<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228502</hangar_id>
 <dok_id>GK03105</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>105</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:105</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Inrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>105</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-03-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2026-03-03 11:34:30</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kommunal samverkan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03105/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03105</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03105</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1996/97:105&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Kommunal samverkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Inrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i kommunallagen (1991:900), plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10), lagen (1978:438) om huvudmannaskap for viss&lt;br&gt;kollektiv persontrafik och lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.&lt;br&gt;Vidare föreslås att kommunalförbundslagen (1985:894) skall upphöra att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändringar i kommunallagen innebär dels att det blir möjligt&lt;br&gt;for kommuner och landsting att samverka med andra kommuner och&lt;br&gt;landsting genom en gemensam nämnd, dels att bestämmelserna om kom-&lt;br&gt;munalförbund tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en gemensam nämnd innebär att kommuner och landsting&lt;br&gt;far samverka om kommunala angelägenheter som är gemensamma. Den&lt;br&gt;gemensamma nämnden tillsätts i någon av de samverkande kommunerna&lt;br&gt;eller landstingen och ingår i denna kommuns eller detta landstings organi-&lt;br&gt;sation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om kommunalförbund förenklas och moderniseras. Bl.a. före-&lt;br&gt;slås att det skall bli enklare att bilda ett kommunalförbund. Förbundsord-&lt;br&gt;ningen ges en stärkt roll. En uppgift för kommunalförbundet behöver inte&lt;br&gt;längre vara gemensam för medlemmarna. Kommunalförbund med direk-&lt;br&gt;tion ges möjlighet att inrätta nämnder. Medlemmarnas styrning och insyn&lt;br&gt;stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft, i fråga om gemensam nämnd den&lt;br&gt;1 augusti 1997, och i övrigt den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter föreslås&lt;br&gt;dock fa tillämpas i fråga om kommunalförbund som bildas före den&lt;br&gt;1 januari 1998, dock längst till och med den 31 december 2002. Äldre be-&lt;br&gt;stämmelser skall också gälla i fråga om sådant beställarförbund och kom-&lt;br&gt;munalförbund som bildats enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;sjukvård och socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ..................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900).............................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)............................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om&lt;br&gt;huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik .... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:339) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proportionellt valsätt ....................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådet................................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal samverkan - ett behov&amp;nbsp;i tiden ............. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkansformer i dag..................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas olika roller ................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättsliga gränser för samverkan ............... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya förutsättningar nya behov ................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkansformema regleras i kommunallagen .... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam nämnd ............................. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan i gemensam nämnd................ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Ny modell för kommunal samverkan ....... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Alla kommunala verksamheter............ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Närmare om den gemensamma nämndens verk-&lt;br&gt;samhet, arbetsformer och ställning.............. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Nämndens verksamhet och arbetsformer.....40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Instrument för de samverkandes styrning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och insyn i den gemensamma nämndens verk-&lt;br&gt;samhet ..........................  . 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Anslag av nämndens protokoll ........... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtroendevalda och deras ansvar .............. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;Val av ledamöter och ersättare............ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Valbarheten......................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 Ekonomiska förmåner ................. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.4 Ansvar och revision................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av beslut ..................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Laglighetsprövning.................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Förvaltningsbesvär.................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor............................ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.1 Ekonomisk förvaltning................. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.2 Personal och medbestämmande .......... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.3 Delegering och självförvaltningsorgan ...... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.4 Arkivfrågor......................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.5 Datarättsliga frågor&amp;nbsp;&amp;nbsp;................... 58 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.6 Offentlighets- och sekretessfrågor ......... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.7 Förtroendenämnd..................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.8 &amp;nbsp;Civilt försvar........................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.9 Fortsatt giltighet av&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1995:1285) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdssamverkan ................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förenklade regler om kommunalförbund.............. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De viktigaste nyheterna ..................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Enklare att bilda ett kommunalförbund........... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagreglerna förenklas och förbundsordningen far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökad betydelse ........................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökad frihet att&amp;nbsp;bestämma om&amp;nbsp;ändamålet.......... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökad frihet att&amp;nbsp;bestämma om&amp;nbsp;organisationen....... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 Nuvarande former av samverkan i kommunal-&lt;br&gt;förbund behålls ...................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 Organisationen....................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.3 Möjligt att inrätta nämnder i kommunal-&lt;br&gt;förbund med direktion ................. 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Val av ledamöter och ersättare i de olika organen ... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.1 &amp;nbsp;Valet av ledamöter och ersättare&amp;nbsp;&amp;nbsp;.......... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.2 Förbundsmedlemmamas representation i&amp;nbsp;olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organ ............................. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.3 Valbarheten ........................ 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.4 Mandattiderna....................... 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.5 Ekonomiska förmåner ................. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemmarnas styrning av och insyn i förbundets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomi och verksamhet stärks................ 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.1 &amp;nbsp;Styrningen av budget- och&amp;nbsp;&amp;nbsp;planerings-&lt;br&gt;processen .......................... 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.2 Rätten att närvara vid sammanträden ....... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.3 &amp;nbsp;Interpellationer och frågor............... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomisk förvaltning...................... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbundsmedlemmamas ekonomiska ansvar....... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 &amp;nbsp;Revision................................ 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 &amp;nbsp;Rätten att utträda ur ett kommunalförbund........ 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.12 &amp;nbsp;Likvidation och upplösning .................. 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.13 &amp;nbsp;Hanteringen av tvister ...................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.14 &amp;nbsp;Kungörelser och andra tillkännagivanden......... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.15 &amp;nbsp;Entledigande av förtroendevalda............... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.16 &amp;nbsp;Folkomröstning........................... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.17 &amp;nbsp;Laglighetsprövning ........................ 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande................................. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadskonsekvenser........................... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar .......................... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i kommunallagen ............. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i plan- och bygglagen.......... 124 &amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen om huvudmannaskap för viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektiv persontrafik...................... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen om proportionellt valsätt . . 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning över betänkandet Kommunalför-&lt;br&gt;bund och gemensam nämnd - två former för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal samverkan (SOU 1996:137) ......... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Författningsförslag (SOU 1996:137) ........... 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1996:137)......................... 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 6 mars 1997 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;........................... 150&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunallagen (1991:900),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss&lt;br&gt;kollektiv persontrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1982:339) om proportionellt valsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 20 § skall betecknas 3 kap. 29 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 §, 3 kap. 4 §, 4 kap. 1 §, 5 kap. 22, 34, 46, 52-54 §§,&lt;br&gt;6 kap. 1, 9, 30, 32 och 33 §§, 7 kap. 1 och 8 §§, 8 kap. 4 §, 9 kap. 2 och&lt;br&gt;16 §§ samt 10 kap. 1, 2, 6, 7, 11 och 14 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till 3 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 3 kap. 20 § skall sättas närmast före 3&lt;br&gt;kap. 29 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 3 kap. 3 a-3 c §§&lt;br&gt;samt 20-28 §§, 4 kap. 15 a och 23 a §§, 8 kap. 24-26 §§, 9 kap. 19-21&lt;br&gt;§§ samt närmast före 3 kap. 20 §, 4 kap. 23 a §, 8 kap. 24 § och 9 kap.&lt;br&gt;19 § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om indelningsänd-&lt;br&gt;ringar finns i lagen (1979:411)&lt;br&gt;om ändringar i Sveriges indel-&lt;br&gt;ning i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om indelningsänd-&lt;br&gt;ringar finns i lagen (1979:411)&lt;br&gt;om ändringar i Sveriges indel-&lt;br&gt;ning i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om kommunalför-&lt;br&gt;bund finns i kommunalförbunds-&lt;br&gt;lagen (1985:894).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller&lt;br&gt;krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Kommunernas och lands- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 kap. Kommunernas och lands-&lt;br&gt;tingens organisation &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tingens organisation och verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;genom en gemensam nämnd&lt;br&gt;fullgöra uppgifter enligt särskilda&lt;br&gt;föreskrifter och för verksamheten&lt;br&gt;i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd får full- Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;göra uppgifter för vilka det enligt&lt;br&gt;särskilda föreskrifter skall finnas&lt;br&gt;en eller flera nämnder i varje&lt;br&gt;kommun eller landsting. Sådana&lt;br&gt;uppgifter som kommun- eller&lt;br&gt;landstingsstyrelsen har enligt la-&lt;br&gt;gen (1994:1720) om civilt för-&lt;br&gt;svar får dock inte fullgöras av en&lt;br&gt;gemensam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd tillsätts i&lt;br&gt;någon av de samverkande kom-&lt;br&gt;munerna eller landstingen och&lt;br&gt;ingår i denna kommuns eller&lt;br&gt;detta landstings organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller för en nämnd&lt;br&gt;enligt denna lag skall, om inget&lt;br&gt;annat sägs, även gälla en gemen-&lt;br&gt;sam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnds behö-&lt;br&gt;righet och befogenhet skall när-&lt;br&gt;mare preciseras i en överens-&lt;br&gt;kommelse mellan de berörda&lt;br&gt;kommunerna och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall, om inte något annat är särskilt föreskrivet, bestämma&lt;br&gt;nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige&lt;br&gt;får därvid besluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i hela&lt;br&gt;kommunen eller landstinget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter för en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av kommunen eller landstinget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;att en nämnd skall hand&lt;br&gt;om verksamheten vid en eller&lt;br&gt;flera anläggningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;att en nämnd skall vara un-&lt;br&gt;derställd en annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att en nämnd skall ha hand&lt;br&gt;om verksamheten vid en eller&lt;br&gt;flera anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att en nämnd skall vara un-&lt;br&gt;derställd en annan nämnd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att en nämnd skall vara ge-&lt;br&gt;mensam med en annan kommun &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller ett annat landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;bilda kommunalförbund och läm-&lt;br&gt;na över vården av kommunala&lt;br&gt;angelägenheter till sådana för-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inget annat sägs eller föl-&lt;br&gt;jer av bestämmelserna om kom-&lt;br&gt;muner och landsting i denna lag,&lt;br&gt;gäller dessa i tillämpliga delar&lt;br&gt;även för kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett kommunalförbund har&lt;br&gt;hand om en angelägenhet som&lt;br&gt;det finns bestämmelser om i en&lt;br&gt;särskild författning, skall den&lt;br&gt;författningens bestämmelser om&lt;br&gt;kommuner eller landsting gälla&lt;br&gt;för förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i någon annan författ-&lt;br&gt;ning finns särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om kommunalförbund för ett&lt;br&gt;visst ändamål, skall de gälla i&lt;br&gt;stället för bestämmelserna i den-&lt;br&gt;na lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kommunalförbund skall&lt;br&gt;det som beslutande församling&lt;br&gt;finnas förbundsfullmäktige eller&lt;br&gt;en förbundsdirektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i den&lt;br&gt;beslutande församlingen väljs av&lt;br&gt;förbundsmedlemmamas fullmäk-&lt;br&gt;tige enligt vad som anges i för-&lt;br&gt;bunds ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje förbundsmedlem skall&lt;br&gt;vara representerad i den beslu-&lt;br&gt;tande församlingen med minst en&lt;br&gt;ledamot och en ersättare. Antalet&lt;br&gt;ersättare skall vara lika många&lt;br&gt;som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutande församlingen&lt;br&gt;väljs för fyra år, om inte en kor-&lt;br&gt;tare mandattid anges i för-&lt;br&gt;bundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattiden räknas från och&lt;br&gt;med den 1 januari året efter det&lt;br&gt;då val av fullmäktige har ägt&lt;br&gt;rum i hela landet, om inte annat&lt;br&gt;anges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutande församlingen&lt;br&gt;skall tillsätta en förbundsstyrelse.&lt;br&gt;Om ett förbund är organiserat&lt;br&gt;med förbundsdirektion, skall di-&lt;br&gt;rektionen också vara förbunds-&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutande församlingen&lt;br&gt;skall tillsätta de organ som ut-&lt;br&gt;över förbundsstyrelsen behövs för&lt;br&gt;att fullgöra kommunalförbundets&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbundsmedlem har rätt att&lt;br&gt;utträda ur ett kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägningstiden skall vid ut-&lt;br&gt;träde vara tre år, om inte korta-&lt;br&gt;re tid anges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett kommunalförbund skall&lt;br&gt;det finnas en förbundsordning&lt;br&gt;med närmare bestämmelser om&lt;br&gt;förbundet. Förbundsordningen&lt;br&gt;skall fastställas av förbundsmed-&lt;br&gt;lemmarnas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunalförbundets namn&lt;br&gt;och den ort där förbundet skall&lt;br&gt;ha sitt säte, förbundets medlem-&lt;br&gt;mar och ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förbundets organisation&lt;br&gt;samt organens befogenheter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inbördes förhållanden, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antalet ledamöter och ersät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tare i den beslutande församling- Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;en och hur förbundsmedlemmar-&lt;br&gt;na skall vara representerade&lt;br&gt;samt mandattiden i de fall som&lt;br&gt;anges i 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet revisorer och revi-&lt;br&gt;sorsersättare och deras mandat-&lt;br&gt;tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i fråga om förbund med för-&lt;br&gt;bundsdirektion, på vilket sätt och&lt;br&gt;vilken av förbundsmedlemmarna&lt;br&gt;som skall utse revisorer och revi-&lt;br&gt;sor sersättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om en förbundsmedlem skall&lt;br&gt;ha rätt att väcka ärenden i den&lt;br&gt;beslutande församlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om det för beslut skall krä-&lt;br&gt;vas kvalificerad majoritet i den&lt;br&gt;beslutande församlingen och för&lt;br&gt;vilka ärenden detta skall gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om en förtroendevald hos en&lt;br&gt;förbundsmedlem som inte är le-&lt;br&gt;damot i den beslutande försam-&lt;br&gt;lingen skall ha sådan yttrande-&lt;br&gt;rätt som anges i 5 kap. 21 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. om en förtroendevald hos en&lt;br&gt;förbundsmedlem som inte är le-&lt;br&gt;damot eller ersättare i för-&lt;br&gt;bundsstyrelsen eller någon annan&lt;br&gt;nämnd skall ha sådan närvaro-&lt;br&gt;rätt som anges i 4 kap. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. var förbundets kungörelser&lt;br&gt;och andra tillkännagivanden&lt;br&gt;skall anslås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. förbundsmedlemmamas an-&lt;br&gt;delar i förbundets tillgångar och&lt;br&gt;skulder och fördelningen av för-&lt;br&gt;bundets kostnader mellan med-&lt;br&gt;lemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;förbundsmedlemmamas&lt;br&gt;styrning av och insyn i förbun-&lt;br&gt;dets ekonomi och verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. föreskrifter om förbundets&lt;br&gt;budgetprocess,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. förfarandet vid en för-&lt;br&gt;bundsmedlems utträde ur förbun-&lt;br&gt;det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. förutsättningarna för och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;] ]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfarandet vid förbundets likvi-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dation och upplösning samt Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;grunderna för skifte av förbun-&lt;br&gt;dets behållna tillgångar när för-&lt;br&gt;bundet upplöses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. ordningen för att lösa tvis-&lt;br&gt;ter mellan förbundet och dess&lt;br&gt;medlemmar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. i fråga om förbund med&lt;br&gt;förbundsdirektion, ordningen för&lt;br&gt;att bestämma ekonomiska förmå-&lt;br&gt;ner till ledamöterna och ersät-&lt;br&gt;tarna i direktionen samt till revi-&lt;br&gt;sorerna och revisorsersättarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;revisorsersättare.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med förtroendevalda avses&lt;br&gt;också ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;den beslutande församlingen,&lt;br&gt;förbundsstyrelsen eller annan&lt;br&gt;nämnd, de beslutande försam-&lt;br&gt;lingarnas beredningar samt revi-&lt;br&gt;sorer och revisorsersättare i ett&lt;br&gt;kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendevalda i en gemen-&lt;br&gt;sam nämnd har rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning av den kommun eller det&lt;br&gt;landsting som har valt dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbundsmedlem får till&lt;br&gt;ledamot eller ersättare i ett&lt;br&gt;kommunalförbunds beslutande&lt;br&gt;församling välja endast den som&lt;br&gt;är ledamot eller ersättare i för-&lt;br&gt;bundsmedlemmens fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i ett&lt;br&gt;kommunalförbunds förbundssty-&lt;br&gt;relse och andra nämnder samt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;]2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorer och revisorsersättare i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ett kommunalförbund väljs bland Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;dem som har rösträtt vid val till&lt;br&gt;någon av förbundsmedlemmamas&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de&lt;br&gt;anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar&lt;br&gt;vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte&lt;br&gt;finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i en kommun eller&lt;br&gt;ett landsting som bildat en ge-&lt;br&gt;mensam nämnd har rätt att be-&lt;br&gt;gära upplysningar från nämnden.&lt;br&gt;Ordföranden och vice ordföran-&lt;br&gt;den i nämnden samt de anställda&lt;br&gt;i de samverkande kommunerna&lt;br&gt;och landstingen är skyldiga att&lt;br&gt;lämna upplysningar vid fullmäk-&lt;br&gt;tiges sammanträden, om det inte&lt;br&gt;finns något hinder mot det på&lt;br&gt;grund av sekretess enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige far besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende&lt;br&gt;som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från med-&lt;br&gt;lemmar i kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något&lt;br&gt;liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande&lt;br&gt;far valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt&lt;br&gt;inte hindras av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen&lt;br&gt;(1994:692) om kommunala folkomröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund får inte an-&lt;br&gt;ordna folkomröstning eller anlita&lt;br&gt;valnämnden i kommun som är&lt;br&gt;förbundsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste 1\delse 199-4:690&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om propor-&lt;br&gt;tionellt valsätt skall följande val vara proportionella:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. val av ledamöter och ersättare i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. val av revisorer och revi-&lt;br&gt;sorsersättare som avses i 9 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. val av ledamöter och supple-&lt;br&gt;anter i styrelsen för aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar eller stift-&lt;br&gt;elser eller revisorer och revisors-&lt;br&gt;suppleanter som skall granska en&lt;br&gt;sådan styrelses förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnder och beredningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. val av revisorer och revi-&lt;br&gt;sorsersättare som avses i 9 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. val av ledamöter och supple-&lt;br&gt;anter i styrelsen för aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar eller stift-&lt;br&gt;elser eller revisorer och revisors-&lt;br&gt;suppleanter som skall granska en&lt;br&gt;sådan styrelses förvaltning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. val av ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i den beslutande försam-&lt;br&gt;lingen samt revisorer och revi-&lt;br&gt;sorsersättare i kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av&lt;br&gt;förbundsordningen, skall det som&lt;br&gt;sägs i första stycket tillämpas,&lt;br&gt;när den beslutande församlingen&lt;br&gt;i ett kommunalförbund väljer&lt;br&gt;ledamöter och ersättare i för-&lt;br&gt;bundsstyrelsen, andra nämnder,&lt;br&gt;de beslutande organens bered-&lt;br&gt;ningar samt revisorer och revi-&lt;br&gt;sorsersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationer far ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i&lt;br&gt;en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i&lt;br&gt;övrigt som fullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgarråd finns i Stockholms kommun, far fullmäktige besluta att&lt;br&gt;interpellationer får ställas bara till borgarråden eller vissa av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter i fullmäktige i kom-&lt;br&gt;muner eller landsting som bildat&lt;br&gt;en gemensam nämnd får ställa&lt;br&gt;interpellationer om nämndens&lt;br&gt;handläggning. Interpellationer&lt;br&gt;skall riktas till nämndens ord-&lt;br&gt;förande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;i&lt;/sup&gt; Senaste lycelse 1992:355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lvceise 1994:690.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige far besluta att ord-&lt;br&gt;föranden i en nämnd får överlåta&lt;br&gt;besvarandet av en interpellation&lt;br&gt;till en av fullmäktige utsedd le-&lt;br&gt;damot i styrelsen för ett sådant&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 17&lt;br&gt;och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att ord-&lt;br&gt;föranden i en nämnd får överlåta&lt;br&gt;besvarandet av en interpellation&lt;br&gt;till en av fullmäktige utsedd le-&lt;br&gt;damot i styrelsen för ett sådant&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 17&lt;br&gt;och 18 §§ eller till ordföranden&lt;br&gt;i styrelsen eller annan nämnd i&lt;br&gt;ett kommunalförbund som kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget är med-&lt;br&gt;lem i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inhämta upplysningar&lt;br&gt;får ledamöter i fullmäktige t&lt;br&gt;kommuner eller landsting som&lt;br&gt;bildat en gemensam nämnd ställa&lt;br&gt;frågor. Frågor skall riktas till&lt;br&gt;nämndens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 49 och 51-53 §§ skall då tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens eller&lt;br&gt;landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall också ha upp-&lt;br&gt;sikt över kommunal verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs i sådana företag som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 17 och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall också ha upp-&lt;br&gt;sikt över kommunal verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs i sådana företag som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 17 och 18 §§ och&lt;br&gt;sådana kommunalförbund som&lt;br&gt;kommunen eller landstinget är&lt;br&gt;medlem i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal&lt;br&gt;som fullmäktige bestämmer. I styrelsen får antalet ledamöter inte vara&lt;br&gt;mindre än fem och antalet ersättare bör vara lika stort som antalet&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall fullmäktige bestämma i&lt;br&gt;vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i en Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;gemensam nämnd väljs av full-&lt;br&gt;mäktige i de samverkande kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen. Var&lt;br&gt;och en av de samverkande kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen skall&lt;br&gt;vara representerade i den ge-&lt;br&gt;mensamma nämnden med minst&lt;br&gt;en ledamot och en ersättare.&lt;br&gt;Antalet ersättare skall vara lika&lt;br&gt;många som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett sammanträde skall protokoll föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om protokollens förande, innehåll justering och hur justeringen&lt;br&gt;tillkännages skall 5 kap. 57-62 §§ tillämpas. Tillkännagivandet behöver&lt;br&gt;dock inte införas i någon tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen av en gemensam&lt;br&gt;nämnds protokoll skall tillkän-&lt;br&gt;nages på var och en av de sam-&lt;br&gt;verkande kommunernas och&lt;br&gt;landstingens anslagstavlor. Till-&lt;br&gt;kännagivandet behöver inte in-&lt;br&gt;föras i någon tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall utförda reglementen med närmare föreskrifter om&lt;br&gt;nämndernas verksamhet och arbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglementet för en gemensam&lt;br&gt;nämnd skall antas av fullmäktige&lt;br&gt;i var och en av de samverkande&lt;br&gt;kommunerna eller landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt&lt;br&gt;en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens&lt;br&gt;vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall&lt;br&gt;som avses i 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd får även&lt;br&gt;under samma förutsättningar&lt;br&gt;uppdra åt en anställd i någon av&lt;br&gt;de samverkande kommunerna&lt;br&gt;eller landstingen att besluta på&lt;br&gt;nämndens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av lag eller annan författning, far det i en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting lämnas över till partssammansatta organ att&lt;br&gt;inom en nämnds verksamhetsområde svara för beredning, förvaltning och&lt;br&gt;verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock bara ärenden&lt;br&gt;som rör förhållandet mellan kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget som ar-&lt;br&gt;betsgivare och dess anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock bara ärenden&lt;br&gt;som rör förhållandet mellan kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget som ar-&lt;br&gt;betsgivare och dess anställda,&lt;br&gt;samt beträffande en gemensam&lt;br&gt;nämnd, förhållandet mellan de&lt;br&gt;samverkande kommunerna eller&lt;br&gt;landstingen som arbetsgivare och&lt;br&gt;deras anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de anställda hos&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting&lt;br&gt;(personalföreträdare) far, i den&lt;br&gt;omfattning som anges i 9-13 §§,&lt;br&gt;närvara vid sammanträden med&lt;br&gt;andra nämnder än styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de anställda hos&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting&lt;br&gt;(personalförträdare) får, i den&lt;br&gt;omfattning som anges i 9-13 §§,&lt;br&gt;närvara vid sammanträden med&lt;br&gt;andra nämnder än styrelsen.&lt;br&gt;Företrädare för anställda i kom-&lt;br&gt;muner eller landsting som sam-&lt;br&gt;verkar i en gemensam nämnd får&lt;br&gt;i motsvarande omfattning närva-&lt;br&gt;ra vid sammanträden med den&lt;br&gt;gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt saknas dock i revisionsnämnder, förtroendenämnder,&lt;br&gt;valnämnder och överförmyndamämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa&lt;br&gt;kalenderår (budgetår).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten för en gemensam&lt;br&gt;nämnd upprättas av den kommun&lt;br&gt;eller det landsting som har till-&lt;br&gt;satt nämnden. Budgeten skall&lt;br&gt;upprättas efter samråd med de&lt;br&gt;övriga samverkande kommuner-&lt;br&gt;na och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om kommunalförbund Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 6 och 8 §§&lt;br&gt;gäller inte för kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsmedlemmarna får&lt;br&gt;meddela föreskrifter i förbunds-&lt;br&gt;ordningen om de frågor som&lt;br&gt;avses i 22 och 23 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med för-&lt;br&gt;bundsdirektion skall det samman-&lt;br&gt;träde vid vilket budgeten fast-&lt;br&gt;ställs vara offentligt. En kungö-&lt;br&gt;relse om sammanträdet skall&lt;br&gt;utfärdas i enlighet med vad som&lt;br&gt;anges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kommunalförbund sak-&lt;br&gt;nar tillgångar för att betala en&lt;br&gt;skuld, är förbundsmedlemmarna&lt;br&gt;skyldiga att fylla bristen. Varje&lt;br&gt;medlem skall skjuta till så stor&lt;br&gt;del av bristen som svarar mot&lt;br&gt;medlemmens andel i skulden&lt;br&gt;efter de grunder som anges i för-&lt;br&gt;bundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst tre revisorer&lt;br&gt;och lika många ersättare väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders&lt;br&gt;verksamhet skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas för&lt;br&gt;varje nämnd eller grupp av nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd skall&lt;br&gt;granskas av revisorerna i var&lt;br&gt;och en av de samverkande kom-&lt;br&gt;munerna eller landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall inhämta förklaringar över de anmärkningar som har&lt;br&gt;framställts i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av året&lt;br&gt;efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas&lt;br&gt;eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansvarsfrihet för en Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;förtroendevald i en gemensam&lt;br&gt;nämnd skall prövas av fullmäkti-&lt;br&gt;ge i den kommun eller det lands-&lt;br&gt;ting som har valt honom eller&lt;br&gt;henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommunalförbund gäller&lt;br&gt;inte 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med för-&lt;br&gt;bundsfullmäktige väljs revisorer&lt;br&gt;och revisorsersättare av för-&lt;br&gt;bundsfullmäktige. 1 kommunalför-&lt;br&gt;bund med direktion väljs reviso-&lt;br&gt;rer och ersättare i enlighet med&lt;br&gt;vad som anges i förbundsord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kommunalförbund med för-&lt;br&gt;bundsdirektion skall revisorerna&lt;br&gt;avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;var och en av förbundsmed-&lt;br&gt;lemmarnas fullmäktige. Vad som&lt;br&gt;sägs om fullmäktige i 5, 16 och&lt;br&gt;17 §§ skall beträffande sådana&lt;br&gt;förbund gälla förbundsmed-&lt;br&gt;lemmarnas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förbundsdirektion till-&lt;br&gt;satt en eller flera nämnder, skall&lt;br&gt;revisorerna avge en särskild&lt;br&gt;revisionsberättelse som avser&lt;br&gt;nämndernas verksamhet till för-&lt;br&gt;bundsdirektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktionen prövar frågan om&lt;br&gt;ansvarsfrihet skall beviljas eller&lt;br&gt;inte för de nämnder som den till-&lt;br&gt;sätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få laglig-&lt;br&gt;heten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga&lt;br&gt;dem hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagligheten av en gemensam&lt;br&gt;nämnds beslut får överklagas på&lt;br&gt;samma sätt av varje medlem av&lt;br&gt;de samverkande kommunerna&lt;br&gt;och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagligheten av ett kommunal-&lt;br&gt;förbunds beslut får överklagas på&lt;br&gt;samma sätt av varje medlem av&lt;br&gt;de kommuner eller landsting som&lt;br&gt;ingår i kommunalförbundet samt&lt;br&gt;av förbundsmedlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut får överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av fullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut av en nämnd eller ett&lt;br&gt;partssammansatt organ, om be-&lt;br&gt;slutet inte är av rent förberedan-&lt;br&gt;de eller rent verkställande art,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana beslut av revisorerna&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ha kommit&lt;br&gt;in till länsrätten inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då det tillkännagavs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut far överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av fullmäktige eller&lt;br&gt;den beslutande församlingen i ett&lt;br&gt;kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut av en nämnd eller ett&lt;br&gt;partssammansatt organ, om be-&lt;br&gt;slutet inte är av rent förberedan-&lt;br&gt;de eller rent verkställande art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut av förbundsstyrelsen&lt;br&gt;eller en annan nämnd eller ett&lt;br&gt;partssammansatt organ i ett kom-&lt;br&gt;munalförbund, om beslutet inte&lt;br&gt;är av rent förberedande eller&lt;br&gt;rent verkställande art, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana beslut av revisorerna&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ha kommit&lt;br&gt;in till länsrätten inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då det tillkännagavs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lycelso 1995:8-1.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;ä&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:8-1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på kommunens eller landstingets &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på kommunens, landstingets eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslagstavla att protokollet över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalförbundets anslagstavla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet j usterats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att protokol let över beslutet j uste-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rats. Tidsfristen för överklagande&lt;br&gt;av en gemensam nämnds beslut&lt;br&gt;räknas från det att tillkännagi-&lt;br&gt;vandet. att protokoll över beslu-&lt;br&gt;tet justerats, har anslagits på an-&lt;br&gt;slagstavlorna i samtliga samver-&lt;br&gt;kande kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan&lt;br&gt;under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet före klago-&lt;br&gt;tidens utgång har kommit in till&lt;br&gt;kommunen eller landstinget i&lt;br&gt;stället för till länsrätten, skall&lt;br&gt;överklagandet ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;skall kommunen eller landstinget&lt;br&gt;anses som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet före klago-&lt;br&gt;tidens utgång har kommit in till&lt;br&gt;kommunen, landstinget eller kom-&lt;br&gt;munalförbundet i stället för till&lt;br&gt;länsrätten, skall överklagandet&lt;br&gt;ändå prövas. Detsamma gäller&lt;br&gt;när överklagandet av en gemen-&lt;br&gt;sam nämnds beslut kommit in till&lt;br&gt;någon av de samverkande kom-&lt;br&gt;munerna eller landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;skall kommunen, landstinget,&lt;br&gt;gemensam nämnd eller kommu-&lt;br&gt;nalförbundet anses som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får&lt;br&gt;bara klaganden själv överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten eller kammar- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om länsrätten eller kammar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten har upphävt ett beslut eller&lt;br&gt;förbjudit att det verkställs, far&lt;br&gt;domstolens beslut överklagas av&lt;br&gt;kommunen eller landstinget och&lt;br&gt;av deras medlemmar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten har upphävt ett beslut eller&lt;br&gt;förbjudit att det verkställs, får&lt;br&gt;domstolens beslut överklagas av&lt;br&gt;kommunen eller landstinget och&lt;br&gt;av deras medlemmar samt, i frå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lycelse 1995:34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lycelse 1995:84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga om beslut av en gemensam Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;nämnd, av nämnden och med-&lt;br&gt;lemmarna z de samverkande&lt;br&gt;kommunerna och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten eller kammar-&lt;br&gt;rätten har upphävt ett beslut av&lt;br&gt;ett kommunalförbund eller för-&lt;br&gt;bjudit att det verkställs, får dom-&lt;br&gt;stolens beslut överklagas av för-&lt;br&gt;bundet, av varje kommun och&lt;br&gt;landsting som är medlem i för-&lt;br&gt;bundet och av deras medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft, i fråga om bestämmelserna om gemensam&lt;br&gt;nämnd den 1 augusti 1997, och i övrigt den 1 januari 1998, då kom-&lt;br&gt;munalförbundslagen (1985:894) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Äldre föreskrifter far dock tillämpas i fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;som bildas före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31&lt;br&gt;december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om sådant beställarförbund&lt;br&gt;och kommunalförbund som bildats enligt lagen (1994:566) om lokal för-&lt;br&gt;söksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso-&lt;br&gt;och sjukvård och socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 och 7 §§ plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden&lt;br&gt;som angår flera kommuner utredas gemensamt eller behöver flera kom-&lt;br&gt;muners översiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och&lt;br&gt;samordningsverksamheten inte till stånd på annat sätt, får regeringen utse&lt;br&gt;ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidare skall ha hand om&lt;br&gt;denna verksamhet (regionplanering). I beslutet skall regionplaneorganets&lt;br&gt;huvudsakliga uppgifter anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till regionplaneorgan kan rege-&lt;br&gt;ringen utse ett befintligt kommu-&lt;br&gt;nalförbund. Regeringen kan ock-&lt;br&gt;så förordna att de berörda kom-&lt;br&gt;munerna skall bilda ett särskilt&lt;br&gt;regionplaneförbund, som skall&lt;br&gt;vara regionplaneorgan. För ett&lt;br&gt;sådant regionplaneförbund skall&lt;br&gt;kommunalförbundslagen&lt;br&gt;(1985:894) tillämpas i den mån&lt;br&gt;avvikande bestämmelser inte&lt;br&gt;meddelas i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till regionplaneorgan kan rege-&lt;br&gt;ringen utse ett befintligt kommu-&lt;br&gt;nalförbund. Regeringen kan ock-&lt;br&gt;så förordna att de berörda kom-&lt;br&gt;munerna skall bilda ett särskilt&lt;br&gt;regionplaneförbund, som skall&lt;br&gt;vara regionplaneorgan. För ett&lt;br&gt;sådant regionplaneförbund skall&lt;br&gt;reglerna om kommunalförbund i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) till-&lt;br&gt;lämpas i den mån avvikande be-&lt;br&gt;stämmelser inte meddelas i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För regionplanering för kommunerna i Stockholms län finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast dagen efter det att jus-&lt;br&gt;tering av protokollet med beslut&lt;br&gt;om antagande, ändring eller upp-&lt;br&gt;hävande av regionplanen har&lt;br&gt;tillkännagivits på anslagstavla&lt;br&gt;enligt vad som anges i 2 kap.&lt;br&gt;13 § kommunalförbundslagen&lt;br&gt;(1985:894) skall meddelande om&lt;br&gt;tillkännagivandet och proto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast dagen efter det att jus-&lt;br&gt;tering av protokollet med beslut&lt;br&gt;om antagande, ändring eller upp-&lt;br&gt;hävande av regionplanen har&lt;br&gt;tillkännagivits på anslagstavla&lt;br&gt;enligt vad som anges i 3 kap. 28&lt;br&gt;§ 10 kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;skall meddelande om tillkännagi-&lt;br&gt;vandet och protokollsutdrag med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste i\i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;celse 1990:1365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollsutdrag med beslutet sändas&lt;br&gt;till de kommuner och läns-&lt;br&gt;styrelser som berörs av planen&lt;br&gt;samt till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet sändas till de kommuner Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;och länsstyrelser som berörs av&lt;br&gt;planen samt till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslutet har vunnit laga kraft skall planen sändas till länsstyrelserna&lt;br&gt;inom regionen samt till Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Äldre föreskrifter far dock tillämpas i fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;som bildas före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31&lt;br&gt;december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om&lt;br&gt;huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:438) om huvudmannaskap för&lt;br&gt;viss kollektiv persontrafik skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens uppgifter handhas i kommunalförbund om inte ett&lt;br&gt;landsting eller en kommun ensam är huvudman. Om de som är huvudman&lt;br&gt;är överens därom, far dock uppgifterna i stället handhas genom ett&lt;br&gt;aktiebolag, som har bildats för ändamålet. De som är huvudman skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inneha samtliga aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;gäller kommunalförbundslagen&lt;br&gt;(1985:894) om inte annat följer&lt;br&gt;av 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;gäller vad som föreskrivs i kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) om inte&lt;br&gt;annat följer av 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Äldre föreskrifter far dock tillämpas i fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;som bildats före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31&lt;br&gt;december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste ivceise 1991:1'1-1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:339) om&lt;br&gt;proportionellt valsätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;Denna lag gäller proportionella&lt;br&gt;val som förrättas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kommunfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;landstingsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;styrelsen eller någon annan&lt;br&gt;nämnd i en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kommunalförbunds fullmäkti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förbundsdirektionen i kommu-&lt;br&gt;nalförbund, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kommunala indelningsdele-&lt;br&gt;gerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller proportionella&lt;br&gt;val som förrättas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kommunfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;landstingsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;styrelsen eller någon annan&lt;br&gt;nämnd i en kommun, ett lands-&lt;br&gt;ting eller ett kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förbundsfullmäktige eller för-&lt;br&gt;bundsdirektionen i kommunalför-&lt;br&gt;bund, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kommunala indelningsdele-&lt;br&gt;gerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 22 december 1994 chefen för Civildeparte-&lt;br&gt;mentet att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att göra en&lt;br&gt;samlad utvärdering av de reformer och omfattande förändringar som har&lt;br&gt;skett i kommunernas och landstingens organisation och verksamhets-&lt;br&gt;former samt föreslå åtgärder som utvecklar och stärker medborgarnas&lt;br&gt;inflytande över det fortsatta förnyelsearbetet (dir. 1994:151). Kommittén,&lt;br&gt;som tillkallades av chefen för Finansdepartementet, antog namnet Kom-&lt;br&gt;munala förnyelsekommittén (Fi 1995:02).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 17 augusti 1995 att ge kommittén tilläggs-&lt;br&gt;direktiv (dir. 1995:113). Kommittén fick i tilläggsdirektiven bl.a. i upp-&lt;br&gt;drag att göra en översyn av kommunalförbundslagen (1985:894). Över-&lt;br&gt;synen skulle även innefatta förslag till andra former för kommunal sam-&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén lämnade i september 1996 delbetänkandet Kommunal-&lt;br&gt;förbund och gemensam nämnd - två former för kommunal samverkan&lt;br&gt;(SOU 1996:137). