt;br&gt;gränsdragningen inte kommer till tillräckligt tydligt uttryck i lagtexten.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Arbetslivsinstitutet synes det olämpligt att intresseledamötema Prop. 1996/97:106&lt;br&gt;själva inte föreslås vara med om att avgöra huruvida deras expertis är av&lt;br&gt;betydelse för målet eller inte. Institutet föreslår därför att ordföranden vid&lt;br&gt;oklara fall skall hänskjuta problematiken till domstolens ordinarie, stora&lt;br&gt;sammansättning. Jämställdhetsombudsmarmen (JämO) har inget att anföra&lt;br&gt;angående de föreslagna ändringarna, men framför i sitt remissyttrande&lt;br&gt;vissa andra förslag till ändringar av Arbetsdomstolens sammansättning i&lt;br&gt;mål om könsdiskriminering. Dessa förslag överensstämmer med vad som&lt;br&gt;tidigare har framförts av JämO i en skrivelse till regeringen och innebär&lt;br&gt;att domstolen i könsdiskrimineringsmål utökas med två experter på&lt;br&gt;diskrimineringsjuridik och/eller jämställdhetsfrågor (eventuellt med en&lt;br&gt;motsvarande minskning av antalet intresseledamöter), eller att intressele-&lt;br&gt;damötema och den s.k. tredje mannen i sådana mål utses från särskilda&lt;br&gt;listor innehållande personer som utsetts på grund av sina insikter i&lt;br&gt;diskrimineringsfrågor. I vart fall bör enligt JämO regler införas som&lt;br&gt;garanterar en jämn könsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Domförhetsreglema i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;arbetstvistlagen tar i första hand sikte på avgörande i sak av målen men&lt;br&gt;är tillämpliga även på beslut under rättegången. Vad gäller sådana beslut&lt;br&gt;utvidgades ordförandens behörighet nyligen i vissa hänseenden genom&lt;br&gt;ändringar i 3 kap. 7 § (SFS 1992:124). Behörigheten omfattar bl.a. rätten&lt;br&gt;att i vissa fall avvisa mål och att avvisa bevisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har i den skrivelse som föranlett den remitterade&lt;br&gt;promemorian framhållit ett behov av att kunna avgöra rättegångsfrågor i&lt;br&gt;en sammansättning med tre juristdomare. Regeringen instämmer i att det&lt;br&gt;framstår som en brist i dagens reglering att ordföranden ensam far avgöra&lt;br&gt;vissa enklare rättegångsfrågor, medan mer komplicerade sådana frågor&lt;br&gt;måste avgöras i en sammansättning med arbetsgivar- och arbetstagarleda-&lt;br&gt;möter. När det just gäller komplicerade rättegångsfrågor - som ofta är av&lt;br&gt;en utpräglat juridisk-teknisk karaktär - är dessa ledamöters särskilda&lt;br&gt;kunskaper och erfarenheter inte av lika stort värde som annars. Det är till&lt;br&gt;fördel för såväl domstolen som intresseledamötema själva, som ofta är&lt;br&gt;ganska hårt belastade, om dessa ledamöters insatser 1 an koncentreras till&lt;br&gt;arbetsrättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså goda skäl för en ny sammansättning när det gäller&lt;br&gt;rättegångsfrågor. Det kan sättas i fråga om inte sammansättningen bör få&lt;br&gt;användas endast i rättegångsfrågor. Det finns emellertid också andra mål&lt;br&gt;och frågor där det arbetsrättsliga inslaget är helt underordnat och där de&lt;br&gt;effektivitetsvinster som den nya sammansättningen innebär bör tillåtas få&lt;br&gt;göra sig gällande. Ett exempel kan vara överklagade biträdesersättningar&lt;br&gt;i arbetstvister som avgörs utan samband med huvudsaken. Att kalla in&lt;br&gt;intresseledamöter för att avgöra sådana frågor framstår ofta som föga&lt;br&gt;ändamålsenligt. En sammansättning med tre juristdomare bör därför kunna&lt;br&gt;användas också i sådana fall. Det bör emellertid understrykas att den nya&lt;br&gt;sammansättningen är tänkt att användas endast i fall där det arbetsrättsliga&lt;br&gt;inslaget är obetydligt. Det bör inte fa komma i fråga att domstolen håller&lt;br&gt;huvudförhandling i sådan sammansättning, och det är inte meningen att&lt;br&gt;domstolen i denna sammansättning skall pröva frågor av mer påtagligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsrättsligt intresse, som t.ex. interimistiska förordnanden enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:80) om anställningsskydd. Den sistnämnda begränsningen bör, i Prop. 1996/97:106&lt;br&gt;enlighet med vad Lagrådet förordat, komma till uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i övrigt knappast möjligt att i lagtext skilja ut alla de frågor som&lt;br&gt;det kan bli fråga om. Det bör enligt regeringens mening kunna överlåtas&lt;br&gt;till domstolen att i varje enskilt fall avgöra om frågan är av ett sådant slag&lt;br&gt;att den lämpar sig för avgörande i den nya sammansättningen, liksom i&lt;br&gt;dag gäller enligt 3 kap. 6 § arbetstvistlagen vid valet mellan s.k.&lt;br&gt;sjusammansättning eller tresammansättning. 1 vissa frågor handlar det&lt;br&gt;alltså om att välja mellan tre sammansättningsformer, där valet i dag står&lt;br&gt;mellan två. Om någon av ledamöterna i ett sådant fall ändå anser att&lt;br&gt;frågan i stället bör avgöras med intresseledamöter närvarande, skall den&lt;br&gt;meningen gälla. En sådan ordning innebär enligt regeringens mening&lt;br&gt;tillräckliga garantier för en riktig hantering. Domstolens sammansättning&lt;br&gt;vid behandling av prövningstillståndsfrågor berörs i nästa avsnitt, men det&lt;br&gt;kan redan här nämnas att regeringen föreslår att sådana frågor skall kunna&lt;br&gt;avgöras i den nya sammansättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen kan åstadkommas genom ett nytt tredje stycke i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;arbetstvistlagen. Domstolen bör i den nya sammansättningen bestå av tre&lt;br&gt;juristdomare. En ordförande eller en sådan vice ordförande som tilldelats&lt;br&gt;målet skall föra ordet. Av de andra domarna skall minst en vara&lt;br&gt;ordförande eller vice ordförande i domstolen. En av domarna får vara en&lt;br&gt;sekreterare som har fått ett förordnande enligt 3 kap. 8 § andra stycket,&lt;br&gt;dvs. har fått behörighet att efter ordförandens uppdrag vidta vissa&lt;br&gt;handläggningsåtgärder. Dessa bestämmelser om sammansättningen bör&lt;br&gt;framgå av domstolens instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de frågor som JämO tar upp kan följande sägas. Den&lt;br&gt;framställning som JämO tidigare gjort till regeringen behandlades nyligen&lt;br&gt;i en skrivelse till riksdagen (regeringens skrivelse 1996/97:41 Jämställd-&lt;br&gt;hetspolitiken). Regeringen uttalade då bl.a. att den kommer att ägna ökad&lt;br&gt;uppmärksamhet åt Arbetsdomstolens sammansättning vad avser kvinnor&lt;br&gt;och män, och att parternas beredvillighet att hörsamma regeringens&lt;br&gt;önskemål om ökad kvinnorepresentation då är av största betydelse.&lt;br&gt;Regeringen var dock inte beredd att tillskapa särskilda regler för&lt;br&gt;Arbetsdomstolen i den frågan. Regeringen gör inte någon annan be-&lt;br&gt;dömning nu.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Prövningstillstånd i Arbetsdomstolen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det görs inget undantag i arbetstvistlagen, när&lt;br&gt;det införs krav på prövningstillstånd i alla mål och ärenden som&lt;br&gt;överklagas från tingsrätt till hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det skall meddelas prövningstillstånd i Arbetsdom-&lt;br&gt;stolen kan prövas av tre juristdomare. Om en av ledamöterna begär&lt;br&gt;det skall frågan i stället prövas av domstolen i dess ordinarie&lt;br&gt;sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I Prop. 1996/97:106&lt;br&gt;promemorian föreslås dock att frågan om prövningstillstånd alltid skall&lt;br&gt;avgöras av tre juristdomare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;utan erinran förslaget att ett generellt krav på prövningstillstånd i Arbets-&lt;br&gt;domstolen bör införas. Riksrevisionsverket påpekar att promemorian inte&lt;br&gt;berör huruvida ett införande av prövningstillstånd kan innebära att&lt;br&gt;tingsrätterna får en ökad arbetsbörda, och ställer frågan om det kan&lt;br&gt;komma att ställas krav på tingsrätterna att skriva mer utförliga domskäl&lt;br&gt;än i dag. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) tillstyrker förslaget&lt;br&gt;under förutsättning att motsvarande ordning kommer att genomföras för&lt;br&gt;de allmänna domstolarnas del. Konkursförvaltarkollegiernas förening är&lt;br&gt;kritiskt inställd till införandet av krav på prövningstillstånd vid process&lt;br&gt;inför allmänna domstolar, men godtar det för Arbetsdomstolens del om&lt;br&gt;det genomförs i allmän domstol. Sveriges Akademikers Centralorganisa-&lt;br&gt;tion ställer sig tveksam till förslaget. Arbetsgivarverket föredrar det&lt;br&gt;förslag som Arbetsdomstolen fört fram och som innebär att parterna, om&lt;br&gt;de kom överens om det, skulle kunna få en tvist prövad direkt i Arbets-&lt;br&gt;domstolen. Företagarnas Riksorganisation och LO avstyrker förslaget.&lt;br&gt;Arbetsdomstolen tillstyrker att prövningstillståndsförfarandet införs även&lt;br&gt;i fråga om arbetstvistema, men vidhåller samtidigt sitt förslag om att&lt;br&gt;parter i de arbetstvister som i dag handläggs vid tingsrätten som första&lt;br&gt;instans skall ges möjlighet att överenskomma om prövning direkt i&lt;br&gt;Arbetsdomstolen. Domstolen framhåller att dess förslag skulle komma att&lt;br&gt;innebära en icke obetydlig kostnadsbesparing, och anför vidare att en&lt;br&gt;ordning med generellt krav på prövningstillstånd ofrånkomligen innebär&lt;br&gt;en ökad skillnad i tvisteförfarandet för å ena sidan de mål som handläggs&lt;br&gt;vid tingsrätt som första instans och å andra sidan de mål som prövas i&lt;br&gt;Arbetsdomstolen som första instans. Denna ökade skillnad är enligt&lt;br&gt;domstolen besvärande från principiell synpunkt och kan egentligen inte&lt;br&gt;försvaras, om det går att påvisa ett alternativ som innebär att skillnaden&lt;br&gt;i praktiken inte kommer att existera. Vidare framhåller domstolen att dess&lt;br&gt;förslag skulle komma att innefatta administrativa fördelar för domstolen,&lt;br&gt;genom att den ökade arbetsbördan på beredningsstadiet skulle medföra ett&lt;br&gt;betydelsefullt tillskott av kvalificerade arbetsuppgifter för domstolens&lt;br&gt;sekreterare, som besitter full domarkompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra remissinstanser har yttrat sig om Arbetsdomstolens förslag&lt;br&gt;att parter i de arbetstvister som i dag handläggs vid tingsrätten som första&lt;br&gt;instans skall ges möjlighet att överenskomma om prövning direkt i&lt;br&gt;Arbetsdomstolen. Arbetsgivarverket stöder förslaget, medan Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och&lt;br&gt;LO avstyrker det. TCO anser att det vore av stort värde om de fackliga&lt;br&gt;organisationerna efter överenskommelse med sin motpart skulle kunna fa&lt;br&gt;en tvist prövad direkt i Arbetsdomstolen i fall där detta i dag inte är&lt;br&gt;möjligt enligt arbetstvistlagen. Denna möjlighet bör dock enligt TCO inte&lt;br&gt;stå öppen för en oorganiserad arbetstagare och arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller formerna för tillståndsprövningen har några remissinstan-&lt;br&gt;ser haft synpunkter. Hovrätten för Nedre Norrland anser att en domare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ensam bör kunna bevilja prövningstillstånd, medan beslut att avslå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövningstillstånd bör fattas i domstolens vanliga sammansättning. Prop. 1996/97:106&lt;br&gt;Arbetsgivarverket finner det otillfredsställande om inte någon intresseleda-&lt;br&gt;mot deltar vid tillståndsprövningen. Liknande synpunkter framförs av&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, som menar att&lt;br&gt;eftersom Arbetsdomstolen är en specialdomstol är det viktigt att utreda&lt;br&gt;om inte intresseledamöter bör få en möjlighet att bidra med sin sakkun-&lt;br&gt;skap också vid tillståndsprövningen, och Arbetslivsinstitutet, som anför&lt;br&gt;liknande betänkligheter som rörande den nya sammansättningen och anser&lt;br&gt;att en alternativ sammansättningsform kunde vara lämplig även vid&lt;br&gt;prövningstillståndsbeslut. LO framhåller att, om ett krav på prövningstill-&lt;br&gt;stånd genomförs, det är av största vikt att prövningstillstånd skall&lt;br&gt;meddelas om en ledamot så anser. TCO har samma uppfattning och anser&lt;br&gt;dessutom att frågan om prövningstillstånd skall meddelas bör avgöras av&lt;br&gt;domstolen i ordinarie sammansättning om en ledamot begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Tingsrätternas domar i arbetstvister&lt;br&gt;överklagas i mycket stor omfattning. Omkring 80 procent av dessa domar&lt;br&gt;överklagas sålunda, medan endast knappt 10 procent av tingsrätternas&lt;br&gt;avgöranden i andra tvistemål överklagas. Samtidigt har under senare år&lt;br&gt;60-65 procent av tingsrätternas överklagade domar i arbetstvister&lt;br&gt;fastställts. Det kan tänkas olika förklaringar till att överklagandefre-&lt;br&gt;kvensen i just arbetstvister är så hög, men det finns inte något underlag&lt;br&gt;för att påstå att tingsrätterna inte avgör dessa tvister på ett generellt sett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt. Siffrorna visar emellertid på att hanteringen kan&lt;br&gt;rationaliseras. En stor del av de överklagade domarna ändras inte av&lt;br&gt;Arbetsdomstolen, och i många av de fallen är säkert en ny fullständig&lt;br&gt;rättegång obehövlig. Om denna obehövliga fullständiga rättegång kunde&lt;br&gt;begränsas vore mycket vunnet. En sådan begränsning kan åstadkommas&lt;br&gt;genom regler om prövningstillstånd. När det gäller krav på prövningstill-&lt;br&gt;stånd i hovrätten har regeringen beslutat en proposition till riksdagen&lt;br&gt;(prop. 1996/97:131 Prövningstillstånd i hovrätten). Det är naturligt att&lt;br&gt;ställa frågan om inte krav på prövningstillstånd bör gälla även i&lt;br&gt;Arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En synpunkt som har framförts av bl.a. LO är att rättssäkerheten kräver&lt;br&gt;att tvister kan prövas i två instanser. Ett krav på prövningstillstånd innebär&lt;br&gt;dock inte att parterna i vissa mål helt är utestängda från en prövning i&lt;br&gt;andra instans. Med ett omsorgsfullt utformat system vad avser grunder för&lt;br&gt;prövningstillstånd och handläggningsregler innebär ett beslut att inte&lt;br&gt;meddela prövningstillstånd att Arbetsdomstolen faktiskt har gjort en&lt;br&gt;prövning av hur tingsrätten har handlagt och bedömt målet utan att&lt;br&gt;domstolen har funnit något som ger anledning att betvivla utgångens&lt;br&gt;riktighet och det inte heller finns andra skäl för en prövning i Arbets-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något undantag inte görs i arbetstvistlagen kommer reglerna om&lt;br&gt;krav på prövningstillstånd att gälla också för Arbetsdomstolen i de mål&lt;br&gt;som överklagas dit från tingsrätterna. Detta följer av föreskriften i 5 kap.