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1.&lt;br&gt;Kommitténs lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats.&lt;br&gt;En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgängliga i Inrikesdepartementet (dnr In96/1944/KL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändringar i kommunallagen (1991:900) kräver inte&lt;br&gt;att yttrande inhämtas från Lagrådet annat än i fråga om vissa&lt;br&gt;bestämmelser om överklagande i 10 kap. Flertalet bestämmelser har dock&lt;br&gt;endast överförts i oförändrad form från annan lag. De fa nya be-&lt;br&gt;stämmelser som införts utgör endast konsekvensändringar på grund av att&lt;br&gt;gemensamma nämnder inrättas. Förslaget innebär ingen ändring av vad&lt;br&gt;som i dag gäller enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291). Regeringen&lt;br&gt;anser därför att det på grund av bestämmelsernas art skulle sakna&lt;br&gt;betydelse att höra Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Kommunal samverkan - ett behov i tiden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Samverkansformer i dag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frivillig verksamhet - obligatorisk verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting samverkar i dag i stor utsträckning inom både&lt;br&gt;de frivilliga och de obligatoriska verksamheterna. Samverkan sker&lt;br&gt;antingen i formella eller i informella former. Vissa former är offentlig-&lt;br&gt;rättsliga och andra privaträttsliga till sin karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enklaste formen av samverkan föreligger när två eller flera kommu-&lt;br&gt;ner eller landsting samordnar sitt beslutsfattande genom att fatta lika-&lt;br&gt;lydande beslut. Denna form av samverkan är informell och kan användas&lt;br&gt;inom både frivilliga och obligatoriska verksamheter. Exempel på mer&lt;br&gt;avancerade samverkansformer är formella samarbetsavtal eller gemensamt&lt;br&gt;bildade foretag eller kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan är som regel frivillig. På vissa områden har lagstiftaren&lt;br&gt;förutsatt att kommunerna samverkar. Inom ett begränsat antal områden är&lt;br&gt;samverkan dessutom obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremålet för samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan sker i första hand om sådant som inte är att beteckna som&lt;br&gt;myndighetsutövning. Det handlar i stället i stor utsträckning om produk-&lt;br&gt;tion av kommunal service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om samverkan om myndighetsutövning har varit föremål för ut-&lt;br&gt;redning och diskussion (jfr Ds 1995:13). Under senare år har det också&lt;br&gt;tillskapats möjligheter inom speciallagstiftningen att samverka även om&lt;br&gt;myndighetsutövning. Motivet för sådan samverkan har ofta varit att det&lt;br&gt;funnits ett behov av att ge framför allt mindre kommuner en möjlighet att&lt;br&gt;genom samverkan få använda sig av viss specialkompetens hos en annan&lt;br&gt;kommun. Alternativet till samverkan hade varit att bygga upp en egen&lt;br&gt;kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I räddningstjänstlagen (1986:1102) ges kommunerna vida möjligheter&lt;br&gt;att samverka med varandra. En kommun kan avtala med en grannkommun&lt;br&gt;om att sköta hela räddningstjänsten inklusive de delar som innebär myn-&lt;br&gt;dighetsutövning. Enligt renhållningslagen (1979:596) far en kommun sluta&lt;br&gt;avtal med en annan kommun om att sköta all renhållningsverksamhet som&lt;br&gt;inte avser beslutsfattande. I lagen (1987:24) om kommunal parkerings-&lt;br&gt;övervakning far kommuner förordna anställda i andra kommuner som&lt;br&gt;parkeringsvakter. I 19 kap. föräldrabalken har överförmyndaren givits en&lt;br&gt;möjlighet att delegera beslutanderätt till en kommunal tjänsteman som inte&lt;br&gt;nödvändigtvis behöver vara anställd i samma kommun som överförmyn-&lt;br&gt;daren. I detta fall har det i förarbetena till och med förutsatts att kommu-&lt;br&gt;ner skall kunna samverka (prop. 1993/94:251 s. 292). Samverkansmöjlig-&lt;br&gt;heter finns också när det gäller tillsyn enligt miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;hälsoskyddslagen (1982:1080) och lagen (1985:426) om kemiska produk-&lt;br&gt;ter, alkohollagen (1994:1738), djurskyddslagen (1988:534) och livs-&lt;br&gt;medelslagen (1971:511).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget är det också viktigt att påpeka att samverkan Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;om myndighetsutövning inte kan utföras inom ramen för ett kommunalt&lt;br&gt;företag utan särskilt lagstöd (jfr 3 kap. 16 § kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbundet - en offentligrättslig samverkansform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbundet är den enda offentligrättsliga formen för samverkan&lt;br&gt;som kommuner och landsting kan använda. Reglerna om kommunal-&lt;br&gt;förbund finns i dag i kommunalförbundslagen (1985:894). Kommunal-&lt;br&gt;förbundet som samverkansform infördes första gången genom en lag år&lt;br&gt;1919. Kommunalförbundet har i mångt och mycket samma organisatoriska&lt;br&gt;uppbyggnad som en kommun. Kommunallagens regler är också i mycket&lt;br&gt;stor utsträckning genom hänvisningar i kommunalförbundslagen direkt&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns 40 kommunalförbund. Av dessa är 11 organiserade med&lt;br&gt;förbundsfullmäktige och 29 med förbundsdirektion. Ett 130-tal kommuner&lt;br&gt;och 3 landsting är medlemmar i kommunalförbund. Omsättningen ligger&lt;br&gt;totalt på ca 4,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta kommunalförbunden finns inom räddningstjänsten, vatten- och&lt;br&gt;avloppsverksamhet, utbildning och vård/behandling. Antalet medlemmar&lt;br&gt;varierar mellan 2 och 16. Under senare år har kommunalförbundsliknande&lt;br&gt;samverkan kommit till stånd inom ramen för olika försöksverksamheter.&lt;br&gt;1 t.ex. Kalmar län och i Skåne län kommer från och med den 1 juli 1997&lt;br&gt;att bedrivas försöksverksamhet med s.k. regionförbund för att genomföra&lt;br&gt;en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning (jfr prop.&lt;br&gt;1996/97:36). Regionförbundet är ett offentligrättsligt samverkansorgan av&lt;br&gt;kommunalförbundsliknande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra exempel på kommunalförbundsliknande samverkan finns i lagen&lt;br&gt;(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, 7 kap. plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) såvitt avser s.k. regionplaneförbund och lagen&lt;br&gt;(1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Liknande&lt;br&gt;samverkan reglerades tidigare i de numera upphävda lagarna om försöks-&lt;br&gt;verksamhet inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens samt omsorgs-&lt;br&gt;verksamhetens område (1988:1419, det s.k. Brunfloprojektet) och lagen&lt;br&gt;(1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag och avtal - privaträttsliga former för samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting kan också samverka i privaträttsliga former.&lt;br&gt;Rätten att bilda företag framgår av 3 kap. 16-18 §§ kommunallagen. I&lt;br&gt;lagen anges inga begränsningar när det gäller för vilka slag av verksamhet&lt;br&gt;företagsbildningar får ske. Samverkan om myndighetsutövning kan dock,&lt;br&gt;som tidigare nämnts, inte utan särskilt lagstöd ske i företagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns ca 1600 kommunala företag varav de flesta är aktiebolag. I&lt;br&gt;företagen omsätts i dag ca 110 miljarder kronor. Detta skall jämföras med&lt;br&gt;att kommuner och landstingen i sin förvaltningsverksamhet (exklusive&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;affarsdrivande verksamhet) omsätter ca 380 miljarder kronor. Rätten att Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;sluta samverkansavtal följer av den allmänna kommunala kompetensen.&lt;br&gt;Kommuner och landsting kan genom sina företag eller via slutna&lt;br&gt;samverkansavtal gemensamt bedriva viss verksamhet eller komma överens&lt;br&gt;om att den ena parten skall sköta något för bådas eller den andres räk-&lt;br&gt;ning. Man kan också sluta avtal om att sambruka resurser på viss ort och&lt;br&gt;även över huvudmannskapsgränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inget som hindrar att kommuner och landsting bildar företag&lt;br&gt;eller sluter avtal med privaträttsliga subjekt. Det förekommer i stor&lt;br&gt;utsträckning att kommuner samverkar i företagsform med privata&lt;br&gt;intressenter eller att samverkan sker med privata föreningar som t.ex.&lt;br&gt;idrottsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansavtal har i vissa sammanhang också kallats interkommunala&lt;br&gt;avtal eller överenskommelser. Möjligheterna att sluta samverkansavtal är&lt;br&gt;störst inom den fakultativa verksamheten. Inom den obligatoriska skol-&lt;br&gt;verksamheten finns dock exempel på att två eller flera kommuner kan&lt;br&gt;samverka inom ramen för ett samverkansområde för utbildning på natio-&lt;br&gt;nella program (5 kap. 5 § skollagen, 1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan också nämnas det samarbete som sker mellan kommuner inom&lt;br&gt;ramen för de länsvisa kommunförbunden vilka i sin tur samverkar med&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet. De förbunden är liksom kommunförbundet&lt;br&gt;centralt ideella föreningar med uppgift att inom länet stödja och utveckla&lt;br&gt;den kommunala självstyrelsen, tillvarata kommunernas intressen, främja&lt;br&gt;samverkan mellan kommunerna samt bistå dem i deras verksamhet.&lt;br&gt;Länsförbunden utser också kongressombud enligt stadgarna för Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal samverkan med staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationen mellan staten och kommunerna har under senare år kommit att&lt;br&gt;allt mer präglas av samverkan. Det rör sig om samverkan både om verk-&lt;br&gt;samhet och samfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vuxit fram ett behov av att hitta förmer för staten och den kom-&lt;br&gt;munala sektorn att inom ett antal områden gemensamt lösa vissa problem.&lt;br&gt;Det pågår t.ex fram till utgången av år 2000 en försöksverksamhet med&lt;br&gt;finansiell samverkan mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och&lt;br&gt;socialtjänst enligt en särskild försökslag (SFS 1994:556). Sedan den 1 juli&lt;br&gt;1996 pågår också en försöksverksamhet med lokal samverkan mot arbets-&lt;br&gt;löshet där samverkan skall ordnas inom ramen för arbetsförmedlings-&lt;br&gt;nämnderna i ett antal försökskommuner (prop. 1995/96:148). Kommuner-&lt;br&gt;na samverkar också med arbetsförmedlingen och det lokala arbetslivet för&lt;br&gt;att genomföra viss vuxenutbildningssatsning (prop. 1995/96:222). I detta&lt;br&gt;fall kan flera kommuner ha samverkansavtal. Det växande antalet med-&lt;br&gt;borgarkontor är också ett exempel på samverkan mellan kommun och&lt;br&gt;staten om att ge medborgarna viss samhällsservice (jfr lagen 1994:686 om&lt;br&gt;försöksverksamhet med medborgarkontor). En kommun kan träffa avtal&lt;br&gt;med en statlig myndighet, allmän försäkringskassa eller ett landsting om&lt;br&gt;att åt dessa utföra sådana förvaltningsuppgifter som inte innebär myndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsutövning (prop. 1993/94:187). I betänkandet (SOU 1995:61) Myndig- Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;hetsutövning vid medborgarkontor föreslås en vidgning av samarbetet till&lt;br&gt;att omfatta även viss myndighetsutövning. Regeringen bereder för&lt;br&gt;närvarande detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annat sätt att samverka är att staten sluter avtal med kommuner om&lt;br&gt;att sköta viss verksamhet. Det gäller t.ex. flyktingmottagande och syssel-&lt;br&gt;sättningsskapande åtgärder för ungdomar under 20 år. Avtalsformen har&lt;br&gt;också använts inom landstingens verksamhetsområde - vårdgarantin är ett&lt;br&gt;sådant exempel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Kommunernas olika roller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Olika roller — samverkan av olika karaktär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan kan ske i olika syften och för att möta olika behov. Kommu-&lt;br&gt;ner och landsting har till skillnad från andra juridiska personer flera roller&lt;br&gt;- myndighetsrollen mot allmänheten, arbetsgivarrollen mot sina anställda&lt;br&gt;och en privaträttslig roll i egenskap av t.ex. fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rollen som myndighet mot allmänheten har kommunerna och landstingen&lt;br&gt;behov av att samverka på det sätt som beskrivits i avsnitt 4.1. Myn-&lt;br&gt;dighetsrollen är den mest centrala. Det är främst inom ramen för denna&lt;br&gt;roll som behovet av förnyelse av samverkansformema är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också nämnas här att det på ett antal håll i Sverige förekommer&lt;br&gt;kommunal samverkan om drift av informationskontor för bevakning av&lt;br&gt;EU-frågor i Bryssel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgivarrollen samverkar kommunerna och landstingen i dag inom&lt;br&gt;ramen för Svenska Kommunförbundet respektive Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan också nämnas den kommunala delegationslagen (1954:130)&lt;br&gt;enligt vilken en kommun, som tillhör sammanslutning av kommuner med&lt;br&gt;uppgift att tillvarata medlemmarnas intresse såsom arbetsgivare, kan upp-&lt;br&gt;dra åt sammanslutningen att med bindande verkan för kommunen bl.a.&lt;br&gt;genom kollektivavtal enhetligt reglera anställningsvillkoren för arbets-&lt;br&gt;tagare i kommunal tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privaträttsliga rollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingen kan också samverka i den rent privat-&lt;br&gt;rättsliga rollen som t.ex. fastighetsägare. Kommunerna är stora mark- och&lt;br&gt;husägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;Rättsliga gränser för samverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lokaliseringsprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet har länge omgärdats av ett antal rättsliga principer.&lt;br&gt;De flesta har vuxit fram i rättspraxis. En del av dessa har under årens&lt;br&gt;lopp kommit att lagfastas och då framfor allt i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av dessa principer är lokaliseringsprincipen som i dag finns intagen&lt;br&gt;i 2 kap. 1 § kommunallagen. Principen ställer upp vissa hinder både mot&lt;br&gt;att kommuner och landsting säljer tjänster till varandra och mot att de&lt;br&gt;samverkar och erbjuder varandra sin kompetens i fråga om myndighets-&lt;br&gt;utövning. Lokaliseringsprincipen innebär att den verksamhet som en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting bedriver skall ha en anknytning till det egna geo-&lt;br&gt;grafiska området eller till de egna medlemmarna. I praktiken innebär loka-&lt;br&gt;liseringsprincipen formella begränsningar för kommunernas maktbefogen-&lt;br&gt;heter, beslutanderätt och inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala företag är på samma sätt som de kommunala myndigheter-&lt;br&gt;na bundna av lokaliseringprincipen och kravet på att den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs är av allmänt intresse för kommun- respektive landstingsmedlem-&lt;br&gt;mama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vissa sektorer har det i lag skapats möjligheter för kommuner och&lt;br&gt;landsting att t.ex. sluta avtal om visst samarbete över kommungränserna.&lt;br&gt;1 vissa lagar såsom i skollagen (1985:1100), hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) och räddningstjänsten (1986:1102) förutsätts dessutom att ett «&lt;br&gt;sådant samarbete sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund och företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett kommunalförbund väl bildats har det exklusiv kommunalrättslig&lt;br&gt;kompetens att sköta den eller de uppgifter som lagts över dit. Förbundet&lt;br&gt;är en i förhållande till sina medlemmar fristående juridisk person.&lt;br&gt;Förbundets medlemmar (=dess bildare) förlorar motsvarande kompetens&lt;br&gt;i och med att uppgiften förs över från dem till förbundet. Medlemmarna&lt;br&gt;av ett kommunalförbund har således inte någon direkt politisk påverkan&lt;br&gt;på förbundets löpande verksamhet. Den politiska styrningen sker inom&lt;br&gt;förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheten att bilda företag så ligger det en begränsning&lt;br&gt;i att företag inte utan särskilt lagstöd far hantera myndighetsutövning eller&lt;br&gt;uppgifter som är specialreglerade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 &amp;nbsp;Nya förutsättningar nya behov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Minskade ekonomiska ramar - behov av ökad flexibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala ekonomin har under 1990-talet försämrats. Behovet av&lt;br&gt;att samverka kommuner och landsting emellan har därför ökat kraftigt&lt;br&gt;under de senaste åren. Behov av flexibilitet i resursutnyttjandet har växt&lt;br&gt;sig allt starkare. Vid frivillig samverkan kan den geografiska avgräns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av en kommun anpassas till vad som är praktiskt rationellt och Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;med utgångspunkt i sakfrågans geografiska förankring. Kommungränsen&lt;br&gt;far inte i sig hindra samverkan. Kommunerna kan åstadkomma stordrifts-&lt;br&gt;fördelar genom att samverka och upphandla gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan skall underlättas och uppmuntras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser positivt på kommunal samverkan. Det är angeläget att&lt;br&gt;ytterligare underlätta samverkan mellan kommuner och landsting. Det&lt;br&gt;finns ett behov av enkla och smidiga samarbetsformer för olika typer av&lt;br&gt;verksamhet. Samhällsutvecklingen bidrar till att nya former för samverkan&lt;br&gt;måste kunna prövas och de former som används redan i dag måste kunna&lt;br&gt;utvecklas och anpassas till de aktuella behoven och förutsättningarna.&lt;br&gt;Samarbetsformema skall också samtidigt tillgodose rättmätiga krav på&lt;br&gt;rättssäkerhet och beakta grundläggande kommunalrättsliga principer samt&lt;br&gt;uppfylla de andra krav som ställs ur offentligrättslig synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett behov av ökad samverkan över huvudmannaskaps-&lt;br&gt;gränsema. Samverkan kan motverka vissa ogynnsamma verkningar av&lt;br&gt;administrativa gränser. Detta har bland annat visat sig vid huvudmanna-&lt;br&gt;skapsbyten. Små kommuner kan ha behov av att samarbeta för att genom&lt;br&gt;ett gemensamt utnyttjande av gemensamma resurser bättre kunna förse&lt;br&gt;medborgarna med service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund att det införs regler om&lt;br&gt;gemensam nämnd och att reglerna om kommunalförbund förenklas och&lt;br&gt;moderniseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam nämnd - en ny offentligrättslig samverkansform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en försöksverksamhet med gemensam nämnd för&lt;br&gt;flera landsting (SFS 1995:1285, prop. 1995/96:59). Två eller flera lands-&lt;br&gt;ting far tillsätta gemensam nämnd för att fullgöra den ledning av hälso-&lt;br&gt;och sjukvården som anges i 10 § hälso- och sjukvårdslagen. Försöket&lt;br&gt;innebär inte att en ny juridisk person bildas. De samverkande parterna är&lt;br&gt;fortfarande huvudmän för sina delar. Försöksverksamheten pågår till ut-&lt;br&gt;gången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör göras möjligt för alla kommuner och lands-&lt;br&gt;ting att bilda gemensamma nämnder. En sådan nämnd svarar mot det be-&lt;br&gt;hov som finns att kunna samverka över kommungränserna i ett offentlig-&lt;br&gt;rättsligt organ i vilket alla samverkande parter också behåller ett reellt&lt;br&gt;politiskt inflytande över den verksamhet som nämnden ansvarar för. Varje&lt;br&gt;samverkande kommun bör därför utse ett mellan parterna överenskommet&lt;br&gt;antal ledamöter i nämnden. Det förslag regeringen lägger fram i denna&lt;br&gt;proposition har som förebild bl.a. försöksverksamheten med gemensam&lt;br&gt;nämnd för flera landsting (SFS 1995:1285, prop. 1995/96:59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklade regler om kommunalförbund &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att kommunalförbundet som offentligrättslig sam-&lt;br&gt;verkansform är värdefull. Intresset för kommunalförbundet som sam-&lt;br&gt;verkansform har ökat. Det har dock länge funnits ett behov av att anpassa&lt;br&gt;reglerna till de nya behov och förutsättningar som uppkommit sedan kom-&lt;br&gt;munalförbundslagen tillkom år 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det finns anledning att föreslå att reglerna&lt;br&gt;ändras på ett antal viktiga punkter. Kommunalförbundsinstitutet bör re-&lt;br&gt;formeras och göras mer attraktivt som form för samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första finns goda skäl för att minska antalet regler och föra in&lt;br&gt;regleringen av kommunalförbunden i kommunallagen. Genom detta&lt;br&gt;markeras att kommunalförbundet är en kommunal samverkansform som&lt;br&gt;i stor utsträckning arbetar efter kommunallagens grundregler. För det&lt;br&gt;andra finns skäl att förenkla reglerna och göra dem mer flexibla. På så&lt;br&gt;sätt ökar möjligheterna att organisera förbundet och ge det arbetsformer&lt;br&gt;som är avpassade till medlemmarnas och verksamhetens behov. Kom-&lt;br&gt;munalförbundet skall kunna användas såväl när antalet samverkande kom-&lt;br&gt;muner är litet som när det är stort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Samverkansformema regleras i kommunallagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enkla och smidiga former för samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare angetts anser regeringen att kommunal samverkan bör&lt;br&gt;avregleras och förenklas samt organisationsfriheten öka. De finns behov&lt;br&gt;av att finna enkla och smidiga lösningar för samverkan. Det har också&lt;br&gt;sedan länge funnits ett behov av att anpassa reglerna i kommunalför-&lt;br&gt;bundslagen till nya behov och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglering i kommunallagen av gemensam nämnd ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller reglering av gemensam nämnd finns det till skillnad från&lt;br&gt;vad som gäller kommunalförbund en relativt begränsad praktisk erfarenhet&lt;br&gt;att bygga på. Regeringen har kunnat konstatera att endast ett försök har&lt;br&gt;inletts enligt lagen (1995:1285) om försöksverksamhet med gemensam&lt;br&gt;nämnd för flera landsting. Försöket har dessutom varit i gång endast i ett&lt;br&gt;halvt år. Det har dock i äldre lagstiftning funnits exempel på att&lt;br&gt;samverkan inom ramen för en gemensam nämnd varit tillåten. I 1944 års&lt;br&gt;lag om arbetslöshetsnämnd kunde en arbetslöshetsnämnd vara gemensam&lt;br&gt;för flera kommuner. Några närmare regler om organisationen m.m. av en&lt;br&gt;sådan gemensam nämnd meddelades dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försökslag som nu finns gäller bara landsting. Regeringen ser att&lt;br&gt;det finns ett starkt önskemål från kommunerna att permanent fa&lt;br&gt;möjligheten till en sådan samverkan som gemensam nämnd innebär.&lt;br&gt;Regeringen ser inga hinder mot att redan nu lägga fram ett förslag till&lt;br&gt;permanent reglering av gemensam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i princip tre vägar att reglera detta. En väg är att bygga ut den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu gällande försökslagen till en generell lag om gemensam nämnd. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan väg är att göra ändringarna i speciallagstiftningen. En tredje väg är Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;att fora in reglerna i kommunallagen. Regeringen har stannat för att&lt;br&gt;föreslå att bestämmelserna tas in i kommunallagen. Genom detta markeras&lt;br&gt;att den gemensamma nämnden i huvudsak skall ses som vilken kommunal&lt;br&gt;nämnd som helst. En permanent ordning kan också på ett annat sätt än en&lt;br&gt;tidsbegränsad försöksverksamhet locka fler kommuner och landsting att&lt;br&gt;inleda ett samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;... och av kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan hur kommunalförbunden skall regleras finns i&lt;br&gt;princip två vägar att gå. Antingen tas bestämmelserna in i en separat lag&lt;br&gt;som i dag eller tas de in i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns reglerna i kommunalförbundslagen. Lagen är bl.a. på grund&lt;br&gt;av alla sina hänvisningar till kommunallagens regler svåröverskådlig och&lt;br&gt;i vissa avseenden otydlig. För att göra kommunalförbundslagen mer&lt;br&gt;lättillämpad och möjlig att läsa fristående från kommunallagen krävs en&lt;br&gt;omfattande tilläggsreglering. Tas reglerna däremot in i kommunallagen&lt;br&gt;skulle antalet regler kunna minska avsevärt eftersom kommunallagens&lt;br&gt;regler i mycket stor utsträckning skulle komma att gälla i tillämpliga delar&lt;br&gt;på kommunalförbund. Antalet särskilda lagregler om kommunalförbund&lt;br&gt;skulle på så sätt minska. Ett inarbetande av reglerna i kommunallagen&lt;br&gt;skulle inte heller nämnvärt komma att tynga lagens i dag drygt 250&lt;br&gt;paragrafer. En reglering av kommunalförbund - jämte gemensam nämnd&lt;br&gt;- i kommunallagen skulle även innebära att de vanligaste sam-&lt;br&gt;verkansformema regleras i en och samma lag. Mot denna bakgrund gör&lt;br&gt;därför regeringen den bedömningen att reglerna om kommunalförbund bör&lt;br&gt;tas in i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att reglerna om kommunalförbund tas in i kommunallagen&lt;br&gt;klargörs också att de kommunalrättsliga principerna som t.ex. likställig-&lt;br&gt;hetsprincipen i 2 kap. blir tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsernas placering i kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. kommunallagen, som behandlar kommunernas och landstingens&lt;br&gt;organisation, har bestämmelserna om kommunala företag placerats. Före-&lt;br&gt;tagen är egna juridiska personer och hör inte till den egentliga kommunala&lt;br&gt;organisationen. Företagen är också en privaträttslig samverkansform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentligrättsliga formerna för samverkan bör framgå av samma&lt;br&gt;kapitel i kommunallagen. Bestämmelserna om gemensam nämnd och om&lt;br&gt;kommunalförbund förslås därför huvudsakligen placeras i anknytning till&lt;br&gt;dem som avser kommunala företag i 3 kap. kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Gemensam nämnd&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;Samverkan i gemensam nämnd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1.1 Ny modell for kommunal samverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommuner och landsting får genom en&lt;br&gt;gemensam nämnd fullgöra uppgifter enligt särskilda föreskrifter och&lt;br&gt;för verksamheten i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd skall inte vara en egen juridisk person utan&lt;br&gt;skall formellt tillsättas av och ingå i en av de samverkande kom-&lt;br&gt;munernas eller landstingens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden kan ansvara för samma uppgifter som en inomkommunal&lt;br&gt;nämnd. Uppgifterna måste dock vara gemensamma för de sam-&lt;br&gt;verkande kommunerna och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 3 a och 4 §§ kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inte något att erinra mot förslaget om samverkan mellan kommuner&lt;br&gt;och landsting genom en gemensam nämnd. Ett flertal av dessa, däribland&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, anger att förslaget&lt;br&gt;ger ytterligare ökad möjlighet till samverkan över kommungränserna.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet anger att nämndens befogenheter när den&lt;br&gt;företräder de samverkande kommunerna bör förtydligas så att det vid en&lt;br&gt;tvist framgår för en avtalspart mot vem den skall rikta sitt krav.&lt;br&gt;Landstingen i Stockholms län och i Södermanlands län anser det inte&lt;br&gt;klarlagt vilken ställning den gemensamma nämnden intar gentemot en&lt;br&gt;avtalskontrahent samt gentemot huvudmän samt att det även bör klar-&lt;br&gt;läggas hur huvudmännen svarar för sina förpliktelser. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet och flera kommuner, däribland Lunds kommun, anger att det är&lt;br&gt;angeläget att speciallagstiftningen ses över så att kommunerna far&lt;br&gt;enhetliga former för samverkan samt att kommunerna på samtliga&lt;br&gt;obligatoriska områden bör ha möjlighet att anlita annan kommun för&lt;br&gt;tillsynsuppgifter, utredningar m.m. och att delegera beslutanderätt till&lt;br&gt;anställd i annan kommun eller tillsätta gemensam nämnd. Mölndals&lt;br&gt;kommun anger att en reglering även bör ske i 3 kap. 18 § att samverkan&lt;br&gt;kan ske i andra former än de som anges i nuvarande lagrum samt att&lt;br&gt;tolkning av EG:s direktiv bör ske om att LOU inte är tillämplig på de&lt;br&gt;samverkande kommuner i fråga om den gemensamma nämnden.&lt;br&gt;Statskontoret anger att den gärna sett att offentligrättslig samverkan&lt;br&gt;mellan stat och kommun fatt en bredare belysning och att en lämplig&lt;br&gt;offentligrättslig form för sådan samverkan föreslagits. Landstinget i&lt;br&gt;Kristianstads län anger att förslaget om värdkommun och värdlandsting&lt;br&gt;i organisatoriskt hänseende tydliggör relationerna gentemot nämndens&lt;br&gt;huvudmän. Kalmar kommun ställer sig tveksam till konstruktionen med&lt;br&gt;värdkommun och värdlandsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket avstyrker som enda instans förslaget och anger att Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;risken är påtaglig att konkurrensproblem med anknytning till kommunal&lt;br&gt;sektor förstärks om förslaget genomförs. Förslaget medför ytterligare&lt;br&gt;undantag från den s.k. lokaliseringsprincipen och frågor när kommuner&lt;br&gt;och landsting får bedriva s.k. extern uppdragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att erin-&lt;br&gt;ra mot att förslagen inarbetats i kommunallagen. Göta hovrätt anger att&lt;br&gt;en utvärdering bör göras innan definitiv lagstiftning införs samt ifråga-&lt;br&gt;sätter om inte bestämmelserna om gemensam nämnd borde inarbetas i ett&lt;br&gt;eget avsnitt av lagen. Kammarrätten i Göteborg anger att en reglering i&lt;br&gt;varje enskild författning är att föredra framför en generell reglering i kom-&lt;br&gt;munallagen. Vidare anger kammarrätten att nämndens organisatoriska till-&lt;br&gt;hörighet är oklar till sin innebörd. Statskontoret anger att kommunallagen&lt;br&gt;förlorar i tydlighet när reglerna om gemensam nämnd förs in i lagen.&lt;br&gt;Göteborgsregionens kommunalförbund förordar att en inarbetning sker i&lt;br&gt;kommunallagen men ifrågasätter om det för användarna blir tydligare med&lt;br&gt;en sådan inarbetning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ökade möjligheter till kommunal samverkan över kommungränser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom angetts i avsnitt 4.3 innebär lokaliseringsprincipen att kommuners&lt;br&gt;och landstings möjligheter att samarbeta och utnyttja resurser på ett effek-&lt;br&gt;tivt sätt i vissa fall är begränsade. Mot detta skall ställas det faktum att&lt;br&gt;minskade ekonomiska ramar har skapat ett behov av ökad flexibilitet och&lt;br&gt;samverkan under de senaste åren. Regeringen anser att det är viktigt att&lt;br&gt;kommuner och landsting har tillgång till enkla och smidiga former för&lt;br&gt;samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att kommuner och landsting skulle få möjligheten att till-&lt;br&gt;sätta en gemensam nämnd skulle ge dem en ny möjlighet att samarbeta&lt;br&gt;inte bara över de geografiska gränserna utan även över huvudmannaskaps-&lt;br&gt;gränsema. Härigenom ges de en möjlighet att samordna förvaltningen i&lt;br&gt;sina områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av utgångspunkterna för regleringen av samverkan i gemensam&lt;br&gt;nämnd bör vara att kommuner och landsting skall ha en möjlighet att&lt;br&gt;under så stor frihet som möjligt välja enkla och ändamålsenliga lösningar.&lt;br&gt;Detta utan att man ger efter på de krav som ställs i offentligrättsligt hän-&lt;br&gt;seende. Därför bör den gemensamma nämnden ses som vilken kommunal&lt;br&gt;nämnd som helst och de nu gällande reglerna om nämnder i kommunal-&lt;br&gt;lagen så långt det är möjligt tillämpas samt nya särregler tillskapas endast&lt;br&gt;när det finns ett verkligt behov av det. Det är också viktigt att med-&lt;br&gt;borgarnas insyn och möjlighet att följa och påverka verksamheten i de&lt;br&gt;samverkande kommunerna och landstingen inte försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organisatoriska tillhörigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försökslagstiftningen om gemensam nämnd mellan flera landsting, vilken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisas i avsnitt 4.4, regleras inte uttryckligen den organisatoriska till- Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;hörigheten av den gemensamma nämnden. Frågan om var nämnden hör&lt;br&gt;hemma behandlas inte på annat sätt än att det av reglementet skall framgå&lt;br&gt;var nämnden skall ha sitt säte. Regleringen bygger i stället på att fullmäk-&lt;br&gt;tige i de samverkande landstingen samordnar sitt beslutsfattande genom&lt;br&gt;att de hela tiden fattar likalydande beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för det förslag om gemensam nämnd som nu läggs&lt;br&gt;fram bör enligt regeringens uppfattning vara att den organisatoriska till-&lt;br&gt;hörigheten är klar. Den gemensamma nämnden föreslås ingå i endast en&lt;br&gt;av de samverkande kommunernas eller ett av landstingens organisation.&lt;br&gt;En annan ordning skulle göra nämndens ställning oklar. Kommunallagens&lt;br&gt;regler om nämnder kommer därmed att, med vissa kompletteringar, kunna&lt;br&gt;tillämpas i stort sett fullt ut. Till skillnad mot vad kommittén föreslog&lt;br&gt;anser regeringen inte att det finns ett behov av att ge den kommun eller&lt;br&gt;det landsting som tillsätter den gemensamma nämnden någon särskild&lt;br&gt;lagstadgad beteckning. Kommittén föreslog beteckningarna värdkommun&lt;br&gt;och värdlandsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationen till huvudmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma nämnden är en egen myndighet liksom övriga nämn-&lt;br&gt;der. Inrättandet av en gemensam nämnd innebär inte att en ny juridisk&lt;br&gt;person tillskapas. Detta är en väsentlig skillnad i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller för kommunalförbund. Den gemensamma nämnden blir i stället att&lt;br&gt;se som en företrädare för alla de samverkande huvudmännen. En&lt;br&gt;gemensam nämnd kan inte fatta beslut, ingå avtal eller anställa personal&lt;br&gt;i eget namn. Beslut fattas formellt av den kommunen eller det landstinget&lt;br&gt;som tillsatt nämnden. Avtal träffas dock på samtliga huvudmäns vägnar&lt;br&gt;och personalen måste formellt vara anställd av någon av huvudmännen.&lt;br&gt;I vissa fall måste avtal godkännas av respektive fullmäktige. Frågor om&lt;br&gt;personalen behandlas i avsnitt 5.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden ansvarar gentemot respektive huvudman för den verksamhet&lt;br&gt;och de uppgifter som denne lägger på nämnden. Revision och ansvars-&lt;br&gt;utkrävande blir en fråga för den huvudman som lämnat över berörd verk-&lt;br&gt;samhet till nämnden. Frågan om revision och ansvarsutkrävande behandlas&lt;br&gt;närmare i avsnitt 5.3.4.1 övrigt far frågan om relationen till huvudmännen&lt;br&gt;regleras i överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationen till utomstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd företräder samtliga huvudmän och ingår avtal för&lt;br&gt;deras räkning. Det är alltså de samverkande kommunerna och landstingen&lt;br&gt;- och inte den gemensamma nämnden - som gentemot externa&lt;br&gt;avtalsparter är ansvariga för att avtal följs m.m. Om någon utomstående&lt;br&gt;vill rikta civilrättsliga krav på grund av ett avtal som ingåtts mellan&lt;br&gt;honom och de samverkande kommunerna eller landstingen är det dessa,&lt;br&gt;och inte den gemensamma nämnden, som är motparter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnd har enligt 6 kap. 7 § kommunallagen att se till att verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Detta blir&lt;br&gt;tillämpligt även på den gemensamma nämnden. En kommunmedlem i&lt;br&gt;någon av de samverkande kommunerna eller landstingen som är missnöjd&lt;br&gt;med hur den gemensamma nämnden agerar kan vända sig till nämnden&lt;br&gt;eller till den huvudman som han är medlem i. Varje huvudman är&lt;br&gt;gentemot sina invånare ansvarig för nämndens verksamhet. Det yttersta&lt;br&gt;politiska ansvaret kan utkrävas i val till fullmäktige och det är därför&lt;br&gt;naturligt att en missnöjd medlem skall kunna vända sig till sin hem-&lt;br&gt;kommun med klagomål i allmänhet. Det är också möjligt för med-&lt;br&gt;lemmarna i de samverkande kommunerna eller landstingen att klaga på&lt;br&gt;beslut som den gemensamma nämnden fattar. Frågan om överklagande av&lt;br&gt;beslut behandlas i avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2 Alla kommunala verksamheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Alla kommunala verksamheter med undantag&lt;br&gt;för civilt försvar kan bli föremål för samverkan i en gemensam&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 3 a § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens utom såvitt&lt;br&gt;avser regleringen om civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inte något att erinra mot förslaget. Svenska Kommunförbundet och&lt;br&gt;flera kommuner, däribland Lunds kommun, anger att det är angeläget att&lt;br&gt;speciallagstiftningen ses över så att kommunerna får enhetliga former för&lt;br&gt;samverkan. Konkurrensverket, som avstyrker förslaget, anser att med hän-&lt;br&gt;syn till de konkurrensproblem som kan uppstå bör endast obligatorisk&lt;br&gt;verksamhet kunna vara sådan som kan bli föremål för samverkan i en&lt;br&gt;gemensam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samverkan inom alla verksamheter...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är vilka verksamheter som bör kunna bli föremål för sam-&lt;br&gt;verkan inom ramen för en gemensam nämnd. Nu liksom under remiss-&lt;br&gt;behandlingen av försökslagstiftningen om sjukvårdsamverkan mellan lands-&lt;br&gt;ting anser remissinstanserna att all verksamhet bör kunna bli föremål för&lt;br&gt;samverkan (jfr prop. 1995/96:59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med att införa en generell möjlighet att bilda gemensamma nämn-&lt;br&gt;der är att ge kommunerna och landstingen en enkel och ändamålsenlig&lt;br&gt;offentligrättslig samarbetsform som inte innebär att det bildas en ny egen&lt;br&gt;juridisk person. Eftersom detta behov finns inom alla kommunala verk-&lt;br&gt;samheter är det mest naturliga att samarbetet skall kunna komma till stånd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom alla verksamheter. Regeringen ser inte att de skäl som framförts mot Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;en sådan ordning - framför allt konkurrensmässiga - utgör avgörande&lt;br&gt;hinder mot detta. Dessutom är samarbete genom bildande av kommunal-&lt;br&gt;förbund redan i dag möjlig inom alla verksamheter för kommuner och&lt;br&gt;landsting. Kommunalförbundet är dessutom en självständig juridisk&lt;br&gt;person. Möjligheterna att utnyttja en gemensam nämnd bör bli vida och&lt;br&gt;tillämpningen bör kunna tillåtas att variera utifrån behoven. Samarbete i&lt;br&gt;en gemensam nämnd bör därför vara möjlig på alla områden. Detta under-&lt;br&gt;lättar också tillämpningen av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;...även när nämndorganisationen regleras särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa lagar finns bestämmelser som innebär ett det för en viss special-&lt;br&gt;reglerad verksamhet skall finnas en eller flera nämnder i varje kommun&lt;br&gt;(jfr t.ex. 10 § räddningstjänstlagen, 1986:1102, och 1 kap. 7 § plan- och&lt;br&gt;bygglagen, 1987:10). I andra fall uttrycks det så att kommunfullmäktige&lt;br&gt;skall bestämma vilken eller vilka nämnder som skall fullgöra en viss upp-&lt;br&gt;gift (jfr t.ex. 4 § socialtjänstlagen, 1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senare typen av bestämmelser hindrar inte att fullmäktige i en kom-&lt;br&gt;mun lämnar över uppgifter inom socialtjänsten till en gemensam nämnd.&lt;br&gt;En sådan ordning bör tillåtas. Enligt regeringens uppfattning bör det även&lt;br&gt;vara möjligt att samarbeta i de fall där det i lag uttryckligen sägs att det&lt;br&gt;skall finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller landsting för en&lt;br&gt;viss uppgift. Det bör i sammanhanget påpekas att kommunala lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheter, som inte är nämnder, inte kan omfattas av den nya sam-&lt;br&gt;verkansformen. Undantaget vad avser civilt försvar utvecklas i avsnitt&lt;br&gt;5.5.8.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Närmare om den gemensamma nämndens verksamhet,&lt;br&gt;arbetsformer och ställning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Nämndens verksamhet och arbetsformer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För den gemensamma nämnden skall det&lt;br&gt;utfärdas ett reglemente. Reglementet skall antas av samtliga full-&lt;br&gt;mäktige i de samverkande kommunerna eller landstingen. Förslaget&lt;br&gt;genomförs genom ett tillägg till 6 kap. 32 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma nämndens behörighet och befogenhet skall när-&lt;br&gt;mare preciseras i en överenskommelse mellan de samverkande kom-&lt;br&gt;munerna eller landstingen. Förslaget finns intaget i 3 kap. 3 c §&lt;br&gt;kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har ingen erinran mot förslagen. Gävle kommun anger att det är viktig att&lt;br&gt;överenskommelsen mellan parterna löses i ett avtal och inte genom lag-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftning. Landstinget i Kristianstads län anger att det är viktigt att den Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;gemensamma nämndens befogenheter klart regleras i överenskommelsen&lt;br&gt;mellan de samverkande parterna och i nämndens reglemente. Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekingen förordar att en lagreglering av tvistelösningar&lt;br&gt;övervägs. Kammarrätten i Jönköping anger att föreskrifter bör ges om vad&lt;br&gt;överenskommelsen och reglementet skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens forslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nämndens bildande, ansvarsområde och uppgifter i övrigt...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 13 § kommunallagen är det fullmäktige som bestämmer&lt;br&gt;mandattiderna för andra nämnder än styrelsen. Det betyder att fullmäktige&lt;br&gt;när som helst under mandattiden kan inrätta en nämnd. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla en gemensam nämnd. Det är lokala behov och önskemål som får&lt;br&gt;verka styrande i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma nämnden behöver inte heller ha sin grund i en befint-&lt;br&gt;lig nämnd i någon av de samverkande kommunerna eller något av lands-&lt;br&gt;tingen. Man kan tillskapa en nämnd och utifrån de lokala förhållandena&lt;br&gt;bestämma vilken av de samverkande kommunerna eller vilket av lands-&lt;br&gt;tingen som formellt skall tillsätta den gemensamma nämnden. Den&lt;br&gt;gemensamma nämnden är ingen egen juridisk person. Varje kommun eller&lt;br&gt;landsting är fortfarande att se som huvudman för de frågor man lägger på&lt;br&gt;den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd skall kunna tilldelas och ansvara för uppgifter i&lt;br&gt;samma omfattning som en inomkommunal nämnd (jfr avsnitt 5.1.2). De&lt;br&gt;uppgifter som de samverkande kommunerna eller landstingen lämnar över&lt;br&gt;till den gemensamma nämnden måste dock vara gemensamma för de sam-&lt;br&gt;verkande kommunerna och landstingen. Det innebär att uppgiften som&lt;br&gt;lämnas till den gemensamma nämnden skall vara en kommunal ange-&lt;br&gt;lägenhet för var och en av de samverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det torde bli vanligast förekommande att kommuner sam-&lt;br&gt;verkar med andra kommuner och landsting med andra landsting kan man&lt;br&gt;kan dock tänka sig att kommuner samverkar med landsting inom t.ex.&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. I vissa fall kan landstingen redan i dag lämna över&lt;br&gt;uppgifter inom detta område till kommuner inom landstinget. En kommun&lt;br&gt;som fått sådana uppgifter kan mycket väl tänkas samarbeta med ett&lt;br&gt;landsting där något överlämnande av hälso- och sjukvårdsuppgifter inte&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;... ska framgå av ett reglemente för den gemensamma nämnden...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den gemensamma nämnden gäller att det skall finnas ett reglemente.&lt;br&gt;Reglementet skall - på samma sätt som för övriga nämnder - innehålla&lt;br&gt;närmare föreskrifter om nämndens verksamhet och arbetsformer. Regle-&lt;br&gt;mentet måste antas av samtliga samverkande kommuner och landsting och&lt;br&gt;inte bara av den kommun eller det landsting som formellt tillsatt&lt;br&gt;nämnden. Det innebär att alla fullmäktigeförsamlingar var och en för sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste ta ställning till reglementet. Frågan om nämndens reglemente Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;behandlas vidare i författningskommentaren till 6 kap. 32 § kommu-&lt;br&gt;nallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;...och en överenskommelse mellan de samverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan bygger på att parterna måste komma överens i ett stort antal&lt;br&gt;frågor som rör samarbetet. Ett dokument där parternas närmare mellan-&lt;br&gt;havanden regleras måste upprättas. Detta dokument kan lämpligen vara&lt;br&gt;ett avtal om samverkan. Innehållet i ett sådant avtal blir helt beroende av&lt;br&gt;på vilket sätt och om vad man samverkar. I ett avtal kan parterna också&lt;br&gt;tillgodose kravet på flexibel lokal anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kommunallagens bestämmelser skall tillämpas på samarbetet&lt;br&gt;i den gemensamma nämnden behöver man inte i lag detaljreglera vad över-&lt;br&gt;enskommelsen om samverkan skall innehålla. Det är enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning tillräckligt att i lagen föreskriva att en överenskommelse som&lt;br&gt;närmare reglerar nämndens behörighet och befogenhet skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad händer vid oenighet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att parterna, innan man går in i ett samarbete, har rett ut hur&lt;br&gt;konflikter skall hanteras. Det är också viktigt att man är överens om hur&lt;br&gt;och under vilka förutsättningar samarbetet kan och skall avvecklas. Det&lt;br&gt;finns enligt regeringens mening ingen anledning att i lag reglera eller an-&lt;br&gt;visa former för avveckling eller tvistelösning. Denna typ av frågor bör&lt;br&gt;hanteras i överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Instrument för de samverkandes styrning av och insyn i den&lt;br&gt;gemensamma nämndens verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ordföranden, vice ordföranden och anställda&lt;br&gt;som arbetar för den gemensamma nämnden skall vara skyldiga att&lt;br&gt;på begäran från fullmäktige i någon av de samverkande kommuner-&lt;br&gt;na eller landstingen lämna upplysningar vid dess fullmäktigesam-&lt;br&gt;manträden. Förslaget genomförs genom tillägg till 5 kap. 22 § kom-&lt;br&gt;munallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i de samverkande kommunernas eller landstingens&lt;br&gt;fullmäktige skall också ha en möjlighet att interpellera och ställa&lt;br&gt;frågor om den gemensamma nämndens handläggning av ärenden.&lt;br&gt;Förslagen genomförs genom tillägg till 5 kap. 52-54 §§ kommunal-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens utom såvitt&lt;br&gt;avser regleringen om ledamöters möjlighet att ställa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte något att&lt;br&gt;erinra mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen tillämplig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun eller det landsting som formellt tillsatt den gemensamma&lt;br&gt;nämnden skall behandla den på samma sätt som sina övriga nämnder.&lt;br&gt;Kommunallagens regler skall tillämpas i och på förhållandet med den&lt;br&gt;gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrning och insyn via sina ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen mellan de samverkande kommunerna och landstingen&lt;br&gt;utgör en viktig grund för den gemensamma nämndens verksamhet. I över-&lt;br&gt;enskommelsen måste parterna enas om antalet ledamöter i nämnden m.m.