&lt;br&gt;3 § arbetstvistlagen att rättegångsbalkens (RB) regler om dispositiva&lt;br&gt;tvistemål i tillämpliga delar skall gälla i arbetstvister, om inte annat&lt;br&gt;särskilt är föreskrivet. I fråga om rättegången i Arbetsdomstolen som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullfölj dsinstans tillämpas vad som är föreskrivet om rättegången i hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de nya prövningstillståndsreglema bör fa genom- Prop. 1996/97:106&lt;br&gt;slag också i arbetstvistema och att något undantag således inte skall göras&lt;br&gt;i arbetstvistlagen. De nya regler om prövningstillstånd i hovrätt som har&lt;br&gt;betydelse för processen i arbetstvister beskrivs i det följande, liksom deras&lt;br&gt;tillämpning i arbetstvistema. Dessutom behandlas de anpassningar som&lt;br&gt;bör göras i arbetstvistlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispensgrunderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen uttalat i propositionen om prövningstillstånd i&lt;br&gt;hovrätten måste dispensgrundema utformas så att de skapar tillräckliga&lt;br&gt;garantier för att begäran om prövningstillstånd inte avslås i mål där&lt;br&gt;tingsrättsavgörandet är materiellt felaktigt. Dispensgrundema bör helst&lt;br&gt;vara lättöverskådliga och säkerställa en förutsebar tillämpning. Lagrådet&lt;br&gt;har berört denna fråga i sitt yttrande, och har därvid hänfört sig till vad&lt;br&gt;det uttalade i samband med lagrådsgranskningen av regeringens förslag&lt;br&gt;om prövningstillstånd i hovrätten. Lagrådets synpunkter behandlas i&lt;br&gt;propositionen om prövningstillstånd i hovrätten. Regeringen har till viss&lt;br&gt;del följt Lagrådets synpunkter. När det gäller utformningen av dispens-&lt;br&gt;grundema har Lagrådet föreslagit en alternativ lösning. Regeringen har&lt;br&gt;dock bedömt att Lagrådets förslag är mindre tydligt och lättillämpat än&lt;br&gt;det remitterade förslaget och har därför vidhållit det. Det saknas skäl att&lt;br&gt;nu göra en annan bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd skall enligt regeringens förslag om prövningstillstånd&lt;br&gt;i hovrätten meddelas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten&lt;br&gt;har kommit till (ändringsdispens),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det inte utan en prövning av målet i sak går att bedöma riktigheten av&lt;br&gt;det slut som tingsrätten har kommit till (granskningsdispens),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet&lt;br&gt;prövas av högre rätt (prejudikatdispens), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär&lt;br&gt;dispens).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala dispensgrunden är ändringsdispensen. Beviskravet för hur&lt;br&gt;sannolikt det skall vara att en prövning av saken skulle leda till en&lt;br&gt;ändring av tingsrättsavgörandet har satts lågt, vilket markeras genom&lt;br&gt;lagtextens utformning. Det är vidare för att inte försvåra en enhetlig&lt;br&gt;rättstillämpning nödvändigt att ha en möjlighet till prejudikatdispens. Den&lt;br&gt;extraordinära dispensen får betydelse när ett formellt fel av allvarligare&lt;br&gt;art har begåtts av tingsrätten, även om det inte skulle finnas anledning att&lt;br&gt;betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till. Dispens&lt;br&gt;skall således meddelas när det finns synnerliga skäl, såsom att det finns&lt;br&gt;grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång&lt;br&gt;uppenbarligen beror på ett grovt förbiseende eller ett grovt misstag.&lt;br&gt;Granskningsdispensen får sin huvudsakliga betydelse för de mål som är&lt;br&gt;så pass omfattande eller på annat sätt komplicerade att det inte går att&lt;br&gt;tillräckligt tillförlitligt bedöma på handlingarna huruvida målet är rätt&lt;br&gt;avgjort eller inte. Det kan vara så att det visserligen inte finns någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning i och för sig att betvivla riktigheten hos tingsrättens avgörande, Prop. 1996/97:106&lt;br&gt;men att det inte heller med någon högre grad av säkerhet går att påstå att&lt;br&gt;avgörandet faktiskt är riktigt. I sådana fall har granskningsdispensen en&lt;br&gt;viktig funktion att fylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande att komplettera överklagandet med dispensskäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de mål där det redan i dag krävs prövningstillstånd - för Arbetsdom-&lt;br&gt;stolens del gäller det tvistemål där tvisteföremålets värde är högst ett&lt;br&gt;basbelopp - är det i princip obligatoriskt för domstolen att begära&lt;br&gt;komplettering från klaganden om han eller hon inte har angett de skäl&lt;br&gt;som åberopas till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas. Regering-&lt;br&gt;en har i propositionen om prövningstillstånd i hovrätten föreslagit att detta&lt;br&gt;inte längre skall vara obligatoriskt. Om en klagande, som på föreskrivet&lt;br&gt;sätt av tingsrätten har upplysts om kravet på prövningstillstånd, underlåter&lt;br&gt;att särskilt argumentera i prövningstillståndsfrågan, är det rimligt att&lt;br&gt;normalt utgå från att de omständigheter som anförs i sak också är de&lt;br&gt;omständigheter som klaganden vill anföra till stöd för att prövningstill-&lt;br&gt;stånd skall meddelas. Skulle tingsrättens dom eller beslut undantagsvis&lt;br&gt;inte innehålla någon uppgift om att prövningstillstånd krävs, och det inte&lt;br&gt;heller framgår av överklagandet att klaganden är medveten om kravet på&lt;br&gt;prövningstillstånd, bör domstolen underrätta klaganden om att sådant&lt;br&gt;tillstånd krävs och begära att överklagandet kompletteras med de&lt;br&gt;omständigheter som åberopas till stöd för att tillstånd skall meddelas. Står&lt;br&gt;det klart att prövningstillstånd skall meddelas är detta naturligtvis ett skäl&lt;br&gt;att underlåta att begära komplettering. Om tingsrättens dom eller beslut&lt;br&gt;innehåller uppgift om att prövningstillstånd krävs, blir det normalt bara&lt;br&gt;aktuellt att förelägga en klagande att komplettera överklagandet om detta&lt;br&gt;innehåller argumentation i frågan om prövningstillstånd men denna är&lt;br&gt;oklar och det inte kan uteslutas att prövningstillstånd kan komma att&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till sammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen om prövningstillstånd i hovrätten föreslagit&lt;br&gt;att det införs en möjlighet att hålla sammanträde om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl för att en part skall höras muntligen innan frågan om prövningstill-&lt;br&gt;stånd avgörs. Denna möjlighet kan få betydelse i främst två situationer.&lt;br&gt;Den första situationen rör klagande som kan ha svårt för att uttrycka sig&lt;br&gt;i skrift. Det kan då undantagsvis vara ändamålsenligt att hålla ett&lt;br&gt;sammanträde i syfte att få bättre underlag för bedömning av prövningstill-&lt;br&gt;ståndsfrågan. Ett sådant sammanträde kan, om det är lämpligt, hållas per&lt;br&gt;telefon. Den andra situationen kan uppkomma i fall där någon förhandling&lt;br&gt;inte har hållits i tingsrätten, men en förhandling begärs i samband med&lt;br&gt;överklagandet. Artikel 6 i den europeiska konventionen angående skydd&lt;br&gt;för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kan då i&lt;br&gt;vissa fall innebära en rätt till förhandling i andra instans, när det som här &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är fråga om prövning av civila rättigheter och skyldigheter. Om tillstånds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfarandet vore helt skriftligt, skulle det i dessa fall vara nödvändigt att Prop. 1996/97:106&lt;br&gt;meddela prövningstillstånd oavsett om det i övrigt fanns skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftväxlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler skall beslut i frågan om prövningstillstånd meddelas&lt;br&gt;efter det att skriftväxlingen avslutats. När det finns skäl för det, får dock&lt;br&gt;frågan om prövningstillstånd tas upp utan att skriftväxling skett. Regering-&lt;br&gt;en har i propositionen om prövningstillstånd i hovrätten föreslagit att&lt;br&gt;utgångspunkten skall vara en annan. Huvudregeln skall inte längre vara&lt;br&gt;att skriftväxling skall ske före tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fall där det kan vara aktuellt med skriftväxling är sådana där det&lt;br&gt;framstår som ovisst om prövningstillstånd kommer att meddelas eller inte.&lt;br&gt;Då kan det hända att ett yttrande från motparten ger kompletterande&lt;br&gt;upplysningar av värde för tillståndsprövningen. Det kan ibland också&lt;br&gt;finnas anledning att låta motparten yttra sig över frågan om prövningstill-&lt;br&gt;stånd, om klaganden åberopar nya omständigheter eller nya bevis eller i&lt;br&gt;övrigt lämnar nya uppgifter som inte framgår av handlingarna i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är sannolikt att prövningstillstånd kommer att meddelas och att&lt;br&gt;målet kan avgöras på handlingarna i den sammansättning som avgör&lt;br&gt;frågan om prövningstillstånd, bör skriftväxling ske. I dessa fall kan det av&lt;br&gt;processekonomiska skäl vara lämpligt att målet är färdigberett innan&lt;br&gt;frågan om prövningstillstånd avgörs, eftersom det då är möjligt att avgöra&lt;br&gt;målet vid samma föredragningstillfalle som då frågan om prövningstill-&lt;br&gt;stånd avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda innebär att skriftväxling innan frågan om prövningstill-&lt;br&gt;stånd avgörs kan underlåtas i åtskilliga fall. Kan skriftväxling undvikas&lt;br&gt;innebär det att motparten i många fall slipper onödiga kostnader. Det&lt;br&gt;finns därför anledning att alltid noga överväga om skriftväxling är&lt;br&gt;motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiellt prövningstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ett prövningstillståndsförfarande är att den högre instansen på&lt;br&gt;ett enkelt sätt skall kunna skilja sig från sådant som det från saklig&lt;br&gt;synpunkt inte finns anledning att ta upp till ny sakprövning. För att detta&lt;br&gt;syfte skall tillgodoses fullt ut och för att uppnå en rationell handläggning&lt;br&gt;av överklagade mål bör det finnas en möjlighet att meddela partiella&lt;br&gt;prövningstillstånd. Regeringen har därför i propositionen om prövningstill-&lt;br&gt;stånd i hovrätten föreslagit att partiellt prövningstillstånd skall kunna&lt;br&gt;meddelas beträffande en viss del av tingsrättens dom eller beslut vars&lt;br&gt;utgång inte påverkar avgörandet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiellt prövningstillstånd kan alltså t.ex. meddelas för ett av flera&lt;br&gt;kumulerade tvistemål, eller begränsas till betalningens storlek i ett mål där&lt;br&gt;både skyldigheten att betala och beloppets storlek är tvistiga. Likaså kan&lt;br&gt;prövningstillståndet exempelvis inskränkas till rättegångskostnadsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolens sammansättning vid tillståndsprövningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya sammansättningen med tre juristdomare lämpar sig enligt&lt;br&gt;regeringens mening väl för behandling av frågor om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enkla och snabba hanteringen av målen som är den stora vinsten med&lt;br&gt;kravet på prövningstillstånd genomförs bäst med ledamöter som finns lätt&lt;br&gt;tillgängliga i domstolen. Prövningen kommer samtidigt i hög grad att&lt;br&gt;inriktas på renodlade rätts- och bevisfrågor. Juristdomama är särskilt&lt;br&gt;kompetenta att pröva sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har ansett att intresseledamöter bör delta vid&lt;br&gt;avgörandet av frågor om prövningstillstånd. Regeringen har förståelse för&lt;br&gt;den synpunkten. Prövningstillståndsfrågoma bör därför inte vara&lt;br&gt;förbehållna sammansättningen med tre juristdomare. Som Lagrådet har&lt;br&gt;påpekat innebär lagtextens utformning att frågor om prövningstillstånd&lt;br&gt;kan prövas också i den s.k. tresammansättningen bestående av ordförande&lt;br&gt;och två intresseledamöter. Detta är enligt regeringens mening ändamålsen-&lt;br&gt;ligt. Allt efter vad som är lämpligast i det enskilda fallet kan frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd således avgöras av domstolen i endera av de tre&lt;br&gt;sammansättningarna, samtidigt som juristsammansättningen bör bli den&lt;br&gt;normala. Det skall emellertid räcka att endast en ledamot i någon av de&lt;br&gt;mindre sammansättningarna vill det för att frågan skall hänskjutas till den&lt;br&gt;ordinarie sammansättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare i propositionen om prövningstillstånd i hovrätt&lt;br&gt;föreslagit ett tillägg till 16 kap. 3 § RB som innehåller regler om&lt;br&gt;omröstning. Tillägget innebär att det skall räcka att en domare voterar för&lt;br&gt;prövningstillstånd för att sådant skall meddelas. Denna regel kommer att&lt;br&gt;gälla också för Arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om prövning direkt i Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har i sitt remissvar vidhållit sitt förslag att tvister som&lt;br&gt;enligt nuvarande regler handläggs i tingsrätt som första instans skall&lt;br&gt;prövas i Arbetsdomstolen som första och enda instans, om parterna avtalar&lt;br&gt;om det. Ett par remissinstanser har uttalat sitt stöd för förslaget, medan&lt;br&gt;flera andra har motsatt sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan enligt regeringens mening riktas i huvudsak två invändningar&lt;br&gt;mot förslaget. Den första invändningen rör frågan om parterna i en tvist&lt;br&gt;skall kunna avtala bort prövningen i den första instansen och välja en&lt;br&gt;prövning direkt i en högre instans. Att ge parterna en möjlighet att&lt;br&gt;avtalsvägen få till stånd en prövning av en mer kvalificerad och högre&lt;br&gt;instans än den instans som följer av gällande lagregler framstår i sig som&lt;br&gt;olämpligt. Som huvudregel bör gälla att undantag från den gängse&lt;br&gt;instansordningen - när sådana undantag är motiverade - inte skall kunna&lt;br&gt;bli föremål för parternas dispositioner. De skall i stället regleras i lag. Om&lt;br&gt;partema skall ges en möjlighet att avtala bort en onödig tvåinstanspröv-&lt;br&gt;ning, bör vidare den möjligheten gå ut på att prövningen i den andra&lt;br&gt;instansen, inte den första, avtalas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra invändningen har att göra med att ett genomförande av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget skulle innebära att de principer som gäller för instansordningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frångås. Ett flerinstansförfarande bygger på en funktionsfördelning mellan Prop. 1996/97:106&lt;br&gt;de olika domstolsnivåema; talan väcks i den första instansen och den&lt;br&gt;högre instansen överprövar överklagade domar. Överinstansernas uppgift&lt;br&gt;är i stora drag att rätta felaktiga avgöranden, stå för prejudikatbildningen&lt;br&gt;och i viss mån att utöva en allmän kontroll av hur underinstansema sköter&lt;br&gt;sina uppgifter. Dessa principer har i stor utsträckning giltighet också för&lt;br&gt;Arbetsdomstolen vid dess prövning av överklagade domar, även om&lt;br&gt;arbetstvistlagen bygger på grundtanken att arbetstvister skall avgöras i&lt;br&gt;Arbetsdomstolen som specialdomstol för sådana tvister. När det gäller de&lt;br&gt;mål som prövas i tingsrätt som första instans är det viktigt att hålla fast&lt;br&gt;vid den princip som har varit vägledande i de senaste årens process-&lt;br&gt;rättsliga reformarbete och som innebär att tyngdpunkten i rättskipningen&lt;br&gt;skall ligga i första instans. Det kan också konstateras att förutsättningarna&lt;br&gt;för att en sådan ordning skall fungera bra är goda. Tingsrätterna besitter&lt;br&gt;en hög allmän kompetens, och i de typer av arbetstvister som de har att&lt;br&gt;handlägga - framför allt gäller det anställningsskyddstvister - finns det&lt;br&gt;numera en mycket rikhaltig rättspraxis från Arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har som ett skäl för att dess förslag skall genomföras,&lt;br&gt;även sedan en ordning med krav på generellt prövningstillstånd införts,&lt;br&gt;pekat på vad den anser vara en besvärande principiell skillnad - en&lt;br&gt;skillnad som nu vidgas - mellan de mål som handläggs i tingsrätt som&lt;br&gt;första instans och de mål som Arbetsdomstolen prövar i första instans.