&lt;br&gt;Även om den gemensamma nämnden formellt tillsatts av en av de&lt;br&gt;samverkande parterna har de övriga via sina ledamöter säkrat insyns- och&lt;br&gt;kontrollmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrning och insyn via rätten till upplysningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 22 § kommunallagen är ordföranden och vice ordföranden&lt;br&gt;i en nämnd, revisorerna samt de anställda i kommunen eller landstinget&lt;br&gt;skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om full-&lt;br&gt;mäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund&lt;br&gt;av sekretess enligt lag. Regeringen anser att en motsvarande skyldighet&lt;br&gt;bör införas för ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma&lt;br&gt;nämnden samt anställda i de samverkande kommunerna eller landstingen.&lt;br&gt;Dessa kategorier föreslås därför bli skyldiga att på begäran från en sam-&lt;br&gt;verkande kommun eller landsting lämna upplysningar vid fullmäktige-&lt;br&gt;sammanträden. Detta får ske om det inte finns något hinder mot att lämna&lt;br&gt;sådan upplysningar på grund av sekretess enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationer och frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 52 § kommunallagen får ledamöter i fullmäktige interpellera&lt;br&gt;ordföranden i en nämnd, en fullmäktigeberedning samt de förtroendevalda&lt;br&gt;i övrigt som fullmäktige bestämmer. För att inhämta upplysningar ges&lt;br&gt;ledamöterna enligt 5 kap. 54 § kommunallagen möjlighet ställa frågor till&lt;br&gt;den i 5 kap. 52 § omnämnda kretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén behandlade aldrig frågan om möjligheten för ledamöterna&lt;br&gt;i fullmäktige i de samverkande kommunerna eller landstingen att ställa&lt;br&gt;frågor till den gemensamma nämndens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den avtalade insynen och styrningen anser regeringen att leda-&lt;br&gt;möterna i de samverkande kommunernas eller landstingens fullmäktige&lt;br&gt;också skall ges en möjlighet att ställa interpellationer och frågor till den&lt;br&gt;gemensamma nämndens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser inga skäl att inte ge ledamöterna denna möjlighet och&lt;br&gt;lägger därför ett sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insyn för andra partier i fullmäktige än de som är representerade i den Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;gemensamma nämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av regeringen föreslagna möjligheterna att begära upplysningar, inter-&lt;br&gt;pellera och ställa frågor kan användas i syfte att ge de partier som inte&lt;br&gt;finns representerade i nämnden en möjlighet till insyn och deltagande i&lt;br&gt;nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.3 Anslag av nämndens protokoll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den gemensamma nämndens protokoll skall&lt;br&gt;anslås på samtliga samverkande kommuners och landstings anslags-&lt;br&gt;tavlor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs som tillägg till 6 kap. 30 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att medlemmarna i de sam-&lt;br&gt;verkande kommunerna och landstingen skall fa samma möjligheter att&lt;br&gt;överklaga lagligheten av en gemensam nämnds beslut, och för att kunna&lt;br&gt;informera sig om nämndens verksamhet, föreslås att tillkännagivandet av&lt;br&gt;att protokollet från ett sammanträde har justerats skall anslås på anslags-&lt;br&gt;tavlorna i samtliga samverkande kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om anslag av nämndens protokoll har betydelse för besvärstidens&lt;br&gt;beräkning. Frågan om tidsfrister för överklagande av nämndens beslut be-&lt;br&gt;handlas närmare i avsnitt 5.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Förtroendevalda och deras ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.3.1 Val av ledamöter och ersättare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ledamöterna och ersättarna i den gemen-&lt;br&gt;samma nämnden skall väljas av de samverkande kommunerna och&lt;br&gt;landstingen. Var och en av de samverkande parterna skall välja&lt;br&gt;minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare skall vara lika&lt;br&gt;många som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom tillägg till 6 kap. 9 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Utredningen&lt;br&gt;har dock inte föreslagit en lagreglering av ett minsta antal ledamöter och&lt;br&gt;ersättare som skall väljas av var och en av de samverkande parterna samt&lt;br&gt;att antalet ersättare skall vara lika många som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har inte något att erinra mot förslagen och bedömningen. Landstinget i Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;Malmöhus län anger att det bör vara möjligt att träffa avtal om hur&lt;br&gt;ordföranden och vice ordföranden skall utses. Socialstyrelsen anger att det&lt;br&gt;i lagtexten bör anges att det inte är möjligt för en fullmäktigeförsamling&lt;br&gt;att lämna över uppgifter till en gemensam nämnd utan att utse ledamöter&lt;br&gt;i nämnden. Mölndals kommun och Göteborgsregionens kommunalförbund&lt;br&gt;anger att kommunallagens regler om beslutförheten i en nämnd bör över-&lt;br&gt;vägas då det kan vara stötande att en gemensam nämnd kan komma att&lt;br&gt;avgöra ärenden som rör samverkande kommun som kanske inte är repre-&lt;br&gt;senterad av någon förtroendevald vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Valet av ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 9 § kommunallagen utses ledamöter och ersättare i kommu-&lt;br&gt;nala nämnder av fullmäktige. Av detta följer att det borde vara den kom-&lt;br&gt;mun eller det landsting som formellt tillsätter den gemensamma nämnden&lt;br&gt;som också utser samtliga ledamöter och ersättare. Avsikten är dock att&lt;br&gt;alla de samverkande parterna skall utse ett antal ledamöter och ersättare&lt;br&gt;var. Det är bl.a. detta som skiljer en gemensam nämnd från en annan&lt;br&gt;kommunal nämnd. Kommunallagen behöver därför kompletteras i detta&lt;br&gt;avseende så att fullmäktige i de kommuner och landsting som inte tillsatt&lt;br&gt;nämnden också ges en rätt att utse ledamöter och ersättare i den gemen-&lt;br&gt;samma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samverkande kommunerna och landstingen måste komma överens&lt;br&gt;om hur många ledamöter och ersättare som skall utses totalt och av var&lt;br&gt;och en. Alla måste dock utse någon ledamot och ersättare för denne. En&lt;br&gt;kommun eller ett landsting bör inte kunna lägga uppgifter på nämnden&lt;br&gt;utan att ha utsett en ledamot och en ersättare för denne. Genom detta&lt;br&gt;säkras de samverkande parterna ett politiskt inflytande över den verk-&lt;br&gt;samhet som den gemensamma nämnden bedriver. Antalet ersättare som&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting väljer bör vara lika mår.ga som antalet&lt;br&gt;ledamöter. Vid förfall för en ledamot bör denne alltid ersättas med en&lt;br&gt;förtroendevald från samma kommun eller samma landsting som leda-&lt;br&gt;moten. Detta har betydelse bl.a. för ansvar och revision. Frågan om ansvar&lt;br&gt;och revision behandlas i avsnitt 5.3.4. Hur frågan skall lösas i detalj måste&lt;br&gt;bestämmas inom ramen för den överenskommelse om samverkan som&lt;br&gt;parterna skall träffa eller på annat sätt. Därefter förrättar respektive full-&lt;br&gt;mäktige valet av sina ledamöter och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representativiteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje form av interkommunal samverkan kan ge upphov till problem när&lt;br&gt;det gäller representativiteten. Det gäller både i förhållandet mellan de&lt;br&gt;samverkande parterna och när det gäller partiproportionaliteten för minori-&lt;br&gt;tetspartiemas del. I och för sig skulle detta kunna lösas genom att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utses ett stort antal ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden. Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;Samtidigt kan man av praktiska skäl inte göra nämnden alltför stor.&lt;br&gt;Frågan om representativiteten får därför bli föremål för diskussioner i&lt;br&gt;samband med förhandlingarna om att bilda en gemensam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter som föreslås i avsnitt 5.2.2 om att ställa frågor, inter-&lt;br&gt;pellera och inhämta upplysningar kan också utnyttjas för att ge de&lt;br&gt;politiska minoriteterna insyn och inflytande. Vidare är det givetvis&lt;br&gt;möjligt, och i många fall önskvärt, att dessutom mer informellt överlägga&lt;br&gt;med representanter för minoritetspartiema före sammanträden med den&lt;br&gt;gemensamma nämnden. Man kan även tänka sig möjligheten att låta&lt;br&gt;partier som inte finns representerade i nämnden fa delta vid behandlingen&lt;br&gt;av vissa frågor eller ge dem en mer generell närvarorätt (jfr 4 kap. 23 §&lt;br&gt;och 6 kap. 19 § kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportionella val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare i en gemensam nämnd bör kunna vara pro-&lt;br&gt;portionella. Detta följer av 5 kap. 46 § kommunallagen. Någon lagändring&lt;br&gt;är därför inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd fattar formellt sina beslut i den kommunens eller&lt;br&gt;det landstingets namn som tillsatt nämnden. I vissa fall rör besluten&lt;br&gt;ärenden som hänför sig endast till någon av de andra samverkande kom-&lt;br&gt;munerna eller landstingen. Det skulle teoretiskt kunna inträffa att sam-&lt;br&gt;mansättningen vid ett sammanträde med den gemensamma nämnden, på&lt;br&gt;grund av frånvaro, är sådan att den skulle komma att avgöra ärenden som&lt;br&gt;rör en kommun som vid sammanträdet inte är representerad i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det ligger i de samverkande kommunernas och&lt;br&gt;landstingens eget intresse att aktivt delta i den gemensamma nämndens&lt;br&gt;sammanträden. Det är därför inte nödvändigt med särskilda regler om&lt;br&gt;beslutsförhet utöver de som finns i 6 kap. 23 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ordförande och vice ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa frågor bör ligga på den kommun eller det landsting som tillsatt&lt;br&gt;nämnden. Hit hör till exempel frågan om val av ordförande och vice ord-&lt;br&gt;förande i en gemensam nämnd. Av 6 kap. 15 § kommunallagen följer att&lt;br&gt;fullmäktige utser ordföranden och vice ordföranden bland nämndens&lt;br&gt;ledamöter. Nämndens ledamöter är, såvitt avser gemensam nämnd,&lt;br&gt;utsedda av olika fullmäktige. Ordalydelsen hindrar inte den kommun som&lt;br&gt;tillsatt den gemensamma nämnden att välja någon av dem som utsetts av&lt;br&gt;andra fullmäktige än det egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vem som skall vara ordförande och vice ordföranden är&lt;br&gt;politiskt viktigt. Valfrågor regleras i lag. Man kan inte i avtal bestämma&lt;br&gt;eller binda upp hur ett framtida fullmäktige skall utse ordförande i en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensam nämnd. I viss utsträckning skulle frågan dock kunna regleras Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;i överenskommelsen. Även om ett avtal som reglerar varifrån ordföranden&lt;br&gt;skall komma, roterande ordförandeskap och liknande, i och för sig inte är&lt;br&gt;bindande, skulle en överenskommelse om fördelningen av ordförande-&lt;br&gt;posterna kunna ses som parternas rekommendation till det fullmäktige&lt;br&gt;som har att formellt förrätta valen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.2 Valbarheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Eftersom bara den som är valbar i den&lt;br&gt;egna kommunen eller landstinget är valbar till ledamot och ersättare&lt;br&gt;i den gemensamma nämnden finns inget behov av ytterligare&lt;br&gt;reglering i kommunallagen av valbarheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömningen: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Frågan om vem som skall utse&lt;br&gt;ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden har samband med&lt;br&gt;vem som är valbar. Enligt 4 kap. 5 § kommunallagen är de som har röst-&lt;br&gt;rätt i val till fullmäktige valbara till fullmäktige, nämnder och till revi-&lt;br&gt;sorer. I 6 § finns begränsningar i valbarheten för personer som bl.a. inne-&lt;br&gt;har vissa chefstjänster. Detta innebär att fullmäktige i en samverkande&lt;br&gt;kommun måste välja någon som har rösträtt i den egna kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försökslagstiftningen om sjukvårdssamverkan har en särlösning valts.&lt;br&gt;Samverkande landsting får där utse ledamöter och ersättare bland dem&lt;br&gt;som är valbara i något av de samverkande landstingen. Regeringen mena-&lt;br&gt;de där att valbarheten inte borde begränsas till de som var bosatta i om-&lt;br&gt;rådet för den gemensamma nämnden utan utökas till de som är bosatta&lt;br&gt;inom de samverkande landstingen (prop. 1995/96:59 s. 17). Regeringen&lt;br&gt;anser dock att det i detta fall, när det är frågan om en generell reglering&lt;br&gt;och den gemensamma nämndens organisatoriska hemvist är klarlagd, inte&lt;br&gt;finns anledning att låta en samverkande kommun eller ett samverkande&lt;br&gt;landsting utse ledamöter bland andra än de som är valbara i den egna&lt;br&gt;kommunen eller landstinget. Nuvarande regler om valbarhet skall tilläm-&lt;br&gt;pas på val till den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.3 Ekonomiska förmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De förtroendevalda har rätt till ekonomiska&lt;br&gt;förmåner av den kommun eller det landsting som har valt dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 4 kap. 15 a § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;Remissinstanserna:: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller&lt;br&gt;inte haft något att erinra mot förslagen och bedömningen. Malmöhus läns&lt;br&gt;landsting anser det vara otillfredsställande att ledamöter och ersättare i en&lt;br&gt;gemensam nämnd kan ha olika ersättning för sitt uppdrag och anger att&lt;br&gt;det bör vara möjligt att reglera frågan om ersättning i ett avtal mellan&lt;br&gt;partema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 12 § första stycket&lt;br&gt;kommunallagen har förtroendevalda rätt till skälig ersättning för den&lt;br&gt;arbetsinkomst samt de pensions- och semesterförmåner som de förlorar&lt;br&gt;när de fullgör sina uppdrag. Fullmäktige har vidare enligt 13 § att besluta&lt;br&gt;enligt vilka grunder ersättning enligt 12 § skall betalas. Vidare stadgas i&lt;br&gt;14 § att fullmäktige far besluta att förtroendevald i skälig omfattning skall&lt;br&gt;få ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av&lt;br&gt;uppdraget, arvode för det arbete som är förenat med uppdraget, pension,&lt;br&gt;samt andra ekonomiska förmåner. Om fullmäktige beslutar att arvode&lt;br&gt;skall betalas skall arvodet enligt 4 kap. 15 § kommunallagen, bestämmas&lt;br&gt;till lika belopp för lika uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är vem som skall betala ekonomiska förmåner till de&lt;br&gt;förtroendevalda i den gemensamma nämnden. Valet står mellan den kom-&lt;br&gt;mun eller det landsting som tillsatt nämnden och de kommuner och lands-&lt;br&gt;ting som valt ledamöterna. En lösning där den kommun eller det lands-&lt;br&gt;ting som tillsatt nämnden skulle utge ersättning till samtliga ledamöter&lt;br&gt;och ersättare i den gemensamma nämnden skulle kunna innebära att de&lt;br&gt;förtroendevalda i en kommun får olika ersättning beroende på om de sitter&lt;br&gt;i den gemensamma nämnden eller i någon av kommunens egna nämnder.&lt;br&gt;Detta är inte önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som väljs till ledamot eller ersättare i en gemensam nämnd skall&lt;br&gt;betraktas som förtroendevald i den kommun eller i det landsting som valt&lt;br&gt;honom. Enligt regeringens mening talar detta för att det är den kommunen&lt;br&gt;eller det landstinget som också skall utge eventuella ekonomiska förmåner&lt;br&gt;till den förtroendevalde. En sådan lösning kan visserligen leda till att&lt;br&gt;ersättningen till ledamöterna i den gemensamma nämnden blir olika be-&lt;br&gt;roende på vilken kommun de representerar. Principen om lika arvode för&lt;br&gt;lika uppdrag inom en och samma kommun rubbas dock inte, vilket är en&lt;br&gt;fördel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.4 Ansvar och revision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De samverkande huvudmännen skall var och&lt;br&gt;en revidera nämndens verksamhet. Förslaget genomförs genom ett&lt;br&gt;tillägg till 9 kap. 2 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika huvudmännen skall var och en besluta om ansvarsfrihet&lt;br&gt;såvitt avser de ledamöter och ersättare som de valt. Förslaget&lt;br&gt;genomförs genom tillägg till 9 kap. 16 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Överensstämmer med regeringens förutom vad Prop.&lt;br&gt;avser hur revisorerna som skall granska den gemensamma nämnden skall&lt;br&gt;utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inte något att erinra mot förslaget. Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;br&gt;anger att ledamöterna i nämnden bör ha ett gemensamt ansvar för verk-&lt;br&gt;samheten gentemot samtliga samverkande kommuner och landsting.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Järfälla kommun anger att förslaget kan&lt;br&gt;uppfattas så att revisionen av en gemensam nämnd alltid skall vara&lt;br&gt;särskild och förordar att en granskning bör utföras av revisorerna i var&lt;br&gt;och en av de samverkande kommunerna och landstingen. Landstinget i&lt;br&gt;Malmöhus län anser att det bör vara möjligt för varje samverkande&lt;br&gt;kommun och landsting att besluta om ansvarsfrihet för de enskilda&lt;br&gt;ledamöterna och vid vägrad ansvarsfrihet besluta om skadeståndstalan.&lt;br&gt;Vidare anger landstinget att det dock inte skall vara möjligt att entlediga&lt;br&gt;annan förtroendevald än den man själv utsett.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen av den gemensamma nämndens verksamhet är en fråga för&lt;br&gt;samtliga huvudmän. De samverkande kommunerna eller landstingen skall&lt;br&gt;var och en revidera sin del av nämndens verksamheten för att kunna&lt;br&gt;besluta om ansvarsfrihet för sina ledamöter och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision av en kommuns verksamhet kan vara samlad och avse alla&lt;br&gt;nämnders verksamhet eller delad och enbart avse viss eller vissa nämnders&lt;br&gt;verksamhet. Frågan om hur de samverkande kommunerna eller lands-&lt;br&gt;tingen väljer att organisera sin revision av den gemensamma nämnden är&lt;br&gt;en fråga för kommunen eller landstingen självt. Regeringen anser därför&lt;br&gt;att det är tillräckligt att ange att den gemensamma nämnden skall&lt;br&gt;granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna och&lt;br&gt;landstingen. Därigenom blir det möjligt för kommunerna eller landstingen&lt;br&gt;att använda de revisorer man redan utsett att revidera kommunens eller&lt;br&gt;landstingets övriga verksamhet. Frågan om hur revision praktiskt skall&lt;br&gt;genomföras måste lösas i överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd ansvarar mot de olika huvudmännen att den sköter&lt;br&gt;de uppgifter nämnden fått av sina respektive huvudman. Det ligger därför&lt;br&gt;på de olika huvudmännen att besluta om ansvarsfrihet såvitt avser de leda-&lt;br&gt;möter och ersättare som de utsett. Fullmäktige i de olika samverkande&lt;br&gt;kommunerna och landstingen skall alltså ta ställning till hur deras egna&lt;br&gt;förtroendevalda har skött sina uppdrag och besluta i ansvarsfrihetsfrågan&lt;br&gt;såvitt avser dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansvarsfrihet hör nära samman med frågan om återkallande&lt;br&gt;av uppdrag som förtroendevald. Enligt 4 kap. 10 § kommunallagen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmäktige möjlighet återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;av fullmäktige om den fortroendevalde har vägrats ansvarsfrihet. Med den&lt;br&gt;föreslagna lösningen blir det den fullmäktige som valt en förtroendevald&lt;br&gt;i den gemensamma nämnden och som beslutat om ansvarsfrihet som&lt;br&gt;också har att besluta i fråga om eventuell återkallelse av uppdraget för&lt;br&gt;den förtroendevalda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Överklagande av beslut&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Laglighetsprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Medlemmarna i de olika samverkande kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen kan begära att lagligheten av en gemen-&lt;br&gt;sam nämnds beslut prövas av domstol. Förslagen genomfors genom&lt;br&gt;tillägg till 10 kap. 1, 11 och 14 §§ kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfristen för överklagande av den gemensamma nämndens beslut&lt;br&gt;räknas från det att tillkännagivandet att protokoll över beslutet juste-&lt;br&gt;rats har anslagits på anslagstavlorna i samtliga samverkande kom-&lt;br&gt;muner och landsting. Förslaget genomförs som tillägg till 10 kap.&lt;br&gt;6 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;utom såvitt avser regleringen av överklaganden som kommer in till någon&lt;br&gt;av de samverkande kommunerna eller något av de samverkande lands-&lt;br&gt;tingen samt frågan om vem som skall avses som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte något att&lt;br&gt;erinra mot förslagen. Riksdagens ombudsmän (JO) anser att lagtexten bör&lt;br&gt;kompletteras så att det klart framgår att överklagande av beslut av den&lt;br&gt;gemensamma nämnden skall prövas om de inom tiden kommer in till&lt;br&gt;någon av de samverkande kommunerna eller landstingen. Göteborgs-&lt;br&gt;regionens kommunalförbund anser det vara tveksamt om värdkommunen&lt;br&gt;bör vara part i det fall den gemensamma nämnden fattat ett beslut som&lt;br&gt;enbart berör en annan kommun än värdkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vem kan klaga och vilka beslut är överklagbara?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. 1 § kommunallagen har varje kommunmedlem rätt att fa&lt;br&gt;lagligheten av kommunala beslut prövade i länsrätten. Beslut i en gemen-&lt;br&gt;sam nämnd kan tänkas fa konsekvenser även för medlemmar i andra kom-&lt;br&gt;muner och landsting än den kommun eller det landsting som tillsatt&lt;br&gt;nämnden. Frågan är om det finns behov av att vidga besvärsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försökslagstiftningen om sjukvårdssamverkan ger medlemmarna i de&lt;br&gt;samverkande landstingen rätt att fa lagligheten av alla beslut i de sam-&lt;br&gt;verkande landstingen prövade i domstol. En sådan rätt innebär även att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut som inte fattats av eller berör den gemensamma nämnden eller dess Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;verksamhet kan överklagas av medborgarna i båda de samverkande lands-&lt;br&gt;tingen. Det är svårt att dra någon skarp gräns mellan vilka beslut som&lt;br&gt;skulle kunna få följder för andra än den egna kommunens eller det egna&lt;br&gt;landstingets medborgare. Svårigheterna att dra en gräns mellan vilka&lt;br&gt;beslut som bör få eller inte bör få överklagas medför att regeringen anser&lt;br&gt;att talerätten bör begränsas till de beslut som den gemensamma nämnden&lt;br&gt;fattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte heller enligt regeringens mening anledning att ge de sam-&lt;br&gt;verkande kommunerna och landstingen självständig talerätt vad gäller lag-&lt;br&gt;ligheten av en gemensam nämnds beslut. En sådan talerätt som i dag finns&lt;br&gt;för beslut av kommunalförbund skulle innebära att en samverkande kom-&lt;br&gt;mun som inte fått sin vilja igenom skulle kunna väcka talan mot beslutet.&lt;br&gt;De samverkande kommunerna skulle då bli motparter i en process om&lt;br&gt;lagligheten av en gemensam nämnds beslut, ett beslut som de varit del-&lt;br&gt;aktiga i och är ansvariga för genom sina förtroendevalda i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen stannar därför för att endast medlemmarna i samtliga sam-&lt;br&gt;verkande kommuner och landsting bör ha en rätt att fa lagligheten av den&lt;br&gt;gemensamma nämndens beslut prövade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem får överklaga en domstols beslut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga att ta ställning till är vem som skall få överklaga en domstols&lt;br&gt;beslut. Enligt 10 kap. 14 § första stycket kommunallagen gäller att om&lt;br&gt;domstols beslut gått klaganden emot far bara klaganden själv överklaga&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domstolen upphäver beslutet eller förbjuder att det får verkställas&lt;br&gt;far domstolens beslut även överklagas av kommunen eller landstingen&lt;br&gt;samt av medlemmarna i kommunen eller landstinget. Regeringen anser att&lt;br&gt;ett motsvarande synsätt bör anläggas på beslut som fattats av en gemen-&lt;br&gt;sam nämnd. Det föreslås därför att ett domstolsbeslut som innebär att en&lt;br&gt;gemensam nämnds beslut upphävts eller inte far verkställas, far över-&lt;br&gt;klagas av den gemensamma nämnden och av medlemmarna i samtliga&lt;br&gt;samverkande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrist för överklagande av nämndens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma nämndens protokoll skall anslås på samtliga sam-&lt;br&gt;verkande kommuners eller landstings anslagstavlor. Av 5 kap. 62 § kom-&lt;br&gt;munallagen framgår att ett sådant anslag skall ske senast andra dagen efter&lt;br&gt;det att protokollet har justerats. Av tillkännagivandet på anslagstavlan&lt;br&gt;skall bl.a framgå vilken dag det tillkännagavs. I avsnitt 5.2.3 behandlas&lt;br&gt;frågan om anslag av den gemensamma nämnden protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. 6 § kommunallagen skall klagomål ha kommit in till&lt;br&gt;länsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommu-&lt;br&gt;nens eller landstingets anslagstavla att protokoll över beslutet justerats. En&lt;br&gt;motsvarande tidsfrist bör även gälla för att överklaga lagligheten av en&lt;br&gt;gemensam nämnds beslut. Den bör dock räknas från den tidpunkt då till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kännagivandet av att nämndens protokoll har justerats blivit uppsatt på an- Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;slagstavloma i samtliga samverkande kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett överklagande skall prövas av domstol krävs att det kommit&lt;br&gt;in till länsrätten före klagotidens utgång. Om klagomålen före klagotidens&lt;br&gt;utgång har kommit in till kommunen eller landstinget i stället för läns-&lt;br&gt;rätten skall överklagandet ändå prövas. Enligt regeringens mening skall&lt;br&gt;inte medborgarna hamna i ett sämre läge vad avser beslut av en gemen-&lt;br&gt;sam nämnd. Det föreslås därför att överklaganden som kommer in till&lt;br&gt;någon av de samverkande kommunerna eller något av de samverkande&lt;br&gt;landstingen inom klagotiden godtas och därför prövas enligt 10 kap. 7 §&lt;br&gt;kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem är part vid laglighetsprövning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som måste lösas är vem som skall vara part vid laglighets-&lt;br&gt;prövning av en gemensam nämnds beslut. Beträffande övriga nämnders&lt;br&gt;beslut gäller enligt 10 kap. 11 § kommunallagen att kommunen eller&lt;br&gt;landstinget skall anses som part. Den gemensamma nämnden ansvarar för&lt;br&gt;de uppgifter som de olika samverkande parterna lagt på nämnden. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör den gemensamma nämnden vid tillämpningen av&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen anses som part.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.2 Förvaltningsbesvär&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon ytterligare reglering behövs inte&lt;br&gt;eftersom talan mot beslut av en gemensam nämnd i ett förvalt-&lt;br&gt;ningsärende liksom i dag far föras av den som beslutet går emot.&lt;br&gt;Den gemensamma nämnden är den enskildes motpart vid en dom-&lt;br&gt;stolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: I utredningen anges att vem som skall anses&lt;br&gt;som den enskildes motpart i en förvaltningsprocess får avgöras från fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte något att&lt;br&gt;erinra mot bedömningen. Kammarrätten i Jönköping anger att det är den&lt;br&gt;gemensamma nämnden som är part vid tillämpningen av förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen och det bör framgå av lagtexten. Kammarrätten i Göteborg&lt;br&gt;anger att värdkommunen eller värdlandstinget bör enligt 7 a § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen (1971:291) anses vara den enskildes motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Talan mot ett beslut av en gemen-&lt;br&gt;sam nämnd får, om det finns lagstöd för det, föras av den som beslutet&lt;br&gt;går emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1995/96:22 Tvåpartsprocess m.m. i de allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna anges att det införs en obligatorisk tvåpartsprocess i för-&lt;br&gt;valtningsprocessen, där det allmänna företräds av den myndighet som&lt;br&gt;först beslutade i saken. En förvaltningsmyndighet, vars beslut ändras av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en förvaltningsdomstol, skall som huvudregel kunna överklaga domstolens Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;dom. Förvaltningsmyndigheten skall vara motpart om en enskild över-&lt;br&gt;klagar myndighetens beslut till domstol. Om det finns behov av en från&lt;br&gt;den i förvaltningsprocesslagen avvikande ordning får detta regleras i den&lt;br&gt;aktuella materiella lagstiftningen. Förslaget om en obligatorisk tvåparts-&lt;br&gt;process har intagits i 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Lagänd-&lt;br&gt;ringen trädde i kraft den 1 maj 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den ordningen som finns i förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;även fungerar för den nu föreslagna modellen med gemensam nämnd. Det&lt;br&gt;finns därför inte skäl att frångå den i förvaltningsprocesslagen stadgade&lt;br&gt;ordningen om en obligatorisk tvåpartsprocess. Den gemensamma nämnden&lt;br&gt;blir därmed den enskildes motpart vid överklagande av nämndens beslut&lt;br&gt;till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.5.1 Ekonomisk förvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Budgeten för den gemensamma nämnden&lt;br&gt;upprättas efter samråd med övriga samverkande kommuner och&lt;br&gt;landsting av den kommun eller det landsting som tillsatt den&lt;br&gt;gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom tillägg till 8 kap. 4 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälet for regeringens förslag och bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillskjutande av medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket viktig uppgift for de samverkande kommunerna och lands-&lt;br&gt;tingen är att komma överens om hur mycket medel och övriga resurser de&lt;br&gt;olika huvudmännen skall bidra med till den gemensamma nämnden.&lt;br&gt;Detta kan ske genom att man i överenskommelsen om samverkan anger&lt;br&gt;procentsatser för de olika huvudmännen och att denna fördelning beaktas&lt;br&gt;när budgeten fastställs. En annan möjlighet är att man i samband med&lt;br&gt;budgetarbetet mer exakt bestämmer hur fördelningen skall vara i reda tal.&lt;br&gt;För att undvika konflikter är det även viktigt att parterna klargör hur&lt;br&gt;eventuella underskott eller överskott skall fördelas mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har enligt 8 kap. 4 § kommunallagen att upp-&lt;br&gt;rätta en budget för varje år. I 8 kap. 6 och 7 §§ finns bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsens ansvar för budgetprocessen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon av de samverkande kommunerna eller landstingen måste ansvara&lt;br&gt;för att en budget upprättas för den gemensamma nämnden. Med hänsyn&lt;br&gt;till att den gemensamma nämnden tillsatts av en av de samverkande&lt;br&gt;parterna och att den dessutom ingår i dess organisation är det enligt&lt;br&gt;regeringens mening en rimlig ordning att budgeten för en gemensam&lt;br&gt;nämnd upprättas av denna kommun eller detta landsting. Ett sådant upp-&lt;br&gt;rättande kan i praktiken endast ske efter samråd med övriga samverkande&lt;br&gt;kommuner och landsting. Frågan om finansieringen är så central att det&lt;br&gt;krävs att parterna är överens. En sådan ordning innebär att det är styrelsen&lt;br&gt;i den kommun eller det landsting som tillsatt nämnden som också&lt;br&gt;ansvarar för budgetprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga samverkande kommuner och landsting far för sin del i sina&lt;br&gt;budgetar ta in en post avseende bl.a. de ekonomiska medel som kom-&lt;br&gt;munen bidrar med till den gemensamma nämndens verksamhet. Hur bud-&lt;br&gt;getprocessen närmare skall gå till bör framgå av överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 15 § kommunallagen är det styrelsen som beslutar när&lt;br&gt;övriga nämnder skall redovisa sin medelsförvaltning under det föregående&lt;br&gt;budgetåret. Styrelsen i den kommun eller det landsting som tillsatt&lt;br&gt;nämnden bör besluta i denna fråga. Även här bör man vara överens med&lt;br&gt;de övriga samverkande kommunerna och landstingen. Överenskommelsen&lt;br&gt;om samverkan bör behandla även denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun eller det landsting som tillsatt nämnden förvaltar den&lt;br&gt;gemensamma nämndens medel. Det kan vara ändamålsenligt att de övriga&lt;br&gt;kommunerna och landstingen ges en rätt till löpande insyn. Detta far&lt;br&gt;närmare regleras i överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äganderätt till egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en gemensam nämnd inte är en egen juridisk person kan den&lt;br&gt;inte äga eller anskaffa tillgångar i eget namn. Varje tillgång måste for-&lt;br&gt;mellt ägas av någon huvudman eller av huvudmännen gemensamt. I sam-&lt;br&gt;band med att man inleder en samverkan i en gemensam nämnd måste man&lt;br&gt;ta ställning till om äganderätten till det som huvudmännen skjuter till&lt;br&gt;skall stanna hos dem eller om ägandeförhållandena skall förändras på&lt;br&gt;något sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även frågan om vem som skall teckna nödvändiga försäkringar är något&lt;br&gt;som partema måste ta ställning till innan ett samarbete inleds.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.2 Personal och medbestämmande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Reglerna om ett partssammansatt organ skall&lt;br&gt;tillämpas på den gemensamma nämnden. Organet kan handlägga&lt;br&gt;ärenden som rör förhållanden mellan någon av eller samtliga&lt;br&gt;huvudmän som arbetsgivare och anställda inom nämndens område.&lt;br&gt;Förslaget genomförs genom tillägg till 7 kap. 1 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalföreträdare i de samverkande kommunerna och landstingen&lt;br&gt;har rätt att närvara vid den gemensamma nämndens sammanträden&lt;br&gt;i samma utsträckning som i övriga nämnder i sina respektive kom-&lt;br&gt;muner och landsting. Förslaget genomförs genom tillägg till 7 kap.&lt;br&gt;8 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förutom vad avser begränsning av personalföreträdares närvarorätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inte något att erinra mot förslaget. Riksdagens ombudsmän (JO) anger&lt;br&gt;att den begränsning som gäller för personal företrädares närvarorätt saknas&lt;br&gt;i förslaget om personalföreträdares närvarorätt vid den gemensamma nämn-&lt;br&gt;dens sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag och bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anställningsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om några kommuner eller landsting bestämmer sig för att inleda ett sam-&lt;br&gt;arbete i en gemensam nämnd uppkommer frågor som rör de anställda.&lt;br&gt;Den gemensamma nämnden kan komma att tilldelas uppgifter som tidi-&lt;br&gt;gare hanterats inom de olika kommunerna och landstingen av där anställd&lt;br&gt;personal. Praktiska skäl talar för en samordning av personalresurserna.&lt;br&gt;Detta kan ske så att en av de samverkande partema anställer all personal&lt;br&gt;som arbetar i den verksamhet som den gemensamma nämnden skall svara&lt;br&gt;för. Rimligen bör den kommun eller det landsting som tillsätter nämnden&lt;br&gt;i första hand komma i fråga som arbetsgivare. En annan möjlighet är att&lt;br&gt;i överenskommelsen om samverkan lösa frågor om villkor för anställda&lt;br&gt;och hur de organisatoriskt skall samarbeta trots att de har olika&lt;br&gt;arbetsgivare. Frågor om vem som skall svara för pensioner m.m. måste&lt;br&gt;då lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pärtssammansatta organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredning, förvaltning och verkställighet av ärenden rörande förhållandet&lt;br&gt;mellan en kommun eller ett landsting som arbetsgivare och dess anställda,&lt;br&gt;får enligt 7 kap. 1 § första stycket kommunallagen lämnas över till ett&lt;br&gt;partssammansatt organ. Sådant överlämnande far dock inte enligt andra&lt;br&gt;stycket samma lagrum ske om annat följer av lag. Partssammansatta organ&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom en nämnds verksamhet far inte avgöra frågor som avser verksam- Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;hetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Ett sådant organ far inte&lt;br&gt;heller avgöra ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medbestämmandeavtal träffas mellan kommunen eller landstinget&lt;br&gt;och arbetsmarknadens parter måste kommunen eller landstinget inrätta ett&lt;br&gt;partssammansatt organ. Ett partssammansatt organ är underställt nämnden&lt;br&gt;och anses som en myndighet då det fattar beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om partssammansatta organ bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;kunna tillämpas även vad gäller en gemensam nämnd. Det är den kom-&lt;br&gt;mun eller det landsting som tillsatt den gemensamma nämnden som bör&lt;br&gt;besluta om att inrätta ett partssammansatt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett partsammansatt organ som verkar inom en gemensam nämnds om-&lt;br&gt;råde bör kunna handlägga ärenden som rör förhållandet såväl mellan&lt;br&gt;några som samtliga huvudmän som arbetsgivare och anställda inom&lt;br&gt;nämndens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt för personalföreträdare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de anställda i en kommun eller ett landsting far enligt 7&lt;br&gt;kap. 8 § första stycket kommunallagen i viss utsträckning närvara vid sam-&lt;br&gt;manträden med andra nämnder än styrelsen. Personalföreträdama har rätt&lt;br&gt;att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet&lt;br&gt;mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda.&lt;br&gt;Nämnden får även besluta om närvarorätt vid behandling av andra frågor.&lt;br&gt;Däremot saknas enligt andra stycket samma lagrum närvarorätt i revi-&lt;br&gt;sionsnämnder, förtroendenämnder, valnämnder och överförmyndar-&lt;br&gt;nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande rätt bör enligt regeringens mening ges till personalföre-&lt;br&gt;trädama i den eller de samverkande kommunerna eller landstingen som&lt;br&gt;inte har anställd personal inom nämndens verksamhetsområde. De bör ha&lt;br&gt;rätt att närvara vid den gemensamma nämndens sammanträden i samma&lt;br&gt;utsträckning som i övriga nämnder i sina respektive kommuner och lands-&lt;br&gt;ting. Samma begränsning för närvarorätten bör även gälla. Det föreslås&lt;br&gt;därför att personal företrädare i de samverkande kommunerna eller lands-&lt;br&gt;tingen inte heller får närvarorätt i revisionsnämnder, förtroendenämnder,&lt;br&gt;valnämnder och överförmyndamämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.3 Delegering och självförvaltningsorgan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En gemensam nämnd får uppdra åt en&lt;br&gt;anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen&lt;br&gt;att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom ett tillägg till 6 kap. 33 § kommunal-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den reglering som regeringen föreslår&lt;br&gt;i kommunallagen omfattar också möjligheten att inrätta självförvalt-&lt;br&gt;ningsorgan för verksamhet som läggs under en gemensam nämnd.&lt;br&gt;I denna del behövs därför ingen ytterligare reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget och bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Delegering av beslutanderätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 33 § kommunallagen får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt&lt;br&gt;en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av&lt;br&gt;ärenden. I 6 kap. 34 § anges vissa begränsningar för delegeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör beslutanderätten i en gemensam nämnd&lt;br&gt;kunna delegeras i samma omfattning som i övriga nämnder. Det torde&lt;br&gt;vara naturligt att ärenden som berör en viss kommun eller ett visst lands-&lt;br&gt;ting och som överlämnats till den gemensamma nämnden kan komma att&lt;br&gt;handläggas av personal inom denna kommun eller detta landsting. Efter-&lt;br&gt;som flera av de samverkande kommunerna och landstingen kan ha&lt;br&gt;anställda inom nämndens verksamhetsområde behöver delegering även&lt;br&gt;kunna ske till anställda i andra kommuner än den kommun eller det lands-&lt;br&gt;ting som tillsatt nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självförvaltningsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 18 § kommunallagen får fullmäktige, om inte något annat&lt;br&gt;följer av lag eller annan författning, besluta att en nämnd får uppdra åt ett&lt;br&gt;självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av&lt;br&gt;en viss anläggning eller en viss institution. Bestämmelserna om självför-&lt;br&gt;valtningsorgan bör göras tillämpliga även beträffande den verksamhet som&lt;br&gt;läggs under en gemensam nämnd. Beslutet att den gemensamma nämnden&lt;br&gt;far lämna uppdrag till ett sådant organ fattas av fullmäktige i den kom-&lt;br&gt;mun eller det landsting som tillsatt nämnden. Inrättande av ett självför-&lt;br&gt;valtningsorgan är en fråga som lämpligen föregås av samråd mellan de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverkande kommunerna och landstingen. Formellt finns dock inget Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;hinder mot att den kommun eller det landsting som inrättat den gemen-&lt;br&gt;samma nämnden inrättar ett självförvaltningsorgan utan att de sam-&lt;br&gt;verkande parterna enats om det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.4 Arkivfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Arkivlagens (1990:782) bestämmelser är&lt;br&gt;tillämpliga på den gemensamma nämnden. Ytterligare reglering&lt;br&gt;behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av instanserna har inget att erinra mot&lt;br&gt;bedömningen. Riksarkivet anger att förslaget är en tillfredsställande lös-&lt;br&gt;ning då den gemensamma nämndens arkiv hålls samman genom att nämn-&lt;br&gt;den organisatoriskt ingår i värdkommunen eller värdlandstinget. Riks-&lt;br&gt;arkivet anger dock att en värdkommun inte kan vara arkivmyndighet utan&lt;br&gt;det är kommunstyrelsen i värdkommunen som är arkivmyndighet, om full-&lt;br&gt;mäktige i denna kommun inte utsett annan nämnd eller styrelse till arkiv-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Arkivlagen (1990:782) gäller för&lt;br&gt;alla myndigheter samt vissa andra organ. Den nu föreslagna gemensamma&lt;br&gt;nämnden kommer enligt förslaget att utgöra en myndighet och följaktligen&lt;br&gt;gäller arkivlagen för nämnden. En myndighet svarar enligt arkivlagen för&lt;br&gt;vården av sitt arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsynen av myndigheternas arkivvård skall det finnas en arkivmyn-&lt;br&gt;dighet. Enligt arkivlagen är kommunstyrelsen arkivmyndighet i kommu-&lt;br&gt;nen och landstingsstyrelsen i landstingskommunen, om inte fullmäktige&lt;br&gt;har utsett någon annan nämnd eller styrelse till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensam nämnden ansvarar för vården av sitt arkiv. Den gemen-&lt;br&gt;samma nämnden ingår organisatoriskt i den kommun eller det landsting&lt;br&gt;som tillsatt den. Kommunstyrelsen respektive landstingsstyrelsen i denna&lt;br&gt;huvudman är därmed enligt arkivlagen arkivmyndighet om inte fullmäk-&lt;br&gt;tige utsett annan nämnd eller styrelse till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gemensam nämnd inrättas och andra nämnders verksamhet upp-&lt;br&gt;går i den gemensamma nämnden kan det bli frågan om överförande av&lt;br&gt;arkiv till den gemensamma nämnden. Bestämmelser om sådant överläm-&lt;br&gt;nande finns i 14-16 §§ arkivlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.5 Datarättsliga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Datalagstiftningen utgör inte hinder mot&lt;br&gt;den föreslagna lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av instanserna, däribland Datainspek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen, har inget att erinra mot bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Inom de flesta verksamhets-&lt;br&gt;områden använder man sig av olika register som förs med hjälp av ADB.&lt;br&gt;För att fa föra register krävs enligt datalagen (1973:289) licens och i vissa&lt;br&gt;fall tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd kan vara i behov av att ta över register som finns&lt;br&gt;hos de samverkande kommunerna och landstingen. Registeransvarig är&lt;br&gt;sannolikt de nämnder som tidigare ansvarat för verksamheten. En gemen-&lt;br&gt;sam nämnd blir en egen myndighet och registeransvarig för de register&lt;br&gt;som behövs och används i verksamheten. Det krävs att Datainspektionen&lt;br&gt;meddelar tillstånd för att register skall kunna föras över till den gemen-&lt;br&gt;samma nämnden. Datainspektionen har utfärdat föreskrifter om tillämp-&lt;br&gt;ningen av datalagen vid ändrad organisation inom kommuner och&lt;br&gt;landsting (DIFS 1996:8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplikationer kan uppkomma när flera myndigheter skall ha gemen-&lt;br&gt;samma personregister som förs även för verksamhet under annan nämnd.&lt;br&gt;En sådan ordning aktualiserar bl.a. frågor om sekretess mellan myndig-&lt;br&gt;heter. Det kan därför finnas behov av att se över kommunens eller lands-&lt;br&gt;tingets personregister och vid behov söka nya tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.6 Offentlighets- och sekretessfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande reglering av offentlighet hos&lt;br&gt;kommunala myndigheter och regleringen i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) blir tillämpliga på den gemensamma nämnden. Ytter-&lt;br&gt;ligare reglering behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av instanserna har inget att erinra mot&lt;br&gt;förslaget. Några remissinstanser, däribland Svenska Kommunförbundet har&lt;br&gt;angett att sekretess mellan nämnden och andra nämnder kan komma att&lt;br&gt;försvåra samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En nämnd är i regel att anse som&lt;br&gt;en självständig myndighet i förhållande till kommunfullmäktige och andra&lt;br&gt;nämnder. En gemensam nämnd är i offentlighetshänseende, liksom övriga&lt;br&gt;kommunala nämnder, att anse som en självständig myndighet. Sekretess&lt;br&gt;gäller därför som huvudregel mellan nämnden och fullmäktige respektive&lt;br&gt;andra nämnder. Under vilka förutsättningar sekretessbelagda uppgifter får&lt;br&gt;lämnas mellan myndigheter framgår av sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.7 Förtroendenämnd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Samverkande parter kan i överenskom-&lt;br&gt;melsen och i reglementet reglera frågan om förtroendenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av instanserna har inget att erinra mot&lt;br&gt;förslaget:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I varje landsting skall enligt lagen&lt;br&gt;(1992:563) om förtroendenämndsverksamhet m.m. finnas en eller flera&lt;br&gt;förtroendenämnder. Nämnden har till uppgift att främja kontakten mellan&lt;br&gt;patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen samt åt patienterna för-&lt;br&gt;medla den hjälp som förhållandena kräver. Förtroendenämnd far enligt lag-&lt;br&gt;stiftningen åta sig uppdrag att vara förtroendenämnd även för kommunens&lt;br&gt;hälso- och sjukvård. Nämnden handlägger även ärenden om stödpersoner&lt;br&gt;vid den psykiatriska vård som bedrivs enligt lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommuner och landsting samverkar om hälso- och sjukvården i en&lt;br&gt;gemensam nämnd behöver det för nämndens verksamhet endast finnas en&lt;br&gt;förtroendenämnd i de samverkande kommunerna och landstingen. Frågan&lt;br&gt;om var en sådan nämnd skall finnas bör lösas av parterna och framgå av&lt;br&gt;reglementet för nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.8 Civilt försvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sådana uppgifter som ankommer på&lt;br&gt;kommun- eller landstingsstyrelse enligt lagen (1994:1720) om civilt&lt;br&gt;försvar far inte fullgöras av en gemensam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 3 a § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens utom såvitt&lt;br&gt;avser regleringen av undantag om uppgifter inom civilförsvaret som an-&lt;br&gt;kommer på kommun- eller landstingsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av instanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;inget att erinra mot bedömningen däribland Överstyrelsen för civil bered-&lt;br&gt;skap (ÖCB) och Statens räddningsverk. ÖCB framhåller vikten av att&lt;br&gt;beredskapsaspektema beaktas vid samarbete i en gemensam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Lagen (1994:1720) om civilt för-&lt;br&gt;svar reglerar bl.a. ansvar för beredskapsförberedelser och ledningen av&lt;br&gt;verksamheten vid höjd beredskap i kommuner och landsting. Vissa upp-&lt;br&gt;gifter inom det civila försvaret ligger på kommun- och landstingsstyrelser-&lt;br&gt;na. De kan inte lämna över sådana uppgifter till en nämnd inom organisa-&lt;br&gt;tionen och inte heller till en gemensam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelserna är enligt lagen om civilt försvar skyldiga att samverka med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra parter. Sådan samverkan far dock ske på annat sätt än genom en Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;gemensam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.9 Fortsatt giltighet av lagen (1995:1285) om sjukvårdssam-&lt;br&gt;verkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Lagen (1995:1285) om sjukvårdssam-&lt;br&gt;verkan ändras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen har inte föreslagit något i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte kommenterat&lt;br&gt;frågan. Kammarrätten i Göteborg har som enda instans angett att frågan&lt;br&gt;om fortsatt giltighet av lagen bör uppmärksammas i det fortsatta lagstift-&lt;br&gt;ningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Lagen (1995:1285) om för-&lt;br&gt;söksverksamhet med gemensam nämnd gäller till utgången av år 2000.