&lt;br&gt;Regeringen vill inte förneka att denna skillnad existerar. Den finns dock&lt;br&gt;där redan i dag, och den nu gällande ordningen har hittills ansetts&lt;br&gt;ändamålsenlig. Frågan är om de nu föreslagna åtgärderna kan sägas göra&lt;br&gt;situationen oacceptabel eller i varje fall otillfredsställande. Regeringen vill&lt;br&gt;här hänvisa till vad som har sagts tidigare i detta avsnitt om det slags&lt;br&gt;prövning som den nu föreslagna ordningen med krav på prövningstillstånd&lt;br&gt;innebär. De föreslagna grunderna för prövningstillstånd och hand-&lt;br&gt;läggningsreglema är enligt regeringens mening så utformade att ett beslut&lt;br&gt;att inte meddela prövningstillstånd innebär att Arbetsdomstolen faktiskt&lt;br&gt;har gjort en prövning av hur tingsrätten har handlagt och bedömt målet&lt;br&gt;utan att domstolen har funnit något som ger anledning att betvivla&lt;br&gt;utgångens riktighet och det inte heller finns andra skäl för en prövning i&lt;br&gt;Arbetsdomstolen. Detta måste anses uppfylla alla berättigade krav på en&lt;br&gt;rättssäker hantering av arbetstvistema. Regeringen kan därför inte finna&lt;br&gt;att den skillnad mellan måltypemas hantering som framgent kommer att&lt;br&gt;finnas är något bärande skäl för Arbetsdomstolens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Handläggningen av lönegarantimål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Handläggningen av lönegarantimål bör&lt;br&gt;inte flyttas från allmän domstol till Arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dömning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stockholms tingsrätt, Riksskatteverket, Arbets-&lt;br&gt;givarverket, Arbetslivsinstitutet, Företagarnas Riksorganisation och&lt;br&gt;Konkursförvaltarkollegiernas Förening instämmer i promemorians&lt;br&gt;bedömning. Arbetsdomstolen vidhåller inte sitt förslag. LO, TCO och&lt;br&gt;SACO anser att Arbetsdomstolen bör vara överinstans i lönegarantimålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Genom tillkomsten av 1992 års&lt;br&gt;lönegarantilag (1992:497), som trädde i kraft den 1 juli samma år,&lt;br&gt;reformerades handläggningen av lönegarantimålen. Tidigare prövades&lt;br&gt;lönegarantifrågor i konkurser utan bevakning av kronofogdemyndigheten,&lt;br&gt;och myndighetens avgöranden kunde överklagas genom besvär i hovrätt.&lt;br&gt;Besvärsprocessen i hovrätten var i huvudsak skriftlig. Den nya ordningen&lt;br&gt;innebär att konkursförvaltaren, om bevakning inte förekommer i&lt;br&gt;konkursen, handlägger lönegarantifrågoma. Konkursförvaltarens beslut&lt;br&gt;kan angripas genom att talan väcks i tingsrätt. En sådan talan kan föras&lt;br&gt;såväl av en berörd arbetstagare som av staten. Vid tingsrätten handläggs&lt;br&gt;målet enligt vad som gäller för tvistemål i allmänhet, vilket bl.a. innebär&lt;br&gt;att sammanträde normalt skall hållas och att tingsrättens dom enligt&lt;br&gt;vanliga regler kan överklagas till hovrätt och Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konkurser där bevakning förekommer handläggs en tvistig lönefordran&lt;br&gt;vid tingsrätt inom ramen för konkursförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt skäl för att ändra ordningen för prövning av tvistiga&lt;br&gt;lönegarantiärenden var att en muntlig handläggningsform ansågs ge de&lt;br&gt;bästa förutsättningarna för den ytterligare utredning i ärendet som kunde&lt;br&gt;visa sig behövlig (se prop. 1991/92:139 s. 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen har inneburit en väsentligt minskad måltillströmning till&lt;br&gt;hovrätterna av lönegarantimål. Enligt uppgift från landets tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heter i konkurs förekom år 1994 drygt 500 nya lönegarantimål i tings-&lt;br&gt;rätterna. Av dessa överklagades uppskattningsvis drygt en tiondel till&lt;br&gt;hovrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget, som Arbetsdomstolen framfört men inte längre vidhåller, att&lt;br&gt;flytta över handläggningen av lönegarantimålen från allmän domstol till&lt;br&gt;Arbetsdomstolen, antingen i första eller i andra instans, bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte genomföras av följande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör inte komma i fråga att utmönstra tingsrättens prövning i första&lt;br&gt;instans. Den muntliga handläggningsformen skulle medföra stora&lt;br&gt;olägenheter och ökade kostnader för parter och andra, om handläggningen&lt;br&gt;koncentrerades till Arbetsdomstolen i Stockholm. En prövning direkt i&lt;br&gt;Arbetsdomstolen skulle vidare innebära ett eninstansförfarande för dessa&lt;br&gt;måltyper, vilket måste anses vara principiellt olämpligt. Till skillnad från&lt;br&gt;de arbetstvister som handläggs i Arbetsdomstolen som enda instans har&lt;br&gt;lönegarantimålen inte föregåtts av några förhandlingar mellan parterna.&lt;br&gt;Härtill kommer att det är svårt att se att Arbetsdomstolen verkligen skulle&lt;br&gt;ha möjlighet att handlägga en så stor mängd nya mål som det vore fråga&lt;br&gt;om utan förstärkning av domstolens resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det kan riktas invändningar också mot tanken att handlägga&lt;br&gt;lönegarantimål i Arbetsdomstolen efter överklagande. Kostnaderna för&lt;br&gt;förfarandet skulle i många fall öka genom att parter och andra skulle &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvingas till längre resor än som i dag är fallet. Det vore vidare inte en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämplig ordning att låta tvistiga lönefordringar i konkurs falla under olika&lt;br&gt;instansordningar, beroende på om bevakning äger rum i konkursen eller&lt;br&gt;inte. Det kan noteras att riksdagen nyligen har avslagit en motion med&lt;br&gt;yrkande om att Arbetsdomstolen i sista instans skall pröva frågor om&lt;br&gt;lönegaranti. Justitieutskottet hänvisade i det betänkande som låg till grund&lt;br&gt;för riksdagens ställningstagande (bet. 1995/96:JuU15 Vissa process-&lt;br&gt;rättsliga frågor) till att frågorna om handläggningen av lönegarantimål är&lt;br&gt;intimt förknippade med hur frågor om konkurser handläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att säga i vilken utsträckning tvistefrågorna i lönegaranti-&lt;br&gt;målen sakligt sett motiverar en prövning i Arbetsdomstolen. I avsaknad&lt;br&gt;av ordentliga undersökningar på området går det inte att dra några säkra&lt;br&gt;slutsatser. Det står klart att det i många fall tvistas om rent arbetsrättsliga&lt;br&gt;frågor, t.ex. arbetstagarbegreppet. Å andra sidan tyder de undersökningar&lt;br&gt;som tidigare har gjorts i frågan (se SOU 1986:9 bilaga 4 och SOU&lt;br&gt;1988:30 s. 119) närmast på att det i vart fall inte är någon klar majoritet&lt;br&gt;för sådana frågor bland tvisterna. Det bör påpekas att de nämnda&lt;br&gt;undersökningarna har gällt tvister enligt den gamla ordningen för&lt;br&gt;handläggning av lönegarantimål. Det saknas material för att göra något&lt;br&gt;säkert uttalande i frågan om den ändrade handläggningsordningen har&lt;br&gt;medfört någon förändring beträffande tvisternas karaktär, men det har inte&lt;br&gt;framkommit något som talar i den riktningen. Inget tyder således på att&lt;br&gt;de rent arbetsrättsliga frågorna är så framträdande i lönegarantimålen att&lt;br&gt;de redan på grund av den omständigheten bör flyttas över till Arbets-&lt;br&gt;domstolen. Det är värt att notera att Konkiirsförvaltarkollegiernas&lt;br&gt;Förening i sitt remissvar angett, att det är föreningens erfarenhet att&lt;br&gt;lönegarantimål i mycket stor utsträckning berör allmänna civilrättsliga&lt;br&gt;frågor och mer sällan renodlat arbetsrättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Lagen om begränsning av samhällsstöd vid&lt;br&gt;arbetskonflikt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall inte gälla något krav på pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd vid överklagande hos Arbetsdomstolen av en&lt;br&gt;förvaltningsmyndighets beslut enligt lagen om begränsning av&lt;br&gt;samhällsstöd vid arbetskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagrådet har ifrågasatt om det inte&lt;br&gt;behövs en följdändring i lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd&lt;br&gt;vid arbetskonflikt för att undvika att prövningstillståndsregleringen får&lt;br&gt;genomslag i ärenden enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt innehåller i&lt;br&gt;7 § en regel om att talan mot en central förvaltningsmyndighets beslut i&lt;br&gt;den del beslutet rör tillämpningen av den lagen förs genom besvär hos&lt;br&gt;Arbetsdomstolen. I fråga om sådana besvär skall vidare enligt paragrafen&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla vad som i lagen om rättegången i arbetstvister&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs om rättegången i mål som fullföljts till Arbetsdomstolen genom Prop. 1996/97:106&lt;br&gt;besvär, dvs. överklagade beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen om prövningstillstånd i hovrätten uttalat&lt;br&gt;att krav på prövningstillstånd inte bör finnas när det gäller överklagande&lt;br&gt;till hovrätt av en förvaltningsmyndighets beslut. Detsamma bör gälla över-&lt;br&gt;klagande av förvaltningsmyndighets beslut hos Arbetsdomstolen. För att&lt;br&gt;det skall stå helt klart att det i sådana fall inte gäller något krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd bör ett uttryckligt undantag göras i lagen om be-&lt;br&gt;gränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft samtidigt&lt;br&gt;med införandet av generellt krav på prövningstillstånd i hovrätten,&lt;br&gt;dvs. den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians forslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Endast Arbetsdomstolen har yttrat sig särskilt i&lt;br&gt;frågan. Domstolen anser det olyckligt om ändringarna i arbetstvistlagen&lt;br&gt;blev beroende av förslaget på hovrätternas område. Oavsett om det införs&lt;br&gt;ett generellt krav på prövningstillstånd för hovrättemas del bör ändringar-&lt;br&gt;na i arbetstvistlagen enligt domstolen genomföras utan onödig tidsutdräkt.&lt;br&gt;Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna har ett&lt;br&gt;nära samband med införandet av ett generellt krav på prövningstillstånd&lt;br&gt;för hovrättemas prövning av tingsrätternas avgöranden. De bör därför&lt;br&gt;träda i kraft samtidigt som det nya kravet på prövningstillstånd i hovrätten&lt;br&gt;träder i kraft. Regeringen har i propositionen om prövningstillstånd i&lt;br&gt;hovrätten föreslagit att detta skall ske den 1 januari 1998. I fråga om&lt;br&gt;domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet skall enligt&lt;br&gt;förslaget äldre bestämmelser gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Konsekvenser av forslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den ändrade sammansättningen för handläggningen av vissa frågor&lt;br&gt;medför en förenkling av Arbetsdomstolens administration. Domstolens&lt;br&gt;verksamhet rationaliseras alltså något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ett generellt krav på prövningstillstånd medför en&lt;br&gt;betydande arbetsbesparing, vars storlek för närvarande svårligen kan&lt;br&gt;uppskattas närmare. I övrigt synes förslaget inte medföra några kost-&lt;br&gt;nadskonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;10.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. 6 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har ett nytt tredje stycke tillagts. Stycket har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag. Stycket innehåller regler om en ny&lt;br&gt;sammansättning för Arbetsdomstolen. Domstolen skall vara domför med&lt;br&gt;tre juristdomare utan intresseledamöter i två olika situationer: dels vid&lt;br&gt;behandling av frågor om prövningstillstånd, dels vid avgörande av mål&lt;br&gt;utan huvudförhandling och annan handläggning som inte sker vid&lt;br&gt;huvudförhandling, om prövningen i väsentlig grad rör annat än arbets-&lt;br&gt;rättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågor om prövningstillstånd är domstolen domför&lt;br&gt;antingen i den nya sammansättningen eller i sammansättning enligt&lt;br&gt;paragrafens första eller andra stycken. Det följer av föreskriften i fjärde&lt;br&gt;stycket att en fråga skall prövas av domstolen i den ordinarie samman-&lt;br&gt;sättningen, om någon av ledamöterna i den mindre sammansättningen vill&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i andra frågor kan domstolen vara domför i tre olika konstellatio-&lt;br&gt;ner. Den nya sammansättningen är tänkt för i första hand rättegångsfrågor,&lt;br&gt;men också för andra frågor där det arbetsrättsliga inslaget är obetydligt.&lt;br&gt;Det är domstolen som har att bestämma sammansättningen i det enskilda&lt;br&gt;fallet, men en ledamot som så önskar kan alltid fa frågan prövad av&lt;br&gt;domstolen i stor sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har setts över språkligt. Regeringen har, efter Lagrådets&lt;br&gt;påpekande, stannat för att inte föreslå någon ändring av ordet ordförande&lt;br&gt;i paragrafens första och andra stycken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. 13 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har redigerats om och setts över språkligt. I dess första stycke&lt;br&gt;har det tillagts att ett överklagande även skall innehålla de omständigheter&lt;br&gt;som åberopas till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas. Detta&lt;br&gt;motsvarar vad som kommer att gälla för andra tvistemål än arbetstvister&lt;br&gt;enligt 50 kap. 4 § RB.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1998, samtidigt som det&lt;br&gt;generella kravet på prövningstillstånd i hovrätten träder i kraft. Kravet på&lt;br&gt;prövningstillstånd kommer dock inte att gälla i fråga om domar och beslut&lt;br&gt;som har meddelats före ikraftträdandet. Det behövs enligt regeringens&lt;br&gt;mening inte några särskilda övergångsregler i arbetstvistlagen. De nya&lt;br&gt;sammansättningsreglema kommer därför omedelbart att bli tillämpliga i&lt;br&gt;Arbetsdomstolen den 1 januari 1998. Detta innebär bl.a. att den nya&lt;br&gt;sammansättningen då kan användas vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd när sådant tillstånd krävs redan enligt nu gällande&lt;br&gt;regler, även om det överklagade avgörandet har meddelats före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:93) om be-&lt;br&gt;gränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har det tillagts en föreskrift om att pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd inte krävs för att Arbetsdomstolen skall pröva en central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighets beslut enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det i RB numera talas om överklagande av beslut i&lt;br&gt;stället för besvär har paragrafen formulerats om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och 4 kap. 13 § lagen (1974:371) om&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är domför med&lt;br&gt;ordförande samt högst sex och&lt;br&gt;lägst fyra andra ledamöter. Av de&lt;br&gt;ledamöter som avses i 2 § deltager&lt;br&gt;högst tre och lägst en. Av de leda-&lt;br&gt;möter som avses i 3 § deltager&lt;br&gt;högst fyra och lägst två, lika många&lt;br&gt;för vardera arbetsgivarsidan och&lt;br&gt;arbetstagarsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är även domför&lt;br&gt;med ordförande samt en ledamot&lt;br&gt;för vardera arbetsgivarsidan och&lt;br&gt;arbetstagarsidan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid huvudförhandling i mål&lt;br&gt;som saknar betydelse för ledning&lt;br&gt;av rättstillämpningen och även i&lt;br&gt;övrigt är av enklare beskaffenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid avgörande av mål utan&lt;br&gt;huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid annan handläggning som ej&lt;br&gt;sker vid huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon ledamot vid hand-&lt;br&gt;läggning enligt andra stycket att&lt;br&gt;mål skall avgöras eller viss fråga&lt;br&gt;prövas av domstolen i den sam-&lt;br&gt;mansättning som föreskrives i för-&lt;br&gt;sta stycket, gäller hans mening som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är domför med&lt;br&gt;ordföranden samt högst sex