&lt;br&gt;Det finns anledning att överväga om försökslagstiftningen skall fortsätta&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har fattat endast ett beslut om försök med gemensam&lt;br&gt;nämnd. Det gäller landstinget i Kristianstads län och landstinget i Malmö-&lt;br&gt;hus län och avser en gemensam nämnd för sjukvårdsdistrikten&lt;br&gt;Ystad-Simrishamn. Regeringen föreslog i proposition 1995/96:38 att&lt;br&gt;Kristianstads och Malmöhus län den 1 januari 1997 skall läggas samman&lt;br&gt;till ett län, Skåne län. Riksdagen har härefter godkänt regeringens förslag&lt;br&gt;om bildande av Skåne län (bet. 1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206). Lands-&lt;br&gt;tinget kommer att bildas den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det aviserade beslutet om sammanläggning till ett&lt;br&gt;landsting i Skåne kommer försöksverksamheten med sjukvårdssamverkan&lt;br&gt;där att upphöra redan den 1 januari 1999. Denna försökslag och den nu&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningen innehåller vissa olikheter bl.a. vad avser valbar-&lt;br&gt;het och överklagandebestämmelser. Regeringen finner dock att det inte&lt;br&gt;uppkommer några allvarligare olägenheter med att låta lagen (1995:1285)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med gemensam nämnd för flera landsting fortsätta&lt;br&gt;gälla. När de nya reglerna om gemensam nämnd träder i kraft finns ingen&lt;br&gt;anledning för landstingen att bedriva samverkan med försökslagen som&lt;br&gt;grund. Regeringen får när det nya landstinget bildas ta ställning till om&lt;br&gt;lagen (1995:1285) om försöksverksamhet med gemensam nämnd för flera&lt;br&gt;landsting skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förenklade regler om kommunalförbund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 De viktigaste nyheterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag som rör kommunalförbund innebär bl.a.&lt;br&gt;följande nyheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- reglerna om kommunalförbund tas in i kommunallagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bildandet av kommunalförbund förenklas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det blir möjligt att inrätta interimsorgan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbundsmedlemmarna får själva bestämma hur kommunalför-&lt;br&gt;bundets varaktighet skall regleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheterna att reglera detaljfrågor i förbundsordningen vidgas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överlämnade uppgifter behöver inte längre vara gemensamma för&lt;br&gt;medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det blir möjligt att inrätta nämnder i kommunalförbund med&lt;br&gt;direktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbundsmedlemmarna ges en frihet att bestämma om repre-&lt;br&gt;sentationen i den beslutande församlingen och i förbundets&lt;br&gt;övriga organ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbundsmedlemmamas möjligheter till styrning och insyn stärks,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheten att ställa interpellationer vidgas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-förbundsmedlemmarna får en ovillkorlig rätt att utträda ur ett&lt;br&gt;kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunalförbund får inte längre en rätt att anordna folkom-&lt;br&gt;röstningar eller att anlita valnämnd hos en medlemskommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det blir möjligt för förbundsstyrelsen att vara ställföreträdare för&lt;br&gt;den beslutande församlingen och fatta beslut som annars&lt;br&gt;ankommer på förbundsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Enklare att bilda ett kommunalförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbundsmedlemmarna bör själva genom&lt;br&gt;samstämmiga beslut i medlemmarnas fullmäktige få bestämma när&lt;br&gt;ett kommunalförbund skall vara bildat. Detta behöver inte uttryck-&lt;br&gt;ligen anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tiden från det att beslut fattas om bildandet och tills&lt;br&gt;förbundet börjar sin verksamhet får förbundet företrädas av ett&lt;br&gt;interimsorgan. Förslaget finns intaget i 3 kap. 25 § andra stycket&lt;br&gt;och 28 § 2 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inte haft något att erinra mot förslaget. Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge anser att det i lag bör vara fastlagt när ett kommunalförbund är&lt;br&gt;bildat och får rättskapacitet eftersom kommittén inte föreslår något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfarande för registrering av kommunalförbund. Detta krav kan enligt&lt;br&gt;hovrätten inte uppfyllas på annat sätt än genom att man bibehåller nu&lt;br&gt;gällande föreskrifter om tidpunkten för kommunalförbundets bildande&lt;br&gt;samt förbundsordningens tillgänglighet. Statskontoret avstyrker förslaget&lt;br&gt;att förbundsordningen inte längre skall vara underskriven av samtliga&lt;br&gt;parter för att förbundet skall anses vara bildat. RR V instämmer i att staten&lt;br&gt;inte på något vis skall godkänna bildandet av olika typer av kom-&lt;br&gt;munalförbund men anser däremot att det bör införas en anmälningsplikt&lt;br&gt;när bildandet sker, vid större förändringar, eventuell avveckling m.m.&lt;br&gt;Anmälningsplikten bör enligt RRV ske till exempelvis Inrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet eller myndighet som regeringen utser. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;välkomnar att det blir enklare att bilda kommunalförbund men anser att&lt;br&gt;det bör framgå av lagtexten att medlemmarna skall bestämma tidpunkten&lt;br&gt;för när kommunalförbundet anses bildat eftersom det är viktigt från vilken&lt;br&gt;tidpunkt förbundet kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behov av förenklade och tydliga regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommunalförbundslagen är ett kommunalförbund bildat först när&lt;br&gt;förbundsordningen har antagits och undertecknats av samtliga medlemmar&lt;br&gt;(1 kap. 7 § andra stycket). När medlemmarna är många kan en sådan&lt;br&gt;procedur dra ut på tiden. Denna ordning har givit upphov till osäkerhet&lt;br&gt;om exakt vid vilken tidpunkt ett förbund har bildats. Denna tidpunkt är&lt;br&gt;avgörande för när förbundet kan förvärva rättigheter och ikläda sig&lt;br&gt;skyldigheter. Det har t.ex. diskuterats hur man skall agera om ett gemen-&lt;br&gt;samt dokument inte undertecknats utan medlemmarna i stället under-&lt;br&gt;tecknar var sitt exemplar av förbundsordningen. Det finns därför behov&lt;br&gt;av att förenkla och förtydliga reglerna om bildandet av kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att undertecknandet av förbundsordningen inte bör&lt;br&gt;vara det som i första hand avgör när ett kommunalförbund är bildat. Det&lt;br&gt;bör i stället vara en fråga för förbundsmedlemmarna att besluta om genom&lt;br&gt;samstämmiga beslut av medlemmarnas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget krav på att reglera varaktigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande regler skall ett kommunalförbund bildas för bestämd&lt;br&gt;eller obestämd tid (1 kap. 6 § kommunalförbundslagen). Regeringen ser&lt;br&gt;inga skäl att behålla denna begränsning. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;förbundsmedlemmarna i stället själva bör fa bestämma om hur ett för-&lt;br&gt;bunds varaktighet skall regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligt inrätta interimsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett kommunalförbund skall bildas kan det behöva vidtas olika för-&lt;br&gt;beredande åtgärder såsom att upprätta budgetförslag, rekrytera personal&lt;br&gt;och ingå avtal under den tid som förflyter mellan medlemmarnas beslut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att bilda ett förbund och anta en förbundsordning tills förbundet anses Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;formellt bildat. I dag saknas möjligheter i kommunalförbundslagen att&lt;br&gt;inrätta ett interimsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett interimsorgans främsta uppgift är att företräda förbundet.&lt;br&gt;Uppgifterna för ett sådant organ kan variera beroende på vilken typ av&lt;br&gt;verksamhet som förbundet skall bedriva, verksamhetens omfattning, tid-&lt;br&gt;punkten för bildandet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsmedlemmarna skall i förbundsordningen kunna meddela&lt;br&gt;föreskrifter om interimsorganets sammansättning, uppgifter, befogenheter&lt;br&gt;och arbetsformer (jfr 3 kap. 28 § 2 kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget krav på registrering av kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har tagit upp frågan om behovet av registrering av&lt;br&gt;kommunalförbund hos myndighet. Regeringen finner för egen del att det&lt;br&gt;saknas skäl att införa krav på registrering eller annan anmälningsplikt till&lt;br&gt;myndighet. Kommunalförbund bildas helt på kommunernas och lands-&lt;br&gt;tingens egna initiativ och utan inblandning av staten. I tidigare samman-&lt;br&gt;hang har man också avvisat tanken på att kommunalförbund skall&lt;br&gt;registreras (prop. 1984/85:216 Ny kommunalförbundslag s. 21).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Lagreglerna förenklas och förbundsordningen får ökad&lt;br&gt;betydelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En rad av de frågor rörande kommunal-&lt;br&gt;förbundets organisation och arbetsformer som i dag regleras i lag&lt;br&gt;skall i stället regleras av partema själva i en förbundsordning. För-&lt;br&gt;bundsordningen skall fastställas av medlemmarnas fullmäktige. För-&lt;br&gt;slaget har tagits in i 3 kap. 27 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall regleras i en förbundsordning framgår av 3 kap.&lt;br&gt;28 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens med undantag&lt;br&gt;för 3 kap. 28 § kommunallagen som i kommitténs förslag innehåller en&lt;br&gt;uppräkning av både obligatoriska och icke obligatoriska uppgifter som&lt;br&gt;skall eller kan regleras i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;inte haft något att erinra mot förslaget. Strömstads kommun är tveksam till&lt;br&gt;om bestämmelser om en förbundsordning behöver vara så detaljrika&lt;br&gt;eftersom avregleringen med ökad organisationsfrihet och flexibilitet kan&lt;br&gt;komma att begränsas av nya tvingande regler i förbundsordningen.&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att den förslagna lagtexten i&lt;br&gt;3 kap. 28 § kommunallagen bör ses över på så sätt att de punkter som&lt;br&gt;avser uppgifter som inte är obligatoriska bryts ut och regleras i en egen&lt;br&gt;paragraf. Det bör även enligt hovrätten övervägas om uppgifter som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obligatoriska för kommunalförbund med direktion skall regleras för sig. Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett stort antal bestämmelser i kommunallagen även fort-&lt;br&gt;sättningsvis blir direkt tillämpliga på kommunalförbunden finns ett stort&lt;br&gt;antal frågor som är speciella för varje förbund och som lämpar sig sämre&lt;br&gt;för en generell reglering. Regeringen har valt att i lag reglera endast&lt;br&gt;sådana frågor som är av konstitutiv karaktär. Hit hör bl.a. reglerna om ett&lt;br&gt;kommunalförbunds bildande och vilka som är valbara till den beslutande&lt;br&gt;församlingen. Övriga detaljfrågor överlämnas åt förbundsmedlemmarna&lt;br&gt;själva att lösa inom ramen för förbundsordningen. I lag kommer därför&lt;br&gt;endast att anges vad regeringen anser skall regleras i förbundsordningen.&lt;br&gt;Hit hör t.ex. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen&lt;br&gt;och hur ledamöterna och ersättarna skall vara representerade i förbundets&lt;br&gt;organ, var förbundets kungörelse och andra tillkännagivanden skall anslås,&lt;br&gt;medlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och&lt;br&gt;verksamhet och förfarandet vid en medlems utträde ur förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra frågor kan lösas genom bestämmelser i förbundsordningen&lt;br&gt;om medlemmarna önskar detta. Det är sedan upp till förbundsmed-&lt;br&gt;lemmama själva att närmare besluta om förbundsordningens innehåll.&lt;br&gt;Sådana frågor kan gälla förbundsmedlemmamas representation i för-&lt;br&gt;bundets övriga organ samt mandattiden för ledamöterna och ersättarna i&lt;br&gt;organen, ersättarnas tjänstgöring i förbundets samtliga organ samt&lt;br&gt;föreskrifter om förbundsdirektionens verksamhet och arbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktiga är att medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive&lt;br&gt;fullmäktige är överens om hur frågorna skall lösas. Innehållet i för-&lt;br&gt;bundsordningen kommenteras närmare i författningskommentaren (avsnitt&lt;br&gt;9.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i förbundsordningen bör enligt regeringens mening fa göras&lt;br&gt;på det sätt och vid den tidpunkt som medlemmarna kommer överens om.&lt;br&gt;Frågan behöver inte lösas i förbundsordningen. Har man inte kommit&lt;br&gt;överens sker ändringar i förbundsordningen på samma sätt som då ett för-&lt;br&gt;bund bildas (jfr avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förbundsordningen ges ett vidare innehåll torde behovet av att&lt;br&gt;dessutom utfärda ett reglemente för förbundsdirektionen minska betydligt.&lt;br&gt;Förbundsordningen torde i de flesta fallen vara tillfyllest. Förbundsdirek-&lt;br&gt;tionen kan inte heller själv besluta om reglemente för sig. Det är en fråga&lt;br&gt;för förbundsmedlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Ökad frihet att bestämma om ändamålet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbundsmedlemmarna får stor frihet att&lt;br&gt;bestämma om ett kommunalförbunds ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift som lämnas över till ett kommunalförbund behöver inte&lt;br&gt;vara gemensam för medlemmarna. Det enda krav som ställs är att&lt;br&gt;uppgiften skall vara en kommunal angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kommunalförbund far ha hand om hela verksamheter eller&lt;br&gt;geografiskt, funktionellt eller på annat sätt avgränsade uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 20 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har ingenting att erinra mot förslaget. Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;br&gt;erinrar att förslaget att kommuner och landsting far samverka i&lt;br&gt;kommunalförbund om verksamheter som åligger dem var för sig kan&lt;br&gt;föranleda praktiska problem eftersom kostnadsfördelningen då måste stå&lt;br&gt;i överensstämmelse med regeringsformens föreskrift om beskattnings-&lt;br&gt;rätten. Enligt Stockholms läns landsting kan förslaget innebära att&lt;br&gt;kommunalförbundet bör kunna ersätta den lokala försöksverksamheten&lt;br&gt;med finansiell samordning genom s.k. beställarförbund. Det blir således&lt;br&gt;möjligt att integrera primärvård och socialtjänst mellan en del av lands-&lt;br&gt;tingsområdet inom ett landsting och en kommun. Det hade varit önskvärt&lt;br&gt;om kommittén också hade utrett och lagt förslag om formerna för ett&lt;br&gt;sådant kommunalförbunds finansiella samverkan med den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassan. Även Södermanlands läns landsting anser att det hade&lt;br&gt;varit önskvärt att fa frågan om ett kommunalförbunds samverkan med&lt;br&gt;försäkringskassan utredd. Statskontoret anser att ett kommunalförbunds&lt;br&gt;ändamål skall vara vård av gemensamma angelägenheter och är tveksam&lt;br&gt;till att en kommun far överlåta viss verksamhet till ett kommunalförbund&lt;br&gt;utan att de andra parterna överlåter motsvarande verksamhet.&lt;br&gt;Konkurrensverket, som avstyrker förslaget, anser att kommittén borde ha&lt;br&gt;klargjort dels vilka verksamheter som åsyftas med förslagen om kom-&lt;br&gt;muners och landstings ökade möjligheter till samverkan, dels aktuella&lt;br&gt;problem. Konkurrensverket anser att förslagen är relativt generellt hållna&lt;br&gt;och ger mycket vida ramar för kommuner och landsting att gemensamt&lt;br&gt;bedriva verksamheter eller bedriva uppdragsverksamhet åt varandra.&lt;br&gt;Dessutom borde enligt Konkurrensverket behovet av samarbete ha&lt;br&gt;analyserats enligt nuvarande lagstiftning och de verksamheter kommuner&lt;br&gt;och landsting far bedriva med hänsyn till den kommunala kompetensen&lt;br&gt;borde ha preciserats. Avesta kommun anser att förslaget, som tillåter&lt;br&gt;samverkan på alla verksamhetsområden, ger fina möjligheter att finna&lt;br&gt;samverkansformer som bibehåller servicen till en lägre totalkostnad för de&lt;br&gt;medverkande kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens forslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samverkan möjlig inom ramen för den kommunala kompetensen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift som lämnas över till ett kommunalförbund måste i dag vara&lt;br&gt;kompetensenlig och gemensam för samtliga medlemmar. Samverkan är&lt;br&gt;i och för sig möjlig både mellan kommuner, mellan landsting och mellan&lt;br&gt;kommuner och landsting. Genom kravet på att en uppgift måste vara&lt;br&gt;gemensam för medlemmarna är det emellertid i dag inte möjligt att&lt;br&gt;samverka om en uppgift om den inte är tillåten eller obligatorisk för var&lt;br&gt;och en av medlemmarna att handha. Det är därför nästan enbart för&lt;br&gt;skötseln av frivilliga uppgifter som t.ex. främjande av kultur och turism&lt;br&gt;som en kommun och ett landsting gemensamt kan bilda ett kommunal-&lt;br&gt;förbund. Enligt regeringens mening finns det starka skäl för att undanröja&lt;br&gt;detta hinder för kommuner och landsting att samverka i kommunal-&lt;br&gt;förbund. Med en friare ordning kan man vinna ekonomiska samt drifts-,&lt;br&gt;kvalitets-, och vårdmässiga fördelar om t.ex. äldreomsorg och geriatrisk&lt;br&gt;vård integreras. Det bör även öppnas en möjlighet för samverkan i&lt;br&gt;kommunalförbund mellan kommuner för uppgifter som inte i alla delar är&lt;br&gt;gemensamma för medlemmarna. Samverkan bör då kunna avse både&lt;br&gt;frivilliga och obligatoriska uppgifter. En sådan ordning medför således att&lt;br&gt;det blir formellt möjligt att bilda flersaksförbund, där förbundets uppgifter&lt;br&gt;inte är gemensamma för samtliga medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det enda krav som bör ställas på den&lt;br&gt;verksamhet man vill samverka om i kommunalförbund är att uppgiften&lt;br&gt;faller inom den överlämnande kommunens eller det överlämnande&lt;br&gt;landstingets kompetens. Samverkan i kommunalförbund skall alltså vara&lt;br&gt;möjlig för alla kommunala angelägenheter. Regeringen utgår ifrån att man&lt;br&gt;i praktiken bildar flersaksförbund i sådana fall då det finns verksamhets-&lt;br&gt;mässiga skäl för det. Därmed blir omfattningen av den verksamhet som&lt;br&gt;far lämnas över till ett kommunalförbund samma som i dag far lämnas&lt;br&gt;över till ett kommunalt bolag. I 3 kap. 16 § första stycket och 20 §&lt;br&gt;kommunallagen sägs därför att det är vården av kommunala ange-&lt;br&gt;lägenheter som far lämnas över till ett kommunalt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att avskaffa gemensamhetskravet blir kommunalförbundet en&lt;br&gt;mer användbar samarbetsform och därmed tillgodoses behovet av sam-&lt;br&gt;verkan utan att rätten att ingå uppdragsavtal behöver utvidgas.&lt;br&gt;Regeringen anser dock att medlemmarna bör anförtros att i förbundsord-&lt;br&gt;ningen lösa de formella och praktiska problem som kan uppstå om en&lt;br&gt;sådan samverkan undantagsvis blir aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge pekar på att kostnadsfördelningen&lt;br&gt;mellan förbundsmedlemmarna bör stå i överensstämmelse med regerings-&lt;br&gt;formens föreskrift om beskattningsrätten i förbund med uppgifter som inte&lt;br&gt;är gemensamma för samtliga medlemmar. Det är därvid enligt regeringens&lt;br&gt;mening särskilt viktigt att det framgår i förbundsordningen att kostnads-&lt;br&gt;fördelningen mellan medlemmarna är rättvis och står i överensstämmelse&lt;br&gt;med regeringsformens regler i 1 kap. 7 § att kommunerna far ta ut skatt&lt;br&gt;för skötseln av sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har funnit det önskvärt att fa samverka med&lt;br&gt;försäkringskassan genom kommunalförbund. Denna proposition behandlar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid såsom framgår ovan endast samverkan om kommunala ange- Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela verksamheter eller avgränsade uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 1 § kommunalförbundslagen sägs i dag att kommuner och&lt;br&gt;landsting far sluta sig samman till kommunalförbund för att ha hand om&lt;br&gt;en eller flera kommunala angelägenheter. Varken lagtexten eller förar-&lt;br&gt;betena ger någon säker vägledning om det är tillåtet att till ett kom-&lt;br&gt;munalförbund överlämna skötseln av geografiskt eller på annat sätt&lt;br&gt;avgränsade delar av verksamheter eller av funktioner inom verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den frihet kommunerna har att organisera sin&lt;br&gt;verksamhet är det naturligt att det också klargörs att kommunerna skall&lt;br&gt;kunna ta kommunalförbundet i anspråk för samverkan om uppgifter som&lt;br&gt;är begränsade på ett annat sätt än som förutsattes när kommunal-&lt;br&gt;förbundslagen kom till. Enligt regeringens mening bör därför kommunerna&lt;br&gt;fa lämna över till kommunalförbund att sköta hela verksamheter eller&lt;br&gt;verksamhetsgrenar samt verksamheten vid en eller flera anläggningar som&lt;br&gt;betjänar samtliga medlemmar eller vissa medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagteknisk lösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i lagen inte uttryckligen behöver anges för vilket&lt;br&gt;ändamål ett kommunalförbund får bildas. Det är tillräckligt att det framgår&lt;br&gt;att kommuner och landsting far bilda kommunalförbund och att de far&lt;br&gt;lämna över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund. Det&lt;br&gt;bör i stället anges i förbundsordningen vad som mer exakt skall vara&lt;br&gt;förbundets ändamål (jfr 3 kap. 20 § och 28 § 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt beträffande förbund med direktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förbund med direktion ges förbundsmedlemmarna möjlighet att i&lt;br&gt;förbundsordningen bestämma om direktionens verksamhet och arbets-&lt;br&gt;former. Förbundsmedlemmarna kan även överlämna åt direktionen att&lt;br&gt;besluta i dessa frågor (jfr avsnitt 9.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Ökad frihet att bestämma om organisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbundsmedlemmarna får stor frihet att&lt;br&gt;bestämma om ett kommunalförbunds organisation. I lagen ställs&lt;br&gt;endast krav på att det skall finnas en beslutande församling och ett&lt;br&gt;organ som svarar för verkställighet och förvaltning. Den beslutande&lt;br&gt;församlingen kan vara förbundsfullmäktige eller en förbunds-&lt;br&gt;direktion. Förslaget finns intaget i 3 kap. 23 § första stycket&lt;br&gt;kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med förbundsfullmäktige skall en förbunds-&lt;br&gt;styrelse tillsättas. Liksom för närvarande kan den beslutande för-&lt;br&gt;samlingen och det verkställande organet vara ett och samma - en&lt;br&gt;förbundsdirektion. Förslaget finns intaget i 3 kap. 25 § första&lt;br&gt;stycket kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med direktion far förbundsmedlemmarna en&lt;br&gt;möjlighet att inrätta nämnder. Förslaget följer av 3 kap. 25 § andra&lt;br&gt;stycket kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens med&lt;br&gt;undantag av att kommittén även föreslog möjligheten att välja en ny form&lt;br&gt;av kommunalförbund med förbundsstämma som beslutande församling.&lt;br&gt;Det specifika med förbundsstämma var enligt kommittén att delegaterna&lt;br&gt;kunde utses för varje sammanträde med stämman. Förbund med stämma&lt;br&gt;föreslogs därför vara en alternativ organisationsform för förbund med ett&lt;br&gt;stort antal förtroendevalda som inte behövde sammanträda mer än en&lt;br&gt;enstaka gång per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;inte haft något att erinra mot förslaget. Riksarkivet uttalar att ett problem&lt;br&gt;i ett kommunalförbund med direktion är att direktionen i sin roll som&lt;br&gt;arkivmyndighet utövar tillsyn över sig själv. Problemet ligger i att&lt;br&gt;direktionen inte ansvarar inför något överställt organ. Stockholms läns&lt;br&gt;landsting har synpunkter beträffande begreppet beslutande församling.&lt;br&gt;Landstinget anför att begreppet församling endast förekommer i regerings-&lt;br&gt;formen och då avser landstings- och kommunfullmäktige som är direkt&lt;br&gt;valda vid allmänna val. Dessutom används begreppet beslutande&lt;br&gt;församling i betänkandet Den kommunala självstyrelsen och grundlagen&lt;br&gt;(SOU 1996:129) som en gemensam beteckning för kommun- respektive&lt;br&gt;landstingsfullmäktige. Eftersom ledamöterna i kommunalförbundets&lt;br&gt;beslutande organ enligt förslaget inte skall väljas bland medlemmarnas&lt;br&gt;fullmäktige är begreppet mindre lämpligt. Sollentuna kommun anser att&lt;br&gt;förbundet självt bör kunna avgöra organisationen, om inte medlemmarna&lt;br&gt;uttryckligen förbehållit sig rätten i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över förslaget att införa för-&lt;br&gt;bundsstämma. Göta hovrätt förväntade sig att kommittén närmare borde&lt;br&gt;ha utvecklat förslaget om att införa nyheten förbundsstämma och fann det&lt;br&gt;vara omständligt att ombuden till en förbundsstämma skall väljas för varje&lt;br&gt;stämma. Mölndals kommun och Göteborgsregionens kommunalförbund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pekar på att införandet av begreppet förbundsstämma kan vålla viss Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;oklarhet eftersom det inte framgår av den föreslagna lagtexten att den&lt;br&gt;skall ha en mer begränsad roll än förbundsfullmäktige och förordar därför&lt;br&gt;att begreppet slopas. Landstinget i Kristianstads län anser att det är&lt;br&gt;positivt att det skapas ytterligare ett organisatoriskt instrument för sam-&lt;br&gt;verkan, nämligen förbundsstämma. Räddningstjänsten Göteborg Mölndal&lt;br&gt;Kungsbacka anför att de inte har något att invända mot förslaget till&lt;br&gt;förbundsstämma men anser att formen lämpar sig dåligt för räddnings-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5.1 Nuvarande former av samverkan i kommunalförbund&lt;br&gt;behålls&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag två former av kommunalförbund. Den ena formen har&lt;br&gt;fullmäktige, styrelse och eventuellt nämnder, den andra har enbart en&lt;br&gt;förbundsdirektion. Den enklare formen med direktion var tänkt för upp-&lt;br&gt;gifter utan större omfattning och av teknisk art. Direktionsmodellen har&lt;br&gt;emellertid i allt större utsträckning kommit att användas för mer&lt;br&gt;omfattande uppgifter och för kommunalförbund med ett större antal&lt;br&gt;medlemmar. Båda modellerna uppfattas för vissa ändamål i sin nuvarande&lt;br&gt;utformning som onödigt komplicerade och inte särskilt väl anpassade till&lt;br&gt;dagens behov. Begränsningen när det gäller direktionens möjligheter att&lt;br&gt;tillsätta nämnder har särskilt ifrågasatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samtliga remissinstanser har endast ett fåtal direkt berört den av&lt;br&gt;kommittén föreslagna nyheten för kommuner och landsting att välja&lt;br&gt;formen kommunalförbund med förbundsstämma. Något särskilt starkt stöd&lt;br&gt;bland dessa för att införa förbundsstämman som en alternativ organisa-&lt;br&gt;tionsform har inte visats föreligga. Kommittén har inte heller närmare&lt;br&gt;utvecklat behovet av och förutsättningarna för att det inrättas en ytter-&lt;br&gt;ligare form av kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser för sin del att det inte framkommit tillräckligt starka&lt;br&gt;skäl för att inrätta den av kommittén föreslagna nya formen med för-&lt;br&gt;bundsstämma. De nuvarande organisationsmöjlighetema blir med de för-&lt;br&gt;enklingar som regeringen föreslår mer attraktiva som samverkansformer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5.2 Organisationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslutande församling och styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har haft som utgångspunkt för sina förslag att kommuner och&lt;br&gt;landsting som vill samverka genom kommunalförbund ges en så stor&lt;br&gt;frihet som möjligt att välja hur förbundet skall organiseras. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att det endast skall krävas att det skall finnas en beslutande&lt;br&gt;församling och ett organ som svarar för verkställighet och förvaltning.&lt;br&gt;Med detta läggs den grundläggande organisationen fast. Den beslutande&lt;br&gt;församlingen kan vara en fullmäktigeförsamling eller en direktion (jfr 3&lt;br&gt;kap. 23 § första stycket kommunallagen). I övrigt bör förbundsmed- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemmarna själva få bestämma sin organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med fullmäktige skall det även fortsättningsvis Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;tillsättas en förbundsstyrelse vilken skall svara för verkställighet och&lt;br&gt;förvaltning. Om man väljer att organisera ett förbund med direktion&lt;br&gt;kommer direktionen att som i dag vara både beslutande församling och&lt;br&gt;styrelse. En särskild styrelse behöver då inte utses utan det följer direkt&lt;br&gt;av lagtexten att direktionen tillika är styrelse (jfr 3 kap. 25 § första&lt;br&gt;stycket kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpligheten av att införa begreppet beslutande församling för ett&lt;br&gt;kommunalförbunds beslutande organ har ifrågasatts av Stockholms läns&lt;br&gt;landsting. Eftersom de förtroendevalda i det beslutande organet enligt&lt;br&gt;regeringens förslag nu skall väljas bland de som redan är ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i medlemmarnas fullmäktige anser regeringen att det inte&lt;br&gt;föreligger något hinder mot att använda begreppet (jfr avsnitt 6.6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen anger ramen för kommunalförbundets organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är medlemmarna som skall bestämma hur förbundet skall vara&lt;br&gt;organiserat. Detta framgår av att förbundsmedlemmarna föreslås fastställa&lt;br&gt;en förbundsordning som bland annat skall ange förbundets organisation&lt;br&gt;samt organens befogenheter och inbördes förhållanden (jfr 3 kap. 27 §&lt;br&gt;och 28 § 2 kommunallagen). Medlemmarna kan i förbundsordningen&lt;br&gt;bestämma vilka organ som behöver tillsättas utöver styrelsen eller ge den&lt;br&gt;beslutande församlingen befogenheten att själv få avgöra vilka övriga&lt;br&gt;organ som skall få finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den beslutande församlingen tillsatts är det den som tillsätter både&lt;br&gt;förbundsstyrelsen samt de övriga organ som behövs för att förbundet skall&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter (jfr 3 kap. 25 §§ kommunallagen). Av detta&lt;br&gt;följer att även förbund med direktion nu får möjligheten att inrätta&lt;br&gt;nämnder. Det kommenteras ytterligare i avsnitt 6.5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet är att medlemmarna i förbundsordningen får föreskriva att&lt;br&gt;förbundsstyrelsen skall vara ställföreträdare för den beslutande försam-&lt;br&gt;lingen och att den får fatta beslut som i kommuner och landsting annars&lt;br&gt;ankommer på fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5.3 Möjligt att inrätta nämnder i kommunalförbund med&lt;br&gt;direktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att ge kommuner och landsting som samverkar i&lt;br&gt;kommunalförbund ökad frihet att bestämma om sin organisation har stor&lt;br&gt;betydelse för tillämpningen av direktionsmodellen. Direktionsmodellen var&lt;br&gt;tänkt för samarbete i mindre skala. Den har dock kommit att användas&lt;br&gt;även för mer omfattande verksamheter och dessutom blivit den vanligaste&lt;br&gt;samverkansformen. Lagregleringen av direktionsmodellen är inte anpassad&lt;br&gt;till den användning modellen fått. Kommunalförbundslagen medger i dag&lt;br&gt;inte att det inrättas nämnder utöver förbundsdirektionen i förbund med&lt;br&gt;direktion. I förarbetena till kommunalförbundslagen, där kommunalför-&lt;br&gt;bundsformen med direktion föreslogs, framgår att förbundsdirektionen bör &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handha alla de uppgifter som i ett kommunalförbund med fullmäktige är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelade mellan fullmäktige å ena sidan samt styrelsen och övriga Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;nämnder å den andra (prop. 1984/85:216 s. 19, bet. KU 1985/86:3, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985/86:6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en förbundsdirektion inte far tillsätta nämnder i dag kan den&lt;br&gt;t.ex. i praktiken inte alltid leva upp till principen i 3 kap. 5 § kommunal-&lt;br&gt;lagen. Enligt den far en nämnd inte bestämma om rättigheter och skyldig-&lt;br&gt;heter för kommunen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder&lt;br&gt;kommunen eller landstinget som part och inte heller utöva i lag eller&lt;br&gt;annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden&lt;br&gt;själv bedriver. Enligt regeringens mening måste det ses som en allvarlig&lt;br&gt;brist i den nuvarande lagstiftningen att det i princip inte går att lägga&lt;br&gt;specialreglerade uppgifter som står under tillsyn på ett förbund med&lt;br&gt;direktion. Bestämmelsen hindrar t.ex. att en direktion kan ansvara for&lt;br&gt;både fastighetsförvaltning och brandsyn. Undantag från de redovisade be-&lt;br&gt;stämmelserna i kommunallagen kan inte medges av principiella skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att om möjligheten att använda direktionsmodellen&lt;br&gt;skall kunna öka, bör det bli möjligt att inrätta nämnder också i förbund&lt;br&gt;med direktion. 1 annat fall får nämnduppgifter ligga kvar på nämnder hos&lt;br&gt;förbundsmedlemmarna, vilket inte är en praktisk ordning. Som framgått&lt;br&gt;tidigare existerar det många förbund med direktion som sköter rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten åt medlemmarna. Det skulle vålla stor olägenhet, om dessa&lt;br&gt;förbund skulle behöva organiseras om för att föreskriften i 3 kap. 5 §&lt;br&gt;kommunallagen skall uppfyllas. Regeringen anser därför att det som&lt;br&gt;tidigare nämnts bör bli möjligt att inrätta nämnder under förbundsdirek-&lt;br&gt;tionen. Det blir därigenom möjligt för direktionen att tillsätta t.ex. lokala&lt;br&gt;nämnder och institutionsstyrelser, utskott inom direktionen samt att ha&lt;br&gt;självförvaltningsorgan. Detta skulle också öka effektiviteten i besluts-&lt;br&gt;fattandet. I dessa fall åligger det förbundsdirektionen att besluta om&lt;br&gt;reglemente for de nämnder man tillsätter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Val av ledamöter och ersättare i de olika organen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.6.1 Valet av ledamöter och ersättare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Ledamöter och ersättare i den beslutande&lt;br&gt;församlingen skall väljas av medlemmarnas fullmäktige. Förslaget&lt;br&gt;har införts i 3 kap. 23 § andra stycket kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare till kommunalförbundets styrelse och&lt;br&gt;övriga organ utses av förbundets beslutande församling. Förslaget&lt;br&gt;har införts i 3 kap. 25 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen skall&lt;br&gt;liksom hittills kunna vara proportionella. Likaså skall val av&lt;br&gt;ledamöter och ersättare till förbundsstyrelsen, andra nämnder,&lt;br&gt;beredningar samt revisorer och revisorsersättare vara proportionella&lt;br&gt;om inte något annat följer av förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har införts i 5 kap. 46 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna är positiva eller har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inget att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem väljer ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar som även fortsättningsvis&lt;br&gt;skall välja ledamöter och ersättare i förbundens beslutande församlingar,&lt;br&gt;dvs. förbundsfullmäktige eller förbundsdirektionen. Valen skall ske i&lt;br&gt;enlighet med vad som föreskrivs i förbundsordningen (jfr 3 kap. 28 § 3&lt;br&gt;kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vem väljer ledamöter och ersättare i styrelsen och kommunalförbundets&lt;br&gt;övriga organ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommunalförbundets beslutande församling som väljer ledamöter&lt;br&gt;och ersättare till förbundets styrelse och övriga organ. Detta framgår av&lt;br&gt;3 kap. 25 § första stycket kommunallagen där det sägs att det är den&lt;br&gt;beslutande församlingen som skall tillsätta en förbundsstyrelse och de&lt;br&gt;övriga organ som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunal-&lt;br&gt;förbundets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna modell kan inte tillämpas på förbund med direktion eftersom&lt;br&gt;direktionen i sin dubbla roll som både beslutande församling och styrelse&lt;br&gt;inte kan utse sig själv. I ett sådant förbund gäller i stället samma regel&lt;br&gt;som gäller för val till den beslutande församlingen, dvs. att det är&lt;br&gt;medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar som skall utse ledamöterna och&lt;br&gt;ersättarna i direktionen (jfr 3 kap. 23 § andra stycket kommunalalgen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportionella val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av ledamöter och ersättare till den beslutande församlingen skall&lt;br&gt;kunna vara proportionellt under de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;kommunallagen. Om medlemmarna i syfte att begränsa antalet förtroende-&lt;br&gt;valda i förbundets styrelser och nämnder tar in bestämmelser i förbunds-&lt;br&gt;ordningen om särskild representation grundad på kommunproportionalitet&lt;br&gt;far detta till följd att bestämmelserna om proportionellt val inte kan&lt;br&gt;tillämpas, 5 kap. 46 § 4 kommunallagen. Likaså skall den beslutande för-&lt;br&gt;samlingens val av ledamöter och ersättare till förbundets övriga organ&lt;br&gt;vara proportionellt om det inte framgår något annat i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6.2 Förbundsmedlemmamas representation i olika organ&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbundsmedlemmarna bestämmer i förbunds-&lt;br&gt;ordningen hur många ledamöter den beslutande församlingen skall&lt;br&gt;ha samt hur medlemmarna skall vara representerade där. Varje&lt;br&gt;förbundsmedlem skall dock vara representerad med minst en&lt;br&gt;ledamot och en ersättare. Antalet ersättare skall vara lika många&lt;br&gt;som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna far en möjlighet att i förbundsordningen bestämma&lt;br&gt;hur de skall vara representerade i övriga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 23 § andra och tredje styckena och&lt;br&gt;28 § 3 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens med undantag&lt;br&gt;för att kommittén inte ställde upp några krav på att medlemmarna skall&lt;br&gt;representeras på visst sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;inte haft något att erinra mot förslaget. Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge anser att sambandet mellan respektive medlem i&lt;br&gt;kommunalförbundet och förbundets beslutande församling bör bibehållas&lt;br&gt;på det sättet att varje medlem skall utse en ledamot eller ersättare i den&lt;br&gt;beslutande församlingen. Enligt hovrätten kan en medlem endast på detta&lt;br&gt;sätt garanteras inflytande över ett kommunalförbunds verksamhet.&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser att det av lokaldemokratiska skäl bör övervägas om&lt;br&gt;inte frågan om medlemmarnas representation bör lösas via lagstiftning.&lt;br&gt;Statskontoret ifrågasätter det lämpliga i att förslaget ger möjlighet att en&lt;br&gt;medlem inte skall ha någon representation alls i den beslutande för-&lt;br&gt;samlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om representativitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje form av interkommunal samverkan kan ge upphov till problem när&lt;br&gt;det gäller representativiteten. Det gäller både i förhållandet mellan de&lt;br&gt;samverkande parterna och när det gäller partiproportionaliteten för&lt;br&gt;minoritetspartiemas del. I och för sig kan detta lösas genom att man utser&lt;br&gt;ett stort antal ledamöter och ersättare i förbundets organ. Samtidigt kan&lt;br&gt;det av praktiska skäl vara svårt med ett allt för stort antal förtroendevalda&lt;br&gt;i förbundets organ. Regeringen utgår från att frågan om representativiteten&lt;br&gt;blir föremål för ingående diskussioner mellan berörda kommuner och&lt;br&gt;landsting i samband med bildandet av ett kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Okad frihet för medlemmarna att komma överens om representationen&lt;br&gt;Enligt kommunalförbundslagen skall samtliga förbundsmedlemmar vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;representerade i förbundsfullmäktige respektive i förbundsdirektionen (jfr Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;2 kap. 4 § första stycket och 3 kap. 2 § andra stycket). Denna regel&lt;br&gt;ansågs nödvändig för att ett tillfredsställande samband mellan&lt;br&gt;medlemmarna och ett kommunalförbunds beslutande församling skulle&lt;br&gt;kunna uppnås. I 1 kap. 7 § regeringsformen sägs nämligen att be-&lt;br&gt;slutanderätten i kommuner och landsting utövas av valda församlingar. På&lt;br&gt;grund av denna bestämmelse bör det enligt regeringens mening finnas ett&lt;br&gt;direkt samband mellan medlemmarna och förbundets beslutande organ.&lt;br&gt;Detta aktualiserar frågan om kommunalförbundet är en praktiskt använd-&lt;br&gt;bar samverkansform när antalet samverkande parter är stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har antagit regeringens proposition om den regionala&lt;br&gt;samhällsorganisationen (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr.&lt;br&gt;1996/97:77). I propositionen ställdes det krav på att varje medlem i&lt;br&gt;regionförbunden i Kalmar län och Skåne län skall vara representerad i&lt;br&gt;förbundsfullmäktige med minst en ledamot och en ersättare. Regeringen&lt;br&gt;anser att denna princip även fortsättningsvis bör gälla för kommunal-&lt;br&gt;förbund. Varje förbundsmedlem bör därför vara representerad i den&lt;br&gt;beslutande församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet&lt;br&gt;ersättare skall vara lika många som antalet ledamöter. Detta förutsätter att&lt;br&gt;vid förfall för en ledamot bör denne alltid ersättas med en förtroendevald&lt;br&gt;från samma kommun eller från samma landsting som ledamoten. Varje&lt;br&gt;förbundsmedlem skall således vara självförsörjande med ledamöter och&lt;br&gt;ersättare. Detta innebär en skärpning mot vad som gäller enligt kom-&lt;br&gt;munalförbundslagen i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid att det inom den nu föreslagna ramen finns&lt;br&gt;skäl för att söka en form för representativiteten som är friare än i dag. Det&lt;br&gt;bör vara möjligt att finna en lösning som möjliggör för ett stort antal&lt;br&gt;medlemmar att samverka utan att den beslutande församlingen blir&lt;br&gt;ohanterligt stor. Medlemmarna bör därför, med undantag av att samtliga&lt;br&gt;medlemmar skall ha minst en representant i den beslutande församlingen,&lt;br&gt;vara helt fria att komma överens om fördelningen av platser. Det är inte&lt;br&gt;ens givet att samtliga medlemmar måste vara representerade i förbundets&lt;br&gt;övriga organ. Friheten att organisera sig ökar alltså på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna bestämmer i förbundsordningen antalet ledamöter och&lt;br&gt;ersättare och hur de skall vara representerade i den beslutande för-&lt;br&gt;samlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förbundsstyrelsen och övriga organ i förbundet kan&lt;br&gt;medlemmarna om de så önskar i förbundsordningen bestämma hur de&lt;br&gt;skall vara representerade. Det är dock inte nödvändigt att de kommer&lt;br&gt;överens i denna fråga. Förbundsmedlemmarna kan i stället lämna över åt&lt;br&gt;den beslutande församlingen att bestämma om representationen i sådana&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.3 Valbarheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En förbundsmedlem får till ledamot eller&lt;br&gt;ersättare i ett kommunalförbunds beslutande församling välja endast&lt;br&gt;den som är ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens full-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till förtroendeuppdrag i ett kommunalförbunds övriga organ&lt;br&gt;är den som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmamas&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 4 kap. 23 a § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslog att valbar till förtroende-&lt;br&gt;uppdrag i ett kommunalförbund, dvs både i den beslutande församlingen&lt;br&gt;och i eventuella övriga organ, är den som har rösträtt vid val till någon&lt;br&gt;av förbundsmedlemmamas fullmäktige. Enligt förslaget kunde dock med-&lt;br&gt;lemmarna i förbundsordningen inskränka valbarheten till att endast om-&lt;br&gt;fatta ledamöter i fullmäktige eller andra förtroendevalda hos medlem-&lt;br&gt;marna. Kommittén motiverade förslaget med att överförande av be-&lt;br&gt;slutanderätt till ett kommunalförbund skulle kunna ske under samma&lt;br&gt;förutsättningar som till ett aktiebolag, där det inte finns något mot-&lt;br&gt;svarande personsamband mellan fullmäktige och företagets organ, och att&lt;br&gt;det inte borde föreligga några skillnader med hänsyn till grund-&lt;br&gt;lagsbestämmelserna. Begränsningar enligt regeringsformen hade inte&lt;br&gt;åberopats för det personsamband som finns i kommunalförbundslagen&lt;br&gt;(prop. 1984/85:216 s. 36 och 44, prop. 1957:150 s. 79 och prop.&lt;br&gt;1975/76:187 s. 95). Kommittén ansåg vidare att förslaget skulle öka&lt;br&gt;möjligheterna för att rekrytera förtroendevalda på ett sätt som ökar&lt;br&gt;förutsättningarna för att göra kommunalförbunden till en attraktiv sam-&lt;br&gt;verkansform och gagnar effektiviteten i förbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;inte haft något att erinra mot förslaget. Riksdagens ombudsmän (JO)&lt;br&gt;finner det diskutabelt om synsättet i 1 kap. 7 § regeringsformen att be-&lt;br&gt;slutanderätten inom en kommun skall utövas av valda församlingar är&lt;br&gt;förenligt med att denna beslutanderätt inom ett kommunalförbund tilläggs&lt;br&gt;en församling bestående av personer som inte är valda i samma mening&lt;br&gt;som medlemmarna i en kommuns fullmäktige, även om dessa personer&lt;br&gt;utses av medlemskommunemas valda församlingar. Vidare anser JO att&lt;br&gt;jämförelsen med att överförandet av beslutanderätt till ett kommunal-&lt;br&gt;förbund skall kunna ske under samma förutsättningar som till ett&lt;br&gt;aktiebolag inte är relevant. JO förordar därför att nuvarande ordning för&lt;br&gt;valbarheten bibehålls. Hovrätten över Skåne och Blekinge, som accepterar&lt;br&gt;förslaget, anser att medborgarnas inflytande över en angelägenhet som&lt;br&gt;överlämnats till ett kommunalförbund försvagas ytterligare med den före-&lt;br&gt;slagna ordningen. Järfälla kommun anser att förslaget strider mot de&lt;br&gt;demokratiska grundsatserna för vem som är valbar och föreslår att kom-&lt;br&gt;munallagens valbarhetsvillkor istället bör gälla, dvs att valbar är den som&lt;br&gt;är valbar till den egna kommunens fullmäktige. Stockholms läns landsting&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finner att den av kommittén förda argumenteringen att beslutanderätt kan Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;överlåtas till ett kommunalförbund under samma förutsättningar som till&lt;br&gt;ett aktiebolag inte är övertygande. För förslagets grundlagsenlighet talar&lt;br&gt;enligt landstinget att beskattnings- och finansieringsmakten, som är en&lt;br&gt;förutsättning för den kommunala självstyrelsen och inte kan överlåtas till&lt;br&gt;ett kommunalförbund, är beroende av vad förbundsmedlemmamas full-&lt;br&gt;mäktigeförsamlingar bestämmer. Skillnaden mellan ett kommunalförbund&lt;br&gt;och sammanläggningsdelegerade, som måste väljas bland kommunernas&lt;br&gt;fullmäktigeförsamlingar, är enligt landstinget bl.a. att de senare kan utöva&lt;br&gt;beskattningsrätten och fastställa skattesatsen för de i sammanläggnings-&lt;br&gt;delegerade ingående kommunerna. Landstinget uttalar vidare att förslaget,&lt;br&gt;som innebär att det inte måste vara den egna kommunens fullmäktige som&lt;br&gt;utser en ledamot i förbundsfullmäktige eller förbundsdirektion, i och för&lt;br&gt;sig ökar möjligheterna att sprida förtroendeuppdragen och underlättar&lt;br&gt;rekryteringen men kan ställa sig tveksamt ur demokratisk synpunkt genom&lt;br&gt;att bryta mot grundsatserna för vem som är valbar till ett förtroende-&lt;br&gt;uppdrag i en kommun. Svenska Kommunförbundet anser att förslaget ökar&lt;br&gt;möjligheterna att sprida förtroendeuppdragen och kommer att underlätta&lt;br&gt;rekryteringen av förtroendevalda till kommunalförbund men anser också&lt;br&gt;att lösningen innebär avsteg från de demokratiska grunderna för vilka som&lt;br&gt;kan väljas till kommunala förtroendeuppdrag. Förbundet förutsätter dock&lt;br&gt;att kommunerna tillämpar friheten att välja ledamöter som inte har rösträtt&lt;br&gt;i kommunen enbart i sådana fall då det bäst gagnar samarbetet och till-&lt;br&gt;styrkte därför förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledamot eller ersättare i förbundsfullmäktige eller i förbunds-&lt;br&gt;direktionen far en förbundsmedlem i dag endast välja den som är ledamot&lt;br&gt;eller ersättare i den egna kommunens eller det egna landstingets full-&lt;br&gt;mäktige (jfr 2 kap. 6 § första stycket och 3 kap. 3 § första stycket kom-&lt;br&gt;munalförbundslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förbundsfullmäktige utser förbundsstyrelse eller någon annan nämnd&lt;br&gt;gäller kommunallagens regler om valbarhet i 4 kap. 5 och 6 §§. Leda-&lt;br&gt;möter och ersättare behöver inte utses bland ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;medlemmarnas fullmäktige. Det räcker med att de är valbara till&lt;br&gt;respektive fullmäktige. Den nuvarande regleringen får anses innebära att&lt;br&gt;förbundsfullmäktige respektive förbundsdirektionen kan välja ledamöter&lt;br&gt;och ersättare till förbundsstyrelsen eller en annan nämnd bland en krets&lt;br&gt;som består av alla dem som är röstberättigade till respektive kom-&lt;br&gt;munfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i sitt betänkande föreslagit att kretsen av valbara till den&lt;br&gt;beslutande församlingen i ett kommunalförbund skall vara de som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstberättigade till någon av förbundsmedlemmamas fullmäktige och gjort Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;en jämförelse med kommunala bolag. Detta har ifrågasatts av bl.a JO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar JO:s uppfattning. I 1 kap. 7 § regeringsformen sägs som&lt;br&gt;nämnts ovan att beslutanderätten i kommuner och landsting utövas av&lt;br&gt;valda församlingar. Denna bestämmelse innebär inte bara att alla&lt;br&gt;medlemmar måste vara representerade i förbundet utan även att man bara&lt;br&gt;kan välja den som sitter i ett direktvalt organ. Dessutom innebär&lt;br&gt;bestämmelsen att det bör finnas en sådan direkt koppling mellan&lt;br&gt;medlemmarnas fullmäktige och förbundets beslutande församling att den&lt;br&gt;som är valbar till den beslutande församlingen sitter i den egna med-&lt;br&gt;lemmens fullmäktige. Denna bestämmelse har därför medfört att t.ex.&lt;br&gt;indelningsdelegerade enligt lagen (1979:412) om kommunala indelnings-&lt;br&gt;delegerade måste väljas bland ledamöterna och ersättarna i fullmäktige i&lt;br&gt;de kommuner och landsting som berörs av en indelningsändring (SOU&lt;br&gt;1978:32 s. 74-77, prop. 1978/79:157 s. 128, bet. KU: 1978/79:40, rskr.&lt;br&gt;1978/79:363). Likaså har föreskriften i regeringsformen medfört att leda-&lt;br&gt;möter och ersättare i regionfullmäktige i Kalmar och Skåne län måste&lt;br&gt;väljas bland de förtroendevalda i respektive läns kommun- eller lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige (prop. 1996/97:36 s. 53 och 78, bet. 1996/97:BoU4, rskr.&lt;br&gt;1996/97:77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen därför att valbar till ett&lt;br&gt;kommunalförbunds beslutande församling endast kan vara den som är val-&lt;br&gt;bar till respektive förbundsmedlems fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till förtroendeuppdrag i ett kommunalförbunds övriga organ är&lt;br&gt;liksom hittills den som har rösträtt vid val till någon av förbundsmed-&lt;br&gt;lemmamas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6.4 Mandattiderna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I ett kommunalförbund med fullmäktige eller&lt;br&gt;direktion väljer förbundsmedlemmarna den beslutande församlingen&lt;br&gt;för fyra år eller den kortare tid som anges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 24 § och 28 § 3 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;inte haft något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förbund med fullmäktige eller direktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller att ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen i ett&lt;br&gt;kommunalförbund väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året&lt;br&gt;efter det år då allmänna val i hela riket till kommunfullmäktige och&lt;br&gt;landstingsfullmäktige har ägt rum (jfr 2 kap. 7 § första stycket och 3 kap.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket kommunalförbundslagen). Det har ifrågasatts om det Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;alltid är ändamålsenligt att ett kommunalförbunds mandattid sammanfaller&lt;br&gt;med de allmänna valperioderna dvs. mandattiden för medlemmarnas&lt;br&gt;fullmäktige. Det har bl.a. framförts önskemål om att kunna tillsätta ett&lt;br&gt;förbund med kortare mandattid eller en mandattid som kan tillåtas löpa&lt;br&gt;över de allmänna valen. Regeringen har valt att öppna för denna möjlighet&lt;br&gt;men anser inte att det är befogat att ge möjlighet till längre mandattider&lt;br&gt;än fyra år. Om inget annat föreskrivs i förbundsordningen kommer&lt;br&gt;mandattiden för ett förbund med fullmäktige eller direktion att löpa i fyra&lt;br&gt;år från och med den 1 januari året efter det att allmänt val av fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kommuner och landsting ägt rum (jfr 3 kap. 24 § kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga organs mandattider bör inte vara begränsade i tiden på det sätt&lt;br&gt;som regeringen föreslår för den beslutande församlingen. Det är alltså&lt;br&gt;möjligt att ha andra tider för styrelsen och övriga organ än för den&lt;br&gt;beslutande församlingen genom att införa bestämmelser om detta i&lt;br&gt;förbundsordningen. Det är också en ordning som stämmer väl med vad&lt;br&gt;som gäller i en kommun eller ett landsting. Däremot är det inte sannolikt&lt;br&gt;att styrelsen och andra nämnder ges en mandattid som är längre än fyra&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6.5 Ekonomiska förmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eftersom förbundsdirektionen både fungerar som beslutande församling&lt;br&gt;och styrelse kan den inte besluta om ekonomiska förmåner till&lt;br&gt;ledamöterna och ersättarna i direktionen eller till revisorerna och&lt;br&gt;revisorsersättama. Kommunallagens bestämmelser om jäv förhindrar detta.&lt;br&gt;Förbundsmedlemmarna bör därför reglera frågan i förbundsordningen (jfr&lt;br&gt;3 kap. 28 § 17 kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Medlemmarnas styrning av och insyn i förbundets&lt;br&gt;ekonomi och verksamhet stärks&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbundsmedlemmamas styrning av och&lt;br&gt;insyn i ett kommunalförbunds ekonomi och verksamhet stärks.&lt;br&gt;Föreskrifter om detta lämnas i förbundsordningen. Förslaget har in-&lt;br&gt;förts i 3 kap. 28 § 12 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen i en kommun eller ett landsting som är medlem i ett&lt;br&gt;kommunalförbund åläggs att ha uppsikt över förbundets verksamhet.&lt;br&gt;Detta sker genom ett tillägg till 6 kap. 1 § andra stycket kommunal-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;ingenting att erinra mot förslaget. Statskontoret tillstyrker förslaget men&lt;br&gt;anser att man inte kan bortse från risken att viktiga frågor av förbiseende&lt;br&gt;kanske förblir oreglerade i förbundsordningen och att en oönskad&lt;br&gt;beslutskompentens därmed överförs till kommunalförbundet. Statskontoret&lt;br&gt;förordar att det bör anges ett antal begränsningar som skall gälla om inte&lt;br&gt;något annat har överenskommits i förbundsordningen, t.ex. skall möjlig-&lt;br&gt;heten att bilda bolag inte finnas om det inte uttryckligen har angetts i för-&lt;br&gt;bundsordningen. Vidare bör kommunalförbundet vara skyldigt att inhämta&lt;br&gt;medlemmarnas yttrande i frågor av större vikt såvida inte annat har&lt;br&gt;överenskommits i förbundsordningen. Sollentuna kommun konstaterar att&lt;br&gt;förslagets möjlighet att genom ägardirektiv styra förbundets verksamhet&lt;br&gt;är angelägen i den typ av kommunalförbund för utförande av rädd-&lt;br&gt;ningstjänst som är aktuell i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frihet välja styrmedel och styrsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna måste ha goda möjligheter att styra ett kommunalförbund&lt;br&gt;efter det att förbundet bildats och startat sin verksamhet. Detta är viktigt&lt;br&gt;inte minst mot bakgrund av att medlemmarna årligen skall bidra med&lt;br&gt;ekonomiska resurser till förbundet. Medlemmarna åtar sig också att svara&lt;br&gt;för förbundets skulder. Medlemmarna kan inte ge förbundet formellt&lt;br&gt;bindande direktiv på sätt som är möjligt visavi ett kommunalt aktiebolag.&lt;br&gt;Det har ansetts att medlemmarnas stymingsmöjligheter i dag är alltför&lt;br&gt;svaga. Det har också hävdats att det demokratiska inflytandet är alltför&lt;br&gt;svagt bl.a. på grund av att de beslutande organen utses indirekt av&lt;br&gt;medlemmarna och inte av medborgarna i direkta och allmänna val.&lt;br&gt;Regeringen har därför valt att öka medlemmarnas möjligheter att välja de&lt;br&gt;styrmedel och styrsystem som de anser lämpade i de enskilda fallen.&lt;br&gt;Regeringen anser att det är viktigt att förbundsordningen innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om hur medlemmarna skall styra och ha insyn bl.a. i ett&lt;br&gt;kommunalförbunds ekonomi och verksamhet. Förbundsmedlemmarna kan&lt;br&gt;till exempel i förbundsordningen ge föreskrifter om att förbundet skall&lt;br&gt;upprätta sin budget inom de ekonomiska ramar och i övrigt enligt de&lt;br&gt;riktlinjer som medlemmarna enats om. Man kan vidare ålägga förbundet&lt;br&gt;att följa upp verksamheten och rapportera till medlemmarna på olika sätt.&lt;br&gt;Ett kommunalförbunds självständighet och möjlighet att agera kan&lt;br&gt;således inskränkas kraftigt om medlemmarna önskar det. Å andra sidan&lt;br&gt;kan man ge ett kommunalförbund stor frihet att agera inom vissa ramar.&lt;br&gt;Det finns sannolikt en gräns för hur långt styrningen av ett kommunal-&lt;br&gt;förbund kan drivas. Förbundet utgör ju en självständig juridisk person&lt;br&gt;med ansvar för sin verksamhet. Om handlingsutrymmet beskärs allt för&lt;br&gt;mycket hotas förbundets självständighet och det blir svårare att utkräva&lt;br&gt;ansvar av de förtroendevalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den lagstiftningsteknik regeringen valt kommer kommunalförbund,&lt;br&gt;liksom i dag, att kunna bilda bolag och stiftelser osv. Medlemmarna kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock genom föreskrifter i förbundsordningen inskränka denna rätt. En Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;sådan inskränkning faller inom medlemmarnas vida befogenhet att styra&lt;br&gt;förbundets ekonomi och verksamhet. Medlemmarna kan även inskränka&lt;br&gt;förbundets möjligheter att ingå olika förpliktelser som att ta upp lån, ingå&lt;br&gt;borgensförbindelser, förvärva fastigheter osv. Styrningen kan med andra&lt;br&gt;ord anpassas helt till förutsättningarna och medlemmarnas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranderätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har enligt 3 kap. 17 § kommunallagen rätt att&lt;br&gt;yttra sig innan kommunala bolag fattar beslut i frågor av principiell&lt;br&gt;betydelse. Motsvarande bör rimligen kunna gälla ett kommunalförbund.&lt;br&gt;Medlemmarna bör i därför i förbundsordningen kunna tillförsäkra sig en&lt;br&gt;sådan rätt i frågor av principiell betydelse eller av större vikt. I förbunds-&lt;br&gt;ordningen kan medlemmarna specificera de frågor som är av sådan&lt;br&gt;betydelse att medlemmarna skall ha rätt att yttra sig samt eventuellt&lt;br&gt;komplettera med en generell skrivning om yttranderätt i övriga ej förut-&lt;br&gt;sedda frågor av större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan även tänka sig att förbundet i förbundsordningen åläggs att&lt;br&gt;underställa medlemmarna vissa frågor. En sådan möjlighet saknas i dag.&lt;br&gt;En sådan ordning torde dock vara svår att hantera annat än undantagsvis.&lt;br&gt;Framför allt gäller detta om medlemmarna kommer att inta olika stånd-&lt;br&gt;punkter i det ärende som underställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om kvalificerad majoritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag bestäms utgången av ett ärende i ett kommunalförbunds beslutande&lt;br&gt;församling och styrelse genom enkel majoritet. Ett sätt att styra förbundet&lt;br&gt;är att det nu ges en möjlighet att i förbundsordningen meddela föreskrifter&lt;br&gt;om kvalificerad majoritet för viktigare beslut i förbundet. Om sådana&lt;br&gt;kvalificerade majoriteter krävs skall det framgå av förbundsordningen (jfr&lt;br&gt;3 kap. 28 § 7 i kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att väcka ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare sätt att påverka verksamheten i ett kommunalförbund är att&lt;br&gt;medlemmarna nu även får möjlighet att ta upp frågor i den beslutande&lt;br&gt;församlingen. En sådan insynsmöjlighet saknas i dag. Medlemmarna kan&lt;br&gt;ge sig själva sådan rätt genom att föreskriva det i förbundsordningen (jfr&lt;br&gt;3 kap. 28 § 6 kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilket organ har uppsikt över verksamheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har vi behandlat frågan om hur styrningen och rätten till insyn kan&lt;br&gt;se ut. En näraliggande fråga är vem i medlemskommunema som skall&lt;br&gt;vaka över verksamheten i ett kommunalförbund. Styrelsen i kommuner&lt;br&gt;och landsting skall enligt kommunallagen ha uppsikt över sina bolag,&lt;br&gt;stiftelser m.fl. Det ligger nära till hands att ge styrelserna i medlems-&lt;br&gt;kommunema samma skyldighet beträffande kommunalförbunden.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför ett tillägg till 6 kap. 1 § andra stycket kom-&lt;br&gt;munallagen så att detta ansvar tydligt framgår. Styrelserna i kommuner&lt;br&gt;och landsting skall alltså ha uppsikt över de förbund de är medlemmar i.&lt;br&gt;Det är inte tillräckligt att någon eller några medlemmar i ett förbund har&lt;br&gt;denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.7.1 Styrningen av budget- och planeringsprocessen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om budgetprocessen i&lt;br&gt;kommunallagen skall inte gälla för kommunalförbund.&lt;br&gt;Medlemmarna skall lämna föreskrifter i förbundsordningen om&lt;br&gt;förbundets budgetprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 28 § 13 och 8 kap. 24 § första&lt;br&gt;stycket kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har varit positiva eller inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser i kommunallagen om budgetprocessen skall inte&lt;br&gt;gälla för kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om budgetprocessen detaljregleras i dag i kommunalför-&lt;br&gt;bundslagen. Förslaget till budget skall t.ex. göras upp av förbunds-&lt;br&gt;styrelsen. Regeringen anser emellertid att medlemmarna på samma sätt&lt;br&gt;som beträffande den allmänna styrningen av ett förbunds ekonomi och&lt;br&gt;verksamhet bör ha en skyldighet och möjlighet att styra ett kommunal-&lt;br&gt;förbunds budgetprocess. De bör vidare få möjlighet att samordna&lt;br&gt;förbundets budgetarbete med sitt eget och i förbundsordningen bestämma&lt;br&gt;när förbundet skall lägga fram budgetförslag, hur och när samråd skall&lt;br&gt;äga rum osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt beträffande förbund med direktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en förbundsdirektions sammanträden gäller i dag samma huvudregel&lt;br&gt;som gäller för en kommunal nämnds sammanträden, nämligen att de skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållas inom stängda dörrar. Direktionssammanträdet då budgeten skall Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;fastställas är emellertid enligt dagens regler offentligt. Ett sammanträde&lt;br&gt;med förbundsfullmäktige är i dag enligt huvudregeln offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det sammanträde då budgeten skall&lt;br&gt;fastställas även fortsättningsvis vara offentligt för förbund med direktion.&lt;br&gt;Det är betydelsefullt eftersom allmänheten bör ha samma rätt till insyn&lt;br&gt;oavsett organisationsform (jfr 8 kap. 25 § i kommunallagen). Detta&lt;br&gt;budgetsammanträde skall kungöras i enlighet med vad som föreskrivs i&lt;br&gt;förbundsordningen (jfr 3 kap. 28 § 10 kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsprocessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även medlemmarnas och kommunalförbundets planeringsprocesser måste&lt;br&gt;kunna samordnas. Detta kan ske genom att man ger föreskrifter i&lt;br&gt;förbundsordningen. Det är dock inte praktiskt att varje gång det finns&lt;br&gt;behov av att göra justeringar eller ändringar eller anpassa processerna gå&lt;br&gt;in och göra ändringar i förbundsordningen. I stället kan förbunds-&lt;br&gt;ordningen utformas så att medlemmarna kan utfarda föreskrifter på annat&lt;br&gt;sätt än genom ändringar av förbundsordningen. Möjligheterna att styra är&lt;br&gt;stora även i detta avseende. Rätten och skyldigheten att styra framgår av&lt;br&gt;bestämmelsen i 3 kap. 28 § 12 kommunallagen (jfr avsnitt 6.7.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.7.2 Rätten att närvara vid sammanträden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbundsmedlemmarna far i förbunds-&lt;br&gt;ordningen föreskriva att sådana förtroendevalda hos medlemmarna&lt;br&gt;som inte är ledamöter eller ersättare i förbundets organ skall ha rätt&lt;br&gt;att närvara och yttra sig och även göra protokollsanteckningar vid&lt;br&gt;sammanträden med ett kommunalförbunds beslutande församling&lt;br&gt;och övriga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 28 § 8 och 9 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har varit positiva&lt;br&gt;eller inte haft något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Närvaro- och yttranderätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte antalet ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds&lt;br&gt;beslutande församling och övriga organ skall bli alltför stort kan man&lt;br&gt;tänka sig att medlemmarna inte är fullständigt representerade t.ex i för-&lt;br&gt;hållande till kommunernas folkmängd. För att sådana medlemmar som har&lt;br&gt;få förtroendevalda i organen skall kunna följa förbundets verksamhet och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även ha möjlighet att påverka, kan man i stället ge dem rätt att närvara Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;och yttra sig samt att göra protokollsanteckningar vid olika sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan rätt kan ges generellt eller för vissa typer av frågor.&lt;br&gt;Medlemmarna ges även här stor frihet att avgöra vad som är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att utnyttja möjligheten är att låta de partier som inte finns&lt;br&gt;representerade i ett förbund på detta sätt få insyn i förbundets verksamhet.&lt;br&gt;Av förbundsordningen skall det framgå om någon sådan rätt finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kommunallagen tillämpas på kommunalförbunden har den&lt;br&gt;beslutande församlingen och övriga organ möjlighet att själva besluta om&lt;br&gt;närvarorätt och yttranderätt oavsett om sådan rätt finns enligt förbunds-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initiativet kan alltså komma antingen från medlemmarna genom&lt;br&gt;reglering i förbundsordningen eller från förbundet genom beslut i den be-&lt;br&gt;slutande församlingen eller i något annat organ.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.7.3 Interpellationer och frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheterna att i förbundsmedlemmamas&lt;br&gt;fullmäktige ställa interpellationer och frågor som gäller kommunal-&lt;br&gt;förbundet vidgas. Detta följer av 6 kap. 1 § och 5 kap. 49 § kom-&lt;br&gt;munallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsmedlemmamas fullmäktige far besluta att ordföranden i&lt;br&gt;en nämnd far lämna över besvarandet av en interpellation eller en&lt;br&gt;fråga till ordföranden i förbundsstyrelsen eller annat organ i för-&lt;br&gt;bundet. Förslaget finns intaget i 5 kap. 53 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har varit positiva&lt;br&gt;eller inte haft något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting kan överlämna omfattande och viktiga uppgifter&lt;br&gt;till ett kommunalförbund. Det är viktigt för medlemmarnas styrning av&lt;br&gt;och insyn i verksamheter som har överlämnats att deras respektive&lt;br&gt;fullmäktige kan debattera förhållandena i ett förbund på sammanträdena.&lt;br&gt;För medborgarnas information och möjlighet att påverka har en sådan&lt;br&gt;öppen och offentlig diskussion om förbundets verksamhet stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationsförfarandet är i dag tillåtet inom ett förbund med&lt;br&gt;fullmäktige men saknas inom ett förbund med direktion. Regeringen anser&lt;br&gt;att denna skillnad mellan de båda förbundsformema fortfarande är&lt;br&gt;motiverad eftersom en förbundsdirektion i sin dubbla roll som beslutande&lt;br&gt;församling och verkställande och förvaltande organ intar en sådan ställ-&lt;br&gt;ning och har sådana uppgifter att reglerna om interpellationer inte kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas inom ett sådant förbund. Därför är det enligt regeringens mening Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;viktigt att möjligheterna att interpellera och ställa frågor om kommunal-&lt;br&gt;förbundet i medlemmarnas fullmäktige nu vidgas så att en öppen och&lt;br&gt;offentlig debatt möjliggörs om ett kommunalförbunds verksamhet. Detta&lt;br&gt;gäller således särskilt kommunalförbund med direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medger att förbundsmedlemmarna genom föreskrifter i&lt;br&gt;förbundsordningen behåller ett starkt inflytande över de uppgifter som&lt;br&gt;överlämnas till ett kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremålet för interpellationer och frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationer skall enligt kommunallagen avse ämnen som hör till&lt;br&gt;fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. När&lt;br&gt;en kommun har överlämnat en uppgift till ett kommunalförbund, är den&lt;br&gt;inte längre en uppgift för kommunen. Spörsmål som direkt rör förbundets&lt;br&gt;verksamhet eller interna förhållanden faller därför i stor utsträckning&lt;br&gt;utanför det tillåtna ämnesområdet för interpellationer. Kommunens rela-&lt;br&gt;tioner till förbundet, förbundets budget och bokslut samt kommunens&lt;br&gt;ekonomiska bidrag till förbundet är exempel på sådant som dock även i&lt;br&gt;dag kan bli föremål för interpellation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir nu obligatoriskt för kommunstyrelsen att ha uppsikt över det&lt;br&gt;eller de kommunalförbund som en kommun är medlem i (jfr avsnitt 6.7).&lt;br&gt;Genom detta kommer alla förhållanden i ett kommunalförbund, med&lt;br&gt;undantag av de som avser myndighetsutövning mot enskilda, att tillhöra&lt;br&gt;fullmäktiges eller styrelsens handläggning. Det blir således möjligt att&lt;br&gt;ställa interpellationer och frågor om ett kommunalförbunds verksamhet i&lt;br&gt;samma utsträckning som i kommunens egen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligt överlämna besvarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En interpellation som rör ett kommunalförbund skall på grund av&lt;br&gt;kommunstyrelsens uppgifter i dag riktas till styrelsens ordförande, såvida&lt;br&gt;inte fullmäktige med stöd av kommunallagen (5 kap. 52 § första stycket)&lt;br&gt;har bestämt att någon annan förtroendevald i kommunen far interpelleras,&lt;br&gt;t.ex. en ledamot i fullmäktige som har uppdrag i förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har rätt att besluta att en nämndordförande som är adressat&lt;br&gt;för en interpellation vilken gäller förhållandena i kommunens bolag,&lt;br&gt;stiftelser eller andra företag får överlåta besvarandet av interpellationen&lt;br&gt;till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för ett sådant företag.&lt;br&gt;Stöd saknas i kommunallagen för att handlägga interpellationer som rör&lt;br&gt;förhållandena i ett kommunalförbund på samma sätt. Det som sagts nu om&lt;br&gt;interpellationer gäller också frågor i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kommunstyrelsen skall ha uppsikt över kommunalförbund&lt;br&gt;skall interpellationer och frågor ställas till ordföranden i styrelsen eller till&lt;br&gt;ordförande i en annan nämnd som har ålagts den direkta uppsikten. Det&lt;br&gt;är motiverat att ordförande kan överlämna besvarandet av interpellationer&lt;br&gt;och frågor till någon förtroendevald som är direkt ansvarig för förbundets &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. Eftersom det inte längre är givet att alla kommuner som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverkar i ett förbund är representerade i organen vid sidan om den Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;beslutande församlingen kan överlämnandet inte begränsas till ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett sådant organ. Överlämnandet måste därför kunna ske till en ord-&lt;br&gt;förande i styrelsen eller en annan nämnd i ett förbund, även om denne&lt;br&gt;inte representerar den kommun vars fullmäktige handlägger interpella-&lt;br&gt;tionen eller frågan. Regeringen föreslår därför ett tillägg till 5 kap. 53 §&lt;br&gt;kommunallagen som medger ett sådant förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Ekonomisk förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i kommunallagen om mål för&lt;br&gt;den ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, budgetens&lt;br&gt;innehåll, utgiftsbeslut under budgetåret, förbud mot pantsättning&lt;br&gt;samt om räkenskapsföring och redovisning skall gälla för kom-&lt;br&gt;munalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetprocessen regleras i förbundsordningen. Budgetförslaget&lt;br&gt;skall dock hållas tillgängligt för allmänheten på samma sätt som i&lt;br&gt;övrig kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i förbättringen av förbundsmedlemmamas styrning av&lt;br&gt;och insyn i förbundets verksamhet far de rätt, men inte skyldighet,&lt;br&gt;att i förbundsordningen bestämma om allmänheten skall få ställa&lt;br&gt;frågor om årsredovisningen på ett sammanträde med den beslutande&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 28 § 13 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna är positiva eller har&lt;br&gt;inte haft något att erinra över förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Eftersom bestämmelserna om&lt;br&gt;kommunalförbund arbetas in i kommunallagen kommer reglerna om&lt;br&gt;ekonomisk förvaltning att bli tillämpliga på kommunalförbund. Som&lt;br&gt;nämnts ovan undantas dock vissa bestämmelser om budgetprocessen.&lt;br&gt;Allmänheten bör dock ha rätt att ta del av budgetförslag oavsett vad som&lt;br&gt;föreskrivs i förbundsordningen. Bestämmelsen i 8 kap. 10 § kommunal-&lt;br&gt;lagen skall därför tillämpas. Det är direktionen som skall fastställa bud-&lt;br&gt;geten i ett förbund med direktion. Bestämmelsen i 8 kap. 10 § skall&lt;br&gt;tillämpas även beträffande sådana förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga för medlemmarna att enas om är efter vilka andelar de&lt;br&gt;skall lämna bidrag till kostnaderna för förbundets verksamhet och vilka&lt;br&gt;andelar de skall ha i tillgångar och skulder. Andelstalen skall framgå av&lt;br&gt;förbundsordningen (jfr 3 kap. 28 § 11 kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition (1996/97:52) Den kommunala redovisningen&lt;br&gt;föreslås en ny lag om kommunal redovisning samt ändringar i kommunal-&lt;br&gt;lagen. Förslaget till ändring i kommunallagen innebär att kommuner,&lt;br&gt;landsting och kommunalförbund varje år skall upprätta sina budgetar så&lt;br&gt;att intäkterna överstiger kostnaderna. För kommuner, landsting och&lt;br&gt;kommunalförbund föreslås även en kommunal redovisningslag. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för den föreslagna lagstiftningen har varit att bestämmelserna om&lt;br&gt;årsredovisning, bokföring m.m. skall vara lika i kommuner, landsting och&lt;br&gt;kommunalförbund. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1998. Om riksdagen antar regeringens proposition måste&lt;br&gt;redovisningsreglerna anpassas till de nya förutsättningarna. Regeringen har&lt;br&gt;därför anpassat ikraftträdandet beträffande de nya kommunalförbunds-&lt;br&gt;reglema till samma dag (jfr avsnitt 9.1 Ikraftträdandebestämmelser).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.9 Förbundsmedlemmamas ekonomiska ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbundsmedlemmarna är skyldiga att täcka&lt;br&gt;brister när ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala sina&lt;br&gt;skulder. Förslaget har införts i 8 kap. 26 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förbundsordningen skall det finnas föreskrifter om förbundsmed-&lt;br&gt;lemmamas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördel-&lt;br&gt;ningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna. Förslaget har&lt;br&gt;införts i 3 kap. 28 § 11 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har varit positiva&lt;br&gt;eller har inte haft något att erinra mot förslaget. Statskontoret förordar att&lt;br&gt;det bör införas en regel som innebär att medlemmarnas avgifter skall&lt;br&gt;godkännas av samtliga fullmäktigeförsamlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Även om förbundsmedlemmamas&lt;br&gt;möjligheter till styrning av och insyn i förbundets verksamhet förbättras&lt;br&gt;bör de liksom nu ha det yttersta ekonomiska ansvaret för ett förbunds&lt;br&gt;verksamhet. Av förbundsordningen skall det därför framgå vilka andelar&lt;br&gt;de olika medlemmarna har i ett förbunds tillgångar och skulder och hur&lt;br&gt;de skall fördela förbundets kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare regleras medlemmarnas ekonomiska ansvar genom en ny&lt;br&gt;bestämmelse i 8 kap. 26 § kommunallagen som innebär att medlemmarna&lt;br&gt;är skyldiga att täcka brister i förhållande till den andel de har i förbundets&lt;br&gt;tillgångar och skulder. Paragrafen reglerar den slutliga fördelningen av&lt;br&gt;kostnaderna. Om ett förbund saknar tillgångar att betala en skuld skall&lt;br&gt;medlemmarna skjuta till medel motsvarande andelstalen i enlighet med&lt;br&gt;vad man bestämt i förbundsordningen. En medlem är inte skyldig att&lt;br&gt;infria skulden direkt till kommunalförbundets borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.10 Revision&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Kommunallagens regler om revision skall i&lt;br&gt;huvudsak gälla för kommunalförbund. Förbundsmedlemmarna skall&lt;br&gt;dock själva i förbundsordningen bestämma antalet revisorer och&lt;br&gt;ersättare samt deras mandattid. Förslaget har inforts i 3 kap. 28 § 4&lt;br&gt;kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förbund med fullmäktige är det förbundsfullmäktige som väljer&lt;br&gt;revisorerna och revisorsersättama. I ett förbund med direktion utses&lt;br&gt;revisorer och ersättare av medlemmarnas fullmäktige. Förslaget har&lt;br&gt;införts i 9 kap. 19 § och 3 kap. 28 § 5 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förbundsmedlemmarna som var for sig prövar frågan om&lt;br&gt;ansvarsfrihet i förbund med forbundsdirektion. Förslaget har införts&lt;br&gt;i 9 kap. 20 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall en forbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder är det&lt;br&gt;förbundsdirektionen som prövar frågan om ansvarsfrihet for&lt;br&gt;nämndens förtroendevalda. Revisorerna skall i dessa fall avge en&lt;br&gt;särskild revisionsberättelse över nämndernas verksamhet till för-&lt;br&gt;bundsdirektionen. Förslaget har införts i 9 kap. 21 § kommunal-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Kommittén föreslog ingen reglering av vem som skulle besluta om&lt;br&gt;ansvarsfrihet för de nämnder som förbundsdirektionen tillsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har inte haft något&lt;br&gt;att erinra mot förslaget. Riksdagens ombudsmän (JO) anför att det måste&lt;br&gt;avgöras vem som skall besluta om åtgärder mot en ledamot i en nämnd&lt;br&gt;som utsetts av en forbundsdirektion om ledamoten inte erhåller ansvars-&lt;br&gt;frihet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mandattid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsmedlemmarna far själva bestämma om ett förbunds mandattid.&lt;br&gt;Revisorernas tjänstgöring bör kopplas till de mandattider som gäller i&lt;br&gt;förbundet varför kommunallagens bestämmelser inte kan tillämpas. I&lt;br&gt;stället skall förbundsmedlemmarna i förbundsordningen ange mandattiden&lt;br&gt;för revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet revisorer och revisorsersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att antalet revisorer inte skall bli allt for stort bör medlemmarna själva&lt;br&gt;få avgöra hur många revisorer och revisorsersättare som skall utses. Detta&lt;br&gt;innebär att gemensamma revisorer kan väljas. Även detta skall framgå av&lt;br&gt;förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem väljer revisorer och revisorsersättare i förbund med fullmäktige Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;I ett förbund med fullmäktige som beslutande församling är det för-&lt;br&gt;bundsfullmäktige som väljer förbundets revisorer och revisorsersättare.&lt;br&gt;Det är möjligt att låta förbundets beslutande församling utse revisorerna&lt;br&gt;och revisorsersättama eftersom revisorerna skall granska den verksamhet&lt;br&gt;som ligger inom styrelsen och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för förbund med direktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en forbundsdirektion både är en beslutande församling och en&lt;br&gt;styrelse bör den inte själv kunna utse revisorer och revisorsersättare.&lt;br&gt;Direktionen skulle i sådana fall få möjlighet att välja vilka revisorer och&lt;br&gt;revisorsersättare som skulle granska den egna verksamheten. Det är i&lt;br&gt;stället en uppgift för medlemmarnas fullmäktige att utse revisorerna och&lt;br&gt;revisorsersättama och det skall ske i enlighet med vad som föreskrivs i&lt;br&gt;förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ledamöterna i ett förbund med direktion är direkt ansvariga&lt;br&gt;inför förbundsmedlemmamas fullmäktige, måste revisorerna avge en revi-&lt;br&gt;sionsberättelse till var och en av medlemmarnas fullmäktige. Sedan skall&lt;br&gt;medlemmarnas fullmäktige inhämta förklaringar över de anmärkningar&lt;br&gt;som har framställts i revisionsberättelsen och besluta om ansvarsfrihet&lt;br&gt;skall beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte heller möjligt att låta direktionen utfarda revisionsregle-&lt;br&gt;mente. Det har därför gjorts till en uppgift för förbundsmedlemmarna att&lt;br&gt;om de så önskar utfarda sådana föreskrifter om revisionen i förbunds-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO har i sitt remissyttrande pekat på att frågan om revision av nämnder&lt;br&gt;som tillsatts av förbundsdirektionen inte har behandlats i kommitténs&lt;br&gt;förslag. JO uttalar att man inte torde kunna peka ut ledamöter som har&lt;br&gt;utsetts av en viss medlemskommun i en sådan nämnd och att det måste&lt;br&gt;avgöras vem som skall besluta om åtgärder om en ledamot inte erhåller&lt;br&gt;ansvarsfrihet. Regeringen delar JO:s uppfattning och föreslår därför att&lt;br&gt;förbundsdirektionen ges en rätt att besluta om ansvarsfrihet för de&lt;br&gt;nämnder som den tillsätter. Frågan kommenteras närmare i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 9 kap. 21 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.11 Rätten att utträda ur ett kommunalförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En förbundsmedlem skall ha en ovillkorlig&lt;br&gt;rätt att träda ur ett förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägningstiden får vara längst tre år. Kortare tid far föreskrivas&lt;br&gt;i förbundsordningen. Förslaget finns intaget i 3 kap. 26 § kom-&lt;br&gt;munallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid en medlems utträde skall regleras i förbunds-&lt;br&gt;ordningen. Förslaget finns intaget i 3 kap. 28 § 14 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens med undantag Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;för kommittén föreslog att uppsägningstiden far vara längst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har inte haft något&lt;br&gt;att erinra mot förslaget. Lunds, Mölndals, Partilie, Stenungsunds,&lt;br&gt;Göteborgs och Gävle kommuner, Räddningstjänsförbundet Göteborg-&lt;br&gt;Mölndal och Göteborgsregionens kommunalförbund anser att det bör stå&lt;br&gt;medlemmarna fritt att i förbundsordningen föreskriva en längre uppsäg-&lt;br&gt;ningstid än två år. Svenska Kommunförbundet uttalar att ett förbund måste&lt;br&gt;likvideras om medlemmarna inte är överens om utträde men förordar att&lt;br&gt;uppsägningstiden inte bör vara längre än tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag gäller relativt komplicerade&lt;br&gt;regler för en medlems utträde ur ett kommunalförbund är bl.a. beroende&lt;br&gt;av om kommunalförbundet är bildat för bestämd eller för obestämd tid.&lt;br&gt;Enklare och klarare regler har efterlysts. Exempelvis gäller för förbund&lt;br&gt;som har bildats för obestämd tid att en förbundsmedlem far säga upp sitt&lt;br&gt;medlemskap när som helst. Förbundet skall i sådant fall träda i likvidation&lt;br&gt;ett år efter uppsägningen, om inte någon annan längre uppsägningstid har&lt;br&gt;bestämts i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns skäl att förenkla reglerna om utträde och&lt;br&gt;uppsägning. Medlemmarna i ett kommunalförbund bör dessutom i lag ges&lt;br&gt;en absolut rätt att dra sig ur förbundet. Det bör också finnas en längsta tid&lt;br&gt;som en medlem skall vara bunden vid ett medlemskap i ett förbund efter&lt;br&gt;det att medlemmen bestämt sig för att träda ur. Mandattiderna i ett för-&lt;br&gt;bund får som längst vara fyra år. Någon koppling mellan mandattider och&lt;br&gt;uppsägningstid behöver dock inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslog att uppsägningstiden skulle få vara längst två år.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet har föreslagit att uppsägningstiden längst skall&lt;br&gt;få vara tre år. Regeringen anser i likhet med Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;att tre år är den längsta tid som en medlem skall behöva vara kvar i ett&lt;br&gt;förbund. Den tiden får anses vara tillräckligt lång för att kunna reglera&lt;br&gt;frågor kring utträdet och förbundets fortsatta organisation och uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i förbund som har bildats för en viss tid bör medlemmarna ha en&lt;br&gt;absolut rätt till förtida utträde. Om förbundet är bildat för en kortare tid&lt;br&gt;än tre år kan man inte utan särskild reglering i förbundsordningen kräva&lt;br&gt;förtida utträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemmarna anser att tre år är en för lång tid för utträde har de&lt;br&gt;möjlighet att i förbundsordningen stadga annan kortare tid. Även frågorna&lt;br&gt;om hur ett utträde skall hanteras skall lösas i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.12 Likvidation och upplösning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbundsmedlemmarna får själva bestämma&lt;br&gt;om förutsättningarna för och förfarandet vid ett kommunalförbunds&lt;br&gt;likvidation och upplösning. Det blir obligatoriskt att i förbunds-&lt;br&gt;ordningen reglera dessa frågor och frågan om hur förbundets till-&lt;br&gt;gångar skall fördelas vid en upplösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 28 § 11 och 15 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs forslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge är tveksam till&lt;br&gt;att helt slopa lagreglering i frågor om förfarandet vid likvidation och&lt;br&gt;upplösning. Hovrätten påpekar att det i avsaknad av särskild reglering&lt;br&gt;torde ankomma på allmän domstol att pröva tvister mellan förbundet och&lt;br&gt;dess medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I kommunalförbundslagen finns i dag&lt;br&gt;regler om förfarandet vid likvidation och upplösning av ett kom-&lt;br&gt;munalförbund. Reglerna har visat sig fungera mindre bra i praktiken. Om&lt;br&gt;varje medlem ges en ovillkorlig rätt att utträda ur ett förbund behövs det&lt;br&gt;därför särskilda lagregler om likvidation och utträde. Regeringen anser att&lt;br&gt;medlemmarna själva utifrån de särskilda förutsättningarna för varje&lt;br&gt;förbund, skall fa bestämma om förfarandet vid likvidation och upplösning&lt;br&gt;i förbundsordningen. Även frågan om fördelningen av förbundets till-&lt;br&gt;gångar vid upplösning av förbundet skall regleras i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.13 Hanteringen av tvister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Av förbundsordningen skall det framgå hur&lt;br&gt;tvister mellan förbundet och medlemmarna skall lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 28 § 16 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge är tveksam till&lt;br&gt;att helt slopa lagreglering i frågor om hur tvister skall lösas och påpekar&lt;br&gt;att det i avsaknad av särskild reglering torde ankomma på allmän domstol&lt;br&gt;att pröva tvister mellan förbundet och dess medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Samverkan inom ett kommunalförbund&lt;br&gt;bygger på att de medverkande parterna är överens i ett stort antal frågor&lt;br&gt;samt att man reglerar förbundets verksamhet och förhållandet till med-&lt;br&gt;lemmarna i förbundsordningen. Alla situationer kan dock inte förutses och&lt;br&gt;det måste finnas någon ordning för att lösa tvister. Regeringen anser att&lt;br&gt;medlemmarna själva bör få bestämma ordningen för detta och att frågan&lt;br&gt;skall regleras i förbundsordningen. Det är endast tvister mellan förbundet&lt;br&gt;och någon eller några medlemmar som avses. Frågan om hur tvister&lt;br&gt;mellan medlemmarna i frågor som rör förbundet och dess verksamhet&lt;br&gt;skall lösas kan inte regleras i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.14 Kungörelser och andra tillkännagivanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I förbundsordningen skall anges var&lt;br&gt;kungörelser och andra tillkännagivanden skall anslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 3 kap. 28 § 10 kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping uttalar att regler om&lt;br&gt;kungörelse till sammanträden, protokollföring, protokollsjustering samt&lt;br&gt;anslag av protokoll inte tillräckligt har preciserats i lagtexten till skillnad&lt;br&gt;från reglerna för gemensam nämnd. Karlstads kommun anser att det&lt;br&gt;kommer att skapa svårigheter for den enskilde om det ges möjlighet till&lt;br&gt;varje kommunalförbund att själv besluta var kungörelser andra till-&lt;br&gt;kännagivanden skall ske. Kommunen föreslår att detta bör ske på samma&lt;br&gt;sätt som för kommunala beslut och i enlighet med vad som föreslås för&lt;br&gt;gemensamma nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett kommunalförbunds kungörelser&lt;br&gt;och andra tillkännagivanden måste liksom hos en kommun anslås. Detta&lt;br&gt;följer av bestämmelser i kommunallagen som skall tillämpas på kom-&lt;br&gt;munalförbund (jfr 3 kap. 21 §). Regeringen anser emellertid att med-&lt;br&gt;lemmarna bör ges den friheten att i förbundsordningen komplettera&lt;br&gt;kommunallagens bestämmelser med föreskrifter om var kungörelser och&lt;br&gt;andra tillkännagivanden skall anslås. Av 3 kap. 21 § följer även att kom-&lt;br&gt;munallagens bestämmelser om protokollföring, protokollsjustering m.m.&lt;br&gt;skall tillämpas på kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.15 Entledigande av förtroendevalda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förtroendevalda i kommunalförbund far&lt;br&gt;samma personliga ansvar för verksamhetens bedrivande som&lt;br&gt;förtroendevalda i kommuner och landsting. Förbundsfullmäktige far&lt;br&gt;samma möjligheter som kommun- och landstingsfullmäktige har&lt;br&gt;enligt 4 kap. 10 och 11 § § kommunallagen att återkalla förtroende-&lt;br&gt;uppdrag i vissa fall. Detsamma bör gälla förbundsdirektionen i de&lt;br&gt;fall det finns nämnder i förbundet. Med regeringens förslag i 3 kap.&lt;br&gt;21 § behövs ingen tilläggsreglering i 4 kap. kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;br&gt;Kommittén ansåg inte att bestämmelserna i 4 kap. 10 och 10 a § kunde&lt;br&gt;tillämpas på kommunalförbund med direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inte haft något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Reglerna om entledigande av&lt;br&gt;förtroendevalda i vissa fall i 4 kap. 10 och 10 a § i kommunallagen är i&lt;br&gt;dag inte tillämpliga på kommunalförbund. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;saknas det anledning att göra skillnad mellan förtroendevalda i kommunal-&lt;br&gt;förbund och förtroendevalda i kommuner och landsting i fråga om&lt;br&gt;personligt ansvar för verksamhetens bedrivande. Bestämmelsen i 4 kap.&lt;br&gt;10 § kommunallagen om återkallande av förtroendeuppdrag bör därför&lt;br&gt;göras tillämplig på samtliga förtroendevalda i kommunalförbund. Enligt&lt;br&gt;bestämmelsen far fullmäktige återkalla uppdraget för en förtroendevald&lt;br&gt;som har valts av fullmäktige, om den förtroendevalde har vägrats ansvars-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frihet eller dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;år eller däröver. Detsamma bör således gälla för kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förbund med enbart direktion innebär det att den förbundsmedlems&lt;br&gt;fullmäktige som utsett en förtroendevald också beslutar om och när den&lt;br&gt;förtroendevaldes uppdrag skall återkallas. Har förbundsdirektionen utsett&lt;br&gt;nämnder är det direktionen som beslutar om uppdrag i nämnden skall&lt;br&gt;återkallas. I kommunalförbund med förbundsfullmäktige är det fullmäktige&lt;br&gt;som fattar beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 10 a § kommunallagen kan kommunfullmäktige entlediga&lt;br&gt;samtliga ledamöter i kommunstyrelsen eller en annan nämnd, när den&lt;br&gt;politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i full-&lt;br&gt;mäktige eller vid förändringar i nämndorganisationen. För närvarande&lt;br&gt;finns det inte förbund som har nämnder utöver styrelsen. Möjligheten står&lt;br&gt;dock öppen och bestämmelsen i kommunallagen bör därför tillämpas be-&lt;br&gt;träffande förbund med fullmäktige i relationen förbundsfullmäktige och&lt;br&gt;övriga organ. När det gäller förbund med direktion kan bestämmelsen&lt;br&gt;tillämpas endast i de fall det finns nämnder i förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.16 Folkomröstning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett kommunalförbund får inte anordna&lt;br&gt;folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns intaget i 5 kap. 34 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Enligt kommunalförbundslagen skall&lt;br&gt;reglerna i kommunallagen om folkomröstning i dag tillämpas av ett&lt;br&gt;kommunalförbund med fullmäktige. Motsvarande reglering saknas i fråga&lt;br&gt;om kommunalförbund med direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid enligt regeringens mening ingen anledning att ett&lt;br&gt;kommunalförbund skall ha en möjlighet att besluta om att folkomröstning&lt;br&gt;skall hållas. Rent principiellt bör det endast vara direktvalda organ som&lt;br&gt;kan besluta om folkomröstning. Om ett förbund anser att det behövs far&lt;br&gt;det i stället vända sig till medlemmarna som har att fatta egna beslut om&lt;br&gt;detta. Kommunalförbunden bör dock ha en möjlighet att anordna&lt;br&gt;opinionsundersökningar och på annat sätt inhämta synpunkter från&lt;br&gt;invånarna i medlemskommunema eller landstingen. I kommunallagen&lt;br&gt;klargörs att folkomröstning inte far beslutas av kommunalförbund samt att&lt;br&gt;de inte heller far anlita valnämnden i medlemskommunema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.17 Laglighetsprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Bestämmelserna om överklagande i 10 kap.