och&lt;br&gt;lägst fyra andra ledamöter. Av de&lt;br&gt;ledamöter som avses i 2 § skall&lt;br&gt;högst tre och lägst en delta. Av de&lt;br&gt;ledamöter som avses i 3 § skall&lt;br&gt;högst fyra och lägst två delta, lika&lt;br&gt;många för vardera arbetsgivarsidan&lt;br&gt;och arbetstagarsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är även domför&lt;br&gt;med ordföranden samt en ledamot&lt;br&gt;för vardera arbetsgivarsidan och&lt;br&gt;arbetstagarsidan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid huvudförhandling i mål&lt;br&gt;som saknar betydelse för ledning&lt;br&gt;av rättstillämpningen och även i&lt;br&gt;övrigt är av enklare slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid avgörande av mål utan&lt;br&gt;huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid annan handläggning som&lt;br&gt;inte sker vid huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd är Arbetsdom-&lt;br&gt;stolen domför med tre lagfarna do-&lt;br&gt;mare. Detta gäller också vid hand-&lt;br&gt;läggning enligt andra stycket punk-&lt;br&gt;terna 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon ledamot vid hand-&lt;br&gt;läggning enligt andra stycket eller&lt;br&gt;tredje stycket andra meningen att&lt;br&gt;ett mål skall avgöras eller en viss&lt;br&gt;fråga prövas av domstolen i den&lt;br&gt;sammansättning som föreskrivs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket, gäller ledamotens Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mening som domstolens beslut. Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om det avgörande som över-&lt;br&gt;klagas, den ändring i avgörandet&lt;br&gt;som yrkas samt grunderna för över-&lt;br&gt;klagandet. Uppgifi skall även läm-&lt;br&gt;nas om de bevis som åberopas och&lt;br&gt;vad som skall styrkas med varje&lt;br&gt;bevis. Skriftliga bevis som inte&lt;br&gt;lagts fram tidigare skall ges in&lt;br&gt;samtidigt med överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagandet av en tingsrätts&lt;br&gt;dom skall klaganden i skrivelsen&lt;br&gt;även ange om han vill att det skall&lt;br&gt;hållas ett förnyat förhör med ett&lt;br&gt;vittne, en sakkunnig eller en part&lt;br&gt;eller hållas en förnyad syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det avgörande som överklagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den ändring i avgörandet som&lt;br&gt;yrkas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grunderna för överklagandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de omständigheter som åberopas&lt;br&gt;till stöd för att prövningstillstånd&lt;br&gt;skall meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de bevis som åberopas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vad som skall styrkas med varje&lt;br&gt;bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftliga bevis som inte lagts&lt;br&gt;fram tidigare skall ges in samtidigt&lt;br&gt;med överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagandet av en tingsrätts&lt;br&gt;dom skall klaganden i skrivelsen&lt;br&gt;även ange om klaganden vill att&lt;br&gt;det skall hållas ett förnyat förhör&lt;br&gt;med ett vittne, en sakkunnig eller&lt;br&gt;en part eller hållas en förnyad syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och 4 kap. 13 § lagen (1974:371) om&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är domför med&lt;br&gt;ordförande samt högst sex och&lt;br&gt;lägst fyra andra ledamöter. Av de&lt;br&gt;ledamöter som avses i 2 § deltager&lt;br&gt;högst tre och lägst en. Av de leda-&lt;br&gt;möter som avses i 3 § deltager&lt;br&gt;högst fyra och lägst två, lika många&lt;br&gt;för vardera arbetsgivarsidan och&lt;br&gt;arbetstagarsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är även domför&lt;br&gt;med ordförande samt en ledamot&lt;br&gt;för vardera arbetsgivarsidan och&lt;br&gt;arbetstagarsidan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid huvudförhandling i mål&lt;br&gt;som saknar betydelse för ledning&lt;br&gt;av rättstillämpningen och även i&lt;br&gt;övrigt är av enklare beskaffenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid avgörande av mål utan&lt;br&gt;huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid annan handläggning som ej&lt;br&gt;sker vid huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon ledamot vid hand-&lt;br&gt;läggning enligt andra stycket att&lt;br&gt;mål skall avgöras eller viss fråga&lt;br&gt;prövas av domstolen i den sam-&lt;br&gt;mansättning som föreskrives i för-&lt;br&gt;sta stycket, gäller hans mening som&lt;br&gt;domstolens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är domför med&lt;br&gt;ordföranden samt högst sex och&lt;br&gt;lägst fyra andra ledamöter. Av de&lt;br&gt;ledamöter som avses i 2 § skall&lt;br&gt;högst tre och lägst en delta. Av de&lt;br&gt;ledamöter som avses i 3 § skall&lt;br&gt;högst fyra och lägst två delta, lika&lt;br&gt;många för vardera arbetsgivarsidan&lt;br&gt;och arbetstagarsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är även domför&lt;br&gt;med ordföranden samt en ledamot&lt;br&gt;för vardera arbetsgivarsidan och&lt;br&gt;arbetstagarsidan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid huvudförhandling i mål&lt;br&gt;som saknar betydelse för ledning&lt;br&gt;av rättstillämpningen och även i&lt;br&gt;övrigt är av enklare slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid avgörande av mål utan&lt;br&gt;huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid annan handläggning som&lt;br&gt;inte sker vid huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är domför med&lt;br&gt;tre lagfarna domare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid handläggning enligt andra&lt;br&gt;stycket punkterna 2 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon ledamot vid hand-&lt;br&gt;läggning enligt andra eller tredje&lt;br&gt;stycket att ett mål skall avgöras&lt;br&gt;eller en viss fråga prövas av dom-&lt;br&gt;stolen i den sammansättning som&lt;br&gt;föreskrivs i första stycket, gäller&lt;br&gt;ledamotens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:530.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om det avgörande som över-&lt;br&gt;klagas, den ändring i avgörandet&lt;br&gt;som yrkas samt grunderna för över-&lt;br&gt;klagandet. Uppgift skall även läm-&lt;br&gt;nas om de bevis som åberopas och&lt;br&gt;vad som skall styrkas med varje&lt;br&gt;bevis. Skriftliga bevis som inte&lt;br&gt;lagts fram tidigare skall ges in&lt;br&gt;samtidigt med överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagandet av en tingsrätts&lt;br&gt;dom skall klaganden i skrivelsen&lt;br&gt;även ange om han vill att det skall&lt;br&gt;hållas ett förnyat förhör med ett&lt;br&gt;vittne, en sakkunnig eller en part&lt;br&gt;eller hållas en förnyad syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det avgörande som överklagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den ändring i avgörandet som&lt;br&gt;yrkas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grunderna för överklagandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de omständigheter som åberopas&lt;br&gt;till stöd för att prövningstillstånd&lt;br&gt;skall meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de bevis som åberopas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vad som skall styrkas med varje&lt;br&gt;bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftliga bevis som inte lagts&lt;br&gt;fram tidigare skall ges in samtidigt&lt;br&gt;med överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagandet av en tingsrätts&lt;br&gt;dom skall klaganden i skrivelsen&lt;br&gt;även ange om klaganden vill att&lt;br&gt;det skall hållas ett förnyat förhör&lt;br&gt;med ett vittne, en sakkunnig eller&lt;br&gt;en part eller att det skall hållas en&lt;br&gt;förnyad syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1043.