&lt;br&gt;kommunallagen gäller för beslut som har fattats av den beslutande&lt;br&gt;församlingen samt beslut av förbundsstyrelsen, en annan nämnd&lt;br&gt;eller ett partssammansatt organ om beslutet inte är av rent verk-&lt;br&gt;ställande art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut far överklagas såväl av varje kommun och&lt;br&gt;landsting som är medlem i förbundet som av deras medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inte haft något att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Jönköping&lt;br&gt;anför att det inte har behandlats vilken länsrätt som är behörig i första&lt;br&gt;besvärsinstans vid laglighetsprövning av beslut som meddelats av ett kom-&lt;br&gt;munalförbund. Kammarrätten föreslår att ett sådant beslut alltid skall&lt;br&gt;överklagas till den länsrätt inom vars län kommunalförbundet har sitt säte.&lt;br&gt;Kammarrätten anför vidare att lydelsen i 10 kap. 14 § andra stycket kom-&lt;br&gt;munallagen bör ändras så att det framgår att envar av de samverkande&lt;br&gt;kommunerna och landstingen far överklaga domstolens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 10 kap. kommunal-&lt;br&gt;lagen om laglighetsprövning gäller redan i dag i tillämpliga delar i fråga&lt;br&gt;om kommunalförbund. Bestämmelserna behöver nu kompletteras i viss&lt;br&gt;mån. Vad gäller frågan om vilken länsrätt som är behörig i första instans&lt;br&gt;anser regeringen i likhet med Kammarrätten i Jönköping att det skall vara&lt;br&gt;den länsrätt inom vars län kommunalförbundet har sitt säte. Den ort där&lt;br&gt;kommunalförbundet skall ha sitt säte skall framgå av förbundsordningen&lt;br&gt;(jfr 3 kap. 28 § 1 och avsnitt 9.1). Övriga frågor kommenteras närmare&lt;br&gt;i författningskommentaren. När ett kommunalförbund fattar beslut inom&lt;br&gt;en specialreglerad verksamhet skall överklagandet även fortsättningsvis&lt;br&gt;ske genom förvaltningsbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i kommunallagen, såvitt avser den gemensamma nämnden,&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 augusti 1997. De övriga ändringarna i kommu-&lt;br&gt;nallagen som gäller kommunalförbund samt ändringarna i plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10), lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss&lt;br&gt;kollektiv persontrafik och lagen (1992:339) om proportionellt valsätt,&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser far tillämpas&lt;br&gt;i fråga om kommunalförbund som bildats före ikraftträdandet, dock längst&lt;br&gt;till och med den 31 december 2002. För beställarförbund och kommunal-&lt;br&gt;förbund som bildats enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet&lt;br&gt;med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård&lt;br&gt;och socialtjänst skall äldre bestämmelser fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om samverkan i gemensam nämnd och i kommunalförbund&lt;br&gt;avser att underlätta för kommuner och landsting att samarbeta och&lt;br&gt;utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt. En drivkraft bakom samarbete&lt;br&gt;är att minska kostnaderna för verksamheten utan att för den skull behöva&lt;br&gt;försämra servicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är inte tvingande i den meningen att kommuner och landsting&lt;br&gt;måste ändra sina organisationer. Regeringen bedömer att förslagen inte&lt;br&gt;kommer att leda till merkostnader för kommuner och landsting. De befint-&lt;br&gt;liga kommunalförbunden ges en sådan omställningstid att en omorgani-&lt;br&gt;sation eller omarbetningen av förbundsordningen inte bör medföra kost-&lt;br&gt;nadsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Lag om ändring i kommunallagen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Föreskrifter om indelningsändringar finns i lagen (1979:411) om&lt;br&gt;ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigs-&lt;br&gt;fara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att kommunalförbundslagen upphävs tas hänvisningen i&lt;br&gt;paragrafen till den lagen bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att 3 kap. fortsättningsvis även kommer att innehålla be-&lt;br&gt;stämmelser om gemensam nämnd och kommunalförbund är det lämpligt&lt;br&gt;att anpassa kapitelrubriken till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a § Kommuner och landsting får genom en gemensam nämndfullgöra&lt;br&gt;uppgifter enligt särskilda föreskrifter och för verksamheten i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt särskilda&lt;br&gt;föreskrifter skall finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller&lt;br&gt;landsting. Sådana uppgifter som kommun- eller landstingsstyrelsen har&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1720) om civilt försvar får dock inte fullgöras av en&lt;br&gt;gemensam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna&lt;br&gt;eller landstingen och ingår i denna kommuns eller detta landstings orga-&lt;br&gt;nisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.1.1, 5.1.2 och 5.5.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och i första stycket ges kommuner och landsting möj-&lt;br&gt;lighet att samverka med andra kommuner och landsting i gemensamma&lt;br&gt;nämnder. Regleringen tillåter inte bara att kommuner samverkar med&lt;br&gt;andra kommuner och landsting med andra landsting. Kommuner far också&lt;br&gt;samverka med landsting under förutsättning att den verksamhet man vill&lt;br&gt;att den gemensamma nämnden skall sköta är gemensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd far fullgöra uppgifter enligt särskilda föreskrifter&lt;br&gt;och för verksamheten i övrigt. Detta innebär att en gemensam nämnd kan&lt;br&gt;fa uppgifter i samma utsträckning som inomkommunala nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet i en gemensam nämnd kan t.ex. avse gymnasieskolan för att&lt;br&gt;ge kommuner som sänder sina elever till en annan kommun en möjlighet&lt;br&gt;att påverka den kommunens arbete med gymnasieskolan. En annan möj-&lt;br&gt;lighet kan vara att slå samman sjukvårdsdistrikt, såsom är fallet inom&lt;br&gt;ramen för försöksverksamheten för sjukvårdssamverkan och att lägga det&lt;br&gt;sammanslagna distriktet under en gemensam nämnd i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av andra stycket är att en gemensam nämnd även kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilldelas uppgifter som regleras i speciallagstiftningen. I ett antal för- Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;fattningar, till exempel räddningstjänstlagen (1986:1102) och plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10), sägs att det i varje kommun skall finnas en eller&lt;br&gt;flera nämnder för en viss uppgift. Även denna typ av uppgifter skall&lt;br&gt;kunna lämnas över till en gemensam nämnd trots att nämnden&lt;br&gt;organisatoriskt hör bara till en av de samverkande kommunerna eller&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges även att det inte är möjligt att samarbeta i en&lt;br&gt;gemensam nämnd i frågor som enligt lagen (1994:1720) om civilt försvar&lt;br&gt;skall fullgöras av kommun- eller landstingsstyrelsen. Detta har närmare&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 5.5.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår den gemensamma nämndens organisatoriska&lt;br&gt;ställning. Där sägs att en gemensam nämnd skall tillsättas i en av de sam-&lt;br&gt;verkande kommunerna eller i ett av landstingen. Det formella beslutet att&lt;br&gt;tillsätta nämnden fattas av den kommun eller det landsting som skall ha&lt;br&gt;nämnden i sin organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b § Vad som gäller för en nämnd enligt denna lag skall, om inget&lt;br&gt;annat sägs, även gälla en gemensam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. En gemensam nämnd skall vid tillämpningen av kom-&lt;br&gt;munallagen befiandlas som övriga nämnder om inget annat sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c § En gemensam nämnds behörighet och befogenhet skall närmare&lt;br&gt;preciseras i en överenskommelse mellan de berörda kommunerna och&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Till grund för samverkan i en gemensam nämnd skall&lt;br&gt;det utöver ett nämndreglemente finnas en överenskommelse om sam-&lt;br&gt;verkan. I ett sådant dokument skall regleras ett stort antal frågor som rör&lt;br&gt;samverkan. Bland annat skall överenskommelsen närmare reglera den&lt;br&gt;gemensamma nämndens behörighet och befogenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet gav i sitt betänkande över propositionen&lt;br&gt;1995/96:59 Sjukvårdssamverkan mellan landsting ett antal exempel på&lt;br&gt;frågeställningar som enligt utskottets mening borde regleras i avtal mellan&lt;br&gt;samverkande landsting (bet. 1995/96:KU10). De av utskottet i det&lt;br&gt;sammanhanget angivna exemplen kan tjäna till ledning för vad en&lt;br&gt;överenskommelse kan och bör innehålla. KU menade att syftet med och&lt;br&gt;omfattningen av samverkan borde anges. Vidare angavs att en reglering&lt;br&gt;av verksamhetens finansiering borde regleras liksom någon form av&lt;br&gt;prestationskrav på verksamheten. Vidare pekades på att administrativa&lt;br&gt;frågor också borde lösas i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Fullmäktige skall, om inte något annat är särskilt föreskrivet,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige far därvid besluta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i hela&lt;br&gt;kommunen eller landstinget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter för en&lt;br&gt;del av kommunen eller landstinget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;att en nämnd skall ha hand om verksamheten vid en eller flera an-&lt;br&gt;läggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;att en nämnd skall vara underställd en annan nämnd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;att en nämnd skall vara gemensam med en annan kommun eller ett&lt;br&gt;annat landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.1.1 och 5.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en del av den grundläggande regleringen av den&lt;br&gt;kommunala nämndorganisationen. Det ankommer på fullmäktige att bl.a.&lt;br&gt;ta ställning till uppgiftsfördelningen mellan nämnderna och nämndernas&lt;br&gt;inbördes förhållande. I punkten 5, som är ny, anges att fullmäktige far&lt;br&gt;besluta att en nämnd kan vara gemensam med andra kommun eller lands-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna&lt;br&gt;över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak vad som gäller i dag enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges kommuner och landsting en möjlighet att lämna över&lt;br&gt;vården av kommunala angelägenheter till kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig nyhet är dock att en uppgift som lämnas över till ett kommu-&lt;br&gt;nalförbund inte behöver vara gemensam för medlemmarna. Kommuner&lt;br&gt;och landsting kan samverka i ett kommunalförbund om verksamheter som&lt;br&gt;åligger dem var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kommunalförbund far ha hand om hela verksamheter eller geo-&lt;br&gt;grafiskt, funktionellt eller på annat sätt avgränsade uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om inget annat sägs eller följer av bestämmelserna om kommuner&lt;br&gt;och landsting i denna lag, gäller dessa i tillämpliga delar även för kom-&lt;br&gt;munalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Reglerna om kommunalförbund tas in i kommunal-&lt;br&gt;lagen. Av paragrafen följer att kommunallagen skall gälla i tillämpliga&lt;br&gt;delar. Detta gäller i stor utsträckning redan i dag genom de hänvisningar&lt;br&gt;som görs i kommunalförbundslagen till kommunallagen (jfr t.ex. 2 kap.&lt;br&gt;3, 14-21 §§ samt 3 kap. 5 och 7 §§ kommunalförbundslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket tillämpliga delar antyder att kommunallagens alla be-&lt;br&gt;stämmelser inte går att direkt tillämpa på kommunalförbund. Tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet far i viss mån avgöras från fall till fall. De närmare tillämp-&lt;br&gt;ningsfrågoma far precis som i dag lösas i rättspraxis. I vissa fall är det&lt;br&gt;dock uppenbart att bestämmelser i kommunallagen inte kan tillämpas på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalförbund. Så är t.ex. fallet med bestämmelserna i 1 kap. om Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;kommunindelning och medlemskap. Eftersom kommunalförbund inte har&lt;br&gt;någon egen beskattningsrätt är inte heller bestämmelsen i 8 kap. 6 § om&lt;br&gt;fastställande av skattesats tillämplig. Andra bestämmelser i kommunal-&lt;br&gt;lagen undantas dessutom uttryckligen från tillämpning och ersätts med&lt;br&gt;nya bestämmelser, se till exempel 9 kap. 20 § om vem som skall besluta&lt;br&gt;om ansvarsfrihet i kommunalförbund med direktion. 1 andra fall kan sam-&lt;br&gt;verkan i kommunalförbund ge upphov till speciella frågor som inte kan&lt;br&gt;lösas genom en tillämpning av de regler som i dag finns i kommunal-&lt;br&gt;lagen. För dessa fall tas särskilda bestämmelser in i lagen, se till exempel&lt;br&gt;bestämmelsen i 3 kap. 28 § om vad en förbundsordning skall innehålla.&lt;br&gt;Dessutom kan medlemmarna genom föreskrifter i förbundsordningen i&lt;br&gt;viss utsträckning bestämma att annat än vad som framgår i kommunal-&lt;br&gt;lagen skall gälla. Så är till exempel fallet beträffande mandattider där&lt;br&gt;medlemmarna i förbundsordningen kan bestämma mandattiden upp till&lt;br&gt;fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om fullmäktige i kommunallagen skall i mycket stor&lt;br&gt;utsträckning kunna tillämpas på förbundsfullmäktige. Uppdelningen&lt;br&gt;mellan beslutande och verkställande organ är tydlig i förbund med&lt;br&gt;fullmäktige. På forbundsdirektion skall kommunallagens bestämmelser om&lt;br&gt;styrelsen och dess uppgifter i huvudsak kunna tillämpas. Förbunds-&lt;br&gt;direktionen har även vissa beslutande uppgifter och vissa regler om full-&lt;br&gt;mäktige skall därför också tillämpas av en direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det&lt;br&gt;finns bestämmelser om i en särskild författning, skall den författningens&lt;br&gt;bestämmelser om kommuner eller landsting gälla för förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommunalförbund för ett visst ändamål, skall de gälla i stället för&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny i kommunallagen men motsvarar bestämmelserna i 1&lt;br&gt;kap. 1 och 2 §§ kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett antal speciallagar finns bestämmelser som gäller då en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting har hand om en viss verksamhet. Eftersom kommuner&lt;br&gt;och landsting kan lämna över vården av alla typer av kommunala ange-&lt;br&gt;lägenheter till kommunalförbund skall bestämmelserna om kommuner och&lt;br&gt;landsting i sådana lagar även gälla för kommunalförbund. Detta anges i&lt;br&gt;första stycket. Denna bestämmelse medför att dessa olika lagar inte&lt;br&gt;behöver ändras. Vad som gäller kommuner och landsting skall även gälla&lt;br&gt;när ett kommunalförbund har hand om en verksamhet som regleras i en&lt;br&gt;sådan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en bestämmelse om regler i andra lagar som&lt;br&gt;innehåller speciella bestämmelser om kommunalförbund, vissa är till och&lt;br&gt;med bildade tvångsvis. Sådana bestämmelser finns i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv&lt;br&gt;persontrafik och i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med&lt;br&gt;finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialtjänst. De särskilda bestämmelserna har anpassats för de verksam- Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;heter som regleras i lagarna. Sådana bestämmelser bör alltjämt gälla. I&lt;br&gt;viss utsträckning hänvisas till kommunalförbundslagen. Hänvisningen bör&lt;br&gt;fortsättningsvis göras till kommunallagen. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;också sådana ändringar. Det behövs dock särskilda övergångsregler för&lt;br&gt;förbund som bildats före det att dessa lagändringar träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § 1 ett kommunalförbund skall det som beslutande församling finnas&lt;br&gt;förbundsfullmäktige eller en forbundsdirektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av&lt;br&gt;förbundsmedlemmamas fullmäktige enligt vad som anges i för-&lt;br&gt;bundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje förbundsmedlem skall vara representerad i den beslutande&lt;br&gt;församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare&lt;br&gt;skall vara lika många som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.5, 6.6.1 och 6.6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny i kommunallagen och motsvarar delvis 2 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§ samt 3 kap. 2 § andra stycket och 3 § kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till den nuvarande regleringen i kommunalförbundslagen&lt;br&gt;har i första stycket en ny beteckning beslutande församling införts. Denna&lt;br&gt;kan precis som i dag vara förbundsfullmäktige eller en forbundsdirektion.&lt;br&gt;I lagen läggs fast ett minimikrav vad avser organisationen. Utöver de&lt;br&gt;angivna organen far kommunalförbundet organiseras fritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket är det liksom i dag medlemmarnas fullmäktige som&lt;br&gt;väljer ledamöter och ersättare i förbundets beslutande församling. Antalet&lt;br&gt;ledamöter och ersättare skall framgå av förbundsordningen. En nyhet är&lt;br&gt;att frågan om hur medlemmarna skall representeras i den beslutande&lt;br&gt;församlingen nu närmare skall regleras i förbundsordningen (jfr 3 kap.&lt;br&gt;28 § 3). Till följd av bestämmelsen i 1 kap. 7 § regeringsformen, där det&lt;br&gt;sägs att beslutanderätten i kommuner och landsting utövas av valda&lt;br&gt;församlingar, bör det emellertid finnas ett samband mellan medlemmarna&lt;br&gt;och den beslutande församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför anges i tredje stycket att varje medlem skall vara representerad&lt;br&gt;med minst en ledamot och en ersättare i den beslutande församlingen.&lt;br&gt;Denna grundprincip gäller redan i dag för kommunalförbund (jfr 2 kap&lt;br&gt;4 § och 3 kap. 2 § andra stycket kommunalförbundslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare&lt;br&gt;mandattid anges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det då val av&lt;br&gt;fullmäktige har ägt rum i hela landet, om inte annat anges i förbundsord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelse finns i dag i 2 kap. 7 § och 3 kap. 3 § kom-&lt;br&gt;munalförbundslagen där det sägs att ledamöter och ersättare i förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige väljs för fyra år med en mandatperiod som räknas från och&lt;br&gt;med den 1 januari året efter det år då de allmänna valen till kommun- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingsfullmäktige har ägt rum. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet när det gäller mandattiderna är att det nu medges att förbunds-&lt;br&gt;medlemmama dels far enas om en kortare mandatperiod (första stycket)&lt;br&gt;dels att mandatperioden kan börja vid en annan tidpunkt än i dag (andra&lt;br&gt;stycket). En effekt av detta är att mandattiden till och med kan tillåtas&lt;br&gt;löpa över de allmänna valen. Om förbundsmedlemmarna inte kommer&lt;br&gt;överens om annat i förbundsordningen väljs dock den beslutande för-&lt;br&gt;samlingen i ett kommunalförbund med fullmäktige eller direktion precis&lt;br&gt;som i dag för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter de all-&lt;br&gt;männa valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den beslutande församlingen skall tillsätta en förbundsstyrelse. Om&lt;br&gt;ett förbund är organiserat med forbundsdirektion, skall direktionen också&lt;br&gt;vara förbundsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutande församlingen skall tillsätta de organ som utöver&lt;br&gt;förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2, 6.5 och 6.6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny i kommunallagen men motsvarar - med undantag av&lt;br&gt;andra stycket - i huvudsak vad som i dag gäller enligt kommunal-&lt;br&gt;förbundslagen (jfr 2 kap. 2 § och 3 kap 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver en beslutande församling skall det enligt första stycket i varje&lt;br&gt;kommunalförbund finnas en förbundsstyrelse. Av 6 kap. kommunallagen&lt;br&gt;följer att förbundsstyrelsen skall svara bl.a. för verkställighet och för-&lt;br&gt;valtning. Därför behövs inte detta anges särskilt i denna paragraf. Ett&lt;br&gt;kommunalförbund kan liksom hittills vara organiserat med ett enda organ,&lt;br&gt;en direktion, som är både beslutande församling och styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas frågan om vilka organ som kan tillsättas&lt;br&gt;utöver styrelsen. Medlemmarna i ett kommunalförbund ges stor frihet att&lt;br&gt;bestämma om organisationen av ett förbund. De kan komma överens om&lt;br&gt;vilka organ utöver styrelsen som skall finnas. Förbundets organisation&lt;br&gt;skall framgå av förbundsordningen (jfr 3 kap. 28 § 2). Till skillnad mot&lt;br&gt;vad som gäller i dag far även kommunalförbund med direktion tillsätta&lt;br&gt;nämnder och andra organ utöver direktionen. En nyhet är även att det nu&lt;br&gt;blir möjligt att tillsätta ett interimsorgan med uppgift att företräda&lt;br&gt;förbundet från och med den dag då medlemmarna beslutat att ett förbund&lt;br&gt;skall bildas till och med den dag förbundet formellt har bildats. De organ&lt;br&gt;som tillsätts av förbundsdirektionen är underställda direktionen. Det blir&lt;br&gt;också möjligt att i enlighet med 3 kap. 4 § kommunallagen låta en nämnd&lt;br&gt;vara underställd en annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den beslutande församlingen som skall tillsätta de organ som&lt;br&gt;utöver styrelsen behövs för att fullgöra förbundets uppgifter. Den&lt;br&gt;beslutande församlingen kan ges befogenhet i förbundsordningen att själv&lt;br&gt;avgöra vilka sådana organ som skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effekt av de nu föreslagna reglerna är att förbundsstyrelsen - även&lt;br&gt;förbundsdirektionen - kan tillsätta utskott inom sig. Reglerna i kom-&lt;br&gt;munallagen om utskott blir tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalförbund.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägningstiden skall vid utträde vara tre år, om inte kortare tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlar frågan om utträde ur ett kommunal-&lt;br&gt;förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag regleras frågan om utträde i 4 kap. kommunalförbundslagen. I&lt;br&gt;1 § den lagen medges en medlem i ett kommunalförbund som bildats för&lt;br&gt;obestämd tid alltid en ovillkorlig rätt att säga upp sitt medlemskap.&lt;br&gt;Förbundet skall i sådant fall träda i likvidation ett år efter uppsägningen&lt;br&gt;om inte någon annan uppsägningstid har bestämts i förbundsordningen.&lt;br&gt;I 2 § finns en bestämmelse som främst gäller de tidsbestämda förbunden&lt;br&gt;men även förbund med mycket långa uppsägningstider. Bestämmelsen&lt;br&gt;medger att ett förbund upplöses när det har inträffat sådana ändrade&lt;br&gt;förhållanden att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att&lt;br&gt;en medlem skall vara bunden vid sitt medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet i första stycket är att medlemmarna i ett kommunalförbund nu&lt;br&gt;alltid ges en ovillkorlig rätt att utträda ur förbundet oavsett hur medlem-&lt;br&gt;marna har reglerat förbundets varaktighet (jfr avsnitt 6.2). Förfarandet vid&lt;br&gt;en medlems utträde skall regleras i förbundsordningen (jfr 3 kap. 28 §&lt;br&gt;14). Dessa bestämmelser i förbundsordningen om utträdet skall ses till-&lt;br&gt;sammans med bestämmelserna i förbundsordningen om förbundets&lt;br&gt;likvidation och upplösning, grunderna för skifte av förbundets tillgångar&lt;br&gt;samt tvistelösningen mellan förbundet och dess medlemmar (jfr 28 § 15&lt;br&gt;och 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket regleras frågan om uppsägningstid. Denna skall, om inte&lt;br&gt;kortare tid framgår av förbundsordningen, vara tre år. Tre år är alltså den&lt;br&gt;längsta tid som medlem måste vara kvar i ett förbund ett förbund. I dag&lt;br&gt;finns som tidigare nämnts ingen lagreglerad maximitid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § För ett kommunalförbund skall det finnas en förbundsordning med&lt;br&gt;närmare bestämmelser om förbundet. Förbundsordningen skall fastställas&lt;br&gt;av förbundsmedlemmamas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första mening sägs att det för varje förbund skall finnas&lt;br&gt;en förbundsordning. Denna skall innehålla närmare bestämmelser om för-&lt;br&gt;bundet. Detta motsvarar vad som i dag regleras i 1 kap. 7 § första stycket&lt;br&gt;kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen sägs att förbundsordningen skall fastställas av&lt;br&gt;medlemmarnas fullmäktige. Detta motsvarar bara delvis vad som i dag&lt;br&gt;regleras i 1 kap. 7 § andra stycket kommunalförbundslagen. Skillnaden är&lt;br&gt;att medlemmarna inte längre skall underteckna ett och samma gemen-&lt;br&gt;samma dokument för att förbundsordningen skall vara antagen. För-&lt;br&gt;farandet har förenklats så att det räcker att samstämmiga beslut fattas av&lt;br&gt;medlemmarnas fullmäktige. Antagandet och undertecknandet av förbunds-&lt;br&gt;ordningen är inte heller längre avgörande för när ett förbund skall anses&lt;br&gt;vara bildat (jfr 1 kap. 7 § andra stycket kommunalförbundslagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;kommunalförbundets namn och den ort där förbundet skall ha sitt&lt;br&gt;säte, förbundets medlemmar och ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbundets organisation samt organens befogenheter och inbördes&lt;br&gt;förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och&lt;br&gt;hur förbundsmedlemmarna skall vara representerade samt mandattiden&lt;br&gt;i de fall som anges i 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;antalet revisorer och revisorsersättare och deras mandattid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;i fråga om förbund med forbundsdirektion, på vilket sätt och vilken&lt;br&gt;av förbundsmedlemmarna som skall utse revisorer och revisorsersättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i den&lt;br&gt;beslutande församlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;om det för beslut skall krävas kvalificerad majoritet i den be-&lt;br&gt;slutande församlingen och för vilka ärenden detta skall gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot&lt;br&gt;i den beslutande församlingen skall ha sådan yttranderätt som anges i 5&lt;br&gt;kap. 21 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot&lt;br&gt;eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd skall ha&lt;br&gt;sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden skall&lt;br&gt;anslås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. förbundsmedlemmamas andelar i förbundets tillgångar och skulder&lt;br&gt;och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. förbundsmedlemmamas styrning av och insyn i förbundets ekonomi&lt;br&gt;och verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. föreskrifter om förbundets budgetprocess,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. förutsättningarna för och förfarandet vidförbundets likvidation och&lt;br&gt;upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar&lt;br&gt;när förbundet upplöses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess med-&lt;br&gt;lemmar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. i fråga om förbund med forbundsdirektion, ordningen för att&lt;br&gt;bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i&lt;br&gt;direktionen samt till revisorerna och revisorsersättama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och reglerar vad en förbundsordning skall innehålla.&lt;br&gt;Den motsvarar delvis 1 kap. 9-11 §§ kommunalförbundslagen. Som en&lt;br&gt;följd av att antalet frågor där medlemmarna själva kan bestämma ökat har&lt;br&gt;även kraven ökat på vad förbundsordningen skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen är vid sidan av bestämmelserna i kommunallagen&lt;br&gt;det dokument som reglerar förhållandena i ett kommunalförbund. Vissa&lt;br&gt;saker skall tas in i förbundsordningen och vissa skall regleras om man&lt;br&gt;inte vill tillämpa den huvudregel som framgår av kommunallagen. Det bör&lt;br&gt;observeras att uppräkningen i paragrafen inte exklusivt reglerar innehållet&lt;br&gt;i förbundsordningen. Här anges bara de frågor som måste regleras. Det&lt;br&gt;står medlemmarna fritt att även ta in andra frågor i förbundsordningen.&lt;br&gt;Vad gäller de olika organen, t.ex. nämnderna, skall deras verksamhet och&lt;br&gt;arbetsformer preciseras i reglementen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten skall förbundsordningen ange förbundets namn Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;och den ort där det skall ha sitt säte, vilka förbundsmedlemmarna är samt&lt;br&gt;vad som skall vara förbundets ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sätet måste vara bestämt bland annat för att man skall kunna avgöra&lt;br&gt;vilken domstol som är rätt forum vid tvister. Sätet är också avgörande för&lt;br&gt;vilken länsrätt som är behörig i första instans i mål om laglighetsprövning&lt;br&gt;(jfr avsnitt 6.17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna ges en stor frihet att bestämma ett förbunds ändamål. I&lt;br&gt;dag gäller att en uppgift både måste vara kompetensenlig och gemensam&lt;br&gt;för att fa lämnas över till ett kommunalförbund. Nu blir det tillräckligt att&lt;br&gt;de uppgifter som lämnas över till ett förbund faller inom den överlämnan-&lt;br&gt;de kommunens eller landstingets kompetens, dvs. är kommunala&lt;br&gt;angelägenheter (jfr 3 kap. 20 §). Eftersom det inte är nödvändigt att upp-&lt;br&gt;gifterna är gemensamma för de olika medlemmarna är det således tänkbart&lt;br&gt;att bilda s.k. flersaksförbund med olika icke gemensamma uppgifter. Upp-&lt;br&gt;gifterna kan även vara geografiskt, funktionellt eller på andra sätt&lt;br&gt;avgränsade (jfr avsnitt 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra punkten. Medlemmarna har stor frihet att organisera ett kommu-&lt;br&gt;nalförbund utifrån de förutsättningar som gäller för samarbetet. Ett för-&lt;br&gt;bund skall liksom i dag ha en beslutande församling och en styrelse (jfr&lt;br&gt;23 och 25 §§ och avsnitt 6.5). Den beslutande församlingen och styrelsen&lt;br&gt;är i direktionsmodellen ett och samma organ. I övrigt får medlemmarna&lt;br&gt;besluta vilken organisation ett förbund skall ha. Hur det skall vara&lt;br&gt;organiserat skall framgå av förbundsordningen. Även organens inbördes&lt;br&gt;förhållanden och befogenheter skall regleras. Det är den beslutande&lt;br&gt;församlingen som tillsätter styrelsen och övriga organ (jfr avsnitt 6.6.1).&lt;br&gt;Medlemmarna kan genom förbundsordningen styra vilka organ den&lt;br&gt;beslutande församlingen får tillsätta eller ge den befogenhet att tillsätta de&lt;br&gt;organ den finner nödvändiga. Rätten att bestämma om förbundets&lt;br&gt;organisation, befogenheter och inbördes förhållanden innebär till exempel&lt;br&gt;en möjlighet att göra undantag från vad som är fullmäktiges uppgifter&lt;br&gt;enligt 3 kap. 9 och 10 §§. Detta kan ske i de fall förbundsstyrelsen ges&lt;br&gt;befogenheten att vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige. Fördelen&lt;br&gt;med att kunna ge förbundsstyrelsen denna befogenhet är att förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige inte behöver sammanträda så ofta som är fallet i t.ex. en kom-&lt;br&gt;mun. Gränsen för förbundsstyrelsens befogenheter läggs fast i förbunds-&lt;br&gt;ordningen av medlemmarna. Denna lösning är bättre än att ge förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige en vidare rätt att delegera uppgifter till förbundsstyrelsen än&lt;br&gt;vad kommunfullmäktige har i förhållande till styrelsen. 1 den av&lt;br&gt;regeringen föreslagna ordningen har medlemmarna kvar den direkta styr-&lt;br&gt;ningen av vilka befogenheter ställföreträdarskapet ges. Även frågor&lt;br&gt;rörande eventuella interimsorgan och deras befogenheter skall behandlas&lt;br&gt;i förbundsordningen (jfr avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten behandlar antalet ledamöter och ersättare i den&lt;br&gt;beslutande församlingen, hur förbundsmedlemmarna skall vara represente-&lt;br&gt;rade samt deras mandattider. Medlemmarna är fria att bestämma antalet&lt;br&gt;ledamöter och ersättare samt hur de skall vara representerade. Alla med-&lt;br&gt;lemmar måste dock vara representerade med minst en ledamot och en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättare (jfr 3 kap. 23 § tredje stycket). Denna ordning för representa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiviteten gäller även i dag (jfr 2 kap. 4 § första stycket och 3 kap. 2 § Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;andra stycket kommunalförbundslagen). Om medlemmarna önskar annat&lt;br&gt;än fyra års mandattid räknat från den 1 januari året efter allmänt val&lt;br&gt;måste de ange mandattiden i förbundsordningen (jfr 3 kap. 24 § och&lt;br&gt;avsnitt 6.6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde punkten regleras frågan om antalet revisorer och revisors-&lt;br&gt;ersättare (jfr avsnitt 6.10). Förbundsmedlemmarna är fria att bestämma&lt;br&gt;antalet revisorer och deras mandattid. Revisorerna skall därefter i förbund&lt;br&gt;med fullmäktige utses av fullmäktige. Vad som gäller för förbund med&lt;br&gt;direktion regleras i femte punkten. Förbundsordningen ersätter kommunal-&lt;br&gt;lagens bestämmelser på dessa punkter. I 9 kap. 19 § sägs också att 9 kap.&lt;br&gt;1 och 2 §§ inte skall gälla för kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte punkten är en specialbestämmelse för förbund med direktion.&lt;br&gt;Direktionen kan inte utse revisorer och revisorsersättare eftersom de i så&lt;br&gt;fall skulle utse dem som skall granska den egna verksamheten. Det är&lt;br&gt;medlemmarnas fullmäktige som enligt 9 kap. 19 § skall utse revisorer och&lt;br&gt;ersättare. Det är därför nödvändigt att medlemmarna i förbundsordningen,&lt;br&gt;utöver vad som följer av fjärde punkten, bestämmer vem av medlemmarna&lt;br&gt;som skall utse revisorer och ersättare. Direktionen kan inte i sin roll som&lt;br&gt;både beslutande församling och styrelse meddela föreskrifter om revi-&lt;br&gt;sionen enligt 9 kap. 18 § eller besluta i frågor som avses i 9 kap. 12 §.&lt;br&gt;Detta blir i stället en fråga för medlemmarna. Frågan kan regleras i för-&lt;br&gt;bundsordningen eller beslutas särskilt genom samstämmiga beslut. Revi-&lt;br&gt;sorerna i ett förbund med direktion skall avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;varje medlem. Dessa skall sedan var för sig besluta om ansvarsfrihet för&lt;br&gt;direktionen i sin helhet. Detta framgår av 9 kap 20 §. Frågan om&lt;br&gt;ansvarsfrihet i de fall direktionen har utsett en eller flera nämnder&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 6.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sjätte punkten kan medlemmarna bestämma att de skall ha rätt&lt;br&gt;att väcka ärenden i den beslutande församlingen. Om de gett sig själva&lt;br&gt;sådan rätt skall detta framgå av förbundsordningen (jfr avsnitt 6.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde punkten. Medlemmarna har möjlighet att styra ett förbund&lt;br&gt;genom att i förbundsordningen ange att vissa frågor i den beslutande för-&lt;br&gt;samlingen skall avgöras med kvalificerad majoritet. Av förbundsordningen&lt;br&gt;skall det framgå om kvalificerad majoritet krävs och i så fall i vilka&lt;br&gt;ärenden (jfr avsnitt 6.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åttonde punkten. Det är inte givet att samtliga partier som finns repre-&lt;br&gt;senterade i samtliga medlemskommuner blir representerade i ett förbunds&lt;br&gt;beslutande församling. För att ge kommuner och partier som har en svag&lt;br&gt;representation en möjlighet till insyn och att kunna påverka förbundet kan&lt;br&gt;medlemmarna enas om att ge sina förtroendevalda utanför förbundet&lt;br&gt;yttranderätt i förbundets beslutande församling. Sådana möjligheter skall&lt;br&gt;framgå av förbundsordningen. Den beslutande församlingen i ett förbund&lt;br&gt;kan därutöver enligt 5 kap. 21 § kommunallagen, som kan tillämpas&lt;br&gt;direkt på kommunalförbund, besluta att andra än ledamöter skall ha rätt&lt;br&gt;att delta i överläggningar. Den beslutande församlingen kan alltså i detta&lt;br&gt;avseende ge yttranderätt åt en vidare krets än vad medlemmarna generellt&lt;br&gt;kan göra i den egna kommunen eller det egna landstinget (jfr avsnitt&lt;br&gt;6.7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nionde punkten ges medlemmarna en rätt att i förbundsordningen Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;bestämma om närvarorätt vid förbundsstyrelsens eller en annan nämnds&lt;br&gt;sammanträden för förtroendevalda som inte sitter i styrelsen eller i&lt;br&gt;nämnden. Sådan närvarorätt m.m. kan endast ges till förtroendevalda hos&lt;br&gt;medlemmarna (jfr 4 kap. 23 §). Den beslutande församlingen kan även ta&lt;br&gt;initiativ till en sådan närvarorätt genom att direkt tillämpa 4 kap. 23 § (jfr&lt;br&gt;avsnitt 6.7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tionde punkten skall förbundsordningen ange var förbundets kun-&lt;br&gt;görelser och andra anslag skall anslås (jfr avsnitt 6.14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elfte punkten behandlar medlemmarnas andelstal och fördelningen av&lt;br&gt;förbundets kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna skall i förbundsordningen ange vilka andelar de har i&lt;br&gt;förbundets tillgångar och skulder. Andelstalen kan komma till användning&lt;br&gt;vid upplösning av ett förbund eller om ett förbund under löpande drift&lt;br&gt;saknar tillgångar för att betala en skuld (jfr avsnitt 6.9 och 6.12, femtonde&lt;br&gt;punkten och 8 kap. 26 §). Precis som i dag skall gälla att förbundsmed-&lt;br&gt;lemmama är skyldiga att fylla bristen om ett kommunalförbund saknar&lt;br&gt;tillgångar för att betala av skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbund behöver fa tillskott av kapital eller andra tillgångar. Det är&lt;br&gt;viktigt att medlemmarna i förbundsordningen reglerar hur kostnaderna för&lt;br&gt;ett förbunds verksamhet skall fördelas mellan dem. Sannolikt kommer&lt;br&gt;man fram till samma fördelning som gäller för andelen i tillgångar och&lt;br&gt;skulder, men det behöver inte vara så. I förbund med uppgifter som inte&lt;br&gt;är gemensamma för samtliga medlemmar bör kostnadsfördelningen stå i&lt;br&gt;överensstämmelse med 1 kap. 7 § regeringsformen (jfr avsnitt 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolfte punkten. Medlemmarna har stora möjligheter att välja hur de vill&lt;br&gt;styra ett förbunds verksamhet och ekonomi. De skall genom föreskrifter&lt;br&gt;i förbundsordningen ange vad som skall gälla, t.ex att budgeten skall&lt;br&gt;upprättas enligt de riktlinjer som medlemmarna enas om och ålägga för-&lt;br&gt;bundet att följa upp verksamheten och rapportera till medlemmarna på&lt;br&gt;olika sätt (jfr avsnitt 6.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trettonde punkten. Kommunallagens regler om budgetprocessen gäller&lt;br&gt;bara delvis för kommunalförbund. Medlemmarna skall i stället i förbunds-&lt;br&gt;ordningen meddela föreskrifter om budgetprocessen. Vilka bestämmelser&lt;br&gt;i kommunallagen som inte gäller framgår av 8 kap. 24 §. Förbunds-&lt;br&gt;ordningen skall reglera när budget skall upprättas och när den beslutande&lt;br&gt;församlingen skall fastställa budgeten. Av 8 kap. 10 § följer indirekt att&lt;br&gt;det är styrelsen som upprättar förslag till budget. Utöver obligatoriska&lt;br&gt;bestämmelser om budgetprocessen har förbundsmedlemmarna möjlighet&lt;br&gt;att i förbundsordningen meddela föreskrifter om allmänhetens rätt att&lt;br&gt;ställa frågor vid ett sammanträde med den beslutande församlingen samt&lt;br&gt;närmare föreskrifter om redovisningen. Dessa möjligheter följer av 8 kap.&lt;br&gt;24 § andra stycket. Av 8 kap. 22 § följer att den beslutande församlingen&lt;br&gt;i ett förbund också har möjlighet att, om förbundsmedlemmarna inte gjort&lt;br&gt;det, besluta om att allmänheten skall fa ställa frågor vid ett sammanträde.&lt;br&gt;I regeringens proposition (1996/97:52) Den kommunala redovisningen&lt;br&gt;föreslås en ny lag om kommunal redovisning, som även kommer att gälla&lt;br&gt;för kommunalförbund, samt ändringar i kommunallagen (jfr avsnitt 6.7.1&lt;br&gt;och 6.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjortonde punkten. Medlemmarna har en ovillkorlig rätt att utträda ur Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;ett förbund. I lagen finns inga föreskrifter om hur ett utträde skall hante-&lt;br&gt;ras. Medlemmarna skall i stället reglera förfarandet vid en medlems ut-&lt;br&gt;träde i förbundsordningen. Uppsägningstiden far dock vara längst tre år&lt;br&gt;om inte kortare tid har föreskrivits i förbundsordningen. Häri ligger in&lt;br&gt;principiell nyhet i förhållande till vad som gäller i dag (jfr 3 kap. 26 §&lt;br&gt;och avsnitt 6.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femtonde punkten behandlar frågan om likvidation och upplösning av&lt;br&gt;ett förbund och skifte av förbundets tillgångar. Punkten motsvarar i&lt;br&gt;huvudsak 4 kap. 3-6 §§ kommunalförbundslagen. Kommunallagen saknar&lt;br&gt;regler i dessa avseenden. Medlemmarna skall därför i förbundsordningen&lt;br&gt;ange under vilka omständigheter ett förbund skall likvideras och upplösas&lt;br&gt;samt hur det skall gå till. Eftersom en medlem har en ovillkorlig rätt att&lt;br&gt;träda ur ett förbund måste förbundet likvideras om medlemmarna inte&lt;br&gt;kommer överens om förutsättningarna för utträdet. Medlemmarna skall&lt;br&gt;även reglera hur förbundets tillgångar skall delas upp när ett förbund upp-&lt;br&gt;löses. Medlemmarnas olika andelar i tillgångarna framgår av förbundsord-&lt;br&gt;ningen (jfr 6.12 och elfte punkten). Av förbundsordningen skall det även&lt;br&gt;framgå vem av medlemmarna som skall bevara förbundets arkiv vid&lt;br&gt;förbundets likvidation och upplösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sextonde punkten. Även om medlemmarna kan ha stora möjligheter att&lt;br&gt;styra ett förbund kan det uppkomma situationer där förbundet och med-&lt;br&gt;lemmarna inte är överens. Därför behövs bestämmelser i förbundsord-&lt;br&gt;ningen om hur tvister skall lösas (jfr avsnitt 6.13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuttonde punkten gäller endast förbund med direktion. I sådana förbund&lt;br&gt;kan vissa frågor inte behandlas i direktionen bland annat med hänsyn till&lt;br&gt;kommunallagens bestämmelser om jäv. Det blir då medlemmarnas sak att&lt;br&gt;i förbundsordningen reglera frågorna. Förbundsordningen i sådana förbund&lt;br&gt;skall därför innehålla bestämmelser om ekonomiska förmåner till leda-&lt;br&gt;möter och ersättare i direktionen samt till revisorer och revisorsersättare&lt;br&gt;som också skall utses av medlemmarna i enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;förbundsordningen (jfr avsnitt 6.6.5 och femte punkten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de frågor som anges i uppräkningen finns vissa centrala frågor&lt;br&gt;som medlemmarna på något sätt måste komma överens om. Exempel på&lt;br&gt;en fråga som förbundsmedlemmarna kan lösa i förbundsordningen om de&lt;br&gt;så önskar är när förbundet skall vara bildat, hur förbundsmedlemmarna&lt;br&gt;skall vara representerade i förbundets övriga organ (förbundsstyrelsen,&lt;br&gt;nämnder m.m.) samt mandattiden för ledamöterna och ersättarna i&lt;br&gt;organen. Även representationen i presidier i förbundets organ kan bli&lt;br&gt;föremål för styrning i förbundsordningen. Frågan om representationen i&lt;br&gt;dessa organ kan även avgöras av den beslutande församlingen. Ersättarnas&lt;br&gt;tjänstgöring i förbundets organ är en annan fråga. Om medlemmarna inte&lt;br&gt;bestämmer något om detta i förbundsordningen gäller kommunallagens&lt;br&gt;regler. Ytterligare en fråga är förbundsdirektionens verksamhet och&lt;br&gt;arbetsformer. Medlemmarna kan i detta fall överlämna åt direktionen att&lt;br&gt;besluta i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i Prop.&lt;br&gt;fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revi-&lt;br&gt;sorsersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den be-&lt;br&gt;slutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de&lt;br&gt;beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer och revisors-&lt;br&gt;ersättare i ett kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kompletteras med ett nytt andra stycke. Ändringen är en&lt;br&gt;följd av att reglerna om kommunalförbund tas in i kommunallagen. Av&lt;br&gt;3 kap. 21 § följer att förevarande paragraf i dess nuvarande lydelse i&lt;br&gt;tillämpliga delar gäller för kommunalförbund. Eftersom begreppet för-&lt;br&gt;troendevald är så centralt i kommunallagen anser regeringen att det är&lt;br&gt;lämpligt att klargöra hur begreppet skall tillämpas på kommunalförbund.&lt;br&gt;Även ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds beslutande försam-&lt;br&gt;ling, styrelse, annan nämnd eller beredningar samt revisorer och revisors-&lt;br&gt;ersättare anses således som förtroendevalda i kommunallagens mening. I&lt;br&gt;nämndberedningar kan det. liksom fallet är i dag för kommun- och lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige, finnas tjänstemän eller andra som inte är förtroende-&lt;br&gt;valda. Dessa skall dock behandlas på samma sätt som ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i fullmäktigeberedningama som regleras i paragrafens första&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a § Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av&lt;br&gt;den kommun eller det landsting som har valt dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innebär att förtroendevalda i en gemensam&lt;br&gt;nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller det landsting som valt&lt;br&gt;dem. Detta innebär att det är reglerna i den kommunen eller det landsting&lt;br&gt;som valt ledamoten som bestämmer de närmare rutinerna for ersätt-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 a § En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i ett&lt;br&gt;kommunalförbunds beslutande församling välja endast den som är&lt;br&gt;ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds förbundsstyrelse och&lt;br&gt;andra nämnder samt revisorer och revisorsersättare i ett kommunalför-&lt;br&gt;bund väljs bland dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmed-&lt;br&gt;lemmarnas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I dag gäller i huvudsak motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;beträffande valbarheten till uppdrag i ett kommunalförbunds beslutande&lt;br&gt;församling, förbundsstyrelse och andra nämnder samt revisorer och revi-&lt;br&gt;sorsersättare (jfr 2 kap. 6 och 14 §§ och 3 kap. 3 och 5 §§ kommunalför-&lt;br&gt;bundslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i första stycket skall ledamöter och ersättare i ett&lt;br&gt;kommunalförbunds beslutande församling väljas bland de ledamöter och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättare som sitter i medlemmens fullmäktige. Denna inskränkning i Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;valbarheten har gjorts mot bakgrund av föreskriften i 1 kap. 7 § regerings-&lt;br&gt;formen att beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom regeln i första stycket säkerställs kopplingen mellan respektive&lt;br&gt;medlem och kommunalförbundets beslutande församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket väljs ledamöter och ersättare i förbundets övriga&lt;br&gt;organ, dvs. förbundsstyrelse och andra nämnder, beredningar samt revi-&lt;br&gt;sorer och revisorsersättare bland dem som har rösträtt vid val till någon&lt;br&gt;av medlemmarnas fullmäktige. En förbundsmedlem kan alltså i denna del&lt;br&gt;välja en förtroendevald som inte är folkbokförd i den egna kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de&lt;br&gt;anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar&lt;br&gt;vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte&lt;br&gt;finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i en kommun eller ett landsting som bildat en gemensam&lt;br&gt;nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordföranden och&lt;br&gt;vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäk-&lt;br&gt;tiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av&lt;br&gt;sekretess enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke behandlar upplysningsskyldigheten till full-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen intas ett nytt andra stycke som reglerar vad som gäller for&lt;br&gt;en gemensam nämnd. De olika samverkande kommunerna och landstingen&lt;br&gt;måste var och en för sig ha möjlighet till insyn i en gemensam nämnds&lt;br&gt;verksamhet. Lagrummet kompletteras även så att ordföranden, vice ord-&lt;br&gt;föranden och anställda i de samverkande kommunerna och landstingen,&lt;br&gt;såvitt avser den gemensamma nämndens verksamhet, är skyldiga att&lt;br&gt;lämna upplysningar till de olika fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett&lt;br&gt;ärende som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från&lt;br&gt;medlemmar i kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något&lt;br&gt;liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande&lt;br&gt;far valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt&lt;br&gt;inte hindras av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen&lt;br&gt;(1994:692) om kommunala folkomröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita&lt;br&gt;valnämnden i kommun som är förbundsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns det en diskrepans beträffande reglerna om folkomröstning&lt;br&gt;i kommunalförbund eftersom det är möjligt för ett kommunalförbund med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmäktige att anordna folkomröstning men inte för ett kommunalförbund Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;med direktion (jfr 2 kap. 3 § och 3 kap. 5 § kommunalförbundslagen). Av&lt;br&gt;propositionen Ny kommunalförbundslag (prop. 1984/85:216) framgår inte&lt;br&gt;om det fanns någon anledning till denna skillnad. Remissinstanserna har&lt;br&gt;inte haft något att erinra mot förslaget att ett kommunalförbund inte far&lt;br&gt;anordna folkomröstning. Enligt regeringens mening finns det inte någon&lt;br&gt;anledning att ett kommunalförbund i fortsättningen skall ha denna möjlig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen intas därför ett nytt fjärde stycke där det klargörs att kom-&lt;br&gt;munalförbund inte far anordna folkomröstningar. De far inte heller anlita&lt;br&gt;valnämnden i någon medlemskommun i samband med att de genomför&lt;br&gt;opinionsundersökningar eller liknande. Folkomröstning och anlitande av&lt;br&gt;valnämnd kan dock förekomma beträffande frågor som berör kommunal-&lt;br&gt;förbund men i sådant fall i en medlems egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om&lt;br&gt;proportionellt valsätt skall följande val vara proportionella:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;val av revisorer och revisorsersättare som avses i 9 kap. 1 och 2 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorssupplean-&lt;br&gt;ter som skall granska en sådan styrelses förvaltning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;val av ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen samt&lt;br&gt;revisorer och revisorsersättare i kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av förbundsordningen, skall det som sägs i&lt;br&gt;första stycket tillämpas, när den beslutande församlingen i ett kommunal-&lt;br&gt;förbund väljer ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra&lt;br&gt;nämnder, de beslutande organens beredningar samt revisorer och&lt;br&gt;revisorsersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dag gäller att valen av ledamöter och ersättare till förbundsfullmäktige&lt;br&gt;och direktion skall vara proportionella om en medlem skall utse mer än&lt;br&gt;en ledamot eller mer än en ersättare (jfr 2 kap. 5 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena och 3 kap. 3 § första stycket kommunalförbundslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke kompletteras med en fjärde punkt. Dessutom&lt;br&gt;tillförs ett andra stycke. Valen av ledamöter och ersättare till den&lt;br&gt;beslutande församlingen skall under de förutsättningar som anges i 2 §&lt;br&gt;lagen (1992:339) om proportionellt valsätt vara proportionella om en med-&lt;br&gt;lem skall utse mer än en ledamot eller en ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall enligt andra stycket även gälla den beslutande försam-&lt;br&gt;lingens val av ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder&lt;br&gt;och beredningar samt valen av revisorer och revisorsersättare. Har för-&lt;br&gt;bundsmedlemmama i förbundsordningen bestämt en särskild ordning för&lt;br&gt;representationen i andra organ än den beslutande församlingen kan pro-&lt;br&gt;portionellt val inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Interpellationer far ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden&lt;br&gt;i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt som fullmäktige bestämmer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgarråd finns i Stockholms kommun, får fullmäktige besluta att&lt;br&gt;interpellationer får ställas bara till borgarråden eller vissa av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller landsting som bildat en&lt;br&gt;gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens handläggning.&lt;br&gt;Interpellationer skall riktas till nämndens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter av fullmäktige i samverkande kommuner och landsting ges&lt;br&gt;genom ett nytt tredje stycke rätt att interpellera om en gemensam nämnds&lt;br&gt;handläggning. Eftersom interpellationer syftar till att ställa de för-&lt;br&gt;troendevalda som har ett direkt politiskt ansvar för ett visst område till&lt;br&gt;svars skall interpellationer riktas till den gemensamma nämndens ord-&lt;br&gt;förande. Detta gäller särskilt för den gemensamma nämnden, i vilken det&lt;br&gt;ingår ledamöter från olika kommuner och/eller landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § Fullmäktige far besluta att ordföranden i en nämnd får överlåta be-&lt;br&gt;svarandet av en interpellation till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrel-&lt;br&gt;sen för ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ eller till ord-&lt;br&gt;föranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget är medlem i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dag är det möjligt för ledamöterna i ett förbundsfullmäktige att ställa&lt;br&gt;interpellationer och frågor. Denna möjlighet saknas inom ett förbund med&lt;br&gt;direktion. (Jfr 2 kap. 3 § och 3 kap. 5 § kommunalförbundslagen.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning skall även fortsättningsvis gälla eftersom en förbunds-&lt;br&gt;direktion intar en sådan ställning och har sådana uppgifter att reglerna om&lt;br&gt;interpellationer och frågor inte kan tillämpas där. Därför är det nu särskilt&lt;br&gt;viktigt att det blir möjligt att i medlemmarnas fullmäktige ställa inter-&lt;br&gt;pellationer och frågor om ett kommunalförbunds verksamhet i samma ut-&lt;br&gt;sträckning som om det skulle gälla kommunens egen verksamhet. Detta&lt;br&gt;möjliggörs genom den nya bestämmelsen i 6 kap 1 § andra stycket som&lt;br&gt;gör det obligatoriskt för kommunstyrelsen att ha uppsikt över det eller de&lt;br&gt;kommunalförbund som en kommun är medlem i. Därmed uppfylls kravet&lt;br&gt;i 5 kap. 49 § kommunallagen att föremålet för en interpellation skall vara&lt;br&gt;ämnen som bl.a. hör till en nämnds handläggning. Interpellationer och&lt;br&gt;frågor skall sedan enligt 5 kap. 52 § ställas till bl.a. ordföranden i en&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför införs även en nyhet i denna paragraf som ger fullmäktige&lt;br&gt;möjlighet att bestämma att en ordförande i en nämnd får överlåta be-&lt;br&gt;svarandet av en interpellation. Paragrafen kompletteras med att sådant&lt;br&gt;överlämnande kan ske till ordföranden i styrelsen eller en annan nämnd&lt;br&gt;i ett kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. Att&lt;br&gt;överlämnande också kan ske till förbundsdirektionens ordförande följer av&lt;br&gt;3 kap. 25 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § För att inhämta upplysningar far ledamöterna ställa frågor.&lt;br&gt;För att inhämta upplysningar får ledamöter i fullmäktige i kommuner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller landsting som bildat en gemensam nämnd ställa frågor. Frågor skall Prop.&lt;br&gt;riktas till nämndens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 49 och 51-53 §§ skall då tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt andra stycke har tillförts som avser att ge ledamöter i fullmäk-&lt;br&gt;tige i de samverkande kommunerna eller landstingen möjlighet att inhäm-&lt;br&gt;ta upplysningar genom att till den gemensamma nämndens ordförande&lt;br&gt;ställa frågor. En fråga skall riktas till ordföranden i den gemensamma&lt;br&gt;nämnden. Skälen härför är samma som vid interpellationer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens&lt;br&gt;eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall också ha uppsikt över kommunal verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i sådana företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ och sådana&lt;br&gt;kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är styrelsen i en kommun som skall hålla uppsikt över övriga nämn-&lt;br&gt;ders och kommunala företags verksamhet. En nyhet är att det i andra&lt;br&gt;stycket tillfogas att samma skyldighet skall åligga styrelsen vad avser de&lt;br&gt;kommunalförbund kommunen eller landstinget är medlem i. Denna&lt;br&gt;skyldighet för styrelsen gör det möjligt att ställa interpellationer angående&lt;br&gt;kommunalförbund (jfr kommentaren till 5 kap. 53 § och avsnitt 6.7.3 om&lt;br&gt;interpellationer och frågor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det&lt;br&gt;antal som fullmäktige bestämmer. I styrelsen far antalet ledamöter inte&lt;br&gt;vara mindre än fem och antalet ersättare bör vara lika stort som antalet&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall fullmäktige bestämma i&lt;br&gt;vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i en gemensam nämnd väljs av fullmäktige i&lt;br&gt;de samverkande kommunerna och landstingen. Var och en av de&lt;br&gt;samverkande kommunerna och landstingen skall vara representerade i&lt;br&gt;den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare.&lt;br&gt;Antalet ersättare skall vara lika många som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt tredje stycke införs. För att en nämnd skall anses vara gemen-&lt;br&gt;sam skall var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen&lt;br&gt;ha valt minst en ledamot och en ersättare bland sina egna valbara till&lt;br&gt;nämnden. Det är alltså inte möjligt för en fullmäktigeförsamling att lämna&lt;br&gt;över uppgifter till en gemensam nämnd utan att utse ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i nämnden. Genom kravet på representation säkras det politiska&lt;br&gt;inflytandet i nämnden. Antalet ersättare skall dessutom vara lika stort som&lt;br&gt;antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Vid ett sammanträde skall protokoll föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om protokollens förande, innehåll, justering och hur justeringen&lt;br&gt;tillkännages skall 5 kap. 57-62 §§ tillämpas. Tillkännagivandet behöver&lt;br&gt;dock inte införas i någon tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen av en gemensam nämnds protokoll skall tillkännages på var&lt;br&gt;och en av de samverkande kommunernas och landstingens anslagstavlor.&lt;br&gt;Tillkännagivandet behöver inte införas i någon tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kompletteras med ett nytt tredje stycke. När en gemensam&lt;br&gt;nämnds protokoll har justerats skall detta tillkännages genom anslag på&lt;br&gt;anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och landsting. Detta&lt;br&gt;för att medborgarna i de olika samverkande kommunerna och landstingen&lt;br&gt;skall fa möjlighet att begära lagligheten av den gemensamma nämndens&lt;br&gt;beslut prövade i domstol samt för att de skall kunna informera sig om&lt;br&gt;nämndens verksamhet. Av 5 kap. 62 § kommunallagen följer att ett sådant&lt;br&gt;anslag skall ske senast andra dagen efter det att protokollet justerats.&lt;br&gt;Vidare anges att det av tillkännagivandet skall framgå var protokollet&lt;br&gt;finns tillgängligt och vilket dag det justerades. Detta gäller även för till-&lt;br&gt;kännagivandet av den gemensamma nämndens protokoll. I enlighet med&lt;br&gt;vad som gäller enligt kommunallagen så behöver tillkännagivandet inte&lt;br&gt;införas i någon tidning. Angående laglighetsprövning. se kommentaren till&lt;br&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Fullmäktige skall utfarda reglementen med närmare föreskrifter om&lt;br&gt;nämndernas verksamhet och arbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglementet för en gemensam nämnd skall antas av fullmäktige i var&lt;br&gt;och en av de samverkande kommunerna eller landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kompletteras med ett nytt andra stycke som innebär att full-&lt;br&gt;mäktige i vardera av de samverkande kommunerna och landstingen skall&lt;br&gt;anta reglementet för en gemensam nämnd. Reglementet behöver inte inne-&lt;br&gt;hålla annat än för övriga nämnder, men utfärdandet kräver samordning&lt;br&gt;mellan parterna. Antagandet kan för de olika fullmäktige inte avse mer än&lt;br&gt;de har kompetens att besluta om. Ett reglemente kan t.ex. innehålla dele-&lt;br&gt;gering av uppgifter från en samverkande kommun eller landsting till en&lt;br&gt;gemensam nämnd. Fullmäktige i en annan kommun kan inte anta regle-&lt;br&gt;mentet i den del det innehåller en delegation som inte berör kommunen.&lt;br&gt;Man får från fall till fall avgöra vad de olika fullmäktige kan besluta om.&lt;br&gt;Av praktiska skäl är det angeläget att det endast finns ett reglemente för&lt;br&gt;en gemensam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller&lt;br&gt;åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens&lt;br&gt;vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall&lt;br&gt;som avses i 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd får även under samma förutsättningar uppdra åt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;besluta på nämndens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd kan behöva delegera beslutanderätten i vissa&lt;br&gt;frågor till anställda. Nämnden bör ha möjlighet att delegera till anställda&lt;br&gt;i samtliga samverkande kommuner och landsting. Lagrummet komplet-&lt;br&gt;teras med ett nytt andra stycke så att denna möjlighet klart framgår. De&lt;br&gt;övriga reglerna om delegation gäller även för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges inga möjligheter för kommunalförbund att delegera&lt;br&gt;beslutanderätt till någon av medlemmarna. För kommunalförbundens del&lt;br&gt;blir första stycket tillämpligt på de nämnder som tillsatts inom förbundet.&lt;br&gt;Delegeringen kommer att ske inom förbundet. Extern delegering tillåts&lt;br&gt;således inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Om inte något annat följer av lag eller annan författning, får det i&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting lämnas över till partssammansatta organ att&lt;br&gt;inom en nämnds verksamhetsområde svara för beredning, förvaltning och&lt;br&gt;verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock bara ärenden som rör förhållandet mellan kommunen&lt;br&gt;eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda, samt beträffande en&lt;br&gt;gemensam nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommunerna eller&lt;br&gt;landstingen som arbetsgivare och deras anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vara möjligt att inrätta partssammansatta organ även inom&lt;br&gt;gemensamma nämnders verksamhetsområden. Ett partssammansatt organ&lt;br&gt;inom en gemensam nämnds verksamhetsområde skall kunna fa överlämnat&lt;br&gt;till sig ärenden som rör förhållandet mellan de samverkande kommunerna&lt;br&gt;och landstingen som arbetsgivare och deras anställda. Paragrafens andra&lt;br&gt;stycke kompletteras så att detta klart framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Företrädare för de anställda hos en kommun eller ett landsting (per-&lt;br&gt;sonalförträdare) far, i den omfattning som anges i 9-13 §§, närvara vid&lt;br&gt;sammanträden med andra nämnder än styrelsen. Företrädare för anställda&lt;br&gt;i kommuner eller landsting som samverkar i en gemensam nämnd får i&lt;br&gt;motsvarande omfattning närvara vid sammanträden med den gemensam-&lt;br&gt;ma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt saknas dock i revisionsnämnder, förtroendenämnder, val-&lt;br&gt;nämnder och överförmyndamämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kompletteras med en ny mening i första stycket. Personal-&lt;br&gt;företrädare ges rätt att närvara vid en gemensam nämnds sammanträde i&lt;br&gt;samma utsträckning som de har rätt att närvara vid övriga nämnders sam-&lt;br&gt;manträden. Samma begränsning för närvarorätten gäller också. Denna rätt&lt;br&gt;och begränsning skall även personalorganisationer ha i kommuner och&lt;br&gt;landsting som inte formellt tillsatt den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa&lt;br&gt;kalenderår (budgetår).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten för en gemensam nämnd upprättas av den kommun eller det&lt;br&gt;landsting som har tillsatt nämnden. Budgeten skall upprättas efter samråd&lt;br&gt;med de övriga samverkande kommunerna och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet kompletteras med ett nytt andra stycke som innebär att det&lt;br&gt;är den kommun eller det landsting som tillsatt den gemensamma nämnden&lt;br&gt;som skall upprätta budgeten för nämnden. Samråd skall dock alltid ske&lt;br&gt;med övriga samverkande kommuner och landsting innan budgeten upp-&lt;br&gt;rättas. De övriga kommunerna och landstingen måste i sina respektive&lt;br&gt;budgetar ta upp en post för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1996/97:52 Den kommunala redovisningen har rege-&lt;br&gt;ringen föreslagit att det i paragrafen skall införas ett ekonomiskt balans-&lt;br&gt;krav med ikraftträdande den 1 januari 1998. Om riksdagen antar rege-&lt;br&gt;ringens förslag innebär det att paragrafens styckeindelning måste sam-&lt;br&gt;ordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Föreskrifterna i 6 och 8 §§ gäller inte för kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsmedlemmarna får meddela föreskrifter i förbundsordningen om&lt;br&gt;de frågor som avses i 22 och 23 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.7.1 och 6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I dag gäller kommunallagens regler i 8 kap. om eko-&lt;br&gt;nomisk förvaltning i stor utsträckning för kommunalförbund. Det före-&lt;br&gt;ligger dock väsentliga avvikelser från kommunallagens regler om den eko-&lt;br&gt;nomiska förvaltningen. Exempelvis skall ett kommunalförbund efter sam-&lt;br&gt;råd med förbundsmedlemmamas styrelser före utgången av september&lt;br&gt;månad fastställa budgeten och i samband därmed bestämma det bidrag&lt;br&gt;som varje medlem skall lämna till förbundet (jfr 2 kap. 19 och 20 §§ och&lt;br&gt;3 kap. 8 och 9 §§ kommunalförbundslagen). Det är i dag oklart om och&lt;br&gt;i vilken utsträckning förbundsmedlemmarna kan föreskriva en annan ord-&lt;br&gt;ning för handläggningen av ett budgetärende och samordna den med bud-&lt;br&gt;getprocessen inom den egna organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna ges därför denna möjlighet att samordna ett kommunal-&lt;br&gt;förbunds budgetprocess med sina egna. I och med att reglerna om kom-&lt;br&gt;munalförbund tas in i kommunallagen föreligger därför behov av att göra&lt;br&gt;undantag för vissa av kommunallagens bestämmelser om budgetprocessen&lt;br&gt;för kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrummets första stycke undantas bestämmelserna i 8 kap. 6 och 8 §§&lt;br&gt;från tillämpning. Av lydelsen i 9 och 11 §§ framgår att de inte kan&lt;br&gt;tillämpas av kommunalförbund. De behöver därför inte uttryckligen undan-&lt;br&gt;tas från tillämpning (jfr 3 kap. 21 §). Medlemmarna skall i stället meddela&lt;br&gt;föreskrifter om budgetprocessen i förbundsordningen (jfr 3 kap. 28 § 13).&lt;br&gt;Förbundsordningen skall reglera de frågor som behandlas i 6 och 8 §§,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dvs. när budget skall upprättas och av vem samt när den beslutande Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;församlingen skall fastställa budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutande församlingen i ett kommunalförbund far enligt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 och 23 §§ bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovis-&lt;br&gt;ningen på ett sammanträde med den beslutande församlingen och meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om redovisningen. Genom paragrafens andra stycke&lt;br&gt;ges förbundsmedlemmarna möjlighet att styra i dessa frågor genom att&lt;br&gt;lämna föreskrifter i förbundsordningen. Om medlemmarna lämnat före-&lt;br&gt;skrifter om redovisningen skall den beslutande församlingen hålla sig till&lt;br&gt;dessa med de eventuella kompletteringar som behövs. I propositionen&lt;br&gt;1996/97:52 Den kommunala redovisningen föreslår regeringen att det med&lt;br&gt;ikraftträdande den 1 januari 1998 skall införas en särskild redovisningslag.&lt;br&gt;Denna lag skall vara tillämplig på kommunalförbund (jfr 1 kap. 2 § i&lt;br&gt;propositionens lagförslag). Som en följd av detta skall 8 kap. 23 § i&lt;br&gt;kommunallagen upphöra att gälla. Om riksdagen antar regeringens förslag&lt;br&gt;måste den av regeringen i denna proposition föreslagna paragrafen justeras&lt;br&gt;med avseende dels på hänvisningen till 23 § dels med avseende på att&lt;br&gt;nuvarande 22 § kommer att betecknas 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § I kommunalförbund med forbundsdirektion skall det sammanträde&lt;br&gt;vid vilket budgeten fastställs vara offentligt. En kungörelse om samman-&lt;br&gt;trädet skall utfärdas i enlighet med vad som anges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehåller en särskild bestämmelse för kommunal-&lt;br&gt;förbund med direktion. I dag gäller för sådana förbund huvudregeln i 6&lt;br&gt;kap. 19 a § kommunallagen att en nämnds sammanträden skall hållas&lt;br&gt;inom stängda dörrar. Det sammanträde då budgeten skall fastställas skall&lt;br&gt;dock vara offentligt (jfr 3 kap. 5 § tredje stycket kommunalförbunds-&lt;br&gt;lagen). Regeringen anser att denna princip även fortsättningsvis skall gälla&lt;br&gt;för kommunalförbund med direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även nu när bestämmelserna om kommunalförbund förs in i kommunal-&lt;br&gt;lagen skall ett sådant förbund inte tillämpa bestämmelsen i 5 kap. 38 §&lt;br&gt;om att sammanträdena skall vara offentliga. Huvudregeln skall även fort-&lt;br&gt;sättningsvis vara att offentlighet inte gäller vid direktionssammanträden&lt;br&gt;(jfr 6 kap. 19 a §). Fastställande av ett kommunalförbunds budget är dock&lt;br&gt;en så pass viktig fråga att sammanträdet då det sker skall vara offentligt.&lt;br&gt;Sammanträdet skall kungöras och kungörelsen anslås på det sätt som&lt;br&gt;bestämts i förbundsordningen (3 kap. 28 § 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld,&lt;br&gt;är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall&lt;br&gt;skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i&lt;br&gt;skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny men motsvarar bestämmelsen i 1 kap 5 § kommunal- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j 1 -]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna har ett ansvar för ett kommunalförbunds skulder enligt Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;de andelstal som framgår av förbundsordningen (3 kap. 28 § 11). Med-&lt;br&gt;lemmarna är således inte skyldiga att infria hela skulden till förbundets&lt;br&gt;borgenär, dvs. det finns inget solidariskt ansvar. Om ett förbund saknar&lt;br&gt;tillgångar för att betala en skuld skall medlemmarna skjuta till medel i&lt;br&gt;förhållande till bristen. En medlem är dock inte skyldig att infria sin del&lt;br&gt;av skulden direkt till förbundets borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst tre&lt;br&gt;revisorer och lika många ersättare väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders&lt;br&gt;verksamhet skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas för&lt;br&gt;varje nämnd eller grupp av nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd skall granskas av revisorerna i var och en av de&lt;br&gt;samverkande kommunerna eller landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma nämnden skall granskas av revisorerna i var och en&lt;br&gt;av de samverkande kommunerna eller landstingen. Detta anges i ett nytt&lt;br&gt;tredje stycke. Revisionen av en gemensam nämnd kan ingå i en samlad&lt;br&gt;revision hos de samverkande kommunerna eller landstingen. Den kan&lt;br&gt;också ske särskilt. Det är upp till var och en av de samverkande kommu-&lt;br&gt;nerna eller landstingen att bestämma hur revisionen skall utföras. Reviso-&lt;br&gt;rerna skall granska en gemensam nämnds verksamhet till den del verk-&lt;br&gt;samheten berör den kommun eller det landsting de utsetts av. Parterna kan&lt;br&gt;komma överens om hur revisionen praktiskt skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Fullmäktige skall inhämta förklaringar över de anmärkningar som&lt;br&gt;har framställts i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av året&lt;br&gt;efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas&lt;br&gt;eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansvarsfrihet för en förtroendevald i en gemensam nämnd&lt;br&gt;skall prövas av fullmäktige i den kommun eller det landsting som har valt&lt;br&gt;honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen förses med ett nytt tredje stycke. Efter genomförd revision&lt;br&gt;skall de olika fullmäktige pröva frågan om ansvarsfrihet för de förtroende-&lt;br&gt;valda som de utsett i en gemensam nämnd. Fullmäktige i en kommun&lt;br&gt;prövar alltså frågan om ansvarsfrihet enbart för sina ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § För kommunalförbund gäller inte 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer och revi-&lt;br&gt;sorsersättare av förbundsfullmäktige. I kommunalförbund med direktion&lt;br&gt;väljs revisorer och ersättare i enlighet med vad som anges i förbundsord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I dag gäller bestämmelserna om revision i 9 kap.&lt;br&gt;kommunallagen i tillämpliga delar för kommunalförbund (jfr 2 kap. 21 §&lt;br&gt;och 3 kap. 11 § kommunalförbundslagen). I förbund med direktion skall&lt;br&gt;dock varje förbundsmedlems fullmäktige utse en eller flera revisorer och&lt;br&gt;minst lika många revisorsersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens regler om revision skall även fortsättningsvis i stort&lt;br&gt;gälla för kommunalförbund. Det är dock medlemmarna som i förbunds-&lt;br&gt;ordningen skall bestämma antalet revisorer och revisorsersättare och deras&lt;br&gt;mandattider samt beträffande förbund med direktion vem av med-&lt;br&gt;lemmarna som skall utse dem. Tanken är enligt 3 kap. 28 § 5 att man&lt;br&gt;t.ex. skall kunna bestämma att endast en av medlemmarna utser revisorer.&lt;br&gt;1 första stycket i denna paragraf undantas därför enligt första stycket&lt;br&gt;9 kap. 1 och 2 §§ från tillämpning på kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare sägs i andra stycket att det är förbundsfullmäktige som skall utse&lt;br&gt;revisorer och att medlemmarnas fullmäktige skall utse revisorer och ersät-&lt;br&gt;tare i förbund med direktion. Detta gäller även i dag för kommunal-&lt;br&gt;förbund (jfr 2 kap 21 § och 3 kap. 11 § kommunalförbundslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I kommunalförbund med forbundsdirektion skall revisorerna avge&lt;br&gt;en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmamas full-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om fullmäktige i 5, 16 och 17 §§ skall beträffande&lt;br&gt;sådana förbund gälla förbundsmedlemmamas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har ingen direkt motsvarighet i kommunal-&lt;br&gt;förbundslagen. Den berör endast kommunalförbund med förbunds-&lt;br&gt;direktion. Revisorerna skall i sådana förbund lämna en revisionsberättelse&lt;br&gt;till varje medlems fullmäktige (första stycket). Det är därefter med-&lt;br&gt;lemmarnas fullmäktige som var för sig skall göra den prövning av&lt;br&gt;ansvarsfrågan som åligger fullmäktige. De skall således inhämta för-&lt;br&gt;klaringar och besluta om ansvarsfrihet m.m. Det är således medlemmarnas&lt;br&gt;fullmäktige som skall besluta om ansvarsfrihet för direktionen i dess&lt;br&gt;helhet. Det är dock endast den förbundsmedlem som utsett en ledamot&lt;br&gt;som kan entlediga honom eller henne efter nekad ansvarsfrihet. Om full-&lt;br&gt;mäktigeförsamlingarna fattat olika beslut beträffande ansvarsfrihet, har&lt;br&gt;sådan de facto inte beviljats. Vad detta skall fa för konsekvenser för&lt;br&gt;ledamöterna bestämmer de fullmäktige som utsett dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket klargörs att vissa regler skall gälla för förbunds-&lt;br&gt;medlemmamas fullmäktige och inte förbundsdirektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om en forbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder, skall&lt;br&gt;revisorerna avge en särskild revisionsberättelse som avser nämndernas&lt;br&gt;verksamhet till förbundsdirektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktionen prövar frågan om ansvarsfrihet skall beviljas eller inte för&lt;br&gt;de nämnder som den tillsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.10. Paragrafen är ny. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund med direktion ges nu en rätt att tillsätta nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det aktualiserar frågan om vem som beslutar om ansvarsfrihet för de&lt;br&gt;förtroendevalda som sitter i dessa nämnder. Kommittén han vilket JO&lt;br&gt;också påpekat i sitt remissvar, inte behandlat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det av väsentlig betydelse att frågan löses.&lt;br&gt;En rimlig lösning är att förbundsdirektionen ges en rätt att pröva frågan&lt;br&gt;om ansvarsfrihet för nämndens ledamöter. Det stämmer också väl överens&lt;br&gt;med principen att det organ som tillsatt en förtroendevald också är det&lt;br&gt;som skall pröva frågan om ansvarsfrihet och eventuellt entledigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det införs en paragraf som säger att&lt;br&gt;revisorerna skall ange en särskild revisionsberättelse över nämndernas&lt;br&gt;verksamhet (första stycket). Man behöver inte utse särskilda revisorer för&lt;br&gt;att granska nämndernas verksamhet. De revisorer som valts for att granska&lt;br&gt;förbundsdirektionens verksamhet kan granska även nämndernas verk-&lt;br&gt;samhet. Denna berättelse skall lämnas till förbundsdirektionen för&lt;br&gt;hantering (andra stycket). Det är att märka att denna berättelse inte&lt;br&gt;ersätter den som revisorerna skall avge över förbundsdirektionens&lt;br&gt;verksamhet enligt 20 §. Den berättelsen tar sikte på förbundsdirektionens&lt;br&gt;verksamhet som beslutande församling och styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få laglig-&lt;br&gt;heten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga&lt;br&gt;dem hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på samma&lt;br&gt;sätt av varje medlem av de samverkande kommunerna och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på samma&lt;br&gt;sätt av varje medlem av de kommuner eller landsting som ingår i kommu-&lt;br&gt;nalförbundet samt av förbundsmedlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.4.1 och avsnitt 6.17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kompletteras med två nya stycken. I paragrafen regleras vem&lt;br&gt;som har rätt att begära att lagligheten av beslut prövas av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att medlemmarna i de samverkande kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen har rätt att begära att lagligheten av den&lt;br&gt;gemensamma nämndens beslut prövas av länsrätt. En gemensam nämnds&lt;br&gt;beslut överklagas till den länsrätt inom vars län ärendet prövats. Det blir&lt;br&gt;alltså fråga om samma länsrätt som prövar överklagande av beslut från&lt;br&gt;den kommun eller det landsting som tillsatt nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i tredje stycket säger att lagligheten av ett kommunalförbunds&lt;br&gt;beslut kan prövas i länsrätt och att medlemmarna i de kommuner och&lt;br&gt;landsting som är medlemmar i förbundet har rätt att överklaga besluten.&lt;br&gt;Även förbundsmedlemmarna själva, kommunerna och landstingen, har rätt&lt;br&gt;att överklaga förbundets beslut. Regeln motsvarar vad som anges i 4 kap.&lt;br&gt;10 § kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Följande beslut far överklagas: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett&lt;br&gt;kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är av rent förberedande eller rent verkställande art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett&lt;br&gt;partssammansatt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av&lt;br&gt;rent förberedande eller rent verkställande art, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;sådana beslut av revisorerna som avses i 9 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.4.1 och 6.17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras bland annat vilka beslut av ett kommunalförbund&lt;br&gt;som far överklagas. Beslut av den gemensamma nämnden innefattas i den&lt;br&gt;andra punkten då den gemensamma nämnden i organisatoriskt hänseende&lt;br&gt;är att betrakta som vilken annan nämnd inom den kommun eller det&lt;br&gt;landsting som tillsatt nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Överklagandet skall ha kommit in till länsrätten inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då det tillkännagavs på kommunens, landstingets eller&lt;br&gt;kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats.&lt;br&gt;Tidsfristen för överklagande av en gemensam nämnds beslut räknas från&lt;br&gt;det att tillkännagivandet, att protokoll över beslutet justerats, har an-&lt;br&gt;slagits på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och lands-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan&lt;br&gt;under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2 3, 5.4.1 och 6.17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen i första stycket kompletteras så att det framgår att tids-&lt;br&gt;fristen för att överklaga ett beslut av ett kommunalförbund skall räknas&lt;br&gt;från den dag det tillkännagivits på kommunalförbundets anslagstavla att&lt;br&gt;protokollet över beslutet har justerats. Ändringarna motsvara 4 kap. 10 §&lt;br&gt;kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket kompletteras även med en ny andra mening angående&lt;br&gt;tidsfristen för överklagande av en gemensam nämnds beslut. Tidsfristen&lt;br&gt;räknas i de fallen från den dag tillkännagivande att protokoll över att&lt;br&gt;beslutet justerats har anslagits på anslagstavlorna i samtliga samverkande&lt;br&gt;kommuner och landsting. Ett tillkännagivande skall anslås senast andra&lt;br&gt;dagen efter det att protokollet justerats. Anslaget om att protokollet har&lt;br&gt;justerats måste ha varit uppsatt under hela klagotiden på samtliga anslags-&lt;br&gt;tavlor i de samverkande kommunerna och landstingen för att tiden skall&lt;br&gt;löpa ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att samtliga samverkande kommuner och landsting måste&lt;br&gt;anslå att den gemensamma nämndens protokoll har justerats. Till skillnad&lt;br&gt;från vad som gäller enligt försökslagstiftningen om samverkan på hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdsområdet behöver ett sådant anslag inte göras samtidigt. Kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen har i stället att sätta upp anslaget inom den tid&lt;br&gt;som föreskrivs i kommunallagen dvs. senast andra dagen efter det att&lt;br&gt;protokollet justerats. Med den valda lösningen kan olika tidpunkter för&lt;br&gt;uppsättandet av tillkännagivandet förekomma. Det innebär också att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;121&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besvärstiden över den gemensamma nämndens beslut inte inskränks utan Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;blir lika som besvärstid över annat kommunalt beslut. Om det uppkommer&lt;br&gt;frågor om ett överklagande kommit in i rätt tid måste länsrätten ta reda&lt;br&gt;på de olika tidpunkterna för uppsättandet av tillkännagivandet. Anslaget&lt;br&gt;skall ha varit uppsatt på samtliga anslagstavlor under hela klagotiden för&lt;br&gt;att den skall löpa ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till kom-&lt;br&gt;munen, landstinget eller kommunalförbundet i stället för till länsrätten,&lt;br&gt;skall överklagandet ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam nämnds beslut&lt;br&gt;kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.4.1 och 6.17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande skall ges in till länsrätten före klagotidens utgång. Om&lt;br&gt;ett överklagande ges in till kommunen eller landstinget före det att den&lt;br&gt;tiden löpt ut skall överklagandet prövas ändå. Motsvarande skall gälla för&lt;br&gt;kommunalförbund. Överklaganden av kommunalförbunds beslut som inom&lt;br&gt;rätt tid kommer in till kommunalförbundet skall prövas av länsrätten.&lt;br&gt;Paragrafen motsvaras vad som anges i 4 kap. 10 § kommunalför-&lt;br&gt;bundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklaganden av en gemensam nämnds beslut skall prövas om det&lt;br&gt;kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller något av de&lt;br&gt;samverkande landstingen före det att klagotiden löpt ut. Detta framgår av&lt;br&gt;ett nytt andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall&lt;br&gt;kommunen, landstinget, gemensam nämnd eller kommunalförbundet anses&lt;br&gt;som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.4.1, 5.4.2 och 6.17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras frågan om vem som skall vara part vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av förvaltningsprocesslagen. Beträffande beslut av ett kommunal-&lt;br&gt;förbund skall förbundet anses som part. Vad gäller en gemensam nämnds&lt;br&gt;beslut skall den gemensamma nämnden anses som part. Detta stämmer väl&lt;br&gt;överens med vad som numera gäller inom förvaltningsprocessen.&lt;br&gt;Paragrafen kompletteras så att dessa förhållanden framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock naturligt att de samverkande kommunerna eller landstingen&lt;br&gt;kan samråda vid överklaganden av den gemensamma nämndens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om länsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot,&lt;br&gt;far bara klaganden själv överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit&lt;br&gt;att det verkställs, far domstolens beslut överklagas av kommunen eller&lt;br&gt;landstinget och av deras medlemmar samt, i fråga om beslut av en gemen-&lt;br&gt;sam nämnd, av nämnden och medlemmarna i de samverkande kommu-&lt;br&gt;nerna och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut av ett kommu- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;122&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalförbund eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut över- p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1996/97:105&lt;br&gt;klagas av förbundet, av varje kommun och landsting som är medlem i&lt;br&gt;förbundet och av deras medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.4.1 och 6.17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en länsrätt eller en kammarrätt har upphävt ett beslut eller förklarat&lt;br&gt;att det inte får verkställas far domstolens beslut överklagas av den berörda&lt;br&gt;kommunen eller landstinget samt av medlemmarna i kommunen eller&lt;br&gt;landstinget. Detta innebär att den kommun eller det landsting som tillsatt&lt;br&gt;nämnden samt deras medlemmar har rätt att överklaga ett domstolsbeslut.&lt;br&gt;Paragrafens andra stycke kompletteras så att den gemensamma nämnden&lt;br&gt;samt medlemmar i de samverkande kommunerna och landstingen far rätt&lt;br&gt;att överklaga domstolens beslut var och en för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kommunalförbund ges samma rätt till förbundet, förbunds-&lt;br&gt;medlemmama samt till medlemmarna i de kommuner och landsting som&lt;br&gt;ingår i förbundet. Denna komplettering införs genom ett nytt tredje stycke.&lt;br&gt;Detta motsvaras av vad anges i 4 kap. 10 § kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft, i fråga om bestämmelserna om gemensam&lt;br&gt;nämnd den 1 augusti 1997, och i övrigt den 1 januari 1998, då kom-&lt;br&gt;munalförbundslagen (1985:894) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om den gemensamma nämnden träder i kraft den 1&lt;br&gt;augusti 1997 medan bestämmelserna om kommunalförbund träder i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1998. Kommunalförbundslagen (1985:894) upphör att gälla&lt;br&gt;den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Åldre föreskrifter får dock tillämpas i fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;som bildas före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31&lt;br&gt;december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbund som bildas före den 1 januari 1998 kan tillämpa kommunal-&lt;br&gt;förbundslagens regler. De behöver viss tid för att ändra sina för-&lt;br&gt;bundsordningar och eventuellt ändra i organisationen. Befintliga förbund&lt;br&gt;kan utan att ändra sin organisation skriva om förbundsordningen så att&lt;br&gt;kommunallagens bestämmelser om vad förbundsordningen skall innehålla&lt;br&gt;uppfylls. Förbund som bildas före den 1 januari 1998 får en hel mandat-&lt;br&gt;period på sig att vidta nödvändiga förändringar, varför äldre föreskrifter&lt;br&gt;får tillämpas fram till och med den 31 december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Åldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om sådant beställar-&lt;br&gt;förbund och kommunalförbund som bildats enligt lagen (1994:566) om&lt;br&gt;lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäk-&lt;br&gt;ring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst gäller till utgången&lt;br&gt;av år 2000. Kommunalförbund som bildas enligt den lagen skall tillämpa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldre föreskrifter även efter den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Behöver sådana frågor om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden som angår flera kommuner utredas gemensamt eller&lt;br&gt;behöver flera kommuners översiktliga planering samordnas och kommer&lt;br&gt;utrednings- och samordningsverksamheten inte till stånd på annat sätt, får&lt;br&gt;regeringen utse ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidare&lt;br&gt;skall ha hand om denna verksamhet (regionplanering). I beslutet skall&lt;br&gt;regionplaneorganets huvudsakliga uppgifter anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett befintligt kommunalför-&lt;br&gt;bund. Regeringen kan också förordna att de berörda kommunerna skall&lt;br&gt;bilda ett särskilt regionplaneförbund, som skall vara regionplaneorgan. För&lt;br&gt;ett sådant regionplaneförbund skall reglerna om kommunalförbund i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) tillämpas i den mån avvikande bestämmelser&lt;br&gt;inte meddelas i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För regionplanering för kommunerna i Stockholms län finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Senast dagen efter det att justering av protokollet med beslut om&lt;br&gt;antagande, ändring eller upphävande av regionplanen har tillkännagivits&lt;br&gt;på anslagstavla enligt vad som anges i 3 kap. 28 § 10 kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) skall meddelande om tillkännagivandet och protokollsutdrag&lt;br&gt;med beslutet sändas till de kommuner och länsstyrelser som berörs av&lt;br&gt;planen samt till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslutet har vunnit laga kraft skall planen sändas till länsstyrelserna&lt;br&gt;inom regionen samt till Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Aldre föreskrifter får dock tillämpas i fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;som bildats före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31&lt;br&gt;december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna har ändrats så att hänvisningarna till kommunalförbunds-&lt;br&gt;lagen ersätts med hänvisningar till kommunallagen. Ändringarna innebär&lt;br&gt;inget annat beträffande befintliga förbund än som framgår av övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till ändringarna i kommunallagen. Äldre bestämmelser far&lt;br&gt;alltså tillämpas på befintliga förbund till och med år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Lag om ändring i lagen om huvudmannaskap för viss&lt;br&gt;kollektiv persontrafik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Huvudmannens uppgifter handhas i kommunalförbund om inte ett&lt;br&gt;landsting eller en kommun ensam är huvudman. Om de som är huvudman&lt;br&gt;är överens därom, får dock uppgifterna i stället handhas genom ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag, som har bildats för ändamålet. De som är huvudman skall Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;inneha samtliga aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommunalförbund gäller vad som föreskrivs i kommunalla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1991:900) om inte annat följer av 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Åldre föreskrifter får dock tillämpas i fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;som bildas före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31&lt;br&gt;december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen hänvisas till kommunalförbundslagen. Hänvisningen ändras till&lt;br&gt;kommunallagen. Ändringen träder i kraft samtidigt som ändringarna i&lt;br&gt;kommunallagen. Förbund som bildas före ikraftträdandet får dock tillämpa&lt;br&gt;äldre bestämmelser till utgången av 2002.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Lag om ändring i lagen om proportionellt valsätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller proportionella val som förrättas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kommunfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;landstingsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;styrelsen eller någon arman nämnd i en kommun, ett landsting eller&lt;br&gt;ett kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förbundsfullmäktige eller förbundsdirektionen i kommunalförbund,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kommunala indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa val till uppdrag i kommunalförbund skall kunna vara&lt;br&gt;proportionella. Ändringen görs för att lagen skall kunna tillämpas även på&lt;br&gt;val som förrättas av organ i ett kommunalförbund. Med hänsyn till att för-&lt;br&gt;bundsdirektionen är både styrelse och beslutande församling har den tagits&lt;br&gt;med explicit även som beslutande församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning över betänkandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Kommunalförbund och gemensam nämnd - två &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;former för kommunal samverkan (SOU 1996:137)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting är i vissa fall, för att effektivt kunna ta tillvara&lt;br&gt;sina resurser och för att kunna erbjuda medborgarna bästa möjliga service,&lt;br&gt;beroende av att kunna samarbeta med andra kommuner och landsting.&lt;br&gt;Sådant samarbete kan i dag ske genom att man bildar kommunalförbund,&lt;br&gt;genom avtalssamverkan, genom privaträttsliga subjekt eller på ett mer&lt;br&gt;informellt sätt genom ett samordnat beslutsfattande. Vidare kan landsting&lt;br&gt;samarbeta genom en gemensam nämnd inom hälso- och sjukvårdsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta betänkande behandlar vi två samverkansformer, kommunal-&lt;br&gt;förbund och gemensam nämnd. Kommunalförbund är en samverkansform&lt;br&gt;som funnits sedan år 1919, och i sin nuvarande form sedan år 1985.&lt;br&gt;Reglerna om kommunalförbund finns i kommunalförbundslagen som i&lt;br&gt;stora delar hänvisar till kommunallagen vilken gäller i tillämpliga delar.