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-02-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 6 februari 1997 (Arbetsmarknadsdepartemen-&lt;br&gt;tet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars Dirke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget byts ordet ordförande mot ordet ordföranden i första och&lt;br&gt;andra styckena. Bytet ger intrycket att det finns endast en ordförande i&lt;br&gt;Arbetsdomstolen, vilket emellertid inte är korrekt, se 3 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket. Lagrådet föreslår därför att, om obestämd form inte anses böra&lt;br&gt;användas trots att så sker i andra paragrafer, uttrycket &amp;quot;en ordförande&amp;quot;&lt;br&gt;används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna nya tredje stycket innehåller regler om Arbetsdomstolens&lt;br&gt;nya sammansättning med tre juristdomare utan intresseledamöter. Denna&lt;br&gt;ytterligare sammansättningsform är avsedd för två olika situationer, varav&lt;br&gt;den viktigaste är behandling av frågor om prövningstillstånd. Enligt&lt;br&gt;motiveringen synes förslaget innebära att frågor om prövningstillstånd inte&lt;br&gt;längre skall kunna avgöras i den mindre sammansättning som regleras i&lt;br&gt;andra stycket (ordförande och två intresseledamöter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så som det nya tredje stycket har utformats och med beaktande av att&lt;br&gt;andra stycket lämnats väsentligen oförändrat finner Lagrådet att det inte&lt;br&gt;av lagtexten med önskvärd tydlighet framgår att det skall vara uteslutet&lt;br&gt;att behandla frågor om prövningstillstånd i den mindre sammansättningen&lt;br&gt;enligt andra stycket. Lagrådet vill emellertid ifrågasätta om det inte bör&lt;br&gt;stå öppet för Arbetsdomstolen att behandla sådana frågor i den samman-&lt;br&gt;sättningen. Godtas denna bedömning behöver lagtexten inte ändras i det&lt;br&gt;avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket avser i övrigt avgörande av mål utan huvudför-&lt;br&gt;handling och handläggning som inte sker vid huvudförhandling. I dessa&lt;br&gt;fall är domstolen enligt andra stycket också domför med ordförande och&lt;br&gt;två intresseledamöter. Den föreslagna nya sammansättningen är enligt&lt;br&gt;remissen (avsnitt 4) avsedd att användas endast i rättegångsfrågor eller i&lt;br&gt;mål där det arbetsrättsliga inslaget är helt underordnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet delar den i remissen uttryckta uppfattningen att det knappast är Prop. 1996/97:106&lt;br&gt;möjligt att i lagtext skilja ut alla de frågor som lämpar sig för avgörande Bilaga 3&lt;br&gt;av tre lagfarna domare. Det är emellertid enligt Lagrådets mening inte&lt;br&gt;tillfredsställande att i lagtexten ange två olika sammansättningar för&lt;br&gt;samma sorts mål och frågor utan att där ge någon som helst vägledning&lt;br&gt;om när den ena eller andra sammansättningen kan bli aktuell. Den i&lt;br&gt;remissen angivna förutsättningen för att använda juristsammansättningen&lt;br&gt;- att det arbetsrättsliga inslaget är obetydligt - bör komma till uttryck i&lt;br&gt;lagtexten. Lagrådet föreslår att det nya tredje stycket ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Arbetsdomstolen är vidare domför med tre lagfarna domare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid behandling av frågor om prövningstillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid handläggning som avses i andra stycket punkt 2 eller 3, om&lt;br&gt;prövningen i väsentlig grad avser annat än arbetsrättsliga frågor.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad angår frågan om krav på prövningstillstånd vid överklagande till&lt;br&gt;Arbetsdomstolen anser sig Lagrådet böra göra följande påpekanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 28 januari 1997 yttrat sig över en lagrådsremiss den 19&lt;br&gt;december 1996 med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.fl.&lt;br&gt;Förslagen avsåg i huvudsak införande av ett generellt krav på pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd vid överklagande av tingsrätts avgörande till hovrätt. Av 4&lt;br&gt;kap. 12 § lagen om rättegången i arbetstvister följer att rättegångsbalkens&lt;br&gt;regler om överklagande till hovrätt skall tillämpas också vid överklagande&lt;br&gt;till Arbetsdomstolen. Genomförs förslagen i den nämnda remissen,&lt;br&gt;kommer således ett generellt krav på prövningstillstånd också att tillämpas&lt;br&gt;i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande lagrådsremiss sägs att Lagrådet inte i princip haft någon&lt;br&gt;erinran mot det föreslagna systemet i fråga om prövningstillstånd. Det är&lt;br&gt;visserligen riktigt att Lagrådet gjorde ett uttalande av den innebörden i sitt&lt;br&gt;yttrande den 28 januari 1997. Samtidigt uttalade Lagrådet emellertid&lt;br&gt;tvekan till hur verksam reformen skulle bli som instrument för sådan&lt;br&gt;koncentration av arbetet till prövningsvärda mål och sådan effektivisering&lt;br&gt;som eftersträvades. Lagrådet underströk också vikten av att de närmare&lt;br&gt;reglerna i ett sådant system utformas på det sätt som är bäst förenligt med&lt;br&gt;rättssäkerhetens krav. Lagrådet ansåg att förutsättningarna för att meddela&lt;br&gt;prövningstillstånd i förslaget hade fatt en utformning som kunde leda till&lt;br&gt;en mer restriktiv tillämpning än som var avsett och förordade en lydelse&lt;br&gt;av 49 kap. 13 § rättegångsbalken som bättre skulle svara mot syftet med&lt;br&gt;det nya dispenssystemet. Vad Lagrådet uttalade i det lagstiftningsärendet&lt;br&gt;har i huvudsak också relevans för frågan om generellt krav på pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd i processen hos Arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen den 19 december 1996 intogs ståndpunkten att krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd i hovrätt inte borde finnas när det gäller överklagande&lt;br&gt;av beslut av förvaltningsmyndighet. Motsvarande synes böra gälla i fall&lt;br&gt;då talan mot en förvaltningsmyndighets beslut förs hos Arbetsdomstolen.&lt;br&gt;En sådan ordning för fullföljd av talan är föreskriven i 7 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Med hänsyn Prop. 1996/97:106&lt;br&gt;till lydelsen av den paragrafen ifrågasätter Lagrådet om inte en följdän- Bilaga 3&lt;br&gt;dring behövs där för att undvika att prövningstillståndsregleringen far&lt;br&gt;genomslag i ärenden enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:106&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Peterson, Tham, Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundström, Lindh, Johansson, Klingvall, Åhnberg, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Sundström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:106 Ändringar i lagen om&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53018, Stockholm 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-03-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-03-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-03-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-03-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:13:00</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03106</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:13:00</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:AU3</uppgift>
<ref_dok_id>GL01AU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Johansson  och Kia Andreasson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Johansson  och Kia Andreasson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elving Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elving Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Burman  och Hans Andersson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Burman  och Hans Andersson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:106&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</uppgift>
<ref_dok_id>GK02A31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:106 Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>