&lt;br&gt;Detta har lett till att lagen är svår att tillämpa och att innebörden ibland&lt;br&gt;är oklar. I vårt uppdrag har därför legat att se över kommunal-&lt;br&gt;förbundslagen och lämna sådana förslag att den kan läsas fristående från&lt;br&gt;annan lagstiftning. Vi har dock funnit övervägande skäl för att lämna ett&lt;br&gt;förslag som innebär att bestämmelserna om kommunalförbund tas in i&lt;br&gt;kommunallagen. Vårt förslag innebär även att samverkansformen görs&lt;br&gt;enklare och mer ändamålsenlig. Gemensam nämnd finns för närvarande&lt;br&gt;endast på försök inom hälso- och sjukvårdsområdet. En sådan nämnd har&lt;br&gt;tillsatts sedan den 1 januari 1996 då försökslagstiftningen trädde i kraft.&lt;br&gt;Uppdraget innebär även att vi skall överväga behovet av alternativa&lt;br&gt;offentligrättsliga former för samverkan och att utgångspunkten för det&lt;br&gt;arbetet skall vara att ge kommuner och landsting stor frihet att välja enkla&lt;br&gt;och ändamålsenliga lösningar utan att man ger avkall på de krav som&lt;br&gt;ställs ur offentligrättslig synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommunalförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund som samverkansform blir mer flexibel och kan bättre&lt;br&gt;än i dag anpassas till de olika behov som finns. Eftersom bestämmelserna&lt;br&gt;om kommunalförbund tas in i kommunallagen blir regelsystemet mer&lt;br&gt;överskådligt än för närvarande. Kommunallagens regler skall gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar om inget annat framgår av särskilda bestämmelser. I&lt;br&gt;vissa fall undantas bestämmelser i kommunallagen från tillämpning, i&lt;br&gt;andra fall framgår det av innehållet att de inte kan tillämpas, till exempel&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. kommunallagen om indelning och medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsmedlemmarna far stor frihet att bestämma ett kommunal-&lt;br&gt;förbunds ändamål. En uppgift som lämnas över till ett kommunalförbund&lt;br&gt;behöver inte vara gemensam för medlemmarna. Det enda krav som ställs&lt;br&gt;är att uppgiften skall falla inom den överlämnande kommunens eller det&lt;br&gt;överlämnande landstingets kompetens. Ett kommunalförbund far ha hand&lt;br&gt;om hela verksamheter eller geografiskt, funktionellt eller på annat sätt&lt;br&gt;avgränsade uppgifter. Det blir möjligt för kommuner och landsting att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverka i ett kommunalförbund om verksamheter som åligger dem var&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att medlemmarna i ett förbund skall får stor frihet att välja&lt;br&gt;hur förbundet skall vara organiserat. I lagen ställs upp krav på att det&lt;br&gt;skall finnas en beslutande församling och ett organ som svarar för verk-&lt;br&gt;ställighet och förvaltning. Den beslutande församlingen kan vara för-&lt;br&gt;bundsfullmäktige, en förbundsstämma eller en forbundsdirektion. I kom-&lt;br&gt;munalförbund med förbundsfullmäktige eller förbundsstämma skall en&lt;br&gt;förbundsstyrelse tillsättas. Liksom för närvarande kan den beslutande&lt;br&gt;församlingen och det verkställande organet vara ett och samma, en för-&lt;br&gt;bundsdirektion. Den beslutande församlingen skall väljas av med-&lt;br&gt;lemmarnas fullmäktige. I övrigt får medlemmarna med iakttagande av&lt;br&gt;vissa begränsningar som kan följa av kommunallagen, själva bestämma&lt;br&gt;hur ett förbund skall vara organiserat och vilka inbördes befogenheter&lt;br&gt;olika organ skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal av kommunallagens bestämmelser blir dock dispositiva&lt;br&gt;genom att medlemmarna får möjlighet att i förbundsordningen bestämma&lt;br&gt;annorlunda. Förbundsordningen blir ett mycket viktigt dokument som&lt;br&gt;skall behandla ett stort antal frågor rörande ett förbunds organisation,&lt;br&gt;ändamål m.m. Vad en förbundsordning skall innehålla framgår av en&lt;br&gt;uppräkning som tas in i kommunallagen. Förbundsmedlemmarna får alltså&lt;br&gt;en vid befogenhet att bestämma om ett kommunalförbund, alltifrån&lt;br&gt;bildandet till avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre huvudmodeller av förbund blir möjliga, med fullmäktige, med&lt;br&gt;stämma eller med direktion. Förbund med stämma och fullmäktige är&lt;br&gt;relativt lika vad avser lagregleringen. Vad som framförallt skiljer är att&lt;br&gt;stämman inte har en bestämd mandattid utan delegaterna utses för varje&lt;br&gt;sammanträde med stämman. Ett fullmäktige däremot väljs för en viss&lt;br&gt;bestämd tid, längst fyra år. Både stämman och direktionen skall utse en&lt;br&gt;styrelse. Kommunallagens uppdelning av uppgifter mellan fullmäktige och&lt;br&gt;styrelse kan i stort tillämpas. Det blir dock möjligt för medlemmarna att&lt;br&gt;i stor utsträckning styra förbundet genom föreskrifter i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbund med direktion har ingen uppdelning mellan en beslutande&lt;br&gt;församling och ett verkställande och förvaltande organ. Det finns endast&lt;br&gt;ett organ, eventuellt med ytterliga nämnder i organisationen. Kommunal-&lt;br&gt;lagens uppdelning av uppgifter och arbetsformer passar därför inte lika&lt;br&gt;bra på ett förbund med direktion. Direktionen kan närmast ses som en&lt;br&gt;styrelse med vissa beslutande uppgifter. I viss utsträckning måste dock&lt;br&gt;uppgifter som enligt kommunallagen ligger på fullmäktige ligga på&lt;br&gt;medlemmarnas fullmäktige. Direktionsmodellen kräver därför vissa&lt;br&gt;särskilda lagregleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken organisationsform som väljs för ett visst samarbete får&lt;br&gt;medlemmarna bestämma hur de skall vara representerade i förbundets&lt;br&gt;olika organ. Det är inte nödvändigt att samtliga medlemmar är&lt;br&gt;representerade i förbundets organ. Valbar till uppdrag i ett kommunal-&lt;br&gt;förbund är den som är valbar till någon av medlemmarnas fullmäktige.&lt;br&gt;Medlemmarna får inskränka valbarheten genom bestämmelser i förbunds-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna kan genom att lämna föreskrifter i förbundsordningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styra förbundet till exempel genom att lämna anvisningar om mål och Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;riktlinjer och att förbundet skall hålla sig inom de ekonomiska och Bilaga 1&lt;br&gt;verksamhetsmässiga ramar som angivits. Medlemmarna kan även lämna&lt;br&gt;detaljerade instruktioner om förbundets verksamhet och arbetsformer.&lt;br&gt;Nivån på styrningen får alltså variera utifrån de lokala förutsättningarna.&lt;br&gt;Vissa frågor är dock obligatoriska och skall behandlas i förbunds-&lt;br&gt;ordningen. Hur lösningen skall se ut är dock inte lagreglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbundet är en offentligrättslig samarbetsform. Förbundet är&lt;br&gt;en självständig myndighet och en juridisk person. Invånarna i medlems-&lt;br&gt;kommunema skall ha samma möjlighet till insyn i ett kommunalförbund&lt;br&gt;som i kommuner och landsting. Offentlighetsprincipen gäller så gott som&lt;br&gt;oinskränkt. En begränsning finns dock i det att en förbundsdirektions&lt;br&gt;sammanträden normalt inte är offentliga, endast budgetsammanträdet är&lt;br&gt;öppet för allmänheten. Övriga sammanträden med direktionen eller andra&lt;br&gt;nämnder kan göras öppna. Kommunallagens bestämmelser om kommunal-&lt;br&gt;besvär tillämpas även beträffande beslut av ett kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensam nämnd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag om alternativa offentligrättsliga former för samverkan innebär&lt;br&gt;att kommuner och landsting ges möjlighet att samverka med andra&lt;br&gt;kommuner och landsting genom att tillsätta en gemensam nämnd. En&lt;br&gt;sådan nämnd skall finnas i en av de samverkande kommunerna eller i ett&lt;br&gt;av landstingen. Samverkan måste grunda sig på en interkommunal&lt;br&gt;överenskommelse om samverkan, i vilken man reglerar ett stort antal&lt;br&gt;frågor. I kommunallagen ges särskilda bestämmelser som möjliggör&lt;br&gt;bildandet av gemensamma nämnder och som reglerar vissa frågor om&lt;br&gt;förtroendevalda, insyn och styrning, ansvar och revision, medbe-&lt;br&gt;stämmande, laglighetsprövning m.m. I övrigt tillämpas kommunallagens&lt;br&gt;bestämmelser på samma sätt som för inomkommunala nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall alltså organisatoriskt höra till en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting som vi benämner värdkommun eller värdlandsting. De kom-&lt;br&gt;muner och landsting som inte är värdkommun eller v ärdlandsting far rätt&lt;br&gt;att utse ledamöter och ersättare i nämnden. En gemensam nämnd är en&lt;br&gt;egen myndighet men inte en juridisk person. Nämnden kan därför inte&lt;br&gt;ingå avtal eller liknande i eget namn utan måste agera för sina respektive&lt;br&gt;huvudmäns räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd skall kunna tilldelas uppgifter i samma omfattning&lt;br&gt;som övriga kommunala nämnder. Uppgifterna skall vara gemensamma för&lt;br&gt;de samverkande parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen skall kunna finnas i en eller flera av de samverkande&lt;br&gt;kommunerna eller landstingen. Av praktiska skäl kan man välja att all&lt;br&gt;personal skall vara anställd av samma arbetsgivare. Parterna skall ha stor&lt;br&gt;frihet att lösa dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmännen skall revidera nämnden till den del de lämnat över upp-&lt;br&gt;gifter till den. Revisionen blir därför en fråga för samtliga samverkande&lt;br&gt;kommuner och landsting som var för sig måste utse revisorer. Revisorerna&lt;br&gt;kan givetvis samarbeta för att inte utföra dubbelarbete. Det är efter revi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionen de olika huvudmännen som skall besluta om ansvarsfrihet för de Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;ledamöter de utsett. Vardera av de samverkande parterna tar alltså ställ- Bilaga 1&lt;br&gt;ning till hur deras förtroendevalda skött sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att medbestämmandeformema skall vara lika omfattande som&lt;br&gt;beträffande inomkommunala nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att medlemmarna i de olika samverkande kommunerna&lt;br&gt;och landstingen inte hamnar i ett sämre läge genom samverkan. De ges&lt;br&gt;därför enligt vårt förslag rätt att överklaga lagligheten av den&lt;br&gt;gemensamma nämndens beslut. Det är alltså inte enbart medlemmarna i&lt;br&gt;värdkommunen eller värdlandstinget som kan överklaga nämnd-&lt;br&gt;besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag (SOU 1996:137)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;dels att 3 kap. 20 § skall betecknas 3 kap. 28 §,&lt;br&gt;dels att 1 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 1 och 12 §§, 5 kap. 22, 34, 46, 52,&lt;br&gt;och 53 §§, 6 kap. 1, 30, 32 och 33 §§, 7 kap. 1 och 8 §§, 8 kap. 4 §, 9&lt;br&gt;kap. 2 och 16 §§ samt 10 kap. 1, 2, 6, 7, 11 och 14 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till kapitel tre skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 3 kap. 20 § skall sättas närmast före 3&lt;br&gt;kap. 28 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 3 kap. 3 a d samt 20&lt;br&gt;27 §§, 4 kap. 23 a §, 8 kap. 24 26 §§, 9 kap. 19 och 20 §§ samt närmast&lt;br&gt;före 3 kap. 20 §, 4 kap. 23 a §, 8 kap. 24 § och 9 kap. 19 § nya rubriker&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är indelat i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa sköter på den kommunala självstyrelsens grund de angelägen-&lt;br&gt;heter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns det föreskrif-&lt;br&gt;ter om kommuners och landstings&lt;br&gt;rätt att lämna över sådana an-&lt;br&gt;gelägenheter till kommunala&lt;br&gt;företag och kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om indelningsänd-&lt;br&gt;ringar finns i lagen (1979:411)&lt;br&gt;om ändringar i Sveriges indel-&lt;br&gt;ning i kommuner och landsting.&lt;br&gt;Föreskrifter om kommunalför-&lt;br&gt;bund finns i kommunalförbunds-&lt;br&gt;lagen (1985:894).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om indelningsänd-&lt;br&gt;ringar finns i lagen (1979:411)&lt;br&gt;om ändringar i Sveriges indel-&lt;br&gt;ning i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller&lt;br&gt;krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Kommunernas och&lt;br&gt;landstingens organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Kommunernas och Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;landstingens organisation och Bilaga 2&lt;br&gt;verksamhetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;samverka med andra kommuner&lt;br&gt;och landsting genom att tillsätta&lt;br&gt;en gemensam nämnd i en av&lt;br&gt;kommunerna eller i ett av lands-&lt;br&gt;tingen, för att fullgöra uppgifter&lt;br&gt;enligt särskilda författningar och&lt;br&gt;för verksamheten i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd får full-&lt;br&gt;göra uppgifter för vilka det enligt&lt;br&gt;en särskild författning skall fin-&lt;br&gt;nas en eller flera nämnder i&lt;br&gt;varje kommun eller landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnds behör-&lt;br&gt;ighet och befogenhet skall när-&lt;br&gt;mare preciseras i en&lt;br&gt;överenskommelse mellan de&lt;br&gt;samverkande kommunerna och&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun eller det lands-&lt;br&gt;ting som har en gemensam&lt;br&gt;nämnd i sin organisation be-&lt;br&gt;nämns värdkommun eller värd-&lt;br&gt;landsting. Fullmäktige i övriga&lt;br&gt;samverkande kommuner och&lt;br&gt;landsting får välja ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller för en nämnd&lt;br&gt;enligt denna lag skall, om inget&lt;br&gt;annat sägs, även gälla en gemen-&lt;br&gt;sam nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;bilda kommunalförbund och&lt;br&gt;överlämna vården av kommunala&lt;br&gt;angelägenheter till sådana för-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inget annat följer av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag, gäller&lt;br&gt;lagen i tillämpliga delar för kom-&lt;br&gt;munalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett kommunalförbund har&lt;br&gt;hand om en angelägenhet som&lt;br&gt;det finns bestämmelser om i en&lt;br&gt;särskild författning, skall den&lt;br&gt;författningens bestämmelser om&lt;br&gt;kommuner eller landsting gälla&lt;br&gt;för förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i någon annan författ-&lt;br&gt;ning finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommunalför-&lt;br&gt;bund för ett visst ändamål, skall&lt;br&gt;de gälla i stället för bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kommunalförbund skall&lt;br&gt;det som beslutande församling&lt;br&gt;finnas förbundsfullmäktige, en&lt;br&gt;förbundsstämma eller en för-&lt;br&gt;bundsdirektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i den&lt;br&gt;beslutande församlingen väljs av&lt;br&gt;förbundsmedlemmamas fullmäk-&lt;br&gt;tige enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte en kortare mandattid&lt;br&gt;har föreskrivits i förbundsord-&lt;br&gt;ningen, väljs den beslutande&lt;br&gt;församlingen för fyra år. Om inte&lt;br&gt;annat framgår av förbundsord-&lt;br&gt;ningen räknas mandattiden från&lt;br&gt;och med den 1 januari året efter&lt;br&gt;det, då val av fullmäktige har ägt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum i hela riket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombud och ersättare till för- Bilaga 2&lt;br&gt;bundsstämma skall dock väljas&lt;br&gt;för varje sammanträde med&lt;br&gt;stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutande församlingen&lt;br&gt;skall tillsätta en förbundsstyrelse.&lt;br&gt;Om ett förbund är organiserat&lt;br&gt;med forbundsdirektion, skall&lt;br&gt;direktionen också vara styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutande församlingen&lt;br&gt;skall tillsätta de organ som ut-&lt;br&gt;över styrelsen behövs för att&lt;br&gt;fullgöra kommunalförbundets&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbundsmedlem har rätt att&lt;br&gt;utträda ur ett kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte någon kortare tid har&lt;br&gt;föreskrivits i förbundsordningen,&lt;br&gt;skall uppsägningstiden vid ut-&lt;br&gt;träde vara två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett kommunalförbund skall&lt;br&gt;det finnas en förbundsordning&lt;br&gt;med närmare bestämmelser om&lt;br&gt;förbundet. Förbundsordningen&lt;br&gt;skall fastställas av förbundsmed-&lt;br&gt;lemmarnas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunalförbundets namn&lt;br&gt;och den ort där förbundet skall&lt;br&gt;ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbundets medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbundets ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;förbundets organisation&lt;br&gt;samt organens befogenheter och&lt;br&gt;inbördes förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antalet ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i den beslutande församling-&lt;br&gt;en och hur förbundsmedlemmar-&lt;br&gt;na skall vara representerade&lt;br&gt;samt, om det behövs, mandatti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förbundsmedlemmarna Bilaga 2&lt;br&gt;vill bestämma det, hur de skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara representerade i övriga&lt;br&gt;organ i förbundet samt mandatti-&lt;br&gt;den för ledamöterna och ersät-&lt;br&gt;tarna i organen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om förbundsmedlemmarna&lt;br&gt;vill bestämma det, ersättarnas&lt;br&gt;tjänstgöring i förbundets organ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antalet revisorer och revi-&lt;br&gt;sorsersättare och deras mandat-&lt;br&gt;tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. i fråga om förbund med för-&lt;br&gt;bundsdirektion, på vilket sätt och&lt;br&gt;vem av medlemmarna som skall&lt;br&gt;utse revisorer och revisorsersät-&lt;br&gt;tare samt, om medlemmarna vill&lt;br&gt;det, sådana närmare föreskrifter&lt;br&gt;om revisionen som avses i 9 kap.&lt;br&gt;12 och 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. om någon sådan inskränk-&lt;br&gt;ning i valbarheten till förtroen-&lt;br&gt;deuppdrag i förbundet skall gälla&lt;br&gt;som anges i 4 kap. 23 a § andra&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. om en förbundsmedlem&lt;br&gt;skall ha rätt att väcka ärenden i&lt;br&gt;den beslutande församlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. om det för beslut skall krä-&lt;br&gt;vas kvalificerad majoritet i den&lt;br&gt;beslutande församlingen och för&lt;br&gt;vilka ärenden detta skall gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. om en förtroendevald hos&lt;br&gt;en förbundsmedlem som inte är&lt;br&gt;ledamot i den beslutande försam-&lt;br&gt;lingen skall ha sådan yttrande-&lt;br&gt;rätt som sägs i 5 kap. 21 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. om en förtroendevald hos&lt;br&gt;en förbundsmedlem som inte är&lt;br&gt;ledamot eller ersättare i för-&lt;br&gt;bundsstyrelsen eller någon annan&lt;br&gt;nämnd skall ha sådan närvaro-&lt;br&gt;rätt m.m. som sägs i 4 kap. 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. var förbundets kungörelser&lt;br&gt;och andra tillkännagivanden&lt;br&gt;skall anslås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. förbundsmedlemmamas an-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar i förbundets tillgångar och&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skulder, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. fördelningen av förbundets Bilaga 2&lt;br&gt;kostnader mellan medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;förbundsmedlemmamas&lt;br&gt;styrning av och insyn i förbun-&lt;br&gt;dets ekonomi och verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. föreskrifter om förbundets&lt;br&gt;budgetprocess,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. förfarandet vid en för-&lt;br&gt;bundssmedlems utträde ur för-&lt;br&gt;bundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. förutsättningarna för och&lt;br&gt;förfarandet vid förbundets likvi-&lt;br&gt;dation och upplösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. grunderna för skifte av för-&lt;br&gt;bundets behållna tillgångar, när&lt;br&gt;förbundet upplöses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. ordningen för att lösa tvis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter mellan förbundet och dess&lt;br&gt;medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. i fråga om förbund med&lt;br&gt;forbundsdirektion, ordningen för&lt;br&gt;att bestämma ekonomiska för-&lt;br&gt;måner till ledamöterna och ersät-&lt;br&gt;tarna i direktionen samt till revi-&lt;br&gt;sorer och revisorsersättare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. om förbundsmedlemmarna&lt;br&gt;vill det, föreskrifter om direktio-&lt;br&gt;nens verksamhet och arbetsfor-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;revisorsersättare.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med förtroendevalda avses&lt;br&gt;också ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;den beslutande församlingen,&lt;br&gt;förbundsstyrelsen eller annan&lt;br&gt;nämnd, beredningar samt reviso-&lt;br&gt;rer och revisorsersättare i ett&lt;br&gt;kommunalförbund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de pensions- och semesterförmåner som de förlorar, när de fullgör sina &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;eller en betydande del av heltid. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendevalda i en gemen-&lt;br&gt;sam nämnd har rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning av den kommun eller det&lt;br&gt;landsting som har valt dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i ett&lt;br&gt;kommunalförbunds beslutande&lt;br&gt;församling, förbundsstyrelse och&lt;br&gt;andra nämnder samt revisorer&lt;br&gt;och revisorsersättare i ett kom-&lt;br&gt;munalförbund väljs bland dem&lt;br&gt;som har rösträtt vid val till nå-&lt;br&gt;gon av förbundsmedlemmamas&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsmedlemmarna får&lt;br&gt;dock i förbundsordningen före-&lt;br&gt;skriva att bara ledamöter i full-&lt;br&gt;mäktige eller andra förtroende-&lt;br&gt;valda hos medlemmarna skall&lt;br&gt;vara valbara till sådana uppdrag&lt;br&gt;i kommunalförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de&lt;br&gt;anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar&lt;br&gt;vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte&lt;br&gt;finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i kommun eller&lt;br&gt;landsting som samverkar genom&lt;br&gt;en gemensam nämnd har rätt att&lt;br&gt;begära upplysningar från nämn-&lt;br&gt;den. Ordföranden och vice ord-&lt;br&gt;föranden i nämnden samt de&lt;br&gt;anställda i de samverkande kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen är skyl-&lt;br&gt;diga att lämna upplysningar vid&lt;br&gt;fullmäktiges sammanträden om&lt;br&gt;det inte finns något hinder mot&lt;br&gt;det på grund av sekretess enligt&lt;br&gt;lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige far besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende&lt;br&gt;som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från med-&lt;br&gt;lemmar i kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något&lt;br&gt;liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande&lt;br&gt;far valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt&lt;br&gt;inte hindras av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen&lt;br&gt;(1994:692) om kommunala folkomröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund får inte an-&lt;br&gt;ordna folkomröstning eller anlita&lt;br&gt;valnämnder i medlemskommuner-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om propor-&lt;br&gt;tionellt valsätt skall följande val vara proportionella:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. val av revisorer och revisorsersättare som avses i 9 kap. 1 och 2 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. val av ledamöter och sup-&lt;br&gt;pleanter i styrelsen för aktiebo-&lt;br&gt;lag, ekonomiska föreningar eller&lt;br&gt;stiftelser eller revisorer och revi-&lt;br&gt;sorssuppleanter som skall gran-&lt;br&gt;ska en sådan styrelses förvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. val av ledamöter och supple-&lt;br&gt;anter i styrelsen för aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar eller&lt;br&gt;stiftelser eller revisorer och revi-&lt;br&gt;sorssuppleanter som skall gran-&lt;br&gt;ska en sådan styrelses förvaltning&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. val av ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i den beslutande församling-&lt;br&gt;en samt revisorer och revisorser-&lt;br&gt;sättare i kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av&lt;br&gt;förbundsordningen, skall det som&lt;br&gt;sägs i första stycket tillämpas,&lt;br&gt;när den beslutande församlingen&lt;br&gt;i ett kommunalförbund väljer&lt;br&gt;ledamöter och ersättare i för-&lt;br&gt;bundsstyrelsen, andra nämnder,&lt;br&gt;beredningar samt revisorer och&lt;br&gt;revisorsersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Senaste lydelse 1994:690.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste Ivcelsc 1992:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i&lt;br&gt;en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i&lt;br&gt;övrigt som fullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgarråd finns i Stockholms kommun, får fullmäktige besluta att&lt;br&gt;interpellationer får ställas bara till borgarråden eller vissa av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter i kommuner eller&lt;br&gt;landsting som samverkar i en&lt;br&gt;gemensam nämnd får ställa in-&lt;br&gt;terpellationer angående nämn-&lt;br&gt;dens handläggning. Interpellatio-&lt;br&gt;ner riktas till nämndens ordför-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att ord-&lt;br&gt;föranden i en nämnd får överlåta&lt;br&gt;besvarandet av en interpellation&lt;br&gt;till en av fullmäktige utsedd&lt;br&gt;ledamot i styrelsen för ett sådant&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 17&lt;br&gt;och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att ord-&lt;br&gt;föranden i en nämnd får överlåta&lt;br&gt;besvarandet av en interpellation&lt;br&gt;till en av fullmäktige utsedd&lt;br&gt;ledamot i styrelsen för ett sådant&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 17&lt;br&gt;och 18 §§ eller till ordföranden&lt;br&gt;i styrelsen eller annan nämnd i&lt;br&gt;ett kommunalförbund som kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget är med-&lt;br&gt;lem i.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens eller&lt;br&gt;landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall också ha upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall också ha upp-&lt;br&gt;sikt över kommunal verksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sikt över kommunal verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bedrivs i sådana företag som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som bedrivs i sådana företag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 3 kap. 17 och 18 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avses i 3 kap. 17 och 18 §§ och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana kommunalförbund som&lt;br&gt;kommunen eller landstinget är&lt;br&gt;medlem i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett sammanträde skall protokoll föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om protokollens förande, innehåll justering och hur justeringen&lt;br&gt;tillkännages skall 5 kap. 57 62 §§ tillämpas. Tillkännagivandet behöver&lt;br&gt;dock inte införas i någon tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner eller landsting som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste Iveeise i99-1:690.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverkar i en gemensam nämnd&lt;br&gt;skall tillkännage att den gemen-&lt;br&gt;samma nämndens protokoll har&lt;br&gt;justerats. Tillkännagivandet skall&lt;br&gt;anslås på var och en av de sam-&lt;br&gt;verkande kommunernas eller&lt;br&gt;landstingens anslagstavlor. Till-&lt;br&gt;kännagivandet av att en gemen-&lt;br&gt;sam nämnds protokoll har juste-&lt;br&gt;rats behöver inte införas i någon&lt;br&gt;tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall utfärda reglementen med närmare föreskrifter om&lt;br&gt;nämndernas verksamhet och arbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglementet för en gemensam&lt;br&gt;nämnd skall utfärdas av fullmäk-&lt;br&gt;tige i vardera av de samverkande&lt;br&gt;kommunerna eller landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt&lt;br&gt;en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens&lt;br&gt;vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall&lt;br&gt;som avses i 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnd får även&lt;br&gt;uppdra åt en anställd i någon av&lt;br&gt;de samverkande kommunerna&lt;br&gt;eller landstingen att besluta på&lt;br&gt;nämndens vägnar i ett visst ären-&lt;br&gt;de eller en grupp av ärenden,&lt;br&gt;dock inte i de fall som avses i&lt;br&gt;34 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av lag eller annan författning, får det i en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting lämnas över till partssammansatta organ att&lt;br&gt;inom en nämnds verksamhetsområde svara för beredning, förvaltning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock bara ärenden&lt;br&gt;som rör förhållandet mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock bara ärenden&lt;br&gt;som rör förhållandet mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen eller landstinget som&lt;br&gt;arbetsgivare och dess anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen eller landstinget som&lt;br&gt;arbetsgivare och dess anställda,&lt;br&gt;samt beträffande gemensamma&lt;br&gt;nämnder, förhållandet mellan de&lt;br&gt;samverkande kommunerna eller&lt;br&gt;landstingen som arbetsgivare och&lt;br&gt;deras anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare for de anställda hos en kommun eller ett landsting (perso- Bilaga 2&lt;br&gt;nalföreträdare) far, i den omfattning som anges i 9 13 §§, närvara vid&lt;br&gt;sammanträden med andra nämnder än styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt saknas dock i revisionsnämnder, förtroendenämnder,&lt;br&gt;valnämnder och överförmyndamämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för anställda i&lt;br&gt;kommuner eller landsting som&lt;br&gt;samverkar i en gemensam nämnd&lt;br&gt;får i den omfattning som anges i&lt;br&gt;9 13 §§, närvara vid sammanträ-&lt;br&gt;den med nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;br&gt;Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa&lt;br&gt;kalenderår (budgetår).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten för en gemensam&lt;br&gt;nämnd upprättas av värdkommu-&lt;br&gt;nen eller värdlandstinget efter&lt;br&gt;samråd med övriga samverkande&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;br&gt;Föreskrifterna i 6 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller inte för kommunalförbund.&lt;br&gt;Förbundsmedlemmarna får&lt;br&gt;meddela föreskrifter i förbunds-&lt;br&gt;ordningen om de frågor som&lt;br&gt;avses i 22 och 23 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med för-&lt;br&gt;bundsdirektion skall det samman-&lt;br&gt;träde vid vilket budgeten fast-&lt;br&gt;ställs vara offentligt. En kungö-&lt;br&gt;relse om sammanträdet skall&lt;br&gt;utfärdas enligt det som har före-&lt;br&gt;skrivits i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kommunalförbund sak-&lt;br&gt;nar tillgångar för att betala en&lt;br&gt;skuld, är förbundsmedlemmarna&lt;br&gt;skyldiga att fylla bristen. Varje&lt;br&gt;medlem skall skjuta till så stor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av bristen som svarar mot&lt;br&gt;medlemmens andel i skulden&lt;br&gt;efter de grunder som har be-&lt;br&gt;stämts i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst tre revisorer&lt;br&gt;och lika många ersättare väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders&lt;br&gt;verksamhet skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas för&lt;br&gt;varje nämnd eller grupp av nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För revision av en gemensam&lt;br&gt;nämnds verksamhet skall full-&lt;br&gt;mäktige i vardera av de samver-&lt;br&gt;kande kommunerna eller lands-&lt;br&gt;tingen välja minst tre revisorer&lt;br&gt;och tre ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall inhämta förklaringar över de anmärkningar som har&lt;br&gt;framställts i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av året&lt;br&gt;efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas&lt;br&gt;eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ansvarsfrihet för en&lt;br&gt;förtroendevald i en gemensam&lt;br&gt;nämnd skall prövas av fullmäkti-&lt;br&gt;ge i den kommun eller det lands-&lt;br&gt;ting som har valt honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommunalförbund gäller&lt;br&gt;inte 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kommunalförbund med full-&lt;br&gt;mäktige eller stämma som be-&lt;br&gt;slutande församling väljs reviso-&lt;br&gt;rer och revisorsersättare av för-&lt;br&gt;bundsfullmäktige eller av för-&lt;br&gt;bundsstämman. I kommunalför-&lt;br&gt;bund med direktion väljs reviso-&lt;br&gt;rer och ersättare av medlemmar-&lt;br&gt;nas fullmäktige i enlighet med&lt;br&gt;vad som sägs i förbundsordning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med direk-&lt;br&gt;tion skall revisorerna avge en&lt;br&gt;revisionsberättelse till varje för-&lt;br&gt;bundsmedlems fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om fullmäktige i&lt;br&gt;5, 16 och 17 §§ skall beträffande&lt;br&gt;sådana förbund gälla för-&lt;br&gt;bundsmedlemmarnas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få laglig-&lt;br&gt;heten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut far överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av fullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut av en nämnd eller ett&lt;br&gt;partssammansatt organ, om be-&lt;br&gt;slutet inte är av rent förberedan-&lt;br&gt;de eller rent verkställande art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana beslut av revisorerna&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagligheten av ett kommunal-&lt;br&gt;förbunds beslut får överklagas på&lt;br&gt;samma sätt av varje medlem av&lt;br&gt;de kommuner eller landsting som&lt;br&gt;ingår i kommunalförbundet samt&lt;br&gt;av förbundsmedlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagligheten av en gemensam&lt;br&gt;nämnds beslut får överklagas på&lt;br&gt;samma sätt av varje medlem av&lt;br&gt;de samverkande kommunerna&lt;br&gt;och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut far överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av fullmäktige eller&lt;br&gt;den beslutande församlingen i ett&lt;br&gt;kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut av en nämnd eller ett&lt;br&gt;partssammansatt organ, om be-&lt;br&gt;slutet inte är av rent förberedan-&lt;br&gt;de eller rent verkställande art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut av förbundsstyrelsen&lt;br&gt;eller en annan nämnd eller ett&lt;br&gt;partssammansatt organ i ett kom-&lt;br&gt;munalförbund, om beslutet inte&lt;br&gt;är av rent förberedande eller&lt;br&gt;rent verkställande art, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana beslut av revisorerna&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lvcelse 1995:8-1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ha kommit&lt;br&gt;in till länsrätten inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då det tillkännagavs&lt;br&gt;på kommunens eller landstingets&lt;br&gt;anslagstavla att protokollet över&lt;br&gt;beslutet justerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget om protokollsjusteringen&lt;br&gt;under hela klagotiden för att tiden s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ha kommit&lt;br&gt;in till länsrätten inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då det tillkännagavs&lt;br&gt;på kommunens, landstingets eller&lt;br&gt;kommunalförbundets anslagstavla&lt;br&gt;att protokollet över beslutet juste-&lt;br&gt;rats. Tidsfristen för överklagande&lt;br&gt;av en gemensam nämnds beslut&lt;br&gt;räknas från det att tillkännagi-&lt;br&gt;vande att protokoll över beslutet&lt;br&gt;justerats har anslagits på an&lt;br&gt;slagstavlorna i samtliga sam&lt;br&gt;verkande kommuner och lands-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste vara uppsatt på anslagstavlan&lt;br&gt;tall löpa ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet före klago-&lt;br&gt;tidens utgång har kommit in till&lt;br&gt;kommunen eller landstinget i&lt;br&gt;stället för till länsrätten, skall&lt;br&gt;överklagandet ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;skall kommunen eller landstinget&lt;br&gt;anses som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet före klagoti-&lt;br&gt;dens utgång har kommit in till&lt;br&gt;kommunen, landstinget eller&lt;br&gt;kommunalförbundet i stället för&lt;br&gt;till länsrätten, skall överklagandet&lt;br&gt;ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;skall kommunen, landstinget&lt;br&gt;eller kommunalförbundet anses&lt;br&gt;som part. Vid överklagande av&lt;br&gt;en gemensam nämnds beslut&lt;br&gt;skall värdkommunen eller&lt;br&gt;värdlandstinget anses som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, far&lt;br&gt;bara klaganden själv överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten eller kammar-&lt;br&gt;rätten har upphävt ett beslut eller&lt;br&gt;förbjudit att det verkställs, far&lt;br&gt;domstolens beslut överklagas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten eller kammarrät-&lt;br&gt;ten har upphävt ett beslut eller&lt;br&gt;förbjudit att det verkställs, far&lt;br&gt;domstolens beslut överklagas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lvcelse 1995:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lvcelse 1995:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lvcelse 1995:84.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunen eller landstinget och&lt;br&gt;av deras medlemmar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunen eller landstinget och Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;av deras medlemmar samt, i Bilaga 2&lt;br&gt;fråga om beslut av en gemensam&lt;br&gt;nämnd, av de samverkande kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen och av&lt;br&gt;deras medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten eller kammar-&lt;br&gt;rätten har upphävt ett beslut av&lt;br&gt;ett kommunalförbund eller för-&lt;br&gt;bjudit att det verkställs, får dom-&lt;br&gt;stolens beslut överklagas av&lt;br&gt;förbundet, av förbundsmedlem-&lt;br&gt;marna och av deras medlemmar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998, då kommunalförbundsla-&lt;br&gt;gen (1985:894) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter far dock tillämpas i fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;som bildas före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31&lt;br&gt;december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om sådant be-&lt;br&gt;ställarförbund och kommunalförbund som bildats enligt lagen (1994:566)&lt;br&gt;om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialför-&lt;br&gt;säkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 och 7 §§ plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden&lt;br&gt;som angår flera kommuner utredas gemensamt eller behöver flera&lt;br&gt;kommuners översiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och&lt;br&gt;samordningsverksamheten inte till stånd på annat sätt, far regeringen utse&lt;br&gt;ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidare skall ha hand om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna verksamhet (regionplanering),&lt;br&gt;huvudsakliga uppgifter anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till regionplaneorgan kan rege-&lt;br&gt;ringen utse ett befintligt kommu-&lt;br&gt;nalförbund. Regeringen kan ock-&lt;br&gt;så förordna att de berörda kom-&lt;br&gt;munerna skall bilda ett särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet skall regionplaneorganets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till regionplaneorgan kan&lt;br&gt;regeringen utse ett befintligt&lt;br&gt;kommunalförbund. Regeringen&lt;br&gt;kan också förordna att de berörda&lt;br&gt;kommunerna skall bilda ett sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regionplaneförbund, som skall&lt;br&gt;vara regionplaneorgan. För ett&lt;br&gt;sådant regionplaneförbund skall&lt;br&gt;kommunalförbundslagen&lt;br&gt;(1985:894) tillämpas i den mån&lt;br&gt;avvikande bestämmelser inte&lt;br&gt;meddelas i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För regionplanering för kommi&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilt regionplaneförbund, som&lt;br&gt;skall vara regionplaneorgan. För&lt;br&gt;ett sådant regionplaneförbund&lt;br&gt;skall reglerna om kommunalför-&lt;br&gt;bund i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) tillämpas i den mån&lt;br&gt;avvikande bestämmelser inte&lt;br&gt;meddelas i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Stockholms län finns särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast dagen efter det att jus-&lt;br&gt;tering av protokollet med beslut&lt;br&gt;om antagande, ändring eller&lt;br&gt;upphävande av regionplanen har&lt;br&gt;tillkännagivits på anslagstavla&lt;br&gt;enligt vad som anges i 2 kap.&lt;br&gt;13 § kommunalförbundslagen&lt;br&gt;(1985:894) skall meddelande om&lt;br&gt;tillkännagivandet och protokoll-&lt;br&gt;sutdrag med beslutet sändas till&lt;br&gt;de kommuner och länsstyrelser&lt;br&gt;som berörs av planen samt till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast dagen efter det att jus-&lt;br&gt;tering av protokollet med beslut&lt;br&gt;om antagande, ändring eller&lt;br&gt;upphävande av regionplanen har&lt;br&gt;tillkännagivits på anslagstavla&lt;br&gt;enligt vad som anges i 3 kap. 27&lt;br&gt;§ 5 kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;skall meddelande om tillkännagi-&lt;br&gt;vandet och protokollsutdrag med&lt;br&gt;beslutet sändas till de kommuner&lt;br&gt;och länsstyrelser som berörs av&lt;br&gt;planen samt till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste Ivceise 1990:1365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslutet har vunnit laga kraft skall planen sändas till länsstyrelserna Prop. 1996/97:105&lt;br&gt;inom regionen samt till Boverket. Lag (1990:1365). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter far dock tillämpas i fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;som bildas före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31&lt;br&gt;december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss Bilaga 2&lt;br&gt;kollektiv persontrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:438) om huvudmannaskap för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss kollektiv persontrafik skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens uppgifter handhas i kommunalförbund om inte ett&lt;br&gt;landsting eller en kommun ensam är huvudman. Om de som är huvudman&lt;br&gt;är överens därom, far dock uppgifterna i stället handhas genom ett&lt;br&gt;aktiebolag, som har bildats för ändamålet. De som är huvudman skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inneha samtliga aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;gäller kommunalförbundslagen&lt;br&gt;om inte annat följer av 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;gäller vad som föreskrivs i kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) om inte&lt;br&gt;annat följer av 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter får dock tillämpas i fråga om kommunalförbund&lt;br&gt;som bildats före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31&lt;br&gt;december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till ändring i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;Denna lag gäller proportionella&lt;br&gt;val som förrättas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- landstingsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- styrelsen eller någon annan&lt;br&gt;nämnd i en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunalförbunds fullmäkti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbundsdirektionen i kommu-&lt;br&gt;nalförbund, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunala indelningsdelegera-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller proportionella&lt;br&gt;val som förrättas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- landstingsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- styrelsen eller någon annan&lt;br&gt;nämnd i en kommun, ett lands-&lt;br&gt;ting eller ett kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunalförbunds fullmäktige&lt;br&gt;eller förbundsstämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbundsdirektionen i kommu-&lt;br&gt;nalförbund, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunala indelningsdelegera-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser (SOU 1996:137) Prop. 1996/97:105&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Göta hovrätt, Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, Kammarrätten i Jönköping, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Justitiekanslem (JK), Datainspektionen, Överstyrelsen för civil beredskap&lt;br&gt;(ÖCB), Statens räddningsverk, Socialstyrelsen, Statskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk. Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Riksarkivet, Konkurrensverket, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Östergötlands län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län, Danderyds kommun, Järfälla kommun, Sigtuna kommun,&lt;br&gt;Sollentuna kommun, Solna kommun, Upplands-Bro kommun, Upplands-&lt;br&gt;Väsby kommun, Avesta kommun, Tingsryds kommun, Borgholms&lt;br&gt;kommun, Lunds kommun, Göteborgs kommun, Mölndals kommun,&lt;br&gt;Partilie kommun, Stenungsunds kommun, Åmåls kommun, Strömstads&lt;br&gt;kommun, Karlstads kommun, Gävle kommun, Sundsvalls kommun,&lt;br&gt;Gällivare kommun, Luleå kommun, Pajala kommun, Landstinget i&lt;br&gt;Stockholms län, Landstinget i Södermanlands län, Landstinget i Kalmar&lt;br&gt;län, Landstinget i Kristianstads län, Landstinget i Malmöhus län,&lt;br&gt;Landstinget i Göteborg o Bohus län, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Vårdförbundet&lt;br&gt;Sörmland, Räddningstjänstförbundet Göteborg-Mölndal, Nyköping-&lt;br&gt;Oxelösunds vattenverksförbund, Länstrafiken Kronoberg, Göteborgs-&lt;br&gt;regionens kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;INRIKESDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Winberg,&lt;br&gt;Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1996/97:105 Kommunal samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53034, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:KU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-03-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:51:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03105</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:51:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GK03105</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199697__105.pdf</filnamn>
<filstorlek>28729792</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kommunal samverkan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C39C1CDE-0BC2-4839-8758-1076B05DE5D1</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:KU20</uppgift>
<ref_dok_id>GK01KU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kommunal samverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:105&lt;br/&gt;
Kommunal samverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:105 Kommunal samverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:105&lt;br/&gt;
Kommunal samverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:105 Kommunal samverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:105&lt;br/&gt;
Kommunal samverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:105 Kommunal samverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:105&lt;br/&gt;
Kommunal samverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:105 Kommunal samverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgit Friggebo  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:105&lt;br/&gt;
Kommunal samverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:105 Kommunal samverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgit Friggebo  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christel Anderberg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:105&lt;br/&gt;
Kommunal samverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:105 Kommunal samverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christel Anderberg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Tobisson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:105&lt;br/&gt;
Kommunal samverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:105 Kommunal samverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Tobisson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Michael Stjernström  m.fl. (KD, M, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:105&lt;br/&gt;
Kommunal samverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GK02K34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:105 Kommunal samverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Michael Stjernström  m.fl. (KD, M, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>